All you need is one ™

Årsredovisning 2020

Innehåll

Verksamhetsbeskrivning
Detta är HANZA	4
Året i korthet	6
Vd har ordet	8
Trender och marknad	10
Strategier och mål	12
Kundcase – Getinge	14
Hållbarhet
Ansvarsfulla affärer	16
En hållbar arbetsgivare	22
Aktien och ägarstruktur	24
Formell årsredovisning
Förvaltningsberättelse	27
Bolagsstyrningsrapport	33
Koncernens resultaträkning	37
Koncernens totalresultat	37
Koncernens balansräkning	38
Koncernens rapport över förändring i eget kapital	40
Koncernens rapport över kassaflöden	41
Moderbolagets resultaträkning	42
Moderbolagets rapport övertotalresultat	42
Moderbolagets balansräkning	43
Moderbolagets förändringar i eget kapital	45
Moderbolagets rapport över kassaflöden	46
Noter	47
Försäkran	81
Revisionsberättelse	82
Styrelse och ledning
Styrelse	86
Ledande befattningshavare	87
Femårsöversikt	89
Definitioner	90
Adresser	91

Kalender

Delårsrapport januari–mars 2021: 26 april 2021
Delårsrapport januari–juni 2021: 27 juli 2021
Delårsrapport januari–september 20201 9 november 2021

Årsstämma

HANZA Holding AB:s årsstämma 2021 kommer att äga rum den 26 april 2021.

HANZA moderniserar och effektiviserar tillverkningsindustrin. Genom att samla olika tillverkningsteknologier lokalt, skapar bolaget kortare ledtider, mer miljövänliga processer och ökad lönsamhet åt sina kunder.

Detta är HANZA

HANZA erbjuder en kombination av rådgivning och tillverkningslösningar vilket möjliggör en ökad tillväxt och lönsamhet för kunderna. HANZAs tillverkningslösningar bedrivs i huvudsak i egna fabriker, men också genom samarbeten med strategiska tillverkningspartners.

Genom att samla kompetens och olika tillverkningsteknologier tar HANZA ett helhetsgrepp och skapar ett mervärde för kunden genom att reducera antalet parter kunden behöver ha kontakt med. En komplett och samlad kontraktstillverkning förstärker kundens kontroll över tillverkningskedjan och främjar effektivitet i produktionen. Våra spetskompetenser finns inom flera områden såsom design- och produktutveckling, kretskort, kablage, plåtbearbetning, maskinbearbetning, slutmontering och test, logistik med mera.

Styrkor och konkurrensfördelar

HANZAs breda och integrerade utbud av både design- och tillverkningsprocesser ger hög flexibilitet, kapacitets- och kvalitetskontroll i enlighet med överenskommelse med olika kunder, vilkas efterfrågan kan variera betydligt och med kort framförhållning. HANZA har en tydlig konkurrensfördel då kunden endast behöver nyttja en kontraktstillverkare med all verksamhet integrerad, i stället för att behöva arbeta med fler parter under egen synkronisering inklusive slutmontering och leverans till kund. Kunder som nyttjar HANZAs erfarenhet inom produktutveckling från ett tidigt skede kan sänka sin totalkostnad betydligtd och få en effektivare tillverkningsprocess.

Förmåga att ställa om verksamheten efter ändrad efterfrågan och behov

Tillfälliga svängningar och systematiska förändringar i marknadens efterfrågan kan medföra att kundernas beställningsvolymer kan variera betydligt. HANZAs produktion och försäljning till olika kunder kan därför vara svår att prognosticera. Genom att kontrollera tillverkning av såväl produktens olika komponenter som slutlig sammansättning inom den egna koncernen och det aktuella klustret, kan HANZA snabbt ställa om tillverkningen med hänsyn till förändrade situationer och kundens kapacitetsbehov. Friställda resurser från en produktion kan allokeras till parallell produktion för en annan kund inom samma fabrik. Genom att samla resurser inom samma tillverkningskluster kan HANZA även dela personal och kompetens mellan olika fabriker, allteftersom efterfrågan varierar.

Korta ledtider

HANZA har skapat en organisation som möter kundens krav på tydlig kommunikation och korta ledtider. HANZA bygger upp kundens egen produktionsenhet i en så kallad "business unit", där alla resurser som krävs för varje specifikt projekt samlas, såsom projektledning, planering, inköp, produktion och kvalitet med mera.

Totallösningar

HANZA erbjuder förutom kontraktstillverkning även kvalificerade rådgivningstjänster; en tjänsteprodukt inom tillverkningslösningar – Manufacturing Solutions for Increased Growth and Earnings ("MIG"). Med MIG analyseras och förbättras kundens tillverkningskedjor, och det skapar förutsättningar för högre tillväxt och förbättrad lönsamhet. HANZA blir därmed en strategisk affärspartner som kan medverka genom hela produktlivscykeln. HANZA bygger prototyper, ger kunden feedback på industriell design och layout sett ur produktionsaspekt, sammansättning, leverans samt eftermarknad. HANZA har lång erfarenhet inom produktionsteknik och industrialisering för allt ifrån lågvolymprodukter till volymproduktion i ett stort antal branscher. Tillsammans med bolagets kunder beslutas var och hur den aktuella produkten ska tillverkas för att uppnå optimala logistikarrangemang och värde för kunden och HANZA.

Dynamik och flexibilitet

Olika kunders verksamheter kräver ofta högt tempo vilket ställer höga krav på dynamik och flexibilitet hos deras samarbetspartners. HANZA fokuserar på snabbhet, enkelhet och effektivitet för att tillgodose kunders behov.

Tillverkningskluster

HANZA har i dagsläget verksamhet i sex tillverkningskluster; Sverige, Finland, Tyskland, Baltikum, Centraleuropa (Polen och Tjeckien) samt Kina. Dessa redovisas, baserat på primära kundmarknader uppdelade på följande segment:

Huvudmarknader Tillverkningskluster som ligger inom eller i närheten av HANZAs primära geografiska kundmarknader, vilka i dag utgörs av Sverige, Finland, Norge och Tyskland. I dag omfattas därför HANZAs tillverkningskluster i Sverige, Finland och Tyskland. HANZAs verksamhet inom dessa områden kännetecknas av närhet till kundernas egna fabriker och ett nära samarbete med kundernas utvecklingsavdelningar.
Övriga marknader Övriga tillverkningskluster utanför HANZAs primära geografiska kundmarknader. I dag omfattas HANZAs tillverkningskluster i Baltikum, Centraleuropa och Kina. Verksamheten kännetecknas av ett högt arbetsinnehåll, omfattande komplex montering, samt närhet till viktiga slutkundsområden.
Affärsutveckling –huvudsakligen koncerngemensamma funktioner inom moderbolaget, samt koncernövergripande projekt och funktioner som inte allokeras till de övriga två segmenten.

HANZAs sex tillverkningskluster Sverige Anställda: 358 Fabriker: 4 Finland Anställda: 85 Fabriker: 2 Tyskland Anställda: 119 Fabriker: 1 Baltikum Anställda: 643 Fabriker: 3 Centraleuropa Anställda: 256 Fabriker: 3 Kina Anställda: 82 Fabriker: 1 Huvudmarknader Övriga marknader

Ovanstående avser medelantal anställda under 2020 samt antal fabriker vid årets utgång. I mars 2021 tillkom ytterligare en fabrik med drygt 100 anställda i Finland genom förvärv.

Våra tillverkningslösningar baseras främst på följande teknologier

Kunder

Bland HANZAs uppdragsgivare finns ledande bolag som ABB, Epiroc, Getinge, GE, Oerlikon, Saab och Siemens.

Ansvarsfulla affärer

En produktion förlagd till HANZAs tillverkningskluster innebär att kunden åtnjuter såväl miljövinster som högkvalitativa produkter med säkrare leverans- och logistikkedjor jämfört med traditionell kontraktstillverkning. Hållbarhet är på detta sätt en integrerad del av HANZAs strategi och långsiktiga affär.

Året i korthet

2020 präglades till stor del av pandemin och åtgärder för att anpassa HANZA till denna men även av nya affärer och beslut om expansion i Estland. Några av koncernens kunder drabbades av betydande försäljningsnedgångar och ett åtgärdsprogram lanserades. Samtidigt har nya kunder tillkommit och mot vissa befintliga kunder har försäljningen ökat. Med hjälp av de volymer som tillkommit vid förvärvet av RITTER kan HANZA trots pandemin uppvisa en omsättning på drygt fyra procent och ett positivt resultat före skatt.

Utveckling av DNA-analysator inkluderar design av mekanik, elektronik, kablage och programvara.

För tyska KHS-koncernen ska HANZA utveckla ett mekatroniksystem som ska tillverkas under första halvåret 2021.

Åtgärdsprogram

För att möta en osäker efterfrågan inom vissa kundsegment inledde HANZA ett åtgärdsprogram under april 2020, varvid elektronikfabriken i Åtvidaberg avvecklades och fabriken i Narva renodlades mot tungmekanik. Totalt berördes cirka 90 medarbetare och resultatet (EBIT) under det andra kvartalet belastades med 27,5 MSEK.

Utveckling av koncernstrukturen efter förvärv

Efter förvärvet av RITTER 2019 bestod HANZAs tillverkningskluster i Centraleuropa av fabriker i Tyskland, Polen och Tjeckien. Detta kluster delades den 1 april 2020 upp i två enheter:

Fabriken i Tyskland är utgångspunkt för ett nytt separat tillverkningskluster som riktar sig till kunder i DACHområdet (Tyskland, Österrike och Schweiz).
Fabrikerna i Polen och Tjeckien utgör HANZAs nya kluster Centraleuropa, med tillverkning åt såväl Norden som DACH.

Beslut om investering i ny fabrik

I december beslutade HANZA att utöka kapaciteten i Baltikum genom att uppföra en ny produktionsanläggning om drygt 12 000 m2 i Tartu, Estland. Den totala investeringen uppgår till cirka 80 MSEK och finansieras med en kombination av egna medel och banklån. Arbetet har inletts och invigningen är planerad till det första kvartalet 2022.

Kassaflöde från löpande verksamhet (MSEK)

Goda framtidsutsikter efter utmanande period

I årsredovisningen för år 2019 beskrev vi hur inledningen av pandemin då påverkade HANZA, marknaden och samhället i stort. Därefter accelererade den pandemi som kom att dominera hela verksamhetsåret 2020. Årets vd-ord handlar om hur HANZA påverkats av krisen, hur koncernen ser ut i dag och vår strategi inför framtiden.

Finansiell utveckling

HANZA har haft god tillväxt sedan bolaget grundades år 2008, i snitt cirka 20 procent årligen (Compound Annual Growth Rate, CAGR) genom en kombination av förvärv och organisk tillväxt. Under år 2020 bröts denna trend då några av koncernens största kunder drabbades av betydande försäljningsnedgångar. Framför allt minskade volymerna hos vår största kund med drygt 100 MSEK, motsvarande cirka 5 procent av HANZA-koncernens omsättning. Denna kund – som vi erhöll via förvärvet av tyska RITTER – är verksam inom textilindustrin, vilket är en bransch som drabbats hårt av nedstängningarna.

När försäljningen minskade lanserade vi omgående ett åtgärdsprogram, där vi bland annat konsoliderade elektronikvolymer i Sverige och mekanikvolymer i Estland. Programmet genomfördes enligt plan och medförde ytterligare omsättningspåverkan då vi avslutade volymer för cirka 100 MSEK på årsbasis. Vidare har en försvagad eurokurs påverkat jämförelsen med föregående år negativt med cirka 17 MSEK. Å andra sidan har vi nya och befintliga kunder som påverkat omsättningen positivt. Sammanlagt blev tillväxten år 2020 cirka 4 procent, vilket kan jämföras med kundernas prognoser i början av år 2020 som visade på en tvåsiffrig procentuell tillväxt.

Lönsamheten påverkades av den snabba omsättningsnedgången. Vårt första, och tillika största, tillverkningskluster i Sverige drabbades hårt resultatmässigt och som vi beskrivit tidigare så minskade rörelsemarginalen till 6 procent under kvartal 3, 2020. Sverige utgör cirka en tredjedel av HANZAs omsättning och under kvartal fyra 2020 var försäljningen fortsatt cirka 12 procent lägre än motsvarande kvartal föregående år. Mot den bakgrunden är det glädjande att vi i Sverige under det fjärde kvartalet 2020 åter kunde uppvisa en rörelsemarginal om drygt 9 procent.

Marginalåterhämtningen visar på styrkan i vår klustermodell. Storleken och bredden på teknologier i Sverige skapar möjligheter att agera då volymer minskar. Däremot är det svårare i de delar av HANZA som är under uppbyggnad och ännu inte nått Sveriges omfattning. I vårt segment Huvudmarknader var det därför utmanande såväl i Finland som i Tyskland. I vårt segment Övriga marknader var det framför allt vår fabrik i Narva som drabbades. Där bemötte vi den tvära konjunkturnedgången genom att renodla Narva-fabriken mot tungmekanik, en specialisering som även kommer att påverka år 2021 negativt, men som är positiv på sikt. Vårt långsiktiga fokus är viktigt för uppbyggnaden av HANZA.

Avgörande för snabbväxande bolag är kassaflödet och det är förstås än viktigare under en krissituation. Vi har tidigare beskrivit att detta är ett kontinuerligt fokusområde och vi har under lång tid uppvisat starka kassaflöden. Så skedde även år 2020, med ett kassaflöde som uppgick till 182 MSEK (122). Vår operativa nettoskuld kunde därför minskas med hela 23 procent, från 350 MSEK till 271 MSEK. HANZA fortsätter att vara finansiellt starkt, även under pandemin.

Ett viktigt miljöarbete

Virusutbrottet har tillfälligt överskuggat vår tids stora utmaning, att minska utsläppen av koldioxid.

Denna viktiga fråga kommer fortsatt att prioriteras och vi ser hur väl HANZAs affärsmodell stödjer den globala klimattrenden. Likt andra tillverkare arbetar vi med nyckeltal för att minska förbrukning och utsläpp, men vårt avgörande bidrag kommer genom arbetet med att effektivisera våra kunders leverantörskedjor. Det är ett arbete som skapar kundvärde; en grön leverantörskedja ger konkurrensfördelar hos produktbolagen, kostnadsmässigt och miljömässigt.

Framåt

Under pandemin har vi erhållit flera fina erkännanden och priser för att vi upprätthållit hög leveransprecision och kvalitet under svåra förhållanden. Vi har även tagit nya kontrakt och våra existerande kunder är i grunden stabila bolag, vars volymer kommer att återkomma när viruset väl släpper greppet om världen. Vidare ser vi hur störningar i de globala och komplexa leverantörskedjorna påverkar produktbolag att ompröva sin tillverkningsstrategi, vilket är positivt för HANZA.

Vi bedömer därför att år 2020 endast blir ett hack i vår tillväxtkurva.

Av den anledningen beslutade vi också i december 2020 att utöka kapaciteten i Baltikum genom att investera cirka 80 MSEK i att uppföra en ny produktionsanläggning för komplex montering om drygt 12 000 kvm i Tartu, Estland, alldeles intill vår befintliga tunnplåtsfabrik. Arbetet har redan påbörjats och invigningen är planerad att äga rum under det första kvartalet 2022.

Resultatmässigt aviserade vi i slutet av år 2019 att vi hade nått en punkt i vårt utvecklingsarbete där vårt segment Övriga marknader ska komma att öka sin rörelsemarginal betydligt. Trots en stor påverkan av pandemin uppvisar segmentet också stigande marginaler. Arbetet

med marginalhöjning för Övriga marknader kommer att fortsätta, samtidigt som återkommande volymer kommer att stödja segmentet Huvudmarknader att återfå tidigare, högre marginaler.

HANZA ska också utvecklas via förvärv, som är en grundläggande del av vår affärsmodell. Här är det dock viktigt att skilja på HANZA och klassiska tillverkare. En kontraktstillverkare av en viss teknologi som förvärvar ytterligare en fabrik med samma teknologi växer visserligen, men ökar inte kundvärdet. Vi förvärvar däremot inte för att bli en större, utan för att bli en bättre tillverknings partner.

Vårt senaste exempel är förvärvet av mekanikbolaget Levyprofiili i mars 2021. Vi har utökat HANZA med 100 duktiga medarbetare i en modern produktionsanläggning i Joensuu, nära HANZAs övriga fabriker i Finland. Förvärvet är specialiserat på till verkning av plåtkonstruktioner, med hög kompetens inom svetsning och lackering. Levyprofiili

möter alla våra förvärvsparametrar avseende geografi, teknologi, kundportfölj, företagskultur och finansiell ställning.

Pandemin påverkar även år 2021, närmast ser hela tillverkningsbranschen utmaningar med komponent- och materialbrister som en följd av att efterfrågan ökar igen. Men vi kan ändå konstatera att HANZA är på väg genom pandemin på ett bra sätt. Vi har sett hur väl våra mogna tillverkningskluster hanterat volymsvängningar. Vidare ligger de globala trenderna med ökad regional tillverkning och ett ökat hållbarhetsfokus helt i linje med vår affärsmodell.

Vår strategi närmast framöver är att fortsatt stärka våra utvecklingskluster och därigenom fortsatt öka kundvärdet och höja marginalen på koncernnivå. Vi ser fram emot de kommande åren med tiiförsikt.

Erik Stenfors, vd

Tillverkningskartan ritas om

Klimatkrisen är vår tids största utmaning, och hanteringen av den är något vi alla måste ta ansvar för. Allt strängare hållbarhetsmål har gjort att produktägande bolag ser över sina leverantörskedjor och lägger allt mer fokus på produktens totalkostnad. Händelser som handelskrig, naturkatastrofer och inte minst den pågående pandemin har medfört att allt fler bolag vill flytta sin tillverkning närmare slutmarknaden i syfte att minimera risker, kostnader och miljöpåverkan.

Kontraktstillverkning växte framförallt fram under 90-talet när produktbolag började outsourca tillverkningen av diverse komponenter för den slutliga produkten, till exempel kretskort, svarvade delar eller plåtchassin. Idag är det vanligt att ett antal kontraktstillverkare tillverkar olika delar av kundens produkt. De främsta anledningarna till att större produktbolag väljer att outsourca tillverkning till kontraktstillverkare är:

Kostnadsreduktion: Produktbolaget behöver inte investera i den utrustning och de maskiner som erfordras för att tillverka de produkter/komponenter som kontraktstillverkaren tillverkar.
Förbättrad resursallokering: Produktbolagets främsta styrka är ofta att marknadsföra och sälja sina produkter. Om tillverkningen är outsourcad till en kontraktstillverkare kan produktbolaget fokusera på sina kundrelationer.
Ökad innovation och kvalitet: När ett produktbolag letar efter en tredje part för att producera en komponent eller en hel produkt under eget varumärke, kommer produktbolaget först att försäkra sig om att kontraktstillverkaren kan leverera med önskad kvalitet. Därför brukar kontraktstillverkaren som får uppdraget ofta vara specialist på tillverkning av den specifika komponenten.

Tillverkningskartan ritas om genom följande trender: Regionalisering – tillverkning nära slutmarknaden. En konsekvens av nya totalkostnadsanalyser är omlokalisering av tillverkning. Kontraktstillverkning har tidigare i stora delar legat i lågkostnadsländer i till exempel Asien. En växande medelklass i dessa länder har medfört att lönekostnader och därmed produktionskostnader stiger. Detta i kombination med högre hållbarhetsmål, bidrar till att många kunder valt att flytta tillbaka sin produktion till hemmarknaden ("backsourcing"). Dessutom har speciella händelser såsom pandemin belyst hur sårbara komplexa leverantörskedjor är. HANZA har utvecklat sina tillverkningskluster med avseende på totalkostnad samt för att möta den ökande efterfrågan av omlokalisering av tillverkning. Därför är, till exempel, HANZAs kluster i Kina inriktat på produktion för leverans i Kina, snarare än export till Europa.

Kontraktstillverkare blir tillverkningsexperter – Produktbolagens ökade fokus på att förkorta ledtiden från produktutveckling till marknadslansering av produkten har ökat behovet av att involvera kontraktstillverkare tidigt i processen. Det är bland annat vanligt att kontraktstillverkaren involveras i diskussionen om vilka material och tillverkningsprocesser som lämpar sig bäst för en viss produkt. Detta ställer höga krav på kontraktstillverkaren att ha bred kompetens inom både tillverkningsteknik, tillverkningseffektivitet och olika typer av kvalitetstester. HANZA har, för att möta detta behov, utvecklat en speciell tjänsteprodukt Manufacturing Solutions for Increased Growth & Earnings, ("MIG") som inte bara samlar alla tillverkningsteknologier hos en tillverkare, utan även analyserar och förändrar kundens hela tillverknings- och logistikkedja. HANZA har därmed utvecklats till ett kunskapsföretag inom komplicerad tillverkning, vilket ger en speciell konkurrensfördel.

Fokus på totalkostnad – affärsrelationen mellan produktbolag och kontraktstillverkare har traditionellt varit fokuserad på att ha lägst kostnad per tillverkad del av produkten. Idag arbetar produktbolag allt oftare från ett totalkostnadskoncept, det vill säga kunden eftersträvar en så låg kostnad som möjligt för hela produktens tillverkning under produktens livscykel. Marknaden av kontraktstillverkare består av ett stort antal aktörer under en låg grad av differentiering. För att inte tvingas att enbart konkurrera med pris har ett antal kontraktstillverkare utökat erbjudandet, till exempel med expertis inom logistik och utveckling av delarna. HANZA har tagit detta ett steg längre genom att erbjuda kunden tillverkning av hela system, inklusive utveckling av produkten, samt logistiktjänster och eftermarknads- och reservdelstjänster.

Nya, möjliggörande tekniker – Nya teknologier som AI, 5G, IoT och additiv tillverkning präglar dagens samhälle. Den snabba utvecklingen driver tillväxt, ökar säkerheten och bidrar även till lösningar som stödjer hållbarhetsarbetet. På HANZA görs löpande investeringar inom automation vilket både minimerar risker och ger en snabbare tillverkningsprocess.

Skärpta hållbarhetsmål – Klimatkrisen är vår tids stora utmaning och något alla tillverkande bolag måste ta sitt ansvar för att bekämpa. Även konsumenters krav på hållbara tillverkningsmetoder spelar en allt större roll och för att kunna leva upp till de allt hårdare hållbarhetsmålen är det tydligt att tillverkning måste effektiviseras, optimeras och

ske nära slutmarknaden. Detta ligger till grund för HANZAs affärsmodell med tillverkningskluster. Att välja processer med låga koldioxidutsläpp och effektiv energianvändning ger förutom miljöfördelar ofta även kostnadsfördelar.

Komponentbrist – På grund av en fortsatt påverkan av coronapandemin är idag efterfrågan på komponenter långt större än tillgången vilket i sin tur har lett till komponentbrist. Både ledtider och kostnader har eskalerat och inköp behöver planeras noga för att kunna möta tillverknings- och affärsbehov. 25000 30000 35000 40000

20000

Marknadens storlek

Den totala marknaden för HANZA är svår att uppskatta då den innehåller kontraktstillverkare inom flera olika segment och även tillverkare med egna produkter. Det finns därmed ingen tillgänglig information om den totala marknaden, däremot finns det tillförlitlig information om den befintliga marknaden för kontraktstillverkning av elektronik. HANZA anser att elektronikmarknaden är den dominerande delmarknaden som återkommer i de flesta produkter, varför den ger en relevant indikation på tillväxt och trender inom den totala kontraktstillverkningsmarknaden. 0 5000 10000 15000

Marknaden för kontraktstillverkning av elektronik

Den totala marknaden för kontraktstillverkning av elektronik har växt snabbt i takt med den ökade globaliseringen och uppskattas 2020 endast i Europa till cirka 32 miljarder EUR. Den europeiska marknaden bedöms fram till 2024 växa till cirka 37 miljarder EUR. I diagrammet presenteras den uppskattade utvecklingen för den europeiska marknaden för kontraktstillverkning av elektronik mellan 2020 och 2024.

Marknadsutvecklingen för kontraktstillverkning av elektronik

Källa: Reed Electronics Research The European EMEA Industry – A Strategic Overview of the EMEA Electronic Manufacturing Services Industry 2019-2024

Strategier och mål

HANZAs strategi är uppdelat i fyra olika bitar vilka ska bidra till att uppfylla de utmanande mål som företagsledningen satt upp.

Affärsrådgivning

De flesta vet idag att tillverkningsindustrin står för en mycket stor del av världens globala utsläpp och negativa miljöpåverkan, därför måste industrin ställa om till mer hållbara lösningar för framtiden. Många företag har under åren byggt upp komplexa tillverkningslösningar för sina produkter som involverar många underleverantörer utspridda över hela världen. Det är lätt att tappa kontrollen över sin totalkostnad, ledtider, kvalitet men framför allt sin miljöpåverkan. HANZA har utvecklat en 360-graders rådgivningstjänst där man analyserar företags strategier för tillverkning och föreslår förändringar avseende totalkostnad, ledtider, kapitalbindning, hållbarhet och mycket annat. Detta skapar möjlighet till snabbare tillväxt med högre lönsamhet för företagen.

Tillverkningskluster

För att kunna tillverka företags produkter krävs ofta ett flertal ingående tillverkningsteknologier som plåtbearbetning, maskinbearbetning, elektronik, kablage samt montering. Det traditionella sättet är att handla upp dessa teknologier enskilt från olika kontraktstillverkare och skeppa runt

Vision

Att vara en unik värdeskapande affärspartner inom tillverkning.

Detta betyder att HANZA eftersträvar att skapa ett högre kundvärde än vad traditionella kontraktstillverkare kan erbjuda.

Affärsidé

Att utveckla och erbjuda tillverkningslösningar och rådgivande tjänster för att öka tillväxt och resultat för HANZAs kunder.

Det sker dels genom att HANZA utvecklar fabriksparker och tillverkningskluster, där produkter kan tillverkas rationellt, till lägre kostnad och mindre miljöpåverkan jämfört med traditionella kontraktstillverkare, dels genom att HANZA utvecklar värdeskapande rådgivningstjänster kopplade till produkttillverkning.

Finansiella mål

Omsättningstillväxt om lägst 10 procent per år över en konjunkturcykel.
Genomsnittlig rörelsemarginal om lägst 6 procent över en konjunkturcykel.
Soliditet om lägst 30 procent.
Utdelning med cirka 30 procent av resultatet efter skatt.

Strategi

HANZA når sina mål genom:

Affärsrådgivning

– att erbjuda kvalificerad rådgivning inom produkttillverkning, vilket möjliggör ökad tillväxt och lönsamhet för bolagets kunder.

Tillverkningskluster

– att utveckla ett brett spektrum av tillverkningsteknologier på ett fåtal strategiska geografiska områden.

Kundportfölj

– att skapa en välbalanserad kundportfölj för att sänka affärsrisken och ge kostnadsfördelar för såväl HANZA som bolagets kunder.

Förvärv

– att genom strategiska förvärv komplettera geografi, teknologi eller kundportfölj.

Ansvarfullt företagande

Hållbarhet är integrerad i HANZAs affärsmodell och strategi och beaktas i samtliga strategiska beslut.

Hållbarhetsarbetet sker strukturerat inom tre områden med tydliga målsättningar, mätetal och aktiviteter vilket bidrar till HANZAs långsiktiga affär samt en positiv samhällsutveckling.

Områdena är:

Bidrag till det globala miljöarbetet
Långsiktiga och hållbara relationer
Medarbetare och lokala samhällen

Läs mer på sidan 16, hållbarhet

dessa detaljer över hela världen för att slutligen sammanställa produkten. HANZA har däremot byggt upp egna tillverkningskluster i strategiska geografiska områden där kompletta produkter kan tillverkas utan att skeppas runt. Detta skapar fördelar som kortare ledtider, mer kontroll på kvaliteten, enklare hantering för kunden samt mindre logistik och därför mindre negativ miljöpåverkan. Detta kan ske med hög konkurrenskraft på grund av minskade kringkostnader och en konsoliderad fabrikssetup.

Kundportfölj

HANZAs kunder bör ha en tillräckligt intressant affär i form av volym, omsättning, potential samt teknologibredd för att HANZA ska kunna skapa ett mervärde jämfört med andra tillverkare. Det är viktigt för både kunden och leverantören att man skapar en ömsesidig balans där båda parter blir viktiga för varandra. Bara då kan man utmana varandra för att utveckla och skapa nya konkurrenskraftiga modeller och metoder för tillverkning. HANZA arbetar med kunder med

olika storlekar och inom olika industriella segment, varför man har en god spridning av risken.

Förvärv

En viktig del av bolagets strategi är förvärv. Tillväxtmålet om i snitt tio procent per år ska nås med en kombination av organisk tillväxt och förvärv, därför utvärderas fortlöpande möjliga kandidater för förvärv. Logiken för ett intressant förvärv är en eller flera av:

1. Expansion till nya geografiska områden.
1. Införandet av en ny strategisk tillverkningsteknologi för HANZA eller
1. Expansion inom nytt kund- eller industrisegment.

Med hjälp av sina tillverkningskluster kan HANZA omgående skapa konsolideringseffekter vid förvärv vilket bidrar till högre marginaler. Man skapar samtidigt intressanta tillväxtmöjligheter för befintliga samt nya kunder.

Utökat samarbete för att rädda liv

Getinge är en global leverantör av innovativa lösningar för operationssalar, intensivvårdsavdelningar, sterilcentraler samt företag och institutioner inom Life Science-området.

Getinge erbjuder produkter och lösningar ämnade för att förbättra kliniska resultat och optimera arbetsflöden. Verksamheten bedrivs av över 10 800 medarbetare i fler än 35 länder.

För att alltid kunna ligga steget före är Getinge ständigt på jakt efter de senaste teknikerna och främsta samarbetena för att kunna fortsätta nå framgång. Som ett led i bolagets fokus på kvalitet och effektivitet vände sig Getinge redan 2015 till HANZA för att få hjälp med effektivisering av leverantörskedjan och produktionen. Det första avtalet slöts med Getinges Critical Care anläggning i Solna. Under åren har samarbetet utökats, och HANZA levererar idag specialiserade delar och moduler till ett antal Getingeanläggningar runtom i världen, varav flera används i Getinges portfölj med anestesiprodukter.

Exempel på produkter där HANZA-tillverkade delar används:

Ventilatorer och anestesimaskiner
Operationsbord
Disk- och spoldesinfektorer
Sterila transfersystem DPTE®

Stor efterfrågan på ventilatorer

I och med covid-19-pandemin är en av de mest aktuella produkterna som HANZA tillverkar "Mobile Carts"; mobila vagnar som används till ventilatorer. Det finns för närvarande en stor efterfrågan på ventilatorer runt om i världen, och HANZA är mycket stolta över att, tillsammans med Getinge, kunna bidra till att rädda liv.

"Vi kunde i början av året, tillsammans med Getinge, se

att vi snabbt behövde planera för en ökad volym för att kunna bidra till att vården runt om i världen skulle få de bästa förutsättningar att ta hand om den ökade andelen sjuka patienter som en följd av coronaviruset", säger Andreas Nordin, Senior Vice President och Chief Operating Officer på HANZA. "Nyckeln till framgång ligger i att HANZA kan leverera färdiga moduler eller sub-moduler då våra tillverkningskluster består av fabriker med produktion av olika typer av produkter som sedan kan sättas ihop till en modul."

"Vi behöver stora globala leverantörer som HANZA som kan förse våra anläggningar runt om i världen med specifika mekaniska delar och montering", säger Alexander Colmelet, Global Category Director Metal, Sourcing & Purchasing på Getinge. "HANZA kan förse oss med kvalitétsdelar och enklare montering från en enda plats här i Europa, vilket både innebär kostnadsbesparingar och hjälper oss att tillhandahålla delar på ett mer miljövänligt sätt".

Öppen och transparant dialog

Samarbetet har fortsatt att växa vilket gör HANZA än mer betydelsefullt för Getinges fortsatta planer. "HANZA har hjälpt oss att sänka kostnaderna för många delar, inte bara genom att flytta tillverkningen från andra länder, men också tack vare stöd tidigt i designprocessen", säger Alexander Colmelet. "Vi har en öppen och transparant dialog kring våra mål och arbetar tätt tillsammans med löpande global uppföljning för att tillsammans nå både Getinges och HANZAs "wanted position". HANZA supportar oss väl i detta och är en värdefull partner.

Information om Getinge

Grundat 1904
Vd & koncernchef Mattias Perjos
Över 10 800 medarbetare globalt
Försäljning i över 125 länder
29,9 miljarder sek i omsättning 2020
Huvudkontor i Göteborg
Noterat på Stockholmsbörsen sedan 1993

Vi kunde i början av året, tillsammans med Getinge, se att vi snabbt behövde planera för en ökad volym för att kunna bidra till att vården runt om i världen"

Ansvarsfulla affärer

HANZA är förvissat om att bolaget genom sin affärsmodell, strategi och samverkan med intressenter bidrar till en positiv samhällsutveckling och till de globala hållbarhetsmålen.

Övergripande styrning av hållbarhet

Arbetet kring bolagets påverkan på miljön, medarbetare, mänskliga rättigheter och andra sociala aspekter samt etik, korruption och datasäkerhet är högt prioriterad inom HANZA. Bolagets uppförandekod, vilken bygger på FN Global Compacts tio principer, är vägledande för hur HANZA verkar som bra samarbetspartner, arbetsgivare och samhällsaktör.

Koncernövergripande policyer och kvalitetssäkrade processer och ledningssystem ger verksamheten en tydlig handledning för en ansvarsfull hantering av anläggningar och medarbetare. Under 2020 har ett hållbarhetsramverk fastställts med en plan för styrning och uppföljning av koncernens viktigaste hållbarhetsfrågor.

För att säkerställa en kvalitetssäkrad styrning av HANZAs miljö- och arbetsmiljöarbete i koncernens 14 fabriker har väsentliga insatser skett de senaste åren för att utveckla och stärka ledningssystemen. Successivt har fabriker certifierats och senast under första halvåret 2021 beräknas ledningssystemen i tolv av fabrikerna vara certifierade enligt både ISO 14001 och ISO 45001. I ytterligare två fabriker planeras en certifiering under 2022.

Utveckling av arbetet

Hållbarhetsarbetet utvecklas löpande inom HANZA. Interna processförbättringar och förankring i nyförvärvade fabriker sker parallellt med att bolaget i dialog med intressenter uppmärksammas på nya viktiga frågeställningar. Långsiktiga kvantifierbara mål kommer successivt att fastställas på koncernnivå. Målet är att HANZA ska erbjuda en koncerngemensam mycket hög hållbarhetsnivå.

Hanzas intressenter	Viktiga frågor	Dialog
Kunder	Bra kvalitet	Affärer
	Leveranssäkerhet	Kundundersökning
	Låg miljöpåverkan, direkt och indirekt
	Socialt ansvarstagande, medarbetare och underleverantörer
	God affärsetik, datasäkerhet
Medarbetare	God och hälsosam arbetsmiljö	Medarbetarundersökningar
	Socialt engagemang	Medarbetarsamtal
	Trygg anställning	Löpande dialog
Investerare	Ekonomisk stabilitet, avkastning	Årsstämma
	Kundnöjdhet	Investerarträffar
	Transparens, kommunikation	Pressmeddelanden och
	Miljömässigt och socialt god verksamhet, regelefterlevnad	finansiella rapporter
Samhälle	Låg miljöpåverkan, avfall, förbrukning, utsläpp	Myndighetsdialoger
	God affärsetik	Möte med kommunledning
	Kommunikation

HANZAs bidrag till det globala miljöarbetet

Risker/möjligheter	• Världen står inför en miljöutmaning avseende såväl resursanvändning som utsläpp. Alla måste bidra för att säkerställa rimliga levnadsförhållanden för framtida generationer. Påtagligast är hotet från klimatut släpp, varför världens länder måste sträva efter att bli fossilfria. • De produkter som HANZA tillverkar bidrar till ett miljöavtryck via förbrukning av ändliga resurser såsom material, vatten och energi, samt utsläpp av i första hand koldioxid men även vissa tungmetaller. Miljö avtrycket sker framför allt hos underleverantörer, vid HANZAs tillverkning och vid transporter. • Konkurrenskraften stärks eftersom kunder eftersträvar hållbara leverantörer, spårbarhet i tillverknings processer samt själva måste minska sitt eget CO2-avtryck från bland annat varutransporter.

Väsentlig hållbarhetsfråga	Minska förbrukningen av naturresurser och energi	Hjälpa kunder att minska ut släpp framför allt via transporter
Resultat år 2020	Energiförbrukning: • Totalt inom HANZA: 29 201 MWh • Per anställd: 18,9 MWh • Energikostnad/omsättning:1,15% Vattenförbrukning: • Totalt inom HANZA: 39 084 m3	Producerat avfall: • Total mängd: 1 127 ton varav farligt avfall: 495 ton • Hanteringskostnad för avfall/ omsättning: 0,11%	Se bild "Miljövinster i HANZAs regionala tillverkningskluster"
Värdeskapande INGEN INGEN FATTIGDOM HUNGER	Investerare: Förbättrad lönsam het genom minskad energi- och materialförbrukning. Minskad hållbarhetsrisk. Samhälle: Minskad resursför brukning av vatten, material och INGEN GOD HÄLSA OCH INGEN INGEN GOD UTBILDNING INGEN GOD HÄLSA OCH JÄMSTÄLLDHET GOD HÄLSA OCH GOD UTBILDNING RENT VATTEN OCH SANITET FÖR ALLA energi, ökad andel förnybar energi. FATTIGDOM VÄLBEFINNANDE FATTIGDOM HUNGER FÖR ALLA HUNGER VÄLBEFINNANDE VÄLBEFINNANDE FÖR ALLA Modernare industri.	Samhälle: Ökade miljövinster genom minimerat CO2-avtryck, ansvarsfull hantering av kemi INGEN INGEN GOD HÄLSA OCH FATTIGDOM HUNGER VÄLBEFINNANDE kalier och avfall. Kunder: Spårbarhet varor. HÅLLBAR ENERGI ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR GOD UTBILDNING JÄMSTÄLLDHET JÄMSTÄLLDHET RENT VATTEN OCH SANITET FÖR ALLA RENT VATTEN OCH SANITET FÖR ALLA FÖR ALLA FÖR ALLA TILLVÄXT	Kunder och samhälle: Ökade miljövinster, modernare industri. GOD UTBILDNING JÄMSTÄLLDHET RENT VATTEN OCH SANITET FÖR ALLA FÖR ALLA MINSKAD HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN HÅLLBAR OJÄMLIKHET KONSUMTION OCH PRODUKTION
Bidrag till FN:s GOD HÄLSA OCH GOD UTBILDNING HÅLLBAR ENERGI JÄMSTÄLLDHET VÄLBEFINNANDE FÖR ALLA FÖR ALLA globala mål till TILLVÄXT år 2020	ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK RENT VATTEN OCH SANITET FÖR ALLA HÅLLBAR ENERGI HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR HÅLLBAR ENERGI ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOROCH EKONOMISK MINSKAD ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR MINSKAD HÅLLBAR FÖR ALLA FÖR ALLA OJÄMLIKHET OJÄMLIKHET KONSUMTION OCH PRODUKTION TILLVÄXT TILLVÄXT	HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN MINSKAD BEKÄMPA KLIMAT- FÖRÄNDRINGARNA HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN HÅLLBAR HAV OCH MARINA HÅLLBAR EKOSYSTEM OCH BIOLOGISK OJÄMLIKHET KONSUMTION OCH RESURSER KONSUMTION OCH PRODUKTION MÅNGFALD PRODUKTION	FREDLIGA OCH GENOMFÖRANDE INKLUDERANDE OCH GLOBALT PARTNERSKAP SAMHÄLLEN

RESURSER GENOMFÖRANDE

FREDLIGA OCH INKLUDERANDE SAMHÄLLEN

OCH GLOBALT PARTNERSKAP

EKOSYSTEM OCH BIOLOGISK MÅNGFALD

FREDLIGA OCH INKLUDERANDE SAMHÄLLEN

BEKÄMPA KLIMAT- FÖRÄNDRINGARNA HAV OCH MARINA

OCH GLOBALT PARTNERSKAP

EKOSYSTEM OCH BIOLOGISK MÅNGFALD

BEKÄMPA KLIMAT- FÖRÄNDRINGARNA HAV OCH MARINARESURSER GENOMFÖRANDE

FREDLIGA OCH INKLUDERANDE SAMHÄLLEN

RESURSER GENOMFÖRANDE

EKOSYSTEM OCH BIOLOGISK MÅNGFALD

KONSUMTION OCH PRODUKTION

BEKÄMPA KLIMAT- FÖRÄNDRINGARNA HAV OCH MARINA

OJÄMLIKHET HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLENHÅLLBAR

OCH GLOBALT PARTNERSKAP

MINSKAD

FREDLIGA OCH INKLUDERANDE SAMHÄLLEN

RESURSER GENOMFÖRANDE

HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR

EKOSYSTEM OCH BIOLOGISK MÅNGFALD

INGEN FATTIGDOM INGEN

HÅLLBAR ENERGI FÖR ALLA ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT

BEKÄMPA KLIMAT- FÖRÄNDRINGARNA HAV OCH MARINA

Miljövinster i HANZAs regionala tillverkningskluster

HANZAs tillverkningsprocesser har ett högt materialinnehåll (elektronik upp till 70-75 procent och mekanik, normalt 40-45 procent). Genom miljökrav och upphandling från färre leverantörer samt stora inköp till hela klustret kan HANZA minska sitt C02-utsläpp.

utsträckning i klustrens geografiska närhet vilket resulterar i kortare transporter och därmed minimerat CO2-utsläpp av färdiga varor.

Miljöledningssystem

Det koncernövergripande miljöledningssystemet inom HANZA Group Management System har under 2020 färdigställts och implementerats i koncernens produktionsenheter. 12 av koncernens 14 fabriker planeras att under 2021 bli certifierade enligt ISO 14001:2015 och ytterligare två under 2022. Ledningssystemet omfattar mätningar och mål av koncernens energikonsumtion och avfallshantering. Vid varje enskild fabrik identifieras specifika miljöfrågor exempelvis tillståndspliktig verksamhet, giftiga utsläpp och miljörisker. Möjligheter att minska eller återvinna material samt ersätta miljöfarliga material med miljövänliga övervägs. För varje fabrik fastställs mål som årligen följs upp.

Styrning av miljöfrågor

För 2020 redovisas för första gången koncernens totala energi- och vattenförbrukning samt avfallsproduktion.

Miljöarbetet styrs av koncernövergripande miljöpolicy, inköpspolicy med miljöfokus, efterlevnad av miljöregler (globala direktiven RoHS, REACH, Conflict Minerals) samt det implementerade miljöledningssystemet. Inom bolaget finns en utsedd chef för HANZAs miljöfrågor.

Minskad resursförbrukning

Vid samtliga fabriker sker ett löpande arbete för att minimera produktfel och minska materialspill genom regelbundna kvalitetskontroller och återvinning. Syftet är att minska produktionens totala materialförbrukning. I produktionsprocessen eftersträvas en minskad användning av material som ger upphov till farliga utsläpp.

Energiförbrukningen inom HANZA utgörs främst av uppvärmning av fabriker och kontor samt kraftförsörjning till maskiner i produktionen. Eftersom energiförbrukningen är en funktion av produktionsvolymerna har bolaget under

2020 investerat i mer energieffektiva maskiner vid flera fabriker. Ytterligare maskininvesteringar kommer att ske löpande. I Estland uppförs under 2021 en ny produktionsanläggning om drygt 12.000 m2 vilket från och med 2022 kommer att ge HANZA mer energieffektiva lokaler och därmed reella energibesparingar.

Minskade miljöutsläpp

HANZAs huvudsakliga klimatavtryck sker via varutransporter samt i fabrikernas energiförbrukning. Avtrycket domineras av transporter, både av underleverantörers insatsvaror till klustren samt slutleveranser till kunder. Tjänsteresor utgör en mycket liten del av koncernens totala miljöavtryck.

En av HANZAs viktigaste insatser mot klimatförändringar och CO2-utsläpp är verksamhetens tillverkning i regionala kluster. Klustertillverkningen minimerar frakter. Kompletta produkter tillverkas i produktionsenheter som är geografiskt nära varandra, vilket ger kortare och färre transporter under tillverkningsprocessen jämfört med traditionell kontraktstillverkning. Dessutom minskas de totala transporterna till och från klustret. HANZA gör stora inköp från ett fåtal leverantörer. Leveranser av färdiga produkter sker till kunder som ofta finns i klustrets geografiska närhet (se bild ovan). Under 2020 har bolaget inlett ett särskilt arbete för att mäta miljöpåverkan vid effektiviseringar av kunders tillverkningskedja.

Köp av fossilfri energi till fabrikerna eftersträvas. Under 2020 var fabriken i Heinävesi, Finland, den första i koncernen att helt och hållet övergå till grön energi.

HANZAs avfallshantering avser dels restmaterial från produktionen och dels tungmetaller. På koncernnivå har målet varit att bibehålla eller minska kostnaden för avfallshantering i relation till koncernens omsättning.

HANZAs långsiktiga och hållbara relationer

Risker/möjligheter	• HANZAs förutsättning att växa bygger på att bolaget uppfattas som finansiellt stabilt, med förmåga att möta kundkrav och bidra till mervärde samt garantera hög integritet och kundsekretess. • Kunder ställer höga krav på sina leverantörer avseende kvalitet- och leveransprecision, men också hållbarhet, ett etiskt beteende och långsiktighet. Risken för korruption är störst vid kontakten med kunder och leverantörer. Det är av största vikt att all slags oetiskt beteende minimeras. • HANZA har en viktig roll i samhället på de mindre orter där bolaget har produktionsställen.


Väsentlig hållbarhetsfråga	Finansiell stabilitet & QCD (kvali tet, kostnad, leveransprecision)	Skapat mervärde	Tryggad affärsetik	Säkrad data
Resultat år 2020	Utfall i relation till finansiella mål: • Omsättningstillväxt 10% – Ej uppnått • Genomsnittlig rörelsemarginal 6% – Ej uppnått • Soliditet 30% – Uppnått • Utdelning cirka 30% av årets resultat – Uppnått	HANZA erhöll erkännanden från fyra olika globala kunder tack vare leveransprecision och hög kvalitet under en utmanan de period.	• Samtliga under leverantörer utvärderas utifrån Supplier Code of Conduct. • Inga incidenter skedde avseende korruption eller mutor.	Inga incidenter skedde där data varit hotad.
Värdeskapande INGEN GOD HÄLSA OCH INGEN GOD UTBILDNING HUNGER VÄLBEFINNANDE FATTIGDOM FÖR ALLA	• Investerare: Avkastning, transpa rent publicerad hållbarhetsdata. INGEN INGEN GOD HÄLSA OCH GOD UTBILDNING • Kunder: Långsiktighet. Resursef FATTIGDOM HUNGER VÄLBEFINNANDE FÖR ALLA fektiv produktion, kvalitet, leverans säkerhet. INGEN JÄMSTÄLLDHET HÅLLBAR ENERGI GOD HÄLSA OCH RENT VATTEN OCH SANITET FÖR ALLA ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK GOD UTBILDNING HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR JÄMSTÄLLDHET MINSKAD • Medarbetare: Långsiktig arbets HUNGER FÖR ALLA VÄLBEFINNANDE FÖR ALLA OJÄMLIKHET TILLVÄXT givare.	JÄMSTÄLLDHET RENT VATTEN OCH SANITET FÖR ALLA RENT VATTEN OCH SANITET FÖR ALLA HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION	Investerare, kunder, samhälle: Minskade hållbar hetsrisker, ökad affärsetik.	Investerare, kunder, samhälle: Ökad datasäkerhet.
Bidrag till FN:s ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR HÅLLBAR ENERGI MINSKAD FÖR ALLA OJÄMLIKHET globala mål till TILLVÄXT år 2020 HAV OCH MARINA EKOSYSTEM OCH BIOLOGISK BEKÄMPA KLIMAT- FÖRÄNDRINGARNA FREDLIGA OCH	ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN BEKÄMPA KLIMAT- FÖRÄNDRINGARNA HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR HÅLLBAR HAV OCH MARINA MINSKAD EKOSYSTEM OCH BIOLOGISK HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN FREDLIGA OCH KONSUMTION OCH RESURSER OJÄMLIKHET INKLUDERANDE PRODUKTION MÅNGFALD SAMHÄLLEN TILLVÄXT HAV OCH MARINA GENOMFÖRANDE EKOSYSTEM OCH BIOLOGISK FREDLIGA OCH GENOMFÖRANDE	HÅLLBAR GENOMFÖRANDE KONSUMTION OCH OCH GLOBALT PARTNERSKAP PRODUKTION

Finansiell stabilitet, QCD och skapat mervärde

INKLUDERANDE SAMHÄLLEN

MÅNGFALD

Efter HANZAs inledande uppbyggnadsfas 2009–2013 då olika tillverkningsteknologier samlades, och den påföljande perioden 2014–2017 då produktionen samlades i geografiska kluster, skiftade HANZA 2017 fokus mot effektivisering av tillverkningsklustren och expansion inom nya kundmarknader. I syfte att öka klustrens och i synnerhet nyförvärvade fabrikers effektivitet, QCD (kvalitet, kostnad, leveransprecision) samt kapacitet inleddes 2018 effektiviseringsprogrammet CORE (Cluster Operational Excellence) inom koncernen.

OCH GLOBALT PARTNERSKAP

MÅNGFALD

INKLUDERANDE SAMHÄLLEN

OCH GLOBALT PARTNERSKAP

2018 renodlade HANZA sin klusterorganisation och övergick till en klusterbaserad extern segmentsrapportering.

Löpande koncerngemensamma mätningar förbättrar kontroll- och kvalitetsprocesserna på fabrikerna. HANZA följer även koncernens leveranssäkerhet.

Pandemin har tydliggjort brister i många bolags globala

och komplexa tillverkningskedjor, till fördel för regional klustertillverkning enligt HANZAs modell. Detta har lett till en hög efterfrågan på bolagets rådgivningstjänster där kunder fått stöd i att effektivisera och optimera sin tillverkning och logistik.

Tryggad affärsetik

HANZA agerar utifrån tydliga affärsetiska principer, överväganden kring hur och med vem man gör affärer. Bolagets värderingar och ledarskap utgör tillsammans med uppförandekoden grunden för medarbetarnas agerande. Koden är tydligt kommunicerad till alla medarbetare och ingår i introduktionsutbildningen för alla nya medarbetare.

I syfte att aldrig väcka misstankar om oegentligheter eller korruption inom verksamheten har bolaget implementerat en global antikorruptionspolicy. En insiderpolicy tydliggör hanteringen av aktiekurspåverkande information. Via visselblåsarfunktion HANZA-hotline kan medarbetare anonymt anmäla oro för avvikelser från policyer och regler samt andra oegentligheter inom bolaget.

Under 2020 har inga incidenter av korruption anmälts eller på annat sätt upptäckts. En planerad uppföljning av antikorruptionspolicy och uppförandekod bland bolagets samtliga medarbetare har under året inte kunnat fullföljas i sin helhet till följd av pandemin. Ambitionen är att samtliga anställda ska bekräfta innehållet i bolagets riktlinjer.

Leverantörer utvärderas

BEKÄMPA KLIMAT- FÖRÄNDRINGARNA HAV OCH MARINA

EKOSYSTEM OCH BIOLOGISK MÅNGFALD

FREDLIGA OCH INKLUDERANDE SAMHÄLLEN

OCH GLOBALT PARTNERSKAP

RESURSER GENOMFÖRANDE

I inköpsprocessen utvärderar och kravställer HANZA sina underleverantörer utifrån sin Supplier Code of Conduct. Övergripande innebär det att leverantörerna ska ha samma syn på hållbarhet som HANZA avseende miljö, arbetsrätt, mänskliga rättigheter, affärsetik samt korruption. Brott mot efterlevnad av koden rapporteras till HANZAs inköpschef.

Inköpsprocessen kommer under 2021 att kompletteras med ett särskilt utvärderingskriterium kring klimatpåverkan.

Insatser kring datasäkerhet

Vid hanteringen av kund- och personuppgifter upprätthålls alltid sekretess och integritet. En korrekt, laglig och rättvis hantering garanteras. HANZA följer GDPR.

Bolaget har vidare vidtagit betydande åtgärder för att skydda kundernas ritningar och annat underlag till produktion, mot bakgrund av det ökade dataintrånget hos myndigheter och storföretag. Ett system för att hantera informationssäkerhet baserat på standarden ISO27001 har börjat implementeras. Under 2020 har HANZA introducerat ett obligatoriskt självtest avseende informationssäkerhet för alla medarbetare. 2021 planeras en certifieringsrevision av informationssäkerhetssystemet.

Bolaget har en ansvarig informationssäkerhetschef och en policy avseende skydd av personlig information.

Risker/ möjligheter	• 1637 medarbetare i Estland, Finland, Sverige, Tyskland, Tjeckien, Polen och Kina är i huvudsak syssel satta inom tillverkning vid bolagets sex tillverkningskluster. Risker finns kopplade till medarbetares häl sa och säkerhet, såsom arbetsplatsolyckor vid fabrikerna, samt hur medarbetarna behandlas internt. • HANZAs konkurrenskraft, nytänkande och lönsamhet ökar med nöjda och friska medarbetare som bidrar till bättre prestationer, samt med mångfald som ger ett bättre resultat. • Kompetensförsörjningen av nya medarbetare underlättas vid ett fokuserat hållbarhetsarbete. • Ett långsiktigt agerande på lokala orter där HANZA är verksamt och en väsentlig arbetsgivare bidrar till lägre utflyttningsgrad samt ett ömsesidigt förtroende mellan bolaget och det lokala samhället.

Väsentlig hållbarhetsfråga	Utveckling av medarbetare	Stärka mångfald, likabehandling	Värna lokala samhällen
Resultat år 2020	• Sjukfrånvaro anställda: 5,1% • Arbetsplatsolyckor: 32 (36) "Lost time injury frequency rate": 12,5% • Genomförda medarbetarsam tal och kompetensmappning: 72%	• Medelålder: 43 år • Könsfördelning hela koncer nen: 62% män, 38% kvinnor • Könsfördelning management: 74% män, 26% kvinnor	• Antal fabriker: 14 • Medelantal anställda per land: Estland 643 Sverige 358 Polen 118 Kina 82 Finland 85 Tjeckien 138 Tyskland 119
Värdeskapande	Investerare: Ökad konkurrens kraft. Medarbetare: Sysselsättning med goda arbetsvillkor, trygg INGEN INGEN INGEN INGEN GOD HÄLSA OCH GOD HÄLSA OCH GOD UTBILDNING FATTIGDOM FATTIGDOM HUNGER HUNGER VÄLBEFINNANDE VÄLBEFINNANDE FÖR ALLA FÖR ALLA och säker arbetsmiljö, långsiktig arbetsgivare.	Medarbetare, investerare och samhälle: Stärkt mångfald, ökad innovationskraft. GOD UTBILDNING JÄMSTÄLLDHET JÄMSTÄLLDHET RENT VATTEN OCH SANITET FÖR ALLA RENT VATTEN OCH SANITET FÖR ALLA	Samhälle: Hållbar industriali sering vid orter där HANZA är väsentlig arbetsgivare.
Bidrag till FN:s INGEN GOD HÄLSA OCH GOD UTBILDNING HUNGER VÄLBEFINNANDE FÖR ALLA globala mål till år 2020 ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR MINSKAD OJÄMLIKHET	JÄMSTÄLLDHET HÅLLBAR ENERGI HÅLLBAR ENERGI RENT VATTEN OCH SANITET FÖR ALLA ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR MINSKAD MINSKAD FÖR ALLA FÖR ALLA OJÄMLIKHET TILLVÄXT TILLVÄXT HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN BEKÄMPA KLIMAT- FÖRÄNDRINGARNA BEKÄMPA KLIMAT- FÖRÄNDRINGARNA HÅLLBAR HAV OCH MARINA HAV OCH MARINA EKOSYSTEM OCH BIOLOGISK EKOSYSTEM OCH BIOLOGISK FREDLIGA OCH	HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN HÅLLBAR HÅLLBAR OJÄMLIKHET KONSUMTION OCH KONSUMTION OCH PRODUKTION PRODUKTION FREDLIGA OCH GENOMFÖRANDE GENOMFÖRANDE

HANZAs medarbetare och lokala samhällen

Utveckling av medarbetare

HANZAs medarbetare bidrar i hög grad till att utveckla bolaget. Som grund för att tillvarata medarbetares prestationer och etablera en global HANZA-kultur ligger bolagets värderingar, koncerngemensamma policyer såsom uppförandekod och HR-policy, samt HANZAs ledarskapsprogram.

En tydlig kommunikation kring bolagets ambitioner är avgörande för att skapa ett ömsesidigt förtroende. Intern kommunikation sker bland annat via gemensamt intranät och interntidningen HANZA United. Utbildning av medarbetare sker på lokala språk och i ökad grad via e-learning.

En medarbetarundersökning genomförs normalt årligen för att följa upp engagemang och medarbetarnöjdhet, arbetsklimat och eventuella trakasserier. Som en följd av pandemin genomfördes ingen koncernövergripande undersökning under 2020. Istället genomförs den under första halvåret 2021.

Årliga medarbetarsamtal kartlägger bland annat kompetenser och utvecklingsbehov. Under 2020 genomfördes 72 procent av de planerade samtalen. Målet för ett pandemifritt år är att samtal ska genomföras med 98 procent av koncernens medarbetare.

Säkrad arbetsmiljö, hälsa, säkerhet

Som tillverkande industri i fabriksmiljö eftersträvar HANZA en koncernövergripande säker arbetsmiljö där olycksfallsrisken ska minimeras med genomgående insatser såsom brandskydd, uppmärkt utrymning och säkerhetsvideos.

Ett koncernövergripande arbetsmiljösystem inom "HANZA Group Management System" har under 2020 färdigställts och implementerats i fabrikerna. Under 2021 planeras 12 fabriker vara certifierade enligt ISO 45001 och under 2022 planeras ytterligare två fabriker certifieras.

Inom ramen för arbetsmiljösystemet följer HANZA månadsvis upp interna nyckeltal på medarbetarområdet. Detta systematiska arbete syftar till att förebygga arbetsskador och skapa en än mer hälsosam och säker arbetsmiljö. När nyckeltalen lokalt avviker från målen medför det obligatoriska åtgärder vid den lokala produktionsanläggningen. Varje fabrik mäter därför antal arbetsplatsolyckor, incidenter, frånvaro till följd av arbetsskada (LTIFR – Lost Time Injury Frequency Rate), sjukfrånvaro samt annan frånvaro. I tillägg till detta utvärderas hälso- och säkerhetsrisker, och fabriken utarbetar handlingsprogram för att hantera och minimera riskerna genom exempelvis obligatoriska utbildningsinsatser inom säkerhet och direktiv kopplat till säkerhetsrutiner och utrymning. 2020 inträffade 32 arbetsplatsolyckor inom HANZA, jämfört med 36 olyckor under 2019.

Handlingsprogram har också utarbetats för att uppfylla lokala föreskrifter och lagar kring arbetsmiljöfrågor. Löpande sker ett arbete med att erbjuda bättre funktionsenliga lokaler. Bland lokalt anpassade åtgärder kan nämnas friskvårdsbidrag i Sverige samt en hälsovecka i Estland.

Under 2020 har en rad åtgärder vidtagits vid produktionsanläggningarna för att skydda medarbetarna från pandemin och minimera spridningen av smitta. Bland annat

sker löpande informationsgivning om skyddsavstånd. I de nyligen förvärvade produktionsanläggningar har HANZAs policyer, riktlinjer och arbetsmiljöledningssystem börjat implementeras under året.

Under 2021 sker fortsatt certifiering av det systematiska arbetsmiljöarbetet samt uppföljande åtgärder avseende medarbetarnas hälsa och säkerhet såsom löpande utbildning.

Stärkt mångfald och likabehandling

HANZA eftersträvar mångfald och lika anställningsförhållanden för likvärdigt arbete och tillämpar en koncerngemensam antidiskrimineringspolicy. I HANZAs interna uppförandekod framgår att fri anslutningsrätt till fackföreningar är en självklar rättighet samt att lönesättning och villkor utgår från kollektivavtal, lag alternativt branschstandard. Upplevda missförhållanden kan rapporteras till HANZAs visselblåsarfunktion HANZA-hotline dit medarbetare anonymt kan anmäla oro för avvikelser från policyer och regler, kränkningar eller missbruk av förtroendeställning.

Under 2020 har två incidenter av diskriminering anmälts och hanterats inom koncernen.

HANZAs roll i lokala samhällen

HANZA eftersträvar ett hållbart samhällsbyggande på sina verksamhetsorter. Dessa utgörs ofta av mindre samhällen där HANZA är en väsentlig arbetsgivare och därmed en betydande aktör för invånares försörjning.

HANZA söker vägar för att säkra en konkurrenskraftig och långsiktig produktion. Som ett led i detta arbete för bolaget dialoger med nationella och lokala beslutsfattare och finansiärer. Syftet är att nå fungerande uppgörelser men även att tydliggöra HANZAs långsiktiga åtagande på verksamhetsorten.

I HANZAs kluster ingår fabriker som förvärvats vid en tidpunkt när fabrikerna tyngts av svag lönsamhet och likviditetsproblem med nedläggning som enda alternativ för dåvarande ägare. HANZAs fortsatta drift har bidragit till att sysselsättningen kvarstått på flera glesbygdsorter, en utveckling som benämnts Landsbygdsmodellen. Driften har i vissa fall möjliggjorts genom samarbeten med lokala banker som haft ortens lönsamhet i fokus.

HANZAs klusterutveckling har inom vissa kluster inneburit en breddad verksamhet. Den har även resulterat i att mindre produktionsenheter behövt avvecklas eller avyttras. Under 2020 avvecklades respektive reducerades verksamheten på två orter. Exempelvis samordnades produktionen i Åtvidaberg till HANZAs verksamhet i Årjäng. För att bibehålla sysselsättningen i Åtvidaberg möjliggjorde HANZA för den tidigare fabriksledningen att överta fabriksdriften och medarbetare samt mindre tillverkningsserier.

En hållbar arbetsgivare

Under 2020 har HANZA haft stort fokus på att vidareutveckla organisationen i syfte att göra den än mer skalbar. Detta inkluderar bland annat att vissa funktioner, såsom försäljning och HR, har decentraliserats samt att flera kluster har stärkts genom rekrytering av nyckelpositioner. På grund av pandemin har ett åtgärdsprogram genomförts under året, där viss tillverkning har flyttats och konsoliderats. Sammanlagt är vi nu drygt 1 600 medarbetare i 14 fabriker fördelade på sju länder (sex kluster).

HANZAs processer och policyer kopplat till medarbetare

Arbetet med våra utvecklingsprocesser för medarbetare fortgår och uppföljning av dessa sker i vår uppföljning av nyckeltal. Under 2020 har vi arbetat vidare med mappning av medarbetarna i samband med medarbetarsamtal samt uppdatering av kompetensbehov och befintliga kompetenser. Vi strävar ständigt efter att ta vara på våra interna kompetenser och erbjuda utvecklingsmöjligheter till medarbetarna. HANZA har också en uppförandekod (Code of Conduct) som beskriver hur vi i ledningen och våra medarbetare agerar i relation till omvärlden och till varandra. Syftet är att definiera vårt sociala ansvar, etiska engagemang och ställning i jämställdhetsfrågor samt hur våra medarbetare bör förhålla sig i frågor av principiell natur. HANZA värnar om medarbetarnas rättigheter, motarbetar diskriminering och trakasserier, samt främjar mångfald på arbetsplatsen.

På grund av pandemin flyttades den i normala fall årliga medarbetarundersökningen fram, och är i stället planerad att genomföras i april 2021.

HANZAs strategi

Efter att HR-funktionen till stor del har decentraliserats, har de olika klustren individuellt påbörjat utvecklingen av mål och initiativ anpassade till den egna verksamheten. I det svenska klustret har fokus legat på att stärka klusterledningen och man har förutom en ny klusterpresident rekryterat både en säljchef och en inköpschef. Arbete har påbörjats med att ta fram ett internt ledarskapsprogram baserat på den existerande HR-handboken och ett löpande arbete pågår också med att implementera HANZAs värderingar. Under 2021 kommer fokus att ligga på att utveckla internkommunikationen.

I egenskap av sin storlek har det baltiska klustret ett kontinuerligt fokus på både medarbetare och employer branding, där man har ett nära samarbete med universitet och folkhögskolor för att kunna attrahera kompetens från ett tidigt skede. Internt har man anordnat omkring 40 olika utbildningar där sammanlagt 245 medarbetare har deltagit. För att minska risken för olyckor i fabrikerna har man även producerat säkerhetsfilmer översatta till tre språk. I HANZAs tyska kluster har man fyllt viktiga positioner som klusterpresident, platschef och controller och i samband med att den lokala ledningsgruppen stärkts har man också kunnat utveckla program för att effektivisera ledarskap

samt skapat ett program för att vidareutbilda medarbetarna. Även i övriga kluster har man anställt nyckelpersoner för att stärka den lokala organisationen. På global nivå har största fokus varit på att hantera pandemin och effekterna av den, samt att samordna uppföljning av nyckeltal.

Kommunikation

I september 2020 togs beslut om att uppdatera HANZAs grafiska profil och visuella identitet. Projektet färdigställdes i slutet av året och förväntas lanseras externt under våren 2021. En uppdaterad version av HANZAs hemsida ingick också i arbetet som framöver kommer att fylla en än större funktion som kommunikationskanal mot våra intressenter.

Internt har vår interntidning "HANZA United" som utkommer en gång i kvartalet fortsatt fokusera på att presentera våra verksamheter, våra medarbetare och våra kunder – ofta med fokus på ett kluster men även med andra inslag kring till exempel it, övergripande projekt eller dylikt.

Vårt intranät har idag blivit en väl etablerad kanal för intern kommunikation där vi har ett levande organisationsschema, funktioner för att söka rätt på personer och funktioner i till exempel andra kluster. Där presenteras även nya medarbetare, nyheter som påverkar hela eller delar av koncernen, investeringar med mera. Intranätet erbjuder också utbildningar i form av e-learning inom flera områden, exempelvis övergripande introduktionsutbildning, utbildning i vårt ERP-system och it-säkerhet. När det gäller sociala medier är vi aktiva med annonser och inlägg på såväl LinkedIn som Facebook och ger uppdateringar via Facebook och Instagram.

Hälsa och säkerhet

Arbetet med hälsa och säkerhet fortlöper och vi har under året arbetat med att samordna och likrikta mycket av det vi gör inom koncernen med start i klustren. Mer om detta i hållbarhetsrapporten på sidorna 16–21. Arbetet inom hälsa och säkerhet sker i huvudsak på lokal nivå med beaktande av övergripande policyer och direktiv, till exempel kopplat till säkerhetsrutiner och utrymning för respektive anläggning. Det centrala målet i HANZAs arbetsmiljöarbete är nollvisionen för arbetsskador.

Uppföljning av nyckeltal för medarbetare

HANZA följer löpande upp nyckeltal inom medarbetarområdet som handlar om såväl hälsa och säkerhet som utveckling av våra medarbetare och uppföljning av perso-

HANZA värnar om medarbetarnas rättigheter, motarbetar diskriminering och trakasserier, samt främjar mångfald på arbetsplatsen.

nalomsättning samt åtgärder kopplat till detta. De nyckeltal vi följer upp internt är sjukfrånvaro, arbetsskador och tillbud, personalomsättning, övertid samt genomförda medarbetarsamtal. När det gäller genomförda medarbetarsamtal är detta ett strategiskt mål fortsättningsvis och ska under 2021 utvecklas för att även inkludera fabriksarbetare. Vi har totalt under året haft 32 olyckor i våra fabriker, jämfört med 36 under 2019, något vi kommer att fortsätta fokusera på att minska under 2021. Inför 2020 togs beslut om att behålla fyra av fem nyckeltal, med ett tillägg gällande olyckor där vi även kommer att följa upp LTIFR (Lost Time Injury Frequency Rate), det vill säga i vilken omfattning en olycka lett till frånvaro.

Medelantal anställda per land

Aktien och ägarstruktur

HANZAs aktie är sedan 25 mars 2019 noterad på Nasdaq Stockholm Small Cap. Dessförinnan var aktien sedan 2014 listad på Nasdaq First North Premier. Aktiekursen var vid årets slut 13,95 SEK (15,65).

Aktiekurs och omsättning 2020

Vid årets ingång uppgick antalet aktier till 33 979 928 och aktiekapitalet till 3 397 993 SEK. Inga ändringar i antal aktier eller aktiekapital har skett under året. 60 80 30 000 40 000

Aktiekapitalets utveckling

År	0 Transaktion	Kvotvärde per aktie SEK	Förändring av aktie kapital SEK	0 Antal aktier	Totalt antal aktier
2018	Vid årets ingång	0,1			22 324 008
2018	Företrädesemission	0,1	669 720	6 697 200	29 021 208
2018	Inlösen av optionsprogram	0,1	5 84 851	848 510	29 869 718
2019	Inlösen av optionsprogram	0,1	4 11 021	110 210	29 979 928
2019	Apportemission	0,1	100 000 3	1 000 000	30 979 928
2019	Apportemission	0,1	300 000 2	3 000 000	33 979 928

Bemyndiganden

Vid årsstämman den 27 april 2020 beslutades, i enlighet med styrelsens förslag, att bemyndiga styrelsen att, vid ett eller flera tillfällen under tiden fram till årsstämma 2021, fatta beslut om att öka bolagets aktiekapital med 330 000 SEK (motsvarande 3 300 000 aktier) genom emission av aktier, teckningsoptioner och/eller konvertibler. Styrelsen kan med bemyndigandet fatta besluta om emission av aktier, teckningsoptioner och/eller konvertibler med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt och/eller med bestämmelse om apport, kvittning eller andra villkor i enlighet med

20 40

aktiebolagslagen. Bemyndigandet motsvarade cirka 9,7 procent av aktiekapitalet vid utgivande. Styrelsen utnyttjade del av bemyndigandet vid förvärvet av SLP i mars 2021 genom att emittera 1 800 000 aktier. 0 1

Lock-up avtal

Vid de två förvärven 2019 ingick säljarna avtal att inte sälja eller på annat sätt överlåta aktier i HANZA under 12 månader, så kallade lock-up avtal. Vid utgången av 2020 hade dessa löpt ut.

Vid förvärvet av SLP i mars 2021 ingick säljarna avtal om

Ägarförhållanden

Antalet aktieägare vid årets utgång uppgick till 1 772 st (1 434). Största aktieägare framgår nedan.

Ägarstruktur 2020-12-30	Antal aktier1	Kapital (%)	Röster %
Färna Invest AB2	6 757 194	19,89	19,89
Francesco Franzé3	3 438 838	10,12	10,12
Clearstream Bankings S.A	3 231 814	9,51	9,51
Försäkringsaktiebolaget, AVANZA Pension	2 697 917	7,94	7,94
Nordnet Pensionsförsäkring AB	2 695 209	7,93	7,93
Håkan Halén	2 057 470	6,05	6,05
SHB Luxembourg cl acct Sweden	1 751 654	5,15	5,15
Eugen Steiner	1 160 000	3,41	3,41
Protector Forsikring ASA	1 100 000	3,24	3,24
UBS Switzerland AG	547 975	1,61	1,61
10 största ägare, totalt	25 438 071	74,86	74,86
Övriga styrelseledamöter	43 000	0,13	0,13
Övriga ledande befattningshavare	560 210	1,65	1,65
Övriga aktieägare	7 938 647	23,36	23,36
Totalt antal aktier	33 979 928	100,00	100,00

1) Avser eget samt närstående fysiska och juridiska personers innehav.

2) Färna Invest AB är ett helägt bolag till styrelseledamot Gerald Engström.

3) Francesco Franzés kontrollerade innehav av aktier i bolaget uppgår till 2 160 000. Utöver detta äger Francesco Franzé 1 278 838 aktier i bolaget via en kapitalförsäkring. Sammanlagt uppgår Francesco Franzés innehav till 3 438 838 aktier.

Källa: Euroclear

att inte sälja eller på annat sätt överlåta erhållna HAN-ZA-aktier före 1 april 2022.

Utdelningspolicy

HANZA:s policy är att vinstmedel i första hand ska återinvesteras i rörelsen för att möjliggöra en fortsatt affärsutveckling av koncernen och därigenom skapa omsättningsoch resultattillväxt. Vid bedömning av utdelningens storlek ska därför hänsyn först tas till att koncernens utveckling kan ske med finansiell styrka och god handlingsfrihet. Förutsatt att affärsutvecklingen så medger ska utdelningen motsvara cirka 30 procent av resultatet efter skatt. För räkenskapsåret 2019 föreslog styrelsen först en utdelning om 0,25 SEK per aktie. Ett förslag som sedan drogs tillbaka på grund av osäkerheten kring coronapandemin. Styrelsen har föreslagit årsstämman 2021 att en utdelning om 0,25 SEK per aktie skall lämnas. Styrelsens förslag grundar sig på att ingen utdelning utgick för 2019 och att bolaget visat sig finansiellt starkt genom pandemin och att likviditeten medger en utdelning.

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören för HANZA Holding AB, organisationsnummer 556748-8399, får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2020.

Information om verksamheten

HANZA har i dagsläget verksamhet i Sverige, Finland, Estland, Polen, Tjeckien, Tyskland och Kina. Bland HANZAs uppdragsgivare finns ledande industribolag som ABB, Epiroc, GE, Getinge, Oerlikon, Saab och Siemens. Koncernen är operativt indelad i två huvuddivisioner, Huvudmarknader och Övriga marknader som utgör koncernens rapporterbara segment i den finansiella rapporteringen. Huvudmarknader är Tillverkningskluster som ligger inom eller i närheten av HANZAs primära geografiska kundmarknader, vilka i dag utgörs av Sverige, Finland, Norge och Tyskland. I dag omfattas därför HANZAs tillverkningskluster i Sverige, Finland och Tyskland. HANZAs verksamhet inom dessa områden kännetecknas av närhet till kundernas egna fabriker och ett nära samarbete med kundernas utvecklingsavdelningar. Övriga marknader är Övriga Tillverkningskluster utanför HANZAs primära geografiska kundmarknader. I dag omfattas HANZAs tillverkningskluster i Baltikum, Centraleuropa och Kina. Verksamheten kännetecknas av ett högt arbetsinnehåll, omfattande komplex montering, samt närhet till viktiga slutkundsområden, produktionstjänsternas karaktär varierar, hur processerna (främst automatiseringen) varierar samt hur de distribueras. Vidare redovisas den del av koncernfunktionen som är hänförlig till affärsutveckling och förvärv som ett separat segment.

HANZA-koncernen består av moderbolaget HANZA Holding AB med de helägda dotterbolagen HANZA AB, HANZA Metalliset Oy, HANZA KA Åtvidaberg AB och HANZA GmbH. HANZA AB, HANZA Metalliset Oy och HANZA GmbH har i sin tur helägda dotterbolag i Sverige, Finland, Estland, Polen, Tjeckien och Kina. HANZA Holding AB och HANZA AB arbetar med affärsutveckling, ledning av koncernen samt koncerngemensamma funktioner såsom ekonomi, marknadsföring, försäljning, strategisk HR och globalt inköp. All övrig operativ verksamhet bedrivs i dotterbolagen.

Vision och affärsmodell

HANZAs vision är att vara en unik värdeskapande affärspartner inom tillverkning. Detta betyder att bolaget eftersträvar att skapa ett högre kundvärde än traditionella kontraktstillverkare kan erbjuda.

HANZAs affärsmodell är att utveckla och erbjuda tillverkningslösningar och rådgivande tjänster för att öka tillväxt och vinst för bolagets kunder. Konkret sker det dels genom att HANZA utvecklar fabriksparker och tillverkningskluster, där produkter kan tillverkas rationellt, till lägre kostnad och mindre miljöpåverkan jämfört med traditionella kontraktstillverkare, dels genom att HANZA utvecklar

värdeskapande rådgivningstjänster kopplade till produkttillverkning.

Bolagets utveckling

HANZA grundades 2008 och har vuxit till ett bolag med en omsättning överstigande två miljarder kronor. Denna tillväxt har skett och kommer att fortsätta inom ramen för bolagets 3-fasprogram som inleddes 2009 med syfte att samla fabriker till produktionskluster inom specifika geografiska områden.

Fas 1: Uppbyggnadsfasen 2009 – 2013

HANZAs första fas i uppbyggnaden av bolaget inleddes 2009. Strategin var att skapa en global "fyrklöver" av tillverkningsteknologier: maskinbearbetning, tunnplåt, kretskort, kablage samt till detta lägga avancerad montering. Som ett led i detta förvärvades ett antal mekanik- och elektroniktillverkare i Sverige och Estland, samtidigt som ett par fabriker startades från grunden. Då fokus var att erhålla en bredd av tillverkningsteknologier, var det ekonomiskt fördelaktigt att inrikta förvärven mot bolag under ekonomiska utmaningar. Utbudet på sådana bolag var särskilt stort efter finanskrisen 2008. Förvärvade fabriker omstrukturerades och ny ledning tillsattes. Uppbyggnadsfasen finansierades delvis med räntebärande krediter.

Fas 2: Samla produktionen på utvalda geografiska områden samt erbjuda rådgivning 2014 – 2017 Medan fas 1 syftade till att samla olika tillverkningsteknologier för utveckling till en komplett kontraktstillverkare, syftade fas 2 till att flytta och samla fabriker till vissa utvalda geografiska områden, kluster, för att skapa en rationell tillverkningsmiljö. Utöver detta utvecklade HANZA två rådgivningstjänster; MIG och MCS.

Fas 3: Fokus på lönsamhet och rådgivning

Med förvärv och integration av fabriker till kluster har nu fas 1 och fas 2 avslutats och skapat förutsättningar för fortsatt tillväxt och ökad lönsamhet. I fas 3 skiftas fokus från uppbyggnad till effektivisering av tillverkningsklustren Under denna fas avser HANZA även expandera inom nya kundmarknader. Förvärvet av Wermech under 2018 är ett tydligt exempel på HANZAs strategi under fas 3 där bolaget förvärvar ett lönsamt tillväxtbolag med en bred kundportfölj. Även förvärvet 2019 av RITTER-koncernen, en tysk komplett tillverkare med produktionsanläggningar i Tyskland och Tjeckien skedde under denna fas för att tillämpa HANZAs affärsmodell på nya kundgrupper och marknadsområden.

Händelser under 2020

Utveckling av koncernstrukturen

HANZAs tillverkningskluster i Centraleuropa, som tidigare bestod av fabriker i Tyskland, Polen och Tjeckien delades den 1 april 2020 upp i två enheter:

Fabriken i Tyskland är utgångspunkt för ett nytt separat tillverkningskluster som riktar sig till kunder i DACH området (Tyskland, Österrike och Schweiz).

Fabrikerna i Polen och Tjeckien utgör HANZAs nya kluster Centraleuropa, med tillverkning åt såväl Norden som DACH.

Parallellt genomfördes en decentralisering av utvalda koncernfunktioner, vilket medför en minskning av bolagets koncernledning från sex till tre personer.

Åtgärdsprogram

Marknadshändelser i urval

I juni slutfördes en så kallad MIG analys i Finland, där kunden fick ett förslag till en mer effektiv leverantörskedja med en för kunden tvåsiffrig procentsänkning av tillverkningskostnaden. HANZA erhöll under våren ett uppdrag att utveckla en komplett DNA-analysator för ett ledande bolag inom molekylär diagnostik, vilket inkluderar design av mekanik, elektronik, kablage och programvara. Utvecklingen bedöms vara genomförd under det första kvartalet år 2021 för att därefter sättas i volymproduktion.

Under kvartal två tecknade HANZA ett produktionsavtal med en ny kund inom logistikhantering, samt erhöll ett nytt större projekt från en befintlig industrikund.

I november tecknade HANZA ett avtal med den tyska KHS-koncernen om en komplett utveckling av ett mekatroniksystem som ska vara redo för tillverkning under första halvåret 2021.

Under det fjärde kvartalet erhöll HANZA erkännanden från fyra olika globala kunder tack vare bra leveransprecision och hög kvalitet under en utmanande period.

Övrigt

I maj erbjöds ett incitamentsprogram till Koncernledningen, som förvärvade samtliga 850 000 teckningsoptioner för ett belopp om 365 500 SEK. Varje option ger rätt att teckna en aktie till teckningskursen 20 SEK under tiden 1 juni till 30 september 2023.

Händelser efter årets utgång

Den 19 mars 2021 förvärvades samtliga aktier i Suomen Levyprofiili Oy (SLP), en framgångsrik finsk tillverkare av plåtmekanik, med drygt 100 anställda i Joensuu, Finland. Köpeskillingen om cirka 33 MSEK består av en kontant fast köpeskilling, en kontant tilläggsköpeskilling, samt en aktiedel om 1,8 M aktier i HANZA som emitterats med stöd av årsstämmans bemyndigande. Aktiekapitalet ökas därmed med 180 000 kronor och antalet aktier i HANZA efter emissionen uppgår till 35 779 928. Nyemissionen innebär en utspädning om cirka 5,5 %. Vidare övertar HANZA vid tillträdet ett aktieägarlån till SLP om cirka 15 MSEK. Köpeskillingen beräknas till totalt 48 MSEK vilket ger en värderingen av SLP som motsvarar därmed cirka 3,4 gånger EBITDA och en EV/EBITDA multipel om cirka 5. Integration av bolaget med HANZAs tidigare verksamhet i Finland har inletts och bedöms uppgå till cirka 6 MSEK kommer belasta resultatet, i huvudsak under första kvartalet 2021.

När denna årsredovisning publiceras pågår fortfarande coronapandemin som fortsatt kan komma att få stora konsekvenser för hela det område där HANZAs produktion och marknad finns. Det går ännu inte att göra en bedömning av vilka effekter detta kommer få på bolagets verksamhet och finansiella utveckling. Styrelsen och bolagets ledning följer utvecklingen noga för att snabbt och effektivt kunna hantera de förändringar i verksamhetens förutsättningar som uppstår.

Femårsöversikt

MSEK	2020	2019	2018	2017	2016
Nettoomsättning	2 154,9 2 067,7			1 810,6 1 399,7 1 305,8
Rörelseresultat	31,3	56,8	54,1	35,7	25,2
Resultat efter skatt	-1,4	23,6	20,8	16,4	1,9
Balansomslutning	1 414,2 1 527,9		1 096,1	769,8	755,6
Eget kapital	474,9	497,7	410,5	309,3	268,8
Soliditet, %	33,6	32,6	37,5	40,2	35,6

Marknadsutveckling

HANZAs kundmarknader är huvudsakligen Norden och Tyskland, men kunder finns även i övriga Europa, Asien och USA. Genom att HANZAs kunder har en bred branschspridning återspeglats normalt konjunkturen i HANZAs försäljning. HANZA har dock en speciell möjlighet att ta nya marknadsandelar under en lågkonjunktur, då produktbolag får nya behov av att effektivisera och regionalisera sin leverantörskedja.

Efterfrågan på de nordiska marknaderna har stärkts under slutet av år 2020, medan nedstängningarna i övriga Europa har dämpat efterfrågan och med tiden börjat bli alltmer kännbara. HANZA bedömer att pandemin kommer att styra koncernens efterfrågan under en stor del av 2021, samt att möjligheten att starta nya kundprojekt kommer påverkas av möjligheterna att besöka koncernens fabriker och kunder. Samtidigt ser HANZA möjligheter till att ta nya marknadsandelar då pandemin förstärkt trenden mot regional, kundnära och komplett tillverkning. Det förstärker en trend som redan tidigare drivits av bland annat handelshinder, transportkostnader, leveranstider och miljöaspekter.

Styrelsen har analyserat koncernens finansiella mål med anledning av pandemin och bedömt att de är fortsatt realistiska och därför beslutat att de ska ligga fast. Det betyder bland annat att koncernens tillväxtmål fortsatt är en genomsnittlig omsättningsökning om lägst 10 procent per år över en konjunkturcykel, vilket mäts som nettoförändringen, det vill säga summan av tillkommande volymer från nya kunder, företagsförvärv, avvecklade volymer och valutakursförändringar. Det betyder också att HANZAs marginalmål om 6 procent efter avskrivningar av immateriella tillgångar (EBIT) ligger fast.

Omsättning och resultat

Nettoomsättningen uppgick till 2 154,9 MSEK (2 067,7). Segment Huvudmarknader ökade till 1 164,7 MSEK (1 112,7). Segment Övriga världen ökade till 989,9 MSEK (954,9). Jämfört med 2019 har omsättningen ökat då de två förvärven som gjordes 2019 (RITTER i juli och Toolfac i januari) har varit ägda hela 2020. Men den har påverkats negativt av covidpandemin. När volymerna minskade under första kvartalet så lanserade vi omgående ett åtgärdsprogram, där vi bland annat konsoliderade elektronikvolymer i Sverige och mekanikvolymer i Estland. Programmet genomfördes enligt plan och medförde ytterligare omsättningspåverkan då vi avslutade volymer för cirka 100 MSEK på årsbasis. Vidare har en försvagad eurokurs påverkat jämförelsen med föregående år negativt med cirka 17 MSEK. Å andra sidan har vi nya och befintliga kunder som påverkat omsättningen positivt. Sammanlagt blev tillväxten år 2020 cirka 4 procent, vilket kan jämföras med kundernas prognoser i början av år 2020 som visade på en tvåsiffrig procentuell tillväxt.

EBITDA uppgick till 138,6 MSEK (149,0), vilket motsvarar en EBITDA marginal om 6,4 procent (7,2). Av- och nedskrivningarna under perioden uppgick till 107,3 MSEK (92,2), varav av- och nedskrivningar på immateriella tillgångar uppgick till 16,5 MSEK (11,1) och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar i samband med åtgärdsprogram uppgick till 7,5 MSEK (-). Bruttomarginalen uppgick till 44,3 procent (45,8). Koncernens EBITA uppgick för året till 47,8 MSEK (67,9), motsvarande en marginal om 2,2 procent (3,3). Resultatet belastas av koncernens åtgärdsprogram om 27,5 MSEK, varav EBITA belastas med 24,7 MSEK. De 24,7 MSEK är fördelat med 9,5 MSEK för huvudmarknader och 15,2 MSEK på övriga marknader. Segment Huvudmarknader redovisar ett EBITA om 41,5 MSEK (80,4), vilket motsvarar en EBITA-marginal om 3,6 procent (7,2). Segment Övriga marknader uppvisar ett EBITA om 9,7 MSEK (3,2), vilket motsvarar en EBITA-marginal om 1,0 procent (0,3). Affärsutvecklingssegmentets EBITA uppgick under året till -3,4 MSEK (-15,7).

Koncernens EBIT uppgick till 31,3 MSEK (56,8). Finansnettot uppgick till -22,5 MSEK (-24,5). Av detta uppgår räntenettot till -17,5 MSEK (-18,1). Valutakursvinster och förluster netto uppgick till 0,8 MSEK (-1,2). Övriga finansiella kostnader uppgick till -5,7 MSEK (-5,2). Resultatet före skatt uppgick till 8,9 MSEK (32,3). Resultatet efter skatt uppgick till -1,4 MSEK (23,6). Resultat per aktie före och efter utspädning uppgick till -0,04 SEK (0,73).

Kassaflöde och investeringar

Kassaflödet från den löpande verksamheten är fortsatt positivt och uppgick till 181,8 MSEK (122,0). Förändring av rörelsekapitalet uppgick till 75,5 MSEK (-5,6).

Kassaflöde från investeringsverksamheten uppgick till -60,0 MSEK (-137,4). Kassaflöde vid rörelseförvärv uppgick till -3,1 MSEK (-89,4).

Totala anskaffningar av materiella anläggningstillgångar uppgick netto till 82,4 MSEK (61,5). Skillnaden mot investeringar i kassaflödesanalysen utgörs av anskaffningar av maskiner och inventarier som skett via leasing.

Kassaflödet från finansieringsverksamhet uppgick till -63,2 MSEK (5,1) och består av nettot av upptagna lån samt amorteringar och en mindre emission av teckningsoptioner.

Finansiell ställning

Det egna kapitalet uppgick vid årets slut till 474,9 MSEK (497,7) och soliditeten till 33,6 procent (32,6). Balansomslutningen uppgick till 1 414,2 MSEK (1 527,9). Likvida medel uppgick till 121,2 MSEK (66,7). Räntebärande nettoskuld uppgick till 450,4 MSEK (543,3), Räntebärande nettoskuld har under 2020 minskat med 92,9 MSEK, vilket huvudsakligen beror på det starka kassaflödet. Under våren förhandlade HANZA fram nya lånevillkor, s.k. kovenanter, med bolagets större kreditgivare. De nya villkoren avsåg nettoskuldens storlek i förhållande till EBITDA och var anpassade till effekten av covid-19. Under fjärde kvartalet har överenskommelse träffats om nivåerna för 2021.

Medarbetare

Under året uppgick medelantalet anställda inom koncernen till 1 543 (1 603). Vid årets utgång uppgick antal anställda till 1 637, vid årets början var antalet 1 771. Minskningen förklaras av den personalreduktion som HANZA har genomfört.

Bolagsspecifika risker

Konjunkturutveckling Kontraktstillverkning är en relativt konjunkturkänslig verksamhet där HANZA är beroende av hur och i vilken omfattning bolagets kunder väljer att driva sin produktion. En försvagad konjunktur i Sverige eller internationellt skulle kunna medföra en lägre marknadstillväxt för bolaget. Vid en försämring i den allmänna konjunkturen finns risk att HANZAs omsättning och resultat skulle kunna påverkas negativt.
Konkurrens HANZA är starkt konkurrensutsatt på marknader för kontraktsproduktion, vilket ställer krav på tidsoch kostnadseffektiv produktion och logistik. Det finns en risk att bolaget i framtiden inte kommer att kunna erbjuda tjänster och produkter som är tekniskt och prismässigt tillräckligt konkurrenskraftiga. En sådan utveckling skulle kunna riskera att negativt påverka bolagets verksamhet, finansiella ställning och resultat.
Kundberoende HANZA har uppdrag från ett flertal kunder i ett antal olika tillämpningar. 2020 stod de tio största kunderna för 48 procent (53) av den totala omsättningen. Enskilda dotterbolag inom koncernen kan ha ett betydande kundberoende vilket kan sätta press på resultat och överlevnadsförmåga för enskilda dotterbolag. Det finns en risk att någon av dessa stora kunder minskar sina inköp, vilket skulle påverka bolagets verksamhet, finansiella ställning och resultat negativt.
Produktion, logistik och avbrott HANZA bedriver avancerad tillverkning inom flera olika områden inom flera olika produktionsanläggningar. Bolaget är beroende av att kunna flytta tillverkning mellan olika anläggningar i händelse av produktionsstopp men också för att kunna leverera den helhetslösning till kund som är kärnan i HANZAs affärsmodell. För den händelse att bolagets processer och logistik inte skulle fungera enligt plan skulle detta kunna innebära produktionsstörningar och ökade kostnader för bolaget vilket negativt skulle kunna påverka bolagets finansiella ställning och resultat.
Risk för störningar i produktionen HANZAs produktionsverksamhet består av en kedja av processer där avbrott eller störningar, till exempel till följd av brand, sabotage,

maskinhaveri eller IT-haveri, i något led skulle kunna få konsekvenser för HANZAs förmåga att framställa bolagets produkter i den omfattning och takt de efterfrågas. Sådana avbrott skulle negativt kunna påverka bolagets verksamhet, finansiella ställning och resultat.

Prisvariationer på insatsvaror HANZAs kunduppdrag sträcker sig ofta över långa tidsperioder under vilka aktuella materialpriser naturligt kan variera. Stora prisökningar på insatsvaror och tillverkningsmaterial skulle negativt kunna påverka bolagets verksamhet, finansiella ställning och resultat.
Leverantörsrisk HANZA är för fullgörande av bolagets kunduppdrag beroende av materialleveranser från bolagets leverantörer. Väsentliga eller långvariga störningar i leverans av kritiska insatsvaror och tillverkningsmaterial skulle negativt kunna påverka HANZAs finansiella ställning och resultat. En del av HANZAs leverantörer är så kallade single sourceleverantörer, vilket innebär att HANZA är beroende av en leverantör för samtliga leveranser av den aktuella råvaran eller komponenten. Det finns en risk att leverantören inte kan leverera råvaror och komponenter i enlighet med HANZAs behov. Om HANZA inte har tillräckligt av de aktuella råvarorna eller komponenterna i lager eller kan säkerställa leveranser från en annan leverantör kan detta i sin tur påverka HANZAs leveranser till kund, vilket kan påverka HANZAs finansiella ställning och resultat.
Inkurans i lager HANZA behöver i syfte att kunna uppfylla bolagets åtaganden gentemot olika kunder hålla ett visst lager av komponenter och produktionsmaterial. Det finns här en risk för inkurans där eventuellt lager som inte kommer till användning för kund skulle kunna påverka HANZAs finansiella ställning och resultat negativt.
Reklamationsrisk Reklamationskrav kan uppstå vid brister i tillverkningsprocessen som ett led i olika garantiåtaganden. Orsaker kan vara till exempel maskinfel, operatörsmisstag eller komponentfel. Anspråk på ekonomisk kompensation följer normalt etablerad branschstandard. Därtill kan kunden vara berättigad till skadestånd. Det kan innebära betydande merkostnader för HANZA vilket kan påverka bolagets finansiella ställning och resultat negativt.
Nyckelpersoner HANZAs affärsmodell innebär att bolaget tar ett helhetsgrepp om kundens tillverkning vilket ställer höga krav på kompetens inom Supply Chain Management och en rad andra områden. En eventuell förlust av någon eller några av dessa skulle kunna ge upphov till negativa effekter för HANZA. Bolagets förmåga att rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare är avgörande för att säkerställa kompetensnivån i HANZA. Skulle nyckelpersoner lämna HANZA skulle detta negativt kunna påverka bolagets verksamhet, finansiella ställning och resultat.
IT-system HANZAs verksamhet kräver fungerande IT-system. IT-relaterade störningar skulle kunna leda till produktionsstörningar, uteblivna intäkter eller kompensationskrav från kunder och/eller minskad effektivitet inom administration och försäljning. Därutöver skulle en

implementering av HANZAs IT-system i nya produktionsanläggningar kunna medföra störningar i integrationsprocessen, samt risk för IT-relaterade störningar i övrigt vilket, negativt skulle kunna påverka bolagets verksamhet, finansiella ställning och resultat.

Ansvar och försäkring HANZAs affärsmodell innebär att bolaget tar ett helhetsgrepp om kundens tillverkning, dock utan att vara produktägare med komplett produktionsansvar. HANZA ansvarar som regel för tillverkning i enlighet med kundens specifikation. I händelse av anspråk från kund, skulle HANZAs ansvar kunna överstiga den risk som HANZA skyddar sig mot genom försäkringar, vilket negativt skulle kunna påverka bolagets verksamhet, finansiella ställning och resultat.
Hållbarhetsrisker Hållbarhetsriskerna, främst risker rörande miljö, sociala aspekter, etik och integritet behandlas i hållbarhetsavsnittet på sidorna 16–21. Det finns risk att bolaget i framtiden misslyckas i någon del av sitt hållbarhetsarbete, vilket både kan leda till betydande direkta kostnader för att täcka skador och indirekt påverka bolagets omsättning och resultat, då bolagets anseende inom hållbarhet påverkar möjligheten att attrahera kunder och medarbetare.
Finansieringsrisk HANZA kan komma att behöva ta upp ny finansiering eller att refinansiera vissa, eller samtliga, utestående skulder i framtiden. Bolagets förmåga att framgångsrikt ta upp ny finansiering eller att refinansiera bolagets nuvarande skulder är beroende av flera faktorer, bland annat omständigheter på den finansiella marknaden rent generellt, bolagets kreditvärdighet samt möjligheten att öka skuldsättningen vid en sådan tidpunkt. HANZAs tillgång till finansieringskällor vid en viss given tidpunkt skulle därmed kunna behöva ske på mindre fördelaktiga villkor. Det finns även en risk att HANZA skulle kunna bryta mot villkoren i gällande kreditavtal, vilket skulle kunna bero på ett antal olika faktorer såväl inom som bortom bolagets kontroll. Bolagets eventuella oförmåga att efterleva villkoren i gällande kreditavtal skulle kunna innebära krav på återbetalning av alla eller delar av bolagets utestående krediter, vilket skulle kunna ha väsentlig negativ påverkan på bolagets verksamhet och finansiella ställning.
Valuta- och ränterisker HANZAs omfattande internationella verksamhet utgör en betydande försäljning i olika valutor och därmed exponering för valutarisk, framför allt avseende Euro (EUR) och amerikanska dollar (USD). Valutarisk uppstår genom framtida affärstransaktioner, omräkning av redovisade tillgångar och skulder samt nettoinvesteringar i utlandsverksamheter. I koncernen finns exponering i extern upplåning då denna delvis sker i annan valuta än den funktionella valutan. Majoriteten av extern upplåning i koncernen sker i SEK eller EUR. Vid valutakursförändringar skulle detta kunna leda till en negativ inverkan på HANZAs omsättning och rörelseresultat. Genom att HANZAs finansiering till viss del består av räntebärande skulder påverkas vidare koncernens nettoresultat av förändringar i det allmänna ränteläget. Hur snabbt en ränteförändring får genomslag i nettoresultatet beror på olika krediters räntebindningstid. Förändringar i ränteläget skulle negativt kunna påverka bolagets verksamhet, finansiella ställning och resultat.
Kreditrisk HANZA arbetar i stor utsträckning med factoring för kundfakturor vilket innebär att kreditrisken förs över till factoringbolaget. För en del kunder lämnar HANZA 30–90 dagars kredit, vilket medför en kreditrisk i det fall en kund inte skulle kunna fullgöra sin betalningsskyldighet. HANZA arbetar efter en fastlagd kreditpolicy, samt med kundkreditförsäkringar. Kreditrisker föreligger dock i HANZAs likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansieringsinstitut samt gentemot kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner. Framtida kreditförluster skulle negativt kunna påverka bolagets verksamhet, finansiella ställning och resultat. Historiskt har HANZA haft ytterst låga kreditförluster.
Skatt HANZA har ackumulerade skattemässiga underskott främst i Finland och Sverige. Ägarförändringar som innebär att bestämmande inflytande över bolaget förändras skulle kunna innebära begränsningar, helt eller delvis, i möjligheten att utnyttja sådana underskott i framtiden. Möjligheten att utnyttja skattemässiga underskott i framtiden kan även påverkas av ändrad lagstiftning. Bolagets verksamhet bedrivs i enlighet med bolagets tolkning av gällande skatteregler och olika skattemyndigheters krav. Det skulle kunna finnas en risk att bolagets tolkning av tillämpliga lagar, bestämmelser och praxis är felaktig eller att sådana regler ändras, eventuellt med retroaktiv verkan. Genom en skattemyndighets beslut skulle därför HANZAs tidigare eller nuvarande skattesituation kunna förändras, vilket skulle kunna få en negativ inverkan på HANZAs verksamhet, resultat och finansiella ställning.

Hållbarhet och miljöpåverkan Hållbarhetsrapport

HANZA ska enligt årsredovisningslagen lämna en hållbarhetsrapport vilket bolaget från och med i år har valt att göra genom att integrera den i förvaltningsberättelsen med hänvisning till övriga delar av årsredovisningen där lagstadgad information finns. Denna finns till stor del i hållbarhetsavsnittet som beskriver hållbarhetsarbetet med analys av risker, hur dessa hanteras samt redovisning av vissa nyckeltal. Men även affärsmodellen är en väsentlig del av hållbarhetsrapporten. I bolagsstyrningsrapporten beskrivs hur koncernen arbetar med policyer och andra styrinstrument. Där finns också en beskrivning av hur styrelse och ledning övergripande arbetar med riskbedömning.

I följande tabell finns hänvisning till de olika delarna som ska anses ingå i hållbarhetsrapporten.

Innehåll	Sida
Affärsmodell	13
Styrning, policys och uppföljning	33
Övergripande riskbedömning	29–31, 36
Hållbarhetsrisker	17, 19, 20
Miljö	17–18
Sociala förhållanden	20–21
Personal	20–23
Mänskliga rättigheter	19–21
Affärsetik och anti-korruption	19–20

Tillståndspliktig verksamhet

Koncernen bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt 9 kap miljöbalken. Tillståndsplikten i Sverige gäller för maskinell metallbearbetning där total tankvolym för skärvätskor eller processoljor i metallbearbetningsmaskinerna får uppgå till högst 150 kubikmeter per år.

Aktien

HANZAs aktie är sedan 25 mars 2019 noterad på NASDAQ Stockholms huvudlista. För mer information om aktien se separat avsnitt HANZA-aktien och ägarstruktur.

Ägarförhållanden

Antalet registrerade aktieägare 31 december 2020 uppgick till 1 772 st. Största aktieägare var Färna Invest (ägt av Gerald Engström) med 19,9 procent. Francesco Franzé äger 10,1 procent och Håkan Halén äger 6,1 procent. För mer information om ägarförhållanden se separat avsnitt HANZA-aktien och ägarstruktur.

Bolagsstyrning

En bolagsstyrningsrapport följer direkt efter förvaltningsberättelsen.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Nedanstående riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare antogs av årsstämman den 27 april 2020. Inga ändringar i dessa principer kommer föreslås till årsstäm-

man 2021. Ersättningarna anses nödvändiga för att bolaget ska kunna rekrytera och behålla en ledning med god kompetens och kapacitet att nå uppställda mål. Dessa riktlinjer bidrar till bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet genom att ge bolaget möjlighet att erbjuda ledande befattningshavare en konkurrenskraftig ersättning.

Former av ersättning

Bolagets ersättningssystem ska vara marknadsmässigt och konkurrenskraftigt. Ersättning får utbetalas i fast kontantlön, rörlig ersättning, pension och andra sedvanliga förmåner.

Fast lön ska vara individuell för varje enskild befattningshavare och baseras på befattningshavarens befattning, ansvar, kompetens, erfarenhet och prestation.

Rörlig ersättning ska relateras till utfallet av bolagets mål och strategier och ska baseras på förutbestämda och mätbara kriterier utformade i syfte att främja ett långsiktigt värdeskapande. Den andel av den totala ersättningen som utgörs av rörlig ersättning ska kunna variera beroende på befattning och ska stå i proportion till den ledande befattningshavarens ansvar och befogenhet. Den rörliga ersättningen får dock motsvara högst 45 procent av den årliga fasta lönen för VD, och 30 procent av den årliga fasta lönen för övriga ledande befattningshavare. Den rörliga ersättningen ska inte vara pensionsgrundande, i den mån inte annat följer av tvingande kollektivavtalsbestämmelser. Styrelsen ska ha möjlighet att enligt lag eller avtal, med de begränsningar som följer därav, helt eller delvis återkräva rörlig ersättning som utbetalats på felaktiga grunder.

Pensionsförmåner ska vara marknadsmässiga i förhållande till vad som gäller för motsvarande befattningshavare på marknaden samt vara premiebestämda, i den mån befattningshavaren inte omfattas av förmånsbestämd pension enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser. Pensionspremierna för premiebestämd pension får uppgå till högst 30 procent av den ledande befattningshavarens årliga fasta lön.

Övriga förmåner får innefatta bilförmån, företagshälsovård, liv- och sjukförsäkring samt andra liknande förmåner. Övriga förmåner ska utgöra en mindre andel av den totala ersättningen och får motsvara högst 8 procent av den ledande befattningshavarens årliga fasta lön.

Konsultarvode ska vara marknadsmässigt.

För anställningsförhållanden som omfattas av lagar och regler i ett annat land än Sverige får, såvitt avser pensionsförmåner och andra förmåner, rimliga anpassningar ske för att följa tvingande regler eller fast lokal praxis, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt som möjligt ska tillgodoses.

Kriterier för utbetalning av rörlig ersättning

Kriterierna som ligger till grund för utbetalning av rörlig ersättning ska fastställas årligen av styrelsen i syfte att säkerställa att kriterierna ligger i linje med bolagets aktuella affärsstrategi och resultatmål. Kriterierna kan vara individuella eller gemensamma, finansiella eller icke-finansiella och ska vara utformade på ett sådant sätt att de främjar bolagets affärsstrategi, hållbarhetsstrategi och långsiktiga intressen, vilket innebär att kriterierna ska ha en tydlig koppling till bolagets affärsstrategi och målsättningar.

De finansiella kriterierna som ligger till grund för eventuell rörlig ersättning ska baseras på relevanta nyckeltal såsom resultat (EBIT), omsättningsutveckling, kassaflöde, kapitalbindning etc., och dess sammansättning kan variera beroende på den fas som styrelsen bedömer att bolaget befinner sig i.

De icke-finansiella kriterierna som ligger till grund för eventuell rörlig ersättning ska vara kopplade till tydliga och mätbara verksamhetsrelaterade mål, såsom ingåendet av för bolaget väsentliga avtal, genomförda aktiviteter enligt bolagets affärsplan, expansion/etablering, samt uppnådda målsättningar inom ramen för bolagets hållbarhetsarbete.

Perioden som ligger till grund för bedömningen om kriterierna har uppfyllts eller inte (mätperioden) ska uppgå till minst ett år. Bedömningen av i vilken utsträckning kriterierna har uppfyllts ska av göras av ersättningsutskottet när mätperioden har avslutats. Bedömningen av om finansiella kriterier har uppfyllts ska baseras på den av bolaget senast offentliggjorda finansiella informationen. Beslut om utbetalning av rörlig ersättning fattas av styrelsen, efter beredning i ersättningsutskottet.

Uppsägningstid och avgångsvederlag

Avseende verkställande direktören ska en ömsesidig uppsägningstid om sex månader gälla. Vid uppsägning från bolagets sida utgår ett avgångsvederlag vilket inte får överstiga ett belopp motsvarande den fasta kontantlönen för ett år.

Avseende andra ledande befattningshavare än den verkställande direktören ska den ömsesidiga uppsägningstiden vara 6 månader. Eventuellt avgångsvederlag får inte överstiga ett belopp motsvarande den ledande befattningshavarens fasta lön under sex månader.

Frångående av riktlinjerna

Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen och hållbarhet eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft. Särskilda skäl kan till exempel bestå i att en avvikelse bedöms vara nödvändig för att rekrytera eller behålla nyckelpersoner eller vid extraordinära omständigheter som

att bolaget uppnår ett visst önskat resultat på kortare tid än planerat, att bolaget lyckas ingå ett visst avtal inom kortare tid och på bättre villkor än vad som förutsetts eller att bolaget ökar i värde eller ökar sin omsättning eller vinst i större omfattning än väntat.

Utdelning

Styrelsen har föreslagit årsstämman 26 april 2021 att en utdelning om 0,25 SEK per aktie skall lämnas. Styrelsens förslag grundar sig på att ingen utdelning utgick för 2019 och att bolaget visat sig finansiellt starkt genom pandemin och att likviditeten medger en utdelning.

Moderbolaget

Moderbolagets nettoomsättning består enbart av intäkter från koncernföretag och uppgick till 21,1 MSEK (21,5). Resultatet före skatt uppgick till -114,8 MSEK (4,1). I resultatet ingår nedskrivning av aktier i dotterföretag med 127,1 MSEK.

Förslag till resultatdisposition

Styrelsen föreslår en utdelning för 2020 på 25 öre per aktie (-) vilket motsvarar en total utdelning om 8,5 MSEK (-) baserat på antalet utestående aktier per 31 mars 2021. Föreslagen avstämningsdag beräknas bli den 28 april 2021.

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel (SEK) i moderbolaget

Summa	236 552 439
Årets resultat	-117 432 267
Överkursfond	315 231 561
Balanserad vinst	38 753 145

Styrelsen föreslår att dessa disponeras så att

Summa	236 552 439
I ny räkning överförs	228 057 457
Till aktieägarna utdelas 0,25 SEK per aktie, totalt	8 494 982

Styrelsens yttrande över den föreslagna utdelningen Styrelsen föreslår en utdelning till aktieägarna om 0,25 SEK (-) per aktie motsvarande 8,5 MSEK (-). Den föreslagna utdelningen utgör 3,6 procent av bolagets vinstmedel på balansdagen och den minskar koncernens soliditet från 33,6 till 33,2 procent räknat på balansräkningen på balansdagen. Det är styrelsens uppfattning att den föreslagna utdelningen är förenlig med aktiebolagslagens försiktighetsprincip med avseende på de krav på bolagets egna kapital, investeringsbehov, likviditet och finansiella ställning samt de risker som förknippas med typen och storleken av verksamheten.

Bolagsstyrningsrapport

Principer för bolagsstyrning

Bolagsstyrningen inom HANZA-koncernen utgår från aktiebolagslagen, Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter, Svensk kod för bolagsstyrning, god sed på aktiemarknaden, andra tillämpliga regler och rekommendationer för bolag vars aktier är upptagna till handel på reglerad marknad, bolagsordningen samt interna styrdokument. De interna styrdokumenten omfattar främst styrelsens arbetsordning, instruktion för verkställande direktören samt instruktion för ekonomisk rapportering. Vidare har HANZA antagit ett antal policydokument och manualer som innehåller regler och rekommendationer, vilka innehåller principer och ger vägledning i bolagets verksamhet samt för dess medarbetare. Bolag som är noterade på en reglerad marknad ska tillämpa Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") som tagits fram av Kollegiet för svensk bolagsstyrning. Mer information om Koden finns på hemsidan bolagsstyrning.se. Med undantag för den avvikelse som beskrivs nedan har inga avvikelser från Koden förekommit under 2020.

Avvikelser från koden

I kodens regel 2.4, andra stycket, anges att om mer än en styrelseledamot ingår i valberedningen, får högst en av dem vara beroende i förhållande till bolagets större aktieägare. Styrelseledamöterna Francesco Franzé och Gerald Engström ingår i valberedningen och är båda att betrakta som beroende i förhållande till bolagets större ägare. Detta utgör således en avvikelse från nämnda regel i Koden.

Francesco Franzé ingår i valberedningen i egenskap av styrelseordförande enligt de principer för valberedningens sammansättning som beslutades vid årsstämman i april 2020. Gerald Engström är, genom Färna Invest AB, bolagets största aktieägare, och har meddelat att han önskar representera sitt eget innehav i valberedningen.

Principerna för hur valberedningen ska utses beslutas av bolagsstämman och bolaget har ingen formell möjlighet att avgöra vilka representanter som utses av de största aktieägarna i enlighet med dessa principer. Valberedningens sammansättning har dock diskuterats med huvudägarna.

Gerald Engström är bolagets största aktieägare, har lång industriell erfarenhet och ingående kunskap om bolagets verksamhet. Valberedningens sammansättning bedöms inte påverka valberedningens förmåga att utföra de uppgifter som ankommer på valberedningen eller tillvarata samtliga aktieägares intressen. Mot bakgrund av ovan har det bedömts vara motiverat att på denna punkt avvika från Koden.

Efterlevnad av börsens regelverk och god sed på aktiemarknaden

HANZA har inte varit föremål för beslut av Nasdaq Stockholms disciplinnämnd eller uttalande av Aktiemarknadsnämnden.

Bolagsstämma

Aktieägarnas inflytande i bolaget utövas vid bolagsstämman, som är bolagets högsta beslutande organ. Enligt HANZAs bolagsordning ska aktieägare som vill delta i bolagsstämma, utöver de förutsättningar för deltagande som framgår av aktiebolagslagen, också göra anmälan till bolaget senast den dag som anges i kallelsen till stämman. Sistnämnda dag får inte vara söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton och inte infalla tidigare än femte vardagen före stämman. Inga begränsningar gäller för hur många röster varje aktieägare kan avge vid stämman.

Årsstämma hålls årligen inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Enligt Koden ska styrelseordföranden tillsammans med beslutsför styrelse samt den verkställande direktören närvara vid bolagsstämman. Stämmans ordförande ska nomineras av valberedningen och väljas av stämman. Till årsstämmans uppgifter hör att välja bolagets styrelse och revisorer, fastställa moderbolagets och koncernens balans- och resultaträkningar, besluta om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen samt att besluta om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktör. Stämman beslutar även om de arvoden som ska utgå till styrelseledamöterna och bolagets revisorer. Extra bolagsstämma kan sammankallas av styrelsen när styrelsen anser att det finns skäl att hålla en stämma före nästa årsstämma. Styrelsen ska också sammankalla extra bolagsstämma när en revisor eller aktieägare som innehar mer än 10 procent av aktierna i bolaget skriftligen begär att stämma ska hållas för att behandla ett specifikt ärende.

Kallelse till bolagsstämma ska ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats. Vid tidpunkten för kallelse ska information om att kallelse skett annonseras i Svenska Dagbladet. Kallelsen ska också offentliggöras genom pressmeddelande i enlighet med Nasdaqs regelverk. Kallelse till ordinarie bolagsstämma och extra bolagsstämma där ändring av bolagsordning ska behandlas ska utfärdas tidigast sex och senast fyra veckor före bolagsstämman. Kallelse till annan extra bolagsstämma ska utfärdas tidigast sex veckor före och senast tre veckor före bolagsstämman. Bolagsordningen innehåller inga bestämmelser om särskilda förutsättningar för ändring av bolagsordningen.

Bolaget kommer att offentliggöra beslut som fattats vid bolagsstämma i enlighet med Nasdaqs regelverk. Stämmoprotokollet ska finnas tillgängligt på bolagets webbplats senast två veckor efter stämman.

Årsstämma 2021

Årsstämma äger rum måndagen den 26 april 2021. Med anledning av den fortsatta spridningen av coronaviruset och mot bakgrund av osäkerheten kring vilka restriktioner och rekommendationer som kommer att gälla för sammankomster vid tidpunkten för stämman, har styrelsen i

HANZA beslutat att årsstämman kommer att genomföras enbart genom förhandsröstning, så kallad poströstning. Det kommer därmed inte att finnas möjlighet att, varken personligen eller genom ombud, fysiskt närvara på årsstämman. Mer information om stämman och hur förhandsröstning inför årsstämman går till framgår av kallelsen till stämman.

Bemyndiganden

Vid årsstämman den 27 april 2020 beslutades, i enlighet med styrelsens förslag, att bemyndiga styrelsen att, vid ett eller flera tillfällen under tiden fram till årsstämman som hålls 2021, fatta beslut om att öka bolagets aktiekapital med högst 330 000 SEK (motsvarande 3 300 000 aktier) genom emission av aktier, teckningsoptioner och/eller konvertibler. Styrelsen kan med bemyndigandet fatta besluta om emission av aktier, teckningsoptioner och/eller konvertibler med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt och/ eller med bestämmelse om apport, kvittning eller andra villkor i enlighet med aktiebolagslagen. Bemyndigandet motsvarade cirka 9,7 procent av aktiekapitalet vid tidpunkten för beslutet om bemyndigandet. Styrelsen utnyttjade del av bemyndigandet vid förvärvet av SLP i mars 2021 då 1 800 000 aktier emitterades.

Valberedningen

Enligt Koden ska noterade bolag ha en valberedning vars uppdrag ska omfatta beredning och upprättande av förslag till val av styrelseledamöter, styrelsens ordförande, ordförande vid stämma samt revisorer. Valberedningen ska också föreslå arvode till styrelseledamöter och revisorer. Valberedningen ska bestå av minst tre ledamöter.

Vid årsstämman den 27 april 2020 beslutades att anta en instruktion och arbetsordning för bolagets valberedning enligt vilken valberedningen ska bestå av fyra ledamöter, inklusive styrelsens ordförande. Valberedningen utses genom att styrelsens ordförande, på stämmans uppdrag, tar kontakt med de tre röstmässigt största aktieägarna enligt Euroclears utskrift av aktieboken per den sista bankdagen i augusti månad, och uppmanar dem att utse en representant vardera att jämte styrelseordföranden utgöra valberedning för tiden intill dess att ny valberedning utsetts enligt mandat från nästa årsstämma. För det fall någon av de tre största aktieägarna inte önskar utse en ledamot av valberedningen ska den fjärde största aktieägaren tillfrågas och så vidare intill dess att valberedningen består av fyra ledamöter (inklusive styrelseordföranden). Mandatperioden för den utsedda valberedningen ska löpa intill dess att ny valberedning utsetts. Om ledamot lämnar valberedningen innan dess arbete är slutfört och om valberedningen anser att det finns behov av att ersätta denna ledamot, ska valberedningen utse ny ledamot enligt principerna ovan, men med utgångspunkt i Euroclears utskrift av aktieboken snarast möjligt efter det att ledamoten lämnat valberedningen. Inget arvode ska utgå till ledamöterna för deras arbete i valberedningen.

Valberedningen ska lägga fram förslag till beslut i följande frågor för årsstämman 2021:

Val av ordförande vid stämman
Fastställande av antal styrelseledamöter
Fastställande av arvoden och annan ersättning till styrelsen och dess utskott, med uppdelning mellan ordförande och övriga ledamöter
Fastställande av arvoden till revisorer
Val av styrelseledamöter och styrelseordförande samt vice styrelseordförande

Val av revisorer, och

Förslag till principer för valberedningens sammansättning och arbete inför årsstämman 2022.

HANZAs valberedning inför årsstämman 2021 har bestått av följande personer:

	Utsedd av	Oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning	Oberoende i förhållande till bolagets röstmässigt största aktieägare
Per Holmberg	Ritter Beteiligungs GmbH	Ja	Ja
Gerald Engström	Eget innehav	Ja	Nej
Massimo Franzé	Eget innehav	Ja	Ja
Francesco Franzé, styrelsens ordförande	Eget innehav	Ja	Nej

Styrelsen

Styrelsen bär det yttersta ansvaret för HANZAs organisation och förvaltningen av bolagets verksamhet. Den verkställande direktören leder den dagliga verksamheten utifrån, av styrelsen, utformade riktlinjer och instruktioner. Den verkställande direktören informerar styrelsen regelbundet om händelser som är av betydelse för koncernen, vilket bland annat innefattar verksamhetens utveckling samt koncernens resultat, ekonomiska ställning och likviditet. Styrelsen har beslutat att inrätta ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott, se närmare beskrivning nedan.

Enligt HANZAs bolagsordning ska styrelsen bestå av lägst fyra och högst tio ledamöter utan suppleanter. Ledamöterna väljs normalt årligen på årsstämman för tiden intill slutet av nästa årsstämma, men ytterligare styrelseledamöter kan väljas under året vid en extra bolagsstämma. Bolagsordningen innehåller inga bestämmelser som rör tillsättande och entledigande av styrelseledamöter.

Vid årsstämman 2020 valdes Francesco Franzé, Gerald Engström, Håkan Halén, Helene Richmond och Sofia Axelsson till ordinarie styrelseledamöter i bolaget. Francesco Franzé valdes till styrelsens ordförande och Gerald Engström valdes till vice ordförande.

För en närmare presentation av styrelsen och den verkställande direktören, inklusive information om innehav av aktier och andra värdepapper i bolaget samt väsentliga uppdrag utanför bolaget, se sidan 86.

Enligt Koden ska styrelsen ha en storlek och sammansättning som säkerställer dess förmåga att förvalta bolagets angelägenheter med integritet och effektivitet. En majoritet av styrelsens ledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Minst två av de ledamöter som är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen ska också vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Därutöver får högst en styrelseledamot arbeta i bolagets ledning eller i ledningen av bolagets dotterbolag. Bolaget bedömer att styrelsens sammansättning uppfyller Kodens krav. Nedan redogörs för bolagets bedömning av styrelseledamöternas oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen samt större aktieägare.

Ledamot	Oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning	Oberoende i förhål lande till bolagets röstmässigt största aktieägare
Francesco Franzé	Ja	Nej
Gerald Engström	Ja	Nej
Håkan Halén	Ja	Ja
Helene Richmond	Ja	Ja
Sofia Axelsson	Ja	Ja

Mångfaldspolicy

Valberedningen tillämpar regel 4.1 i Koden som mångfaldspolicy vid framtagande av förslag till styrelse. Valberedningen har tagit hänsyn till behovet av en väl fungerande styrelsesammansättning avseende mångfald och bredd, när det gäller bland annat kön, nationalitet, ålder och branscherfarenhet. Styrelsen består för närvarande av tre män och två kvinnor.

Styrelsens arbetsformer

Styrelsen följer en skriftlig arbetsordning som ses över årligen och fastställs på det konstituerande styrelsemötet som hålls i anslutning till årsstämman. Enligt styrelsens arbetsordning ansvarar styrelsen för bolagets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter och ska fortlöpande bedöma bolagets och Koncernens ekonomiska situation och löpande hålla sig informerad om resultatutveckling, större engagemang, finansieringsförhållanden, likviditet och särskilda risker i bolaget. Enligt arbetsordningen ansvarar styrelsen också för att fastställa och följa upp bolagets strategi samt kortsiktiga och långsiktiga verksamhetsmål.

Styrelsen ansvarar vidare för att bolagets finansiella rapportering och annan informationsgivning till aktiemarknaden präglas av öppenhet samt är korrekt, relevant och tillförlitlig. Styrelsen ansvarar också för att bolaget har formaliserade rutiner och processer som säkerställer god intern kontroll och regelefterlevnad. Styrelsen ska fullgöra sina uppgifter i enlighet med gällande lagstiftning och andra för bolaget tillämpliga regler.

Styrelsen ansvarar för att utse och vid behov entlediga vd. Styrelsen ska bevaka att vd fullgör sina uppgifter i enlighet med styrelsens instruktioner samt årligen utvärdera vds arbetsinsats utifrån de kortsiktiga och långsiktiga mål som fastställts av styrelsen.

Utöver det konstituerande sammanträdet ska styrelsen normalt sammanträda fyra till åtta gånger per år, vilka schemaläggs med utgångspunkt i årsplaneringen för styrelsens arbete. Till dessa sammanträden har under 2020 tillkommit sammanträden i samband med kvartalsbokslut och beslut om investeringar. Styrelsen utvärderar, i enlighet med vad som fastställts i styrelsens arbetsordning, fortlöpande sitt arbete genom öppna diskussioner i styrelsen samt genom en årlig styrelseutvärdering. Resultatet av den årliga utvärderingen lämnas till valberedningen.

Revisionsutskottet

Styrelsen har inrättat ett revisionsutskott vars uppgift är att bereda och överväga frågor som avser finansiell rapportering, intern kontroll och riskhantering samt vid behov vara delaktiga i kontakterna med bolagets revisor i samband med revisionen av årsredovisning och revisorernas löpande granskning av bolaget under räkenskapsåret. Revisionsutskottet ska också biträda valberedningen i samband med revisorsval. Revisionsutskottet är ett beredande organ och har ingen självständig beslutanderätt, såvida inte styrelsen uttryckligen har bemyndigat revisionsutskottet att fatta beslut i en specifik fråga. Revisionsutskottet består av Håkan Halén (ordförande), Francesco Franzé och Sofia Axelsson (ledamöter). Revisionsutskottet huvudsakliga uppgifter är följande:

övervakning och kvalitetssäkring av bolagets finansiella rapportering;
fortlöpande träffa bolagets revisor för information och överväganden beträffande inriktningen, omfattningen av och innehållet i revisionsuppdraget och av årsredovisningen och koncernredovisningen, samt föra diskussion om samordning mellan extern och intern revision och synen på bolagets risker;
granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet och fastställa riktlinjer för tillåten upphandling av övriga tjänster av bolagets revisor;
utvärdera revisionsinsatsen och informera valberedningen om resultatet;
biträda valberedningen vid upphandlingen av revisionen, förbereda val och arvodering av revisor samt lämna rekommendation till valberedningen i dessa frågor;
med avseende på den finansiella rapporteringen övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering;
behandling av eventuell meningsskiljaktigheter mellan företagsledningen och revisorn;
överväganden beträffande tillämpningen av nuvarande redovisningsprinciper och införande av framtida redovisningsprinciper samt av andra krav på redovisningen som följer av lag, god redovisningssed, gällande noteringskontrakt eller andra tillämpliga regelverk.

Ersättningsutskottet

Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott vars uppgift är att bereda och överväga frågor som avser ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen, utvärdering av program för rörlig ersättning till bolagsledningen samt uppföljning och utvärdering av tillämpningen av de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som beslutas av årsstämman.

Ersättningsutskottet är ett beredande organ och har ingen självständig beslutanderätt, såvida inte styrelsen uttryckligen har bemyndigat ersättningsutskottet att fatta beslut i en specifik fråga. Ersättningsutskottet består av Francesco Franzé (ordförande), och Gerald Engström (ledamot). Ersättningsutskottets arbetsuppgifter ska främst vara att bereda och övervaka frågor om:

beslut i frågor om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för bolagsledningen;
uppföljning och utvärdering av pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar för bolagsledningen;
uppföljning och utvärdering av tillämpningen av de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som årsstämman fattat beslut om samt ta fram förslag till riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare inför årsstämman; samt
gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget.

Styrelseledamot	Styrelsen	Revisions utskottet	Ersättnings utskottet
Francesco Franzé	14/14	6/6	3/3
Gerald Engström	14/14	–	3/3
Håkan Halén	14/14	6/6	–
Helene Richmond	14/14	–	–
Sofia Axelsson	14/14	5/6	–

Styrelse- och utskottsmötesnärvaro

Större aktieägare

Följande aktieägare hade per den 31 december 2020, med fram till 2021-02-28 kända förändringar, direkt, eller indirekt, ett aktieinnehav i HANZA som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget:

Aktieägare	Andel av rösterna i HANZA, %
Färna Invest AB	19,89
Francesco Franzé	10,12

För ytterligare information om HANZAs aktie och ägarstruktur, se avsnittet Aktien och ägarstruktur på sidorna 24–25 i årsredovisningen.

Revisorer

Revisorerna utses av årsstämman. Revisorerna granskar bolagets årsredovisning, koncernredovisning och räkenskaper samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Resultatet av granskningen rapporteras till aktieägarna genom revisionsberättelsen vilken framläggs på årsstämman. Vid årsstämman 2020 valdes Ernst & Young AB (EY) till bolagets revisor för tiden intill utgången av den årsstämma som hålls 2021. EY har utsett den auktoriserade revisorn Charlotte Holmstrand till huvudansvarig revisor. Den externa revisionen utförs enligt ISA (International Standards on Auditing).

Intern kontroll

Den interna kontrollens övergripande syfte är att i rimlig grad säkerställa att bolagets operativa strategier och mål följs upp och att ägarnas investering skyddas. Den interna kontrollen ska vidare säkerställa att den externa rapporteringen med rimlig säkerhet är tillförlitlig och upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed, att tillämpliga lagar och förordningar följs samt att de särskilda krav som gäller för noterade bolag efterlevs. Det är styrelsen som har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen. Aktiebolagslagen och årsredovisningslagen innehåller bestämmelser som innebär att information om de viktigaste inslagen i HANZAs system för intern kontroll och riskhantering ska framgå av HANZAs bolagsstyrningsrapport.

Styrelsens ansvar för den interna kontrollen regleras även i Koden. Styrelsen ska bland annat tillse att HANZA har god intern kontroll och formaliserade rutiner som säkerställer att fastlagda principer för finansiell rapportering och intern kontroll efterlevs samt att det finns ändamålsenliga system för uppföljning och kontroll av bolagets verksamhet och de risker som bolaget och dess verksamhet är förknippad med.

Styrelsen har, i syfte att upprätthålla en god intern kontroll, upprättat ett flertal styrdokument, såsom till exempel arbetsordning för styrelsen, vd-instruktion, instruktion för

ekonomisk rapportering, finanspolicy och informationspolicy. Styrelsen har dessutom etablerat ett revisionsutskott vars huvuduppgifter bland annat är att övervaka och kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering, fortlöpande träffa bolagets externa revisor, övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll vad avser den finansiella rapporteringen samt granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet. Inom styrelsen har revisionsutskottet också huvudansvaret för att övervaka och hantera risker som kan påverka bolagets verksamhet negativt.

Den interna kontrollen och riskhanteringen kontrolleras och utvärderas löpande genom interna och externa kontroller och utvärderingar av bolagets styrdokument. Revisionsutskottet har i uppgift att övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll och riskhantering. Utvärdering av risker görs bland annat genom självutvärderingar av nyckelpersoner inom finansfunktionen. Identifierade risker och nyckelprocesser följs upp genom åtgärder och kontrollaktiviteter med utsedda ansvariga samt prövning om kontroller fungerar. I arbetet med intern kontroll använder sig bolaget av väletablerade kontrollprocesser som bland annat består av bedömningar av bolagets övergripande kontrollmiljö, självutvärderingar, fastställande av kontrollaktiviteter, utbildningar och information om intern kontroll samt utvärderingar av kontrollåtgärdernas effektivitet. Återkoppling sker löpande till koncernledning, revisionsutskott och styrelse.

Bolaget har inte inrättat någon särskild funktion för internrevision. Styrelsen utvärderar årligen behovet av en sådan funktion och har bedömt att det löpande interna arbetet med intern kontroll som företrädesvis utförs av företagsledningen under revisionsutskottets översyn, utgör en tillräcklig granskningsfunktion med hänsyn till bolagets verksamhet och storlek.

Riskbedömningar

HANZA arbetar fortlöpande och aktivt med riskanalys, riskbedömning och riskhantering för att säkerställa att de risker som bolaget är utsatt för hanteras på ett ändamålsenligt sätt inom de ramar som fastställts. I riskbedömningen beaktas exempelvis kundberoende, produktion, avbrott och logistik, nyckelpersoner, konjunktur, material, reklamationsrisk, inkurans i lager, konkurrens, IT, ansvar, leverantörer, kreditexponering, finansiella riskfaktorer och skatterisker. Identifierade risker följs upp genom beslutade kontrollaktiviteter med utsedda ansvariga.

Koncernens resultaträkning

Belopp i MSEK	Not	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
Nettoomsättning	5, 6	2 154,9	2 067,7
Förändring av lagervaror under tillverkning, färdiga varor och pågående arbete för annans räkning		-52,0	-15,5
Råvaror och förnödenheter		-1 147,9	-1 105,5
Övriga externa kostnader	7, 30	-263,9	-262,6
Personalkostnader	8, 31	-562,1	-535,5
Av- och nedskrivningar	14, 15, 30	-107,3	-92,2
Övriga rörelseintäkter	9	15,8	8,6
Övriga rörelsekostnader	9	-6,2	-8,2
Rörelseresultat	6, 10	31,3	56,8
Resultat från finansiella poster
Finansiella intäkter		0,8	0,5
Finansiella kostnader		-23,2	-25,0
Finansiella poster – netto	10, 11	-22,4	-24,5
Resultat före skatt		8,9	32,3
Inkomstskatt	12	-10,3	-8,7
Årets resultat		-1,4	23,6

Årets resultat är i sin helhet hänförligt till moderföretagets aktieägare

Resultat per aktie, räknat på resultat hänförligt till moderföretagets aktieägare under året

Resultat per aktie före utspädning, SEK	13	-0,04	0,73
Resultat per aktie efter utspädning, SEK	13	-0,04	0,73

Koncernens totalresultat

Belopp i MSEK	Not	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
Årets resultat		-1,4	23,6
ÖVRIGT TOTALRESULTAT
Poster som inte ska återföras i resultaträkningen
Omvärdering av ersättningar efter avslutad anställning	31	-4,7	3,6
Skatt på poster som inte ska återföras i resultaträkningen		1,5	-1,1
Summa poster som inte ska återföras i resultaträkningen, netto efter skatt		-3,2	2,5
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen
Valutakursdifferenser vid omräkning av utländska dotterbolag		-20,1	3,6
Valutakursdifferens på förvärvslån		2,0	1,3
Skatt på poster som senare kan återföras i resultaträkningen		-0,4	-0,3
Summa poster som senare kan återföras i resultaträkningen, netto efter skatt		-18,5	4,6
Övrigt totalresultat för året		-21,7	7,1
TOTALRESULTAT FÖR ÅRET		-23,1	30,7

Summa totalresultat är i sin helhet hänförligt till moderföretagets aktieägare

Koncernens balansräkning

Belopp i MSEK	Not	2020-12-31	2019-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar

Goodwill	14	297,9	302,8
Kundrelationer	14	90,7	104,5
Övriga immateriella anläggningstillgångar	14	7,1	8,6
Byggnader och mark	15	101,0	110,8
Maskiner och inventarier	15	168,6	167,7
Nyttjanderättstillgångar	30	137,8	143,7
Andra långfristiga värdepappersinnehav		0,3	0,3
Uppskjutna skattefordringar	16	26,9	32,8
Summa anläggningstillgångar		830,3	871,2
Omsättningstillgångar Varulager	18
Råvaror och förnödenheter		219,5	227,8
Varor under tillverkning		77,1	104,1
Färdiga varor och handelsvaror		43,6	90,3
Varor på väg		2,2	0,5
Summa varulager		342,4	422,7
Kundfordringar	19	76,8	122,1
Aktuella skattefordringar		4,4	6,4
Övriga fordringar	20	20,2	21,5
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	21	18,9	17,3
Likvida medel	22	121,2	66,7
Summa omsättningstillgångar		583,9	656,7
SUMMA TILLGÅNGAR		1 414,2	1 527,9

Koncernens balansräkning

Belopp i MSEK	Not	2020-12-31	2019-12-31
EGET KAPITAL	23
Eget kapital som kan hänföras till moderföretagets aktieägare
Aktiekapital		3,4	3,4
Övrigt tillskjutet kapital		440,1	439,8
Reserver		17,1	35,6
Balanserat resultat inklusive årets resultat		14,3	18,9
Summa eget kapital		474,9	497,7
SKULDER
Långfristiga skulder
Ersättningar till anställda efter avslutad anställning	31	110,3	108,9
Uppskjutna skatteskulder	16	43,4	45,8
Skulder till kreditinstitut	24	174,6	209,9
Leasingskulder	24, 30	80,9	92,8
Summa långfristiga skulder		409,2	457,4
Kortfristiga skulder
Checkräkningskredit	24	44,2	52,1
Skulder till kreditinstitut	24	81,5	97,7
Leasingskulder	24, 30	43,1	45,5
Övriga räntebärande skulder	24	37,0	3,1
Leverantörsskulder	25	199,9	231,7
Aktuella skatteskulder		9,9	17,5
Övriga skulder	26	33,1	35,7
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	27	81,4	89,5
Summa kortfristiga skulder		530,1	572,8
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		1 414,2	1 527,9

Koncernens rapport över förändringar i eget kapital

Belopp i MSEK Not	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Reserver	Balanserat resultat inklusive årets resultat	Summa eget kapital

INGÅENDE BALANS PER 1 JANUARI 2019	3,0	376,0	31,0	0,5	410,5
Årets resultat	–	–	–	23,6	23,6
Övrigt totalresultat
Övrigt totalresultat före skatt	–	–	4,9	3,6	8,5
Skatt på poster i övrigt totalresultat	–	–	-0,3	-1,1	-1,4
Summa totalresultat	–	–	4,6	26,1	30,7
Transaktioner med ägare
Apportemission	0,4	64,1	–	–	64,5
Emissionskostnader	–	-0,3	–	–	-0,3
Utdelning	–	–	–	-7,7	-7,7
Summa tillskott från och värdeöverföringar till aktieägare, redovisade direkt i eget kapital	0,4	63,8	–	-7,7	56,5
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2019	3,4	439,8	35,6	18,9	497,7
INGÅENDE BALANS PER 1 JANUARI 2020	3,4	439,8	35,6	18,9	497,7
Årets resultat	–	–	–	-1,4	-1,4
Övrigt totalresultat
Övrigt totalresultat före skatt	–	–	-18,1	-4,7	-22,8
Skatt på poster i övrigt totalresultat	–	–	-0,4	1,5	1,1
Summa totalresultat	–	–	-18,5	-4,6	-23,1
Transaktioner med ägare
Emission av optioner	–	0,3	–	–	0,3
Emissionskostnader	–	–	–	–	0,0
Summa tillskott från och värdeöverföringar till aktieägare, redovisade direkt i eget kapital	–	0,3	–	–	0,3
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2020	3,4	440,1	17,1	14,3	474,9

Aktiekapitalets utveckling samt lämnade utdelningar framgår av Not 23.

Koncernens rapport över kassaflöden

Belopp i MSEK Not	2020	2019
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster 32	8,9	32,3
Av- och nedskrivningar	107,3	92,2
Övriga ej likviditetspåverkande poster 32	1,3	4,8
Betalda inkomstskatter	-11,2	-1,7
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapitalet	106,3	127,6
Kassaflöde från förändring av rörelsekapital
Förändring av varulager	64,8	15,3
Förändring av kundfordringar	41,7	22,1
Förändring av kortfristiga fordringar	1,4	-9,9
Förändring av leverantörsskulder	-24,9	-25,4
Förändring av kortfristiga skulder	-7,5	-7,7
Summa förändring av rörelsekapital	75,5	-5,6
Kassaflöde från den löpande verksamheten	181,8	122,0
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Rörelseförvärv 33	-3,1	-89,4
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar 14	-3,5	-2,2
Investeringar i materiella anläggningstillgångar 15	-56,4	-48,3
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	3,0	2,5
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-60,0	-137,4
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Nyemission 23	0,3	–
Upptagna lån 24, 32	97,0	149,5
Amortering av lån 24, 32	-160,5	-136,7
Utdelning	–	-7,7
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-63,2	5,1

Minskning/ökning av likvida medel	58,6	-10,3
Likvida medel vid årets början 22	66,7	77,5
Kursdifferenser i likvida medel Likvida medel vid årets slut 22	-4,1 121,2	-0,5 66,7

Moderbolagets resultaträkning

Belopp i MSEK	Not	2020	2019

Rörelsens intäkter	34	21,1	21,5

Övriga externa kostnader	7, 34	-10,5	-11,6
Personalkostnader	8	-8,6	-8,4
Summa rörelsens kostnader		-19,1	-20,0
Övriga rörelseintäkter		0,4	–
Övriga rörelsekostnader		-0,2	–
Rörelseresultat		2,2	1,5
Resultat från finansiella poster
Resultat från andelar i koncernföretag	11, 35	-127,1	–
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter	11	7,6	4,2
Räntekostnader och liknande resultatposter	11	-2,3	-1,6
Summa resultat från finansiella poster		-121,8	2,6
Resultat efter finansiella poster		-119,6	4,1
Bokslutsdispositioner	36	4,8	–
Resultat före skatt		-114,8	4,1
Skatt på årets resultat	12	-2,6	-0,6
Årets resultat		-117,4	3,5

Rapport över moderbolagets totalresultat

Belopp i MSEK	2020	2019
Årets resultat	-117,4	3,5
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt	–	–
Summa totalresultat för året	-117,4	3,5

Moderbolagets balansräkning

Belopp i MSEK	Not	2020-12-31	2019-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	35	319,4	360,5
Långfristiga fordringar hos koncernföretag	34	18,8	89,2
Uppskjutna skattefordringar	16	1,6	4,0
Summa finansiella anläggningstillgångar		339,8	453,7
Summa anläggningstillgångar		339,8	453,7
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Fordringar hos koncernföretag	34	5,3	–
Aktuella skattefordringar		0,3	0,3
Övriga kortfristiga fordringar		2,5	–
Förutbetalda kostnader upplupna intäkter		1,5	1,1
Summa kortfristiga fordringar		9,6	1,4
Likvida medel
Kassa och bank	22	1,3	0,1
Summa likvida medel		1,3	0,1
Summa omsättningstillgångar		10,9	1,5
SUMMA TILLGÅNGAR		350,7	455,2

Moderbolagets balansräkning

Belopp i MSEK Not	2020-12-31	2019-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital 23
Bundet eget kapital
Aktiekapital	3,4	3,4
Summa bundet eget kapital	3,4	3,4
Fritt eget kapital
Överkursfond	315,2	314,9
Balanserad vinst	38,7	35,2
Årets resultat	-117,4	3,5
Summa fritt eget kapital	236,5	353,6
Summa eget kapital	239,9	357,0
Obeskattade reserver
Periodiseringsfonder	0,5	–
Summa obeskattade reserver	0,5	–
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut 24	47,0	70,1
Summa långfristiga skulder	47,0	70,1
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut 24	20,6	20,4
Övriga låneskulder 24	1,7	–
Leverantörsskulder	0,9	0,5
Aktuella skatteskulder	0,3	–
Skulder till koncernföretag 24, 34	36,6	4,4
Övriga skulder	1,1	0,8
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27	2,1	2,0
Summa kortfristiga skulder	63,3	28,1
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	350,7	455,2

Moderbolagets förändringar i eget kapital

	Bundet eget kapital	Fritt eget kapital	Summa eget kapital
Belopp i MSEK	Aktie kapital	Överkurs fond	Balanserat resultat inklusive årets resultat
INGÅENDE BALANS PER 1 JANUARI 2019	3,0	251,2	42,8	297,0
Totalresultat
Årets resultat	–	–	3,5	3,5
Övrigt totalresultat	–	–	–	–
Summa totalresultat	–	–	3,5	3,5
Transaktioner med aktieägare
Apportemission	0,4	64,1	–	64,5
Emissionskostnader	–	-0,3	–	-0,3
Utdelning	–	–	-7,7	-7,7
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2019	3,4	314,9	38,7	357,0
INGÅENDE BALANS PER 1 JANUARI 2020	3,4	314,9	38,7	357,0
Totalresultat	–
Årets resultat	–	–	-117,4	-117,4
Övrigt totalresultat	–	–	–	–
Summa totalresultat	–	–	-117,4	-117,4
Transaktioner med aktieägare
Emission av optioner	–	0,3	–	0,3
Emissionskostnader	–	–	–	–
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2020	3,4	315,2	-78,7	239,9

Aktiekapitalets utveckling framgår av Not 23.

Moderbolagets rapport över kassaflöden

Belopp i MSEK	Not	2020	2019
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		-119,6	4,1
Nedskrivningar	11	127,1	–
Övriga ej likviditetspåverkande poster	32	-2,3	–
Betalda koncernbidrag		–	2,4
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapitalet		5,2	6,5

Kassaflöde från förändring av rörelsekapital
Förändring av kortfristiga fordringar		-0,4	-0,8
Förändring av leverantörsskulder		0,4	-0,8
Förändring av kortfristiga skulder		0,3	3,4
Summa förändring av rörelsekapital		0,3	1,8
Kassaflöde från den löpande verksamheten		5,5	8,3
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Förvärv av dotterföretag		–	-82,2
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–	-82,2
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Nyemission	23	0,3	–
Upptagna lån	24	33,9	90,8
Amorteringar	24	-20,5	-9,9
Utdelning		–	-7,7
Förändring av långfristiga koncernfordringar		-18,0	-10,7
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-4,3	62,5
Minskning/ökning av likvida medel	22	1,2	-11,4
Likvida medel vid årets början		0,1	11,5
Likvida medel vid årets slut	22	1,3	0,1

Noter

NOT 1 Allmän information

HANZA Holding AB (moderföretaget), org nr 556748-8399, är ett publikt aktiebolag med säte i Danderyd, Sverige. Koncernen är en industriell aktör och affärspartner inom kontraktstillverkning som erbjuder sina kunder en kombination av rådgivning och skräddarsydda tillverkningslösningar inom mekanik och elektronik.

Den 31 mars 2021 har denna koncernredovisning och årsredo-

visning godkänts av styrelsen för offentliggörande. Koncernens resultat- och balansräkning samt moderbolagets resultat- och balansräkning kommer läggas fram för godkännande på årsstämma den 26 april 2021.

Samtliga belopp redovisas i miljontals kronor (MSEK) om inte annat anges. Uppgifterna inom parentes avser föregående år.

NOT 2 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpas när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

2.1 Grund för rapporternas upprättande

Koncernredovisningen för HANZA Holding AB-koncernen har upprättats i enlighet med IFRS (International Financial Reporting Standards) och IFRIC-tolkningar sådana de antagits av EU, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt Årsredovisningslagen.

Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

Moderbolagets redovisning är upprättad i enlighet med RFR 2 Redovisning för juridiska personer och Årsredovisningslagen. I de fall moderbolaget tillämpar andra redovisningsprinciper än koncernen anges detta separat i slutet av denna not.

Att upprätta finansiella rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper, se not 4.

2.1.1 Ändringar i redovisningsprinciper och upplysningar

Nya standarder, ändringar och tolkningar som tillämpas av koncernen

Definitionen av rörelse i IFRS 3, vilket styr om ett förvärv hanteras som ett rörelseförvärv eller ett tillgångsförvärv har ändrats. Ändringen väntas leda till något större möjligheter att hantera förvärv som tillgångsförvärv. Ändringen tillämpas av HANZA första gången för räkenskapsåret 2020 men påverkar inte årets bokslut då inga förvärv gjorts. Klassificering av förvärv sker individuellt för varje förvärv och det går därför inte att avgöra om ändringen kommer påverka hanteringen av framtida förvärv. De rörelseförvärv HANZA har genomfört de senaste åren skulle dock ha klassats som rörelseförvärv även med de nya redovisningsprinciperna.

Nya standarder och tolkningar som ännu inte har tillämpats av koncernen

Det finns inga IFRS eller IFRIC-tolkningar som börjar gälla den 1 januari 2021 eller senare som väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen eller moderbolaget.

2.2 Koncernredovisning och rörelseförvärv Dotterbolag

Dotterföretag är alla företag (inklusive strukturerade företag) över vilka koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterbolag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder som koncernen ådrar sig till tidigare ägare av det förvärvade bolaget och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje enskilt förvärv avgör koncernen om innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel i det redovisade värdet av det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar.

Förvärvsrelaterade utgifter kostnadsförs när de uppstår. Varje villkorad köpeskilling som ska överföras av koncernen redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande ändringar av verkligt värde av en villkorad köpeskilling som klassificerats som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med IFRS 9 antingen i resultaträkningen eller i övrigt totalresultat. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas i eget kapital.

Goodwill värderas initialt som det belopp varmed den totala köpeskillingen och eventuellt verkligt värde för innehav utan bestämmande inflytande överstiger verkligt värde på identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder. Om köpeskillingen är lägre än verkligt värde på det förvärvade bolagets nettotillgångar, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen. Koncerninterna transaktioner, balansposter, intäkter och kostnader på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Vinster och förluster som resulterar från koncerninterna transaktioner och som är redovisade i tillgångar elimineras också. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

Förändringar i ägarandel i ett dotterbolag utan förändring av bestämmande inflytande

Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som inte leder till förlust av kontroll redovisas som eget kapitaltransaktioner - dvs som transaktioner med ägarna i deras roll som ägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande

redovisas skillnaden mellan verkligt värde på erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterbolagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital.

2.3 Omräkning av utländsk valuta

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är koncernens rapportvaluta och moderbola-

Transaktioner och balansposter

gets funktionella valuta.

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen eller den dag då posterna omvärderas. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av nettoinvesteringar, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat.

Valutakursvinster och -förluster som hänför sig till lån och likvida medel redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. Alla övriga valutakursvinster och -förluster redovisas i rörelseresultatet.

Koncernföretag

Resultat och finansiell ställning för alla koncernföretag (av vilka inget har en höginflationsvaluta som funktionell valuta) som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande:

(a) tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagens kurs;
(b) intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs (såvida denna genomsnittliga kurs utgör en rimlig approximation av den ackumulerade effekten av de kurser som gäller på transaktionsdagen, annars omräknas intäkter och kostnader till transaktionsdagens kurs), och
(c) alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas i övrigt totalresultat.

Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs. Valutakursdifferenser redovisas i övrigt totalresultat.

2.4 Segmentsrapportering

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som företagets verkställande direktör. HANZA tillämpar en klusterbaserad segmentsindelning som anses bäst spegla affärsmodellen, organisationen och det sätt på vilket styrelse och ledning följer upp och bedömer verksamheten. Se vidare not 6.

2.5 Klassificeringar

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader från balansdagen.

2.6 Immateriella tillgångar Goodwill

Goodwill uppstår vid förvärv av dotterbolag och avser det belopp varmed köpeskillingen överstiger HANZA Holding's andel i det verkliga värdet av identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser i det förvärvade bolaget samt det verkliga värdet på innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade bolaget.

I syfte att testa nedskrivningsbehov, fördelas goodwill som förvärvats i ett rörelseförvärv till kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av synergier från förvärvet. Varje enhet eller grupp av enheter som goodwill har fördelats till motsvarar den lägsta nivå i koncernen på vilken goodwillen i fråga övervakas i den interna styrningen. Goodwill följs upp på rörelsesegmentnivå, se vidare not 14.

Goodwill nedskrivningstestas årligen eller oftare om händelser eller ändringar i förhållanden indikerar en möjlig värdeminskning. Det redovisade värdet av goodwill jämförs med återvinningsvärdet, vilket är det högsta av nyttjandevärdet och det verkliga värdet minus försäljningskostnader. Eventuell nedskrivning redovisas omedelbart som en kostnad och återförs inte.

Kundrelationer

Kundrelationer har identifierats vid förvärv. Dessa utgör en immateriell tillgång. Avskrivning sker linjärt över den förväntade nyttjandeperioden vilken har bedömts till 10 år. Kundrelationernas restvärden och nyttjandeperiod prövas vid varje rapportperiods slut och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.

Övriga immateriella tillgångar

Övriga immateriella tillgångar utgörs av programvarulicenser och balanserade kostnader för att implementera programvara. Avskrivning sker linjärt över den förväntade nyttjandeperioden med hänsyn till väsentliga restvärden. Avskrivningstiden för övriga immateriella tillgångar är 3 år.

2.7 Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången.

Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för en ersatt del tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.

Varje del av en materiell anläggningstillgång med ett anskaffningsvärde som är betydande i förhållande till tillgångens sammanlagda anskaffningsvärde skrivs av separat. Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på övriga tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknande restvärdet över den beräknande nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande:

Byggnader	25–40 år
Förbättringsutgifter på annans fastighet .	Kontraktsperioden, dock högst 20 år
Maskiner och andra tekniska anläggningar	5−10 år
Inventarier, verktyg och installationer	5−10 år

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas vid varje rapportperiods slut och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.

Vinster och förluster vid avyttring av en materiell anläggningstillgång fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.

2.8 Nedskrivningar av icke-finansiella anläggningstillgångar

Immateriella tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis goodwill, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns i allt väsentligt oberoende kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar (andra än goodwill) som tidigare har skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras.

2.9 Finansiella instrument – generellt

Finansiella instrument finns i många olika balansposter och finns beskrivna under 2.9–2.14.

2.9.1 Klassificering

Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar och skulder i följande kategorier: finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, samt tillgångar respektive skulder redovisade till upplupet anskaffningsvärde. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången eller skulden förvärvades.

Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella instrument som innehas för handel samt. Derivatinstrument klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Koncernen klassificerar derivatinstrument i denna kategori. Koncernen hade inga väsentliga derivatinstrument per 2020-12-31 eller 2019-12-31. Koncernen klassificerar även andra långfristiga värdepappersinnehav i denna kategori. Andra långfristiga värdepappersinnehav ska redovisas till verkligt värde och ligger i nivå 3. Dessa utgör ett litet belopp för vilka anskaffningsvärde anses reflektera verkligt värde.

Tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde

Tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens tillgångar i denna klass utgörs av kundfordringar och likvida medel (se not 2.11 och 2.12) samt de finansiella instrument som redovisas bland övriga fordringar.

Skulder redovisade till upplupet anskaffningsvärde Koncernens lång- och kortfristiga skulder till kreditinstitut, leasingskulder, övriga långfristiga skulder, checkräkningskredit, övriga räntebärande skulder, leverantörsskulder och den del av övriga kortfristiga skulder som avser finansiella instrument klassificeras som skulder redovisade till upplupet anskaffningsvärde.

2.9.2 Redovisning och värdering

Köp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet har fullgjorts eller på annat sätt utsläckts.

Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Tillgångar och skulder redovisade till upplupet anskaffningsvärde redovisas efter anskaffningstidpunkten till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde avseende kategorin finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, resultatredovisas i den period då de uppstår och ingår i finansnettot eftersom det härrör från finansieringsverksamheten.

2.9.3 Kvittning av finansiella instrument

Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen, endast när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Den legala rättigheten får inte vara beroende av framtida händelser och den måste vara rättsligt bindande för företaget och motparten både i den normala affärsverksamheten och i fall av betalningsinställelse, insolvens eller konkurs.

I boksluten 2020-12-31 och 2019-12-31 har inga kvittningsbara finansiella instrument identifierats.

2.9.4 Nedskrivning finansiella instrument

Tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde (lånefordringar och kundfordringar)

Koncernen bedömer de framtida förväntade kreditförluster som är kopplade till tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde vid varje rapporteringstillfälle. Vid behov redovisar koncernen en kreditförlustreserv för förväntade kreditförluster. För kundfordringar tillämpar koncernen den förenklade ansatsen för kreditreservering, det vill säga, reserven motsvarar den förväntade förlusten över hela kundfordringens livslängd. För att mäta de förväntade kreditförlusterna har kundfordringarna grupperats baserat på fördelade kreditriskegenskaper och förfallna dagar. Koncernen använder sig utav framåtblickande variabler för förväntade kreditförluster. Förväntade kreditförluster redovisas i koncernens resultaträkning i posten Övriga externa kostnader.

2.10 Derivatinstrument

Derivatinstrument är finansiella instrument som redovisas i balansräkningen på affärsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering redovisas i resultaträkningen i rörelseresultatet då kraven för säkringsredovisning inte uppfylls.

Det verkliga värdet på ett derivatinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader.

2.11 Kundfordringar

Kundfordringar är finansiella instrument som består av belopp som ska betalas av kunder för sålda varor och tjänster i den löpande verksamheten. Om betalning förväntas inom ett år, klassificeras de som omsättningstillgångar. Om inte, redovisas de som anläggningstillgångar.

Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde vilket innebär att hänsyn ska tas till förväntade kreditförluster baserat på historiska erfarenheter. Då HANZA's kreditförluster historiskt varit mycket låga bedöms nominellt värde spegla det verkliga värdet.

Kundfordringar värderas därefter till belopp som väntas inflyta det vill säga minskat med eventuell reservering för värdeminskning. Vid bedömning av förväntade kreditförluster används framåtblickande faktorer avseende branschens och kundernas stabilitet.

Koncernens bolag har ingått avtal om avyttring och belåning av kundfakturor (factoring). Avyttrade kundfordringar tas bort från balansräkningen i de fall kontrollen övergår till köparen vid avyttring. För dessa redovisas de garantier som lämnas som en eventualförpliktelse. I de fall kontrollen kvarstår hos koncernen redovisas dessa kundfordringar som tillgångar och de upptagna krediterna som kortfristiga skulder hos kreditinstitut. De belånade kundfordringarna redovisas då även under ställda säkerheter. Belånade kundfordringar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från kundfordran har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört kontrollen till köpare. Kostnader för factoring redovisas som en finansiell kostnad.

2.12 Likvida medel

Likvida medel är finansiella instrument och innefattar, i såväl balansräkningen som i rapporten över kassaflöden, banktillgodohavanden.

2.13 Leverantörsskulder

Leverantörsskulder är finansiella instrument och avser förpliktelser att betala för varor och tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förfaller inom ett år. Om inte, redovisas de som långfristiga skulder.

Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde.

2.14 Upplåning

Skulder till kreditinstitut redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.

Konvertibla lån delas upp i en räntebärande skulddel som redovisas på motsvarande sätt som skulder till kreditinstitut och en eget kapitaldel.

Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter rapportperiodens slut.

Checkräkningskredit redovisas på egen rad bland kortfristiga skulder i balansräkningen.

2.15 Varulager

Varulagret har värderats till det lägsta av dess anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Med nettoförsäljningsvärde avses varornas beräknade försäljningspris minskat med försäljningskostnader.

2.16 Aktuell och uppskjuten skatt

Periodens skattekostnad omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moderbolaget och dess dotterbolag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter.

Uppskjuten skatt redovisas, enligt balansräkningsmetoden, på temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och deras redovisade värden i koncernredovisningen. I de fall bolaget kan styra tidpunkten för realisering av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att det kommer att ske inom överskådlig framtid redovisas ingen uppskjuten skatt. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.

Uppskjutna skattefordringar på underskottsavdrag redovisas i

den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka underskotten kan utnyttjas.

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas när det finns legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder, de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt och det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar.

2.17 Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av vad som kommer att krävas för att reglera den befintliga förpliktelsen. När reglering förväntas ske efter mer än 12 månader, beräknas avsättningen genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet.

2.18 Ersättningar till anställda

(a) Kortfristiga ersättningar

Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls.

(b) Ersättningar efter avslutad anställning

Koncernföretagen har olika planer för ersättningar efter avslutad anställning, inklusive förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner.

En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd.

Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.

Efter förvärvet av Ritter Elektronik GmbH har koncernen en väsentlig förmånsbestämd pensionsplan i Tyskland vilken beskrivs i not 31. Därutöver har koncernen endast materiella förmånsbestämda pensionsåtaganden genom en försäkring i Alecta. Denna pensionsplan redovisas som en avgiftsbestämd pensionsplan, se not 31.

För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.

(c) Ersättningar vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar ersättningar vid uppsägning vid den tidigaste av följande tidpunkter: (a) när koncernen inte längre har möjlighet att återkalla erbjudandet om ersättning; och (b) när företaget redovisar utgifter för en omstrukturering som är inom tillämpningsområdet för IAS 37 och som innebär utbetalning av avgångsvederlag. I det fall företaget har lämnat ett erbjudande för att uppmuntra till frivillig avgång, beräknas ersättningar vid uppsägning baserat på det antal anställda som beräknas acceptera erbjudandet. Förmåner som förfaller mer än 12 månader efter rapportperiodens slut diskonteras till nuvärde.

2.19 Aktierelaterade ersättningar

Koncernen har inte haft några aktierelaterade ersättningar under 2020 eller 2019.

2.20 Intäktsredovisning

När HANZA har ett bindande avtal med en kund identifieras prestationsåtagandena och transaktionspris enligt detta avtal. Transaktionspriset värderas till det verkliga värdet av vad som kommer att erhållas, och motsvarar de belopp som erhålls för sålda varor efter avdrag för rabatter, returer och mervärdesskatt. Koncernen redovisar en intäkt när prestationsåtagandet har uppfyllts.

Försäljning av varor

Vid försäljning av varor, vilka utgörs av komponenter, undersystem och färdigt sammansatta produkter, anses prestationsåtagandet uppfyllt vid leverans av varor till kunden, i enlighet med leveransvillkoren. Undantag från detta är i de fall ett avtal finns med kunden om buffertlager av färdiga komponenter eller produkter. I dessa fall anses prestationsåtagandet uppfyllt redan då komponenten eller produkten placeras i buffertlagret och därmed är tillgänglig för kunden. För djupare information om bedömningar som påverkar intäkternas storlek och intäktstidpunkten, se not 5 Intäkter.

Försäljning av tjänster

Vid försäljning av rådgivningstjänster redovisas intäkterna över tid förutsatt att HANZA har rätt till ersättning för utfört arbete även om ett projekt skulle avbrytas i förtid. Om sådan rätt inte finns redovisas intäkten när projektet har slutförts och rätten till ersättning har inträtt.

Ränteintäkter

Ränteintäkter intäktsredovisas med tillämpning av effektivräntemetoden.

2.21 Leasing

Leasade tillgångar redovisas, med några undantag, som nyttjanderättstillgångar och skulderna enligt dessa avtal som leasingskulder i balansräkningen. Undantagen är då värdet på den underliggande tillgången har ett lågt värde eller då leasingperioden understiger 1 år. Vid leasingperiodens början värderas nyttjanderättstillgången och leasingskulden till det diskonterade nuvärdet av framtida leasingavgifter. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader. Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastades med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Nyttjanderättstillgångar där äganderätten till det leasade objektet förväntas övergå till leasetagaren vid leaseperiodens slut, skrivs av enligt samma principer som andra materiella anläggningstillgångar, se not 2.7. Nyttjanderättstillgångar där äganderätten till det leasade objektet inte förväntas övergå, skrivs av över kontraktsperioden.

2.22 Statliga bidrag

Bidrag från staten redovisas till verkligt värde då det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och företaget kommer uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag avsedda att täcka investeringar i materiella anläggningstillgångar eller immateriella tillgångar reducerar tillgångarnas anskaffningsvärden och därmed det avskrivningsbara beloppet.

I samband med covid-19-pandemin har HANZA kunnat utnyttja olika former av statligt stöd. De viktigaste är tillfälligt nedsatta sociala avgifter och uppskov med betalning av skatter och avgifter. I de fall avgifter varit nedsatta redovisas verkliga kostnader varvid det erhållna stödet blir en kostnadsreduktion. De uppskjutna betalningarna av skatter och avgifter är räntebärande och dessa redovisas därför som övriga räntebärande skulder. I de fall där utbetalning av stöd erhållits, redovisas dessa som övriga rörelseintäkter och särredovisas i not 9.

2.23 Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Denna innebär att resultatet efter finansnetto justeras för transaktioner som inte medfört in eller utbetalningar under perioden samt för eventuella intäkter och kostnader som hänförs till investeringseller finansieringsverksamhetens kassaflöden.

2.24 Aktiekapital

Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya stamaktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.

2.25 Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget tillämpar Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer.

De viktigaste skillnaderna mellan redovisningsprinciperna för koncernen och moderbolaget framgår nedan.

Ändringar i redovisningsprinciper

I det bokslut som börjar den 1 januari 2020 tillämpas inga nya standarder eller redovisningsprinciper. Det finns inte heller några nya standarder som börjar gälla den 1 januari 2021 eller senare som väntas ha någon väsentlig inverkan på moderbolaget.

Uppställningsformer

Resultat- och balansräkning följer årsredovisningslagens uppställningsform. Rapport över förändring av eget kapital följer också koncernens uppställningsform men ska innehålla de kolumner som anges i ÅRL. Vidare innebär det skillnad i benämningar, jämfört med koncernredovisningen, främst avseende finansiella intäkter och kostnader och eget kapital.

Andelar i dotterbolag

Andelar i dotterbolag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet inkluderas förvärvsrelaterade kostnader och eventuella tilläggsköpeskillingar.

När det finns en indikation på att andelar i dotterbolag minskat i värde görs en beräkning av återvinningsvärdet. Är detta lägre än det redovisade värdet görs en nedskrivning. Nedskrivningar redovisas i posten "Resultat från andelar i koncernföretag".

Finansiella instrument

IFRS 9 tillämpas ej i moderbolaget och finansiella instrument värderas till anskaffningsvärde med tillämpning av lägsta värdets princip.

Leasing

IFRS 16 Leasing tillämpas inte i moderbolaget. Balansräkningen påverkas inte av ingångna leasingavtal och leasingavgifter kostnadsförs löpande och linjärt över leasingperioden som övriga externa kostnader.

Borgensåtaganden/finansiella garantier

Moderbolaget har tecknat borgensförbindelser till förmån för dotterbolag. En sådan förpliktelse klassificeras enligt IFRS som ett finansiellt garantiavtal. För dessa avtal tillämpar moderbolaget lättnadsregeln i RFR 2 p2, och redovisar därmed borgensförbindelsen som en eventualförpliktelse. När företaget bedömer att det sannolikt kommer att krävas en betalning för att reglera ett åtagande, görs en avsättning.

Koncernbidrag

Moderbolaget redovisar såväl erhållna som lämnade koncernbidrag som bokslutsdisposition.

NOT 3 Finansiell riskhantering

3.1 Finansiella riskfaktorer

Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk (valutarisk, ränterisk i verkligt värde och ränterisk i kassaflödet), kreditrisk och likviditetsrisk. Koncernens övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat. Koncernen använder derivatinstrument för att säkra viss riskexponering.

Riskhanteringen sköts av koncernledningen enligt policyer som fastställts av styrelsen. Koncernfinans identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter. Styrelsen upprättar skriftliga policyer såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifika områden, såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivatinstrument och finansiella instrument som inte är derivat samt placering av överlikviditet.

Koncernen tillämpar inte säkringsredovisning i de fall terminskontrakt används för att hantera finansiella risker.

Nedan beskrivs koncernen bedömda riskexponering med åtföljande riskhantering.

(a) Marknadsrisk

(i) Valutarisk

Koncernen verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar, framför allt avseende euro (EUR), tjeckisk krona (CZK) polska zloty (PLN), USA dollar (USD) och kinesiska yuan (CNY). Valutarisk uppstår genom framtida affärstransaktioner, redovisade tillgångar och skulder samt nettoinvesteringar i utlandsverksamheter. I koncernen finns exponering i den externa upplåningen då denna delvis sker i annan valuta än den funktionella valutan. Omräkningsexponering i övriga finansiella fordringar och skulder bedöms som liten då dessa poster i allt väsentligt är nominerade i de enskilda koncernbolagens funktionella valutor.

Styrelsen har infört en policy som kräver av koncernföretagen att dessa hanterar sin valutakursrisk mot sin funktionella valuta. Valutarisker uppstår när framtida affärstransaktioner eller redovisade tillgångar eller skulder uttrycks i en valuta som inte är enhetens funktionella valuta. Dessa valutarisker hanteras i första hand genom att samma valuta används för materialinköp som fakturering eller genom valutaklausuler mot kund eller materialleverantör. I de fall det finns en kvarvarande valutarisk som inte kan hanteras enligt ovan, använder koncernföretagen terminskontrakt då exponeringen är väsentlig. Koncernens riskhanteringspolicy är att säkra mellan 60-70 procent av förväntade kassaflöden i varje större valuta för de följande 12 månaderna. Per den 31 december 2020 och 2019 förelåg endast obetydliga valutasäkringsåtgärder.

Koncernen har ett antal innehav i utlandsverksamheter (EUR, CZK, PLN och CNY) vilkas nettotillgångar exponeras för valutarisker. Valutaexponering som uppstår från nettotillgångarna i koncernens utlandsverksamheter hanteras delvis genom utlåning till dotterbolagen. Utlåningen betraktas som en del av investeringen då reglering inte är planerad eller troligen inte kommer att ske inom överskådlig framtid och valutakursdifferenser redovisas i övrigt totalresultat. Vid förvärvet av Ritter har valutaexponeringen även hanterats genom att förvärvslån upptagit i förvärvsvalutan, EUR. Valutakursdifferenser på detta lån redovisas i övrigt totalresultat då det ses som en del av förvärvet. Någon säkring av nettotillgångar i dotterbolag utöver utlåning till dotterbolagen görs inte. Om den svenska kronan hade försvagats med 5 procent i förhållande till EUR med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat per den 31 december 2020 ha påverkats med -1,5 (0,7) MSEK. Vid en motsvarande försvagning i förhållande till PLN skulle årets resultat ha påverkats med 0,5 (0,4) MSEK och vid en försvagning i förhållande till CNY med -0,1 MSEK (-0,6). En förstärkning eller försvagning av den svenska kronan i förhållande till CZK skulle endast ha haft marginell effekt på årets resultat per den 31 december 2020 liksom tidigare år.

(ii) Ränterisk avseende kassaflöden och verkliga värden Då koncernen inte innehar några väsentliga räntebärande tillgångar är koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten i allt väsentligt oberoende av förändringar i marknadsräntor. Koncernens ränterisk uppstår genom långfristig upplåning. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende kassaflöde vilken delvis neutraliseras av kassamedel med rörlig ränta. Upplåning som görs med fast ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende verkligt värde.

Koncernen analyserar sin exponering för ränterisk dynamiskt. Olika scenarier simuleras, varvid refinansiering, omsättning av befintliga positioner, alternativ finansiering och säkring beaktas. Med dessa scenarier som utgångspunkt beräknar koncernen den inverkan på resultatet som en angiven ränteändring skulle ha. För varje simulering används samma ränteändring för alla valutor. Scenarierna simuleras bara för de skulder som utgör de största räntebärande positionerna.

Genomförda simuleringar utvisar att effekten på resultatet av en ändring av räntenivån med 1 procentenhet skulle vara en maximal ökning med 3,1 MSEK (3,0) respektive minskning med 3,1 MSEK (3,0).

(b) Kreditrisk

Kreditrisk hanteras på koncernnivå, med undantag för kreditrisk avseende utestående kundfordringar. Varje koncernföretag ansvarar för att, med stöd av koncernens centrala finansfunktion, följa upp och analysera kreditrisken för varje ny kund innan standardvillkor för betalning och leverans erbjuds. Kreditrisk uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner. Endast banker och finansinstitut som av oberoende värderare fått lägst kreditrating "A" accepteras. Om kunders kreditvärdighet bedöms av oberoende värderare, används dessa bedömningar. I de fall då ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där dennes finansiella ställning beaktas, liksom tidigare erfarenheter och andra faktorer. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av styrelsen. Användningen av kreditgränser följs upp regelbundet. Vid låg kreditvärdighet kan förskott från kunden begäras. Se not 19 för ytterligare upplysningar om kundfordringar.

(c) Likviditetsrisk

Kassaflödesprognoser upprättas av koncernens rörelsedrivande företag och aggregeras av Koncernfinans. Koncernfinans följer noga rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv för att säkerställa att koncernen har tillräckligt med kassamedel för att möta behovet i den löpande verksamheten samtidigt som koncernen bibehåller tillräckligt med utrymme på avtalade kreditfaciliteter som inte nyttjats (se not 24) så att koncernen inte bryter mot lånelimiter eller lånevillkor (där tillämpligt) på några av koncernens lånefaciliteter. Sådana prognoser beaktar koncernens planer för skuldsanering, uppfyllelse av lånevillkor, uppfyllelse av interna balansräkningsbaserade resultatmått och, om tillämpligt, externa tillsyns- eller legala krav – till exempel valutarestriktioner.

Verksamheten har ett positivt kassaflöde. Under året har genererat kassaflöde främst använts för maskininvesteringar samt amortering av lån.

Överskottslikviditet i koncernens rörelsedrivande företag, överstigande den del som krävs för att hantera rörelsekapitalbehov, överförs till Koncernfinans. Överskottslikviditet används i första hand för att minska checkräkningskrediter. I andra hand placerar koncernfinans överskottslikviditet på räntebärande avräkningskonton, tidsbunden inlåning, penningmarknadsinstrument och omsättningsbara värdepapper, beroende på vilket instrument som har lämplig löptid eller tillräcklig likviditet för att tillgodose utrymmet som bestäms av ovan nämnda prognoser. På balans-

dagen hade koncernen likvida medel på 121,2 MSEK (66,7) samt outnyttjade checkkrediter på 85,7 MSEK (69,8) för hantering av likviditetsrisken.

Nedanstående tabeller analyserar koncernen och moderbolagets icke derivata finansiella skulder uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.

Koncernen 31 december 2020	Mindre än 6 månader	Mellan 6 månader och 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Skulder till kreditinstitut och leasings kulder	63,3	63,2	107,1	162,4	7,0
Checkräk ningskredit	–	44,2	–	–	–
Övriga räntebä rande skulder	37,0	–	–	–	–
Leverantörs skulder	199,9	–	–	–	–
Övriga kort fristiga skulder	24,3	–	–	–	–
Summa	324,5	107,4	107,1	162,4	7,0

Koncernen 31 december 2019	Mindre än 6 månader	Mellan 6 månader och 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Skulder till kreditinstitut och leasingskulder	81,8	61,9	112,5	190,6	29,2
Checkräknings kredit	–	52,1	–	–	–
Övriga räntebä rande skulder	3,1	–	–	–	–
Leverantörs skulder	231,7	–	–	–	–
Övriga kort fristiga skulder	11,3	–	–	–	–
Summa	327,9	114,0	112,5	190,6	29,2

Moderbolaget 31 december 2020	Mindre än 6 månader	Mellan 6 månader och 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Skulder till kreditinstitut	10,4	10,5	21,3	28,6	–
Övriga räntebä rande skulder	1,7	–	–	–	–
Leverantörs skulder	0,9	–	–	–	–
Övriga kort fristiga skulder	0,1	–	–	–	–
Summa	13,1	10,5	21,3	28,6	–

Moderbolaget 31 december 2019	Mindre än 6 månader	Mellan 6 månader och 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Skulder till kreditinstitut	9,8	10,9	22,2	43,9	9,6
Leverantörs skulder	0,5	–	–	–	–
Övriga kort fristiga skulder	0,1	–	–	–	–
Summa	10,4	10,9	22,2	43,9	9,6

3.2 Hantering av kapital

Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.

På samma sätt som andra företag i branschen bedömer koncernen kapitalet på basis av nettoskuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som nettoskuld dividerad med totalt eget kapital. Nettoskuld beräknas som total upplåning, leasingskuld samt avsättning för pensionsskulder med avdrag för likvida medel.

Nettoskuldsättningsgraden per 31 december var som följer:

	2020	2019
Upplåning (Not 24)	337,3	362,8
Leasingskuld (Not 24)	124,0	138,3
Avsättning för pensionsskulder (Not 31)	110,3	108,9
Avgår: likvida medel (Not 22)	-121,2	-66,7
Nettoskuld	450,4	543,3
Totalt eget kapital	474,9	497,7
Nettoskuldsättningsgrad, %	95	109

Förändringen under året förklaras av minskad skuldsättning då positivt kassaflöde från den löpande verksamheten delvis använts till att amortera skulder till kreditinstitut och checkkrediter.

3.3 Beräkning av verkligt värde

Samtliga finansiella tillgångar redovisas i balansräkningen till upplupet anskaffningsvärde utom andra långfristiga värdepappersinnehav som ska redovisas till verkligt värde i nivå 3. Anskaffningsvärdet på dessa uppgår endast till 0,3 MSEK. Koncernen har inga indikationer på att detta inte utgör en rimlig värdering till verkligt värde.

Samtliga finansiella skulder redovisas i balansräkningen till upplupet anskaffningsvärde.

Koncernens upplåning består av ett större antal kontrakt upptagna vid olika tillfällen och med olika löptider. Lånen löper i all väsentlighet med rörlig ränta. Mot denna bakgrund kan redovisade värden anses ge en god approximation av verkliga värden. Det verkliga värdet på kortfristig upplåning motsvarar dess redovisade värde, eftersom diskonteringseffekten inte är väsentlig.

Kundfordringar, leverantörsskulder samt övriga kortfristiga fordringar och skulder har en kvarstående livslängd på mindre än ett år. Redovisat värde anses reflektera verkligt värde.

NOT 4 Viktiga uppskattningar och bedömningar

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår behandlas i huvuddrag nedan.

(a) Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs i not 2.6. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras om bland annat framtida kassaflöden. Ytterligare information om uppskattningarna framgår av not 14. Koncernens goodwill uppgick vid årets slut till 297,9 MSEK (302,8).

(b) Värdering av Kundrelationer

I de under 2018 och 2019 genomförda förvärven identifierades immateriella tillgångar i form av kundrelationer. Kundrelationernas planenliga avskrivningstid är 10 år. Till grund för den initiala värderingen av kundrelationerna låg en nuvärdesberäkning av framtida resultatbidrag från det förvärvade bolagets kunder. För att göra nuvärdesberäkningen och för att fastställa avskrivningstiden måste vissa uppskattningar göras om bland annat kundernas långsiktiga inköpsnivåer från HANZA. På balansdagen uppgick det bokförda värdet på kundrelationerna till 90,7 MSEK (104,5).

(c) Värdering av underskottsavdrag

Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för uppskjutna skattefordringar avseende skattemässiga underskottsavdrag. Dessutom undersöker koncernen ifall det är tillämpligt att aktivera nya uppskjutna skattefordringar avseende årets skattemässiga underskottsavdrag eller tidigare underskottsavdrag för vilka sannolikheten ökat att de ska kunna utnyttjas. Uppskjuten skattefordran redovisas endast för underskottsavdrag för vilka det är sannolikt att de kan nyttjas mot framtida skattepliktiga överskott och mot skattepliktiga temporära skillnader. HANZA har redovisat uppskjuten skattefordran för de underskottsavdrag som finns i Sverige, Tyskland och till vissa delar i Finland, Tjeckien och Kina då det bedöms sannolikt att dessa underskottsavdrag kan nyttjas mot framtida överskott. Se vidare not 16.

(d) Värdering av uppskjuten skatteskuld

I Estland utgår ingen inkomstskatt på redovisat resultat. Skatt (för närvarande 20,0 procent) tas istället ut på bruttoutdelning när balanserade vinstmedel delas ut. HANZA kan styra tidpunkten för utdelning och bedömer att det inte är sannolikt att återföring kommer att ske inom överskådlig framtid varför ingen redovisning av uppskjuten skatteskuld görs. Denna bedömning omprövas årligen. På balansdagen uppgick utdelningsbara medel i de estniska bolagen till 118,2 MSEK (139,2).

(e) Värdering av ersättningar efter avslutad anställning Redovisning av skuld och kostnader för förmånsbestämda pensioner baseras på aktuariella beräkningar som utgår från betydelsefulla antaganden om bland annat diskonteringsränta, framtida löneökningar, personalomsättning samt återstående livslängd. Förändringar i dessa antaganden kan främst påverka den redovisade skulden som vid årsskiftet uppgick till 110,3 MSEK (108,9). Rörelseresultat och årets resultat påverkas i mindre grad av förändringar i antagandena då förändringar på grund av ändrade aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat. För känslighetsanalys avseende de aktuariella antagandena, se not 31.

(f) Redovisning av avyttrade kundfordringar

En del av HANZAs finansiering är att kundfordringar avyttras till extern part. Då kontrollen i dessa fall övergått till den externa parten är dessa kundfordringar borttagna från balansräkningen. För mer information se not 19 Kundfordringar.

NOT 5 Intäkter

Beskrivning av intäkter från kontrakt med kunder

Intäkter från försäljning av varor Ett avtal som är bindande för både HANZA och kunden vad gäller kvantitet och pris sluts normalt när kunden lagt en order som bekräftats av HANZA. En order grundar sig i sin tur på någon typ av ramavtal men dessa är inte bindande vad gäller kvantiteter.

HANZAs intäkter kommer främst från produktion av produkter som kan vara komponenter, undersystem eller färdigt sammansatta produkter. Produkterna tillverkas enligt kundernas specifikation men HANZA är delaktigt i att skräddarsy tillverkningsprocessen. HANZAs prestationsåtagande är att producera och levera ett specificerat antal av en produkt och anses fullgjort då kontrollen över produkten har övergått till kunden vilket vanligtvis är vid leverans. En order kan omfatta en eller flera produkter och kan därmed innehålla en eller flera prestationsåtaganden. Ett prestationsåtagande fullgörs nästan alltid vid en enda tidpunkt.

Ett undantag från principen att prestationsåtagandet fullgörs vid leverans är vissa avtal där överenskommelse om buffertlager av en produkt finns med kunden. I dessa fall anses prestationsåtagandet uppfyllt redan då komponenten eller produkten placeras i buffertlagret och därmed är tillgänglig för kunden. På balansdagen uppgick försäljningsvärdet på buffertlager där prestationsåtagandet redan ansågs uppfyllt till 23,3 (18,6) MSEK.

Transaktionspriset värderas till det verkliga värdet av vad som kommer att erhållas, och motsvarar de belopp som erhålls för sålda varor efter avdrag för rabatter, returer och mervärdesskatt. Priserna är på varje order specificerade per produkt vilket utgör underlag för allokering av transaktionspriset till prestationsåtaganden. Koncernen grundar sina bedömningar av returer på historiska utfall och beaktar då typ av kund, typ av transaktion och speciella omständigheter i varje enskilt fall. Kunderna har endast rätt att returnera produkter som inte uppfyller i förväg specificerade krav. Någon returrätt på grund av att kunden inte längre har bruk för produkten förekommer inte. Bedömningar av framtida rabatter görs individuellt grundat på avtal med respektive kund.

HANZA har inga garantiåtaganden för sina produkter då dessa är tillverkade enligt kundens detaljerade specifikationer.

På balansdagen fanns inga prestationsåtaganden som sträcker sig mer än ett år framåt i tiden.

Intäkter från tjänster

Ett avtal om rådgivningstjänster utgör vanligtvis ett enda prestationsåtagande och transaktionspriset kan identifieras utifrån avtalet. Vanligtvis har HANZA rätt till ersättning för utfört arbete även om ett projekt skulle avbrytas i förtid. I dessa fall redovisas intäkterna över tid. I övriga fall redovisas intäkterna då rådgivningstjänsterna är levererade enligt avtalet och prestationsåtagandet därmed är uppfyllt.

HANZA's rådgivningstjänster är en viktig del i HANZA's totalerbjudande men intäkterna från dessa tjänster har endast utgjort en mindre del av koncernens försäljning. HANZA har därför valt att inte redovisa dessa separat.

Avtalstillgångar och avtalsskulder på balansdagen

Avtalstillgångarna uppgick på balansdagen till 23,3 MSEK (18,6). Koncernen har inga avtalsskulder.

Koncernövergripande information

Koncernens intäkter avser i allt väsentligt försäljning av varor. Ingen enskild kund svarar för 10 procent eller mer av koncernens intäkter.

Betalningstiden i HANZA's avtal med kunder varierar från 30 till 120 dagar. Kundfordringarna säljs dock till stor del till extern part vilket gör att kredittiderna enligt kontrakten har liten påverkan på koncernens balansräkning. Inga finansieringsavtal finns där kunden har rätt att skjuta upp betalningen mot erläggande av ränta.

Koncernen har inga bindande avtal om produktion som sträcker sig mer än ett år framåt i tiden.

Fördelning av intäkter

Intäkter fördelade per segment, geografisk marknad samt per tillverkningsteknologi framgår av not 6 Segmentsinformation.

NOT 6 Segmentsinformation

Verkställande direktören är koncernens högste verkställande beslutsfattare. Företagsledningen har fastställt rörelsesegmenten baserat på den information som behandlas av verkställande direktören och som används som underlag för att fördela resurser och utvärdera resultat.

HANZA tillämpar en klusterbaserad segmentsindelning vilken bedöms bäst spegla affärsmodellen, organisationen och det sätt på vilket styrelse och ledning följer upp och bedömer verksamheten. Verkställande direktören bedömer verksamheten utifrån en klusterindelad organisation främst på resultatnivån EBITA varvid avskrivningar på immateriella tillgångar inte fördelas ut på klustren. Vissa kostnader för koncernövergripande affärsutveckling fördelas inte heller ut på klustren. Dessa redovisas nedan som Affärsutveckling. Ränteintäkter och räntekostnader fördelas inte på segmenten, eftersom de påverkas av åtgärder som vidtas av den centrala finansförvaltningen, som handhar koncernens kassalikviditet.

HANZA delar in verksamheten i så kallade tillverkningskluster och tillämpar en finansiell segmentsindelning som baseras på primära kundmarknader. Verksamheten bedrivs i 6 kluster som redovisas uppdelad på följande rapporterbara segment:

• Huvudmarknader Tillverkningskluster som ligger inom eller i närheten av HANZAs primära geografiska kundmarknader, vilka i dag utgörs av Sverige, Finland, Norge och Tyskland. I dag omfattas därför HANZAs tillverkningskluster i Sverige, Finland och Tyskland. HANZAs verksamhet inom dessa områden kännetecknas av närhet till kundernas egna fabriker och ett nära samarbete med kundernas utvecklingsavdelningar.
• Övriga marknader Övriga tillverkningskluster utanför HANZAs primära geografiska kundmarknader. I dag omfattas HANZAs tillverkningskluster i Baltikum, Centraleuropa och Kina. Verksamheten kännetecknas av ett högt arbetsinnehåll, omfattande komplex montering, samt närhet till viktiga slutkundsområden.
• Affärsutveckling Kostnader och intäkter som inte fördelas till Tillverkningsklustren, vilket huvudsakligen är koncerngemensamma funktioner inom moderbolaget som inte allokeras till de övriga två segmenten.

Ritter som förvärvades i juli 2019, med verksamhet i Tyskland och Tjeckien, låg organisatoriskt under 2019 i kluster Centraleuropa och ingick därmed i dåvarande segmentet Övriga världen. Från inledningen av år 2020 har organisationen utvecklats så att produktionsenheterna i förvärvet delats in i två olika tillverk-

ningskluster. Därmed har Tyskland kommit att utgöra ett eget tillverkningskluster som redovisas i segmentet Huvudmarknader (tidigare Norden), medan enheten i Tjeckien redovisas i Övriga marknader (tidigare Övriga världen), se definition ovan. 2019 års värden har omräknats varvid extern omsättning om 146,1 MSEK och EBITA om 17,7 MSEK omförts från Övriga marknader (tidigare Övriga världen) till Huvudmarknader (tidigare Norden).

Intäkter

Försäljning mellan segment sker på marknadsmässiga villkor. De intäkter från externa parter som rapporteras till koncernledningen värderas på samma sätt som i resultaträkningen.

	2020				2019
Resultatinformation per segment	Huvud marknader	Övriga marknader	Affärs– utveckling	Totalt	Huvud marknader	Övriga marknader	Affärs– utveckling	Totalt
Intäkter
Segmentens intäkter	1 168,8	1 016,3	0,3	2 185,4	1 121,2	984,8	0,1	2 106,1
Avgår försäljning mellan segment	-4,1	-26,4	–	-30,5	-8,5	-29,9	–	-38,4
Intäkter från externa kunder	1 164,7	989,9	0,3	2 154,9	1 112,7	954,9	0,1	2 067,7
Resultat
EBITA	41,5	9,7	-3,4	47,8	80,4	3,2	-15,7	67,9
Avskrivningar immateriella tillgångar				-16,5				-11,1
Finansiella poster				-22,4				-24,5
Resultat före skatt				8,9				32,3
EBITA exklusive jämförelsestörande poster
EBITA	41,5	9,7	-3,4	47,8	80,4	3,2	-15,7	67,9
Justering jämförelsestö rande poster, se nedan	9,5	15,2	-2,5	22,2	3,4	3,0	11,8	18,2
EBITA exklusive jämfö relsestörande poster	51,0	24,9	-5,9	70,0	83,8	6,2	-3,9	86,1
Jämförelsestörande poster i rörelseresultatet
Omvärdering förvärvslikvid	–	–	2,5	2,5	1,1	–	–	1,1
Transaktionskostnader	–	–	–	–	-0,3	–	-8,1	-8,4
Kostnader för byte av börslista	–	–	–	–	–	–	-3,7	-3,7
Nedskrivning tillgångar	–	–	–	–	–	-3,0	–	-3,0
Åtgärdsprogram covid-19*	-9,5	-15,2	–	-24,7	–	–	–	–
Kostnadsföring av över värde lager identifierat vid
förvärvet av RITTER	–	–	–	–0,0	-4,2	–	–	-4,2
Summa jämförelsestö rande poster	-9,5	-15,2	2,5	-22,2	-3,4	-3,0	-11,8	-18,2
Kassaflödesinformation – Ej likviditetspåverkande poster
Avskrivningar	-61,0	-34,8	-1,2	-97,0	-52,9	-38,0	-1,3	-92,2
Nedskrivningar	–	-10,3	–	-10,3	–	–	–	–
Övriga ej likviditets påverkande poster	-2,7	–	1,4	-1,3	-1,3	-2,4	-1,1	-4,8

* För att möta en osäker efterfrågan inom vissa kundsegment inledde HANZA ett åtgärdsprogram under april 2020, varvid elektronikfabriken i Åtvidaberg avvecklades och fabriken i Narva renodlades mot tungmekanik. Totalt berördes cirka 90 medarbetare och resultatet (EBIT) under det andra kvartalet belastades med 27,5 MSEK.

Balansinformation och

investeringar per segment	Tillgångar		Investeringar 1		Skulder
	2020	2019	2020	2019	2020	2019
Huvudmarknader	1 045,2	1 063,8	47,7	25,7	601,4	626,8
Övriga marknader	526,2	536,4	12,1	24,5	261,4	311,6
Affärsutveckling	87,9	116,2	–	0,3	321,6	280,3
Eliminering	-245,1	-188,5			-245,1	-188,5
Totalt koncernen	1 414,2	1 527,9	59,8	50,5	939,3	1 030,2

1) Investeringar avser investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar.

Nettoomsättning och anläggningstillgångar

per geografisk marknad	Nettoomsättning	Anläggningstillgångar2
	2020	2019	2020	2019
Sverige	870,4	618,8	377,8	374,2
Finland	396,6	455,4	70,4	68,8
Estland	46,8	74,3	174,0	192,4
Tyskland	308,1	368,7	96,5	112,8
Polen	42,0	34,6	24,9	25,6
Tjeckien	31,2	26,2	43,4	47,5
Övriga EU	120,7	110,0	–	–
Norge	164,4	148,7	–	–
Övriga Europa	14,3	3,2	–	–
Nordamerika	74,3	86,3	–	–
Övriga världen	86,1	141,5	16,1	16,8
Summa	2 154,9	2 067,7	803,1	838,1

2) Exklusive finansiella instrument och uppskjutna skattefordringar.

Intäkter från externa kunder fördelade per tillverkningsteknologi och segment

		2020				2019
	Huvud marknader	Övriga marknader	Affärs– utveckling	Totalt	Huvud marknader	Övriga marknader	Affärs– utveckling	Totalt
Mekanik	635,4	674,3	–	1 309,7	684,5	683,3	–	1 367,8
Elektronik	529,3	315,6	–	844,9	428,2	271,6	–	699,8
Affärsutveckling	–	–	0,3	0,3	–	–	0,1	0,1
Totalt koncernen	1 164,7	989,9	0,3	2 154,9	1 112,7	954,9	0,1	2 067,7

NOT 7 Ersättningar till revisorerna

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på företagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.

	Koncernen		Moderbolaget
Koncernen	2020		2020	2019
EY
Revisionsuppdrag	3,3	2,8	1,1	0,7
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag	0,2	0,5	0,2	0,5
Skattekonsulttjänster	0,3	0,1	0,1	0,1
Övriga konsulttjänster	–	0,1	–	0,1
Summa	3,8	3,5	1,4	1,4
Övriga revisionsbolag
Revisionsuppdrag	0,4	0,3	–	–
Summa	0,4	0,3	–	–
Totalt	4,2	3,8	1,4	1,4

Övriga revisionsbolag avser lokala revisionsföretag i Polen, Tjeckien och Kina.

NOT 8 Ersättningar till anställda m.m.

Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader

Koncernen 2020	Löner och andra ersättningar	(varav tantiem)	Sociala avgifter	(varav pensions kostnader)	Summa löner och sociala kostnader
Styrelseledamöter, verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare	14,3	0,2	6,0	2,5	20,3
Övriga anställda	408,1	1,9	133,7	26,6	541,8
Koncernen totalt	422,4	2,1	139,7	29,1	562,1

Koncernen 2019	Löner och andra ersättningar	(varav tantiem)	Sociala avgifter	(varav pensions kostnader)	Summa löner och sociala kostnader
Styrelseledamöter, verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare	19,7	0,3	8,9	3,9	28,6
Övriga anställda	380,9	6,9	126,0	26,9	506,9
Koncernen totalt	400,6	7,2	134,9	30,8	535,5

För ytterligare information om ersättning till ledande befattningshavare, se not 34 Transaktioner med närstående.

Könsfördelning i koncernen (inkl dotterbolag) för styrelseledamöter och övriga ledande befattningshavare

ledamöter och övriga ledande befattningshavare		2020		2019
Koncernen	Antal på balansdagen	Varav kvinnor	Antal på balansdagen	Varav kvinnor
Styrelseledamöter moderföretaget	5	2	5	2
Verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare samt dotterbolagsstyrelser	18	4	19	5
Koncernen totalt	23	6	24	7

Dotterbolagens styrelser består nästan uteslutande av personer som är anställda inom koncernen och även ingår i gruppen ledande befattningshavare på någon nivå. Dessa redovisas därför tillsammans varvid varje person bara räknas en gång.

Medelantal anställda med geografisk fördelning per land Moderbolaget	2020		2019
	Medelantal anställda	Varav kvinnor	Medelantal anställda	Varav kvinnor
Sverige	2	–	2	–
Dotterbolag
Sverige	356	118	375	142
Estland	643	234	734	273
Finland	85	15	102	16
Kina	82	50	115	61
Polen	118	100	121	108
Tjeckien	138	48	87	29
Tyskland	119	28	67	16
Summa dotterbolag	1541	593	1 601	645
Koncernen totalt	1543	593	1 603	645

Moderbolaget hade under året 2 manliga anställda (2) som båda ingår i kategorin ledande befattningshavare. Utbetalda löner och ersättningar till styrelse, vd och andra ledande befattningshavare uppgick under året till 5,5 MSEK (5,3), varav tantiem 0,0 MSEK (0,3). Pensionskostnader till styrelse, vd och andra ledande befattningshavare uppgick till 1,5 MSEK (1,1) och övriga sociala avgifter enligt avtal uppgick till 1,6 MSEK (2,0). Inga löner eller ersättningar har i moderbolaget utbetalats till kategorin övriga anställda.

NOT 9 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader NOT 10 Valutakurseffekter

Koncernen
Övriga rörelseintäkter	2020	2019
Resultat vid avyttring av anläggningstillgångar	1,0	0,6
Omvärdering av förvärvslikvid, se not 33	2,5	1,1
Statliga bidrag	3,3	–
Valutakursvinster	3,8	4,5
Övriga poster	5,2	2,4
Summa övriga rörelseintäkter	15,8	8,6
Övriga rörelsekostnader	2020	2019
Resultat vid avyttring av
anläggningstillgångar	-1,0	-2,8
Valutakursförluster	-4,5	-3,9
Övriga poster	-0,7	-1,5
Summa övriga rörelsekostnader	-6,2	-8,2

	Koncernen		Moderbolaget
Valutakursdifferenser i resultaträkningen	2020	2019	2020	2019
I rörelseresultatet	-0,7	0,6	-0,2	0,0
I finansiella poster netto	0,8	-1,2	6,0	1,5
Summa valutakurs differenser	0,1	-0,6	5,8	1,5

NOT 11 Resultat från finansiella poster

		Koncernen
Finansiella intäkter	2020	2019
Ränteintäkter på banktillgodo havanden	–	0,5
Valutakursvinster och förluster netto	0,8	–
Summa finansiella intäkter	0,8	0,5
Finansiella kostnader
Räntekostnader	-17,5	-18,6
Valutakursvinster och förluster netto	–	-1,2
Kostnad avyttrade kundfordringar	-5,7	-5,2
Summa finansiella kostnader	-23,2	-25,0
Summa finansiella poster – netto koncernen	-22,4	-24,5

NOT 12 Inkomstskatt/Skatt på årets resultat

Skattekostnad
i resultaträkningen	Koncernen		Moderbolaget
Aktuell skatt:	2020	2019	2020	2019
Aktuell skatt på årets resultat	-5,4	-11,0	-0,3	–
Justeringar avseende tidigare år	-0,3	0,3	–	–
Summa aktuell skatt	-5,7	-10,7	-0,3	–

Uppskjuten skatt (se not 16)
Uppkomst och återförande av temporära skillnader	-4,9	2,0	-2,3	-0,6
Förändring på grund av ändrade skattesatser	0,3	–	–	–
Summa uppskjuten skatt	-4,6	2,0	-2,3	-0,6
Summa inkomstskatt	-10,3	-8,7	-2,6	-0,6

Resultat från andelar	Moderbolaget
i koncernföretag	2020	2019
Nedskrivningar av aktier i dotter
företag enligt not 35	-38,6	–
Resultatförda aktieägartillskott till dotterföretag	-88,5	–
Summa resultat från andelar i koncernföretag	-127,1	–
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
Ränteintäkter från koncernföretag	1,6	2,7
Valutakursvinster och förluster netto	6,0	1,5
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter	7,6	4,2
Räntekostnader och liknande resultatposter
Räntekostnader externa	-1,8	-1,6
Räntekostnader till koncernföretag	-0,5	–
Räntekostnader och liknande resultatposter	-2,3	-1,6

– netto moderbolaget

Summa finansiella poster

Resultatförda aktieägartillskott avser HANZA Metalliset oy. Ränteintäkter från koncernföretag avser HANZA AB 1,4 MSEK (1,8) och HANZA Metalliset oy 0,2 MSEK (0,8).

-121,8 2,6

Räntekostnader till koncernföretag avser HANZA GmbH.

Avstämning av skattekostnad mot resultat före skatt

Inkomstskatten på resultatet skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användning av svensk skattesats (21,4 procent) för det konsoliderade resultatet före skatt enligt följande:

	Koncernen		Moderbolaget
	2020	2019	2020	2019
Resultat före skatt	8,9	32,3	-114,8	4,1
Skatt enligt svensk skattesats	-1,9	-6,9	24,6	-0,9
Skatteeffekter av:
Avvikande skattesatser i utlandet	-1,3	0,5	–	–
Ej skattepliktiga intäkter	1,1	0,9	–	0,3
Ej avdragsgilla kostnader	-2,9	-3,3	–27,2	–
Skattemässiga underskott för vilka ingen uppskjuten skattefordran redovisats	-5,0	-0,3	–	–
Justering avseende tidigare år	-0,6	0,3	–	–
Förändring på grund av ändrade skattesatser	0,3	0,1	–	–
Skattekostnad	-10,3	-8,7	-2,6	-0,6

Effektiv skattesats för koncernen är 115 procent (27) och för moderbolaget 1 procent (14). En del av koncernens verksamhet drivs i Estland där vinster beskattas först vid utdelning. Skattesatsen för de Estniska delarna har därför satts till 0 procent vid beräkningen. Effektiv skattesats och skatteeffekt av avvikande skattesatser i utlandet varierar därmed beroende på hur stor del av resultatet före skatt som härrör från Estland samt från enheter där bolaget bedömt att ytterligare uppskjuten skattefordran inte kan bokföras på grund av osäkerhet om möjlighet att utnyttja förlusterna i framtiden (se även not 16).

Förändring på grund av ändrade skattesatser avser omvärdering av uppskjutna skatter i Sverige. Se not 16.

NOT 13 Resultat per aktie

Före utspädning

Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden.

Värden använda vid beräkning	2020	2019
Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK	-1,4	23,6
Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier	33 979 928	32 125 760
Resultat per aktie före utspädning, SEK	-0,04	0,73

Värden använda vid beräkning	2020	2019
Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK	-1,4	23,6

Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier	33 979 928	32 125 760
Justering för beräknad utspädning optioner	–	617
Vägt genomsnittligt antal aktier efter utspädning	33 979 928	32 126 377
Beräknat resultat per aktie efter utspädning, SEK	-0,04	0,73

Efter utspädning

För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående stamaktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella stamaktier. Moderbolaget har under början av 2019 haft teckningsoptioner som kunnat ha utspädningseffekt. Ett nytt teckningsoptionsprogram utgavs i maj 2020 men detta har hittills inte haft någon utspädningseffekt. För ytterligare information om optioner se not 23.

NOT 14 Immateriella tillgångar

Koncernen 2020	Goodwill	Kund– relationer	Övriga immateriella tillgångar	Summa
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans	302,8	119,7	15,4	437,9
Inköp	–	–	3,5	3,5
Försäljningar och utrangeringar	–	–	-0,3	-0,3
Omräkningsdifferens	-4,9	-2,0	-0,7	-7,6
Utgående balans	297,9	117,7	17,9	433,5
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans	–	-15,2	-6,8	-22,0
Årets avskrivningar	–	-12,1	-1,6	-13,7
Omräkningsdifferens	–	0,3	0,4	0,7
Utgående balans	–	-27,0	-8,0	-35,0
Ackumulerade nedskrivningar
Årets nedskrivning	–	–	-2,8	-2,8
Utgående balans	–	–	-2,8	-2,8
Utgående redovisat värde	297,9	90,7	7,1	395,7

Årets nedskrivning avser balanserade kostnader för att implementera programvara i Narva som inte längre väntas bidra till framtida kassaflöde.

Not 14 forts.

Koncernen 2019	Goodwill	Kund– relationer	Övriga immateriella tillgångar	Summa
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans	264,5	66,0	11,0	341,5
Inköp	–	–	2,2	2,2
Försäljningar och utrangeringar	–	–	-0,2	-0,2
Rörelseförvärv	37,1*	54,0	2,1	93,2
Omräkningsdifferens	1,2	-0,3	0,3	1,2
Utgående balans	302,8	119,7	15,4	437,9
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans	–	-6,0	-5,1	-11,1
Försäljningar och utrangeringar	–		0,2	0,2
Årets avskrivningar	–	-9,2	-1,9	-11,1
Omräkningsdifferens	–	–	–	–
Utgående balans	–	-15,2	-6,8	-22,0
Utgående redovisat värde	302,8	104,5	8,6	415,9

* Goodwill i förvärvet av RITTER har omräknats från 33,5 MSEK till 37,1 MSEK per 2020-06-30. Se not 33.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Som framgår av Not 6, Segmentsinformation bedömer verkställande direktören verksamhetens prestation utifrån en klusterindelad organisation varvid rapporterade segment utgörs av Huvudmarknader och Övriga marknader (föregående år Norden och Övriga världen). Goodwill övervakas av bolaget på rörelsesegmentsnivå. Följande tabell visar en sammanställning av goodwill fördelat på rörelsesegment samt de antaganden som använts vid nedskrivningsprövningen.

Kluster 2020	Goodwill 2020-12-31	EBITA marginal, %	Årlig volym tillväxt, %	Långsiktig till växttakt, %	Diskonterings ränta, %
Sverige	179,4	5,7	2,3	2,0	8,7
Finland	8,3	2,0	7,8	2,0	8,7
Tyskland	28,4	7,1	2,3	2,0	10,9
Baltikum	52,8	4,0	5,2	2,0	9,3
Centraleuropa	15,3	4,7	3,4	2,0	10,8
Kina	13,7	5,3	14,0	2,0	13,1
Summa	297,9

Kluster 2019	Goodwill 2019-12-31	EBITA marginal, %	Årlig volym tillväxt, %	Långsiktig till växttakt, %	Diskonterings ränta, %
Sverige	180,9	7,0	3,9	2,0	8,7
Finland	8,5	5,6	1,3	2,0	8,7
Baltikum	54,1	4,9	4,8	2,0	9,3
Centraleuropa*	45,3	4,8	4,9	2,0	10,8
Kina	14,0	4,4	10,6	2,0	13,1
Summa	302,8

*Under 2019 ingick Tyskland i klustret Centraleuropa.

Återvinningsbart belopp för en kassagenererande enhet har fastställts baserat på beräkningar av nyttjandevärde. Dessa beräkningar utgår från uppskattade framtida kassaflöden före skatt baserade på finansiella budgetar som godkänts av företagsledningen och som täcker en femårsperiod. Bolaget har bedömt att den årliga volymtillväxten för varje kassagenererande enhet över den femåriga prognosperioden är ett viktigt antagande. EBITA-marginalen samt försäljningsvolymen i respektive period är den huvudsakliga orsaken till utvecklingen av resultat och därmed kassaflöden. Den årliga volymtillväxten baseras på tidigare resultat och bolagets förväntningar på marknadsutvecklingen. Den genomsnittliga tillväxttakten enligt dessa budgetar framgår i kolumnen Årlig volymtillväxt ovan.

Not 14 forts.

Kassaflöden bortom femårsperioden extrapoleras med hjälp av bedömd tillväxttakt som framgår i kolumnen Långsiktig tillväxttakt. Den långsiktiga tillväxttakt som används, överensstämmer med de prognoser som finns i branschrapporter och överstiger inte den långfristiga tillväxttakten för tillverkningsindustrin där berörd kassagenererande enhet verkar.

De framtida kassaflödena diskonteras med räntesatser framtagna specifikt för varje kassagenererande enhet. Använd diskonteringsränta anges ovan. Diskonteringsräntan anges före skatt och återspeglar specifika risker som gäller för de olika rörelsesegmenten. Nedskrivningstestet har inte resulterat i att något nedskrivningsbehov har identifierats.

Känslighetsanalys

I tabellen nedan redovisas vilka nedskrivningsbehov som skulle uppstått 2020 om den budgeterade EBITA-marginal som användes vid beräkningen skulle sänkts med 25 procent respektive om den kapitalkostnad som användes vid framtagandet av diskonteringsräntan skulle varit 3 procent högre. Analyserna har gjorts var för sig med det övriga antaganden intakta.

		2020	2019
Kluster	25% lägre EBITA marginal	3%-enheter högre kapital kostnad	25% lägre EBITA marginal	3%-enheter högre kapital kostnad
Sverige	–	–	–	–
Finland	–	–	–	–
Tyskland*	-25,5	-18,0	e t	e t
Baltikum	–	–	–	–
Centraleuropa*	–	–	-4,0	-2,5
Kina	-6,1	-5,3	-6,0	-5,3
Summa	-31,6	-23,3	-10,0	-7,8

*Under 2019 ingick Tyskland i klustret Centraleuropa.

I kluster Sverige, Finland, Baltikum eller Centraleuropa skulle inte en rimlig förändring av något av antagandena leda till att ett nedskrivningsbehov uppstod.

I kluster Tyskland överstiger det i nedskrivningstestet beräknade återvinningsvärdet, värdet på den goodwill som allokerats till klustret med 21,2 MSEK (Inga jämförelsetal lämnas då Tyskland inte nedskrivningstestades separat 2019). Ett antagande om 25 procent lägre EBITA-marginal skulle leda till ett nedskrivningsbehov om 25,5 MSEK. Ett antagande om 3 procentenheter högre kapitalkostnad skulle leda till ett nedskrivningsbehov om 18,0 MSEK. Nedskrivningsbehov uppstår då antingen EBITA-marginalantagandet sätts 11,4 procent lägre eller kapitalkostnadsantagandet sätts 1,5 procentenheter högre än i det genomförda nedskrivningstestet.

I kluster Kina överstiger det i nedskrivningstestet beräknade återvinningsvärdet, värdet på den goodwill som allokerats till klustret med 0,6 MSEK (0,7). Ett antagande om 25 procent lägre EBITA-marginal skulle leda till ett nedskrivningsbehov om 6,1 MSEK (6,0). Ett antagande om 3 procentenheter högre kapitalkostnad skulle leda till ett nedskrivningsbehov om 5,3 MSEK (5,3). Nedskrivningsbehov uppstår då antingen EBITA-marginalantagandet sätts 3 procent lägre eller kapitalkostnadsantagandet sätts 0,3 procentenheter högre än i det genomförda nedskrivningstestet.

NOT 15 Materiella anläggningstillgångar

Koncernen 2020	Byggnader och mark	Förbättrings– utgifter på annans fastighet	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier, verktyg och installationer	Totalt
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans	129,0	2,0	422,3	57,9	611,2
Inköp	0,3	–	54,3	1,8	56,4
Försäljningar och utrangeringar	–	–	-39,1	-21,6	-60,7
Omklassificeringar	0,6	–	7,7	1,3	9,6
Omräkningsdifferens	-6,6	–	-11,1	-0,9	-18,6
Utgående balans	123,3	2,0	434,1	38,5	597,9
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans	-18,7	-1,5	-267,6	-44,9	-332,7
Försäljningar och utrangeringar	–	–	36,8	20,4	57,2
Årets avskrivningar	-4,7	-0,1	-35,6	-4,8	-45,2
Omklassificeringar	–	–	-12,1	0,3	-11,8
Omräkningsdifferens	1,2	–	7,4	0,7	9,3
Utgående balans	-22,2	-1,6	-271,1	-28,3	-323,2
Ackumulerade nedskrivningar
Årets nedskrivningar	-0,5	–	-4,4	-0,4	-5,3
Omräkningsdifferens	–	–	0,2	–	0,2
Utgående balans	-0,5	0,0	-4,2	-0,4	-5,1
Utgående redovisat värde	100,6	0,4	158,8	9,8	269,6

Årets nedskrivning avser maskiner och verktyg i Narva som inte längre väntas bidra till framtida kassaflöde.

Koncernen 2019	Byggnader och mark	Förbättrings– utgifter på annans fastighet	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier, verktyg och installationer	Totalt
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans	92,7	3,7	457,7	54,2	608,3
Omfört till nyttjanderättstillgångar (not 30)	–	–	-71,9	–	-71,9
Inköp	7,8	0,1	37,5	2,9	48,3
Rörelseförvärv	24,3	–	24,4	3,3	52,0
Försäljningar och utrangeringar	–	-1,8	-18,6	-3,2	-23,6
Omklassificeringar	2,5	-0,1	-10,3	0,5	-7,4
Omräkningsdifferens	1,7	0,1	3,5	0,2	5,5
Utgående balans	129,0	2,0	422,3	57,9	611,2
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans	-14,2	-2,9	-278,5	-43,1	-338,7
Omfört till nyttjanderättstillgångar	–	–	32,6	–	32,6
Försäljningar och utrangeringar	–	1,8	15,4	2,7	19,9
Årets avskrivningar	-4,2	-0,3	-34,9	-4,4	-43,8
Omräkningsdifferens	-0,3	-0,1	-2,2	-0,1	-2,7
Utgående balans	-18,7	-1,5	-267,6	-44,9	-332,7
Utgående redovisat värde	110,3	0,5	154,7	13,0	278,5

Vid ingången av 2019 ingick tillgångar som innehades enligt icke uppsägningsbara finansiella leasingavtal till ett redovisat värde av 39,3 MSEK i maskiner och andra tekniska anläggningar. Dessa omförs ovan och redovisas 2019 som nyttjanderättstillgångar. Se not 30.

NOT 16 Uppskjuten skatt

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder

Förändring av uppskjutna skattefordringar och skatteskulder under året samt till vilka temporära skillnader de är hänförliga framgår av följande tabeller:

	Uppskjutna skattefordringar			Uppskjutna skatteskulder
2020	Andra Under– temporära skottsavdrag skillnader		Summa	Andra Anläggnings– temporära tillgångar skillnader		Summa	Uppskjutna skatter netto
Ingående balans	20,5	12,3	32,8	-44,4	-1,4	-45,8	-13,0
Redovisat i resultaträkningen	-2,1	-4,4	-6,5	3,6	-1,7	1,9	-4,6
Redovisat i övrigt totalresultat	–	1,5	1,5	–	–	–	1,5
Valutakursdifferenser	-0,4	-0,5	-0,9	0,4	0,1	0,5	-0,4
Utgående balans	18,0	8,9	26,9	-40,4	-3,0	-43,4	-16,5
Varav förväntas utnyttjas/förfaller
– efter mer än 12 månader	16,2	8,7	24,9	-32,9	-2,5	-35,4	-10,5
– inom 12 månader	1,8	0,2	2,0	-7,5	-0,5	-8,0	-6,0

	Uppskjutna skattefordringar		Uppskjutna skatteskulder
2019	Under– skottsavdrag	Andra temporära skillnader	Summa	Anläggnings– tillgångar	Andra temporära skillnader	Summa	Uppskjutna skatter netto
Ingående balans	16,2	0,2	16,4	-28,6	-0,3	-28,9	-12,5
Rörelseförvärv	3,8	13,8*	17,6	-17,5	-1,5	-19,0	-1,4
Redovisat i resultaträkningen	0,5	-0,5	0,0	1,6	0,4	2,0	2,0
Redovisat i övrigt totalresultat	–	-1,1	-1,1	–	–	–	-1,1
Valutakursdifferenser	–	-0,1	-0,1	0,1	–	0,1	0,0
Utgående balans	20,5	12,3	32,8	-44,4	-1,4	-45,8	-13,0
Varav förväntas utnyttjas/förfaller
– efter mer än 12 månader	11,9	12,1	24,0	-41,4	-1,0	-42,4	-18,4
– inom 12 månader	8,6	0,2	8,8	-3,0	-0,4	-3,4	5,4

* Uppskjuten skattefordran i förvärvet av RITTER har omräknats från 12,2 MSEK till 13,8 MSEK per 2020-06-30. Se not 33.

Inga kvittningar mellan uppskjutna skattefordringar och skatteskulder har gjorts de aktuella åren.

Uppskjutna skattefordringar

Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Koncernen redovisade inte uppskjutna skattefordringar uppgående till 15,0 MSEK (10,9), avseende förluster uppgående till 74,3 MSEK (54,4), som kan utnyttjas mot framtida beskattningsbar vinst. Underskottsavdragen förfaller inte vid någon given tidpunkt. Dessa underskott finns till övervägande del i Finland men även i Sverige, Tjeckien och Kina.

Övriga uppskjutna skattefordringar 2020 avser främst temporära skillnader på avsättningar för ersättningar till anställda efter avslutad anställning i Tyskland.

Uppskjuten skatt avseende obeskattat resultat i Estland

I Estland utgår ingen inkomstskatt på redovisat resultat. Skatt om för närvarande 20,0 procent tas istället ut på bruttoutdelning när balanserade vinstmedel delas ut. HANZA kan styra tidpunkten för utdelning och bedömer att det inte är sannolikt att utdelning kommer att ske inom överskådlig framtid. Uppskjuten skatteskuld har därför inte redovisats för outdelade vinstmedel. På balansdagen uppgick utdelningsbara vinstmedel i de estniska bolagen till 118,2 MSEK (139,2) motsvarande en skatteskuld på 23,6 MSEK (27,8).

Moderbolaget

I moderbolaget uppgår uppskjutna skattefordringar till 1,6 MSEK (4,0) vilka avser underskottsavdrag.

NOT 17 Finansiella instrument per kategori

Nedan redovisas bokförda värden på koncernens finansiella instrument per kategori. Inga väsentliga avvikelser mellan bokfört värde och verkligt värde har identifierats. Se även not 3.3 Beräkning av verkligt värde.

Koncernen 2020-12-31	Tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde	Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Summa
Andra långfristiga värdepappersinnehav	–	0,3	0,3
Kundfordringar	76,8	–	76,8
Övriga fordringar	16,7	–	16,7
Likvida medel	121,2	–	121,2
Summa	214,7	0,3	215,0

	Skulder redovisade till upplupet anskaffningsvärde	Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Summa
Skulder till kreditinstitut	256,1	–	256,1
Leasingskulder	124,0	–	124,0
Checkräkningskredit	44,2	–	44,2
Övriga räntebärande skulder	37,0	–	37,0
Leverantörsskulder	199,9	–	199,9
Övriga skulder	24,3	–	24,3
Summa	685,5	–	685,5

Koncernen 2019-12-31	Tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde	Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Summa
Andra långfristiga värdepappersinnehav	–	0,3	0,3
Kundfordringar	122,1	–	122,1
Övriga fordringar	11,0	–	11,0
Likvida medel	66,7	–	66,7
Summa	199,8	0,3	200,1

	Skulder redovisade till upplupet anskaffningsvärde	Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Summa
Skulder till kreditinstitut	307,6	–	307,6
Leasingskulder	138,3	–	138,3
Checkräkningskredit	52,1	–	52,1
Övriga räntebärande skulder*	–	3,1	3,1
Leverantörsskulder	231,7	–	231,7
Övriga skulder	11,3	–	11,3
Summa	741,0	3,1	744,1

* Avsåg tilläggsköpeskilling vid förvärv av Toolfac oy som värderades till verkligt värde via resultaträkningen i nivå 3. Se not 24 och not 33 för vidare information.

NOT 18 Varulager

Koncernen	2020-12-31	2019-12-31
Varulagervärde före reserv för inku ransnedskrivning	363,1	438,9
Inkuransnedskrivning	-20,7	-16,2
Varulager netto	342,4	422,7

Kostnaden för inkuransnedskrivningar uppgick under 2020 till 4,1 MSEK (5,1).

Värdet på lager värderat till nettoförsäljningsvärde var på balansdagen 33,0 MSEK (0,0).

NOT 19 Kundfordringar

Koncernen	2020-12-31	2019-12-31
Kundfordringar	53,6	103,8
Minus: reserveringar för osäkra fordringar	-0,1	-0,3
Kundfordringar – netto	53,5	103,5
Kontraktsfordringar	23,3	18,6
Totala fordringar från avtal med kunder	76,8	122,1

Åldersanalys över utestående kundfordringar efter reserveringar för osäkra fordringar framgår nedan.

Åldersanalys	2020-12-31	2019-12-31
Ej förfallet	39,7	58,8
Förfallet 1–30 dagar	8,6	27,5
Förfallet 31–60 dagar	1,2	6,0
Förfallet>60 dagar	4,0	11,2
Summa	53,5	103,5

Förändring reserv osäkra
fordringar	2020	2019
Ingående balans	-0,3	-0,5
Reserv som tillkommit vid förvärv	–	-0,3
Återförda reserver	–	0,5
Fordringar som skrivits bort under året som ej indrivningsbara	0,2	–
Utgående balans	-0,1	-0,3

Kundfordringar värderas initialt till nominellt värde då HANZA's kreditförluster historiskt varit mycket låga. Eventuell kreditrisk bedöms individuellt för varje kund. Samtliga kundfordringar är vid bedömning av kreditrisk bedömda enligt ansatsen förväntade kreditförluster inom de 12 kommande månaderna. Vid bedömning av kundernas betalningsförmåga används framåtblickande faktorer. Kostnader för förändring av reserv för osäkra fordringar ingår i posten övriga externa kostnader i resultaträkningen.

Några säkerheter eller andra garantier för de på balansdagen utestående kundfordringarna finns ej.

En väsentlig del av koncernens kundfordringar avyttras till extern part. Då kontrollen i dessa fall övergått till den externa parten är dessa kundfordringar borttagna från balansräkningen. På balansdagen uppgick värdet på sålda kundfordringar vilka ännu ej reglerats av kunderna till 261,7 MSEK (234,1). I vissa fall kan kundfordringar belånas genom factoring men på balansdagen eller vid årets ingång fanns inte någon factoringskuld, se vidare not 24 Upplåning och not 28 Ställda säkerheter.

NOT 20 Övriga fordringar

Koncernen	2020-12-31	2019-12-31
Fordringar mervärdesskatt	7,9	10,5
Fordringar på leverantörer	3,8	2,0
Fordran omvärderad förvärvslikvid	2,5	–
Övriga fordringar	6,0	9,0
Koncernen totalt	20,2	21,5

Moderbolaget

Övrig kortfristig fordran i moderbolaget utgörs av fordran omvärderad förvärvslikvid.

NOT 21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Koncernen	2020-12-31	2019-12-31
Förutbetalda hyreskostnader	3,0	3,9
Förutbetalda leasingavgifter	0,2	0,8
Förutbetalda materialkostnader	2,4	1,2
Förutbetalda lånekostnader	1,2	1,2
Övriga förutbetalda kostnader	10,5	9,1
Övriga upplupna intäkter	1,6	1,1
Koncernen totalt	18,9	17,3

NOT 22 Likvida medel

Koncernen och moderbolaget

Likvida medel består uteslutande av fullt disponibla banktillgodohavanden.

NOT 23 Inbetalt eget kapital

Utestående aktier, aktiekapital och övrigt tillskjutet kapital	Antal utestående aktier	Aktie– kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Summa
Per 31 december 2018	29 869 718	3,0	374,8	377,8
Emission vid inlösen av optioner	110 210	0,0	1,2	1,2
Apportemission januari	1 000 000	0,1	14,3	14,4
Apportemission juli	3 000 000	0,3	49,5	49,8
Per 31 december 2019	33 979 928	3,4	439,8	443,2
Emission av optioner		–	0,3	0,3
Per 31 december 2020	33 979 928	3,4	440,1	443,5

Aktiekapitalet bestod på balansdagen av 33 979 928 aktier med kvotvärdet 0,10 SEK.

Aktierna har ett röstvärde på 1 röst/aktie.

Alla aktier som emitterats av moderbolaget är till fullo betalda. Ingen utdelning har lämnats under året. Föregående år utdelades 0,25 SEK per aktie.

Apportemissioner

Den 31 januari 2019 förvärvades Toolfac, där del av köpeskillingen utgjordes av aktier, varvid antalet aktier ökade med 1 000 000 och aktiekapitalet ökade med 100 000 SEK. Den 25 juli 2019 förvärvades RITTER, där del av köpeskillingen utgjordes av aktier, varvid antalet aktier ökade med 3 000 000 och aktiekapitalet ökade med 300 000 SEK.

Optioner

Årsstämman i april 2020 beslutade om ett teckningsoptionsprogram om 850 000 teckningsoptioner med rätt att teckna en aktie för 20,00 SEK under perioden 2023-06-01 och 2023-09-30. Samtliga optioner tecknades vilket tillförde bolaget 0,3 MSEK efter avdrag för mindre emissionskostnader.

Reserver

Reserver i eget kapital utgörs i sin helhet av omräkningsreserver avseende utländsk valuta.

NOT 24 Upplåning

Koncernen

Förändringar av upplåning under året framgår av tabellerna nedan.

2020	Skulder till kreditinstitut	Checkräk ningskredit	Leasing skulder	Övriga räntebärande skulder	Summa upplåning
Ingående balans	307,6	52,1	138,3	3,1	501,1
Amorteringar	-88,8	-19,8	-51,3	-3,7	-163,6
Upptagna lån	43,7	12,9	28,8	37,8	123,2
Kapitaliserad ränta	–	–	1,7	–	1,7
Förändringar i befintliga leasingavtal	–	–	9,4	–	9,4
Omräkningsdifferens	-6,4	-1,0	-2,9	-0,2	-10,5
Utgående balans	256,1	44,2	124,0	37,0	461,3
Varav – långfristiga	174,6	–	80,9	–	255,5
– kortfristiga	81,5	44,2	43,1	37,0	205,8

2019	Skulder till kreditinstitut	Checkräk ningskredit	Leasing skulder (se även not 30)	Övriga räntebärande skulder	Summa upplåning
Ingående balans	239,4	45,3	35,9	17,1	337,7
Tillkommande vid övergång till IFRS 16	–	–	79,7	–	79,7
Amorteringar	-75,8	-15,0	-45,9	-17,2	-153,9
Upptagna lån	117,5	21,1	37,3	4,0	179,9
Förvärv av företag	25,0	–	35,7	–	60,7
Kapitaliserad ränta	–	–	1,8	0,3	2,1
Omvärdering över resultaträkningen	–	–	–	-1,1	-1,1
Förändringar i befintliga leasingavtal	–	–	-7,0	–	-7,0
Omräkningsdifferens	1,5	0,7	0,8	–	3,0
Utgående balans	307,6	52,1	138,3	3,1	501,1
Varav – långfristiga	209,9	–	92,8	–	302,7
– kortfristiga	97,7	52,1	45,5	3,1	198,4

Koncernens räntebärande skulder har en genomsnittlig ränta på 3,9 procent (4,2) per år.

Skulder till kreditinstitut

Koncernens upplåning från kreditinstitut är decentraliserad så att upplåningen i huvudsak ligger i respektive dotterbolag. Lånen är upptagna i respektive dotterbolags lokala valuta. Koncernen har därmed sin upplåning från kreditinstitut i SEK, EUR, CZK, CNY och PLN. Upplåningen består av ett större antal kontrakt fördelade på banklån och avbetalningskontrakt på maskiner. En sammanfattning av lånens fördelning på valuta, typ och förfallotidpunkter framgår av nedanstående tabell.

2020-12-31			Förfallotidpunkt
Typ av upplåning	Valutor	Redovisat värde	Inom 1 år	Mellan 2 och 5 år	Senare än 5 år
Banklån	SEK, EUR, CNY, CZK, PLN	247,3	79,0	166,5	1,8
Avbetalningskontrakt	SEK	8,8	2,5	6,3	–
Summa		256,1	81,5	172,8	1,8

2019-12-31			Förfallotidpunkt
Typ av upplåning	Valutor	Redovisat värde	Inom 1 år	Mellan 2 och 5 år	Senare än 5 år
Banklån	SEK, EUR, CNY, CZK, PLN	303,6	96,5	190,5	16,6
Avbetalningskontrakt	SEK	4,0	1,2	2,8	–
Summa		307,6	97,7	193,3	16,6

Skulder avseende finansiell leasing

Information avseende förfallotider med mera för leasingskulder finns i not 30.

Checkräkningskredit

Koncernen har beviljade checkräkningskrediter i valutorna SEK, EUR, CZK och PLN totalt uppgående till 129,9 MSEK (121,9). Dessa är fördelade på tio (nio) olika dotterbolag och omförhandlas vid olika tidpunkter. Av beviljad checkräkningskredit har 44,2 MSEK (52,1) utnyttjats per den 31 december 2020. Ett vägt genomsnitt av räntesatserna på utnyttjade krediter är 2,6 procent (2,6).

Övriga räntebärande skulder

Under övriga räntebärande skulder redovisas 2020 uppskov med inbetalning av sociala avgifter i Sverige och Finland vilka beviljats

som delar i stöd till näringslivet i samband med coronapandemin. Övriga räntebärande skulder 2019 och vid årets ingång avsåg tilläggsköpeskillingar relaterade till förvärven av Toolfac 2019 och Wermech 2018. Dessa utgjorde finansiella skulder som värderades till verkligt värde via resultaträkningen i nivå 3. Förändringen av denna skuld framgår av tabell nedan.

Tilläggsköpeskillingen för förvärvet av Toolfac i början av 2019 beräknades till 4,1 MSEK. Beloppet diskonterades med 3,50 procent ränta till 4,0 MSEK. Då tilläggsköpeskillingen baserades på bolagets prestation under 2019 kunde en tillförlitlig värdering ske per 2019-12-31 varvid skulden minskades med 1,1 MSEK vilket redovisats i bolagets resultaträkning. Skulden reglerades under första kvartalet 2020 utan ytterligare resultatpåverkan.

Förändring av finansiella skulder värderade till
verkligt värde via resultaträkningen i nivå 3	2020	2019
Ingående balans	3,1	17,1
Initialt diskonterat värde vid förvärv	–	4,0
Amorteringar	-3,1	-17,2
Kapitaliserad ränta	–	0,3
Omvärdering via resultaträkningen	–	-1,1
Utgående skuld	–	3,1

Moderbolaget 2020-12-31	Skulder till kreditinstitut	Skulder till koncernföretag	Övriga ränte bärande skulder	Summa upplåning
Ingående balans	90,5	4,4	–	94,9
Amorteringar	-20,5	–	–	-20,5
Upptagna lån	–	32,2	1,7	33,9
Övriga förändringar	-2,4	–	–	-2,4
Utgående balans	67,6	36,6	1,7	105,9
Varav – långfristiga	47,0	–	–	47,0
– kortfristiga	20,6	36,6	1,7	58,9

Moderbolaget 2019-12-31	Skulder till kreditinstitut	Skulder till koncernföretag	Övriga ränte– bärande skulder	Summa upplåning
Ingående balans	9,6	–	–	9,6
Amorteringar	-9,9	–	–	-9,9
Upptagna lån	90,8	–	–	90,8
Övriga förändringar	–	4,4	–	4,4
Utgående balans	90,5	4,4	0,0	94,9
Varav – långfristiga	70,1	–	–	70,1
– kortfristiga	20,4	4,4	–	24,8

NOT 25 Leverantörsskulder

Koncernen

Koncernens samtliga leverantörsskulder förfaller inom 3 månader.

Leverantörsskuldernas

fördelning på valutor	2020-12-31	2019-12-31
SEK	60,1	66,3
CNY	6,1	7,1
CZK	1,3	2,7
EUR	100,9	120,7
PLN	3,2	1,4
USD	24,1	30,6
Övriga	4,2	2,9
Summa	199,9	231,7

NOT 28 Ställda säkerheter

Koncernen	2020-12-31	2019-12-31
För skulder till kreditinstitut och checkkrediter:
Fastighetsinteckningar	149,5	135,4
Företagsinteckningar	260,3	290,0
Maskiner med äganderättsförbehåll	95,6	64,1
Aktier i dotterföretag	396,5	396,8
Belånat lager	30,6	34,6
Summa	932,5	920,9

Moderbolaget	2020-12-31	2019-12-31
För skulder till kreditinstitut:
Aktier i dotterföretag	132,1	132,1
Summa	132,1	132,1

NOT 26 Övriga skulder

Koncernen	2020-12-31	2019-12-31
Skulder mervärdesskatt	2,9	6,7
Innehållna personalskatter	15,8	17,7
Förskott från kunder	6,1	4,0
Övriga kortfristiga skulder	8,3	7,3
Koncernen totalt	33,1	35,7

Övriga kortfristiga skulder utgörs till stor del av personalrelaterade skulder såsom löner och fastställda sociala avgifter som ska betalas följande månad.

NOT 27 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Övriga upplupna kostnader

Koncernen	2020-12-31	2019-12-31
Upplupna löner	15,6	21,4
Upplupna semesterlöner	30,3	32,6
Upplupna sociala avgifter	13,0	12,1
Upplupna materialkostnader	4,3	2,4
Upplupna konsult- och revisionskostnader	2,8	2,2
Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	15,4	18,8
Koncernen totalt	81,4	89,5
Moderbolaget	2020-12-31	2019-12-31
Upplupna löner	0,2	0,2
Upplupna semesterlöner	0,7	0,7
Upplupna sociala avgifter	0,6	0,5

och förutbetalda intäkter 0,6 0,6 Moderbolaget totalt 2,1 2,0

NOT 29 Eventualförpliktelser

Koncernen	2020-12-31	2019-12-31
Utställda garantier	77,6	62,5
Summa	77,6	62,5

Moderbolaget	2020-12-31	2019-12-31
Borgensåtagande dotterföretag	103,9	128,0
Summa	103,9	128,0

Av koncernen utställda garantier och av moderbolaget gjorda borgensåtagandena förväntas inte resultera i något utflöde av resurser.

NOT 30 Leasingavtal

Koncernen

Koncernens hyr huvuddelen av de produktionslokaler, lagerlokaler samt kontor som används i verksamheten samt några produktionsmaskiner, truckar, viss IT-utrustning och ett antal bilar.

Vidareuthyrning förekommer endast i undantagsfall och till marginella belopp.

Nyttjanderättstillgångar 2020	Byggnader och lokaler	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier, verktyg och bilar	Totalt
Ingående balans	84,1	56,0	3,6	143,7
Förlängning och omvärdering av befintliga kontrakt	11,8	-0,1	-0,2	11,5
Inköp	–	22,0	4,2	26,2
Försäljningar och utrangeringar	–	–	-2,1	-2,1
Årets avskrivningar	-26,5	-9,1	-2,5	-38,1
Årets nedskrivningar	–	-2,1	–	-2,1
Omklassificeringar	–	-1,2	3,4	2,2
Omräkningsdifferens	-1,0	-2,5	–	-3,5
Utgående redovisat värde	68,4	63,0	6,4	137,8

Nyttjanderättstillgångar 2019	Byggnader och lokaler	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier, verktyg och bilar	Totalt
Omfört från materiella anläggningstillgångar (not 15)	–	39,3	–	39,3
Tillkommande tillgångar vid övergång till IFRS 16	78,4	1,1	0,2	79,7
Förlängning och omvärdering av befintliga kontrakt	1,4	–	–	1,4
Inköp	11,9	11,3	1,9	25,1
Rörelseförvärv	24,7	10,1	0,9	35,7
Försäljningar och utrangeringar	-7,1	-0,6	-0,7	-8,4
Årets avskrivningar	-25,8	-8,9	-2,6	-37,3
Omklassificeringar	–	3,5	3,9	7,4
Omräkningsdifferens	0,6	0,2	–	0,8
Utgående redovisat värde	84,1	56,0	3,6	143,7

Leasingskulder,

årets förändring	2020	2019
Ingående balans	138,3	35,9
Tillkommande skulder vid övergång till IFRS 16	–	79,7
Förlängning och omvärdering av befintliga kontrakt	11,5	1,4
Amorteringar	-51,3	-45,9
Nya kontrakt	28,8	37,3
Avslutade kontrakt	-2,1	-8,4
Förvärv av företag	–	35,7
Kapitaliserad ränta	1,7	1,8
Omräkningsdifferens	-2,9	0,8
Utgående balans	124,0	138,3

		2020		2019
Leasingskulder, förfallotider	Nominella belopp	Diskonterade belopp	Nominella belopp	Diskonterade belopp
Kortfristiga inom 1 år	43,8	43,1	46,1	45,5
Långfristiga 1–2 år	27,8	27,0	38,9	37,6
Långfristiga 2–5 år	52,7	49,3	53,0	48,6
Långfristiga senare än 5 år	5,0	4,6	10,1	6,6
Summa framtida leasingavgifter	129,3	124,0	148,1	138,3

Leasingskulder redovisas i balansräkningen till diskonterade nuvärden. I tabellen ovan redovisas även nominella belopp, det vill säga odiskonterade framtida kassaflöden.

Not 30 forts.

Totala kostnader för leasing i koncernens resultaträkning		2019
Leasingavgifter avseende avtal kortare än 1 år (Ingår i övriga externa kostnader)	-2,8	-2,2
Leasingavgifter avseende tillgångar av mindre värde (Ingår i övriga externa kostnader)	-2,4	-1,7
Årets avskrivningar av nyttjanderättstillgångar	-38,1	-37,3
Årets räntekostnad avseende leasingskulder	-2,7	-3,0
Totala kostnader för leasing i resultaträkningen	-46,0	-44,2

Koncernen har inga leasingavtal med variabla leasingavgifter.

NOT 31 Ersättningar till anställda efter avslutad anställning

Koncernen

Sverige

I Sverige finns individuella avgiftsbestämda pensionsavtal, avtal enligt den avgiftsbestämda ITP 1-planen samt avtal enligt ITP 2-planen. ITP 2-planens förmånsbestämda pensionsåtaganden för ålders- och familjepension tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10 Redovisning av pensionsplanen ITP 2 som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2020 har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen ITP 2 som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda åldersoch familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för ITP 2-försäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 2,5 Mkr (inbetalt 2020: 2,5 Mkr). Koncernens andelar av de sammanlagda avgifterna till planen är försumbara.

Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 155 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2020 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 148 procent (148).

I ett svenskt dotterbolag finns en PRI-plan. Denna redovisas som en förmånsbestämd plan men då den är av mindre omfattning redovisas den enligt pensionsinstitutets egen värdering utan omräkning enligt IAS 19.

Tyskland

I det tyska dotterbolaget HANZA GmbH finns en förmånsbestämd pensionsplan som omfattar 327 personer (351) varav 164 (168) är aktiva i företaget och resterande är fribrevshavare och pensionärer. Planen, som förvaltas av en extern förvaltare, omfattar huvuddelen av de anställda men inte personer som anställts 2018 eller senare. Vid årets slut uppgick fonderingsgraden för planen till 23 procent (24).

Övriga länder

I övriga länder där HANZA är verksamt finns avgiftsbestämda pensionsplaner som i vissa fall omfattar alla anställda och i andra fall vissa grupper av anställda.

Totala pensionskostnader i resultaträkningen		2020			2019
	Tyskland	Övriga	Totalt	Tyskland	Övriga	Totalt
Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer	0,2	25,5	25,7	0,5	28,8	29,3
Pensionskostnader för förmånsbestämda planer	3,1	0,3	3,4	1,1	0,4	1,5
Summa pensionskostnader	3,3	25,8	29,1	1,6	29,2	30,8

Förmånsbestämda pensioner	2020			2019
Redovisning i balansräkningen	Tyskland	Sverige	Totalt	Tyskland	Sverige	Totalt
Förmånsbestämda förpliktelser, fonderade planer	136,3	–	136,3	137,0	–	137,0
Förmånsbestämda förpliktelser, ofonderade planer	–	5,4	5,4	–	4,9	4,9
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	-31,4	–	-31,4	-33,0	–	-33,0
Avsättningar till pensioner	104,9	5,4	110,3	104,0	4,9	108,9

Not 31 forts.

		2020
Förändringen i förmånsbestämda pensionsförpliktelser	Nuvärde av förmåns bestämda pensions planer	Förvalt ningstill gångarnas verkliga värde	Netto	Nuvärde av förmåns bestämda pensions planer	Förvalt ningstill gångarnas verkliga värde	Netto
Ingående balans	141,9	-33,0	108,9	4,5	–	4,5
Rörelseförvärv	–	–	–	140,0	-31,5	108,5
Poster i resultaträkningen:
Kostnad för tjänstgöring innevarande period	3,4	–	3,4	1,5	–	1,5
Räntekostnader	1,2	-0,3	0,9	1,0	-0,2	0,8
	4,6	-0,3	4,3	2,5	-0,2	2,3
Omvärderingar i övrigt totalresultat:
Aktuariella vinster/förluster (-/+) från förändringar i demografiska antaganden	-2,7	–	-2,7	-0,2	–	-0,2
Aktuariella vinster/förluster (-/+) från förändringar i finansiella antaganden	5,2	–	5,2	-2,6	–	-2,6
Faktisk avkastning på förvaltningstillgångar	–	2,2	2,2	–	-0,8	-0,8
	2,5	2,2	4,7	-2,8	-0,8	-3,6
Övriga förändringar:
Avgifter inbetalda från arbetsgivaren	–	-1,6	-1,6	-0,2	-0,3	-0,5
Utbetalda ersättningar	-1,9	–	-1,9	-1,1	-0,4	-1,5
Omräkningsdifferenser	-5,4	1,3	-4,1	-1,0	0,2	-0,8
Utgående balans	141,7	-31,4	110,3	141,9	-33,0	108,9

Förvaltningstillgångar

Förvaltningstillgångarna är i sin helhet placerade i en tysk investeringsfond för pensionstillgångar där tillgångarna är marknadsvärderade.

Aktuariella antaganden och känslighetsanalys

Vid värdering av de förmånsbestämda pensionsplanerna används ett antal aktuariella antaganden. De viktigaste av dessa antaganden framgår nedan. I de fall en känslighetsanalys redovisas, förutsätts övriga antaganden vara oförändrade.

Diskonteringsränta

Vid beräkning av den tyska pensionsskulden har en diskonteringsräntan om 0,42 procent (0,75) använts. Denna baseras på AA-klassificerade företagsobligationer med löptider motsvarande pensionsförpliktelserna. Skulle den använda diskonteringsräntan varit 0,5 procentenheter högre skulle skulden varit 5,4 MSEK lägre och om den varit 0,5 procentenheter lägre skulle skulden varit 5,9 MSEK högre.

Demografiska antaganden

Vid beräkningen av den tyska pensionsplanen har tabellen Heubeck 2018 G använts. En ökning av den förväntade livslängden med ett år skulle kunna öka skulden med 2,5 MSEK.

Moderbolaget

I moderbolaget finns 2 anställda som omfattas av individuella avgiftsbestämda pensionsavtal.

NOT 32 Kassaflödesanalys

Koncernen

Övriga ej likviditetspåverkande

poster	2020	2019
Resultat vid avyttringar av anläggningstillgångar	–	2,2
Omvärdering förvärvslikvid	-2,5	-1,1
Orealiserade kursförluster	1,1	1,2
Övrigt	2,7	2,5
Totalt	1,3	4,8

Kassaflöde vid amortering	2020	2019
Amorteringar enligt Not 24	-163,6	-153,9
Betalning tilläggsköpeskilling som rapporteras under rörelse
förvärv i kassaflödet	3,1	17,2
Kassaflöde	-160,5	-136,7

Under året utbetalda räntor uppgår till 17,4 MSEK (18,2).

Kassaflöde från upptagna lån	2020	2019
Upptagna lån enligt Not 24	123,2	179,9
Nya leasingavtal utan kassaflöde	-28,8	-37,3
Ny skuld avseende tilläggs köpeskilling	–	-4,0
Investering överförd till leasing kontrakt	2,6	10,9
Kassaflöde	97,0	149,5

Moderbolaget

Övriga ej likviditetspåverkande poster i moderbolaget avser orealiserad kursvinst på lån i EUR.

NOT 33 Rörelseförvärv

Förvärv under året

HANZA Holding har inte genomfört några förvärv under 2020. I februari reglerades en skuld avseende tilläggsköpeskilling vid förvärvet av Toolfac Oy som uppgick till 3,1 MSEK. Skulden reglerades utan resultateffekt.

Förvärvsanalysen för RITTER Elektronik GmbH fastställdes 2020-06-30 varvid förvärvsbalansen justerades och mellanliggande perioder räknades om. Därefter har en uppgörelse träffats med säljaren av bolaget om nedsättning av köpeskillingen med 2,5 MSEK. Se vidare nedan under förvärv 2019.

Förvärv 2019

HANZA Holding förvärvade den 31 januari 2019 samtliga aktier i Toolfac Oy med säte i Iisalmi, Finland (senare namnändrat till HANZA Toolfac oy). Bolaget bedriver tillverkning med fokus på skärande bearbetning. Under 2018 omsatte Toolfac cirka 80 MSEK. Köpeskillingen uppgick till totalt högst 34,1 MSEK, och bestod av en kontant del om 15,6 MSEK som erlades vid tillträdet, 1 000 000 aktier i HANZA Holding som värderades till 14,4 MSEK samt en rörlig tilläggsköpeskilling om högst 4,1 MSEK att erläggas under det första kvartalet 2020. Den förväntade tilläggsköpeskillingen bedömdes i förvärvsanalysen till 4,1 MSEK vilket diskonterades till 4,0 MSEK. Per 31 december 2019 värderades skulden avseende denna tilläggsköpeskilling ner med 1,1 MSEK vilket redovisades under övriga rörelseintäkter. Tilläggsköpeskillingen reglerades i februari 2020 utan ytterligare resultateffekt. Genom en extern värdering av Toolfacs fastighet identifierades ett övervärde om 6,5 MSEK. Resterande övervärde i förvärvet 8,3 MSEK före uppskjuten skatt hänfördes till kundrelationer. Uppskjuten skatteskuld avseende dessa poster uppgick till 3,0 MSEK. Förvärvsanalysen är slutgiltigt fastställd. Köpeskilling samt verkliga värden på förvärvade tillgångar och skulder på förvärvsdagen framgår av tabellen på nästa sida.

HANZA Holding förvärvade den 25 juli 2019 samtliga aktier i RITTER Elektronik GmbH med säte i Remscheid, Tyskland med dotterbolaget RITTER CZ med säte i Zabreh, Tjeckien (senare namnändrade till HANZA Gmbh respektive HANZA Czech

Republic Zábřeh S.R.O). Bolaget har en produktionsanläggning i Remscheid, Tyskland med cirka 180 anställda, som erbjuder tillverkning av elektronik, mekanik och slutmontering, samt en produktionsenhet i Zabreh, Tjeckien, med cirka 110 anställda, som erbjuder tillverkning av elektronik, mekanik och avancerad slutmontering. Under 2018 omsatte RITTER cirka 430 MSEK. Den totala köpeskillingen uppgick till totalt 126,6 MSEK, och bestod av en kontant del om 76,6 MSEK som erlades vid tillträdet samt 3 000 000 aktier i HANZA Holding som värderades till 50,0 MSEK. I förvärvet identifierades en immateriell tillgång i form av kundrelationer om 45,2 MSEK. Avskrivningstiden för dessa kundrelationer bedömdes till 10 år. Uppskjuten skatteskuld avseende denna post uppgick till 14,3 MSEK. I det tyska bolaget finns en väsentlig förmånsbestämd pensionsskuld vilket HANZA tidigare bara haft i marginell omfattning. Pensionsskulden värderades enligt IAS 17 R i förvärvet och redovisas som Avsättning för ersättningar efter avslutad anställning. I lagret identifierades ett övervärde avseende produkter i arbete om 4,2 MSEK. Detta övervärde skrevs av linjärt under 2019. Därutöver redovisades en goodwill om 33,5 MSEK. Denna goodwill består främst av synergier med HANZAs övriga verksamheter i Centraleuropa samt närvaro på den Tyska marknaden. Denna goodwill kommer inte vara skattemässigt avdragsgill.

Förvärvsanalysen var vid årets ingång fortfarande preliminär men fastställdes per 2020-06-30 varvid posterna upplupna kostnader och förutbetalda intäkter ökades med 5,3 MSEK och uppskjuten skattefordran ökades med 1,7 MSEK. Goodwill i förvärvet ökade därmed med 3,6 MSEK. Balansräkningen vid årets ingång har omräknats vilket påverkat jämförelsetalen. Även soliditeten per dessa datum påverkas marginellt. Resultaträkningen för 2019 påverkas inte av ändringen. Köpeskilling samt fastställda verkliga värden på förvärvade tillgångar och skulder på förvärvsdagen framgår av tabellen på nästa sida.

En uppgörelse nåddes under sista kvartalet 2020 om reduktion av köpeskillingen för RITTER om 2,5 MSEK vilket rapporteras under övriga rörelseintäkter 2020.

Not 33 forts.

Köpeskilling, MSEK	Toolfac	RITTER
Likvida medel erlagda vid tillträdet	15,6	76,6
Eget kapitalinstrument 1 000 000 respektive 3 000 000 stamaktier	14,4	50,0
Bedömd tilläggsköpeskilling som förfaller första kvartalet 2020.	4,0	–
Summa beräknad köpeskilling	34,0	126,6
Redovisade belopp på identifierbara förvär vade tillgångar och övertagna skulder
Likvida medel	4,1	15,9
Immateriella anläggningstillgångar	8,8	47,3
Nyttjanderättstillgångar	–	35,7
Byggnader och mark	8,2	16,1
Maskiner och inventarier	20,3	7,4
Uppskjuten skattefordran	–	17,7*
Varulager	15,8	128,4
Kundfordringar och andra fordringar	5,7	59,9
Uppskjuten skatteskuld	-3,2	-15,8
Ersättningar efter avslutad anställning	–	-108,5
Leasingskulder	–	-35,7
Upplåning	-14,9	-10,1
Leverantörsskulder och andra skulder	-10,8	-68,8*
Summa identifierade nettotillgångar	34,0	89,5
Goodwill	–	37,1*
Summa tillförda nettotillgångar	34,0	126,6
Kassaflödeseffekt av förvärven	-11,5	-60,7

* Posterna har omräknats per 2020-06-30 enligt ovan.

I kassaflöde från rörelseförvärv 2019 ingick även betalningen av en villkorade tilläggsköpeskilling om 17,2 MSEK avseende Wermech som förvärvades 2018.

Tabellen nedan visar redovisad nettoomsättning och rörelseresultat för de under 2019 förvärvade enheterna.

Omsättning och rörelseresultat

i de förvärvade bolagen (MSEK)	Toolfac	RITTER
Förvärvstidpunkt	2019-01-31	2019-07-25
Nettoomsättning före förvärvet	6,7	284,5
Nettoomsättning efter förvärvet	67,8	189,6
Total nettoomsättning om bolaget innehafts hela året	74,5	474,1
Rörelseresultat före förvärvet	0,3	29,9
Rörelseresultat efter förvärvet	6,6	22,3
Totalt rörelseresultat om bolaget innehafts hela året	6,9	52,2

Rörelseresultaten ovan visar de resultat som redovisats i bolagen men inkluderar inte med förvärven tillkommande avskrivningar på identifierade koncernövervärden, integrationskostnader eller transaktionskostnader.

Förvärv efter balansdagen

Den 19 mars förvärvades samtliga aktier i Suomen Levyprofiili Oy (SLP) med säte i Joensuu, Finland. Företaget bedriver tillverkning inom plåtmekanik och omsätter cirka 150 MSEK per år och har drygt 100 anställda.

Den totala köpeskillingen uppgår till cirka 48 MSEK och består av aktierna i SLP om cirka 33 MSEK och övertagande av aktieägarlån om 15 MSEK. Vid tillträdet emitterades 1,8 M aktier i HANZA till ett värde av 27 MSEK samt kontant erlades 19 MSEK som betalning för lånet om 14 MSEK och 5 MSEK för aktierna. Kvarvarande köpeskilling som är beroende av vissa villkor uppskattas till 2 MSEK och ska betalas kontant. Förvärvsanalys är ännu inte upprättad när denna årsredovisning publiceras.

NOT 34 Transaktioner med närstående

Koncernens närstående omfattar de största ägarna, styrelsen, vd och andra ledande befattningshavare samt deras familjemedlemmar. För moderbolaget ingår även samtliga dotterföretag i koncernen i närståendekretsen. Moderbolagets transaktioner med dessa redovisas separat sist i denna not.

Största ägare är Gerald Engström som på balansdagen via sitt helägda bolag Färna Invest ägde knappt 20 procent av aktierna och rösterna i HANZA Holding AB. RVM Systems AS är ett helägt dotterbolag till Färna Invest, till vilket HANZA sålt tillverkningstjänster enligt nedan. Försäljningen har skett på marknadsmässiga grunder.

Följande transaktioner har skett med närstående utanför koncernen:

Försäljning till och inköp från närstående bolag	2020	2019
Försäljning till:
RVM Systems AS	58,5	49,5
Köp av tjänster från:
Advokatfirman Lindahl (arbetsgivare till Mikael Smedeby, styrelsens ordförande fram till 7 maj 2019)	–	0,8

Styrelsens tidigare ordförande Mikael Smedeby var verksam på Advokatbyrån Lindahl. HANZAkoncernen använder på marknadsmässiga villkor Lindahl för konsulttjänster inom juridik. Angivet belopp 2019 avser inköp fram till 7 maj.

I övrigt har inga transaktioner mellan HANZA-koncernen och närstående som väsentligt påverkat koncernens ställning och resultat ägt rum under året.

Ersättning till ledande befattningshavare

Fullständiga riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare framgår av förvaltningsberättelsen sidorna 30-31.

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Ersättning för arbete i revisionsutskottet och ersättningsutskottet utgår också.

Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, pension och förmån av tjänstebil. Med andra ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören utgjort koncernledningen. Dessa var fram till april 2020 5 personer och därefter 2 personer (5).

2020 Belopp i KSEK	Grundlön/ Styrelsearvode	Rörlig ersättning	Pensions kostnad	Övriga förmåner	Summa
Styrelseordförande Francesco Franzé	400	–	–	–	400
Vice styrelseordförande Gerald Engström	187	–	–	–	187
Styrelseledamot Håkan Halén	225	–	–	–	225
Styrelseledamot Helene Richmond	175	–	–	–	175
Styrelseledamot Sofia Axelsson	200	–	–	–	200
Vd Erik Stenfors	2 530	–	630	83	3 243
Övriga ledande befattningshavare (5 personer
varav 3 av dem endast under del av året)	5 224	–	1 596	245	7 065
Summa	8 941	–	2 226	328	11 495

2019 Belopp i KSEK	Grundlön/ Styrelsearvode	Rörlig ersättning	Pensions kostnad	Övriga förmåner	Summa
Styrelseordförande Mikael Smedeby (t o m maj)	110	–	–	–	110
Styrelseordförande Francesco Franzé (fr o m maj, dessförinnan vice ordförande)	305	–	–	–	305
Styrelseledamot Gerald Engström	172	–	–	–	172
Styrelseledamot Håkan Halén	205	–	–	–	205
Styrelseledamot Helene Richmond	172	–	–	–	172
Styrelseledamot Sofia Axelsson	188	–	–	–	188
Vd Erik Stenfors	2 211	–	560	76	2 847
Övriga ledande befattningshavare (5 personer)	6 579	311	2 192	331	9 413
Summa	9 942	311	2 752	407	13 412

Not 34 forts.

Koncernens ledande befattningshavare har endast avgiftsbestämda pensionsplaner. Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets resultat. För vidare upplysning kring pension, se nedan.

Styrelsens ordförande har inte erhållit någon ersättning utöver styrelse- och utskottsarvode.

Aktierelaterade ersättningar och teckningsoptioner

Under andra kvartalet utgavs 850 000 teckningsoptioner till bolagets ledningsgrupp mot marknadsmässigt vederlag. Varje option ger innehavaren rätt att teckna en aktie i bolaget till en teckningskurs på 20 SEK under tiden 1 juni till 30 september 2023.

Pensioner

Pensionsåldern för verkställande direktören är 65 år. Pensionspremien ska uppgå till 25 procent av den pensionsgrundande lönen, vilket är den fasta grundlönen.

För andra ledande befattningshavare uppgår pensionsåldern till 65 år. Pensionsavtalen anger att pensionsinbetalningarna ska följa en av företaget fastställd premietrappa.

Avgångsvederlag

Mellan företaget och verkställande direktören gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Vid uppsägning från företagets sida erhålls ett avgångsvederlag som uppgår till 6 månadslöner. Avgångsvederlaget avräknas inte mot andra inkomster. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida utgår inget avgångsvederlag.

Mellan företaget och andra ledande befattningshavare gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. För bolagets CFO finns ett avtal om avgångsvederlag uppgående till 6 månader.

Moderbolagets mellanhavanden och transaktioner med dotterföretag i koncernen

Fordringar mot och skulder till koncernföretag

Moderbolaget hade på balansdagen långfristiga fordringar på HANZA AB uppgående till 18,8 MSEK (58,6) (och föregående år även på HANZA Metalliset oy 30,6 MSEK). Dessa fordringar utgörs av koncerninterna lån som löper med marknadsmässig ränta. Vid årsskiftet hade moderbolaget kortfristiga fordringar på dotterföretag uppgående till 5,3 (-) som utgör rörelsefordringar av tillfällig natur. Vidare hade moderbolaget kortfristiga skulder till HANZA GmbH i Tyskland uppgående till 36,5 MSEK (4,4). Dessa utgör kortfristiga lån.

Moderbolagets försäljning till och inköp från koncernföretag Tjänster till koncernföretag köps och säljs på normala kommersiella villkor och har uppgått till nedanstående belopp.

MSEK	2020	2019
Försäljning av tjänster till dotterbolag	21,1	21,5
Inköp av tjänster från koncernföretag	2,2	2,2

NOT 35 Andelar i koncernföretag

Moderbolaget	2020	2019
Ingående anskaffningsvärden	360,5	228,3
Förvärv av RITTER Elektronik GmbH1	–	132,2
Nedsättning av köpeskillingen för RITTER Elektronik Gmbh1	-2,5	–
Nedskrivning av aktier i HANZA KA Åtvidaberg AB	-10,5	–
Nedskrivning av aktier i HANZA Metalliset oy	-28,1	–
Utgående redovisat värde	319,4	360,5

Värdet på aktierna i HANZA KA Åtvidaberg har skrivits ner till substansvärde då verksamheten har avvecklats. Värdet på aktierna i HANZA Metalliset oy har skrivits ner till återvinningsvärde genom beräkning av nyttjandevärde.

		Säte	Kapital andel 3, %	Antal aktier	Redovisat värde
Namn	Organisations nummer				2020-12-31	2019-12-31
Direkt ägda dotterföretag
Holdingföretag
HANZA AB	556746-2436	Årjäng	100	128 205	139,1	139,1
Tillverkande dotterföretag
HANZA KA Åtvidaberg AB	556404-2371	Åtvidaberg	100	227 292	10,6	21,1
HANZA Metalliset Oy	0735704-5	Heinävesi, Finland	100	1 626	40,0	68,1
HANZA GmbH1	HRB30263	Remscheid, Tyskland	100	1	129,7	132,2
					319,4	360,5

			Kapital
Namn	Organisationsnummer	Säte	andel2, %	Antal aktier
Indirekt ägda dotterföretag
Tillverkande dotterföretag
HANZA ALFARAM ELECTRIC (SUZHOU) CO.,LTD	9132059472801435XQ	Suzhou, Kina	100	1
HANZA Elektromekan AB	556253-8289	Årjäng	100	20 000
HANZA Mechanics Sweden AB	556497-3237	Årjäng	100	2 210
HANZA Mechanics Tartu AS	10019012	Tartu, Estland	100	75 000
HANZA Poland Sp. z.o.o	0000302360	Wolów, Polen	100	175
HANZA Mechanics Narva AS	11011627	Narva, Estland	100	1 000
HANZA Mechanics Kunovice s.r.o	26217465	Kunovice, Tjeckien	100	1
HANZA Toolfac Oy	1895668-4	Iisalmi, Finland	100	199
HANZA Wermech AB	556560-4187	Årjäng	100	1 000
HANZA Czech Republic s.r.o2	25862839	Ostrava, Tjeckien	100	1
Dotterföretag för koncernintern service
HANZA Shared Service Center AB	556893-0449	Årjäng	100	500
HANZA Shared Service Tartu OÜ	12775321	Tartu, Estland	100	1
Vilande dotterföretag
HANZA Alfaram Finland Oy	1065763-9	Kaarina, Finland	100	55
HANZA Finland Oy	2072052-3	Kempele, Finland	100	11 203
HANZA Finland, Vaasa Oy	1505141-7	Vasa, Finland	100	2 400
HANZA Tarkon Sweden AB	556833-2257	Stockholm	100	100 000

1) Hette vid förvärvet RITTER Elektronik GmbH. Därefter namnändrat till HANZA GmbH

2) Tidigare RITTER Electro CZ, spol. S.r.o

3) Rösträttsandelarna överensstämmer med kapitalandelarna

NOT 36 Bokslutsdispositioner

Moderbolagets bokslutsdispositioner består av följande poster:

	2020	2019
Koncernbidrag mottagna från svenska koncernföretag	5,3	–
Avsättning till periodiseringsfond	-0,5	–
Summa bokslutsdispositioner	4,8	–

NOT 37 Händelser efter balansdagen

Den 19 mars 2021 förvärvades samtliga aktier i Suomen Levyprofiili Oy (SLP), en framgångsrik finsk tillverkare av plåtmekanik, med drygt 100 anställda i Joensuu, Finland. Köpeskillingen om cirka 33 MSEK består av en kontant fast köpeskilling, en kontant tilläggsköpeskilling, samt en aktiedel om 1,8 M aktier i HANZA som emitterats med stöd av årsstämmans bemyndigande. Aktiekapitalet ökas därmed med 180 000 kronor och antalet aktier i HANZA efter emissionen uppgår till 35 779 928. Nyemissionen innebär en utspädning om cirka 5,5 procent. Vidare övertar HANZA vid tillträdet ett aktieägarlån till SLP om cirka 15 MSEK. Köpeskillingen beräknas till totalt 48 MSEK vilket ger en värderingen av SLP som motsvarar därmed cirka 3,4 gånger EBITDA och en EV/EBITDA multipel om cirka 5. Integration av bolaget med HANZAs tidigare verksamhet i Finland har inletts och bedöms uppgå till cirka 6 MSEK kommer belasta resultatet, i huvudsak under första kvartalet 2021.

NOT 38 Förslag till resultatdisposition

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel (SEK) i moderbolaget

Summa	236 552 439
Årets resultat	-117 432 267
Överkursfond	315 231 561
Balanserad vinst	38 753 145

Styrelsen föreslår att dessa disponeras så att

Summa	236 552 439
I ny räkning överförs	228 057 457
per aktie, totalt	8 494 982
Till aktieägarna utdelas 0,25 SEK

Styrelsens yttrande över den föreslagna utdelningen

Styrelsen föreslår en utdelning till aktieägarna om 0,25 SEK (-) per aktie motsvarande 8,5 MSEK (-). Den föreslagna utdelningen utgör 3,6 procent av bolagets vinstmedel på balansdagen och den minskar koncernens soliditet från 33,6 till 33,2 procent räknat på balansräkningen på balansdagen. Det är styrelsens uppfattning att den föreslagna utdelningen är förenlig med aktiebolagslagens försiktighetsprincip med avseende på de krav på bolagets egna kapital, investeringsbehov, likviditet och finansiella ställning samt de risker som förknippas med typen och storleken av verksamheten.

Försäkran

Års- och koncernredovisningen har godkänts för publicering av styrelsen den 31 mars 2021. Koncernens resultatoch balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman den 26 april 2021 för fastställelse.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning, resultat och kassaflöde.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god

redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Års- och koncernredovisningen innehåller också koncernens och moderbolagets hållbarhetsrapportering enligt ÅRL 6 kap 11§.

Stockholm den 31 mars 2021

Francesco Franzé Styrelseordförande

Gerald Engström Sofia Axelsson Vice styrelseordförande Styrelseledamot

Styrelseledamot Styrelseledamot

Håkan Halén Helene Richmond

Erik Stenfors Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den 31 mars 2021

Ernst & Young AB

Charlotte Holmstrand Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i HANZA Holding AB, org nr 556748-8399

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för HANZA Holding AB för år 2020 med undantag för bolagsstyrningsrapporten och hållbarhetsrapporten på sidorna 33–36 respektive sida 31. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 27–81 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2020 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2020 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten och hållbarhetsrapporten på sidorna 33–36 respektive sida 31. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Beskrivningen nedan av hur revisionen genomfördes inom dessa områden ska läsas i detta sammanhang.

Vi har fullgjort de skyldigheter som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar i vår rapport om årsredovisningen också inom dessa områden. Därmed genomfördes revisionsåtgärder som utformats för att beakta vår bedömning av risk för väsentliga fel i årsredovisningen och koncernredovisningen. Utfallet av vår granskning och de granskningsåtgärder som genomförts för att behandla de områden som framgår nedan utgör grunden för vår revisionsberättelse.

Intäkter

Beskrivning av området

Nettoomsättningen uppgår för 2020 till 2 154,9 MSEK i koncernen. Koncernens intäkter avser i all väsentlighet försäljning av varor, vilka utgörs av komponenter, undersystem och färdigt sammansatta produkter till kunder i flera olika länder. Produkterna tillverkas enligt kundernas specifikation, men HANZA är delaktigt i att skräddarsy tillverkningsprocessen. Denna innebär att prismodell, tillverkningsprocess och leveransvillkor skiljer sig åt för varje enskilt kundavtal. Intäktsredovisningen kräver en väl fungerande process, omfattande order, fakturering och utleveranser samt leveransvillkor. Dessa förhållanden gäller flertalet dotterbolag vilket kräver riktlinjer och rutiner likväl som bedömningar av företagsledningen för att fastställa lämplig metod och period för korrekt intäktsredovisning. Vi anser att intäkter är ett särskilt betydelsefullt område i vår revision beaktat mängden transaktioner och att intäkterna utgör den för bolaget beloppsmässigt mest väsentliga finansiella posten.

För information om intäkter, se Redovisningsprinciper, not 5 Intäkter och not 6 fördelning per geografisk marknad samt not 6 segmentsredovisning.

Hur detta område beaktades i revisionen

Vi har genomfört granskning av koncernens principer för redovisning av intäkter för att verifiera efterlevnad av IFRS. Vi har genomfört analytisk granskning av intäkter uppdelat på olika produktionserbjudanden och geografiska marknader. Detaljerade tester av leveransdokument har genomförts för att säkerställa att redovisning av intäkter har skett i rätt period samt dataanalytisk granskning avseende intäktsredovisning.

Goodwill och aktier i dotterbolag Beskrivning av området

Immateriella anläggningstillgångar redovisas till 395,7 MSEK per 31 december 2020 varav 297,9 MSEK utgör goodwill. Goodwill utgör totalt sett 21 procent av koncernens balansomslutning. Se vidare not 14 samt beskrivning av HANZAs immateriella tillgångar på sid 48–49. Aktier i dotterbolag uppgår till 319,4 MSEK i moderbolaget per 31 december 2020. Se vidare not 35 samt beskrivning av aktier i dotterbolag på sidorna 47–48.

Goodwill och immateriella anläggningstillgångar med obestämbar livslängd ska prövas för nedskrivning årligen. HANZA prövar minst årligen, och vid indikation på värdenedgång, att redovisade värden inte överstiger tillgångarnas återvinningsvärde. Aktier i dotterbolag bedöms löpande under året om det finns indikationer på värdenedgång och om så är fallet beräknas tillgångens återvinningsvärde.

Återvinningsvärdena för goodwill och andelar i dotterbolag fastställt genom en nuvärdesberäkning av framtida kassaflöden per kassaflödesgenererande enhet och baseras på förväntat utfall av ett antal faktorer som grundas på ledningens affärsplaner och prognoser. En beskrivning av nedskrivningstestet framgår av not 2 (redovisningsprinciper) och av avsnittet "goodwill" på sid 48 och "viktiga uppskattningar och bedömningar" på sid 54 för goodwill och not 35 för andelar i dotterbolag. Förändringar i ledningens antaganden som ligger till grund för bedömning av återvinningsvärdena såsom framtida kassaflöden, tillväxt, diskonteringsränta och investeringsbehov skulle kunna leda till att ett nedskrivningsbehov uppstår med betydande påverkan finansiellt på koncernen. Vi har därför bedömt att värdering av goodwill och aktier i dotterbolag är ett särskilt betydelsefullt område i revisionen.

Hur detta område beaktades i revisionen

Vi har utvärderat och testat ledningens process för att upprätta nedskrivningstest för goodwill och aktier i dotterbolag, utvärderat framtida prognoser och genomfört känslighetsanalyser på nyckelantaganden. Vi har med stöd av våra värderingsspecialister granskat HANZAs modell och metod för att genomföra nedskrivningstest för goodwill och aktier i dotterbolag samt utvärderat rimligheten i antaganden om diskonteringsränta, genom att använda data för jämförbara bolag och applicerad långsiktig tillväxt. Vi har också bedömt lämnade upplysningar i årsredovisningen.

Varulager

Beskrivning av området

Koncernens varulager uppgår 2020 till 342,4 MSEK. I koncernens produktionsenheter finns lager av råvaror och förnödenheter, varor under tillverkning, färdiga varor och handelsvaror samt varor på väg. I syfte att erbjuda korta och säkra leveranstider samt tillhandahålla kundanpassade lösningar har flertalet kunder en viss mängd lager som kan användas för avrop.

Det är krävande att göra en korrekt redovisning av anskaffningskostnaden när inköps-, tillverknings- och logistikprocesser är komplexa. I produktkalkylerna finns ett antal avvägningar som behöver göras av företagsledningen som har påverkan på de redovisade värdena. Viktiga områden är fastställande av metod, att fastställa normalproduktion samt allokeringsnycklar för direkta och indirekta kostnader. I värderingen finns också bedömningar som exempelvis uppskattning av nettoförsäljningsvärdet vid tillämpning av lägsta värdets princip samt bedömning av inkurans av varulager.

Hur detta område beaktades i revisionen

HANZAs process för beräkning av produktkalkyler är central för värdering av varulagret och därför har granskning skett av denna. Genomgång och granskning av koncernens processer för inköp av råvaror, tillverkning samt lagerhållning och inkuransbedömning har skett.

Vi har genomfört pristester av råvaror, kontroller av kalkyler, analyser av lageromsättningshastigheter samt test av periodisering av in- och utleveranser.

Vi har tagit del av bolagets överväganden avseende inkurans i varulagret samt deras bedömning av trögrörliga produkter. Vi har också deltagit vid inventeringar och genomfört egna kontrollinventeringar på de mest väsentliga lagerplatserna i syfte att få bekräftat både antal och volym för att testa bedömningen av inkurans.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–26 samt 86–92. Även ersättningsrapporten för räkenskapsåret 2020 utgör annan information. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.
skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.
utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.
drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga,

modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten.

utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.
inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall åtgärder som har vidtagits för att eliminera hoten eller motåtgärder som har vidtagits.

Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av HANZA Holding AB för år 2020 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 33–36 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten

Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten på sidan 31 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger mig (oss) tillräcklig grund för vårt uttalande.

En hållbarhetsrapport har upprättats.

Ernst & Young AB med huvudansvarig revisor Charlotte Holmstrand, Box 7850 103 99 Stockholm, utsågs till HANZA Holding ABs revisor av bolagsstämman den 27 april 2020 och har varit bolagets revisor sedan 3 juni 2016.

Stockholm den 31 mars 2021

Ernst & Young AB Charlotte Holmstrand Auktoriserad revisor

Styrelse

Francesco Franzé

Ordförande i styrelsen sedan 2019, invald 2015.

Ordförande i ersättningsutskottet och ledamot av revisionsutskottet. Har tidigare arbetat som en del av koncernledningen i Husqvarna Group, som Senior VP Industrial Operations i Electrolux Group samt som platschef på flera andra tillverkande enheter i utlandet.

Född: 1964

Utbildning: Civilingenjör (MSc) vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Andra uppdrag: Styrelseordförande i Stresa AG, Panarea AB och The Barbecue Company AB. Styrelseledamot i Adrian Michel AG, Toni Lauenberger AG och Technischen Werkstatt Amacher AG. Aktieinnehav: 3 459 768 aktier. Oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning, men ej oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare.

REVISORER

Registrerat revisionsbolag Ernst&Young AB

Gerald Engström

Vice ordförande i styrelsen sedan 2019, invald 2015.

Ledamot av ersättningsutskottet. Grundare av Systemair. Har tidigare arbetat som vd och koncernchef i Systemair AB och vd i Ziehl-ebm AB.

Född: 1948

Utbildning: Gymnasieingenjör samt ekonomistudier vid Stockholms universitet. Andra uppdrag: Vd i Färna Invest AB. Styrelseordförande i Systemair AB och Camina Heating Systems AB. Styrelseledamot i Färna Herrgård AB, Bluefish Pharmaceuticals AB (publ), Masbohallen AB, Ljungarps Mekaniska AB och Coppersmith's AB.

Aktieinnehav: 6 957 194 aktier genom det närstående bolaget Färna Invest AB. Oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning, men ej oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare.

Helene Richmond

Styrelseledamot sedan 2017 Vd Enertech AB, tidigare verksam som chef inom SKF-koncernen. Född: 1960 Utbildning: Civilingenjör i maskinteknik vid Lunds Tekniska Högskola. Aktieinnehav: 39 000 aktier.

Oberoende i såväl bolaget och dess ledning som i förhållande till bolagets större aktieägare.

Huvudansvarig revisor

Charlotte Holmstrand Auktoriserad revisor, Ernst&Young AB Född: 1976 Revisor i HANZA sedan 2016 Aktieinnehav: Inga aktier.

Håkan Halén

Styrelseledamot sedan 2015. Ordförande i revisionsutskottet. Tidigare arbetat som vice vd och CFO för Hexagon AB.

Född: 1954 Utbildning: Civilekonom vid Stockholms universitet.

Andra uppdrag: Styrelseordförande i Halén Invest AB och YOU. by J AB. Aktieinnehav: 2 057 470 aktier. Oberoende i såväl bolaget och dess ledning som i förhållande till bolagets större aktieägare.

Sofia Axelsson

Styrelseledamot sedan 2018 Ledamot av revisionsutskottet. VP Consumer unit Husqvarna Group. Tidigare vd och koncernchef för Svedberg. Född: 1973

Utbildning: Master of Science i offentlig ekonomi /företagsekonomi vid Göteborgs universitet.

Andra uppdrag: Styrelseledamot i Herenco AB.

Aktieinnehav: 4 000 aktier.

Oberoende i såväl bolaget och dess ledning som i förhållande till bolagets större aktieägare.

Uppgift om aktieinnehav per 31 december 2020 med därefter kända transaktioner.

Ledande befattningshavare

Andreas Nordin Chief Operating Officer (COO) Senior Vice President Anställd: 2017 Född: 1970 Utbildning: Civilingenjör med inriktning på maskinteknik, vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Bakgrund: Vd på Ericsson AB:s fabriker i Estland, Brasilien och Mexico. Aktieinnehav: Inga aktier, 250 000 teckningsoptioner

Lars Åkerblom

Chief Financial Officer (CFO) Executive Vice President Anställd: 2010 Född: 1965 Utbildning: Civilekonom vid Uppsala universitet samt revisorsexamen från Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR). Bakgrund: Auktoriserad revisor och marknadsområdeschef KPMG, CFO på börsnoterade Pricer och Nocom (nuvarande IAR), CFO Scandinavian Biogas, Ekonomichef Sweco AB, CFO och vd på Wonderful Times Group AB. Aktieinnehav: 110 210 aktier, samt 250 000 teckningsoptioner.

Erik Stenfors

Vd och koncernchef Anställd: 2008 Född: 1966

Utbildning: Civilingenjör med inriktning på teknisk fysik vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH).

Bakgrund: R&D Manager, Minec Systems AB, grundare/vd NOTE AB, grundare Wonderful Times Group AB, grundare och vd HANZA Holding AB. Aktieinnehav: 440 000 aktier privat

och via bolag, samt 350 000 teckningsoptioner.

Uppgift om aktieinnehav per 31 december 2020 med därefter kända transaktioner.

Femårsöversikt

	2020	2019	2018	2017	2016
Nyckeltal enligt IFRS
Nettoomsättning, MSEK	2 154,9	2 067,7	1 810,6	1 399,7	1 305,8
Rörelseresultat (EBIT), MSEK	31,3	56,8	54,1	35,7	25,2
Årets resultat, MSEK	-1,4	23,6	20,8	16,4	1,9
Resultat per aktie före utspädning, SEK1	-0,04	0,73	0,74	0,69	0,08
Utdelning per aktie, SEK2	0,25	–	0,25	–	–
Kassaflöde från löpande verksamhet, MSEK	181,8	122,0	113,5	72,0	41,6
Medelantal anställda	1 543	1 603	1 407	1 305	1 346
Alternativa nyckeltal
EBITDA, MSEK	138,6	149,0	113,2	79,1	72,7
EBITDA-marginal, %	6,4	7,2	6,3	5,7	5,6
Operativa segmentens EBITA, MSEK	51,2	83,6	71,3	40,1	30,0
Operativ EBITA-marginal, %	2,4	4,0	3,9	2,9	2,3
EBITA, MSEK	47,8	67,9	61,3	36,0	24,9
EBITA-marginal, %	2,2	3,3	3,4	2,6	1,9
Rörelsemarginal EBIT, %	1,5	2,7	3,0	2,6	1,9
Operativt kapital, MSEK3	925,3	1 041,0	675,2	455,3	499,2
Räntabilitet på operativt kapital, %	4,9	7,9	10,8	7,5	5,0
Kapitalomsättning på operativt kapital, ggr	2,2	2,4	3,2	2,9	2,6
Avkastning på sysselsatt kapital, %	2,9	6,2	8,5	6,9	4,7
Operativ nettoskuld, MSEK	270,7	350,2	260,2	142,0	226,7
Räntebärande nettoskuld, MSEK	450,4	543,3	264,7	146,0	230,4
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,9	1,1	0,6	0,5	0,9
Nettoskuldsättning i förhållande till EBITDA, ggr	3,2	3,6	2,3	1,8	3,2
Soliditet, %3	33,6	32,6	37,5	40,2	35,6
Eget kapital per aktie vid periodens utgång, SEK1	13,97	14,65	13,70	12,79	11,98

1) Tidigare års värden har omräknats med anledning av fondemissionselement i företrädesemission under första kvartalet 2018.

2) 2020, föreslagen utdelning

3) 2019 års värden omräknade på grund av justering av förvärvsanalysen för RITTER Elektronik GmbH, se not 33.

De alternativa nyckeltalen ovan anses relevanta då de ger en bild av HANZAs operativa lönsamhet, finansieringens fördelning mellan eget kapital och extern finansiering, avkastning på insatt kapital samt bolagets finansiella risk. Avstämningstabeller för alternativa nyckeltal samt motiv till användningen av varje enskilt nyckeltal finns publicerade på bolagets hemsida.

Definitioner, alternativa nyckeltal och begrepp

NYCKELTAL ENLIGT IFRS – Definitioner

EBIT (Earnings before interest and taxes) är rörelseresultat, det vill säga resultat före finansnetto och skatter.

ALTERNATIVA NYCKELTAL

– Definitioner, avstämning samt motiv

Nedanstående alternativa nyckeltal används i denna rapport. Avstämningstabeller för alternativa nyckeltal samt motiv till användningen av varje enskilt nyckeltal finns publicerade på bolagets hemsida.

Affärsutvecklingskostnader omfattar kostnader för speciella projekt för att utveckla koncernen som ej kopplas till HANZAs operativa verksamhet, såsom förvärv, avyttringar och noteringskostnader.

Affärsutvecklingssegmentets EBITA består av affärsutvecklingskostnader. EBITA och EBIT skiljer sig inte åt för detta segment.

Avkastning på sysselsatt kapital är rörelseresultatet plus finansiella intäkter dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Bruttomarginal är nettoomsättning minus kostnad för råvaror och förnödenheter samt förändring av lagervaror under tillverkning, färdiga varor och pågående arbete för annans räkning dividerat med nettoomsättning.

EBITDA (Earnings before interest, taxes, depreciation and amortization) är resultat före finansnetto, skatter och avskrivningar samt nedskrivningar på materiella och immateriella tillgångar.

EBITDA-marginal är EBITDA dividerat med nettoomsättning.

EBITA (Earnings before interest, taxes and amortization) är resultat före avskrivningar och nedskrivningar på immateriella tillgångar, finansnetto, bokslutsdispositioner och skatter.

Eget kapital per aktie är eget kapital på balansdagen justerat för ej registrerat aktiekapital dividerat med registrerat antal aktier på balansdagen.

Jämförelsestörande poster är intäkts- och kostnadsposter i rörelseresultatet som endast undantagsvis uppstår i rörelsen. Till jämförelsestörande poster hänförs intäkter och kostnader såsom förvärvskostnader, omräkning av tilläggsköpeskillingar, realisationsresultat på byggnader och mark, skuldeftergift, kostnader för större omstruktureringar såsom flytt av hela fabriker och större nedskrivningar.

Kapitalomsättning på genomsnittligt operativt kapital är nettoomsättning dividerat med genomsnittligt operativt kapital.

Operativa segmentens EBITA (operativt EBITA) är EBITA före affärsutvecklingskostnader.

Operativa segmentens rörelseresultat (operativt EBIT) är rörelseresultat före affärsutvecklingskostnader.

Operativ EBITA-marginal är operativa segmentens EBITA dividerat med nettoomsättning.

Operativt kapital är balansomslutningen minskad med likvida medel, finansiella tillgångar och icke räntebärande skulder.

Operativ nettoskuld är räntebärande skulder exklusive avsättningar till ersättningar efter avslutad anställning och leasingskulder avseende byggnader och lokaler minus kassa och liknande tillgångar samt kortfristiga placeringar.

Nettoskuld i förhållande till EBITDA är räntebärande nettoskuld vid årets slut dividerat med EBITDA.

Nettoskuldsättningsgrad är räntebärande nettoskuld dividerat med eget kapital.

Räntabilitet på operativt kapital är EBITA dividerat med genomsnittligt operativt kapital.

Räntebärande nettoskuld är räntebärande skulder inklusive avsättningar till ersättningar efter avslutad anställning minus kassa och liknande tillgångar samt kortfristiga placeringar.

Rörelsemarginal (EBIT-marginal) är EBIT dividerat med nettoomsättning.

Soliditet är eget kapital dividerat med balansomslutning.

Sysselsatt kapital är balansomslutningen minus icke räntebärande avsättningar och skulder.

BEGREPP – Definitioner upprättade av HANZA

CORE (Cluster Operational Excellence) är en metod HANZA använder för att utveckla fabriker operationellt och bedrivs i projektform under en period.

MIG (Manufacturing Solutions for Increased Growth & Earnings) är en tjänst utvecklad av HANZA som analyserar och ger förslag till förbättringar av kundens totala tillverknings- och logistikkedja.

MCS (Material Compliance Services) är en tjänst utvecklad av HANZA som hjälper kunden att säkerställa att en produkt uppfyller regulatoriska krav på ingående komponenter.

Tillverkningskluster HANZA samlar olika kontraktstillverkningstekniker inom vissa geografiska områden som kallas Tillverkningskluster.

Adresser

SVERIGE

HANZA AB (huvudkontor) HANZA mechanics Sweden AB HANZA elektromekan AB

Torshamnsgatan 35 164 40 Kista +46 8 624 62 00

HANZA wermech AB HANZA wermech AB

Industrivägen 2 Box 39, 670 10 Töcksfors +46 8 624 62 00

FINLAND

HANZA metalliset OY HANZA toolfac OY Suomen Levyprofiili Oy

Ahjotie 3 FI-79700 Heinävesi +358 405 51 52 55

ESTLAND

HANZA MECHANICS TARTU AS

(Mechanics Division) Puiestee 2, EE-50303 Tartu +372 746 88 00

POLEN

HANZA POLAND SP.Z.O.O

Aleje Jerozolimskie 38 56-120 Brzeg Dolny +48 603 755 288

TYSKLAND

HANZA GMBH

Leverkuser Straße 65 D- 42897 Remscheid

TJECKIEN

HANZA CZECH REPUBLIC S.R.O

Oborník 2247/31í 78901 Zábreh +420 732 284 547

KINA

HANZA ELECTRONICS CHINA

DongJing Industrial Square Building #86, #8 DongFu Lu, 215123 Suzhou P.R. China

Industrigatan 8 Box 34, 672 21 Årjäng +46 8 624 62 00

Svaneholms Bruk 662 03 Svaneholm +46 8 624 62 00

HANZA MECHANICS

(Sheet Metal Division)

+372 746 88 00

Silikaadi 6/8, EE-60534 Vahi village

Teollisuuskatu 7 FI-74120 Iisalmi

TARTU AS

Brännaregatan 3 Box 904, 672 29 Årjäng +46 8 624 62 00

Kuhasalontie 18 802 20 Joensuu

HANZA MECHANICS NARVA AS

Kulgu 5 EE-20104 Narva +372 746 88 00

HANZA MECHANICS KUNOVICE

Osvobození 1486 CZ-68604, Kunovice +420 774 339 615

S.R.O

Produktion: Sthlm Kommunikation & IR AB Tryck: Exakta 2021

92 hanza.com

HANZA ÅRSREDOVISNING 2020

DETTA ÄR HANZA

AI Terminal

HANZA

3160_rns_2021-03-31_a30a83dd-0c33-4f85-a7a6-c2e13a4a619c.pdf

All you need is one ™

Innehåll

Kalender

Årsstämma

Detta är HANZA

Styrkor och konkurrensfördelar

Förmåga att ställa om verksamheten efter ändrad efterfrågan och behov

Korta ledtider

Totallösningar

Dynamik och flexibilitet

Tillverkningskluster

HANZAs sex tillverkningskluster Sverige Anställda: 358 Fabriker: 4 Finland Anställda: 85 Fabriker: 2 Tyskland Anställda: 119 Fabriker: 1 Baltikum Anställda: 643 Fabriker: 3 Centraleuropa Anställda: 256 Fabriker: 3 Kina Anställda: 82 Fabriker: 1 Huvudmarknader Övriga marknader

Våra tillverkningslösningar baseras främst på följande teknologier

Kunder

Ansvarsfulla affärer

Året i korthet

Åtgärdsprogram

Utveckling av koncernstrukturen efter förvärv

Beslut om investering i ny fabrik

Goda framtidsutsikter efter utmanande period

Finansiell utveckling

Ett viktigt miljöarbete

Framåt

Erik Stenfors, vd

Tillverkningskartan ritas om

Marknadens storlek

Marknaden för kontraktstillverkning av elektronik

Marknadsutvecklingen för kontraktstillverkning av elektronik

Strategier och mål

Affärsrådgivning

Tillverkningskluster

Vision

Att vara en unik värdeskapande affärspartner inom tillverkning.

Affärsidé

Att utveckla och erbjuda tillverkningslösningar och rådgivande tjänster för att öka tillväxt och resultat för HANZAs kunder.

Finansiella mål

Strategi

HANZA når sina mål genom:

Affärsrådgivning

Tillverkningskluster

Kundportfölj

Förvärv

Ansvarfullt företagande

Hållbarhet är integrerad i HANZAs affärsmodell och strategi och beaktas i samtliga strategiska beslut.

Områdena är:

Kundportfölj

Förvärv

Utökat samarbete för att rädda liv

Stor efterfrågan på ventilatorer

Öppen och transparant dialog

Information om Getinge

Ansvarsfulla affärer

Övergripande styrning av hållbarhet

Utveckling av arbetet

HANZAs bidrag till det globala miljöarbetet

Miljöledningssystem

Styrning av miljöfrågor

Minskad resursförbrukning

Minskade miljöutsläpp

HANZAs långsiktiga och hållbara relationer

Finansiell stabilitet, QCD och skapat mervärde

Tryggad affärsetik

Leverantörer utvärderas

Insatser kring datasäkerhet

HANZAs medarbetare och lokala samhällen

Utveckling av medarbetare

Säkrad arbetsmiljö, hälsa, säkerhet

Stärkt mångfald och likabehandling

HANZAs roll i lokala samhällen

En hållbar arbetsgivare

HANZAs processer och policyer kopplat till medarbetare

HANZAs strategi

Kommunikation

Hälsa och säkerhet

Uppföljning av nyckeltal för medarbetare

HANZA värnar om medarbetarnas rättigheter, motarbetar diskriminering och trakasserier, samt främjar mångfald på arbetsplatsen.

Medelantal anställda per land