AI assistant
Gränges — Annual Report 2016
Mar 14, 2017
3055_10-k_2017-03-14_4624d98a-41df-497a-ac6d-9498907db6ec.pdf
Annual Report
Open in viewerOpens in your device viewer
GRÄNGES ÄR EN GLOBAL LEDARE INOM ALUMINIUMTEKNIK, TILLVERKNING OCH INNOVATION
2016 i korthet 1 Detta är Gränges 4 VD-ord 6 Strategi och finansiella mål 8 Affärsmodell 10 Marknadsöversikt 12 The inside story 18 Forskning och innovation 20 Produkter och produktion 22 Riskhantering 27 Aktien 30 HÅLLBARHET 32–57 Strategi och styrning 32 Värdekedja 34
| Detta är Gränges | 4 | BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT | 61–71 |
|---|---|---|---|
| VD-ord | 6 | Styrelse | 68 |
| Strategi och finansiella mål | 8 | Koncernledning | 70 |
| Affärsmodell | 10 | ||
| Marknadsöversikt | 12 | FINANSIELL RAPPORT | 72–117 |
| The inside story | 18 | ||
| Forskning och innovation | 20 | Innehåll finansiella rapporter | 72 |
| Produkter och produktion | 22 | Finansiella rapporter koncernen | 73 |
| Riskhantering | 27 | Noter finansiella rapporter | |
| Aktien | 30 | koncernen | 78 |
| Finansiella rapporter | |||
| HÅLLBARHET | 32–57 | moderbolaget Noter finansiella rapporter |
101 |
| Strategi och styrning | 32 | moderbolaget | 106 |
| Värdekedja | 34 | Definitioner och ordlista | 111 |
| Intressentdialog och | Femårsöversikt | 112 | |
| väsentlighetsanalys | 36 | Förslag till vinstdisposition | 114 |
| Miljöpåverkan | 38 | Revisionsberättelse | 115 |
| Social påverkan | 42 | ||
| GRI-index | 54 | Årsstämma | 118 |
| Global Compact index | 56 | Historik | 119 |
| Redovisningsprinciper hållbarhet | 57 | Adresser | 120 |
2016 I KORTHET
ÖKAD LÖNSAMHET OCH VIKTIGT STRATEGISKT FÖRVÄRV
- Försäljningsvolymen ökade till 239,1 kton (163,9). Exklusive den förvärvade verksamheten i USA ökade försäljningsvolymen med 7,6 procent1).
- Nettoomsättningen steg till 7 207 MSEK (5 494).
- Förvärvet av Norandas verksamhet inom valsad aluminium i USA och nya avtal resulterade i en kraftig försäljningsökning i Nord- och Sydamerika.
- Det justerade rörelseresultat ökade med 27 procent till 687 MSEK (541), vilket motsvarar en justerad rörelsemarginal om 9,5 procent (9,8). Exklusive den förvärvade verksamheten ökade det justerade rörelseresultatet med 10,9 procent till 600 MSEK.
-
1) Förvärvet av Noranda har konsoliderats från och med 22 augusti 2016.
-
Periodens resultat ökade till 498 MSEK (379). Resultat per aktie efter utspädning steg till 6,64 SEK (5,07).
- Kassaflödet före finansieringsverksamheten uppgick till –2 046 MSEK (600), och inkluderar köpeskillingen för förvärvet i USA om 2 581 MSEK.
- Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 17,5 procent (18,1).
- Nettoskulden uppgick till 2 722 MSEK (275) per 31 december 2016, vilket motsvarar 2,1 gånger justerad EBITDA (0,4).
- Ny strategi och nya finansiella och operativa mål för 2020 lanserades.
Finansiellt sammandrag
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 | Förändring |
|---|---|---|---|
| Försäljningsvolym, kton | 239,1 | 163,9 | 45,9% |
| Nettoomsättning | 7 207 | 5 494 | 31,2% |
| Justerat rörelseresultat2) | 687 | 541 | 27,0% |
| Justerad rörelsemarginal, % | 9,5 | 9,8 | –0,3 ppt |
| Justerat rörelseresultat per ton, kSEK | 2,9 | 3,3 | –0,4 |
| Rörelseresultat | 559 | 538 | 3,9% |
| Rörelsemarginal, % | 7,8 | 9,8 | –2,0 ppt |
| Årets resultat | 498 | 379 | 31,4% |
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | 6,66 | 5,07 | 1,59 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 6,64 | 5,07 | 1,58 |
| Kassaflöde före finansierings verksamheten |
–2 046 | 600 | n/a |
| Soliditet, % | 37,0 | 56,8 | –19,8 ppt |
| Nettoskuld | 2 722 | 275 | 2 447 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 17,5 | 18,1 | –0,7 ppt |
2) Justerat för jämförelsestörande poster (se not 12 på sidan 87).
Försäljningsvolym, 2006–2016
Försäljningsvolym per region, 2016
Justerat rörelseresultat, 2012–2016
ÅRET I KORTHET PER KVARTAL
- Försäljningsvolymen ökade med 5,7 procent medan det justerade rörelseresultatet var oförändrat.
- Stark utveckling i Europa och Nord- och Sydamerika, stabilt i Asien.
- Lansering av ny strategi och nya finansiella och operativa mål för 2020, med fokus på innovation och tillväxt.
Q2
Q1
Återhämtning i Asien och kraftigt ökad försäljning i Nord- och Sydamerika.
rörelseresultatet med 13,6 procent.
Försäljningsvolymen ökade med 7,0 procent och det justerade
Bud lagt på Norandas verksamhet inom valsad aluminium i USA.
Q3
Q4
- Förvärv av Norandas verksamhet inom valsad aluminium i USA.
- Försäljningsvolymen ökade med 61,5 procent och det justerade rörelseresultatet med 61,2 procent. Exklusive den förvärvade verksamheten i USA ökade försäljningsvolymen med 5,6 procent och det justerade rörelseresultatet med 17,0 procent.
- Fortsatt stark organisk försäljningstillväxt i Asien och i Nord- och Sydamerika.
Försäljningsvolymen ökade med 117,6 procent och det justerade rörelseresultatet med 47,6 procent. Exklusive förvärvad verksamhet i USA ökade försäljningsvolymen med 12,3 procent och det justerade rörelseresultatet med 15,2 procent.
- Fortsatt stark utveckling i Asien och i Nord- och Sydamerika.
- Gränges ansluter sig till FN:s Global Compact.
FÖRVÄRV AV NORANDA
GRÄNGES STÄRKER POSITIONEN I NORDAMERIKA
I AUGUSTI 2016 förvärvade Gränges Norandas verksamhet inom valsad aluminium i USA. Förvärvet, som innebär att Gränges mer än fördubblar sin försäljningsvolym, är strategiskt viktigt och i linje med Gränges målsättning att vara marknadsledande i samtliga geografiska regioner 2020. Norandas verksamhet utgör ett bra komplement till Gränges nuvarande affär och stärker såväl positionen i Nord- och Sydamerika som globalt, vilket skapar goda möjligheter för fortsatt lönsam tillväxt.
FÖRVÄRVET HAR TRE STRATEGISKT VIKTIGA MOTIV:
1. Tillgång till produktionskapacitet i Nordamerika
Noranda har en av de mest moderna och effektiva produktionsanläggningarna inom valsad aluminium i Nordamerika och har en skicklig och erfaren organisation. Gränges får en bra plattform för tillväxt och en lägre risk för leveranser till nordamerikanska kunder.
2. Tillgång till en stark position inom stationära värmeväxlare (HVAC)
Norandas verksamhet inom valsad aluminium har en ledande position och en stark kundbas på marknaden för stationära värmeväxlare i Nordamerika. Gränges får tillgång till stora kundkonton inom detta område och blir bättre positionerat för att driva konverteringen till lödda lösningar.
3. Tillgång till attraktiva närliggande marknadsnischer
Norandas verksamhet har även starka positioner i attraktiva närliggande marknadsnischer inom valsad aluminium. Gränges diversifierar därmed affärsportföljen och stärker sammantaget sin position på marknaden för valsade aluminiumprodukter.
"Förvärvet av Norandas verksamhet inom valsad aluminium är ett viktigt steg för att Gränges ska nå målen för strategin 2020."
Johan Menckel, VD
OM NORANDAS VERKSAMHET INOM VALSAD ALUMINIUM
Norandas verksamhet inom valsad aluminium (idag en del av Gränges Americas) tillverkar aluminiumprodukter till kunder i Nordamerika, vilka inkluderar tillverkare av luftkonditionering, transformatorer, matförpackningar, värmesköldar och andra närliggande nischprodukter. Bolaget är en betydande leverantör inom vart och ett av dessa segment. De tre valsverken är strategiskt placerade i sydöstra USA. Valsverket i Huntingdon, Tennessee, är ett av de mest moderna och kostnadseffektiva valsverken i Nordamerika och står för cirka 80 procent av försäljningsvolymen. Totalt uppgår kapaciteten till cirka 180 kton och antalet anställda till cirka 550.
EN GLOBAL MARKNADS-LEDANDE POSITION
Gränges är global ledare inom aluminiumteknik, -produktion och -innovation. Vi fokuserar på valsad aluminium för värmeväxlare och utvalda nischapplikationer. Visionen är att förändra världen genom innovativ ingenjörskonst inom aluminium ("to transform the world through innovative, aluminium engineering").
>> FÖRSÄLJNING PER MARKNAD1)
Gränges slutkunder finns inom fordonsindustrin, inom industrin för stationära värmeväxlare samt nischmarknader såsom transformatorer och livsmedelsförpackningar.
Värmeväxlare för fordon: Omkring hälften av världens bilar som tillverkas idag har värmeväxlare som innehåller Gränges material och expertis.
Stationära värmeväxlare: Användningen av aluminium som material i stationära värmeväxlare ökar. Gränges har en stark position i det här skiftet.
Övrigt: I Nordamerika är aluminium förstahandsvalet när det gäller lindningsmaterial för transformatorer. Gränges är ledande inom detta område. Aluminiumfolie har flera goda egenskaper som gör det utmärkt att använda till livsmedelsförpackningar. Gränges är en av de största leverantörerna på denna marknad i USA.
Värmeväxlare för fordon/HEX, 70% Övrigt, 17% HVAC/Stationära värmeväxlare, 13%
Redovisad försäljningsvolym 2016.
>> FÖRSÄLJNING PER REGION1)
Från och med 2017 förväntas Nord- och Sydamerika stå för cirka 60 procent av Gränges försäljning.
Europa: Gränges har en ledande position inom valsade produkter till lödda värmeväxlare i aluminium.
Asien: Gränges har en ledande position inom valsade produkter till lödda värmeväxlare i aluminium.
1) Den förvärvade verksamheten har konsoliderats från och med den 22 augusti 2016.
Viktiga produktionsanläggningar
Gränges har egen tillverkningskapacitet på cirka 400 000 ton fördelat på fyra produktionsanläggningar på tre kontinenter. Samtliga anläggningar är specialanpassade för att möta kundernas krav på kvalitet, flexibilitet och leveranssäkerhet.
Huvudkontor
Försäljningskontor och teknisk support
Produktionsenheter
Nord- och Sydamerika: Gränges har en ledande position inom valsade aluminiumprodukter till stationära värmeväxlare och transformatorer. Gränges är nummer två inom valsade produkter till lödda värmeväxlare i aluminium inom fordonsindustrin, samt till industrin för livsmedelsförpackningar.
ÅTTA STYRKOR FÖR FORTSATT LÖNSAM TILLVÄXT GRÄNGES INVESTMENTCASE
1 Marknadsledande position
Gränges har en global, marknadsledande position inom valsade aluminiumprodukter för värmeväxlare och andra nischmarknader. Marknadsandelen inom nischen material för lödda värmeväxlare i aluminium uppgick till cirka 20 procent 2016.
2 Nära kunderna
Kunderna utgörs i huvudsak av stora, globala företag. För att möta kundernas efterfrågan krävs geografisk närvaro hos kunderna på respektive marknad. Gränges har egen tillverkning och en stark kundbas på samtliga stora marknader. Gränges tio största kunder svarade för 53 procent av koncernens försäljningsvolym 2016.
3 Industriell hantverksskicklighet
Det finns många stora och mindre aktörer som är verksamma inom valsning av aluminiumprodukter, varav flertalet erbjuder storskalig tillverkning i enlighet med enklare specifikationer. Få har dock den omfattande kompetens som krävs för att producera de tekniskt avancerade material som Gränges är specialiserat på.
4 Ledande inom lödda material
Lödning är den dominerande tekniken för tillverkning av värmeväxlare i aluminium inom fordonsindustrin. Under kommande år väntas användningen av den här tekniken öka även för stationära värmeväxlare. Genom förvärvet av Norandas verksamhet inom valsad aluminium har Gränges fått en ledande position på denna marknad.
5 Högt tekniskt innehåll
Kunderna har höga krav på produkternas prestanda och metallurgiska egenskaper. Typiskt sett tar utvecklingen av värmeväxlarmaterial till en specifik värmeväxlare omkring två år. Gränges forskning och utveckling sker sedan lång tid tillbaka i nära samarbete med kunderna, och innovationstakten är hög. Under 2016 erhöll Gränges 52 nya patent.
6 Stark närvaro i Asien
2016 utgjordes 34 procent av Gränges försäljning inköp av kunder i Asien, varav den kinesiska marknaden stod för ungefär hälften. 1996 etablerade Gränges verksamhet i Kina och har sedan dess byggt en ledande position i regionen. Asien är den marknad som förväntas visa högst tillväxttakt de kommande åren.
7 Välinvesterade anläggningar
Gränges produktionsanläggningar i Kina, Sverige och USA har en total årlig kapacitet på 400 000 ton och är välinvesterade. Under de närmaste åren förväntas de årliga underhållsinvesteringarna understiga avskrivningarna.
8 Stabil intäktsmodell
Gränges intäktsmodell innebär att kostnaden för råmaterialet, aluminium, förs vidare till kunden. Gränges resultat är således inte beroende av rörelser i aluminiumpriset. Koncernens intjäning utgörs av det värde som adderas till produkten.
VÄRMEVÄXLARE FÖR FORDONSINDUSTRIN
Efterfrågan på värmeväxlarband inom fordonsindustrin är starkt knuten till den globala fordonsproduktionen samt till antalet värmeväxlare per fordon. För varje ny fordonsplattform utvecklas ett antal unika värmeväxlare. Denna utveckling sker i nära samarbete med kunderna för att säkerställa att den slutliga produkten har rätt egenskaper. Avancerade krav på produkternas egenskaper, inte minst när det gäller energieffektivitet, gör att lödda värmeväxlare i aluminium är den klart dominerande tekniken i branschen.
STATIONÄRA VÄRMEVÄXLARE
Marknaden för stationära värmeväxlare är fragmenterad och val av kylmedel driver efterfrågan på mindre och lättare värmeväxlare samt skyndar på övergången till lödda värme-
ETT STÖRRE OCH STARKARE GRÄNGES, MED ETT VIKTIGT ANSVAR
Genom förvärvet av Noranda har vi dubblerat försäljningen men vi fortsätter att fokusera på långsiktig tillväxt med bibehållen lönsamhet.
BERÄTTA LITE MER OM VAD FÖRVÄRVET AV NORANDA BETYDER?
Noranda ger oss inte bara en plattform för att öka vår exponering inom fordonsindustrin i USA, utan även en stark position inom stationära värmeväxlare och andra närliggande marknadsnischer. Det är egentligen ett helt annat Gränges som går ut ur 2016 jämfört med det som gick in i året. Idag är vi en av få globala spelare inom valsade aluminiumprodukter för värmeväxlare och andra utvalda nischapplikationer, med potential att växa på alla stora marknader och inom flera starka produktgrupper. Vi arbetar nu för att integrera verksamheten i USA för att effektivt kunna dela kunskap och teknik, precis som vi har gjort mellan våra verksamheter i Sverige och Kina i 20 år.
"IDAG ÄR VI EN AV FÅ GLOBALA SPELARE INOM VALSADE ALUMINIUMPRODUKTER FÖR VÄRMEVÄXLARE OCH ANDRA VALDA NISCHAPPLIKATIONER, MED POTENTIAL ATT VÄXA PÅ ALLA STORA MARKNADER OCH INOM FLERA STARKA PRODUKTGRUPPER"
DÅ HAR NI ALLTSÅ LEVERERAT PÅ DEN NYA STRATEGIN SOM NI LANSERADE VÅREN 2016?
Vi har tagit stora steg för att nå dessa mål. Och strategin är fortsatt intakt. Vi ska driva tillväxt genom innovation, öka effektiviteten genom ständiga förbättringar, växa genom förvärv och addera värden genom vårt hållbarhetsarbete. Detta ska leda till att vi växer snabbare än marknaden, är ledande i alla våra regioner och samtidigt behåller vår lönsamhet. Med förvärvet av Noranda har vi tagit viktiga steg för att nå dessa mål. Vi verkar samtidigt i en bransch präglad av långa cykler. Som marknadsledare har vi ett ansvar för att leda utvecklingen i en riktning som gynnar alla våra intressenter, därav vårt starka fokus på hållbarhet som en integrerad del i allt vi gör. Som ett resultat av vårt fokus på hållbarhet undertecknade vi FN:s Global Compact under 2016 och vi är fast beslutna att fortsätta integrera de tio principerna i vår strategi och verksamhet.
HUR UTVECKLAS ERA MARKNADER GENERELLT?
Även om fordonsindustrins andel av vår försäljningsvolym har minskat från 90 till cirka 50 procent är den fortfarande betydande. Under 2016 såg vi en stark utveckling på samtliga våra marknader. Bilförsäljningen i Kina återhämtade sig efter införandet av nya skattesubventioner, och vår försäljning drogs med i denna positiva utveckling. I Europa fortsatte vi att ta andelar på en marknad
med svagt positiv tillväxt. I Nord- och Sydamerika, exklusive förvärvet, bidrog nya kundkontrakt till ett kraftigt försäljningslyft. Den förvärvade verksamhetens bidrag till vår försäljningsvolym under slutet av året var förstås stor. Försäljningsvolymen drevs framförallt av den starka organiska tillväxt som verksamheten uppvisade inom bland annat stationära värmeväxlare (HVAC) då ovanligt varmt väder i USA ledde till ökad efterfrågan på luftkonditioneringssystem. Utvecklingen inom våra olika marknader under 2017 är förstås svårbedömd. Prognoser pekar på en lägre tillväxttakt i fordonsförsäljningen i såväl Asien och USA medan Europa bedöms fortsätta sin försiktiga men ändå positiva tillväxt. För stationära värmeväxlare ger kopplingen till den sencykliska bygg- och fastighetsbranschen rätt förutsättningar för fortsatt god tillväxt även om världskonjunkturen går in i en lugnare fas.
VILKA EFFEKTER SER DU AV ERA ÖKADE SATSNINGAR INOM R&I?
Vi har till exempel blivit ännu effektivare i vår kundnära produktutveckling, vilket är viktigt för att tillsammans med kunderna kunna förbättra varje steg i produkternas livscykel. När det gäller vår långsiktiga strategiska forskning händer mycket spännande med fokus på minskad energiförbrukning och ökad kostnadseffektivitet. Med vår omfattande pipeline av utvecklingsprogram är vi väl rustade för att möta de utmaningar som våra kunder står inför på sikt.
EFTER ETT HÄNDELSERIKT OCH FRAMGÅNGSRIKT 2016, VAD SKA NI FOKUSERA PÅ UNDER 2017?
Även om vi genom förvärvet av Noranda har dubblerat försäljningen så fortsätter vi att fokusera på tillväxt, med bibehållen lönsamhet. En nyckel till detta är förstås att utnyttja de fördelar som den nya organisationen medför. Under året slutför vi vår utvärdering för att se över möjligheten att tillverka pläterade produkter i våra anläggningar i USA, en viktig långsiktig satsning för att möta efterfrågan hos våra nordamerikanska kunder inom fordonsindustrin. Vi ska även dra fördel av vår ledande position inom stationära värmeväxlare för att stärka erbjudandet och försäljningen inom detta viktiga område på samtliga geografiska marknader. Vår dedikerade och långsiktiga satsning på innovation och hållbarhet driver vår utveckling. Jag brukar säga att vår viktigaste framgångsfaktor är att vi i nära samarbete med våra kunder kan bidra till förändringar som har positiva effekter för samhället som helhet. Det är ett ansvar vi har som marknadsledare, och som jag och mina 1 500 medarbetare runt om i världen tar med oss när vi nu går in i nästa fas av Gränges mer än 120-åriga historia.
Johan Menckel, VD
FOKUS 2017
- Öka kunddriven R&I genom att nyttja vår kompentens inom
- Vidareutveckla vår hållbarhetsstrategi utifrån den grund som lades under 2016
- Driva kontinuerliga verksamhetsförbättringar för att nå
- Utvärdera investeringar för att öka vår kapacitet och tillverkningsmöjligheter i USA
- Utvärdera långsiktiga tillväxtmöjligheter i Asien
ÖKAT FOKUS PÅ TILLVÄXT OCH INNOVATION
Gränges mål och strategi för 2020 presenterades i mars 2016. Med fokus på att utveckla och stärka den ledande positionen globalt inom värmeväxlarmaterial i aluminium förväntas Gränges nå tillväxt i alla geografiska regioner, med bibehållen och hållbar lönsamhet.
>> STRATEGI 2020
Gränges strategi för 2020 omfattar fyra områden:
DRIVA TILLVÄXT GENOM INNOVATION Gränges vill leda utvecklingen av värmeväxlarmaterial och avancerade aluminiumlösningar och vara kundernas förstahandsval. 1 3
SKAPA VÄRDE GENOM HÅLLBARHETSINITIATIV 2 4
Gränges strävar efter att vara en hållbar länk i värdekedjan genom att minska sitt miljöavtryck och genom att ha den högsta säkerhetsstandarden på arbetsplatsen.
ÖKA EFFEKTIVITETEN GENOM KONTINUERLIGA FÖRBÄTTRINGAR
Gränges ska öka produktiviteten, processtabiliteten och energieffektiviteten och minska spill i verksamheten.
ÖKA NÄRVARON GENOM STRUKTURELL EXPANSION
Gränges planerar att investera i produktionskapacitet och möjligheten att expandera till närliggande marknader.
Lönsamhet och kassaflöde nådde rekordnivåer
Genom en fortsatt hög produktutvecklingstakt och marknadsexpansion kunde Gränges uppvisa en högre tillväxt än marknaden. Lönsamheten och kassaflödet nådde samtidigt nya rekordnivåer. Ett ökat fokus på hållbarhetsfrågor i produktionen, bland annat inom återvinning, gav lägre energianvändning per ton och bidrog till högre produktivitet. Med förvärvet av Norandas verksamhet inom valsad aluminium har Gränges fått en stark position med egen effektiv tillverkning på den nordamerikanska marknaden, bland annat inom den strategiskt viktiga marknaden för stationära värmeväxlare.
>> FINANSIELLA MÅL
Gränges långsiktiga finansiella mål anger att Gränges ska växa minst i takt med marknaden, generera en avkastning på sysselsatt kapital om 15–20 procent, ha en skuldsättning i intervallet 1–2 gånger EBITDA-resultatet samt en utdelningsgrad om 30–50 procent av årets resultat.
TILLVÄXT
Öka försäljningsvolymen minst i takt med bolagets slutmarknader.
Kommentar: Förvärvet av verksamheten i USA konsoliderades i Gränges räkenskaper från och med den 22 augusti, vilket innebar en kraftig försäljningsökning från tredje kvartalet 2016. Exklusive den förvärvade verksamheten ökade försäljningsvolymen med 7,6 procent under 2016, vilket var en högre tillväxttakt jämfört med slutmarknaden.
KAPITALSTRUKTUR
Nettoskulden ska normalt vara mellan 1–2 gånger EBITDA över en tolvmånadersperiod.
Kommentar: Nettoskulden ökade med 2 447 MSEK under 2016 till 2 722 MSEK per 31 december, vilket var ett resultat av förvärvet i augusti, som helt lånefinansierades. Nettoskulden motsvarade 2,1 gånger EBITDA per den 31 december 2016. Gränges bedömning är att nettoskulden åter kommer att ligga inom målintervallet senast räkenskapsåret 2018.
AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL
Målet är att över tid generera en avkastning på sysselsatt kapital om 15–20 procent.
Kommentar: Avkastningen på sysselsatt kapital minskade med 0,7 procentenheter till 17,5 procent under 2016. Förvärvet bidrog till ett förbättrat justerat rörelseresultat samt högre sysselsatt kapital.
UTDELNINGSPOLICY
Målet är att över tid dela ut 30–50 procent av årets resultat. Vid beslut om utdelning ska hänsyn tas till bolagets finansiella ställning, kassaflöde och framtidsutsikter.
Utdelningsandel
Kommentar: En utdelning om 2,40 SEK per aktie föreslås. Det är en ökning med 20 procent från föregående år och utdelningen motsvarar 36 procent av årets resultat 2016.
EN PLATTFORM FÖR FORTSATT EXPANSION
Gränges affärsmodell omfattar utveckling, produktion och marknadsföring av avancerade material som ökar såväl effektiviteten i kundens tillverkningsprocesser som prestandan hos slutprodukten.
VÅR VIKTIGASTE FRAMGÅNGSFAKTOR ÄR ATT VI I NÄRA SAMARBETE MED VÅRA KUNDER KAN BIDRA TILL FÖRÄNDRINGAR SOM HAR POSITIVA EFFEKTER FÖR SAMHÄLLET SOM HELHET.
LÅNGSIKTIGA OCH STARKA KUNDRELATIONER
Gränges har nära samarbeten med sina kunder, från produktdesign till leveranser av valsade produkter för fullskalig produktion. Detta innebär att Gränges kundrelationer är långvariga till sin natur. Gränges R&I bidrar kontinuerligt till att utveckla nya produkter och processer, vilket möjliggör ett tekniskt försprång inom flera områden. Av Gränges kunder har 85 procent anlitat företaget i mer än tio år.
SPETSKOMPETENS INOM NYCKELOMRÅDEN
Gränges har en stark utvecklings- och produktionskompetens inom främst fyra områden: utveckling av legeringar, varmvalsning av pläterat material, termomekanisk bearbetning samt skärning. Dessa kompetenser samverkar för att leverera produkter med högt mervärde. Produktion sker först efter att beställning har gjorts och enligt de krav som kunden har. Gränges har en dynamisk portfölj om cirka 3 000 produkter, som är anpassade för specifika kundbehov.
ETABLERAD INTÄKTSMODELL
Gränges genererar intäkter genom försäljning av material som har tillverkats för en särskild produkt eller kund. Värmeväxlarmaterial till kunder inom fordonsindustrin och industrin för stationära värmeväxlare stod för 83 procent av försäljningsvolymen 2016. Priset anges per ton och baseras på det mervärde Gränges erbjuder gällande bland annat materialegenskaper och produktkomplexitet samt priset för råvaran, aluminium. Kostnaden för råvaran förs vidare till kund, vilket gör att Gränges inte är känsligt för fluktuationer i råvarupriser.
SPECIALANPASSADE PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR
Gränges produktionsanläggningar är optimerade för produktion av värmeväxlarmaterial och material till transformatorer, livsmedelsförpackningar och andra nischmarknader. Under åren 2008–2012 genomförde Gränges ett stort investeringsprogram för att öka kapaciteten och produktiviteten i produktionsanläggningarna i Kina och Sverige, vilket har lett till ökad processtabilitet och bättre lönsamhet. I anläggningarna i USA utreds möjligheten att på sikt kunna tillverka pläterade produkter och kunna möta efterfrågan på material för lödda värmeväxlare på den nordamerikanska marknaden.
ERFAREN ORGANISATION
Gränges mångåriga specialisering inom utveckling och produktion av valsade produkter för lödda värmeväxlare har bidragit till djup kunskap om materialegenskaper och tillverkningsprocesser på samtliga nivåer i verksamheten. Till detta kommer den kunskap och erfarenhet som organisationen i den förvärvade verksamheten bidrar med inom valsade material för stationära värmeväxlare och andra närliggande marknader. Nya kunskaper och erfarenheter sprids mellan olika delar av organisationen på ett systematiskt sätt, i syfte att vidmakthålla det kompetensmässiga försprång som fört Gränges till positionen som världsledande inom valsade produkter inom aluminium.
STARK POSITION I VÄRDEKEDJAN
TILLVERKARE AV ALUMINIUM
TILLVERKARE
TILLVERKARE AV VÄRMEVÄXLARE
SLUTKUNDER
Gränges har en stark position i värdekedjan. Prestandan hos slutprodukten är till stor del beroende av materialets egenskaper. En hög grad av specialisering och kunnande när det gäller produkter och en stabil produktionsprocess medför att vi erbjuder ett högt förädlingsvärde, utmärkt kvalitet och hög leveranssäkerhet.
DRIVKRAFTER FÖR LÅNGSIKTIG TILLVÄXT
Gränges verksamhet är global, med produkter som används i branscher som konstant förändras – ett resultat av ett antal drivkrafter tätt sammankopplade med den globala samhällsutvecklingen. Hit hör högre levnadsstandard, minskad miljöpåverkan och ökad kostnadseffektivitet.
HÖGRE LEVNADSSTANDARD
är särskilt tydlig i nyligen industrialiserade länder där levnadsstandarden frågan på komforttillämpningar såsom värmepumpar och luftkonditionering. Till följd av detta förväntas användningen av värmeväxlare och värmeväxlar-
MINSKAD MILJÖPÅVERKAN
på främst två sätt: krav på lägre vikt och på ökad effektivitet. Vissa komponenter inom fordonsindustrin – till exempel värmeväxlare, motorer, växellådor och fälgar går den fortsatta utvecklingen mot ytterligare viktreduktion genom förbättrad nenter. På ett liknande sätt står HVAC-marknaden inför utmaningen att fasa ut skadliga kylmedel samt att använda alternativ med låg, eller ingen, miljöpåverkan. Idag används främst mekaniskt sammansatta värmeväxlare med kopparrör. Dock går trenden mot betydligt lättare och mer effektiva aluminiumprodukter.
ÖKAD KOSTNADSEFFEKTIVITET
Det finns ett konstant behov av minskad energianvändning, kostnadsbespadon, luftkonditioneringssystem och värmesystem. Olika tillämpningar inom HVAC utgör idag en stor del av den energi som förbrukas i en byggnad eller dukter och mer energieffektiva motorer och värmeväxlare. Detta leder i sin tur till minskad resurs- och energianvändning genom hela produktionskedjan hela livslängd.
>> UTVECKLINGEN INOM FORDONSINDUSTRIN
DRIVKRAFTER
Att minska den negativa miljöpåverkan och att öka kostnadseffektiviteten. Att samtidigt möta det ökade behovet av passagerarkomfort, vilket kräver fler värmeväxlare.
KONSEKVENS FÖR INDUSTRIN
Produktutveckling av lättare fordon. Mindre och lättare fordon och mer komplexa system som ställer ökade krav på effektiv kylning. Hybridfordon kräver
ytterligare kylning av elmotorns batterier, vilket leder till ökad användning av värmeväxlare. I elbilar kräver kylningen av batterier samma mängd värmeväxlarmaterial som traditionella drivsystem.
FÖRDELAR MED ALUMINIUM
Aluminium är lättare än koppar och stål och erbjuder god funktionell prestanda. Aluminium är också oändligt återvinningsbart, korrosionsbeständigt och har en kostnadsfördel jämfört med koppar.
UTSIKTER
Aluminiuminnehållet i fordon väntas öka med cirka 60 procent mellan 2012–2025, enligt Aluminium Association. Antalet hybridfordon förväntas öka de kommande åren vilket kommer att driva efterfrågan på värmeväxlare.
KUNDERNAS MOGNAD OCH KRAV
Hög mognad och kunskap om aluminium bland kunderna. Höga krav på funktionalitet, kvalitet och leveranssäkerhet.
>> UTVECKLINGEN INOM INDUSTRIN FÖR STATIONÄRA VÄRMEVÄXLARE (HVAC)
DRIVKRAFTER
Att uppnå ökad energi- och kostnadseffektivitet, säkerställa tillförlitligheten samt minska användningen av miljöskadliga kylmedel. Värmeväxlaren utgör den enskilt största kostnaden vid kylning.
KONSEKVENS FÖR INDUSTRIN
Utveckling av nya produkter som är mer energi- och kostnadseffektiva än de befintliga. Nya, mer kompakta värmeväxlare med mindre eller inga skadliga kylmedel som påverkar miljön. Utveckling av mer miljövänlig teknik, som ett resultat av ökad reglering.
FÖRDELAR MED ALUMINIUM
Värmeväxlare i aluminium är mer energioch kostnadseffektiva i fråga om material, tillverkning, transport och lagring. Lödda aluminiumvärmeväxlare innehåller mindre mängd kylmedel, erbjuder jämnare prestanda och når lägre ljudnivåer i drift än traditionella lösningar.
UTSIKTER
I takt med hårdare lagkrav och bestämmelser gällande användning av kylmedel väntas konverteringen till värmeväxlare i aluminium öka under kommande år. Efterfrågan påverkas positivt i takt med
ökade krav på prestanda, energi- och kostnadseffektivisering hos kunder och slutanvändare. Efterfrågan på valsade produkter för lödda värmeväxlare förväntas öka med i genomsnitt 15 procent per år 2016–2020.
KUNDERNAS MOGNAD OCH KRAV
Låg mognad och kunskap om fördelarna med främst lödda lösningar inom aluminium, men det håller på att förändras. Kraven på funktionalitet, kvalitet och effektivitet ökar.
BETYDELSE FÖR GRÄNGES
Som världsledande inom avancerade aluminiummaterial för såväl värmeväxlare för fordonsindustrin som inom industrin för stationära värmeväxlare, kommer Gränges att påverkas positivt av de olika drivkrafterna. Av Gränges försäljning står kunder inom fordonsindustrin för 48 procent och kunder inom industrin för stationära värmeväxlare för cirka 25 procent. Gränges är marknadsledande inom material för lödda värmeväxlare i aluminium inom fordonsindustrin, där lödda värmeväxlare svarar för nästan 100 procent av marknaden. På samma sätt har Gränges en bra position vid en liknande framtida konvertering inom industrin för stationära värmeväxlare.
GRÄNGES STÄRKER SIN GLOBALA POSITION
Förvärvet av Norandas verksamhet inom valsad aluminium ger Gränges fördelen att vara en av få verkligt stora globala aktörer inom valsade aluminiumprodukter med produktion, försäljning och kundnära produktutveckling på tre stora kontinenter.
SLUTKUNDSMARKNAD
Värmeväxlare för fordon/HEX, 48% Övrigt, 27% HVAC/Stationära värmeväxlare, 25%
Gränges försäljningsvolym per slutkundsmarknad, proforma 2016.
Gränges verkar på den globala marknaden för avancerade aluminiummaterial, med en tydligt ledande position inom valsade produkter för lödda värmeväxlare. Förvärvet av Norandas verksamhet 2016 innebar stora förändringar i Gränges kundstruktur, marknader och geografiska exponering. Andelen försäljning till fordonsindustrin har minskat till förmån för marknader som stationära värmeväxlare (HVAC), transformatorer och livsmedelsförpackningar, och Nordoch Sydamerika har blivit Gränges största geografiska marknad med närmare 59 procent av försäljningsvolymen (proforma, helår 2016). Värmeväxlare för fordon/HEX, 48% HVAC/Stationära värmeväxlare, 25%
EN KOMPLEX MARKNAD
Marknaden för avancerade aluminiummaterial är relativt svår att bryta sig in på med lönsamhet. Det beror inte främst på att det är en kapitalintensiv industri utan snarare på den höga grad av kompetens och erfarenhet som krävs för att utveckla nya avancerade material som kunderna efterfrågar. Kompetens och erfarenhet är även avgörande för att bedriva flexibla produktionsprocesser med hög effektivitet och att kunna garantera hög leveranssäkerhet när det gäller volym, tid och kvalitet. Sammantaget medför detta höga krav på väl anpassade maskinparker och processer som förfinas under lång tid. Därutöver krävs effektiv kundservice samt global logistikkapacitet, då kunderna i regel är globala aktörer som vill ha dagliga justin-time-leveranser för att undvika lagerbindning. För att kunderna inte ska stå utan insatsvaror i sin produktion behöver en leverantör som Gränges kunna leverera upp till 3 000 artikelnummer, vilket kräver hög flexibilitet och mycket
god planering för att minimera kapitalbindning i lager och samtidigt hålla hög leveranssäkerhet.
KRAV PÅ STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR
Tillverkarna av exempelvis värmeväxlare möter ständiga förbättringskrav från sina kunder, såsom fordonstillverkare och tillverkare av luftkonditionering. Det innebär att de löpande behöver förbättra värmeväxlarnas prestanda, minimera totalkostnaden och öka värdet på sina kylnings- och klimatkontrollösningar. En central utmaning är att konstant svara upp mot de nya krav som följer av nästa generations plattformar, nya applikationer och krav hos produkternas slutanvändare. I praktiken innebär detta att en leverantör som Gränges måste ligga i framkant när det gäller förmågan att utveckla anpassningsbara och skräddarsydda aluminiummaterial.
GRÄNGES KUNDER
Gränges har långa relationer med sina kunder. Det är ett resultat av Gränges starka fokus - att i nära samarbete med kunderna ständigt utveckla nya produkter, material och processer. De långsiktiga kundrelationerna beror även på Gränges starka varumärke på den internationella marknaden för värmeväxlarmaterial, liksom Gränges kapacitet att vara en global leverantör med hög leveranssäkerhet. Av Gränges kunder har 85 procent anlitat företaget i mer än tio år. De tio största kunderna representerade 53 procent av den totala sålda volymen 2016 och den största kunden stod för 10 procent av den totala sålda volymen samma år.
KONKURRENS OCH MARKNADSANDEL
Gränges konkurrenter varierar i storlek och strategiskt fokus. De faktorer som påverkar konkurrensen beror på region och slutanvändare men generellt konkurrerar Gränges utifrån produktkvalitet, förmågan att möta kundernas krav, produktsortiment, ledtider, teknisk support, pris och kundservice. I första hand utgörs konkurrenterna av stora globala aluminiumföretag som Aleris, Arconic, Huafon, Norsk Hydro, Novelis och UACJ. I Asien finns ett flertal lokala aktörer som är direkta konkurrenter till Gränges på den asiatiska marknaden. I Europa och Nordamerika finns ett växande inslag av konkurrens från asiatiska tillverkare. Gränges har idag en ledande global position inom valsade aluminiummaterial. Inom marknaden för valsade produkter för lödda värmeväxlare har Gränges en tydligt marknadsledande position, med en andel som uppskattas till cirka 20 procent globalt.
SLUTKUNDSMARKNADER
Som en effekt av förvärvet av Norandas verksamhet har fordonsindustrins andel av Gränges försäljningsvolym minskat från närmare 90 procent till cirka hälften. Försäljningen till industrin för stationära värmeväxlare, främst inom luftkonditionering, står idag för cirka hälften av försäljningen i Nordamerika och för närmare en fjärdedel av den totala försäljningen. Dessutom har helt nya slutkundsmarknader såsom transformatorer och livsmedelsförpackningar blivit en väsentlig del av Gränges verksamhet. Detta öppnar för fler tillväxtmöjligheter samtidigt som det ger en bättre riskspridning och minskad exponering mot fordonsindustrin.
FORDONSINDUSTRIN
Marknaden för valsade produkter för värmeväxlare i aluminium är nära korrelerad med den globala fordonsproduktionen. Den påverkas även av antalet värmeväxlare per fordon, som tenderar att öka i takt med att kraven på bland annat komfort ökar. Tillväxten inom fordonsindustrin uppgick till cirka 4 procent (4,4) globalt under 2016. Prognosen är en genomsnittlig tillväxt om cirka 2 procent per år mellan 2017 och 2020, enligt analysföretaget IHS. Sedan 1990 talet har lödda värmeväxlare i aluminium successivt ökat sin andel inom fordonsindustrin på bekostnad av kopparbaserade och mekaniskt sammansatta värmeväxlare. Idag svarar lödda värmeväxlare för nästan 100 procent av marknaden.
STATIONÄRA VÄRMEVÄXLARE (HVAC)
HVAC innefattar system för värme och kyla i till exempel bostäder, kommersiella lokaler och industrifastigheter. Marknaden för värmeväxlarmaterial till HVAC bedöms vara ungefär lika stor som marknaden till fordonsindustrin. Den underliggande tillväxtfaktorn för värmeväxlare inom HVAC, oavsett typ, är globala bygginvesteringar, som förväntas att fortsätta att öka fram till 2020. Så småningom väntas lödda värmeväxlare i aluminium, som idag endast utgör några få procent av marknaden, ersätta traditionella mekaniskt sammansatta lösningar. Förväntningarna är att tillverkarna av stationära värmeväxlare ska konvertera till lödda värmeväxlare i aluminium i likhet med den utveckling som har skett inom fordonsindustrin. Efterfrågan på valsade produkter för lödda värmeväxlare inom denna marknad bedöms därför öka med cirka 15 procent per år fram till 2020.
ÖVRIGA MARKNADER
Aluminiumfolie utgör ett heltäckande skydd mot ljus, syre, fukt och bakterier. Dessa egenskaper gör det idealiskt för livsmedelsförpackningar och behållare. Aluminiumfolie är uppdelat i tre huvudkategorier: folie för hushåll och institutioner, formbara förpackningar och flexibla förpackningar. Användningen av folie har ökat stadigt i var och en av dessa kategorier under flera decennier.
Formbara förpackningar är bland de mest mångsidiga av alla typer av förpackningar och används i stor utsträckning till färdigförpackade livsmedel, tack vare dess goda egenskaper att klara stora temperaturskillnader, från nedfrysning till upphettning. Gränges är en stor leverantör på den här marknaden och har en ledande position inom formbara förpackningar i Nordamerika. I takt med att konsumenter efterfrågar alltmer färdigmat och färdiga drycker, väntas efterfrågan på aluminiumfolie för konsumentförpackningar att öka.
En annan marknad i Nordamerika är material till transformatorspolar. En transformator är en elektroteknisk komponent som används för att öka eller minska växelspänningar i elektriska kraftapplikationer. De består av två eller flera spolar, även kallade lindningar, som är lindade runt en kärna. I Nordamerika har aluminium blivit allt vanligare som lindningsmaterial i distributionstransformatorer, medan koppar är ett vanligare material i stora krafttransformatorer. Aluminium har betydande kostnads- och viktfördelar jämfört med koppar. Gränges är den ledande tillverkaren av aluminiumband med hög ledningsförmåga för elektriska transformatorer, som används av allmännyttiga företag och industriföretag i Nordamerika.
GEOGRAFISK EXPONERING
Många av Gränges kunder är i stor utsträckning globala, vilket förutsätter att Gränges har motsvarande närvaro och räckvidd. Gränges har tillverkning, försäljning och teknisk support på tre kontinenter. Produktionsanläggningarna i Finspång och Shanghai är dessutom viktiga kompetenscentra för forskning och produktutveckling i nära samarbete med kunderna.
ASIEN
Sedan grundandet av Gränges Shanghai 1996 har bolaget nått en ledande position på den asiatiska marknaden. Under 2016 utgjorde Asien 34 procent (46) av koncernens försäljning i volym, med Kina som huvudmarknad. Andra viktiga marknader är Thailand, Sydkorea och Indien. Fordonsindustrin står för den övervägande delen av Gränges försäljning i Asien, men försäljningen inom industrin för stationära värmeväxlare blir allt viktigare i takt med att marknaden mognar. Huvuddelen av produktionsvolymen från Gränges anläggning i Shanghai säljs i Asien, varav cirka hälften till Kina. De globala kunderna utgjorde 43 procent (41) av den sålda volymen 2016.
Efter en dämpad inledning på året skedde en återhämtning i efterfrågan på värmeväxlare inom fordonsindustrin, vilket innebar en högre tillväxt under 2016 jämfört med föregående år. De långsiktiga utsikterna är goda. Ett ökat fokus på komfort och högre energieffektivitet driver utvecklingen inom såväl fordonsindustrin som industrin för stationära värmeväxlare. Bland annat bidrar en växande eftermarknad till ökad efterfrågan på värmeväxlarmaterial. Sett som andel av den globala produktionen av lätta fordon står Asien för 52 procent (51) och Kina för 29 procent (27). Under 2016 ökade produktionen av lätta fordon med 6,6 procent i Asien, och med 12,8 procent i Kina. Under perioden 2017–2020 förväntas tillverkningen av lätta fordon öka med i genomsnitt cirka 3 procent per år, i såväl Kina som i Asien som helhet, enligt IHS.
EUROPA
Gränges har en stark ställning på den europeiska marknaden och har genom högteknologiskt innehåll i sina produkter befäst sin ledande position och tagit marknadsandelar under året. Sammanlagt stod den europeiska marknaden för cirka 27 procent (38) av koncernens sålda volym 2016, med Storbritannien, Italien, Tjeckien och Polen som de enskilt största marknaderna.
Europa är en konsoliderad marknad med globala kunder som stod för cirka 77 procent (75) av försäljningsvolymen 2016. Huvuddelen av all volym som levereras till Europa produceras i fabriken i Finspång.
Under året har diskussionerna fortsatt bland biltillverkarna om en snabbare övergång till elhybridmotorer, som i sin tur kräver ett ökat inslag av värmeväxlare, vilket är positivt för Gränges. Sett som andel av den globala produktionen av lätta fordon står Europa för 23 procent (24) och under 2016 ökade produktionen med 2,6 procent. Under perioden 2017–2020 förväntas tillverkningen av lätta fordon i regionen öka med i genomsnitt cirka 1 procent per år, enligt IHS.
NORD- OCH SYDAMERIKA
Gränges har funnits på den nordoch sydamerikanska marknaden sedan 1994 och har genom förvärvet av Norandas verksamhet inom valsad aluminium 2016 fått en ledande position även på denna viktiga marknad, dessutom med exponering i fler marknadsnischer.
Nord- och Sydamerika utgjorde 2016 cirka 39 procent (16) av koncernens försäljning i volym, efter att Norandas verksamhet har konsoliderats i Gränges räkenskaper från den 22 augusti. Gränges huvudmarknader är USA och Mexiko. I Sydamerika är Brasilien en viktig marknad. Exklusive effekterna från förvärvet av Norandas verksamhet ökade Gränges försäljning i regionen med 23,6 procent, som ett resultat av tidigare tecknade större kundavtal inom fordonsindustrin.
Gränges globala kunder stod för cirka 24 procent (73) av den sålda volymen i Nord- och Sydamerika.
Anläggningarna i sydöstra USA förser huvuddelen av kunderna i regionen med produkter. Anläggningarna i Finspång och Shanghai förser kunder inom fordonsindustrin med material till lödda värmeväxlare i aluminium, vilket ännu inte tillverkas i anläggningarna i USA.
Marknaden för värmeväxlare inom fordonsindustrin är relativt koncentrerad med ett fåtal tillverkare och de största slutkunderna lokaliserade i främst sydöstra delarna av USA. Sett som andel av den globala produktionen av lätta fordon står Nord- och Sydamerika för 22 procent (23) och under 2016 ökade produktionen med 0,1 procent. Under perioden 2017–2020 förväntas tillverkningen av lätta fordon i regionen öka med i genomsnitt cirka 2 procent per år, enligt IHS.
Marknaden för material till stationära värmeväxlare, främst luftkonditionering, förväntas växa kommande år till följd av bättre ekonomi hos de amerikanska hushållen och ökade krav på kontroll av inomhusklimat. Samtidigt drivs produktutvecklingen av behov av mer energieffektiva enheter och minskad användning av skadliga kylmedel.
Marknaden för transformatorspolar är starkt kopplad till den icke-cykliska marknaden för transformatorer, vilken väntas växa till 2020. Marknaden för material till livsmedelsförpackningar förväntas visa en stabil årlig tillväxt mellan 2017 och 2020.
THE INSIDE STORY
Moderna fordon har vanligtvis upp till tio olika värmeväxlare, ibland ännu fler. Under senare år har antalet värmeväxlare per fordon ökat, då motorer har blivit mer avancerade och kraven på miljö samt kupékomfort har ökat. Bland annat finns det värmeväxlare för kylning av motorer, transmissions- och motorolja, luftkonditioneringssystem, värmare, samt i vissa fall även för kylning av batterier. Idag är Gränges världsledande inom värmeväxlarmaterial och omkring 50 procent av försäljningen sker till kunder inom fordonsindustrin.
Evaporator (luftkonditionering) Kupévärmare
KUNDDRIVEN OCH VÄRLDSLEDANDE R&I
Gränges avancerade aluminiumprodukter är resultatet av en långsiktig satsning inom forskning och innovation, samt av nära utvecklingssamarbeten med kunder, som bidrar till ständigt förnyad kunskap inom bolaget.
168
Gränges hade 168 patent vid årsskiftet. Gränges bedriver världsledande strategisk forskning såväl som kundnära produktutveckling baserat på djup kunskap om materialstrukturer och materialegenskaper samt om den egna tillverkningsprocessen och om kundernas tillverkningsprocesser. Det strategiska forskningsarbetet styrs globalt medan den kundnära utvecklingen sker lokalt, i nära samarbete med kunderna och produktionsanläggningarna.
OMFATTANDE KOMPETENS
Gränges R&I utgörs av ett drygt 60-tal specialister. Flera av medarbetarna har doktorsexamen och samarbeten med universitet och institut sker på regelbunden basis. Nya produkter utvecklas först i liten skala i laboratoriet. Innan produkterna tas till fullskalig produktion använder Gränges datorsimulering för att designa processen. Detta förfarande underlättar planeringen av en effektiv produktionsprocess med hög precision.
LEDANDE INOM MATERIALUTVECKLING
Inom Gränges har det under de senaste decennierna byggts upp en ledande kunskap inom material- och produktutveckling. Arbetet inom detta område, som bedrivs i Finspång, fokuseras främst på olika materialkombinationer och ytbeläggningar snarare än att utveckla specifika material. Genom att ge produkterna unika egenskaper och skräddarsy lösningar efter kundernas specifika behov skapar Gränges ett funktionellt mervärde. Utvecklingen av valsade material för lödda värmeväxlare i aluminium har varit betydande för Gränges position på marknaden. De första produkterna lanserades redan 1972. Idag består marknaden inom fordonsindustrin nästan uteslutande av lödda värmeväxlare.
FORTSATT HÖG INNOVATIONSTAKT
Gränges forskning och utveckling har per den 31 december 2016 resulterat i 52 patentfamiljer och 168 patent. Ytterligare 100 patentansökningar är under behandling. Ett viktigt forskningsprojekt, som Gränges även erbjuder kommersiellt till kunder, är TRILLIUM® .
- TRILLIUM® är en patenterad produkt, utvecklad i samarbete med Sandvik, som gör det möjligt att löda utan att tillsätta flussmedel. Detta förenklar för kunderna och de undviker de höga kostnader som uppstår i samband med en traditionell lödningsprocess, där tillsättning av flussmedel är nödvändigt. Gränges tar nu nästa steg i industrialiseringen av TRILLIUM® för att kunna möta en snabbt ökande efterfrågan.
- Strong sagging resistence (SSR) fin omfattar produkter utvecklade för att möta både nuvarande och framtida krav på tjockleksreduktioner och för att förbättra kundens produktivitet.
- Starka och högtemperaturbeständiga rankor. Med den här produkten kan kunderna använda tunnare rankor och/ eller tuffare lödningscykler utan att kompromissa med kvalitet och prestanda.
- Exhaust gas re-circulation (EGR)– krav på lägre utsläpp från motorer blir allt tuffare. Gaser från motorn kan bli väldigt korrosiva då de innehåller mycket syra (svavel). Gränges fokuserar på materialvalidering inom området.
VIKTIGT TEKNIKSTÖD
Gränges har applikationsingenjörer i alla regioner (Asien, Europa, Nord- och Sydamerika) som hjälper kunderna att optimera interaktionen mellan Gränges produkter och kundens egna processer och applikationer. Här fungerar bolagets applikationscenter, i anslutning till produktionsanläggningarna, som stöd och kundernas formnings- och lödningsprocesser kan replikeras och testas. Gränges produktutvecklare och tekniker finns i Asien, Europa samt Nordoch Sydamerika.
SAMARBETE FÖR NYA MARKNADER
Med Norandas verksamhet inom valsad aluminium har Gränges kommit in på nya marknader och kundgrupper. Gränges R&I i Finspång samarbetar med Norandas verksamhet inom valsad aluminiums expertis och nätverk i USA, med syftet att stärka satsningarna på utvecklingen av nya innovativa produkter och lösningar för dessa marknader och kunder.
INNOVATIONER I FOKUS I NANJING, KINA
Varje år genomför Gränges ett tekniskt seminarium för sina kunder och andra samarbetspartners i Asien. 2016 hölls detta i Nanjing i Kina. Omkring 400 kunder och andra ledande branschföreträdare deltog på seminariet, vilket gör det till det största i sitt slag i världen.
Seminariet täckte frågor som utmaningar med utsläpp, innovativa tekniker för lödning, utvecklingstrender för värmeväxlare i aluminium, design och framtida lösningar. Gränges Shanghai firade under 2016 också sitt 20:e verksamhetsår. Sedan 1996 har Gränges investerat i Shanghai och utökat sin kundbas i Kina samt i resten av Asien. För närvarande har Gränges Shanghai en produktionskapacitet på mer än 120 000 ton, vilket gör den till världens största produktionsanläggning som är specialiserad på värmeväxlarmaterial.
"När vi blickar framåt, kommer utmaningarna kring utsläpp, nya motortekniker och ökat digitalt innehåll att vara faktorer som fortsätter att driva efterfrågan på avancerade värmeväxlarmaterial de närmaste åren. Vi är beslutsamma att fortsätta att investera och växa vår verksamhet i Asien under de kommande åren", säger Johan Menckel.
INNOVATIVA PRODUKTER
Gränges tydliga fokus på att erbjuda ledande produkter och lösningar till den globala värmeväxlarindustrin har gjort bolaget till en pålitlig och långsiktig samarbetspartner. Med Norandas verksamhet inom valsad aluminium skapas möjligheter att utveckla nya lösningar i nära samarbete med kunderna.
GRÄNGES MARKNADSANDEL
Gränges uppskattade globala marknadsandel.
Genom åren har Gränges utvecklat många produkter med förbättrade slutegenskaper, ökad stabilitet och bättre hållbarhet. Flera av dessa produkter är baserade på nya koncept såsom SSR fin och TRILLIUM. Gränges fokus på teknik, tillverkningsprocess och materialegenskaper bidrar till att skapa mindre, lättare och bättre designade värmeväxlare som ger högre energieffektivitet och minskad miljöpåverkan. Genom förvärvet av Norandas verksamhet inom valsad aluminium erbjuder Gränges även valsade aluminiumprodukter till tillverkare av automatiska värmesköldar, transformatorspolar och formbara förpackningar.
MERVÄRDE FÖR KUNDEN
Gränges erbjuder ett fullt sortiment av pläterade och opläterade valsade aluminiumprodukter som används till lödda värmeväxlare med höga krav på funktionalitet och prestanda. Beroende på det specifika behovet för en viss applikation, erbjuder Gränges multilagerprodukter med upp till fem lager. Mångfalden ger nästan obegränsade möjligheter till kundanpassade lösningar baserade på noggrant utvalda legeringskombinationer, leveranstillstånd, plätertjocklekar och geometrier.
FOKUS PÅ HVAC
Gränges fokuserar på att driva teknologiskiftet inom stationära värmeväxlare (HVAC), från mekaniskt sammanfogade kopparrör till lödda värmeväxlare i aluminium, precis som har skett inom fordonsindustrin, där Gränges lösningar har haft stor betydelse för konverteringen. Fokus ligger på produkter som bidrar till högre energieffektivitet och minskad miljöpåverkan. Med en ny maskin för formade lödda rör i produktionsanläggningen i Shanghai kan Gränges ta ett stort kliv framåt och leverera prototyper som kunderna kan testa i sina applikationer. Med produkten fås ännu starkare, lättare, mer korrosionsbeständiga kondensatorer med högre effektivitet och minskad total miljöpåverkan. Genom förvärvet i USA har Gränges dessutom fått ett bredare utbud av produkter och lösningar som även möter andra behov inom HVAC-industrin.
VÄRMEVÄXLARE FÖR INDUSTRIELLA APPLIKATIONER
Nästa steg är att utveckla lösningar för olika industriapplikationer, såsom vindkraftsturbiner och jordbruksmaskiner, vilka har en marknadsstorlek som är fyra gånger större än den för HVAC.
FYRA PRODUKT GRUPPER
Gränges erbjuder upp till 3 000 produktspecifikationer, inklusive 200 kombinationer av legeringar, till kunder inom värmeväxlarindustrin. Produkterna kan delas in i fyra huvudgrupper.
PLÄTERADE RÖR
Består av en kärnlegering som är pläterad på en eller två sidor, och i flera fall av en kärnlegering med lodplätering på utsidan och med en korrosionsskyddande plätering på insidan av röret. Kunden formar ett rör som svetsas eller löds ihop.
PLÄTERAD RANKA
Består av en kärnlegering som är pläterad på två sidor och används främst i kondensorapplikationer.
OPLÄTERAD RANKA
Det mest grundläggande värmeväxlarmaterialet. En opläterad ranka består bara av en legering utan pläteringslager.
PLÄTERAD PLÅT
Består av en kärnlegering som är pläterad på en eller två sidor. Den valsade produkten pressas eller formas av kunden beroende på tillämpning, där funktionen ofta är att stabilisera in- och utlopp för kylmediet.
EFFEKTIV OCH AVANCERAD TILLVERKNING I ALLA REGIONER
Tack vare förvärvet i USA kan Gränges möta kundernas efterfrågan på samtliga tre stora kontinenter. Med en egen tillverkningskapacitet i Nordamerika har Gränges skapat en plattform för att på sikt kunna expandera i regionen.
Tack vare 40 års erfarenhet och specialiserad kunskap kring produktion av material för lödda värmeväxlare har Gränges blivit världsledande inom valsat aluminium till värmeväxlarindustrin. Bolaget har på ett systematiskt sätt byggt ett gott renommé som förknippas med hög kvalitet, flexibilitet, kundservice och leveranssäkerhet. På samtliga Gränges produktionsanläggningar pågår ett ständigt arbete med att förbättra effektiviteten och produktiviteten, satsningar som under de senaste åren har bidragit till lägre miljöpåverkan och högre lönsamhet för såväl Gränges som för kunderna.
OMFATTANDE PRODUKTIONSKAPACITET
Gränges har produktionsanläggningar på tre kontinenter med en sammanlagd kapacitet på 400 000 ton. Produktionsanläggningen i Finspång etablerades 1922 och sedan 1972 tillverkas aluminiumprodukter för lödda värmeväxlare.
Anläggningen har en produktionskapacitet på 100 000 ton. Bolagets produktionsanläggning i Asien ligger i Shanghai, Kina och etablerades 1996. Gränges har fokuserat på kapacitetsökningar i Shanghai för att hålla jämna steg med den snabbväxande marknaden i regionen och kapaciteten i anläggningen uppgår idag till 120 000 ton. I USA har Gränges tre produktionsanläggningar, belägna i sydöstra USA, vilka har en sammanlagd produktionskapacitet på 180 000 ton. Samtliga Gränges anläggningar är certifierade enligt internationella ISO-standarder för kvalitet. Anläggningarna i Sverige och Kina är också ISO-certifierade för miljö.
KUNSKAPSUTBYTEN DRIVER UTVECKLING
Ett sedan lång tid tillbaka nära samarbete mellan produktionsanläggningarna i Finspång och Shanghai har drivit på utvecklingen och förbättringsarbetet, på båda enheterna. Bland annat utförs
interna revisioner kring hälsa, säkerhet och miljö på respektive verksamhet, för att lära sig av varandra. Efter att Finspång bidragit med kunskapsdelning och tekniköverföring i samband med att anläggningen i Shanghai byggdes, så tar Finspång nu del av kunskap inom kvalitet och processtabilitet i den kinesiska verksamheten, faktorer som har varit extra viktiga under den snabba tillväxten. De nyligen förvärvade produktionsenheterna i USA bidrar till att stärka kunskapsutbytet ytterligare. Processen för att dela såväl teknik som kompetens inleddes direkt efter att förvärvet i USA var klart i augusti.
STRATEGISKT VIKTIGA ANLÄGGNINGAR I USA
Genom förvärvet i USA har Gränges fått tillgång till tre produktionsanläggningar, strategiskt lokaliserade i sydöstra USA i nära anslutning till såväl befintliga som potentiella nya kunder. Anläggningen i Huntingdon, Tennesse är en av de mest
Gränges produktionsanläggningar
| Plats | Etabl. | Årlig kapacitet (tusen ton) |
Slutkundsmarknad | Produktionsutrustning |
|---|---|---|---|---|
| Finspång, Sverige | 1922 | 100 | Fordon | Direktkyld gjutning, varm- och kallvalsverk, färdigställning |
| Shanghai, Kina | 1996 | 120 | Fordon, stationära värmeväxlare | Direktkyld gjutning, varm- och kallvalserk, färdigställning |
| Huntingdon, USA | 1967 och 2000 |
146 | Stationära värmeväxlare, livsmedels förpackningar, transformatorer, övrigt |
Kontinuerlig gjutning, kallvalsverk, färdigställning |
| Salisbury, USA | 1965 | 34 | Stationära värmeväxlare, övrigt | Kontinuerlig gjutning, kallvalsverk, färdigställning |
| Newport, USA | 1951 | n/a | Stationära värmeväxlare, livsmedelsförpackningar |
Ytbehandling, färdigställning |
moderna och kostnadseffektiva tillverkarna av valsad aluminium i Nordamerika och stod för cirka 80 procent av den förvärvade verksamhetens försäljningsvolym 2016. I Salisbury, North Carolina finns en mindre anläggning och i Newport, Arkansas finns en ytbehandlingsanläggning. De tre anläggningarna representerar en fullständig produktionskedja med en sammanlagd kapacitet på 180 000 ton.
Under 2016 var kapacitetsutnyttjandet högt i de tre anläggningarna. För att frigöra flaskhalsar i produktionen genomförs därför mindre underhållsinvesteringar under 2017. Dessutom pågår en utredning för att se över möjligheterna att tillverka pläterade produkter i anläggningarna och därmed kunna expandera inom värmeväxlarmaterial till lödda värmeväxlare i regionen. Det kommer att kräva en större investering i kapacitet för smältning och gjutning.
EFTERFRÅGESTYRD PRODUKTION
Gränges bedriver efterfrågestyrd produktion som baseras på principerna inom "lean manufacturing". I korthet syftar det till att skapa enkla produktionsflöden, direktkoppling mellan produktionssteg och väldefinierade samt effektiva processer. Produktionens ledtid ska vara så kort som möjligt och balanseras mot behovet av att processerna ska vara kostnadseffektiva, vilket även gör det möjligt för Gränges att erbjuda flexibel kundservice.
KOMPLEXA PRODUKTIONSPROCESSER
Vid anläggningarna i Finspång och Shanghai fokuseras produktionen på valsade produkter för lödda värmeväxlare i aluminium. Detta är en komplex process som omfattar flera steg.
Processens första steg utgörs av omsmältning och gjutning där aluminiumtackor, legeringsmetaller och återvunnet aluminiumskrot bildar insatsmaterial.
Nästa steg är varmvalsningsprocessen, där materialet genomgår den första formförändringen. Materialet förvärms i en ugn till en temperatur som gör det mjukt och formbart. Under varmvalsningen skapas en metallisk bindning mellan pläteringsplåtar och valsgöt. De varmvalsade banden kyls därefter ned innan de fortsätter till kallvalsning.
Under kallvalsningen valsas materialet i flera omgångar för att uppnå önskad tjocklek. Banden kan värmebehandlas i ugnar mellan och efter kallvalsningen för att få önskad styrka och formbarhet. Ytegenskaper, planhet, korrekt tjocklek och hållfasthet är de viktigaste kvalitetsegenskaper som erhålls genom kallvalsnings- och värmebehandlingsprocesserna.
De kallvalsade banden vidareförädlas sedan på avdelningen för färdigställning. Beroende på slutprodukt skärs banden därefter i önskade bredder.
TEKNISKT LEDANDE INOM VÄRMEVÄXLARMATERIAL
Tack vare sin fokuserade strategi har Gränges genom åren utvecklat fyra
specifika kompetenser som har bidragit till att göra företaget tekniskt ledande inom värmeväxlarmaterial:
Legeringsutveckling: framtagande av material där aluminium kombineras med flera legeringsämnen för att uppnå specifika egenskaper. Gränges har en särskild kompetens när det gäller att utveckla legeringar och sammansättningar som har egenskaper anpassade för varje steg i kundernas tillverkningsprocesser – från formning till montering och lödning.
Plätering: en viktig kompetens som ger högt mervärde och skiljer Gränges från tillverkare av valsade produkter för allmänna ändamål. Bolaget tillverkar enkel- och dubbelsidigt pläterade produkter samt symmetriska och asymmetriska produkter med många olika legeringssammansättningar.
Valsning och termomekaniska processer: används för att förändra legeringarnas mikrostruktur för att uppnå önskade egenskaper i den slutliga produkten. Gränges har lång erfarenhet av termomekanisk bearbetning och dess effekter på materialets beteende i lödningsprocessen.
Skärning: Gränges har ledande kompetens och erfarenhet inom skärteknik som är en betydelsefull del vid tillverkning av värmeväxlarmaterial. Skärningsprocessen kräver både hantverksskicklighet och automationsexpertis för att uppnå de snäva toleranser som krävs avseende bredd, skärkant och lindning.
RISKHANTERING
Som global koncern med verksamhet i olika delar av världen, är Gränges exponerat mot olika risker och osäkerhetsfaktorer. Riskhanteringen inom Gränges syftar till att identifiera, värdera och reducera risker relaterade till koncernens affärer och verksamheter. Gränges är framförallt exponerat mot risker inom nedanstående områden.
AFFÄRSRISKER
Affärsrisker hanteras av de operativa enheterna enligt de riktlinjer och processer som är fastställda för varje affärsområde och enhet.
| RISK | BESKRIVNING AV RISK | RISKHANTERING OCH KOMMENTARER FÖR ÅRET |
|---|---|---|
| UTVECKLINGEN PÅ FORDONS MARKNADEN |
Omkring hälften av Gränges försäljningsvolym sker till underleverantörer inom fordonsindustrin. Tillverkningen av fordon är i sin tur beroende av ett antal omvärldsfaktorer som konjunkturläge, räntor, konsumentbeteenden och skatter. Under en lågkonjunktur upplever fordonsindustrin vanligtvis betydande produktionsminskningar, vilket leder till lägre efterfrågan på aluminiumprodukter som används i fordon. |
Genom att Gränges har ett globalt erbjudande minskar effekten av nedgångar på enskilda marknader för bolaget som helhet. Gränges säljer också material till stationära värmeväxlare som används i till exempel byggnader. Ambitionen är att öka försäljningen mot nya slutkunds marknader, vid sidan av fordonsindustrin. I och med förvärvet i Nordamerika som har genomförts under 2016 har Gränges exponering mot fordonsindustrin minskat. |
| HÄLSA OCH SÄKERHET |
Smältverk och valsverk är arbetsmiljöer som rymmer bety dande hälso- och säkerhetsrisker, där strikta säkerhets rutiner aldrig får förbises eller nedprioriteras. Om imple menteringen av säkerhetsprocesser misslyckas eller inte är effektiva kan anställda och andra personer skadas. Osäkra arbetsplatser kan också öka personalomsätt ningen och höja driftskostnaderna. Skador kan också innebära avbrott i produktionen vilket skulle kunna leda till finansiella kostnader för Gränges. |
Gränges har en nollvision för skador och olyckor. Gränges har strikta säkerhetsrutiner och investerar kontinuerligt i olika typer av säkerhetsåtgärder för att förebygga olyckor i produktionsanläggningarna. Tre av de skador som har inträffat under 2016 har bedömts som allvarliga. Vanligast har hand- och fingerskador varit. Under året har Gränges bland annat genomfört projekt för ökad brandsäkerhet i anläggningarna i Finspång och Shanghai. |
| MILJÖPÅVERKAN | Gränges bedriver verksamhet på fastigheter där det har bedrivits industriverksamhet under lång tid. Lokala miljö lagar och miljöföreskrifter reglerar verksamheten och Gränges kan därmed göras ansvarig för förorenad mark som Gränges använder eller har använt. I enlighet med nuvarande miljölagar är den som bedrivit verksamhet som inneburit en förorening också ansvarig att sanera marken. Tillverkning av aluminiumprodukter är energikrävande och förmågan att återanvända processkrot samt att säker ställa kvalitet är därför avgörande för koncernens totala miljöpåverkan. |
Gränges deltar vid förfrågan i olika ansvarsutredningar gällande att rena mark, som bedrivs av lokala myndigheter. För närvarande pågår utredningar i ett antal kommuner där verksamheter härrör som har sitt ursprung i Gränges verk samheter. Under året har ett antal projekt genomförts i syfte att minska energiförbrukningen. |
| TILLGÅNG PÅ ALUMINIUM OCH ANDRA METALLER |
Gränges är beroende av tillgång på insatsvaror, framför allt aluminium. Bristande tillgång på valsgöt innebär att Gränges inte kan tillverka vissa legeringar. I framtiden kan valsgöt med hög kvalitet och med rätt pris bli svårt att anskaffa, eftersom det inte är en standardiserad handels vara utan förutsätter särskilt kvalificerade leverantörer. |
Gränges tecknar i regel avtal med leverantörerna av vals göt för det kommande året, utifrån beräknade volymer. Avtal tecknas med två till fem leverantörer på respektive marknad för att säkerställa leveranser. Gränges har egna smältverk i produktionsanläggningarna, vilket gör bolaget mindre känsligt för tillgången på valsgöt. |
FINANSIELLA RISKER
Gränges verkar internationellt och utsätts för finansiella risker såsom valutarisk, ränterisk, råvaruprisrisk, likviditetsrisk och kreditrisk. Gränges använder derivat och andra finansiella instrument för att minska riskerna i enlighet med koncernens finanspolicy. Gränges treasuryfunktion, vars viktigaste uppgift är att säkerställa koncernens finansiella flexibilitet på kort och lång sikt samt att övervaka och hantera finansiella risker i samarbete med de enskilda operativa enheterna. Mer information om koncernens finansiella risker finns i not 25.
| RISK | BESKRIVNING AV RISK | RISKHANTERING OCH KOMMENTARER FÖR ÅRET |
|---|---|---|
| VALUTARISKER | Nästan hela Grängeskoncernens försäljning sker utanför Sverige. Försäljningskontrakten tecknas primärt i ameri kanska dollar, euro och kinesiska yuan beroende på var kunderna är lokaliserade. Förändringar i valutakurser får påverkan på Gränges resultat- och balansräkningar samt kassaflöden. Över tid påverkar valutakursförändringar också bolagets långsiktiga konkurrenskraft och därmed intjäningsförmåga. |
Gränges finanspolicy reglerar bolagets hantering av valuta kursförändringar. Med hjälp av finansiella instrument, främst valutaterminer, minskar Gränges exponeringen mot valutakursförändringar avseende bolagets kommersiella valutaflöden. Hanteringen av bindande åtaganden sker enligt en modell där hela exponeringen med löptider upp till 18 månader skyddas. Exponering avseende kundorder utan bindande åtagande säkras upp till 24 månader. |
| RÅVARUPRISRISK | Gränges köper in stora volymer aluminium till bolagets pro duktionsanläggningar i Sverige, Kina och USA. Priser på aluminium baseras på handelspriset på LME i London res pektive SHFE i Shanghai. Gränges intäktsmodell innebär att kostnaden för aluminium i möjligaste mån förs vidare till kunden genom reglering i avtal både hos kunder och leverantörer. En viss tidsförskjutning kan uppstå mellan tidpunkten för inköp av aluminium och försäljning av den färdiga produkten, vilket innebär att Gränges till viss del är exponerat mot rörelser i aluminiumpriset. |
Målet för Gränges metallpolicy är att balansera den korta och långa positionen så att bolaget inte påverkas av föränd ringar i marknadspriset på aluminium. Gränges tar inga positioner som innebär att bolaget spekulerar i ett framtida marknadspris på aluminium. Genom finansiella instrument minimerar Gränges risken för påverkan från förändringar i aluminiumpriset under tiden Gränges har metallen i lager för bearbetning. |
| RÄNTERISK | Gränges ränterisk är främst relaterad till koncernens räntebärande skulder. Ändrade räntenivåer påverkar koncernens resultat och kassaflöde och/eller det verkliga värdet på finansiella tillgångar och skulder. Den faktiska ränterisken beror också på storleken på den räntebärande skulden. |
Gränges upplåning sker i främst i USD och SEK till rörlig ränta. Durationen för den räntebärande skulden kan förändras med hjälp av längre räntebindningstider eller ränteswappar. Målet för durationen på den räntebärande skulden regleras i finanspolicyn. Under 2016 användes inga ränteswappar för att förlänga durationen. |
| LIKVIDITETSRISK | Likviditetsrisk är risken för att Gränges inte ska kunna full göra sina betalningsförpliktelser. Kassaflödet från den löpande verksamheten, vilket bland annat påverkas av förändringar i rörelsekapitalet, förvaltas på koncernnivå. Genom att bevaka likviditetsflöden på kort och lång sikt håller Gränges god finansiell beredskap. |
Gränges ska ha en likviditetsreserv som täcker lånebetal ningar för de kommande tolv månaderna, investeringsbehov och en strategisk reserv. Överskottslikviditet hanteras av koncernens treasuryfunktion och kan placeras hos god kända banker med löptider på upp till sex månader. Avsikten är att minimera överskottslikviditeten i koncernen och sam tidigt minska likviditetsrisken. |
| KREDITRISK | Kreditrisken är risken att en motpart inte fullgör sina åta ganden gentemot Gränges. Hanteringen av kreditrisker relaterade till kundfordringar och övriga rörelsefordringar hanteras som en del av affärsrisken enligt strikta rutiner. Gränges strävar efter att minimera de likvida medel som placeras utanför koncernen och insättningar av överskotts likviditet med andra motparter. |
Gränges exponering mot kundfordringar hanteras och följs upp kontinuerligt i lokala kreditkommittéer. Behov av reserveringar prövas kvartalsvis eller vid behov enligt förutbestämda kriterier. Kreditrisken för finansiella motparter hanteras genom att välja motparter med god kreditrating samt genom avtal, så som till exempel ISDA-avtal. |
ÖVRIGA RISKER
Gränges är exponerat mot ett antal övriga risker inom områden som exempelvis personal och lagstiftning. För att hantera riskerna arbetar Gränges aktivt med utbildning, policyer och riktlinjer för de anställda inom koncernen.
| RISK | BESKRIVNING AV RISK | RISKHANTERING OCH KOMMENTARER FÖR ÅRET |
|---|---|---|
| KVALIFICERAD PERSONAL |
Gränges verkar i en specialiserad nisch, där erfarenhet och kunskap om bolagets marknader, kunder och tillverkning är viktiga för bolagets framgång. Bland annat har Gränges ett antal specialister inom forskning och utveckling som kan vara svåra att ersätta. Förlust av nyckelmedarbetare kan medföra en negativ inverkan på Gränges möjligheter att bedriva och utveckla sin verksamhet samt förmågan att utveckla nya produkter. |
Gränges erbjuder marknadsmässiga ersättningsnivåer och anställningsvillkor erforderliga för att rekrytera, utveckla och behålla nyckelmedarbetare. |
| REGEL EFTERLEVNAD |
Gränges verkar på många olika marknader, med lokala lagar och regler. Skulle anställda eller personer som verkar på uppdrag av Gränges bryta mot dessa lagar och regler skulle det kunna få negativa konsekvenser för Gränges. Bolaget kan drabbas av händelser som skadar förtroendet för bolaget, dess verksamhet eller anställda, till exempel om krav på miljö, kvalitet eller etik inte uppfylls på det sätt som Gränges fastställt. |
Gränges tillser regelbundet att bolaget är underrättat om relevanta förändringar i lagstiftning eller andra regler som bolaget måste förhålla sig till. Detta sker dels genom externa partners, dels genom medlemskap i olika bransch organisationer. Gränges bedriver utbildning internt av marknads- och försäljningsansvariga för att tillse god kunskap och förståelse om legala risker och lagkrav. |
| TYDLIGA VÄRDERINGAR |
Som publikt bolag ställs långtgående krav på uppförande, etik och transparens. Gränges har etablerat en uppfö randekod, policyer och riktlinjer samt en gemensam värde grund för att tillse att bolaget och samtliga medarbetare alltid verkar för ett hållbart företagande. Överträdelser av bolagets interna policyer och uppförandekod kan få nega tiva konsekvenser för bolagets anseende och varumärke och därmed påverka bolagets resultat negativt. |
Gränges tillser regelbundet att bolagets anställda utbil das i frågor som rör moral och etik och att bolagets värde grund efterlevs. Bolagets internkommunikation, i form av intranät, personaltidning och fysiska möten, har till upp gift att stödja och utveckla detta arbete. Bolagets policyer och riktlinjer har också uppdaterats under 2016 för att stödja detta arbete. |
FORTSATT STARK KURSUTVECKLING
Grängesaktiens starka utveckling fortsatte under 2016 med en uppgång på 22,9 procent, vilket ger ett marknadsvärde på cirka 6,5 miljarder SEK. Sedan noteringen på Nasdaq Stockholm den 14 oktober 2014 hade aktien stigit med cirka 100 procent fram till slutet av 2016.
Grängesaktien ingår i segmentet Mid Cap och tillhör sektorn Automobile & Parts. Under 2016 noterade aktien en uppgång på 22,9 procent. Det kan jämföras med Nasdaq Stockholm OMX All Share index som under samma period steg 5,8 procent och med sektorn Automotive & Parts som steg 0,3 procent. Högsta betalkurs under 2016 noterades den 10 augusti på 91,25 SEK. Lägsta betalkurs under året var 57,00 SEK, den 3 maj. Aktien handlas under kortnamnet GRNG.
HANDELSPLATSER OCH OMSÄTTNING
Grängesaktien handlas på flera börser och handelsplattformar. Under 2016 svarade den officiella handeln för 48,0 procent av omsättningen i aktien varav Nasdaq Stockholm stod för 72,4 procent. Den inofficiella handeln, så kallade "offbook", stod för 31,6 procent av handeln i aktierna. 8,8 procent av aktierna handlades över så kallade "dark pools" med största handeln på BATS Chi-X CXE. Den genomsnittliga dagsomsättningen i Grängesaktien uppgick till 354 484 aktier och totalt omsattes det cirka 89,3 miljoner aktier i Gränges under 2016.
AKTIEKAPITALET
Aktiekapitalet i Gränges uppgår till 101 MSEK, fördelat på 75 155 386 aktier, var och en med ett kvotvärde om 1,339775 SEK. Gränges har endast ett aktieslag. Under 2016 har 516 000 optioner utnyttjats, och följaktligen har antalet utestående aktier ökat med 516 000 och aktiekapitalet med 691 324 SEK.
ÄGARFÖRÄNDRINGAR
Den tidigare huvudägaren Orkla Industriinvesteringar, som i flera steg har minskat sitt ägande sedan Gränges börsnoterades, sålde sitt resterande innehav i Gränges i mars 2016. Per den 31 december 2016 uppgick antalet aktieägare i Gränges till 7 757 stycken. Största aktieägare var Fjärde AP-fonden, vars ägande uppgick till 8,7 procent av antal aktier, följt av AFA Försäkring med 5,6 procent av antalet aktier och JP Morgan Asset Management med 5,5 procent av antalet aktier. Sammantaget uppgår de tio största aktieägarnas ägande till motsvarande 36 procent av antal aktier i Gränges.
Det finns inga hembudsklausuler, förköpsförbehåll eller andra begränsningar i rätten att överlåta aktier i bolaget i lag, bolagets bolagsordning eller något avtal eller annan handling där bolaget är part.
UTDELNING
Styrelsen för Gränges föreslår en utdelning om 180 MSEK (149), motsvarande 2,40 SEK (2,00) per aktie för verksamhetsåret 2016. Den föreslagna utdelningen motsvarar 36 procent (39) av årets resultat 2016. Gränges utdelningspolicy är att betala aktieutdelning om 30–50 procent av periodens resultat. Vid beslut om utdelning ska hänsyn tas till bolagets finansiella ställning, kassaflöde och framtidsutsikter.
INCITAMENTSPROGRAM
I samband med börsnoteringen av Gränges 2014 etablerades ett personaloptionsprogram för ledande befattningshavare och andra nyckelmedarbetare. Programmet omfattade totalt 1 miljon personaloptioner med en löptid på två år, och därefter en nyttjandeperiod om ytterligare ett år. Lösenperioden inleddes i oktober 2016 och löper fram till november 2017. Lösenpriset är 51 kronor per option minskat med betald utdelning under perioden. Fullt utnyttjande av personaloptionsprogrammet innebär en utspädning om cirka 1,3 procent av det totala antalet aktier.
Under 2016 har 516 000 personaloptioner utnyttjats. Antalet aktier ökade därmed till 75 155 386. Totalt 484 000 optioner var utestående vid utgången av 2016.
För mer information om ersättningar och personaloptionsprogram, se not 8 på sidan 84.
BÄSTA DELÅRSRAPPORT OCH FÖRSTA KAPITALMARKNADSDAGEN
I april 2016 erhöll Gränges utmärkelsen Bästa delårsrapport 2015 i Kantons och Aktiespararnas tävling Årets Börsbolag på Nasdaq Stockholm. Rapporten ansågs bland annat "…kännetecknas av hög ambition beträffande finansiella och verksamhetsrelaterade data och en god pedagogik gör att den kan läsas med behållning av alla kategorier placerare."
Gränges utsågs till bästa Mid Capbolag i Regis årliga ranking av börsbolagens IR-aktiviteter, samt vann utmärkelsen International Star i European Small and Mid-Cap Awards 2016. Utmärkelsen syftar till att lyfta fram de bästa små och medelstora bolagen i Europa som gjort en börsintroduktion nyligen.
Som ett sätt att ytterligare stärka kunskapen kring Gränges verksamhet genomförde bolaget i mars sin första kapitalmarknadsdag. Gränges VD redogjorde för bolagets mål och strategi fram till 2020 och dessutom presenterades fördjupade beskrivningar av den asiatiska marknaden för värmeväxlare inom fordonsindustrin och av marknaden inom stationära värmeväxlare.
ANALYTIKER
För information om vilka analytiker som följer Gränges, se www.granges.com.
Aktiekapitalets utveckling
| Tidpunkt | Händelse | Förändring antal aktier |
Totalt antal aktier |
Förändring aktiekapital SEK |
Totalt aktiekapital SEK |
|---|---|---|---|---|---|
| 2014-01-01 | – | 37 319 693 | – | 932 992 325,00 | |
| 2014-08-14 | Minskning av aktiekapital | – | 37 319 693 | –832 992 325,00 | 100 000 000,00 |
| 2014-09-15 | Aktiesplit | 37 319 693 | 74 639 386 | – | 100 000 000,00 |
| 2016-11-18 | Nyemission | 516 000 | 75 155 386 | 691 324,02 | 100 691 324,02 |
Aktieinformation
| Handelsplats | Nasdaq Stockholm |
|---|---|
| Segment | Mid Cap Stockholm |
| Kortnamn | GRNG |
| ISIN-kod | SE0006288015 |
| Noterad sedan | 2014-10-10 |
| Valuta | SEK |
| Antal aktier | 75 155 386 |
Aktiedata
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Resultat, SEK1) | 6,64 | 5,07 |
| Eget kapital, SEK1) | 39,27 | 33,45 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet, SEK1) | 9,15 | 9,70 |
| Börskurs vid periodens slut, SEK | 86,00 | 70,00 |
| Utdelning, SEK | 2,402) | 2,00 |
| Utdelningsgrad, % | 36 | 39 |
| Direktavkastning, % | 2,8 | 2,9 |
1) Beräknat utifrån vägt antal utestående aktier, efter utspädning. 2) Styrelsens förslag inför årsstämman 2017.
Ägarstruktur
| Största aktieägarna | Aktier | Andel av kapital och röster, % |
|---|---|---|
| Fjärde AP-fonden | 6 548 931 | 8,7 |
| AFA Försäkring | 4 235 760 | 5,6 |
| JP Morgan Asset Mangement | 4 113 338 | 5,5 |
| SEB Fonder | 3 379 460 | 4,5 |
| Copper Rock Capital Partners | 2 907 727 | 3,9 |
| Catella Fonder | 1 448 646 | 1,9 |
| Acadian | 994 507 | 1,3 |
| DFA Fonder | 970 582 | 1,3 |
| Associated British Foods Pension Scheme | 949 809 | 1,3 |
| Länsförsäkringar Fonder | 765 752 | 1,0 |
| Summa 10 största aktieägare | 26 314 512 | 35,0 |
| Övriga aktieägare | 48 840 874 | 65,0 |
| Total | 75 155 386 | 100 |
| Totalt | 7 757 | 100 |
|---|---|---|
| Summa övriga | 82 | 3,7 |
| Luxemburg | 21 | 1,5 |
| USA | 40 | 5,8 |
| Storbritannien | 44 | 11,4 |
| Norge | 38 | 16,6 |
| Sverige | 7 532 | 61,0 |
| Geografisk fördelning | Aktieägare | Andel av kapital, % |
Källa: Euroclear per 2016-12-31.
Källa: Innehav per 2016-12-31.
Aktiefördelning
| Antal aktier | Aktieägare | Andel av kapital, % |
|---|---|---|
| 1–500 | 5 131 | 66,2 |
| 501–1 000 | 1 073 | 13,8 |
| 1 001–5 000 | 1 003 | 12,9 |
| 5 001–10 000 | 165 | 2,1 |
| 10 001–15 000 | 57 | 0,7 |
| 15 001–20 000 | 39 | 0,5 |
| 20 001– | 289 | 3,7 |
| Total | 7 757 | 100 |
Källa: Euroclear per 2016-12-31.
Aktiens kursutveckling, 2014–2016
För ytterligare IR-relaterade frågor, kontakta Pernilla Grennfelt,
SVP Communications & IR, [email protected], tel: +46 702 90 99 55.
HÅLLBARHET STRATEGI & STYRNING
Hållbarhet är en väsentlig och integrerad del av Gränges kärnkompetens och verksamhet. Genom kontinuerlig effektivisering av produktionsprocesser, en miljöanpassad produktutveckling och ett fokuserat säkerhetsarbete bidrar Gränges till ett hållbart samhälle.
OM HÅLLBARHETS-REDOVISNINGEN
Detta är Gränges första hållbarhetsredovisning i enlighet med Global Reporting Initiatives ramverk för hållbarhetsredovisning. Rapporten är upprättad enligt GRI G4 Core och är inte externt reviderad. Hållbarhetsredovisningen utgör även Gränges Communication on Progress i enlighet med FN:s Global Compact. GRI-index återfinns på sidan 54 och Global Compact-index på sidan 56.
Hållbarhetsredovisningen avser räkenskapsåret 2016 och innefattar Gränges verksamhet som den såg ut vid ingången av 2016. Under sommaren 2016 förvärvade Gränges Noranda Aluminum Holding Corporations verksamhet inom valsad aluminium. Den förvärvade verksamheten utgör inte en del av hållbarhetsredovisningen, men kommer att göra det 2017.
Gränges avser att årligen publicera en hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer.
För mer information, vänligen kontakta:
Pernilla Grennfelt SVP Communications & IR [email protected] tel: +46 702 90 99 55.
Gränges kärnvärden handlingskraft, engagemang och tillgänglighet utgör kärnan i företagskulturen och är också vägledande i hållbarhetsarbetet. Bolaget tar ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvar och arbetar för att förbättra förutsättningarna i samtliga delar av bolagets värdekedja. Genom deltagande i branschinitiativ arbetar Gränges för att säkerställa att aluminium bryts, produceras och används på ett hållbart sätt.
Gränges produkter ökar effektiviteten i kundernas tillverkningsprocesser samt prestandan hos slutprodukten. Gränges bidrar därmed till mer hållbara produkter hos kunderna och till att öka sina kunders konkurrenskraft.
Under 2016 har Gränges vidareutvecklat bolagets hållbarhetsarbete och -målsättningar utifrån en omfattande intressentdialog och väsentlighetsanalys. Gränges har för avsikt att under nästkommande år vidareutveckla strategin och åtgärder för att stärka hållbarhetsarbetet.
HÅLLBARHETSSTYRNING
Hållbarhetsarbetet leds av koncernledningen och SVP Communications & IR är ansvarig för Gränges hållbarhetsarbete på koncernnivå. General Counsel är ansvarig för styrning, SVP Process Engineering & Operational Development för miljö, hälsa och säkerhet, och SVP Human Resources för socialt ansvarstagande.
Gränges följer alla tillämpliga lokala och internationella lagar och regler samt arbetar kontinuerligt utifrån försiktighetsprincipen genom att inkludera hållbarhetaspekter i riskhanteringsarbetet. Hållbarhetsarbetet styrs av Gränges policyer och ledningssystem. Gränges
arbetar målmedvetet med att utveckla och implementera dessa för att vägleda medarbetarna i det dagliga arbetet med hållbarhetsfrågorna och kommunikationen med intressenterna. Gränges policyer innefattar bland annat bolagets uppförandekod, leverantörsdeklaration, antikorruptionspolicy, policy för miljö, hälsa och säkerhet, energipolicy, krisplan och informationspolicy.
NY MEDLEM I GLOBAL COMPACT
I oktober 2016 anslöt sig Gränges till FN-initiativet Global Compact. Gränges förbinder sig därmed att uppfylla Global Compacts principer avseende mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption. Medlemskapet visar på Gränges engagemang i hållbarhetsfrågor.
NÄTVERK OCH SAMARBETEN
Gränges är medlem i flertalet branschorganisationer för att bidra till utvecklingen i branschen och främja starka nätverk på de marknader bolaget är verksamt, exempelvis The Global Aluminium Foil Roller Initiative. Dessutom är Gränges medlem i Svenskt Aluminium, European Aluminium och Svenskt Näringsliv i Europa. I Asien är Gränges medlem i China Nonferrous Metals Industry Association, Nonferrous Metals Society of Shanghai och Shanghai Aluminium Trade Association. I USA är Gränges medlem i Aluminum Association.
Gränges följer också utvecklingen i den globala organisationen Aluminium Stewardship Initiative och utvärderar ett eventuellt medlemskap.
GRÄNGES HÅLLBARHETSORGANISATION
SVP Communications & IR är ansvarig för Gränges hållbarhetsarbete på koncernnivå. SVP Process Engineering & Operational Development är ansvarig för miljö, hälsa och säkerhet, General Counsel för styrning och SVP Human Resources för socialt ansvarstagande.
VÄRDEKEDJA ANSVARSFULL RESURSANVÄNDNING
Gränges värdekedja sträcker sig från gruvor där bauxit utvinns till slutanvändarna av valsade aluminiumprodukter. Gränges arbetar för att förbättra förutsättningarna i samtliga delar i värdekedjan och ta ansvar för de delar som ligger inom bolagets kontroll.
1. ALUMINIUM
Aluminium är Gränges huvudsakliga insatsvara och Gränges använder både primäraluminium och återvunnen aluminium. Gränges köper primäraluminium regionalt, från nio olika leverantörer i Kina och Europa.
Malmen som krävs för att framställa aluminium, bauxit, utvinns från bauxitgruvor. Efter malmen utvunnits, raffineras den till aluminiumoxid, vilket är ämnet som krävs för att producera metalliskt aluminium. Gränges strävar
efter att minska produkternas energiintensitet på två sätt. Dels genom att öka andelen återvunnen aluminium och på så sätt minska användningen av mer energiintensiv primäraluminium, och dels genom att öka metallutbytet i produktionsprocessen och smälta det oundvikliga skrot som uppstår i den egna produktionen. Genom att smälta produktionsskot internt istället för att sälja det till tredje part, undviker Gränges kvalitetsförsämring och
energiförluster som uppstår vid transport och hantering av skrot
Under 2016 utgjorde återvunnet insatsmaterial 18,3 procent av använt material hos Gränges Finspång och 5,5 procent hos Gränges Shanghai.
Gränges arbetar med aktiveteter för att stödja förbättrad spårbarhet och ansvarsfull resursanvändning både för primäraluminium och återvunnen aluminium. Läs mer på sidorna 39 och 50.
18,3
procent av använt material utgjordes av återvunnet insatsmaterial hos Gränges Finspång under 2016.
2. GRÄNGES PROCESSER
Genom Gränges processer omvandlas aluminium till produkter med ett högt mervärde. Effektiva processer är avgörande för att Gränges ska uppnå en hållbar, långsiktig tillväxt. Energi är den största kostnadsposten efter metall- och personalkostnader. Tack vare effektiva processförbättringar har Gränges framgångsrikt minskat bolagets energiförbrukning per ton aluminium under de senaste tre åren.
Produktutveckling är också centralt för att säkerställa relevans och långsiktig lönsamhet. Gränges lade ner 73 MSEK (57) i forskning och utveckling under 2016, vilket motsvarar 1,0 procent av bolagets nettoomsättning.
3. KUNDER
Gränges material finns i produkter som motorkylare, luftkonditioneringssystem, transformatorer och förpackningsmaterial. Gränges tar sig an kundernas utmaningar tillsammans med dem och letar ständigt efter nya möjligheter för att använda sin tekniska expertis. Aluminium från Gränges återfinns i hälften av alla världens bilar som produceras idag och trenden går mot fler, mindre och lättare värmeväxlare i fordon. Ökade miljökrav för stationära värmeväxlare stödjer övergången från koppar till aluminium och Gränges har en bra position för att kunna ta vara på nya möjligheter i denna omställning.
INTRESSENTDIALOG OCH VÄSENTLIGHETSANALYS
Gränges arbetar för att ha en långsiktig och transparent dialog med sina intressenter. De viktiga frågor som lyfts i intressentdialogen utgör centrala delar i bolagets väsentlighetsanalys och rapportering.
INTRESSENTDIALOG
Bolaget har en löpande dialog med intressenterna under året och genomför även fördjupade dialoger med utvalda intressenter inom ramen för hållbarhetsarbetet.
Under 2016 har Gränges genomfört en webbaserad enkät avseende bolagets hållbarhetsarbete. Enkätens innehåll tog avstamp i relevanta branschstandarder, redovisningsramverk och frågor som tidigare lyfts av intressenter. Det fanns även möjlighet för intressenterna att lyfta nya hållbarhetsfrågor i enkäten.
Gränges har identifierat fem övergripande intressentgrupper: kunder, leverantörer, medarbetare, samhälle och investerare. Bolaget bjöd in samtliga medarbetare och ett urval av representanter från resterande intressentgrupper att fylla i enkäten. För att skapa en djupare förståelse för intressenternas förväntningar på Gränges följdes enkäten upp med intervjuer med ett urval av representanter från respektive grupp i Sverige. Gränges avser att genomföra liknande intervjuer i Kina och USA under 2017.
Intressentdialog
| Viktiga hållbarhetsfrågor | |||
|---|---|---|---|
| Intressentgrupp | Exempel på kommunikation | för intressentgruppen | Läs mer |
| Kunder | • Kundundersökning | • Materialhantering och andel återvunnet aluminium |
Se sid 39 |
| • Löpande dialog | • Kundnöjdhet | Se sid 53 | |
| Leverantörer | • Leverantörsdeklaration | • Inköpsprocesser | Se sid 50 |
| • Löpande dialog | • Andel återvunnet aluminium | Se sid 39 | |
| Medarbetare | • Medarbetarsamtal | • Gränges som arbetsplats | Se sid 43 |
| • Medarbetarundersökning | • Hälsa och säkerhet | Se sid 45 | |
| • Intranät | • Mångfald och jämställdhet | Se sid 48 | |
| • Uppförandekod | Se sid 44 | ||
| Investerare | • Årsstämma | • Uppförandekod och leverantörsdeklaration | Se sid 44, 49 och 50 |
| • Kvartalsrapporter och årsredovisning | • Etik och antikorruption | Se sid 49 | |
| • Pressmeddelanden | • Utsläpp och energianvändning | Se sid 40 och 41 | |
| • Telefonkonferenser | • Kundnöjdhet | Se sid 53 | |
| • Kapitalmarknadsdag | |||
| Samhälle | • Lokala samarbeten | • Gränges som arbetsplats | Se sid 43 |
| • Deltagande i nätverk och arbetsgrupper |
• Gränges i lokalsamhället | Se sid 52 | |
| • Praktikanter och studentuppsatser | • Utsläpp | Se sid 41 | |
VÄSENTLIGHETSANALYS
Resultaten från den webbaserade enkäten och intervjuerna utgjorde centrala delar i den väsentlighetsanalys som Gränges genomförde under 2016 inom ramen för arbetet med GRI G4. Väsentlighetsanalysen genomfördes av en arbetsgrupp som bestod av Gränges ledningsgrupp och andra ledande befattningshavare i bolaget.
De områden som lyfts i intressentdialogen värderades utifrån ett väsentlighetsperspektiv där både intressenternas förväntningar på Gränges och Gränges ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan togs i beaktande.
Väsentlighetsanalysen utmynnade i att Gränges definierade åtta väsentliga aspekter för sitt hållbarhetsarbete och kommunikationen med intressenterna. Aspekterna kommer årligen att ses över av arbetsgruppen för att säkerställa att Gränges arbetar med rätt frågor och kommunicerar med intressenterna i enlighet med deras önskemål.
Väsentliga frågor för Gränges
| Väsentligt för Gränges verksamhet |
Väsentligt utanför Gränges verksamhet |
Läs mer | |
|---|---|---|---|
| Användning av återvunnen aluminium | X | Leverantörer | Se sid 39 |
| Intern energianvändning | X | — | Se sid 40 |
| Utsläpp | X | — | Se sid 41 |
| Hälsa och säkerhet | X | — | Se sid 45 |
| Mångfald och likabehandling | X | — | Se sid 48 |
| Etik och antikorruption | X | Leverantörer och kunder | Se sid 49 |
| Leverantörsutvärdering | X | Leverantörer | Se sid 50 |
| Kundnöjdhet | X | Kunder | Se sid 53 |
MILJÖPÅVERKAN
38 GRÄNGES ÅRSREDOVISNING 2016
ANVÄNDNING AV ÅTERVUNNET ALUMINIUM
Utvinning av bauxit och framställning av primäraluminium är energiintensiva processer. Däremot är det möjligt att återvinna aluminium utan att förlora någon nämnvärd kvalitet. Gränges strävar efter att maximera användningen av återvunnet aluminium eftersom återvinning både är mer kostnadseffektivt och mer fördelaktigt ur ett hållbarhetsperspektiv.
STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR
Gränges arbetar kontinuerligt med att optimera processerna för att öka utnyttjandegraden av aluminium. En viss del processkrot faller dock alltid i produktionsprocessen och för att säkerställa att processen är så kostnadseffektiv som möjligt återinförs internt skrot till processen genom omsmältning.
Om internt skrot av rätt kvalitet saknas köps externt skrot in. Finns inte externt skrot av rätt kvalitet tillgängligt på marknaden används primäraluminium. Användningen av primäraluminium är i regel dyrare än återvunnet aluminium och därför prioriteras alltid användningen av återanvänt aluminium.
INKÖP AV ÅTERVUNNET ALUMINIUM
Återvunnet aluminium köps främst från aluminiumskrothandlare. Gränges har även initierat aktiviteter för att köpa tillbaka skrot från kunder. Fördelen med att återköpa skrot från Gränges egna kunder är att sammansättningen är känd och att det därför är lättare att smälta om skrotet.
Produktionsanläggningen i Shanghai använder i dagsläget inte externt skrot då det är svårt att hitta skrot av rätt kvalitet på den kinesiska marknaden.
NY SKROTPRESS I FINSPÅNG
För att ytterligare öka användningen av återvunnet aluminium har en ny skrotpress installerats i Finspång; liknande den som redan finns på plats i Shanghai. Den nya skrotpressen möjliggör att skrot kan göras mer kompakt och därmed effektivisera smältningsprocessen. Detta tack vare minskad energianvändning samt att mindre aska och slagg bildas.
SKROTKODER LEDER TILL EFFEKTIVARE ANVÄNDNING
Koncernövergripande skrotkoder, för klassificering av olika skrottyper, används för att säkerställa att skrotet används i rätt process och att mängden oanvänt skrot minimeras. Skrotkoderna utvecklas kontinuerligt i linje med utvecklingsstrategin för nya legeringar. För både Finspång och Shanghai har Gränges utvecklat ett kodsystem som möjliggör att olika typer av pläteringsskrot kan grupperas tillsammans. Syftet med kodsystemet är att möjliggöra en effektiv skrothantering samt optimera omsmältningen, och därmed minimera försäljning av skrot som inte kan återanvändas inom den egna produktionen.
FRAMTIDENS LEGERINGAR
Återvinningsmöjligheterna blir en allt viktigare faktor vid framtagandet av nya produkter och legeringar. Forskningsoch utvecklingsarbetet (FoU) kretsar kring att hitta helhetslösningar som inte bara tillgodoser den tekniska specifikationen utan även möjliggör högre återvinningsgrader.
För att säkerställa lämpliga materialegenskaper pläterar Gränges olika legeringar på aluminiumkärnorna. Pläteringen förändrar materialsammansättningen vilket påverkar återvinningsmöjligheterna. Gränges driver ett forskningsprogram för att utveckla så kallade "Hållbara legeringar". Dessa legeringar designas för att vara en optimal kombination mellan applikationskrav och återvinningsbarhet.
MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE
Gränges mål är att öka användningen av återvunnet aluminium i produktions processen. Detta kommer att uppnås genom att:
- Öka andelen återvunnet aluminium jämfört med primäraluminium och legeringar.
- Säkerställa att internt aluminiumskrot kan återföras till produktionsprocessen.
Mer specifika mål kopplade till metallutbyte och utnyttjande av internt skrot är satta för respektive produktionsanläggning.
Det återvunna materialet som används i Finspång härstammar från inköp av externt skrot. I Shanghai köps inget aluminiumskrot in, men aluminiumgöten innehåller en viss del återvunnet material.
Gränges planerar att under 2017 investera i sina levemer att möjliggöra att göt kan levereras i en storlek som minskar mängden skrot inom Gränges egna processer
Procentandel av använt material som är återvunnet insatsmaterial
| % | 2016 | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| Gränges Finspång | 18,3 | 22,7 | 17,3 |
| Gränges Shanghai | 5,5 | 5,6 | 5,5 |
ENERGIANVÄNDNING
Minskad energianvändning är ett fokusområde för Gränges. Energianvändning är en viktig kostnadsdrivare och minskningar erbjuder därmed möjligheter till ökad konkurrenskraft och lönsamhet.
ENERGIEFFEKTIVISERINGSARBETE
Gränges använder främst energi i form av el, naturgas och gasol. Ugnar använder stora mängder energi antigen via direkt förbränning eller induktion.
Arbetet med att förbättra energieffektiviteten sker på ett antal olika sätt:
- Gränges väljer i samband med nya investeringar bästa möjliga teknik (BAT).
- Gränges arbetar kontinuerligt med energikartläggningar för att förbättra energieffektiviteten. Energieffektiviseringsmål sätts för respektive produktionsanläggning och förbättringsåtgärder definieras för anläggningens olika processer.
- Gränges arbetar med att öka energiutnyttjandet genom att t.ex. använda överskottsvärmen från en process för att tillgodose värmebehovet i en annan.
Under året har Gränges främst fokuserat på aktiviteter kopplat till ökat metallutbyte och återvinning av spillvärme från olika processer.
Gränges har också genomfört ett antal processoptimeringsaktiveter för att minska läckage från tryckluftanordningarna, undvika onödig omgångsförbrukning samt förkorta interna transporter, uppgradera motorer och pumpar samt isolera och effektivisera ugnar.
I produktionsanläggningen i Shanghai har avvikelsehanteringssystemet förbättras för att säkerställa att tillverkningsprocessen kan avbrytas så tidigt och snabbt som möjligt i samband med incidenter. Detta minskar risken att material och energi används för att producera produkter med undermålig kvalitet.
I produktionsanläggningen i Finspång har arbetat med att byta ut gamla kvicksilverlampor mot lågenergilampor fortsatt och under året har belysningen uppgraderats på ett flertal platser.
Gränges har en koncernövergripande energipolicy och produktionsanläggningen i Finspång har ett certifierat energiledningssystem i enlighet med ISO 50001. Anläggningen faller även under energieffektiviseringsdirektivet men då det redan finns ett certifierat energiledningssystem krävs inte några ytterligare aktiviteter för att nå de legala kraven från direktivet.
UTBILDNING AV ANSTÄLLDA
I Finspång finns en e-utbildning tillgänglig för samtliga anställda. Sedan starten i april 2015 har utbildningen genomförts av 269 personer. Målet med utbildningen är att öka medvetenheten kring energieffektivisering hos alla anställda, framförallt kring hur alla kan bidra utifrån sin arbetsroll.
I Shanghai utbildas operatörer och handledare inom energieffektivisering samt energianvändning.
MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE
Gränges kortsiktiga mål är att, för att säkerställa ständiga förbättringar, implementera certifierade energiledningssystem i alla produktionsanläggningar.
Produktionsanläggningen i Finspång har implementerat ett certifierat energiledningssystem. Aktiviteter för att certifiera återstående anläggningar kommer att påbörjas under 2017.
göra att hela industrifastigheten i Finspång blir lokala fjärrvärmenätet. Endast under riktigt kalla
Total energianvändning
| GWh | 2016 | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| El | 223,5 | 216,6 | 206,2 |
| Naturgas | 151,3 | 145,8 | 153,0 |
| Gasol | 46,0 | 46,4 | 47,3 |
| Diesel | 6,9 | 6,5 | 6,4 |
| Övrigt | 2,5 | 1,8 | 2,6 |
Energiintensitet
| MWh/ton aluminium | 2016 | 2015 | 2014 | |
|---|---|---|---|---|
| Gränges | Omsmältning och gjuthus | 1,21 | 1,22 | 1,27 |
| Finspång | Kvarn | 1,16 | 1,14 | 1,18 |
| Gränges | Omsmältning och gjuthus | 1,22 | 1,19 | 1,22 |
| Shanghai | Kvarn | 1,25 | 1,30 | 1,31 |
| Gränges totalt | 2,46 | 2,50 | 2,62 | |
UTSLÄPP TILL LUFT
Gränges utsläpp till luft består främst av koldioxid, kväveoxider och stoft. Utsläppen härstammar främst från förbränning av fossila bränslen i produktionsprocesser men även från transporter. Initiativ för att minska utsläppen sker kontinuerligt.
KLIMATFRÅGAN ALLT MER I FOKUS
Klimatfrågan blir en allt viktigare samhällsfråga som även påverkar Gränges verksamhet. Växthusgaser bildas vid förbränning av fossila bränslen vilket långsiktigt påverkar klimatet.
Gränges utsläpp av växthusgaser härstammar från fossila bränslen, huvudsakligen naturgas, gasol och diesel, som framförallt används för att driva ugnarna. Gränges har under många år arbetat kontinuerligt med energieffektiviseringsåtgärder vilket har minskat utsläppen av växthusgaser.
Klimatfrågan har även lyfts av intressenter under året. Som ett svar på detta har Gränges satt ett långsiktigt mål om att minska både direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser.
REGLERAT I LAGSTIFTNING
Utsläppsnivåerna är reglerade av lagstiftning och lagefterlevnad är en förutsättning för Gränges fortsatta drifttillstånd. Lokala tillståndsmyndigheter kontrollerar kontinuerligt efterlevnaden för att säkerställa att utsläppsnivåerna är inom tillåtna gränser. Utsläppsnivåerna i Sverige är baserade på riktlinjerna från industriutsläppsdirektivet (IED) och i Kina är den nationella lagstiftningen kopplad till Regulations of Shanghai Municipality on the Prevention and Control of Atmospheric Pollution. De utsläpp som är reglerade via lagstiftning är bland annat kväveoxider och stoft.
Gränges följer utvecklingen av regelverk inom området och kommande utsläppskrav då de kan ha stor bäring på Gränges framtida verksamhet.
STRUKTURERAT MILJÖARBETE
Gränges har ett miljöledningssystem som är certifierat i enlighet med ISO 14001. Inom ramen för miljöledningssystemet bedrivs arbetet med ständiga förbättringar inom en rad områden, däribland utsläpp till luft.
Gränges produktionsanläggningar har modern teknik samt effektiv rökgasreningsteknik och i regel hålls utsläppsnivåerna långt under respektive tillståndsgräns. För att undvika eventuellt överstigande av tillståndsgränserna arbetar Gränges kontinuerligt med inspektioner och kontroller genom sina underhållsrutiner.
ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA UTSLÄPPEN
Under året har Gränges förbättrat ett antal filter för att minska utsläppen av framförallt stoft och andra partiklar på produktionsanläggningarna. Gränges har även implementerat processoptimeringsåtgärder som att till exempel minska användingen av kväve och därmed utsläppen av kväveföreningar. Minskade utsläpp av växthusgaser kan direkt relateras till en minskad energianvändning och energieffektiviseringar, läs mer på sida 40.
För att ytterligare minska utsläppen av bland annat kväveoxider undersöker Gränges möjligheterna att introducera
oxyfuel- teknik på produktionsanläggningen i Shanghai. Tekniken innebär att bränslet förbränns i rent syre. Denna teknik används redan i produktionsanläggningen i Finspång.
TRANSPORTER
Även transporter bidrar till utsläpp av växthusgaser. Gränges ser kontinuerligt över hur bolaget kan optimera transporter och logistikflöden. Medellastgraden per truck har ökats genom förbättrad produktionsplanering samt genom att optimera lagernivåerna för färdiga produkter. Gränges strävar efter att göra interna transporter effektivare genom processförbättringar samt investeringar för att minska truckanvändningen.
I Finspång tillämpas ECO-driving för att minska bränsleförbrukningen. Genom att öka lastningssamarbetet mellan olika maskiner har Gränges dessutom minskat antal truckar vid produktionsanläggningen.
MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE
Gränges långsiktiga mål är minska klimatavtrycket genom att minska både direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser längs värdekedjan.
Direkta utsläpp av koldioxid ökade något under 2016 på grund av ökad produktion. Koldioxidintensiteten minskade till följd av förbättrad energieffektivitet, se även sidan 40. Stoftutsläppen minskade som ett resultat av förbättrade underhållsrutiner i Finspång.
| Totala utsläpp | |||
|---|---|---|---|
| ton | 2016 | 2015 | 2014 |
| Koldioxid | 42 902 | 41 761 | 43 394 |
| Stoft | 3,8 | 5,3 | 5,1 |
Koldioxidintensitet
| kg CO2/ton aluminium | 2016 | 2015 | 2014 | |
|---|---|---|---|---|
| Gränges | Omsmältning och gjuthus | 145 | 147 | 157 |
| Finspång | Kvarn | 6,6 | 6,6 | 6,5 |
| Gränges | Omsmältning och gjuthus | 210 | 207 | 220 |
| Shanghai | Kvarn | 100 | 102 | 102 |
| Gränges totalt | 245 | 250 | 273 | |
SOCIAL PÅVERKAN
42 GRÄNGES ÅRSREDOVISNING 2016
EN ATTRAKTIV ARBETSPLATS
Gränges ska ha en god och säker arbetsmiljö, där alla medarbetare oavsett kön, ålder, etnicitet och bakgrund har möjlighet att utvecklas och får marknadsmässiga ersättningar.
Grängeskoncernen har totalt cirka 1 500 medarbetare (950) per den 31 december 2016. Den kraftiga ökningen av antalet medarbetare jämfört med föregående år beror till stor del på förvärvet av Norandas verksamhet inom valsad aluminium i USA, som genomfördes under året.
Gränges strävar efter att erbjuda goda arbetsvillkor och intressanta utvecklingsmöjligheter i syfte att attrahera och behålla kompetent personal, vilket är av yttersta vikt för Gränges långsiktiga konkurrenskraft.
Medarbetarna ska känna sig stolta över att arbeta på Gränges.
Kompetenta, engagerade och innovativa medarbetare med gedigen kunskap utgör grunden för att utveckla och tillverka högkvalitativa produkter.
Bolaget har en professionell rekryteringsprocess för att säkerställa rekrytering av duktiga medarbetare samt genomför kontinuerligt utbildningar för att långsiktigt säkra såväl hantverksskicklighet som ett gott ledarskap.
Kontinuerlig utveckling av medarbetarna är också viktigt för att Gränges ska växa som företag.
Under året har ett flertal initiativ för utbildning, personalutveckling och ledarskap genomförts:
- Rutinerna för Talent Management har förbättras i syfte att ännu bättre ta tillvara på individernas talanger och utveckla utvalda medarbetare utifrån deras individuella behov.
- Ett koncerngemensamt Successionsordningsprogram har tagits fram i syfte att säkerställa ett framtida generationsskifte och det långsiktiga ledarskapet för koncernen.
- Alla chefer i Finspång har genomgått en gemensam utbildning där ledarskap och kommunikation har kombinerats med verksamhetskunskap såsom kvalitet, marknad och ekonomi.
För att utveckla ledarskapet inom koncernen genomgår cheferna regelbundet olika typer av ledarskapsutbildningar. Övriga medarbetare har möjlighet till individanpassad utbildning relaterad till formellt ansvar och personlig kompetens, baserad på den utvecklingsplan som årligen genomförs utifrån utvecklingssamtalets resultat.
En internationell expansion, såsom förvärvet av Norandas verksamhet inom valsad aluminium i USA, bidrar även till att ge nya karriärmöjligheter för medarbetarna.
Varje år sker lönerevisioner och utvecklingssamtal med alla medarbetare. Gränges har också incitamentsprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner.
Anställda har rätt att ansluta sig till fackliga eller andra organisationer samt omfattas av kollektivavtal.
Sjukfrånvaron uppgick under året till 2,2 procent (2,0), exklusive Gränges Americas, vilket är i enlighet med bolagets mål om att ha en sjukfrånvaro på max 3 procent.
Stark företagskultur
Företagskulturen är mycket betydelsefull för att Gränges ska vara en arbetsplats där anställda mår bra, trivs, utvecklas och presterar, vilket medför färre sjukskrivningar och olyckor, ökad effektivitet i arbetet, högre kvalitet på produkterna samt bättre lönsamhet.
Gränges företagskultur bygger på kärnvärdena handlingskraft, engagemang och tillgänglighet. Det innebär bland annat att beslut ska fattas så långt ned i organisationen som möjligt och att alla medarbetare förväntas driva förändring i linje med beslutade mål genom att ta initiativ, vara uthålliga och noggranna. Kraven på samarbete och god servicenivå är mycket höga.
KOMPETENTA, ENGAGERADE OCH INNOVATIVA MED-ARBETARE MED GEDIGEN KUNSKAP UTGÖR GRUNDEN FÖR ATT UTVECKLA OCH TILLVERKA HÖGKVALITATIVA PRODUKTER.
GRÄNGES KÄRNVÄRDEN
HANDLINGSKRAFT
ENGAGEMANG
TILLGÄNGLIGHET
Gränges arbetar kontinuerligt med att stärka företagskulturen och värdegrunden. För att befästa kärnvärdena har Gränges under året hållit seminarium och work-shoppar med alla medarbetare i Sverige och med chefer på andra kontor i världen. I ledarskapsprogram och andra utbildningsprogram är värdegrunden en väsentlig del. Kärnvärdena är också betydelsefulla vid rekrytering och befordran.
För att kunna mäta och följa upp de insatser som genomförs och hitta förbättringsområden så gör Gränges regelbundet – var 18:e månad – medarbetarenkäter. Medarbetarna får svara på frågor som berör deras arbetsplats, såsom ledarskap, ersättningsfrågor, inflytande, arbetsmiljö, utvecklingsmöjligheter, hälsa och säkerhet. Den senaste undersökningen hade en svarsfrekvens på 86 procent och visar ett bättre resultat för i princip alla områden jämfört med föregående enkät. Förtroendet för ledningen, arbetstillfredsställelse, möjligheter till kompetensutveckling, hälsa, säkerhet och likabehandling är exempel på områden som har fått mycket positiva resultat.
Uppförandekod
Gränges uppförandekod utgör ett ramverk för vad Gränges anser vara ett ansvarsfullt och i alla aspekter hållbart agerande. Gränges verksamhet ska bedrivas i enlighet med ansvarsfulla, etiska och sunda företags- och affärsprinciper, samt i enlighet med alla tilllämpliga lagar och förordningar såsom FN:s Global Compact och dess tio principer.
Alla anställda, både tillsvidare- och visstidsanställda, samt Gränges styrelse, omfattas av uppförandekoden. Koden gäller även för oberoende konsulter och andra personer som agerar för Gränges räkning.
Uppförandekodens värderingar ska genomsyra medarbetarnas dagliga arbete och alla bolagets affärsrelationer. Alla anställda har tagit del av uppförandekoden och nästan alla tjänstemän, framförallt chefer och nyckelpersoner, har även genomgått en webbaserad utbildning i vad denna innebär.
Alla nyanställda genomgår en introduktion i uppförandekoden då de börjar arbeta i företaget.
Gränges medarbetare
| 20161) | 20162) | 2015 | 2014 | |
|---|---|---|---|---|
| Medelantal anställda | 1 154 | 962 | 964 | 952 |
| – varav anställda i produktionen |
807 | 619 | 631 | 616 |
| Personalomsättning, % | – | 3,4 | 4,5 | 3,4 |
| Sjukfrånvaro, % | – | 2,2 | 2,0 | 1,8 |
| Genomsnittlig ålder | – | 39 | 39 | 38 |
1) Inklusive Gränges Americas från 22 augusti 2016.
2) Exklusive Gränges Americas.
HÄLSA OCH SÄKERHET
Gränges har strikta säkerhetsrutiner och arbetar kontinuerligt med att förbättra säkerheten på arbetsplatsen.
Företaget investerar i och satsar löpande på olika typer av säkerhetsåtgärder för att förebygga olyckor i produktionsanläggningarna i Finspång och Shanghai och för att upprätthålla målet om att ha en skadefri arbetsplats.
En god och trygg arbetsmiljö är av yttersta vikt för Gränges som är mån om sina anställda; ingen medarbetare ska riskera att bli skadad på sin arbetsplats. En kultur med hög säkerhet, med få olycksfall, bidrar också till hög kvalitet i produktionen, en positiv stämning på arbetsplatsen samt till en god lönsamhet. Det är tillika en förutsättning för att värna Gränges som varumärke.
En god säkerhet är även viktigt för att undvika de negativa och emotionella kostnaderna och konsekvenserna av olyckor, för både individerna och bolaget.
Gränges övertygelse är att medarbetare som mår bra och får utvecklas kommer att prestera bättre.
Kontinuerlig förbättring
Under året har Gränges genomfört ett antal åtgärder i syfte att ytterligare förbättra arbetsmiljön och säkerheten på arbetsplatsen. Till dessa hör:
- att ta fram och implementera en ny koncerngemensam policy för miljö, hälsa och säkerhet
-
att genomföra interna revisioner i Shanghai och Finspång, i syfte att lära sig av varandra och arbeta ännu mer integrerat i enlighet med best practice. Målet är att öka säkerheten och förbättra arbetsmiljön, vilket också bidrar till bättre lönsamhet för Gränges (läs mer på sidan 47)
-
ett ökat fokus på utbildning i omsmältverket i Finspång, för att minska riskerna och förbättra säkerheten när det gäller smält metall
- ett fortsatt fokus på beteendebaserad säkerhet, där lokala aktiviteter och utbildningsinsatser kontinuerligt genomförs på produktionsanläggningarna.
Gränges fortsätter att arbeta fokuserat med framförallt de fem kritiska riskkategorierna. Till dessa hör fallskydd, smält metall, mobil utrustning såsom gaffeltruckar, slutna utrymmen såsom tankar samt bryt och lås, det vill säga att maskiner är helt avstängda och energilösa innan underhållsarbete påbörjas. De här områdena har högsta prioritet och Gränges ser kontinuerligt
över och arbetar med förbättringar så att säkerheten blir ännu bättre.
Gränges arbetar också med utbildningsinsatser och förbättringar inom andra områden som till exempel brandskydd. Under året har Gränges i Finspång även genomfört en temavecka med fokus på beteendebaserad säkerhet, då 40 observatörer har utbildats.
Nollvision
Gränges strävar efter att ha en skadefri arbetsplats och analyserar faror och arbetar för att minska riskerna för allvarliga skador. Under 2016 hade Gränges tre allvarliga skador där en person skadades vilket resulterade i totalt 306 dagars frånvaro från arbetet.
Den vanligaste skadan hos Gränges i Finspång är hand- och fingerskador och utgör cirka fem av nio skador. De vanligaste skadorna i Shanghai är fot- och benskador, vilka utgör tre av fem skador.
Antal olyckor som ledde till frånvaro från arbetet ökade till 9 av 14 stycken rapporterade olyckor.
Utbildning, riskminimering och noggrann uppföljning
Gränges följer alla tillämpliga lagar och regleringar inom området som berör miljö, hälsa och säkerhet.
Hälso- och säkerhetsfrågor hanteras inom ramen för ett ledningssystem i enlighet med den globala standarden OSHAS18001 i både Finspång och Shanghai. I Shanghai är arbetsplatsen dessutom OSHAS18001-certifierad.
Den nya miljö-, hälso- och säkerhetspolicyn är baserad på ILO Occupational Safety and Health Conventions principer och den är implementerad i hela koncernen. Bolaget har även en rehabiliteringspolicy, för att se till att personer som har skadat sig eller varit sjuka kommer tillbaka till arbetet på bästa sätt.
Alla medarbetare omfattas av försäkringar för olycksfall och sjukdom samt genomgår regelbundet hälsokontroller. För att säkerställa en god och trygg arbetsplats har Gränges ett strukturerat och förebyggande säkerhetsarbete.
För både repetitiva och icke-repetitiva arbetsuppgifter genomförs så kallade JSA-er (Job-Safety-Analysis). Det innebär att identifiera faror, kopplade till arbetsuppgiften, och att bedöma risker för skador, följt av handlingsplaner för att hantera och minska riskerna. Ledningen och skyddsombuden koordinerar och prioriterar åtgärderna.
Alla incidenter och tillbud som inträffar registreras och klassificeras i ett incidentrapporteringssystem, vilket är transparent och tillgängligt för alla. Utfallet i incidentrapporteringssystemet följs upp på vecko- och månadsbasis.
Bolaget genomför regelbundet skyddsronder där både kontorsmiljön och miljön i produktionen inventeras fysiskt. En genomgång sker av alltifrån belysning, skrivbordshöjder och att utrymningsvägar hålls fria till att säkerhetsföreskrifter och skyltar sitter på rätt ställen i produktionen. Skyddsronderna följs upp i skyddskommittéer för de olika fabrikerna. Övergripande
skyddskommittéer, som leds av President Europe respektive President Asia följer upp att arbetet fungerar i alla skyddskommittéer.
Säkerhetsutbildning för alla anställda sker åtminstone årligen i både Finspång och Shanghai. Gränges genomför också riktade säkerhetsutbildningar för särskilda säkerhetsmoment. Personal som arbetar i produktionen får särskild säkerhetsutbildning, till exempel utbildning relaterad till risker för hand- och fingerskador.
Nyanställda utbildas i säkerhetsfrågor som en del av introduktionsprogrammet.
Gränges arbetar även systematiskt med att riskbedöma och substituera kemikalier för att därmed minska exponeringen av kemikalier för personalen. Produktionsanläggningen i Shanghai uppfyller alla kinesiska lagar och regleringar och produktionsanläggningen i Finspång uppfyller kraven i enlighet med EU:s kemikalielagstiftning REACH (Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals).
MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE Hälsa och säkerhet
- Gränges har nolltolerans för skador och olyckor. Gränges har minskat det totala antalet rapporterade olyckor med två jämfört med 2015.
- Gränges ska ha en sjukfrånvaro på max 3 procent totalt. Under 2016 uppgick sjukfrånvaron till 2,2 procent (exklusive Gränges Americas).
Antal rapporterade olyckor per miljon arbetade timmar
| 2016 | 2015 | 2014 | |
|---|---|---|---|
| Gränges Finspång | 12,3 | 13,3 | 12,6 |
| Gränges Shanghai | 3,5 | 4,8 | 4,0 |
| Gränges totalt1) | 6,5 | 7,5 | 6,6 |
1) Exklusive Gränges Americas.
CROSS-AUDITS FÖR BÄTTRE SÄKERHET
Interna revisioner har genomförts på de båda produktionsanläggningarna i Shanghai och Finspång i syfte att uppnå en ännu bättre arbetsmiljö och säkerhet. Revisionerna är i linje med den nya koncerngemensamma policyn för miljö, hälsa och säkerhet.
En arbetsgrupp har rest från Finspång till Shanghai och en grupp har rest från Shanghai samt från Gränges Americas till Finspång, för att lära sig av varandra och arbeta ännu mer integrerat. Därmed kan nivån på säkerheten för de som arbetar i framförallt produktionen höjas ytterligare. Att arbeta i enlighet med best practice bidrar också till bättre lönsamhet för Gränges.
Revisionerna har gjorts av en arbetsgrupp med ansvariga personer för och specialister inom miljö, arbetsmiljö, hälsa och säkerhet och letts av cheferna för produktionen i Finspång, Shanghai respektive Americas.
Revisionerna har haft fokus på säkerhet inom de fem kritiska kategorierna, det vill säga fallskydd, smält metall, mobil utrustning, slutna har granskats.
Ett område som har reviderats i år är, som nämnts, mobil utrustning. Säkerheten är av allra yttersta vikt både för de personer som använder den mobila utrustningen, men också för fotgängarna i och kring fabrikerna. I år av den mobila utrustningen före användning. I revisionerna undersöktes även hur de anställda framför fordonen, till exempel gaffeltruckar. säkerställa att alla har rätt utbildning.
De olika arbetsgrupperna har efter revisionerna tagit fram rekommendationer och förslag på förbättringar.
Cross-audits kommer att göras regelbundet på de olika produktionsanläggningarna.
JÄMSTÄLLDHET, JÄMLIKHET OCH MÅNGFALD
Gränges har högt ställda krav på att arbetsplatsen ska vara anpassad för varje individ. En arbetsplats präglad av mångfald, jämlikhet och jämställdhet och där alla typer av kompetens tas tillvara är av yttersta vikt för att Gränges ska bibehålla sin långsiktiga konkurrenskraft.
Ingen ska diskrimineras på grund av kön, livsåskådning, bakgrund, sexuell läggning, etnicitet, fysisk förmåga eller något annat. Alla ledningsgrupper ska vara väl sammansatta vad gäller ålder, kön, etnicitet och bakgrund.
Gränges övertygelse är att en mångfacetterad arbetsplats bidrar till ett mer framgångsrikt och lönsamt företag. Mångfald på arbetsplatsen är också en spegling av den internationella marknad som Gränges är verksamt på.
Gränges långsiktiga mål är att andelen kvinnliga anställda, inklusive chefer, ska uppgå till 20 procent. Under året har Gränges vidtagit en rad åtgärder för att förbättra jämställdheten:
- I rekryteringsprocessen ska, om allt annat är lika, det underrepresenterade könet få förtur i rekryteringen.
- I de ledarskapsprogram som genomförs av Gränges Europe ingår aktiviteter som bidrar till att nå en jämnare könsfördelning.
• I bolagets Talent Management-program samt Successionsordningsprogram (se artikel En attraktiv arbetsplats) ingår könsperspektivet som en viktig parameter.
Alla medarbetare ska ha lika möjligheter att göra karriär. Det ska vara enkelt för medarbetarna att kombinera arbetsliv och familj och Gränges försöker i möjligaste mån att tillhandahålla olika typer av flexibla lösningar.
LÖNEKARTLÄGGNING, PROGRAM OCH POLICYER
Alla anställda ska ha marknadsmässiga och rättvisa löner. Gränges genomför regelbundet lönekartläggningar i syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män för likvärdigt arbete. 2016 genomfördes en lönekartläggning med särskilt fokus på könsfördelning och lönestruktur. Kartläggningen visade att det inte finns några osakliga löneskillnader relaterade till kön. Vidare genomfördes en jämförelse av ledande befattningshavares löner, vilken visade att ersättningsnivåerna hos
Gränges ligger i linje med de nivåer som jämförbara bolag har.
I Gränges produktionsanläggning i Kina är lönesättningen baserad på position och det förekommer inga skillnader mellan lönerna för kvinnor och män.
Gränges jämställdhetsplan är en del av företagets jämställdhetspolicy. Jämställdhetspolicyn slår fast att ingen medarbetare ska diskrimineras på något sätt på grund av sitt kön eller sin livsåskådning, bakgrund, sexuella läggning, etnicitet eller fysisk förmåga, eller till följd av något annat.
Den här policyn, tillsammans med ledarskapspolicyn och lönesättningspolicyn, säkerställer att inga grupper på något sätt förfördelas eller blir åsidosatta.
MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE
20 procent av alla anställda inklusive chefer ska vara kvinnor. 2016 uppgick andelen kvinnor i koncernen till totalt 13,6 procent, exklusive Gränges Americas. Ambitionen är att 30 procent av alla nyrekryteringar på koncernnivå ska vara kvinnor.
Könsfördelning1)
| Könsfördelning1) | 2016 | 2015 | 2014 | |
|---|---|---|---|---|
| män/kvinnor män/kvinnor män/kvinnor | ||||
| Könsfördelning totalt, % |
86/14 | 87/13 | 86/14 | |
| Könsfördelning produktionen¸ % |
94/6 | 95/5 | 95/5 | |
| Könsfördelning admi nistrativ personal, % |
73/27 | 72/28 | 69/31 | |
| Könsfördelning Gränges ledningsgrupp |
7/1 | 7/1 | 7/1 | |
| Könsfördelning Gränges styrelse2) |
7/4 | 7/2 | 7/2 | |
| 1) Exklusive Gränges Americas. |
2) Inklusive arbetstagarrepresentanter och arbetstagarsuppleanter.
Åldersstruktur 20161)
| % | Totalt | Lednings- grupp | Styrelse |
|---|---|---|---|
| Under 30 år | 12 | 0 | 11 |
| 30–50 år | 69 | 50 | 22 |
| Över 50 år | 19 | 50 | 67 |
ETIK OCH ANTIKORRUPTION
God affärsetik och en ärlig och öppen företagskultur är självklarheter för Gränges. Alla interna relationer samt relationer till leverantörer, kunder och andra affärspartners ska kännetecknas av ansvarsfulla, etiska och sunda affärsprinciper. Gränges tolererar inte någon som helst form av mutor eller korruption.
Ett etiskt och transparent förhållningssätt är grundläggande och viktigt för Gränges för att undvika intressekonflikter, säkerställa att bolaget har korrekt rapportering, ha en långsiktigt hållbar och lönsam verksamhet samt stärka Gränges varumärke.
UPPFÖRANDEKOD, POLICYER OCH UTBILDNING
Gränges följer alla tillämpliga lokala och internationella lagar och regler. Gränges har en uppförandekod, vilken omfattar alla anställda, styrelsen samt oberoende konsulter och andra personer som agerar för Gränges räkning. Uppförandekoden utgör ett ramverk för vad Gränges anser vara ett ansvarsfullt och hållbart agerande och slår fast att verksamheten ska bedrivas i enlighet med ansvarsfulla, etiska och sunda företags- och affärsprinciper. Principerna tillämpas i det dagliga arbetet av alla medarbetare.
Gränges har också en insiderpolicy och en antikorruptionspolicy som alla medarbetare är skyldiga att följa. Antikorruptionspolicyn förklarar och utvecklar innebörden av Gränges syn på korruption inklusive hantering av gåvor till välgörenhet, vilket i huvudsak sker på lokal nivå, och till politiska kampanjer.
I princip alla Gränges chefer, tjänstemän med ansvarspositioner och nyckelpersoner inom inköp och försäljning har genomgått ett utbildningsprogram i antikorruptionsfrågor. Utbildningen genomförs var 18:e månad.
Gränges General Counsel går regelbundet igenom reglerna och riktlinjerna i bolagets uppförandekod och antikorruptionspolicy med alla säljare och inköpare. En gång om året hålls seminarium och work-shoppar med alla säljare och inköpare i både Shanghai och Finspång.
Alla nyanställda genomgår en introduktion i uppförandekoden och korruptionsfrågor då de börjar arbeta i företaget.
Styrelsen omfattas också av antikorruptionspolicyn och är informerad om denna.
Alla Gränges leverantörer av material, göt, legeringsämnen och skrotråvara samt andra större leverantörer ska följa Gränges Supplier Declaration. Detta innebär att leverantörerna bland annat förbinder sig att hålla samma standard som Gränges när det gäller antikorruption och att inte befatta sig med mutor eller någon form av korruption.
Före samgåenden med eller förvärv av andra företag så genomför Gränges en grundlig due diligence för att säkerställa att korruption inte har förekommit eller förekommer.
I arbetet med att säkerställa ett etiskt agerande i alla affärsrelationer har Gränges också fortsatt att skärpa rutinerna vad gäller internrevision.
VISSELBLÅSARFUNKTION
Gränges har en visselblåsarfunktion där anställda anonymt kan varsko om de misstänker att det sker något otillbörligt i företaget, om det är någon som begår oegentligheter eller på något annat sätt bryter mot principerna i uppförandekoden. En anmälan görs anonymt till en grupp av personer, bestående av General Counsel och SVP Human Resources.
Visselblåsarfunktionen är tillgänglig för alla anställda och finns beskriven dels i bolagets uppförandekod, dels på intranätet.
Under 2016 har ett visselblåsarärende hanterats. Detta har inte föranlett någon vidare åtgärd.
MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE
Gränges har nolltolerans för alla typer av korruption och mutor. 2016 inträffade inga incidenter som rör korruption. Inga affärskontrakt avbröts, eller avstods från att förnyas, till följd av korruption. Inte heller 2014 eller 2015 inträffade några incidenter som rör korruption.
EN HÅLLBAR LEVERANTÖRSKEDJA
En effektiv och långsiktigt hållbar leverantörskedja är en viktig del i Gränges hantering av sina metallinköp. Gränges har noggranna rutiner och riktlinjer för sina inköp.
En effektiv leverantörskedja förser Gränges i rätt tid med rätt råvara för att bolaget ska kunna möta sina kunders behov.
Det är också viktigt att inköpen optimeras så att rätt sorts skrotråvara, med dokumenterat innehåll, köps in. Därmed kan överskottet av skrot från produktionsprocesserna tas tillvara på ett effektivt sätt, så att Gränges kan återvinna så mycket överskott som möjligt. Inköpen av skrotråvara behöver därmed kontinuerligt koordineras med produktionsavdelningen.
Det är också av yttersta vikt för Gränges att inköpen är ansvarsfulla; ambitionen är att leverantörerna ska hålla motsvarande hög standard i hållbarhetsfrågor som Gränges gör.
LÅNGSIKTIGT SAMARBETE
Gränges har ett långsiktigt och nära samarbete med sina leverantörer. Samarbete sker även med leverantörerna kring exempelvis produktutveckling och legeringar.
Gränges har totalt cirka 40 leverantörer av material, göt, legeringsämnen och skrotråvara. Inga nya leverantörer har tillkommit under 2016.
Gränges leverantörer som levererar till produktionsanläggningen i Finspång är belägna främst i Sverige och Norge men också i Tyskland, Nederländerna, Spanien och Ryssland. De som levererar till produktionsanläggningen i Shanghai finns i Kina.
Leverantörerna väljs utifrån parametrarna kvalitet, service, pris, tillförlitlighet och vad gäller skrotråvaruleverantörer även etik och spårbarhet av material.
Bolagets leverantörer ska dela Gränges värderingar i hållbarhetsfrågor och precis som Gränges sträva efter att
minimera miljöpåverkan, ta arbetsrättsligt ansvar och säkerställa goda arbetsförhållanden, inte tolerera någon som helst form av mutor eller korruption samt respektera mänskliga rättigheter.
Till riskerna i leverantörskedjan hör brist på lättillgängligt material, etiska risker såsom förekomst av mutor och korruption, framförallt vad gäller skrotråvaruleverantörer, arbetsrättsliga risker såsom oskäliga arbetsvillkor samt barnarbete.
Gränges arbetar kontinuerligt med att förbättra kontrollen och rutinerna för inköp av skrotråvara och annat material.
SUPPLIER DECLARATION
I syfte att säkerställa ett hållbart agerande ska alla leverantörer av material, göt, legeringsämnen och skrotråvara samt andra större leverantörer följa och underteckna Gränges Supplier Declaration som infördes 2015. Genom att underteckna Supplier Declaration förbinder sig leverantörerna att följa alla gällande lagar och regelverk inklusive FN Global Compacts tio principer när det gäller miljö, arbetsrätt, mänskliga rättigheter och att motverka korruption, samt att iaktta ansvarsfulla, etiska och sunda affärs- och företagsprinciper.
Gränges Supplier Declaration innebär att leverantörerna ska ha nolltolerans för alla typer av mutor, korruption och samarbeten som bryter mot konkurrensrättsliga lagar, undvika intressekonflikter, ha skäliga arbetsvillkor, god hälsa och säkerhet på sina arbetsplatser, respektera mänskliga rättigheter såsom att inte acceptera barnarbete eller någon form av tvångsarbete, respektera miljön genom att bland annat minimera skadliga utsläpp och produktion av avfall.
Leverantörerna ska i sin tur verka för en implementering av principerna i Supplier Declaration till sina egna leverantörer.
Nästan alla leverantörer har skrivit på Gränges Supplier Declaration. De bolag som inte har skrivit på har en egen uppförandekod som de följer, som möter Gränges krav och som de har visat upp för Gränges.
Om någon leverantör skulle bryta mot Supplier Declaration tar Gränges först en diskussion kring hur leverantören kan åtgärda problemet, därefter tas en handlingsplan fram. Hittills har det inte varit aktuellt att ha den här typen av diskussioner och åtgärdsplaner.
REGELBUNDNA GRANSKNINGAR
Gränges ambition är att granska alla strategiska leverantörer innan ett samarbete påbörjas och att därefter göra regelbundna granskningar av dessa leverantörer. Gränges har granskat de flesta av sina strategiska leverantörer. Under 2016 granskades totalt sex strategiska leverantörer.
Granskningarna har främst fokus på kvalitet, men även frågor som rör miljö, arbetsrätt, hälsa och säkerhet samt mänskliga rättigheter gås igenom. Inför att Gränges påbörjar ett samarbete med en ny större leverantör så granskas även att leverantörens ledningssystem möter Gränges krav och är implementerat fullt ut. Framöver väntas hållbarhetsfrågorna få en ännu större betydelse i leverantörsgranskningarna.
MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE
Alla strategiska leverantörer ska ha granskats 2020. Under 2016 granskades totalt sex strategiska leverantörer.
GRÄNGES I SAMHÄLLET
Gränges strävar efter att bidra till samhället på ett positivt sätt och att vara en viktig och engagerad aktör i lokalsamhället.
Gränges skapar arbetstillfällen där personalen har goda anställningsvillkor samt utvecklar högkvalitativa produkter med minsta möjliga miljöpåverkan.
Bolaget bidrar med välgörenhet och sponsring, vilket framförallt sker på lokal nivå, där Gränges är verksamt. Gränges sponsrar bland annat utbildning, kulturella arrangemang och lokala idrottsklubbar, såsom fotbollssatsning för integrering av nyanlända i Finspångs kommun.
Till de skolor som Gränges sponsrar hör Curt Nicolin Gymnasiet i Finspång till vilket Gränges erbjuder praktikplatser och sommarjobb för studenter samt att Gränges i Shanghai har ett samarbete med lokala grundskolor dit bolaget ger donationer.
Gränges tar också en aktiv roll i det lokala föreningslivet i Finspång och deltar i olika initiativ för att utveckla och göra Finspång ännu mer attraktivt som kommun.
KUNDNÖJDHET
Gränges strävar efter att vara kundernas förstaval som partner och leverantör av valsade produkter i aluminium. Att kunderna är nöjda med de produkter och den service som Gränges tillhandahåller är centralt för bolagets långsiktiga lönsamhet och fortlevnad.
Tillsammans med kunderna arbetar Gränges för att ta fram nya tekniker och produkter anpassade till att lösa kundernas specifika utmaningar. Det starka kundfokuset ger långsiktiga relationer, av Gränges kunder har 85 procent anlitat företaget i mer än tio år.
Omkring hälften av Gränges försäljningsvolym sker till underleverantörer inom fordonsindustrin. Gränges kunder ställer krav på hög prestanda och kostnadseffektivitet och Gränges arbetar ständigt för att utveckla produkter som resulterar i lägre processkostnader och minskad materialanvändning i kundens applikationer.
KUNDNÖJDHET ETT GEMENSAMT ANSVAR
Gränges organisation genomsyras av fokus på kundens behov, ledande teknologi och industriellt hantverkskunnande. Det yttersta ansvaret för att säkerställa kundnöjdhet ligger hos respektive President i Europa, Asien samt Nord- och Sydamerika. Ansvaret delegeras inom respektive verksamhet och Gränges försäljningsorganisation har daglig kontakt med kunderna och arbetar ständigt för att möta kundernas förväntningar och leverera produkter av en hög och jämn kvalitet. Under året inrättades också en ny befattning med ansvar för globala kunder och produktutveckling på koncernnivå.
NYTT VERKTYG
Gränges gör årliga kundundersökningar och ett urval av kunder bjuds in att delta i studien. Resultatet från kundnöjdhetsundersökningen följs upp internt och resulterar i en åtgärdslista, både för Gränges interna processer men också för att utveckla specifika kundrelationer.
Kundundersökningarna genomförs av verksamheterna i Sverige och Kina. Undersökningarna som genomförts under 2016 visar på goda resultat. Gränges Europa uppnådde ett Nöjd Kund Index (NKI) om 71 procent och kunderna lovordar bland annat Gränges kompetenta medarbetare, leveranskvalitet och dokumentation. I Asien uppger 86 procent av kunderna att de är nöjda eller extremt nöjda med Gränges som leverantör. De lyfter bland annat Gränges produktkvalitet, forskningskapacitet och tekniskt stöd som anledningar till att de väljer Gränges istället för en konkurrent. Kundundersökningarna är inte jämförbara då olika verktyg för att mäta kundnöjdhet använts. Under 2016 utvecklades ett nytt verktyg för att mäta kundnöjdhet och från och med nästa räkenskapsår kommer detta användas för hela koncernen, vilket möjliggör jämförelser inom Gränges.
85
procent av Gränges kunder har anlitat företaget i mer än tio år.
GRI-INDEX
GENERELLA STANDARDUPPLYSNINGAR
| Beskrivning | Sidhänvisning | |
|---|---|---|
| STRATEGI OCH ANALYS | ||
| G4-1 | Uttalande från organisationens högsta beslutsfattare om relevansen av hållbar utveckling för organisationen och organisationens hållbarhetsstrategi |
6–7 |
| ORGANISATIONSPROFIL | ||
| G4-3 | Organisationens namn | Omslag |
| G4-4 | Viktigaste varumärkena, produkterna och tjänsterna | 4–5 |
| G4-5 | Huvudkontorets lokalisering | 62 |
| G4-6 | Antal länder där organisationen är verksam | 4, 24–25 |
| G4-7 | Ägarstruktur och bolagsform | 62 |
| G4-8 | Marknader där organisationen är verksam (inklusive geografisk fördelning, sektorer organisationen är verksam i och typ av kunder/förmånstagare) |
4–5 |
| G4-9 | Den redovisande organisationens storlek, inklusive antal anställda, antal verksamheter, nettoförsäljning, total finansiering, fördelat på skulder och eget kapital, och kvantitet/volym av produkter och tjänster |
43, 58–59 |
| G4-10 | Totalt antal anställda uppdelat på anställningskontrakt och kön | 44, 48, 86 |
| G4-11 | Andel av totalt antal anställda som omfattas av kollektivavtal | 43 |
| G4-12 | Beskrivning av organisationens leverantörskedja | 34–35, 50–51 |
| G4-13 | Väsentliga förändringar under redovisningsperioden beträffande storlek, struktur, ägande eller värdekedja | 32 |
| G4-14 | Om och hur organisationen tillämpar försiktighetsprincipen | 32 |
| G4-15 | Externa regelverk, standarder, principer som organisationen omfattas av och/eller stödjer | 32, 46 |
| G4-16 | Medlemskap i organisationer och sammanslutningar | 32 |
| IDENTIFIERADE VÄSENTLIGA ASPEKTER OCH AVGRÄNSNINGAR | ||
| G4-17 | Lista över alla enheter som ingår i organisationens koncernredovisning eller motsvarande dokument. Redovisa om någon enhet som inkluderas i koncernredovisningen eller motsvarande dokument inte omfattas av hållbarhetsredovisningen. |
32, 78 |
| G4-18 | Beskrivning av processen för att definiera redovisningens innehåll och aspekternas avgränsningar | 37 |
| G4-19 | Lista över alla väsentliga aspekter som identifierades i processen för att definiera redovisningens innehåll | 37 |
| G4-20 | Aspekternas avgränsning inom organisationen för varje väsentlig aspekt | 37 |
| G4-21 | Aspekternas avgränsning utanför organisationen för varje väsentlig aspekt | 37 |
| G4-22 | Effekten av och orsaken till omräkning eller justeringar jämfört med tidigare redovisningar | N/A |
| G4-23 | Väsentliga förändringar avseende omfattning och avgränsningar jämfört med tidigare redovisningar | N/A |
| INTRESSENTDIALOG | ||
| G4-24 | Lista över de intressentgrupper som organisationen har kontakt med | 36 |
| G4-25 | Process för identifiering och urval av intressenter för dialog | 36 |
| G4-26 | Tillvägagångssätt för kommunikation med intressenter | 36 |
| G4-27 | Viktiga frågor som har lyfts i kommunikationen med intressenterna och hur organisationen svarat på dessa | 36 |
| RAPPORTPROFIL | ||
| G4-28 | Rapporteringsperiod | 32 |
| G4-29 | Datum för senaste redovisningen | N/A |
| G4-30 | Redovisningscykel | 32 |
| G4-31 | Kontaktperson för frågor gällande rapporten och dess innehåll | 32 |
| G4-32 | Val av rapporteringsnivå och GRI-index | 32, 54 |
| G4-33 | Organisationens policy och rutiner för extern granskning av redovisningen | 32 |
| STYRNING | ||
| G4-34 | Struktur för organisationens bolagsstyrning inklusive kommittéer i styrelsen. Identifiera vilka kommittéer som ansvarar för beslut om ekonomisk, miljömässig och social påverkan |
33 |
| ETIK OCH INTEGRITET | ||
| G4-56 | Organisationens värderingar, principer, standarder, uppförandekod och etiska policyer såsom uppförandekod | 43–44, 49 |
| SPECIFIKA STANDARDUPPLYSNINGAR | ||
|---|---|---|
| DMA och indikatorer |
Beskrivning | Sidhänvisning/ utelämnad information |
| KATEGORI: MILJÖPÅVERKAN | ||
| VÄSENTLIG ASPEKT: MATERIAL | ||
| G4-DMA | Upplysningar om hållbarhetsstyrning | 39 |
| G4-EN2 | Andel använt material som utgörs av återvunnet material | 39 |
| VÄSENTLIG ASPEKT: ENERGI | ||
| G4-DMA | Upplysningar om hållbarhetsstyrning | 40 |
| G4-EN3 | Energiförbrukning inom organisationen | 40 |
| G4-EN5 | Energiintensitet | 40 |
| VÄSENTLIG ASPEKT: UTSLÄPP | ||
| G4-DMA | Upplysningar om hållbarhetsstyrning | 41 |
| G4-EN15 | Direkta utsläpp av växthusgaser (Scope 1) | 41 Rapporterar endast CO2. |
| G4-EN18 | Intensitet avseende växthusgasutsläpp | 41 Rapporterar endast Scope 1. |
| VÄSENTLIG ASPEKT: LEVERANTÖRSUTVÄRDERING – MILJÖ | ||
| G4-DMA | Upplysningar om hållbarhetsstyrning | 50 |
| G4-EN32 | Andel av totalt antal nya leverantörer som utvärderats utifrån miljömässiga kriterier | Inga nya leverantörer tillkom 2016. |
| KATEGORI: SOCIAL PÅVERKAN | ||
| UNDERKATEGORI: ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDEN OCH ARBETSVILLKOR | ||
| VÄSENTLIG ASPEKT: HÄLSA OCH SÄKERHET PÅ ARBETSPLATSEN | ||
| G4-DMA | Upplysningar om hållbarhetsstyrning | 46 |
| G4-LA6 | Typ och frekvens av skada, sjukdom, förlorade arbetsdagar och frånvaro samt totalt antal dödsolyckor i tjänsten, per region och kön |
46 Bryts ej ner på kön. |
| VÄSENTLIG ASPEKT: JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD | ||
| G4-DMA | Upplysningar om hållbarhetsstyrning | 48 |
| G4-LA12 | Sammansättning av styrelse och ledning samt uppdelning av andra anställda efter kön, åldersgrupp, minoritetsgrupptillhörighet och andra mångfaldsindikatorer |
48 |
| VÄSENTLIG ASPEKT: LEVERANTÖRSUTVÄRDERING – ARBETSVILLKOR | ||
| G4-DMA | Upplysningar om hållbarhetsstyrning | 50 |
| G4-LA14 | Andel av totalt antal nya leverantörer som utvärderats utifrån kriterier avseende arbetsvillkor | Inga nya leverantörer tillkom 2016. |
| UNDERKATEGORI: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER | ||
| VÄSENTLIG ASPEKT: LEVERANTÖRSUTVÄRDERING – MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER | ||
| G4-DMA | Upplysningar om hållbarhetsstyrning | 50 |
| G4-HR10 | Andel av totalt antal nya leverantörer som utvärderats utifrån kriterier avseende mänskliga rättigheter | Inga nya leverantörer tillkom 2016. |
| UNDERKATEGORI: SAMHÄLLE | ||
| VÄSENTLIG ASPEKT: ANTIKORRUPTION | ||
| G4-DMA | Upplysningar om hållbarhetsstyrning | 49 |
| G4-SO4 | Kommunikation och utbildning avseende policyer och processer för antikorruption | 49 |
| G4-SO5 | Bekräftade fall av korruption och vidtagna åtgärder | 49 |
| VÄSENTLIG ASPEKT: LEVERANTÖRSUTVÄRDERING – SAMHÄLLE | ||
| G4-DMA | Upplysningar om hållbarhetsstyrning | 50 |
| G4-SO9 | Andel av totalt antal nya leverantörer som utvärderats utifrån kriterier avseende påverkan på samhället | Inga nya leverantörer tillkom 2016. |
| UNDERKATEGORI: PRODUKTANSVAR | ||
| VÄSENTLIG ASPEKT: MÄRKNING AV PRODUKTER OCH TJÄNSTER | ||
| G4-DMA | Upplysningar om hållbarhetsstyrning | 53 |
| G4-PR5 | Resultat av kundundersökningar | 53 |
GLOBAL COMPACT INDEX
| Princip | Beskrivning | Sidhänvisning |
|---|---|---|
| MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER | ||
| Princip 1 | Företag ska stödja och respektera internationella mänskliga rättigheter inom sfären för företagens inflytande; och |
50 |
| Princip 2 | säkerställa att företaget inte är inblandat i kränkningar av mänskliga rättigheter | 50 |
| ARBETSRÄTT | ||
| Princip 3 | Företag ska upprätthålla föreningsfrihet och erkänna rätten till kollektiva förhandlingar; | 43 |
| Princip 4 | eliminera alla former av tvångsarbete; | 50 |
| Princip 5 | avskaffa barnarbete; och | 50 |
| Princip 6 | avskaffa diskriminering vad gäller rekrytering och arbetsuppgifter. | 43, 50 |
| MILJÖ | ||
| Princip 7 | Företag ska stödja försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker; | 32 |
| Princip 8 | ta initiativ för att stärka ett större miljömässigt ansvarstagande; och | 39 |
| Princip 9 | uppmuntra utveckling av miljövänlig teknik. | 39 |
| ANTIKORRUPTION | ||
| Princip 10 | Företag ska motarbeta alla former av korruption, inklusive utpressning och bestickning. | 49 |
REDOVISNINGSPRINCIPER HÅLLBARHET
Gränges hållbarhetsredovisning följer riktlinjerna från Global Reporting Initiative (GRI) G4. Målet med redovisningen är att den ska vara både relevant och transparent.
REDOVISNINGSPRINCIPER
Rapporteringen omfattar Gränges verksamhet i Sverige och Kina under räkenskapsåret 2016. Gränges nyförvärvade verksamhet i USA ingår inte i rapporten om inte annat anges. Gränges har begränsat sin rapportering till de områden där bolaget har full kontroll över datainsamling och informationskvalitet.
Miljödata och sociala data konsolideras enligt de finansiella redovisningsprinciper som beskrivs i not 2 i koncernredovisning. Konsolideringen inkluderar dotterbolag där Gränges äger aktier motsvarande mer än 50 procent av rösterna eller på annat sätt har kontroll. Begränsningar och avvikelser från dessa redovisningsprinciper beskrivs i respektive avsnitt eller i kommentarer till diagram och tabeller.
MILJÖPÅVERKAN
Miljödata redovisas på produktionsanläggningsnivå och aggregeras årligen med hjälp av gemensamma definitioner och principer. Utsläpp av koldioxid beräknas med hjälp av koncernövergripande utsläppsfaktorer för olika fossila bränslen. Andra utsläpp, till exempel stoft och kväveoxider beräknas utifrån regelbundna mätningar och extrapoleras baserat på den totala produktionsvolymen. Datakvaliteten på kväveoxidutsläppen är för närvarande inte tillräckligt bra och mer regelbundna mätningar kommer att genomföras under 2017 för att säkerställa en mer tillförlitlig rapportering i framtiden.
SOCIAL PÅVERKAN
Rapporterade data kring medarbetare baseras på verifierad information från Gränges årsbokslut. En allvarlig skada definieras som en irreversibel skada till exempel ett amputerat finger eller förlorad syn, eller en reversibel skada som orsakar långa perioder av smärta eller lidande för medarbetaren. Skador på förstahjälpennivå ingår ej.
RAPPORTERING TILL FN:S GLOBAL COMPACT
Denna rapport utgör även Communication on Progress (COP) rapportering till FN:s Global Compact, där verksamheten och resultaten i samband med Global Compacts principer redovisas, se sidan 32 för ytterligare information.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Styrelsen och verkställande direktören för Gränges AB (publ), organisationsnummer 556001-6122, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 januari–31 december 2016.
VERKSAMHET
Gränges är en global ledare inom aluminiumteknik, -tillverkning och -innovation. Fokus är på valsade aluminiumprodukter för värmeväxlare och utvalda nischapplikationer. Inom material för lödda värmeväxlare är Gränges världsledande med en marknadsandel på cirka 20 procent.
Efterfrågan på värmeväxlarband inom fordonsindustrin är starkt knuten till den globala fordonsproduktionen samt till antalet värmeväxlare per fordon. För varje ny fordonsplattform utvecklas ett antal unika värmeväxlare. Avancerade krav på produkternas egenskaper, inte minst när det gäller energieffektivitet, gör att lödda värmeväxlare i aluminium är den klart dominerande tekniken idag.
Marknaden för stationära värmeväxlare är fragmenterad med många tillverkare och ett stort antal slutanvändare och applikationer. Dessa applikationer återfinns inom bland annat kommersiella fastigheter och bostäder, datacenter och tillverkningsindustrin. Tillsammans svarar dessa för en stor andel av energiförbrukningen i många länder. Krav på minskad energiförbrukning och begränsningar av mängden och valet av kylmedel driver efterfrågan på mindre och lättare värmeväxlare samt skyndar på övergången till lödda värmeväxlare i aluminium, som än så länge endast står för några få procent av den totala marknaden.
Gränges har sitt huvudkontor i Stockholm, Sverige. Organisatoriskt är verksamheten indelad i tre regioner: Asien, Europa och Nord- och Sydamerika. Produktionsanläggningar finns i Sverige, Kina och USA, med en sammanlagd kapacitet om 400 000 ton.
Gränges har långa kundrelationer med globala leverantörer av värmeväxlare till fordonsindustrin. Under 2016 svarade bolagets sju största kunder för 46 procent av nettoomsättningen.
FÖRVÄRV
Gränges slutförde den 22 augusti 2016 förvärvet av Norandas verksamhet inom valsad aluminium i USA. Förvärvet innebär att Gränges etablerade egen tillverkning i Nordamerika och breddade verksamheten mot stationära värmeväxlare, livsmedelsförpackningar, transformatorer och ett antal andra nischmarknader. Uttryckt i försäljningsvolym har Gränges blivit dubbelt så stort efter förvärvet. Vidare är förvärvet strategiskt viktigt och i linje med Gränges målsättning att vara marknadsledande i samtliga geografiska regioner 2020. För ytterligare information om förvärvet hänvisas till not 29.
Till följd av förvärvet i USA kommer Gränges att koordinera sin distribution i Nordamerika via det nya bolaget Gränges Americas Inc. Avtalet med det nuvarande säljbolaget i USA, Norca Heat Trans LLC., har sagts upp och upphör den 31 december 2017.
SÄSONGSVARIATIONER
Gränges verksamhet präglas i viss mån av säsongsvariationer. Efter förvärvet i Nordamerika som slutfördes i augusti 2016 är det andra kvartalet det starkaste och det fjärde kvartalet det svagaste.
MARKNADSUTVECKLING
Efterfrågan på aluminiumprodukter för lödda värmeväxlare, som är Gränges huvudmarknad och svarar för cirka 50 procent av försäljningsvolymen, är starkt korrelerad med marknaden för lätta fordon. På grund av ledtider i produktionskedjan finns dock en tidsförskjutning mellan tillväxt i efterfrågan på Gränges produkter och tillväxten i fordonsproduktionen.
Den globala produktionen av lätta fordon ökade med 4,4 procent under 2016 jämfört med 2015, enligt det internationella analysföretaget IHS. I Asien ökade produktionen av lätta fordon med 6,6 procent under 2016 och i Kina var ökningen 12,8 procent. I Europa ökade produktionen av lätta fordon med 2,6 procent under 2016. I Nord- och Sydamerika ökade produktionen av lätta fordon med 0,1 procent under 2016, där tillväxt i Nordamerika motverkades av en svagare marknad i Sydamerika.
När det gäller Gränges nyligen förvärvade verksamhet i USA utgörs ungefär halva försäljningsvolymen av material till stationära värmeväxlare. Tillväxten i denna marknad är i hög utsträckning korrelerad med den amerikanska ekonomins utveckling i sin helhet. Vidare drivs produktutvecklingen av behov av mer energieffektiva enheter och minskad användning av skadliga kylmedel.
FÖRSÄLJNING
Under 2016 uppgick försäljningsvolymen till 239,1 kton (163,9), en ökning med 45,9 procent jämfört med föregående år. Nettoomsättningen uppgick till 7 207 MSEK (5 494). Nettoeffekten av valutakursförändringar var positiv och uppgick till 32 MSEK (625) under 2016 .
Asien
Under 2016 steg försäljningsvolymen till 80,8 kton (75,5), vilket motsvarar en ökning med 7,1 procent jämfört med föregående år.
Europa
Under 2016 uppgick försäljningsvolymen i Europa till 63,7 kton (62,7), vilket motsvarar en ökning med 1,6 procent jämfört med föregående år.
Nord- och Sydamerika
Under 2016 uppgick försäljningsvolymen i Nord- och Sydamerika till 94,6 kton (25,8), en ökning med 266,7 procent jämfört med föregående år.
RÖRELSERESULTAT
Under 2016 ökade rörelseresultatet till 559 MSEK (538). Det justerade rörelseresultatet ökade till 687 MSEK (541), motsvarande en justerad rörelsemarginal om 9,5 procent (9,8). Resultatet påverkades positivt av valutakursförändringar som uppgick till 79 MSEK. Den positiva effekten från den högre försäljningsvolymen motverkades delvis av lägre genomsnittligt fabrikationspris.
PERIODENS RESULTAT OCH RESULTAT PER AKTIE
Under 2016 uppgick finansnettot till –61 MSEK (–19). Resultatet före skatt uppgick till 500 MSEK (521), varav resultatandelar från joint ventures ingår med 2 MSEK (2). Skattekostnaden för helåret 2016 var –2 MSEK (–143), inklusive en positiv effekt om 139 MSEK från en upplöst reserv avseende inkomstskatt i Kina samt erlagd skatt på utdelningar från dotterbolaget i Kina om –38 MSEK. Den effektiva skattesatsen uppgår till 0 procent (27), men om den den upplösta skattereserven och skatt på utdelning exkluderas så uppgår den effektiva skattesatsen till 21 procent. Årets resultat ökade till 498 MSEK (379) under 2016 och resultat per aktie efter utspädning ökade till 6,64 SEK (5,07).
KASSAFLÖDE
Under 2016 uppgick kassaflödet från den löpande verksamheten till 686 MSEK (725). Jämfört med föregående år påverkades kassaflödet negativt till följd av betalda inkomstskatter om –38 MSEK avseende erlagd skatt på utdelningar från det kinesiska dotterbolaget.
Under året uppgick kassaflödet från investeringsverksamheten till –2 732 MSEK (–125), varav –2 581 avser förvärvsköpeskillingen för verksamheten i USA. Kassaflödet före finansieringsverksamheten uppgick till –2 046 MSEK (600) under 2016.
Under 2016 uppgick kassaflödet från finansieringsverksamheten till 2 245 MSEK (–647), vilket främst är en följd av ökad extern bankfinansiering upptagen i samband med förvärvet av verksamheten i USA. Betald utdelning under 2016 påverkade kassaflödet negativt med –149 MSEK (–112). Likvid från nyemission relaterad till personaloptionsprogrammet från 2014 har påverkat kassaflödet positivt med 34 MSEK. Likvida medel uppgick till 851 MSEK per 31 december 2016 (634 MSEK 31 december 2015).
FINANSIELL STÄLLNING
Gränges balansomslutning uppgick till 7 950 MSEK per 31 december 2016 (4 402 MSEK per 31 december 2015). Soliditeten uppgick till 37,0 procent per 31 december 2016 (56,8 procent per 31 december 2015). Koncernens nettoskuld inklusive pensionsskulder uppgick till 2 722 MSEK per 31 december 2016 (275 MSEK per 31 december 2015).
ANSTÄLLDA
Medelantalet anställda i Grängeskoncernen uppgick till 1 154 (964) under 2016. Den kraftiga ökningen av antalet medarbetare jämfört med föregående år beror till stor del på förvärvet av verksamhet inom valsad aluminium i USA, som genomfördes under året.
Gränges strävar efter att erbjuda goda arbetsvillkor och intressanta utvecklingsmöjligheter i syfte att attrahera och behålla kompetent personal, vilket är avyttersta vikt för Gränges långsiktiga konkurrenskraft.
Alla ledningsgrupper ska vara väl sammansatta vad gäller ålder, kön och etnicitet. Gränges långsiktiga mål är att andelen kvinnor ska uppgå till 20 procent, vilket inkluderar chefspositioner.
Alla anställda har rätt att ansluta sig till fackliga eller andra organisationer. Anställda i Gränges verksamhet i Sverige omfattas av kollektivavtal.
Gränges har en nollvision för skador och olyckor. Gränges har strikta säkerhetsrutiner och investerar kontinuerligt i olika typer av säkerhetsåtgärder för att förebygga olyckor i samtliga Gränges produktionsanläggningar.
Mer information och Gränges jämställdhets, mångfald- och säkerhetsarbete finns att läsa i hållbarhetsavsnittet.
FORSKNING OCH INNOVATION
Gränges bedriver världsledande strategisk forskning och kundnära produktutveckling baserat på djup kunskap om materialstrukturer och materialegenskaper samt om den egna tillverkningsprocessen och om kundernas tillverkningsprocesser. Det strategiska forskningsarbetet styrs globalt medan den kundnära utvecklingen sker lokalt, i nära samarbete med kunderna och produktionsanläggningarna.
Gränges R&I utgörs av ett drygt 60-tal specialister. Flera av medarbetarna har doktorsexamen och samarbeten med universitet och institut sker på regelbunden basis. Nya produkter utvecklas först i liten skala i laboratoriet. Innan nya produkter tas till fullskalig produktion använder Gränges datorsimulering för att designa processen. Detta förfarande underlättar planeringen av en effektiv produktionsprocess med hög precision.
Gränges forskning och innovation har per den 31 december 2016 resulterat i 52 patentfamiljer och 168 patent. Ytterligare 100 patentansökningar är under behandling. Ett viktigt forskningsprojekt, som Gränges även erbjuder kommersiellt till kunder, är TRILLIUM®.
MILJÖPÅVERKAN OCH HÅLLBAR UTVECKLING
Gränges miljöansvar bygger på att minimera verksamhetens miljöpåverkan och de risker som finns, både avseende produkter och processer. Gränges bedriver tillståndspliktig verksamhet i både Finspång och Shanghai. Ökad energieffektivitet är en viktig del av Gränges miljöstrategi, liksom maximalt metallutbyte och ökad användning av återvunnet aluminium i produktionen. Gränges miljöpåverkan består i huvudsak av energi- och vattenanvändning.
Hälsa och säkerhet är prioriterade områden för en hållbar utveckling. Gränges har en helhetssyn på hälsa och säkerhet som bygger på kommunikation, utbildning, granskning och belöning. Mer information och Gränges miljöpåverkan och hållbarhetsarbete finns att läsa i hållbarhetsavsnittet.
FÖRÄNDRINGAR I KONCERNLEDNINGEN
Patrick Lawlor utsågs den 22 augusti 2016 till President Americas och ersatte Dan Daoust i koncernledningen.
HÄNDELSER EFTER ÅRETS UTGÅNG
Från och med den 1 januari 2017 ersätter Torbjörn Sternsjö, SVP Technology & Business Development, Paul Neutjens i Gränges koncernledning. Vidare har CFO Oskar Hellström utsetts till vice Verkställande Direktör för Gränges.
Till följd av nyttjande av 20 000 teckningsoptioner inom ramen för Gränges personaloptionsprogram (LTI 2014) har styrelsen beslutat om en nyemission under mars 2017.
FRAMTIDSUTSIKTER
När det gäller värmeväxlarmaterial till fordon förväntas marknaden fortsätta att växa under 2017. Enligt IHS spås den globala tillverkningen av lätta fordon öka med 1 procent under helåret 2017. För Gränges övriga verksamheter, främst material till stationära värmeväxlare, förväntas marknaderna fortsätta att utvecklas positivt och visa tillväxt. Ökade krav på energieffektivitet och minskad miljöpåverkan är faktorer som bidrar positivt till efterfrågan. I Asien förväntas prisreduktioner i samma takt som under tidigare i år, medan prisnivåerna i Europa och Nord- och Sydamerika förväntas utvecklas stabilt. Gränges har en stark position på marknaden och ambitionen är att stärka den ytterligare under året.
MODERBOLAGET
Gränges AB är moderbolag i Grängeskoncernen. Verksamheten omfattar koncernledningen och koncerngemensamma funktioner som strategisk R&I, redovisning, treasury, juridik, kommunikation samt uthyrning av fastigheter. Moderbolaget har sex, direkt eller indirekt, helägda koncernbolag, en indirekt filial och är via dotterbolag delägare i två joint ventures.
Under 2016 uppgick nettoomsättningen i moderbolaget till 119 MSEK (128) och består främst av fakturering av tjänster till dotterbolagen samt uthyrning av fastigheter.
Rörelseresultatet uppgick under 2016 till –77 MSEK (–47) och minskningen beror främst på ökade kostnader till följd av att verksamheten har utökats i och med förvärvet i USA.
Årets resultat för 2016 uppgår till 718 MSEK (254). Däri ingår en erhållen utdelning från dotterbolag på 757 MSEK.
GRÄNGESAKTIEN OCH ÄGARFÖRHÅLLANDEN
Aktiekapitalet i Gränges uppgår till 101 MSEK, fördelat på 75 155 386 aktier, var och en med ett kvotvärde om 1,339775 SEK. Gränges har endast ett aktieslag.
Det finns inga hembudsklausuler, förköpsförbehåll eller andra begränsningar i rätten att överlåta aktier i bolaget i lag, bolagets bolagsordning eller något avtal eller någon annan handling där bolaget är part.
Per den 31 december 2016 hade Gränges ingen aktieägare, med ett ägande som översteg 10 procent av kapital och röster.
Inför börsnoteringen under 2014 etablerades ett personaloptionsprogram för ledande befattningshavare och andra nyckelmedarbetare i bolaget. 516 000 personaloptioner har utnyttjats under året och antal utestående personaloptioner per den 31 december 2016 uppgår till 397 000, samtliga har intjänats. Vid fullt utnyttjande skulle personaloptionsprogrammet innebära en utspädning om cirka 0,5 procent av det totala antalet aktier i Gränges.
RÖRELSERISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER
Som global koncern med verksamhet i olika delar av världen, är Gränges exponerat mot olika risker och osäkerhetsfaktorer, som råvarupriser, marknadsrisker, verksamhetsrelaterade och legala risker, samt finansiella risker avseende bland annat valutakursförändringar, räntor, likviditet och finansieringsmöjligheter. Riskhanteringen inom Gränges syftar till att identifiera, värdera och reducera risker relaterade till koncernens affärer och verksamheter. Under avsnittet riskhantering sidan 27 finns det mer information om Gränges risker och riskhantering. För en mer omfattande beskrivning av de finansiella riskerna, se not 25.
RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE
Allmänt Gränges ska erbjuda ersättningsnivåer och anställningsvillkor erforderliga för att rekrytera, utveckla och behålla ledande befattningshavare. Dessa ska besitta kompetens, motivation och kapacitet för att kunna vidmakthålla, utveckla och genomföra övergripande värdebringande strategiska målsättningar för Grängeskoncernen. Med ledande befattningshavare avses koncernens verkställande direktör och medlemmar i koncernledningen. Ersättningen till koncernledningen ska beslutas av styrelsen men ska följa stämmans beslut angående riktlinjerna. Utgångspunkten är att ersättningen ska vara konkurrenskraftig och innehålla en fast och en rörlig del såsom olika incitamentsprogram. Gällande lagar och andra relevanta regelverk, såväl svenska som utländska, inom området ska alltid iakttas.
Fast lön Den fasta lönen ska utgöras av sedvanlig grundlön. Lönen baseras på ansvar, prestation, kompetens och uppdragets komplexitet samt omfattning.
Rörlig lön Den rörliga lönen består av ett årligt incitamentsprogram (STI 2016) samt ett långsiktigt incitamentsprogram (LTI 2016). Både STI 2016 och LTI 2016 ger kontant ersättning. Garanterad rörlig ersättning tillämpas inte.
Årligt incitamentsprogram (STI 2016) Utfallet i det årliga incitamentsprogrammet bestäms av ett antal parametrar bestående av ekonomiska nyckeltal för koncernen, såsom EBITA/justerat rörelseresultat och kassagenerering, och av i förväg beslutade individuella målsättningar. Ersättningen för STI 2016 kan maximalt uppgå till 60 procent av grundlönen.
Långsiktigt incitamentsprogram (LTI 2016) LTI 2016 avser ledande befattningshavare samt vissa nyckelpersoner. Programmet löper på tre år och är huvudsakligen utformat enligt följande: Ett belopp motsvarande utfallet från STI 2016 för respektive deltagare reserveras i en särskild så kallad LTI-bank. Givet fortsatt anställning inom Grängeskoncernen utbetalas beloppet med en tredjedel per år under åren 2018, 2019 och 2020 justerat för Grängeskoncernens totalavkastning. Det totala utfallet av LTI 2016 jämte STI 2016 för utbetalning under ett år är maximerat till 1,5 gånger en årslön.
Övriga förmåner Förmåner som inte direkt relateras till fast och rörlig lön, exempelvis bilförmån, ska främja arbetets utförande och ligga i linje med praxis på marknaden för denna målgrupp.
Pension Pension ska utgå i enlighet med svensk lagstiftning och gällande kollektivavtal och begränsar sig till ITP-planen (Industrins och handelns tilläggspension) och sålunda förekommer såväl premiebaserade som förmånsbaserade åtaganden utifrån individuella förutsättningar. Pensionsvillkoren ska vara marknadsmässiga. Pensionsålder för VD är 65 år. För övriga ledande befattningshavare är pensionsåldern 60–65 år beroende på anställningsland.
Uppsägningstid Mellan bolaget och verkställande direktören gäller en ömsesidig uppsägningstid om tolv månader. Vid uppsägning från bolagets sida erhålls även ett avgångsvederlag utan avräkning om ytterligare tolv månader. Övriga ledande befattningshavare har en ömsesidig uppsägningstid motsvarande sex månader. Vid uppsägning från bolagets sida erhålls ett avgångsvederlag om ytterligare tolv månader utan avräkning de första sex månaderna.
Information om tidigare beslutade ersättningar som inte förfallit till betalning För att stimulera ett långsiktigt engagemang erbjöds, efter beslut på extra bolagsstämma den 2 september 2014, ett långsiktigt aktierelaterat incitamentsprogram (LTI 2014). Programmet har en löptid på två år och föll således ut under hösten 2016, men kan därefter nyttjas under ytterligare ett år. Detta program omfattar koncernledningen samt vissa nyckelpersoner. För att stimulera ett långsiktigt engagemang erbjöds, efter beslut på årsstämma den 4 maj 2015, ledande befattningshavare samt vissa nyckelpersoner under 2015 ett långsiktigt aktierelaterat incitamentsprogram (LTI 2015). Programmet löper på tre år och är utformat enligt följande: Ett belopp motsvarande utfallet från STI 2015 för respektive deltagare reserveras i en särskild så kallad LTI-bank. Givet fortsatt anställning inom Gränges utbetalas beloppet med en tredjedel per år under åren 2017, 2018 och 2019 justerat för Grängesaktiens totalavkastning. Det totala utfallet av LTI 2015 jämte STI för utbetalning under ett år är maximerat till 1,5 gånger en årslön.
Övrigt I den mån stämmovald styrelseledamot utför arbete för bolagets räkning, vid sidan av styrelsearbetet, ska konsultarvode och annan ersättning för sådant arbete utgå. Styrelsen får frångå dessa riktlinjer om det i ett enskilt fall föreligger särskilda skäl för detta. Särskilda skäl innebär begränsade möjligheter att frångå riktlinjerna.
Avseende de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som styrelsen kommer att föreslå årsstämman, så förväntas styrelsen fatta ett beslut om detta under mars 2017.
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 2016
"STYRELSEN HAR UNDER ÅRET SOM GÅTT FORTSATT ATT ARBETA MED RESULTAT-FÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER I BEFINTLIGA VERKSAM-HETER SAMT MED FRÅGOR SOM RÖR MÖJLIGHETER TILL TILLVÄXT."
BÄSTA AKTIEÄGARE,
Styrelsen har under året som gått fortsatt att arbeta med resultatförbättrande åtgärder i befintliga verksamheter samt med frågor som rör möjligheter till tillväxt.
En av de viktigaste frågorna styrelsen har haft att behandla under året är förvärvet av Norandas verksamhet inom valsad aluminium i USA, som slutfördes i augusti 2016. En etablering i Nordamerika har funnits på agendan en längre tid för att förbättra Gränges möjligheter till långsiktig tillväxt och stärka ställningen globalt. Etableringen i Nordamerika innebär att Gränges har tillverkning i Europa, Kina och Nordamerika. Dessutom har Gränges tillförts nya marknadsnischer. Verksamheten som har förvärvats är välskött och stabil och bidrar väsentligt till Gränges intjäning och kassaflöden från och med 2017. Tillsammans med en stark balansräkning, givet fjolårets förvärv, är det styrelsens bedömning att en höjning av utdelningen med 20 procent till 2,40 SEK per aktie är en väl balanserad nivå.
God bolagsstyrning för en hållbar framtid
Den globala marknaden för värmeväxlarmaterial, som är Gränges främsta marknad, växte under 2016. Gränges har fortsatt goda möjligheter att ta marknadsandelar i samtliga regioner, och tydligast är detta i Asien och i Nord- och Sydamerika. Det är betryggande att bolaget har behållit fokus i verksamheten trots genomförandet av ett betydande förvärv. Styrelsen har under det gångna året behandlat frågor så som styrning, marknadsposition och produktionskapacitet och i början av 2017 besökte styrelsen en av de nya anläggningarna i Tennessee i USA. För närvarande pågår en utredning kring en eventuell expansion av den amerikanska verksamheten för att möta en ökad efterfrågan i regionen.
I årsredovisningen för 2016 återfinns bolagets första hållbarhetsredovisning enligt GRI's riktlinjer. Miljöaspekter så som energiförbrukning, återvinning och utsläpp är tillsammans med jämställdhet viktiga områden för Gränges. Ur styrelsens perspektiv handlar detta arbete om att stärka företagets position och affärsmöjligheter på längre sikt och samtidigt minska hållbarhetsrelaterade risker.
Jag vill också ta tillfället i akt och uttrycka styrelsens uppskattning till Gränges ledning och anställda för ett målmedvetet och väl utfört arbete under det gångna året. Under ledning av VD Johan Menckel har Gränges fortsatt att förbättra resultatet, genomfört en etablering i Nordamerika och samtidigt stärkt positionen på befintliga marknader. Gränges är idag ett väsentligt större bolag med en mer balanserad produktportfölj.
Stockholm, februari 2017
Anders G. Carlberg Styrelsens ordförande Gränges AB är sedan oktober 2014 noterat på Nasdaq Stockholm. Gränges bolagsstyrning baseras på svenska regler och svensk lagstiftning, främst aktiebolagslagen, men även Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter, Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden"), bolagsordningen, andra relevanta interna och externa regelverk och policyer.
God bolagsstyrning handlar om att säkerställa att bolaget sköts på ett hållbart, ansvarsfullt och effektivt sätt med sina ägares intressen som ledstjärna. En god bolagsstyrning bidrar till ökat förtroende hos befintliga och potentiella ägare, kunder, lagstiftare och allmänhet samt andra intressenter. Härigenom tryggas näringslivets frihet att utvecklas och dess försörjning av riskkapital och kompetens. Syftet med Koden är att stärka förtroendet för de svenska börsbolagen genom att främja en positiv utveckling av bolagsstyrningen i dessa bolag.
Denna bolagsstyrningsrapport har upprättats som en del av Gränges tillämpning av Koden. Bolagsstyrningsrapporten har granskats av bolagets revisorer som inte lämnat några kommentarer.
Gränges redovisar inga avvikelser från Koden för 2016.
ORGANISATION
Koncernens verksamhet utgjordes under 2016 av de tre geografiska regionerna Asien, Europa och Nord- och Sydamerika. Den 22 augusti 2016 förvärvades tre produktionsanläggningar i USA. Dessa ligger i Huntingdon, Tennessee, i Salisbury, North Carolina samt i Newport, Arkansas. Sedan tidigare finns två ytterligare produktionsanläggningar belägna i Finspång, Sverige och i Shanghai, Kina. Det kinesiska dotterföretaget är dessutom hälftenägare i ett annat bolag i Shanghai, verksamt inom metallpressning. Moderbolaget i koncernen,
Gränges AB, är ett svenskt publikt aktiebolag med organisationsnummer 556001-6122 och har sitt säte i Stockholm med huvudkontor på Humlegårdsgatan 19 A i Stockholm.
KODEN
Samtliga aktiebolag vars aktier eller depåbevis är upptagna till handel på Nasdaq Stockholm eller annan i Sverige reglerad marknad, oavsett marknadsvärde, ska tillämpa Koden. Koden bygger på principen följ eller förklara, vilket betyder att ett bolag kan avvika från Kodens bestämmelser om det i det enskilda fallet skulle anses leda till bättre bolagsstyrning, utan att det innebär brott mot Koden. Ett bolag som inte tillämpar en viss Kod-bestämmelse måste emellertid lämna en godtagbar förklaring till varför man valt att inte göra det. En effektiv bolagsstyrning inom Gränges kan sammanfattas i ett antal samverkande delar som beskrivs nedan.
AKTIEÄGARE
Aktiekapitalet i Gränges uppgår till 101 miljoner kronor, fördelat på 75 155 386 aktier som ger rätt till lika antal röster och andel av bolagets tillgångar och vinst. Per den 31 december 2016 uppgick antalet aktieägare till 7 757. Fjärde AP-fonden var största ägare följd av AFA Försäkring. Av aktieägarna utgjorde 66,2 procent aktieägare med 500 aktier eller färre och de tio största ägarna ägde 35,0 procent av det totala antalet aktier. Andelen utländska ägare uppgick till 56,5 procent. En utförlig tabell utvisande aktieägandet per den 31 december 2016 återfinns på sidan 31. Styrelseledamöternas och koncernledningens aktieinnehav framgår av tabell på sidorna 68–71.
62 GRÄNGES ÅRSREDOVISNING 2016
Av bolagets aktieägare är det ingen som har ett aktieinnehav som motsvarar mer än 10 procent av det totala antalet aktier såväl som det totala röstetalet. Detta ska jämföras med förhållandena den 31 december 2015 då Orkla Industriinvesteringar AB och Lannebo Fonder AB båda ägde mer än 10 procent av aktierna i bolaget.
Det föreligger inga begränsningar i hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.
Årsstämman den 28 april 2016 lämnade ett bemyndigande till styrelsen innebärande att denna, vid ett eller flera tillfällen före årsstämman 2017, har möjliget att besluta om nyemission av aktier och/eller emission av konvertibler motsvarande 10 procent av det totala antalet utestående aktier i bolaget vid tidpunkten för årsstämmans beslut, det vill säga totalt 7 463 938 aktier.
BOLAGSSTÄMMA
Bolagets högsta beslutande organ är bolagsstämman där aktieägarnas inflytande i bolaget utövas.
Årsstämma 2016
Årsstämman 2016 hölls den 28 april 2016. På stämman var 30,9 procent av aktierna i bolaget företrädda.
På årsstämman omvaldes Anders G. Carlberg till styrelsens ordförande. I övrigt omvaldes Terje Andersen, Ragnhild Wiborg och Carina Andersson till ledamöter i styrelsen samt att Katarina Lindström,
Hans Porat och Peter Carlsson nyvaldes till ledamöter i styrelsen. Detta innebär att styrelsen har en relativt jämn könsfördelning i styrelsen då tre av sju stämmovalda ledamöter är kvinnor. Ernst&Young AB utsågs på nytt till revisor och den auktoriserade revisorn Erik Sandström utsågs av Ernst&Young AB som huvudansvarig för revisionen.
Vidare beslutades bland annat
- att till aktieägarna dela ut 2,00 SEK per aktie
- att lämna styrelsen ett bemyndigande som också angivits ovan att utge maximalt 10 procent av antalet aktier vid tidpunkten för årsstämman i en nyemission av aktier och/eller emission av konvertibler,
- att fastställa ett kortsiktigt, årligt incitamentsprogram för ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner i koncernen, vilket program bestäms av ett antal parametrar bestående av ekonomiska nyckeltal för koncernen, såsom justerat rörelseresultat och sysselsatt kapital, och av i förväg beslutade individuella målsättningar. Enligt beslutet kan ersättningen för STI 2016 maximalt uppgå till 60 procent av årlig grundlön,
- att fastställa ett långsiktigt incitamentsprogram för ledande befattningshavare och vissa nyckelpersoner i koncernen. Det innebär att ett belopp motsvarande utfallet från STI 2016 för respektive deltagare reserveras i en så kallad LTI-bank, och givet fortsatt anställning inom Gränges utdelas beloppet med en tredjedel per år under åren 2018, 2019 och 2020 justerat för Gränges totalavkastning, inkluderande hänsyn till aktiekursens utveckling fram till respektive utbetalning samt
- att fastställa styrelseledamöternas och revisors arvoden.
VALBEREDNING
Valberedningens uppdrag är att inför årsstämman föreslå styrelseordförande, styrelseledamöter, revisor, ordförande vid årsstämman, arvode till styrelsen, arvode för utskottsarbete och arvode till revisorn. Dessutom ska valberedningen föreslå ny valberedning eller kriterier för dess sammansättning.
Valberedningen inför årsstämman 2017 har utsetts i enlighet med den instruktion för valberedningen som antogs på årsstämman den 4 maj 2015. Enligt denna instruktion, som inte var föremål för justering på 2016 års stämma, ska Gränges valberedning inför årsstämman 2017 utgöras av representanter för bolagets tre största aktieägare per den 31 augusti 2016 samt bolagets styrelseordförande. Om en sådan aktieägare inte längre tillhör de tre största aktieägarna ska dess representant ställa sin plats till förfogande och aktieägare som står näst i tur ska erbjudas plats i valberedningen, om valberedningen bedömer att så är erforderligt. Ordförande i valberedningen ska vara den ledamot som representerar den största aktieägaren, om inte valberedningen enas om annat.
Per den 31 augusti 2016 var Gränges tre största aktieägare Fjärde AP-fonden, AFA Försäkring samt JP Morgan Asset Management, vilka har haft möjlighet att nominera kandidater till valberedningen. JP Morgan Asset Management valde att avstå sin plats i valberedningen vilket även den fjärde största aktieägaren, Old Mutual plc, samt den femte största aktieägaren, Catella Fonder gjorde. Därefter bereddes den sjätte största aktieägaren SEB Fonder plats i bolagets valberedning. Som framgår av tabell på sidan 31 var per 31 december 2016 Fjärde AP-fonden, AFA Försäkring och SEB Fonder, största aktieägare, andra största aktieägare respektive fjärde största aktieägare. Den 24 september 2016 angavs på bolagets hemsida att valberedningen inför årsstämman 2017 därmed fått följande sammansättning: Jannis Kitsakis (Fjärde AP-fonden), Anders Algotsson (AFA Försäkring), Rikard Andersson (SEB Fonder) samt Anders G Carlberg (Gränges styrelseordförande). Ordförande i valberedningen är Jannis Kitsakis.
Valberedning inför årsstämman 2017
| Utsedd av/namn | Procent av rösterna den 31 december 2016 |
|---|---|
| Fjärde AP-fonden/Jannis Kitsakis | 8,7 |
| AFA Försäkring/Anders Algotsson | 5,6 |
| SEB Fonder/Rikard Andersson | 4,5 |
| Styrelseordförande Gränges AB/Anders G. Carlberg | 0,0 |
Aktieägare har fram till den 31 januari 2017 kunnat lämna förslag och synpunkter till valberedningen. Valberedningens förslag offentliggörs genom kallelsen till årsstämman. I anslutning till att kallelsen utfärdats har valberedningen på www.granges.com lämnat ett motiverat yttrande till sitt förslag till styrelse samt en redogörelse för hur valberedningens arbete har bedrivits.
Valberedningens arbete inför årsstämman 2017
Sedan valberedningen konstituerades hösten 2016 har den sammanträtt en gång. Styrelsens ordförande presenterade den styrelseutvärdering som låtit göras i september 2016 på valberedningens första möte den 28 september 2016 och därefter delgavs även styrelsen resultatet av utvärderingen på sammanträdet den 21 oktober. Resultatet av denna utvärdering var övervägande positivt och skiljde sig marginellt från den utvärdering som gjordes hösten 2015.
Inför årsstämman 2017 har valberedningen gjort en bedömning av om den nuvarande styrelsen med hänsyn till bredd, mångsidighet och könsfördelning är ändamålsenligt sammansatt och uppfyller de krav som ställs på styrelsen till följd av bolagets nuvarande och framtida situation. Den bedömning som gjorts av valberedningen är att styrelsen har en god bredd, är mångsidig när det gäller bakgrund och kompetenser samt en mycket god könsfördelning. Den årliga utvärderingen av styrelsen har varit en del av underlaget för denna bedömning. Valberedningen arbetar kontinuerligt med identifiering och utvärdering av potentiella nya styrelseledamöter.
Enligt valberedningsinstruktionen ska något arvode inte utgå till valberedningen.
STYRELSE
Styrelsen har som övergripande uppgift att förvalta bolagets angelägenheter i bolagets och samtliga aktieägares intresse. Styrelsen ska fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation och tillse att bolagets ekonomiska förhållanden kan kontrolleras på ett tillfredsställande sätt. Styrelsen ska även utvärdera koncernledningen. I styrelsen avgörs bland annat frågor avseende koncernens strategiska inriktning och organisation samt beslutas om väsentliga förvärv, investeringar eller avyttringar. Styrelsen ska inför varje årsstämma, efter förslag från ersättningsutskottet, upprätta förslag till riktlinjer för bestämmande av ersättning till den verkställande direktören och övriga personer i koncernledningen. Styrelsen ska årligen genom en systematisk och strukturerad process utvärdera styrelsearbetet med syfte att utveckla styrelsens arbetsformer och effektivitet. Under 2016 har denna genomförts under ledning av ordföranden som låtit samtliga styrelseledamöter samt suppleanter betygsätta vissa moment av styrelsearbetet samt dessutom givit styrelseledamöterna möjligheter att inkomma med förslag på förbättringsåtgärder. Utvärderingens resultat, som också redovisats under stycket om Valberedningen, var genomgående mycket positivt.
Styrelsens arbetsordning
Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning, inkluderande en instruktion för den verkställande direktören, som bland annat reglerar arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören.
Arbetsordningen reglerar hur styrelsearbetet fördelas mellan styrelsens ledamöter, hur ofta styrelsen ska sammanträda och hur arbetet ska fördelas på styrelseutskott. Arbetsordningen anger vidare att det ska finnas ett ersättningsutskott och ett revisionsutskott. Inför varje styrelsesammanträde erhåller styrelseledamöterna en dagordning och beslutsunderlag. Vid varje styrelsesammanträde sker en genomgång av aktuellt affärsläge, koncernens resultat och finansiella ställning samt utsikter. Övriga frågor som behandlas är bland annat konkurrens- och marknadssituationen. Styrelsen följer regelbundet upp den allmänna risksituationen ur olika aspekter och hälso- och säkerhetsarbetet inklusive olycksfallsstatistiken i koncernen. Styrelsen har också ett system för kontinuerlig uppföljning av beslut och öppna frågor.
Styrelsens ordförande
Styrelseordföranden organiserar och leder styrelsens arbete, företräder bolaget i ägarfrågor, ansvarar för utvärderingen av styrelsens arbete. Ordföranden ansvarar dessutom för den löpande kontakten med verkställande direktören samt för att styrelsen på ett effektivt sätt fullgör sina plikter och åtaganden.
Styrelsens sammansättning
Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av lägst fyra och högst åtta stämmovalda ledamöter med högst fyra suppleanter. Styrelsen är beslutsför om mer än hälften av samtliga styrelseledamöter (inklusive ledamöter utsedda av arbetstagarna) är närvarande. Styrelsen ska ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenligt sammansättning präglad av mångsidighet och bredd avseende ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. Enligt lagen om styrelserepresentation för de privatanställda har de anställda rätt att utse två ledamöter, jämte två suppleanter, i styrelsen. Denna rätt har arbetstagarorganisationerna även under 2016 utnyttjat.
Styrelsens arbete 2016
Under 2016 hölls fjorton protokollförda sammanträden, varav två var så kallade per capsulam sammanträden och fem var telefonsammanträden. Övriga sammanträden, sju till antalet, har varit sedvanliga sammanträden och ett av dessa sammanträden har avhållits på Gränges anläggning i Finspång och övriga i Stockholm. Styrelsen har vid samtliga dessa tillfällen varit beslutsför. Vid sammanträdena den 3 februari samt den 13 september har styrelsen avhållit sessioner utan att koncernledningen har varit närvarande. Bolagets verkställande direktör och finansdirektör har deltagit vid samtliga sammanträden. Sekreterare i styrelsen är Gränges General Counsel, Niclas Nelson, som inte är ledamot i styrelsen.
En av de viktigaste frågorna som styrelsen arbetat med under 2016 har varit förvärvet i USA, som formellt sett slutfördes den 22 augusti. Extra insatta sammanträden under våren och sommaren 2016 har nära nog uteslutande behandlat detta komplexa ärende och utestående frågor rörande förvärvet och dess finansiering har löpande behandlats och godkänts av styrelsens ledamöter. Såväl styrelsen som koncernledningen har nedlagt betydande tid och ansträngningar i samband med förvärvet. I februari 2017 har styrelsen besökt Gränges produktionsanläggning i Huntingdon, Tennessee och avhållit styrelsesammanträde på det amerikanska huvudkontoret i Franklin, Tennessee.
Ersättningsutskott
Jämte styrelsens ordförande ska ersättningsutskottet bestå av en eller flera av bolagsstämman valda styrelseledamöter, vilka ska vara oberoende i förhållande till bolaget och koncernledningen. Bland ersättningsutskottets ledamöter ska erforderlig kunskap och erfarenhet i frågor om ersättningar till ledande befattningshavare finnas. Ersättningsutskottets arbetsuppgifter anges i styrelsens arbetsordning. Verkställande direktören är, som föredragande, adjungerad till utskottet men deltar inte vid behandlingen av egen lön och anställningsvillkor. Gränges General Counsel är utskottets sekreterare.
Under 2016 arbetade ersättningsutskottet bland annat med framtagandet av såväl det kortsiktiga som det långsiktiga incitamentsprogrammet för ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner. Arbetet var under året mer komplext än tidigare år på grund av förvärvet av verksamheten i USA, eftersom den kultur som finns när det gäller incitamentsprogram i USA skiljer sig från den som är gängse i Sverige. Vid sammanträdena har utskottet analyserat ett stort antal modeller för kort- och långsiktig ersättning och därvid har utskottet också låtit utföra en grundlig analys av vad som är praxis på den svenska marknaden. Målsättningen i utskottets arbete har varit att tillse att det ska finnas en aktieägarkoppling till det långsiktiga programmet. Utskottet har också diskuterat och berett beslut rörande ersättningen till VD i samband med årlig revision och i samband med förvärvet att den amerikanska verksamheten.
Revisionsutskott
Revisionsutskottet ska enligt styrelsens arbetsordning bestå av minst tre bolagsstämmovalda styrelseledamöter. Ledamöterna får inte vara anställda av bolaget. Majoriteten av ledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och koncernledningen. Utskottet väljer inom
sig ordförande som inte får vara styrelsens ordförande. Revisionsutskottets arbetsuppgifter anges i styrelsens arbetsordning och en arbetsuppgift som tillkommit under 2016 är att utskottet ska pröva revisorns oberoende i förhållande till de övriga tjänster som köps av bolaget. Föredragande i utskottet är bolagets CFO och som sekreterare har fram till och med årsstämman i april 2016 bolagets General Counsel fungerat och därefter Director Group Accounting, Carolin Thysell.
Det finns en etablerad riskhanteringsprocess i företaget som är uppbyggd på produktionens processer och flöden. Revisionsutskottet beaktar de riskområden som identifierats (både affärsrisker och risker för fel i den finansiella rapporteringen) i denna process. Baserat på utfallet analyseras revisionens inriktning och omfattning tillsammans med bolagets revisorer.
Revisionsutskottet fastställer årligen en internrevisionsplan som bland annat är baserad på de risker som framkommit i riskhanteringsprocessen. Revisionsplanen diskuteras med de externa revisorerna för att effektivisera och kvalitetsförbättra det löpande revisionsarbetet.
Under maj månad 2016 har internrevisionen genomfört en revision av Joint Venture-bolaget Norca Heat Transfer LLCs verksamhet i Nordamerika.
Internrevisionen har vidare låtit genomföra en revision av verksamheten i Gränges Sweden AB under november månad.
Internrevisionen genomförs enligt ett löpande schema och utförs av koncernens ekonomifunktion med stöd av ekonomifunktionerna hos dotterföretagen med undantag av den verksamhet som är föremål för revisionen.
Utskottet analyserar och belyser även väsentliga redovisningsfrågor som koncernen påverkas av samt biträder valberedningen vid framtagande av förslag till revisorer samt arvodering av dessa.
Under 2016 har revisionsutskottet slutligen arbetat med processer rörande arbetet med kvartalsrapporterna för att alltid kunna säkerställa kvaliteten i den finansiella rapporteringen. Revisorn, Erik Sandström, har deltagit i samtliga möten och denne har löpande under året gjort avrapporteringar om kontroll och revisionsplaner.
REVISOR
Bolagets interna revision är underställd styrelsen och ska säkerställa att bolaget har tillräckliga interna kontrollsystem på plats för den finansiella rapporteringen. Den externa revisorn har till uppgift att granska bolagets årsredovisning och bokföring, samt att granska styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning av bolaget.
Enligt bolagsordningen ska Gränges AB ha lägst en och högst två revisorer. Till revisor kan registrerat revisionsbolag utses. På årsstämman utsågs Ernst & Young AB till revisor. Ernst&Young AB har meddelat att auktoriserade revisorn Erik Sandström är huvudansvarig för revisionen fram till och med årsstämman 2017.
Den externa revisionen av moderbolagets och koncernens räkenskaper samt av styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning utförs enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Bolagets huvudansvarige revisor deltar i revisionsutskottets samtliga möten. Avseende arvode till revisorn hänvisas till not 9.
Närvaro samt ersättning till styrelsen
| Namn | Oberoende i förhållande till bolaget/ägarna |
Närvaro styrelse möten |
Närvaro revi sionsutskott |
Närvaro ersättnings utskott |
Styrelse arvode, SEK |
Arvode revisions utskott, SEK |
Arvode ersättnings utskott, SEK |
Summa arvode, SEK |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Anders G. Carlberg | x | 14/14 | n/a | 3/3 | 500 000 | – | 50 000 | 550 500 |
| Terje Andersen (oberoende sedan 17 mars 2016) |
x | 14/14 | 6/6 | 1/1 | 275 000 | 40 000 | 8 333 | 323 333 |
| Ragnhild Wiborg | x | 13/14 | 6/6 | n/a | 275 000 | 80 000 | – | 355 000 |
| Hans Porat (från den 28 april 2016) |
x | 9/10 | n/a | 2/2 | 183 333 | – | 16 666 | 200 000 |
| Carina Andersson | x | 14/14 | n/a | 2/2 | 275 000 | – | 16 666 | 291 666 |
| Peter Carlsson (från den 28 april 2016) |
x | 10/10 | n/a | n/a | 183 333 | – | – | 183 333 |
| Katarina Lindström (från den 28 april 2016 |
x | 10/10 | 3/3 | n/a | 183 333 | 26 666 | – | 210 000 |
| Bertil Villard (tom den 28 april 2016) |
x | 4/4 | 3/3 | 1/1 | 91 666 | 13 333 | 8 333 | 113 333 |
| Konny Svensson | 14/14 | 6/6 | n/a | 40 000 | – | – | 40 000 | |
| Öystein Larsen | 14/14 | n/a | 3/3 | 40 000 | – | – | 40 000 | |
| Tommy Andersson | 13/13 | n/a | n/a | 40 000 | – | – | 40 000 | |
| Claudi Martin Callizo (tom den 1 juli 2016) |
7/7 | n/a | n/a | 20 000 | – | – | 20 000 | |
| Elin Lindfors (från den 1 juli 2016) |
6/6 | n/a | n/a | 20 000 | – | – | 20 000 |
KONCERNLEDNING
Koncernledningen ansvarar för att utforma och genomföra koncernens övergripande strategier som behandlar frågor som till exempel produkt- och kundstrategier samt förvärv och avyttringar. Dessa frågor samt större investeringar bereds av koncernledningen för beslut av styrelsen.
Verkställande direktören ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget enligt styrelsens anvisningar och riktlinjer. Koncernledningen bestod per den 1 januari 2017 av åtta personer: den verkställande direktören, President Europe, President Asia, President Americas, CFO, SVP Technology & Business Development, General Counsel samt SVP Communications & Investor Relations. I den utökade koncernledningen ingår dessutom SVP Human Resources Magnus Carlström och SVP Process Engineering & Operational Development Paul Neutjens.
Styrelsen har under hösten 2016 utsett bolagets CFO till vice verkställande direktör i Gränges AB med effekt från den 1 januari 2017.
Koncernledningen har möten månadsvis för att följa upp koncernens samt dotterföretagens resultat och finansiella ställning. Övriga frågor som behandlas på koncernledningsmöten är bland annat strategifrågor samt uppföljning av budget och prognoser. Dotterföretagen följs också upp mer direkt genom att verkställande direktören är ordförande i de tre dotterföretagen i Sverige, Kina och i USA. I dessa bolagsstyrelser ingår även andra ledamöter från koncernledningen samt arbetstagarrepresentanter. Dotterföretagsstyrelserna övervakar den löpande verksamheten samt fastställer respektive dotterföretags strategi och budget. Under 2016 har genom förvärvet av verksamheten i USA ett amerikanskt dotterföretag, med säte i staten Delaware bildats. Dess styrelse består av verkställande direktören, CFO samt General Counsel.
Ersättning till koncernledningen
Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare har genomlysts och utvecklats av Ersättningsutskottet under slutet av 2016 samt inledningen av 2017. Förslag till nya riktlinjer kommer att presenteras i sin helhet i beslutsunderlaget inför årsstämman den 4 maj 2017.
Styrelsens beskrivning av intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen
Styrelsen för Gränges AB ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Koden för att bolaget har god intern kontroll. Den interna kontrollen ska tillse bolagets finansiella rapportering är tillförlitlig och upprättad i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på noterade bolag.
Ramverk för intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen
Gränges följer det internationellt etablerade ramverket Internal Control Integrated Framework, utgivet av The Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission ("COSO"). I enlighet med COSO baseras Gränges process för intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen på fem komponenter. Dessa fem är: kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning. Gränges process för internkontroll är utformad för att rimligt säkerställa kvaliteten och riktigheten i den finansiella rapporteringen samt att säkra att rapporteringen är upprättad i enlighet med tillämpliga lagar och förordningar, redovisningsstandarder samt övriga krav på noterade bolag i Sverige. En förutsättning för att detta ska kunna ske är att det finns en god kontrollmiljö, tillförlitliga riskbedömningar, etablerade kontrollaktiviteter samt att information och kommunikation liksom uppföljning fungerar på ett tillfredsställande sätt.
Kontrollmiljö
Kontrollmiljön präglas av organisationsstrukturen, koncernledningens arbetssätt och värderingar samt övriga roller och ansvar inom organisationen. Revisionsutskottet bistår styrelsen beträffande väsentliga redovisningsfrågor som koncernen tillämpar samt följer upp den interna kontrollen beträffande den finansiella rapporteringen. För att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och en god intern kontroll har styrelsen delegerat det praktiska ansvaret för den verkställande direktören som i sin tur har fördelat ansvaret till övriga i koncernledningen.
Kvaliteten i den finansiella rapporteringen säkerställs genom en rad skilda åtgärder och rutiner. Det pågår ett kontinuerligt arbete med att vidareutveckla koncerngemensamma policyer och manualer. Bland dessa policyer och manualer återfinns bland andra Financial Management Policy, Metal Management Policy, Group Accounting Manual samt Instruction for Financial Reporting. Utöver denna finns viktiga koncerngemensamma styrdokument som informationspolicyn, Authorization Policy och Code of Conduct (de affärsetiska reglerna). Under 2016 har ett stort antal av koncernens tjänstemän genomgått en webb-baserad utbildning till följd av att bolaget under 2016 har anslutit sig till UN Global Compact. Samtliga personer som ålagts att delta i denna utbildning har fullföljt den. Sedan 2015 har koncernen haft en visselblåsarfunktion som finns väl beskriven på bolagets intranät. Genom visselblåsarfunktionen kan allvarliga missförhållanden och överträdelser av bolagets affärsetiska regler rapporteras på anonym basis. Syftet med denna funktion är bland annat att garantera säkerheten i arbetsmiljön, att upprätthålla god affärsetik samt stävja ekonomiska oegentligheter och därigenom ytterligare förbättra kvalitén av den finansiella rapporteringen inom Gränges till förmån för bolagets aktieägare, anställda, kunder och leverantörer. Under 2016 har ett visselblåsarärende hanterats. Detta har inte föranlett någon vidare åtgärd av styrelsen.
Riskbedömning
Gränges organisation utsätts för både interna och externa risker. För att rimligt säkra en god intern kontroll identifieras, mäts och åtgärdas de risker som kan påverka den finansiella rapporteringen. Detta är en integrerad del i den löpande rapporteringen till koncernledningen och styrelsen som utgör grunden för bedömningen av risker för fel i den finansiella rapporteringen. Gränges verksamhet präglas av processer med inarbetade rutiner och system. Riskbedömningen sker därför till inte oväsentlig del inom ramen för dessa processer. På koncernivå sker endast övergripande riskbedömningar. Ansvariga i koncernen identifierar, övervakar och följer upp dessa risker. Detta skapar förutsättningar för att fatta väl underbyggda och korrekta affärsbeslut på samtliga nivåer. Finansiella risker såsom valuta-, råmaterial-, refinansierings-, och motpartsrisker i allmänhet samt ränte- och kreditrisker hanteras huvudsakligen av moderbolagets ekonomi- och finansfunktion i enlighet med Financial Management Policy, Metal Management Policy, Group Accounting Manual samt Instruction for Financial Reporting.
Kontrollåtgärder och aktiviteter
Kontrollaktiviteter har som främsta syfte att förebygga och i ett tidigt skede upptäcka väsentliga fel i den finansiella rapporteringen så att dessa kan hanteras och åtgärdas. Kontrollaktiviteter finns på både övergripande och mer detaljerade nivåer inom koncernen och är både av manuell och automatiserad karaktär. Rutiner och aktiviteter har utformats för att hantera och åtgärda väsentliga risker som är relaterade till den finansiella rapporteringen och som identifierats i riskanalysen. Beroende på kontrollaktivitetens karaktär och tillhörighet, sker korrigerande åtgärder, implementering, dokumentation samt kvalitetssäkring på koncern- eller dotterbolagsnivå. Liksom för övriga processer ansvarar respektive chef för kontrollaktiviteternas fullständighet och riktighet.
Koncernen har ett gemensamt konsolideringssystem, där de legala enheterna rapporterar, vilket ger en god intern kontroll över den finansiella rapporteringen. Flertalet kontroller och processer är automatiserade och behörighet till IT-system är begränsat.
Kontrollaktiviteter utförs på samtliga nivåer i koncernen. Som ett exempel kan anges den etablerade controllerfunktionen som analyserar och följer upp avvikelser och rapporterar vidare i företaget. Koncernledningens uppföljning sker bland annat genom att regelbundna möten med dotterbolagscheferna beträffande verksamheten, dess ekonomiska ställning och resultat samt finansiella och operativa nyckeltal. Styrelsen analyserar löpande bland annat verksamhetsrapporter där koncernledningen redogör för den gångna perioden och kommenterar koncernens ekonomiska ställning och resultat. På dessa sätt följs väsentliga fluktuationer och avvikelser upp vilket minimerar riskerna för fel i den finansiella rapporteringen.
Boksluts- och årsredovisningsarbetet är processer där det finns ytterligare risker för att fel i den finansiella rapporteringen uppstår. Detta arbete är helt naturligt av mindre repetitiv karaktär och innehåller inte sällan ett antal moment av bedömningskaraktär. Viktiga kontrollaktiviteter är bland annat att det finns en väl fungerande rapportstruktur där dotterbolagen rapporterar enligt standardiserade mallar samt att viktiga resultat och balansposter specificeras och kommenteras.
Information och kommunikation
Gränges finansiella rapportering följer koncernens riktlinjer och policyer och uppdateras och kommuniceras löpande från koncernledningen till samtliga berörda anställda. Redovisningsfunktionen har ett operativt ansvar för den löpande finansiella redovisningen och arbetar för att säkerställa att koncernens riktlinjer, policyer och instruktioner tillämpas på ett enhetligt sätt i koncernen. Redovisningsfunktionen har också till uppgift att identifiera och kommunicera brister i den finansiella rapporteringen. All kommunikation ska ske i enlighet med Nasdaqs regelverk för emittenter och i enlighet med övriga gällande regelverk. Den finansiella informationen ska ge kapital- och aktiemarknaderna en allsidig och tydlig bild av bolaget, dess finansiella ställning, utveckling och strategi. Samtliga ekonomiska rapporter och pressmeddelanden publiceras på bolagets hemsida och offentliggörs samtidigt till Nasdaq och Finansinspektionen.
Med anledning av MAR-direktivet har, som ovan angivits, styrelsen den 29 juni antagit en ny Insiderpolicy för att möta de krav som nu ställs på bolaget samt på insiders. Dessutom har under hösten upphandlats ett system för elektronisk hantering av Insiderfrågor.
Uppföljning
Styrelsens uppföljning av den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen sker främst genom revisionsutskottet, bland annat genom uppföljning av den internrevision som sker samt genom kontakter med de externa revisorerna och deras arbete och rapporter. De externa revisorerna följer årligen upp utvalda delar av den interna kontrollen inom ramen för den ordinarie revisionen. De externa revisorerna rapporterar utfallet av sin granskning till revisionsutskottet och koncernledningen. Väsentliga iakttagelser rapporteras dessutom direkt till styrelsen. Avseende revisionen för 2016 har revisorerna följt upp den interna kontrollen i utvalda nyckelprocesser och rapporterat detta till revisionsutskottet och koncernledningen.
STYRELSE
1. ANDERS G. CARLBERG
Ordförande Född: 1943 Civilekonom.
Styrelseordförande i Herenco. Styrelseledamot i Erik Penser, Investmentbolaget Latour, Sweco, AxFast, Recipharm samti Beijer Alma.
Tidigare befattningar: Styrelseledamot i Sapa 2002–2013. VD för J.S. Saba, VD för Nobel Industrier, VD för Axel Johnson International, vice VD för SSAB m.fl.
Invald i styrelsen 2014.
Ordförande i ersättningsutskottet. Aktieinnehav: 35 294 aktier.
2. TERJE ANDERSEN
Ledamot Född:1958 Civilekonom.
Koncerndirektör för Orkla Investments, Orkla. Styrelseordförande i Orkla Energi, Orkla Industri investeringar samt Sarpsfoss. Styrelseledamot i Borregaard, Jotun och Sapa.
Tidigare befattningar: CFO i Orkla. Olika ledande befattningar inom Orkla sedan 1989. Tidigare Nevi Finans och konsult på Deloitte Touche.
Invald i styrelsen 2009.
Medlem i revisionsutskottet och ersättningsutskottet. Aktieinnehav: 2 352 aktier.
3. CARINA ANDERSSON
Ledamot Född: 1964 Civilingenjör. Styrelseledamot i Beijer Alma,
SinterCast och Systemair.
Tidigare befattningar: General Manager Powder Technology, Sandvik Materials Technology, VD Ramnäs Bruk och VD Scana Ramnäs. Styrelseledamot i Mälardalens Högskola och Sandvik Riser Technology samt styrelseordförande i Sandvik Powdermet och Sandvik Osprey.
Invald i styrelsen 2014.
Aktieinnehav: 2 352 aktier.
4. PETER CARLSSON
Ledamot Född: 1970 Civilekonom.
VD för Northvolt. Styrelseledamot i Metso, Orbital Systems och Ketra Lightning.
Tidigare befattningar:Inköpsoch logistikchef hos Tesla Motors, chef för inköp och outsourcing hos NXP Semiconductors, inköpschef hos Sony Ericsson.
Invald i styrelsen 2016.
Aktieinnehav: 0 aktier.
5. KATARINA LINDSTRÖM Ledamot
Född: 1965 Bergsingenjör.
Chef för Operations och Supply Chain Management, Volvo Group Trucks Operation. Medlem i Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien.
Tidigare befattningar:Olika ledande befattningar inom Volvo sedan 1988; underhållschef för motortillverkningen vid Volvo Lastvagnar i Skövde, programchef för utveckling av motorer hos Volvo Powertrain, globalt ansvarig för produktion av dieselmotorer och växellådor hos Volvo Powertrain.
Invald i styrelsen 2016.
Medlem i revisionsutskottet.
Aktieinnehav: 0 aktier.
Ledamot Född: 1955 Bergsingenjör.
Styrelseledamot i Cloetta, Ecolean, Diab, Lindab International och styrelseordförande i Autoropa.
Tidigare befattningar: VD och koncernchef för Nolato, olika ledande befattningar inom ABB, vice VD för Trelleborg, VD för Gadelius Japan.
Invald i styrelsen 2016.
Medlem i ersättningsutskottet. Aktieinnehav: 0 aktier.
7. RAGNHILD WIBORG
Ledamot Född: 1961 Civilekonom.
Styrelseledamot i Kistefos, REC Silicon, Borregaard, IM Skaugen och EAM Solar.
Tidigare befattningar: Förvaltningsverksamhet i Odin Fonder och Wiborg Kapitalförvaltning. Arbete vid flera investmentbanker, bland annat Pareto, ABG Sundal Collier, First Chicago och Scandinavian Bank.
Invald i styrelsen 2014.
Ordförande i revisionsutskottet.
Aktieinnehav: 1 176 aktier.
REVISOR
ERIK SANDSTRÖM
Tradedoubler, Mycronic.
Huvudansvarig revisor Född: 1975 Auktoriserad revisor och medlem i FAR. Andra uppdrag: Södra Skogsägarna, Rottneros, Munters,
6. HANS PORAT ARBETSTAGARREPRESENTANTER
1. ÖYSTEIN LARSEN Arbetstagarrepresentant Född: 1957
Har varit arbetstagarrepresentant i styrelsen sedan 2010. Anställd hos Gränges sedan 1979.
IT arkitekt. Representerar Unionen som
arbetstagare.
Aktieinnehav: 470 aktier. 3. TOMMY ANDERSSON
Arbetstagarsuppleant
Född: 1980 Har varit arbetstagarsuppleant i styrelsen sedan 2014. Anställd hos Gränges sedan 1999.
Produktionstekniker. Representerar IF Metall som
arbetstagare.
Aktieinnehav: 276 aktier.
2. KONNY SVENSSON Arbetstagarrepresentant Född: 1954 Gymnasieutbildning. Har varit arbetstagarrepresentant i styrelsen sedan 2013. Anställd hos Gränges sedan 2008. Ordförande IF Metall. Representerar IF Metall som arbetstagare. Aktieinnehav: 235 aktier.
4. ELIN LINDFORS
Arbetstagarsuppleant Född: 1988. Högskoleingenjör, Materialvetenskap. Har varit arbetstagarsuppleant i styrelsen sedan 2016. Anställd hos Gränges sedan 2013. Produktionstekniker. Representerar Sveriges Ingen-
jörer och Akademikerförbundet. Aktieinnehav: 420 aktier.
Oskar Hellström, Colin Xu, Kent Schölin och Torbjörn Sternsjö
KONCERNLEDNING
OSKAR HELLSTRÖM
CFO och Vice VD Född: 1979 Civilingenjör och Civilekonom.
CFO för Gränges sedan 2013 och vice VD sedan 2017. CFO för Sapa Heat Transfer 2011–2013. Koncerncontroller för Sapa koncernen 2009–2011. Chef för strategisk affärsutveckling inom Sapakoncernen, 2008–2009. Konsult på Booz Allen Hamilton 2005–2008.
Ingår i koncernledningen sedan 2013.
Aktieinnehav: 15 000 aktier, 50 000 personaloptioner.
COLIN XU
President Asia Född: 1976 M.Sc. Economics and Business Administration, MBA.
President Asia för Gränges sedan 2013. VD för Sapa Heat Transfer
Shanghai 2010–2013. Sapa Heat Transfer Shanghai 2001–2010, varav flera ledande chefsbefattningar sedan 2003.
Ingår i koncernledningen sedan 2013. Aktieinnehav: 0 aktier.
KENT SCHÖLIN
President Europe Född: 1964 Civilingenjör, Materialvetenskap.
President Europe för Gränges sedan 2013. VD för Sapa Heat Transfer Finspång 2012–2013. VD för Gunnebo Gateway 2005–2012. Fabrikschef för Sapa Profiles Fabrication 2004–2005. Olika chefsbefattningar inom Sapa Heat Transfer 1994–2004. Forskningsingenjör på Gränges Technology 1989–1994.
Ingår i koncernledningen sedan 2013.
Aktieinnehav: 4 705 aktier, 100 000 personaloptioner.
TORBJÖRN STERNSJÖ
SVP Technology & Business Development Född: 1962 Civilingenjör.
SVP Technology & Business Development sedan 2017. Director Business Development för Gränges 2015–2017. VD för joint venture Sapa Chalco Aluminium Products Chongqing under 2011– 2015. President för Sapa Profiles i Asien 2007–2010. VD för Gränges Shanghai 1999–2007. Olika ledande befattningar inom Gränges och Sapa sedan 1994.
Ingår i koncernledningen sedan 2017.
Aktieinnehav: 10 000 aktier
PAUL NEUTJENS
SVP Process Engineering & Operational Development Född: 1959 M.Sc. Engineering, Metallurgy and
Applied Material Science. SVP Process Engineering & Opera-
tional Development sedan 2017. CTO för Gränges 2013–2017.
Strategisk projektchef för Sapa Heat Transfer 2011–2013. Chef för Lean Production inom Sapa Profiles Europe, 2007–2010. Olika chefsbefattningar inom Alcoa 1994–2007. Olika chefsbefattningar inom Hoogovens Aluminium 1986–1994.
Ingår i den utökade koncernledningen sedan 2017.
Aktieinnehav: 4 000 aktier.
PERNILLA GRENNFELT
SVP Communications & Investor Relations Född: 1970 Civilekonom.
SVP Communications & Investor Relations för Gränges sedan 2014. IR-chef ICA Gruppen 2013–2014. IR-chef Hakon Invest 2005–2013. Journalist och nyhetschef Nyhetsbyrån Direkt 1999–2005. Rådgivare Matteus Fondkommission 1996–1999.
Ingår i koncernledningen sedan 2014.
Aktieinnehav: 4 905 aktier, 20 000 personaloptioner.
Paul Neutjens, Pernilla Grennfelt, Niclas Nelson och Johan Menckel
NICLAS NELSON
General Counsel Född: 1964 Jur. kand.
General Counsel för Gränges sedan 2014. Biträdande chefsjurist på Autoliv 2002–2014. Bolagsjurist på ABB 1998–2002. Advokat på Hökerberg & Söderqvist 1993–1998. Biträdande jurist på Vinge 1992–1993. Tingsnotarie vid Tingsrätten i Malmö 1990– 1992.
Ingår i koncernledningen sedan 2014.
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i SWERMA (Swedish Risk Management Association).
Aktieinnehav: 5 000 aktier, 20 000 personaloptioner.
JOHAN MENCKEL
VD Född: 1971 Civilingenjör.
VD för Gränges sedan 2013. VD för Sapa Heat Transfer 2012–2013. Affärsområdeschef för Sapa Profiles Asia 2011–2012. VD för Sapa Heat Transfer Shanghai 2007– 2010. Chefsbefattningar inom Sapa Heat Transfer 2004–2006. Konsult på Accenture 1996–2004.
Ingår i koncernledningen sedan 2013.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot Svenska Postkodföreningen AB och Nederman Holding.
Aktieinnehav: 38 000 aktier, 100 000 personaloptioner.
PATRICK LAWLOR President Americas Född: 1964 B.Sc. Economics.
President Americas för Gränges sedan 2016. President Americas för Sapa Extrusions under 2010–2015. CFO för Sapa Extrusion North America, 2009–2010. CFO för Indalex, Inc., 2007–2009. Flera ledande befattningar hos Norsk Hydro, 1997–2007.
Ingår i koncernledningen sedan 2016.
Aktieinnehav: 0 aktier.
MAGNUS CARLSTRÖM SVP Human Resources Född: 1966 Jur. kand., Executive MBA, Beteendevetenskap (3,5 år).
SVP Human Resources för Gränges sedan 2017. Director HR & Communications för Gränges AB och Gränges Europe 2012–2016 . VP Human Resources Strabag Scandinavia 2009–2012. Chef för Strategic Leadership & Training hos Peab AB 2006–2009. HR-chef för Peab Sverige AB under 2000–2006.
Ingår i den utökade koncernledningen sedan 2017.
Aktieinnehav: 0 aktier.
INNEHÅLL FINANSIELLA RAPPORTER
KONCERNEN
| Koncernens resultaträkning | 73 |
|---|---|
| Koncernens rapport över totalresultat | 74 |
| Koncernens balansräkning | 75 |
| Koncernens förändring av eget kapital | 76 |
| Koncernens rapport över kassaflöden | 77 |
| Alternativa nyckeltal | 100 |
| Definitioner och ordlista | 111 |
| Femårsöversikt | 112 |
| Förslag till vinstdisposition | 114 |
| Revisionsberättelse | 115 |
MODERBOLAGET
| Moderbolagets resultaträkning | 101 |
|---|---|
| Moderbolagets balansräkning | 102 |
| Förändring av eget kapital | 104 |
| Moderbolagets kassaflödesanalys | 105 |
NOTER KONCERNEN
| Not 1 | Allmän information | 78 |
|---|---|---|
| Not 2 | Grunder för upprättande | 78 |
| av koncernredovisningen | ||
| Not 3 | Nya redovisningsprinciper | 79 |
| Not 4 | Redovisningsprinciper | 79 |
| Not 5 | Användning av bedömningar | 82 |
| vid upprättande av koncernredovisningen |
||
| Not 6 | Investeringar redovisade | 83 |
| enligt kapitalandels metoden | ||
| Not 7 | Geografisk fördelning | 83 |
| av nettoomsättning, | ||
| anläggningstillgångar och medelantalet anställda |
||
| Not 8 | Personalkostnader | 84 |
| Not 9 | Ersättningar till revisorer | 86 |
| Not 10 | Pensioner | 86 |
| Not 11 | Övriga rörelsekostnader | 87 |
| Not 12 | Jämförelsestörande poster | 87 |
| Not 13 | Finansiella intäkter och | 87 |
| kostnader | ||
| Not 14 | Skatter | 87 |
| Not 15 Not 16 |
Resultat per aktie Immateriella |
88 89 |
| anläggningstillgångar | ||
| Not 17 | Materiella | 89 |
| anläggningstillgångar | ||
| Not 18 | Varulager | 90 |
| Not 19 | Översikt av finansiella | 90 |
| Not 20 | instrument Kortfristiga fordringar |
92 |
| Not 21 | Likvida medel | 92 |
| Not 22 | Övriga kortfristiga skulder | 92 |
| Not 23 | Kapitalförvaltning | 92 |
| Not 24 | Finansiering och | 92 |
| räntebärande skulder | ||
| Not 25 | Finansiell risk | 93 |
| Not 26 | Derivatinstrument och säkringsåtgärder |
96 |
| Not 27 | Aktiekapital | 97 |
| Not 28 | Leasing | 97 |
| Not 29 | Rörelseförvärv | 98 |
| Not 30 | Ställda säkerheter, garantier | 99 |
| och eventualförpliktelser | ||
| Not 31 | Transaktioner med närstående |
99 |
| Not 32 | Händelser efter balansdagen | 99 |
NOTER MODERBOLAGET
| Not 1 | Redovisningsprinciper | 106 |
|---|---|---|
| Not 2 | Finansiell riskhantering | 106 |
| Not 3 | Nettoomsättningens fördelning per verksamhetsgren |
106 |
| Not 4 | Övriga rörelsekostnader | 106 |
| Not 5 | Operationell leasing | 106 |
| Not 6 | Ersättningar till revisorer | 107 |
| Not 7 | Personalkostnader | 107 |
| Not 8 | Finansiella intäkter | 107 |
| Not 9 | Finansiella kostnader | 107 |
| Not 10 | Skatter | 107 |
| Not 11 | Materiella anläggningstillgångar |
108 |
| Not 12 | Immateriella anläggningstillgångar |
108 |
| Not 13 | Andelar i koncernföretag | 109 |
| Not 14 | Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser |
109 |
| Not 15 | Banklån | 109 |
| Not 16 | Upplupna kostnader och förutbetalade intäkter |
109 |
| Not 17 | Ställda säkerheter | 109 |
| Not 18 | Ansvarsförbindelser | 110 |
| Not 19 | Transaktioner med närstående |
110 |
| Not 20 | Förslag till vinstdisposition | 110 |
KONCERNENS RESULTATRÄKNING
| Belopp i MSEK | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter | 31 | 7 199 | 5 485 |
| Övriga rörelseintäkter | 9 | 9 | |
| Nettoomsättning | 7 | 7 207 | 5 494 |
| Varukostnader | –4 374 | –3 280 | |
| Personalkostnader | 8, 10 | –727 | –501 |
| Övriga rörelsekostnader | 11 | –1 155 | –965 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 16, 17 | –265 | –208 |
| Jämförelsestörande poster | 12 | –128 | –3 |
| Rörelseresultat | 559 | 538 | |
| Resultatandel från joint ventures | 6 | 2 | 2 |
| Finansiella intäkter | 13 | 5 | 5 |
| Finansiella kostnader | 13 | –66 | –24 |
| Resultat före skatt | 500 | 521 | |
| Skatt | 14 | –2 | –143 |
| Årets resultat | 498 | 379 | |
| Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | 498 | 379 | |
| Justerat rörelseresultat1) | 687 | 541 |
1) Rörelseresultat före jämförelsestörande poster, se not 12.
RESULTAT PER AKTIE
| Belopp i SEK | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| Resultat per aktie före utspädning | 15 | 6,66 | 5,07 |
| Resultat per aktie efter utspädning | 15 | 6,64 | 5,07 |
KONCERNENS RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT
| Belopp i MSEK | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| Åres resultat | 498 | 379 | |
| Poster som inte kommer att omklassificeras till årets resultat i efterföljande år | |||
| Aktuariella vinster och förluster avseende pensioner före skatt | 10 | 29 | 13 |
| Skatt på ovan | –13 | –3 | |
| Poster som kommer att omklassificeras till årets resultat i efterföljande år | |||
| Förändring av säkringsreserv före skatt | 26 | –33 | 29 |
| Skatt på ovan | 7 | –6 | |
| Omräkningsdifferenser | 69 | 62 | |
| Årets totalresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | 557 | 474 |
KONCERNENS BALANSRÄKNING
| Belopp i MSEK | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Materiella anläggningstillgångar | 17 | 3 347 | 1 669 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 16 | 584 | 9 |
| Uppskjutna skattefordringar | 14 | 64 | 54 |
| Innehav i joint ventures | 6 | 30 | 30 |
| Räntebärande fordringar | 19, 24, 31 | 36 | 34 |
| Övriga långfristiga fordringar | 26 | 10 | 4 |
| Summa anläggningstillgångar | 4 071 | 1 800 | |
| Varulager | 18 | 1 428 | 888 |
| Kortfristiga fordringar | 20, 31 | 1 600 | 1 080 |
| Likvida medel | 21 | 851 | 634 |
| Summa omsättningstillgångar | 3 878 | 2 601 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 7 950 | 4 402 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Aktiekapital | 27 | 101 | 100 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 27 | 33 | – |
| Reserver | 512 | 453 | |
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | 2 296 | 1 947 | |
| Summa eget kapital | 2 942 | 2 499 | |
| Uppskjutna skatteskulder | 14 | 24 | 45 |
| Avsättning för pensioner | 10 | 288 | 138 |
| Räntebärande skulder | 19, 24 | 2 888 | 804 |
| Övriga långfristiga skulder | 26 | 9 | 1 |
| Summa långfristiga skulder | 3 209 | 989 | |
| Räntebärande skulder | 19, 24 | 436 | 0 |
| Aktuella skatteskulder | 14 | 34 | 185 |
| Övriga kortfristiga skulder | 22 | 1 329 | 728 |
| Summa kortfristiga skulder | 1 799 | 914 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 7 950 | 4 402 |
KONCERNENS FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL
| Belopp i MSEK | Not | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Säkrings reserv |
Förmåns bestämda pensionsplaner |
Omräknings differenser |
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat |
Totalt eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans per 1 januari 2015 | 100 | 0 | –26 | –46 | 430 | 1 679 | 2 137 | |
| Resultat för året | – | – | – | – | – | 379 | 379 | |
| Poster i totalresultatet | – | – | 23 | 10 | 62 | – | 95 | |
| Koncernens totalresultat | – | – | 23 | 10 | 62 | 379 | 474 | |
| Personaloptionsprogram | – | – | – | – | – | 1 | 1 | |
| Utdelning | – | – | – | – | – | –112 | –112 | |
| Utgående balans per 31 december 2015 | 100 | 0 | –3 | –36 | 492 | 1 947 | 2 499 | |
| Ingående balans per 1 januari 2016 | 100 | 0 | –3 | –36 | 492 | 1 947 | 2 499 | |
| Resultat för året | – | – | – | – | – | 498 | 498 | |
| Poster i totalresultatet | – | – | –26 | 16 | 69 | – | 59 | |
| Koncernens totalresultat | – | – | –26 | 16 | 69 | 498 | 557 | |
| Personaloptionsprogram | – | – | – | – | – | 1 | 1 | |
| Utdelning1) | – | – | – | – | – | –149 | –149 | |
| Nyemission | 27 | 1 | 33 | – | – | – | – | 34 |
| Utgående balans per 31 december 2016 | 101 | 33 | –29 | –20 | 561 | 2 296 | 2 942 |
1) Utdelning har utgått med 2,00 SEK (1,50) per aktie under 2016.
KONCERNENS RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN
| Belopp i MSEK | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| Rörelseresultat | 559 | 538 | |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 265 | 217 | |
| Förändring i rörelsekapital m.m. | 43 | 100 | |
| Betalda inkomstskatter | –181 | –130 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 686 | 725 | |
| Rörelseförvärv | 29 | –2 581 | – |
| Investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar | 16, 17 | –155 | –134 |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 0 | 5 | |
| Övriga kapitaltransaktioner | 4 | 4 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –2 732 | –125 | |
| Utdelning | –149 | –112 | |
| Nyemission | 27 | 34 | – |
| Betalda och erhållna räntor | 13 | –35 | –15 |
| Upptagna lån | 3 620 | – | |
| Amortering | –1 224 | –520 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 2 245 | –647 | |
| Årets kassaflöde | 198 | –47 | |
| Likvida medel per den 1 januari | 634 | 644 | |
| Årets kassaflöde | 198 | –47 | |
| Omräkningsdifferenser i likvida medel | 19 | 37 | |
| Likvida medel per den 31 december | 21 | 851 | 634 |
NOTER – FINANSIELLA RAPPORTER KONCERNEN
1 ALLMÄN INFORMATION
Gränges AB (moderbolaget) och dess dotterbolag (tillsammans kallade koncernen) utvecklar, tillverkar och marknadsför valsat aluminiummaterial för tillverkning av värmeväxlare och utvalda nischapplikationer. Koncernens geografiska regioner är Europa, Asien och Nord- och Sydamerika. Produktionsanläggningar finns i Sverige, Kina och USA och man betjänar den globala marknaden genom säljkontor i Indien, Sydkorea och Japan. Moderbolaget är registrerat i Sverige med huvudkontor på Humlegårdsgatan 19A, 114 85 i Stockholm.
Styrelsen för Gränges AB har den 8 mars 2017 godkänt detta dokument för offentliggörande.
2 GRUNDER FÖR UPPRÄTTANDE AV KONCERNREDOVISNINGEN
GRUNDER FÖR UPPRÄTTANDE
Grängeskoncernen omfattar, utöver moderbolaget Gränges AB, direkt och indirekt ägda dotterbolag till Gränges AB.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tilllämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. Koncernredovisningen har upprättats och presenterats i överensstämmelse med International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de antagits av EU, Årsredovisningslagen och RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner.
Redovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) som värderas till verkligt värde.
Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 5.
En tillgång eller skuld klassificeras som kortfristig när den är en del av den normala verksamheten, när den främst innehas för omsättningsändamål, när den förfaller inom 12 månader och när den består av likvida medel på balansdagen. Övriga poster är långfristiga. En utdelning blir inte en skuld förrän den formellt har godkänts av bolagsstämman.
Alla belopp är i miljoner kronor (MSEK) om ej annat anges. Negativa tal är antingen kostnader eller utbetalningar (kassaflöde).
JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER
Jämförelsestörande poster redovisas på en separat rad och avser intäkter och kostnader av engångskaraktär.
Det huvudsakliga syftet med denna redovisning är att presentera väsentliga engångsposter separat för att förändringarna och jämförbarheten i de poster som presenteras i justerat rörelseresultat skall vara mer relevant för jämförelseändamål. Intäkter och kostnader som redovisas på denna rad specificeras och kommenteras i not 12.
KONCERNREDOVISNING
Dotterbolag
Dotterbolag är alla företag över vilka koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen och konsolideras till och med dagen då det bestämmandeinflytandet upphör.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder som koncernen ådrar sig till tidigare ägare av det förvärvade bolaget och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling.
Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel i det redovisade värdet av det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar.
Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår.
Koncerninterna transaktioner, balansposter samt orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
Samarbetsarrangemang
Andelar i företag där koncernen tillsammans med andra har gemensamt bestämmande inflytande klassificeras som antingen joint venture eller gemensam verksamhet beroende på de kontraktuella rättigheterna och skyldigheterna som varje investerare har. Gränges har bedömt sina samarbetsarrangemang och fastställt att de är joint ventures. Joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden.
Enligt kapitalandelsmetoden redovisas innehav i joint ventures initialt i koncernens rapport över finansiell ställning till anskaffningskostnad. Det redovisade värdet ökas eller minskas därefter för att beakta koncernens andel av resultat och övrigt totalresultat från sina joint ventures. Koncernens andel av resultatet presenteras på raden "Resultatandel från joint ventures" i resultaträkningen och raden "Innehav i joint ventures" i balansräkningen. Det huvudsakliga joint venture som Gränges har är Norca Heat Transfer LLC i vilket Gränges äger 50 procent och resterande 50 procent ägs av Kirchain Inc. (se not 6).
OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA Funktionell valuta och rapportvaluta
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är koncernens rapportvaluta.
Transaktioner och balansposter
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen eller den dag då posterna omvärderas. Valutakursvinster och –förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar, då vinster och förluster redovisas i övrigt totalresultat.
Finansiella fordringar och skulder i utländsk valuta redovisas till balansdagens valutakurs och eventuell vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen bland finansiella poster. Andra monetära poster i utländsk valuta redovisas till balansdagens valutakurs och eventuell vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen som rörelseposter.
3 NYA REDOVISNINGSPRINCIPER
NYA REDOVISNINGSPRINCIPER SOM TILLÄMPAS AV KONCERNEN 2016
Inga standarder, ändringar och tolkningar som trädde i kraft för räkenskapsår som börjar 1 januari 2016 har väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.
NYA OCH ÄNDRADE STANDARDER OCH TOLKNINGAR SOM ÄNNU INTE HAR TRÄTT I KRAFT MEN KOMMER ATT TILLÄMPAS UNDER KOMMANDE PERIODER
Ett antal nya standarder och tolkningar träder i kraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2017 och har inte tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport. Inga av dessa förväntas ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter med undantag av de som följer nedan:
IFRS 9 Financial instruments
IFRS 9 träder i kraft 1 januari 2018 och ersätter IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IFRS 9 har omarbetats i olika delar, där en del avser klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder. Finansiella tillgångar ska vid första redovisningstillfället klassificeras utifrån karakteristika i kassaflödena och företagets affärsmodell. Beroende på klassificering värderas de finansiella tillgångarna till upplupet anskaffningsvärde, till verkligt värde via övrigt totalresultat eller till verkligt värde i resultatet. För finansiella skulder sker inga förändringar som påverkar koncernen.
Vidare har principerna för säkringsredovisning omarbetats i IFRS 9 och dessa nya principer ger företagen bättre möjlighet att i de finansiella rapporterna spegla dess tillämpade riskhanteringsstrategier. Generellt sett kommer det blir lättare att kvalificera för säkringsredovisning, då fler riskkomponenter kan utgöra säkrad post. Den nya standarden utökar dock upplysningskraven och inför vissa förändringar i presentationen.
IFRS 9 inför också en ny modell för beräkning av kreditförluster som utgår från förväntade kreditförluster. Den nya modellen för nedskrivningar innehåller en trestegsmodell som utgår från förändringar i kreditkvaliteten på de finansiella tillgångarna. För finansiella tillgångar utan väsentlig finansieringskomponent, exempelvis vanliga kundfordringar och leasingfordringar, finns förenklingsregler som innebär att företaget ska redovisa en nedskrivning baserat på de förväntade förlusterna över hela fordringens löptid direkt och därmed inte behöver fånga upp när en väsentlig försämring av kreditkvalitet har inträffat.
Koncernen bedömer att främst säkringsredovisning och nedskrivning kommer att påverka de finansiella rapporterna. Klassificering och värdering av finansiella tillgångar väntas inte påverka hur tillgångarna värderas, men processen för hur klassificeringen görs kommer att behöva ses över. Utredning av vilka effekter IFRS 9 kommer få på koncernens finansiella rapporter pågår. Koncernen har ännu inte fullt ut utvärderat effekterna av införandet av standarden men bedömer i dagsläget inte att den kommer att få materiell påverkan.
IFRS 15 Revenue from contracts with customers
IFRS 15 är den nya standarden för intäktsredovisning. IFRS 15 ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal samt alla därtill hörande tolkningsuttalanden (IFRIC och SIC). En intäkt redovisas när kunden erhåller kontroll över den försålda varan eller tjänster, en princip som ersätter den tidigare principen att intäkter redovisas när risker och förmåner övergått till köparen. Grundprincipen i IFRS 15 är att ett företag redovisar en intäkt på det sätt som bäst speglar överföringen av den utlovade varan eller tjänsten till kunden. Denna redovisning sker med hjälp av en femstegsmodell:
Steg 1: identifiera kontraktet med kunden
- Steg 2: identifiera de olika prestationsåtagandena i kontraktet
- Steg 3: fastställa transaktionspriset
- Steg 4: fördela transaktionspriset på prestationsåtaganden
- Steg 5: redovisa en intäkt när ett prestationsåtagande uppfylls.
De största förändringarna jämfört med dagens regler är:
- Distinkta varor eller tjänster i integrerade kontrakt måste redovisas som separata åtaganden och eventuella rabatter ska som huvudregel fördelas till de separata enheterna.
- Om transaktionspriset innehåller rörliga ersättningar (t.ex. prestationsbonusar, rabatter, royalties, etc.) kan intäkter redovisas tidigare än under nuvarande regler. De ska uppskattas och inkluderas i transaktionspriset till den grad de med stor sannolikhet inte kommer att behöva återföras.
- Tidpunkten då intäkten ska redovisas kan skifta: vissa intäkter som idag redovisas när ett kontrakt är slutfört kan behöva redovisas fördelat över kontraktstiden eller tvärt om.
- Det finns nya specifika regler för bland annat licenser, garantier, förskottsbetalningar som inte återbetalas och konsignationsavtal.
- Standarden medför även ökade upplysningskrav.
Ett företag kan välja mellan "full retroaktivitet" eller framåtriktad tilllämpning med ytterligare upplysningar. Koncernen har ännu inte fullt ut utvärderat effekterna av införandet av standarden men bedömer i dagsläget inte att den kommer att få materiell påverkan.
IFRS 16 Leases
I januari 2016 publicerade IASB en ny leasingstandard som kommer att ersätta IAS 17 Leasingavtal samt tillhörande tolkningar IFRIC 4, SIC-15 och SIC-27. Standarden kräver att tillgångar och skulder hänförliga till alla leasingavtal, med några undantag, redovisas i balansräkningen. Denna redovisning baseras på synsättet att leasetagaren har en rättighet att använda en tillgång under en specifik tidsperiod och samtidigt en skyldighet att betala för denna rättighet. Redovisningen för leasegivaren kommer i allt väsentligt att vara oförändrad. Standarden är tillämplig för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2019 eller senare. Förtida tillämpning är tillåten. EU har ännu inte antagit standarden. Koncernen har ännu inte utvärderat effekterna av IFRS 16.
4 REDOVISNINGSPRINCIPER
INTÄKTSREDOVISNING
Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla bolaget och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, oavsett när betalningen görs. Intäkter värderas till det verkliga värdet av den erhållna ersättningen eller den som kommer att erhållas, med hänsyn till avtalade villkor när det gäller betalning exklusive skatter och tullar.
Försäljning av varor. Grängeskoncernen bedriver försäljning inom olika marknader och intäkter från försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när de väsentliga riskerna och fördelarna med ägandet av varorna har övergått till köparen.
Försäljning av tjänster. Intäkter från försäljning av tjänster sker i begränsad omfattning för Grängeskoncernen och avser huvudsakligen hyresintäkter från fastigheter ägda av Gränges AB. Hyresintäkter periodiseras i enlighet med hyresavtal och intäktsredovisas den period uthyrningen sker.
Vinster vid försäljning av materiella anläggningstillgångar redovisas som "Övriga intäkter" och ingår i resultaträkningen.
Ränteintäkter redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden och redovisas under "Finansiella intäkter".
forts. not 4
RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT
Rapport över totalresultat inkluderar poster som redovisas i eget kapital, men som inte ingår i ordinarie resultatet för perioden. Posterna i rapporten är aktuariella vinster och förluster på pensioner, förändringar i säkringsreserv i säkringstransaktioner och valutaomräkningseffekter.
TILLGÅNGAR
Materiella anläggningstillgångar är materiella tillgångar som är avsedda för produktion, leverans av varor eller administrativa ändamål och har en varaktig livslängd. De redovisas i balansräkningen till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Underhåll av tillgångar kostnadsförs bland rörelsekostnader när underhållet utförs, medan större periodiska underhåll och kostnader för ersättningar eller förbättringar redovisas som en investering och läggs till anskaffningsvärdet för tillgångarna.
Materiella anläggningstillgångar skrivs av linjärt, fördelat på olika komponenter, enligt följande procentsatser för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet över nyttjandeperioden:
- byggnader och markanläggningar 2,5–10 procent,
- maskiner och installationer 5–20 procent,
- byggnadsinventarier och fordon 5–20 procent,
- IT-utrustning och mjukvara 10–20 procent.
Tillgångarnas nyttjandeperiod och restvärde omprövas varje år och justeras vid behov.
Om restvärdet är högre än det redovisade värdet stoppas avskrivningarna. Detta gäller särskilt byggnader. Om det finns indikationer på att en tillgång behöver skrivas ned, kommer tillgången att skrivas ned till återvinningsvärdet om återvinningsvärdet är lägre än det redovisade värdet. Återvinningsvärdet motsvarar det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet.
Lånekostnader i samband med produktion av koncernens egna anläggningstillgångar aktiveras som en del av anskaffningsvärdet för tillgången.
Immateriella anläggningstillgångar. Koncernen har kostnader för att bedriva forskning och utveckling. Utgifter för forskning kostnadsförs direkt, medan utgifter för utveckling redovisas som immateriella tillgångar om de underliggande ekonomiska faktorerna är identifierbara och representerar framtida ekonomiska fördelar som koncernen har kontroll över.
Koncernen arbetar med ett stort antal utvecklingsprojekt, men för närvarande uppfylls inte kriterierna för att redovisa projekten som immateriella tillgångar (se not 16).
Aktiverade utgifter för internt genererade eller speciellt anpassade datorprogram redovisas som immateriella tillgångar. Dessa skrivs av linjärt under 5-10 år.
Utgifter för internt genererade immateriella tillgångar kostnadsförs direkt, eftersom de framtida ekonomiska fördelarna för bolaget inte kan identifieras samt att det inte går att uppvisa någon grad av säkerhet vid utvecklingen av de immateriella tillgångarna under utvecklingsstadiet. Det verkliga värdet på immateriella tillgångar som förvärvats av företaget genom rörelseförvärv aktiveras.
Kundrelationer har förvärvats som en del i rörelseförvärv (se not 29 för mer information). De redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten och skrivs därefter av linjärt över deras bedömda nyttjandeperiod som är 20 år.
Goodwill uppstår vid förvärv av dotterföretag och avser det belopp varmed köpeskillingen överstiger verkligt värde på identifierbara förvärvade nettotillgångar. Goodwill nedskrivningstestas årligen eller oftare om händelser eller ändringar i förhållanden indikerar en möjlig värdeminskning. Det redovisade värdet på den kassagenererande enhet som goodwillen hänförts till jämförs med återvinningsvärdet, vilket är det högsta av nyttjandevärdet och det verkliga värdet minus försäljningskostnader. Eventuell nedskrivning redovisas omedelbart som en kostnad och återförs inte.
Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Inköpta varor värderas till anskaffningsvärde enligt FIFO-principen, medan egentillverkade färdiga varor och produkter i arbete värderas till produktionskostnad. Avdrag görs för inkurans. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset minus försäljningskostnader. För beskrivning av varulager som säkrad post i säkring av verkligt värde se "Säkring av verkligt värde" sid 81.
Likvida medel består av kassa, bank och kortfristiga placeringar med en löptid på tre månader eller mindre.
AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Pensioner. Grängeskoncernen har ett pensionssystem i Sverige och USA som i huvudsak består av avgiftsbestämda planer, men också av en del ofonderade förmånsbestämda planer.
För avgiftsbestämda pensionsplaner har företaget ett ansvar att göra avtalade betalningar för de anställdas framtida pensioner. Den framtida pensionen kommer att bestämmas av storleken på inbetalningar och avkastningen på pensionssparandet. När avgifterna är betalda finns det inte några ytterligare betalningsförpliktelser knutna till den premiebestämda pensionen och därför redovisas inga avsättningar i balansräkningen.
Pensionskostnaderna för avgiftsbestämda planer kommer att motsvara gjorda betalningar till anställdas pensionsplaner i rapportperioden och redovisas som personalkostnader.
Förmånsbestämda pensionsplaner baseras på ett löfte från bolaget till de anställda att de kommer att få en viss pension vid pensionering, vanligen definierat som en andel av slutlönen. Bolaget ansvarar för storleken av den framtida pensionsförmånen och det ekonomiska värdet av denna skyldighet ska redovisas i resultaträkningen och balansräkningen.
Den skuld eller tillgång som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen vid rapportperiodens slut minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den så kallade projected unit credit method. Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med användning av räntesatsen för förstklassiga företagsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas i med löptider jämförbara med den aktuella pensionsförpliktelsens.
Kostnaden avseende tjänstgöring under innevarande period redovisas som personalkostnader. Nettoräntan beräknas genom att diskonteringsräntan tillämpas på förmånsbestämda planer och på det verkliga värdet på förvaltningstillgångar. Denna kostnad ingår i personalkostnaderna i resultaträkningen.
Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår.
Avsättningar redovisas vid eventuella förlustkontrakt och för omstruktureringar när dessa beslutats. Avsättningarna täcker inte eventuella framtida rörelseförluster. När det gäller omstruktureringsreserver måste det finnas en detaljerad plan som identifierar vilka delar av verksamheten som ska omstruktureras och en välgrundad förväntan måste ha skapats hos dem som berörs av omstruktureringen. Dessutom måste det vara möjligt att göra en tillförlitlig uppskattning av kostnaden för omstruktureringen.
Avsättningen är beräknad på basis av den bästa uppskattningen av förväntade kostnader. Om effekten är väsentlig, kommer förväntade framtida kassaflöden diskonteras.
Eventualförpliktelser och eventualtillgångar. En eventualförpliktelse eller eventualtillgång är en möjlig förpliktelse eller en möjlig tillgång vars existens är osäker och kommer att bekräftas av att en framtida särskild händelse inträffar eller uteblir, till exempel resultatet av rättsliga förfaranden eller den slutliga regleringen av en försäkringsskada. Om sannolikheten att skulden har uppstått överstiger 50 procent redovisas en avsättning i balansräkningen. Om sannolikheten är lägre anges en eventualförpliktelse som en tilläggsupplysning till de finansiella rapporterna, om inte sannolikheten för utbetalning är mycket liten. En tillgång kommer endast att redovisas i balansräkningen om det är mycket sannolikt att koncernen kommer att erhålla tillgången. Upplysning om eventualtillgångar lämnas när ett inflöde av resurser är sannolik.
Skatt. Inkomstskatt utgörs av summan av aktuell skatt och förändringar i uppskjuten skatt. Skatt redovisas i resultaträkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat respektive eget kapital. Aktuell skatt redovisas till det belopp som förväntas betalas till skattemyndigheterna på grundval av den skattepliktiga inkomsten som redovisas för de enheter som ingår i koncernredovisningen. Beräkningen baseras på de skatteregler som på balansdagen är beslutade.
Uppskjuten skatt i balansräkningen har beräknats på nominell skattesats med utgångspunkt i temporära skillnader för tillgångar och skulder på balansdagen.
En avsättning för uppskjuten skatt på balanserade vinstmedel i utländska dotterbolag redovisas i den omfattning det är sannolikt att utdelningen kommer att distribueras inom en snar framtid.
Uppskjutna skattefordringar utvärderas löpande och redovisas endast i balansräkningen i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att kunna utnyttjas.
Uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar kvittas så långt detta är möjligt inom ramen för lokala lagar och föreskrifter för beskattning.
FINANSIELLA INSTRUMENT
Koncernens finansiella tillgångar utgörs av lånefordringar och kundfordringar samt derivat. Köp och försäljning av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen – det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Kundfordringar redovisas när fakturan har skickats. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten.
Koncernens finansiella skulder utgörs av upplåning och leverantörsskulder samt derivat. Finansiella skulder redovisas i balansräkningen när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet att betala. Leverantörsskulder redovisas när faktura mottagits. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks.
Finansiella instrument redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar och skulder som inte redovisas till verkligt värde via resultatet. Dessa redovisas första gången till verkligt värde exklusive transaktionskostnader.
Finansiella tillgångar och skulder kvittas generellt sett inte, även när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Den legala rättigheten får inte vara beroende av framtida händelser och den måste vara rättsligt bindande för företaget och motparten både i den normala affärsverksamheten och i fall av betalningsinställelse, insolvens eller konkurs.
Derivatinstrument klassificeras antingen som värderade till verkligt värde via resultatet i underkategorin som benämns innehas för handel eller som säkringsinstrument där säkringsredovisning tillämpas. De värderas till verkligt värde på balansdagen och redovisas som tillgångar eller skulder. Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde redovisas i resultatet i de fall då derivatet inte är en del av ett säkringsförhållande som uppfyller kriterierna för säkringsredovisning. Inbäddade derivat i kontrakt identifieras och värderas separat. Gränges har för närvarande inga inbäddade derivat. Köp och försäljning av derivat redovisas på affärsdagen.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter rapportperiodens slut, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Kundfordringar klassificeras alltid som omsättningstillgångar. Koncernens lånefordringar och kundfordringar utgörs av kundfordringar och andra fordringar samt likvida medel. I balansräkningen värderas de till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Kundfordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för om nedskrivningsbehov föreligger. Objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger innefattar bland annat indikationer på att en gäldenär har betydande finansiella svårigheter, att betalningar av räntor eller kapitalbelopp har uteblivit eller är försenade och att det finns observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskning av uppskattade framtida kassaflöden.
Nedskrivningen beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden (exklusive framtida kreditförluster som inte har inträffat), diskonterade till den finansiella tillgångens ursprungliga effektiva ränta.
Tillgångens redovisade värde skrivs ned och nedskrivningsbeloppet redovisas i koncernens resultaträkning. Om nedskrivningsbehovet minskar i en efterföljande period och minskningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter att nedskrivningen redovisades (som exempelvis en förbättring av gäldenärens kreditvärdighet), redovisas återföringen av den tidigare redovisade nedskrivningen i koncernens resultaträkning.
Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder. Leverantörsskulder värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.
Säkringsredovisning. Koncernen använder följande kriterier för att klassificera ett derivat eller ett annat finansiellt instrument som ett säkringsinstrument: (1) säkringsinstrumentet förväntas vara mycket effektivt i motverkandet av förändringar i verkligt värde eller kassaflöden till ett identifierat objekt (säkrad post) – säkringseffektivitet förväntas vara mellan 80–125 procent, (2) säkringseffektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt, (3) tillfredsställande dokumentation upprättas innan säkringsinstrumentet anskaffas som bland annat visar att säkringsförhållandet är effektivt, (4) i fall med kassaflödessäkringar, att den framtida transaktionen anses vara mycket sannolik, och (5) att säkringsrelationen utvärderas regelbundet och har visat sig vara effektiv, dvs. inom 80–125 procent.
Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i resultaträkningen vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats.
Säkring av verkligt värde. Förändringar i verkligt värde på derivat betecknade som säkringsinstrument redovisas omedelbart i resultaträkningen. Förändringar i verkligt värde, med avseende på den risk som säkrats, på den säkrade posten (varulager) redovisas i resultaträkningen på samma sätt och justerar den säkrade postens redovisade värde. Säkringsredovisning avslutas om: (a) säkringsinstrumentet har förfallit, sagts upp, utnyttjats eller sålts, (b) säkringen inte längre uppfyller de ovan nämnda kraven för säkring, eller (c) koncernen av någon anledning väljer att inte fortsätta säkring av verkligt värde. I fallet med en avvecklad säkring kommer förändringar i verkligt värde på den säkrade posten redovisas i balansräkningen fram tills att säkrade posten (varulager) redovisas som varukostnader i resultaträkningen.
Kassaflödessäkringar. Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på säkringsinstrumentet redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven i eget kapital fram till att den säkrade transaktionen genomförs varvid den ackumulerade värdeförändringen på säkringsinstrumentet omklassificeras till resultaträkningen. Den ineffektiva delen av säkringsinstrumentet redovisas omedelbart i resultaträkningen. När ett säkringsinstrument har förfallit, avyttrats, utnyttjats eller avslutas, eller koncernen upphör med säkringsförhållandet, kommer de ackumulerade effekterna behållas i säkringsreserven, och kommer att redovisas i resultaträkningen när den säkrade transaktionen inträffar. Om den säkrade transaktionen inte längre förväntas inträffa, kommer den ackumulerade värdeförändringen på säkringsinstrumentet omedelbart redovisas i resultaträkningen.
SEGMENT
Gränges utvecklar, producerar och distribuerar aluminiummaterial huvudsakligen för värmeväxlarapplikationer. Värmeväxlarindustrin är global och relativt konsoliderad med ett fåtal stora globala kunder som står för cirka hälftenav Gränges försäljningsvolym. En Key Account-organisation ansvarar för Gränges globala nyckelkunder. Verksamheten styrs genom en matrisstruktur som kombinerar nyckelkunder med regionala marknader och produktionsenheter.
Som en följd av verksamhetens globala karaktär rapporterar Gränges ett globalt segment i linje med IFRS 8.
För geografisk fördelning av anläggningstillgångar, försäljningsintäkter och medelantalet anställda, se not 7.
forts. not 4
ÖVRIGA PRINCIPER
Kassaflöde. Kassaflödesanalysen har upprättats enligt indirekt metod och visar kassaflöden från löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet och förklarar förändringar i "Likvida medel" för rapportperioden.
Rörelseförvärv. Förvärvsmetoden används för redovisning av förvärv av dotterföretag och vid förvärv av verksamheter. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet av identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas som goodwill.
Leasing. Leasing klassificeras i enlighet med i vilken omfattning de ekonomiska risker och fördelar förknippade med ägandet av det aktuella leasingobjektet finns hos leasegivaren eller hos leasetagaren. Ett leasingavtal klassificeras som ett finansiellt leasingavtal om det väsentligt överför alla risker och fördelar som är förknippade med ägandet av en tillgång. Vid leasingperiodens början redovisas finansiell leasing i balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperiod. Andra leasingavtal är operationella leasingavtal. Kostnader i samband med sådana leasingavtal redovisas som rörelsekostnader.
Aktierelaterade ersättningar. Koncernen har en aktierelaterad ersättningsplan där regleringen görs med aktier och där företaget erhåller tjänster från anställda som vederlag för koncernens egetkapitalinstrument (personaloptioner). Verkligt värde på den tjänstgöring som berättigar anställda till tilldelning av personaloptioner kostnadsförs med motsvarande ökning i eget kapital. Det totala belopp som kostnadsförs baseras på verkligt värde på de tilldelade personaloptionerna som fastställs på tilldelningsdagen.
Koncernen har även en aktierelaterad ersättningsplan där regleringen görs med kontanter. Verkligt värde på den tjänstgöring som berättigar anställda till tilldelning av personaloptioner kostnadsförs med motsvarande ökning av skulder. Kostnaden för de kontantreglerade instrumenten baseras på verkligt värde på de tilldelade personaloptionerna som fastställs vid varje bokslutsdag fram till slutreglering.
Vid varje rapportperiods slut omprövar koncernen sina bedömningar av hur många aktier som förväntas bli intjänade baserat på tjänstgöringsvillkoret. Den eventuella avvikelse mot de ursprungliga bedömningarna som omprövningen ger upphov till, redovisas i resultaträkningen och motsvarande justering görs i eget kapital för egetkapitalreglerade instrument och mot skulden för kontantreglerade instrument.
När optionerna utnyttjas, emitterar företaget nya aktier. Mottagna betalningar, efter avdrag för eventuell direkt hänförbara transaktionskostnader, krediteras aktiekapitalet (kvotvärde) och övrigt tillskjutet kapital.
De sociala avgifter som uppkommer på tilldelningen av aktieoptioner betraktas som en integrerad del av tilldelningen, och kostnaden behandlas som en kontantreglerad aktierelaterad ersättning som omvärderas vid varje bokslutstillfälle fram till reglering sker.
Statliga bidrag redovisas i de finansiella rapporterna då det är mycket troligt att de kommer att erhållas. Bidragen redovisas antingen som intäkt eller som en minskning av kostnaderna och, i det senare fallet, matchas med de kostnader som de är avsedda att kompensera för. Statliga stöd som hänför sig till tillgångar redovisas som en reduktion av anskaffningsvärdet för tillgången. Bidraget minskar avskrivningen av tillgången.
5 ANVÄNDNING AV BEDÖMNINGAR VID UPPRÄTTANDE AV KONCERNREDOVISNINGEN
Upprättandet av Gränges koncernredovisning kräver att ett antal uppskattningar och antaganden görs, vilka kan påverka de redovisade värdena på tillgångar och skulder. Vid varje bokslut gör ledningen sin bästa bedömning av de områden där uppskattningar och bedömningar har stor betydelse för koncernen. De uppskattningar och bedömningar som innebär en betydande risk för justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår är:
| Räkenskapspost | Not | Uppskattning/antaganden |
|---|---|---|
| Materiella anläggningstillgångar |
17 | Återvinningsvärde och uppskattning av korrekt återstående nyttjandeperiod |
| Inkomstskatter | 14 | Fastställande av skattesats för inkomster i Kina |
| Pensionsskuld | 10 | Ekonomiska och demografiska anta ganden |
| Materiella och Immateriella anlägg ningstillgångar |
16, 17 | Bedömningar och metoder för fastställande av verkligt värde på rörelseförvärv |
Värdet på materiella anläggningstillgångar baseras på anskaffningskostnader och skrivs av över bedömd nyttjandeperiod. För flera av Gränges materiella anläggningstillgångar kan förändringar i antaganden leda till betydande värdeförändringar.
Gränges har ansökt om att bli klassificerat som ett högteknologiskt företag i Kina för åren 2016 till 2018. Denna kvalificering innebär att Gränges i Kina har möjlighet till en inkomstbeskattning om 15 procent i stället för ordinarie 25 procent. För att erhålla klassificeringen krävs dock att särskilda krav som ställts upp ska uppfyllas samt att lokala myndigheter i efterhand för vart och ett av de aktuella åren ska pröva huruvida Gränges uppfyllt dessa. Då något förhandsbesked inte har erhållits samt med hänsyn till svårigheter att för närvarande bedöma huruvida de särskilda krav som ställs för klassificeringen kommer att uppfyllas har skatt på inkomster i den kinesiska verksamheten för 2016 beräknats med den ordinarie skattesatsen om 25 procent. Ytterligare information lämnas i not 14.
Gränges har ett antal förmånsbestämda pensionsplaner. Pensionsförpliktelsernas nuvärde är beroende av ett antal faktorer som fastställs på aktuariell basis med hjälp av ett antal antaganden. I de antaganden som använts vid fastställande av nettokostnad (intäkt) för pensioner ingår diskonteringsräntan. Varje förändring av dessa antaganden kommer att inverka på pensionsförpliktelsens redovisade värde. Ytterligare information om bland annat känslighetsanalyser för förändringar i väsentliga antaganden lämnas i not 10.
Framtida händelser och förändringar av verksamhetsparametrar kan göra det nödvändigt att ändra uppskattningar och antaganden.
Räkenskaperna kan också påverkas av valet av redovisningsprinciper och bedömningar gjorda vid tillämpningen av dem. Detta gäller till exempel vissa poster som redovisas som "Jämförelsestörande poster" på en egen rad. Gränges har också valt att presentera resultat från joint ventures efter rörelseresultatet.
Värdering av identifierbara tillgångar och skulder i samband med rörelseförvärvet i USA innefattar att såväl poster i verksamhetens balansräkning, såväl som poster som inte varit föremål för redovisning i balansräkningen, så som kundrelationer, har värderas till verkligt värde. Varulagret som till största delen består av aluminium har kunnat värderas utifrån noterat marknadspris. Värdering av förvärvade byggnader har skett med stöd från extern värderingsdata. Värderingen bygger på genomförda fastighetsaffärer för liknande objekt i de aktuella regionerna samt på vissa andra antagande om de specifika fastigheterna. För övriga materiella anläggningstillgångar har en metod baserat på återanskaffningsvärden tillämpats där Gränges gjort antaganden och bedömningar om tillgångarnas befintliga skick samt kostnaden för att återanskaffa dessa. Immateriella tillgångar som i huvudsak omfattar kundrelationer har värderats baserat på förväntade framtida kassaflöden från den förvärvade verksamhetens befintliga kundportfölj.
USA förvärvet genomfördes den 22 augusti 2016. Arbetet med att åsätta värdet på förvärvade tillgångar och skulder enligt ovan har pågått under hösten och förvärvsanalysen är per 31 december 2016 fortfarande preliminär. Ingen händelse efter förvärvet som indikerar ett nedskrivningsbehov för det åsatta värdet på förvärvade tillgångar och skulder har inträffat.
6 INVESTERINGAR REDOVISADE ENLIGT KAPITALANDELSMETODEN
Gränges redovisar två joint ventures, i vilka Gränges har en andel på 50 procent, enligt kapitalandelsmetoden.
Norca Heat Transfer LLC är ett försäljnings- och distributionsföretag som fungerar som distributör av Gränges produkter på den nordamerikanska marknaden. Försäljningen till Norca uppgick till 961 MSEK (801) under 2016 .
Shanghai Gränges Moriyasu Aluminium Co Ltd tillhandahåller stansningskapacitet för Gränges kunder i Kina.
I de joint ventures där Gränges deltar bedömer bolaget att inga väsentliga kapitaltillskott kommer att behövas.
Investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden
| Belopp i MSEK | Norca Heat Transfer |
Shanghai Gränges Moriyasu Aluminium |
Total |
|---|---|---|---|
| Bokfört värde 1 januari 2016 | 24 | 6 | 30 |
| Anskaffningar/försäljningar | – | – | – |
| Resultatandel | 2 | 0 | 2 |
| Utdelning | –4 | – | –4 |
| Omräkningsdifferenser | 2 | 0 | 2 |
| Bokfört värde 31 december 2016 | 24 | 7 | 30 |
| Bokfört värde 1 januari 2015 | 24 | 6 | 30 |
| Anskaffningar/försäljningar | – | – | – |
| Resultatandel | 2 | 0 | 2 |
| Utdelning | –4 | – | –4 |
| Omräkningsdifferenser | 2 | 0 | 2 |
| Bokfört värde 31 december 2015 | 24 | 6 | 30 |
Norca Heat Transfer (100 %)
Poster i resultaträkning och rapport över finansiell ställning (100 %).
| Norca Heat Transfer | |||
|---|---|---|---|
| Belopp i MUSD | 2016 | 2015 | |
| Rörelsens intäkter | 115 | 99 | |
| Rörelseresultat | 2 | 2 | |
| Resultat efter skatt | 1 | 1 | |
| Omsättningstillgångar | 41 | 46 | |
| Anläggningstillgångar | – | – | |
| Summa tillgångar | 41 | 46 | |
| Kortfristiga skulder | 8 | 13 | |
| Långfristiga skulder | 25 | 25 | |
| Summa skulder | 33 38 |
7 GEOGRAFISK FÖRDELNING AV NETTOOMSÄTTNING, ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OCH MEDELANTALET ANSTÄLLDA
Nettoomsättningen fördelas regionalt baserat på var kunderna är lokaliserade. Anläggningstillgångar och medelantalet anställda är baserat på var Gränges är lokaliserat.
| Nettoomsättning | Anläggningstillgångar1) | Medelantal anställda | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Asien | 2 623 | 2 637 | 1 039 | 1 108 | 528 | 541 |
| Sverige | 265 | 226 | 548 | 576 | 434 | 423 |
| Övriga Europa | 1 668 | 1 752 | – | – | – | – |
| Nord- och Sydamerika | 2 651 | 880 | 2 373 | 24 | 192 | – |
| Summa | 7 207 | 5 494 | 3 960 | 1 708 | 1 154 | 964 |
1) Exklusive uppskjutna skattefordringar, räntebärande– och övriga långfristiga fordringar.
De sju största kunderna stod för 46 procent (57) av omsättningen. Inga kunder representerade mer än 10 procent av den totala försäljningen under 2016 medan två kunder vardera representerade mer än 10 procent av den totala försäljningen under 2015.
8 PERSONALKOSTNADER
Medelantal anställda
| 2016 | 2015 | |||
|---|---|---|---|---|
| Medelantal anställda | Varav kvinnor | Medelantal anställda | Varav kvinnor | |
| Gränges AB | ||||
| Sverige | 24 | 8 | 41 | 16 |
| Dotterföretag | ||||
| Sverige | 410 | 77 | 382 | 56 |
| Kina | 516 | 53 | 528 | 51 |
| USA | 192 | 23 | – | – |
| Övriga länder | 12 | 3 | 13 | 4 |
| Summa koncernen | 1 154 | 164 | 964 | 127 |
Styrelseledamöter och andra ledande befattningshavare
| 2016 | 2015 | |||
|---|---|---|---|---|
| Antal på balansdagen | Varav kvinnor | Antal på balansdagen | Varav kvinnor | |
| Gränges AB | ||||
| Styrelseledamöter | 9 | 3 | 7 | 2 |
| Verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare |
8 | 1 | 8 | 1 |
Löner, ersättningar och sociala kostnader
| 2016 | 2015 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | Löner och ersättningar (varav rörlig del) |
Sociala kostnader |
Pension | Löner och ersättningar (varav rörlig del) |
Sociala kostnader |
Pension |
| Gränges AB | ||||||
| Styrelse, VD och övriga ledande befattningshavare |
21 (10) | 10 | 4 | 19 (9) | 7 | 4 |
| Övriga anställda | 17 | 6 | 4 | 21 | 7 | 3 |
| Dotterbolag | ||||||
| Styrelse, VD och övriga ledande befattningshavare |
17 (7) | 2 | 1 | 14 (6) | 4 | 1 |
| Övriga anställda | 499 | 118 | 26 | 305 | 98 | 17 |
| Summa koncernen | 555 | 136 | 35 | 360 | 117 | 24 |
LÖNER OCH ERSÄTTNINGAR TILL STYRELSE, VD OCH ÖVRIGA LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE
Styrelse
Fram till årsstämman den 28 april 2016 bestod styrelsen av fem medlemmar, valda av årsstämman 2015. Efter årsstämman 2016 har styrelsen bestått av sju ledamöter, valda av årsstämman.
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Styrelsens ordförande erhåller 500 kSEK och till övriga styrelseledamöter utgår ett arvode med 275 kSEK. Revisionsutskottets ordförande erhåller ett ytterligare arvode om 80 kSEK och Ersättningsutskottets ordförande ett ytterligare arvode om 50 kSEK. Arbetstagarrepresentanter erhåller ett styrelsearvode om 40 kSEK, vilket även gäller för suppleanterna. Ersättning till styrelsens medlemmar utgår i vissa fall via fakturering från deras egna bolag. Utöver styrelsearvode faktureras även sociala avgifter, vilka bedöms vara kostnadsneutralt för Gränges.
VD och ledande befattningshavare
Ersättning till VD och övriga ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med ledande befattningshavare avses de personer som ingår i koncernledningen. Under 2016 bestod koncernledningen av åtta personer inklusive VD.
För VD bereds lönen i ersättningsutskottet och fastställs av styrelsen. För övriga ledande befattningshavare bereds och beslutas lönen av VD med stöd av styrelsens ordförande. Den rörliga ersättningen är baserad på uppnådda resultat i förhållande till uppställda mål och utgörs av ett kortsiktigt incitamentsprogram (STI) och ett långsiktigt incitamentsprogram (LTI). Flera långsiktiga incitamentsprogram kan löpa parallellt. Ersättningen från det kortsiktiga incitamentsprogrammet kan maximalt uppgå till 60 procent av grundlönen för den verkställande direktören och för övriga ledande befattningshavare.
Till VD har under året utgått en grundlön om 4,5 MSEK (4,0) samt kortsiktig rörlig ersättning (STI) om 2,7 MSEK (1,8) och avsättning för långsiktig rörlig ersättning (LTI) om 1,9 MSEK (2,2). Till övriga ledande befattningshavare har under året utgått en grundlön om 14,4 MSEK (12,9) samt kortsiktig rörlig ersättning (STI) om 6,7 MSEK (4,6) och avsättning för långsiktig rörlig ersättning (LTI) om 6,0 MSEK (6,2).
Mellan bolaget och VD gäller en ömsesidig uppsägningstid om tolv månader utan avräkning. Vid uppsägning från bolagets sida erhålls även ett avgångsvederlag om ytterligare tolv månadslöner vilket räknas av från inkomster från en ny anställning. Mellan bolaget och övriga ledande befattningshavare gäller en ömsesidig uppsägningstid om motsvarande sex månader utan avräkning. Vid uppsägning från bolagets sida erhålls även ett avgångsvederlag om ytterligare tolv månadslöner vilket räknas av från inkomster från en ny anställning.
PENSION
Pensionsåldern för VD är 65 år. Utöver sedvanlig förmånsbaserad pension enligt ITP har VD en direktpension i form av företagsägd kapitalförsäkring. Premierna till kapitalförsäkringen uppgår till 35 procent av grundlönen, reducerat med vad som har inbetalats till ITP. För övriga ledande befattningshavare är pensionsåldern 60–65 år beroende på anställningsland och såväl premie- som förmånsbaserade åtaganden förekommer.
Ersättningar och övriga förmåner 2016
| Kortsiktigt | Långsiktiga incita | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| incitaments | Personalop | mentsprogram | Summa | |||||
| Belopp i MSEK | Grundlön/ Arvode |
program (STI)¹ ) |
tionsprogram (LTI 2014) |
(LTI 2016 och LTI 2015) |
rörlig ersättning |
Övriga förmåner |
Pension | Summa |
| Styrelse | ||||||||
| Anders G. Carlberg | 0,6 | – | – | – | – | – | – | 0,6 |
| Terje Andersen | 0,3 | – | – | – | – | – | – | 0,3 |
| Ragnhild Wiborg | 0,4 | – | – | – | – | – | – | 0,4 |
| Hans Porat | 0,2 | – | – | – | – | – | – | 0,2 |
| Carina Andersson | 0,3 | – | – | – | – | – | – | 0,3 |
| Peter Carlsson | 0,2 | – | – | – | – | – | – | 0,2 |
| Katarina Lindström | 0,2 | – | – | – | – | – | – | 0,2 |
| Bertil Villard | 0,1 | – | – | – | – | – | – | 0,1 |
| Ledning | ||||||||
| VD Johan Menckel | 4,5 | 2,7 | 0,33) | 1,6 | 4,6 | 0,1 | 1,6 | 10,8 |
| Övriga ledande befattningshavare (7 personer) | 14,4 | 6,7 | 2,64) | 3,5 | 12,7 | 0,9 | 2,7 | 30,8 |
| Summa | 21,1 | 9,4 | 2,9 | 5,0 | 17,3 | 1,0 | 4,3 | 43,8 |
Ersättningar och övriga förmåner 2015
| Summa | 18,8 | 6,5 | 1,9 | 6,5 | 14,8 | 0,2 | 4,1 | 37,9 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Övriga ledande befattningshavare (7 personer) | 12,9 | 4,6 | 1,5 | 4,6 | 10,8 | 0,2 | 2,7 | 26,6 |
| VD Johan Menckel | 4,0 | 1,8 | 0,4 | 1,8 | 4,0 | 0,0 | 1,4 | 9,5 |
| Ledning | ||||||||
| Ragnhild Wiborg | 0,4 | – | – | – | – | – | – | 0,4 |
| Bertil Villard | 0,3 | – | – | – | – | – | – | 0,3 |
| Carina Andersson | 0,3 | – | – | – | – | – | – | 0,3 |
| Terje Andersen | 0,3 | – | – | – | – | – | – | 0,3 |
| Anders G. Carlberg | 0,6 | – | – | – | – | – | – | 0,6 |
| Styrelse | ||||||||
| Belopp i MSEK | Grundlön/ Arvode |
Kortsiktigt incitaments program (STI)2) |
Personalop tionsprogram (LTI 2014) |
Långsiktigt incita mentsprogram (LTI 2015) |
Summa rörlig ersättning |
Övriga förmåner |
Pension | Summa |
1) Beloppen hänförs till 2016 men utbetalas 2017. 2) Beloppen hänförs till 2015 men utbetalades 2016.
3) Intjänande personaloptioner regleras med egetkapitalinstrument (aktier), innebärande att kostnaden enligt redovisningen grundar sig på optionens verkliga värde vid tilldelningstidpunkten 10 oktober 2014 vilket var 3,82 SEK per option. Förmånsvärdet per option (aktuellt verkligt värde per option) för den anställde uppgår emellertid per 31 december 2016 till 36,91 SEK per option (19,08). Totalt har 77 534 (100 000) optioner intjänats under året. 100 000 optioner har utnyttjats under året till ett förmånsvärde om 38,72 SEK per option.
4) Intjänade personaloptioner för fyra anställda regleras med egetkapitalinstrument (aktier), se ovan fotnot 3, medan intjänande personaloptioner för en anställd regleras med kontanter. Redovisningsmässigt innebär det senare att kostnaden för intjänade optioner baseras på optionens verkliga värde vid respektive tidsperiod, 36,91 SEK per option (19,08), vilket också är förmånsvärdet/option. Totalt har 118 240 (152 500) egetkapitalreglerade optioner intjänats och 38 867 (50 000) kontantreglerade optioner intjänats. 215 00 antal optioner har utnyttjats under året till ett förmånsvärde om 38,72 SEK per option.
RÖRLIGA ERSÄTTNINGAR
Kortsiktigt incitamentsprogram (STI)
Ersättningen från det kortsiktiga incitamentsprogrammet kan maximalt uppgå till 60 procent av grundlönen för VD och för övriga ledande befattningshavare.
Utfallet av det kortsiktiga incitamentsprogrammet bestäms av ett antal parametrar bestående av ekonomiska nyckeltal för koncernen, såsom justerat rörelseresultat och kassaflöde, och av i förväg beslutade individuella målsättningar.
Långsiktiga incitamentsprogram (LTI 2016 och LTI 2015)
Gränges långsiktiga incitamentsprogram omfattar bolagets ledande befattningshavare samt vissa utvalda nyckelpersoner. Incitamentsprogrammen syftar till att främja och stimulera lojalitet till företaget genom att förena personliga målsättningar och intressen med aktieägarnas intresse av en stark kursutveckling samt en god utdelning.
Programmen är utformade så att ett belopp motsvarande utfallet från STI för respektive år och deltagare reserveras i en så kallad LTI-bank. Kostnaden sätts av under intjänandeperioden och reserveringen för LTI per år framgår i tabellerna Ersättningar och övriga förmåner.
Givet fortsatt anställning inom Gränges utbetalas beloppet för LTI 2015 med en tredjedel per år under åren 2017, 2018 och 2019 och för LTI 2016 under åren 2018, 2019 och 2020. Utbetalda belopp justeras för totalavkastningen av Gränges aktie. Det totala utfallet av LTI jämte STI för utbetalning under ett år är maximerat till 1,5 gånger en årslön.
Personaloptionsprogram (LTI 2014)
Den 10 oktober 2014 tilldelades vederlagsfritt personaloptioner till ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner i koncernen. De tilldelade personaloptionerna har en löptid på två år från tilldelningstidpunkten (intjänandeperioden), följt av en lösenperiod på ett år. Lösenpris uppgår till 51,00 SEK (motsvarande 120 procent av priset i erbjudandet i samband med börsnoteringen), minskat med betald aktieutdelning tills att samtliga optioner blivit inlösta eller förfallit vilket senast är den 9 november 2017. Personaloptionerna är villkorade av att ledande befattningshavare och nyckelpersoner är anställda i bolaget.
516 000 personaloptioner har utnyttjats under 2016 och antalet utestående personaloptioner per 31 december 2016 uppgår till 397 000, samtliga är intjänade. Fullt utnyttjande av resterande antal personaloptioner innebära en utspädning om cirka 0,5 procent av det totala antalet aktier i Gränges.
Den totala kostnad som redovisats i resultaträkningen för personaloptionerna inklusive kostnader för sociala avgifter uppgår 2016 till 10,6 MSEK (8,6). Eget kapital har ökat med 1,0 MSEK (1,0), medan kontantreglerade personaloptioner tillsammans med kostnader för sociala avgifter medför en ökning av skulder med 9,6 MSEK (7,5).
ÖVRIGA FÖRMÅNER
Övriga förmåner avser främst bilförmån och sjukvårdsförsäkring.
9 ERSÄTTNINGAR TILL REVISORER
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| EY | ||
| Revisionsuppdrag | 6,6 | 2,9 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 0,5 | 0,3 |
| Skatterådgivning | 0,8 | 0,9 |
| Övriga tjänster | 8,2 | 4,2 |
| Summa ersättningar till revisorer | 16,1 | 8,3 |
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på företagets revisorer att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget är huvudsakligen relaterat till granskning av delårsrapporter.
Skatterådgivning inkluderar rådgivning inom inkomstbeskattning, inklusive internprissättningsfrågor, samt mervärdesskatt.
Övriga tjänster är sådan rådgivning som inte är hänförlig till någon av de ovan nämnda kategorier av tjänster. Arvodet för 2016 avser främst arbeten i samband med förvärvsaktiviteter.
10 PENSIONER
Gränges har pensionsplaner i Sverige. Cirka 74 procent (71) av de anställda i Sverige omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner och resten omfattas av förmånsbestämda pensionsplaner. Alla fast heltidsanställda i USA är berättigade att delta i avgiftsbestämda pensionsplaner. Cirka 27 procent av fast heltidsanställda i USA är berättigade att delta i förmånsbestämda pensionsplaner.
AVGIFTSBESTÄMDA PLANER
De anställda i Gränges svenska och amerikanska verksamhet omfattas i huvudsak av pensionsplaner klassificerade som avgiftsbestämda planer. Avgiftsbestämda planer utgör arrangemang där företaget betalar årliga avgifter till de anställdas pensionsplaner, och där den framtida pensionen bestäms av beloppen på de inbetalda avgifterna och avkastningen på pensionstillgångarna. I Sverige omfattas de kollektivanställda av avgiftsbestämda pensionsplaner, liksom tjänstemän födda efter 1979 i enlighet med pensionsplanen ITP1.
FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER
Den förmånsbestämda pensionsplanen i Sverige består av tjänstemän som omfattas av pensionsplanen ITP2, baserad på kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och fackförbunden för anställda tjänstemän i privata sektorn. Pensionsplanen är en nettoplan som inte länkar pensionsåtagandet till förändringar i de svenska socialförsäkringarna. Alla tjänstemän födda 1979 eller senare omfattas i enlighet med kollektivavtalet av ITP1, en avgiftsbestämd plan. Detta betyder att omfattningen av den förmånsbestämda planen gradvis kommer att minska. Koncernen har även förmånsbestämda pensionsplaner i USA, som lyder under i stort sett likartade regelverk. Samtliga planer är pensionsplaner baserade på slutlig lön, som ger anställda som omfattas av pensionsplanen förmåner i form av en garanterad nivå på pensionsutbetalningarna under livstiden. Nivån på förmånen beror på de anställdas tjänstgöringstid och lön vid pensioneringstidpunkten. I de svenska planerna är pensionsutbetalningarna normalt uppräknade enligt konsumentprisindex medan de amerikanska planerna normalt inte inflationsjusteras när utbetalningar från plan väl görs. Med undantag för inflationsrisken i Sverige är planerna utsatta för i stort sett likartade risker, inklusive risken för ökad livslängd och känslighet för ränteförändringar.
De förmånsbestämda planerna i Sverige och USA redovisas som avsättning i balansräkningen. Pensionsplanerna är ofonderade i Sverige och delvis fonderade i USA. För att säkerställa ofonderad upparbetad pensionsrätt i Sverige måste företag teckna kreditförsäkring som tillhandahålls av Försäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti. PRI
Pensionsgaranti administrerar och beräknar också koncernens ofonderade pensionsåtaganden. Pensionerna i Sverige regleras av Lag om tryggande av pensionsutfästelse med mera. Koncernen har även en pensionsförpliktelse som är tryggad genom överföring av medel till pensionsstiftelse, vilken uppgår till 1 MSEK.
Särskild löneskatt har beaktats i pensionsåtagandena.
ANTAGANDEN FÖR FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER
Antagandena beslutas efter samråd med aktuariell expertis. Framtida lönejustering och omsättning är koncernspecifika antaganden. Diskonteringsräntan fastställs med hänvisning till förstklassiga företagsobligationer som handlas på en fungerande marknad, vilka återspeglar löptiden på pensionsåtagandet. I Sverige baseras diskonteringsräntan på säkerställda bostadsobligationer.
Antaganden förmånsbestämda planer, Sverige
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta | 2,5 % | 3,2 % |
| Framtida lönejusteringar | 2,6 % | 2,6 % |
| Inkomstbasbelopp | 2,5 % | 2,5 % |
| Inflation | 1,5 % | 1,5 % |
| Personalomsättning | 4,0 % | 4,0 % |
| Förväntad genomsnittlig återstående intjänandeperiod, år |
19,0 | 18,0 |
Antaganden för livslängd baseras på PRIs livslängdstabeller per 30 juni 2011.
Antaganden förmånsbestämda planer, USA
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta | 2,5 %–4,2 % | – |
| Framtida lönejusteringar | 4,0 % | – |
| Inkomstbasbelopp | n/a | – |
| Inflation | n/a | – |
| Personalomsättning | 3,5 %–20,0 % | – |
| Förväntad genomsnittlig återstående intjänandeperiod, år |
10,9 | – |
Mortalitetsantaganden baseras på RP-2014 mortalitetstabeller.
Fördelning av pensionskostnader
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Avgiftsbestämda planer | –26 | –19 |
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande peiod |
–9 | –5 |
| Pensionskostnad redovisad som rörelsekostnad |
–35 | –24 |
| Ränta på den förmånsbestämda nettoskulden som redovisas som finansiell kostnad |
–6 | –4 |
| Pensionskostnader som redovisas i resultaträkningen |
–42 | –28 |
| Aktuariella vinster och förluster i rapport över totalresultat |
27 | 13 |
| Avkastning på förvaltningstillgångar utöver ränta |
2 | – |
| Summa pensionskostnader | –12 | –16 |
Fördelning av pensionsskulder per 31 december
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Nuvärde av ofonderade pensionsskulder | –169 | –138 |
| Nuvärde av fonderade och delvis fonderade pensionsskulder |
–429 | –1 |
| Fonderade förvaltningstillgångar | 310 | 1 |
| Summa avsättning för pensioner | –288 | –138 |
Förändringar i nuvärdet av pensionsförpliktelser under året
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Pensionsförpliktelser 1 januari | –138 | –146 |
| Rörelseförvärv | –448 | – |
| Kostnader för tjänstgöring under innevarande period |
–9 | –5 |
| Ränta på pensionsförpliktelser | –9 | –4 |
| Aktuariella vinster och förluster som redovisas i rapporten över totalresultat: |
||
| – till följd av förändringar i finansiella antaganden | 13 | 15 |
| – till följd av förändringar i demografiska antaganden |
15 | – |
| – till följd av erfarenhetsbaserade justeringar | 1 | –3 |
| Betalda förmåner under året | 13 | 5 |
| Omräkningsdifferenser | –34 | – |
| Pensionsförpliktelser 31 december | –597 | –138 |
Förändringar i nuvärdet av förvaltningstillgångar under året
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Rörelseförvärv | 293 | – |
| Ränta på förvaltningstillgångar | 3 | – |
| Avkastning på förvaltningstillgångar utöver ränta | 2 | – |
| Inbetalningar från arbetsgivaren | 0 | – |
| Betalda förmåner under året | –8 | – |
| Omräkningsdifferenser | 19 | – |
| Förvaltningstillgångar 31 december | 310 | – |
| Netto pensionsskulder | –288 | –138 |
Fördelning av förvaltningstillgångar
| Summa förvaltningstillgångar | 310 | – |
|---|---|---|
| Likvida medel | 3 | – |
| Värdepapper med fast avkastning | 101 | – |
| Egetkapitalinstrument | 204 | – |
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 |
Känslighetsanalys
Känsligheten för det väsentliga antagandet om diskonteringsränta beräknas till följande:
- en minskning av diskonteringsräntan med 0,5 procent ökar pensionsåtagandet i Sverige med 9,9 procent och i USA med 5,8 procent
- en ökning av diskonteringsräntan med 0,5 procent minskar pensionsåtagandet i Sverige med 8,7 procent och i USA med 5,3 procent
En ökning eller minskning av livslängden med ett år ökar eller minskar pensionsåtagandet i Sverige med 4,0 procent och i USA med 3,7 procent.
Känslighetsanalysen är baserad på en förändring i ett enskilt aktuariellt antagande, medan övriga antaganden förblir oförändrade. Denna metod visar åtagandets känslighet för ett enda antagande. Detta är en förenklad metod då de aktuariella antagandena vanligtvis är korrelerade.
Avgifter till planer för ersättningar efter avslutad anställning förväntas för räkenskapsåret 2017 uppgå till 30 MSEK.
11 ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER
| Summa övriga rörelsekostnader | –1 155 | –965 |
|---|---|---|
| Övrigt | –284 | –309 |
| Rörelsekostnader för kontorsutrustning | –8 | –8 |
| Rörelsekostnader för fordon | –21 | –14 |
| Hyra/leasing | –26 | –18 |
| Försäkring | –36 | –28 |
| Konsulter, juridiska rådgivare, tillfälligt anställda | –95 | –56 |
| Reparations- och underhållskostnader | –200 | –128 |
| Fraktkostnader | –199 | –149 |
| Energikostnader | –287 | –254 |
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 |
12 JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Förvärvskostnader | –70 | – |
| Realisering av uppvärdering till verkligt värde av förvärvat lager |
–48 | – |
| Stängningskostnader för säljbolag i USA | –10 | – |
| Omstruktureringskostnader | – | –15 |
| Försäkringsersättning | – | 21 |
| Nedskrivning av maskiner | – | –8 |
| Summa jämförelsestörande poster | –128 | –3 |
Jämförelsestörande poster omfattar intäkter och kostnader av engångskaraktär. Särredovisning sker för att förbättra jämförbarheten mellan olika perioder.
Under 2016 bedrev Gränges förvärvsaktiviteter i Nordamerika till en kostnad av –70 MSEK och per den 22 augusti 2016 slutfördes förvärvet av Noranda Aluminum Holding Corporations verksamhet inom valsad aluminium i USA. Det förvärvade lagret värderades till verkligt värde. Skillnaden mellan verkligt värde och bokfört värde i den förvärvade verksamheten om -48 MSEK har kostnadsförts under 2016 och anses vara en jämförelsestörande post.
Till följd av förvärvet i USA kommer Gränges att koordinera sin distribution i Nordamerika via det nya bolaget Gränges Americas Inc. Kostnaden för att stänga ner nuvarande säljbolag, Norca Heat Transfer LLC, bedöms uppgå till -10 MSEK och ingår i jämförelsestörande poster.
För ytterligare information avseende förvärvet i USA se not 29.
Jämförelsestörande poster för 2015 avser främst en uppgörelse om 21 MSEK med Gränges försäkringsbolag avseende en förskingring av metallskrot begått av en före detta anställd i Finspång. Ytterligare post för 2015 avser personalneddragningar till följd av omstrukturering av den svenska verksamheten till en kostnad av –15 MSEK. Under 2015 gjordes nedskrivning av maskiner som ej längre används i verksamheten med –8 MSEK.
13 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER
| Summa finansiella intäkter och kostnader | –61 | –19 |
|---|---|---|
| Summa finansiella kostnader | –66 | –24 |
| Övriga finansiella kostnader | –15 | –6 |
| Netto valutakursförluster | 0 | –1 |
| Räntekostnader pensioner | –6 | –4 |
| Räntekostnader | –44 | –14 |
| Summa finansiella intäkter | 5 | 5 |
| Övriga ränteintäkter | 0 | 0 |
| Ränteintäkter | 5 | 5 |
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 |
Finansiella intäkter under 2016 består i huvudsak av ränteintäkter från banktillgodohavanden i Kina. Finansiella kostnader avser främst ränta på upplåning. Övriga finansiella kostnader avser främst kostnader för ny finansiering vid förvärvet av verksamheten i USA.
14 SKATTER
Skattekostnad
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Resultat före skatt | 500 | 521 |
| Aktuell skatt | –29 | –153 |
| Uppskjuten skatt | 27 | 10 |
| Summa skatt | –2 | –143 |
| Skatt som % av resultat före skatt | 0 | 27 |
forts. not 14
Avstämning av koncernens skattesats
I följande tabell är redovisad skatt avstämd mot skatt baserad på svensk skattesats om 22 procent. De huvudsakliga skattekomponenterna anges nedan.
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Resultat före skatt multiplicerat med nominell skattesats i Sverige |
–110 | –115 |
| Effekt av utländska verksamheter med skattesats annan än 22 % |
–8 | –17 |
| Resultat från joint ventures | 1 | 1 |
| Ej avdragsgilla kostnader | –3 | –1 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 2 | 2 |
| Skattesubventioner i utlandet | 15 | 4 |
| I utlandet övrig erlagd inkomstskatt | –43 | –19 |
| Justering av skatt hänförligt till tidigare år | 3 | 2 |
| Upplösning av avsättning för aktuell skatt i Kina | 139 | – |
| Summa skatt | –2 | –143 |
En positiv skatteeffekt om 139 MSEK har redovisats 2016 avseende en upplösning av avsättning för aktuell skatt tidigare år för Gränges kinesiska dotterbolag. Dotterbolaget har under året erhållit ett slutligt godkännande för klassificering som ett högteknologiskt företag för åren 2013–2015, vilket innebär att bolaget godkänts att betala 15 procents inkomstskatt i Kina istället för 25 procent under treårsperioden.
Bolaget har lämnat in en ny ansökan för att bli klassificerat som ett högteknologiskt företag för ytterligare en treårsperiod (2016-2018). För att erhålla klassificeringen krävs dock att särskilda krav som ställts upp ska uppfyllas samt att lokala myndigheter i efterhand för vart och ett av de aktuella åren ska pröva huruvida Gränges uppfyllt dessa. Då något förhandsbesked inte har erhållit samt med hänsyn till svårigheter att för närvarande bedöma huruvida de särskilda krav som ställs för klassificeringen kommer att uppfyllas har skatt på inkomster i den kinesiska verksamheten för 2016 beräknats med den ordinarie skattesatsen om 25 procent.
I utlandet erlagd inkomstskatt avser främst betald inkomstskatt om –38 MSEK i Kina på utdelning från dotterbolaget i Shanghai till Gränges AB.
UPPSKJUTEN SKATT
Uppskjuten skatt består av koncernens skatteposter som regleras i framtiden. Tabellen nedan specificerar uppskjutna skattefordringar och skatteskulder avseende temporära skillnader mellan bokfört värde för tillgångar och skulder och deras skattemässiga värde. Tabellen visar fördelningen av koncernens uppskjutna skatter.
Uppskjuten skatt på temporära skillnader
| 2016 | 2015 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | Uppskjuten skatte fordran (+) |
Uppskjuten skatte skuld (–) |
Netto Uppskjuten skatt |
Uppskjuten skatte fordran (+) |
Uppskjuten skatte skuld (–) |
Netto Uppskjuten skatt |
|
| Materiella anläggningstillgångar | 1 | –56 | –54 | – | –47 | –47 | |
| Immateriella anläggningstillgångar | – | –13 | –13 | – | – | – | |
| Säkringsreserven i eget kapital | 9 | – | 9 | 2 | –1 | 1 | |
| Pensionsavsättning | 14 | –14 | 0 | 10 | – | 10 | |
| Övriga långfristiga poster | 12 | – | 12 | 0 | – | 0 | |
| Summa långfristiga poster | 35 | –82 | –47 | 13 | –48 | –36 | |
| Kundfordringar | 8 | – | 8 | 11 | – | 11 | |
| Varulager | 6 | – | 6 | 4 | – | 4 | |
| Övriga kortfristiga poster | 52 | –3 | 49 | 30 | –4 | 26 | |
| Summa kortfristiga poster | 66 | –3 | 63 | 45 | –4 | 41 | |
| Skattemässiga underskottsavdrag | 24 | – | 24 | 11 | – | 11 | |
| Kvittning | –61 | 61 | 0 | –14 | 14 | 0 | |
| Netto uppskjutna skattefordringar (+) / skulder (–) |
64 | –24 | 40 | 54 | –37 | 17 |
Uppskjutna skattefordringar avseende skattemässiga underskottsavdrag har beaktats fullt ut då bolaget gjort bedömningen att det kommer att kunna genereras inkomster i framtiden för att dra nytta av dessa underskottsavdrag.
Förändring av uppskjuten skatt i resultaträkningen
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Förändring av uppskjuten skatt i balansräkningen | 23 | 4 |
| Förändring av uppskjuten skatt säkringsreserv i övrigt totalresultat |
–7 | 6 |
| Förändring av uppskjuten skatt aktuariella vinster och förluster pensioner i övrigt totalresultat |
13 | 3 |
| Omräkningseffekter i övrigt totalresultat | –2 | –3 |
| Förändring av uppskjuten skatt i resultaträkningen |
27 | 10 |
15 RESULTAT PER AKTIE
Resultat per aktie är beräknat genom att dividera årets resultat med vägt genomsnittligt antal utestående aktier. För vidare information avseende Gränges aktier se not 27 Aktiekapital.
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Årets resultat (MSEK) | 498 | 379 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående aktier, före utspädning |
74 703 886 | 74 639 386 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående aktier, efter utspädning |
74 913 949 | 74 728 482 |
| Resultat per aktie före utspädning, SEK |
6,66 | 5,07 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK |
6,64 | 5,07 |
I samband med börsnoteringen av Gränges etablerades ett personaloptionsprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner i bolaget (för mer information se not 8 Personalkostnader). Personaloptionsprogrammet har föranlett en utspädningseffekt om 210 063 (89 096) aktier.
16 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
| Belopp i MSEK | IT | Goodwill | Kund relationer |
Summa |
|---|---|---|---|---|
| Bokfört värde 1 januari 2016 | 3 | 6 | – | 9 |
| Anskaffningar | 16 | – | – | 16 |
| Rörelseförvärv | – | 331 | 196 | 527 |
| Avskrivningar | –2 | – | –3 | –6 |
| Omräkningsdifferenser | – | 22 | 14 | 37 |
| Bokfört värde 31 december 2016 | 17 | 359 | 207 | 584 |
| Anskaffningsvärde 31 december 2016 | 42 | 359 | 210 | 612 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar |
25 | – | –3 | –29 |
| Bokfört värde 31 december 2016 | 17 | 359 | 207 | 584 |
| Kund | ||||
|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | IT | Goodwill | relationer | Summa |
| Bokfört värde 1 januari 2015 | 6 | 5 | – | 11 |
| Anskaffningar | – | – | – | – |
| Rörelseförvärv | – | – | – | – |
| Avskrivningar | –3 | – | – | –3 |
| Omräkningsdifferenser | – | 0 | – | 0 |
| Bokfört värde 31 december 2015 | 3 | 6 | – | 9 |
| Anskaffningsvärde 31 december 2015 | 26 | 6 | – | 32 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar |
–23 | – | – | –23 |
| Bokfört värde 31 december 2015 | 3 | 6 | – | 9 |
Nedskrivningsbedömning
För nedskrivningsbedömningen har tillgångar allokerats till den lägsta nivå för vilken det föreligger identifierbara kassaflöden (kassagenere rande enheter), vilket för Gränges är per land. Nedskrivningsbedömning för goodwill görs årligen eller löpande under året om en händelse som kan resultera i att nedskrivningsbehov uppstår.
Goodwill
Goodwillen uppstod huvudsakligen i samband med USA-förvärvet (se not 29 för ytterligare information) den 22 augusti 2016. Arbetet med att åsätta värdet på förvärvade tillgångar och skulder har pågått under hösten och förvärvsanalysen är per 31 december 2016 fortfarande preliminär. Ingen händelse efter förvärvet som indikerar ett nedskrivningsbehov för det åsatta värdet på förvärvade tillgångar och skulder har inträffat.
Kundrelationer
Kundrelationerna uppstod i samband med USA-förvärvet den 22 augusti 2016. Den förvärvade verksamheten har ett flertal stora kunder som de haft långa relationer med. Kundrelationerna redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten och skrivs därefter av linjärt över deras bedömda nyttjandeperiod som är 20 år.
Övrigt
IT avser främst implementeringen av ett nytt affärssystem inom koncernen.
Koncernen kostnadsförde 73 MSEK (57) under 2016 för forskning och utveckling.
| Belopp i MSEK | Mark, mark anläggningar och byggnader1) |
Maskiner och inventarier |
Pågående nyanläggningar |
Byggnads inventarier, fordon etc. |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Bokfört värde 1 januari 2016 | 451 | 1 071 | 105 | 42 | 1 669 |
| Anskaffningar | 0 | 39 | 87 | 12 | 139 |
| Rörelseförvärv | 261 | 1 392 | 13 | 7 | 1 673 |
| Avyttringar | – | – | – | – | – |
| Överförda tillgångar pågående nyanläggningar | 12 | 34 | –47 | 0 | 0 |
| Nedskrivningar | – | –1 | – | – | –1 |
| Avskrivningar | –31 | –212 | – | –15 | –258 |
| Omräkningsdifferenser | 19 | 104 | 1 | 1 | 125 |
| Bokfört värde 31 december 2016 | 713 | 2 428 | 159 | 46 | 3 347 |
| Anskaffningsvärde 31 december 2016 | 1 041 | 4 479 | 159 | 192 | 5 871 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | –329 | –2 050 | – | –145 | –2 524 |
| Bokfört värde 31 december 2016 | 713 | 2 428 | 159 | 46 | 3 347 |
| Bokfört värde 1 januari 2015 | 463 | 1 065 | 144 | 41 | 1 713 |
| Anskaffningar | 12 | 79 | 31 | 12 | 134 |
| Avyttringar | –1 | –1 | – | – | –2 |
| Överförda tillgångar pågående nyanläggningar | –5 | 75 | –75 | 5 | 0 |
| Nedskrivningar | – | –8 | – | – | –8 |
| Avskrivningar | –27 | –162 | – | –16 | –205 |
| Omräkningsdifferenser | 9 | 24 | 5 | 0 | 37 |
| Bokfört värde 31 december 2015 | 451 | 1 071 | 105 | 42 | 1 669 |
| Anskaffningsvärde 31 december 2015 | 749 | 2 910 | 105 | 173 | 3 937 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | –298 | –1 838 | – | –130 | –2 266 |
| Bokfört värde 31 december 2015 | 451 | 1 071 | 105 | 42 | 1 669 |
1) Bokfört värde avseende mark uppgick till mindre än 1 MSEK i samtliga presenterade perioder.
För upplysning om leasingkostnader avseende leasing av materiella anläggningstillgångar, se not 28. För upplysningar om säkerhet och inteckningar relaterade till materiella anläggningstillgångar, se not 30.
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Råmaterial | 407 | 339 |
| Pågående arbete | 510 | 242 |
| Färdiga varor och handelsvaror | 532 | 323 |
| Avsättning för inkurans | –22 | –16 |
| Summa varulager | 1 428 | 888 |
Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader.
19 ÖVERSIKT AV FINANSIELLA INSTRUMENT
| 2016 Belopp i MSEK |
Not | Värderingsnivå | Finansiella instrument till verkligt värde via resultatet |
Derivat som ingår i säkrings redovisning |
Finansiella skulder värderade till upp lupet anskaff ningsvärde |
Lån och fordringar |
Summa | Varav ränte bärande |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | ||||||||
| Långfristiga finansiella fordringar |
24, 31 | – | – | – | – | 36 | 36 | 36 |
| Långfristiga derivat | 26 | 2 | – | 1 | – | – | 1 | – |
| Summa | – | 1 | – | 36 | 37 | 36 | ||
| Omsättningstillgångar | ||||||||
| Kundfordringar | 20 | – | – | – | – | 1 392 | 1 392 | – |
| Övriga kortfristiga fordringar | 20 | – | – | – | – | 103 | 103 | – |
| Kortfristiga derivat | 20, 24, 26 | 2 | 27 | 4 | – | – | 31 | 2 |
| Likvida medel | 21 | – | – | – | – | 851 | 851 | 851 |
| Summa | 27 | 4 | – | 2 346 | 2 377 | 853 | ||
| Långfristiga skulder | ||||||||
| Långfristiga finansiella skulder |
24 | – | – | – | 2 888 | – | 2 888 | 2 888 |
| Långfristiga derivat | 26 | 2 | – | 8 | – | – | 8 | – |
| Summa | – | 8 | 2 888 | – | 2 895 | 2 888 | ||
| Kortfristiga skulder | ||||||||
| Kortfristiga finansiella | ||||||||
| skulder | 24 | – | – | – | 433 | – | 433 | 433 |
| Leverantörsskulder | 22 | – | – | – | 832 | – | 832 | – |
| Övriga kortfristiga skulder | 22 | – | – | – | 44 | – | 44 | – |
| Kortfristiga derivat | 22, 26 | 2 | 56 | 35 | – | – | 91 | 3 |
| Summa | 56 | 35 | 1 309 | – | 1 400 | 436 | ||
| Summa finansiella instrument (fordringar + / skulder –) |
–29 | –38 | –4 197 | 2 382 | 1 881 | –2 434 |
| Finansiella | Derivat | Finansiella skulder |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2015 | instrument till verkligt värde via |
som ingår i säkrings |
värderade till upp lupet anskaff |
Lån och | Varav ränte |
|||
| Belopp i MSEK | Not | Värderingsnivå | resultatet | redovisning | ningsvärde | fordringar | Summa | bärande |
| Anläggningstillgångar | ||||||||
| Långfristiga finansiella fordringar |
24, 31 | – | – | – | – | 34 | 34 | 34 |
| Långfristiga derivat | 26 | 2 | – | 4 | – | – | 4 | – |
| Summa | – | 4 | – | 34 | 38 | 34 | ||
| Omsättningstillgångar | ||||||||
| Kundfordringar | 20 | – | – | – | – | 870 | 870 | – |
| Övriga kortfristiga fordringar | 20 | – | – | – | – | 106 | 106 | – |
| Kortfristiga derivat | 20, 26 | 2 | 30 | 12 | – | – | 42 | 0 |
| Likvida medel | 21 | – | – | – | – | 634 | 634 | 634 |
| Summa | 30 | 12 | – | 1 610 | 1 652 | 634 | ||
| Långfristiga skulder | ||||||||
| Långfristiga finansiella | ||||||||
| skulder | 24 | – | – | – | 804 | – | 804 | 804 |
| Långfristiga derivat | 26 | 2 | – | 1 | – | – | 1 | – |
| Summa | – | 1 | 804 | – | 805 | 804 | ||
| Kortfristiga skulder | – | |||||||
| Kortfristiga finansiella skulder |
24 | – | – | – | – | – | – | – |
| Leverantörsskulder | 22 | – | – | – | 443 | – | 443 | – |
| Övriga kortfristiga skulder | 22 | – | – | – | 13 | – | 13 | – |
| Kortfristiga derivat | 22, 26 | 2 | 31 | 20 | – | – | 51 | 0 |
| Summa | 31 | 20 | 456 | – | 507 | 0 | ||
| Summa finansiella | ||||||||
| instrument (fordringar + / skulder –) |
–1 | –5 | –1 260 | 1 644 | 378 | –136 |
VÄRDERING AV FINANSIELLA INSTRUMENT
Koncernen använder följande hierarki för att fastställa det verkliga värdet på finansiella instrument:
Nivå 1: Noterade, ojusterade priser på aktiva marknader för identiska instrument.
- Nivå 2: Andra indata än de noterade priser som ingår i nivå 1, vilka är direkt eller indirekt observerbara för instrumentet.
- Nivå 3: Icke-observerbar indata som har betydande inverkan på det verkliga värdet för instrumentet.
Valutaterminer
Valutaterminer värderas till verkligt värde genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden.
Aluminiumterminer
Aluminiumterminer värderas till verkligt värde genom de observerbara noterade priser på LME (London Metal Exchange) och på SHFE (Shanghai Future Exchange) som finns för likartade tillgångar och skulder.
Räntebärande fordringar och skulder
Verkligt värde för räntebärande fordringar och skulder lämnas i upplysningssyfte och beräknas genom en diskontering av framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuell marknadsränta. Vid värdering av upplåning till verkligt värde har ursprunglig kreditspread hållits konstant om det inte finns tydliga bevis för att en förändring av koncernens kreditvärdighet har lett till en observerbar förändring av kreditspread. Verkligt värde på upplåning uppgick 2016 till 3 339 MSEK (810).
Övriga fordringar och skulder
För övriga fordringar och skulder, vilka har en kortfristig löptid, anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde.
Det fanns inga överföringar från en nivå till en annan i värderingshierarkin under 2016 och 2015.
20 KORTFRISTIGA FORDRINGAR
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Kundfordringar | 1 392 | 870 |
| Derivat | 31 | 42 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 103 | 106 |
| Summa finansiella fordringar | 1 526 | 1 018 |
| Förskott till leverantörer/upplupen intäkt | 33 | 22 |
| Skattefordringar | 41 | 39 |
Förändring av reserver för osäkra kundfordringar
| Avsättningar för osäkra kundfordringar 31 december |
–32 | –46 |
|---|---|---|
| Omräkningsdifferenser | 0 | –1 |
| Utnyttjande under året | –1 | 5 |
| Osäkra fordringar redovisade i resultaträkning | 15 | –13 |
| Avsättningar för osäkra fordringar 1 januari | –46 | –37 |
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 |
Kundfordringarnas förfallostruktur
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Ännu ej förfallet | 1 114 | 616 |
| Förfallna fordringar 1–30 dagar | 121 | 144 |
| Förfallna fordringar 31–60 dagar | 63 | 48 |
| Förfallna fordringar 61–90 dagar | 45 | 32 |
| Förfallna fordringar över 90 dagar | 80 | 76 |
| Kundfordringar redovisat värde 31 december |
1 423 | 916 |
Åldersstrukturen för förfallna skulder har varit relativt stabil över tiden och återspeglar det faktum att Gränges verkar i vissa regioner och marknader där inbetalningar från kunder i allmänhet är något långsamma. De förfallna kundfordringarna är fördelade över hela kundbasen.
Kundförlusterna har historiskt sett varit relativt låga och stabila. Fem kunder utgjorde 34 procent av de totala utestående kundfordringarna per 31 december 2016 (fem kunder utgjorde 25 procent av de totala utestående 2015).
Gränges kundbas beskrivs närmare i not 4 (under avsnittet Segment) samt i not 7.
| 21 LIKVIDA MEDEL |
||
|---|---|---|
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 |
| Kassa och bank | 851 | 634 |
| Summa likvida medel | 851 | 634 |
22 ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Leverantörsskulder | 832 | 443 |
| Derivat | 88 | 51 |
| Icke räntebärande skulder | 44 | 13 |
| Summa finansiella skulder ej räntebärande | 964 | 507 |
| Mervärdesskatt, personalskatt etc. | 37 | 29 |
| Upplupna kostnader | 113 | 85 |
| Personalrelaterade skulder | 186 | 91 |
| Övriga kortfristiga skulder | 29 | 17 |
| Summa övriga kortfristiga skulder | 1 329 | 728 |
23 KAPITALFÖRVALTNING
Gränges kapitalhantering styrs av policys som fastställs av dess styrelse. Kapitalstrukturen är också anpassad för juridiska och skattemässiga överväganden. Bolagets finansiella mål för kapitalförvaltningen innebär att nettoskulden normalt ska vara mellan en till två gånger EBITDA över de senaste tolv månaderna. Gränges hantering av finansiering beskrivs ytterligare i not 24 och not 25. Gränges har för närvarande ingen officiell kreditvärdering.
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Summa räntebärande skulder | 3 324 | 804 |
| Summa räntebärande fordringar | 38 | 34 |
| Likvida medel | 851 | 634 |
| Netto räntebärande skulder | 2 434 | 137 |
| Avsättning för pensioner | 288 | 138 |
| Nettoskuld | 2 722 | 275 |
| Justerad EBITDA | 1 274 | 749 |
| Nettoskuld/Justerad EBITDA | 2,1 | 0,4 |
Justerad EBITDA för 2016 inkluderar uppskattad justerad EBITDA för förvärvade verksamheten i USA som del av Grängeskoncernen hela året.
24 FINANSIERING OCH RÄNTEBÄRANDE SKULDER
FINANSIERING
Gränges främsta finansieringskällor är ett långfristigt lån på 210 MUSD och övriga långfristiga lån om 900 MSEK. Räntebindningstiden i skuldportföljen var cirka två månader per den 31 december 2016. Gränges har också en revolverande kreditfacilitet om 1 200 MSEK tillgänglig i flera valutor, med en kvarvarande löptid på tre år. Gränges har möjlighet att bestämma löptid och räntebindning på en, två, tre eller sex månader. Per 31 december 2016 var 470 MSEK (810) utnyttjat med en genomsnittlig räntebindning om en månad. Lånefaciliteterna har sedvanliga lånevillkor (covenants), vilka är Nettolåneskuld/ EBITDA och räntetäckningsgrad. Per den 31 december 2016 var covenanterna uppfyllda.
| Bokfört värde | ||
|---|---|---|
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 |
| Långfristiga räntebärande skulder | ||
| Räntebärande lån | 2 888 | 804 |
| Summa långfristiga räntebärande skulder | 2 888 | 804 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | ||
| Räntebärande lån | 433 | – |
| Räntebärande derivat | 3 | 0 |
| Summa kortfristiga räntebärande skulder | 436 | 0 |
| Summa räntebärande skulder | 3 324 | 804 |
| Räntebärande fordringar | ||
| Långfristiga räntebärande fordringar | 36 | 34 |
| Räntebärande kortfristiga derivat | 2 | – |
| Likvida medel | 851 | 634 |
| Summa räntebärande fordringar | 889 | 667 |
| Netto räntebärande skulder | 2 434 | 137 |
Gränges har i samband med nuvarande finansiering ingått sedvanliga förbindelser att inte ställa säkerhet eller på liknande sätt disponera över sin egendom för att ge fordringsägare bättre rätt än de banker som tillhandahåller kreditfaciliteten.
25 FINANSIELL RISK
FINANSIELL RISKHANTERING
Gränges verkar på global nivå och är exponerat för finansiella risker såsom marknadsrisk i form av valutarisk, råvaruprisrisk och ränterisk samt likviditetsrisk och kreditrisk. Gränges använder derivat och andra finansiella instrument för att minska riskerna i enlighet med koncernens finanspolicy.
Några av Gränges treasuryavdelnings viktigaste uppgifter är att säkerställa koncernens finansiella flexibilitet på kort och lång sikt, samt att övervaka och hantera finansiella risker i samarbete med de operativa enheterna.
Med finansiell risk avses den risk som gäller finansiella instrument. Dessa kan antingen vara säkringsinstrument för den underliggande risken eller i sig ses som en källa till risk. Gränges hanterar de finansiella riskerna på ett icke-spekulativt sätt, det vill säga samtliga transaktioner med finansiella instrument är anpassade för att begränsa verksamhetens finansiella risker.
VALUTARISK
Transaktionsexponering
Gränges bedriver en global verksamhet och är därmed exponerad för valutarisk. Den främsta exponeringen härrör från koncernens försäljning och inköp i olika valutor. Valutarisken består dels av risk för fluktuationer i värdet av finansiella instrument, det vill säga för låneinstrument, kundfordringar och leverantörsskulder, dels av valutarisken i förväntade och kontrakterade betalningsflöden. Under 2016 utgjorde Gränges försäljning till länder utanför Sverige 98 procent (97) av den totala försäljningsvolymen och totala nettointäkter i utländska valutor uppgick till 6 942 MSEK (5 268). De största flödesvalutorna var USD, CNY och EUR.
Försäljningspriset på Gränges produkter är uppdelat i en metallprisdel för aluminiumråvaran och en fabrikationsprisdel som täcker kostnaderna för Gränges vidareförädling och marginal. Kostnaden för aluminium förs vidare till kunden genom metallprisklasuler där aluminiumpriset oftast fastställs i samband med leverans. Eftersom priset på både inköp och försäljning av metall i allmänhet fastställs på London Metal Exchange (LME) och är uttryckt i USD uppstår inga materiella valutaexponeringar på metallprisdelen. Fabrikationspriset är till skillnad från metallpriset kontrakterat över en längre tidsperiod vilket innebär en större valutarisk.
Gränges har den största delen av kostnadsbasen för vidareförädling i USD, CNY och SEK medan fabrikationspriset primärt sätts i USD, CNY och EUR. Koncernens känslighet för valutakursfluktuationer före valutasäkringar, dvs. före effekten av valutaderivat, framgår av tabellen nedan.
| 2016 | Förändring, % | Effekt på rörelseresultatet, MSEK |
|---|---|---|
| USD/CNY | +/-10% | +/-78 |
| USD/SEK | +/-10% | +/-26 |
| EUR/SEK | +/-10% | +/-56 |
Transaktionsrisken säkras enligt finanspolicyn. Målet för Gränges valutasäkringar är att på kort och medellång sikt minska koncernens exponering mot snabba valutafluktuationer genom att säkra en väl avvägd del av koncernens valutaexponering. Exponering avseende kundorder utan bindande åtaganden säkras upp till 24 månader fram i tiden utifrån rullande prognos där viss del av prognostiserad valutaexponering säkras. Under 2016 var mellan 50–70 procent av det prognostiserade valutabehovet för de kommande 12 månaderna säkrat.
Koncernens samlade utestående valutasäkringar av framtida transaktioner på balansdagen framgår av tabellerna nedan.
Valutakontrakt kopplade till säkring av framtida intäkter och kostnader1)
| Sålda volymer MEUR netto |
Kurs | Sålda volymer MUSD netto |
Kurs | Sålda volymer MUSD netto |
Kurs |
|---|---|---|---|---|---|
| 21 | 9,41 | 14 | 8,57 | 20 | 6,72 |
| 18 | 9,45 | 9 | 8,63 | 17 | 6,71 |
| 13 | 9,39 | 5 | 8,31 | 12 | 6,73 |
| 10 | 9,52 | 5 | 8,46 | 9 | 6,73 |
| 17 | 9,50 | 7 | 8,44 | 10 | 6,83 |
| 79 | 9,45 | 41 | 8,51 | 67 | 6,74 |
| 87 | 9,33 | 30 | 8,29 | 79 | 6,44 |
| EUR/SEK | USD/SEK | USD/CNY |
Valutakontrakt avseende metall kopplade till säkring av framtida intäkter och kostnader1)
| EUR/SEK | USD/CNY | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 Löptid |
Sålda volymer MEUR netto |
Kurs | Sålda volymer MUSD netto |
Kurs | Sålda volymer MUSD netto |
Kurs |
| Kv1–2 2017 | –3 | 9,61 | 26 | 8,55 | 9 | 6,72 |
| 2015-12-31 | ||||||
| Kv1–2 2016 | –1 | 8,28 | 27 | 8,35 | 6 | 6,41 |
1) I valutapar där nettot av säkringar är mer än 20 MSEK.
forts. not 25
Gränges tillämpar säkringsredovisning för de flesta säkringar av framtida transaktioner, antingen kassaflödessäkring eller säkring av verkligt värde av bindande åtaganden. De olika typerna av säkringar beskrivs i not 26.
Omräkningsexponering
Då SEK är rapporteringsvaluta för koncernen är Gränges exponerad för valutarisk vid omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter. Det avser främst CNY och USD, där omräkningsexponering per den 31 december 2016 uppgår till 2 755 MSEK (2 241). Gränges säkrar inte denna exponering.
RÅVARUPRISRISK
Aluminium handlas huvudsakligen på London Metal Exchange (LME) men även på Shanghai Future Exchange (SHFE). För Gränges påverkas priserna på metallinköp av fluktuationer i marknadspriset på aluminium på LME och SHFE. Den ledande principen är att Gränges skall, när så är möjligt, undvika att vara exponerad mot förändringar i LMEpriset eller andra referenspriser såsom SHFE-priset. Gränges minskar denna risk i första hand genom att länka priserna från metalleverantörerna gentemot priserna mot kunderna. I tillägg till detta ingås terminskontrakt på aluminium på LME och SHFE inom fastställda gränser för att minska prisrisken i samband med order och värdet av osåld metall i lager.
Gränges har normalt en viss lagernivå där priset till kunder inte har fastställts. Den del av lagret där priset inte har fastställts mot kund säkras med finansiella instrument. Per den 31 december 2016 hade Gränges nettosålt 15 875 ton (15 800) aluminium för säkring på LME och 7 000 ton (7 500) för säkring på SHFE.
RÄNTERISK
Gränges ränterisk är främst relaterad till koncernens räntebärande skulder och tillgångar. Gränges främsta finansieringskällor ger möjligheten att låna med räntevillkor på en, två, tre eller sex månaders löptid. Genomsnittlig löptid per 31 december 2016 var två månader (två månader). Gränges inlåning löper med rörlig ränta. Ränterisken har inte säkrats med finansiella instrument under 2016 av Gränges.
LIKVIDITETSRISK
Likviditetsrisk är risken att Gränges inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser. Gränges finanspolicy stipulerar mätetal för att säkerställa att likviditeten är tillräcklig i koncernen. Kassaflödet från den löpande verksamheten förvaltas operativt på Gränges koncernnivå och Gränges följer likviditetsflöden på kort och lång sikt genom rapportering. Tabellen nedan visar förfallostrukturen för Grängeskoncernens avtalsenliga finansiella skulder. Beloppen gäller icke-diskonterade framtida kassaflöden, och kan därför avvika från redovisade siffror. Samtliga rörliga ränteflöden har beräknats med den räntesats som gäller på balansdagen och samtliga framtida kassaflöden i utländsk valuta är omräknade till SEK med vid årsbokslutet gällande balansdagskurs. I tabellen ingår även derivat som redovisas som tillgångar på balansdagen, eftersom derivat kan inkludera såväl positiva som negativa kassaflöden och det verkliga värdet varierar över tiden. De finansiella skulderna hanteras genom kassaflödet från rörelsen, likvida och räntebärande tillgångar samt vid behov outnyttjade kreditfaciliteter.
| Summa | 4 263 | 4 595 | 1 470 | 924 | 2 200 | – |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Utflöde | – | 3 423 | 3 105 | 318 | – | – |
| Inflöde | – | –3 356 | –3 045 | –311 | – | – |
| Bruttoreglerade derivat1) – valutaderivat | 66 | – | – | – | – | – |
| Utflöde | – | 15 | 15 | – | – | – |
| Inflöde | – | –15 | –15 | – | – | – |
| Nettoreglerade derivat1) – aluminiumderivat | 0 | – | – | – | – | – |
| Övriga kortfristiga skulder | 44 | 44 | 44 | – | – | – |
| Leverantörsskulder | 832 | 832 | 832 | – | – | – |
| Övriga räntebärande skulder | 3 321 | 3 652 | 535 | 918 | 2 200 | – |
| 2016 Belopp i MSEK |
Bokfört värde | Avtalsenliga kassaflöden |
< 1 år | 1–2 år | 3–4 år | > 4 år |
| Summa | 1 266 | 1 307 | 469 | 21 | 817 | – |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Utflöde | – | 2 977 | 2 813 | 164 | – | – |
| Inflöde | – | –2 979 | –2 815 | –164 | – | – |
| Bruttoreglerade derivat1) – valutaderivat | 2 | – | – | – | – | – |
| Utflöde | – | 17 | 17 | – | – | – |
| Inflöde | – | –13 | –13 | – | – | – |
| Nettoreglerade derivat1) – aluminiumderivat | 4 | – | – | – | – | – |
| Övriga kortfristiga skulder | 13 | 13 | 13 | – | – | – |
| Leverantörsskulder | 443 | 443 | 443 | – | – | – |
| Övriga räntebärande skulder | 804 | 849 | 11 | 21 | 817 | – |
| 2015 Belopp i MSEK |
Bokfört värde | Avtalsenliga kassaflöden |
< 1 år | 1–2 år | 3–4 år | > 4 år |
1) Inklusive derivat som redovisas som tillgångar.
KREDITRISK
Hanteringen av kreditrisker relaterade till kundfordringar och övriga rörelsefordringar hanteras som en del av affärsrisken och övervakas kontinuerligt av de operativa enheterna. Gränges kunder är också spridda över olika länder och geografiska marknader. Kreditförlusterna har historiskt varit låga på grund av relativt finansiellt starka kunder samt strikta kreditrutiner. Gränges kreditrisk relaterad till andra finansiella instrument hanteras genom att välja finansiella motparter med god kreditrating och genom att minimera risken per motpart. Gränges har också ingått sedvanliga avtal med finansiella motparter, som till exempel ISDA-avtal.
KÄNSLIGHETSANALYS
De finansiella instrumenten i Grängeskoncernen är exponerade för olika slag av marknadsrisk som kan påverka resultaträkningen eller eget kapital. Finansiella instrument, särskilt derivat, används som medel för säkring av både finansiell och operativ exponering.
Tabellen nedan visar en partiell analys av känsligheten av finansiella instrument, där den isolerade effekten av varje typ av risk på resultaträkningen och på övrigt totalresultat beräknas. Detta görs på grundval av en vald hypotetisk förändring av marknadspriser eller priser i balansräkningen per 31 december. I enlighet med IFRS omfattar analysen endast finansiella instrument och är inte avsedd att ge en fullständig översikt över koncernens marknadsrisk, till exempel:
- För valutasäkringar av ingångna avtal kommer förändringar i verkligt värde på säkringsinstrumentet påverka resultaträkningen, medan förändringar i verkligt värde på det underliggande säkrade kontraktet som kompenseras av säkringsinstrumentet inte kommer att visas då detta inte är ett finansiellt instrument.
- Om en av parametrarna ändras kommer analysen inte ta hänsyn till eventuella samband med andra parametrar.
- Finansiella instrument utställda i enheternas funktionella valuta utgör inte någon valutarisk och ingår därför inte i denna analys. Av samma skäl ingår inte heller valutaexponeringen vid omräkning av sådana finansiella instrument till presentationsvalutan.
Generellt förväntas effekten på resultaträkningen och övrigt totalresultat av finansiella instrument som visas i tabellen nedan uppväga effekterna av de säkrade posterna där finansiella instrument ingår i ett säkringsförhållande.
Redovisningseffekter av förändringar i marknadsrisk klassificeras till resultaträkning och övrigt totalresultat beroende på var effekten av förändringar i verkligt värde ska redovisas inledningsvis. Effekter som redovisas i resultaträkningen kommer också att påverka övrigt totalresultat utöver de siffror som presenteras i tabellen.
| Redovisningseffekter före skatt på | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkningen | Övrigt totalresultat | |||||
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | ||
| Ränterisk: +/–100 bp parallellförskjutning av räntekurvorna, samtliga valutor |
–/+25 | –/+2 | – | – | ||
| Valutarisk: +/–10 % förändring i FX-kurs, USD/SEK | –/+2 | –/+2 | –/+28 | –/+21 | ||
| Valutarisk: +/–10 % förändring i FX-kurs, EUR/SEK | –/+3 | –/+6 | –/+60 | –/+60 | ||
| Valutarisk: +/–10 % förändring i FX-kurs, CNY/USD | 0 | 0 | –/+47 | –/+52 | ||
| Prisrisk: +/–20 % förändring i LME-priser | –/+81 | –/+76 | +/–9 | +/–13 |
26 DERIVATINSTRUMENT OCH SÄKRINGSÅTGÄRDER
Tabellen nedan visar det verkliga värdet av samtliga utestående derivatinstrument grupperade efter hanteringen i de finansiella rapporterna.
Derivat och säkring
| 2016 | 2015 | |||
|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | Tillgångar (+) | Skulder (–) | Tillgångar (+) | Skulder (–) |
| Kassaflödessäkringar | ||||
| Valutaterminer, valutaswappar | 4 | –43 | 16 | –18 |
| Aluminiumterminer | 1 | 0 | 0 | –4 |
| Summa | 5 | –43 | 16 | –21 |
| Säkring av verkligt värde | ||||
| Valutaterminer, valutaswappar | 4 | –17 | 5 | –4 |
| Aluminiumterminer | 12 | –14 | 13 | –12 |
| Summa | 15 | –31 | 17 | –16 |
| Övriga derivat - förändringar i verkligt värde redovisade i resultatet | ||||
| Valutaterminer, valutaswappar | 11 | –24 | 13 | –13 |
| Aluminiumterminer | 1 | 0 | – | –1 |
| Summa | 12 | –24 | 13 | –14 |
| Summa derivat | 32 | –99 | 47 | –52 |
KASSAFLÖDESSÄKRINGAR
Gränges köp av terminskontrakt för aluminium på LME samt valutaterminer är identifierade som säkringsinstrument i kassaflödessäkringar. Alla derivat som klassificerats som säkringsinstrument i kassaflödessäkringar redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Förändringar i verkligt värde redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven i eget kapital och återförs till resultaträkningen när kassaflödena som säkrats redovisas i resultaträkningen.
Ingen vinst eller förlust har bokförts i resultaträkningen till följd av ineffektiv säkring under 2016 och 2015. Alla förväntade kassaflöden som har säkrats under 2016 kvalificerar fortfarande för säkringsredovisning.
Utvecklingen av säkringsreserven
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Ingående säkringsreserv före skatt | –5 | –32 |
| Omklassificerat till resultaträkningen | 8 | 32 |
| Värdeförändring under året | –41 | –5 |
| Utgående säkringsreserv före skatt | –38 | –5 |
| Uppskjuten skatt säkringsreserv | 9 | 1 |
| Utgående säkringsreserv efter skatt | –29 | –3 |
En negativ säkringsreserv innebär negativ redovisning i resultaträkningen i framtiden. Ackumulerade säkringsvinster och förluster från kassaflödessäkringar som redovisas i säkringsreserven per den 31 december 2016 och förväntas redovisas i resultaträkningen (före skatt) med –31 MSEK för 2017 och -7 MSEK efter 2017.
VERKLIGTVÄRDESÄKRING
Gränges säljer aluminiumterminskontrakt för att säkra värdet av lager. I de fall det finns en valutariskexponering ingås även valutaderivat. Metall- och valutaderivatet utgör då tillsammans säkringsinstrumentet i säkring av verkligt värde. Vinst/förlust på säkrade objekt samt säkringsinstrument redovisas som valutavinst och -förlust i resultaträkningen och värdet på lagren justeras med förändringar i verkligt värde på den säkrade risken. Förluster på säkringsinstrument uppgick 2016 till –17 MSEK (–7) och vinster på den säkrade posten som är hänförlig till den säkrade risken uppgick 2016 till 17 MSEK (7).
KVITTNING
Finansiella tillgångar och skulder som omfattas av rättsliga rambindande avtal om kvittning eller liknande avtal avser för koncernen enbart derivat. Gränges har tecknat ISDA-avtal med relevanta finansiella motparter.
| Belopp i MSEK |
Brutto belopp |
Kvittning | Netto belopp i balansräk ningen |
Derivat som inte avses att netto regleras |
Säker heter erhållna/ ställda |
Netto belopp |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2016 | ||||||
| Derivat tillgångar |
32 | – | 32 | 26 | – | 6 |
| Derivat skulder |
-99 | – | –99 | –26 | – | 72 |
| 2015 | ||||||
| Derivat tillgångar |
47 | – | 47 | 30 | – | 17 |
| Derivat skulder |
–52 | – | –52 | –30 | – | –23 |
27 AKTIEKAPITAL
| Belopp i MSEK | Händelse | Antal aktier | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital | Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| 2014-12-31 | – | 74 639 386 | 100 | – | 100 |
| 2015-12-31 | – | 74 639 386 | 100 | – | 100 |
| 2016-11-18 | Nyemission | 516 000 | 1 | 33 | 34 |
| 2016-12-31 | – | 75 155 386 | 101 | 33 | 134 |
Enligt bolagsordningen för Gränges AB ska aktiekapitalet uppgå till lägst 80 000 000 SEK och högst 320 000 000 SEK. Antalet aktier ska vara lägst 32 000 000 och högst 128 000 000. Aktiekapitalet utgörs av ett aktieslag.
På grund av utnyttjande av 516 000 teckningsoptioner inom ramen för koncerns incitamentsprogram LTI 2014 (se not 8 för ytterligare information) har nyemission gjorts under året. Eget kapital har ökat
med 34 MSEK och antalet aktier med 516 000 aktier till följd av nyemssionen.
Aktiekapitalet i Gränges per 31 december 2016 uppgår till 101 MSEK fördelat på 75 155 386 aktier, var och en med ett kvotvärde om 1,339775 SEK.
För resultat per aktie och utspädningseffekt se not 15 Resultat per aktie.
28 LEASING
Redovisade kostnader avseende operationella leasingavtal återspeglar minimileasingkostnaden under uppsägningstiden. Gränges har ingen väsentlig finansiell leasing.
Operationell leasing – leasetagare
Leasade materiella anläggningstillgångar
| Mark och byggnader | Maskiner och inventarier | Byggnadsinventarier och fordon |
Övriga tillgångar | Summa | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Kostnader innevarande år | –6 | –2 | –2 | – | –17 | –16 | – | – | –26 | –18 |
| Kostnader nästkommande år | –6 | –2 | –7 | – | –14 | –10 | – | – | –27 | –12 |
| Totala kostnader 2–5 år | –19 | –6 | –19 | – | –26 | –5 | – | – | –64 | –11 |
| Totala kostnader efter 5 år | –9 | –6 | –5 | – | –4 | – | – | – | –17 | –6 |
| Summa framtida leasingkostnader |
–34 | –14 | –31 | – | –44 | –15 | – | – | –108 | –29 |
Operationell leasing – leasegivare
Leasade materiella anläggningstillgångar
| leasingintäkter | 91 | 75 | – | – | – | – | – | – | 91 | 75 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Summa framtida | ||||||||||
| Summa intäkter efter 5 år | 0 | 0 | – | – | – | – | – | – | 0 | 0 |
| Summa intäkter 2–5 år | 62 | 55 | – | – | – | – | – | – | 62 | 55 |
| Intäkter nästkommande år | 29 | 21 | – | – | – | – | – | – | 29 | 21 |
| Intäkter innevarande år | 29 | 20 | – | – | – | – | – | – | 29 | 20 |
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Mark och byggnader | Maskiner och inventarier | Byggnadsinventarier och fordon |
Övriga tillgångar | Summa |
Gränges hyr ut industrilokaler i Finspång, Sverige.
29 FÖRVÄRV
Den 22 augusti 2016 slutförde Gränges framgångsrikt förvärvet av Noranda Aluminum Holding Corporations verksamhet inom valsad aluminium i USA. Med förvärvet uppnås Gränges mål att bli en global leverantör med mer balanserad verksamhet genom att tydligt etablera bolaget i Nordamerika och att bli marknadsledande i USA inom den så strategiskt viktiga HVAC&R marknaden. Utöver detta expanderar förvärvet Gränges erbjudande inom närliggande attraktiva områden inom valsade aluminiumprodukter. Gränges i och med förvärvet mer än fördubblade försäljningsvolymen och den väsentligt stärkta verksamheten är en mycket god grund för fortsatt lönsam tillväxt.
Förvärvet är ett inkråmsförvärv genomfört av Gränges Americas Inc, ett helägt dotterbolag till Gränges AB. Förvärvet är konsoliderat från och med den 22 augusti 2016. Nedan framgår den preliminära förvärvsbalansen.
Preliminär förvärvsanalys
| MUSD | MSEK | |
|---|---|---|
| Materiella anläggningstillgångar | 197 | 1 673 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 23 | 196 |
| Övriga långfristiga fordringar | 2 | 14 |
| Varulager | 52 | 437 |
| Kortfristiga fordringar | 40 | 337 |
| Avsättningar och övriga skulder | –18 | –155 |
| Övriga skulder | –30 | –253 |
| Netto identifierbara tillgångar och skulder | 265 | 2 250 |
| Goodwill | 39 | 331 |
| Överförd ersättning | 305 | 2 581 |
| Överförd ersättning för förvärvet | –305 | –2 581 |
| Likvida medel i förvärvad verksamhet | – | – |
| Påverkan på koncernens likvida medel | –305 | –2 581 |
Förvärvsanalysen är preliminär och kan komma att ändras om ytterligare information om verkligt värde erhålls.
Bruttovärdet för förvärvade fordringarna avviker inte väsentligen från bokfört värde.
Goodwill är främst motiverat av tillgång till den Nord- och Sydamerikanska marknaden samt synergieffekter av koncerngemensam distribution i Nordamerika med gruppens övriga bolag. Goodwillen är skattemässigt avdragsgill i det förvärvande bolaget.
Eventualförpliktelser om 7 MSEK har tillkommit avseende garanti för arbetsskadeförsärkring till följd avförvärvet.
Förvärvets påverkan på koncernens resultaträkning för 22 augusti 2016 till 31 december 2016 framgår nedan.
| MSEK | 22 aug– 31 dec 2016 |
|---|---|
| Nettoomsättning | 1 577 |
| Varukostnader | –1 032 |
| Personalkostnader och övriga rörelsekostnader | –394 |
| Avskrivningar | –63 |
| Jämförelsestörande poster | –89 |
| Rörelseresultat | –2 |
Jämförelsestörande poster avser realisering av uppvärdering av varulagret till följd av verkligt värde värdering om –48 MSEK samt –41 MSEK i förvärvskostnader.
Transaktionskostnader för förvärvet har påverkat koncernens konsoliderade resultaträkning för 2016 med –58 MSEK.
Om förvärvet hade konsoliderats från och med den 1 januari 2016 bedöms koncernens resultaträkning för helåret ha redovisats enligt nedan.
| MSEK | 2016 |
|---|---|
| Nettoomsättning | 9 965 |
| Varukostnader | –6 053 |
| Personalkostnader och övriga rörelsekostnader | –2 669 |
| Avskrivningar | –398 |
| Jämförelsestörande poster | –128 |
| Rörelseresultat | 718 |
| Resultat från joint ventures | 2 |
| Finansiella intäkter och kostnader | –117 |
| Resultat före skatt | 603 |
| Inkomstskatt | –38 |
| Periodens resultat | 565 |
I koncernens resultaträkning ovan har den förvärvade verksamheten i USA konsoliderats baserat på den kostnadsstruktur verksamheten bedöms ha haft på fristående basis. I nettot av finansiella intäkter och kostnader ingår uppskattade finansieringskostnader för perioden utifrån den ränte- och finansieringsstruktur som gällde för koncernen per 30 september 2016.
30 STÄLLDA SÄKERHETER, GARANTIER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER
Ställda säkerheter
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Fastighetsinteckningar | 15 | 15 |
| Åtagande som omfattas av fastighetsinteckningar |
1 | 1 |
Eventualförpliktelser
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Garantiåtagande PRI Pensionsgaranti | 2 | 2 |
| Garanti för arbetsskadeförsärkring | 7 | – |
Gränges har i samband med tecknande av den nya finansieringen som beskrivs i not 24 ingått sedvanlig förbindelse att inte ställa säkerhet eller på liknande sätt disponera över sin egendom för att ge fordringsägare bättre rätt än de banker som tillhandahåller kreditfaciliteterna.
Tvister
I den löpande affärsverksamheten uppstår från tid till annan tvister med motparter där bolaget löpande gör bedömningar och avsättningar vid behov i räkenskaperna. För närvarande är koncernen inte part i någon större rättstvist som bedöms kunna väsentligen påverka räkenskaperna negativt.
Miljöfrågor
Koncernen har under en längre tid haft industriell tillverkning på anläggningar i Finspång, Västerås och Upplands Väsby. Mot bakgrund av den allmänna genomgången av potentiellt förorenade områden i Sverige som genomförs av Naturvårdsverket och länsstyrelserna kan Gränges komma att bli inblandade i granskningar och utredningar rörande anläggningar där det historiskt bedrivits industriell tillverkning. Exempelvis har industriell tillverkning bedrivits av olika aktörer på Gränges anläggning i Finspång sedan 1500-talet. Det finns för närvarande inga pågående ansvarsärenden i dessa avseenden.
Joint venture Norca
Gränges har ett avtalsenligt åtagande att ersätta Norca för eventuella förluster i samband med inkurant lager som innehas av Norca. Vidare har Gränges ett åtagande att täcka eventuella kundförluster som inte omfattas av kreditförsäkring. Gränges har historiskt inte haft några större kostnader för dessa antaganden. Gränges har under 2016 haft kostnader uppgående till –5 MSEK (–7) för inkurant lager hos Norca.
31 TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE
Orkla ASA (genom Industriinvesteringer AS samt Orkla Industriinvesteringar AB) ägde fram till den 18 mars 2016, 16 procent i Gränges AB (publ).Orkla sålde då av hela sitt aktieinnehav i Gränges och transaktioner med Orklakonceren (inklusive Sapakoncernen) efter den 18 mars 2016 anses inte längre vara transaktioner med närstående.
Gränges har en ägarandel på 50 procent i två joint ventures, Norca Heat Transfer LLC och Shanghai Gränges Moriyasu Aluminium Co Ltd. Gränges redovisar dessa två joint ventures enligt kapitalandelsmetoden (se not 6) och transaktioner med dem specificeras i tabellen nedan.
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Transaktioner med joint ventures | ||
| Försäljning | 961 | 801 |
| Kostnader | –53 | –47 |
| Räntebärande fordringar (långfristiga) | 36 | 34 |
| Kundfordringar | 179 | 110 |
| Räntefria skulder | 4 | 7 |
Intern handel inom koncernen genomförs i enlighet med särskilda avtal på armslängds avstånd och gemensamma kostnader i Gränges är fördelade mellan koncernbolagen i enlighet med fördelningsformler beroende på de olika typerna av utgifter. Det finns inga övriga transaktioner med närstående. För information om ersättningar och förmåner till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 8.
32 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN
Från och med den 1 januari 2017 ersätter Torbjörn Sternsjö, Senior Vice President Technology & Business Development, Paul Neutjens i Gränges koncernledning. Vidare har CFO Oskar Hellström utsetts till vice Verkställande Direktör för Gränges.
Till följd av nyttjande av 20 000 teckningsoptioner inom ramen för Gränges personaloptionsprogram (LTI 2014) har styrelsen beslutat om en nyemission under mars 2017.
ALTERNATIVA NYCKELTAL
Gränges använder sig av de alternativa nyckeltalen Avkastning på sysselsatt kapital, Nettoskuld och Soliditet. Gränges anser att dessa nyckeltal är användbara för läsare av de finansiella rapporterna som ett komplement till andra nyckeltal för att bedöma möjlighet till utdelning, att genomföra strategiska investeringar samt att bedöma koncernens möjligheter att leva upp till finansiella åtaganden. Vidare använder Gränges nyckeltalen justerat rörelseresultat och justerad EBITDA vilket är mått som Gränges betraktar som relevanta för investerare som vill förstå resultatgenereringen exklusive jämförelsestörande poster. För definitioner av nyckeltalen se sid 111.
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Justerat rörelseresultat | ||
| Rörelseresultat | 559 | 538 |
| Jämförelsestörande poster | 128 | 3 |
| Justerat rörelseresultat | 687 | 541 |
| Justerad EBITDA | ||
| Justerat rörelseresultat | 687 | 541 |
| Avskrivningar | 265 | 208 |
| Justerad EBITDA | 952 | 749 |
| Justerad EBITDA inklusive uppskattad justerad EBITDA för förvärvade verksamheten i USA som del av Grängeskoncernen hela året |
||
| Justerad EBITDA | 952 | 749 |
| Uppskattad justerad EBITDA för förvärvade verksamheten i USA som del av Grängeskoncernen 1 januari–21 augusti 2016 |
322 | – |
| Justerad EBITDA inklusive uppskattad justerad EBITDA för förvärvade verksamheten i USA som del av Grängeskoncernen hela året |
1 274 | 749 |
| Avkastning på sysselsatt kapital | ||
| Summa tillgångar exklusive likvida medel och räntebärande fordringar | 5 054 | 3 957 |
| Icke räntebärande skulder exklusive pensioner | –1 123 | –976 |
| Sysselsatt kapital | 3 930 | 2 982 |
| Justerat rörelseresultat | 687 | 541 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 17,5 | 18,1 |
| Nettoskuld/Justerad EBITDA | ||
| Likvida medel och räntebärande fordringar | –889 | –667 |
| Räntebärande skulder inklusive pensioner | 3 611 | 942 |
| Nettoskuld | 2 722 | 275 |
| Justerad EBITDA inklusive uppskattad justerad EBITDA för förvärvade verksamheten i USA som del av Grängeskoncernen hela året |
1 274 | 749 |
| Nettoskuld/Justerad EBITDA | 2,1 | 0,4 |
| Soliditet | ||
| Eget kapital | 2 942 | 2 499 |
| Summa tillgångar | 7 950 | 4 402 |
| Soliditet, % | 37,0 | 56,8 |
MODERBOLAGETS RESULTATRÄKNING
| Belopp i MSEK | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 3 | 119 | 128 |
| Personalkostnader | 7 | –63 | –60 |
| Övriga rörelsekostnader | 4, 5, 6 | –115 | –99 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 11, 12 | –18 | –15 |
| Rörelseresultat | –77 | –47 | |
| Resultat från finansiella poster | |||
| Utdelning från dotterbolag | 757 | 306 | |
| Finansiella intäkter | 8 | 54 | 6 |
| Finansiella kostnader | 9 | –59 | –16 |
| Finansiella poster | 751 | 296 | |
| Resultat efter finansiella poster | 674 | 249 | |
| Bokslutsdispositioner | |||
| Förändring av överavskrivningar | –46 | 1 | |
| Koncernbidrag | 132 | 15 | |
| Skatt på årets resultat | 10 | –42 | –10 |
| Årets resultat | 718 | 254 |
I moderbolaget finns inga poster som redovisas som övrigt totalresultat varför summa totalresultat överensstämmer med årets resultat.
MODERBOLAGETS BALANSRÄKNING
| Belopp i MSEK | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Materiella anläggningstillgångar | 11 | 214 | 223 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 12 | 170 | – |
| Andelar i koncernföretag | 13 | 1 093 | 426 |
| Fordringar hos koncernföretag | 2 204 | 303 | |
| Räntebärande fordringar | 36 | 34 | |
| Andra långfristiga fordringar | 10 | 11 | 14 |
| Summa anläggningstillgångar | 3 728 | 999 | |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 4 | 3 | |
| Fordringar hos koncernföretag | 573 | 187 | |
| Övriga fordringar | 65 | 70 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 4 | 5 | |
| Summa | 647 | 265 | |
| Likvida medel | |||
| Kassa och bank | 182 | 106 | |
| Summa omsättningstillgångar | 828 | 371 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 4 557 | 1 371 |
| Belopp i MSEK | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 101 | 100 | |
| Fond för utvecklingsavgifter | 6 | – | |
| Summa | 106 | 100 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 33 | – | |
| Balanserad vinst | 195 | 95 | |
| Årets resultat | 718 | 254 | |
| Summa | 946 | 349 | |
| Summa eget kapital | 1 052 | 449 | |
| Obeskattade reserver | |||
| Överavskrivningar | 55 | 9 | |
| Avsättningar | |||
| Avsättning för pensioner | 14 | 22 | 22 |
| Summa | 22 | 22 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Banklån | 15 | 2 888 | 804 |
| Övriga långfristiga skulder | 5 | 1 | |
| Summa | 2 893 | 805 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Banklån | 15 | 372 | – |
| Leverantörsskulder | 13 | 14 | |
| Övriga skulder | 86 | 49 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 16 | 64 | 23 |
| Summa | 536 | 86 | |
| Summa skulder | 3 505 | 921 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 4 557 | 1 371 | |
MODERBOLAGETS FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL
| Belopp i MSEK | Aktiekapital | Fond för utveck lingsavgifter |
Överkursfond | Övrigt fritt eget kapital |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans per 1 januari 2015 | 100 | – | – | 205 | 305 |
| Årets resultat | – | – | – | 254 | 254 |
| Personaloptionsprogram | – | – | – | 1 | 1 |
| Utdelning | – | – | – | –112 | –112 |
| Utgående balans per 31 december 2015 | 100 | – | – | 349 | 449 |
| Ingående balans per 1 januari 2016 | 100 | – | – | 349 | 449 |
| Årets resultat | – | – | – | 718 | 718 |
| Personaloptionsprogram | – | – | – | 1 | 1 |
| Utdelning | – | – | – | –149 | –149 |
| Fond för utvecklingsutgifter | – | 6 | – | –6 | – |
| Nyemission | 1 | – | 33 | – | 34 |
| Utgående balans per 31 december 2016 | 101 | 6 | 33 | 913 | 1 052 |
Enligt bolagsordningen för Gränges AB ska aktiekapitalet uppgå till lägst 80 000 000 SEK och högst 320 000 000 SEK. Antalet aktier ska vara lägst 32 000 000 och högst 128 000 000. Aktiekapitalet utgörs av ett aktieslag.
På grund av utnyttjande av 516 000 teckningsoptioner inom ramen för koncerns incitamentsprogram LTI 2014 (se not 8 för ytterligare information) har nyemission gjorts under året. Eget kapital har ökat med 34 MSEK och antalet aktier med 516 000 aktier till följd av nyemssionen. Aktiekapitalet i Gränges per 31 december 2016 uppgår till 101 MSEK fördelat på 75 155 386 aktier, var och en med ett kvotvärde om 1,339775 SEK.
Gränges har endast ett aktieslag.
Utdelning per aktie uppgick till 2,00 SEK (1,50) under 2016.
MODERBOLAGETS KASSAFLÖDESANALYS
| Belopp i MSEK | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| Rörelseresultat | –77 | –47 | |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 18 | 15 | |
| Övriga ej likviditetspåverkande poster | – | 4 | |
| Förändring i rörelsekapital m.m. | 2 | –27 | |
| Betalda inkomstskatter | –5 | –27 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | –63 | –82 | |
| Investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar 11, 12 |
–179 | –10 | |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | – | 4 | |
| Investeringar i koncernföretag | 13 | –671 | – |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –850 | –6 | |
| Betald utdelning till aktieägare | –149 | –112 | |
| Nyemission | 34 | – | |
| Erhållen utdelning från dotterbolag | 719 | 291 | |
| Betalda/erhållna räntor | 2 | –10 | |
| Upptagna lån | 3 277 | – | |
| Amortering | –1 224 | –520 | |
| Finansiella koncernmellanhavanden | –1 670 | 524 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 989 | 173 | |
| Årets kassaflöde | 75 | 85 | |
| Likvida medel per den 1 januari | 106 | 21 | |
| Årets kassaflöde | 75 | 85 | |
| Likvida medel per den 31 december | 182 | 106 |
NOTER – FINANSIELLA RAPPORTER MODERBOLAGET
1 REDOVISNINGSPRINCIPER
Årsredovisningen för moderbolaget är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Enligt RFR 2 ska moderbolaget tillämpa samtliga av EU antagna International Financial Reporting Standards (IFRS) och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen, Tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. De ändringar i RFR 2 som gäller för det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2016 har inte haft någon väsentlig påverkan på moderbolagets finansiella rapporter.
En redogörelse för Grängeskoncernens redovisningsprinciper återfinns i koncernens not 4 Redovisningsprinciper. De huvudsakliga skillnaderna mellan redovisningsprinciperna som tillämpas i Grängeskoncernen och moderbolaget beskrivs nedan.
Grängeskoncernen tillämpar IAS 19 Ersättningar till anställda i koncernens finansiella rapportering. Moderbolaget tillämpar tryggandelagens bestämmelser vilket innebär skillnader vid redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner.
Moderbolaget redovisar skillnaden mellan redovisningsmässiga avskrivningar och skattemässigt gjorda avskrivningar som ackumulerade överavskrivningar, vilka ingår i obeskattade reserver.
Koncernbidrag erhållna från dotterbolag redovisas som finansiella intäkter.
Grängeskoncernen tillämpar IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering och värderar derivat till verkligt värde. Under 2016 har Moderbolaget ändrat sina redovisningsprinciper till att också tillämpa IAS 39 vilket medfört att derivaten nu värderas till verkligt värde istället för anskaffningsvärde. Förändringen i redovisningsprincip till verkligt värde bedöms ge mer relevant information. Förändringen i redovisningsprincip tillämpas retroaktivt i Moderbolaget. Förändringen i värderingen av derivat från anskaffningsvärde till verkligt värde har resulterat i en effekt på derivattillgångar som uppgår till 25 MSEK per 31 december 2016 (40 MSEK per 31 december 2015) samt på derivatskulder som uppgår till 71 MSEK per 31 december 2016 (27 MSEK per den 31 december 2015). Moderbolaget har en riskhanteringsstrategi där koncerninterna och koncernexterna motverkande (back-to-back) derivat ingås. Förändring i redovisningsprincip har därför lett till en bruttoredovisning i balansräkningen, men resultateffekten uppgår till noll samt att effekten på ingående balans av eget kapital den 1 januari 2016 uppgick till noll.
Förändringen i redovisningsprincip för moderbolaget har ingen påverkan på Grängeskoncernens finansiella räkenskaper.
2 FINANSIELL RISKHANTERING
Gränges finansiella risker övervakas på koncernnivå, se noter till koncernens finansiella rapporter, not 25 Finansiell risk.
Moderbolaget tillämpar säkringsredovisning på den riskexponering som uppstår i samband med derivattransaktioner med Gränges Sweden AB genom att ingå motverkande derivat. Då säkringsredovisning tillämpas och relationerna förväntas vara mycket effektiv redovisas inte några orealiserade värdeförändringar på derivaten.
Utöver dessa innehar moderbolaget ett fåtal egna säkringar till ett obetydligt värde per bokslutsdagen.
3 NETTOOMSÄTTNINGENS FÖRDELNING PER VERKSAMHETSGREN
| Summa nettoomsättning fördelning per verksamhetsgren |
119 | 128 |
|---|---|---|
| Övrigt | 1 | 5 |
| Forskning och utveckling | 16 | 27 |
| Hyresintäkter | 30 | 30 |
| Intra-group service charges | 73 | 66 |
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 |
4 ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER
| –22 – |
– –4 |
|---|---|
| 2016 | 2015 |
Fördelning av leasingkostnader
| Maskiner och inventarier | Byggnader och mark | |||
|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Under året betalda avgifter |
0 | 0 | 2 | 4 |
| Avtalade avgifter att betala |
||||
| – nästkommande år | 0 | 0 | 2 | 2 |
| – mellan två år och fem år |
0 | 1 | 3 | 5 |
| – senare än fem år | – | – | – | – |
| Summa framtida leasingkostnader |
1 | 1 | 5 | 7 |
Fördelning av leasingintäkter
| Maskiner och inventarier | Byggnader och mark | |||
|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Under året erhållna avgifter |
– | – | 29 | 30 |
| Avtalade avgifter att erhålla |
||||
| – nästkommande år | – | – | 29 | 31 |
| – mellan två år och fem år |
– | – | 62 | 82 |
| – senare än fem år | – | – | 0 | 4 |
| Summa framtida leasingintäkter |
– | – | 91 | 117 |
6 ERSÄTTNINGAR TILL REVISORER
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Ernst & Young AB | ||
| – Revisionsuppdrag | 1,3 | 1,3 |
| – Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget |
0,4 | 0,1 |
| – Skatterådgivning | 0,5 | 0,9 |
| – Övriga tjänster | 8,2 | 2,9 |
| Summa ersättningar till revisorer | 10,4 | 5,2 |
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på företagets revisorer att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. För 2016 och 2015 utgjorde revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget huvudsakligen granskning av delårsrapporter. Skatterådgivning inkluderar rådgivning inom inkomstbeskattning, inklusive internprissättningsfrågor, samt mervärdesskatt. Övriga tjänster under 2016 utgjordes främst av rådgivning i samband med förvärvsaktiviteter.
7 PERSONALKOSTNADER
Löner och ersättningar uppgick till 39,5 (40,0), sociala kostnader till 16,1 (14,3), varav pensionskostnader 7,8 (4,8). Pensionskostnader om 1,6 (1,4) avser VD. Bolagets utestående pensionsförpliktelser till VD uppgår till 53 kSEK (44).
Läs mer om medelantal anställda, löner och ersättningar inklusive incitamentsprogram i koncernens not 8.
8 FINANSIELLA INTÄKTER
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Ränteintäkter från koncernbolag | 52 | 6 |
| Externa ränteintäkter | 1 | 1 |
| Kursdifferenser | – | –1 |
| Summa finansiella intäkter | 54 | 6 |
9 FINANSIELLA KOSTNADER
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Externa räntekostnader | –56 | –15 |
| Beräknad finansiell kostnad på pensionsskuld | –1 | –1 |
| Kursdifferenser | –1 | – |
| Summa finansiella kostnader | –59 | –16 |
Årets skattekostnad
| Summa skatt | –42 | –10 |
|---|---|---|
| Årets förändring i temporära skillnader | 0 | 11 |
| Uppskjuten skatt hänförlig till | ||
| Aktuell skatt | –42 | –20 |
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 |
Avstämning av verklig skatt
| Summa skatt | –42 | –5,5 | –10 | –3,7 |
|---|---|---|---|---|
| Utländska skatter | –42 | –5,5 | –19 | –7,4 |
| Korrigering/Ändring av tidigare års taxering |
0 | 0,0 | –1 | –0,4 |
| Ej skattepliktiga intäkter |
167 | 22,0 | 69 | 26,2 |
| Ej avdragsgilla kostnader |
–1 | –0,1 | 0 | –0,2 |
| Skatteeffekter av: | ||||
| Skatt enligt gällande skattesats |
–167 | –22,0 | –58 | –22,0 |
| Resultat före skatt | 760 | – | 264 | – |
| Belopp i MSEK | 2016 | % | 2015 | % |
Bolagets verkliga skattesats 5,5 procent (3,7) 2016 avviker från nominell skattesats i Sverige, vilket huvudsakligen är en effekt av erhållen utdelning från Gränges Aluminium (Shanghai) Ltd. Dessa intäkter ingår i underlaget till ej skattepliktiga intäkter. Utländska skatter avser främst betald skatt i Kina på den erhållna utdelningen.
Uppskjuten skatt
| Summa uppskjuten skattefordran (+) / skatteskuld (–) |
10 | 11 |
|---|---|---|
| Skattemässiga underskottsavdrag | 10 | 11 |
| Byggnader och markanläggningar | –1 | 0 |
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 |
Bolaget bedömer att det skattemässiga underskottet om 10 MSEK kommer att utnyttjas under 2017.
11 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
| Belopp i MSEK | Mark, markanläggningar och byggnader |
Maskiner och inventarier |
Byggnadsinventarier, fordon etc. |
Pågående nyanläggningar |
Summa materiella anläggnings tillgångar |
|---|---|---|---|---|---|
| Bokfört värde 1 januari 2016 | 204 | 3 | 10 | 7 | 223 |
| Anskaffningar | – | – | – | 5 | 5 |
| Avyttringar | – | – | – | – | – |
| Överförda tillgångar pågående nyanläggningar |
5 | 2 | – | –7 | – |
| Av- och nedskrivningar | –12 | –1 | –2 | – | –15 |
| Bokfört värde 31 december 2016 | 197 | 4 | 8 | 5 | 214 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | 417 | 116 | 19 | 5 | 558 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | –220 | –113 | –11 | – | –344 |
| Bokfört värde 31 december 2016 | 197 | 4 | 8 | 5 | 214 |
| Bokfört värde 1 januari 2015 | 212 | 8 | 10 | 2 | 234 |
| Anskaffningar | 0 | 1 | 1 | 5 | 7 |
| Avyttringar | – | –5 | – | – | –5 |
| Överförda tillgångar pågående nyanläggningar |
4 | – | – | – | 4 |
| Av- och nedskrivningar | –12 | –1 | –2 | 0 | –15 |
| Bokfört värde 31 december 2015 | 203 | 3 | 10 | 7 | 223 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | 412 | 114 | 19 | 7 | 552 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | –208 | –112 | –9 | 0 | –329 |
| Bokfört värde 31 december 2015 | 204 | 3 | 10 | 7 | 223 |
12 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
| Belopp i MSEK | Immateriell rättighet |
IT | Summa immaterilla anläggnings tillångar |
|---|---|---|---|
| Bokfört värde 1 januari 2016 | – | – | – |
| Anskaffningar | 168 | 6 | 174 |
| Avskrivningar | –4 | – | –4 |
| Bokfört värde 31 december 2016 | 164 | 6 | 170 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | 168 | 6 | 174 |
| Ackumulerade avskrivningar | –4 | – | –4 |
| Bokfört värde 31 december 2016 | 164 | 6 | 170 |
Under året har bolaget förvärvat immaterialla rättigheter avseende produktionsteknik som används i Gränges Americas Inc. IT avser främst aktiverade utgifter för pågående utveckling av nytt affärssystem.
13 ANDELAR I KONCERNFÖRETAG
| Belopp i MSEK | Org. nr | Säte | Antal andelar | Kapital-/rösträtts andel % |
Bokfört värde, MSEK |
|---|---|---|---|---|---|
| Svenska koncernföretag | |||||
| Gränges Sweden AB | 556002-6113 | Finspång | 300 000 | 100/100 | 164 |
| Gränges Skultuna AB | 556913-7358 | Skultuna | 50 000 | 100/100 | 0 |
| Summa | 164 | ||||
| Utländska koncernföretag | |||||
| Gränges Americas Inc. | Delaware, USA | – | 100/100 | 671 | |
| Gränges Aluminium (Shanghai) Ltd | Shanghai, Kina | – | 100/100 | 256 | |
| Gränges Japan Ltd | Tokyo, Japan | – | 100/100 | 3 | |
| Summa | 930 | ||||
| Summa andelar i koncernföretag | 1 093 |
I det fall likvida medel i Kina skall göras tillgängliga för moderbolaget sker detta idag genom utdelning till en beskattning av 5 procent. Likvida medel per 31 december 2016 för det kinesiska dotterbolaget uppgår till 475 MSEK.
14 AVSÄTTNING FÖR PENSIONER OCH LIKNANDE FÖRPLIKTELSER
Förmånsbestämda pensioner
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Avsättning enligt tryggandelagen | ||
| – FPG/PRI-pensioner | 21 | 21 |
| Pensionsförpliktelse som är tryggad genom överföring av medel till pensionsstiftelse |
1 | 1 |
| Summa avsättning för pensioner och liknande förpliktelser |
22 | 22 |
Specifikation av förändring i den skuld som redovisas i balansräkningen avseende pensioner.
| Skuld vid årets slut avseende pensionsåtaganden |
22 | 22 |
|---|---|---|
| Pensionsutbetalningar | –1 | –2 |
| I resultaträkningen redovisad kostnad | 1 | 2 |
| Skuld vid årets början avseende pensionsåtaganden |
22 | 22 |
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 |
Försäkringstekniska grunder för beräkning av kapitalvärde enligt tryggandelagen fastställs av Finansinspektionen. Tillämpning av tryggandelagen är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. Bortsett från kostnaden för pensionspremier, avgifter till PRI och premier till FPG är årets pensionskostnad fördelad enligt följande:
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Under året utbetalda pensioner | –1 | –2 |
| Ökning/minskning av kapitalvärde | 0 | 0 |
| Avgår räntedelen i PRI | 1 | 1 |
| Summa rörelsekostnad | 0 | –1 |
| Räntekostnad | –1 | –1 |
| Summa | –1 | –2 |
Gränges främsta finansieringskällor är ett långfristigt lån på 210 MUSD och övriga långfristiga lån om 900 MSEK. Räntebindningstiden i skuldportföljen var cirka två månader per den 31 december 2016. Gränges har också en revolverande kreditfacilitet om 1 200 MSEK tillgänglig i flera valutor, med en kvarvarande löptid på tre år. Gränges har möjlighet att bestämma löptid och räntebindning på en, två, tre eller sex månader. Per 31 december 2016 var 470 MSEK (810) utnyttjat med en genomsnittlig räntebindning om två månader. Lånefaciliteterna har sedvanliga lånevillkor (covenants), vilka per den 31 december 2016 var uppfyllda.
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Upplupna löner, semesterlöner och sociala avgifter |
27 | 19 |
| Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
37 | 5 |
| Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
64 | 23 |
17 STÄLLDA SÄKERHETER
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| För egna skulder och avsättningar: | ||
| Avseende avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser |
||
| – Fastighetsinteckningar | 15 | 15 |
| Summa ställda säkerheter | 15 | 15 |
Gränges har i samband med tecknande av den nya krediten som beskrivs i not 15 ingått sedvanlig förbindelse att inte ställa säkerhet eller på liknande sätt disponera över sin egendom för att ge fordringsägare bättre rätt än de banker som tillhandahåller kreditfaciliteten.
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Övriga eventualförpliktelser | 105 | 93 |
| – varav för dotterbolag | 102 | 92 |
TVISTER
Bolaget är inte part i någon tvist. Så länge bolaget inte har någon legal eller formell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är oklart om ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera en framtida förpliktelse finns inget redovisat i resultateller balansräkningen.
19 TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE
Transaktioner med närstående specificeras i tabellen nedan. Gränges AB har ett bestämmande inflytande över sina dotterbolag, se not 13 Andelar i koncernföretag.
Ingen styrelseledamot eller ledande befattningshavare i Gränges AB eller dess dotterbolag har själv eller via bolag eller närstående haft någon direkt delaktighet i affärstransaktion genomförd av Gränges AB, som var eller är ovanlig till sin karaktär eller sina villkor och som inträffat under 2016. Information avseende ledande befattningshavare hänvisas till not 7.
| Belopp i MSEK | År | Försäljning till närstående |
Inköp från närstående |
Fordran på närstående per 31 december |
Skuld till närstående per 31 december |
|---|---|---|---|---|---|
| Dotterbolag | 2016 | 141 | 7 | 36 | 0 |
| Dotterbolag | 2015 | 90 | 5 | 37 | 0 |
| Intresseföretag | 2016 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Intresseföretag | 2015 | 1 | 0 | 0 | 0 |
20 FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel om 945 806 794 SEK ska disponeras enligt följande:
| Summa | 945 806 794 |
|---|---|
| Balanseras i ny räkning | 765 433 868 |
| Utdelning till aktieägare | 180 372 926 |
| Belopp i SEK | 2016 |
Den föreslagna utdelningen uppgår till 180 MSEK, eller 2,40 SEK per aktie. Styrelsen har i sitt förslag till utdelning beaktat bolagets finansiella ställning, kassaflöde och framtidsutsikter.
DEFINITIONER
Avkastning på eget kapital
Periodens resultat dividerat med genomsnittligt eget kapital under den senaste tolvmånadersperioden.
Avkastning på sysselsatt kapital
Justerat rörelseresultat dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital under den senaste tolvmånadersperioden.
Försäljningsvolym Såld volym angivet i ton.
Justerad EBITDA Justerat rörelseresultat före av- och nedskrivningar.
Justerat rörelseresultat
Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster.
Jämförelsestörande poster
Intäkter och kostnader av engångskaraktär.
kton Volym angivet i tusentals ton.
Medelantal anställda Medelantalet anställda omräknat till heltidstjänster.
Nettokassaflöde före
finansieringsverksamheten Kassaflöde från löpande verksamhet plus kassaflöde från investeringsverksamhet.
Nettoskuld
Likvida medel och räntebärande fordringar minus räntebärande skulder, inklusive pensioner.
Resultat per aktie
Periodens resultat dividerat med totalt antal aktier.
Rörelseresultat
Resultat före finansnetto och skatt.
SEK
Svenska kronor.
Soliditet
Eget kapital dividerat med summa tillgångar.
Sysselsatt kapital
Summa tillgångar exklusive likvida medel och räntebärande fordringar, minus icke räntebärande skulder.
ORDLISTA
Aluminiumband
Valsad aluminium på rulle.
HVAC
Stationära värmeväxlare för värme, ventilation, luftkonditionering och kyla.
Legering
Material som består av flera metaller.
LME
London Metal Exchange.
Lödning Sammanfogning genom smältning.
Plätering
Yttäckning.
SHFE
Shanghai Futures Exchange.
Skrot
Överbliven omsmältningsbar aluminium.
Valsad aluminium
Aluminium vars tjocklek minskats genom att materialet passerat två eller flera valsar.
Värmeväxlare
Tillämpning där värme överförs från ett medium till ett annat.
FEMÅRSÖVERSIKT
| Belopp i MSEK | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|---|---|
| Försäljningsvolym, kton | 239,1 | 163,9 | 160,0 | 158,6 | 151,7 |
| Resultaträkning | |||||
| Nettoomsättning | 7 207 | 5 494 | 4 748 | 4 642 | 4 946 |
| Justerad EBITDA1) | 952 | 749 | 664 | 558 | 526 |
| Justerat rörelseresultat1) | 687 | 541 | 463 | 371 | 362 |
| Rörelseresultat | 559 | 538 | 422 | 456 | 392 |
| Årets resultat | 498 | 379 | 319 | 309 | 316 |
| Justerad EBITDA-marginal | 13,2 | 13,6 | 14,0 | 12,0 | 10,6 |
| Justerad rörelsemarginal | 9,5 | 9,8 | 9,7 | 8,0 | 7,3 |
| Rörelsemarginal | 7,8 | 9,8 | 8,9 | 9,8 | 7,9 |
| Nettomarginal | 6,9 | 6,9 | 6,7 | 6,7 | 6,4 |
| Balansräkning | |||||
| Anläggningstillgångar | 4 071 | 1 800 | 1 829 | 1 759 | 1 776 |
| Omsättningstillgångar | 3 878 | 2 601 | 2 631 | 2 867 | 2 520 |
| Eget kapital | 2 942 | 2 499 | 2 137 | 3 098 | 2 208 |
| Långfristiga skulder | 3 209 | 989 | 1 071 | 400 | 959 |
| Kortfristiga skulder | 1 799 | 914 | 1 253 | 1 128 | 1 129 |
| Kassaflöde | |||||
| Löpande verksamheten | 686 | 725 | 678 | 601 | 649 |
| Investeringsverksamheten | –2 732 | –125 | –81 | –151 | –248 |
| Kassaflöde före finansieringsverksamheten | –2 046 | 600 | 597 | 450 | 401 |
| Finansieringsverksamheten | 2 245 | –647 | –941 | –88 | –301 |
| Årets kassaflöde | 198 | –47 | –344 | 362 | 100 |
1) Justerat för jämförelsestörande poster (se koncernens not 12).
Kapitalstruktur, avkastningsmått och anställda
| Sysselsatt kapital | 5 664 | 2 775 | 2 901 | 2 972 | 3 075 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoskuld | 2 722 | 275 | 765 | –126 | 867 |
| Soliditet, % | 37,0 | 56,8 | 47,9 | 67,0 | 51,4 |
| Nettoskuld/Justerad EBITDA, multipel | 2,1x2) | 0,4x | 1,2x | –0,2x | 1,6x |
| Sysselsatt kapital (genomsnitt rullande 12 månader) | 3 930 | 2 982 | 2 837 | 3 082 | 3 163 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 17,5 | 18,1 | 16,3 | 12,0 | 11,4 |
| Eget kapital (genomsnitt rullande 12 månader) | 2 636 | 2 385 | 2 755 | 2 685 | 2 243 |
| Avkastning på eget kapital, % | 18,9 | 15,9 | 11,6 | 11,5 | – |
| Medelantal anställda | 1 154 | 964 | 952 | 964 | 947 |
2) Beräknat på rullande tolv månader inklusive uppskattad justerad EBITDA på fristående basis för den förvärvade verksamheten i USA.
| 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Data per aktie, SEK | |||||
| Resultat före utspädning | 6,66 | 5,07 | 4,27 | 4,14 | 4,24 |
| Resultat efter utspädning | 6,64 | 5,07 | 4,27 | 4,14 | 4,24 |
| Eget kapital1) | 39,27 | 33,45 | 28,63 | 41,51 | 29,58 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten1) | 9,15 | 9,70 | 9,08 | 8,05 | 8,69 |
| Utdelning2) | 2,40 | 2,00 | 1,50 | – | – |
| Direktavkastning, % | 2,79 | 2,86 | 2,94 | – | – |
| Börskurs vid årets slut | 86,00 | 70,00 | 51,00 | – | – |
| Vägt antal utestående stamaktier före utspädning, tusental |
74 703,9 | 74 639,4 | 74 639,4 | 74 639,4 | 74 639,4 |
| Vägt antal utestående stamaktier efter utspädning, tusental |
74 913,9 | 74 719,4 | 74 639,4 | 74 639,4 | 74 639,4 |
| Försäljningsvolym per region, kton | |||||
| Asien | 80,8 | 75,5 | 78,3 | 75,0 | 70,4 |
| Europa | 63,7 | 62,7 | 58,6 | 59,5 | 55,9 |
| Nord- och Sydamerika | 94,6 | 25,8 | 23,1 | 24,0 | 25,3 |
| Summa | 239,1 | 163,9 | 160,0 | 158,6 | 151,7 |
| Nettoomsättning per region, MSEK | |||||
| Asien | 2 623 | 2 637 | 2 378 | 2 271 | 2 416 |
| Europa | 1 933 | 1 978 | 1 679 | 1 673 | 1 757 |
| Nord- och Sydamerika | 2 651 | 880 | 691 | 698 | 772 |
| Summa | 7 207 | 5 494 | 4 748 | 4 642 | 4 946 |
1) Beräknat på vägt antal utestående stamaktier, efter utspädning.
2) Kontantutdelning 2017 enligt förslag.
FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel om 945 806 794 SEK ska disponeras enligt följande:
| Summa | 945 806 794 |
|---|---|
| Balanseras i ny räkning | 765 433 868 |
| Utdelning till aktieägare | 180 372 926 |
| Belopp i SEK | 2016 |
Den föreslagna utdelningen om 180 MSEK, eller 2,40 SEK per aktie, motsvarar 36 procent av årets resultat för 2016. Styrelsen har i sitt förslag till utdelning beaktat bolagets finansiella ställning, kassaflöde och framtidsutsikter.
Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och företagets ställning och resultat, samt att koncernförvaltningsberättelsen och förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och företagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm den 8 mars 2017 Styrelsen i Gränges AB (publ)
Anders G. Carlberg Styrelseordförande
Carina Andersson Terje Andersen Ragnhild Wiborg Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Katarina Lindström Öystein Larsen Konny Svensson Styrelseledamot Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant
Peter Carlsson Johan Menckel Hans Porat Styrelseledamot Verkställande direktör Styrelseledamot
Vår revisionsberättelse har lämnats den 10 mars 2017 Ernst & Young AB
Erik Sandström
Auktoriserad revisor
Informationen i denna rapport är sådan som Gränges ska offentliggöra enligt lagen om värdpappersmarknaden och/eller lagen om finansiella instrument. Informationen har lämnats för offentliggörande tisdagen den 14 mars 2017.
REVISIONSBERÄTTELSE
TILL BOLAGSSTÄMMAN I GRÄNGES AB (PUBL), ORG NR 556001-6122
RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN Uttalanden
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Gränges AB (publ) för år 2016 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 61–71. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 58–114 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 61–71. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Särskilt betydelsefulla områden
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.
Förvärv av verksamhet i USA
Under räkenskapsåret 2016 har bolaget förvärvat en betydande verksamhet i USA. Förvärvet är ett inkråmsförvärv genomfört av Gränges Americas Inc, ett helägt dotterbolag till Gränges AB. Total köpeskilling för förvärvet uppgår till 2 581 mkr. I samband med förvärvet har bolaget i koncernredovisningen utifrån erlagd köpeskillingen åsatt värden på förvärvade tillgångar och skulder. Identifiering och värderingen av förvärvade tillgångar och skulder kräver antaganden om framtida finansiell utveckling samt värderingstekniska parametrar. En förändring av ett antagande påverkar de åsatta värdena varför vi har bedömt att detta är ett särskilt betydelsefullt område i revisionen. En beskrivning av förvärvet samt åsatta värden på förvärvade tillgångar framgår av not 29 i koncernens tilläggsupplysningar. Viktiga antaganden och bedömningar för redovisningen framgår av not 5.
I vår revision har vi utvärderat bolagets process för att allokera köpeskillingen till förvärvade tillgångar och skulder. Vi har med hjälp av värderingsexperter utvärderat bolagets värderingsmetoder och beräkningsmodeller samt bedömt rimligheten i gjorda antaganden. Vi har granskat lämnade upplysningar i årsredovisningen.
Värdering av färdigvarulager och produkter i arbete
Som framgår av not 18 i koncernens tilläggsupplysningar så redovisas lager av färdiga produkter och produkter i arbete till 1 020 mkr i rapport över finansiell ställning för koncernen per den 31 december 2016. Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Redovisning av färdigvarulagrets anskaffningsvärde och produkter i arbete sker till produktionskostnad med avdrag för eventuell inkurans. Värdering till produktionskostnad sker med hjälp av beräkningssmodeller där direkta och indirekta produktionsrelaterade kostnader hänförs till tillverkade produkter. Felaktiga antaganden och beräkningar i samband med att direkta och indirekta produktionskostnader hänförs till tillverkade produkter påverkar värderingen av lagret och den redovisade kostnaden för sålda produkter under räkenskapsåret varför vi bedömt att detta är ett särskilt betydelsefullt område i revisionen. En beskrivning av bolagets metod för att värdera färdigvarulager och produkter i arbete framgår i avsnittet om redovisningsprinciper i not 4 i koncernens tilläggsupplysningar.
I vår revision har vi utvärderat om bolagets principer för redovisning av lager överensstämmer med gällande regelverk. Vi har vidare granskat bolagets beräkningsmodeller och bedömt rimligheten i använda priser, åtgångstal och antaganden vid utfördelning av indirekta produktionskostnader. Vi har granskat lämnade upplysningar i årsredovisningen.
Materiella anläggningstillgångar
Bolagets materiella anläggningstillgångar redovisas till 3 347 mkr i rapport över finansiell ställning för koncernen, motsvarande 42 % av bolagets totala tillgångar. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivning sker över komponenternas bedömda nyttjandeperioder. Redovisningsprinciper för materiella anläggningstillgångar framgår av koncernens tilläggsupplysningar not 4, viktiga antaganden och bedömningar för redovisningen framgår av not 5 och upplysningar om materiella anläggningstillgångar lämnas i not 17. Värdering och redovisning av materiella tillgångar utgjorde ett väsentligt område i vår revision mot bakgrund av de redovisade beloppens väsentlighet i relation till koncernens finansiella ställning.
Avskrivningar
Avskrivning sker över komponenternas bedömda nyttjandeperioder. En förändrad bedömning av komponenternas nyttjandeperioder skulle leda till andra redovisade värden. I vår revision har vi utvärderat rimligheten i gjorda antaganden vid bedömning av komponenternas nyttjandeperioder genom jämförelser mot historiska utfall, affärsplaner och avskrivningstider som tillämpas av andra jämförbara bolag. Vi har granskat lämnade upplysningar i årsredovisningen.
Nedskrivningar
I det fall indikation på nedskrivningsbehov föreligger prövas de redovisade värdena mot en beräkning av tillgångens återvinningsvärde. Baserat på koncernens nuvarande och förväntade resultatutveckling har Bolaget konstaterat att ingen indikation på värdenedgång förelåg för räkenskapsåret 2016. Vi har i vår revision analyserat och bedömt de antaganden och bedömningar som Bolaget gjort rörande eventuell indikation på nedskrivningsbehov mot nuvarande och förväntade kassaflöden från berörda tillgångar.
Vi har granskat lämnade upplysningar i årsredovisningen.
Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–57. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Revisorns ansvar
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:
- identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.
- skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.
- utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.
- drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten.
- utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.
- inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden.
Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.
Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder.
Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver
dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan eller när, i ytterst sällsynta fall, vi bedömer att en fråga inte ska kommuniceras i revisionsberättelsen på grund av att de negativa konsekvenserna av att göra det rimligen skulle väntas vara större än allmänintresset av denna kommunikation.
RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR Uttalanden
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Gränges AB (publ) för år 2016 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Revisorns ansvar
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
- företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget.
- på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 61–71 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämför den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
Stockholm den 10 mars 2017
Ernst & Young AB
Erik Sandström Auktoriserad revisor
ÅRSSTÄMMA 2017
Gränges årsstämma 2017 äger rum torsdagen den 4 maj kl 16.00 i Näringslivets Hus i Stockholm, Registreringen startar kl 15.00.
Deltagande
Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken torsdagen den 27 april 2017, dels anmäla sitt deltagande till bolaget via bolagets webbplats granges.com, per telefon 0732 07 42 52 eller per brev på adressen Gränges AB, Juridik, Box 5505, SE-114 85 Stockholm. Anmälan ska vara bolaget tillhanda senast torsdagen den 27 april 2017.
Vid anmälan ska aktieägare ange namn, person- eller organisationsnummer, adress och telefonnummer samt antal biträden. De uppgifter som lämnas används endast för Gränges årsstämma.
Förvaltarregistrerade aktier
Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste, för att äga rätt att delta i årsstämman, tillfälligt låta omregistrera sina aktier hos Euroclear Sweden AB. Begäran om omregistrering bör göras hos förvaltaren i god tid innan årsstämman.
Kallelse till årsstämma
Gränges kallelse till årsstämma 2017 kommer att offentliggöras omkring den 28 mars 2017 genom pressmeddelande och på bolagets hemsida. Övriga beslutsunderlag kommer att finnas tillgängliga på bolagets hemsida. Tryckt information kan beställas via [email protected].
Utdelning
Styrelsen för Gränges föreslår en utdelning om 180 (149) MSEK, motsvarande 2,40 (2,00) SEK per aktie för verksamhetsåret 2016. Som avstämningsdag för utdelningen föreslås den 8 maj 2017 vilket innebär att utdelningen, förutsatt att årsstämman godkänner förslaget, beräknas betalas ut torsdagen den 11 maj 2017.
För ytterligare information, kontakta:
Pernilla Grennfelt, SVP Communications & IR [email protected], tel: +46 702 90 99 55.
Gränges årsredovisning är tillgänglig på hemsidan www.granges.com på svenska och engelska. Årsredovisningen finns även tillgänglig i tryckt format och kan beställas på [email protected].
Delårsrapport för januari–mars 2017 27 april 2017 Årsstämma 2017 4 maj 2017 Halvårsrapport för januari–juni 2017 20 juli 2017 Delårsrapport för januari–september 2017 26 oktober 2017
HISTORIK
Grunden till dagens Gränges lades 1896 i Grängesberg. Därefter kom ett flertal olika industriföretag att ingå i koncernen, bland annat Grängesbergs gruvor, järnvägsrörelsen TGOJ, Oxelösunds järnverk samt en rederiverksamhet. 1969 förvärvades Svenska Metallverken som bland annat sysslade med tillverkning av aluminiumprodukter, den del som sedermera kom att bli Gränges och Sapa. 1972 startades utveckling och produktion av värmeväxlarband i aluminium i Finspång.
Efter att Electrolux förvärvat Grängeskoncernen 1980 genomfördes ett antal strukturförändringar och flertalet av Gränges verksamheter avyttrades. Kvar i Gränges därefter blev aluminiumtillverkningen.
En viktig milstolpe var då Gränges 1996 etablerade en global närvaro genom en produktionsanläggning i Shanghai. 1997 börsnoterades Gränges i Stockholm och år 2000 bytte Gränges namn till Sapa.
År 2005 köptes Sapa ut från börsen efter att norska Orkla lagt ett bud på bolaget. Sapas verksamhet bestod då av två ben, dels valsade aluminiumprodukter och dels extruderade aluminiumprofiler. Verksamheten som avsåg valsade produkter återtog under 2013 namnet Gränges och under 2014 beslutade Orkla att börsnotera Gränges på Nasdaq Stockholm.
ADRESSER
HUVUDKONTOR
Gränges AB (publ) Box 5505 114 85 Stockholm Sverige
BESÖKSADRESS
Humlegårdsgatan 19A 114 85 Stockholm Tel: +46 8 459 59 00
www.granges.com Org.nr. 556001-6122
GRÄNGES EUROPE
Gränges Sweden AB 612 81 Finspång Sverige
BESÖKSADRESS
Slottsvägen 1 612 31 Finspång Sverige Tel: +46 122 838 00
GRÄNGES ASIA
Gränges Aluminium (Shanghai) Ltd 1111 Jiatang Highway 201807 Shanghai Kina Tel: +86 215 954 1111
GRÄNGES AMERICAS
Gränges Americas Inc 501 Corporate Centre Drive, Suite 280 Franklin, Tennessee 37067 USA Tel: +1 615 778 2000
Koncept, text och produktion: Solberg i samarbete med Gränges. Fotografer: Dan Coleman, David Einar, Dean Dixon, Elliot Elliot/Johner, Hans Berggren/Johner, Marcos Romano, Ten Film, Volvo Cars med flera. Tryckeri: Göteborgstryckeriet 2017.
A GLOBAL LEADER IN ALUMINIUM ENGINEERING, MANUFACTURING AND INNOVATION