Annual Report • Apr 1, 2020
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
ÅRSREDOVISNING 2019
| Detta är HANZA | 4 |
|---|---|
| Året i korthet | 6 |
| Vd har ordet | 8 |
| Trender och marknad | 10 |
| Strategier och mål | 12 |
| Vårt erbjudande | 14 |
| Kundcase – Black Bruin | 16 |
| Medarbetare | 18 |
| Hållbarhet | 20 |
| Revisorns yttrande över hållbarhetsrapporten | 25 |
| Aktien och ägarstruktur | 26 |
| Förvaltningsberättelse | 28 |
| Bolagsstyrningsrapport | 33 |
| Koncernens rapport över totalresultat | 37 |
| Koncernens balansräkning | 38 |
| Koncernens rapport över förändringar i eget kapital | 40 |
| Koncernens rapport över kassaflöden | 41 |
| Moderbolagets resultaträkning | 42 |
| Moderbolagets balansräkning | 43 |
| Moderbolagets förändringar i eget kapital | 45 |
| Moderbolagets rapport över kassaflöden | 46 |
| Noter | 47 |
| Försäkran | 82 |
| Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare | 83 |
| Revisionsberättelse | 84 |
| Styrelse | 88 |
| Ledande befattningshavare | 89 |
| Definitioner | 90 |
| Adresser | 91 |
HANZA publicerar:
HANZA Holding AB:s årsstämma 2020 kommer att äga rum den 27 april 2020 i Danderyd.
HANZA moderniserar och effektiviserar tillverkningsindustrin. Genom att samla olika tillverkningsteknologier lokalt, skapar bolaget kortare ledtider, mer miljövänliga processer och ökad lönsamhet åt sina kunder.
HANZA representerar en ny rationell tillverkningsindustri som präglas av en strategi med rådgivningstjänster och komplett tillverkning nära kunderna. HANZA grundades 2008 och är idag en internationell koncern med en omsättning över två miljarder.
I takt med att kostnadsläget förändras i utvecklingsländer, och kvalitets- och miljökrav skärps, flyttas produktion kontinuerligt till nya geografiska områden. I dag är det vanligt att delar till industriella produkter tillverkas i flera fabriker i olika länder. Det skapar en lång och komplex tillverkningskedja, vilket bland annat medför ökade produktions-och fraktkostnader, försämrad produktionsflexibilitet, högre kapitalbindning och ökad sårbarhet för leveransstörningar.
För att möta den ökande globala konkurrensen är det avgörande för europabaserade produktägare att optimera och rationalisera tillverkningskedjan.
HANZA erbjuder en unik kombination av rådgivning och skräddarsydda tillverkningslösningar vilket möjliggör en ökad tillväxt och lönsamhet för kunderna. HANZA kan tillhandahålla affärsrådgivning för att hjälpa såväl stora som små kunder med egna produkter att nå sina tillväxt- och lönsamhetsmål genom att skapa effektivare tillverkningslösningar, en tjänst vid namn MIG™.
HANZAs tillverkningslösningar bedrivs i huvudsak i egna fabriker, men också genom samarbeten med strategiska tillverkningspartners.
HANZA har i dagsläget verksamhet i sex tillverkningskluster; Sverige, Finland, Tyskland, Baltikum, Centraleuropa (Polen och Tjeckien) samt Kina. Bland HANZAs uppdragsgivare finns ledande bolag som ABB, Epiroc, Getinge, Oerlikon, Saab och Siemens.
Som en konsekvens av globaliseringen ökar kontinuerligt efterfrågan på HANZAs tjänster. Tillverkningskedjor i behov av modernisering inom HANZAs primära kundområden förväntas öka betydligt de närmaste åren.
Logistik Plåt-
bearbetning Kablage Maskin-
bearbetning Kretskort Slutmontering och test
2019 kännetecknades för HANZA av notering på NASDAQ Stockholms huvudlista samt strategiska förvärv.
| 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Nyckeltal enligt IFRS | |||||
| Nettoomsättning, MSEK | 2 067,7 | 1 810,6 | 1 399,7 | 1 305,8 | 1 206,4 |
| Rörelseresultat (EBIT), MSEK | 56,8 | 54,1 | 35,7 | 25,2 | 51,1 |
| Årets resultat, MSEK | 23,6 | 20,8 | 16,4 | 1,9 | 37,5 |
| Resultat per aktie före utspädning, SEK 1 | 0,73 | 0,74 | 0,69 | 0,08 | 2,94 |
| Utdelning per aktie, SEK | – | 0,25 | – | – | – |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten, MSEK | 122,0 | 113,5 | 72,0 | 41,6 | 5,0 |
| Medelantal anställda | 1 603 | 1 407 | 1 305 | 1 346 | 1 169 |
| Alternativa nyckeltal | |||||
| EBITDA-marginal, % | 7,2 | 6,3 | 5,7 | 5,6 | 7,5 |
| Rörelsemarginal, % | 2,7 | 3,0 | 2,6 | 1,9 | 4,2 |
| Operativa segmentens EBITA, MSEK | 83,6 | 71,3 | 40,1 | 30,0 | 13,0 |
| Operativ EBITA-marginal, % | 4,0 | 3,9 | 2,9 | 2,3 | 1,1 |
| Operativt kapital, MSEK | 1 041,0 | 675,2 | 455,3 | 499,2 | 501,7 |
| Räntabilitet på operativt kapital, % | 7,9 | 10,8 | 7,5 | 5,0 | 12,3 |
| Kapitalomsättning på operativt kapital, ggr | 2,4 | 3,2 | 2,9 | 2,6 | 2,9 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 6,1 | 8,5 | 6,9 | 4,7 | 11,9 |
| Räntebärande nettoskuld, MSEK | 543,3 | 264,7 | 146,0 | 230,4 | 247,6 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 1,1 | 0,6 | 0,5 | 0,9 | 1,0 |
| Nettoskuldsättning i förhållande till EBITDA, ggr | 3,6 | 2,3 | 1,8 | 3,2 | 2,7 |
| Operativ nettoskuld | 350,2 | 260,2 | 142,0 | 226,7 | 244,2 |
| Soliditet, % | 32,7 | 37,5 | 40,2 | 35,6 | 32,7 |
| Eget kapital per aktie vid periodens utgång, SEK 1 | 14,65 | 13,70 | 12,79 | 11,98 | 11,37 |
1) 2015–2018 årsvärden har omräknats med anledning av fondemissionselement i företrädesemission 2018.
Under året förvärvades företaget Ritter Elektronik GmbH som blev startskottet för satsningen i Tyskland.
Ritter erbjuder design- och utvecklingstjänster till kunder vilket nu breddar HANZAs erbjudande ytterligare.
HANZAs ledningsgrupp öppnar handeln på NASDAQ den 25 mars.
Den 25 mars noterades HANZAs aktie på NASDAQ Stockholms huvudlista, efter att tidigare varit listad på First North Premier. Noteringen skedde utan kapitalanskaffning eller emission av nya aktier.
För förvärvens finansiella påverkan, se förvaltningsberättelsen samt Not 33.
Under år 2019 vann HANZA viktiga nya kunder och tillverkningskontrakt, bland annat tecknade HANZA i februari ett globalt tillverkningsavtal med Epiroc avseende leveranser av monterad mekanik och delsystem till företagets gruvmaskiner. Även samarbetet med existerande kunder breddades, bland annat då medicinteknikföretaget Getinge i april fördjupade samarbetet genom tillverkning av monterade mekanikdetaljer till bolagets ventilatorer och anestesimaskiner. I juni utnämndes HANZA till Supplier of the Year av den multinationella koncernen 3M vid en leverantörskonferens i Schweiz.
HANZA har under år 2019 startat och genomfört flera viktiga utvecklingsprojekt för koncernens Tillverkningskluster, bland annat:
År 2019 genomförde vi en omfattande utveckling av koncernen och uppnådde flera viktiga verksamhetsmål: Vi tog nästa steg i Finland genom att förvärva ett högteknologiskt bolag inom skärande bearbetning, HANZA godkändes för notering på NASDAQ Stockholms huvudlista – en kvalitetsstämpel för vår koncern – och vi utförde ett omfattande arbete för att vidareutveckla våra tillverkningskluster.
Vidare nådde vi en milstolpe den 25 juli 2019, då vi etablerade HANZA i Tyskland genom förvärvet av RITTER Elektronik. Efter förvärvet har ett omfattande integrationsarbete genomförts, med en finansiell utveckling som följt den bedömning som vi presenterade i september 2019.
Vårt erbjudande bygger på att effektivisera kundernas tillverkningsprocess, vilket bland annat reducerar antalet leverantörer och tar bort onödiga frakter. Det ger ökad tillväxt och lönsamhet, samt minskad påverkan på miljön. Vår modell är produktoberoende – vi tillverkar allt från små enheter som kompasser, till stora enheter som transportband till gruvindustrin som väger åtskilliga ton. Gemensamt är att tillverkningen är kundspecifik och sker i små till medelstora volymer.
Därför är lanseringen av HANZAs koncept i Tyskland viktig. Inte bara för att det är Europas största ekonomi, utan också för att marknaden passar HANZAs affärsmodell, då den inhemska tillverkningsindustrin främst är inriktad på stora volymer uppdelad per klassisk tillverkningsteknologi. Vår modell är mindre konkurrensutsatt än traditionell komponenttillverkning och vår inledande marknadsbearbetning har fått ett bra gensvar.
HANZAs unika rådgivningstjänster kommer också att vara betydelsefulla i Tyskland och understödjas av den produktutvecklingskompetens vi förvärvat via RITTER. Vi har redan kommit överens med en kund att flytta viss tillverkning från Tyskland till HANZAs fabrik i Suzhou, Kina, för att vara närmare slutmarknaden.
Under 2019 nådde vi en försäljning över 2 miljarder SEK, vilket i sig också är en milstolpe, men mer betydelsefullt är förstås lönsamheten, där ett högre kundvärde ger en högre marginal än vid klassisk kontraktstillverkning. Dock pågår en rad utvecklingsprojekt, som är delar av det vi kallar Strategi 2022, varför det kan vara svårt att följa lönsamheten i den underliggande affären på koncernnivå. Utöver förvärv och notering har vi genomfört en översyn av koncernens tillverkningskluster, bland annat genom att samordna våra IT-system och genom separata projekt i Finland, Estland och Tjeckien. Vi beslutade också att fokusera vår verksamhet i Kina till vår produktionsenhet i Suzhou, i nära samarbete med våra kunder.
För att beskriva hur dessa omfattande aktiviteter påverkar koncernen kostnadsmässigt gjorde vi i september förra året (efter etableringen i Tyskland) en finansiell bedömning för resultatet under andra halvåret 2019, efter kostnader av engångskaraktär: segment Övriga världen ska uppnå en svagt positiv marginal och segment Norden ska uppnå en marginal som överstiger 6 %. Vi ser att utfallet 2019 ligger i linje med vår bedömning.
Vidare är det värt att påminna om vårt kontinuerliga fokus på kassaflöde, vilket möjliggör expansion, amorteringar, investeringar, förvärv och utdelningar. Det är därför glädjande att återigen presentera ett starkt kassaflöde från den löpande verksamheten under 2019; 122,0 MSEK (113,5). HANZA fortsätter att vara finansiellt starkt.
För oss är hållbarhet inte bara ett ord utan en integrerad del av vår affärsmodell. Vi effektiviserar och regionaliserar tillverkning på ett sätt som skapar miljömässigt hållbara
tillverkningskedjor. Vi arbetar brett inom koncernen att skapa en bra arbetsmiljö, genom att förebygga olyckor och en nolltolerans mot korruption och trakasserier. Ett arbete som redan gett bra resultat, men som ändå aldrig kommer att avslutas.
Den snabba spridningen av covid-19, coronaviruset, skapar just nu betydande utmaningar för både samhälle och ekonomi. HANZAs modell med regionaliserad, komplett tillverkning ger fördelar mot klassiska tillverkare, men även HANZA påverkas av den pågående pandemin. Till exempel genom myndighetens beslut att stänga vår fabrik i Kina under en period, genom ökande komponentstörningar och genom minskade volymer från vissa kundgrupper. Det går ännu inte att fullt ut bedöma påverkan på vår verksamhet och vår finansiella utveckling.
Under det pågående virusutbrottet är vår främsta prioritet att skydda våra medarbetare och vi vidtog tidigt en rad åtgärder för att minimera risken för spridning i våra produktionsanläggningar. Vidare har vi upprättat aktionsplaner för att kunna möta olika scenarier och ändå kunna upprätthålla en god leveransprecision till våra kunder.
Men det finns också en annan konsekvens av pandemin – den synliggör svagheterna och riskerna med globala leverantörskedjor, vilket ökar efterfrågan på att effektivisera tillverkningsindustrin. Det vill säga HANZAs grundläggande erbjudande. Vår finansiella situation är god och vi är beredda på att hantera både svårigheter och möjligheter under coronakrisen.
Avslutningsvis vill jag framföra ett varmt tack till alla kunder, medarbetare, leverantörer, samarbetspartner och aktieägare som visar prov på ett riktigt gott samarbete, speciellt nu under en orolig tidsperiod. Tillsammans kommer vi fortsätta att utveckla HANZA till en ledande tillverkningsstrateg i Europa.
HANZA godkändes för notering på NASDAQs huvudlista – en kvalitetsstämpel för vår koncern.
Erik Stenfors, vd
När ett företag tillverkar produkter som ägs av, och på uppdrag av, ett annat företag kallas det vanligen kontraktstillverkning. Kontraktstillverkning är vanligt förekommande inom elektronik- och mekanikproduktion.
Kontraktstillverkning växte framförallt fram under 90-talet när produktbolag började outsourca tillverkningen av diverse komponenter för den slutliga produkten, till exempel kretskort, svarvade delar eller plåtchassin. Idag är det vanligt att ett antal kontraktstillverkare tillverkar olika delar av kundens produkt. De främsta anledningarna till att större produktbolag väljer att outsourca tillverkning till kontraktstillverkare är:
Produktbolagens ökade fokus på att förkorta ledtiden från produktutveckling till marknadslansering av produkten har ökat behovet av att involvera kontraktstillverkare tidigt i processen. Det är bland annat vanligt att kontraktstillverkaren involveras i diskussionen om vilka material och tillverkningsprocesser som lämpar sig bäst för en viss produkt. Detta ställer höga krav på kontraktstillverkaren att ha bred kompetens inom både tillverkningsteknik, tillverkningseffektivitet och olika typer av kvalitetstester. HANZA har, för att möta detta behov, utvecklat en speciell tjänsteprodukt Manufacturing Solutions for Increased Growth & Earnings, ("MIG") som inte bara samlar alla tillverkningsteknologier hos en tillverkare, utan även analyserar och förändrar kundens hela tillverknings- och logistikkedja. HANZA har därmed utvecklats till ett kunskapsföretag inom komplicerad tillverkning, vilket ger en speciell konkurrensfördel.
Affärsrelationen mellan produktbolag och kontraktstillverkare har traditionellt varit fokuserad på att ha lägst kostnad per tillverkad del av produkten. Idag arbetar produktbolag allt oftare från ett totalkostnadskoncept, det vill säga kunden eftersträvar en så låg kostnad som möjligt för hela produktens tillverkning under produktens livscykel. Marknaden av kontraktstillverkare består av ett stort antal aktörer under en låg grad av differentiering. För att inte tvingas att enbart konkurrera med pris har ett antal kontraktstillverkare utökat erbjudandet, till exempel med expertis inom logistik och utveckling av delarna. HANZA har tagit detta ytterligare ett steg längre genom att erbjuda kunden tillverkning av hela system, inklusive utveckling av produkten, samt logistiktjänster och eftermarknads- och reservdelstjänster.
En konsekvens av nya totalkostnadsanalyser är omlokalisering av tillverkning. Kontraktstillverkning har tidigare i stora delar legat i lågkostnadsländer i till exempel Asien. Mönstret är dock på senare tid att många kunder valt att flytta tillbaka produktionen till Europa ("backsourcing"), främst av kostnadsskäl, men även på grund av ett ökat fokus på miljö. HANZA har utvecklat sina tillverkningskluster med avseende på totalkostnad och för att kunna möta efterfrågan av omlokalisering av tillverkning. Därför är, till exempel, HANZAs kluster i Kina inriktat på produktion för leverans i Kina, snarare än export till Europa.
Den totala kontraktstillverkningsmarknaden är betydande och spänner över olika företag med alltifrån tillverkning av singelkomponenter i långa produktserier till tillverkning av sammansatta produkter med högre förädlingsvärde. Vid traditionell kontraktstillverkning beställer kunden de komponenter som ska ingå i produkten från olika leverantörer. Kunden kan därefter slutmontera produkten själv, alternativt lägga ut montering på en annan leverantör. Traditionell kontraktstillverkning är i huvudsak beroende av stora volymer, är ofta nischad på ett fåtal komponenttyper och tillför ett begränsat mervärde för kunden. Där har HANZA utvecklat ett bredare erbjudande som omfattar flera tillverkningsteknologier och kvalificerad rådgivning kring tillverkningsprocessen.
Prispress och ökad globalisering har medfört att kontraktstillverkare som tillverkar detaljer mot samma slutproduktion kan vara lokaliserade i olika delar av världen. Detta kan leda
till komplikationer i tillverkningsprocessen, bland annat svårigheter med översyn och kvalitetssäkring av tillverkningen, men även konsekvenser i form av betydande fraktkostnader och en ökad miljöpåverkan. Detta har bidragit till en utveckling där tillverkningen i större utsträckning flyttas tillbaka till Europa från lågkostnadsländer i till exempel Asien. HANZA bedömer att det finns stor potential att optimera tillverkningsprocessen och reducera de totala tillverkningskostnaderna genom att kombinera storskalig tillverkning, i exempelvis Östeuropa och Kina, med tillverkning av kortare serier och mer komplicerade produkter i länder som Sverige, Finland och Tyskland. 20000 25000 30000 35000 40000
Den totala marknaden för HANZA är svår att uppskatta då den innehåller kontraktstillverkare inom flera olika segment och även tillverkare med egna produkter. Det finns därmed ingen tillgänglig information om den totala marknaden, däremot finns det tillförlitlig information om den befintliga marknaden för kontraktstillverkning av elektronik. HANZA anser att elektronikmarknaden är den dominerande delmarknaden som återkommer i de flesta produkter, varför den ger en relevant indikation på tillväxt och trender inom den totala kontraktstillverkningsmarknaden. 0 5000
Den totala marknaden för kontraktstillverkning av elektronik har växt snabbt i takt med den ökade globaliseringen och uppgick 2019 endast i Europa till cirka 33 miljarder EUR, motsvarande nästan åtta procent av världsproduktionen. Den europeiska marknaden bedöms fram till 2023 växa till cirka 37,7 miljarder EUR. I diagrammet presenteras utvecklingen för den europeiska marknaden för kontraktstillverkning av elektronik mellan 2019 och 2022. 2019 avser faktiska siffror och 2022 avser uppskattade siffror.
Eftersom kontraktstillverkare normalt inte har några patent är traditionell kontraktstillverkning konkurrensutsatt. Bolaget bedömer att konkurrensen inom tillverkning av enskilda komponenter, till exempel plåtdetaljer, är hög, vilket i kombination med en låg grad av resursutnyttjande i olika fabriksanläggningar kan leda till ökad prispress. När konkurrensen ökar och produktägarna vill leverera högre kvalitet till lägre pris, måste kontraktstillverkarna anpassa sig till kraven. Att enbart konkurrera med pris kan vara utmanande, eftersom detta bara kan sänkas så länge produktionen är lönsam. För att inte tvingas att enbart konkurrera med pris har ett antal
Den totala marknaden för kontraktstillverkning av elektronik har växt snabbt i takt med den ökade globaliseringen.
Källa: Reed Electronics Research; The European electronic manufacturing services industry 2016-2021, a strategic study of the European EMS industry.
kontraktstillverkare börjat synliggöra andra konkurrensfördelar, såsom prototypkunskap och logistisk expertis samt möjligheten att erbjuda tillverkning av hela system. Det kräver ofta tillverkning inom olika områden samt på olika geografiska marknader, för att kunna tillgodose kundens behov. Genom att lösa tillverkningen av hela system blir samarbetet inte bara baserat på lägsta pris utan framför allt på den kompetens som kontraktstillverkaren besitter. Exempel på bolag som erbjuder sådana lösningar är, förutom HANZA, svenska AQ Group och finska Scanfil. Rådande global konkurrens och snabb innovationstakt medför också ett ökat fokus på time-to-market, det vill säga förmågan att med kort utvecklingsperiod kommersialisera nya produktidéer på marknaden. I och med att HANZA har ett bredare utbud av tjänster än traditionella kontraktstillverkare, bedömer bolaget att det finns en större potential för uthållig lönsamhet relativt branschen. Vid finansiella nedgångar finns det ofta ännu större incitament för produktägande bolag att sänka sina kostnader, minska sitt bundna kapital och bli mindre känslig för upp- och nedgångar i konjunkturen. Detta gynnar HANZA som har rådgivning som del av sin affärsmodell.
HANZAs strategi är uppdelat i fyra olika bitar vilka ska bidra till att uppfylla de utmanande mål som företagsledningen satt upp.
De flesta vet idag att tillverkningsindustrin står för en mycket stor del av världens globala utsläpp och negativa miljöpåverkan, därför måste industrin ställa om till mer hållbara lösningar för framtiden. Många företag har under åren byggt upp komplexa tillverkningslösningar för sina produkter som involverar många underleverantörer utspridda över hela världen. Det är lätt att tappa kontrollen över sin totalkostnad, ledtider, kvalitet men framför allt sin miljöpåverkan. HANZA har utvecklat en 360-graders rådgivningstjänst där man analyserar företags strategier för tillverkning och föreslår förändringar avseende totalkostnad, ledtider, kapitalbindning, hållbarhet och mycket annat. Detta skapar möjlighet till snabbare tillväxt med högre lönsamhet för företagen.
För att kunna tillverka företags produkter krävs ofta ett flertal ingående tillverkningsteknologier som plåtbearbetning, maskinbearbetning, elektronik, kablage samt montering. Det traditionella sättet är att handla upp dessa teknologier enskilt från olika kontraktstillverkare och skeppa runt dessa detaljer över hela världen för att slutligen sammanställa produkten. HANZA har däremot byggt upp egna tillverkningskluster i strategiska geografiska områden där kompletta produkter kan tillverkas utan att skeppas runt. Detta skapar fördelar som kortare ledtider, mer kontroll på kvaliteten, enklare hantering för kunden samt mindre logistik och därför mindre negativ miljöpåverkan. Detta kan ske med hög konkurrenskraft på grund av minskade kringkostnader och en konsoliderad fabrikssetup.
Detta betyder att HANZA eftersträvar att skapa ett högre kundvärde än vad traditionella kontraktstillverkare kan erbjuda.
Konkret sker det dels genom att HANZA utvecklar fabriksparker och tillverkningskluster, där produkter kan tillverkas rationellt, till lägre kostnad och mindre miljöpåverkan jämfört med traditionella kontraktstillverkare, dels genom att HANZA utvecklar värdeskapande rådgivningstjänster kopplade till produkttillverkning.
Det är inte bara kunden som ska välja HANZA, HANZA ska också aktivt vara med och välja kunder. Kunden bör ha en tillräckligt intressant affär i form av volym, omsättning, potential samt teknologibredd för att HANZA ska kunna skapa ett mervärde jämfört med andra tillverkare. Det är viktigt för både kunden och leverantören att man skapar en ömsesidig balans där båda parter blir viktiga för varandra. Bara då kan man utmana varandra för att utveckla och skapa nya konkurrenskraftiga modeller och metoder för tillverkning. HANZA arbetar med kunder med olika storlekar och inom olika industriella segment, varför man har en god spridning av risken.
En viktig del av bolagets strategi är förvärv. Tillväxtmålet om i snitt tio procent per år ska nås med en kombination av organisk tillväxt och förvärv, därför utvärderas fortlöpande möjliga kandidater för förvärv. Logiken för ett intressant förvärv är en eller flera av:
Med hjälp av sina tillverkningskluster kan HANZA omgående skapa konsolideringseffekter vid förvärv vilket bidrar till högre marginaler. Man skapar samtidigt intressanta tillväxtmöjligheter för befintliga samt nya kunder.
Genom att samla kompetens och olika tillverkningsteknologier tar HANZA ett helhetsgrepp och skapar ett mervärde för kunden genom att reducera antalet parter kunden behöver ha kontakt med. En komplett och samlad kontraktstillverkning förstärker kundens kontroll över tillverkningskedjan och främjar effektivitet i produktionen.
HANZA erbjuder förutom kontraktstillverkning även kvalificerade rådgivningstjänster; en tjänsteprodukt inom tillverkningslösningar – Manufacturing Solutions for Increase Growth and Earnings ("MIG") samt en miljöinriktad tjänst – Material Compliance Solution ("MCS"). Med MIG analyseras och förbättras kundens tillverkningskedjor, och det skapar förutsättningar för högre tillväxt och förbättrad lönsamhet. MCS resulterar i en rapport där efterlevnad av miljödirektiv följs upp och komponentdata spåras mot materiallistor, som förbättrar kundens möjligheter att möta nya och strängare miljödirektiv. HANZA blir därmed en strategisk affärspartner som skapar mervärde till kunden genom hela produktlivscykeln. Rådgivningstjänsterna står idag för en begränsad del av bolagets nettoomsättning och HANZA gör bedömningen att de inte heller framöver kommer att stå för en väsentlig del av bolagets nettoomsättning.
HANZAs breda och integrerade utbud av tillverkningspro-
cesser ger hög flexibilitet, kapacitets- och kvalitetskontroll i enlighet med överenskommelse med olika kunder, vilkas efterfrågan kan variera betydligt och med kort framförhållning. HANZA har en tydlig konkurrensfördel då kunden endast behöver nyttja en kontraktstillverkare med all verksamhet integrerad, i stället för att behöva arbeta med fler parter under egen synkronisering inklusive slutmontering och leverans till kund.
Tillfälliga svängningar och systematiska förändringar i marknadens efterfrågan kan medföra att kundernas beställningsvolymer kan variera betydligt. HANZAs produktion och försäljning till olika kunder kan därför vara svår att prognosticera. Genom att kontrollera tillverkning av såväl produktens olika komponenter som slutlig sammansättning inom den egna koncernen och det aktuella klustret, kan HANZA snabbt ställa om tillverkningen med hänsyn till förändrade situationer
Maskinbearbetning HANZA erbjuder bland annat svarvning, fräsning, gnistning, slipning, värmebehandling och oförstörande provning. Bolaget erbjuder bearbetning av såväl stora som små detaljer i olika seriestorlekar.
Plåtbearbetning
HANZA har ett erbjudande som omfattar både tunn- och grovplåt. Förutom stansning, skärning och bockning erbjuds robotsvetsning, manuell svetsning, ytbehandling och lackering.
HANZA har kompetens i spännvidd från montering av flexkort till montering av stora kretskort. Med senaste teknik inom AOI (Automated Optical Inspection), röntgen, selektivlödning och testning upprätthålls en hög kvalitetsnivå. Blyad och oblyad process inom ytmontering och våglödning kombineras med ingjutning och lackeringsprocesser av kretskort.
och kundens kapacitetsbehov. Friställda resurser från en produktion kan allokeras till parallell produktion för en annan kund inom samma fabrik. Genom att samla resurser inom samma geografi (tillverkningskluster) kan HANZA även dela personal och kompetens mellan olika fabriker, allteftersom efterfrågan varierar. Oväntade reduktioner i olika kunders beställningar som inte kan pareras genom intern omfördelning av personal kan innebära att kostnader inte kan fördelas på kunder.
HANZA har skapat en organisation som möter kundens krav på tydlig kommunikation och korta ledtider. HANZA bygger upp kundens egen produktionsenhet i en så kallad "business unit", där alla resurser som krävs för varje specifikt projekt samlas, såsom projektledning, planering, inköp, produktion och kvalitet med mera.
HANZA kan medverka genom hela produktlivscykeln. HANZA bygger prototyper, ger kunden feedback på industriell design och layout sett ur produktionsaspekt, sammansättning, leverans samt eftermarknad. HANZA har lång erfarenhet inom produktionsteknik och industrialisering för allt ifrån lågvolymprodukter till volymproduktion i ett stort antal branscher. Tillsammans med bolagets kunder beslutas var och hur den aktuella produkten ska tillverkas för att uppnå optimala logistikarrangemang och värde för kunden och HANZA.
HANZA eftersträvar enkelhet. Olika kunders verksamheter kräver ofta högt tempo, och det ställer höga krav på dynamik och flexibilitet hos deras samarbetspartners. HANZA fokuserar på snabbhet, enkelhet och effektivitet för att tillgodose olika kunders behov.
HANZA tillverkar och levererar kablage och kablagestammar för olika applikationer, bland annat prototypkablage, volymkablage, ingjutning och märkning.
Slutmontering och test
Som komplement till de olika tillverkningsteknologierna erbjuder HANZA komplex montering, produkttester och emballering av färdigställda produkter. Detta förenklar för kunden och skapar samtidigt en mer hållbar tillverkningsmodell avseende konkurrenskraft och miljöpåverkan.
HANZA erbjuder produktion för kundens räkning fördelat över ett antal produktionsanläggningar i olika länder och svarar inom ramen för detta för en optimerad och effektiv intern och extern logistik.
Låt oss presentera Black Bruin, en av världens ledande leverantörer av hydraulmotorer för mobila och industriella applikationer.
Black Bruin Incs. historia går tillbaka till 1959 när Ilmari Louhio (1919-2015) uppfann Sisu radiella kolvmotor. Idag erbjuder bolaget drivlösningar för jordbruks-, bygg- och gruv-, vägbyggnads-, skogs- och marina utrustningstillämpningar. En viktig del av verksamheten är att ha en djup förståelse för hydraulisk systemfunktionalitet, krav på olika typer av applikationer och marknadskrav i olika delar av världen. Som en internationell aktör i Jyväskylä, centrala Finland, sysselsätter de nästan 100 fullt utbildade medarbetare och har ett distributionsnät som täcker mer än 25 länder.
En av Black Bruins nyckelprodukter är Black Brown On Demand Drive System. Denna kompletta överföringslösning för traktordrivna släpvagnar och arbetsredskap är avsedd för jordbruks-, skogsbruks- och jordförflyttningsanordningar som ofta kräver dragkraft i svåra förhållanden och varierande terräng.
HANZA har arbetat i nära samarbete med Black Bruin under flera år. Som ett resultat av detta samarbete har nya bearbetningsmetoder utvecklats för bättre tillverkning av cylindernav, fördelningsventiler och kolvar. Att utveckla tillverkningen av alla produkter har börjat med tanken att göra infasningen enklare. Per produkt har antalet tillverkningssteg reducerats med upp till 80 procent.
En annan viktig produktlinje är Black Brown S Series. Dessa industriella hydraulmotorer är Black Bruins mest kraftfulla, uppskattade till 18 900 cm3 och 500 kW. Motorerna är perfekta för rivutrustning, skruvar och vinschar.
Mer info: www.blackbruin.com
Under 2019 har HANZA fortsatt att växa genom två fabriksförvärv, ett i Finland och ett i Centraleuropa. Totalt är vi nu knappt 2 000 medarbetare i 15 fabriker fördelade på sju länder (sex kluster). En viktig del har varit att integrera de nya förvärven i HANZAs struktur men också att implementera övergripande globala policyer inom olika områden. Vår Code of Conduct inte minst, liksom policyer kring rekrytering, medarbetarutveckling, mångfald samt arbetsmiljö och säkerhet. Vi har under året också definierat våra ledarkompetenser.
För våra nya förvärv har fokus under året varit att introducera våra värderingar, övergripande policyer och processer kopplade till medarbetare liksom uppföljning av nyckeltal på området. Här har vår interna kommunikation, vårt intranät och vår kommunikationsstruktur liksom introduktionen till HANZAkoncernen och våra nya fabriker under ledarkonferensen i oktober varit viktiga kanaler.
I slutet av 2018 tog vi beslut om att se över och definiera våra ledarkompetenser vilket inleddes i början av 2019. Arbetet har gjorts i koncernledningen och den operativa ledningen med involvering av HR-organisationen och klusterledningarna i våra olika kluster. Resultatet är att våra ledarbeteenden kommunicerades i slutet av våren och att vi arbetat vidare med dem under såväl HR- som ledarkonferensen under hösten. Våra ledarbeteenden är en viktig del i såväl rekrytering och utvärdering som i att beskriva hur vi ser på ledarskap och vilka förväntningar vi har. Under ledarkonferensen lanserades även HANZAs ledarprogram kopplat till våra ledarbeteenden. Programmet påbörjades i september av koncernledning och operativ ledning och övriga ledare introducerades i och med ledarkonferensen.
Arbetet med våra utvecklingsprocesser för medarbetare fortgår och uppföljning av dessa sker i vår uppföljning av nyckeltal. Under 2019 har fokus legat på kompetenskartläggning liksom mappning av befintliga kompetenser samt kompetensbehov. Samtliga HANZA-fabriker, förutom de som förvärvats under året, har kartlagt samtliga eller en betydande del av sina befattningar under 2019. Under 2020 arbetar vi vidare med mappning av medarbetarna i samband med medarbetarsamtal samt uppdatering av kompetensbehov och befintliga kompetenser. För våra nyförvärvade bolag kommer kompetenskartläggning att ske under första halvåret 2020 och därefter inleds mappning av medarbetare i samband med utbildning i våra HR-processer. Vi strävar ständigt efter
att ta vara på våra interna kompetenser och erbjuda utvecklingsmöjligheter till medarbetarna.
I samband med listbytet på NASDAQ gjordes även en översyn av vår övergripande HR Policy, flertalet HR-processer liksom vår Code of Conduct. Information om Code of Conduct har skett till samtliga klusterledningar som i sin tur kommunicerat denna vidare i sina organisationer. Övriga processer har kommunicerats via HR i klustren, vår ledarkonferens samt via intranätet.
Vi presenterade våra nyförvärvade bolag på HANZAs årliga ledarkonferens som hölls i oktober 2019. Vi redovisade också en plan för hur de ska införlivas i HANZAs strategi 2022 samt kommunicerade uppdaterade strategier för Kluster Finland och Kluster Centraleuropa. Vi presenterade också en ny del i vårt kunderbjudande kopplat till utvecklingstjänster.
Under året har vi fortsatt vidareutveckla flera av våra kanaler kopplat till internkommunikation. Vår interntidning "HANZA United" som utkommer en gång i kvartalet har fortsatt fokusera på att presentera våra verksamheter, våra medarbetare och våra kunder – ofta med fokus på ett kluster men även med andra inslag kring till exempel IT, övergripande projekt eller dylikt. Detta i linje med vad medarbetarna efterlyst.
Vi har fortsatt utveckla det intranät som lanserades i oktober 2018 och byggt upp det i enlighet med önskemål om struktur och information från våra medarbetare. I dagsläget har detta blivit en väl etablerad kanal för intern kommunikation där vi har ett levande organisationsschema, funktioner för att söka rätt på personer och funktioner i till exempel andra kluster, vi presenterar nya medarbetare, nyheter som påverkar hela eller delar av koncernen, investeringar med mera. Vi har även lanserat utbildningar i form av e-learnings inom flera områden, exempelvis övergripande introduktionsutbildning, utbildning i vårt ERP-system och IT-säkerhet. När det gäller sociala medier är vi aktiva med annonser och inlägg på såväl LinkedIn som Facebook och ger uppdateringar via Facebook och Instagram. I samband med listbytet på NASDAQ gjordes även en översyn av vår övergripande HR Policy, flertalet HR-processer liksom vår Code of Conduct.
I början av hösten tog vi ett beslut att implementera ett nytt verktyg under 2020 som ska underlätta för medarbetare utan dator och mejladress att hålla sig uppdaterade om vad som händer i koncernen. De ska även kunna förbereda och genomföra medarbetarsamtal och svara på enkäter med mera. För chefer blir detta ett verktyg som underlättar kommunikationen med sina grupper i fabrikerna. En pilot kommer att rullas ut i Kluster Finland i början av 2020.
Arbetet med hälsa och säkerhet fortlöper och vi har under året arbetat med att samordna och likrikta mycket av det vi gör inom koncernen med start i klustren. Mer om detta i hållbarhetsrapporten, sidorna 20–24 och här finns också mer om det arbete som skett kopplat till den medarbetarenkät som genomfördes hösten 2018. Arbetet sker i de lokala organisationerna men med beaktande av övergripande policyer och direktiv, till exempel kopplat till säkerhetsrutiner och utrymning. Under sista kvartalet påbörjades bland annat arbetet med att ta fram en video för besökare, kunder, leverantörer och medarbetare från andra delar i organisationen, gällande säkerhet och utrymning för respektive anläggning.
Under 2019 har fokus legat på att få in och följa upp våra nyckeltal på medarbetarområdet som handlar om såväl hälsa och säkerhet som utveckling av våra medarbetare och uppföljning av personalomsättning samt åtgärder kopplat till detta. De nyckeltal vi följer upp internt är sjukfrånvaro, olyckor och incidentrapportering, personalomsättning, genomförda medarbetarsamtal samt kompetenskartläggning. När det gäller kompetenskartläggning är detta ett strategiskt mål fortsättningsvis och under 2020 ska vi följa upp att medarbetarna mappas mot de kompetenskrav som finns på respektive befattning. Vi har totalt under året haft 35 olyckor i våra fabriker, varav en allvarlig, något vi kommer att fortsätta fokusera på att minska under 2020.
Inför 2020 togs beslut om att behålla fyra av fem nyckeltal, med ett tillägg gällande olyckor där vi även kommer att följa upp LTIFR (Lost Time Injury Frequency Rate), det vill säga i vilken omfattning en olycka lett till frånvaro. För incidentrapportering har den goda trend som inleddes 2018 hållit i sig under året vilket gör att vi har en god nivå totalt sett och har höjt målet för 2020. Vi följer även upp total frånvaro månadsvis på respektive fabrik/bolag vilket innefattar annan frånvaro än sjukfrånvaro. Vi har även beslutat att sluta följa upp personalomsättning under 2020 då det är mycket små skiftningar och den legat på en stabil, mycket låg, nivå under hela året.
*) Medelantal anställda om de under året förvärvade bolagen hade ägts hela året.
Detta är koncernens hållbarhetsrapport som ska anges enligt Årsredovisningslagen 6 kap 11§. Den ska läsas tillsammans med den allmänna beskrivningen om bolaget och dess affärsmodell på sidorna 4–5 och 10–13 samt information om värderingsgrunder och medarbetare på sidorna 18–19.
HANZA arbetar för att fler idéer ska förverkligas till innovativa produkter och att tillverkningen för dessa blir effektiv, lönsam och hållbar. För en långsiktigt hållbar tillverkningsindustri krävs att produktägare och tillverkare tillsammans skapar lösningar som även fungerar långsiktigt avseende miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter.
HANZA har en rådgivande roll vilket möjliggör ett samspel med kunderna där tillverkningslösningar skräddarsys – med långsiktighet i fokus. Resultatet blir en tillverkningsprocess som är strategiskt utformad ur ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbarhetsperspektiv.
Vårt hållbarhetsarbete är således en integrerad del av både affärsidén och den löpande verksamheten. Hållbarhet genomsyrar vårt sätt att arbeta och omfattar att vi tar ansvar för våra egna anläggningar och de val vi har möjlighet att påverka samtidigt som vi hjälper våra uppdragsgivare att skapa mer hållbara tillverkningsprocesser.
Under 2019 har vi fortsatt det arbete som initierades under 2018 gällande processförbättringar och policyer och även påbörjat ett omfattande program med fokus på att effektivisera det operativa utförandet.
HANZA kommer fortsätta att vidareutveckla hållbarhetsarbetet genom att löpande mäta och följa upp arbetet vilket i sin tur gör att vi kan bidra till en mer rationell, modern och effektiv tillverkningsindustri. Arbetet sammanfattas i den årliga hållbarhetsredovisningen.
HANZA strävar efter att främja en samhällsutveckling, där etik- och klimatfrågor har hög prioritet. HANZA inventerade hållbarhetsriskerna i sin verksamhet 2017 och identifierade utifrån detta flera viktiga fokusområden som också bekräftades och delvis kompletterades i den väsentlighetsanalys som genomfördes genom intervjuer hos investerare, kunder och leverantörer samt en enkät bland medarbetare. Nedan beskrivs de väsentligaste riskerna och de fokusområden som styrt hållbarhetsarbetet under 2019 och är tänkt att i huvudsak styra det även 2020. Genom att fokusera på följande, skapas förutsättningar för att kunna bedriva en hållbar verksamhet:
Inom miljöområdet består riskerna främst i att HANZAs verksamhet har större miljöpåverkan än nödvändigt på grund av för stor förbrukning av resurser. Riskerna för utsläpp av miljöfarliga kemikalier bedöms som mindre men kan inte bortses ifrån. Det finns också risker relaterade till innehåll i och framställningsmetoder för inköpt material och komponenter.
Som tillverkande bolag finns risker kopplat till hälsa och säkerhet både i själva tillverkningsprocessen och i samband med transporter. Utöver detta finns risker kopplat till hur våra anställda behandlas internt liksom hur de anställda hos våra leverantörer behandlas och deras arbetsförhållanden. HANZA följer FNs 10 styrande principer kopplat till affärsoch mänskliga rättigheter vilket innebär att vi har ett ansvar att följa upp såväl internt som externt hur vi lever upp till dessa principer.
Det finns även risk att korruption och oetiskt beteende förekommer, främst vid kontakt med kunder och leverantörer.
Kopplat till hantering av information i IT-system finns även risk att anställdas eller andras integritet kränks samt att konfidentiell information kommer i orätta händer.
Integritet och datasäkerhet.
1) RoHS (Restriction of Hazardous Substance) 2) REACH (Registration, Evaluation, Authorisation and restriction of Chemicals) 3) Conflict minerals (Minerals that are extracted from Democratic Republic of Congo and nine neighboring countries, where money from the exploitation used by local warlords and groups to fund ongoing conflicts.
HANZA slutförde under 2019 anpassningen till de krav som gäller på Nasdaq Stockholms huvudlista. En viktig del i detta var att utveckla processerna för intern kontroll och företagsstyrning. Detta innebar bland annat att ett flertal policyer, riktlinjer och manualer utvecklades och nya tillkom.
Under 2019 har ett omfattande arbete genomförts med att implementera och förankra dessa policyer i verksamheten och hos leverantörer. En viktig policy är uppförandekoden som beskriver och reglerar frågor kring arbetsförhållanden, diskriminering, minimilöner och rätten till facklig organisering för såväl HANZA som för våra leverantörer. Gällande minimikrav i respektive land är lägsta nivå för såväl arbets- som miljöförhållanden men vi strävar efter att ständigt höja vår standard och utvecklas.
MILJÖ
Genom HANZAs affärsmodell med tillverkningskluster är hållbarhet en integrerad del av verksamheten. Tillverkningsklustren innebär att flera fabriker med olika tillverkningsteknologier samlas i samma geografiska område vilket skapar ett mer miljövänligt tillverkningssätt med minskade transporter och ökat resursutnyttjande. För att stärka miljöarbetet som syftar till att reducera HANZAs miljöpåverkan finns en utsedd chef för koncernens miljöfrågor. I detta ansvar ligger bland annat att implementera ett miljöledningssystem som omfattar hela koncernen.
Produktion av den typ som HANZA bedriver påverkar miljön på olika sätt. Arbetet med att följa upp och minska negativ påverkan på miljön sker i huvudsak på lokal nivå vid varje fabrik. De senaste två åren har HANZA i hållbarhetsrapporten redovisat miljömål och uppföljning av dessa för en
exempelfabrik i Tartu. Detta är en av HANZAs största fabriker vilken är certifierad och följer kraven som granskas enligt ISO 14001. Detta har varit en förberedelse för att implementera ett miljöledningssystem för hela koncernen. Erfarenheterna från Tartufabriken påverkar arbetssätt och prioriteringar när uppföljningen utvidgas till hela koncernen.
Inför 2019 hade HANZA som mål att ha ett fungerande miljöledningssystem omfattande hela koncernen vid årets utgång, att reducera energiförbrukningen genom installation av ny utrustning samt att börja mäta och sammanställa energiförbrukning och mängden genererat avfall. Arbetet med miljöledningssystemet har utökats till att även omfatta hälsa och säkerhet. Det är inte avslutat men fortgår. En övergripande miljöcertifiering av koncernen förväntas inte kunna ske förrän 2021. Alla fabriker, utom de som tillkommit genom förvärv under 2019, var dock certifierade enligt ISO 14001:2015 vid årets slut och vi bedömer att arbetet mot ett koncernövergripande miljöledningssystem tagit väsentliga kliv framåt. HANZA har under 2019 gjort ett antal investeringar i modernare produktionsutrustning vilket reducerar energiförbrukningen. Under 2019 har mätning av energiförbrukning och mängd genererat avfall standardiserats och sammanställts. Koncernen har därefter en bra bas för att följa och jämföra dessa faktorer över tid och mellan enheter.
Under 2020 kommer HANZA fortsätta att fokusera på energianvändning och mängden genererat avfall då dessa faktorer bedöms ha störst påverkan på koldioxidutsläppen från HANZAs verksamhet.
Utöver de beskrivna prioriterade målen fortgår naturligtvis arbetet, på så väl lokal som central nivå, med att så långt möjligt minska miljöpåverkan från HANZAs produktion, samt att fullt ut följa de lagar och regler inom miljöområdet, som gäller i de länder där koncernen har sina fabriker.
Implementera ett koncernövergripande ledningssystem för miljö, hälsa och säkerhet som möjliggör certifiering under 2021.
AFFÄRSETIK – MOTVERKANDE AV KORRUPTION Inför 2019 hade HANZA som mål att samtliga nya leverantörer skulle skriva på uppförandekoden för leverantörer. Detta mål har uppnåtts.
Vidare hade bolaget som mål att samtliga medarbetare skulle få utbildning i antikorruptionspolicyn i den utsträckning som krävs för deras befattning. Arbetet inom etikområdet har dock koncentrerats till implementering av uppförandekoden som färdigställdes 2018 medan huvuddelen av arbetet med utbildning och kommunikation runt antikorruptionspolicyn återstår till 2020 då arbetet fortsätter för att nå uppsatta mål.
Uppförandekoden finns publicerad på intranätet tillsammans med kommunikation kring vikten av att ta del av koden. Information om uppförandekoden är också en del av introduktionsutbildningen för nya medarbetare. Alla chefer på koncern-, kluster- och fabriksledningsnivå har tagit del av policyn och bekräftat detta.
Bolaget har likaså kommunicerat kring rapportering och rapporteringsvägar när det gäller oro för avvikelser, oegentligheter och liknande, det kan gälla allt från mutor och nepotism till kränkningar eller missbruk av förtroendeställning. Vi har fortsatt att arbeta med vår företagskultur, där vi bland annat understrukit att öppenhet och transparens är starka ledord och att vi uppmanar medarbetare som upplever ett problem att i första hand vända sig till sin chef, sin chefs chef, HR eller koncernledningen. Om medarbetaren av någon anledning inte känner att detta går att göra finns också en HANZA Hotline där medarbetare kan rapportera kända eller misstänkta avvikelser från policyer och regler med möjlighet att vara anonyma. Information om den har kommunicerats inom koncernen genom utskick, intranätet och kommunikation via klusteransvariga.
Under 2020 planeras att motsvarande arbete som genomförts för vår uppförandekod också ska genomföras för vår anti-korruptionspolicy, det vill säga kommunikation om att den finns, innehållet i grova drag liksom bekräftelse på att man läst igenom policyn. Policyn ska även vara en del av introduktionsprogrammet för nyanställda medarbetare och samtliga medarbetare ska känna till den.
2019 har vi fokuserat på att införliva de verksamheter som tillkommit via förvärv under året i den kultur och de värderingar vi har i HANZA genom workshops, översatt material med mera. I övriga delar av koncernen har vi jobbat vidare med resultat från medarbetarenkäten som genomfördes hösten 2018. Respektive kluster har ansvarat för att identifiera åtgärder i sitt kluster och sina fabriker och följa upp dessa. Vi har även fortsatt arbetet med utbyte av kompetenser och samarbeten mellan olika fabriker inom och mellan kluster framför allt inom samma teknologi men även visst utbyte mellan olika teknologier och kompetensområden. Vi har också fortsatt fokusera på hälsa och säkerhet och har bland annat beslutat att ta fram videos kring säkerhet och utrymning för varje fabrik. För fabrikerna i Tartu är detta slutfört under 2019.
I flera kluster har uppgradering av såväl lokaler som maskinpark genomförts. Detta innebär en förbättrad arbetsmiljö med bättre och mer funktionsenliga lokaler, förbättrad ventilation och renoverade och uppgraderade omklädningsrum.
Vi har arbetat vidare med arbetsmiljö och implementerat nya, reviderade policys på området. Under sista kvartalet 2019 har vi också inlett arbetet med att ta fram analyser av målnivå och aktuell nivå för respektive kluster gällande arbetsmiljö då vi kommer att certifiera oss för ISO45001, som är ett ledningssystem för arbetsmiljö, under 2020 för samtliga fabriker som HANZA drev vid årets början.
Under 2019 hade vi totalt 35 arbetsolyckor på våra 15 fabriker varav en allvarlig olycka. Åtgärder har identifierats gällande samtliga olyckor på arbetsplatsen och dess område. Det är en ökning sedan föregående år som vi kopplar till ökad rapportering och flera förvärv under året. Fokus för 2020 kommer att vara att minska dessa olyckor och jobba med förändringar av beteende kopplat till olyckor. För 2020 har vi även infört en uppföljning av förlorad tid kopplat till frånvaro i samband med olyckor, LTIFR (Lost Time Injury Frequency Rate). Vi fortsätter också att fokusera på incident-rapportering som handlar om att förebygga olyckor genom att fokusera på händelser som kunde utmynnat i en olycka. Vi hade 2019 totalt 255 incident-rapporter. Glädjande nog ser vi en fortsatt
ökning av denna typ av rapportering under hela året och också på fabriker som inte tidigare rapporterat inom detta område eller haft få rapporter.
Under 2019 har vi arbetat med utfallet av den medarbetarenkät som genomfördes hösten 2018 och identifierat åtgärder för att förbättra arbetsmiljön och höja engagemanget. Under 2020 kommer en uppföljningsenkät att genomföras för att stämma av utvecklingen under perioden sedan den senaste mätningen. En ledarutbildning påbörjades på koncernnivå samt för våra kluster i Sverige och Baltikum under 2019 och kommer att fortgå under stora delar av 2020. Under 2019 har arbetet med att färdigställa de tekniska/ professionella kompetenserna för varje befattning genomförts i ett flertal HANZA-fabriker och påbörjats i några av våra nyförvärvade fabriker. Denna mappning av kompetenser hos medarbetare sker i EDP-samtalet (utvecklingssamtalet).
Målen för EDP-samtal och kompetensmappning för 2020 ligger på 98 procent. Värderingar, arbetstrivsel med mera kommer att följas upp i medarbetarenkäten som aktiveras i mitten av mars 2020.
Internkommunikationen löper på enligt tidigare beslutad modell med internmeddelanden som skickas ut till klusterledning och berörda grupper för vidare kommunikation i organisationen. Information om organisation, globala policys, riktlinjer, presentationer och annat läggs upp på vårt intranät. Här hittar medarbetarna också länkar till lokala system och sidor. HANZA har även en interntidning, HANZA United, som utkommer kvartalsvis, och som handlar om våra olika kluster, medarbetare, kunder, planer framåt och det ekonomiska läget, vad våra kunder gör och mycket annat. Under 2020 kommer en plattform för mobil tillgänglighet att etableras för åtkomst till e-learning, meddelanden och många andra funktioner.
HANZA lägger stor vikt vid korrekt, laglig och rättvis hantering av all personlig information, och värdesätter juridiska rättigheter, integritet och förtroende. Bolaget har därför utarbetat och implementerat en policy för skydd av personlig information, och utsett en ansvarig informationssäkerhetschef.
HANZA följer GDPR. Detta medför att HANZA har en god bild av var, vem, varför och vilka personuppgifter som behandlas i koncernen, samt hur personuppgifterna skyddas och processer för att förbättra skyddet. Bolaget har också informerat och utbildat koncernens medarbetare angående behandling av personuppgifter.
För HANZA är det grundläggande att upprätthålla sekretess och integritet kring de underlag till produktion som kunderna förser bolaget med. HANZA har därför sedan en tid arbetat med att implementera ett informationssäkerhetshanteringssystem, baserat på standarden ISO27001. HANZA bedömer att koncernen är redo för en certifieringsrevision under 2021.
Att samtliga medarbetare fått utbildning i integritet och datasäkerhet i den utsträckning som behövs för deras befattning.
Till bolagsstämman i HANZA Holding AB, org.nr 556748-8399
Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2019 på sidorna 20–24 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.
En hållbarhetsrapport har upprättats. Stockholm den 1 april 2020
Ernst & Young AB
Charlotte Holmstrand Auktoriserad revisor
HANZAs aktie är sedan 25 mars 2019 noterad på Nasdaq Stockholm Small Cap. Dessförinnan var aktien sedan 2014 listad på Nasdaq First North Premier. Aktiekursen var vid årets slut 15,65 SEK (13,85).
Vid årets ingång uppgick antalet aktier till 29 869 718. En mindre återstående del av aktierna som tecknades via optionsprogrammet som avslutades 2018 registrerades hos Bolagsverket i början av 2019, varvid antal aktier ökade med 110 210 och aktiekapitalet med 11 021 SEK. I bägge förvärven som genomförts 2019 har del av köpeskillingen bestått av aktier. Vid förvärvet av Toolfac i januari emitterades 1 000 000 nya aktier och aktiekapitalet ökade med 100 000 SEK. Den 25 juli förvärvades RITTER, där emitterades ytterligare 3 000 000 och aktiekapitalet ökade med 300 000 SEK. Antalet aktier uppgår därefter till 33 979 928.
| Förändring | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| År | Transaktion | Kvotvärde per aktie SEK |
av aktie kapital SEK |
Antal aktier | Totalt antal aktier |
| 2008 | Nybildning | 1 | 100 000 | 100 000 | 100 000 |
| 2010 | Nyemission | 1 | 233 334 | 233 334 | 333 334 |
| 2010 | Nyemission | 1 | 53 192 | 53 192 | 386 526 |
| 2010 | Nyemission | 1 | 24 672 | 24 672 | 411 198 |
| 2012 | Nyemission | 1 | 115 979 | 115 979 | 527 177 |
| 2013 | Nyemission | 1 | 24 050 | 24 050 | 551 227 |
| 2013 | Nyemission | 1 | 1 839 | 1 839 | 553 066 |
| 2013 | Nyemission | 1 | 18 566 | 18 566 | 571 632 |
| 2013 | Utbyte konvertibler | 1 | 60 000 | 60 000 | 631 632 |
| 2014 | Split 1:10 | – | – | 5 684 688 | 6 316 320 |
| 2014 | Nyemission | 0,1 | 17 000 | 170 000 | 6 486 320 |
| 2014 | Spridningsemission inför listning | 0,1 | 75 760 | 757 600 | 7 243 920 |
| 2014 | Apportemission | 0,1 | 40 000 | 400 000 | 7 643 920 |
| 2015 | Nyemission | 0,1 | 136 842 | 1 368 421 | 9 012 341 |
| 2015 | Nyemission | 0,1 | 857 471 | 8 574 711 | 17 587 052 |
| 2015 | Kvittningsemission | 0,1 | 302 637 | 3 026 369 | 20 613 421 |
| 2015 | Kvittningsemission | 0,1 | 2 876 | 28 758 | 20 642 179 |
| 2016 | Nyemission | 0,1 | 6 719 | 67 190 | 20 709 369 |
| 2017 | Utbyte av konvertibler | 0,1 | 161 464 | 1 614 639 | 22 324 008 |
| 2018 | Företrädesemission | 0,1 | 669 720 | 6 697 200 | 29 021 208 |
| 2018 | Inlösen av optionsprogram | 0,1 | 84 851 | 848 510 | 29 869 718 |
| 2019 | Inlösen av optionsprogram | 0,1 | 11 021 | 110 210 | 29 979 928 |
| 2019 | Apportemission | 0,1 | 100 000 | 1 000 000 | 30 979 928 |
| 2019 | Apportemission | 0,1 | 300 000 | 3 000 000 | 33 979 928 |
Vid årsstämman den 7 maj 2019 beslutades, i enlighet med styrelsens förslag, att bemyndiga styrelsen att, vid ett eller flera tillfällen under tiden fram till årsstämma 2020, fatta beslut om att öka bolagets aktiekapital med 300 000 SEK (motsvarande 3 000 000 aktier) genom emission av aktier, teckningsoptioner och/eller konvertibler. Styrelsen kan med bemyndigandet besluta om emission av aktier, teckningsoptioner och/eller konvertibler med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt och/eller med bestämmelse om apport, kvittning eller andra villkor i enlighet med aktiebolagslagen. Bemyndigandet motsvarade cirka 9,3 procent av aktiekapitalet vid utgivande.
Styrelsen utnyttjade hela bemyndigandet vid förvärvet av RITTER-koncernen den 25 juli 2019.
Antalet aktieägare vid årets utgång uppgick till 1 434 st (1 200). Största aktieägare framgår nedan.
| Ägarstruktur 2019-12-30 | Antal aktier1 | Kapital (%) | Röster % |
|---|---|---|---|
| Färna Invest AB2 | 6 482 687 | 19,08 | 19,08 |
| Francesco Franzé3 | 3 425 000 | 10,08 | 10,08 |
| Clearstream Bankings S.A | 3 231 814 | 9,51 | 9,51 |
| Nordnet Pensionsförsäkring AB | 2 587 753 | 7,62 | 7,62 |
| Försäkringsaktiebolaget, AVANZA Pension | 2 579 992 | 7,59 | 7,59 |
| Håkan Halén | 1 997 470 | 5,88 | 5,88 |
| Svenska Handelsbanken AB för PB | 1 751 654 | 5,15 | 5,15 |
| LANNEBO NANOCAP | 1 556 185 | 4,58 | 4,58 |
| Setraco AB | 1 175 000 | 3,46 | 3,46 |
| Skandinaviska Enskilda Banken S.A | 1 129 666 | 3,32 | 3,32 |
| 10 största aktieägare, totalt | 25 917 221 | 76,27 | 76,27 |
| Övriga styrelseledamöter | 43 000 | 0,13 | 0,13 |
| Övriga ledande befattningshavare | 567 280 | 1,67 | 1,67 |
| Övriga aktieägare | 7 452 427 | 21,93 | 21,93 |
| Totalt antal aktier | 33 979 928 | 100,00 | 100,00 |
1) Avser eget samt närstående fysiska och juridiska personers innehav.
2) Färna Invest AB är ett helägt bolag till styrelseledamot Gerald Engström.
3) Francesco Franzés kontrollerade innehav av aktier i bolaget uppgår till 2 145 000. Utöver detta äger Francesco Franzé 1 280 000 aktier i bolaget via en kapitalförsäkring. Sammanlagt uppgår Francesco Franzés innehav till 3 425 000 aktier.
Källa: Euroclear
Vid båda förvärven som HANZA genomförde 2019 ingick säljarna avtal att inte sälja eller på annat sätt överlåta aktier i HANZA under 12 månader. För säljarna av Toolfac uppgick antalet till 1 000 000 aktier och tidsperioden gick ut 31 januari 2020. För RITTER är antalet 3 000 000 och gäller till 25 juli 2020. Styrelsen i HANZA äger ensidig rätt att förkorta denna lock-up period. Sammantaget omfattas nu 3 000 000 aktier av lock-up, vilket utgör cirka 8,8 procent av totalt antal aktier.
Vinstmedel ska i första hand återinvesteras i rörelsen för att möjliggöra en fortsatt affärsutveckling av koncernen och därigenom skapa omsättnings- och resultattillväxt. Vid bedömning av utdelningens storlek ska därför hänsyn först tas till att koncernens utveckling kan ske med finansiell styrka och god handlingsfrihet. Förutsatt att affärsutvecklingen så medger ska utdelningen motsvara cirka 30 procent av vinsten efter skatt.
I bokslutskommunikén föreslog styrelsen en utdelning om 0,25 SEK per aktie men på grund av den allmänna osäkerheten har styrelsen den 24 mars beslutat att föreslå årsstämman att ingen utdelning ska utgå för verksamhetsåret 2019.
Styrelsen och verkställande direktören för HANZA Holding AB, organisationsnummer 556748-8399, får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2019.
HANZA har i dagsläget verksamhet i Sverige, Finland, Estland, Polen, Tjeckien, Tyskland och Kina. Bland HANZAs uppdragsgivare finns ledande industribolag som ABB, Epiroc, Getinge, Saab Defense och Siemens. Koncernen är operativt indelad i två huvuddivisioner, Norden och Övriga världen som utgör koncernens rapporterbara segment i den finansiella rapporteringen. Detta följer i stort koncernens affärsmodell, hur produktionstjänsternas karaktär varierar, hur processerna (främst automatiseringen) varierar samt hur de distribueras. Under 2019 tillkom verksamhet i Tyskland via förvärvet av RITTER. Den verksamheten har, i likhet med divisionen Norden, distribution till kunder i geografiskt närområde men i övrigt en automatiseringsgrad som är mer lik övriga världen. Tyskland har under 2019 redovisats under övriga världen. Vidare redovisas den del av koncernfunktionen som är hänförlig till affärsutveckling och förvärv som ett separat segment.
HANZA-koncernen består av moderbolaget HANZA Holding AB med de helägda dotterbolagen HANZA AB, HANZA Metalliset Oy, HANZA KA Åtvidaberg AB och HANZA RITTER GmbH. HANZA AB, HANZA Metalliset Oy och HANZA RITTER GmbH har i sin tur helägda dotterbolag i Sverige, Finland, Estland, Polen, Tjeckien och Kina. HANZA Holding AB och HANZA AB arbetar med affärsutveckling, ledning av koncernen samt koncerngemensamma funktioner såsom ekonomi, marknadsföring, försäljning, strategisk HR och globalt inköp. All övrig operativ verksamhet bedrivs i dotterbolagen.
HANZAs vision är att vara en unik värdeskapande affärspartner inom tillverkning. Detta betyder att bolaget eftersträvar att skapa ett högre kundvärde än traditionella kontraktstillverkare kan erbjuda.
HANZAs affärsmodell är att utveckla och erbjuda tillverkningslösningar och rådgivande tjänster för att öka tillväxt och vinst för bolagets kunder. Konkret sker det dels genom att HANZA utvecklar fabriksparker och tillverkningskluster, där produkter kan tillverkas rationellt, till lägre kostnad och mindre miljöpåverkan jämfört med traditionella kontraktstillverkare, dels genom att HANZA utvecklar värdeskapande rådgivningstjänster kopplade till produkttillverkning.
HANZA grundades 2008 och har vuxit till ett bolag med en omsättning överstigande två miljarder kronor. Denna tillväxt har skett och kommer att fortsätta inom ramen för bolagets
3-fasprogram som inleddes 2009 med syfte att samla fabriker till produktionskluster inom specifika geografiska områden.
HANZAs första fas i uppbyggnaden av bolaget inleddes 2009. Strategin var att skapa en global "fyrklöver" av tillverkningsteknologier: maskinbearbetning, tunnplåt, kretskort, kablage samt till detta lägga avancerad montering. Som ett led i detta förvärvades ett antal mekanik- och elektroniktillverkare i Sverige och Estland, samtidigt som ett par fabriker startadfes från grunden. Då fokus var att erhålla en bredd av tillverkningsteknologier, var det ekonomiskt fördelaktigt att inrikta förvärven mot bolag under ekonomiska utmaningar. Utbudet på sådana bolag var särskilt stort efter finanskrisen 2008. Förvärvade fabriker omstrukturerades och ny ledning tillsattes. Uppbyggnadsfasen finansierades delvis med räntebärande krediter.
Medan fas 1 syftade till att samla olika tillverkningsteknologier för utveckling till en komplett kontraktstillverkare, syftade fas 2 till att flytta och samla fabriker till vissa utvalda geografiska områden, kluster, för att skapa en rationell tillverkningsmiljö. Utöver detta utvecklade HANZA två rådgivningstjänster; MIG och MCS.
HANZA lanserade under 2016 ett accelerationsprogram, "Frontrunner" som syftade till att snabbare slutföra klusterstrukturen. Under programmet avvecklades och/ eller flyttades sex av HANZAs produktionsanläggningar. Frontrunner avslutades under Q4 2017 och de åtgärder som vidtogs under programmet gav effekt i form av ökad lönsamhet genom lägre procentuella kostnader för personal och övriga kostnader i relation till omsättning och upparbetat lager. Under fas 2 har bolaget amorterat delar av de lån som togs upp under uppbyggnadsfasen, vilket bidragit till en förstärkning av HANZAs balansräkning och en minskning av bolagets nettoskuld.
Med förvärv och integration av fabriker till kluster har nu fas 1 och fas 2 avslutats och skapat förutsättningar för fortsatt tillväxt och ökad lönsamhet. I fas 3 skiftas fokus från uppbyggnad till effektivisering av tillverkningsklustren. Under denna fas avser HANZA även expandera inom nya kundmarknader. Förvärvet av Wermech under 2018 är ett tydligt exempel på HANZAs strategi under fas 3 där bolaget förvärvar ett lönsamt tillväxtbolag med en bred kundportfölj. Nyligen har även CORE-programmet införts, Cluster Operational Excellence, vilket är ett program för att höja effektiviteten och kapaciteten ytterligare i HANZAs kluster. Ett exempel där effektivitetsprogram har tillämpats är i Narva, Estland, där programmet har ökat effektiviteten i anläggningen med tio procent.
I denna fas ska HANZAs kluster, främst utanför Norden, trimmas ytterligare. Vidare ska HANZAs affärsmodell tillämpas på nya kundgrupper och marknadsområden, till exempel Tyskland. I fas 3 bedöms HANZAs lönsamhet öka, varför styrelsen beslutat om uppjusterade finansiella mål, se avsnittet "finansiella mål" nedan för mer information.
HANZA har under år 2019 startat och genomfört flera viktiga utvecklingsprojekt för koncernens tillverkningskluster, bland annat:
verksamheten i Ma'anshan för att koncentrera koncernens verksamhet i Kina till Suzhou. Detta sker i samband med att HANZA kommit överens med en tysk kund om att flytta viss tillverkning till HANZAs fabrik i Suzhou.
Vid årsstämman väljs Francesco Franzé till ordförande i styrelsen. Han efterträder Mikael Smedeby som avböjt omval. I övrigt är styrelsen oförändrad.
När denna årsredovisning publiceras pågår ett utbrott av oronavirus som, tillsammans med de åtgärder som vidtagits för att begränsa smittspridningen, kan komma att få stora konsekvenser för hela det område där HANZAs produktion och marknad finns. Det går ännu inte att göra en bedömning av vilka effekter detta kommer få på bolagets verksamhet och finansiella utveckling. Styrelsen och bolagets ledning följer utvecklingen noga för att snabbt och effektivt kunna hantera de förändringar i verksamhetens förutsättningar som uppstår.
| MSEK | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 067,7 1 810,6 | 1 399,7 1 305,8 1 206,4 | |||
| Rörelseresultat | 56,8 | 54,1 | 35,7 | 25,2 | 51,1 |
| Resultat efter skatt | 23,6 | 20,8 | 16,4 | 1,9 | 37,5 |
| Balansomslutning | 1 522,7 1 096,1 | 769,8 | 755,6 | 776,3 | |
| Eget kapital | 497,7 | 410,5 | 309,3 | 268,8 | 254,1 |
| Soliditet, % | 33 | 37 | 40 | 36 | 33 |
HANZAs kundmarknader är efter förvärvet av RITTER huvudsakligen Norden och Tyskland. Kunder finns även i övriga Europa, Asien och USA. Genom att HANZAs kunder har en bred branschspridning, återspeglas normalt konjunkturen i
HANZAs försäljning. Dock har nya möjligheter till marknadsandelar visat sig för HANZA även under lågkonjunktur, drivet av kunder som får ett omedelbart behov av att effektivisera tillverkningskedjan.
Konjunkturinstitutet skriver i sin senaste prognos (januari 2020) om ljusare signaler från tillverkningsindustrin. Konjunkturen har varit svag i Tyskland under år 2019, men inköpsindex i Tyskland ökade i januari. Å andra sidan har coronaviruset skapat osäkerhet och kan bland annat påverka tillgången på komponenter, främst så kallade mönsterkort för kretskortstillverkning. Sammantaget ser HANZA dock att den underliggande efterfrågan fortsatt följer förväntan.
HANZA lämnar inga prognoser, men konstaterar att bolaget har ett bra utgångsläge för att fortsatt erhålla nya marknadsandelar med hjälp av bolagets tillverkningskoncept, med etableringen i Tyskland och med den nya kompetensen inom produktutveckling. Tullar, transportkostnader, leveranstider, miljöaspekter med mera har under senaste tiden också drivit allt fler europeiska tillverkande företag till så kallad "backsourcing" från Kina (produktion för Europa återvänder till Europa), vilket kan ge nya möjligheter till marknadsandelar för HANZA.
Koncernens tillväxtmål är en genomsnittlig omsättningsökning om lägst 10 procent per år över en konjunkturcykel, vilket mäts som nettoförändringen, det vill säga summan av tillkommande volymer från nya kunder, företagsförvärv, avvecklade volymer och valutaförändringar.
Nettoomsättningen uppgick till 2 067,7 (1 810,6). Segment Norden ökade till 966,6 MSEK (910,4). Segment Övriga världen ökade till 1 101,0 MSEK (900,5). Omsättningen har ökat genom förvärv och nya kunder och kontrakt, samt minskat genom avslutade projekt. Även flytt av kunder mellan segmenten påverkar, se ovan. Valutaeffekten var positiv och uppgick till cirka 44 MSEK.
EBITDA uppgick till 149,0 MSEK (113,2), vilket motsvarar en EBITDA marginal om 7,2 procent (6,3). Avskrivningarna under perioden uppgick till 92,2 MSEK (59,1), varav avskrivningar på immateriella tillgångar uppgick till 11,1 MSEK (7,2) och nyttjanderättstillgångar som tillkommit vid övergång till IFRS 16 (se not 2) med 25,0 MSEK (-). Införandet av IFRS 16 har haft en marginell positiv effekt på rörelseresultatet, genom minskade övriga externa kostnader med 26,1 MSEK och ökade avskrivningarna med 25,0 MSEK, vilket påverkar EBITDA positivt med 26,1 MSEK och förbättrar EBITDA-marginalen med 1,3 procentenheter. Bruttomarginalen uppgick till 45,8 procent (44,5).
Koncernens EBITA uppgick för helåret till 67,9 MSEK (61,3), motsvarande en marginal om 3,3 procent (3,4). Norden redovisar ett EBITA om 62,7 MSEK (67,4), vilket motsvarar en EBITA-marginal om 6,5 procent (7,4). Segment Övriga världen uppvisar ett EBITA om 20,9 MSEK (3,9), vilket motsvarar en EBITA-marginal om 1,9 procent (0,4). Affärsutvecklingssegmentets EBITA uppgick under året till -15,7 MSEK (-10,0) och innefattar främst kostnader för listbytesprocessen och förvärvskostnader för Toolfac och RITTER.
Koncernens EBIT uppgick till 56,8 MSEK (54,1). Finansnettot uppgick till -24,5 MSEK (-24,9). Av detta uppgår räntenettot till -18,1 MSEK (-14,1). Förändringen av räntenettot beror i huvudsak på den ökade nettoskulden till följd av förvärven av Toolfac och RITTER samt övergången till IFRS 16 (se not 2). Valutakursvinster och förluster netto uppgick till -1,2 MSEK (-6,4). Övriga finansiella kostnader uppgick till -5,2 MSEK (-4,4).
Kassaflödet från den löpande verksamheten är fortsatt positivt och uppgick till 122,0 MSEK (113,5). Förändring av rörelsekapitalet uppgick till -5,6 MSEK (27,8).
Kassaflöde från investeringar i anläggningstillgångar uppgick till netto -48,0 MSEK (-44,7) samt förvärv av dotterbolag -89,4 MSEK (-144,4). Totala investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 61,5 MSEK (59,5). Skillnaden mot kassaflöden beror på investeringar i maskiner och inventarier via leasing.
Kassaflödet från finansieringsverksamhet uppgick till 5,1 MSEK (95,1) och består av upptagna lån och amorteringar. I upplåningen ingår förvärvslån om 92,2 MSEK i samband med förvärven av Toolfac och RITTER. Förvärven finansierades även med riktade nyemissioner till säljarna om sammanlagt 64,4 MSEK, efter transaktionskostnader.
Det egna kapitalet uppgick vid årets slut till 497,7 MSEK (410,5) och soliditeten till 32,7 procent (37,5). Balansomslutningen uppgick till 1 522,7 MSEK (1 096,1). Likvida medel uppgick vid periodens utgång till 66,7 MSEK (77,5). Räntebärande nettoskuld uppgick vid periodens slut till 543,3 MSEK (264,7).
Implementationen av IFRS 16 per 1 januari 2019 försämrade soliditeten med 2,6 procentenheter och ökade den räntebärande nettoskulden med 79,7 MSEK (se not 2). Vid förvärvet av RITTER tillkom ytterligare 35,7 MSEK i skulder hänförliga till IFRS 16.
Under året uppgick medelantalet anställda inom koncernen till 1 603 (1 407). Vid årets utgång uppgick antal anställda till 1 771, vid årets början var antalet 1 514. Av de anställda vid periodens utgång har 340 tillkommit genom förvärv.
Bolagets verksamhet påverkas av ett antal faktorer som i vissa avseenden inte alls och i andra avseenden inte helt kan kontrolleras av bolaget. Nedan beskrivs faktorer som bedöms ha särskild betydelse för framtida utveckling. Den nedanstående redovisningen av riskfaktorer gör ej anspråk på fullständighet, ej heller är riskerna rangordnade efter grad av betydelse. Ytterligare risker som för närvarande inte är kända för bolaget kan få väsentlig betydelse för bolagets verksamhet, finansiella ställning och/eller resultat. Samtliga faktorer beskrivs ej i detalj utan en komplett utvärdering måste innefatta all information i denna bolagsbeskrivning samt en allmän omvärldsbedömning.
bolaget i framtiden inte kommer att kunna erbjuda tjänster och produkter som är tekniskt och prismässigt tillräckligt konkurrenskraftiga. En sådan utveckling skulle kunna riskera att negativt påverka bolagets verksamhet, finansiella ställning och resultat.
Det finns här en risk för inkurans där eventuellt lager som inte kommer till användning för kund skulle kunna påverka HANZAs finansiella ställning och resultat negativt.
skulle kunna ha väsentlig negativ påverkan på bolagets verksamhet och finansiella ställning.
HANZA's lagstadgade hållbarhetsrapport återfinns på sidorna 20–24 i denna årsredovisning. Koncernen bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt 9 kap miljöbalken. Tillståndsplikten i Sverige gäller för maskinell metallbearbetning där total tankvolym för skärvätskor eller processoljor i metallbearbetningsmaskinerna får uppgå till högst 150 kubikmeter per år.
HANZAs aktie är sedan 25 mars 2019 noterad på NASDAQ Stockholms huvudlista. För mer information om aktien se separat avsnitt HANZA-aktien och ägarstruktur.
Antalet registrerade aktieägare 31 december 2019 uppgick till 1 434 st. Största aktieägare var Färna Invest (ägt av Gerald Engström) med 19 procent. Francesco Franzé äger tio procent och Håkan Halén äger sex procent. För mer information om ägarförhållanden se separat avsnitt HANZA-aktien och ägarstruktur.
En bolagsstyrningsrapport följer direkt efter förvaltningsberättelsen.
En beskrivning av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare finns i not 34 Transaktioner med närstående. Styrelsens förslag till årsstämman 2020 för nya riktlinjer återfinns på sidan 83.
I bokslutskommunikén föreslog styrelsen en utdelning om 0,25 SEK per aktie men på grund av den allmänna osäkerheten har styrelsen den 24 mars beslutat att föreslå årsstämman att ingen utdelning skall utgå för verksamhetsåret 2019.
Moderbolagets nettoomsättning består enbart av intäkter från koncernföretag och uppgick till 21,5 MSEK (19,8). Resultatet före skatt uppgick till 4,1 MSEK (4,9).
Styrelsen föreslår att ingen utdelning ska lämnas för räkenskapsåret 2019. Detta förslag, publicerat den 24 mars 2020, är en ändring jämfört med det förslag som lämnades då bokslutskommunikén publicerades.
| Summa | 353 583 360 |
|---|---|
| Årets resultat | 3 486 824 |
| Överkursfond | 314 893 051 |
| Balanserad vinst | 35 203 485 |
Styrelsen föreslår att dessa disponeras så att
| Summa | 353 583 360 |
|---|---|
| I ny räkning överförs | 353 583 360 |
Bolagsstyrningen inom HANZA-koncernen utgår från aktiebolagslagen, Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter, Svensk kod för bolagsstyrning, god sed på aktiemarknaden, andra tillämpliga regler och rekommendationer för bolag vars aktier är upptagna till handel på reglerad marknad, bolagsordningen samt interna styrdokument. De interna styrdokumenten omfattar främst styrelsens arbetsordning, instruktion för verkställande direktören samt instruktion för ekonomisk rapportering. Vidare har HANZA antagit ett antal policydokument och manualer som innehåller regler och rekommendationer, vilka innehåller principer och ger vägledning i bolagets verksamhet samt för dess medarbetare. Bolag som är noterade på en reglerad marknad ska tillämpa Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") som tagits fram av Kollegiet för svensk bolagsstyrning. Mer information om Koden finns på hemsidan bolagsstyrning.se.
HANZA tillämpar Koden fullt ut sedan noteringen på Nasdaq Stockholm den 25 mars 2019. Med undantag för den avvikelse som beskrivs nedan har inga avvikelser från Koden förekommit efter noteringen på Nasdaq Stockholm. Före noteringen var bolagets aktie listad på First North Premier. Eftersom First North inte är en reglerad marknad har HANZA inte varit skyldigt att tillämpa Koden före noteringen på Nasdaq Stockholm. HANZA valde även före noteringen att tillämpa Koden i den utsträckning som detta har bedömts vara lämpligt och ändamålsenligt.
I kodens regel 2.4, andra stycket, anges att om mer än en styrelseledamot ingår i valberedningen, får högst en av dem vara beroende i förhållande till bolagets större aktieägare. Styrelseledamöterna Francesco Franzé och Gerald Engström ingår i valberedningen och är båda att betrakta som beroende i förhållande till bolagets större ägare. Detta utgör således en avvikelse från nämnda regel i Koden.
Francesco Franzé ingår i valberedningen i egenskap av styrelseordförande enligt de principer för valberedningens sammansättning som beslutades vid årsstämman i maj 2019. Gerald Engström är, genom Färna Invest AB, bolagets största aktieägare, och har meddelat att han önskar representera sitt eget innehav i valberedningen.
Principerna för hur valberedningen ska utses beslutas av bolagsstämman och bolaget har ingen formell möjlighet att avgöra vilka representanter som utses av de största aktieägarna i enlighet med dessa principer. Valberedningens sammansättning har dock diskuterats med huvudägarna.
Gerald Engström är bolagets största aktieägare, har lång
industriell erfarenhet och ingående kunskap om bolagets verksamhet. Valberedningens sammansättning bedöms inte påverka valberedningens förmåga att utföra de uppgifter som ankommer på valberedningen eller tillvarata samtliga aktieägares intressen. Mot bakgrund av ovan har det bedömts vara motiverat att på denna punkt avvika från Koden.
HANZA har inte varit föremål för beslut av Nasdaq Stockholms disciplinnämnd eller uttalande av Aktiemarknadsnämnden.
Aktieägarnas inflytande i bolaget utövas vid bolagsstämman, som är bolagets högsta beslutande organ. Enligt HANZAs bolagsordning ska aktieägare som vill delta i bolagsstämma dels vara upptagen i utskrift eller annan framställning av hela aktieboken avseende förhållandena fem vardagar före stämman, dels göra anmälan till bolaget senast den dag som anges i kallelsen till stämman. Sistnämnda dag får inte vara söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton och inte infalla tidigare än femte vardagen före stämman. Inga begränsningar gäller för hur många röster varje aktieägare kan avge vid stämman.
Årsstämma hålls årligen inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Enligt Koden ska styrelseordföranden tillsammans med beslutsför styrelse samt den verkställande direktören närvara vid bolagsstämman. Stämmans ordförande ska nomineras av valberedningen och väljas av stämman. Till årsstämmans uppgifter hör att välja bolagets styrelse och revisorer, fastställa moderbolagets och koncernens balans- och resultaträkningar, besluta om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen samt att besluta om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktör. Stämman beslutar även om de arvoden som ska utgå till styrelseledamöterna och bolagets revisorer. Extra bolagsstämma kan sammankallas av styrelsen när styrelsen anser att det finns skäl att hålla en stämma före nästa årsstämma. Styrelsen ska också sammankalla extra bolagsstämma när en revisor eller aktieägare som innehar mer än 10 procent av aktierna i bolaget skriftligen begär att stämma ska hållas för att behandla ett specifikt ärende.
Kallelse till bolagsstämma ska ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats. Vid tidpunkten för kallelse ska information om att kallelse skett annonseras i Svenska Dagbladet. Kallelsen ska också offentliggöras genom pressmeddelande i enlighet med Nasdaqs regelverk. Kallelse till ordinarie bolagsstämma och extra bolagsstämma där ändring av bolagsordning ska behandlas ska utfärdas tidigast sex och senast fyra veckor före bolagsstämman. Kallelse till annan extra bolagsstämma ska utfärdas tidigast sex veckor före och senast tre veckor före bolagsstämman. Bolagsordningen innehåller inga bestämmelser om särskilda förutsättningar för ändring av bolagsordningen.
Bolaget kommer att offentliggöra beslut som fattats vid bolagsstämma i enlighet med Nasdaqs regelverk. Stämmoprotokollet ska finnas tillgängligt på bolagets webbplats senast två veckor efter stämman.
Årsstämman 2020 hålls måndagen den 27 april 2020, klockan 16.00 i Danderyd.
Vid årsstämman den 7 maj 2019 beslutades, i enlighet med styrelsens förslag, att bemyndiga styrelsen att, vid ett eller flera tillfällen under tiden fram till årsstämma 2020, fatta beslut om att öka bolagets aktiekapital med högst 300 000 SEK (motsvarande 3 000 000 aktier) genom emission av aktier, teckningsoptioner och/eller konvertibler. Styrelsen kan med bemyndigandet fatta besluta om emission av aktier, teckningsoptioner och/eller konvertibler med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt och/eller med bestämmelse om apport, kvittning eller andra villkor i enlighet med aktiebolagslagen. Bemyndigandet motsvarade cirka 9,3 procent av aktiekapitalet vid utgivande.
Styrelsen utnyttjade hela bemyndigandet vid förvärvet av RITTER-koncernen den 25 juli 2019.
Enligt Koden ska noterade bolag ha en valberedning vars uppdrag ska omfatta beredning och upprättande av förslag till val av styrelseledamöter, styrelsens ordförande, ordförande vid stämma samt revisorer. Valberedningen ska också föreslå arvode till styrelseledamöter och revisorer. Valberedningen ska bestå av minst tre ledamöter.
Vid årsstämman den 7 maj 2019 beslutades att anta en instruktion och arbetsordning för bolagets valberedning enligt vilken valberedningen ska bestå av fyra ledamöter, inklusive styrelsens ordförande. Valberedningen utses genom att styrelsens ordförande, på stämmans uppdrag, tar kontakt med de tre röstmässigt största aktieägarna enligt Euroclears utskrift av aktieboken per den sista bankdagen i augusti månad, och uppmanar dem att utse en representant vardera att jämte styrelseordföranden utgöra valberedning för tiden intill dess att ny valberedning utsetts enligt mandat från nästa årsstämma. För det fall någon av de tre största aktieägarna inte önskar utse en ledamot av valberedningen ska den fjärde största aktieägaren tillfrågas och så vidare intill dess att valberedningen består av fyra ledamöter (inklusive styrelseordföranden). Mandatperioden för den utsedda valberedningen ska löpa intill dess att ny valberedning utsetts. Om ledamot lämnar valberedningen innan dess arbete är slutfört och om valberedningen anser att det finns behov av att ersätta denna ledamot, ska valberedningen utse ny ledamot enligt principerna ovan, men med utgångspunkt i Euroclears utskrift av aktieboken snarast möjligt efter det att ledamoten lämnat valberedningen. Inget arvode ska utgå till ledamöterna för deras arbete i valberedningen. Valberedningen ska lägga fram förslag till beslut i följande frågor för årsstämman 2020:
HANZAs valberedning inför årsstämman 2019 har bestått av följande personer.
| Utsedd av | Oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning |
Oberoende i förhållande till bolagets röstmässigt största aktieägare |
|
|---|---|---|---|
| Per Holmberg, valberedningens |
Ritter Beteiligungs |
||
| ordförande | GmbH | Ja | Ja |
| Gerald Engström | Eget | ||
| innehav | Ja | Nej | |
| Massimo Franzé | Eget | ||
| innehav | Ja | Ja | |
| Francesco Franzé, | |||
| styrelsens | Eget | ||
| ordförande | innehav | Ja | Nej |
Styrelsen bär det yttersta ansvaret för HANZAs organisation och förvaltningen av bolagets verksamhet. Den verkställande direktören leder den dagliga verksamheten utifrån, av styrelsen, utformade riktlinjer och instruktioner. Den verkställande direktören informerar styrelsen regelbundet om händelser som är av betydelse för koncernen, vilket bland annat innefattar verksamhetens utveckling samt koncernens resultat, ekonomiska ställning och likviditet. Styrelsen har beslutat att inrätta ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott, se närmare beskrivning nedan.
Enligt HANZAs bolagsordning ska styrelsen bestå av lägst fyra och högst tio ledamöter utan suppleanter. Ledamöterna väljs normalt årligen på årsstämman för tiden intill slutet av nästa årsstämma, men ytterligare styrelseledamöter kan väljas under året vid en extra bolagsstämma. Bolagsordningen innehåller inga bestämmelser som rör tillsättande och entledigande av styrelseledamöter.
Vid årsstämman 2019 valdes Francesco Franzé, Gerald Engström, Håkan Halén, Helene Richmond och Sofia Axelsson till ordinarie styrelseledamöter i bolaget. Francesco Franzé valdes till styrelsens ordförande och Gerald Engström valdes till vice ordförande. För närmare presentation av styrelsen, se sidan 88.
Enligt Koden ska styrelsen ha en storlek och sammansättning som säkerställer dess förmåga att förvalta bolagets angelägenheter med integritet och effektivitet. En majoritet av styrelsens ledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Minst två av de ledamöter som är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen ska också vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Därutöver får högst en styrelseledamot arbeta i bolagets ledning eller i ledningen av bolagets dotterbolag. Bolaget bedömer att styrelsens sammansättning uppfyller Kodens krav. Nedan redogörs för bolagets bedömning av styrelseledamöternas oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen samt större aktieägare.
| Ledamot | Oberoende i förhål lande till bolaget och dess ledning |
Oberoende i förhål lande till bolagets röstmässigt största aktieägare |
|---|---|---|
| Francesco Franzé | Ja | Nej |
| Gerald Engström | Ja | Nej |
| Håkan Halén | Ja | Ja |
| Helene Richmond | Ja | Ja |
| Sofia Axelsson | Ja | Ja |
Valberedningen tillämpar regel 4.1 i Koden som mångfaldspolicy vid framtagande av förslag till styrelse. Valberedningen har tagit hänsyn till behovet av en väl fungerande styrelsesammansättning avseende mångfald och bredd, när det gäller bland annat kön, nationalitet, ålder och branscherfarenhet. Styrelsen består för närvarande av tre män och två kvinnor.
Styrelsen följer en skriftlig arbetsordning som ses över årligen och fastställs på det konstituerande styrelsemötet som hålls i anslutning till årsstämman. Enligt styrelsens arbetsordning ansvarar styrelsen för bolagets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter och ska fortlöpande bedöma bolagets och Koncernens ekonomiska situation och löpande hålla sig informerad om resultatutveckling, större engagemang, finansieringsförhållanden, likviditet och särskilda risker i bolaget. Enligt arbetsordningen ansvarar styrelsen också för att fastställa och följa upp bolagets strategi samt kortsiktiga och långsiktiga verksamhetsmål.
Styrelsen ansvarar vidare för att bolagets finansiella rapportering och annan informationsgivning till aktiemarknaden präglas av öppenhet samt är korrekt, relevant och tillförlitlig. Styrelsen ansvarar också för att bolaget har formaliserade rutiner och processer som säkerställer god intern kontroll och regelefterlevnad. Styrelsen ska fullgöra sina uppgifter i enlighet med gällande lagstiftning och andra för bolaget tillämpliga regler.
Styrelsen ansvarar för att utse och vid behov entlediga vd. Styrelsen ska bevaka att vd fullgör sina uppgifter i enlighet med styrelsens instruktioner samt årligen utvärdera vds arbetsinsats utifrån de kortsiktiga och långsiktiga mål som fastställts av styrelsen.
Utöver det konstituerande sammanträdet ska styrelsen normalt sammanträda fyra till åtta gånger per år, vilka schemaläggs med utgångspunkt i årsplaneringen för styrelsens arbete. Styrelsen utvärderar, i enlighet med vad som fastställts i styrelsens arbetsordning, fortlöpande sitt arbete genom öppna diskussioner i styrelsen samt genom en årlig styrelseutvärdering. Resultatet av den årliga utvärderingen lämnas till valberedningen.
Styrelsen har inrättat ett revisionsutskott vars uppgift är att bereda och överväga frågor som avser finansiell rapportering, intern kontroll och riskhantering samt vid behov vara delaktiga i kontakterna med bolagets revisor i samband med revisionen av årsredovisning och revisorernas löpande granskning av bolaget under räkenskapsåret. Revisionsutskottet ska också biträda valberedningen i samband med revisorsval. Revisionsutskottet är ett beredande organ och har ingen självständig beslutanderätt, såvida inte styrelsen uttryckligen har bemyndigat revisionsutskottet att fatta beslut i en specifik fråga. Revisionsutskottet består av Håkan Halén (ordförande), Francesco Franzé och Sofia Axelsson (ledamöter). Revisionsutskottet huvudsakliga uppgifter är följande:
Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott vars uppgift är att bereda och överväga frågor som avser ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen, utvärdering av program för rörlig ersättning till bolagsledningen samt uppföljning och utvärdering av tillämpningen av de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som beslutas av årsstämman. Ersättningsutskottet är ett beredande organ och har ingen självständig beslutanderätt, såvida inte styrelsen uttryckligen har bemyndigat ersättningsutskottet att fatta beslut i en specifik fråga. Ersättningsutskottet består av Francesco Franzé (ordförande), och Gerald Engström (ledamot). Ersättningsutskottets arbetsuppgifter ska främst vara att bereda och övervaka frågor om:
b) uppföljning och utvärdering av pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar för bolagsledningen;
c) uppföljning och utvärdering av tillämpningen av de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som årsstämman fattat beslut om samt ta fram förslag till riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare inför årsstämman; samt
| Styrelseledamot | Styrelsen | Revisions utskottet |
Ersättnings utskottet |
|---|---|---|---|
| Mikael Smedeby 1 | 10 av 10 | 4 av 5 | – |
| Francesco Franzé | 18 av 18 | 5 av 5 | 3 av 3 |
| Gerald Engström | 18 av 18 | – | 1 av 1 |
| Håkan Halén | 18 av 18 | 10 av 10 | 2 av 2 |
| Helene Richmond | 18 av 18 | – | 2 av 2 |
| Sofia Axelsson | 18 av 18 | 10 av 10 | – |
1) Utgick ur styrelsen vid årsstämman den 7 maj 2019.
Följande aktieägare hade per den 29 februari 2020, med därefter kända förändringar, direkt, eller indirekt, ett aktieinnehav i HANZA som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget:
| Aktieägare | Andel av rösterna i HANZA, % |
|---|---|
| Färna Invest AB | 19,08 |
| Francesco Franzé | 10,08 |
För ytterligare information om HANZAs aktie och ägarstruktur, se avsnittet Aktien och ägarstruktur på sidorna 26–27 i årsredovisningen.
Revisorerna utses av årsstämman. Revisorerna granskar bolagets årsredovisning, koncernredovisning och räkenskaper samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Resultatet av granskningen rapporteras till aktieägarna genom revisionsberättelsen vilken framläggs på årsstämman. EY valdes till bolagets revisor med huvudansvarig revisor Charlotte Holmstrand på årsstämman 2019. Den externa revisionen utförs enligt ISA (International Standards on Auditing).
Den interna kontrollens övergripande syfte är att i rimlig grad säkerställa att bolagets operativa strategier och mål följs upp och att ägarnas investering skyddas. Den interna kontrollen ska vidare säkerställa att den externa rapporteringen med rimlig säkerhet är tillförlitlig och upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed, att tillämpliga lagar och förordningar följs samt att de särskilda krav som gäller för noterade bolag efterlevs. Det är styrelsen som har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen. Aktiebolagslagen och årsredovisningslagen innehåller bestämmelser som innebär att information om de viktigaste inslagen i HANZAs system för intern kontroll och riskhantering ska framgå av HANZAs bolagsstyrningsrapport.
Styrelsens ansvar för den interna kontrollen regleras även i Koden. Styrelsen ska bland annat tillse att HANZA har god intern kontroll och formaliserade rutiner som säkerställer att fastlagda principer för finansiell rapportering och intern kontroll efterlevs samt att det finns ändamålsenliga system för uppföljning och kontroll av bolagets verksamhet och de risker som bolaget och dess verksamhet är förknippad med.
Styrelsen har, i syfte att upprätthålla en god intern kontroll, upprättat ett flertal styrdokument, såsom till exempel arbetsordning för styrelsen, vd-instruktion, instruktion för ekonomisk rapportering, finanspolicy och informationspolicy. Styrelsen har dessutom etablerat ett revisionsutskott vars huvuduppgifter bland annat är att övervaka och kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering, fortlöpande träffa bolagets externa revisor, övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll vad avser den finansiella rapporteringen samt granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet. Inom styrelsen har revisionsutskottet också huvudansvaret för att övervaka och hantera risker som kan påverka bolagets verksamhet negativt.
Den interna kontrollen och riskhanteringen kontrolleras och utvärderas löpande genom interna och externa kontroller och utvärderingar av bolagets styrdokument. Revisionsutskottet har i uppgift att övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll och riskhantering. Utvärdering av risker görs bland annat genom självutvärderingar av nyckelpersoner inom finansfunktionen. Identifierade risker och nyckelprocesser följs upp genom åtgärder och kontrollaktiviteter med utsedda ansvariga samt prövning om kontroller fungerar. I arbetet med intern kontroll använder sig bolaget av väletablerade kontrollprocesser som bland annat består av bedömningar av bolagets övergripande kontrollmiljö, självutvärderingar, fastställande av kontrollaktiviteter, utbildningar och information om intern kontroll samt utvärderingar av kontrollåtgärdernas effektivitet. Återkoppling sker löpande till koncernledning, revisionsutskott och styrelse.
Bolaget har inte inrättat någon särskild funktion för internrevision. Styrelsen utvärderar årligen behovet av en sådan funktion och har bedömt att det löpande interna arbetet med intern kontroll som företrädesvis utförs av företagsledningen under revisionsutskottets översyn, utgör en tillräcklig granskningsfunktion med hänsyn till bolagets verksamhet och storlek.
HANZA arbetar fortlöpande och aktivt med riskanalys, riskbedömning och riskhantering för att säkerställa att de risker som bolaget är utsatt för hanteras på ett ändamålsenligt sätt inom de ramar som fastställts. I riskbedömningen beaktas exempelvis kundberoende, produktion, avbrott och logistik, nyckelpersoner, konjunktur, material, reklamationsrisk, inkurans i lager, konkurrens, IT, ansvar, leverantörer, kreditexponering, finansiella riskfaktorer och skatterisker. Identifierade risker följs upp genom beslutade kontrollaktiviteter med utsedda ansvariga.
| Belopp i MSEK | Not | Jan–dec 2019 | Jan–dec 2018 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 5, 6 | 2 067,7 | 1 810,6 |
| Förändring av lagervaror under tillverkning, färdiga varor och pågående arbete för annans räkning |
-15,5 | -9,6 | |
| Råvaror och förnödenheter | -1 105,5 | -996,1 | |
| Övriga externa kostnader | 7, 30 | -262,6 | -248,4 |
| Personalkostnader | 8, 31 | -535,5 | -445,7 |
| Avskrivningar | 14, 15, 30 | -92,2 | -59,1 |
| Övriga rörelseintäkter | 9 | 8,6 | 9,4 |
| Övriga rörelsekostnader | 9 | -8,2 | -7,0 |
| Rörelseresultat | 6, 10 | 56,8 | 54,1 |
| Resultat från finansiella poster | |||
| Finansiella intäkter | 0,5 | – | |
| Finansiella kostnader | -25,0 | -24,9 | |
| Finansiella poster – netto | 10, 11 | -24,5 | -24,9 |
| Resultat före skatt | 32,3 | 29,2 | |
| Inkomstskatt | 12 | -8,7 | -8,4 |
| Årets resultat | 23,6 | 20,8 | |
Årets resultat är i sin helhet hänförligt till moderföretagets aktieägare
| Resultat per aktie, räknat på resultat hänförligt till moderföretagets aktieägare under året | ||||
|---|---|---|---|---|
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | 13 | 0,73 | 0,74 | |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 13 | 0,73 | 0,74 |
| Belopp i MSEK | Not | Jan–dec 2019 | Jan–dec 2018 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 23,6 | 20,8 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Poster som inte ska återföras i resultaträkningen | |||
| Omvärdering av ersättningar efter avslutad anställning | 31 | 3,6 | – |
| Skatt på poster som inte ska återföras i resultaträkningen | -1,1 | – | |
| Summa poster som inte ska återföras i resultaträkningen | 2,5 | – | |
| Poster som senare kan återföras i resultaträkningen | |||
| Valutakursdifferenser vid omräkning av utländska dotterbolag | 3,6 | 12,9 | |
| Valutakursdifferens på förvärvslån | 1,3 | – | |
| Skatt på poster som senare kan återföras i resultaträkningen | -0,3 | – | |
| Summa poster som senare kan återföras i resultaträkningen | 4,6 | 12,9 | |
| Övrigt totalresultat för året | 7,1 | 12,9 | |
| Totalresultat för året | 30,7 | 33,7 |
Summa totalresultat är i sin helhet hänförligt till moderföretagets aktieägare
| Belopp i MSEK | Not | 2019–12–31 | 2018–12–31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella tillgångar | |||
| Goodwill | 14 | 299,2 | 264,5 |
| Kundrelationer | 14 | 104,5 | 60,0 |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 14 | 8,6 | 5,9 |
| Summa immateriella anläggningstillgångar | 412,3 | 330,4 | |
| Nyttjanderättstillgångar | 30 | 143,7 | − |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader och mark | 15 | 110,8 | 79,3 |
| Maskiner och inventarier | 15 | 167,7 | 190,3 |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 278,5 | 269,6 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 0,3 | 0,3 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 16 | 31,2 | 16,4 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 31,5 | 16,7 | |
| Summa anläggningstillgångar | 866,0 | 616,7 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 18 | ||
| Råvaror och förnödenheter | 227,8 | 181,6 | |
| Varor under tillverkning | 104,1 | 67,4 | |
| Färdiga varor och handelsvaror | 90,3 | 39,4 | |
| Varor på väg | 0,5 | 1,7 | |
| Summa varulager | 422,7 | 290,1 | |
| Kundfordringar | 19 | 122,1 | 83,8 |
| Aktuella skattefordringar | 6,4 | 3,0 | |
| Övriga fordringar | 20 | 21,5 | 15,1 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 21 | 17,3 | 9,9 |
| Likvida medel | 22 | 66,7 | 77,5 |
| Summa omsättningstillgångar | 656,7 | 479,4 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 1 522,7 | 1 096,1 |
| Belopp i MSEK | Not | 2019–12–31 | 2018–12–31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL | 23 | ||
| Eget kapital som kan hänföras till moderföretagets aktieägare | |||
| Aktiekapital | 3,4 | 3,0 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 439,8 | 376,0 | |
| Reserver | 35,6 | 31,0 | |
| Balanserat resultat inklusive årets resultat | 18,9 | 0,5 | |
| Summa eget kapital | 497,7 | 410,5 | |
| SKULDER | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Ersättningar till anställda efter avslutad anställning | 31 | 108,9 | 4,5 |
| Uppskjutna skatteskulder | 16 | 45,8 | 28,9 |
| Skulder till kreditinstitut | 24 | 209,9 | 207,2 |
| Leasingskulder | 30 | 92,8 | – |
| Summa långfristiga skulder | 457,4 | 240,6 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Checkräkningskredit | 24 | 52,1 | 45,3 |
| Skulder till kreditinstitut | 24 | 97,7 | 68,1 |
| Leasingskulder | 30 | 45,5 | – |
| Övriga räntebärande skulder | 24 | 3,1 | 17,1 |
| Leverantörsskulder | 25 | 231,7 | 219,4 |
| Aktuella skatteskulder | 17,5 | – | |
| Övriga skulder | 26 | 35,7 | 29,1 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 27 | 84,3 | 66,0 |
| Summa kortfristiga skulder | 567,6 | 445,0 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 1 522,7 | 1 096,1 |
| Aktie | Övrigt tillskjutet |
Balanserat resultat inklusive årets |
Summa eget |
||
|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK Not |
kapital | kapital | Reserver | resultat | kapital |
| INGÅENDE BALANS PER 1 JANUARI 2018 | 2,2 | 310,1 | 18,1 | -21,1 | 309,3 |
| Periodens resultat | – | – | – | 20,8 | 20,8 |
| Övrigt totalresultat | |||||
| Valutakursdifferenser vid omräkning av utländska dotterföretag |
– | – | 12,9 | – | 12,9 |
| Summa totalresultat | – | – | 12,9 | 20,8 | 33,7 |
| Effekt av implementation av IFRS 15 | – | – | – | 0,8 | 0,8 |
| Transaktioner med ägare | |||||
| Inlösen av optioner | 0,1 | 9,4 | – | – | 9,5 |
| Inbetald emissionslikvid för ännu ej registrerade aktier |
– | 1,2 | – | – | 1,2 |
| Nyemission | 0,7 | 59,6 | – | – | 60,3 |
| Emissionskostnader | – | -4,3 | – | – | -4,3 |
| Summa tillskott från och värdeöverföringar | |||||
| till aktieägare, redovisade direkt i eget kapital | 0,8 | 65,9 | 0,0 | 0,0 | 66,7 |
| UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2018 | 3,0 | 376,0 | 31,0 | 0,5 | 410,5 |
| INGÅENDE BALANS PER 1 JANUARI 2019 | 3,0 | 376,0 | 31,0 | 0,5 | 410,5 |
| Periodens resultat | – | – | – | 23,6 | 23,6 |
| Övrigt totalresultat | |||||
| Övrigt totalresultat före skatt | – | – | 4,9 | 3,6 | 8,5 |
| Skatt på poster i övrigt totalresultat | – | – | -0,3 | -1,1 | -1,4 |
| Summa totalresultat | – | – | 4,6 | 26,1 | 30,7 |
| Transaktioner med ägare | |||||
| Apportemission | 0,4 | 64,1 | – | – | 64,5 |
| Emissionskostnader | – | -0,3 | – | – | -0,3 |
| Utdelning | – | – | – | -7,7 | -7,7 |
| Summa tillskott från och värdeöverföringar till aktieägare, redovisade direkt i eget kapital |
0,4 | 63,8 | – | -7,7 | 56,5 |
| UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2019 | 3,4 | 439,8 | 35,6 | 18,9 | 497,7 |
Aktiekapitalets utveckling framgår av not 23.
| Belopp i MSEK | Not | 2019 | 2018 |
|---|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | |||
| Resultat efter finansiella poster | 11 | 32,3 | 29,2 |
| Avskrivningar | 92,2 | 59,1 | |
| Övriga ej likviditetspåverkande poster | 32 | 4,8 | 4,7 |
| Betalda inkomstskatter | -1,7 | -7,3 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapitalet | 127,6 | 85,7 | |
| Kassaflöde från förändring av rörelsekapital | |||
| Förändring av varulager | 15,3 | 6,7 | |
| Förändring av kundfordringar | 22,1 | 34,5 | |
| Förändring av kortfristiga fordringar | -9,9 | -5,5 | |
| Förändring av leverantörsskulder | -25,4 | 6,6 | |
| Förändring av kortfristiga skulder | -7,7 | -14,5 | |
| Summa förändring av rörelsekapital | -5,6 | 27,8 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 122,0 | 113,5 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | |||
| Rörelseförvärv | 33 | -89,4 | -144,4 |
| Investeringar i immateriella anläggningstillgångar | 14 | -2,2 | -2,9 |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | 15, 32 | -48,3 | -43,6 |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 2,5 | 1,8 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -137,4 | -189,1 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | |||
| Nyemission | 23 | – | 66,7 |
| Upptagna lån | 24, 32 | 149,5 | 232,8 |
| Amortering av lån | 24, 32 | -136,7 | -204,4 |
| Utdelning | -7,7 | – | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 5,1 | 95,1 | |
| Minskning/ökning av likvida medel | -10,3 | 19,5 | |
| Likvida medel vid årets början | 22 | 77,5 | 56,1 |
| Kursdifferenser i likvida medel | -0,5 | 1,9 | |
| Likvida medel vid årets slut | 22 | 66,7 | 77,5 |
| Belopp i MSEK | Not | 2019 | 2018 |
|---|---|---|---|
| Rörelsens intäkter | 34 | 21,5 | 19,8 |
| Övriga externa kostnader | 7, 34 | -11,6 | -11,0 |
| Personalkostnader | 8 | -8,4 | -7,5 |
| Summa rörelsens kostnader | -20,0 | -18,5 | |
| Rörelseresultat | 1,5 | 1,3 | |
| Resultat från finansiella poster | |||
| Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter | 11 | 4,2 | 2,2 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 11 | -1,6 | -0,9 |
| Summa resultat från finansiella poster | 2,6 | 1,3 | |
| Resultat efter finansiella poster | 4,1 | 2,6 | |
| Bokslutsdispositioner | 36 | − | 2,3 |
| Resultat före skatt | 4,1 | 4,9 | |
| Skatt på årets resultat | 12 | -0,6 | -0,4 |
| Årets resultat | 3,5 | 4,5 |
| Belopp i MSEK | Not | 2019 | 2018 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 3,5 | 4,5 | |
| Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt | − | − | |
| Summa totalresultat för året | 3,5 | 4,5 |
| Belopp i MSEK | Not | 2019–12–31 | 2018–12–31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 35 | 360,5 | 228,3 |
| Långfristiga fordringar hos koncernföretag | 34 | 89,2 | 64,4 |
| Uppskjutna skattefordringar | 16 | 4,0 | 4,6 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 453,7 | 297,3 | |
| Summa anläggningstillgångar | 453,7 | 297,3 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Fordringar hos koncernföretag | 34 | – | 2,4 |
| Aktuella skattefordringar | 0,3 | 0,2 | |
| Förutbetalda kostnader upplupna intäkter | 1,1 | 0,3 | |
| Summa kortfristiga fordringar | 1,4 | 2,9 | |
| Likvida medel | |||
| Kassa och bank | 22 | 0,1 | 11,5 |
| Summa likvida medel | 0,1 | 11,5 | |
| Summa omsättningstillgångar | 1,5 | 14,4 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 455,2 | 311,7 |
| Belopp i MSEK Not |
2019–12–31 | 2018–12–31 |
|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | ||
| Eget kapital 23 |
||
| Bundet eget kapital | ||
| Aktiekapital | 3,4 | 3,0 |
| Summa bundet eget kapital | 3,4 | 3,0 |
| Fritt eget kapital | ||
| Överkursfond | 314,9 | 251,2 |
| Balanserad vinst | 35,2 | 38,3 |
| Årets resultat | 3,5 | 4,5 |
| Summa fritt eget kapital | 353,6 | 294,0 |
| Summa eget kapital | 357,0 | 297,0 |
| Långfristiga skulder | ||
| Skulder till kreditinstitut 24 |
70,1 | 7,2 |
| Summa långfristiga skulder | 70,1 | 7,2 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Skulder till kreditinstitut 24 |
20,4 | 2,4 |
| Leverantörsskulder | 0,5 | 1,3 |
| Skulder till koncernföretag 24, 34 |
4,4 | − |
| Övriga skulder | 0,8 | 2,0 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 |
2,0 | 1,8 |
| Summa kortfristiga skulder | 28,1 | 7,5 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 455,2 | 311,7 |
| Bundet | Summa | |||
|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | eget kapital Aktie kapital |
Fritt eget kapital Överkurs fond |
Balanserat resultat inklusive årets resultat |
eget kapital |
| INGÅENDE BALANS PER 1 JANUARI 2018 | 2,2 | 185,7 | 37,9 | 225,8 |
| Totalresultat | ||||
| Årets resultat | – | – | 4,5 | 4,5 |
| Övrigt totalresultat | – | – | – | – |
| Summa totalresultat | – | – | 4,5 | 4,5 |
| Transaktioner med aktieägare | ||||
| Inlösen av optioner | 0,1 | 10,6 | – | 10,7 |
| Nyemission | 0,7 | 59,6 | – | 60,3 |
| Emissionskostnader | – | -4,3 | – | -4,3 |
| Resultatdisposition | – | -0,4 | 0,4 | 0,0 |
| UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2018 | 3,0 | 251,2 | 42,8 | 297,0 |
| INGÅENDE BALANS PER 1 JANUARI 2019 | 3,0 | 251,2 | 42,8 | 297,0 |
| Totalresultat | ||||
| Årets resultat | – | – | 3,5 | 3,5 |
| Övrigt totalresultat | – | – | – | – |
| Summa totalresultat | – | – | 3,5 | 3,5 |
| Transaktioner med aktieägare | ||||
| Apportemission | 0,4 | 64,1 | – | 64,5 |
| Emissionskostnader | – | -0,3 | – | -0,3 |
| Utdelning | – | – | -7,7 | -7,7 |
| UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2019 | 3,4 | 314,9 | 38,7 | 357,0 |
Aktiekapitalets utveckling framgår av not 23.
| Belopp i MSEK Not |
2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | ||
| Resultat efter finansiella poster | 4,1 | 2,6 |
| Betalda koncernbidrag | 2,4 | 4,5 |
| Betalda inkomstskatter | – | -0,1 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapitalet | 6,5 | 7,0 |
| Kassaflöde från förändring av rörelsekapital | ||
| Förändring av kortfristiga fordringar | -0,8 | 0,6 |
| Förändring av leverantörsskulder | -0,8 | 0,2 |
| Förändring av kortfristiga skulder | 3,4 | -1,6 |
| Summa förändring av rörelsekapital | 1,8 | -0,8 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 8,3 | 6,2 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | ||
| Förvärv av dotterföretag | -82,2 | – |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -82,2 | – |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | ||
| Nyemission 23 |
– | 66,7 |
| Upptagna lån 24 |
90,8 | 67,3 |
| Amorteringar 24 |
-9,9 | -76,3 |
| Utdelning | -7,7 | – |
| Förändring av långfristiga koncernfordringar | -10,7 | -59,5 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 62,5 | -1,8 |
| Minskning/ökning av likvida medel 22 |
-11,4 | 4,4 |
| Likvida medel vid årets början | 11,5 | 7,1 |
| Likvida medel vid årets slut 22 |
0,1 | 11,5 |
HANZA Holding AB (moderföretaget), org nr 556748-8399, är ett publikt aktiebolag med säte i Danderyd, Sverige. Koncernen är en industriell aktör och affärspartner inom kontraktstillverkning som erbjuder sina kunder en kombination av rådgivning och skräddarsydda tillverkningslösningar inom mekanik och elektronik.
Den 1 april 2020 har denna koncernredovisning och årsredo-
visning godkänts av styrelsen för offentliggörande. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning kommer läggas fram för godkännande på årsstämma den 27 april 2020.
Samtliga belopp redovisas i miljontals kronor (MSEK) om inte annat anges. Uppgifterna inom parentes avser föregående år.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpas när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Koncernredovisningen för HANZA Holding AB-koncernen har upprättats i enlighet med IFRS (International Financial Reporting Standards) och IFRIC-tolkningar sådana de antagits av EU, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt Årsredovisningslagen.
Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
Moderbolagets redovisning är upprättad i enlighet med RFR 2 Redovisning för juridiska personer och Årsredovisningslagen. I de fall moderbolaget tillämpar andra redovisningsprinciper än koncernen anges detta separat i slutet av denna not.
Att upprätta finansiella rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper, se not 4.
Nya standarder, ändringar och tolkningar som tillämpas av koncernen I det bokslut som börjar den 1 januari 2019 tillämpas en ny standard IFRS 16 Leasing.
I januari 2016 publicerade IASB en ny leasingstandard som nu ersatt IAS 17 Leasingavtal samt tillhörande tolkningar IFRIC 4, SIC-15 och SIC-27. Standarden kräver att tillgångar och skulder hänförliga till alla leasingavtal, med några undantag, redovisas i balansräkningen. Denna redovisning baseras på synsättet att leasetagaren har en förpliktelse att i framtiden betala leasingavgifter och i utbyte har de en rätt att nyttja en tillgång. Definitionen av vad som är en lease har också ändrats. Standarden är tillämplig för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2019 eller senare. Övergången har skett enligt förenklad metod varvid skulden och nyttjanderätten för befintliga kontrakt värderades till återstående betalningar vid övergångstidpunkten 2019-01-01. Avtal som vid övergången hade en kortare återstående löptid än ett år har,
enligt lättnadsregel, inte inkluderats i skulden respektive nyttjanderätten. Jämförelseåret 2018 har inte omräknats.
Den väsentliga skillnaden för HANZA är att ett antal hyresavtal för produktionsanläggningar och andra lokaler samt viss annan utrustning, som tidigare behandlades som operationell leasing, nu redovisas som nyttjanderättstillgångar respektive leasingskulder i balansräkningen, vilket ökat koncernens balansomslutning vid ingången av 2019 med 79,7 MSEK. Dessutom omklassificerades tillgångar enligt finansiella leasingavtal på 39,3 MSEK som tidigare ingick i materiella anläggningstillgångar och redovisas nu som nyttjanderättstillgångar. Skulderna för dessa finansiella leasingavtal uppgick till 35,9 MSEK och ingick tidigare i skulder till kreditinstitut men redovisas nu på egna rader i balansräkningen tillsammans med de leasingskulder som tillkommit vid övergången.
I resultaträkningen är den huvudsakliga skillnaden en förskjutning av kostnader från övriga externa kostnader till avskrivningar och viss mån räntekostnader, där den senare förskjutningen påverkat EBIT positivt med cirka 1,1 MSEK under 2019. För ytterligare upplysningar om effekterna av övergången samt en avstämning av förändringen i balansräkningen mot den tidigare rapportering av operationell leasing, se not 30.
Det finns inga IFRS eller IFRIC-tolkningar som börjar gälla den 1 januari 2020 eller senare som väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.
Dotterföretag är alla företag (inklusive strukturerade företag) över vilka koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterbolag utgörs
HANZA ÅRSREDOVISNING 2019 47
NOTER
av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder som koncernen ådrar sig till tidigare ägare av det förvärvade bolaget och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje enskilt förvärv avgör koncernen om innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel i det redovisade värdet av det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar.
Förvärvsrelaterade utgifter kostnadsförs när de uppstår. Varje villkorad köpeskilling som ska överföras av koncernen redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande ändringar av verkligt värde av en villkorad köpeskilling som klassificerats som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med IFRS 9 antingen i resultaträkningen eller i övrigt totalresultat. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas i eget kapital.
Goodwill värderas initialt som det belopp varmed den totala köpeskillingen och eventuellt verkligt värde för innehav utan bestämmande inflytande överstiger verkligt värde på identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder. Om köpeskillingen är lägre än verkligt värde på det förvärvade bolagets nettotillgångar, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.
Koncerninterna transaktioner, balansposter, intäkter och kostnader på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Vinster och förluster som resulterar från koncerninterna transaktioner och som är redovisade i tillgångar elimineras också. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som inte leder till förlust av kontroll redovisas som eget kapitaltransaktioner - dvs som transaktioner med ägarna i deras roll som ägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan verkligt värde på erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterbolagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital.
Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är koncernens rapportvaluta och moderbolagets funktionella valuta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen eller den dag då posterna omvärderas. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av nettoinvesteringar, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat.
Valutakursvinster och -förluster som hänför sig till lån och likvida medel redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. Alla övriga valutakursvinster och -förluster redovisas i rörelseresultatet.
Resultat och finansiell ställning för alla koncernföretag (av vilka inget har en höginflationsvaluta som funktionell valuta) som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande:
(a) tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagens kurs;
(b) intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs (såvida denna genomsnittliga kurs utgör en rimlig approximation av den ackumulerade effekten av de kurser som gäller på transaktionsdagen, annars omräknas intäkter och kostnader till transaktionsdagens kurs), och
(c) alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas i övrigt totalresultat.
Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs. Valutakursdifferenser redovisas i övrigt totalresultat.
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som företagets verkställande direktör.
HANZA tillämpar en klusterbaserad segmentsindelning som anses bäst spegla affärsmodellen, organisationen och det sätt på vilket styrelse och ledning följer upp och bedömer verksamheten. Se vidare not 6.
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader från balansdagen.
Goodwill uppstår vid förvärv av dotterbolag och avser det belopp varmed köpeskillingen överstiger HANZA Holding's andel i det verkliga värdet av identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser i det förvärvade bolaget samt det verkliga värdet på innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade bolaget.
I syfte att testa nedskrivningsbehov, fördelas goodwill som förvärvats i ett rörelseförvärv till kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av synergier från förvärvet. Varje enhet eller grupp av enheter som goodwill har fördelats till motsvarar den lägsta nivå i koncernen på vilken goodwillen i fråga övervakas i den interna styrningen. Goodwill övervakas på rörelsesegmentnivå, se vidare not 14.
Goodwill nedskrivningstestas årligen eller oftare om händelser eller ändringar i förhållanden indikerar en möjlig värdeminskning. Det redovisade värdet av goodwill jämförs med återvinningsvärdet, vilket är det högsta av nyttjandevärdet och det verkliga värdet minus försäljningskostnader. Eventuell nedskrivning redovisas omedelbart som en kostnad och återförs inte.
Kundrelationer har identifierats vid förvärv. Dessa utgör en immateriell tillgång. Avskrivning sker linjärt över den förväntade nyttjandeperioden vilken har bedömts till 10 år. Kundrelationernas restvärden och nyttjandeperiod prövas vid varje rapport periods slut och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.
Övriga immateriella tillgångar utgörs av programvarulicenser och balanserade kostnader för att implementera programvara. Avskrivning sker linjärt över den förväntade nyttjandeperioden med hänsyn till väsentliga restvärden. Avskrivningstiden för övriga immateriella tillgångar är 3 år.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången.
Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för en ersatt del tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.
Varje del av en materiell anläggningstillgång med ett anskaffningsvärde som är betydande i förhållande till tillgångens sammanlagda anskaffningsvärde skrivs av separat. Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på övriga tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknande restvärdet över den beräknande nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande:
| Byggnader | 25–40 år |
|---|---|
| Förbättringsutgifter på annans fastighet . |
Kontraktsperioden, dock högst 20 år |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 5−10 år |
| Inventarier, verktyg och installationer | 5−10 år |
Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas vid varje rapportperiods slut och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.
Vinster och förluster vid avyttring av en materiell anläggningstillgång fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.
Immateriella tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis goodwill, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns i allt väsentligt oberoende kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar (andra än goodwill) som tidigare har skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras.
Finansiella instrument finns i många olika balansposter och finns beskrivna under 2.9-2.14.
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar och skulder i följande kategorier: finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, samt tillgångar respektive skulder redovisade till upplupet anskaffningsvärde. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången eller skulden förvärvades.
Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella instrument som innehas för handel samt. Derivatinstrument klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Koncernen klassificerar derivatinstrument i denna kategori. Koncernen hade inga väsentliga derivatinstrument per 2019-12-31 eller 2018-12-31. Koncernen klassificerar även andra långfristiga värdepappersinnehav i denna kategori. Andra långfristiga värdepappersinnehav ska redovisas till verkligt värde och ligger i nivå 3. Dessa utgör ett litet belopp för vilka anskaffningsvärde anses reflektera verkligt värde.
Tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens tillgångar i denna klass utgörs av kundfordringar och likvida medel (se not 2.11 och 2.12) samt de finansiella instrument som redovisas bland övriga fordringar.
Skulder redovisade till upplupet anskaffningsvärde Koncernens lång- och kortfristiga skulder till kreditinstitut, leasingskulder, övriga långfristiga skulder, checkräkningskredit, övriga räntebärande skulder, leverantörsskulder och den del av övriga kortfristiga skulder som avser finansiella instrument klassificeras som skulder redovisade till upplupet anskaffningsvärde.
Köp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet på andra långfristiga värdepappersinnehav har inte kunnat beräknas på ett tillförlitligt sätt, innehavet värderas därmed till anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet har fullgjorts eller på annat sätt utsläckts.
Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar och kundfordringar samt övriga finansiella skulder redovisas efter anskaffningstidpunkten till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde avseende kategorin finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, resultatredovisas i den period då de uppstår och ingår i finansnettot eftersom det härrör från finansieringsverksamheten.
Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen, endast när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Den legala rättigheten får inte vara beroende av
NOTER
framtida händelser och den måste vara rättsligt bindande för företaget och motparten både i den normala affärsverksamheten och i fall av betalningsinställelse, insolvens eller konkurs.
I boksluten 2019-12-31 och 2018-12-31 har inga kvittningsbara finansiella instrument identifierats.
Tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde (lånefordringar och kundfordringar)
Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar. En finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar har ett nedskrivningsbehov och skrivs ned endast om det finns objektiva bevis för ett nedskrivningsbehov till följd av att en eller flera händelser inträffat efter det att tillgången redovisats första gången och att denna händelse har inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången eller grupp av finansiella tillgångar som kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.
Nedskrivningen beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden diskonterade till den finansiella tillgångens ursprungliga effektiva ränta. Tillgångens redovisade värde skrivs ned och nedskrivningsbeloppet redovisas i koncernens resultaträkning inom övriga externa kostnader. Om nedskrivningsbehovet minskar i en efterföljande period och minskningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter att nedskrivningen redovisades, redovisas återföringen av den tidigare redovisade nedskrivningen i koncernens resultaträkning inom övriga externa kostnader.
Derivatinstrument är finansiella instrument som redovisas i balansräkningen på affärsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering redovisas i resultaträkningen i rörelseresultatet då kraven för säkringsredovisning inte uppfylls.
Det verkliga värdet på ett derivatinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader.
Kundfordringar är finansiella instrument som består av belopp som ska betalas av kunder för sålda varor och tjänster i den löpande verksamheten. Om betalning förväntas inom ett år, klassificeras de som omsättningstillgångar. Om inte, redovisas de som anläggningstillgångar.
Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde vilket innebär att hänsyn ska tas till förväntade kreditförluster baserat på historiska erfarenheter. Då HANZA's kreditförluster historiskt varit mycket låga bedöms nominellt värde spegla det verkliga värdet. Kundfordringar värderas därefter till belopp som väntas inflyta det vill säga minskat med eventuell reservering för värdeminskning.
Koncernens bolag har ingått avtal om avyttring och belåning av kundfakturor (factoring). Avyttrade kundfordringar tas bort från balansräkningen i de fall kontrollen övergår till köparen vid avyttring. För dessa redovisas de garantier som lämnas som en eventualförpliktelse. I de fall kontrollen kvarstår hos koncernen redovisas dessa kundfordringar som tillgångar och de upptagna krediterna som kortfristiga skulder hos kreditinstitut. De belånade kundfordringarna redovisas då även under ställda säkerheter. Belånade kundfordringar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från kundfordran har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört kontrollen till köpare. Kostnader för factoring redovisas som en finansiell kostnad.
Likvida medel är finansiella instrument och innefattar, i såväl balansräkningen som i rapporten över kassaflöden, banktillgodohavanden.
Leverantörsskulder är finansiella instrument och avser förpliktelser att betala för varor och tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förfaller inom ett år. Om inte, redovisas de som långfristiga skulder.
Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde.
Skulder till kreditinstitut redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.
Konvertibla lån delas upp i en räntebärande skulddel som redovisas på motsvarande sätt som skulder till kreditinstitut och en eget kapitaldel.
Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter rapportperiodens slut.
Checkräkningskredit redovisas på egen rad bland kortfristiga skulder i balansräkningen.
Varulagret har värderats till det lägsta av dess anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Med nettoförsäljningsvärde avses varornas beräknade försäljningspris minskat med försäljningskostnader.
Periodens skattekostnad omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moderbolaget och dess dotterbolag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter.
Uppskjuten skatt redovisas, enligt balansräkningsmetoden, på temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och deras redovisade värden i koncernredovisningen. I de fall bolaget kan styra tidpunkten för realisering av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att det kommer att ske inom överskådlig framtid redovisas ingen uppskjuten skatt. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.
Uppskjutna skattefordringar på underskottsavdrag redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka underskotten kan utnyttjas.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas när det finns legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder, de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt och det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar.
En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av vad som kommer att krävas för att reglera den befintliga förpliktelsen.
När reglering förväntas ske efter mer än 12 månader, beräknas avsättningen genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet.
(a) Kortfristiga ersättningar
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. (b) Ersättningar efter avslutad anställning
Koncernföretagen har olika planer för ersättningar efter avslutad anställning, inklusive förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner.
En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd.
Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.
Efter förvärvet av Ritter Elektronik GmbH har koncernen en väsentlig förmånsbestämd pensionsplan i Tyskland vilken beskrivs i not 31. Därutöver har koncernen endast materiella förmånsbestämda pensionsåtaganden genom en försäkring i Alecta. Denna pensionsplan redovisas som en avgiftsbestämd pensionsplan, se not 31.
För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar ersättningar vid uppsägning vid den tidigaste av följande tidpunkter: (a) när koncernen inte längre har möjlighet att återkalla erbjudandet om ersättning; och (b) när företaget redovisar utgifter för en omstrukturering som är inom tillämpningsområdet för IAS 37 och som innebär utbetalning av avgångsvederlag. I det fall företaget har lämnat ett erbjudande för att uppmuntra till frivillig avgång, beräknas ersättningar vid uppsägning baserat på det antal anställda som beräknas acceptera erbjudandet. Förmåner som förfaller mer än 12 månader efter rapportperiodens slut diskonteras till nuvärde.
Koncernen har inte haft några aktierelaterade ersättningar under 2019 eller 2018.
När HANZA har ett bindande avtal med en kund identifieras prestationsåtagandena och transaktionspris enligt detta avtal. Transaktionspriset värderas till det verkliga värdet av vad som kommer att erhållas, och motsvarar de belopp som erhålls för sålda varor efter avdrag för rabatter, returer och mervärdesskatt. Koncernen redovisar en intäkt när prestationsåtagandet har uppfyllts.
Vid försäljning av varor, vilka utgörs av komponenter, undersystem och färdigt sammansatta produkter, anses prestationsåtagandet uppfyllt vid leverans av varor till kunden, i enlighet med leveransvillkoren. Undantag från detta är i de fall ett avtal finns med kunden om buffertlager av färdiga komponenter eller produkter. I dessa fall anses prestationsåtagandet uppfyllt redan då komponenten eller produkten placeras i buffertlagret och därmed är tillgänglig för kunden. För djupare information om bedömningar som påverkar intäkternas storlek och intäktstidpunkten, se not 5 Intäkter.
Vid försäljning av rådgivningstjänster redovisas intäkterna över tid förutsatt att HANZA har rätt till ersättning för utfört arbete även om ett projekt skulle avbrytas i förtid. Om sådan rätt inte finns redovisas intäkten när projektet har slutförts och rätten till ersättning har inträtt.
Ränteintäkter intäktsredovisas med tillämpning av effektivräntemetoden.
Sedan 2019-01-01 tillämpar HANZA IFRS 16 Leasing. Enligt denna ska samtliga leasade tillgångar, med några undantag, redovisas som nyttjanderättstillgångar och skulderna enligt dessa avtal som leasingskulder i balansräkningen. Undantagen är då den underliggande tillgången har ett lågt värde eller då leasingperioden understiger 1 år. Vid leasingperiodens början värderas nyttjanderättstillgången och leasingskulden till det diskonterade nuvärdet av framtida leasingavgifter. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader. Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastades med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Nyttjanderättstillgångar där äganderätten till det leasade objektet förväntas övergå till leasetagaren vid leaseperiodens slut, skrivs av enligt samma principer som andra materiella anläggningstillgångar, se 2.7. Nyttjanderättstillgångar där äganderätten till det leasade objektet inte förväntas övergå, skrivs av över kontraktsperioden.
Fram till 2018 redovisades leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägande behölls av leasegivaren som operationell leasing. Betalningar som gjordes under leasingtiden (efter avdrag för eventuella incitament från leasegivaren) kostnadsfördes i resultaträkningen linjärt över leasingperioden.
Leasingavtal avseende anläggningstillgångar där koncernen i allt väsentligt innehade de ekonomiska risker och fördelar som förknippades med ägandet, klassificerades 2018 som finansiell leasing. Vid leasingperiodens början redovisades finansiell leasing i balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna.
Varje leasingbetalning fördelades mellan amortering av skulden och finansiella kostnader. Motsvarande betalningsförpliktelser, efter avdrag för finansiella kostnader, ingick i balansräkningens poster för skulder till kreditinstitut. Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisades i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastades med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehades enligt finansiella leasingavtal skrevs av enligt samma principer som andra materiella anläggningstillgångar, se 2.7.
Bidrag från staten redovisas till verkligt värde då det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och företaget kommer uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag avsedda att täcka investeringar i materiella anläggningstillgångar eller immateriella tillgångar reducerar tillgångarnas anskaffningsvärden och därmed det avskrivningsbara beloppet.
NOTER
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Denna innebär att rörelseresultatet justeras för transaktioner som inte medfört in eller utbetalningar under perioden samt för eventuella intäkter och kostnader som hänförs till investerings- eller finansieringsverksamhetens kassaflöden.
Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya stamaktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Moderbolaget tillämpar Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer.
De viktigaste skillnaderna mellan redovisningsprinciperna för koncernen och moderbolaget framgår nedan.
Resultat- och balansräkning följer årsredovisningslagens uppställningsform. Rapport över förändring av eget kapital följer också koncernens uppställningsform men ska innehålla de kolumner som anges i ÅRL. Vidare innebär det skillnad i benämningar, jämfört med koncernredovisningen, främst avseende finansiella intäkter och kostnader och eget kapital.
Andelar i dotterbolag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet inkluderas förvärvsrelaterade kostnader och eventuella tilläggsköpeskillingar.
När det finns en indikation på att andelar i dotterbolag minskat i värde görs en beräkning av återvinningsvärdet. Är detta lägre än det redovisade värdet görs en nedskrivning. Nedskrivningar redovisas i posten "Resultat från andelar i koncernföretag".
IFRS 9 tillämpas ej i moderbolaget och finansiella instrument värderas till anskaffningsvärde med tillämpning av lägsta värdets princip.
IFRS 16 Leasing tillämpas inte i moderbolaget. Balansräkningen påverkas inte av ingångna leasingavtal och leasingavgifter kostnadsförs löpande som övriga externa kostnader.
Moderbolaget har tecknat borgensförbindelser till förmån för dotterbolag. En sådan förpliktelse klassificeras enligt IFRS som ett finansiellt garantiavtal. För dessa avtal tillämpar moderbolaget lättnadsregeln i RFR 2 p2, och redovisar därmed borgensförbindelsen som en eventualförpliktelse. När företaget bedömer att det sannolikt kommer att krävas en betalning för att reglera ett åtagande, görs en avsättning.
Moderbolaget redovisar såväl erhållna som lämnade koncernbidrag som bokslutsdisposition.
Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk (valutarisk, ränterisk i verkligt värde och ränterisk i kassaflödet), kreditrisk och likviditetsrisk. Koncernens övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat. Koncernen använder derivatinstrument för att säkra viss riskexponering.
Riskhanteringen sköts av koncernledningen enligt policyer som fastställts av styrelsen. Koncernfinans identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter. Styrelsen upprättar skriftliga policyer såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifika områden, såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivatinstrument och finansiella instrument som inte är derivat samt placering av överlikviditet.
Nedan beskrivs koncernen bedömda riskexponering med åtföljande riskhantering.
Koncernen verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar, framför allt avseende euro (EUR), tjeckisk krona (CZK) polska zloty (PLN), USA dollar (USD) och kinesiska yuan (CNY). Valutarisk uppstår genom framtida affärstransaktioner, redovisade tillgångar och skulder samt nettoinvesteringar i utlandsverksamheter. I koncernen finns exponering i den externa upplåningen då denna delvis sker i annan valuta än den funktionella valutan. Omräkningsexponering i övriga finansiella fordringar och skulder bedöms som liten då dessa poster i allt väsentligt är nominerade i de enskilda koncernbolagens funktionella valutor.
Styrelsen har infört en policy som kräver av koncernföretagen att dessa hanterar sin valutakursrisk mot sin funktionella valuta. Valutarisker uppstår när framtida affärstransaktioner eller redovisade tillgångar eller skulder uttrycks i en valuta som inte är enhetens funktionella valuta. Dessa valutariskerna hanteras i första hand genom att samma valuta används för materialinköp som fakturering eller genom valutaklausuler mot kund eller materialleverantör. I de fall det finns en kvarvarande valutarisk som inte kan hanteras enligt ovan, använder koncernföretagen terminskontrakt då exponeringen är väsentlig. Koncernens riskhanteringspolicy är att säkra mellan 60-70 procent av förväntade kassaflöden i varje större valuta för de följande 12 månaderna. Per den 31 december 2019 och 2018 förelåg endast obetydliga valutasäkringsåtgärder.
Koncernen har ett antal innehav i utlandsverksamheter (EUR, CZK, PLN och CNY) vilkas nettotillgångar exponeras för valutarisker. Valutaexponering som uppstår från nettotillgångarna i koncernens utlandsverksamheter hanteras delvis genom utlåning till dotterbolagen. Utlåningen betraktas som en del av investeringen då reglering inte är planerad eller troligen inte kommer att ske inom överskådlig framtid och valutakursdifferenser redovisas i övrigt totalresultat. Vid förvärvet av Ritter har valutaexponeringen även hanterats genom att förvärvslån upptagit i förvärvsvalutan, EUR. Valutakursdifferenser på detta lån redovisas i övrigt totalresultat då det ses som en del av förvärvet. Någon säkring av nettotillgångar i dotterbolag utöver utlåning till dotterbolagen görs inte.
Om den svenska kronan hade försvagats med 1 procent i förhållande till EUR med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat per den 31 december 2019 ha påverkats med 0,1 (-0,1) MSEK. Vid en motsvarande försvagning i förhållande till PLN skulle årets resultat ha påverkats med 0,1 (0,1) MSEK medan en försvagning i förhållande till CNY skulle påverkat resultatet med -0,1 (0,0) MSEK. En förstärkning eller försvagning av den svenska kronan i förhållande till CZK skulle endast ha haft marginell effekt på årets resultat per den 31 december 2019 liksom tidigare år. En förstärkning eller försvagning av den svenska kronan i förhållande till CZK eller CNY skulle endast ha haft marginell effekt på årets resultat per den 31 december 2019 liksom tidigare år.
(ii) Ränterisk avseende kassaflöden och verkliga värden Då koncernen inte innehar några väsentliga räntebärande tillgångar är koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten i allt väsentligt oberoende av förändringar i marknadsräntor. Koncernens ränterisk uppstår genom långfristig upplåning. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende kassaflöde vilken delvis neutraliseras av kassamedel med rörlig ränta. Upplåning som görs med fast ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende verkligt värde.
Koncernen analyserar sin exponering för ränterisk dynamiskt. Olika scenarier simuleras, varvid refinansiering, omsättning av befintliga positioner, alternativ finansiering och säkring beaktas. Med dessa scenarier som utgångspunkt beräknar koncernen den inverkan på resultatet som en angiven ränteändring skulle ha. För varje simulering används samma ränteändring för alla valutor. Scenarierna simuleras bara för de skulder som utgör de största räntebärande positionerna.
Genomförda simuleringar utvisar att effekten på resultatet av en ändring av räntenivån med 1 procentenhet skulle vara en maximal ökning med 3,0 MSEK (2,6) respektive minskning med 3,0 MSEK (2,6).
Kreditrisk hanteras på koncernnivå, med undantag för kreditrisk avseende utestående kundfordringar. Varje koncernföretag ansvarar för att, med stöd av koncernens centrala finansfunktion, följa upp och analysera kreditrisken för varje ny kund innan standardvillkor för betalning och leverans erbjuds. Kreditrisk uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner. Endast banker och finansinstitut som av oberoende värderare fått lägst kreditrating "A" accepteras. Om kunders kreditvärdighet bedöms av oberoende värderare, används dessa bedömningar. I de fall då ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där dennes finansiella ställning beaktas, liksom tidigare erfarenheter och andra faktorer. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av styrelsen. Användningen av kreditgränser följs upp regelbundet. Vid låg kreditvärdighet kan förskott från kunden begäras. Se not 19 för ytterligare upplysningar om kundfordringar.
Kassaflödesprognoser upprättas av koncernens rörelsedrivande företag och aggregeras av Koncernfinans. Koncernfinans följer noga rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv för att säkerställa att koncernen har tillräckligt med kassamedel för att möta behovet i den löpande verksamheten samtidigt som koncernen bibehåller tillräckligt med utrymme på avtalade kreditfaciliteter som inte nyttjats (se not 24) så att koncernen inte bryter mot lånelimiter eller lånevillkor (där tillämpligt) på några av koncernens lånefaciliteter. Sådana prognoser beaktar koncernens planer för skuldsanering, uppfyllelse av lånevillkor, uppfyllelse av interna balansräkningsbaserade resultatmått och, om tillämpligt, externa tillsyns- eller legala krav – till exempel valutarestriktioner.
Verksamheten har ett positivt kassaflöde. Under året gjorda förvärv, främst förvärvet av RITTER i juli, finansierades delvis genom ökad upplåning. Detta ledde till att räntebärande nettoskuld ökade. Efter detta har HANZAs finansiella ställning åter stärkts men räntebärande nettoskuld är fortfarande högre än vid årets ingång. Sammantaget görs därmed bedömningen att HANZA ska klara av att finansiera den löpande verksamheten.
Överskottslikviditet i koncernens rörelsedrivande företag, överstigande den del som krävs för att hantera rörelsekapitalbehov, överförs till Koncernfinans. Överskottslikviditet används i första
NOTER
hand för att minska checkräkningskrediter. I andra hand placerar koncernfinans överskottslikviditet på räntebärande avräkningskonton, tidsbunden inlåning, penningmarknadsinstrument och omsättningsbara värdepapper, beroende på vilket instrument som har lämplig löptid eller tillräcklig likviditet för att tillgodose utrymmet som bestäms av ovan nämnda prognoser. På balansdagen hade koncernen likvida medel på 66,7 MSEK (77,5) samt outnyttjade checkkrediter på 69,8 MSEK (57,4) för hantering av likviditetsrisken.
Nedanstående tabeller analyserar koncernen och moderbolagets icke derivata finansiella skulder uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.
| Koncernen 31 december 2019 |
Mindre än 6 månader |
Mellan 6 månader och 1 år |
Mellan 1 och 2 år |
Mellan 2 och 5 år |
Mer än 5 år |
|---|---|---|---|---|---|
| Skulder till kreditinstitut och leasings kulder |
81,8 | 61,9 | 112,5 | 190,6 | 29,2 |
| Checkräk ningskredit |
– | 52,1 | – | – | – |
| Övriga ränte bärande skulder |
3,1 | – | – | – | – |
| Leverantörs skulder |
231,7 | – | – | – | – |
| Övriga kort fristiga skulder |
11,3 | – | – | – | – |
| Summa | 327,9 | 114,0 | 112,5 | 190,6 | 29,2 |
MSEK
| Koncernen 31 december 2018 |
Mindre än 6 månader |
Mellan 6 månader och 1 år |
Mellan 1 och 2 år |
Mellan 2 och 5 år |
Mer än 5 år |
|---|---|---|---|---|---|
| Skulder till kreditinstitut |
34,5 | 34,5 | 65,3 | 152,5 | 2,6 |
| Checkräknings kredit |
− | 45,3 | – | – | – |
| Övriga ränte bärande skulder |
17,3 | – | – | – | – |
| Leverantörs skulder |
219,4 | – | – | – | – |
| Övriga kort fristiga skulder |
6,1 | – | – | – | – |
| Summa | 277,3 | 79,8 | 65,3 | 152,5 | 2,6 |
MSEK
| Moderbolaget 31 december 2019 |
Mindre än 6 månader |
Mellan 6 månader och 1 år |
Mellan 1 och 2 år |
Mellan 2 och 5 år |
Mer än 5 år |
|---|---|---|---|---|---|
| Skulder till kreditinstitut |
9,8 | 10,9 | 22,2 | 43,9 | 9,6 |
| Leverantörs skulder |
0,5 | – | – | – | – |
| Övriga kort fristiga skulder |
0,1 | – | – | – | – |
| Summa | 10,4 | 10,9 | 22,2 | 43,9 | 9,6 |
| MSEK | Mindre | Mellan 6 | Mellan | Mellan |
|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | än 6 | månader | 1 och | 2 och |
| 31 december 2018 | månader | och 1 år | 2 år | 5 år |
| Skulder till kreditinstitut | 1,2 | 1,2 | 2,5 | 5,3 |
| Leverantörsskulder | 1,3 | – | – | – |
| Övriga kortfristiga skulder | 0,1 | – | – | – |
| Summa | 2,6 | 1,2 | 2,5 | 5,3 |
Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.
För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.
På samma sätt som andra företag i branschen bedömer koncernen kapitalet på basis av nettoskuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som nettoskuld dividerad med totalt eget kapital. Nettoskuld beräknas som total upplåning, leasingskuld samt avsättning för pensionsskulder med avdrag för likvida medel.
Nettoskuldsättningsgraden per 31 december var som följer:
| 2019 | 2018 | |
|---|---|---|
| Upplåning (Not 24) | 362,8 | 337,7 |
| Leasingskuld (Not 30) | 138,3 | – |
| Avsättning för pensionsskulder (Not 31) | 108,9 | 4,5 |
| Avgår: likvida medel (Not 22) | -66,7 | -77,5 |
| Nettoskuld | 543,3 | 264,7 |
| Totalt eget kapital | 497,7 | 410,5 |
| Nettoskuldsättningsgrad, % | 109 | 64 |
Nettoskulden ökade vid ingången av året med 79,7 MSEK på grund av införandet av IFRS 16 då skulder enligt leasingavtal som tidigare låg utanför balansräkningen bokades upp. Resterande ökning förklaras av under året genomförda förvärv vilka tillfört upplåning, leasingskulder och avsättningar för pensionsskulder i förvärvade bolag om 169,2 MSEK och delvis finansierats med förvärvslån om 92,2 MSEK.
Samtliga finansiella tillgångar redovisas i balansräkningen till upplupet anskaffningsvärde utom andra långfristiga värdepappersinnehav som ska redovisas till verkligt värde i nivå 3. Anskaffningsvärdet på dessa uppgår endast till 0,3 MSEK. Koncernen har inga indikationer på att detta inte utgör en rimlig värdering till verkligt värde.
Samtliga finansiella skulder redovisas i balansräkningen till upplupet anskaffningsvärde utom övriga räntebärande skulder på balansdagen vilken 2019 utgörs av en reserv för tilläggsköpeskilling för förvärvet av Toolfac. Detta ska redovisas till verkligt värde i nivå 3. Tilläggsköpeskillingen baseras på Toolfacs omsättning och resultat under 2019 och en tillförlitlig beräkning av reserven har därför kunnat göras i bokslutet per 2019-12-31 varvid reserven har minskats med 1,1 MSEK vilket redovisats i koncernens resultaträkning. Även föregående år utgjordes beloppet av en reserv för tilläggsköpeskilling, i detta fall Wermech. Förändringen av skulden under året framgår av not 24.
Koncernens upplåning består av ett större antal kontrakt upptagna vid olika tillfällen och med olika löptider. Lånen löper i all väsentlighet med rörlig ränta. Mot denna bakgrund kan redovisade värden anses ge en god approximation av verkliga värden. Det verkliga värdet på kortfristig upplåning motsvarar dess redovisade värde, eftersom diskonteringseffekten inte är väsentlig.
Kundfordringar, leverantörsskulder samt övriga kortfristiga fordringar och skulder har en kvarstående livslängd på mindre än ett år. Redovisat värde anses reflektera verkligt värde.
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår behandlas i huvuddrag nedan.
Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs i not 2.6. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras om bland annat framtida kassaflöden. Ytterligare information om uppskattningarna framgår av not 14. Koncernens goodwill uppgick vid årets slut till 299,2 MSEK (264,5).
I de under året genomförda förvärven har kundrelationer till ett värde av 54,0 MSEK (66,0) identifierats. Kundrelationernas planenliga avskrivningstid är 10 år. Till grund för den initiala värderingen av kundrelationerna ligger en nuvärdesberäkning av framtida resultatbidrag från det förvärvade bolagets kunder. För att göra nuvärdesberäkningen och för att fastställa avskrivningstiden måste vissa uppskattningar göras om bland annat kundernas långsiktiga inköpsnivåer från HANZA. På balansdagen uppgick det bokförda värdet på kundrelationerna till 104,5 MSEK (60,0).
Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för uppskjutna skattefordringar avseende skattemässiga underskottsavdrag. Dessutom undersöker koncernen ifall det är tillämpligt att aktivera nya uppskjutna skattefordringar
avseende årets skattemässiga underskottsavdrag eller tidigare underskottsavdrag för vilka sannolikheten ökat att de ska kunna utnyttjas. Uppskjuten skattefordran redovisas endast för underskottsavdrag för vilka det är sannolikt att de kan nyttjas mot framtida skattepliktiga överskott och mot skattepliktiga temporära skillnader. HANZA har redovisat uppskjuten skattefordran för de underskottsavdrag som finns i Sverige, Tyskland, Tjeckien och till vissa delar i Finland och Kina då det bedöms sannolikt att dessa underskottsavdrag kan nyttjas mot framtida överskott. Se vidare not 16.
Underskottsavdrag för vilka uppskjuten skatt inte redovisas uppgick per den 31 december 2019 till 54,4 MSEK (82,5).
I Estland utgår ingen inkomstskatt på redovisat resultat. Skatt (för närvarande 20,0 procent) tas istället ut på bruttoutdelning när balanserade vinstmedel delas ut. HANZA kan styra tidpunkten för utdelning och bedömer att det inte är sannolikt att återföring kommer att ske inom överskådlig framtid varför ingen redovisning av uppskjuten skatteskuld görs. Denna bedömning omprövas årligen. På balansdagen uppgick utdelningsbara medel i de estniska bolagen till 139,2 MSEK (165,9).
(e) Värdering av ersättningar efter avslutad anställning Redovisning av skuld och kostnader för förmånsbestämda pensioner baseras på aktuariella beräkningar som utgår från betydelsefulla antaganden om bland annat diskonteringsränta, framtida löneökningar, personalomsättning samt återstående livslängd. Förändringar i dessa antaganden kan främst påverka den redovisade skulden som vid årsskiftet uppgick till 108,9 MSEK (4,5). Rörelseresultat och årets resultat påverkas i mindre grad av förändringar i antagandena då förändringar på grund av ändrade aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat. För känslighetsanalys avseende de aktuariella antagandena, se not 31.
En del av HANZAs finansiering är att kundfordringar avyttras till extern part. Då kontrollen i dessa fall övergått till den externa parten är dessa kundfordringar borttagna från balansräkningen. För mer information se not 19 Kundfordringar.
Ett avtal som är bindande för både HANZA och kunden vad gäller kvantitet och pris sluts normalt när kunden lagt en order som bekräftats av HANZA. En order grundar sig i sin tur på någon typ av ramavtal men dessa är inte bindande vad gäller kvantiteter.
HANZAs intäkter kommer främst från produktion av produkter som kan vara komponenter, undersystem eller färdigt sammansatta produkter. Produkterna tillverkas enligt kundernas specifikation men HANZA är delaktigt i att skräddarsy tillverkningsprocessen. HANZAs prestationsåtagande är att producera och leverera ett specificerat antal av en produkt och anses fullgjort då kontrollen över produkten har övergått till kunden vilket vanligtvis är vid leverans. En order kan omfatta en eller flera produkter och kan därmed innehålla en eller flera prestationsåtaganden. Ett prestationsåtagande fullgörs nästan alltid vid en enda tidpunkt.
Ett undantag från principen att prestationsåtagandet fullgörs vid leverans är vissa avtal där överenskommelse om buffertlager av en produkt finns med kunden. I dessa fall anses prestationsåtagandet uppfyllt redan då komponenten eller produkten placeras i buffertlagret och därmed är tillgänglig för kunden. På balansdagen uppgick försäljningsvärdet på buffertlager där prestationsåtagandet redan ansågs uppfyllt till 18,7 MSEK (16,3).
Transaktionspriset värderas till det verkliga värdet av vad som kommer att erhållas, och motsvarar de belopp som erhålls för sålda varor efter avdrag för rabatter, returer och mervärdesskatt. Priserna är på varje order specificerade per produkt vilket utgör underlag för allokering av transaktionspriset till prestationsåtaganden. Koncernen grundar sina bedömningar av returer på historiska utfall och beaktar då typ av kund, typ av transaktion och speciella omständigheter i varje enskilt fall. Kunderna har endast rätt att returnera produkter som inte uppfyller i förväg specificerade krav. Någon returrätt på grund av att kunden inte längre har bruk för produkten förekommer inte. Bedömningar av framtida rabatter görs individuellt grundat på avtal med respektive kund. HANZA har inga garantiåtaganden för sina produkter då dessa är tillverkade enligt kundens detaljerade specifikationer.
På balansdagen fanns inga prestationsåtaganden som sträcker sig mer än ett år framåt i tiden.
Ett avtal om rådgivningstjänster utgör vanligtvis ett enda prestationsåtagande och transaktionspriset kan identifieras utifrån avtalet. Vanligtvis har HANZA rätt till ersättning för utfört arbete även om ett projekt skulle avbrytas i förtid. I dessa fall redovisas intäkterna över tid. I övriga fall redovisas intäkterna då rådgivningstjänsterna är levererade enligt avtalet och prestationsåtagandet därmed är uppfyllt.
HANZA's rådgivningstjänster är en viktig del i HANZA's totalerbjudande men intäkterna från dessa tjänster har endast utgjort en mindre del av koncernens försäljning. HANZA har därför valt att inte redovisa dessa separat.
Avtalstillgångarna uppgick på balansdagen till 18,6 MSEK (16,3). Koncernen har inga avtalsskulder.
Koncernens intäkter avser i allt väsentligt försäljning av varor. Ingen enskild kund svarar för 10 procent eller mer av koncernens intäkter.
Betalningstiden i HANZA's avtal med kunder varierar från 30 till 120 dagar. Kundfordringarna säljs dock till stor del till extern part vilket gör att kredittiderna enligt kontrakten har liten påverkan på koncernens balansräkning. Inga finansieringsavtal finns där kunden har rätt att skjuta upp betalningen mot erläggande av ränta. Koncernen har inga bindande avtal om produktion som
sträcker sig mer än ett år framåt i tiden.
Intäkter fördelade per segment, geografisk marknad samt per tillverkningsteknologi framgår av not 6 Segmentsinformation.
Verkställande direktören är koncernens högste verkställande beslutsfattare. Företagsledningen har fastställt rörelsesegmenten baserat på den information som behandlas av verkställande direktören och som används som underlag för att fördela resurser och utvärdera resultat.
HANZA tillämpar från och med år 2018 en klusterbaserad segmentsindelning vilken bedöms bäst spegla affärsmodellen, organisationen och det sätt på vilket styrelse och ledning följer upp och bedömer verksamheten. Verkställande direktören bedömer verksamheten utifrån en klusterindelad organisation främst på resultatnivån EBITA varvid avskrivningar på immateriella tillgångar inte fördelas ut på klustren. Vissa kostnader för koncernövergripande affärsutveckling fördelas inte heller ut på klustren. Dessa redovisas nedan som Affärsutveckling. Ränteintäkter och räntekostnader fördelas inte på segmenten, eftersom de påverkas av åtgärder som vidtas av den centrala finansförvaltningen, som handhar koncernens kassalikviditet.
Verksamheten har under 2019 bedrivits i 5 kluster som redovisas uppdelad på följande rapporterbara segment:
• Norden – Tillverkningskluster som ligger inom eller i närheten av HANZAs primära geografiska kundmarknader, vilka i dag utgörs av Sverige, Finland och Norge. I dag utgörs dessa Kluster av Sverige och Finland. Verksamheten inom dessa
områden kännetecknas av en hög automatiseringsgrad samt ett nära samarbete med kundernas utvecklingsavdelningar.
Försäljning mellan segment sker på marknadsmässiga villkor. De intäkter från externa parter som rapporteras till koncernledningen värderas på samma sätt som i resultaträkningen.
| 2019 | 2018 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultatinformation per segment |
Norden | Övriga världen |
Affärs– utveckling |
Totalt | Norden | Övriga världen |
Affärs– utveckling |
Totalt |
| Intäkter | ||||||||
| Segmentens intäkter | 975,1 | 1 130,6 | 0,1 | 2 105,8 | 921,6 | 953,0 | -0,3 | 1 874,3 |
| Avgår försäljning mellan segment |
-8,5 | -29,6 | – | -38,1 | -11,2 | -52,5 | – | -63,7 |
| Intäkter från externa kunder |
966,6 | 1 101,0 | 0,1 | 2 067,7 | 910,4 | 900,5 | -0,3 | 1 810,6 |
| Resultat | ||||||||
| EBITA | 62,7 | 20,9 | -15,7 | 67,9 | 67,4 | 3,9 | -10,0 | 61,3 |
| Avskrivningar immateriella tillgångar |
-7,8 | -3,3 | – | -11,1 | -6,4 | -0,8 | − | -7,2 |
| Finansiella poster | -24,5 | -24,9 | ||||||
| Resultat före skatt | 32,3 | 29,2 | ||||||
| EBITA exklusive engångsposter | ||||||||
| EBITA | 62,7 | 20,9 | -15,7 | 67,9 | 67,4 | 3,9 | -10,0 | 61,3 |
| Justering engångsposter, se nedan |
-1,1 | 7,5 | 11,8 | 18,2 | – | 10,9 | 6,4 | 17,3 |
| EBITA exklusive engångsposter |
61,6 | 28,4 | -3,9 | 86,1 | 67,4 | 14,8 | -3,6 | 78,6 |
| Engångsposter i rörelseresultatet | ||||||||
| Omvärdering tilläggslikvid | 1,1 | – | – | 1,1 | – | – | -0,8 | -0,8 |
| Transaktionskostnader | – | -0,3 | -8,1 | -8,4 | – | – | -0,3 | -0,3 |
| Kostnader för byte av börslista |
– | – | -3,7 | -3,7 | – | – | -5,3 | -5,3 |
| Nedskrivning tillgångar i Kina |
– | -3,0 | – | -3,0 | – | – | – | – |
| Lagernedskrivning | – | – | – | – | – | -10,9 | – | -10,9 |
| Avskrivning övervärde lager identifierat vid |
||||||||
| förvärvet av RITTER Summa engångsposter |
– 1,1 |
-4,2 -7,5 |
– -11,8 |
-4,2 -18,2 |
– – |
− -10,9 |
– -6,4 |
– -17,3 |
NOTER
| 2019 | 2018 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultatinformation per segment |
Norden | Övriga världen |
Affärs– utveckling |
Totalt | Norden | Övriga världen |
Affärs– utveckling |
Totalt |
| Övrig resultatinformation | ||||||||
| Avskrivningar | -47,3 | -43,6 | -1,3 | -92,2 | -30,7 | -27,8 | -0,6 | -59,1 |
| Nedskrivningar 1 | -0,7 | -7,4 | – | -8,1 | -0,1 | -10,9 | – | -11,0 |
1) Nedskrivningar 2019 avser främst anläggningstillgångar i Kina och nedskrivningar lagervärden och föregående år i allt väsentligt nedskrivningar lagervärden.
| Balansinformation och investeringar per segment |
Tillgångar | Investeringar 2 | Skulder | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| i MSEK | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | |
| Norden | 757,1 | 660,8 | 24,7 | 24,1 | 434,6 | 321,9 | |
| Övriga världen | 837,5 | 453,4 | 25,5 | 37,5 | 498,2 | 256,7 | |
| Affärsutveckling | 116,2 | 73,5 | 0,3 | 0,8 | 280,3 | 198,6 | |
| Eliminering | -188,1 | -91,6 | – | − | -188,1 | -91,6 | |
| Totalt koncernen | 1 522,7 | 1 096,1 | 50,5 | 62,4 | 1 025,0 | 685,6 |
2) Investeringar avser investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar
| per geografisk marknad | Nettoomsättning | Anläggningstillgångar 1 | ||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 |
| Sverige | 618,8 | 870,9 | 374,2 | 346,1 |
| Finland | 455,4 | 415,8 | 68,8 | 24,2 |
| Estland | 74,3 | 101,0 | 192,4 | 159,0 |
| Tyskland | 368,7 | 46,1 | 109,2 | – |
| Polen | 34,6 | 36,2 | 25,6 | 25,7 |
| Tjeckien | 26,2 | 20,0 | 47,5 | 24,0 |
| Övriga EU | 110,0 | 44,4 | – | – |
| Norge | 148,7 | 145,8 | – | – |
| Nordamerika | 86,3 | 91,1 | – | – |
| Övriga världen | 144,7 | 39,3 | 16,8 | 21,0 |
| Summa | 2 067,7 | 1 810,6 | 834,5 | 600,0 |
1) Exklusive finansiella instrument och uppskjutna skattefordringar
Fram till och med 2017 utgjordes de externt redovisade segmenten av tillverkningsteknologierna Mekanik och Elektronik. Fördelningen av intäkterna på dessa teknologier framgår nedan.
| Intäkter från externa kunder per tillverkningsteknologi |
2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Mekanik | 1 367,8 | 1 274,6 |
| Elektronik | 699,8 | 536,3 |
| Affärsutveckling | 0,1 | -0,3 |
| Totalt koncernen | 2 067,7 | 1 810,6 |
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på företagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | |
| EY | |||||
| Revisionsuppdrag | 2,8 | 1,6 | 0,7 | 0,5 | |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag | 0,5 | 0,1 | 0,5 | − | |
| Skattekonsulttjänster | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | |
| Övriga konsulttjänster | 0,1 | 1,5 | 0,1 | 1,4 | |
| Summa | 3,5 | 3,3 | 1,4 | 2,0 | |
| Övriga revisionsbolag | |||||
| Revisionsuppdrag | 0,3 | 0,2 | – | – | |
| Summa | 0,3 | 0,2 | – | – | |
| Totalt | 3,8 | 3,5 | 1,4 | 2,0 |
Övriga revisionsbolag avser lokala revisionsföretag i Polen, Tjeckien och Kina.
| Koncernen 2019 | Löner och andra ersättningar |
(varav tantiem) | Sociala avgifter | (varav pensions– kostnader) |
Summa löner och sociala kostnader |
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelseledamöter, verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare |
19,7 | 0,3 | 8,9 | 3,9 | 28,6 |
| Övriga anställda | 380,9 | 6,9 | 126,0 | 26,9 | 506,9 |
| Koncernen totalt | 400,6 | 7,2 | 134,9 | 30,8 | 535,5 |
| Koncernen 2018 | Löner och andra ersättningar |
(varav tantiem) | Sociala avgifter | (varav pensions– kostnader) |
Summa löner och sociala kostnader |
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelseledamöter, verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare |
15,7 | − | 9,0 | 4,0 | 24,7 |
| Övriga anställda | 308,4 | 3,1 | 112,6 | 17,8 | 421,0 |
| Koncernen totalt | 324,1 | 3,1 | 121,6 | 21,8 | 445,7 |
För ytterligare information om ersättning till ledande befattningshavare, se not 34 Transaktioner med närstående.
| Könsfördelning i koncernen (inkl dotterbolag) för styrelse - ledamöter och övriga ledande befattningshavare |
2019 | 2018 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Antal på | Varav | Antal på | Varav | |
| balansdagen | kvinnor | balansdagen | kvinnor | ||
| Styrelseledamöter moderföretaget | 5 | 2 | 6 | 2 | |
| Verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare | |||||
| samt dotterbolagsstyrelser | 19 | 5 | 13 | 3 | |
| Koncernen totalt | 24 | 7 | 19 | 5 |
NOTER
NOTER
Dotterbolagens styrelser består nästan uteslutande av personer som är anställda inom koncernen och även ingår i gruppen ledande befattningshavare på någon nivå. Dessa redovisas därför tillsammans varvid varje person bara räknas en gång.
| Medelantal anställda med geografisk | 2019 | 2018 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| fördelning per land Moderbolaget |
Medelantal anställda |
Varav kvinnor |
Medelantal anställda |
Varav kvinnor |
|
| Sverige | 2 | – | 2 | – | |
| Dotterbolag | |||||
| Sverige | 375 | 142 | 359 | 123 | |
| Estland | 734 | 273 | 725 | 243 | |
| Finland | 102 | 16 | 67 | 4 | |
| Kina | 115 | 61 | 73 | 31 | |
| Polen | 121 | 108 | 129 | 107 | |
| Tjeckien | 87 | 29 | 52 | 14 | |
| Tyskland | 67 | 16 | − | − | |
| Summa dotterbolag | 1601 | 645 | 1405 | 522 | |
| Koncernen totalt | 1603 | 645 | 1407 | 522 |
Moderbolaget hade under året 2 manliga anställda (2) som båda ingår i kategorin ledande befattningshavare. Utbetalda löner och ersättningar till styrelse, vd och andra ledande befattningshavare uppgick under året till 5,3 MSEK (4,7), varav tantiem 0,3 MSEK (-). Pensionskostnader till styrelse, vd och andra ledande befattningshavare uppgick till 1,1 MSEK (1,3) och övriga sociala avgifter enligt avtal uppgick till 2,0 MSEK (1,5). Inga löner eller ersättningar har i moderbolaget utbetalats till kategorin övriga anställda.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| Övriga rörelseintäkter | 2019 | 2018 |
| Resultat vid avyttring av anläggningstillgångar |
0,6 | 1,6 |
| Omvärdering av tilläggslikvid, se not 33 |
1,1 | − |
| Valutakursvinster | 4,5 | 5,5 |
| Övriga poster | 2,4 | 2,3 |
| Summa övriga rörelseintäkter | 8,6 | 9,4 |
| Övriga rörelsekostnader | 2019 | 2018 |
| Resultat vid avyttring av anläggningstillgångar |
-2,8 | -0,2 |
| Omvärdering av tilläggslikvid, se not 33 |
− | -0,8 |
| Valutakursförluster | -3,9 | -5,4 |
| Övriga poster | -1,5 | -0,6 |
| Summa övriga rörelsekostnader | -8,2 | -7,0 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Valutakursdifferenser i resultaträkningen |
2019 | 2018 | 2019 | 2018 | |
| I rörelseresultatet | 0,6 | 0,1 | 0,0 | 0,0 | |
| I finansiella poster netto | -1,2 | -6,4 | 1,5 | − | |
| Summa valutakurs differenser |
-0,6 | -6,3 | 1,5 | 0,0 |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| Finansiella intäkter | 2019 | 2018 | |
| Ränteintäkter på banktillgodo | |||
| havanden | 0,5 | – | |
| Summa finansiella intäkter | 0,5 | – | |
| Finansiella kostnader | |||
| Räntekostnader | -18,6 | -14,1 | |
| Valutakursvinster och förluster netto | -1,2 | -6,4 | |
| Kostnad avyttrade kundfordringar | -5,2 | -4,3 | |
| Övriga finansiella kostnader | − | -0,1 | |
| Summa finansiella kostnader | -25,0 | -24,9 | |
| Summa finansiella poster − netto koncernen |
-24,5 | -24,9 |
Under året utbetalda räntor uppgår till 18,2 MSEK (14,1).
| Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|
| Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter |
2019 | 2018 | |
| Ränteintäkter från koncernbolag | 2,7 | 2,2 | |
| Valutakursvinster och förluster netto | 1,5 | – | |
| Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter |
4,2 | 2,2 | |
| Räntekostnader externa | -1,6 | -0,9 | |
| Räntekostnader och liknande resultatposter |
-1,6 | -0,9 | |
| Summa finansiella poster – netto moderbolaget |
2,6 | 1,3 |
Ränteintäkter från koncernbolag avser främst HANZA AB 1,8 MSEK (2,1) och HANZA Metalliset oy 0,8 MSEK (-).
| Skattekostnad i resultaträkningen |
Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Aktuell skatt: | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | |
| Aktuell skatt på årets resultat | -11,0 | -7,8 | – | – | |
| Justeringar avseende tidigare år |
0,3 | 0,1 | – | – | |
| Summa aktuell skatt | -10,7 | -7,7 | – | – | |
| Uppskjuten skatt (se not 16) |
|||||
| Uppkomst och återförande av temporära skillnader |
2,0 | -1,3 | -0,6 | -0,2 | |
| Förändring på grund av ändrade skattesatser |
– | 0,6 | – | -0,2 | |
| Summa uppskjuten skatt | 2,0 | -0,7 | -0,6 | -0,4 | |
| Summa inkomstskatt | -8,7 | -8,4 | -0,6 | -0,4 |
Inkomstskatten på resultatet skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användning av svensk skattesats för det konsoliderade resultatet före skatt enligt följande:
| Koncernen | Moder bolaget |
|||
|---|---|---|---|---|
| 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | |
| Resultat före skatt | 32,3 | 29,2 | 4,1 | 4,9 |
| Skatt enligt svensk skattesats |
-6,9 | -6,4 | -0,9 | -1,1 |
| Skatteeffekter av: | ||||
| Avvikande skattesatser i utlandet |
0,5 | -1,8 | – | – |
| Ej skattepliktiga intäkter | 0,9 | 1,1 | 0,3 | 0,9 |
| Ej avdragsgilla kostnader | -3,3 | -1,5 | – | – |
| Skattemässiga underskott för vilka ingen uppskjuten skattefordran redovisats |
-0,3 | -0,5 | – | – |
| Justering avseende tidigare år |
0,3 | 0,1 | – | – |
| Förändring på grund av ändrade skattesatser |
0,1 | 0,6 | – | -0,2 |
| Skattekostnad | -8,7 | -8,4 | -0,6 | -0,4 |
Vägd genomsnittlig skattesats för koncernen är 27 procent (28) och för moderbolaget 14 procent (22). En del av koncernens verksamhet drivs i Estland där vinster beskattas först vid utdelning. Skattesatsen för de Estniska delarna har därför satts till 0 procent vid beräkningen. Effektiv skattesats och skatteeffekt av avvikande skattesatser i utlandet varierar därmed beroende på hur stor del av resultatet före skatt som härrör från Estland samt från enheter där bolaget bedömt att ytterligare uppskjuten skattefordran inte kan bokföras på grund av osäkerhet om möjlighet att utnyttja förlusterna i framtiden (se även not 16).
NOTER
Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden.
| Värden använda vid beräkning | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK |
23,6 | 20,8 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier |
32 125 760 | 27 907 850 |
| Resultat per aktie före utspädning, SEK |
0,73 | 0,74 |
| Värden använda vid beräkning | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK |
23,6 | 20,8 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier |
32 125 760 | 27 907 850 |
| Justering för beräknad utspädning optioner |
617 | 225 907 |
| Vägt genomsnittligt antal aktier efter utspädning |
32 126 377 | 28 133 757 |
| Beräknat resultat per aktie efter utspädning, SEK |
0,73 | 0,74 |
För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående stamaktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella stamaktier. Moderbolaget har under 2018 och början av 2019 haft teckningsoptioner som kunnat ha utspädningseffekt. För ytterligare information om optioner se not 23.
| Koncernen 2019 |
Goodwill | Kund– relationer |
Övriga immateriella tillgångar |
Summa |
|---|---|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||
| Ingående balans | 264,5 | 66,0 | 11,0 | 341,5 |
| Inköp | – | – | 2,2 | 2,2 |
| Försäljningar och utrangeringar | – | – | -0,2 | -0,2 |
| Rörelseförvärv | 33,5 | 54,0 | 2,1 | 89,6 |
| Omräkningsdifferens | 1,2 | -0,3 | 0,3 | 1,2 |
| Utgående balans | 299,2 | 119,7 | 15,4 | 434,3 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||||
| Ingående balans | – | -6,0 | -5,1 | -11,1 |
| Försäljningar och utrangeringar | – | 0,2 | 0,2 | |
| Årets avskrivningar | – | -9,2 | -1,9 | -11,1 |
| Omräkningsdifferens | – | – | – | – |
| Utgående balans | – | -15,2 | -6,8 | -22,0 |
| Utgående redovisat värde | 299,2 | 104,5 | 8,6 | 412,3 |
Not 14 forts.
| Övriga | ||||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen 2018 |
Goodwill | Kund– relationer |
immateriella tillgångar |
Summa |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||
| Ingående balans | 147,6 | – | 8,3 | 155,9 |
| Inköp | – | – | 2,9 | 2,9 |
| Försäljningar och utrangeringar | – | – | -0,6 | -0,6 |
| Rörelseförvärv | 113,3 | 66,0 | – | 179,3 |
| Omräkningsdifferens | 3,6 | – | 0,4 | 4,0 |
| Utgående balans | 264,5 | 66,0 | 11,0 | 341,5 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||||
| Ingående balans | – | – | -4,5 | -4,5 |
| Försäljningar och utrangeringar | – | – | 0,8 | 0,8 |
| Årets avskrivningar | – | -6,0 | -1,2 | -7,2 |
| Omräkningsdifferens | – | – | -0,2 | -0,2 |
| Utgående balans | – | -6,0 | -5,1 | -11,1 |
| Utgående redovisat värde | 264,5 | 60,0 | 5,9 | 330,4 |
Koncernen har inga ackumulerade nedskrivningar. Övriga immateriella tillgångar består i huvudsak av aktiverade kostnader för programvarulicenser och balanserade kostnader för att implementera programvara.
Som framgår av not 6, Segmentsinformation bedömer verkställande direktören verksamhetens prestation utifrån en klusterindelad organisation varvid rapporterade segment utgörs av Norden och Övriga Världen. Goodwill övervakas av bolaget på rörelsesegmentsnivå. Följande tabell visar en sammanställning av goodwill fördelat på rörelsesegment samt de antaganden som använts vid nedskrivningsprövningen.
| Kluster 2019 |
Goodwill 2019-12-31 |
Årlig volym tillväxt, % |
Långsiktig till växttakt, % |
Diskonterings ränta, % |
|---|---|---|---|---|
| Sverige | 180,9 | 3,9 | 2,0 | 8,7 |
| Finland | 8,5 | 1,3 | 2,0 | 8,7 |
| Estland | 54,1 | 4,8 | 2,0 | 9,3 |
| Centraleuropa | 41,7 | 4,9 | 2,0 | 10,8 |
| Kina | 14,0 | 10,6 | 2,0 | 13,1 |
| Summa | 299,2 |
| Kluster 2018 |
Goodwill 2018-12-31 |
Årlig volym tillväxt, % |
Långsiktig till växttakt, % |
Diskonterings ränta, % |
|---|---|---|---|---|
| Sverige | 180,3 | 2,8 | 2,0 | 8,7 |
| Finland | 8,5 | 5,6 | 2,0 | 8,7 |
| Estland | 53,6 | 4,0 | 2,0 | 9,3 |
| Centraleuropa | 8,3 | 3,1 | 2,0 | 10,8 |
| Kina | 13,8 | 9,8 | 2,0 | 13,1 |
| Summa | 264,5 |
Återvinningsbart belopp för en kassagenererande enhet (KGE) har fastställts baserat på beräkningar av nyttjandevärde. Dessa beräkningar utgår från uppskattade framtida kassaflöden före skatt baserade på finansiella budgetar som godkänts av företagsledningen och som täcker en femårsperiod. Bolaget har bedömt att den årliga volymtillväxten för varje KGE över den femåriga prognosperioden är ett viktigt antagande. Försäljningsvolymen i respektive period är den huvudsakliga orsaken till utvecklingen av resultat och därmed kassaflöden. Den årliga volymtillväxten baseras på tidigare resultat och bolagets förväntningar på marknadsutvecklingen. Den genomsnittliga tillväxttakten enligt dessa budgetar framgår i kolumnen Årlig volymtillväxt ovan.
Kassaflöden bortom femårsperioden extrapoleras med hjälp av bedömd tillväxttakt som framgår i kolumnen Långsiktig tillväxttakt. Den långsiktiga tillväxttakt som används, överensstämmer med de prognoser som finns i branschrapporter och överstiger inte den långfristiga tillväxttakten för tillverkningsindustrin där berörd KGE verkar.
NOTER
De framtida kassaflödena diskonteras med räntesatser framtagna specifikt för varje kassagenererande enhet. Använd diskonteringsränta anges ovan. Diskonteringsräntan anges före skatt och återspeglar specifika risker som gäller för de olika rörelsesegmenten. Nedskrivningstestet har inte resulterat i att något nedskrivningsbehov har identifierats.
I tabellen nedan redovisas vilka nedskrivningsbehov som skulle uppstått 2019 om den budgeterade rörelsemarginal som användes vid beräkningen skulle sänkts med 25 procent respektive om den kapitalkostnad som användes vid framtagandet av diskonteringsräntan skulle varit 3 procent högre. Analyserna har gjorts var för sig med det övriga antaganden intakta.
| 2019 | 2018 | |||
|---|---|---|---|---|
| Kluster | 25 % lägre rörelse marginal |
3 %-enheter högre kapital kostnad |
25 % lägre rörelse marginal |
3 %-enheter högre kapital kostnad |
| Sverige | – | – | – | – |
| Finland | – | – | -4,3 | – |
| Estland | – | – | -40,0 | -8,2 |
| Centraleuropa | -4,0 | -2,5 | – | – |
| Kina | -6,0 | -5,3 | -5,2 | – |
| Summa | -10,0 | -7,8 | -49,5 | -8,2 |
| Koncernen 2019 |
Byggnader och mark |
Förbättrings– utgifter på annans fastighet |
Maskiner och andra tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg och installationer |
Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | |||||
| Ingående balans | 92,7 | 3,7 | 457,7 | 54,2 | 608,3 |
| Omfört till nyttjanderättstillgångar (not 30) | – | – | -71,9 | – | -71,9 |
| Inköp | 7,8 | 0,1 | 37,5 | 2,9 | 48,3 |
| Rörelseförvärv | 24,3 | – | 24,4 | 3,3 | 52,0 |
| Försäljningar och utrangeringar | – | -1,8 | -18,6 | -3,2 | -23,6 |
| Omklassificeringar | 2,5 | -0,1 | -10,3 | 0,5 | -7,4 |
| Omräkningsdifferens | 1,7 | 0,1 | 3,5 | 0,2 | 5,5 |
| Utgående balans | 129,0 | 2,0 | 422,3 | 57,9 | 611,2 |
| Ackumulerade avskrivningar | |||||
| Ingående balans | -14,2 | -2,9 | -278,5 | -43,1 | -338,7 |
| Omfört till nyttjanderättstillgångar | – | – | 32,6 | – | 32,6 |
| Försäljningar och utrangeringar | – | 1,8 | 15,4 | 2,7 | 19,9 |
| Årets avskrivningar | -4,2 | -0,3 | -34,9 | -4,4 | -43,8 |
| Omräkningsdifferens | -0,3 | -0,1 | -2,2 | -0,1 | -2,7 |
| Utgående balans | -18,7 | -1,5 | -267,6 | -44,9 | -332,7 |
| Utgående redovisat värde | 110,3 | 0,5 | 154,7 | 13,0 | 278,5 |
| Koncernen 2018 |
Byggnader och mark |
Förbättrings– utgifter på annans fastighet |
Maskiner och andra tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg och installationer |
Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | |||||
| Ingående balans | 90,6 | 3,6 | 352,5 | 46,1 | 492,8 |
| Inköp | 0,2 | – | 57,5 | 1,8 | 59,5 |
| Rörelseförvärv | – | – | 49,4 | 4,9 | 54,3 |
| Försäljningar och utrangeringar | -0,3 | – | -10,0 | – | -10,3 |
| Omklassificeringar | -1,2 | – | 0,3 | 0,9 | 0,0 |
| Omräkningsdifferens | 3,4 | 0,1 | 8,0 | 0,5 | 12,0 |
| Utgående balans | 92,7 | 3,7 | 457,7 | 54,2 | 608,3 |
| Ackumulerade avskrivningar | |||||
| Ingående balans | -10,0 | -2,4 | -236,6 | -38,0 | -287,0 |
| Försäljningar och utrangeringar | 0,3 | – | 6,2 | – | 6,5 |
| Årets avskrivningar | -4,1 | -0,4 | -42,9 | -4,5 | -51,9 |
| Omklassificeringar | – | – | 0,2 | -0,2 | 0,0 |
| Omräkningsdifferens | -0,4 | -0,1 | -5,4 | -0,4 | -6,3 |
| Utgående balans | -14,2 | -2,9 | -278,5 | -43,1 | -338,7 |
| Utgående redovisat värde | 78,5 | 0,8 | 179,2 | 11,1 | 269,6 |
Föregående år ingick tillgångar som innehades enligt icke uppsägningsbara finansiella leasingavtal till ett redovisat värde av 39,3 MSEK i maskiner och andra tekniska anläggningar. Dessa omförs ovan och redovisas 2019 som nyttjanderättstillgångar. Se not 30.
NOTER
Förändring av uppskjutna skattefordringar och skatteskulder under året samt till vilka balansposter de är hänförliga framgår av följande tabeller:
| Uppskjutna skattefordringar | Uppskjutna skatteskulder | Uppskjutna | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2019 | Under– skottsavdrag |
Övriga | Summa | Anläggnings– tillgångar |
Övriga | Summa | skatter netto |
| Ingående balans | 16,2 | 0,2 | 16,4 | -28,6 | -0,3 | -28,9 | -12,5 |
| Rörelseförvärv | 3,8 | 12,2 | 16,0 | -17,5 | -1,5 | -19,0 | -3,0 |
| Redovisat i resultaträkningen | 0,5 | -0,5 | 0,0 | 1,6 | 0,4 | 2,0 | 2,0 |
| Redovisat i övrigt totalresultat | – | -1,1 | -1,1 | – | – | 0,0 | -1,1 |
| Valutakursdifferenser | – | -0,1 | -0,1 | 0,1 | – | 0,1 | 0,0 |
| Utgående balans | 20,5 | 10,7 | 31,2 | -44,4 | -1,4 | -45,8 | -14,6 |
| Varav förväntas utnyttjas/förfaller | |||||||
| – efter mer än 12 månader | 11,9 | 10,5 | 22,4 | -41,4 | -1,0 | -42,4 | -20,0 |
| – inom 12 månader | 8,6 | 0,2 | 8,8 | -3,0 | -0,4 | -3,4 | 5,4 |
| Uppskjutna skattefordringar | Uppskjutna skatteskulder | Uppskjutna | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2018 | Under– skottsavdrag |
Övriga | Summa | Anläggnings– tillgångar |
Övriga | Summa | skatter netto |
| Ingående balans | 16,0 | 0,7 | 16,7 | -3,0 | -0,4 | -3,4 | 13,3 |
| Rörelseförvärv | – | – | 0,0 | -25,2 | – | -25,2 | -25,2 |
| Redovisat i resultaträkningen | 0,1 | -0,5 | -0,4 | -0,4 | 0,1 | -0,3 | -0,7 |
| Valutakursdifferenser | 0,1 | – | 0,1 | – | – | – | 0,1 |
| Utgående balans | 16,2 | 0,2 | 16,4 | -28,6 | -0,3 | -28,9 | -12,5 |
| Varav förväntas utnyttjas/förfaller | |||||||
| – efter mer än 12 månader | 10,5 | – | 10,5 | -27,2 | – | -27,2 | -16,7 |
| – inom 12 månader | 5,7 | 0,2 | 5,9 | -1,4 | -0,3 | -1,7 | 4,2 |
Inga kvittningar mellan uppskjutna skattefordringar och skatteskulder har gjorts de aktuella åren.
Uppskjutna skattefordringar och -skulder i Sverige omräknades under 2018 på grund av beslut att stegvis sänka bolagsskatten till 21,4 % från 2019 och vidare ner till 20,6 % från 2021. Effekten som uppgick till +0,6 MSEK ingick i raden redovisat i resultaträkningen. Se även not 12 Inkomstskatt/Skatt på årets resultat.
Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Koncernen redovisade inte uppskjutna skattefordringar uppgående till 10,9 MSEK (17,3), avseende förluster uppgående till 54,4 MSEK (82,5), som kan utnyttjas mot framtida beskattningsbar vinst. Underskottsavdragen förfaller inte vid någon given tidpunkt. Dessa underskott finns till övervägande del i Finland men även i Sverige. Föregående år fanns även obokade underskott i Kina
men då den verksamheten är under avveckling har underskotten i verksamheten i år ansetts förlorade.
Övriga uppskjutna skattefordringar 2019 avser främst temporära skillnader på avsättningar för ersättningar till anställda efter avslutad anställning i Tyskland.
I Estland utgår ingen inkomstskatt på redovisat resultat. Skatt om för närvarande 20,0 procent tas istället ut på bruttoutdelning när balanserade vinstmedel delas ut. HANZA kan styra tidpunkten för utdelning och bedömer att det inte är sannolikt att utdelning kommer att ske inom överskådlig framtid. Uppskjuten skatteskuld har därför inte redovisats för outdelade vinstmedel. På balansdagen uppgick utdelningsbara vinstmedel i de estniska bolagen till 139,2 MSEK (165,9) motsvarande en skatteskuld på 27,8 MSEK (33,2).
I moderbolaget uppgår uppskjutna skattefordringar till 4,0 MSEK (4,6) vilka avser underskottsavdrag.
Nedan redovisas bokförda värden på koncernens finansiella instrument per kategori. Inga väsentliga avvikelser mellan bokfört värde och verkligt värde har identifierats. Se även not 3.3 Beräkning av verkligt värde.
| Koncernen 2019–12–31 |
Tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde |
Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Summa |
|---|---|---|---|
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | – | 0,3 | 0,3 |
| Kundfordringar | 122,1 | – | 122,1 |
| Övriga fordringar | 11,0 | – | 11,0 |
| Likvida medel | 66,7 | – | 66,7 |
| Summa | 199,8 | 0,3 | 200,1 |
| Skulder redovisade till upplupet anskaff ningsvärde |
Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Summa | |
|---|---|---|---|
| Skulder till kreditinstitut | 307,6 | – | 307,6 |
| Leasingskulder | 138,3 | – | 138,3 |
| Checkräkningskredit | 52,1 | – | 52,1 |
| Övriga räntebärande skulder* | – | 3,1 | 3,1 |
| Leverantörsskulder | 231,7 | – | 231,7 |
| Övriga skulder | 11,3 | – | 11,3 |
| Summa | 741,0 | 3,1 | 744,1 |
*) Avser tilläggsköpeskilling vid förvärv av Toolfac oy som värderas till verkligt värde via resultaträkningen i nivå 3. Se not 24 och not 33 för vidare information.
| Koncernen 2018–12–31 |
Tillgångar redovisade till upplupet anskaff ningsvärde |
Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Summa |
|---|---|---|---|
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | – | 0,3 | 0,3 |
| Kundfordringar | 83,8 | – | 83,8 |
| Övriga fordringar | 4,2 | – | 4,2 |
| Likvida medel | 77,5 | – | 77,5 |
| Summa | 165,5 | 0,3 | 165,8 |
| Skulder redovisade till upplupet anskaff ningsvärde |
Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Summa | |
|---|---|---|---|
| Skulder till kreditinstitut | 275,3 | – | 275,3 |
| Checkräkningskredit | 45,3 | – | 45,3 |
| Övriga räntebärande skulder* | – | 17,1 | 17,1 |
| Leverantörsskulder | 219,4 | – | 219,4 |
| Övriga skulder | 6,1 | – | 6,1 |
| Summa | 546,1 | 17,1 | 563,2 |
*) Avser tilläggsköpeskilling vid förvärv av Wermland Mechanics Group som värderas till verkligt värde via resultaträkningen i nivå 3. Se not 24 och not 33 för vidare information.
NOTER
| Koncernen | 2019–12–31 | 2018–12–31 |
|---|---|---|
| Varulagervärde före reserv för inkuransnedskrivning |
438,9 | 302,1 |
| Inkuransnedskrivning | -16,2 | -12,0 |
| Varulager netto | 422,7 | 290,1 |
Kostnaden för inkuransnedskrivningar uppgick under 2019 till 5,1 MSEK (10,9).
Värdet på lager värderat till nettoförsäljningsvärde var på balansdagen 0,0 MSEK (1,0).
| Koncernen | 2019–12–31 | 2018–12–31 |
|---|---|---|
| Fordringar mervärdesskatt | 10,5 | 10,9 |
| Fordringar på leverantörer | 2,0 | 1,9 |
| Övriga fordringar | 9,0 | 2,3 |
| Koncernen totalt | 21,5 | 15,1 |
| Koncernen | 2019–12–31 | 2018–12–31 |
|---|---|---|
| Förutbetalda hyreskostnader | 3,9 | 2,6 |
| Förutbetalda leasingavgifter | 0,8 | 1,3 |
| Förutbetalda materialkostnader | 1,2 | 0,2 |
| Förutbetalda lånekostnader | 1,2 | − |
| Övriga förutbetalda kostnader | 9,1 | 4,9 |
| Övriga upplupna intäkter | 1,1 | 0,9 |
| Koncernen totalt | 17,3 | 9,9 |
Likvida medel består uteslutande av fullt disponibla banktillgodohavanden.
| Koncernen | 2019–12–31 | 2018–12–31 |
|---|---|---|
| Kundfordringar | 103,8 | 68,0 |
| Minus: reserveringar för osäkra fordringar |
-0,3 | -0,5 |
| Kundfordringar – netto | 103,5 | 67,5 |
| Kontraktsfordringar | 18,6 | 16,3 |
| Totala fordringar från avtal med kunder |
122,1 | 83,8 |
Åldersanalys över utestående kundfordringar efter reserveringar för osäkra fordringar framgår nedan.
| Åldersanalys | 2019–12–31 | 2018–12–31 |
|---|---|---|
| Ej förfallet | 58,8 | 43,7 |
| Förfallet 1–30 dagar | 27,5 | 13,2 |
| Förfallet 31–60 dagar | 6,0 | 4,9 |
| Förfallet >60 dagar | 11,2 | 5,7 |
| Summa | 103,5 | 67,5 |
| fordringar | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Ingående balans | -0,5 | -0,9 |
| Reserv som tillkommit vid förvärv | -0,3 | – |
| Reserveringar för osäkra fordringar | – | -0,1 |
| Återförda reserver | 0,5 | – |
| Fordringar som skrivits bort under året som ej indrivningsbara |
– | 0,5 |
| Utgående balans | -0,3 | -0,5 |
Kundfordringar värderas initialt till nominellt värde då HANZA's kreditförluster historiskt varit mycket låga. Samtliga kundfordringar är vid bedömning av kreditrisk bedömda enligt ansatsen förväntade kreditförluster inom de 12 kommande månaderna. Kostnader för förändring av reserv för osäkra fordringar ingår i posten övriga externa kostnader i resultaträkningen.
Några säkerheter eller andra garantier för de på balansdagen utestående kundfordringarna finns ej.
En väsentlig del av koncernens kundfordringar avyttras till extern part. Då kontrollen i dessa fall övergått till den externa parten är dessa kundfordringar borttagna från balansräkningen. På balansdagen uppgick värdet på sålda kundfordringar vilka ännu ej reglerats av kunderna till 234,1 MSEK (195,7). I vissa fall kan kundfordringar belånas genom factoring men på balansdagen eller vid årets ingång fanns inte någon factoringskuld, se vidare not 24 Upplåning och not 28 Ställda säkerheter.
| Utestående aktier, aktiekapital och övrigt tillskjutet kapital |
Antal utestående aktier |
Aktie– kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Summa |
|---|---|---|---|---|
| Per 31 december 2017 | 22 324 008 | 2,2 | 310,1 | 312,3 |
| Företrädesemission | 6 697 200 | 0,7 | 55,3 | 56,0 |
| Emission vid inlösen av optioner | 848 510 | 0,1 | 9,4 | 9,5 |
| Per 31 december 2018 | 29 869 718 | 3,0 | 374,8 | 377,8 |
| Emission vid inlösen av optioner | 110 210 | 0,0 | 1,2 | 1,2 |
| Apportemission januari | 1 000 000 | 0,1 | 14,3 | 14,4 |
| Apportemission juli | 3 000 000 | 0,3 | 49,5 | 49,8 |
| Per 31 december 2019 | 33 979 928 | 3,4 | 439,8 | 443,2 |
Aktiekapitalet bestod på balansdagen av 33 979 928 aktier med kvotvärdet 0,10 SEK.
Aktierna har ett röstvärde på 1 röst/aktie.
Alla aktier som emitterats av moderbolaget är till fullo betalda.
Den 31 januari 2019 förvärvades Toolfac, där del av köpeskillingen utgjordes av aktier, varvid antalet aktier ökade med 1 000 000 och aktiekapitalet ökade med 100 000 SEK. Den 25 juli förvärvades RITTER, där del av köpeskillingen utgjordes av aktier, varvid antalet aktier ökade med 3 000 000 och aktiekapitalet ökade med 300 000 SEK.
Årsstämman i maj 2016 beslutade om ett teckningsoptionsprogram om 1 001 000 optioner med rätt att efter omräkning för företrädesemission teckna 1,07 aktier för 11,14 SEK under perioden 2018-11-01 och 2018-12-31. Av dessa optioner tecknades 896 000.
Under november och december 2018 påkallades inlösen för samtliga optioner. Per 2018-12-31 hade 848 510 nya aktier emitterats till kursen 11,14 SEK. En mindre återstående del av optionsprogrammet registrerades i början av januari 2019, varvid antal aktier ökade med 110 210 och aktiekapitalet med 11 021 SEK.
Reserver i eget kapital utgörs i sin helhet av omräkningsreserver avseende utländsk valuta.
Förändringar av upplåning under året framgår av tabellerna nedan. Utöver nedanstående upplåning hade koncernen på balansdagen leasingskulder till ett värde av 138,3 MSEK. Information om dessa finns i not 30. För jämförelseåret ingick finansiella leasingskulder till ett värde av 35,9 MSEK i skulder till kreditinstitut.
| 2019 | Skulder till kreditinstitut |
Checkräknings– kredit |
Övriga ränte bärande skulder |
Summa upplåning |
|---|---|---|---|---|
| Ingående balans | 275,3 | 45,3 | 17,1 | 337,7 |
| Omfört till leasingskulder (not 30) | -35,9 | – | – | -35,9 |
| Amorteringar | -75,8 | -15,0 | -17,2 | -108,0 |
| Upptagna lån | 117,5 | 21,1 | 4,0 | 142,6 |
| Förvärv av företag | 25,0 | – | – | 25,0 |
| Kapitaliserad ränta | – | – | 0,3 | 0,3 |
| Omvärdering över resultaträkningen | – | – | -1,1 | -1,1 |
| Omräkningsdifferens | 1,5 | 0,7 | – | 2,2 |
| Utgående balans | 307,6 | 52,1 | 3,1 | 362,8 |
| Varav − långfristiga | 209,9 | – | – | 209,9 |
| − kortfristiga | 97,7 | 52,1 | 3,1 | 152,9 |
| 2018 | Skulder till kreditinstitut |
Checkräknings– kredit |
Övriga ränte bärande skulder |
Summa upplåning |
|---|---|---|---|---|
| Ingående balans | 127,2 | 68,8 | 2,1 | 198,1 |
| Amorteringar | -172,4 | -33,2 | -2,1 | -207,7 |
| Upptagna lån | 246,4 | 2,3 | 15,8 | 264,5 |
| Förvärv av företag | 70,4 | 5,9 | – | 76,3 |
| Kapitaliserad ränta | 0,4 | – | 0,5 | 0,9 |
| Omvärdering över resultaträkningen | – | – | 0,8 | 0,8 |
| Omräkningsdifferens | 3,3 | 1,5 | – | 4,8 |
| Utgående balans | 275,3 | 45,3 | 17,1 | 337,7 |
| Varav – långfristiga | 207,2 | – | – | 207,2 |
| – kortfristiga | 68,1 | 45,3 | 17,1 | 130,5 |
Koncernens räntebärande skulder har en genomsnittlig ränta på 4,2 procent (4,4) per år.
Koncernens upplåning från kreditinstitut är decentraliserad så att upplåningen i huvudsak ligger i respektive dotterbolag. Lånen är upptagna i respektive dotterbolags lokala valuta. Koncernen har därmed sin upplåning från kreditinstitut i SEK, EUR, CZK, CNY och PLN. Upplåningen består av ett större antal kontrakt fördelade på banklån, avbetalningskontrakt på maskiner, samt leasing och factoring. En sammanfattning av lånens fördelning på valuta, typ och förfallotidpunkter framgår av nedanstående tabell.
| 2019–12 –31 | Förfallotidpunkt | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Typ av upplåning | Valutor | Redovisat värde | Inom 1 år | Mellan 2 och 5 år | Senare än 5 år |
| Banklån | SEK, EUR, CNY, CZK, PLN |
303,6 | 96,5 | 191,9 | 16,6 |
| Avbetalningskontrakt | SEK | 4,0 | 1,2 | 2,8 | – |
| Summa | 307,6 | 97,7 | 193,3 | 16,6 |
| 2018–12–31 | Förfallotidpunkt | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Typ av upplåning | Valutor | Redovisat värde | Inom 1 år | Mellan 2 och 5 år | Senare än 5 år |
| SEK, EUR, CNY, | |||||
| Banklån | CZK, PLN | 231,6 | 51,8 | 175,1 | 4,7 |
| Avbetalningskontrakt | SEK | 7,8 | 3,4 | 4,4 | – |
| Leasing | SEK, EUR, PLN | 35,9 | 13,0 | 22,9 | – |
| Summa | 275,3 | 68,2 | 202,4 | 4,7 |
Leasingskulder redovisas efter implementationen av IFRS 16 per 2019-01-01 separat i balansräkningen och upplysningar om leasingskulderna 2019 återfinns i not 30 leasing. Då jämförelseåret inte omräknats redovisas leasingskulderna 2018 ovan.
Koncernen har beviljade checkräkningskrediter i valutorna SEK, EUR, CZK och PLN totalt uppgående till 121,9 MSEK (102,7). Dessa är fördelade på tio (nio) olika dotterbolag och omförhandlas vid olika tidpunkter. Av beviljad checkräkningskredit har 52,1 MSEK (45,3) utnyttjats per den 31 december 2019. Ett vägt genomsnitt av räntesatserna på utnyttjade krediter är 2,6 procent (2,4).
Under övriga räntebärande skulder redovisas främst tilläggsköpeskillingar relaterade till förvärven av Wermech 2018 och Toolfac 2019. Dessa utgör finansiella skulder som värderas till verkligt värde via resultaträkningen i nivå 3. Förändringen av dessa skulder framgår av tabell nedan.
Tilläggsköpeskillingen för förvärvet av Toolfac i början av 2019 beräknades till 4,1 MSEK. Beloppet diskonterades med 3,50 % ränta till 4,0 MSEK. Då tilläggsköpeskillingen baserades på bolagets prestation under 2019 har en tillförlitlig värdering kunnat ske per 2019-12-31 varvid skulden minskats med 1,1 MSEK vilket redovisats i bolagets resultaträkning. Skulden har reglerats under första kvartalet 2020.
Vid förvärvet av Wermech i början av 2018 beräknades en tilläggsköpeskilling till 16,5 MSEK. Beloppet diskonterades med 3,75 % ränta till 15,8 MSEK. Då tilläggsköpeskillingen baserades på det förvärvade bolagets omsättning under 2018 kunde en tillförlitlig värdering ske per 2018-12-31 varvid skulden ökades med 0,8 MSEK vilket belastade bolagets resultaträkning. Skulden reglerades under första kvartalet 2019.
| Förändring av finansiella skulder värderade till | |||
|---|---|---|---|
| verkligt värde via resultaträkningen i nivå 3 | 2019–12–31 | 2018–12–31 | |
| Ingående balans | 17,1 | − | |
| Initialt diskonterat värde vid förvärv | 4,0 | 15,8 | |
| Amorteringar | -17,2 | − | |
| Kapitaliserad ränta | 0,3 | 0,5 | |
| Omvärdering via resultaträkningen | -1,1 | 0,8 | |
| Utgående skuld | 3,1 | 17,1 | |
| Moderbolaget 2019–12–31 |
Skulder till kreditinstitut |
Skulder till koncernföretag |
Övriga ränte– bärande skulder |
Summa upplåning |
|---|---|---|---|---|
| Ingående balans | 9,6 | – | – | 9,6 |
| Amorteringar | -9,9 | – | – | -9,9 |
| Upptagna lån | 90,8 | – | – | 90,8 |
| Övriga förändringar | – | 4,4 | – | 4,4 |
| Utgående balans | 90,5 | 4,4 | 0,0 | 94,9 |
| Varav – långfristiga | 70,1 | – | – | 70,1 |
| – kortfristiga | 20,4 | 4,4 | – | 24,8 |
| Moderbolaget 2018–12–31 |
Skulder till kreditinstitut |
Skulder till koncernföretag |
Övriga ränte– bärande skulder |
Summa upplåning |
|---|---|---|---|---|
| Ingående balans | 16,5 | 3,3 | 2,1 | 21,9 |
| Amorteringar | -74,2 | – | -2,1 | -76,3 |
| Upptagna lån | 67,3 | – | – | 67,3 |
| Övriga förändringar | – | -3,3 | – | -3,3 |
| Utgående balans | 9,6 | 0,0 | 0,0 | 9,6 |
| Varav – långfristiga | 7,2 | – | – | 7,2 |
| – kortfristiga | 2,4 | – | – | 2,4 |
Koncernens samtliga leverantörsskulder förfaller inom 3 månader.
| Leverantörsskuldernas | ||
|---|---|---|
| fördelning på valutor | 2019–12–31 | 2018–12–31 |
| EUR | 120,7 | 108,6 |
| SEK | 66,3 | 69,1 |
| USD | 30,6 | 27,5 |
| PLN | 1,4 | 1,6 |
| CZK | 2,7 | 1,7 |
| CNY | 7,1 | 7,3 |
| Övriga | 2,9 | 3,6 |
| Summa | 231,7 | 219,4 |
| Koncernen | 2019–12–31 | 2018–12–31 |
|---|---|---|
| Skulder mervärdesskatt | 6,7 | 7,5 |
| Innehållna personalskatter | 17,7 | 15,5 |
| Förskott från kunder | 4,0 | – |
| Övriga kortfristiga skulder | 7,3 | 6,1 |
| Koncernen totalt | 35,7 | 29,1 |
Övriga kortfristiga skulder utgörs till stor del av personalrelaterade skulder såsom löner och fastställda sociala avgifter som ska betalas följande månad.
| Koncernen | 2019–12–31 | 2018–12–31 |
|---|---|---|
| Upplupna löner | 21,4 | 13,9 |
| Upplupna semesterlöner | 32,6 | 24,8 |
| Upplupna sociala avgifter | 12,1 | 12,5 |
| Upplupna materialkostnader | 2,4 | 5,2 |
| Upplupna konsult- och revisionskostnader |
2,2 | 1,1 |
| Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
13,6 | 8,5 |
| Koncernen totalt | 84,3 | 66,0 |
| Moderbolaget | 2019–12–31 | 2018–12–31 |
| Upplupna löner | 0,2 | – |
|---|---|---|
| Upplupna semesterlöner | 0,7 | 0,5 |
| Upplupna sociala avgifter | 0,5 | 0,5 |
| Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
0,6 | 0,8 |
| Moderbolaget totalt | 2,0 | 1,8 |
| Koncernen | 2019–12–31 | 2018–12–31 |
|---|---|---|
| För skulder till kreditinstitut och checkkrediter: |
||
| Fastighetsinteckningar | 135,4 | 95,5 |
| Företagsinteckningar | 290,0 | 278,2 |
| Maskiner med äganderättsförbehåll | 64,1 | 23,5 |
| Aktier i dotterföretag | 396,8 | 261,1 |
| Belånade kundfordringar och lager (se även not 24) |
34,6 | 27,3 |
| Leasade maskiner och fordon | – | 35,0 |
| Summa | 920,9 | 720,6 |
| Moderbolaget | 2019–12–31 | 2018–12–31 |
|---|---|---|
| För skulder till kreditinstitut: | ||
| Aktier i dotterföretag | 132,1 | – |
| Summa | 132,1 | – |
| Koncernen | 2019–12–31 | 2018–12–31 |
|---|---|---|
| Utställda garantier | 62,5 | 44,0 |
| Summa | 62,5 | 44,0 |
| Moderbolaget | 2019–12–31 | 2018–12–31 |
| Borgensåtagande dotterföretag | 128,0 | 166,7 |
| Summa | 128,0 | 166,7 |
Koncernens hyr huvuddelen av de produktionslokaler, lagerlokaler samt kontor som används i verksamheten samt några produktionsmaskiner, truckar, viss IT-utrustning och ett antal bilar. Produktionsmaskinerna samt bilarna redovisades redan föregående år i balansräkningen som materiella anläggningstillgångar respektive skulder till kreditinstitut enligt reglerna för finansiell leasing. 2019-01-01 implementerades HANZA IFRS 16 och enligt denna redovisas alla hyreskontrakt, med vissa undantag som nyttjanderättstillgångar respektive leasingskulder i balansräkningen. Lokaler, truckar och viss IT-utrustning har därvid tillkommit i balansräkningen per 2019-01-01. Dessa redovisades föregående år som operationell leasing vilket framgår i slutet av denna not. Lokalhyresavtalen innehåller vanligtvis klausuler om automatisk förlängning om inte någon part säger upp avtalet. Förlängningsperioder har dock bara i ett fåtal fall räknats med vid värdering av leasingavtalen då det är vanligt att någon av parterna säger upp avtalet för omförhandling av hyresnivån varefter ett nytt avtal ingås.
Vidareuthyrning förekommer endast i undantagsfall och till marginella belopp.
Not 30 forts.
| Nyttjanderättstillgångar 2019 |
Byggnader och lokaler |
Maskiner och andra tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg och bilar |
Totalt |
|---|---|---|---|---|
| Omfört från materiella anläggningstillgångar (not 15) | − | 39,3 | − | 39,3 |
| Tillkommande tillgångar vid övergång till IFRS 16 | 78,4 | 1,1 | 0,2 | 79,7 |
| Förlängning och omvärdering av befintliga kontrakt | 1,4 | − | − | 1,4 |
| Inköp | 11,9 | 11,3 | 1,9 | 25,1 |
| Rörelseförvärv | 24,7 | 10,1 | 0,9 | 35,7 |
| Försäljningar och utrangeringar | -7,1 | -0,6 | -0,7 | -8,4 |
| Årets avskrivningar | -25,8 | -8,9 | -2,6 | -37,3 |
| Omklassificeringar | – | 3,5 | 3,9 | 7,4 |
| Omräkningsdifferens | 0,6 | 0,2 | − | 0,8 |
| Utgående redovisat värde | 84,1 | 56,0 | 3,6 | 143,7 |
| Leasingskulder | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Omfört från skulder till kreditinstitut (not 24) |
35,9 | _ |
| Tillkommande skulder vid övergång till IFRS 16 |
79,7 | _ |
| Förlängning och omvärdering av befintliga kontrakt |
1,4 | − |
| Amorteringar | -45,9 | − |
| Nya kontrakt | 37,3 | − |
| Avslutade kontrakt | -8,4 | − |
| Förvärv av företag | 35,7 | − |
| Kapitaliserad ränta | 1,8 | − |
| Omräkningsdifferens | 0,8 | − |
| Utgående balans | 138,3 | – |
| Varav – kortfristiga inom 1 år | 45,5 | − |
| – långfristiga 1– 2 år | 37,6 | − |
| – långfristiga 2–5 år | 48,6 | − |
| – senare än 5 år | 6,6 | − |
| Framtida leasingavgifter, |
| odiskonterade kassaflöden | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Förfallande inom 1 år | 46,1 | – |
| Förfallande efter mer än 1 men inom 2 år |
38,9 | – |
| Förfallande efter mer än 2 men inom 5 år |
53,0 | – |
| Förfallande efter mer än 5 år | 10,1 | – |
| Summa betalda leasingavgifter | 148,1 | – |
| Betalda leasingavgifter | 2019 | |
|---|---|---|
| Leasingavgifter avseende avtal upptagna i balansräkningen |
41,9 | |
| Leasingavgifter avseende avtal kortare än 1 år |
2,2 | |
| Leasingavgifter avseende tillgångar av mindre värde |
1,7 | |
| Summa betalda leasingavgifter | 45,8 |
Operationell leasing 2018 samt övergången till IFRS 16
Kostnader för operationell leasing i koncernen uppgick 2018 till 29,7 MSEK.
Per 2018-12-31 redovisades följande framtida minimileaseavgifter enligt icke uppsägningsbara operationella leasingavtal:
| Koncernen | 2018–12–31 |
|---|---|
| Inom 1 år | 28,1 |
| Senare än 1 men inom 5 år | 58,9 |
| Mer än 5 år | 1,7 |
| Koncernen totalt | 88,7 |
Ovanstående framtida operationella leasingavgifter stäms av mot balanseffekten av IFRS 16 enligt följande:
| Koncernen | 2018–12–31 |
|---|---|
| Framtida operationella leasingavgifter 2018-12-31 | 88,7 |
| Avgår avgifter korttidskontrakt | -2,4 |
| Avgår avgifter kontrakt där tillgången är av mindre värde |
-6,8 |
| Avgår på grund av diskontering | -4,2 |
| Tillkommer på grund av troliga förlängningar 1 | 4,4 |
| Tillkommande leasingskuld vid övergång till IFRS 16 |
79,7 |
| Tidigare redovisad leasingskuld enligt IAS 17 | 35,9 |
| Total leasingskuld per 2019-01-01 | 115,6 |
1) Tillkommande avgifter på grund av troliga förlängningar ovan avser kontrakt där bolaget ansåg det sannolikt att kontraktet kommer förlängas efter den vid övergången bundna perioden. Avgifter för dessa perioder ingick inte i framtida leasingavgifter ovan men räknades med vid beräkning av leasingskuld enligt IFRS 16.
NOTER
I Sverige finns individuella avgiftsbestämda pensionsavtal, avtal enligt den avgiftsbestämda ITP 1-planen samt avtal enligt ITP 2-planen. ITP 2-planens förmånsbestämda pensionsåtaganden för ålders- och familjepension tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10 Redovisning av pensionsplanen ITP 2 som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2019 har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen ITP 2 som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda åldersoch familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för ITP 2-försäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 2,9 Mkr (inbetalt 2019: 2,9 Mkr). Koncernens andelar av de sammanlagda avgifterna till planen är försumbara.
Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 155 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2019 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 148 procent (142).
I ett svenskt dotterbolag finns en PRI-plan. Denna redovisas som en förmånsbestämd plan men då den är av mindre omfattning redovisas den enligt pensionsinstitutets egen värdering utan omräkning enligt IAS 19.
Via förvärvet av RITTER Elektronik GmbH i juli 2019 tillkom en förmånsbestämd pensionsplan som omfattar 351 personer varav 168 är aktiva i företaget och resterande är fribrevshavare och pensionärer. Planen, som förvaltas av en extern förvaltare, omfattar huvuddelen av de anställda men inte personer som anställts 2018 eller senare. Vid årets slut uppgick fonderingsgraden för planen till 24 procent.
I övriga länder där HANZA är verksamt finns avgiftsbestämda pensionsplaner som i vissa fall omfattar alla anställda och i andra fall vissa grupper av anställda.
| Totala pensionskostnader | 2019 | 2018 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| i resultaträkningen | Tyskland | Övriga | Totalt | Tyskland | Övriga | Totalt |
| Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer |
0,5 | 28,8 | 29,3 | – | 21,3 | 21,3 |
| Pensionskostnader för förmånsbestämda planer | 1,1 | 0,4 | 1,5 | – | 0,5 | 0,5 |
| Summa pensionskostnader | 1,6 | 29,2 | 30,8 | – | 21,8 | 21,8 |
| 2019 | 2018 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisning i balansräkningen | Tyskland | Övriga | Totalt | Tyskland | Övriga | Totalt |
| Förmånsbestämda förpliktelser, fonderade planer |
137,0 | – | 137,0 | – | – | 0,0 |
| Förmånsbestämda förpliktelser, ofonderade planer |
– | 4,9 | 4,9 | – | 4,5 | 4,5 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | -33,0 | – | -33,0 | – | – | 0,0 |
| Avsättningar till pensioner | 104,0 | 4,9 | 108,9 | – | 4,5 | 4,5 |
| 2019 | 2018 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förändringen i förmånsbestämda pensionsförpliktelser |
Nuvärde av förmåns bestämda pensions planer |
Förvalt ningstill gångarnas verkliga värde |
Netto | Nuvärde av förmåns bestämda pensions planer |
Förvalt ningstill gångarnas verkliga värde |
Netto |
| Ingående balans | 4,5 | – | 4,5 | 4,0 | – | 4,0 |
| Rörelseförvärv | 140,0 | -31,5 | 108,5 | – | – | – |
| Poster i resultaträkningen: | ||||||
| Kostnad för tjänstgöring innevarande period | 1,5 | – | 1,5 | 0,5 | – | 0,5 |
| Räntekostnader | 1,0 | -0,2 | 0,8 | – | – | – |
| 2,5 | -0,2 | 2,3 | 0,5 | – | 0,5 | |
| Omvärderingar i övrigt totalresultat: | ||||||
| Aktuariella vinster/förluster (-/+) från förändringar i demografiska antaganden |
-0,2 | – | -0,2 | – | – | – |
| Aktuariella vinster/förluster (-/+) från förändringar i finansiella antaganden |
-2,6 | – | -2,6 | – | – | – |
| Faktisk avkastning på förvaltnings-tillgångar | -0,8 | -0,8 | – | – | – | |
| -2,8 | -0,8 | -3,6 | – | – | – | |
| Övriga förändringar: | ||||||
| Avgifter inbetalda från arbetsgivaren | -0,2 | -0,3 | -0,5 | – | – | – |
| Avgifter inbetalda från anställda | – | – | 0,0 | – | – | – |
| Utbetalda ersättningar | -1,1 | -0,4 | -1,5 | – | – | – |
| Omräkningsdifferenser | -1,0 | 0,2 | -0,8 | – | – | – |
| Utgående balans | 141,9 | -33,0 | 108,9 | 4,5 | – | 4,5 |
Förvaltningstillgångarna är i sin helhet placerade i en tysk pensionsfond.
Vid värdering av de förmånsbestämda pensionsplanerna används ett antal aktuariella antaganden. De viktigaste av dessa antaganden framgår nedan. I de fall en känslighetsanalys redovisas, förutsätts övriga antaganden vara oförändrade.
Vid beräkning av den tyska pensionsskulden har en diskonteringsräntan om 0,75 procent använts. Denna baseras på AA-klassificerade företagsobligationer med löptider motsvarande pensionsförpliktelserna. Skulle den använda diskonteringsräntan varit 0,5 procentenheter högre skulle skulden varit 5,7 MSEK lägre och om den varit 1 procentenhet lägre skulle skulden varit 6,2 MSEK högre.
Vid beräkningen av den tyska pensionsplanen har tabellen Heubeck 2018 G använts. En rimlig ökning av den förväntade livslängden skulle kunna öka skulden med 2,3 MSEK.
I moderbolaget finns 2 anställda som omfattas av individuella avgiftsbestämda pensionsavtal.
NOTER
| poster | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Resultat vid avyttringar av anläggningstillgångar |
2,2 | -1,4 |
| Omvärdering tilläggslikvid | -1,1 | 0,8 |
| Orealiserade kursförluster | 1,2 | 3,8 |
| Övrigt | 2,5 | 1,5 |
| Totalt | 4,8 | 4,7 |
| Kassaflöde från investeringar i materiella anläggningstillgångar |
2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Inköp enligt not 15 | -48,3 | -59,5 |
| Avgår: Inköp genom finansiell leasing1 |
– | 15,9 |
| Kassaflöde | -48,3 | -43,6 |
| Kassaflöde från upptagna lån | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Upptagna lån enligt not 24 | 142,6 | 264,5 |
| Ny skuld avseende tilläggsköpe skilling |
-4,0 | -15,8 |
| Investering överförd till leasing kontrakt |
10,9 | – |
| Avgår: Upptagna finansiella leasingkontrakt 1 |
– | -15,9 |
| Kassaflöde | 149,5 | 232,8 |
| Kassaflöde vid amortering | 2019 | 2018 |
| Amorteringar enligt not 24 | -108,0 | -207,7 |
| Amortering leasing enligt not 30 | -45,9 | – |
| Betalning tilläggsköpeskilling som rapporteras under rörelseförvärv i kassaflödet |
17,2 | – |
| Avgår: Leasingkontrakt avslutade | ||
| utan kassaflödespåverkan 1 | – | 3,3 |
| Kassaflöde | -136,7 | -204,4 |
1) Efter övergång till IFRS 16 redovisas leasingskulder inte längre i not 24 Upplåning. Inga förklaringsposter finns därför mellan not 24 och kassaflödet för 2019.
HANZA Holding har under 2019 genomfört två förvärv. Toolfac Oy ("Toolfac") förvärvades i januari och i juli, förvärvades RITTER Elektronik GmbH ("RITTER").
HANZA Holding förvärvade den 31 januari 2019 samtliga aktier i Toolfac Oy med säte i Iisalmi, Finland. Bolaget bedriver tillverkning med fokus på skärande bearbetning. Under 2018 omsatte Toolfac cirka 80 MSEK. Den totala köpeskillingen uppgår till totalt högst 34,1 MSEK, och består av en kontant del om 15,6 MSEK som erlades vid tillträdet, 1 000 000 aktier i HANZA Holding som värderas till 14,4 MSEK samt en rörlig tilläggsköpeskilling om högst 4,1 MSEK att erläggas under det första kvartalet 2020. Den förväntade tilläggsköpeskillingen har i förvärvsanalysen bedömts till 4,1 MSEK vilket diskonterats till 4,0 MSEK. Per 31 december har skulden avseende denna tilläggsköpeskilling värderats ner med 1,1 MSEK vilket redovisas under övriga rörelseintäkter. Genom en extern värdering av Toolfacs fastighet har ett övervärde om 6,5 MSEK identifierats. Resterande övervärde i förvärvet 8,8 MSEK före uppskjuten skatt har hänförts till kundrelationer. Uppskjuten skatteskuld avseende dessa poster uppgår till 3,0 MSEK. Förvärvsanalysen är slutgiltigt fastställd. Köpeskilling samt verkliga värden på förvärvade tillgångar och skulder på förvärvsdagen framgår av tabellen nedan.
HANZA Holding förvärvade den 25 juli 2019 samtliga aktier i RITTER Elektronik GmbH med säte i Remscheid, Tyskland med dotterbolaget RITTER CZ med säte i Zabreh, Tjeckien. Bolaget
har en produktionsanläggning i Remscheid, Tyskland med cirka 180 anställda, som erbjuder tillverkning av elektronik, mekanik och slutmontering, samt en produktionsenhet i Zabreh, Tjeckien, med ca 110 anställda, som erbjuder tillverkning av elektronik, mekanik och avancerad slutmontering. Under 2018 omsatte RITTER cirka 430 MSEK. Den totala köpeskillingen uppgår till totalt 126,6 MSEK, och består av en kontant del om 76,6 MSEK som erlades vid tillträdet samt 3 000 000 aktier i HANZA Holding som värderas till 50,0 MSEK. I förvärvet identifierades en immateriell tillgång i form av kundrelationer om 45,2 MSEK. Avskrivningstiden för dessa kundrelationer bedöms till 10 år. Uppskjuten skatteskuld avseende denna post uppgår till 14,3 MSEK. I det tyska bolaget finns en väsentlig förmånsbestämd pensionsskuld vilket HANZA tidigare bara haft i marginell omfattning. Pensionsskulden har värderats enligt IAS 19 R i förvärvet och kommer redovisas som Avsättning för ersättningar efter avslutad anställning. I lagret identifierades ett övervärde avseende produkter i arbete om 4,2 MSEK. Detta övervärde har skrivits av linjärt under 2019. Därutöver redovisades en goodwill om 33,5 MSEK. Denna goodwill består främst av synergier med HANZAs övriga verksamheter i Centraleuropa samt närvaro på den Tyska marknaden. Denna goodwill kommer inte vara skattemässigt avdragsgill. Förvärvsanalysen är fortfarande preliminär. Köpeskilling samt verkliga värden på förvärvade tillgångar och skulder på förvärvsdagen framgår av tabellen nedan.
Not 33 forts.
| Köpeskilling, MSEK | Toolfac | RITTER |
|---|---|---|
| Likvida medel erlagda vid tillträdet | 15,6 | 76,6 |
| Eget kapitalinstrument 1 000 000 | ||
| stamaktier | 14,4 | 50,0 |
| Bedömd tilläggsköpeskilling som förfal | ||
| ler första kvartalet 2020 | 4,0 | – |
| Summa beräknad köpeskilling | 34,0 | 126,6 |
| Redovisade belopp på identifierbara förvär | ||
| vade tillgångar och övertagna skulder | ||
| Likvida medel | 4,1 | 15,9 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 8,8 | 47,3 |
| Nyttjanderättstillgångar | – | 35,7 |
| Byggnader och mark | 8,2 | 16,1 |
| Maskiner och inventarier | 20,3 | 7,4 |
| Uppskjuten skattefordran | – | 16,0 |
| Varulager | 15,8 | 128,4 |
| Kundfordringar och andra fordringar | 5,7 | 59,9 |
| Uppskjuten skatteskuld | -3,2 | -15,8 |
| Ersättningar efter avslutad anställning | – | -108,5 |
| Leasingskulder | – | -35,7 |
| Upplåning | -14,9 | -10,1 |
| Leverantörsskulder och andra skulder | -10,8 | -63,5 |
| Summa identifierade nettotillgångar | 34,0 | 93,1 |
| Goodwill | – | 33,5 |
| Summa tillförda nettotillgångar | 34,0 | 126,6 |
| Kassaflödeseffekt av förvärven | -11,5 | -60,7 |
I årets kassaflöde från rörelseförvärv ingår även betalningen av den villkorade tilläggsköpeskilling om 17,2 MSEK avseende Wermech som beskrivs nedan.
HANZAs affärsmodell syftar till att samordna fabriker med olika tillverkningsteknologier till så kallade Tillverkningskluster inom vissa geografiska områden. Efter ett förvärv omfördelas produktion för att nå optimal tillverkningsprocess, materiallogistik och kostnadseffektivitet från Tillverkningsklustrets perspektiv. Vidare samordnas administration, IT, marknad, försäljning med mera inom respektive Tillverkningskluster i syfte att medföra en positiv resultateffekt på det förvärvade bolaget. Denna samordning påbörjas direkt då ett förvärv är genomfört och påverkar enskilda fabrikers finansiella rapporter, varför ett förvärvat bolags rapporterade omsättning och vinster efter ett förvärv inte är jämförbara med hur de varit innan förvärv eller om bolaget fortsatt varit självständigt.
De förvärvade bolagens omsättning under år 2019 förväntas därmed påverkas positivt av att de ingår i HANZA-koncernen, se vidare "Marknadsutveckling" ovan. Tabellen nedan visar redovisad nettoomsättning och rörelseresultat för de förvärvade enheterna.
| Omsättning och rörelseresultat i de förvärvade bolagen (MSEK) |
Toolfac | RITTER |
|---|---|---|
| Förvärvstidpunkt | 2019-01-31 | 2019-07-25 |
| Nettoomsättning före förvärvet | 6,7 | 284,5 |
| Nettoomsättning efter förvärvet | 67,8 | 189,6 |
| Total nettoomsättning om bolaget innehafts hela året |
74,5 | 474,1 |
| Rörelseresultat före förvärvet | 0,3 | 29,9 |
| Rörelseresultat efter förvärvet | 6,6 | 22,3 |
| Totalt rörelseresultat om bolaget innehafts hela året |
6,9 | 52,2 |
Rörelseresultaten ovan visar de resultat som redovisats i bolagen men inkluderar inte med förvärven tillkommande avskrivningar på identifierade koncernövervärden, integrationskostnader eller transaktionskostnader.
Kundfordringarna i Toolfac var vid förvärvstidpunkten bokförda till nominellt värde utan någon reserv för osäkra fordringar. Samtliga kundfordringar som fanns vid förvärvet har betalats under 2019. Inga kundförluster har redovisats i bolaget under 2019.
I RITTER fanns på balansdagen kundfordringar om 0,7 MSEK som kvarstod från förvärvsdatumet. För dessa fanns en reserv för osäkra kundfordringar på 0,3 MSEK vilken också kvarstod från förvärvet. Inga kundförluster har bokförts i bolaget efter förvärvet.
Totalt har HANZAs resultat för 2019 belastats med förvärvsrelaterade kostnader om 8,4 MSEK (0,3) av vilka 2,0 avser förvärvet av Toolfac och 6,4 MSEK förvärvet av RITTER.
HANZA Holding förvärvade den 1 februari 2018 samtliga aktier i Wermland Mechanics Group AB (Wermech). Bolaget äger dotterbolaget Wermland Mechanics Töcksfors AB som bedriver tillverkning av kundanpassade tunnplåtskomponenter vid fabriker i Töcksfors och Svanskog i Värmland. Under 2017 omsatte Wermech 366,2 MSEK med ett rörelseresultat på 27,3 MSEK.
Den totala köpeskillingen uppgick till totalt högst 167,5 MSEK, och bestod av en fast del om 145,0 MSEK som erlades vid tillträdet, samt en rörlig tilläggsköpeskilling om högst 22,5 MSEK att erläggas under det första kvartalet 2019. Tilläggsköpeskillingen utgjorde en finansiell skuld i värderingsnivå 3 och baserades på det förvärvade bolagets omsättning under 2018. Den förväntade tilläggsköpeskillingen bedömdes i förvärvsanalysen till 16,5 MSEK vilket diskonterats till 15,8 MSEK. I bokslutet 2018-12-31 ökade skulden, baserat på det förvärvade bolagets bokslut för 2018, med 0,8 MSEK vilket belastade koncernens resultat. I förvärvet identifierades en immateriell tillgång i form av kundrelationer om 66,0 MSEK. Därutöver redovisades en goodwill om 113,3 MSEK i förvärvet. Denna goodwill består främst av förväntade synergieffekter med HANZA övriga svenska verksamheter samt tekniskt kunnande i det förvärvade bolaget. Denna goodwill kommer inte vara skattemässigt avdragsgill.
I tabellen nedan sammanfattas köpeskillingen för Wermech samt verkligt värde på förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas på förvärvsdagen.
| Kassaflödeseffekt av förvärvet | -144,4 |
|---|---|
| Summa tillförda nettotillgångar | 160,8 |
| Goodwill | 113,3 |
| Summa identifierade nettotillgångar | 47,5 |
| Leverantörsskulder och andra skulder | -63,8 |
| Upplåning | -76,3 |
| Uppskjuten skatteskuld | -25,2 |
| Kundfordringar och andra fordringar | 62,8 |
| Varulager | 29,1 |
| Materiella anläggningstillgångar | 54,3 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 66,0 |
| Likvida medel | 0,6 |
| Redovisade belopp på identifierbara förvär vade tillgångar och övertagna skulder |
|
| Summa beräknad köpeskilling | 160,8 |
| Villkorad tilläggsköpeskilling reglerad första kvartalet 2019. |
15,8 |
| Likvida medel erlagda vid tillträdet | 145,0 |
NOTER
Wermech ingår i HANZA-koncernen från och med 1 februari 2018. Under januari 2018, omsatte bolaget 33,4 MSEK och uppvisade ett rörelseresultat på 2,4 MSEK. Från och med förvärvstidpunkten redovisade Wermech en extern försäljning om 368,6 MSEK och ett rörelseresultat om 30,3 MSEK.
Det förvärvade bolagets kundfordringar var vid förvärvstidpunk-
Koncernens närstående omfattar de största ägarna, styrelsen, vd och andra ledande befattningshavare samt deras familjemedlemmar. För moderbolaget ingår även samtliga dotterföretag i koncernen i närståendekretsen. Moderbolagets transaktioner med dessa redovisas separat sist i denna not.
Största ägare är Gerald Engström som på balansdagen via sitt helägda bolag Färna Invest ägde drygt 19 % av aktierna och rösterna i HANZA Holding AB. RVM Systems AS är ett helägt dotterbolag till Färna Invest, till vilket HANZA sålt tillverkningstjänster enligt nedan. Försäljningen har skett på marknadsmässiga villkor.
| Försäljning till och inköp från | ||
|---|---|---|
| närstående bolag | 2019 | 2018 |
| Försäljning till: | ||
| RVM Systems AS | 49,5 | 44,1 |
| Köp av tjänster från: | ||
| Advokatfirman Lindahl (arbetsgivare till Mikael Smedeby, styrelsens ordförande fram till 7 maj 2019) |
0,8 | 2,4 |
ten bokförda till nominellt värde utan någon reserv för osäkra fordringar. Samtliga kundfordringar som fanns vid förvärvet betalades under 2018. Inga kundförluster redovisades i bolaget under 2018.
Huvuddelen av de förvärvsrelaterade kostnaderna för förvärvet 2018 belastade resultatet redan 2017. Under 2018 belastade förvärvsrelaterade kostnader om 0,3 MSEK resultatet.
Styrelsens tidigare ordförande Mikael Smedeby var verksam på Advokatbyrån Lindahl. HANZA-koncernen har på marknadsmässiga villkor använt Lindahl för konsulttjänster inom juridik. Angivet belopp 2019 avser inköp fram till 7 maj.
Styrelsemedlemmarna Gerald Engström, Francesco Franzé och Håkan Halén garanterade en företrädesemissionen under kvartal 1 2018. Villkor för denna garanti finns beskrivna i det prospekt som publicerades i samband med företrädesemissionen.
I övrigt har inga transaktioner mellan HANZA-koncernen och närstående som väsentligt påverkat koncernens ställning och resultat ägt rum under året.
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Ersättning för arbete i revisionsutskottet utgår från och med 2019. Något särskilt arvode utgår ej för arbete i ersättningsutskottet.
Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, pension och förmån av tjänstebil. Med andra ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören utgjort koncernledningen. Dessa har varit totalt 5 personer (5).
| 2019 Belopp i KSEK |
Grundlön/ Styrelsearvode |
Rörlig ersättning |
Pensions kostnad* |
Övriga förmåner |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelseordförande Mikael Smedeby (t o m maj) | 110 | – | – | – | 110 |
| Styrelseordförande Francesco Franzé (fr o m maj, dessförinnan vice ordförande) |
305 | – | – | – | 305 |
| Styrelseledamot Gerald Engström | 172 | – | – | – | 172 |
| Styrelseledamot Håkan Halén | 205 | – | – | – | 205 |
| Styrelseledamot Helene Richmond | 172 | – | – | – | 172 |
| Styrelseledamot Sofia Axelsson | 188 | – | – | – | 188 |
| Vd Erik Stenfors | 2 211 | – | 560 | 76 | 2 847 |
| Övriga ledande befattningshavare (5 personer) | 6 579 | 311 | 2 192 | 331 | 9 413 |
| Summa | 9 942 | 311 | 2 752 | 407 | 13 412 |
Not 34 forts.
| 2018 Belopp i KSEK |
Grundlön/ Styrelsearvode |
Rörlig ersättning |
Pensions kostnad |
Övriga förmåner |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelseordförande Mikael Smedeby | 320 | – | – | – | 320 |
| Vice styrelseordförande Francesco Franzé | 160 | – | – | – | 160 |
| Styrelseledamot Gerald Engström | 160 | – | – | – | 160 |
| Styrelseledamot Håkan Halén | 160 | – | – | – | 160 |
| Styrelseledamot Helene Richmond | 160 | – | – | – | 160 |
| Styrelseledamot Sofia Axelsson (fr o m maj) | 110 | – | – | – | 110 |
| Vd Erik Stenfors | 2 003 | – | 531 | 86 | 2 620 |
| Övriga ledande befattningshavare (5 personer) | 6 388 | – | 2 071 | 253 | 8 712 |
| Summa | 9 461 | – | 2 602 | 339 | 12 402 |
Koncernens ledande befattningshavare har endast avgiftsbestämda pensionsplaner. Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets resultat. För vidare upplysning kring pension, se nedan.
Styrelsens ordförande har inte erhållit någon ersättning utöver styrelsearvode.
Under november och december 2018 påkallades teckning för optioner i ett optionsprogram från 2016, varvid 958 720 nya aktier emitterats till kursen 11,14 SEK. Den genomsnittliga aktiekursen under november och december 2018 var 15,79 SEK. Under 2019 har det inte funnits några utestående optioner i bolaget.
Pensionsåldern för verkställande direktören är 65 år. Pensionspremien ska uppgå till 25 procent av den pensionsgrundande lönen. Med pensionsgrundande lön avses grundlönen samt ett genomsnitt av de tre senaste årens rörliga ersättning.
För andra ledande befattningshavare uppgår pensionsåldern till 65 år. Pensionsavtalen anger att pensionsinbetalningarna ska följa en av företaget fastställd premietrappa.
Mellan företaget och verkställande direktören gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Vid uppsägning från företagets sida erhålls ett avgångsvederlag som uppgår till 6 månadslöner. Avgångsvederlaget avräknas inte mot andra inkomster. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida utgår inget avgångsvederlag.
Mellan företaget och andra ledande befattningshavare gäller en ömsesidig uppsägningstid om 3 till 6 månader. I ett fall finns ett avtal om avgångsvederlag uppgående till 6 månadslöner.
Fordringar mot och skulder till koncernföretag Moderbolaget hade på balansdagen långfristiga fordringar på HANZA AB uppgående till 58,6 MSEK (64,4) och på HANZA Metalliset oy uppgående till 30,6 MSEK (-). Dessa fordringar utgörs av koncerninterna lån som löper med marknadsmässig ränta. Vid årsskiftet hade moderbolaget inga kortfristiga fordringar (föregående år 2,4 MSEK) på andra dotterbolag. Moderbolagets kortfristiga skulder till dotterbolag uppgick 4,4 MSEK (-). Dessa utgör rörelsefordringar och skulder av tillfällig natur.
Moderbolagets försäljning till och inköp från koncernföretag Tjänster till koncernföretag köps och säljs på normala kommersiella villkor och har uppgått till nedanstående belopp.
| MSEK | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Försäljning av tjänster till dotterbolag | 21,5 | 19,8 |
| Inköp av tjänster från koncernföretag | 2,2 | 1,0 |
| Moderbolaget | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 228,3 | 228,3 |
| Förvärv av RITTER Elektronik GmbH1 | 132,2 | – |
| Utgående redovisat värde | 360,5 | 228,3 |
| Redovisat värde | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Organisations | Kapital | |||||
| Namn | nummer | Säte | andel 2, % | Antal aktier | 2019–12–31 | 2018–12–31 |
| Direkt ägda dotterföretag | ||||||
| Holdingföretag | ||||||
| HANZA AB | 556746-2436 | Årjäng | 100 | 128 205 | 139,1 | 139,1 |
| Tillverkande dotterföretag | ||||||
| HANZA KA Åtvidaberg AB | 556404-2371 | Åtvidaberg | 100 | 227 292 | 21,1 | 21,1 |
| HANZA Metalliset Oy | 0735704-5 | Heinävesi, Finland | 100 | 1 626 | 68,1 | 68,1 |
| HANZA GmbH1 | HRB17168 Remscheid, Tyskland | 100 | 1 | 132,2 | - | |
| 360,5 | 228,3 |
| Namn | Organisationsnummer | Säte | Kapital andel2, % |
Antal aktier |
|---|---|---|---|---|
| Indirekt ägda dotterföretag | ||||
| Tillverkande dotterföretag | ||||
| HANZA ALFARAM ELECTRIC (SUZHOU) CO.,LTD | 9132059472801435XQ | Suzhou, Kina | 100 | 1 |
| HANZA Elektromekan AB | 556253-8289 | Årjäng | 100 | 20 000 |
| HANZA Mechanics Sweden AB | 556497-3237 | Årjäng | 100 | 2 210 |
| HANZA Mechanics Tartu AS | 10019012 | Tartu, Estland | 100 | 75 000 |
| HANZA Poland Sp. z.o.o | 0000302360 | Wolów, Polen | 100 | 175 |
| HANZA Mechanics Narva AS | 11011627 | Narva, Estland | 100 | 1 000 |
| HANZA Mechanics Kunovice s.r.o | 26217465 | Kunovice, Tjeckien | 100 | 1 |
| HANZA Toolfac Oy | 1895668-4 | Iisalmi, Finland | 100 | 199 |
| HANZA Wermech AB | 556560-4187 | Årjäng | 100 | 1 000 |
| RITTER Electro CZ, spol. s r.o | 25862839 | Ostrava, Tjeckien | 100 | 1 |
| Dotterföretag för koncernintern service | ||||
| HANZA Shared Service Center AB | 556893-0449 | Årjäng | 100 | 500 |
| HANZA Shared Service Tartu OÜ | 12775321 | Tartu, Estland | 100 | 1 |
| Vilande dotterföretag | ||||
| HANZA Alfaram Finland Oy | 1065763-9 | Kaarina, Finland | 100 | 55 |
| HANZA Finland Oy | 2072052-3 | Kempele, Finland | 100 | 11 203 |
| HANZA Finland, Vaasa Oy | 1505141-7 | Vasa, Finland | 100 | 2 400 |
| HANZA Mechanics Ma'anshan | 91340500587233283M | Ma'anshan, Kina | 100 | 1 |
| HANZA Tarkon Sweden AB | 556833-2257 | Stockholm | 100 | 100 000 |
1) Hette vid förvärvet RITTER Elektronik GmbH.
2) Rösträttsandelarna överensstämmer med kapitalandelarna.
Moderbolagets bokslutsdispositioner bestod föregående år av koncernbidrag från det svenska dotterbolaget HANZA Elektromekan AB uppgående till 2,3 MSEK. 2019 har inga bokslutsdispositioner gjorts.
När denna årsredovisning publiceras pågår ett utbrott av coronavirus som, tillsammans med de åtgärder som vidtagits för att begränsa smittspridningen, kan komma att få stora konsekvenser för hela det område där HANZAs produktion och marknad finns. Det går ännu inte att göra en bedömning av vilka effekter detta kommer få på bolagets verksamhet och finansiella utveckling. Styrelsen och bolagets ledning följer utvecklingen noga för att snabbt och effektivt kunna hantera de förändringar i verksamhetens förutsättningar som uppstår.
Styrelsen föreslår att ingen utdelning ska lämnas för räkenskapsåret 2019. Detta förslag, publicerat den 24 mars 2020, är en ändring jämfört med det förslag som lämnades då bokslutskommunikén publicerades.
Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel (SEK) i moderbolaget
| Summa | 353 583 360 |
|---|---|
| Årets resultat | 3 486 824 |
| Överkursfond | 314 893 051 |
| Balanserad vinst | 35 203 485 |
Styrelsen föreslår att dessa disponeras så att
| Summa | 353 583 360 |
|---|---|
| I ny räkning överförs | 353 583 360 |
Års- och koncernredovisningen har godkänts för publicering av styrelsen den 1 april 2020. Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman 2020-04-27 för fastställelse.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning, resultat och kassaflöde.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redo-
visningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Års- och koncernredovisningen innehåller också koncernens och moderbolagets hållbarhetsrapportering enligt ÅRL 6 kap 11§, se sidorna 20–24.
Stockholm den 1 april 2020
Francesco Franzé Styrelseordförande
Gerald Engström Sofia Axelsson Vice styrelseordförande Styrelseledamot
Håkan Halén Helene Richmond Styrelseledamot Styrelseledamot
Erik Stenfors Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har lämnats den 1 april 2020
Ernst & Young AB
Charlotte Holmstrand Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Nedan följer styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare till årsstämman 2020
Dessa riktlinjer omfattar den verkställande direktören samt de personer som vid var tid ingår i bolagets ledningsgrupp och direktrapporterar till vd. I den mån styrelseledamot i bolaget utför arbete för bolaget vid sidan av sitt styrelseuppdrag ska dessa riktlinjer tillämpas även för eventuell ersättning som betalas till styrelseledamoten för sådant arbete. Riktlinjerna ska tillämpas på ersättningar som avtalas, och på ändringar som görs i redan avtalade ersättningar, efter det att riktlinjerna antagits av årsstämman 2020. Med ersättning jämställs överlåtelse av värdepapper och upplåtelse av rätt att i framtiden förvärva värdepapper från bolaget. Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av bolagsstämman, till exempel styrelsearvode och aktierelaterade incitamentsprogram. Befattningshavare som upprätthåller post som ledamot eller suppleant i koncernbolags styrelse ska inte erhålla särskild styrelseersättning för detta.
HANZA är en industriell aktör och strategisk affärspartner inom kontraktstillverkning, vilket innebär att bolaget utvecklar och bearbetar produkter på uppdrag av ett produktägande bolag. Genom att samla olika tillverkningsteknologier lokalt skapar HANZA kortare ledtider och ökad lönsamhet åt Bolagets kunder. Bolagets affärsstrategi är (i korthet) följande: HANZA ska sträva efter att bli en unik värdeskapande tillverkningspartner till sina kunder. Detta uppnås genom att utveckla tillverkningskluster och rådgivningstjänster inom tillverkning, för att skapa hållbara lösningar som ökar kundernas lönsamhet och tillväxt.
För att bolagets affärs- och hållbarhetsstrategi ska kunna genomföras på ett framgångsrikt sätt och för att bolagets långsiktiga intressen ska tillvaratas är det nödvändigt att bolaget kan rekrytera och behålla en ledning med god kompetens och kapacitet att nå uppställda mål. Dessa riktlinjer bidrar till bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet genom att ge bolaget möjlighet att erbjuda leda
Bolagets ersättningssystem ska vara marknadsmässigt och konkurrenskraftigt. Ersättning får utbetalas i fast kontantlön, rörlig ersättning, pension och andra sedvanliga förmåner.
Fast lön ska vara individuell för varje enskild befattningshavare och baseras på befattningshavarens befattning, ansvar, kompetens, erfarenhet och prestation.
Rörlig ersättning ska relateras till utfallet av bolagets mål och strategier och ska baseras på förutbestämda och mätbara kriterier utformade i syfte att främja ett långsiktigt värdeskapande. Den andel av den totala ersättningen som utgörs av rörlig ersättning ska kunna variera beroende på befattning och ska stå i proportion till den ledande befattningshavarens ansvar och befogenhet. Den rörliga ersättningen får dock motsvara högst 45 procent av den årliga fasta lönen för vd, och 30 procent av den årliga fasta lönen för övriga ledande befattningshavare. Den rörliga ersättningen ska inte vara pensionsgrundande, i den mån inte annat följer av tvingande kollektivavtalsbestämmelser. Styrelsen ska ha möjlighet att enligt lag eller avtal, med de begränsningar som följer därav, helt eller delvis återkräva rörlig ersättning som utbetalats på felaktiga grunder.
Pensionsförmåner ska vara marknadsmässiga i förhållande till vad som gäller för motsvarande befattningshavare på marknaden samt vara premiebestämda, i den mån befattningshavaren inte omfattas av förmånsbestämd pension enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser. Pensionspremierna för premiebestämd pension får uppgå till högst 30 procent av den ledande befattningshavarens årliga fasta lön.
Övriga förmåner får innefatta bilförmån, företagshälsovård, livoch sjukförsäkring samt andra liknande förmåner. Övriga förmåner ska utgöra en mindre andel av den totala ersättningen och får motsvara högst 8 procent av den ledande befattningshavarens årliga fasta lön.
Konsultarvode ska vara marknadsmässigt.
För anställningsförhållanden som omfattas av lagar och regler i ett annat land än Sverige får, såvitt avser pensionsförmåner och andra förmåner, rimliga anpassningar ske för att följa tvingande regler eller fast lokal praxis, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt som möjligt ska tillgodoses.
Kriterierna som ligger till grund för utbetalning av rörlig ersättning ska fastställas årligen av styrelsen i syfte att säkerställa att kriterierna ligger i linje med bolagets aktuella affärsstrategi och resultatmål. Kriterierna kan vara individuella eller gemensamma, finansiella eller icke-finansiella och ska vara utformade på ett sådant sätt att de främjar bolagets affärsstrategi, hållbarhetsstrategi och långsiktiga intressen, vilket innebär att kriterierna ska ha en tydlig koppling till bolagets affärsstrategi och målsättningar.
De finansiella kriterierna som ligger till grund för eventuell rörlig ersättning ska baseras på relevanta nyckeltal såsom resultat (EBIT), omsättningsutveckling, kassaflöde, kapitalbindning etc, och dess sammansättning kan variera beroende på den fas som styrelsen bedömer att bolaget befinner sig i.
De icke-finansiella kriterierna som ligger till grund för eventuell rörlig ersättning ska vara kopplade till tydliga och mätbara verksamhetsrelaterade mål, såsom ingåendet av för bolaget väsentliga avtal, genomförda aktiviteter enligt bolagets affärsplan, expansion/ etablering, samt uppnådda målsättningar inom ramen för bolagets hållbarhetsarbete.
Perioden som ligger till grund för bedömningen om kriterierna har uppfyllts eller inte (mätperioden) ska uppgå till minst ett år. Bedömningen av i vilken utsträckning kriterierna har uppfyllts ska av göras av ersättningsutskottet när mätperioden har avslutats. Bedömningen av om finansiella kriterier har uppfyllts ska baseras på den av bolaget senast offentliggjorda finansiella informationen. Beslut om utbetalning av rörlig ersättning fattas av styrelsen, efter beredning i ersättningsutskottet.
Avseende verkställande direktören ska en ömsesidig uppsägningstid om sex månader gälla. Vid uppsägning från bolagets sida utgår ett avgångsvederlag vilket inte får överstiga ett belopp motsvarande den fasta kontantlönen för ett år.
Avseende andra ledande befattningshavare än den verkställande direktören ska den ömsesidiga uppsägningstiden vara sex månader. Eventuellt avgångsvederlag får inte överstiga ett belopp motsvarande den ledande befattningshavarens fasta lön under sex månader.
Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen och hållbarhet eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft. Särskilda skäl kan till exempel bestå i att en avvikelse bedöms vara nödvändig för att rekrytera eller behålla nyckelpersoner eller vid extraordinära omständigheter som att bolaget uppnår ett visst önskat resultat på kortare tid än planerat, att bolaget lyckas ingå ett visst avtal inom kortare tid och på bättre villkor än vad som förutsetts eller att bolaget ökar i värde eller ökar sin omsättning eller vinst i större omfattning än väntat.
Till bolagsstämman i HANZA Holding AB, org nr 556748-8399
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för HANZA Holding AB (publ) för år 2019 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 33–36. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 28–83 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2019 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2019 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 33–36. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncern-redovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Beskrivningen nedan av hur revisionen genomfördes inom dessa områden ska läsas i detta sammanhang.
Vi har fullgjort de skyldigheter som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar i vår rapport om årsredovisningen också inom dessa områden. Därmed genomfördes revisionsåtgärder som utformats för att beakta vår bedömning av risk för väsentliga fel i årsredovisningen och koncernredovisningen. Utfallet av vår granskning och de granskningsåtgärder som genomförts för att behandla de områden som framgår nedan utgör grunden för vår revisionsberättelse.
Nettoomsättningen uppgår för 2019 till 2 067,7 TSEK i koncernen. Koncernens intäkter avser i all väsentligt försäljning av varor, vilka utgörs av komponenter, undersystem och färdigt sammansatta produkter till kunder i flera olika länder. Produkterna tillverkas enligt kundernas specifikation men HANZA är delaktigt i att skräddarsy tillverkningsprocessen. Denna innebär att prismodell, tillverkningsprocess och leveransvillkor skiljer sig åt för varje enskilt kundavtal. Intäktsredovisningen kräver en väl fungerande process, omfattande order, fakturering och utleveranser samt leveransvillkor. Dessa förhållanden levereras av flertalet dotterbolag vilket kräver riktlinjer och rutiner likväl som bedömningar av företagsledningen för att fastställa lämpligt metod och period för korrekt intäktsredovisning. Vi anser att intäkter är ett särskilt betydelsefullt område i vår revision beaktat mängden transaktioner och att intäkterna utgör den för bolaget mest väsentliga finansiella posten. För information om intäkter, se Redovisningsprinciper och not 6 fördelning per geografisk marknad samt not 6 segmentsredovisning.
Vi har genomfört granskning av koncernens principer för redovisning av intäkter för att verifiera efterlevnad av IFRS. Vi har genomfört analytisk granskning av intäkter uppdelat på olika produktionserbjudanden och geografiska marknader. Detaljerade tester av leveransdokument för att säkerställa att redovisning av intäkter har skett i rätt period har genomförts. Därutöver har vi även utfört dataanalytisk granskning avseende intäktsredovisningen. Vi har granskat lämnade upplysningar i årsredovisningen.
Immateriella anläggningstillgångar redovisas till 412,3 TSEK per 31 december 2019 varav 299,2 TSEK utgör goodwill. Goodwill utgör totalt sett 19,6 % av koncernens balansomslutning. Se vidare not 14 samt beskrivning av HANZAs immateriella tillgångar på sidorna 48–49. Andelar i koncernföretag uppgår till 360,5 TSEK i moderbolaget per 31 december 2019. Se vidare not 35 samt beskrivning av aktier i dotterföretag på sidorna 47–48. Goodwill och immateriella anläggningstillgångar med obestämbar livslängd ska prövas för nedskrivning årligen. HANZA prövar minst årligen, och vid indikation på värdenedgång, att redovisade värden inte överstiger tillgångarnas återvinningsvärde. Aktier i dotterbolag bedöms löpande under året om det finns indikationer på värdenedgång och om så är fallet beräknas tillgångens återvinningsvärde.
Återvinningsvärdena för goodwill och andelar i koncernföretag fastställt genom en nuvärdesberäkning av framtida kassaflöden per kassaflödesgenererande enhet och baseras på förväntat utfall av ett antal faktorer som grundas på ledningens affärsplaner och prognoser. En beskrivning av nedskrivningstestet framgår av not 2 (redovisningsprinciper) och av avsnittet "goodwill" på sidan 48 och "viktiga uppskattningar och bedömningar" på sidan 55 för goodwill och not 35 för andelar i dotterföretag. Förändringar i ledningens antaganden som ligger till grund för bedömning av återvinningsvärden såsom framtida kassaflöden, tillväxt, diskonteringsränta och investeringsbehov skulle kunna leda till att ett nedskrivningsbehov uppstår men betydande påverkan finansiellt på koncernen. Vi har därför bedömt att värdering av goodwill respektive värdering av aktier i dotterbolag är ett särskilt betydelsefullt område i revisionen.
Vi har utvärderat och testat ledningens process för att upprätta nedskrivningstest för goodwill respektive aktier i dotterbolag och utvärderat framtida prognoser och genomfört känslighetsanalyser på nyckelantaganden. Vi har med stöd av våra värderingsspecialister granskat HANZAs modell och metod för att genomföra nedskrivningstest för goodwill och andelar i koncernföretag samt utvärderat rimligheten i antaganden om diskonteringsränta, genom att använda data för jämförbara bolag och applicerad långsiktig tillväxt. Vi har också granskat lämnade upplysningar i årsredovisningen.
Beskrivning av området
Koncernens varulager uppgår 2019 till 422,7 TSEK. I koncernens produktionsenheter finns lager av råvaror, produkter i arbete och egentillverkat färdigvarulager. I syfte att erbjuda korta och säkra leveranstider samt tillhandahålla kundanpassade lösningar har flertalet kunder en viss mängd lager som kan användas för avrop. Det är krävande att göra en korrekt redovisning av anskaffningskostnaden när inköps-, tillverknings- och logistikprocesser är komplexa. I produktkalkylerna finns ett antal avvägningar som behöver göras av företagsledningen som har påverkan på de redovisade värdena. Viktiga områden är fastställande av metod, fastställa normalproduktion samt allokeringsnycklar för direkta och
indirekta kostnader. I värderingen finns också bedömningar som exempelvis uppskattning av nettoförsäljningsvärdet vid tillämpning av lägsta värdets princip samt bedömning av inkurans av varulager. Mot bakgrund av detta har vi bedömt att värdering av varulager är ett särskilt betydelsefullt område i vår revision.
Vi har granskat bolagets process för beräkning av produktkalkyler då denna är central för värdering av varulagret. Genomgång och granskning av koncernens processer för inköp av råvaror, tillverkning samt lagerhållning och inkuransbedömning har skett. Vi har tagit del av bolagets överväganden avseende inkurans i varulagret samt deras bedömning av trögrörliga produkter. Vi har också deltagit vid inventeringar och genomfört egna kontrollinventeringar på de mest väsentliga lagerplatserna i syfte att få bekräftat både antal och volym för att testa bedömningen av inkurans. Vi har genomfört pristester av råvaror, analyser av lageromsättningshastigheter och kontroll av trögrörliga produkter, samt test av periodisering av in- och utleveranser.
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 20–24. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:
eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten.
Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.
Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder.
Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar för-hindrar upplysning om frågan.
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av HANZA Holding AB för år 2019 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag
till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 33–36 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2-6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
Ernst & Young AB, utsågs till HANZA Holding ABs revisor av bolagsstämman den 7 maj 2019 och har varit bolagets revisor sedan 3 juni 2016.
Stockholm den 1 april 2020
Ernst & Young AB Charlotte Holmstrand Auktoriserad revisor
Ordförande i styrelsen sedan 2019, invald 2015
Ordförande i ersättningsutskottet och ledamot av revisionsutskottet. Har tidigare arbetat som del av koncernledningen i Husqvarna Group, som Senior VP Industrial Operations i Electrolux Group samt som platschef på flera tillverkande enheter i utlandet.
Utbildning: Civilingenjör (MSc) vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH).
Andra uppdrag: Styrelseordförande i Stresa AG, Panarea AB och The Barbecue Company AB. Styrelseledamot i Adrian Michel AG, Toni Lauenberger AG och Technischen Werkstatt Amacher AG. Aktieinnehav: 3 425 000 aktier. Oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning, men ej oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare.
Vice ordförande i styrelsen sedan 2019, invald 2017
Ledamot av ersättningsutskottet. Grundare av Systemair. Har tidigare arbetat som vd och koncernchef i Systemair AB och vd i Ziehl-ebm AB.
Utbildning: Gymnasieingenjör samt ekonomistudier vid Stockholms universitet. Andra uppdrag: Vd i Färna Invest AB. Styrelseordförande i Systemair AB och Camina Heating Systems AB. Styrelseledamot i Färna Herrgård AB, Bluefish Pharmaceuticals AB (publ), Masbohallen AB, Ljungarps Mekaniska AB och Coppersmith's AB.
Aktieinnehav: 6 482 687 aktier genom det närstående bolaget Färna Invest AB. Oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning, men ej oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare.
Styrelseledamot 2017 Vd Enertech AB. Tidigare verksam som chef inom SKF-koncernen. Född: 1960 Utbildning: Civilingenjör i maskinteknik vid Lunds Tekniska Högskola Andra uppdrag: Styrelseledamot i NIBE Industrier AB. Aktieinnehav: 39 000 aktier.
CHARLOTTE HOLMSTRAND Auktoriserad revisor, Ernst&Young AB Född: 1976 Revisor i HANZA sedan 2016 Aktieinnehav: Inga aktier.
Styrelseledamot sedan 2015 Ordförande i revisionsutskottet. Tidigare arbetat som vice vd och CFO för Hexagon AB. Född: 1954
Utbildning: Civilekonom vid Stockholms universitet.
Andra uppdrag: Styrelseordförande i Halén Invest AB och Gallerians Bilvård Sthlm AB.
Aktieinnehav: 1 997 470 aktier. Oberoende i såväl bolaget och dess ledning som i förhållande till bolagets större aktieägare.
Styrelseledamot sedan 2018 Ledamot av revisionsutskottet. VP Consumer unit Husqvarna Group. Tidigare vd och koncernchef för Svedberg.
Född: 1973
Utbildning: Master of Science i offentlig ekonomi /företagsekonomi vid Göteborgs universitet.
Andra uppdrag: Styrelseledamot i Herenco AB.
Aktieinnehav: 4 000 aktier. Oberoende i såväl bolaget och dess ledning som i förhållande till bolagets större aktieägare.
REVISORER
REGISTRERAT REVISIONSBOLAG Ernst&Young AB
Uppgift om aktieinnehav per 31 december 2019 med därefter kända transaktioner.
ERIK STENFORS Vd och koncernchef Anställd: 2008 Född: 1966 Utbildning: Civilingenjör med inriktning på teknisk fysik vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH).
Bakgrund: R&D Manager, Minec Systems AB, grundare/vd NOTE AB, grundare Wonderful Times Group AB, grundare och vd HANZA Holding AB.
Aktieinnehav: 440 000 aktier privat och via bolag.
Chief Financial Officer (CFO) Executive vice President Anställd: 2010 Född: 1965 Utbildning: Civilekonom vid Uppsala Universitet samt revisorsexamen från Föreningen Auktoriserad Revisorer (FAR). Bakgrund: Auktoriserad revisor och marknadsområdeschef KPMG, CFO på börsnoterade Pricer och Nocom (nuvarande IAR), CFO Scandinavian Biogas, Ekonomichef Sweco AB, CFO och vd på Wonderful Times Group AB. Aktieinnehav: 110 210 aktier.
Head of Business Solutions Senior Vice President Anställd: 2010 Född: 1972 Utbildning: Ingenjör och studier i Business Management vid IHM Business School. Bakgrund: Europeisk säljchef Mydata
Automation AB (nuvarande Micronic– Mydata), försäljningsansvarig Dassault Systems Sweden AB. Aktieinnehav: 8 500 aktier.
BENGT EMESTEN Head of Sourcing & Logistics Senior Vice President Anställd: 2013 Född: 1960 Utbildning: Ekonom Bakgrund: Grundare av kontraktstillverkaren Qcom AB (nuvarande Flextronics International Poland), vd Note Components AB. Aktieinnehav: 8 570 aktier.
PETRA DUPREZ Head of Human Resources Senior Vice President Anställd: 2017 Född: 1965 Utbildning: Kandidatexamen i personal och personalledning vid Stockholms universitet och ett diplom i organisationshantering vid Gestaltakademin i Skandi-
Bakgrund: Tidigare Head of Corporate Social Responsibility och Vice President HR Getinge Group. Aktieinnehav: Inga aktier.
ANDREAS NORDIN Chief Operating Officer Senior Vice President Anställd: 2017 Född: 1970 Utbildning: Civilingenjör med inriktning på maskinteknik vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Bakgrund: Vd på Ericsson AB:s fabriker i Estland, Brasilien och Mexiko.
Aktieinnehav: Inga aktier.
Uppgift om aktieinnehav per 31 december 2019 med därefter kända transaktioner.
Definitioner EBIT (Earnings before interest and taxes) är rörelseresultat, det vill säga resultat före finansnetto och skatter.
Definitioner, avstämning samt motiv Nedanstående alternativa nyckeltal används i denna årsredo-
visning. Avstämningstabeller för alternativa nyckeltal samt motiv till användningen av varje enskilt nyckeltal finns publicerade på bolagets hemsida.
Affärsutvecklingskostnader omfattar kostnader för speciella projekt för att utveckla koncernen som ej kopplas till HANZAs operativa verksamhet, såsom förvärv, avyttringar och noteringskostnader.
Affärsutvecklingssegmentets EBITA består av affärsutvecklingskostnader. EBITA och EBIT skiljer sig inte åt för detta segment.
Avkastning på sysselsatt kapital är rörelseresultatet plus finansiella intäkter dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.
Bruttomarginal är nettoomsättning minus kostnad för råvaror och förnödenheter samt förändring av lagervaror under tillverkning, färdiga varor och pågående arbete för annans räkning dividerat med nettoomsättning.
EBITDA (Earnings before interest, taxes, depreciation and amortization) är resultat före finansnetto, skatter och avskrivningar samt nedskrivningar på materiella och immateriella tillgångar.
EBITDA-marginal är EBITDA dividerat med nettoomsättning.
EBITA (Earnings before interest, taxes and amortization) är resultat före avskrivningar och nedskrivningar på immateriella tillgångar, finansnetto, bokslutsdispositioner och skatter.
Eget kapital per aktie är eget kapital på balansdagen justerat för ej registrerat aktiekapital dividerat med registrerat antal aktier på balansdagen.
Engångsposter är intäkts- och kostnadsposter i rörelseresultatet som endast undantagsvis uppstår i rörelsen. Till engångsposter hänförs intäkter och kostnader såsom förvärvskostnader, omräkning av tilläggsköpeskillingar, realisationsresultat på byggnader och mark, skuldeftergift, kostnader för större omstruktureringar såsom flytt av hela fabriker och större nedskrivningar.
Kapitalomsättning på genomsnittligt operativt kapital är nettoomsättning dividerat med genomsnittligt operativt kapital.
Operativa segmentens EBITA (operativt EBITA) är EBITA före affärsutvecklingskostnader.
Operativa segmentens rörelseresultat (operativt EBIT) är rörelseresultat före affärsutvecklingskostnader.
Operativ EBITA-marginal är operativa segmentens EBITA dividerat med nettoomsättning.
Operativt kapital är balansomslutningen minskad med likvida medel, finansiella tillgångar och icke räntebärande skulder.
Operativ nettoskuld är räntebärande skulder exklusive avsättningar till ersättningar efter avslutad anställning och leasingskulder avseende byggnader och lokaler minus kassa och liknande tillgångar samt kortfristiga placeringar.
Nettoskuld i förhållande till EBITDA är räntebärande nettoskuld vid årets slut dividerat med EBITDA.
Nettoskuldsättningsgrad är räntebärande nettoskuld dividerat med eget kapital.
Räntabilitet på operativt kapital är EBITA dividerat med genomsnittligt operativt kapital.
Räntebärande nettoskuld är räntebärande skulder inklusive avsättningar till ersättningar efter avslutad anställning minus kassa och liknande tillgångar samt kortfristiga placeringar.
Rörelsemarginal (EBIT-marginal) är EBIT dividerat med nettoomsättning.
Soliditet är eget kapital dividerat med balansomslutning.
Sysselsatt kapital är balansomslutningen minus icke räntebärande avsättningar och skulder.
CORE (Cluster Operational Excellence) är en metod HANZA använder för att utveckla fabriker operationellt och bedrivs i projektform under en period.
MIG (Manufacturing Solutions for Increased Growth & Earnings) är en tjänst utvecklad av HANZA som analyserar och ger förslag till förbättringar av kundens totala tillverknings- och logistikkedja.
MCS (Material Compliance Services) är en tjänst utvecklad av HANZA som hjälper kunden att säkerställa att en produkt uppfyller regulatoriska krav på ingående komponenter.
HANZA samlar olika kontraktstillverkningstekniker inom vissa geografiskt områden som kallas Tillverkningskluster. Se även under Strategi och mål sidan 12.
Brovägen 5 182 76 Stocksund +46 8 624 62 00
Örsätter Industrigallerian 597 91 Åtvidaberg +46 8 624 62 00
Industrigatan 8 Box 34, 672 21 Årjäng +46 8 624 62 00
ndustrivägen 2 Box 39, 670 10 Töcksfors +46 8 624 62 00
Teollisuuskatu 7 FI-74120 Iisalmi
Brännaregatan 3 Box 904, 672 29 Årjäng +46 8 624 62 00
Svaneholms Bruk 662 03 Svaneholm +46 8 624 62 00
Ahjotie 3 FI-79700 Heinävesi +358 405 51 52 55
(Mechanics Division) Puiestee 2, EE-50303 Tartu +372 746 88 00
Aleje Jerozolimskie 38 56-120 Brzeg Dolny +48 603 755 288
Leverkuser Straße 65 D- 42897 Remscheid
Oborník 2247/31í 78901 Zábreh +420 732 284 547
DongJing Industrial Square Building #86, #8 DongFu Lu, 215123 Suzhou P.R. China
Sheet Metal Division) Silikaadi 6/8, EE-60534 Vahi village +372 746 88 00
Kulgu 5 EE-20104 Narva +372 746 88 00
Osvobození 1486 CZ-68604, Kunovice +420 732 284 547
hanza.com
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.