Annual Report • Mar 31, 2023
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer

Årsredovisning 2022
Årsredovisning 2022
HANZA moderniserar och effektiviserar tillverkningsindustrin. Genom att samla olika tillverkningsteknologier lokalt, skapar bolaget en stabilare leverantörskedja med kortare ledtider, mer miljövänliga processer och ökad lönsamhet åt sina kunder.
HANZA ÅRSREDOVISNING 2022
| Verksamhetsbeskrivning | |
|---|---|
| Detta är HANZA | 4 |
| Året i korthet | 6 |
| Vd har ordet | 8 |
| Marknad och trender | 10 |
| Strategier och måluppfyllnad | 12 |
| Hållbarhet | 14 |
| Främja en global och hållbar utveckling | 15 |
| Miljö och klimat | 18 |
| Case - Thermia | 22 |
| Säkerhet och etik | 23 |
| Medarbetare | 25 |
| Case - Rainer Olesk, Klusterpresident Kina | 29 |
| CFO har ordet | 30 |
| Aktien och ägarstruktur | 32 |
| Formell årsredovisning | |
| Förvaltningsberättelse | 35 |
| Bolagsstyrningsrapport | 41 |
| Koncernens resultaträkning | 45 |
| Koncernens totalresultat | 45 |
| Koncernens balansräkning | 46 |
| Koncernens rapport över förändring i eget kapital | 48 |
| Koncernens rapport över kassaflöden | 49 |
| Moderbolagets resultaträkning | 50 |
| Moderbolagets rapport över totalresultat | 50 |
| Moderbolagets balansräkning | 51 |
| Moderbolagets förändring i eget kapital | 53 |
| Moderbolagets rapport över kassaflöden | 54 |
| Noter | 55 |
| Försäkran | 89 |
| Revisionsberättelse | 90 |
| EUs taxonomi för hållbara investeringar | 95 |
| Styrelse och ledning | |
| Styrelse | 98 |
| Ledande befattningshavare | 99 |
| Femårsöversikt | 100 |
| Definitioner | 101 |
| Adresser | 102 |
HANZA ABs årsstämma 2023 kommer att äga rum den 8 maj 2023.
HANZA är ett globalt kunskaps- och tillverkningsföretag som moderniserar och effektiviserar tillverkningsindustrin. Det görs genom att kombinera rådgivningstjänster och produktutveckling med egna fabriker grupperade i regionala tillverkningskluster. Det innebär stabilare leveranser, ökad lönsamhet och en mer miljövänlig tillverkningsprocess för våra kunder.
Genom att samla rådgivningstjänster kopplade till leverantörskedjor och produktutveckling med olika tillverkningsteknologier i regionala kluster nära kunden tar HANZA ett helhetsgrepp och skapar mervärde för kunden. Det reducerar antalet parter kunden har kontakt med, vilket underlättar, effektiviserar och säkerställer processen.
HANZAs affärsmodell med regionala tillverkningskluster lokaliserade nära kund i kombination med produktutveckling och rådgivningstjänster garanterar snabba, effektiva och stabila leveranser. Detta stärker kundens kontroll över tillverkningskedjan och främjar effektivitet i produktionen. Det innebär också att vi kan växa tillsammans med våra kunder i högkonjunktur, och samtidigt ta marknadsandelar i tuffare tider, när andra företag ser över sina leveranskedjor och letar effektiviseringsmöjligheter.
HANZA erbjuder spetskompetens inom bland annat produktutveckling, tunnplåtsmekanik, tung mekanik, kablage, elektronik, maskinbearbetning, montering, sluttester och logistik.
HANZA har i dagsläget verksamhet i sex tillverkningskluster; Sverige, Finland, Tyskland, Baltikum, Centraleuropa (Polen och Tjeckien) samt i Kina. Dessa redovisas, baserat på kundmarknader uppdelade på följande segment:
• Huvudmarknader: Tillverkningskluster som ligger inom eller i närheten av HANZAs primära geografiska kundmarknader, vilka i dag utgörs av Sverige, Finland, Norge och Tyskland. I dag omfattas därför segment Huvudmarknader av HANZAs tillverkningskluster i Sverige, Finland och Tyskland. HANZAs verksamhet inom dessa områden kännetecknas av närhet till kundernas egna fabriker och ett nära samarbete med kundernas utvecklingsavdelningar.
• Övriga marknader: Övriga tillverkningskluster utanför HANZAs primära geografiska kundmarknader. I dag omfattas segmentet Övriga marknader av HANZAs tillverkningskluster i Baltikum, Centraleuropa och Kina. Verksamheten kännetecknas av ett högt arbetsinnehåll, omfattande komplex montering, samt närhet till viktiga slutkundsområden.

Rörelseresultat, EBITA MSEK


HANZAs unika fabrikskluster där vi samlat många olika tillverkningsteknologier, strategiskt placerade nära kunder och leverantörer, tillsammans med kvalificerade rådgivningstjänster gör att HANZA kan erbjuda helt andra nivåer av flexibilitet, kapacitet och kvalitet.
Istället för att själv behöva samordna arbetet med flera olika parter för att få ihop en helhet, inklusive sluttest och logistik, kan kunderna helt fokusera på sin kärnverksamhet. De kunder som dessutom nyttjar HANZAs rådgivningstjänster och kompetens inom produktdesign sänker sina kostnader betydligt och får en mer effektiv tillverkningsprocess.
Bland HANZAs uppdragsgivare finns ledande produktbolag som 3M, ABB, Epiroc, GE, Getinge, John Deere, Mitsubishi Logisnext, Oerlikon, Perkin Elmer, SAAB, Sandvik, Siemens och Tomra.
En produktion förlagd till HANZAs tillverkningskluster innebär att kunden åtnjuter såväl miljövinster som högkvalitativa produkter med säkrare leverans- och logistikkedjor jämfört med traditionell kontraktstillverkning. Hållbarhet är på så vis en integrerad del av HANZAs strategi och långsiktiga affär.

2022 var HANZAs starkaste år hittills. Bolaget har haft en fantastiskt tillväxt, öppnat en ny modern fabrik, gjort ett strategiskt förvärv, investeringar i befintliga fabriker, stärkt och breddat vår ägarskara och framför allt stakat ut framtiden genom sjösättandet av vår strategi HANZA 2025.
Ekonomiskt presterade HANZA sitt starkaste år hittills. Bolaget har haft en fantastiskt tillväxt där exempelvis nettoomsättningen under året ökade med 41 % till 3 549 MSEK från 2 515. Rörelseresultatet ökade med 46 % till 212 MSEK från 143.


HANZAs nya byggnad för komplex montering.
I mars invigdes en nybyggd produktionsanläggning i Tartu, Estland, om 12 000 kvadratmeter. Den nya fabriken är en investering om cirka 80 MSEK som ökar kapaciteten och ytterligare befäster HANZA som en stark leverantör av regional och komplett tillverkning, samt skapar möjlighet för ytterligare tillväxt. Den moderna fabriken är ett ytterligare steg i HANZAs hållbarhetsarbete då solpaneler står för cirka 25 procent av energiförsörjningen.
I september öppnades nya fabrikslokaler i Polen, Tjeckien och Kina, sammanlagt har fabriksytor om drygt 6 000 kvadratmeter adderats. Expansionen är ett svar på den fortsatt höga orderingång HANZA upplever i Tyskland, Skandinavien och Kina.

Ledningen i HANZA Tech Solutions, Jeannine och Christoph Budelmann.
I juli förvärvades tyska produktuvtvecklingsföretaget Budelmann Elektronik GmbH, numer HANZA Tech Solutions, i syfte att möta en ökad efterfrågan inom området. Tech Solutions består av ett team med spetskompetens inom elektronik, mekanik och mjukvaruutveckling.


I oktober förvärvades en fastighet i Tartu, Estland, som tidigare hyrts och som inhyser klustrets tunnplåtfabrik. Fastigheten ligger i direkt anslutning till HANZAs nybyggda fabrik som invigdes i mars. Genom förvärvet av fabriken och tillhörande mark möjliggörs framtida utbyggnad av fastigheterna.
HANZAs fabrik för tunnplåtsmekanik i Estland. Under 2023 planeras ytterligare expansion.
1936
Soliditet (%)
35
3 549

För att kickstarta den nya strategin genomfördes i november en ägarbreddning till ett antal välrenommerade internationella och institutionella investerare genom en riktad emission om 147 MSEK. Emissionen blev kraftigt övertecknad, vilket är ett bevis på ett stort intresse för HANZA och bolagets affärsidé.

Under tredje kvartalet uppnåddes målen i strategi HANZA 2022. I samband med det lanserades HANZA 2025, en ambitiös strategi med målsättning att bland annat öka omsättningen till över 5 miljarder SEK samt dubblera vinsten under de kommande tre åren.


År 2022 var ett rekordår på många sätt. Vi nådde stora försäljningsframgångar och lyckades samtidigt möta nya volymer genom ett program för utökad kapacitet.
Kombinationen av ny försäljning och kapacitet syns tydligt i våra siffror: Vi ökade omsättningen på årsbasis med en miljard – från 2,5 miljarder SEK år 2021 till 3,5 miljarder SEK år 2022 – vilket motsvarar en tillväxt om 41 procent. Dessutom ökade tillväxten under årets gång och under det fjärde kvartalet passerade vi för första gången 1 miljard i omsättning under ett enskilt kvartal.
Vidare såg vi hur vårt resultat ökade snabbare än omsättningen. För helåret 2022 uppgick rörelseresultatet till 212 MSEK, en ökning med 48 procent från året innan. Men det viktigaste var att vi uppvisade ett kontinuerligt positivt kassaflöde under 2022 om totalt 145 MSEK från den löpande verksamheten. Sedan en tid brottas vi i tillverkningsindustrin med globala materialbrister, vilket ställer krav på tidigare- lagda inköp och därmed högre lager. Det gör det positiva kassaflödet 2022 till en riktig prestation.
HANZA är en av de yngsta kontraktstillverkarna och har byggts upp i faser med tydliga mål under åren 2009–2013 och 2014–2017. År 2018 fattade styrelsen tillsammans med ledningen ett beslut om nästa steg, HANZA 2022 med nya operativa och finansiella mål bland annat att år 2022 nå en omsättning överstigande 2 miljarder SEK med ett rörelseresultat om minst 120 MSEK.
Det är med stolthet vi kan konstatera att de operativa målen har uppfyllts och de finansiella målen överträffats. Ett resultat av framgången syns också i aktiekursen, vilken tredubblats under perioden 2018–2022.
Det är därmed även dags för nästa steg i utvecklingen varför vi i november 2022 lanserade en ny strategi för nästa fas, "HANZA 2025". Den innehåller även nya, höjda finansiella mål, bland annat att år 2025 nå en omsättning överstigande 5 miljarder SEK och ett rörelseresultat om minst 400 MSEK.
Att vi återigen väljer ett offensivt tillväxtmål beror på affärsmodellen. HANZA har ett unikt koncept som omfattar rådgivning, produktutveckling och en unik bredd av tillverkningsteknologier. Det ger en betydligt större marknadspotential än klassiska kontraktstillverkare. En ytterligare faktor är den ökande trenden mot regional tillverkning, backsourcing, som varit vår ledstjärna sedan vi grundade bolaget 2008.
Vad innebär då HANZA 2025 operativt? Under de tidigare faserna HANZA vuxit i två riktningar, dels genom inkludering av nya tillverkningsteknologier, dels genom att etablering på nya geografier. Den nya fasen tar även sikte på en tredje riktning – att öka kapaciteten i befintliga tillverkningskluster. Även tjänsteerbjudandet kommer att utvecklas, vilket påbörjades redan år 2022 genom förvärvet av det tyska produktutvecklingsbolaget Budelmann Elektronik GmbH (numera HANZA Tech Solutions).
Vi ser fördelar med att ha en ägarbas som geografiskt korresponderar med vår kundbas. Därför genomfördes i november en ägarbreddning till några internationella och institutionella investerare, främst i Tyskland, genom en riktad emission om 147 MSEK. Emissionen blev kraftigt övertecknad, vilket visade på ett stort intresse för HANZA och vår affärsidé.
Emissionen tillsammans med en redan stark finansiell ställning medförde också en rivstart av HANZA 2025. I december 2022 beslutades det om ytterligare maskininvesteringar om cirka 100 MSEK och HANZA påbörjade en utbyggnad av tunnplåtsfabriken i Estland, allt i enlighet med koncernens modulära expansionsmodell. Den fortsatta kapacitetsökningen är viktigt, eftersom orderingången är rekordhög. Kundbasen är stabil, diversifierad och relativt konjunkturokänslig inom exempelvis försvarsindustrin, returautomater, energisektorn och medicinteknik.
En fortsatt viktig del av strategin är att främja en hållbar global utveckling. Utöver att reducera utsläpp och förbrukning har HANZA en unik möjlighet att minska kundernas frakter tack vare affärsmodellen. För att nå resultat krävs tydliga och mätbara mål som kontinuerligt uppdateras. Därför har hållbarhetsmålen reviderats och presenteras i en ny hållbarhetsstrategi med höjda krav, HANZA Sustainability 2025.
Avslutningsvis – det går inte att kommentera utvecklingen utan att nämna det som nu pågår i vår närhet. År 2022 kommer alltid förknippas med den ryske presidentens fruktansvärda attack på Ukraina. HANZA stödjer det ukrainska folket med donationer via UNICEF och UNCHR och hjälper flyktingar på de platser där vi har verksamhet. Tillsammans med vår kund, Väderstad och leverantör, Areco, har vi även producerart kaminer som transporterats och skänkts till det ukrainska folket. Vi hoppas det ska gå att finna en väg att avsluta kriget.
Erik Stenfors Vd och koncernchef


En klimatkris, ett pågående krig och fortsatt stora utmaningar kopplade till pandemin har drastiskt påskyndat omställningen till smartare och mer hållbara tillverkningslösningar. Det gemensamma ansvaret för att nå de globala hållbarhetsmålen tvingar alla att se över sina produktionskedjor, inte minst produktägande bolag som lägger alltmer fokus på produktens totalkostnad.
Under rådande omständigheter ser vi, med ett unikt erbjudande om komplett tillverkning nära kundmarknader, stora möjligheter att ta ytterligare marknadsandelar. Backsourcing är en trend som hittills drivits av handelshinder, transportkostnader, fraktproblem, pandemin och inte minst miljöaspekter. Nu har invasionen av Ukraina även skapat en politisk dimension där produktbolag som har tillverkning i länder med politiska risker ser över sin leveranskedja och av den anledningen planerar att flytta sin produktion.
HANZAs kundmarknader är huvudsakligen Norden och Tyskland, men kunder finns även i övriga Europa, Asien och Nordamerika. HANZAs erbjudande består av helhetslösningar till både kontraktstillverkare inom flera olika segment och tillverkare med egna produkter. HANZA står dessutom för olika delar i tillverkningskedjan, varför den totala marknaden är svår att uppskatta.
En konsekvens av nya totalkostnadsanalyser är omlokalisering av tillverkning. Kontraktstillverkning har tidigare i stora delar legat i lågkostnadsländer i till exempel Asien. En växande medelklass i dessa länder har medfört att lönekostnader och därmed produktionskostnader stiger. Detta i kombination med högre hållbarhetsmål, bidrar till att många kunder valt att flytta tillbaka sin produktion till hemmarknaden ("backsourcing"). Dessutom har speciella händelser såsom pandemin och invasionen av Ukraina belyst hur sårbara komplexa leverantörskedjor är.
Affärsrelationen mellan produktbolag och kontraktstillverkare har traditionellt varit fokuserad på att ha lägst kostnad per tillverkad del av produkten. Idag arbetar produktbolag allt oftare från ett totalkostnadskoncept, det vill säga kunden eftersträvar en så låg kostnad som möjligt för hela produktens tillverkning under dess livscykel. Marknaden av kontraktstillverkare består av ett stort antal aktörer under en låg grad av differentiering. För att inte tvingas att enbart konkurrera med pris har ett antal kontraktstillverkare utökat erbjudandet, till exempel med expertis inom logistik och utveckling av delarna.
Nya teknologier som AI, 5G, IoT och additiv tillverkning präglar förändringarna i dagens samhälle. Den snabba utvecklingen driver tillväxt, ökar säkerheten och bidrar även till lösningar som stödjer hållbarhetsarbetet.
Produktbolagens ökade fokus på att förkorta ledtiden från produktutveckling till marknadslansering av produkten har ökat behovet av bred kompetens inom både tillverkningsteknik, tillverkningseffektivitet och olika typer av kvalitetstester. För att möta detta behov erbjuder HANZA en egenutvecklad tjänst, Manufacturing Solutions for Increased Growth and Earnings, ("MIG") som samlar alla tillverkningsteknologier hos en tillverkare, analyserar och förbättrar kundens tillverknings- och logistikkedja.
Klimatkrisen är vår tids stora utmaning och något alla måste ta sitt ansvar för att bekämpa. Såväl kunder som konsumenter ställer allt högre krav på hållbara tillverkningsmetoder, spårbarhet och ett större ansvarstagande och för att kunna leva upp till de allt hårdare hållbarhetsmålen är det tydligt att tillverkning måste effektiviseras, optimeras och ske nära slutmarknaden.
Bristen på tillgång på råvaror och komponenter har skapat långa ledtider och ökade kostnader.
HANZA har utvecklat sina tillverkningskluster med fokus på totalkostnad och för att möta den ökande efterfrågan av omlokalisering av tillverkning. Därför är, till exempel, HANZAs kluster i Kina i huvudsak inriktat på produktion för leverans i Kina, snarare än export till Europa.
HANZA har tagit detta ett steg längre genom att erbjuda kunden tillverkning av hela system, inklusive utveckling av produkten, logistiktjänster samt eftermarknads- och reservdelstjänster.
På HANZA görs löpande investeringar inom automation vilket både minimerar risker och ger en snabbare tillverkningsprocess.
Under året förvärvades produktuvtvecklingsföretaget Budelmann Elektronik GmbH, numer HANZA Tech Solutions. Genom detta har HANZA utvecklats till ett kunskapsföretag inom komplicerad tillverkning, vilket ger en speciell konkurrensfördel.
HANZAs affärsmodell med tillverkningskluster nära kund är hållbar till sin natur. Att välja processer med låga koldioxidutsläpp och effektiv energianvändning ger förutom miljöfördelar ofta även kostnadsfördelar. Som ett led i detta arbete har HANZA reviderat och uppdaterat sina hållbarhetsmål och presenterar en ny hållbarhetsstrategi.
HANZA ser vissa lättnader trots att sviterna efter pandemin och det pågående kriget i Ukraina fortfarande påverkar tillgången på material. Komponentbristen har samtidigt bidragit till att vi utvecklat sourcing-arbetet och att inköp planeras mycket noga.
Det osäkra omvärldsläget gör att ekonomin pressas från flera olika håll. Hög inflation kombinerat med att vi befinner oss i början på en lågkonjunktur gör att den ekonomiska utvecklingen är svår att bedöma.
HANZA ser ingen avmattning – tvärtom. Skulle konjunkturen vika har vi sett historiskt hur bolagets affärsmodell skapar möjligheter för att ta nya marknadsandelar då det är ett tillfälle då många företag ser över sina leverantörskedjor.
Tillsammans med styrelsen har ledningen utvärderat HANZAs nuvarande position och utarbetat en strategi med inriktning och mål för de kommande åren – "HANZA 2025". Reviderade hållbarhetsmål antogs av styrelsen under första kvartalet 2023.

Under 2018 tog styrelse och ledning i HANZA fram en strategi för perioden fram till 2022 – "HANZA 2022". Den innehöll bland annat en notering på Nasdaqs huvudlista, ett effektiviseringsarbete för bolagets tillverkningskluster, en geografisk expansion till Tyskland samt utvalda förvärv. Då strategin presenterades slog styrelsen även fast nya finansiella mål, vilka bland annat innebär en fördubblad omsättning och ökad lönsamhet.
Perioden har inneburit stora och oväntade utmaningar, som exempelvis pandemi och materialbrist, varför vi med stolthet kan konstatera att samtliga mål i HANZA 2022 har infriats.
Den goda utvecklingen har även påverkat aktien, vars kurs tredubblats jämfört med augusti 2018 då de finansiella målen beslutades.
I samarbete med styrelsen har ledningen utvärderat HANZAs nuvarande position samt utarbetat en strategi med inriktning och mål för de kommande åren kallad "HANZA 2025".
I samband med lanseringen av den nya strategin utvärderades de finansiella målen. På grund av det stora marknadsbehovet och de resultatfördelar som koncernens klusterkoncept ger vid storleksökning, beslutade styrelsen att utöka och höja koncernens finansiella mål.
HANZA har sedan grundandet satt hållbarhet högt upp på agendan, det är invävt i affärsidén och nu tas nästa steg i strävan att nå klimatneutralitet, skapa en bättre vardag för våra medarbetare och säkerställa att mänskliga rättigheter respekteras i alla led.
Målen är i linje med externa ramverk som FN:s globala mål, Global Compact och EU:s nya lagstiftning. Och de är relevanta för verksamheten, affärsidén och ambitionen att fortsätta vara ett bolag i framkant när det kommer till hållbarhet.
Att arbeta aktivt med hållbarhet leder till bättre affärer – för alla. Minskade CO2-utsläpp, reducerade frakter och minskat avfall leder till högre lönsamhet. Medarbetare som trivs och känner sig trygga på arbetsplatsen presterar bättre, vilket underlättar att attrahera talang vilket gynnar våra kunder. Hög affärsetik, säkra produktionskedjor och aktivt arbete mot korruption garanterar säkrare affärer för alla inblandade.
HANZA Sustainability 2025 är ett ramverk och guide för det hållbarhetsarbete som HANZA ska arbeta utifrån, följa upp och mätas på.
Omsättningen ska uppgå till minst 5 miljarder SEK år 2025.
Utökat mål. Tidigare: Genomsnittlig omsättningstillväxt lägst 10% per år över en konjunkturcykel
Rörelsemarginalen (EBITA) ska uppgå till minst 8% vid utgången av år 2025.
Utökat mål. Tidigare: Genomsnittlig rörelsemarginal (EBIT) lägst 6% över en konjunkturcykel
Soliditeten ska uppgå till minst 30%. Oförändrat mål
Räntebärande nettoskuld / justerad EBITDA ska uppgå till högst 2,5 ggr.
Nytt mål.
Den årliga utdelningen ska motsvara 30% av resultatet efter skatt, med beaktande av bolagets finansiella ställning. Oförändrad policy

Hållbarhet
HÅLLBARHET
14 HANZA ÅRSREDOVISNING 2022
HANZA har, som globalt företag med målet att modernisera och effektivisera tillverkningsindustrin, ett helhetsperspektiv på hållbarhet. Verksamheten ger avtryck på miljön men också i andra delar av samhället såsom människors hälsa och säkerhet på arbetet.
HANZA är förvissade om att hållbara affärsval både bidrar till ett bättre samhälle och till ökad konkurrenskraft varför detta är en strategisk prioritering i verksamheten.
HANZA erbjuder stabila leveranser från miljömässigt och socialt säkra tillverkningsprocesser. Våra fabriker är organiserade i regionala kluster vilket minimerar transporter och därmed utsläpp. Vår kunskap och rådgivning kring leverantörskedjor och insatsmaterial resulterar i hållbara produktions- och logistikprocesser med hög spårbarhet. Vi har ett tydligt fokus på säkra arbetsmiljöer för medarbetare och gör betydande insatser för att skydda uppgifter erhållna från kunder mot dataintrång samt för att i övrigt upprätthålla omvärldens tilltro till HANZA. En transparent återrapportering om hållbarhetsarbetet bidrar till förtroende och till löpande förbättringar. Tillsammans syftar detta till att maximera HANZAs positiva effekt på samhället och minimera vårt negativa avtryck.
Styrelsen fastställer den övergripande hållbarhetsstrategin med ambitioner/mål samt riskanalyser och följer upp hållbarhetsarbetet.
Vd är ytterst ansvarig och säkerställer att hållbarhetsarbetet utgör en del av den övergripande affärsstrategin, att HANZAs hantering av hållbarhetsrisker och förhållningssätt i hållbarhetsfrågor implementeras, kommuniceras och blir en integrerad del av affärsverksamheten och förvärvsstrategin.
CFO följer upp och sammanställer arbetet vilket redovisas årligen för styrelsen.
Globala kvalitetschefen ansvarar för uppföljning av nyckeltal och för certifieringar av processer inom miljö och arbetsmiljö.
COO ansvarar för uppföljningen av leverantörer, via den globala inköpschefen inom elektronik och via klustercheferna inom mekanik.
Informationssäkerhetschefen ansvarar för företagets datasäkerhet samt uppföljning av nyckeltal och certifieringar inom informationssäkerhet.
Globala HR-chefen ansvarar för uppföljning av medarbetares utveckling och övriga HR-frågor.
Externa ramverk: HANZA följer lokala och internationella lagar, regelverk och industristandarder. Vi stödjer och verkar för FN Global Compacts tio principer, de globala målen för en hållbar utveckling samt ett antal internationella konventioner och principer såsom ILOs deklaration om grundläggande principer och rättigheter för arbete, OECDs riktlinjer för multinationella företag med flera. Interna ramverk: Hållbarhetsarbetet styrs av HANZAs vision att skapa unikt kundvärde inom tillverkningsindustrin, koncerngemensamma värderingar, se sida 27, ett antal koncernövergripande policyer och certifierade processer, samt ett organisatoriskt ansvar, se nedan. HANZA har ett ramverk för hållbart företagande inom vilket det
| Styrdokument hållbarhet, koncernövergripande |
Ansvarig uppföljning |
|
|---|---|---|
| Övergripande | ||
| HANZAs Uppförandekod | Vd | |
| Insiderpolicy | CFO | |
| Inköpspolicy Uppförandekod för leverantörer |
COO | |
| ISO 9001, kvalitetsledningssystem* | ||
| AS 9100, kvalitetsledning flygindustri ISO 13485, kvalitetsledning medicinsk utrustning |
Global kvalitetschef | |
| ISO 3834-2, kvalitetsledning svetsning* | ||
| Miljö | ||
| Miljöpolicy Miljödeklarationer (RoHS, REACH) ISO 14001 miljöledningssystem* |
Global kvalitetschef | |
| Datasäkerhet | ||
| Informationssäkerhetspolicy | Vd | |
| ISO 27001 informations säkerhetssystem* |
Informations säkerhetschef |
|
| Medarbetare, mänskliga rättigheter | ||
| HR Policy | ||
| Arbetsmiljöpolicy | HR-chef | |
| Mångfaldspolicy | ||
| Deklaration Conflict Minerals ISO 45001, arbetsmiljölednings system* |
Global kvalitetschef |
*Processer som certifierats av ackrediterad tredje part
| Fokusområde | Insatsmaterial | Leverantörer | HANZA | Kunder | Ägare, samhället |
|---|---|---|---|---|---|
| Miljö och klimat |
Väsentligt minskade koldioxidutsläpp | ||||
| Minska användning av naturresurser och energi | |||||
| Minska övriga utsläpp | |||||
| Säkerhet och etik |
Erbjuda datasäkerhet av hög internationell standard | ||||
| Upprätthålla en hög affärsetik bland leverantörer |
Upprätthålla en hög affärsetik bland medarbetare |
||||
| Medarbetare | Erbjuda en trygg och säker arbetsplats, fri från arbetsskador, kränkande särbehandling och diskriminering |
||||
| Främja jämställd het, eftersträva mångfald |
|||||
HANZAs främsta påverkan på miljö, människor och affärsetik uppkommer såväl i koncernens egna verksamhet som i leverantörs- och kundledet. För att säkerställa att de principer och regler som HANZA följer avseende miljö, arbetsrätt, mänskliga rättigheter och affärsetik även följs av våra leverantörer, konsulter och andra representanter, sker åtgärder för att motverka negativ påverkan och befrämja nytta i flera delar av koncernens värdekedja.
koncernövergripande arbetet följs upp och utvärderas, se ovan. I tillägg till detta följs vissa hållbarhetsresultat såsom arbetsskador och sjukfrånvaro upp på klusternivå månadsvis.
HANZAs uppförandekod, vilken bygger på UN Global Compacts tio principer, vägleder hur HANZA ska verka som en bra samarbetspartner, arbetsgivare och samhällsaktör. HANZA har besluta att ansluta till UN Global Compact vilket innebär att vi kommer att rapportera våra framsteg enligt Global Compacts krav.
Väsentliga insatser har gjorts de senaste åren för att utveckla och stärka arbetet inom kvalitet, informationssäkerhet, miljö och arbetsmiljö vid HANZAs 18 fabriker. Vid utgången av 2022 är samtliga fabriker kvalitetsledningscertifierade enligt ISO 9001, tolv fabriker är miljöledningscertifierade enligt ISO 14001 och elva är arbetsmiljöcertifierade enligt ISO 45001. Rörande säker informationshantering inleddes 2021 ett arbete med att till år 2025 certifiera hela HANZA enligt ISO 27001 och vid utgången av 2022 var hela den svenska verksamheten samt servicecenter i Estland certifierade.
De intressenter som påverkas mest av verksamheten identifieras utifrån HANZAs värdekedja, från insatsmaterial och leverantörer till vår egen tillverkning i klustren och slutleveranser till kunderna. Intressenternas synpunkter och förväntningar avseende miljö, sociala frågeställningar och affärsetik samt korruption med mera tillvaratas vid
de dialoger som HANZA för med intressenter exempelvis vid kundmöten, investerarmöten samt regelbundna kund- och medarbetarundersökningar. Dessa synpunkter ingår tillsammans med företagets egna branschkunskaper och kundkännedom i den analys som genomförs för att identifiera var vår väsentligaste hållbarhetspåverkan sker. HANZAs mest väsentliga hållbarhetsfrågor utgörs sålunda av den påverkan som vi bedömer bidrar till störst nytta respektive störst skada på miljö, människor inklusive mänskliga rättigheter och affärsetik samt korruption. För att tillvarata intressenternas behov och synpunkter genomförs en årlig översyn av dessa frågor.
För HANZAs mest väsentliga hållbarhetsfrågor, som grupperats i tre fokusområden kring miljö, människor och hållbara relationer, finns tydliga målsättningar. Detta ramverk för HANZAs hållbara företagande utgör på så sätt strategin för vårt hållbarhetsarbete. Uppföljningen av hållbarhetsarbetet, se kommande sidor, bland annat via nyckeltal, säkerställer att vi bidrar till att göra tillverkningsindustrin mer hållbar och attraktiv samtidigt som det skapar värde för intressenterna.
I början av 2023 antog HANZA en ny hållbarhetsstrategi med ett antal strategiska hållbarhetsmål, i syfte att stärka insatserna för en klimatneutral verksamhet, skapa en bättre vardag för våra medarbetare och i alla led säkerställa affärsetik och respekt för mänskliga rättigheter.
| Intressenter | Förväntningar, synpunkter | Dialogtillfällen |
|---|---|---|
| Kunder | Hög kvalitet och stabila leveranskedjor. Innovation, slutprodukter med låg miljöpåverkan, socialt ansvarstagande samt god affärsetik och datasäkerhet hos underleverantörer. Anslutning till system för systematiserad leverantörsutvärdering. |
Affärer, kundundersökningar. |
| Medarbetare | God och hälsosam arbetsmiljö, trygg arbetsmiljö, utveckling, socialt engagemang. |
Medarbetarundersökningar, medarbetarsamtal, löpande dialog. |
| Investerare och ägare |
Kundnöjdhet och konkurrenskraft, säkerställd miljömässig, social och affärsetisk verksamhet i hela värdekedjan, transparent kommunikation, regelefterlevnad. |
Årsstämma, investerarträffar, pressmeddelanden, finansiella rapporter. |
| Samhälle | Minimal miljöpåverkan via utsläpp, förbrukning och avfall, socialt ansvarstagande, god affärsetik, kommunikation. |
Myndighetsdialoger, möten med kommunledningar, media. |

Stora globala utmaningar såsom klimatkrisen, fattigdom, orättvisor, ojämlikhet samt korruption utgör långsiktiga hot mot global stabilitet och ekonomisk tillväxt. När FNs medlemsländer 2015 antog Agenda 2030 samt 17 globala utvecklingsmål för att hantera dessa utmaningar, åtog sig länderna, dess näringsliv och civilsamhällen att bidra till målen och förändra sitt agerande. Ett stort arbete återstår och det är därför väsentligt att alla parter i samhället bidrar. HANZA har valt ut ett antal utvecklingsmål, där verksamheten bidrar till flera undermål. I redovisningen för respektive fokusområde framgår vilka delmål som hållbarhetsarbetet i första hand bidrar till.
| Målsättning | Måluppfyllelse |
|---|---|
| Miljö och klimat | |
| Väsentligt minskade koldioxidutsläpp |
Årligen öka andelen energianvändning från fossilfria energislag i den egna verksamheten. Årligen minska utsläpp av CO2 från energianvändning i den egna verksamheten i förhållande till omsättningen. |
| Minska användning av naturresurser och energi |
Årligen minska energianvändning i den egna verksamheten i förhållande till omsättningen (MWh/MSEK). Årligen minska vattenförbrukningen i den egna verksamheten i förhållande till omsättningen (m3 /MSEK). |
| Minska övriga utsläpp | Årligen minska spill och farligt avfall i förhållande till omsättningen för elektronik respektive mekanik (ton spill/MSEK respektive ton farligt avfall/MSEK). |
| Säkerhet och etik | |
| Erbjuda datasäkerhet av internationell standard. |
Noll skador från dataintrång. |
| Upprätthålla en hög affärsetik bland medarbetare |
Noll incidenter av korruption. Samtliga medarbetare ska informeras om HANZAs uppförandekod för medarbetare. |
| Upprätthålla en hög affärsetik bland leverantörer |
Samtliga av HANZAs väsentliga leverantörer ska bekräfta HANZAs uppförandekod för leverantörer. |
| Årliga revisioner av väsentliga leverantörer i syfte att säkerställa att HANZAs uppförandekod för leverantörer efterlevs. |
|
| Medarbetare | |
| Erbjuda en säker arbetsplats, fri från arbetsskador, |
HANZAs långsiktiga mål är noll arbetsrelaterade skador. Årligen minska antal incidenter som resulterar i frånvaro från arbetet (LTIFR). |
| kränkande särbehandling och diskriminering |
Samtliga medarbetare ska informeras om HANZAs anonyma visselblåsarfunktion. |
| Noll fall av konstaterad diskriminering. | |
| Årlig medarbetarundersökning som resulterar i ett konkret aktivitetsprogram. | |
| Främja jämställdhet samt sträva efter mångfald |
Årligen öka andelen kvinnor med arbetsledande roll. |
| Samtliga anställda med arbetsledande roll ska utbildas i HANZAs mångfaldspolicy. |
För att minska sitt klimat- och miljöavtryck efterfrågar kunder samarbeten med leverantörer som har miljömässigt hållbara och kontrollerade produktionsmetoder samt en tillverkning i kundernas närhet.
Att möta våra kunders behov av miljövänliga processer är väsentligt för HANZAs vision om att skapa ett högre kundvärde än traditionell kontraktstillverkning.
Världens miljöutmaningar avseende utsläpp och resursanvändning riskerar att resultera i ökad global fattigdom, större konflikter och lägre tillväxt. För att minska klimatkrisens effekter och nå de globala klimatmålen krävs ett kollektivt ansvar för klimatomställningen och att kraftigt begränsa utsläppen. Hos våra kunder är miljöutsläppen oftast störst i leverantörsleden, dvs hos leverantörer som HANZA och de underleverantörer och insatsmaterial som används av HANZA i produktionsprocessen. Samtidigt ställer lagstiftning och kapitalmarknaden allt högre krav på kontrollerade miljöavtryck i industrin, och modernare industriprocesser efterfrågas som inte bidrar till klimatpåverkan i samma grad som tidigare.
För HANZA är miljöfrågan därför högt prioritad, och väl integrerad i vår affärsmodell. Våra tillverkningskluster med korta transporter erbjuder kunderna såväl miljövinster som spårbarhet i tillverkningsprocesserna vilket också stärker vår konkurrenskraft.
HANZAs påverkan: Klimatavtrycket i HANZAs värdekedja domineras av utsläpp från dels godstransporter, främst bestående av frakter av underleverantörers insatsvaror till
klustren samt slutleveranser till kunder, dels vid framställningen av insatsvarorna samt av den energianvändning som krävs för våra tillverkningsprocesser. Tjänsteresor utgör en mycket liten del av koncernens totala avtryck. Mål och insatser: En av HANZAs viktigaste insatser mot klimatförändringar och CO2-utsläpp är minimeringen av frakter. Vår affärsmodell bygger på att kompletta produkter tillverkas i fabriker som är geografiskt nära varandra i kluster, vilket ger kortare och färre transporter under tillverkningsprocessen jämfört med traditionell kontraktstillverkning. De totala transporterna till och från klustret minskas genom våra regelmässigt stora inköp från färre leverantörer, samt slutleveranser av färdiga produkter till kunder som ofta finns i klustrets geografiska närhet. I inköpsprocessen utvärderas och krav ställs på våra underleverantörer utifrån bland annat deras klimatpåverkan, se även Leverantörer sida 23-24.
HANZAs energiinköp ska långsiktigt endast utgöras av fossilfria energislag. En successiv övergång till användning av grön energi har inletts inom klustren, parallellt med energibesparande åtgärder. Fabriken i Heinävesi, Finland var den första inom koncernen att år 2020 helt övergå till grön energi, se även Minska användningen av naturresurser och energi nedan.
Av total energianvändning, vars utsläpp utgör scope 2 i vår koldioxidrapportering, utgjorde 27 procent gröna, det vill säga fossilfria, energislag under 2022.
| Utsläpp av växthusgaser enligt GHG- protokollet, ton | |||
|---|---|---|---|
| 2022 | 2021 | Kommentar | |
| Scope 1 | 193 | 122 | Beloppen som presenteras avser leasingbilar. HANZAs fabriker geografiskt nära varandra i kluster ger få transporter under tillverkningsprocessen. |
| Scope 2 | 15 1501 | 161391 | Avser köpt energi. Ökad andel egenproducerad energi samt energibesparande processer minskar användningen. |
| Scope 3 | Mäts från 2023 |
Mäts från 2023 |
Avser främst frakter och utsläpp från tillverkning av insatsvaror. Under 2023 ska HANZA fastställa relevanta reduktionsmål efter att ha kartlagt samtliga koldioxid utsläpp från HANZAs och leverantörers frakter. |
| Totalt | 15 343 | 16 361 |
1) Omfattar utsläpp från energianvändning i HANZAs samtliga fabriker. Jämförelseåret 2021 omfattar inte finska HLP som förvärvades under 2021 eller fabriken i Kunovice, Tjeckien. Siffrorna är baserade på nationella utsläppsestimat från European Environment Agency, dvs location-based method som inte tar hänsyn till egna val av energikällor.

Att möta kundens behov av miljövänliga processer är väsentligt för HANZAs vision att skapa ett högre kundvärde än traditionell kontraktstillverkning. I enlighet med miljöpolicyn eftersträvar HANZA användning av miljövänliga och resursbesparande tekniker och produktionsprocesser i såväl den egna verksamheten som hos leverantörer och vid tillverkning av insatsvaror, samt att alla lagar och regleringar på området efterlevs. Miljöpolicyn tydliggör även att en transparent redovisning ska göras av HANZAs utveckling på miljöområdet. I inköpspolicyn regleras leverantörsinköpen närmare, läs mer på sida 23-24.
Miljöledningssystemet certifierat utifrån ISO 14001:2015 utgör det koncernövergripande miljöledningssystem som har implementerats i merparten av HANZAs fabriker. Tolv av totalt arton fabriker är idag certifierade enligt systemet vilket omfattar mätningar och mål av koncernens energikonsumtion och avfallshantering. Vid varje enskild fabrik identifieras specifika miljöfrågor exempelvis tillståndspliktig verksamhet, giftiga utsläpp och miljörisker. Möjligheten att minska eller återvinna material samt ersätta miljöfarliga material med miljövänliga alternativ övervägs. För varje fabrik fastställs mål som årligen följs upp.
Kunderna ställer även egna utvärderingskrav på HANZA avseende hållbarhetsaspekter som också omfattar en systematisk inrapportering av den egna verksamhetens samt HANZAs leverantörers påverkan på miljö, arbetskraft och mänskliga rättigheter, affärsetik samt hållbara inköp.
HANZAs påverkan: Utsläpp i form av avfall avser dels restmaterial från produktionen, dels tungmetaller så kallade farliga utsläpp vilka påverkar den biologiska mångfalden. Mål och insatser: HANZA eftersträvar en minimal användning av material som ger upphov till farliga utsläpp. Kundernas efterfrågan på slutprodukter med lägre miljöpåverkan möts bland annat genom att de i produktutvecklingen ges möjlighet att ta del av HANZAs tidigare erfarenheter från produktionsprocesser med mer miljövänliga alternativ. Målet på koncernnivå för 2022 var att bibehålla eller minska kostnaden för avfallshantering i relation till omsättningen. Målet från och med 2023 är en årlig minskning av spill och farligt avfall i relation till omsättning för elektronik respektive mekanik. Under 2022 minskade mängden avfall i relation till omsättning, som följd av ett
| Mål | Nå en koldioxidneutral verksamhet |
Minska utsläpp | Minska användning av naturresurser och energi |
|---|---|---|---|
| Långsiktiga mål | Årligen öka andelen energian vändning från fossilfria energi slag i den egna verksamheten. Årligen minska utsläpp av CO2 från energianvändning i den egna verksamheten i förhållande till omsättning. |
Årligen minska spill och farligt avfall i förhållande till omsättning för elektronik respektive mekanik (ton spill/ MSEK respektive ton farligt avfall/MSEK). |
Årligen minska energianvänd ningen i den egna verksam heten i förhållande till omsätt ning (MWh/MSEK). Årligen minska vattenförbruk ningen i den egna verksam heten i förhållande till omsätt ningen (m3/MSEK). |
| Mål år 2022 Mål uppfyllt Mål delvis uppfyllt Mål ej uppfyllt |
Fler fabriker ska gå över till att enbart använda grön energi. |
Årlig minskad avfallshan tering, mätt som kostnad i relation till omsättning. |
Årlig minskad energianvänd ning, mätt som energianvänd ning i relation till omsättning. |
| Måluppfyllelse 3-årsöversikt |
Fossilfria energislag, andel av total energianvändning, % |
Avfallshantering Kostnad/omsättning,% |
Energianvändning/omsättning MWh/MSEK |
| 2022 27 2021 8 CO2-utsläpp från använd energi i egen produktion i förhål lande till omsättning, ton/MSEK 2022 4,28 2021 6,42 |
2022 0,12 2021 0,15 2020 0,11 Mekanik spill/omsättning, ton/MSEK 2022 0,50 2021 1,88 Mekanik farligt avfall/omsättning, ton/MSEK 2022 0,26 2021 0,30 Elektronik spill/omsättning, ton/MSEK 2022 0,18 2021 0,05 Elektronik farligt avfall/omsättning, ton/MSEK |
2022 12,4 2021 15,3 2020 13,6 Energi, användning, MWh Mekanik/elektronik 2022 81/19 2021 84/16 Metaller, förbrukning, ton 2022 28 822 2021 22 039 Vattenförbrukning/omsätt ning, m3 /MSEK 2022 13,0 2021 16,2 2020 18,1 |
|
| 2022 0,007 2021 0,009 |
All data kring miljö i tabell och text omfattar samtliga fabriker i HANZA. Jämförelseåret 2021 omfattar inte finska HLP som förvärvades under 2021 eller tjeckiska Kunovice. Jämförelsetalet för 2021 har uppdaterats justerats sedan årsredovisningen 2021 |
Resultatet av HANZAs arbete för att nå sina hållbarhetsmål bidrar till följande globala delmål för en hållbar utveckling


fortsatt arbete med att minimera spill. Också avfallshanteringskostnaderna i relation till omsättning minskade.
HANZAs påverkan, mål och insatser: Våra tillverkningsprocesser har en hög materialandel, för tillverkning av elektronik normalt 60–75 procent och mekanik normalt 40–50 procent. Löpande insatser såsom kvalitetskontroller och återvinningar sker vid samtliga fabriker för att minimera produktfel och minska materialspill. Metallförbrukningen ökade 31 procent under 2022 vilket kan jämföras med omsättningsökningen på drygt 40 procent. HANZAs produktionsprocesser inom mekanik och elektronik har generellt låga behov av vatten. Vid vattenanvändning i produktionsprocesser renas det i enlighet med regler och föreskrifter innan det släpps ut.
Energianvändningen domineras av uppvärmning av fabriker och kontor samt kraftförsörjning av maskiner i produktionen. Investeringar har under de senaste åren skett i mer energieffektiva maskiner vid flera fabriker och stora insatser görs för att minimera energianvändningen till uppvärmning. Drygt hälften av energianvändningen sker i HANZAs tre största anläggningar inom mekanik, dvs fabrikerna i estländska Tartu och Narva samt i svenska Töcksfors. Den under 2022 nyinvigda fabriken i Tartu som till cirka 25 procent försörjs av solceller på fabrikstaket ger en påtaglig energibesparing för HANZA. Fabrikens befintliga solceller med en toppeffekt på 200 kW samt den intilliggande tunnplåtsfabrik som HANZA under 2022 förvärvade utökas under 2023 med ytterligare solceller motsvarande 172 kW. Under 2023 planeras även installation av solceller vid en av de finska fabrikerna samt vid HANZAs produktionsanläggning i Polen vilken redan idag har en mindre solcellsanläggning. Högre energipriser på världsmarknaderna har även initierat andra energibesparingsåtgärder, exempelvis fabrikskontroller i syfte att motverka energiläckage från maskiner och öppna dörrar och fönster, samt byten till LED-belysning och underhåll av ventilation.
För år 2022 ska företag rapportera hur stor andel av de intäkter, kostnader och investeringar som omfattas av EUtaxonomins granskningskriterier som uppfyller EUs krav/ definition på gröna aktiviteter.
Omsättning: Bedömningen är att HANZA inte har någon omsättning som omfattas av taxonomins granskningskriterier. HANZA tillverkar inte sina insatsvaror utan köper in och förädlar dem, varför det varken går att betrakta koncernens verksamhet som ett väsentligt bidrag till begränsningar av och anpassningar till klimatpåverkan, eller att den omfattas av taxonomins granskningskriterier.
Kapitalutgifter: Bedömningen är att HANZA inte har några kapitalutgifter som omfattas av taxonomins granskningskriterier utöver vissa kapitalutgifter relaterade till byggnaders energieffektivisering och solpaneler.
Driftutgifter: Vår bedömning är att HANZA inte har några driftutgifter som omfattas av taxonomin.
För taxonomitabeller, se sida 95-97.
Pionjär inom utveckling och tillverkning av värmepumpar

Mer än en fjärdedel av Europas koldioxidutsläpp kommer från uppvärmning, belysning och drift av apparater i våra hem. 80 procent av dessa utsläpp är hänförliga till uppvärmning av lokaler och varmvatten. Värmepumpar skördar förnybar energi som är lagrad i marken, luften eller vattnet och omvandlar den till ett miljömässigt hållbart inomhusklimat för byggnaden. Eftersom inga fossila bränslen förbränns är värmepumpar miljövänliga och hjälper dig att uppnå dina utsläppsmål.
HANZA har en lång historia med Thermia AB, en global utvecklare och tillverkare av värmepumpar. Genom åren har HANZA bistått med expertis inom plåtbearbetning, processoptimering med hög automatiseringsgrad, och har även bjudits in att delta i flera utvecklingsprojekt. Vikten av att erbjuda hög flexibilitet, just in time, och effektiva logistiklösningar är avgörande för samarbetet.
"Thermia är en uppskattad kund som vi har haft förmånen att arbeta med i över två decennier. Våra företag delar liknande kulturer och värderingar, vilket bidrar till att upprätthålla och utveckla ett redan starkt partnerskap. Tack vare vårt geografiska läge passar vi också bra ihop när det kommer till miljöarbete. En unik del av HANZAs affärsmodell är att minska transporterna genom lokal tillverkning. Thermias och HANZAs produktionsanläggningar ligger mindre än en timme från varandra, vilket jag vågar påstå är så lokalt som man kan önska."
Veronica Svensson, försäljningschef Skandinavien
"Hela Thermias existens bygger på hållbarhet, ända sedan vår första produkt skapades för nästan 100 år sedan. Det står i centrum för allt vi gör, från de
produkter vi lanserar till hur vi hanterar vårt avfall i fabriken och hur vi noggrant väljer våra underleverantörer. Vi vill ha hållbara produkter som har utvecklats och tillverkats i en process och i ett företag som genomsyras av ett hållbarhetstänkande."
"På Thermia strävar vi ständigt efter förbättringar. En avgörande faktor här är att känna våra leverantörer väl, och efter många års samarbete är vi trygga med att HANZA uppfyller våra krav. Vetskapen om att HANZA hjälper oss att tillverka våra produkter så miljövänligt och kostnadseffektivt som möjligt innebär att vi kan fokusera på förbättringar och effektivitet. Att vara så nära en leverantör gör det också lättare att lösa eventuella problem om de skulle uppstå."
"Delvis tack vare att vi använder plåtchassin från HANZA kan produkterna, när de når slutet av sin livslängd, återvinnas till 92 procent." Magnus Glavmo, vd, Thermia AB
Thermia grundades 1923 av Per Anderson, en uppfinnare och pionjär inom energieffektiva lösningar. Företaget lever fortfarande efter sin grundares ursprungliga vision: "De fabrikat man släpper ut måste inte bara vara de bästa i sin tid, utan före sin tid, över sin tid." Huvudkontor: Arvika, Sverige Medarbetare: 300 Omsättning: 1 250 MSEK Sedan april 2018 ingår Thermia i den tyska Stiebel Eltron-koncernen.
HANZA arbetar med kunder som ställer höga krav på sina leverantörer. För att etablera långsiktiga relationer med såväl kunder som medarbetare och övriga samhället agerar vi med hög integritet avseende etik samt informationssäkerhet och säkerställer samma höga standard bland våra leverantörer.
HANZAs relationer med medarbetare, kunder och omvärlden bygger på hur vi agerar internt och gör affärer. Utöver produkt- och leveranskvalitet samt förmågan att bidra till mervärde är ett agerande som kännetecknas av hög integritet och affärsetik central för ett bibehållet förtroende hos kunder, men också hos medarbetare och i övriga samhället. Vårt agerande avser mer än att enbart följa regelverk och lagar, och bygger på ett proaktivt arbete inom tre områden: hög affärsetik inklusive antikorruption, säker informationshantering och krav på våra leverantörer.
HANZAs påverkan: Vår verksamhet genomsyras av ett orubbligt engagemang för att upprätthålla de högsta etiska normerna. Vi agerar och gör affärer utifrån tydliga etiska principer, där hög integritet, ärlighet och gott omdöme är några av utgångspunkterna, krav som även ställs på våra samarbetspartners.
Mål och insatser, styrning: Uppförandekoden, som klargör HANZAs ställningstaganden kring bland annat etik och antikorruption, kommuniceras tydligt i organisationen och ingår i introduktionsutbildningen för alla nya medarbetare. En insiderpolicy preciserar hanteringen av aktiekurspåverkande information.
HANZA har nolltolerans mot mutor och korruption. Som en del av vårt förebyggande arbete utvärderas ständigt risker för överträdelser och intressekonflikter. Risken för korruption bedöms vara störst vid enskilda medarbetares
leverantörskontakter, samt vid kontakten med kunder. I syfte att aldrig väcka misstankar om oegentligheter eller korruption i verksamheten finns i vår uppförandekod klargöranden om att ingen medarbetare ska ta emot eller lämna gåvor med avsikt att påverka beslutsfattaren. Alla gåvor registreras både lokalt och centralt inom HANZA. Via visselblåsarfunktionen HANZA-hotline kan medarbetare anonymt anmäla oro för avvikelser från policyer och regler samt andra oegentligheter inom bolaget.
Under 2022 har inga anmälningar om korruption eller andra regelöverträdelser inkommit via HANZA-hotline eller via linjeorganisationen. Till följd av globala logistikstörningar har arbetsbelastningen i organisationen varit mycket stor vilket föranlett att mycket internt förankringsarbete försenats, såsom den interna uppföljningen av uppförandekoden bland medarbetare.
HANZAs påverkan, mål och insatser: Av våra cirka 2 000 leverantörer utgörs huvuddelen av materialleverantörer för råvaror och komponenter till produktionsprocessen. HANZAs förmåga att möta kundernas krav på varors spårbarhet och garantera hållbara affärer hos leverantörerna förutsätter en gedigen utvärderingsprocess i koncernen, vilken under 2022 har förstärkts.
Samtliga leverantörer förväntas ha samma syn på hållbarhet som HANZA avseende miljö, arbetsrätt, mänskliga rättigheter, affärsetik samt korruption. Från 2023 är det obligatoriskt för väsentliga leverantörer att underteckna

| Mål | Upprätthålla en hög affärsetik bland medarbetare och leverantörer |
Erbjuda dataintegritet av internationell standard |
|---|---|---|
| Långsiktiga mål | Noll incidenter av korruption. Samtliga medarbetare ska informeras om HANZAs uppförandekod. Årliga fördjupade utvärderingar av väsentliga leverantörer avseende hållbarhet. Samtliga av HANZAs väsentliga leverantörer ska bekräfta HANZAs uppförandekod för leverantörer. |
Noll skador av dataintrång. |
| Mål år 2022 Mål uppfyllt Mål delvis uppfyllt Mål ej uppfyllt |
Noll incidenter av korruption. Samtliga medarbetare ska årligen bekräfta innehållet i HANZAs uppförandekod. |
Noll antal dataintrång. |
| Måluppfyllelse 3-årsöversikt |
Korruptionsfall, antal 2022 0 2021 0 2020 0 HANZA Hotline, antal anmälningar 2022 0 2021 0 2020 0 Andel medarbetare som bekräftat uppförandekoden Mäts från 2023 |
Dataintrång, antal 2022 0 2021 0 2020 0 |
Resultatet av HANZAs arbete för att nå sina hållbarhetsmål bidrar till följande globala delmål för en hållbar utveckling

leverantörsuppförandekoden. I tillägg till detta sker en mer omfattande och systematisk utvärdering av de största alternativt mest strategiska leverantörernas påverkan på miljö, arbetskraft och mänskliga rättigheter, affärsetik och hållbara inköp. Målet till 2025 är att samtliga väsentliga leverantörer årligen ska genomgå fördjupade utvärderingar. HANZA har implementerat ett antal olika systemstöd i sina utvärderingsprocesser för att förstärka kvaliteten i leverantörsutvärderingen.
Uppföljningsansvaret för leverantörerna ligger hos berörd inköpsorganisation inom HANZA som för mekanik utgörs av varje enskild fabrik och för elektronik utgörs av den globala inköpschefen för elektronik. Vid brott mot efterlevnad av koden sker i första hand en dialog med leverantören, och i det fall åtgärd uteblir avslutas samarbetet.
HANZAs påverkan: För en kontraktstillverkare är förmågan att skydda kunders data och informationssäkerhet avgörande för både förtroendet och konkurrenssituationen. Mot bakgrund av de kraftigt ökade försöken till dataintrång hos myndigheter och storföretag har frågans betydelse ökat också för oss som leverantör.
Mål och insatser, styrning: Grundläggande är att sekretess och integritet alltid upprätthålls vid hanteringen av kund- och personuppgifter. En korrekt, laglig och rättvis hantering garanteras, såsom efterlevnad av GDPR.
För att skydda de ritningar och annat underlag till produktion som delats med oss vidtar HANZA betydande åtgärder kring säker informationshantering. Målet är att erbjuda dataintegritet av hög internationell standard och efterleva den högsta nivån av internationella krav avseende informationssäkerhet och skydd av kunddata. Det certifierade system för utökad informationssäkerhet enligt ISO 27001 som implementerades i koncernen 2021 säkerställer att rutiner och policyer, såsom Informationssäkerhetspolicyn, följs och att medarbetare uppdateras löpande kring nya risker. Målsättningen är att hela HANZA har certifierats vid utgången av 2024. Under 2022 har inga skadliga incidenter från dataintrång inträffat.
Våra drygt 2 000 medarbetare bidrar i hög grad till HANZAs nytänkande och lönsamhet. Fortsatt kompetensförsörjning samt att medarbetare känner sig trygga på sin arbetsplats är vitalt för HANZAs fortsatta tillväxt.
Risker: Tillverkningsindustrin innebär risker kopplade till medarbetares hälsa och säkerhet samt upplevda arbetsmiljö. Ett förebyggande arbete är viktigt för att stärka motivationen, underlätta kompetensförsörjning samt bibehålla samhällets och kunders tilltro. Det är avgörande för omvärldens förtroende är att garantera skäliga arbetsförhållanden och villkor samt respekt för mänskliga rättigheter, se "Mänskliga rättigheter" nedan.
HANZAs påverkan: Som tillverkande industri i fabriksmiljö eftersträvar vi en koncernövergripande säker arbetsmiljö. Mål och insatser: Det centrala målet för arbetsmiljöarbetet är en nollvision för arbetsskador. Olycksfallsrisker och ohälsosam arbetsbörda minimeras med lokala insatser såsom brandskydd, uppmärkt utrymning, säkerhetsrutiner och säkerhetsvideos samt arbetsledarutbildningar och arbetsmiljörepresentanter vid varje arbetsställe. HANZAs arbetsmiljöledningssystem bidrar till att förebygga skador i arbetet och till att skapa en än mer hälsosam och säker arbetsmiljö. Den systematiska uppföljningen av incidenter som medför eller skulle kunna medföra arbetsplatsskador resulterar i färre och mildare skador och olycksrisk för medarbetarna, se även "Så styrs HANZAs arbetsmiljöarbete".
Bland övriga hälsoförbättrande åtgärder återfinns bättre och funktionsenliga lokaler såsom i den nya fabriken för montering i Tartu. Bland lokalt anpassade åtgärder kan nämnas friskvårdsbidrag i Sverige och Finland, privat
sjukvård i Polen, hälsokontroller i Kina och Sverige, årlig hälsovecka samt daglig gratis sopplunch i Estland.
2022 inträffade 31 arbetsplatsolyckor vilket var fler än de 26 olyckor som inträffade året innan men en minskning relativt det antal timmar som arbetades, 8,6 under 2022 jämfört med 10,6 2021. De flesta arbetsplatsolyckorna avser skärsår på fingrar och händer eller mindre klämskador, ofta orsakade av felhantering i produktionen. I de produktionsanläggningar som under 2021 förvärvades i Finland och Tyskland har implementeringen av vissa delar av HANZAs arbetsmiljösystem genomförts under 2022. Ambitionen är att samtliga fabriker ingående i koncernen på sikt ska arbetsmiljöledningscertifieras.
HANZAs påverkan, mål och risker: HANZA respekterar och verkar i enlighet med ett antal konventioner avseende mänskliga rättigheter vilket innebär att alla typer av barnarbete, obetald övertid, tvångsarbete samt andra kränkningar av människors frihet motarbetas, inom såväl HANZAs verksamhet som i resten av vår värdekedja. Störst risk att bidra till kränkta mänskliga rättigheter finns i framställningen av de insatsvaror som företaget använder i sin produktion, exempelvis arbetsförhållanden inom gruvdrift för att utvinna vissa metaller. Andra risker utgörs av följder av produktionens miljöpåverkan, eventuella bidrag till korruption samt i produktsäkerheten hos de slutvaror
I enlighet med koncernens arbetsmiljöpolicy ska HANZA erbjuda fysiskt och socialt trygga arbetsmiljöer som inte utsätter medarbetare för risker. I tillägg till att följa lokala lagar och regleringar åtar sig HANZA att arbeta för medarbetares välmående samt att ha en nollvision för arbetsplatsolyckor.
Arbetsmiljöledningssystemet certifierat enligt ISO 45001 har implementerats i elva av HANZAs arton fabriker. Inom ramen för systemet följs interna nyckeltal upp månadsvis. När nyckeltalen lokalt avviker från målen resulterar det i obligatoriska åtgärder vid den lokala fabriken. Varje fabrik mäter därför enskilt antal arbetsplatsolyckor, incidenter, frånvaro till följd av arbetsskada samt sjukfrånvaro. I tillägg till detta utvärderas hälso- och säkerhetsrisker löpande samt eventuella avvikelser från lokala föreskrifter och lagar. Fabriken utarbetar därefter anpassade handlingsprogram såsom obligatoriska utbildningsinsatser inom säkerhet och direktiv kopplat till säkerhetsrutiner och utrymning.
Vid företagsförvärv genomför HANZA en separat due dilligence avseende organisation och medarbetare då bland annat befintligt ledarskap och rekryteringsbehov utvärderas. Efter förvärvet implementeras HANZAs värderingar, policyer och processer successivt såsom arbetsmiljöledningssystem så att samtliga fabriker inom koncernen arbetar med samma utvärderings- och åtgärdssystem av arbetsmiljön.
| Mål | Erbjuda en trygg och säker arbetsplats, fri från arbetsskador, kränkande särbehandling och diskriminering |
Främja jämställdhet samt sträva efter mångfald |
|---|---|---|
| Långsiktiga mål | Årligen minska antal incidenter som resulterar i frånvaro från arbetet (LTIFR). Noll fall av konstaterad diskriminering. Samtliga medarbetare ska informeras om HANZAs anonyma visselblåsarfunktion. Årlig medarbetarundersökning som resulterar i konkret aktivitetsprogram. |
Öka andelen kvinnor med arbetsledande roll . Samtliga anställda med arbetsledande roll ska utbildas i HANZAs mångfaldspolicy. |
| Mål år 2022 Mål uppfyllt Mål delvis uppfyllt Mål ej uppfyllt |
Noll arbetsplatsolyckor | Ökad könsmässig jämställdhet |
| Måluppfyllelse 3-årsöversikt |
Arbetsplatsolyckor, antal 2022 31 2021 26 2020 32 Arbetsskador/miljoner arbetade timmar, (LTIFR) 2022 8,6 |
Könsfördelning 2022 styrelse Kvinnor, (40%) Män, (60%) Könsfördelning 2022 koncernledning |
| 2021 10,6 2020 12,5 Diskrimineringsfall, antal utredda fall 2022 0 2021 0 2020 2 |
Kvinnor, (0%) Män, (100%) |
|
| Könsfördelning 2022 koncern Kvinnor, (32%) Män, (68%) |
||
| Sjukfrånvaro % 2022 6,5 2021 4,9 2020 5,1 |
Könsfördelningen i styrelse och ledning är oförändrad jämfört med de senaste två åren. I koncernen var andelen kvinnor år 2021 39 procent och 2020 32 procent. |
Resultatet av HANZAs arbete för att nå sina hållbarhetsmål bidrar till följande globala delmål för en hållbar utveckling

där HANZAs komponenter ingår. Målet för HANZAs arbete är att säkerställa att mänskliga rättigheter inte kränks hos leverantörer eller i produktionen av de insatsmaterial som ingår i HANZA produktion, genom årliga fördjupade utvärderingar av väsentliga leverantörer.
Insatser, styrning: I enlighet med bland annat HANZAs uppförandekod är fri anslutningsrätt till fackföreningar en självklar rättighet och alla typer av barnarbete är förbjudet. Lönesättning, övertidsersättning och villkor utgår från kollektivavtal, lag eller branschstandard. Ansvarsfulla inköp av spårbara konfliktmineraler det vill säga guld, tantal, tenn och volfram garanterar att de inte finansierar konflikter i länder där de brutits. Leverantörskontakter utvärderas genom HANZAs leverantörsuppförandekod och en ny obligatorisk systematiska inrapportering för samtliga leverantörer.
HANZAs påverkan, möjligheter: Mångfald bland medarbetare samt en inkluderande affärskultur utgör en tillgång för HANZA och stärker vår förmåga att växa och prestera goda resultat. Olikheter i erfarenheter och bakgrund skapar innovation och kreativitet, samt ger oss kunskaper och perspektiv för att bättre förstå våra kunder. Mål och insatser, styrning: HANZA motarbetar all typ
Våra värderingar sammanfattar de förväntningar som medarbetare har på varandra för att HANZAkoncernen ska nå visionen att bli en unik och värdeskapande partner inom tillverkning. De årliga medarbetarsamtalen bygger på värderingarna, och de genomsyrar tydligt aktuella medarbetarpolicyer. Vid fabriksförvärv arrangeras värderingsworkshops med olika medarbetarteam som gemensamt får arbeta med innebörd och uppföljning av värderingarna.
– för att säkerställa att vi kan leverera vad vi lovat och fullföljer det vi påbörjat.
– grunden för att vi ska kunna implementera våra strategier och nå våra mål.
– vi arbetar alla mot samma mål.
– vi letar ständigt efter nya sätt att förbättra och förenkla det vi gör.
– genom att ta ansvar kan vi växa och utvecklas.

av diskriminering baserat på kön, ålder, etnicitet, politisk åskådning med mera vid rekryteringar, utbildningar samt befordran, vilket beskrivs i uppförandekoden. Målsättningen är att inga diskrimineringsincidenter ska ske inom HANZA. Upplevda missförhållanden kan rapporteras till HANZAs visselblåsarfunktion HANZA-hotline dit medarbetare anonymt kan anmäla oro för avvikelser från policyer och regler, kränkningar eller missbruk av förtroende ställning. Inga anmälningar har under 2022 skett till HANZA-hotline. Normalt anmäls upplevda missförhållanden till närmaste chef som vid behov hanterar situationen tillsammans med lokal HR-funktion. En årlig medarbetarundersökning mäter bland annat upplevd kränkande särbehandling. Sedan 2018 visar undersökningen på årliga tydliga förbättringar på området. Under 2022 har inga incidenter inträffat eller utretts avseende diskriminering. Könsbalansen på koncernnivå är relativt god i HANZA, 32 procent kvinnor och 68 procent män. Enskilda yrkeskategorier och kluster uppvisar dock sämre balans, en utmaning som HANZA delar med övrig global verkstadsindustri
där enklare mekaniska arbeten domineras av kvinnor och tyngre arbetsuppgifter domineras av män. För likvärdigt arbete eftersträvas lika anställningsvillkor. Ett mål är att öka andelen kvinnor med arbetsledande roll inom koncernen som under 2022 uppgick till 22 procent. HANZAs koncernledning bestående av tre personer utgörs av enbart män. HANZAs enda kvinnliga klusterchef lämnade sin position i slutet av året. Åtskilliga positioner inom så kallat middlemanagement innehas av kvinnor, såsom försäljning, redovisning och HR.
tillväxt har resulterat i ett behov av kompetenta och engagerade medarbetare. Fortsatt kompetensförsörjning och utveckling av medarbetare är därför av strategisk betydelse. HANZAs värderingar och ledarskapsprogram utgör grunden för att våra medarbetares prestationer tillvaratas och en global HANZA-kultur etableras.
Mål och insatser: Att tillvarata interna kompetenser och erbjuda medarbetare utvecklingsmöjligheter eftersträvas. Kartläggningen av medarbetares kompetens- och utvecklingsbehov sker i de årliga medarbetarsamtalen, varefter en matchning med kompetensbehov i andra delar av företaget kan göras. Kompetensväxling mellan fabriker samt interna karriärvägar bidrar vilka till att öka klustrens utbyten av produktionsmetoder och skapa ett mer gränsöverskridande HANZA. Härigenom ges medarbetarna även möjlighet till utveckling, bredvid de löpande aktiviteter som HANZA erbjuder kring employer branding samt utbildningar på lokala språk i exempelvis it-säkerhet.
En god introduktionsprocess är nyckel till kompetenta och engagerade medarbetare. Alla nyanställda tjänstemän har en individuell introduktionsplan och deltar i introduktionsutbildning via HANZA Academy. Nyanställda nyckelfunktioner ges en global introduktion till HANZA av vd, CFO och COO. Intranätet, där nya medarbetare, policyer samt nyheter gällande koncernen eller lokala fabriker presenteras, är den etablerade kanalen för internkommunikation. De årliga medarbetarundersökningarna har under flera år visat på stadiga förbättringar, trots den osäkerhet som kan födas ur expansion och förvärv. I synnerhet får engagemang och kundfokus högre resultat över tid. Under 2022

har globala logistiska utmaningar avseende komponenter och material tidvis resulterat i hög arbetsbelastning bland medarbetarna vilket till viss del påverkat arbetsklimatet. Det arbete med motivationshöjande insatser samt arbetsmiljöåtgärder som motarbetar exempelvis stress som inleddes under året fortsätter 2023. För att förbättra koncernens interna kommunikation fortsätter utvecklingen av intranätet under 2023. Vidare kommer HANZA Academy att uppdateras med nya och utbildningar.
Målsättningen är att respektive HANZA-kluster ska ha minst en ansvarig för rekrytering och personalrelaterade frågor som säkerställer att insatserna anpassas till klustrets behov. Deras arbete samordnas dessutom av en övergripande ansvarig med placering i Sverige. Under 2022 har en HR-funktion rekryterats till Kina, och i det svenska klustret har ytterligare en HR-tjänst tillsatts. Även Finland, Tyskland och Polen har egna HR-ansvariga. I det baltiska klustret, vilket är ett av HANZAs största, finns bland annat en renodlad rekryteringschef som arbetar med klustrets kompetensförsörjning. Samarbeten finns även med universitet och folkhögskolor inom flera kluster.
ett ömsesidigt förtroende mellan HANZA och lokalsamhället. Verksamhetsorterna utgörs ofta av mindre samhällen där vi är en väsentlig arbetsgivare och därmed en betydande aktör för invånares försörjning.
Mål och åtgärder: HANZA eftersträvar ett hållbart samhällsbyggande och för löpande dialoger med såväl finansiärer som kommunledningar i syfte att nå fungerande uppgörelser men också tydliggöra HANZAs långsiktiga åtagande på verksamhetsorten. I HANZAs olika kluster finns vissa fabriker som förvärvats vid en tidpunkt när fabrikerna tyngts av svag lönsamhet och likviditetsproblem med nedläggning som enda alternativ för dåvarande ägare. HANZAs fortsatta drift har bidragit till att sysselsättningen kvarstått på flera orter i glesbygd. Exempel på andra samhällsengagemang är våra samarbeten med kommuner och skolor på produktionsorterna i Estland och Finland för att etablera ett ömsesidigt förtroende och långsiktigt säkerställa HANZAs kapacitet för tillväxt. Under 2022 har tidigare hyrda lokaler i Estland kunnat förvärvas. I Kina har HANZA flyttat till nya och större lokaler som anpassats till verksamheten. I samtliga kluster har verksamheten på så sätt kunnat breddas.
HANZAs påverkan, möjligheter: Ett långsiktigt agerande på de orter där vi är en väsentlig arbetsgivare resulterar i


Rainer Olesk började arbeta på HANZA år 2010, som tekniker på kablagetillverkningen i Tartu, i Estland. Efter några år befordrades han till kundansvarig, och fick 2015 rollen som verksamhetschef. 2018 åkte han till Kina för första gången, där han var tillförordnad klusterchef i sex månader innan han återvände till Tartu. I slutet av sommaren 2022 flyttade Rainer med sin familj från Estland till Kina, där han nu verkar som klusterchef för HANZAs kinesiska tillverkningskluster.

Det har gått nästan åtta månader sedan jag och min familj kom till Kina och vårt nya hem i Suzhou. Vi bor i ett trivsamt område, och våra barn börjar gradvis känna sig hemma i skolan och vänja sig vid de nya språken – de lär sig både mandarin och engelska. Suzhou är en livlig, internationell stad med många lummiga parker, väldigt trevlig att bo i. Covidrestriktionerna har äntligen hävts vilket gör det möjligt att resa igen. Det är vi verkligen glada över, då vi planerar att besöka andra delar av Kina och grannländerna inom kort. Som väntat är maten i Suzhou väldigt god, och alla i familjen har hittat sin favorit. Vi ser fram emot våren, och att se vad kaninens år har att erbjuda.
Ny fabrik – i augusti 2022 flyttade vi vår fabrik till en ny anläggning inte långt från vår gamla adress. Vi är fortfarande belägna inne i Suzhou Industrial Park, nära våra medarbetare, leverantörer och kunder. Tack vare bra teamwork och goda insatser från alla inblandade, gick flytten smidigt och utan problem. Den nya produktionslokalen är mer än 1 000 kvm större än den tidigare, totalt nästan 4 000 kvm. Våra nya och moderna lokaler är inte bara funktionella, utan gör det också möjligt för oss att med stolthet ta emot affärsbesök och hålla möten.
Inköpssamarbete – i oktober 2022 inledde HANZA Group ett samarbete med en extern inköpspartner, ESIC, med kontor i Shenzhen, Hongkong och Suzhou. ESIC har ett skickligt team med lång erfarenhet inom elektronik och mekaniska komponenter. De stöttar HANZAs globala inköp och det kinesiska klustret i att utveckla en inköpsorganisation lokalt i Kina. De hjälper oss också att arbeta med de utmaningar som den globala komponentmarknaden fortfarande står inför.
Elektronik – efter en lång rad förseningar har vi nu byggt upp en produktionslina för PCBA och kan därmed erbjuda våra kunder elektroniktillverkning. 2023 når vi en ny milstolpe genom att ta in nya kompetenser till kluster Kina. Vi ser också fram emot att skapa synergier med HANZA Tech Solutions, vilket kommer att stärka vårt erbjudande till kunder både i och utanför Kina.
Bortagna restriktioner – efter tre år har Kina äntligen tagit bort alla karantänkrav för inresande. Det är nu möjligt att resa in och ut ur landet utan problem, och vi har redan planerat in flera besök från kollegor och partners som vi ser fram emot att träffa personligen igen.
Rainer Olesk, klusterchef
2022 var ett år då HANZA genom förbättrat resultat och en riktad emission markant stärkte sin finansiella ställning och breddade ägarbasen med internationella institutionella ägare. Med en hög organisk tillväxt, stigande lönsamhet och påbörjade investeringar för att öka kapacitet har grunden lagts för att uppnå de nya finansiella målen i "HANZA 2025".
Nettoomsättningen uppgick under 2022 till 3 549 MSEK, en miljard mer än 2021. Baserat på omsättningen vid årets slut är HANZA idag en koncern med en omsättning på fyra miljarder. Rörelseresultatet har fortsatt stärkts under 2022 och koncernen nådde 6 procent. Marginalen har påverkats negativt av vidarefakturering utan påslag för ökade kostnader för material och energi samt förvärvet i Tyskland av HANZA Beyers som genomfördes i slutet av 2021 och som under integrationsfasen haft en lägre marginal.
Grunden för lönsam tillväxt är att ha finansiell stabilitet. Kontraktstillverkning är en kapitalintensiv bransch med stort behov av rörelsekapital, särskilt när det är brist på komponenter och det krävs större säkerhetslager, vilket har varit fallet 2022. Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick trots det till 145 MSEK, en förbättring på 19 MSEK från 2021. Ökade lager får dock inte leda till ökad risk. HANZA köper material baserat på våra kunders ordrar och vår affärsmodell bygger på att kunderna ska ta ansvar för det material vi har på lager för deras räkning. Vi har under 2022 även erhållit en hel del förskott från kunder för att möjliggöra inköp av säkerhetslager.
För att klara tillväxten och möta den förväntade framtida expansionen krävs investeringar i produktionskapacitet i form av maskiner och utrymme. Dessa investeringar uppgick 2022 till 187 MSEK, varav 60 MSEK var investeringar i byggnader. Vi har även i slutet av 2022 fortsatta investeringar. Detta vågade vi göra då vi såg en stark efterfråga som till stor del kom från konjunkturokänsliga kunder. Dessutom hade vi, efter emissionen i slutet av året och stärkt lönsamhet 2022, en räntebärande nettoskuld i relation till justerad EBITDA på 1,9 ggr och en soliditet på 35 procent.
HANZA påverkades liksom flera andra tillverkare av pandemin med stora förändringar i efterfrågan från kunderna. Både ökade och minskade volymer men totalt sett, förstås en ordentlig nedgång i volymer. Materialbristen som vi levt med sedan ett par år har gett liknande volatilitet i faktureringen. HANZA hade under 2022 kunnat leverera högre volymer och redovisat ett högre resultat om det inte varit materialbrist. Den välbalanserade kundbasen där HANZA inte är beroende av ett fåtal kunder eller branscher samt att ett flertal kunder är förhållandevis konjunkturokänsliga har gjort att HANZA klarat sig bra genom dessa utmaningar. Dessutom har vi varit framgångsrika på nyförsäljning. En sådan stark organisk tillväxt

med förbättrad lönsamhet är ett resultat av en stark affärsmodell och ett strukturerat arbete.
2018 satte styrelsen finansiella mål för HANZA. De centrala målen var att bolaget skulle växa med 10 procent över en konjunkturcykel med en rörelsemarginal på 6 procent. Under hösten 2022 bedömde styrelsen att dessa mål var uppfyllda och satte nya. De nya målen är att HANZA ska ha nått 5 miljarder i omsättning med minst 8 procent EBITA vid utgången av 2025. Det är utmanande mål, men realistiska då tillväxten i snitt behöver vara 13 procent per år för att nå 5 miljarder. HANZA har sedan 2016 haft en genomsnittlig omsättningstillväxt på 18 procent, där de mest mogna delarna av koncernen överträffar redan EBITA-marginalmålet på 8 procent.
Under pandemin tog HANZA 2020 det långsiktiga beslutet att starta sitt då största expansionsprogram "Roadmap 2021" och som omfattade alla sex kluster. Det programmet slutfördes 2021 och den ökade kapaciteten är en viktig anledning till den starka tillväxten 2022. Investeringar gjordes även för ökad automatisering och robotisering, vilket lett till att HANZA
HANZAs tillväxt och förbättrade lönsamhet sker genom tre huvudsakliga områden:
Genom ett ökat kundvärde kan HANZA skapa högre marginaler än traditionella kontraktstillverkare. Produktion i kluster med färre tillverkare ger hållbara och mer stabila leverantörskedjor. Det innebär även att HANZA kan erbjuda konkurrensmässiga priser till sina kunder.
CORE, CLUSTER OPERATIONAL EXCELLENCE Grundläggande för kontraktstillverkare är hög kvalitet och leveranssäkerhet. Skapande av kluster och en stor bredd av teknologier har även gett en ökad leveranssäkerhet. Till det kommer interna program för lean-processer och stora investeringar i effektivisering och automatisering.
En del av HANZAs strategi är förvärv. Syftet är att skapa ett starkare erbjudande genom att expandera till nya geografiska områden eller tillföra nya teknologier. Vi har en väl definierad och inarbetad förvärvsprocess från att identifiera förvärvskandidater, genomföra förvärven och slutligen integrera dem. Under 2022 har vi följt vår strategiska plan och stärkt erbjudandet genom förvärvet av det tyska produktutvecklingsföretaget Budelmann. Förvärvet syftar även till att möta en ökad efterfrågan inom detta område.
lyckats växa med 1 miljard 2022 med endast en ökning av antal anställda med cirka 200 till 1 936 personer. Under 2022 har vi fortsatt vara långsiktiga och bland annat förvärvat en tidigare hyrd fabrik i Tartu, ökat produktionsytan i andra kluster och fortsatt investera i maskiner.
En annan viktig del i det långsiktiga arbetet är arbetet med hållbarhet. I början av 2023 beslutade HANZA att uppdatera


sina hållbarhetsmål med mer tydliga mätbara mål. Nu blickar vi framåt mot 2023, jag ser fram emot nyinvesteringar och färdigställandet av pågående investeringar, stärkt kunderbjudande och ytterligare tillväxt.
HANZAs aktie är sedan 25 mars 2019 noterad på Nasdaq Stockholm Small Cap. Dessförinnan var aktien sedan 2014 listad på Nasdaq First North Premier. Aktiekursen var vid årets slut 51,10 SEK (64,40).

Vid årets ingång uppgick antalet aktier till 35 779 928 stycken och aktiekapitalet till 3 577 993 SEK. Under året har antalet aktier ökat genom riktad emission i två steg om totalt 3 500 000 aktier. 40 60 80
20
Emissionerna registrerades hos Bolagsverket den 10 november respektive 22 december 2022 och medförde att bolagets aktiekapital ökade med totalt 350 000 SEK. 20 000 30 000 40 000
10 000
| År | Transaktion | Kvotvärde per aktie SEK |
Förändring av aktiekapital SEK |
Antal aktier | Totalt antal aktier |
|---|---|---|---|---|---|
| 2021 | Apportemission | 0,1 | 180 000 | 1 800 000 | 35 779 928 |
| 2022 | Nyemission | 0,1 | 325 000 | 5 3 250 000 |
39 029 928 |
| 2022 | Nyemission | 0,1 | 25 000 | 250 000 4 |
39 279 928 |
0 0
Vid årsstämman den 10 maj 2022 beslutades, i enlighet med styrelsens förslag, att bemyndiga styrelsen att, vid ett eller flera tillfällen under tiden fram till årsstämma 2023, fatta beslut om att öka bolagets aktiekapital med 350 000 SEK (motsvarande 3 500 000 aktier) genom emission av aktier, teckningsoptioner och/eller konvertibler. Styrelsen kan med bemyndigandet fatta besluta om emission av aktier, teckningsoptioner och/eller konvertibler. Detta sker däremot med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt och/eller med bestämmelse om apport, kvittning eller andra villkor i enlighet med aktiebolagslagen. Bemyndigandet motsvarade cirka 9,8 procent av aktiekapitalet vid utgivande och utnyttjades i sin helhet i samband med emissionerna. 0
1 2 3
Vid tidpunkten för avgivandet av denna årsredovisning finns inga lock-up avtal.
Antalet aktieägare vid årets utgång uppgick till 7 847 st (6 852). Största aktieägare framgår nedan.
| Ägarstruktur 2022-12-30 | Antal aktier1 | Kapital (%) | Röster % |
|---|---|---|---|
| Färna Invest AB2, 3 | 8 807 194 | 22,42 | 22,42 |
| Clearstream Bankings S.A4 | 3 671 859 | 9,35 | 9,35 |
| Francesco Franzé2,5 | 3 578 091 | 9,12 | 9,12 |
| Håkan Halén2 | 2 357 470 | 6,00 | 6,00 |
| SHB Luxembourg cl acct Sweden | 1 880 313 | 4,79 | 4,79 |
| Försäkringsbolaget, Avanza Pension | 1 751 654 | 4,46 | 4,46 |
| Eugen Steiner | 1 000 000 | 2,55 | 2,55 |
| Nordnet Pensionsförsäkring | 948 191 | 2,41 | 2,41 |
| Hamberg Förvaltning AB | 827 992 | 2,11 | 2,11 |
| Mikael Gunnarsson | 769 988 | 1,96 | 1,96 |
| 10 största ägare, totalt | 25 597 752 | 65,17 | 65,17 |
| Övriga styrelseledamöter | 56 000 | 0,14 | 0,14 |
| Ledande befattningshavare | 564 000 | 1,44 | 1,44 |
| Övriga aktieägare | 13 062 176 | 33,25 | 33,25 |
| Totalt antal aktier | 39 279 928 | 100,00 | 100,00 |
1) Avser eget samt närstående fysiska och juridiska personers innehav.
2) Styrelseledamöter i HANZA AB
3) Färna Invest AB är ett helägt bolag av styrelseledamot Gerald Engström.
4) Posten inkluderar RITTER Beteiligungs ägande om 3 000 000 aktier.
5) Francesco Franzés kontrollerade innehav av aktier i bolaget uppgår till
2 266 000. Utöver detta äger Francesco Franzé 1 277 936 aktier i bolaget via en kapitalförsäkring, samt 39 155 aktier via det helägda dotterbolaget Panarea AB. Sammanlagt uppgår Francesco Franzés innehav till 3 578 091 aktier.
Källa: Euroclear
Årsstämman i april 2020 beslutade om ett teckningsoptionsprogram varvid 850 000 optioner tecknades. De ger rätt att teckna en aktie för 20 SEK under perioden 1 juni till 30 september 2023.
Vinstmedel ska i första hand återinvesteras i rörelsen för att möjliggöra en fortsatt affärsutveckling av koncernen och därigenom skapa omsättnings- och resultattillväxt. Vid bedömning av utdelningens storlek ska därför hänsyn först
tas till att koncernens utveckling kan ske med finansiell styrka och god handlingsfrihet. Förutsatt att affärsutvecklingen så medger ska utdelningen motsvara cirka 30 procent av vinsten efter skatt.
Styrelsen har föreslagit årsstämman 2023 att en utdelning om 0,75 (0,50) SEK per aktie skall lämnas. Styrelsens förslag grundar sig på bolagets utdelningspolicy, finansiella ställning och likviditet.
| Formell årsredovisning | |
|---|---|
| Förvaltningsberättelse | 35 |
| Bolagsstyrningsrapport | 41 |
| Koncernens resultaträkning | 45 |
| Koncernens rapport över totalresultat | 45 |
| Koncernens balansräkning | 46 |
| Koncernens rapport över förändring i eget kapital | 48 |
| Koncernens rapport över kassaflöden | 49 |
| Moderbolagets resultaträkning | 50 |
| Moderbolagets rapport över totalresultat | 50 |
| Moderbolagets balansräkning | 51 |
| Moderbolagets rapport över förändring i eget kapital | 53 |
| Moderbolagets rapport över kassaflöden | 54 |
| Noter | 55 |
| Försäkran | 89 |
| Revisionsberättelse | 90 |
| EUs taxonomi för hållbara investeringar | 95 |
| Styrelse och ledning | |
| Styrelse | 98 |
| Ledande befattningshavare | 99 |
| Femårsöversikt | 100 |
| Definitioner | 101 |
| Adresser | 102 |
Styrelsen och verkställande direktören för HANZA AB, organisationsnummer 556748-8399, får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2022.
HANZA grundades 2008 och har vuxit till en koncern med en omsättning överstigande 3,5 miljarder kronor. HANZA-koncernen har i dagsläget verksamhet i Sverige, Finland, Estland, Polen, Tjeckien, Tyskland och Kina Där finns även helägda dotterbolag finns etablerade vilka tillsammans med moderbolaget HANZA AB utgör koncernen HANZA. För mer information, se not 35. Bland HANZAs uppdragsgivare finns ledande industribolag som 3M, ABB, Epiroc, GE, Getinge, John Deere, Mitsubishi Logisnext, Oerlikon, Perkin Elmer, SAAB, Sandvik, Siemens och Tomra.
HANZA delar in tillverkningsverksamheten i så kallade tillverkningskluster och tillämpar en finansiell segmentsindelning som baseras på primära kundmarknader. I samband med förvärvet av Budelmann i juli 2022 har definitionen av segmentet Affärsutveckling uppdaterats så att bolaget, tillsammans med övriga affärsutvecklingstjänster, redovisas inom segment Affärsutveckling och tjänster. För mer information se not 6 Segmentsinformation.
Verksamheten redovisas uppdelad på följande segment:
• Huvudmarknader – Tillverkningskluster som ligger inom eller i närheten av HANZAs primära geografiska kundmarknader, vilka i dag utgörs av Sverige, Finland, Norge och Tyskland. I dag omfattas därför segment Huvudmarknader av HANZAs tillverkningskluster i Sverige, Finland och Tyskland. HANZAs verksamhet inom dessa områden kännetecknas av närhet till kundernas egna fabriker och ett nära samarbete med kundernas utvecklingsavdelningar.
• Övriga marknader – Övriga tillverkningskluster utanför HANZAs primära geografiska kundmarknader. I dag omfattas segmentet Övriga marknader av HANZAs tillverkningskluster i Baltikum, Centraleuropa och Kina. Verksamheten kännetecknas av ett högt arbetsinnehåll, omfattande komplex montering, samt närhet till viktiga slutkundsområden.
• Affärsutveckling och tjänster – Intäkter och kostnader från tjänster som HANZA erbjuder inom rådgivnings- och utvecklingstjänster samt kostnader som inte fördelas till tillverkningsklustren, vilket huvudsakligen är koncerngemensamma funktioner inom moderbolaget, samt koncernövergripande justeringar som inte allokeras till de övriga två segmenten.
HANZAs vision är att vara en unik värdeskapande affärspartner inom tillverkning. Detta betyder att bolaget eftersträvar att skapa ett högre kundvärde än vad traditionella kontraktstillverkare kan erbjuda.
HANZAs affärsmodell är att utveckla och erbjuda tillverkningslösningar och rådgivande tjänster för att öka tillväxt och vinst för bolagets kunder. Konkret sker det dels genom att HANZA utvecklar fabriksparker och tillverkningskluster, där produkter kan tillverkas rationellt, till lägre kostnad och med en mindre miljöpåverkan, jämfört med traditionella kontraktstillverkare. Det sker även då HANZA utvecklar värdeskapande rådgivningstjänster kopplade till produkttillverkning.
Utveckling av koncernstrukturen
I mars invigde HANZA en nybyggd monteringshall i Tartu, Estland, om 12 000 kvm. Den nya fabriken är en investering om ca 80 MSEK och stärker HANZAs position som en stark leverantör av regional och komplett tillverkning, samt skapar ytterligare förutsättningar för framtida tillväxt.
I maj ändrades moderbolagets namn till HANZA AB (tidigare HANZA Holding AB). Bolagets aktie handlas på Nasdaq Stockholm med oförändrat kortnamn, HANZA.
I juli förvärvade HANZA produktutvecklingsföretaget Budelmann Elektronik GmbH ("Budelmann") i Münster, Tyskland, i syfte att möta en ökande efterfrågan inom detta område. Förvärvet är i princip skuldfritt och har en årlig omsättning om cirka 15 MSEK. Köpeskillingen uppgick till 9 MSEK, samt ytterligare 2 MSEK i bedömd tilläggsköpeskilling. Bolaget har döpts om till HANZA Tech Solutions och utgör en viktig satsning på tjänstesi-
dan. Se not 33 för ytterligare information. HANZA färdigställde under året nya fabrikslokaler i Polen, Tjeckien och Kina. Sammanlagt utökades HANZAs fabriksytor med drygt 6 000 kvm.
I oktober förvärvade HANZA en tidigare hyrd fastighet i Tartu, Estland, som inrymmer klustrets tunnplåtsmekanik. Förutom fastigheten om ca 6 300 kvm ingick mark om ca 11 000 kvm i förvärvet. Tunnplåtsfabriken ligger i direkt anslutning till HANZAs nya monteringsfabrik som invigdes i mars 2022 (se ovan). Köpeskillingen uppgick till 40 MSEK.
Under året hade HANZA flera försäljningsframgångar med nya tillverkningskontrakt, bland annat till logistikautomations-företaget Swisslog, gasdetektionsbolaget Samon, värmepumpsbolaget Thermia och en ledande utvecklare av digitala säkerhetslösningar.
I november genomfördes en ägarbreddning till några utvalda internationella och institutionella investerare, genom en riktad emission om 147 MSEK. Emissionen blev betydligt övertecknad. Även bolagets huvudägare Gerald Engström deltog i emissionen efter godkännande på en extra bolagsstämma i december.
HANZA uppfyllde redan under 2022 den operationella och finansiella 5-årsplanen som presenterades år 2018, varför styrelsen och ledningen utarbetat en strategi med inriktning och mål för de kommande åren kallad "HANZA 2025". I samband med den nya strategin beslutade styrelsen i november att utöka och höja koncernens finansiella mål. För ytterligare information se avsnitt Marknadsutveckling nedan.
HANZA kommer under 2023 påbörja arbetet med att expandera fabriken för tunnplåtsmekanik i Estland. Expansionen är i linje med strategi HANZA 2025 som bland annat innefattar att öka kapaciteten i befintliga kluster.
Under första kvartalet 2023 kommer arbetet med expansionen i Tjeckien och Polen att färdigställas. De nya lokalerna färdigställdes under fjärde kvartalet 2022 och nu pågår arbete med att slutföra arbetet.
| MSEK | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 3 549 | 2 515 | 2 155 | 2 068 | 1 811 |
| Rörelseresultat (EBITA) |
212 | 143 | 48 | 68 | 61 |
| Resultat efter skatt | 121 | 80 | -1 | 24 | 21 |
| Balansomslutning | 2 541 | 1 951 | 1 414 | 1 528 | 1 096 |
| Eget kapital | 898 | 586 | 475 | 498 | 411 |
| Soliditet, % | 35,3 | 30,0 | 33,6 | 32,6 | 37,5 |
HANZAs kundmarknader är huvudsakligen Norden och Tyskland men kunder finns även i övriga Europa, Asien och Nordamerika. Genom att HANZAs kunder har en bred branschspridning återspeglas normalt konjunkturen i HANZAs försäljning. HANZA har dock en speciell möjlighet att ta nya marknadsandelar under en lågkonjunktur, då produktbolag får nya behov av att effektivisera och regionaliserar sin leverantörskedja.
Efterfrågan på den nordiska marknaden har varit fortsatt stark under 2022. Även övriga Europa har visat på en ökad efterfrågan vilket är en positiv trend jämfört med tidigare års osäkerheter och nedstängningar, kopplat till pandemin. HANZA ser fortsatt möjligheter till att ta nya marknadsandelar trots utmaningar med materialbrister då pandemin förstärkt trenden mot regional, kundnära och komplett tillverkning. Det förstärker en trend som redan tidigare drivits av bland annat handelshinder, transportkostnader, leveranstider och miljöaspekter.
Under 2022 har ledningen i samarbete med styrelsen utvärderat HANZAs nuvarande position och utarbetat en strategi med inriktning och mål för de kommande åren kallad "HANZA 2025" samt uppdaterat koncernens hållbarhetsmål. Denna strategi grundar sig bland annat på att koncernens affärsmodell är beprövad och möjligheten att fortsätta öka den organiska tillväxten bedöms som god. Till det kommer en fortsatt positiv strukturell trend mot regional tillverkning närmare kunden. Kundvärdet ska ökas bland annat genom att HANZA vidareutvecklar koncernens produktutvecklings- och rådgivningstjänster.
På grund av det stora marknadsbehovet, samt de resultatfördelar som koncernens klusterkoncept ger vid storleksökning har styrelsen funnit det lämpligt att utöka och höja koncernens finansiella mål. Det betyder bland annat att koncernens omsättning ska uppgå till minst 5 miljarder SEK och rörelsemarginalen (EBITA) till minst 8 procent vid utgången av år 2025 samt att räntebärande nettoskuld/ justerad EBITDA ska uppgå till höst 2,5 ggr. Soliditeten ska uppgå till minst 30 procent.
Nettoomsättningen uppgick till 3 549 MSEK (2 515), en tillväxt på 41 procent. Omsättningen har ökat genom nyförsäljning, ökade volymer hos befintliga kunder, förvärv samt även ökade priser på energi och material. Den globala materialsituationen har medfört senarelagd produktion vilket därmed påverkat omsättningen negativt. Vidare har valutakursförändring påverkat koncernens omsättning positivt med 105 MSEK.
EBITDA uppgick till 315 MSEK (232), vilket motsvarar en EBITDA marginal om 9 procent (9). Koncernens rörelseresultat före avskrivningar av immateriella anläggningstillgångar (EBITA) uppgick till 212 MSEK (143), vilket motsvarar en rörelsemarginal på 6 procent (6). Marginalen påverkas positivt av ökad marginal främst inom segment Övriga marknader och negativt av att vidarefakturering utan påslag av ökade kostnader för material och energi. Förvärvet i Tyskland av HANZA Beyers, som genomfördes under kvartal 4, 2021 har påverkat marginalen negativt då enheten under samordningsperioden har legat på nollmarginal lönsamhetsmässigt. Detta har även påverkat bruttomarginalen negativt, vilken uppgick till 43 procent (46).
Integration av HANZA Beyers och samordning av produktion har medfört personalminskningar som belastat resultatet med engångsposter om sammanlagt 12 MSEK. Samtidigt har en uppdaterad bedömning av tilläggsköpeskilling för förvärvet av Beyers, inneburit en positiv upplösning av reserven avseende tilläggsköpeskillingen med 10 MSEK. De stärkta valutakurserna för EUR och USD gentemot SEK har påverkat finansnettot negativt med ca 5 MSEK i form av både realiserade och orealiserade kursförluster.
Resultatet före skatt uppgick till 143 MSEK (100). Resultatet efter skatt uppgick till 121 MSEK (80). Inkomstskatten motsvarar en skattesats om 15 procent (20). Den lägre skattesatsten beror på att en större andel av resultatet kommer från enheter i länder med lägre skattesatser. Resultat per aktie före utspädning uppgick till 3,35 (2,26) och efter utspädning till 3,30 SEK (2,25).
För ytterligare information uppdelad per segment, se not 6 Segmentsinformation.
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 145 MSEK (126). Förändring av rörelsekapitalet uppgick till -89 MSEK (-68) för helåret. Rörelsekapitalbehovet är drivet av den kraftiga tillväxten. Dessutom har brist på komponenter lett till ökande säkerhetslager och ökning av produkter i arbete samtidigt som ökade förskottsbetalningar från kunder har minskat rörelsekapitalbehovet under perioden.
Den kraftiga expansionen har även ökat behovet av investeringar. Totala investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 187 MSEK (155) och bestod främst av investeringar i byggnader och övriga anläggningstillgångar,
främst maskiner. Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till -184 MSEK (-186), varav rörelseförvärv har påverkat kassaflödet med -8 MSEK (-48). Se not 33 för ytterligare information. Skillnaden mot kassaflödet från investeringar beror på att vissa investeringar inte är kassaflödespåverkande då de görs via leasing eller är en leverantörsskuld vid periodens utgång.
Den organiska tillväxten och den utmanande materialsituationen med behov av ökade säkerhetslager har lett till en ökad balansomslutning. Nyemissionen under fjärde kvartalet förbättrade soliditeten och minskade nettoskulden.
Balansomslutningen uppgick vid årets slut till 2 541 MSEK (1 951) och det egna kapitalet uppgick till vid årets slut till 898 MSEK (586) vilket ger en soliditet på 35,3 procent (30,0).
Räntebärande nettoskuld uppgick vid årets slut till 556 MSEK (583). Nettoskuld i relation till justerad EBITDA har därmed minskat under 2022 och uppgick till 1,9 ggr (2,9).
Under året uppgick medelantalet anställda inom koncernen till 1 936 (1 741). Vid årets utgång uppgick antal anställda till 2 107, vid årets början var antalet 2 001. Av de anställda vid periodens utgång har tio tillkommit via förvärv.
bolaget, vilket negativt skulle kunna påverka bolagets finansiella ställning och resultat.
produktionsstörningar, uteblivna intäkter eller kompensationskrav från kunder och/eller minskad effektivitet inom administration och försäljning. Därutöver skulle en implementering av HANZAs it-system i nya produktionsanläggningar kunna medföra störningar i integrationsprocessen, samt risk för it-relaterade störningar i övrigt, vilket skulle kunna påverka bolagets verksamhet, finansiella ställningoch resultat negativt.
slag i nettoresultatet beror på olika krediters räntebindningstid. Förändringar i ränteläget skulle kunna påverka bolagets verksamhet, finansiella ställning- och resultat negativt.
HANZA ska enligt årsredovisningslagen lämna en hållbarhetsrapport vilken är integrerad i förvaltningsberättelsen med hänvisning till övriga delar av årsredovisningen där lagstadgad information finns. Denna finns till stor del i hållbarhetsavsnittet som beskriver hållbarhetsarbetet med analys av risker, hur dessa hanteras samt redovisning av vissa nyckeltal. Men även affärsmodellen är en väsentlig del av hållbarhetsrapporten. I bolagsstyrningsrapporten beskrivs hur koncernen arbetar med policyer och andra styrinstrument. Där finns också en beskrivning av hur styrelse och ledning övergripande arbetar med riskbedömning.
I följande tabell finns hänvisning till de olika delarna som ska anses ingå i hållbarhetsrapporten
| Innehåll | Sida | |
|---|---|---|
| Affärsmodell | 18 | |
| Styrning, policys och uppföljning | 19 | |
| Övergripande riskbedömning | 23-24 | |
| Hållbarhetsrisker | 15 | |
| Miljö | 18-21 | |
| Sociala förhållanden | 15-17 | |
| Medarbetare | 25-28 | |
| Mänskliga rättigheter | 23-24 | |
| Affärsetik och anti-korruption | 23-24 | |
Koncernen bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt 9 kap Miljöbalken i Sverige.
HANZAs aktie är sedan 25 mars 2019 noterad på NASDAQ Stockholms huvudlista. För mer information om aktien se separat avsnitt HANZA-aktien och ägarstruktur.
Antalet registrerade aktieägare 30 december 2022 uppgick till 7 847 st. Största aktieägare var Färna Invest AB (ägt av Gerald Engström) med 22,4 procent, Clearstream Bankings S.A äger 9,4 procent och Francesco Franzé äger 9,1 procent. För mer information om ägarförhållanden se separat avsnitt HANZA-aktien och ägarstruktur.
En bolagsstyrningsrapport följer direkt efter förvaltningsberättelsen.
Nedanstående riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare antogs av årsstämman den 10 maj 2022. Inga ändringar i dessa principer kommer föreslås till årsstämman 2023. Ersättningarna anses nödvändiga för att bolaget ska kunna rekrytera och behålla en ledning med god kompetens och kapacitet att nå uppställda mål. Dessa riktlinjer bidrar till bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet genom att ge bolaget möjlighet att erbjuda ledande befattningshavare en konkurrenskraftig ersättning.
Bolagets ersättningssystem ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig. Ersättning får utbetalas i fast kontantlön, rörlig ersättning, pension och andra sedvanliga förmåner. Fast lön ska vara individuell för varje enskild befattningshavare och baseras på befattningshavarens befattning, ansvar, kompetens, erfarenhet och prestation.
får uppgå till högst 30 procent av den ledande befattningshavarens årliga fasta lön. Övriga förmåner får innefatta bilförmån, företagshälsovård, liv- och sjukförsäkring samt andra liknande förmåner. Övriga förmåner ska utgöra en mindre andel av den totala ersättningen och får motsvara högst 8 procent av den ledande befattningshavarens årliga fasta lön. För anställningsförhållanden som omfattas av lagar och regler i ett annat land än Sverige får, såvitt avser pensionsförmåner och andra förmåner, rimliga anpassningar ske för att följa tvingande regler eller fast lokal praxis, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt som möjligt ska tillgodoses.
Kriterierna som ligger till grund för utbetalning av rörlig ersättning ska fastställas årligen av styrelsen i syfte att säkerställa att kriterierna ligger i linje med bolagets aktuella affärsstrategi och resultatmål. Kriterierna kan vara individuella eller gemensamma, finansiella eller icke-finansiella och ska vara utformade på ett sådant sätt att de främjar bolagets affärsstrategi, hållbarhetsstrategi och långsiktiga intressen, vilket innebär att kriterierna ska ha en tydlig koppling till bolagets affärsstrategi och målsättningar. De finansiella kriterierna som ligger till grund för eventuell rörlig ersättning ska baseras på relevanta nyckeltal såsom rörelseresultat (EBIT), omsättningsutveckling, kassaflöde, kapitalbindning etc., och dess sammansättning kan variera beroende på den fas som styrelsen bedömer att bolaget befinner sig i. De icke-finansiella kriterierna som ligger till grund för eventuell rörlig ersättning ska vara kopplade till tydliga och mätbara verksamhetsrelaterade mål, såsom ingåendet av väsentliga avtal för bolaget, genomförda aktiviteter enligt bolagets affärsplan, expansion/ etablering, samt uppnådda målsättningar inom ramen för bolagets hållbarhetsarbete. Perioden som ligger till grund för bedömningen om kriterierna har uppfyllts eller inte (mätperioden) ska uppgå till minst ett år. Bedömningen av i vilken utsträckning kriterierna har uppfyllts ska avgöras av ersättningsutskottet när mätperioden har avslutats. Bedömningen av om finansiella kriterier har uppfyllts ska baseras på bolagets senast offentliggjorda finansiella information. Beslut om utbetalning av rörlig ersättning fattas av styrelsen, efter beredning i ersättningsutskottet.
Avseende verkställande direktören ska en ömsesidig uppsägningstid om sex månader gälla. Vid uppsägning från bolagets sida utgår ett avgångsvederlag, vilket inte får överstiga ett belopp motsvarande den fasta kontantlönen för ett år.
Avseende andra ledande befattningshavare än den verkställande direktören ska den ömsesidiga uppsägningstiden vara sex månader. Eventuellt avgångsvederlag får inte överstiga ett belopp motsvarande den ledande befattningshavarens fasta lön under sex månader.
Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen och hållbarhet eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft. Särskilda skäl kan till exempel bestå i att en avvikelse bedöms vara nödvändig för att rekrytera eller behålla nyckelpersoner eller vid extraordinära omständigheter som att bolaget uppnår ett visst önskat resultat på kortare tid
än planerat, att bolaget lyckas ingå ett visst avtal inom kortare tid och på bättre villkor än vad som förutsetts eller att bolaget ökar i värde eller ökar sin omsättning eller vinst i större omfattning än väntat.
HANZA AB är moderbolag koncernens moderbolag och ansvarigt för koncernövergripande tjänster inom främst ledning, samordning och utveckling. Moderbolagets nettoomsättning består enbart av intäkter från koncernföretag, såsom försäljning av förvaltningstjänster, och uppgick till 24 MSEK (25). Resultatet före skatt uppgick till 50 MSEK (8).
Styrelsen har föreslagit årsstämman 8 maj 2023 att en utdelning om 0,75 SEK per aktie skall lämnas. Styrelsens förslag grundar sig på att bolaget och koncernen är finansiellt starka och att likviditeten medger en utdelning. Till grund för den föreslagna utdelningen har bland annat moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet, ekonomiska ställning samt förmåga att på kort eller lång sikt infria sina åtaganden beaktats.
Styrelsen föreslår en utdelning för 2022 på 75 öre per aktie (50) vilket motsvarar en total utdelning om 30 MSEK (18) baserat på antalet utestående aktier per 31 mars 2023. Föreslagen avstämningsdag beräknas bli den 10 maj 2023. Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel (SEK) i moderbolaget
| Summa | 432 570 918 |
|---|---|
| Årets resultat | 45 818 991 |
| Överkursfond | 386 751 927 |
Styrelsen föreslår att dessa disponeras så att det
| Summa | 432 570 918 |
|---|---|
| I ny räkning överförs | 403 110 972 |
| Till aktieägarna utdelas 0,75 SEK per aktie, totalt | 29 459 946 |
Styrelsens yttrande över den föreslagna utdelningen Till grund för sitt förslag till utdelning har styrelsen enligt 18 kap.4 § i aktiebolagslagen bedömt moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet, ekonomiska ställning i övrigt samt förmåga att på sikt infria sina åtaganden.
Den föreslagna utdelningen utgör 7 procent av bolagets vinstmedel på balansdagen.Styrelsen har också tagit hänsyn till moderbolagets resultat och finansiella ställning och koncernens ställning i övrigt.
Den föreslagna utdelningen begränsar inte bolagets investeringsförmåga eller likviditetsbehov och det är vår bedömning att den föreslagna utdelningen är väl avvägd med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och risker.
Bolagsstyrningen inom HANZA-koncernen utgår från aktiebolagslagen, Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter, Svensk kod för bolagsstyrning, god sed på aktiemarknaden, andra tillämpliga regler och rekommendationer för bolag vars aktier är upptagna till handel på reglerad marknad, bolagsordningen samt interna styrdokument. De interna styrdokumenten omfattar främst styrelsens arbetsordning, instruktion för verkställande direktören samt instruktion för ekonomisk rapportering. Vidare har HANZA antagit ett antal policydokument och manualer som innehåller regler och rekommendationer, vilka innehåller principer och ger vägledning i bolagets verksamhet samt för dess medarbetare. Bolag som är noterade på en reglerad marknad ska tillämpa Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") som tagits fram av Kollegiet för svensk bolagsstyrning. Mer information om Koden finns på hemsidan bolagsstyrning.se. Med undantag för den avvikelse som beskrivs nedan har inga avvikelser från Koden förekommit under 2022.
I Kodens regel 2.4, andra stycket, anges att om mer än en styrelseledamot ingår i valberedningen, får högst en av dem vara beroende i förhållande till bolagets större aktieägare. Styrelseledamöterna Francesco Franzé och Gerald Engström ingår i valberedningen och är båda att betrakta som beroende i förhållande till bolagets större ägare. Detta utgör således en avvikelse från nämnda regel i Koden.
Francesco Franzé ingår i valberedningen i egenskap av styrelseordförande enligt de principer för valberedningens sammansättning som beslutades vid årsstämman i maj 2022. Gerald Engström är, genom Färna Invest AB, bolagets största aktieägare, och har meddelat att han önskar representera sitt eget innehav i valberedningen.
Principerna för hur valberedningen ska utses beslutas av bolagsstämman och bolaget har ingen formell möjlighet att avgöra vilka representanter som utses av de största aktieägarna i enlighet med dessa principer. Valberedningens sammansättning har dock diskuterats med huvudägarna.
Gerald Engström är bolagets största aktieägare, har lång industriell erfarenhet och ingående kunskap om bolagets verksamhet. Valberedningens sammansättning bedöms inte påverka valberedningens förmåga att utföra de uppgifter som ankommer på valberedningen eller tillvarata samtliga aktieägares intressen. Mot bakgrund av ovan har det bedömts vara motiverat att på denna punkt avvika från Koden.
HANZA har inte varit föremål för beslut av Nasdaq Stockholms disciplinnämnd eller uttalande av Aktiemarknadsnämnden.
Aktieägarnas inflytande i bolaget utövas vid bolagsstämman, som är bolagets högsta beslutande organ. Enligt HANZAs bolagsordning ska aktieägare som vill delta i bolagsstämma, utöver de förutsättningar för deltagande som framgår av aktiebolagslagen, också göra anmälan till bolaget senast den dag som anges i kallelsen till stämman. Sistnämnda dag får inte vara söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton och inte infalla tidigare än femte vardagen före stämman. Inga begränsningar gäller för hur många röster varje aktieägare kan avge vid stämman.
Årsstämma hålls årligen inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Enligt Koden ska styrelseordföranden tillsammans med beslutsför styrelse samt den verkställande direktören närvara vid bolagsstämman. Stämmans ordförande ska nomineras av valberedningen och väljas av stämman. Till årsstämmans uppgifter hör att välja bolagets styrelse och revisorer, fastställa moderbolagets och koncernens balans- och resultaträkningar, besluta om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen samt att besluta om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktör. Stämman beslutar även om de arvoden som ska utgå till styrelseledamöterna och bolagets revisorer. Extra bolagsstämma kan sammankallas av styrelsen när styrelsen anser att det finns skäl att hålla en stämma före nästa årsstämma. Styrelsen ska också sammankalla extra bolagsstämma när en revisor eller aktieägare som innehar mer än 10 procent av aktierna i bolaget skriftligen begär att stämma ska hållas för att behandla ett specifikt ärende.
Kallelse till bolagsstämma ska ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats. Vid tidpunkten för kallelse ska information om att kallelse skett annonseras i Svenska Dagbladet. Kallelsen ska också offentliggöras genom pressmeddelande i enlighet med Nasdaqs regelverk. Kallelse till ordinarie bolagsstämma och extra bolagsstämma där ändring av bolagsordning ska behandlas ska utfärdas tidigast sex och senast fyra veckor före bolagsstämman. Kallelse till annan extra bolagsstämma ska utfärdas tidigast sex veckor före och senast tre veckor före bolagsstämman. Bolagsordningen innehåller inga bestämmelser om särskilda förutsättningar för ändring av bolagsordningen.
Bolaget kommer att offentliggöra beslut som fattats vid bolagsstämma i enlighet med Nasdaqs regelverk. Stämmoprotokollet ska finnas tillgängligt på bolagets webbplats senast två veckor efter stämman.
Årsstämma äger rum måndagen den 8 maj 2023.
Vid årsstämman den 10 maj 2022 beslutades, i enlighet med styrelsens förslag, att bemyndiga styrelsen att, vid ett eller flera tillfällen under tiden fram till årsstämman som hålls 2023, fatta beslut om att öka bolagets aktiekapital med högst 350 000 SEK (motsvarande 3 500 000 aktier) genom emission av aktier, teckningsoptioner och/ eller konvertibler. Styrelsen kan med bemyndigandet fatta besluta om emission av aktier, teckningsoptioner och/eller konvertibler med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt och/ eller med bestämmelse om apport, kvittning eller andra villkor i enlighet med aktiebolagslagen. Bemyndigandet motsvarade cirka 9,8 procent av aktiekapitalet vid tidpunkten för beslutet om bemyndigandet. Styrelsen har utnyttjat hela bemyndigandet i samband med nyemissionen som genomfördes under fjärde kvartalet 2022.
Enligt Koden ska noterade bolag ha en valberedning vars uppdrag ska omfatta beredning och upprättande av förslag till val av styrelseledamöter, styrelsens ordförande, ordförande vid stämma samt revisorer. Valberedningen ska också föreslå arvode till styrelseledamöter och revisorer.
Valberedningen ska bestå av minst fyra ledamöter. Valberedningen utses genom att styrelsens ordförande, på stämmans uppdrag, tar kontakt med de tre röstmässigt största aktieägarna enligt Euroclears utskrift av aktieboken per den sista bankdagen i augusti månad, och uppmanar dem att utse en representant vardera att jämte styrelseordföranden utgöra valberedning för tiden intill dess att ny valberedning utsetts enligt mandat från nästa årsstämma. För det fall någon av de tre största aktieägarna inte önskar utse en ledamot av valberedningen ska den fjärde största aktieägaren tillfrågas och så vidare intill dess att valberedningen består av fyra ledamöter (inklusive styrelseordföranden). Mandatperioden för den utsedda valberedningen ska löpa intill dess att ny valberedning utsetts. Om ledamot lämnar valberedningen innan dess arbete är slutfört och om valberedningen anser att det finns behov av att ersätta denna ledamot, ska valberedningen utse ny ledamot enligt principerna ovan, men med utgångspunkt i Euroclears utskrift av aktieboken snarast möjligt efter det att ledamoten lämnat valberedningen. Inget arvode ska utgå till ledamöterna för deras arbete i valberedningen.
Valberedningen har lagt fram förslag till beslut i följande frågor för årsstämman 2023:
HANZAs valberedning inför årsstämman 2023 har bestått av följande personer:
| Utsedd av | Oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning |
Oberoende i förhållande till bolagets röstmässigt största aktieägare |
|
|---|---|---|---|
| Per Holmberg | Ritter Beteiligungs GmbH |
Ja | Ja |
| Gerald Engström | Eget innehav |
Ja | Nej |
| Massimo Franzé | Håkan Halén |
Ja | Ja |
| Francesco Franzé, styrelsens ordförande |
– | Ja | Nej |
Styrelsen bär det yttersta ansvaret för HANZAs organisation och förvaltningen av bolagets verksamhet. Den verkställande direktören leder den dagliga verksamheten utifrån, av styrelsen, utformade riktlinjer och instruktioner. Den verkställande direktören informerar styrelsen regelbundet om händelser som är av betydelse för koncernen, vilket bland annat innefattar verksamhetens utveckling samt koncernens resultat, ekonomiska ställning och likviditet. Styrelsen har beslutat att inrätta ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott, se närmare beskrivning nedan.
Enligt HANZAs bolagsordning ska styrelsen bestå av lägst fyra och högst tio ledamöter utan suppleanter. Ledamöterna väljs normalt årligen på årsstämman för tiden intill slutet av nästa årsstämma, men ytterligare styrelseledamöter kan väljas under året vid en extra bolagsstämma. Bolagsordningen innehåller inga bestämmelser som rör tillsättande och entledigande av styrelseledamöter.
Vid årsstämman 2022 valdes Francesco Franzé, Gerald Engström, Håkan Halén, Helene Richmond och Sofia Axelsson till ordinarie styrelseledamöter i bolaget. Francesco Franzé valdes till styrelsens ordförande och Gerald Engström valdes till vice ordförande.
För en närmare presentation av styrelsen och den verkställande direktören, inklusive information om innehav av aktier och andra värdepapper i bolaget samt väsentliga uppdrag utanför bolaget, se sida 98-99.
Enligt Koden ska styrelsen ha en storlek och sammansättning som säkerställer dess förmåga att förvalta bolagets angelägenheter med integritet och effektivitet. En majoritet av styrelsens ledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Minst två av de ledamöter som är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen ska också vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Därutöver får högst en styrelseledamot arbeta i bolagets ledning eller i ledningen av bolagets dotterbolag. Bolaget bedömer att styrelsens sammansättning uppfyller Kodens krav. Nedan redogörs för bolagets bedömning av styrelseledamöternas oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen samt större aktieägare.
| Ledamot | Oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning |
Oberoende i förhål lande till bolagets röstmässigt största aktieägare |
|---|---|---|
| Francesco Franzé | Ja | Ja |
| Gerald Engström | Ja | Nej |
| Håkan Halén | Ja | Ja |
| Helene Richmond | Ja | Ja |
| Sofia Axelsson | Ja | Ja |
Valberedningen tillämpar regel 4.1 i Koden som mångfaldspolicy vid framtagande av förslag till styrelse. Valberedningen har tagit hänsyn till behovet av en väl fungerande styrelsesammansättning avseende mångfald och bredd, när det gäller bland annat kön, nationalitet, ålder och branscherfarenhet. Styrelsen består för närvarande av tre män och två kvinnor.
Styrelsen följer en skriftlig arbetsordning som ses över årligen och fastställs på det konstituerande styrelsemötet som hålls i anslutning till årsstämman. Enligt styrelsens arbetsordning ansvarar styrelsen för bolagets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter och ska fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation och löpande hålla sig informerad om resultatutveckling, större engagemang, finansieringsförhållanden, likviditet och särskilda risker i bolaget. Enligt arbetsordningen ansvarar styrelsen också för att fastställa och följa upp bolagets strategi samt kortsiktiga och långsiktiga verksamhetsmål.
Styrelsen ansvarar vidare för att bolagets finansiella rapportering och annan informationsgivning till aktiemarknaden präglas av öppenhet samt är korrekt, relevant och tillförlitlig. Styrelsen ansvarar också för att bolaget har formaliserade rutiner och processer som säkerställer god intern kontroll och regelefterlevnad. Styrelsen ska fullgöra sina uppgifter i enlighet med gällande lagstiftning och andra för bolaget tillämpliga regler.
Styrelsen ansvarar för att utse och vid behov entlediga verkställande direktören. Styrelsen ska bevaka att verkställande direktören fullgör sina uppgifter i enlighet med styrelsens instruktioner samt årligen utvärdera verkställande direktörens arbetsinsats utifrån de kortsiktiga och långsiktiga mål som fastställts av styrelsen.
Utöver det konstituerande sammanträdet ska styrelsen normalt sammanträda fyra till åtta gånger per år, vilka schemaläggs med utgångspunkt i årsplaneringen för styrelsens arbete. Till dessa sammanträden har under 2022 tillkommit sammanträden i samband med kvartalsbokslut, beslut om investeringar och beslut om nyemission. Styrelsen utvärderar, i enlighet med vad som fastställts i styrelsens arbetsordning, fortlöpande sitt arbete genom öppna diskussioner i styrelsen samt genom en årlig styrelseutvärdering. Resultatet av den årliga utvärderingen lämnas till valberedningen.
Styrelsen har inrättat ett revisionsutskott vars uppgift är att bereda och överväga frågor som avser finansiell rapportering, intern kontroll och riskhantering samt vid behov vara delaktiga i kontakterna med bolagets revisor i samband med revisionen av årsredovisning och revisorernas löpande granskning av bolaget under räkenskapsåret. Revisionsutskottet ska också biträda valberedningen i samband med revisorsval. Revisionsutskottet är ett beredande organ och har ingen självständig beslutanderätt, såvida inte styrelsen uttryckligen har bemyndigat revisionsutskottet att fatta beslut i en specifik fråga. Revisionsutskottet består av Håkan Halén (ordförande), Francesco Franzé och Sofia Axelsson (ledamöter). Revisionsutskottets huvudsakliga uppgifter är följande:
Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott vars uppgift är att bereda och överväga frågor som avser ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen, utvärdering av program för rörlig ersättning till bolagsledningen samt uppföljning och utvärdering av tillämpningen av de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som beslutas av årsstämman.
Ersättningsutskottet är ett beredande organ och har ingen självständig beslutanderätt, såvida inte styrelsen uttryckligen har bemyndigat ersättningsutskottet att fatta beslut i en specifik fråga. Ersättningsutskottet består av Francesco Franzé (ordförande), och Gerald Engström (ledamot). Ersättningsutskottets arbetsuppgifter ska främst vara att bereda och övervaka frågor om:
| Styrelsen | Revisions utskottet |
Ersättnings utskottet |
|---|---|---|
| 13/13 | 7/7 | 2/2 |
| 12/13 | – | 2/2 |
| 13/13 | 7/7 | – |
| 13/13 | – | – |
| 13/13 | 7/7 | – |
Totalt antal styrelsemöten 2022 var 13 stycken. Av dessa hölls 4 stycken per capsulam.
Följande aktieägare hade per den 31 december 2022, med fram till avgivandet av denna årsredovisning kända förändringar, direkt, eller indirekt, ett aktieinnehav i HANZA som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget:
| Aktieägare | Andel av rösterna i HANZA, % |
|---|---|
| Färna Invest AB | 22,4 |
För ytterligare information om HANZAs aktie och ägarstruktur, se avsnittet Aktien och ägarstruktur på sida 32-33 i årsredovisningen.
Revisorerna utses av årsstämman. Revisorerna granskar bolagets årsredovisning, koncernredovisning och räkenskaper samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Resultatet av granskningen rapporteras till aktieägarna genom revisionsberättelsen vilken framläggs på årsstämman. Vid årsstämman 2022 valdes Ernst & Young AB (EY) till bolagets revisor för tiden intill utgången av den årsstämma som hålls 2023. EY har utsett den auktoriserade revisorn Charlotte Holmstrand till huvudansvarig revisor. Den externa revisionen utförs enligt ISA (International Standards on Auditing).
Det övergripande syftet med den interna kontrollen är att i rimlig grad säkerställa att bolagets operativa strategier och mål följs upp och att ägarnas investering skyddas. Den interna kontrollen ska vidare säkerställa att den externa rapporteringen med rimlig säkerhet är tillförlitlig och upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed, att tillämpliga lagar och förordningar följs samt att de särskilda krav som gäller för noterade bolag efterlevs. Det är styrelsen som har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen. Aktiebolagslagen och årsredovisningslagen innehåller bestämmelser som innebär att information om de viktigaste inslagen i HANZAs system för intern kontroll och riskhantering ska framgå av HANZAs bolagsstyrningsrapport.
Styrelsens ansvar för den interna kontrollen regleras även i Koden. Styrelsen ska bland annat tillse att HANZA har god intern kontroll och formaliserade rutiner som säkerställer att fastlagda principer för finansiell rapportering och intern kontroll efterlevs samt att det finns ändamålsenliga system för uppföljning och kontroll av bolagets verksamhet och de risker som bolaget och dess verksamhet är förknippad med.
Styrelsen har, i syfte att upprätthålla en god intern kontroll, upprättat ett flertal styrdokument, såsom till exempel arbetsordning för styrelsen, vd-instruktion, instruktion för ekonomisk rapportering, finanspolicy och informationspolicy. Styrelsen har dessutom etablerat ett revisionsutskott vars huvuduppgifter bland annat är att övervaka och kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering, fortlöpande träffa bolagets externa revisor, övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll vad avser den finansiella rapporteringen samt granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet. Inom styrelsen har revisionsutskottet också huvudansvaret för att övervaka och hantera risker som kan påverka bolagets verksamhet negativt.
Den interna kontrollen och riskhanteringen kontrolleras och utvärderas löpande genom interna och externa kontroller och utvärderingar av bolagets styrdokument. Revisionsutskottet har i uppgift att övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll och riskhantering. Utvärdering av risker görs bland annat genom självutvärderingar av nyckelpersoner inom finansfunktionen. Identifierade risker och nyckelprocesser följs upp genom åtgärder och kontrollaktiviteter med utsedda ansvariga samt prövning om kontroller fungerar. I arbetet med intern kontroll använder sig bolaget av väletablerade kontrollprocesser som bland annat består av bedömningar av bolagets övergripande kontrollmiljö, självutvärderingar, fastställande av kontrollaktiviteter, utbildningar och information om intern kontroll samt utvärderingar av kontrollåtgärdernas effektivitet. Återkoppling sker löpande till koncernledning, revisionsutskott och styrelse.
Bolaget har inte inrättat någon särskild funktion för internrevision. Styrelsen utvärderar årligen behovet av en sådan funktion och har bedömt att det löpande interna arbetet med intern kontroll som företrädesvis utförs av företagsledningen under revisionsutskottets översyn, utgör en tillräcklig granskningsfunktion med hänsyn till bolagets verksamhet och storlek.
HANZA arbetar fortlöpande och aktivt med riskanalys, riskbedömning och riskhantering för att säkerställa att de risker som bolaget är utsatt för hanteras på ett ändamålsenligt sätt inom de ramar som fastställts. I riskbedömningen beaktas exempelvis kundberoende, produktion, avbrott och logistik, nyckelpersoner, konjunktur, material, reklamationsrisk, inkurans i lager, konkurrens, IT, ansvar, leverantörer, kreditexponering, finansiella riskfaktorer och skatterisker. Identifierade risker följs upp genom beslutade kontrollaktiviteter med utsedda ansvariga.
| Belopp i MSEK | Not | Jan–dec 2022 | Jan–dec 2021 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 5, 6 | 3 549 | 2 515 |
| Förändring av lagervaror under tillverkning, färdiga varor och pågående arbete för annans räkning |
152 | 165 | |
| Råvaror och förnödenheter | -2 170 | -1 531 | |
| Övriga externa kostnader | 7 | -453 | -297 |
| Personalkostnader | 8, 31 | -781 | -634 |
| Av- och nedskrivningar materiella anläggningstillgångar | 15, 30 | -103 | -89 |
| Övriga rörelseintäkter och kostnader | 9 | 18 | 14 |
| Rörelseresultat (EBITA) | 6, 10 | 212 | 143 |
| Av- och nedskrivningar immateriella anläggningstillgångar | 14 | -19 | -16 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 193 | 127 | |
| Resultat från finansiella poster | |||
| Finansiella intäkter och kostnader | 10, 11 | -50 | -27 |
| Finansiella poster – netto | -50 | -27 | |
| Resultat före skatt | 143 | 100 | |
| Inkomstskatt | 12 | -22 | -20 |
| Årets resultat | 121 | 80 | |
Årets resultat är i sin helhet hänförligt till moderföretagets aktieägare
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | 13 | 3,35 | 2,26 |
|---|---|---|---|
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 13 | 3,30 | 2,25 |
| Belopp i MSEK | Not | Jan–dec 2022 | Jan–dec 2021 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 121 | 80 | |
| ÖVRIGT TOTALRESULTAT | |||
| Poster som inte ska återföras i resultaträkningen | |||
| Omvärdering av ersättningar efter avslutad anställning | 31 | 20 | 2 |
| Skatt på poster som inte ska återföras i resultaträkningen | -6 | -1 | |
| Summa poster som inte ska återföras i resultaträkningen, netto efter skatt |
14 | 1 | |
| Poster som senare kan återföras i resultaträkningen | |||
| Valutakursdifferenser vid omräkning av utländska dotterbolag | 50 | 11 | |
| Valutakursdifferens på förvärvslån | -1 | 0 | |
| Skatt på poster som senare kan återföras i resultaträkningen | 3 | 0 | |
| Summa poster som senare kan återföras i resultaträkningen, netto efter skatt |
52 | 11 | |
| Övrigt totalresultat för året | 66 | 12 | |
| TOTALRESULTAT FÖR ÅRET | 187 | 92 |
Summa totalresultat är i sin helhet hänförligt till moderföretagets aktieägare.
| Belopp i MSEK | Not | 2022-12-31 | 2021-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Goodwill | 14 | 388 | 362 |
| Övriga immateriella tillgångar | 14 | 90 | 103 |
| Byggnader, mark och förbättringsutgifter | 15 | 245 | 165 |
| Maskiner och inventarier | 15 | 306 | 241 |
| Nyttjanderättstillgångar | 30 | 180 | 188 |
| Uppskjutna skattefordringar | 16 | 17 | 22 |
| Summa anläggningstillgångar | 1 226 | 1 081 | |
| Omsättningstillgångar Varulager |
18 | ||
| Råvaror och förnödenheter | 667 | 473 | |
| Varor under tillverkning | 193 | 128 | |
| Färdiga varor och handelsvaror | 66 | 58 | |
| Varor på väg | 11 | 4 | |
| Summa varulager | 937 | 663 | |
| Kundfordringar | 19 | 151 | 106 |
| Aktuella skattefordringar | 20 | 5 | |
| Övriga fordringar | 20 | 51 | 31 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 21 | 19 | 19 |
| Likvida medel | 22 | 137 | 46 |
| Summa omsättningstillgångar | 1 315 | 870 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 2 541 | 1 951 |
| Belopp i MSEK | Not | 2022-12-31 | 2021-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL | 23 | ||
| Eget kapital som kan hänföras till moderföretagets aktieägare | |||
| Aktiekapital | 4 | 4 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 610 | 467 | |
| Reserver | 80 | 28 | |
| Balanserat resultat inklusive årets resultat | 204 | 87 | |
| Summa eget kapital | 898 | 586 | |
| SKULDER | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Ersättningar till anställda efter avslutad anställning | 31 | 102 | 109 |
| Uppskjutna skatteskulder | 16 | 49 | 44 |
| Skulder till kreditinstitut | 24 | 223 | 245 |
| Leasingskulder | 24, 30 | 125 | 132 |
| Summa långfristiga skulder | 499 | 530 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Checkräkningskredit | 24 | 55 | 59 |
| Skulder till kreditinstitut | 24 | 177 | 107 |
| Leasingskulder | 24, 30 | 41 | 42 |
| Övriga räntebärande skulder | 24 | 75 | 63 |
| Leverantörsskulder | 25 | 487 | 373 |
| Aktuella skatteskulder | 24 | 17 | |
| Övriga skulder | 26 | 140 | 59 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 27 | 145 | 115 |
| Summa kortfristiga skulder | 1 144 | 835 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 2 541 | 1 951 |
| Belopp i MSEK | Not | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Reserver | Balanserat resultat inklusive årets resultat |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|
| INGÅENDE BALANS PER 1 JANUARI 2021 | 3 | 440 | 17 | 14 | 475 | |
| Årets resultat | – | – | – | 80 | 80 | |
| Övrigt totalresultat | ||||||
| Övrigt totalresultat före skatt | – | – | 11 | 2 | 13 | |
| Skatt på poster i övrigt totalresultat | – | – | – | -1 | -1 | |
| Summa totalresultat | – | – | 11 | 82 | 92 | |
| Transaktioner med ägare | ||||||
| Apportemission | 1 | 27 | – | – | 28 | |
| Utdelning | – | – | – | -9 | -9 | |
| Summa tillskott från och värdeöverföringar till aktieägare, redovisade direkt i eget kapital |
1 | 27 | – | -9 | 19 | |
| UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2021 | 4 | 467 | 28 | 87 | 586 | |
| INGÅENDE BALANS PER 1 JANUARI 2022 | 4 | 467 | 28 | 87 | 586 | |
| Årets resultat | – | – | – | 121 | 121 | |
| Övrigt totalresultat | ||||||
| Övrigt totalresultat före skatt | – | – | 49 | 20 | 69 | |
| Skatt på poster i övrigt totalresultat | – | – | 3 | -6 | -3 | |
| Summa totalresultat | – | – | 52 | 135 | 187 | |
| Transaktioner med ägare | ||||||
| Nyemission | – | 147 | – | – | 147 | |
| Emissionskostnader | – | -4 | – | – | -4 | |
| Utdelning | – | – | – | -18 | -18 | |
| Summa tillskott från och värdeöverföringar till aktieägare, redovisade direkt i eget kapital |
– | 143 | – | -18 | 125 | |
| UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2022 | 4 | 610 | 80 | 204 | 898 |
Aktiekapitalets utveckling samt lämnade utdelningar framgår av Not 23.
| Belopp i MSEK | Not | 2022 | 2021 |
|---|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | |||
| Resultat efter finansiella poster | 143 | 100 | |
| Av- och nedskrivningar | 6 | 122 | 105 |
| Övriga ej likviditetspåverkande poster | 32 | -9 | -2 |
| Betalda inkomstskatter | -22 | -9 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapitalet | 234 | 194 | |
| Kassaflöde från förändring av rörelsekapital | |||
| Förändring av varulager | -231 | -244 | |
| Förändring av kundfordringar | -37 | 3 | |
| Förändring av kortfristiga fordringar | -19 | -10 | |
| Förändring av leverantörsskulder | 96 | 140 | |
| Förändring av kortfristiga skulder | 102 | 43 | |
| Summa förändring av rörelsekapital | -89 | -68 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 145 | 126 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | |||
| Rörelseförvärv | 33 | -8 | -48 |
| Investeringar i immateriella anläggningstillgångar | 14 | -1 | -2 |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | 15 | -179 | -139 |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 4 | 4 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -184 | -185 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | |||
| Nyemission | 23 | 143 | – |
| Upptagna lån 24, 32 |
263 | 173 | |
| Amortering av lån 24, 32 |
-268 | -186 | |
| Utdelning | -18 | -9 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 120 | -22 | |
| Minskning/ökning av likvida medel | 81 | -81 | |
| Likvida medel vid årets början | 22 | 46 | 121 |
| Kursdifferenser i likvida medel | 10 | 6 | |
| Likvida medel vid årets slut | 22 | 137 | 46 |
| Belopp i MSEK | Not | 2022 | 2021 |
|---|---|---|---|
| Rörelsens intäkter | 34 | 24 | 26 |
| Övriga externa kostnader | 7, 34 | -13 | -14 |
| Personalkostnader | 8 | -11 | -11 |
| Summa rörelsens kostnader | -24 | -25 | |
| Rörelseresultat | – | 1 | |
| Resultat från finansiella poster | |||
| Resultat från andelar i koncernföretag | 11, 35 | 27 | 5 |
| Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter | 11 | 1 | 1 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 11 | -12 | -5 |
| Summa resultat från finansiella poster | 16 | 1 | |
| Resultat efter finansiella poster | 16 | 2 | |
| Bokslutsdispositioner | 36 | 34 | 6 |
| Resultat före skatt | 50 | 8 | |
| Skatt på årets resultat | 12 | -4 | -1 |
| Årets resultat | 46 | 7 |
| Belopp i MSEK | Not | 2022 | 2021 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 46 | 7 | |
| Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt | – | – | |
| Summa totalresultat för året | 46 | 7 |
| Belopp i MSEK | Not | 2022-12-31 | 2021-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 35 | 367 | 367 |
| Långfristiga fordringar hos koncernföretag | 34 | 137 | 23 |
| Uppskjutna skattefordringar | 16 | – | 2 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 504 | 392 | |
| Summa anläggningstillgångar | 504 | 392 | |
| Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar |
|||
| Fordringar hos koncernföretag | 34 | 1 | 12 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 21 | 1 | 1 |
| Summa kortfristiga fordringar | 2 | 13 | |
| Likvida medel | |||
| Kassa och bank | 22 | 30 | – |
| Summa likvida medel | 30 | – | |
| Summa omsättningstillgångar | 32 | 13 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 536 | 405 |
| Belopp i MSEK Not |
2022-12-31 | 2021-12-31 |
|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | ||
| Eget kapital 23 |
||
| Bundet eget kapital | ||
| Aktiekapital | 4 | 4 |
| Summa bundet eget kapital | 4 | 4 |
| Fritt eget kapital | ||
| Överkursfond | 387 | 342 |
| Balanserat resultat | – | -87 |
| Årets resultat | 46 | 7 |
| Summa fritt eget kapital | 433 | 262 |
| Summa eget kapital | 437 | 266 |
| Obeskattade reserver | ||
| Periodiseringsfonder 36 |
2 | 2 |
| Summa obeskattade reserver | 2 | 2 |
| Långfristiga skulder | ||
| Skulder till kreditinstitut 24 |
24 | 40 |
| Skulder till koncernföretag 24, 34 |
34 | 63 |
| Summa långfristiga skulder | 58 | 103 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Skulder till kreditinstitut 24 |
28 | 25 |
| Övriga låneskulder 24 |
1 | 2 |
| Leverantörsskulder | 1 | 1 |
| Aktuella skatteskulder | 3 | 1 |
| Övriga skulder 26 |
1 | 1 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 |
5 | 4 |
| Summa kortfristiga skulder | 39 | 34 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 536 | 405 |
| Bundet | Summa | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| eget kapital Fritt eget kapital |
eget kapital | ||||
| Balanserat | |||||
| Aktie– | resultat | ||||
| Belopp i MSEK | kapital | Överkurs– fond |
inklusive årets resultat |
||
| INGÅENDE BALANS PER 1 JANUARI 2021 | 3 | 315 | -78 | 240 | |
| Totalresultat | |||||
| Årets resultat | – | – | 7 | 7 | |
| Summa totalresultat | – | – | 7 | 7 | |
| Transaktioner med aktieägare | |||||
| Apportemission | 1 | 27 | – | 28 | |
| Utdelning | – | – | -9 | -9 | |
| UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2021 | 4 | 342 | -80 | 266 | |
| INGÅENDE BALANS PER 1 JANUARI 2022 | 4 | 342 | -80 | 266 | |
| Totalresultat | |||||
| Årets resultat | – | – | 46 | 46 | |
| Summa totalresultat | 4 | 342 | 46 | 46 | |
| Transaktioner med aktieägare | |||||
| Nyemission | – | 147 | – | 147 | |
| Emissionskostnader | – | -4 | – | -4 | |
| Ombokning av balanserat resultat | – | -80 | 80 | – | |
| Utdelning | – | -18 | – | -18 | |
| UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2022 | 4 | 387 | 46 | 437 |
Aktiekapitalets utveckling framgår av Not 23.
| Belopp i MSEK | Not | 2022 | 2021 |
|---|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | |||
| Resultat efter finansiella poster | 16 | 2 | |
| Nedskrivningar och resultatförda aktieägartillskott | 11 | – | 10 |
| Övriga ej likviditetspåverkande poster | 32 | 5 | 1 |
| Erhållna koncernbidrag | 34 | 5 | |
| Betalda skatt | -1 | – | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapitalet | 54 | 18 | |
| Kassaflöde från förändring av rörelsekapital | |||
| Förändring av kortfristiga fordringar | 10 | -1 | |
| Förändring av kortfristiga skulder | 2 | 2 | |
| Summa förändring av rörelsekapital | 12 | 1 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 66 | 19 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | |||
| Aktieägartillskott till dotterföretag | 35 | – | -29 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | – | -29 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | |||
| Nyemission | 23 | 143 | – |
| Upptagna lån | 24 | 29 | 20 |
| Amorteringar | 24 | -48 | -24 |
| Utdelning | -18 | -9 | |
| Förändring av långfristiga koncernfordringar | -114 | -4 | |
| Förändring av långfristiga koncernskulder | -28 | 26 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -36 | 9 | |
| Minskning/ökning av likvida medel | 22 | 30 | -1 |
| Likvida medel vid årets början | – | 1 | |
| Likvida medel vid årets slut | 22 | 30 | – |
Belopp i MSEK om inget annat anges.
HANZA AB (moderföretaget), org nr 556748-8399, är ett publikt aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige. Koncernen är en industriell aktör och affärspartner inom kontraktstillverkning som erbjuder sina kunder en kombination av rådgivning och skräddarsydda tillverkningslösningar inom mekanik och elektronik.
I maj 2022 ändrades moderbolagets namn till HANZA AB (tidigare HANZA Holding AB). Bolagets aktie handlas på Nasdaq Stockholm med oförändrat namn, HANZA.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpas när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Koncernredovisningen för HANZA AB-koncernen har upprättats i enlighet med IFRS (International Financial Reporting Standards) och IFRIC-tolkningar sådana de antagits av EU, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt Årsredovisningslagen.
Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
Moderbolagets redovisning är upprättad i enlighet med RFR 2 Redovisning för juridiska personer och Årsredovisningslagen. I de fall moderbolaget tillämpar andra redovisningsprinciper än koncernen anges detta separat i slutet av denna not.
Att upprätta finansiella rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper, se not 4.
I det bokslut som börjar den 1 januari 2022 tillämpas inga nya IFRS standarder eller IFRIC-tolkningar.
Definitionen av IAS 1 om väsentliga redovisningsprinciper har ändrats och kommer att träda i kraft från 1 januari 2023. Den nya definitionen syftar till att ytterligare klargöra vad som avses med väsentliga redovisningsprinciper. Då IAS redan tillämpas av HANZA sedan tidigare kommer även den nya definitionen att implementeras.
I övrigt finns det inga IFRS eller IFRIC-tolkningar som börjar gälla den 1 januari 2023 eller senare som väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen eller moderbolaget.
Dotterföretag är alla företag (inklusive strukturerade företag) över vilka koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. DotterDen 31 mars 2023 har denna koncernredovisning och årsredovisning godkänts av styrelsen för offentliggörande. Koncernens resultat- och balansräkning samt moderbolagets resultat- och balansräkning kommer läggas fram för godkännande på årsstämma den 8 maj 2023.
Samtliga belopp redovisas i miljontals kronor (MSEK) om inte annat anges. Uppgifterna inom parentes avser föregående år.
företag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterbolag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder som koncernen ådrar sig till tidigare ägare av det förvärvade bolaget och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje enskilt förvärv avgör koncernen om innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel i det redovisade värdet av det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar.
Förvärvsrelaterade utgifter kostnadsförs när de uppstår.
Varje villkorad köpeskilling som ska överföras av koncernen redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande ändringar av verkligt värde av en villkorad köpeskilling som klassificerats som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med IFRS 9 i resultaträkningen. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas i eget kapital.
Goodwill värderas initialt som det belopp varmed den totala köpeskillingen och eventuellt verkligt värde för innehav utan bestämmande inflytande överstiger verkligt värde på identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder. Om köpeskillingen är lägre än verkligt värde på det förvärvade bolagets nettotillgångar, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.
Koncerninterna transaktioner, balansposter, intäkter och kostnader på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Vinster och förluster som resulterar från koncerninterna transaktioner och som är redovisade i tillgångar elimineras också. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som inte leder till förlust av kontroll redovisas som eget kapitaltransaktioner - dvs som transaktioner med ägarna i deras roll som ägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan verkligt värde på erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterbolagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital.
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är koncernens rapportvaluta och moderbolagets funktionella valuta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen eller den dag då posterna omvärderas. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av nettoinvesteringar, då vinster/ förluster redovisas i övrigt totalresultat.
Valutakursvinster och -förluster som hänför sig till lån och likvida medel redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. Alla övriga valutakursvinster och -förluster redovisas i rörelseresultatet.
Resultat och finansiell ställning för alla koncernföretag (av vilka inget har en höginflationsvaluta som funktionell valuta) som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande:
Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs. Valutakursdifferenser redovisas i övrigt totalresultat.
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som företagets verkställande direktör.
HANZA tillämpar en klusterbaserad segmentsindelning som anses bäst spegla affärsmodellen, organisationen och det sätt på vilket styrelse och ledning följer upp och bedömer verksamheten. Se vidare not 6.
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader från balansdagen.
Goodwill uppstår vid förvärv av dotterbolag och avser det belopp varmed köpeskillingen överstiger HANZA's andel i det verkliga värdet av identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser i det förvärvade bolaget samt det verkliga värdet på innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade bolaget.
I syfte att testa nedskrivningsbehov, fördelas goodwill som förvärvats i ett rörelseförvärv till kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av synergier från förvärvet. Varje enhet eller grupp av enheter som goodwill har fördelats till motsvarar den lägsta nivå i koncernen på vilken goodwillen i fråga övervakas i den interna styrningen. Goodwill följs upp på rörelsesegmentnivå, se vidare not 14.
Goodwill nedskrivningstestas årligen eller oftare om händelser eller ändringar i förhållanden indikerar en möjlig värdeminskning. Det redovisade värdet av goodwill jämförs med återvinningsvärdet, vilket är det högsta av nyttjandevärdet och det verkliga värdet minus försäljningskostnader. Eventuell nedskrivning redovisas omedelbart som en kostnad och återförs inte.
Kundrelationer har identifierats vid förvärv. Dessa utgör en immateriell tillgång. Avskrivning sker linjärt över den förväntade nyttjandeperioden vilken har bedömts till 10 år. Kundrelationernas restvärden och nyttjandeperiod prövas vid varje rapportperiods slut och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.
Övriga immateriella tillgångar utgörs av programvarulicenser och balanserade kostnader för att implementera programvara. Avskrivning sker linjärt över den förväntade nyttjandeperioden med hänsyn till väsentliga restvärden. Avskrivningstiden för övriga immateriella tillgångar är 3 år.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången.
Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för en ersatt del tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.
Varje del av en materiell anläggningstillgång med ett anskaffningsvärde som är betydande i förhållande till tillgångens sammanlagda anskaffningsvärde skrivs av separat. Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på övriga tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknande restvärdet över den beräknande nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande:
| Byggnader | 25–40 år |
|---|---|
| Förbättringsutgifter på | Kontraktsperioden, |
| annans fastighet | dock högst 20 år |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar5–10 år | |
| Inventarier, verktyg och installationer . | 5–10 år |
Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas vid varje rapportperiods slut och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.
Vinster och förluster vid avyttring av en materiell anläggningstillgång fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.
Immateriella tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis goodwill, skrivs inte av utan prövas årligen avse-
ende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns i allt väsentligt oberoende kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar (andra än goodwill) som tidigare har skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras.
Finansiella instrument finns i många olika balansposter och finns beskrivna under 2.9-2.14.
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar och skulder i följande kategorier: finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, samt tillgångar respektive skulder redovisade till upplupet anskaffningsvärde. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången eller skulden förvärvades.
Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella instrument som innehas för handel. Derivatinstrument klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Koncernen klassificerar derivatinstrument i denna kategori. Koncernen hade inga väsentliga derivatinstrument per 2022-12-31 eller 2021-12-31. Koncernen klassificerar även andra långfristiga värdepappersinnehav i denna kategori. Andra långfristiga värdepappersinnehav ska redovisas till verkligt värde och ligger i nivå 3.
Tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens tillgångar i denna klass utgörs av kundfordringar och likvida medel (se not 2.11 och 2.12) samt de finansiella instrument som redovisas bland övriga fordringar.
Koncernens lång- och kortfristiga skulder till kreditinstitut, leasingskulder, övriga långfristiga skulder, checkräkningskredit, övriga räntebärande skulder, leverantörsskulder och den del av övriga kortfristiga skulder som avser finansiella instrument klassificeras som skulder redovisade till upplupet anskaffningsvärde.
Köp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet har fullgjorts eller på annat sätt utsläckts.
Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via
resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Tillgångar och skulder redovisade till upplupet anskaffningsvärde redovisas efter anskaffningstidpunkten till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde avseende kategorin finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, resultatredovisas i den period då de uppstår och ingår i finansnettot eftersom det härrör från finansieringsverksamheten.
Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen, endast när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Den legala rättigheten får inte vara beroende av framtida händelser och den måste vara rättsligt bindande för företaget och motparten både i den normala affärsverksamheten och i fall av betalningsinställelse, insolvens eller konkurs.
I boksluten 2022-12-31 och 2021-12-31 har inga kvittningsbara finansiella instrument identifierats.
Koncernen bedömer de framtida förväntade kreditförluster som är kopplade till tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde vid varje rapporteringstillfälle. Vid behov redovisar koncernen en kreditförlustreserv för förväntade kreditförluster. För kundfordringar tillämpar koncernen den förenklade ansatsen för kreditreservering, det vill säga, reserven motsvarar den förväntade förlusten över hela kundfordringens livslängd. För att mäta de förväntade kreditförlusterna har kundfordringarna grupperats baserat på fördelade kreditriskegenskaper och förfallna dagar. Koncernen använder sig utav framåtblickande variabler för förväntade kreditförluster. Förväntade kreditförluster redovisas i koncernens resultaträkning i posten Övriga externa kostnader.
Derivatinstrument är finansiella instrument som redovisas i balansräkningen på affärsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering redovisas i resultaträkningen i rörelseresultatet då kraven för säkringsredovisning inte uppfylls.
Det verkliga värdet på ett derivatinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader. För ytterligare information se not 2.9.1.
Kundfordringar är finansiella instrument som består av belopp som ska betalas av kunder för sålda varor och tjänster i den löpande verksamheten. Om betalning förväntas inom ett år, klassificeras de som omsättningstillgångar. Om inte, redovisas de som anläggningstillgångar.
Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde vilket innebär att hänsyn ska tas till förväntade kreditförluster baserat på historiska erfarenheter. Då HANZA's kreditförluster historiskt varit mycket låga bedöms nominellt värde spegla det verkliga värdet. Kundfordringar värderas därefter till belopp som väntas inflyta det vill säga minskat med eventuell reservering för värdeminskning. Vid bedömning av förväntade kreditförluster används framåtblickande faktorer avseende branschens och kundernas stabilitet.
Koncernens bolag har ingått avtal om avyttring och belåning av kundfakturor (factoring). Avyttrade kundfordringar tas bort från balansräkningen i de fall kontrollen övergår till köparen vid avyttring. För dessa redovisas de garantier som lämnas som en eventualförpliktelse. I de fall kontrollen kvarstår hos koncernen redovisas dessa kundfordringar som tillgångar och de upptagna krediterna som
kortfristiga skulder hos kreditinstitut. De belånade kundfordringarna redovisas då även under ställda säkerheter. Belånade kundfordringar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från kundfordran har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört kontrollen till köpare. Kostnader för factoring redovisas som en finansiell kostnad.
Likvida medel är finansiella instrument och innefattar, i såväl balansräkningen som i rapporten över kassaflöden, banktillgodohavanden.
Leverantörsskulder är finansiella instrument och avser förpliktelser att betala för varor och tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förfaller inom ett år. Om inte, redovisas de som långfristiga skulder.
Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde.
Skulder till kreditinstitut redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.
Konvertibla lån delas upp i en räntebärande skulddel som redovisas på motsvarande sätt som skulder till kreditinstitut och en eget kapitaldel.
Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter rapportperiodens slut.
Checkräkningskredit redovisas på egen rad bland kortfristiga skulder i balansräkningen.
Varulagret har värderats till det lägsta av dess anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Med nettoförsäljningsvärde avses varornas beräknade försäljningspris minskat med beräknade kostnader för färdigställande och försäljningskostnader.
För tillverkade varor och pågående arbete inkluderas direkta tillverkningskostnader samt en skälig andel av indirekta kostnader i anskaffningsvärdet. Anskaffningsvärdet för insatsvaror inkluderar utgifter som har uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna samt transport till deras nuvarande plats och skick. Tillämpning av metoden först in, först ut (FIFU) tillämpas.
Varulagret redovisas netto, efter avdrag för bedömd inkuransrisk.
Periodens skattekostnad omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moderbolaget och dess dotterbolag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter.
Uppskjuten skatt redovisas, enligt balansräkningsmetoden, på temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och deras redovisade värden i koncernredovisningen. I de fall bolaget kan styra tidpunkten för realisering av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att det kommer att ske inom överskådlig framtid redovisas ingen uppskjuten skatt. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.
Uppskjutna skattefordringar på underskottsavdrag redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka underskotten kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas när det finns
legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder, de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt och det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar.
En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av vad som kommer att krävas för att reglera den befintliga förpliktelsen. När reglering förväntas ske efter mer än 12 månader, beräknas avsättningen genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet.
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls.
Koncernföretagen har olika planer för ersättningar efter avslutad anställning, inklusive förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner.
En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd.
Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.
Efter förvärvet av Ritter Elektronik GmbH (HANZA GmbH) har koncernen en väsentlig förmånsbestämd pensionsplan i Tyskland vilken beskrivs i not 31. Därutöver har koncernen endast materiella förmånsbestämda pensionsåtaganden genom en försäkring i Alecta. Denna pensionsplan redovisas som en avgiftsbestämd pensionsplan, se not 31.
För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar ersättningar vid uppsägning vid den tidigaste av följande tidpunkter: (a) när koncernen inte längre har möjlighet att återkalla erbjudandet om ersättning; och (b) när företaget redovisar utgifter för en omstrukturering som är inom tillämpningsområdet för IAS 37 och som innebär utbetalning av avgångsvederlag. I det fall företaget har lämnat ett erbjudande för att uppmuntra till frivillig avgång, beräknas ersättningar vid uppsägning baserat på det antal anställda som beräknas acceptera erbjudandet. Förmåner som förfaller mer än 12 månader efter rapportperiodens slut diskonteras till nuvärde.
2.19 Aktierelaterade ersättningar och teckningsoptioner Koncernen har inte givit ut några övriga aktierelaterade ersättningar under 2022 eller 2021. Under andra kvartalet 2020 tecknades 850 000 teckningsoptioner av bolagets ledningsgrupp mot
marknadsmässigt vederlag. Varje option ger innehavaren rätt att teckna en aktie i bolaget till en teckningskurs på 20 SEK under perioden 1 juni till 30 september 2023.
När HANZA har ett bindande avtal med en kund identifieras prestationsåtagandena och transaktionspris enligt detta avtal. Transaktionspriset värderas till det verkliga värdet av vad som kommer att erhållas, och motsvarar de belopp som erhålls för sålda varor efter avdrag för rabatter, returer och mervärdesskatt. Koncernen redovisar en intäkt när prestationsåtagandet har uppfyllts.
Vid försäljning av varor, vilka utgörs av komponenter, undersystem och färdigt sammansatta produkter, anses prestationsåtagandet uppfyllt vid leverans av varor till kunden, i enlighet med leveransvillkoren. Undantag från detta är i de fall ett avtal finns med kunden om buffertlager av färdiga komponenter eller produkter. I dessa fall anses prestationsåtagandet uppfyllt redan då komponenten eller produkten placeras i buffertlagret och därmed är tillgänglig för kunden. För djupare information om bedömningar som påverkar intäkternas storlek och intäktstidpunkten, se not 5 Intäkter.
Vid försäljning av rådgivningstjänster redovisas intäkterna över tid förutsatt att HANZA har rätt till ersättning för utfört arbete även om ett projekt skulle avbrytas i förtid. Om sådan rätt inte finns redovisas intäkten när projektet har slutförts och rätten till ersättning har inträtt.
Ränteintäkter intäktsredovisas med tillämpning av effektivräntemetoden.
Leasade tillgångar redovisas, med några undantag, som nyttjanderättstillgångar och skulderna enligt dessa avtal som leasingskulder i balansräkningen. Undantagen är då värdet på den underliggande tillgången har ett lågt värde eller då leasingperioden understiger 1 år, då redovisas avtalet istället i resultaträkningen. Vid leasingperiodens början värderas nyttjanderättstillgången och leasingskulden till det diskonterade nuvärdet av framtida leasingavgifter. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader. Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastades med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Nyttjanderättstillgångar där äganderätten till det leasade objektet förväntas övergå till leasetagaren vid leaseperiodens slut, skrivs av enligt samma principer som andra materiella anläggningstillgångar, se not 2.7. Nyttjanderättstillgångar där äganderätten till det leasade objektet inte förväntas övergå, skrivs av över kontraktsperioden.
Bidrag från staten redovisas till verkligt värde då det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och företaget kommer uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag avsedda att täcka investeringar i materiella anläggningstillgångar eller immateriella tillgångar reducerar tillgångarnas anskaffningsvärden och därmed det avskrivningsbara beloppet.
I samband med covid-19-pandemin har HANZA kunnat utnyttja olika former av statligt stöd. De viktigaste är tillfälligt nedsatta sociala avgifter och uppskov med betalning av skatter och avgifter. I de fall avgifter varit nedsatta redovisas verkliga kostnader varvid det erhållna stödet blir en kostnadsreduktion. De uppskjutna betalningarna av skatter och avgifter är räntebärande och dessa redovisas därför som övriga räntebärande skulder. I de fall där utbetalning av stöd erhållits, redovisas dessa som övriga rörelseintäkter och särredovisas i not 9.
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Denna innebär att resultatet efter finansnetto justeras för transaktioner som inte medfört in eller utbetalningar under perioden samt för eventuella intäkter och kostnader som hänförs till investeringseller finansieringsverksamhetens kassaflöden.
Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya stamaktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Moderbolaget tillämpar Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer.
De viktigaste skillnaderna mellan redovisningsprinciperna för koncernen och moderbolaget framgår nedan.
I det bokslut som börjar den 1 januari 2022 tillämpas inga nya standarder eller redovisningsprinciper. Det finns inte heller några nya standarder som börjar gälla den 1 januari 2023 eller senare som väntas ha någon väsentlig inverkan på moderbolaget.
Resultat- och balansräkning följer årsredovisningslagens uppställningsform. Rapport över förändring av eget kapital följer också koncernens uppställningsform men ska innehålla de kolumner som anges i ÅRL. Vidare innebär det skillnad i benämningar, jämfört med koncernredovisningen, främst avseende finansiella intäkter och kostnader och eget kapital.
Andelar i dotterbolag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet inkluderas förvärvsrelaterade kostnader och eventuella tilläggsköpeskillingar.
När det finns en indikation på att andelar i dotterbolag minskat i värde görs en beräkning av återvinningsvärdet. Är detta lägre än det redovisade värdet görs en nedskrivning. Nedskrivningar redovisas i posten "Resultat från andelar i koncernföretag".
IFRS 9 tillämpas ej i moderbolaget och finansiella instrument värderas till anskaffningsvärde med tillämpning av lägsta värdets princip.
IFRS 16 Leasing tillämpas inte i moderbolaget. Balansräkningen påverkas inte av ingångna leasingavtal och leasingavgifter kostnadsförs löpande och linjärt över leasingperioden som övriga externa kostnader.
Moderbolaget har tecknat borgensförbindelser till förmån för dotterbolag. En sådan förpliktelse klassificeras enligt IFRS som ett finansiellt garantiavtal. För dessa avtal tillämpar moderbolaget lättnadsregeln i RFR 2 p2, och redovisar därmed borgensförbindelsen som en eventualförpliktelse. När företaget bedömer att det sannolikt kommer att krävas en betalning för att reglera ett åtagande, görs en avsättning.
Moderbolaget redovisar såväl erhållna som lämnade koncernbidrag som bokslutsdisposition.
Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk (valutarisk, ränterisk i verkligt värde och ränterisk i kassaflödet), kreditrisk och likviditetsrisk. Koncernens övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat. Koncernen använder derivatinstrument för att säkra viss riskexponering.
Riskhanteringen sköts av koncernledningen enligt policyer som fastställts av styrelsen. Koncernfinans identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter. Styrelsen upprättar skriftliga policyer såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifika områden, såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivatinstrument och finansiella instrument som inte är derivat samt placering av överlikviditet.
Koncernen tillämpar inte säkringsredovisning i de fall terminskontrakt används för att hantera finansiella risker.
Nedan beskrivs koncernen bedömda riskexponering med åtföljande riskhantering.
Koncernen verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar, framför allt avseende euro (EUR), tjeckisk krona (CZK) polska zloty (PLN), USA dollar (USD) och kinesiska yuan (CNY). Valutarisk uppstår genom framtida affärstransaktioner, redovisade tillgångar och skulder samt nettoinvesteringar i utlandsverksamheter. I koncernen finns exponering i den externa upplåningen då denna delvis sker i annan valuta än den funktionella valutan. Omräkningsexponering i övriga finansiella fordringar och skulder bedöms som liten då dessa poster i allt väsentligt är nominerade i de enskilda koncernbolagens funktionella valutor.
Styrelsen har infört en policy som kräver av koncernföretagen att dessa hanterar sin valutakursrisk mot sin funktionella valuta. Valutarisker uppstår när framtida affärstransaktioner eller redovisade tillgångar eller skulder uttrycks i en valuta som inte är enhetens funktionella valuta. Dessa valutarisker hanteras i första hand genom att samma valuta används för materialinköp som fakturering eller genom valutaklausuler mot kund eller materialleverantör. I de fall det finns en kvarvarande valutarisk som inte kan hanteras enligt ovan, använder koncernföretagen terminskontrakt då exponeringen är väsentlig. Koncernens riskhanteringspolicy är att, i de fall det är möjligt, säkra mellan 60–70 procent av förväntade kassaflöden i varje större valuta för de följande 12 månaderna. Per den 31 december 2022 och 2021 förelåg endast obetydliga valutasäkringsåtgärder.
Koncernen har ett antal innehav i utlandsverksamheter (EUR, CZK, PLN och CNY) vilkas nettotillgångar exponeras för valutarisker. Valutaexponering som uppstår från nettotillgångarna i koncernens utlandsverksamheter hanteras delvis genom utlåning till dotterbolagen. Utlåningen betraktas som en del av investeringen då reglering inte är planerad eller troligen inte kommer att ske inom överskådlig framtid och valutakursdifferenser redovisas i övrigt totalresultat. Vid förvärvet av Ritter har valutaexponeringen även hanterats genom att förvärvslån upptagit i förvärvsvalutan, EUR. Valutakursdifferenser på detta lån redovisas i övrigt totalresultat då det ses som en del av förvärvet. Någon säkring av nettotillgångar i dotterbolag utöver utlåning till dotterbolagen görs inte.
Om den svenska kronan hade försvagats med 5 procent i förhållande till EUR med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat per den 31 december 2022 ha påverkats med 3 MSEK (0). En förstärkning eller försvagning av den svenska kronan i förhållande till CNY och CZK skulle endast ha haft marginell effekt på årets resultat per den 31 december 2022 liksom tidigare år.
(ii) Ränterisk avseende kassaflöden och verkliga värden Då koncernen inte innehar några väsentliga räntebärande tillgångar är koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten i allt väsentligt oberoende av förändringar i marknadsräntor. Koncernens ränterisk uppstår genom långfristig upplåning. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende kassaflöde vilken delvis neutraliseras av kassamedel med rörlig ränta. Upplåning som görs med fast ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende verkligt värde.
Koncernen analyserar sin exponering för ränterisk dynamiskt. Olika scenarier simuleras, varvid refinansiering, omsättning av befintliga positioner, alternativ finansiering och säkring beaktas. Med dessa scenarier som utgångspunkt beräknar koncernen den inverkan på resultatet som en angiven ränteändring skulle ha. För varje simulering används samma ränteändring för alla valutor. Scenarierna simuleras bara för de skulder som utgör de största räntebärande positionerna.
Genomförda simuleringar utvisar att effekten på resultatet av en ändring av räntenivån med 1 procentenhet skulle vara en maximal ökning med 5 MSEK (3) respektive minskning med 5 MSEK (3).
Kreditrisk hanteras på koncernnivå, med undantag för kreditrisk avseende utestående kundfordringar. Varje koncernföretag ansvarar för att, med stöd av koncernens centrala finansfunktion, följa upp och analysera kreditrisken för varje ny kund innan standardvillkor för betalning och leverans erbjuds. Kreditrisk uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner. Endast banker och finansinstitut som av oberoende värderare fått lägst kreditrating "A" accepteras. Om kunders kreditvärdighet bedöms av oberoende värderare, används dessa bedömningar. I de fall då ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där dennes finansiella ställning beaktas, liksom tidigare erfarenheter och andra faktorer. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av styrelsen. Användningen av kreditgränser följs upp regelbundet. Vid låg kreditvärdighet kan förskott från kunden begäras. Se not 19 för ytterligare upplysningar om kundfordringar.
Kassaflödesprognoser upprättas av koncernens rörelsedrivande företag och aggregeras av Koncernfinans. Koncernfinans följer noga rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv för att säkerställa att koncernen har tillräckligt med kassamedel för att möta behovet i den löpande verksamheten samtidigt som koncernen bibehåller tillräckligt med utrymme på avtalade kreditfaciliteter som inte nyttjats (se not 24) så att koncernen inte bryter mot lånelimiter eller lånevillkor (där tillämpligt) på några av koncernens lånefaciliteter. Sådana prognoser beaktar koncernens planer för skuldsanering, uppfyllelse av lånevillkor, uppfyllelse av interna balansräkningsbaserade resultatmått och, om tillämpligt, externa tillsyns- eller legala krav – till exempel valutarestriktioner.
Verksamheten har ett positivt kassaflöde. Under året har genererat kassaflöde främst använts för investeringar i maskiner och förvärv av bolag samt amortering av lån.
Överskottslikviditet i koncernens rörelsedrivande företag, överstigande den del som krävs för att hantera rörelsekapitalbehov, överförs till Koncernfinans. Överskottslikviditet används i första hand för att minska checkräkningskrediter. I andra hand placerar koncernfinans överskottslikviditet på räntebärande avräkningskonton, tidsbunden inlåning, penningmarknadsinstrument och omsättningsbara värdepapper, beroende på vilket instrument som har lämplig löptid eller tillräcklig likviditet för att tillgodose utrymmet som bestäms av ovan nämnda prognoser. På balansdagen hade koncernen likvida medel på 137 MSEK (46) samt outnyttjade checkkrediter på 122 MSEK (96) för hantering av likviditetsrisken.
Nedanstående tabeller analyserar koncernen och moderbolagets icke derivata finansiella skulder uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.
| Koncernen 31 december 2022 |
Mindre än 6 månader |
Mellan 6 månader och 1 år |
Mellan 1 och 2 år |
Mellan 2 och 5 år |
Mer än 5 år |
|---|---|---|---|---|---|
| Skulder till | |||||
| kreditinstitut | 87 | 94 | 78 | 155 | 8 |
| Leasingskulder | 24 | 25 | 45 | 56 | 26 |
| Checkräk ningskredit |
– | 55 | – | – | – |
| Övriga ränte bärande skulder |
75 | – | – | – | – |
| Leverantörs skulder |
488 | – | – | – | – |
| Övriga kort fristiga skulder |
130 | – | – | – | – |
| Summa | 804 | 174 | 123 | 211 | 34 |
| Koncernen 31 december 2021 |
Mindre än 6 månader |
Mellan 6 månader och 1 år |
Mellan 1 och 2 år |
Mellan 2 och 5 år |
Mer än 5 år |
|---|---|---|---|---|---|
| Skulder till | |||||
| kreditinstitut | 53 | 55 | 139 | 119 | 2 |
| Leasingskulder | 23 | 20 | 41 | 72 | 29 |
| Checkräknings kredit |
– | 59 | – | – | – |
| Övriga ränte bärande skulder |
63 | – | – | – | – |
| Leverantörs skulder |
373 | – | – | – | – |
| Övriga kort fristiga skulder |
52 | – | – | – | – |
| Summa | 564 | 134 | 180 | 191 | 31 |
| Moderbolaget 31 december 2022 |
Mindre än 6 månader |
Mellan 6 månader och 1 år |
Mellan 1 och 2 år |
Mellan 2 och 5 år |
Mer än 5 år |
|---|---|---|---|---|---|
| Skulder till kreditinstitut |
14 | 14 | 17 | 8 | – |
| Övriga ränte bärande skulder |
1 | – | – | – | – |
| Leverantörs skulder |
1 | – | – | – | – |
| Övriga kort fristiga skulder |
– | – | – | – | – |
| Summa | 16 | 14 | 17 | 8 | – |
| Moderbolaget 31 december 2021 |
Mindre än 6 månader |
Mellan 6 månader och 1 år |
Mellan 1 och 2 år |
Mellan 2 och 5 år |
Mer än 5 år |
|---|---|---|---|---|---|
| Skulder till kreditinstitut |
13 | 13 | 23 | 19 | – |
| Övriga ränte bärande skulder |
2 | – | – | – | – |
| Leverantörs skulder |
1 | – | – | – | – |
| Övriga kort fristiga skulder |
– | – | – | – | – |
| Summa | 15 | 13 | 23 | 19 | – |
Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.
För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.
På samma sätt som andra företag i branschen bedömer koncernen kapitalet på basis av nettoskuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som nettoskuld dividerad med totalt eget kapital. Nettoskuld beräknas som total upplåning, leasingskuld samt avsättning för pensionsskulder med avdrag för likvida medel.
Nettoskuldsättningsgraden per 31 december var som följer:
| 2022 | 2021 | |
|---|---|---|
| Upplåning (Not 24) | 530 | 474 |
| Leasingskuld (Not 24) | 166 | 174 |
| Avsättning för pensionsskulder (Not 31) | 102 | 109 |
| Avgår: likvida medel (Not 22) | -137 | -46 |
| Nettoskuld | 658 | 712 |
| Totalt eget kapital | 898 | 586 |
| Nettoskuldsättningsgrad, % | 73 | 122 |
Förändringen under året förklaras minskad skuldsättning till följd av minskning av leasing och pensionsskulderna samt en ökning av såväl likvida medel som eget kapital, vilket främst beror ett förbättrat resultat jämfört med föregående år samt på nyemissionen som genomfördes under fjärde kvartalet.
Samtliga finansiella tillgångar redovisas i balansräkningen till upplupet anskaffningsvärde utom andra långfristiga värdepappersinnehav som ska redovisas till verkligt värde i nivå 3. Koncernen har per utgången av 2022 inga sådana tillgångar som ska redovisas i nivå 3.
Samtliga finansiella skulder redovisas i balansräkningen till upplupet anskaffningsvärde utom övriga räntebärande skulder på balansdagen vilken 2022 utgörs av reserver för tilläggsköpeskillingen för förvärvet av Beyers och för Budelmann. Detta ska redovisas till verkligt värde i nivå 3. Tilläggsköpeskillingen baseras på Beyers omsättning under 2022 och 2023, där uppskattning och beräkning baserat på framtida omsättningsutveckling gjordes under 2021 och en reserv avsattes med 21 MSEK, vilken redovisades i koncernens resultaträkning. Reserven har under 2022 lösts upp med 10 MSEK vilket redovisas som övriga rörelseintäkter. Förändringen av skulden framgår av not 24. Tilläggsköpeskillingen för Budelmann baseras på bolagets omsättning under 2022 och 2023, där uppskattning och beräkning gjordes under 2022 och en reserv har avsatts med 2 MSEK vilket redovisas i koncernens resultaträkning.
Koncernens upplåning består av ett större antal kontrakt upptagna vid olika tillfällen och med olika löptider. Lånen löper i all väsentlighet med rörlig ränta. Mot denna bakgrund kan redovisade värden anses ge en god approximation av verkliga värden. Det verkliga värdet på kortfristig upplåning motsvarar dess redovisade värde, eftersom diskonteringseffekten inte är väsentlig.
Kundfordringar, leverantörsskulder samt övriga kortfristiga fordringar och skulder har en kvarstående livslängd på mindre än ett år. Redovisat värde anses reflektera verkligt värde.
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår behandlas i huvuddrag nedan.
Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs i not 2.6. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras om bland annat framtida kassaflöden. Ytterligare information om uppskattningarna framgår av not 14. Koncernens goodwill uppgick vid årets slut till 388 MSEK (362).
I genomförda förvärv under de senaste åren har immateriella tillgångar i form av kundrelationer identifierats. Kundrelationernas planenliga avskrivningstid är 10 år. Till grund för den initiala värderingen av kundrelationerna ligger en nuvärdesberäkning av framtida resultatbidrag från det förvärvade bolagets kunder. För att göra nuvärdesberäkningen och för att fastställa avskrivningstiden måste vissa uppskattningar göras om bland annat kundernas långsiktiga inköpsnivåer från HANZA. På balansdagen uppgick det bokförda värdet på kundrelationerna till 85 MSEK (94).
Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för uppskjutna skattefordringar avseende skattemässiga underskottsavdrag. Dessutom undersöker koncernen ifall det är tillämpligt att aktivera nya uppskjutna skattefordringar avseende årets skattemässiga underskottsavdrag eller tidigare underskottsavdrag för vilka sannolikheten ökat att de ska kunna utnyttjas. Uppskjuten skattefordran redovisas endast för underskottsavdrag för vilka det är sannolikt att de kan nyttjas mot framtida skattepliktiga överskott och mot skattepliktiga temporära skillnader. HANZA har redovisat uppskjuten skattefordran för de underskottsavdrag som finns i Sverige, Tyskland och till vissa delar i Finland, Tjeckien och Kina då det bedöms sannolikt att dessa underskottsavdrag kan nyttjas mot framtida överskott. Se vidare not 16.
I Estland utgår ingen inkomstskatt på redovisat resultat. Skatt (för närvarande 20 procent) tas istället ut på bruttoutdelning när balanserade vinstmedel delas ut. HANZA kan styra tidpunkten för utdelning och bedömer att det inte är sannolikt att återföring kommer att ske inom överskådlig framtid varför ingen redovisning av uppskjuten skatteskuld görs. Denna bedömning omprövas årligen. På balansdagen uppgick utdelningsbara medel i de estniska bolagen till 173 MSEK (153).
Redovisning av skuld och kostnader för förmånsbestämda pensioner baseras på aktuariella beräkningar som utgår från betydelsefulla antaganden om bland annat diskonteringsränta, framtida löneökningar, personalomsättning samt återstående livslängd. Förändringar i dessa antaganden kan främst påverka den redovisade skulden som vid årsskiftet uppgick till 102 MSEK (109). Rörelseresultat och årets resultat påverkas i mindre grad av förändringar i antagandena då förändringar på grund av ändrade aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat. För känslighetsanalys avseende de aktuariella antagandena, se not 31.
En del av HANZAs finansiering är att kundfordringar avyttras till extern part. Då kontrollen i dessa fall övergått till den externa parten är dessa kundfordringar borttagna från balansräkningen. För mer information se not 19 Kundfordringar.
Ett avtal som är bindande för både HANZA och kunden vad gäller kvantitet och pris sluts normalt när kunden lagt en order som bekräftats av HANZA. En order grundar sig i sin tur på någon typ av ramavtal men dessa är inte bindande vad gäller kvantiteter.
HANZAs intäkter kommer främst från produktion av produkter som kan vara komponenter, undersystem eller färdigt sammansatta produkter. Produkterna tillverkas enligt kundernas specifikation men HANZA är delaktigt i att skräddarsy tillverkningsprocessen. HANZAs prestationsåtagande är att producera och leverera ett specificerat antal av en produkt och anses fullgjort då kontrollen över produkten har övergått till kunden vilket vanligtvis är vid leverans. En order kan omfatta en eller flera produkter och kan därmed innehålla en eller flera prestationsåtaganden. Ett prestationsåtagande fullgörs nästan alltid vid en enda tidpunkt.
Ett undantag från principen att prestationsåtagandet fullgörs vid leverans är vissa avtal där överenskommelse om buffertlager av en produkt finns med kunden. I dessa fall anses prestationsåtagandet uppfyllt redan då komponenten eller produkten placeras i buffertlagret och därmed är tillgänglig för kunden. På balansdagen uppgick försäljningsvärdet på buffertlager där prestationsåtagandet redan ansågs uppfyllt till 38 MSEK (23).
Transaktionspriset värderas till det verkliga värdet av vad som kommer att erhållas, och motsvarar de belopp som erhålls för sålda varor efter avdrag för rabatter, returer och mervärdesskatt. Priserna är på varje order specificerade per produkt vilket utgör underlag för allokering av transaktionspriset till prestationsåtaganden. Koncernen grundar sina bedömningar av returer på historiska utfall och beaktar då typ av kund, typ av transaktion och speciella omständigheter i varje enskilt fall. Kunderna har endast rätt att returnera produkter som inte uppfyller i förväg specificerade krav. Någon returrätt på grund av att kunden inte längre har bruk för produkten förekommer inte. Bedömningar av framtida rabatter görs individuellt grundat på avtal med respektive kund.
HANZA har inga garantiåtaganden för sina produkter då dessa är tillverkade enligt kundens detaljerade specifikationer. Reklamationskrav kan dock uppstå vid brister i tillverkningsprocessen som ett led i olika garantiåtaganden. Orsaker kan vara till exempel maskinfel, operatörsmisstag eller komponentfel. Anspråk på
ekonomisk kompensation följer normalt etablerad branschstandard. Därtill kan kunden vara berättigad till skadestånd. Det kan innebära betydande merkostnader för HANZA vilket kan påverka bolagets finansiella ställning och resultat negativt.
På balansdagen fanns inga prestationsåtaganden som sträcker sig mer än ett år framåt i tiden.
Ett avtal om tjänster inom produktutveckling och rådgivning utgör vanligtvis ett enda prestationsåtagande och transaktionspriset kan identifieras utifrån avtalet. Vanligtvis har HANZA rätt till ersättning för utfört arbete även om ett projekt skulle avbrytas i förtid. I dessa fall redovisas intäkterna över tid. I övriga fall redovisas intäkterna då tjänsterna är levererade enligt avtalet och prestationsåtagandet därmed är uppfyllt.
HANZA's tjänsteutbud är en viktig del i HANZA's totalerbjudande men intäkterna från dessa tjänster har endast utgjort en mindre del av koncernens försäljning. HANZA har därför valt att inte redovisa dessa separat.
Avtalstillgångarna uppgick på balansdagen till 38 MSEK (23). Koncernen har inga avtalsskulder.
Koncernens intäkter avser i allt väsentligt försäljning av varor. Ingen enskild kund svarar för 10 procent eller mer av koncernens intäkter.
Betalningstiden i HANZA's avtal med kunder varierar från 30 till 120 dagar. Kundfordringarna säljs dock till stor del till extern part vilket gör att kredittiderna enligt kontrakten har liten påverkan på koncernens balansräkning. Inga finansieringsavtal finns där kunden har rätt att skjuta upp betalningen mot erläggande av ränta.
Koncernen har inga bindande avtal om produktion som sträcker sig mer än ett år framåt i tiden.
Intäkter fördelade per segment, geografisk marknad samt per tillverkningsteknologi framgår av not 6 Segmentsinformation.
Verkställande direktören är koncernens högste verkställande beslutsfattare. Företagsledningen har fastställt rörelsesegmenten baserat på den information som behandlas av verkställande direktören och som används som underlag för att fördela resurser och utvärdera resultat.
HANZA tillämpar en klusterbaserad segmentsindelning vilken bedöms bäst spegla affärsmodellen, organisationen och det sätt på vilket styrelse och ledning följer upp och bedömer verksamheten. Verkställande direktören bedömer verksamheten utifrån en klusterindelad organisation främst på resultatnivån EBITA varvid avskrivningar på immateriella tillgångar inte fördelas ut på klustren. I samband med förvärvet i juli 2022 av Budelmann har definitionen av segmentet Affärsutveckling uppdaterats så att verksamheten, tillsammans med övriga tjänster, redovisas inom segment Affärsutveckling och tjänster.
Ränteintäkter och räntekostnader fördelas inte på segmenten, eftersom de påverkas av åtgärder som vidtas av den centrala finansförvaltningen, som handhar koncernens kassalikviditet.
HANZA delar in verksamheten i så kallade tillverkningskluster och tillämpar en finansiell segmentsindelning som baseras på primära kundmarknader. Verksamheten bedrivs i 6 kluster som redovisas uppdelad på följande rapporterbara segment:
• Huvudmarknader – Tillverkningskluster som ligger inom eller i närheten av HANZAs primära geografiska kundmarknader,
vilka i dag utgörs av Sverige, Finland, Norge och Tyskland. I dag omfattas därför segment Huvudmarknader av HANZAs tillverkningskluster i Sverige, Finland och Tyskland. HANZAs verksamhet inom dessa områden kännetecknas av närhet till kundernas egna fabriker och ett nära samarbete med kundernas utvecklingsavdelningar.
Försäljning mellan segment sker på marknadsmässiga villkor. De intäkter från externa parter som rapporteras till koncernledningen värderas på samma sätt som i resultaträkningen.
.
| 2022 | 2021 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultatinformation per segment |
Huvud marknader |
Övriga marknader |
Affärs– utveckling |
Totalt | Huvud marknader |
Övriga marknader |
Affärs– utveckling |
Totalt |
| Intäkter | ||||||||
| Segmentens intäkter | 1 992 | 1 582 | 7 | 3 581 | 1 375 | 1 167 | – | 2 542 |
| Försäljning mellan segment | -16 | -14 | -2 | -32 | -13 | -14 | – | -27 |
| Intäkter från externa kunder |
1 976 | 1 568 | 5 | 3 549 | 1 362 | 1 153 | – | 2 515 |
| Resultat | ||||||||
| EBITA | 148 | 71 | -7 | 212 | 114 | 42 | -12 | 143 |
| Avskrivningar immateriella tillgångar |
-19 | -16 | ||||||
| Finansiella poster | -50 | -27 | ||||||
| Resultat före skatt | 143 | 100 | ||||||
| EBITA exklusive jämförelsestörande poster | ||||||||
| EBITA | 148 | 71 | -7 | 212 | 114 | 42 | -12 | 143 |
| Justering jämförelse störande poster, se nedan |
1 | – | 1 | 2 | -3 | – | 5 | 3 |
| EBITA exklusive jäm förelsestörande poster |
149 | 71 | -6 | 214 | 111 | 42 | -7 | 146 |
| Jämförelsestörande poster i rörelseresultatet | ||||||||
| Omvärdering förvärvslikvid | 10 | – | – | 10 | – | – | – | – |
| Transaktionskostnader | – | – | -1 | -1 | – | – | -5 | -5 |
| Integrationskostnader | -11 | – | – | -11 | -4 | – | – | -4 |
| Återbetalning AFA | – | – | – | – | 6 | – | – | 6 |
| Summa jämförelse störande poster |
-1 | – | -1 | -2 | 2 | – | -5 | -3 |
| Kassaflödesinformation – Ej likviditetspåverkande poster | ||||||||
| Avskrivningar | -86 | -34 | -2 | -122 | -71 | -32 | -1 | -105 |
| Övriga ej likviditets påverkande poster |
-8 | 1 | -2 | -9 | 1 | -2 | -1 | -2 |
| Balansinformation och investeringar per segment |
Tillgångar | Investeringar 1 | Skulder | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2022 | 2021 | 2022 | 2021 | 2022 | 2021 | |
| Huvudmarknader | 1 684 | 1 437 | 79 | 66 | 1 105 | 955 |
| Övriga marknader | 924 | 759 | 93 | 75 | 565 | 428 |
| Affärsutveckling och tjänster | 236 | 151 | 10 | 1 | 276 | 378 |
| Eliminering | -303 | -396 | – | – | -303 | -395 |
| Totalt koncernen | 2 541 | 1 951 | 182 | 142 | 1 643 | 1 366 |
1) Investeringar avser investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar.
| per geografisk marknad | Nettoomsättning | Anläggningstillgångar2 | ||
|---|---|---|---|---|
| 2022 | 2021 | 2022 | 2021 | |
| Sverige | 1 122 | 911 | 408 | 391 |
| Finland | 738 | 503 | 220 | 182 |
| Estland | 89 | 67 | 306 | 251 |
| Tyskland | 579 | 346 | 147 | 141 |
| Polen | 231 | 149 | 37 | 25 |
| Tjeckien | 49 | 42 | 58 | 45 |
| Övriga EU | 265 | 135 | – | – |
| Norge | 250 | 205 | – | – |
| Övriga Europa | 23 | 26 | – | – |
| Nordamerika | 76 | 57 | – | – |
| Övriga världen | 127 | 74 | 33 | 24 |
| Summa | 3 549 | 2 515 | 1 209 | 1 059 |
2) Exklusive finansiella instrument och uppskjutna skattefordringar.
| 2022 | 2021 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Huvud marknader |
Övriga marknader |
Affärs– utveckling |
Totalt | Huvud marknader |
Övriga marknader |
Affärs– utveckling |
Totalt | |
| Mekanik | 1 050 | 1 061 | – | 2 111 | 853 | 741 | – | 1 594 |
| Elektronik | 926 | 507 | – | 1 433 | 509 | 412 | – | 921 |
| Affärsutveckling och tjänster |
– | – | 5 | 5 | – | – | – | – |
| Totalt koncernen | 1 976 | 1 568 | 5 | 3 549 | 1 362 | 1 153 | – | 2 515 |
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på företagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | 2022 | 2021 | 2022 | 2021 |
| EY | ||||
| Revisionsuppdrag | 4 | 3 | 3 | 2 |
| Skattekonsulttjänster | 1 | – | – | – |
| Summa | 5 | 3 | 3 | 2 |
| Övriga revisionsbolag | ||||
| Revisionsuppdrag | 1 | 2 | – | – |
| Övriga konsulttjänster | 1 | – | – | – |
| Summa | 2 | 2 | – | – |
| Totalt | 7 | 5 | 3 | 2 |
Övriga revisionsbolag avser lokala revisionsföretag i Polen, Tjeckien, Tyskland och Kina. Ökningen sedan 2021 avser främst uppdrag i samband med förvärv och nyemission.
| Koncernen 2022 | Löner och andra ersättningar |
(varav tantiem) | Sociala avgifter | (varav pensions kostnader) |
Summa löner och sociala kostnader |
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelseledamöter, verkställande direktörer och andra ledande befatt ningshavare |
26 | 3 | 9 | 3 | 35 |
| Övriga anställda | 567 | 8 | 179 | 33 | 746 |
| Koncernen totalt | 593 | 11 | 188 | 36 | 781 |
| Löner och andra | (varav pensions | Summa löner och sociala kostnader |
||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen 2021 | ersättningar | (varav tantiem) | Sociala avgifter | kostnader) | ||
| Styrelseledamöter, verkställande direktörer och andra ledande befatt ningshavare |
18 | 2 | 7 | 2 | 25 | |
| Övriga anställda | 463 | 7 | 146 | 36 | 609 | |
| Koncernen totalt | 481 | 9 | 153 | 38 | 634 |
För ytterligare information om ersättning till ledande befattningshavare, se not 31 Ersättningar till anställda efter avslutad anställning, samt not 34 Transaktioner med närstående.
| Könsfördelning i koncernen (inkl dotterbolag) för styrelse ledamöter och övriga ledande befattningshavare |
2022 | 2021 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Antal på balansdagen |
Varav kvinnor |
Antal på balansdagen |
Varav kvinnor |
|
| Styrelseledamöter moderföretaget | 5 | 2 | 5 | 2 | |
| Verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare samt dotterbolagsstyrelser |
15 | 2 | 21 | 5 | |
| Koncernen totalt | 20 | 4 | 26 | 7 |
Dotterbolagens styrelser består nästan uteslutande av personer som är anställda inom koncernen och även ingår i gruppen ledande befattningshavare på någon nivå. Dessa redovisas därför tillsammans varvid varje person bara räknas en gång.
| Medelantal anställda med geografisk | 2022 | 2021 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| fördelning per land Moderbolaget |
Medelantal anställda |
Varav kvinnor |
Medelantal anställda |
Varav kvinnor |
|
| Sverige | 2 | – | 2 | – | |
| Dotterbolag | |||||
| Sverige | 372 | 124 | 356 | 118 | |
| Estland | 697 | 244 | 663 | 250 | |
| Finland | 196 | 24 | 177 | 25 | |
| Kina | 83 | 49 | 86 | 50 | |
| Polen | 130 | 111 | 140 | 116 | |
| Tjeckien | 170 | 79 | 162 | 71 | |
| Tyskland | 286 | 131 | 155 | 44 | |
| Summa dotterbolag | 1 934 | 762 | 1 739 | 674 | |
| Koncernen totalt | 1 936 | 762 | 1 741 | 674 |
Moderbolaget hade under året 2 manliga anställda (2) som båda ingår i kategorin ledande befattningshavare. Utbetalda löner och ersättningar till styrelse, vd och andra ledande befattningshavare uppgick under året till 7 MSEK (7), varav tantiem 2 MSEK (1). Pensionskostnader till styrelse, vd och andra ledande befattningshavare uppgick till 1 MSEK (2) och övriga sociala avgifter enligt avtal uppgick till 3 MSEK (2).
Inga löner eller ersättningar har i moderbolaget utbetalats till kategorin övriga anställda.
| Övriga rörelseintäkter | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Resultat vid avyttring av anläggningstillgångar |
2 | 4 |
| Statligt stöd | 2 | 3 |
| Återbetalning AFA | – | 6 |
| Valutakursvinster | 11 | 1 |
| Omvärdering av förvärvslikvid | 10 | – |
| Övriga poster | 7 | 6 |
| Summa övriga rörelseintäkter | 32 | 20 |
| Övriga rörelsekostnader | 2022 | 2021 |
| Valutakursförluster | -11 | -4 |
| Övriga poster | -3 | -2 |
| Summa övriga rörelsekostnader | -14 | -6 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Valutakursdifferenser i resultaträkningen |
2022 | 2021 | 2022 | 2021 |
| I rörelseresultatet | – | -3 | – | – |
| I finansiella poster netto | -9 | -1 | -9 | -2 |
| Summa valutakursdifferenser |
-9 | -4 | -9 | -2 |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| Finansiella intäkter | 2022 | 2021 | |
| Valutakursvinster och förluster netto | – | – | |
| Summa finansiella intäkter | – | – | |
| Finansiella kostnader | |||
| Räntekostnader | -32 | -20 | |
| Valutakursvinster och förluster netto | -9 | -1 | |
| Kostnad avyttrade kundfordringar | -9 | -7 | |
| Summa finansiella kostnader | -50 | -28 | |
| Summa finansiella poster – netto koncernen |
-50 | -28 |
| Skattekostnad | |
|---|---|
| --------------- | -- |
| i resultaträkningen | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| Aktuell skatt: | 2022 | 2021 | 2022 | 2021 |
| Aktuell skatt på årets resultat | -15 | -16 | -2 | -1 |
| Summa aktuell skatt | -15 | -16 | -2 | -1 |
| Uppskjuten skatt (se not 16) |
||||
| Uppkomst och återförande av temporära skillnader |
-6 | -5 | -2 | – |
| Förändring på grund av ändrade skattesatser |
-1 | 1 | – | – |
| Summa uppskjuten skatt | -7 | -4 | -2 | – |
| Summa inkomstskatt | -22 | -20 | -4 | -1 |
| Resultat från andelar | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|
| i koncernföretag | 2022 | 2021 | |
| Utdelningar från dotterföretag | 27 | 14 | |
| Nedskrivningar av aktier i dotter företag enligt not 35 |
– | -9 | |
| Summa resultat från andelar i koncernföretag |
27 | 5 | |
| Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter |
|||
| Ränteintäkter från koncernföretag | 1 | 1 | |
| Övriga ränteintäkter och lik nande resultatposter Räntekostnader och liknande |
28 | 1 | |
| resultatposter | |||
| Räntekostnader externa | -2 | -2 | |
| Räntekostnader till koncernföretag | -1 | -1 | |
| Valutakursvinster och förluster netto | -9 | -2 | |
| Räntekostnader och liknande | -12 | -5 | |
| resultatposter |
Räntekostnader till koncernföretag avser HANZA GmbH.
Inkomstskatten på resultatet skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användning av svensk skattesats, 20,6 procent (20,6) för det konsoliderade resultatet före skatt enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2022 | 2021 | 2022 | 2021 | |
| Resultat före skatt | 143 | 100 | 50 | 8 |
| Skatt enligt svensk skattesats |
-29 | -20 | -10 | -2 |
| Skatteeffekter av: | ||||
| Avvikande skattesatser i utlandet |
9 | 4 | – | – |
| Ej skattepliktiga intäkter | 6 | 1 | 6 | 3 |
| Ej avdragsgilla kostnader | -2 | -3 | – | -2 |
| Skattemässiga underskott för vilka ingen uppskjuten skattefordran redovisats |
-5 | -3 | – | – |
| Justering avseende tidigare år |
-1 | -1 | – | – |
| Förändring på grund av ändrade skattesatser |
– | 2 | – | – |
| Skattekostnad | -22 | -20 | -4 | -1 |
Effektiv skattesats för koncernen är 15 procent (20) och för moderbolaget 21 procent (21). En del av koncernens verksamhet bedrivs i Estland där vinster beskattas först vid utdelning. Skattesatsen för de Estniska delarna har därför satts till 0 procent vid beräkningen. Effektiv skattesats och skatteeffekt av avvikande skattesatser i utlandet varierar därmed beroende på hur stor del av resultatet före skatt som härrör från Estland samt från enheter där bolaget bedömt att ytterligare uppskjuten skattefordran inte kan bokföras på grund av osäkerhet om möjlighet att utnyttja förlusterna i framtiden.
Förändring på grund av ändrade skattesatser avser omvärdering av uppskjutna skatter i Sverige. Se not 16 för ytterligare information.
Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden.
För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående stamaktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella stamaktier. Ett teckningsoptionsprogram utgavs i maj 2020 som har haft utspädningseffekt under 2021 och 2022. För ytterligare information om optioner se not 23.
| Värden använda vid beräkning | 2022 | 2021 | Värden använda vid beräkning | 2022 | 2021 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK |
121 | 80 | Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK |
121 | 80 |
| Vägt genomsnittligt antal utestå ende stamaktier |
36 258 695 | 35 395 270 | Vägt genomsnittligt antal utestående | ||
| Resultat per aktie före | 3,35 | 2,26 | stamaktier | 36 258 695 | 35 395 270 |
| utspädning, SEK | Justering för beräknad utspädning optioner |
475 009 | 192 612 |
efter utspädning Beräknat resultat per aktie efter utspädning, SEK
36 733 704 35 587 882
3,30 2,25
Vägt genomsnittligt antal aktier
| Koncernen 2022 |
Goodwill | Kund– relationer |
Övriga immateriella tillgångar |
Summa |
|---|---|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||
| Ingående balans | 362 | 134 | 23 | 519 |
| Inköp | – | – | 1 | 1 |
| Försäljningar och utrangeringar | – | – | -9 | -9 |
| Rörelseförvärv | 9 | – | – | 9 |
| Omräkningsdifferens | 17 | 6 | 2 | 25 |
| Utgående balans | 388 | 140 | 17 | 545 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||||
| Ingående balans | – | -40 | -11 | -51 |
| Försäljningar och utrangeringar | – | – | 5 | 5 |
| Årets avskrivningar | – | -14 | -4 | -18 |
| Omräkningsdifferens | – | -1 | – | -1 |
| Utgående balans | – | -55 | -10 | -65 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||
| Ingående balans | – | – | -2 | -2 |
| Årets nedskrivning | – | – | -1 | -1 |
| Återförda nedskrivningar | – | – | 1 | 1 |
| Utgående balans | – | – | -2 | -2 |
| Utgående redovisat värde | 388 | 85 | 5 | 478 |
Not 14 forts.
| Koncernen 2021 |
Goodwill | Kund– relationer |
Övriga immateriella tillgångar |
Summa |
|---|---|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||
| Ingående balans | 298 | 118 | 18 | 434 |
| Inköp | – | – | 2 | 2 |
| Rörelseförvärv | 61 | 15 | 2 | 78 |
| Omräkningsdifferens | 3 | 1 | 1 | 5 |
| Utgående balans | 362 | 134 | 23 | 519 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||||
| Ingående balans | – | -27 | -8 | -35 |
| Årets avskrivningar | – | -13 | -3 | -16 |
| Utgående balans | – | -40 | -11 | -51 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||
| Ingående balans | – | – | -2 | -2 |
| Utgående balans | – | – | -2 | -2 |
| Utgående redovisat värde | 362 | 94 | 9 | 465 |
Förra årets nedskrivning avser kapitaliserade utvecklingskostnader i Narva som inte längre väntas bidra till framtida kassaflöde. Övriga immateriella tillgångar består i huvudsak av aktiverade kostnader för programvarulicenser och balanserade kostnader för att implementera programvara.
Som framgår av Not 6, Segmentsinformation bedömer verkställande direktören verksamhetens prestation utifrån en klusterindelad organisation varvid rapporterade segment utgörs av Huvudmarknader, Övriga marknader samt Affärsutveckling och tjänster. Goodwill övervakas av bolaget på rörelsesegmentsnivå. Följande tabell visar en sammanställning av goodwill fördelat på rörelsesegment samt de antaganden som använts vid nedskrivningsprövningen.
| Kluster 2022 |
Goodwill 2022-12-31 |
EBITA marginal, % |
Årlig volym tillväxt, % |
Långsiktig tillväxttakt (efter 5 år), % |
Diskonterings ränta, % |
|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | 184 | 10 | 4 | 2 | 9 |
| Finland | 48 | 6 | 8 | 2 | 9 |
| Tyskland | 67 | 8 | 7 | 2 | 9 |
| Baltikum | 57 | 6 | 6 | 2 | 9 |
| Centraleuropa | 17 | 5 | 3 | 2 | 10 |
| Kina | 15 | 5 | 14 | 2 | 11 |
| Summa | 388 |
| Kluster 2021 |
Goodwill 2021-12-31 |
EBITA marginal, % |
Årlig volym tillväxt, % |
Långsiktig till växttakt, % |
Diskonterings ränta, % |
|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | 180 | 8 | 5 | 2 | 9 |
| Finland | 47 | 6 | 7 | 2 | 6 |
| Tyskland | 52 | 5 | 7 | 2 | 8 |
| Baltikum | 53 | 6 | 9 | 2 | 7 |
| Centraleuropa | 16 | 5 | 7 | 2 | 10 |
| Kina | 14 | 5 | 15 | 2 | 11 |
| Summa | 362 |
Återvinningsbart belopp för en kassagenererande enhet har fastställts baserat på beräkningar av nyttjandevärde. Dessa beräkningar utgår från uppskattade framtida kassaflöden före skatt baserade på finansiella budgetar som godkänts av företagsledningen och som täcker en femårsperiod. Bolaget har bedömt att den årliga volymtillväxten för varje kassagenererande enhet över den femåriga prognosperioden är ett viktigt antagande. EBITA-marginalen samt försäljningsvolymen i respektive period är den huvudsakliga orsaken till utvecklingen av resultat och därmed kassaflöden. Den årliga volymtillväxten baseras på tidigare resultat och bolagets förväntningar på marknadsutvecklingen. Den genomsnittliga tillväxttakten enligt dessa budgetar framgår i kolumnen Årlig volymtillväxt på föregående sida.
Kassaflöden bortom femårsperioden extrapoleras med hjälp av bedömd tillväxttakt som framgår i kolumnen Långsiktig tillväxttakt. Den långsiktiga tillväxttakt som används, överensstämmer med de prognoser som finns i branschrapporter och överstiger
inte den långfristiga tillväxttakten för tillverkningsindustrin där berörd kassagenererande enhet verkar.
De framtida kassaflödena diskonteras med räntesatser framtagna specifikt för varje kassagenererande enhet. Använd diskonteringsränta anges ovan. Diskonteringsräntan anges före skatt och återspeglar specifika risker som gäller för de olika rörelsesegmenten.
Nedskrivningstestet har inte resulterat i att något nedskrivningsbehov har identifierats.
I tabellen nedan redovisas vilka nedskrivningsbehov som skulle uppstått 2022 om den prognostiserade EBITA-marginal som användes vid beräkningen skulle sänkts med 25 procent respektive om den kapitalkostnad som användes vid framtagandet av diskonteringsräntan skulle varit 3 procent högre. Analyserna har gjorts var för sig med det övriga antaganden intakta.
| 2022 | 2021 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Kluster | 25% lägre EBITA marginal |
3%-enheter högre kapital kostnad |
25% lägre EBITA marginal |
3%-enheter högre kapital kostnad |
|
| Sverige | – | – | – | – | |
| Finland | – | – | – | – | |
| Tyskland | – | – | -13 | -16 | |
| Baltikum | – | – | – | – | |
| Centraleuropa | -11 | -15 | – | – | |
| Kina | -3 | -3 | -6 | -6 | |
| Summa | -14 | -18 | -19 | -22 |
I kluster Sverige, Finland, Baltikum eller Tyskland skulle inte en rimlig förändring av något av antagandena leda till att ett nedskrivningsbehov uppstod.
I känslighetsanalysen för kluster Tyskland ingår inte HANZA Tech Solutions GmbH, som förvärvades i kvartal tre 2022. Goodwill hänförligt till Tech Solutions uppgår till 9 MSEK. Känslighetsanalysen omfattar kvarvarande goodwill om 58 MSEK.
I kluster Kina överstiger det i nedskrivningstestet beräknade återvinningsvärdet, värdet på den goodwill som allokerats till klustret med 14 MSEK (6). Ett antagande om 25 procent lägre EBITA-marginal skulle leda till ett nedskrivningsbehov om 3 MSEK (6). Ett antagande om 3 procentenheter högre kapitalkostnad skulle leda till ett nedskrivningsbehov om 3 MSEK (6). Nedskrivningsbehov uppstår då antingen EBITA-marginalantagandet sätts 21 (13) procent lägre eller kapitalkostnadsantagandet sätts 2 (1) procentenheter högre än i det genomförda nedskrivningstestet.
I kluster Centraleuropa överstiger det i nedskrivningstestet beräknade återvinningsvärdet, värdet på den goodwill som allokerats till klustret med 51 MSEK (112). Ett antagande om 25 procent lägre EBITA-marginal skulle leda till ett nedskrivningsbehov om 11 MSEK (-). Ett antagande om 3 procentenheter högre kapitalkostnad skulle leda till ett nedskrivningsbehov om 15 MSEK (-). Nedskrivningsbehov uppstår då antingen EBITA-marginalantagandet sätts 21 (-) procent lägre eller kapitalkostnadsantagandet sätts 2 (-) procentenheter högre än i det genomförda nedskrivningstestet.
| Koncernen 2022 |
Byggnader och mark |
Förbättrings– utgifter på annans fastighet |
Maskiner och andra tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg och installationer |
Pågående ny anläggningar |
Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffnings värden |
||||||
| Ingående balans | 131 | 7 | 518 | 46 | 95 | 797 |
| Inköp | 45 | 7 | 26 | 3 | 91 | 172 |
| Rörelseförvärv | – | – | – | 1 | – | 1 |
| Försäljningar och utrangeringar | -2 | -2 | -21 | -4 | – | -29 |
| Omklassificeringar | 63 | – | 93 | 6 | -154 | 8 |
| Omräkningsdifferens | 17 | 1 | 27 | 3 | 5 | 52 |
| Utgående balans | 254 | 13 | 643 | 54 | 37 | 1 001 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||||||
| Ingående balans | -28 | -2 | -325 | -32 | – | -387 |
| Försäljningar och utrangeringar | – | 2 | 20 | 4 | – | 26 |
| Årets avskrivningar | -6 | -1 | -48 | -5 | – | -60 |
| Omklassificeringar | – | – | -4 | – | – | -4 |
| Omräkningsdifferens | -1 | -1 | -18 | -2 | – | -22 |
| Utgående balans | -35 | -2 | -375 | -35 | – | -447 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Ingående balans | -1 | – | -3 | – | – | -4 |
| Återförda nedskrivningar | 1 | – | – | – | – | 1 |
| Utgående balans | 0 | – | -3 | – | – | -3 |
| Utgående redovisat värde | 219 | 11 | 265 | 19 | 37 | 551 |
| Koncernen 2021 |
Byggnader och mark |
Förbättrings– utgifter på annans fastighet |
Maskiner och andra tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg och installationer |
Pågående ny anläggningar |
Totalt |
| Ackumulerade anskaffnings värden |
||||||
| Ingående balans | 123 | 2 | 425 | 39 | 9 | 598 |
| Inköp | – | 1 | 28 | 5 | 109 | 143 |
| Rörelseförvärv | 1 | 4 | 20 | 2 | – | 27 |
| Försäljningar och utrangeringar | – | – | -9 | -1 | – | -10 |
| Omklassificeringar | 2 | – | 49 | 1 | -24 | 28 |
| Omräkningsdifferens | 5 | – | 5 | – | 1 | 11 |
| Utgående balans | 131 | 7 | 518 | 46 | 95 | 797 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||||||
| Ingående balans | -22 | -2 | -271 | -28 | – | -323 |
| Försäljningar och utrangeringar | – | – | 7 | 1 | – | 8 |
| Utgående redovisat värde | 102 | 5 | 190 | 14 | 95 | 406 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Omräkningsdifferens | -1 | 0 | -3 | -1 | – | -4 |
| Återförda nedskrivningar | – | – | 1 | – | – | 1 |
| Ingående balans | -1 | – | -4 | – | – | -5 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Utgående balans | -28 | -2 | -325 | -32 | – | -387 |
| Omräkningsdifferens | -1 | – | -3 | -1 | – | -4 |
| Omklassificeringar | – | – | -17 | – | – | -17 |
| Årets avskrivningar | -5 | – | -40 | -4 | – | -49 |
NOTER
I posten byggnader och mark ingår främst den byggnad i Tartu som har varit under uppförande under hela 2021 och under 2022 fram till att den togs i bruk under första kvartalet 2022. Koncernen äger inga fastigheter i Sverige. I posten pågående nyanläggningar ligger pågående nyanläggningar på både byggnader och maskiner och inventarier. Pågående nyanläggningar avseende byggnader uppgick under 2022 till 15 MSEK (58) och maskiner och tekniska anläggningar till 22 (38). Utgående balans avseende omklassificeringar klassas som leasing varför raden inte blir noll.
Förändring av uppskjutna skattefordringar och skatteskulder under året samt till vilka temporära skillnader de är hänförliga framgår av följande tabeller:
| Uppskjutna skattefordringar | Uppskjutna skatteskulder | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2022 | Under– skottsavdrag |
Andra temporära skillnader |
Summa | Anläggnings– tillgångar |
Andra temporära skillnader |
Summa | Uppskjutna skatter netto |
| Ingående balans | 15 | 7 | 22 | -33 | -11 | -44 | -22 |
| Redovisat i resultaträkningen | -2 | -2 | -4 | -1 | -1 | -2 | -6 |
| Redovisat i övrigt totalresultat | – | -3 | -3 | – | -1 | -1 | -4 |
| Valutakursdifferenser | 1 | 1 | 2 | -1 | -1 | -2 | 0 |
| Utgående balans | 14 | 3 | 17 | -35 | -14 | -49 | -32 |
| Varav förväntas utnyttjas/förfaller | |||||||
| – efter mer än 12 månader | 9 | 2 | 11 | -28 | -11 | -39 | -28 |
| – inom 12 månader | 5 | 1 | 6 | -7 | -3 | -10 | -4 |
| Uppskjutna skattefordringar | Uppskjutna skatteskulder | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2021 | Under– skottsavdrag |
Andra temporära skillnader |
Summa | Anläggnings– tillgångar |
Andra temporära skillnader |
Summa | Uppskjutna skatter netto |
| Ingående balans | 18 | 9 | 27 | -40 | -3 | -43 | -16 |
| Rörelseförvärv | – | 2 | 2 | -3 | – | -3 | -1 |
| Redovisat i resultaträkningen | -3 | -4 | -7 | 10 | -8 | 2 | -5 |
| Redovisat i övrigt totalresultat | – | -1 | -1 | – | – | 0 | -1 |
| Valutakursdifferenser | – | 1 | 1 | – | – | – | 1 |
| Utgående balans | 15 | 7 | 22 | -33 | -11 | -44 | -22 |
| Varav förväntas utnyttjas/förfaller | |||||||
| – efter mer än 12 månader | 9 | 6 | 15 | -25 | -10 | -35 | -20 |
| – inom 12 månader | 6 | 1 | 7 | -8 | -1 | -9 | -2 |
Inga kvittningar mellan uppskjutna skattefordringar och skatteskulder har gjorts de aktuella åren.
Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Koncernen har totala förlustavdrag som uppgår till 142 MSEK (167). Av dessa har uppskjuten skattefordran redovisats för förluster uppgående till 78 MSEK (71) medan uppskjuten skattefordran inte redovisats för förluster uppgående till 69 MSEK (96) då det inte bedömts sannolikt att de kan utnyttjas innan de förfaller. Skattevärdet för de ej redovisade förlusterna uppgår till 15 MSEK (19). De underskott för vilka uppskjuten skattefordran ej redovisats finns till övervägande del i Finland men även i Sverige, Tjeckien och Kina. De finska underskotten förfaller efter 10 år från tidpunkten då de uppstod.
| fördelade på förfallotidpunkt | 2022-12-31 | 2021-12-31 |
|---|---|---|
| Inom 1 år | 3 | 10 |
| Mellan 1 och 5 år | 69 | 65 |
| Efter mer än 5 år | 43 | 65 |
| Utan förfallotidpunkt | 27 | 27 |
| Totala skattemässiga underskott | 142 | 167 |
Andra temporära skillnader avser främst avsättningar för ersättningar till anställda efter avslutad anställning i Tyskland.
Andra temporära skillnader avser främst svenska periodiseringsfonder.
I Estland utgår ingen inkomstskatt på redovisat resultat. Skatt om för närvarande 20 procent tas istället ut på bruttoutdelning när balanserade vinstmedel delas ut. HANZA kan styra tidpunkten för utdelning och bedömer att det inte är sannolikt att utdelning kommer att ske inom överskådlig framtid. Uppskjuten skatteskuld har därför inte redovisats för outdelade vinstmedel. På balansdagen uppgick utdelningsbara vinstmedel i de estniska bolagen till 177 MSEK (153) motsvarande en skatteskuld på 35 MSEK (31).
Nedan redovisas bokförda värden på koncernens finansiella instrument per kategori. Inga väsentliga avvikelser mellan bokfört värde och verkligt värde har identifierats. Se även not 3.3 Beräkning av verkligt värde.
| Koncernen 2022-12-31 |
Tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde |
Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Summa |
|---|---|---|---|
| Kundfordringar | 151 | – | 151 |
| Övriga fordringar | 42 | – | 42 |
| Likvida medel | 137 | – | 137 |
| Summa | 330 | – | 330 |
| Skulder redovisade till upplupet anskaffningsvärde |
Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Summa | |
|---|---|---|---|
| Skulder till kreditinstitut | 400 | – | 400 |
| Leasingskulder | 166 | – | 166 |
| Checkräkningskredit | 55 | – | 55 |
| Övriga räntebärande skulder | 62 | 13* | 75 |
| Leverantörsskulder | 487 | – | 487 |
| Övriga skulder | 131 | – | 131 |
| Summa | 1 301 | 13 | 1 314 |
| Koncernen 2021-12-31 |
Tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde |
Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Summa |
|---|---|---|---|
| Kundfordringar | 106 | – | 106 |
| Övriga fordringar | 19 | – | 19 |
| Likvida medel | 46 | – | 46 |
| Summa | 171 | – | 171 |
| Skulder redovisade till upplupet anskaffningsvärde |
Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Summa | |
|---|---|---|---|
| Skulder till kreditinstitut | 352 | – | 352 |
| Leasingskulder | 174 | – | 174 |
| Checkräkningskredit | 59 | – | 59 |
| Övriga räntebärande skulder | 42 | 21* | 63 |
| Leverantörsskulder | 373 | – | 373 |
| Övriga skulder | 52 | – | 52 |
| Summa | 1 052 | 21 | 1 073 |
* Avser tilläggsköpeskilling vid förvärv av Beyers GmbH och Budelmann Elektronik GmbH som värderades till verkligt värde via resultaträkningen i nivå 3. Se not 24 och not 33 för vidare information.
| Koncernen | 2022-12-31 | 2021-12-31 |
|---|---|---|
| Varulagervärde före reserv för inkuransnedskrivning |
962 | 683 |
| Inkuransnedskrivning | -25 | -20 |
| Varulager netto | 937 | 663 |
Inkuransförändringar uppgick under 2022 till -5 MSEK (1).
Den del av varulagret som värderats till nettoförsäljningsvärde uppgick på balansdagen till 119 MSEK (25).
Förändringen jämfört med föregående år hänför sig till främst till förändring av beräkning i kluster Tyskland.
| Koncernen | 2022-12-31 | 2021-12-31 |
|---|---|---|
| Kundfordringar | 114 | 84 |
| Reserveringar för osäkra fordringar | -2 | -1 |
| Kundfordringar – netto | 112 | 83 |
| Kontraktsfordringar | 39 | 23 |
| Totala fordringar från avtal med kunder |
151 | 106 |
Åldersanalys över utestående kundfordringar efter reserveringar för osäkra fordringar framgår nedan.
| Åldersanalys | 2022-12-31 | 2021-12-31 |
|---|---|---|
| Ej förfallet | 92 | 67 |
| Förfallet 1–30 dagar | 16 | 12 |
| Förfallet 31–60 dagar | 3 | 4 |
| Förfallet > 60 dagar | 1 | – |
| Summa | 112 | 83 |
Kundfordringar värderas initialt till nominellt värde då HANZAs kreditförluster historiskt varit låga. Eventuell kreditrisk bedöms individuellt för varje kund. Samtliga kundfordringar är vid bedömning av kreditrisk bedömda enligt ansatsen förväntade kreditförluster inom de 12 kommande månaderna. Vid bedömning av kundernas betalningsförmåga används framåtblickande faktorer. Kostnader för förändring av reserv för osäkra fordringar ingår i posten övriga externa kostnader i resultaträkningen.
Några säkerheter eller andra garantier för på balansdagen utestående kundfordringar finns ej.
En väsentlig del av koncernens kundfordringar avyttras till extern part. Då kontrollen i dessa fall övergått till den externa parten är dessa kundfordringar borttagna från balansräkningen. På balansdagen uppgick värdet på sålda kundfordringar vilka ännu ej reglerats av kunderna till 522 MSEK (382). I vissa fall kan kundfordringar belånas genom factoring på balansdagen uppgick factoringskulderna till 12 MSEK (-), se vidare not 24 Upplåning och not 29 Eventualförpliktelser. Factoringskulderna klassas som kortfristig del av skulder till kreditinstitut.
| Koncernen | 2022-12-31 | 2021-12-31 |
|---|---|---|
| Fordringar mervärdesskatt | 8 | 11 |
| Fordringar på leverantörer | 3 | 4 |
| Fordran sålda kundfordringar | 34 | 6 |
| Övriga fordringar | 6 | 10 |
| Koncernen totalt | 51 | 31 |
Övrig kortfristig fordran i moderbolaget utgörs av fordran omvärderad företagslikvid.
| Koncernen | 2022-12-31 | 2021-12-31 |
|---|---|---|
| Förutbetalda hyreskostnader | 4 | 3 |
| Förutbetalda leasingavgifter | 1 | – |
| Förutbetalda materialkostnader | 4 | 6 |
| Förutbetalda lånekostnader | 1 | 1 |
| Övriga förutbetalda kostnader | 5 | 4 |
| Förutbetalda anläggningstillgångar | 2 | – |
| Upplupet statligt stöd | – | 3 |
| Övriga upplupna intäkter | 2 | 2 |
| Koncernen totalt | 19 | 19 |
För moderbolaget uppgick förutbetalda kostnader och upplupna intäkter till 1 MSEK (1) och avser främst förutbetalda lånekostnader.
Likvida medel består uteslutande av fullt disponibla banktillgodohavanden.
| Utestående aktier, aktiekapital och övrigt tillskjutet kapital |
Antal utestående aktier |
Aktie– kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Summa |
|---|---|---|---|---|
| Per 31 december 2020 | 33 979 928 | 3 | 440 | 443 |
| Apportemission | 1 800 000 | 1 | 27 | 28 |
| Per 31 december 2021 | 35 779 928 | 4 | 467 | 471 |
| Nyemission | 3 500 000 | – | 143 | 143 |
| Per 31 december 2022 | 39 279 928 | 4 | 610 | 614 |
Aktiekapitalet bestod på balansdagen av 35 779 928 aktier med kvotvärdet 0,10 SEK. Aktierna har ett röstvärde på 1 röst/aktie. Alla aktier som emitterats av moderbolaget är till fullo betalda Under året har utdelning utgått med 0,50 SEK (0,25) per aktie.
Under 2022 ökades antalet aktier vid två tillfällen med totalt 3 500 000 aktier. I november ökade antalet med 3 250 000 aktier och i december med ytterligare 250 000 aktier.
Den 19 mars 2021 förvärvades SLP (nu HLP), där del av köpeskillingen utgjordes av aktier, varvid antal aktier ökade med 1 800 000 och aktiekapitalet ökade med 180 000 SEK.
Övrigt tillskjutet kapital består i sin helhet av de tillskott som tillförts av ägarna samt överkurser som har betalats i samband med nyemissioner.
Reserver i eget kapital utgörs i sin helhet av omräkningsreserver avseende utländsk valuta.
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat består av intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterbolag från tidigare år samt under året.
NOT 24 Upplåning
Förändringar av upplåning under året framgår av tabellerna nedan.
| 2022 | Skulder till kreditinstitut |
Checkräk ningskredit |
Leasing skulder |
Övriga räntebärande skulder |
Summa upplåning |
|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans | 352 | 59 | 174 | 63 | 648 |
| Amorteringar | -158 | -27 | -52 | -35 | -272 |
| Upptagna lån | 185 | 20 | 9 | 53 | 267 |
| Förvärv av företag | – | – | 4 | 1 | 5 |
| Kapitaliserad ränta | – | – | 3 | 1 | 4 |
| Omvärdering över resultaträkningen | – | – | – | -10 | -10 |
| Förändringar i befintliga leasingavtal | – | – | 17 | – | 17 |
| Omräkningsdifferens | 21 | 3 | 11 | 2 | 37 |
| Utgående balans | 400 | 55 | 166 | 75 | 696 |
| Varav – långfristiga | 223 | – | 125 | – | 348 |
| – kortfristiga | 177 | 55 | 41 | 75 | 348 |
| 2021 | Skulder till kreditinstitut |
Checkräk ningskredit |
Leasing skulder |
Övriga räntebärande skulder |
Summa upplåning |
|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans | 256 | 44 | 124 | 37 | 461 |
| Amorteringar | -110 | -8 | -55 | -13 | -186 |
| Upptagna lån | 147 | 18 | 21 | 28 | 214 |
| Förvärv av företag | 54 | 4 | 63 | 11 | 132 |
| Kapitaliserad ränta | – | – | 2 | – | 2 |
| Förändringar i befintliga leasingavtal | – | – | 17 | – | 17 |
| Omräkningsdifferens | 5 | 1 | 2 | – | 8 |
| Utgående balans | 352 | 59 | 174 | 63 | 648 |
| Varav – långfristiga | 245 | – | 132 | 0 | 377 |
| – kortfristiga | 107 | 59 | 42 | 63 | 271 |
Koncernens räntebärande skulder har en genomsnittlig ränta på 4 procent (4) per år.
Koncernens upplåning från kreditinstitut är decentraliserad så att upplåningen i huvudsak ligger i respektive dotterbolag. Lånen är upptagna i respektive dotterbolags lokala valuta. Koncernen har därmed sin upplåning från kreditinstitut i SEK, EUR, CZK, CNY och PLN. Upplåningen består av ett större antal kontrakt fördelade på banklån och avbetalningskontrakt på maskiner. En sammanfattning av lånens fördelning på valuta, typ och förfallotidpunkter framgår av nedanstående tabell.
| 2022-12-31 | Förfallotidpunkt | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Typ av upplåning | Valutor | Redovisat värde | Inom 1 år | Mellan 2 och 5 år | Senare än 5 år |
| Banklån | SEK, EUR, CNY, CZK, PLN | 313 | 152 | 155 | 6 |
| Avbetalningskontrakt | SEK , EUR | 87 | 25 | 61 | 1 |
| Summa | 400 | 177 | 216 | 7 |
| 2021-12-31 | Förfallotidpunkt | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Typ av upplåning | Valutor | Redovisat värde | Inom 1 år | Mellan 2 och 5 år | Senare än 5 år |
| Banklån | SEK, EUR, CNY, CZK, PLN | 311 | 96 | 213 | 2 |
| Avbetalningskontrakt | SEK | 41 | 11 | 30 | – |
| Summa | 352 | 107 | 243 | 2 |
Information avseende förfallotider med mera för leasingskulder återfinns i not 30.
Koncernen har beviljade checkräkningskrediter i valutorna SEK, EUR, CZK och PLN totalt uppgående till 177 MSEK (155). Dessa är fördelade på 13 (11) olika dotterbolag och omförhandlas vid olika tidpunkter. Av beviljad checkräkningskredit har 55 MSEK (59) utnyttjats per den 31 december 2022. Ett vägt genomsnitt av räntesatserna på utnyttjade krediter är 5 procent (3).
Under övriga räntebärande skulder redovisas uppskov med inbetalning av sociala avgifter i Sverige och Finland vilka beviljats som delar i stöd till näringslivet i samband med coronapandemin. Dessa utgjorde finansiella skulder som värderades till verkligt värde via resultaträkningen i nivå 3. Förändringen av denna skuld framgår av tabell nedan.
Tilläggsköpeskillingen för förvärvet av Beyers i slutet av 2021 uppskattades initialt till totalt 22 MSEK och diskonterades med 2,5 procents ränta till 21 MSEK. Tilläggsköpeskillingen baseras på bolagets prestationer under 2022 och 2023 vilket ska betalas under första kvartalet 2023 respektive 2024. Under 2022 har en uppdaterad bedömning av förvärvet av Beyers gjort, vilket har inneburit en icke kassaflödespåverkande upplösning av en reserv om 10 MSEK.
Tilläggsköpeskillingen för förvärvet av Budelmann i juli 2022 har uppskattats till det maximala beloppet 2 MSEK. Tilläggsköpeskillingen baseras på bolagets omsättning för verksamhetsåren 2022 och 2023 och ska betalas ut under första kvartalet 2023 respektive 2024.
| Förändring av finansiella skulder värderade till | ||
|---|---|---|
| verkligt värde via resultaträkningen i nivå 3 | 2022 | 2021 |
| Ingående balans | 21 | – |
| Initialt diskonterat värde vid förvärv | 2 | 23 |
| Amorteringar | – | -2 |
| Omvärdering via resultaträkningen | -10 | – |
| Utgående skuld | 13 | 21 |
| Moderbolaget 2022 |
Skulder till kreditinstitut |
Skulder till koncernföretag |
Övriga ränte bärande skulder |
Summa upplåning |
|---|---|---|---|---|
| Ingående balans | 65 | 63 | 2 | 130 |
| Amorteringar | -27 | – | -21 | -48 |
| Upptagna lån | 9 | – | 20 | 29 |
| Övriga förändringar | 5 | -29 | – | -24 |
| Utgående balans | 52 | 34 | 1 | 87 |
| Varav – långfristiga | 24 | 34 | – | 58 |
| – kortfristiga | 28 | – | 1 | 29 |
| Moderbolaget | Skulder till | Skulder till | Övriga ränte– | Summa |
|---|---|---|---|---|
| 2021 | kreditinstitut | koncernföretag | bärande skulder | upplåning |
| Ingående balans | 67 | 37 | 2 | 106 |
| Amorteringar | -24 | – | – | -24 |
| Upptagna lån | 21 | 26 | – | 47 |
| Övriga förändringar | 1 | – | – | 1 |
| Utgående balans | 65 | 63 | 2 | 130 |
| Varav – långfristiga | 40 | 63 | – | 103 |
| – kortfristiga | 25 | – | 2 | 27 |
Koncernens samtliga leverantörsskulder förfaller inom 3 månader.
| fördelning på valutor | 2022-12-31 | 2021-12-31 |
|---|---|---|
| SEK | 91 | 89 |
| CNY | 13 | 12 |
| CZK | 3 | 4 |
| EUR | 303 | 208 |
| PLN | 2 | 1 |
| USD | 70 | 53 |
| Övriga | 4 | 6 |
| Summa | 487 | 373 |
| Koncernen | 2022-12-31 | 2021-12-31 |
|---|---|---|
| För skulder till kreditinstitut och checkkrediter: |
||
| Fastighetsinteckningar | 231 | 183 |
| Företagsinteckningar | 384 | 333 |
| Maskiner med äganderättsförbehåll | 172 | 130 |
| Aktier i dotterföretag | 541 | 425 |
| Belånat lager | 92 | 70 |
| Summa | 1 420 | 1 141 |
| Moderbolaget | 2022-12-31 | 2021-12-31 |
| För skulder till kreditinstitut: |
Aktier i dotterföretag 129 129 Summa 139 129
| Koncernen | 2022-12-31 | 2021-12-31 |
|---|---|---|
| Skulder mervärdesskatt | 9 | 7 |
| Innehållna personalskatter | 30 | 21 |
| Förskott från kunder | 95 | 20 |
| Övriga kortfristiga skulder | 6 | 11 |
| Koncernen totalt | 140 | 59 |
Övriga kortfristiga skulder utgörs till stor del av personalrelaterade skulder såsom löner och fastställda sociala avgifter som ska betalas följande månad.
För moderbolaget uppgick övriga skulder till 1 MSEK (1) och avser främst skulder rörande mervärdesskatt.
| Koncernen | 2022-12-31 | 2021-12-31 |
|---|---|---|
| Utställda garantier | 96 | 66 |
| Summa | 104 | 66 |
| Moderbolaget | 2022-12-31 | 2021-12-31 |
| Borgensåtagande dotterföretag | 139 | 111 |
Av koncernen utställda garantier och av moderbolaget gjorda borgensåtagandena förväntas inte resultera i något utflöde av resurser.
| Koncernen | 2022-12-31 | 2021-12-31 |
|---|---|---|
| Upplupna löner | 33 | 23 |
| Upplupna semesterlöner | 47 | 42 |
| Upplupna sociala avgifter | 20 | 15 |
| Upplupna materialkostnader | 18 | 7 |
| Upplupna konsult- och revisions kostnader |
3 | 3 |
| Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
24 | 25 |
| Koncernen totalt | 145 | 115 |
| Moderbolaget | 2022-12-31 | 2021-12-31 |
| Upplupna löner | 2 | 1 |
| Upplupna semesterlöner | 1 | 1 |
| Moderbolaget totalt | 5 | 4 |
|---|---|---|
| Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
1 | 1 |
| Upplupna sociala avgifter | 1 | 1 |
| Upplupna semesterlöner | 1 | 1 |
Koncernens hyr huvuddelen av de produktionslokaler, lagerlokaler samt kontor som används i verksamheten samt några produktionsmaskiner, truckar, viss IT-utrustning och ett antal bilar. Vidareuthyrning förekommer endast i undantagsfall och till marginella belopp.
| Nyttjanderättstillgångar 2022 |
Byggnader och lokaler |
Maskiner och andra tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg och bilar |
Totalt |
|---|---|---|---|---|
| Ingående balans | 128 | 54 | 6 | 188 |
| Förlängning och omvärdering av befintliga kontrakt | 5 | 1 | – | 5 |
| Inköp | 1 | 14 | – | 15 |
| Rörelseförvärv | 3 | – | 1 | 4 |
| Försäljningar och utrangeringar | -1 | – | – | -1 |
| Årets avskrivningar | -30 | -12 | -2 | -44 |
| Omklassificeringar | – | 1 | – | 1 |
| Omräkningsdifferens | 8 | 3 | 1 | 12 |
| Utgående redovisat värde | 113 | 61 | 6 | 180 |
| Nyttjanderättstillgångar 2021 |
Byggnader och lokaler |
Maskiner och andra tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg och bilar |
Totalt |
|---|---|---|---|---|
| Ingående balans | 68 | 63 | 6 | 137 |
| Förlängning och omvärdering av befintliga kontrakt | 18 | – | – | 18 |
| Inköp | 6 | 11 | 2 | 19 |
| Rörelseförvärv | 62 | – | 1 | 63 |
| Försäljningar och utrangeringar | – | – | -1 | -1 |
| Årets avskrivningar | -28 | -10 | -2 | -40 |
| Omklassificeringar | – | -11 | – | -11 |
| Omräkningsdifferens | 2 | 1 | – | 3 |
| Utgående redovisat värde | 128 | 54 | 6 | 188 |
| Leasingskulder, årets förändring | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Ingående balans | 174 | 124 |
| Förlängning och omvärdering av befintliga kontrakt | 17 | 17 |
| Amorteringar | -52 | -55 |
| Nya kontrakt | 9 | 21 |
| Rörelseförvärv | 4 | 63 |
| Kapitaliserad ränta | 3 | 2 |
| Omräkningsdifferens | 11 | 2 |
| Utgående balans | 166 | 174 |
| 2022 | 2021 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Leasingskulder, förfallotider | Nominella belopp |
Diskonterade belopp |
Nominella belopp |
Diskonterade belopp |
|
| Kortfristiga inom 1 år | 49 | 47 | 43 | 42 | |
| Långfristiga 1 – 2 år | 45 | 44 | 41 | 39 | |
| Långfristiga 2 – 5 år | 56 | 51 | 72 | 67 | |
| Långfristiga senare än 5 år | 26 | 23 | 29 | 26 | |
| Summa framtida leasingavgifter | 176 | 166 | 18 | 174 |
Leasingskulder redovisas i balansräkningen till diskonterade nuvärden. I tabellen ovan redovisas även nominella belopp, det vill säga odiskonterade framtida kassaflöden.
| Totala kostnader för leasing i koncernens resultaträkning | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Leasingavgifter avseende avtal kortare än 1 år (Ingår i Övriga externa kostnader) | -3 | -6 |
| Leasingavgifter avseende tillgångar av mindre värde (Ingår i övriga externa kostnader) | -5 | -4 |
| Årets avskrivningar av nyttjanderättstillgångar | -44 | -40 |
| Årets räntekostnad avseende leasingskulder | -3 | -3 |
| Totala kostnader för leasing i resultaträkningen | -55 | -53 |
Koncernen har inga leasingavtal med variabla leasingavgifter.
I Sverige finns individuella avgiftsbestämda pensionsavtal, avtal enligt den avgiftsbestämda ITP 1-planen samt avtal enligt ITP 2-planen. ITP 2-planens förmånsbestämda pensionsåtaganden för ålders- och familjepension tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10 Redovisning av pensionsplanen ITP 2 som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2022 har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen ITP 2 som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålders- och familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för ITP 2-försäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 3 MSEK (3). Koncernens andelar av de sammanlagda avgifterna till planen är försumbara.
Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 175 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 175 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2022 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 172 procent (172).
I ett svenskt dotterbolag finns en PRI-plan. Denna redovisas som en förmånsbestämd plan men då den är av mindre omfattning redovisas den enligt pensionsinstitutets egen värdering utan omräkning enligt IAS 19. Vid årets slut uppgick avsättningen för förmånsbestämda pensioner i Sverige till 8 MSEK (6).
I det tyska dotterbolaget HANZA GmbH finns en förmånsbestämd pensionsplan som omfattar 297 personer (339) varav 143 (161) är aktiva i företaget och resterande är fribrevshavare och pensionärer. Planen, som förvaltas av en extern förvaltare, omfattar huvuddelen av de anställda men inte personer som anställts 2018 eller senare. Vid årets slut uppgick fonderingsgraden för planen till 24 procent (23).
I övriga länder där HANZA är verksamt finns avgiftsbestämda pensionsplaner som i vissa fall omfattar alla anställda och i andra fall vissa grupper av anställda.
| Totala pensionskostnader | 2022 | 2021 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| i resultaträkningen | Tyskland | Övriga | Totalt | Tyskland | Övriga | Totalt |
| Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer | 2 | 30 | 32 | 3 | 32 | 35 |
| Pensionskostnader för förmånsbestämda planer | 2 | 2 | 4 | 3 | 1 | 4 |
| Summa pensionskostnader | 4 | 32 | 36 | 6 | 33 | 39 |
| Förmånsbestämda pensioner | ||
|---|---|---|
| 2022 | 2021 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisning i balansräkningen | Tyskland | Sverige | Totalt | Tyskland | Sverige | Totalt |
| Förmånsbestämda förpliktelser, fonderade planer | 131 | – | 131 | 138 | – | 138 |
| Förmånsbestämda förpliktelser, ofonderade planer | – | 8 | 8 | – | 6 | 6 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | -37 | – | -37 | –35 | – | –35 |
| Avsättningar till pensioner | 94 | 8 | 102 | 103 | 6 | 109 |
Not 31 forts.
| 2022 | 2021 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förändringen i förmånsbestämda pensionsförpliktelser |
Nuvärde av förmåns bestämda pensions planer |
Förvalt ningstill gångarnas verkliga värde |
Netto | Nuvärde av förmåns bestämda pensions planer |
Förvalt ningstill gångarnas verkliga värde |
Netto |
| Ingående balans | 144 | -35 | 109 | 142 | -32 | 110 |
| Poster i resultaträkningen: | ||||||
| Kostnad för tjänstgöring innevarande period | 4 | – | 4 | 3 | – | 3 |
| Räntekostnader | 1 | – | 1 | 1 | – | 1 |
| 5 | – | 5 | 4 | – | 4 | |
| Omvärderingar i övrigt totalresultat: | ||||||
| Aktuariella vinster/förluster (-/+) från förändringar i demografiska antaganden |
2 | – | 2 | 1 | – | 1 |
| Aktuariella vinster/förluster (-/+) från förändringar i finansiella antaganden |
-22 | – | -22 | -2 | – | -2 |
| Faktisk avkastning på förvaltningstillgångar | – | – | – | – | -1 | -1 |
| -20 | – | -20 | -1 | -1 | -2 | |
| Övriga förändringar: | ||||||
| Avgifter inbetalda från arbetsgivaren | – | -2 | -2 | – | -1 | -1 |
| Utbetalda ersättningar | – | – | – | -3 | – | -3 |
| Omräkningsdifferenser | 10 | – | 11 | 2 | -1 | 1 |
| Utgående balans | 139 | -37 | 102 | 144 | -35 | 109 |
Förvaltningstillgångarna är i sin helhet placerade i en tysk investeringsfond för pensionstillgångar där tillgångarna är marknadsvärderade.
Vid värdering av de förmånsbestämda pensionsplanerna används ett antal aktuariella antaganden. De viktigaste av dessa antaganden framgår nedan. I de fall en känslighetsanalys redovisas, förutsätts övriga antaganden vara oförändrade.
Vid beräkning av den tyska pensionsskulden har en diskonteringsräntan om 4 procent (1) använts. Denna baseras på AA-klassificerade företagsobligationer med löptider motsvarande
Vid beräkningen av den tyska pensionsplanen har tabellen Heubeck 2018 G använts. En ökning av den förväntade livslängden med ett år skulle kunna öka skulden med 1 MSEK.
I moderbolaget finns 2 anställda som omfattas av individuella avgiftsbestämda pensionsavtal.
| poster | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Resultat vid avyttringar av anläggningstillgångar |
-2 | -3 |
| Omvärdering förvärvslikvid | -10 | – |
| Orealiserade kursförluster | 4 | -1 |
| Övrigt | -1 | 2 |
| Totalt | -9 | -2 |
| Kassaflöde vid amortering | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Amorteringar enligt Not 24 | -272 | -186 |
| Övrigt | 4 | – |
| Kassaflöde | -268 | -186 |
Övriga ej likviditetspåverkande poster i moderbolaget avser i huvudsak orealiserad kursvinst på lån i EUR.
Under året utbetalda räntor uppgår till 31 MSEK (20).
| Kassaflöde från upptagna lån | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Upptagna lån enligt Not 24 | 267 | 214 |
| Nya leasingavtal utan kassaflöde | -9 | -21 |
| Ny skuld avseende tilläggs köpeskilling |
– | -21 |
| Investering överförd till leasing kontrakt |
5 | 1 |
| Kassaflöde | 263 | 173 |
En uppdaterad bedömning av tilläggsköpeskillingen för förvärvet av Beyers, som genomfördes 2021, har inneburit en icke kassaflödespåverkande upplösning om 10 MSEK.
HANZA AB har under 2022 genomfört ett förvärv.
Den 4 juli förvärvades samtliga aktier i Budelmann Elektronik GmbH (Nu namnändrat till HANZA Tech Solutions GmbH) med säte i Münster, Tyskland. Företaget bedriver verksamhet inom forskning och utveckling och består av ett tvärvetenskapligt team om 10 personer med spetskompetens inom elektronik, mekanik och mjukvaruutveckling. Köpeskillingen uppgår till totalt 9 MSEK. Vidare finns en tilläggsköpeskilling som är kopplad till omsättning för verksamhetsåren 2022 och 2023 vilken kan uppgå till maximalt 2 MSEK. Tilläggsköpeskillingen har i förvärvsanalysen bedömts till det maximala beloppet, vilket efter diskontering uppgår till 2 MSEK. Därutöver redovisas i förvärvet en goodwill om 9 MSEK, vilken främst består av synergier med HANZAs övriga verksamheter. Förvärvet kommer inte vara skattemässigt avdragsgill. Förvärvsanalysen är fortfarande preliminär.
I tabellen nedan sammanfattas köpeskillingen för Budelmann samt verkligt värde på förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas på förvärvsdagen samt kassaflöde från förvärvet.
| Budelmann | ||
|---|---|---|
| 9 | ||
| 2 | ||
| 11 | ||
| Kassaflödeseffekt av förvärven | -8 |
|---|---|
| Summa tillförda nettotillgångar | 11 |
| Goodwill | 9 |
| Summa identifierade nettotillgångar | 1 |
| Leverantörsskulder och andra skulder | -1 |
| Leasingskulder | -4 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | -1 |
| Omsättningstillgångar | 2 |
| Nyttjanderättstillgångar | 3 |
| Maskiner och inventarier | 1 |
| Likvida medel | 1 |
Tabellen nedan visar redovisad nettoomsättning och rörelseresultat för det under 2022 förvärvade bolaget Budelmann
| Förvärvstidpunkt | 2022-07-04 |
|---|---|
| Nettoomsättning före förvärvet | 2 |
| Nettoomsättning efter förvärvet | 5 |
| Total nettoomsättning om bolaget innehafts hela året |
7 |
| Rörelseresultat före förvärvet | -1 |
| Rörelseresultat efter förvärvet | -1 |
| Totalt rörelseresultat om bolaget | -2 |
innehafts hela året
Rörelseresultaten ovan visar de resultat som redovisats i bolagen men inkluderar inte med förvärven tillkommande avskrivningar på identifierade koncernövervärden, integrationskostnader eller transaktionskostnader.
Koncernens närstående omfattar de största ägarna, styrelsen, vd och andra ledande befattningshavare samt deras familjemedlemmar. För moderbolaget ingår även samtliga dotterföretag i koncernen i närståendekretsen. Moderbolagets transaktioner med dessa redovisas separat sist i denna not.
Största ägare är Gerald Engström som på balansdagen via sitt helägda bolag Färna Invest äger knappt 23 procent av aktierna och rösterna i HANZA AB. RVM Systems AS är ett helägt dotterbolag till Färna Invest, till vilket HANZA sålt tillverkningstjänster för 116 MSEK (110). Försäljningen har skett på marknadsmässiga grunder.
HANZA har under kvartal fyra tagit och återbetalat ett kortfristigt lån till Halén Invest AB om 20 MSEK. Villkor för lånet var marknadsmässiga. Halén Invest AB ett helägt familjebolag av styrelsemedlemmen Håkan Halén. I övrigt har det inte förelegat några transaktioner mellan HANZA-koncernen och närstående
parter som väsentligt påverkat koncernens ställning och resultat, utöver aktieutdelningen och sedvanliga utbetalningar av styrelsearvoden till styrelsen och löner till bolagets ledning.
Fullständiga riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare framgår av förvaltningsberättelsen sida 35-40.
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Ersättning för arbete i revisionsutskottet och ersättningsutskottet utgår också.
Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, pension och förmån av tjänstebil. Med andra ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören utgjort koncernledningen. Ledande befattningshavare uppgick till 2 personer 2022.
| 2022 Belopp i KSEK |
Grundlön/ Styrelsearvode |
Rörlig ersättning |
Pensions kostnad |
Övriga förmåner |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelseordförande Francesco Franzé | 480 | – | – | – | 480 |
| Vice styrelseordförande Gerald Engström | 215 | – | – | – | 215 |
| Styrelseledamot Håkan Halén | 270 | – | – | – | 270 |
| Styrelseledamot Helene Richmond | 200 | – | – | – | 200 |
| Styrelseledamot Sofia Axelsson | 230 | – | – | – | 230 |
| Vd Erik Stenfors | 2 760 | 1 242 | 758 | 89 | 4 849 |
| Övriga ledande befattningshavare (2 personer) | 3 840 | 1 152 | 1 166 | 206 | 6 364 |
| Summa | 7 995 | 2 394 | 1 924 | 295 | 12 608 |
| 2021 Belopp i KSEK |
Grundlön/ Styrelsearvode |
Rörlig ersättning |
Pensions kostnad |
Övriga förmåner |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelseordförande Francesco Franzé | 410 | – | – | – | 410 |
| Vice styrelseordförande Gerald Engström | 193 | – | – | – | 193 |
| Styrelseledamot Håkan Halén | 240 | – | – | – | 240 |
| Styrelseledamot Helene Richmond | 180 | – | – | – | 180 |
| Styrelseledamot Sofia Axelsson | 205 | – | – | – | 205 |
| Vd Erik Stenfors | 2 527 | 1 112 | 681 | 109 | 4 429 |
| Övriga ledande befattningshavare (2 personer) | 3 527 | 1 036 | 1 148 | 204 | 5 915 |
| Summa | 7 282 | 2 148 | 1 829 | 313 | 11 572 |
Koncernens ledande befattningshavare har endast avgiftsbestämda pensionsplaner. Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets resultat. För vidare upplysning kring pension, se nedan.
Styrelsens ordförande har inte erhållit någon ersättning utöver styrelsearvode.
Inga aktierelaterade ersättningar har utgått under 2020 eller 2021. Under andra kvartalet 2020 tecknades 850 000 teckningsoptioner av bolagets ledningsgrupp mot marknadsmässigt vederlag. Varje option ger innehavaren rätt att teckna en aktie i bolaget till en teckningskurs på 20 SEK under tiden 1 juni till 30 september 2023.
Pensionsåldern för verkställande direktören är 65 år. Pensionspremien ska uppgå till 25 procent av den pensionsgrundande lönen, vilket är den fasta grundlönen.
För andra ledande befattningshavare uppgår pensionsåldern till 65 år. Pensionsavtalen anger att pensionsinbetalningarna ska följa en av företaget fastställd premietrappa.
Mellan företaget och verkställande direktören gäller en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. Vid uppsägning från företagets sida erhålls ett avgångsvederlag som uppgår till sex månadslöner. Avgångsvederlaget avräknas inte mot andra inkomster. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida utgår inget avgångsvederlag.
Mellan företaget och andra ledande befattningshavare gäller en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. För bolagets CFO och COO finns ett avtal om avgångsvederlag uppgående till sex månader.
Moderbolaget hade på balansdagen långfristiga fordringar på koncernbolag uppgående till 137 MSEK (23). Dessa fordringar utgörs av koncerninterna lån som löper med marknadsmässig ränta. Vid årsskiftet hade moderbolaget kortfristiga fordringar till dotterföretag om 1 MSEK (12). vilka som utgjorde rörelsefordringar av tillfällig natur. Vidare hade moderbolaget långfristiga skulder till HANZA GmbH i Tyskland uppgående till 34 MSEK (63). Dessa långfristiga lån utgörs av koncerninterna lån som löper med marknadsmässig ränta.
Tjänster till koncernföretag köps och säljs på normala kommersiella villkor och har uppgått till nedanstående belopp.
| MSEK | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Försäljning av tjänster till dotterbolag | 24 | 26 |
| Inköp av tjänster från koncernföretag | 4 | 4 |
| Moderbolaget | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 367 | 319 |
| Förvärv av HANZA Germany GmbH | – | 1 |
| Aktieägartillskott till HANZA Metalliset Oy | – | 57 |
| Nedskrivning av aktier i HANZA KA Åtvidaberg AB1 | – | -10 |
| Utgående redovisat värde | 367 | 367 |
| Organisations nummer |
Säte | Kapital andel , % |
Antal aktier | Redovisat värde | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn | 2022-12-31 | 2021-12-31 | ||||
| Direkt ägda dotterföretag | ||||||
| Holdingföretag | ||||||
| HANZA Opertions AB | 556746-2436 | Årjäng | 100 | 128 205 | 139 | 139 |
| Operativa dotterföretag | ||||||
| HANZA Metalliset Oy | 0735704-5 | Heinävesi, Finland | 100 | 1 626 | 97 | 97 |
| HANZA GmbH | HRB30263 Remscheid, Tyskland | 100 | 1 | 129 | 129 | |
| HANZA Germany GmbH | HRB31879 | Remscheid, Tyskland | 100 | 10 | 1 | 1 |
| Vilande dotterföretag | ||||||
| HANZA KA Åtvidaberg AB | 556404-2371 | Åtvidaberg | 100 | 227 292 | 1 | 1 |
| 367 | 367 |
| Namn | Organisationsnummer | Säte | Kapital andel, % |
Antal aktier |
|---|---|---|---|---|
| Indirekt ägda dotterföretag | ||||
| Operativa dotterföretag | ||||
| HANZA Electric (Suzhou) Co. Ltd. | 9132059472801435XQ | Suzhou, Kina | 100 | 1 |
| HANZA Elektromekan AB | 556253-8289 | Årjäng | 100 | 20 000 |
| HANZA Mechanics Sweden AB | 556497-3237 | Årjäng | 100 | 2 210 |
| HANZA Mechanics Tartu AS | 10019012 | Tartu, Estland | 100 | 75 000 |
| HANZA Poland Sp. z.o.o | 0000302360 | Brzeg Dolny, Polen | 100 | 175 |
| HANZA Mechanics Narva AS | 11011627 | Narva, Estland | 100 | 1 000 |
| HANZA Mechanics Kunovice s.r.o | 26217465 | Kunovice, Tjeckien | 100 | 1 |
| HANZA Toolfac Oy | 1895668-4 | Iisalmi, Finland | 100 | 199 |
| HANZA Wermech AB | 556560-4187 | Årjäng | 100 | 1 000 |
| HANZA Czech Republic s.r.o | 25862839 | Ostrava, Tjeckien | 100 | 1 |
| HANZA Levyprofiili Oy | 2424893-2 | Joensuu, Finland | 100 | 750 000 |
| HANZA Beyers GmbH | HRB2861 | Mönchengladbach, Tyskland |
100 | 10 |
| HANZA Tech Solutions GmbH 1 | HRB12729 | Münster, Tyskland | 100 | 1 |
| Dotterföretag för koncernintern service | ||||
| HANZA Shared Service Center AB | 556893-0449 | Årjäng | 100 | 500 |
| HANZA Shared Service Tartu OÜ | 12775321 | Tartu, Estland | 100 | 1 |
| Vilande dotterföretag | ||||
| HANZA Alfaram Finland Oy | 1065763-9 | Kaarina, Finland | 100 | 55 |
| HANZA Tarkon Sweden AB | 556833-2257 | Stockholm | 100 | 100 000 |
1) Hette vid förvärvet Budelmann Elektronik GmbH
Moderbolagets bokslutsdispositioner består av följande poster:
| 2022 | 2021 |
|---|---|
| 34 | 7 |
| – | -1 |
| 34 | 6 |
| 2022 | 2021 |
| 1 | 1 |
| 1 | 1 |
I januari utökade HANZA samarbetet med Thermia AB, en världsledande leverantör av värmepumpar för geotermisk energi. Försäljningen till Thermia ökar med cirka 35 miljoner kronor under 2023 och bedöms fortsätta öka under kommande år.
HANZA kommer under 2023 påbörja arbetet med att expandera fabriken för tunnplåtsmekanik i Estland. Expansionen är och i linje med strategi HANZA 2025 som bland annat innefattar att öka kapaciteten i befintliga kluster.
Styrelsen föreslår en utdelning för 2022 på 75 öre per aktie (50) vilket motsvarar en total utdelning om 30 MSEK (18) baserat på antalet utestående aktier per 31 mars 2023. Föreslagen avstämningsdag beräknas bli den 10 maj 2023.
Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel (SEK)
| Summa | 432 570 918 |
|---|---|
| Årets resultat | 45 818 991 |
| Överkursfond | 386 751 927 |
| i moderbolaget |
Styrelsen föreslår att dessa disponeras så att
Till aktieägarna utdelas 0,75 SEK
| Summa | 432 570 918 |
|---|---|
| I ny räkning överförs | 403 110 972 |
| per aktie, totalt | 29 459 946 |
Styrelsen föreslår en utdelning till aktieägarna om 0,75 SEK (0,50) per aktie motsvarande 30 MSEK (18). Den föreslagna utdelningen utgör 7 procent av bolagets vinstmedel på balansdagen. Det är styrelsens uppfattning att den föreslagna utdelningen är förenlig med aktiebolagslagens försiktighetsprincip med avseende på de krav på bolagets egna kapital, investeringsbehov, likviditet och finansiella ställning samt de risker som förknippas med typen och storleken av verksamheten.
Års- och koncernredovisningen har godkänts för publicering av styrelsen den 31 mars 2023. Koncernens resultatoch balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman 8 maj 2023 för fastställelse.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning, resultat och kassaflöde.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god
redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Års- och koncernredovisningen innehåller också koncernens och moderbolagets hållbarhetsrapportering enligt ÅRL 6 kap 11§, se sidorna 14–29.
Stockholm, den dag som framgår av vår elektroniska underskrift
Francesco Franzé Styrelseordförande
Gerald Engström Sofia Axelsson Vice styrelseordförande Styrelseledamot
Styrelseledamot Styrelseledamot
Håkan Halén Helene Richmond
Erik Stenfors Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har lämnats den dag som framgår av vår elektroniska underskrift
Ernst & Young AB
Charlotte Holmstrand Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Till bolagsstämman i HANZA Holding AB, org nr 556748-8399
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för HANZA AB för år 2022 med undantag för bolagsstyrningsrapporten och hållbarhetsrapporten på sidorna 41-44 respektive sida 38, 14-29 samt 95-97. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 35–89 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2022 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2022 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten och hållbarhetsrapporten på sidorna 41-44 respektive sida 38, 14-29 samt 95-97. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Beskrivningen nedan av hur revisionen genomfördes inom dessa områden ska läsas i detta sammanhang.
Vi har fullgjort de skyldigheter som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar i vår rapport om årsredovisningen också inom dessa områden. Därmed genomfördes revisionsåtgärder som utformats för att beakta vår bedömning av risk för väsentliga fel i årsredovisningen och koncernredovisningen. Utfallet av vår granskning och de granskningsåtgärder som genomförts för att behandla de områden som framgår nedan utgör grunden för vår revisionsberättelse.
Nettoomsättningen uppgår för 2022 till 3 549 MSEK i koncernen. Koncernens intäkter avser i all väsentlighet försäljning av varor, vilka utgörs av komponenter, undersystem och färdigt sammansatta produkter till kunder i flera olika länder. Produkterna tillverkas enligt kundernas specifikation, men med bolagets delaktighet i att skräddarsy tillverkningsprocessen. Denna innebär att prismodell, tillverkningsprocess och leveransvillkor skiljer sig åt för varje enskilt kundavtal. Intäktsredovisningen kräver en väl fungerande process, omfattande order, fakturering och utleveranser samt leveransvillkor. Dessa förhållanden gäller flertalet dotterbolag vilket kräver riktlinjer och rutiner likväl som bedömningar av företagsledningen för att fastställa lämplig metod och period för korrekt intäktsredovisning. Vi anser att intäkter är ett särskilt betydelsefullt område i vår revision beaktat mängden transaktioner och att intäkterna utgör den beloppsmässigt mest väsentliga finansiella posten.
För information om intäkter, se Redovisningsprinciper och not 5 Intäkter samt not 6 Segmentsinformation.
Vi har genomfört granskning av koncernens principer för redovisning av intäkter för att verifiera efterlevnad av IFRS. Vi har genomfört analytisk granskning av intäkter uppdelat på olika produktionserbjudanden och geografiska marknader. Detaljerade tester av leveransdokument för att säkerställa att redovisning av intäkter har skett i rätt period har genomförts. Vidare har vi utfört avklippskontroll, granskat väsentliga avtal och kontrollerat kreditnotor efter balansdagen. Därutöver har vi även utfört dataanalytisk granskning avseende intäktsredovisning.
Goodwill redovisas till 388 MSEK per 31 december 2022. Goodwill utgör totalt sett 15,2 % av koncernens balansomslutning. Se vidare Not 14 samt beskrivning av immateriella tillgångar på sida 69. Andelar i koncernföretag uppgår till 367 MSEK i moderbolaget per 31 december 2022. Se vidare not 35 samt beskrivning av andelar i koncernföretag på sida 87.
Goodwill med obestämbar livslängd ska prövas för nedskrivning årligen. HANZA prövar minst årligen, och vid indikation på värdenedgång, att redovisade värden inte överstiger tillgångarnas återvinningsvärde. Andelar i koncernföretag bedöms löpande under året om det finns indikationer på värdenedgång och om så är fallet beräknas tillgångens återvinningsvärde.
Återvinningsvärdena för goodwill och andelar i koncernföretag fastställs genom en nuvärdesberäkning av framtida kassaflöden per kassaflödesgenererande enhet och baseras på förväntat utfall av ett antal faktorer som grundas på ledningens affärsplaner och prognoser. En beskrivning av nedskrivningstestet framgår av not 2 och av avsnittet "goodwill" på sida 56 och i not 4 på sida 62 för goodwill samt not 35 för andelar i koncernföretag. Förändringar i ledningens antaganden som ligger till grund för bedömning av återvinningsvärdena såsom framtida kassaflöden, tillväxt, diskonteringsränta och investeringsbehov skulle kunna leda till att ett nedskrivningsbehov uppstår med betydande påverkan finansiellt på koncernen och i moderbolaget. Vi har därför bedömt att värdering av goodwill och andelar i koncernföretag är ett särskilt betydelsefullt område i revisionen.
Vi har utvärderat och testat ledningens process för att upprätta nedskrivningstest för goodwill och andelar i koncernföretag, utvärderat framtida prognoser och genomfört känslighetsanalyser på nyckelantaganden. Vi har med stöd av våra värderingsspecialister granskat företagsledningens modell och metod för att genomföra nedskrivningstest för goodwill och andelar i koncernföretag samt utvärderat rimligheten i antaganden om diskonteringsränta, genom att använda data för jämförbara bolag och applicerad långsiktig tillväxt. Vi har också bedömt lämnade upplysningar i årsredovisningen.
Koncernens varulager uppgår per 31 december 2022 till 937 MSEK. I koncernens produktionsenheter finns lager av råvaror och förnödenheter, varor under tillverkning, färdiga varor och handelsvaror samt varor på väg. I syfte att erbjuda korta och säkra leveranstider samt tillhandahålla kundanpassade lösningar har flertalet kunder en viss mängd lager som kan användas för avrop.
Det är krävande att göra en korrekt redovisning av anskaffningskostnaden när inköps-, tillverknings- och logistikprocesser är komplexa. I produktkalkylerna finns ett antal avvägningar som behöver göras av företagsledningen som har påverkan på de redovisade värdena. Viktiga områden är fastställande av metod, att fastställa normalproduktion samt allokeringsnycklar för direkta och indirekta kostnader. I värderingen finns också bedömningar som exempelvis uppskattning av nettoförsäljningsvärdet vid tillämpning av lägsta värdets princip samt bedömning av inkurans av varulager.
Processen för beräkning av produktkalkyler är central för värdering av varulagret och därför har granskning skett av denna. Genomgång och granskning av koncernens processer för inköp av råvaror, tillverkning samt lagerhållning och inkuransbedömning har skett.
Vi har genomfört pristester av råvaror, kontroller av kalkyler, analyser av lageromsättningshastigheter samt test av periodisering av in- och utleveranser.
Vi har tagit del av företagsledningens överväganden avseende inkurans i varulagret samt deras bedömning av trögrörliga produkter. Vi har också deltagit vid inventeringar och genomfört egna kontrollberäkningar på de mest väsentliga lagerplatserna i syfte att få bekräftat antal för att testa fullständighet och värdering.
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-33 samt 98-104. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:
modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten.
Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.
Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall åtgärder som har vidtagits för att eliminera hoten eller motåtgärder som har vidtagits.
Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan.
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av HANZA AB för år 2022 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappers¬marknaden för HANZA AB för år 2022.
Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet.
Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.
Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till HANZA AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.
Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning.
RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten.
Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 Kvalitetskontroll för revisionsföretag som utför revision och översiktlig granskning av finansiella rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag och näraliggande tjänster och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.
Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och koncernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att
bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden.
Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen.
Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 41-44 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2-6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten på sidorna 38, 14-29 samt 95-97 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbar¬hetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.
En hållbarhetsrapport har upprättats.
Ernst & Young AB med huvudansvarig revisor Charlotte Holmstrand, Box 7850 103 99 Stockholm, utsågs till HANZA ABs revisor av bolagsstämman den 10 maj 2022 och har varit bolagets revisor sedan 3 juni 2016.
Det datum som framgår av vår elektroniska signatur Ernst & Young AB
Charlotte Holmstrand Auktoriserad revisor
| Andel av omsättningen från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomi kraven – upplysningar som omfattar år 2022 |
Kriterier för väsentligt bidrag | Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada |
||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ekonomiska verksamheter |
Kod/koder | Absolut omsättning | Andel av omsättningen | Begränsning av klimatförändringar | Anpassning till klimatförändringar | Vatten och marina resurser | Cirkulär ekonomi | Föroreningar | Biologisk mångfald och ekosystem | Begränsning av klimatförändringar | Anpassning till klimatförändringar | Vatten och marina resurser | Cirkulär ekonomi | Föroreningar | Biologisk mångfald och ekosystem | Minimiskyddsåtgärder | Taxonomiförenlig andel av omsättningen, år 2022 |
Taxonomiförenlig andel av omsättningen, år 2022 |
Kategori (möjliggörande verksamhet) | Kategori (omställningsverksamhet) |
| MSEK | % | % | % | % | % | % | % | Ja/nej Ja/nej Ja/nej Ja/nej Ja/nej Ja/nej Ja/nej | % | % | M | Oj | ||||||||
| A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN |
||||||||||||||||||||
| A.1. Miljömässigt håll bara (taxonomiförenliga) verksamheter |
||||||||||||||||||||
| De miljömässigt håll bara (taxonomifören liga) verksamheternas omsättning (A.1) |
– | 0% | ||||||||||||||||||
| A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljö mässigt hållbara (ej tax onomiförenliga) |
||||||||||||||||||||
| Omsättningen hos de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljö mässigt hållbara (ej tax onomiförenliga) (A.2) |
– | 0% | ||||||||||||||||||
| Totalt (A.1 + A.2) | – | 0% | 0% | 0% | 0% | 0% | 0% | 0% | 0% | 0% | 0% | 0% | ||||||||
| B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN |
||||||||||||||||||||
| Omsättningen hos verksamheter som inte omfattas av taxono min (B) |
3 549 | 100% | ||||||||||||||||||
| Totalt (A + B) | 3 549 | 100% |
Se HANZAs nettomsättning i resultaträkningen.
| Andel av Capex från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verk samheter som är förenliga med taxonomi kraven |
Kriterier avseende att inte Kriterier för väsentligt bidrag orsaka betydande skada |
|||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ekonomiska verksamheter |
Kod/koder | Absoluta kapitalutgifter | Andel av kapitalutgifter | Begränsning av klimatförändringar | Anpassning till klimatförändringar | Vatten och marina resurser | Cirkulär ekonomi | Föroreningar | Biologisk mångfald och ekosystem | Begränsning av klimatförändringar | Anpassning till klimatförändringar | Vatten och marina resurser | Cirkulär ekonomi | Föroreningar | Biologisk mångfald och ekosystem | Minimiskyddsåtgärder | Taxonomiförenlig andel av kapitalutgifterna, år 2022 |
Taxonomiförenlig andel av kapitalutgifterna, år 2022 |
Kategori (möjliggörande verksamhet) | Kategori (omställningsverksamhet) |
| MSEK | % | % | % | % | % | % | % | Ja/nej Ja/nej Ja/nej Ja/nej Ja/nej Ja/nej Ja/nej | % | % | M | O | ||||||||
| A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN |
||||||||||||||||||||
| A.1. Miljömässigt håll bara (taxonomiförenliga) verksamheter |
||||||||||||||||||||
| Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1) |
– | 0% | ||||||||||||||||||
| A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljö mässigt hållbara (ej tax onomiförenliga) |
||||||||||||||||||||
| Kapitalutgifter för verk samheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt håll bara (ej taxonomifören liga) (A.2) |
– | 0% | ||||||||||||||||||
| Totalt (A.1 + A.2) | – | 0% | 0% | 0% | 0% | 0% | 0% | 0% | 0% | 0% | 0% | 0% | 0% | |||||||
| B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN |
||||||||||||||||||||
| Kapitalutgifter hos verk samheter som inte omfattas av taxono min (B) |
195 | 100% | ||||||||||||||||||
| Totalt (A + B) | 195 100% |
Nyckeltalet avseende kapitalutgifter består av investeringar i immateriella anläggningstillgångar om 1 MSEK, materiella anläggningstillgångar om 179 MSEK och i nyttjanderättstillgångar om 15 MSEK. För ytterligare information se koncernens kassaflöde samt not 30.
| Andel av Opex från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verk samheter som är förenliga med taxonomi kraven |
Kriterier för väsentligt bidrag | Kriterier avseende att inte orsaka | betydande skada | |||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ekonomiska verksamheter |
Kod/koder | Absoluta driftsutgifter | Andel av driftsutgifter | Begränsning av klimatförändringar | Anpassning till klimatförändringar | Vatten och marina resurser | Cirkulär ekonomi | Föroreningar | Biologisk mångfald och ekosystem | Begränsning av klimatförändringar | Anpassning till klimatförändringar | Vatten och marina resurser | Cirkulär ekonomi | Föroreningar | Biologisk mångfald och ekosystem | Minimiskyddsåtgärder | Taxonomiförenlig andel av driftsutgifterna, år 2022 |
Taxonomiförenlig andel av driftsutgifterna, år 2022 |
Kategori (möjliggörande verksamhet) | Kategori (omställningsverksamhet ) |
| MSEK | % | % | % | % | % | % | % | Ja/nej Ja/nej Ja/nej Ja/nej Ja/nej Ja/nej Ja/nej | % | % | M | O | ||||||||
| A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN |
||||||||||||||||||||
| A.1. Miljömässigt håll bara (taxonomiförenliga) verksamheter |
||||||||||||||||||||
| Driftsutgifter för de mil jömässigt hållbara (tax onomiförenliga) verk samheterna (A.1) |
||||||||||||||||||||
| A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljö mässigt hållbara (ej tax onomiförenliga) |
||||||||||||||||||||
| Driftsutgifter för verk samheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt håll bara (ej taxonomifören liga) (A.2) |
||||||||||||||||||||
| Totalt (A.1 + A.2) | – | 0% | 0% | 0% | 0% | 0% | 0% | 0% | 0% | 0% | 0% | 0% | ||||||||
| B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN |
||||||||||||||||||||
| Driftsutgifter hos verk samheter som inte omfattas av taxono min (B) |
54 | |||||||||||||||||||
| Totalt (A + B) | 54 | 100% |
Nyckeltalet avseende driftskostnader består av kostnader för forskning och utveckling om 8 MSEK, kortfristiga leasingavtal om 3 MSEK samt kostnader för reparation och underhåll av byggnader och maskiner om 43 MSEK.

Ordförande i styrelsen sedan 2019, invald 2015.
Ordförande i ersättningsutskottet och ledamot av revisionsutskottet. Har tidigare arbetat som en del av koncernledningen i Husqvarna Group, som Senior VP Industrial Operations i Electrolux Group samt som platschef på flera tillverkande enheter i utlandet.
Utbildning: Civilingenjör (MSc) vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Andra uppdrag: Styrelseordförande i Adrian Michel Group AG, Panarea AB och The Barbecue Company AB. Aktieinnehav: 3 525 000 aktier. Oberoende i såväl bolaget och dess ledning som i förhållande till bolagets större aktieägare.
Uppgift om aktieinnehav per 31 december 2022 med därefter kända transaktioner.
Registrerat revisionsbolag Ernst&Young AB
Vice ordförande i styrelsen sedan 2019, invald 2017.
Ledamot av ersättningsutskottet. Grundare av Systemair. Har tidigare arbetat som vd och koncernchef i Systemair AB och vd i Ziehl-ebm AB.
Född: 1948
Utbildning: Gymnasieingenjör samt ekonomistudier vid Stockholms universitet. Andra uppdrag: Vd i Färna Invest AB. Styrelseordförande i Systemair AB. Styrelseledamot i Färna Herrgård AB, Bluefish Pharmaceuticals AB (publ), Masbohallen AB och Coppersmith's AB.
Aktieinnehav: 8 807 194 aktier genom det närstående bolaget Färna Invest AB. Oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning, men ej oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare.
Styrelseledamot sedan 2017 Vd Enertech AB, tidigare verksam som chef inom SKF-koncernen. Född: 1960 Utbildning: Civilingenjör i maskinteknik vid Lunds Tekniska Högskola. Aktieinnehav: 50 000 aktier. Oberoende i såväl bolaget och dess ledning som i förhållande till bolagets större aktieägare.
Auktoriserad revisor, Ernst&Young AB Född: 1976 Revisor i HANZA sedan 2016 Aktieinnehav: Inga aktier.
Styrelseledamot sedan 2015. Ordförande i revisionsutskottet. Tidigare arbetat som vice vd och CFO för Hexagon AB.
Född: 1954 Utbildning: Civilekonom vid Stockholms
universitet. Andra uppdrag: Styrelseordförande i Halén Invest AB och ledamot i YOU.by J AB.
Aktieinnehav: 2 357 470 aktier. Oberoende i såväl bolaget och dess ledning som i förhållande till bolagets större aktieägare.
Styrelseledamot sedan 2018 Ledamot av revisionsutskottet. President Residential EPAC i Husqvarna Group. Tidigare vd och koncernchef för Svedberg. Född: 1973
Utbildning: Master of Science i offentlig ekonomi /företagsekonomi vid Göteborgs universitet.
Aktieinnehav: 6 000 aktier. Oberoende i såväl bolaget och dess ledning som i förhållande till bolagets större aktieägare.

Andreas Nordin Chief Operating Officer (COO) Senior Vice President Anställd: 2017 Född: 1970 Utbildning: Civilingenjör med inriktning på maskinteknik, vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Bakgrund: Vd på Ericsson AB:s fabriker i Estland, Brasilien och Mexico. Aktieinnehav: Inga aktier, 250 000 teckningsoptioner
Lars Åkerblom
Chief Financial Officer (CFO) Executive Vice President Anställd: 2010 Född: 1965 Utbildning: Civilekonom vid Uppsala universitet samt revisorsexamen från Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR). Bakgrund: Auktoriserad revisor och marknadsområdeschef KPMG, CFO på börsnoterade Pricer och Nocom (nuvarande IAR), CFO Scandinavian Biogas, Ekonomichef Sweco AB, CFO och vd på Wonderful Times Group AB. Aktieinnehav: 111 000 aktier, samt 250 000 teckningsoptioner.
Erik Stenfors
Vd och koncernchef Anställd: 2008 Född: 1966
Utbildning: Civilingenjör med inriktning på teknisk fysik vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH).
Bakgrund: R&D Manager, Minec Systems AB, grundare/vd NOTE AB, grundare Wonderful Times Group AB, grundare och vd HANZA AB.
Aktieinnehav: 453 000 aktier privat och via bolag, samt 350 000 teckningsoptioner.
Uppgift om aktieinnehav per 31 december 2022 med därefter kända transaktioner.
| 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Nyckeltal enligt IFRS | |||||
| Nettoomsättning, MSEK | 3 549 | 2 515 | 2 155 | 2 068 | 1 811 |
| Rörelseresultat (EBIT), MSEK | 193 | 127 | 31 | 57 | 54 |
| Årets resultat, MSEK | 121 | 80 | -1 | 24 | 21 |
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | 3,35 | 2,26 | -0,04 | 0,73 | 0,74 |
| Resultat per aktie efter utspädning | 3,30 | 2,25 | -0,04 | 0,73 | 0,74 |
| Utdelning per aktie, SEK1 | 0,75 | 0,50 | 0,25 | – | 0,25 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet, MSEK | 145 | 126 | 182 | 122 | 114 |
| Medelantal anställda | 1 936 | 1 741 | 1 543 | 1 603 | 1 407 |
| Alternativa nyckeltal | |||||
| EBITDA, MSEK | 316 | 232 | 139 | 149 | 113 |
| EBITDA-marginal, % | 8,9 | 9,2 | 6,4 | 7,2 | 6,3 |
| Operativa segmentens EBITA, MSEK | 219 | 155 | 51 | 84 | 71 |
| Operativ EBITA-marginal, % | 6,2 | 6,2 | 2,4 | 4,0 | 3,9 |
| Segment affärsutveckling och tjänster, EBITA MSEK |
-6,7 | -11,7 | -3,4 | -15,7 | -10,0 |
| EBITA, MSEK | 212 | 143 | 48 | 68 | 61 |
| EBITA-marginal, % | 6,0 | 5,7 | 2,2 | 3,3 | 3,4 |
| Rörelsemarginal EBIT, % | 5,4 | 5,1 | 1,5 | 2,7 | 3,0 |
| Operativt kapital, MSEK | 1 559 | 1 298 | 925 | 1 041 | 675 |
| Räntabilitet på operativt kapital, % | 14,8 | 12,9 | 4,9 | 7,9 | 10,8 |
| Kapitalomsättning på operativt kapital, ggr | 2,5 | 2,3 | 2,2 | 2,4 | 3,2 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 12,7 | 10,7 | 2,9 | 6,2 | 8,5 |
| Räntebärande nettoskuld, MSEK | 556 | 583 | 381 | 543 | 264 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,7 | 1,0 | 0,7 | 1,1 | 0,6 |
| Nettoskuldsättning i förhållande till justerad EBITDA, ggr |
1,9 | 2,9 | 3,4 | 3,6 | 2,3 |
| Soliditet, % | 35,3 | 30,0 | 33,6 | 32,6 | 37,5 |
| Eget kapital per aktie vid periodens utgång, SEK1 | 22,85 | 16,36 | 13,97 | 14,65 | 13,70 |
1) 2022, föreslagen utdelning
De alternativa nyckeltalen ovan anses relevanta då de ger en bild av HANZAs operativa lönsamhet, finansieringens fördelning mellan eget kapital och extern finansiering, avkastning på insatt kapital samt bolagets finansiella risk. Avstämningstabeller för alternativa nyckeltal samt motiv till användningen av varje enskilt nyckeltal finns publicerade på bolagets hemsida.
EBIT (Earnings before interest and taxes) är rörelseresultat, det vill säga resultat före finansnetto och skatter.
Nedanstående alternativa nyckeltal används i denna rapport. Avstämningstabeller för alternativa nyckeltal samt motiv till användningen av varje enskilt nyckeltal finns publicerade på bolagets hemsida.
Avkastning på sysselsatt kapital är rörelseresultatet med återläggning av finansiella poster dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.
Bruttomarginal är nettoomsättning minus kostnad för råvaror och förnödenheter samt förändring av lagervaror under tillverkning, färdiga varor och pågående arbete för annans räkning dividerat med nettoomsättning.
EBITA segment affärsutveckling och tjänster består av kostnader för affärsutveckling och tjänster.
EBITDA (Earnings before interest, taxes, depreciation and amortization) är resultat före finansnetto, skatter och avskrivningar samt nedskrivningar på materiella och immateriella tillgångar.
EBITDA-marginal är EBITDA dividerat med nettoomsättning.
EBITA (Earnings before interest, taxes and amortization) är resultat före avskrivningar och nedskrivningar på immateriella tillgångar, finansnetto, bokslutsdispositioner och skatter.
Eget kapital per aktie är eget kapital på balansdagen justerat för ej registrerat aktiekapital dividerat med registrerat antal aktier på balansdagen.
Jämförelsestörande poster är intäkts- och kostnadsposter i rörelseresultatet som endast undantagsvis uppstår i rörelsen. Till jämförelsestörande poster hänförs intäkter och kostnader såsom förvärvskostnader, omräkning av tilläggsköpeskillingar, realisationsresultat på byggnader och mark, skuldeftergift, kostnader för större omstruktureringar såsom flytt av hela fabriker och större nedskrivningar.
Kapitalomsättning på genomsnittligt operativt kapital är nettoomsättning dividerat med genomsnittligt operativt kapital.
Operativa segmentens EBITA (operativt EBITA) är EBITA för segment Huvudmarknader och Övriga marknader.
Operativa segmentens rörelseresultat (operativt EBIT) är rörelseresultat för segment Huvudmarknader och Övriga marknader.
Operativ EBITA-marginal är operativa segmentens EBITA dividerat med nettoomsättning.
Operativt kapital är balansomslutningen minskad med likvida medel, finansiella tillgångar och icke räntebärande skulder.
Nettoskuld i förhållande till justerad EBITDA är räntebärande nettoskuld vid årets slut dividerat med EBITDA rullande 12 månader.
Nettoskuldsättningsgrad är räntebärande nettoskuld dividerat med eget kapital.
Räntabilitet på operativt kapital är EBITA dividerat med genomsnittligt operativt kapital.
Räntebärande nettoskuld är räntebärande skulder inklusive avsättningar till ersättningar efter avslutad anställning exklusive beräknade finansiella skulder för nyttjanderättstillgångar för hyrda fastigheter och lokaler enligt IFRS 16 minus kassa och liknande tillgångar samt kortfristiga placeringar.
Rörelsemarginal (EBIT-marginal) är EBIT dividerat med nettoomsättning.
Soliditet är eget kapital dividerat med balansomslutning.
Sysselsatt kapital är balansomslutningen minus icke räntebärande avsättningar och skulder.
CORE (Cluster Operational Excellence) är en metod HANZA använder för att utveckla fabriker operationellt och bedrivs i projektform under en period.
MIG (Manufacturing Solutions for Increased Growth & Earnings) är en tjänst utvecklad av HANZA som analyserar och ger förslag till förbättringar av kundens totala tillverknings- och logistikkedja.
MCS (Material Compliance Services) är en tjänst utvecklad av HANZA som hjälper kunden att säkerställa att en produkt uppfyller regulatoriska krav på ingående komponenter.
Tillverkningskluster HANZA samlar olika kontraktstillverkningstekniker inom vissa geografiska områden som kallas Tillverkningskluster.
Beräkningar av alternativa nyckeltal återfinns på HANZAs hemsida: hanza.com/investor/reports-and-presentations
Torshamnsgatan 35 164 40 Kista +46 8 624 62 00
Kopenhagener Str. 11 D-48163 Münster +49 2501 920 8440
Brännaregatan 3 Box 904, 672 29 Årjäng +46 8 624 62 00
Industrivägen 2 Box 904, 672 41 Töcksfors +46 8 624 62 00
Ahjotie 3 FI-79700 Heinävesi +358 405 51 52 55
Silikaadi 5 EE-60534 Vahi village +372 746 88 00
Kulgu 5 EE-20104 Narva +372 746 88 00
Zábreh S.R.O
Teollisuuskatu 7 FI-74120 Iisalmi +358 207 41 27 40
Aleje Jerozolimskie 38 PL-56-120 Brzeg Dolny +48 603 755 288
Leverkuser Straße 65 D-42897 Remscheid
Dohrweg 27 D-41066 Mönchengladbach
3rd Floor, Building 1 Area B Dongfang Industrial Park No. 20 Huayun Road Jiangsu province, China +86-512-62868001
HANZA Czech Republic
Kuhasalontie 18 FI-80220 Joensuu +358 132 200 50
Osvobození 1486 CZ-68604 Kunovice +420 601 585 010
Industrigatan 8 Box 904, 672 21 Årjäng +46 8 624 62 00
Svaneholms Bruk 662 03 Svaneholm +46 8 624 62 00
Produktion: Sthlm Kommunikation & IR AB Tryck: Exakta 2023

104 hanza.com
HANZA ÅRSREDOVISNING 2022
DETTA ÄR HANZA
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.