Annual Report • Mar 9, 2011
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Medelantal anställda i koncernen under 2010
Holmen offentliggör för år 2011 följande ekonomiska rapporter: Delår januari–mars 6 maj Delår januari–juni 17 augusti Delår januari–september 26 oktober Bokslutsrapport för 2011 2 februari 2012
I samband med delårs- och bokslutsrapporterna anordnas press- och telefonkonferens på engelska. Konferensen kan även följas i direktsändning på Holmens webbplats.
Årsredovisning samt boksluts- och delårsrapporter publiceras på svenska och engelska och sänds automatiskt till de aktieägare som anmält att de så önskar. De finns även tillgängliga på Holmens webbplats www.holmen.com
Beställning av tryckt information kan ske via
| Årsredovisning | |
|---|---|
| Året i korthet | 4 |
| Holmen i korthet | 6 |
| Affärsidé & strategi | 8 |
| Förväntningar | 10 |
| Finansiella mål | 11 |
| Affärsområden | |
| Holmen Paper | 12 |
| Iggesund Paperboard | 14 |
| Holmen Timber | 16 |
| Holmen Skog | 18 |
| Holmen Energi | 20 |
| Hållbarhet | |
| Principer & styrmedel | 23 |
| Hållbara produkter | 24 |
| Positiva klimateffekter | 26 |
| Miljöansvar | 28 |
| Socialt ansvar | 31 |
| Externa bedömningar | 34 |
| Bestyrkanderapport | 34 |
| Riskhantering | 36 |
| Aktien & ägarna | 40 |
| Bolagsstyrningsrapport | 44 |
| Styrelse & koncernledning | 48 |
| Finansiella rapporter | |
| Resultaträkning | 50 |
| Rapport över totalresultat | 51 |
| Balansräkning | 52 |
| Förändringar i eget kapital | 53 |
| Kassaflödesanalys | 54 |
| Moderbolaget | 56 |
| Noter | 58 |
| Förslag till vinstdisposition | 84 |
| Revisionsberättelse | 85 |
| Årsstämma | 86 |
| Årsstämma | 86 |
|---|---|
| Femårsöversikt hållbarhet | 87 |
| Ekonomisk tioårsöversikt | 90 |
| Definitioner & ordlista | 92 |
| Adresser & bruksfakta |
| 1. Redovisningsprinciper | 58 |
|---|---|
| 2. Rapportering per rörelsesegment | 62 |
| 3. Övriga rörelseintäkter | 64 |
| 4. Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar |
64 |
| 5. Arvode och kostnadsersättning till revisorer | 65 |
| 6. Resultat från finansiella instrument | 66 |
| 7. Skatt | 66 |
| 8. Resultat per aktie | 69 |
| 9. Immateriella anläggningstillgångar | 69 |
| 10. Materiella anläggningstillgångar | 70 |
| 11. Biologiska tillgångar | 71 |
| 12. Andelar i intresseföretag samt övriga aktier och andelar | 72 |
| 13. Finansiella instrument | 74 |
| 14. Varulager | 78 |
| 15. Rörelsefordringar | 78 |
| 16. Eget kapital moderbolaget | 78 |
| 17. Avsättningar för pensioner | 79 |
| 18. Övriga avsättningar | 80 |
| 19. Rörelseskulder | 80 |
| 20. Operationell leasing | 80 |
| 21. Ställda säkerheter och eventualförpliktelser | 81 |
| 22. Närstående | 81 |
| 23. Andelar i koncernföretag | 82 |
| 24. Obeskattade reserver | 83 |
| 25. Kassaflödesanalys | 83 |
| 26. Viktiga bedömningar och uppskattningar | 83 |
Styrelsen och verkställande direktören i Holmen Aktiebolag (publ), organisationsnummer 556001-3301, får härmed avge årsredovisning för verksamhetsåret 2010 för moderbolaget och koncernen. Årsredovisningen inklusive revisionsberättelsen omfattar sidorna 4–85. Resultatet av årets verksamhet samt moderbolagets och koncernens ställning framgår av förvaltningsberättelsen samt de finansiella rapporterna jämte noter och kommentarer. Koncernens resultat- och balansräkning jämte moderbolagets resultat och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman.
Under 2010 har alla våra verksamheter, med undantag för tryckpappersverksamheten, förbättrat sina resultat. Ljusare tider för kartong och sågade trävaror samt goda förutsättningar för Holmen Skog och Holmen Energi påverkade i positiv riktning. Trots detta slutade ändå året i en resultatförsämring på grund av den kraftigt försämrade intjänandesituationen inom Holmen Paper, en följd av låga tidningspapperspriser i kombination med höga kostnader för returfiber.
Mot bakgrund av 2010 års svaga resultat, stora investeringsåtaganden framöver, men samtidigt en stabil finansiell situation, föreslår styrelsen att utdelningen hålls oförändrad på 7 kronor per aktie.
Efterfrågan på tidningspapper i Europa ökade något mot slutet av året, men var under året som helhet svag. Efterfrågan låg cirka 15 procent under toppnoteringen 2006. Genom export utanför Europa höll sig kapacitetsutnyttjandet i industrin på en relativt hög nivå. Den mycket låga lönsamheten under året förklaras främst av försäljningspriserna, som för tidningspapper var dramatiskt mycket lägre 2010 än 2009.
Tidningspapper kommer även fortsättningsvis att vara en betydelsefull produkt för Holmen. Samtidigt får vi alltfler bevis på att satsningarna på nischprodukter är steg i rätt riktning. Den största efterfrågeökningen finns inom produktområdet MF Journal, där vi ökade våra leveranser. Introduktionen av våra nya produkter har fått ett gott mottagande på marknaden. Bedömningen är att kunderna på journalpapperssidan i ökad omfattning kommer att söka alternativa produkter för att sänka sina kostnader i konkurrens med andra media.
För kartongverksamheten har det gångna året varit positivt med prishöjningar på såväl fals- som solidkartong. Ökad efterfrågan och ett högt kapacitetsutnyttjande parat med förbättrad försäljningsmix har bidragit till ett mycket bra resultat. Koncentrationen mot mer krävande produkter förstärker vår position som ledande leverantör av konsumentkartong. Denna inriktning är viktig för fortsatt utveckling av affären.
De senaste årens stränga vintrar medförde produktionsstörningar och förseningar i
leveranserna av sågade trävaror. Prishöjningar bidrog till ett förbättrat resultat samtidigt som marknadsläget i Europa mot slutet av året var avvaktande beroende på det allmänna ekonomiska läget och att den förväntade uppgången i byggaktiviteter ännu inte tagit fart. Vid årsskiftet 2010/2011 togs det nya sågverket i Braviken i drift. Bravikensågen kompletterar vår övriga verksamhet väl och gör Holmen till en komplett
leverantör av trävaror. Målet är att öka volymen kraftigt de kommande åren. Hög produktivitet i storskaliga anläggningar är en viktig strategi för Holmen.
Hög efterfrågan på timmer och massaved till bra priser har gett en hög intjäning på våra skogstillgångar. Vi har också avverkat mycket i våra egna skogar vilket är helt
naturligt då priset är högt. Virkesköpen har varit omfattande, delvis för att möta de kommande behoven av grantimmer till det nya sågverket där försörjningsplanen har fungerat väl. Arbetet med att öka tillväxten i våra skogar genom nya skogsvårdsåtgärder har fortsatt. Under året påbörjades en inventering av skogsinnehavet vilken kommer att utgöra grunden för en ny avverkningsplan som tas fram 2011.
Returpappersmarknaden stärktes successivt under året och priserna steg kontinuerligt. Detta påverkade kostnaderna starkt negativt, framförallt i Spanien. Den underliggande variationen i en av våra mest betydande kostnadskomponenter är orsaken till att vi eftersträvar kortare prissättningsperioder i kontrakten med tidningspapperskunderna. Förutsättningarna
Holmen Energi gjorde sitt bästa resultat någonsin vilket till stor del förklaras av höga elpriser men också högre produktion. Vid sidan om vattenkraften, den största intäktskällan, drivs torvproduktionen vidare, om än fortfarande i blygsam skala. Vindmätningar för vindkraft på egen mark har pågått hela året, och följs nu av tillståndsansökningar. Genom delägarskapet i VindIn AB tar Holmen del av vindkraftsel. Den park som invigdes 2009 i Skutskär har visat positivt resultat. för en bra resultatutveckling under 2011 är goda"
Återigen drabbades Sverige av en kall vinter och elpriserna steg till nivåer som omöjliggjorde pappersproduktion under de timmar priset var som högst. Detta går inte att helt motverka med de långa kontrakt som vi har i basen. Intermittent produktion till följd av elprisvariationer drabbade också den totala produktiviteten för främst Holmen Paper.
Under året aviserades ytterligare personalneddragningar vid Hallsta Pappersbruk om cirka 150 personer för att minska de fasta kostnaderna. Genom ombyggnad av en av pappersmaskinerna, PM 11, ökar möjligheterna för fortsatt vidareutveckling av MF Journal-produkterna.
Under hösten minskades antalet anställda vid bruket i Madrid. Parallellt har en utredning av den mindre av de två pappersmaskinerna, PM 61, bedrivits. Bruket, som är helt och hållet returpapperbaserat, har drabbats hårt av de stigande råvarupriserna och en
svag hemmamarknad för tryckpapper. Under hösten genomfördes temporära permitteringar och långa produktionsstopp i syfte att stabilisera situationen. I början av 2011 fattades beslut om att stänga PM 61 som under en längre tid visat negativt resultat. Den moderna tidningspappersmaskin som finns kvar har goda förutsättningar att vara lönsam.
Den förändring som genomfördes inom Iggesund Paperboard i slutet av 2009 då en av kartongmaskinerna vid bruket i Workington stängdes har varit framgångsrik. Det som eftersträvades har uppnåtts: ökad
konkurrenskraft genom lägre fasta kostnader och förflyttning till ett högre kvalitetssegment där vi också ökat kapaciteten.
Investeringar och utveckling Investeringen i en ny
sodapanna och turbin vid Iggesunds Bruk var ett av de viktigaste besluten under det gångna året. Det stärker Holmens hållbarhetsinriktning och utgör det
stora steget i planen för att modernisera brukets massa- och
energiförsörjning och ger förutsättningar för anläggningen att bli självförsörjande på elkraft helt utan användning av fossila bränslen. Installeringen pågår och är för närvarande en av Sveriges största pågående industrisatsningar. Driftstart är planerad till juni 2012.
Förutom de stora projekten nytt sågverk och sodapanna, hålls investeringarna på en begränsad nivå, i synnerhet inom Holmen Paper.
Via Holmen Biorefinery Development Center, en enhet som inrättades 2009, drivs arbetet för att hitta nya lönsamma affärer baserade på skogsråvaran samt bi- och restprodukter. Flera lovande projekt pågår som gör att vi inom en inte alltför avlägsen framtid kan få se andra produkter från skogen än papper och kartong. Biogas via rötning av våra avloppsströmmar är en intressant möjlighet.
I denna årsredovisning har vi för första gången ett omfattande avsnitt om vårt hållbarhetsarbete. Arbetet ses som en naturlig del i vardagen och Holmen uppfyller kraven för den allra högsta redovisningsnivån GRI A+. Vi får också stor och positiv uppmärksamhet i omvärlden. Holmen är upptaget på flera internationella företagsindex och miljöfonder som värderar företag ur ett hållbarhetsperspektiv och vars syfte är att göra det lättare för bland annat investerare att identifiera företag som driver ett ambitiöst hållbarhetsarbete. En viktig utgångspunkt är vårt engagemang och medlemskap i FN:s Global Compact. Det innebär att Holmen tar tydlig ställning i frågor om mänskliga rättigheter, socialt ansvar, miljöansvar och rätten att bilda fackföreningar.
Min ambition är naturligtvis också att Holmen ska vara känt som ett företag med bra personalpolitik och som erbjuder utvecklande arbetsuppgifter. Vi lägger därför stor vikt vid att utveckla ledarskapet.
Förutsättningarna för en bra resultatutveckling under 2011 är goda. Pågående prisförhandlingar för tidningspapper i Europa pekar på betydande höjningar samtidigt som utvecklingen av efterfrågan är svår att bedöma.
Marknadsläget för kartong är fortsatt bra och genomförda prishöjningar bör få genomslag på resultatet under 2011. För sågade trävaror är utbudet för närvarande större än efterfrågan vilket riskerar pressa priserna. Uppstarten av det nya sågverket i Braviken kommer inledningsvis belasta resultatet. Virkespriserna är fortsatt höga vilket kan innebära ännu ett bra år för Holmen Skog samtidigt som den egna industrin fortsätter att tyngas av höga virkeskostnader. Nivån i vattenmagasinen är lägre än normalt vilket kommer att påverka den egna produktionen av vattenkraft negativt under årets första månader.
Holmen har under flera år vidtagit tuffa åtgärder för att komma dit vi är idag, ett starkt företag med hög konkurrensförmåga och goda möjligheter att utveckla verksamheten. Jag vill lyfta fram alla medarbetare i Holmen som på olika sätt bidragit i det framtidsinriktade, men också svåra, förändringsarbete som präglat året som gått. Tack vare deras insats går vi nu stärkta in i en ny fas av vår utveckling.
Stockholm den 18 februari 2011
Magnus Hall VD och koncernchef
| Fakta | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, Mkr | 17 581 | 18 071 |
| Rörelseresultat, Mkr | 1 596 | 1 620 |
| Rörelseresultat exkl. jäm förelsestörande poster, Mkr |
1 332 | 1 620 |
| Årets resultat, Mkr | 704 | 1 006 |
| Resultat per aktie, kr | 8,4 | 12,0 |
| Utdelning per aktie, kr | 7* | 7 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, %** |
5,9 | 7,2 |
| Avkastning på eget kapital, % |
4,2 | 6,4 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 0,34 | 0,34 |
| Investeringar, Mkr | 1 597 | 818 |
| Medelantal årsanställda | 4 241 | 4 577 |
*Styrelsens förslag **Exkl. jämförelsestörande poster
Avkastning på eget kapital
Koncernens rörelseresultat, exklusive jämförelsestörande poster, för 2010 var 1332 (1620) Mkr, vilket motsvarar en avkastning på sysselsatt kapital om 5,9 procent. Resultatet inom tryckpappersverksamheten föll väsentligt medan lönsamheten inom koncernens övriga delar förbättrades. Årets investeringar uppgick till 1 597 Mkr och avsåg till stor del det nya sågverket i Braviken samt en ny sodapanna och turbin vid Iggesunds Bruk. Den finansiella nettoskulden ökade med 89 Mkr till 5 772 Mkr. Skuldsättningsgraden var vid årets slut 0,34 (0,34). Styrelsen föreslår en oförändrad utdelning på 7 kronor per aktie.
Fallande pris och höga returfiberkostnader medförde att Holmens tryckpappersverksamhet gick med förlust.
Efterfrågan på kartong var stark och flera prishöjningar kunde genomföras. Resultatet fördubblades.
Stark efterfrågan på massaved och timmer har höjt priserna till historiskt höga nivåer och intjäningen på den egna skogen var mycket hög. Även elpriserna var tidvis mycket höga vilket gav ett gott resultat från den egna vattenkraften.
Under våren fattades beslut om investering i en ny sodapanna och turbin vid Iggesunds Bruk. Brukets produktion av egen elkraft fördubblas och produktionen av pappersmassa kan successivt öka. Investeringen på 2,3 miljarder kronor är en av de största pågående industriinvesteringarna i Sverige och gör det möjligt att driva verksamheten utan användning av fossila bränslen och köpt elenergi.
Byggnationen av Bravikens Sågverk har följt tidplanen med produktionsstart vid årsskiftet 2010/2011. Att bygga i trä har positiva klimateffekter. Det nya sågverket, en miljardinvestering som i stora delar byggs i trä, blir Skandinaviens största och modernaste sågverk.
Holmen Paper genomför fortsatta effektiviseringar och åtgärder för att upprätthålla hög konkurrenskraft och förbättra lönsamheten. En ny papperskvalitet lämpad för magasin och kataloger, Holmen View, har lanserats. Förhandlingar har inletts om neddragning med 150 personer vid Hallsta Pappersbruk. I början av 2011 fattades beslut om att stänga den mindre av de två pappersmaskinerna, PM 61, vid bruket i Madrid. Maskinen står för knappt 10 procent av affärsområdets produktionskapacitet. Cirka 170 personer berörs.
Vindmätningar bedrivs på Holmens marker i Hallstavik och Örnsköldsvik. Processen går vidare med tillståndsansökningar. Utbyggnad via delägda vindkraftsbolaget VindIn fortsätter.
För första gången har Holmens samlade information vad gäller hållbarhet granskats av extern part. Redovisningen uppnår nivån A+ enligt Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer för hållbarhetsredovisning.
Holmen, huvudkontor Produktionsorter Säljkontor, skogsregioner, inköpsbolag Arkning Holmen Paper Iggesund Paperboard Holmen Timber Holmen Skog Holmen Energi Verksamhet utanför Europa Holmen Paper: säljkontor i USA. Iggesund Paperboard: säljkontor i Hongkong, Singapore och USA. Holmen Timber: försäljning i Nordafrika och Mellanöstern via Uni4 Marketing AB.
Holmen är en skogsindustrikoncern som tillverkar tryckpapper, kartong och trävaror och bedriver verksamhet inom skogsbruk och energi. Det stora egna skogsinnehavet och höga andelen egenproducerad energi är strategiskt viktiga resurser som stärker Holmens position och framtida utveckling.
Verksamheten utgörs av tre produktinriktade och två råvaruinriktade affärsområden. Dessa ska utvecklas genom organisk tillväxt.
Holmens tillverkning i de produktinriktade affärsområdena är baserad på förnybar råvara från hållbart brukade skogar. Affärsområdet Holmen Paper tillverkar tryckpapper för dagstidningar, tidskrifter, kataloger, reklam och böcker. Tillverkningen sker vid två svenska och ett spanskt bruk. Iggesund Paperboard producerar kartong för konsumentförpackningar och grafiska ändamål vid ett svenskt och ett engelskt bruk. Holmen Timber tillverkar trävaror vid två svenska sågverk.
Holmen Skog ansvarar för skötsel och
utveckling av koncernens markinnehav som uppgår till cirka 1,3 miljoner hektar, varav en miljon hektar utnyttjas för skogsbruk. Den årliga avverkningen i egen skog uppgår ett normalår till cirka 2,5 miljoner kubikmeter virke.
Holmen Energi ansvarar för koncernens vattenkraftproduktion samt utvecklingen inom energiområdet. Vattenkraftproduktionen uppgår ett normalår till cirka 1 100 GWh.
Holmens skogs- och energitillgångar är av stort värde för Holmen. De bidrar till att ge företaget en stabil bas. Förutom en jämn och hög intjäning ger de fördelar vid råvaruanskaffningen till de produktinriktade affärsområdena. För skogsråvaran liksom inom energiområdet finns dessutom stora utvecklingsmöjligheter. Självförsörjningsgraden för virke är cirka 60 procent och för elkraftsbehovet cirka 30 procent. Behovet av värmeenergi täcks till betydande del av bioenergi producerad vid de egna anläggningarna.
Koncernen har fem produktionsanläggningar i Sverige samt en i vardera Storbritannien och Spanien. Skogar och vattenkraft finns i Sverige. Cirka 90 procent av försäljningen sker i Europa via egna försäljningsbolag.
Holmens två aktieserier är noterade på Nasdaq OMX Nordic, Large Cap.
Verksamhet: Ansvar för skötsel av Holmens skogar och för virkesförsörjning till koncernens svenska enheter samt virkeshandel.
Innehav av landareal: 1 264 000 hektar.
Virkesförråd: 120 miljoner skogskubikmeter.
Verksamhet: Ansvar för koncernens vattenkraftanläggningar, samordning av koncernens energifrågor och elförsörjning till koncernens svenska enheter.
Antal hel- och delägda vattenkraftverk: 21.
Antal delägda vindkraftparker: 1. Produktionskapacitet/år (vattenkraft): 1 112 GWh. Produktionskapacitet/år: 530 000 ton. Antal kartongmaskiner: 3. Holmen Timber
Holmens totala kapacitet för tillverkning av tryckpapper och kartong är cirka 2,3 miljoner ton* per år. Inom tryckpapper är Holmen Europas femte största tillverkare med en årlig kapacitet om 1 750 000 ton*. Med 530000 ton solid- och falskartong per år är Holmen tredje
Denna mycket förenklade bild visar tillverkningsprocessen i en pappers- och kartongmaskin. I verkligheten skiljer sig maskinerna åt en hel del. Råvaror utgörs främst av ved och/ eller returpapper samt el och kemikalier. Massan som tillverkas kemiskt eller mekaniskt går ut på en bana i maskinen. Först passerar den ett våtparti, sedan en press och därefter torkas
Hållbara och lönsamma affärsverksamheter • Stark finansiell ställning • Europa är huvudmarknad • Kvalitet, produktivitet och kostnadsfokus • Engagerat ledarskap och kunniga medarbetare.
högre tillväxttakt i Holmens skogar på 30 års sikt.
Holmen Paper tillverkar tryckpapper för dagstidningar, tidskrifter, kataloger, reklam och böcker vid två svenska och ett spanskt bruk. Knappt hälften av försäljningen avser nischprodukter inom förbättrat tidningspapper, katalogpapper och bokpapper där marknadsandelen i Europa är 27 procent. Merparten av övrig försäljning är standard tidningspapper, där marknadsandelen i Europa är 8 procent. Holmen Paper har en stark position hos de europeiska tidningsförlagen, dit drygt hälften av försäljningen går. Detaljister, tryckerier samt bok- och katalogförlag är exempel på andra betydelsefulla kundsegment.
Iggesund Paperboard producerar kartong för konsumentförpackningar och grafiska ändamål vid ett svenskt och ett engelskt bruk. Iggesund Paperboard är marknadsledare inom de högsta kvalitetssegmenten i Europa. Marknadsandelen i Europa för solid- och falskartong uppgår till 15 procent. Den största kundgruppen är konverterare som tillverkar konsumentförpackningar.
Andra viktiga kunder är grossister och tryckerier som köper kartong till olika grafiska produkter.
Holmen Timber tillverkar trävaror vid två sågverk i Sverige som är integrerade med koncernens kartong- respektive tryckpappersproduktion. Vid årsskiftet 2010/2011 togs Bravikens Sågverk i drift. Där produceras konstruktionsvirke av gran för byggsektorn. Vid sågverket i Iggesund är råvaran furu och inriktningen snickeriprodukter för synligt bruk. Huvudmarknaderna är Europa, Nordafrika och Mellanöstern. Holmen Timber är en relativt liten aktör i Europa med en marknadsandel inom trävaror som understiger 1 procent.
Holmen Skog ansvarar för skötsel och utveckling av koncernens skogstillgångar. Innehavet uppgår till en miljon hektar produktiv skogsmark i Sverige med ett virkesförråd om 120 miljoner skogskubikmeter. Försäljningen sker till sågverk, pappers- och massaproducenter i Sverige. Holmen Skog ansvarar även för virkesförsörjningen till Holmens svenska industrier.
Holmen Energi ansvarar för koncernens vattenkrafttillgångar samt för att utveckla koncernens verksamhet inom energiområdet. Produktionen av vattenkraft uppgår ett normalår till 1,1 TWh och säljs på den svenska elmarknaden. Holmen Energi ansvarar även för elförsörjningen till Holmens svenska industrier.
Holmen är verksamt på marknader som är stora och väletablerade. Det gäller såväl produktmarknaderna papper, kartong och trävaror, som råvarumarknaderna för virke och energi. Den strategiska inriktningen handlar om att växa, utveckla och förbli en stark leverantör med effektiv produktion. Tillväxten sker organiskt genom att förfina produkterna och/eller öka produktionsvolymen inom befintliga produktområden.
Utveckling kräver också omställningar och stängning av olönsam produktion, något som präglat de senaste verksamhetsåren inom Holmen Paper. Produktionen av standard tidningspapper har minskat. Istället har produktutveckling skett inom mer förädlade papperskvaliteter. Iggesund Paperboard har anpassat produktionen för att prioritera produktion av kartong i det högsta kvalitetssegmentet. För sågade trävaror sker ett kontinuerligt utvecklingsarbete i nära samarbete med kunder och specialiserade underleverantörer. Det nya Bravikens Sågverk är ett högteknologiskt och effektivt sågverk för konstruktionsvirke.
Den egna virkes- och energiproduktionen utvecklas och växer kontinuerligt. Den skogsskötsel som genomförts bedöms medföra att den årliga virkesproduktionen (avverkningarna) successivt ökar för att om fyrtio år vara 20 procent högre än idag. Dessutom bedöms det på 30 års sikt finnas goda möjligheter att höja tillväxttakten i koncernens skogar med omkring 25 procent genom en förbättrad skogsskötsel. Det innebär på sikt högre avverkningsnivåer. Inom energiområdet bedöms potentialen vara god att utveckla ny lönsam produktion av vindkraft och biobränsle. Målsättningen är att årligen kunna producera 1 TWh el från vindkraft.
Ett kunderbjudande som innehåller attraktiva och högkvalitativa produkter samt god service är den övergripande ambitionen för koncernens verksamhet. Det ska ske kostnadseffektivt så att Holmen förblir en konkurrenskraftig leverantör. Storskaliga, effektiva produktionsanläggningar och kompetenta medarbetare ger hög produktivitet samt effektivt utnyttjande av insatsvaror och kapital. För att framgångsrikt kunna genomföra långsiktiga investeringar och uppnå både storskalighet och utveckling måste samspelet fungera väl mellan marknadsföring, produktutveckling och produktionsökning. Basvolymer av vissa produkter kombineras med utvalda satsningar på mer förädlade eller förbättrade produkter riktade mot befintliga och nya kundgrupper.
Kostnaderna för råvaror och transporter är utöver effektiva produktionsprocesser viktiga för konkurrenskraften. Fiber i form av virke, returpapper och massa samt energi i form av el och värme utgör huvudsakliga råvaror i processen för att producera tryckpapper, kartong och trävaror. Genom en väl integrerad process producerar Holmen
95 procent av massan respektive värmeenergin vid de egna bruken. Anskaffningen av övriga råvaror är förstärkt genom en integration bakåt i förädlingskedjan via ägande av skog och vattenkraftproduktion samt enheter för anskaffning av returpapper. För virke är självförsörjningsgraden cirka 60 procent. Produktionen av egen elkraft motsvarar cirka 30 procent av koncernens elenergibehov. Därutöver är 50 procent av elleveranserna prissäkrade genom långsiktiga leveransavtal. Betydande returpappersvolymer köps via hel- och delägda insamlingsbolag.
I alla beslut som fattas inom Holmen finns hållbarhetsaspekter med som en integrerad del. På det sättet tar sig företaget varje dag allt närmare de mål som satts upp. Holmen är i grunden redan genom sin verksamhet en del av det hållbara samhället: Ett framgångsrikt och lönsamt företag som tillverkar produkter av naturliga råvaror. Såväl råvarorna virke och returpapper som produkterna är kretsloppsanpassade och återvinningsbara.
God lönsamhet och stark finansiell ställning är viktiga faktorer som skapar förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling. Det skapar arbetstillfällen och gör det möjligt att köpa insatsvaror, betala skatter och lämna avkastning till ägare och finansiärer. Lönsamheten är också en förutsättning för investeringar som gör att företaget kan utvecklas i linje med gradvis förändrade marknadsförhållanden. Holmens finansiella mål stödjer på detta sätt en långsiktig och hållbar ekonomisk utveckling.
Koncernen är medlem av FN:s Global Compact, vilket innebär att företaget står bakom internationella riktlinjer avseende mänskliga rättigheter, sociala förhållanden, miljö och fackföreningsrätt. Holmen ska respektera etiska och sociala normer, vara en god affärspartner och samhällsaktör samt genom engagerat ledarskap motivera och utveckla medarbetarna.
Personalarbetet styrs av framtagna riktlinjer samt lagar och avtal. Tonvikten ligger på kompetensförsörjning, ledarskap och organisation. Målen för personalarbetet är inriktade på utveckling av ledarskap, organisation och medarbetare. För att nå målsättningarna genomförs olika typer av åtgärder. Utvecklingsprogrammet Chef i Holmen var
0 30 60 en sådan satsning under 2010. Att minska antalet arbetsolyckor ytterligare är viktigt inte bara för dagens anställda utan också för framtida rekryteringsmöjligheter. Andelen kvinnliga chefer ska vara minst lika stor som andelen anställda kvinnor totalt i koncernen. De flesta målen följs upp via den medarbetarundersökning som koncernen genomför vartannat år. Resultatet bildar underlag för det strategiska personalarbetet samt för lokala åtgärdsplaner.
Miljöpolicyn är utgångspunkten för hur
miljöarbetet organiseras och bedrivs. I policyn tydliggörs energi- och klimatfrågornas betydelse för verksamheten.
Den övergripande målsättningen för koncernens miljöarbete är att utnyttja elenergi och värme effektivt, minska utsläppen av fossil koldioxid samt öka självförsörjningsgraden av energi. Ett antal långsiktiga mål har satts upp för dessa områden. I tillägg till detta har koncernen som mål att öka tillväxttakten i de egna skogarna och öka uttagen av biobränsle.
För att uppnå detta krävs ett målmedvetet arbete. Medan de koncernövergripande miljömålen är långsiktiga, finns på koncernens enheter på lokal nivå kortsiktiga miljömål. Dessa följs inom ramen för de certifierade ledningssystem som tillämpas.
Holmens arbete för en hållbar utveckling beskrivs mer utförligt på sid 22–34 samt i den separata hållbarhetsskriften Holmen och hållbarhetsarbetet.
2010 blev ett tungt år inom tryckpappersverksamheten till följd av ett stort prisfall vid årets inledning samtidigt som kostnaderna för den viktiga råvaran returpapper ökade kraftigt. För koncernens övriga verksamheter ökade däremot lönsamheten, vilket delvis kompenserade resultatbortfallet inom tryckpapper.
Inför 2011 har läget förändrats och förutsättningarna för en bra resultatutveckling är goda. Pågående prisförhandlingar för tidningspapper i Europa pekar på betydande höjningar, samtidigt som utvecklingen av
efterfrågan är svår att bedöma. Marknadsläget för kartong är fortsatt bra och genomförda prishöjningar bör få genomslag på resultatet under 2011. För sågade trävaror är utbudet för närvarande större än efterfrågan vilket riskerar att pressa priserna. Uppstarten av det nya sågverket i Braviken kommer inledningsvis belasta resultatet. Virkespriserna är fortsatt höga vilket kan innebära ännu ett bra år för Holmen Skog samtidigt som den egna industrin fortsätter att tyngas av höga virkeskostnader. Nivån i vattenmagasinen är lägre än normalt vilket kommer att påverka
den egna produktionen av vattenkraft negativt under årets första månader.
Valutasituationen är viktig för koncernen. Kronan har stärkts kraftigt mot både euro och dollar vilket är negativt. Tack vare valutasäkringar på bra nivåer så väntas kronförstärkningen dock inte få någon större effekt på koncernens resultat 2011.
Investeringarna bedöms vara fortsatt höga under 2011 till följd av slutbetalningar för uppförandet av Bravikens Sågverk samt den pågående investeringen i ny sodapanna och turbin vid Iggesunds Bruk.
Holmens lönsamhet ska uthålligt överstiga marknadsmässig kapitalkostnad.
Den finansiella ställningen ska vara stark med en skuldsättningsgrad inom intervallet 0,3–0,8.
LÖNSAMHET. Målet för Holmen är att avkastningen uthålligt ska överstiga marknadsmässig kapitalkostnad. Lönsamhetsmålet används för att styra verksamheten. I koncernen används nyckeltalet Value Added för att beräkna lönsamheten utifrån rörelseresultatet med avdrag för kapitalkostnad och skatt. Det ger ett enkelt och tillräckligt rättvisande mått som kontinuerligt följs upp för koncern, affärsområden och produktionsenheter. Lönsamheten har under en längre tid överstigit kapitalkostnaden, men till följd av den svåra situationen för tryckpapper har inte lönsamheten varit tillfredsställande de
senaste åren. Holmens verksamhet är kapitalintensiv och en stor del av utvecklingen sker genom investeringar i utökad kapacitet, förbättrad produktion och effektivare energianvändning. Även kostnadsrationalisering sker ofta i kombination med investeringar. För att utvärdera lönsamheten i investeringarna används en modell för att nuvärdesberäkna kassaflöden, det vill säga bedömda framtida kassaflöden diskonteras med den vägda kapitalkostnaden, vilken för investeringar i de produktinriktade affärsområdena uppgår till cirka 11 procent (före skatt).
För att beräkna kapitalkostnaden vägs kostnaden för lånat och eget kapital ihop och multipliceras med det kapital som verksamheten bundit. Kostnaden för eget kapital beräknas som ränta plus en premie anpassad till verksamhetens risk, där kapital bundet i de produktinriktade affärsområdena åsätts en högre riskpremie (5 procent) än kapital bundet i de råvaruinriktade (2 procent).
Vid utvärderingen av den löpande verksamheten bestäms kapitalkostnaden årsvis utifrån korta marknadsräntor och var under 2010 för koncernen i genomsnitt 5,5 procent (före skatt).
KAPITALSTRUKTUR. Holmens mål är att ha en stark finansiell ställning som ger finansiell stabilitet och möjlighet att fatta korrekta och långsiktiga affärsbeslut som inte enbart är beroende av konjunktur och externa finansieringsmöjligheter. Skuldsättningsgraden ska vara inom intervallet 0,3–0,8 och anpassningen till detta mål utgör en del av den strategiska planeringen.
Beslut om aktieutdelning ska grundas på en sammanvägning av koncernens lönsamhetssituation, framtida investeringsplaner och finansiella ställning.
UTDELNING. Beslut om ordinarie aktieutdelning ska grundas på en sammanvägning av koncernens lönsamhetssituation, framtida investeringsplaner och finansiella ställning.
Styrelsen har till årsstämman 2011 föreslagit en utdelning om 7 kronor per aktie, vilket motsvarar 3,5 procent av eget kapital. Under de senaste tio åren har den ordinarie utdelningen i genomsnitt uppgått till 5,3 procent av eget kapital. Det har inneburit att 67 procent av resultatet per aktie per år har delats ut i form av ordinarie utdelningar.
Utöver ordinarie utdelning har Holmen lämnat extra utdelningar för verksamhetsåren 1998, 2000 och 2003.
Styrelsen har under senare år haft mandat från årsstämman att återköpa upp till 10 procent av bolagets samtliga aktier. Under 2008 återköptes totalt 760 000 aktier av serie B. Återköpet var kopplat till koncernens incitamentsprogram. Något uttryckligt mål för aktieåterköp finns inte. Det har använts som ett komplement till utdelningarna för att justera kapitalstrukturen när omständigheterna bedömts gynnsamma. Förutom 2008 har aktier återköpts år 2000.
| Fakta | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, Mkr | 8 142 | 9 303 |
| Rörelseresultat, Mkr | -1 404 | 340 |
| Rörelseresultat exkl. jäm förelsestörande poster *, Mkr |
-618 | 340 |
| Investeringar, Mkr | 211 | 287 |
| Operativt kapital, Mkr | 6 954 | 8 789 |
| Medelantal årsanställda | 2 084 | 2 301 |
| Andel försäljning i Europa, % | 88 | 84 |
| Leveranser, 1 000 ton | 1 732 | 1 745 |
* Nedskrivningar och avsättningar -786 Mkr
högre leveranser i Europa av MF Journal.
Holmen Paper är Europas femte största tillverkare av trähaltigt tryckpapper. Marknadsandelen i Europa uppgår till 8 procent för standard tidningspapper och till 27 procent för MF Specialpapper.
Året präglades av mycket dålig lönsamhet orsakat av att priserna på tryckpapper föll kraftigt vid årets inledning samtidigt som kostnaden för den viktiga råvaran returpapper ökade markant. Holmen Papers arbete var fortsatt inriktat på kvalitets- och produktutveckling parallellt med kostnadsbesparingar och effektiviseringsåtgärder. Andelen standard tidningspapper fortsatte att minskas till förmån för nischprodukter inom MF Special. Under året lanserades den nya produkten Holmen VIEW som tillverkas vid Hallsta Pappersbruk.
Bemanningsreduktionen om 100 personer vid Bravikens Pappersbruk, som annonserades under 2009, genomfördes.
I juni inleddes förhandlingar om att minska personalstyrkan vid Hallsta Pappersbruk med ytterligare cirka 150 personer. I Madrid genomfördes under hösten temporära permitteringar och under oktober beslutades om en permanent neddragning med 29 tjänster. Brist på returpapper medförde omfattande produktionsbegränsningar i Madrid.
Under året utreddes olika handlingsalternativ för den mindre av de två pappersmaskinerna, PM 61, vid bruket i Madrid, inklusive omställning till andra produkter. I samband med årsbokslutet fattade styrelsen beslut om att stänga PM 61, motsvarande knappt 10 procent av affärsområdets produktionskapacitet. Cirka 170 medarbetare berörs. Bruket kommer efter stängningen att ha en kapacitet på 330 000 ton tidningspapper på en maskin.
Rörelseresultatet exklusive jämförelsestörande poster för 2010 uppgick till -618 Mkr jämfört med 340 Mkr för föregående år. Försämringen beror huvudsakligen på lägre försäljningspriser. Höga priser för returpapper och massa har också bidragit negativt.
I samband med årsbokslutet gjordes en nedskrivning av anläggningstillgångar i Spanien på -555 Mkr och avsättning för omstruktureringskostnader på -231 Mkr.
Trots en starkare konjunktur har inte efterfrågan på tryckpapper nått upp till tidigare nivåer. Europamarknaden för trähaltigt tryckpapper omfattade under 2010 22 miljoner ton, en återhämtning med knappt en miljon ton eller 4 procent efter att ha fallit med
15 procent 2009. Prisnivån 2010 låg överlag väsentligt lägre än under föregående år.
TIDNINGSPAPPER. Cirka 9 miljoner ton av den europeiska marknaden för trähaltigt tryckpapper utgörs av tidningspapper. Betalda dagstidningar svarar för huvuddelen av konsumtionen, medan gratistidningarna står för knappt 5 procent.
Efterfrågan på tidningspapper påverkas i allt högre grad av ökat utbud av elektroniska media och ändrade medievanor hos både konsumenter och annonsörer. Det har lett till en strukturell tillbakagång i västvärlden samtidigt som efterfrågan ökar i länder med starkt växande ekonomier, främst i Asien.
Den globala efterfrågan på tidningspapper ökade med 1 procent under 2010. Den europeiska efterfrågan steg med 2 procent, medan den nordamerikanska marknaden visade en fortsatt nedgång med 6 procent. Importen till Europa från Nordamerika minskade samtidigt som den europeiska exporten till Asien ökade.
Holmen Papers leveranser av tidningspapper minskade med 8 procent, till stor del beroende på omställningen till mer förädlade produkter vid svenska bruk och produktionsbegränsningar vid bruket i Spanien.
Priserna för 2010 sänktes markant vid ingången av året. Därefter höjdes priserna successivt för nya kontrakt, huvudsakligen utanför Europa.
MF SPECIAL. Här innefattas produktgrupperna MF Journal, bokpapper och telefonkatalogpapper.
Inom MF Journal ökade Holmen Paper leveranserna kraftigt under året, framförallt inom de ljusare segmenten. Holmen Papers styrka ligger framförallt inom segmenten låga ytvikter och produkter med hög ljushet. Under året lanserades Holmen VIEW, ett nytt kostnadseffektivt alternativ till bestruket papper för magasin och produktkataloger.
Trähaltigt bokpapper, som främst vänder sig till marknaden för pocketböcker, är en nischprodukt som vuxit i betydelse för Holmen Paper. Försäljningen ökade under 2010 med 23 procent. Den totala europeiska marknaden för trähaltigt bokpapper uppgår till cirka 450 000 ton per år.
Marknaden för telefonkatalogpapper domineras av ett fåtal köpare och leverantörer. Totalt minskade Holmen Papers leveranser med knappt 5 procent medan leveranserna till Europa ökade något, detta på en marknad som bedöms ha gått ned med cirka 20 procent.
MAGASINPAPPER. Under 2010 återhämtade sig efterfrågan inom magasinspapper, dock inte till historiska nivåer. Europamarknaden för SC-papper minskade med 1 procent till 4 miljoner ton, medan bestruket papper
7
4
2
9
Standard tidningspapper
SC
MF
LWC/MWC
Miljoner ton
Pris
ökade med 11 procent till 7 miljoner ton. Ett historiskt lågt pris inom bestruket papper har medfört en tydlig förflyttning från andra kvaliteter till bestruket papper.
Inom SC-papper och bestruket papper har Holmen Paper relativt små volymer. Leveranserna av SC-papper minskade marginellt medan leveranserna av bestruket papper från Madrid ökade något.
Vid Holmen Papers svenska enheter, Hallsta Pappersbruk och Bravikens Pappersbruk, ställs produktionen successivt om mot högre andel nischprodukter samtidigt som standard tidningspapper minskas till en volym som motsvarar vad som kan avsättas på närmarknaderna. För att stödja omställningen tas ytterligare steg mot ökad andel färska fibrer i massabasen. Inom MF Special har Holmen Paper en stark ställning med bland annat produkterna Holmen Book, Holmen XLNT och Holmen VIEW. Sedan 2008 har kapacitet motsvarande 300000 ton ställts om från tidningspapper till dessa produkter. Bruket i Madrid är inriktat på tidningspapper producerat för närmarknaderna.
Magasin • Produktkataloger • Reklamtryck
Dagstidningar • Reklamtryck
Europeiska
LWC/MWC (bestruket papper) Magasin • Produktkataloger
2010
Reklamtryck SC-papper
MF Special
0 2 000 4 000 6 000
MF Special Bestruket
1 000 ton
SC
Standard tidningspapper
| Fakta | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, Mkr | 4 849 | 5 023 |
| Rörelseresultat, Mkr | 817 | 419 |
| Investeringar, Mkr | 521 | 260 |
| Operativt kapital, Mkr | 4 313 | 4 114 |
| Medelantal årsanställda | 1 528 | 1 669 |
| Andel försäljning i Europa, % | 83 | 85 |
| Leveranser, 1 000 ton | 464 | 477 |
Iggesund Paperboard har en ledande marknadsposition inom solidkartong i Europa, men är även en betydande aktör inom falskartong. Sammantaget är man den tredje största tillverkaren i Europa inom dessa produktområden. Marknadsandelen uppgår till 15 procent.
investeras i en ny sodapanna vid Iggesunds Bruk.
Marknaden för solid- och falskartong var bra under 2010. Leveranserna från europeiska producenter till Europa ökade med 8 procent och till icke-europeiska marknader med 13 procent. Prishöjningar har under året genomförts för både solid- och falskartong.
Iggesund Paperboards orderläge var mycket gott och kapacitetsutnyttjandet har varit högt vid bruken i Iggesund och Workington. Uppgraderingen av kartongmaskin BM 2 i Workington har fungerat väl och inneburit ökad förädling av produktmixen och högre produktitvitet. I april strejkade Pappersindustriarbetarförbundet vid Iggesunds Bruk vilket medförde ett produktionsbortfall på två veckor. Finansiell kompensation för detta erhölls från Svenskt Näringsliv, men konsekvenserna för Iggesund Paperboards kunder blev kännbara.
Under första halvåret fattades beslut om att investera 2,3 miljarder kronor i en ny sodapanna och turbin vid Iggesunds Bruk. Investeringen är ett viktigt steg för att modernisera brukets massa- och energiförsörjning och ge förutsättningar för anläggningen att bli självförsörjande på elkraft och helt utan användning av fossila bränslen. Den nya sodapannan tas i bruk i juni 2012.
Rörelseresultatet uppgick till 817 Mkr jämfört med 419 Mkr för föregående år. Förbättrad försäljningsmix, högre priser och högre produktivitet har påverkat positivt. Personal- och underhållskostnaderna har minskat efter stängningen av kartongmaskinen vid Workingtons Bruk vid årets inledning.
Världskonsumtionen av kartong uppgår till cirka 34 miljoner ton per år. För de kvaliteter Iggesund Paperboard producerar är europamarknadens storlek cirka 2,7 miljoner ton. Efterfrågan, som föll under 2009 till följd av en kombination av konjunkturavmattning och finansiell oro, har återhämtat sig under 2010. De största marknaderna i Europa för solid- och falskartong är Tyskland och Storbritannien med 22 respektive 14 procent av konsumtionen. Asien har gått om Nordamerika som största marknad. Iggesund Paperboards andel av marknaden för solidoch falskartong i Europa är 15 procent och inom segmentet solidkartong är företaget klart marknadsledande i Europa.
Försäljningen är inriktad mot produktsegmenten förpackningskartong och grafisk kartong. Kunderna utgörs främst av konverterare som tillverkar förpackningar samt grossister och tryckerier som köper kartong till grafiska användningsområden.
Iggesund Paperboards varumärken Invercote och Incada är ledande på Europas kartongmarknad. Solidkartongen Invercote, som tillverkas vid Iggesunds Bruk, har det starkaste varumärket och falskartongen Incada, som produceras vid Workingtons Bruk, är nummer fyra.
FÖRPACKNINGSKARTONG. Den typ av kartong som Iggesund Paperboard tillverkar används bland annat till konfektyr-, parfym-, läkemedels-, kosmetika- och tobaksförpackningar. Privatkonsumtionens utveckling har därför stor påverkan på efterfrågan.
Kraven på förpackningar och därmed också på materialet ökar ständigt. Bekvämlighet, kvalitetskrav och behov av varumärkesprofilering påverkar lösningarna i riktning mot skräddarsydda funktioner. Förpackningens utseende i butiken är en viktig faktor som påverkar materialval och utformning.
Inom choklad- och konfektyrsegmentet gynnas Iggesund Paperboard av kraven på förpackningens lukt- och smakneutralitet.
Genom sina båda kartongkvaliteter, Invercote och Incada, kombinerat med de förädlingsmöjligheter som bolagets lamineringsverksamhet i Strömsbruk ger, har Iggesund Paperboard marknadens mest kompletta produktportfölj lämpad för förpackningsindustrins behov.
GRAFISK KARTONG. Den grafiska marknaden använder kartong till bland annat omslag, kort och reklammaterial. Det stora antalet slutkunder på marknaden gör att huvuddelen av volymerna säljs genom ett brett nät av grossister.
Den höga och jämna kvaliteten hos Invercote och Incada innebär att de har ett stort användningsområde. En god färgåtergivning gör dem särskilt efterfrågade till grafiska ändamål.
Produktiviteten vid Iggesund Paperboards anläggningar har ökat stadigt. Marknadsarbetet har intensifierats samtidigt som produktmixen gradvis har uppnått högre förädlingsgrad. Iggesund Paperboard har en tradition av att kontinuerligt utveckla Invercote och Incada. Förbättringar har åstadkommits genom ett antal större ombyggnader och en rad mindre investeringar för ökad effektivitet, samt ett omfattande produktutvecklingsprogram. En viktig förutsättning för de senaste och kommande årens utveckling, var den ombyggnad av kartongmaskin KM 2 vid Iggesunds Bruk som genomfördes hösten 2007. Målet är att ge kunderna möjligheter att skapa förpackningar med ny och mer avancerad design, kombinerat med lägre materialåtgång, men samtidigt behålla likvärdiga skyddande egenskaper.
I maj 2010 beslutade Holmens styrelse att investera 2,3 miljarder kronor i en ny sodapanna och en ny turbin vid Iggesunds Bruk. Den nya anläggningen medför högre energieffektivitet, ökad massaproduktion och förbättrade miljöprestanda.
Sodapannan är en viktig del av ett massabruk. Den producerar värmeenergi i form av ånga och är också en del av det system som återvinner kemikalier i massaprocessen. En effektiv sodapanna är avgörande för ett massabruks produktionskapacitet. Produktionen av pappersmassa kommer successivt att kunna öka från 355 000 till 420 000 ton om året. Ökad massaförsörjning innebär att bruket på sikt får möjlighet att öka produktionen av kartong. Den nya sodapannan gör det även möjligt att öka kapaciteten för egenproducerad elkraft från 210 GWh till 520 GWh. Idag är bruket självförsörjande till 50 procent avseende elkraft. Den nya anläggningen gör bruket självförsörjande till 100 procent på elekticitet och ger dessutom förutsättningar för att produktionen kan bli helt fri från fossila bränslen. Investeringen inkluderar även ett så kallat svaggassystem som gör att utsläppen av illaluktande svavelföreningar till luft minskar. Den nya sodapannan planeras att tas i drift i juni 2012.
Vid Workingtons Bruk inleddes under hösten 2010 ett investeringsprojekt för mer effektiv produktion och högre produktkvalitet. Cirka 40 miljoner investeras i en ombyggnad av brukets massalinje. Bland annat ska linjens huvudraffinör moderniseras. Ombyggnaden ger ökad produktionskapacitet och höjd massa- och kartongkvalitet. Samtidigt kommer energiförbrukningen och underhållskostnaderna att minska, vilket skapar förutsättningar för ökad lönsamhet. Ombyggnaden ska vara klar i mars 2011.
| Fakta | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, Mkr | 586 | 553 |
| Rörelseresultat, Mkr | 20 | 21 |
| Investeringar, Mkr | 800 | 110 |
| Operativt kapital, Mkr | 1192 | 396 |
| Medelantal årsanställda | 139 | 114 |
| Andel försäljning i Europa, % | 55 | 57 |
| Leveranser, 1 000 m3 | 285 | 313 |
18 månader eller 547 dagar eller 13128 timmar har det tagit att uppföra Bravikens Sågverk.
Holmen Timber tillverkar trävaror av furu vid Iggesunds Sågverk. Ett nytt sågverk, Bravikens Sågverk, för konstruktionsvirke av gran startade sin produktion vid årsskiftet 2010/2011.
Holmen
och snickerivirke"
Marknadsläget för sågade trävaror var tidvis osäkert under året. Efterfrågan var låg på många marknader samtidigt som produktionen successivt återgick från låga till mer normala nivåer. Försäljningspriserna var väsentligt högre än under 2009. Prisuppgången avstannade mot slutet av året.
Efter en svag inledning på året, delvis till följd av den stränga vintern, ökade Holmen Timbers leveranser till en hög nivå under senare delen av året. Totalt sett minskade dock leveranserna med 9 procent till 285000 kubikmeter.
Bygget av nya Bravikens Sågverk har pågått intensivt under hela 2010. Pålning och gjutning genomfördes i februari och de första byggnaderna uppfördes i mars. Intrimningen av samtliga maskiner började i oktober och var klar i december. Kommersiell produktion pågår sedan januari 2011.
Rörelseresultatet för 2010 uppgick till 20 Mkr jämfört med 21 Mkr för föregående år. Resultatet har påverkats positivt av högre försäljningspriser medan högre råvarupriser haft motsatt effekt. I resultatet ingår kostnader för Bravikens Sågverk med 28 Mkr.
Konsumtionen av sågade trävaror i Europa uppgick under 2010 till cirka 85 miljoner kubikmeter, en liten ökning jämfört med föregående år, men fortfarande 25 miljoner kubikmeter lägre än toppnoteringen 2007.
Holmen Timbers marknadsandel inom trävaror i Europa understiger 1 procent. Marknaden är fragmenterad med en mängd mindre aktörer. Iggesunds Sågverk sågar furu och dess kunder återfinns främst inom snickeriindustrin med tillverkare av fönster, massiva trägolv och lamellimmat skivmaterial (limfog) samt hyvlerier. Huvudmarknader är Skandinavien, Storbritannien, Algeriet, Saudiarabien och Egypten, där de tre senare har fått allt större betydelse. Försäljningen till Nordafrika och Mellanöstern blir en komplett leverantör av både konstruktions-
sker via försäljningsbolaget Uni4 Marketing
där Holmen Timber är en av fyra delägare. Kundbasen för Bravikens Sågverks konstruktionsvirke av gran utgörs av bygghandel, hyvlerier samt hus- och takstolstillverkare. Huvudmarknader för produkterna från Bravikens Sågverk är Skandinavien, Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Nederländerna.
Bravikens Sågverk, som blir Skandinaviens största, har vid produktionsstarten en årlig produktionskapacitet om cirka 550 000 kubikmeter konstruktionsvirke av gran. Sågverket har cirka 110 anställda. Under 2011 förväntas produktionen uppgå till cirka 300000 kubikmeter, för att 2013 nå 550 000 kubikmeter. Detta motsvarar en förbruk-
ning på drygt 1 miljon kubikmeter grantimmer per år. Eftersom Holmens egna skogar till största delen är belägna i norra Sverige kommer huvuddelen av timret att
16
köpas från externa leverantörer, främst privata skogsägare. Sågverket är dimensionerat för att kunna producera 750 000 kubikmeter. För detta krävs kompletterande investeringar i ökad tork- och hyvelkapacitet.
Kombinationen av Holmen Papers befintliga pappersbruk vid Braviken och det nya sågverket medför betydande samordningsfördelar, inte bara vad gäller anskaffning av virke utan också genom att sågverket kan tillgodogöra sig den infrastruktur som redan finns på industriplatsen. Möjligheter till effektiva energilösningar öppnas tack vare att koncernen får tillgång till stora volymer biobränslen från sågverket och skogsbränslen i samband med avverkningar. Dessutom kan överskottsvärme från pappersbruket användas till torkprocessen av det sågade granvirket.
Produktionen vid Iggesunds Sågverk har under de senaste åren ökat stadigt genom optimalt utnyttjande av torkkapacitet och investeringar i nytt justerverk och nytt
sågintag. I Iggesund finns sedan tidigare den typ av effektivt kombinat som nu också etableras i Braviken. Flis och biobränsle från sågverket levereras till kartongbruket där flisen blir kartongmassa och biobränslen omvandlas till energi. Värme från kartongproduktionen används vid torkning av de sågade trävarorna.
Genom teknisk försäljning och produktförnyelse pågår arbete inom Holmen Timber för att öka försäljningen av förädlade produkter. Dessa benämns industriträ och står för cirka en tredjedel av Iggesunds Sågverks totala volymer. Fingerskarvade fönsterkomponenter fria från kvistar har blivit en viktig produkt som levereras till fönsterindustrin. I och med den nya produktionen i Braviken blir Holmen Timber en komplett leverantör av både konstruktions- och snickerivirke, vilket stärker affärsområdet och ger samordningsvinster inom logistik och försäljning.
* Resultat före värdeförändring
hektar skogsmark ägs och förvaltas av Holmen, varav 1 miljon utgör produktiv skogsmark.
Året inleddes med en fortsatt stark efterfrågan på sågtimmer. Låga ingående lager av massaved tillsammans med ökad produktionstakt i skogsindustrin skapade ökad efterfrågan på massaved under våren. Totalt sett har året präglats av en stark efterfrågan på såväl timmer som massaved. Tillgången på skogsbränsle, det vill säga huvudsakligen bränsleved, grenar och toppar (grot) samt bark, var generellt god i hela landet.
Till följd av den starka efterfrågan steg priserna på massaved under första halvåret och stabiliserades därefter på motsvarande rekordnivåer som 2008. Den prisökning på timmer som inleddes andra kvartalet 2009 fortsatte fram till fjärde kvartalet 2010, då priserna sjönk något i södra och mellersta Sverige. Priserna för importved har ökat över tiden på samma sätt som priserna i Sverige. Exporten av rundvirke från Sverige var marginell.
Holmen Skogs rörelseresultat blev 1 868 (605) Mkr. Det operativa resultatet (före värdeförändring) uppgick till 766 (589) Mkr. Förbättringen beror på höjda priser och hög avverkningsnivå. Värdeförändringen uppgick till 1 102 (16) Mkr och inkluderar
Holmen Skog ansvarar för koncernens skogar på drygt en miljon hektar produktiv skogsmark i Sverige. Virkesförrådet uppgår till 120 miljoner skogskubikmeter.
1 050 Mkr till följd av ändrade prisantaganden vid värderingen av den egna skogen.
Den svenska skogsindustrins virkesförbrukning uppgår till cirka 80 miljoner kubikmeter (m3 fub) per år, varav merparten avverkas inom landet. Hälften av detta utgör sågtimmer, cirka 40 procent massaved och cirka 10 procent skogsbränsle. Konkurrensen om den svenska virkesråvaran ökar, främst på grund av ökande behov av biobränslen till värmekraftverken.
Utvecklingen har gått mot att Östersjöområdet numera betraktas som en enda marknad där prisbildningen i stora drag är gemensam.
Den årliga avverkningen baseras på en långsiktig avverkningsplan som bland annat beaktar skogens åldersstruktur och tillväxt. Beräkningarna innefattar framtida virkesuttag som motsvarar en skoglig omloppstid på omkring 100 år. Av Holmens skogsklädda marker undantas 18 procent från skogsbruk för att bibehålla variationen av skogstyper i landskapet
och därmed också den biologiska mångfalden. Avverkningsplanen uppdateras med tio års mellanrum. Under 2010 har inventering av Holmens skogar påbörjats. Med detta som underlag genomförs under 2011 en uppdatering av den långsiktiga avverkningsplanen.
Merparten av Holmens skogar är belägna i norra Sverige där koncernen inte har några egna industrier. Genom egna logistiklösningar och virkesbyten med andra aktörer kan Holmen tillgodogöra sig detta virke i de egna industrierna, vilket minskar andelen dyr importved.
Holmen-koncernens svenska enheter förbrukade 4,2 (4,1) miljoner kubikmeter virke under 2010. Holmen Skog anskaffade totalt 10,8 (9,9) miljoner kubikmeter virke varav 6,2 (5,6) miljoner kubikmeter såldes externt. Avverkningarna i koncernens egna skogar uppgick till 3,0 (2,9) miljoner kubikmeter virke.
Bravikens Sågverk, som startade produktionen vid årsskiftet 2010/2011, kommer första året att förbruka cirka 0,6 miljoner kubikmeter grantimmer för att därefter öka till drygt 1 miljon. Som ett led i förberedelserna för det nya sågverket lanserades under året inköpskonceptet BravikenGran i syfte att trygga sågens virkesförsörjning. Marknads- och inköpsaktiviteter har pågått under hela året och har i huvudsak inriktats på den lokala virkesmarknaden.
ÖKADE AVVERKNINGSMÖJLIGHETER. En
betydande del av tillväxten i Holmens skogar sker i unga skogar som ännu inte är avverkningsmogna. Därför avverkar Holmen endast cirka 85 procent av den årliga tillväxten. Vartefter dessa yngre skogar blir äldre kommer uttagen av virke att kunna ökas till samma nivå som tillväxten.
Här tillkommer effekterna av det skötselprogram som började tillämpas 2006 och som på 30 års sikt bedöms kunna öka tillväxttakten i koncernens skogar med cirka 25 procent. Det medför även att avverkningarna på sikt ska kunna öka i motsvarande grad. De viktigaste åtgärderna i programmet är ökad användning av contortatall, skogsmarksgödsling och förbättrad återbeskogning. Den under året beslutade investeringen i Friggesunds plantskola spelar en viktig roll i detta arbete då den innebär en effektivare plantodling och öppnar möjligheter för framtidens teknik vid förädling av plantor.
Tillsammans med forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet pågår ett arbete för att utveckla naturvårdsmetoderna i skogen. Bland annat prövas olika tillvägagångssätt som bidrar till att höja de biologiska värdena i skogslandskapet. Skogens vattenmiljöer är viktiga för den biologiska mångfalden. Holmen har under året utbildat omkring 1000 medarbetare och entreprenörer för att minimera påverkan på vatten i det dagliga arbetet.
EFFEKTIVARE TRANSPORTER. Holmen räknar med att inom de närmaste åren minska energiförbrukningen vid avverkning och transporter av virke med cirka 15 procent. Det sker bland annat genom att använda drivare, som förbrukar mindre bränsle än traditionella skördare och skotare, vid avverkningar samt genom övergång till elhybrid-drift. För att minska antalet transporter drivs ett projekt där virkesbilarnas lastkapacitet ökas.
MER SKOGSBRÄNSLE. För att möta den ökade efterfrågan på skogsbränsle deltar Holmen Skog i arbetet med att utveckla teknik för skogsbränsleskörd. Holmen har ökat leveransen av skogsbränsle under året.
| Holmens skogar 2010 | |
|---|---|
| Markinnehav | 1 264 000 hektar |
| Produktiv skogsmark | 1 032 100 hektar |
| – därav avsatta naturområden | 68 500 hektar |
| Virkesförråd, per hektar | 118 m3 sk |
Holmens skogsinnehav redovisas till verkligt värde enligt IAS41. Värderingen görs genom att beräkna nuvärdet av förväntade kassaflöden som består av framtida intäkter från virkesuttag efter avdrag för avverknings-, återbeskognings- och andra skogsvårdskostnader. Avverkningsplanen, tillsammans med en bedömning av framtida pris- och kostnadsutveckling, ligger till grund för beräkningen. Holmen har avsatt stora arealer produktiv skogsmark för naturvårdsändamål. Värdet på den växande skog som finns på dessa arealer ingår inte i det redovisade värdet av skogstillgången. Inte heller ingår intäkter från jakt och andra arrenden. Se även not 11 på sidan 71.
91 – år
15
25
| Fakta | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Rörelseresultat, Mkr | 495 | 414 |
| Investeringar, Mkr | 65 | 88 |
| Operativt kapital, Mkr | 3 235 | 3 207 |
| Medelantal årsanställda | 11 | 10 |
| Produktion egen vattenkraft, GWh |
1 145 | 1 090 |
av koncernens elbehov täcks genom den egna produktionen.
Produktionen av vattenkraft uppgick under året till 1 145 (1 090) GWh, vilket var 3 procent högre än under ett normalår. Rörelseresultatet uppgick till 495 (414) Mkr. Förbättringen förklaras främst av högre volymer och högre priser.
Den totala produktionen av el i Sverige uppgick under 2010 till 145 TWh, varav vattenkraftproduktionen stod för 66 TWh. Den hydrologiska balansen, det vill säga mängden vatten upplagrad i naturen i Norden, var vid utgången av året på en historiskt låg nivå. Det genomsnittliga spotpriset under 2010 låg på 543 kr/MWh, vilket är 38 procent högre än föregående år. Elpriserna steg under början av året till exceptionellt höga nivåer till följd av en kombination av extrem kyla och låg produktion inom kärnkraften. Även under november/ december noterades mycket höga elpriser. Som högst var elpriset under året uppe i 13 757 kr/ MWh för en enskild timme och 4 969 kr/ MWh för en dag. Mätt som snitt under en månad var spotpriset som högst, 931 kr/MWh, i februari och som lägst, 383 kr/MWh, i maj.
Holmen Energi ansvarar för koncernens energitillgångar och dess energiförsörjning. Ett normalår uppgår vattenkraftproduktionen till cirka 1 100 GWh el. Inom affärsområdet bedrivs utvecklingsprojekt kopplade till energiområdet.
Holmen Energi ansvarar för att förse koncernens svenska industrier med el. Holmens totala förbrukning uppgick under 2010 till 4 625 (4 680) GWh, varav de svenska tidningspappersbruken svarar för merparten. Den egna produktionen vid de 21 hel- och delägda vattenkraftverken svarar tillsammans med mottrycksproduktionen vid de större bruken för cirka 30 procent av koncernens elförbrukning. Resterande behov täcks genom köp.
Långsiktiga leveransavtal till fast pris kompletterat med finansiella prissäkringar (se sidan 36) begränsar koncernens exponering mot förändringar i elpriset. Den egna elproduktionen prissätts marknadsmässigt.
NYA ENERGIKÄLLOR. Holmen Energi bedriver en rad utvecklingsprojekt i syfte att få till stånd nya lönsamma affärsverksamheter inom energiområdet. Vindkraft och torvbrytning är exempel på sådana. Ambitionen är att på sikt kunna producera 1 TWh elenergi från vindkraft, framför allt placerade i skogsområden på Holmens egna marker. Det finns stora fördelar med att bygga på egen mark. Genom att välja de bästa vindlägena ökar lönsamheten i projekten och dessutom minskar risken då Holmen själv konsumerar mycket el. Mark som arrenderas ut för vindkraft ger intäkter. Skogsbruket inom vindkraftsparkerna kommer att kunna bedrivas i stort sett normalt.
Vindmätningar har pågått sedan 2009 på Holmens marker i områden kring Örnsköldsvik och i anslutning till bruket i Hallstavik. Resultaten av mätningarna är positiva och processen går vidare med tillståndsansökningar.
Sedan sommaren 2009 produceras energitorv på Holmens marker vid Stormyran norr om Örnsköldsvik. 2010 har volymerna mer än fördubblats. Torvvolymen ger en energimängd på 47 GWh vilket är ett tillskott motsvarande drygt 1 800 villors årliga energibehov. Stormyrans årliga produktion beräknas på sikt uppgå till 70 GWh.
Torv består av växtdelar som på grund av syrebrist endast delvis har förmultnat i mossar och kärr. Den ofullständiga nedbrytningen gör att en stor del av energiinnehållet i det biologiska materialet finns kvar, varför
torv kan användas som bränsle. Torvbrytningen erbjuder ett sätt att ta vara på flera av de värdeskapande resurser som koncernen förfogar över.
Holmen Biorefinery Development Centre inrättades under 2009 och har till uppgift att bedriva långsiktig utvecklingsverksamhet. Möjligheten att utvinna bioenergi och "gröna" fordonsbränslen i bioraffinaderier kopplade till koncernens fabriker studeras, liksom möjligheten att tillverka kemikalier och helt nya typer av fiber- och ligninprodukter.
Redan nu pågår en utredning vid Hallsta Pappersbruk om en anläggning för produktion av biogas ur avloppsvatten. Biogasen kan efter att den förädlats säljas som fordonsbränsle.
ENERGISAMARBETEN. Under 2006 startade några av de elintensiva företagen inom basindustrin, däribland Holmen, VindIn AB som utvecklar, bygger och driver vindkraftverk i Sverige. Målet är att VindIn årligen ska tillföra 1 TWh el. Den första vindkraftparken, belägen vid Skutskär, togs i drift i oktober 2009 och har en årlig produktion om 28 GWh, varav Holmens andel utgör 4 GWh. Uppförande pågår av ytterligare en park, Trattberget, med en årlig produktion om cirka 180 GWh, varav Holmens andel beräknas till cirka 30 GWh. Tillståndsansökningar har lämnats in för ytterligare parker.
Holmen har tillsammans med ytterligare fyra företag bildat bolaget Industrikraft i Sverige AB med ambitionen att kunna säkerställa framtida fossilfri baskraft. I denna anda tecknades hösten 2009 en avsiktsförklaring med Vattenfall.
ENERGIBESPARINGAR. Ansvaret för energieffektivisering är decentraliserat till bruken, men samordning sker centralt. Den nya sodapannan som uppförs vid Iggesunds Bruk utgör nyckeln i brukets långsiktiga plan för att bli självförsörjande på el samt att bli ett till 100 procent biobränsledrivet bruk. I Braviken medför samlokaliseringen av det befintliga pappersbruket och det nya sågverket betydande fördelar. Befintlig infrastruktur kan samutnyttjas och möjligheter öppnas för effektiva energilösningar. Vid Hallsta Pappersbruk ersätts en äldre oljepanna med en ny elpanna. Oljeberoendet minskar radikalt samtidigt som energiförbrukningen kan styras mer effektivt. Massalinjen vid Workingtons Bruk byggs om, vilket bland annat medför att energiförbrukningen minskar.
Redovisningen av ekonomi, socialt ansvar och miljöansvar i Årsredovisningen kompletteras med skriften Holmen och hållbarhetsarbetet som redogör mer i detalj för arbetet. På Holmens webbplats finns ytterligare information, bland annat beskrivningar av miljöarbetet vid de olika affärsområdena och ett fullständigt GRI-register. Tillsammans utgör detta Holmens GRI-redovisning.
Holmens verksamhet utgår från de naturliga och förnybara råvaror som skogen ger. Affärsidén går ut på att förädla dessa råvaror till produkter och energi som fyller viktiga funktioner i samhället och genererar mervärden för kunder, aktieägare och andra intressenter. Hållbar utveckling är ett fundament för verksamheten. Ekonomisk utveckling, miljöansvar och socialt ansvar bildar en treenighet där varje del har betydelse för koncernens framtida förmåga att utvecklas.
Arbetet med hållbarhet är en integrerad del i Holmens verksamhet och i strategin för tillväxt och värdeskapande. Drivkraften är att förbättra konkurrenskraften, sänka kostnaderna och risknivån, motivera och engagera medarbetarna samt att produktionen inte ska påverka miljö och människor negativt.
Skogsbruket uppfyller högt ställda miljökrav. Anläggningarnas miljöpåverkan uppfyller myndigheternas krav. Produkterna är återvinningsbara och kretsloppsanpassade.
God lönsamhet och stark finansiell ställning skapar förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling. Genom att vara ett framgångsrikt och lönsamt företag har Holmen en tydlig roll i det hållbara samhället.
Utöver kärnverksamheten bidrar Holmen till ekonomisk utveckling genom investeringar, forskning och utveckling samt genom samarbeten med företag och organisationer på flera av de platser där koncernen är verksam.
Omvärldens och kundernas förväntningar och krav på miljöanpassning av produkter och tillverkningsprocesser blir allt tydligare. För att möta dessa krav bedrivs ett aktivt hållbarhetsarbete i koncernens olika verksamheter. Långsiktigt bedöms detta stärka företagets lönsamhet.
Ett aktivt hållbarhetsarbete stärker varumärke och goodwill samtidigt som det bidrar till att höja kompetensnivån. Att behålla viktiga kunder och gemensamt vidareutveckla de kommersiella relationerna med dessa utgör goda exempel på sådana strategiska värden.
Styrelsen och koncernledningen behandlar regelbundet aktuella hållbarhetsfrågor. Koncernens VD har det yttersta ansvaret. En särskild grupp, som leds av hållbarhetschefen och består av representanter för koncernstaberna, samordnar arbetet med hållbarhet vilket beskrivs utförligt i skriften Holmen och hållbarhetsarbetet. Holmen ger ut hållbarhetsrelaterad information årligen sedan 2004.
Holmen följer sedan 2006 Global Reporting Initiative (GRI) och dess riktlinjer för hållbarhetsredovisning. Vid upprättandet av Holmens hållbarhetsredovisning har hänsyn tagits till GRI:s tio redovisningsprinciper.
Holmens policyer och riktlinjer ska sammantaget ses som ett vägledningsinstrument – code of conduct – inriktat på hållbar utveckling. Tillsammans med lagstiftningen i respektive land sätter det ramarna och styr Holmens agerande på olika områden.
Holmens tillverkning sker inom EU där också merparten av produkterna säljs. Vissa volymer säljs till USA och länder i Afrika och Asien. Holmen agerar i alla länder i enlighet
med lagar och avtal och under iakttagande av god affärssed. Holmen strävar efter att ha kännedom om hur koncernens intressenter arbetar med miljö- och personalfrågor.
Totalt finns ett tjugotal koncernövergripande policyer och riktlinjer uppdelade på områdena miljöansvar, socialt ansvar och ekonomisk utveckling. Policyer och riktlinjer äldre än tre år ses över och revideras vid behov.
Holmen är medlem i FN:s Global Compact. Koncernen tar därmed tydlig ställning i frågor som rör mänskliga rättigheter, sociala förhållanden, miljöansvar och rätten att bilda fackföreningar. I Holmen och hållbarhetsarbetet kommenteras hur koncernen uppfyller och arbetar med de tio principer som bygger upp Global Compact.
Risken för att det i Holmens verksamhet finns något som står i konflikt med FN:s deklaration om mänskliga rättigheter är liten eftersom all tillverkning sker inom EU, där sådana frågor är noggrant reglerade. En förnyad analys görs under 2011 om det finns kunder och leverantörer i riskländer som inte lever upp till kraven i Global Compact.
av den värmeenergi som behövs i produktionen kommer från biobränslen och återvunnen värmeenergi.
Den naturliga och förnybara råvaran virke är en styrkefaktor för Holmen. Produkter och biobränsle tillverkas av förnybara råvaror från uthålligt brukade skogar. Holmens produkter kan ersätta andra produkter, tillverkade av ändliga eller klimatpåverkande material. Papper och kartong kan dessutom återvinnas antingen som material och/eller bioenergi. Utslitna trävaror är ett utmärkt biobränsle.
Hållbara produktionsprocesser
Genom hela produktionskedjan eftersträvas ett långsiktigt ansvarstagande:
Returpapper används vid bruken i Braviken och Madrid.
Biobränslen och återvunnen värmeenergi står för 70 procent av den värmeenergi som behövs i produktionen.
Koncernen bedriver forskning och utveckling, FoU, både internt på affärsområdesnivå och externt.
Det interna FoU -arbetet är inriktat på funktionella produkter och energi - och resurssnåla processer. Det har resulterat i att den specifika råvaru - och energianvänd ningen stadigt har sänkts samtidigt som produkternas egenskaper förädlats.
Sedan 2009 tillämpas en process för att hantera idéer som har potential att ge nya affärer utanför de redan etablerade kärn verksamheterna. Ett innovationsråd har till uppgift att lotsa projekten fram till färdig produkt.
Parallellt med de FoU -insatser som görs vid affärsområdena finns Holmen Biorefinery Development Centre (HBC). Med fokus på innovationer och de möjligheter som finns inom Holmen – med skogsråvaran som viktig utgångspunkt - bedömer HBC affärs potentialerna inom området bioraffinaderi. Principen är att allt som idag görs med olja som bas i framtiden kan tillverkas av ved. Möjligheterna till lönsamma affärer under söks inom områdena biodrivmedel, biogas, nya material, kemikalier och biobränslen.
I en koncerngemensam grupp utreds möjligheter att finna miljömässigt bra användning för det avfall som uppstår i verksamheterna. Fokus läggs på att finna produktområden där olika material kan ses som en värdefull resurs och därmed leda till nya affärer.
Det externa FoU -arbetet drivs tillsammans med andra aktörer, ofta branschgemensamt och genom samarbeten med universitet och högskolor. Inriktningen är huvudsakligen på produktutveckling och effektivisering av processer, men även på skoglig tillväxt och effektivisering av skogsbruket. Samarbete pågår bland annat med Svenska Innventia, MoRe Research, SweTree Technologies, Kungliga Tekniska högskolan, Umeå univer sitet, Mittuniversitetet, Karlstads universitet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Skogforsk. I England samarbetar Holmen med University of Manchester och i Spanien med Universidad Complutense de Madrid.
Koncernens totala investeringar i forsk ning och utveckling uppgick 2010 till cirka 100 Mkr, varav cirka en fjärdedel utgörs av externa kostnader.
Bättre fiberutnyttjande Lägre vikt
Biologiska barriärmaterial Förbättrade optiska egenskaper
Möjligheterna att genom bioraffinering tillverka andra produkter av skogsråvara än de traditionella utreds. Principen är att allt som idag görs med olja som bas i framtiden kan tillverkas av ved.
Holmen bidrar till en positiv klimateffekt genom att prioritera arbetet med miljömål inom följande områden:
ton fossil koldioxid. Så mycket mindre blir utsläppen när Holmens "kolspår" summeras.
Klimatfrågan sätter fingret på att energianvändningen i världen måste effektiviseras och förnybara energikällor utnyttjas i ökad grad. Skogsindustrin är sedan länge föregångare på detta område och redan en stor användare av bioenergi.
Att bruka skogen och använda de produkter den ger är skogens viktigaste roll i arbetet med att komma till rätta med jordens allt varmare klimat.
Skogen ger råvaror och bioenergi som till skillnad från dem som baseras på olja inte tillför atmosfären nya mängder fossil koldioxid. Därför vänds samhällets blickar allt mer mot skogen som en av lösningarna på klimatproblemet.
En brukad skog planteras, röjs, gallras och avverkas med regelbundna mellanrum. Ett virkesförråd byggs upp under cirka 70 år. Därefter avverkas det till större delen och en ny tillväxtcykel kan påbörjas.
En obrukad skog får utvecklas fritt under 300 år. Virkesförrådet byggs upp en gång för alla – och förändras sedan obetydligt över tiden. Träden gör tjänst som kolsänka, men i den obrukade skogen går man helt miste om substitutionseffekten.
Det är denna effekt som utgör skogens viktigaste roll för klimatet då trä används som ersättning – substitut – till andra material och energislag.
Effekten är dubbel:
Holmens skogsbruk har positiva klimateffekter. Det beror på ett stadigt ökande virkesförråd som binder allt mer koldioxid i träden samt att trä och bioenergi ersätter klimatpåverkande produkter/energislag. På sikt kan denna positiva klimatpåverkan förstärkas ytterligare.
Orsaken till det ökande virkesförrådet är flera. Den viktigaste är att en betydande del av tillväxten sker i unga skogar som ännu inte är mogna att avverka. Därför tar Holmen bara ut cirka 85 procent av den årliga tillväxten. Vartefter de yngre skogarna växer in i avverkningsbar ålder blir det möjligt att öka uttagen av virke så att de kommer i nivå med tillväxten. Jämfört med för 60 år sedan finns det idag dubbelt så mycket virke på samma areal. Det innehåller också dubbelt så mycket kol.
Starkt bidragande till den ökande mängden virke är också det sätt som Holmen sköter sina skogar på. Det innebär att naturligt förekommande växter och djur ges förutsättningar att långsiktigt fortleva i skogslandskapet. I analysföretaget EIRIS utvärdering 2010 av 1 800 företag i världen rankades Holmen tillsammans med åtta andra företag i gruppen "biodiversity leaders" vad gäller policy och arbetssätt för att hantera risker för påverkan på den biologiska mångfalden.
Mer virke skapar också möjligheter att tillverka fler produkter som kan ersätta sådana som påverkar klimatet negativt. Mängden bioenergi som kan ersätta fossilbaserade energislag ökar också. Det finns därmed gott fog för slutsatsen att Holmens positiva klimatpåverkan kommer att öka.
Ett kolspår (Carbon Footprint) ger besked om vilken mängd växthusgaser en produkt genererar under hela sin livscykel. Beräkningen startar med råvaran och slutar med att produkten destrueras eller återvinns. Kolspåret kan därmed sägas vara ett mått på produktens klimatpåverkan.
Verksamhetens samlade påverkan på klimatet kan beräknas genom att fastställa:
Holmen gör dessa beräkningar i enlighet med de riktlinjer som tagits fram av den europeiska branschorganisationen CEPI.
Beräkningar av Holmens kolspår ger tydliga besked om att koncernens verksamhet har positiva klimateffekter. Upptagen av koldioxid och effekterna av substitution är större än de utsläpp av fossil koldioxid som Holmen orsakar.
Denna positiva klimateffekt kommer gradvis att förstärkas ytterligare genom de ovan redovisade miljömålen.
I och med starten av det nya sågverket vid Braviken ökar koncernens tillverkning av
Holmen-koncernens kolspår
trävaror kraftigt. Det innebär att trävarornas substitutionseffekt mer än fördubblas och att även mängden temporärt lagrad koldioxid ökar.
från sidan 88 samt från beräkningar av kolspår som görs av koncernens produkter. Uppgifterna för ökande virkesförråd och bedömda effekter är genomsnitt för 2005–2010. Beräkningarna är baserade på riktlinjer utfärdade av den europeiska branschorganisationen CEPI.
Underlaget till uppgifterna är hämtade
Sekundärt biobränsle, som består av använda pappersprodukter och trävaror som förbränns, ingår ej i beräkningen ovan. Det är inte möjligt att exakt fastställa hur mycket det handlar om. Holmen har gjort en försiktig bedömning att 20 procent av koncernens papper och kartong (baserat på produktionen 2010) samt trävaror (baserat på koncernens produktion under 1960-talet) till slut förbränns som ett substitut till olja. Effekten är beräknad som den mängd fossil koldioxid som undviks och blir då cirka 540000 ton. Den verkliga siffran är förmodligen betydligt större.
minskade utsläpp av fossil koldioxid från de svenska bruken sedan 2005.
| Miljömål | |||
|---|---|---|---|
| Mål | Utfall t o m 2010 |
Kommenta r |
|
| Minska användningen av fossila bränslen vid de svenska enheterna |
2020: minskning med 90 % |
55 % | Referensår 2005 |
| Effektivisera energianvändningen (MWh/produktenhet) |
2020: 15 % | 5,2 % | Referensår 2005 |
| Ökad tillväxttakt i Holmens skogar | 25 % inom 30 år | – | Referensår 2007. Bedömd effekt av på gående tillväxthöjande åtgärder är drygt 20 %. |
| Öka uttag/leveranser av biobränslen | 2020: 1,5 TWh | 1,25 TWh | Referensår 2006: 0,42 TWh |
| Produktion av el från vindkraft | 2020: 1 TWh | 4 GWh | Referensår 2010 |
Miljöarbetet handlar om att proaktivt arbeta med att minska koncernens framtida miljö- och klimatpåverkan samt säkerställa att regler och villkor inom miljöområdet efterlevs.
Miljöstandarden i Holmens anläggningar är hög. Det är ett resultat av gjorda investeringar i process- och reningsutrustning samt ett kontinuerligt pågående förbättringsarbete inom ramen för anläggningarnas miljö- och energiledningssystem och lagstadgad myndighetstillsyn. Den huvudsakliga miljöpåverkan från anläggningarna består av utsläpp till luft och vatten samt uppkomst av buller och avfall. Energi- och klimatfrågan ägnas idag stor uppmärksamhet, varför också fossil- och biobränslefrågor är föremål för stort intresse.
Holmens miljöpåverkan har under lång tid gradvis minskat genom en rad olika åtgärder. För flera av de prioriterade miljöaspekterna såsom utsläpp till vatten och luft har utvecklingen per ton slutprodukt varit positiv under många år. Detta framgår av diagrammen på sidan 29 och tabellen på sidan 88.
Av klimat- och resursskäl ökar ansträngningarna att förbättra energieffektiviteten och minska användningen av fossila bränslen. Holmen arbetar därför aktivt med att identifiera och genomföra energibesparande åtgärder samt öka självförsörjningsgraden av energi.
De koncernövergripande miljömålen (se tabell ovan) bidrar till att sätta fokus på klimat- och energifrågorna.
I jämförelse med 2009 ökade utsläppen av fossil koldioxid från flera av enheterna under 2010. En sträng vinter i början och slutet av året gjorde att förbränning av olja krävdes för att försörja enheterna med värmeenergi. Mycket höga elpriser tillsammans med marknadsanpassade stopp inom Holmen Paper bidrog också till att beroendet av olja ökade. Dessa orsaker gjorde också att arbetet med att effektivisera energianvändningen försvårades och utfallet för 2010 låg kvar på 2009 års nivå.
Under det gångna året genomfördes flera miljörelaterade projekt, utredningar och åtgärder. Här redovisas ett axplock:
• Tillsammans med fem svenska skogsbolag deltar Holmen i ett branschgemensamt initiativ för att utveckla skogsbrukets hållbarhetsarbete enligt FSC, Forest Stewardship Council. Samarbetet, som inleddes under 2010, fokuserar på att kombinera ekonomi, miljö och sociala värden i skogsbruket samt att stärka konceptet internationellt.
• Intrimningen fortsatte av den sedan 2008 idrifttagna linjen för energieffektiv
1) Miljöskyddslagen 2) Miljöbalken
4) IPPC
Miljötillstånd för koncernens produktionsanläggningar
Hallsta Pappersbruk1) 2000 Bravikens Pappersbruk2) 2002 Iggesunds Bruk1, 3) 2003 Iggesunds Sågverk1) 1994 Bravikens Sågverk2) 2010 Workingtons Bruk4) 2002 Holmen Paper Madrid4) 2006
Kg/ton slutprodukt
3) Utöver detta bedrivs anmälningspliktig verksamhet vid produktionsenheten i Strömsbruk samt hamnverksamhet (Skärnäs Terminal) i anslutning till Iggesunds Bruk som kräver miljötillstånd (erhållet 19992))
tillverkning av termomekanisk massa vid Bravikens Pappersbruk. Elenergibehovet har minskat med knappt 20 procent jämfört med den tidigare linjen.
• Holmen deltar i ett branschgemensamt arbete för att minska transporternas klimatpåverkan. Under 2010 togs gemensamma hållbarhetskriterier fram för upphandling av transporttjänster.
• Under året infördes för de svenska bruken en tågbaserad transportlösning för färdiga produkter. Förutom sänkta kostnader innebär detta minskade utsläpp till luft.
• Under 2010 intensifierades arbetet med att finna lönsamhets- och miljömässigt god användning av det avfall som uppstår i verksamheterna. Volymen deponerat avfall utgör endast 2 procent av det avfall som uppstår i verksamheterna.
Holmen bedrev vid årsskiftet 2010/2011 produktionsverksamhet vid sju anläggningar som kräver miljötillstånd. Tillstånden anger bland annat villkor för tillåten produktionsvolym samt tillåtna utsläpp till luft och vatten.
Fem av anläggningarna är belägna i Sverige med en försäljning motsvarande 57 (58) procent av koncernens nettoomsättning. De två återstående anläggningarna är Workingtons Bruk i England och bruket i Madrid i Spanien, vars andel av koncernens
| Certifie ringa r1,2), år |
Miljö | Energi | Kvalitet |
|---|---|---|---|
| Hallsta Pappersbruk | 2001 | 2005 | 1993 |
| Bravikens Pappersbruk | 1999 | 2006 | 1996 |
| Holmen Paper Madrid | 2002 | 2009/103) | 2000 |
| Iggesunds Bruk4) | 2001 | 2005 | 1990 |
| Workingtons Bruk | 2003 | 20085) | 1990 |
| Iggesunds Sågverk | 1999 | 2006 | 1997 |
| Bravikens Sågverk | –6) | –6) | –6) |
| Holmen Skog | 1998 | – | – |
försäljning var 19 (21) procent under 2010.
Ansökan om nytt miljötillstånd vid kartongbruket i Iggesund lämnades in i början av 2011. Motsvarande arbete påbörjades under 2010 för Iggesunds Sågverk. Tillstånden avses i framtiden ge möjligheter till utökad produktion. Inga övriga väsentliga tillstånd behöver förnyas eller revideras
under 2011. Ansökan om miljötillstånd lämnades in i slutet av 2010 för biogasproduktion vid Hallsta Pappersbruk.
Produktionen av elkraft vid Holmens hel- och delägda vattenkraftverk kräver tillstånd för vattenverksamhet (Miljöbalkens regler), där miljövillkor ingår. Omprövning kan begäras med stöd av Miljöbalken. Tillstånd innehas för samtliga kraftverk. Omprövning pågår för motsvarande 2 procent
av koncernens produktionskapacitet. Under 2010 lämnades tillståndsansökningar in för vindkraftverk vid Blodrotberget och Blackfjället i Örnsköldsviks kommun samt Varvsvik i Norrtälje kommun.
Verksamheterna i bolagets anläggningar var vid årsskiftet 2010/2011 certifierade enligt kvalitets-, miljö- och energiledningssystem. Förutom detta hade samtliga anläggningar, där vedråvara används, spårbarhetscertifikat för använd vedråvara.
Skogsbruket är certifierat enligt miljöledningssystem och var dessutom certifierat enligt Forest Stewardship Council (FSC) och Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes (PEFC).
Information om spårbarhetscertifieringarna, andel miljöcertifierad skog i Sverige 2010 och andel certifierat virke i Holmens anläggningar finns i Holmen och hållbarhetsarbetet.
Koncernens bruk deltar Alla enheter tillämpar certifierade miljöledningssystem"
sedan 2005 i EUs handel med utsläppsrätter för koldioxid. Koncernens åtgärder för att minska användningen av fossila bränslen och därmed utsläppen av koldioxid har gjort det möjligt att sälja utsläppsrätter. De svenska bruken deltar dessutom i handeln med elcertifikat. Holmen har under flera år
producerat förnybar el. Det har resulterat i intäkter. Holmen deltar i Sverige och England i frivilliga program för energieffektivisering och minskad klimatpåverkan. Programmen ger de energiintensiva industrierna ett alternativ till energiskatter.
Under året förekom ett antal överskridanden av villkorsvärden (riktvärden) samt klagomål och incidenter i de industriella och skogliga verksamheterna. Avvikelserna var inte på något sätt av väsentligt slag eller resultatpåverkande och omhändertogs med hjälp av korrigerande åtgärder inom verksamheternas ledningssystem. Incidenterna rapporterades till tillsynsmyndigheterna.
Holmens verksamhet regleras miljömässigt av lagar och tillstånd inom varje land. Koncernens miljöpolicy är utgångspunkten för hur miljöansvaret fördelas och hur miljöarbetet organiseras och bedrivs. Alla enheter i Holmen tillämpar certifierade miljöledningssystem. Holmens skogsbruk är certifierat enligt de internationella skogsstandarderna PEFC och FSC. Vid tillverkningsplatserna integreras olika typer av regler som en viktig del vid planering av produktion och investeringar.
Koncernens styrelse och VD samt cheferna för affärsområdena har det övergripande ansvaret. Det operativa miljöansvaret ligger hos plats- och skogschefer. Holmens miljö- och hållbarhetschef leder koncernens miljöråd, följer arbetet med koncernens miljömål samt driver samverkansgrupper.
Miljöpolicyn innehåller övergripande principer för miljöarbetet i koncernen. Den täcker de miljöaspekter som Holmen och dess intressenter prioriterar. Fokus är på energi- och klimatfrågornas betydelse för verksamheten.
SKOGSBRUK anger hur koncernens skogar ska skötas ur såväl produktions- som miljöperspektiv. Kraven i skogsbruksstandarderna PEFC och FSC är inbyggda i de totalt 60 riktlinjerna.
| Mkr | ||
|---|---|---|
| Kunder | Försäljning av papper, kartong, trävaror, virke och el |
18 443 |
| Leverantörer | Inköp av varor och tjänster samt avskrivningar m m |
-14 158 |
| Anställda | Löner och sociala kostnader | -2 689 |
| Långivare | Räntor | -208 |
| Staten | Skatter | -684 |
| Aktieägare | Nettoresultat | 704 |
| Styrelsens förslag till utdelning | 588 |
av Holmens chefer är kvinnor. Andelen har fördubblats sedan år 2003.
Holmen har en fortlöpande dialog med sina intressenter, vilket ökar kunskapen om de krav som dessa ställer på koncernen – och vice versa. Detta utgör i sin tur ett viktigt underlag för att kunna identifiera styrkor och svagheter och utveckla hållbarhetsarbetet. Koncernövergripande mål finns inom prioriterade områden såsom ledarskap, arbetsmiljö och jämställdhet.
Kunderna ställer krav på Holmens produkter och tjänster, på god affärssed och på hur företaget hanterar viktiga hållbarhetsfrågor. Samma krav ställer Holmen på sina leverantörer. Koncernen följer också via enkäter fortlöpande hur kunder uppfattar företaget. Enkätsvaren omsätts vid behov i handlingsplaner.
Inköp av varor och tjänster samordnas inom Holmen med syfte att minska de totala kostnaderna. I inköpspolicyn betonas kraven på kvalitet och hållbarhet.
Via publikationer, analytikerträffar och Holmens webbplats, informeras aktieägare, investerare och analytiker om koncernens ekonomi, miljöansvar och sociala frågor. Vid koncernens årsstämma har aktieägarna möjlighet att ställa frågor till styrelsen och företagsledningen om bland annat Holmens hållbarhetsarbete.
Holmen har regelbundna kontakter med myndigheter, andra markanvändare och det övriga näringslivet. Allmänheten, media och opinionsbildare informeras löpande om koncernens verksamhet. Kontinuerligt genomförs tillståndsprövningar av verksamheten och i de fall industrier ligger nära bebyggelse genomförs samråd med närboende.
Markinnehaven sammanfaller på stora arealer i norra Sverige med samernas vinterbetesmarker för renarna. Holmen samråder därför med samebyarna för att finna lösningar som så bra som möjligt uppfyller båda parternas krav.
Verksamheten har stor betydelse för sysselsättningen på de orter där företaget är verksamt. Koncernen har totalt cirka 3 000 anställda i Sverige. Hos underleverantörer skapas ytterligare arbetstillfällen. De studier som koncernen genomfört visar att den genomsnittlige Holmen-anställde på det sättet genererar ytterligare tre arbetstillfällen. Totalt skapas cirka 12 100 jobb i Sverige, vilket är cirka 900 fler än året innan. Ökningen sedan i fjol förklaras av ökad anskaffning av skogsråvara från privata skogsägare. Omräknat har detta lett till att antalet årslöner hos råvaruleverantörerna ökat. De personalneddragningar som Holmen gjort under senare år har dock påverkat i negativ riktning.
Skogen rymmer betydande sociala värden. Ett stort antal människor utnyttjar den på sin fritid. Alla skogar i Sverige är öppna för allmänheten genom den så kallade allemansrätten. Holmens marker används till jakt, sportfiske och allmänt välbefinnande. Senare års forskning ger tydliga besked om att skog och natur har positiva effekter på både den fysiska och psykiska hälsan.
Processindustri i Europa
Inblickindex beräknas genom att de anställda besvarar en enkät med frågor inom åtta olika delområden:
Om samtliga ger högsta betyg på frågorna inom varje delområde blir det totala värdet på Inblickindex 1 000.
1)För historik se tabell sidan 87.
För att ett företag ska kunna fortleva måste det leva upp till de krav som dess medarbetare ställer på arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter. Holmen har en uttalad ambition att vara en attraktiv och ansvarstagande arbetsgivare genom att erbjuda engagerande och utvecklande arbetsuppgifter. Hög kvalitet och service åstadkoms bara av kunniga och engagerade människor. Företaget måste skapa förutsättningar och ett arbetsklimat som gör att de anställda själva känner att de kan ta ansvar för sin personliga utveckling.
Sedan flera år har Holmen satt upp mål för arbetet inom HR, Human Resources, (se tabell). Resultaten följs via nyckeltal och medarbetarundersökningen Holmen Inblick. Den senaste undersökningen genomfördes i januari 2011. Resultatet var inte klart vid
denna publikations tryckning, varför vissa resultat redovisas från året innan. Svarsfrekvensen blev 76 procent (2009: 78 procent).
Inblickindex, ledarskapsindex och andel kvinnliga chefer har kontinuerligt förbättrats under den senaste tioårsperioden. Holmen strävar efter att höja såväl ledarskapsindex som andelen genomförda medarbetarsamtal. Målet är att det 2011 inte ska finnas några chefer med låga ledarskapsindex.
Åtgärder görs för att minska antalet arbetsolyckor. Det är viktigt inte bara för dagens anställda utan också för de framtida rekryteringsmöjligheterna.
Ledarskapsfrågor står högt på företagets agenda och det finns en tydligt definerad strategi för detta arbete. Alla chefer deltar i utvecklingsprogrammet Chef i Holmen. Det övergripande syftet med programmet är att tydliggöra Holmens syn på viktiga ledarskapsfrågor.
Löpande identifieras anställda som har förutsättningar för – och är intresserade av – att avancera till mer kvalificerade uppgifter. Ambitionen är att minst 75 procent av alla lediga chefstjänster ska tillsättas genom intern rekrytering.
I de årliga introduktionsprogrammen för nyanställda högskoleutbildade har andelen kvinnor varit drygt 30 procent sedan flera år tillbaka, vilket skapar förutsättningar för att andelen kvinnor på kvalificerade befattningar kan öka.
Sedan 2006 har andelen kvinnliga chefer fördubblats till 16 procent. Ambitionen är att nå minst 19 procent till 2012. Vid tillsättandet av chefer har andelen kvinnor ökat under senare år. Under 2008–2010 tillsattes 109 nya chefer vid Holmens svenska enheter, varav 32 var kvinnor, vilket motsvarar 29 procent.
De senaste fem åren har antalet kvinnor i koncernens, affärsområdenas och brukens ledningsgrupper ökat från 6 till 16.
Ledningsgruppen vid Iggesunds Bruk har stadigt ökat andelen kvinnor och har under senare år fått en övervikt på sex kvinnor mot fem män. I Holmens styrelse finns två kvinnor, varav en är vald av årsstämman och en är löntagarrepresentant.
Antalet arbetsolyckor ligger på en otillfredsställande hög nivå. För att vända trenden har arbetet i företagets arbetsmiljönätverk intensifierats. Ett program har tagits fram för att förbättra säkerhetskulturen. Bland annat innebär detta en stor satsning på beteendebaserad säkerhetsträning (BBS) för alla medarbetare.
Någon olycka med dödlig utgång har under 2000talet inte drabbat någon av Holmens anställda.
Sjukfrånvaron har kontinuerligt minskat under 2000-talet och var under 2010 3,5 (3,7) procent. Långtidsfrånvaron (över 60 dagar) ligger kvar på en låg nivå, 1,1 (1,4) procent. Korttidsfrånvaron i Sverige
(1–14 dagar) ligger sedan flera år under 2 procent. Sjukfrånvaron i Holmen är i nivå med branschen i övrigt.
Att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla engagerade och kompetenta medarbetare är avgörande för att Holmen framgångsrikt ska kunna bedriva sin verksamhet, både i dag och i framtiden.
Under 2010 genomfördes temadagen Framtidsresan på 135 gymnasieskolor tillsammans med branschorganisationen Skogsindustrierna. Koncernen genomförde också den årliga fortbildningen av ett 30-tal samhällskunskapslärare från hela landet.
Tillsammans med andra skogsföretag arrangeras branschkvällar för studenter vid tekniska högskolor samt skogliga utbildningar.
Kompetensutveckling handlar om att genom utbildning bli skickligare i sitt yrke och kvalificera sig för nya uppgifter. Affärsområdena genomför årligen utbildningsprogram för att höja medarbetarnas kompetens.
Totalt cirka 140 adepter har deltagit i koncernens adept- och mentorprogram sedan starten 2003. Under 2010 deltog 15 adepter, var och en med en egen mentor från någon annan enhet inom koncernen.
Utöver lokala introduktionsprogram finns ett koncerngemensamt program för nyanställda med högskoleutbildning. Under 2010 deltog 50 nyanställda från fem länder. Syftet med programmet är att öka kunskapen om koncernen och ge deltagarna möjlighet att bygga nätverk.
Att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare är avgörande"
I samband med förändringar eller nedläggningar av industrier som påverkar antalet anställda eftersträvar Holmen att ta ett tydligt socialt ansvar för att minska problemen för dem som berörs.
Övertalighet uppstår när företagets organisation på lång sikt
är större än vad som behövs för att driva verksamheten enligt den fastställda strategin. När detta händer förhandlar arbetsgivaren med de fackliga organisationerna och försöker finna samförståndslösningar för att så långt möjligt minimera uppsägningar.
Som en följd av dålig lönsamhet beslutades i juni 2010
att minska bemanningen med 150 tjänster vid Hallsta Pappersbruk. I februari 2011 hade 55 slutat på egen begäran, antingen med avgångsersättning eller genom att ha antagit erbjudande om förtida pension.
De administrativa processerna i koncernen ses över med syfte att öka effektiviteten och sänka kostnaderna. Som en följd av detta har fastighetsnära tjänster överförts till ett externt konsultföretag. IT-funktionen centraliseras till Norrköping. Ett förprojekt pågår i syfte att effektivisera ekonomiarbetet i koncernen.
I början av 2011 beslutade styrelsen att stänga den mindre pappersmaskinen vid bruket i Madrid, vilket orsakar en övertalighet på cirka 170 personer.
Holmen har ett nära och förtroendefullt samarbete med de fackliga organisationerna i alla väsentliga frågor och ser detta som en grundsten i företagets utveckling.
Anslutningsgraden till de fackliga organisationerna i Holmen uppgick 2010 till 85 procent i Sverige. Motsvarande andel i Storbritannien var cirka 50 och i Spanien cirka 40 procent.
Personalarbetet styrs av lagar, avtal och interna policyer. HR-frågorna ingår som en naturlig del i affärsområdenas verksamhetsplaner. Arbetet samordnas i en ledningsgrupp för Human Resources (HR) som består av affärsområdenas personalchefer och leds av koncernens personaldirektör. Medarbetarundersökningen Holmen Inblick är ett viktigt verktyg för att identifera vilka insatser som behöver göras på HR-området.
PERSONALPOLICYN uttrycker koncernens syn på god personalpolitik. Den poängterar chefernas och medarbetarnas gemensamma ansvar för bra arbetsoch utvecklingsklimat.
jämställdhetspolicyn till att också omfatta
mångfald.
MUTOR OCH BESTICKNING. Policyn klargör att anställda i kontakter med kunder och leverantörer, där någon form av förmån erbjuds, noga måste överväga dess innebörd och syfte.
Facklig samverkan sker i Holmen European Works Council samt i samrådsgrupper inom respektive enhet. Fackliga representanter deltar i projektoch arbetsgrupper. Företagets anställda representeras i koncernens styrelse av tre ordinarie ledamöter och tre suppleanter.
Holmen har valt att i sin hållbarhetsredovisning utgå från de riktlinjer för hållbarhetsredovisning som Global Reporting Initiative (GRI) utfärdat. Koncernen rapporterar på tillämpningsnivå A+. KPMG har på Holmens uppdrag genomfört en översiktlig granskning av innehållet i koncernens GRI-redovisning och delar Holmens uttalade tillämpningsnivå avseende GRI:s riktlinjer. På Holmens webbplats finns ett fullständigt GRI-register och revisorernas bestyrkanderapport.
Ett aktivt hållbarhetsarbete och tydlig kommunikation om detta stärker varumärke och goodwill. Intressenternas utvärderingar av hållbarhetsarbetet är viktiga för att det ska kunna utvecklas. Det höjer också kompetensnivån i företaget. Under senare år har
FTSE4Good Index Series. Företag i detta index kännetecknas bland annat av ett väl utvecklat miljöarbete och goda relationer till sina intressenter. Holmen har funnits med sedan 2005. www.ftse.com/ftse4good
Forum ETHIBEL. Ett index som tar upp företag som bedöms ligga över genomsnittet inom områdena ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Utvärderingen görs av analysföretaget Vigeo. www.ethibel.org
finansiella analytiker visat ett ökat intresse för hållbarhetsfrågor.
Holmen utvärderas kontinuerligt av hållbarhetsanalytiker och är upptagen i ett antal internationella hållbarhetsindex och fonder. Syftet med dessa är att göra det lättare för investerare att identifiera företag som arbetar
Storebrand SRI. De företag som är världsledande inom områdena miljö och socialt ansvar kvalificerar sig för Storebrands lista Best in class. I utvärderingen 2010 placerade sig Holmen högst i sin branschkategori. www.storebrand.com
Holmen är godkänt för placering i Swedbank Roburs fondfamiljer Ethica och Banco. Holmen tillhör kategorin Goda exempel. www.swedbank.robur.se
på ett ansvarsfullt och utvecklande sätt ur ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter.
Nedan följer ett urval av de företagsindex och fonder där Holmen är upptaget. Komplett förteckning redovisas i Holmen och hållbarhetsarbetet samt på Holmens webbplats.
KEMPEN CAPITAL MANAGEMENT. Baserat på en bedömning av affärsetiska, sociala och miljömässiga aspekter blev Holmen under 2010 upptaget i Kempen Socially Responsible Universe och är placerat i Kempen/SNS European Smaller SRI Index. www.kempen.nl
ASN Aandelensfond. Företag i denna fond kännetecknas av ett väl utvecklat arbete för mänskliga rättigheter och miljöansvar. Fokus ligger på företagens klimatarbete. Holmen blev upptagen i fonden under 2010. www.asnbank.nl
Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte,
Informationen om Holmens hållbarhetsarbete, såsom den avges på sidorna 23–34 i förvaltningsberättelsen och på sidorna 87-89, har varit föremål för separat översiktlig granskning enligt RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovisning utgiven av Far.
För fullständig bestyrkanderapport för hållbarhetsredovisningen hänvisas till Holmens webbplats www.holmen.com. Där framgår att KPMG delar Holmens uttalade tillämpningsnivå avseende GRI:s riktlinjer. Vidare framgår följande slutsats:
i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de där angivna kriterierna.
Åse Bäckström Specialistmedlem i Far
Affärsområdena ansvarar för affärsverksamheten och hanterar affärsmässiga risker såsom kreditrisker gentemot koncernens kunder och fattar beslut gällande till exempel volym och prissättning med målsättning att uthålligt ge en god avkastning på investerat kapital. Koncernstab Ekonomi och Finans hanterar koncernens finansiering och finansiella risker utifrån en av styrelsen fastställd finanspolicy som präglas av låg risknivå. Syftet är att minimera koncernens kapitalkostnad genom ändamålsenlig finansiering samt effektiv hantering och kontroll av koncernens finansiella risker.
Koncernen är exponerad mot prisförändringar på dess produkter och väsentliga insatsvaror. Leveranser kan påverkas av fluktuationer i marknaden.
Holmens intäkter från de produktinriktade affärsområdena kommer från försäljning av tryckpapper, kartong och trävaror. Förändringar i priser och leveranser beror till stor del på utvecklingen av marknaden i Europa. Den påverkas i sin tur av flera faktorer, såsom efterfrågan, produktionen bland europeiska producenter, förändringar av import till, samt möjligheterna att med lönsamhet exportera från, Europa. Holmen har begränsade möjligheter att snabbt göra större förändringar i produktutbud men anpassar sin produktinriktning mot de produkter och marknader som bedöms ha bäst långsiktig potential. Som grund för detta används treåriga verksamhetsplaner som uppdateras årligen i samarbete mellan affärsområden och koncernen samt är föremål för grundlig genomgång med styrelsen. Holmen eftersträvar en bred kundbas och ett utbud som sträcker sig över flera olika produktområden. Denna strävan, i kombination med långvariga kundrelationer, minskar sårbarheten vid förändringar i marknaden.
Intäkterna från de råvaruinriktade affärsområdena kommer från försäljning av virke och elkraft i Sverige.
Leveranserna kan variera mellan åren men är på sikt förutsägbara. Prisutvecklingen är beroende av marknadsbalansen i Sverige för virke respektive el, vilken på längre sikt bedöms följa utvecklingen i Europa. Virke och el är samtidigt de två största råvarukostnaderna för de produktinriktade affärsområdena vilket gör att koncernen netto är en köpare av virke och el.
Utöver virke och el utgör returpapper, massa och värmeenergi betydande insatsvaror vid produktion av tryckpapper och kartong. Genom en väl integrerad produktionsprocess produceras 95 procent av massan och värmeenergin vid de egna bruken. Anskaffningen av råvaror är förstärkt genom integration bakåt i förädlingskedjan via ägande av skog och vattenkraftproduktion. Betydande returpappersvolymer köps via hel- och delägda returpappersbolag. För övriga inköpsvaror är inköpet till koncernens enheter samordnat centralt och inköpsarbetet är organiserat i varugrupper med ett antal utvalda leverantörer per grupp.
För att minska exponeringen mot förändringar i elpriset används fysiska leveransavtal med fast pris samt finansiella säkringar. Nettoinköpen av el uppgick under 2010 till 2 995 GWh varav i Sverige cirka 2 580 GWh. Den bedömda nettoförbrukningen av el i Sverige är för perioden 2011-2012 säkrad till cirka 85 procent. För perioden 2013-2015 är cirka 80 procent prissäkrad. Säkringarna utgörs till övervägande del av fysiska fastprisavtal. I december tecknade Holmen ett nytt avtal om elleveranser för perioden 2016-2021 med fast pris, motsvarande cirka 30 procent av Holmens nettoförbrukning i Sverige.
För vissa pappers- och massaprodukter finns en OTC-handel i finansiella kontrakt. Holmen har under året inte handlat med några sådana kontrakt. För övriga insatsvaror är möjligheterna att prissäkra begränsade.
Resultatet av finansiella elsäkringar redovisas i resultaträkningen i takt med att de förfaller och uppgick för 2010 till -36 (64) Mkr. Marknadsvärdet på utestående finansiella säkringar uppgick per 2010-12-31 till 28 (57) Mkr, som redovisats i övrigt totalresultat då säkringsredovisning tillämpas, varav 21 Mkr avser 2011 och 7 Mkr avser 2012. Det egna kapitalet skulle med rådande säkringar påverkas med 1 Mkr vid en procentenhets ökning av elpriset.
En procentenhets förändring i leveranser, pris och kostnader bedöms påverka rörelseresultatet enligt nedan. Tabellen baseras på 2010 års intäkter och kostnader.
| Mkr | Leverans er |
Pris |
|---|---|---|
| Produkter | ||
| Tryckpapper | 21 | 79 |
| Kartong | 24 | 48 |
| Trävaror | 2 | 6 |
| Egna råvaror | ||
| Virke egen skog* | 9 | 13 |
| El egen* | 6 | 6 |
| Mkr | Kostnad er |
|---|---|
| Virke* | 21 |
| Returpapper | 9 |
| Massa | 3 |
| El* | 15 |
| Övrig energi | 4 |
| Kemikalier | 12 |
| Leveranskostnader | 14 |
| Övriga rörliga kostnader | 6 |
| Personal | 25 |
| Övriga fasta kostnader | 13 |
* För virke och el är känsligheten för koncernens nettoinköp, med hänsyn tagen till egen råvaruproduktion, 8 Mkr respektive 9 Mkr. För el är koncernens nettoförbrukning, inklusive utlandsenheter, prissäkrad till cirka 80 procent för kommande år.
Intjäningen under året är relativt jämn. De tydligaste säsongseffekterna är lägre personal- och underhållskostnader under tredje kvartalet, högre underhållskostnader under fjärde kvartalet samt att en stor del av elproduktionen vid vattenkraftverken sker under första och fjärde kvartalet.
En väsentlig del av försäljningsintäkterna är i andra valutor än kostnaderna.
För att minska resultatpåverkan av förändrade valutakurser säkras nettoflödet med främst valutaterminer, ibland kompletterat med valutaoptioner. Nettoflödet i euro, pund och dollar för de närmaste fyra månaderna säkras alltid. Det motsvarar normalt kundfordringar och utestående order. Styrelsen kan besluta att säkra flöden för en längre period om det bedöms lämpligt med hänsyn till produkternas lönsamhet, konkurrenskraft och valutasituationen.
Vid ingången av 2010 hade koncernen valutasäkrat huvuddelen av bedömda betalningsflöden i euro för 2010 och 2011 samt delar av 2012 medan flödena i pund och dollar delvis var säkrade för 2010. Resultatet av valutasäkringar redovisas i rörelseresultatet i takt med att den säkrade posten redovisas och uppgick för 2010 till 227 (-408) Mkr. Resultatet förklaras främst av att säkringskursen för euro under året i snitt var 10,0 jämfört med genomsnittlig avistakurs på 9,5. Efter hänsyn till valutasäkringar var snittkursen under 2010 för koncernens nettoflöden 9,7 (9,5) i euro och 7,2 (7,8) i dollar. Säkringen av bedömda nettoflöden framgår av tabellen nedan.
Beräknat utifrån befintliga säkringar och valutakurserna vid årsskiftet 2010/11 (euro 9,0 och dollar 6,8) bedöms valutan påverka koncernens rörelseresultat 2011 positivt med cirka 100 Mkr jämfört med 2010. En procentenhets försvagning av kronan jämfört med årsskiftesnivån skulle påverka rörelseresultatet 2011 positivt med ytterligare 15 Mkr jämfört med 2010.
Utan hänsyn tagen till valutasäkringar skulle en procentenhets försvagning av kronan gentemot nedan valutor få följande effekt på rörelseresultatet:
| Mkr | Netto |
|---|---|
| SEK mot EUR | 45 |
| SEK mot USD | 10 |
| SEK mot GBP | 5 |
| SEK mot övriga valutor | 3 |
Valutaexponering som uppstår när investeringar betalas i utländsk valuta separeras från övrig transaktionsexponering. Normalt säkras 90–100 procent av valutaexponeringen för större investeringar.
| 12 månaders bedömda |
2011 Säkringar |
2012 Säkringar |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| nettoflöden | Mkr | kurs ** |
% | Mkr | kurs ** |
% | |
| EUR | 4 540 | 3 400 | 10,63 | 75 | 990 | 10,45 | 20 |
| USD | 1 020 | 240 | 6,96 | 25 | |||
| GBP | 550 | 140 | 10,75 | 25 | |||
| Övriga | 360 | 100 | |||||
| Totalt | 6 470 | 3 880 | 990 |
* Siffrorna i tabellen är avrundade. ** Kurs avser genomsnittlig säkringskurs.
Marknadsvärdet på utestående transaktionssäkringar uppgick per 2010-12-31 till 709 (-93) Mkr. 98 (-48) Mkr har redovisats i resultaträkningen 2010 och resterande del i övrigt totalresultat då säkringsredovisning tillämpas, varav 538 Mkr avser 2011 och 73 Mkr 2012. Marknadsvärdet på säkringar av investeringsköp redovisas i övrigt totalresultat fram till förfall då resultatet läggs till anskaffningsvärdet på den anläggningstillgång som har säkrats. Marknadsvärdet för utestående säkringar av investeringsköp uppgick per 2010-12-31 till -43 Mkr. Under perioden har -35 Mkr påverkat anskaffningsvärden för säkrade poster.
Det redovisade resultatet påverkas av valutakursförändringar när de utländska dotterbolagens resultat räknas om till svenska kronor. Det egna kapitalet påverkas av valutakursförändringar när de utländska dotterbolagens tillgångar och skulder omräknas till svenska kronor.
Exponeringen som uppstår då utländska dotterbolags resultat omräknas till svenska kronor säkras normalt inte. Säkring av exponeringen som uppstår när dotterbolagens tillgångar och skulder omräknas till svenska kronor (så kallad equity-hedge) bedöms från fall till fall och görs med utgångspunkt från koncernmässigt värde av nettotillgångarna. Säkring sker med lån i utländsk valuta eller valutaterminer. Under året har säkringen av koncernens nettotillgångar i euro minskats med 1 816 Mkr och uppgick vid årets slut till 1 916 Mkr.
| Netto tillgångar |
Equity-hedge | |
|---|---|---|
| EUR | 2 681 | 1 916 |
| GBP | 1 394 | 575 |
| Övriga | 27 |
Resultatet från equity-hedge uppgick till 472 (254) Mkr under 2010 och redovisas i övrigt totalresultat då säkringsredovisning tillämpas. I moderbolaget redovisas detta resultat i resultaträkningen. Omräkningen av utländska nettotillgångar påverkade koncernens egna kapital med -654 (-255) Mkr. Marknadsvärdet av utestående equity-hedge uppgick per 2010-12-31 till 88 (-159) Mkr, varav 35 Mkr avser lån och 54 Mkr avser finansiella derivat.
Vid en procentenhets försvagning av den svenska kronan skulle eget kapital påverkas med –33 Mkr, inklusive omräkning av utländska dotterbolag och hänsyn tagen till valutasäkringar.
Räntebindningen på koncernens finansiella tillgångar och skulder är normalt kort. Styrelsen kan välja att förlänga räntebindningen i syfte att begränsa effekten av en ränteuppgång. Derivatinstrument i form av ränteswappar och FRA-s används för att styra räntebindningen utan att underliggande lån förändras.
Under året har räntan för 500 Mkr bundits på 5 år och 600 Mkr på 10 år vilket ökat den genomsnittliga räntebindningen till 28 månader vid utgången av 2010. Nettoskuldens räntebindning, valutafördelning samt genomsnittliga ränta för olika bindningstider framgår av tabellen nedan där hänsyn tagits till derivat som påverkar skuldernas valutafördelning och räntebindning.
Koncernens genomsnittliga upplåningsränta uppgick under 2010 till 3,9 procent. Vid årsskiftet 2010/11 uppgick den genomsnittliga upplåningskostnaden till 4,5 procent, baserat på aktuella marknadsräntor och befintlig räntebindning. En procentenhets ökning av den genomsnittliga marknadsräntan från nivån vid årsskiftet skulle påverka resultatet 2011 med cirka -19 Mkr. I takt med att lån med bunden ränta förfaller ökar exponeringen mot förändringar i marknadsräntor. Utan hänsyn till räntebindning uppgår exponeringen mot en procentenhets förändring i marknadsräntan till -58 Mkr.
Marknadsvärdet för de instrument som används för att styra räntebindningen uppgick per 2010-12-31 till 14 (-60) Mkr vilket har redovisats i övrigt totalresultat då säkringsredovisning tilllämpas. Detta värde förväntas redovisas i resultaträkningen under 2011 och senare. Med rådande räntesäkringar skulle det egna kapitalet påverkas med 27 Mkr av en procentenhets ökning av marknadsräntorna.
| Räntebindning finansiell nettoskuld 2010-12-31, Mkr | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalt | -1 år | 1-3 år | 3-5 år | >5 år | Övrigt | ||
| SEK | -4 111 | -1 403 | -1 533 | -500 | -607 | -68 | |
| EUR | -1 655 | -1 189 | -145 | -315 | - | 6 | |
| GBP | -50 | 88 | - | 138 | |||
| Övriga valutor | 43 | 44 | - | 1 | |||
| Finansiell nettoskuld |
-5 772 | -2 460 | -1 677 | -815 | -607 | -213 | |
| Snittränta, % | 4,5 | 4,2 | 5,5 | 3,7 | 3,4 | 5,3 |
Kolumnen Övrigt avser avsättningar för pensioner, se not 17.
Koncernens exponering mot att inte kunna tillgodose behovet av framtida kapitalanskaffning och refinansiera förfallande lån.
Holmens strategi anger att bolaget ska ha en stark finansiell ställning som ger finansiell stabilitet och möjlighet att fatta korrekta och långsiktiga affärsbeslut som är relativt oberoende av konjunktur och externa finansieringsmöjligheter. Målet är att skuldsättningsgraden ska vara inom intervallet 0,3-0,8 och anpassningen till detta mål utgör en del av den strategiska planeringen. Holmens finansiering består i huvudsak av banklån, obligationslån och företagscertifikat. Risken att framtida kapitalanskaffning blir svår eller dyr reduceras genom användande av långsiktiga kontrakterade kreditlöften och en god spridning på skuldernas förfall. Finansieringsplaneringen hanteras genom prognoser över behovet för kommande år baserat på koncernens fleråriga verksamhetsplan, budget och resultatprognoser som uppdateras regelbundet.
Den finansiella nettoskulden ökade under året med 89 Mkr och uppgick per 2010-12-31 till 5 772 Mkr, fördelat på finansiella skulder och räntebärande pensionsavsättningar 6 227 Mkr, likvida medel 193 Mkr samt finansiella fordringar 261 Mkr. Under året har ny långfristig finansiering tagits upp om 500 Mkr samt avtal tecknats om nytt sjuårigt kreditlöfte om 570 Mkr. Övrig finansiering har under året främst hanterats genom Holmens certifikatsprogram och korta banklån. Per 2010-12-31 uppgick den kortfristiga upplåningen till 2 349 Mkr varav 1 964 Mkr under certifikatsprogrammet. I januari 2011 tecknades ett nytt femårigt kontrakterat kreditlöfte om 400 MEUR (3 600 Mkr) med ett syndikat av tio banker vilket ersätter ett kontrakterat kreditlöfte på 600 MEUR med ursprungligt förfall under 2012. Utöver detta finns ett bilateralt kreditlöfte om 1 300 Mkr som löper till 2016 samt ytterligare ett om 570 Mkr som löper till 2017. Samtliga kreditlöften var vid årsskiftet outnyttjade och är tillgängliga att utnyttja under förutsättning att koncernens skuldsättningsgrad understiger 1,25. Vid årsskiftet var skuldsättningsgraden 0,34. Standard & Poor's långfristiga kreditrating av Holmen är BBB med stabila utsikter. Den kortfristiga ratingen är A-2/K-2. De svenska certifikatprogrammen har ett rambelopp på 6 000 Mkr. Certifikat med löptider upp till ett år kan utges i både kronor och euro. Holmens så kallade Medium Term Note Program, där obligationer kan utges, har ett rambelopp på 6000 Mkr. Obligationer med löptider mellan ett och femton år kan utges i både kronor och euro.
*) Inklusive ett nytt långfristigt kreditlöfte om 400 MEUR (3 600 Mkr) med förfall 2016 som tecknats i januari 2011 med en grupp om tio banker. Det ersätter kreditlöftet om 600 MEUR (5 400 Mkr).
Förfallostruktur över finansiella skulder och tillgångar med odiskonterade belopp återfinns i not 13 s 75.
Risken att koncernens kunder inte kommer att fullgöra sina betalningsförpliktelser begränsas genom kreditkontroll, interna kreditlimiter per kund och genom att i vissa fall försäkra kundfordringar mot kreditförluster. Kreditlimiter följs upp löpande.
Per 2010-12-31 uppgick koncernens kundfordringar till 2 518 Mkr, varav 47 (50) procent var försäkrade mot kreditförluster. Exponeringen mot enskilda kunder är begränsad. Försäljningen till de fem största kunderna utgjorde under 2010 sammanlagt 12 procent av koncernens totala omsättning. Under året har kreditförluster på kundfordringar i form av avsättningar och nedskrivningar påverkat resultatet med -14 (-14) Mkr. Totalt var per 2010-12-31 kundfordringar om 35 (92) Mkr förfallna till betalning mer än 30 dagar. Efter en individuell bedömning av samtliga kundfordringar har avsättning för befarad kreditförlust om 20 Mkr gjorts. Kreditkvaliteten på de finansiella tillgångar som varken har förfallit eller är nedskrivningsbara bedöms vara god.
För varje finansiell motpart fastställs en maximal kreditoch settlementrisk som följs upp löpande.
Per 2010-12-31 hade koncernen utestående derivatkontrakt med ett nominellt belopp om cirka 11 miljarder och ett marknadsvärde om netto 750 Mkr. Kreditrisken i derivataffärer beräknas utifrån riskfaktorer baserat på historisk volatilitet och affärens löptid. Beräknat utifrån de riskfaktorer och med den metod som används i Finansinspektionens föreskrifter för finansiella institut (FFFS 2007:1) uppgick Holmens sammanlagda motpartsrisk i derivatkontrakt till 1 628 Mkr per 2010-12-31. För övriga finansiella tillgångar bedöms den maximala kreditrisken motsvaras av nominellt belopp.
Plötsliga och oförutsedda skadehändelser såsom bränder och maskinhaverier kan skada anläggningar samt orsaka skador på varor under transport.
Anläggningsrisker hanteras enligt en koncerngemensam policy där balans mellan förebyggande skydd och försäkring inom varje område har stor betydelse.
Målsättningen är att på ett bra och kostnadseffektivt sätt skydda anställda, miljö, tillgångar och verksamheter, men också att skapa en ständigt ökad delaktighet i det förebyggande arbetet. Genom skadeförebyggande åtgärder, gott underhåll, utbildning, framförhållning i förnyelse av anläggningar och goda administrativa rutiner minimeras riskerna.
Holmen försäkrar sina anläggningar till återanskaffningsvärde mot egendoms- och avbrottsskador. Den egna risken varierar mellan olika anläggningar men uppgår som mest till cirka 30 Mkr för en enskild skada.
Koncernens skogsinnehav försäkras inte. Arealerna är spridda över stora delar av landet och risken för omfattande samtidiga skador har inte bedömts motivera den kostnad det skulle innebära att försäkra skogsinnehavet.
Miljöpåverkan sker huvudsakligen genom utsläpp till luft och vatten samt uppkomst av buller och avfall. Risk föreligger för incidenter och överskridanden av villkor. Deponier och nedlagda verksamheter kan medföra kostnader för återställande av miljön.
Holmens miljöpolicy anger hur miljöarbetet ska organiseras och bedrivas. Vid störningar ska miljö prioriteras framför produktion. Vid såväl pågående som avslutade verksamheter ska miljöpåverkan vara acceptabel för människor och miljö. Skogsbruket ska skötas under iakttagande av största möjliga miljöhänsyn. Skogarna ska brukas så att växter och djur långsiktigt kan fortleva i skogslandskapet. Vid produktutveckling och investeringar ska möjligheterna att kombinera effektiv produktion med miljö- och energihänsyn tas tillvara.
Följande punkter är exempel på hur Holmen löpande arbetar för att hantera de miljörelaterade risker som kan uppstå:
Under 2010 steg kursen för Holmen B med 38 kronor eller 21 procent. Resultat per aktie var 8,4 kronor och utdelningen föreslås bli 7 kronor.
Holmen noterades på Stockholmsbörsen 1936, men hette då Mo och Domsjö AB. Holmens två aktieserier är idag noterade på Nasdaq OMX Nordic, Large Cap. Kursen för Holmen B steg under året med 38,4 kronor eller 21 procent till 221,4 kronor samtidigt som Stockholmsbörsen steg med 23 procent. Holmens börsvärde på 18,5 (15,4) miljarder kronor utgör cirka 0,5 procent av Stockholmsbörsens totala värde. Årets högsta slutkurs för Holmen B var 226,3 kronor från den 22 december. Den lägsta slutkursen på 172,5 kronor noterades den 7 maj. Det genomsnittliga antalet omsatta B-aktier uppgick till 367 000 per dag, vilket motsvarar ett värde på 71 Mkr. Genomsnittligt antal omsatta A-aktier var 1500 per dag.
Cirka 80 procent av handeln skedde på Nasdaq OMX Nordic. Därutöver sker handel i Holmen-aktien även på andra handelsplatser såsom BATS, Burgundy, Chi-X och Turquoise.
Under den senaste tioårsperioden har Holmen-aktien givit en totalavkastning, inklusive återinvesterad utdelning, om cirka 6 procent per år. Affärsvärldens Generalindex har under motsvarande period också givit en totalavkastning om cirka 6 procent per år.
Resultatet per aktie efter utspädning uppgick till 8,4 (12,0) kronor. Holmens resultat per aktie efter utspädning har i genomsnitt varit 12,6 kronor under de senaste fem åren.
Beslut om aktieutdelning grundas på en sammanvägning av koncernens lönsamhetssituation, framtida investeringsplaner och finansiella ställning. Styrelsen föreslår att årsstämman den 30 mars 2011 beslutar om en utdelning om 7 (7) kronor per aktie. Den föreslagna utdelningen motsvarar 3,5 procent av eget kapital. Under de senaste tio åren har den ordinarie utdelningen i
genomsnitt uppgått till 5,3 procent av eget kapital. Det har inneburit att 67 procent av resultatet per aktie per år har delats ut i form av ordinarie utdelningar.
Holmen har 83 996 162 utestående aktier fördelade på 22 623 234 A-aktier och 61 372 928 B-aktier. Därutöver finns 760 000 återköpta B-aktier i eget förvar. A-aktien har tio röster och B-aktien en röst. I övrigt har aktierna samma rätt. Det finns inga begränsningar i aktiernas överlåtbarhet på grund av bestämmelse i lag eller bolagsordning.
Totalt hade Holmen 28 339 aktieägare vid utgången av 2010. Sett till antalet, utgör
| 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2002 | 2001 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Data per aktie | ||||||||||
| Resultat efter utspädning, kr1) | 8,4 | 12,0 | 7,6 | 17,8 | 17,2 | 14,8 | 15,1 | 17,5 | 23,6 | 26,4 |
| Utdelning, ordinarie, kr | 7 5) | 7 | 9 | 12 | 12 | 12 | 12 | 11 | 10 | 10 |
| Utdelning, extra, kr | - | 30 | ||||||||
| Ordinarie utdelning i % av: | ||||||||||
| Eget kapital | 3 | 4 | 5 | 6 | 6 | 6 | 6 | 5 | 6 | 6 |
| Börskurs vid årets slut | 3 | 4 | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 4 | 5 | 4 |
| Årets resultat | 83 | 58 | 118 | 67 | 70 | 74 | 66 | 55 | 45 | 37 |
| Avkastning, eget kapital, %1) | 4 | 6 | 4 | 9 | 9 | 8 | 8 | 10 | 14 | 16 |
| Avkastning, sysselsatt kapital, %6) | 6 | 7 | 6 | 10 | 10 | 9 | 10 | 12 | 16 | 18 |
| Eget kapital per aktie, kr | 201 | 196 | 186 | 200 | 196 | 189 | 184 | 192 | 188 | 176 |
| Börskurs, B, vid årets slut, kr | 221,4 | 183 | 193,5 | 240 | 298 | 262,5 | 230 | 255,5 | 211,5 | 238,5 |
| Genomsnittskurs under året, B, kr | 195 | 180 | 203 | 277 | 302 | 227 | 228 | 230 | 231 | 226 |
| Årshögsta börskurs, B, kr | 226,3 | 205,5 | 242 | 316 | 335,5 | 266 | 264 | 271 | 266,5 | 297,5 |
| Årslägsta börskurs, B, kr | 172,5 | 135 | 169,5 | 228 | 255 | 190 | 210 | 187,5 | 192 | 171 |
| Totalt börsvärde vid årets slut, 1 000 Mkr | 18,5 | 15,4 | 16,2 | 20,6 | 25,3 | 22,6 | 19,5 | 20,4 | 16,9 | 19 |
| P/E-tal2) | 26 | 15 | 25 | 13 | 17 | 18 | 15 | 14 | 9 | 9 |
| EV/EBIT3) 6) | 18 | 13 | 17 | 12 | 14 | 15 | 12 | 10 | 8 | 7 |
| Betavärde (48 mån), B, vid årets slut4) | 0,8 | 0,7 | 0,5 | 0,9 | 1,0 | 0,7 | 0,6 | 0,7 | 0,6 | 0,7 |
| Antal aktieägare vid årets slut | 28 339 | 30 425 | 29 745 | 30 499 | 32 189 | 33 320 | 36 899 | 30 902 | 28 544 | 27 279 |
1) Se sidan 92: Definitioner och ordlista. 2) Börskurs vid årets slut dividerad med resultat per aktie. 3) Börsvärde plus finansiell nettoskuld vid årets slut (EV) dividerat med rörelseresultat (EBIT). 4) Mäter hur känslig B-aktiens avkastning har varit relativt avkastningen på Affärsvärldens Generalindex under 48 månader. 5) Styrelsens förslag. 6) Exkl. jämförelsestörande poster och överlåtna verksamheter.
svenska privatpersoner den största ägarkategorin med 25 732 ägare, vilket motsvarar 91 procent av totala antalet ägare. Aktiekapitalet ägs till 77 (73) procent av svenskregistrerade ägare. Den största andelen aktier bland utländska ägare finns i USA och Storbritannien, med 8 procent respektive 6 procent av kapitalet.
Största ägare, med 52 procent av rösterna och 28 procent av kapitalet, var vid årsskiftet 2010/2011 L E Lundbergföretagen AB, vilket innebär att ett koncernförhållande råder mellan L E Lundbergföretagen AB (org nr 556056-8817), med säte i Stockholm, och Holmen. Kempestiftelsernas innehav av Holmen-aktier uppgick vid samma tidpunkt till 16,9 procent av rösterna och 7,0 procent av kapitalet. Övriga enskilda aktieägares innehav understeg 10 procent av rösterna.
Personalen har inget innehav av Holmenaktier via pensionsstiftelse eller liknande. Någon begränsning av hur många röster varje aktieägare kan avge vid årsstämma finns inte.
Något uttryckligt mål för aktieåterköp finns inte. Ett mandat att återköpa upp till 10 procent av bolagets samtliga aktier har funnits under senare år och eventuella återköp ses som ett komplement till utdelningarna för att justera kapitalstrukturen när omständigheterna bedömts gynnsamma. Vid årsstämman 2010 förnyades bemyndigandet för styrelsen att fatta beslut att förvärva upp till 10 procent av bolagets samtliga aktier. Återköp av aktier motsvarande 0,9 procent av det totala antalet aktier genomfördes 2008 för att säkerställa bolagets åtaganden i incitamentsprogrammet (se nedan). Styrelsen föreslår att också årsstämman 2011 bemyndigar styrelsen att återköpa och överlåta upp till 10 procent av bolagets samtliga aktier.
År 2008 erbjöds koncernens anställda att till marknadsmässigt pris förvärva köpoptioner avseende aktier av serie B i Holmen. En tredjedel av personalen köpte sammanlagt 758 300 köpoptioner. Optionspriset var 20 kronor per option och optionernas lösenpris uppgår till 224,50 kronor per aktie. Varje option ger rätt att förvärva en aktie under lösenperioden maj/juni 2013. Holmens åtagande i programmet har säkerställts genom återköp av egna aktier.
Analytiker vid femton mäklarhus och banker följer Holmens utveckling. Det innebär bland annat att de löpande publicerar analyser avseende Holmen. En lista över dessa analytiker återfinns på Holmens webbplats.
| Aktieägarstatistik | ||
|---|---|---|
| Innehavsklasser , antal aktier |
antal aktie ägare |
andel av aktier , % |
| 1 – 1 000 |
26 138 | 6 |
| 1 001 – 100 000 | 2 109 | 17 |
| 100 001 – | 92 | 77 |
| Totalt | 28 339 | 100 |
| Aktiekapitalets sammansättning | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| aktier | röster | Antal aktier |
Antal röster |
Kvot värde |
Mkr | ||
| A | 10 | 22 623 234 | 226 232 340 | 50 | 1 131,2 | ||
| B | 1 | 62 132 928 | 62 132 928 | 50 | 3 106,6 | ||
| Totalt antal aktier | 84 756 162 | 288 365 268 | 4 237,8 | ||||
| Innehav av återköpta B-aktier | -760 000 | -760 000 | |||||
| Totalt antal utestående aktier | 83 996 162 | 287 605 268 | |||||
| Utställda köpoptioner, B-aktier | 758 300 |
| 23 53 11 |
Svenska institutioner Svenska privatpersoner Svenska aktiefonder Utländska ägare |
|---|---|
| ---------------- | ------------------------------------------------------------------------------------------- |
Ägarkategorier, andel av kapital, %
13
Svenska privatpersoner Svenska aktiefonder
| % av kapital | % av röster | |
|---|---|---|
| L E Lundbergföretagen | 28,0 | 52,0 |
| Kempestiftelserna | 7,0 | 16,9 |
| Handelsbanken med pensionsstiftelse | 3,1 | 9,1 |
| Alecta | 3,6 | 1,0 |
| Silchester International Investors | 3,5 | 1,0 |
| SEB fonder | 2,9 | 0,8 |
| SHB fonder | 1,7 | 0,5 |
| Norska Staten | 1,7 | 0,5 |
| Andra AP-fonden | 1,4 | 0,4 |
| Lannebo fonder | 1,4 | 0,4 |
| Summa | 54,2 | 82,7 |
| Övriga | 45,8 | 17,3 |
| Summa* | 100,0 | 100,0 |
| * varav utländskt ägande | 23,0 | 6,9 |
1) I februari 2011 ökade LE Lundbergföretagen sitt innehav till 31 procent av kapitalet och 61 procent av rösterna genom förvärv av Handelsbanken och dess pensionsstiftelses innehav.
De tio kapitalmässigt största identifierade aktieägarna i ordning efter antal röster. Enskilt större aktieägare kan finnas förvaltningsregistrerade och ingå bland övriga aktieägare.
Ägarfördelning per land, andel av kapital, %
har styrelsen sammanträtt under det gångna verksamhetsåret. I samband med ett av dessa möten besöktes bygget av Bravikens Sågverk.
Holmen AB har att i första hand tillämpa svensk aktiebolagslag och de regler som följer av att aktien är noterad på Nasdaq OMX Nordic, Stockholm (börsen) samt god sed på aktiemarknaden. Koden är en del av börsens regelverk och är ett led i självregleringen inom det svenska näringslivet. Den bygger på principen följ eller förklara. Det innebär att ett företag som tillämpar Koden kan avvika från enskilda regler men då ska avge förklaringar där skälen till varje avvikelse redovisas. Holmen ska i sin verksamhet även följa de bestämmelser som finns angivna i Holmens bolagsordning.
Holmen AB hade per årsskiftet 28 339 aktieägare. Information om aktien och ägarstrukturen finns på sidorna 40–42.
Kallelse till årsstämma utfärdas tidigast sex och senast fyra veckor före stämman. Kallelsen innehåller information om anmälan och om rätt att delta i och rösta på stämman, numrerad dagordning med de
Holmen AB är ett publikt svenskt aktiebolag som sedan 1936 är noterat på Stockholmsbörsen, Nasdaq OMX Nordic. Stockholmsbörsen införde 2005 Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) i sina regler för noterade bolag. Sedan 2010 är upprättande av bolagsstyrningsrapport ett krav enligt Årsredovisningslagen. Denna bolagsstyrningsrapport följer Kodens regler och tillämpningsanvisningar.
ärenden som ska behandlas, information om föreslagen utdelning och det huvudsakliga innehållet i övriga förslag. Aktieägare eller ombud kan rösta för fulla antalet ägda eller företrädda aktier. Det är möjligt att anmäla sig till stämman via bland annat bolagets webbplats.
Kallelse till extra bolagsstämma, där fråga om bolagsordningen ska behandlas, ska utfärdas tidigast sex och senast fyra veckor före stämman. Kallelse till annan extra bolagsstämma utfärdas tidigast sex och senast två veckor före stämman.
Förslag till stämman bör adresseras till styrelsen och insändas i god tid innan kallelsen utfärdas. Information om aktieägares rätt att få ärende behandlat på stämman finns på bolagets webbplats.
Årsstämman 2010 hölls på svenska och det material som presenterades var på svenska. Kallelse, föredragningslista, verkställande direktörens (VD) anförande samt protokoll finns tillgängliga via bolagets webbplats. Vid stämman var hela styrelsen, hela koncernledningen och bolagets revisor närvarande. Under stämman gavs aktieägarna möjlighet att ställa och få svar på frågor. De ämnen som berördes var bland annat hållbarhetsaspekters integrering i Holmens produkt- och produktionsstrategi och inköpsoch leverantörsstrategi, koncernens virkesförsörjning och mål för skuldsättningsgraden samt koncernens valutasäkringar. Stämman fastställde resultat- och balansräkning, beslutade om vinstdisposition samt beviljade den avgående styrelsen ansvarsfrihet.
Justerare vid stämman var Marianne Nilsson från Swedbank Robur Fonder och Leif Törnvall från Alecta pensionsförsäkring. Det var inte möjligt att följa eller delta i stämman från annan ort med hjälp av kommunikationsteknik. Någon förändring i det avseendet är inte planerad för årsstämman 2011.
Den 25 mars 2010 offentliggjordes att årsstämma 2011 kommer att äga rum i Stockholm den 30 mars 2011.
Årsstämman har beslutat att inrätta en valberedning som ska bestå av styrelsens ordförande samt en representant för var och en av bolagets röstmässigt tre största aktieägare per den 31 augusti varje år. Valberedningens
| Valberedningens sammansättning | |
|---|---|
| -------------------------------- | -- |
| Inför årsst |
ämma : |
Oberoende i förhållande |
till : |
||
|---|---|---|---|---|---|
| Namn | Representerar | 2010 | 2011 | bolaget | röstm ässigt största ägaren |
| Mats Guldbrand | L E Lundbergföretagen* | x (ordf) | x (ordf) | Ja | Nej |
| Alice Kempe | Kempestiftelserna* | x | Ja | Ja | |
| Johan Kempff | Kempestiftelserna* | x | Ja | Ja | |
| Fredrik Lundberg | L E Lundbergföretagen* (styrelsens ordförande) |
x | x | Ja | Nej |
| Håkan Sandberg | Handelsbanken med pensionsstiftelse* |
x | x | Ja | Ja |
* Per 31 augusti 2010 uppgick det röstmässiga ägandet för L E Lundbergföretagen till 52,0 procent, Kempestiftelserna till 16,9 procent och Handelsbanken med pensionstiftelse till 9,1 procent.
sammansättning inför årsstämmorna 2010 och 2011 redovisas i tabell.
Valberedningen har som uppgift att lämna förslag avseende val av styrelseledamöter, styrelsens ordförande, styrelsearvode och revisionsarvoden samt, i förekommande fall, val av revisor. Valberedningens förslag presenteras i kallelsen till årsstämman.
Valberedningen föreslår inför årsstämman 2011 omval av nuvarande styrelseledamöterna Fredrik Lundberg, som även föreslås till omval som ordförande i styrelsen, Carl Bennet, Magnus Hall, Carl Kempe, Hans Larsson, Louise Lindh, Ulf Lundahl och Göran Lundin. Curt Källströmer har avböjt omval. Valberedningen föreslår vidare årsstämman att Lars G Josefsson väljs till ny styrelseledamot.
Arvodet till styrelsen föreslås bli 2 700 000 (föregående år 2 475 000) kronor, varav 600 000 (550 000) kronor till styrelsens ordförande och 300 000 (275 000) kronor vardera till övriga. Till VD utgår inget styrelsearvode.
Styrelsens ledamöter väljs årligen av årsstämman för tiden intill dess nästa årsstämma hållits. Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av sju till elva ledamöter och val av styrelseledamöter ska ske på årsstämma. Bolagsordningen innehåller inga bestämmelser i övrigt om tillsättande eller entledigande av styrelseledamöter eller om ändringar i bolagsordningen. Någon regel om längsta tid som ledamot kan ingå i styrelsen finns inte.
Årsstämman 2010 omvalde styrelseledamöterna Fredrik Lundberg, Carl Bennet, Magnus Hall, Carl Kempe, Curt Källströmer, Hans Larsson, Ulf Lundahl och Göran Lundin. Till ny styrelseledamot valdes Louise Lindh som ersatte Lilian Fossum som avböjt
omval. Fredrik Lundberg valdes till styrelsens ordförande. Vid det konstituerande sammanträdet 2010 valdes Carl Kempe till vice ordförande och bolagets chefsjurist Lars Ericson utsågs till styrelsens sekreterare. Utöver de nio av årsstämman valda ledamöterna har de lokala arbetstagarorganisationerna enligt lag rätt att utse tre ledamöter och tre suppleanter.
Antalet stämmovalda ledamöter som är oberoende i förhållande till bolaget, enligt Kodens definition, bedöms uppgå till åtta. Av dessa åtta bedöms tre även vara oberoende av bolagets större ägare. Större ägare med mer än 10 procent av rösterna är L E Lundbergföretagen och Kempestiftelserna. VD är den enda styrelseledamot som arbetar operativt i bolaget.
Information om styrelsens ledamöter finns på sidorna 48–49.
Arbetet i styrelsen följer en plan som bland annat ska säkerställa att styrelsen får all erforderlig information. Styrelsen beslutar årligen om en skriftlig arbetsordning och utfärdar skriftliga instruktioner avseende dels arbetsfördelningen mellan styrelsen och VD, dels den information som styrelsen löpande ska erhålla avseende ekonomisk utveckling och andra viktiga händelser. Tjänstemän i bolaget deltar vid styrelsens sammanträden som föredragande. Sekreterare i styrelsen är bolagets chefsjurist.
Styrelsen höll tio sammanträden under 2010, varav fyra hölls i anslutning till att bolaget lämnade kvartalsrapporter. Vid ett sammanträde besöktes Bravikens Pappersbruk samt bygget av Bravikens Sågverk. Ett tvådagarsmöte har ägnats åt strategisk verksamhetsplanering. Ett möte ägnades åt koncernens budget för 2011. Styrelsen har därutöver ägnat särskild uppmärksamhet åt strategiska, finansiella och redovisningsmässiga frågor, uppföljning av verksamheten samt större investeringsärenden. Bolagets revisorer har vid två tillfällen direkt till styrelsen rapporterat sina iakttagelser från granskningen av bokslut och intern kontroll. Närvaron vid styrelsemötena var mycket hög.
Varje år genomför styrelsen en utvärdering av styrelsearbetet och valberedningen har informerats om innehållet i 2010 års utvärdering. Den utgör underlag för planering av styrelsearbetet kommande år.
Styrelsen har delegerat det operativa ansvaret för bolagets och koncernens förvaltning till bolagets VD. En instruktion avseende arbetsfördelningen mellan styrelse och VD beslutas årligen av styrelsen.
Holmens koncernledning utgörs av elva personer: bolagets VD, cheferna för de fem affärsområdena och cheferna för de fem koncernstaberna.
Koncernledningen sammanträdde vid tretton tillfällen under 2010. Mötena behandlade bland annat resultatutveckling
och rapporter inför och efter styrelsens sammanträden, verksamhetsplanering, budget, investeringar, intern kontroll, policyer samt genomgångar av marknadsläge, konjunkturutveckling och andra omvärldsfaktorer som påverkar verksamheten. Vidare diskuterades och beslutades om affärsområdes- och stabsrelaterade projekt.
Information om VD och övrig koncernledning finns på sidorna 48–49.
Styrningen inom Holmen utgår från affärsidé, strategier och mål i koncernen och affärsområden. Under styrelse, koncernchef och koncernledning har ansvaret för den operativa verksamheten decentraliserats till fem affärsområden. Ansvaret för samordning av vissa funktioner, såsom
ekonomi och finans, personal, juridik, teknik och information, ligger hos koncernstaberna. Koncernen arbetar med årliga, rullande,
treåriga verksamhetsplaner för att bryta ner mål och strategier i handlingsplaner och
aktiviteter som är möjliga att mäta och utvärdera. Dessa verksamhetsplaner är viktiga för den strategiska styrningen på längre sikt. Årliga budgetar, prognoser och handlingsplaner används för den löpande verksamhetsstyrningen.
Olika affärsprocesser som försäljning, inköp och produktion styr den operativa
verksamheten i affärsområdena mot att genomföra de verksamhetsmål och handlingsplaner som fastställs.
Resultat följs upp genom en löpande finansiell rapportering och beslutade åtgärder följs upp genom kompletterande uppföljningar.
Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott som består av Fredrik Lundberg och Hans
Larsson. Utskottet har haft ett flertal möten under året för beredning av frågor om ersättning och andra anställningsvillkor för VD samt förslag till beslut. Ersättning och övriga anställningsvillkor för befattningshavare direkt underställda VD beslutas av denne i enlighet med en lönepolicy fastlagd
av ersättningsutskottet.
Inom koncernen tillämpas principen att chefens chef ska godkänna beslut i ersättningsfrågor i samråd med respektive personalchef.
Vid årsstämman 2010 framlades styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till VD och övriga ledande befattningshavare. Årsstämman fastställde riktlinjerna i enlighet med styrelsens förslag. Till årsstämman 2011 föreslår styrelsen oförändrade riktlinjer. Riktlinjerna återfinns i not 4 på sidan 64.
Årsstämman 2010 bestämde om styrelsearvode och att arvodet till revisorerna ska utgå enligt räkning.
År 2008 erbjöds koncernens anställda att till marknadsmässigt pris förvärva köpoptioner avseende aktier av serie B i Holmen. En tredjedel av personalen köpte sammanlagt 758 300 köpoptioner. Holmens åtagande i programmet har säkerställts genom återköp av egna aktier. För ytterligare information se sidan 41. Vid årsstämman 2010 förnyades bemyndigandet för styrelsen att kunna fatta beslut om att förvärva upp till 10 procent av bolagets samtliga aktier. Inget återköp har skett under 2010.
Information om ersättningar finns i not 4 på sidorna 64–65.
Bolagsstyrningen utgår från affärsidé, strategier och mål"
Tommy Åsenbrygg Suppleant 2009
Oberoende i förhållande till: Namn Funktion Invald Utskottsarbete bolaget större ägare närvaro styrelsemöten styrelseledamöter Fredrik Lundberg Ordförande 1988 Ersättningsutskott Ja Nej 10/10 Carl Kempe Vice ordförande 1983 Ja Nej 10/10 Carl Bennet Ledamot 2009 Ja Nej 10/10 Curt Källströmer Ledamot 2006 Ja Ja 10/10 Hans Larsson Ledamot 1990 Ersättningsutskott Ja Ja 10/10 Louise Lindh Ledamot 2010 Ja Nej 9/10 Ulf Lundahl Ledamot 2004 Ja Nej 10/10 Göran Lundin Ledamot 2001 Ja Ja 10/10 Magnus Hall Ledamot, koncernchef och verkställande direktör 2004 Nej Ja 10/10 Totalt 8/9 4/9 löntagarrepresentanter Steewe Björklundh Ledamot 1998 Kenneth Johansson Ledamot 2004 Karin Norin Ledamot 1999 Martin Nyman Suppleant 2010 Daniel Stridsman Suppleant 2010
Interna Styrprocesser
Revisionsbolaget KPMG, som har varit Holmens revisor sedan 1995, valdes av årsstämman 2008 till revisor för en tid av fyra år och har utsett den auktoriserade revisorn George Pettersson till huvudansvarig för revisionen. KPMG genomför revisionen i Holmen AB samt i nästan samtliga dotterbolag.
Granskning av bokslut görs för perioden januari–september. Revision av interna rutiner och kontrollsystem påbörjas under andra kvartalet och fortsätter sedan löpande fram till årsskiftet. Granskning och revision av årsbokslut och årsredovisning görs under januari–februari. Delårsrapport för januari– september är föremål för revisorernas översiktliga granskning. Affärsidé, strategi och mål
Holmen har valt att låta styrelsen fullgöra de uppgifter som annars skulle utföras av ett revisionsutskott. I styrelsens rapporteringsinstruktion finns krav på att styrelsens ledamöter årligen av revisorerna ska få en redogörelse för om bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kan kontrolleras på ett betryggande sätt. Revisorerna har under 2010 rapporterat till hela styrelsen vid två sammanträden. Därutöver har de rapporterat till styrelsens ordförande och VD vid ett tillfälle och till VD vid ytterligare två tillfällen. Verksamhetsplan, budget, prognoser och handlingsplan
Holmen har utöver revisionsuppdraget konsulterat KPMG inom skatteområdet, i redovisningsfrågor, för olika utredningar samt i några länder också i affärsjuridiska frågor. Storleken av till KPMG betalda ersättningar för 2010 framgår av not 5 på sidan 65. KPMG är skyldiga att pröva sitt oberoende inför beslut att vid sidan av sitt revisionsuppdrag även genomföra fristående rådgivning åt Holmen. Resultat, rapportering, uppföljning Affärsprocesser
Styrelsens ansvar för den interna kontrollen framgår av aktiebolagslagen och den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen omfattas av styrelsens rapporteringsinstruktion till VD. Holmens finansiella rapportering följer de lagar och regler som gäller för bolag noterat på Stockholmsbörsen och de lokala regler i varje land där verksamhet bedrivs. Förutom externa regler och rekommendationer finns för den finansiella rapporteringen interna instruktioner, anvisningar och system samt en intern roll- och ansvarsfördelning som syftar till god intern kontroll i den finansiella rapporteringen. Finansiella rapporter upprättas kvartals- och månadsvis i koncernen och dess affärsområden, enheter och dotterbolag. I samband med rapporteringen görs prognoser och omfattande analyser och kommentarer som bland annat syftar till att säkerställa att den finansiella rapporteringen är korrekt. Ekonomifunktioner och controllers med funktionellt ansvar för redovisning, rapportering och analys av finansiell utveckling finns på koncern-, affärsområdes- och större enhetsnivå. Resultat, uppföljning
Verksamhetsplan, budget, prognoser och handlingsplan
Revisionen omfattar en årlig lagstadgad revision av Holmen AB:s årsredovisning, lagstadgad revision av moderbolag och alla dotterbolag (där så krävs), revision av interna rapportpaket, revision av bokslutet och översiktlig granskning av en delårsrapport. Som ett led i arbetet används genomgångar av den interna kontrollen. Verksamhetsplan, budget,
Holmens interna kontrollarbete syftar till att säkerställa att koncernen lever upp till sina mål för den finansiella rapporteringen (se ruta). Arbetet baseras på en gemensam instruktion och gemensamma checklistor över viktiga rutiner och processer för koncernens arbete med den finansiella rapporteringen. Strukturen följer COSO:s vägledning till mindre noterade bolag avseende intern kontroll i den finansiella rapporteringen. COSO:s vägledning innehåller sammanlagt 20 principer fördelade på de fem områdena kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning. Anpassningar har gjorts utifrån bedömt behov i Holmens olika verksamheter. Affärsidé,
Holmens största risker avseende den finansiella rapporteringen kopplas till värderingen av biologiska och materiella anläggningstillgångar samt till finansiella transaktioner.
Holmen har ingen särskild granskningsfunktion (intern revision). Styrelsen har inte bedömt att det finns särskilda omständigheter i verksamheten eller andra förhållanden som motiverar en sådan funktion. Sedan 2008 tillämpas en granskningsform i bolaget där erfarna ekonomer och controllers inom koncernen granskar rutiner avseende den interna kontrollen hos andra enheter inom koncernen. rapportering,
Holmens information till aktieägarna och andra intressenter ges via årsredovisningen, boksluts- och delårsrapporter och pressmeddelanden. Dessa finns tillgängliga på bolagets webbplats. Där finns dessutom presentationsmaterial för de senaste åren samt information om bolagsstyrning. Informationsgivningen i bolaget följer en av styrelsen fastställd informationspolicy. Affärsprocesser
Den externa finansiella rapporteringen ska
Intern finansiell rapportering ska utöver dessa tre mål ge stöd till korrekta affärsbeslut på alla nivåer i koncernen.
Curt Källströmer Hans Larsson Ulf Lundahl Göran Lundin Karin Norin
Louise Lindh
Martin Nyman Daniel Stridsman Tommy Åsenbrygg
Magnus Hall Ingela Carlsson Lars Ericson Thommy Haglund Anders Jernhall Sven Wird
Brynolf Björn Kvick Håkan Lindh Sören Petersson Arne Wallin Alexandersson
Aktieinnehav avser Holmen AB
Fredrik Lundberg Ordförande. Djursholm. Född 1951. Ledamot sedan 1988. Civilingenjör och civilekonom. Ekon. dr h.c. och Tekn. dr. h.c. VD och koncernchef i L E Lundbergföretagen AB. Övriga väsentliga uppdrag: Ordförande i Cardo AB och Hufvudstaden AB. Vice ordförande i Svenska Handelsbanken AB. Styrelseledamot i L E Lundbergföretagen AB, AB Industrivärden och Sandvik AB. Aktieinnehav: 734 724 aktier. L E Lundbergföretagens aktieinnehav: 23 511000 aktier.*)
Carl Kempe Vice ordförande. Örnsköldsvik. Född 1939. Ledamot sedan 1983. Teknologie licentiat. Dr h.c. mult. Övriga väsentliga uppdrag: Ordförande i Kempestiftelserna, MoRe Research AB, UPSC Berzelii Center för Skogsbioteknik, Elforest AB och Svenska IIASA-kommittén. Eget och närståendes aktieinnehav: 385 125 aktier.
Carl Bennet Göteborg. Född 1951. Ledamot sedan 2009. Civilekonom. Tekn. dr h.c. Tidigare VD och koncernchef i Getinge AB. Styrelseordförande i Getinge AB, Elanders AB och Lifco AB. Övriga väsentliga uppdrag: Ordförande i Göteborgs universitet. Styrelseledamot i L E Lundbergföretagen AB och SSAB. Aktieinnehav: 100 000 aktier.
Steewe Björklundh Hudiksvall. Född 1958. Ledamot sedan 1998. Löntagarrepresentant LO. Ordförande för GS Facket vid Iggesunds Sågverk. Aktieinnehav: 200 köpoptioner.
Magnus Hall Stockholm. Född 1959. Ledamot sedan 2004. Civilingenjör i industriell ekonomi. VD och koncernchef. Övriga väsentliga uppdrag: Ordförande i Skogsindustrierna, BasEl i Sverige AB och Industrikraft i Sverige AB. Ledamot av Linköpings Universitets styrelse. Eget och närståendes aktieinnehav: 12 698 aktier, 14 450 köpoptioner.
Kenneth Johansson Söderköping. Född 1958. Ledamot sedan 2004. Löntagarrepresentant LO. Sektionsordförande i Pappers avd 53, Holmen Paper Braviken. Aktieinnehav: 500 köpoptioner. Närståendes innehav: 500 köpoptioner.
Curt Källströmer Stockholm. Född 1941. Ledamot sedan 2006. Högre bankexamen. Övriga väsentliga uppdrag: Ordförande i Handelshögskolan i Umeå. Ledamot i Stockholmsmässan AB, SBC AB, Wåhlin Fastigheter AB, Kungliga Musikhögskolan och AB Skrindan. Aktieinnehav: 600 aktier.
Hans Larsson Stockholm. Född 1942. Ledamot sedan 1990. Filosofie kandidat. Övriga väsentliga uppdrag: Ordförande i Svenska Handelsbanken AB, Nobia AB, Attendo AB och Valedo Partners Fund 1 AB. Ledamot i AB Industrivärden. Aktieinnehav: 1 000 aktier.
Louise Lindh Stockholm. Född 1979. Ledamot sedan 2010. Civilekonom. Vice VD i Fastighets AB L E Lundberg. Övriga väsentliga uppdrag: Styrelseledamot i Hufvudstaden AB och L E Lundbergföretagen AB. Aktieinnehav: 100 000 aktier.
Ulf Lundahl Lidingö. Född 1952. Ledamot sedan 2004. Juris kandidat och civilekonom. Vice VD och VD:s ställföreträdare i L E Lundbergföretagen AB. Övriga väsentliga uppdrag: Styrelseledamot i Brandkontoret, Indutrade AB, Cardo AB, Husqvarna AB och SHB Regionbank Stockholm. Aktieinnehav: 4000 aktier.
Göran Lundin Norrköping. Född 1940. Ledamot sedan 2001. Ingenjör. Övriga väsentliga uppdrag: Ordförande i Norrköpings Tidningar AB. Styrelseledamot i Lorentzen & Wettre AB och Fastighets AB L E Lundberg. Aktieinnehav: 1 000 aktier.
Karin Norin Forsa. Född 1950. Ledamot sedan 2009. Löntagarrepresentant PTK. Ordförande för Unionen Gävleborg, Unionen Holmen-Iggesund och ledamot i Unionens branschdelegation Industri 1. Aktieinnehav: 200 köpotioner. Närståendes innehav: 200 köpoptioner.
Martin Nyman Iggesund. Född 1978. Suppleant sedan 2010. Löntagarrepresentant LO. Ordförande i Pappers avd 15, Iggesund. Aktieinnehav: 0 aktier. Daniel Stridsman Norrköping. Född 1979. Suppleant sedan 2010. Jägmästare. Produktionschef Holmen Skog, Region Norrköping. Löntagarrepresentant PTK. Ordförande i Akademikerföreningen Holmen Skog. Övriga väsentliga uppdrag: Vice ordförande i Skogsakademikerna. Aktieinnehav: 200 köpoptioner. Närståendes innehav: 200 köpoptioner
Tommy Åsenbrygg Hallstavik. Född 1968. Suppleant sedan 2009. Löntagarrepresentant PTK. Vice ordförande i Ledarna, Hallstavik. Aktieinnehav: 100 aktier.
KPMG AB, Huvudansvarig: George Pettersson Auktoriserad revisor.
*) Från och med 7 februari 2011 är innehavet 26 122 000 aktier.
Magnus Hall VD och koncernchef. Född 1959. Anställd 1985. Eget och närståendes aktieinnehav: 12 698 aktier, 14450 köpoptioner. Magnus Hall har inga väsentliga aktieinnehav eller delägarskap i företag som bolaget har betydande affärsförbindelser med. Ytterligare information om VD lämnas ovan. Ingela Carlsson Chef för koncernstab Information. Född 1962. Anställd 2008. Aktieinnehav: 4 000 köpoptioner.
Lars Ericson Chef för koncernstab Juridik. Styrelsens sekreterare. Född 1959. Anställd 1988. Aktieinnehav: 4 000 köpoptioner.
Thommy Haglund Chef för koncernstab Personal. Född 1950. Anställd 2001. Aktieinnehav: 500 aktier, 4 000 köpoptioner.
Anders Jernhall Chef för koncernstab Ekonomi och Finans. Född 1970. Anställd 1997. Aktieinnehav: 500 aktier, 2 000 köpoptioner.
Sven Wird Chef för koncernstab Teknik. Född 1951. Anställd 1995. Aktieinnehav: 50 aktier, 4 000 köpoptioner.
Brynolf Alexandersson Chef för Holmen Energi. Född 1957. Anställd 2007. Aktieinnehav: 4 000 köpoptioner.
Aktieinnehav avser Holmen AB
Björn Kvick Chef för Iggesund Paperboard. Född 1950. Anställd 1983. Aktieinnehav: 4 000 köpoptioner.
Håkan Lindh Chef för Holmen Timber. Född 1964. Anställd 1994. Aktieinnehav: 2 000 köpoptioner. Sören Petersson Chef för Holmen Skog. Född 1969. Anställd 1994. Aktieinnehav: 2 300 aktier, 2000 köpoptioner.
Arne Wallin Chef för Holmen Paper. Född 1954. Anställd 1988. Aktieinnehav: 4000 köpoptioner.
| koncernen, Mkr | not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 | 17 581 | 18 071 |
| Övriga rörelseintäkter | 3 | 862 | 600 |
| Förändring varulager | 0 | -381 | |
| Råvaror och förnödenheter | -9 800 | -9 017 | |
| Personalkostnader | 4 | -2 689 | -2 662 |
| Övriga rörelsekostnader | 5, 20 | -3 616 | -3 709 |
| Avskrivningar enligt plan | 9, 10 | -1 251 | -1 320 |
| Nedskrivningar | 9, 10 | -555 | -22 |
| Värdeförändring i biologiska tillgångar | 11 | 1 102 | 16 |
| Andelar i intresseföretags resultat | 12 | -38 | 45 |
| Rörelseresultat | 1 596 | 1 620 | |
| Finansiella intäkter | 6 | 12 | 12 |
| Finansiella kostnader | 6 | -220 | -267 |
| Resultat före skatt | 1 388 | 1 366 | |
| Skatt | 7 | -684 | -360 |
| Årets resultat | 704 | 1 006 | |
| Hänförligt till: Moderbolagets aktieägare |
704 | 1 006 | |
| Resultat per aktie (kr) | 8 | ||
| före utspädning | 8,4 | 12,0 | |
| efter utspädning | 8,4 | 12,0 | |
| Genomsnittligt antal aktier (milj) | 8 | ||
| före utspädning | 84,0 | 84,0 | |
| efter utspädning | 84,0 | 84,0 |
Rörelseresultatet uppgick till 1 596 (1 620) Mkr. I rörelseresultatet ingår omvärdering skog (+1 050 Mkr) till följd av ändrade prisantaganden samt nedskrivning av materiella anläggningstillgångar i Holmen Papers spanska verksamhet (-555 Mkr) och avsättningar för omstruktureringskostnader inom Holmen Paper (-231 Mkr).
Rörelseresultatet, exklusive ovan nämnda poster, har försämrats med 288 Mkr till 1332 Mkr beroende på svag intjäning inom Holmen Paper till följd av lägre tidningspapperspriser och högre fiberkostnader. Intjäningen för koncernens övriga delar förbättrades.
Finansnettot för 2010 uppgick till -208 (-255) Mkr. Under året har räntekostnader om 24 (1) Mkr aktiverats i samband med större investeringsprojekt och därmed minskat redovisad räntekostnad. Den genomsnittliga upplåningskostnaden har ökat till 3,9 (3,5) procent samtidigt som nettoskulden i genomsnitt har varit lägre än under föregående år. Redovisad skatt uppgick under 2010 till -684 (-360) Mkr. Den redovisade skatten i förhållande till resultatet före skatt uppgår till 49 procent, vilket är väsentligt högre än normalt. Det förklaras av negativt resultat och nedskrivningar i den spanska verksamheten, för vilka ingen uppbokning av skattefordran gjorts.
| koncernen, Mkr | not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 704 | 1 006 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Kassaflödessäkringar | |||
| Omvärdering | 827 | 567 | |
| Överfört från eget kapital till resultaträkningen | -161 | 343 | |
| Överfört från eget kapital till anläggningstillgångar | 21 | -1 | |
| Aktuariella vinster och förluster avseende pensioner inklusive löneskatt |
97 | 15 | |
| Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet | -631 | -256 | |
| Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet | 472 | 254 | |
| Skatt hänförlig till övrigt totalresultat | 7 | -333 | -310 |
| Summa övrigt totalresultat | 292 | 613 | |
| Summa totalresultat | 996 | 1 619 | |
| Hänförligt till: Moderbolagets aktieägare |
996 | 1 619 |
Övrigt totalresultat uppgick till 292 (613) Mkr. I övrigt totalresultat ingår en positiv omvärdering av transaktionssäkringar till följd av en starkare krona gentemot euron samtidigt som transaktionssäkringar med negativt marknadsvärde har förfallit under året.
Vidare ingår en omräkningsdifferens på utländsk verksamhet som framförallt har påverkats av en starkare krona gentemot euron. Denna effekt motverkas delvis av resultat från säkring av eget kapital i utländska dotterbolag.
| KONCE RNEN per 31 decemb er, Mkr |
not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 9 | 19 | 27 |
| Materiella anläggningstillgångar | 10 | 11 877 | 12 473 |
| Biologiska tillgångar | 11 | 12 161 | 11 109 |
| Andelar i intresseföretag | 12 | 1 748 | 1 770 |
| Övriga aktier och andelar | 12 | 12 | 10 |
| Långfristiga finansiella fordringar | 13 | 188 | 151 |
| Uppskjutna skattefordringar | 7 | 210 | 304 |
| Summa anläggningstillgångar | 26 216 | 25 845 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 14 | 3 340 | 2 850 |
| Kundfordringar | 15 | 2 518 | 2 712 |
| Aktuell skattefordran | 7 | 4 | 22 |
| Övriga rörelsefordringar | 15 | 1 088 | 490 |
| Kortfristiga finansiella fordringar | 13 | 73 | 74 |
| Likvida medel | 13 | 193 | 182 |
| Summa omsättningstillgångar | 7 216 | 6 331 | |
| Summa tillgångar | 33 432 | 32 176 | |
| Eget kapital | 16 | ||
| Aktiekapital | 4 238 | 4 238 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 281 | 281 | |
| Reserver | 153 | -70 | |
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | 12 241 | 12 056 | |
| Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 16 913 | 16 504 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Långfristiga finansiella skulder | 13 | 3 666 | 3 472 |
| Avsättningar för pensioner | 17 | 213 | 320 |
| Övriga avsättningar | 7, 18 | 459 | 1 102 |
| Uppskjutna skatteskulder | 7 | 5 910 | 5 045 |
| Summa långfristiga skulder | 10 247 | 9 939 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga finansiella skulder | 13 | 2 349 | 2 298 |
| Leverantörsskulder | 19 | 2 453 | 1 911 |
| Aktuell skatteskuld | 7 | 112 | 102 |
| Avsättningar | 18 | 270 | 274 |
| Övriga rörelseskulder | 19 | 1 088 | 1 149 |
| Summa kortfristiga skulder | 6 273 | 5 733 | |
| Summa skulder | 16 520 | 15 672 | |
| Summa eget kapital och skulder | 33 432 | 32 176 |
Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 21.
Under året har nedskrivningar gjorts av anläggningstillgångar i Spanien om -555 Mkr. Årets investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 1 648 Mkr och avser främst nytt sågverk i Braviken samt ny sodapanna och turbin vid Iggesunds Bruk. Under året har biologiska tillgångar omvärderats med 1 050 Mkr, vilket har medfört en ökning av den uppkjutna skatteskulden med 276 Mkr. Någon uppskjuten
skattefordran avseende nedskrivning av anläggningstillgångar i Spanien har inte redovisats. I övriga rörelsefordringar samt övriga rörelseskulder ingår derivat som säkrar flöden i utländsk valuta. Netto har marknadsvärdet på dessa ökat vilket främst beror på att kronan har stärkts mot euron. Inbetalning av skatt avseende pågående skattemål har under året minskat övriga avsättningar med 611 Mkr.
| Reserver | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCE RNEN , Mkr |
Aktiekapi tal |
Övrig t till skjutet kapi tal |
Omräknings reserv |
Säkrings reserv |
Balans erad e vins tmedel inkl årets resul tat |
Totalt eget kapi tal |
|
| Ingående eget kapital 2009-01-01 | 4 238 | 281 | 94 | -767 | 11 795 | 15 641 | |
| Årets resultat | - | - | - | - | 1 006 | 1 006 | |
| Övrigt totalresultat | - | - | -68 | 670 | 11 | 613 | |
| Summa totalresultat | - | - | -68 | 670 | 1 017 | 1 619 | |
| Lämnad utdelning | -756 | -756 | |||||
| Utgående eget kapital 2009-12-31 | 4 238 | 281 | 26 | -96 | 12 056 | 16 504 | |
| Årets resultat | - | - | - | - | 704 | 704 | |
| Övrigt totalresultat | - | - | -283 | 506 | 69 | 292 | |
| Summa totalresultat | - | - | -283 | 506 | 773 | 996 | |
| Lämnad utdelning | -588 | -588 | |||||
| Utgående eget kapital 2010-12-31 | 4 238 | 281 | -256 | 409 | 12 241 | 16 913 | |
Koncernens eget kapital ökade under 2010 med 409 Mkr till 16 913 Mkr. Årets resultat uppgick till 704 Mkr och utbetald utdelning till -588 Mkr. Därtill kommer övrigt totalresultat som består av poster såsom omvärdering av pensionsskuld, valutaomräkning av lån, omvärdering av transaktionssäkringar och omräkning av tillgångar i
utländska enheter samt skatt på dessa. Under 2010 uppgick övrigt totalresultat till 292 Mkr vilket framförallt beror på att en förstärkning av den svenska kronan mot euron haft en positiv effekt på marknadsvärdet av utestående transaktionssäkringar.
| koncernen, Mkr not |
2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | ||
| Resultat före skatt 25 |
1 388 | 1 366 |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | ||
| Avskrivning enligt plan | 1 251 | 1 320 |
| Nedskrivningar | 555 | 22 |
| Värdeförändring i biologiska tillgångar | -1 102 | -16 |
| Förändring av avsättningar | 174 | 15 |
| Övrigt * | -67 | -179 |
| Betalda inkomstskatter | -704 | -334 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital |
1 495 | 2 195 |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | ||
| Förändring av varulager | -428 | 621 |
| Förändring av kundfordringar och övriga rörelsefordringar | -139 | 445 |
| Förändring av leverantörsskulder och övriga rörelseskulder | 595 | -389 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 1 523 | 2 873 |
| Investeringsverksamheten | ||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -1 648 | -747 |
| Avyttring av materiella anläggningstillgångar | 95 | 28 |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | 0 | 0 |
| Förvärv av biologiska tillgångar | -8 | -5 |
| Avyttring av biologiska tillgångar | 12 | 5 |
| Ökning av långfristiga finansiella fordringar | -14 | -107 |
| Återbetalning av långfristiga finansiella fordringar | 3 | 3 |
| Förvärv av aktier och andelar | -36 | -6 |
| Avyttring av aktier och andelar | 0 | 12 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -1 597 | -818 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Upptagna långfristiga lån | 500 | 1 492 |
| Amortering av långfristiga lån | -959 | -584 |
| Förändring kortfristiga finansiella skulder 25 |
1 141 | -2 672 |
| Förändring kortfristiga finansiella fordringar | -1 | -1 |
| Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare | -588 | -756 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 93 | -2 522 |
| Årets kassaflöde | 19 | -467 |
| Likvida medel vid årets början | 182 | 653 |
| Valutakursdifferens i likvida medel | -8 | -4 |
| Likvida medel vid årets slut | 193 | 182 |
* Övriga justeringar utgörs främst av valutaeffekter och marknadsomvärderingar av finansiella instrument, resultat från intresseföretag samt resultat vid försäljning av anläggningstillgångar.
Koncernens kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 1 523 Mkr. I betalda inkomsskatter 2010 ingår 611 Mkr avseende pågående skattemål.
Årets investeringar i anläggningstillgångar avser till stor del nytt sågverk i Braviken samt ny sodapanna och turbin vid Iggesunds Bruk.
Upptagna lån avser ett femårigt och ett sjuårigt banklån. Under året har amortering skett av två MTN lån samt två banklån. Vidare har koncernen netto upptagit 1 019 Mkr under certifikatsprogrammet, se vidare not 25. Utdelning om 588 Mkr har under året utbetalats till aktieägarna.
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Förändring finansiell nettoskuld | ||
| Ingående finansiell nettoskuld | -5 683 | -7 504 |
| Kassaflöde | ||
| Löpande verksamhet | 1 523 | 2 873 |
| Investeringsverksamhet (exkl. långfristiga finansiella fordringar) | -1 585 | -714 |
| Utbetald utdelning | -588 | - 756 |
| Aktuariell omvärdering av pensionsskuld | 94 | 13 |
| Valutaeffekter och marknadsvärdeförändringar | 468 | 405 |
| Utgående finansiell nettoskuld | -5 772 | -5 683 |
Koncernens finansiella nettoskuld har ökat med 89 Mkr under året. Utöver kassaflöde har nettoskulden påverkats med 94 Mkr till följd av aktuariella omvärderingar och 468 Mkr på grund av valutaeffekter och marknadsvärdesförändringar, framförallt tack vare en starkare svensk krona.
| RESULTATRÄKNING, Mkr | not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 | 13 338 | 13 436 |
| Övriga rörelseintäkter | 3 | 652 | 447 |
| Förändring varulager | 35 | -368 | |
| Råvaror och förnödenheter | -7 515 | -6 791 | |
| Personalkostnader | 4 | -1 999 | -1 929 |
| Övriga externa kostnader | 5,20 | -4 029 | -3 907 |
| Avskrivningar enligt plan | 9,10 | -30 | -27 |
| Rörelseresultat | 453 | 861 | |
| Intäkter från andelar i koncernföretag |
6 | 14 | 1 156 |
| Intäkter från andelar i intresseföretag | 6 | 0 | 0 |
| Ränteintäkter och liknande intäkter | 6 | 12 | 18 |
| Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar |
6,23 | - | -436 |
| Räntekostnader och liknande kostnader |
6 | 246 | 8 |
| Resultat efter finansiella poster | 725 | 1 607 | |
| Bokslutsdispositioner | 24 | -155 | 388 |
| Resultat före skatt | 570 | 1 995 | |
| Skatt | 7 | -198 | -331 |
| Årets resultat | 372 | 1 664 |
| Rapport över totalr esul tat, Mkr |
2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 372 | 1 664 |
| Övrigt totalresultat | ||
| Kassaflödessäkringar | ||
| Omvärdering | 1 086 | 516 |
| Överfört från eget kapital till resultaträkningen |
-184 | 403 |
| Överfört från eget kapital till anläggningstillgångar |
21 | -1 |
| Skatt hänförlig till övrigt totalresultat | -243 | -242 |
| Summa övrigt totalresultat | 680 | 677 |
| Summa totalresultat | 1 053 | 2 341 |
I moderbolaget ingår Holmens svenska verksamheter med undantag för Holmen Energi Elhandel AB samt merparten av anläggningstillgångarna, som istället redovisas i Holmens Bruk AB.
I posten räntekostnader och liknande kostnader i resultaträkningen ingår resultat från säkring av eget kapital i utländska dotterbolag om +472 Mkr.
| KASSAFLÖDE SANALYS, Mkr not |
2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | ||
| Resultat efter finansiella poster 25 |
726 | 1 607 |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet |
||
| Avskrivningar enligt plan | 30 | 27 |
| Förändring av avsättningar | 136 | -98 |
| Övrigt * | -441 | 31 |
| Betalda inkomstskatter | -111 | -323 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital |
339 | 1 244 |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | ||
| Förändring av varulager | -415 | 523 |
| Förändring av rörelsefordringar | -77 | 392 |
| Förändring av rörelseskulder | 647 | -298 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten |
493 | 1 861 |
| Investeringsverksamheten | ||
| Lämnade aktieägartillskott | -34 | -329 |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -40 | -40 |
| Avyttring av materiella anläggningstillgångar | 12 | 8 |
| Ökning av externa långfristiga finansiella fordringar |
0 | -1 |
| Återbetalning av externa långfristiga finansiella fordringar |
- | -2 |
| Förvärv av aktier och andelar | -2 | - |
| Avyttring av aktier och andelar | 14 | - |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -50 | -363 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Upptagna externa långfristiga lån | 500 | 1 492 |
| Amortering av externa långfristiga lån | -591 | -563 |
| Förändring övriga finansiella skulder 25 |
1 238 | -4 124 |
| Förändring övriga finansiella fordringar | -983 | 1 132 |
| Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare |
-588 | -756 |
| Erhållna koncernbidrag | 456 | 866 |
| Lämnade koncernbidrag | -464 | - |
| Kassaflöde från finansierings verksamheten |
-432 | -1 952 |
| Årets kassaflöde | 11 | -454 |
| Likvida medel vid årets början | 88 | 542 |
| Likvida medel vid årets slut | 99 | 88 |
* Övriga justeringar utgörs främst av valutaeffekter och marknadsomvärderingar av finansiella instrument, nedskrivningar av anläggningstillgångar samt resultat vid försäljning av anläggningstillgångar.
| BALANSRÄKNING per den 31 december, Mkr |
not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 9 | 12 | 15 |
| Materiella anläggningstillgångar | 10 | 2 601 | 2 590 |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Aktier och andelar | 12, 23 | 14 438 | 14 411 |
| Långfristiga finansiella fordringar | 13 | 2 615 | 2 629 |
| Summa anläggningstillgångar | 19 666 | 19 645 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 14 | 2 705 | 2 142 |
| Rörelsefordringar | 15 | 3 019 | 2 371 |
| Kortfristiga placeringar | 13 | 73 | 74 |
| Likvida medel | 13 | 99 | 88 |
| Summa omsättningstillgångar | 5 896 | 4 675 | |
| Summa tillgångar | 25 562 | 24 320 |
| BALANSRÄKNING per den 31 december, Mkr |
not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Eget kapital och skulder | |||
| Eget kapital | 16 | ||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 4 238 | 4 238 | |
| Reservfond | 1 577 | 1 577 | |
| Uppskrivningsfond | 100 | 100 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserade vinstmedel inkl. säkringsreserv | 4 863 | 3 112 | |
| Årets resultat | 372 | 1 664 | |
| Summa eget kapital | 11 149 | 10 691 | |
| Obeskattade reserver | 24 | 2 518 | 2 363 |
| Avsättningar | |||
| Avsättningar för pensioner | 17 | 68 | 43 |
| Avsättningar för skatter | 7,18 | 45 | 45 |
| Övriga avsättningar | 18 | 695 | 559 |
| Uppskjuten skatteskuld | 7 | 855 | 538 |
| Summa avsättningar | 1 663 | 1 185 | |
| Skulder | |||
| Långfristiga finansiella skulder | 13 | 4 962 | 5 652 |
| Kortfristiga finansiella skulder | 13 | 2 343 | 1 916 |
| Aktuella skatteskulder | 7 | 104 | 94 |
| Rörelseskulder | 19 | 2 821 | 2 419 |
| Summa skulder | 10 231 | 10 081 | |
| Summa eget kapital och skulder | 25 562 | 24 320 | |
| Ställda säkerheter och eventualförpliktelser | |||
| Ställda säkerheter | 21 | 6 | 6 |
| Eventualförpliktelser | 21 | 177 | 688 |
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Aktiekapi tal |
Reserv fond |
Uppskriv ningsfond |
Säkrings reserv |
Balans erad e vins tmedel |
Årets resul tat |
Totalt eget kapi tal |
|
| Ingående eget kapital 2009-01-01 | 4 238 | 1 577 | 100 | -826 | 3 815 | -436 | 8 468 |
| Vinstdisposition | - | - | - | - | -436 | 436 | - |
| Årets resultat | - | - | - | - | - | 1 664 | 1 664 |
| Övrigt totalresultat | - | - | - | 677 | - | - | 677 |
| Summa totalresultat | - | - | - | 677 | - | 1 664 | 2 341 |
| Erhållna koncernbidrag | - | - | - | - | 638 | - | 638 |
| Lämnad utdelning | - | - | - | - | -756 | - | -756 |
| Utgående eget kapital 2009-12-31 | 4 238 | 1 577 | 100 | -149 | 3 261 | 1 664 | 10 691 |
| Vinstdisposition | - | - | - | - | 1 664 | -1 664 | - |
| Årets resultat | - | - | - | - | - | 372 | 372 |
| Övrigt totalresultat | - | - | - | 680 | - | - | 680 |
| Summa totalresultat | - | - | - | 680 | - | 372 | 1 053 |
| Erhållna koncernbidrag | - | - | - | - | 336 | - | 336 |
| Lämnade koncernbidrag | - | - | - | - | -342 | - | -342 |
| Lämnad utdelning | - | - | - | - | -588 | - | -588 |
| Utgående eget kapital 2010-12-31 | 4 238 | 1 577 | 100 | 531 | 4 331 | 372 | 11 149 |
Belopp avser miljoner kronor (Mkr) där inte annat framgår
De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag, dotterföretag samt intresseföretag.
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB). Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som kommenteras separat under respektive avsnitt. Moderbolagets redovisning är upprättad i enlighet med RFR 2 Redovisning för noterade juridiska personer. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av Årsredovisningslagen (ÅRL) och Tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl.
Tillgångar och skulder är redovisade till anskaffningsvärden, förutom biologiska tillgångar och vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. I moderbolaget har biologiska tillgångar ej värderats till verkligt värde.
Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer som bolagen bedriver sin verksamhet. Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor.
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Se även not 26 Viktiga bedömningar och uppskattningar.
Nya eller ändrade IFRS med tillämpning från och med 2010 har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens redovisning.
Ändringar i RFR 2 har som en följd av ändring i ÅRL medfört ökade krav på upplysningar om arvode och kostnadsersättning till revisorer för koncernen och moderbolaget. Dessa upplysningskrav påverkar not 5 och jämförelseuppgifter har lämnats.
Ett antal nya eller ändrade IFRS träder i kraft först under kommande räkenskapsår och Holmen har valt att inte förtidstillämpa några av dessa standarder i förtid. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga från och med räkenskapsår efter 2011 planeras inte heller att förtidstillämpas. Nya eller ändrade IFRS med tillämpning från och med 2011 bedöms inte ha någon väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna.
Koncernens verksamhet delas upp i rörelsesegment baserat på vilka delar av verksamheten företagets högsta verkställande beslutsfattare följer upp, så kallad "management approach" eller företagsledningsperspektiv. Indelningsgrunden för segment baseras på koncernens affärsområden. Detta överensstämmer med koncernens operativa struktur och den interna rapporteringen till VD och styrelse. De redovisade posterna i rörelsesegmentets resultat, tillgångar och skulder är värderade i enlighet med det resultat, tillgångar och skulder som företagets högsta verkställande beslutsfattare följer upp. Se not 2 för ytterligare beskrivning av indelningen och presentationen av rörelsesegment.
Anläggningstillgångar, långfristiga skulder och avsättningar består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från moderbolaget, Holmen AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.
Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Förvärvsmetoden innebär att moderföretaget indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder, värderade till verkligt värde. Skillnaden mellan anskaffningskostnaden för aktierna och det verkliga värdet av förvärvade identifierbara nettotillgångar utgör goodwill. Dotterföretagens intäkter och kostnader respektive tillgångar och skulder ingår i koncernredovisningen från den dag bestämmande inflytandet uppkommer (förvärvstidpunkten) och till den dag det upphör. Koncerninterna fordringar och skulder samt transaktioner mellan företag i koncernen liksom därmed sammanhängande orealiserade vinster elimineras i sin helhet.
Aktieinnehav i intresseföretag, i vilka koncernen har lägst 20 procent och högst 50 procent av rösterna eller på annat sätt har ett betydande inflytande, redovisas i koncernen enligt kapitalandelsmetoden.
Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt koncernmässiga över- och undervärden. I koncernens resultaträkning redovisas som "Andelar i intresseföretags resultat" koncernens andel i intresseföretagens nettoresultat efter skatt hänförligt till moderbolagsägarna justerat för eventuella avskrivningar på eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens redovisade värde. Orealiserade vinster uppkomna från transaktioner med intresseföretag elimineras i relation till ägd kapitalandel.
När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Fortsatta förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör.
resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska
anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället.
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas i koncernredovisningen från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter samt vidhängande effekter av säkringar av nettoinvesteringarna redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital, benämnd omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna efter avdrag för eventuell valutasäkring i koncernens resultaträkning. Ackumulerade omräkningsdifferenser hänförliga till utlandsverksamheter har bolaget valt att ange till noll vid tidpunkten för övergång till IFRS.
Moderbolagets verksamhet bedrivs huvudsakligen genom kommissionärsbolagen Holmen Paper AB, Iggesund Paperboard AB, Holmen Timber AB, Holmen Skog AB och Holmen Energi AB.
Moderbolaget svarar för alla förpliktelser som dessa kommissionärsbolag ikläder sig. Samtliga intäkter, kostnader, tillgångar och skulder som uppkommer i de av kommissionärsbolagen bedrivna verksamheterna redovisas i Holmen AB med undantag för merparten av gjorda investeringar samt viss försäljning av skogsfastigheter som istället redovisas i några av koncernens dotterbolag.
Som nettoomsättning redovisas fakturerad försäljning exklusive moms av produkter, virke och energi. Redovisat belopp är minskat med lämnade varurabatter och liknande intäktsreduktioner samt inkluderar valutakursdifferenser kopplade till försäljningen. Försäljning redovisas efter att de avgörande riskerna och nyttan som sammanhänger med äganderätten till försålda varor överförts till köparen och ingen dispositionsrätt eller möjlighet till faktisk kontroll över godset kvarstår.
Som övriga rörelseintäkter redovisas intäkter från aktiviteter utanför bolagets huvudsakliga verksamhet. I posten ingår huvudsakligen försäljning av biprodukter, hyres- och arrendeintäkter, intäkter från tilldelade elcertifikat, resultat avseende utsläppsrätter samt resultat vid försäljning av anläggningstillgångar.
Statliga bidrag redovisas i balansräkningen som förutbetald intäkt när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag periodiseras systematiskt i resultaträkningen på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas i balansräkningen som en reduktion av tillgångens redovisade värde.
Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter och räntekostnader, utdelningsintäkter, omvärderingar avseende finansiella instrument värderade till verkligt värde samt orealiserade och realiserade kursförluster och vinster.
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Räntekostnader inkluderar transaktionskostnader för lån vilka har periodiserats över lånets löptid vilket även gäller eventuell skillnad mellan mottagna medel och återbetalningsbelopp. Utdelningsintäkt redovisas när utdelning fastställts och rätten att erhålla betalning bedöms som säker.
Räntekostnader belastar normalt resultatet i den period till vilken de hänför sig. Låneutgifter hänförliga till inköp eller uppförande av så kallade kvalificerade tillgångar ska aktiveras som en del av tillgångens anskaffningsvärde. En kvalificerad tillgång är en tillgång som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa. Aktivering av låneutgifter är för koncernen aktuellt vid betydande investeringsprojekt.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktioner redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital varvid även tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder, med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen. Temporära skillnader beaktas inte avseende koncernmässig goodwill och inte heller i temporära skillnader hänförliga till andelar i dotteroch intresseföretag som inte förväntas bli beskattade inom överskådlig framtid. I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas och medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden. Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder i samma land nettoredovisas.
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras resultatet och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder härrör från köpoptioner förvärvade av anställda inom ramen för incitamentsprogrammet. Utspädning från optioner påverkar antalet aktier och uppstår endast när lösenkursen är lägre än börskursen och är större ju större skillnaden är mellan lösenkursen och börskursen.
Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med IAS 39.
En finansiell tillgång eller skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiserats, förfaller eller bolaget inte längre har kontrollen över dem. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Avistaaffärer redovisas i enlighet med affärsdagsprincipen. Kundfordran tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Finansiella tillgångar, exklusive aktier, och finansiella skulder har klassificerats som kortfristiga om beloppen förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Aktier har klassificerats som långfristiga om de är avsedda att stadigvarande innehas i verksamheten.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet. Denna kategori består av finansiella tillgångar som innehas för handel. Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultatet.
Lånefordringar och kundfordringar. Banktillgodohavanden, låne- och kundfordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Nedskrivningsprövning görs löpande utifrån objektiva kriterier för dessa tillgångar. Vid en konstaterad förlust bokas fordran bort. En avsättning för osäkra kundfordringar görs dock då förlusten är befarad.
Finansiella tillgångar som kan säljas. I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Tillgångarna värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej sådana värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se nedan), ej heller ränta på fordringsinstrument och utdelningsintäkter samt valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i årets resultat. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i årets resultat. Aktier och andelar som ej avser koncern- och intresseföretag har värderats till anskaffningsvärde. Värdering till verkligt värde har inte kunnat tilllämpas, då tillförlitligt marknadsvärde ej har kunnat fastställas.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet. Finansiella skulder värderas initialt till mottagna medel med avdrag för eventuella transaktionskostnader. Löpande värderas normalt skulderna till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. I de fall mottagna medel understiger återbetalningsbeloppet periodiseras denna skillnad över lånets löptid med tillämpning av effektivräntemetoden. Lån som redovisas med stöd av "fair value option" redovisas initialt exklusive eventuella transaktionskostnader och löpande till marknadsvärde. "Fair value option" har tilllämpats för ett lån i syfte att återge en mer rättvisande resultatredovisning och därmed möta värdeförändringarna hos den ränteswap som tillhör lånet. Detta lån med tillhörande swap har under året förfallit. I moderbolaget har lån ej värderats till verkligt värde. Resultatet från finansiella instrument redovisas i finansnettot alternativt rörelseresultatet beroende på syftet med innehavet.
Andra finansiella skulder. Dessa skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Leverantörsskulder och låneskulder redovisas i denna kategori med undantag för det lån som värderas till verkligt värde med stöd av "fair value option" inom Holmen. Lån som säkrats mot värdeförändringar redovisas initialt inklusive eventuella transaktionskostnader och löpande till marknadsvärde.
Derivat och säkringsredovisning. Samtliga derivat värderas till verkligt värde och redovisas i balansräkningen.
I stort sett samtliga derivat innehas i säkringssyfte. I de fall säkringsredovisning tilllämpas redovisas värdeförändringarna enligt nedan.
Kassaflödessäkringar. Den effektiva delen av värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital fram tills det säkrade flödet träffar resultaträkningen då de ackumulerade värdeförändringarna flyttas från eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen för att möta och matcha den säkrade transaktionen. För säkringar av investeringar justeras istället anskaffningsvärdet på den säkrade posten när den inträffar. Säkringars ineffektiva del redovisas direkt i resultaträkningen.
Säkring av verkligt värde. Värdeförändringar på derivaten redovisas direkt i resultaträkningen. Värdeförändringar för den säkrade posten redovisas på motsvarande sätt.
Nettoinvesteringar. Värdeförändringar för säkringar avseende nettoinvesteringar i utländsk verksamhet redovisas för koncernen i övrigt totalresultat. Ackumulerad värdeförändring redovisas som en komponent i koncernens egna kapital fram tills dess att verksamheten avyttras då de ackumulerade värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen. För derivat som inte uppfyller kraven för säkringsredovisning redovisas värdeförändringarna i rörelseresultatet eller finansnettot beroende på syftet med innehavet. I moderbolaget redovisas värdeförändringar i resultaträkningen då säkringsredovisning ej tillämpas.
Beräkning av verkligt värde. Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser och tillhör värderingsnivå ett enligt IFRS 7. I de fall noterade marknadspriser saknas har verkligt värde beräknats genom diskonterade kassaflöden. När beräkningar av diskonterade kassaflöden gjorts har samtliga variabler såsom diskonteringsräntor och valutakurser för beräkningar hämtats från marknadsnoteringar, där så varit möjligt. Dessa värderingar tillhör värderingsnivå två. Övriga värderingar, för vilka någon variabel baseras på egna bedömningar, tillhör värderingsnivå tre. Holmens transaktioner tillhör huvudsakligen värderingsnivå två, med undantag för en transaktion som tillhör värderingsnivå tre. Värdering av valutaoptioner har gjorts med tillämpning av Black & Scholes formel.
Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärv och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser. Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.
Utgifter för forskning kostnadsförs då de inträffar. Utgifter för utveckling aktiveras enbart vid större projekt om en säker bedömning av de framtida ekonomiska fördelarna kan göras. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen redovisade utvecklingskostnader är upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.
Till immateriella anläggningstillgångar hör också patent, licenser samt IT-system. Immateriella anläggningstillgångar i koncernen skrivs av under 5–20 år förutom goodwill. Eventuell goodwill fördelas till kassagenererande enheter och testas årligen för nedskrivningsbehov. Koncernen redovisar för närvarande ingen goodwill. Immateriella anläggningstillgångar i moderbolaget skrivs av under 5 år.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärden efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar. Tillkommande utgifter aktiveras endast om de bedöms generera ekonomiska fördelar för företaget. Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift aktiveras är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats aktiveras utgiften. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan ett eventuellt försäljningspris och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden med beaktande av gjorda nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark är inte föremål för avskrivning.
| Maskiner för vattenkraftproduktion | 20–40 |
|---|---|
| Förvaltnings- och lagerbyggnader, bostäder | 20–33 |
| Driftsbyggnader, markanläggningar samt maskiner | |
| för massa-, pappers- och kartongtillverkning | 20 |
| Maskiner för sågverk | 12 |
| Övriga maskiner | 10 |
| Skogsbilvägar | 10 |
| Inventarier | 4 |
Finns det indikation på att det bokförda värdet är för högt görs en analys där enskilda eller naturligt sammanhängande tillgångars återvinningsvärde fastställs som det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset efter avdrag för uppskattade kostnader för försäljning av tillgången. Nyttjandevärdet mäts som förväntat framtida diskonterat kassaflöde. En nedskrivning utgörs av det belopp som återvinningsvärdet understiger bokfört värde. En nedskrivning återförs om det har skett en positiv förändring av förutsättningarna som används för att bestämma återvinningsvärdet. En återföring görs som mest upp till det bokförda värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning, om nedskrivningen inte skulle ha gjorts.
Låneutgifter hänförliga till inköp eller uppförande av så kallade kvalificerade tillgångar ska aktiveras som en del av tillgångens anskaffningsvärde. En kvalificerad tillgång är en tillgång som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa. Aktivering av låneutgifter är för koncernen aktuellt vid betydande investeringsprojekt.
Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Leasade anläggningstillgångar där koncernen i allt väsentligt står för samma risker och förmåner som vid direkt ägande klassificeras som finansiell leasing. Leasing av tillgångar där uthyraren i allt väsentligt kvarstår som ägare till tillgången klassificeras som operationell leasing och leasingavgiften kostnadsförs. Koncernens leasingavtal är samtliga klassificerade som operationella.
Koncernen redovisar sina skogstillgångar uppdelat på växande skog, vilken redovisas som biologisk tillgång till verkligt värde, och mark, vilken redovisas till anskaffningskostnad. Förändringar i verkligt värde för den växande skogen redovisas i resultaträkningen. Holmens bedömning är att det saknas relevanta marknadspriser för att värdera skogsinnehav av Holmens storlek. Värderingen görs därför genom att beräkna nuvärdet av framtida förväntade kassaflöden från den växande skogen. Se även not 11.
I moderbolaget redovisas biologiska tillgångar enligt RFR 2 Det innebär att biologiska tillgångar klassificerade som anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde justerat för uppskrivningar med beaktande av eventuellt nedskrivningsbehov.
Avverkningsrätter redovisas som varulager. Dessa förvärvas med syfte att genom avverkning säkerställa Holmens behov av råvara. Någon mätbar biologisk omvandling sker inte från förvärvstidpunkt till avverkningstillfälle.
Varulager värderas till den lägsta av anskaffnings- eller tillverkningskostnad, efter avdrag för erforderlig inkurans, eller nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av först in, först ut-metoden (FIFU). Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning. För egentillverkade färdigvaror består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta kostnader.
Erhållna utsläppsrätter redovisas initialt till marknadspris vid tilldelning som varulager och förutbetald intäkt. Under året intäktsförs tilldelningen samtidigt som en interimsskuld, motsvarande gjorda utsläpp, kostnadsförs.
Förpliktelse avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de intjänas.
Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder. Denna ersättning diskonteras till ett nuvärde och oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder och det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar dras av. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. När det inte finns en aktiv marknad för sådana företagsobligationer används istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Beräkningen görs genom den så kallade "projected unit credit method" och utförs av en kvalificerad aktuarie för den del av pensionsåtagandena som är förmånsbestämd.
Vid fastställande av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångarna kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från tidigare gjorda antaganden eller genom att antagandena ändras. Aktuariella vinster och förluster redovisas i övrigt totaltresultat.
När förmånerna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade förmånen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills förmånerna helt är intjänade. Om förmånen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i resultaträkningen direkt.
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.
När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt i koncernen baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej.
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas när koncernen är förpliktigad, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls.
Det i Holmen-koncernen förekommande incitamentsprogrammet med löptiden 2008–2013 träffas inte av regelverket IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar, eftersom de anställda erbjöds att förvärva köpoptioner till marknadsmässigt pris.
Koncernens eget kapital består av aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital, omräkningsoch säkringsreserv samt balanserade vinstmedel inklusive årets resultat. Med övrigt tillskjutet kapital avses överkurser som betalats i samband med emissioner. Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättats i en annan valuta än svenska kronor. Vidare består omräkningsreserven av valutakursdifferenser som uppstår vid omvärdering av skulder och derivat som klassificerats som säkringsinstrument av en nettoinvestering i en utländsk verksamhet, inklusive skatt. Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till underliggande transaktioner som ännu inte har inträffat, inklusive skatt. Balanserade vinstmedel innefattar samtliga övriga delar av eget kapital inklusive årets resultat.
Innehav av återköpta aktier redovisas som en minskning av balanserade vinstmedel. Förvärv av egna aktier redovisas som en avdragspost och likvid från avyttring av egna aktier redovisas som en ökning. Transaktionskostnader redovisas direkt mot balanserade vinstmedel.
Moderbolagets eget kapital består av aktiekapital, reservfond, uppskrivningsfond samt balanserade vinstmedel och årets resultat. Reservfonden i moderbolaget avser tidigare obligatoriska avsättningar till reservfond samt belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden. Uppskrivningsfonden i moderbolaget innehåller belopp avsatta i samband med uppskrivningar av materiella eller finansiella anläggningstillgångar. Balanserade vinstmedel innefattar samtliga övriga delar av eget kapital såsom säkringsreserv samt transaktioner till följd av återköp av egna aktier. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsregler som koncernen avseende dessa poster, se ovan.
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven.
Avsättningar görs för miljöinsatser som sammanhänger med tidigare verksamhet när föroreningar uppkommer eller upptäcks och det är troligt att betalningsansvar uppkommer och beloppet kan uppskattas med tillförlitlighet.
Reserver för framtida skogsvårdsutgifter beräknas utifrån tolkningar av gällande skogsvårdslagstiftning och -regleringar, närhelst det är sannolikt att betalningsansvar uppkommer och när beloppet i rimlig utsträckning kan uppskattas.
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
Koncernbidrag och aktieägartillskott redovisas i moderbolaget i enlighet med uttalande från Rådet för finansiell rapportering (UFR 2). Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär exempelvis att koncernbidrag som lämnats eller erhållits i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.
De siffror som presenteras har avrundats till närmaste heltal eller motsvarande. Saknas värde anges ett streck (-).
| 2010 | Holmen Paper |
Iggesund Paperboard |
Holmen Timber |
Holmen Skog |
Holmen Energi |
Koncern gemensamt och övrigt |
Elimi neringar |
Totalt Koncernen |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | ||||||||
| Extern | 8 142 | 4 849 | 586 | 3 310 | 695 | - | 17 581 | |
| Intern | 0 | 0 | 0 | 2 276 | 1 237 | - | 3 513 | 0 |
| Övriga rörelseintäkter | 259 | 464 | 135 | 142 | 14 | 31 | -184 | 862 |
| Rörelsens kostnader | -8 372 | -4 172 | -675 | -4 933 | -1 421 | -221 | 3 690 | -16 104 |
| Avskrivningar enligt plan | -847 | -324 | -29 | -28 | -21 | -3 | 0 | -1 251 |
| Nedskrivningar | -555 | - | 555 | |||||
| Värdeförändring biologiska tillgångar | - | 1 102 | - | 1 102 | ||||
| Andelar i intresseföretags resultat | -32 | - | 2 | - | 9 | - | 38 | |
| Rörelseresultat | -1 404 | 817 | 20 | 1 868 | 495 | -193 | -7 | 1 596 |
| Rörelseresultat exkl. jämförelsestörande poster* | -618 | 817 | 20 | 818 | 495 | -193 | -7 | 1 332 |
| Rörelsemarginal exkl. jämförelsestörande poster % |
-8 | 17 | 4 | 15 | 26 | 8 | ||
| Avkastning på operativt kapital exkl. jämförelsestörande poster % |
-8 | 20 | 3 | 7 | 15 | 5 | ||
| Operativa tillgångar | 8 514 | 4 995 | 1 486 | 14 056 | 3 403 | 779 | -465 | 32 768 |
| Operativa skulder | 1 560 | 681 | 294 | 1 459 | 169 | 686 | -465 | 4 383 |
| Operativt kapital | 6 954 | 4 313 | 1 192 | 12 597 | 3 235 | 93 | 0 | 28 385 |
| Investeringar | 211 | 521 | 800 | -3 | 65 | 4 | 0 | 1 597 |
* Jämförelsestörande poster avser nedskrivning av anläggningstillgångar om -555 Mkr, omstruktureringskostnader om -231 Mkr och omvärdering av skog om 1 050 Mkr.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Anläggningstillgångar per land |
||||
| Sverige | 23 113 | 21 415 | 17 046 | 17 006 |
| Storbritannien | 461 | 550 | ||
| Spanien | 2 147 | 3 364 | ||
| Övrigt | 84 | 52 | ||
| Summa | 25 805 | 25 380 | 17 046 | 17 006 |
| Koncernen | Moderbolaget |
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning per produktområde |
||||
| Tidnings- och journalpapper | 7 862 | 9 144 | 6 225 | 7 043 |
| Kartong | 4 742 | 4 865 | 3 089 | 2 879 |
| Massa | 76 | 137 | 200 | 240 |
| Trävaror | 581 | 548 | 581 | 548 |
| Virke | 3 310 | 2 745 | 3 238 | 2 695 |
| Kraft | 695 | 447 | 5 | 1 |
| Övrigt | 315 | 185 | 0 | 32 |
| Summa | 17 581 | 18 071 | 13 338 | 13 436 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Nettoomsättning per mar knad |
||||
| Sverige | 4 274 | 4 211 | 4 253 | 3 749 |
| Storbritannien | 1 811 | 2 083 | 1 241 | 1 328 |
| Tyskland | 2 541 | 2 676 | 2 180 | 2 296 |
| Spanien | 1 461 | 1 427 | 288 | 288 |
| Italien | 763 | 848 | 565 | 555 |
| Frankrike | 724 | 728 | 528 | 449 |
| Nederländerna | 655 | 771 | 554 | 675 |
| Övriga Europa | 3 357 | 3 011 | 2 099 | 2 313 |
| Övriga världen | 1 993 | 2 316 | 1 630 | 1 784 |
| Summa | 17 581 | 18 071 | 13 338 | 13 436 |
| 2009 | Holmen Paper |
Iggesund Paper board |
Holmen Timber |
Holmen Skog |
Holmen Energi |
Koncern gemensamt och övrigt |
Elimine ringar |
Totalt Koncernen |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | ||||||||
| Extern | 9 303 | 5 023 | 553 | 2 745 | 447 | - | 18 071 | |
| Intern | 0 | 0 | 0 | 2 054 | 1 182 | - | 3 236 | |
| Övriga rörelseintäkter | 238 | 262 | 127 | 119 | 14 | 37 | -197 | 600 |
| Rörelsens kostnader | -8 363 | -4 484 | -632 | -4 303 | -1 208 | -225 | 3 446 | -15 769 |
| Avskrivningar enligt plan | -878 | -361 | -31 | -27 | -21 | -3 | 0 | -1 320 |
| Nedskrivningar | - | 22 | - | 22 | ||||
| Värdeförändring biologiska tillgångar | - | 16 | - | 16 | ||||
| Andelar i intresseföretags resultat | 41 | - | 4 | - | 45 | |||
| Rörelseresultat | 340 | 419 | 21 | 605 | 414 | -191 | 13 | 1 620 |
| Rörelseresultat exkl. jämförelsestörande poster | 340 | 419 | 21 | 605 | 414 | -191 | 13 | 1 620 |
| Rörelsemarginal exkl. jämförelsestörande poster, % |
4 | 8 | 4 | 13 | 25 | 9 | ||
| Avkastning på operativt kapital exkl. jämförelsestörande poster, % |
4 | 10 | 6 | 5 | 13 | 6 | ||
| Operativa tillgångar | 10 186 | 4 781 | 483 | 12 646 | 3 342 | 419 | -392 | 31 465 |
| Operativa skulder | 1 397 | 666 | 87 | 1 262 | 135 | 1 382 | -392 | 4 536 |
| Operativt kapital | 8 789 | 4 114 | 396 | 11 384 | 3 207 | -963 | 0 | 26 929 |
| Investeringar | 287 | 260 | 110 | 69 | 88 | 2 | 0 | 818 |
Affärsområdet Holmen Paper tillverkar tryckpapper för dagstidningar, tidskrifter, kataloger, reklam och böcker vid två svenska och ett spanskt bruk. Iggesund Paperboard producerar kartong för konsumentförpackningar och grafiska ändamål vid ett svenskt och ett engelskt bruk. Holmen Timber tillverkar trävaror vid ett svenskt sågverk. Vid årsskiftet 2010/2011 startade produktionen vid ytterligare ett sågverk i Sverige. Årlig produktionskapacitet var 2010 1 915 000 ton tryckpapper, 530 000 ton kartong och 310 000 kubikmeter trävaror. Holmen Skog ansvarar för koncernens skogar på drygt en miljon hektar. Den årliga avverkningen i egen skog är normalt cirka 2,5 miljoner kubikmeter virke. Holmen Energi ansvarar för koncernens vattenkrafttillgångar och för att utveckla koncernens verksamhet inom energiområdet. Produktionen uppgår ett normalår till cirka 1 100 GWh el vid hel- och delägda vattenkraftverk i Sverige. Holmen Skog och Holmen Energi ansvarar även för koncernens virkesrespektive elförsörjning i Sverige, vilka är viktiga råvaror för industriverksamheten.
I Holmen-koncernen ansvarar affärsområdena för förvaltningen av de operativa tillgångarna och skulderna. Det operativa kapitalet i respektive segment inkluderar alla tillgångar och skulder som nyttjas av affärsområdet såsom anläggningstillgångar, varulager och rörelsefordringar och rörelseskulder. Finansiering och skattefrågor hanteras på koncernnivå. Följdaktligen fördelas inte finansiella tillgångar och skulder, inklusive pensionsskuld, samt aktuella och uppskjutna skattefordringar och skatteskulder på affärsområdena.
Den koncerninterna försäljningen mellan segmenten baseras på ett marknadsmässigt internpris. Segmentet "Koncerngemensamt och övrigt" omfattar koncernstaber och koncerngemensamma funktioner som inte fördelas på övriga segment. Inga resultatposter efter rörelseresultatet allokeras till respektive affärsområde.
Intäkter från externa kunder har hänförts till enskilda länder efter det land kunden har sin hemvist.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 2009 |
2010 | 2009 | |||
| Försäljning biprodukter | 291 | 186 | 240 | 111 | |
| Utsläppsrätter | 26 | 24 | 26 | 25 | |
| Elcertifikat | 56 | 71 | 48 | 63 | |
| Försäljning anläggningstillgångar | 84 | 31 | 10 | 8 | |
| Hyres- och arrendeintäkter | 21 | 22 | 19 | 19 | |
| Skogsvårdsuppdrag | 55 | 52 | 55 | 52 | |
| Övrigt | 329 | 215 | 255 | 169 | |
| Totalt | 862 | 600 | 652 | 447 |
Av försäljning biprodukter i koncernen avser 193 (124) Mkr utskott från produktion, 64 (34) Mkr spån, bark och flis m m samt 34 (28) Mkr extern försäljning av energi.
Koncernen har tilldelats utsläppsrätter, vilka till största delen använts i den egna produktionen. Överskottet har medfört ett redovisat resultat på 26 (24) Mkr.
Intäkten från elcertifikat som erhållits från produktion av förnyelsebar energi vid koncernens svenska anläggningar uppgick till 56 (71) Mkr.
I posten övrigt ingår bland annat strejkersättning från arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Lönekostnader och sociala avgifter |
|||||
| Löner och ersättningar | 1 928 | 1 866 | 1 364 | 1 292 | |
| Sociala kostnader | 695 | 720 | 582 | 583 |
Årsstämman 2010 fattade beslut om följande riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare, det vill säga de affärsområdes- och stabschefer som rapporterar direkt till verkställande direktören.
Ersättningen till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare ska utgöras av en fast, marknadsmässig lön. Övriga förmåner, i huvudsak bil- och bostadsförmån, ska där de förekommer utgöra en begränsad del av ersättningarna. Någon rörlig ersättning ska inte förekomma.
Ordinarie pensionsålder ska vara 65 år. Bolaget eller befattningshavaren ska äga ömsesidig rätt att begära pensionsuttag tidigast från 60 år. Pension före 65 år ska vara förmånsbestämd eller avgiftsbestämd. Pension från 65 år ska följa ITP-planen. Därutöver ska befattningshavaren kunna erhålla en kompletterande ålderspension. För sådan kompletterande pension ska en successiv övergång ske från den tidigare tillämpade ordningen med en förmånsbestämd pension till en ordning där pensionen är avgiftsbestämd.
Uppsägningstiden bör normalt vara ett år, om uppsägningen sker på initiativ av bolaget, och sex månader, om uppsägningen sker på initiativ av befattningshavaren. Vid uppsägning från bolagets sida ska avgångsvederlag kunna utgå med belopp motsvarande högst 24 månadslöner. För nya avtal ska gälla att lön under uppsägningstid och avgångsvederlag sammanlagt inte ska överstiga ett belopp motsvarande lönen för två år.
Beslut om aktie- och aktiekursrelaterade incitamentsprogram riktade till ledande befattningshavare ska fattas av bolagsstämman.
Ett inom styrelsen utsett ersättningsutskott ska bereda frågor om lön och övriga anställningsvillkor för verkställande direktören och förelägga styrelsen förslag till beslut i sådana frågor. De närmare principerna för lönesättning, pensioner och andra förmåner avseende övriga ledande befattningshavare ska återfinnas i av ersättningsutskottet fastlagd lönepolicy.
Styrelsen ska ha rätt att frångå dessa riktlinjer om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det. Om sådan avvikelse sker ska information om detta och skälet till avvikelsen redovisas vid närmast följande årsstämma.
Årsstämman 2008 godkände styrelsens förslag om att införa ett incitamentsprogram för Holmen-koncernens anställda, vilket löper inom koncernen sedan maj 2008. Programmet innebar att de anställda erbjöds att till marknadsmässigt pris (beräknat av oberoende bank) förvärva köpoptioner avseende aktier av serie B i Holmen. 1 492 av koncernens omkring 5 000 anställda köpte sammanlagt 758 300 köpoptioner. Optionspriset var 20 kronor per option och optionernas lösenpris uppgår till 224,50 kronor per aktie. Varje option ger rätt att förvärva en aktie under lösenperioden maj/juni 2013. Holmens åtagande i programmet har säkerställts genom återköp av egna aktier.
Regelverket IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar är inte tillämpligt eftersom de anställda förvärvade köpoptionerna till marknadsmässigt pris.
Till den av årsstämman valda styrelsen utgår fast styrelsearvode. VD erhåller dock inget arvode. För 2010 uppgick arvodet till 2 475 000 (2 475 000) kronor. Arvodet till styrelsens ordförande var 550 000 (550 000) kronor och till övriga ledamöter (exklusive VD) 275 000 (275 000) kronor vardera.
Lön och övriga förmåner till VD under 2010 uppgick till 7 366 343 (6 768 603) kronor. Den totala pensionskostnaden för VD (ITP-kostnad samt kostnaden för förmåner utöver ITP) beräknad enligt IAS 19 uppgick under 2010 till 3 989 060 (3 263 711) kronor. Inga rörliga ersättningar har utgått.
För övriga ledande befattningshavare, det vill säga de fem affärsområdeschefer och fem stabschefer som rapporterar direkt till VD, uppgick löner och övriga förmåner under 2010 till sammanlagt 17 814 918 (18 206 318) kronor. Den totala pensionskostnaden (ITP-kostnad samt kostnaden för förmåner utöver ITP) beräknad enligt IAS 19 för denna grupp uppgick under 2010 till 9 456 367 (10 897 672) kronor. Inga rörliga ersättningar har utgått.
För ledande befattningshavare är uppsägningstiden tolv månader från bolagets sida och sex månader från den anställdes sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår avgångsvederlag med motsvarande 1,0 till 2,0 årslöner beroende på befattningshavarens ålder. För VD utgår avgångsvederlag med 2,0 årslöner.
Samtliga ledande befattningshavare är anställda av moderbolaget.
Holmens pensionsåtagande utöver ITP-planen avseende VD uppgick per 2010-12-31 till 17 (15) Mkr och avseende övriga ledande befattningshavare till 53 (63) Mkr, beräknat enligt IAS 19. Koncernen har även åtagande avseende en medlem av styrelsen som tidigare varit bolagets VD; Göran Lundin 7 (7) Mkr. Pensionsåtagandena tryggas av förvaltningstillgångar i fristående pensionsstiftelse.
| Medelantal års anställda |
varav kvinnor |
Medelantal års anställda |
varav kvinnor |
|
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | |||
| Moderbolaget | ||||
| Sverige | 3 013 | 575 | 3 227 | 589 |
| Koncernföretag | ||||
| Sverige | - | - | - | - |
| Australien | 2 | 2 | 3 | 2 |
| Belgien | - | - | 1 | - |
| Danmark | - | - | 2 | 1 |
| Estland | 17 | 5 | 20 | 6 |
| Frankrike | 33 | 8 | 34 | 8 |
| Hongkong | 5 | 1 | 5 | 1 |
| Italien | 7 | 4 | 8 | 4 |
| Nederländerna | 107 | 37 | 116 | 46 |
| Polen | 7 | 4 | 7 | 4 |
| Portugal | 2 | 1 | 2 | 1 |
| Schweiz | 5 | 1 | 6 | 2 |
| Singapore | 5 | 3 | 6 | 4 |
| Spanien | 578 | 116 | 596 | 119 |
| Storbritannien | 433 | 41 | 514 | 53 |
| Tyskland | 23 | 8 | 22 | 8 |
| USA | 6 | 1 | 8 | 2 |
| Totalt koncernföretag |
1 229 | 231 | 1 350 | 261 |
| Totalt koncernen | 4 241 | 806 | 4 577 | 850 |
Årets minskning av antalet anställda förklaras främst av personalneddragningar vid Hallsta Pappersbruk och Bravikens Pappersbruk, uppsägningar i samband med stängning av kartongmaskin BM 1 i Workington samt nedläggningen av Wargöns Bruk.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Andel kvinnor, % | |||||
| Styrelse (exkl. suppleanter) | 17 | 17 | 17 | 17 | |
| Ledande befattningshavare | 9 9 |
9 | 9 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Sjukfrånvaro i Sverige, % | |||||
| Total sjukfrånvaro | 3,5 | 3,8 | 3,7 | 3,8 | |
| Långtidssjukfrånvaro (> 60 dagar) | 1,0 | 1,7 | 1,2 | 1,7 | |
| Sjukfrånvaro, män | 3,6 | 3,8 | 3,6 | 3,8 | |
| Sjukfrånvaro, kvinnor | 4,3 | 3,7 | 4,3 | 3,7 | |
| Anställda, –29 år | 2,3 | 2,4 | 2,3 | 2,4 | |
| Anställda, 30–49 år | 3,1 | 3,1 | 3,1 | 3,1 | |
| Anställda, 50 år – | 4,7 | 4,7 | 4,7 | 4,7 |
Revisionsbolaget KPMG valdes av årsstämman 2008 till revisorer för en tid av fyra år (2008-2011). KPMG genomför revisionen i Holmen AB samt i nästan samtliga dotterbolag.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Ersättningar till KPMG |
|||||
| Revisionsuppdrag | 7 | 8 | 4 | 4 | |
| Skatterådgivning | 2 | 3 | 2 | 1 | |
| Övriga tjänster | 2 | 2 | 1 | 0 | |
| Summa | 12 | 13 | 7 | 5 | |
| Övriga revisorer | 0 | 0 | - | - | |
| Totalt | 12 13 |
7 | 5 |
Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Skatterådgivning avser samtliga konsultationer inom skatteområdet. Med övriga tjänster avses rådgivning avseende redovisningsfrågor, rådgivning vid avyttring och förvärv av verksamheter samt rådgivning kring processer och intern kontroll.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Finansiella intäkter | ||||
| Utdelning från koncernföretag | - | - | 14 | 1 156 |
| Vinst vid försäljning av koncernföretag |
- | - | 5 | - |
| Nettovinst/förlust | ||||
| Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via årets resultat - Innehas för hantering av finansiella risker * |
-79 | 5 | -79 | 5 |
| - Övriga | 66 | 0 | 66 | 0 |
| Likvida medel | 15 | - | 15 | - |
| Ränteintäkter | 10 | 7 | 6 | 13 |
| Summa finansiella intäkter | 12 | 12 | 26 | 1 174 |
| Finansnetto | -208 | -255 | 272 | 746 |
|---|---|---|---|---|
| Finansiella kostnader | -220 | -267 | 246 | -428 |
| Räntekostnader ** | -240 | -284 | -212 | -239 |
| Summa nettovinst/förlust | 19 | 18 | 457 | 247 |
| Övriga finansiella skulder | - | 1 | 205 | 102 |
| Likvida medel | - | 31 | - | 31 |
| - Övriga | 33 | 23 | - | - |
| Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via årets resultat - Innehas för hantering av finansiella risker * |
-14 | -38 | 252 | 114 |
| Nettovinst/förlust | ||||
| Nedskrivning av aktier i koncernföretag |
- | - | - | -436 |
* Tillhör kategorin "Innehas för handel" enligt IAS 39.
** -81 (-63) Mkr i koncernen avser räntekostnader på skulder som är värderade till verkligt värde via årets resultat. För moderbolaget uppgår motsvarande belopp till -81 (-63) Mkr. Övriga ränteintäkter och räntekostnader hänför sig till finansiella poster som inte värderas till verkligt värde.
De nettovinster och förluster som redovisas i finansnettot avser främst valutaomvärdering avseende intern utlåning, säkring av intern utlåning samt valutaomvärdering av likvida medel och säkring av likvida medel. Vidare ingår omvärdering av lån som värderas till verkligt värde via resultaträkningen och ränteswappar som säkrar lån med fast ränta. I moderbolagets finansnetto ingår dessutom valutaomvärdering av externa lån och terminer som säkrar nettoinvestering i utlandsverksamhet. Dessa poster redovisas i koncernen i övrigt totalresultat. Marknadsvärdet på räntekomponenten i valutaterminer samt värdeförändringar i upplupen ränta och realiserad ränta i fastränteswappar redovisas löpande i räntenettot.
Värdeförändringar för det lån som värderas till verkligt värde enligt "fair value option" har påverkat resultatet med 33 (23) Mkr, varav ändrade marknadsräntor har resulterat i värdeförändringar om 0 (-8) Mkr. Ackumulerat har värdeförändringar om 107 (73) Mkr redovisats i resultaträkningen. Värdeförändringar för den swap som tillhör det lån som värderas till verkligt värde med stöd av "fair value option" har påverkat resultatet med -14 (-5) Mkr. Lånet som värderas till verkligt värde med stöd av "fair value option" med tillhörande swap förföll under 2010. Värdeförändring för det lån som säkras med avseende på verkligt värde har påverkat resultatet med 1 (3) Mkr medan tillhörande ränteswap påverkat resultatet med -1 (-3) Mkr. Även detta lån med tillhörande ränteswap har förfallit under året. I moderbolaget ingår inga värdeförändringar gällande lån.
Upplysningar avseende finansiella risker återfinns i förvaltningsberättelsen på s 36–39.
Resultat från finansiella instrument som redovisas i rörelseresultatet framgår av tabellen nedan:
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 2009 |
2010 | 2009 | |||
| Valutakursvinst/förlust på kund fordringar och leverantörsskulder |
-136 | -26 | -136 | -7 | |
| Nettovinst/förlust avseende derivat som redovisas i rörelsekapitalet |
192 | -343 | 214 | -403 | |
| Ränteintäkter avseende kundfordringar |
1 | 1 | 1 | 1 | |
| Räntekostnader avseende leverantörsskulder |
-3 | -3 | -3 | -3 |
De derivat som redovisas i rörelseresultatet avser säkringar av kundfordringar och leverantörsskulder samt finansiella elderivat.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Skatt i resultaträkningen | |||||
| Aktuell skatt | 38 | -474 | -124 | -307 | |
| Uppskjuten skatt | -722 | 114 | -74 | -24 | |
| Totalt | -684 | -360 | -198 | -331 |
Årets skattesats för koncernen uppgår till 49 procent och har främst påverkats av ej uppbokade underskottsavdrag, se tabell nedan.
| Koncernen | Moderbolaget | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |||||
| Mkr | % | Mkr | % | Mkr | % | Mkr | % | |
| Redovisat resultat före skatt | 1 388 | 1 366 | 570 | 1 995 | ||||
| Skatt enligt gällande skattesats | -365 | 26,3 | -359 | 26,3 | -150 | 26,3 | -525 | 26,3 |
| Skillnad i skattesats i utländsk verksamhet | -2 | 0,1 | 2 | -0,1 | 0 | 0,0 | 0 | 0,0 |
| Ej skattepliktiga intäkter och ej avdragsgilla kostnader | -8 | 0,6 | -2 | 0,1 | 3 | -0,5 | 188 | -9,4 |
| Schablonränta på periodiseringsfond | -14 | 1,0 | -15 | 1,1 | -14 | 2,5 | -15 | 0,8 |
| Effekt av ej uppbokade underskottsavdrag och temporära skillnader | -287 | 20,7 | -30 | 2,2 | 1 | -0,1 | -8 | 0,4 |
| Skatt hänförlig till tidigare perioder | 4 | -0,3 | 31 | -2,3 | -37 | 6,5 | 29 | -1,4 |
| Ändrad skattesats på uppskjuten skattefordran/skuld | 0 | 0,0 | 0 | 0,0 | 0 | 0,0 | 0 | 0,0 |
| Avsättning för osäkerhet skattetvister | 0 | 0,0 | 0 | 0,0 | 0 | 0,0 | 0 | 0,0 |
| Övrigt | -11 | 0,8 | 13 | -1,0 | 0 | 0,0 | 0 | 0,0 |
| Effektiv skatt | -684 | 49,3 | -360 | 26,4 | -198 | 34,7 | -331 | 16,6 |
| Skatt hänförlig till övrigt totalresultat | ||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Före skatt |
Skatt | Koncernen Efter skatt |
Före skatt |
Skatt | Efter skatt |
Före skatt |
Skatt | Moderbolaget Efter skatt |
Före skatt |
Skatt | Efter skatt |
|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |||||||||
| Kassaflödessäkringar | 686 | -181 | 506 | 910 | -240 | 670 | 923 | -243 | 680 | 919 | -242 | 677 |
| Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet |
-631 | - | -631 | -256 | - | -256 | - | - | - | - | - | - |
| Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet |
472 | -124 | 348 | 254 | -66 | 188 | - | - | - | - | - | - |
| Aktuariella omvärderingar | 97 | -28 | 69 | 15 | -4 | 11 | - | - | - | - | - | - |
| Övrigt totalresultat | 625 | -333 | 292 | 923 | -310 | 613 | 923 | -243 | 680 | 919 | -242 | 677 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Uppskjutna skattefordringar | ||||
| Underskottsavdrag | 242 | 307 | - | - |
| Avsättning för pensioner | 33 | 68 | - | - |
| Uppskjutna skatteskulder netto redovisade bland uppskjutna skatte |
- | |||
| fordringar | -66 | -72 | - | |
| Övrigt | 1 | 1 | - | - |
| Totalt uppskjutna skattefordringar | 210 | 304 | - | - |
| Aktuell skattefordran | 4 | 22 | - | - |
| Summa skattefordringar | 214 | 326 | - | - |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Uppskjutna skatteskulder | |||||
| Anläggningstillgångar | |||||
| Biologiska tillgångar * | 3 241 | 2 922 | 644 | 644 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 1 823 | 1 600 | -3 | -4 | |
| Periodiseringsfond | 660 | 618 | - | - | |
| Säkringsredovisade transaktioner | 146 | -34 | 190 | -53 | |
| Övrigt, inkl. uppskjutna skatte fordringar nettoredovisade bland uppskjutna skatteskulder |
40 | -61 | 24 | -49 | |
| Totalt uppskjutna skatteskulder | 5 910 | 5 045 | 855 | 538 | |
| Avsättningar för skatter | 46 | 692 | 45 | 45 | |
| Aktuell skatteskuld | 112 | 102 | 104 | 94 | |
| Summa skatteskulder | 6 069 | 5 839 | 1 005 | 678 |
* För moderbolaget avses skogsmark.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | Ingående balans |
Redovisat i resultat räk ningen |
Redovisat i övri gt total resultat |
Omräk ningsdiff e renser och övri gt |
Utgående balans |
Ingående balans |
Redovisat i resultat räk ningen |
Redovisat i övri gt total resultat |
Utgående balans |
| Biologiska tillgångar * | -2 922 | -292 | - | -27 | -3 241 | -644 | 0 | - | -644 |
| Materiella anläggningstillgångar | -1 672 | -253 | - | 35 | -1 889 | 4 | -1 | - | 3 |
| Avsättningar för pensioner | 78 | -8 | -28 | -4 | 38 | - | - | - | - |
| Underskottsavdrag | 307 | -33 | - | -32 | 242 | - | - | - | - |
| Periodiseringsfond | -618 | -42 | - | - | -660 | - | - | - | - |
| Övrigt | 86 | -95 | -181 | 0 | -190 | 102 | -73 | -243 | -214 |
| Uppskjuten nettoskatteskuld |
-4 741 | -722 | -209 | -28 | -5 700 | -538 | -74 | -243 | -855 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | Ingående balans |
Redovisat i resultat räk ningen |
Redovisat i övri gt total resultat |
Omräk ningsdiff e renser och övri gt |
Utgående balans |
Ingående balans |
Redovisat i resultat räk ningen |
Redovisat i övri gt total resultat |
Utgående balans |
| Biologiska tillgångar * | -2 914 | -8 | - | - | -2 922 | -635 | -9 | - | -644 |
| Materiella anläggningstillgångar | -1 597 | 52 | - | -126 | -1 672 | 4 | 0 | - | 4 |
| Avsättningar för pensioner | 80 | 1 | -4 | 2 | 78 | - | - | - | - |
| Underskottsavdrag | 347 | -31 | - | -10 | 307 | - | - | - | - |
| Periodiseringsfond | -721 | 103 | - | - | -618 | - | - | - | - |
| Övrigt | 328 | -3 | -240 | 0 | 86 | 359 | -15 | -242 | 102 |
| Uppskjuten nettoskatteskuld |
-4 477 | 114 | -244 | -135 | -4 741 | -272 | -24 | -242 | -538 |
* För moderbolaget avses skogsmark.
För information avseende biologiska tillgångar se not 11. Uppskjuten skatteskuld avseende materiella anläggningstillgångar är framförallt hänförbar till avskrivningar över plan.
För information avseende avsättningar för skatter, se not 26.
Den uppskjutna skattekostnaden som redovisas i koncernens resultaträkning avser främst förändring av temporära skillnader. Redovisat i övrigt totalresultat inkluderar uppskjuten skatt avseende förändring i säkringsreserv -181 (-239) Mkr och aktuariella omvärderingar -28 (-4) Mkr.
Av den uppskjutna skattefordran avseende skattemässiga underskottsavdrag avser 56 Mkr avdrag som inte har någon tidsbegränsning avseende utnyttjande. Övriga avdrag förfaller om de inte utnyttjas innan 2015–2022. Skattemässiga underskottsavdrag och temporära skillnader för vilka uppskjutna skattefordringar inte har redovisats i resultat- och balansräkningen uppgår till 3 220 Mkr, varav 200 Mkr förfaller 2011 och 1 380 Mkr förfaller 2022–2025. Avgörande för om en uppskjuten skattefordran redovisas eller ej är en bedömning av hur sannolikt det är att koncernen kommer att kunna utnyttja den för avräkning mot framtida beskattningsbara vinster.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2010 | 2009 | |
| Totalt antal utestående aktier 1 januari | 83 996 162 | 83 996 162 |
| Återköp av egna aktier under året | - | - |
| Totalt antal utestående aktier 31 december | 83 996 162 | 83 996 162 |
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning | 83 996 162 | 83 996 162 |
| Effekt av optioner | - | - |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning | 83 996 162 | 83 996 162 |
| Aktieägarnas andel av årets resultat, Mkr | 704 | 1 006 |
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning | 83 996 162 | 83 996 162 |
| Årets resultat per aktie före utspädning, kr | 8,4 | 12,0 |
| Aktieägarnas andel av årets resultat, Mkr | 704 | 1 006 |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning | 83 996 162 | 83 996 162 |
| Årets resultat per aktie efter utspädning, kr |
8,4 | 12,0 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Ackumulerade anskaff ningsvärden |
||||
| Vid årets början | 98 | 170 | 19 | 77 |
| Investeringar | 0 | 0 | - | - |
| Omklassificeringar | - | -69 | - | -58 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | 0 | - | - |
| Omräkningsdifferenser | -6 | -3 | - | - |
| Summa | 93 | 98 | 19 | 19 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan |
||||
| Vid årets början | 71 | 64 | 4 | 1 |
| Årets avskrivningar | 7 | 9 | 3 | 3 |
| Omräkningsdifferenser | -5 | -2 | - | - |
| Summa | 73 | 71 | 6 | 4 |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 19 | 27 | 12 | 15 |
Återköp av aktier genomfördes under 2008 för att säkerställa bolagets åtaganden i det incitamentsprogram för Holmen-koncernens anställda som årsstämman 2008 fattade beslut om. Totalt har 760 000 aktier av serie B återköpts, vilket motsvarar cirka 0,9 procent av det totala antalet utestående aktier och cirka 0,3 procent av det totala antalet röster. Snittpriset för de återköpta aktierna är 201,70 kronor.
Sammanlagt har 758 300 köpoptioner utfärdats. Optionspriset var 20 kronor per option och optionernas lösenpris uppgår till 224,50 kronor per aktie. Varje option ger rätt att förvärva en aktie under lösenperioden maj/juni 2013.
Lösenkursen 224,50 kronor överstiger aktiernas genomsnittskurs för 2010 (195 kronor per aktie). Optionerna saknar därför utspädningseffekt enligt definitionen i IAS 33 och har exkluderats från beräkningen av resultat per aktie efter utspädning. Om genomsnittlig börskurs i framtiden överstiger lösenkursen kommer dessa optioner att medföra en beräknad utspädningseffekt. Denna beräknas enligt IAS 33.
Immateriella anläggningstillgångar består huvudsakligen av IT-system 14 (17) Mkr. Tillgångarna är i huvudsak externt förvärvade. De har en bestämbar nyttjandeperiod och skrivs av under 5–20 år. Ingen goodwill finns.
| Skogsmark | Byggnader, övri markanläggningar |
g mark och | Maski | Pågående arbeten ner och och försk inventarier till leverantörer |
ott Totalt |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Koncernen | |||||||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden |
|||||||||||
| Vid årets början | 100 | 100 | 6 071 | 5 906 | 26 763 | 27 092 | 199 | 221 | 33 134 | 33 319 | |
| Investeringar | - | - | 6 | 95 | 1 170 | 546 | 659 | 107 | 1 836 | 748 | |
| Omklassificeringar | - | - | -82 | 181 | -99 | 72 | -37 | -128 | -219 | 126 | |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | -63 | -19 | -419 | -708 | - | - | -482 | -726 | |
| Omräkningsdifferenser | 0 | 0 | -221 | -93 | -755 | -239 | -3 | -1 | -978 | -333 | |
| Summa | 100 | 100 | 5 711 | 6 071 | 26 660 | 26 763 | 819 | 199 | 33 290 | 33 134 | |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar |
|||||||||||
| Vid årets början | - | - | 2 849 | 2 775 | 17 812 | 17 401 | - | - | 20 661 | 20 176 | |
| Årets avskrivningar enligt plan | - | - | 131 | 141 | 1 112 | 1 170 | - | - | 1 243 | 1 311 | |
| Årets nedskrivningar | - | - | 137 | - | 418 | 22 | - | - | 555 | 22 | |
| Omklassificeringar | - | - | 5 | -31 | -52 | 31 | - | - | -48 | - | |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | -60 | -15 | -401 | -701 | - | - | -460 | -716 | |
| Omräkningsdifferenser | - | - | -76 | -22 | -462 | -112 | - | - | -538 | -133 | |
| Summa | - | - | 2 985 | 2 849 | 18 427 | 17 812 | - | - | 21 413 | 20 661 | |
| Planenligt restvärde vid årets slut |
100 | 100 | 2 726 | 3 222 | 8 233 | 8 952 | 819 | 199 | 11 877 | 12 473 |
| Skogsmark | Byggnader, övri g mark och markanläggningar |
Maski ner och inventarier |
Totalt | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Moderbolaget | ||||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||||
| Vid årets början | 79 | 79 | 143 | 137 | 231 | 222 | 454 | 438 |
| Investeringar | 0 | 0 | - | 6 | 40 | 33 | 40 | 40 |
| Omklassificeringar | - | - | - | - | 1 | - | - | - |
| Avyttringar och utrangeringar | 0 | 0 | -4 | 0 | -18 | -24 | -22 | -24 |
| Summa | 80 | 79 | 139 | 143 | 253 | 231 | 472 | 454 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||||
| Vid årets början | - | - | 126 | 125 | 155 | 155 | 281 | 280 |
| Årets avskrivningar enligt plan | - | - | 1 | 1 | 25 | 23 | 27 | 24 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | -2 | 0 | -18 | -24 | -20 | -24 |
| Summa | - | - | 126 | 126 | 162 | 155 | 288 | 281 |
| Ackumulerade uppskrivningar | ||||||||
| Vid årets början | 2 416 | 2 416 | 1 | 1 | - | - | 2 417 | 2 417 |
| Avyttringar och utrangeringar | 0 | 0 | 0 | 0 | - | - | 0 | 0 |
| Summa | 2 416 | 2 416 | 1 | 1 | - | - | 2 417 | 2 417 |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 2 496 | 2 496 | 14 | 18 | 91 | 77 | 2 601 | 2 590 |
| Historik och prognos Koncernen Index 2004 = 100 |
Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 140 2010 |
2009 | 2010 | 2009 | |
| Taxeringsvärden | 120 100 |
|||
| Taxeringsvärden avser tillgångar i Sverige |
80 | |||
| Skogs- och jordbruksfastigheter | 60 14 552 40 |
14 517 | 6 790 | 6 795 |
| Byggnader, övrig mark och mark anläggningar |
20 3 042 0 |
3 056 | 26 | 28 |
| Summa | 17 594 | 17 573 | -04 -06 -08 -10 -12 -14 -16 6 816 |
6 823 |
Koncernens nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar redovisas i resultaträkningen på raden Nedskrivningar. Under 2010 har nedskrivning om -555 Mkr gjorts inom affärsområdet Holmen Paper till följd av beslut att stänga en pappersmaskin vid bruket i Madrid. För 2009 avsåg nedskrivning av materiella anläggningstillgångar om 22 Mkr stängning av en kartongmaskin vid bruket i Workington som tillhör affärsområdet Iggesund Paperboard.
Årets investeringar har reducerats med 2 (2) Mkr på grund av det erhållna stödet från statliga Energimyndigheten på totalt 40 Mkr för byggandet av ny massalinje vid Bravikens Pappersbruk.
Koncernens investeringsåtaganden avseende beslutade och pågående projekt uppgick per 2010-12-31 till 2 130 (1 581) Mkr. Bolagets aktiverade låneutgifter uppgick under 2010 till 24 (1) Mkr och redovisas som Pågående arbeten och förskott till leverantörer. För att fastställa beloppet har en räntesats på 4,0 (3,0) procent använts.
Taxeringsvärdena bestäms av Skatteverket genom fastighetstaxering och används som underlag för uttag av fastighetsskatt. Ingen fastighetsskatt utgår på skogsmark.
I koncernen redovisas skogstillgångar uppdelat på växande skog, som redovisas som biologisk tillgång till verkligt värde, och mark, som redovisas till anskaffningskostnad. Holmens bedömning är att det saknas relevanta marknadspriser som kan användas för att värdera skogsinnehav av Holmens storlek. Värderingen görs därför genom att beräkna nuvärdet av framtida förväntade kassaflöden från den växande skogen. Beräkning av kassaflöden görs för kommande 100 år, vilket bedöms vara skogens avverkningscykel. Kassaflödena beräknas utifrån avverkningsvolymer enligt Holmens aktuella avverkningsplan samt bedömningar om framtida pris- och kostnadsutveckling. Kostnader för återplantering har beaktats då återplantering efter avverkning är en skyldighet enligt lag.
Totalt innehar Holmen 1 032 100 hektar produktiv skogsmark med en volym stående skog om 120 miljoner skogskubikmeter, varav 68 500 hektar med en stående skog om 13 miljoner skogskubikmeter är avsatt till naturområden. Gällande avverkningsplan, som är från år 2000, baseras på en årlig avverkning under perioden 2000–2009 på i genomsnitt 2,5 miljoner m3 timmer och massaved per år. Den årliga avverkningen för perioden 2010-2019 är enligt gällande plan drygt 1 procent högre. Avverkningen planeras därefter öka successivt för att stabiliseras kring en nivå på 3,0 miljoner m3 om cirka 40 år. Detta motsvarar en genomsnittlig ökning av avverkningen med 0,4 procent per år. Drygt 50 procent av avverkningen utgörs av timmer som säljs till sågverk och resterande del utgörs främst av massaved som säljs till massa- och pappersindustrin. En ny avverkningsplan beräknas vara klar under 2011 och kan leda till ändrade avverkningsnivåer.
Kassaflödet från den växande skogen ökade under 2010 till 673 (552) Mkr främst till följd av högre priser och högre avverkning. I genomsnitt har kassaflödena under 2001–2010 varit cirka 510 Mkr per år. Holmen har i sin värdering per 2010-12-31 utgått från de vid årsskiftet rådande priserna. Antagande har sedan gjorts att priserna minskar något 2012, se graf nedan. Från år 2012 och framåt används långsiktiga antaganden för prisutvecklingen med en årlig ökning med 1 procent fram till år 2035 och därefter en ökning med 2 procent per år. Kostnaderna beräknas öka från dagens nivå med cirka 2 procent per år. Prognosen för pris och kassaflöden för 2011-2016 framgår av grafen nedan. För perioden 2017-2035 beräknas kassaflödena öka med 0,5 procent per år. Därefter antas kassaflödena i stort öka med den antagna inflationen om 2 procent.
0 -04 -06 -08 -10 -12 -14 -16 Kassaflödena diskonteras med en ränta som motsvarar 5,5 procent (2009: 5,5) efter skatt. Diskonteringsräntan har beräknats utifrån koncernens målsatta skuldsättningsgrad (i genomsnitt 0,55), en antagen långfristig nominell riskfri ränta om 4,5 procent, en riskpremie för lånat kapital om 1 procent och för eget kapital om 2 procent. En skattesats om 26,3 procent har beaktats.
0 Uppskjuten skatt, det vill säga den skatt som beräknas belasta resultaten från framtida avverkningar, har beräknats på hela värdet av växande skog.
–8 –4 Värdet på skogstillgångarna beräknades vid utgången av 2010 uppgå till 12 161 Mkr, det vill säga värdet av bedömda kassaflöden före skatt. Tillhörande uppskjuten skatteskuld beräknades till 3 241 Mkr. Det redovisade värdet netto efter skatt för den växande skogen uppgick till 8 920 Mkr. Förändringen av värdet på den växande skogen kan delas upp på:
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| koncernen | ||
| Ingående balans | 11 109 | 11 080 |
| Köp av växande skog | 8 | 5 |
| Försäljning av växande skog | 0 | 0 |
| Förändring till följd av avverkning | -673 | -552 |
| Förändring av verkligt värde | 1 775 | 568 |
| Övriga förändringar | -57 | 8 |
| Bokfört värde vid årets slut | 12 161 | 11 109 |
Nettot av förändring av verkligt värde och förändring till följd av avverkning redovisas i resultaträkningen som värdeförändring i biologiska tillgångar. För 2010 uppgick den till 1 102 (16) Mkr. 1 050 Mkr av dessa beror på att antagandet om framtida virkespriser i värderingen höjts med knappt 4 procent. Den långsiktiga prisnivån i värderingen är efter detta cirka 10 procent lägre än rådande marknadspriser för virke.
Nedan visas hur värdet på skogstillgångarna skulle påverkas av förändringar i de mest väsentliga värderingsantagandena:
| Värdeförändring (Mkr) | ||
|---|---|---|
| Koncernen | Före skatt | Efter skatt |
| Årlig förändring, +0,1% per år | ||
| Avverkningstakt | 470 | 350 |
| Prisinflation | 430 | 320 |
| Kostnadsinflation | -250 | -180 |
| Nivåförändring, +1% | ||
| Avverkning | 170 | 120 |
| Priser | 310 | 230 |
| Kostnader | -160 | -120 |
| Diskonteringsränta, +0,1% | -280 | -200 |
Med årlig förändring avses den årliga förändringstakten som används i värderingen för respektive parameter. Exempelvis innebär en ökning med 0,1 procent att den årliga prisinflationen ökas från 1,0 procent till 1,1 procent i beräkningarna. Med nivåförändring avses att den nivå som ligger för respektive parameter och år förändras. Exempelvis innebär 1 procent prisökning att de virkespriser som ligger i beräkningarna höjs med 1 procent för samtliga år (ett nivåskift).
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Intresseföretag | |||||
| Redovisat värde vid årets ingång | 1 770 | 1 824 | 84 | 77 | |
| Investeringar | 34 | 4 | 34 | 4 | |
| Avyttringar | - | -15 | - | 0 | |
| Omklassificering | - | 3 | - | 3 | |
| Andel i intresseföretagets resultat | -38 | 45 | - | - | |
| Erhållen utdelning | - | -80 | - | - | |
| Omräkningsdifferens | -18 | -12 | - | - | |
| Nedskrivningar | - | - | - | - | |
| Redovisat värde vid årets utgång | 1 748 | 1 770 | 118 | 84 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Övriga aktier och andelar | |||||
| Redovisat värde vid årets ingång | 10 | 11 | 9 | 11 | |
| Investeringar | 2 | 3 | 2 | 2 | |
| Avyttringar | - | - | -6 | - | |
| Omklassificering | - | -3 | - | -3 | |
| Omräkningsdifferens | 0 | 0 | - | - | |
| Nedskrivningar | - | 0 | - | 0 | |
| Redovisat värde vid årets utgång | 12 | 10 | 5 | 9 |
Under året har moderbolaget sålt sina aktier i SweeTree Technologies AB till dotterbolaget Holmen Ventures KB, vilket redovisas på raden Avyttringar (-6 Mkr). Inga nedskrivningar av övriga aktier och andelar har skett under året.
I moderbolagets ingående balans ingår ackumulerade nedskrivningar om 34 Mkr. Ingen nedskrivning har skett under året.
| Org nr | Säte | Antal andelar |
Andel % * |
Bokför t vär de hos moder bolaget, tkr |
Andelens vär de i koncern redovisning, tkr |
Andel % * |
Bokför t vär de hos moder bolaget, tkr |
Andelens vär de i koncern redovisning, tkr |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | ||||||||
| Brännälvens Kraft AB | 556017-6678 | Arbrå | 5 556 | 13,9 | - | 36 400 | 13,9 | - | 36 400 |
| Gidekraft AB | 556016-0953 | Örnsköldsvik | 990 | 9,9 | 99 | 99 | 9,9 | 99 | 99 |
| Harrsele AB | 556036-9398 | Vännäs | 9 886 | 49,4 | - | 1 472 396 | 49,4 | - | 1 481 898 |
| Uni4 Marketing AB | 556594-6984 | Stockholm | 1 800 | 36,0 | 1 856 | 13 880 | 36,0 | 1 856 | 11 596 |
| Industriskog AB | 556193-9470 | Falun | 25 000 | 33,3 | 37 | 37 | 33,3 | 37 | 37 |
| Pressretur AB | 556188-2712 | Stockholm | 334 | 33,4 | - | - | 33,4 | - | - |
| PÅAB , Pappersåtervinning AB |
556142-5116 | Norrköping | 500 | 50,0 | 109 | 109 | 50,0 | 109 | 109 |
| Vattenfall Tuggen AB | 556504-2826 | Lycksele | 683 | 6,83 | 74 755 | 74 755 | 6,83 | 74 755 | 74 755 |
| VindIn AB | 556713-5172 | Stockholm | 200 | 17,2 | 38 910 | 39 766 | 14,28 | 6 910 | 7 224 |
| ScandFibre Logistics AB | 556253-1474 | Stockholm | 2 000 | 20,0 | 2 000 | 2 000 | - | - | - |
| Baluarte Sociedade de Recolha e Recuperação de Desperdicios, Lda, Portugal |
Alcochete | 2 | 50,0 | - | 39 707 | 50,0 | - | 41 736 | |
| Ets Emilie Llau S.A., Frankrike | Lorp-Sentaraille | 678 | 24,0 | - | 22 876 | 24,0 | - | 24 257 | |
| Peninsular Cogeneración S.A., Spanien | Madrid | 4 500 | 50,0 | - | 45 789 | 50,0 | - | 92 031 | |
| Totalt | 117 767 | 1 747 815 | 83 767 | 1 770 143 | |||||
* Ägarandel överensstämmer med andel av rösterna för totalt antal aktier.
| Moderbolagets och koncernens innehav av aktier och andelar i övriga företag | ||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Org nr | Antal Säte andelar |
Andel % * |
Bokför t vär de hos moder bolaget, tkr |
Andelens vär de i koncern redovisning, tkr |
Andel % * |
Bokför t vär de hos moder bolaget, tkr |
Andelens vär de i koncern redovisning, tkr |
|||||
| 2010 | 2009 | |||||||||||
| Moderbolaget | ||||||||||||
| Industrikraft i Sverige AB 556761-5371 |
Stockholm 100 000 |
20,0 | 4 500 | 4 500 | 20,0 | 2 800 | 2 800 | |||||
| SweTree Technologies AB 556573-9587 |
Umeå - |
- | - | - | 2,7 | 6 280 | 6 280 | |||||
| Diverse aktier ägda av moderbolaget |
389 | 389 | 389 | 389 | ||||||||
| Totalt | 4 889 | 4 889 | 9 469 | 9 469 | ||||||||
| Koncernen | ||||||||||||
| SweTree Technologies AB 556573-9587 |
Umeå 73 500 |
2,6 | - | 6 920 | - | - | - | |||||
| Diverse aktier | 631 | 348 | ||||||||||
| Totalt | 4 889 | 12 439 | 9 469 | 9 816 |
* Ägarandel överensstämmer med andel av rösterna för totalt antal aktier.
Ägandet i Brännälvens Kraft AB, Gidekraft AB, Harrsele AB samt Vattenfall Tuggen AB avser vattenkrafttillgångar och ägandet i VindIn AB avser vindkrafttillgångar. Ägarandelen ger koncernen rätt att köpa producerad elkraft till självkostnad, vilket innebär att endast ett begränsat resultat uppstår i intresseföretaget. Inköpt elkraft säljs externt till marknadspris och resultatet redovisas i koncernen inom affärsområdet Holmen Energi.
Innehavet i Brännälvens Kraft AB, Gidekraft AB, Vattenfall Tuggen AB och VindIn AB klassificeras som intresseföretag trots att ägarandelen understiger 20 procent på grund av att aktieägaravtal ger ett betydande inflytande över bolagets verksamhet.
Till höger specificeras finansiell information i sammandrag avseende intresseföretag som ägs av koncernen respektive ägs av moderbolaget. Tabellen visar ägd andel av intresseföretagen.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Intäkter | 1 165 | 814 | 655 | 378 | |
| Resultat | 37 | 40 | -1 | -2 | |
| Tillgångar | 775 | 763 | 246 | 209 | |
| Skulder | 452 | 447 | 161 | 156 | |
| Eget kapital | 324 | 315 | 84 | 53 |
| Poster redovisade till verkligt värde via |
resultatet | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen 2010 | Lån värderade till verkligt värde |
Derivat | Derivat som säkrings redovisas |
Kund- och låne - fordringar |
Tillgångar som kan säljas |
Övriga skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
| Finansiella instrument som ingår i den finansiella nettoskulden | ||||||||
| Långfristiga finansiella fordringar | - | - | - | - | - | - | - | - |
| Placeringar kreditinstitut | - | - | - | 16 | - | - | 16 | 16 |
| Derivat | - | - | 41 | - | - | - | 41 | 41 |
| Övriga finansiella fordringar | - | - | 132 | - | - | 132 | 132 | |
| - | - | 41 | 148 | - | - | 188 | 188 | |
| Kortfristiga finansiella fordringar | ||||||||
| Upplupen ränta | - | - | - | 1 | - | - | 1 | 1 |
| Derivat | - | 0 | 56 | - | - | - | 56 | 56 |
| Övriga finansiella fordringar | - | - | - | 17 | - | - | 17 | 17 |
| - | 0 | 56 | 17 | - | - | 73 | 73 | |
| Likvida medel | ||||||||
| Kortfristig likviddeposition | - | - | - | 10 | - | - | 10 | 10 |
| Banktillgodohavanden | - | - | - | 182 | - | - | 182 | 182 |
| - | - | - | 193 | - | - | 193 | 193 | |
| Långfristiga skulder | ||||||||
| MTN lån |
- | - | - | - | - | - 2 098 | - 2 098 | - 2 161 |
| Lån från banker och övriga kreditinstitut | - | - | - | - | - | - 1 554 | - 1 554 | - 1 556 |
| Derivat | - | - | - 14 | - | - | - | - 14 | - 14 |
| - | - | - 14 | - | - | - 3 652 | - 3 666 | - 3 730 | |
| Kortfristiga skulder | ||||||||
| Certifikatsprogram | - | - | - | - | - | - 1 964 | - 1 964 | - 1 964 |
| Bankkontoskulder | - | - | - | - | - | - 202 | - 202 | - 202 |
| Kort del av långa lån | - | - | - | - | - | - 97 | - 97 | - 102 |
| Derivat | - | - 13 | - 16 | - | - | - | - 29 | - 29 |
| Upplupen ränta | - | - | - | - | - | - 46 | - 46 | - 46 |
| Övriga kortfristiga skulder | - | - | - | - | - | - 12 | - 12 | - 12 |
| - | - 13 | - 16 | - | - | - 2 320 | - 2 349 | - 2 354 | |
| Finansiella instrument som ej ingår i den finansiella nettoskulden |
||||||||
| Övriga aktier och andelar | - | - | - | - | 12 | - | 12 | - |
| Kundfordringar | - | - | - | 2 518 | - | - | 2 518 | 2 518 |
| Derivat (redovisade bland rörelsefordringar) | - | 100 | 642 | - | - | - | 742 | 742 |
| Leverantörsskulder | - | - | - | - | - | - 2 453 | - 2 453 | - 2 453 |
| Derivat (redovisade bland rörelseskulder) | - | - 2 | - 45 | - | - | - | - 46 | - 46 |
| Finansiella instrument totalt | - | 86 | 664 | 2 876 | 12 | - 8 425 | - 4 785 | - 4 867 |
Långfristiga finansiella fordringar består av räntebärande långa depositioner hos kreditinstitut, finansiella fordringar på andra företag som i allt väsentligt är räntebärande samt förutbetalda kostnader för lånelöften. Därutöver ingår marknadsvärden på långfristiga derivat. Moderbolagets fordringar hos koncernföretag innehåller en betydande del räntefria fordringar mellan svenska helägda koncernföretag.
Som kortfristiga finansiella fordringar redovisas räntebärande placeringar och utlåning med löptid upp till ett år, upplupna ränteintäkter och orealiserade kursvinster. Kortfristiga finansiella fordringar har i allt väsentligt en räntebindning understigande tre månader och bär därmed mycket begränsad ränterisk.
Likvida medel består av banktillgodohavanden och placeringar som lätt kan om-
vandlas till kassamedel till ett känt belopp och med en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten, vilket även innebär att ränterisken är obetydlig. Likviditet är placerad på bankkonto eller som korta depositioner hos banker. Snitträntan på koncernens finansiella tillgångar, exklusive pensionstillgångar, var under 2010 cirka 1,9 (1,5) procent.
Som finansiella skulder redovisas låneskulder, upplupna räntekostnader, orealiserade kursförluster och marknadsvärden på derivat.
Finansiella skulder är i allt väsenligt räntebärande. Moderbolagets skulder till koncernföretag innehåller en betydande del räntefria skulder mellan svenska helägda koncernföretag.
| Poster redovisade till verkligt värde via |
resultatet | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen 2009 | Lån värderade till verkligt värde |
Derivat | Derivat som säkrings redovisas |
Kund- och låne - fordringar |
Tillgångar som kan säljas |
Övriga skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
| Finansiella instrument som ingår i den finansiella nettoskulden | ||||||||
| Långfristiga finansiella fordringar | ||||||||
| Placeringar kreditinstitut | - | - | - | 21 | - | - | 21 | 21 |
| Derivat | - | - | - | - | - | - | - | - |
| Övriga finansiella fordringar | - | - | - | 131 | - | - | 131 | 131 |
| - | - | - | 151 | - | - | 151 | 151 | |
| Kortfristiga finansiella fordringar | ||||||||
| Upplupen ränta | - | - | - | 6 | - | - | 6 | 6 |
| Derivat | - | 17 | 34 | - | - | - | 51 | 51 |
| Övriga finansiella fordringar | - | - | - | 17 | - | - | 17 | 17 |
| - | 17 | 34 | 23 | - | - | 74 | 74 | |
| Likvida medel | ||||||||
| Kortfristig likviddeposition | - | - | - | 17 | - | - | 17 | 17 |
| Banktillgodohavanden | - | - | - | 165 | - | - | 165 | 165 |
| - | - | - | 182 | - | - | 182 | 182 | |
| Långfristiga skulder | ||||||||
| MTN lån |
- | - | - | - | - | - 2 183 | - 2 183 | - 2 205 |
| Lån från banker och övriga kreditinstitut | - | - | - | - | - | - 1 252 | - 1 252 | - 1 252 |
| Derivat | - | - | - 37 | - | - | - | - 37 | - 37 |
| - | - | - 37 | - | - | - 3 435 | - 3 472 | - 3 495 | |
| Kortfristiga skulder | ||||||||
| Certifikatsprogram | - | - | - | - | - | - 945 | - 945 | - 945 |
| Bankkontoskulder | - | - | - | - | - | - 251 | - 251 | - 251 |
| Kort del av långa lån | - 371 | - | - | - | - | - 623 | - 994 | - 994 |
| Derivat | - | - 19 | - 22 | - | - | - | - 41 | - 41 |
| Upplupen ränta | - | - | - | - | - | - 54 | - 54 | - 54 |
| Övriga kortfristiga skulder | - | - | - | - | - | - 12 | - 12 | - 12 |
| - 371 | - 19 | - 22 | - | - | - 1 886 | - 2 298 | - 2 298 | |
| Finansiella instrument som ej ingår i den finansiella nettoskulden |
||||||||
| Övriga aktier och andelar | - | - | - | - | 10 | - | 10 | - |
| Kundfordringar | - | - | - | 2 712 | - | - | 2 712 | 2 712 |
| Derivat (redovisade bland rörelsefordringar) | - | 2 | 223 | - | - | - | 225 | 225 |
| Leverantörsskulder | - | - | - | - | - | - 1 911 | - 1 911 | - 1 911 |
| Derivat (redovisade bland rörelseskulder) | - | - 50 | - 208 | - | - | - | - 258 | - 258 |
| Finansiella instrument totalt | - 371 | - 50 | 64 | 3 068 | 10 | -7 232 | - 4 586 | -4 619 |
Förfallostruktur och snittränta för koncernens skulder framgår av förvaltningsberättelsen sid. 38. Av moderbolagets skulder förfaller 2 343 Mkr inom ett år. Utöver ovan identifierade finansiella tillgångar och skulder ingår även pensionsskulden (se not 17) i den finansiella nettoskulden.
Poster värderade till verkligt värde tillhör värderingsnivå två enligt IFRS 7. Verkligt värde i tabellerna har antingen hämtats direkt från noterade marknadspriser eller genom beräkning av diskonterade kassaflöden. I de fall beräkningar av diskonterade kassaflöden gjorts har samtliga variabler, såsom diskonteringsräntor och valutakurser, för beräkningar hämtats från marknadsnoteringar. Skillnaden mellan verkligt värde och bokfört värde beror på att vissa skulder inte marknadsvärderas i balansräkningen utan redovisas till upplupet anskaffningsvärde. För kundfordringar och leverantörsskulder har som verkligt värde angetts det redovisade värdet vilket bedöms återspegla det verkliga värdet väl. Då något tillförlitligt marknadsvärde avseende aktier och andelar ej har kunnat fastställas har dessa utelämnats i tabellerna.
| Förfallostruktur, odiskonterade belopp* | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015- | ||
| Finansiella skulder | ||||||
| Derivat | - 37 | - | - 27 | - | - | |
| Övriga finansiella skulder | - 2 413 | - 502 | -2 559 | - 30 | - 857 | |
| Finansiella fordringar | ||||||
| Derivat | 59 | - | - | - | 41 | |
| Övriga finansiella fordringar | 211 | 12 | 1 | 1 | 134 |
* Avser finansiella instrument som ingår i den finansiella nettoskulden ovan, exklusive avsättningar för pensioner.
| Poster redovisade till verkligt värde via |
resultatet | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MODER BOLAGET 2010 |
Lån värderade till verkligt |
Derivat som säkrings |
Kund- och låne |
Tillgångar som kan |
Övriga | Summa redovisat |
Verkligt | |
| Finansiella instrument som ingår | värde | Derivat | redovisas | fordringar | säljas | skulder | värde | värde |
| i den finansiella nettoskulden | ||||||||
| Långfristiga finansiella fordringar | - | - | - | - | - | - | - | - |
| Placeringar kreditinstitut | - | - | - | - | - | - | - | - |
| Derivat | - | - | 41 | - | - | - | 41 | 41 |
| Fordringar på koncernföretag | - | - | - | 2 546 | - | - | 2 546 | 2 546 |
| Övriga finansiella fordringar | - | - | - | 28 | - | - | 28 | 28 |
| - | - | 41 | 2 574 | - | - | 2 615 | 2 615 | |
| Kortfristiga finansiella fordringar | ||||||||
| Upplupen ränta | - | - | - | 1 | - | - | 1 | 1 |
| Derivat | - | 0 | 56 | - | - | - | 56 | 56 |
| Fordringar på koncernföretag | - | - | - | - | - | - | - | - |
| Övriga finansiella fordringar | - | - | - | 16 | - | - | 17 | 17 |
| - | 0 | 56 | 17 | - | - | 73 | 73 | |
| Likvida medel | ||||||||
| Kortfristig likviddeposition | - | - | - | - | - | - | - | - |
| Banktillgodohavanden | - | - | - | 99 | - | - | 99 | 99 |
| - | - | - | 99 | - | - | 99 | 99 | |
| Långfristiga skulder | ||||||||
| MTN lån |
- | - | - | - | - | - 2 098 | - 2 098 | - 2 161 |
| Lån från banker och övriga kreditinstitut | - | - | - | - | - | - 1 550 | - 1 550 | - 1 552 |
| Skulder till koncernföretag | - | - | - | - | - | - 1 300 | - 1 300 | - 1 300 |
| Derivat | - | - | - 14 | - | - | - | - 14 | - 14 |
| - | - | 14 | - | - | - 4 949 | - 4 962 | - 5 027 | |
| Kortfristiga skulder | ||||||||
| Certifikatsprogram | - | - | - | - | - | - 1 964 | - 1 964 | - 1 964 |
| Bankkontoskulder | - | - | - | - | - | - 202 | - 202 | - 202 |
| Kort del av långa lån | - | - | - | - | - | - 97 | - 97 | - 102 |
| Derivat | - | - 13 | - 16 | - | - | - | - 29 | - 29 |
| Upplupen ränta | - | - | - | - | - | - 46 | - 46 | - 46 |
| Skulder till koncernföretag | - | - | - | - | - | - | - | - |
| Övriga kortfristiga skulder | - | - | - | - | - | - 7 | - 7 | - 7 |
| - | - 13 | - 16 | - | - | - 2 314 | - 2 343 | - 2 348 | |
| Finansiella instrument som ej ingår i den finansiella nettoskulden |
||||||||
| Övriga aktier och andelar | - | - | - | - | 5 | - | 5 | - |
| Kundfordringar | - | - | - | 1 836 | - | - | 1 836 | 1 836 |
| Derivat (redovisade bland rörelsefordringar) | - | 101 | 808 | - | - | - | 909 | 909 |
| Leverantörsskulder | - | - | - | - | - | - 2 048 | - 2 048 | - 2 048 |
| Derivat (redovisade bland rörelseskulder) | - | - 4 | - 46 | - | - | - | - 50 | - 50 |
| Finansiella instrument totalt | - | 85 | 828 | 4 527 | 5 | - 9 311 | - 3 866 | -3 941 |
| Poster redovisade till verkligt värde via |
resultatet | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MODER BOLAGET 2009 |
Lån värderade till verkligt värde |
Derivat | Derivat som säkrings redovisas |
Kund- och låne fordringar |
Tillgångar som kan säljas |
Övriga skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
| Finansiella instrument som ingår i den finansiella nettoskulden |
||||||||
| Långfristiga finansiella fordringar | ||||||||
| Placeringar kreditinstitut | - | - | - | - | - | - | - | - |
| Derivat | - | - | - | - | - | - | - | - |
| Fordringar på koncernföretag | - | - | - | 2 602 | - | - | 2 602 | 2 602 |
| Övriga finansiella fordringar | - | - | - | 27 | - | - | 27 | 27 |
| - | - | - | 2 629 | - | - | 2 629 | 2 629 | |
| Kortfristiga finansiella fordringar | ||||||||
| Upplupen ränta | - | - | - | 6 | - | - | 6 | 6 |
| Derivat | - | 51 | - | - | - | - | 51 | 51 |
| Fordringar på koncernföretag | - | - | - | - | - | - | - | - |
| Övriga finansiella fordringar | - | - | - | 17 | - | - | 17 | 17 |
| - | 51 | - | 23 | - | - | 74 | 74 | |
| Likvida medel | ||||||||
| Kortfristig likviddeposition | - | - | - | - | - | - | - | - |
| Banktillgodohavanden | - | - | - | 88 | - | - | 88 | 88 |
| - | - | - | 88 | - | - | 88 | 88 | |
| Långfristiga skulder | ||||||||
| MTN lån |
- | - | - | - | - | - 2 183 | - 2 183 | - 2 205 |
| Lån från banker och övriga kreditinstitut | - | - | - | - | - | - 1 240 | - 1 240 | - 1 240 |
| Skulder till koncernföretag | - | - | - | - | - | - 2 193 | - 2 193 | - 2 193 |
| Derivat | - | - | - 37 | - | - | - | - 37 | - 37 |
| - | - | - 37 | - | - | - 5 615 | - 5 652 | - 5 675 | |
| Kortfristiga skulder | ||||||||
| Certifikatsprogram | - | - | - | - | - | - 945 | - 945 | - 945 |
| Bankkontoskulder | - | - | - | - | - | - 249 | - 249 | - 249 |
| Kort del av långa lån | - | - | - | - | - | - 619 | - 619 | - 619 |
| Derivat | - | - 19 | - 22 | - | - | - | - 41 | - 41 |
| Upplupen ränta | - | - | - | - | - | - 54 | - 54 | - 54 |
| Skulder till koncernföretag | - | - | - | - | - | - | - | - |
| Övriga kortfristiga skulder | - | - | - | - | - | - 7 | - 7 | - 7 |
| - | - 19 | - 22 | - | - | - 1 875 | - 1 916 | - 1 916 | |
| Finansiella instrument som ej ingår i den finansiella nettoskulden |
||||||||
| Övriga aktier och andelar | - | - | - | - | 9 | - | 9 | - |
| Kundfordringar | - | - | - | 1 988 | - | - | 1 988 | 1 988 |
| Derivat (redovisade bland rörelsefordringar) | - | 2 | 190 | - | - | - | 192 | 192 |
| Leverantörsskulder | - | - | - | - | - | - 1 489 | - 1 489 | - 1 489 |
| Derivat (redovisade bland rörelseskulder) | - | - 50 | - 248 | - | - | - | - 298 | - 298 |
| Finansiella instrument totalt | - | - 16 | - 116 | 4 729 | 9 | -8 979 | - 4 373 | - 4 405 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Råvaror och förnödenheter | 943 | 830 | 651 | 534 | |
| Timmer och massaved | 305 | 211 | 286 | 182 | |
| Färdiga varor och produkter i arbete | 1 053 | 1 081 | 795 | 756 | |
| Avverkningsrätter | 848 | 577 | 816 | 541 | |
| Elcertifikat och utsläppsrätter | 190 | 152 | 158 | 129 | |
| Totalt | 3 340 | 2 850 | 2 705 | 2 142 |
Under året har nedskrivningar av varulager påverkat resultatet positivt till följd av återföring av tidigare års nedskrivningar och uppgår för koncernen till +50 (-70) Mkr och för moderbolaget till +69 (-40) Mkr.
| Not 15. | Rörelsefordringar |
|---|---|
| --------- | ------------------- |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Kundfordringar | ||||
| Koncernföretag | - | - | 93 | 114 |
| Intresseföretag | 43 | 46 | 43 | 46 |
| Övriga | 2 475 | 2 666 | 1 700 | 1 828 |
| Summa kundfordringar | 2 518 | 2 712 | 1 835 | 1 988 |
| Kortfristiga fordringar | ||||
| Koncernföretag | - | - | 0 | 0 |
| Intresseföretag | 14 | 9 | 3 | 5 |
| Övriga | 208 | 160 | 188 | 113 |
| Derivat | 742 | 225 | 909 | 192 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
124 | 96 | 84 | 72 |
| Summa övriga rörelsefordringar | 1 088 | 490 | 1 184 | 383 |
| Totala rörelsefordringar | 3 606 | 3 202 | 3 019 | 2 371 |
Marknadsvärden på derivat avser säkringar av framtida kassaflöden.
Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas bli inbetalt utifrån en individuell bedömning av respektive kund. Koncernens kundfordringar är främst mot europeiska kunder. Kundfordringarna i utländsk valuta har värderats till balansdagskurs. Avsättning för befarade kreditförluster på kundfordringar uppgick per 2010-12-31 till 20 (21) Mkr och har nettoredovisats med kundfordringar. Avsättningen har under året förändrats 2 (0) Mkr till följd av konstaterade kreditförluster samt 1 (8) Mkr till följd av förändring av avsättning för befarade kreditförluster.
Kundkreditrisk gentemot koncernens kunder hanteras av respektive affärsområde och beskrivs i förvaltningsberättelsen sid. 39.
| 2010-12-31 | |||
|---|---|---|---|
| Aktiekapital | Antal | Kvotvärde | Mkr |
| Registrerat aktiekapital | |||
| Serie A | 22 623 234 | 50 | 1 131,2 |
| Serie B | 62 132 928 | 50 | 3 106,6 |
| Totalt antal aktier | 84 756 162 | 4 237,8 | |
| Återköpta B-aktier | -760 000 | ||
| Totalt antal utestående aktier |
83 996 162 | ||
| Utfärdade köpoptioner, B-aktier |
758 300 |
| 2009-12-31 | |||
|---|---|---|---|
| Aktiekapital | Antal | Kvotvärde | Mkr |
| Registrerat aktiekapital | |||
| Serie A | 22 623 234 | 50 | 1 131,2 |
| Serie B | 62 132 928 | 50 | 3 106,6 |
| Totalt antal aktier | 84 756 162 | 4 237,8 | |
| Återköpta B-aktier | -760 000 | ||
| Totalt antal utestående aktier |
83 996 162 | ||
| Utfärdade köpoptioner, B-aktier |
758 300 |
Bolagets aktiekapital utgörs av aktier utgivna i två serier, serie A med 10 röster per aktie och serie B med 1 röst per aktie. I övrigt finns inga restriktioner mellan aktieslagen.
Per den 31 december 2010, uppgick koncernens innehav av egna aktier till 760 000 (760 000). Inga avyttringar av egna aktier har skett under året.
Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde enligt ÅRL 4 kap 14a§ har påverkat moderbolagets egna kapital med 913 (-132) Mkr. I koncernen har värdering av derivat och andra finansiella instrument påverkat det egna kapitalet med 750 (-96) Mkr.
Holmens lönsamhetsmål är att avkastningen uthålligt ska överstiga marknadsmässig kapitalkostnad. Ordinarie utdelning grundas på en sammanvägning av koncernens lönsamhetssituation, framtida investeringsplaner och finansiella ställning. Målet är att ha en stark finansiell ställning med en skuldsättningsgrad i intervallet 0,3–0,8.
Styrelsen föreslår årsstämman den 30 mars 2011 att besluta om utdelning om 7 kronor per aktie. Den föreslagna utdelningen uppgår till sammanlagt 588 Mkr. Föregående år lämnades en utdelning om 7 kronor per aktie (588 Mkr).
Skuldsättningsgraden uppgick till 0,34 (0,34).
Varken moderbolaget eller något av dotterbolagen står under externa kapitalkrav, med undantag från Holmen Försäkring AB som följer Finansinspektionens föreskrifter med krav på förhållande mellan eget kapital och risk. För ytterligare redogörelse över koncernens kapital- och riskhantering, se förvaltningsberättelsen sid. 36-39.
Holmen har förmånsbaserade tjänstepensionsplaner för tjänstemän i Sverige (ITP-plan) och för merparten av de anställda i England. Dessa planer tillhandahåller förmåner beräknade utifrån slutlön och tjänstetid. Planen i England är sedan halvårsskiftet 2004 stängd för nyinträde. Nyanställda erbjuds från och med denna tidpunkt en premiebestämd pensionsplan. Tjänstepension för arbetare i Sverige är avgiftsbestämd.
Åtagandena från pensionsplanerna i England ligger i så kallade "trusts". Förmånsbestämda åtaganden utöver ITP-planen för koncernledningen i Sverige tryggas via stiftelse. Dessa åtaganden redovisas i koncernen som förmånsbestämda planer enligt IAS 19. Merparten av de förmånsbestämda pensionsåtagandena för tjänstemän i Sverige tryggas genom försäkring i Alecta. Då Alecta inte kan tillhandahålla tillräckliga uppgifter för att redovisa ITP-planen som förmånsbestämd redovisas den i enlighet med UFR 6 som avgiftsbestämd. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgick till 36 (37) Mkr, varav 34 (35) Mkr avser ålderspension och familjepension, och ingår i resultatposten personalkostnader. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2010 uppgick Alectas kollektiva konsolideringsnivå till 146 (141) procent.
Koncernen Moderbolaget
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
|---|---|---|---|---|
| Pensionskostnad | ||||
| Förmånsbestämda planer | ||||
| Personalkostnad | -20 | -17 | -8 | 7 |
| Finansiella intäkter | 3 | 0 | 2 | 0 |
| Finansiella kostnader | -19 | -28 | - | -3 |
| Summa förmånsbestämda planer i resultaträkningen |
-36 | -45 | -6 | 4 |
| Avgiftsbestämda planer | ||||
| Personalkostnad | -150 | -145 | -140 | -132 |
| Summa redovisat i resultaträkningen |
-186 | -190 | -146 | -128 |
Årets aktuariella omvärdering för koncernen uppgick till 97 (15) Mkr, inklusive tillhörande löneskattekostnad 3 (2) Mkr, och har redovisats i övrigt totalresultat. Ackumulerat uppgår aktuariella omvärderingar till -16 (-113) Mkr.
I sammanställningarna nedan specificeras förändringen av den förmånsbestämda förpliktelsen samt förändringen av förvaltningstillgångarna. 86 procent av åtagandena avser pensionsplanerna i England.
| Koncernen | Moder | bolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Förpliktelse | ||||
| Förpliktelse per den 1 januari | -1 706 | -1 553 | -180 | -189 |
| Kostnad för tjänstgöring aktuell period | -20 | -21 | -17 | -6 |
| Räntekostnader | -85 | -87 | 2 | -3 |
| Aktuariella vinster och förluster | -25 | -118 | - | - |
| Inbetalningar från anställda | -5 | -7 | - | - |
| Utbetalda pensioner | 121 | 105 | 42 | 31 |
| Överfört från avsättningar | -55 | -13 | -54 | -13 |
| Regleringar | 1 | 4 | - | - |
| Valutakursdifferenser | 126 | -16 | - | - |
| Förpliktelse per den 31 december | -1 650 | -1 706 | -206 | -180 |
| Koncernen | Moder | bolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Förvaltningstillgångar | ||||
| Tillgångarnas verkliga värde den 1 januari |
1 385 | 1 199 | 137 | 125 |
| Förväntad avkastning | 70 | 59 | - | - |
| Aktuariella vinster och förluster | 118 | 131 | - | - |
| Verklig avkastning (moderbolaget) | - | - | 9 | 19 |
| Inbetalningar från arbetsgivaren | 56 | 53 | - | - |
| Inbetalningar från anställda | 5 | 7 | - | - |
| Utbetalda pensioner | -86 | -74 | -8 | -8 |
| Valutakursdifferenser | -112 | 11 | - | - |
| Tillgångarnas verkliga värde den 31 december |
1 438 | 1 385 | 138 | 137 |
| Avsättning för pensioner, netto | -213 | -320 | -68 | -43 |
Av koncernens totala förpliktelser avser 71 (53) Mkr sådana som ej är fonderade medan resten är helt eller delvis fonderade förpliktelser. Av moderbolagets förpliktelser var 68 (43) Mkr tryggade enligt tryggandelagen.
Förvaltningstillgångarna fördelar sig enligt nedan:
| Koncernen | Moder | bolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Förvaltningstillgångar | ||||
| Aktier | 696 | 611 | 54 | 52 |
| Obligationer | 724 | 691 | 83 | 85 |
| Korta räntebärande placeringar | 18 | 84 | 1 | 0 |
| 1 438 | 1 385 | 138 | 137 |
I förvaltningstillgångarna ingår inga finansiella instrument utgivna av koncernbolag och inga tillgångar som används av koncernen.
| 2010 31 dec |
2009 31 dec |
|
|---|---|---|
| Väsentliga aktuariella antaganden, koncernen (viktade genomsnitt), % |
||
| Diskonteringsränta | 5,3 | 5,5 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 5,4 | 5,5 |
| Framtida löneökning | 4,0 | 4,2 |
| Framtida inflation | 3,2 | 3,4 |
Den förväntade avkastningen på räntebärande värdepapper har beräknats utifrån förstklassiga långfristiga obligationer och för aktier har ett tillägg gjorts avseende en riskpremie.
Diskonteringsräntan för pensionsförpliktelserna har fastställts utifrån förstklassiga företagsobligationer. Vid beräkning av pensionsåtagandets storlek för moderbolaget har diskonteringsränta om 3,5 (4,2) procent och lönenivån per balansdagen använts.
| 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Historik, koncernen | |||||
| Nuvärde av förpliktelsen | -1 650 -1 706 -1 553 -1 769 -1 866 | ||||
| Verkligt värde av förvaltningstillgångar |
1 438 | 1 385 | 1 199 | 1 521 | 1 510 |
| Netto | -213 | -320 | -354 | -247 | -356 |
| Erfarenhetsbaserade justeringar | |||||
| Förmånsbestämda förpliktelser | 29 | -11 | -3 | 4 | 15 |
| Förvaltningstillgångar | 118 | 131 | -237 | -6 | 32 |
Under 2011 förväntas koncernens inbetalningar till de fonderade förmånsbestämda planerna uppgå till 54 Mkr.
| Avsättnin g för |
skatter | Andra avs |
ättnin gar |
Totalt | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Koncernen | |||||||
| Redovisat värde vid periodens ingång | 692 | 692 | 683 | 664 | 1 375 | 1 357 | |
| Avsättningar som gjorts under perioden | - | - | 389 | 246 | 389 | 246 | |
| Belopp som tagits i anspråk under perioden | -646 | - | -218 | -224 | -864 | -224 | |
| Omklassificeringar | - | - | -161 | - | -161 | - | |
| Omräkningsdifferenser | - | - | -10 | -3 | -10 | -3 | |
| Redovisat värde vid periodens utgång | 46 | 692 | 683 | 683 | 729 | 1 375 | |
| Varav total långfristig del av avsättningarna | 46 | 692 | 412 | 409 | 459 | 1 102 | |
| Varav total kortfristig del av avsättningarna | - | - | 270 | 274 | 270 | 274 | |
| Moderbolaget | |||||||
| Redovisat värde vid periodens ingång | 45 | 45 | 559 | 649 | 604 | 695 | |
| Avsättningar som gjorts under perioden | - | - | 387 | 130 | 387 | 130 | |
| Belopp som tagits i anspråk under perioden | - | - | -251 | -221 | -251 | -221 | |
| Redovisat värde vid periodens utgång | 45 | 45 | 695 | 559 | 740 | 604 | |
| Varav total långfristig del av avsättningarna | 45 | 45 | 477 | 340 | 522 | 386 | |
| Varav total kortfristig del av avsättningarna | - | - | 218 | 219 | 218 | 218 |
Holmen har ett stort skattemål som inte är avslutat, vilket berör Holmens dotterbolag MoDo Capital. Länsrätten dömde i januari 2010 till bolagets nackdel. Länsrättens dom är överklagad till Kammarrätten. Holmen har sedan tidigare reserverat för eventuella kostnader och domen har därför inte påverkat resultatet men har under 2010 medfört en skattebetalning om 611 Mkr.
Andra avsättningar avser främst förpliktelser att återställa miljö samt personal- och
| Koncernen | Moder | bolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Leverantörsskulder | ||||
| Koncernföretag | - | - | 147 | 129 |
| Intresseföretag | 39 | 39 | - | 0 |
| Övriga | 2 414 | 1 872 | 1 901 | 1 360 |
| Summa leverantörsskulder | 2 453 | 1 911 | 2 048 | 1 489 |
| Kortfristiga skulder | ||||
| Koncernföretag | - | - | 0 | 0 |
| Intresseföretag | 13 | - | - | - |
| Övriga | 296 | 253 | 234 | 203 |
| Derivat | 46 | 258 | 50 | 298 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
733 | 637 | 489 | 429 |
| Summa övriga rörelseskulder | 1 088 | 1 149 | 773 | 930 |
| Totala rörelseskulder | 3 541 | 3 060 | 2 821 | 2 419 |
Samtliga leverantörsskulder förfaller inom ett år.
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter i moderbolaget består huvudsakligen av personalkostnader 202 (207) Mkr och rabatter 51 (46) Mkr.
Marknadsvärden på derivat avser i allt väsenligt säkringar av framtida kassaflöden. Se not 13.
omstruktureringskostnader. I moderbolaget ingår även avsättning för framtida åtgärder för återbeskogning efter gjorda slutavverkningar (161 Mkr), vilket normalt utförs inom tre år efter avverkning.
Under 2010 har nya avsättningar framförallt gjorts för omstruktureringar inom Holmen Paper och för återställande av miljö. Vid utgången av 2010 fanns cirka 250 Mkr i avsättningar för att täcka kostnader för omstruktureringar vid personalneddragningar. Dessa förväntas i huvudsak att utbetalas under 2011.
Leasingavgifterna uppgick under 2010 till 26 (25) Mkr för koncernen och till 8 (9) Mkr för moderbolaget. Koncernens leasingavtal avser truckar. Under räkenskapsåret 2010 ingicks inte några leasingavtal av betydelse för verksamheten. Ingen vidareuthyrning har skett.
Framtida leasingavgifter fördelar sig enligt följande:
| Koncernen | Moder | bolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2012 –2016 |
2017– | 2011 | 2012 –2016 |
2017– | |
| Framtida leasingavgifter |
21 | 25 | 0 | 5 | - | - |
| Nuvärdet av framtida leasingavgifter |
20 | 22 | 0 | 5 | - | - |
Avtalen har en återstående löptid mellan 1 och 7 år. Koncernens framtida leasingavgifter för befintliga leasingavtal uppgick vid utgången av 2009 till 40 Mkr. För moderbolaget var motsvarande belopp 8 Mkr.
Utöver leasingavtal har Holmen tidsbefraktningsavtal avseende fem fartyg, vilka används för transport av företagets produkter. Avtalen för fartygen är ingångna under 2006 och 2010 och har en återstående löptid om 1 till 6 år.
| Ställt säkerhetsvärde | ||||
|---|---|---|---|---|
| Fasti ghets inte cknin gar |
Övri ga säkerheter |
Totalt ställd säkerhet |
Totalt ställd säkerhet |
|
| 2010 | 2009 | |||
| Koncernen | ||||
| För egna skulder | ||||
| Finansiella skulder |
6 | 11 | 17 | 21 |
| Summa | 6 | 11 | 17 | 21 |
| Moderbolaget | ||||
| För egna skulder | ||||
| Finansiella skulder |
6 | - | 6 | 6 |
| Summa | 6 | 0 | 6 | 6 |
| Koncernen | Moder bolaget |
|||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Eventualförpliktelser | ||||
| Borgen till förmån för koncernföretag | - | - | 118 | 602 |
| Övriga eventualförpliktelser | 135 | 140 | 59 | 86 |
| Summa | 135 | 140 | 177 | 688 |
Under året har moderbolagets borgen till förmån för dotterbolaget Holmen Energi Elhandel förfallit.
Med stöd av Miljöbalkens bestämmelser aktualiserar de svenska miljömyndigheterna frågor om markundersökningar och efterbehandling vid nedlagda verksamheter. Ansvaret för efterbehandling avgörs i det enskilda fallet ofta med hjälp av skälighetsbedömning. Holmen har miljörelaterade eventualförpliktelser som idag inte kan kvantifieras men som i framtiden kan komma att innebära kostnader.
Av moderbolagets nettoomsättning 13 338 (13 436) Mkr avser 0,9 (0,8) procent leveranser till koncernföretag. Moderbolagets inköp från koncernföretag uppgick till 141 (143) Mkr.
Mellan moderbolaget och svenska dotterföretag finns betydande finansiella skulder och fordringar som löper utan ränta.
Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotterföretag, se not 23.
L E Lundbergföretagen AB är en stor aktieägare i Holmen (se sid. 42). Holmen hyr kontorslokaler för 7 (7) Mkr av Fastighets AB L E Lundberg, som är ett koncernföretag till L E Lundbergföretagen AB. Fredrik Lundberg, som är VD och huvudägare i L E Lundbergföretagen, erhöll 2010 ett arvode som styrelseordförande i Holmen om 550 000 kronor.
Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor. Ägarandel i intresseföretag som producerar vatten- och vindkraft ger koncernen rätt att köpa producerad elkraft till självkostnad i förhållande till ägardel, vilket innebär att endast ett begränsat resultat uppstår i intresseföretaget. Inköpt elkraft säljs externt till marknadspris och resultatet redovisas i koncernen inom affärsområdet Holmen Energi.
I Spanien köps energi och returpapper från intresseföretag.
| Transaktioner med närstående | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Förs äljnin g av var or till närstående |
Inköp av var or från närstående |
Övri gt (t ex ränta , utde lnin g) |
Skuld till närstående |
Fordran på närstående |
||||||
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Koncernen | ||||||||||
| Intresseföretag | 232 | 220 | 230 | 273 | 1 | 1 | 53 | 39 | 196 | 194 |
| Moderbolaget | ||||||||||
| Dotterföretag | 124 | 103 | 141 | 143 | 11 | 1 146 | 1 451 | 2 363 | 2 835 | 2 743 |
| Intresseföretag | 232 | 220 | 4 | 0 | 1 | 1 | - | 0 | 81 | 87 |
För ersättningar till styrelseledamöter, se not 4.
| Moder | bolaget | |
|---|---|---|
| 2010 | 2009 | |
| Ackumulerade anskaff ningsvärden |
||
| Redovisat värde vid årets ingång | 16 676 | 17 426 |
| Ägartillskott | - | 323 |
| Försäljningar | -3 | -1 073 |
| Utgående balans 31 december | 16 674 | 16 676 |
| Ackumulerade upp skrivningar |
||
| Redovisat värde vid årets ingång | 2 299 | 2 299 |
| Utgående balans 31 december | 2 299 | 2 299 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||
| Redovisat värde vid årets ingång | 4 658 | 4 222 |
| Årets nedskrivning | - | 436 |
| Utgående balans 31 december | 4 658 | 4 658 |
| Redovisat värde vid årets utgång | 14 315 | 14 318 |
Under året har ett antal fusioner och likvidationer inom koncernen genomförts med syfte att förenkla bolagsstrukturen. I Sverige har AB Iggesunds Bruk, Fiskeby AB och Skärnäs Terminal AB fusionerats med Holmens Bruk AB. I utlandet har fusioner genomförts i Frankrike, Holland, Schweiz och USA. Resultat från likvidationer av koncernföretag redovisas på raden Försäljningar (-3 Mkr).
| Or g nr |
Säte | Anta l ande lar |
Ande l % * |
Bokfört värde , tkr |
Ande l % * |
Bokfört värde , tkr |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | ||||||
| Holmen Paper AB | 556005-6383 | Norrköping | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 |
| Iggesund Paperboard AB | 556088-5294 | Hudiksvall | 1 000 | 100 | 100 | 100 | 100 |
| Holmen Timber AB | 556099-0672 | Hudiksvall | 1 000 | 100 | 100 | 100 | 100 |
| Holmen Skog AB | 556220-0658 | Örnsköldsvik | 1 000 | 100 | 83 | 100 | 83 |
| Holmen Energi AB | 556524-8456 | Örnsköldsvik | 1 000 | 100 | 100 | 100 | 100 |
| Fiskeby AB | 556000-9218 | Norrköping | - | - | - | 100 | 646 160 |
| Holmen Energi Elhandel AB | 556537-4286 | Stockholm | 1 000 | 100 | 100 | 100 | 100 |
| Holmens Bruk AB | 556002-0264 | Norrköping | 49 514 201 | 100 | 8 867 752 | 100 | 4 286 121 |
| Holmen Försäkring AB | 516406-0062 | Stockholm | 10 000 | 100 | 45 304 | 100 | 45 304 |
| AB Iggesunds Bruk | 556000-8053 | Hudiksvall | - | - | - | 100 | 3 932 558 |
| MoDo Capital AB | 556499-1668 | Stockholm | 1 000 | 100 | 71 552 | 100 | 71 552 |
| Skärnäs Terminal AB | 556008-3171 | Hudiksvall | - | - | - | 100 | 2 913 |
| Övriga svenska koncernföretag | 874 | 3 211 | |||||
| Totalt svenska innehav | 8 986 065 | 8 988 402 | |||||
| Holmen S.A.S., Frankrike | Paris | 40 000 | 100 | 5 192 | 100 | 5 192 | |
| Holmen UK Ltd, Storbritannien | Workington | 1 197 100 | 100 | 1 518 959 | 100 | 1 518 959 | |
| Holmen Paper UK Ltd ** | London | - | 100 | - | 100 | - | |
| Iggesund Paperboard (Workington) Ltd ** | Workington | - | 100 | - | 100 | - | |
| Holmen GmbH, Tyskland | Hamburg | 100 | 655 | 100 | 655 | ||
| Holmen Suecia Holding S.L., Spanien | Madrid | 9 448 557 | 100 | 3 577 265 | 100 | 3 577 265 | |
| Holmen Paper Madrid S.L. ** | Madrid | - | 100 | - | 100 | - | |
| Cartón y Papel Reciclado S.A. (Carpa), Spanien ** Madrid | - | 100 | - | 100 | - | ||
| Iggesund Paperboard Asia Pte Ltd, Singapore | Singapore | 800 000 | 100 | 4 273 | 100 | 4 273 | |
| Holmen B.V., Holland | Amsterdam | 35 | 100 | 207 733 | 100 | 207 733 | |
| Iggesund (Paper & Board) Services B.V. ** | Utrecht | - | 100 | - | 100 | - | |
| AS Holmen Mets, Estland | Tallinn | 500 | 100 | - | 100 | - | |
| Övriga utländska koncernföretag | 14 842 | 15 029 | |||||
| Totalt utländska innehav | 5 328 919 | 5 329 106 | |||||
| Totalt | 14 314 983 | 14 317 508 |
* Ägarandel överensstämmer med andel av rösterna för totalt antal aktier. ** Indirekta innehav.
| Moder bolaget |
|||
|---|---|---|---|
| 2010-12-31 | Boksluts | disp. 2009-12-31 | |
| Ackumulerade avskrivningar utöver plan |
|||
| Immateriella anläggningstillgångar |
3 | -1 | 4 |
| Materiella anläggnings tillgångar |
5 | -4 | 9 |
| Totalt | 8 | -5 | 13 |
| Periodiserings fonder |
|||
| Taxering 2006 | 520 | - | 520 |
| Taxering 2007 | 490 | - | 490 |
| Taxering 2008 | 570 | - | 570 |
| Taxering 2009 | 53 | -2 | 55 |
| Taxering 2010 | 707 | -8 | 715 |
| Taxering 2011 | 170 | 170 | - |
| 2 510 | 160 | 2 350 | |
| Totalt | 2 518 | 155 | 2 363 |
| Koncernen | Moder | bolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Betalda räntor och erhållen utdelning |
||||
| Erhållen utdelning | - | - | 14 | 1 156 |
| Erhållen ränta | 10 | 7 | 6 | 19 |
| Betald ränta | -218 | -287 | -166 | -272 |
| Totalt | -208 | -280 | -146 | 903 |
Förändring av kortfristiga skulder avser till största delen upplåning under koncernens certifikatsprogram. Under koncernens certifikatprogram lånades det 2010 kortfristigt sammanlagt 5 425 (8 760) Mkr uppdelat på flera olika lån, och återbetalades 4 405 (9 295) Mkr. För sammansättning av likvida medel, se not 13.
Upprättande av finansiella rapporter kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar som påverkar de redovisade beloppen. De bedömningar och uppskattningar som enligt företagsledningen är väsentliga för redovisade belopp i årsredovisningen och där det finns en betydande risk att framtida händelser och ny information kan förändra dessa bedömningar och uppskattningar inkluderar främst:
Holmens bedömning är att det saknas relevanta marknadspriser som kan användas för att värdera skogsinnehav av Holmens storlek. Värderingen görs därför genom att beräkna nuvärdet av framtida förväntade kassaflöden från den växande skogen. De mest väsentliga uppskattningar som görs vid värderingen är hur mycket avverkningen kan ökas i framtiden, hur priserna på massaved och timmer kommer att utvecklas, hur stor kostnadsinflationen kommer att bli samt vilken diskonteringsränta som används. I not 11 redogörs för känsligheten i värdering av förändringar av dessa uppskattningar. Under 2010 har ändringar i uppskattningar över framtida virkespris gjorts vilket har ökat det redovisade värdet av biologiska tillgångar med 1 050 Mkr utöver normal värdeförändring. Tillhörande uppskjuten skatteskuld har ökat med 276 Mkr. Per 2010-12-31 uppgick det redovisade värdet av biologiska tillgångar till 12 161 Mkr och den tillhörande uppskjutna skatteskulden till 3 241 Mkr, netto 8 920 Mkr.
Holmen har en stor skattetvist som inte är avslutad, vilket berör Holmens dotterbolag MoDo Capital. Länsrätten dömde i januari 2010 till bolagets nackdel vilket har medfört en skattebetalning om 611 Mkr. Holmen har sedan tidigare reserverat för eventuella kostnader och domen har således inte haft någon resultatpåverkan. Holmen har överklagat domen till kammarrätten. Se not 7, 18 och 21.
Uppskjutna skattefordringar om netto 210 Mkr har redovisats i koncernen utifrån bedömningen att de sannolikt kommer att kunna utnyttjas och medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden. Därutöver fanns vid årsskiftet underskottsavdrag och skattemässiga temporära skillnader motsvarande cirka 950 Mkr i skatt som inte redovisats i koncernen utifrån bedömningsgrunden att utnyttjandet måste vara troligt. Se not 7.
Koncernens avsättning för pensioner uppgår till 213 Mkr baserat på förmånsbaserade pensionsförpliktelser värderade till 1 650 Mkr och förvaltningstillgångar avsatta för att täcka dessa om 1 438 Mkr. Värdet av pensionsförpliktelser beräknas utifrån antaganden om diskonteringsränta, inflation, framtida löneökningar och demografiska faktorer. Dessa antaganden uppdateras normalt årsvis vilket påverkar den redovisade pensionsskuldens storlek och eget kapital. Tillsammans med antagande om förväntad avkastning på förvaltningstillgångar påverkar dessa antaganden det kommande årets redovisade pensionskostnad. Se not 17.
Avsättningar för kostnader för miljörelaterade insatser som sammanhänger med tidigare verksamhet har gjorts utifrån bedömningar över framtida återställandekostnad. Därutöver bedöms det finnas ett ansvar för miljörelaterade insatser som idag inte kan kvantifieras men som i framtiden kan komma att innebära kostnader. Se not 21.
Större personalneddragningar vid Hallsta pappersbruk samt pappersbruket i Madrid pågår och den ena pappersmaskinen i Madrid skall stängas under våren 2011. Vid utgången av 2010 hade cirka 250 Mkr avsatts för att täcka kostnader för omstruktureringar. Några ytterligare större förändringar finns inte aviserade men om förutsättningarna skulle ändras kan behov av ytterligare avsättningar aktualiseras.
Holmen är skyldig att löpande pröva behovet av nya nedskrivningar och/eller behovet att återta nedskrivna värden. Under 2007 genomfördes en nedskrivning av goodwill och materiella anläggningstillgångar om totalt 1 603 Mkr inom affärsområdet Holmen Paper. Nedskrivningen baserades på beräkningar av återvinningsvärdet utifrån antaganden om framtida utveckling för pris, volym och kostnader samt beräknad marknadsmässig kapitalkostnad. Under 2010 gjordes ytterligare nedskrivning av materiella anläggningstillgångar om 555 Mkr inom affärsområdet Holmen Papers spanska verksamhet till följd av kommande nedläggning av den ena pappersmaskinen i Madrid. Förändringar av förutsättningarna kan komma att påverka det beräknade återvinningsvärdet vid kommande nedskrivningsprövningar.
| Kronor | |
|---|---|
| Till årsstämmans förfogande står hos moderbolaget följande vinstmedel: | |
| Nettoresultat för räkenskapsåret 2010 | 372 190 814 |
| Balanserade vinstmedel | 4 862 581 359 |
| 5 234 772 173 | |
| Styrelsen föreslår att till aktieägarna utdelas 7 kronor per aktie (83 996 162 aktier) | 587 973 134 |
| samt att återstående belopp balanseras | 4 646 799 039 |
| 5 234 772 173 |
Styrelsen för Holmen AB har föreslagit att årsstämman 2011 beslutar om en utdelning om 7 kronor per aktie, totalt 588 Mkr, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Förslaget följer styrelsens policy som innebär att beslut om aktieutdelning ska grundas på en sammanvägning av koncernens lönsamhetssituation, framtida investeringsplaner och finansiella ställning.
Den föreslagna utdelningen motsvarar 84 procent av 2010 års resultat och innebär att 3,5 procent av det egna kapitalet i koncernen per 2010-12-31 delas ut.
Styrelsen har fastställt att koncernen ska ha en stark finansiell ställning med en skuldsättningsgrad, beräknad som den finansiella nettoskulden i relation till det egna kapitalet, som ligger inom intervallet 0,3-0,8. Skuldsättningsgraden uppgick per 2010-12-31 till 0,34. Den föreslagna utdelningen skulle öka skuldsättningsgraden med cirka 0,05.
Det egna kapitalet i Holmen AB uppgick per 2010-12-31 till 11 149 Mkr, varav fritt eget kapital 5 235 Mkr. Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde enligt 4 kap 14a § årsredovisningslagen har påverkat det egna kalpitalet med 913 Mkr. Koncernens egna kapital uppgick per 2010-12-31 till 16 913 Mkr. I enlighet med IFRS finns ingen uppdelning av koncernens egna kapital i bundet respektive fritt.
Styrelsen bedömer att utdelning till aktieägarna med föreslaget belopp är försvarlig med hänsyn till de krav på både bolag och koncern som verksamhetens art, omfattning och
risker ställer på storleken av eget kapital och med hänsyn också till konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Den finansiella ställningen förblir fortsatt stark efter den föreslagna utdelningen och bedöms vara fullt tillräcklig för att bolaget ska ha förmåga att fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt och möjlighet att göra eventuella nödvändiga investeringar.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 23 februari 2011. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultatoch balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 30 mars 2011.
Stockholm den 23 februari 2011
Fredrik Lundberg Carl Kempe Ulf Lundahl
Steewe Björklundh Hans Larsson Karin Norin Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Kenneth Johansson Louise Lindh Magnus Hall Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot och
Ordförande Vice ordförande Styrelseledamot
Carl Bennet Curt Källströmer Göran Lundin Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har lämnats den 24 februari 2011. KPMG AB
George Pettersson Auktoriserad revisor
Till årsstämman i Holmen Aktiebolag Org nr 556001-3301
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Holmen Aktiebolag för år 2010. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 4–84. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen samt förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vår revisionsberättelse har lämnats den 24 februari 2011.
KPMG AB
George Pettersson Auktoriserad revisor
Holmen AB:s årsstämma 2011 hålls onsdagen den 30 mars kl.16.00 i Vinterträdgården, Grand Hôtel (ingång Royal), Stockholm.
per aktie är styrelsens förslag på utdelning till aktieägarna, att beslutas på årsstämman.
Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska dels
Anmälan om deltagande kan göras på följande sätt:
För att få delta i stämman måste aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier tillfälligt inregistrera dessa i eget namn hos Euroclear Sweden. Sådan omregistrering måste vara verkställd senast torsdagen den 24 mars 2011.
Styrelsen har föreslagit att till aktieägarna ska utdelas 7 (7) kronor per aktie. Som avstämningsdag för erhållande av utdelning har styrelsen föreslagit måndagen den 4 april 2011. Om årsstämman beslutar enligt förslaget beräknas utdelningen komma att utsändas av Euroclear Sweden torsdagen den 7 april 2011. Aktieägare ombeds underrätta sitt kontoförande institut om ändringar av namn och adress.
Data från alla delar av koncernen samlas in på samma sätt, sammanställs och kvalitetssäkras. För personaldata är nyckeltalen gängse inom industrin. Huvuddelen av mätetalen samlas in varje månad via lönesystemen.
Jämfört med föregående år har inga väsentliga förändringar gjorts i principerna för redovisningen, förutom att olycksfallsfrekvensen nu redovisas på samma sätt som för branschen i övrigt. Uppgifterna för 2006-2009 har korrigerats.
En del av de uppgifter som ingår i denna redovisning tas fram redan i slutet av det år de beskriver och kan därför avvika något från de slutliga som rapporteras till myndigheterna. Det innebär att några av de personal- och miljödata som nu redovisas för 2009 kan ha reviderats.
En av kartongmaskinerna vid Workingtons Bruk lades ner i december 2009. Vid Bravikens Pappersbruk gjordes en personalneddragning under 2010. Detta har påverkat redovisningen för 2010. Uppgifter redovisade för tidigare år har inte korrigerats.
Tillståndsmyndigheternas villkor för utsläpp till luft och vatten kräver kontinuerliga provtagningar enligt specificerade regler. Holmen rapporterar miljödata till tillsynsmyndigheterna månadsoch årsvis. All rapportering till de svenska myndigheterna är allmänt tillgänglig genom den så kallade offentlighetsprincipen. Data från samtliga bruk rapporteras årligen till EU.
Holmen redovisar miljöskyddskostnader i enlighet med Statistiska Centralbyråns (SCB) riktlinjer.
| Personal | 20101) | 2009 | 20082) | 20072) | 2006 |
|---|---|---|---|---|---|
| Anställda | |||||
| Medelantal | 4 241 | 4 577 | 4 829 | 4 931 | 4 958 |
| varav kvinnor, % | 19,0 | 18,6 | 17,9 | 16,4 | 17,2 |
| varav tillfälligt anställda, %3) | 6,7 | 6,6 | 7,0 | 7,2 | – |
| Medelålder | 45,8 | 46,3 | 45,0 | 45,5 | 45,7 |
| Sjukfrånvaro, % | |||||
| Totalt | 3,5 | 3,7 | 4,3 | 4,5 | 4,4 |
| varav frånvaro längre än 60 dagar | 1,1 | 1,4 | 2,7 | 2,7 | 2,8 |
| Friskhetsindex (andel medarbetare utan någon sjukdag under året) | 47 | 47 | 44 | – | – |
| Jämställdhet, % | |||||
| Kvinnliga chefer av totalt antal chefer | 16,5 | 15,8 | 12,9 | 8,9 | 7,6 |
| Rekryterade kvinnor av totalt antal rekryterade | 18 | 27 | 31 | 23 | 23 |
| Utbildning, % | |||||
| Grundskola | 19 | 19 | 21 | 21 | 23 |
| Gymnasium | 60 | 61 | 61 | 61 | 60 |
| Högskola, minst två år | 21 | 20 | 18 | 18 | 17 |
| Rekryterade med högskoleutbildning, andel av alla nyanställda | 45 | 45 | – | 34 | 37 |
| Rekryterade kvinnor med högskoleutbildning | 55 | 57 | – | – | – |
| Personalomsättning, % | |||||
| Personalomsättning | 9,3 | 10,7 | 9,2 | 6,0 | 5,8 |
| varav uppsagda | 3,7 | 6,5 | 1,3 | – | 0,6 |
| varav pensionering | 3,9 | 2,5 | 3,7 | – | 3,1 |
| varav eget val | 1,7 | 1,6 | 4,2 | – | 2,2 |
| Rekrytering | 3,3 | 3,5 | 6,5 | 5,9 | 5,6 |
| Arbetsolyckor antal/1 000 anställda | |||||
| Arbetsolyckor, mer än 8 timmars frånvaro | 24,8 | 24,9 | 31,5 | 22,7 | 21,2 |
| Facklig samverkan, % | |||||
| Enheter med oberoende fackföreningar | 97 | 97 | 97 | 97 | 97 |
| Facklig anslutningsgrad | 70 | 75 | 76 | 83 | 87 |
| Medarbetarundersökning4) | |||||
| Inblickindex | – | 623 | – | 601 | – |
| Ledarskapsindex | – | 58 | – | 56 | – |
1) Data och beräkningar baseras på 4 209 anställda. Några mindre kontor med totalt 32 anställda är inte inkluderade.
2) Vissa data saknas för 2007 och 2008 på grund av införande av nytt HR-system.
3) Andelen deltidsanställda är låg, mindre än 5 procent.
4) Medarbetarundersökningen genomförs vartannat år, nästa gång 2011.
| Produktion och miljö | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|---|---|
| Intern råvaruanskaffning | |||||
| Avverkning i egna skogar | |||||
| Timmer, 1 000 m 3 fub |
1 353 | 1 406 | 1383 | 1214 | 1161 |
| Massaved, 1 000 m 3 fub |
1 646 | 1 491 | 1 266 | 1 361 | 1 457 |
| Biobränsle, GWh | 462 | 540 | 190 | 73 | 13 |
| Elproduktion, vattenkraft GWh | 1 145 | 1 090 | 1 128 | 1 193 | 934 |
| Produktion, 1 000 ton | |||||
| Tidningspapper, standard | 731 | 823 | 957 | 1 038 | 1 011 |
| MF Special | 767 | 679 | 714 | 690 | 744 |
| SC-papper | 135 | 137 | 149 | 131 | 127 |
| Bestruket tryckpapper | 80 | 75 | 212 | 175 | 162 |
| Kartong | 474 | 471 | 494 | 514 | 542 |
| Marknadsmassa | 40 | 48 | 62 | 50 | 60 |
| Trävaror, 1 000 m 3 |
285 | 291 | 279 | 272 | 247 |
| Råvaror, 1 000 ton | |||||
| Virke, milj m 3 fub1) |
4,44 | 4,49 | 4,79 | 4,66 | 4,75 |
| Returfiber | 790 | 813 | 999 | 1040 | 1025 |
| Inköpt massa | 118 | 128 | 166 | 174 | 214 |
| Värmeenergi, GWh | 5 839 | 5 634 | 6 181 | 6 148 | 6 547 |
| Elenergi, GWh | 4 625 | 4 681 | 5 156 | 5 122 | 5 168 |
| Vattenförbrukning, milj m 3 |
82 | 84 | 93 | 92 | 95 |
| Processavloppsvatten, milj m 3 |
55 | 57 | 64 | 63 | 63 |
| Plastgranulat/folieringsmaterial | 2,3 | 2,4 | 2,4 | 2,5 | 3,1 |
| Kemikalier2) | 153 | 125 | 155 | 178 | 175 |
| Fyllmedel, pigment | 204 | 195 | 265 | 268 | 268 |
| Värmeenergi, GWh | |||||
| Produktion vid bruk från returlutar, bark och vedrester | 2 942 | 2 916 | 2 959 | 2 829 | 2 955 |
| Återvunnet i TMP-processen3) | 1 152 | 1 093 | 952 | 955 | 952 |
| Inköpt, naturgas och olja4,5) | 1 744 | 1 625 | 2 270 | 2 364 | 2 640 |
| Elenergi, GWh Egen vattenkraft |
1 145 | 1 090 | 1 128 | 1 193 | 934 |
| Egen vindkraft | 4 | 1 | – | – | – |
| Produktion vid bruk | 481 | 384 | 485 | 472 | 597 |
| Inköpt4,5) | 2 995 | 3 207 | 3 543 | 3 457 | 3 637 |
| Utsläpp till luft, ton |
|||||
| Svaveldioxid (räknat som svavel, S) | 176 | 199 | 235 | 230 | 250 |
| Kväveoxider | 1 465 | 1 608 | 1 697 | 1 670 | 2 065 |
| Stoft | 98 | 91 | 131 | 118 | 133 |
| Koldioxid, 1 000 ton | |||||
| -Fossil | 303 | 252 | 399 | 419 | 482 |
| -Biogen | 1 082 | 988 | 1 062 | 1 096 | 1 150 |
| Utsläpp till vatten, ton |
|||||
| COD (organisk substans), 1 000 ton | 17,3 | 19,9 | 25,2 | 24,5 | 24,5 |
| Suspenderade ämnen | 3 123 | 3 726 | 5 358 | 4 672 | 4 080 |
| AOX (klorerad organisk substans) | 53,6 | 54,3 | 66,3 | 66,1 | 66,4 |
| Kväve | 243 | 269 | 374 | 318 | 366 |
| Fosfor | 14,7 | 19,4 | 27,3 | 20,4 | 24,3 |
| Avfall, 1 000 ton | |||||
| Farligt6) | 0,7 | 1,47) | 1,6 | 0,8 | 1,6 |
| Deponerat (vått) | 24 | 23 | 35 | 43 | 55 |
| Nyttiggjort eller återvunnet8) | 432 | 435 | 496 | 468 | 433 |
| Energiproduktion, internt/externt | 553 | 5137) | 763 | 745 | 758 |
| Leveranser | |||||
| Värmeenergi, GWh | 123 | 115 | 107 | 106 | 99 |
| Tallolja, 1 000 ton9) | 4,4 | 4,0 | 5,5 | 10,0 | 10,5 |
| Elenergi | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|---|---|
| Andel av Holmens totala användning, % |
|||||
| Egen vattenkraft | 25 | 23 | 22 | 23 | 18 |
| Egen mottryckskraft | 10 | 8 | 9 | 8 | 12 |
| Inköpt elenergi | 65 | 69 | 69 | 69 | 70 |
| Värmeenergi | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
| Andel av Holmens totala användning, % |
|||||
| Biobränsle | 50 | 52 | 48 | 46 | 45 |
| Återvunnen värmeenergi | 20 | 19 | 15 | 14 | 14 |
| Naturgas | 15 | 13 | 15 | 14 | 15 |
| Olja, gasol | 8 | 6 | 12 | 16 | 16 |
| Inköpt värmeenergi | 7 | 10 | 10 | 10 | 10 |
| Miljöskydd | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
| kostnader/Intäkter, Mkr | |||||
| Direkta (utsläppsbehandlande) investeringar | 511) | 127 | 92 | 6 | 16 |
| El- och värmebesparande investeringar | 522) | 34 | 396 | 189 | - |
| Miljöskatter och avgifter | 353) | 35 | 60 | 62 | 78 |
| Interna och externa miljökostnader4) | 182 | 197 | 224 | 198 | 177 |
| Skogsbrukets miljökostnader5) | 70 | 60 | 60 | 60 | 50 |
| Utsläppsrätter – intäkter | 26 | 24 | 18 | 1 | 5 |
| Elcertifikat – intäkter | 56 | 71 | 72 | 49 | 41 |
1) Huvuddelen av angivet belopp utgörs av installation av reningsutrustning för svaggaser i samband med sodapanneprojektet vid Iggesunds Bruk. Kostnader för anläggningen för rening av avloppsvatten vid samma bruk utgör också en betydande del av angivet belopp.
2) Huvuddelen av angivet belopp utgörs av miljörelaterade delar i sodapanneprojektet vid Iggesunds Bruk. Miljörelaterade kostnader för att effektivisera energianvändningen vid Workingtons Bruk utgör också en viktig del.
3) Kostnaderna utgörs till cirka 40 procent av erlagd koldioxidskatt. Kostnader för inköpt vatten till och avfallshanteringen vid Holmen Paper Madrid utgör också viktiga delar av angivet belopp.
4) Här inkluderas kostnader för bland annat miljöpersonal, drift av reningsutrustning, avfallshantering, tillsyn, miljöutbildning, tillståndsansökningar och olika typer av miljökonsulter.
5) Skogsbrukets miljökostnader beräknas som värdet på det virke som av miljöskäl inte avverkas. Miljöåtgärderna i Holmens skogsbruk innebär att cirka 10 procent av den produktiva skogsmarksarealen undantas från brukande och att således cirka 10 procent av den möjliga volymen inte tas ut. Det årliga bortfallet av intäkter värderas till cirka 70 Mkr.
| Total landareal | 1 264 400 ha |
|---|---|
| Produktiv skogsmark | 1 032 100 ha |
| -därav avsatta naturområden | 68 500 ha |
| -produktiv mark exkl. naturområden | 963 600 ha |
| Impediment | 232 300 ha |
| Virkesförråd, per hektar | 118 m3 sk |
| Virkesförråd inkl. naturområden | 120 milj m3 sk |
| Virkesförråd exkl. naturområden | 108 milj m3 sk |
1) För koncernen är virkesförbrukningen beräknad netto med hänsyn till interna leveranser av flis från Iggesunds Sågverk till Iggesunds Bruk.
3) Av använd el vid TMP-tillverkningen vid Bravikens Pappersbruk och Hallsta Pappersbruk bildas värmeenergi som återvinns och används i produktionen.
4) Redovisningen inkluderar data för gasförbrukningen och tillhörande utsläpp kopplade till Holmens andel av elproduktionen vid det hälftenägda gaskombikraftverket (COGEN) vid Holmen Paper Madrid. Värmeleveransen från anläggningen inkluderas också.
5) Utsläppen av fossil koldioxid från produktion av inköpt värme- och elenergi uppgick för 2010 till cirka 245 000 ton.
6) Farligt avfall tas om hand av auktoriserade återvinningsföretag. Vid hamnar vid tre av Holmens bruk omhändertas oljehaltigt avfall från båtar som angör hamnarna. För 2010 uppgick mängden av detta avfall till 1 360 ton.
7) Uppgiften är korrigerad.
8) Avfall använt bland annat som anläggningsmaterial, konstruktionsmaterial eller för tillverkning av jordprodukter.
9) För leverans till kemikalieindustrin.
Holmen äger helt eller delvis 21 vattenkraftverk. Mottryckskraften produceras vid industrierna. Den elenergi som köps in är i Sverige huvudsakligen producerad med hjälp av vattenkraft och kärnkraft.
Vid Iggesunds Bruk genereras stora mängder värmeenergi genom att bränna vedhaltiga lutar. Betydande mängder genereras också genom att elda bark. Vid pappersbruken i Hallsta och Braviken återvinns värmeenergi från tillverkningen av TMP. Vid bruken i Workington och Madrid används naturgas.
| Mkr | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2002 | 2001 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning | ||||||||||
| Nettoomsättning | 17 581 | 18 071 | 19 334 | 19 159 | 18 592 | 16 319 | 15 653 | 15 816 | 16 081 | 16 655 |
| Rörelsens kostnader | -15 026 | -15 175 | -16 630 | -15 548 | -14 954 | -13 205 | -12 570 | -12 306 | -12 205 | -12 460 |
| Avskrivningar enligt plan | -1 251 | -1 320 | -1 343 | -1 337 | -1 346 | -1 167 | -1 156 | -1 166 | -1 153 | -1 126 |
| Andel i intresseföretags resultat | 28 | 45 | 50 | 12 | 11 | 20 | 25 | -6 | -10 | -3 |
| Jämförelsestörande poster* | 264 | - | -361 | 557 | - | - | - | - | - | -620 |
| Rörelseresultat | 1 596 | 1 620 | 1 051 | 2 843 | 2 303 | 1 967 | 1 952 | 2 338 | 2 713 | 2 446 |
| Finansnetto | -208 | -255 | -311 | -261 | -247 | -233 | -206 | -212 | -149 | -152 |
| Resultat före skatt | 1 388 | 1 366 | 740 | 2 582 | 2 056 | 1 734 | 1 746 | 2 126 | 2 564 | 2 294 |
| Skatt | -684 | -360 | -98 | -1 077 | -597 | -478 | -471 | -675 | -605 | -108 |
| Årets resultat | 704 | 1 006 | 642 | 1 505 | 1 459 | 1 256 | 1 275 | 1 451 | 1 959 | 2 186 |
| Resultat per aktie, efter utspädning, kr | 8,4 | 12,0 | 7,6 | 17,8 | 17,2 | 14,8 | 15,1 | 17,5 | 23,6 | 26,4 |
| Nettoomsättning | ||||||||||
| Holmen Paper | 8 142 | 9 303 | 10 443 | 10 345 | 10 140 | 8 442 | 7 814 | 7 788 | 8 164 | 8 757 |
| Iggesund Paperboard | 4 849 | 5 023 | 4 860 | 5 100 | 5 240 | 4 860 | 4 877 | 4 920 | 4 850 | 4 467 |
| Holmen Timber | 586 | 553 | 499 | 589 | 465 | 460 | 492 | 510 | 572 | 712 |
| Holmen Skog | 5 585 | 4 799 | 5 443 | 4 775 | 4 042 | 3 858 | 3 780 | 3 613 | 3 538 | 3 982 |
| Holmen Energi | 1 932 | 1 628 | 1 834 | 1 590 | 1 691 | 1 480 | 1 258 | 1 337 | 1 120 | 1 108 |
| Eliminering av intern nettoomsättning | -3 513 | -3 236 | -3 745 | -3 239 | -2 986 | -2 781 | -2 568 | -2 352 | -2 163 | -2 371 |
| Koncernen | 17 581 | 18 071 | 19 334 | 19 159 | 18 592 | 16 319 | 15 653 | 15 816 | 16 081 | 16 655 |
| Rörelse resul tat |
||||||||||
| Holmen Paper | -618 | 340 | 280 | 623 | 754 | 631 | 487 | 747 | 1 664 | 2 410 |
| Iggesund Paperboard | 817 | 419 | 320 | 599 | 752 | 626 | 809 | 1 001 | 818 | 455 |
| Holmen Timber | 20 | 21 | 13 | 146 | 80 | 13 | 5 | 18 | -6 | -79 |
| Holmen Skog | 818 | 605 | 632 | 702 | 643 | 537 | 586 | 516 | 450 | 455 |
| Holmen Energi | 495 | 414 | 327 | 272 | 197 | 301 | 178 | 193 | -26 | 49 |
| Koncerngemensamt och elimineringar | -200 | -178 | -159 | -56 | -123 | -141 | -113 | -137 | -187 | -224 |
| 1 332 | 1 620 | 1 412 | 2 286 | 2 303 | 1 967 | 1 952 | 2 338 | 2 713 | 3 066 | |
| Jämförelsestörande poster* | 264 | - | -361 | 557 | - | - | - | - | - | -620 |
| Koncernen | 1 596 | 1 620 | 1 051 | 2 843 | 2 303 | 1 967 | 1 952 | 2 338 | 2 713 | 2 446 |
| Kassaflöde | ||||||||||
| Resultat före skatt | 1 388 | 1 366 | 740 | 2 582 | 2 056 | 1 734 | 1 746 | 2 126 | 2 564 | 2 294 |
| Justeringsposter | 811 | 1 163 | 1 797 | 629 | 1 225 | 914 | 1 031 | 1 169 | 1 050 | 1 679 |
| Betalda inkomstskatter | -704 | -334 | -192 | -390 | -664 | -516 | -378 | -727 | -472 | -248 |
| Förändringar i rörelsekapital | 28 | 678 | -686 | -345 | -259 | 339 | -68 | -125 | 356 | 61 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 1 523 | 2 873 | 1 660 | 2 476 | 2 358 | 2 471 | 2 331 | 2 443 | 3 498 | 3 786 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -1 597 | -818 | -1 124 | -1 315 | -947 | -3 029 | -1 195 | -726 | -1 810 | -1 669 |
| Kassaflöde efter investeringar | -74 | 2 054 | 536 | 1 161 | 1 411 | -558 | 1 136 | 1 717 | 1 688 | 2 117 |
| Aktieåterköp | - | - | -138 | - | - | - | - | - | - | - |
| Nyemission genom konvertering och teckning | - | - | - | - | - | - | 474 | - | - | - |
| Utbetald utdelning | -588 | -756 | -1 017 | -1 017 | -932 | -848 | -3 199 | -880 | -800 | -5 518 |
* Jämförelsestörande poster:
År 2001: Nedskrivning av anläggningstillgångar om -620 Mkr.
År 2007: Nedskrivning av goodwill om -569 Mkr och materiella anläggningstillgångar om -1 034 Mkr inom Holmen Paper, återföring av 60 Mkr avseende tidigare nedskrivning av anläggningstillgångar inom Holmen Timber och omvärdering skog om 2 100 Mkr inom Holmen Skog.
År 2008: -298 Mkr för nedläggning av Wargöns Bruk och -115 Mkr för nedläggning av PM 2 vid Hallsta Pappersbruk samt +52 Mkr i resultateffekter till följd av branden vid Bravikens Pappersbruk.
År 2010: Nedskrivning av anläggningstillgångar om -555 Mkr, omstruktureringskostnader om -231 Mkr och omvärdering av skog om 1 050 Mkr.
För en tioårsöversikt med data per aktie, se sidan 41.
| Mkr | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2002 | 2001 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Balansräkning | ||||||||||
| Anläggningstillgångar | 24 058 | 23 610 | 24 329 | 24 099 | 23 258 | 23 702 | 21 354 | 18 878 | 19 442 | 18 661 |
| Uppskjuten skattefordran | 210 | 304 | 342 | 301 | 354 | 352 | 273 | 295 | 194 | 203 |
| Aktier och andelar | 1 760 | 1 780 | 1 836 | 1 753 | 1 742 | 1 739 | 1 754 | 1 767 | 1 721 | 286 |
| Omsättningstillgångar | 6 950 | 6 075 | 7 268 | 6 549 | 6 138 | 5 709 | 5 149 | 4 743 | 4 922 | 5 366 |
| Finansiella fordringar | 262 | 225 | 175 | 147 | 165 | 132 | 92 | 105 | 54 | 33 |
| Likvida medel | 193 | 182 | 653 | 394 | 484 | 580 | 367 | 570 | 634 | 399 |
| Summa tillgångar | 33 432 | 32 176 | 34 602 | 33 243 | 32 141 | 32 214 | 28 989 | 26 358 | 26 967 | 24 948 |
| Eget kapital | 16 913 | 16 504 | 15 641 | 16 932 | 16 636 | 16 007 | 15 635 | 15 366 | 15 185 | 14 072 |
| Uppskjuten skatteskuld | 5 910 | 5 045 | 4 819 | 5 482 | 5 030 | 5 143 | 5 177 | 4 557 | 4 370 | 4 014 |
| Finansiella skulder och räntebärande avsättningar | 6 227 | 6 091 | 8 332 | 6 518 | 6 634 | 7 351 | 5 335 | 4 044 | 4 496 | 3 593 |
| Rörelseskulder | 4 383 | 4 536 | 5 809 | 4 311 | 3 841 | 3 713 | 2 842 | 2 391 | 2 916 | 3 269 |
| Summa eget kapital och skulder | 33 432 | 32 176 | 34 602 | 33 243 | 32 141 | 32 214 | 28 989 | 26 358 | 26 967 | 24 948 |
| Ope rativt kapital |
||||||||||
| Holmen Paper | 6 954 | 8 789 | 10 237 | 9 971 | 11 541 | 11 452 | 9 659 | 9 461 | 9 884 | 9 584 |
| Iggesund Paperboard | 4 313 | 4 114 | 4 254 | 4 180 | 3 935 | 3 965 | 3 871 | 3 885 | 3 963 | 4 330 |
| Holmen Timber | 1 192 | 396 | 366 | 345 | 208 | 230 | 231 | 277 | 258 | 232 |
| Holmen Skog | 12 597 | 11 384 | 11 415 | 11 264 | 9 001 | 8 919 | 8 842 | 6 383 | 6 429 | 6 517 |
| Holmen Energi | 3 235 | 3 207 | 3 006 | 2 960 | 2 965 | 2 958 | 2 930 | 2 926 | 2 877 | 805 |
| Koncerngemensamt och övrigt | 93 | -963 | -1 654 | -630 | -354 | -87 | -118 | 65 | -242 | -424 |
| Operativt kapital | 28 385 | 26 929 | 27 623 | 28 090 | 27 297 | 27 437 | 25 415 | 22 997 | 23 169 | 21 044 |
| Uppskjuten skatteskuld, netto | -5 700 | -4 741 | -4 477 | -5 181 | -4 676 | -4 791 | -4 904 | -4 262 | -4 176 | -3 811 |
| Sysselsatt kapital | 22 684 | 22 188 | 23 146 | 22 909 | 22 621 | 22 646 | 20 511 | 18 735 | 18 993 | 17 233 |
| Nyckeltal | ||||||||||
| Rörelsem arginal, %* |
||||||||||
| Holmen Paper | neg | 4 | 3 | 6 | 7 | 7 | 6 | 10 | 21 | 28 |
| Iggesund Paperboard | 17 | 8 | 7 | 12 | 14 | 13 | 17 | 20 | 17 | 10 |
| Holmen Timber | 4 | 4 | 3 | 24 | 17 | 3 | 1 | 3 | -1 | -11 |
| Koncernen | 8 | 9 | 7 | 12 | 12 | 12 | 12 | 15 | 17 | 18 |
| Avk astning operativt kapital, %* |
||||||||||
| Holmen Paper | -8 | 4 | 3 | 5 | 6 | 6 | 5 | 8 | 17 | 26 |
| Iggesund Paperboard | 20 | 10 | 8 | 15 | 19 | 16 | 20 | 25 | 20 | 9 |
| Holmen Timber | 3 | 6 | 4 | 64 | 38 | 6 | 2 | 7 | neg | neg |
| Holmen Skog | 7 | 5 | 6 | 8 | 7 | 6 | 7 | 8 | 7 | 7 |
| Holmen Energi | 15 | 13 | 11 | 9 | 7 | 10 | 6 | 7 | 5 | 7 |
| Koncernen | 5 | 6 | 5 | 8 | 8 | 7 | 8 | 10 | 13 | 14 |
| Nyckel tal |
||||||||||
| Avkastning på sysselsatt kapital, % * | 6 | 7 | 6 | 10 | 10 | 9 | 10 | 12 | 16 | 18 |
| Avkastning på eget kapital, % | 4 | 6 | 4 | 9 | 9 | 8 | 8 | 10 | 14 | 16 |
| Skuldsättningsgrad | 0,34 | 0,34 | 0,48 | 0,35 | 0,36 | 0,41 | 0,31 | 0,22 | 0,25 | 0,22 |
| Leve ranse r |
||||||||||
| Tidnings- och journalpapper, 1 000 ton | 1 745 | 2 044 | 2 025 | 2 021 | 1 764 | 1 731 | 1 655 | 1 528 | 1 525 | |
| 1 732 | ||||||||||
| Kartong, 1 000 ton | 464 | 477 | 494 | 516 | 536 | 492 | 501 | 481 | 453 | 410 |
| Trävaror, 1 000 m3 Avverkning egen skog, milj m3 |
285 3,0 |
313 2,9 |
266 2,6 |
262 2,6 |
248 2,6 |
229 2,3 |
195 2,6 |
189 2,7 |
220 2,5 |
322 2,4 |
Redovisat enligt IFRS från 2004. För Holmens del är den främsta skillnaden mellan IFRS och tidigare redovisningsprinciper att skogstillgångar värderas och redovisas till verkligt värde, att goodwill inte skrivs av planmässigt samt att marknadsvärdet på finansiella tillgångar och skulder som säkringsredovisats tas upp i balansräkningen.
* Exkl. jämförelsestörande poster.
Rörelseresultat (exkl. jämförelsestörande poster och överlåtna verksamheter) uttryckt i procent av genomsnittligt operativt kapital.
Rörelseresultat (exkl. jämförelsestörande poster och överlåtna verksamheter) uttryckt i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
Årets resultat uttryckt i procent av genomsnittligt eget kapital beräknat utifrån kvartalsdata.
Förnybara bränslen, exempelvis ved, returlutar, bark, och tallolja.
Granskning gjord av tredje part. Ett certifikat är ett dokument som visar att villkoren för certifiering är uppfyllda.
Chemical Oxygen Demand. Kemiskt syreförbrukande ämnen. Ett mått på den mängd syre som behövs för fullständig nedbrytning av organiskt material i vatten.
Massa tillverkad av avsvärtat returpapper (de-inked pulp).
Flerskiktskartong av mekanisk och kemisk massa (folding boxboard).
Långfristiga och kortfristiga finansiella fordringar samt likvida medel.
Långfristiga och kortfristiga finansiella skulder och avsättningar för pensioner reducerat med finansiella tillgångar.
Ett grundämne som ingår i ved. För stor mängd fosfor i vattnet kan orsaka övergödning (eutrofiering) och syretäring.
Bränslen baserade på kol- och väteföreningar från sediment eller sedimenterad berggrund – främst kol, olja och naturgas.
Forest Stewardship Council är en internationell skogsstandard. FSC verkar för att världens skogar brukas på ett sätt som är acceptabelt ur tre perspektiv: miljömässigt, socialt och ekonomiskt.
Fyllmedel, till exempel mald marmor och kaolinlera, används för att fylla ut papperet och göra det jämnare och ljusare.
Global Reporting Initiative. Internationellt samarbetsorgan där många olika intressegrupper i samhället arbetat fram globala riktlinjer för hur företag ska redovisa det som ryms under begreppet hållbar utveckling. Organisationens hemsida heter www.globalreporting.org.
Spill som uppstår när skördaren apterat trädstockarna, till exempel grenar och toppar.
Det som inte är produktiv skogsmark klassas som impediment (berg, myr, sjö, inäga, fastighet).
Integrated Pollution Prevention and Control. EU:s miljölagstiftning om integrerad, individuell prövning och tillsyn av större industriföretag.
En internationell standard för miljöstyrning som tagits fram av ISO. Viktiga principer i ISO 14001 är regelbundna miljörevisioner och gradvis höjning av kraven.
En internationell standard gällande ledningssystem för kvalitet. Riktar sig i första hand till företag och organisationer som vill förbättra sin verksamhet utifrån två aspekter: nöjdare kunder och minskade kostnader.
Kassaflöde från den löpande verksamheten minskat med kassaflöde från investeringsverksamheten.
Kol är livets byggsten och ingår i allt levande. Biogen koldioxid frigörs när biologiskt material multnar eller när ved eldas. Fossil koldioxid frigörs när kol, olja eller naturgas eldas.
Ett grundämne som ingår i ved. Utsläpp av kväve till vatten kan orsaka övergödning.
Gaser vilka består av kväve och syre som bildas vid förbränning. I fuktig luft omvandlas kväveoxider till salpetersyra som försurar nederbörden. Kväveoxider har också en gödslande effekt.
Light Weight Coated. Bestruket trähaltigt papper. Används främst till tidskrifter och kataloger.
Bland annat standard och färgat tidningspapper (machine finished).
Kubikmeter fast mått under bark = verklig volym (inget tomrum mellan stockarna) av helstam eller stamved exklusive bark och trädtopp.
Skogskubikmeter; volymen av trädstammar, inkl. bark, från stubben till toppen.
Medium Weight Coated. Bestruket trähaltigt papper. Används till tidskrifter, kataloger och reklamtryck.
Balansomslutningen reducerad med finansiella fordringar, likvida medel, uppskjuten skattefordran, rörelseskulder, avsättning för skatt samt övriga avsättningar. Genomsnittsvärden beräknas utifrån kvartalsdata.
Programme of the Endorsement of Forest Certification schemes är en internationell skogsstandard. I Sverige är PEFC- och FSC-standarderna i stort sett identiska.
Årets resultat dividerat med vägt genomsnitt av antalet utestående aktier justerat för eventuellt återköp av aktier under året. Resultat per aktie efter utspädning
innebär att eventuell utspädningseffekt från utestående köpoptioner har beaktats.
Massa framställd genom raffinering av flis med eller utan kemisk eller termisk behandling (refiner mechanical pulp).
Rörelseresultat (exkl. jämförelsestörande poster) uttryckt i procent av nettoomsättning.
Superkalandrerat papper. Obestruket, glättat journalpapper (super calender).
Finansiell nettoskuld dividerad med summan av eget kapital och eventuella minoritetsintressen.
Mekanisk massa framställd genom slipning av ved mot slipsten.
Eget kapital plus eventuella minoritetsintressen uttryckt i procent av balansomslutningen.
Flerskiktskartong av blekt kemisk massa (solid bleached board).
Askpartiklar som bildas vid förbränning av exempelvis bark eller lut.
Vattenburna ämnen som består av fibrer och partiklar som till stor del kan avlägsnas med ett finmaskigt filter.
Kemisk massa som tillverkas genom att ved kokas under högt tryck och vid hög temperatur med så kallad vitlut (natriumhydroxid och natriumsulfid).
En gas bestående av svavel och syre som bildas vid förbränning av svavelhaltiga bränslen, till exempel olja. I kontakt med fuktig luft omvandlas svaveldioxid till svavelsyra som försurar nederbörden.
Operativt kapital reducerat med netto av uppskjuten skattefordran och uppskjuten skatteskuld. Genomsnittsvärden beräknas utifrån kvartalsdata.
Biprodukt från sulfatmassaprocessen som används för tillverkning av bland annat såpa och färger. Är också ett utmärkt biobränsle.
Termomekanisk massa. Erhålls genom att granflis värms och därefter mals i raffinörer (thermo mechanical pulp).
Huvudkontor (Strandvägen 1) Box 5407 114 84 STOCKHOLM Tel 08-666 21 00 Fax 08-666 21 30 E-post [email protected] www.holmen.com
(Vattengränden 2) 601 88 NORRKÖPING Tel 011-23 50 00 Fax 011-23 63 04
763 81 HALLSTAVIK Tel 0175-260 00 Fax 0175-264 01
Fax 011-23 66 30
Parque Industrial La Cantueña C/del Papel 1 ES-28947 FUENLABRADA (Madrid) SPANIEN Tel +34 91 642 0603 Fax +34 91 642 2470
825 80 IGGESUND Tel 0650-280 00 Fax 0650-288 00 E-post [email protected]
825 80 IGGESUND Tel 0650-280 00 Fax 0650-285 32 E-post [email protected]
WORKINGTON Cumbria CA14 1JX STORBRITANNIEN Tel +44 1900 601000 Fax +44 1900 605000 E-post [email protected]
Box 45 825 21 IGGESUND Tel 0650-280 00 Fax 0650-203 80 E-post [email protected]
Box 45 825 21 IGGESUND Tel 0650-280 00 Fax 0650-203 80 E-post [email protected]
601 88 NORRKÖPING Tel 011-23 50 00 Fax 011-23 62 19 E-post [email protected]
(Hörneborgsvägen 6) 891 80 ÖRNSKÖLDSVIK Tel 0660-754 00 Fax 0660-759 85 E-post [email protected]
(Hörneborgsvägen 6) 891 80 ÖRNSKÖLDSVIK Tel 0660-754 00 Fax 0660-755 10 E-post [email protected]
Bravikens Pappersbruk Holmen Paper
Holmen Paper Madrid
Råvara: Granmassaved. Process: TMP- och slipmassa. Produkter: Tidningspapper, MF Journal, SC-papper och bokpapper. Produktionskapacitet: 670 000 ton/år. Medelantal anställda: 733.
Råvara: Granmassaved, returpapper. Process: TMP- och DIP-massa. Produkter: Tidningspapper, färgat tidningspapper, katalogpapper och MF Journal.
Produktionskapacitet: 750 000 ton/år. Medelantal anställda: 604.
Produkter: Tidningspapper, MF Journal
Produktionskapacitet: 495 000 ton/år*. Medelantal anställda: 369*. *) Före stängning av PM 61.
Råvara: Barr- och lövmassaved. Process: Sulfatmassa.
kartong och sulfatmassa.
Medelantal anställda: 890.
år (kartong).
sulfatmassa. Process: RMP-massa. Produkter: Falskartong.
Råvara: Talltimmer. Process: Sågverk. Produkter: Furuträvaror. Produktionskapacitet: 310 000
Medelantal anställda: 97.
kubikmeter/år.
Produkter: Solidkartong, plastbelagd
Produktionskapacitet: 330 000 ton/
Råvara: Granmassaved och inköpt
Produktionskapacitet: 200 000 ton/år. Medelantal anställda: 405.
Råvara: Returpapper. Process: DIP-massa.
och LWC Recycled.
Iggesund Paperboard
Iggesunds Sågverk Holmen Timber
Råvara: Grantimmer. Process: Sågverk. Produkter: Granträvaror. Produktionskapacitet: 550 000 kubikmeter/år vid full kapacitet 2013. Medelantal anställda: 31*.
*) Sågverket har, sedan driftstarten vid årsskiftet 2010/2011, 110 anställda.
Fullständig adressförteckning finns på Holmens webbplats www.holmen.com
Omslaget för årsredovisningen är tryckt på Iggesund Paperboards solidkartong Invercote® Creato matt 280 g/m2 . Det är präglat och UV-lackerat.
Omslagsbilden: Malskiva som används vid TMP-tillverkning. Foto: Gustav Lindh.
Årsredovisningen är producerad av Holmen. Layout: LEON AB i samarbete med Holmen. Grafisk produktion: Gylling Produktion. Foto: Rolf Andersson med flera. Tryck: Danagård LiTHO.
Holmen AB (publ) • Box 5407, 114 84 STOCKHOLM Tel 08-666 21 00 • Fax 08-666 21 30 E-post [email protected] • www.holmen.com Orgnr 556001-3301 • Säte Stockholm
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.