Annual Report • Mar 18, 2013
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Styrelsen och verkställande direktören i Holmen Aktiebolag (publ), organisationsnummer 556001-3301, får härmed avge årsredovisning för verksamhetsåret 2012 för moderbolaget och koncernen. Årsredovisningen omfattar sidorna 4–88. Resultatet av årets verksamhet samt moderbolagets och koncernens ställning framgår av förvaltningsberättelsen, sidorna 4–53, och av de finansiella rapporterna jämte noter och kommentarer. Koncernens resultat- och balansräkning jämte moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman.
| 2 |
|---|
| ÅRSREDOVISNING | Notförteckning | ||
|---|---|---|---|
| Affärsverksamhet | 1. Redovisningsprinciper | 64 | |
| Året i korthet | 4 | 2. Rapportering per rörelsesegment | 68 |
| Strategi | 6 | 3. Övriga rörelseintäkter | 70 |
| Tryckpapper | 10 | 4. Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar |
70 |
| Kartong | 14 | 5. Arvode och kostnadsersättning till revisorer | 71 |
| Sågade trävaror | 18 | 6. Finansnetto och resultat från finansiella instrument | 72 |
| Skog | 22 | 7. Skatt | 72 |
| Energi | 26 | 8. Resultat per aktie | 75 |
| Riskhantering | 28 | 9. Immateriella anläggningstillgångar | 75 |
| Hållbarhet | 10. Materiella anläggningstillgångar | 76 | |
| Principer och styrmedel | 32 | 11. Biologiska tillgångar | 77 |
| 12. Andelar i intresseföretag samt övriga aktier och andelar | 78 | ||
| Miljöansvar | 34 | 13. Finansiella instrument | 79 |
| Holmens kolspår | 37 | 14. Varulager | 82 |
| Medarbetare | 38 | 15. Rörelsefordringar | 82 |
| Hållbara produkter | 41 | 16. Eget kapital moderbolaget | 82 |
| Intressentdialog | 42 | 17. Avsättningar för pensioner | 83 |
| Bestyrkanderapport | 43 | 18. Övriga avsättningar | 84 |
| Bolagsstyrning | 19. Rörelseskulder | 84 | |
| Bolagsstyrningsrapport | 44 | 20. Operationell leasing | 84 |
| Styrelse | 48 | 21. Ställda säkerheter och eventualförpliktelser | 85 |
| Koncernledning | 50 | 22. Närstående | 85 |
| Aktien och ägarna | 51 | 23. Andelar i koncernföretag | 86 |
| 24. Obeskattade reserver | 87 | ||
| Finansiella rapporter | 25. Kassaflödesanalys | 87 | |
| Resultaträkning | 56 | 26. Viktiga bedömningar och uppskattningar | 87 |
| Rapport över totalresultat | 57 | ||
| Balansräkning | 58 | ||
| Förändringar i eget kapital | 59 | ||
| Kassaflödesanalys | 60 | ||
| Moderbolaget | 62 | ||
| Noter | 64 | ||
| Förslag till vinstdisposition | 88 | ||
| Revisionsberättelse | 89 | ||
| Årsstämma, kalendarium, information | 90 | ||
| Femårsöversikt hållbarhet | 91 | ||
| Ekonomisk tioårsöversikt | 94 | ||
| Definitioner och ordlista | 96 | ||
| Fakta om bruk och sågverk |
Produkter: Tryckpapper för magasin, produktkataloger, direktreklam, böcker, dagstidningar och telefonkataloger.
Kunder: Detaljister, magasin-, bok- och dagspressförlag, telefonkatalogutgivare och tryckerier.
Huvudmarknad: Europa.
Produktionsanläggningar: Bravikens Pappersbruk, Hallsta Pappersbruk och Holmen Paper Madrid.
Produkter: SBB- och FBB-kartong för konsumentförpackningar och grafiska ändamål.
| Kunder: | |
|---|---|
| Konverterare av kartong till | |
| förpackningar samt tryckerier | |
| och grossister. |
Produktionsanläggningar: Iggesunds Bruk och Workingtons Bruk. Produktionskapacitet/år: 540 000 ton.
Huvudmarknad: Europa.
Kunder:
Mellanöstern.
Produkter: Snickerivirke i furu och konstruktionsvirke i gran.
Produktionsanläggningar: Bravikens Sågverk och Iggesunds Sågverk.
Produktionskapacitet/år: 880 000 kubikmeter.
| Produkter: | Verksamhet: | Innehav: | Årlig |
|---|---|---|---|
| Virke och biobränsle. | Ansvar för Holmens skogar och virkesförsörjning till koncernens svenska enheter. |
Total landareal 1 266 000 hektar, varav 1 033 000 hektar produktiv skogsmark med 119 miljoner m3 sk |
avverkning: 3,2 miljoner m3 fub. |
| Kunder: Massa- och pappersindustri, sågverk och värmeverk. |
virkesförråd. | Årlig tillväxt: 3,8 miljoner m3 fub |
| Produkter: | Verksamhet: | Produktionsanläggningar | Produktions |
|---|---|---|---|
| Vattenkraft, vindkraft och torv. | Ansvar för koncernens vatten och vindkraftanläggningar samt elförsörjning till koncernens svenska enheter. |
(hel- och delägda): 21 vattenkraftverk och 2 vindkraftparker. |
kapacitet/år: 1 112 GWh från vattenkraft. |
En ansträngd världsekonomi och fortsatt kris i euroområdet kännetecknade även 2012. Det har inneburit tuffa utmaningar, varsel och nedläggningar inom flera branscher. Inte minst skogsindustrin har levt med en svag efterfrågan på flera av sina produkter parallellt med att försäljningspriserna antingen har legat stilla eller sjunkit. Denna utveckling påverkade också Holmen och innebar tillsammans med en kraftigt förstärkt svensk krona och utgående valutasäkringar att resultatet försämrades. Resultattappet hjälptes upp av värdeökning i våra skogar och kostnads- och effektiviseringsinsatser.
Kronförstärkningen har lett till nytt konkurrensläge för företag med övervägande produktion i Sverige. Det ställer krav på fördjupade insatser med kostnadsbesparingar och andra effektivitetshöjande åtgärder. Dessa förändrar inte läget över en natt utan måste uthålligt genomföras över tid för att
nå resultat. Vi har i Holmen bestämt oss för att hålla trycket uppe i dessa frågor.
Holmen är snart igenom en period av flera tunga investeringar som lägger ett bra fundament för framtiden. Åren framöver kommer att präglas av en mer återhållen investeringsvolym och fokus på att få ut maximalt värde av den struktur vi skapat. Det ger förutsättningar att öka verksamhetens kassaflöde och mot bakgrund av detta har styrelsen beslutat att föreslå en ökning av utdelningen med 1 krona till 9 kronor per aktie.
Investeringarna gör att vi är väl rustade för de utmaningar som ligger framför oss.
Iggesund Paperboard är inriktat på de högsta kvalitetssegmenten med målet att vara förstahandsvalet för de med extra höga krav på kvalitet och service. Men konkurrensen på
marknaden för konsumentkartong hårdnar genom konkurrenters investeringar i ökad kapacitet. För Holmen är det viktigt att hela tiden se till att vi är bättre än andra, en utmaning vi har antagit sedan många år men som inte blir mindre. I en marknad med begränsad tillväxt har detta särskilt stor betydelse.
I juni startades den nya sodapannan och turbinen vid Iggesunds Bruk och våren 2013 kommer den nya biobränslepannan vid bruket i Workington att tas i bruk. Den senare pannan ersätter en gammal naturgaskombianläggning. Sammantaget innebär detta att vi nu har två välinvesterade kartongbruk med mycket god konkurrenskraft både vad gäller kvalitet och kostnad. Det ger styrka och möjligheter att vidareutveckla våra båda varumärken Invercote och Incada såväl kvalitets- som servicemässigt för att möta kraven från morgondagens kunder.
Båda investeringarna är bra exempel på hur verksamheten i Holmen bidrar till den viktiga omställningen till en resurseffektiv ekonomi som grundar sig på förnybara råvaror och produkter.
Sedan starten av nya Bravikens Sågverk har vi vuxit i ett för Holmen nytt produktområde – konstruktionsvirke. Uppstarten av det nya sågverket har fungerat väl och nu sågas mer än 100 kubikmeter färdiga varor per timme. Parallellt har åtgärder vidtagits för att effektivisera verksamheten också vid Iggesunds Sågverk.
Marknaden för sågade träprodukter är svag och lönsamheten i branschen är låg med höga råvarupriser. Att i dessa tider starta upp ny trävaruproduktion är en stor utmaning. Vår mest prioriterade uppgift vid sidan av ökad produktivitet är därför att få till en
kvarvarande maskinerna som tillverkar våra strategiskt viktiga produkter. För att ytterligare sänka de fasta kostnaderna i bruket vidtas också åtgärder för effektivare energiåtervinning som medför att fastbränslepannorna kan stängas. Därigenom frigörs biobränslen som kan säljas till något av de nya värmekraftverk som ska byggas i Stockholmsområdet.
Vi räknar med att konkurrenssituationen fortsatt är knivskarp. Marknaden för tryckpapper försvagades under förra året och efterfrågan i Europa minskade med 8 procent. Försäljningspriserna var i stort oförändrade. Risken för ytterligare konsumtionsminskningar är överhängande och vår beredskap att vidta åtgärder måste vara fortsatt hög. Anpassning till efterfrågan kan ske antingen genom marknadsbetingade stopp eller, om så krävs, genom stängning av produktionslinjer. Genom att hålla investeringarna på en låg
mer att vara fortsatt eftertraktad och dess användningsområden kommer att vidgas.
Den bästa investeringen i våra skogar är att sköta och utveckla dem i enlighet med vår strategi. Med de tillväxtfrämjande åtgärder som vi redan har vidtagit och de som kommer att genomföras framåt finns goda förutsättningar för framtida ökad tillväxt.
Hållbarhet är i högsta grad en naturlig del av affären. Ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet är väl integrerade och robust förankrade i verksamhet, strategier och mål. Holmen är anslutet till FN:s Global Compact och att fortsatt stödja dess tio principer är en viktig utgångspunkt för vårt engagemang i hållbarhetsfrågor. Det innebär att Holmen tar tydlig ställning i frågor om mänskliga rättigheter, socialt ansvar, miljö-
konkurrenskraftig försörjning av råvara till det nya sågverket.
Allt pekar emellertid på att när konjunkturen tar en ny riktning så kommer också byggmarknaden att vända. Att bygga i trä har dessutom klara klimatfördelar, vilket talar för goda framtidsutsikter. Jag är övertygad om att när denna vändning kommer så är det den som kan erbjuda en kostnadseffektiv och kvalitetsmässigt hög och jämn produktion som kommer att vara vinnare. Med två moderna och väl intrimmade sågverk kommer Holmens erbjudande att ligga rätt i tiden.
Tecknen är tydliga på att Holmens strategiska förflyttning från tidningspapper mot specialpapper under de senaste åren har varit ett riktigt val. De totala leveranserna från Holmen Paper sjönk något, men för de strategiska produkterna MF Magasin och bokpapper ökade leveranserna med 10 procent.
Rationalisering och kontinuerlig översyn av produktmixen har blivit en del av vardagen. Samtidigt har Holmen stängt tre pappersmaskiner under de senaste fyra åren vilket väsentligt minskat de fasta kostnaderna. Under andra halvan 2013 stängs ytterligare en pappersmaskin vid Hallsta Pappersbruk, vilket innebär att fokus där läggs på de två
nivå skapar vi förutsättningar för bra kassaflöden.
Holmens produktion av vattenkraft var under 2012 den högsta sedan 2001. Vi sätter ett värde på att kunna täcka en del av den egna elförbrukningen genom egen försörjning, men investeringar i ny kraftproduktion måste bedömas mot den nuvarande bakgrunden av sämre prisutsikter.
Holmen har goda möjligheter att på de egna markerna producera ny vindkraft. Det innebär samtidigt att värdet på marken i Holmens skogar ökar genom arrendeintäkter. Vindmätningar pågår på flera ställen i landet. För att dessa möjligheter ska realiseras krävs mycket positiva projektutfall med goda vindförhållanden och låga investeringar per GWh i årsproduktion.
Holmens skogsinnehav är en värdefull tillgång, inte minst påvisad genom den omvärdering med högre avverkningsvolymer som genomfördes under 2011. I framtiden kan man anta att skogen kommer att kunna användas även för andra ändamål som sträcker sig bortom dagens traditionellt skogsindustriella. Den förnybara skogsråvaran komansvar och rätten att bilda fackföreningar. Att Holmen under året som enda svenska företag blev upptaget på hållbarhetsindexet Carbon Disclosure Project's Carbon Performance Leadership Index signalerar att vi hanterar såväl risker som möjligheter på klimatområdet på ett bra sätt.
Vi har en period av investeringar och – bokstavligt – framtidsbygge bakom oss. Parallellt med investeringsprogrammet har Holmen även format alltfler koncerngemensamma processer. Det har bidragit till en nödvändig kraftsamling och gett oss ett tydligt fokus. Det är utifrån en stark och stabil plattform som jag tillsammans med Holmens alla engagerade och kompetenta medarbetare möter 2013 års utmaningar.
Stockholm den 20 februari 2013
Magnus Hall VD och koncernchef
| 2012 | 2011 |
|---|---|
| 17 852 | 18 656 |
| 1 520 | 5 573 |
| 1 713 | 1 980 |
| 1 853 | 3 955 |
| 22,1 | 47,1 |
| 9* | 8 |
| 6,5 | 8,5 |
| 9,3 | 23,1 |
| 0,32 | 0,32 |
| 1 920 | 1 733 |
| 3 945 | 4 041 |
*Styrelsens förslag **Exkl. jämförelsestörande poster
Rörelseresultatet exklusive jämförelsestörande poster för 2012 uppgick till 1 713 Mkr, vilket motsvarar en avkastning på sysselsatt kapital om 6,5 procent. Bidraget från gynnsamma valutasäkringar minskade medan värdeförändringen från skog ökade och påverkade i positiv riktning. Investeringarna var höga, 1 920 Mkr, och avsåg främst ny sodapanna och turbin vid Iggesunds Bruk som driftsattes under året, samt ny biobränslepanna vid bruket i Workington som förväntas tas i drift under våren 2013. Kassaflödet efter investeringar blev 334 Mkr och utbetald utdelning uppgick till 672 Mkr. Den finansiella nettoskulden ökade med 331 Mkr till 6 590 Mkr vilket motsvarar en skuldsättningsgrad om 0,32. Styrelsen föreslår en utdelning om 9 kronor per aktie.
Marknaden för tryckpapper försvagades under året och efterfrågan i Europa minskade med 9 procent. Efterfrågan på kartong var oförändrad under året. Försäljningspriserna för både tryckpapper och kartong var i stort oförändrade under året. För sågade trävaror var marknaden fortsatt svag och lönsamheten i hela branschen var låg. Marknaden för både timmer och massaved var svagare än normalt och försäljningspriserna minskade successivt under året. Tillrinningen till Holmens vattenmagasin var mycket hög under året och årets produktion av vattenkraft om 1 343 GWh var den högsta sedan 2001.
Marknaden för tryckpapper är utmanande med minskad efterfrågan och pressade priser. Holmen Paper fortsätter sin omställning mot specialpapper och genomför ytterligare effektiviseringar. Efterfrågan på kartong är stabil men utbudet har ökat vilket sätter press på marknaden. Iggesund Paperboard kan dra fördel av de stora investeringar som gjorts i energiförsörjning. För sågade trävaror är efterfrågan svag och priserna pressade samtidigt som råvarukostnaderna är historiskt höga. Holmen Timber fortsätter att trimma verksamheten. Avverkningen i koncernens skogar planeras ligga kvar på 2012 års nivå medan produktionen i koncernens vattenkraftverk väntas minska från den historiskt höga nivån 2012. Investeringarna minskar efter de senaste årens omfattande investeringsprogram.
minskning på cirka 100 personer under en tvåårsperiod.
Totalt: 17 852 Mkr
Totalt: 32 905 Mkr
Totalt: 3 945
Holmens affärsidé är att driva och utveckla lönsam och hållbar verksamhet inom tre produktinriktade affärsområden för tryckpapper, kartong och trävaror samt inom två råvaruinriktade affärsområden för skog och energi.
DE TRE PRODUKTINRIKTADE affärsområdena bedriver tillverkning som baseras på förnybar råvara från hållbart brukade skogar. Tillväxten sker i huvudsak organiskt genom att förfina produkterna och/eller öka produktionsvolymen inom befintliga produktområden. Utveckling kräver också omställningar och nedläggning av olönsam produktion, något som främst präglat tryckpappersverksamheten de senaste åren.
TRYCKPAPPER. Holmen Paper tillverkar tryckpapper vid två svenska och ett spanskt bruk. Nästan hälften av försäljningen avser specialpapper såsom magasin- och bokpapper medan övrig försäljning främst är inriktad på tidningspapper. Produktionen förflyttas gradvis från tidningspapper till mer förädlade papperskvaliteter som erbjuder kunderna ett kostnadseffektivt alternativ till traditionella pappersval. Strukturella omvärldsförändringar pressar tryckpappersmarknaden vilket kräver fokus på kassaflöde och beredskap för fortsatta omställningar och anpassningar av produktionskapaciteten.
KARTONG. Iggesund Paperboard tillhör marknadsledarna inom de högsta kvalitetssegmenten för konsumentförpackningar och kvalificerade grafiska ändamål. Produktionen sker vid ett svenskt och ett engelskt bruk där stora investeringar i energiförsörjningen förstärker konkurrenskraften ytterligare. Marknadsförutsättningarna är stabila och den ledande positionen i Europa ska befästas genom kundnära produktutveckling, ett starkt servicekoncept och kontinuerlig utveckling av produktvarumärkena.
SÅGADE TRÄVAROR. Holmen Timber tillverkar snickerivirke i furu och konstruktionsvirke i gran vid två sågverk i Sverige. Produktionen är storskalig men Holmen Timber är ändå en liten aktör på en starkt fragmenterad marknad. De båda sågverken är samlokaliserade med koncernens bruk vilket tillsammans med egen virkesförsörjning ger synergieffekter som är en betydelsefull konkurrensfördel på en trävarumarknad som långsiktigt gynnas av träets positiva fördelar för ekonomi och klimat.
SKOGS- OCH ENERGITILLGÅNGARNA i Sverige bidrar till en jämn och hög intjäning och utgör viktiga resurser vid råvaruanskaffningen till de produktinriktade affärsområdena. Tillgångarna ska växa och utvecklas genom aktiv skogsskötsel och genom investeringar i förnybar energiproduktion.
Tryckpapper Specialisering med fokus på kassaflöde.
nadseffektiv bas.
Befästa marknadsledande varumärken utifrån en kost-Storskalig, integrerad produktion.
Skog Aktiv skogskötsel.
SKOG. Holmen Skog sköter koncernens skogar, drygt en miljon hektar mark, och virkesförsörjningen till produktionsenheterna i Sverige. Till följd av ett effektivt och uthålligt skogsbruk ökar tillväxten och därmed också skogens värde.
ENERGI. Holmen Energi utvecklar och förvaltar koncernens befintliga vatten- och vindkrafttillgångar som idag bidrar med drygt 1 TWh. Nya energikällor utvärderas löpande och kan i de fall de bedöms tillräckligt lönsamma medföra investeringar inom området.
Holmen är verksamt på stora och väletablerade marknader. Nästan 85 procent av försäljningen av tryckpapper, kartong och trävaror sker i Europa. Genom en decentraliserad säljorganisation i form av egna försäljningsbolag uppnås en geografisk närhet till kunden. Holmens råvarumarknader för virke och energi är koncentrerade till Sverige.
RÅVARUANSKAFFNING. Kostnaderna för råvaror och transporter är tillsammans med effektiva produktionsprocesser viktiga för konkurrenskraften. Fiber i form av virke, returpapper och massa samt energi i form av el och värme utgör huvudsakliga råvaror i processen för att producera tryckpapper, kartong och trävaror. Genom en väl integrerad process är Holmen i stort självförsörjande på massa och värmeenergi. Eget skogsinnehav och en betydande andel el producerad i egen regi bidrar till en långsiktigt stabil råvaruförsörjning. För virke är självförsörjningsgraden drygt 60 procent. Produktionen av egen elkraft motsvarar knappt 40 procent av koncernens elenergibehov. För den el som köps in tecknas prissäkrade långtidskontrakt. Inom koncernen finns även hel- och delägda insamlingsbolag för anskaffning av returpapper.
PRODUKTIONSPROCESSER. Koncernens övergripande ambition är att leverera ett kunderbjudande med attraktiva och högkvalitativa produkter samt god service. Det ska ske kostnadseffektivt så att Holmen förblir en konkurrenskraftig leverantör. Storskaliga produktionsanläggningar med hög miljöstatus och kompetenta medarbetare ger ett effektivt utnyttjande av insatsvaror och kapital. För att framgångrikt kunna genomföra långsiktiga investeringar och uppnå både storskalighet och utveckling måste samspelet fungera väl mellan marknadsföring,
Holmen Timber (m3 )
Holmens verksamhet är kapitalintensiv och en stor del av utvecklingen sker genom investeringar i utökad kapacitet, förbättrad produktion och effektivare energianvändning. Även kostnadsrationaliseringar kräver ofta investeringar. För att utvärdera lönsamheten i investeringarna används en modell för att nuvärdesberäkna kassaflöden med en beräknad kapitalkostnad som för investeringar i de produktinriktade affärsområdena uppgår till 11 procent (före skatt). Vid utvärderingen av den löpande verksamheten bestäms kapitalkostnaden årsvis utifrån korta marknadsräntor och riskpremier anpassad till verksamhetens risk.
produktutveckling och produktion. Stora volymer av vissa produkter kombineras med utvalda satsningar på mer förädlade eller förbättrade produkter riktade mot befintliga och nya kundgrupper.
PRODUKTUTVECKLING. Holmens produktutveckling sker affärsområdesvis och i första hand där den största kompetensen och erfarenheten finns – vid produktionsenheterna. Dessutom finns tre utvecklingscentra som samlar specialkompetens inom prioriterade områden. Två av dessa arbetar bruksnära och stöttar affärsområdena Iggesund Paperboard respektive Holmen Paper. Det tredje, Holmen Biorefinery Development Center, arbetar med ett längre tidsperspektiv och har till uppgift att utveckla nya användningsområden för vedråvara och restprodukter i syfte att omvandla dessa till lönsamma affärer inom koncernens alla affärsområden. Holmen samverkar också med universitet, högskolor och forskningsinstitut, ofta tillsammans med andra företag som har närliggande intressen.
Holmens personalarbete lägger tonvikten vid kompetensförsörjning, ledarskap och arbetssätt. Att rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare är avgörande för att Holmen framgångsrikt ska kunna bedriva sin verksamhet. För att lyckas genomförs bland annat ett omfattande chefsutvecklingsprogram med målsättningen att skapa ett engagerat ledarskap på samtliga nivåer i koncernen. Detta lägger i sin tur grunden för ett arbetsklimat där kompetenta medarbetare får utvecklas och ta ansvar i takt med att deras mandat växer. Ett kontinuerligt arbete kring de grundläggande värderingarna ger stöd i omställnings- och förändringsprocesser.
Personalarbetet styrs av ett antal övergripande mål, vilka regelbundet följs upp via nyckeltal och genom den koncernövergripande medarbetarundersökningen Holmen Inblick. Detta bildar underlag för det strategiska personalarbetet samt för lokala åtgärdsplaner.
Holmens lönsamhet ska uthålligt överstiga marknadsmässig kapitalkostnad.
Den finansiella ställningen ska vara stark med en skuldsättningsgrad inom intervallet 0,3–0,8.
Beslut om aktieutdelning ska grundas på en sammanvägning av koncernens lönsamhetssituation, framtida investeringsplaner och finansiella ställning.
8
LÖNSAMHET. Holmens målsättning är att avkastningen uthålligt ska överstiga marknadsmässig kapitalkostnad. I koncernen används nyckeltalet Value Added för att beräkna lönsamheten utifrån rörelseresultatet med avdrag för kapitalkostnad och skatt. Det ger ett enkelt och tillräckligt rättvisande mått som kontinuerligt följs upp för koncernen, affärsområden och produktionsenheter.
KAPITALSTRUKTUR. Holmen ska ha en stark finansiell ställning som ger finansiell stabilitet och möjlighet att fatta korrekta och långsiktiga affärsbeslut som inte enbart är beroende av konjunktur och externa finansieringsmöjligheter. Skuldsättningsgraden ska vara inom intervallet 0,3–0,8. Anpassningen till detta mål utgör en del av den strategiska planeringen. Under året har skuldsättningen varierat mellan 0,32 och 0,34 och var vid utgången av året 0,32.
UTDELNING. Beslut om ordinarie aktieutdelning ska grundas på en sammanvägning av
koncernens lönsamhetssituation, framtida investeringsplaner och finansiella ställning. Styrelsen har till årsstämman 2013 föreslagit en utdelning om 9 kronor per aktie, vilket motsvarar 3,6 procent av eget kapital. Under de senaste tio åren har den ordinarie utdelningen i genomsnitt uppgått till 5 procent av eget kapital. Det har inneburit att 65 procent av resultatet per aktie per år har delats ut i form av ordinarie utdelningar.
Holmen ser ett aktivt hållbarhetsarbete som en viktig del i verksamheten och som drivkraft för långsiktigt affärsvärde. Lagstiftning, andra regelverk och kundkrav bidrar till att miljöfrågor och de anställdas förhållanden får uppmärksamhet.
Verksamheten i Holmen, vilken baseras på råvaruresursen skogen, bidrar till den viktiga omställningen till en biobaserad samhällsekonomi. Det innebär en övergång från en ekonomi som till stor del baseras på fossila råvaror, till en resurseffektiv ekonomi grundad på förnybara råvaror och produkter.
Med syftet att minimera resursförbrukningen och skapa nya intäkter identifieras och utvecklas nya affärsidéer och produkter med skogsråvara och restprodukter som bas.
De egna energiförsörjning växer kontinuerligt när den befintliga vattenkraften kompletteras med andra förnybara energikällor. Med de båda nya energipannorna inom Iggesund Paperboard, varav den ena togs i bruk 2012 och den andra startas under 2013, kommer den egna energiförsörjningen att öka i väsentlig grad.
Miljöarbetet organiseras och bedrivs med utgångspunkt från en miljö- och energipolicy. I policyn tydliggörs energi- och klimatfrågornas betydelse för verksamheten. Ur ett såväl strategiskt som affärsmässigt perspektiv arbetar Holmen utifrån tre mål med tydlig koppling till hållbar utveckling. Måluppföljningen redovisas på sidan 34. Medan de koncernövergripande målen är mer långsiktiga, finns på koncernens enheter på lokal nivå kortsiktiga miljö- och energimål. Dessa följs inom ramen för de certifierade ledningssystem som tillämpas.
Öka tillväxten i Holmens skogar med 25 procent till 2050 (basår 2007: 4,4 miljoner m3 sk).
Minska användningen av fossila bränslen med 75 procent till 2020 (basår 2005).
Öka produktionen av förnybar el till 67 procent relativt Holmens elförbrukning till 2020 (basår 2005: 31 procent).
| Fakta | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, Mkr | 8 144 | 8 631 |
| Rörelseresultat, Mkr | -99 | 228 |
| Rörelseresultat exkl. jäm förelsestörande poster *, Mkr |
94 | 228 |
| Investeringar, Mkr | 174 | 210 |
| Operativt kapital, Mkr | 5 608 | 6 606 |
| Medelantal årsanställda | 1 647 | 1 808 |
| Andel försäljning i Europa, % | 88 | 91 |
| Leveranser, 1 000 ton | 1 651 | 1 668 |
* Nedskrivning och omstruktureringskostnader -193 Mkr
Holmen Paper fortsätter sin strategiska omställning till en högre andel specialpapper som ger detaljister, tryckerier och förlag världen över kostnadseffektiva alternativ till traditionella pappersval.
Utvecklingen av digitala media fortsätter. Det medför ökad konkurrens för tryckta medier både avseende innehåll och annonsinvesteringar, vilket i sin tur sätter press på tryckpappersmarknaden.
Men det finns trender som talar för papper. Nya möjligheter för samspel mellan tryckt och digital media samt TV tar form. Syftet är att öka effekten och kostnadseffektiviteten i marknadsföringsaktiviteter. Direktreklam och bilagor på papper är ännu oöverträffat som marknadsföringskanal. Det är ett effektivt sätt att nå konsumenter, öka köpviljan och driva fram affärer. Lokaltidningar, magasin och böcker är andra exempel på tryckta medier som utvecklas positivt. Papper förmedlar läsupplevelser och ger avtryck på ett sätt som digitala medier inte förmår.
Europamarknaden för trähaltigt tryckpapper uppgick till 19,7 (21,6) miljoner ton 2012, vilket var en minskning med cirka 9 procent jämfört med 2011. Den svaga efterfrågan har pressat priserna under året och lönsamheten är otillfredsställande inom hela branschen.
MAGASINPAPPER. Totalt sett sjönk efterfrågan i Europa till 10,8 (11,8) miljoner ton, vilket var en minskning med 8 procent jämfört med
föregående år. Inom segmentet MF Magasin, där Holmen Paper har en växande marknadsandel, var leveranserna i Europa 1,4 (1,5) miljoner ton under 2012.
BOKPAPPER. Efterfrågan i Europa var i stort oförändrad och uppgick till cirka 0,4 (0,4) miljoner ton 2012. Konsumtionen av pocketböcker var stabil och pocketboken står sig fortsatt stark i konkurrensen medan de inbundna böckerna har svårare att hävda sig. Marknaden för digitala böcker växer snabbt.
TIDNINGSPAPPER. Den negativa utvecklingen för tidningspapper fortsätter. Under 2012 sjönk efterfrågan i Europa med 9 procent till 8,3 (9,1) miljoner ton och osäkerheten inom segmentet är stor.
Holmen Papers leveranser uppgick 2012 till 1 651 000 ton, vilket är något lägre än föregående år. Leveranserna av de strategiska produkterna MF Magasin och bokpapper ökade med 10 procent.
Årets rörelseresultat blev 94 (228) Mkr, exklusive jämförelsestörande poster. Genomförda rationaliseringar, bättre produktmix och lägre returpapperspriser har till stor del kompenserat för att bidraget från valutasäkringar har minskat.
Holmen Paper tillverkar tryckpapper för magasin, produktkataloger, direktreklam, böcker, dagstidningar och telefonkataloger. Produktionen äger rum vid två pappersbruk i Sverige samt ett i Spanien. Det spanska bruket tillverkar uteslutande returpappersbaserat tidningspapper.
Den strategiskt viktiga omställningen till produktion av specialpapper, såsom magasinoch bokpapper, fortsatte enligt plan vid de svenska bruken och under 2012 utgjorde magasin- och bokpapper 42 (38) procent av leveranserna. Kunderna finns huvudsakligen bland detaljhandelsföretag, tryckerier samt magasin- och bokförlag. Det är delvis nya kundsegment, vilket innebär en stor utmaning för försäljningsorganisationen. Holmen Papers ställning hos europeiska dagstidningsförlag är fortsatt stark. Tidningspapper utgjorde 45 (46) procent av leveranserna. Produktionen av SCpapper upphör under 2013. Leveranserna motsvarade 8 (8) procent under 2012.
MAGASINPAPPER. Genom satsningen inom segmentet MF Magasin har Holmen Paper en marknadsledande position i Europa. Produktvarumärkena Holmen VIEW, Holmen XLNT och nya Holmen TRND erbjuder alla en kombination av kvalitet och pris som utmanar traditionella pappersval och tar
marknadsandelar inom områden där dyrare papperskvaliteter dominerat. Den höga bulken i förhållande till ytvikten ger kunderna nya möjligheter i form av lägre distributionskostnader eller tätare utgivning. Användningsområdena är främst magasin, produktkataloger, bilagor och direktreklam.
Under hösten 2012 introducerades Holmen TRND som primärt riktar sig till exklusiva magasin. I oktober relanserades Holmen VIEW i en vidareförädlad kvalitet med högre ljushet som fick starkt gensvar på marknaden.
BOKPAPPER. Med Holmen BOOK är Holmen Paper marknadsledande i Europa när det gäller papper för pocketböcker. Marknadsandelen har successivt ökat genom introduktion av nya bokpapperskvaliteter. Den jämna och ljusa ytan, tillsammans med hög stabilitet och kvalitet, ger optimala förutsättningar för effektiv bokproduktion.
TIDNINGSPAPPER. Holmen Paper är en betydande leverantör av tidningspapper för dagspress främst på hemmamarknaderna Norden och Iberiska halvön. Välrenommerade Holmen NEWS uppfyller högt ställda krav på kvalitet, produktionsekonomi och tryckresultat. Den tillverkas dessutom i flera färger. Papperet används även till bilagor och direktreklam.
SPECIALPROUDUKTER. Den strategiska omställningen till högre andel specialpapper vid de svenska bruken fortsätter, samtidigt som produktionen av tidningspapper kontinuerligt trimmas avseende produktivitet och kvalitet. Specialprodukterna baseras på de unika egenskaper som den färska fibern erbjuder, exempelvis högre ljushet, styvhet och bulk liksom lägre vikt som i förlängningen ger bättre kostnadseffektivitet för kunden.
Vid sidan av produktutveckling och effektiviseringar vid bruken vidareutvecklas även säljprocesserna i syfte att stödja de nya papperskvaliteterna. En ökad andel försäljning av specialprodukterna utanför Europa utgör en viktig del av strategin.
Utgångspunkten är att de förändringar som genomförs i syfte att möta de utmanande marknadsförutsättningarna ska ske utan omfattande investeringar.
OMSTRUKTURERING. Vid Hallsta Pappersbruk har organisationen anpassats i flera steg i syfte att stärka effektivitet och lönsamhet. Under hösten inleddes nästa steg med målsättningen att produktionen vid bruket koncentreras till två pappersmaskiner med starka positioner inom sina respektive produktsegment: MF Magasin och bokpapper. Konsekvensen blir att brukets äldsta maskin, PM 3, som tillverkar SC-papper läggs ned under 2013. Samtidigt omstruktureras brukets energiförsörjning vilket minskar framtida
investeringsbehov väsentligt. Åtgärderna minskar personalstyrkan med 230 personer och stärker brukets konkurrenskraft.
EFFEKTIVISERING. I såväl Sverige som Spanien fortsätter satsningarna på produktivitet, kostnadsminskning och energieffektivisering. Returpappersberoendet i Sverige minskar i takt med att andelen TMP-massa ökar.
Vid Bravikens Pappersbruk har uppstarten av det nya sågverket inneburit att synergieffekterna av det nya kombinatet efterhand får allt större genomslag. Införandet av Leaninspirerade produktionsmetoder sker stegvis och ska på sikt omfatta hela bruket.
Bruket i Madrid är efter genomförda rationaliseringar ett av världens mest effektiva pappersbruk. Sedan 2012 baseras produktionen på återvunnet vatten, vilket gör det världsledande bland jämförbara bruk när det gäller effektiv vattenanvändning.
I samband med omställningen vid Hallsta Papperbruk vidtas energieffektiviseringsåtgärder genom investering i värmeåtervinning vilket möjliggör stängningen av två fastbränslepannor.
Rörelseresultat
Slutanvändningsområden, %
och avyttringar per den 5 februari 2013.
Utvecklingen av specialpapper är Holmen Papers sätt att möta de förändringar som sker på marknaden och i omvärlden. Genom ett nära samarbete med kunderna, tydligt fokus på utveckling och moderna produkter i framkant skapas förutsättningar för framtiden.
Framgången för Holmen Paper bygger på förståelse för kundens behov och förmågan att omsätta kunskapen i konkurrenskraftiga produktlösningar som skapar långsiktigt värde för båda parter. Genom ett nära och lyhört samarbete kan Holmen Paper uppfylla och överträffa kundens förväntningar.
Kundernas verklighet förändras ständigt och därför förändras också kraven på Holmen Paper. Nya produktbehov, kortare ledtider, kreativa lösningar och önskemål om effektivare logistik är exempel på utmaningar som regelbundet möter Holmens säljare. Genom ett genuint intresse för kundernas verksamhet, tillsammans med egen kunskap, erfarenhet och engagemang skapar Holmens säljare förutsättningar för ömsesidig lönsamhet och långsiktiga kundrelationer.
På varje pappersbruk i Holmen Paper finns avdelningen Teknisk support, vars medarbetare tillbringar mer än hälften av sin tid ute hos kunderna. På så vis blir de en ovärderlig direktlänk för kompetent stöd och utbyte av erfarenheter när det gäller material- och produktutveckling. Erfarenheter som ligger till grund för det ständiga förbättringsarbetet vid det egna bruket och i kundens produktion.
Holmen Paper Development Centre ansvarar tillsammans med resurser från bruk och marknadsavdelningen för forskning och utveckling inom Holmen Paper. Där bedrivs
arbetet av egna specialister som samverkar med andra kompetenser inom Holmen samt med externa leverantörer, universitet och forskningsinstitut. En stor del av arbetet sker dessutom i nära samarbete med kunderna. Utvecklingsområdena handlar huvudsakligen om strategisk produktutveckling inom termomekanisk massa och grafiskt papper.
Satsningen på moderna specialpapper har gett Holmen Paper en stark marknadsposition och en ledande roll som utvecklare av nya produkter som baseras på färsk fiber. I Frankrike, som är en betydligt större marknad för magasin än Sverige, ledde kundförfrågningar till ett gemensamt utvecklingsarbete som sedermera utmynnade i Holmen TRND – en ny produkt som ger kunderna kreativa möjligheter och ökad konkurrenskraft genom bättre totalekonomi.
Som ett led i det kontinuerliga förbättringsarbetet genomför Holmen Paper en omfattande kundundersökning vartannat år. Genom att låta intervjua nyckelkunder om en rad ämnen får Holmen Paper ett underlag som ligger till grund för kvalitets- och utvecklingsarbetet på alla nivåer i företaget. Arbetet utgår från Holmen Papers vision: Att vara kundernas förstahandsval.
HOLMEN VIEW är ett obestruket papper som tillverkas av färska fibrer. Det har en hög volym som gör det möjligt att gå ner i ytvikt, jämfört med bestrukna trähaltiga och superkalandrerade papper. Holmen VIEW kännetecknas av mjukhet, god läsbarhet och silkig yta. Användningsområden: Magasin, produktkataloger och direktreklam.
HOLMEN TRND är utmanaren som förstärker läsupplevelsen med sin matta, råa yta och klimatvänliga framtoning. Det är ett obestruket matt papper som ger valmöjligheter i både ytvikt och nyans. Ett papper som sticker ut på en annars traditionell marknad.
Användningsområden: Magasin och produktkataloger.
HOLMEN XLNT erbjuder bra tryckglans, läsvänlig yta och hög stadga. Det tillverkas av färska fibrer och är jämfört med ett superkalandrerat papper cirka 20 procent tjockare. Det gör det möjligt att gå ner i ytvikt och sänka pappers- och distributionskostnader. Användningsområden: Bilagor, direktreklam och
produktkataloger.
HOLMEN BOOK underlättar läsningen tack vare den rena och jämna ytan. Papperet är speciellt utvecklat för att underlätta läsning. Den stabila känslan andas kvalitet. Holmen BOOK tillverkas av färska fibrer och är koldioxidneutralt. Användningsområde: Pocketböcker.
HOLMEN PLUS kombinerar stadga och äkta tidningskänsla med utmärkta prestanda och mycket hög kostnadseffektivitet i tryckproduktion och distribution. Papperet har en matt yta och dess tjocklek gör att även en produkt med få sidor känns stabil. Användningsområden: Bilagor, direktreklam och magasin.
HOLMEN NEWS är ett tidningspapper med hög och jämn kvalitet samtidigt som det motsvarar höga krav på ekonomi och körbarhet. Holmen NEWS finns också i färgade varianter som används för finans- och sportpress. Användningsområden: Tidningar och bilagor.
HOLMEN GUIDE är ett tunt och lätt papper som gör det möjligt att nå ut med stora mängder information på ett attraktivt och kostnadseffektivt sätt.
Användningsområde: Telefonkataloger.
HOLMEN PREMIUM ett superkalandrerat papper som kombinerar hög ljushet med god opacitet och glans. Produktionen upphör under 2013. Användningsområden: Magasin, produkt-
kataloger och bilagor.
| Fakta | 2012 | 2011 | |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, Mkr | 4 967 | 5 109 | |
| Rörelseresultat, Mkr | 596 | 863 | |
| Investeringar, Mkr | 1 523 | 1 120 | |
| Operativt kapital, Mkr | 6 177 | 5 041 | |
| Medelantal årsanställda | 1 541 | 1 522 | |
| Andel försäljning i Europa, % | 79 | 83 | |
| Leveranser, 1 000 ton | 485 | 474 | |
Iggesund Paperboard behåller sin starka position som kvalitetsledare i Europa inom de mest prestigefyllda produktsegmenten och skapar konkurrensfördelar genom hållbara energisatsningar.
En globalt ökande medelklass i kombination med fler och mindre hushåll innebär att behovet av förpackningar ökar. En annan trend är att klimatmedvetenheten medför att konsumenten prioriterar hållbarhet högre. Det stärker kartongens ställning i förhållande till främst glas och plast på förpackningsmarknaden.
I den grafiska branschen går utvecklingen mot en större andel digital tryckproduktion som kännetecknas av mindre upplagor, kortare ledtider och större behov av speciella material- och formatlösningar.
På den europeiska förpackningsmarknaden står kartong för den största andelen, cirka en fjärdedel. Närmast efter kommer flexibla förpackningar (plast, film och papper) respektive hårdplast med cirka en femtedel vardera av marknaden.
Under året gick kartongmarknaden i Europa totalt sett ned, medan de produkter som Iggesund Paperboard tillverkar, Solid Bleached Board (SBB) och Folding Box Board (FBB), låg på en stabil nivå. Tyskland och Storbritannien är de största marknaderna i Europa och svarar för 23 respektive 11 procent av konsumtionen. Priserna för SBB- och
FBB-kartong i Europa var i stort sett oförändrade under 2012 och på ungefär samma nivå som 2011.
Asien är den största globala marknaden för kartong, följd av Nordamerika. Under 2012 uppgick världskonsumtionen till 34 miljoner ton, vilket var en ökning med cirka 3 procent jämfört med året innan.
Iggesund Paperboards leveranser uppgick till 485 000 ton under 2012, vilket var 11 000 ton högre än året innan. Leveranserna till Europa var oförändrade.
Årets rörelseresultat blev 596 (863) Mkr. Minskningen beror på lägre bidrag från valutasäkringar medan högre leveranser bidrog positivt. Avskrivningarna ökade till följd av uppstarten av ny sodapanna vid Iggesunds Bruk.
Den nya biobränslepannan vid bruket i Workington beräknas tas i drift under våren 2013. Tillsammans med investeringen i sodapannan i Iggesund uppgår investeringsbeloppet till 3,4 Mdr varav 2,8 Mdr hittills har utbetalats.
MARKNADSPOSITION. Iggesund Paperboard inriktar sig på de högsta kvalitetssegmenten och tillhör marknadsledarna inom dessa
segment. Iggesund Paperboards totala marknadsandel för SBB och FBB uppgår till 16 procent i Europa. De huvudsakliga kunderna är konverterare som tillverkar förpackningar samt grossister och tryckerier som köper kartong för grafiska tillämpningar.
VARUMÄRKEN. Iggesund Paperboard tillverkar och marknadsför kartongprodukter under två varumärken; Invercote (SBB) som tillverkas på Iggesunds Bruk respektive Incada (FBB) som framställs vid bruket i Workington. Båda varumärkena tillhör de absolut starkaste inom sina segment.
Under 2011 inleddes The Black Box Project där designers inbjuds att låta sig utmanas av Invercote. Under 2012 besöktes Milano och Moskva, vilket innebär att arrangemanget har genomförts i totalt sju städer i Europa och USA. Eventen har rönt stor uppmärksamhet i designvärlden.
FÖRPACKNINGSKARTONG. Invercote och Incada används huvudsakligen till förpackningar för konfektyr, parfym, vin, sprit, läkemedel, livsmedel, kosmetika och tobak. Tack vare en av marknadens mest kompletta produktpaletter, tillsammans med vidareförädlingsmöjligheterna vid lamineringsanläggningen i Strömsbruk, kan Iggesund Paperboard erbjuda kundanpassade produkter som uppfyller de högsta kraven i varje avseende – från industriella och grafiska processer till den slutliga konsumentupplevelsen.
GRAFISK KARTONG. Både Invercote och Incada lämpar sig utmärkt för ändamål som reklamtryck, kort och omslag. Den höga och jämna kvaliteten, tillsammans med formbarheten och möjligheten att tillämpa avancerade grafiska tekniker, bidrar till hög status bland både producenter inom den grafiska branschen och designers. Iggesund Paperboards sortiment inom grafisk kartong marknadsanpassas kontinuerligt – bland annat för att möta den gradvis ökande efterfrågan på specialformat för digital tryckproduktion.
Arkning sker, förutom vid bruken, vid två arkningsanläggningar belägna i Frankrike respektive Holland, nära kunderna.
HÅLLBARA SATSNINGAR. Den 12 juni 2012 driftsattes den nya sodapannan och turbinen planenligt vid Iggesunds Bruk. Investeringen på närmare 2,3 miljarder kronor är en av de största industriinvesteringarna i Sverige på senare år och ett viktigt led i Holmens strategi för hållbarhet och stärkt konkurrenskraft. Den nya sodapannan är byggd för ett högre ångtryck än någon annan sodapanna i Europa, 110 bar, vilket ökar den totala energieffektiviteten i fabriken.
Investeringen gör det möjligt för bruket att bli i stort sett självförsörjande avseende energi. Det ger också möjligheter för bruket att i princip bli fritt från användning av fossila bränslen i produktionen.
Kapaciteten för produktion av helblekt sulfatmassa ökar till 370 000 ton. En ytterligare ökning upp till 420 000 ton är möjlig, men det kräver vissa investeringar.
Vid bruket i Workington genomförs ytterligare en stor satsning genom en investering på 1,1 miljarder kronor i en ny biobränslepanna. Beslutet fattades våren 2011 och arbetet har fortsatt enligt plan under 2012. Anläggningen beräknas producera 325 GWh elenergi och 420 GWh värmeenergi per år vilket täcker brukets hela energibehov. Driftstarten är planerad till våren 2013 och investeringen innebär lägre kostnader, ökad lönsamhet och en omställning från fossil naturgas till biobränslen.
Vid bruket i Workington initierades under 2012 ett parallellt projekt vars syfte är att ytterligare säkra tillgången till biobränsle. Projektet handlar om att ge stöd till lokala lantbrukare att börja odla energiskog.
EFFEKTIVISERING. Under hösten meddelades att organisationen vid Iggesunds Bruk ska effektiviseras. Det innebär bland annat att personalstyrkan minskar med 10 procent under en tvåårsperiod. Ambitionen är att neddragningen ska kunna ske genom naturliga avgångar.
JÄRNVÄG. Bruket i Iggesund fortsätter att lägga allt större andel av sina transporter på tåg istället för båt. Under 2012 gick en tredjedel av transporterna på järnväg. Kundkrav på flexiblare och tätare leveranser är ett av skälen till omställningen, liksom att järnväg generellt sett är det mest miljövänliga transportalternativet.
PRODUKTUTVECKLING. Vid bruken och vid Paperboard Development Centre, PDC, sker ett ständigt utvecklingsarbete av nya produktgenerationer. PDC har som huvudsaklig uppgift att bidra med specialkompetens inom bestrykning, ytbehandling och pappersfysik.
LOGISTIKUTVECKLING. Ett omfattande arbete pågår inom affärsområdet i syfte att förbättra och effektivisera inköp, transporter, teknikstöd och andra logistikfunktioner. Under året har bland annat förberedelser pågått för införande av ett nytt system för marknadsservice.
15
Kampen om konsumenten har aldrig varit hårdare. Slaget vid butikshyllorna är mer utmanande än någonsin. Med produkter och service av högsta kvalitet bidrar Iggesund Paperboard till kommersiell framgång för sina kunder och positiva upplevelser för slutkonsumenten.
Under 2012 lanserade Iggesund Paperboard sin nya webbplats, där den viktigaste nyheten är den integrerade webbshopen som möjliggör e-handel. Här finns möjlighet för kunder och designers att beställa produktprover, inspirationsmaterial och samtliga delar av Iggesund Paperboards mycket uppskattade kunskapsbank Iggesund Anchor Material.
Iggesund Paperboard samlar systematiskt in kunskaps- och inspirationsmaterial och gör detta tillgängligt för formgivare och inköpare. Det hjälper dem att få ut det mesta möjliga av material och produktionsmetoder. Samlingen kallas för Iggesund Anchor Material och innehåller både praktisk och teknisk information. Materialet täcker allt från varumärken och produkter, till djupgående information om grafisk teknik, kartongens egenskaper, hållbarhetsaspekter och tillverkningsprocesserna.
Den service som följer med själva produkten har med tiden utvecklats till en allt viktigare del av Iggesund Paperboards erbjudande. Det beror dels på kundernas krav på kortare ledtider, dels på att kundernas utbyte kan förbättras med de insatser som Iggesund Paperboards organisation för marknadsbaserad teknisk service erbjuder.
Inom Iggesund Paperboards Supply Chainorganisation genomsyras verksamheten av kvalitetstänkande. Med kreativitet och
lyhördhet för kundens ambitioner ger man stöd hela vägen genom behovsanalys, materialrekommendationer och produktionssupport. Härigenom skapar man förutsättningar för effektiv produktion och konkurrenskraftiga service- och logistiklösningar som gör kundens varumärke rättvisa.
Den höga tillgängligheten och servicenivån möjliggör ett givande samarbete som skapar förutsättningar för optimala, kundanpassade lösningar baserade på Invercote och Incada.
Den internationella prägeln är tydlig. De flesta av företagets kunder får service på sitt eget språk, vilket värderas högt. I dagsläget talas det tolv språk vid Iggesund Paperboard Customer Service Department.
Mixen av kundorienterade medarbetare med olika nationaliteter bidrar till en kreativ miljö som präglas av kontinuerlig kompetensutveckling och tillfredsställelse i arbetet. Den låga personalomsättningen ger en trygghet och stabilitet som uppskattas av kunderna.
Varje kundkontaktperson inom Iggesund Paperboard, i Sverige och på respektive marknad, är kunniga inom sitt område. Men framförallt förstår man kunden och kundens affär. Med denna kunskap som plattform utvecklar Iggesund Paperboard hållbara, kundanpassade produktlösningar som bygger på helhetssyn och skapar påtaglig nytta för kunden, slutkonsumenten och miljön.
INVERCOTE är en högklassig kartong av typen solid bleached board, SBB, som tillverkas av kemisk massa. De fullbestrukna tryckytorna möter de allra högsta kraven på tryckåtergivning och ger bästa möjliga förutsättningar för exempelvis prägling, foliering och filmlaminering. Kartongen kan optimeras för en rad olika användningsområden och produkterna är helt lukt- och smakfria och godkända för kontakt med livsmedel.
Användningsområden: Premiumförpackningar för kosmetik, choklad, vin, sprit, medicin och tobaksprodukter. Grafiska produkter som vykort, broschyrer och bokomslag.
INCADA är en flerskiktig kartong av typen folding box board, FBB, med ytterskikt som består av blekt kemisk massa och mittskikt av blekt mekanisk massa. Den speciella uppbyggnaden ger hög styvhet i förhållande till vikten, mycket god körbarhet och utmärkta förutsättningar för tryck och efterbearbetning. Produkterna har goda hygien-, lukt- och smakegenskaper och är godkända för kontakt med livsmedel.
Användningsområden: Förpackningar för livsmedel, kosmetik, choklad, vin, sprit, läkemedel och tobaksprodukter. Grafiska produkter som bokomslag, kort och vykort.
| Fakta | 2012 | 2011 | |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, Mkr | 1 129 | 875 | |
| Rörelseresultat, Mkr | -130 | -136 | |
| Investeringar, Mkr | 9 | 365 | |
| Operativt kapital, Mkr | 1 416 | 1 507 | |
| Medelantal årsanställda | 207 | 207 | |
| Andel försäljning i Europa, % | 74 | 70 | |
| Leveranser, 1 000 m3 | 660 | 487 | |
Holmen Timber bedriver kostnadseffektiv, storskalig sågverksproduktion vid två enheter, båda integrerade med de närbelägna pappers- respektive kartongbruken. När marknaden vänder står de båda sågverken väl rustade att växa och utvecklas.
Modernt trähusbyggande har utvecklats snabbt under de två senaste decennierna samtidigt som medvetenheten om fördelarna med trä som byggmaterial börjat få starkt genomslag även globalt. Runtom i världen genomförs program och kampanjer som visar möjligheterna med trä som byggnadsmaterial och lyfter fram vinster såsom tidsbesparing, lägre kostnader och mindre klimatpåverkan.
Medan efterfrågan på trävaror och träbyggnation fortsätter vara hög i växande ekonomier runt om i världen, bromsas utvecklingen i Europa fortfarande av den svaga konjunkturen och att byggbranschen investerat stora belopp i traditionella byggmetoder. När byggaktiviteten tar fart igen i Sverige förutspås en snabb ökning av andelen nybyggda trähus.
EUROPAMARKNADEN för sågade trävaror låg på något lägre nivåer under 2012 jämfört med året innan. Efterfrågan i Europa ligger kring 80 miljoner kubikmeter årligen vilket ska jämföras med toppåret 2006 då leveranserna uppgick till cirka 110 miljoner kubikmeter. För Sveriges del har exporten av trävaror till Europa minskat i motsvarande grad eller 25 procent sedan 2006.
Den svaga efterfrågan i kombination med höga råvarupriser har pressat lönsamheten i hela branschen och flera aktörer har begränsat produktionen eller till och med tvingats stänga under året. Medan nybyggnationen har minskat har renovering, om- och tillbyggnad legat kvar på en hög nivå.
NORDAFRIKA OCH MELLANÖSTERN visar en fortsatt positiv utveckling. Sedan 2006 har exporten från Sverige till Nordafrika och Mellanöstern ökat med 100 procent till knappt 3 miljoner kubikmeter per år. Viktiga faktorer som driver utvecklingen är de demokratiseringsprocesser som pågår i flera av länderna och att en stor del av befolkningen utgörs av unga människor som behöver bostäder. Idag är Egypten näst största exportmarknad för svenska sågverk efter Storbritannien. Produkterna består av snickerivirke i furu för till exempel dörrar, fönster och möbler. Idag tar Nordafrika och Mellanöstern emot en fjärdedel av den svenska trävaruexporten.
I USA har nybyggnationen visat en uthålligt positiv trend under 2012. Den senaste tidens prisökningar på USA-marknaden skapar förutsättningar för ökad export från Europa av främst konstruktionsvirke av gran.
Holmen Timber levererade 660 000 kubikmeter sågade trävaror under året, vilket är en ökning med 173 000 kubikmeter jämfört med förra året, till följd av ökade leveranser från Bravikens Sågverk.
Årets rörelseresultat uppgick till -130 (-136) Mkr. Lägre råvarupriser och ökade leveranser har påverkat resultatet positivt men effekten har motverkats av lägre försäljningspriser, genomslag av starkare krona och högre avskrivningar.
MARKNADSPOSITION. Sedan starten av Bravikens Sågverk 2011 har Holmen Timber tagit marknadsandelar i ett för Holmen nytt produktområde – konstruktionsvirke. Det innebär att Holmen Timber numera kan leverera såväl konstruktions-, snickeri- som emballagevirke, vilket ökar konkurrensmöjligheterna på både befintliga och framtida marknader. Med två moderna anläggningar kan Holmen Timber erbjuda produkter av hög och jämn kvalitet och en produktionskapacitet som i dagsläget uppgår till 880 000 kubikmeter trävaror av furu och gran.
BYGGA MED TRÄ är Holmen Timbers produktkategori för konstruktionsvirke av gran. Produktionen sker vid Bravikens Sågverk och kunderna finns främst inom bygghandel och hyvlerier samt bland hus- och takstolstillverkare. De viktigaste marknaderna är
Skandinavien, Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Nederländerna.
LEVA MED TRÄ är Holmen Timbers produktkategori för snickerivirke som används för bland annat fönster, dörrar, trappor, golv och möbler. Råvaran är furu och produkterna tillverkas vid Iggesunds Sågverk. Kunderna finns inom snickeri- och möbelindustri, byggvaruhandeln, samt bland fönster- och golvtillverkare. Huvudmarknaderna är Skandinavien, Storbritannien, Algeriet, Saudiarabien och Egypten.
STRATEGI. Holmens satsning på moderna, effektiva sågverk med hållbar virkesförsörjning och hög produktivitet möjliggör storskalig och kostnadseffektiv produktion av produkter för vidareförädling inom industrin. Kontinuerlig utveckling av biokombinatet skog-sågverk-bruk i både Iggesund och Braviken stärker den samlade konkurrenskraften genom lägre energikostnader, gemensamt resursutnyttjande och effektivare processer. Den höga tekniska nivån i processerna bidrar till hög produktivitet. Genom kundnära arbetssätt och produkter med påtagliga kvalitetsfördelar lägger Holmen Timber grunden till långsiktiga och lönsamma kundrelationer.
PRODUKTUTVECKLING. Omsorg om kunderna, råvarorna och produktionstekniken ligger till grund för Holmen Timbers produktutveckling. Att minimera spill och maximera det sågade utbytet ur varje stock är centralt, liksom att säkerställa en kostnadseffektiv produktion och att optimera virket så att det passar kundernas slutprodukter.
Ökningen inom renovering, ombyggnad och tillbyggnad inom både den professionella och privata sektorn i Sverige har lett till ökad efterfrågan på virke i kortare längder och mindre virkespaket. Samtidigt fullföljer Holmen Timber strategin att minska antalet standardlängder när det gäller konstruktionsvirke och istället anpassa längderna till de olika ländernas byggnormer. Att hantera de olika behoven ställer krav på rationell produktion och lagerhantering samt noggrann last- och logistikplanering.
BRAVIKENS SÅGVERK startade upp i januari 2011 och är ett av Skandinaviens största och modernaste sågverk. Genom samlokaliseringen med Bravikens Pappersbruk bildar enheterna tillsammans ett modernt biokombinat som ger energibesparingar, effektivitetsökningar och miljövinster. Råvaran, gran,
köps in från privata skogsägare i närområdena. Produktiviteten har sedan starten ökat kontinuerligt vilket gjort att sågverket numera är det mest produktiva i Skandinavien med en volym på för närvarande cirka 100 kubikmeter per timme. Dagens anläggning har potential att årligen producera 550 000 kubikmeter konstruktionsvirke. Med framtida investeringar i ökad tork- och hyvelkapacitet finns det möjligheter att öka till 750 000 kubikmeter per år.
IGGESUNDS SÅGVERK tillverkar snickerivirke i furu som levereras till producenter av bland annat fönster, dörrar, trappor, golv och möbler. En gemensam nämnare är att alla produkter från sågverket kundanpassas på ett mycket tidigt stadium genom automatiserade processer där virkesråvaran sorteras för att möta exakt de egenskaper kunden efterfrågar. Investeringar under de senaste åren i ny röntgenutrustning, sågintag, justerverk och torkkapacitet bidrar till hög produktivitet, minimalt spill och produkter med hög förädlingsgrad. Genom att använda egna säljkanaler för de viktigaste marknaderna säkerställs långsiktiga kundrelationer och kundnära produktutveckling med hög förädlingsgrad.
ENERGIEFFEKTIVITET. Alla delar av trädet tas om hand i Holmens biokombinat i Iggesund respektive Braviken. Timret går till sågverken och blir trävaror. Sågverksflisen går vidare som råvara för massaproduktionen vid pappers- och kartongbruken. Restprodukter som bark och sågspån blir biobränsle och omvandlas till energi och fjärrvärme. Cirkeln sluts när överskottsvärmen från bruken tas till vara vid torkningsprocesserna på sågverken.
Trä är det mest klimatsmarta och det minst energikrävande byggmaterialet. Dessutom bidrar trä till ökad livskvalitet, mer tid och mindre kostnader för hela samhället.
Växande träd och träprodukter binder kol under hela sin livslängd. Detta faktum, tillsammans med den kontinuerliga ökningen av virkesförrådet genom aktivt skogsbruk och återbeskogning innebär att skogen binder allt mer koldioxid för varje år som går. När man dessutom ersätter traditionella byggmaterial med träprodukter uppstår en substitutionseffekt som gör dubbel klimatnytta, dels lagras koldioxid i trävarorna så länge de används, dels undviker man de negativa klimateffekter som uppstår vid tillverkningen av andra typer av byggnadsmaterial.
Det moderna trähusbyggandet har fått sitt verkliga genombrott under det senaste decenniet. Tack vare industriellt träbyggande kan man idag bygga snabbare, bättre och mer kostnadseffektivt än med någon annan metod. Genom att byggelement och hela rum förtillverkas i en skyddad miljö kan varken väder eller vind påverka processen. Hela byggnaden levereras sedan som en komplett byggsats. Samma princip fungerar även för träbroar. En hel bro kan förtillverkas, transporteras och monteras i sektioner som är helt färdigställda.
Genom att förtillverka hus och broar och leverera dem som byggsatser kortas byggtiderna radikalt. En bro i träsektioner kan monteras på mycket kort tid. Ett flervåningshus i trä kan stå inflyttningsklart redan tio veckor efter det att grundplattan gjutits. Motsvarande hus i betong tar oftast mer än ett år att färdigställa.
Enkelheten och den korta byggtiden gör att logistiken och organisationen blir betydligt smidigare. Att vägen från beslut till färdigt hus blir kortare gagnar alla. Inte minst de människor eller verksamheter som väntar på att få flytta in.
Tid är pengar och de nya byggmetoderna gör både arbetet och organisationen mer kostnadseffektiva. Fler hus kan byggas med mindre resurser i form av personal och utrustning. Transportkostnaderna kan i stort sett halveras tack vare lägre vikt och färre transporter. Byggprojekt som är särskilt angelägna, till exempel studentbostäder, kan snabbt färdigställas till lägre kostnader än vid traditionella byggmetoder.
Ytterligare en viktig fördel är att förtillverkade byggelement är enklare att kvalitetssäkra, vilket förenklar själva byggprocessen.
Tack vare moderna byggmetoder uppfyller trä kraven på till exempel ljudisolering och brandsäkerhet. Idag har stomvalet ingen betydelse för brandrisken och samma funktionskrav gäller för träbyggnader som för andra byggsystem.
Trä gör också att byggarbetsplatsen blir lugnare och renare tack vare låg ljudnivå och små mängder byggdamm. Dessutom förenklas justerings-, installations- och anpassningsarbeten av att trä är flexibelt och lätt att bearbeta.
Trä anses som vackert och naturligt. Människor har en stark relation till trä som material. Det nya sättet att bygga hus och byggnader i trä speglar samtiden genom innovativ arkitektur och design. Men viktigast av allt är att trä står för hållbarhet och klimatsmart tänkande. Det möter kraven hos en allt mer medveten befolkning, i Sverige och världen, som vill kunna göra aktiva och klimatsmarta val i betydligt högre utsträckning än idag.
| Fakta | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Rörelseresultat, Mkr | 931 | 4 332 |
| Rörelseresultat exkl. jäm förelsestörande poster *, Mkr |
931 | 739 |
| Investeringar, Mkr | 169 | 42 |
| Operativt kapital, Mkr | 16 663 | 16 278 |
| Medelantal årsanställda | 440 | 428 |
| Avverkning i egen skog, tusen m3 fub |
3 211 | 2 988 |
| Produktiv skogsmark, 1 000 hektar |
1 033 | 1 033 |
| Virkesförråd, milj m3 sk |
119 | 118 |
* 2011: Omvärdering av skog 3 593 Mkr
Holmen Skog ansvarar för utveckling och skötsel av Holmens skogar samt för en effektiv virkesförsörjning till koncernens svenska produktionsenheter. Holmen utövar ett aktivt och uthålligt skogsbruk som ökar tillväxten och därmed också skogens värde.
Skogen är en tillgång som ständigt utvecklas. Träfibern har idag en rad användningsområden och ännu fler imorgon. Sågtimmer till sågverken, massaved till massa- och pappersbruk samt skogsbränsle till energiproduktion gör att alla delar av råvaran utnyttjas effektivt. Produkterna från dessa industrier vidareförädlas i sin tur av företag inom vitt skilda sektorer och ersätter ofta material och produkter som tidigare tillverkats av fossila råvaror.
Eftersom skogen binder kol när den växer och produkter från skogen kan ersätta klimatpåverkande material och fossila bränslen är intresset för att utveckla nya trä- och cellulosabaserade produkter stort. Det handlar om bioplaster, biokompositer, kolfibermaterial, textilfibrer, kemikalier och förädlade bränslen.
I DE SVENSKA SKOGARNA har virkesförrådet ökat med cirka 80 procent sedan 1920-talet. I Sverige finns det 28 miljoner hektar skogsmark och det sammanlagda virkesförrådet uppgår till 3 100 miljoner m3 sk. Den årliga skörden är drygt 70 miljoner m3 fub vilket motsvarar cirka 70 procent av tillväxten per år.
INDUSTRINS BEHOV. Svensk skogsindustri förbrukar cirka 80 miljoner m3 fub virke årligen
och merparten skördas i Sverige. Cirka 8 miljoner m3 fub importeras, huvudsakligen från Baltikum. Massa- och pappersindustrin står för knappt 60 procent av förbrukningen och sågverksindustrin för cirka 40 procent. Efterfrågan på virkesråvara har minskat till följd av en svagare konjunktur.
MARKNADSUTVECKLING. Efterfrågan på sågtimmer i Sverige var hög under inledningen av 2012, men mattades under andra halvåret på grund av det svaga orderläget i trävaruindustrin. Efterfrågan på massaved var något svagare än normalt. Den milda vintern medförde något lägre efterfrågan på skogsbränsle under året. Virkespriserna har med anledning av försvagad efterfrågan sänkts för samtliga sortiment under året.
Under julhelgen 2011 drabbades mellersta Sverige av stormen Dagmar. Stora resurser fick sättas in för att skörda och ta hand om stormfälld skog, företrädesvis tall.
Holmen Skogs operativa resultat uppgick till 581 (739) Mkr. Resultatnedgången förklaras av drygt 10 procent lägre försäljningspriser och av högre avverkningskostnader till följd av stormen Dagmar.
Avverkningen ökade till 3,2 miljoner m3 fub vilket är i nivå med den nya avverkningsplanen. Rörelseresultatet, som inkluderar värdeförändring om 350 (3 593) Mkr, uppgick till 931 (4 332) Mkr.
HOLMEN SKOG anskaffade totalt 11,4 (11,4) miljoner m3 fub virke under 2012, varav 6,1 (6,2) miljoner m3 fub såldes externt. Skörden i de egna skogarna uppgick till 3,2 (3,0) miljoner m3 fub virke inklusive 0,1 miljon m3 fub skogsbränsle.
Holmens svenska produktionsenheter förbrukade netto totalt 4,9 (4,7) miljoner m3 fub virke under 2012.
Större delen av Holmens skogar finns i norra Sverige, medan Holmens industrier är belägna i södra och mellersta Sverige. Genom egna logistiklösningar och virkesbyten med andra aktörer säkerställer Holmen Skog råvara till de egna industrierna och minskar därmed beroendet av dyr importved.
PRODUKTIVITET. För att möta framtidens behov av skogsråvara är satsning på forskning och utveckling avgörande. Forskningssamarbeten pågår kontinuerligt med bland andra Skogforsk, Sveriges lantbruksuniversitet, Skogsstyrelsen, Berzelii Center och SweTree Technologies.
Ny teknik och bättre nyttjande av befintlig
teknik är två sätt att öka effektiviteten i skogsbruket. Under 2012 lanserades den första elhybrid-drivna skotaren som nu testkörs på Holmens marker.
Hösten 2012 genomförde Holmen tillsammans med andra aktörer inom det svenska skogsbruket en förstudie tillsammans med försvarsmaterieltillverkaren BAE Systems. Syftet var att undersöka om tekniken i militära bandfordon kan överföras till terrängfordon i skogsbruket och bidra till ökad effektivitet och minska risken för körskador. Förstudien pekade på flertalet positiva effekter av tekniken.
SKOGSPLANTSKOLAN i Friggesund har under tre års tid utvecklats och byggts ut. Det stora tekniksprånget innefattar Sveriges första odlingskammare för plantor. Genom noggrann styrning av klimat, belysning och bevattning kommer den att resultera i mer kontrollerad tillväxt samt jämnare och högre andel godkända plantor. Produktionen ökar från 10 till 16 miljoner plantor per år, vilket räcker till plantering av närmare 7 000 hektar skog. För kunderna i skogsdistrikten betyder det säkra leveranser av plantor med högsta kvalitet. Investeringen innebar även ett minskat behov av olja och el.
SNYTBAGGEHOTET. Snytbaggen är en allvarlig skadegörare som angriper nyplanterade plantor. Hittills har plantorna skyddats med insekticider. Holmen minskar nu användningen av insekticider och går över till en lösning med vax som skyddar plantorna. På lång sikt är strävan att finna en lösning som ökar plantornas naturliga motståndskraft.
ÅTERVÄXTGARANTI. För att säkerställa gynnsam, kontrollerad återväxt efter att den mogna skogen skördats erbjuder Holmen en återväxtgaranti. Återväxtgarantin är en del av Holmens samlade erbjudande till de privata skogsägarna som levererar virke till Holmen.
SKOGSGÖDSLING. Genom att tillföra kväve i en form som är lätt för träden att ta upp ökar skogstillväxten. Holmen gödslar årligen 8 000 hektar. All gödsling genomförs i överensstämmelse med Skogsstyrelsens allmänna råd.
ÄLGBETESSKADOR. Holmen förlorar uppskattningsvis cirka 400 000 m3 sk per år genom älgbete, ungefär lika mycket som fälldes av stormen Dagmar under julhelgen 2011. Anledningen till det växande problemet är att älgstammarna ökat kraftigt i flera områden. En för stor älgstam medför även att den biologiska mångfalden hotas. Holmen deltar därför aktivt i införandet av den nya nationella älgförvaltningen som trädde i kraft 1 januari 2012.
TILLVÄXT I SKOGARNA. Skogens tillväxt och värde påverkas till stor del av hur den sköts och brukas. Men processen är lång och svår att överblicka. De investeringar och åtgärder som genomförs idag ger avkastning först om 30–90 år. Tillväxten i Holmens skogar sker till stor del i unga och medelålders bestånd som ännu inte är mogna att skörda. Holmens mål är att öka tillväxten i de egna skogarna med 25 procent till 2050 (basår 2007: 4,4 miljoner m3 sk/år).
SKOGSINNEHAV OCH VIRKESFÖRRÅD. Holmen äger totalt 1 266 000 hektar mark. Den produktiva skogsmarken uppgår till 1 033 000 hektar, där det aktivt bedrivs virkesproduktion på 961 000 hektar. Virkesförrådet uppgår till totalt 119 miljoner m3 sk, vilket motsvarar 117 m3 sk per hektar produktiv skogsmark.
Skogsmarksarealen uppgår, enligt inventering utförd av Riksskogstaxeringen, till 1 153 000 hektar varav 218 000 hektar brukas för naturvård vilket inkluderar både formellt och frivilligt skyddad skogsmark.
AVVERKNING. Den årliga skörden styrs av en långsiktig plan som bland annat tar hänsyn till skogens åldersstruktur och tillväxt samt beräknas från en skoglig omloppstid om 100 år. Planen baseras på skogsinventeringar som görs var tionde år. Den senaste planen togs fram 2011. Enligt denna ska det fram till år 2021 genomsnittligt årligen skördas 3,2 miljoner m3 fub, varav cirka 0,2 miljoner m3 fub avser GROT för biobränsleändamål. Under den närmaste hundraårsperioden förväntas skördad volym successivt kunna ökas till cirka 4 miljoner m3 fub per år.
SKOGENS EKONOMISKA VÄRDE. Holmens skogsinnehav värderas och redovisas löpande till verkligt värde. Värderingen görs genom att beräkna nuvärdet av förväntade kassaflöden från de kommande 100 åren från den växande skogen. Kassaflödet utgörs av nettot mellan försäljningsintäkterna och kostnader för skörd, skogsvård och administration. Kostnaderna för skörd motsvarar cirka 30 procent av försäljningsintäkterna och påverkas främst av förändrade bränslepriser och räntor. De årliga kostnaderna för skogsvård uppgår till cirka 160 Mkr.
| Total landareal | 1 266 000 ha |
|---|---|
| Total skogsmarksareal* | 1 153 000 ha |
| - varav naturvårdsareal | 218 000 ha |
| Produktiv skogsmark | 1 033 000 ha |
| - varav produktionsareal | 961 000 ha |
| - varav frivilliga avsättningar | 72 000 ha |
| Totalt virkesförråd produktiv skogsmark | 119 milj m3 sk |
* Inventering utförd av Riksskogstaxeringen enligt internationella definitionen av skogsmark: Landareal >0,5 hektar med träd där krontäckningen är större än 10 procent för skog som är minst 5 meter hög vid mogen ålder.
AKTIVT OCH UTHÅLLIGT SKOGSBRUK. Holmen bedriver ett skogsbruk med fokus på hög tillväxt på ett sätt som är ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart. Virkesförrådet byggs upp under cirka 70–90 år och därefter skördas det till större delen och en ny tillväxtcykel kan påbörjas. De närmaste åren efter att skogen skördats utförs den viktigaste delen av skogsvårdsåtgärderna. Marken bereds och återbeskogas genom plantering eller sådd. Röjning och gallring sker för att välja ut de träd som har bäst förutsättningar att växa vidare. Ungefär 10–30 år innan skogen är mogen att skördas kan den även gödslas för att öka tillväxten ytterligare. I Holmens Riktlinjer för uthålligt skogsbruk anges hur arbetet ska bedrivas i de egna skogarna. Riktlinjerna utgör en komplett vägledning som spänner över alla aspekter av skogsbruket. De fungerar också som kunskapskälla och hjälpmedel för de privata skogsägare som levererar virke till Holmen. xxx Price trend Index 2004 = 100 120 130 140
VIRKESFÖRRÅDET VÄXER. I Holmens skogar skördas under nuvarande avverkningsplan cirka 80 procent av den årliga tillväxten. Detta, i kombination med ökad tillväxt genom förbättrade skogsbruksmetoder, innebär att virkesförrådet i Holmens skogar successivt ökar. 80 90 Historical Forecast
SKOGEN TAR UPP KOLDOXID. Holmens aktiva skogsbruk med fokus på tillväxt ger positiva klimateffekter som ökar över tiden. Växande skogar tar upp koldioxid som förvandlas till biomassa genom fotosyntesen. De stadigt ökande virkesförråden i Holmens skogar innebär att allt mer kol binds i träden.
KLIMATVÄNLIGA PRODUKTER. Skogen ger råvaror och bioenergi som till skillnad från
dem som baseras på olja inte tillför atmosfären nya mängder koldioxid. All skog som växer binder kol, men de positiva klimateffekterna mångdubblas när produkter från skogen ersätter klimatpåverkande bränslen och byggnadsmaterial. Detta kallas substitutionseffekten.
Effekten av att nyttja trä och pappersprodukter är dubbel:
Detta är huvudskälen till varför samhällets blickar allt mer vänds mot skogen som en av möjligheterna att motverka de problem med klimatet som följer av växthuseffekten.
BIOLOGISK MÅNGFALD. På jorden finns det mer än tio miljoner levande arter av djur, växter, svampar och organismer, och ständigt upptäcks nya. Rikedomen på arter och de miljöer arterna både skapar och lever i utgör jordens samlade biologiska mångfald. Skogen är en viktig livsmiljö för många arter. Not 11 Biologiska tillgångar 04 06 08 10 12 14 16
Holmens mål är att bruka skogen så att alla arter i det svenska skogslandskapet kan fortleva. Mer än 20 procent av Holmens skogsmark brukas för naturvårdsändamål. De skogslevande arterna är beroende av olika faktorer och miljöer för sin överlevnad. Holmens natur- och kulturhänsyn planeras i ett landskapsperspektiv och beskrivs i så kallade Hänsynsplaner.
De naturvårdsåtgärder Holmen utför varierar utifrån områdets behov och inkluderar allt från naturhänsyn i samband med skörd och skogsvård till aktiva insatser i naturvårdsområden. Till exempel är drygt hälften av alla skogslevande arter beroende av döda träd. För att skapa rätt förutsättningar för dessa bevarar Holmen döda träd i alla skogsområden där det bedrivs skogsproduktion. Andra exempel på Holmens naturvårdsåtgärder är att återställa våtmarker och utföra naturvårdsbränningar. Under året utbildades 20 av Holmens medarbetare vid Sveriges lantbruksuniversitet i kvalitativ naturvård, motsvarande 15 högskolepoäng.
Holmen deltar i ett forskningsprojekt som drivs av Future Forest, som är det största skogsforskningsprogrammet någonsin i Sverige. I en del av projektet testas metoder för att främja den biologiska mångfalden i 30 naturvårdsområden på Holmens marker.
Avverkning
63
SKOGEN ÄR ÖPPEN FÖR ALLA. I Sverige har människor en stark relation till skogen som grundar sig på en lång tradition av skogsbruk, jakt, fiske och friluftsliv. Holmens skogar är öppna för allmänheten genom allemansrätten. Det är fritt att vistas, campa, skåda fågel, plocka bär och svamp och bedriva andra fritidsaktiviteter i skogen. Skogsbruket utgör en stor del av den infrastruktur som gör skogarna tillgängliga och gör det möjligt att leva på landsbygden. På Holmens marker erbjuds både jägare och fiskare stora möjligheter att utöva sina intressen.
ett hållbart brukande av ekosystemtjänster från mark och vatten bidrar Holmen till en övergång från en ekonomi som till stor del baseras på fossila råvaror till en resurseffektiv ekonomi grundad på förnybara råvaror. Med ekosystemtjänster avses alla de nyttigheter som ekosystemen tillhandahåller som samhället har nytta av. Den stora utmaningen för Holmen och övriga i branschen är att bedriva ett skogsbruk som tar hänsyn till alla aspekter – ekonomiska, sociala och ekologiska.
BRUKAD SKOG OBRUKAD SKOG
Kolförråd i marken Biomassa/kolförråd i träden
I den obrukade skogen byggs virkesförrådet upp bara en gång – och förändras sedan obetydligt över tiden. Träden gör tjänst som kolsänka, men i den obrukade skogen går man helt miste om substitutionseffekten.
Underlaget till dessa uppgifter finns i forskningsrapporten "Integrated carbon analysis of forest management practices and wood substitution". Eriksson et al, NRC Research Press Web 2007 (National Research Council Canada).
25
| Fakta | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Rörelseresultat, Mkr | 355 | 406 |
| Investeringar, Mkr | 26 | 16 |
| Operativt kapital, Mkr | 3 261 | 3 253 |
| Medelantal årsanställda | 17 | 14 |
| Produktion egen vattenkraft, GWh |
1 343 | 1 230 |
Holmen Energi ansvarar för koncernens vatten- och vindkrafttillgångar samt för elförsörjningen till Holmens svenska enheter. Ambitionen är att utveckla ytterligare produktion via förnybara energikällor.
Energikonsumtionen i världen bedöms stiga med nära 50 procent mellan 2010 till 2035 framförallt i regioner med stark tillväxt. Förnybar energi bedöms vara det snabbast växande energislaget i världen till följd av nationella och globala initiativ i syfte att minska utsläppen av växthusgaser. Utökad utvinning av skiffergas i Nordamerika kan påverka energibalansen.
I Europa har ökningen i energiförbrukning bromsats upp de senaste åren till följd av den svaga konjunkturen, men också av bättre metoder för energieffektivisering. Utbyggnaden av förnybar energi, främst vindkraft, har fortsatt och den större andelen väderleksberoende energiproduktion bedöms leda till mer volatila energipriser. Det ställer ökade krav på reserveffekt och överföringskapacitet mellan länderna.
Program för åtgärder inom klimat- och energiområdet förväntas ha fortsatt högt fokus från beslutsfattarnas sida. Detta innebär att satsningar inom energieffektivisering även framöver kommer att ha stor betydelse för att upprätthålla industrins konkurrenskraft.
Den höga nederbördsmängden under året har medfört hög produktion vid de svenska vattenkraftverken. Den milda vintern och lägre
energiförbrukning i industrin ledde dock till minskad efterfrågan och lägre priser på el. Sveriges totala elproduktion uppgick under 2012 till 160 (147) TWh, varav vattenkraftproduktionen utgjorde 77 (66) TWh. Kärnkraften producerade 61 (58) TWh och vindkraftsproduktionen uppgick till 7 (6) TWh. Resterande 15 (17) TWh utgjordes av värmekraft.
Det genomsnittliga spotpriset (systempris) under 2012 låg på 272 (423) kr/MWh, vilket var 36 procent lägre än föregående år. Förväntningarna över framtida elpriser i Norden har successivt justerats ned. Terminspriserna på el för kommande år sjönk med cirka 10 procent till cirka 330 kr/MWh.
Årets rörelseresultat blev 355 (406) Mkr. Hög nederbördsmängd under våren och sommaren medförde att produktionen blev cirka 20 procent högre än under ett normalår och 10 procent högre jämfört med föregående år. Det genomsnittliga priset för den egna produktionen minskade med drygt 10 procent på grund av lägre marknadspriser på el.
EGNA ENERGITILLGÅNGAR. Holmen Energi har ansvaret för koncernens vatten- och vindkraftanläggningar och för elförsörjningen till Holmens industrier i Sverige. Elproduktionen vid de 21 hel- och delägda vattenkraftverken, tillsammans med elproduktionen vid bruken, svarar för cirka 40 procent av koncernens elförbrukning.
Den resterande delen täcks av el som köps in externt, vilket gör Holmen till en av Sveriges största köpare av elenergi. Holmens elförbrukning vid de svenska enheterna uppgick till 4 095 (4 032) GWh under 2012.
PRISSÄKRING. För att minska effekterna av variationer i elpriset tecknas prissäkrade långtidskontrakt med elleverantörerna. Inköpen i Sverige är prissäkrade till cirka 90 procent för 2013–2015, 50 procent 2016–2017 och 35 procent 2018–2021.
VINDKRAFT. Holmen har som ambition att utveckla vindkraft i egen regi, tillsammans med partners på egen mark samt genom delägarskap. Strategin är att genom noggranna vindmätningar på flera platser och säkerställande av produktionstillstånd skapa bästa möjliga förutsättningar för lönsamma investeringar.
Vindmätningar pågår på flera platser i Sverige (se karta) samt vid bruket i Workington. Under 2012 inleddes vindmätningar även utanför Skellefteå.
Tillståndsprocesser pågick under 2012 för tre egna vindkraftparker på egen skogsmark; dels i Varsvik i Norrtälje kommun, dels vid Blodrotberget respektive Blackfjället i Örnsköldsviks kommun. Tillstånd finns att uppföra 17 vindkraftverk i Varsvik, i anslutning till Hallsta Pappersbruk. För Blodrotberget och Blackfjället väntas miljötillstånd under 2013.
Tillsammans med E.ON inlämnades under 2012 tillståndsansökan för byggnation av sammanlagt 70 vindkraftverk fördelade på tre områden i Örnsköldsviks kommun, i huvudsak på Holmens marker.
Vindkraftsbolaget VindIn AB ägs av ett antal energiintensiva företag i Sverige, däribland Holmen. VindIn bedriver energiproduktion med fem vindkraftverk i Skutskär sedan 2009 och under hösten 2012 driftsattes ytterligare 30 nya enheter på Trattberget i Örnsköldsvik. I februari 2012 lämnade VindIn in ansökan om att få uppföra fem vindkraftverk i Lysekilstrakten.
TORVTÄKT. Torv är ett intressant komplement till biobränsle i biobränslepannor. Redan 2009 öppnade Holmen sin första torvtäkt utanför Örnsköldsvik. Under 2012 skördades 45 (41) GWh torv.
ENERGIEFFEKTIVISERING. Holmen arbetar aktivt med att förbättra energieffektiviteten, minska användningen av fossila bränslen samt öka självförsörjningsgraden av energi. Holmen Energi har en samordnande roll,
medan bruken ansvarar för genomförandet av löpande förbättringar och enskilda, större energieffektiviseringsprojekt. Viktiga målsättningar är att öka andelen elproduktion vid bruken, ta vara på mer spillvärme samt öka andelen bioenergi. Från 2005 till 2012 har Holmen minskat användningen av fossila bränslen med 13 procent.
I juni 2012 driftsattes den nya sodapannan och turbinen vid Iggesunds Bruk, vilket ger förutsättningar att driva verksamheten i stort sett utan användning av fossila bränslen eller inköpt elenergi. Under året fortskred Iggesund Paperboards andra stora projekt, byggnationen av en biobränslepanna vid bruket i Workington. Den nya anläggningen kommer att stå startklar våren 2013 och innebär att bruket ställer om helt till fossilfri energi och blir självförsörjande på elektricitet.
I samband med att Hallsta Papperbruk ställs om till ett tvåmaskinsbruk vidtas energieffektiviseringsåtgärder genom investering i värmeåtervinning. Samtidigt stängs två fastbränslepannor.
NYA AFFÄRSMÖJLIGHETER. Ur skogsråvaran och restprodukter från Holmens produktionsanläggningar går det att tillverka nya biobaserade produkter, såsom kompositer, kemikalier, bränslen och byggprodukter. Holmen Biorefinery Development Center, HBC, har till uppgift att identifiera och utveckla dessa möjligheter. Syftet är att bredda Holmens produktutbud genom att skapa nya lönsamma verksamheter.
| HOLMENS PRODUKTIONSANDEL | ÅR FÖR | |||
|---|---|---|---|---|
| VATTENDRAG OCH KRAFTVERK | % | GWh | BYGGNATION | |
| Umeälven | Harrsele | 49,4 | 470 | 1957–58 |
| Tuggen | 21,5 | 97 | 1962 | |
| Gideälven | Stennäs | 9,9 | 2 | 1985–86 |
| Gammelbyforsen | 9,9 | 1 | –"– | |
| Björna | 9,9 | 8 | –"– | |
| Gideå | 9,9 | 9 | –"– | |
| Gidböle | 9,9 | 7 | –"– | |
| Gideåbacka | 9,9 | 7 | –"– | |
| Faxälven | Linnvasselv | 7,2 | 14 | 1961–74 |
| Junsterforsen | 100 | 115 | –"– | |
| Gäddede | 30 | 23 | –"– | |
| Bågede | 100 | 70 | –"– | |
| Iggesundsån | Pappersfallet | 100 | 7 | 1915 |
| Iggesunds kraftstation | 100 | 22 | 2009 | |
| Ljusnan | Sveg | 20 | 30 | 1949–75 |
| Byarforsen | 20 | 17 | –"– | |
| Krokströmmen | 8,7 | 45 | –"– | |
| Långströmmen | 11 | 29 | –"– | |
| Ljusne Strömmar | 7,4 | 17 | –"– | |
| Motala Ström | Holmen | 100 | 112 | 1990 |
| Bergsbron-Havet | 100 | 10 | 1947 |
Affärsområdena ansvarar för affärsverksamheten samt hanterar affärsmässiga risker såsom kreditrisker gentemot koncernens kunder och fattar beslut gällande volym och prissättning med målsättning att uthålligt ge en bra avkastning på investerat kapital. Koncernstab Ekonomi och Finans hanterar koncernens finansiering och finansiella risker utifrån en av styrelsen fastställd finanspolicy som präglas av låg risknivå. Syftet är att minimera koncernens kapitalkostnad genom ändamålsenlig finansiering samt effektiv hantering och kontroll av koncernens finansiella risker.
Holmens intäkter från de produktinriktade affärsområdena kommer från försäljning av tryckpapper, kartong och trävaror. Förändringar i priser och leveranser beror till stor del på utvecklingen av marknaden i Europa. Den påverkas i sin tur av flera faktorer, såsom efterfrågan, produktionen bland europeiska producenter, förändringar av import till, samt möjligheterna att med lönsamhet exportera från, Europa. Holmen har begränsade möjligheter att snabbt göra större förändringar i produktutbud men anpassar sin produktinriktning mot de produkter och marknader som bedöms ha bäst långsiktig potential. Som grund för detta används treåriga verksamhetsplaner som uppdateras årligen i samarbete mellan affärsområden och koncernen samt är föremål för grundlig genomgång med styrelsen.
Holmen eftersträvar en bred kundbas och ett utbud som sträcker sig över flera olika produktområden. Denna strävan, i kombination med långvariga kundrelationer, minskar sårbarheten vid förändringar i marknaden.
Intäkterna från de råvaruinriktade affärsområdena kommer från försäljning av virke och elkraft i Sverige. Leveranserna kan variera mellan åren men är på sikt förutsägbara. Prisutvecklingen är beroende av marknadsbalansen i Sverige för virke respektive el. På längre sikt bedöms de följa utvecklingen i Europa. Virke och el är samtidigt de två största råvarukostnaderna för de produktinriktade affärsområdena vilket gör att koncernen netto är en köpare av både virke och el.
Därutöver utgör returpapper, massa och värmeenergi betydande insatsvaror vid produktion av tryckpapper och kartong. Genom en väl integrerad produktionsprocess produceras drygt 95 procent av massan och värmeenergin vid de egna bruken. Anskaffningen av råvaror är förstärkt genom integration bakåt i förädlingskedjan via ägande av skog och vattenkraftproduktion. Betydande returpappersvolymer köps via hel- och delägda returpappersbolag. För övriga varor är inköpen till koncernens enheter samordnade centralt och inköpsarbetet är organiserat i varugrupper med ett antal utvalda leverantörer per grupp.
För att minska exponeringen mot förändringar i elpriset används fysiska leveransavtal med fast pris samt finansiella säkringar. Nettoinköpen av el uppgick under 2012 till 2 684 GWh varav i Sverige 2 484 GWh. Den bedömda nettoförbrukningen av el i Sverige är säkrad för 2013–2015 till 90 procent, för 2016–2017 till 50 procent och till 35 procent för 2018–2021. Säkringarna utgörs till övervägande del av fysiska fastprisavtal vilka kompletteras med finansiella säkringar. Resultatet av de finansiella elsäkringarna redovisas i resultaträkningen i takt med att de förfaller och uppgick för 2012 till 1 (29) Mkr. Marknadsvärdet på utestående finansiella säkringar uppgick per 2012-12-31 till -11 (13) Mkr, som redovisats i övrigt totalresultat då säkringsredovisning tillämpas. Det egna kapitalet skulle med rådande säkringar påverkas med 4 Mkr vid en procentenhets ökning av elpriset.
För vissa pappers- och massaprodukter finns en OTC-handel i finansiella kontrakt. Holmen har under året inte handlat med några sådana kontrakt. För övriga insatsvaror är möjligheterna att prissäkra begränsade.
En procentenhets förändring i leveranser, pris och kostnader bedöms påverka rörelseresultatet enligt nedan. Tabellen baseras på 2012 års intäkter och kostnader.
| MKR | LEVERANSER | PRIS |
|---|---|---|
| PRODUKTER | ||
| Tryckpapper | 25 | 79 |
| Kartong | 24 | 49 |
| Trävaror | 2 | 11 |
| EGNA RÅVAROR | ||
| Virke egen skog* | 9 | 12 |
| El egen* | 5 | 5 |
| MKR | KOSTNADER |
|---|---|
| Virke* | 27 |
| Returpapper | 7 |
| Massa | 2 |
| El* | 15 |
| Övrig energi | 5 |
| Kemikalier | 11 |
| Leveranskostnader | 14 |
| Övriga rörliga kostnader | 5 |
| Personal | 25 |
| Övriga fasta kostnader | 15 |
* För virke och el är priskänsligheten för koncernens nettoinköp, med hänsyn tagen till egen råvaruproduktion, 15 Mkr respektive 10 Mkr. För el är koncernens nettoförbrukning, inklusive utlandsenheter, prissäkrad till cirka 90 procent för kommande år.
Intjäningen under året är relativt jämn. De tydligaste säsongseffekterna är lägre personal- och underhållskostnader under tredje kvartalet, högre underhållskostnader under fjärde kvartalet samt att elproduktionen vid vattenkraftverken normalt är högre under första och fjärde kvartalet.
Nettoflödet i euro, pund och dollar för de närmaste fyra månaderna säkras alltid. Det motsvarar normalt kundfordringar och utestående order. Styrelsen kan besluta att säkra flöden för en längre period om det bedöms lämpligt med hänsyn till produkternas lönsamhet, konkurrenskraft och valutasituationen.
Vid ingången av 2012 var flödena i euro, pund och dollar delvis säkrade för 2012. Resultatet av valutasäkringar redovisas i rörelseresultatet i takt med att den säkrade posten redovisas och uppgick för 2012 till 221 (570) Mkr. Resultatet förklaras främst av gynsamma valutasäkringar som förföll i det första kvartalet. Säkring av bedömda nettoflöden framgår av tabellen nedan.
Beräknat utifrån befintliga säkringar och valutakurserna vid årsskiftet 2012/13 (euro 8,6 och dollar 6,5 samt pund 10,5) bedöms valutan påverka koncernens rörelseresultat 2013 med cirka -250 Mkr jämfört med 2012. En procentenhets försvagning av kronan jämfört med årsskiftesnivån skulle påverka rörelseresultatet 2013 positivt med 50 Mkr jämfört med 2012.
Utan hänsyn tagen till valutasäkringar skulle en procentenhets försvagning av kronan gentemot valutor nedan få följande effekt på rörelseresultatet:
| MKR | NETTO |
|---|---|
| SEK mot EUR | 37 |
| SEK mot USD | 12 |
| SEK mot GBP | 15 |
| SEK mot övriga valutor | 5 |
Valutaexponering som uppstår när investeringar betalas i utländsk valuta separeras från övrig transaktionsexponering. Normalt säkras 90–100 procent av valutaexponeringen för större investeringar.
| Transaktionsexponering per 2012-12-31, Mkr* | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 12 MÅNADERS BEDÖMDA |
2013 SÄKRINGAR |
|||||||
| NETTOFLÖDEN | MKR | KURS** | % | |||||
| EUR/SEK | 3 730 | 1 090 | 8,66 | 30 | ||||
| USD/SEK | 1 230 | 310 | 6,63 | 30 | ||||
| GBP/SEK | 1 540 | 420 | 10,70 | 30 | ||||
| Övriga/SEK | 460 | - | ||||||
| EUR/GBP | 710 | 630 | 0,86 | 90 | ||||
* Siffrorna i tabellen är avrundade. ** Kurs avser genomsnittlig säkringskurs.
Marknadsvärdet på utestående transaktionssäkringar uppgick per 2012-12-31 till 55 (215) Mkr. 6 (86) Mkr har redovisats i resultaträkningen 2012 och resterande del i övrigt totalresultat då säkringsredovisning tillämpas, varav allt avser 2013. Marknadsvärdet på säkringar av investeringsköp redovisas i övrigt totalresultat fram till förfall då resultatet läggs till anskaffningsvärdet på den anläggningstillgång som har säkrats. Marknadsvärdet för utestående säkringar av investeringsköp uppgick per 2012-12-31 till -4 Mkr. Under perioden har anskaffningsvärden för säkrade poster ökat med 58 Mkr.
Omräkningsexponering. Det redovisade resultatet påverkas av valutakursförändringar när de utländska dotterbolagens resultat räknas om till svenska kronor. Det egna kapitalet påverkas av valutakursförändringar när de utländska dotterbolagens tillgångar och skulder omräknas till svenska kronor.
Exponeringen som uppstår då utländska dotterbolags resultat omräknas till svenska kronor säkras normalt inte. Säkring av exponeringen som uppstår när dotterbolagens tillgångar och skulder omräknas till svenska kronor (så kallad equity-hedge) bedöms från fall till fall och görs med utgångspunkt från koncernmässigt värde av nettotillgångarna. Säkring sker med lån i utländsk valuta eller valutaterminer.
| Nettotillgångar och equity-hedge 2012-12-31, Mkr |
|||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| NETTO TILLGÅNGAR |
EQUITY-HEDGE | ||||||
| EUR | 2 455 | 1 493 | |||||
| GBP | 1 559 | - | |||||
| Övriga | 20 | - |
Resultatet från equity-hedge uppgick till 88 (31) Mkr under 2012 och redovisas i övrigt totalresultat då säkringsredovisning tillämpas. I moderbolaget redovisas detta resultat i resultaträkningen. Omräkningen av utländska nettotillgångar påverkade koncernens egna kapital med 134 (2) Mkr. Marknadsvärdet av utestående equity-hedge uppgick per 2012-12-31 till 43 (61) Mkr, varav 39 Mkr avser lån och 4 Mkr avser finansiella derivat. Vid en procentenhets försvagning av den svenska kronan skulle eget kapital öka med 25 Mkr, inklusive omräkning av utländska dotterbolag och hänsyn tagen till valutasäkringar.
Räntebindningen på koncernens finansiella tillgångar och skulder är normalt kort. Styrelsen kan välja att förlänga räntebindningen i syfte att begränsa effekten av en ränteuppgång. Derivatinstrument i form av ränteswappar används för att styra räntebindningen utan att underliggande lån förändras. Nettoskuldens räntebindning och valutafördelning framgår av tabellen där hänsyn tagits till derivat som påverkar skuldernas valutafördelning och räntebindning. Koncernens genomsnittliga upplåningsränta uppgick under 2012 till 4,1 procent. Vid årsskiftet 2012/13 uppgick den genomsnittliga upplåningskostnaden till 3,6 procent, baserat på aktuella marknadsräntor och befintlig räntebindning. En procentenhets ökning av den genomsnittliga marknadsräntan från nivån vid årsskiftet skulle påverka resultatet
2013 med cirka 33 Mkr. I takt med att lån med bunden ränta förfaller ökar exponeringen mot förändringar i marknadsräntor. Utan hänsyn till räntebindning uppgår exponeringen mot en procentenhets förändring i marknadsräntan till 66 Mkr beräknat utifrån skuldens storlek per 2012-12-31. Marknadsvärdet för de derivat som används för att styra räntebindningen uppgick per 2012-12-31 till -78 (-67) Mkr vilket har redovisats i övrigt totalresultat då säkringsredovisning tillämpas. Detta värde förväntas redovisas i resultaträkningen under 2013 och senare. Med rådande räntesäkringar skulle det egna kapitalet påverkas med 45 Mkr av en procentenhets ökning av marknadsräntorna.
| Räntebindning finansiell nettoskuld 2012-12-31, Mkr | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| TOTALT | -1 ÅR | 1-3 ÅR | 3-5 ÅR | >5 ÅR | ÖVRIGT | ||||
| SEK | -5 514 | -4 309 | -500 | - | -607 | -99 | |||
| EUR | -854 | -161 | -686 | - | - | -7 | |||
| GBP | -276 | -27 | - | - | - | -249 | |||
| Övriga valutor | 55 | 55 | - | - | - | -1 | |||
| Finansiell nettoskuld |
-6 590 | -4 442 | -1 186 | - | -607 | -355 |
Kolumnen Övrigt avser avsättningar för pensioner, se not 17 sid. 83.
Holmens strategi anger att bolaget ska ha en stark finansiell ställning som ger finansiell stabilitet och möjlighet att fatta korrekta och långsiktiga affärsbeslut som är relativt oberoende av konjunktur och externa finansieringsmöjligheter. Målet är att skuldsättningsgraden ska vara inom intervallet 0,3–0,8 och anpassningen till detta mål utgör en del av den strategiska planeringen. Holmens finansiering består i huvudsak av banklån, obligationslån och företagscertifikat. Risken att framtida kapitalanskaffning blir svår eller dyr reduceras genom användande av långsiktiga kontrakterade kreditlöften och en god spridning på skuldernas förfall. Finansieringsplaneringen hanteras genom prognoser över behovet för kommande år baserat på koncernens fleråriga verksamhetsplan, budget och resultatprognoser som uppdateras regelbundet.
Den finansiella nettoskulden ökade under året med 331 Mkr och uppgick per 2012-12-31 till 6 590 Mkr, fördelat på finansiella skulder och räntebärande pensionsavsättningar 6 967 Mkr, likvida medel 308 Mkr samt finansiella fordringar 70 Mkr. Finansiering har under året främst hanterats genom Holmens certifikatsprogram och korta banklån. Under året har en obligation om 45 MEUR (400 Mkr) med förfall 2013 återbetalats i förtid och ersatts med en ny obligation på samma belopp med förfall 2015. Per 2012-12-31 uppgick den kortfristiga upplåningen till 4 866 mkr. Koncernen har ett kontrakterat kreditlöfte om 400 MEUR (3 432 Mkr) med ett syndikat av tio banker. Utöver detta finns ett bilateralt kreditlöfte om 1 300 Mkr som löper till 2016 samt ytterligare ett om 570 Mkr som löper till 2017. Samtliga kreditlöften var vid årsskiftet outnyttjade och är tillgängliga att utnyttja under förutsättning att koncernens skuldsättningsgrad understiger 1,25. Vid årsskiftet var skuldsättningsgraden 0,32. Standard & Poor's långfristiga kreditrating
Förfallostruktur över finansiella skulder och tillgångar med odiskonterade belopp återfinns i not 13 sid. 79.
av Holmen är BBB med stabila utsikter. Den kortfristiga ratingen är A-2/K-2. Det svenska certifikatprogrammet har ett rambelopp på 6 000 Mkr. Certifikat med löptider upp till ett år kan utges i både kronor och euro. Holmens så kallade Medium Term Note Program, där obligationer kan utges, har ett rambelopp på 6000 Mkr. Obligationer med löptider mellan ett och femton år kan utges i både kronor och euro. Vid årsskiftet var 3 381 Mkr certifikat och 1 645 mkr obligationer utestående.
Risken att koncernens kunder inte kommer att fullgöra sina betalningsförpliktelser begränsas genom kreditkontroll, interna kreditlimiter per kund och genom att i vissa fall försäkra kundfordringar mot kreditförluster. Kreditlimiter följs upp löpande.
Per 2012-12-31 uppgick koncernens kundfordringar till 2 290 Mkr, varav 49 (52) procent var försäkrade mot kreditförluster. Exponeringen mot enskilda kunder är begränsad. Försäljningen till de fem största kunderna utgjorde under 2012 sammanlagt 10 procent av koncernens totala omsättning. Under året har kreditförluster på
kundfordringar i form av avsättningar och nedskrivningar påverkat resultatet med -15 (-14) Mkr. Totalt var per 2012-12-31 kundfordringar om 62 (54) Mkr förfallna till betalning mer än 30 dagar. Efter en individuell bedömning av samtliga kundfordringar har avsättning för befarad kreditförlust om 34 Mkr gjorts. Kreditkvaliteten på de finansiella tillgångar som varken har förfallit eller är nedskrivningsbara bedöms vara god.
För varje finansiell motpart fastställs en maximal kredit- och settlementrisk som följs upp löpande.
Per 2012-12-31 hade koncernen utestående derivatkontrakt med ett nominellt belopp om cirka 7 miljarder kronor och ett marknadsvärde om netto -36 Mkr. Kreditrisken i derivataffärer beräknas utifrån riskfaktorer baserat på historisk volatilitet och affärens löptid. Beräknat utifrån de riskfaktorer och med den metod som används i Finansinspektionens föreskrifter för finansiella institut (FFFS 2007:1) uppgick Holmens sammanlagda motpartsrisk i derivatkontrakt till 510 Mkr per 2012-12-31. För övriga finansiella tillgångar bedöms den maximala kreditrisken motsvaras av nominellt belopp.
Anläggningsrisker hanteras enligt en koncerngemensam policy där arbete med förebyggande skydd och köp av försäkring inom varje område har stor betydelse.
Målsättningen är att på ett bra och kostnadseffektivt sätt skydda anställda, miljö, tillgångar och verksamheter, men också att skapa en ständigt ökad delaktighet i det förebyggande arbetet. Genom skadeförebyggande åtgärder, gott underhåll, utbildning, framförhållning i förnyelse av anläggningar och goda administrativa rutiner minimeras riskerna. Riskbedömningar görs av riskingenjörer med anknytning till försäkringsbolag, fristående konsulter och som egenkontroll. Stora förändringar görs för att minska antalet skador och olycksfall.
Holmen försäkrar sina anläggningar till återanskaffningsvärde mot egendoms- och avbrottsskador. Den egna risken varierar mellan olika anläggningar men uppgår som mest till cirka 30 Mkr för en enskild skada.
Koncernens skogsinnehav försäkras inte. Arealerna är spridda över stora delar av landet och risken för omfattande samtidiga skador har inte bedömts motivera den kostnad det skulle innebära att försäkra skogsinnehavet.
Miljöpåverkan sker huvudsakligen genom utsläpp till luft och vatten samt uppkomst av buller och avfall. Risk föreligger för incidenter och överskridanden av villkor. Deponier och nedlagda verksamheter kan medföra kostnader för återställande av miljön.
Holmens miljö- och energipolicy anger hur miljöarbetet ska organiseras och bedrivas. Vid störningar ska miljö prioriteras framför produktion. Vid såväl pågående som avslutade verksamheter ska miljöpåverkan vara acceptabel för människor och miljö. Vid produktutveckling och investeringar ska möjligheterna att kombinera effektiv produktion med miljö- och energihänsyn tas tillvara.
Skogsbruket ska skötas under iakttagande
av största möjliga miljöhänsyn. Skogarna ska brukas så att växter och djur långsiktigt kan fortleva i skogslandskapet.
Följande punkter är exempel på hur Holmen löpande arbetar för att hantera de miljörelaterade risker som kan uppstå:
ring enligt kriterier utfärdade av FSC® respektive PEFC
Arbetet med hållbarhet är en integrerad del i Holmens verksamhet samt i strategin för tillväxt och värdeskapande. Drivkraften är att förbättra konkurrenskraften, sänka kostnaderna och risknivån, motivera och engagera medarbetarna samt att produktionen ska stå i harmoni med omvärldens krav.
Holmens verksamhet utgår från de naturliga och förnybara råvaror som skogen ger. Affärsidén handlar om att förädla dessa råvaror till produkter och energi som fyller viktiga funktioner i samhället och genererar värden för kunder, aktieägare och andra intressenter.
Genom sin verksamhet bidrar Holmen till den viktiga omställningen till en biobaserad samhällsekonomi. Det innebär en övergång från en ekonomi som främst baseras på fossila råvaror till en resurseffektiv ekonomi grundad på förnybara råvaror producerade från ett hållbart brukande av ekosystemtjänster från mark och vatten. Med ekosystemtjänster avses alla de nyttigheter som ekosystemen tillhandahåller och som samhället har nytta av. Holmens skogars viktigaste ekosystemtjänst är produktionen av förnybar råvara. Skogen har också stor betydelse för bland annat rekreation, friluftsliv och vattnets kretslopp.
Skogsbruket uppfyller högt ställda miljökrav. Anläggningarnas miljöpåverkan uppfyller myndigheternas krav. Produkterna är kretsloppsanpassade och återvinningsbara.
Hög kompetens och brett mandat hos medarbetarna lägger grunden för god produktivitet och en kvalitet i världsklass.
Utöver kärnverksamheten bidrar Holmen
till ekonomisk utveckling genom investeringar, forskning och utveckling samt genom samarbeten med företag och organisationer på flera av de platser där koncernen är verksam. Samhällsekonomin gynnas också av att företagets verksamhet bidrar till ytterligare arbetstillfällen hos entreprenörer, leverantörer och i olika samhällsfunktioner.
Omvärldens och kundernas förväntningar och krav på miljöanpassning av produkter och tillverkningsprocesser sätter ytterligare press på hållbarhetsarbete i koncernens olika verksamheter. Ett ambitiöst hållbarhetsarbete är en viktig drivkraft för att långsiktigt kunna stärka koncernens lönsamhet. En tydlig kommunikation om de insatser som görs stärker varumärke och goodwill.
För att tydliggöra koncernens hållbarhetsarbete och för att stötta affärsverksamheten och marknadskommunikationen finns hållbarhetsrelaterad information på Holmens webbplats, vilken kontinuerligt uppdateras.
Styrelsen och koncernledningen behandlar regelbundet aktuella hållbarhetsfrågor. Koncernens VD har det yttersta ansvaret. En särskild grupp, som leds av hållbarhetschefen och består av representanter för koncernstaberna, samordnar arbetet.
Holmen lämnar hållbarhetsrelaterad information årligen sedan 2004.
Sedan 2006 följer Holmen Global Reporting Initiative (GRI) och dess riktlinjer för hållbarhetsredovisning. Vid upprättandet av hållbarhetsredovisningen har hänsyn tagits till GRI:s tio redovisningsprinciper.
Holmens policyer och riktlinjer ska sammantaget ses som ett vägledningsinstrument inriktat på hållbar utveckling. Tillsammans med lagstiftningen i respektive land sätter det ramarna och styr Holmens agerande på olika områden. Policyerna finns tillgängliga på Holmens webbplats.
Produktionen sker inom Europa. Koncernens omsättning under 2012 baserades till knappt 90 procent på försäljning inom detta område. Vissa volymer säljs till USA och länder i Afrika och Asien. Holmen agerar i alla länder i enlighet med lagar och avtal och under iakttagande av god affärssed samt följer hur kunder och leverantörer arbetar med
Redovisningen av ekonomi, miljöansvar, medarbetare och övriga intressenter i årsredovisningen kompletteras på Holmens webbplats med en utförlig beskrivning av Holmens hållbarhetsarbete. Där finns bland annat beskrivningar av miljöarbetet vid de olika affärsområdena, tabellverk och ett fullständigt GRI -register och revisorernas bestyrkanderapport.
Holmens hållbarhetsredovisning omfattar sidorna 32–43 i förvaltningsberättelsen och sidorna 91–93 i årsredovisningen samt Holmens GRI -register med länkar på Holmens webbplats (www.holmen.com/ GRI). Holmen har valt att i hållbarhetsre dovisningen utgå från de riktlinjer för GRI, version 3.1, som Global Reporting Initiative (GRI) utfärdat. Koncernen rapporterar på tillämpningsnivå A +. KPMG har på Holmens uppdrag genomfört en översikt lig granskning av innehållet i koncernens hållbarhetsredovisning och delar Holmens uttalade tillämpningsnivå avseende GRI:s riktlinjer.
miljö - och medarbetarfrågor. Under 2012 in leddes arbetet med att ta fram en uppfö randekod för leverantörer. Genom denna tyd liggörs hur Holmen förväntar sig att dess le verantörer av varor och tjänster ska arbeta med denna typ av frågor.
Holmen är anslutet till FN:s Global Compact sedan 2007 och även till dess motsvarande nordiska nätverk. Koncernen har därmed åta git sig att aktivt bidra till förverkligandet av de tio principerna i Global Compact, det vill säga frågor som rör mänskliga rättigheter, so ciala förhållanden, miljöansvar och rätten att bilda fackföreningar. På Holmens webbplats kommenteras hur koncernen uppfyller och arbetar enligt Global Compact. Utfört håll barhetsarbete redovisas årligen till Global Compact i form av hållbarhetsredovisningen.
| MÅL | UTFALL 2012 KOMMENTAR | ||
|---|---|---|---|
| Ökad tillväxt i Holmens skogar | 2050: ökning med 25 % |
– 1) | Basår 2007: 4,4 milj m3 sk virke |
| Minska användningen av fossila bränslen inom koncernen |
2020: minsk ning med 75 % |
13 %2) | Basår 2005 |
| Ökad produktion av förnybar el relativt Holmens elförbrukning |
2020: 67 % | 34 % | Basår 2005: 31 % |
1) Trend för tillväxtökning kan anges först efter att ett antal år har passerat.
2) Beräkningen baserad på använd mängd fossila bränslen vid bruken samt vid de kraftvärmeanläggningar som ligger i anslutning till bruket i Workington och Holmen Paper Madrid.
Holmens miljöarbete organiseras och bedrivs med utgångspunkt från en miljö- och energipolicy. Verksamhetens betydelse för klimatfrågan tydliggörs i policyn.
Holmens ambitioner på miljöområdet tillsammans med miljölagstiftningen och miljömyndigheternas krav har under årens lopp resulterat i att Holmen integrerat miljö- och energihänsyn vid planering av produktion och investeringar. Till detta kommer det pågående förbättringsarbetet inom ramen för anläggningarnas miljö- och energiledningssystem och lagstadgade myndighetstillsyn. Det säkerställer att regler och villkor inom miljöområdet efterlevs.
Utsläpp till luft och vatten samt uppkomst av buller och avfall utgör den huvudsakliga miljöpåverkan som uppstår vid anläggningarna. Mätningar av utsläpp till vatten och luft görs dagligen för att kontrollera att de av miljömyndigheterna givna utsläppsvillkoren följs. I diagram på sidan 35 och i tabell på sidan 92 redovisas information för prioriterade miljöparametrar.
Holmen arbetar löpande och förebyggande för att kunna hantera de miljörelaterade risker som kan uppstå, se avsnittet Riskhantering.
En viktig prioritering i EU:s så kallade 2020-strategi handlar om hållbar tillväxt i Europa. Det innebär bland annat att åtgärder för ett resurseffektivare och mer konkurrenskraftigt Europa ska främjas. På energiområdet finns en plan för minskade utsläpp
och effektiviserad energianvändning. För den företagssektor där Holmen är verksamt framhålls att utsläppen av koldioxid till 2020 ska minska med 21 procent jämfört med 2005. Vidare ska den förnybara energins andel av energikonsumtionen till 2020 öka till 20 procent jämfört med 2005.
Holmens verksamhet kännetecknas av förnybar råvara och energi, återvinning av energi och fiber, nya produkter samt råvaror och produkter som binder koldioxid och agerar substitut för klimatpåverkande material. Holmen ser positivt på EU:s mål och åtgärdsprogram. Holmens ambitioner på klimat- och energiområdet går dock längre. Ambitionerna ligger också väl i linje med intentionerna för utveckling av en biobaserad hållbar samhällsekonomi.
Holmen har under flera år arbetat med koncernövergripande mål för hållbar utveckling. Strävan är att öka produktionen och användningen av produkter tillverkade av förnybar råvara från de egna skogarna. Från ett såväl produktions- som klimatperspektiv är därför målet om 25 procents ökad tillväxt i Holmens skogar inom 40 år utomordentligt viktigt.
Koncernen arbetar med ett mål för att minska användningen av fossila bränslen. Målet för 2020 är en minskning med 75 procent jämfört med 2005.
Det andra klimatrelaterade miljömålet innebär att andelen egentillverkad förnybar elenergi ska öka i förhållande till Holmens totala användning av el. I jämförelse med basåret 2005 är målet att andelen ska mer än fördubblas till 2020 till 67 procent.
I och med de energiinvesteringar som genomförts vid Iggesunds Bruk och som pågår vid bruket i Workington kommer användningen av fossila bränslen att minska i betydande grad. Dessa investeringar gör också att andelen egen tillverkad förnybar elenergi ökar. De satsningar som planeras inom affärsområdet Holmen Energi vad gäller vindkraft bidrar också till denna utveckling.
Under det gångna året genomfördes flera miljörelaterade projekt, utredningar och åtgärder. Här redovisas ett axplock.
SKOGSBRUK. Plantskolan i Friggesund har moderniserats. Användningen av växthus kommer att minska vilket leder till minskad användning av olja för uppvärmning.
För att på sikt inte behöva behandla skogsplantor med insekticider mot skadegöraren snytbaggen har Holmen Skog investerat i en anläggning som belägger plantor med ett skyddande vaxlager.
I samarbete med SLU utbildades under året
Holmens fältpersonal i naturvård. Syftet med högskoleutbildningen var att höja kompetensen för personal som jobbar med skogsskötsel och planering av skörd.
ENERGI OCH KLIMAT. Vid Iggesunds Bruk togs den nya sodapannan med turbin i drift. Det ger förutsättningar för att på sikt kunna driva verksamheten i stort sett utan användning av fossila bränslen och inköpt elenergi. Investeringarna uppgår till cirka 2,3 miljarder kronor.
Vid bruket i Workington övertogs vid halvårsskiftet 2012 den energianläggning från vilken bruket tidigare köpte in el- och värmeenergi. Energiproduktionen baseras på fossil naturgas. Redan i början av 2013 tas dock en ny energipanna för biobränsle i drift vid bruket. Investeringen, som uppgår till cirka 1,1 miljarder kronor, innebär att den nya anläggningen kommer att stå för fabrikens totala energibehov i form av elenergi och värme.
VATTENANVÄNDNING. Efter omfattande studier, försök och konstruktionsarbeten använder Holmen Paper Madrid sedan juni 2012 renat avloppsvatten i produktionen. Det handlar om avloppsvatten som renats i ett kommunalt vattenreningsverk enligt mycket högt ställda krav. Målet är att under 2013 kunna ersätta allt vatten till produktionen med detta "returvatten".
RENINGSANLÄGGNINGAR. Vid Iggesunds Bruk tas under våren 2013 en anläggning i bruk för destruktion av så kallade svaggaser. Investeringen uppgår till cirka 90 miljoner kronor.
Holmen använder de branschgemensamt framtagna riskbedömningarna vad avser eventuell förekomst av legionellabakterier i brukens anläggningar för rening av avloppsvatten och i recipienter utanför fabrikerna.
SÄKRARE PRODUKTION. Vid Iggesunds Bruk kommer utrustningen för tillverkning av klordioxid att uppgraderas under 2013. Användningen av flytande svaveldioxid upphör. Därmed elimineras också riskerna för olyckor med utsläpp av svaveldioxid till omgivningen.
TRANSPORTER. Under 2012 fortsatte i Sverige användningen av en tågbaserad transportlösning för färdiga produkter. Arbete pågår för att optimera transportarbetet med syftet att sänka kostnader samtidigt som tågtransporterna innebär minskade utsläpp till luft.
Holmen deltar i ett demonstrationsprojekt för ökad lastvolym på lastbilar. Hittills har de nya fordonen visat på 20 procent minskade koldioxidutsläpp samt minskade transportkostnader.
AVFALL. Restprodukter från Holmens verksamhet utnyttjas i stor omfattning. Bark och trädrester utgjorde cirka 70 procent av de restprodukter som uppstod och användes för energiproduktion i de egna anläggningarna eller avyttrades för extern energiproduktion.
Mängden deponerat avfall utgjorde endast
1 procent av det avfall som uppstod i koncernen.
Under 2012 pågick arbete med att finna lönsamhets- och miljömässigt bra åtgärder för att avsluta deponierna vid Iggesunds Bruk och Hallsta Pappersbruk.
AVSLUTADE VERKSAMHETER. Utredningar gjordes i samråd med myndigheterna av förorenade nedlagda industriplatser där Holmen varit verksamt. Under 2012 pågick utredningar i olika stadier gällande sågverken i Stocka, Håstaholmen och Lännaholm, sulfitfabrikerna i Strömsbruk, Domsjö och Loddby samt vid det före detta träsliperiet i Bureå. Under 2012 påbörjades undersökningar vid två avfallsupplag i Hälsingland.
Vid Wargöns Bruk, som lades ner 2008, efterbehandlades området under 2011. Under 2012 pågick ett kontrollprogram för Göta Älv som visade att utförda åtgärder på det före detta fabriksområdet givit önskad effekt.
Holmen bedrev vid årsskiftet 2012/2013 produktionsverksamhet vid sju anläggningar som kräver miljötillstånd. Tillstånden anger bland annat villkor för tillåten produktionsvolym samt tillåtna utsläpp till luft och vatten.
Fem av anläggningarna är belägna i Sverige med en försäljning motsvarande 62 (59) procent av koncernens nettoomsättning. De två återstående anläggningarna är bruken i Workington i England och Madrid i Spanien, vars andel av koncernens försäljning var 16 (17) procent under 2012.
I början av 2013 erhöll Iggesunds Bruk nytt miljötillstånd enligt Miljöbalken. Tillståndet, vilket bland annat innehåller miljövillkor, ger bruket möjligheter till utökad produktion.
Under 2013 kommer Holmen Timber att lämna in ansökan om miljötillstånd för utökad produktion vid sågverket i Iggesund.
Produktionen av elkraft vid Holmens heloch delägda vattenkraftverk kräver tillstånd för vattenverksamhet (Miljöbalkens regler), där miljövillkor ingår. Omprövning kan begäras med stöd av Miljöbalken. Tillstånd innehas för samtliga kraftverk.
Miljötillstånd gavs under året för vindkraftverk vid Varsvik i Norrtälje kommun. Miljötillstånd väntas under 2013 för vindkraftverk vid Blodrotberget och Blackfjället i Örnsköldsviks kommun. Under 2013 kommer en tillståndsansökan att lämnas in till Mark- och miljödomstolen för vindkraftverk vid Blåbergsliden i Skellefteå kommun.
En ansökan om tilstånd för att bygga vindkraftverk vid bruket i Workington lämnas in under 2013.
Koncernens bruk deltar sedan 2005 i EU:s handel med utsläppsrätter för koldioxid. Koncernens åtgärder för att minska användningen av fossila bränslen och därmed utsläppen av koldioxid har gjort det möjligt att sälja utsläpps
Användning av fossila bränslen (basår 2005)
rätter. Koncernens bruk har ansökt om utsläppsrätter för handelsperioden 2013–2020.
De svenska bruken deltar även i handeln med elcertifikat. Holmen har under flera år producerat förnybar el, vilket resulterat i intäkter. Holmen deltar i Sverige och England i frivilliga program för energieffektivisering och minskad klimatpåverkan. Programmen ger de energiintensiva industrierna ett alternativ till energiskatter.
Under året förekom ett antal överskridanden av villkorsvärden (riktvärden) samt klagomål och incidenter i de industriella och skogliga verksamheterna. Avvikelserna var inte av väsentligt slag eller resultatpåverkande och omhändertogs med hjälp av korrigerande åtgärder inom verksamheternas ledningssystem. Incidenterna rapporterades till tillsynsmyndigheterna.
| Hallsta Pappersbruk 1) | 2000 |
|---|---|
| Bravikens Pappersbruk 2) | 2002 |
| Iggesunds Bruk 1,3) | 2013 |
| Iggesunds Sågverk 4) | 1994 |
| Bravikens Sågverk 2) | 2010 |
| Workingtons Bruk 5) | 2002 |
| Holmen Paper Madrid5) | 2006 |
1) Miljöskyddslagen.
2) Miljöbalken.
3) Nytt miljötillstånd enligt Miljöbalken erhölls i början av 2013. Utöver detta bedrivs anmälningspliktig verksamhet vid produktionsenheten i Strömsbruk. Hamnverksamheten (Skärnäs Terminal) i anslutning till Iggesunds Bruk kräver miljötillstånd (erhållet 1999 enligt Miljöbalken).
4) Ansökan om nytt miljötillstånd enligt Miljöbalken inlämnas till Mark- och miljödomstolen under 2013. 5) IPPC.
| Certifieringar för ledningssystem | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| CERTIFIERINGAR1,2,3) | MILJÖ | ENERGI | KVALITET | ||||
| Hallsta Pappersbruk | 2001 | 2005 | 1993 | ||||
| Bravikens Pappersbruk | 1999 | 2006 | 1996 | ||||
| Holmen Paper Madrid | 2002 | 2009 | 2000 | ||||
| Iggesunds Bruk 4) | 2001 | 2005 | 1990 | ||||
| Workingtons Bruk | 2003 | 20085) | 1990 | ||||
| Iggesunds Sågverk 6) | 1999 | 2006 | 1997 | ||||
| Bravikens Sågverk 6) | 2011 | 2011 | 2011 | ||||
| Holmen Skog7) | 1998 | – | – |
1) Certifikat finns på Holmens webbplats – www.holmen.com/certifikat
2) Miljö/ISO 14001:2004, Energi/ISO 50001:2011, Kvalitet/ISO 9001:2008. Årtalen anger det år då certifikatet första gången utfärdades.
3) Vid Workingtons Bruk finns sedan 2005 ett certifierat ledningssystem (OHSAS 18001:2007) för arbetsmiljöarbetet. I början av 2012 erhöll Hallsta Pappersbruk certifiering för OHSAS 18001:2007.
4) Certifieringarna inkluderar produktionsenheten i Strömsbruk och Skärnäs Terminal.
5) Energiledningssystem infört. Certifiering mot internationell standard återstår.
6) Bravikens Sågverk startade produktionen 2011. Certifikaten är gemensamma för de båda sågverken från och med 2011.
7) Verksamheten inom Holmen Skog är certifierad enligt kriterier utfärdade av PEFC respektive FSC®.
Holmens verksamhet regleras miljömässigt av lagar och tillstånd inom varje land. Koncernens miljö- och energipolicy är utgångspunkten för hur miljöansvaret fördelas och hur miljöarbetet organiseras och bedrivs. Vid tillverkningsplatserna integreras olika typer av regler som en viktig del vid planering av produktion och investeringar.
VD samt cheferna för affärsområdena har det övergripande ansvaret. Det operativa miljöansvaret ligger hos platsoch skogschefer. Holmens miljö- och hållbarhetschef följer upp koncernens mål för hållbar utveckling samt driver samverkansgrupper.
Verksamheterna i koncernens anläggningar var vid årsskiftet 2012/2013 certifierade enligt ledningssystem för energi, kvalitet och miljö. Några bruk är också certifierade enligt ledningssystem för arbetsmiljö. Det innebär att det finns rutiner för planering, genomförande, uppföljning samt åtgärder för att ständigt kunna förbättra miljöarbetet. Föutom dessa certifieringar hade samtliga anläggningar spårbarhetscertifikat för använd vedråvara.
Skogsbruket är certifierat enligt miljöledningssystem och är dessutom certifierat enligt kriterier utfärdade av PEFC respektive FSC®. Andelen certifierat virke till koncernens egna industrier varierar med tillgången i området. Holmen Skogs spårbarhetscertifiering (FSC® Controlled Wood) innebär en försäkran om att även det ej certifierade virket kommer från kontrollerade källor.
Information om spårbarhetscertifieringarna och andel miljöcertifierad skog i Sverige 2012 och andel certifierat virke i Holmens anläggningar finns tillgänglig på Holmens webbplats.
MILJÖ- OCH ENERGIPOLICYN innehåller övergripande principer för miljöarbetet i koncernen. Den täcker de miljöaspekter som Holmen och dess intressenter prioriterar. Fokus är på energi- och klimatfrågornas betydelse för verksamheten.
HÅLLIGT SKOGSBRUK anger hur koncernens skogar ska skötas ur såväl produktions- som miljöperspektiv. Kriterierna utfärdade av PEFC och FSC® är inbyggda i de drygt 60 riktlinjerna.
| MÄNGD CO2 , KTON |
|
|---|---|
| Utsläpp av fossil koldioxid från produktionen av produkterna – negativ klimateffekt |
8101) |
| Bindning av kol i det ökande virkesförrådet – positiv klimateffekt | 4002) |
| Bindning av kol i sågade trävaror – positiv klimateffekt | 540 |
| Utsläpp som kan förhindras genom substitution av klimatpåverkande material med Holmens sågade trävaror och bränslen – positiv klimateffekt |
925 |
1) Inkluderar utsläpp vid skogsbruk och produktion, returpappershantering, transporter samt tillverkning av inköpta insatsvaror och inköpt energi. Data för inköpta insatsvaror är baserade på uppgifter från 2011.
2) Avgång av växthusgaser från Holmens torvmarker ca 300 000 ton/år har räknats av.
Investeringar gör att användningen av fossila bränslen minskar betydligt de närmaste åren. Samtidigt ökar andelen egen förnybar elenergi. Detta gör att kolspåren för produkterna och koncernen som helhet minskar.
Uttrycket Carbon Footprint (kolspår) har etablerats under senare år. Det syftar till att ge besked om vilken mängd växthusgaser en produkt genererar under hela sin livscykel. Kolspåret kan sägas vara ett mått på produktens klimatpåverkan.
Holmen beräknar kolspår för de fossila utsläpp som koncernens produkter genererar totalt under tillverkning och transport. Det är svårare att per produkt fördela de positiva effekterna på klimatet som Holmens verksamhet bidrar till, till exempel vad gäller bindning av koldioxid i de egna skogarna och den minskning av koldioxidutsläpp som uppstår då fossila bränslen och byggnadsmaterial ersätts med biobränslen och sågade trävaror från Holmen. Det är viktigt att beakta såväl utsläppen från produktionen som de positiva klimateffekterna för att kunna beskriva verksamhetens påverkan på klimatet.
Baserat på beräkningar som gjorts för koncernens produkter har kolspåret för Holmen beräknats. Utsläppen av fossil koldioxid uppgick 2012 till cirka 810 000 ton vid produktionen av Holmens produkter.
Under 2012 togs en ny återvinnings- och energianläggning i drift vid Iggesunds Bruk. Under 2013 kommer en ny biobränsleeldad energipanna att tas i drift vid bruket i Workington. Investeringarna gör att användningen av fossila bränslen minskar betydligt de närmaste åren. Andelen egen förnybar elenergi ökar. Sammantaget innebär det att kolspåren för produkterna och koncernen som helhet minskar.
Holmens skogar binder in cirka 4 350 000 ton koldioxid i den årliga tillväxten. Av den årliga tillväxten i Holmens skogar skördas cirka 80 procent och används till produkter. Koncernens mål att öka tillväxten i de egna skogarna gör att dessa kommer att binda allt mer koldioxid i framtiden. Under överskådlig framtid väntas den årliga tillväxten överstiga skörden. Baserat på tillväxtdata för perioden 2007–2012 beräknas att cirka 700 000 ton koldioxid binds i den årliga lagerökningen.
De sågade trävaror som Holmen producerar lagrar koldioxid så länge de används. För produktionen 2012 har beräknats att cirka 540 000 ton koldioxid binds i produkter som har längre livslängd än 50 år.
Trävaror har också en substituerande effekt i de fall de ersätter klimatpåverkande byggnadsmaterial. Substitutionseffekten räknad på koncernens produktion 2012 av sågade trävaror kan uppgå till knappt 670 000 ton koldioxid.
Biobränsle och biprodukter/avfall från Holmen ger energi vid förbränning. Substitutionseffekten för dessa bränsletyper är beräknad som den mängd fossil koldioxid som undviks i de fall dessa material används som substitut. För 2012 uppgår mängden koldioxid till cirka 255 000 ton. Beräkningarna
av substitution är baserade på antagandet att 100 procent av produkterna och bränslena ersätter fossila alternativ.
Totalt sett motsvarar ett års skörd cirka 3700000 ton koldioxid inbunden i produkter. De efter många gånger återvunna pappersprodukterna samt uttjänta trävaror utgör utmärkta biobränslen. Om det antas att 70 procent av Holmens produkter efter användning blir biobränsle så motsvarar detta så mycket som 2000000 ton koldioxid. Detta innebär att en stor mängd fossil koldioxid undviks då olja ersätts av de uttjänta vedbaserade produkterna vid energiproduktion.
Beräkningarna av Holmens kolspår visar att koncernens verksamhet och produkter även kan ha positiva klimateffekter. De bedömda upptagen av koldioxid och de uppskattade effekterna av substitution är mer än dubbelt så stora som de utsläpp av fossil koldioxid som Holmen orsakar. I tillägg till detta erhålls en betydande positiv klimateffekt av att använda de uttjänta produkterna för energiproduktion.
Koncernens mål för hållbar utveckling sätter fokus på energi- och klimatfrågor. Målet att öka tillväxten i Holmens skogar gör att allt mer koldioxid binds in. De energirelaterade investeringar som görs kommer att väsentligt minska utsläppen av fossil koldioxid och därmed minskar kolspåren för såväl produkterna som för koncernen som helhet.
Att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla engagerade och kompetenta medarbetare är avgörande för att Holmen framgångsrikt ska kunna bedriva sin verksamhet. Hög kvalitet och service åstadkoms bara av kompetenta och engagerade människor.
"Stort mandat och utmanande uppgifter i en vänlig miljö". Så uttrycker sig koncernens medarbetare när de själva beskriver sitt arbete. Detta stämmer väl överens med Holmens ambitioner. Medarbetarna ska känna sig engagerade och stolta – både över arbetet de utför och över företaget som helhet.
MEDARBETARUNDERSÖKNING. Det är viktigt att medarbetarna trivs på jobbet och att företaget som helhet, men också varje medarbetare och chef, utvecklas. Därför genomförs vartannat år medarbetarundersökningen Holmen Inblick. Undersökningen genomfördes första gången 2003 och utförs vid samtliga enheter. Det är ett av företagets viktigaste verktyg och resultatet mynnar ut i ett utvecklingsarbete som får konsekvenser i verksamheten. I slutet av året går koncernledningen igenom resultatet av det förbättringsarbete som genomförts och analyserar effekterna. Undersökningen visar att både arbetsförutsättningar och ledarskap vid Holmens enheter successivt har blivit bättre under årens lopp.
lera Holmen som arbetsgivare bedrivs strategiskt och långsiktigt och i det arbetet är de anställda några av företagets viktigaste ambassadörer. Holmen har nära kontakt med utvalda målgrupper, såsom blivande jägmästare och studenter med inriktning på massa och papper. Kontakterna knyts vid studentevent, sommarjobb och examensjobb. För många innebär detta att Holmen blir deras förstahandsval vid framtida yrkesval. Andra exempel på långsiktiga samarbeten är återkommande studiebesök inom vissa högskoleutbildningar, samarbeten med gymnasier för att ta emot praktikanter och att erbjuda prao för högstadieelever.
INTRODUKTIONSPROGRAM. Samtliga nyanställda erbjuds introduktion. För akademiker, specialister- och chefer anordnas även Holmen Induction Programme. Här möter deltagarna affärsområdeschefer och specialister runtom i koncernen. Syftet är att öka kännedomen om koncernen och ge deltagarna möjlighet att skapa nätverk.
Traineeprogram genomförs kontinuerligt för både akademiker och operatörer. Det är ett sätt att attrahera framtida medarbetare och samtidigt ge deltagarna en bra start i företaget. Programmet är individuellt anpassat och ger kunskaper och erfarenheter som skapar bra förutsättningar att snabbt växa inom företaget.
UTVECKLINGSMÖJLIGHETER. Utbildning och utveckling är en självklar del i arbetet. Det
kan ske på flera sätt, till exempel i mer traditionell form såsom utbildning och kurser, men även genom förändrade arbetsuppgifter, deltagande i projekt eller nya roller.
Kompetensutvecklingen är nödvändig eftersom Holmen arbetar med tekniskt avancerad utrustning och processer som hela tiden utvecklas.
Ett annat mål är att öka möjligheterna att göra karriär inom Holmen. Intern rörlighet uppmuntras och många av de anställda har en rad olika befattningar bakom sig i Holmen. Årligen genomförs ett internt mentorprogram som ska ge yrkesmässig och personlig utveckling. Programmet är uppskattat och lärorikt för båda parter.
Koncernen arbetar aktivt med att främja det engagerade ledarskapet där chefer verkligen vill leda och leder genom att engagera, motivera och coacha. Detta arbetssätt medför redan idag en större delaktighet och ökad dynamik och resulterar i en mer utvecklingsorienterad organisation.
HOLMEN INBLICK. Utvärdering av chefer görs i medarbetarundersökningen Holmen Inblick där den anställde ger sin syn på chefen.
CHEF I HOLMEN. Samtliga chefer deltar
2012/2013 i utvecklingsprogrammet Chef i Holmen, som också utgör riktlinjer för vad som förväntas av cheferna. Chef i Holmen används även som stöd vid tillsättning och introduktion av chefer, vid utvecklingssamtal samt vid utvärdering och uppföljning. Som komplement finns metoder, verktyg och utbildningar som hjälper cheferna att utveckla sitt ledarskap.
LEDARUTBILDNING. För att stärka och utveckla ledarskapet ytterligare finns en rad utbildningar. Bland annat genomgår nya chefer en kortare ledarutbildning och får en lokal handledare för att säkerställa en bra start. Ambitionen är att tidigt ge nya chefer en gemensam syn på ledarskapet. Inom ett år genomgår de Holmens grundläggande ledarutbildning, i syfte att med utgångspunkt i det personliga ledarskapet vidareutveckla det goda och värdedrivna ledarskapet kopplat till Holmens personalpolicy. Holmen International Management Program är ett internationellt chefsprogram med syfte att utveckla duktiga chefer inom koncernen och skapa ett gemensamt synsätt i strategiska frågor. För arbetsledarna i företaget genomförs utbildningen Att leda utan att vara chef.
UTVECKLINGSSAMTAL CHEF-CHEF. Utvecklingssamtalet mellan högre chef och chef består av tre samtalsområden:
CHEFER I BEHOV AV STÖD. Utvärdering av chefer görs bland annat i medarbetarundersökningen och i samband med talent review. Chefer som har ett svagt ledarskap får stöd för att förbättra detta. I många fall är starka ledare en viktig support i denna process. Bedöms chefen inte ha rätt profil ges han/hon nya arbetsuppgifter utan ledningsansvar.
STARKA CHEFER. Holmen har många starka ledare och företaget jobbar kontinuerligt med att identifiera chefer som kan ta sig an större ansvar och utmaningar och synliggöra interna karriärvägar för dessa. Starka chefer nyttjas också i Holmens mentorprogram samt utgör goda förebilder i organisationen.
TALENT REVIEW. Varje år identifieras och utvärderas chefer, nyckelpersoner och high potentials och en omfattande ersättarplanering genomförs. Detta sker i en systematisk uppbyggd process. High potentials är anställda som konsekvent genomför sina uppgifter med bättre resultat än normalgruppen och som har förutsättningar för – och är intresserade av – att avancera till mer kvalificerade uppgifter. En annan viktig faktor är att denna grupp återspeglar företagets kultur och värderingar i sitt dagliga arbete och agerande. Nyckelpersoner är medarbetare vars kompetens är kritisk för verksamheten och där man måste säkra kunskapsöverföring. Det är även viktigt att identifiera de chefer som vill ta på sig större och mer krävande uppgifter för att säkra verksamhetens fortlevnad. Holmen strävar efter att en stor del av alla lediga chefstjänster ska tillsättas genom intern rekrytering, för att ge de anställda synliga karriärvägar och möjlighet att växa inom den interna organisationen.
HÄLSA OCH SÄKERHET är en fortsatt prioriterad fråga för Holmen. Medarbetarna ska känna sig trygga, säkra och trivas på företagets arbetsplatser. Arbetet i företagets arbetsmiljönätverk har intensifierats och extra interna insatser har avsatts. Vid bruket i Workington (2005) och vid Hallsta Pappersbruk (2012) finns certifierade ledningssystem (OHSAS 18000) införda för arbetsmiljöarbetet.
Arbetsolyckorna ligger för 2012 kvar på samma otillfredsställande höga nivå som 2011 med 19 arbetsolyckor med frånvaro per 1 000 anställda. En arbetsolycka med dödlig utgång inträffade i juli på Iggesunds Bruk. Arbetsplatsolyckor är aldrig acceptabla varför målet är noll olyckor. Detta mål ska uppnås under 2015. Koncernledningen har tillsammans med platscheferna tillsatt extra resurser för att ta fram en gemensam handlingsplan i syfte att snabbt minska antalet olyckor under de kommande två åren. Visionen är tydlig – Holmen ska bli ett skadefritt företag.
Holmen jobbar förebyggande med sjukfrånvaro. Alla anställda har tillgång till friskvårdsaktiviteter och företagshälsovård, som bland annat jobbar med rehabilitering och stödjer arbetsträning. I Sverige erbjuds dessutom friskvårdsbidrag. Det är företagets övertygelse att goda kostvanor och motion är en viktig del för att som människa hålla ett arbetsliv igenom. Balans i livet är ytterligare en viktig pusselbit som företaget jobbar aktivt med att främja. Regelbundna hälsokontroller erbjuds också de anställda för att i tid upptäcka begynnande sjukdomar.
Sjukfrånvaron var under 2012 3,4 (3,5) procent. Långtidsfrånvaron (över 60 dagar) ligger kvar på en låg nivå, 1,1 (1,2) procent. Korttidsfrånvaron i Sverige (1–14 dagar) har sedan flera år varit under 2 procent. Sjukfrånvaron i Holmen är i nivå med branschen i övrigt.
MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET. Holmen verkar för ett arbetsklimat som har sin grund i synen på alla människors lika värde. Alla medarbetare ska kunna känna arbetsglädje, engagemang och trygghet och ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön, ålder, sexuell läggning, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet eller trosuppfattning. För att uppnå detta ställer företaget krav på att samtliga medarbetare ska bidra till en god psykosocial arbetsmiljö där alla möts av respekt och aldrig trakasseras eller nedvärderas. Cheferna förväntas aktivt arbeta för att skapa lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla anställda. Här spelar även Holmens värderingar och arbetet kring dessa en viktig roll. Företaget jobbar dessut-
Personalarbetet styrs av lagar, avtal och policyer och ingår som en naturlig del i affärsområdenas verksamhetsplaner. Arbetet samordnas i en ledningsgrupp som består av affärsområdenas personalchefer och leds av koncernens personaldirektör.
PERSONALPOLICYN uttrycker koncernens syn på god personalpolitik. Den poängterar chefernas och medarbetarnas gemensamma ansvar för bra arbets- och utvecklingsklimat.
POLICYN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD uttrycker koncernens syn på alla människors lika värde och strävan mot en jämnare könsfördelning och större mångfald.
ARBETSMILJÖPOLICYN. Policyn innehåller principerna för hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas i koncernen.
ANTIKORRUPTIONSPOLICYN. Policyn klargör att anställda i kontakter med kunder och leverantörer, där någon form av förmån erbjuds, noga måste överväga dess innebörd och syfte.
RIKTLINJER FÖR INTERN ARBETS-MARKNAD klargör att alla medarbetare inom Holmen ska se hela företaget som sin arbetsmarknad och att intern rörlighet är ett naturligt verktyg i den ständigt pågående kompetensutvecklingen.
om aktivt för att skapa en god fysisk och säker arbetsmiljö som passar alla.
I de årliga introduktionsprogrammen för nyanställda högskoleutbildade har andelen kvinnor varit drygt 30 procent sedan flera år tillbaka. Detta skapar förutsättningar för att andelen kvinnor på kvalificerade befattningar kan öka.
Kvinnliga chefer får ofta högre värden för sitt ledarskap i Holmen Inblick än vad deras manliga kollegor får. De bedöms bland annat vara bättre på att fatta beslut och ställa tydliga krav. Vidare ses de av sina medarbetare som bättre på att lyssna och stimulera. Detta stärker koncernens strävan att öka andelen kvinnliga chefer och att mångfalden i ledarskapet förbättras.
Sedan 2007 har andelen kvinnliga chefer mer än fördubblats för att 2012 uppgå till 20,3 procent. Ambitionen att andelen kvinnliga chefer ska vara lika stor som andelen kvinnliga medarbetare nåddes redan 2011. Målet för 2012 på 19 procent är därmed uppnått. Under 2011–2012 tillsattes 57 nya chefer vid Holmens svenska enheter varav 20 personer eller 35 procent var kvinnor.
Holmen arbetar löpande med effektivisering av organisationen och strävar efter att uppnå ett optimalt arbetssätt. Marknaden och branschen där Holmen verkar genomgår stora förändringar vilket gör att många medarbetare ställs inför helt nya utmaningar. I sådana perioder av omställning är gemensamma värderingar ett viktigt verktyg. Värderingarna skapar ett ökat engagemang och en starkare samverkan inom koncernen samtidigt som förståelsen och ansvaret ökar inför framtida vägval. De är också en framgångsfaktor i förändringsoch utvecklingsarbete och bidrar till starkare relationer inte bara internt utan även externt.
I samband med förändringar eller nedläggningar av industrier som påverkar antalet anställda eftersträvar Holmen att ta ett ansvar för att minska problemen för dem som berörs. Företaget förhandlar med de fackliga organisationerna och erfarenheterna är att parterna tillsammans har kunnat finna bra lösningar för berörda medarbetare och samhället i fråga.
Under året fattades beslut som leder till övertalighet inom affärsområdena Holmen Paper och Iggesund Paperboard.
Holmen har ett nära och förtroendefullt samarbete med de fackliga organisationerna i alla väsentliga frågor och ser detta som en grundsten i företagets utveckling.
Företagets anställda representeras i koncernens styrelse av tre ordinarie ledamöter och tre suppleanter. Facklig samverkan sker i Holmen European Works Council samt i samrådsgrupper inom respektive enhet, på affärsområdes- och på lokal nivå. Fackliga representanter deltar i projekt och arbetsgrupper.
Anslutningsgraden till de fackliga organisationerna i Holmen uppgick 2012 till 84 (83) procent i Sverige. Motsvarande andel i Storbritannien var 56 (53) procent och i Spanien 24 (36) procent.
Holmens tryckpapper, kartong och trävaror utgör basvaror i människors vardag. Produkterna framställs av den förnybara råvara som skogarna ger. Verksamheten utgör därmed en viktig del av den framtida bioekonomin.
Att välja produkter som har god klimat- och miljöprestanda är en förutsättning för en hållbar samhällsutveckling. EU-kommissionen vill främja användningen av biobaserade produkter i Europa och standarder ska nu tas fram för att stödja en sådan utveckling. Skogsbaserade produkter, som de som Holmen producerar, passar väl in i detta initiativ.
Holmens tillgångar i form av den naturliga och förnybara råvaran virke är en styrkefaktor. Materialväxling, då förnybara produkter från skogen ersätter fossila material eller då biobränslen från skogen ersätter olja, är positivt för klimatet. Papper och kartong kan efter användning dessutom återvinnas antingen som material och/eller bioenergi. När produkterna återvinns fyller de en viktig funktion genom att förse den europeiska returpappersmarknaden med ny fiber.
Holmen kan på många olika sätt – och i samverkan med samhället – öka sitt bidrag till lösningen på frågorna om klimat och resurshushållning. Förnybar råvara, resurseffektiva processer och produkter som fyller viktiga behov är fantastiska utgångspunkter. Holmens verksamhet har positiva klimateffekter vilket framgår av beräkningar av koncernens kolspår.
Holmens hållbarhetsarbete utgör en viktig del i den motor som kommer att driva skogsindustrin i den framtida bioekonomin.
Forskning och utveckling, FoU, bedrivs både internt på affärsområdesnivå och externt.
Det interna FoU-arbetet är inriktat på funktionella produkter samt energi- och resurssnåla processer. Ett innovationsråd har till uppgift att tillvarata idéer som har potential att ge nya affärer utanför de redan etablerade kärnverksamheterna.
Parallellt med de FoU-insatser som görs vid affärsområdena finns Holmen Biorefinery Development Center (HBC). Inom HBC bygger man upp kunskap och identifierar framtida affärsmöjligheter baserade på hållbarhetsdriven forskning, innovation och produktutveckling. Den övergripande målsättningen är att vedbaserade alternativ på sikt ska kunna ersätta oljebaserade produkter.
För att nå den svenska riksdagens mål om ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 måste användningen av dagens förnybara produkter öka. Helt nya material och produkter tillverkade av förnybar råvara måste utvecklas och ersätta de fossilbaserade. Holmen vill vara en del i detta arbete, men om verkliga genombrott ska åstadkommas måste det ske i samverkan med andra aktörer. Därför bedrivs det externa FoU-arbetet ofta branschgemensamt och i samarbeten med universitet och högskolor samt forskningsinstitut.
Under 2012 tecknade Holmen avtal med ett utvecklingsbolag i Israel för produktion av mikrokristallin cellulosa (NCC) ur vedråvara. NCC är tänkt att kunna användas i såväl befintliga som nya produkter.
Koncernens totala investeringar i FoU uppgick 2012 till cirka 100 Mkr, varav ungefär en fjärdedel utgörs av externa kostnader.
| MKR | ||
|---|---|---|
| Kunder | Försäljning av papper, kartong, trävaror, virke och el |
18 474 |
| Leverantörer | Inköp av varor och tjänster samt avskrivningar mm |
-14 455 |
| Anställda | Löner och sociala kostnader | -2 499 |
| Långivare | Räntor | -227 |
| Staten | Skatter | 559* |
| Aktieägare | Nettoresultat | 1 853 |
| Styrelsens förslag till utdelning | 756 |
* Redovisad skatt har påverkats med +911 Mkr från förändringar i redovisade uppskjutna skatteskulder och fordringar till följd av sänkt bolagsskatt i Sverige samt minskning av uppbokade skattemässiga värden av förlustavdrag. Utan dessa poster skulle redovisad skatt uppgått till -352 Mkr.
Holmen har en bred verksamhet som berör flera intressentgrupper på olika sätt. Kontaktytorna skapar möjligheter för Holmen, men kräver också ansvar. Att förstå och bemöta de olika förväntningar som finns på Holmen, idag och i morgon, är en förutsättning för att kunna utveckla företaget.
Holmen har identifierat sina intressenter utifrån den verksamhet som bedrivs. Det finns aktörer som är del av den dagliga driften. Exempel på dessa är medarbetare, kunder, leverantörer, finansiärer och tillståndsgivare. Vidare finns det aktörer som är viktiga för en långsiktig utveckling av företaget. Exempel på dessa är närboende, framtida kunder och ägare samt beslutsfattare och media.
MEDARBETARE. Genom fortlöpande dialog mellan chef och medarbetare, medarbetarundersökningar, arbetstagarrepresentanter i styrelsen samt genom olika kommittéer är medarbetarna med och utvecklar Holmen. Exempel på prioriterade frågor är ledarskap, hälsa och säkerhet, jämställdhet och kompetensförsörjning. Medarbetarundersökningen ligger till grund för lokala handlingsplaner.
En whistle blower-funktion finns tillgänglig för att anställda och andra intressenter ska kunna anmäla misstanke om felaktigt beteende. Inga fall anmäldes under 2012.
Kontakter med universitet, gymnasium och grundskola lägger grunden för framtida kompetensförsörjning.
KUNDER OCH AFFÄRSPARTNERS. Kunderna ställer krav på produkter och tjänster, på god affärssed och på hur företaget hanterar viktiga hållbarhetsfrågor. Kunderna efterfrågar i allt större utsträckning produkter som har god klimat- och miljöprestanda. Holmen kommunicerar aktivt med kunder och affärspartners. Fortlöpande följs hur kunder uppfattar företaget och hur väl Holmen motsvarar deras förväntningar. Under året uttalade sig cirka 400 kunder om Holmen.
LEVERANTÖRER OCH INKÖP. Inköp av varor och tjänster samordnas inom Holmen med syfte att minska de totala kostnaderna. Under året har Holmen utvecklat relationen med leverantörerna för att säkerställa en god lägstanivå vad gäller hållbarhetsfrågor. Se också avsnittet Mänskliga rättigheter. Under 2012 påbörjades arbete för att revidera inköpspolicyn för att i större utsträckning inkludera hållbarhetsaspekter.
AKTIEÄGARE, ANALYTIKER OCH INVESTERARE. Intresset blir allt större för hur Holmen adresserar och arbetar med relevanta hållbarhetsfrågor. Allt fler bedömer hur väl företaget hanterar risker och förvaltar möjligheter kopplade till hållbarhetsfrågor som del i den totala analysen av Holmens resultat och potential. Det är därför viktigt för företaget att vara transparent i kommunikationen av företagets hållbarhetsarbete och resultat. Detta sker via publikationer, analytikerträffar och
webbplatsen. Se också avsnittet Externa bedömningar.
BESLUTSFATTARE. Holmen är medlem i branschorganisationen Skogsindustrierna som bland annat bedriver lobbyingverksamhet. Holmen deltog aktivt i arbetet med att ta fram Skogsindustriernas hållbarhetsskrift Skogsindustrin – motorn i en hållbar bioekonomi, som publicerades i slutet av 2012. Politiker är en viktig målgrupp för skriften. Ett huvudbudskap i skriften är en önskan om att staten ska medverka med medel till den satsning på forskning som skogsindustrin åtagit sig att göra för utveckling och demonstration av förnybara biobaserade material och produkter.
MYNDIGHETER. Holmen bedriver till övervägande del verksamhet som kräver tillstånd från miljömyndigheterna. Det innebär krav på att vara transparent och proaktiv i kommunikationen med myndigheterna. Detta för att skapa ett förtroende för företagets sätt att hantera viktiga frågor såsom regelefterlevnad och efterlevnad av givna produktionsvillkor. Under 2012 pågick arbete med nytt miljöstånd för Iggesunds Bruk och för flera vindkraftverk. Samråd med myndigheter pågick också för ärenden gällande avslutade verksamheter. Intressentdialogen med miljömyndigheterna har vid dessa platser varit intensiv.
LOKALSAMHÄLLET. För att värna om närboende och de vars näringsverksamhet påverkas av Holmen genomförs tillståndsprövningar av verksamheterna. Närboende har varit delaktiga i de tillståndsärenden som redogjorts för ovan.
Holmens markinnehav sammanfaller på stora arealer i norr med samernas vinterbetesmarker. Genom samråd med rennäringen går det att finna lösningar som så bra som möjligt uppfyller båda parters krav. Samråden genomförs lokalt genom att företrädare för Holmens fältverksamhet och företrädare för berörd sameby möts i en dialog över Holmens planerade skogsbruksåtgärder och om dessa kan komma att ha någon inverkan på rennäringen. Alla samråd protokollförs.
Holmens verksamhet har stor betydelse för sysselsättningen på de orter där företaget är verksamt. Koncernen har totalt cirka 3 000 anställda i Sverige. Hos underleverantörer skapas ytterligare arbetstillfällen. Studier visar att den genomsnittlige Holmen-anställde genererar ytterligare tre arbetstillfällen. Totalt skapas därmed cirka 12 000 jobb i Sverige.
För att öka tillgången på biomassa till den nya biobränslepannan vid bruket i Workington påbörjades under 2012 projektet Grow your income som syftar till att stimulera lantbrukare i området att odla energiskog. Projektet innebär en dialog med en ny intressentgrupp vilken ytterligare stärker brukets lokala förankring.
Skogen rymmer betydande sociala värden. För ett stort antal människor innebär den en rikare fritid. Alla skogar i Sverige är öppna för allmänheten genom den så kallade allemansrätten för jakt, sportfiske och allmän rekreation.
Allmänhet, media och opinionsbildare är en lite mer avlägsen intressentgrupp för Holmens
dagliga verksamhet, men desto viktigare för företagets långsiktiga utveckling. Genom en tydlig kommunikation och branschorganisationens insatser bidrar Holmen till ökat intresse och ökad förståelse för branschens förutsättningar och möjligheter.
Holmen är anslutet till FN:s Global Compact och ställer sig därmed bakom dess tio principer. Risken för att det i Holmens verksamhet finns något som står i konflikt med principerna bedöms som liten då verksamheten huvudsakligen sker i Sverige, Storbritannien och Spanien, där sådana frågor är noggrant reglerade. Under 2012 intensifierades dock arbetet med bedömning av hur Holmens leverantörer av varor och tjänster hanterar hållbarhetsfrågor. För att tydliggöra Holmens förväntningar och krav pågår arbete för att ta fram en uppförandekod för leverantörer.
Holmen utvärderas kontinuerligt av hållbarhetsanalytiker om företagets risker och möjligheter vad gäller miljö, socialt ansvar och ansvarsfull bolagsstyrning. Kontakterna utgör en viktig del i den intressentdialog som bedrivs och ger värdefulla insikter om hur arbetet kan utvecklas.
Att Holmen under en följd av år varit inkluderad i flera hållbarhetsindex ska ses som att hållbarhetsfrågor hanterats på ett systematiskt sätt av bolaget under en längre tid. Att bli upptagen i olika hållbarhetsindex ger således en kvalitetsstämpel åt arbetet och visar att företaget kan hantera såväl risker som möjligheter. Båda är viktiga parametrar för investerare att ta ställning till. En förteckning över företagsindex och fonder där Holmen är upptaget redovisas på Holmens webbplats.
CDP är en internationell sammanslutning som 2012 representerade över 650 institutionella investerare. CDP genomför årligen världens största kartläggning av hur företag redovisar koldioxidutsläpp och vilken strategi och förmåga de har att hantera utsläppen och klimatförändringar. I CDP:s utvärdering 2012 uppmärksammades Holmen för sin klimatstrategi och sättet att rapportera klimatdata. Holmen placerade sig som enda svenska företag på Carbon Disclosure Project´s Carbon Performance Leadership Index. www.cdproject.net
Holmens hållbarhetsredovisning, som den avges på sidorna 32–43 och 91–93 i Holmen Årsredovisning 2012 med hållbarhetsredovisning samt Holmens GRIregister på Holmens webbplats, har varit föremål för separat översiktlig granskning enligt RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovisning utgiven av FAR.
George Pettersson Auktoriserad revisor
För fullständig bestyrkanderapport för hållbarhetsredovisningen hänvisas till Holmens webbplats. Där framgår att KPMG delar Holmens uttalade tillämpningsnivå avseende GRI:s riktlinjer. Vidare framgår följande slutsats:
Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de där angivna kriterierna.
Åse Bäckström Specialistmedlem i FAR
Holmen AB är ett publikt svenskt aktiebolag som sedan 1936 är noterat på Stockholmsbörsen, Nasdaq OMX Nordic. Upprättande av bolagsstyrningsrapport är ett krav enligt Årsredovisningslagen. Denna bolagsstyrningsrapport följer regler och tillämpningsanvisningar enligt Svensk kod för bolagsstyrning.
Holmen AB hade per årsskiftet 28 440 aktieägare. Sett till antalet utgör svenska privatpersoner den största ägarkategorin med 26 019 ägare, vilket motsvarar 91 procent av totala antalet ägare. Största ägare, med 61,6 procent av rösterna och 32,9 procent av kapitalet, var vid årsskiftet L E Lundbergföretagen AB. Kempestiftelsernas innehav av Holmen-aktier uppgick vid samma tidpunkt till 16,9 procent av rösterna och 7,0 procent av kapitalet. Övriga enskilda aktieägares innehav understeg 10 procent av rösterna. Mer information om aktien och ägarstrukturen finns på sidorna 51–53.
Årsstämman 2012 hölls på svenska och det material som presenterades var på svenska. Kallelse, föredragningslista, verkställande direktörens anförande samt protokoll finns tillgängliga via bolagets webbplats. Vid årsstämman var samtliga av stämman valda styrelseledamöter, hela koncernledningen och bolagets revisor närvarande. Under stämman gavs aktieägarna möjlighet att ställa och få svar på frågor. De ämnen som berördes var bland annat styrelsens syn på rimlig avkastningsnivå, bolagets inställning till att spela en roll vid eventuella strukturomvandlingar samt frågor om råvaruförsörjningen till den biobränsleanläggning som ska uppföras vid bolagets kartongbruk i Workington. Stämman fastställde resultatoch balansräkning, beslutade om vinstdisposition samt beviljade den avgående styrelsen ansvarsfrihet. Justerare vid stämman var Carl-Fredrik Lorenius, Swedbank Robur Fonder och Mikael Sedolin, Tredje APfonden.
Det var inte möjligt att följa eller delta i stämman från annan ort med hjälp av kommunikationsteknik. Någon förändring i det avseendet är inte planerad för årsstämman 2013.
Kallelse till årsstämma utfärdas tidigast sex och senast fyra veckor före stämman. Kallelsen innehåller information om anmälan och om rätt att delta i och rösta på stämman, numrerad dagordning med de ärenden som ska behandlas, information om föreslagen utdelning och det huvudsakliga innehållet i övriga förslag. Aktieägare eller ombud kan rösta för fulla antalet ägda eller företrädda aktier. Det är möjligt att anmäla sig till stämman via bland annat bolagets webbplats. Kallelse till extra bolagsstämma, där fråga om ändring av bolagsordningen ska behandlas, ska utfärdas tidigast sex och senast fyra veckor före stämman. Kallelse till annan extra bolagsstämma utfärdas tidigast sex och senast tre veckor före stämman.
Förslag till stämman bör adresseras till styrelsen och insändas i god tid innan kallelsen utfärdas. Information om aktieägares rätt att få ärende behandlat på stämman finns på bolagets webbplats. Den 2 april 2012 offentliggjordes att årsstämma 2013 kommer att äga rum i Stockholm den 10 april 2013.
Årsstämman har beslutat att inrätta en valberedning som ska bestå av styrelsens ordförande samt en representant för var och en av bolagets röstmässigt tre största aktieägare
| Valberedningens sammansättning | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| INFÖR ÅRSSTÄMMA: | OBEROENDE I FÖRHÅLLANDE TILL: RÖSTMÄSSIGT |
||||||||
| NAMN | REPRESENTERAR | 2012 | 2013 | BOLAGET | STÖRSTA ÄGAREN | ||||
| Mats Guldbrand | L E Lundbergföretagen* | x (ordf) | x (ordf) | Ja | Nej | ||||
| Fredrik Lundberg | Styrelsens ordförande | x | x | Ja | Nej | ||||
| Alice Kempe | Kempestiftelserna* | x | Ja | Ja | |||||
| Hans Hedström | Carnegie fonder* | x | Ja | Ja | |||||
| Johan Kempff | Kempestiftelserna* | x | Ja | Ja | |||||
| Ramsay Brufer | Alecta pensionsförsäkring | x | Ja | Ja | |||||
* Per 31 augusti 2012 uppgick det röstmässiga ägandet för L E Lundbergföretagen till 61,1 procent, Kempestiftelserna till 16,9 procent och Carnegie fonder (Sverige) till 1,1 procent.
per den 31 augusti varje år. Valberedningens sammansättning inför årsstämmorna 2012 och 2013 redovisas i tabell.
Valberedningen har som uppgift att lämna förslag avseende val av styrelseledamöter, styrelsens ordförande, styrelsearvode och revisionsarvoden samt, i förekommande fall, val av revisor. Valberedningens förslag presenteras i kallelsen till årsstämman.
Valberedningen föreslår att styrelsen ska bestå av åtta (idag nio) av stämman valda ledamöter. Valberedningen föreslår inför årsstämman 2013 omval av nuvarande styrelseledamöterna Fredrik Lundberg, som även föreslås till omval som ordförande i styrelsen, Carl Bennet, Magnus Hall, Carl Kempe, Lars G Josefsson, Louise Lindh, Ulf Lundahl och Göran Lundin. Hans Larsson har avböjt omval.
Styrelsens ledamöter väljs årligen av årsstämman för tiden intill dess nästa årsstämma
Styrelsen höll nio sammanträden under 2012, varav fyra hölls i anslutning till att bolaget lämnade kvartalsrapporter. Ett tvådagarsmöte har ägnats åt strategisk verksamhetsplanering. Mötet hölls i anslutning till invigningen av den nya sodapannan vid Iggesunds Bruk. Vid ett annat tvådagarsmöte besökte styrelsen kunder i Tyskland. Ett möte ägnades åt koncernens budget för 2013. Övriga två möten genomfördes i anslutning till årsstämman. Styrelsen har därutöver ägnat särskild uppmärksamhet åt strategiska, finansiella och redovisningsmässiga frågor, uppföljning av verksamheten samt större investeringsärenden. Bolagets revisorer har vid två tillfällen direkt till styrelsen rapporterat sina iakttagelser från granskningen av bokslut och intern kontroll. Alla av stämman valda styrelseledamöter var med på samtliga möten.
hållits. Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av sju till elva ledamöter och val av styrelseledamöter ska ske på årsstämma. Bolagsordningen innehåller inga bestämmelser i övrigt om tillsättande eller entledigande av styrelseledamöter eller om ändringar i bolagsordningen. Någon regel om längsta tid som ledamot kan ingå i styrelsen finns inte.
Årsstämman 2012 omvalde styrelseledamöterna Fredrik Lundberg, Carl Bennet, Magnus Hall, Carl Kempe, Lars G Josefsson, Hans Larsson, Louise Lindh, Ulf Lundahl och Göran Lundin. Fredrik Lundberg valdes till styrelsens ordförande. Vid det konstituerande sammanträdet 2012 valdes Carl Kempe till vice ordförande och bolagets chefsjurist Lars Ericson utsågs till styrelsens sekreterare. Utöver de nio av årsstämman valda ledamöterna har de lokala arbetstagarorganisationerna enligt lag rätt att utse tre ledamöter och tre suppleanter.
Antalet stämmovalda ledamöter som är oberoende i förhållande till bolaget, enligt Kodens definition, bedöms uppgå till åtta. Av dessa åtta bedöms tre även vara oberoende av bolagets större ägare. VD är den enda styrelseledamot som arbetar operativt i bolaget.
Information om styrelsens ledamöter finns på sidorna 48–49.
Arbetet i styrelsen följer en plan som bland annat ska säkerställa att styrelsen får all erforderlig information. Styrelsen beslutar årligen om en skriftlig arbetsordning och utfärdar skriftliga instruktioner avseende dels arbetsfördelningen mellan styrelsen och VD, dels den information som styrelsen löpande ska erhålla avseende ekonomisk utveckling
| OBEROENDE I FÖRHÅLLANDE TILL: | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| LEDAMÖTER | FUNKTION INVALD | NÄRVARO | ARVODE | BOLAGET | STÖRRE ÄGARE | ||
| Fredrik Lundberg* | Ordförande | 1988 | 9 / 9 | 600 000 kr | Ja | Nej | |
| Carl Kempe | Vice Ordförande | 1983 | 9 / 9 | 300 000 kr | Ja | Nej | |
| Carl Bennet | Ledamot | 2009 | 9 / 9 | 300 000 kr | Ja | Nej | |
| Lars G Josefsson | Ledamot | 2011 | 9 / 9 | 300 000 kr | Ja | Ja | |
| Hans Larsson* | Ledamot | 1990 | 9 / 9 | 300 000 kr | Ja | Ja | |
| Louise Lindh | Ledamot | 2010 | 9 / 9 | 300 000 kr | Ja | Nej | |
| Ulf Lundahl | Ledamot | 2004 | 9 / 9 | 300 000 kr | Ja | Nej | |
| Göran Lundin | Ledamot | 2001 | 9 / 9 | 300 000 kr | Ja | Ja | |
| Magnus Hall | Ledamot, koncernchef och VD | 2004 | 9 / 9 | – | Nej | Ja | |
| Totalt * Representanter i ersättningsutskottet |
8 / 9 | 4 / 9 | |||||
| ARBETSTAGARREPRESENTANTER Steewe Björklundh, ledamot, invald 1998 |
|||||||
| Martin Nyman, suppleant, invald 2010 | |||||||
| Kenneth Johansson, ledamot, invald 2004 | Daniel Stridsman, suppleant, invald 2010 | ||||||
| Karin Norin , ledamot, invald 1999 | Tommy Åsenbrygg, suppleant, invald 2009 |
Styrningen inom Holmen utgår från affärsidéer, strategier och mål i koncernen och affärsområden. Under styrelse, koncernchef och koncernledning har ansvaret för den operativa verksamheten decentraliserats till fem affärsområden. Ansvaret för samordning av vissa funktioner, såsom ekonomi och finans, personal, juridik, teknik och information, ligger hos koncernstaberna.
Koncernen arbetar med årliga, rullande, treåriga verksamhetsplaner för att bryta ner mål och strategier i handlingsplaner och aktiviteter som är möjliga att mäta och utvärdera. Dessa verksamhetsplaner är viktiga för den strategiska styrningen på längre sikt. Årliga budgetar, prognoser och handlingsplaner används för den löpande verksamhetsstyrningen.
inköp och produktion styr den operativa verksamheten i affärsområdena mot att genomföra de verksamhetsmål och handlingsplaner som fastställs.
Resultat följs upp genom en löpande finansiell rapportering och beslutade åtgärder följs upp genom kompletterande uppföljningar.
och andra viktiga händelser. Tjänstemän i bolaget deltar vid styrelsens sammanträden som föredragande. Varje år genomför styrelsen en utvärdering av styrelsearbetet och valberedningen har informerats om innehållet i 2012 års utvärdering. Den utgör underlag för planering av styrelsearbetet kommande år.
Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott som består av Fredrik Lundberg och Hans Larsson.
Utskottet har under året berett frågor om ersättning och andra anställningsvillkor för VD. Ersättning och övriga anställningsvillkor för befattningshavare direkt underställda VD beslutas av denne i enlighet med en lönepolicy fastlagd av ersättningsutskottet. Ersättningsutskottet har utvärderat tillämpningen av såväl policyn som de av årsstämman fastställda riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare.
Inom koncernen tillämpas principen att chefens chef ska godkänna beslut i ersättningsfrågor i samråd med respektive personalchef.
Vid årsstämman 2012 framlades styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till VD och övriga ledande befattningshavare. Årsstämman fastställde riktlinjerna i enlighet med styrelsens förslag. Till årsstämman 2013 föreslår styrelsen oförändrade riktlinjer. Riktlinjerna samt information om ersättningar återfinns i not 4 på sidan 70.
Årsstämman 2012 bestämde om styrelsearvode och att arvodet till revisorerna ska utgå enligt räkning.
År 2008 erbjöds koncernens anställda att till marknadsmässigt pris förvärva köpoptioner avseende aktier av serie B i Holmen. En tredjedel av personalen köpte sammanlagt 758 300 köpoptioner. Holmens åtagande i programmet har säkerställts genom återköp av egna aktier. För ytterligare information se sidan 52. Vid årsstämman 2012 bemyndigades styrelsen att kunna fatta beslut om att förvärva upp till 10 procent av bolagets samtliga aktier genom förvärv av aktier av serie B. Inget återköp har skett under 2012.
Styrelsen har delegerat det operativa ansvaret för bolagets och koncernens förvaltning till bolagets VD. En instruktion avseende arbetsfördelningen mellan styrelse och VD beslutas årligen av styrelsen.
Holmens koncernledning utgörs av elva personer: bolagets VD, cheferna för de fem affärsområdena och cheferna för de fem koncernstaberna.
Koncernledningen sammanträdde vid tio tillfällen under 2012. Mötena behandlade bland annat resultatutveckling och rapporter inför och efter styrelsens sammanträden, verksamhetsplanering, budget, investeringar, intern kontroll, policyer samt genomgångar av marknadsläge, konjunkturutveckling och andra omvärldsfaktorer som påverkar verksamheten. Vidare diskuterades och beslutades om affärsområdes- och stabsrelaterade projekt.
Information om VD och övrig koncernledning finns på sidan 50.
Revisionsbolaget KPMG, som har varit Holmens revisor sedan 1995, valdes av årsstämman 2012 till revisor för ett år och har utsett den auktoriserade revisorn George Pettersson till huvudansvarig för revisionen. KPMG genomför revisionen i Holmen AB samt i nästan samtliga dotterbolag.
Revision av interna rutiner och kontrollsystem påbörjas under andra kvartalet och fortsätter sedan löpande fram till årsskiftet. Delårsrapport för januari–september är föremål för revisorernas översiktliga granskning. Granskning och revision av årsbokslut och årsredovisning görs under januari–februari.
Holmen har valt att låta styrelsen fullgöra de uppgifter som annars skulle utföras av ett revisionsutskott. I styrelsens rapporteringsinstruktion finns krav på att styrelsens ledamöter årligen av revisorerna ska få en redogörelse för om bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kan kontrolleras på ett betryggande sätt. Revisorerna har under 2012 rapporterat till hela styrelsen vid två sammanträden. Därutöver har de rapporterat till styrelsens ordförande och VD vid två tillfällen och till VD vid ytterligare ett tillfälle.
Holmen har utöver revisionsuppdraget konsulterat KPMG inom skatteområdet, i redovisningsfrågor samt för olika utredningar. Storleken av till KPMG betalda ersättningar för 2012 framgår av not 5 på sidan 71. KPMG är skyldiga att pröva sitt oberoende inför beslut att vid sidan av sitt revisionsuppdrag även genomföra fristående rådgivning åt Holmen.
Styrelsen har bedömt att det inte finns några särskilda omständigheter i verksamheten eller andra förhållanden som motiverar att ha en så kallad särskild granskningsfunktion (intern revison). Koncernens arbete med intern kontroll, tillsammans med det arbete som de externa revisorernas utför, bedöms tillräckligt.
Arbetet med intern kontroll i Holmen syftar till att säkerställa att koncernen lever upp till sina mål för den finansiella rapporteringen (se bild) samt att minimera de risker för bedrägeri som koncernen kan ställas inför. Strukturen för arbetet följer COSO:s ramverk för intern kontroll i den finansiella rapporteringen. Detta ramverk består av 17 principer fördelade på fem komponenter: kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, uppföljning och utvärdering samt information och kommunikation. Anpassningar har gjorts utifrån bedömt behov i Holmens olika verksamheter. Koncernstab Ekonomi och Finans bevakar att den interna kontrollen upprätthålls samt genomför kontroller av efterlevnad.
Under 2012 har ramverket för intern kontroll setts över. De självutvärderingar som årligen ska fyllas i av samtliga enheter inom koncernen har utvecklats. Utbildningsinsatser och workshops har genomförts och ett tydligare, mer strukturerat sätt för återkoppling och uppföljning har införts.
KONTROLLMILJÖ. Grunden för Holmens ramverk för intern kontroll är kontrollmiljön som definieras genom policyer, rutiner, manualer och instruktioner. Kontrollmiljön upprätthålls med hjälp av en organisationsstruktur med tydligt definierade roller och ansvarsområden samt den enskilde individens medvetenhet om sin roll i upprätthållandet av god intern kontroll. Det är styrelsen som har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen enligt aktiebolagslagen. Det löpande ansvaret för dessa frågor har delegerats till VD. Holmens finansiella rapportering följer de lagar och regler som gäller för bolag noterat på Stockholmsbörsen och lokala regler i varje land där verksamhet bedrivs. Förutom externa regler och rekommendationer finns för den finansiella rapporteringen interna instruktioner, anvisningar och system samt en intern roll- och ansvarsfördelning som syftar till god intern kontroll i den finansiella rapporteringen.
RISKBEDÖMNING. Arbetet med riskbedömning utgår från att identifiera och utvärdera de risker som kan medföra att koncernens mål för den finansiella rapporteringen inte uppfylls. Riskbedömningar görs där risker identifieras och dokumenteras. Resultatet av riskarbetet sammanställs och utvecklas under ledning av koncernstab Ekonomi och Finans.
Den externa finansiella rapporteringen ska • vara korrekt och fullständig samt följa tillämpliga lagar, regler och rekommendationer • ge en rättvisande beskrivning av företagets verksamhet • stödja en rationell och initierad värdering av verksamheten. Intern finansiell rapportering ska utöver dessa tre mål ge stöd till korrekta affärsbeslut på Mål HOLMENS FINANSIELLA RAPPORTERING
Holmens största risker avseende den finansiella rapporteringen kopplas till värderingen av biologiska och materiella anläggningstillgångar samt till finansiella transaktioner (se riskavsnitt sidorna 28–31).
alla nivåer i koncernen.
KONTROLLAKTIVITETER. För att säkerställa att Holmens mål för den finansiella rapporteringen uppfylls finns kontrollkrav inbyggda i de processer som bedöms relevanta för Holmens verksamhet: försäljning, inköp, investeringar, personal, bokslut, betalningar samt IT. Kontrollaktiviteterna syftar till att förebygga, upptäcka och korrigera fel och avvikelser. Där risker har identifierats utformas kontrollkrav som i sin tur måste uppfyllas.
I de självutvärderingar som skall fyllas i av koncernens samtliga enheter framgår vilka kontrollkrav som finns för respektive process. I dessa ska anges om respektive kontrollkrav uppfylls samt vilka kontrollbevis som finns. Då Holmens olika enheter skiljer sig åt väsentligt, har dessa självutvärderingar anpassats utifrån verksamhet genom indelning i olika kategorier.
UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING. Uppföljning och tester av kontrollaktiviteter utförs kontinuerligt för att säkerställa att risker har beaktats och behandlats på ett tillfredställande sätt. I självutvärderingarna finns åtgärdsplaner integrerade för de kontrollkrav som inte uppfylls. Självutvärderingarna följs upp löpande och avvikelser rapporteras till koncernstab Ekonomi och Finans. Uppföljningen är ett viktigt verktyg för att förstå vilka brister som kan finnas i koncernen, och hur de kan minimeras genom utformningen av nya kontroller.
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION. Den finansiella informationsgivningen som sker till Holmens aktieägare och intressenter ska vara korrekt och fullständig samt transparent, konsekvent och ske på lika villkor. Informationsgivningen i Holmen följer en av styrelsen fastställd informationspolicy. Händelser som bedöms som kurspåverkande offentliggörs genom pressmeddelanden. Information till externa intressenter ges via årsredovisningen, boksluts- och delårsrapporter, pressmeddelanden samt webbsända presentationer i anslutning till kvartalsrapportering. Samtliga material finns tillgängliga på bolagets webbplats. Där finns dessutom presentationsmaterial för de senaste åren samt information om bolagsstyrning.
Riktlinjer för den finansiella rapporteringen kommuniceras till de anställda genom manualer, policyer och koder som publiceras på bolagets intranät. En whistle blowerfunktion finns tillgänglig för att anställda och övriga intressenter ska kunna framföra påpekanden om eventuella brister i Holmens finansiella rapportering eller missförhållanden hos företaget.
Kenneth Johansson Karin Norin Ulf Lundahl
Fredrik Lundberg Ordförande. Djursholm. Född 1951. Ledamot sedan 1988. Civilingenjör och civilekonom. Ekon. dr h.c. och Tekn. dr. h.c. VD och koncernchef i L E Lundbergföretagen AB. Övriga väsentliga uppdrag: Ordförande i Hufvudstaden AB. Vice ordförande i Svenska Handelsbanken AB. Styrelseledamot i L E Lundbergföretagen AB, AB Industrivärden, Skanska AB och Sandvik AB. Eget och närståendes aktieinnehav: 839 724 aktier. L E Lundbergföretagens aktieinnehav: 27 622 000 aktier.
Magnus Hall Stockholm. Född 1959. Ledamot sedan 2004. Civilingenjör i industriell ekonomi. VD och koncernchef.
Övriga väsentliga uppdrag: Ordförande i Innventia AB, BasEl i Sverige AB och i Industrikraft i Sverige AB. Vice ordförande i Skogsindustrierna och Industriarbetsgivarna. Ledamot av Linköpings Universitets styrelse och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA.
Eget och närståendes aktieinnehav: 18 698 aktier, 14 450 köpoptioner.
Carl Kempe Vice ordförande. Örnsköldsvik. Född 1939. Ledamot sedan 1983. Teknologie licentiat. Dr h.c. mult.
Övriga väsentliga uppdrag: Ordförande i Kempestiftelserna, MoRe Research AB, UPSC Berzelii Center för Skogsbioteknik, Elforest AB och Svenska IIASA-kommittén. Eget och närståendes aktieinnehav: 386 000 aktier.
Kenneth Johansson Söderköping. Född 1958. Ledamot sedan 2004. Arbetstagarrepresentant LO. Sektionsordförande i Pappers avd 53, Holmen Paper Braviken. Eget och närståendes aktieinnehav: 1 000 köpoptioner.
Karin Norin Forsa. Född 1950. Ledamot sedan 2009. Arbetstagarrepresentant PTK. Ordförande för Unionen Holmen-Iggesund. Eget och närståendes aktieinnehav: 400 köpoptioner.
Lars G Josefsson Stockholm. Född 1950. Ledamot sedan 2011. Civilingenjör. Tidigare VD och koncernchef i Vattenfall.
Övriga väsentliga uppdrag: Ordförande i Burntisland Fabrication Ltd och Green Circle Bio Energy Inc. Styrelseledamot i Robert Bosch GmbH, Robert Bosch Industrietreuhand KG och Brookfield Renewable Energy. Styrelsemedlem i Hand in Hand International och ledamot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA. Aktieinnehav: 5 000 aktier.
Steewe Björklundh Hudiksvall. Född 1958. Ledamot sedan 1998. Arbetstagarrepresentant LO. Ordförande för GS Facket vid Iggesunds Sågverk. Aktieinnehav: 200 köpoptioner.
Ulf Lundahl Lidingö. Född 1952. Ledamot sedan 2004. Juris kandidat och civilekonom. Vice VD och VD:s ställföreträdare i L E Lundbergföretagen AB. Övriga väsentliga uppdrag: Ordförande i Fidelio Capital. Vice ordförande i Brandkontoret. Styrelseledamot i Husqvarna AB, Indutrade AB och SHB Regionbank Stockholm. Aktieinnehav: 4 000 aktier.
Tommy Åsenbrygg Hallstavik. Född 1968. Suppleant sedan 2009. Arbetstagarrepresentant PTK. Vice ordförande i Ledarna, Hallstavik. Aktieinnehav: 100 aktier.
Carl Bennet Göteborg. Född 1951. Ledamot sedan 2009. Civilekonom. Tekn. dr h.c. Tidigare VD och koncernchef i Getinge AB. Styrelseordförande i Getinge AB, Elanders AB och Lifco AB. Övriga väsentliga uppdrag: Ordförande i Göteborgs universitet. Styrelseledamot i L E Lundbergföretagen AB. Aktieinnehav: 100 000 aktier.
Daniel Stridsman
Daniel Stridsman Norrköping. Född 1979. Suppleant sedan 2010. Jägmästare. Distriktschef Holmen Skog, Region Norrköping. Arbetstagarrepresentant PTK. Suppleant i Akademikerföreningen Holmen Skog. Eget och närståendes aktieinnehav: 400 köpoptioner.
Martin Nyman Iggesund. Född 1978. Suppleant sedan 2010. Arbetstagarrepresentant LO. Ordförande i Pappers avd 15, Iggesund. Aktieinnehav: 0 aktier
Hans Larsson Stockholm. Född 1942. Ledamot sedan 1990. Filosofie kandidat. Övriga väsentliga uppdrag: Ordförande i Svenska Handelsbanken AB, Attendo AB och Valedo Partners Fund 1 och 2 AB. Styrelseledamot i AB Industrivärden. Aktieinnehav: 1 000 aktier.
Louise Lindh Stockholm. Född 1979. Ledamot sedan 2010. Civilekonom. Vice VD i Fastighets AB L E Lundberg.
Övriga väsentliga uppdrag: Styrelseledamot i Hufvudstaden AB och L E Lundbergföretagen AB. Aktieinnehav: 100 000 aktier.
Göran Lundin Norrköping. Född 1940. Ledamot sedan 2001. Ingenjör. Tekn.dr.h.c. Övriga väsentliga uppdrag: Ordförande i Norrköpings Tidningar AB och Printed Electronics Arena vid Linköpings Universitet. Styrelseledamot i Fastighets AB L E Lundberg. Aktieinnehav: 1 000 aktier.
KPMG AB Huvudansvarig: George Pettersson Auktoriserad revisor.
VD och koncernchef. Född 1959. Anställd 1985. Eget och närståendes aktieinnehav: 18 698 aktier, 14 450 köpoptioner. Magnus Hall har inga väsentliga aktieinnehav eller delägarskap i företag som bolaget har betydande affärsförbindelser med. Ytterligare information om VD lämnas på sidan 48.
Henrik Sjölund Chef för Holmen Paper. Född 1966. Anställd 1993. Aktieinnehav: 500 köpoptioner.
Chef för Holmen Skog. Född 1969. Anställd 1994. Aktieinnehav: 2 700 aktier, 2 000 köpoptioner.
Chef för koncernstab HR. Född 1968. Anställd 2006. Eget och närståendes aktieinnehav: 100 aktier, 1 000 köpoptioner.
Chef för koncernstab Teknik. Född 1951. Anställd 1995. Aktieinnehav: 50 aktier, 4 000 köpoptioner.
Chef för koncernstab Juridik. Styrelsens sekreterare. Född 1959. Anställd 1988. Aktieinnehav: 4 000 köpoptioner.
Chef för koncernstab Kommunikation. Född 1962. Anställd 2008. Aktieinnehav: 4 000 köpoptioner.
Arne Wallin Chef för Holmen Energi. Född 1954. Anställd 1988. Aktieinnehav: 4 000 köpoptioner.
Anders Jernhall
Chef för koncernstab Ekonomi och Finans. Född 1970. Anställd 1997. Aktieinnehav: 2 700 aktier, 2 000 köpoptioner.
Chef för Holmen Timber. Född 1964. Anställd 1994. Aktieinnehav: 2 000 köpoptioner.
Staffan Jonsson tilträder som chef för koncernstab Teknik den 1 maj 2013.
Under 2012 sjönk kursen för Holmen B med 5,3 kronor eller 2,7 procent. Resultat per aktie var 22,1 kronor och utdelningen föreslås bli 9 kronor.
Holmen noterades på Stockholmsbörsen 1936, men hette då Mo och Domsjö AB. Holmens två aktieserier är idag noterade på Nasdaq OMX Nordic, Large Cap. Kursen för Holmen B sjönk under året med 5,3 kronor eller 2,7 procent till 192,4 kronor samtidigt som Stockholmsbörsen ökade med 12 procent. Holmens börsvärde på 16,2 (16,6) miljarder kronor utgör cirka 0,4 procent av Stockholmsbörsens totala värde. Årets högsta slutkurs för Holmen B var 204,0 kronor från den 20 och 23 januari. Den lägsta slutkursen på 169,1 kronor noterades den 28 augusti. Det genomsnittliga antalet omsatta B-aktier uppgick till 347 000 per dag, vilket motsvarar ett värde på 64,8 Mkr. Genomsnittligt antal omsatta A-aktier var 344 per dag. Cirka 70 procent av handeln skedde på Nasdaq OMX Nordic. Därutöver sker handel i Holmen-aktien även på andra handelsplatser såsom BATS Europe, Burgundy, Chi-X och Turquoise.
Under den senaste tioårsperioden har Holmen-aktien givit en totalavkastning, inklusive återinvesterad utdelning, om cirka 5 procent per år. Affärsvärldens Generalindex har under motsvarande period givit en totalavkastning om cirka 13 procent per år.
Resultatet per aktie efter utspädning uppgick till 22,1 (47,1 varav omvärdering skog 31,5) kronor. Holmens resultat per aktie efter utspädning har i genomsnitt varit 19,4 kronor under de senaste fem åren.
Beslut om aktieutdelning grundas på en sammanvägning av koncernens lönsamhetssituation, framtida investeringsplaner och finansiella ställning. Styrelsen föreslår att årsstämman den 10 april 2013 beslutar om en utdelning om 9 (8) kronor per aktie. Den föreslagna utdelningen motsvarar 3,6 procent av eget kapital. Under de senaste tio åren har den ordinarie utdelningen i genomsnitt uppgått till 5 procent av eget kapital. Det har inneburit att 65 procent av resultatet per aktie per år har delats ut i form av ordinarie utdelningar.
Holmen har 83 996 162 utestående aktier fördelade på 22 623 234 A-aktier och 61 372 928 B-aktier. Därutöver finns 760 000 återköpta B-aktier i eget förvar. A-aktien har tio röster och B-aktien en röst. I övrigt har aktierna samma rätt. Det finns inga begränsningar i aktiernas överlåtbarhet på grund av bestämmelse i lag eller bolagsordning.
| 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| DATA PER AKTIE | ||||||||||
| Resultat efter utspädning, kr 1) | 22,1 | 47,1 | 8,4 | 12,0 | 7,6 | 17,8 | 17,2 | 14,8 | 15,1 | 17,5 |
| Utdelning, ordinarie, kr | 95) | 8 | 7 | 7 | 9 | 12 | 12 | 11 | 10 | 10 |
| Utdelning, extra, kr | - | - | - | - | - | - | - | - | - | 30 |
| Ordinarie utdelning i % av: | ||||||||||
| Eget kapital | 4 | 3 | 3 | 4 | 5 | 6 | 6 | 6 | 5 | 5 |
| Börskurs vid årets slut | 5 | 4 | 3 | 4 | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 4 |
| Årets resultat | 41 | 17 | 83 | 58 | 118 | 67 | 70 | 74 | 66 | 55 |
| Avkastning, eget kapital, %1) | 9 | 23 | 4 | 6 | 4 | 9 | 9 | 8 | 8 | 10 |
| Avkastning, sysselsatt kapital, %6) | 7 | 9 | 6 | 7 | 6 | 10 | 10 | 9 | 10 | 12 |
| Eget kapital per aktie, kr | 248 | 235 | 201 | 196 | 186 | 200 | 196 | 189 | 184 | 192 |
| Börskurs, B, vid årets slut, kr | 192,4 | 197,7 | 221,4 | 183 | 193,5 | 240 | 298 | 262,5 | 230 | 255,5 |
| Genomsnittskurs under året, B, kr | 186 | 201 | 195 | 180 | 203 | 277 | 302 | 227 | 228 | 230 |
| Årshögsta börskurs, B, kr | 204 | 251 | 226 | 206 | 242 | 316 | 336 | 266 | 264 | 271 |
| Årslägsta börskurs, B, kr | 169 | 156 | 173 | 135 | 170 | 228 | 255 | 190 | 210 | 188 |
| Totalt börsvärde vid årets slut, 1 000 Mkr | 16,2 | 16,6 | 18,5 | 15,4 | 16,2 | 20,6 | 25,3 | 22,6 | 19,5 | 20,4 |
| P/E-tal 2) | 9 | 4 | 26 | 15 | 25 | 13 | 17 | 18 | 15 | 14 |
| EV/EBITDA3) 6) | 9 | 7 | 10 | 7 | 9 | 8 | 9 | 10 | 8 | 7 |
| Betavärde (48 mån), B, vid årets slut 4) | 0,9 | 0,8 | 0,8 | 0,7 | 0,5 | 0,9 | 1,0 | 0,7 | 0,6 | 0,7 |
| Antal aktieägare vid årets slut | 28 440 | 28 899 | 28 339 | 30 425 | 29 745 | 30 499 | 32 189 | 33 320 | 36 899 | 30 902 |
1) Se sidan 96: Definitioner och ordlista. 2) Börskurs vid årets slut dividerad med resultat per aktie. 3) Börsvärde plus finansiell nettoskuld vid årets slut (EV) dividerat med EBITDA. 4) Mäter hur känslig B-aktiens avkastning har varit relativt avkastningen på Affärsvärldens Generalindex under 48 månader. 5) Styrelsens förslag. 6) Exkl. jämförelsestörande poster.
Totalt hade Holmen 28 440 aktieägare vid utgången av 2012. Sett till antalet, utgör svenska privatpersoner den största ägarkategorin med 26 019 ägare, vilket motsvarar 91 procent av totala antalet ägare. Aktiekapitalet ägs till 81 (80) procent av svenskregistrerade ägare. Den största andelen aktier bland utländska ägare finns i USA och Luxemburg, med 7 procent respektive 3 procent av kapitalet. Största ägare, med 61,6 procent av rösterna och 32,9 procent av kapitalet, var vid årsskiftet 2012/2013 L E Lundbergföretagen AB, vilket innebär att ett koncernförhållande råder mellan L E Lundbergföretagen AB (org nr 556056-8817), med säte i Stockholm, och Holmen. Kempestiftelsernas innehav av Holmen-aktier uppgick vid samma tidpunkt till 16,9 procent av rösterna och 7,0 procent av kapitalet. Övriga enskilda aktieägares innehav understeg 10 procent av rösterna. Personalen har inget innehav av Holmen-aktier via pensionsstiftelse eller liknande. Någon begränsning av hur många röster varje aktieägare kan avge vid årsstämma finns inte.
Något uttryckligt mål för aktieåterköp finns inte. Ett mandat att återköpa upp till 10 procent av bolagets samtliga aktier har funnits under senare år och eventuella återköp ses som ett komplement till utdelningarna för att justera kapitalstrukturen när omständigheterna bedömts gynnsamma. Vid årsstämman 2012 förnyades bemyndigandet för styrelsen att fatta beslut att förvärva upp till 10 procent av bolagets aktier, genom förvärv av B-aktier. Återköp av aktier motsvarande 0,9 procent av det totala antalet aktier genomfördes 2008 för att säkerställa bolagets åtaganden i incitamentsprogrammet (se nedan). Styrelsen föreslår att också årsstämman 2013 bemyndigar styrelsen att återköpa och överlåta upp till 10 procent av bolagets aktier, genom förvärv av B-aktier.
År 2008 erbjöds koncernens anställda att till marknadsmässigt pris förvärva köpoptioner avseende aktier av serie B i Holmen. En tredjedel av personalen köpte sammanlagt 758 300 köpoptioner. Optionspriset var 20 kronor per option och optionernas lösenpris uppgår till 224,50 kronor per aktie. Varje option ger rätt att förvärva en aktie under lösenperioden maj/juni 2013. Holmens åtagande i programmet har säkerställts genom återköp av egna aktier.
Holmen lämnar regelbundet information till aktiemarknaden i form av presskonferenser i samband med publicering av kvartalsrapporter och i samband med årsstämma. Därutöver lämnas information som är väsentlig för aktiemarknaden genom publicering av pressmeddelanden. På Holmens webbplats www.holmen.com finns finansiell information i form av rapporter, presentationer och
finansiella data samlat. På webbplatsen finns även en inspelning av den senaste presskonferensen liksom information om aktien, ägare, insynshandel med mera.
Analytiker vid tretton mäklarhus och banker följer Holmens utveckling. Det innebär bland annat att de löpande publicerar analyser avseende Holmen. En lista över dessa analytiker återfinns på Holmens webbplats.
| AKTIER | RÖSTER | ANTAL AKTIER |
ANTAL RÖSTER |
KVOT VÄRDE |
MKR |
|---|---|---|---|---|---|
| A | 10 | 22 623 234 | 226 232 340 | 50 | 1 131,2 |
| B | 1 | 62 132 928 | 62 132 928 | 50 | 3 106,6 |
| Totalt antal aktier | 84 756 162 | 288 365 268 | 4 237,8 | ||
| Innehav av återköpta B-aktier | -760 000 | -760 000 | |||
| Totalt antal utestående aktier | 83 996 162 | 287 605 268 | |||
| Utställda köpoptioner, B-aktier | 758 300 |
| Aktiekapitalets utveckling 2000–2012 | ||||
|---|---|---|---|---|
| FÖRÄNDRING AV ANTAL AKTIER |
TOTALT ANTAL AKTIER |
FÖRÄNDRING AV AKTIEKAPITAL, MKR |
TOTALT AKTIE KAPITAL, MKR |
|
| 2001 Indragning av återköpta aktier |
-8 885 827 | 79 972 451 | -444,3 | 3 998,6 |
| 2004 Konvertering och teckning |
4 783 711 | 84 756 162 | 239,2 | 4 237,8 |
| % AV KAPITAL | % AV RÖSTER | |
|---|---|---|
| L E Lundbergföretagen | 32,9 | 61,6 |
| Kempestiftelserna | 7,0 | 16,9 |
| Carnegie fonder (Sverige) | 4,5 | 1,3 |
| Alecta | 3,6 | 1,0 |
| AMF Försäkring & Fonder | 2,8 | 0,8 |
| Lannebo fonder | 2,5 | 0,7 |
| Norges Bank Investment Management | 2,2 | 0,6 |
| DFA fonder (USA) | 2,1 | 0,6 |
| SEB fonder | 1,4 | 0,4 |
| SHB fonder | 1,2 | 0,4 |
| Summa | 60,1 | 84,4 |
| Övriga | 39,9 | 15,6 |
| Summa* | 100,0 | 100,0 |
| * varav utländskt ägande | 19,2 | 5,8 |
De tio kapitalmässigt största identifierade aktieägarna i ordning efter antal röster. Enskilt större aktieägare kan finnas förvaltningsregistrerade och ingå bland övriga aktieägare.
| KONCERNEN, MKR | NOT | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 | 17 852 | 18 656 |
| Övriga rörelseintäkter | 3 | 621 | 661 |
| Förändring varulager | -34 | 176 | |
| Råvaror och förnödenheter | -9 802 | -10 280 | |
| Personalkostnader | 4 | -2 499 | -2 477 |
| Övriga rörelsekostnader | 5, 20 | -3 550 | -3 580 |
| Avskrivningar enligt plan | 9, 10 | -1 313 | -1 260 |
| Nedskrivningar | 9, 10 | -153 | - |
| Värdeförändring i biologiska tillgångar | 11 | 350 | 3 593 |
| Andelar i intresseföretags resultat | 12 | 47 | 84 |
| Rörelseresultat | 1 520 | 5 573 | |
| Finansiella intäkter | 6 | 7 | 12 |
| Finansiella kostnader | 6 | -234 | -256 |
| Resultat före skatt | 1 294 | 5 328 | |
| Skatt | 7 | 559 | -1 374 |
| Årets resultat | 1 853 | 3 955 | |
| Hänförligt till: Moderbolagets aktieägare |
1 853 | 3 955 | |
| Resultat per aktie (kr) | 8 | ||
| före utspädning | 22,1 | 47,1 | |
| efter utspädning | 22,1 | 47,1 | |
| Genomsnittligt antal aktier (milj) | 8 | ||
| före utspädning | 84,0 | 84,0 | |
| efter utspädning | 84,0 | 84,0 |
Rörelseresultatet uppgick till 1 520 (5 573) Mkr. I rörelseresultatet ingår nedskrivning och återföring av nedskrivning av anläggningstillgångar (-153 Mkr) samt avsättning för omstruktureringar inom Holmen Paper (-40 Mkr). I 2011 års rörelseresultat ingick omvärdering skog 3 593 Mkr till följd av ändrade pris- och kostnadsantaganden samt ny avverkningsplan.
Rörelseresultatet, exklusive ovan nämnda poster, försämrades med 267 Mkr till 1 713 Mkr. Bidraget från valutasäkringar minskade medan värdeförändring skog ökade.
Finansnettot för 2012 uppgick till -227 (-244) Mkr. Under året har räntekostnader om 51 (35) Mkr aktiverats i samband med större investeringsprojekt och därmed minskat redovisad räntekostnad.
Den genomsnittliga upplåningskostnaden minskade till 4,1 (4,4) procent samtidigt som nettoskulden i genomsnitt var högre än under föregående år.
Redovisad skatt uppgick under 2012 till 559 (-1 374) Mkr. I redovisad skatt ingår en uppskjuten skatteintäkt om 911 Mkr pga sänkt bolagsskatt i Sverige samt minskning av uppbokade skattemässiga värden av förlustavdrag. Utan dessa poster skulle redovisad skatt uppgå till -352 Mkr vilket motsvarar 27 procent av resultatet före skatt.
| KONCERNEN, MKR NOT |
2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 1 853 | 3 955 |
| ÖVRIGT TOTALRESULTAT | ||
| Kassaflödessäkringar | ||
| Omvärdering | 62 | 6 |
| Överfört från eget kapital till resultaträkningen | -198 | -562 |
| Överfört från eget kapital till anläggningstillgångar | 59 | 33 |
| Aktuariella vinster och förluster avseende pensioner inklusive löneskatt |
-16 | -184 |
| Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet | -129 | -4 |
| Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet | 88 | 31 |
| Skatt hänförlig till övrigt totalresultat 7 |
-6 | 174 |
| Summa övrigt totalresultat | -141 | -506 |
| Summa totalresultat | 1 711 | 3 449 |
| Hänförligt till: Moderbolagets aktieägare |
1 711 | 3 449 |
Övrigt totalresultat uppgick till -141 (-506) Mkr. I övrigt totalresultat ingår resultat från att transaktionssäkringar med ett positivt marknadsvärde har förfallit under året.
Vidare ingår aktuariell omvärdering av pensionsskulden om -16 Mkr.
Kassaflödessäkringar som har överförts från eget kapital till resultaträkningen har påverkat koncernens rörelseresultat med 221 Mkr och finansnetto med -23 Mkr.
| KONCERNEN PER 31 DECEMBER, MKR | NOT | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 9 | 57 | 26 |
| Materiella anläggningstillgångar | 10 | 12 543 | 12 516 |
| Biologiska tillgångar | 11 | 16 227 | 15 771 |
| Andelar i intresseföretag | 12 | 1 821 | 1 815 |
| Övriga aktier och andelar | 12 | 13 | 13 |
| Långfristiga finansiella fordringar | 13 | 39 | 82 |
| Uppskjutna skattefordringar | 7 | 2 | 194 |
| Summa anläggningstillgångar | 30 702 | 30 416 | |
| OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR | |||
| Varulager | 14 | 3 221 | 3 556 |
| Kundfordringar | 15 | 2 290 | 2 366 |
| Aktuell skattefordran | 7 | 75 | 26 |
| Övriga rörelsefordringar | 15 | 419 | 694 |
| Kortfristiga finansiella fordringar | 13 | 31 | 46 |
| Likvida medel | 13 | 308 | 112 |
| Summa omsättningstillgångar | 6 343 | 6 800 | |
| Summa tillgångar | 37 046 | 37 217 | |
| EGET KAPITAL | 16 | ||
| Aktiekapital | 4 238 | 4 238 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 281 | 281 | |
| Reserver | -338 | -215 | |
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | 16 632 | 15 469 | |
| Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 20 813 | 19 773 | |
| LÅNGFRISTIGA SKULDER | |||
| Långfristiga finansiella skulder | 13 | 1 746 | 3 319 |
| Avsättningar för pensioner | 17 | 355 | 358 |
| Övriga avsättningar | 7, 18 | 497 | 473 |
| Uppskjutna skatteskulder | 7 | 5 504 | 6 630 |
| Summa långfristiga skulder | 8 102 | 10 780 | |
| KORTFRISTIGA SKULDER | |||
| Kortfristiga finansiella skulder | 13 | 4 866 | 2 822 |
| Leverantörsskulder | 19 | 2 245 | 2 655 |
| Aktuell skatteskuld | 7 | 3 | 13 |
| Avsättningar | 18 | 68 | 157 |
| Övriga rörelseskulder | 19 | 950 | 1 016 |
| Summa kortfristiga skulder | 8 131 | 6 663 | |
| Summa skulder | 16 233 | 17 443 | |
| Summa eget kapital och skulder | 37 046 | 37 217 |
Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 21.
Under året har nedskrivningar gjorts av anläggningstillgångar i Spanien (-153 Mkr).
Årets investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 1 824 Mkr och avser främst ny sodapanna och turbin vid Iggesunds Bruk samt ny biobränslepanna vid bruket i Workington.
Skattesatssänkningen i Sverige till 22 procent har medfört en minskning av den uppkjutna skatteskulden med 1 075 Mkr. Minskning av uppbokade skattemässiga värden av förlustavdrag har minskat uppskjuten skattefordran med 164 Mkr.
I övriga rörelsefordringar samt övriga rörelseskulder ingår derivat som säkrar flöden i utländsk valuta. I takt med att valutasäkringar med ett postitivt marknadsvärde förfallit har den redovisade posten minskat.
| RESERVER | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN, Mkr | AKTIEKAPITAL | ÖVRIGT TILL SKJUTET KAPITAL |
OMRÄKNINGS RESERV |
SÄKRINGS RESERV |
BALANSERADE VINSTMEDEL INKL ÅRETS RESULTAT |
TOTALT EGET KAPITAL |
|
| Ingående eget kapital 2011-01-01 | 4 238 | 281 | -256 | 409 | 12 241 | 16 913 | |
| Årets resultat | - | - | - | - | 3 955 | 3 955 | |
| Övrigt totalresultat | - | - | 18 | -386 | -139 | -506 | |
| Summa totalresultat | - | - | 18 | -386 | 3 816 | 3 449 | |
| Lämnad utdelning | - | - | - | - | -588 | -588 | |
| Utgående eget kapital 2011-12-31 | 4 238 | 281 | -238 | 24 | 15 469 | 19 773 | |
| Årets resultat | - | - | - | - | 1 853 | 1 853 | |
| Övrigt totalresultat | - | - | -65 | -59 | -18 | -141 | |
| Summa totalresultat | - | - | -65 | -59 | 1 835 | 1 711 | |
| Lämnad utdelning | - | - | - | - | -672 | -672 | |
| Utgående eget kapital 2012-12-31 | 4 238 | 281 | -303 | -35 | 16 632 | 20 813 |
Koncernens eget kapital ökade under 2012 med 1 039 Mkr till 20 813 Mkr. Årets resultat uppgick till 1 853 Mkr och utbetald utdelning till -672 Mkr. Därtill kommer övrigt totalresultat som består av poster såsom omvärdering av pensionsskuld, valutaomräkning av lån, omvärdering av transaktionssäkringar och omräkning av tillgångar i utländska enheter samt skatt på dessa. Under 2012 uppgick övrigt totalresultat till -141 Mkr vilket framförallt beror på att valutasäkringar med positivt marknadsvärde har förfallit under året.
| KONCERNEN, MKR NOT |
2012 | 2011 |
|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | ||
| Resultat före skatt 25 |
1 294 | 5 328 |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | ||
| Avskrivningar enligt plan | 1 313 | 1 260 |
| Nedskrivningar | 153 | - |
| Värdeförändring i biologiska tillgångar | -350 | -3 593 |
| Förändring av avsättningar | -83 | -120 |
| Övrigt * | 24 | -108 |
| Betalda inkomstskatter | -434 | -557 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital |
1 916 | 2 210 |
| KASSAFLÖDE FRÅN FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITAL | ||
| Förändring av varulager | 314 | -237 |
| Förändring av kundfordringar och övriga rörelsefordringar | 241 | 64 |
| Förändring av leverantörsskulder och övriga rörelseskulder | -217 | 63 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 2 254 | 2 101 |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | ||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -1 824 | -1 806 |
| Avyttring av materiella anläggningstillgångar | 14 | 42 |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -29 | -20 |
| Förvärv av biologiska tillgångar | -110 | -18 |
| Avyttring av biologiska tillgångar | 4 | 16 |
| Ökning av långfristiga finansiella fordringar | -1 | -14 |
| Återbetalning av långfristiga finansiella fordringar | 38 | 72 |
| Förvärv av aktier och andelar | -12 | -6 |
| Avyttring av aktier och andelar | 0 | 0 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -1 920 | -1 733 |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | ||
| Upptagna långfristiga lån | 400 | 0 |
| Amortering av långfristiga lån | -924 | -98 |
| Förändring kortfristiga finansiella skulder 25 |
1 059 | 242 |
| Förändring kortfristiga finansiella fordringar | 1 | -5 |
| Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare | -672 | -588 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -135 | -448 |
| ÅRETS KASSAFLÖDE | 199 | -80 |
| Likvida medel vid årets början | 112 | 193 |
| Valutakursdifferens i likvida medel | -3 | -1 |
| Likvida medel vid årets slut | 308 | 112 |
* Övriga justeringar utgörs främst av valutaeffekter och marknadsomvärderingar av finansiella instrument, resultat från intresseföretag samt resultat vid försäljning av anläggningstillgångar.
Koncernens kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 2 254 Mkr.
Årets investeringar i anläggningstillgångar avser till stor del ny sodapanna och turbin vid Iggesunds Bruk samt ny biopanna vid bruket i Workington.
Under året har en obligation med förfall 2013 återbetalats i förtid och ersatts med en ny obligation på samma belopp med förfall 2015. Amortering har skett av två MTN-lån och ett banklån. Vidare har koncernen netto upptagit 1 106 Mkr under certifikatsprogrammet, se vidare not 25. Utdelning om 672 Mkr har under året utbetalats till aktieägarna.
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| FÖRÄNDRING FINANSIELL NETTOSKULD | ||
| Ingående finansiell nettoskuld | -6 259 | -5 772 |
| Kassaflöde | ||
| Löpande verksamhet | 2 254 | 2 101 |
| Investeringsverksamhet (exkl. långfristiga finansiella fordringar) | -1 956 | -1 791 |
| Utbetald utdelning | -672 | -588 |
| Aktuariell omvärdering av pensionsskuld | -16 | -182 |
| Valutaeffekter och marknadsvärdeförändringar | 59 | -28 |
| Utgående finansiell nettoskuld | -6 590 | -6 259 |
Koncernens finansiella nettoskuld har ökat med 331 Mkr under året. Utöver kassaflöde har nettoskulden påverkats med -16 Mkr till följd av aktuariella omvärderingar och 59 Mkr av valutaeffekter och marknadsvärdeförändring av derivat.
| RESULTATRÄKNING, MKR | NOT | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 | 15 895 | 15 914 |
| Övriga rörelseintäkter | 3 | 525 | 520 |
| Förändring varulager | -44 | 219 | |
| Råvaror och förnödenheter | -9 472 | -9 785 | |
| Personalkostnader | 4 | -1 995 | -1 938 |
| Övriga externa kostnader | 5, 20 | -3 871 | -4 081 |
| Avskrivningar enligt plan | 9, 10 | -34 | -31 |
| Rörelseresultat | 1 004 | 818 | |
| Resultat från andelar i koncernföretag | 6, 23 | -2 404 | 1 106 |
| Resultat från andelar i intresseföretag | 6 | 0 | 0 |
| Ränteintäkter och liknande intäkter | 6 | 5 | 11 |
| Räntekostnader och liknande kostnader |
6 | -189 | -262 |
| Resultat efter finansiella poster | -1 584 | 1 673 | |
| Bokslutsdispositioner | 24 | 495 | -41 |
| Resultat före skatt | -1 089 | 1 632 | |
| Skatt | 7 | 95 | -443 |
| Årets resultat | -994 | 1 189 |
| RAPPORT ÖVER TOTAL NOT RESULTAT, MKR |
2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Årets resultat | -994 | 1 189 |
| Övrigt totalresultat | ||
| Kassaflödessäkringar | ||
| Omvärdering | 22 | -308 |
| Överfört från eget kapital till resultaträkningen |
-151 | -536 |
| Överfört från eget kapital till anläggningstillgångar |
59 | 33 |
| Skatt hänförlig till övrigt totalresultat 7 |
12 | 213 |
| Summa övrigt totalresultat | -58 | -598 |
| Summa totalresultat | -1 053 | 591 |
I moderbolaget ingår Holmens svenska verksamheter med undantag för merparten av anläggningstillgångarna, som istället redovisas i Holmens Bruk AB.
I posten resultat från andelar i koncernföretag ingår koncernbidrag om -1 293 Mkr samt nedskrivning av aktier i utländska koncernföretag om -1 373 Mkr. I posten räntekostnader och liknande kostnader i resultaträkningen ingår resultat från säkring av eget kapital i utländska dotterbolag om +88 Mkr.
| KASSAFLÖDESANALYS, MKR NOT |
2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | ||
| Resultat efter finansiella poster 25 |
-1 584 | 1 673 |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet |
||
| Avskrivningar enligt plan | 34 | 31 |
| Förändring av avsättningar | -34 | -57 |
| Övrigt * | 2 620 | -1 136 |
| Betalda inkomstskatter | -402 | -554 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital |
633 | -43 |
| KASSAFLÖDE FRÅN FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITAL |
||
| Förändring av varulager | 332 | -264 |
| Förändring av rörelsefordringar | 259 | -339 |
| Förändring av rörelseskulder | -295 | 552 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten |
929 | -94 |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | ||
| Lämnade aktieägartillskott | -12 | -5 |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -53 | -34 |
| Avyttring av materiella anläggningstillgångar | 7 | 21 |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | - | -4 |
| Ökning av externa långfristiga finansiella fordringar | 0 | 0 |
| Återbetalning av externa långfristiga finansiella fordringar |
0 | - |
| Förvärv av aktier och andelar | 0 | 0 |
| Avyttring av aktier och andelar | 0 | - |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -58 | -23 |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | ||
| Upptagna externa långfristiga lån | - | - |
| Amortering av externa långfristiga lån | -523 | -97 |
| Förändring övriga finansiella skulder 25 |
1 094 | 259 |
| Förändring övriga finansiella fordringar | 720 | -633 |
| Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare |
-672 | -588 |
| Erhållna koncernbidrag | 7 | 1 091 |
| Lämnade koncernbidrag | -1 300 | 0 |
| Kassaflöde från finansieringsverk samheten |
-675 | 33 |
| ÅRETS KASSAFLÖDE | 197 | -84 |
| Likvida medel vid årets början | 16 | 99 |
| Likvida medel vid årets slut | 213 | 16 |
* Övriga justeringar utgörs främst av koncernbidrag, nedskrivning av aktier i koncernföretag, valutaeffekter och marknadsomvärderingar av finansiella instrument samt resultat vid försäljning av anläggningstillgångar.
| BALANSRÄKNING per den 31 december, Mkr |
NOT | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 9 | 10 | 14 |
| Materiella anläggningstillgångar | 10 | 2 612 | 2 601 |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Aktier och andelar | 12, 23 | 13 082 | 14 442 |
| Långfristiga finansiella fordringar | 13 | 2 325 | 3 267 |
| Summa anläggningstillgångar | 18 029 | 20 324 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 14 | 2 630 | 2 961 |
| Rörelsefordringar | 15 | 2 346 | 2 686 |
| Aktuell skattefordran | 7 | 405 | 16 |
| Kortfristiga placeringar | 13 | 31 | 46 |
| Likvida medel | 13 | 213 | 16 |
| Summa omsättningstillgångar | 5 624 | 5 724 | |
| Summa tillgångar | 23 653 | 26 048 |
| BALANSRÄKNING | NOT | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| per den 31 december, Mkr | |||
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | 16 | ||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 4 238 | 4 238 | |
| Reservfond | 1 577 | 1 577 | |
| Uppskrivningsfond | 100 | 100 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserade vinstmedel inkl. säkringsreserv | 4 508 | 4 049 | |
| Årets resultat | -994 | 1 189 | |
| Summa eget kapital | 9 428 | 11 153 | |
| Obeskattade reserver | 24 | 2 064 | 2 559 |
| Avsättningar | |||
| Avsättningar för pensioner | 17 | 60 | 51 |
| Avsättningar för skatter | 7, 18 | 45 | 45 |
| Övriga avsättningar | 18 | 626 | 653 |
| Uppskjuten skatteskuld | 7 | 531 | 640 |
| Summa avsättningar | 1 262 | 1 389 | |
| Skulder | |||
| Långfristiga finansiella skulder | 13 | 3 107 | 4 676 |
| Kortfristiga finansiella skulder | 13 | 4 860 | 2 817 |
| Rörelseskulder | 19 | 2 931 | 3 453 |
| Summa skulder | 10 898 | 10 946 | |
| Summa eget kapital och skulder | 23 653 | 26 048 | |
| STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER | |||
| Ställda säkerheter | 21 | 6 | 6 |
| Ansvarsförbindelser | 21 | 77 | 95 |
| BUNDET EGET KAPITAL | FRITT EGET KAPITAL | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| RESERV | UPPSKRIV | SÄKRINGS | BALANSERADE | ÅRETS | TOTALT EGET | ||
| AKTIEKAPITAL | FOND | NINGSFOND | RESERV | VINSTMEDEL | RESULTAT | KAPITAL | |
| Ingående eget kapital 2011-01-01 | 4 238 | 1 577 | 100 | 531 | 4 337 | 366 | 11 149 |
| Vinstdisposition | - | - | - | - | 366 | -366 | - |
| Årets resultat | - | - | - | - | - | 1 189 | 1 189 |
| Övrigt totalresultat | - | - | - | -598 | - | - | -598 |
| Summa totalresultat | - | - | - | -598 | 366 | 823 | 591 |
| Lämnad utdelning | - | - | - | - | -588 | - | -588 |
| Utgående eget kapital 2011-12-31 | 4 238 | 1 577 | 100 | -66 | 4 116 | 1 189 | 11 153 |
| Vinstdisposition | - | - | - | - | 1 189 | -1 189 | - |
| Årets resultat | - | - | - | - | - | -994 | -994 |
| Övrigt totalresultat | - | - | - | -58 | - | - | -58 |
| Summa totalresultat | - | - | - | -58 | 1 189 | -2 183 | -1 053 |
| Lämnad utdelning | - | - | - | - | -672 | - | -672 |
| Utgående eget kapital 2012-12-31 | 4 238 | 1 577 | 100 | -125 | 4 633 | -994 | 9 428 |
Belopp avser miljoner kronor (Mkr) där inte annat framgår.
De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag, dotterföretag samt intresseföretag.
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB), såsom de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som kommenteras separat under respektive avsnitt. Moderbolagets redovisning är upprättad i enlighet med RFR 2 Redovisning för noterade juridiska personer. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av Årsredovisningslagen (ÅRL) och Tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl.
Tillgångar och skulder är redovisade till anskaffningsvärden, förutom biologiska tillgångar och vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. I moderbolaget har biologiska tillgångar ej värderats till verkligt värde.
Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer som bolagen bedriver sin verksamhet. Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor.
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Se även not 26 Viktiga bedömningar och uppskattningar.
Nya eller ändrade IFRS med tillämpning från och med 2012 har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens redovisning.
Ett antal nya eller ändrade IFRS träder i kraft först under kommande räkenskapsår och Holmen har valt att inte tillämpa några av dessa standarder i förtid. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga från och med räkenskapsår efter 2013 planeras inte heller att tillämpas i förtid. Nya eller ändrade IFRS med tillämpning från och med 2013 och 2014, t ex ändringar i IAS19, IAS1, IFRS10-12 samt IFRS7 bedöms inte ha någon väsentlig påverkan på resultat- och balansräkning, men kommer att leda till utökade upplysningskrav.
Koncernens verksamhet delas upp i rörelsesegment baserat på vilka delar av verksamheten företagets högsta verkställande beslutsfattare följer upp, så kallad "management approach" eller företagsledningsperspektiv. Indelningsgrunden för segment baseras på koncernens affärsområden. Detta överensstämmer med koncernens operativa struktur och den interna rapporteringen till VD och styrelse. Posterna i rörelsesegmentets resultat, tillgångar och skulder är redovisade i enlighet med det resultat (rörelseresultat), tillgångar och skulder som företagets högsta verkställande beslutsfattare följer upp. Se not 2 för ytterligare beskrivning av indelningen och presentationen av rörelsesegment.
Anläggningstillgångar, långfristiga skulder och avsättningar består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från moderbolaget, Holmen AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.
Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Förvärvsmetoden innebär att moderföretaget indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder, värderade till verkligt värde. Skillnaden mellan anskaffningskostnaden för aktierna och det verkliga värdet av förvärvade identifierbara nettotillgångar utgör goodwill. Dotterföretagens intäkter och kostnader respektive tillgångar och skulder ingår i koncernredovisningen från den dag bestämmande inflytandet uppkommer (förvärvstidpunkten) och till den dag det upphör. Koncerninterna fordringar och skulder samt transaktioner mellan företag i koncernen liksom därmed sammanhängande orealiserade vinster elimineras i sin helhet.
Aktieinnehav i intresseföretag, i vilka koncernen har lägst 20 procent och högst 50 procent av rösterna eller på annat sätt har ett betydande inflytande, redovisas i koncernen enligt kapitalandelsmetoden.
Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt koncernmässiga över- och undervärden. I koncernens resultaträkning redovisas som "Andelar i intresseföretags resultat" koncernens andel i intresseföretagens nettoresultat efter skatt hänförligt till moderbolagsägarna justerat för eventuella avskrivningar på eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens redovisade värde. Orealiserade vinster uppkomna från transaktioner med intresseföretag elimineras i relation till ägd kapitalandel.
När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Fortsatta förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället.
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas i koncernredovisningen från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter samt vidhängande effekter av säkringar av nettoinvesteringarna redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital, benämnd omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna efter avdrag för eventuell valutasäkring i koncernens resultaträkning. Ackumulerade omräkningsdifferenser hänförliga till utlandsverksamheter har bolaget valt att ange till noll vid tidpunkten för övergång till IFRS.
Moderbolagets verksamhet bedrivs huvudsakligen genom kommissionärsbolagen Holmen Paper AB, Iggesund Paperboard AB, Holmen Timber AB, Holmen Skog AB och Holmen Energi AB.
Moderbolaget svarar för alla förpliktelser som dessa kommissionärsbolag ikläder sig. Samtliga intäkter, kostnader, tillgångar och skulder som uppkommer i de av kommissionärsbolagen bedrivna verksamheterna redovisas i Holmen AB med undantag för merparten av gjorda investeringar samt viss försäljning av skogsfastigheter som istället redovisas i några av koncernens dotterbolag.
Som nettoomsättning redovisas fakturerad försäljning exklusive moms av produkter, virke och energi. Redovisat belopp är minskat med lämnade varurabatter och liknande intäktsreduktioner samt inkluderar valutakursdifferenser kopplade till försäljningen. Försäljning redovisas efter att de avgörande riskerna och nyttan som sammanhänger med äganderätten till försålda varor överförts till köparen och ingen dispositionsrätt eller möjlighet till faktisk kontroll över godset kvarstår.
Som övriga rörelseintäkter redovisas intäkter från aktiviteter utanför bolagets huvudsakliga verksamhet. I posten ingår huvudsakligen försäljning av biprodukter, hyres- och arrendeintäkter, intäkter från tilldelade elcertifikat, resultat avseende utsläppsrätter samt resultat vid försäljning av anläggningstillgångar.
Statliga bidrag redovisas i balansräkningen som upplupen intäkt när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag periodiseras systematiskt i resultaträkningen på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas i balansräkningen som en reduktion av tillgångens redovisade värde.
Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter och räntekostnader, utdelningsintäkter, omvärderingar avseende finansiella instrument värderade till verkligt värde samt orealiserade och realiserade kursförluster och vinster. För moderbolaget redovisas även erhållna och lämnade koncernbidrag som finansiell intäkt respektive kostnad.
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Räntekostnader inkluderar transaktionskostnader för lån vilka har periodiserats över lånets löptid vilket även gäller eventuell skillnad mellan mottagna medel och återbetalningsbelopp. Utdelningsintäkt redovisas när utdelning fastställts och rätten att erhålla betalning bedöms som säker.
Räntekostnader belastar normalt resultatet i den period till vilken de hänför sig. Låneutgifter hänförliga till inköp eller uppförande av så kallade kvalificerade tillgångar aktiveras i koncernredovisningen som en del av tillgångens anskaffningsvärde. En kvalificerad tillgång är en tillgång som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa och är för koncernen aktuellt vid betydande investeringsprojekt.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktioner redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital varvid även tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder, med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen. Temporära skillnader beaktas inte avseende koncernmässig goodwill och inte heller i temporära skillnader hänförliga till andelar i dotteroch intresseföretag som inte förväntas bli beskattade inom överskådlig framtid. I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas och medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden. Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder i samma land nettoredovisas i den mån kvittningsrätt föreligger.
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras resultatet och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder härrör från köpoptioner förvärvade av anställda inom ramen för incitamentsprogrammet. Utspädning från optioner påverkar antalet aktier och uppstår endast när lösenkursen är lägre än börskursen och är större ju större skillnaden är mellan lösenkursen och börskursen.
Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med IAS 39.
En finansiell tillgång eller skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiserats, förfaller eller bolaget inte längre har kontrollen över den. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Avistaaffärer redovisas i enlighet med affärsdagsprincipen. Kundfordran tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Finansiella tillgångar, exklusive aktier, och finansiella skulder har klassificerats som kortfristiga om beloppen förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Aktier har klassificerats som långfristiga om de är avsedda att stadigvarande innehas i verksamheten.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet. Denna kategori består av finansiella tillgångar som innehas för handel. Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultatet.
Lånefordringar och kundfordringar. Banktillgodohavanden, låne- och kundfordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Nedskrivningsprövning görs löpande utifrån objektiva kriterier för dessa tillgångar. Vid en konstaterad förlust bokas fordran bort. En avsättning för osäkra kundfordringar görs dock då förlusten är befarad.
Finansiella tillgångar som kan säljas. I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Tillgångarna värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej sådana värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se nedan), ej heller ränta på fordringsinstrument och utdelningsintäkter samt valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i årets resultat. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i årets resultat. Aktier och andelar som ej avser koncern- och intresseföretag har värderats till anskaffningsvärde. Värdering till verkligt värde har inte kunnat tillämpas, då tillförlitligt marknadsvärde ej har kunnat fastställas.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet. Finansiella skulder värderas initialt till mottagna medel med avdrag för eventuella transaktionskostnader. Löpande värderas normalt skulderna till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. I de fall mottagna medel understiger återbetalningsbeloppet periodiseras denna skillnad över lånets löptid med tillämpning av effektivräntemetoden. Resultatet från finansiella instrument redovisas i finansnettot alternativt rörelseresultatet beroende på syftet med innehavet.
Andra finansiella skulder. Dessa skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Leverantörsskulder och låneskulder redovisas i denna kategori. Lån som säkrats mot värdeförändringar redovisas initialt inklusive eventuella transaktionskostnader och löpande till marknadsvärde.
Derivat och säkringsredovisning. Samtliga derivat värderas till verkligt värde och redovisas i balansräkningen. I stort sett samtliga derivat innehas i säkringssyfte. I de fall säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna enligt nedan. För derivat som inte uppfyller kraven för säkringsredovisning redovisas värdeförändringarna i rörelseresultatet eller finansnettot beroende på syftet med innehavet.
Kassaflödessäkringar. Den effektiva delen av värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital fram tills det säkrade flödet träffar resultaträkningen då de ackumulerade värdeförändringarna flyttas från eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen för att möta och matcha den säkrade transaktionen. För säkringar av investeringar justeras istället anskaffningsvärdet på den säkrade posten när den inträffar. Säkringars ineffektiva del redovisas direkt i resultaträkningen. Valutaterminer och valutaswappar används som kassaflödessäkringar som säkring mot ändringar i valutakurser. För ändringar i räntor används ränteswappar som kassaflödessäkring.
Nettoinvesteringar. Värdeförändringar för säkringar avseende nettoinvesteringar i utländsk verksamhet redovisas för koncernen i övrigt totalresultat. Ackumulerad värdeförändring redovisas som en komponent i koncernens egna kapital fram tills dess att verksamheten avyttras då de ackumulerade värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen. I moderbolaget redovisas värdeförändringar i resultaträkningen då säkringsredovisning ej tillämpas.
Beräkning av verkligt värde. Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser och tillhör värderingsnivå ett enligt IFRS 7. I de fall noterade marknadspriser saknas har verkligt värde beräknats genom diskonterade kassaflöden. När beräkningar av diskonterade kassaflöden gjorts har samtliga variabler såsom diskonteringsräntor och valutakurser för beräkningar hämtats från marknadsnoteringar, där så varit möjligt. Vid beräkningar av diskonterade kassaflöden används medelkurs för valutakurser och diskonteringsräntor. Dessa värderingar tillhör värderingsnivå två. Övriga värderingar, för vilka någon variabel baseras på egna bedömningar, tillhör värderingsnivå tre. Holmens värdering av finansiella instrument tillhör uteslutande värderingsnivå två. Värdering av valutaoptioner görs med tillämpning av Black & Scholes formel när det är aktuellt.
Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärv och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser. Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.
Utgifter för forskning kostnadsförs då de inträffar. Utgifter för utveckling aktiveras enbart vid större projekt om en säker bedömning av de framtida ekonomiska fördelarna kan göras. Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter till exempel för material och tjänster, ersättningar till anställda, registrering av en juridisk rättighet, avskrivningar på patent och licenser och låneutgifter i enlighet med IAS 23. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen redovisade utvecklingskostnader är upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.
Till immateriella anläggningstillgångar hör också patent, licenser samt IT-system vilka redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Immateriella anläggningstillgångar i koncernen skrivs av under 5–20 år förutom goodwill. Eventuell goodwill fördelas till kassagenererande enheter. Såväl goodwill som övriga immateriella anläggningstillgångar testas årligen för nedskrivningsbehov. Eventuella nedskrivningar kan återföras med undantag från goodwill. Koncernen redovisar för närvarande ingen goodwill. Immateriella anläggningstillgångar i moderbolaget skrivs av under 5 år.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärden efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar. Tillkommande utgifter aktiveras endast om de bedöms generera ekonomiska fördelar för företaget. Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift aktiveras är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats aktiveras utgiften. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan ett eventuellt försäljningspris och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden med beaktande av gjorda nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark är inte föremål för avskrivning.
| Maskiner för vattenkraftproduktion | 20–40 |
|---|---|
| Förvaltnings- och lagerbyggnader, bostäder | 20–33 |
| Driftsbyggnader, markanläggningar samt maskiner | |
| för massa-, pappers- och kartongtillverkning | 20 |
| Maskiner för sågverk | 12 |
| Övriga maskiner | 10 |
| Skogsbilvägar | 10 |
| Inventarier | 4 |
Finns det indikation på att det bokförda värdet är för högt görs en analys där enskilda eller naturligt sammanhängande tillgångars återvinningsvärde fastställs som det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset efter avdrag för uppskattade kostnader för försäljning
av tillgången. Nyttjandevärdet mäts som förväntat framtida diskonterat kassaflöde. Den tillämpade diskonteringsräntan beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med tillgången. En nedskrivning utgörs av det belopp som återvinningsvärdet understiger bokfört värde. En nedskrivning återförs om det har skett en positiv förändring av förutsättningarna som används för att bestämma återvinningsvärdet. En återföring görs som mest upp till det bokförda värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning, om nedskrivningen inte skulle ha gjorts.
Låneutgifter hänförliga till inköp eller uppförande av så kallade kvalificerade tillgångar ska aktiveras i koncernredovisningen som en del av tillgångens anskaffningsvärde. En kvalificerad tillgång är en tillgång som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa och är för koncernen aktuellt vid betydande investeringsprojekt.
Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Leasade anläggningstillgångar där koncernen i allt väsentligt står för samma risker och förmåner som vid direkt ägande klassificeras som finansiell leasing. Leasing av tillgångar där uthyraren i allt väsentligt kvarstår som ägare till tillgången klassificeras som operationell leasing. Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i årets resultat linjärt över leasingavtalets löptid. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer. Koncernens leasingavtal är samtliga klassificerade som operationella.
Koncernen redovisar sina skogstillgångar uppdelat på växande skog, vilken redovisas som biologisk tillgång till verkligt värde, och mark, vilken redovisas till anskaffningskostnad. Förändringar i verkligt värde för den växande skogen redovisas i resultaträkningen. Holmens bedömning är att det saknas relevanta marknadspriser för att värdera skogsinnehav av Holmens storlek. Värderingen görs därför genom att beräkna nuvärdet av framtida förväntade kassaflöden (efter avdrag för försäljningskostnader) från den växande skogen. Se även not 11.
I moderbolaget redovisas biologiska tillgångar enligt RFR 2 Det innebär att biologiska tillgångar klassificerade som anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde justerat för uppskrivningar med beaktande av eventuellt nedskrivningsbehov.
Avverkningsrätter redovisas som varulager. Dessa förvärvas med syfte att genom avverkning säkerställa Holmens behov av råvara. Någon mätbar biologisk omvandling sker inte från förvärvstidpunkt till avverkningstillfälle.
Varulager värderas till den lägsta av anskaffnings- och tillverkningskostnad, efter avdrag för erforderlig inkurans, eller nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av först in, först ut-metoden (FIFU). Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning. För egentillverkade färdigvaror består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta kostnader.
Erhållna utsläppsrätter redovisas initialt till marknadspris vid tilldelning som varulager och förutbetald intäkt. Under året intäktsförs tilldelningen samtidigt som en interimsskuld, motsvarande gjorda utsläpp, kostnadsförs.
Förpliktelse avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de intjänas.
Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder. Denna ersättning diskonteras till ett nuvärde och oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder och det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar dras av. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. När det inte finns en aktiv marknad för sådana företagsobligationer används istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Beräkningen görs genom den så kallade "projected unit credit method" och utförs av en kvalificerad aktuarie för den del av pensionsåtagandena som är förmånsbestämd.
Vid fastställande av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångarna kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från tidigare gjorda antaganden eller genom att antagandena ändras. Aktuariella vinster och förluster redovisas i övrigt totaltresultat.
När förmånerna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade förmånen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills förmånerna helt är intjänade. Om förmånen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i resultaträkningen direkt.
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.
När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt i koncernen baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej.
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas när koncernen är förpliktigad, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls.
Det i Holmen-koncernen förekommande incitamentsprogrammet med löptiden 2008–2013 träffas inte av regelverket IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar, eftersom de anställda erbjöds att förvärva köpoptioner till marknadsmässigt pris.
Koncernens eget kapital består av aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital, omräkningsoch säkringsreserv samt balanserade vinstmedel inklusive årets resultat. Med övrigt tillskjutet kapital avses överkurser som betalats i samband med emissioner. Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättats i en annan valuta än svenska kronor. Vidare består omräkningsreserven av valutakursdifferenser som uppstår vid omvärdering av skulder och derivat som klassificerats som säkringsinstrument av en nettoinvestering i en utländsk verksamhet, inklusive skatt. Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till underliggande transaktioner som ännu inte har inträffat, inklusive skatt. Balanserade vinstmedel innefattar samtliga övriga delar av eget kapital inklusive årets resultat.
Innehav av återköpta aktier redovisas som en minskning av balanserade vinstmedel. Förvärv av egna aktier redovisas som en avdragspost och likvid från avyttring av egna aktier redovisas som en ökning. Transaktionskostnader redovisas direkt mot balanserade vinstmedel.
Moderbolagets eget kapital består av aktiekapital, reservfond, uppskrivningsfond samt balanserade vinstmedel och årets resultat. Reservfonden i moderbolaget avser tidigare obligatoriska avsättningar till reservfond samt belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden. Uppskrivningsfonden i moderbolaget innehåller belopp avsatta i samband med uppskrivningar av materiella eller finansiella anläggningstillgångar. Balanserade vinstmedel innefattar samtliga övriga delar av eget kapital såsom säkringsreserv samt transaktioner till följd av återköp av egna aktier. Moderbolaget tilllämpar samma redovisningsregler som koncernen avseende dessa poster, se ovan.
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven.
Avsättningar görs för miljöinsatser som sammanhänger med tidigare verksamhet när föroreningar uppkommer eller upptäcks och det är troligt att betalningsansvar uppkommer och beloppet kan uppskattas med tillförlitlighet.
Reserver för framtida skogsvårdsutgifter beräknas utifrån tolkningar av gällande skogsvårdslagstiftning och -regleringar, närhelst det är sannolikt att betalningsansvar uppkommer och när beloppet i rimlig utsträckning kan uppskattas.
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
Koncernbidrag redovisas i moderbolaget i enlighet med RFR 2. I moderbolaget redovisas koncernbidrag som lämnats eller erhållits i resultaträkningen som finansiell intäkt eller kostnad.
Lämnade aktieägartillskott redovisas som en ökning av posten "Andelar i koncernföretag". Samtidigt prövas om en nedskrivning av aktiernas värde är erforderlig. Denna prövning följer normala regler för värdering av tillgångsposten. Erhållna aktieägartillskott redovisas direkt mot fritt eget kapital.
De siffror som presenteras har avrundats till närmaste heltal eller motsvarande. Saknas värde anges ett streck (-).
| 2012 | HOLMEN PAPER |
IGGESUND PAPER BOARD |
HOLMEN TIMBER |
HOLMEN SKOG |
HOLMEN ENERGI |
KONCERN GEMENSAMT OCH ÖVRIGT |
ELIMI NERINGAR |
TOTALT KONCERNEN |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | ||||||||
| Extern | 8 144 | 4 967 | 1 129 | 3 211 | 407 | -6 | 0 | 17 852 |
| Intern | - | - | - | 2 851 | 1 321 | - | -4 172 | - |
| Övriga rörelseintäkter | 182 | 322 | 279 | 140 | 19 | 115 | -436 | 621 |
| Rörelsens kostnader | -7 550 | -4 331 | -1 421 | -5 588 | -1 371 | -233 | 4 607 | -15 885 |
| Avskrivningar enligt plan | -768 | -363 | -120 | -33 | -19 | -9 | - | -1 313 |
| Nedskrivningar | -153 | - | - | - | - | - | - | -153 |
| Värdeförändring biologiska tillgångar | - | - | - | 350 | - | - | - | 350 |
| Andelar i intresseföretags resultat | 46 | - | 2 | - | -1 | - | - | 47 |
| Rörelseresultat | -99 | 596 | -130 | 931 | 355 | -132 | 0 | 1 520 |
| Rörelseresultat exkl. jämförelsestörande poster* | 94 | 596 | -130 | 931 | 355 | -132 | 0 | 1 713 |
| Rörelsemarginal exkl. jämförelsestörande poster % |
1 | 12 | -12 | 15 | 21 | 10 | ||
| Avkastning på operativt kapital exkl. jämförelsestörande poster % |
2 | 10 | -9 | 6 | 11 | 5 | ||
| Operativa tillgångar | 6 899 | 6 966 | 1 522 | 17 994 | 3 406 | 295 | -414 | 36 667 |
| Operativa skulder | 1 291 | 789 | 107 | 1 331 | 145 | 514 | -414 | 3 762 |
| Operativt kapital | 5 608 | 6 177 | 1 416 | 16 663 | 3 261 | -220 | 0 | 32 905 |
| Investeringar | 174 | 1 523 | 9 | 169 | 26 | 55 | 0 | 1 957 |
* Jämförelsestörande poster avser nedskrivning och omstruktureringskostnader inom Holmen Paper.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 2011 |
2012 | 2011 | ||
| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR PER LAND |
||||
| Sverige | 27 445 | 27 272 | 15 698 | 17 051 |
| Storbritannien | 1 523 | 788 | - | - |
| Spanien | 1 654 | 2 033 | - | - |
| Övrigt | 28 | 34 | - | - |
| Summa | 30 649 | 30 127 | 15 698 | 17 051 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| NETTOOMSÄTTNING PER PRODUKTOMRÅDE |
||||
| Tryckpapper | 7 849 | 8 302 | 7 855 | 8 163 |
| Kartong | 4 819 | 4 994 | 3 198 | 3 287 |
| Massa | 88 | 67 | 177 | 169 |
| Trävaror | 1 125 | 871 | 1 125 | 871 |
| Virke | 3 211 | 3 502 | 3 133 | 3 418 |
| Energi | 407 | 532 | 407 | 6 |
| Övrigt | 354 | 388 | 0 | 0 |
| Summa | 17 852 | 18 656 | 15 895 | 15 914 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| NETTOOMSÄTTNING PER MARKNAD |
||||
| Sverige | 4 129 | 4 445 | 4 110 | 4 413 |
| Tyskland | 2 474 | 2 791 | 2 173 | 2 410 |
| Storbritannien | 2 329 | 1 993 | 1 734 | 1 423 |
| Spanien | 1 096 | 1 446 | 850 | 1 065 |
| Nederländerna | 802 | 844 | 749 | 774 |
| Frankrike | 772 | 923 | 713 | 847 |
| Italien | 770 | 958 | 737 | 910 |
| Övriga Europa | 3 341 | 3 368 | 2 850 | 2 437 |
| Övriga världen | 2 139 | 1 889 | 1 978 | 1 635 |
| Summa | 17 852 | 18 656 | 15 895 | 15 914 |
| 2011 | HOLMEN PAPER |
IGGESUND PAPER BOARD |
HOLMEN TIMBER |
HOLMEN SKOG |
HOLMEN ENERGI |
KONCERN GEMENSAMT OCH ÖVRIGT |
ELIMI NERINGAR |
TOTALT KONCERNEN |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | ||||||||
| Extern | 8 631 | 5 109 | 875 | 3 502 | 532 | 8 | - | 18 656 |
| Intern | - | - | - | 2 845 | 1 275 | - | -4 121 | - |
| Övriga rörelseintäkter | 190 | 298 | 71 | 147 | 12 | 85 | -142 | 661 |
| Rörelsens kostnader | -7 897 | -4 221 | -975 | -5 725 | -1 399 | -207 | 4 262 | -16 162 |
| Avskrivningar enligt plan | -774 | -323 | -109 | -30 | -19 | -5 | - | -1 260 |
| Värdeförändring biologiska tillgångar | - | - | - | 3 593 | - | - | - | 3 593 |
| Andelar i intresseföretags resultat | 78 | - | 2 | - | 4 | - | - | 84 |
| Rörelseresultat | 228 | 863 | -136 | 4 332 | 406 | -120 | 0 | 5 573 |
| Rörelseresultat exkl. jämförelsestörande poster* | 228 | 863 | -136 | 739 | 406 | -120 | 0 | 1 980 |
| Rörelsemarginal exkl. jämförelsestörande poster % |
3 | 17 | -16 | 12 | 22 | 11 | ||
| Avkastning på operativt kapital exkl. jämförelsestörande poster % |
3 | 19 | -9 | 6 | 13 | 7 | ||
| Operativa tillgångar | 7 966 | 6 043 | 1 681 | 17 788 | 3 399 | 374 | -469 | 36 782 |
| Operativa skulder | 1 360 | 1 002 | 174 | 1 510 | 146 | 591 | -469 | 4 314 |
| Operativt kapital | 6 606 | 5 041 | 1 507 | 16 278 | 3 253 | -217 | 0 | 32 469 |
* Jämförelsestörande poster avser omvärdering av skog.
Affärsområdet Holmen Paper tillverkar tryckpapper för magasin, produktkataloger, direktreklam, böcker, dagstidningar och telefonkataloger vid två svenska och ett spanskt bruk. Iggesund Paperboard producerar kartong för konsumentförpackningar och grafiska ändamål vid ett svenskt och ett engelskt bruk. Holmen Timber tillverkar trävaror vid två svenska sågverk. Årlig produktionskapacitet 2012 var 1 750 000 ton tryckpapper, 540 000 ton kartong och 880 000 kubikmeter trävaror. Holmen Skog ansvarar för koncernens skogar på drygt en miljon hektar. Den årliga avverkningen i egen skog är normalt cirka 3 miljoner m3 fub. Holmen Energi ansvarar för koncernens vattenkraft- och vindkrafttillgångar och för att utveckla koncernens verksamhet inom energiområdet. Produktionen uppgår ett normalår till cirka 1 100 GWh el vid hel- och delägda vattenkraftverk i Sverige. Holmen Skog och Holmen Energi ansvarar även för koncernens virkes- respektive elförsörjning i Sverige, vilka är viktiga råvaror för industriverksamheten.
I Holmen-koncernen ansvarar affärsområdena för förvaltningen av de operativa tillgångarna och skulderna. Koncernledningen följer upp verksamheten på rörelseresultatnivå och hur avkastningen förhåller sig till operativt kapital. Det operativa kapitalet i respektive segment inkluderar alla tillgångar och skulder som nyttjas av affärsområdet såsom anläggningstillgångar, varulager och rörelsefordringar och rörelseskulder. Finansiering och skattefrågor hanteras på koncernnivå. Följdaktligen fördelas inte finansiella tillgångar och skulder, inklusive pensionsskuld, samt aktuella och uppskjutna skattefordringar och skatteskulder på affärsområdena.
Den koncerninterna försäljningen mellan segmenten baseras på ett marknadsmässigt internpris. Segmentet "Koncerngemensamt och övrigt" omfattar koncernstaber och koncerngemensamma funktioner som inte fördelas på övriga segment. Inga resultatposter efter rörelseresultatet allokeras till respektive affärsområde.
Intäkter från externa kunder har hänförts till enskilda länder efter det land kunden har sin hemvist.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Försäljning biprodukter | 300 | 313 | 230 | 246 |
| Utsläppsrätter | 20 | 40 | 10 | 20 |
| Elcertifikat | 54 | 31 | 74 | 26 |
| Försäljning anläggningstillgångar | 14 | 51 | 7 | 16 |
| Hyres- och arrendeintäkter | 18 | 19 | 17 | 18 |
| Skogsvårdsuppdrag | 72 | 59 | 72 | 59 |
| Övrigt | 142 | 149 | 116 | 134 |
| Totalt | 621 | 661 | 525 | 520 |
Av försäljning biprodukter i koncernen avser 128 (148) Mkr utskott från produktion, 86 (89) Mkr spån, bark och flis med mera samt 86 (75) Mkr extern försäljning av energi.
Koncernen har tilldelats utsläppsrätter, vilka till största delen använts i den egna produktionen. Överskottet har medfört ett redovisat resultat på 20 (40) Mkr.
Intäkten från elcertifikat som erhållits från produktion av förnybar energi vid koncernens svenska anläggningar uppgick till 54 (31) Mkr.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| LÖNEKOSTNADER OCH SOCIALA AVGIFTER |
||||
| Löner och ersättningar | 1 743 | 1 746 | 1 356 | 1 331 |
| Sociala kostnader | 684 | 662 | 586 | 553 |
Årsstämman 2012 fattade beslut om följande riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare, det vill säga de affärsområdes- och stabschefer som rapporterar direkt till verkställande direktören.
Ersättningen till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare ska utgöras av en fast, marknadsmässig lön. Övriga förmåner, i huvudsak bil- och bostadsförmån, ska där de förekommer utgöra en begränsad del av ersättningarna. Någon rörlig ersättning ska inte förekomma.
Ordinarie pensionsålder ska vara 65 år. Bolaget eller befattningshavaren ska äga ömsesidig rätt att begära pensionsuttag tidigast från 60 år. Pension före 65 år ska vara förmånsbestämd eller avgiftsbestämd. Pension från 65 år ska följa ITP-planen. Därutöver ska befattningshavaren kunna erhålla en kompletterande ålderspension. För sådan kompletterande pension ska en successiv övergång ske från den tidigare tillämpade ordningen med en förmånsbestämd pension till en ordning där pensionen är avgiftsbestämd.
Uppsägningstiden bör normalt vara ett år, om uppsägningen sker på initiativ av bolaget, och sex månader, om uppsägningen sker på initiativ av befattningshavaren. Vid uppsägning från bolagets sida ska avgångsvederlag kunna utgå med belopp motsvarande högst 24 månadslöner. För nya avtal ska gälla att lön under
uppsägningstid och avgångsvederlag sammanlagt inte ska överstiga ett belopp motsvarande lönen för två år.
Beslut om aktie- och aktiekursrelaterade incitamentsprogram riktade till ledande befattningshavare ska fattas av bolagsstämman.
Ett inom styrelsen utsett ersättningsutskott ska bereda frågor om lön och övriga anställningsvillkor för verkställande direktören och förelägga styrelsen förslag till beslut i sådana frågor. De närmare principerna för lönesättning, pensioner och andra förmåner avseende övriga ledande befattningshavare ska återfinnas i av ersättningsutskottet fastlagd lönepolicy.
Styrelsen ska ha rätt att frångå dessa riktlinjer om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det. Om sådan avvikelse sker ska information om detta och skälet till avvikelsen redovisas vid närmast följande årsstämma.
Årsstämman 2008 godkände styrelsens förslag om att införa ett incitamentsprogram för Holmen-koncernens anställda, vilket löper inom koncernen sedan maj 2008. Programmet innebar att de anställda erbjöds att till marknadsmässigt pris (beräknat av oberoende bank) förvärva köpoptioner avseende aktier av serie B i Holmen. 1 492 av koncernens omkring 5 000 anställda köpte sammanlagt 758 300 köpoptioner. Optionspriset var 20 kronor per option och optionernas lösenpris uppgår till 224,50 kronor per aktie. Varje option ger rätt att förvärva en aktie under lösenperioden maj/juni 2013. Holmens åtagande i programmet har säkerställts genom återköp av egna aktier.
Regelverket IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar är inte tillämpligt eftersom de anställda förvärvade köpoptionerna till marknadsmässigt pris.
Till den av årsstämman valda styrelsen utgår fast styrelsearvode. VD erhåller dock inget arvode. För 2012 uppgick arvodet till 2 700 000 (2 700 000) kronor. Arvodet till styrelsens ordförande var 600 000 (600 000) kronor och till övriga ledamöter (exklusive VD) 300 000 (300 000) kronor vardera.
Lön och övriga förmåner till VD under 2012 uppgick till 7 879 492 (7 375 442) kronor. Den totala pensionskostnaden för VD (ITP-kostnad samt kostnaden för förmåner utöver ITP) beräknad enligt IAS 19 uppgick under 2012 till 4 059 786 (4 036 671) kronor. Inga rörliga ersättningar har utgått.
För övriga ledande befattningshavare, det vill säga de fem affärsområdeschefer och fem stabschefer som rapporterar direkt till VD, uppgick löner och övriga förmåner under 2012 till sammanlagt 20 529 489 (19 015 957) kronor. Den totala pensionskostnaden (ITP-kostnad samt kostnaden för förmåner utöver ITP) beräknad enligt IAS 19 för denna grupp uppgick under 2012 till 9 347 752 (9 294 432) kronor. Inga rörliga ersättningar har utgått.
För ledande befattningshavare är uppsägningstiden 12 månader från bolagets sida och 6 månader från den anställdes sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår avgångsvederlag med motsvarande en till två årslöner beroende på befattningshavarens ålder. För nya avtal tecknade från och med 2011 gäller att lön under uppsägningstid och avgångsvederlag inte överstiger motsvarande två årslöner. För VD utgår avgångsvederlag med två årslöner.
Samtliga ledande befattningshavare är anställda av moderbolaget.
Holmens pensionsåtagande utöver ITP-planen avseende VD uppgick per 2012-12-31 till 22 (18) Mkr och avseende övriga ledande befattningshavare till 53 (52) Mkr, beräknat enligt IAS 19. Koncernen har även åtagande avseende en medlem av styrelsen som tidigare varit bolagets VD; Göran Lundin 7 (7) Mkr. Pensionsåtagandena tryggas av förvaltningstillgångar i fristående pensionsstiftelse.
| MEDELANTAL ÅRS ANSTÄLLDA |
VARAV KVINNOR |
MEDELANTAL ÅRS ANSTÄLLDA |
VARAV KVINNOR |
|
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | |||
| Moderbolaget | ||||
| Sverige | 2 930 | 563 | 2 988 | 574 |
| Spanien | 9 | 5 | 3 | 2 |
| Koncernföretag | ||||
| Sverige | - | - | - | - |
| Australien | - | - | 0 | 0 |
| Estland | 17 | 5 | 17 | 5 |
| Frankrike | 30 | 7 | 30 | 8 |
| Hongkong | 5 | 1 | 5 | 1 |
| Italien | 8 | 4 | 8 | 4 |
| Nederländerna | 100 | 35 | 95 | 34 |
| Polen | 6 | 3 | 6 | 3 |
| Portugal | 1 | - | 1 | 0 |
| Schweiz | 4 | 1 | 5 | 1 |
| Singapore | 5 | 3 | 5 | 3 |
| Spanien | 353 | 80 | 421 | 86 |
| Storbritannien | 446 | 44 | 425 | 42 |
| Tyskland | 25 | 7 | 25 | 8 |
| USA | 7 | 3 | 7 | 3 |
| Totalt koncernföretag |
1 006 | 192 | 1 050 | 198 |
| Totalt koncernen | 3 945 | 760 | 4 041 | 774 |
Årets minskning av antalet anställda förklaras främst av utförda omstruktureringar inom Holmen Paper.
KONCERNEN MODERBOLAGET
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
|---|---|---|---|---|
| ANDEL KVINNOR, % | ||||
| Styrelse (exkl. suppleanter) | 17 | 17 | 17 | 17 |
| Ledande befattningshavare | 18 | 9 | 18 | 9 |
Revisionsbolaget KPMG valdes av årsstämman 2012 till revisorer för en tid av ett år. KPMG genomför revisionen i Holmen AB samt i nästan samtliga dotterbolag.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| ERSÄTTNINGAR TILL KPMG | ||||
| Revisionsuppdrag | 6 | 7 | 4 | 4 |
| Skatterådgivning | 2 | 2 | 1 | 1 |
| Övriga tjänster | 1 | 4 | 0 | 3 |
| Summa | 9 | 13 | 6 | 9 |
| Övriga revisorer | 0 | 0 | - | - |
| Totalt | 10 | 13 | 6 | 9 |
Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt revision utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Skatterådgivning avser samtliga konsultationer inom skatteområdet. Med övriga tjänster avses rådgivning avseende redovisningsfrågor, rådgivning vid avyttring och förvärv av verksamheter samt rådgivning kring processer och intern kontroll.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| FINANSIELLA INTÄKTER | ||||
| Utdelning från koncernföretag | - | - | 261 | 14 |
| Erhållna koncernbidrag | - | - | 7 | 1 091 |
| Vinst vid försäljning av koncernföretag |
- | - | - | 1 |
| Nettovinst/förlust | ||||
| Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via årets resultat - Innehas för hantering av finansiella risker * |
-4 | -7 | -4 | -7 |
| - Övriga | - | - | - | - |
| Likvida medel | 5 | 10 | 5 | 10 |
| Övriga finansiella fordringar | 3 | 4 | 3 | 3 |
| Ränteintäkter | 4 | 5 | 3 | 5 |
| Summa finansiella intäkter | 7 | 12 | 274 | 1 116 |
| FINANSIELLA KOSTNADER | ||||
| Nedskrivning av aktier i koncernföretag | - | - | -1 373 | - |
| Lämnade koncernbidrag | - | - | -1 300 | - |
| Nettovinst/förlust | ||||
| Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via årets resultat - Innehas för hantering av |
||||
| finansiella risker * - Övriga |
-3 - |
5 - |
47 - |
25 - |
| Likvida medel | - | - | - | - |
| Övriga finansiella skulder | 1 | -9 | 39 | 3 |
| Summa nettovinst/förlust | -2 | -5 | -2 587 | 28 |
| Räntekostnader ** | -232 | -251 | -275 | -290 |
| Finansiella kostnader | -234 | -256 | -2 863 | -262 |
* Tillhör kategorin "Innehas för handel" enligt IAS 39.
** -38 (-53) Mkr i koncernen avser räntekostnader på derivat som är värderade till verkligt värde via årets resultat. För moderbolaget uppgår motsvarande belopp till -38 (-53) Mkr. Övriga ränteintäkter och räntekostnader hänför sig till finansiella poster som inte värderas till verkligt värde.
De nettovinster och förluster som redovisas i finansnettot avser främst valutaomvärdering avseende intern utlåning, säkring av intern utlåning samt valutaomvärdering av likvida medel och säkring av likvida medel. Vidare ingår omvärdering av ränteswappar som säkrar lån med fast ränta. I moderbolagets finansnetto ingår dessutom valutaomvärdering av externa lån och terminer som säkrar nettoinvestering i utlandsverksamhet. Dessa poster redovisas i koncernen i övrigt totalresultat. Marknadsvärdet på räntekomponenten i valutaterminer samt värdeförändringar i upplupen ränta och realiserad ränta i fastränteswappar redovisas löpande i räntenettot.
I moderbolaget ingår inga värdeförändringar gällande lån.
Upplysningar avseende finansiella risker återfinns i förvaltningsberättelsen på sid. 28–31.
Resultat från finansiella instrument som redovisas i rörelseresultatet framgår av följande tabell:
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | ||
| Valutakursvinst/förlust på kund fordringar och leverantörsskulder |
-14 | -464 | -14 | -464 | |
| Nettovinst/förlust avseende derivat som redovisas i rörelsekapitalet |
218 | 592 | 198 | 565 | |
| Ränteintäkter avseende kundfordringar |
- | 3 | - | 3 | |
| Räntekostnader avseende leverantörsskulder |
-17 | -13 | -17 | -13 |
De derivat som redovisas i rörelseresultatet avser säkringar av kundfordringar och leverantörsskulder samt finansiella elderivat.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| SKATT I RESULTATRÄKNINGEN | ||||
| Aktuell skatt | -362 | -457 | -3 | -444 |
| Uppskjuten skatt | 921 | -917 | 98 | 1 |
| Totalt | 559 | -1 374 | 95 | -443 |
Redovisad skatt har påverkats med 911 Mkr från förändringar i redovisade uppskjutna skatteskulder och fordringar till följd av sänkt bolagsskatt i Sverige samt minskning av uppbokade skattemässiga värden av förlustavdrag. Utan dessa poster skulle redovisad skatt uppgått till -352 Mkr vilket motsvarar 27 procent av resultatet före skatt. Se även information under tabell med förändring av uppskjuten skatteskuld/fordran.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |||||
| Mkr | % | Mkr | % | Mkr | % | Mkr | % | |
| Redovisat resultat före skatt | 1 294 | 5 328 | -1 089 | 1 632 | ||||
| Skatt enligt gällande skattesats | -340 | 26,3 | -1 401 | 26,3 | 286 | 26,3 | -429 | 26,3 |
| Skillnad i skattesats i utländsk verksamhet | 1 | -0,1 | -7 | 0,1 | 0 | 0,0 | 0 | 0,0 |
| Ej skattepliktiga intäkter och ej avdragsgilla kostnader | -3 | 0,2 | -3 | 0,1 | -283 | -26,1 | 0 | 0,0 |
| Schablonränta på periodiseringsfond | -8 | 0,6 | -13 | 0,3 | -8 | -0,7 | -14 | 0,8 |
| Effekt av ej uppbokade underskottsavdrag och temporära skillnader | 0 | 0,0 | 27 | -0,5 | 0 | 0,0 | 0 | 0,0 |
| Skatt hänförlig till tidigare perioder | -3 | 0,2 | -5 | 0,1 | 0 | 0,0 | 0 | 0,0 |
| Ändrad skattesats på uppskjuten skattefordran/skatteskuld | 911 | -70,4 | - | - | 100 | 9,2 | - | - |
| Övrigt | 2 | -0,1 | 29 | -0,5 | 0 | 0,0 | 0 | 0,0 |
| Effektiv skatt | 559 | -43,2 | -1 374 | 25,8 | 95 | 8,7 | -443 | 27,1 |
| SKATT HÄNFÖRLIG TILL ÖVRIGT TOTALRESULTAT | ||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| FÖRE SKATT |
SKATT | KONCERNEN EFTER SKATT |
FÖRE SKATT |
SKATT | EFTER SKATT |
FÖRE SKATT |
SKATT | MODERBOLAGET EFTER SKATT |
FÖRE SKATT |
SKATT | EFTER SKATT |
|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |||||||||
| Kassaflödessäkringar | -77 | 18 | -59 | -523 | 138 | -386 | -70 | 12 | -58 | -811 | 213 | -598 |
| Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet |
-129 | - | -129 | -4 | - | -4 | - | - | - | - | - | - |
| Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet |
88 | -23 | 65 | 31 | -8 | 23 | - | - | - | - | - | - |
| Aktuariella omvärderingar | -16 | -2 | -18 | -184 | 44 | -140 | - | - | - | - | - | - |
| Övrigt totalresultat | -135 | -6 | -141 | -680 | 174 | -506 | -70 | 12 | -58 | -811 | 213 | -598 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | ||
| UPPSKJUTNA SKATTEFORDRINGAR | |||||
| Underskottsavdrag | 0 | 184 | - | - | |
| Uppskjutna skatteskulder nettoredovi sade bland uppskjutna skattefordringar |
|||||
| 0 | -60 | - | - | ||
| Övrigt | 2 | 70 | - | - | |
| Totalt uppskjutna skattefordringar | 2 | 194 | - | - | |
| Aktuell skattefordran | 75 | 26 | 405 | 16 | |
| Summa skattefordringar | 77 | 219 | 405 | 16 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | ||
| UPPSKJUTNA SKATTESKULDER | |||||
| Anläggningstillgångar | |||||
| Biologiska tillgångar * | 3 587 | 4 194 | 542 | 647 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 1 304 | 1 724 | -2 | -3 | |
| Periodiseringsfond | 552 | 671 | - | - | |
| Säkringsredovisade transaktioner | -10 | 9 | -35 | -24 | |
| Övrigt, inkl. uppskjutna skatte fordringar nettoredovisade bland uppskjutna skatteskulder |
70 | 33 | 27 | 20 | |
| Totalt uppskjutna skatteskulder | 5 504 | 6 630 | 531 | 640 | |
| Avsättningar för skatter | 86 | 65 | 45 | 45 | |
| Aktuell skatteskuld Summa skatteskulder |
3 5 593 |
13 6 709 |
- 576 |
- 685 |
* För moderbolaget avses skogsmark.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | INGÅENDE BALANS |
REDOVISAT I RESULTAT RÄKNINGEN |
REDOVISAT I ÖVRIGT TOTAL RESULTAT |
OMRÄK NINGSDIFFE RENSER OCH ÖVRIGT |
UTGÅENDE BALANS |
INGÅENDE BALANS |
REDOVISAT I RESULTAT RÄKNINGEN |
REDOVISAT I ÖVRIGT TOTAL RESULTAT |
UTGÅENDE BALANS |
| Biologiska tillgångar * | -4 194 | 607 | - | - | -3 587 | -647 | 106 | - | -542 |
| Materiella anläggningstillgångar | -1 784 | 384 | - | 2 | -1 397 | 3 | -1 | - | 2 |
| Avsättningar för pensioner | 78 | -7 | -2 | -1 | 68 | - | - | - | - |
| Underskottsavdrag | 184 | -180 | - | -4 | 0 | - | - | - | - |
| Periodiseringsfond | -671 | 118 | - | - | -552 | - | - | - | - |
| Övrigt | -50 | -2 | 18 | - | -34 | 4 | -7 | 12 | 8 |
| Uppskjuten nettoskatteskuld | -6 436 | 921 | 17 | -3 | -5 502 | -640 | 98 | 12 | -531 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | INGÅENDE BALANS |
REDOVISAT I RESULTAT RÄKNINGEN |
REDOVISAT I ÖVRIGT TOTAL RESULTAT |
OMRÄK NINGSDIFFE RENSER OCH ÖVRIGT |
UTGÅENDE BALANS |
INGÅENDE BALANS |
REDOVISAT I RESULTAT RÄKNINGEN |
REDOVISAT I ÖVRIGT TOTAL RESULTAT |
UTGÅENDE BALANS |
| Biologiska tillgångar * | -3 241 | -953 | - | - | -4 194 | -644 | -3 | - | -647 |
| Materiella anläggningstillgångar | -1 889 | 107 | - | -1 | -1 784 | 3 | 0 | - | 3 |
| Avsättningar för pensioner | 38 | -6 | 44 | 1 | 78 | - | - | - | - |
| Underskottsavdrag | 242 | -56 | - | -2 | 184 | - | - | - | - |
| Periodiseringsfond | -660 | -11 | - | - | -671 | - | - | - | - |
| Övrigt | -190 | 3 | 138 | 0 | -50 | -214 | 5 | 213 | 4 |
| Uppskjuten nettoskatteskuld | -5 700 | -917 | 182 | -2 | -6 436 | -855 | 1 | 213 | -640 |
* För moderbolaget avses skogsmark.
För information avseende biologiska tillgångar se not 11. Uppskjuten skatteskuld avseende materiella anläggningstillgångar är framförallt hänförbar till avskrivningar över plan.
För information avseende avsättningar för skatter, se not 26.
Den uppskjutna skatteintäkt som redovisas i koncernens resultaträkning avser främst ändrad skattesats i Sverige 2012, förändring av temporära skillnader samt bortbokning av uppskjuten skatt på underskottsavdrag på grund av ändrade skatteregler i Spanien. Redovisat i övrigt totalresultat inkluderar uppskjuten skatt avseende förändring i säkringsreserv 18 (138) Mkr och aktuariella omvärderingar -2 (44) Mkr.
Vid årsskiftet fanns skattemässiga underskottsavdrag och temporära skillnader motsvarande cirka 800 Mkr i skatt för vilka uppskjutna skattefordringar inte har redovisats i resultat- och balansräkningen. Av dessa avser 520 Mkr underskottsavdrag varav cirka 400 Mkr förfaller 2024–2030. Avgörande för om en uppskjuten skattefordran redovisas eller ej är en bedömning av hur sannolikt det är att koncernen kommer att kunna utnyttja den för avräkning mot framtida beskattningsbara vinster.
| KONCERNEN | ||
|---|---|---|
| 2012 | 2011 | |
| Totalt antal utestående aktier 1 januari | 83 996 162 | 83 996 162 |
| Återköp av egna aktier under året | - | - |
| Totalt antal utestående aktier 31 december | 83 996 162 | 83 996 162 |
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning | 83 996 162 | 83 996 162 |
| Effekt av optioner | - | - |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning | 83 996 162 | 83 996 162 |
| Aktieägarnas andel av årets resultat, Mkr | 1 853 | 3 955 |
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning | 83 996 162 | 83 996 162 |
| Årets resultat per aktie före utspädning, kr | 22,1 | 47,1 |
| Aktieägarnas andel av årets resultat, Mkr | 1 853 | 3 955 |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning | 83 996 162 | 83 996 162 |
| Årets resultat per aktie efter utspädning, kr |
22,1 | 47,1 |
Återköp av aktier genomfördes under 2008 för att säkerställa bolagets åtaganden i det incitamentsprogram för Holmen-koncernens anställda som årsstämman 2008 fattade beslut om. Totalt har 760 000 aktier av serie B återköpts, vilket motsvarar cirka 0,9 procent av det totala antalet utestående aktier och cirka 0,3 procent av det totala antalet röster. Snittpriset för de återköpta aktierna är 201,70 kronor.
Sammanlagt har 758 300 köpoptioner utfärdats. Optionspriset var 20 kronor per option och optionernas lösenpris uppgår till 224,50 kronor per aktie. Varje option ger rätt att förvärva en aktie under lösenperioden maj/juni 2013.
Lösenkursen 224,50 kronor överstiger aktiernas genomsnittskurs för 2012 (186,30 kronor per aktie). Optionerna saknar därför utspädningseffekt enligt definitionen i IAS 33 och har exkluderats från beräkningen av resultat per aktie efter utspädning. Om genomsnittlig börskurs i framtiden överstiger lösenkursen kommer dessa optioner att medföra en beräknad utspädningseffekt. Denna beräknas enligt IAS 33.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 2011 |
2012 | 2011 | ||
| ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSVÄRDEN |
||||
| Vid årets början | 111 | 93 | 23 | 19 |
| Investeringar | 29 | 20 | - | 5 |
| Avyttringar och utrangeringar | 0 | -1 | - | -1 |
| Omräkningsdifferenser | -1 | 0 | - | - |
| Summa | 140 | 111 | 23 | 23 |
| ACKUMULERADE AV- OCH NEDSKRIVNINGAR |
||||
| Vid årets början | 85 | 73 | 9 | 6 |
| Årets avskrivningar | 8 | 12 | 4 | 3 |
| Årets nedskrivningar | -10 | - | - | - |
| Omräkningsdifferenser | -1 | 0 | - | - |
| Summa | 82 | 85 | 13 | 9 |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 57 | 26 | 10 | 14 |
Immateriella anläggningstillgångar består huvudsakligen av IT-system 43 (22) Mkr. Tillgångarna är i huvudsak externt förvärvade. De har en bestämbar nyttjandeperiod och skrivs av under 5–20 år. Ingen goodwill finns i koncernen.
| SKOGSMARK | BYGGNADER, ÖVRIG MARK OCH MASKINER OCH MARKANLÄGGNINGAR INVENTARIER |
PÅGÅENDE ARBETEN OCH FÖRSKOTT TILL LEVERANTÖRER |
TOTALT | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| KONCERNEN | ||||||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden |
||||||||||
| Vid årets början | 100 | 100 | 6 108 | 5 711 | 28 367 | 26 660 | 538 | 819 | 35 112 | 33 290 |
| Investeringar | 17 | - | 416 | 409 | 544 | 1 776 | 632 | -283 | 1 609 | 1 902 |
| Omklassificeringar | 0 | - | 15 | 1 | 21 | 1 | -36 | -3 | 0 | 0 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | -29 | -4 | -566 | -74 | -37 | -3 | -631 | -80 |
| Omräkningsdifferenser | 0 | 0 | -55 | -9 | -185 | 4 | -22 | 8 | -262 | 2 |
| Summa | 117 | 100 | 6 455 | 6 108 | 28 181 | 28 367 | 1 075 | 538 | 35 828 | 35 112 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar |
||||||||||
| Vid årets början | - | - | 3 117 | 2 985 | 19 480 | 18 427 | - | - | 22 596 | 21 412 |
| Årets avskrivningar enligt plan | - | - | 136 | 135 | 1 169 | 1 113 | - | - | 1 305 | 1 248 |
| Årets nedskrivningar | - | - | 91 | - | 72 | - | - | - | 163 | - |
| Omklassificeringar | - | - | - | 0 | - | 0 | - | - | - | 0 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | -30 | -2 | -582 | -66 | - | - | -612 | -69 |
| Omräkningsdifferenser | - | - | -28 | -1 | -139 | 6 | - | - | -167 | 5 |
| Summa | - | - | 3 286 | 3 117 | 19 999 | 19 480 | - | - | 23 285 | 22 596 |
| Planenligt restvärde vid årets slut |
117 | 100 | 3 169 | 2 991 | 8 182 | 8 887 | 1 075 | 538 | 12 543 | 12 516 |
| SKOGSMARK | BYGGNADER, ÖVRIG MARK OCH MARKANLÄGGNINGAR |
MASKINER OCH INVENTARIER |
TOTALT | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| MODERBOLAGET | ||||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||||
| Vid årets början | 89 | 80 | 138 | 139 | 250 | 253 | 477 | 472 |
| Investeringar | 1 | 10 | - | 0 | 52 | 25 | 53 | 34 |
| Omklassificeringar | - | - | 3 | - | -3 | -1 | 0 | -1 |
| Avyttringar och utrangeringar | 0 | 0 | 0 | -1 | -38 | -27 | -38 | -28 |
| Summa | 90 | 89 | 141 | 138 | 262 | 250 | 493 | 477 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||||
| Vid årets början | - | - | 127 | 126 | 166 | 162 | 293 | 288 |
| Årets avskrivningar enligt plan | - | - | 1 | 1 | 30 | 28 | 31 | 29 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | - | 0 | -26 | -23 | -26 | -24 |
| Summa | - | - | 128 | 127 | 170 | 166 | 297 | 293 |
| Ackumulerade uppskrivningar | ||||||||
| Vid årets början | 2 415 | 2 416 | 1 | 1 | - | - | 2 416 | 2 417 |
| Avyttringar och utrangeringar | 0 | -1 | 0 | - | - | - | 0 | -1 |
| Summa | 2 415 | 2 415 | 1 | 1 | - | - | 2 416 | 2 416 |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 2 506 | 2 505 | 14 | 12 | 92 | 84 | 2 612 | 2 601 |
Det beräknade återvinningsvärdet för koncernens spanska verksamhet har under 2012 minskat till följd av försämrade marknadsförhållanden och understeg vid årsskiftet redovisade värden. Detta har medfört en nedskrivning av materiella anläggningstillgångar med -290 Mkr. Återvinningsvärdet är ett nyttjandevärde och har beräknats utifrån antaganden om framtida utveckling för pris, volym och kostnader samt en beräknad marknadsmässig kapitalkostnad om 10 procent före skatt. Den marknadsmässiga kapitalkostnaden är oförändrad jämfört med senaste beräkning av nyttjandevärde. Samtidigt har en del av den nedskrivning som gjordes 2010, i samband med stängningen av en pappersmaskin vid bruket i Madrid, återförts vilket har ökat värdet på de materiella anläggningstillgångarna med 127 Mkr. Återföringen beror på att den pappersmaskin som stängdes 2010 har sålts under 2012 och väntas överlåtas under 2013. Återvinningsvärdet har beräknats som verkligt värde (försäljningspris) justerat för försäljningskostnader. Koncernens nedskrivningar samt återföring av nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar redovisas i resultaträkningen på raden Nedskrivningar
Koncernens investeringsåtaganden avseende beslutade och pågående projekt uppgick per 2012-12-31 till 856 (1 920) Mkr. Bolagets aktiverade låneutgifter uppgick under 2012 till 51 (35) Mkr. För att fastställa beloppet har en räntesats på 4,0 (4,5) procent använts.
I koncernen redovisas skogstillgångar uppdelat på växande skog, som redovisas som biologisk tillgång till verkligt värde, och mark, som redovisas till anskaffningskostnad. Holmens bedömning är att det saknas relevanta marknadspriser som kan användas för att värdera skogsinnehav av Holmens storlek. Värderingen görs därför genom att beräkna nuvärdet av framtida förväntade kassaflöden från den växande skogen. Beräkning av kassaflöden görs för kommande 100 år, vilket bedöms vara skogens avverkningscykel. Kassaflödena beräknas utifrån avverkningsvolymer enligt Holmens aktuella avverkningsplan samt bedömningar om framtida pris- och kostnadsutveckling. Kostnader för återplantering har beaktats då återplantering efter avverkning är en skyldighet enligt lag. Kassaflödena diskonteras med en ränta om 5,5 procent.
Totalt innehar Holmen 1 033 000 hektar produktiv skogsmark med en volym stående skog om 119 miljoner m3 sk, varav 72 000 hektar med en stående skog om 12 miljoner m3 sk är avsatt till naturområden. Enligt gällande avverkningsplan, som är från 2011, kommer avverkningen att uppgå till 3,2 miljoner m3 fub per år, varav 0,2 miljoner m3 fub biobränsle i form av grenar och toppar. Denna nivå bedöms vara i stort oförändrad till 2030. Därefter beräknas den successivt kunna ökas till drygt 4 miljoner m3 fub år 2110. Cirka 40 procent av avverkningen utgörs av massaved som säljs till massa- och pappersindustrin, 50 procent utgörs av timmer som säljs till sågverk och restrerande andel utgörs av grot, vilket primärt används som bränsleved.
Värderingen baseras på ett långsiktigt trendpris som är i nivå med genomsnittligt pris de senaste tio åren men något lägre än aktuella marknadspriser. Trendpriset räknas årligen upp med 2 procents inflation. Kostnadsprognosen utgår ifrån aktuell kostnadsnivå och räknas upp med drygt 2 procent per år.
Holmens skogsinnehav är redovisat till 16 227 Mkr före skatt. En uppskjuten skatteskuld om 3 587 Mkr redovisas relaterat till detta, vilket motsvarar den skattekostnad som uppstår vid den framtida avverkningen. Detta innebär att den växande skogen netto efter skatt redovisas till 12 640 Mkr.
Förändringen av värdet på den växande skogen kan delas upp på:
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| KONCERNEN | ||
| Ingående balans | 15 771 | 12 161 |
| Köp av växande skog | 107 | 18 |
| Försäljning av växande skog | - | -1 |
| Förändring till följd av avverkning | -574 | -724 |
| Förändring av verkligt värde | 924 | 4 317 |
| Bokfört värde vid årets slut | 16 227 | 15 771 |
Nettot av förändring av verkligt värde och förändring till följd av avverkning redovisas i resultaträkningen som värdeförändring i biologiska tillgångar. För 2012 uppgick den till 350 (3 593) Mkr.
Nedan visas hur värdet på skogstillgångarna skulle påverkas av förändringar i de mest väsentliga värderingsantagandena:
| VÄRDEFÖRÄNDRING (MKR) | ||
|---|---|---|
| KONCERNEN | FÖRE SKATT | EFTER SKATT |
| Årlig förändring, +0,1% per år | ||
| Avverkningstakt | 700 | 520 |
| Prisinflation | 1 080 | 790 |
| Kostnadsinflation | -610 | -450 |
| Nivåförändring, +1% | ||
| Avverkning | 240 | 180 |
| Priser | 400 | 300 |
| Kostnader | -240 | -180 |
| Diskonteringsränta, +0,1% | -430 | -320 |
Med årlig förändring avses den årliga förändringstakten som används i värderingen för respektive parameter. Exempelvis innebär en ökning med 0,1 procent att den årliga prisinflationen ökas från 2,0 procent till 2,1 procent i beräkningarna. Med nivåförändring avses att den nivå som ligger för respektive parameter och år förändras. Exempelvis innebär 1 procent prisökning att de virkespriser som ligger i beräkningarna höjs med 1 procent för samtliga år (ett nivåskift).
Prisserien Nominellt visar genomsnittligt försäljningspris för Holmen. Realt är nominella priser omräknade till 2012 års penningvärde med användning av historisk svensk KPI.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2012 2011 |
2012 | 2011 | |||
| INTRESSEFÖRETAG | |||||
| Redovisat värde vid årets ingång | 1 815 | 1 748 | 123 | 118 | |
| Investeringar | 12 | 5 | 2 | 5 | |
| Andel i intresseföretagets resultat | 47 | 84 | - | - | |
| Erhållen utdelning | -47 | -20 | - | - | |
| Omräkningsdifferens | -6 | -2 | - | - | |
| Redovisat värde vid årets utgång | 1 821 | 1 815 | 125 | 123 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | ||
| ÖVRIGA AKTIER OCH ANDELAR | |||||
| Redovisat värde vid årets ingång | 13 | 12 | 6 | 5 | |
| Investeringar | - | 1 | - | 1 | |
| Avyttringar | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Omräkningsdifferens | 0 | 0 | - | - | |
| Redovisat värde vid årets utgång | 13 | 13 | 6 | 6 |
I moderbolagets ingående balans ingår ackumulerade nedskrivningar om 34 Mkr. Ingen nedskrivning har skett under året.
| MODERBOLAGETS OCH KONCERNENS INNEHAV AV AKTIER OCH ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ORG NR | SÄTE | ANTAL ANDELAR |
ANDEL % * |
BOKFÖRT VÄRDE HOS MODERBOLAGET, TKR |
ANDELENS VÄRDE I KONCERN REDOVISNING, TKR |
ANDEL % * |
BOKFÖRT VÄRDE HOS MODERBOLAGET, TKR |
ANDELENS VÄRDE I KONCERN REDOVISNING, TKR |
|
| 2012 | 2011 | ||||||||
| Brännälvens Kraft AB | 556017-6678 Arbrå | 5 556 | 13,9 | - | 36 400 | 13,9 | - | 36 400 | |
| Gidekraft AB | 556016-0953 Örnsköldsvik | 990 | 9,9 | 99 | 99 | 9,9 | 99 | 99 | |
| Harrsele AB | 556036-9398 Vännäs | 9 886 | 49,4 | - | 1 472 724 | 49,4 | - | 1 474 072 | |
| Uni4 Marketing AB | 556594-6984 Stockholm | 1 800 | 36,0 | 1 856 | 18 475 | 36,0 | 1 856 | 16 044 | |
| Industriskog AB | 556193-9470 Falun | 25 000 | 33,3 | 37 | 37 | 33,3 | 37 | 37 | |
| Pressretur AB | 556188-2712 Stockholm | 334 | 33,4 | - | 0 | 33,4 | - | 0 | |
| PÅAB, Pappersåtervinning AB | 556142-5116 Norrköping | 500 | 50,0 | 109 | 109 | 50,0 | 109 | 109 | |
| Vattenfall Tuggen AB | 556504-2826 Lycksele | 683 | 6,83 | 74 755 | 74 755 | 6,83 | 74 755 | 74 755 | |
| VindIn AB | 556713-5172 Stockholm | 200 | 17,7 | 46 260 | 49 558 | 17,7 | 43 790 | 46 773 | |
| ScandFibre Logistics AB | 556253-1474 Stockholm | 2 000 | 20,0 | 2 115 | 2 115 | 20,0 | 2 115 | 2 115 | |
| Melodea Ltd, Israel | Tel Aviv | 119 | 21,1 | - | 9 347 | - | - | - | |
| Baluarte Sociedade de Recolha e Recuperação de Desperdicios, Lda, Portugal |
Alcochete | 2 | 50,0 | - | 35 710 | 50,0 | - | 40 425 | |
| SAS Saica Natur sud, Frankrike | Lorp-Sentaraille | 678 | 24,0 | - | 20 017 | 24,0 | - | 20 520 | |
| Peninsular Cogeneración S.A., Spanien | Madrid | 4 500 | 50,0 | - | 101 990 | 50,0 | - | 103 328 | |
| Totalt | 125 232 | 1 821 337 | 122 762 | 1 814 678 |
* Ägarandel överensstämmer med andel av rösterna för totalt antal aktier.
| MODERBOLAGETS OCH KONCERNENS INNEHAV AV AKTIER OCH ANDELAR I ÖVRIGA FÖRETAG | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ORG NR | SÄTE | ANTAL ANDELAR |
ANDEL % * |
BOKFÖRT VÄRDE HOS MODERBOLAGET, TKR |
ANDELENS VÄRDE I KONCERN REDOVISNING, TKR |
ANDEL % * |
BOKFÖRT VÄRDE HOS MODERBOLAGET, TKR |
ANDELENS VÄRDE I KONCERN REDOVISNING, TKR |
|
| 2012 | 2011 | ||||||||
| Moderbolaget | |||||||||
| Industrikraft i Sverige AB | 556761-5371 | Stockholm | 100 000 | 20,0 | 5 000 | 5 000 | 20,0 | 5 000 | 5 000 |
| Diverse aktier ägda av moderbolaget |
645 | 645 | 690 | 690 | |||||
| Totalt | 5 645 | 5 645 | 5 690 | 5 690 | |||||
| Koncernen | |||||||||
| SweTree Technologies AB | 556573-9587 | Umeå | 73 500 | 2,6 | - | 6 920 | 2,6 | - | 6 920 |
| Diverse aktier | 340 | 340 | |||||||
| Totalt | 5 645 | 12 904 | 5 690 | 12 949 |
* Ägarandel överensstämmer med andel av rösterna för totalt antal aktier.
Ägandet i Brännälvens Kraft AB, Gidekraft AB, Harrsele AB samt Vattenfall Tuggen AB avser vattenkrafttillgångar och ägandet i VindIn AB avser vindkrafttillgångar. Ägarandelen ger koncernen rätt att köpa producerad elkraft till självkostnad, vilket innebär att endast ett begränsat resultat uppstår i intresseföretaget. Inköpt elkraft säljs externt till marknadspris och resultatet redovisas i koncernen inom affärsområdet Holmen Energi.
Innehavet i Brännälvens Kraft AB, Gidekraft AB, Vattenfall Tuggen AB och VindIn AB klassificeras som intresseföretag trots att ägarandelen understiger 20 procent på grund av att aktieägaravtal ger ett betydande inflytande över bolagets verksamhet.
Till höger specificeras finansiell information i sammandrag avseende intresseföretag som ägs av koncernen respektive ägs av moderbolaget. Tabellen visar ägd andel av intresseföretagen.
Långfristiga finansiella fordringar består av räntebärande långa depositioner hos kreditinstitut, finansiella fordringar på andra företag som i allt väsentligt är räntebärande samt förutbetalda kostnader för lånelöften. Därutöver ingår marknadsvärden på långfristiga derivat. Moderbolagets fordringar hos koncernföretag innehåller en betydande del räntefria fordringar mellan svenska helägda koncernföretag.
Som kortfristiga finansiella fordringar redovisas räntebärande placeringar och utlåning med löptid upp till ett år, upplupna ränteintäkter och orealiserade kursvinster. Kortfristiga finansiella fordringar har i allt väsentligt en räntebindning understigande tre månader och bär därmed mycket begränsad ränterisk.
Likvida medel består av banktillgodohavanden och placeringar som lätt kan omvandlas till kassamedel till ett känt belopp och med en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten, vilket även innebär att ränterisken är obetydlig. Likviditet är placerad på bankkonto eller som korta depositioner hos banker. Snitträntan på koncernens finansiella tillgångar, exklusive pensionstillgångar, var under 2012 cirka 1,5 (1,3) procent.
Som finansiella skulder redovisas låneskulder, upplupna räntekostnader, orealiserade kursförluster och marknadsvärden på derivat.
Finansiella skulder är i allt väsenligt räntebärande. Moderbolagets skulder till koncernföretag innehåller en betydande del räntefria skulder mellan svenska helägda koncernföretag.
Förfallostruktur och snittränta för koncernens skulder framgår av förvaltningsberättelsen sid. 30. Av moderbolagets skulder förfaller 5 526 Mkr inom ett år. Utöver ovan identifierade finansiella tillgångar och skulder ingår även pensionsskulden (se not 17) i den finansiella nettoskulden.
Poster värderade till verkligt värde tillhör värderingsnivå två enligt IFRS 7. Verkligt värde i tabellerna beräknas genom diskonterade kassaflöden och samtliga variabler, såsom diskonteringsräntor och valutakurser, hämtas från marknadsnoteringar för beräkningar. Skillnaden mellan verkligt värde och bokfört värde beror på att vissa skulder inte marknadsvärderas i balansräkningen utan redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Koncernen har inga lån som redovisas till verkligt värde via resultatet. För kundfordringar och leverantörsskulder har som verkligt värde angetts det redovisade värdet vilket bedöms återspegla det verkliga värdet väl. Då något tillförlitligt marknadsvärde avseende aktier och andelar ej har kunnat fastställas har dessa utelämnats i tabellerna. För vidare information om finansiering se riskavsnittet sid. 30.
FÖRFALLOSTRUKTUR, ODISKONTERADE BELOPP*
| 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017- | |
|---|---|---|---|---|---|
| FINANSIELLA SKULDER | |||||
| Derivat | -33 | - | -14 | - | -62 |
| Övriga finansiella skulder | -5 531 | -534 | -911 | -5 | -303 |
| FINANSIELLA FORDRINGAR | |||||
| Derivat | 9 | - | - | - | - |
| Övriga finansiella fordringar | 328 | 4 | 9 | 1 | 14 |
*Avser finansiella instrument som ingår i den finansiella nettoskulden ovan, exklusive avsättningar för pensioner.
KONCERNEN MODERBOLAGET
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
|---|---|---|---|---|
| Intäkter | 1 179 | 1 142 | 738 | 646 |
| Resultat | 18 | 34 | -28 | 0 |
| Tillgångar | 828 | 810 | 413 | 266 |
| Skulder | 502 | 463 | 303 | 187 |
| Eget kapital | 341 | 372 | 125 | 95 |
| KONCERNEN | POSTER REDOVISADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET DERIVAT |
DERIVAT SOM SÄKRINGS REDOVISAS |
KUND- OCH LÅNE FORDRINGAR |
TILLGÅNGAR SOM KAN SÄLJAS |
ÖVRIGA SKULDER |
SUMMA REDOVISAT VÄRDE |
VERKLIGT VÄRDE |
|||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| FINANSIELLA INSTRUMENT SOM INGÅR I DEN FINANSIELLA NETTOSKULDEN |
||||||||||||||
| Placeringar kreditinstitut | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - |
| Derivat | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - |
| Övriga finansiella fordringar | - | - | - | - | 39 | 82 | - | - | - | - | 39 | 82 | 39 | 82 |
| - | - | - | - | 39 | 82 | - | - | - | - | 39 | 82 | 39 | 82 | |
| KORTFRISTIGA FINANSIELLA FORDRINGAR |
||||||||||||||
| Upplupen ränta | - | - | - | - | 2 | 3 | - | - | - | - | 2 | 3 | 2 | 3 |
| Derivat | 5 | 5 | 4 | 17 | - | - | - | - | - | - | 9 | 22 | 9 | 22 |
| Övriga finansiella fordringar | - | - | - | - | 20 | 21 | - | - | - | - | 20 | 21 | 20 | 21 |
| 5 | 5 | 4 | 17 | 22 | 24 | - | - | - | - | 31 | 46 | 31 | 46 | |
| LIKVIDA MEDEL | ||||||||||||||
| Kortfristig likviddeposition | - | - | - | - | 87 | 17 | - | - | - | - | 87 | 17 | 87 | 17 |
| Banktillgodohavanden | - | - | - | - | 221 | 95 | - | - | - | - | 221 | 95 | 221 | 95 |
| - | - | - | - | 308 | 112 | - | - | - | - | 308 | 112 | 308 | 112 | |
| LÅNGFRISTIGA SKULDER | ||||||||||||||
| MTN-lån | - | - | - | - | - | - | - | - | -300 | -1 808 | -300 | -1 808 | -327 | -1 872 |
| Lån från banker och övriga kredit institut |
- | - | - | - | - | - | - | - | -1 389 | -1 451 | -1 389 | -1 451 | -1 412 | -1 454 |
| Derivat | - | - | -57 | -59 | - | - | - | - | - | - | -57 | -59 | -57 | -59 |
| - | - | -57 | -59 | - | - | - | - | -1 689 | -3 260 | -1 746 | -3 319 | -1 796 | - 3 385 | |
| KORTFRISTIGA SKULDER | ||||||||||||||
| Certifikatsprogram | - | - | - | - | - | - | - | - | -3 381 | -2 274 | -3 381 | -2 274 | -3 381 | -2 274 |
| Bankkontoskulder | - | - | - | - | - | - | - | - | -10 | -93 | -10 | -93 | -10 | -93 |
| Kort del av långa lån | - | - | - | - | - | - | - | - | - | -96 | - | -96 | - | -97 |
| Derivat | -7 | -4 | -21 | -10 | - | - | - | - | - | - | -28 | -14 | -28 | -14 |
| Upplupen ränta | - | - | - | - | - | - | - | - | -46 | -49 | -46 | -49 | -46 | -49 |
| MTN-lån | - | - | - | - | - | - | - | - | -1 343 | - | -1 343 | - | -1 370 | - |
| Övriga kortfristiga skulder | - | - | - | - | - | - | - | - | -58 | -296 | -58 | -296 | -59 | -296 |
| FINANSIELLA INSTRUMENT SOM EJ INGÅR I DEN FINANSIELLA NETTOSKULDEN |
-7 | -4 | -21 | -10 | - | - | - | - | -4 838 | -2 808 | -4 866 | -2 822 | -4 894 | -2 824 |
| Övriga aktier och andelar | - | - | - | - | - | - | 13 | 13 | - | - | 13 | 13 | - | - |
| Kundfordringar | - | - | - | - | 2 290 | 2 366 | - | - | - | - | 2 290 | 2 366 | 2 290 | 2 366 |
| Derivat (redovisade bland rörelsefordringar) |
9 | 89 | 52 | 152 | - | - | - | - | - | - | 61 | 241 | 61 | 241 |
| Leverantörsskulder | - | - | - | - | - | - | - | - | -2 245 | -2 655 | -2 245 | -2 655 | -2 245 | -2 655 |
| Derivat (redovisade bland rörelseskulder) |
-3 | -3 | -18 | -28 | - | - | - | - | - | - | -21 | -31 | -21 | -31 |
| FINANSIELLA INSTRUMENT TOTALT |
4 | 87 | -40 | 72 | 2 659 | 2 584 | 13 | 13 | -8 772 | -8 723 | -6 136 | -5 967 | -6 227 | -6 048 |
| REDOVISADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET |
DERIVAT SOM | KUND- OCH | TILLGÅNGAR | SUMMA | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | DERIVAT | SÄKRINGS REDOVISAS |
LÅNE FORDRINGAR |
SOM KAN SÄLJAS |
ÖVRIGA SKULDER |
REDOVISAT VÄRDE |
VERKLIGT VÄRDE |
|||||||
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| FINANSIELLA INSTRUMENT SOM INGÅR I DEN FINANSIELLA NETTOSKULDEN |
||||||||||||||
| Placeringar kreditinstitut | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - |
| Derivat | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - |
| Fordringar på koncernföretag | - | - | - | - | 2 299 | 3 235 | - | - | - | - | 2 299 | 3 235 | 2 299 | 3 235 |
| Övriga finansiella fordringar | - | - | - | - | 26 | 32 | - | - | - | - | 26 | 32 | 26 | 32 |
| - | - | - | - | 2 325 | 3 267 | - | - | - | - | 2 325 | 3 267 | 2 325 | 3 267 | |
| KORTFRISTIGA FINANSIELLA FORDRINGAR |
||||||||||||||
| Upplupen ränta | - | - | - | - | 2 | 3 | - | - | - | - | 2 | 3 | 2 | 3 |
| Derivat | 5 | 5 | 4 | 17 | - | - | - | - | - | - | 9 | 22 | 9 | 22 |
| Fordringar på koncernföretag | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - |
| Övriga finansiella fordringar | - | - | - | - | 19 | 21 | - | - | - | - | 19 | 21 | 19 | 21 |
| 5 | 5 | 4 | 17 | 21 | 24 | - | - | - | - | 31 | 46 | 31 | 46 | |
| LIKVIDA MEDEL | ||||||||||||||
| Kortfristig likviddeposition | - | - | - | - | 74 | - | - | - | - | - | 74 | - | 74 | - |
| Banktillgodohavanden | - | - | - | - | 139 | 16 | - | - | - | - | 139 | 16 | 139 | 16 |
| - | - | - | - | 213 | 16 | - | - | - | - | 213 | 16 | 213 | 16 | |
| LÅNGFRISTIGA SKULDER | ||||||||||||||
| MTN-lån | - | - | - | - | - | - | - | - | -300 | -1 808 | -300 | -1 808 | -327 | -1 872 |
| Lån från banker och övriga kredit institut |
- | - | - | - | - | - | - | - | -1 387 | -1 449 | -1 387 | -1 449 | -1 409 | -1 450 |
| Skulder till koncernföretag | - | - | - | - | - | - | - | - | -1 363 | -1 360 | -1 363 | -1 360 | -1 363 | -1 360 |
| Derivat | - | - | -57 | -59 | - | - | - | - | - | - | -57 | -59 | -57 | -59 |
| - | - | -57 | -59 | - | - | - | - | -3 050 | -4 617 | -3 107 | -4 676 | -3 156 | -4 741 | |
| KORTFRISTIGA SKULDER | ||||||||||||||
| Certifikatsprogram | - | - | - | - | - | - | - | - | -3 381 | -2 274 | -3 381 | -2 274 | -3 381 | -2 274 |
| Bankkontoskulder | - | - | - | - | - | - | - | - | -10 | -92 | -10 | -92 | -10 | -92 |
| Kort del av långa lån | - | - | - | - | - | - | - | - | - | -96 | - | -96 | - | -97 |
| Derivat | -7 | -4 | -21 | -10 | - | - | - | - | - | - | -28 | -14 | -28 | -14 |
| Upplupen ränta | - | - | - | - | - | - | - | - | -46 | -49 | -46 | -49 | -46 | -49 |
| Skulder till koncernföretag | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - |
| MTN-lån | - | - | - | - | - | - | - | - | -1 343 | - | -1 343 | - | -1 370 | - |
| Övriga kortfristiga skulder | - | - | - | - | - | - | - | - | -52 | -291 | -52 | -291 | -53 | -291 |
| FINANSIELLA INSTRUMENT SOM EJ INGÅR I DEN FINANSIELLA NETTOSKULDEN |
-7 | -4 | -21 | -10 | - | - | - | - | -4 832 | -2 802 | -4 860 | -2 817 | -4 888 | -2 817 |
| Övriga aktier och andelar | - | - | - | - | - | - | 6 | 6 | - | - | 6 | 6 | - | - |
| Kundfordringar | - | - | - | - | 2 035 | 2 158 | - | - | - | - | 2 035 | 2 158 | 2 035 | 2 158 |
| Derivat (redovisade bland rörelsefordringar) |
9 | 89 | 53 | 132 | - | - | - | - | - | - | 62 | 221 | 62 | 221 |
| Leverantörsskulder | - | - | - | - | - | - | - | - | -2 119 | -2 609 | -2 119 | -2 609 | -2 119 | -2 609 |
| Derivat (redovisade bland rörelseskulder) |
-7 | -8 | -134 | -131 | - | - | - | - | - | - | -141 | -139 | -141 | -139 |
| FINANSIELLA INSTRUMENT TOTALT |
- | 82 | -155 | -51 | 4 594 | 5 465 | 6 | 6 -10 001 -10 028 | -5 556 | -4 527 | -4 633 | -4 598 |
POSTER
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Råvaror och förnödenheter | 922 | 943 | 653 | 685 |
| Timmer och massaved | 325 | 364 | 303 | 332 |
| Färdiga varor och produkter i arbete | 1 227 | 1 268 | 982 | 1 022 |
| Avverkningsrätter | 590 | 851 | 546 | 817 |
| Elcertifikat och utsläppsrätter | 157 | 130 | 146 | 105 |
| Totalt | 3 221 | 3 556 | 2 630 | 2 961 |
Under året har nedskrivningar av varulager påverkat resultatet negativt och uppgår för koncernen till -79 (26) Mkr och för moderbolaget till -84 (31) Mkr.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Kundfordringar | ||||
| Koncernföretag | - | - | 91 | 116 |
| Intresseföretag | 36 | 31 | 33 | 31 |
| Övriga | 2 253 | 2 335 | 1 911 | 2 010 |
| Summa kundfordringar | 2 290 | 2 366 | 2 035 | 2 158 |
| Kortfristiga fordringar | ||||
| Koncernföretag | - | - | - | - |
| Intresseföretag | 35 | 25 | 5 | 1 |
| Övriga | 199 | 295 | 141 | 220 |
| Derivat | 61 | 241 | 62 | 221 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
124 | 133 | 102 | 85 |
| Summa övriga rörelsefordringar | 419 | 694 | 311 | 528 |
| Totala rörelsefordringar | 2 709 | 3 060 | 2 346 | 2 686 |
Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas bli inbetalt utifrån en individuell bedömning av respektive kund. Koncernens kundfordringar är främst mot europeiska kunder. Kundfordringarna i utländsk valuta har värderats till balansdagskurs. Avsättning för befarade kreditförluster på kundfordringar uppgick per 2012-12-31 till 34 (25) Mkr och har nettoredovisats med kundfordringar. Avsättningen har under året förändrats 1 (3) Mkr till följd av konstaterade kreditförluster samt 10 (6) Mkr till följd av förändring av avsättning för befarade kreditförluster.
Marknadsvärden på derivat avser säkringar av framtida kassaflöden.
Kundkreditrisk gentemot koncernens kunder hanteras av respektive affärsområde och beskrivs i förvaltningsberättelsen sid. 31.
| 2012-12-31 | |||
|---|---|---|---|
| AKTIEKAPITAL | ANTAL | KVOTVÄRDE | MKR |
| Registrerat aktiekapital | |||
| Serie A | 22 623 234 | 50 | 1 131,2 |
| Serie B | 62 132 928 | 50 | 3 106,6 |
| Totalt antal aktier | 84 756 162 | 4 237,8 | |
| Återköpta B-aktier | -760 000 | ||
| Totalt antal utestående aktier |
83 996 162 | ||
| Utfärdade köpoptioner, B-aktier |
758 300 |
| 2011-12-31 | |||
|---|---|---|---|
| AKTIEKAPITAL | ANTAL | KVOTVÄRDE | MKR |
| Registrerat aktiekapital | |||
| Serie A | 22 623 234 | 50 | 1 131,2 |
| Serie B | 62 132 928 | 50 | 3 106,6 |
| Totalt antal aktier | 84 756 162 | 4 237,8 | |
| Återköpta B-aktier | -760 000 | ||
| Totalt antal utestående aktier |
83 996 162 | ||
| Utfärdade köpoptioner, B-aktier |
758 300 |
Bolagets aktiekapital utgörs av aktier utgivna i två serier, serie A med 10 röster per aktie och serie B med 1 röst per aktie. I övrigt finns inga restriktioner mellan aktieslagen.
Per den 31 december 2012, uppgick koncernens innehav av egna aktier till 760 000 (760 000). Inga avyttringar av egna aktier har skett under året.
Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde enligt ÅRL 4 kap 14a§ har påverkat moderbolagets egna kapital med -155 (31) Mkr. I koncernen har värdering av derivat och andra finansiella instrument påverkat det egna kapitalet med -36 (159) Mkr.
Holmens lönsamhetsmål är att avkastningen uthålligt ska överstiga marknadsmässig kapitalkostnad. Ordinarie utdelning grundas på en sammanvägning av koncernens lönsamhetssituation, framtida investeringsplaner och finansiella ställning. Målet är att ha en stark finansiell ställning med en skuldsättningsgrad för koncernen i intervallet 0,3–0,8.
Styrelsen föreslår årsstämman den 10 april 2013 att besluta om utdelning om 9 kronor per aktie. Den föreslagna utdelningen uppgår till sammanlagt 756 Mkr. Föregående år lämnades en utdelning om 8 kronor per aktie (672 Mkr).
Skuldsättningsgraden uppgick till 0,32 (0,32).
Varken moderbolaget eller något av dotterbolagen står under externa kapitalkrav, med undantag från Holmen Försäkring AB som följer Finansinspektionens föreskrifter med krav på förhållande mellan eget kapital och risk. För ytterligare redogörelse över koncernens kapital- och riskhantering, se förvaltningsberättelsen sid. 28–31.
Holmen har förmånsbaserade tjänstepensionsplaner för tjänstemän i Sverige (ITP-plan) och för merparten av de anställda i England. Dessa planer tillhandahåller förmåner beräknade utifrån slutlön och tjänstetid. Planen i England är sedan 2004 stängd för nyinträde. Nyanställda erbjuds från och med denna tidpunkt en premiebestämd pensionsplan. Tjänstepension för arbetare i Sverige är avgiftsbestämd. Åtagandena från pensionsplanerna i England ligger i så kallade "trusts". Förmånsbestämda åtaganden utöver ITP-planen för koncernledningen i Sverige tryggas via stiftelse. Dessa åtaganden redovisas i koncernen som förmånsbestämda planer enligt IAS 19. Merparten av de förmånsbestämda pensionsåtagandena för tjänstemän i Sverige tryggas genom försäkring i Alecta. Då Alecta inte kan tillhandahålla tillräckliga uppgifter för att redovisa ITP-planen som förmånsbestämd redovisas den i enlighet med UFR 6 som avgiftsbestämd. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgick till 35 (33) Mkr, varav 33 (32) Mkr avser ålderspension och familjepension, och ingår i resultatposten personalkostnader. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2012 uppgick Alectas kollektiva konsolideringsnivå till 129 (113) procent.
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
|---|---|---|---|---|
| PENSIONSKOSTNAD | ||||
| Förmånsbestämda planer | ||||
| Personalkostnad | -21 | -18 | -1 | 3 |
| Finansiella intäkter | - | - | - | - |
| Finansiella kostnader | -15 | -8 | 0 | 0 |
| Summa förmånsbestämda planer i resultaträkningen |
-36 | -25 | -1 | 3 |
| Avgiftsbestämda planer | ||||
| Personalkostnad | -150 | -132 | -139 | -122 |
| Summa redovisat i resultaträkningen |
-185 | -157 | -141 | -119 |
Årets aktuariella omvärdering för koncernen uppgick till -16 (-184) Mkr, inklusive tillhörande löneskattekostnad -1 (-1) Mkr, och har redovisats i övrigt totalresultat.
I sammanställningarna nedan specificeras förändringen av den förmånsbestämda förpliktelsen samt förändringen av förvaltningstillgångarna. Drygt 90 procent av åtagandena avser pensionsplanerna i England.
KONCERNEN MODERBOLAGET
KONCERNEN MODERBOLAGET
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
|---|---|---|---|---|
| FÖRPLIKTELSE | ||||
| Förpliktelse per den 1 januari | -1 843 | -1 650 | -181 | -206 |
| Kostnad för tjänstgöring aktuell period | -21 | -18 | -11 | 4 |
| Räntekostnader | -82 | -82 | 0 | 0 |
| Aktuariella vinster och förluster | -107 | -137 | - | - |
| Inbetalningar från anställda | -5 | -5 | - | - |
| Utbetalda pensioner | 100 | 101 | 37 | 41 |
| Överfört från avsättningar | -38 | -20 | -38 | -20 |
| Regleringar | 0 | 0 | - | - |
| Valutakursdifferenser | 32 | -33 | - | - |
| Förpliktelse per den 31 december | -1 963 | -1 843 | -193 | -181 |
Av koncernens totala förpliktelser avser 68 (57) Mkr sådana som ej är fonderade medan resten är helt eller delvis fonderade förpliktelser. Av moderbolagets förpliktelser
var 60 (51) Mkr tryggade enligt tryggandelagen.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR | ||||
| Tillgångarnas verkliga värde den 1 januari |
1 485 | 1 438 | 131 | 138 |
| Förväntad avkastning | 67 | 75 | - | - |
| Aktuariella vinster och förluster | 91 | -46 | - | - |
| Verklig avkastning (moderbolaget) | - | - | 9 | -1 |
| Inbetalningar från arbetsgivaren | 59 | 54 | - | - |
| Inbetalningar från anställda | 5 | 5 | - | - |
| Utbetalda pensioner | -72 | -66 | -7 | -7 |
| Valutakursdifferenser | -28 | 27 | - | - |
| Tillgångarnas verkliga värde den 31 december |
1 608 | 1 485 | 133 | 131 |
| Avsättning för pensioner, netto | -355 | -358 | -60 | -51 |
Förvaltningstillgångarna fördelar sig enligt nedan:
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR | ||||
| Aktier | 786 | 688 | 53 | 46 |
| Obligationer | 806 | 770 | 80 | 84 |
| Korta räntebärande placeringar | 16 | 27 | 0 | 1 |
| 1 608 | 1 485 | 133 | 131 |
I förvaltningstillgångarna ingår inga finansiella instrument utgivna av koncernbolag och inga tillgångar som används av koncernen.
| 2012 31 DEC |
2011 31 DEC |
|
|---|---|---|
| VÄSENTLIGA AKTUARIELLA ANTAGANDEN, KONCERNEN (VIKTADE GENOMSNITT), % |
||
| Diskonteringsränta | 4,2 | 4,6 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 4,2 | 4,6 |
| Framtida löneökning | 3,6 | 3,7 |
| Framtida inflation | 2,8 | 2,9 |
Den förväntade avkastningen på räntebärande värdepapper har beräknats utifrån förstklassiga långfristiga obligationer och för aktier har ett tillägg gjorts avseende en riskpremie.
Diskonteringsräntan för pensionsförpliktelserna har fastställts utifrån förstklassiga företagsobligationer. Vid beräkning av pensionsåtagandets storlek för moderbolaget har diskonteringsränta om 3,5 (3,6) procent och lönenivån per balansdagen använts.
| 2012 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | ||
|---|---|---|---|---|---|
| HISTORIK, KONCERNEN | |||||
| Nuvärde av förpliktelsen | -1 963 -1 843 | -1 650 -1 706 -1 553 | |||
| Verkligt värde av förvaltningstillgångar |
1 608 | 1 485 | 1 438 | 1 385 | 1 199 |
| Netto | -355 | -358 | -213 | -320 | -354 |
| Erfarenhetsbaserade justeringar | |||||
| Förmånsbestämda förpliktelser | 45 | -13 | 29 | -11 | -3 |
| Förvaltningstillgångar | 91 | -46 | 118 | 131 | -237 |
| Aktuariella omvärderingar | |||||
| Ingående balans | -200 | -16 | -113 | -128 | 41 |
| Årets förändring | -16 | -184 | 97 | 15 | -169 |
| Utgående balans | -216 | -200 | -16 | -113 | -128 |
Under 2013 förväntas koncernens inbetalningar till de fonderade förmånsbestämda planerna uppgå till 56 Mkr.
| AVSÄTTNING FÖR SKATTER | ANDRA AVSÄTTNINGAR | TOTALT | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| KONCERNEN | ||||||
| Redovisat värde vid periodens ingång | 65 | 46 | 564 | 683 | 629 | 729 |
| Avsättningar som gjorts under perioden | 21 | 20 | 75 | 92 | 97 | 111 |
| Belopp som tagits i anspråk under perioden | 0 | -1 | -159 | -210 | -159 | -211 |
| Omräkningsdifferenser | 0 | - | -1 | 0 | -1 | 0 |
| Redovisat värde vid periodens utgång | 86 | 65 | 479 | 564 | 566 | 629 |
| Varav total långfristig del av avsättningarna | 86 | 65 | 411 | 408 | 497 | 473 |
| Varav total kortfristig del av avsättningarna | 0 | 0 | 68 | 157 | 68 | 157 |
| MODERBOLAGET | ||||||
| Redovisat värde vid periodens ingång | 45 | 45 | 653 | 695 | 698 | 740 |
| Avsättningar som gjorts under perioden | 0 | - | 178 | 176 | 178 | 176 |
| Belopp som tagits i anspråk under perioden | 0 | - | -205 | -218 | -205 | -218 |
| Redovisat värde vid periodens utgång | 45 | 45 | 626 | 653 | 671 | 698 |
| Varav total långfristig del av avsättningarna | 45 | 45 | 457 | 450 | 502 | 495 |
| Varav total kortfristig del av avsättningarna | 0 | - | 170 | 203 | 170 | 203 |
Holmen har ett stort skattemål som inte är avslutat, vilket berör Holmens dotterbolag MoDo Capital. Kammarrätten har under 2012 avkunnat dom i målet vilken innebar att länsrättens dom fastställdes och att Modo Capital nekades värdeminskningsavdrag för taxeringen 1997. Holmen har överklagat domen till Högsta förvaltningsdomstolen. Holmen betalade 2010 in det tvistiga beloppet 611 Mkr till Skatteverket.
Andra avsättningar avser främst förpliktelser att återställa miljö samt personal- och
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | ||
| Leverantörsskulder | |||||
| Koncernföretag | - | - | 330 | 482 | |
| Intresseföretag | 68 | 41 | - | 0 | |
| Övriga | 2 177 | 2 614 | 1 790 | 2 127 | |
| Summa leverantörsskulder | 2 245 | 2 655 | 2 119 | 2 609 | |
| Kortfristiga skulder | |||||
| Koncernföretag | - | - | 0 | 0 | |
| Intresseföretag | 24 | 8 | 23 | - | |
| Övriga | 172 | 283 | 144 | 229 | |
| Derivat | 21 | 31 | 141 | 139 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
732 | 693 | 504 | 476 | |
| Summa övriga rörelseskulder | 950 | 1 016 | 812 | 844 | |
| Totala rörelseskulder | 3 194 | 3 671 | 2 931 | 3 453 |
Samtliga leverantörsskulder förfaller inom ett år.
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter i moderbolaget består främst av personalkostnader 217 (208) Mkr, inlevererat men ej fakturerat 87 (50) Mkr samt rabatter 46 (41) Mkr.
Marknadsvärden på derivat avser i allt väsenligt säkringar av framtida kassaflöden. Se not 13.
omstruktureringskostnader. I moderbolaget ingår även avsättning för framtida åtgärder för återbeskogning efter gjorda slutavverkningar (184 Mkr), vilket normalt utförs inom tre år efter avverkning.
Under 2012 har nya avsättningar framförallt gjorts för omstruktureringar inom Holmen Paper. Vid utgången av 2012 fanns cirka 65 Mkr i avsättningar för att täcka kostnader för omstruktureringar. Dessa förväntas i huvudsak att utbetalas under 2013.
Leasingavgifterna uppgick under 2012 till 26 (25) Mkr för koncernen och till 8 (6) Mkr för moderbolaget. Koncernens leasingavtal avser främst truckar och bilar. Under räkenskapsåret 2012 ingicks inte några leasingavtal av betydelse för verksamheten. Ingen vidareuthyrning har skett.
Framtida leasingavgifter fördelar sig enligt följande:
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2014 –2018 |
2019– | 2013 | 2014 –2018 |
2019– | |
| Framtida leasingavgifter |
22 | 22 | - | 7 | 5 | - |
| Nuvärdet av framtida leasingavgifter |
22 | 21 | - | 7 | 5 | - |
Avtalen har en återstående löptid mellan 1 och 6 år. Koncernens framtida leasingavgifter för befintliga leasingavtal uppgick vid utgången av föregående år till 49 Mkr. För moderbolaget var motsvarande belopp 8 Mkr.
Utöver leasingavtal har Holmen tidsbefraktningsavtal avseende fyra fartyg, vilka används för transport av företagets produkter. Avtalen för fartygen är ingångna under 2006 och 2010 och har en återstående löptid om 1 till 4 år.
| STÄLLT SÄKERHETSVÄRDE | ||||
|---|---|---|---|---|
| FASTIGHETS INTECKNINGAR |
ÖVRIGA SÄKERHETER |
TOTALT STÄLLD SÄKERHET |
TOTALT STÄLLD SÄKERHET |
|
| 2012 | 2011 | |||
| KONCERNEN | ||||
| För egna skulder | ||||
| Finansiella skulder |
6 | - | 6 | 6 |
| Summa | 6 | - | 6 | 6 |
| MODERBOLAGET | ||||
| För egna skulder | ||||
| Finansiella skulder |
6 | - | 6 | 6 |
| Summa | 6 | - | 6 | 6 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2012 2011 |
2012 | 2011 | |||
| EVENTUALFÖRPLIKTELSER | |||||
| Borgen till förmån för koncernföretag | - | - | 32 | 49 | |
| Övriga eventualförpliktelser | 100 | 118 | 45 | 46 | |
| Summa | 100 | 118 | 77 | 95 |
Med stöd av Miljöbalkens bestämmelser aktualiserar de svenska miljömyndigheterna frågor om markundersökningar och efterbehandling vid nedlagda verksamheter. Ansvaret för efterbehandling avgörs i det enskilda fallet ofta med hjälp av skälighetsbedömning. Holmen har miljörelaterade eventualförpliktelser som idag inte kan kvantifieras men som i framtiden kan komma att innebära kostnader.
Av moderbolagets nettoomsättning 15 895 (15 914) Mkr avser 0,6 (0,6) procent leveranser till koncernföretag. Moderbolagets inköp från koncernföretag uppgick till 1 692 (1 905) Mkr.
Mellan moderbolaget och svenska dotterföretag finns betydande finansiella skulder och fordringar som löper utan ränta.
Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotterföretag, se not 23.
Enligt avtal har Holmen Paper AB förbundit sig att löpande köpa produkter från Holmen Paper Madrid SL till ett pris baserat på produktionskostnad och kapitalbindning för vidare försäljning till slutkund. Syftet är att optimera verksamheten inom tidningspapper. Holmen Paper AB:s köp från Holmen Paper Madrid SL uppgick under 2012 till 1 471 (1 630) Mkr. Då Holmen Paper AB agerar i kommission för Holmen AB redovisas dessa affärer i Holmen AB.
L E Lundbergföretagen AB är en stor aktieägare i Holmen (se sid. 53). Holmen hyr kontorslokaler för 10 (7) Mkr av Fastighets AB L E Lundberg, som är ett koncernföretag till L E Lundbergföretagen AB. Fredrik Lundberg, som är VD och huvudägare i L E Lundbergföretagen, erhöll 2012 ett arvode som styrelseordförande i Holmen om 600 000 kronor.
Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor. Ägarandel i intresseföretag som producerar vatten- och vindkraft ger koncernen rätt att köpa producerad elkraft till självkostnad i förhållande till ägardel, vilket innebär att endast ett begränsat resultat uppstår i intresseföretaget. Inköpt elkraft säljs externt till marknadspris och resultatet redovisas i koncernen inom affärsområdet Holmen Energi.
I Spanien köps energi och returpapper från intresseföretag.
| TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| FÖRSÄLJNING AV VAROR TILL NÄRSTÅENDE |
FRÅN NÄRSTÅENDE | INKÖP AV VAROR | ÖVRIGT (T EX RÄNTA, SKULD TILL UTDELNING) NÄRSTÅENDE |
FORDRAN PÅ NÄRSTÅENDE |
||||||
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| KONCERNEN | ||||||||||
| Intresseföretag | 250 | 203 | 332 | 256 | 1 | 1 | 87 | 68 | 115 | 142 |
| MODERBOLAGET | ||||||||||
| Dotterföretag | 89 | 102 | 1 692 | 1 905 | 255 | 6 | 1 827 | 1 951 | 2 393 | 3 351 |
| Intresseföretag | 250 | 203 | 212 | 32 | 1 | 1 | 18 | 19 | 71 | 69 |
För ersättningar till styrelseledamöter, se not 4.
| MODERBOLAGET | ||
|---|---|---|
| 2012 | 2011 | |
| ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSVÄRDEN | ||
| Redovisat värde vid årets ingång | 16 672 | 16 674 |
| Inköp | 0 | - |
| Ägartillskott | 10 | - |
| Försäljningar | -1 | -1 |
| Utgående balans 31 december | 16 682 | 16 672 |
| ACKUMULERADE UPPSKRIVNINGAR | ||
| Redovisat värde vid årets ingång | 2 299 | 2 299 |
| Utgående balans 31 december | 2 299 | 2 299 |
| ACKUMULERADE NEDSKRIVNINGAR | ||
| Redovisat värde vid årets ingång | 4 658 | 4 658 |
| Årets nedskrivning | 1 373 | - |
| Utgående balans 31 december | 6 030 | 4 658 |
| Redovisat värde vid årets utgång | 12 951 | 14 314 |
Moderbolagets nedskrivningar av andelar i koncernföretag redovisas i resultaträkningen på raden Resultat från andelar i koncernföretag och avser för 2012 huvudsakligen innehav i den spanska verksamheten. Under året har Holmens Bruk AB fusionerats in i Holmen Vattenkraft AB som sedan har namnändrats till Holmens Bruk AB. Likvidationer har genomförts i Japan. Dessa åtgärder har genomförts med syfte att förenkla bolagsstrukturen. Resultat från likvidationer av koncernföretag redovisas på raden Försäljningar (-1 Mkr).
| ORG NR | SÄTE | ANTAL ANDELAR |
ANDEL % * | BOKFÖRT VÄRDE, TKR |
ANDEL % * | BOKFÖRT VÄRDE, TKR |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | ||||||
| Holmen Paper AB | 556005-6383 | Norrköping | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 |
| Iggesund Paperboard AB | 556088-5294 | Hudiksvall | 1 000 | 100 | 100 | 100 | 100 |
| Holmen Timber AB | 556099-0672 | Hudiksvall | 1 000 | 100 | 100 | 100 | 100 |
| Holmen Skog AB | 556220-0658 | Örnsköldsvik | 1 000 | 100 | 83 | 100 | 83 |
| Holmen Energi AB | 556524-8456 | Örnsköldsvik | 1 000 | 100 | 100 | 100 | 100 |
| Holmens Bruk AB | 556537-4286 | Stockholm | 1 000 | 100 | 8 867 852 | 100 | 100 |
| Holmens Bruk AB | 556002-0264 | Norrköping | - | - | - | 100 | 8 867 752 |
| Holmen Försäkring AB | 516406-0062 | Stockholm | 10 000 | 100 | 45 304 | 100 | 45 304 |
| MoDo Capital AB | 556499-1668 | Stockholm | 1 000 | 100 | 71 552 | 100 | 71 552 |
| Holmen Energi Elnät AB | 556878-3905 | Örnsköldsvik | 500 | 100 | 50 | - | - |
| Varsvik AB | 556914-9833 | Umeå | 500 | 100 | 10 050 | - | - |
| Övriga svenska koncernföretag | 874 | 874 | |||||
| Totalt svenska innehav | 8 996 165 | 8 986 065 | |||||
| Holmen S.A.S., Frankrike | Paris | 40 000 | 100 | 5 192 | 100 | 5 192 | |
| Holmen UK Ltd, Storbritannien | Workington | 1 197 100 | 100 | 1 518 959 | 100 | 1 518 959 | |
| Holmen Paper UK Ltd ** | London | - | 100 | - | 100 | - | |
| Iggesund Paperboard (Workington) Ltd ** | Workington | - | 100 | - | 100 | - | |
| Holmen GmbH, Tyskland | Hamburg | - | 100 | 655 | 100 | 655 | |
| Holmen Suecia Holding S.L., Spanien | Madrid | 9 448 557 | 100 | 2 377 265 | 100 | 3 577 265 | |
| Holmen Paper Madrid S.L. ** | Madrid | - | 100 | - | 100 | - | |
| Cartón y Papel Reciclado S.A. (Carpa), Spanien ** | Madrid | - | 100 | - | 100 | - | |
| Iggesund Paperboard Asia Pte Ltd, Singapore | Singapore | 800 000 | 100 | 4 273 | 100 | 4 273 | |
| Holmen B.V., Holland | Amsterdam | 35 | 100 | 35 214 | 100 | 207 733 | |
| AS Holmen Mets, Estland | Tallinn | 500 | 100 | - | 100 | - | |
| Övriga utländska koncernföretag | 13 144 | 13 672 | |||||
| Totalt utländska innehav | 3 954 703 | 5 327 749 | |||||
| Totalt | 12 950 867 | 14 313 814 |
* Ägarandel överensstämmer med andel av rösterna för totalt antal aktier. ** Indirekta innehav.
| MODERBOLAGET | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| BOKSLUTS 2012-12-31 DISP. 2011-12-31 |
|||||
| ACKUMULERADE AVSKRIVNINGAR UTÖVER PLAN |
|||||
| Immateriella anläggningstillgångar |
3 | 0 | 4 | ||
| Materiella anläggnings tillgångar |
1 | -4 | 6 | ||
| Totalt | 5 | -5 | 9 | ||
| PERIODISERINGS FONDER |
|||||
| Taxering 2007 | - | -490 | 490 | ||
| Taxering 2008 | 570 | - | 570 | ||
| Taxering 2009 | 53 | - | 53 | ||
| Taxering 2010 | 707 | - | 707 | ||
| Taxering 2011 | 170 | - | 170 | ||
| Taxering 2012 | 560 | - | 560 | ||
| 2 060 | -490 | 2 550 | |||
| Totalt | 2 064 | -495 | 2 559 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2012 2011 |
2012 | 2011 | |||
| BETALDA RÄNTOR OCH ERHÅLLEN UTDELNING |
|||||
| Erhållen utdelning | - | - | 261 | 14 | |
| Erhållen ränta | 4 | 5 | 3 | 4 | |
| Betald ränta | -228 -217 |
-221 | -222 | ||
| Totalt | -224 | -212 | 43 | -201 |
Förändring av kortfristiga skulder avser till största delen upplåning under koncernens certifikatsprogram. Under koncernens certifikatprogram lånades det 2012 kortfristigt sammanlagt 7 729 (6 948) Mkr uppdelat på flera olika lån, och återbetalades 6 623 (6 640) Mkr. För sammansättning av likvida medel, se not 13.
Upprättande av finansiella rapporter kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar som påverkar de redovisade beloppen. De bedömningar och uppskattningar som enligt företagsledningen är väsentliga för redovisade belopp i årsredovisningen och där det finns en betydande risk att framtida händelser och ny information kan förändra dessa bedömningar och uppskattningar inkluderar främst:
Holmens bedömning är att det saknas relevanta marknadspriser som kan användas för att värdera skogsinnehav av Holmens storlek. Värderingen görs därför genom att beräkna nuvärdet av framtida förväntade kassaflöden från den växande skogen. De mest väsentliga uppskattningar som görs vid värderingen är hur mycket avverkningen kan ökas i framtiden, hur priserna på massaved och timmer kommer att utvecklas, hur stor kostnadsinflationen kommer att bli samt vilken diskonteringsränta som används. I not 11 redogörs för känsligheten i värdering av förändringar av dessa uppskattningar. Per 2012-12-31 uppgick det redovisade värdet av biologiska tillgångar till 16 227 Mkr och den tillhörande uppskjutna skatteskulden till 3 587 Mkr, netto 12 640 Mkr.
Holmen har en stor skattetvist som inte är avslutad, vilken berör Holmens dotterbolag MoDo Capital. Kammarrätten fastställde under 2012 Länsrättens dom till bolagets nackdel. Holmen har överklagat domen till Högsta förvaltningsdomstolen. Se not 18.
Vid årsskiftet fanns skattemässiga underskottsavdrag och temporära skillnader motsvarande cirka 800 Mkr i skatt som inte redovisats i koncernen utifrån bedömningsgrunden att utnyttjandet måste vara troligt. Se not 7.
Koncernens avsättning för pensioner uppgår till 355 Mkr baserat på förmånsbaserade pensionsförpliktelser värderade till 1 963 Mkr och förvaltningstillgångar avsatta för att täcka dessa om 1 608 Mkr. Värdet av pensionsförpliktelser beräknas utifrån antaganden om diskonteringsränta, inflation, framtida löneökningar och demografiska faktorer. Dessa antaganden uppdateras normalt årsvis vilket påverkar den redovisade pensionsskuldens storlek och eget kapital. Tillsammans med antagande om förväntad avkastning på förvaltningstillgångar påverkar dessa antaganden det kommande årets redovisade pensionskostnad. Se not 17.
Avsättningar för kostnader för miljörelaterade insatser som sammanhänger med tidigare verksamhet har gjorts utifrån bedömningar över framtida återställandekostnad. Därutöver bedöms det finnas ett ansvar för miljörelaterade insatser som idag inte kan kvantifieras men som i framtiden kan komma att innebära kostnader. Se not 21.
Anpassning av verksamheten inom Holmen Paper pågår. Vid utgången av 2012 hade cirka 65 Mkr avsatts för att täcka kostnader för omstruktureringar. Några ytterligare större förändringar finns inte aviserade men om förutsättningarna skulle ändras kan behov av ytterligare avsättningar aktualiseras.
Under 2012 har nedskrivningar av anläggningstillgångar gjorts om netto 153 Mkr inom affärsområdet Holmen Paper. Nedskrivningen baseras på beräkningar av återvinningsvärdet uifrån antaganden om framtida utveckling för pris, volym och kostnader samt beräknad marknadsmässig kapitalkostnad. Förändringar av förutsättningarna kan komma att påverka det beräknade återvinningsvärdet vid kommande nedskrivningsprövningar.
| KRONOR | |
|---|---|
| Till årsstämmans förfogande står hos moderbolaget följande vinstmedel: | |
| Nettoresultat för räkenskapsåret 2012 | -994 268 663 |
| Balanserade vinstmedel | 4 508 035 249 |
| 3 513 766 586 | |
| Styrelsen föreslår att till aktieägarna utdelas 9 kronor per aktie (83 996 162 aktier) | 755 965 458 |
| samt att återstående belopp balanseras | 2 757 801 128 |
Styrelsen för Holmen AB har föreslagit att årsstämman 2013 beslutar om en utdelning om 9 kronor per aktie, totalt 756 Mkr, vilket är en ökning med 1 kr per aktie jämfört med föregående år. Förslaget följer styrelsens policy som innebär att beslut om aktieutdelning ska grundas på en sammanvägning av koncernens lönsamhetssituation, framtida investeringsplaner och finansiella ställning.
Den föreslagna utdelningen motsvarar 41 procent av 2012 års resultat för koncernen och innebär att 3,6 procent av det egna kapitalet i koncernen per 2012-12-31 delas ut.
Styrelsen har fastställt att koncernen ska ha en stark finansiell ställning med en skuldsättningsgrad, beräknad som den finansiella nettoskulden i relation till det egna kapitalet, som ligger inom intervallet 0,3-0,8. Skuldsättningsgraden uppgick per 2012-12-31 till 0,32. Den föreslagna utdelningen skulle öka skuldsättningsgraden med cirka 0,05.
Det egna kapitalet i Holmen AB uppgick per 2012-12-31 till 9 428 Mkr, varav fritt eget kapital 3 514 Mkr. Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde enligt 4 kap 14a § årsredovisningslagen har påverkat det egna kapitalet med -155 Mkr. Koncernens egna kapital uppgick per 2012-12-31 till 20 813 Mkr. I enlighet med IFRS finns ingen uppdelning av koncernens egna kapital i bundet respektive fritt.
Styrelsen bedömer att utdelning till aktieägarna med föreslaget belopp är försvarlig med hänsyn till de krav på både bolag och koncern som verksamhetens art, omfattning och
risker ställer på storleken av eget kapital och med hänsyn också till konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Den finansiella ställningen förblir fortsatt stark efter den föreslagna utdelningen och bedöms vara fullt tillräcklig för att bolaget ska ha förmåga att fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt och möjlighet att göra eventuella nödvändiga investeringar.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 22 februari 2013. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 10 april 2013.
Stockholm den 22 februari 2013
Fredrik Lundberg Lars G Josefsson Ulf Lundahl
Steewe Björklundh Hans Larsson Karin Norin
Kenneth Johansson Louise Lindh Magnus Hall Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot och
Ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot
Styrelseledamot Vice ordförande Styrelseledamot
Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Carl Bennet Carl Kempe Göran Lundin
Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har lämnats den 25 februari 2013. KPMG AB
George Pettersson Auktoriserad revisor
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Holmen Aktiebolag (publ) för år 2012. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 4–88.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Holmen Aktiebolag (publ) för år 2012.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 25 februari 2013 KPMG AB
George Pettersson Auktoriserad revisor
Holmen AB:s årsstämma 2013 hålls onsdagen den 10 april kl.15.00 i Vinterträdgården, Grand Hôtel (ingång Royal), Stockholm. Holmen AB:s årsstämma 2013 hålls onsdagen den 10 april kl.15.00 i Vinterträdgården, Grand Hôtel (ingång Royal), Stockholm.
Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska dels
Anmälan om deltagande kan göras på följande sätt:
För att få delta i stämman måste aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier tillfälligt inregistrera dessa i eget namn hos Euroclear Sweden. Sådan omregistrering måste vara verkställd senast torsdagen den 4 april 2013.
Styrelsen har föreslagit att till aktieägarna ska utdelas 9 (8) kronor per aktie. Som avstämningsdag för erhållande av utdelning har styrelsen föreslagit måndagen den 15 april 2013. Om årsstämman beslutar enligt förslaget beräknas utdelningen komma att utsändas av Euroclear Sweden torsdagen den 18 april 2013. Aktieägare ombeds underrätta sitt kontoförande institut om ändringar av namn och adress.
Holmen offentliggör för år 2013 följande ekonomiska rapporter: Delår januari–mars 24 april • Delår januari–juni 14 augusti • Delår januari–september 24 oktober • Bokslut för 2013 13 februari 2014
I samband med delårs- och bokslutsrapporterna anordnas press- och telefonkonferens på engelska. Konferensen kan även följas i direktsändning på Holmens webbplats.
Årsredovisning samt boksluts- och delårsrapporter publiceras på svenska och engelska och sänds automatiskt till de aktieägare som anmält att de så önskar. De finns även tillgängliga på Holmens webbplats www.holmen.com
Beställning av tryckt information kan ske via
Data från alla delar av koncernen samlas in, sammanställs, kvalitetssäkras och utvärderas. För såväl personal- som miljödata är nyckeltalen gängse inom industrin. Jämfört med föregående år har inga väsentliga förändringar gjorts i principerna för redovisningen.
Vid bruket i Workington övertogs vid halvårsskiftet 2012 den anläggning från vilken bruket tidigare köpte in el- och värmenergi. Energiproduktionen baseras på fossil naturgas. Detta innebär att i förhållande till 2011 ökade den interna el- och värmeproduktionen för 2012 och därmed också utsläppen till luft.
En del av datauppgifterna i denna redovisning tas fram redan i slutet av det år de beskriver och kan därför avvika något från de slutliga som rapporteras till myndigheterna. Det innebär att några av de personal- och miljödata som nu redovisas för 2011 kan ha reviderats.
Tillståndsmyndigheternas villkor för utsläpp till luft och vatten kräver kontinuerliga provtagningar enligt specificerade regler. Holmen rapporterar miljödata till tillsynsmyndigheterna månads- och årsvis. All rapportering till de svenska myndigheterna är allmänt tillgänglig genom den så kallade offentlighetsprincipen. Data från samtliga bruk rapporteras årligen till EU.
Holmen redovisar miljöskyddskostnader i enlighet med Statistiska Centralbyråns (SCB) riktlinjer.
| Personal | 20121) | 2011 | 2010 | 2009 | 20082) |
|---|---|---|---|---|---|
| ANSTÄLLDA | |||||
| Medelantal | 3 945 | 4 041 | 4 241 | 4 577 | 4 829 |
| varav kvinnor, % | 19,3 | 19,2 | 19,0 | 18,6 | 17,9 |
| varav tillfälligt anställda, % | 6,9 | 6,6 | 6,7 | 6,6 | 7,0 |
| Medelålder | 45,9 | 46,1 | 45,8 | 46,3 | 45,0 |
| SJUKFRÅNVARO, % | |||||
| Totalt | 3,4 | 3,5 | 3,5 | 3,7 | 4,3 |
| varav frånvaro längre än 60 dagar | 1,1 | 1,2 | 1,1 | 1,4 | 2,7 |
| Friskhetsindex (andel medarbetare utan någon sjukdag under året) | 48 | 48 | 47 | 47 | 44 |
| JÄMSTÄLLDHET, % | |||||
| Kvinnliga chefer av totalt antal chefer | 20,3 | 19,1 | 16,5 | 15,8 | 12,9 |
| Rekryterade kvinnor av totalt antal rekryterade | 24 | 26 | 18 | 27 | 31 |
| UTBILDNING, % | |||||
| Grundskola | 17 | 18 | 19 | 19 | 21 |
| Gymnasium | 60 | 60 | 60 | 61 | 61 |
| Högskola, minst två år | 23 | 22 | 21 | 20 | 18 |
| Rekryterade med högskoleutbildning, andel av alla nyanställda | 26 | 19 | 15 | 29 | - |
| Rekryterade kvinnor av andel högskoleutbildade | 67 | 68 | 68 | 38 | - |
| PERSONALOMSÄTTNING, % | |||||
| Personalomsättning | 8,5 | 8,9 | 9,3 | 10,7 | 9,2 |
| varav uppsagda | 2,7 | 3,5 | 3,7 | 6,5 | 1,3 |
| varav pensionering | 2,6 | 1,9 | 3,9 | 2,5 | 3,7 |
| varav eget val | 2,9 | 3,5 | 1,7 | 1,6 | 4,2 |
| Rekrytering | 3,6 | 4,4 | 3,3 | 3,5 | 6,5 |
| ARBETSOLYCKOR ANTAL/1 000 ANSTÄLLDA | |||||
| Arbetsolyckor, mer än 8 timmars frånvaro | 19,0 | 19,1 | 24,8 | 24,9 | 31,5 |
| FACKLIG SAMVERKAN, % | |||||
| Enheter med oberoende fackföreningar | 95 | 96 | 97 | 97 | 97 |
| Facklig anslutningsgrad | 72 | 71 | 70 | 75 | 76 |
| MEDARBETARUNDERSÖKNING3) | |||||
| Inblickindex | - | 642 | - | 623 | - |
| Ledarskapsindex | - | 55 | - | 58 | - |
1) Data och beräkningar baseras på 3 902 anställda. Några mindre enheter utanför Sverige med 43 anställda är inte inkluderade.
2) Vissa data saknas för 2008 på grund av införande av nytt HR-system.
3) Medarbetarundersökningen genomförs vartannat år, nästa gång 2013.
| Produktion och miljö | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|---|---|
| INTERN RÅVARUANSKAFFNING | |||||
| Avverkning i egna skogar | |||||
| Timmer och massaved, 1 000 m 3 fub |
3 085 | 2 850 | 2 856 | 2 800 | 2 601 |
| GROT (grenar och toppar), 1 000 m 3 fub |
126 | 138 | 143 | 98 | 49 |
| Elproduktion, vatten- och vindkraft, GWh | 1 353 | 1 235 | 1 149 | 1 091 | 1 128 |
| PRODUKTION, 1 000 TON | |||||
| Tidningspapper | 747 | 783 | 812 | 897 | 1 073 |
| MF Magasin, bok, telefonkatalogpapper | 772 | 729 | 685 | 606 | 598 |
| SC-papper | 139 | 135 | 135 | 137 | 149 |
| Bestruket tryckpapper | - | 27 | 80 | 75 | 212 |
| Kartong | 492 | 480 | 474 | 471 | 494 |
| Marknadsmassa | 35 | 42 | 40 | 48 | 62 |
| Trävaror, 1 000 m 3 |
651 | 560 | 285 | 291 | 279 |
| RÅVAROR, 1 000 TON | |||||
| Virke, milj m fub1) 3 |
5,19 | 4,94 | 4,44 | 4,49 | 4,79 |
| Returfiber | 630 | 683 | 790 | 813 | 999 |
| Inköpt massa | 108 | 118 | 118 | 128 | 166 |
| Värmeenergi, GWh | 5 758 | 5 602 | 5 839 | 5 634 | 6 181 |
| Elenergi, GWh | 4 603 | 4 588 | 4 625 | 4 681 | 5 156 |
| Vattenanvändning, milj m 3 |
77 | 82 | 82 | 84 | 93 |
| Processavloppsvatten, kyl- och tätningsvatten 2), milj m 3 |
74 | 80 | 55 | 57 | 64 |
| Plastgranulat/folieringsmaterial | 2,3 | 2,1 | 2,3 | 2,4 | 2,4 |
| Kemikalier 3) | 145 | 1404) | 153 | 125 | 155 |
| Fyllmedel, pigment | 175 | 177 | 204 | 195 | 265 |
| VÄRMEENERGI, GWh | |||||
| Produktion vid bruk från returlutar, bark och vedrester | 2 805 | 2 874 | 2 942 | 2 916 | 2 959 |
| Återvunnet i TMP-processen 5) | 1 171 | 1 201 | 1 152 | 1 093 | 952 |
| Inköpt, naturgas och olja 6,7) | 1 783 | 1 527 | 1 744 | 1 625 | 2 270 |
| ELENERGI, GWh | |||||
| Egen vattenkraft | 1 343 | 1 230 | 1 145 | 1 090 | 1 128 |
| Egen vindkraft | 10 | 5 | 4 | 1 | – |
| Produktion vid bruk | 563 | 440 | 481 | 384 | 485 |
| Inköpt 6,7) | 2 687 | 2 913 | 2 995 | 3 207 | 3 543 |
| UTSLÄPP TILL LUFT, TON | |||||
| Svaveldioxid (räknat som svavel, S) | 116 | 132 | 176 | 199 | 235 |
| Kväveoxider 8) | 1 664 | 1 468 | 1 465 | 1 608 | 1 697 |
| Stoft | 84 | 120 | 98 | 91 | 131 |
| Koldioxid, 1 000 ton | |||||
| -Fossil8) | 330 | 259 | 302 | 251 | 399 |
| -Biogen | 1 064 | 1 073 | 1 082 | 988 | 1 062 |
| UTSLÄPP TILL VATTEN, TON | |||||
| COD (organisk substans), 1 000 ton | 18,9 | 19,8 | 19,2 | 19,9 | 25,2 |
| Suspenderande ämnen, 1 000 ton | 3,2 | 3,7 | 3,5 | 3,7 | 5,4 |
| AOX (klorerad organisk substans) | 47,7 | 54,3 | 53,6 | 54,3 | 66,3 |
| Kväve | 242 | 250 | 243 | 269 | 374 |
| Fosfor | 15,7 | 15,7 | 14,7 | 19,4 | 27,3 |
| AVFALL OCH BIPRODUKTER, 1 000 TON | |||||
| Farligt 9) | 1,2 | 0,8 | 0,7 | 1,4 | 1,6 |
| Deponerat (vått) | 16 | 18 | 24 | 23 | 35 |
| Nyttiggjort eller återvunnet 10) | 380 | 398 | 432 | 435 | 496 |
| Energiproduktion, internt/externt | 865 | 7474) | 553 | 513 | 763 |
| LEVERANSER | |||||
| Värmeenergi, GWh | 202 | 182 | 123 | 115 | 107 |
| Tallolja, 1 000 ton 11) | 12,3 | 8,4 | 4,4 | 4,0 | 5,5 |
| Elenergi | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|---|---|
| ANDEL AV HOLMENS TOTALA ANVÄNDNING, % |
|||||
| Egen vattenkraft/vindkraft | 30 | 27 | 25 | 23 | 22 |
| Elproduktion vid bruk | 12 | 10 | 10 | 8 | 9 |
| Inköpt elenergi | 58 | 63 | 65 | 69 | 69 |
| Värmeenergi | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 |
| ANDEL AV HOLMENS TOTALA ANVÄNDNING, % |
|||||
| Biobränsle | 49 | 51 | 50 | 52 | 48 |
| Återvunnen värmeenergi | 20 | 21 | 20 | 19 | 15 |
| Naturgas | 18 | 12 | 15 | 13 | 15 |
| Olja, gasol | 9 | 8 | 8 | 6 | 12 |
| Inköpt värmeenergi | 4 | 8 | 7 | 10 | 10 |
| Miljöskydd | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 |
| KOSTNADER/INTÄKTER, MKR |
| KOSTNADER/INTÄKTER, MKR | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Investeringar (behandlande och förebyggande) | 601) | 91 | 50 | 129 | 128 |
| El- och värmebesparande investeringar | 5762) | 211 | 52 | 34 | 396 |
| Miljöskatter och avgifter | 223) | 23 | 35 | 35 | 60 |
| Interna och externa miljökostnader 4) | 196 | 202 | 188 | 197 | 224 |
| Skogsbrukets miljökostnader 5) | 93 | 90 | 70 | 60 | 60 |
| Utsläppsrätter – intäkter | 20 | 40 | 26 | 24 | 18 |
| Elcertifikat – intäkter | 54 | 31 | 56 | 71 | 72 |
1) Huvuddelen av angivet belopp utgörs av installation av ny utrustning för slamhantering vid Hallsta Pappersbruk. Kostnader för reningsutrustning för svaggaser vid Iggesunds Bruk utgör en annan betydande del av angivet belopp.
2) Huvuddelen av angivet belopp utgörs av miljörelaterade delar för den nya biobränslepannan vid bruket i Workington. Miljörelaterade kostnader för den nya sodapannan vid Iggesunds Bruk utgör också en betydande del.
3) I angivet belopp ingår kostnader för avfallshantering, energiskatt som finns i Sverige på användningen av fossila bränslen, svavelskatt, kväveoxidavgift och tillsynsavgifter.
Holmen äger helt eller delvis 21 vattenkraftverk. Den elenergi som köps in är i Sverige huvudsakligen producerad med hjälp av vattenkraft och kärnkraft.
Vid Iggesunds Bruk genereras stora mängder värmeenergi genom att bränna vedhaltiga lutar. Betydande mängder genereras också genom att elda bark. Vid pappersbruken i Hallsta och Braviken återvinns värmeenergi från tillverkningen av TMP. Vid bruken i Workington och Madrid används naturgas.
1) För koncernen är virkesförbrukningen beräknad netto med hänsyn till interna leveranser av flis från sågverken till de närliggande bruken.
2) Processavloppsvatten 57 miljoner m3 . Kyl- och tätningsvatten 17 miljoner m3 . Ny uppgift från och med 2011.
| MKR | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| RESULTATRÄKNING | ||||||||||
| Nettoomsättning | 17 852 | 18 656 | 17 581 | 18 071 | 19 334 | 19 159 | 18 592 | 16 319 | 15 653 | 15 816 |
| Rörelsens kostnader | -15 224 | -15 501 | -15 077 | -15 191 | -16 614 | -15 637 | -15 069 | -13 287 | -12 631 | -12 306 |
| Andel i intresseföretags resultat | 47 | 84 | 28 | 45 | 50 | 12 | 11 | 20 | 25 | -6 |
| Avskrivningar enligt plan | -1 313 | -1 260 | -1 251 | -1 320 | -1 343 | -1 337 | -1 346 | -1 167 | -1 156 | -1 166 |
| Värdeförändring skog | 350 | - | 52 | 16 | -16 | 89 | 115 | 82 | 61 | - |
| Jämförelsestörande poster* | -193 | 3 593 | 264 | - | -361 | 557 | - | - | - | - |
| Rörelseresultat | 1 520 | 5 573 | 1 596 | 1 620 | 1 051 | 2 843 | 2 303 | 1 967 | 1 952 | 2 338 |
| Finansnetto | -227 | -244 | -208 | -255 | -311 | -261 | -247 | -233 | -206 | -212 |
| Resultat före skatt | 1 294 | 5 328 | 1 388 | 1 366 | 740 | 2 582 | 2 056 | 1 734 | 1 746 | 2 126 |
| Skatt | 559 | -1 374 | -684 | -360 | -98 | -1 077 | -597 | -478 | -471 | -675 |
| Årets resultat | 1 853 | 3 955 | 704 | 1 006 | 642 | 1 505 | 1 459 | 1 256 | 1 275 | 1 451 |
| Resultat per aktie, efter utspädning, kr | 22,1 | 47,1 | 8,4 | 12,0 | 7,6 | 17,8 | 17,2 | 14,8 | 15,1 | 17,5 |
| NETTOOMSÄTTNING | ||||||||||
| Holmen Paper | 8 144 | 8 631 | 8 142 | 9 303 | 10 443 | 10 345 | 10 140 | 8 442 | 7 814 | 7 788 |
| Iggesund Paperboard | 4 967 | 5 109 | 4 849 | 5 023 | 4 860 | 5 100 | 5 240 | 4 860 | 4 877 | 4 920 |
| Holmen Timber | 1 129 | 875 | 586 | 553 | 499 | 589 | 465 | 460 | 492 | 510 |
| Holmen Skog | 6 061 | 6 348 | 5 585 | 4 799 | 5 443 | 4 775 | 4 042 | 3 858 | 3 780 | 3 613 |
| Holmen Energi | 1 728 | 1 807 | 1 932 | 1 628 | 1 834 | 1 590 | 1 691 | 1 480 | 1 258 | 1 337 |
| Eliminering av intern nettoomsättning | -4 178 | -4 113 | -3 513 | -3 236 | -3 745 | -3 239 | -2 986 | -2 781 | -2 568 | -2 352 |
| Koncernen | 17 852 | 18 656 | 17 581 | 18 071 | 19 334 | 19 159 | 18 592 | 16 319 | 15 653 | 15 816 |
| RÖRELSERESULTAT | ||||||||||
| Holmen Paper | 94 | 228 | -618 | 340 | 280 | 623 | 754 | 631 | 487 | 747 |
| Iggesund Paperboard | 596 | 863 | 817 | 419 | 320 | 599 | 752 | 626 | 809 | 1 001 |
| Holmen Timber | -130 | -136 | 20 | 21 | 13 | 146 | 80 | 13 | 5 | 18 |
| Holmen Skog | 931 | 739 | 818 | 605 | 632 | 702 | 643 | 537 | 586 | 516 |
| Holmen Energi | 355 | 406 | 495 | 414 | 327 | 272 | 197 | 301 | 178 | 193 |
| Koncerngemensamt och elimineringar | -132 | -120 | -200 | -178 | -159 | -56 | -123 | -141 | -113 | -137 |
| 1 713 | 1 980 | 1 332 | 1 620 | 1 412 | 2 286 | 2 303 | 1 967 | 1 952 | 2 338 | |
| Jämförelsestörande poster* | -193 | 3 593 | 264 | - | -361 | 557 | - | - | - | - |
| Koncernen | 1 520 | 5 573 | 1 596 | 1 620 | 1 051 | 2 843 | 2 303 | 1 967 | 1 952 | 2 338 |
| KASSAFLÖDE | ||||||||||
| Resultat före skatt | 1 294 | 5 328 | 1 388 | 1 366 | 740 | 2 582 | 2 056 | 1 734 | 1 746 | 2 126 |
| Justeringsposter | 1 057 | -2 561 | 811 | 1 163 | 1 797 | 629 | 1 225 | 914 | 1 031 | 1 169 |
| Betalda inkomstskatter | -434 | -557 | -704 | -334 | -192 | -390 | -664 | -516 | -378 | -727 |
| Förändringar i rörelsekapital | 338 | -109 | 28 | 678 | -686 | -345 | -259 | 339 | -68 | -125 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 2 254 | 2 101 | 1 523 | 2 873 | 1 660 | 2 476 | 2 358 | 2 471 | 2 331 | 2 443 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -1 920 | -1 733 | -1 597 | -818 | -1 124 | -1 315 | -947 | -3 029 | -1 195 | -726 |
| Kassaflöde efter investeringar | 334 | 368 | -74 | 2 054 | 536 | 1 161 | 1 411 | -558 | 1 136 | 1 717 |
| Aktieåterköp | - | - | - | - | -138 | - | - | - | - | - |
| Nyemission genom konvertering och teckning | - | - | - | - | - | - | - | - | 474 | - |
| Utbetald utdelning | -672 | -588 | -588 | -756 | -1 017 | -1 017 | -932 | -848 | -3 199 | -880 |
* Jämförelsestörande poster:
År 2007: Nedskrivning av goodwill om -569 Mkr och materiella anläggningstillgångar om -1 034 Mkr inom Holmen Paper, återföring av 60 Mkr avseende tidigare nedskrivning av anläggningstillgångar inom Holmen Timber och omvärdering skog om 2 100 Mkr inom Holmen Skog.
År 2008: -298 Mkr för nedläggning av Wargöns Bruk och -115 Mkr för nedläggning av PM 2 vid Hallsta Pappersbruk samt 52 Mkr i resultateffekter till följd av branden vid Bravikens Pappersbruk.
År 2010: Nedskrivning av anläggningstillgångar om -555 Mkr, omstruktureringskostnader om -231 Mkr och omvärdering av skog om 1 050 Mkr.
År 2011: Omvärdering av skog om 3 593 Mkr.
År 2012: Nedskrivning av anläggningstillgångar om -153 Mkr och omstruktureringskostnader om -40 Mkr
| MKR | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| BALANSRÄKNING | ||||||||||
| Anläggningstillgångar | 28 828 | 28 313 | 24 058 | 23 610 | 24 329 | 24 099 | 23 258 | 23 702 | 21 354 | 18 878 |
| Uppskjuten skattefordran | 2 | 194 | 210 | 304 | 342 | 301 | 354 | 352 | 273 | 295 |
| Aktier och andelar | 1 834 | 1 828 | 1 760 | 1 780 | 1 836 | 1 753 | 1 742 | 1 739 | 1 754 | 1 767 |
| Omsättningstillgångar | 6 005 | 6 642 | 6 950 | 6 075 | 7 268 | 6 549 | 6 138 | 5 709 | 5 149 | 4 743 |
| Finansiella fordringar | 69 | 128 | 262 | 225 | 175 | 147 | 165 | 132 | 92 | 105 |
| Likvida medel | 308 | 112 | 193 | 182 | 653 | 394 | 484 | 580 | 367 | 570 |
| Summa tillgångar | 37 046 | 37 217 | 33 432 | 32 176 | 34 602 | 33 243 | 32 141 | 32 214 | 28 989 | 26 358 |
| Eget kapital | 20 813 | 19 773 | 16 913 | 16 504 | 15 641 | 16 932 | 16 636 | 16 007 | 15 635 | 15 366 |
| Uppskjuten skatteskuld | 5 504 | 6 630 | 5 910 | 5 045 | 4 819 | 5 482 | 5 030 | 5 143 | 5 177 | 4 557 |
| Finansiella skulder och räntebärande avsättningar | 6 967 | 6 499 | 6 227 | 6 091 | 8 332 | 6 518 | 6 634 | 7 351 | 5 335 | 4 044 |
| Rörelseskulder | 3 762 | 4 313 | 4 383 | 4 536 | 5 809 | 4 311 | 3 841 | 3 713 | 2 842 | 2 391 |
| Summa eget kapital och skulder | 37 046 | 37 217 | 33 432 | 32 176 | 34 602 | 33 243 | 32 141 | 32 214 | 28 989 | 26 358 |
| OPERATIVT KAPITAL | ||||||||||
| Holmen Paper | 5 608 | 6 606 | 6 954 | 8 789 | 10 237 | 9 971 | 11 541 | 11 452 | 9 659 | 9 461 |
| Iggesund Paperboard | 6 177 | 5 041 | 4 313 | 4 114 | 4 254 | 4 180 | 3 935 | 3 965 | 3 871 | 3 885 |
| Holmen Timber | 1 416 | 1 507 | 1 192 | 396 | 366 | 345 | 208 | 230 | 231 | 277 |
| Holmen Skog | 16 663 | 16 278 | 12 597 | 11 384 | 11 415 | 11 264 | 9 001 | 8 919 | 8 842 | 6 383 |
| Holmen Energi | 3 261 | 3 253 | 3 235 | 3 207 | 3 006 | 2 960 | 2 965 | 2 958 | 2 930 | 2 926 |
| Koncerngemensamt och övrigt | -220 | -217 | 93 | -963 | -1 654 | -630 | -354 | -87 | -118 | 65 |
| Operativt kapital | 32 905 | 32 469 | 28 385 | 26 929 | 27 623 | 28 090 | 27 297 | 27 437 | 25 415 | 22 997 |
| Uppskjuten skatteskuld, netto | -5 502 | -6 436 | -5 700 | -4 741 | -4 477 | -5 181 | -4 676 | -4 791 | -4 904 | -4 262 |
| Sysselsatt kapital | 27 403 | 26 032 | 22 684 | 22 188 | 23 146 | 22 909 | 22 621 | 22 646 | 20 511 | 18 735 |
| NYCKELTAL | ||||||||||
| RÖRELSEMARGINAL, %* | ||||||||||
| Holmen Paper | 1 | 3 | -8 | 4 | 3 | 6 | 7 | 7 | 6 | 10 |
| Iggesund Paperboard | 12 | 17 | 17 | 8 | 7 | 12 | 14 | 13 | 17 | 20 |
| Holmen Timber | -12 | -16 | 4 | 4 | 3 | 24 | 17 | 3 | 1 | 3 |
| Koncernen | 10 | 11 | 8 | 9 | 7 | 12 | 12 | 12 | 12 | 15 |
| AVKASTNING OPERATIVT KAPITAL, %* | ||||||||||
| Holmen Paper | 2 | 3 | neg | 4 | 3 | 5 | 6 | 6 | 5 | 8 |
| Iggesund Paperboard | 10 | 19 | 20 | 10 | 8 | 15 | 19 | 16 | 20 | 25 |
| Holmen Timber Holmen Skog |
neg 6 |
neg 6 |
3 7 |
6 5 |
4 6 |
64 8 |
38 7 |
6 6 |
2 7 |
7 8 |
| Holmen Energi | 11 | 13 | 15 | 13 | 11 | 9 | 7 | 10 | 6 | 7 |
| Koncernen | 5 | 7 | 5 | 6 | 5 | 8 | 8 | 7 | 8 | 10 |
| NYCKELTAL | ||||||||||
| Avkastning på sysselsatt kapital, % * | 7 | 9 | 6 | 7 | 6 | 10 | 10 | 9 | 10 | 12 |
| Avkastning på eget kapital, % | 9 | 23 | 4 | 6 | 4 | 9 | 9 | 8 | 8 | 10 |
| Skuldsättningsgrad | 0,32 | 0,32 | 0,34 | 0,34 | 0,48 | 0,35 | 0,36 | 0,41 | 0,31 | 0,22 |
| LEVERANSER | ||||||||||
| Tryckpapper, 1 000 ton | 1 651 | 1 668 | 1 732 | 1 745 | 2 044 | 2 025 | 2 021 | 1 764 | 1 731 | 1 655 |
| Kartong, 1 000 ton | 485 | 474 | 464 | 477 | 494 | 516 | 536 | 492 | 501 | 481 |
| Trävaror, 1 000 m3 | 660 | 487 | 285 | 313 | 266 | 262 | 248 | 229 | 195 | 189 |
| Avverkning egen skog, milj m3 | 3,2 | 3,0 | 3,0 | 2,9 | 2,6 | 2,6 | 2,6 | 2,3 | 2,6 | 2,7 |
För en tioårsöversikt med data per aktie, se sidan 52.
Redovisat enligt IFRS från 2004. För Holmens del är den främsta skillnaden mellan IFRS och tidigare redovisningsprinciper att skogstillgångar värderas och redovisas till verkligt värde, att goodwill inte skrivs av planmässigt samt att marknadsvärdet på finansiella tillgångar och skulder som säkringsredovisats tas upp i balansräkningen.
* Exkl. jämförelsestörande poster.
Rörelseresultat (exkl. jämförelsestörande poster och överlåtna verksamheter) uttryckt i procent av genomsnittligt operativt kapital.
Rörelseresultat (exkl. jämförelsestörande poster och överlåtna verksamheter) uttryckt i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
Årets resultat uttryckt i procent av genomsnittligt eget kapital beräknat utifrån kvartalsdata.
Förnybara bränslen, exempelvis ved, returlutar, bark och tallolja. Bränslen som inte orsakar något nettotillskott av koldioxid till atmosfären, eftersom den mängd koldioxid som bildas vid förbränning är en del av kolcykeln.
Mått på papperets volym. Papper med samma ytvikt kan ha olika tjocklek beroende av papperets bulk. Hög bulk innebär tjockt, men förhållandevis lätt papper.
Granskning gjord av tredje part. Ett certifikat är ett dokument som visar att villkoren för certifiering är uppfyllda.
Kemiskt syreförbrukande ämnen. Ett mått på den mängd syre som behövs för fullständig nedbrytning av organiskt material i vatten (chemical oxygen demand).
Massa tillverkad av avsvärtat returpapper (de-inked pulp).
Resultat före finansnetto, skatt, ned- och avskrivningar samt värdeförändring skog.
Börsvärde plus finansiell nettoskuld.
Flerskiktskartong av mekanisk och kemisk massa (folding box board).
Långfristiga och kortfristiga finansiella fordringar samt likvida medel.
Långfristiga och kortfristiga finansiella skulder och avsättningar för pensioner reducerat med finansiella tillgångar.
Ett grundämne som ingår i ved. För stor mängd fosfor i vattnet kan orsaka övergödning (eutrofiering) och syretäring.
Bränslen baserade på kol- och väteföreningar från sediment eller sedimenterad berggrund – främst kol, olja och naturgas.
Forest Stewardship Council®.. FSC® är en organisation som verkar för att världens skogar brukas på ett sätt som är acceptabelt miljömässigt, socialt och ekonomiskt.
Fyllmedel, till exempel mald marmor och kaolinlera, används för att fylla ut papperet och göra det jämnare och ljusare.
96
Global Reporting Initiative. Internationellt samarbetsorgan där olika intressegrupper arbetat fram globala riktlinjer för hur företag ska redovisa det som ryms under begreppet hållbar utveckling.
Spill som uppstår när skördaren apterat trädstockarna, till exempel grenar och toppar.
Integrated Pollution Prevention and Control. EU:s miljölagstiftning om integrerad, individuell prövning och tillsyn av större industriföretag.
En internationell standard gällande ledningssystem för kvalitet. Riktar sig i första hand till företag och organisationer som vill förbättra sin verksamhet utifrån aspekterna nöjdare kunder och minskade kostnader.
ISO 14001
En internationell standard för miljöstyrning. Viktiga principer i ISO 14001 är regelbundna miljörevisioner och gradvis höjning av kraven.
En vägledande ISO-standard med riktlinjer om hur arbetet med socialt ansvarstagande och företagets samhällsansvar ska bedrivas.
Kassaflöde från den löpande verksamheten minskat med kassaflöde från investeringsverksamheten.
Kol är livets byggsten och ingår i allt levande. Biogen koldioxid frigörs när biologiskt material multnar eller när ved eldas. Fossil koldioxid frigörs när kol, olja eller naturgas eldas.
Ett grundämne som ingår i ved. Utsläpp av kväve till vatten kan orsaka övergödning.
Gaser vilka består av kväve och syre som bildas vid förbränning. I fuktig luft omvandlas kväveoxider till salpetersyra som försurar nederbörden. Kväveoxider har också en gödslande effekt.
Bestruket trähaltigt papper. Används främst till tidskrifter och kataloger (light weight coated).
Obestruket trähaltigt papper som används till magasin, kataloger och direktreklam (machine finished).
Kubikmeter fast mått under bark, det vill säga verklig volym (inget tomrum mellan stockarna) av helstam eller stamved exklusive bark och trädtopp. Används vanligen som mått på skördat virke.
Skogskubikmeter. Volymen av trädstammar, inklusive bark, från stubben till toppen. Används vanligen som mått på växande skog.
Obligationslån upptagna under Holmens medium term note program.
MWC Bestruket trähaltigt papper. Används till tidskrifter, kataloger och reklamtryck (medium weight coated).
En internationell serie av standarder för ett ledningssystem för arbetsmiljö. Ledningssystemet innehåller uppföljning, utvärdering och redovisning av arbetsmiljöarbetet.
Balansomslutningen reducerad med finansiella fordringar, likvida medel, uppskjuten skattefordran, rörelseskulder, avsättning för skatt samt övriga avsättningar. Genomsnittsvärden beräknas utifrån kvartalsdata.
Programme for the Endorsement of Forest Certification är en internationell skogsstandard.
Årets resultat dividerat med vägt genomsnitt av antalet utestående aktier justerat för eventuellt återköp av aktier under året. Resultat per aktie efter utspädning innebär att eventuell utspädningseffekt från utestående köpoptioner har beaktats.
Massa framställd genom raffinering av flis med eller utan kemisk eller termisk behandling (refiner mechanical pulp).
Rörelseresultat (exkl. jämförelsestörande poster) uttryckt i procent av nettoomsättning.
Resultat före finansnetto och skatt.
Flerskiktskartong av blekt kemisk massa (solid bleached board).
Superkalandrerat papper. Obestruket, glättat journalpapper (super calender).
Finansiell nettoskuld dividerad med summan av eget kapital och eventuella minoritetsintressen.
Mekanisk massa framställd genom slipning av ved mot slipsten.
Eget kapital plus eventuella minoritetsintressen uttryckt i procent av balansomslutningen.
Askpartiklar som bildas vid förbränning av exempelvis bark eller lut.
Vattenburna ämnen som består av fibrer och partiklar som till stor del kan avlägsnas med ett finmaskigt filter.
Kemisk massa som tillverkas genom att ved kokas under högt tryck och vid hög temperatur med så kallad vitlut (natriumhydroxid och natriumsulfid).
Sysselsatt kapital
utmärkt biobränsle.
Tallolja
TMP
En gas bestående av svavel och syre som bildas vid förbränning av svavelhaltiga bränslen, till exempel olja. I kontakt med fuktig luft omvandlas svaveldioxid till svavelsyra som försurar nederbörden.
Operativt kapital reducerat med netto av uppskjuten skattefordran och uppskjuten skatteskuld. Genomsnitts-
Biprodukt från sulfatmassaprocessen som används för tillverkning av bland annat såpa och färger. Är också ett
Termomekanisk massa. Erhålls genom att granflis värms och därefter mals i raffinörer (thermo mechanical pulp).
värden beräknas utifrån kvartalsdata.
Råvara: Granmassaved, returpapper. Process: TMP- och DIP-massa. Produkter: MF Magasin, tidningspapper och katalogpapper. Produktionskapacitet: 750 000 ton/år. Medelantal anställda: 551.
BRAVIKENS SÅGVERK Råvara: Grantimmer. Process: Sågverk. Produkter: Granträvaror. Produktionskapacitet: 550 000 kubikmeter/år. Medelantal anställda: 94.
Råvara: Granmassaved. Process: TMP- och slipmassa. Produkter: MF Magasin, SC-papper och bokpapper. Produktionskapacitet: 670 000 ton/år. Medelantal anställda: 613.
Råvara: Barr- och lövmassaved. Process: Sulfatmassa. Produkter: SBB-kartong, plastbelagd kartong och sulfatmassa. Produktionskapacitet: 340 000 ton/år (kartong). Medelantal anställda: 910.
IGGESUNDS SÅGVERK Råvara: Talltimmer.
Process: Sågverk. Produkter: Furuträvaror. Produktionskapacitet: 330 000 kubikmeter/år. Medelantal anställda: 100.
Råvara: Returpapper. Process: DIP-massa. Produkter: Tidningspapper. Produktionskapacitet: 330 000 ton/år. Medelantal anställda: 188.
Råvara: Granmassaved och inköpt sulfatmassa. Process: RMP-massa. Produkter: FBB-kartong. Produktionskapacitet: 200 000 ton/år. Medelantal anställda: 421.
Skogforsk/Erik Viklund, Ulla-Carin Ekblom med flera. Tryck: Åtta.45
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.