HANZA

Annual Report • Mar 31, 2022

Årsredovisning 2021

HANZA moderniserar och effektiviserar tillverkningsindustrin. Genom att samla olika tillverkningsteknologier lokalt, skapar bolaget en stabilare leverantörskedja med kortare ledtider, mer miljövänliga processer och ökad lönsamhet åt sina kunder.

Innehåll

Detta är HANZA 4 Året i korthet 6 Vd har ordet 8 Marknad och trender och 10 Strategier och måluppfyllnad 12 14 Hållbarhet som del av affärsiden 15 Bidrag till miljöarbetet 18 Långsiktiga och hållbara relationer 21 Medarbetare och lokala samhällen 23 26 28 Förvaltningsberättelse 31 Bolagsstyrningsrapport 37 Koncernens resultaträkning 41 Koncernens totalresultat 41 Koncernens balansräkning 42 Koncernens rapport över förändring i eget kapital 44 Koncernens rapport över kassaflöden 45 Moderbolagets resultaträkning 46 Moderbolagets rapport över totalresultat 46 Moderbolagets balansräkning 47 Moderbolagets förändringar i eget kapital 49 Moderbolagets rapport över kassaflöden 50 Noter 51 Försäkran 85 Revisionsberättelse 86 Styrelse 91 Ledande befattningshavare 92 93 94 95	Verksamhetsbeskrivning
	Kundcase – Auk
	Hållbarhet
	CFO har ordet
	Aktien och ägarstruktur
	Formell årsredovisning
	Styrelse och ledning
	Femårsöversikt
	Definitioner
	Adresser

Kalender

• Delårsrapport januari–mars 2022: 3 maj 2022
• Delårsrapport januari–juni 2022: 26 juli 2022
• Delårsrapport januari–september 2022: 8 november 2022

Årsstämma

HANZA Holding AB:s årsstämma 2021 kommer att äga rum den 10 maj 2022.

Detta är HANZA

HANZA erbjuder en kombination av rådgivning och tillverkningslösningar, vilket möjliggör såväl ökad tillväxt som ökad lönsamhet för kunderna. HANZAs tillverkningslösningar bedrivs i huvudsak i egna fabriker, men också genom samarbeten med strategiska tillverkningspartners.

Genom att samla kompetens och olika tillverkningsteknologier tar HANZA ett helhetsgrepp och skapar ett mervärde för kunden genom att reducera antalet parter kunden behöver ha kontakt med. En komplett och samlad kontraktstillverkning förstärker kundens kontroll över tillverkningskedjan och främjar effektivitet i produktionen. Våra spetskompetenser finns inom flera områden såsom design- och produktutveckling, tunnplåtsmekanik, tung mekanik, kablage, elektronik, maskinbearbetning, montering och sluttest, logistik med mera.

Styrkor och konkurrensfördelar

HANZAs breda och integrerade utbud av både design- och tillverkningsprocesser ger hög flexibilitet, kapacitets- och kvalitetskontroll. HANZA har en tydlig konkurrensfördel då kunden erbjuds en kontraktstillverkare med flera tillverkningsteknologier, i stället för att behöva arbeta med fler parter under egen samordning, inklusive slutmontering och leverans till kund. Vidare kan kunder som nyttjar HANZAs erfarenhet inom produktutveckling från ett tidigt skede kan sänka sin totalkostnad betydligt och få en effektivare tillverkningsprocess.

Förmåga att ställa om verksamheten efter ändrad efterfrågan och behov

Både tillfälliga svängningar och systematiska förändringar i marknadens efterfrågan medför att kundernas orderstorlekar kan variera betydligt. HANZAs produktion och försäljning till olika kunder kan därför vara svår att prognosticera. Genom att kontrollera tillverkning av såväl produktens olika ingående delar, som slutlig sammansättning inom den egna koncernen och det aktuella klustret, kan HANZA snabbt ställa om tillverkningen med hänsyn

till förändrade situationer och kundens kapacitetsbehov. Friställda resurser från en produktion kan allokeras till en parallell produktion för en annan kund inom samma fabrik. Genom att samla resurser inom samma tillverkningskluster kan HANZA även dela personal och kompetens mellan olika fabriker, allteftersom efterfrågan varierar.

Korta ledtider

HANZA har skapat en organisation som möter kundens krav på tydlig kommunikation och korta ledtider. HANZA bygger upp kundens egen produktionsenhet i en så kallad "business unit", där alla resurser som krävs för varje specifikt projekt samlas, såsom projektledning, planering, inköp, produktion och kvalitet med mera.

Totallösningar

HANZA erbjuder förutom kontraktstillverkning även kvalificerade rådgivningstjänster; en tjänsteprodukt inom tillverkningslösningar – Manufacturing Solutions for Increased Growth and Earnings ("MIG"). Med MIG analyseras och förbättras kundens tillverkningskedjor, och det skapar förutsättningar för högre tillväxt och förbättrad lönsamhet. HANZA blir därmed en strategisk affärspartner som kan medverka genom hela produktlivscykeln. HANZA bygger prototyper, ger kunden feedback på industriell design och layout sett ur produktionsaspekt, sammansättning, leverans samt eftermarknad. HANZA har lång erfarenhet inom produktionsteknik och industrialisering för allt ifrån lågvolymprodukter till volymproduktion i ett stort antal branscher. Tillsammans med bolagets kunder beslutas var och hur den aktuella produkten ska tillverkas. På så sätt kan ett optimalt logistikarrangemang uppnås och skapa mervärde för både kunden och HANZA.

Dynamik och flexibilitet

Olika kunders verksamheter kräver ofta högt tempo vilket ställer höga krav på dynamik och flexibilitet hos deras samarbetspartners. HANZA fokuserar på snabbhet, enkelhet och effektivitet för att tillgodose kunders behov.

Tillverkningskluster

HANZA har i dagsläget verksamhet i sex tillverkningskluster; Sverige, Finland, Tyskland, Baltikum, Centraleuropa (Polen och Tjeckien) samt Kina. Dessa redovisas, baserat på primära kundmarknader uppdelade på följande segment:

• Huvudmarknader Tillverkningskluster som ligger inom eller i närheten av HANZAs primära geografiska kundmarknader, vilka i dag utgörs av Sverige, Finland, Norge och Tyskland. I dag omfattas därför HANZAs tillverkningskluster i Sverige, Finland och Tyskland. HANZAs verksamhet inom dessa områden kännetecknas av närhet till kundernas egna fabriker och ett nära samarbete med kundernas utvecklingsavdelningar.
• Övriga marknader Övriga tillverkningskluster utanför HANZAs primära geografiska kundmarknader. I dag

omfattas HANZAs tillverkningskluster i Baltikum, Centraleuropa och Kina. Verksamheten kännetecknas av ett högt arbetsinnehåll, omfattande komplex montering, samt närhet till viktiga slutkundsområden.

• Affärsutveckling – Huvudsakligen koncerngemensamma funktioner inom moderbolaget, samt koncernövergripande projekt och funktioner som inte allokeras till de övriga två segmenten.

Kunder

Bland HANZAs uppdragsgivare finns ledande bolag som ABB, Epiroc, Getinge, Saab Defence, Sandvik, 3M och Tomra.

Ansvarsfulla affärer

En produktion förlagd till HANZAs tillverkningskluster innebär att kunden åtnjuter såväl miljövinster som högkvalitativa produkter med säkrare leverans- och logistikkedjor jämfört med traditionell kontraktstillverkning. Hållbarhet är på detta sätt en integrerad del av HANZAs strategi och långsiktiga affär.

Våra tillverkningslösningar baseras främst på följande teknologier

Året i korthet

Under året genomförde HANZA sitt största expansionsprogram hittills: Roadmap 2021. Programmet omfattade investeringar, förvärv och aktiviteter i syfte att utveckla koncernen för fortsatt expansion med både befintliga och nya kunder.

Försäljningsmässigt var året framgångsrikt. HANZA erhöll både utökade volymer och produkter från existerande kunder, samt en rad nya kunder och projekt, till exempel norska Auk Eco AS som utvecklat den första helautomatiska växtodlaren för hemmabruk, ett tyskt bolag som utvecklar köksutrustning, ett bolag som utvecklar produkter för luftrening och ett svenskt bolag som utvecklar transportsystem.

I januari 2021 påbörjade HANZA byggnationen av en ny produktionsanläggning för komplex montering om 12 000 kvm i direkt anslutning till HANZAs tunnplåtsfabrik i Estland. Den nya fabriken invigdes den 17 mars 2022.

I mars 2021 förvärvade HANZA ett kvalitetsbolag inom plåtmekanik i Finland, Suomen Levyprofiili Oy ("SLP"), med drygt 100 medarbetare. Verksamheten bedrivs i en modern produktionsanläggning i Joensuu, nära HANZAs övriga fabriker i Finland och omsätter cirka 150 MSEK.

I juni 2021 utvecklade HANZA verksamheten i Sverige med investeringar om sammanlagt 25 MSEK. Bland annat invigdes en ny avdelning om cirka 200 kvm för skyddslackering av kretskort.

I juni 2021 beslutade HANZA att expandera verksamheten i Kina genom att flytta till en ny lokal om ca 4 000 kvm, samt en investering i elektronikproduktion, cirka 10 MSEK. Inflytt kommer att ske under andra kvartalet 2022.

I oktober 2021 förvärvade HANZA en elektroniktillverkare i Tyskland, Helmut Beyers GmbH, som ligger nära HANZAs befintliga verksamhet. Bolaget har cirka 150 medarbetare, omsätter cirka 180 MSEK och ger ytterligare kompetens och kapacitet inom området elektroniktillverkning.

I december 2021 erhöll HANZA en certifiering enligt ISO 27001 Information Security Management System (ISMS), efter en omfattande revisionsprocess. Certifieringen är ett steg i HANZAs arbete att upprätthålla en hög nivå inom säkerhetskontroller, informationsteknik och cybersäkerhet.

Under år 2021 erhöll HANZA en rad nya kunder och projekt, till exempel norska Auk Eco AS som utvecklat den första helautomatiska växtodlaren för hemmabruk, ett tyskt bolag som utvecklar köksutrustning, ett bolag som utvecklar produkter för luftrening och ett svenskt bolag som utvecklar transportsystem.

Kassaflöde från löpande verksamhet (MSEK)

Ökande behov av komplett tillverkning nära slutmarknaden

2021 blev ett framgångsrikt år för HANZA med organisk tillväxt, ökad lönsamhet och framgångsrika förvärv. När detta skrivs har emellertid Rysslands president inlett en oberättigad attack mot Ukraina. Vid sidan av det stora mänskliga lidandet skapar kriget och demokratiernas motåtgärder ytterligare påfrestningar på de globala leveranskedjorna. HANZA har redan börjat stödja produktbolag som behöver nya tillverkningslösningar.

HANZAs koncept bygger på komplett tillverkning nära slutmarknaden, vilket minskar kostnader, ökar flexibiliteten och ger lägre negativ miljöpåverkan jämfört med globala leverantörskedjor. Pandemin tydliggjorde ytterligare ett viktigt argument; sårbarheten i ett nätverk uppbyggt av olika kontraktstillverkare. Konsekvensen är att allt fler produktbolag letar nya alternativ, där HANZAs koncept erbjuder unika tillverkningslösningar.

År 2021 blev ett framgångsrikt år där den organiska tillväxten ökade under året. Den uppgick till 12 procent för helåret och hela 30 procent för det sista kvartalet. Rörelseresultatet för år 2021 tredubblades till 146 MSEK, jämfört med året innan.

Expansionsprogram

År 2021 präglades också av att vi genomförde vårt hittills största expansionsprogram med maskininvesteringar över 100 MSEK, två förvärv och en rad övriga aktiviteter i syfte att rusta koncernen för framtiden. Våra fabriker i Sverige och Finland var först ut och expansionsprogrammen färdigställdes under förra året. I både Estland, Tjeckien, Polen och Kina flyttar vi in i nya, större lokaler under första halvåret 2022, varpå programmet slutförs. Det medför att marginalen för segment Övriga marknader kommer att vara lägre under inledningen av 2022.

Vår tillväxt och ökande lönsamhet är speciellt glädjande då våra fabriker med ojämna mellanrum drabbades av plötslig och betydande frånvaro av medarbetare på grund av pandemin. Dessutom har vi – liksom alla tillverkande bolag – fått arbeta med en internationell materialbristsituation. Det har fört med sig att vi behövt öka våra lager betydligt för att säkra leveranser. Även här är det speciellt glädjande att vi trots detta kan uppvisa ett kassaflöde från den löpande verksamheten om 126 MSEK för helåret 2021.

Nya utmaningar och möjligheter

I slutet av februari i år påbörjade president Putin en invasion av Ukraina. Vi tänker på alla som drabbas av denna ofattbara handling och HANZA har skänkt pengar till UNICEF och UNHCR som har hjälpinsatser för barnen – som ofta drabbas mest av kriget, trots att de är minst skyldiga.

Kriget i Ukraina har medfört att nya utmaningar för produktbolag i form av fraktstörningar och genom att leverantörer kopplade till krigsområdet slås ut. Dessutom är Ryssland och Ukraina relativt stora marknader för en del av våra kunder. Vi tar emot nya förfrågningar från bolag som har påverkats av de störningar som uppstått på grund av kriget. Vi bedömer att vi kommer att kunna hantera de flesta av dessa tack vare den goda kapacitet vi byggt ut under 2021. Det kommer att bidra positivt till HANZAs utveckling, men framför allt är det tillfredsställande att kunna hjälpa kunder som hamnat i en svår situation.

Stark tillväxt

HANZA har haft en stark tillväxt sedan vi startade bolaget för 14 år sedan. Genom finanskris, eurokris och pandemi har vi presterat en genomsnittlig årlig tillväxt (CAGR) om 17 procent, vilket få – om ens någon – annan tillverkare lyckats med. HANZAs expansion sker löpande och genom en strategisk utveckling som sker genom specifika initiativ i tre expansionsriktningar: Tillverkningsteknologier, geografier och inriktning mot större kundvolymer. Dessa större expansionssteg kan i sin tur ske genom övertagande av produktion, nyetablering eller förvärv. Planeringsarbete pågår för bolagets kommande fas, "HANZA 2025", som syftar till att ytterligare accelerera vår utvecklingstakt. Vi kommer att återkomma till detta och låt oss under tiden hoppas att kriget i Ukraina tar slut snarast möjligt.

Erik Stenfors Vd

Gerd Levin-Nygren

I augusti 2021 nåddes vi av beskedet att vår tidigare medarbetare och chef för Sverige, Gerd Levin-Nygren, hade lämnat oss efter en tids sjukdom. Ett sorgligt och ofattbart besked då Gerd alltid var en person fylld av livsglädje och energi. Gerd började på HANZA 2009, efter hon lämnat tillverkningskollegan NOTE där hon varit med att bygga upp en elektronikfabrik i värmländska Torsby – hennes hemort. Uppgiften i HANZA var än större, att vara med och bygga upp ett tillverkningskluster med både elektronik

och mekanik. Gerd löste detta med bravur och resultatet är i dag en fantastisk verksamhet i Värmland där HANZA sysselsätter cirka 450 personer med god lönsamhet. Gerd var en viktig del av HANZA och när hon lämnade oss 2018 så var det för ett välförtjänt liv som pensionär där familjen och hästar var hennes stora intressen. Tyvärr blev den tiden för kort, alldeles för kort. Vi är många som saknar Gerd och är tacksamma för alla hennes fina insatser och omtänksamma vänskap.

Tillverkningskartan ritas om

Klimatkrisen är vår tids största utmaning, och hanteringen av den är något vi alla måste ta ansvar för. Allt strängare hållbarhetsmål har gjort att produktägande bolag ser över sina leverantörskedjor och lägger allt mer fokus på produktens totalkostnad. Händelser som handelskrig, naturkatastrofer och inte minst den pågående pandemin har medfört att allt fler bolag vill flytta sin tillverkning närmare slutmarknaden i syfte att minimera risker, kostnader och miljöpåverkan.

Kontraktstillverkning växte framför allt fram under 90-talet när produktbolag började outsourca tillverkningen av diverse komponenter för den slutliga produkten, till exempel kretskort, svarvade delar eller plåtchassin. Idag är det vanligt att ett antal kontraktstillverkare tillverkar olika delar av kundens produkt. De främsta anledningarna till att större produktbolag väljer att outsourca tillverkning till kontraktstillverkare är:

• Kostnadsreduktion: Produktbolaget behöver inte investera i den utrustning och de maskiner som erfordras för att tillverka de produkter/komponenter som kontraktstillverkaren tillverkar.
• Förbättrad resursallokering: Produktbolagets främsta styrka är ofta att marknadsföra och sälja sina produkter. Om tillverkningen är outsourcad till en kontraktstillverkare kan produktbolaget fokusera på sina kundrelationer.
• Ökad innovation och kvalitet: När ett produktbolag letar efter en tredje part för att producera en komponent eller en hel produkt under eget varumärke, kommer produktbolaget först att försäkra sig om att kontraktstillverkaren kan leverera med önskad kvalitet. Därför brukar kontraktstillverkaren som får uppdraget ofta vara specialist på tillverkning av den specifika komponenten.

Marknadens storlek

Den totala marknaden för HANZA är svår att uppskatta då den innehåller kontraktstillverkare inom flera olika segment och även tillverkare med egna produkter. Det finns därmed ingen tillgänglig information om den totala marknaden, däremot finns det tillförlitlig information om den befintliga marknaden för kontraktstillverkning av elektronik. HANZA anser att elektronikmarknaden är den dominerande delmarknaden som återkommer i de flesta produkter, varför den ger en relevant indikation på tillväxt och trender inom den totala kontraktstillverkningsmarknaden.

Marknaden för kontraktstillverkning av elektronik

Den totala marknaden för kontraktstillverkning av elektronik har växt snabbt i takt med den ökade globaliseringen och uppskattas 2021 endast i Europa till cirka 32 miljarder EUR. Den europeiska marknaden bedöms fram till 2025 växa till cirka 38 miljarder EUR. Källa: Reed Electronics Research.

Tillverkningskartan ritas om genom följande trender:

REGIONALISERING

Tillverkning nära slutmarknaden. En konsekvens av nya totalkostnadsanalyser är omlokalisering av tillverkning. Kontraktstillverkning har tidigare i stora delar legat i lågkostnadsländer i till exempel Asien. En växande medelklass i dessa länder har medfört att lönekostnader och därmed produktionskostnader stiger. Detta i kombination med högre hållbarhetsmål, bidrar till att många kunder valt att flytta tillbaka sin produktion till hemmarknaden ("backsourcing"). Dessutom har speciella händelser såsom pandemin belyst hur sårbara komplexa leverantörskedjor är. HANZA har utvecklat sina tillverkningskluster med avseende på totalkostnad samt för att möta den ökande efterfrågan av omlokalisering av tillverkning. Därför är, till exempel, HANZAs kluster i Kina i huvudsak inriktat på produktion för leverans i Kina, snarare än export till Europa.

FOKUS PÅ TOTALKOSTNAD

Affärsrelationen mellan produktbolag och kontraktstillverkare har traditionellt varit fokuserad på att ha lägst kostnad per tillverkad del av produkten. Idag arbetar produktbolag allt oftare från ett totalkostnadskoncept, det vill säga kunden eftersträvar en så låg kostnad som möjligt för hela produktens tillverkning under produktens livscykel. Marknaden av kontraktstillverkare består av ett stort antal aktörer under en låg grad av differentiering. För att inte tvingas att enbart konkurrera med pris har ett antal kontraktstillverkare utökat erbjudandet, till exempel med expertis inom logistik och utveckling av delarna. HANZA har tagit detta ett steg längre genom att erbjuda kunden tillverkning av hela system, inklusive utveckling av produkten, samt logistiktjänster och eftermarknads- och reservdelstjänster.

NYA, MÖJLIGGÖRANDE TEKNIKER

Nya teknologier som AI, 5G, IoT och additiv tillverkning präglar förändringarna i dagens samhälle. Den snabba utvecklingen driver tillväxt, ökar säkerheten och bidrar även till lösningar som stödjer hållbarhetsarbetet. På HANZA görs löpande investeringar inom automation vilket både minimerar risker och ger en snabbare tillverkningsprocess.

KONTRAKTSTILLVERKARE BLIR TILLVERKNINGSEXPERTER

Produktbolagens ökade fokus på att förkorta ledtiden från produktutveckling till marknadslansering av produkten har ökat behovet av att involvera kontraktstillverkare tidigt i processen. Det är bland annat vanligt att kontraktstillverkaren involveras i diskussionen om vilka material och tillverkningsprocesser som lämpar sig bäst för en viss produkt. Detta ställer höga krav på kontraktstillverkaren att ha bred kompetens inom både tillverkningsteknik, tillverkningseffektivitet och olika typer av kvalitetstester. HANZA har, för att möta detta behov, utvecklat en speciell tjänsteprodukt Manufacturing Solutions for Increased Growth & Earnings, ("MIG") som inte bara samlar alla tillverkningsteknologier hos en tillverkare, utan även analyserar och förändrar kundens hela tillverknings- och logistikkedja. HANZA har därmed utvecklats till ett kunskapsföretag inom komplicerad tillverkning, vilket ger en speciell konkurrensfördel.

SKÄRPTA HÅLLBARHETSMÅL

Klimatkrisen är vår tids stora utmaning och något alla tillverkande bolag måste ta sitt ansvar för att bekämpa. Även konsumenters krav på hållbara tillverkningsmetoder spelar en allt större roll och för att kunna leva upp till de allt hårdare hållbarhetsmålen är det tydligt att tillverkning måste effektiviseras, optimeras och ske nära slutmarknaden. Detta ligger till grund för HANZAs affärsmodell med tillverkningskluster. Att välja processer med låga koldioxidutsläpp och effektiv energianvändning ger förutom miljöfördelar ofta även kostnadsfördelar.

KOMPONENTBRIST

På grund av en fortsatt påverkan av coronapandemin är idag efterfrågan på komponenter långt större än tillgången vilket i sin tur har lett till komponentbrist. Både ledtider och kostnader har eskalerat och inköp behöver planeras noga för att kunna möta tillverknings- och affärsbehov.

En viktig del av bolagets strategi är förvärv. Tillväxtmålet om i snitt tio procent per år ska nås med en kombination av organisk tillväxt och förvärv.

Strategier och mål

HANZAs strategi är uppdelat i fyra olika bitar vilka ska bidra till att uppfylla de utmanande mål som företagsledningen satt upp utifrån kundernas önskemål och krav.

Affärsrådgivning

De flesta vet idag att tillverkningsindustrin står för en mycket stor del av världens globala utsläpp och negativa miljöpåverkan, därför måste industrin ställa om till mer hållbara lösningar för framtiden. Många företag har under åren byggt upp komplexa tillverkningslösningar för sina produkter som involverar många underleverantörer utspridda över hela världen. Det är lätt att tappa kontrollen över sin totalkostnad, ledtider, kvalitet men framför allt sin miljöpåverkan. HANZA har utvecklat en rådgivningstjänst där man analyserar företags strategier för tillverkning och föreslår förändringar avseende totalkostnad, ledtider, kapitalbindning, hållbarhet och mycket annat. Detta skapar möjlighet till snabbare tillväxt med högre lönsamhet för företagen.

Tillverkningskluster

För att kunna tillverka företags produkter krävs ofta ett flertal ingående tillverkningsteknologier som plåtbearbetning, maskinbearbetning, elektronik, kablage samt montering. Det traditionella sättet är att handla upp dessa teknologier enskilt från olika kontraktstillverkare och transportera dessa detaljer över hela världen för att slutligen

Vision

Att vara en unik värdeskapande affärspartner inom tillverkning.

Detta betyder att HANZA eftersträvar att skapa ett högre kundvärde än vad traditionella kontraktstillverkare kan erbjuda.

Affärsidé

Att utveckla och erbjuda tillverkningslösningar och rådgivande tjänster för att öka tillväxt och resultat för HANZAs kunder.

Det sker dels genom att HANZA utvecklar fabriksparker och tillverkningskluster, där produkter kan tillverkas rationellt, till lägre kostnad och mindre miljöpåverkan jämfört med traditionella kontraktstillverkare, dels genom att HANZA utvecklar värdeskapande rådgivningstjänster kopplade till produkttillverkning.

Finansiella mål

• Omsättningstillväxt om lägst 10 procent per år över en konjunkturcykel.
• Genomsnittlig EBIT om lägst 6 procent över en konjunkturcykel.
• Soliditet om lägst 30 procent.
• Utdelning med cirka 30 procent av resultatet efter skatt.

Strategi

HANZA når sina mål genom:

Affärsrådgivning

– att erbjuda kvalificerad rådgivning inom produkttillverkning, vilket möjliggör ökad tillväxt och lönsamhet för bolagets kunder.

Tillverkningskluster

– att utveckla ett brett spektrum av tillverkningsteknologier på ett fåtal strategiska geografiska områden.

Kundportfölj

– att skapa en välbalanserad kundportfölj för att sänka affärsrisken och ge kostnadsfördelar för såväl HANZA som bolagets kunder.

Förvärv

– att genom strategiska förvärv komplettera geografi, teknologi eller kundportfölj.

Ansvarfullt företagande

Hållbarhet är integrerad i HANZAs affärsmodell och strategi och beaktas i samtliga strategiska beslut.

Hållbarhetsarbetet sker strukturerat inom tre områden med tydliga målsättningar, mätetal och aktiviteter vilket bidrar till HANZAs långsiktiga affär samt en positiv samhällsutveckling.

Områdena är:

• Bidrag till det globala miljöarbetet
• Långsiktiga och hållbara relationer
• Medarbetare och lokala samhällen

Läs mer på sidan 18, hållbarhet

sammanställa produkten. HANZA har istället byggt upp egna tillverkningskluster i strategiska geografiska områden där kompletta produkter kan tillverkas utan att skeppas runt. Detta skapar fördelar som kortare ledtider, mer kontroll på kvaliteten, enklare hantering för kunden samt mindre logistik och därför mindre negativ miljöpåverkan. Detta kan ske med hög konkurrenskraft på grund av minskade kringkostnader och en konsoliderad fabrikssetup.

Kundportfölj

HANZAs kunder bör ha en tillräckligt intressant affär i form av volym, omsättning, potential samt teknologibredd för att HANZA ska kunna skapa ett mervärde jämfört med andra tillverkare. Det är viktigt för både kunden och leverantören att man skapar en ömsesidig balans där båda parter blir viktiga för varandra. Bara då kan man utmana varandra för att utveckla och skapa nya konkurrenskraftiga modeller och metoder för tillverkning. HANZA arbetar med kunder med

olika storlekar och inom olika industriella segment, varför man har en god spridning av risken.

Förvärv

En viktig del av bolagets strategi är förvärv. Tillväxtmålet om i snitt tio procent per år ska nås med en kombination av organisk tillväxt och förvärv, därför utvärderas fortlöpande möjliga kandidater för förvärv. Logiken för ett intressant förvärv är en eller flera av:

• Expansion till nya geografiska områden.
• Införandet av en ny strategisk tillverkningsteknologi för HANZA eller
• Expansion inom nytt kund- eller industrisegment. Med hjälp av sina tillverkningskluster kan HANZA omgående skapa konsolideringseffekter vid förvärv vilket bidrar till högre marginaler. Man skapar samtidigt intressanta tillväxtmöjligheter för befintliga och nya kunder.

Auk – världens smartaste växtodlingssystem?

Auk är ett norskt företag som nyligen lanserat en revolutionerande produkt för inomhusodling. De har utvecklat det första helautomatiska växtodlingssystemet för hemmabruk, och efter en omfattande urvalsprocess valdes HANZA som Auks partner för komplett produkttillverkning och distribution.

Produkt

Auk är ett planteringssystem för att odla näringsrik mat på ett hållbart sätt, utan de ansträngningar som normalt förknippas med trädgårdsarbete. Den unika tekniska lösningen, EverGrow™️, är byggd på flera avgörande och lika viktiga faktorer; programvaran, det tre-delade näringssystemet, vattenbehållaren och en helspektrum LED-belysning. Näringssystemet tillgodoser växterna med precis rätt blandning av de olika näringsämnena och är påfyllningsbart – så att växterna alltid är mätta. LED-belysningen anpassar sin intensitet och färg beroende på vad som ska odlas och i vilket skede av tillväxtfasen växterna befinner sig. Detta resulterar i att växterna växer upp till fem gånger snabbare och då plantorna även stöttas upp så kan de växa upp till 14 månader i sträck.

Lösningen

HANZA är stolta över att tillhandahålla en komplett lösning för Auk, från inköp av material, tillverkning av de kretskort som krävs för de specifika LED-lamporna såväl som för närings- och vattenförsörjningssystemet, till box-build, för

Vi valde HANZA efter en omfattande urvalsprocess i hela Europa. Vi har ett långsiktigt perspektiv, och går igenom en enorm tillväxt. Det var därför väsentligt att hitta en partner med rätt läge, rätt "mindset", vilja att investera i samarbetet och inte minst – rätt hållbarhetsprofil. Efter många samtal och flera besök på HANZA stod valet klart. HANZA framstod som ett mycket professionellt, erfaret och drivet bolag – en perfekt match med både Auk och medarbetarna här på Auk. Vi ser verkligen fram emot att komma igång och tillverka Auks för hela världen tillsammans".

Didrik Dimmen, medgrundare och vd

packning och distribution till slutkund. Detta gör Auk till ett utmärkt exempel på hur kunder kan dra nytta av HANZAs All You Need Is One-koncept.

Hållbarhet som en del av affärsidén

HANZA har, som globalt företag med målet att modernisera och effektivisera tillverkningsindustrin, ett helhetsperspektiv på hållbarhet. Verksamheten ger avtryck i miljön och socialt, särskilt människors hälsa och säkerhet på arbetet.

Vi är förvissade om att HANZAs fabriker organiserade i regionala kluster och rådgivning avseende leverantörskedjor skapar viktiga positiva värden såsom stabila leveranser och miljövänliga tillverkningsprocesser för kunder, samt goda anställningsförhållanden för medarbetare.

Hållbarhet är därför högt prioriterat och integrerat i HANZAs strategi. HANZAs affär, tillsammans med våra insatser för att minimera transporter, ha friska och motiverade medarbetare, hålla hög spårbarhet kring insatsprodukter, skydda kunder från dataintrång samt i övrigt verka för ett högt förtroende ska minimera vårt negativa avtryck, och maximera HANZAs positiva effekt på samhället.

En transparent återrapportering om hållbarhetsarbetet bidrar till omvärldens förtroende och till att vi löpande förbättrar oss.

Så styrs hållbarhetsarbetet

Hållbarhetsarbetet styrs av värderingar, ett antal koncernövergripande policyer och certifierade processer, ett organisatoriskt ansvar samt ett ramverk för HANZAs hållbara företagande. HANZAs Code of Conduct, vilken bygger

Organisatorisk styrning av HANZAs hållbarhetsarbete

Styrelsen fastställer den övergripande hållbarhetsstrategin med ambitioner/mål samt följer upp arbetet och gör riskanalyser.

Vd är ytterst ansvarig och säkerställer att hållbarhetsarbetet utgör en del av den övergripande affärsstrategin, att HANZAs hantering av hållbarhetsrisker och förhållningssätt i hållbarhetsfrågor implementeras, kommuniceras och blir en integrerad del av affärsverksamheten och förvärvsstrategin.

CFO följer upp och sammanställer arbetet vilket redovisas årligen för styrelsen.

Kvalitetschefen ansvarar för uppföljning av nyckeltal samt certifieringar inom miljö och arbetsmiljö.

Informationssäkerhetschefen ansvarar för företagets datasäkerhet samt uppföljning av nyckeltal och certifieringar inom informationssäkerhet.

Inköpschefen ansvarar för utvärderingen av leverantörer.

HR-chefen ansvarar för uppföljning av medarbetares utveckling samt övriga HR-frågor.

på FN Global Compacts tio principer, är överordnad alla policyer. Den vägleder hur HANZA ska verka som en bra samarbetspartner, arbetsgivare och samhällsaktör.

Väsentliga insatser har gjorts de senaste åren för att utveckla och stärka arbetet inom kvalitet, miljö och arbetsmiljö vid våra 16 fabriker. Vid utgången av 2021 är samtliga fabriker kvalitetsledningscertifierade enligt ISO 9001, tolv fabriker är miljöledningscertifierade enligt ISO 14001 och elva arbetsmiljöcertifierade enligt ISO 45001. En fabrik är certifierad för kvalitetsledning inom flygindustrin, tre mekanikfabriker har särskild kvalitetscertifiering för svetsning. Under 2021 inleddes ett arbete med att certifiera säker informationshantering och vid årsskiftet var hela den svenska verksamheten samt vårt servicecenter i Estland certifierade enligt ISO 27001.

Styrdokument hållbarhet, koncernövergripande	Ansvarig uppföljning
Övergripande
HANZAs Code of Conduct	Vd
Finanspolicy	CFO
Riskpolicy	CFO
Utdelningspolicy	CFO
Internkontrollpolicy	CFO
Insiderpolicy	CFO
Inköpspolicy	COO
Supplier Code of Conduct	COO
ISO 9001, kvalitetsledningssystem*	Kvalitetschef
AS 9100, kvalitetsledning flygindustri*	Kvalitetschef
ISO 3834-2, kvalitetsledning svetsning*	Kvalitetschef
Miljö
Miljödeklarationer (RoHS, REACH)	Kvalitetschef
ISO 14001miljöledningssystem*	Kvalitetschef
Datasäkerhet
Informationssäkerhetspolicy	Vd
ISO 27001 informationssäkerhetssystem*	Informations säkerhetschef
Medarbetare, mänskliga rättigheter
HR Policy	HR-chef
Arbetsmiljöpolicy	HR-chef
Mångfaldspolicy	HR-chef
Deklaration Conflict Minerals	Kvalitetschef

*Processer som certifierats av tredje part

Hållbarhetsinsatser i hela värdekedjan

Vårt ramverk för ett hållbart företagande utgör strategin för de väsentligaste hållbarhetsfrågor som intressenterna anser är centrala och som HANZA har inflytande över. Intressenters förväntningar framkommer i dialoger, såsom vid kundmöten, kundenkäter, medarbetarundersökningar och investerarmöten. För att tillvarata intressenternas behov och synpunkter, utvärderar och uppdaterar vi regelbundet våra väsentliga hållbarhetsfrågor.

Hållbarhetsfrågorna har grupperats i tre fokusområden, och för respektive områden har mål eller långsiktiga ambitioner fastställts. För att säkerställa att de principer och regler som HANZA följer avseende miljö, arbetsrätt, mänskliga rättigheter och affärsetik även följs av våra leverantörer, konsulter och andra representanter, sker HANZAs hållbarhetsarbete i flera delar av värdekedjan. Uppföljningen och mätning av hållbarhetsarbetet via nyckeltal säkerställer att vi bidrar till att göra tillverkningsindustrin mer hållbar och attraktiv, samt skapar värde för intressenterna.

HANZAs intressenter	Viktiga frågor	Dialog
Kunder	Bra kvalitet	Affärer
	Leveranssäkerhet	Kundundersökning
	Låg miljöpåverkan, direkt och indirekt
	Socialt ansvarstagande, medarbetare och underleverantörer
	God affärsetik, datasäkerhet
Medarbetare	God och hälsosam arbetsmiljö	Medarbetarundersökningar
	Socialt engagemang	Medarbetarsamtal
	Trygg anställning	Löpande dialog
Investerare	Ekonomisk stabilitet, avkastning	Årsstämma
	Kundnöjdhet	Investerarträffar
	Transparens, kommunikation Miljömässigt och socialt god verksamhet, regelefterlevnad	Pressmeddelanden och finansiella rapporter
Samhälle	Låg miljöpåverkan, avfall, förbrukning, utsläpp	Myndighetsdialoger
	God affärsetik	Möte med kommunledning
	Kommunikation

FNs globala utvecklingsmål

Stora utmaningar i världen såsom klimatkrisen, fattigdom, orättvisor och ojämlikhet samt korruption utgör långsiktiga hot mot global stabilitet och ekonomisk tillväxt. När FNs medlemsländer 2015 antog Agenda 2030 med 17 globala utvecklingsmål för att hantera dessa utmaningar, åtog sig länderna, dess näringsliv och civilsamhällen att bidra till målen och ställa om.

Ett stort arbete återstår och det är därför väsentligt att alla parter i samhället bidrar. HANZA har valt ut ett antal utvecklingsmål, där verksamheten bidrar till flera undermål. I redovisningen för respektive fokusområde framgår vilka delmål som hållbarhetsarbetet i första hand bidrar till.

Vikten av att bidra till det globala miljöarbetet

Behovet att minska produkters samlade klimat- och miljöavtryck bidrar till att leverantörer med hållbara produktionsmetoder efterfrågas i allt högre grad.

Risker och möjligheter

Världen står inför miljöutmaningar avseende resursanvändning och utsläpp. Mest påtagligt är hoten från koldioxidutsläpp och en minskad biologisk mångfald som kan resultera i ökad global fattigdom, större konflikter och lägre tillväxt. Åtgärder såsom ökade regleringar och gröna investerarkrav innebär att såväl HANZA som de stora industriföretag som är våra kunder måste kontrollera sina miljöavtryck för att få tillgång till finansiering och affärer. HANZAs konkurrenskraft stärks av företagets tillverkningskluster som ger kunder miljövinster samt spårbarhet i tillverkningsprocesserna.

CO2-åtgärder i HANZAs värdekedja

För 2021 rapporterar vi för första gången HANZAs CO2 utsläpp i scope 1 (leasingbilar med mera) och scope 2

(energiinköp). Det är emellertid inom scope 3 som klimatavtrycket i HANZAs värdekedja dominerar, bestående av i första hand frakter av underleverantörers insatsvaror till klustren samt slutleveranser till kunder. Ett annat betydande klimatavtryck sker i framställningen av insatsvarorna. Tjänsteresor vilka också rapporteras inom scope 3 utgör en mycket liten del av koncernens totala avtryck.

En av HANZAs viktigaste insatser mot klimatförändringar och CO2 -utsläpp är verksamhetens tillverkning i regionala kluster vilket minimerar frakter. Kompletta produkter tillverkas i fabriker som är geografiskt nära varandra, vilket ger kortare och färre transporter under tillverkningsprocessen jämfört med traditionell kontraktstillverkning. Vidare minskas de totala transporterna till och från klustret. HANZA gör som regel stora inköp från ett fåtal leverantörer.

Miljöledningssystem ISO 14001:2015

Det koncernövergripande miljöledningssystemet inom HANZA har implementerats i merparten av våra fabriker. Elva av totalt 16 fabriker är idag certifierade enligt ISO 14001:2015. Ledningssystemet omfattar mätningar och mål av koncernens energikonsumtion och avfallshantering. Vid varje enskild fabrik identifieras specifika miljöfrågor exempelvis tillståndspliktig verksamhet, giftiga utsläpp och miljörisker. Möjligheter att minska eller återvinna material samt ersätta miljöfarliga material med miljövänliga övervägs. För varje fabrik fastställs mål som årligen följs upp. Solceller förser ny fabrik med energi

Externa händelser, såsom coronapandemin och kriget i Ukraina har synliggjort vikten av att trygga leveranskedjor och att finnas nära sin marknad. HANZA erbjuder leveranser av färdiga produkter till kunder som ofta finns i klustrets geografiska närhet. En akademisk1 studie som presenterats 2022 illustrerar bland annat kundernas fördelar med att ha all produktion nära slutmarknaderna.

I produktionen eftersträvas en ökad användning av insatsmaterial utvunnet via klimatsmarta framställningsmetoder såsom grönt stål. Kunder får redan i produktutvecklingsfasen möjlighet att välja klimatsmarta material framför andra. I inköpsprocessen utvärderar och kravställer vi underleverantörer utifrån deras klimatpåverkan.

För uppvärmning och elförbrukning i HANZAs fabriker är vår långsiktiga målsättning att endast använda fossilfria energislag, så kallad grön energi. Fabriken i Heinävesi, Finland var den första inom koncernen att år 2020 helt och hållet övergå till grön energi. Den nya fabriken i Tartu, Estland, vilken invigdes i början av 2022, kommer att till cirka 25 procent försörjas av egenproducerad el från solceller på fabrikstaket. Åtta procent av vår totala energiförsörjning 2021 utgjordes av gröna energislag.

Energiförbrukning

Uppvärmning av fabriker och kontor samt kraftförsörjning av maskiner i produktionen dominerar HANZAs energiförbrukning. Investeringen i nya energieffektiva lokaler i Tartu, Estland kommer att från 2022 resultera i reella energibesparingar. De senaste åren har vi också investerat i energieffektiva maskiner vid flera fabriker. Total energiförbrukning ökade 2021 jämfört med föregående år, vilket främst kommer av att beräkningarna för 2021 även inkluderar fjärrvärme och utökade mätningar av bränsleförbrukning. Sätts detta i relation med omsättningen, vilken ökade med nästan 17 procent jämfört med föregående år, så har energiförbrukningen i realiteten minskat totalt sett.

Material- och vattenförbrukning

HANZAs tillverkningsprocesser har ett högt materialinnehåll. Materialförbrukningen begränsas av det löpande arbetet med kvalitetskontroller och återvinningar som sker vid samtliga fabriker för att minimera produktfel och minska materialspill. Förbrukningen av metaller och stål uppgick under 2021 till 25 190 ton. Störst förbrukning sker 100 150 200

1) "Backshore Once Offshored Manufacturing? Exploring sustainability as driver for backshoring decisions in Sweden" av Valeria Bracamonte, KTH Royal Institute of Technology 2022

Investeringen i en helt ny produktionsanläggning i Tartu, Estland, är en del av HANZAs expansionsresa. De nya effektiva lokalerna på 12 000 kvadratmeter invigdes i början av 2022. Energieffektivitet var ett viktigt kriterium vid byggnationen för att undvika energiläckage vid uppvärmningen och på så sätt spara pengar. Egenförsörjning av grön energi var ett annat viktigt behov att tillgodose, varför fabrikstaken försetts med 448 solcellspaneler med en toppeffekt på cirka 200kW. Solcellerna väntas tillgodose cirka en fjärdedel av fabrikens energibehov.

i den svenska verksamheten. En minimal användning av material som ger upphov till farliga utsläpp eftersträvas. I produktutvecklingen ger vi kunder möjlighet att ta del av HANZAs tidigare erfarenheter från produktionsprocesser med miljövänliga alternativ.

Vattenförbrukningsnivåerna i HANZA-fabrikernas produktionslinjer är avsevärt lägre jämfört med till exempel vid produktion av halvledare. Under 2021 ökade vattenförbrukningen med fyra procent jämfört med året innan. I enlighet med regler och föreskrifter renas allt vatten innan det släpps ut.

Avfall och farliga utsläpp

Avfallshanteringen avser dels restmaterial från produktionen, dels tungmetaller. Målet på koncernnivå är att bibehålla eller minska kostnaden för avfallshantering i relation till omsättning. Under 2021 ökade avfallshanteringskostnaderna, såväl totalt sett som i relation till omsättningen. Över hälften av kostnaderna är relaterade till den svenska tillverkningen. Mängden farligt avfall minskade.

Energiförbrukning MWH/MEUR omsättning

0 50

250

Minska utsläpp av CO2	Minska övriga utsläpp	Minska förbrukningen av naturresurser och energi
Att fler fabriker ska gå över till att enbart använda grön energi	Kostnad avfallshantering 2022≤2021	Att minska HANZAs energi förbrukning i förhållande till omsättning.
	Kostnad avfallshantering 2021≤2020
Grön energi: 8% Scope 1: 122 ton (leasade bilar) Scope 2: 16239 ton (köpt energi) Totalt: 16 361 ton CO2-utsläpp	Kostnad avfallshantering/ omsättning, % 2021 0,15 2020 0,11 Producerat avfall, ton 2021 2 887 2020 1127 varav farligt avfall, ton 2021 449 2020 495	Energiförbrukning, MWh 38 451 MWh (29.201) 2021 38 451 2020 29 201 Metaller, ton 2021 17 087 Vatten, m3 2021 40 784 2020 39 084
Kunder: Slutprodukter med lägre klimatavtryck. Samhälle: Minskad klimatpåver kan, modernare industri.	Kunder: Slutprodukter med lägre miljöpåverkan. Samhälle: Ökade miljövinster (biologisk mångfald mm), modernare industri.	Kunder: Slutprodukter med lägre miljöpåverkan. Samhälle: Ökade miljövinster, lägre resursförbrukning, moder nare industri.

1) Miljödatan avser samtliga verksamheter inom HANZA, med undantag för den nyaste fabriken i Finland. Koldioxidutsläpp har beräknats utifrån GHG-protokoll, nationella utsläpp är baserat på estimat från European Environment Agencys för år 2020.

EU:s taxonomi för gröna investeringar

EU:s gröna taxonomi (EU 2020/852) syftar till att definiera miljömässigt hållbar ekonomisk verksamhet för att underlätta identifiering och jämförelse av företags miljömässigt hållbara aktiviteter. Denna taxonomi trädde i kraft i juli 2020 och innefattar stora företag av allmänt intresse som även berörs av kraven gällande hållbarhetsrapportering. För år 2022 ska företag rapportera hur stor andel av deras intäkter, kostnader och investeringar som omfattas av EUtaxonomins granskningskriterier för begränsningar av och anpassningar till klimatpåverkan.

HANZAs verksamhet utgörs av bearbetning av insatsvaror och komponenter åt större tillverkare, och omfattas inte av EU-taxonomins granskningskriterier.

HANZA tar trots detta, hållbarhet och klimatförändringar på största allvar, varför arbete för ökad hållbarhet genomförs på flera områden inom koncernen. Detta sker bland annat genom det övergripande arbetet med att korta och effektivisera transporter samt genom att HANZAs kunder redan i produktutvecklingsfasen ges möjlighet till ökad användning av insatsmaterial utvunnet via klimatsmarta framställningsmetoder, såsom grönt stål. För ytterligare information kring HANZAs hållbarhetsarbete, se sida 15–25 i årsredovisningen.

Omsättning: Bedömningen är att HANZA inte har någon omsättning som omfattas av taxonomins granskningskriterier. HANZA tillverkar inte sina insatsvaror utan köper in och förädlar dem, varför det varken går att betrakta koncernens verksamhet som ett väsentligt bidrag till begränsningar av och anpassningar till klimatpåverkan, eller att den omfattas av taxonomins granskningskriterier.1

Kapitalutgifter: Bedömningen är att HANZA inte har några kapitalutgifter som omfattas av taxonomins granskningskriterier utöver vissa kapitalutgifter relaterade till byggnaders energieffektivisering och solpaneler. Det hade i så fall omfattat de solpaneler som installeras på den nya fabriken i Tartu, men då kostnaderna för detta utgör mindre än 1 procent av koncernens totala kapitalutgifter bedöms de inte vara väsentliga.2

Driftutgifter: Vår bedömning ät att HANZA inte har några driftutgifter som omfattas av taxonomin.3

• 1) Omsättningen uppgår till totalt 2 515,2 MSEK och avser totala försäljningsintäkter under året
• 2) Kapitalutgifter uppgår till totalt 159,6 MSEK och inkluderar investeringar i anläggningstillgångar och leasingkostnader

3) Driftutgifter uppgår till totalt 58,9 MSEK och inkluderar kostnader för korttidsleasing, forskning och utveckling för kunders räkning och kostnader för maskinunderhåll

Bidrag till FNs globala mål

Långsiktiga och hållbara relationer

HANZA arbetar med kunder som ställer höga krav på sina leverantörer. Vi etablerar långsiktiga kundrelationer genom att möta kundernas förväntningar, samt göra affärer med hög integritet.

Risker och möjligheter

Vår förmåga att möta kundkrav avseende kvalitet, leveransprecision, informationssäkerhet och lösningar som ger kundmervärde, bidra till mervärde samt bibehålla företagets finansiella stabilitet är avgörande HANZAs konkurrenskraft, förtroende och fortsatta tillväxt. Lika vitalt för ett bibehållet förtroende hos våra kunder samt anställda, leverantörer och samhället är ett agerande inom HANZA som kännetecknas av hög integritet och affärsetik.

Säkerställer affärsetik

Vi agerar utifrån tydliga affärsetiska principer, där hög integritet och ärlighet är några av utgångspunkterna. Uppförandekoden, som klargör HANZAs ställningstaganden kring bland annat etik och antikorruption, kommuniceras tydligt till i organisationen och ingår i introduktionsutbildningen för alla nya medarbetare. En insiderpolicy preciserar hanteringen av aktiekurspåverkande information. Pandemin har fördröjt arbetet med den interna uppföljningen av uppförandekoden. Under 2022 kommer en bred intern uppföljning att genomföras då samtliga medarbetare ska bekräfta innehållet i riktlinjerna.

HANZA har nolltolerans avseende mutor. Risken för korruption är störst vid enskilda medarbetares leverantörskontakter, samt vid kontakten med kunder. I syfte att aldrig väcka misstankar om oegentligheter eller korruption i verksamheten finns i vår uppförandekod klargöranden om att ingen medarbetare ska ta emot eller lämna gåvor med avsikt att påverka beslutsfattaren. Alla gåvor registreras både lokalt och centralt inom HANZA. Via visselblåsarfunktionen HANZA-hotline kan medarbetare anonymt anmäla oro för avvikelser från policyer och regler samt andra oegentligheter inom bolaget. Under 2021 anmäldes eller upptäcktes inga incidenter av korruption.

Arbetet med leverantörer

I inköpsprocessen utvärderar och kravställer vi underleverantörer utifrån HANZA Supplier Code of Conduct. Övergripande innebär det att leverantörerna ska ha samma syn på hållbarhet som HANZA avseende miljö, arbetsrätt, mänskliga rättigheter, affärsetik samt korruption. Brott mot efterlevnad av koden rapporteras till HANZAs inköpschef. Inköpsprocessen har under 2021 kompletterats med ett särskilt utvärderingskriterium kring klimatpåverkan.

Dataintegritet

För en kontraktstillverkare är förmågan att skydda kunders data och informationssäkerhet avgörande. Grundläggande är att sekretess och integritet alltid upprätthålls vid hanteringen av kund- och personuppgifter. En korrekt, laglig och rättvis hantering garanteras, såsom efterlevnad av GDPR. Mot bakgrund av det ökade dataintrånget hos myndigheter och storföretag, vidtar HANZA betydande åtgärder för att skydda kundernas ritningar och annat underlag till produktion. Under 2021 har ett system för att hantera informationssäkerhet utvecklats och implementerats i koncernen vilket säkerställer att rutiner och policyer följs. I systemet ingår bland annat att det är obligatoriskt för alla medarbetare med ett e-postkonto att se den informationssäkerhetsfilm som skickas ut varje månad och därefter genomföra ett självtest. Efter en omfattande revisionsprocess har systemet under året certifierats enligt ISO 27001 (Information Security Management Systems). Det bekräftar vår ambition att uppfylla och efterleva den högsta nivån av internationella krav avseende informationssäkerhet och skydd av kunddata.

Bidrag till FNs globala mål

Långsiktigt mål	Finansiell stabilitet	Kvalitet, leverans precision, lösningar för kundmervärde	Trygga affärsetik	Säkra data
Mål år 2022			0 incidenter 100% undertecknat CoC	0 incidenter
Mål år 2021			0 incidenter 100% undertecknat CoC	0 incidenter
Resultat år 2021	Läs mer i Förvaltnings berättelsen.	Läs mer i Årsredo visningen sid 41.	Anti-korruption 0 incidenter Visselblåsningar 0 anmälningar	Dataintrång 0 incidenter
Värdeskapande	Kunder: Slutprodukter med lägre klimatav tryck. Samhälle: Minskad klimatpåverkan, modernare industri.	Kunder: Slutprodukter med lägre miljöpåver kan. Samhälle: Ökade miljövinster (biologisk mångfald mm), modernare industri.	Kunder: Slutprodukter med lägre miljöpåverkan. Samhälle: Ökade miljö vinster, lägre resursför brukning, modernare industri.	Kunder: Slutprodukter med lägre miljöpåverkan. Samhälle: Ökade miljö vinster, lägre resursför brukning, modernare industri.

Ett år inom HANZA-koncernen

I mars 2021 förvärvade HANZA det finska plåtmekanikföretaget Levyprofiili med drygt 100 anställda. Detta var ett stort och viktigt steg för Levyprofiili som sedan några år tillbaka hade fokuserat på att bygga sin organisation, utveckla sina processer samt att skapa en mer internationell kundbas.

"När vi blev kontaktade av HANZA kände vi att tidpunkten var helt rätt. Redan vid första mötet med HANZAs ledning var det tydligt vi att vi skulle passa bra ihop, då våra verksamheter och kundportföljer kompletterar varandra. Vi upptäckte även att vi delar samma värderingar vilket är viktigt för oss"säger Aku Lampola, platschef.

Att ingå i en global tillverkningskoncern med nära 2 000 anställda erbjuder många möjligheter. Levyprofiili har kunnat ta del av de övriga HANZA-fabrikernas kompetens, produktionsmetoder och erfarenheter, samtidigt som bolaget fortsatt sina investeringsplaner och att utveckla sina kundrelationer. Målet med samarbetet mellan fabrikerna är att finna arbetssätt som bidrar till ökat kundvärde och möjligheter till nya kunder.

För Levyprofiilis medarbetare innebär tillhörigheten till HANZA också utvecklings- och karriärmöjligheter. "Inom HANZA finns ett starkt fokus på employer branding. Betydande insatser görs även för att erbjuda medarbetarutveckling, med målet att HANZA ska vara det bästa stället att arbeta på"avslutar Aku.

Medarbetare och lokala samhällen

HANZAs 2 000 medarbetare bidrar i hög grad till företagets konkurrenskraft, nytänkande och lönsamhet. Fortsatt kompetensförsörjning samt nöjda och friska medarbetare som bidrar till bättre prestationer är vitalt för framtida tillväxt.

Risker och möjligheter

Mångfald bland medarbetare samt en inkluderande affärskultur utgör en tillgång för HANZA och stärker vår förmåga att växa och prestera goda resultat. Ett långsiktigt agerande på de orter där vi är en väsentlig arbetsgivare resulterar vidare i ett ömsesidigt förtroende mellan HANZA och lokalsamhället, och säkerställer en långsiktig produktion.

Sysselsättning inom tillverkningsindustrin innebär risker kopplade till medarbetares hälsa, säkerhet samt övriga upplevda arbetsmiljö. Ett förebyggande arbete är viktigt för att stärka motivationen, underlätta kompetensförsörjning samt bibehålla samhällets och kunders tilltro. Avgörande för omvärldens förtroende är att garantera skäliga arbetsvillkor och respekt för mänskliga rättigheter.

Hälsa och arbetsmiljö

Som tillverkande industri i fabriksmiljö eftersträvar vi en koncernövergripande säker arbetsmiljö. Det centrala målet för arbetsmiljöarbetet är en nollvision för arbetsskador. HANZAs arbetsmiljösystem ska förebygga skador i arbetet och skapa en än mer hälsosam och säker arbetsmiljö. Vid årsskiftet var elva av företagets 16 fabriker certifierade enligt ISO 45001. Olycksfallsrisken minimeras med lokala insatser såsom brandskydd, uppmärkt utrymning, säkerhetsrutiner och säkerhetsvideos. Inom ramen för arbetsmiljösystemet följs interna nyckeltal upp månadsvis. När nyckeltalen lokalt avviker från målen medför det obligatoriska åtgärder vid den lokala fabriken. Varje fabrik mäter därför antal arbetsplatsolyckor, incidenter, frånvaro till följd av arbetsskada samt sjukfrånvaro. I tillägg till detta utvärderas löpande hälso- och säkerhetsrisker samt eventuella avvikelser från lokala föreskrifter och lagar. Fabriken utarbetar därefter anpassade handlingsprogram såsom obligatoriska utbildningsinsatser inom säkerhet, direktiv kopplat till säkerhetsrutiner och utrymning. 2021 inträffade 26 arbetsplatsolyckor jämfört med 32 året innan. Även frånvarotiden till följd av arbetsskada samt sjukfrånvaron minskade. De flesta arbetsplatsolyckorna avser skärsår på fingrar och händer samt mindre klämskador, ofta orsakade av felhantering i produktionen. I de under året förvärvade produktionsanläggningarna i Finland och Tyskland implementeras HANZAs policyer, riktlinjer och arbetsmiljöledningssystem. I Finland påbörjades detta arbete under 2021 medan det i Tyskland inleds under 2022.

Andra hälsoförbättrande åtgärder är att löpande erbjuda medarbetare bättre och funktionsenliga lokaler såsom den nya fabriken i Tartu. Bland lokalt anpassade åtgärder kan nämnas friskvårdsbidrag i Sverige och Finland, privat

sjukvård i Polen, hälsokontroller i Kina och Sverige, årlig hälsovecka samt dagligen gratis sopplunch i Estland. Medarbetare har under pandemin skyddats i enlighet med lokala bestämmelser, exempelvis genom informationsgivning, skyddsavstånd, användande av munskydd, karantän, minimalt med resor, möjliggörande för hemarbete samt digitala i stället för fysiska möten.

Mänskliga rättigheter

HANZA respekterar och följer ett antal konventioner avseende mänskliga rättigheter vilket innebär att barnarbete, obetald övertid, tvångsarbete samt andra kränkningar av människors frihet ska motarbetas. Uppföljningen av att dessa konventioner efterlevs sker dels inom HANZAs verksamhet samt hos våra underleverantörer.

Inom HANZA är fri anslutningsrätt till fackföreningar en självklar rättighet samt att lönesättning, övertidsersättning och villkor utgår från kollektivavtal, lag alternativt branschstandard. Insatsvaror och anlitade leverantörer utvärderas genom HANZAs Supplier Code of Conduct. Ansvarsfulla inköp av spårbara konfliktmineraler (guld, tantal, tenn och volfram) garanterar att de inte finansierar konflikter i länder där de brutits.

Mångfald, likabehandling

HANZA eftersträvar mångfald i organisationen samt en inkluderande kultur där skillnader respekteras. Olikheter i erfarenhet och bakgrund skapar innovation och kreativitet, samt ger oss kunskaper och perspektiv för att bättre förstå våra kunder. Under 2021 förbättrades organisationens könsbalans. För likvärdigt arbete eftersträvas lika anställningsförhållanden.

HANZA motarbetar all typ av diskriminering baserat på kön, ålder, etnicitet, politisk åskådning med mera vid rekryteringar, utbildningar samt befordran, vilket beskrivs i uppförandekoden. Upplevda missförhållanden kan rapporteras till HANZAs visselblåsarfunktion HANZA-hotline dit medarbetare anonymt kan anmäla oro för avvikelser från policyer och regler, kränkningar eller missbruk av förtroendeställning. Under 2021 har inga visselblåsaranmälningar gjorts. I de fall anmälningar inträffar tas de på största allvar och återrapporteras regelmässigt till koncernledningen.

Utveckla, motivera och attrahera

HANZAs tillväxt resulterar i ett behov av kompetenta och engagerade medarbetare. Fortsatt kompetensförsörjning och utveckling av medarbetare är därför av strategisk betydelse. HANZAs värderingar och ledarskapsprogram utgör

Långsiktigt mål	Säkra arbetsmiljö, hälsa, mänskliga rättigheter	Utveckling, stärkt mång fald och likabehandling	Värna lokala samhällen
Mål år 2022	0 arbetsplatsolyckor	Ökad könsmässig jämställdhet
Mål år 2021	0 arbetsplatsolyckor	Ökad könsmässig jämställdhet
Resultat år 2021	Säkerhet, antal arbetsplatsolyckor 2021 26 2020 32 Antal arbetsskador i förhållande till arbetade timmar, % 2021 11,4 2020 12,5 Hälsa, sjukfrånvaro % 2021 4,9 2020 5,1	Mångfald Koncernen könsfördelning, % Män 2021 61 2020 68 Kvinnor 2021 39 2020 32	Antal fabriker 2021 16 2020 14 Medelantal anställda 2021 1 741 2020 1 543
Värdeskapande	Investerare: Ökad konkurrenskraft. Medarbetare: Sysselsättning med goda arbetsvillkor, trygg och säker arbetsmiljö, långsiktig arbetsgivare. Kunder: Spårbarhet i leveranser. Samhälle: Hälsosam arbetsmiljö, ökad jämställdhet.	Medarbetare, investerare och samhälle: Stärkt mång fald, ökad innovationskraft.	Samhälle: Hållbar industriali sering vid orter där HANZA är väsentlig arbetsgivare.

HANZAs värderingar

Våra värderingar sammanfattar de förväntningar som medarbetare har på varandra för att HANZAkoncernen ska nå visionen att bli en unik och värdeskapande partner inom tillverkning. De årliga medarbetarsamtalen bygger på värderingarna, och de genomsyrar tydligt aktuella medarbetarpolicyer. Vid fabriksförvärv arrangeras värderingsworkshops med olika medarbetarteam som gemensamt får arbeta med innebörd och uppföljning av värderingarna.

VI ÄR FOKUSERADE

– för att säkerställa att vi kan leverera vad vi lovat och fullföljer det vi påbörjat.

VI KOMMUNICERAR

– grunden för att vi ska kunna implementera våra strategier och nå våra mål.

VI ÄR LAGSPELARE

– vi arbetar alla mot samma mål.

VI GÖR SAKER OCH TING ENKLARE

– vi letar ständigt efter nya sätt att förbättra och förenkla det vi gör.

VI TAR ÄGARSKAP

– genom att ta ansvar kan vi växa och utvecklas.

grunden för att våra medarbetares prestationer tillvaratas och en global HANZA-kultur etableras. Vi eftersträvar att tillvarata interna kompetenser och erbjuda medarbetare utvecklingsmöjligheter. Vid årliga medarbetarsamtal kartläggs bland annat medarbetares kompetens- och utvecklingsbehov som matchas med kompetensbehoven i företaget. Målet för ett pandemifritt år är att samtal ska genomföras med 98 procent av koncernens medarbetare. Medarbetarutvecklingen sker via utbildningar på lokala språk i exempelvis it-säkerhet vilka i ökad grad sker via E-learning samt löpande aktiviteter kring employer branding. Betydande insatser görs även via kompetensväxling mellan fabriker samt interna karriärvägar vilka syftar till att öka klustrens utbyten av produktionsmetoder och skapa ett mer gränsöverskridande HANZA.

En nyckel till kompetenta och engagerade medarbetare är en god introduktionsprocess. Alla nyanställda har därför en individuell introduktionsplan och deltar i introduktionsutbildning via HANZA Academy. Under 2021 har en global introduktion införts för nyanställda nyckelfunktioner då vd, CFO och COO gör en övergripande presentation av HANZA. Resultatet i vår årliga medarbetarundersökning visar 2021

på stadiga förbättringar. Sedan 2018 har samtliga indikatorer förbättrats, det vill säga team-effektivitet, ledarskap, engagemang och arbetsklimat. I synnerhet engagemang och kundfokus får höga resultat. 2022 fortsätter arbetet med motivationshöjande insatser samt arbetsmiljöåtgärder som motarbetar exempelvis stress.

Tydlig kommunikation bidrar till utveckling och motivation. Intranätet, där nya medarbetare, policyer samt nyheter gällande koncernen eller lokala fabriker presenteras, är den etablerade kanalen för internkommunikation. Under 2022 ska intranätet utvecklas och göra informationen mer lättillgänglig.

Organisation

På HR-området finns mål för såväl respektive kluster/land som övergripande för HANZA. Lokala HR-chefer säkerställer insatser som anpassats till klustrets behov. Arbetet samordnas av en global HR-chef med placering i Sverige.

Det baltiska klustret, vilket är ett av HANZAs största, har under 2021 anställt en renodlad rekryteringschef som arbetar med klustrets kompetensförsörjning. Sedan tidigare finns samarbeten med universitet och folkhögskolor. I det svenska klustret kommer ytterligare en HR-tjänst att tillsättas under våren 2022. I det tyska klustret, vilket utökats med en fabrik i Mönchengladbach, har en HR-chef rekryterats med ansvar för HANZAs båda fabriker i Tyskland.

Lokala samhällen

HANZA söker vägar för att säkra en konkurrenskraftig och långsiktig produktion. Verksamhetsorterna utgörs ofta av mindre samhällen där vi är en väsentlig arbetsgivare och därmed en betydande aktör för invånares försörjning. HANZA eftersträvar här ett hållbart samhällsbyggande och för löpande dialoger med finansiärer i syfte att nå fungerande uppgörelser men också tydliggöra HANZAs långsiktiga åtagande på verksamhetsorten.

I HANZAs kluster finns vissa fabriker som förvärvats vid en tidpunkt när fabrikerna tyngts av svag lönsamhet och likviditetsproblem med nedläggning som enda alternativ för dåvarande ägare. HANZAs fortsatta drift har bidragit till att sysselsättningen kvarstått på flera orter i glesbygd, en utveckling som benämnts Landsbygdsmodellen. Driften har i vissa fall möjliggjorts genom samarbeten med lokala banker som haft ortens lönsamhet i fokus. När vissa mindre produktionsenheter behövt avvecklas har HANZA möjliggjort för tidigare fabriksledning att överta driften och bibehålla sysselsättningen.

Under 2021 har HANZAs expansion inneburit en breddad verksamhet i samtliga kluster. Detta är fallet i bland annat Finland där en fabrik för tunnplåtsmekanik förvärvats, i Kina där verksamheten flyttar in i nya och större lokaler, i Sverige där en ny lokal för skyddslackering av kretskort har öppnats, i Tyskland där en elektroniktillverkare förvärvats samt i Estland där en helt ny fabrik byggts.

Bidrag till FNs globala mål

Stark tillväxt och kraftigt ökad lönsamhet

2021 präglades av en mycket utmanande brist av material och en fortsatt coronapandemi. HANZA presenterar en ökad omsättning och ett positivt resultat för året, även om båda har påverkats negativt av nämnda omvärldsproblem. Att koncernen trots detta levererat en stark tillväxt och kraftigt förbättrad lönsamhet visar på stabilitet, mognad och en motståndskraftig affärsmodell.

Nettoomsättningen uppgick under 2021 till 2 515 MSEK, justerat för förvärv och valutaeffekter motsvarar det en organisk tillväxt på 12 procent. 2021 har resulterat i en stark organisk tillväxt som accelererat under året och uppgick under det fjärde kvartalet till 30 procent. Baserat på omsättningen vid årets slut är HANZA idag en koncern med en omsättning närmare 3 miljarder. Rörelseresultatet har stärkts kraftigt sedan 2020 och koncernen nådde en rörelsemarginal på 5,7 procent 2021. Resultatet efter skatt gick från ett nollresultat 2020 till ett positivt resultat om 81,2 MSEK, vilket motsvarar ett resultat per aktie på 2,26 SEK.

Uppfyllande av finansiella mål

HANZAs omsättning växte under året med 17 procent och nådde för 2021 även det långsiktiga målet på en tillväxt om 10 procent. Den organiska tillväxten var 12 procent och HANZA har sedan starten 2008 haft en genomsnittlig tillväxt på 17 procent.

Stora delar av koncernen överträffade HANZAs finansiella mål om en EBIT-marginal på 6 procent. För koncernen nådde vi en EBIT-marginal om totalt 5,1 procent.

Stark affärsmodell och balanserad kundbas

HANZA påverkades 2020, i likhet med många andra bolag, kraftigt av pandemin, bland annat med stora förändringar i efterfrågan från kunderna. Vissa kunder efterfrågade ökade volymer medan andra minskade sina volymer väsentligt. Totalt sett var det förstås en ordentlig nedgång i volymer. Materialbristen som tillkom under 2021 gav liknande skillnader i efterfrågan från kunderna. Den välbalanserade kundbas där HANZA inte är beroende av ett fåtal kunder eller branscher visade sig vara av yttersta vikt och en förutsättning för att HANZA klarat sig bra genom dessa utmaningar. Att vi dessutom redan under 2021 är tillbaka till stark organisk tillväxt och god lönsamhet är otroligt positivt. En sådan snabb återgång skapas inte genom externa faktorer eller genom tillväxt hos vissa kunder, utan är ett resultat av en stark affärsmodell och ett strukturerat arbete.

Vi arbetar kontinuerligt med både kreditbedömningar och med att säkerställa att kunderna har det finansiella ansvaret för de lager vi har. Vi köper material baserat på våra kunders order till oss, och ska således inte ta någon risk i det lagret som finns på våra fabriker. Detta har visat sig vara av yttersta vikt för att kunna expandera, trots rådande pandemi och materialbrist. Jag kan bara konstatera att vi lyckats komma igenom åren av pandemi utan vare sig kundförluster eller nedskrivningar av lager.

Finansiell stabilitet – fokus på kassaflöde

En förutsättning för att kunna uppnå lönsam tillväxt är att ha finansiell stabilitet. HANZA befinner sig i en kapitalintensiv bransch där expansion kräver ökat behov av rörelsekapital och investeringar i produktionskapacitet i form av maskiner och utrymme. Ett stort fokus på kassaflöde har alltid varit genomgående för HANZAs tillväxt. Vi har genom åren visat att vi kunnat växa med positivt kassaflöde och trots förvärv och investeringar kunnat hålla nettoskulden i relation till EBITDA på en rimlig nivå. Under 2021 ledde ovan nämnda brist på komponenter till behov av ökade säkerhetslager och ökade produkter i arbete. Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick trots det till 126 MSEK och den operativa nettoskulden ligger kvar på två gånger EBITDA.

Roadmap 2021 med nya förvärv ger en bra grund för framtiden

Under rådande pandemi tog HANZA 2020 beslutet att starta sitt största expansionsprogram hittills. Det döptes till Roadmap 2021 och innefattade alla sex kluster. Utöver stora investeringar i maskiner och fastigheter så genomfördes även två förvärv. I mars förvärvades ett kvalitetsbolag inom plåtmekanik i Finland, Suomen Levyprofiili Oy ("SLP"), med drygt 100 medarbetare. I oktober 2021 förvärvade HANZA en elektroniktillverkare i Tyskland, Helmut Beyers GmbH, ett bolag med ca 150 medarbetare. Dessa båda förvärv ger HANZA ytterligare kompetens och kapacitet inom plåtmekanik och elektroniktillverkning.

Lars Åkerblom CFO

HANZA:s strategi för lönsam tillväxt

HANZAs tillväxt och förbättrade lönsamhet sker genom tre huvudsakliga områden:

1.

KUNDVÄRDE

Genom ett ökat kundvärde kan HANZA skapa högre marginaler än traditionella kontraktstillverkare. Produktion i kluster med färre tillverkare ger hållbara och mer stabila leverantörskedjor. Det innebär att HANZA även kan erbjuda konkurrensmässiga priser till sina kunder.

2.

CORE, CLUSTER OPERATIONAL EXCELLENCE Grundläggande för kontraktstillverkare är hög kvalitet och leveranssäkerhet. Skapande av kluster och en stor bredd av teknologier har även gett en ökad leveranssäkerhet. Till det kommer interna program för lean-processer och stora investeringar i effektivisering och robotisering som till exempel Roadmap 2021.

3.

FÖRVÄRV

En del av HANZAS strategi är förvärv. Syftet är att skapa ett starkare erbjudande genom att expandera till nya geografiska områden eller tillföra nya teknologier. Vi har en väl definierad och inarbetad förvärvsprocess från att identifiera förvärvskandidater, genomföra förvärven och slutligen integrera dem.

Under 2021 kan vi konstatera att vi följt vår strategiska plan och stärkt vårt erbjudande till våra kunder och har en stark grund för fortsatt expansion med förstärkta marginaler, genom såväl nya maskiner i flera fabriker, en helt nybyggd fabrik i Tartu och genom förvärven som tillfört två fabriker.

HANZA Beyers GmbH, Mönchengladbach, Tyskland.

Extern omsättning per segment (MSEK)

Operativ nettoskuld i förhållande till EBITDA (ggr)

Aktien och ägarstruktur

HANZAs aktie är sedan 25 mars 2019 noterad på Nasdaq Stockholm Small Cap. Dessförinnan var aktien sedan 2014 listad på Nasdaq First North Premier. Aktiekursen var vid årets slut 64,40 SEK (13,95).

Vid årets ingång uppgick antalet aktier till 33 979 928 och aktiekapitalet till 3 397 993. Under året har antalet aktier ökat genom apportemission om 1 800 000, vilket genomfördes i samband med förvärvet av Suomen Levyprofiili 40 60 80

20

Oy (SLP). Detta registrerades hos Bolagsverket den 1 april 2021 och medförde att bolagets registrerade aktiekapital ökade med 180 000. 20 000 30 000 40 000

10 000

Aktiekapitalets utveckling

År	Transaktion	Kvotvärde per aktie SEK	Förändring av aktiekapital SEK	Antal aktier	Totalt antal aktier
2019	Inlösen av optionsprogram	0,1	11 021	110 210	29 979 928
2019	Apportemission	0,1	100 000	5 1 000 000	30 979 928
2019	Apportemission	0,1	300 000	3 000 000 4	33 979 928
2021	Apportemission	0,1	180 000	1 800 000 3	35 779 928

0 0

Bemyndiganden

Vid årsstämman den 26 april 2021 beslutades, i enlighet med styrelsens förslag, att bemyndiga styrelsen och att, vid ett eller flera tillfällen, under tiden fram till årsstämma 2022, fatta beslut om att öka bolagets aktiekapital med 350 000 SEK (motsvarande 3 500 000 aktier) genom emission av aktier, teckningsoptioner och/eller konvertibler. Styrelsen kan med bemyndigandet fatta besluta om emission av aktier, teckningsoptioner och/eller konvertibler. Detta sker däremot med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt och/eller med bestämmelse om apport, kvittning eller andra villkor i enlighet med aktiebolagslagen. Bemyndigandet motsvarade cirka 9,8 procent av aktiekapitalet vid utgivande. 0

1 2

Lock-up avtal

Vid tidpunkten för avgivandet av denna årsredovisning finns inga lock-up avtal.

Optioner

Årsstämman i april 2020 beslutade om ett tecknigsoptionsprogram om 850 000 teckningsoptioner med rätt att teckna en aktie för 20 SEK under perioden 2023-06-01–2023-09-30.

Ägarförhållanden

Antalet aktieägare vid årets utgång uppgick till 6 852 st (1 772). Största aktieägare framgår nedan.

Ägarstruktur 2021-12-30	Antal aktier1	Kapital (%)	Röster %
Färna Invest AB2	8 557 194	23,91	23,91
Clearstream Bankings S.A3	3 647 050	10,19	10,19
Francesco Franzé4	3 578 091	10,00	10,00
Håkan Halén	2 357 470	6,59	6,59
SHB Luxembourg cl acct Sweden	1 751 654	4,90	4,90
Försäkringsbolaget, Avanza Pension	1 190 886	3,33	3,33
Eugen Steiner	1 000 000	2,79	2,79
Nordnet Pensionsförsäkring	515 283	1,44	1,44
Hamberg Förvaltning AB	494 936	1,38	1,38
Mikael Gunnarsson	484 000	1,35	1,35
10 största ägare, totalt	23 576 564	65,89	65,89
Övriga styrelseledamöter	43 000	0,12	0,12
Övriga ledande befattningshavare	560 210	1,57	1,57
Övriga aktieägare	11 600 154	32,42	32,42
Totalt antal aktier	35 779 928	100,00	100,00

1) Avser eget samt närstående fysiska och juridiska personers innehav.

2) Färna Invest AB är ett helägt bolag till styrelseledamot Gerald Engström.

3) Posten inkluderar RITTER Beteiligungs ägande om 3 000 000 aktier.

4) Francesco Franzés kontrollerade innehav av aktier i bolaget uppgår till 2 261 000. Utöver detta äger Francesco Franzé 1 277 936 aktier i bolaget via en kapitalförsäkring, samt 39 155 aktier via det helägda dotterbolaget Panarea AB. Sammanlagt uppgår Francesco Franzés innehav till 3 578 091 aktier.

Källa: Euroclear

Utdelningspolicy

Vinstmedel ska i första hand återinvesteras i rörelsen för att möjliggöra en fortsatt affärsutveckling av koncernen och därigenom skapa omsättnings- och resultattillväxt. Vid bedömning av utdelningens storlek ska därför hänsyn först tas till att koncernens utveckling kan ske med finansiell styrka och god handlingsfrihet. Förutsatt att affärsutvecklingen så medger ska utdelningen motsvara cirka 30 procent av vinsten efter skatt.

Utdelning

Styrelsen har föreslagit årsstämman 2022 att en utdelning om 0,50 (0,25) SEK per aktie skall lämnas. Styrelsens förslag grundar sig på bolagets utdelningspolicy, finansiella ställning och likviditet.

Innehåll

Formell årsredovisning
Förvaltningsberättelse	31
Bolagsstyrningsrapport	37
Koncernens resultaträkning	41
Koncernens totalresultat	41
Koncernens balansräkning	42
Koncernens rapport över förändring i eget kapital	44
Koncernens rapport över kassaflöden	45
Moderbolagets resultaträkning	46
Moderbolagets rapport över totalresultat	46
Moderbolagets balansräkning	47
Moderbolagets förändringar i eget kapital	49
Moderbolagets rapport över kassaflöden	50
Noter	51
Försäkran	85
Revisionsberättelse	86
Styrelse och ledning
Styrelse	91
Ledande befattningshavare	92
Femårsöversikt	93
Definitioner	94
Adresser	95

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören för HANZA Holding AB, organisationsnummer 556748-8399, får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2021.

Information om verksamheten

HANZA har i dagsläget verksamhet i Sverige, Finland, Estland, Polen, Tjeckien, Tyskland och Kina. Bland HANZAs uppdragsgivare finns ledande industribolag som ABB, Epiroc, Getinge, Saab Defense, Sandvik, 3M och Tomra. Koncernen är operativt indelad i två huvuddivisioner (Huvudmarknader och Övriga marknader) som utgör koncernens rapporterbara segment i den finansiella rapporteringen. Huvudmarknader är Tillverkningskluster som ligger inom eller i närheten av HANZAs primära geografiska kundmarknader, vilka i dag utgörs av Sverige, Finland, Norge och Tyskland. I dag omfattas därför segmentet Huvudmarknader av HANZAs Tillverkningskluster i Sverige, Finland och Tyskland. HANZAs verksamhet inom dessa områden kännetecknas av närhet till kundernas egna fabriker och ett nära samarbete med kundernas utvecklingsavdelningar. Övriga marknader är Övriga Tillverkningskluster utanför HANZAs primära geografiska kundmarknader. I dag omfattas segmentet Övriga marknader av HANZAs tillverkningskluster i Baltikum, Centraleuropa och Kina. Verksamheten kännetecknas av ett högt arbetsinnehåll, omfattande komplex montering, samt närhet till viktiga slutkundsområden. Den kännetecknas även av att produktionstjänsternas karaktär och processer varierar, främst vid automatisering, samt hur det distribueras. Vidare redovisas den del av koncernfunktionen som är hänförlig till affärsutveckling och förvärv som ett separat segment.

HANZA-koncernen består av moderbolaget HANZA Holding AB med de helägda dotterbolagen HANZA AB, HANZA Metalliset Oy, HANZA KA Åtvidaberg AB, HANZA GmbH och HANZA Germany GmbH. HANZA AB, HANZA Metalliset Oy, HANZA GmbH och HANZA Germany GmbH har i sin tur helägda dotterbolag i Sverige, Finland, Estland, Polen, Tjeckien, Tyskland och Kina. För mer information, se not 35. HANZA Holding AB och HANZA AB arbetar med affärsutveckling, ledning av koncernen samt koncerngemensamma funktioner såsom ekonomi, marknadsföring, försäljning, HR och globalt inköp. All övrig operativ verksamhet bedrivs i dotterbolagen.

Vision och affärsmodell

HANZAs vision är att vara en unik värdeskapande affärspartner inom tillverkning. Detta betyder att bolaget eftersträvar att skapa ett högre kundvärde än vad traditionella kontraktstillverkare kan erbjuda.

HANZAs affärsmodell är att utveckla och erbjuda tillverkningslösningar och rådgivande tjänster för att öka tillväxt och vinst för bolagets kunder. Konkret sker det dels genom att HANZA utvecklar fabriksparker och Tillverkningskluster, där produkter kan tillverkas rationellt, till lägre kostnad och

med en mindre miljöpåverkan, jämfört med traditionella kontraktstillverkare. Det sker även då HANZA utvecklar värdeskapande rådgivningstjänster kopplade till produkttillverkning.

Bolagets utveckling

HANZA grundades 2008 och har vuxit till ett bolag med en omsättning överstigande två miljarder kronor. Denna tillväxt har skett och kommer att fortsätta inom ramen för bolagets 3-fasprogram som inleddes 2009, med syfte att samla fabriker till produktionskluster inom specifika geografiska områden.

Fas 1: Uppbyggnadsfasen 2009 – 2013

Strategin var att skapa en global "fyrklöver" av tillverkningsteknologier: maskinbearbetning, tunnplåt, kretskort, kablage samt till detta lägga avancerad montering. Som ett led i detta förvärvades ett antal mekanik- och elektroniktillverkare i Sverige och Estland, samtidigt som ett par fabriker startades från grunden. Då fokus var att erhålla en bredd av tillverkningsteknologier, var det ekonomiskt fördelaktigt att inrikta förvärven mot bolag under ekonomiska utmaningar.

Fas 2: Samla produktionen på utvalda geografiska områden samt erbjuda rådgivning 2014 – 2017 Fas 2 syftade till att flytta och samla fabriker till vissa utvalda geografiska områden, kluster, för att skapa en rationell tillverkningsmiljö. Utöver detta utvecklade HANZA två rådgivningstjänster; MIG och MCS.

Fas 3: Fokus på lönsamhet och rådgivning.

I fas 3 skiftas fokus från uppbyggnad till effektivisering av Tillverkningsklustren. Under denna fas avser HANZA även expandera inom nya kundmarknader. Förvärvet av RITTER-koncernen, en tysk komplett tillverkare med produktionsanläggningar i Tyskland och Tjeckien under 2019, är ett tydligt exempel på HANZAs strategi under fas 3, där bolaget förvärvar ett lönsamt tillväxtbolag med en bred kundportfölj. Även förvärvet 2021 av Beyers, en tysk tillverkare av elektronik, skedde under denna fas för att tillämpa HANZAs affärsmodell på nya kundgrupper och marknadsområden.

Händelser under 2021

Utveckling av koncernstrukturen I januari 2021 påbörjade HANZA uppbyggnaden av en ny anläggning för komplex montering om 12 000 kvm, i direkt anslutning till HANZAs tunnplåtsfabrik i Estland, vilken invigdes 17 mars 2022.

I mars 2021 förvärvade HANZA ett kvalitetsbolag inom plåtmekanik i Finland, Suomen Levyprofiili Oy ("SLP"), med drygt 100 medarbetare. Verksamheten bedrivs i en modern produktionsanläggning i Joensuu, nära HANZAs övriga fabriker i Finland och omsätter cirka 150 MSEK.

I juni 2021 utvecklade HANZA verksamheten i Sverige med investeringar om sammanlagt 25 MSEK. Bland annat invigdes en ny avdelning om cirka 200 kvm för skyddslackering av kretskort.

I juni 2021 beslutade HANZA att expandera verksamheten i Kina genom att flytta till en ny lokal om cirka 4 000 kvm, samt en investering i elektronikproduktion, cirka 10 MSEK.

I oktober 2021 förvärvade HANZA en elektroniktillverkare i Tyskland, Helmut Beyers GmbH, som ligger nära HANZAs existerande verksamhet. Bolaget har cirka 150 medarbetare, omsätter cirka 180 MSEK och ger ytterligare kompetens och kapacitet inom området elektroniktillverkning.

I december 2021 erhöll HANZA en certifiering enligt ISO 27001 Information Security Management System (ISMS), efter en omfattande revisionsprocess. Certifieringen är ett steg i HANZAs arbete att upprätthålla en hög nivå inom säkerhetskontroller, informationsteknik och cybersäkerhet.

Marknadshändelser i urval

HANZA tecknade i juli ett avtal med luftteknikbolaget Njord om komplett tillverkning av luftrenare. Produktionen sker i Sverige och den initiala ordern är cirka 12 MSEK.

För att möta en ökande efterfrågan i Finland beslutade HANZA i september om investeringar på sammanlagt cirka 30 MSEK i utrustning för maskinbearbetning och plåtmekanik.

HANZA tecknade i december ett avtal med norska Auk Eco AS som utvecklat den första helautomatiska växtodlaren för hemmabruk.

Övrigt

Under året har arbetet fortsatt med att uppföra en ny produktionsanläggning om drygt 12 000 m2 i Tartu, Estland. Den totala investeringen uppgår till cirka 56,8 MSEK och finansieras med en kombination av egna medel och banklån. Arbetet har pågått under hela 2021 och fabriken invigdes 17 mars, 2022.

HANZA erhöll i oktober en återbetalning om 6,3 MSEK från AFA Försäkring avseende den kollektivavtalade sjukförsäkringen AGS i Sverige, hänförligt till tidigare år. Beloppet redovisas som en övrig intäkt i kvartal fyra.

Förvärven av SLP och Beyers belastade resultatet med -8,7 MSEK i form av transaktionskostnader om -5,0 och integrationskostnader om -3,7 MSEK.

Händelser efter årets utgång

I januari 2022 beslutade HANZA att expandera sin verksamhet i Centraleuropa med cirka 2 000 kvm genom förvärv av en fastighet i Polen och en utbyggnad i Tjeckien. De nya ytorna driftsätts under kvartal 2, 2022.

Under andra kvartalet 2022 kommer tillverkningsenheten i Suzhou, Kina, flytta till nya tillverkningslokaler. Det medför möjligheter till ökad produktivitet då lokalen är mer anpassad till bolagets verksamhet samt att investeringar har gjorts i nya maskiner.

HANZA utökade i mars samarbetet med Swisslog AS, för att stödja deras nyckelfärdiga automatiserade lagerlösningsprojekt till Mo i Rana, Norge. I uppdraget ingår tillverkning och leverans av 86 000 förvaringsboxar av stål. Produktionen kommer ske i HANZAs svenska tillverkningskluster, där de första leveranserna genomfördes under första kvartalet 2022.

När denna årsredovisning publiceras pågår ett krig i Ukraina som kan komma att få en negativ effekt på HAN-ZAs marknad och verksamhet, både på kort och lång sikt. HANZA har ingen verksamhet eller några kunder i varken Ryssland, Belarus eller Ukraina som är de länder som idag är inblandade i den militära konflikten eller som omfattas av EU:s sanktioner. Det råder fortfarande osäkerheter kring hur stor påverkan detta kan få på kort och lång sikt. Styrelsen och bolagets ledning följer utvecklingen noga för att snabbt och effektivt kunna hantera de förändringar i verksamhetens förutsättningar som uppstår.

Femårsöversikt

MSEK	2021	2020	2019	2018	2017
Nettoomsättning	2 515,2	2 154,9	2 067,7		1 810,6 1 399,7
Rörelseresultat	127,5	31,3	56,8	54,1	35,7
Resultat efter skatt	80,2	-1,4	23,6	20,8	16,4
Balansomslutning	1 951,3	1 414,2	1 527,9 1 096,1		769,8
Eget kapital	585,5	474,9	497,7	410,5	309,3
Soliditet, %	30,0	33,6	32,6	37,5	40,2

Marknadsutveckling

HANZAs kundmarknader är huvudsakligen Norden och Tyskland, men kunder finns även i övriga Europa, Asien och USA. Genom att HANZAs kunder har en bred branschspridning återspeglats normalt konjunkturen i HANZAs försäljning. HANZA har dock en speciell möjlighet att ta nya marknadsandelar under en lågkonjunktur, då produktbolag får nya behov av att effektivisera och regionalisera sin leverantörskedja.

Efterfrågan på de nordiska marknaderna har varit fortsatt stark under 2021. Även övriga Europa har visat på en ökad efterfråga vilket är ett positiv trend jämfört med tidigare års osäkerheter och nedstängningar, kopplat till den rådande pandemin. HANZA bedömer att pandemins påverkan på koncernens efterfrågan kommer att stabiliseras något under 2022. HANZA ser fortsatt möjligheter till att ta nya marknadsandelar trots utmaningar med materialbrister då pandemin förstärkt trenden mot regional, kundnära och komplett tillverkning. Det förstärker en trend som redan tidigare drivits av bland annat handelshinder, transportkostnader, leveranstider och miljöaspekter.

Styrelsen har analyserat koncernens finansiella mål med anledning av pandemin och bedömt att de är fortsatt realistiska. Därför har det beslutats att de ska ligga fast. Det betyder bland annat att koncernens tillväxtmål fortsatt har en genomsnittlig omsättningsökning om lägst 10 procent per år över en konjunkturcykel, vilket mäts som nettoförändringen, det vill säga summan av tillkommande volymer från nya kunder, företagsförvärv, avvecklade volymer och valutakursförändringar. Det betyder också att HANZAs marginalmål om 6 procent efter avskrivningar av immateriella tillgångar (EBIT) ligger fast.

Omsättning och resultat

Nettoomsättningen uppgick till 2 515,2 MSEK (2 154,9). Segment Huvudmarknader ökade till 1 362,3 MSEK (1 164,7). Segment Övriga marknader ökade till 1 152,9 MSEK (989,9). Valutakurser har påverkat koncernens

omsättning negativt med cirka 53,5 MSEK. Bolagen som har förvärvats under året har tillfört 162 MSEK. Exklusive valuta och förvärv är tillväxten cirka 12 procent.

EBITDA uppgick till 232,1 MSEK (138,6), vilket motsvarar en EBITDA marginal om 9,2 procent (6,4). Av- och nedskrivningarna under perioden uppgick till 104,6 MSEK (107,3), varav av- och nedskrivningar på immateriella tillgångar uppgick till 15,9 MSEK (16,5), vilket i huvudsak avser kundrelationer som tillkommit via förvärv. I förra årets av- och nedskrivningar, ingick nedskrivningar om 10,5 MSEK.

Bruttomarginalen uppgick till 45,7 procent (44,3). Koncernens EBITA uppgick för året till 143,4 MSEK (47,8), motsvarande en marginal om 5,7 procent (2,2). Engångskostnader för förvärv och återbetalning från AFA påverkar netto med -2,4 MSEK. Resultatet belastades 2020 av koncernens åtgärdsprogram om 27,5 MSEK, varav EBITA belastades med 24,7 MSEK. De 24,7 MSEK är fördelat med 9,5 MSEK för huvudmarknader och 15,2 MSEK på övriga marknader. Segment Huvudmarknader redovisar ett EBITA om 113,5 MSEK (41,5), vilket motsvarar en EBITA-marginal om 8,3 procent (3,6). Segment Övriga marknader uppvisar ett EBITA om 41,6 MSEK (9,7), vilket motsvarar en EBITA-marginal om 3,6 procent (1,0). Affärsutvecklingssegmentets EBITA uppgick under året till -11,7 MSEK (-3,4) och består i huvudsak av förvärvskostnader.

Koncernens EBIT uppgick till 127,5 MSEK (31,3). Finansnettot uppgick till -27,8 MSEK (22,4). Av detta uppgår räntenettot till -20,0 MSEK (-17,5). Valutakursvinster och förluster netto uppgick till -0,3 MSEK (0,8). Övriga finansiella kostnader uppgick till -7,5 MSEK (-5,7). Resultatet före skatt uppgick till 99,7 MSEK (8,9). Resultatet efter skatt uppgick till 80,2 MSEK (-1,4). Resultat per aktie före utspädning uppgick till 2,26 (-0,04) och efter utspädning till 2,25 SEK (-0,04).

Kassaflöde och investeringar

Kassaflödet från den löpande verksamheten är fortsatt positivt och uppgick till 126,1 MSEK (181,8). Förändring av rörelsekapitalet uppgick till -67,4 MSEK (75,5) för helåret. Ovan nämnda brist på komponenter har lett till ökade säkerhetslager och ökade produkter i arbete.

Kassaflöde från investeringsverksamheten uppgick till -185,7 MSEK (-60,0). Kassaflöde vid rörelseförvärv uppgick till -48,4 MSEK (-3,1).

Totala anskaffningar av materiella anläggningstillgångar uppgick netto till 154,5 MSEK (82,4). Skillnaden mot investeringar i kassaflödesanalysen utgörs av anskaffningar av maskiner och inventarier som skett via leasing.

Kassaflödet från finansieringsverksamhet uppgick till -21,5 MSEK (-63,2) och består av nettot av upptagna lån samt amorteringar och en mindre emission av teckningsoptioner.

Finansiell ställning

Den organiska tillväxten och den utmanande materialsituationen med behov av ökade säkerhetslager har lett till en ökad balansomslutning. Balansomslutningen uppgick vid årets slut till 1 951,3 MSEK (1 414,2) och det egna kapitalet uppgick till vid årets slut till 585,5 MSEK (474,9) vilket ger en soliditet på 30,0 procent (33,6).

Likvida medel uppgick vid periodens utgång till 45,8 MSEK (121,2).

Räntebärande nettoskuld uppgick vid årets slut till 712,1 MSEK (450,4) och har under 2021 ökat med 261,7 MSEK. Förvärven av SLP och Beyers har ökat nettoskulden med totalt 180,8 MSEK. Investering i ny fabrik i Estland har ökat nettoskulden med 53,3 MSEK under året. Den operativa nettoskulden uppgår till 473,7 MSEK (270,7).

Medarbetare

Under året uppgick medelantalet anställda inom koncernen till 1 741 (1 543). Vid årets utgång uppgick antal anställda till 2 001, vid årets början var antalet 1 637. Av de anställda vid periodens utgång har 258 tillkommit via förvärv.

Bolagsspecifika risker

• Konjunkturutveckling Kontraktstillverkning är en relativt konjunkturkänslig verksamhet där HANZA är beroende av hur och i vilken omfattning bolagets kunder väljer att driva sin produktion. En försvagad konjunktur i Sverige eller internationellt skulle kunna medföra en lägre marknadstillväxt för bolaget. Vid en försämring i den allmänna konjunkturen finns risk att HANZAs omsättning och resultat skulle kunna påverkas negativt.
• Konkurrens HANZA är starkt konkurrensutsatt på marknader för kontraktsproduktion, vilket ställer krav på tidsoch kostnadseffektiv produktion och logistik. Det finns en risk att bolaget i framtiden inte kommer att kunna erbjuda tjänster och produkter som är tekniskt och prismässigt tillräckligt konkurrenskraftiga. En sådan utveckling skulle kunna riskera att negativt påverka bolagets verksamhet, finansiella ställning och resultat.
• Kundberoende HANZA har uppdrag från ett flertal kunder i ett antal olika tillämpningar. 2021 stod de tio största kunderna för 47 procent (48) av den totala omsättningen. Enskilda dotterbolag inom koncernen kan ha ett betydande kundberoende vilket kan sätta press på resultat och överlevnadsförmåga för enskilda dotterbolag. Det finns en risk att någon av dessa stora kunder minskar sina inköp, vilket skulle påverka bolagets verksamhet, finansiella ställning och resultat negativt.
• Produktion, logistik och avbrott HANZA bedriver avancerad tillverkning inom flera olika områden och produktionsanläggningar. Bolaget är beroende av att kunna flytta tillverkning mellan olika anläggningar i händelse av produktionsstopp, men också för att kunna leverera den helhetslösning till kund som är kärnan i HANZAs affärsmodell. För den händelse att bolagets processer och logistik inte skulle fungera enligt plan, skulle detta kunna innebära produktionsstörningar och ökade kostnader för bolaget, vilket negativt skulle kunna påverka bolagets finansiella ställning och resultat.
• Risk för störningar i produktionen HANZAs produktionsverksamhet består av en kedja av processer där avbrott eller störningar, till exempel till följd av brand, sabotage, maskinhaveri eller IT-haveri, i något led skulle kunna få konsekvenser för HANZAs förmåga att framställa bolagets produkter i den omfattning och takt de efterfrågas. Sådana avbrott skulle negativt kunna påverka bolagets verksamhet, finansiella ställning och resultat.
• Prisvariationer på insatsvaror HANZAs kunduppdrag sträcker sig ofta över långa tidsperioder, under vilka aktuella materialpriser naturligt kan variera. Stora prisökningar på insatsvaror och tillverkningsmaterial skulle kunna påverka bolagets verksamhet, finansiella ställning- och resultat negativt.
• Leverantörsrisk HANZA är för fullgörande av bolagets kunduppdrag, beroende av materialleveranser från bolagets leverantörer. Väsentliga eller långvariga störningar i leverans av kritiska insatsvaror och tillverkningsmaterial skulle kunna påverka HANZAs finansiella ställning- och resultat negativt. En del av HANZAs leverantörer är så kallade single sourceleverantörer, vilket innebär att HANZA är beroende av en leverantör för samtliga leveranser av den aktuella råvaran eller komponenten. Det finns en risk att leverantören inte kan leverera råvaror och komponenter i enlighet med HANZAs behov. Om HANZA inte har tillräckligt av de aktuella råvarorna eller komponenterna i lager eller kan säkerställa leveranser från en annan leverantör, kan detta i sin tur påverka HANZAs leveranser till kund, vilket kan påverka HANZAs finansiella ställning och resultat.
• Inkurans i lager HANZA behöver, i syfte att kunna uppfylla bolagets åtaganden gentemot olika kunder, hålla ett visst lager av komponenter och produktionsmaterial. Det finns här en risk för inkurans där eventuellt lager som inte kommer till användning för kund skulle kunna påverka HANZAs finansiella ställning och resultat negativt.
• Reklamationsrisk Reklamationskrav kan uppstå vid brister i tillverkningsprocessen som ett led i olika garantiåtaganden. Orsaker kan vara till exempel maskinfel, operatörsmisstag eller komponentfel. Anspråk på ekonomisk kompensation följer normalt etablerad branschstandard. Därtill kan kunden vara berättigad till skadestånd. Det kan innebära betydande merkostnader för HANZA, vilket kan påverka bolagets finansiella ställning och resultat negativt.
• Nyckelpersoner HANZAs affärsmodell innebär att bolaget tar ett helhetsgrepp om kundens tillverkning, vilket ställer höga krav på kompetens inom Supply Chain Management och en rad andra områden. En eventuell förlust av någon eller några av dessa skulle kunna ge upphov till negativa effekter för HANZA. Bolagets förmåga att rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare är avgörande för att säkerställa kompetensnivån i HANZA. Skulle nyckelpersoner lämna HANZA skulle detta kunna påverka bolagets verksamhet, finansiella ställning- och resultat negativt.
• It-system HANZAs verksamhet kräver fungerande It-system. It-relaterade störningar skulle kunna leda till produktionsstörningar, uteblivna intäkter eller kompensationskrav från kunder och/eller minskad effektivitet inom administration och försäljning. Därutöver skulle en implementering av HANZAs it-system i nya produktionsanläggningar kunna medföra störningar i integrationsprocessen, samt risk för it-relaterade störningar i övrigt, vilket skulle kunna påverka bolagets verksamhet, finansiella ställningoch resultat negativt.
• Ansvar och försäkring HANZAs affärsmodell innebär att bolaget tar ett helhetsgrepp om kundens tillverkning, dock utan att vara produktägare med komplett produktionsansvar. HANZA ansvarar i regel för tillverkning i enlighet med kundens specifikation. I händelse av anspråk från kund, skulle HANZAs ansvar kunna överstiga den risk som HANZA skyddar sig mot genom försäkringar, vilket skulle kunna påverka bolagets verksamhet, finansiella ställning- och resultat negativt.
• Hållbarhetsrisker Hållbarhetsriskerna, främst risker rörande miljö, sociala aspekter, etik och integritet, behandlas i hållbarhetsavsnittet på sidorna 15–25. Det finns risk att bolaget i framtiden misslyckas i någon del av sitt hållbarhetsarbete, vilket både kan leda till betydande direkta kostnader för att täcka skador och indirekt påverka bolagets omsättning och resultat, då bolagets anseende inom hållbarhet påverkar möjligheten att attrahera kunder och medarbetare.
• Finansieringsrisk HANZA kan komma att behöva ta upp ny finansiering eller att refinansiera vissa, eller samtliga, utestående skulder i framtiden. Bolagets förmåga att framgångsrikt ta upp ny finansiering eller att refinansiera bolagets nuvarande skulder är beroende av flera faktorer, bland annat omständigheter på den finansiella marknaden rent generellt, bolagets kreditvärdighet samt möjligheten att öka skuldsättningen vid en sådan tidpunkt. HANZAs tillgång till finansieringskällor vid en viss given tidpunkt skulle därmed kunna behöva ske på mindre fördelaktiga villkor. Det finns även en risk att HANZA skulle kunna bryta mot villkoren gällande kreditavtal, vilket skulle kunna bero på ett antal olika faktorer, såväl inom som bortom bolagets kontroll. Bolagets eventuella oförmåga att efterleva villkoren i gällande kreditavtal skulle kunna innebära krav på återbetalning av alla eller delar av bolagets utestående krediter, vilket skulle kunna ha en väsentlig negativ påverkan på bolagets verksamhet och finansiella ställning.
• Valuta- och ränterisker HANZAs omfattande internationella verksamhet utgör en betydande försäljning i olika valutor och därmed exponering för valutarisk, framför allt avseende Euro (EUR) och amerikanska dollar (USD). Valutarisk uppstår genom framtida affärstransaktioner, omräkning av redovisade tillgångar och skulder samt nettoinvesteringar i utlandsverksamheter. I koncernen finns exponering i extern upplåning då denna delvis sker i annan valuta än den funktionella valutan. Majoriteten av extern upplåning i koncernen sker i SEK eller EUR. Vid valutakursförändringar skulle detta kunna leda till en negativ inverkan på HANZAs omsättning och rörelseresultat. Genom att HANZAs finansiering till viss del består av räntebärande skulder, påverkas vidare koncernens nettoresultat av förändringar i det allmänna ränteläget. Hur snabbt en ränteförändring får genomslag i nettoresultatet beror på olika krediters räntebindningstid. Förändringar i ränteläget skulle kunna påverka bolagets verksamhet, finansiella ställning- och resultat negativt.
• Kreditrisk HANZA arbetar i stor utsträckning med factoring för kundfakturor vilket innebär att kreditrisken förs över till factoringbolaget. För en del kunder lämnar HANZA 30–90 dagars kredit, vilket medför en kreditrisk i det fall en kund inte skulle kunna fullgöra sin betalningsskyldighet. HANZA arbetar efter en fastlagd kreditpolicy, samt med kundkreditförsäkringar. Kreditrisker föreligger dock i HANZAs likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansieringsinstitut samt gentemot kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner. Framtida kreditförluster skulle kunna påverka bolagets verksamhet, finansiella ställning och resultat negativt. Historiskt har HANZA haft ytterst låga kreditförluster.

Skatt – HANZA har främst ackumulerade skattemässiga underskott i Finland och Sverige. Ägarförändringar som innebär att bestämmande inflytande över bolaget förändras skulle kunna innebära begränsningar, helt eller delvis, i möjligheten att utnyttja sådana underskott i framtiden. Möjligheten att utnyttja skattemässiga underskott i framtiden kan även påverkas av ändrad lagstiftning. Bolagets verksamhet bedrivs i enlighet med bolagets tolkning av gällande skatteregler och olika skattemyndigheters krav. Det skulle kunna finnas en risk att bolagets tolkning av tillämpliga lagar, bestämmelser och praxis är felaktig eller att sådana regler ändras, eventuellt med retroaktiv verkan. Genom en skattemyndighets beslut skulle därför HANZAs tidigare eller nuvarande skattesituation kunna förändras, vilket skulle kunna få en negativ inverkan på HANZAs verksamhet, resultat och finansiella ställning.

Hållbarhet och miljöpåverkan Hållbarhetsrapport

HANZA ska enligt årsredovisningslagen lämna en hållbarhetsrapport vilken är integrerad i förvaltningsberättelsen med hänvisning till övriga delar av årsredovisningen där lagstadgad information finns. Denna finns till stor del i hållbarhetsavsnittet som beskriver hållbarhetsarbetet med analys av risker, hur dessa hanteras samt redovisning av vissa nyckeltal. Men även affärsmodellen är en väsentlig del av hållbarhetsrapporten. I bolagsstyrningsrapporten beskrivs hur koncernen arbetar med policyer och andra styrinstrument. Där finns också en beskrivning av hur styrelse och ledning övergripande arbetar med riskbedömning.

I följande tabell finns hänvisning till de olika delarna som ska anses ingå i hållbarhetsrapporten

Innehåll	Sida
Affärsmodell	13
Styrning, policys och uppföljning	37
Övergripande riskbedömning	33–35, 40
Hållbarhetsrisker	18, 21, 23
Miljö	18–20
Sociala förhållanden	21–22
Personal	23–25
Mänskliga rättigheter	21, 23, 24
Affärsetik och anti-korruption	21–22

Tillståndspliktig verksamhet

Koncernen bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt 9 kap Miljöbalken. Tillståndsplikten i Sverige gäller för maskinell metallbearbetning där total tankvolym för skärvätskor eller processoljor i metallbearbetningsmaskinerna får uppgå till högst 150 kubikmeter per år.

Aktien

HANZAs aktie är sedan 25 mars 2019 noterad på NASDAQ Stockholms huvudlista. För mer information om aktien se separat avsnitt HANZA-aktien och ägarstruktur.

Ägarförhållanden

Antalet registrerade aktieägare 30 december 2021 uppgick till 6 852 st. Största aktieägare var Färna Invest AB (ägt av Gerald Engström) med 23,91 procent. Francesco Franzé äger 10,00 procent och Håkan Halén äger 6,59 procent. För mer information om ägarförhållanden se separat avsnitt HANZA-aktien och ägarstruktur.

Bolagsstyrning

En bolagsstyrningsrapport följer direkt efter förvaltningsberättelsen.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Nedanstående riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare antogs av årsstämman den 26 april 2021. Inga ändringar i dessa principer kommer föreslås till årsstämman 2022. Ersättningarna anses nödvändiga för att bolaget ska kunna rekrytera och behålla en ledning med god kompetens och kapacitet att nå uppställda mål. Dessa riktlinjer bidrar till bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet genom att ge bolaget möjlighet att erbjuda ledande befattningshavare en konkurrenskraftig ersättning.

Former av ersättning

Bolagets ersättningssystem ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig. Ersättning får utbetalas i fast kontantlön, rörlig ersättning, pension och andra sedvanliga förmåner. Fast lön ska vara individuell för varje enskild befattningshavare och baseras på befattningshavarens befattning, ansvar, kompetens, erfarenhet och prestation.

• Rörlig ersättning ska relateras till utfallet av bolagets mål och strategier och ska baseras på förutbestämda och mätbara kriterier utformade i syfte att främja ett långsiktigt värdeskapande. Den andel av den totala ersättningen som utgörs av rörlig ersättning ska kunna variera beroende på befattning och ska stå i proportion till den ledande befattningshavarens ansvar och befogenhet. Den rörliga ersättningen får dock motsvara högst 45 procent av den årliga fasta lönen för vd, och 30 procent av den årliga fasta lönen för övriga ledande befattningshavare. Den rörliga ersättningen ska inte vara pensionsgrundande, i den mån inte annat följer av tvingande kollektivavtalsbestämmelser. Styrelsen ska ha möjlighet att enligt lag eller avtal, med de begränsningar som följer därav, helt eller delvis återkräva rörlig ersättning som utbetalats på felaktiga grunder.
• Pensionsförmåner ska vara marknadsmässiga i förhållande till vad som gäller för motsvarande befattningshavare på marknaden samt vara premiebestämda, i den mån befattningshavaren inte omfattas av förmånsbestämd pension enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser. Pensionspremierna för premiebestämd pension får uppgå till högst 30 procent av den ledande befattningshavarens årliga fasta lön. Övriga förmåner får innefatta bilförmån, företagshälsovård, liv- och sjukförsäkring samt andra liknande förmåner. Övriga förmåner ska utgöra en mindre andel av den totala ersättningen och får motsvara högst 8 procent av den ledande befattningshavarens årliga fasta lön. För anställningsförhållanden som omfattas av lagar och regler i ett annat land än Sverige får, såvitt avser pensionsförmåner och andra förmåner, rimliga anpassningar ske för att följa tvingande regler eller fast lokal praxis, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt som möjligt ska tillgodoses.

Kriterier för utbetalning av rörlig ersättning Kriterierna som ligger till grund för utbetalning av rörlig ersättning ska fastställas årligen av styrelsen i syfte att säkerställa att kriterierna ligger i linje med bolagets aktuella affärsstrategi och resultatmål. Kriterierna kan vara individuella eller gemensamma, finansiella eller icke-finansiella och ska vara utformade på ett sådant sätt att de främjar bolagets affärsstrategi, hållbarhetsstrategi och långsiktiga intressen, vilket innebär att kriterierna ska ha en tydlig koppling till bolagets affärsstrategi och målsättningar. De finansiella kriterierna som ligger till grund för eventuell rörlig ersättning ska baseras på relevanta nyckeltal såsom resultat (EBIT), omsättningsutveckling, kassaflöde, kapitalbindning etc., och dess sammansättning kan variera beroende på den fas som styrelsen bedömer att bolaget befinner sig i. De icke-finansiella kriterierna som ligger till grund för eventuell rörlig ersättning ska vara kopplade till tydliga och mätbara verksamhetsrelaterade mål, såsom ingåendet av väsentliga avtal för bolaget, genomförda aktiviteter enligt bolagets affärsplan, expansion/etablering, samt uppnådda målsättningar inom ramen för bolagets hållbarhetsarbete. Perioden som ligger till grund för bedömningen om kriterierna har uppfyllts eller inte (mätperioden) ska uppgå till minst ett år. Bedömningen av i vilken utsträckning kriterierna har uppfyllts ska avgöras av ersättningsutskottet när mätperioden har avslutats. Bedömningen av om finansiella kriterier har uppfyllts ska baseras på bolagets senast offentliggjorda finansiella information. Beslut om utbetalning av rörlig ersättning fattas av styrelsen, efter beredning i ersättningsutskottet.

Uppsägningstid och avgångsvederlag

Avseende verkställande direktören ska en ömsesidig uppsägningstid om sex månader gälla. Vid uppsägning från bolagets sida utgår ett avgångsvederlag, vilket inte får överstiga ett belopp motsvarande den fasta kontantlönen för ett år.

Avseende andra ledande befattningshavare än den verkställande direktören ska den ömsesidiga uppsägningstiden vara sex månader. Eventuellt avgångsvederlag får inte överstiga ett belopp motsvarande den ledande befattningshavarens fasta lön under sex månader.

Frångående av riktlinjerna

Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen och hållbarhet eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft. Särskilda skäl kan till exempel bestå i att en avvikelse bedöms vara nödvändig för att rekrytera eller behålla nyckelpersoner eller vid extraordinära omständigheter som att bolaget uppnår ett visst önskat resultat på kortare tid än planerat, att bolaget lyckas ingå ett visst avtal inom

kortare tid och på bättre villkor än vad som förutsetts eller att bolaget ökar i värde eller ökar sin omsättning eller vinst i större omfattning än väntat.

Utdelning

Styrelsen har föreslagit årsstämman 10 maj 2022 att en utdelning om 0,50 SEK per aktie skall lämnas. Styrelsens förslag grundar sig på att bolaget är finansiellt starkt och att likviditeten medger en utdelning.

Moderbolaget

Moderbolagets nettoomsättning består enbart av intäkter från koncernföretag och uppgick till 25,8 MSEK (21,1). Resultatet före skatt uppgick till 8,2 MSEK (-114,8). I resultatet föregående år ingick resultat från aktier i dotterföretag med 127,1 MSEK, se not 11.

Förslag till resultatdisposition

Styrelsen föreslår en utdelning för 2021 på 50 öre per aktie (25) vilket motsvarar en total utdelning om 17,9 MSEK (8,9) baserat på antalet utestående aktier per 31 mars 2022. Föreslagen avstämningsdag beräknas bli den 17 maj 2022.

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel (SEK) i moderbolaget

Summa	262 359 497
Årets resultat	7 379 549
Balanserat resultat	-87 624 104
Överkursfond	342 604 052

Styrelsen föreslår att dessa disponeras så att det

Summa	262 359 497
mot överkursfond skett	244 469 533
I ny räkning överförs efter avräkning
Till aktieägarna utdelas 0,50 SEK per aktie, totalt	17 889 964

Styrelsens yttrande över den föreslagna utdelningen Styrelsen föreslår en utdelning till aktieägarna om 0,50 SEK (0,25) per aktie motsvarande 17,9 MSEK (8,9). Den föreslagna utdelningen utgör 6,8 procent av bolagets vinstmedel på balansdagen. Det är styrelsens uppfattning att den föreslagna utdelningen är förenlig med aktiebolagslagen försiktighetsprincip med avseende på de krav på bolagets egna kapital, investeringsbehov, likviditet och finansiella ställning samt de risker som förknippas med typen och storleken av verksamheten.

Bolagsstyrningsrapport

Principer för bolagsstyrning

Bolagsstyrningen inom HANZA-koncernen utgår från aktiebolagslagen, Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter, Svensk kod för bolagsstyrning "koden", god sed på aktiemarknaden, andra tillämpliga regler och rekommendationer för bolag vars aktier är upptagna till handel på reglerad marknad, bolagsordningen samt interna styrdokument. De interna styrdokumenten omfattar främst styrelsens arbetsordning, instruktion för verkställande direktören samt instruktion för ekonomisk rapportering. Vidare har HANZA antagit ett antal policydokument och manualer som innehåller regler och rekommendationer, vilka innehåller principer och ger vägledning i bolagets verksamhet samt för dess medarbetare. Bolag som är noterade på en reglerad marknad ska tillämpa Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") som tagits fram av Kollegiet för svensk bolagsstyrning. Mer information om Koden finns på hemsidan bolagsstyrning.se. Med undantag för den avvikelse som beskrivs nedan har inga avvikelser från Koden förekommit under 2021.

Avvikelser från koden

I kodens regel 2.4, andra stycket, anges att om mer än en styrelseledamot ingår i valberedningen, får högst en av dem vara beroende i förhållande till bolagets större aktieägare. Styrelseledamöterna Francesco Franzé och Gerald Engström ingår i valberedningen och är båda att betrakta som beroende i förhållande till bolagets större ägare. Detta utgör således en avvikelse från nämnda regel i Koden.

Francesco Franzé ingår i valberedningen i egenskap av styrelseordförande enligt de principer för valberedningens sammansättning som beslutades vid årsstämman i april 2021. Gerald Engström är, genom Färna Invest AB, bolagets största aktieägare, och har meddelat att han önskar representera sitt eget innehav i valberedningen.

Principerna för hur valberedningen ska utses beslutas av bolagsstämman och bolaget har ingen formell möjlighet att avgöra vilka representanter som utses av de största aktieägarna i enlighet med dessa principer. Valberedningens sammansättning har dock diskuterats med huvudägarna.

Gerald Engström är bolagets största aktieägare, har lång industriell erfarenhet och ingående kunskap om bolagets verksamhet. Valberedningens sammansättning bedöms inte påverka valberedningens förmåga att utföra de uppgifter som ankommer på valberedningen eller tillvarata samtliga aktieägares intressen. Mot bakgrund av ovan har det bedömts vara motiverat att på denna punkt avvika från Koden.

Efterlevnad av börsens regelverk och god sed på aktiemarknaden

HANZA har inte varit föremål för beslut av Nasdaq Stockholms disciplinnämnd eller uttalande av Aktiemarknadsnämnden.

Bolagsstämma

Aktieägarnas inflytande i bolaget utövas vid bolagsstämman, som är bolagets högsta beslutande organ. Enligt HANZAs bolagsordning ska aktieägare som vill delta i bolagsstämma, utöver de förutsättningar för deltagande som framgår av aktiebolagslagen, också göra anmälan till bolaget senast den dag som anges i kallelsen till stämman. Sistnämnda dag får inte vara söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton och inte infalla tidigare än femte vardagen före stämman. Inga begränsningar gäller för hur många röster varje aktieägare kan avge vid stämman.

Årsstämma hålls årligen inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Enligt Koden ska styrelseordföranden tillsammans med beslutsför styrelse samt den verkställande direktören närvara vid bolagsstämman. Stämmans ordförande ska nomineras av valberedningen och väljas av stämman. Till årsstämmans uppgifter hör att välja bolagets styrelse och revisorer, fastställa moderbolagets och koncernens balans- och resultaträkningar, besluta om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen samt att besluta om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktör. Stämman beslutar även om de arvoden som ska utgå till styrelseledamöterna och bolagets revisorer. Extra bolagsstämma kan sammankallas av styrelsen när styrelsen anser att det finns skäl att hålla en stämma före nästa årsstämma. Styrelsen ska också sammankalla extra bolagsstämma när en revisor eller aktieägare som innehar mer än 10 procent av aktierna i bolaget skriftligen begär att stämma ska hållas för att behandla ett specifikt ärende.

Kallelse till bolagsstämma ska ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats. Vid tidpunkten för kallelse ska information om att kallelse skett annonseras i Svenska Dagbladet. Kallelsen ska också offentliggöras genom pressmeddelande i enlighet med Nasdaqs regelverk. Kallelse till ordinarie bolagsstämma och extra bolagsstämma där ändring av bolagsordning ska behandlas ska utfärdas tidigast sex och senast fyra veckor före bolagsstämman. Kallelse till annan extra bolagsstämma ska utfärdas tidigast sex veckor före och senast tre veckor före bolagsstämman. Bolagsordningen innehåller inga bestämmelser om särskilda förutsättningar för ändring av bolagsordningen.

Bolaget kommer att offentliggöra beslut som fattats vid bolagsstämma i enlighet med Nasdaqs regelverk. Stämmoprotokollet ska finnas tillgängligt på bolagets webbplats senast två veckor efter stämman.

Årsstämma 2022

Årsstämma äger rum tisdagen den 10 maj 2022.

Bemyndiganden

Vid årsstämman den 26 april 2021 beslutades, i enlighet med styrelsens förslag, att bemyndiga styrelsen att, vid ett eller flera tillfällen under tiden fram till årsstämman som hålls 2022, fatta beslut om att öka bolagets aktiekapital med högst 350 000 SEK (motsvarande 3 500 000 aktier) genom emission av aktier, teckningsoptioner och/ eller konvertibler. Styrelsen kan med bemyndigandet fatta besluta om emission av aktier, teckningsoptioner och/eller konvertibler med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt och/ eller med bestämmelse om apport, kvittning eller andra villkor i enlighet med aktiebolagslagen. Bemyndigandet motsvarade cirka 9,8 procent av aktiekapitalet vid tidpunkten för beslutet om bemyndigandet. Styrelsen har vid avgivandet av denna årsredovisning inte utnyttjat det bemyndigandet.

Valberedningen

Enligt Koden ska noterade bolag ha en valberedning vars uppdrag ska omfatta beredning och upprättande av förslag till val av styrelseledamöter, styrelsens ordförande, ordförande vid stämma samt revisorer. Valberedningen ska också föreslå arvode till styrelseledamöter och revisorer.

Valberedningen ska bestå av minst tre ledamöter.

Vid årsstämman den 26 april 2021 beslutades att anta en instruktion och arbetsordning för bolagets valberedning enligt vilken valberedningen ska bestå av fyra ledamöter, inklusive styrelsens ordförande. Valberedningen utses genom att styrelsens ordförande, på stämmans uppdrag, tar kontakt med de tre röstmässigt största aktieägarna enligt Euroclears utskrift av aktieboken per den sista bankdagen i augusti månad, och uppmanar dem att utse en representant vardera att jämte styrelseordföranden utgöra valberedning för tiden intill dess att ny valberedning utsetts enligt mandat från nästa årsstämma. För det fall någon av de tre största aktieägarna inte önskar utse en ledamot av valberedningen ska den fjärde största aktieägaren tillfrågas och så vidare intill dess att valberedningen består av fyra ledamöter (inklusive styrelseordföranden). Mandatperioden för den utsedda valberedningen ska löpa intill dess att ny valberedning utsetts. Om ledamot lämnar valberedningen innan dess arbete är slutfört och om valberedningen anser att det finns behov av att ersätta denna ledamot, ska valberedningen utse ny ledamot enligt principerna ovan, men med utgångspunkt i Euroclears utskrift av aktieboken snarast möjligt efter det att leda-moten lämnat valberedningen. Inget arvode ska utgå till ledamöterna för deras arbete i valberedningen.

Valberedningen ska lägga fram förslag till beslut i följande frågor för årsstämman 2022:

• Val av ordförande vid stämman
• Fastställande av antal styrelseledamöter
• Fastställande av arvoden och annan ersättning till styrelsen och dess utskott, med uppdelning mellan ordförande och övriga ledamöter
• Fastställande av arvoden till revisorer
• Val av styrelseledamöter och styrelseordförande samt vice styrelseordförande
• Val av revisorer, och
• Förslag till principer för valberedningens sammansättning och arbete inför årsstämman 2022.

HANZAs valberedning inför årsstämman 2022 har bestått av följande personer:

	Utsedd av	Oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning	Oberoende i förhållande till bolagets röstmässigt största aktieägare
Per Holmberg	Ritter Beteiligungs GmbH	Ja	Ja
Gerald Engström	Eget innehav	Ja	Nej
Massimo Franzé	Håkan Halén	Ja	Ja
Francesco Franzé, styrelsens ordförande	–	Ja	Nej

Styrelsen

Styrelsen bär det yttersta ansvaret för HANZAs organisation och förvaltningen av bolagets verksamhet. Den verkställande direktören leder den dagliga verksamheten utifrån, av styrelsen, utformade riktlinjer och instruktioner. Den verkställande direktören informerar styrelsen regelbundet om händelser som är av betydelse för koncernen, vilket bland annat innefattar verksamhetens utveckling samt koncernens resultat, ekonomiska ställning och likviditet. Styrelsen har beslutat att inrätta ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott, se närmare beskrivning nedan.

Enligt HANZAs bolagsordning ska styrelsen bestå av lägst fyra och högst tio ledamöter utan suppleanter. Ledamöterna väljs normalt årligen på årsstämman för tiden intill slutet av nästa årsstämma, men ytterligare styrelseledamöter kan väljas under året vid en extra bolagsstämma. Bolagsordningen innehåller inga bestämmelser som rör tillsättande och entledigande av styrelseledamöter.

Vid årsstämman 2021 valdes Francesco Franzé, Gerald Engström, Håkan Halén, Helene Richmond och Sofia Axelsson till ordinarie styrelseledamöter i bolaget. Francesco Franzé valdes till styrelsens ordförande och Gerald Engström valdes till vice ordförande.

För en närmare presentation av styrelsen och den verkställande direktören, inklusive information om innehav av aktier och andra värdepapper i bolaget samt väsentliga uppdrag utanför bolaget, se sidan 91.

Enligt Koden ska styrelsen ha en storlek och sammansättning som säkerställer dess förmåga att förvalta bolagets angelägenheter med integritet och effektivitet. En majoritet av styrelsens ledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Minst två av de ledamöter som är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen ska också vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Därutöver får högst en styrelseledamot arbeta i bolagets ledning eller i ledningen av bolagets dotterbolag. Bolaget bedömer att styrelsens sammansättning uppfyller Kodens krav. Nedan redogörs för bolagets bedömning av styrelseledamöternas oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen samt större aktieägare.

Ledamot	Oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning	Oberoende i förhål lande till bolagets röstmässigt största aktieägare
Francesco Franzé	Ja	Nej
Gerald Engström	Ja	Nej
Håkan Halén	Ja	Ja
Helene Richmond	Ja	Ja
Sofia Axelsson	Ja	Ja

Mångfaldspolicy

Valberedningen tillämpar regel 4.1 i Koden som mångfaldspolicy vid framtagande av förslag till styrelse. Valberedningen har tagit hänsyn till behovet av en väl fungerande styrelsesammansättning avseende mångfald och bredd, när det gäller bland annat kön, nationalitet, ålder och branscherfarenhet. Styrelsen består för närvarande av tre män och två kvinnor.

Styrelsens arbetsformer

Styrelsen följer en skriftlig arbetsordning som ses över årligen och fastställs på det konstituerande styrelsemötet som hålls i anslutning till årsstämman. Enligt styrelsens arbetsordning ansvarar styrelsen för bolagets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter och ska fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation och löpande hålla sig informerad om resultatutveckling, större engagemang, finansieringsförhållanden, likviditet och särskilda risker i bolaget. Enligt arbetsordningen ansvarar styrelsen också för att fastställa och följa upp bolagets strategi samt kortsiktiga och långsiktiga verksamhetsmål.

Styrelsen ansvarar vidare för att bolagets finansiella rapportering och annan informationsgivning till aktiemarknaden präglas av öppenhet samt är korrekt, relevant och tillförlitlig. Styrelsen ansvarar också för att bolaget har formaliserade rutiner och processer som säkerställer god intern kontroll och regelefterlevnad. Styrelsen ska fullgöra sina uppgifter i enlighet med gällande lagstiftning och andra för bolaget tillämpliga regler.

Styrelsen ansvarar för att utse och vid behov entlediga verkställande direktören. Styrelsen ska bevaka att verkställande direktören fullgör sina uppgifter i enlighet med styrelsens instruktioner samt årligen utvärdera verkställande direktörens arbetsinsats utifrån de kortsiktiga och långsiktiga mål som fastställts av styrelsen.

Utöver det konstituerande sammanträdet ska styrelsen normalt sammanträda fyra till åtta gånger per år, vilka schemaläggs med utgångspunkt i årsplaneringen för styrelsens arbete. Till dessa sammanträden har under 2021 tillkommit sammanträden i samband med kvartalsbokslut och beslut om investeringar. Styrelsen utvärderar, i enlighet med vad som fastställts i styrelsens arbetsordning, fortlöpande sitt arbete genom öppna diskussioner i styrelsen samt genom en årlig styrelseutvärdering. Resultatet av den årliga utvärderingen lämnas till valberedningen.

Revisionsutskottet

Styrelsen har inrättat ett revisionsutskott vars uppgift är att bereda och överväga frågor som avser finansiell rapportering, intern kontroll och riskhantering samt vid behov vara delaktiga i kontakterna med bolagets revisor i samband med revisionen av årsredovisning och revisorernas löpande granskning av bolaget under räkenskapsåret. Revisionsutskottet ska också biträda valberedningen i samband med revisorsval. Revisionsutskottet är ett beredande organ och har ingen självständig beslutanderätt, såvida inte styrelsen uttryckligen har bemyndigat revisionsutskottet att fatta beslut i en specifik fråga. Revisionsutskottet består av Håkan Halén (ordförande), Francesco Franzé och Sofia Axelsson (ledamöter). Revisionsutskottets huvudsakliga uppgifter är följande:

• övervakning och kvalitetssäkring av bolagets finansiella rapportering;
• fortlöpande träffa bolagets revisor för information och överväganden beträffande inriktningen, omfattningen av och innehållet i revisionsuppdraget och av årsredovisningen och koncernredovisningen, samt föra diskussion om samordning mellan extern och intern revision och synen på bolagets risker;
• granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet och fastställa riktlinjer för tillåten upphandling av övriga tjänster av bolagets revisor;
• utvärdera revisionsinsatsen och informera valberedningen om resultatet;
• biträda valberedningen vid upphandlingen av revisionen, förbereda val och arvodering av revisor samt lämna rekommendation till valberedningen i dessa frågor;
• med avseende på den finansiella rapporteringen övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering;
• behandling av eventuella meningsskiljaktigheter mellan företagsledningen och revisorn;
• överväganden beträffande tillämpningen av nuvarande redovisningsprinciper och införande av framtida redovisningsprinciper samt av andra krav på redovisningen som följer av lag, god redovisningssed, gällande noteringskontrakt eller andra tillämpliga regelverk.

Ersättningsutskottet

Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott vars uppgift är att bereda och överväga frågor som avser ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen, utvärdering av program för rörlig ersättning till bolagsledningen samt uppföljning och utvärdering av tillämpningen av de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som beslutas av årsstämman.

Ersättningsutskottet är ett beredande organ och har ingen självständig beslutanderätt, såvida inte styrelsen uttryckligen har bemyndigat ersättningsutskottet att fatta beslut i en specifik fråga. Ersättningsutskottet består av Francesco Franzé (ordförande), och Gerald Engström (ledamot). Ersättningsutskottets arbetsuppgifter ska främst vara att bereda och övervaka frågor om:

• beslut i frågor om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för bolagsledningen;
• uppföljning och utvärdering av pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar för bolagsledningen;
• uppföljning och utvärdering av tillämpningen av de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som årsstämman fattat beslut om samt ta fram förslag till riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare inför årsstämman; samt
• gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget.

Styrelseledamot	Styrelsen	Revisions utskottet	Ersättnings utskottet
Francesco Franzé	13/13	6/6	2/2
Gerald Engström	13/13	–	2/2
Håkan Halén	13/13	6/6	–
Helene Richmond	13/13	–	–
Sofia Axelsson	13/13	5/6	–

Styrelse- och utskottsmötesnärvaro

Större aktieägare

Följande aktieägare hade per den 31 december 2021, med fram till avgivandet av denna årsredovisning kända förändringar, direkt, eller indirekt, ett aktieinnehav i HANZA som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget:

Aktieägare	Andel av rösterna i HANZA, %
Färna Invest AB	23,91
Francesco Franzé	10,00

För ytterligare information om HANZAs aktie och ägarstruktur, se avsnittet Aktien och ägarstruktur på sidorna 28–29 i årsredovisningen.

Revisorer

Revisorerna utses av årsstämman. Revisorerna granskar bolagets årsredovisning, koncernredovisning och räkenskaper samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Resultatet av granskningen rapporteras till aktieägarna genom revisionsberättelsen vilken framläggs på årsstämman. Vid årsstämman 2021 valdes Ernst & Young AB (EY) till bolagets revisor för tiden intill utgången av den årsstämma som hålls 2022. EY har utsett den auktoriserade revisorn Charlotte Holmstrand till huvudansvarig revisor. Den externa revisionen utförs enligt ISA (International Standards on Auditing).

Intern kontroll

Det övergripande syftet med den interna kontrollen är att i rimlig grad säkerställa att bolagets operativa strategier och mål följs upp och att ägarnas investering skyddas. Den interna kontrollen ska vidare säkerställa att den externa rapporteringen med rimlig säkerhet är tillförlitlig och upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed, att tillämpliga lagar och förordningar följs samt att de särskilda krav som gäller för noterade bolag efterlevs. Det är styrelsen som har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen. Aktiebolagslagen och årsredovisningslagen innehåller bestämmelser som innebär att information om de viktigaste inslagen i HANZAs system för intern kontroll och riskhantering ska framgå av HANZAs bolagsstyrningsrapport.

Styrelsens ansvar för den interna kontrollen regleras även i Koden. Styrelsen ska bland annat tillse att HANZA har god intern kontroll och formaliserade rutiner som säkerställer att fastlagda principer för finansiell rapportering och intern kontroll efterlevs samt att det finns ändamålsenliga system för uppföljning och kontroll av bolagets verksamhet och de risker som bolaget och dess verksamhet är förknippad med.

Styrelsen har, i syfte att upprätthålla en god intern kontroll, upprättat ett flertal styrdokument, såsom till exempel arbetsordning för styrelsen, vd-instruktion, instruktion för ekonomisk rapportering, finanspolicy och informationspolicy. Styrelsen har dessutom etablerat ett revisionsutskott vars huvuduppgifter bland annat är att övervaka och kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering, fortlöpande träffa bolagets externa revisor, övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll vad avser den finansiella rapporteringen samt granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet. Inom styrelsen har revisionsutskottet också huvudansvaret för att övervaka och hantera risker som kan påverka bolagets verksamhet negativt.

Den interna kontrollen och riskhanteringen kontrolleras och utvärderas löpande genom interna och externa kontroller och utvärderingar av bolagets styrdokument. Revisionsutskottet har i uppgift att övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll och riskhantering. Utvärdering av risker görs bland annat genom självutvärderingar av nyckelpersoner inom finansfunktionen. Identifierade risker och nyckelprocesser följs upp genom åtgärder och kontrollaktiviteter med utsedda ansvariga samt prövning om kontroller fungerar. I arbetet med intern kontroll använder sig bolaget av väletablerade kontrollprocesser som bland annat består av bedömningar av bolagets övergripande kontrollmiljö, självutvärderingar, fastställande av kontrollaktiviteter, utbildningar och information om intern kontroll samt utvärderingar av kontrollåtgärdernas effektivitet. Återkoppling sker löpande till koncernledning, revisionsutskott och styrelse.

Bolaget har inte inrättat någon särskild funktion för internrevision. Styrelsen utvärderar årligen behovet av en sådan funktion och har bedömt att det löpande interna arbetet med intern kontroll som företrädesvis utförs av företagsledningen under revisionsutskottets översyn, utgör en tillräcklig granskningsfunktion med hänsyn till bolagets verksamhet och storlek.

Riskbedömningar

HANZA arbetar fortlöpande och aktivt med riskanalys, riskbedömning och riskhantering för att säkerställa att de risker som bolaget är utsatt för hanteras på ett ändamålsenligt sätt inom de ramar som fastställts. I riskbedömningen beaktas exempelvis kundberoende, produktion, avbrott och logistik, nyckelpersoner, konjunktur, material, reklamationsrisk, inkurans i lager, konkurrens, IT, ansvar, leverantörer, kreditexponering, finansiella riskfaktorer och skatterisker. Identifierade risker följs upp genom beslutade kontrollaktiviteter med utsedda ansvariga.

Koncernens resultaträkning

Not	Jan–dec 2021	Jan–dec 2020
		2 154,9
	164,6	-52,0
	-1 530,6	-1 147,9
7	-297,1	-263,9
8, 31	-634,1	-562,1
14, 15, 30	-104,6	-107,3
9	19,8	15,8
9	-5,7	-6,2
6, 10	127,5	31,3
	–	0,8
	-27,8	-23,2
10, 11	-27,8	-22,4
		8,9
12	-19,5	-10,3
	80,2	-1,4
	5, 6	2 515,2 99,7

Årets resultat är i sin helhet hänförligt till moderföretagets aktieägare

Resultat per aktie, räknat på resultat hänförligt till moderföretagets aktieägare under året

Resultat per aktie före utspädning, SEK	13	2,26	-0,04
Resultat per aktie efter utspädning, SEK	13	2,25	-0,04

Koncernens totalresultat

Belopp i MSEK	Not	Jan–dec 2021	Jan–dec 2020
Årets resultat		80,2	-1,4
ÖVRIGT TOTALRESULTAT
Poster som inte ska återföras i resultaträkningen
Omvärdering av ersättningar efter avslutad anställning	31	2,2	-4,7
Skatt på poster som inte ska återföras i resultaträkningen		-0,7	1,5
Summa poster som inte ska återföras i resultaträkningen, netto efter skatt		1,5	-3,2
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen
Valutakursdifferenser vid omräkning av utländska dotterbolag		10,6	-20,1
Valutakursdifferens på förvärvslån		-0,3	2,0
Skatt på poster som senare kan återföras i resultaträkningen		0,1	-0,4
Summa poster som senare kan återföras i resultaträkningen, netto efter skatt		10,4	-18,5
Övrigt totalresultat för året		11,9	-21,7
TOTALRESULTAT FÖR ÅRET		92,1	-23,1

Summa totalresultat är i sin helhet hänförligt till moderföretagets aktieägare.

Koncernens balansräkning

Belopp i MSEK	Not	2021-12-31	2020-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Goodwill	14	361,7	297,9
Kundrelationer	14	93,8	90,7
Övriga immateriella anläggningstillgångar	14	8,8	7,1
Byggnader, mark och förbättringsutgifter	15	164,9	101,0
Maskiner och inventarier	15	241,7	168,6
Nyttjanderättstillgångar	30	187,9	137,8
Andra långfristiga värdepappersinnehav		–	0,3
Uppskjutna skattefordringar	16	22,2	26,9
Summa anläggningstillgångar		1 081,0	830,3
Omsättningstillgångar Varulager	18
Råvaror och förnödenheter		473,5	219,5
Varor under tillverkning		127,9	77,1
Färdiga varor och handelsvaror		57,7	43,6
Varor på väg		3,8	2,2
Summa varulager		662,9	342,4
Kundfordringar	19	106,6	76,8
Aktuella skattefordringar		5,2	4,4
Övriga fordringar	20	31,1	20,2
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	21	18,7	18,9
Likvida medel	22	45,8	121,2
Summa omsättningstillgångar		870,3	583,9
SUMMA TILLGÅNGAR		1 951,3	1 414,2

Koncernens balansräkning

Belopp i MSEK	Not	2021-12-31	2020-12-31
EGET KAPITAL	23
Eget kapital som kan hänföras till moderföretagets aktieägare
Aktiekapital		3,6	3,4
Övrigt tillskjutet kapital		467,3	440,1
Reserver		27,5	17,1
Balanserat resultat inklusive årets resultat		87,1	14,3
Summa eget kapital		585,5	474,9
SKULDER
Långfristiga skulder
Ersättningar till anställda efter avslutad anställning	31	109,3	110,3
Uppskjutna skatteskulder	16	44,2	43,4
Skulder till kreditinstitut	24	244,9	174,6
Leasingskulder	24, 30	132,5	80,9
Summa långfristiga skulder		530,9	409,2
Kortfristiga skulder
Checkräkningskredit	24	58,7	44,2
Skulder till kreditinstitut	24	107,2	81,5
Leasingskulder	24, 30	41,8	43,1
Övriga räntebärande skulder	24	63,5	37,0
Leverantörsskulder	25	373,4	199,9
Aktuella skatteskulder		16,8	9,9
Övriga skulder	26	58,7	33,1
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	27	114,8	81,4
Summa kortfristiga skulder		834,9	530,1
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		1 951,3	1 414,2

Koncernens rapport över förändringar i eget kapital

Belopp i MSEK Not	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Reserver	Balanserat resultat inklusive årets resultat	Summa eget kapital
INGÅENDE BALANS PER 1 JANUARI 2020	3,4	439,8	35,6	18,9	497,7
Årets resultat	–	–	–	-1,4	-1,4
Övrigt totalresultat
Övrigt totalresultat före skatt	–	–	-18,1	-4,7	-22,8
Skatt på poster i övrigt totalresultat	–	–	-0,4	1,5	1,1
Summa totalresultat	–	–	-18,5	-4,6	-23,1
Transaktioner med ägare
Emission av optioner	–	0,3	–	–	0,3
Emissionskostnader	–	–	–	–	0,0
Summa tillskott från och värdeöverföringar till aktieägare, redovisade direkt i eget kapital	–	0,3	–	–	0,3
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2020	3,4	440,1	17,1	14,3	474,9
INGÅENDE BALANS PER 1 JANUARI 2021	3,4	440,1	17,1	14,3	474,9
Årets resultat	–	–	–	80,2	80,2
Övrigt totalresultat
Övrigt totalresultat före skatt	–	–	10,3	2,2	12,5
Skatt på poster i övrigt totalresultat	–	–	0,1	-0,7	-0,6
Summa totalresultat	–	–	10,4	81,7	92,1
Transaktioner med ägare
Apportemission	0,2	27,4	–	–	27,6
Emissionskostnader	–	-0,2	–	–	-0,2
Utdelning	–	–	–	-8,9	-8,9
Summa tillskott från och värdeöverföringar till aktieägare, redovisade direkt i eget kapital	0,2	27,2	–	-8,9	18,5
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2021	3,6	467,3	27,5	87,1	585,5

Aktiekapitalets utveckling samt lämnade utdelningar framgår av Not 23.

Koncernens rapport över kassaflöden

Belopp i MSEK	Not	2021	2020
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		99,7	8,9
Av- och nedskrivningar		104,6	107,3
Övriga ej likviditetspåverkande poster	32	-2,3	1,3
Betalda inkomstskatter		-8,5	-11,2
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapitalet		193,5	106,3
Kassaflöde från förändring av rörelsekapital
Förändring av varulager		-244,3	64,8
Förändring av kundfordringar		3,3	41,7
Förändring av kortfristiga fordringar		-10,2	1,4
Förändring av leverantörsskulder		140,8	-24,9
Förändring av kortfristiga skulder		43,0	-7,5
Summa förändring av rörelsekapital		-67,4	75,5
Kassaflöde från den löpande verksamheten		126,1	181,8
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Rörelseförvärv	33	-48,4	-3,1
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar	14	-2,1	-3,5
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	15	-139,0	-56,4
Försäljning av materiella anläggningstillgångar		3,8	3,0
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-185,7	-60,0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Nyemission	23	–	0,3
Upptagna lån 24, 32		173,6	97,0
Amortering av lån 24, 32		-186,2	-160,5
Utdelning		-8,9	–
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-21,5	-63,2
Minskning/ökning av likvida medel		-81,1	58,6
Likvida medel vid årets början	22	121,2	66,7
Kursdifferenser i likvida medel		5,7	-4,1
Likvida medel vid årets slut	22	45,8	121,2

Moderbolagets resultaträkning

Belopp i MSEK	Not	2021	2020
Rörelsens intäkter	34	25,8	21,1
Övriga externa kostnader	7, 34	-14,0	-10,5
Personalkostnader	8	-10,5	-8,6
Summa rörelsens kostnader		-24,5	-19,1
Övriga rörelseintäkter		0,2	0,4
Övriga rörelsekostnader		-0,1	-0,2
Rörelseresultat		1,4	2,2
Resultat från finansiella poster
Resultat från andelar i koncernföretag	11, 35	4,5	-127,1
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter	11	1,2	7,6
Räntekostnader och liknande resultatposter	11	-4,9	-2,3
Summa resultat från finansiella poster		0,8	-121,8
Resultat efter finansiella poster		2,2	-119,6
Bokslutsdispositioner	36	6,0	4,8
Resultat före skatt		8,2	-114,8
Skatt på årets resultat	12	-0,8	-2,6
Årets resultat		7,4	-117,4

Moderbolagets rapport över totalresultat

Belopp i MSEK	Not	2021	2020
Årets resultat		7,4	-117,4
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt		–	–
Summa totalresultat för året		7,4	-117,4

Moderbolagets balansräkning

Belopp i MSEK	Not	2021-12-31	2020-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	35	366,6	319,4
Långfristiga fordringar hos koncernföretag	34	23,4	18,8
Uppskjutna skattefordringar	16	1,7	1,6
Summa finansiella anläggningstillgångar		391,7	339,8
Summa anläggningstillgångar		391,7	339,8
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Fordringar hos koncernföretag	34	11,5	5,3
Aktuella skattefordringar		0,3	0,3
Övriga kortfristiga fordringar		–	2,5
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	21	1,3	1,5
Summa kortfristiga fordringar		13,1	9,6
Likvida medel
Kassa och bank	22	0,3	1,3
Summa likvida medel		0,3	1,3
Summa omsättningstillgångar		13,4	10,9
SUMMA TILLGÅNGAR		405,1	350,7

Moderbolagets balansräkning

Belopp i MSEK Not	2021-12-31	2020-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital 23
Bundet eget kapital
Aktiekapital	3,6	3,4
Summa bundet eget kapital	3,6	3,4
Fritt eget kapital
Överkursfond	342,6	315,2
Balanserat resultat	-87,6	38,7
Årets resultat	7,4	-117,4
Summa fritt eget kapital	262,4	236,5
Summa eget kapital	266,0	239,9
Obeskattade reserver
Periodiseringsfonder 36	1,7	0,5
Summa obeskattade reserver	1,7	0,5
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut 24	40,2	47,0
Skulder till koncernföretag 24,34	62,9	–
Summa långfristiga skulder	103,1	47,0
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut 24	25,0	20,6
Övriga låneskulder 24	1,7	1,7
Leverantörsskulder	1,0	0,9
Aktuella skatteskulder	1,1	0,3
Skulder till koncernföretag 24, 34	–	36,6
Övriga skulder 26	1,4	1,1
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27	4,1	2,1
Summa kortfristiga skulder	34,3	63,3
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	405,1	350,7

Moderbolagets förändringar i eget kapital

	Bundet eget kapital	Fritt eget kapital		Summa eget kapital
Belopp i MSEK	Aktie– kapital	Överkurs– fond	Balanserat resultat inklusive årets resultat
INGÅENDE BALANS PER 1 JANUARI 2020	3,4	314,9	38,7	357,0
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–117,4	–117,4
Övrigt totalresultat	–	–	–	–
Summa totalresultat	–	–	–117,4	–117,4
Transaktioner med aktieägare
Emission av optioner	–	0,3	–	0,3
Emissionskostnader	–	–	–	–
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2020	3,4	315,2	–78,7	239,9
INGÅENDE BALANS PER 1 JANUARI 2021	3,4	315,2	–78,7	239,9
Totalresultat
Årets resultat	–	–	7,4	7,4
Övrigt totalresultat	–	–	–	–
Summa totalresultat	–	–	7,4	7,4
Transaktioner med aktieägare
Apportemission	0,2	27,4	–	27,6
Utdelning	–	–	–8,9	–8,9
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2021	3,6	342,6	–80,2	266,0

Aktiekapitalets utveckling framgår av Not 23.

Moderbolagets rapport över kassaflöden

Belopp i MSEK	Not	2021	2020
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		2,2	-119,6
Nedskrivningar och resultatförda aktieägartillskott	11	9,5	127,1
Övriga ej likviditetspåverkande poster	32	1,4	-2,3
Betalda koncernbidrag		5,3	–
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapitalet		18,4	5,2
Kassaflöde från förändring av rörelsekapital
Förändring av kortfristiga fordringar		-1,6	-0,4
Förändring av leverantörsskulder		–	0,4
Förändring av kortfristiga skulder		2,3	0,3
Summa förändring av rörelsekapital		0,7	0,3
Kassaflöde från den löpande verksamheten		19,1	5,5
Kassaflöde från investeringsverksamheten Förvärv av dotterföretag Aktieägartillskott till dotterföretag	35	-0,3 -29,1	– –
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-29,4	–
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Nyemission	23	–	0,3
Upptagna lån	24	20,3	33,9
Amorteringar	24	-23,9	-20,5
Utdelning		-8,9	–
Förändring av långfristiga koncernfordringar		-4,5	-18,0
Förändring av långfristiga koncernskulder		26,3	–
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		9,3	-4,3
Minskning/ökning av likvida medel	22	-1,0	1,2
Likvida medel vid årets början		1,3	0,1
Likvida medel vid årets slut	22	0,3	1,3

Noter

Belopp i MSEK om inget annat anges.

NOT 1 Allmän information

HANZA Holding AB (moderföretaget), org nr 556748-8399, är ett publikt aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige. Koncernen är en industriell aktör och affärspartner inom kontraktstillverkning som erbjuder sina kunder en kombination av rådgivning och skräddarsydda tillverkningslösningar inom mekanik och elektronik.

Den 31 mars 2022 har denna koncernredovisning och årsre-

dovisning godkänts av styrelsen för offentliggörande. Koncernens resultat- och balansräkning samt moderbolagets resultat- och balansräkning kommer läggas fram för godkännande på årsstämma den 10 maj 2022.

Samtliga belopp redovisas i miljontals kronor (MSEK) om inte annat anges. Uppgifterna inom parentes avser föregående år.

NOT 2 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpas när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

2.1 Grund för rapporternas upprättande

Koncernredovisningen för HANZA Holding AB-koncernen har upprättats i enlighet med IFRS (International Financial Reporting Standards) och IFRIC-tolkningar sådana de antagits av EU, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt Årsredovisningslagen.

Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

Moderbolagets redovisning är upprättad i enlighet med RFR 2 Redovisning för juridiska personer och Årsredovisningslagen. I de fall moderbolaget tillämpar andra redovisningsprinciper än koncernen anges detta separat i slutet av denna not.

Att upprätta finansiella rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper, se not 4.

2.1.1 Ändringar i redovisningsprinciper och upplysningar

Nya standarder, ändringar och tolkningar som tillämpas av koncernen

I det bokslut som börjar den 1 januari 2021 tillämpas inga nya IFRS standarder eller IFRIC-tolkningar.

Nya standarder och tolkningar som ännu inte har tillämpats av koncernen

Det finns inga IFRS eller IFRIC-tolkningar som börjar gälla den 1 januari 2022 eller senare som väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen eller moderbolaget.

2.2 Koncernredovisning och rörelseförvärv Dotterbolag

Dotterföretag är alla företag (inklusive strukturerade företag) över vilka koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterbolag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder som koncernen ådrar sig till tidigare ägare av det förvärvade bolaget och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje enskilt förvärv avgör koncernen om innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel i det redovisade värdet av det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar.

Förvärvsrelaterade utgifter kostnadsförs när de uppstår.

Varje villkorad köpeskilling som ska överföras av koncernen redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande ändringar av verkligt värde av en villkorad köpeskilling som klassificerats som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med IFRS 9 antingen i resultaträkningen eller i övrigt totalresultat. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas i eget kapital.

Goodwill värderas initialt som det belopp varmed den totala köpeskillingen och eventuellt verkligt värde för innehav utan bestämmande inflytande överstiger verkligt värde på identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder. Om köpeskillingen är lägre än verkligt värde på det förvärvade bolagets nettotillgångar, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.

Koncerninterna transaktioner, balansposter, intäkter och kostnader på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Vinster och förluster som resulterar från koncerninterna transaktioner och som är redovisade i tillgångar elimineras också. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

Förändringar i ägarandel i ett dotterbolag utan förändring av bestämmande inflytande

Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som inte leder till förlust av kontroll redovisas som eget kapitaltransaktioner - dvs som transaktioner med ägarna i deras roll som ägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan verkligt värde på erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterbolagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital.

2.3 Omräkning av utländsk valuta

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika

enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är koncernens rapportvaluta och moderbolagets funktionella valuta.

Transaktioner och balansposter

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen eller den dag då posterna omvärderas. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av nettoinvesteringar, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat.

Valutakursvinster och -förluster som hänför sig till lån och likvida medel redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. Alla övriga valutakursvinster och -förluster redovisas i rörelseresultatet.

Koncernföretag

Resultat och finansiell ställning för alla koncernföretag (av vilka inget har en höginflationsvaluta som funktionell valuta) som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande:

• (a) tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagens kurs;
• (b) intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs (såvida denna genomsnittliga kurs utgör en rimlig approximation av den ackumulerade effekten av de kurser som gäller på transaktionsdagen, annars omräknas intäkter och kostnader till transaktionsdagens kurs), och
• (c) alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas i övrigt totalresultat.

Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs. Valutakursdifferenser redovisas i övrigt totalresultat.

2.4 Segmentsrapportering

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som företagets verkställande direktör.

HANZA tillämpar en klusterbaserad segmentsindelning som anses bäst spegla affärsmodellen, organisationen och det sätt på vilket styrelse och ledning följer upp och bedömer verksamheten. Se vidare not 6.

2.5 Klassificeringar

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader från balansdagen.

2.6 Immateriella tillgångar

Goodwill

Goodwill uppstår vid förvärv av dotterbolag och avser det belopp varmed köpeskillingen överstiger HANZA Holding's andel i det verkliga värdet av identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser i det förvärvade bolaget samt det verkliga värdet på innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade bolaget.

I syfte att testa nedskrivningsbehov, fördelas goodwill som

förvärvats i ett rörelseförvärv till kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av synergier från förvärvet. Varje enhet eller grupp av enheter som goodwill har fördelats till motsvarar den lägsta nivå i koncernen på vilken goodwillen i fråga övervakas i den interna styrningen. Goodwill följs upp på rörelsesegmentnivå, se vidare not 14.

Goodwill nedskrivningstestas årligen eller oftare om händelser eller ändringar i förhållanden indikerar en möjlig värdeminskning. Det redovisade värdet av goodwill jämförs med återvinningsvärdet, vilket är det högsta av nyttjandevärdet och det verkliga värdet minus försäljningskostnader. Eventuell nedskrivning redovisas omedelbart som en kostnad och återförs inte.

Kundrelationer

Kundrelationer har identifierats vid förvärv. Dessa utgör en immateriell tillgång. Avskrivning sker linjärt över den förväntade nyttjandeperioden vilken har bedömts till 10 år. Kundrelationernas restvärden och nyttjandeperiod prövas vid varje rapportperiods slut och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.

Övriga immateriella tillgångar

Övriga immateriella tillgångar utgörs av programvarulicenser och balanserade kostnader för att implementera programvara. Avskrivning sker linjärt över den förväntade nyttjandeperioden med hänsyn till väsentliga restvärden. Avskrivningstiden för övriga immateriella tillgångar är 3 år.

2.7 Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången.

Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för en ersatt del tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.

Varje del av en materiell anläggningstillgång med ett anskaffningsvärde som är betydande i förhållande till tillgångens sammanlagda anskaffningsvärde skrivs av separat. Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på övriga tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknande restvärdet över den beräknande nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande:

Byggnader	25–40 år
Förbättringsutgifter på	Kontraktsperioden,
annans fastighet .	dock högst 20 år
Maskiner och andra tekniska anläggningar	5–10 år
Inventarier, verktyg och installationer	5–10 år

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas vid varje rapportperiods slut och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.

Vinster och förluster vid avyttring av en materiell anläggningstillgång fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.

2.8 Nedskrivningar av icke-finansiella anläggningstillgångar

Immateriella tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis goodwill, skrivs inte av utan prövas årligen avse-

ende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns i allt väsentligt oberoende kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar (andra än goodwill) som tidigare har skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras.

2.9 Finansiella instrument – generellt

Finansiella instrument finns i många olika balansposter och finns beskrivna under 2.9-2.14.

2.9.1 Klassificering

Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar och skulder i följande kategorier: finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, samt tillgångar respektive skulder redovisade till upplupet anskaffningsvärde. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången eller skulden förvärvades.

Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella instrument som innehas för handel. Derivatinstrument klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Koncernen klassificerar derivatinstrument i denna kategori. Koncernen hade inga väsentliga derivatinstrument per 2021-12-31 eller 2020-12- 31. Koncernen klassificerar även andra långfristiga värdepappersinnehav i denna kategori. Andra långfristiga värdepappersinnehav ska redovisas till verkligt värde och ligger i nivå 3.

Tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde Tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens tillgångar i denna klass utgörs av kundfordringar och likvida medel (se not 2.11 och 2.12) samt de finansiella instrument som redovisas bland övriga fordringar.

Skulder redovisade till upplupet anskaffningsvärde

Koncernens lång- och kortfristiga skulder till kreditinstitut, leasingskulder, övriga långfristiga skulder, checkräkningskredit, övriga räntebärande skulder, leverantörsskulder och den del av övriga kortfristiga skulder som avser finansiella instrument klassificeras som skulder redovisade till upplupet anskaffningsvärde.

2.9.2 Redovisning och värdering

Köp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet har fullgjorts eller på annat sätt utsläckts.

Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via

resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Tillgångar och skulder redovisade till upplupet anskaffningsvärde redovisas efter anskaffningstidpunkten till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde avseende kategorin finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, resultatredovisas i den period då de uppstår och ingår i finansnettot eftersom det härrör från finansieringsverksamheten.

2.9.3 Kvittning av finansiella instrument

Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen, endast när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Den legala rättigheten får inte vara beroende av framtida händelser och den måste vara rättsligt bindande för företaget och motparten både i den normala affärsverksamheten och i fall av betalningsinställelse, insolvens eller konkurs.

I boksluten 2021-12-31 och 2020-12-31 har inga kvittningsbara finansiella instrument identifierats.

2.9.4 Nedskrivning finansiella instrument

Tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde (lånefordringar och kundfordringar)

Koncernen bedömer de framtida förväntade kreditförluster som är kopplade till tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde vid varje rapporteringstillfälle. Vid behov redovisar koncernen en kreditförlustreserv för förväntade kreditförluster. För kundfordringar tillämpar koncernen den förenklade ansatsen för kreditreservering, det vill säga, reserven motsvarar den förväntade förlusten över hela kundfordringens livslängd. För att mäta de förväntade kreditförlusterna har kundfordringarna grupperats baserat på fördelade kreditriskegenskaper och förfallna dagar. Koncernen använder sig utav framåtblickande variabler för förväntade kreditförluster. Förväntade kreditförluster redovisas i koncernens resultaträkning i posten Övriga externa kostnader.

2.10 Derivatinstrument

Derivatinstrument är finansiella instrument som redovisas i balansräkningen på affärsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering redovisas i resultaträkningen i rörelseresultatet då kraven för säkringsredovisning inte uppfylls.

Det verkliga värdet på ett derivatinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader.

2.11 Kundfordringar

Kundfordringar är finansiella instrument som består av belopp som ska betalas av kunder för sålda varor och tjänster i den löpande verksamheten. Om betalning förväntas inom ett år, klassificeras de som omsättningstillgångar. Om inte, redovisas de som anläggningstillgångar.

Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde vilket innebär att hänsyn ska tas till förväntade kreditförluster baserat på historiska erfarenheter. Då HANZA's kreditförluster historiskt varit mycket låga bedöms nominellt värde spegla det verkliga värdet. Kundfordringar värderas därefter till belopp som väntas inflyta det vill säga minskat med eventuell reservering för värdeminskning. Vid bedömning av förväntade kreditförluster används framåtblickande faktorer avseende branschens och kundernas stabilitet.

Koncernens bolag har ingått avtal om avyttring och belåning av kundfakturor (factoring). Avyttrade kundfordringar tas bort från balansräkningen i de fall kontrollen övergår till köparen vid avyttring. För dessa redovisas de garantier som lämnas som en eventualför-

pliktelse. I de fall kontrollen kvarstår hos koncernen redovisas dessa kundfordringar som tillgångar och de upptagna krediterna som kortfristiga skulder hos kreditinstitut. De belånade kundfordringarna redovisas då även under ställda säkerheter. Belånade kundfordringar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från kundfordran har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört kontrollen till köpare. Kostnader för factoring redovisas som en finansiell kostnad.

2.12 Likvida medel

Likvida medel är finansiella instrument och innefattar, i såväl balansräkningen som i rapporten över kassaflöden, banktillgodohavanden.

2.13 Leverantörsskulder

Leverantörsskulder är finansiella instrument och avser förpliktelser att betala för varor och tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förfaller inom ett år. Om inte, redovisas de som långfristiga skulder.

Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde.

2.14 Upplåning

Skulder till kreditinstitut redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.

Konvertibla lån delas upp i en räntebärande skulddel som redovisas på motsvarande sätt som skulder till kreditinstitut och en eget kapitaldel.

Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter rapportperiodens slut.

Checkräkningskredit redovisas på egen rad bland kortfristiga skulder i balansräkningen.

2.15 Varulager

Varulagret har värderats till det lägsta av dess anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Med nettoförsäljningsvärde avses varornas beräknade försäljningspris minskat med försäljningskostnader.

2.16 Aktuell och uppskjuten skatt

Periodens skattekostnad omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moderbolaget och dess dotterbolag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter.

Uppskjuten skatt redovisas, enligt balansräkningsmetoden, på temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och deras redovisade värden i koncernredovisningen. I de fall bolaget kan styra tidpunkten för realisering av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att det kommer att ske inom överskådlig framtid redovisas ingen uppskjuten skatt. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras. Uppskjutna skattefordringar på underskottsavdrag redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka underskotten kan utnyttjas.

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas när det finns legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder, de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt och det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar.

2.17 Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av vad som kommer att krävas för att reglera den befintliga förpliktelsen. När reglering förväntas ske efter mer än 12 månader, beräknas avsättningen genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet.

2.18 Ersättningar till anställda

(a) Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls.

(b) Ersättningar efter avslutad anställning

Koncernföretagen har olika planer för ersättningar efter avslutad anställning, inklusive förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner.

En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd.

Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.

Efter förvärvet av Ritter Elektronik GmbH (HANZA GmbH) har koncernen en väsentlig förmånsbestämd pensionsplan i Tyskland vilken beskrivs i not 31. Därutöver har koncernen endast materiella förmånsbestämda pensionsåtaganden genom en försäkring i Alecta. Denna pensionsplan redovisas som en avgiftsbestämd pensionsplan, se not 31.

För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.

(c) Ersättningar vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar ersättningar vid uppsägning vid den tidigaste av följande tidpunkter: (a) när koncernen inte längre har möjlighet att återkalla erbjudandet om ersättning; och (b) när företaget redovisar utgifter för en omstrukturering som är inom tillämpningsområdet för IAS 37 och som innebär utbetalning av avgångsvederlag. I det fall företaget har lämnat ett erbjudande för att uppmuntra till frivillig avgång, beräknas ersättningar vid uppsägning baserat på det antal anställda som beräknas acceptera erbjudandet. Förmåner som förfaller mer än 12 månader efter rapportperiodens slut diskonteras till nuvärde.

2.19 Aktierelaterade ersättningar och teckningsoptioner

Koncernen har inte haft några övriga aktierelaterade ersättningar under 2021 eller 2020. Under andra kvartalet 2020 utgavs 850 000 teckningsoptioner till bolagets ledningsgrupp mot marknadsmässigt vederlag. Varje option ger innehavaren rätt att teckna en aktie i bolaget till en teckningskurs på 20 SEK under perioden 1 juni till 30 september 2023.

2.20 Intäktsredovisning

När HANZA har ett bindande avtal med en kund identifieras prestationsåtagandena och transaktionspris enligt detta avtal. Transaktionspriset värderas till det verkliga värdet av vad som kommer att erhållas, och motsvarar de belopp som erhålls för sålda varor efter avdrag för rabatter, returer och mervärdesskatt. Koncernen redovisar en intäkt när prestationsåtagandet har uppfyllts.

Försäljning av varor

Vid försäljning av varor, vilka utgörs av komponenter, undersystem och färdigt sammansatta produkter, anses prestationsåtagandet uppfyllt vid leverans av varor till kunden, i enlighet med leveransvillkoren. Undantag från detta är i de fall ett avtal finns med kunden om buffertlager av färdiga komponenter eller produkter. I dessa fall anses prestationsåtagandet uppfyllt redan då komponenten eller produkten placeras i buffertlagret och därmed är tillgänglig för kunden. För djupare information om bedömningar som påverkar intäkternas storlek och intäktstidpunkten, se not 5 Intäkter.

Försäljning av tjänster

Vid försäljning av rådgivningstjänster redovisas intäkterna över tid förutsatt att HANZA har rätt till ersättning för utfört arbete även om ett projekt skulle avbrytas i förtid. Om sådan rätt inte finns redovisas intäkten när projektet har slutförts och rätten till ersättning har inträtt.

Ränteintäkter

Ränteintäkter intäktsredovisas med tillämpning av effektivräntemetoden.

2.21 Leasing

Leasade tillgångar redovisas, med några undantag, som nyttjanderättstillgångar och skulderna enligt dessa avtal som leasingskulder i balansräkningen. Undantagen är då värdet på den underliggande tillgången har ett lågt värde eller då leasingperioden understiger 1 år. Vid leasingperiodens början värderas nyttjanderättstillgången och leasingskulden till det diskonterade nuvärdet av framtida leasingavgifter. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader. Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastades med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Nyttjanderättstillgångar där äganderätten till det leasade objektet förväntas övergå till leasetagaren vid leaseperiodens slut, skrivs av enligt samma principer som andra materiella anläggningstillgångar, se not 2.7. Nyttjanderättstillgångar där äganderätten till det leasade objektet inte förväntas övergå, skrivs av över kontraktsperioden.

2.22 Statliga bidrag

Bidrag från staten redovisas till verkligt värde då det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och företaget kommer uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag avsedda att täcka investeringar i materiella anläggningstillgångar eller immateriella tillgångar reducerar tillgångarnas anskaffningsvärden och därmed det avskrivningsbara beloppet.

I samband med covid-19-pandemin har HANZA kunnat utnyttja olika former av statligt stöd. De viktigaste är tillfälligt nedsatta sociala avgifter och uppskov med betalning av skatter och avgifter. I de fall avgifter varit nedsatta redovisas verkliga kostnader varvid det erhållna stödet blir en kostnadsreduktion. De uppskjutna betalningarna av skatter och avgifter är räntebärande och dessa redovisas därför som övriga räntebärande skulder. I de fall där utbetalning av stöd erhållits, redovisas dessa som övriga rörelseintäkter och särredovisas i not 9.

2.23 Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Denna innebär att resultatet efter finansnetto justeras för transaktioner som inte medfört in eller utbetalningar under perioden samt för

eventuella intäkter och kostnader som hänförs till investeringseller finansieringsverksamhetens kassaflöden.

2.24 Aktiekapital

Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya stamaktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.

2.25 Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget tillämpar Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer.

De viktigaste skillnaderna mellan redovisningsprinciperna för koncernen och moderbolaget framgår nedan.

Ändringar i redovisningsprinciper

I det bokslut som börjar den 1 januari 2021 tillämpas inga nya standarder eller redovisningsprinciper. Det finns inte heller några nya standarder som börjar gälla den 1 januari 2022 eller senare som väntas ha någon väsentlig inverkan på moderbolaget.

Uppställningsformer

Resultat- och balansräkning följer årsredovisningslagens uppställningsform. Rapport över förändring av eget kapital följer också koncernens uppställningsform men ska innehålla de kolumner som anges i ÅRL. Vidare innebär det skillnad i benämningar, jämfört med koncernredovisningen, främst avseende finansiella intäkter och kostnader och eget kapital.

Andelar i dotterbolag

Andelar i dotterbolag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet inkluderas förvärvsrelaterade kostnader och eventuella tilläggsköpeskillingar.

När det finns en indikation på att andelar i dotterbolag minskat i värde görs en beräkning av återvinningsvärdet. Är detta lägre än det redovisade värdet görs en nedskrivning. Nedskrivningar redovisas i posten "Resultat från andelar i koncernföretag".

Finansiella instrument

IFRS 9 tillämpas ej i moderbolaget och finansiella instrument värderas till anskaffningsvärde med tillämpning av lägsta värdets princip.

Leasing

IFRS 16 Leasing tillämpas inte i moderbolaget. Balansräkningen påverkas inte av ingångna leasingavtal och leasingavgifter kostnadsförs löpande och linjärt över leasingperioden som övriga externa kostnader.

Borgensåtaganden/finansiella garantier

Moderbolaget har tecknat borgensförbindelser till förmån för dotterbolag. En sådan förpliktelse klassificeras enligt IFRS som ett finansiellt garantiavtal. För dessa avtal tillämpar moderbolaget lättnadsregeln i RFR 2 p2, och redovisar därmed borgensförbindelsen som en eventualförpliktelse. När företaget bedömer att det sannolikt kommer att krävas en betalning för att reglera ett åtagande, görs en avsättning.

Koncernbidrag

Moderbolaget redovisar såväl erhållna som lämnade koncernbidrag som bokslutsdisposition.

NOT 3 Finansiell riskhantering

3.1 Finansiella riskfaktorer

Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk (valutarisk, ränterisk i verkligt värde och ränterisk i kassaflödet), kreditrisk och likviditetsrisk. Koncernens övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat. Koncernen använder derivatinstrument för att säkra viss riskexponering.

Riskhanteringen sköts av koncernledningen enligt policyer som fastställts av styrelsen. Koncernfinans identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter. Styrelsen upprättar skriftliga policyer såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifika områden, såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivatinstrument och finansiella instrument som inte är derivat samt placering av överlikviditet.

Koncernen tillämpar inte säkringsredovisning i de fall terminskontrakt används för att hantera finansiella risker.

Nedan beskrivs koncernen bedömda riskexponering med åtföljande riskhantering.

(a) Marknadsrisk

(i) Valutarisk

Koncernen verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar, framför allt avseende euro (EUR), tjeckisk krona (CZK) polska zloty (PLN), USA dollar (USD) och kinesiska yuan (CNY). Valutarisk uppstår genom framtida affärstransaktioner, redovisade tillgångar och skulder samt nettoinvesteringar i utlandsverksamheter. I koncernen finns exponering i den externa upplåningen då denna delvis sker i annan valuta än den funktionella valutan. Omräkningsexponering i övriga finansiella fordringar och skulder bedöms som liten då dessa poster i allt väsentligt är nominerade i de enskilda koncernbolagens funktionella valutor.

Styrelsen har infört en policy som kräver av koncernföretagen att dessa hanterar sin valutakursrisk mot sin funktionella valuta. Valutarisker uppstår när framtida affärstransaktioner eller redovisade tillgångar eller skulder uttrycks i en valuta som inte är enhetens funktionella valuta. Dessa valutarisker hanteras i första hand genom att samma valuta används för materialinköp som fakturering eller genom valutaklausuler mot kund eller materialleverantör. I de fall det finns en kvarvarande valutarisk som inte kan hanteras enligt ovan, använder koncernföretagen terminskontrakt då exponeringen är väsentlig. Koncernens riskhanteringspolicy är att säkra mellan 60–70 procent av förväntade kassaflöden i varje större valuta för de följande 12 månaderna. Per den 31 december 2021 och 2020 förelåg endast obetydliga valutasäkringsåtgärder.

Koncernen har ett antal innehav i utlandsverksamheter (EUR, CZK, PLN och CNY) vilkas nettotillgångar exponeras för valutarisker. Valutaexponering som uppstår från nettotillgångarna i koncernens utlandsverksamheter hanteras delvis genom utlåning till dotterbolagen. Utlåningen betraktas som en del av investeringen då reglering inte är planerad eller troligen inte kommer att ske inom överskådlig framtid och valutakursdifferenser redovisas i övrigt totalresultat. Vid förvärvet av Ritter har valutaexponeringen även hanterats genom att förvärvslån upptagit i förvärvsvalutan, EUR. Valutakursdifferenser på detta lån redovisas i övrigt totalresultat då det ses som en del av förvärvet. Någon säkring av nettotillgångar i dotterbolag utöver utlåning till dotterbolagen görs inte.

Om den svenska kronan hade försvagats med 5 procent i förhållande till EUR med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat per den 31 december 2021 ha påverkats med 0,1 MSEK (-1,5). Vid en motsvarande försvagning i förhållande till PLN skulle årets resultat ha påverkats med 0,7 MSEK (0,5) och vid en försvagning i förhållande till CNY med 0,0 MSEK (-0,1). En förstärkning eller försvagning av den svenska kronan i förhållande till CZK skulle endast ha haft marginell effekt på årets resultat per den 31 december 2021 liksom tidigare år.

(ii) Ränterisk avseende kassaflöden och verkliga värden Då koncernen inte innehar några väsentliga räntebärande tillgångar är koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten i allt väsentligt oberoende av förändringar i marknadsräntor. Koncernens ränterisk uppstår genom långfristig upplåning. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende kassaflöde vilken delvis neutraliseras av kassamedel med rörlig ränta. Upplåning som görs med fast ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende verkligt värde.

Koncernen analyserar sin exponering för ränterisk dynamiskt. Olika scenarier simuleras, varvid refinansiering, omsättning av befintliga positioner, alternativ finansiering och säkring beaktas. Med dessa scenarier som utgångspunkt beräknar koncernen den inverkan på resultatet som en angiven ränteändring skulle ha. För varje simulering används samma ränteändring för alla valutor. Scenarierna simuleras bara för de skulder som utgör de största räntebärande positionerna.

Genomförda simuleringar utvisar att effekten på resultatet av en ändring av räntenivån med 1 procentenhet skulle vara en maximal ökning med 3,4 MSEK (3,1) respektive minskning med 3,4 MSEK (3,1).

(b) Kreditrisk

Kreditrisk hanteras på koncernnivå, med undantag för kreditrisk avseende utestående kundfordringar. Varje koncernföretag ansvarar för att, med stöd av koncernens centrala finansfunktion, följa upp och analysera kreditrisken för varje ny kund innan standardvillkor för betalning och leverans erbjuds. Kreditrisk uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner. Endast banker och finansinstitut som av oberoende värderare fått lägst kreditrating "A" accepteras. Om kunders kreditvärdighet bedöms av oberoende värderare, används dessa bedömningar. I de fall då ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där dennes finansiella ställning beaktas, liksom tidigare erfarenheter och andra faktorer. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av styrelsen. Användningen av kreditgränser följs upp regelbundet. Vid låg kreditvärdighet kan förskott från kunden begäras. Se not 19 för ytterligare upplysningar om kundfordringar.

(c) Likviditetsrisk

Kassaflödesprognoser upprättas av koncernens rörelsedrivande företag och aggregeras av Koncernfinans. Koncernfinans följer noga rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv för att säkerställa att koncernen har tillräckligt med kassamedel för att möta behovet i den löpande verksamheten samtidigt som koncernen bibehåller tillräckligt med utrymme på avtalade kreditfaciliteter som inte nyttjats (se not 24) så att koncernen inte bryter mot lånelimiter eller lånevillkor (där tillämpligt) på några av koncernens lånefaciliteter. Sådana prognoser beaktar koncernens planer för skuldsanering, uppfyllelse av lånevillkor, uppfyllelse av interna balansräkningsbaserade resultatmått och, om tillämpligt, externa tillsyns- eller legala krav – till exempel valutarestriktioner.

Verksamheten har ett positivt kassaflöde. Under året har genererat kassaflöde främst använts för investeringar i maskiner och förvärv av bolag samt amortering av lån.

Överskottslikviditet i koncernens rörelsedrivande företag, överstigande den del som krävs för att hantera rörelsekapitalbehov, överförs till Koncernfinans. Överskottslikviditet används i första hand för att minska checkräkningskrediter. I andra hand placerar koncernfinans överskottslikviditet på räntebärande avräkningskonton, tidsbunden inlåning, penningmarknadsinstrument och omsättningsbara värdepapper, beroende på vilket instrument som har lämplig löptid eller tillräcklig likviditet för att tillgodose utrymmet som bestäms av ovan nämnda prognoser. På balansdagen hade koncernen likvida medel på 45,8 MSEK (121,2) samt

outnyttjade checkkrediter på 95,8 MSEK (85,7) för hantering av likviditetsrisken.

Nedanstående tabeller analyserar koncernen och moderbolagets icke derivata finansiella skulder uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.

Koncernen 31 december 2021	Mindre än 6 månader	Mellan 6 månader och 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Skulder till kreditinstitut och leasingskulder	75,8	74,9	179,7	191,4	31,0
Checkräk ningskredit	–	58,7	–	–	–
Övriga ränte bärande skulder	63,5	–	–	–	–
Leverantörs skulder	373,4	–	–	–	–
Övriga kort fristiga skulder	51,7	–	–	–	–
Summa	564,4	133,6	179,7	191,4	31,0

Koncernen 31 december 2020	Mindre än 6 månader	Mellan 6 månader och 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Skulder till kreditinstitut och leasingskulder	63,3	63,2	107,1	162,4	7,0
Checkräknings kredit	–	44,2	–	–	–
Övriga ränte bärande skulder	37,0	–	–	–	–
Leverantörs skulder	199,9	–	–	–	–
Övriga kort fristiga skulder	24,3	–	–	–	–
Summa	324,5	107,4	107,1	162,4	7,0

Moderbolaget 31 december 2021	Mindre än 6 månader	Mellan 6 månader och 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Skulder till kreditinstitut	12,6	12,7	23,4	19,2	0,0
Övriga ränte bärande skulder	1,6	–	–	–	–
Leverantörs skulder	1,0	–	–	–	–
Övriga kort fristiga skulder	0,1	–	–	–	–
Summa	15,3	12,7	23,4	19,2	0,0

Moderbolaget 31 december 2020	Mindre än 6 månader	Mellan 6 månader och 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Skulder till kreditinstitut	10,4	10,5	21,3	28,6	–
Övriga ränte bärande skulder	1,7	–	–	–	–
Leverantörs skulder	0,9	–	–	–	–
Övriga kort fristiga skulder	0,1	–	–	–	–
Summa	13,1	10,5	21,3	28,6	–

3.2 Hantering av kapital

Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.

På samma sätt som andra företag i branschen bedömer koncernen kapitalet på basis av nettoskuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som nettoskuld dividerad med totalt eget kapital. Nettoskuld beräknas som total upplåning, leasingskuld samt avsättning för pensionsskulder med avdrag för likvida medel.

Nettoskuldsättningsgraden per 31 december var som följer:

	2021	2020
Upplåning (Not 24)	474,3	337,3
Leasingskuld (Not 24)	174,3	124,0
Avsättning för pensionsskulder (Not 31)	109,3	110,3
Avgår: likvida medel (Not 22)	-45,8	-121,2
Nettoskuld	712,1	450,4
Totalt eget kapital	585,5	474,9
Nettoskuldsättningsgrad, %	122	95

Förändringen under året förklaras avökad skuldsättning till följd av genomförda investeringar i både nya och existerande verksamheter samt negativt kassaflöde från den löpande verksamheten på grund ökade varulager främst till följd av komponentbrister.

3.3 Beräkning av verkligt värde

Samtliga finansiella tillgångar redovisas i balansräkningen till upplupet anskaffningsvärde utom andra långfristiga värdepappersinnehav som ska redovisas till verkligt värde i nivå 3. Koncernen har per utgången av 2021 inga sådana tillgångar som ska redovisas i nivå 3.

Samtliga finansiella skulder redovisas i balansräkningen till upplupet anskaffningsvärde utom övriga räntebärande skulder på balansdagen vilken 2021 utgörs av en reserv för tilläggsköpeskillingen för förvärvet av Beyers. Detta ska redovisas till verkligt värde i nivå 3. Tilläggsköpeskillingen baseras på Beyers omsättning under 2022 och 2023, där uppskattning och beräkning har gjorts under 2021 och en reserv har avsatts med 21 MSEK vilket redovisas i koncernens resultaträkning. Förändringen av skulden framgår av not 24.

Koncernens upplåning består av ett större antal kontrakt upptagna vid olika tillfällen och med olika löptider. Lånen löper i all väsentlighet med rörlig ränta. Mot denna bakgrund kan redovisade värden anses ge en god approximation av verkliga värden. Det verkliga värdet på kortfristig upplåning motsvarar dess redovisade värde, eftersom diskonteringseffekten inte är väsentlig.

Kundfordringar, leverantörsskulder samt övriga kortfristiga fordringar och skulder har en kvarstående livslängd på mindre än ett år. Redovisat värde anses reflektera verkligt värde.

NOT 4 Viktiga uppskattningar och bedömningar

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår behandlas i huvuddrag nedan.

(a) Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs i not 2.6. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras om bland annat framtida kassaflöden. Ytterligare information om uppskattningarna framgår av not 14. Koncernens goodwill uppgick vid årets slut till 361,7 MSEK (297,9).

(b) Värdering av Kundrelationer

I genomförda förvärv under de senaste åren har immateriella tillgångar i form av kundrelationer identifierats. Kundrelationernas planenliga avskrivningstid är 10 år. Till grund för den initiala värderingen av kundrelationerna ligger en nuvärdesberäkning av framtida resultatbidrag från det förvärvade bolagets kunder. För att göra nuvärdesberäkningen och för att fastställa avskrivningstiden måste vissa uppskattningar göras om bland annat kundernas långsiktiga inköpsnivåer från HANZA. På balansdagen uppgick det bokförda värdet på kundrelationerna till 93,8 MSEK (90,7).

(c) Värdering av underskottsavdrag

Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för uppskjutna skattefordringar avseende skattemässiga underskottsavdrag. Dessutom undersöker koncernen ifall

det är tillämpligt att aktivera nya uppskjutna skattefordringar avseende årets skattemässiga underskottsavdrag eller tidigare underskottsavdrag för vilka sannolikheten ökat att de ska kunna utnyttjas. Uppskjuten skattefordran redovisas endast för underskottsavdrag för vilka det är sannolikt att de kan nyttjas mot framtida skattepliktiga överskott och mot skattepliktiga temporära skillnader. HANZA har redovisat uppskjuten skattefordran för de underskottsavdrag som finns i Sverige, Tyskland och till vissa delar i Finland, Tjeckien och Kina då det bedöms sannolikt att dessa underskottsavdrag kan nyttjas mot framtida överskott. Se vidare not 16.

(d) Värdering av uppskjuten skatteskuld

I Estland utgår ingen inkomstskatt på redovisat resultat. Skatt (för närvarande 20,0 procent) tas istället ut på bruttoutdelning när balanserade vinstmedel delas ut. HANZA kan styra tidpunkten för utdelning och bedömer att det inte är sannolikt att återföring kommer att ske inom överskådlig framtid varför ingen redovisning av uppskjuten skatteskuld görs. Denna bedömning omprövas årligen. På balansdagen uppgick utdelningsbara medel i de estniska bolagen till 152,8 MSEK (118,2).

(e) Värdering av ersättningar efter avslutad anställning Redovisning av skuld och kostnader för förmånsbestämda pensioner baseras på aktuariella beräkningar som utgår från betydelsefulla antaganden om bland annat diskonteringsränta, framtida löneökningar, personalomsättning samt återstående livslängd. Förändringar i dessa antaganden kan främst påverka den redovisade skulden som vid årsskiftet uppgick till 109,3 MSEK (110,3). Rörelseresultat och årets resultat påverkas i mindre grad av förändringar i antagandena då förändringar på grund av ändrade aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat. För känslighetsanalys avseende de aktuariella antagandena, se not 31.

(f) Redovisning av avyttrade kundfordringar

En del av HANZAs finansiering är att kundfordringar avyttras till extern part. Då kontrollen i dessa fall övergått till den externa parten är dessa kundfordringar borttagna från balansräkningen. För mer information se not 19 Kundfordringar.

NOT 5 Intäkter

Beskrivning av intäkter från kontrakt med kunder

Intäkter från försäljning av varor Ett avtal som är bindande för både HANZA och kunden vad gäller kvantitet och pris sluts normalt när kunden lagt en order som bekräftats av HANZA. En order grundar sig i sin tur på någon typ av ramavtal men dessa är inte bindande vad gäller kvantiteter.

HANZAs intäkter kommer främst från produktion av produkter som kan vara komponenter, undersystem eller färdigt sammansatta produkter. Produkterna tillverkas enligt kundernas specifikation men HANZA är delaktigt i att skräddarsy tillverkningsprocessen. HANZAs prestationsåtagande är att producera och leverera ett specificerat antal av en produkt och anses fullgjort då kontrollen över produkten har övergått till kunden vilket vanligtvis är vid leverans. En order kan omfatta en eller flera produkter och kan därmed innehålla en eller flera prestationsåtaganden. Ett prestationsåtagande fullgörs nästan alltid vid en enda tidpunkt.

Ett undantag från principen att prestationsåtagandet fullgörs vid leverans är vissa avtal där överenskommelse om buffertlager av en produkt finns med kunden. I dessa fall anses prestationsåtagandet uppfyllt redan då komponenten eller produkten placeras i buffertlagret och därmed är tillgänglig för kunden. På balansdagen uppgick försäljningsvärdet på buffertlager där prestationsåtagandet redan ansågs uppfyllt till 23,2 MSEK (23,3).

Transaktionspriset värderas till det verkliga värdet av vad som kommer att erhållas, och motsvarar de belopp som erhålls för sålda varor efter avdrag för rabatter, returer och mervärdesskatt. Priserna är på varje order specificerade per produkt vilket utgör underlag för allokering av transaktionspriset till prestationsåtaganden. Koncernen grundar sina bedömningar av returer på historiska utfall och beaktar då typ av kund, typ av transaktion och speciella omständigheter i varje enskilt fall. Kunderna har endast rätt att returnera produkter som inte uppfyller i förväg specificerade krav. Någon returrätt på grund av att kunden inte längre har bruk för produkten förekommer inte. Bedömningar av framtida rabatter görs individuellt grundat på avtal med respektive kund.

HANZA har inga garantiåtaganden för sina produkter då dessa är tillverkade enligt kundens detaljerade specifikationer. Reklamationskrav kan dock uppstå vid brister i tillverkningsprocessen som ett led i olika garantiåtaganden. Orsaker kan vara till exempel maskinfel, operatörsmisstag eller komponentfel. Anspråk på ekonomisk kompensation följer normalt etablerad branschstandard. Därtill kan kunden vara berättigad till skadestånd. Det kan innebära betydande merkostnader för HANZA vilket kan påverka bolagets finansiella ställning och resultat negativt.

På balansdagen fanns inga prestationsåtaganden som sträcker sig mer än ett år framåt i tiden.

Intäkter från tjänster

Ett avtal om tjänster inom produktutveckling och rådgivning utgör vanligtvis ett enda prestationsåtagande och transaktionspriset kan identifieras utifrån avtalet. Vanligtvis har HANZA rätt till ersättning för utfört arbete även om ett projekt skulle avbrytas i förtid. I dessa fall redovisas intäkterna över tid. I övriga fall redovisas intäkterna då tjänsterna är levererade enligt avtalet och prestationsåtagandet därmed är uppfyllt.

HANZA's tjänsteutbud är en viktig del i HANZA's totalerbjudande men intäkterna från dessa tjänster har endast utgjort en mindre del av koncernens försäljning. HANZA har därför valt att inte redovisa dessa separat.

Avtalstillgångar och avtalsskulder på balansdagen

Avtalstillgångarna uppgick på balansdagen till 23,2 MSEK (23,3). Koncernen har inga avtalsskulder.

Koncernövergripande information

Koncernens intäkter avser i allt väsentligt försäljning av varor. Ingen enskild kund svarar för 10 procent eller mer av koncernens intäkter.

Betalningstiden i HANZA's avtal med kunder varierar från 30 till 120 dagar. Kundfordringarna säljs dock till stor del till extern part vilket gör att kredittiderna enligt kontrakten har liten påverkan på koncernens balansräkning. Inga finansieringsavtal finns där kunden har rätt att skjuta upp betalningen mot erläggande av ränta.

Koncernen har inga bindande avtal om produktion som sträcker sig mer än ett år framåt i tiden.

Fördelning av intäkter

Intäkter fördelade per segment, geografisk marknad samt per tillverkningsteknologi framgår av not 6 Segementsinformation.

NOT 6 Segmentsinformation

Verkställande direktören är koncernens högste verkställande beslutsfattare. Företagsledningen har fastställt rörelsesegmenten baserat på den information som behandlas av verkställande direktören och som används som underlag för att fördela resurser och utvärdera resultat.

HANZA tillämpar en klusterbaserad segmentsindelning vilken bedöms bäst spegla affärsmodellen, organisationen och det sätt på vilket styrelse och ledning följer upp och bedömer verksamheten. Verkställande direktören bedömer verksamheten utifrån en klusterindelad organisation främst på resultatnivån EBITA varvid avskrivningar på immateriella tillgångar inte fördelas ut på klustren. Vissa kostnader för koncernövergripande affärsutveckling fördelas inte heller ut på klustren. Dessa redovisas nedan som Affärsutveckling. Ränteintäkter och räntekostnader fördelas inte på segmenten, eftersom de påverkas av åtgärder som vidtas av den centrala finansförvaltningen, som handhar koncernens kassalikviditet.

HANZA delar in verksamheten i så kallade tillverkningskluster och tillämpar en finansiell segmentsindelning som baseras på primära kundmarknader. Verksamheten bedrivs i 6 kluster som redovisas uppdelad på följande rapporterbara segment:

• • Huvudmarknader Tillverkningskluster som ligger inom eller i närheten av HANZAs primära geografiska kundmarknader, vilka i dag utgörs av Sverige, Finland, Norge och Tyskland. I dag omfattas därför HANZAs tillverkningskluster i Sverige, Finland och Tyskland. HANZAs verksamhet inom dessa områden kännetecknas av närhet till kundernas egna fabriker och ett nära samarbete med kundernas utvecklingsavdelningar.
• • Övriga marknader Övriga tillverkningskluster utanför HANZAs primära geografiska kundmarknader. I dag omfattas HANZAs tillverkningskluster i Baltikum, Centraleuropa och Kina. Verksamheten kännetecknas av ett högt arbetsinnehåll, omfattande komplex montering, samt närhet till viktiga slutkundsområden.
• • Affärsutveckling Kostnader och intäkter som inte fördelas till Tillverkningsklustren, vilket huvudsakligen är koncerngemensamma funktioner inom moderbolaget som inte allokeras till de övriga två segmenten.

Intäkter

Försäljning mellan segment sker på marknadsmässiga villkor. De intäkter från externa parter som rapporteras till koncernledningen värderas på samma sätt som i resultaträkningen.

		2021			2020
Resultatinformation per segment	Huvud marknader	Övriga marknader	Affärs– utveckling	Totalt	Huvud marknader	Övriga marknader	Affärs– utveckling	Totalt
Intäkter
Segmentens intäkter	1 375,1	1 167,2	–	2 542,3	1 168,8	1 016,3	0,3	2 185,4
Avgår försäljning mellan segment	-12,8	-14,3	–	-27,1	-4,1	-26,4	–	-30,5
Intäkter från externa kunder	1 362,3	1 152,9	–	2 515,2	1 164,7	989,9	0,3	2 154,9
Resultat
EBITA	113,5	41,6	-11,7	143,4	41,5	9,7	-3,4	47,8
Avskrivningar immateriella tillgångar				-15,9				-16,5
Finansiella poster				-27,8				-22,4
Resultat före skatt				99,7				8,9
EBITA exklusive jämförelsestörande poster
EBITA	113,5	41,6	-11,7	143,4	41,5	9,7	-3,4	47,8
Justering jämförelsestö rande poster, se nedan	-2,8	–	5,0	2,2	9,5	15,2	-2,5	22,2
EBITA exklusive jämfö relsestörande poster	110,7	41,6	-6,7	145,6	51,0	24,9	-5,9	70,0
Jämförelsestörande poster i rörelseresultatet
Omvärdering förvärvslikvid	0,2	–	–	0,2	–	–	2,5	2,5
Transaktionskostnader	–	–	-5,0	-5,0	–	–	–	–
Kostnader för byte av börslista	-3,7	–	–	-3,7	–	–	–	–
Åtgärdsprogram covid-19*	–	–	–	–	-9,5	-15,2	–	-24,7
Återbetalning AFA	6,3	–	–	6,3	–	–	–	–
Summa jämförelse störande poster	2,8	0,0	-5,0	-2,2	-9,5	-15,2	2,5	-22,2
Kassaflödesinformation – Ej likviditetspåverkande poster
Avskrivningar	-71,4	-31,9	-1,3	-104,6	-61,0	-34,8	-1,2	-97,0
Nedskrivningar anlägg ningstillgångar	–	–	–	–	–	-10,3	–	-10,3
Övriga ej likviditetspåver kande poster	0,6	-1,9	-1,0	-2,3	-2,7	–	1,4	-1,3

* För att möta en osäker efterfrågan inom vissa kundsegment inledde HANZA ett åtgärdsprogram under april 2020, varvid elektronikfabriken i Åtvidaberg avvecklades och fabriken i Narva renodlades mot tungmekanik. Totalt berördes cirka 90 medarbetare och resultatet (EBIT) under det andra kvartalet 2020 belastades med 27,5 MSEK.

Balansinformation och

investeringar per segment	Tillgångar			Investeringar 1	Skulder
	2021	2020	2021	2020	2021	2020
Huvudmarknader	1 437,2	1 045,2	65,6	47,7	955,4	601,4
Övriga marknader	758,8	526,2	75,6	12,1	428,1	261,4
Affärsutveckling	151,2	87,9	0,9	–	377,9	321,6
Eliminering	-395,9	-245,1	–	–	-395,6	-245,1
Totalt koncernen	1 951,3	1 414,2	142,1	59,8	1 365,8	939,3

1) Investeringar avser investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar.

Nettoomsättning och anläggningstillgångar

per geografisk marknad	Nettoomsättning	Anläggningstillgångar2
	2021	2020	2021	2020
Sverige	910,5	870,4	390,7	377,8
Finland	502,9	396,6	182,1	70,4
Estland	66,8	46,8	250,9	174,0
Tyskland	346,2	308,1	140,7	96,5
Polen	149,0	42,0	25,2	24,9
Tjeckien	42,5	31,2	45,2	43,4
Övriga EU	135,2	120,7	–	–
Norge	205,0	164,4	–	–
Övriga Europa	25,6	14,3	–	–
Nordamerika	57,3	74,3	–	–
Övriga världen	74,2	86,1	24,0	16,1
Summa	2 515,2	2 154,9	1 058,8	803,1

2) Exklusive finansiella instrument och uppskjutna skattefordringar.

Intäkter från externa kunder fördelade per tillverkningsteknologi och segment

		2021				2020
	Huvud marknader	Övriga marknader	Affärs– utveckling	Totalt	Huvud marknader	Övriga marknader	Affärs– utveckling	Totalt
Mekanik	852,9	741,1	–	1 594,0	635,4	674,3	–	1 309,7
Elektronik	509,4	411,8	–	921,2	529,3	315,6	–	844,9
Affärsutveckling	–	–	–	0,0	–	–	0,3	0,3
Totalt koncernen	1 362,3	1 152,9	–	2 515,2	1 164,7	989,9	0,3	2 154,9

NOT 7 Ersättningar till revisorerna

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på företagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.

	Koncernen	Moderbolaget
Koncernen	2021	2020	2021	2020
EY
Revisionsuppdrag	3,3	3,3	1,6	1,1
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag	–	0,2	–	0,2
Skattekonsulttjänster	0,1	0,3	–	0,1
Summa	3,4	3,8	1,6	1,4
Övriga revisionsbolag
Revisionsuppdrag	1,3	0,4	–	–
Summa	1,3	0,4	–	–
Totalt	4,7	4,2	1,6	1,4

Övriga revisionsbolag avser lokala revisionsföretag i Polen, Tjeckien, Tyskland och Kina. Ökningen sedan 2020 avser främst uppdrag i samband med förvärv.

NOT 8 Ersättningar till anställda m.m.

Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader

Koncernen 2021	Löner och andra ersättningar	(varav tantiem)	Sociala avgifter	(varav pensions kostnader)	Summa löner och sociala kostnader
Styrelseledamöter, verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare	17,7	2,0	7,3	2,3	25,0
Övriga anställda	462,8	7,3	146,3	36,3	609,1
Koncernen totalt	480,5	9,3	153,6	38,6	634,1

Koncernen 2020	Löner och andra ersättningar	(varav tantiem)	Sociala avgifter	(varav pensions kostnader)	Summa löner och sociala kostnader
Styrelseledamöter, verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare	14,3	0,2	6,0	2,5	20,3
Övriga anställda	408,1	1,9	133,7	26,6	541,8
Koncernen totalt	422,4	2,1	139,7	29,1	562,1

För ytterligare information om ersättning till ledande befattningshavare, se not 31 Ersättningar till anställda efter avslutad anställning, samt not 34 Transaktioner med närstående.

Könsfördelning i koncernen (inkl dotterbolag) för styrelse ledamöter och övriga ledande befattningshavare	2021		2020
Koncernen	Antal på balansdagen	Varav kvinnor	Antal på balansdagen	Varav kvinnor
Styrelseledamöter moderföretaget	5	2	5	2
Verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare samt dotterbolagsstyrelser	21	5	18	4
Koncernen totalt	26	7	23	6

Dotterbolagens styrelser består nästan uteslutande av personer som är anställda inom koncernen och även ingår i gruppen ledande befattningshavare på någon nivå. Dessa redovisas därför tillsammans varvid varje person bara räknas en gång.

Medelantal anställda med geografisk	2021		2020
fördelning per land Moderbolaget	Medelantal anställda	Varav kvinnor	Medelantal anställda	Varav kvinnor
Sverige	2	–	2	–
Dotterbolag
Sverige	356	118	356	118
Estland	663	250	643	234
Finland	177	25	85	15
Kina	86	50	82	50
Polen	140	116	118	100
Tjeckien	162	71	138	48
Tyskland	155	44	119	28
Summa dotterbolag	1 739	674	1 541	593
Koncernen totalt	1 741	674	1 543	593

Moderbolaget hade under året 2 manliga anställda (2) som båda ingår i kategorin ledande befattningshavare. Utbetalda löner och ersättningar till styrelse, vd och andra ledande befattningshavare uppgick under året till 6,8 MSEK (5,5), varav tantiem 1,3 MSEK (0,0). Pensionskostnader till styrelse, vd och andra ledande befattningshavare uppgick till 1,3 MSEK (1,5) och övriga sociala avgifter enligt avtal uppgick till 2,4 MSEK (1,6).

Inga löner eller ersättningar har i moderbolaget utbetalats till kategorin övriga anställda.

NOT 9 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader NOT 10 Valutakurseffekter

Koncernen

Övriga rörelseintäkter	2021	2020
Resultat vid avyttring av anlägg ningstillgångar	3,7	1,0
Omvärdering av förvärvslikvid, se not 33	0,2	2,5
Statligt stöd	2,8	3,3
Återbetalning AFA	6,3	–
Valutakursvinster	0,7	3,8
Övriga poster	6,1	5,2
Summa övriga rörelseintäkter	19,8	15,8
Övriga rörelsekostnader	2021	2020
Resultat vid avyttring av anlägg ningstillgångar	-0,2	-1,0
Valutakursförluster	-4,1	-4,5
Övriga poster	-1,4	-0,7
Summa övriga rörelsekostnader	-5,7	-6,2

	Koncernen		Moderbolaget
Valutakursdifferenser i resultaträkningen	2021	2020	2021	2020
I rörelseresultatet	-3,4	-0,7	-0,1	-0,2
I finansiella poster netto	-0,3	0,8	-2,1	6,0
Summa valutakurs differenser	-3,7	0,1	-2,2	5,8

NOT 11 Resultat från finansiella poster

	Koncernen
Finansiella intäkter	2021	2020
Valutakursvinster och förluster netto	–	0,8
Summa finansiella intäkter	–	0,8
Finansiella kostnader
Räntekostnader	-20,0	-17,5
Valutakursvinster och förluster netto	-0,3	–
Nedskrivning andra långfristiga värdepappersinnehav	-0,3	–
Kostnad avyttrade kundfordringar	-7,2	-5,7
Summa finansiella kostnader	-27,8	-23,2
Summa finansiella poster – netto koncernen	-27,8	-22,4

NOT 12 Inkomstskatt/Skatt på årets resultat

Skattekostnad
i resultaträkningen	Koncernen		Moderbolaget
Aktuell skatt:	2021	2020	2021	2020
Aktuell skatt på årets resultat	-15,6	-5,4	-0,8	-0,3
Justeringar avseende tidigare år	0,3	-0,3	–	–
Summa aktuell skatt	-15,3	-5,7	-0,8	-0,3
Uppskjuten skatt (se not 16)
Uppkomst och återförande av temporära skillnader	-5,4	-4,9	–	-2,3
Förändring på grund av ändrade skattesatser	1,2	0,3	–	–
Summa uppskjuten skatt	-4,2	-4,6	–	-2,3
Summa inkomstskatt	-19,5	-10,3	-0,8	-2,6

Resultat från andelar	Moderbolaget
i koncernföretag	2021	2020
Utdelningar från dotterföretag	14,0	–
Nedskrivningar av aktier i dotter företag enligt not 35	-9,5	-38,6
Resultatförda aktieägartillskott till dotterföretag	–	-88,5
Summa resultat från andelar i koncernföretag	4,5	-127,1

Övriga ränteintäkter och lik-

nande resultatposter
Ränteintäkter från koncernföretag	1,2	1,6
Valutakursvinster och förluster netto	–	6,0
Övriga ränteintäkter och lik nande resultatposter	1,2	7,6

Räntekostnader och liknande

resultatposter
Räntekostnader externa	-1,7	-1,8
Räntekostnader till koncernföretag	-1,1	-0,5
Valutakursvinster och förluster netto	-2,1	–
Räntekostnader och liknande resultatposter	-4,9	-2,3
Summa finansiella poster – netto moderbolaget	0,8	-121,8

Ränteintäkter från koncernföretag avser främst HANZA AB 0,4 MSEK (1,4) och HANZA Metalliset Oy 0,4 MSEK (0,2).

Räntekostnader till koncernföretag avser HANZA GmbH.

Avstämning av skattekostnad mot resultat före skatt

Inkomstskatten på resultatet skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användning av svensk skattesats, 20,6 procent (21,4) för det konsoliderade resultatet före skatt enligt följande:

	Koncernen		Moderbolaget
	2021	2020	2021	2020
Resultat före skatt	99,7	8,9	8,2	-114,8
Skatt enligt svensk skattesats	-20,5	-1,9	-1,7	24,6
Skatteeffekter av:
Avvikande skattesatser i utlandet	4,2	-1,3	–	–
Ej skattepliktiga intäkter	1,2	1,1	2,9	–
Ej avdragsgilla kostnader	-2,7	-2,9	-2,0	-27,2
Skattemässiga underskott för vilka ingen uppskjuten skattefordran redovisats	-3,1	-5,0	–	–
Justering avseende tidigare år	-0,5	-0,6	–	–
Förändring på grund av ändrade skattesatser	1,9	0,3	–	–
Skattekostnad	-19,5	-10,3	-0,8	-2,6

Effektiv skattesats för koncernen är 20 procent (115) och för moderbolaget 21 procent (2). En del av koncernens verksamhet bedrivs i Estland där vinster beskattas först vid utdelning. Skattesatsen för de Estniska delarna har därför satts till 0 procent vid beräkningen. Effektiv skattesats och skatteeffekt av avvikande skattesatser i utlandet varierar därmed beroende på hur stor del av resultatet före skatt som härrör från Estland samt från enheter där bolaget bedömt att ytterligare uppskjuten skattefordran inte kan bokföras på grund av osäkerhet om möjlighet att utnyttja förlusterna i framtiden (se även not 16).

Förändring på grund av ändrade skattesatser avser omvärdering av uppskjutna skatter i Sverige. Se not 16.

NOT 13 Resultat per aktie

Före utspädning

Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden.

Värden använda vid beräkning	2021	2020
Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK	80,2	-1,4
Vägt genomsnittligt antal utestå ende stamaktier	35 395 270	33 979 928
Resultat per aktie före utspäd ning, SEK	2,26	-0,04

Värden använda vid beräkning	2021	2020
Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK	80,2	-1,4
Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier	35 395 270	33 979 928
Justering för beräknad utspädning optioner	192 612	–
Vägt genomsnittligt antal aktier efter utspädning	35 587 882	33 979 928
Beräknat resultat per aktie efter utspädning, SEK	2,25	-0,04

Efter utspädning

För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående stamaktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella stamaktier. Ett teckningsoptionsprogram utgavs i maj 2020 som har haft utspädningseffekt under 2021. För ytterligare information om optioner se not 23.

NOT 14 Immateriella tillgångar

Koncernen 2021	Goodwill	Kund– relationer	Övriga immateriella tillgångar	Summa
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans	297,9	117,7	17,9	433,5
Inköp	–	–	2,1	2,1
Försäljningar och utrangeringar	–	–	-0,2	-0,2
Rörelseförvärv	60,6	15,2	2,4	78,2
Omräkningsdifferens	3,2	1,0	0,7	4,9
Utgående balans	361,7	133,9	22,9	518,5
Ackumulerade avskrivningar Ingående balans	–	-27,0	-8,0	-35,0
Årets avskrivningar	–	-12,9	-3,0	-15,9
Omräkningsdifferens	–	-0,2	-0,3	-0,5
Utgående balans	–	-40,1	-11,3	-51,4
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans	–	–	-2,8	-2,8
Utgående balans	–	–	-2,8	-2,8
Utgående redovisat värde	361,7	93,8	8,8	464,3

Not 14 forts.

Koncernen 2020	Goodwill	Kund– relationer	Övriga immateriella tillgångar	Summa
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans	302,8	119,7	15,4	437,9
Inköp	–	–	3,5	3,5
Försäljningar och utrangeringar	–	–	-0,3	-0,3
Omräkningsdifferens	-4,9	-2,0	-0,7	-7,6
Utgående balans	297,9	117,7	17,9	433,5
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans	–	-15,2	-6,8	-22,0
Årets avskrivningar	–	-12,1	-1,6	-13,7
Omräkningsdifferens	–	0,3	0,4	0,7
Utgående balans	–	-27,0	-8,0	-35,0
Ackumulerade nedskrivningar
Årets nedskrivning	–	–	-2,8	-2,8
Utgående balans	–	–	-2,8	-2,8
Utgående redovisat värde	297,9	90,7	7,1	395,7

Förra årets nedskrivning avser kapitaliserade utvecklingskostnader i Narva som inte längre väntas bidra till framtida kassaflöde. Övriga immateriella tillgångar består i huvudsak av aktiverade

kostnader för programvarulicenser och balanserade kostnader för

att implementera programvara.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Som framgår av Not 6, Segmentsinformation bedömer verkställande direktören verksamhetens prestation utifrån en klusterindelad organisation varvid rapporterade segment utgörs av Huvudmarknader och Övriga marknader. Goodwill övervakas av bolaget på rörelsesegmentsnivå. Följande tabell visar en sammanställning av goodwill fördelat på rörelsesegment samt de antaganden som använts vid nedskrivningsprövningen.

Kluster 2021	Goodwill 2021-12-31	EBITA marginal, %	Årlig volym tillväxt, %	Långsiktig till växttakt, %	Diskonterings ränta, %
Sverige	180,1	8,0	4,6	2,0	8,5
Finland	46,6	6,4	7,0	2,0	6,2
Tyskland	52,2	4,6	6,9	2,0	7,8
Baltikum	53,4	5,6	9,2	2,0	6,9
Centraleuropa	15,6	4,9	7,3	2,0	10,1
Kina	13,8	5,0	15,3	2,0	10,6
Summa	361,7

Kluster 2020	Goodwill 2020-12-31	EBITA marginal, %	Årlig volym tillväxt, %	Långsiktig till växttakt, %	Diskonterings ränta, %
Sverige	179,4	5,7	2,3	2,0	8,7
Finland	8,3	2,0	7,8	2,0	8,7
Tyskland	28,4	7,1	2,3	2,0	10,9
Baltikum	52,8	4,0	5,2	2,0	9,3
Centraleuropa	15,3	4,7	3,4	2,0	10,8
Kina	13,7	5,3	14,0	2,0	13,1
Summa	297,9

Not 14 forts.

Återvinningsbart belopp för en kassagenererande enhet har fastställts baserat på beräkningar av nyttjandevärde. Dessa beräkningar utgår från uppskattade framtida kassaflöden före skatt baserade på finansiella budgetar som godkänts av företagsledningen och som täcker en femårsperiod. Bolaget har bedömt att den årliga volymtillväxten för varje kassagenererande enhet över den femåriga prognosperioden är ett viktigt antagande. EBITA-marginalen samt försäljningsvolymen i respektive period är den huvudsakliga orsaken till utvecklingen av resultat och därmed kassaflöden. Den årliga volymtillväxten baseras på tidigare resultat och bolagets förväntningar på marknadsutvecklingen. Den genomsnittliga tillväxttakten enligt dessa budgetar framgår i kolumnen Årlig volymtillväxt på föregående sida.

Kassaflöden bortom femårsperioden extrapoleras med hjälp av bedömd tillväxttakt som framgår i kolumnen Långsiktig tillväxttakt. Den långsiktiga tillväxttakt som används, överensstämmer med de prognoser som finns i branschrapporter och överstiger

inte den långfristiga tillväxttakten för tillverkningsindustrin där berörd kassagenererande enhet verkar.

De framtida kassaflödena diskonteras med räntesatser framtagna specifikt för varje kassagenererande enhet. Använd diskonteringsränta anges ovan. Diskonteringsräntan anges före skatt och återspeglar specifika risker som gäller för de olika rörelsesegmenten.

Nedskrivningstestet har inte resulterat i att något nedskrivningsbehov har identifierats.

Känslighetsanalys

I tabellen nedan redovisas vilka nedskrivningsbehov som skulle uppstått 2021 om den prognostiserade EBITA-marginal som användes vid beräkningen skulle sänkts med 25 procent respektive om den kapitalkostnad som användes vid framtagandet av diskonteringsräntan skulle varit 3 procent högre. Analyserna har gjorts var för sig med det övriga antaganden intakta

	2021		2020
Kluster	25% lägre EBITA marginal	3%-enheter högre kapital kostnad	25% lägre EBITA marginal	3%-enheter högre kapital kostnad
Sverige	–	–	–	–
Finland	–	–	–	–
Tyskland	-12,8	-16,0	-25,5	-18,0
Baltikum	–	–	–	–
Centraleuropa	–	–	–	–
Kina	-5,9	-6,3	-6,1	-5,3
Summa	-18,7	-22,3	-31,6	-23,3

I kluster Sverige, Finland, Baltikum eller Centraleuropa skulle inte en rimlig förändring av något av antagandena leda till att ett nedskrivningsbehov uppstod.

I känslighetsanalysen för kluster Tyskland ingår inte HANZA Beyers, som förvärvades sent under 2021. Goodwill hänförlig till förvärvet av Beyers uppgår till 22,8 MSEK. Känslighetsanalysen omfattar kvarvarande goodwill om 28,9 MSEK. I kluster Tyskland överstiger det i nedskrivningstestet beräknade återvinningsvärdet, värdet på den goodwill som allokerats till klustret med 26,5 MSEK (21,2). Ett antagande om 25 procent lägre EBITA-marginal skulle leda till ett nedskrivningsbehov om 12,8 MSEK (25,5). Ett antagande om 3 procentenheter högre kapitalkostnad skulle leda till ett nedskrivningsbehov om 16,0 MSEK (18,0). Nedskrivningsbehov uppstår då antingen EBITA-marginalantagandet sätts 16,9 procent (11,4) lägre eller kapitalkostnadsantagandet sätts 1,6 procentenheter (1,5) högre än i det genomförda nedskrivningstestet. I kluster Kina överstiger det i nedskrivningstestet beräknade återvinningsvärdet, värdet på den goodwill som allokerats till klustret med 5,8 MSEK (0,6). Ett antagande om 25 procent lägre EBITA-marginal skulle leda till ett nedskrivningsbehov om 5,9 MSEK (6,1). Ett antagande om 3 procentenheter högre kapitalkostnad skulle leda till ett nedskrivningsbehov om 6,1 MSEK (5,3). Nedskrivningsbehov uppstår då antingen EBITA-marginalantagandet sätts 13 procent (3) lägre eller kapitalkostnadsantagandet sätts 1,3 procentenheter (0,3) högre än i det genomförda nedskrivningstestet.

NOT 15 Materiella anläggningstillgångar

Koncernen 2021	Byggnader och mark	Förbättrings– utgifter på annans fastighet	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier, verktyg och installationer	Totalt
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans	123,3	2,0	434,1	38,5	597,9
Inköp	57,9	0,8	79,3	4,5	142,5
Rörelseförvärv	0,5	4,1	20,4	1,7	26,7
Försäljningar och utrangeringar	–	–	-9,2	-0,8	-10,0
Omklassificeringar	1,6	–	25,2	1,3	28,1
Omräkningsdifferens	4,7	0,2	6,4	0,6	11,9
Utgående balans	188,0	7,1	556,2	45,8	797,1
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans	-22,2	-1,6	-271,1	-28,3	-323,2
Försäljningar och utrangeringar	–	–	7,6	0,6	8,2
Årets avskrivningar	-4,6	-0,4	-40,0	-3,5	-48,5
Omklassificeringar	–	–	–17,6	–	-17,6
Omräkningsdifferens	-0,9	–	–4,3	-0,5	-5,7
Utgående balans	-27,7	-2,0	-325,4	-31,7	-386,8
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans	-0,5	–	-4,2	-0,4	-5,1
Återförda nedskrivningar	–	–	1,4	–	1,4
Omräkningsdifferens	-0,5	0,0	-2,8	-0,4	-3,7
Utgående redovisat värde	159,8	5,1	228,0	13,7	406,6

		Förbättrings–
Koncernen 2020	Byggnader och mark	utgifter på annans fastighet	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier, verktyg och installationer	Totalt
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans	129,0	2,0	422,3	57,9	611,2
Inköp	0,3	–	54,3	1,8	56,4
Försäljningar och utrangeringar	–	–	-39,1	-21,6	-60,7
Omklassificeringar	0,6	–	7,7	1,3	9,6
Omräkningsdifferens	-6,6	–	-11,1	-0,9	-18,6
Utgående balans	123,3	2,0	434,1	38,5	597,9
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans	-18,7	-1,5	-267,6	-44,9	-332,7
Försäljningar och utrangeringar	–	–	36,8	20,4	57,2
Årets avskrivningar	-4,7	-0,1	-35,6	-4,8	-45,2
Omklassificeringar	–	–	-12,1	0,3	-11,8
Omräkningsdifferens	1,2	–	7,4	0,7	9,3
Utgående balans	-22,2	-1,6	-271,1	-28,3	-323,2
Ackumulerade nedskrivningar
Årets nedskrivningar	-0,5	–	-4,4	-0,4	-5,3
Omräkningsdifferens	–	–	0,2	–	0,2
Omräkningsdifferens	-0,5	–	-4,2	-0,4	-5,1
Utgående redovisat värde	100,6	0,4	158,8	9,8	269,6

I posten byggnader och mark ingår främst den byggnad i Tartu som har varit under uppförande under hela 2021 och som tagits i bruk under första kvartalet 2022. Koncernen äger inga fastigheter i Sverige.

NOT 16 Uppskjuten skatt

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder

Förändring avuppskjutna skattefordringar och skatteskulder under året samt till vilka temporära skillnader de är hänförliga framgår av följande tabeller:

	Uppskjutna skattefordringar			Uppskjutna skatteskulder
2021	Andra Under– temporära skottsavdrag skillnader		Summa	Andra Anläggnings– temporära tillgångar skillnader		Summa	Uppskjutna skatter netto
Ingående balans	18,0	8,9	26,9	-40,4	-3,0	-43,4	-16,5
Rörelseförvärv	–	2,0	2,0	-3,1	–	-3,1	-1,1
Redovisat i resultaträkningen	-3,1	-3,6	-6,7	10,7	-8,2	2,5	-4,2
Redovisat i övrigt totalresultat	–	-0,7	-0,7	–	–	0,0	-0,7
Valutakursdifferenser	0,4	0,3	0,7	-0,2	–	-0,2	0,5
Utgående balans	15,3	6,9	22,2	-33,0	-11,2	-44,2	-22,0
Varav förväntas utnyttjas/förfaller
– efter mer än 12 månader	9,1	5,5	14,6	-24,6	-10,0	-34,6	-20,0
– inom 12 månader	6,2	1,4	7,6	-8,4	-1,2	-9,6	-2,0

	Uppskjutna skattefordringar			Uppskjutna skatteskulder
2020	Andra Under– temporära skottsavdrag skillnader		Summa	Anläggnings– tillgångar	Andra temporära skillnader	Summa
Ingående balans	20,5	12,3	32,8	-44,4	-1,4	-45,8	-13,0
Redovisat i resultaträkningen	-2,1	-4,4	-6,5	3,6	-1,7	1,9	-4,6
Redovisat i övrigt totalresultat	–	1,5	1,5	–	–	–	1,5
Valutakursdifferenser	-0,4	-0,5	-0,9	0,4	0,1	0,5	-0,4
Utgående balans	18,0	8,9	26,9	-40,4	-3,0	-43,4	-16,5
Varav förväntas utnyttjas/förfaller
– efter mer än 12 månader	16,2	8,7	24,9	-32,9	-2,5	-35,4	-10,5
– inom 12 månader	1,8	0,2	2,0	-7,5	-0,5	-8,0	-6,0

Inga kvittningar mellan uppskjutna skattefordringar och skatteskulder har gjorts de aktuella åren.

Uppskjutna skattefordringar

Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Koncernen har totala förlustavdrag som uppgår till 166,9 MSEK (160,2). Av dessa har uppskjuten skattefordran redovisats för förluster uppgående till 71,2 MSEK (85,8) medan uppskjuten skattefordran inte redovisats för förluster uppgående till 95,7 MSEK (74,4) då det inte bedömts sannolikt att de kan utnyttjas innan de förfaller. Skattevärdet för de ej redovisade förlusterna uppgår till 19,2 MSEK (15,0). De underskott för vilka uppskjuten skattefordran ej redovisats finns till övervägande del i Finland men även i Sverige, Tjeckien och Kina. De finska underskotten förfaller efter 10 år från tidpunkten då de uppstod.

Koncernens underskott

fördelade på förfallotidpunkt	2021-12-31	2020-12-31
Inom 1 år	10,2	–
Mellan 1 och 5 år	64,9	65,5
Efter mer än 5 år	65,2	50,4
Utan förfallotidpunkt	26,6	44,3
Totala skattemässiga underskott	166,9	160,2

Andra temporära skillnader avser främst avsättningar för ersättningar till anställda efter avslutad anställning i Tyskland.

Uppskjutna skatteskulder

Andra temporära skillnader avser främst svenska periodiseringsfonder.

Uppskjuten skatt avseende obeskattat resultat i Estland

I Estland utgår ingen inkomstskatt på redovisat resultat. Skatt om för närvarande 20,0 procent tas istället ut på bruttoutdelning när balanserade vinstmedel delas ut. HANZA kan styra tidpunkten för utdelning och bedömer att det inte är sannolikt att utdelning kommer att ske inom överskådlig framtid. Uppskjuten skatteskuld har därför inte redovisats för outdelade vinstmedel. På balansdagen uppgick utdelningsbara vinstmedel i de estniska bolagen till 152,8 MSEK (118,2) motsvarande en skatteskuld på 30,6 MSEK (23,6).

Moderbolaget

I moderbolaget uppgår uppskjutna skattefordringar till 1,7 MSEK (1,6) vilka avser underskottsavdrag.

NOT 17 Finansiella instrument per kategori

Nedan redovisas bokförda värden på koncernens finansiella instrument per kategori. Inga väsentliga avvikelser mellan bokfört värde och verkligt värde har identifierats. Se även not 3.3 Beräkning av verkligt värde.

Koncernen 2021-12-31	Tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde	Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Summa
Kundfordringar	106,6	–	106,6
Övriga fordringar	19,7	–	19,7
Likvida medel	45,8	–	45,8
Summa	172,1	–	172,1

	Skulder redovisade till upplupet anskaffningsvärde	Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Summa
Skulder till kreditinstitut	352,1	–	352,1
Leasingskulder	174,3	–	174,3
Checkräkningskredit	58,7	–	58,7
Övriga räntebärande skulder	43,1	20,4*	63,5
Leverantörsskulder	373,4	–	373,4
Övriga skulder	51,7	–	51,7
Summa	1 053,3	20,4	1 073,7

* Avser tilläggsköpeskilling vid förvärv av Beyers GmbH som värderades till verkligt värde via resultaträkningen i nivå 3. Se not 24 och not 33 för vidare information.

Koncernen 2020-12-31	Tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde	Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Summa
Andra långfristiga värdepappersinnehav	–	0,3	0,3
Kundfordringar	76,8	–	76,8
Övriga fordringar	16,7	–	16,7
Likvida medel	121,2	–	121,2
Summa	214,7	0,3	215,0

	Skulder redovisade till upplupet anskaffningsvärde	Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Summa
Skulder till kreditinstitut	256,1	–	256,1
Leasingskulder	124,0	–	124,0
Checkräkningskredit	44,2	–	44,2
Övriga räntebärande skulder	37,0	–	37,0
Leverantörsskulder	199,9	–	199,9
Övriga skulder	24,3	–	24,3
Summa	685,5	–	685,5

NOT 18 Varulager

Koncernen	2021-12-31	2020-12-31
Varulagervärde före reserv för inkuransnedskrivning	683,4	363,1
Inkuransnedskrivning	-20,5	-20,7
Varulager netto	662,9	342,4

Inkuransförändringar uppgick under 2021 till 1,4 MSEK (-4,1). Den del av varulagret som värderats till nettoförsäljningsvärde uppgick på balansdagen till 25,0 MSEK (33,0).

NOT 19 Kundfordringar

Koncernen	2021-12-31	2020-12-31
Kundfordringar	84,3	53,6
Minus: reserveringar för osäkra
fordringar	-0,9	-0,1
Kundfordringar – netto	83,4	53,5
Kontraktsfordringar	23,2	23,3
Totala fordringar från avtal med kunder	106,6	76,8

Åldersanalys över utestående kundfordringar efter reserveringar för osäkra fordringar framgår nedan.

Åldersanalys	2021-12-31	2020-12-31
Ej förfallet	67,3	39,7
Förfallet 1–30 dagar	12,0	8,6
Förfallet 31–60 dagar	3,9	1,2
Förfallet>60 dagar	0,2	4,0
Summa	83,4	53,5

Förändring reserv osäkra
fordringar	2021	2020
Ingående balans	-0,1	-0,3
Reserv som tillkommit vid förvärv	–	–
Reserveringar för osäkra fordringar	-0,8	–
Återförda reserver	–	–
Fordringar som skrivits bort under året som ej indrivningsbara	–	0,2
Utgående balans	-0,9	-0,1

Kundfordringar värderas initialt till nominellt värde då HANZA's havanden. kreditförluster historiskt varit mycket låga. Eventuell kreditrisk bedöms individuellt för varje kund. Samtliga kundfordringar är vid bedömning av kreditrisk bedömda enligt ansatsen förväntade kreditförluster inom de 12 kommande månaderna. Vid bedömning av kundernas betalningsförmåga används framåtblickande faktorer. Kostnader för förändring av reserv för osäkra fordringar ingår i posten övriga externa kostnader i resultaträkningen.

Några säkerheter eller andra garantier för de på balansdagen utestående kundfordringarna finns ej.

En väsentlig del av koncernens kundfordringar avyttras till extern part. Då kontrollen i dessa fall övergått till den externa parten är dessa kundfordringar borttagna från balansräkningen. På balansdagen uppgick värdet på sålda kundfordringar vilka ännu ej reglerats av kunderna till 382,3 MSEK (261,7). I vissa fall kan kundfordringar belånas genom factoring men på balansdagen eller vid årets ingång fanns inte någon factoringskuld, se vidare not 24 Upplåning och not 28 Ställda säkerheter.

NOT 20 Övriga fordringar

Koncernen	2021-12-31	2020-12-31
Fordringar mervärdesskatt	11,4	7,9
Fordringar på leverantörer	3,9	3,8
Fordran sålda kundfordringar	6,2	4,4
Fordran omvärderad förvärvslikvid	–	2,5
Övriga fordringar	9,6	1,6
Koncernen totalt	31,1	20,2

Övrig kortfristig fordran i moderbolaget utgörs av fordran omvärderad företagslikvid.

NOT 21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Koncernen	2021-12-31	2020-12-31
Förutbetalda hyreskostnader	3,1	3,0
Förutbetalda leasingavgifter	0,2	0,2
Förutbetalda materialkostnader	5,6	2,4
Förutbetalda lånekostnader	0,9	1,2
Övriga förutbetalda kostnader	4,0	10,5
Upplupet statligt stöd	2,7	–
Övriga upplupna intäkter	2,2	1,6
Koncernen totalt	18,7	18,9

För moderbolaget uppgick förutbetalda kostnader och upplupna intäkter till 1,3 MSEK (1,5) och avser främst förutbetalda lånekostnader.

NOT 22 Likvida medel

Koncernen och moderbolaget

Likvida medel består uteslutande av fullt disponibla banktillgodo-

NOT 23 Inbetalt eget kapital

Utestående aktier, aktiekapital och övrigt tillskjutet kapital	Antal utestående aktier	Aktie– kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Summa
Per 31 december 2019	33 979 928	3,4	439,8	443,2
Emission av optioner		–	0,3	0,3
Per 31 december 2020	33 979 928	3,4	440,1	443,5
Apportemission	1 800 000	0,2	27,2	27,4
Per 31 december 2021	35 779 928	3,6	467,3	470,9

Aktiekapitalet bestod på balansdagen av 35 779 928 aktier med kvotvärdet 0,10 SEK.

Aktierna har ett röstvärde på 1 röst/aktie.

Alla aktier som emitterats av moderbolaget är till fullo betalda. Under året har utdelning utgått på 0,25 SEK per aktie.

Apportemissioner

Den 19 mars 2021 förvärvades SLP, där del av köpeskillingen utgjordes av aktier, varvid antal aktier ökade med 1 800 000 och aktiekapitalet ökade med 180 000 SEK.

Optioner

Årsstämman i april 2020 beslutade om ett teckningsoptionsprogram om 850 000 teckningsoptioner med rätt att teckna en aktie för 20 SEK under perioden 2023-06-01 och 2023-09-30. Samtliga optioner tecknades vilket tillförde bolaget 0,3 MSEK efter mindre avdrag för emissionskostnader.

Övrigt tillskjutet kapital

Övrigt tillskjutet kapital består i sin helhet av de tillskott som tillförts av ägarna samt överkurser som har betalats i samband med nyemissioner.

Intjänade vinstmedel och reserver

Reserver Reserver i eget kapital utgörs i sin helhet av omräkningsreserver avseende utländsk valuta

Balanserade vinstmedel inkl årets resultat

Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat består av intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterbolag från tidigare år samt under året.

NOT 24 Upplåning

Koncernen

Förändringar av upplåning under året framgår av tabellerna nedan.

2021	Skulder till kreditinstitut	Checkräk ningskredit	Leasing skulder	Övriga räntebärande skulder	Summa upplåning
Ingående balans	256,1	44,2	124,0	37,0	461,3
Amorteringar	-109,7	-8,2	-55,1	-13,2	-186,2
Upptagna lån	147,1	18,1	20,8	27,9	213,9
Förvärv av företag	54,1	3,7	62,9	11,2	131,9
Kapitaliserad ränta	–	–	2,3	0,1	2,4
Förändringar i befintliga leasingavtal	–	–	16,9	–	16,9
Omräkningsdifferens	4,5	0,9	2,5	0,5	8,4
Utgående balans	352,1	58,7	174,3	63,5	648,6
Varav – långfristiga	244,9	–	132,5	0	377,4
– kortfristiga	107,2	58,7	41,8	63,5	271,2

2020	Skulder till kreditinstitut	Checkräk ningskredit	Leasing skulder	Övriga räntebärande skulder	Summa upplåning
Ingående balans	307,6	52,1	138,3	3,1	501,1
Amorteringar	-88,8	-19,8	-51,3	-3,7	-163,6
Upptagna lån	43,7	12,9	28,8	37,8	123,2
Kapitaliserad ränta	–	–	1,7	–	1,7
Förändringar i befintliga leasingavtal	–	–	9,4	–	9,4
Omräkningsdifferens	-6,4	-1,0	-2,9	-0,2	-10,5
Utgående balans	256,1	44,2	124,0	37,0	461,3
Varav – långfristiga	174,6	–	80,9	–	255,5
– kortfristiga	81,5	44,2	43,1	37,0	205,8

Koncernens räntebärande skulder har en genomsnittlig ränta på 4,0 procent (3,9) per år.

Skulder till kreditinstitut

Koncernens upplåning från kreditinstitut är decentraliserad så att upplåningen i huvudsak ligger i respektive dotterbolag. Lånen är upptagna i respektive dotterbolags lokala valuta. Koncernen har därmed sin upplåning från kreditinstitut i SEK, EUR, CZK, CNY och PLN. Upplåningen består av ett större antal kontrakt fördelade på banklån och avbetalningskontrakt på maskiner. En sammanfattning av lånens fördelning på valuta, typ och förfallotidpunkter framgår av nedanstående tabell.

		Förfallotidpunkt
Valutor	Redovisat värde	Inom 1 år	Mellan 2 och 5 år	Senare än 5 år
SEK, EUR, CNY, CZK, PLN	311,5	96,1	213,4	2,0
SEK	40,6	11,1	29,5	–
	352,1	107,2	242,9	2,0
		Förfallotidpunkt
Valutor	Redovisat värde	Inom 1 år	Mellan 2 och 5 år	Senare än 5 år
SEK, EUR, CNY, CZK, PLN	247,3	79,0	166,5	1,8
SEK	8,8	2,5	6,3	–

Summa 256,1 81,5 172,8 1,8

Skulder avseende leasing

Information avseende förfallotider med mera för leasingskulder finns i not 30.

Checkräkningskredit

Koncernen har beviljade checkräkningskrediter i valutorna SEK, EUR, CZK och PLN totalt uppgående till 154,6 MSEK (129,9). Dessa är fördelade på elva (tio) olika dotterbolag och omförhandlas vid olika tidpunkter. Av beviljad checkräkningskredit har 58,7 MSEK (44,2) utnyttjats per den 31 december 2021. Ett vägt genomsnitt av räntesatserna på utnyttjade krediter är 2,8 procent (2,6).

Övriga räntebärande skulder

Under övriga räntebärande skulder redovisas uppskov med inbetalning av sociala avgifter i Sverige och Finland vilka beviljats som delar i stöd till näringslivet i samband med coronapandemin. Dessa utgjorde finansiella skulder som värderades till verkligt värde via resultaträkningen i nivå 3. Förändringen av denna skuld framgår av tabell nedan.

Vid förvärvet av SLP i början av 2021 beräknades en rörlig tilläggsköpeskilling till 2,5 MSEK som reglerades under tredje kvartalet 2021. Det faktiska utfallet av tilläggsköpeskillingen uppgick till 2,3 MSEK varvid en rörelseintäkt om 0,2 MSEK uppkom.

Tilläggsköpeskillingen för förvärvet av Beyers i slutet av 2021 har uppskattats till totalt 22,0 MSEK. Beloppet diskonteras med 2,5 procents ränta till 20,9 MSEK. Tilläggsköpeskillingen baseras på bolagets prestationer under 2022 och 2023 vilket ska betalas under 2023 respektive 2024.

Förändring av finansiella skulder värderade till
verkligt värde via resultaträkningen i nivå 3	2021	2020
Ingående balans	–	3,1
Initialt diskonterat värde vid förvärv	23,4	–
Amorteringar	-2,3	-3,1
Kapitaliserad ränta	–	–
Omvärdering via resultaträkningen	-0,2	–
Utgående skuld	20,9	–

Moderbolaget 2021-12-31	Skulder till kreditinstitut	Skulder till koncernföretag	Övriga ränte bärande skulder	Summa upplåning
Ingående balans	67,6	36,6	1,7	105,9
Amorteringar	-23,9	–	–	-23,9
Upptagna lån	20,3	26,3	–	46,6
Övriga förändringar	1,2	–	–	1,2
Utgående balans	65,2	62,9	1,7	129,8
Varav – långfristiga	40,2	62,9	–	103,1
– kortfristiga	25,0	–	1,7	26,7

Moderbolaget 2020-12-31	Skulder till kreditinstitut	Skulder till koncernföretag	Övriga ränte– bärande skulder	Summa upplåning
Ingående balans	90,5	4,4	–	94,9
Amorteringar	-20,5	–	–	-20,5
Upptagna lån	–	32,2	1,7	33,9
Övriga förändringar	-2,4	–	–	-2,4
Utgående balans	67,6	36,6	1,7	105,9
Varav – långfristiga	47,0	–	–	47,0
– kortfristiga	20,6	36,6	1,7	58,9

NOT 25 Leverantörsskulder

Koncernen

Koncernens samtliga leverantörsskulder förfaller inom 3 månader.

Leverantörsskuldernas

fördelning på valutor	2021-12-31	2020-12-31
SEK	89,5	60,1
CNY	11,6	6,1
CZK	4,2	1,3
EUR	207,7	100,9
PLN	1,3	3,2
USD	53,3	24,1
Övriga	5,8	4,2
Summa	373,4	199,9

NOT 28 Ställda säkerheter

Koncernen	2021-12-31	2020-12-31
För skulder till kreditinstitut och checkkrediter:
Fastighetsinteckningar	182,8	149,5
Företagsinteckningar	333,5	260,3
Maskiner med äganderättsförbehåll	130,3	95,6
Aktier i dotterföretag	424,6	396,5
Belånat lager	69,8	30,6
Summa	1 141,0	932,5

Moderbolaget	2021-12-31	2020-12-31
För skulder till kreditinstitut:
Aktier i dotterföretag	129,4	132,1
Summa	129,4	132,1

NOT 26 Övriga skulder

Koncernen	2021-12-31	2020-12-31
Skulder mervärdesskatt	7,0	2,9
Innehållna personalskatter	21,2	15,8
Förskott från kunder	19,7	6,1
Övriga kortfristiga skulder	10,8	8,3
Koncernen totalt	58,7	33,1

Övriga kortfristiga skulder utgörs till stor del av personalrelaterade skulder såsom löner och fastställda sociala avgifter som ska betalas följande månad.

För moderbolaget uppgick övriga skulder till 1,4 MSEK (1,1) och avser främst skulder rörande mervärdesskatt.

NOT 27 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Koncernen	2021-12-31	2020-12-31
Upplupna löner	22,5	15,6
Upplupna semesterlöner	41,5	30,3
Upplupna sociala avgifter	15,3	13,0
Upplupna materialkostnader	7,3	4,3
Upplupna konsult- och revisions kostnader	3,2	2,8
Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	25,0	15,4
Koncernen totalt	114,8	81,4
Moderbolaget
Upplupna löner	1,5	0,2
Upplupna semesterlöner	0,8	0,7
Upplupna sociala avgifter	1,0	0,6
Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	0,8	0,6
Moderbolaget totalt	4,1	2,1

NOT 29 Eventualförpliktelser

Koncernen	2021-12-31	2020-12-31
Utställda garantier	66,3	77,6
Summa	66,3	77,6
Moderbolaget	2021-12-31	2020-12-31
Borgensåtagande dotterföretag	111,3	103,9
Summa	111,3	103,9

Av koncernen utställda garantier och av moderbolaget gjorda borgensåtagandena förväntas inte resultera i något utflöde av resurser.

NOT 30 Leasingavtal

Koncernen

Koncernens hyr huvuddelen av de produktionslokaler, lagerlokaler samt kontor som används i verksamheten samt några produktionsmaskiner, truckar, viss IT-utrustning och ett antal bilar.

Vidareuthyrning förekommer endast i undantagsfall och till marginella belopp.

Nyttjanderättstillgångar 2021	Byggnader och lokaler	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier, verktyg och bilar	Totalt
Ingående balans	68,4	63,0	6,4	137,8
Förlängning och omvärdering av befintliga kontrakt	17,6	–	–	17,6
Inköp	6,4	10,6	1,5	18,5
Rörelseförvärv	61,8	–	1,1	62,9
Försäljningar och utrangeringar	–	-0,1	-0,8	-0,9
Årets avskrivningar	-28,4	-9,5	-2,3	-40,2
Omklassificeringar	–	-10,8	0,3	-10,5
Omräkningsdifferens	1,7	1,0	–	2,7
Utgående redovisat värde	127,5	54,2	6,2	187,9

Nyttjanderättstillgångar 2020	Byggnader och lokaler	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier, verktyg och bilar	Totalt
Ingående balans	84,1	56,0	3,6	143,7
Förlängning och omvärdering av befintliga kontrakt	11,8	-0,1	-0,2	11,5
Inköp	–	22,0	4,2	26,2
Försäljningar och utrangeringar	–	–	-2,1	-2,1
Årets avskrivningar	-26,5	-9,1	-2,5	-38,1
Årets nedskrivningar	–	-2,1	–	-2,1
Omklassificeringar	–	-1,2	3,4	2,2
Omräkningsdifferens	-1,0	-2,5	–	-3,5
Utgående redovisat värde	68,4	63,0	6,4	137,8

Leasingskulder, årets förändring	2021	2020
Ingående balans	124,0	138,3
Förlängning och omvärdering av befintliga kontrakt	16,7	11,5
Amorteringar	-55,1	-51,3
Nya kontrakt	20,8	28,8
Avslutade kontrakt	0,2	-2,1
Förvärv av företag	62,9	–
Kapitaliserad ränta	2,3	1,7
Omräkningsdifferens	2,5	-2,9
Utgående balans	174,3	124,0

	2021		2020
Leasingskulder, förfallotider	Nominella belopp	Diskonterade belopp	Nominella belopp	Diskonterade belopp
Kortfristiga inom 1 år	42,4	41,8	43,8	43,1
Långfristiga 1–2 år	40,9	39,5	27,8	27,0
Långfristiga 2–5 år	72,4	67,2	52,7	49,3
Långfristiga senare än 5 år	28,7	25,8	5,0	4,6
Summa framtida leasingavgifter	184,4	174,3	129,3	124,0

Leasingskulder redovisas i balansräkningen till diskonterade nuvärden. I tabellen ovan redovisas även nominella belopp, det vill säga odiskonterade framtida kassaflöden.

Not 30 forts.

Totala kostnader för leasing i koncernens resultaträkning	2021	2020
Leasingavgifter avseende avtal kortare än 1 år (Ingår i Övriga externa kostnader)	-5,7	-2,8
Leasingavgifter avseende tillgångar av mindre värde (Ingår i övriga externa kostnader)	-4,1	-2,4
Årets avskrivningar av nyttjanderättstillgångar	-40,2	-38,1
Årets räntekostnad avseende leasingskulder	-3,3	-2,7
Totala kostnader för leasing i resultaträkningen	-53,3	-46,0

Koncernen har inga leasingavtal med variabla leasingavgifter.

NOT 31 Ersättningar till anställda efter avslutad anställning

Koncernen

Sverige

I Sverige finns individuella avgiftsbestämda pensionsavtal, avtal enligt den avgiftsbestämda ITP 1-planen samt avtal enligt ITP 2-planen. ITP 2-planens förmånsbestämda pensionsåtaganden för ålders- och familjepension tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10 Redovisning av pensionsplanen ITP 2 som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2021 har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen ITP 2 som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda åldersoch familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för ITP 2-försäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 2,7 Mkr (2,5 Mkr). Koncernens andelar av de sammanlagda avgifterna till planen är försumbara.

Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent

eller överstiger 155 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2021 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 172 procent (148).

I ett svenskt dotterbolag finns en PRI-plan. Denna redovisas som en förmånsbestämd plan men då den är av mindre omfattning redovisas den enligt pensionsinstitutets egen värdering utan omräkning enligt IAS 19. Vid årets slut uppgick avsättningen för förmånsbestämda pensioner i Sverige till 5,8 MSEK (5,4).

Tyskland

I det tyska dotterbolaget HANZA GmbH finns en förmånsbestämd pensionsplan som omfattar 339 personer (327) varav 161 (164) är aktiva i företaget och resterande är fribrevshavare och pensionärer. Planen, som förvaltas av en extern förvaltare, omfattar huvuddelen av de anställda men inte personer som anställts 2018 eller senare. Vid årets slut uppgick fonderingsgraden för planen till 25 procent (23).

Övriga länder

I övriga länder där HANZA är verksamt finns avgiftsbestämda pensionsplaner som i vissa fall omfattar alla anställda och i andra fall vissa grupper av anställda.

Totala pensionskostnader i resultaträkningen	2021			2020
	Tyskland	Övriga	Totalt	Tyskland	Övriga	Totalt
Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer	2,5	32,6	35,1	0,2	25,5	25,7
Pensionskostnader för förmånsbestämda planer	3,0	0,5	3,5	3,1	0,3	3,4
Summa pensionskostnader	5,5	33,1	38,6	3,3	25,8	29,1

Förmånsbestämda pensioner

	2021			2020
Redovisning i balansräkningen	Tyskland	Sverige	Totalt	Tyskland	Sverige	Totalt
Förmånsbestämda förpliktelser, fonderade planer	138,1	–	138,1	136,3	–	136,3
Förmånsbestämda förpliktelser, ofonderade planer	–	5,8	5,8	–	5,4	5,4
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	–34,6	–	–34,6	–31,4	–	-31,4
Avsättningar till pensioner	103,5	5,8	109,3	104,9	5,4	110,3

Not 31 forts.

	2021			2020
Förändringen i förmånsbestämda pensionsförpliktelser	Nuvärde av förmåns bestämda pensions planer	Förvalt ningstill gångarnas verkliga värde	Netto	Nuvärde av förmåns bestämda pensions planer	Förvalt ningstill gångarnas verkliga värde	Netto
Ingående balans	141,7	-31,4	110,3	141,9	-33,0	108,9
Poster i resultaträkningen:
Kostnad för tjänstgöring innevarande period	2,8	–	2,8	3,4	–	3,4
Räntekostnader	0,8	-0,1	0,7	1,2	-0,3	0,9
	3,6	-0,1	3,5	4,6	-0,3	4,3
Omvärderingar i övrigt totalresultat:
Aktuariella vinster/förluster (-/+) från förändringar i demografiska antaganden	0,5	–	0,5	-2,7	–	-2,7
Aktuariella vinster/förluster (-/+) från förändringar i finansiella antaganden	-1,6	–	-1,6	5,2	–	5,2
Faktisk avkastning på förvaltningstillgångar	–	-1,1	-1,1	–	2,2	2,2
	-1,1	-1,1	-2,2	2,5	2,2	4,7
Övriga förändringar:
Avgifter inbetalda från arbetsgivaren	–	-1,4	-1,4	–	-1,6	-1,6
Utbetalda ersättningar	-2,8	–	-2,8	-1,9	–	-1,9
Omräkningsdifferenser	2,5	-0,6	1,9	-5,4	1,3	-4,1
Utgående balans	143,9	-34,6	109,3	141,7	-31,4	110,3

Förvaltningstillgångar

Förvaltningstillgångarna är i sin helhet placerade i en tysk investeringsfond för pensionstillgångar där tillgångarna är marknadsvärderade.

Aktuariella antaganden och känslighetsanalys

Vid värdering av de förmånsbestämda pensionsplanerna används ett antal aktuariella antaganden. De viktigaste av dessa antaganden framgår nedan. I de fall en känslighetsanalys redovisas, förutsätts övriga antaganden vara oförändrade.

Diskonteringsränta

Vid beräkning av den tyska pensionsskulden har en diskonteringsräntan om 0,73 procent (0,42) använts. Denna baseras på AA-klassificerade företagsobligationer med löptider motsvarande

pensionsförpliktelserna. Skulle den använda diskonteringsräntan varit 0,5 procentenheter högre skulle skulden varit 5,1 MSEK lägre och om den varit 0,5 procentenheter lägre skulle skulden varit 5,4 MSEK högre.

Demografiska antaganden

Vid beräkningen av den tyska pensionsplanen har tabellen Heubeck 2018 G använts. En ökning av den förväntade livslängden med ett år skulle kunna öka skulden med 2,4 MSEK.

Moderbolaget

I moderbolaget finns 2 anställda som omfattas av individuella avgiftsbestämda pensionsavtal.

NOT 32 Poster i kassaflödesanalysen

Koncernen

Övriga ej likviditetspåverkande

poster	2021	2020
Resultat vid avyttringar av anläggningstillgångar	-3,5	–
Omvärdering förvärvslikvid	–	-2,5
Orealiserade kursförluster	-1,0	1,1
Övrigt	2,2	2,7
Totalt	-2,3	1,3

Kassaflöde vid amortering	2021	2020
Amorteringar enligt Not 24	-186,2	-163,6
Betalning tilläggsköpeskilling som rapporteras under rörelse
förvärv i kassaflödet	–	3,1
Kassaflöde	-186,2	-160,5

Moderbolaget

Övriga ej likviditetspåverkande poster i moderbolaget avser i huvudsak orealiserad kursvinst på lån i EUR.

Under året utbetalda räntor uppgår till 20,0 MSEK (17,5).
-----------------------------------------------------------	--

Kassaflöde från upptagna lån	2021	2020
Upptagna lån enligt Not 24	213,9	123,2
Nya leasingavtal utan kassaflöde	-20,8	-28,8
Ny skuld avseende tilläggs köpeskilling	-20,9	–
Investering överförd till leasing kontrakt	1,4	2,6
Kassaflöde	173,6	97,0

NOT 33 Rörelseförvärv

Förvärv under året

HANZA Holding AB har under 2021 genomfört två förvärv. Suomen Levyprofiili Oy ("SLP") förvärvades i mars och Helmut Beyers GmbH ("Beyers") förvärvades i oktober.

Förvärv 2021

Den 19 mars 2021 förvärvades samtliga aktier i SLP med säte i Joensuu, Finland. Företaget bedriver tillverkning inom plåtmekanik och omsätter cirka 150 MSEK per år och har drygt 100 anställda. Den totala köpeskillingen uppgick till totalt 35,0 MSEK och bestod av en kontant del om 5,1 MSEK som erlades vid tillträdet, 1 800 000 aktier i HANZA Holding som värderades till 27,6 MSEK samt en rörlig tilläggsköpeskilling om 2,3 MSEK som reglerades under tredje kvartalet 2021. Tilläggsköpeskillingen bedömdes i förvärvsanalysen till 2,5 MSEK, varvid en övrig rörelseintäkt om 0,2 MSEK uppkom. Vid förvärvet övertogs också ett aktieägarlån om 15,4 MSEK vilket också ingår i kassaflöde från rörelseförvärv.

I förvärvet identifierades en immateriell tillgång i form av kundrelationer om 15,2 MSEK. Avskrivningstiden för dessa kundrelationer bedöms till 10 år. Uppskjuten skatteskuld avseende denna post uppgår till 3,0 MSEK. Därutöver redovisas i förvärvet, en goodwill om 37,8 MSEK. Denna goodwill består främst av synergier med HANZAs övriga verksamheter i Finland. Den kommer inte vara skattemässigt avdragsgill. Förvärvsanalysen är fortfarande preliminär.

Den 25 oktober 2021 förvärvades samtliga aktier i Helmut Beyers GmbH med säte i Mönchengladbach, Tyskland. Företaget erbjuder tillverkning av elektronik och har cirka 150 medarbetare. Den kontanta köpeskillingen uppgick till 2,6 MEUR och baseras på det egna kapitalet vid utgången av september 2021. Vidare finns en tilläggsköpeskilling som är kopplad till en förväntad omsättningsökning för verksamhetsåren 2022 och 2023 från nuvarande nivå och som maximalt kan uppgå till ytterligare 2,5 MEUR. Tilläggsköpeskillingen har i förvärvsanalysen bedömts till 2,2 MEUR vilket diskonterats med 2,5 procent till 2,1 MEUR. Därutöver redovisas i förvärvet en goodwill om 2,3 MEUR, vilken främst består av synergier med HANZAs övriga verksamheter i Tyskland. Förvärvsanalysen är fortfarande preliminär.

Not 33 forts.

Köpeskilling	SLP	Beyers
Likvida medel erlagda vid tillträdet	5,1	25,9
Eget kapitalinstrument 1 800 000
stamaktier	27,6	–
Villkorad tilläggsköpeskilling erlagd
under tredje kvartalet 2021	2,5	–
Villkorad tilläggsköpeskilling som förfal ler 2022	–	6,7
Villkorad tilläggsköpeskilling som förfal
ler 2023	–	14,3
Summa beräknad köpeskilling	35,2	46,9
Redovisade belopp på identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder
Likvida medel	0,3	–
Immateriella anläggningstillgångar	17,0	0,6
Nyttjanderättstillgångar	38,8	24,1
Byggnader och mark	0,5	–
Maskiner och inventarier	16,6	9,7
Uppskjuten skattefordran	0,1	1,9
Finansiella tillgångar	0,3	–
Varulager	11,6	58,6
Kundfordringar och andra fordringar	16,1	16,2
Uppskjuten skatteskuld	-3,1	–
Aktieägarlån	-15,4	–
Leasingskulder	-38,8	-24,1
Skulder till kreditinstitut	-21,0	-48,0
Leverantörsskulder och andra skulder	-25,6	-14,9
Summa identifierade nettotillgångar	-2,6	24,1
Goodwill	37,8	22,8
Summa tillförda nettotillgångar	35,2	46,9
Kassaflödeseffekt av förvärven	-22,5	-25,9

Tabellen nedan visar redovisad nettoomsättning och rörelseresultat för de under 2021 förvärvade enheterna.

Omsättning och rörelseresultat

i de förvärvade bolagen	SLP	Beyers
Förvärvstidpunkt	2021-03-19	2021-10-25
Nettoomsättning före förvärvet	33,6	143,6
Nettoomsättning efter förvärvet	126,0	35,9
Total nettoomsättning om bolaget innehafts hela året	159,6	179,5
Rörelseresultat före förvärvet	2,1	-6,8
Rörelseresultat efter förvärvet	4,1	-0,3
Totalt rörelseresultat om bolaget innehafts hela året	6,2	-7,1

Rörelseresultaten ovan visar de resultat som redovisats i bolagen men inkluderar inte med förvärven tillkommande avskrivningar på identifierade koncernövervärden, integrationskostnader eller transaktionskostnader.

NOT 34 Transaktioner med närstående

Koncernens närstående omfattar de största ägarna, styrelsen, vd och andra ledande befattningshavare samt deras familjemedlemmar. För moderbolaget ingår även samtliga dotterföretag i koncernen i närståendekretsen. Moderbolagets transaktioner med dessa redovisas separat sist i denna not.

Största ägare är Gerald Engström som på balansdagen via sitt helägda bolag Färna Invest ägde knappt 24 procent av aktierna och rösterna i Hanza Holding AB. RVM Systems AS är ett helägt dotterbolag till Färna Invest, till vilket HANZA sålt tillverkningstjänster för 110,1 (58,5). Försäljningen har skett på marknadsmässiga grunder.

I övrigt har inga transaktioner mellan HANZA-koncernen och närstående som väsentligt påverkat koncernens ställning och resultat ägt rum under året.

Ersättning till ledande befattningshavare

Fullständiga riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare framgår av förvaltningsberättelsen sidorna 31–36.

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Ersättning för arbete i revisionsutskottet och ersättningsutskottet utgår också.

Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, pension och förmån av tjänstebil. Med andra ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören utgjort koncernledningen. Dessa var fram till april 2020 5 personer och därefter 2 personer.

2021 Belopp i KSEK	Grundlön/ Styrelsearvode	Rörlig ersättning	Pensions kostnad	Övriga förmåner	Summa
Styrelseordförande Francesco Franzé	410	–	–	–	410
Vice styrelseordförande Gerald Engström	193	–	–	–	193
Styrelseledamot Håkan Halén	240	–	–	–	240
Styrelseledamot Helene Richmond	180	–	–	–	180
Styrelseledamot Sofia Axelsson	205	–	–	–	205
Vd Erik Stenfors	2 527	1 112	681	109	4 429
Övriga ledande befattningshavare (2 personer)	3 527	1 036	1 148	204	5 915
Summa	7 282	2 148	1 829	313	11 572

2020 Belopp i KSEK	Grundlön/ Styrelsearvode	Rörlig ersättning	Pensions kostnad	Övriga förmåner	Summa
Styrelseordförande Francesco Franzé	400	–	–	–	400
Vice styrelseordförande Gerald Engström	187	–	–	–	187
Styrelseledamot Håkan Halén	225	–	–	–	225
Styrelseledamot Helene Richmond	175	–	–	–	175
Styrelseledamot Sofia Axelsson	200	–	–	–	200
Vd Erik Stenfors	2 530	–	630	83	3 243
Övriga ledande befattningshavare (5 personer varav 3 av dem endast under del av året)	5 224	–	1 596	245	7 065
Summa	8 941	–	2 226	328	11 495

Not 34 forts.

Koncernens ledande befattningshavare har endast avgiftsbestämda pensionsplaner. Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets resultat. För vidare upplysning kring pension, se nedan.

Styrelsens ordförande har inte erhållit någon ersättning utöver styrelsearvode.

Aktierelaterade ersättningar och teckningsoptioner

Inga aktierelaterade ersättningar har utgått under 2020 eller 2021. Under andra kvartalet 2020 utgavs 850 000 teckningsoptioner till bolagets ledningsgrupp mot marknadsmässigt vederlag. Varje option ger innehavaren rätt att teckna en aktie i bolaget till en teckningskurs på 20 SEK under tiden 1 juni till 30 september 2023.

Pensioner

Pensionsåldern för verkställande direktören är 65 år. Pensionspremien ska uppgå till 25 procent av den pensionsgrundande lönen, vilket är den fasta grundlönen.

För andra ledande befattningshavare uppgår pensionsåldern till 65 år. Pensionsavtalen anger att pensionsinbetalningarna ska följa en av företaget fastställd premietrappa.

Avgångsvederlag

Mellan företaget och verkställande direktören gäller en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. Vid uppsägning från företagets sida erhålls ett avgångsvederlag som uppgår till sex månadslöner. Avgångsvederlaget avräknas inte mot andra inkomster. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida utgår inget avgångsvederlag.

Mellan företaget och andra ledande befattningshavare gäller en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. För bolagets CFO och COO finns ett avtal om avgångsvederlag uppgående till sex månader.

Moderbolagets mellanhavanden och transaktioner med dotterföretag i koncernen

Fordringar mot och skulder till koncernföretag

Moderbolaget hade på balansdagen långfristiga fordringar på HANZA AB uppgående till 23,4 MSEK (18,8). Dessa fordringar utgörs av koncerninterna lån som löper med marknadsmässig ränta. Vid årsskiftet hade moderbolaget kortfristiga fordringar på dotterföretag uppgående till 11,5 (5,3) som utgör rörelsefordringar av tillfällig natur. Vidare hade moderbolaget långfristiga skulder till Hanza GmbH i Tyskland uppgående till 62,9 MSEK (36,6). Dessa långfristiga lån utgörs av koncerninterna lån som löper med marknadsmässig ränta. Föregående år rapporterades dessa lån som kortfristiga.

Moderbolagets försäljning till och inköp från koncernföretag Tjänster till koncernföretag köps och säljs på normala kommersiella villkor och har uppgått till nedanstående belopp.

MSEK	2021	2020
Försäljning av tjänster till dotterbolag	25,8	21,1
Inköp av tjänster från koncernföretag	4,4	2,2

NOT 35 Andelar i koncernföretag

Moderbolaget	2021	2020
Ingående anskaffningsvärden	319,4	360,5
Förvärv av HANZA Germany GmbH	0,3	–
Aktieägartillskott till HANZA Metalliset Oy	56,6	–
Nedsättning av köpeskillingen för RITTER Elektronik Gmbh	-0,2	-2,5
Nedskrivning av aktier i HANZA KA Åtvidaberg AB1	-9,5	-10,5
Nedskrivning av aktier i HANZA Metalliset Oy	–	-28,1
Utgående redovisat värde	366,6	319,4

		Säte		Antal aktier	Redovisat värde
Namn	Organisations nummer		Kapital andel, %		2021-12-31	2020-12-31
Direkt ägda dotterföretag
Holdingföretag
HANZA AB	556746-2436	Årjäng	100	128 205	139,1	139,1
Tillverkande dotterföretag
HANZA Metalliset Oy	0735704-5	Heinävesi, Finland	100	1 626	96,6	40,0
HANZA GmbH	HRB30263	Remscheid, Tyskland	100	1	129,5	129,7
HANZA Germany GmbH	HRB31879	Remscheid, Tyskland	100	10	0,3	–
Vilande dotterföretag
HANZA KA Åtvidaberg AB1	556404-2371	Åtvidaberg	100	227 292	1,1	10,6
					366,6	319,4

1) Värdet på aktierna i HANZA KA Åtvidaberg har skrivits ner till substansvärde då verksamheten har avvecklats.

			Kapital
Namn	Organisationsnummer	Säte	andel, %	Antal aktier
Indirekt ägda dotterföretag
Tillverkande dotterföretag
HANZA ALFARAM ELECTRIC (SUZHOU) CO.,LTD	9132059472801435XQ	Suzhou, Kina	100	1
HANZA Elektromekan AB	556253-8289	Årjäng	100	20 000
HANZA Mechanics Sweden AB	556497-3237	Årjäng	100	2 210
HANZA Mechanics Tartu AS	10019012	Tartu, Estland	100	75 000
HANZA Poland Sp. z.o.o	0000302360	Brzeg Dolny, Polen	100	175
HANZA Mechanics Narva AS	11011627	Narva, Estland	100	1 000
HANZA Mechanics Kunovice s.r.o	26217465	Kunovice, Tjeckien	100	1
HANZA Toolfac Oy	1895668-4	Iisalmi, Finland	100	199
HANZA Wermech AB	556560-4187	Årjäng	100	1 000
HANZA Czech Republic s.r.o	25862839	Ostrava, Tjeckien	100	1
HANZA Levyprofiili Oy 2	2424893-2	Joensuu, Finland	100	750 000
HANZA Beyers GmbH 3	HRB2861	Mönchengladbach, Tyskland	100	10
Dotterföretag för koncernintern service
HANZA Shared Service Center AB	556893-0449	Årjäng	100	500
HANZA Shared Service Tartu OÜ	12775321	Tartu, Estland	100	1
Vilande dotterföretag
HANZA Alfaram Finland Oy	1065763-9	Kaarina, Finland	100	55
HANZA Tarkon Sweden AB	556833-2257	Stockholm	100	100 000

2) Hette vid förvärvet Soumen Levyprofiili Oy.

3) Tidigare Helmut Beyers GmbH.

NOT 36 Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver

Moderbolagets bokslutsdispositioner består av följande poster:

Bokslutsdispositioner	2021	2020
Koncernbidrag mottagna från svenska koncernföretag	7,2	5,3
Avsättning till periodiseringsfond	-1,2	-0,5
Summa bokslutsdispositioner	6,0	4,8
Obeskattade reserver	2021	2020
Periodiseringsfond 2020	0,5	0,5
Periodiseringsfond 2021	1,2	–
Summa obeskattade reserver	1,7	0,5

NOT 37 Händelser efter balansdagen

I januari 2022 beslutade HANZA att expandera sin verksamhet i Centraleuropa med cirka 2 000 kvm genom förvärv av en fastighet i Polen och en utbyggnad i Tjeckien. De nya ytorna driftsätts under kvartal 2, 2022.

Under andra kvartalet 2022 kommer tillverkningsenheten i Suzhou, Kina, flytta till nya tillverkningslokaler. Det medför möjligheter till ökad produktivitet då lokalen är mer anpassad till bolagets verksamhet samt att investeringar har gjorts i nya maskiner.

HANZA utökade i mars samarbetet med Swisslog AS, för att stödja deras nyckelfärdiga automatiserade lagerlösningsprojekt till Mo i Rana, Norge. I uppdraget ingår tillverkning och leverans av 86 000 förvaringsboxar av stål. Produktionen kommer ske i HANZAs svenska tillverkningskluster, där de första leveranserna genomfördes under första kvartalet 2022.

När denna årsredovisning publiceras pågår ett krig i Ukraina som kan komma att få en negativ effekt på HANZAs marknad och verksamhet, både på kort och lång sikt. HANZA har ingen verksamhet eller några kunder i varken Ryssland, Belarus eller Ukraina som är de länder som idag är inblandade i den militära konflikten eller som omfattas av EU:s sanktioner. Det råder fortfarande osäkerheter kring hur stor påverkan detta kan få på kort och lång sikt. Styrelsen och bolagets ledning följer utvecklingen noga för att snabbt och effektivt kunna hantera de förändringar i verksamhetens förutsättningar som uppstår.

NOT 38 Förslag till resultatdisposition

Styrelsen föreslår en utdelning för 2021 på 50 öre per aktie (25) vilket motsvarar en total utdelning om 17,9 MSEK (8,5) baserat på antalet utestående aktier per 31 mars 2022. Föreslagen avstämningsdag beräknas bli den 28 april 2022.

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel (SEK) i moderbolaget

7 379 549
-87 624 104
342 604 052

Styrelsen föreslår att dessa disponeras så att

Summa	262 359 497
mot överkursfond skett	244 469 533
I ny räkning överförs efter avräkning
per aktie, totalt	17 889 964
Till aktieägarna utdelas 0,50 SEK

Styrelsen föreslår en utdelning till aktieägarna om 0,50 SEK (0,25) per aktie motsvarande 17,9 MSEK 8,9). Den föreslagna utdelningen utgör 6,8 procent av bolagets vinstmedel på balansdagen. Det är styrelsens uppfattning att den föreslagna utdelningen är förenlig med aktiebolagslagens försiktighetsprincip med avseende på de krav på bolagets egna kapital, investeringsbehov, likviditet och finansiella ställning samt de risker som förknippas med typen och storleken av verksamheten.

Försäkran

Års- och koncernredovisningen har godkänts för publicering av styrelsen den 31 mars 2022. Koncernens resultatoch balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman 10 maj 2022 för fastställelse.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning, resultat och kassaflöde.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god

redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Års- och koncernredovisningen innehåller också koncernens och moderbolagets hållbarhetsrapportering enligt ÅRL 6 kap 11§, se sidorna 15–25.

Stockholm, den dag som framgår av vår elektroniska underskrift

Francesco Franzé Styrelseordförande

Gerald Engström Sofia Axelsson Vice styrelseordförande Styrelseledamot

Styrelseledamot Styrelseledamot

Håkan Halén Helene Richmond

Erik Stenfors Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den dag som framgår av vår elektroniska underskrift

Ernst & Young AB

Charlotte Holmstrand Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i HANZA Holding AB, org nr 556748-8399

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av års- och koncernredovisningen för HANZA Holding AB för år 2021 med undantag för bolagsstyrningsrapporten och hållbarhetsrapporten på sidorna 37–40 respektive sida 35. Bolagets års- och koncernredovisning ingår på sidorna 31–85 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2021 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2021 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten och hållbarhetsrapporten på sidorna 37–40 respektive sida 35. Förvaltningsberättelsen är förenlig med års- och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om års- och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av års- och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, års- och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Beskrivningen nedan av hur revisionen genomfördes inom dessa områden ska läsas i detta sammanhang.

Vi har fullgjort de skyldigheter som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar i vår rapport om årsredovisningen också inom dessa områden. Därmed genomfördes revisionsåtgärder som utformats för att beakta vår bedömning av risk för väsentliga fel i års- och koncernredovisningen. Utfallet av vår granskning och de granskningsåtgärder som genomförts för att behandla de områden som framgår nedan utgör grunden för vår revisionsberättelse.

Intäkter

Beskrivning av området

Nettoomsättningen uppgår för 2021 till 2 515,2 mSEK i koncernen. Koncernens intäkter avser i all väsentlighet försäljning av varor, vilka utgörs av komponenter, undersystem och färdigt sammansatta produkter till kunder i flera olika länder. Produkterna tillverkas enligt kundernas specifikation, men HANZA är delaktigt i att skräddarsy tillverkningsprocessen. Denna innebär att prismodell, tillverkningsprocess och leveransvillkor skiljer sig åt för varje enskilt kundavtal. Intäktsredovisningen kräver en väl fungerande process, omfattande order, fakturering och utleveranser samt leveransvillkor. Dessa förhållanden gäller flertalet dotterbolag vilket kräver riktlinjer och rutiner likväl som bedömningar av företagsledningen för att fastställa lämplig metod och period för korrekt intäktsredovisning. Vi anser att intäkter är ett särskilt betydelsefullt område i vår revision beaktat mängden transaktioner och att intäkterna utgör den för bolaget beloppsmässigt mest väsentliga finansiella posten.

För information om intäkter, se Redovisningsprinciper och not 5 fördelning per geografisk marknad samt not 6 segmentsredovisning.

Hur detta område beaktades i revisionen

Vi har genomfört granskning av koncernens principer för redovisning av intäkter för att verifiera efterlevnad av IFRS. Vi har genomfört analytisk granskning av intäkter uppdelat på olika produktionserbjudanden och geografiska marknader. Detaljerade tester av leveransdokument för att säkerställa att redovisning av intäkter har skett i rätt period har genomförts. Därutöver har vi även utfört dataanalytisk granskning avseende intäktsredovisning.

Goodwill och andelar i dotterbolag Beskrivning av området

Immateriella anläggningstillgångar redovisas till 464,3 mSEK per 31 december 2021 varav 361,7 mSEK utgör goodwill. Goodwill utgör totalt sett 18,5 procent av koncernens balansomslutning. Se vidare Not 14 samt beskrivning av HANZAs immateriella tillgångar på sida 52. Andelar i dotterbolag uppgår till 366,6 mSEK i moderbolaget per 31 december 2021. Se vidare not 35 samt beskrivning av andelar i dotterbolag på sidan 55.

Goodwill och immateriella anläggningstillgångar med obestämbar livslängd ska prövas för nedskrivning årligen. HANZA prövar minst årligen, och vid indikation på värdenedgång, att redovisade värden inte överstiger tillgångarnas återvinningsvärde. Andelar i dotterbolag bedöms löpande under året om det finns indikationer på värdenedgång och om så är fallet beräknas tillgångens återvinningsvärde.

Återvinningsvärdena för goodwill och andelar i dotterbolag fastställt genom en nuvärdesberäkning av framtida kassaflöden per kassaflödesgenererande enhet och baseras på förväntat utfall av ett antal faktorer som grundas på ledningens affärsplaner och prognoser. En beskrivning av nedskrivningstestet framgår av not 2 (redovisningsprinciper) och av avsnittet "goodwill" på sid 52 och "viktiga uppskattningar och bedömningar" på sid 58 för goodwill och not 35 för andelar i dotterbolag. Förändringar i ledningens antaganden som ligger till grund för bedömning av återvinningsvärdena såsom framtida kassaflöden, tillväxt, diskonteringsränta och investeringsbehov skulle kunna leda till att ett nedskrivningsbehov uppstår med betydande påverkan finansiellt på koncernen och i moderbolaget. Vi har därför bedömt att värdering av goodwill och andelar i dotterbolag är ett särskilt betydelsefullt område i revisionen.

Hur detta område beaktades i revisionen

Vi har utvärderat och testat ledningens process för att upprätta nedskrivningstest för goodwill och andelar i dotterbolag, utvärderat framtida prognoser och genomfört känslighetsanalyser på nyckelantaganden. Vi har med stöd av våra värderingsspecialister granskat HANZAs modell och metod för att genomföra nedskrivningstest för goodwill och andelar i dotterbolag samt utvärderat rimligheten i antaganden om diskonteringsränta, genom att använda data för jämförbara bolag och applicerad långsiktig tillväxt. Vi har också bedömt lämnade upplysningar i årsredovisningen.

Varulager

Beskrivning av området

Koncernens varulager uppgår 2021 till 662,9 mSEK. I koncernens produktionsenheter finns lager av råvaror och förnödenheter, varor under tillverkning, färdiga varor och handelsvaror samt varor på väg. I syfte att erbjuda korta och säkra leveranstider samt tillhandahålla kundanpassade lösningar har flertalet kunder en viss mängd lager som kan användas för avrop.

Det är krävande att göra en korrekt redovisning av anskaffningskostnaden när inköps-, tillverknings- och logistikprocesser är komplexa. I produktkalkylerna finns ett antal avvägningar som behöver göras av företagsledningen som har påverkan på de redovisade värdena. Viktiga områden är fastställande av metod, att fastställa normalproduktion samt allokeringsnycklar för direkta och indirekta kostnader. I värderingen finns också bedömningar som exempelvis uppskattning av nettoförsäljningsvärdet vid tillämpning av lägsta värdets princip samt bedömning av inkurans av varulager.

Hur detta område beaktades i revisionen

HANZAs process för beräkning av produktkalkyler är central för värdering av varulagret och därför har granskning skett av denna. Genomgång och granskning av koncernens processer för inköp av råvaror, tillverkning samt lagerhållning och inkuransbedömning har skett.

Vi har genomfört pristester av råvaror, kontroller av kalkyler, analyser av lageromsättningshastigheter samt test av periodisering av in- och utleveranser.

Vi har tagit del av HANZAs överväganden avseende inkurans i varulagret samt deras bedömning av trögrörliga produkter. Vi har också deltagit vid inventeringar och genomfört egna kontrollinventeringar på de mest väsentliga lagerplatserna i syfte att få bekräftat både antal och volym för att testa bedömningen och värderingen av inkurans.

Annan information än års- och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsoch koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–30 samt 91–96. Även ersättningsrapporten för räkenskapsåret 2021 utgör annan information. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende års- och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av års- och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med års- och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att års- och koncernredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en års- och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av års- och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som

kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att års- och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i års- och koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

• identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i års- och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.
• skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.
• utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.
• drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av års- och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i års- och koncernredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om års- och koncernre-

dovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten.

• utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i års- och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om års- och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.
• inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall åtgärder som har vidtagits för att eliminera hoten eller motåtgärder som har vidtagits.

Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av års- och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Revisorns granskning av förvaltning och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust Uttalanden

Utöver vår revision av års- och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av HANZA Holding AB för år 2021 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Revisorns granskning av Esef-rapporten Uttalande

Utöver vår revision av års- och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat års- och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för HANZA Holding AB för år 2021.

Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet.

Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten 087428a46bedc895f3c832696121ae0ee7c172017bc-5c21e391e5389169f544 upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.

Grund för uttalande

Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till HANZA Holding AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning.

RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten.

Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 Kvalitetskontroll för revisionsföretag som utför revision och översiktlig granskning av finansiella rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag och näraliggande tjänster och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering

av års- och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden.

Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen en teknisk validering av Esef-rapporten, dvs. om filen som innehåller Esef-rapporten uppfyller den tekniska specifikation som anges i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/815 och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade års- och koncernredovisningen.

Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida Esef-rapporten har märkts med iXBRL som möjliggör en rättvisande och fullständig maskinläsbar version av koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar samt kassaflödesanalysen.

Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 37–40 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med års- och koncernredovisningens övriga delar samt i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten

Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten på sidan 35 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.

En hållbarhetsrapport har upprättats.

Ernst & Young AB med huvudansvarig revisor Charlotte Holmstrand, Box 7850 103 99 Stockholm, utsågs till HANZA Holding ABs revisor av bolagsstämman den 26 april 2021 och har varit bolagets revisor sedan 3 juni 2016.

Det datum som framgår av vår elektroniska signatur Ernst & Young AB

Charlotte Holmstrand Auktoriserad revisor

Styrelse

Francesco Franzé

Ordförande i styrelsen sedan 2019, invald 2015. Ordförande i ersättningsutskottet och ledamot av revisionsutskottet. Har tidigare arbetat som en del av koncernledningen i Husqvarna Group, som Senior VP Industrial Operations i Electrolux Group samt som platschef på tillverkande enheter i Italien, Schweiz, Storbritannien och Sverige. Född: 1964

Utbildning: Civilingenjör (MSc) vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Andra uppdrag: Styrelseordförande i

Adrian Michel Group AG, Panarea AB och The Barbecue Company AB. Aktieinnehav: 3 578 091 aktier. Oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning, men ej oberoende i förhål-

lande till bolagets större aktieägare.

Gerald Engström

Vice ordförande i styrelsen sedan 2019, invald 2015.

Ledamot av ersättningsutskottet. Grundare av Systemair. Har tidigare arbetat som vd och koncernchef i Systemair AB och vd i Ziehl-ebm AB. Född: 1948

Utbildning: Gymnasieingenjör samt ekonomistudier vid Stockholms universitet. Andra uppdrag: Vd i Färna Invest AB. Styrelseordförande i Systemair AB. Styrelseledamot i Färna Herrgård AB, Bluefish Pharmaceuticals AB (publ), Masbohallen AB och Coppersmith's AB. Aktieinnehav: 8 557 194 aktier genom det närstående bolaget Färna Invest AB. Oberoende i förhållande till bolaget och

dess ledning, men ej oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare.

Helene Richmond

Styrelseledamot sedan 2017 Vd Enertech AB, tidigare verksam som chef inom SKF-koncernen.

Född: 1960

Utbildning: Civilingenjör i maskinteknik vid Lunds Tekniska Högskola. Aktieinnehav: 39 000 aktier.

Oberoende i såväl bolaget och dess ledning som i förhållande till bolagets större aktieägare.

Håkan Halén

Styrelseledamot sedan 2015. Ordförande i revisionsutskottet. Tidigare arbetat som vice vd och CFO för Hexagon AB. Född: 1954

Utbildning: Civilekonom vid Stockholms universitet.

Andra uppdrag: Styrelseordförande i Halén Invest AB. Styrelseledamot i YOU. by J AB

Aktieinnehav: 2 357 470 aktier. Oberoende i såväl bolaget och dess ledning som i förhållande till bolagets större aktieägare.

Sofia Axelsson

Styrelseledamot sedan 2018 Ledamot av revisionsutskottet. President Residential EPAC i Husqvarna Group. Tidigare vd och koncernchef för Svedberg. Född: 1973

Utbildning: Master of Science i offentlig ekonomi /företagsekonomi vid Göteborgs

universitet. Aktieinnehav: 4 000 aktier.

Oberoende i såväl bolaget och dess ledning som i förhållande till bolagets större aktieägare.

Uppgift om aktieinnehav per 31 december 2021 med därefter kända transaktioner.

REVISORER

Registrerat revisionsbolag Ernst&Young AB

Huvudansvarig revisor Charlotte Holmstrand

Auktoriserad revisor, Ernst&Young AB Född: 1976 Revisor i HANZA sedan 2016 Aktieinnehav: Inga aktier.

Ledande befattningshavare

Andreas Nordin Chief Operating Officer (COO) Senior Vice President Anställd: 2017 Född: 1970 Utbildning: Civilingenjör med inriktning på maskinteknik, vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Bakgrund: Vd på Ericsson AB:s fabriker i Estland, Brasilien och Mexico. Aktieinnehav: Inga aktier, 250 000 teckningsoptioner

Lars Åkerblom Chief Financial Officer (CFO) Executive Vice President Anställd: 2010 Född: 1965

Utbildning: Civilekonom vid Uppsala universitet samt revisorsexamen från Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR). Bakgrund: Auktoriserad revisor och marknadsområdeschef KPMG, CFO på börsnoterade Pricer och Nocom (nuvarande IAR), CFO Scandinavian Biogas, Ekonomichef Sweco AB, CFO och vd på Wonderful Times Group AB. Aktieinnehav: 110 210 aktier, samt 250 000 teckningsoptioner.

Erik Stenfors

Vd och koncernchef Anställd: 2008 Född: 1966

Utbildning: Civilingenjör med inriktning på teknisk fysik vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH).

Bakgrund: R&D Manager, Minec Systems AB, grundare/vd NOTE AB, grundare Wonderful Times Group AB, grundare och vd HANZA Holding AB. Aktieinnehav: 453 000 aktier privat och via bolag, samt 350 000 teckningsoptioner.

Uppgift om aktieinnehav per 31 december 2021 med därefter kända transaktioner.

Femårsöversikt

	2021	2020	2019	2018	2017
Nyckeltal enligt IFRS
Nettoomsättning, MSEK	2 515,2	2 154,9	2 067,7	1 810,6	1 399,7
Rörelseresultat (EBIT), MSEK	127,5	31,3	56,8	54,1	35,7
Årets resultat, MSEK	80,2	-1,4	23,6	20,8	16,4
Resultat per aktie före utspädning, SEK1	2,26	-0,04	0,73	0,74	0,69
Resultat per aktie efter utspädning	2,25	-0,04	0,73	0,74	0,69
Utdelning per aktie, SEK2	0,50	0,25	–	0,25	–
Kassaflöde från löpande verksamhet, MSEK	126,1	181,8	122,0	113,5	72,0
Medelantal anställda	1 741	1 543	1 603	1 407	1 305
Alternativa nyckeltal
EBITDA, MSEK	232,1	138,6	149,0	113,2	79,1
EBITDA-marginal, %	9,2	6,4	7,2	6,3	5,7
Operativa segmentens EBITA, MSEK	155,1	51,2	83,6	71,3	40,1
Operativ EBITA-marginal, %	6,2	2,4	4,0	3,9	2,9
EBITA, MSEK	143,4	47,8	67,9	61,3	36,0
EBITA-marginal, %	5,7	2,2	3,3	3,4	2,6
Rörelsemarginal EBIT, %	5,1	1,5	2,7	3,0	2,6
Operativt kapital, MSEK3	1 297,5	925,3	1 041,0	675,2	455,3
Räntabilitet på operativt kapital, %	12,9	4,9	7,9	10,8	7,5
Kapitalomsättning på operativt kapital, ggr	2,3	2,2	2,4	3,2	2,9
Avkastning på sysselsatt kapital, %	10,7	2,9	6,2	8,5	6,9
Operativ nettoskuld, MSEK	473,7	270,7	350,2	260,2	142,0
Räntebärande nettoskuld, MSEK	712,1	450,4	543,3	264,7	146,0
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	1,2	0,9	1,1	0,6	0,5
Nettoskuldsättning i förhållande till EBITDA, ggr	3,1	3,2	3,6	2,3	1,8
Soliditet, %	30,0	33,6	32,6	37,5	40,2
Eget kapital per aktie vid periodens utgång, SEK1	16,36	13,97	14,65	13,70	12,79

1) 2017 års värden har omräknats med anledning av fondemissionselement i företrädesemission under första kvartalet 2018.

2) 2021, föreslagen utdelning

De alternativa nyckeltalen ovan anses relevanta då de ger en bild av HANZAs operativa lönsamhet, finansieringens fördelning mellan eget kapital och extern finansiering, avkastning på insatt kapital samt bolagets finansiella risk. Avstämningstabeller för alternativa nyckeltal samt motiv till användningen av varje enskilt nyckeltal finns publicerade på bolagets hemsida.

Definitioner, alternativa nyckeltal och begrepp

NYCKELTAL ENLIGT IFRS – Definitioner

EBIT (Earnings before interest and taxes) är rörelseresultat, det vill säga resultat före finansnetto och skatter.

ALTERNATIVA NYCKELTAL

– Definitioner, avstämning samt motiv

Nedanstående alternativa nyckeltal används i denna rapport. Avstämningstabeller för alternativa nyckeltal samt motiv till användningen av varje enskilt nyckeltal finns publicerade på bolagets hemsida.

Affärsutvecklingskostnader omfattar kostnader för speciella projekt för att utveckla koncernen som ej kopplas till HANZAs operativa verksamhet, såsom förvärv, avyttringar och noteringskostnader.

Affärsutvecklingssegmentets EBITA består av affärsutvecklingskostnader. EBITA och EBIT skiljer sig inte åt för detta segment.

Avkastning på sysselsatt kapital är rörelseresultatet plus finansiella intäkter dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Bruttomarginal är nettoomsättning minus kostnad för råvaror och förnödenheter samt förändring av lagervaror under tillverkning, färdiga varor och pågående arbete för annans räkning dividerat med nettoomsättning.

EBITDA (Earnings before interest, taxes, depreciation and amortization) är resultat före finansnetto, skatter och avskrivningar samt nedskrivningar på materiella och immateriella tillgångar.

EBITDA-marginal är EBITDA dividerat med nettoomsättning.

EBITA (Earnings before interest, taxes and amortization) är resultat före avskrivningar och nedskrivningar på immateriella tillgångar, finansnetto, bokslutsdispositioner och skatter.

Eget kapital per aktie är eget kapital på balansdagen justerat för ej registrerat aktiekapital dividerat med registrerat antal aktier på balansdagen.

Jämförelsestörande poster är intäkts- och kostnadsposter i rörelseresultatet som endast undantagsvis uppstår i rörelsen. Till jämförelsestörande poster hänförs intäkter och kostnader såsom förvärvskostnader, omräkning av tilläggsköpeskillingar, realisationsresultat på byggnader och mark, skuldeftergift, kostnader för större omstruktureringar såsom flytt av hela fabriker och större nedskrivningar.

Kapitalomsättning på genomsnittligt operativt kapital är nettoomsättning dividerat med genomsnittligt operativt kapital.

Operativa segmentens EBITA (operativt EBITA) är EBITA före affärsutvecklingskostnader.

Operativa segmentens rörelseresultat (operativt EBIT) är rörelseresultat före affärsutvecklingskostnader.

Operativ EBITA-marginal är operativa segmentens EBITA dividerat med nettoomsättning.

Operativt kapital är balansomslutningen minskad med likvida medel, finansiella tillgångar och icke räntebärande skulder.

Operativ nettoskuld är räntebärande skulder exklusive avsättningar till ersättningar efter avslutad anställning och leasingskulder avseende byggnader och lokaler minus kassa och liknande tillgångar samt kortfristiga placeringar.

Nettoskuld i förhållande till EBITDA är räntebärande nettoskuld vid årets slut dividerat med EBITDA.

Nettoskuldsättningsgrad är räntebärande nettoskuld dividerat med eget kapital.

Räntabilitet på operativt kapital är EBITA dividerat med genomsnittligt operativt kapital.

Räntebärande nettoskuld är räntebärande skulder inklusive avsättningar till ersättningar efter avslutad anställning minus kassa och liknande tillgångar samt kortfristiga placeringar.

Rörelsemarginal (EBIT-marginal) är EBIT dividerat med nettoomsättning.

Soliditet är eget kapital dividerat med balansomslutning.

Sysselsatt kapital är balansomslutningen minus icke räntebärande avsättningar och skulder.

BEGREPP – Definitioner upprättade av HANZA

CORE (Cluster Operational Excellence) är en metod HANZA använder för att utveckla fabriker operationellt och bedrivs i projektform under en period.

MIG (Manufacturing Solutions for Increased Growth & Earnings) är en tjänst utvecklad av HANZA som analyserar och ger förslag till förbättringar av kundens totala tillverknings- och logistikkedja.

MCS (Material Compliance Services) är en tjänst utvecklad av HANZA som hjälper kunden att säkerställa att en produkt uppfyller regulatoriska krav på ingående komponenter.

Tillverkningskluster HANZA samlar olika kontraktstillverkningstekniker inom vissa geografiska områden som kallas Tillverkningskluster.

Adresser

KLUSTER SVERIGE

Torshamnsgatan 35 164 40 Kista +46 8 624 62 00

HANZA Wermech AB HANZA Wermech AB

Industrivägen 2 Box 39, 672 41 Töcksfors +46 8 624 62 00

HANZA AB (huvudkontor) HANZA Mechanics Sweden AB HANZA Elektromekan AB

Industrigatan 8 Box 34, 672 21 Årjäng +46 8 624 62 00

Svaneholms Bruk 662 03 Svaneholm +46 8 624 62 00

Teollisuuskatu 7 FI-74120 Iisalmi +358 207 41 27 40

Brännaregatan 3 Box 904, 672 29 Årjäng +46 8 624 62 00

Kuhasalontie 18 80220 Joensuu +358 132 200 50

KLUSTER FINLAND

HANZA Metalliset OY HANZA Toolfac OY HANZA Levyprofiili OY

Ahjotie 3 FI-79700 Heinävesi +358 405 51 52 55

KLUSTER BALTIKUM

HANZA Mechanics Tartu AS HANZA Mechanics Narva AS

Silikaadi 5 EE-60534 Vahi village +372 746 88 00

Kulgu 5 EE-20104 Narva +372 746 88 00

KLUSTER CENTRALEUROPA

HANZA Poland SP.Z.O.O Aleje Jerozolimskie 38 56-120 Brzeg Dolny +48 603 755 288

HANZA Czech Republic Zabreh S.R.O Oborník 2247/31í 78901 Zábreh +420 732 284 547

HANZA Mechanics Kunovice S.R.O Osvobození 1486 CZ-68604 Kunovice +420 774 339 615

KLUSTER TYSKLAND

Leverkuser Straße 65 D-42897 Remscheid

HANZA GmbH HANZA Beyers GmbH

Dohrweg 27 D-41066 Mönchengladbach

KLUSTER KINA

HANZA Alfaram Electric Co.Ltd

DongJing Industrial Square Building #86, #8 DongFu Lu 215123 Suzhou P.R China +86-512-62868001

Produktion: Sthlm Kommunikation & IR AB Tryck: Exakta 2022

9 6 hanza.com

HANZA ÅRSREDOVISNING 2021

DETTA ÄR HANZA