AI assistant
Gränges — Annual Report 2015
Mar 11, 2016
3055_10-k_2016-03-11_5d3fe907-3f70-4376-9f2c-d3ffd767f0fb.pdf
Annual Report
Open in viewerOpens in your device viewer
GRÄNGES ÅRSREDO-VISNING 2015
ETT GLOBALT ALUMINIUM-FÖRETAG SPECIALISERAT PÅ VALSADE PRODUKTER FÖR VÄRMEVÄXLAR-INDUSTRIN
VERKSAMHETS-BESKRIVNING
| 2015 i korthet |
|---|
| Detta är Gränges |
| VD-ord |
| The Inside Story |
| Strategi och finansiella mål |
| Affärsmodell |
| Marknadsöversikt |
| Produkter och produktion |
| Hållbarhet |
| Riskhantering |
| Aktien |
FINANSIELL RAPPORT
| Förvaltningsberättelse |
|---|
| Verksamhet |
| Bolagsstyrningsrapport |
| Styrelse |
| Koncernledning |
| Innehåll finansiella rapporter |
| Finansiella rapporter koncernen |
| Noter finansiella rapporter koncernen |
| Finansiella rapporter moderbolaget |
| Noter finansiella rapporter moderbolaget |
| Definitioner och ordlista |
| Femårsöversikt |
| Förslag till vinstdisposition |
| Revisionsberättelse |
| Årsstämma |
| Adresser |
GRÄNGES är en ledande global leverantör av valsade produkter till lödda värmeväxlare i aluminium. Företaget utvecklar, producerar och marknadsför avancerade material som förbättrar dels effektiviteten i kundens tillverkningsprocess och dels prestandan hos slutprodukten, den lödda värmeväxlaren. Bolagets geografiska regioner är Europa, Asien och Nord- och Sydamerika. Produktionsanläggningarna i Finspång, Sverige och Shanghai, Kina har en total årlig kapacitet på 220 000 ton. Gränges har cirka 950 medarbetare och omsatte 5 494 MSEK 2015. Aktien är noterad på Nasdaq Stockholm sedan oktober 2014. Mer information om Gränges finns på granges.com.
2015 I KORTHET
- Det justerade rörelseresultatet ökade med 24,7 procent. Positiva effekter av gynnsamma valutakurser.
-
God efterfrågan på marknaderna i Asien och Europa. Försäljningsvolymen ökade med 0,9 procent.
-
Fortsatt förbättrat resultat, ökad försäljningsvolym och högre nettoomsättning.
- Avmattning i Asien, som en följd av att ett antal kunder minskade sina lager som hade byggts upp under första kvartalet.
- Erhöll utmärkelsen Delphi 2014 Pinnacle Award i kategorin bästa leverantör.
FÖRSÄLJNINGSUTVECKLING, 2005–2015
- Fortsatt förbättrat resultat och nettoomsättning. God tillväxt i Europa och Nordamerika medan marknaden i Kina var fortsatt svag.
-
Effektivisering av den svenska verksamheten. Forskning och utveckling får tydligare fokus, liksom metallinköp och distribution.
-
Högre försäljning och förbättrat resultat. Lägre försäljningsvolym i Asien medan försäljningen i Europa och Nord- och Sydamerika växte.
- Utdelningen höjdes till 2,00 SEK per aktie. Nettoskulden minskade till 275 MSEK per den 31 december 2015 med hjälp av ett starkt kassaflöde.
FINANSIELLT SAMMANDRAG
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 | Förändring |
|---|---|---|---|
| Försäljningsvolym, kton | 163,9 | 160,0 | 2,5 % |
| Nettoomsättning | 5 494 | 4 748 | 15,7 % |
| Justerat rörelseresultat1) | 541 | 463 | 16,9 % |
| Justerad rörelsemarginal, % | 9,8 | 9,7 | 0,1 ppt |
| Justerat rörelseresultat per ton, kSEK | 3,3 | 2,9 | 0,4 |
| Rörelseresultat | 538 | 422 | 27,6 % |
| Rörelsemarginal, % | 9,8 | 8,9 | 0,9 ppt |
| Årets resultat | 379 | 319 | 18,8 % |
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | 5,07 | 4,27 | 0,80 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 5,07 | 4,27 | 0,80 |
| Kassaflöde före finansieringsverksamheten | 600 | 597 | 0,5 % |
| Soliditet, % | 56,8 | 47,9 | 8,9 ppt |
| Nettoskuld | 275 | 765 | –490 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 18,1 | 16,3 | 1,8 ppt |
FÖRSÄLJNINGSVOLYM PER REGION, 2015
1) Justerat för jämförelsestörande poster (se not 12 på sidan 73).
POSITIONERAT FÖR FORTSATT LÖNSAM TILLVÄXT
Lödning är den dominerande tekniken för tillverkning av värmeväxlare i aluminium inom fordonsindustrin. Under kommande år väntas användandet av denna teknik öka även för stationära värmeväxlare, där Gränges har en ledande position.
Vår bransch
Gränges är verksamt inom en nisch inom aluminiumindustrin som utvecklar och producerar material till tillverkare av lödda värmeväxlare i aluminium. Nischen karaktäriseras av följande:
Få stora kunder
Kundbasen är koncentrerad. Gränges sju största kunder svarar för 59 procent av koncernens försäljningsvolym.
Global marknad
Kunderna utgörs i huvudsak av stora, globala företag. För att möta kundernas efterfrågan krävs geografisk närvaro hos kunderna på respektive marknad.
Höga tekniska krav
Kunderna har höga krav på produkternas prestanda och metallurgiska egenskaper. Typiskt sett tar utvecklingen av värmeväxlarmaterial till en specifik värmeväxlare omkring två år. Utvecklingen sker i nära samarbete med kunderna.
Nisch inom aluminiumindustrin
Det finns många stora och mindre aktörer som är verksamma inom valsning av aluminiumprodukter, varav flertalet erbjuder storskalig tillverkning av enklare specifikationer. Få har den helhetskompetens som krävs för att producera de tekniskt avancerade material som Gränges inriktar sig på.
Omkring hälften av världens bilar som tillverkas idag har värmeväxlare som innehåller Gränges material och expertis.
Våra slutkunder
Gränges slutkunder finns inom fordonsindustrin och inom industrin för stationära värmeväxlare.
Fordonsindustrin
Efterfrågan på värmeväxlarband är starkt knuten till den globala fordonsproduktionen samt antalet värmeväxlare per fordon. För varje ny fordonsplattform utvecklas ett antal unika värmeväxlare. Denna utveckling sker i nära samarbete med kunderna för att säkerställa att den slutliga produkten har rätt egenskaper. Avancerade krav på produkternas egenskaper, inte minst när det gäller energieffektivitet, gör att lödda värmeväxlare i aluminium är den klart dominerande tekniken idag.
Industrin för stationära värmeväxlare
Marknaden för stationära värmeväxlare är fragmenterad med många tillverkare och ett stort antal slutanvändare och applikationer. Dessa applikationer återfinns inom bland annat kommersiella fastigheter och bostäder, datacenter, livsmedelsindustrin, detaljhandeln, hälsa och sjukvård samt inom tillverkningsindustrin. Tillsammans svarar dessa för en stor andel av energiförbrukningen i många länder. Krav på minskad energiförbrukning och begränsningar av mängden och valet av kylmedel förväntas driva övergången till lödda värmeväxlare i aluminium, som än så länge endast står för några få procent av den totala marknaden.
Vår verksamhet
Gränges verksamhet har ett antal styrkefaktorer som gör bolaget väl positionerat för en fortsatt lönsam tillväxt.
Marknadsledande position
Gränges har en marknadsledande position globalt inom värmeväxlarmaterial i aluminium. Marknadsandelen 2015 uppgick till cirka 20 procent.
Stark närvaro i Asien
Under 2015 kom 46 procent av Gränges försäljning från kunder i Asien, varav den kinesiska marknaden utgjorde ungefär hälften. Gränges etablerade verksamhet i Kina redan 1996 och har sedan dess byggt upp en ledande position i regionen. Asien är den marknad som förväntas visa högst tillväxttakt de kommande åren även om tillväxten avtog under 2015.
Potential för fortsatt tillväxt
Gränges har en stark position inom sin nisch och unika kompetenser inom bearbetad aluminium. Denna position utgör grund för fortsatt tillväxt och utveckling inom bland annat följande områden:
- Fortsatt expansion i Kina
- Etablering i Nordamerika
- Ökad användning av aluminium i stationära värmeväxlare
- Kommersialisering av nya innovationer
Välinvesterade anläggningar
Produktionsanläggningarna i Kina och Sverige är välinvesterade. Under de närmaste åren förväntas de årliga underhållsinvesteringarna väsentligen understiga avskrivningarna.
Gränges är representerat över hela världen.
Stabil affärsmodell
Gränges affärsmodell innebär att kostnaden för råmaterialet, aluminium, förs vidare till kunden. Gränges resultat är således inte beroende av rörelser i aluminiumpriset. Koncernens intjäning utgörs av det värde som adderas till produkten som kunderna är villiga att betala för.
REKORDRESULTAT OCH HÖGRE TILLVÄXT ÄN MARKNADEN
Johan Menckel, VD Gränges, svarar på frågor om utvecklingen 2015, hur Gränges förväntas se ut om fem år och och vad bolaget ska fokusera på under 2016.
"Under 2015 hade vi en högre tillväxt än marknaden. Sammantaget infriade vi samtliga våra finansiella mål och nettoskulden minskade, vilket skapar stabilitet för framtiden. Det är vi stolta över."
VAD VAR VIKTIGAST 2015?
Vi har förbättrat resultatet löpande de senaste tio åren. 2015 blev ännu ett framgångsrikt år då vi nådde rekordresultat. Att vi haft ett starkt fokus på våra kunder och gjort ytterligare insatser för att öka effektiviteten har bidragit till den positiva utvecklingen. Under 2015 hade vi en högre tillväxt än marknaden. Sammantaget infriade vi samtliga våra finansiella mål och nettoskulden minskade, vilket skapar stabilitet för framtiden. Det är vi stolta över.
NÅGOT SÄRSKILT PÅ MARKNADEN DU VILL LYFTA?
Det har varit ett mellanår med något lägre underliggande marknadstillväxt globalt. Tittar vi lite närmare på våra geografiska marknader har utvecklingen varierat. Tillväxten i Asien var svagare än åren innan medan efterfrågan ökade i Europa och var på samma nivå i Nordamerika.
HUR PÅVERKAS GRÄNGES AV MARKNADSLÄGET?
Vi fokuserar som alltid på våra kunder och att erbjuda de bästa tekniska lösningarna. Det är också viktigt att vi har en effektiv produktionsprocess och gör ständiga förbättringar operationellt för att hålla kostnaderna nere.
Vi har lyckats väl på samtliga punkter under 2015, vilket kan avläsas i årets resultat och i det faktum att vi vuxit mer än marknaden. Vi har även utnämnts till bästa leverantör av två av våra kunder som är ledande tillverkare av värmeväxlare.
HUR SER DU PÅ UTVECKLINGEN I ASIEN OCH KINA?
Jag är långsiktigt positiv. Rådande prognoser pekar på omkring 5 procents tillväxt per år i Kina under en längre tid framöver och när det gäller försäljningen av personbilar i Asien väntas det vara den region som växer starkast globalt. Det är fullt naturligt med tanke på den snabba ökningen i levnadsstandard. I takt med att inkomsterna ökar vill fler ha tillgång till bil, dessutom ökar kraven på komfort, vilket ytterligare bidrar till försäljning av värmeväxlare till luftkonditioneringssystem.
Redan idag tillverkas hälften av alla bilar i världen i Asien medan Nordamerika och Europa står för en fjärdedel var.
NI HAR ÄNDRAT ER ORGANISATION FÖR FOU, VARFÖR?
Vi har förstärkt och skapat en långsiktigt effektivare organisation med en tydligare uppdelning mellan strategisk forskning och den produktutveckling som är mer koncentrerad till kundönskemål i det korta perspektivet. Forskningen centraliseras och ska säkerställa att vi stärker vår position som tekniskt ledande på lång sikt. Produktutvecklingen, som har ett mer kortsiktigt fokus på att förbättra redan befintliga produkter, integreras i de löpande verksamheterna i Finspång och Shanghai.
HUR KOMMER GRÄNGES ATT SE UT OM FEM ÅR?
Vi kommer att ha vidareförädlat vår specialisering inom avancerade, valsade aluminiumprodukter för värmeväxlarindustrin ytterligare. Det gör att vår världsledande position inom denna nisch förstärkts och att vi har tagit marknadsandelar i främst Nordamerika och Asien. I Europa svarar vi idag för drygt 30 procent av marknaden. Vi vill nå samma position i Nordamerika och
"Det är i grunden ett enträget och målmedvetet arbete, vår samlade specialistkompetens och den gedigna Grängeskulturen som borgar för fortsatt lönsam tillväxt."
Asien. Det är ingen hemlighet att etablering i Nordamerika står högt upp på vår prioriteringslista. Om fem år räknar jag med att vi finns på plats med egen produktion.
Våra produkter till kunder inom stationära värmeväxlare och industritillämpningar kommer att svara för en större andel av vår omsättning om fem år. Det finns ett betydande behov av minskad energiförbrukning och ökad kostnads effektivitet bland fastighetsägare, vilket gynnar efterfrågan på lödda värme växlare. De politiska ambitionerna kopplade till klimatfrågan är en viktig drivkraft i denna fråga.
Vi har även tagit ytterligare steg inom hållbarhet. Här har vi redan idag kommit en bra bit på väg, vilket framgår av hållbarhetsavsnittet i denna årsredovisning. Ett exempel på det är att vi har blivit avsevärt mycket bättre på att återanvända metallskrot vid produktion av legeringar, vilket innebär både miljömässiga och ekonomiska fördelar. Men det viktigaste miljömässiga bidraget står trots allt våra produkter för, bland annat genom att bidra till minskad energiförbrukning
jämfört med produkter som inte är lika avancerade. Detta är också en viktig drivkraft i vårt framtida FoU-arbete.
VAD FOKUSERAR NI PÅ UNDER 2016?
Vi fortsätter att koncentrera oss på det som tagit oss till årets rekordresultat: att fokusera på våra kunder och samtidigt hålla kostnaderna i schack samt att utveckla nya attraktiva produkter och åstadkomma ständiga operationella förbättringar. Det är i grunden ett enträget och målmedvetet arbete, vår samlade specialistkompetens och den gedigna Grängeskulturen som borgar för fortsatt lönsam tillväxt. Det är detta som gör att jag är stolt över att vara en del av detta bolag och den spännande framtid som väntar oss.
Johan Menckel VD
Avkastning på sysselsatt kapital 2015
18,1%
Förbättrad lönsamhet bidrog till att avkastningen på sysselsatt kapital steg till 18,1 procent (16,3).
Fokus 2016
- Fortsatt utveckling av avancerade produkter och lösningar till våra kunder. Stärka positionen som marknadsledande inom vår nisch.
- Kapacitetsexpansion, där Nordamerika och Asien är prioriterade geografiska områden.
- Kontinuerliga förbättringar i verksamheten. Fortsätta minska vår energiförbrukning och fokus på kvalitet.
- Tydliggöra Gränges hållbarhetsarbete. Förberedelser för att redovisa hållbarhet enligt GRI från och med 2016.
THE INSIDE STORY
Moderna fordon har vanligtvis upp till tio olika värmeväxlare, ibland ännu fler. Under senare år har antalet värmeväxlare per fordon ökat, då motorer har blivit mer avancerade och kraven på miljö samt kupékomfort har ökat. Bland annat finns det värmeväxlare för kylning av motorer, transmissions- och motorolja, luftkonditioneringssystem och i vissa fall även batterier. Idag är Gränges världsledande inom värmeväxlarmaterial och omkring 90 procent av försäljningen sker till kunder inom fordonsindustrin.
Aktiv kylare (kylning av batteri)
Passiv kylare (kylning av batteri) Kylare för hybridsystem
Laddluftkylare Kondensor (luftkonditionering) Motorkylare
Oljekylare (motor)
EN TYDLIG STRATEGI FÖR TILLVÄXT
Strategi
Gränges strategi är att vara en global nischaktör på marknaden för valsade produkter till lödda värmeväxlare i aluminium. Genom att fokusera på denna nisch och erbjuda skräddarsydda produkter med högteknologiskt innehåll, ska Gränges stärka sin ledande position och fortsätta växa med god lönsamhet.
Strategin vilar på ett starkt kundfokus, ledande teknologi, djupt produktionskunnande, kontinuerliga förbättringar och att vara en långsiktigt hållbar länk i värdekedjan.
| Kundfokus | Gränges har ett nära samarbete med sina kunder för att bidra till att öka deras lönsamhet. Företagets branschfokus gör det möjligt att bygga upp djupgående kunskaper om globala kunder och skräddarsy kundservice efter deras behov, oavsett om det rör produktutveck ling, leveransvillkor, tjänstenivåer eller administrativa rutiner. |
|---|---|
| Ledande teknologi |
Gränges strävar efter att vara en partner för teknikutveckling i samarbete med kunderna. Bolagets centrum för forskning, utveckling och tillämpad teknik – Gränges Technology – använder sina djupgående kunskaper för att utveckla rätt produkt för behoven hos varje enskild kund. Produktutvecklare och tekniker samarbetar med kunden för att optimera interaktionen mellan materialet och kundens maskiner och processer. |
| Produktions kunnande |
Gränges kunder är beroende av produkter av hög kvalitet, med hög tillförlitlighet och konti nuitet. Gränges främsta prioritet är och förblir att leverera produkter och service som upp fyller kundernas kvalitetskrav. Även om företaget arbetar med avancerad produktionstek nik och ytterst komplicerade processer, så kommer kvalitet främst från medarbetare med djup kompetens, stor erfarenhet och hängivenhet inför sina uppgifter. Gränges kallar detta industriell hantverksskicklighet, som är bolagets bidrag till en mer effektiv produktion och högre kompetens inom lödda värmeväxlare. Gränges fokus på denna nisch gör att alla resurser kan användas för kontinuerliga förbättringar inom detta område. |
| Kontinuerliga förbättringar |
Gränges fokuserar på driftsförbättringar och kostnadsminskningar för att öka sin egen effektivitet. Gränges Production System är Gränges koncept för tillverkning enligt Lean principen. Det bidrar till enkla produktionsflöden, direktkoppling mellan produktionssteg, samt väldefinierade och spillfria processer. Förbättringar i den interna effektiviteten har varit en viktig bidragande faktor till lönsamhetsförbättringen under 2015. |
| En hållbar länk i värdekedjan |
Aluminium kallas ofta den gröna metallen, tack vare egenskaper som gör den effektiv att återvinna och smälta om. Genom att utnyttja aluminiumets unika egenskaper och hjälpa kunderna i klimatomställningen, blir Gränges en hållbar länk i värdekedjan. Ett effektivt användande av resurser, ständiga miljöförbättringar och ett fokuserat säkerhetsarbete är viktiga faktorer i Gränges eget hållbarhetsarbete. |
Finansiella mål
Gränges mål är att över tid öka försäljningsvolymen minst i takt med bolagets slutmarknader.
Gränges försäljningsvolym växte med 2,5 procent under 2015, vilket var en högre tillväxttakt än marknaden.
Avkastning på sysselsatt kapital Utdelningspolicy
Gränges mål är att över tid generera en avkastning på sysselsatt kapital om 15–20 procent.
Avkastningen på sysselsatt kapital steg till 18,1 procent per 31 december 2015. Förbättrat justerat rörelseresultat bidrog till ökningen.
Tillväxt Kapitalstruktur
Gränges nettoskuld ska normalt vara mellan 1–2 gånger EBITDA över en tolvmånadersperiod.
Nettoskulden minskade med 490 MSEK under 2015 till 275 MSEK per 31 december 2015, drivet av ett starkt kassaflöde. Nettoskulden motsvarade 0,4 gånger EBITDA per 31 december 2015.
Gränges mål är att över tid betala en aktieutdelning om 30–50 procent av årets resultat. Vid beslut om utdelning ska hänsyn tas till bolagets finansiella ställning, kassaflöde och framtidsutsikter.
En utdelning om 2,00 SEK per aktie föreslås. Det är en ökning med mer än 30 procent från föregående år. Den föreslagna utdelningen motsvarar 39 procent av årets resultat.
FOKUSERAD AFFÄRSMODELL
Gränges affärsmodell bygger på att verksamheten har ett strikt fokus på material för lödda värmeväxlare. Bolaget utvecklar, producerar och marknadsför avancerade material som ökar såväl effektiviteten i kundens tillverkningsprocess som prestandan hos slutprodukten, den lödda värmeväxlaren.
Verksamhetens tydliga fokus medför en hög grad av specialisering, vilket bidrar till ökad konkurrenskraft både avseende produkterbjudande och produktionsprocess.
LÅNGSIKTIGA OCH STARKA KUNDRELATIONER
Gränges affär bygger på långsiktiga kundrelationer. I nära samarbete med kunderna utvecklar Gränges specifika produkter för varje värmeväxlarmodell och bistår sedan kunderna med teknisk support under hela produktlivscykeln. Utvecklingen av en ny produkt tar i genomsnitt två år följt av upp till ett års produktvalidering innan den är klar för serieproduktion. Gränges forskningsoch utvecklingsavdelning bidrar till att kontinuerligt utveckla nya produkter och processer, vilket möjliggör ett tekniskt försprång på flera områden.
SPETSKOMPETENS INOM NYCKELOMRÅDEN
Gränges har en stark utvecklings- och produktionskompetens inom främst fyra områden: utveckling av legeringar, plätering, valsning och termomekanisk bearbetning samt skärning. Dessa kompetenser samverkar för att leverera produkter med högt mervärde. Produktion sker först efter att beställning har gjorts och enligt de krav som kunden har. Gränges har en dynamisk portfölj om cirka 1 500 produkter, som är anpassade för specifika kundbehov.
ETABLERAD INTÄKTSMODELL
Gränges genererar intäkter genom försäljning av värmeväxlarmaterial. Försäljningskontrakten innehåller två priskomponenter: en komponent som utgörs av metallpriset baserat på rådande marknadspris samt ett fabrikationspris som inkluderar det mervärde Gränges bidrar med i form av materialegenskaper och produktkomplexitet. Metallpriskomponenten vidareförs till kunderna, vilket gör att Gränges inte är känsligt för fluktuationer i råvarupriser.
SPECIALANPASSADE PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR
Gränges produktionsanläggningar är optimerade för produktion av värmeväxlarmaterial. Under åren 2008–2012 genomförde Gränges ett stort investeringsprogram för att öka kapaciteten och produktiviteten i produktionsanläggningarna, vilket har lett till ökad processtabilitet och bättre lönsamhet. Produktionsanläggningarna i Kina och Sverige är välinvesterade. Under de kommande åren förväntas de årliga investeringarna i underhåll väsentligt understiga avskrivningarna.
ERFAREN ORGANISATION
Gränges mångåriga specialisering inom utveckling och produktion av valsade produkter för lödda värmeväxlare har bidragit till djup kunskap om materialegenskaper och tillverkningsprocesser på samtliga nivåer i verksamheten. Nya kunskaper och erfarenheter sprids mellan olika delar av organisationen på ett systematiskt sätt, i syfte att vidmakthålla det kompetensmässiga försprång som fört Gränges till positionen som världsledande i sin nisch.
SLUTKUNDER
Stark position i värdekedjan
DRIVKRAFTER SOM PÅVERKAR GRÄNGES
Gränges påverkas positivt av ett antal starka drivkrafter som är tätt sammankopplade med samhällsutvecklingen på global nivå. Hit hör högre levnadsstandard, krav på minskad negativ klimatpåverkan och en önskan att nå ökad kostnadseffektivitet.
DRIVKRAFTER OCH DESS KONSEKVENSER FÖR GRÄNGES
| Drivkraft | Konsekvens | Fördelar med aluminium |
Utsikter | Kundernas mognad och krav |
Konsekvens för Gränges |
|---|---|---|---|---|---|
| FORDONS INDUSTRIN: Minskad negativ miljöpåverkan och ökad kostnads effektivitet. Sam tidigt möta det ökade behovet av passagerar komfort, vilket kräver fler värme växlare. |
Produktutveckling av lättare fordon. Mindre och lättare motorer och mer komplexa system som ställer ökade krav på effektiv kylning. El- och hybridfordon kräver ytterligare kylning av elmotorns batterier, vilket leder till ökat användande av värmeväxlare. |
Aluminium är lättare än koppar och stål och erbjuder god funktio nell prestanda. Aluminium är också oändligt återvinnings bart, korrosions beständigt och har en kostnadsfördel jämfört med koppar eller stål. |
Aluminiuminnehållet i fordon väntas öka med cirka 60 procent mellan 2012–2025, enligt Aluminium Association. Antalet el- och hybrid fordon förväntas öka de kommande åren vilket kommer driva efterfrågan på värme växlare. |
Hög mognad och kun skap om aluminium bland kunderna. Höga krav på funktio nalitet, kvalitet och leveranssäkerhet. |
Ökad efterfrågan på avancerade alumini ummaterial inom vilket Gränges är världs ledande. |
| HVAC&R INDUSTRIN: Uppnå ökad energieffektivitet, minska använd ningen av miljö skadliga kylmedel, förbättra kost nadseffektivite ten och säker ställa tillförlitlig heten. |
Utveckling av nya produkter som är mer energi- och kostnads effektiva än befintliga. Nya mer kompakta värmeväxlare med mindre eller inga skadliga kylmedel som påverkar miljön. |
Lödda värmeväxlare i aluminium är mer energi- och kostnads effektiva i fråga om material, tillverkning, transport och lagring (storleken på värme växlaren kan vara upp till 35 procent mindre, med samma effekt). Lödda aluminium värmeväxlare drivs med mindre mängd kylmedel. Lödda aluminium värmeväxlare erbju der även jämnare prestanda och når lägre ljudnivåer i drift än traditionella lösningar. |
I takt med hårdare lagkrav och bestäm melser gällande användning av kylmedel väntas konverteringen till värmeväxlare i alu minium öka under kommande år. Efterfrågan väntas också påverkas positivt i takt med ökande krav på prestanda, energi och kostnadseffekti visering hos kunder och slutanvändare. |
Fortfarande låg mognad och kunskap om fördelarna med lödd aluminium, men det håller på att för ändras. Kraven på funktiona litet, kvalitet och effektivitet ökar. |
Ökad efterfrågan på avancerade alumini ummaterial inom vilket Gränges är världs ledande. Gränges har under året investerat i ny produktionskapacitet för formade rör i produktionsenheten i Shanghai. Formade rör är relativt nytt på marknaden för värme växlare och lämpliga för stationära enheter. |
Högre levnadsstandard
Högre levnadsstandard leder till en generellt ökad efterfrågan på fordon och till ökad efterfrågan på komfortlösningar i fordon och fastigheter. Trenden är särskilt tydlig i nyligen industrialiserade länder där levnadsstandarden ökar snabbt. Inom fordonsindustrin har exempelvis luftkonditionering blivit en standardutrustning på mogna marknader medan penetrationen fortfarande ökar i många utvecklingsländer. Även på marknaden för stationära värme växlare (HVAC&R) bidrar en
ökad penetration av luftkonditioneringssystem och värmesystem i byggnader till en ökad efterfrågan på värmeväxlare och värmeväxlarmaterial i aluminium.
Betydelse för Gränges: Ökande försäljningsvolym av avancerade material för värmeväxlare, som behöver svara upp mot kraven på minskad klimateffekt och hög kostnadseffektivitet.
Minskad miljöpåverkan
Ambitionen att minska utsläppen av skadliga växthusgaser påverkar produktutvecklingen inom fordonsindustrin och HVAC&R på främst två sätt: krav på lägre vikt och ökad effektivitet.
Vissa komponenter inom fordonsindustrin – till exempel värmeväxlare, motorer, växellådor och fälgar – är redan idag i stor utsträckning tillverkade i aluminium. För dessa komponenter går utvecklingen mot ytterligare viktreduktion genom förbättrad design, vilket betyder att ännu högre
krav också ställs på ökad effektivitet i material och komponenter.
På ett liknande sätt står marknaden för HVAC&R inför utmaningen att fasa ut skadliga kylmedel samt att använda alternativ med låg, eller ingen, miljöpåverkan. Idag används främst mekaniskt sammansatta värmeväxlare med kopparrör för HVAC&R-applikationer. Fördelarna med lödda värmeväxlare driver dock en konvertering till aluminiumprodukter.
Betydelse för Gränges: För att minska vikten och förbättra verkningsgraden på en värmeväxlare krävs nya och förbättrade värmeväxlarmaterial.
Eiffeltornet i Paris under FN:s klimatkonferens 2015.
Krav på kostnadseffektivitet
Det finns ett konstant behov av minskad energianvändning, kostnadsbesparingar och driftsäkerhet bland tillverkare och användare av fordon och HVAC&Rsystem. Det medför efterfrågan på logistiskt och produktionsmässigt effektiva produkter och mer energieffektiva motorer och värmeväxlare. Detta leder i sin tur till minskad resursoch energianvändning genom hela produktionskedjan och hos slutanvändaren, vilket leder till stora besparingar under produktens hela livscykel.
För att exempelvis öka effektiviteten i bilmotorer minskar fordonstillverkarna motorstorlekarna och introducerar alltmer komplexa system som ställer ökade krav på effektiv kylning. Dessutom växer intresset både bland tillverkare och konsumenter för el- och hybridfordon, vilket kräver ytterligare kylning av elmotorns batterier.
Betydelse för Gränges: Mer kompakta och effektiva värmeväxlare leder till ökad efterfrågan på allt mer tekniskt avancerat värmeväxlarmaterial. Ett ökat behov av el- och hybridmotorer leder till potentiellt högre volymer.
LEDANDE PÅ DEN GLOBALA MARKNADEN
Gränges har en ledande position på den globala marknaden för valsning av material för lödda värmeväxlare i aluminium. Slutkunderna finns i fordonsindustrin och på marknaden för stationära värmeväxlare (HVAC&R).
Gränges kunder möter ständiga förbättringskrav från sina kunder, vilket innebär att de löpande behöver förbättra värmeväxlarnas prestanda.
Under 2015 beräknas marknaden för valsad aluminium för lödda värmeväxlare ha uppgått till 800 000 ton, motsvarande ett värde på cirka 25 miljarder SEK.
FORDONSINDUSTRIN SVARAR FÖR 90 PROCENT
Fordonsindustrin svarade för cirka 90 procent av Gränges totala försäljningsvolym under 2015. Tillväxten inom fordonsindustrin uppgick till cirka 1 procent (3) globalt under året. Prognosen är en genomsnittlig årstakt om cirka 3 procents tillväxt mellan 2015 och 2020.
Sedan 1990-talet har lödda värmeväxlare i aluminium successivt ökat i andel inom fordonsindustrin på bekostnad av kopparbaserade och mekaniskt sammansatta värmeväxlare av aluminium, och idag svarar lödda värmeväxlare för nästan 100 procent av marknaden.
HVAC&R – STOR POTENTIAL FRAMÖVER
HVAC&R innefattar system för värme och kyla till exempel i bostäder, kommersiella lokaler och industrifastigheter. HVAC&R är likt fordonsindustrin ett viktigt användningsområde för lödda värmeväxlare i aluminium. Den totala marknaden för värmeväxlarmaterial till HVAC&R bedöms vara ungefär lika stor som till fordonsindustrin. Den än så länge låga andelen lödda värmeväxlare i aluminium gör emellertid att marknadssegmentet HVAC&R är väsentligt mindre för Gränges del. Förväntningarna är dock att tillverkarna av HVAC&R ska konvertera till lödda värmeväxlare i aluminium
framöver, i likhet med den utveckling som skett inom fordonsindustrin. Detta kommer att driva tillväxten för Gränges produkter.
BEHOVET HOS GRÄNGES KUNDER
Gränges kunder möter ständiga förbättringskrav från sina kunder, vilket innebär att de löpande behöver förbättra värmeväxlarnas prestanda, minimera totalkostnaden och öka värdet på sina motorkylnings- och klimatkontrollösningar. En central utmaning är att konstant svara upp mot de nya krav som följer av nästa generations plattformar, nya applikationer och krav hos produkternas slutanvändare samt fordons- och applikationstillverkare. I praktiken innebär detta att Gränges behöver ligga i framkant när det gäller förmågan att utveckla anpassningsbara och skräddarsydda aluminiummaterial.
LÅNGVARIGA KUNDRELATIONER
Gränges och kunderna har väl utvecklade samarbeten kopplat till designoch produktionsprocesser hela vägen från det att en ny fordonsplattform utvecklas till prover och testkörning samt flera år av leveranser utifrån avtal. Detta innebär att Gränges kundrelationer är långvariga till sin natur. De är också ett resultat av Gränges starka varumärke på den internationella marknaden för värmeväxlarmaterial, liksom Gränges kapacitet att vara en global leverantör, med högkvalitativa produkter och hög leveranssäkerhet.
Av Gränges kunder har 85 procent anlitat företaget i mer än tio år. De sju största kunderna representerade 59 procent av den totala sålda volymen 2015. Den största kunden stod för 13 procent av den totala sålda volymen samma år.
KONKURRENS OCH MARKNADSANDEL
Gränges konkurrenter på marknaden för valsade produkter för lödda värmeväxlare varierar i storlek och strategiskt fokus. Gränges är emellertid den enda globala leverantören som helt och hållet fokuserar på denna marknad, vilket har fört bolaget till en marknadsledande position. Marknadsandelen uppskattas till cirka 20 procent globalt. Konkurrenterna utgörs framförallt av stora globala aluminiumföretag som Alcoa, Aleris, Norsk Hydro, Novelis och UACJ. I Asien finns ett flertal lokala aktörer som är direkta konkurrenter till Gränges på den asiatiska marknaden.
HÖG GRAD AV SPECIALISERING
För att nå framgång på marknaden för avancerade aluminiummaterial krävs en hög grad av specialisering både när det gäller produktutveckling och produktion. I regel innebär en lång historik av ständiga förbättringar till en ökad grad av produktivitet och kvalitet, vilket i sin tur bidrar till en positiv spiral i form av nöjda kunder och ökad lönsamhet. Därigenom möjliggörs investeringar i ny produktutveckling och teknik som leder till att stärka konkurrensfördelarna ytterligare. Det är en sådan positiv spiral som Gränges befinner sig i, där en hög grad av specialisering bidrar till att säkerställa hög konkurrenskraft över tid.
BETYDANDE INTRÄDESBARRIÄRER
Marknaden för avancerade aluminiummaterial är relativt svår att bryta sig in på med lönsamhet. Det beror inte främst på att det är en kapitalintensiv industri utan snarare på den höga grad av kompetens och erfarenhet som krävs för att utveckla de nya avancerade material som kunderna efterfrågar. Kompetens och erfarenhet är även avgörande för att bedriva flexibel produktion med hög effektivitet och att kunna garantera hög leveranssäkerhet när det gäller volym, tid och kvalitet. Sammantaget medför detta höga krav på väl anpassade maskinparker och processer som förfinas under lång tid.
Därutöver krävs flexibel och effektiv kundservice samt global logistik, då kunderna i regel är globala aktörer som vill ha dagliga just-in-time-leveranser för att undvika lagerbindning. För att kunderna inte ska stå utan insatsvaror i sin produktion behöver Gränges kunna leverera upp till 1 500 artikelnummer, vilket kräver hög flexibilitet och god planering för att minimera kapitalbindning i lager och samtidigt hålla hög leveranssäkerhet.
De leverantörer som inte lever upp till samtliga dessa krav inom fordonsindustrin riskerar att förlora en upphandling, vilket leder till att leverantören riskerar att få vänta till dess att nästa fordonsplattform lanseras efter ett antal år innan det blir aktuellt att offerera igen.
Att dessa inträdesbarriärer är betydande illustreras av de många inbrytningsförsök som skett historiskt av aktörer som haft kapital till maskiner men saknat den kunskap, erfarenhet och flexibilitet som Gränges har när det gäller produkter, produktion och kundservice.
Marknadsutsikter
Marknaden för valsade produkter för lödda värmeväxlare i aluminium är nära korrelerad med den globala fordonsproduktionen samt påverkad av antalet värmeväxlare per fordon. Även utvecklingen på marknaden för HVAC&R påverkar, om än i mindre utsträckning då andelen aluminium är lägre än så länge.
Fordonsproduktionen påverkas i sig av ett antal makroekonomiska faktorer, exempelvis ekonomisk tillväxt, sysselsättningsnivåer, räntor, konsumenternas utgiftsmönster, bränslepriser, den takt som nya fordon lanseras och hushållens allmänna välstånd. Den globala marknaden för lätta fordon väntas öka med i genomsnitt cirka 3 procent årligen mellan åren 2015 och 2020, enligt det internationella analysföretaget IHS.
Den underliggande tillväxtfaktorn för värmeväxlare inom HVAC&R, oavsett typ, är globala bygginvesteringar, som förväntas öka med i genomsnitt cirka 4 procent årligen under de närmaste tre åren. Så småningom väntas lödda värmeväxlare i aluminium ersätta traditionella mekaniskt sammansatta lösningar. Som en följd beräknas marknadssegmentet HVAC&R växa med i genomsnitt cirka 15 procent årligen mellan åren 2015 och 2020 för valsade produkter för lödda värmeväxlare i aluminium.
Gränges kunder är i stor utsträckning globala, vilket förutsätter att Gränges har motsvarande närvaro och räckvidd. Gränges har säljkontor och teknisk support på tre kontinenter och produktionsanläggningarna i Finspång och Shanghai är viktiga kompetenscentra för forskning och produktutveckling i samarbete med kunderna.
Asien
LEDANDE POSITION
Sedan grundandet av Gränges Shanghai 1996 har bolaget nått en ledande position på den asiatiska marknaden.
Under 2015 utgjorde Asien 46 procent (49) av koncernens försäljning i volym, med Kina som huvudmarknad. Andra viktiga marknader är Thailand, Sydkorea och Indien.
Huvuddelen av produktionsvolymen vid Gränges Shanghai säljs i Asien, varav cirka hälften till Kina. De globala kunderna utgjorde 41 procent (38) av den sålda volymen 2015.
Den sjunkande aktiviteten i kinesisk ekonomi bidrog till dämpad tillväxttakt i efterfrågan på värmeväxlare under året. De långsiktiga utsikterna är dock goda. Sett som andel av den globala produktionen av lätta fordon står Kina för 27 procent (26). Tillverkningen av lätta fordon i Kina förväntas öka med i genomsnitt cirka 5 procent per år mellan 2015 och 2020, enligt IHS.
Europa
LEDANDE POSITION
Gränges har en stark ställning på den europeiska marknaden och har genom högteknologiskt innehåll i sina produkter befäst sin ledande position under året.
Sammanlagt stod den europeiska marknaden för cirka 38 procent (37) av koncernens sålda volym 2015, med Storbritannien, Italien, Tjeckien och Polen som de enskilt största marknaderna. Europa är en konsoliderad marknad med globala kunder som stod för cirka 75 procent (77) av försäljningsvolymen 2015. Huvuddelen av all volym som levereras till Europa produceras i fabriken i Finspång.
Årets avslöjanden kopplat till Volkswagen och de faktiska utsläppsnivåerna i koncernens bilmodeller påverkade inte försäljningen nämnvärt under året. På lång sikt kan effekterna av diskussionen leda till en snabbare övergång till elhybridmotorer, som i sin tur kräver ett ökat inslag av värmeväxlare, vilket är positivt för Gränges.
Nord- och Sydamerika
TILLVÄXTPOTENTIAL
Gränges har funnits på den Nord- och Sydamerikanska marknaden sedan 1994. Marknaden för värmeväxlare till fordonsindustrin är relativt koncentrerad med ett fåtal leverantörer av värmeväxlarmaterial.
Nord- och Sydamerika utgjorde 2015 cirka 16 procent (14) av koncernens försäljning i volym, där huvudmarknaderna är USA och Mexiko. Det finns även viktiga marknader i Sydamerika, till exempel Brasilien.
Gränges globala kunder stod för cirka 73 procent (62) av den sålda volymen i Nord- och Sydamerika under 2015. Produktionsanläggningarna i Finspång och Shanghai förser kunderna i Nord- och Sydamerika med produkter.
Gränges har god möjlighet att stärka bolagets position i Nord- och Sydamerika genom etablering av en produktionsanläggning i regionen.
VÄRLDSLEDANDE FORSKNING OCH UTVECKLING
Gränges bedriver världsledande strategisk forskning såväl som kundnära produktutveckling baserat på djup kunskap om materialstrukturer och materialegenskaper samt om den egna och kundernas tillverkningsprocesser. Det strategiska forskningsarbetet styrs globalt medan den kundnära utvecklingen sker lokalt, i nära anslutning till produktionsanläggningarna.
Gränges R&D utgörs av ett drygt 40-tal specialister. Under 2015 genomförde bolaget en omorganisation i den svenska verksamheten för att koncentrera företagets tekniska kompetens till en avdelning, vilket möjliggör ett ökat fokus på teknisk forskning och utveckling samt ett bättre utnyttjande av bolagets kompetenser.
Rent konkret innebär åtgärden en renodling av koncernens strategiska forskning, som styrs centralt, samt kundnära produktutveckling, som sker lokalt i nära anslutning till produktionsanläggningarna.
SAMARBETEN MED UNIVERSITET
Flera av medarbetarna inom Gränges R&D har doktorsexamen och samarbeten med universitet och institut sker på regelbunden basis. Nya och modifierade produkter och legeringar testas först i liten skala genom laboratorieförsök och datorsimuleringar innan de tas till fullskalig produktion. Detta förfarande underlättar planeringen av en effektiv produktionsprocess med hög precision.
TEKNIKSTÖD FÖR KUNDERNA
Vid sidan av forsknings- och utvecklingsarbetet har Gränges produktutvecklare och tekniker som hjälper kunderna att optimera interaktionen mellan Gränges produkter och kundens egna maskiner, processer och applikationer. Här fungerar bolagets applikationscenter, där
kundernas formnings- och lödningsprocesser kan replikeras, som stöd. Gränges produktutvecklare och tekniker finns representerade i Asien, Europa samt Nord- och Syd amerika.
ATTRAKTIV FORSKNINGS-OCH UTVECKLINGSPORTFÖLJ
Några exempel på forskningsprojekt som Gränges också erbjuder kommersiellt till kunder är:
- MULTICLAD®, en plattform för produkter med pläteringar i flera lager, vilket ger hög styrka i kombination med överlägsen korrosionsbeständighet. Under året genomfördes testleveranser med goda resultat. Produkterna kommer att underlätta ersättning av mekaniskt sammansatta värmeväxlare i slutkundsmarknaden för HVAC&R, där lödda värmeväxlare skulle möjliggöra lättare och billigare värmeväxlare med högre prestanda. MULTICLAD®-tekniken används också för att tillhandahålla material som kan ersätta rostfritt stål i avgasrecirkuleringskylare i fordonsindustrin.
- TRILLIUM® är en produkt som utvecklats i samarbete med Sandvik. Materialet gör det möjligt att löda utan att använda flussmedel. För kunderna innebär det att de kan övervinna många begränsningar och höga kost-
nader i samband med en traditionell lödningsprocess, där tillsättning av flussmedel är nödvändigt. Under 2015 utökades produktionskapaciteten för att möta den ökande efterfrågan på denna produkt.
Starka och högtemperaturbeständiga rankor. Med den här produkten kan kunderna använda tunnare rankor och/eller tuffare lödningscykler utan att kompromissa med kvalitet och prestanda.
Gränges forskning och utveckling har per den 31 december 2015 resulterat i 38 patentfamiljer och 143 patent. Ytterligare 97 patentansökningar är under behandling.
TITANX – VINNER PÅ LÅNGVARIGT SAMARBETE
TitanX är en världsledande leverantör av värmeväxlare för kommersiella fordon. I lastbilar och bussar finns motorkylare, laddluftkylare och kondensatorer vilka utgörs av aluminium till upp till 65 procent.
"På TitanX har vi alltid uppskattat Gränges flexibilitet, snabbhet och kundorienterade bemötande"
Stefan Nordström VD på TitanX Group
Vid tillverkningen av värmeväxlare för kommersiella fordon är kvaliteten på aluminiumlegeringarna av yttersta vikt för att säkerställa maximal driftstid. Motorerna utsätts för stor påfrestning genom att temperaturen i en modern miljöanpassad lastbilsmotor kan nå 270˚C och trycket överstiga fyra bar.
Gränges kan som leverantör till TitanX erbjuda material med de egenskaper, den kvalitet och den mängd som behövs.
"Vår relation sträcker sig långt tillbaka i tiden. På TitanX har vi alltid uppskattat Gränges flexibilitet, snabbhet och kundorienterade bemötande", säger Stefan Nordström, VD på TitanX Group.
Gränges har levererat material till TitanX sedan 1970-talet. Tack vare det långvariga samarbetet har TitanX kunnat utveckla marknadsledande produkter baserat på material som motsvarar de ständigt ökade kraven på värme växlare och dessutom med en kostnadseffektiv process.
Gränges fokus på värmeväxlarmarknaden gör att företaget har utvecklat en djup förståelse för branschen. Detta gör Gränges till en nyckelpartner för TitanX när det gäller utveckling av nya produkter för att på bästa sätt möta de utmaningar som branschen för tunga fordon står inför, på både kort och lång sikt.
"Från och med 2016, går vi in i ett icke-exklusivt långsiktigt partnerskapsavtal med syfte att skapa värde för båda parter på global nivå", säger Stefan Nordström.
Tunga fordon – fakta i korthet
2014 såldes nästan 1 600 000 kommersiella fordon i Europa, Brasilien, Indien, Nordamerika och Kina (enligt AB Volvos årsredovisning 2014).
Värmeväxlare spelar en allt viktigare roll i kommersiella fordon. Idag kan ett enskilt fordon ha upp till sex värmeväxlare från TitanX. I tillägg till dessa behövs ytterligare värmeväxlare, till exempel för luftkonditionering. Behovet av värmeväxlare i tunga fordon väntas öka, då efterfrågan stiger på tekniker som hybridmotorer och spillvärmeåtervinning samt användningen av elektronik ökar.
TitanX – fakta i korthet
TitanX Engine Cooling är ett av världens största leverantörer av kylarsystem till motor och transmission för kommersiella fordon omsätter före taget 1,6 miljarder SEK och har över 800 anställda. Kylarlösningarna levereras till både OEM och eftermarknaden. Huvudkontoret finns i Göteborg och produktion och utveckling sker i Linköping och Mjällby i Sverige, samt i USA, Brasilien, Kina och Mexiko.
EFTERFRÅGADE PRODUKTER MED HÖG TEKNIKHÖJD
Gränges erbjuder ett fullt sortiment av pläterade och opläterade valsade aluminiumprodukter som används till lödda värmeväxlare med höga krav på funktionalitet och prestanda. Gränges fokus på teknik, tillverkningsprocess och materialegenskaper bidrar till att skapa mindre, lättare och bättre designade värmeväxlare som ger högre energieffektivitet och minskad miljöpåverkan.
Verksamhetens tydliga fokus på att serva den globala värmeväxlarindustrin med ledande erbjudanden gör bolaget till en pålitlig partner.
Gränges avancerade produkter är resultatet av forskning och utveckling, samt av nära utvecklingssamarbeten med kunder som bidrar till ständigt förnyad kunskap inom bolaget. Verksamhetens tydliga fokus på att serva den globala värmeväxlarindustrin med ledande erbjudanden gör bolaget till en pålitlig partner – vilket återspeglas i bolagets långa och stabila kundsamarbeten.
MERVÄRDE FÖR KUNDEN
Gränges erbjuder ett fullt sortiment av pläterade och opläterade valsade aluminiumprodukter som används för lödda värmeväxlare med höga krav på funktionalitet och prestanda. Beroende på det specifika behovet för en viss
applikation, erbjuder Gränges multilagerprodukter med upp till fem lager. Mångfalden ger nästan obegränsade möjligheter till kundanpassade lösningar baserade på noggrant utvalda legeringskombinationer, leveranstillstånd, plätertjocklekar och geometrier. Beroende på specifika materialkrav som kunden har, utvecklas hela tiden nya material.
Genom att ge produkterna unika egenskaper och skräddarsy lösningar efter kundernas specifika behov skapar Gränges ett funktionellt mervärde som kunderna är villiga att betala för.
Pläterade rör Pläterad ranka Opläterad ranka Pläterad plåt
Fyra produktgrupper
Totalt finns cirka 1 500 produktspecifikationer, inklusive 150 kombinationer av legeringar. Produkterna kan delas in i fyra huvudgrupper.
Pläterade rör
Består av en kärnlegering som är pläterad på en eller två sidor, och i flera fall av en kärnlegering med lodplätering på utsidan och med en korrosionsskyddande plätering på insidan av röret. Kunden formar ett rör som svetsas eller löds ihop.
Pläterad ranka
Består av en kärnlegering som är pläterad på två sidor och används främst i kondensorapplikationer.
Opläterad ranka
Det mest grundläggande värmeväxlarmaterialet. En opläterad ranka består bara av en legering utan pläteringslager.
Pläterad plåt
Består av en kärnlegering som är pläterad på en eller två sidor. Den valsade produkten pressas eller formas av kunden beroende på tillämpning, där funktionen ofta är att stabilisera värmeväxlaren eller fungera som in- och utlopp för kylmediet.
AVANCERAD PRODUKTION MED EFFEKTIV PROCESS
Tack vare 40 års erfarenhet och specialiserad kunskap kring produktion av material för lödda värmeväxlare har Gränges blivit världsledande inom valsat aluminium till värmeväxlarindustrin. Bolaget har på ett systematiskt sätt byggt ett gott renommé som förknippas med hög kvalitet, flexibilitet, kundservice och leveranssäkerhet.
Gränges två produktionsanläggningar finns i Europa och Asien. Den europeiska anläggningen ligger i Finspång, Sverige. Fabriken startades 1913 och tillverkningen av aluminium för lödda värmeväxlare inleddes 1972. Idag uppgår den årliga produktionskapaciteten i Finspång till 100 000 ton.
Bolagets produktionsanläggning i Asien ligger i Shanghai, Kina. Verksamheten startades 1996 som ett samägt bolag och 2003 tog Gränges över hela verksamheten. Utvecklingen av produktionsanläggningen i Shanghai baserades till stor del på kunskapsdelning och tekniköverföring från Finspång. Gränges har fokuserat på kapacitetsökningar i produktionsanläggningen för att hålla jämna steg med den snabbväxande marknaden i regionen. Kapaciteten har därigenom ökat från 12 000 ton 1996 upp till 120 000 ton 2015.
Båda anläggningarna är certifierade enligt internationella standarder. I Finspång enligt ISO9001:2008 (kvalitet), ISO TS 16949:2009 (kvalitet), ISO14001:2004 (miljö) och ISO50001:2011 (energi). I Shanghai är anläggningen certifierad enligt ISO TS 16949:2003 (kvalitet), ISO14001:2002 (miljö) och OHSAS18001:2004 (hälsa och säkerhet).
KOMPLEX PRODUKTIONSPROCESS
Produktion av valsade produkter för lödda värmeväxlare i aluminium är en mycket komplex process. Processens första steg utgörs av omsmältning och gjutning där aluminiumtackor, legeringsmetaller och återvunnet aluminiumskrot bildar insatsmaterial. Vid omsmältning och gjutning produceras valsgöt i diverse legeringar.
Nästa steg är varmvalsningsprocessen, där materialet genomgår den första formförändringen. Materialet förvärms i en ugn till en temperatur som gör det mjukt och formbart. Under varmvalsningen skapas en metallisk bindning mellan pläteringsplåtar och valsgöt. De varmvalsade banden kyls därefter ned innan de fortsätter till kallvalsning.
Översikt av produktionsprocesser
Gränges tillverkning av valsat aluminium för lödda värmeväxlare involverar flera olika processteg – från smältning och gjutning till färdigställning genom skärning och packetering. Varje enskilt processteg har sin komplexitet som till exempel plätervalsningsprocessen där en eller flera pläteringslegeringar sammanfogas med ett kärnmaterial via varmvalsning.
Under kallvalsningen valsas materialet i flera omgångar för att uppnå önskad tjocklek. Banden kan värmebehandlas i ugnar mellan och efter kallvalsningen för att få önskad styrka och formbarhet. Ytegenskaper, planhet, korrekt tjocklek och hållfasthet är de viktigaste kvalitetsegenskaper som erhålls genom kallvalsnings- och värmebehandlingsprocesserna.
De kallvalsade banden vidareförädlas sedan på avdelningen för färdigställning. Om så behövs förbättras materialets planhet ytterligare.
Beroende på slutprodukt skärs banden därefter i önskade bredder.
TEKNIKLEDANDE PÅ KRITISKA PUNKTER
Tack vare sin fokuserade strategi har Gränges genom åren utvecklat fyra specifika kompetenser som bidragit till att göra företaget teknikledande inom värmeväxlarmaterial:
Legeringsutveckling: framtagande av material där aluminium kombineras med flera legeringsämnen för att uppnå specifika egenskaper. Gränges har särskild kompetens när det gäller att
utveckla legeringar och sammansättningar som har egenskaper anpassade för varje steg i kundernas tillverkningsprocesser – från formning till montering och lödning.
Plätering: en viktig kompetens som ger högt mervärde och skiljer Gränges från tillverkare av valsade produkter för allmänna ändamål. Bolaget tillverkar enkel- och dubbelsidigt pläterade produkter, symmetriska och asymmetriska produkter samt MULTICLAD®-material
"... specifika kompetenser som bidragit till att göra företaget teknikledande inom värmeväxlarmaterial"
med många olika legeringssammansättningar.
Valsning och termomekanisk bearbetning: används för att förändra legeringarnas mikrostruktur för att uppnå önskade egenskaper i den slutliga produkten. Gränges har lång erfarenhet av termomekanisk bearbetning och dess effekter på materialets beteende i lödningsprocessen.
Skärning: Gränges har ledande kompetens och erfarenhet inom skärteknik som är en betydelsefull del vid tillverkning av värmeväxlarmaterial. Skärningsprocessen kräver både hantverksskicklighet och automationsexpertis för att uppnå de snäva toleranser som krävs avseende bredd, skärkant och lindning.
EFTERFRÅGESTYRD PRODUKTION
Gränges bedriver efterfrågestyrd produktion som baseras på principerna inom "Lean manufacturing". I korthet
syftar det till att skapa enkla produktionsflöden, direktkoppling mellan produktionssteg och väldefinierade samt spillfria processer. Produktionens ledtid ska vara så kort som
möjligt och balanseras mot behovet av att processerna ska vara kostnadseffektiva.
Denna produktionsmodell gör det även möjligt för Gränges att erbjuda flexibel kundservice.
Gränges prisas av kunder
Gränges höga kvalitet, leveranssäkerhet och produktionskapacitet uppskattas av kunderna, vilket framgår av de utmärkelser som företaget fått.
- I april 2015 fick Gränges utmärkelsen Delphi 2014 Pinnacle Award. Bedömningen gjordes utifrån kvalitet, värde och kostnadsutveckling under 2014.
- I juni 2015 uppmärksammades Gränges Shanghai av DENSO DMTT i Japan för sin leveranssäkerhet och tillverkningskapacitet. Vid en ceremoni i kinesiska Tianjin, fick Gränges Shanghai en utmärkelse för bästa leverantör.
- I oktober 2015, erhöll Gränges Shanghai utmärkelsen bästa leverantör i kategorin QCD, som står för kvalitet, kostnader och leverans, av Subros Limited i Indien – ett delägt dotterbolag till Denso Corporations och en av de ledande leverantörerna av värmeväxlare till fordonsindustrin i Indien.
HÅLLBARHET
Hållbarhet är en väsentlig och integrerad del av Gränges kärnkompetens och verksamhet. Genom kontinuerlig effektivisering av produktionsprocesser, en miljöanpassad produktutveckling och ett fokuserat säkerhetsarbete bidrar Gränges till ett hållbart samhälle.
GRÄNGES MILJÖMÅL
2017 ska Gränges minska energiförbrukningen per producerat ton aluminium med minst 10 procent jämfört med 2005.
Gränges strävar efter att minska utsläpp av växthusgaser och andra luftburna utsläpp, minska bullernivån samt reducera genereringen av
Gränges tar ett ekonomiskt, miljömässigt, socialt ansvar i sin egen verksamhet samt ansvar för arbetsmiljö. Vidare deltar Gräges i initiativ för att aluminium bryts, produceras och används på ett hållbart sätt.
Gränges produkter möjliggör mindre, lättare och mer designbara värmeväxlare för en ökad ekonomisk effektivitet och mindre miljöpåverkan. Produkterna ökar effektiviteten i kundernas tillverkningsprocesser samt prestandan hos slutprodukten, den lödda värmeväxlaren. Gränges bidrar därmed till mer hållbara produkter hos kunderna och till att öka sina kunders konkurrenskraft.
GRÄNGES I OMVÄRLDEN
Två bidragande orsaker till världens klimatpåverkan är transporter och energi förbrukning i byggnader. En större klimatmedvetenhet innebär en ökad efterfrågan på förbättrad bränsleekonomi hos fordon samt klimatsmarta och energioptimerade byggnader.
Regulatoriska krav på att fordon ska bli mer bränslesnåla ökar. I Kina sker en omställning till att följa EU-normer när det gäller motorer, vilket väntas bidra till en ökad efterfrågan på Gränges produkter. Regulatoriska krav väntas också bidra till att driva efterfrågan på stationära värmeväxlare exempelvis i system för luftkonditionering, i främst Asien och Nordamerika.
DEN GRÖNA METALLEN
Aluminium kallas ofta den gröna metallen tack vare egenskaper som stödjer en hållbar utveckling av produkter samt möjliggör återvinning och omsmältning. Omkring 8 procent av jordskorpan består av aluminium (i kemiska föreningar), som därmed är den vanligaste metallen i marken. Aluminium bryts dock inte direkt ur marken utan utvinns ur bauxit.
Aluminium har låg vikt, hög styrka, är enkelt att forma och bearbeta, är korrosionsbeständigt och har goda värmeöverföringsegenskaper.
Hos bilar medför lägre vikt en lägre bränsleförbrukning. För varje 100 kg som bilens vikt minskar kan förbrukningen av bränsle reduceras med i genomsnitt 0,35 liter/100 km1) och utsläpp av växthusgaser minska med 0,9 kilo/100 km.
Aluminium kan återvinnas ett oändligt antal gånger utan att förlora vare sig sina unika egenskaper. Cirka 75 procent av all aluminium som en gång har producerats, sedan aluminium först började utvinnas industriellt år 1886, används fortfarande2).
Elektrolysprocessen för framställning av primäraluminium kräver en stor mängd energi. Men när metallen har framställts, kan den återvinnas utan kvalitetsförsämring med endast fem procent av den energi som krävs för att producera primäraluminium. Idag är 95
avfall. 1) The Potential Contribution of Light-Weighting to Reduce Transport Energy Consumption, Hinrich
Helms och Udo Lambrecht, IFEU Heidelberg, 2006. 2) The European Aluminium Industry's Sustainable Roadmap Towards 2025, April 2015.
GRÄNGES HÅLLBARHETSORGANISATION
Director Communications and IR är ansvarig för Gränges hållbarhetsarbete på koncernnivå. CTO är ansvarig för miljö, hälsa och säkerhet, General Counsel för styrning och Director HR för socialt ansvarstagande.
procent av aluminiumhalten i alla bilar i världen återvinnet material.
Andelen återvunnen aluminium kan ökas genom förbättringar i produktionsprocessen och genom att utveckla legeringar som kan absorbera mer återvunnet material.
LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR LÄNK I VÄRDEKEDJAN
Gränges är världsledande inom valsade produkter i aluminium för lödda värmeväxlare. Ett effektivt resursutnyttjande, kontinuerlig innovation för att utveckla och tillverka högteknologiska produkter och ett fokuserat säkerhetsarbete är avgörande för en långsiktigt hållbar utveckling för Gränges.
INKÖP
Gränges har noggranna rutiner och riktlinjer för sina inköp. Under året har bolaget stärkt sina leverantörssamarbeten samt förbättrat internkontrollen och inköpsrutinerna av skrot och annat material. I syfte att säkerställa ett
hållbart agerande i leverantörsledet har Gränges tagit fram en ny Supplier Declaration för alla leverantörer.
En effektiv och långsiktigt hållbar leverantörskedja är en viktig del i Gränges hantering av metallinköp.
MILJÖANSVAR
Gränges miljöansvar utgår från att minimera miljömässig påverkan i den egna verksamheten samt påverkan och miljörelaterade risker i processer och hos färdiga produkter.
Ett maximalt metallutbyte, en ökad andel återvunnen aluminium och energioptimerade processer är helt avgörande för Gränges ekonomiska resultat och samtidigt bolagets främsta bidrag till att minska belastningen på miljön och klimatet.
Direkta energibesparingar uppnås dels genom att produktionsutrustning och -processer förbättras, dels genom att värmeenergi från processerna återvinns. Spillvärme återanvänds för bland annat uppvärmning av lokaler.
En viktig aspekt av legeringsutveckling är att göra det möjligt att använda en stor del återvunnet skrot i Gränges egen omsmältningsprocess. Under 2015 minskade produktionsanläggningen i Finspång användningen av primäraluminium med cirka 15 procent jämfört med föregående år. Den ökade andelen återvunnet aluminium har inneburit stora energibesparingar tidigare i värdekedjan.
Gränges genomför regelbundet energikartläggningar och under året har bolaget också kartlagt växthusgaser, vattenanvändning och olika typer av utsläpp för att identifiera förbättringsåtgärder. Kartläggningen har initierat en rad projekt som har bidragit och kommer att bidra till lägre energianvändning och mindre koldioxidutsläpp sett till antal ton producerad aluminium.
Till några av de åtgärder som har genomförts under året hör ökad återvinning av värme, byte av belysning i valsverken i Finspång för att minska energiförbrukningen, investering i ny götform för ett högre metallutbyte i processerna och byte av kylare i vissa av valsverken för att hindra läckage av olja till vattensystemet.
Produktionsanläggningen i Shanghai använder idag naturgas i produktionen istället för diesel. Genom att optimera valsningsprocessen har Gränges också minskat behovet av smörjmedel och andra kemiska insatsmedel i verksamheten.
TRANSPORTER
Gränges ser kontinuerligt över hur bolaget kan optimera transporter och logistikflöden. Last graden vid varje transport har ökats genom att förbättra lagernivåer för färdiga produkter.
Vad gäller interna transporter strävar Gränges efter att effektivisera dessa genom processförbättringar och investeringar för att minska truckanvändningen. I Finspång tillämpas ECO-driving för att minska bränsleförbrukningen. Genom att öka lastningssamarbetet mellan olika maskiner har man dessutom minskat antal truckar vid produktionsanläggningen.
LIVSCYKELPERSPEKTIV
Gränges har ett livscykelperspektiv för att utvärdera den miljömässig hållbarheten i bolagets produkter under hela deras livscykel, från råvara till slutanvändning. Syftet är att utveckla nya legeringar för att kunna återvinna mer skrot samt att bidra till produktionen av lättare och mer effektiva värmeväxlare.
Gränges arbetar också tillsammans med kunderna med nya tekniker och produkter för att optimera kundernas processer och möjliggöra mer effektiva värmeväxlare.
MILJÖNYCKELTAL
| Energianvändning (MWh)1) | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2013 | ||
| Finspång | 180 006 | 168 463 | 182 069 | |
| Shanghai | 240 391 | 245 395 | 241 131 | |
| Totalt | 420 397 413 858 | 423 200 |
| Energianvändning (MWh/ton producerad aluminium) |
||||
|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2013 | ||
| Finspång | 1,19 | 1,21 | 1,19 | |
| Shanghai | 1,26 | 1,29 | 1,34 | |
| Totalt | 1,23 | 1,26 | 1,28 |
| Vattenanvändning (m3 ) |
||||
|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2013 | ||
| Finspång2) 2 192 553 2 655 048 2 614 611 | ||||
| Shanghai3) | 173 902 | 192 263 | 226 109 | |
| Totalt | 2 366 455 2 847 311 2 840 720 |
| Vattenanvändning (m3/ton producerad aluminium) |
|||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2013 | |||
| Finspång | 14,4 | 19,1 | 17,2 | ||
| Shanghai | 0,9 | 1,0 | 1,3 | ||
| Totalt | 6,9 8,6 |
| Återvinningsgrad4) | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2013 | ||
| Finspång | 70,5 % | 67,7 % | 62,3 % | |
| Shanghai | 25,2 % | 28,6 % | 29,4 % | |
| Koldioxidutsläpp (kg) 2015 |
||||
| Finspång | 11 965 559 |
| Shanghai | 30 186 968 |
|---|---|
| Totalt | 42 152 527 |
Koldioxidutsläpp (kg/ton producerad aluminium) 2015 Finspång 79 Shanghai 159 Totalt 123
1) Elektricitet, propan- och naturgas.
2) Användning av industriellt vatten i öppet system.
3) Vattenförbrukning i slutet system.
4) Andel skrot som omsmälts.
STÄNDIG FÖRBÄTTRING
Gränges arbetar systematiskt med och investerar kontinuerligt i olika lösningar för att ständigt effektivisera processer. Resurseffektivitet innebär att Gränges ska vara så ekonomiska som möjligt i sin resursanvändning och arbetar enligt lean-principen. Det här bidrar till enklare produktionsflöden, direktkoppling mellan produktionssteg samt väldefinierade och spillfria processer.
Produktionsanläggningarna i Finspång och Shanghai håller en jämförbar och hög miljöprestanda.
Stora volymer av vatten används för nedkylning i flera steg i processen. Systemet för vattenförsörjning skiljer sig åt mellan de två anläggningarna. Shanghai arbetar med ett slutet system med hög recirkuleringsgrad. I Finspång finns god tillgång till sjövatten och anläggningen använder vatten i ett öppet system, där vattnet återförs till sjön efter noggrann rening. Detta innebär att konsumtionen av vatten vid vår Shanghai fabrik är inte jämförbar med vattenanvändningen i Finspång, eftersom majoriteten av kylvattnet återförs till miljön.
Gränges smälter om både eget processkrot samt skrot från externa källor för att minska användningen av primäraluminium. Andelen återvunnen råvara skiljer sig åt på grund av olika marknadsförutsättningar för aluminiumskrot i Europa och Kina.
Produktionsanläggningarna i Shanghai och Finspång är både miljöcertifierade enligt ISO14001. Finspång har också ett energiledningssystem som är certifierat enligt ISO50001.
STEG 1–2:
En del av det aluminium som Gränges använder kommer från primära källor. Huvudmalmen, bauxit, utvinns från bauxitgruvor. Efter raffinering av bauxiten, tillsätts aluminiumoxid i smältverket för att producera metallisk aluminium. Den här så kallade primära produktionen är energikrävande och gruvdriften och raffineringen kan ha negativ påverkan på den lokala miljön. Gränges köper primär aluminium regionalt, från nio olika leverantörer i Kina och Europa.
Gränges arbetar med aktiveteter för att stödja förbättrad spårbarhet och ansvarsfull resursanvändning: en ny leverantörsdeklaration har kommunicerats med leverantörerna och steg har tagits för att bli medlemmar i ASI (Aluminium Stewardship Initiative).
STEG 3:
Genom Gränges processer omvandlas aluminium till produkter med ett högt mervärde. Effektiva processer är avgörande för att Gränges ska uppnå en hållbar, långsiktig tillväxt. Sett till hela förädlingsprocessen är kostnaden för energi den största kostnadsposten efter metall- och personalkostnader. Tack vare effektiva processförbättringar har Gränges framgångsrikt minskat bolagets energikostnader per ton aluminium under de senaste tre åren.
STEG 4–5:
Genom att utveckla material som möjliggör mindre, lättare och mer designbara värmeväxlare kan fordon, värmepumpar och luftkonditioneringssystem göras lättare och effektivare. Aluminium från Gränges återfinns i hälften av alla världens bilar och trenden går mot fler, mindre och lättare värmeväxlare i fordon. Ökade miljökrav för stationära värmeväxlare stödjer övergången från koppar till aluminium och Gränges har en stark marknadsposition i denna omställning.
STEG 6–7:
Allt aluminium som använts i Gränges processer återvinns antingen internt, externt eller säljs vidare.
Både inköpt aluminiumskrot och merparten av Gränges eget spill i processerna återvinns internt. Energibehovet för att återvinna aluminium motsvarar bara 5 procent av den energi som går åt för att framställa primäraluminium. Ambitionen är att öka andelen återvunnen råvara och ytterligare öka utbytet i metall hanteringen. 2015 har andelen primäraluminium i Finspång minskat med cirka 15 procent jämfört med 2014.
9
Antal leverantörer av primäraluminium.
~ Andel bilar med aluminium 50% från Gränges.
Andel återvunnet skrot i omsmältverket i Gränges Finspång.
SOCIALT ANSVARSTAGANDE
Kunniga, engagerade och innovativa medarbetare utgör grunden till Gränges lönsamhet och tillväxt och till att bolaget fortsätter att vara världsledande inom sitt område. Gränges tar ansvar för att skapa en säker och god arbetsmiljö där medarbetarna är nöjda och utvecklas samt för att bidra på ett långsiktigt hållbart sätt till samhället.
20 procent av alla anställda inklusive chefer ska vara kvinnor.
MÅL 3
En sjukfrånvaro på max 3 procent totalt.
EN ATTRAKTIV ARBETSPLATS
Gränges har cirka 950 medarbetare. Gränges strävar efter att ha en säker arbetsmiljö med goda och intressanta utvecklingsmöjligheter för medarbetarna. Kompetenta, engagerade och innovativa medarbetare utgör grunden för att utveckla och tillverka högkvalitativa produkter.
STARK FÖRETAGSKULTUR
Företagskulturen är betydelsefull för att Gränges ska vara en säker arbetsplats där anställda mår bra, trivs och utvecklas. En stark företagskultur medför en minskning av sjukskrivningar och olyckor, ökad effektivitet i arbetet, högre kvalitet på produkterna samt bättre lönsamhet.
Gränges företagskultur bygger på kärnvärdena handlingskraft, engagemang och tillgänglighet.
Det innebär bland annat att alla medarbetarna förväntas driva förändring genom att ta initiativ, vara uthålliga och noggranna men också att kraven på samarbete och god servicenivå är mycket höga. Närvaro och omsorg kring arbetsuppgifter, kollegor och kunder skapar högkvalitativa produkter och en stolthet över både den egna insatsen och företagets verksamhet.
För att befästa kärnvärdena i organisationen och stärka samhörighetskänslan har Gränges under året bland annat genomfört seminarium och work-shops med alla medarbetare i Sverige och med chefer på andra kontor världen över. Kärnvärdena är en viktig faktor vid rekrytering och befordran.
Arbetet med att stärka företagskulturen fortsätter. I exempelvis kommande ledarskapsprogram och utbytesprogram utgör värdegrunden en viktig och integrerad del.
För att kunna mäta och följa upp de insatser som genomförs gör Gränges medarbetarenkäter. Den senaste mätningen visar mycket positiva resultat gällande exempelvis arbetstillfredsställelse, möjligheter till kompetensutveckling, säkerhet samt likabehandling oavsett kön, ålder, sexuell läggning och etnicitet.
UPPFÖRANDEKOD
Alla anställda har under året tagit del av Gränges uppförandekod (Code of Conduct). I princip alla har genomgått en webbaserad utbildning som ett led i att implementera uppförandekoden i det dagliga arbetet.
Gränges arbetar aktivt för att motverka mutor och korruption och Gränges chefer, tjänstemän med ansvarspositioner och nyckelpersoner inom inköp och försäljning har genomgått ett utbildningsprogram i dessa frågor, i enlighet med FN Global Compacts principer mot korruption.
En visselblåsarfunktion gör det möjligt för anställda att anonymt varsko om det skulle ske något otillbörligt i företaget. Visselblåsarfunktionen beskrivs i uppförandekoden.
JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD
Gränges har högt ställda krav på arbetsplatsen vad gäller miljö, hälsa och säkerhet och att arbetsförhållandena
ska vara anpassade för varje individ. Alla ledningsgrupper ska vara väl sammansatta vad gäller ålder, kön och etnicitet.
Gränges långsiktiga mål är att andelen kvinnliga anställda ska uppgå till 20 procent, vilket inkluderar chefspositioner.
Bolaget har de senaste åren vidtagit flera åtgärder för att förbättra jämställdheten. Gränges strävar efter att det ska vara enkelt för medarbetarna att kombinera arbetsliv och familj och tillgodoser flexibla lösningar i möjligaste mån.
Alla medarbetare ska ha rättvisa löner. Gränges genomför regelbundna lönekartläggningar i den svenska verksamheten i syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor för likvärdigt arbete. Kartläggningen visade att det under 2015 inte finns några osakliga löneskillnader i relation till kön. Lönekartläggnings arbetet
kommer under 2016 att utvidgas till att omfatta hela koncernen.
Mångfald har under många år varit en självklarhet för Gränges. Det är en viktig konkurrensfaktor och speglar den internationella marknad som Gränges är verksamt på. Att ta tillvara på alla typer av kompetens är en viktig del i att bibehålla bolagets långsiktiga konkurrenskraft.
Alla anställda har rätt att ansluta sig till fackliga eller andra organisationer. Gränges medarbetare omfattas av kollektivavtal.
FOKUS PÅ SÄKERHET
Gränges har en nollvision för allvarliga skador och olyckor. Gränges har strikta säkerhetsrutiner och investerar kontinuerligt i olika typer av säkerhetsåtgärder för att förebygga olyckor i produktionsanläggningarna i Finspång och Shanghai.
Den vanligaste skadan hos Gränges i Finspång är hand- och fingerskador och utgör cirka en tredjedel av alla skador. Den vanligaste skadan i Shanghai är handskador följt av fotskador och utgör drygt hälften respektive drygt 20 procent av alla skador. Inga allvarliga skador inträffade under 2015.
De mest kritiska kategorierna för skador är inom fallskydd, smält metall, mobil utrustning (såsom gaffeltruckar), stängda utrymmen (såsom tankar), att maskiner är helt avstängda innan underhållsarbete samt maskinskydd (såsom staket och grindar). Dessa områden har högsta prioritet. Gränges ser kontinuerligt över hur säkerheten inom de här områdena kan bli ännu bättre.
Säkerhetsutbildningar sker årligen. Produktionspersonal får även särskild säkerhetsutbildning och utbildning i risker vad gäller händer och fingrar. Nyanställda utbildas i säkerhetsfrågor som en del av introduktionsprogrammet.
KÖNSFÖRDELNING
Under året har Gränges i Finspång infört ett nytt incidentrapporteringssystem för en ännu större noggrannhet vad gäller rapportering och uppföljning samt förbättrat utbildningsrutinerna för mobil utrustning så som truckar.
Hälso- och säkerhetsfrågor hanteras inom ramen för ett ledningssystem i enlighet med den globala standarden OSHAS18001 i både Finspång och Shanghai. I Shanghai är arbetsplatsen dessutom OSHAS18001-certifierad.
Gränges arbetar också kontinuerligt med att riskbedöma och substituera kemikalier för att därmed minska exponeringen av kemikalier för personalen. Bolaget uppfyller kraven i enlighet med EU:s kemikalielagstiftning Reach (Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals).
GRÄNGES I SAMHÄLLET
Gränges skapar arbetstillfällen, utvecklar högkvalitativa produkter med minsta möjliga miljöpåverkan, skapar ekonomiskt värde samt bidrar med sponsring och välgörenhet. Bolaget sponsrar lokala organisationer och föreningar i Finspång och Shanghai såsom idrottsklubbar samt olika skolor. Till dessa hör Central South University i Kina, Linköpings universitet och Curt Nicolin Gymnasiet i Finspång. Gränges erbjuder även praktikplatser och tillhandahåller sommarjobb för studenter.
GRÄNGES MEDARBETARE
| 2015 | 2014 | 2013 | |
|---|---|---|---|
| Medel antal anställda | 964 | 952 | 964 |
| – Varav anställda i produktion | 563 | 552 | 566 |
| Personalomsättning % | 4,54 | 3,54 | 4,00 |
| Sjukfrånvaro, % | 1,98 | 1,76 | 1,88 |
| Genomsnittlig ålder | 39 | 38 | 38 |
OLYCKSFALLSFREKVENS1)
| 2015 | 2014 | 2013 | |
|---|---|---|---|
| Gränges Finspång | 13,3 | 12,6 | 8,5 |
| Gränges Shanghai | 4,6 | 5,2 | 6,6 |
| Gränges Totalt | 7,9 | 7,8 | 7,3 |
1) Antal olyckor per miljon arbetade timmar.
RISKHANTERING
Som global koncern med verksamhet i olika delar av världen, är Gränges exponerat mot olika risker och osäkerhetsfaktorer. Riskhanteringen inom Gränges syftar till att identifiera, värdera och reducera risker relaterade till koncernens affärer och verksamheter. Gränges är framför allt exponerat mot risker inom nedanstående områden.
Affärsrisker
Affärsrisker hanteras av de operativa enheterna enligt de riktlinjer och processer som är fastställda för varje affärsområde och enhet.
| RISK | BESKRIVNING AV RISK | RISKHANTERING OCH KOMMENTARER FÖR ÅRET |
|---|---|---|
| UTVECKLINGEN PÅ FORDONS MARKNADEN |
Omkring 90 procent av Gränges försäljningsvolym sker till underleverantörer inom fordonsindustrin. Tillverkningen av fordon är i sin tur beroende av ett antal omvärldsfaktorer som konjunkturläge, räntor, konsumentbeteenden och skatter. Under en lågkonjunktur upplever fordonsindustrin vanligtvis betydande produktionsminskningar, vilket leder till lägre efterfrågan på aluminiumprodukter som används i fordon. |
Genom att Gränges har ett globalt erbjudande minskar effekten av nedgångar på enskilda marknader för bolaget som helhet. Under 2015 har en högre försäljningsvolym i Europa och Nordamerika vägt upp för en sämre marknad i Asien, som en följd av avmattningen på fordonsmarknaden i Kina. Gränges säljer också värmeväxlarmaterial till sta tionära värmeväxlare som används i till exempel byggnader och anläggningar. Ambitionen är att öka försäljningen mot nya slutkundsmarknader, vid sidan av fordonsindustrin. |
| HÄLSA OCH SÄKERHET |
Smältverk och valsverk är arbetsmiljöer som rymmer betydande hälso- och säkerhetsrisker, där strikta säker hetsrutiner aldrig får förbises eller nedprioriteras. Om implementeringen av säkerhetsprocesser misslyckas eller inte är effektiva kan anställda och andra personer skadas. Osäkra arbetsplatser kan också öka personal omsättningen och höja driftskostnaderna. Skador kan innebära avbrott i produktionen vilket skulle kunna leda till finansiella kostnader för Gränges. |
Gränges har en nollvision för allvarligare skador och olyckor. Gränges har strikta säkerhetsrutiner och investerar konti nuerligt i olika typer av säkerhetsåtgärder för att förebygga olyckor i produktionsanläggningarna. Inga av de skador som inträffat under 2015 har varit allvarliga. Vanligast har hand- fingerskador varit. Under året har Gränges bland annat genomfört projekt för ökad brandsäkerhet i anlägg ningarna i Finspång och Shanghai. |
| MILJÖ PÅVERKAN |
Gränges bedriver verksamhet på fastigheter där det bedrivits industriverksamhet under lång tid. Miljölagar och miljöföreskrifter reglerar verksamheten och Gränges kan därmed göras ansvarig för förorenad mark som Gränges använder eller har använt. I enlighet med Miljö balken är den som bedrivit verksamhet som inneburit en förorening också ansvarig att sanera marken. |
Tillverkning av värmeväxlarband är energikrävande och förmågan att återanvända processkrot samt att säker ställa kvalitet är därför avgörande för koncernens totala miljöpåverkan. Gränges deltar vid förfrågan i olika ansvarsutredningar som bedrivs av länsstyrelser eller kommuner i Sverige. För närvarande pågår utredningar i ett antal mellan svenska kommuner där verksamheter härrör som har sitt ursprung i Gränges verksamheter. Under året har projekt genomförts i syfte att minska energiförbrukning i både Finspång och Shanghai, och anläggningarna har utbytt erfarenheter inom detta område. |
| TILLGÅNG PÅ ALUMINIUM OCH ANDRA METALLER |
Gränges är beroende av tillgång på insatsvaror, framför allt aluminium. Bristande tillgång på valsgöt innebär att Gränges inte kan tillverka vissa legeringar. I framtiden kan valsgöt med hög kvalitet och med rätt pris bli svårt att anskaffa, eftersom det inte är en standardiserad handelsvara utan förutsätter särskilt kvalificerade leverantörer. |
Gränges tecknar i regel avtal med leverantörerna av vals göt för det kommande året, utifrån beräknade volymer. Avtal tecknas med två till fem leverantörer på respektive marknad för att säkerställa leveranser. Gränges har egna smältverk i produktionsanläggningarna, vilket gör bolaget mindre känsligt för tillgången på valsgöt. |
Finansiella risker
Gränges verkar internationellt och utsätts för finansiella risker såsom valutarisk, ränterisk, råvaruprisrisk, likviditetsrisk och kreditrisk. Gränges använder derivat och andra finansiella instrument för att minska riskerna i enlighet med koncernens finanspolicy. Gränges har en central treasury-funktion, vars viktigaste uppgift är att säkerställa koncernens finansiella flexibilitet på kort och lång sikt samt att övervaka och hantera finansiella risker i samarbete med de enskilda operativa enheterna. Mer information om koncernens finansiella risker finns i not 25, på sidan 78.
| RISK | BESKRIVNING AV RISK | RISKHANTERING OCH KOMMENTARER FÖR ÅRET |
|---|---|---|
| VALUTARISKER | Omkring 95 procent av Grängeskoncernens försäljning sker utanför Sverige. Försäljningskontrakten tecknas primärt i amerikanska dollar, euro och kinesiska yuan beroende på var kunderna är lokaliserade. Förändringar i valutakurser får påverkan på Gränges resultat- och balansräkningar samt kassaflöden. Över tid påverkar valutakursförändringar också bolagets långsiktiga konkurrenskraft och därmed intjäningsförmåga. |
Gränges tillämpar en finanspolicy som strikt reglerar bolagets hantering av valutakursförändringar. Med hjälp av finansiella instrument (hedging) minskar Gränges exponeringen mot valutakursförändringar avseende bolagets kommersiella valutaflöden. Hanteringen av bindande åtaganden sker enligt en modell där hela exponeringen med löptider upp till 15 månader skyddas. Exponering avseende kundorder utan bindande åtagande säkras upp till 24 månader. |
| RÅVARU PRISRISK |
Gränges köper in stora volymer aluminium till bolagets produktionsanläggningar i Finspång och Shanghai. Priser på aluminium baseras på handelspriset på LME i London respektive SHFE i Shanghai. Gränges intäktsmodell inne bär att kostnaden för aluminium förs vidare till kunden genom reglering i avtal både hos kunder och leverantörer. En viss tidsförskjutning kan uppstå mellan tidpunkten för inköp av aluminium och försäljning av den färdiga produkten, vilket innebär att Gränges till viss del är exponerat mot rörelser i aluminiumpriset. |
Gränges tar inga positioner som innebär att bolaget spe kulerar i ett framtida värde på aluminium. Ambitionen är att hålla balansen mellan bolagets långa och korta posi tioner, det vill säga positioner som innebär att bolaget tjänar eller förlorar på en förändring i aluminiumpriset, nära noll. Genom finansiella instrument minimerar Gränges risken för förändringar i aluminiumpriset under tiden Gränges har metallen i lager för bearbetning. |
| RÄNTERISK | Gränges ränterisk är främst relaterad till koncernens räntebärande skulder och tillgångar. Ändrade räntenivåer påverkar koncernens resultat och kassaflöde eller det verkliga värdet på finansiella tillgångar och skulder. Ränterisken har inte säkrats av Gränges. |
Gränges upplåning sker i svenska kronor till rörlig ränta. Räntebetalningar görs kvartalsvis. Gränges nettoskuld har minskat kontinuerligt och motsvarade 0,4 gånger koncernens EBITDA-resultat vid utgången 2015. Låg skuldsättning minskar den ränterelaterade risken. |
| LIKVIDITETS RISK |
Likviditetsrisk är risken för att Gränges inte ska kunna fullgöra sina betalningsförpliktelser. Kassaflödet från den löpande verksamheten, vilket bland annat påverkas av förändringar i rörelsekapitalet, förvaltas på koncernnivå. Genom att bevaka likviditetsflöden på kort och lång sikt håller Gränges god finansiell beredskap. |
Gränges har en likviditetsreserv som täcker lånebetal ningar för de kommande tolv månaderna, investerings behov och en strategisk reserv. Överskottslikviditet han teras av koncernens treasury-funktion och kan placeras hos godkända banker med löptider på upp till sex månader. Avsikten är att minimera överskottslikviditet i koncernen. |
| KREDITRISK | Hanteringen av kreditrisker relaterade till kundfordringar och övriga rörelsefordringar hanteras som en del av affärsrisken enligt strikta rutiner. Kreditrisken relaterade till andra finansiella instrument är låg. Gränges strävar efter att minimera de likvida medel som placeras utanför koncernen och insättningar av överskottslikviditet med andra motparter. |
Gränges exponering mot kundfordringar hanteras och följs upp kontinuerligt i lokala kreditkommittéer. Behov av reserveringar prövas kvartalsvis enligt förutbestämda kriterier. Historiskt sett har Gränges haft låga förluster på kundfordringar. |
Övriga risker
Gränges är exponerat mot ett antal övriga risker inom områden som exempelvis personal och lagstiftning. För att hantera riskerna arbetar Gränges aktivt med utbildning, policyer och riktlinjer för de anställda inom koncernen.
| RISK | BESKRIVNING AV RISK | RISKHANTERING OCH KOMMENTARER FÖR ÅRET |
|---|---|---|
| KVALIFICERAD PERSONAL |
Gränges verkar i en specialiserad nisch, där erfarenhet och kunskap om bolagets marknader, kunder och tillverk ning är viktiga för bolagets framgång. Bland annat har Gränges ett antal specialister inom forskning och utveck ling som kan vara svåra att ersätta. Förlust av nyckel medarbetare kan medföra en negativ inverkan på Gränges möjligheter att bedriva och utveckla sin verksamhet samt förmågan att utveckla nya produkter. |
Gränges erbjuder marknadsmässiga ersättningsnivåer och anställningsvillkor erforderliga för att rekrytera, utveckla och behålla nyckelmedarbetare. Under 2015 gjordes en omorganisation, där bland annat koncernens strategiska forskning fick en tydligare roll. |
| REGEL EFTERLEVNAD |
Gränges verkar på många olika marknader, med lokala lagar och regler. Skulle anställda eller personer som verkar på uppdrag av Gränges bryta mot dessa lagar och regler skulle det kunna få negativa konsekvenser för Gränges. Bolaget kan drabbas av händelser som skadar förtroendet för bolaget, dess verksamhet eller anställda, till exempel om krav på miljö, kvalitet eller etik inte uppfylls på det sätt som Gränges fastställt. |
Gränges tillser regelbundet att bolaget är underrättat om relevanta förändringar i lagstiftning eller andra regler som bolaget måste förhålla sig till. Detta sker dels genom externa partners, dels genom medlemskap i olika bransch organisationer. Gränges bedriver utbildning internt av marknads- och försäljningsansvariga för att tillse god kunskap och förståelse om legala risker och lagkrav. |
| TYDLIGA VÄRDERINGAR |
Som publikt bolag ställs långtgående krav på uppförande, etik och transparens. Gränges har etablerat en uppförande kod, policyer och riktlinjer samt en gemensam värde grund för att tillse att bolaget och samtliga medarbetare alltid verkar för ett hållbart företagande. Överträdelser av bola gets interna policyer och uppförandekod kan få negativa konsekvenser för bolagets anseende och varumärke och därmed påverka bolagets resultat negativt. |
Gränges tillser regelbundet att bolagets anställda utbildas i frågor som rör moral och etik och att bolagets värdegrund efterlevs. Bolagets internkommunikation, i form av intra nät, personaltidning och fysiska möten, har till uppgift att stödja och utveckla detta arbete. Under 2015 har intern informationen formaliserats, med framtagande av personal tidning och ett gemensamt intranät för koncernen. Bola gets policyer och riktlinjer har också utvecklats för att stödja detta arbete. |
AKTIEN
Gränges är noterat på Nasdaq Stockholm sedan oktober 2014 i segmentet Mid Cap. Grängesaktien har haft en bra utveckling på börsen sedan noteringen och i slutet av februari 2016 hade aktien stigit med cirka 60 procent. Det ger ett marknadsvärde på cirka 5,1 miljarder SEK.
AKTIEKAPITALET
Aktiekapitalet i Gränges uppgår till 100 MSEK, fördelat på 74 639 386 aktier, var och en med ett kvotvärde om 1,339775 SEK. Gränges har endast ett aktieslag. Inför noteringen av
bolagets aktier på Nasdaq Stockholm 2014 skedde en nedsättning av bolagets aktiekapital från 933 MSEK till 100 MSEK samt en split av bolagets aktier med villkoren 2:1.
AKTIEKAPITALETS UTVECKLING
| Tidpunkt | Händelse | Förändring antal aktier |
Totalt antal aktier |
Förändring aktiekapital SEK |
Totalt aktiekapital SEK |
|---|---|---|---|---|---|
| 2014-01-01 | – | 37 319 693 | – | 932 992 325 | |
| 2014-08-14 | Minskning av aktiekapital | – | 37 319 693 | –832 992 325 | 100 000 000 |
| 2014-09-15 | Uppdelning av aktier | 37 319 693 | 74 639 386 | – | 100 000 000 |
| 2015-12-31 | – | 74 639 386 | – | 100 000 000 |
Grängesaktien har handlats på ett antal börser och handelsplattformar sedan bolagets aktier noterades på Nasdaq Stockholm. Aktierna ingår i segmentet Mid Cap och tillhör sektorn Automobile & Parts. Totalt omsattes det 90 003 683 aktier i Gränges under perioden under kalenderåret 2015.
Under 2015 svarade den officiella handeln för 52,3 procent varav Nasdaq Stockholm för cirka 46,6 procent av omsättningen i aktien. Den inofficiella handeln så kallade "off-book" stod för 38,1 procent av aktierna. 5,2 procent av aktierna handlades över så kallade "Dark pools" med största handeln på BATS Chi-X CXE. Den genomsnittliga dagsomsättningen i Grängesaktien uppgick till 359 000 aktier per dag.
Grängesaktien noterade en uppgång på 35,9 procent vid årets slut. Det kan jämföras med Nasdaq Stockholm OMX All Share index som under samma period steg 6,5 procent. Högsta betalkurs under 2015 noterades den 27 februari på 78,25 SEK. Lägsta betalkurs under året var 46,10 SEK som noterades den 24 augusti.
Aktien handlas under kortnamnet GRNG.
OMSÄTTNING OCH HANDEL GRÄNGESAKTIENS UTVECKLING UNDER 2015
AKTIEINFORMATION
| Handelsplats | Nasdaq Stockholm |
|---|---|
| Segment | Mid Cap Stockholm |
| Kortnamn | GRNG |
| ISIN-kod | SE0006288015 |
| Noterad sedan | 2014-10-10 |
| Valuta | SEK |
| Antal aktier | 74 639 386 |
ÄGARFÖRÄNDRINGAR
I samband med att Gränges börsnoterades den 10 oktober 2014 sålde huvudägaren Orkla 51 501 100 befintliga aktier i ett publikt erbjudande. Orklas ägande minskade därigenom från 100 till 31,0 procent. I maj 2015 minskade Orkla sitt ägande till 16,0 procent.
Det finns inga hembudsklausuler, förköpsförbehåll eller andra begränsningar i rätten att överlåta aktier i bolaget i lag, bolagets bolagsordning eller något avtal eller annan handling där bolaget är part.
Per den 31 december 2015 uppgick antalet aktieägare i Gränges till 7 912 stycken. Största aktieägare var Orkla Industriinvesteringar AB, vars ägande uppgick till 16,0 procent av antal aktier, följt av Lannebo fonder med 9,3 procent av antalet aktier och Fjärde AP-fonden med 8,4 procent av antalet aktier. Sammantaget uppgår de tio största aktieägarnas ägande till motsvarande 51,7 procent av antal aktier i Gränges.
ÄGARSTRUKTUR
| Största aktieägarna | Aktier | Andel av kapital och röster, % |
|---|---|---|
| Orkla Industriinvesteringar AB | 11 942 378 | 16,0 |
| Lannebo fonder | 6 940 711 | 9,3 |
| Fjärde AP-fonden | 6 274 996 | 8,4 |
| Afa Försäkring | 5 451 881 | 7,3 |
| SEB Fonder | 1 501 462 | 2,0 |
| DNB Fonder | 1 462 591 | 2,0 |
| Catella Fonder | 1 413 400 | 1,9 |
| Cliens Fonder | 1 366 453 | 1,8 |
| Länsförsäkringar Fonder | 1 189 879 | 1,6 |
| Invesco Funds | 1 061 388 | 1,4 |
| Summa 10 största aktieägare | 38 605 139 | 51,7 |
| Övriga aktieägare | 36 034 247 | 48,3 |
| Totalt | 74 639 386 | 100 |
Källa: Holdings per 2015-12-30.
AKTIEFÖRDELNING
| Antal aktier | Aktieägare | Andel av kapital, % |
|---|---|---|
| 1–500 | 4 876 | 61,6 |
| 501–1 000 | 1 246 | 15,8 |
| 1 001–5 000 | 1 295 | 16,4 |
| 5 001–10 000 | 185 | 2,3 |
| 10 001–15 000 | 73 | 0,9 |
| 15 001–20 000 | 49 | 0,6 |
| 20 001– | 188 | 2,4 |
| Totalt | 7 912 | 100 |
Källa: Euroclear per 2015-12-30.
| Geografisk fördelning | Aktieägare | Andel av kapital, % |
|---|---|---|
| Sverige | 7 532 | 61,0 |
| Norge | 38 | 16,6 |
| Storbritannien | 44 | 11,4 |
| USA | 40 | 5,8 |
| Luxemburg | 21 | 1,5 |
| Summa övriga | 237 | 3,7 |
| Totalt | 7 912 | 100 |
Källa: Euroclear per 2015-12-30.
Styrelsen för Gränges föreslår en utdelning om 149 MSEK (112), motsvarande 2,00 SEK (1,50) per aktie för verksamhetsåret 2015. Den föreslagna utdelningen motsvarar 39 procent (35) av årets resultat 2015. Som avstämningsdag för utdelning föreslås måndagen den 2 maj 2016 vilket innebär att utdelningen beräknas betalas ut fredagen den 6 maj 2016.
Gränges utdelningspolicy är att betala aktieutdelning om 30–50 procent av periodens resultat. Vid beslut om utdelning ska hänsyn tas till bolagets finansiella ställning, kassaflöde och framtidsutsikter.
INCITAMENTSPROGRAM
I samband med börsnoteringen av Gränges 2014 etablerades ett personaloptionsprogram för ledande befattningshavare och andra nyckelmedarbetare. Programmet omfattar totalt 1 miljon personaloptioner och har en löptid på två år, och därefter en nyttjandeperiod om ytterligare ett år. Vid fullt utnyttjande skulle personaloptionsprogrammet innebära en utspädning om cirka 1,3 procent av det totala antalet aktier. För mer information om ersättningar och personaloptionsprogram, se not 8 på sid 70.
ANALYTIKER
För information om vilka analytiker som följer Gränges, se www.granges.com.
AKTIEDATA
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Resultat, SEK1) | 5,07 | 4,27 |
| Eget kapital, SEK1) | 33,49 | 28,63 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet, SEK1) | 9,71 | 9,08 |
| Börskurs vid periodens slut, SEK | 70,00 | 51,00 |
| Utdelning, SEK | 2,002) | 1,50 |
| Utdelningsgrad, % | 39 | 35 |
| Direktavkastning, % | 2,9 | 2,9 |
1) Beräknat utifrån vägt antal utestående aktier, före utspädning. 2) Styrelsens förslag inför årsstämman 2016.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Styrelsen och verkställande direktören för Gränges AB (publ), organisationsnummer 556001-6122, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 januari–31 december 2015.
VERKSAMHET
Gränges är en ledande global leverantör av valsade produkter till industrin för lödda värmeväxlare i aluminium. Bolaget utvecklar, producerar och marknadsför avancerade material som ökar såväl effektiviteten i kundens tillverkningsprocess som prestanda hos slutprodukten, den lödda värmeväxlaren.
Efterfrågan på Gränges produkter är nära kopplad till den globala produktionen av lätta fordon. Gränges finansiella resultat är därför till stor del beroende av volymen tillverkade fordon samt antalet värmeväxlare per fordon. Fordonsmarknaden påverkas i sin tur av ett antal makroekonomiska faktorer som exempelvis ekonomisk tillväxt, sysselsättning, räntor och bränslepriser. Andra starka och relevanta trender som påverkar fordonsbranschen är en ökande efterfrågan på produkter som erbjuder mer energieffektiva lösningar och lägre utsläpp.
Gränges har sitt huvudkontor i Stockholm, Sverige. Verksamheten är organisatoriskt indelad i tre regioner: Asien, Europa och Nordoch Sydamerika. Tillverkning sker vid anläggningarna i Finspång, Sverige, och Shanghai, Kina. Den årliga produktionskapaciteten uppgår till totalt 220 000 ton.
Gränges har långvariga kundrelationer med globala leverantörer av värmeväxlare till fordonsindustrin. Under 2015 svarade bolagets sju största kunder för 59 procent av den totala försäljningsvolymen.
SÄSONGSVARIATIONER
Gränges verksamhet präglas i viss mån av säsongsvariationer. Till följd av sommarsemestrar och julledigheter i Europa och Nordamerika är första halvåret normalt sett något starkare än andra halvåret. Gränges ökade globala exponering har inneburit lägre säsongsvariationer.
MARKNADSUTVECKLING
Efterfrågan på aluminiumprodukter för lödda värmeväxlare, som är Gränges huvudmarknad och svarar för mer än 90 procent av bolagets försäljningsvolym, är starkt korrelerad med marknaden för lätta fordon. På grund av ledtider i produktionskedjan finns dock en viss tidsförskjutning mellan utvecklingen på Gränges marknad och fordonsproduktionen.
Den globala produktionen av lätta fordon ökade med 1,4 procent under 2015 jämfört med 2014, enligt det internationella analysföretaget IHS. I Asien ökade produktionen av lätta fordon med 1,6 procent under 2015 och i Kina var ökningen isolerat 4,1 procent. I Europa ökade produktionen av lätta fordon med 3,8 procent under 2015. I Nord- och Sydamerika minskade produktionen av lätta fordon med 1,5 procent under 2015 där tillväxt i Nordamerika motverkades av en svag marknad i Sydamerika.
FÖRSÄLJNING
Under 2015 uppgick försäljningsvolymen till 163,9 kton (160,0), en ökning med 2,5 procent jämfört med föregående år. Nettoomsättningen uppgick till 5 494 MSEK (4 748). Nettoeffekten av valutakursförändringar var positiv och uppgick till 625 MSEK under 2015 (160).
Asien
Under 2015 minskade försäljningsvolymen i Asien med 3,7 procent jämfört med i fjol och uppgick till 75,5 kton (78,3).
Europa
Under 2015 uppgick försäljningsvolymen i Europa till 62,7 kton (58,6), vilket motsvarar en ökning med 7,1 procent jämfört med föregående år.
Nord- och Sydamerika
Under 2015 uppgick försäljningsvolymen i Nord- och Sydamerika till 25,8 kton (23,1), en ökning med 11,7 procent jämfört med föregående år.
RÖRELSERESULTAT
Under 2015 ökade rörelseresultatet till 538 MSEK (422). Det justerade rörelseresultatet ökade till 541 MSEK (463), motsvarande en justerad rörelsemarginal om 9,8 procent (9,7). Resultatet påverkades positivt av valutakursförändringar uppgående till 165 MSEK. En nedgång i aluminiumpremien har inneburit en ofördelaktig tidsförskjutning mellan premier Gränges betalar och premier Gränges erhåller. Dessa eftersläpningseffekter i aluminiumpremien påverkade rörelseresultatet negativt med –59 MSEK under 2015.
PERIODENS RESULTAT OCH RESULTAT PER AKTIE
Under 2015 uppgick finansnettot till –19 MSEK (–5) . Resultatet före skatt uppgick till 521 MSEK (420), varav resultatandelar från joint ventures ingår med 2 MSEK (3). Inkomstskatten under 2015 uppgick till –143 MSEK (–102), vilket motsvarar en effektiv skattesats om 27 procent (24). I skattekostnaden för 2015 ingår i utlandet erlagd skatt om –15 MSEK på en utdelning till Gränges AB från det kinesiska dotter bolaget.
Gränges har i ett förhandsbesked godkänts för en skattesats i Kina om 15 procent istället för 25 procent under åren 2013–2015. I väntan på slutligt besked från skattemyndigheten tillämpar Gränges den högre skattesatsen i Kina. Per den 31 december 2015 uppgår avsättningen för den högre skattesatsen till 141 MSEK (86 MSEK per den 31 december 2014).
Årets resultat ökade till 379 MSEK (319) under 2015.
Resultat per aktie före och efter utspädning ökade till 5,07 SEK (4,27).
KASSAFLÖDE
Under 2015 uppgick kassaflödet från den löpande verksamheten till 725 MSEK (678). I kassaflödet från den löpande verksamheten för 2014 ingick en försäkringsersättning om 325 MSEK hänförlig till en brand i Finspång 2010. Jämfört med föregående år påverkades kassa flödet positivt till följd av ökat rörelseresultat och minskat rörelsekapital.
Under året uppgick kassaflödet från investeringsverksamheten till –125 MSEK (–81). Avyttring av fastigheter har påverkat kassaflödet från investeringsverksamheten positivt med 5 MSEK (14). Kassaflödet före finansieringsverksamheten uppgick till 600 MSEK (597) under 2015.
Under 2015 uppgick kassaflödet från finansieringsverksamheten till –647 MSEK (–941), till följd av minskad extern bankfinansiering samt av minskad extern rörelsekapitalfinansiering i Kina. Betald utdelning under 2015 påverkade kassaflödet negativt med –112 MSEK (–1 650). Likvida medel uppgick till 634 MSEK per 31 december 2015 (644 MSEK 31 december 2014).
FINANSIELL STÄLLNING
Gränges balansomslutning uppgick till 4 402 MSEK per den 31 december 2015 (4 460 MSEK den 31 december 2014).
Soliditeten uppgick till 56,8 procent per den 31 december 2015 (47,9 procent 31 december 2014).
Koncernens nettoskuld inklusive pensioner uppgick till 275 MSEK per 31 december 2015 (765 MSEK 31 december 2014).
I samband med börsnoteringen den 10 oktober 2014 tecknade Gränges en kreditfacilitet om 1 800 MSEK, tillgänglig i flera valutor. Krediten har en kvarvarande löptid på fyra år och ska användas till allmänna företagsändamål. Per den 31 december 2015 var 810 MSEK utnyttjat av krediten (900 MSEK per den 31 december 2014).
Per den 31 december 2015 uppgick koncernens nettoskuldsättning till 0,4 gånger justerad EBITDA (beräknat på rullande tolv månader) (1,2 gånger justerad EBITDA per den 31 december 2014).
ORGANISATIONSFÖRÄNDRING
Den 10 september 2015 meddelades att Gränges beslutat om organisationsförändringar i den svenska verksamheten. Ambitionen var att bättre tillvarata koncernens tekniska kompetens genom ett ökat fokus på strategisk forskning och kundnära teknikutveckling, liksom att säkerställa en effektivare hantering av metallinköp och distribution.
I samband med meddelandet aviserades det om neddragningar och efter avslutade förhandlingar försvann ett 25-tal tjänster i Sverige, framför allt inom administrativa funktioner. De beslutade åtgärderna medförde kostnader om 15 MSEK under 2015.
Gränges forskning och utveckling får i och med organisationsförändringen en tydligare inriktning. Koncernens strategiska forskning samordnas globalt, medan övriga forsknings- och utvecklingsprojekt blir mer integrerade i verksamheten och kan bedrivas närmare kunderna.
ANSTÄLLDA
Medelantalet anställda i Grängeskoncernen uppgick till 964 (952) under 2015. Gränges strävar efter att ha en säker arbetsmiljö med goda och intressanta utvecklingsmöjligheter för medarbetarna. Kompetenta, engagerade och innovativa medarbetare utgör grunden för att utveckla och tillverka högkvalitativa produkter. Vidare har Gränges högt ställda krav på arbetsplatsen vad gäller miljö, hälsa och säkerhet och att arbetsförhållandena ska vara anpassade för varje individ. Alla ledningsgrupper ska vara väl sammansatta vad gäller ålder, kön och etnicitet.
Gränges långsiktiga mål är att andelen kvinnor ska uppgå till 20 procent, vilket inkluderar chefspositioner. Bolaget har de senaste åren vidtagit flera åtgärder för att förbättra jämställdheten. Gränges strävar efter att det ska vara enkelt för medarbetarna att kombinera arbetsliv och familj och tillgodoser flexibla lösningar i möjligaste mån.
För att alla medarbetare ska ha rättvisa löner har regelbundna lönekartläggningar i syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader genomförts i Sverige. Kartläggningen visade att det under 2015 inte finns några signifikanta löneskillnader.
Alla anställda har rätt att ansluta sig till fackliga eller andra organisationer. Anställda i Gränges verksamhet i Sverige omfattas av kollektivavtal.
Gränges har en nollvision för allvarliga skador och olyckor. Gränges har strikta säkerhetsrutiner och investerar kontinuerligt i olika typer av säkerhetsåtgärder för att förebygga olyckor i produktionsanläggningarna i Shanghai och Finspång.
Mer information och Gränges jämställdhets, mångfald- och säkerhetsarbete finns att läsa i hållbarhetsavsnittet.
FORSKNING OCH UTVECKLING
Gränges forsknings- och utvecklingsverksamhet bedrivs i anslutning till produktionsanläggningarna i Sverige och Kina. Som beskrivits ovan under organisationsförändring har Gränges forskning och utveckling fått en tydligare inriktning under 2015. Koncernens strategiska forskning samordnas globalt, medan övriga forsknings- och utvecklingsprojekt blir mer integrerade i verksamheten och kan bedrivas närmare kunderna.
Totalt har verksamheten drygt 40 medarbetare (40). Arbetet är tillämpnings- och kundinriktat och stödjer bolagets affärs modell.
Nya eller modifierade legeringar testas i laboratoriemiljö och genom datorsimuleringar. Resultaten används sedan för validering av fullskalig produktion till kunder.
Gränges forsknings- och utvecklingsverksamhet har framgångsrikt utvecklat ett antal unika produkter. Ett exempel är TRILLIUM® som utvecklats tillsammans med Sandvik och MULTICLAD® som är en plattform för plätteringar i flera lager. Gränges har ett antal viktiga patent.
I november 2015 höll Gränges ett tekniskt seminarium i Chennai, Indien. Seminariet anordnas vartannat år och årets sammankomst blev det femte sedan starten 2007. Cirka 70 av bolagets största kunder och affärspartner i regionen deltog i seminariet.
MILJÖPÅVERKAN OCH HÅLLBAR UTVECKLING
Gränges miljöansvar bygger på att minimera verksamhetens miljöpåverkan och de risker som finns, både avseende produkter och processer. Gränges bedriver tillståndspliktig verksamhet i både Finspång och Shanghai. Ökad energieffektivitet är en viktig del av Gränges miljöstrategi, liksom maximalt metallutbyte och ökad användning av återvunnet aluminium i produktionen. Gränges miljöpåverkan består i huvudsak av energi- och vattenanvändning.
Hälsa och säkerhet är prioriterade områden för en hållbar utveckling. Gränges har en nollvision och en helhetssyn på hälsa och säkerhet som bygger på kommunikation, utbildning, granskning och belöning. Mer information och Gränges miljö- och hållbarhetsarbete finns på sidan 26.
HÄNDELSER EFTER ÅRETS UTGÅNG
Inga väsentliga händelser har inträffat efter årets utgång och fram till början av mars 2016, då styrelsen har godkänt och undertecknat årsredovisningen.
FRAMTIDSUTSIKTER
För 2016 förväntas att den globala produktionen av lätta fordon ska öka med 3,1 procent, enligt analysföretaget IHS.
Effekterna av 2015 års nedgång i aluminiumpremien beräknas innebära en negativ effekt under första kvartalet 2016.
Vidare ses tecken på en stabilare marknad i Asien. I Kina, som är den enskilt viktigaste marknaden i regionen, har regeringen vidtagit ett antal åtgärder för att stimulera ekonomin. Löneinflationen och priskonkurrensen som påverkar vår asiatiska verksamhet förväntas fortsätta och bli mer synliga under 2016. I Europa och Nord- och Sydamerika förväntas en fortsatt positiv utveckling. Gränges har en stark position idag och ambitionen är att stärka den ytterligare med fortsatt god lönsamhet.
MODERBOLAGET
Gränges AB är moderbolag i Grängeskoncernen. Verksamheten omfattar koncernledningen och koncerngemensamma funktioner som strategisk R&D, redovisning, treasury, juridik, kommunikation samt uthyrning av fastigheter. Moderbolaget har fem, direkt eller indirekt, helägda koncernbolag, en indirekt filial och är via dotterbolag delägare i två joint ventures.
Under 2015 uppgick nettoomsättningen i moderbolaget till 128 MSEK (95) och består främst av fakturering av tjänster till dotterbolagen samt uthyrning av fastigheter.
Rörelseresultatet uppgick under 2015 till –47 MSEK (–74) och ökningen beror främst på ökade intäkter.
Årets resultat för 2015 uppgår till 254 MSEK (108). Däri ingår en erhållen utdelning från dotterbolag på 306 MSEK och koncernbidrag på 15 MSEK.
GRÄNGESAKTIEN OCH ÄGARFÖRHÅLLANDEN
Aktiekapitalet i Gränges uppgår till 100 MSEK, fördelat på 74 639 386 aktier, var och en med ett kvotvärde om 1,339775 SEK. Gränges har endast ett aktieslag.
Det finns inga hembudsklausuler, förköpsförbehåll eller andra begränsningar i rätten att överlåta aktier i bolaget i lag, bolagets bolagsordning eller något avtal eller annan handling där bolaget är part.
Per den 31 december 2015 hade Gränges en aktieägare, Orkla Industriinvesteringar AB, med ett ägande som översteg 10 procent av kapital och röster.
| Orkla Industriinvesteringar AB | 11 942 378 | 16,0 % |
|---|---|---|
| -------------------------------- | ------------ | -------- |
Inför börsnoteringen under 2014 etablerades ett personaloptionsprogram för ledande befattningshavare och andra nyckelmedarbetare i bolaget. Vid fullt utnyttjande skulle personaloptionsprogrammet innebära en utspädning om cirka 1,3 procent av det totala antalet aktier i Gränges. Utspädningseffekten för 2015 uppgick till 0,1 procent.
STYRELSENS FÖRSLAG PÅ RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNINGAR INFÖR ÅRSSTÄMMAN 2016
Styrelsen har inför årsstämman 2016 tagit fram följande förslag till riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare.
Allmänt Gränges ska erbjuda ersättningsnivåer och anställningsvillkor erforderliga för att rekrytera, utveckla och behålla ledande befattningshavare. Dessa ska besitta kompetens, motivation ochkapacitet för att kunna vidmakthålla, utveckla och genomföra övergripande värdebringande strategiska målsättningar för Grängeskoncernen. Med ledande befattningshavare avses koncernens verkställande direktör och medlemmar i koncernledningen. Ersättningen till koncernledningen ska beslutas av styrelsen men ska följa stämmans beslut angående riktlinjerna. Utgångspunkten är att ersättningen ska vara konkurrenskraftig och innehålla en fast och en rörlig del såsom olika incitamentsprogram. Gällande lagar och andra relevanta regelverk, såväl svenska som utländska, inom området ska alltid iakttas.
Fast lön Den fasta lönen ska utgöras av sedvanlig grundlön. Lönen baseras på ansvar, prestation, kompetens och uppdragets komplexitet samt omfattning.
Rörlig lön Den rörliga lönen ska bestå av ett årligt incitamentsprogram (STI 2016) samt ett långsiktigt incitamentsprogram (LTI 2016). Både STI 2016 och LTI 2016 ger kontant ersättning. Garanterad rörlig ersättning ska inte tillämpas.
Årligt incitamentsprogram (STI 2016) Utfallet i det årliga incitamentsprogrammet bestäms av ett antal parametrar bestående av ekonomiska nyckeltal för koncernen, såsom EBITA/justerat rörelseresultat och kassagenerering, och av i förväg beslutade individuella målsättningar. Ersättningen för STI 2016 kan maximalt uppgå till 60 procent av grundlönen.
Långsiktigt incitamentsprogram (LTI 2016) Under förutsättning att stämman fattar beslut i frågan kommer ett långsiktigt incitamentsprogram (LTI 2016) erbjudas ledande befattningshavare samt vissa nyckelpersoner. LTI 2016 löper på tre år och kommer vara utformat huvudsakligen enligt följande: Ett belopp motsvarande utfallet från STI 2016 för respektive deltagare reserveras i en särskild s.k. LTI-bank. Givet fortsatt anställning inom Grängeskoncernen utbetalas beloppet med en tredjedel per år under åren 2018, 2019 och 2020 justerat för Grängeskoncernens totalavkastning. Det totala utfallet av LTI 2016 jämte STI 2016 för utbetalning under ett år är maximerat till 1,5 gånger en årslön. LTI-programmet redovisas närmare i särskilt till stämman upprättat förslag avseende detta.
Övriga förmåner Förmåner som inte direkt relateras till fast och rörlig lön, exempelvis bilförmån, ska främja arbetets utförande och ligga i linje med praxis på marknaden för denna målgrupp.
Pension Pension ska utgå i enlighet med svensk lagstiftning och gällande kollektivavtal och begränsar sig till ITP-planen (Industrins och handelns tilläggspension) och sålunda förekommer såväl premiebaserade som förmånsbaserade åtaganden utifrån individuella förutsättningar. Pensionsvillkoren ska vara marknadsmässiga. Pensionsålder för VD är 65 år. För övriga ledande befattningshavare är pensionsåldern 60–65 år beroende på anställningsland.
Uppsägningstid Mellan bolaget och verkställande direktören gäller en ömsesidig uppsägningstid om tolv månader. Vid uppsägning från bolagets sida erhålls även ett avgångsvederlag utan avräkning om ytterligare tolv månader. Övriga ledande befattningshavare har en ömsesidig uppsägningstid motsvarande sex månader. Vid uppsägning från bolagets sida erhålls ett avgångsvederlag om ytterligare tolv månader utan avräkning de första sex månaderna.
RÖRELSERISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER
Som global koncern med verksamhet i olika delar av världen, är Gränges exponerat mot olika risker och osäkerhetsfaktorer, som råvarupriser, marknadsrisker, verksamhetsrelaterade och legala risker, samt finansiella risker avseende bland annat valutakursförändringar, räntor, likviditet och finansieringsmöjligheter. Riskhanteringen inom Gränges syftar till att identifiera, värdera och reducera risker relaterade till koncernens affärer och verksamheter. Under avsnittet rörelserisker och osäkerhetsfaktorer på sid 36–38 finns det mer information om Gränges risker och riskhantering. För en mer omfattande beskrivning av de finansiella riskerna, se not 25.
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 2015
BÄSTA AKTIEÄGARE,
Vi har under året arbetat aktivt med vårt uppdrag att förvalta Gränges angelägenheter och skapa förutsättningar för framtida resultat och goda utdelningsmöjligheter.
En av de frågor vi som styrelse har haft att hantera är att bereda förutsättningar för fortsatt tillväxt i Gränges. Det handlar om att identifiera och analysera möjligheter och risker, men också att se till att vi är väl rustade finansiellt. Starka resultat och kassaflöden har bidragit till att Gränges stärkt balansräkningen och minskat skuldsättningen. Mot den bakgrunden anser styrelsen att en höjning av utdelningen med 33 procent till 2,00 kronor per aktie är en väl balanserad nivå.
God bolagsstyrning bygger på förståelse på våra olika marknader
Under fjolåret bromsade tillväxttakten i Asien in efter decennier av hög tillväxt. Den ökade oron kring utvecklingen i Kina har varit på styrelsens agenda. I september besökte styrelsen Gränges anläggning i Shanghai. Asien är idag Gränges viktigaste marknad och den region som förväntas visa störst tillväxt under kommande år. Vi har en viktig uppgift i styrelsen att med god förståelse för denna marknad säkerställa att Gränges långsiktigt kan bibehålla och stärka sin ställning som ledande leverantör i regionen.
Innovation är den drivande kraften när det gäller utveckling och försäljning av värmeväxlarmaterial. Gränges strategiska forskning har därför getts en tydligare riktning samtidigt som ytterligare resurser allokeras till den kundnära teknikutvecklingen. Gränges är den aktör som avsätter mest resurser när det gäller forskning och utveckling inom värmeväxlarmaterial. Gränges R&D har avdelningar både i Finspång och Shanghai. Under året har ytterligare patentansökningar lämnats in.
På styrelsens vägnar vill jag uttrycka vår uppskattning till bolagets ledning och anställda. Genom ett tydligt och målmedvetet arbete under det gångna året har Gränges fortsatt att visa hållbara och förbättrade resultat under ledning av Johan Menckel. Gränges inriktning står fast. Vi kommer att fortsätta att arbeta med våra kunders, anställdas och aktieägares bästa för ögonen och därmed också bidra till en hållbar utveckling för samhället i stort.
Stockholm, februari 2016
Anders G. Carlberg Styrelsens ordförande
"Vi kommer att fortsätta att arbeta med våra kunders, anställdas och aktieägares bästa för ögonen och därmed också bidra till en hållbar utveckling för samhället i stort."
Gränges AB är sedan oktober 2014 noterat på Nasdaq Stockholm. Gränges bolagsstyrning baseras på svenska regler och svensk lagstiftning, främst den svenska aktiebolagslagen, men även Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter, Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden"), bolagsordningen, andra relevanta interna och externa regelverk och policyer.
God bolagsstyrning handlar om att säkerställa att bolaget sköts på ett hållbart, ansvarsfullt och effektivt sätt med sina ägares intressen som ledstjärna. En god bolagsstyrning bidrar till ökat förtroende hos befintliga och potentiella ägare, kunder, lagstiftare och allmänhet samt andra intressenter. Härigenom tryggas näringslivets frihet att utvecklas och dess försörjning av riskkapital och kompetens. Syftet med Koden är att stärka förtroendet för de svenska börsbolagen genom att främja en positiv utveckling av bolagsstyrningen i dessa bolag.
Denna bolagsstyrningsrapport har upprättats som en del av Gränges tillämpning av Koden. Bolagsstyrningsrapporten har granskats av bolagets revisorer.
Gränges redovisar inga avvikelser från Koden för 2015.
ORGANISATION
Koncernens verksamhet utgjordes under 2015 av de tre geografiska regionerna Asien, Europa och Nord- och Sydamerika. De två produktionsanläggningarna finns i Finspång, Sverige och i Shanghai, Kina. Moderbolaget i koncernen, Gränges AB, är ett svenskt publikt aktiebolag med organisationsnummer 556001-6122 och har sitt säte i Stockholm med huvudkontor på Humlegårdsgatan 19A.
KODEN
Samtliga aktiebolag vars aktier eller depåbevis är upptagna till handel på Nasdaq Stockholm eller annan i Sverige reglerad marknad, oavsett marknadsvärde, ska tillämpa Koden. Koden bygger på principen följ eller förklara, vilket betyder att ett bolag kan avvika från Kodens bestämmelser om det i det enskilda fallet skulle anses leda till bättre bolagsstyrning, utan att det innebär brott mot Koden. Ett bolag som inte tillämpar en viss Kod-bestämmelse måste emellertid lämna en god förklaring till varför man valt att inte göra det. En effektiv bolagsstyrning inom Gränges kan sammanfattas i ett antal samverkande delar som beskrivs nedan.
AKTIEÄGARE
Aktiekapitalet i Gränges uppgår till 100 miljoner kronor, fördelat på 74 639 386 aktier som ger rätt till lika antal röster och andel av bolagets tillgångar och vinst. Per den 31 december 2015 uppgick antalet aktieägare till 7 912. Orkla Industriinvesteringar AB var största aktieägaren följt av Lannebo Fonder, Fjärde AP-Fonden och AFA Försäkring. Av aktieägarna utgjorde 61,6 procent aktieägare med 500 aktier eller färre och de tio största ägarna ägde 51,7 procent av det totala antalet aktier. Andelen utländska ägare uppgick till 39,0 procent. En utförlig tabell utvisande aktieägandet per den 31 december 2015 återfinns på sidan 41. Styrelseledamöternas och koncernledningens aktieinnehav framgår på sidan 54–57.
Av bolagets aktieägare hade en, Orkla Industriinvesteringar AB, ett aktieinnehav som motsvarar mer än 10 procent av såväl det totala antalet aktier som det totala röstetalet.
Det föreligger inga begränsningar i hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.
Årsstämman 2015 lämnade ett bemyndigande till styrelsen innebärande att denna, vid ett eller flera tillfällen före årsstämman 2016, har möjlighet att besluta om nyemission av aktier och/eller emission av konvertibler motsvarande 10 procent av det totala antalet utestående aktier i bolaget vid tidpunkten för årsstämmans beslut, det vill säga totalt 7 463 938 aktier.
BOLAGSSTÄMMA
Bolagets högsta beslutande organ är bolagsstämman där aktieägarnas inflytande i bolaget utövas. Aktieägare som är registrerade i aktieboken per avstämningsdagen och är anmälda i tid har rätt att delta på bolagsstämman, personligen eller genom ombud. På den ordinarie bolagsstämman som ska hållas inom sex månader från utgången av varje räkenskapsår (årsstämman) beslutar aktieägarna bland annat följande:
- Fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen.
- Disposition av bolagets resultat.
- Ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och den verkställande direktören.
- Val av styrelseledamöter, styrelseordförande och revisorer.
- Riktlinjer för ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare inklusive eventuella aktierelaterade incitamentsprogram.
Årsstämma 2015
Årsstämman 2015 hölls den 4 maj 2015. På stämman var 63,78 procent av aktierna i bolaget företrädda.
Årsstämman omvalde Anders G. Carlberg till styrelsens ordförande. I övrigt omvaldes Terje Andersen, Bertil Villard, Ragnhild Wiborg och Carina Andersson till ledamöter i styrelsen. Revisionsbolaget Ernst & Young AB utsågs på nytt till revisor och den auktoriserade revisorn Erik Sandström utsågs av Ernst & Young AB som huvudansvarig för revisionen.
Vidare beslutades bland annat
- att till aktieägarna dela ut 1,50 SEK per aktie,
- att lämna styrelsen ett bemyndigande att utge maximalt 10 procent av antalet aktier vid tidpunkten för årsstämman i en nyemission av aktier och/eller emission av konvertibler,
- att fastställa ett kortsiktigt, årligt incitamentsprogram för ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner i koncernen, vilket program bestäms av ett antal parametrar bestående av ekonomiska nyckeltal för koncernen, såsom justerat rörelseresultat och sysselsatt kapital, och av i förväg beslutade individuella målsättningar. Enligt beslutet kan ersättningen för STI 2015 maximalt uppgå till 60 procent av årlig grundlön,
- att fastställa ett långsiktigt incitamentsprogram för ledande befattningshavare och vissa nyckelpersoner i koncernen innebärande att ett belopp motsvarande utfallet från STI 2015 för respektive deltagare reserveras i en så kallad LTI-bank och givet fortsatt anställning inom Gränges utdelas beloppet med en tredjedel per år under åren 2017, 2018 och 2019 justerat för Grängesaktiens totalavkastning samt
- att fastställa styrelseledamöternas och revisors arvoden.
VALBEREDNING
Valberedningens uppdrag är att inför årsstämman föreslå styrelseordförande, styrelseledamöter, revisor, ordförande vid årsstämman, arvode till styrelsen, arvode för utskottsarbete och arvode till revisorn. Dessutom ska valberedningen föreslå ny valberedning eller kriterier för dess sammansättning.
Resultatet av styrelsens årliga utvärdering av styrelsearbetet ska i dess helhet presenteras för valberedningen. Valberedningen ska vid bedömningen av styrelseutvärderingen och i sitt förslag till styrelsens sammansättning särskilt beakta Kodens krav på mångsidighet och bredd i styrelsen och på att eftersträva en jämn könsfördelning.
Valberedningen inför årsstämman 2016 har utsetts i enlighet med beslut på årsstämman den 4 maj 2015. Enligt beslutet ska Gränges valberedning inför årsstämman 2016 utgöras av representanter för bolagets tre största aktieägare per den 31 augusti 2015 samt bolagets styrelseordförande. Om en sådan aktieägare inte längre tillhör de tre största aktieägarna ska dess representant ställa sin plats till förfogande och aktieägare som står näst i tur ska erbjudas plats i valberedningen, om valberedningen bedömer att så är erforderligt. Ordförande i valberedningen ska vara den ledamot som representerar den största aktieägaren, om inte valberedningen enas om annat.
Per den 31 augusti 2015 var Gränges tre största aktieägare Orkla Industriinvesteringar AB, Lannebo Fonder samt Fjärde AP-fonden, vilka har haft möjlighet att nominera kandidater till valberedningen. Den 24 september 2015 angavs på bolagets hemsida att valberedningen inför årsstämman 2016 därmed fått följande sammansättning: Mikael Aru (Orkla Industriinvesteringar AB), Claes Murander (Lannebo Fonder), Jannis Kitsakis (Fjärde AP-fonden) samt Anders G. Carlberg (Gränges styrelseordförande). Ordförande i valberedningen är Mikael Aru.
Valberedningen inför årsstämman 2016
| Utsedd av/namn | Procent av rösterna den 31 december 2015 |
|---|---|
| Orkla Industriinvesteringar AB/Mikael Aru | 16,0 |
| Lannebo Fonder/Claes Murander | 9,3 |
| Fjärde AP-fonden/Jannis Kitsakis | 8,4 |
| Styrelseordföranden Gränges/Anders G. Carlberg | 0,0¹ ) |
1) För Styrelseordförandens aktieinnehav, se sida 54.
Aktieägare har fram till den 31 januari 2016 kunnat lämna förslag och synpunkter till valberedningen. Valberedningens förslag offentliggörs genom kallelsen till årsstämman. I anslutning till att kallelsen utfärdats har valberedningen på www.granges.com lämnat ett motiverat yttrande till sitt förslag till styrelse samt en redogörelse för hur valberedningens arbete har bedrivits.
Valberedningens arbete inför årsstämman 2016
Sedan valberedningen konstituerades hösten 2015 har den sammanträtt fem gånger. Styrelsens ordförande har vid det första tillfället redogjort för utvärdering av styrelsens arbete som ordföranden låtit göra under hösten 2015. Resultatet av denna utvärdering var övervägande positivt.
Inför årsstämman 2016 har valberedningen gjort en bedömning av om den nuvarande styrelsen med hänsyn till bredd, mångsidighet och könsfördelning är ändamålsenligt sammansatt och uppfyller de krav som ställs på styrelsen till följd av bolagets nuvarande och framtida situation. Den årliga utvärderingen av styrelsen har varit en del av underlaget för denna bedömning. Valberedningen arbetar kontinuerligt med identifiering och utvärdering av potentiella nya styrelseledamöter.
Enligt instruktion för valberedningen antagen vid årsstämman 2015 ska något arvode inte utgå till valberedningen.
STYRELSE
Styrelsen har som övergripande uppgift att förvalta bolagets angelägenheter i bolagets och samtliga aktieägares intresse. Styrelsen ska fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation och tillse att bolagets ekonomiska förhållanden kan kontrolleras på ett tillfredsställande sätt. Styrelsen ska även utvärdera koncernledningen. I styrelsen avgörs bland annat frågor avseende koncernens strategiska inriktning och organisation samt beslutas om väsentliga förvärv, investeringar eller avyttringar. Styrelsen ska inför varje årsstämma, efter förslag från ersättningsutskottet, upprätta förslag till riktlinjer för bestämmande av ersättning till den verkställande direktören och övriga personer i koncernledningen. Styrelsen ska årligen genom en systematisk och strukturerad process utvärdera styrelsearbetet med syfte att utveckla styrelsens arbetsformer och effektivitet. Under 2015 har denna genomförts under ledning av ordföranden som låtit samtliga styrelseledamöter samt suppleanter betygsätta vissa moment av styrelsearbetet samt dessutom givit styrelseledamöterna möjligheter att inkomma med förslag på förbättringsåtgärder. Utvärderingens resultat var genomgående positivt.
Styrelsens arbetsordning
Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning inkluderande en instruktion för den verkställande direktören som bland annat reglerar arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören.
Arbetsordningen reglerar hur styrelsearbetet fördelas mellan styrelsens ledamöter, hur ofta styrelsen ska sammanträda och hur arbetet ska fördelas på styrelseutskott. Arbetsordningen anger vidare att det ska finnas ett ersättningsutskott och ett revisionsutskott. Inför varje styrelsesammanträde erhåller styrelseledamöterna en dagordning och beslutsunderlag. Vid varje styrelsesammanträde sker en genomgång av aktuellt affärsläge, koncernens resultat och finansiella ställning samt utsikter. Övriga frågor som behandlas är bland annat konkurrens- och marknadssituationen. Styrelsen följer regelbundet upp den allmänna risksituationen ur olika aspekter och hälso- och säkerhetsarbetet inklusive olycksfallsstatistiken i koncernen. Styrelsen har också ett system för kontinuerlig uppföljning av beslut och öppna frågor.
Styrelsens ordförande
Styrelseordföranden organiserar och leder styrelsens arbete, företräder bolaget i ägarfrågor, ansvarar för utvärderingen av styrelsens arbete samt har sedan börsintroduktionen och fram till utgången av 2015 ålagts ett särskilt ansvar med avseende på kommunikationen med kapitalmarknaden. Dessutom ansvarar ordföranden för den
löpande kontakten med verkställande direktören samt för att styrelsen på ett effektivt sätt fullgör sina plikter och åtaganden.
Styrelsens sammansättning
Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av lägst fyra och högst åtta stämmovalda ledamöter med högst fyra suppleanter. Styrelsen är beslutsför om mer än hälften av samtliga styrelse-ledamöter (inklusive ledamöter utsedda av arbetstagarna) är närvarande. Styrelsen ska ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenligt sammansättning präglad av mångsidighet och bredd avseende ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. Enligt lagen om styrelserepresentation för de privatanställda har de anställda rätt att utse två ledamöter, jämte två suppleanter, i styrelsen. Denna rätt har arbetstagarorganisationerna utnyttjat.
Styrelsens arbete 2015
Under 2015 hölls elva protokollförda sammanträden och styrelsen var beslutsför vid samtliga möten. Bolagets verkställande direktör och finansdirektör har deltagit vid samtliga sammanträden. Sekreterare i styrelsen är Gränges chefsjurist.
Styrelsen har avhållit tre telefonsammanträden med anledning av beslut om publicering av delårsrapporter. Övriga sammanträden har varit sedvanliga sammanträden och två av dessa åtta möten har avhållits på Gränges anläggningar i Finspång respektive Shanghai. Vid sammanträdena den 19 februari och den 4 december har styrelsen avhållit sessioner utan att någon i koncernledningen har varit närvarande.
Ersättningsutskott
Jämte styrelsens ordförande ska ersättningsutskottet bestå av en eller flera av bolagsstämman valda styrelseledamöter, vilka ska vara oberoende i förhållande till bolaget och koncernledningen. Bland ersättningsutskottets ledamöter ska erforderlig kunskap och erfarenhet i frågor om ersättningar till ledande befattningshavare finnas. Verkställande direktören ska i egenskap av föredragande närvara vid utskottets sammanträden. Ersättningsutskottets arbetsuppgifter anges i styrelsens arbetsordning. Ersättningsutskottet lämnar förslag till styrelsen om verkställande direktörens lön och övriga anställningsvillkor och anger ramar för övriga koncernledningens löner och anställningsvillkor. Bland ersättningsutskottets uppgifter ingår att bereda styrelsens förslag om riktlinjer avseende ersättningsprinciper, att bereda styrelsens förslag till riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till den verkställande direktören och övriga i koncernledningen samt att följa och utvärdera tillämpningen av dessa. Ersättningsutskottet ska också följa och utvärdera program för rörliga ersättningar till koncernledningen. Verkställande direktören är adjungerad till utskottet men deltar inte vid behandlingen av egen lön och anställningsvillkor. Bolagets chefsjurist är utskottets sekreterare.
Under 2015 arbetade ersättningsutskottet bland annat med framtagandet av såväl det kortsiktiga som det långsiktiga incitamentsprogrammet för ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner, varvid ett stort antal olika modeller för ersättning analyserats, samt förslag till beslut om ersättning till den verkställande direktören baserat på det kortsiktiga incitamentsprogrammet.
Revisionsutskott
Revisionsutskottet ska enligt styrelsens arbetsordning bestå av minst tre bolagsstämmovalda styrelseledamöter. Ledamöterna får inte vara anställda av bolaget. Majoriteten av ledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och koncernledningen. Utskottet väljer inom sig ordförande som inte får vara styrelsens ordförande. Revisionsutskottets arbetsuppgifter anges i styrelsens arbetsordning. Ordföranden i revisionsutskottet ansvarar för att styrelsen i sin helhet fortlöpande hålls informerad om utskottets arbete samt, vid behov, förelägger styrelsen ärenden för beslut. Revisionsutskottets huvuduppgift är att understödja styrelsen i arbetet med att säkra kvalitén i den finansiella rapporteringen. Revisionsutskottet övervakar bolagets finansiella rapportering och, med avseende på denna, effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering. Utskottet träffar fortlöpande bolagets revisorer och utvärderar revisionsinsatserna. Föredragande i utskottet är bolagets finansdirektör och sekreterare i utskottet är bolagets chefsjurist.
Det finns en etablerad riskhanteringsprocess i företaget som är uppbyggd på operationella processer och flöden. Revisionsutskottet beaktar de riskområden som identifierats (både affärsrisker och risker för fel i den finansiella rapporteringen) i denna process. Baserat på utfallet analyseras revisionens inriktning och omfattning tillsammans med bolagets revisorer.
Revisionsutskottet fastställer årligen en internrevisionsplan som bland annat är baserad på de risker som framkommit i riskhanteringsprocessen.
Under 2015 har internrevision genomförts vid koncernens anläggning i Shanghai. Resultatet av denna var tillfredsställande.
Revisionsplanen diskuteras med de externa revisorerna för att effektivisera och kvalitetsförbättra det löpande revisionsarbetet. Utskottet analyserar och belyser även väsentliga redovisningsfrågor som koncernen påverkas av samt biträder valberedningen vid framtagande av förslag till revisorer samt arvodering av dessa.
Under 2015 har revisionsutskottet utfört granskning av kvartalsrapporterna för att säkerställa kvalitet i den finansiella kontrollen, samt dessutom arbetat med projekt rörande bland annat valutasäkringsstrategi, interna kontroller, lagerhantering, analys av kassagenererande enhet samt analyserat behovet av ett nytt affärssystem. Revisorn har deltagit i samtliga möten och denne har löpande under året gjort avrapporteringar om kontroll och revisionsplaner.
REVISOR
Bolagets interna revision är underställd styrelsen och ska säkerställa att bolaget har tillräckliga interna kontrollsystem på plats för den finansiella rapporteringen. Den externa revisorn har till uppgift att granska bolagets årsredovisning och bokföring, samt att granska styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning av bolaget.
Enligt bolagsordningen ska Gränges AB ha lägst en och högst två revisorer. Till revisor kan registrerat revisionsbolag utses. På årsstämman utsågs Ernst & Young AB till revisor. Ernst & Young AB har meddelat att auktoriserade revisorn Erik Sandström är huvudansvarig för revisionen fram till och med årsstämman 2016.
Den externa revisionen av moderbolagets och koncernens räkenskaper samt av styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning utförs enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Bolagets huvudansvarige revisor deltar i revisionsutskottets samtliga möten samt har närvarat på ett styrelsemöte. Avseende arvode till revisorn hänvisas till not 9.
Närvaro samt ersättning till styrelsen
| Namn | Oberoende i förhållande till bolaget/ ägarna |
Närvaro styrelse möten |
Närvaro revi sionsutskott |
Närvaro ersättnings utskott |
Styrelse arvode, SEK |
Arvode revisions utskott, SEK |
Arvode ersättnings utskott, SEK |
Summa arvode, SEK |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Anders G. Carlberg | Ja | 11/11 | 2/2 | 500 000 | 50 000 | 550 000 | ||
| Terje Andersen | Nej | 11/11 | 5/5 | 2/2 | 275 000 | 40 000 | 25 000 | 340 000 |
| Carina Andersson | Ja | 11/11 | 275 000 | 275 000 | ||||
| Bertil Villard | Ja | 11/11 | 5/5 | 2/2 | 275 000 | 40 000 | 25 000 | 340 000 |
| Ragnhild Wiborg | Ja | 11/11 | 5/5 | 275 000 | 80 000 | 355 000 | ||
| Öystein Larsen | Arb.repr. | 11/11 | 2/2 | 40 000 | 40 000 | |||
| Konny Svensson | Arb.repr. | 11/11 | 5/5 | 40 000 | 40 000 | |||
| Tommy Andersson | Arb.suppl. | 11/11 | 40 000 | 40 000 | ||||
| Claudi Martin Callizo | Arb.suppl. | 10/11 | 40 000 | 40 000 | ||||
| Summa arvode, SEK | 1 760 000 | 160 000 | 100 000 | 2 020 000 |
KONCERNLEDNING
Koncernledningen ansvarar för att utforma och genomföra koncernens övergripande strategier som behandlar frågor som till exempel produkt- och kundstrategier samt förvärv och avyttringar. Dessa frågor samt större investeringar bereds av koncernledningen för beslut av styrelsen.
Verkställande direktören ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget enligt styrelsens anvisningar och riktlinjer. Koncernledningen bestod per den 31 december 2015 av åtta personer; den verkställande direktören, President Asia, President Europe, President Americas, CFO, CTO, General Counsel samt Director Communications and Investor Relations.
Koncernledningen har möten månadsvis för att följa upp koncernens resultat och finansiella ställning. Övriga frågor som behandlas på koncernledningsmöten är bland annat strategifrågor samt uppföljning av budget och prognoser. Dotterföretagen följs också upp mer direkt genom att verkställande direktören är ordförande i de två dotterföretagen i Finspång respektive Shanghai. I dessa bolagsstyrelser ingår även andra ledamöter från koncernledningen samt, vad gäller Sverige, arbetstagarrepresentanter. Dotterföretagsstyrelserna övervakar den löpande verksamheten samt fastställer respektive dotterföretags strategier och budgetar.
Ersättning till koncernledningen
Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare har genomlysts och utvecklats av Ersättningsutskottet under inledningen av 2016. Dessa redovisas på sid 44 och kommer att presenteras i sin helhet i beslutsunderlaget inför årsstämman den 28 april 2016.
STYRELSENS BESKRIVNING AV INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING AVSEENDE DEN FINANSIELLA RAPPORTERINGEN
Styrelsen för Gränges AB ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Koden för att bolaget har god intern kontroll. Den interna kontrollen ska tillse bolagets finansiella rapportering är tillförlitlig och upprättad i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på noterade bolag.
Ramverk för intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen
Gränges följer det internationellt etablerade ramverket Internal Control Integrated Framework, utgivet av The Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO). I enlighet med COSO baseras Gränges process för intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen på fem komponenter. Dessa fem är: kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning. Gränges process för internkontroll är utformad för att rimligt säkerställa kvaliteten och riktigheten i den finansiella rapporteringen samt att säkra att rapporteringen är upprättad i enlighet med tillämpliga lagar och förordningar, redovisningsstandarder samt övriga krav på noterade bolag i Sverige. En förutsättning för att detta ska kunna ske är att det finns en god kontrollmiljö, tillförlitliga riskbedömningar, etablerade kontrollaktiviteter samt att information och kommunikation liksom uppföljning fungerar på ett tillfredsställande sätt.
Kontrollmiljö
Kontrollmiljön präglas av organisationsstrukturen, koncernledningens arbetssätt och värderingar samt övriga roller och ansvar inom organisationen. Revisionsutskottet bistår styrelsen beträffande väsentliga redovisningsfrågor som koncernen tillämpar samt följer upp den interna kontrollen beträffande den finansiella rapporteringen. För att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och en god intern kontroll har styrelsen delegerat det praktiska ansvaret till den verkställande direktören som i sin tur har fördelat ansvaret till övriga i koncernledningen.
Kvaliteten i den finansiella rapporteringen säkerställs genom en rad skilda åtgärder och rutiner. Det pågår ett kontinuerligt arbete med att vidareutveckla koncerngemensamma policyer och manualer. Bland dessa policyer och manualer återfinns bland andra Financial Management Directive, Metal Management Directive, Group Accounting Manual samt Instruction for Financial Reporting. Utöver denna finns viktiga koncerngemensamma styrdokument som informationspolicyn, koncernens attestinstruktioner och uppförandekod (de affärsetiska reglerna). Med början 2014 och med fortsättning under 2015 undergick en stor del av koncernens anställda en webbaserad utbildning avseende uppförandekoden. Därutöver har chefsjuristen avhållit undervisning med vissa särskilt definierade grupper inom koncernen gällande just de affärsetiska frågorna och därmed sammanhängande frågor. För att ytterligare stärka den interna kontrollen och riskhanteringen utvecklades visselblåsarfunktionen under 2015, genom vilka allvarliga missförhållanden och överträdelser av bolagets affärsetiska regler kan rapporteras. Syftet med denna funktion är bland annat att garantera säkerheten i arbetsmiljön, att upprätthålla god affärsetik samt stävja ekonomiska oegentligheter och därigenom ytterligare förbättra kvalitén av den finansiella rapporteringen inom Gränges till förmån för bolagets aktieägare, anställda, kunder och leverantörer. Implementeringen i koncernen av visselblåsarfunktionen har gått något långsammare än beräknat och bolagets interna kontroll har visat att funktionen måste tydliggöras och presenteras i bredare grupper. I såväl bolagets interntidning "Exchange" som på det nya intranätet som introducerats under våren 2016 har dessa förbättringsåtgärder vidtagits.
Riskbedömning
Gränges organisation utsätts för både interna och externa risker. För att rimligt säkra en god intern kontroll identifieras, mäts och åtgärdas de risker som kan påverka den finansiella rapporteringen. Detta är en integrerad del i den löpande rapporteringen till koncernledningen och styrelsen som utgör grunden för bedömningen av risker för fel i den finansiella rapporteringen. Gränges verksamhet präglas av processer med inarbetade rutiner och system. Riskbedömningen sker därför till inte oväsentlig del inom ramen för dessa processer. Ansvariga i koncernen identifierar, övervakar och följer upp dessa risker. Detta skapar förutsättningar för att fatta väl underbyggda och korrekta affärsbeslut på samtliga nivåer. Finansiella risker såsom valuta-, råmaterial-, refinansierings-, och motpartsrisker i allmänhet samt ränte- och kreditrisker hanteras huvudsakligen av moderbolagets ekonomi- och finansfunktion i enlighet med Financial Management Directive, Metal Management Directive, Group Accounting Manual samt Instruction for Financial Reporting. Under 2015 har koncernledningen genomfört en riskstudie avseende korruptionsrisker, vilken har följts upp av en analys huruvida bolaget har nödvändiga verktyg samt regler på plats för att minimera riskerna för korruption.
Kontrollåtgärder/aktiviteter
Kontrollaktiviteter har som främsta syfte att förebygga och i ett tidigt skede upptäcka väsentliga fel i den finansiella rapporteringen så att dessa kan hanteras och åtgärdas. Kontrollaktiviteter finns på både övergripande och mer detaljerade nivåer inom koncernen och är både av manuell och automatiserad karaktär. Rutiner och aktiviteter har utformats för att hantera och åtgärda väsentliga risker som är relaterade till den finansiella rapporteringen och som identifierats i riskanalysen. Beroende på kontrollaktivitetens karaktär och tillhörighet, sker korrigerande åtgärder, implementering, dokumentation samt kvalitetssäkring på koncern- eller dotterbolagsnivå. Liksom för övriga processer ansvarar respektive chef för kontrollaktiviteternas fullständighet och riktighet.
Koncernen har ett gemensamt konsolideringssystem, där de legala enheterna rapporterar, vilket ger en god intern kontroll över den finansiella rapporteringen. Flertalet kontroller och processer är automatiserade och behörighet till IT-system är begränsat.
Kontrollaktiviteter utförs på samtliga nivåer i koncernen. Som ett exempel kan anges den etablerade controllerfunktionen som analyserar och följer upp avvikelser och rapporterar vidare i företaget. Koncernledningens uppföljning sker bland annat genom att regelbundna möten med dotterbolagscheferna beträffande verksamheten, dess ekonomiska ställning och resultat samt finansiella och operativa nyckeltal. Styrelsen analyserar löpande bland annat verksamhetsrapporter där koncernledningen redogör för den gångna perioden och kommenterar koncernens ekonomiska ställning och resultat. På dessa sätt följs väsentliga fluktuationer och avvikelser upp vilket minimerar riskerna för fel i den finansiella rapporteringen.
Boksluts- och årsredovisningsarbetet är processer där det finns ytterligare risker för att fel i den finansiella rapporteringen uppstår. Detta arbete är helt naturligt av mindre repetitiv karaktär och innehåller inte sällan ett antal moment av bedömningskaraktär. Viktiga kontrollaktiviteter är bland annat att det finns en väl fungerande rapportstruktur där dotterbolagen rapporterar enligt standardiserade mallar samt att viktiga resultat och balansposter specificeras och kommenteras.
Information och kommunikation
Gränges finansiella rapportering följer koncernens riktlinjer och policyer och uppdateras och kommuniceras löpande från koncernledningen till samtliga berörda anställda. Redovisningsfunktionen har ett operativt ansvar för den löpande finansiella redovisningen och arbetar för att säkerställa att koncernens riktlinjer, policyer och instruktioner tillämpas på ett enhetligt sätt i koncernen. Redovisningsfunktionen har också till uppgift att identifiera och kommunicera brister i den finansiella rapporteringen. All kommunikation ska ske i enlighet med Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter och i enlighet med övriga gällande regelverk. Den finansiella informationen ska ge kapital- och aktiemarknaderna en allsidig och tydlig bild av bolaget, dess finansiella ställning, utveckling och strategi. Samtliga ekonomiska rapporter och pressmeddelanden publiceras på bolagets hemsida och offentliggörs samtidigt till Nasdaq Stockholm och Finansinspektionen.
Uppföljning
Styrelsens uppföljning av den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen sker främst genom revisionsutskottet, bland annat genom uppföljning av den internrevision som sker samt genom kontakter med de externa revisorerna och deras arbete och rapporter. De externa revisorerna följer årligen upp utvalda delar av den interna kontrollen inom ramen för den lagstadgade revisionen. De externa revisorerna rapporterar utfallet av sin granskning till revisionsutskottet och koncernledningen. Väsentliga iakttagelser rapporteras dessutom direkt till styrelsen. Avseende revisionen för 2015 har revisorerna följt upp den interna kontrollen i utvalda nyckelprocesser och rapporterat detta till revisionsutskottet och koncernledningen.
STYRELSE
ANDERS G. CARLBERG Ordförande Född: 1943. Civilekonom.
Styrelseordförande i Herenco AB. Styrelseledamot i Erik Penser AB, Investmentbolaget Latour AB, Sweco AB, AxFast AB, Recipharm AB samt i Beijer Alma AB.
Tidigare befattningar: Styrelseledamot i Sapa 2002–2013. VD för J.S. Saba, VD för Nobel Industrier, VD för Axel Johnson International, vice VD för SSAB m.fl.
Invald i styrelsen 2014.
Ordförande i ersättningsutskottet.
Aktieinnehav: 35 294 aktier.
TERJE ANDERSEN Ledamot Född: 1958. Civilekonom.
Koncerndirektör för Orkla Investments, Orkla ASA. Styrelseordförande i Orkla Energi AS, Orkla Industri investeringar AB samt Sarpsfoss AS. Styrelse ledamot i Borregaard ASA, Jotun AS och Sapa AS.
Tidigare befattningar: CFO i Orkla ASA. Olika ledande befattningar inom Orkla sedan 1989. Tidigare Nevi Finans AS och konsult på Deloitte Touche. Invald i styrelsen 2009.
Medlem i revisionsutskottet och ersättningsutskottet.
Aktieinnehav: 2 352 aktier.
CARINA ANDERSSON Ledamot Född: 1964. Civilingenjör. Styrelseledamot i Beijer Alma AB, SinterCast AB
Tidigare befattningar: Sandvik Materials Technology, VD Ramnäs Bruk AB och VD Scana Ramnäs AB. Styrelseledamot i Mälardalens Högskola och Sandvik Riser Technology samt styrelseordförande i Sandvik Powdermet och Sandvik Osprey.
Invald i styrelsen 2014.
och Systemair AB.
Aktieinnehav: 2 352 aktier.
BERTIL VILLARD Ledamot Född: 1952. Jur. kand.
Delägare i Advokatbyrån Vinge AB. Styrelseordförande i Landsort Care AB (1–3). Styrelseledamot i Cleanergy AB, Polaris A/S, Mercuri International Group AB, Novestra AB samt i Prior & Nilsson Fond- och Kapitalförvaltning.
Tidigare befattningar: Chef Corporate Finance på Alfred Berg Fondkommission AB, chefsjurist hos Esselte AB, m.fl.
Invald i styrelsen 2014.
Medlem i revisionsutskottet och ersättningsutskottet.
Aktieinnehav: 35 294 aktier.
RAGNHILD WIBORG Ledamot Född: 1961. Civilekonom.
Styrelseledamot i Kistefos AS, REC Silicon ASA, Borregaard ASA, IM Skaugen ASA och EAM Solar ASA.
Tidigare befattningar: Förvaltningsverksamhet i Odin Fonder och Wiborg Kapitalförvaltning. Arbete vid flera investmentbanker, bland annat Pareto, ABG Sundal Collier, First Chicago och Scandinavian Bank.
Invald i styrelsen 2014.
Ordförande i revisionsutskottet. Aktieinnehav: 1 176 aktier.
ERIK SANDSTRÖM Huvudansvarig revisor Född: 1975. Auktoriserad revisor och medlem i FAR. Andra uppdrag: Södra Skogsägarna, Rottneros, Munters, Tradedoubler, Å.F.
ARBETSTAGARREPRESENTANTER
ÖYSTEIN LARSEN Arbetstagarrepresentant Född: 1957. Har varit arbetstagarrepresentant i styrelsen sedan 2010. Anställd hos Gränges sedan 1979. Arbetar inom inom IT Development. Representerar Unionen som arbetstagare. Aktieinnehav: 470 aktier.
KONNY SVENSSON Arbetstagarrepresentant Född: 1954. Gymnasieutbildning. Har varit arbetstagarrepresentant i styrelsen sedan 2013. Anställd hos Gränges sedan 2008. Arbetar som industriell elektriker. Representerar IF Metall som arbetstagare. Aktieinnehav: 235 aktier.
TOMMY ANDERSSON Arbetstagarsuppleant Född: 1980. Har varit arbetstagarsuppleant i styrelsen sedan 2014. Anställd hos Gränges som sedan 1999. Arbetar inom produktionsteknik för omsmältning.
Representerar IF Metall som arbetstagare. Aktieinnehav: 0 aktier.
CLAUDI MARTIN CALLIZO Arbetstagarsuppleant Född: 1979. Civilingenjör och teknologie doktor. Har varit arbetstagarsuppleant i styrelsen sedan 2014. Anställd hos Gränges sedan 2008. Arbetar som HVAC&R Technical Manager. Representant för Sveriges Ingenjörer och Akademikerförbundet. Aktieinnehav: 470 aktier.
KONCERNLEDNING
JOHAN MENCKEL
VD Född: 1971 Civilingenjör.
VD för Gränges sedan 2013. VD för Sapa Heat Transfer 2012–2013. Affärsområdeschef för Sapa Profiles Asia 2011–2012. VD för Sapa Heat Transfer Shanghai 2007–2010. Chefsbefattningar inom Sapa Heat Transfer 2004–2006. Konsult på Accenture 1996–2004.
Ingår i koncernledningen sedan 2013.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot Svenska Postkodföreningen AB.
Aktieinnehav: 38 000 aktier, 200 000 personaloptioner.
DANIEL DAOUST President Americas Född: 1957 B.Sc. Engineering, Metallurgical Science.
President Americas för Gränges sedan 2013. Regionchef Sapa Heat Transfer i Nordamerika 2009–2013. Olika ledande befattningar inom Aleris Aluminum Rolled Products Canada 1988–2008.
Ingår i koncernledningen sedan 2013.
Aktieinnehav: 0 aktier.
PERNILLA GRENNFELT
Director Communications and Investor Relations Född: 1970
Civilekonom.
Director Communications and Investor Relations för Gränges sedan 2014. IR-chef ICA Gruppen 2013–2014. IR-chef Hakon Invest 2005– 2013. Journalist och nyhetschef Nyhetsbyrån Direkt 1999–2005. Rådgivare Matteus Fondkommission 1996–1999.
Ingår i koncernledningen sedan 2014.
Aktieinnehav: 4 905 aktier, 40 000 personaloptioner.
OSKAR HELLSTRÖM CFO
Född: 1979
Civilingenjör och Civilekonom.
CFO för Gränges sedan 2013. CFO för Sapa Heat Transfer 2011–2013. Koncerncontroller för Sapa koncernen 2009–2011. Chef för strategisk affärsutveckling inom Sapakoncernen, 2008–2009. Konsult på Booz Allen Hamilton 2005–2008.
Ingår i koncernledningen sedan 2013.
Aktieinnehav: 15 000 aktier, 125 000 personaloptioner.
NICLAS NELSON General Counsel Född: 1964 Jur. kand.
General Counsel för Gränges sedan 2014. Biträdande chefsjurist på Autoliv 2002–2014. Bolags jurist på ABB 1998–2002. Advokat på Hökerberg & Söderqvist 1993–1998. Biträdande jurist på Vinge 1992–1993. Tingsnotarie vid Tingsrätten i Malmö 1990–1992.
Ingår i koncernledningen sedan 2014.
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i SWERMA (Swedish Risk Management Association).
Aktieinnehav: 5 000 aktier, 40 000 personaloptioner.
PAUL NEUTJENS
CTO Född: 1959
M.Sc. Engineering, Metallurgy and Applied Material Science.
CTO för Gränges sedan 2013 Strategisk projektchef för Sapa Heat Transfer 2011–2013. Chef för Lean Production inom Sapa Profiles Europe, 2007– 2010. Olika chefsbefattningar inom Alcoa 1994–2007. Olika chefsbefattningar inom Hoogovens Aluminium 1986–1994.
Ingår i koncernledningen sedan 2013.
Aktieinnehav: 4 000 aktier.
KENT SCHÖLIN President Europe Född: 1964
Civilingenjör inom Materialvetenskap.
President Europe för Gränges sedan 2013. VD för Sapa Heat Transfer Finspång 2012-2013. VD för Gunnebo Gateway 2005–2012. Fabrikschef för Sapa Profiles Fabrication 2004–2005. Olika chefsbefattningar inom Sapa Heat Transfer 1994–2004. Forskningsingenjör på Gränges Technology 1989–1994.
Ingår i koncernledningen sedan 2013.
Aktieinnehav: 4 705 aktier, 100 000 personaloptioner.
COLIN XU President Asia Född: 1976
M.Sc. Economics and Business Administration, MBA.
President Asia för Gränges sedan 2013. VD för Sapa Heat Transfer Shanghai 2010–2013. Ledande chefs befattningar inom Sapa Heat Transfer Shanghai 2003–2010.
Ingår i koncernledningen sedan 2013.
Aktieinnehav: 0 aktier, 100 000 personaloptioner.
INNEHÅLL FINANSIELLA RAPPORTER
KONCERNEN
NOTER KONCERNEN
| 59 | Koncernens resultaträkning |
|---|---|
| 60 | Koncernens rapport över totalresultat |
| 61 | Koncernens balansräkning |
| 62 | Koncernens förändring av eget kapital |
| 63 | Koncernens rapport över kassaflöden |
| 95 | Definitioner och ordlista |
| 96 | Femårsöversikt |
| 98 | Förslag till vinstdisposition |
| 99 | Revisionsberättelse |
| MODERBOLAGET | |
| 85 | Moderbolagets resultaträkning |
| 86 | Moderbolagets balansräkning |
| 88 | Förändring av eget kapital |
| 89 | Moderbolagets kassaflödesanalys |
| 64 | Not 1 | Allmän information |
|---|---|---|
| 64 | Not 2 | Grunder för upprättande |
| av koncernredovisningen | ||
| 65 | Not 3 | Nya redovisningsprinciper |
| 65 | Not 4 | Redovisningsprinciper |
| 68 | Not 5 | Användning av bedömningar vid upprättande av koncern redovisningen |
| 69 | Not 6 | Investeringar redovisade enligt kapitalandels metoden |
| 69 | Not 7 | Geografisk fördelning av nettoomsättning, anläggningstillgångar och medelantalet anställda |
| 70 | Not 8 | Personalkostnader |
| 72 | Not 9 | Ersättningar till revisorer |
| 72 | Not 10 | Pensioner |
| 73 | Not 11 | Övriga rörelsekostnader |
| 73 | Not 12 | Jämförelsestörande poster |
| 73 | Not 13 | Finansiella intäkter och kostnader |
| 73 | Not 14 | Skatter |
| 74 | Not 15 | Resultat per aktie |
| 75 | Not 16 | Immateriella anläggnings tillgångar |
| 75 | Not 17 | Materiella anläggnings tillgångar |
| 76 | Not 18 | Varulager |
| 76 | Not 19 | Översikt av finansiella instrument |
| 77 | Not 20 | Kortfristiga fordringar |
| 78 | Not 21 | Likvida medel |
| 78 | Not 22 | Övriga skulder |
| 78 | Not 23 | Kapitalförvaltning |
| 78 | Not 24 | Finansiering och ränte bärande skulder |
| 78 | Not 25 | Finansiell risk |
| 82 | Not 26 | Derivatinstrument och säkringsåtgärder |
| 83 | Not 27 | Aktiekapital |
| 83 | Not 28 | Leasing |
| 84 | Not 29 | Ställda säkerheter, garantier och eventualförpliktelser |
| 84 | Not 30 | Transaktioner med närstående |
| 84 | Not 31 | Händelser efter balans dagen |
NOTER MODERBOLAGET
| 90 | Not 1 | Redovisningsprinciper |
|---|---|---|
| 90 | Not 2 | Finansiell riskhantering |
| 90 | Not 3 | Nettoomsättningens fördelning per verksamhetsgren |
| 90 | Not 4 | Övriga rörelsekostnader |
| 90 | Not 5 | Operationell leasing |
| 91 | Not 6 | Ersättningar till revisorer |
| 91 | Not 7 | Personalkostnader |
| 91 | Not 8 | Finansiella intäkter |
| 91 | Not 9 | Finansiella kostnader |
| 92 | Not 10 | Skatter |
| 92 | Not 11 | Materiella anläggnings tillgångar |
| 93 | Not 12 | Andelar i koncernföretag |
| 93 | Not 13 | Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser |
| 93 | Not 14 | Långfristiga skulder |
| 93 | Not 15 | Upplupna kostnader och förutbetalade intäkter |
| 93 | Not 16 | Ställda säkerheter |
| 94 | Not 17 | Ansvarsförbindelser |
| 94 | Not 18 | Transaktioner med närstående |
KONCERNENS RESULTATRÄKNING
| Belopp i MSEK | Not | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter | 30 | 5 485 | 4 739 |
| Övriga rörelseintäkter | 9 | 9 | |
| Nettoomsättning | 7 | 5 494 | 4 748 |
| Varukostnader | –3 280 | –2 819 | |
| Personalkostnader | 8, 10 | –501 | –444 |
| Övriga rörelsekostnader | 11 | –965 | –821 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 17 | –208 | –201 |
| Jämförelsestörande poster | 12 | –3 | –41 |
| Rörelseresultat | 538 | 422 | |
| Resultatandel från joint ventures | 6 | 2 | 3 |
| Finansiella intäkter | 13 | 5 | 35 |
| Finansiella kostnader | 13 | –24 | –40 |
| Resultat före skatt | 521 | 420 | |
| Skatt | 14 | –143 | –102 |
| Årets resultat | 379 | 319 | |
| Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | 379 | 319 | |
| Justerat rörelseresultat1) | 541 | 463 | |
| 1) Rörelseresultat före jämförelsestörande poster. |
| Belopp i SEK | Not | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| Resultat per aktie före utspädning | 15 | 5,07 | 4,27 |
| Resultat per aktie efter utspädning | 15 | 5,07 | 4,27 |
RESULTAT PER AKTIE
KONCERNENS RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT
| Belopp i MSEK | Not | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| Åres resultat | 379 | 319 | |
| Poster som inte kommer att omklassificeras till årets resultat i efterföljande år | |||
| Aktuariella vinster och förluster avseende pensioner före skatt | 10 | 13 | –26 |
| Skatt på ovan | –3 | 6 | |
| Poster som kommer att omklassificeras till årets resultat i efterföljande år | |||
| Förändring av säkringsreserv före skatt | 26 | 29 | –27 |
| Skatt på ovan | –6 | 6 | |
| Omräkningsdifferenser | 62 | 285 | |
| Årets totalresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | 474 | 563 |
KONCERNENS BALANSRÄKNING
| Belopp i MSEK Not |
2015 | 2014 |
|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | ||
| Materiella anläggningstillgångar 17 |
1 669 | 1 713 |
| Immateriella anläggningstillgångar 16 |
9 | 11 |
| Uppskjutna skattefordringar 14 |
54 | 44 |
| Innehav i joint ventures 6 |
30 | 30 |
| Räntebärande fordringar 19, 24, 30 |
34 | 31 |
| Övriga långfristiga fordringar 26 |
4 | – |
| Summa anläggningstillgångar | 1 800 | 1 829 |
| Varulager 18 |
888 | 815 |
| Kortfristiga fordringar 20, 30 |
1 080 | 1 172 |
| Likvida medel 21 |
634 | 644 |
| Summa omsättningstillgångar | 2 601 | 2 631 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 4 402 | 4 460 |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | ||
| Aktiekapital 27 |
100 | 100 |
| Reserver | 453 | 358 |
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | 1 947 | 1 679 |
| Summa eget kapital | 2 499 | 2 137 |
| Uppskjutna skatteskulder 14 |
45 | 32 |
| Avsättning för pensioner 10 |
138 | 146 |
| Räntebärande skulder 19, 24 |
804 | 892 |
| Övriga långfristiga skulder 26 |
1 | – |
| Summa långfristiga skulder | 989 | 1 071 |
| Räntebärande skulder 19, 24 |
0 | 401 |
| Aktuella skatteskulder 14 |
185 | 131 |
| Övriga kortfristiga skulder 22 |
728 | 722 |
| Summa kortfristiga skulder | 914 | 1 253 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 4 402 | 4 460 |
KONCERNENS FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL
| Övrigt | Förmåns | Balanserade vinst medel |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Aktie | tillskjutet | Säkrings | bestämda | Omräknings | inklusive | Totalt eget | |
| Belopp i MSEK | kapital | kapital | reserv | pensionsplaner | differenser | årets resultat | kapital |
| Ingående balans per 1 januari 2014 | 933 | 262 | –5 | –26 | 145 | 1 789 | 3 098 |
| Resultat för året | – | – | – | – | – | 319 | 319 |
| Poster i totalresultatet | – | – | –21 | –20 | 285 | – | 244 |
| Koncernens totalresultat | – | – | –21 | – | 285 | 319 | 563 |
| Koncernbidrag och aktieägartillskott | – | – | – | – | – | 126 | 126 |
| Nedsättning av aktiekapital och reservfond | –833 | –262 | – | – | – | 1 095 | 0 |
| Personaloptionsprogram | – | – | – | – | – | 0 | 0 |
| Utdelning | – | – | – | –1 650 | –1 650 | ||
| Utgående balans per 31 december 2014 | 100 | 0 | –26 | –46 | 430 | 1 679 | 2 137 |
| Ingående balans per 1 januari 2015 | 100 | 0 | –26 | –46 | 430 | 1 679 | 2 137 |
| Resultat för året | – | – | – | – | – | 379 | 379 |
| Poster i totalresultatet | – | – | 23 | 10 | 62 | – | 95 |
| Koncernens totalresultat | – | – | 23 | 10 | 62 | 379 | 474 |
| Personaloptionsprogram | – | – | – | – | – | 1 | 1 |
| Utdelning | – | – | – | – | – | –112 | –112 |
| Utgående balans per 31 december 2015 | 100 | 0 | –3 | –36 | 492 | 1 947 | 2 499 |
KONCERNENS RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN
| Belopp i MSEK | Not | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| Rörelseresultat | 538 | 422 | |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 217 | 201 | |
| Förändring i rörelsekapital m.m. | 100 | 144 | |
| Betalda inkomstskatter | –130 | –88 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 725 | 678 | |
| Investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar | 16, 17 | –134 | –94 |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 5 | 14 | |
| Övriga kapitaltransaktioner | 4 | –1 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –125 | –81 | |
| Utdelning och koncernbidrag till/från Orklakoncernen | – | –1 524 | |
| Utdelning | –112 | – | |
| Betalda och erhållna räntor | 13 | –15 | –28 |
| Förändring av räntebärande skulder | –517 | 616 | |
| Förändring av räntebärande fordringar | –3 | –5 | |
| Förändring av räntebärande skulder och fordringar | –520 | 611 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –647 | –941 | |
| Årets kassaflöde | –47 | –344 | |
| Likvida medel per den 1 januari | 644 | 896 | |
| Årets kassaflöde | –47 | –344 | |
| Omräkningsdifferenser i likvida medel | 37 | 92 | |
| Likvida medel per den 31 december | 21 | 634 | 644 |
NOTER – FINANSIELLA RAPPORTER KONCERNEN
1 Allmän information
Gränges AB (moderbolaget) och dess dotterbolag (tillsammans kallade koncernen) utvecklar, tillverkar och marknadsför valsat aluminiummaterial för tillverkning av värmeväxlare. Koncernen har forsknings- och produktionsanläggningar i Finspång, Sverige och Shanghai, Kina samt betjänar den globala marknaden genom säljkontor i USA, Indien, Korea och Japan. Moderbolaget är registrerat i Sverige med huvudkontor på Humlegårdsgatan 19A, 114 85 i Stockholm.
Styrelsen för Gränges AB har den 8 mars 2016 godkänt detta dokument för offentliggörande.
2 Grunder för upprättande av koncernredovisningen
GRUNDER FÖR UPPRÄTTANDE
Grängeskoncernen omfattar, utöver moderbolaget Gränges AB, direkt och indirekt ägda dotterbolag till Gränges AB.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. Koncernredovisningen har upprättats och presenterats i överensstämmelse med International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de antagits av EU, Årsredovisningslagen och RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner.
Redovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) som värderas till verkligt värde.
Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 5.
En tillgång eller skuld klassificeras som kortfristig när den är en del av den normala verksamheten, när den främst innehas för omsättningsändamål, när den förfaller inom 12 månader och när den består av likvida medel på balansdagen. Övriga poster är långfristiga. En utdelning blir inte en skuld förrän den formellt har godkänts av bolagsstämman.
Alla belopp är i miljoner kronor (MSEK) om ej annat anges. Negativa tal är antingen kostnader eller utbetalningar (kassaflöde).
JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER
Jämförelsestörande poster redovisas på en separat rad och avser intäkter och kostnader av engångskaraktär.
Det huvudsakliga syftet med denna redovisning är att presentera väsentliga engångsposter separat för att förändringarna och jämförbarheten i de poster som presenteras i justerat rörelseresultat skall vara mer relevant för jämförelseändamål. Intäkter och kostnader som redovisas på denna rad specificeras och kommenteras i not 12.
KONCERNREDOVISNING
Dotterbolag
Dotterbolag är alla företag över vilka koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen och konsolideras till och med dagen då det bestämmandeinflytandet upphör.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder som koncernen ådrar sig till tidigare ägare av det förvärvade bolaget och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling.
Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel i det redovisade värdet av det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar.
Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår.
Koncerninterna transaktioner, balansposter samt orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
Samarbetsarrangemang
Andelar i företag där koncernen tillsammans med andra har gemensamt bestämmande inflytande klassificeras som antingen joint venture eller gemensam verksamhet beroende på de kontraktuella rättigheterna och skyldigheterna som varje investerare har. Gränges har bedömt sina samarbetsarrangemang och fastställt att de är joint ventures. Joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden.
Enligt kapitalandelsmetoden redovisas innehav i joint ventures initialt i koncernens rapport över finansiell ställning till anskaffningskostnad. Det redovisade värdet ökas eller minskas därefter för att beakta koncernens andel av resultat och övrigt totalresultat från sina joint ventures. Koncernens andel av resultatet presenteras på raden "Resultatandel från joint ventures" i resultaträkningen och raden "Innehav i joint ventures" i balansräkningen. Det huvudsakliga joint venture som Gränges har är Norca Heat Transfer LLC i vilket Gränges äger 50 procent och resterande 50 procent ägs av Kirchain Inc. (se not 6).
OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA
Funktionell valuta och rapportvaluta
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är koncernens rapportvaluta.
Transaktioner och balansposter
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen eller den dag då posterna omvärderas. Valutakursvinster och –förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar, då vinster och förluster redovisas i övrigt totalresultat.
Finansiella fordringar och skulder i utländsk valuta redovisas till balansdagens valutakurs och eventuell vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen bland finansiella poster. Andra monetära poster i utländsk valuta redovisas till balansdagens valutakurs och eventuell vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen som rörelseposter.
3 Nya redovisningsprinciper
NYA REDOVISNINGSPRINCIPER SOM TILLÄMPAS AV KONCERNEN 2015
Inga standarder, ändringar och tolkningar som trädde i kraft för räkenskapsår som börjar 1 januari 2015 har väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.
NYA OCH ÄNDRADE STANDARDER OCH TOLKNINGAR SOM ÄNNU INTE HAR TRÄTT I KRAFT MEN KOMMER ATT TILLÄMPAS UNDER KOMMANDE PERIODER
Ett antal nya standarder och tolkningar träder i kraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2016 och har inte tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport. Inga av dessa förväntas ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter med undantag av de som följer nedan:
IFRS 9 Financial instruments
IFRS 9 träder i kraft 1 januari 2018 och ersätter IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IFRS 9 har omarbetats i olika delar, där en del avser klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder. Finansiella tillgångar ska vid första redovisningstillfället klassificeras utifrån karakteristika i kassaflödena och företagets affärsmodell. Beroende på klassificering värderas de finansiella tillgångarna till upplupet anskaffningsvärde, till verkligt värde via övrigt totalresultat eller till verkligt värde i resultatet. För finansiella skulder sker inga förändringar som påverkar koncernen.
Vidare har principerna för säkringsredovisning omarbetats i IFRS 9 och dessa nya principer ger företagen bättre möjlighet att i de finansiella rapporterna spegla dess tillämpade riskhanteringsstrategier. Generellt sett kommer det blir lättare att kvalificera för säkringsredovisning, då fler riskkomponenter kan utgöra säkrad post. Den nya standarden utökar dock upplysningskraven och inför vissa förändringar i presentationen.
IFRS 9 inför också en ny modell för beräkning av kreditförluster som utgår från förväntade kreditförluster. Den nya modellen för nedskrivningar innehåller en trestegsmodell som utgår från förändringar i kreditkvaliteten på de finansiella tillgångarna. För finansiella tillgångar utan väsentlig finansieringskomponent, exempelvis vanliga kundfordringar och leasingfordringar, finns förenklingsregler som innebär att företaget ska redovisa en nedskrivning baserat på de förväntade förlusterna över hela fordringens löptid direkt och därmed inte behöver fånga upp när en väsentlig försämring av kredit kvalitet har inträffat.
Standarden har ännu inte antagits av EU, men väntas göra det under första halvåret 2016. Koncernen bedömer att främst säkringsredovisning och nedskrivning kommer att påverka de finansiella rapporterna. Klassificering och värdering av finansiella tillgångar väntas inte påverka hur tillgångarna värderas, men processen för hur klassificeringen görs kommer att behöva ses över. Under 2016 kommer en utredning påbörjas för att se vilka effekter IFRS 9 kommer få på koncernens finansiella rapporter.
IFRS 15 Revenue from contracts with customers
IFRS 15 är den nya standarden för intäktsredovisning. IFRS 15 ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal samt alla därtill hörande tolkningsuttalanden (IFRIC och SIC). En intäkt redovisas när kunden erhåller kontroll över den försålda varan eller tjänster, en princip som ersätter den tidigare principen att intäkter redovisas när risker och förmåner övergått till köparen. Grundprincipen i IFRS 15 är att ett företag redovisar en intäkt på det sätt som bäst speglar överföringen
av den utlovade varan eller tjänsten till kunden. Denna redovisning sker med hjälp av en femstegsmodell:
- Steg 1: identifiera kontraktet med kunden
- Steg 2: identifiera de olika prestationsåtagandena i kontraktet Steg 3: fastställa transaktionspriset
- Steg 4: fördela transaktionspriset på prestationsåtaganden
- Steg 5: redovisa en intäkt när ett prestationsåtagande uppfylls.
De största förändringarna jämfört med dagens regler är:
- Distinkta varor eller tjänster i integrerade kontrakt måste redovisas som separata åtaganden och eventuella rabatter ska som huvudregel fördelas till de separata enheterna.
- Om transaktionspriset innehåller rörliga ersättningar (t.ex. prestationsbonusar, rabatter, royalties, etc.) kan intäkter redovisas tidigare än under nuvarande regler. De ska uppskattas och inkluderas i transaktionspriset till den grad de med stor sannolikhet inte kommer att behöva återföras.
- Tidpunkten då intäkten ska redovisas kan skifta: vissa intäkter som idag redovisas när ett kontrakt är slutfört kan behöva redovisas fördelat över kontraktstiden eller tvärt om.
- Det finns nya specifika regler för bland annat licenser, garantier, förskottsbetalningar som inte återbetalas och konsignationsavtal.
- Standarden medför även ökade upplysningskrav.
Ett företag kan välja mellan "full retroaktivitet" eller framåtriktad tillämpning med ytterligare upplysningar. Standarden har ännu inte antagits av EU. Koncernen har ännu inte utvärderat effekterna av införandet av standarden.
IFRS 16 Leases
I januari 2016 publicerade IASB en ny leasingstandard som kommer att ersätta IAS 17 Leasingavtal samt tillhörande tolkningar IFRIC 4, SIC-15 och SIC-27. Standarden kräver att tillgångar och skulder hänförliga till alla leasingavtal, med några undantag, redovisas i balansräkningen. Denna redovisning baseras på synsättet att leasetagaren har en rättighet att använda en tillgång under en specifik tidsperiod och samtidigt en skyldighet att betala för denna rättighet. Redovisningen för leasegivaren kommer i allt väsentligt att vara oförändrad. Standarden är tillämplig för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2019 eller senare. Förtida tillämpning är tillåten. EU har ännu inte antagit standarden. Koncernen har ännu inte utvärderat effekterna av IFRS 16.
4 Redovisningsprinciper
INTÄKTSREDOVISNING
Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla bolaget och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, oavsett när betalningen görs. Intäkter värderas till det verkliga värdet av den erhållna ersättningen eller den som kommer att erhållas, med hänsyn till avtalade villkor när det gäller betalning exklusive skatter och tullar.
Försäljning av varor. Grängeskoncernen bedriver försäljning inom olika marknader och intäkter från försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när de väsentliga riskerna och fördelarna med ägandet av varorna har övergått till köparen.
Försäljning av tjänster. Intäkter från försäljning av tjänster sker i begränsad omfattning för Grängeskoncernen och avser huvudsakligen hyresintäkter från fastig heter ägda av Gränges AB. Hyresintäkter periodiseras i enlighet med hyresavtal och intäktsredovisas den period uthyrningen sker.
forts. not 4
Vinster vid försäljning av materiella anläggningstillgångar redovisas som "Övriga intäkter" och ingår i resultaträkningen.
Ränteintäkter redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden och redovisas under "Finansiella intäkter".
RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT
Rapport över totalresultat inkluderar poster som redovisas i eget kapital, men som inte ingår i ordinarie resultatet för perioden. Posterna i rapporten är aktuariella vinster och förluster på pensioner, förändringar i säkringsreserv i säkringstransaktioner och valutaomräkningseffekter.
TILLGÅNGAR
Materiella anläggningstillgångar är materiella tillgångar som är avsedda för produktion, leverans av varor eller administrativa ändamål och har en varaktig livslängd. De redovisas i balansräkningen till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Underhåll av tillgångar kostnadsförs bland rörelsekostnader när underhållet utförs, medan större periodiska underhåll och kostnader för ersättningar eller förbättringar redovisas som en investering och läggs till anskaffningsvärdet för tillgångarna.
Materiella anläggningstillgångar skrivs av linjärt enligt följande procentsatser för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet över nyttjandeperioden:
- byggnader och markanläggningar 2,5–10 procent,
- maskiner och installationer 5–20 procent,
- byggnadsinventarier och fordon 5–20 procent,
- IT-utrustning 20 procent.
Tillgångarnas nyttjandeperiod och restvärde omprövas varje år och justeras vid behov.
Om restvärdet är högre än det redovisade värdet stoppas avskrivningarna. Detta gäller särskilt byggnader. Om det finns indikationer på att en tillgång behöver skrivas ned, kommer tillgången att skrivas ned till återvinningsvärdet om återvinningsvärdet är lägre än det redovisade värdet. Återvinningsvärdet motsvarar det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet.
Lånekostnader i samband med produktion av koncernens egna anläggningstillgångar aktiveras som en del av anskaffningsvärdet för tillgången.
Immateriella anläggningstillgångar. Koncernen har kostnader för att bedriva forskning och utveckling. Utgifter för forskning kostnadsförs direkt, medan utgifter för utveckling redovisas som immateriella tillgångar om de underliggande ekonomiska faktorerna är identifierbara och representerar framtida ekonomiska fördelar som koncernen har kontroll över.
Koncernen arbetar med ett stort antal utvecklings projekt, men för närvarande uppfylls inte kriterierna för att redovisa projekten som immateriella tillgångar (se not 16).
Aktiverade utgifter för internt genererade eller speciellt anpassade datorprogram redovisas som immateriella tillgångar. Dessa skrivs av linjärt under 5 år.
Utgifter för internt genererade immateriella tillgångar kostnadsförs direkt, eftersom de framtida ekonomiska fördelarna för bolaget inte kan identifieras samt att det inte går att uppvisa någon grad av säkerhet vid utvecklingen av de immateriella tillgångarna under utvecklingsstadiet. Det verkliga värdet på immateriella tillgångar som förvärvats av företaget genom rörelseförvärv aktiveras.
Immateriella tillgångar med obestämbar livslängd skrivs inte av, medan andra immateriella tillgångar skrivs av över nyttjandeperioden.
Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Inköpta varor värderas till anskaffningsvärde enligt FIFO-principen, medan egentillverkade färdiga varor och produkter i arbete värderas till produktionskostnad. Avdrag görs för inkurans. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset minus försäljningskostnader. För beskrivning av varulager som säkrad post i säkring av verkligt värde se "Säkring av verkligt värde" sid 67.
Likvida medel består av kassa, bank och kortfristiga placeringar med en löptid på tre månader eller mindre.
AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Pensioner. Grängeskoncernen har ett pensionssystem i Sverige som i huvudsak består av avgiftsbestämda planer, men också av en del ofonderade förmånsbestämda planer i den svenska verksamheten.
För avgiftsbestämda pensionsplaner har företaget ett ansvar att göra avtalade betalningar för de anställdas framtida pensioner. Den framtida pensionen kommer att bestämmas av storleken på inbetalningar och avkastningen på pensionssparandet. När avgifterna är betalda finns det inte några ytterligare betalningsförpliktelser knutna till den premiebestämda pensionen och därför redovisas inga avsättningar i balansräkningen.
Pensionskostnaderna för avgiftsbestämda planer kommer att motsvara gjorda betalningar till anställdas pensionsplaner i rapportperioden och redovisas som personalkostnader.
Förmånsbestämda pensionsplaner baseras på ett löfte från bolaget till de anställda att de kommer att få en viss pension vid pensionering, vanligen definierat som en andel av slutlönen. Bolaget ansvarar för storleken av den framtida pensionsförmånen och det ekonomiska värdet av denna skyldighet ska redovisas i resultaträkningen och balansräkningen.
Den skuld eller tillgång som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen vid rapportperiodens slut minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den så kallade projected unit credit method. Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med användning av räntesatsen för förstklassiga företagsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas i med löptider jämförbara med den aktuella pensionsförpliktelsens.
Kostnaden avseende tjänstgöring under innevarande period redovisas som personalkostnader. Nettoräntan beräknas genom att diskonteringsräntan tillämpas på förmånsbestämda planer och på det verkliga värdet på förvaltningstillgångar. Denna kostnad ingår i personalkostnaderna i resultaträkningen.
Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår.
Avsättningar redovisas vid eventuella förlustkontrakt och för omstruktureringar när dessa beslutats. Avsättningarna täcker inte eventuella framtida rörelseförluster. När det gäller omstruktureringsreserver måste det finnas en detaljerad plan som identifierar vilka delar av verksamheten som ska omstruktureras och en välgrundad förväntan måste ha skapats hos dem som berörs av omstruktureringen. Dessutom måste det vara möjligt att göra en tillförlitlig uppskattning av kostnaden för omstruktureringen.
Avsättningen är beräknad på basis av den bästa uppskattningen av förväntade kostnader. Om effekten är väsentlig, kommer förväntade framtida kassaflöden diskonteras.
Eventualförpliktelser och eventualtillgångar. En eventualförpliktelse eller eventualtillgång är en möjlig förpliktelse eller en möjlig tillgång vars existens är osäker och kommer att bekräftas av att en framtida särskild händelse inträffar eller uteblir, till exempel resultatet av rättsliga förfaranden eller den slutliga regleringen av en försäkringsskada. Om sannolikheten att skulden har uppstått överstiger 50 procent redovisas en avsättning i balansräkningen. Om sannolikheten är lägre anges en eventualförpliktelse som en tilläggsupplysning till de finansiella rapporterna, om inte sannolikheten för utbetalning är mycket liten. En tillgång kommer endast att redovisas i balansräkningen om det är mycket sannolikt att koncernen kommer att erhålla tillgången. Upplysning om eventualtillgångar lämnas när ett inflöde av resurser är sannolik.
Skatt. Inkomstskatt utgörs av summan av aktuell skatt och förändringar i uppskjuten skatt. Skatt redovisas i resultaträkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat respektive eget kapital. Aktuell skatt redovisas till det belopp som förväntas betalas till skattemyndigheterna på grundval av den skattepliktiga inkomsten som redovisas för de enheter som ingår i koncernredovisningen. Beräkningen baseras på de skatte regler som på balansdagen är beslutade.
Uppskjuten skatt i balansräkningen har beräknats på nominell skattesats med utgångspunkt i temporära skillnader för tillgångar och skulder på balansdagen.
En avsättning för uppskjuten skatt på balanserade vinstmedel i utländska dotterbolag redovisas i den omfattning det är sannolikt att utdelningen kommer att distribueras inom en snar framtid.
Uppskjutna skattefordringar utvärderas löpande och redovisas endast i balansräkningen i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att kunna utnyttjas.
Uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar kvittas så långt detta är möjligt inom ramen för lokala lagar och föreskrifter för beskattning.
FINANSIELLA INSTRUMENT
Koncernens finansiella tillgångar utgörs av lånefordringar och kundfordringar samt derivat. Köp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen – det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Kundfordringar redovisas när fakturan har skickats. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten.
Koncernens finansiella skulder utgörs av upplåning och leverantörsskulder samt derivat. Finansiella skulder redovisas i balansräkningen när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet att betala. Leverantörsskulder redovisas när faktura mottagits. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks.
Finansiella instrument redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar och skulder som inte redovisas till verkligt värde via resultatet. Dessa redovisas första gången till verkligt värde exklusive transaktionskostnader.
Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen, endast när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Den legala rättigheten får inte vara beroende av framtida händelser och den måste vara rättsligt bindande för företaget och motparten både i den normala affärsverksamheten och i fall av betalningsinställelse, insolvens eller konkurs.
Derivatinstrument klassificeras antingen som värderade till verkligt värde via resultatet i underkategorin som benämns innehas för handel eller som säkringsinstrument där säkringsredovisning tillämpas. De värderas till verkligt värde på balansdagen och redovisas som tillgångar eller skulder. Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde redovisas i resultatet i de fall då derivatet inte är en del av ett säkringsförhållande som uppfyller kriterierna för säkrings redovisning. Inbäddade derivat i kontrakt identifieras och värderas separat. Gränges har för närvarande inga inbäddade derivat. Köp och försäljning av derivat redovisas på affärsdagen.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter rapportperiodens slut, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Kundfordringar klassificeras alltid som omsättningstillgångar. Koncernens lånefordringar och kundfordringar utgörs av kundfordringar och andra fordringar samt likvida medel. I balansräkningen värderas de till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Kundfordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger. Objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger innefattar bland annat indikationer på att en gäldenär har betydande finansiella svårigheter, att betalningar av räntor eller kapitalbelopp har uteblivit eller är försenade och att det finns observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskning av uppskattade framtida kassaflöden.
Nedskrivningen beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden (exklusive framtida kreditförluster som inte har inträffat), diskonterade till den finansiella tillgångens ursprungliga effektiva ränta.
Tillgångens redovisade värde skrivs ned och nedskrivningsbeloppet redovisas i koncernens resultaträkning. Om nedskrivningsbehovet minskar i en efterföljande period och minskningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter att nedskrivningen redovisades (som exempelvis en förbättring av gäldenärens kreditvärdighet), redovisas återföringen av den tidigare redovisade nedskrivningen i koncernens resultaträkning.
Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder. Leverantörsskulder värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tilllämpning av effektivräntemetoden.
Säkringsredovisning. Koncernen använder följande kriterier för att klassificera ett derivat eller ett annat finansiellt instrument som ett säkringsinstrument: (1) säkringsinstrumentet förväntas vara mycket effektivt i motverkandet av förändringar i verkligt värde eller kassaflöden till ett identifierat objekt (säkrad post) – säkringseffektivitet förväntas vara mellan 80–125 procent, (2) säkringseffektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt, (3) tillfredsställande dokumentation upprättas innan säkringsinstrumentet anskaffas som bland annat visar att säkringsförhållandet är effektivt, (4) i fall med kassaflödessäkringar, att den framtida transaktionen anses vara mycket sannolik, och (5) att säkringsrelationen utvärderas regelbundet och har visat sig vara effektiv, dvs. inom 80–125 procent.
Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i resultaträkningen vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats.
Säkring av verkligt värde. Förändringar i verkligt värde på derivat betecknade som säkringsinstrument redovisas omedelbart i resultaträkningen. Förändringar i verkligt värde, med avseende på den risk som säkrats, på den säkrade posten (varulager) redovisas i resultaträkningen på samma sätt och justerar den säkrade postens redovisade värde. Säkringsredovisning avslutas om: (a) säkringsinstrumentet har förfallit, sagts upp, utnyttjats eller sålts, (b) säkringen inte längre uppfyller de ovan nämnda kraven för säkring, eller (c) koncernen av någon anledning väljer att inte fortsätta säkring av verkligt värde. I fallet med en avvecklad säkring kommer förändringar i verkligt värde på den säkrade posten redovisas i balansräkningen fram tills att säkrade posten (varulager) redovisas som varukostnader i resultaträkningen.
Kassaflödessäkringar. Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på säkringsinstrumentet redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven i eget kapital fram till att den säkrade transaktionen genomförs varvid den ackumulerade värdeförändringen på säkringsinstrumentet omklassificeras till resultaträkningen. Den ineffektiva delen av säkringsinstrumentet redovisas omedelbart i resultaträkningen. När ett säkringsinstrument har förfallit, avyttrats, utnyttjats eller avslutas, eller koncernen upphör med säkringsförhållandet, kommer de ackumulerade effekterna behållas i säkringsreserven, och kommer att redovisas i resultaträkningen när den säkrade transaktionen inträffar. Om den säkrade transaktionen inte längre förväntas inträffa, kommer den ackumulerade värdeförändringen på säkringsinstrumentet omedelbart redovisas i resultaträkningen.
SEGMENT
Gränges utvecklar, producerar och distribuerar aluminiummaterial för värmeväxlarapplikationer. Värmeväxlarindustrin är global och relativt konsoliderad med ett fåtal stora globala kunder som står för mer än 50 procent av Gränges försäljning. En Key Account-organisation ansvarar för Gränges globala nyckelkunder. Verksamheten styrs genom en matrisstruktur som kombinerar nyckelkunder med regionala marknader och produktionsenheter.
Som en följd av verksamhetens globala karaktär rapporterar Gränges ett globalt segment i linje med IFRS 8.
För geografisk fördelning av anläggningstillgångar, försäljningsintäkter och medelantalet anställda, se not 7.
forts. not 4
ÖVRIGA PRINCIPER
Kassaflöde. Kassaflödesanalysen har upprättats enligt indirekt metod och visar kassaflöden från löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet och förklarar förändringar i "Likvida medel" för rapportperioden.
Leasing. Leasing klassificeras i enlighet med i vilken omfattning de ekonomiska risker och fördelar förknippade med ägandet av det aktuella leasingobjektet finns hos leasegivaren eller hos leasetagaren. Ett leasingavtal klassificeras som ett finansiellt leasingavtal om det väsentligt överför alla risker och fördelar som är förknippade med ägandet av en tillgång. Vid leasingperiodens början redovisas finansiell leasing i balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperiod. Andra leasingavtal är operationella leasingavtal. Kostnader i samband med sådana leasingavtal redovisas som rörelsekostnader.
Aktierelaterade ersättningar. Koncernen har en aktierelaterad ersättningsplan där regleringen görs med aktier och där företaget erhåller tjänster från anställda som vederlag för koncernens egetkapitalinstrument (personaloptioner). Verkligt värde på den tjänstgöring som berättigar anställda till tilldelning av personaloptioner kostnadsförs med motsvarande ökning i eget kapital. Det totala belopp som kostnadsförs baseras på verkligt värde på de tilldelade personaloptionerna som fastställs på tilldelningsdagen.
Koncernen har även en aktierelaterad ersättningsplan där regleringen görs med kontanter. Verkligt värde på den tjänstgöring som berättigar anställda till tilldelning av personaloptioner kostnadsförs med motsvarande ökning av skulder. Kostnaden för de kontantreglerade instrumenten baseras på verkligt värde på de tilldelade personaloptionerna som fastställs vid varje bokslutsdag fram till slutreglering.
Vid varje rapportperiods slut omprövar koncernen sina bedömningar av hur många aktier som förväntas bli intjänade baserat på tjänstgöringsvillkoret. Den eventuella avvikelse mot de ursprungliga bedömningarna som omprövningen ger upphov till, redovisas i resultaträkningen och motsvarande justering görs i eget kapital för egetkapitalreglerade instrument och mot skulden för kontantreglerade instrument.
När optionerna utnyttjas, emitterar företaget nya aktier. Mottagna betalningar, efter avdrag för eventuell direkt hänförbara transaktionskostnader, krediteras aktiekapitalet (kvotvärde) och övrigt tillskjutet kapital.
De sociala avgifter som uppkommer på tilldelningen av aktieoptioner betraktas som en integrerad del av tilldelningen, och kostnaden behandlas som en kontantreglerad aktierelaterad ersättning som omvärderas vid varje bokslutstillfälle fram till reglering sker.
Statliga bidrag redovisas i de finansiella rapporterna då det är mycket troligt att de kommer att erhållas. Bidragen redovisas antingen som intäkt eller som en minskning av kostnaderna och, i det senare fallet, matchas med de kostnader som de är avsedda att kompensera för. Statliga stöd som hänför sig till tillgångar redovisas som en reduktion av anskaffningsvärdet för tillgången. Bidraget minskar avskrivningen av tillgången.
5 Användning av bedömningar vid upprättande av koncernredovisningen
Upprättandet av Gränges koncernredovisning kräver att ett antal uppskattningar och antaganden görs, vilka kan påverka de redovisade värdena på tillgångar och skulder. Vid varje bokslut gör ledningen sin bästa bedömning av de områden där uppskattningar och bedömningar har stor betydelse för koncernen. De uppskattningar och bedömningar som innebär en betydande risk för justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår är:
| Räkenskapspost | Not | Uppskattning/antaganden |
|---|---|---|
| Materiella anläggningstillgångar |
17 | Återvinningsvärde och upp skattning av korrekt återstående nyttjandeperiod |
| Inkomstskatter | 14 | Fastställande av skattesats för inkomster i Kina |
| Pensionsskuld | 10 | Ekonomiska och demografiska antaganden |
Värdet på materiella anläggningstillgångar baseras på anskaffningskostnader och skrivs av över bedömd nyttjandeperiod. För flera av Gränges materiella anläggningstillgångar kan förändringar i antaganden leda till betydande värdeförändringar.
Gränges har för beskattningsändamål erhållit kvalificering som högteknologiskt företag i Kina för perioden 2013 till 2015. Denna kvalificering innebär att Gränges i Kina har möjlighet till en inkomstbeskattning om 15 procent i stället för ordinarie 25 procent. Med hänsyn till svårigheter att för närvarande bedöma huruvida dessa särskilda krav kommer att uppfyllas för hela perioden har skatt på inkomster i den kinesiska verksamheten för 2013 till 2015 beräknats med den högre skattesatsen om 25 procent. Ytterligare information om bl.a. effekt vid tillämpning av den lägre skattesatsen lämnas i not 14.
Gränges har ett antal förmånsbestämda pensionsplaner. Pensionsförpliktelsernas nuvärde är beroende av ett antal faktorer som fastställs på aktuariell basis med hjälp av ett antal antaganden. I de antaganden som använts vid fastställande av nettokostnad (intäkt) för pensioner ingår diskonteringsräntan. Varje förändring av dessa antaganden kommer att inverka på pensionsförpliktelsens redovisade värde. Ytterligare information om bl a känslighetsanalyser för förändringar i väsentliga antaganden lämnas i not 10.
Framtida händelser och förändringar av verksamhetsparametrar kan göra det nödvändigt att ändra uppskattningar och antaganden.
Räkenskaperna kan också påverkas av valet av redovisningsprinciper och bedömningar gjorda vid tillämpningen av dem. Detta gäller till exempel vissa poster som redovisas som "Jämförelsestörande poster" på en egen rad. Gränges har också valt att presentera resultat från joint ventures efter rörelseresultatet.
6 Investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden
Gränges redovisar två joint ventures, i vilka Gränges har en andel på 50 procent, enligt kapitalandelsmetoden.
Norca Heat Transfer LLC är ett försäljnings- och distributionsföretag som fungerar som distributör av Gränges produkter på den nordamerikanska marknaden. Försäljningen till Norca uppgick till 801 MSEK under 2015 (640).
Shanghai Gränges Moriyasu Aluminium Co Ltd tillhandahåller stansningskapacitet för Gränges kunder i Kina.
I de joint ventures där Gränges deltar bedömer bolaget att inga väsentliga kapitaltillskott kommer att behövas.
Investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden
| Belopp i MSEK | Norca Heat Transfer |
Shanghai Gränges Moriyasu Aluminium |
Total |
|---|---|---|---|
| Bokfört värde 1 januari 2015 | 24 | 6 | 30 |
| Anskaffningar/försäljningar | – | – | – |
| Resultatandel | 2 | 0 | 2 |
| Utdelning | –4 | – | –4 |
| Omräkningsdifferenser | 2 | 0 | 2 |
| Bokfört värde 31 december 2015 | 24 | 6 | 30 |
| Bokfört värde 1 januari 2014 | 20 | 5 | 25 |
| Anskaffningar | – | – | – |
| Resultatandel | 3 | 0 | 3 |
| Utdelning | –3 | – | –3 |
| Omräkningsdifferenser | 4 | 1 | 5 |
| Bokfört värde 31 december 2014 | 24 | 6 | 30 |
Norca Heat Transfer (100 %)
Poster i resultaträkning och rapport över finansiell ställning (100 %).
| Norca Heat Transfer | |||
|---|---|---|---|
| Belopp i MUSD | 2015 | 2014 | |
| Rörelsens intäkter | 99 | 94 | |
| Rörelseresultat | 2 | 2 | |
| Resultat efter skatt | 1 | 1 | |
| Omsättningstillgångar | 46 | 44 | |
| Anläggningstillgångar | – | – | |
| Summa tillgångar | 46 | 44 | |
| Kortfristiga skulder | 13 | 14 | |
| Långfristiga skulder | 25 | 22 | |
| Summa skulder | 38 | 36 |
7 Geografisk fördelning av nettoomsättning, anläggningstillgångar och medelantalet anställda
Nettoomsättningen fördelas regionalt baserat på var kunderna är lokaliserade. Anläggningstillgångar och medelantalet anställda är baserat på var Gränges är lokaliserat.
| Nettoomsättning Anläggningstillgångar¹) Medelantal anställda |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Asien | 2 637 | 2 378 | 1 108 | 1 117 | 541 | 534 |
| Sverige | 226 | 194 | 576 | 614 | 423 | 419 |
| Övriga Europa | 1 752 | 1 485 | – | – | – | – |
| Nord- och Sydamerika | 880 | 691 | 24 | 24 | – | – |
| Summa | 5 494 | 4 748 | 1 708 | 1 754 | 964 | 952 |
1) Exklusive uppskjutna skattefordringar, räntebärande– och övriga långfristiga fordringar.
De sju största kunderna stod för 57 procent (55) av omsättningen varav två kunder vardera representerade mer än 10 procent av den totala försäljningen. Kund A stod för 12,3 procent eller 677 MSEK under 2015 (11,0 procent eller 523 MSEK under 2014) och kund B stod för 10,9 procent eller 600 MSEK under 2015 (10,8 procent eller 513 MSEK under 2014).
8 Personalkostnader
| 2015 | 2014 | ||
|---|---|---|---|
| Medelantal anställda | Varav kvinnor | Medelantal anställda | Varav kvinnor |
| 41 | 16 | 38 | 16 |
| 382 | 56 | 381 | 57 |
| 528 | 51 | 521 | 53 |
| 13 | 4 | 12 | 4 |
| 964 | 127 | 952 | 130 |
Styrelseledamöter och andra ledande befattningshavare
| 2015 | 2014 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Antal på balansdagen Varav kvinnor |
Antal på balansdagen | Varav kvinnor | |||
| Gränges AB | |||||
| Styrelseledamöter | 5 | 2 | 5 | 2 | |
| Verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare |
8 | 1 | 8 | 1 |
Löner, ersättningar och sociala kostnader
| 2015 | 2014 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | Löner och ersättningar (varav rörlig del) |
Sociala kostnader |
Pension | Löner och ersättningar (varav rörlig del) |
Sociala kostnader |
Pension | |
| Gränges AB | |||||||
| Styrelse, VD och övriga ledande befattningshavare |
19 (9) | 7 | 4 | 17 (10) | 5 | 2 | |
| Övriga anställda | 21 | 7 | 3 | 15 | 7 | 3 | |
| Dotterbolag | |||||||
| Styrelse, VD och övriga ledande befattningshavare |
14 (6) | 4 | 1 | 11 (5) | 3 | 1 | |
| Övriga anställda | 305 | 98 | 17 | 265 | 84 | 18 | |
| Summa koncernen | 360 | 117 | 24 | 307 | 100 | 23 |
LÖNER OCH ERSÄTTNINGAR TILL STYRELSE, VD OCH ÖVRIGA LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE
Styrelse
Under 2015 bestod styrelsen av fem ledamöter valda av bolagsstämman. Fyra av styrelsens ledamöter är oberoende gentemot bolaget och bolagets största ägare, medan en styrelseledamot är oberoende i förhållande till bolaget men inte i förhållande till bolagets största ägare, Orkla. I styrelsen finns därutöver två arbetstagarrepresentanter samt två arbetstagarsuppleanter representerade.
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Styrelsens ordförande erhåller 500 kSEK och till övriga styrelseledamöter utgår arvode med 275 kSEK. Revisionsutskottets ordförande erhåller ett ytterligare arvode om 80 kSEK och Ersättningsutskottets ordförande ett ytterligare arvode om 50 kSEK. Arbetstagarrepresentanter erhåller ett styrelsearvode om 40 kSEK.
Ersättning till styrelsens medlemmar utgår i vissa fall via fakturering från deras egna bolag. Utöver styrelsearvode faktureras då även sociala avgifter, vilket bedöms vara kostnadsneutralt för Gränges.
VD och ledande befattningshavare
Ersättning till VD och övriga ledande befattnings havare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med ledande befattningshavare avses de personer som ingår i koncernledningen. Under 2015 bestod koncernledningen av åtta personer inklusive VD.
För verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare bereds lönen i ersättningsutskottet och fastställs av styrelsen. Den rörliga ersättningen är baserad på uppnådda resultat i förhållande till uppställda mål och består av två delar, kortsiktigt incitamentsprogram (STI) och långsiktigt incitamentsprogram (LTI). Flera långsiktiga incitamentsprogram kan löpa parallellt. Ersättningen från det kortsiktiga incitamentsprogrammet kan maximalt uppgå till 60 procent av grundlönen för den verkställande direktören och för övriga ledande befattningshavare.
Till VD har under året utgått en grundlön om 4,0 MSEK (2,7) samt kortsiktig rörlig ersättning (STI) om 1,8 MSEK (5,9) och avsättning för långsiktig rörlig ersättning (LTI) om 2,2 MSEK (0,1). Till övriga ledande befattningshavare har under året utgått en grundlön om 12,9 MSEK (9,0) samt kortsiktig rörlig ersättning (STI) om 4,6 MSEK (8,2) och avsättning för långsiktig rörlig ersättning (LTI) om 6,2 MSEK (0,2).
Mellan bolaget och VD gäller en ömsesidig uppsägningstid om tolv månader utan avräkning. Vid uppsägning från bolagets sida erhålls även ett avgångsvederlag om ytterligare tolv månadslöner vilket räknas av från inkomster från en ny anställning. Mellan bolaget och övriga ledande befattningshavare gäller en ömsesidig uppsägningstid om motsvarande sex månader utan avräkning. Vid uppsägning från bolagets sida erhålls även ett avgångsvederlag om ytterligare tolv månadslöner vilket räknas av från inkomster från en ny anställning.
PENSION
Pensionsåldern för VD är 65 år. Utöver sedvanlig förmånsbaserad pension enligt ITP har VD en direktpension i form av företagsägd kapitalförsäkring. Premierna till kapitalförsäkringen uppgår till 35 procent av grundlönen, reducerat med vad som inbetalats till ITP. För övriga ledande befattnings havare är pensionsåldern 60–65 år beroende på anställningsland och såväl premie- som förmånsbaserade åtaganden förekommer.
Ersättningar och övriga förmåner 2015
| Belopp i MSEK | Grundlön/ Arvode |
Kortsiktigt incitaments program (STI)¹ ) |
Personalop tionsprogram (LTI 2014) |
Långsiktigt incita mentssprogram (LTI 2015) |
Summa rörlig ersättning |
Övriga förmåner |
Pension | Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelse | ||||||||
| Anders G. Carlberg | 0,6 | – | – | – | – | – | – | 0,6 |
| Terje Andersen | 0,3 | – | – | – | – | – | – | 0,3 |
| Carina Andersson | 0,3 | – | – | – | – | – | – | 0,3 |
| Bertil Villard | 0,3 | – | – | – | – | – | – | 0,3 |
| Ragnhild Wiborg | 0,4 | – | – | – | – | – | – | 0,4 |
| Ledning | ||||||||
| VD Johan Menckel | 4,0 | 1,8 | 0,43) | 1,8 | 4,0 | 0,0 | 1,4 | 9,5 |
| Övriga ledande befattningshavare (7 personer) | 12,9 | 4,6 | 1,54) | 4,6 | 10,8 | 0,2 | 2,7 | 26,6 |
| Summa | 18,8 | 6,5 | 1,9 | 6,5 | 14,8 | 0,2 | 4,1 | 37,9 |
Ersättningar och övriga förmåner 2014
| Kortsiktigt | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Grundlön/ | incitaments program |
Personalop tionsprogram |
Långsiktigt incita mentsprogram |
Summa rörlig |
Övriga | |||
| Belopp i MSEK | Arvode | (STI)2) | (LTI 2014) | (LTI 2015) | ersättning | förmåner | Pension | Summa |
| Styrelse | ||||||||
| Anders G. Carlberg | 0,6 | – | – | – | – | – | – | 0,6 |
| Terje Andersen | 0,3 | – | – | – | – | – | – | 0,3 |
| Carina Andersson | 0,2 | – | – | – | – | – | – | 0,2 |
| Bertil Villard | 0,3 | – | – | – | – | – | – | 0,3 |
| Ragnhild Wiborg | 0,4 | – | – | – | – | – | – | 0,4 |
| Ledning | ||||||||
| VD Johan Menckel | 2,7 | 5,9 | 0,13) | – | 5,9 | – | 0,3 | 9,0 |
| Övriga ledande befattningshavare (7 personer) | 9,0 | 8,2 | 0,24) | – | 8,3 | 0,2 | 1,9 | 19,4 |
| Summa | 13,3 | 14,1 | 0,3 | – | 14,2 | 0,2 | 2,2 | 30,2 |
1) Beloppen hänförs till 2015 men utbetalas 2016
2) Beloppen hänförs till 2014 men utbetalades 2015
3) Intjänande personaloptioner regleras med egetkapitalinstrument (aktier), innebärande att kostnaden enligt redovisningen grundar sig på optionens verkliga värde vid tilldelningstidpunkten 10 oktober 2014 (3,82). Förmånsvärdet/option (aktuellt verkligt värde/option) för den anställde uppgår emellertid per 31 december 2015 till 19,08 SEK/option (7,00). Totalt har 100 000 (22 466) antal optioner intjänats under året.
4) Intjänade personaloptioner för fyra anställda regleras med egetkapitalinstrument (aktier), se ovan fotnot 3, medan intjänande personaloptioner för en anställd regleras med kontanter. Redovisningsmässigt innebär det senare att kostnaden för intjänade optioner baseras på optionens verkliga värde vid respektive tidsperiod, 19,08 SEK/ option (7,00), vilket också är förmånsvärdet/option. Totalt har 152 500 (34 260) antal egetkapitalreglerade optioner intjänats och 50 000 (11 233) antal kontantreglerade optioner intjänats.
RÖRLIGA ERSÄTTNINGAR
Kortsiktigt incitamentsprogram (STI)
Ersättningen från det kortsiktiga incitamentsprogrammet kan maximalt uppgå till 60 procent av grundlönen för den verkställande direktören och för övriga ledande befattningshavare.
Utfallet av det kortsiktiga incitamentsprogrammet bestäms av ett antal parametrar bestående av ekonomiska nyckeltal för koncernen, såsom justerat rörelseresultat och rörelsekapital, och av i förväg beslutade individuella målsättningar.
Långsiktigt incitamentsprogram (LTI 2015)
Genom beslut på årsstämman den 4 maj 2015 har bolagets långsiktiga incitamentsprogram fastställts (LTI 2015). Programmet omfattar bolagets ledande befattningshavare samt vissa utvalda nyckelpersoner. Incitamentsprogrammet syftar till att främja och stimulera lojalitet till företaget genom att förena personliga målsättningar och intressen med aktieägarnas intresse av en stark kursutveckling samt en god utdelning.
Programmet är utformat så att ett belopp motsvarande utfallet från STI 2015 för respektive deltagare reserveras i en så kallad LTI-bank. Den totala reserveringen för LTI 2015 framgår i tabellen Ersättningar till ledande befattningshavare. Givet fortsatt anställning inom Gränges utbetalas beloppet med en tredjedel per år under åren 2017, 2018 och 2019 justerat för totalavkastningen av Gränges aktier. Det totala utfallet av LTI 2015 jämte STI för utbetalning under ett år är maximerat till 1,5 gånger en årslön.
Personaloptionsprogram (LTI 2014)
Den 10 oktober 2014 tilldelades vederlagsfritt personaloptioner till ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner i koncernen. De tilldelade personaloptionerna har en löptid på två år från tilldelningstidpunkten (intjänandeperioden), följt av en lösenperiod på ett år. Lösenpris uppgår till 51,00 SEK (motsvarande 120 procent av priset i erbjudandet i samband med börsnoteringen), minskat med betald aktieutdelning under intjänandeperioden. Personaloptionerna är villkorade av att ledande befattningshavare och nyckelpersoner är anställda i bolaget. Vid fullt utnyttjande skulle personaloptionsprogrammet innebära en utspädning om cirka 1,3 procent av det totala antalet aktier i Gränges.
Totalt omfattar personaloptionsprogrammet 1 000 000 personaloptioner, varav 395 000 optioner har tilldelats anställda utanför Sverige. Personaloptioner riktade till anställda utanför Sverige avses att regleras kontant.
Det vägda genomsnittliga verkliga värdet för personaloptioner som tilldelats under 2014, fastställt med hjälp av Black & Scholes värderingsmodell, var 3,82 SEK per option.
Den totala kostnad som redovisats i resultaträkningen för personaloptionerna inklusive kostnader för sociala avgifter uppgår 2015 till 8,6 MSEK (0,7). Eget kapital har ökat med 1,0 MSEK (0,2), medan kontantreglerade personaloptioner tillsammans med kostnader för sociala avgifter medför en ökning av skulder med 7,5 MSEK (0,5).
ÖVRIGA FÖRMÅNER
Övriga förmåner avser bilförmån och sjukvårdsförsäkring.
9 Ersättningar till revisorer
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| EY | ||
| Revisionsuppdrag | 2,9 | 1,7 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget |
0,3 | 3,5 |
| Skatterådgivning | 0,9 | 0,7 |
| Övriga tjänster | 4,2 | 1,1 |
| Summa ersättningar till revisorer | 8,3 | 7,0 |
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på företagets revisorer att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget är huvudsakligen relaterat till granskning av delårsrapporter. Kostnaden för 2014 avser främst arbetet i samband med bolagets börsnotering.
Skatterådgivning inkluderar rådgivning inom inkomstbeskattning, inklusive internprissättningsfrågor, samt mervärdesskatt. Övriga tjänster är sådan rådgivning som inte är hänförlig till någon av de ovan nämnda kategorier av tjänster.
10 Pensioner
Gränges har pensionsplaner i Sverige. Cirka 71 procent (62) av de anställda i Sverige omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner och resten omfattas av förmånsbestämda pensionsplaner.
AVGIFTSBESTÄMDA PLANER
De anställda i Gränges svenska verksamhet omfattas i huvudsak av pensionsplaner klassificerade som avgiftsbestämda planer. Avgiftsbestämda planer utgör arrangemang där företaget betalar årliga avgifter till de anställdas pensionsplaner, och där den framtida pensionen bestäms av beloppen på de inbetalda avgifterna och avkastningen på pensionstillgångarna. I Sverige omfattas de kollektivanställda av avgiftsbestämda pensions planer, liksom tjänstemän födda efter 1979 i enlighet med pensionsplanen ITP1.
FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER
Den förmånsbestämda pensionsplanen i Sverige består av tjänstemän som omfattas av pensionsplanen ITP2, baserad på kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och fackförbunden för anställda tjänstemän i privata sektorn. Pensionsplanen är en nettoplan som inte länkar pensionsåtagandet till förändringar i de svenska socialförsäkringarna. Alla tjänstemän födda 1979 eller senare omfattas i enlighet med kollektivavtalet av ITP1, en avgiftsbestämd plan. Detta betyder att omfattningen av den förmånsbestämda planen gradvis kommer att minska. Den förmånsbestämda planen är baserad på slutlön och ger förmånstagarna livslånga pensionsbetalningar. Planen exponerar Gränges för olika risker, inklusive risken för ökad livslängd och lön, och känslighet för ränteförändringar.
Den förmånsbestämda planen i Gränges är ofonderad och redovisas som avsättning i balansräkningen. För att säkerställa ofonderad upparbetad pensionsrätt måste företag teckna kreditförsäkring som tillhandahålls av Försäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti. PRI Pensionsgaranti administrerar och beräknar också koncernens ofonderade pensionsåtaganden. Pensionerna regleras av Lag om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Koncernen har även en pensionsförpliktelse som är tryggad genom överföring av medel till pensionsstiftelse, vilken uppgår till 1 MSEK.
Särskild löneskatt har beaktats i pensionsåtagandena.
ANTAGANDEN FÖR FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER
Antagandena beslutas efter samråd med aktuariell expertis. Framtida lönejustering och omsättning är koncernspecifika antaganden. Diskonteringsräntan fastställs med hänvisning till förstklassiga företagsobligationer som handlas på en fungerande marknad, vilka
återspeglar löptiden på pensionsåtagandet. I Sverige baseras diskonteringsräntan på säkerställda bostadsobligationer. Antaganden för livslängd baseras på PRIs livslängds tabeller per
30 juni 2011.
Antaganden förmånsbestämda planer, Sverige
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta | 3,2 % | 2,6 % |
| Framtida lönejusteringar | 2,6 % | 2,5 % |
| Inkomstbasbelopp | 2,5 % | 2,5 % |
| Inflation | 1,5 % | 1,5 % |
| Personalomsättning | 4,0 % | 4,0 % |
| Förväntad genomsnittlig återstående intjänandeperiod, år |
18,0 | 18,0 |
Fördelning av pensionskostnader
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Avgiftsbestämda planer | –19 | –16 |
| Aktuella kostnader för förmånsbestämda planer |
–5 | –3 |
| Pensionskostnad redovisad som rörelsekostnad |
–24 | –19 |
| Ränta på pensionsförpliktelser som redovisas som finansiell kostnad |
–4 | –5 |
| Pensionskostnader som redovisas i resultaträkningen |
–28 | –24 |
| Aktuariella vinster och förluster i rapport över totalresultat |
13 | –26 |
| Summa pensionskostnader | –16 | –50 |
Fördelning av pensionsskulder per 31 december
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Nuvärde av ofonderade pensionsskulder | –138 | –146 |
| Nuvärde av fonderade pensionsskulder | –1 | –1 |
| Fonderade förvaltningstillgångar | 1 | 1 |
| Summa avsättning för pensioner | –138 | –146 |
Förändringar i nuvärdet av pensionsförpliktelser under året
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Pensionsförpliktelser 1 januari | –146 | –119 |
| Kostnader för tjänstgöring under innevarande period |
–5 | –3 |
| Ränta på pensionsförpliktelsen | –4 | –5 |
| Aktuariella vinster och förluster som redovisas i rapporten över totalresultat: |
||
| – till följd av förändringar i finansiella antaganden |
15 | –25 |
| – till följd av erfarenhetsbaserade justeringar | –3 | –1 |
| Betalda förmåner under året | 5 | 5 |
| Pensionsförpliktelser 31 december | –138 | –146 |
Känslighetsanalys
Känsligheten för det väsentliga antagandet om diskonteringsränta, baserat på 3,2 procent, beräknas till följande:
- 2,7 procent, ökat pensionsåtagande med 9,3 procent
- 3,7 procent, minskat pensionsåtagande med 8,1 procent.
En ökning eller minskning av livslängden med ett år ökar eller minskar pensionsåtagandet med 3,6 procent.
Känslighetsanalysen är baserad på en förändring i ett enskilt aktuariellt antagande, medan övriga antaganden förblir oförändrade. Denna metod visar åtagandets känslighet för ett enda antagande. Detta är en förenklad metod då de aktuariella antagandena vanligtvis är korrelerade.
Löptiden på pensionsåtagandet är 18 år.
Avgifter till planer för ersättningar efter avslutad anställning förväntas för räkenskapsåret 2016 uppgå till 5 MSEK.
11 Övriga rörelsekostnader
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Energikostnader | –254 | –236 |
| Fraktkostnader | –149 | –125 |
| Reparations- och underhållskostnader | –128 | –141 |
| Konsulter, juridiska rådgivare, tillfälligt anställda |
–56 | –26 |
| Hyra/leasing | –18 | –17 |
| Rörelsekostnader för fordon | –14 | –11 |
| Rörelsekostnader för kontorsutrustning | –8 | –9 |
| Övrigt | –337 | –257 |
| Summa övriga rörelsekostnader | –965 | –821 |
12 Jämförelsestörande poster
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Omstruktureringskostnader | –15 | – |
| Försäkringsersättning | 21 | – |
| Nedskrivning av maskiner | –8 | – |
| Noteringskostnader | – | –50 |
| Fissions- och avyttringskostnader | – | 15 |
| Brandkostnad Finspång | – | –5 |
| Reaförlust från fastighetsförsäljning | – | –4 |
| Övrigt | – | 4 |
| Summa jämförelsestörande poster | –3 | –41 |
Jämförelsestörande poster omfattar intäkter och kostnader av engångskaraktär. Särredovisning sker för att förbättra jämförbarheten mellan olika perioder.
Den 10 september 2015 meddelades det om omstrukturering av den svenska verksamhet. Ambitionen var att bättre tillvarata koncernens tekniska kompetens genom ett ökat fokus på strategisk forskning och kundnära teknikutveckling, liksom att säkerställa en effektivare hantering av metallinköp och distribution. I samband med omorganisationen aviserades personalneddragningar, framför allt inom administrativa funktioner. Efter avslutade fackliga förhandlingar försvann ett 25-tal tjänster till en kostnad av –15 MSEK.
I december 2015 nåddes en uppgörelse med försäkringsbolaget avseende förskingring av metallskrot begått av en före detta anställd i Finspång. Gränges erhöll ersättning uppgående till 21 MSEK, vilket avser hela det yrkade beloppet med avdrag för självrisk.
Under 2015 har nedskrivning av maskiner gjorts med –8 MSEK i Finspång. Nedskrivningen är gjord för maskiner som ej längre används i verksamheten.
Jämförelsestörande poster för 2014 avser främst kostnader för börsnoteringen av Gränges om –50 MSEK. Vidare erhöll Gränges under 2014 återbetalning av moms om 15 MSEK. Ytterligare poster 2014 avser kostnader om –5 MSEK avseende en brand som inträffade i Finspång 2010 samt en reaförlust vid försäljning av en industrifastighet i Skultuna, Sverige, om –4 MSEK. Övriga poster om 4 MSEK för 2014 innehåller försäkringsersättning för ett reklamationsärende från 2011 och för en brand i produktionsanläggningen i Shanghai 2010 samt kostnader för avslutande av program med rörliga ersättningar för ledande befattningshavare som ett led i separationen från Orkla.
13 Finansiella intäkter och kostnader
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Ränteintäkter | 5 | 6 |
| Netto valutakursvinster | – | 25 |
| Övriga ränteintäkter | 0 | 3 |
| Summa finansiella intäkter | 5 | 35 |
| Räntekostnader från Orkla Group | – | –2 |
| Räntekostnader | –14 | –30 |
| Räntekostnader pensioner | –4 | –5 |
| Netto valutakursförluster | –1 | – |
| Övriga finansiella kostnader | –6 | –2 |
| Summa finansiella kostnader | –24 | –40 |
| Summa finansiella intäkter och kostnader | –19 | –5 |
Finansiella intäkter under 2015 består i huvudsak av ränteintäkter från banktillgodohavanden i Kina. Finansiella kostnader avser främst ränta på upplåning. Netto valutakursvinster under 2014 avsåg huvudsakligen valutakursvinst på en utdelning från det kinesiska dotterbolaget till Gränges AB.
14 Skatter
Skattekostnad
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Resultat före skatt | 521 | 420 |
| Aktuell skatt | –153 | –109 |
| Uppskjuten skatt | 10 | 7 |
| Summa skatt | –143 | –102 |
| Skatt som % av resultat före skatt | 27 | 24 |
Avstämning av koncernens skattesats
I följande tabell är redovisad skatt avstämd mot skatt baserad på svensk skattesats. De huvudsakliga skattekomponenterna anges nedan.
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Resultat före skatt multiplicerat med nominell skattesats i Sverige |
–115 | –93 |
| Effekt av utländska verksamheter med skattesats annan än 22 % |
–17 | –13 |
| Resultat från joint ventures | 1 | 1 |
| Ej avdragsgilla kostnader | –1 | –3 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 6 | 10 |
| I utlandet erlagd inkomstskatt | –19 | –3 |
| Justering av skatt hänförligt till tidigare år | 2 | –1 |
| Summa skatt | –143 | –102 |
Bolagsskattesatsen för bolag med säte i Sverige uppgår till 22 procent.
Gränges har för beskattningsändamål erhållit en kvalificering som högteknologiskt företag i Kina för perioden 2013 till 2015. Denna kvalificering innebär att Gränges i Kina har möjlighet till en inkomstbeskattning om 15 procent istället för ordinarie 25 procent. För att erhålla den lägre skattesatsen krävs dock att Gränges för hela perioden 2013 till 2015 uppfyller de särskilda krav som uppställs. Lokala myndigheter kommer i efterhand för vart och ett av de aktuella åren att pröva huruvida Gränges uppfyllt dessa krav. Med hänsyn till svårigheter att för närvarande bedöma huruvida dessa särskilda krav kommer uppfyllas för hela perioden har skatt på inkomster i den kinesiska verksamheten för 2013 till 2015 beräknats med den högre skattesatsen om 25 procent. Skulle den lägre skattesatsen om 15 procent använts för beräkning av skatt för 2013 till 2015 hade den
forts. not 14
totala skattekostnaden och avsättning för aktuell skatt varit 141 MSEK lägre. Gränges omprövar löpande denna hantering baserat på tillkommande information rörande huruvida kraven för åtnjutande av den lägre skattesatsen kommer uppfyllas för den aktuella perioden. Bolaget har ännu inte ansökt om att för ytterligare en treårsperiod (2016 till 2018) bli kvalificerat som högteknologiskt företag.
I utlandet erlagd inkomstskatt avser främst betald inkomstskatt om –15 MSEK i Kina på utdelning från dotterbolaget i Shanghai till Gränges AB.
Uppskjuten skatt på temporära skillnader
UPPSKJUTEN SKATT
Uppskjuten skatt består av koncernens skatteposter som regleras i framtiden. Tabellen nedan specificerar uppskjutna skattefordringar och skatteskulder avseende temporära skillnader mellan bokfört värde för tillgångar och skulder och deras skattemässiga värde. Tabellen visar fördelningen av koncernens uppskjutna skatter.
| 2015 | 2014 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | Uppskjuten skatte fordran (+) |
Uppskjuten skatte skuld (–) |
Netto Uppskjuten skatt |
Uppskjuten skatte fordran (+) |
Uppskjuten skatte skuld (–) |
Netto Uppskjuten skatt |
| Materiella anläggningstillgångar | – | –47 | –47 | 8 | –51 | –43 |
| Säkringsreserven i eget kapital | 2 | –1 | 1 | 6 | – | 6 |
| Pensionsavsättning | 10 | – | 10 | 13 | – | 13 |
| Övriga långfristiga poster | 0 | – | 0 | – | – | 0 |
| Summa långfristiga poster | 13 | –48 | –36 | 27 | –51 | –24 |
| Kundfordringar | 11 | – | 11 | 9 | – | 9 |
| Varulager | 4 | – | 4 | 2 | – | 2 |
| Avsättningar | 0 | – | 0 | – | – | 0 |
| Övriga kortfristiga poster | 30 | –4 | 26 | 25 | – | 25 |
| Summa kortfristiga poster | 45 | –4 | 41 | 36 | – | 37 |
| Skattemässiga underskottsavdrag | 11 | – | 11 | – | – | – |
| Kvittning | –14 | 14 | 0 | –19 | 19 | – |
| Netto uppskjutna skattefordringar (+) / skulder (–) |
54 | –37 | 17 | 44 | –32 | 13 |
Uppskjutna skattefordringar avseende skattemässiga underskottsavdrag har beaktats fullt ut då bolaget gjort bedömningen att det kommer att kunna genereras inkomster i framtiden för att dra nytta av dessa underskottsavdrag. Det finns inga outnyttjade underskottsavdrag i koncernen.
Förändring av uppskjuten skatt i resultaträkningen
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Förändring av uppskjuten skatt | 4 | –5 |
| Förändring av uppskjuten skatt säkringsreserv i övrigt totalresultat |
6 | –6 |
| Förändring av uppskjuten skatt aktuariella vinster och förluster pensioner i övrigt totalresultat |
3 | –6 |
| Förändring av uppskjuten skatt på koncern bidrag i eget kapital |
– | 28 |
| Omräkningseffekter i övrigt totalresultat | –3 | –4 |
| Förändring av uppskjuten skatt i resultaträkningen |
10 | 7 |
15 Resultat per aktie
Resultat per aktie är beräknat genom att dividera årets resultat med vägt genomsnittligt antal utestående aktier. För vidare information avseende Gränges aktier se not 27 Aktiekapital.
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Årets resultat (MSEK) | 379 | 319 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående aktier, före utspädning |
74 639 386 | 74 639 386 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående aktier, efter utspädning |
74 728 482 | 74 639 386 |
| Resultat per aktie före utspädning, SEK |
5,07 | 4,27 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK |
5,07 | 4,27 |
I samband med börsnoteringen av Gränges etablerades ett personaloptionsprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner i bolaget (för mer information se not 8 Personalkostnader). Personaloptionsprogrammet har föranlett en utspädningseffekt för 2015 om 89 096 aktier.
16 Immateriella anläggningstillgångar
| Belopp i MSEK | IT | Goodwill | Summa | Belopp i MSEK | IT | Goodwill | Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Bokfört värde 1 januari 2015 | 6 | 5 | 11 | Bokfört värde 1 januari 2014 | 8 | 5 | 13 |
| Anskaffningar | – | – | – | Anskaffningar | 0 | – | – |
| Avskrivningar | –3 | – | –3 | Avskrivningar | –3 | – | –3 |
| Omräkningsdifferenser | – | 0 | 0 | Omräkningsdifferenser | – | 0 | – |
| Bokfört värde 31 december 2015 | 3 | 6 | 9 | Bokfört värde 31 december 2014 | 6 | 5 | 11 |
| Anskaffningsvärde 31 december 2015 | 26 | 6 | 32 | Anskaffningsvärde 31 december 2014 | 26 | 5 | 31 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | –23 | – | –23 | Ackumulerade av- och nedskrivningar | –18 | – | –18 |
| Bokfört värde 31 december 2015 | 3 | 6 | 9 | Bokfört värde 31 december 2014 | 6 | 5 | 11 |
Koncernen kostnadsförde 57 MSEK (56) under 2015 för forskning och utveckling.
17 Materiella anläggningstillgångar
| Belopp i MSEK | Mark, mark anläggningar och byggnader1) |
Maskiner och inventarier |
Pågående nyanläggningar |
Byggnads inventarier, fordon etc. |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Bokfört värde 1 januari 2015 | 463 | 1 065 | 144 | 41 | 1 713 |
| Anskaffningar | 12 | 79 | 31 | 12 | 134 |
| Avyttringar | –1 | –1 | – | – | –2 |
| Överförda tillgångar pågående nyanläggningar | –5 | 75 | –75 | 5 | 0 |
| Nedskrivningar | – | –8 | – | – | –8 |
| Avskrivningar | –27 | –162 | – | –16 | –205 |
| Omräkningsdifferenser | 9 | 24 | 5 | 0 | 37 |
| Bokfört värde 31 december 2015 | 451 | 1 071 | 105 | 42 | 1 669 |
| Anskaffningsvärde 31 december 2015 | 749 | 2 910 | 105 | 173 | 3 937 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | –298 | –1 838 | – | –130 | –2 266 |
| Bokfört värde 31 december 2015 | 451 | 1 071 | 105 | 42 | 1 669 |
| Bokfört värde 1 januari 2014 | 458 | 1 062 | 93 | 48 | 1 661 |
| Anskaffningar | 0 | 44 | 43 | 5 | 93 |
| Avyttringar | –12 | –4 | – | 0 | –16 |
| Överförda tillgångar pågående nyanläggningar | 1 | 5 | –6 | 1 | 0 |
| Nedskrivningar | 0 | –7 | – | 0 | –7 |
| Avskrivningar | –25 | –151 | – | –14 | –190 |
| Omräkningsdifferenser | 41 | 116 | 14 | 2 | 173 |
| Bokfört värde 31 december 2014 | 463 | 1 065 | 144 | 41 | 1 713 |
| Anskaffningsvärde 31 december 2014 | 734 | 2 733 | 144 | 156 | 3 767 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | –271 | –1 668 | – | –114 | –2 053 |
| Bokfört värde 31 december 2014 | 463 | 1 065 | 144 | 41 | 1 713 |
1) Bokfört värde avseende mark uppgick till mindre än 1 MSEK i samtliga presenterade perioder.
För upplysning om leasingkostnader avseende leasing av materiella anläggningstillgångar, se not 28. För upplysningar om säkerhet och inteckningar relaterade till materiella anläggningstillgångar, se not 29.
18 Varulager
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Råmaterial | 339 | 268 |
| Pågående arbete | 242 | 255 |
| Färdiga varor och handelsvaror | 323 | 299 |
| Avsättning för inkurans | –16 | –7 |
| Summa varulager | 888 | 815 |
Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader.
19 Översikt av finansiella instrument
| 2015 Belopp i MSEK |
Not | Värderingsnivå | Finansiella instrument till verkligt värde via resultatet |
Derivat som ingår i säkrings redovisning |
Finansiella skulder värderade till upplupet anskaff ningsvärde |
Lån och fordringar |
Summa | Varav ränte - bärande |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | ||||||||
| Långfristiga finansiella fordringar |
– | – | – | – | 34 | 34 | 34 | |
| Långfristiga derivat | 26 | 2 | – | 4 | – | – | 4 | – |
| Summa | – | – | 4 | – | 34 | 38 | 34 | |
| Omsättningstillgångar | ||||||||
| Kundfordringar | 20 | – | – | – | – | 870 | 870 | – |
| Övriga kortfristiga fordringar | 20 | – | – | – | – | 106 | 106 | – |
| Kortfristiga derivat | 20, 26 | 2 | 30 | 12 | – | – | 42 | 0 |
| Likvida medel | 21 | – | – | – | – | 634 | 634 | 634 |
| Summa | – | 30 | 12 | – | 1 610 | 1 652 | 634 | |
| Långfristiga skulder | ||||||||
| Långfristiga finansiella skulder |
24 | – | – | – | 804 | – | 804 | 804 |
| Långfristiga derivat | 26 | 2 | – | 1 | – | – | 1 | – |
| Summa | – | – | 1 | 804 | – | 805 | 804 | |
| Kortfristiga skulder | – | |||||||
| Kortfristiga finansiella skulder |
24 | – | – | – | – | – | – | – |
| Leverantörsskulder | 22 | – | – | – | 443 | – | 443 | – |
| Övriga kortfristiga skulder | 22 | – | – | – | 13 | – | 13 | – |
| Kortfristiga derivat | 22, 26 | 2 | 31 | 20 | – | – | 51 | 0 |
| Summa | – | 31 | 20 | 456 | – | 507 | 0 | |
| Summa finansiella instrument (fordringar + / skulder –) |
– | –1 | –5 | –1 260 | 1 644 | 378 | –136 |
| Summa finansiella instrument (fordringar + / skulder –) |
– | 1 | –31 | –1 706 | 1 719 | –17 | –618 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Summa | – | 50 | 35 | 813 | – | 899 | 401 | |
| Kortfristiga derivat | 22, 26 | 2 | 50 | 35 | – | – | 85 | 2 |
| Övriga kortfristiga skulder | 22 | – | – | – | 2 | – | 2 | – |
| Leverantörsskulder | 22 | – | – | – | 413 | – | 413 | – |
| Kortfristiga finansiella skulder |
24 | – | – | – | 398 | – | 398 | 398 |
| Kortfristiga skulder | ||||||||
| Summa | – | – | – | 892 | – | 892 | 892 | |
| Långfristiga finansiella skulder |
24 | – | – | – | 892 | 892 | 892 | |
| Långfristiga skulder | ||||||||
| Summa | – | 51 | 4 | – | 1 689 | 1 743 | 644 | |
| Likvida medel | 21 | – | – | – | – | 644 | 644 | 644 |
| Kortfristiga derivat | 20, 26 | 2 | 51 | 4 | – | – | 55 | – |
| Övriga kortfristiga fordringar | 20 | – | – | – | – | 94 | 94 | – |
| Omsättningstillgångar Kundfordringar |
20 | – | – | – | – | 951 | 951 | – |
| fordringar Summa |
– – |
– – |
– – |
– – |
31 31 |
31 31 |
31 31 |
|
| Anläggningstillgångar Långfristiga finansiella |
||||||||
| Belopp i MSEK | Not | Värderingsnivå | via resultatet | redovisning | ningsvärde | fordringar | Summa | bärande |
| 2014 | Finansiella instrument till verkligt värde |
Derivat som ingår i säkrings |
Finansiella skulder värderade till upplupet anskaff |
Lån och | Varav ränte - |
VÄRDERING AV FINANSIELLA INSTRUMENT
Koncernen använder följande hierarki för att fastställa det verkliga värdet på finansiella instrument:
- Nivå 1: Noterade, ojusterade priser på aktiva marknader för identiska instrument.
- Nivå 2: Andra indata än de noterade priser som ingår i nivå 1, vilka är direkt eller indirekt observerbara för instrumentet.
- Nivå 3: Icke-observerbar indata som har betydande inverkan på det verkliga värdet för instrumentet.
Valutaterminer
Valutaterminer värderas till verkligt värde genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden.
Aluminiumterminer
Aluminiumterminer värderas till verkligt värde genom de observerbara noterade priser på LME (London Metal Exchange) och på SHFE (Shanghai Future Exchange) som finns för likartade tillgångar och skulder.
Räntebärande fordringar och skulder
Verkligt värde för räntebärande fordringar och skulder lämnas i upplysningssyfte och beräknas genom en diskontering av framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuell marknadsränta. Vid värdering av upplåning till verkligt värde har ursprunglig kreditspread hållits konstant om det inte finns tydliga bevis för att en förändring av koncernens kreditvärdighet har lett till en observerbar förändring av kreditspread. Verkligt värde på upplåning uppgick 2015 till 810 MSEK (900).
Övriga fordringar och skulder
För övriga fordringar och skulder, vilka har en kortfristig löptid, anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde.
Det fanns inga överföringar från en nivå till en annan i värderingshierarkin under 2015 och 2014.
20 Kortfristiga fordringar
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Kundfordringar | 870 | 951 |
| Derivat | 42 | 55 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 106 | 94 |
| Summa finansiella fordringar | 1 018 | 1 100 |
| Förskott till leverantörer/upplupen intäkt | 22 | 58 |
| Skattefordringar | 39 | 14 |
| Summa kortfristiga fordringar | 1 080 | 1 172 |
Förändring av reserver för osäkra kundfordringar
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Avsättningar för osäkra fordringar 1 januari | –37 | –64 |
| Osäkra fordringar redovisade som kostnad | –13 | 3 |
| Utnyttjande under året | 5 | 34 |
| Omräkningsdifferenser | –1 | –10 |
| Avsättningar för osäkra kundfordringar | ||
| 31 december | –46 | –37 |
Kundfordringarnas förfallostruktur
| 2015 | 2014 |
|---|---|
| 616 | 697 |
| 144 | 123 |
| 48 | 68 |
| 32 | 24 |
| 76 | 76 |
| 988 | |
| 916 |
forts. not 20
Åldersstrukturen för förfallna skulder har varit relativt stabil över tiden och återspeglar det faktum att Gränges verkar i vissa regioner och marknader där inbetalningar från kunder i allmänhet är något långsamma. De förfallna kundfordringarna är fördelade över hela kundbasen.
Kundförlusterna har historiskt sett varit relativt låga och stabila. Fem kunder utgjorde 25 procent av de totala utestående kundfordringarna per 31 december 2015 (fem kunder utgjorde 18 procent av de totala utestående 2014).
Gränges kundbas beskrivs närmare i not 4 (under avsnittet Segment) samt i not 7.
| 21 | Likvida medel |
|---|---|
| Kassa och bank | 634 | 644 |
|---|---|---|
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 |
22 Övriga kortfristiga skulder
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Leverantörsskulder | 443 | 413 |
| Derivat | 51 | 83 |
| Icke räntebärande skulder | 13 | 2 |
| Summa finansiella skulder ej räntebärande | 507 | 499 |
| Mervärdesskatt, personalskatt etc. | 29 | 28 |
| Upplupna kostnader | 85 | 87 |
| Personalrelaterade skulder | 91 | 88 |
| Övriga kortfristiga skulder | 17 | 19 |
| Summa övriga kortfristiga skulder | 728 | 722 |
23 Kapitalförvaltning
Gränges kapitalhantering styrs av policys som fastställs av dess styrelse. Kapitalstrukturen är också anpassad för juridiska och skattemässiga överväganden. Bolagets finansiella mål för kapitalförvaltningen innebär att nettoskulden normalt ska vara mellan en till två gånger EBITDA över de senaste tolv månaderna. Gränges hantering av finansiering beskrivs ytterligare i not 24 och not 25. Gränges har för närvarande ingen officiell kreditvärdering.
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Summa räntebärande skulder | 804 | 1 293 |
| Summa räntebärande fordringar | 667 | 675 |
| Netto räntebärande skulder | 137 | 618 |
| Avsättning för pensioner | 138 | 146 |
| Nettoskuld | 275 | 765 |
| Justerad EBITDA | 749 | 664 |
| Nettoskuld/Justerad EBITDA | 0,4 | 1,2 |
24 Finansiering och räntebärande skulder
FINANSIERING
Gränges främsta finansieringskälla är en revolverande kreditfacilitet om 1 800 MSEK, tillgänglig i flera valutor, med en kvarvarande löptid på fyra år. Gränges har möjlighet att bestämma löptid och räntebindning på en, två, tre eller sex månader. Per 31 december 2015 var 810 MSEK (900) utnyttjade med en genomsnittlig räntebindning om två månader. Kreditfaciliteten innehåller lånevillkor (covenants), vilka per 31 december 2015 uppfylldes med god marginal.
| Bokfört värde | ||
|---|---|---|
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 |
| Långfristiga räntebärande skulder | ||
| Banklån | 804 | 892 |
| Summa långfristiga räntebärande skulder | 804 | 892 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | ||
| Övriga lån | – | 398 |
| Räntebärande derivat | 0 | 2 |
| Summa kortfristiga räntebärande skulder | 0 | 401 |
| Summa räntebärande skulder | 804 | 1 293 |
| Räntebärande fordringar | ||
| Långfristiga räntebärande fordringar | 34 | 31 |
| Likvida medel | 634 | 644 |
| Summa räntebärande fordringar | 667 | 675 |
| Netto räntebärande skulder | 137 | 618 |
Gränges har i samband med tecknande av den revolverande kreditfaciliteten ingått sedvanlig förbindelse att inte ställa säkerhet eller på liknande sätt disponera över sin egendom för att ge fordringsägare bättre rätt än de banker som tillhanda håller kreditfaciliteten.
25 Finansiell risk
FINANSIELL RISKHANTERING
Gränges verkar internationellt och utsätts för finansiella risker såsom marknadsrisk i form av valutarisk, råvaruprisrisk och ränterisk samt likviditetsrisk och kreditrisk. Gränges använder derivat och andra finansiella instrument för att minska riskerna i enlighet med koncernens finanspolicy.
Gränges har ett Group Treasury vars viktigaste uppgift är att säkerställa koncernens finansiella flexibilitet på kort och lång sikt, samt att övervaka och hantera finansiella risker i samarbete med de enskilda operativa enheterna.
I detta avsnitt beskrivs de viktigaste finansiella riskfaktorerna inom Grängeskoncernen och hanteringen av dem. I detta sammanhang avses finansiell risk som risk gällande finansiella instrument. Dessa kan antingen vara säkringsinstrument för den underliggande risken eller ses i sig som en källa till risk. Gränges hanterar de finansiella riskerna på ett icke-spekulativt sätt, det vill säga samtliga transaktioner med finansiella instrument är anpassade för att hantera verksamhetens finansiella risker.
VALUTARISK
Transaktionsexponering
Gränges bedriver en global verksamhet och är därmed exponerad för valutarisk. Den främsta exponeringen härrör från koncernens försäljning och inköp i olika valutor. Dessa valutarisker består dels av risk för fluktuationer i värdet av finansiella instrument, det vill säga kundfordringar och leverantörsskulder, dels av valutarisken i förväntade och kontrakterade betalningsflöden. Under 2015 utgjorde Gränges försäljning till länder utanför Sverige 97 procent (97) av den totala försäljningsvolymen och totala nettointäkter i utländska valutor uppgick till 5 268 MSEK (4 543). De största flödesvalutorna var EUR, USD och CNY.
Försäljningspriset på Gränges produkter är uppdelat i en metallprisdel för aluminiumråvaran och en fabrikationsprisdel som täcker kostnaderna för Gränges vidareförädling och marginal. Metallprisklausulen för kostnaden för aluminiumråvaran förs vidare till kunden genom att aluminiumpriset oftast fastställs i samband med leverans. Eftersom priset på både inköp och försäljning av metall baseras på världsmarknadspriset uttryckt i USD som fastställs på London Metal Exchange (LME) uppstår inga materiella valuta exponeringar på metallprisdelen. Fabrikationspriset är till skillnad från metallpriset kontrakterat över en längre tidsperiod vilket innebär en större valutarisk.
Gränges har den största delen av kostnadsbasen för vidareförädling i SEK och CNY medan fabrikationspriset primärt sätts i EUR, USD och CNY. Generellt är en svagare SEK och CNY relativt EUR och USD positivt för Gränges rörelseresultat. Koncernens känslighet för valutakurs-fluktuationer före valutasäkringar, dvs. före effekten av valutaderivat, framgår av tabellen nedan.
| 2015 | Förändring, % | Effekt på rörelseresultatet, MSEK |
|---|---|---|
| EUR/SEK | ±10 | ± 63 |
| USD/SEK | ±10 | ±11 |
| USD/CNY | ±10 | ±80 |
Transaktionsrisken säkras enligt gällande policy. Målet med Gränges valutasäkringar är att på kort och medellång sikt säkra en avpassad del av koncernens exponering i utländsk valuta. Syftet med att säkra valutaexponeringen är att utjämna resultatfluktuationer. Exponering avseende kundorder utan bindande åtaganden säkras upp till 24 månader fram i tiden utifrån rullande prognos där viss del av prognostiserat valutabehov säkras. Under 2015 var mellan 50–70 procent av det prognostiserade valutabehovet för de kommande 12 månaderna säkrat.
Koncernens samlade utestående valutasäkringar av framtida transaktioner på balansdagen framgår av tabellerna nedan.
Valutakontrakt kopplade till säkring av framtida intäkter och kostnader1)
| EUR/SEK | USD/SEK | USD/CNY | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 Löptid |
Sålda volymer MEUR netto |
Kurs | Sålda volymer MUSD netto |
Kurs | Sålda volymer MUSD netto |
Kurs |
| Kv1 2016 | 21 | 9,39 | 8 | 8,27 | 23 | 6,41 |
| Kv2 2016 | 21 | 9,30 | 7 | 8,35 | 20 | 6,36 |
| Kv3 2016 | 14 | 9,30 | 4 | 8,35 | 16 | 6,46 |
| Kv4 2016 | 10 | 9,35 | 4 | 8,28 | 11 | 6,50 |
| Helår 2017 | 20 | 9,33 | 6 | 8,24 | 9 | 6,61 |
| Summa | 87 | 9,33 | 30 | 8,29 | 79 | 6,44 |
| 2014-12-31 | ||||||
| Kv1–4 2015 och Kv1 2016 | 72 | 9,15 | 25 | 6, 95 | 73 | 6,24 |
1) I valutapar där nettot av säkringar är mer än 20 MSEK.
Valutakontrakt avseende metall kopplade till säkring av framtida intäkter och kostnader1)
| EUR/SEK | USD/SEK USD/CNY |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 Löptid |
Sålda volymer MEUR netto |
Kurs | Sålda volymer MUSD netto |
Kurs | Sålda volymer MUSD netto |
Kurs |
| Kv1–2 2016 | –1 | 8,28 | 27 | 8,35 | 6 | 6,41 |
| 2014-12-31 | ||||||
| Kv1–2 2015 | 1 | 8,57 | 35 | 7,17 | 2 | 6,18 |
1) I valutapar där nettot av säkringar är mer än 20 MSEK.
Gränges tillämpar säkringsredovisning för de flesta säkringar av framtida transaktioner, antingen kassaflödessäkring eller säkring av verkligt värde av bindande åtaganden. De olika typerna av säkringar beskrivs i not 26.
Omräkningsexponering
Då SEK är rapporteringsvaluta för koncernen är Gränges exponerad för valutarisk vid omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter. Det avser främst CNY, där omräkningsexponering per den 31 december 2015 uppgår till 2 241 MSEK (2 065). Gränges säkrar inte denna exponering.
RÅVARUPRISRISK
Aluminium handlas huvudsakligen på London Metal Exchange (LME) men även på Shanghai Future Exchange (SHFE). För Gränges påverkas priserna på metallinköp av fluktuationer i marknadspriset på aluminium på LME och SHFE. Den ledande principen är att Gränges skall, när så är möjligt, undvika att vara exponerad mot förändringar i LME-priset eller andra referenspriser såsom SHFE-priset. Gränges
minskar denna risk i första hand genom att länka priserna från metalleverantörerna gentemot priserna mot kunderna. I tillägg till detta ingås terminskontrakt på aluminium på LME och SHFE inom fastställda gränser för att minska prisrisken i samband med order och värdet av osåld metall i lager.
Gränges har normalt en viss lagernivå där priset till kunder inte har fastställts. När marknadspriset på aluminium ökar kommer det ha en positiv effekt på resultatet, och ett sjunkande pris kommer att påverka resultatet negativt. Per den 31 december 2015 hade Gränges nettosålt 15 800 ton (14 325) aluminium för säkring på LME och 7 500 ton (7 500) för säkring på SHFE.
RÄNTERISK
Gränges ränterisk är främst relaterad till koncernens räntebärande skulder och tillgångar. Gränges främsta finansieringskälla är den revolverande kreditfacilitet med möjlighet att låna på en, två, tre eller sex månaders löptid. Genomsnittlig löptid per 31 december 2015 var två månader (3 månader). Gränges inlåning löper med rörlig ränta. Ränterisken har inte säkrats av Gränges.
forts. not 25
LIKVIDITETSRISK
Likviditetsrisk är risken för att Gränges inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser. Kassaflödet från den löpande verksamheten förvaltas operativt på Gränges koncernnivå och är relativt stabilt. Gränges följer likviditetsflöden på kort och lång sikt genom rapportering. Gränges ledning initierar åtgärder som anses nödvändiga för att upprätthålla en stark likviditet i koncernen. På grund av de åtgärder som nämns ovan har Gränges begränsad likviditetsrisk.
Tabellen visar förfallostrukturen för Grängeskoncernens avtalsenliga finansiella skulder. Beloppen gäller icke-diskonterade framtida kassaflöden, och kan därför avvika från redovisade siffror. Samtliga rörliga ränteflöden har beräknats med den räntesats som gäller på balansdagen och samtliga framtida kassaflöden i utländsk valuta är omräknade till SEK med vid årsbokslutet gällande balansdagskurs. I tabellen ingår även derivat som redovisas som tillgångar på balansdagen, eftersom derivat kan inkludera såväl positiva som negativa kassaflöden och det verkliga värdet varierar över tiden. De finansiella skulderna hanteras genom kassaflödet från rörelsen, likvida och räntebärande tillgångar samt vid behov outnyttjade kreditfaciliteter.
| Summa | 1 266 | 1 307 | 469 | 21 | 817 | – |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Utflöde | – | 2 977 | 2 813 | 164 | – | – |
| Inflöde | – | –2 979 | –2 815 | –164 | – | – |
| Bruttoreglerade derivat1) – valutaderivat | 2 | – | – | – | – | – |
| Utflöde | – | 17 | 17 | – | – | – |
| Inflöde | – | –13 | –13 | – | – | – |
| Nettoreglerade derivat1) – aluminiumderivat | 4 | – | – | – | – | – |
| Övriga kortfristiga skulder | 13 | 13 | 13 | – | – | – |
| Leverantörsskulder | 443 | 443 | 443 | – | – | – |
| Övriga räntebärande skulder | 804 | 849 | 11 | 21 | 817 | – |
| Belopp i MSEK | Bokfört värde | kassaflöden | < 1 år | 1–3 år | 3–5 år | > 5 år |
| 2015 | Avtalsenliga |
1) Inklusive derivat som redovisas som tillgångar.
| 2014 | Avtalsenliga | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | Bokfört värde | kassaflöden | < 1 år | 1–3 år | 3–5 år | > 5 år |
| Övriga räntebärande skulder | 1 293 | 1 357 | 404 | 29 | 924 | – |
| Leverantörsskulder | 413 | 413 | 413 | – | – | – |
| Övriga kortfristiga skulder | 2 | 2 | 2 | – | – | – |
| Nettoreglerade derivat1) – aluminiumderivat | –29 | – | – | – | – | – |
| Inflöde | – | –41 | –41 | 0 | – | – |
| Utflöde | – | 12 | 12 | 0 | – | – |
| Bruttoreglerade derivat1) – valutaderivat | 59 | – | – | – | – | – |
| Inflöde | – | –1 818 | –1 764 | –54 | – | – |
| Utflöde | – | 1 813 | 1 759 | 54 | – | – |
| Summa | 1 738 | 1 739 | 785 | 29 | 924 | – |
1) Inklusive derivat som redovisas som tillgångar.
KREDITRISK
Hanteringen av kreditrisker relaterade till kundfordringar och övriga rörelsefordringar hanteras som en del av affärsrisken och övervakas kontinuerligt av de operativa enheterna. Kreditförlusterna är historiskt låga på grund av relativt finansiellt starka kunder samt strikta kreditrutiner. Med dessa riskreducerande åtgärder på plats anses den aktuella kreditrisken godtagbar.
Gränges anser att kreditrisken relaterat till andra finansiella instrument är låg. Gränges strävar efter att minimera de likvida medel som deponerats utanför koncernen och insättningar av överskottslikviditet med andra motparter. Gränges ställer krav på bankers kreditvärdighet.
Den maximala kreditexponeringen för koncernen avseende finansiella instrument överensstämmer med de redovisade värdena.
KÄNSLIGHETSANALYS
De finansiella instrumenten i Grängeskoncernen är exponerade för olika slag av marknadsrisk som kan påverka resultaträkningen eller eget kapital. Finansiella instrument, särskilt derivat, används som medel för säkring av både finansiell och operativ exponering.
Tabellen nedan visar en partiell analys av känsligheten av finansiella instrument, där den isolerade effekten av varje typ av risk på resultaträkningen och på övrigt totalresultat beräknas. Detta görs på grundval av en vald hypotetisk förändring av marknadspriser eller priser i balansräkningen per 31 december. I enlighet med IFRS omfattar analysen endast finansiella instrument och är inte avsedd att ge en fullständig översikt över koncernens marknadsrisk, till exempel:
• För valutasäkringar av ingångna avtal kommer förändringar i verkligt värde på säkringsinstrumentet påverka resultaträkningen, medan förändringar i verkligt värde på det underliggande säkrade kontraktet som kompenseras av säkringsinstrumentet inte kommer att visas då detta inte är ett finansiellt instrument.
- Om en av parametrarna ändras kommer analysen inte ta hänsyn till eventuella samband med andra parametrar.
- Finansiella instrument utställda i enheternas funktionella valuta utgör inte någon valutarisk och ingår därför inte i denna analys. Av samma skäl ingår inte heller valutaexponeringen vid omräkning av sådana finansiella instrument till presentationsvalutan.
Generellt förväntas effekten på resultaträkningen och övrigt totalresultat av finansiella instrument som visas i tabellen nedan uppväga effekterna av de säkrade posterna där finansiella instrument ingår i ett säkringsförhållande.
Redovisningseffekter av förändringar i marknadsrisk klassificeras till resultaträkning och övrigt totalresultat beroende på var effekten av förändringar i verkligt värde ska redovisas inledningsvis. Effekter som redovisas i resultaträkningen kommer också att påverka övrigt totalresultat utöver de siffror som presenteras i tabellen.
| Redovisningseffekter före skatt på | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkningen | Totalresultat | ||||
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Ränterisk: +/–100 bp parallellförskjutning av räntekurvorna, samtliga valutor |
–/+2 | –/+6 | – | – | |
| Valutarisk: +/–10 % förändring i FX-kurs, USD/SEK | –/+2 | –/+2 | –/+21 | –/+16 | |
| Valutarisk: +/–10 % förändring i FX-kurs, EUR/SEK | –/+6 | –/+5 | –/+60 | –/+51 | |
| Valutarisk: +/–10 % förändring i FX-kurs, CNY/USD | 0 | –/+57 | –/+52 | – | |
| Prisrisk: +/–20 % förändring i LME-priser | –/+76 | –/+77 | +/–13 | +/–8 |
26 Derivatinstrument och säkringsåtgärder
Tabellen nedan visar det verkliga värdet av samtliga utestående derivatinstrument grupperade efter hanteringen i de finansiella rapporterna.
Derivat och säkring
| 2015 | 2014 | |||
|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | Tillgångar (+) | Skulder (–) | Tillgångar (+) | Skulder (–) |
| Kassaflödessäkringar | ||||
| Valutaterminer, valutaswappar | 16 | –18 | 4 | –35 |
| Aluminiumterminer | 0 | –4 | – | –1 |
| Summa | 16 | –21 | 4 | –36 |
| Säkring av verkligt värde | ||||
| Valutaterminer, valutaswappar | 5 | –4 | 3 | –19 |
| Aluminiumterminer | 13 | –12 | 41 | –11 |
| Summa | 17 | –16 | 44 | –30 |
| Övriga derivat - förändringar i verkligt värde redovisade i resultatet | ||||
| Valutaterminer, valutaswappar | 13 | –13 | 8 | –19 |
| Aluminiumterminer | – | –1 | – | – |
| Summa | 13 | –14 | 8 | –19 |
| Summa derivat | 47 | –52 | 55 | –85 |
KASSAFLÖDESSÄKRINGAR
Gränges köp av terminskontrakt för aluminium på LME samt valutaterminer är identifierade som säkringsinstrument i kassaflödessäkringar. Alla derivat som klassificerats som säkringsinstrument i kassaflödessäkringar redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Förändringar i verkligt värde redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven i eget kapital och återförs till resultaträkningen när kassaflödena som säkrats redovisas i resultaträkningen.
Ingen vinst eller förlust har bokförts i resultaträkningen till följd av ineffektiv säkring under 2015 och 2014. Alla förväntade kassaflöden som har säkrats under 2015 kvalificerar fortfarande för säkringsredovisning.
Utvecklingen av säkringsreserven
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Ingående säkringsreserv före skatt | –32 | –7 |
| Omklassificerat till resultaträkningen | 32 | –10 |
| Värdeförändring under året | –5 | –15 |
| Utgående säkringsreserv före skatt | –5 | –32 |
| Uppskjuten skatt säkringsreserv | 1 | 6 |
| Utgående säkringsreserv efter skatt | –3 | –26 |
En negativ säkringsreserv innebär negativ redovisning i resultaträkningen i framtiden. Ackumulerade säkringsvinster och förluster från kassaflödessäkringar som redovisas i säkringsreserven per den 31 december 2015 och förväntas återvinnas i resultaträkningen (före skatt) med –7 MSEK för 2016 och 3 MSEK efter 2016.
VERKLIGTVÄRDESÄKRING
Gränges säljer aluminiumterminskontrakt för att säkra värdet av lager. I de fall det finns en valutariskexponering ingås även valutaderivat. Metall- och valutaderivatet utgör då tillsammans säkringsinstrumentet i säkring av verkligt värde. Vinst/förlust på säkrade objekt samt säkringsinstrument redovisas som valutavinst och -förlust i resultaträkningen och värdet på lagren justeras med förändringar i verkligt värde på den säkrade risken. Förluster på säkringsinstrument uppgick 2015 till –7 MSEK (–1) och vinster på den säkrade posten som är hänförlig till den säkrade risken uppgick 2015 till 7 MSEK (1).
KVITTNING
Finansiella tillgångar och skulder som omfattas av rättsliga rambindande avtal om kvittning eller liknande avtal avser för koncernen enbart derivat. Gränges har International Swap Dealers Association (ISDA) på plats med sina motparter för transaktioner i derivatinstrument som föreskriver nettning av avvecklingsrisk.
| Belopp i MSEK |
Brutto belopp |
Kvittning | Netto belopp i balans räkningen |
Derivat som inte avses att netto regleras |
Säker heter erhållna/ ställda |
Netto belopp |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2015 | ||||||
| Derivat tillgångar |
47 | – | 47 | 30 | – | 17 |
| Derivat skulder |
–52 | – | –52 | –30 | – | –23 |
| 2014 | ||||||
| Derivat tillgångar |
55 | – | 55 | 26 | – | 29 |
| Derivat skulder |
–85 | – | –85 | –26 | – | –59 |
27 Aktiekapital
| Belopp i MSEK | Antal aktier | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital | Summa |
|---|---|---|---|---|
| 2014-01-01 | 37 319 693 | 933 | 262 | 1 195 |
| Nedsättning aktiekapital och reservfond | – | –833 | –262 | –1 095 |
| Split 2:1 | 37 319 693 | – | – | – |
| 2014-12-31 | 74 639 386 | 100 | – | 100 |
| 2015-12-31 | 74 639 386 | 100 | – | 100 |
Enligt bolagsordningen för Gränges AB ska aktiekapitalet uppgå till lägst 80 000 000 SEK och högst 320 000 000 SEK. Antalet aktier ska vara lägst 32 000 000 och högst 128 000 000. Aktiekapitalet utgörs av ett aktieslag.
Enligt beslut på bolagsstämman 2015 erhöll styrelsen ett bemyndigande att utge maximalt 10 procent av antalet aktier vid tidpunkten
för årsstämman i en nyemission av aktier och/eller emission av konvertibler. Bemyndigandet sträcker sig fram till årsstämman 2016. Inga nya aktier har getts ut under 2015.
För resultat per aktie och utspädningseffekt se not 15 Resultat per aktie.
28 Leasing
Redovisade kostnader avseende operationella leasingavtal återspeglar minimileasingkostnaden under uppsägningstiden. Gränges har ingen väsentlig finansiell leasing.
Operationell leasing – leasetagare
Leasade materiella anläggningstillgångar
| Mark och byggnader | Byggnadsinventarier och fordon |
Övriga tillgångar | Summa | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Kostnader innevarande år | –2 | –1 | –16 | –15 | – | –1 | –18 | –17 | |
| Kostnader nästkommande år | –2 | –1 | –10 | –14 | – | 0 | –12 | –15 | |
| Totala kostnader 2–5 år | –6 | –2 | –5 | –20 | – | 0 | –11 | –22 | |
| Totala kostnader efter 5 år | –6 | 0 | – | 0 | – | – | –6 | 0 | |
| Summa framtida leasingkostnader | –14 | –3 | –15 | –34 | – | 0 | –29 | –37 |
Operationell leasing – leasegivare
Leasade materiella anläggningstillgångar
| Mark och byggnader | Byggnadsinventarier och fordon |
Övriga tillgångar | Summa | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Intäkter innevarande år | 20 | 24 | – | – | – | – | 20 | 24 |
| Intäkter nästkommande år | 21 | 12 | – | – | – | – | 21 | 12 |
| Summa intäkter 2–5 år | 55 | 35 | – | – | – | – | 55 | 35 |
| Summa intäkter efter 5 år | 0 | – | – | – | – | – | 0 | – |
| Summa framtida leasingintäkter | 75 | 48 | – | – | – | – | 75 | 48 |
Koncernen hyr ut industrifastigheter och lokaler i Finspång.
29 Ställda säkerheter, garantier och eventualförpliktelser
Ställda säkerheter
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Fastighetsinteckningar | 15 | 15 |
| Åtagande som omfattas av fastighetsinteckningar |
1 | 1 |
Eventualförpliktelser
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Kapitalförsäkring | 1 | 3 |
| Garantiåtagande PRI Pensionsgaranti | 2 | 2 |
| Åtagande avseende punktskatt | – | 0 |
Gränges har i samband med tecknande av den revolverande kreditfacilitet som beskrivs i not 24 ingått sedvanlig förbindelse att inte ställa säkerhet eller på liknande sätt disponera över sin egendom för att ge fordringsägare bättre rätt än de banker som tillhandahåller kreditfaciliteten.
Tvister
I den löpande affärsverksamheten uppstår från tid till annan tvister med motparter där bolaget löpande gör bedömningar och avsättningar vid behov i räkenskaperna. För närvarande är koncernen inte part i någon större rättstvist som bedöms kunna väsentligen påverka räkenskaperna negativt.
Miljöfrågor
Koncernen har under en längre tid haft industriell tillverkning på anläggningar i Finspång, Västerås och Upplands Väsby. Mot bakgrund av den allmänna genomgången av potentiellt förorenade områden i Sverige som genomförs av Naturvårdsverket och läns styrelserna kan Gränges komma att bli inblandade i granskningar och utredningar rörande anläggningar där det historiskt bedrivits industriell tillverkning. Exempelvis har industriell tillverkning bedrivits av olika aktörer på Gränges anläggning i Finspång sedan 1500-talet. Det finns för närvarande inga pågående ansvars ärenden i dessa avseenden.
Joint venture Norca
Gränges har ett avtalsenligt åtagande att ersätta Norca för eventuella förluster i samband med inkurant lager som innehas av Norca. Vidare har Gränges ett åtagande att täcka eventuella kundförluster som inte omfattas av kreditförsäkring. Gränges har historiskt inte haft några större kostnader för dessa antaganden. Gränges har under 2015 haft kostnader uppgående till –7 MSEK (–1) för inkurant lager hos Norca.
30 Transaktioner med närstående
Gränges ägdes fram till 10 oktober 2014 till 100 procent av Orkla ASA (genom Industriinvesteringer AS samt Orkla Industriinvesteringar AB). Per balansdagen ägde Orkla 16 procent (31) av Gränges och 50 procent (50) av Sapa. Detta innebär att både Orkla och Sapa fortfarande är närstående till Gränges. Transaktionerna med Orklakoncernen (inklusive Sapa) och Gränges joint ventures, Norca Heat Transfer LLC och Shanghai Gränges Moriyasu Aluminium Co Ltd, specificeras i tabellen nedan.
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Transaktioner med Orklakoncernen | ||
| Försäljning | 171 | 48 |
| Kostnader | –15 | –18 |
| Kundfordringar | 34 | – |
| Leverantörsskulder | 1 | 1 |
| Övriga fordringar/skulder | – | 1 |
| Transaktioner med joint ventures | ||
| Försäljning | 801 | 640 |
| Kostnader | –47 | –11 |
| Räntebärande fordringar (långfristiga) | 34 | 31 |
| Kundfordringar | 110 | 101 |
| Räntefria skulder | 7 | – |
Inköp från Orkla uppgick under 2015 till 1 MSEK.
Gränges har ägarintressen i joint venture Norca Heat Transfer LLC i USA (se not 6). Detta redovisas enligt kapitalandelsmetoden.
Intern handel inom koncernen genomförs i enlighet med särskilda avtal på armslängds avstånd och gemensamma kostnader i Gränges är fördelade mellan koncernbolagen i enlighet med fördelningsformler beroende på de olika typerna av utgifter. Det finns inga övriga transaktioner med närstående. För information om ersättningar och förmåner till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 8.
31 Händelser efter balansdagen
Inga väsentliga händelser har inträffat efter årets utgång och fram tills dess att styrelsen godkänt och undertecknat årsredovis ningen.
MODERBOLAGETS RESULTATRÄKNING
| Belopp i MSEK | Not | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 3 | 128 | 95 |
| Personalkostnader | 7 | –60 | –59 |
| Övriga rörelsekostnader | 4, 5, 6 | –99 | –92 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 11 | –15 | –16 |
| Rörelseresultat | –47 | –74 | |
| Resultat från finansiella poster | |||
| Utdelning från dotterbolag | 306 | 100 | |
| Finansiella intäkter | 8 | 6 | 36 |
| Finansiella kostnader | 9 | –16 | –6 |
| Finansiella poster | 296 | 130 | |
| Resultat efter finansiella poster | 249 | 56 | |
| Bokslutsdispositioner | |||
| Förändring av överavskrivningar | 1 | 0 | |
| Koncernbidrag | 15 | 55 | |
| Skatt på årets resultat | 10 | –10 | –3 |
| Årets resultat | 254 | 108 |
I moderbolaget finns inga poster som redovisas som övrigt totalresultat varför summa totalresultat överensstämmer med årets resultat.
MODERBOLAGETS BALANSRÄKNING
| Belopp i MSEK | Not | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Materiella anläggningstillgångar | 11 | ||
| Byggnader och mark | 203 | 212 | |
| Maskiner och tekniska anläggningar | 3 | 8 | |
| Inventarier | 10 | 10 | |
| Pågående nyanläggningar | 7 | 2 | |
| Summa | 223 | 234 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 12 | 426 | 422 |
| Räntefria fordringar hos koncernföretag | 306 | 130 | |
| Andra långfristiga fordringar | 10 | 44 | 31 |
| Summa | 776 | 582 | |
| Summa anläggningstillgångar | 999 | 816 | |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 3 | 4 | |
| Räntebärande fordringar hos koncernföretag | 159 | 300 | |
| Räntefria fordringar hos koncernföretag | 38 | 166 | |
| Övriga fordringar | 35 | 11 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 5 | 6 | |
| Summa | 239 | 487 | |
| Likvida medel | |||
| Kassa och bank | 106 | 21 | |
| Summa omsättningstillgångar | 345 | 507 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 1 344 | 1 323 |
| Belopp i MSEK | Not | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 100 | 100 | |
| Summa | 100 | 100 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserad vinst | 95 | 97 | |
| Årets resultat | 254 | 108 | |
| Summa | 349 | 205 | |
| Summa eget kapital | 449 | 305 | |
| Obeskattade reserver | |||
| Överavskrivningar | 9 | 10 | |
| Avsättningar | |||
| Avsättning för pensioner | 13 | 22 | 22 |
| Uppskjuten skatteskuld | 10 | – | 1 |
| Summa | 22 | 22 | |
| Långfristiga skulder | 14 | ||
| Banklån | 804 | 892 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Leverantörsskulder | 14 | 14 | |
| Räntebärande skulder till koncernföretag | 18 | – | 1 |
| Räntefria skulder till koncernföretag | – | 1 | |
| Övriga skulder | 23 | 59 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 15 | 23 | 18 |
| Summa | 60 | 94 | |
| Summa skulder | 895 | 1 009 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 1 344 | 1 323 | |
| Ställda säkerheter | 16 | 15 | 15 |
| Ansvarsförbindelser | 17 | 93 | 25 |
MODERBOLAGETS FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL
| Belopp i MSEK | Aktiekapital | Reservfond | Fritt eget kapital | Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|
| Ingående balans per 1 januari 2014 | 933 | 262 | 652 | 1 848 |
| Årets resultat | – | – | 108 | 108 |
| Nedsättning av aktiekapital/reservfond | –833 | –262 | 1 095 | – |
| Personaloptionsprogram | – | – | 0 | 0 |
| Utdelning | – | – | –1 650 | –1 650 |
| Utgående balans per 31 december 2014 | 100 | 0 | 205 | 305 |
| Ingående balans per 1 januari 2015 | 100 | 0 | 205 | 305 |
| Årets resultat | – | – | 254 | 254 |
| Personaloptionsprogram | – | – | 1 | 1 |
| Utdelning | – | – | –112 | –112 |
| Utgående balans per 31 december 2015 | 100 | 0 | 349 | 449 |
Aktiekapitalet i Gränges AB uppgår till 100 MSEK, fördelat på 74 639 386 aktier, var och en med ett kvotvärde om 1,339775 SEK. Gränges AB har endast ett aktieslag. I samband med noteringen av bolagets aktier 2014 på Nasdaq Stockholm skedde en nedsättning av bolagets aktiekapital från 933 MSEK till 100 MSEK samt en split av bolagets aktier med villkoren 2:1. Därefter skedde en utdelning till Orkla Industriinvesteringar AB innan noteringen av Gränges AB.
MODERBOLAGETS KASSAFLÖDESANALYS
| Belopp i MSEK Not |
2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Rörelseresultat | –47 | –74 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 15 | 16 |
| Övriga ej likviditetspåverkande poster | 4 | – |
| Förändring i rörelsekapital m.m. | –27 | 653 |
| Betalda inkomstskatter | –27 | –6 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | –82 | 589 |
| Investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar | –10 | –4 |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 4 | 7 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –6 | 2 |
| Utdelning och koncernbidrag till/från Orklakoncernen | – | –1 494 |
| Betald utdelning till aktieägare | –112 | – |
| Erhållen utdelning från dotterbolag | 291 | – |
| Betalda/erhållna räntor | –10 | 35 |
| Förändring av räntebärande skulder | –88 | 892 |
| Förändring av räntebärande fordringar | 92 | –4 |
| Nettoförändring av räntebärande skulder/fordringar | 4 | 889 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 173 | –571 |
| Årets kassaflöde | 85 | 20 |
| Likvida medel per den 1 januari | 21 | 1 |
| Årets kassaflöde | 85 | 20 |
| Likvida medel per den 31 december | 106 | 21 |
NOTER – FINANSIELLA RAPPORTER MODERBOLAGET
1 Redovisningsprinciper
Årsredovisningen för moderbolaget är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Enligt RFR 2 ska moderbolaget tillämpa samtliga av EU antagna International Financial Reporting Standards (IFRS) och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen, Tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. De ändringar i RFR 2 som gäller för det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2015 har inte haft någon väsentlig påverkan på moderbolagets finansiella rapporter.
En redogörelse för Grängeskoncernens redovisningsprinciper återfinns i koncernens not 4 Redovisningsprinciper. De huvudsakliga skillnaderna mellan redovisningsprinciperna som tillämpas i Grängeskoncernen och moderbolaget beskrivs nedan.
Grängeskoncernen tillämpar IAS 19 Ersättningar till anställda i koncernens finansiella rapportering. Moderbolaget tillämpar tryggandelagens bestämmelser vilket innebär skillnader vid redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner.
Moderbolaget redovisar skillnaden mellan redovisningsmässiga avskrivningar och skattemässigt gjorda avskrivningar som ackumulerade överavskrivningar, vilka ingår i obeskattade reserver.
Koncernbidrag erhållna från dotterbolag redovisas som finansiella intäkter.
Grängeskoncernen tillämpar IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering och värderar derivat till verkligt värde. Moderbolaget värderar derivaten till anskaffningsvärde i enlighet med Årsredovisningslagen.
2 Finansiell riskhantering
Gränges finansiella risker övervakas på koncernnivå, se noter till koncernens finansiella rapporter, not 25 Finansiell risk.
Moderbolaget tillämpar säkringsredovisning på den riskexponering som uppstår i samband med derivattransaktioner med Gränges Sweden AB genom att ingå motverkande derivat. Då säkringsredovisning tillämpas och relationerna förväntas vara mycket effektiv redovisas inte några orealiserade värdeförändringar på derivaten.
Utöver dessa innehar moderbolaget ett fåtal egna säkringar till ett obetydligt värde per bokslutsdagen.
3 Nettoomsättningens fördelning per verksamhetsgren
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Intra-group service charges | 66 | 32 |
| Hyresintäkter | 30 | 34 |
| Forskning och utveckling | 27 | 28 |
| Övrigt | 5 | 1 |
| Summa nettoomsättning fördelning per verksamhetsgren |
128 | 95 |
4 Övriga rörelsekostnader
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Noteringskostnader | – | –50 |
| Fissions- och avyttringskostnader | – | 15 |
| Omstruktureringskostnader | –4 | – |
| Reaförlust på försäljning av fastighet | – | –4 |
| Övriga kostnader | 0 | 4 |
| Summa övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader |
–4 | –35 |
5 Operationell leasing
Fördelning av leasingkostnader
| Maskiner och inventarier | Byggnader och mark | |||
|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Under året betalda avgifter |
0 | 0 | 4 | 0 |
| Avtalade avgifter att betala |
||||
| – nästkommande år | 0 | – | 2 | 2 |
| – mellan två år och fem år |
1 | 0 | 5 | 8 |
| – senare än fem år | – | – | – | – |
| Summa framtida leasingkostnader |
1 | 0 | 7 | 10 |
Fördelning av leasingintäkter
| Maskiner och inventarier | Byggnader och mark | |||
|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Under året erhållna avgifter |
– | – | 30 | 34 |
| Avtalade avgifter att erhålla |
||||
| – nästkommande år | – | – | 31 | 13 |
| – mellan två år och fem år |
– | – | 82 | 35 |
| – senare än fem år | – | – | 4 | – |
| Summa framtida leasingintäkter |
– | – | 117 | 48 |
6 Ersättningar till revisorer
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Ernst & Young AB | ||
| – Revisionsuppdrag | 1,3 | 0,7 |
| – Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget |
0,1 | 3,2 |
| – Skatterådgivning | 0,9 | 0,6 |
| – Övriga tjänster | 2,9 | 1,1 |
| Summa ersättningar till revisorer | 5,2 | 5,6 |
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på företagets revisorer att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. För 2015 utgjorde revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget huvudsakligen granskning av delårsrapporter medan år 2014 främst avsåg arbete i samband med bolagets börsnotering. Skatterådgivning inkluderar rådgivning inom inkomstbeskattning, inklusive internprissättningsfrågor, samt mervärdesskatt. Övriga tjänster är sådan rådgivning som inte är hänförlig till någon av de ovan nämnda kategorier av tjänster.
7 Personalkostnader
Löner och ersättningar uppgick till 40,0 (31,4), sociala kostnader till 14,3 (12,5), varav pensionskostnader 4,8 (4,1). Pensionskostnader om 1,4 (0,3) avser VD. Bolagets utestående pensionsförpliktelser till VD uppgår till 44 kSEK (33).
Läs mer om medelantal anställda, löner och ersättningar inklusive incitamentsprogram i koncernens not 8.
8 Finansiella intäkter
| Summa finansiella intäkter | 6 | 36 |
|---|---|---|
| Kursdifferenser | –1 | 25 |
| Externa ränteintäkter | 1 | 1 |
| Ränteintäkter från koncernbolag | 6 | 10 |
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 |
9 Finansiella kostnader
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Räntekostnader till koncernbolag | 0 | –2 |
| Externa räntekostnader | –15 | –2 |
| Beräknad finansiell kostnad på pensionsskuld | –1 | –1 |
| Summa finansiella kostnader | –16 | –6 |
10 Skatter
Årets skattekostnad
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 | ||
|---|---|---|---|---|
| Aktuell skatt | –20 | –3 | ||
| Uppskjuten skatt hänförlig till | ||||
| Årets förändring i temporära skillnader | 11 | 1 | ||
| Summa skatt | –10 | –3 | ||
| Avstämning av verklig skatt | ||||
| Belopp i MSEK | 2015 | % | 2014 | % |
| Resultat före skatt | 264 | – | 111 | – |
| Skatt enligt gällande skattesats |
–58 | –22,0 | –24 | –22,0 |
| Skatteeffekter av: | ||||
| Ej avdragsgilla kostnader |
0 | –0,2 | –1 | –0,1 |
| Ej skattepliktiga intäkter |
69 | 26,2 | 25 | 22,5 |
| Korrigering/Ändring av tidigare års taxering |
–1 | –0,4 | 0 | 0,0 |
| Utländska skatter | –19 | –7,4 | –3 | –2,7 |
| Summa skatt | –10 | –3,7 | –3 | –2,7 |
Bolagets verkliga skattesats 3,7 procent (2,7) 2015 avviker från nominell skattesats i Sverige, vilket huvudsakligen är en effekt av erhållen utdelning från Gränges Aluminium (Shanghai) Ltd. Dessa intäkter ingår i underlaget till ej skattepliktiga intäkter.
Uppskjuten skatt
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Byggnader och markanläggningar | 0 | –1 |
| Skattemässiga underskottsavdrag | 11 | – |
| Summa uppskjuten skattefordran (+) / skatteskuld (–) |
11 | –1 |
Bolaget bedömer att det skattemässiga underskottet om 11 MSEK kommer att utnyttjas under 2016.
11 Materiella anläggningstillgångar
| Belopp i MSEK | Mark, mark anläggningar och byggnader |
Maskiner och inventarier |
Byggnadsinventarier, fordon etc. |
Pågående nyanläggningar |
Summa materiella anläggnings tillgångar |
|---|---|---|---|---|---|
| Bokfört värde 1 januari 2015 | 212 | 8 | 10 | 2 | 234 |
| Anskaffningar | 0 | 1 | 1 | 5 | 7 |
| Avyttringar | – | –5 | – | – | –5 |
| Överförda tillgångar pågående nyanläggningar |
4 | – | – | – | 4 |
| Av- och nedskrivningar | –12 | –1 | –2 | 0 | –15 |
| Bokfört värde 31 december 2015 | 203 | 3 | 10 | 7 | 223 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | 412 | 114 | 19 | 7 | 552 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | –208 | –112 | –9 | 0 | –329 |
| Bokfört värde 31 december 2015 | 204 | 3 | 10 | 7 | 223 |
| Bokfört värde 1 januari 2014 | 236 | 10 | 12 | 0 | 257 |
| Anskaffningar | 0 | 0 | 0 | 2 | 3 |
| Avyttringar | –12 | 0 | – | 0 | –12 |
| Överförda tillgångar pågående nyanläggningar |
0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Av- och nedskrivningar | –13 | –2 | –2 | 0 | –16 |
| Bokfört värde 31 december 2014 | 212 | 8 | 10 | 2 | 232 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | 408 | 119 | 18 | 2 | 546 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | –197 | –110 | –7 | 0 | –314 |
| Bokfört värde 31 december 2014 | 212 | 8 | 10 | 2 | 234 |
12 Andelar i koncernföretag
| Belopp i MSEK | Org. nr | Säte | Antal andelar | Kapital-/rösträtts andel % |
Bokfört värde, MSEK |
|---|---|---|---|---|---|
| Svenska koncernföretag | |||||
| Gränges Sweden AB | 556002-6113 | Finspång | 300 000 | 100/100 | 167,1 |
| Gränges Skultuna AB | 556913-7358 | Skultuna | 50 000 | 100/100 | 0,1 |
| Summa | 167,1 | ||||
| Utländska koncernföretag | |||||
| Gränges Aluminium (Shanghai) Ltd | Shanghai, Kina | – | 100/100 | 256,4 | |
| Gränges Japan Ltd | Tokyo, Japan | – | 100/100 | 2,5 | |
| Summa | 258,9 | ||||
| Summa andelar i koncernföretag | 426,0 |
I det fall likvida medel i Kina skall göras tillgängliga för moderbolaget sker detta idag genom utdelning till en beskattning av 5 procent.
| 13 | Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser |
|---|---|
| Förmånsbestämda pensioner |
| 2015 | 2014 |
|---|---|
| 21 | 20 |
| 1 | 1 |
| 22 | 22 |
Specifikation av förändring i den skuld som redovisas i balansräkningen avseende pensioner.
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Skuld vid årets början avseende pensionsåtaganden |
22 | 21 |
| I resultaträkningen redovisad kostnad | 2 | 2 |
| Pensionsutbetalningar | –2 | –1 |
| Skuld vid årets slut avseende pensionsåtaganden |
22 | 22 |
Försäkringstekniska grunder för beräkning av kapitalvärde enligt tryggandelagen fastställs av Finansinspektionen. Tillämpning av tryggandelagen är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. Bortsett från kostnaden för pensionspremier, avgifter till PRI och premier till FPG är årets pensionskostnad fördelad enligt följande:
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Under året utbetalda pensioner | –2 | –1 |
| Ökning/minskning av kapitalvärde | 0 | –1 |
| Avgår räntedelen i PRI | 1 | 1 |
| Summa rörelsekostnad | –1 | –1 |
| Räntekostnad | –1 | –1 |
| Summa | –2 | –2 |
14 Långfristiga skulder
Gränges främsta finansieringskälla är en kreditfacilitet om 1 800 MSEK, tillgänglig i flera valutor, med en kvarvarande löptid på 4 år. Gränges har möjlighet att bestämma löptid och räntebindning på en, två, tre eller sex månader. Per 31 december 2015 var 810 MSEK (900) utnyttjade med en genomsnittlig räntebindning om två månader. Kreditfaciliteten innehåller lånevillkor (covenants), vilka per 31 december 2015 uppfylldes med god marginal.
15 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
| Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
23 | 18 |
|---|---|---|
| Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
5 | 2 |
| Upplupna löner, semesterlöner och sociala avgifter |
19 | 16 |
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 |
16 Ställda säkerheter
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| För egna skulder och avsättningar: | ||
| Avseende avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser |
||
| – Fastighetsinteckningar | 15 | 15 |
| Summa ställda säkerheter | 15 | 15 |
Gränges har i samband med tecknande av den revolverande kreditfacilitet som beskrivs i not 14 ingått sedvanlig förbindelse att inte ställa säkerhet eller på liknande sätt disponera över sin egendom för att ge fordringsägare bättre rätt än de banker som tillhandahåller kreditfaciliteten.
17 Ansvarsförbindelser
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Övriga ansvarsförbindelser | 93 | 25 |
| – varav för dotterbolag | 92 | 25 |
TVISTER
Bolaget är inte part i någon tvist. Så länge bolaget inte har någon legal eller formell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är oklart om ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera en framtida förpliktelse finns inget redovisat i resultat- eller balansräkningen.
18 Transaktioner med närstående
Gränges ägdes fram till 10 oktober 2014 till 100 procent av Orkla ASA (genom Industriinvesteringar AS samt Orkla Industriinvesteringar AB). Per balansdagen 31 december 2015, ägde Orkla 16 procent (31) av Gränges och 50 procent (50) av Sapa. Detta innebär att både Orkla och Sapa fortfarande är närstående till Gränges. Transaktioner med närstående specificeras i tabellen nedan. Gränges AB har ett bestämmande inflytande över sina dotterbolag, se not 12 Andelar i koncernföretag.
Ingen styrelseledamot eller ledande befattningshavare i Gränges AB eller dess dotterbolag har själv eller via bolag eller närstående haft någon direkt delaktighet i affärstransaktion genomförd av Gränges AB, som var eller är ovanlig till sin karaktär eller sina villkor och som inträffat under 2015. Information avseende ledande befattningshavare hänvisas till not 7.
| Belopp i MSEK | År | Försäljning till närstående |
Inköp från närstående |
Fordran på närstående per 31 december |
Skuld till närstående per 31 december |
|---|---|---|---|---|---|
| Dotterbolag | 2015 | 90 | 5 | 37 | 0 |
| Dotterbolag | 2014 | 67 | 4 | 852 | 358 |
| Orklakoncernen | 2015 | – | 1 | – | 0 |
| Orklakoncernen | 2014 | – | –8 | – | 1 |
| Sapakoncernen | 2015 | 4 | 7 | 1 | 0 |
| Sapakoncernen | 2014 | 3 | –9 | 0 | 1 |
| Intresseföretag | 2015 | 1 | 0 | 0 | 0 |
| Intresseföretag | 2014 | – | –2 | 31 | 0 |
DEFINITIONER
Avkastning på eget kapital. Periodens resultat dividerat med genomsnittligt eget kapital under den senaste tolvmånadersperioden.
Avkastning på sysselsatt kapital. Justerat rörelseresultat dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital under den senaste tolvmånadersperioden.
Försäljningsvolym. Såld volym angivet i ton.
Justerad EBITDA. Justerat rörelseresultat före av- och nedskrivningar.
Justerat rörelseresultat. Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster.
Jämförelsestörande poster. Intäkter och kostnader av engångskaraktär.
kton. Volym angivet i tusentals ton.
Medelantal anställda. Medelantalet anställda omräknat till heltidstjänster.
Nettokassaflöde före finansieringsverksamheten. Kassaflöde från löpande verksamhet plus kassaflöde från investeringsverksamhet.
Nettoskuld. Likvida medel och räntebärande fordringar minus räntebärande skulder, inklusive pensioner.
Resultat per aktie. Periodens resultat dividerat med totalt antal aktier. Historiska aktiedata har räknats om och baseras på nuvarande antal aktier för att öka jämförbarheten.
Rörelseresultat. Resultat före finansnetto och skatt.
SEK. Svenska kronor.
Sysselsatt kapital. Summa tillgångar exklusive likvida medel och räntebärande fordringar, minus icke räntebärande skulder.
ORDLISTA
Aluminiumband. Valsad aluminium på rulle.
HVAC&R. Stationära värmeväxlare för värme, ventilation, luftkonditionering och kyla.
Legering. Material som består av flera metaller.
LME. London Metal Exchange.
Lödning. Sammanfogning genom smältning.
Plätering. Yttäckning.
SHFE. Shanghai Futures Exchange.
Skrot. Överbliven omsmältningsbar aluminium.
Valsad aluminium. Aluminium vars tjocklek minskats genom att materialet passerat två eller flera valsar.
Värmeväxlare. Tillämpning där värme överförs från ett medium till ett annat.
FEMÅRSÖVERSIKT
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|---|---|
| Försäljningsvolym, kton | 163,9 | 160,0 | 158,6 | 151,7 | 149,4 |
| Resultaträkning | |||||
| Nettoomsättning | 5 494 | 4 748 | 4 642 | 4 946 | 4 840 |
| Justerad EBITDA1) | 749 | 664 | 558 | 526 | 357 |
| Justerat rörelseresultat1) | 541 | 463 | 371 | 362 | 209 |
| Rörelseresultat | 538 | 422 | 456 | 392 | 118 |
| Årets resultat | 379 | 319 | 309 | 316 | 66 |
| Justerad EBITDA-marginal | 13,6 | 14,0 | 12,0 | 10,6 | 7,4 |
| Justerad rörelsemarginal | 9,8 | 9,7 | 8,0 | 7,3 | 4,3 |
| Rörelsemarginal | 9,8 | 8,9 | 9,8 | 7,9 | 2,4 |
| Nettomarginal | 6,9 | 6,7 | 6,7 | 6,4 | 1,4 |
| Balansräkning | |||||
| Anläggningstillgångar | 1 800 | 1 829 | 1 759 | 1 776 | 1 720 |
| Omsättningstillgångar | 2 601 | 2 631 | 2 867 | 2 520 | 2 670 |
| Eget kapital | 2 499 | 2 137 | 3 098 | 2 208 | 2 260 |
| Långfristiga skulder | 989 | 1 071 | 400 | 959 | 709 |
| Kortfristiga skulder | 914 | 1 253 | 1 128 | 1 129 | 1 421 |
| Kassaflöde | |||||
| Löpande verksamheten | 725 | 678 | 601 | 649 | 125 |
| Investeringsverksamheten | –125 | –81 | –151 | –248 | –331 |
| Kassaflöde före finansieringsverksamheten | 600 | 597 | 450 | 401 | –206 |
| Finansieringsverksamheten | –647 | –941 | –88 | –301 | 318 |
| Årets kassaflöde | –47 | –344 | 362 | 100 | 112 |
1) Justerat för jämförelsestörande poster (se koncernens not 12).
Kapitalstruktur, avkastningsmått och anställda
| Sysselsatt kapital | 2 775 | 2 901 | 2 972 | 3 075 | 3 189 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoskuld | 275 | 765 | –126 | 867 | 928 |
| Soliditet, % | 56,8 | 47,9 | 67,0 | 51,4 | 51,5 |
| Nettoskuld/Justerad EBITDA, multipel | 0,4x | 1,2x | –0,2x | 1,6x | 2,6x |
| Sysselsatt kapital (genomsnitt rullande 12 månader) | 2 982 | 2 837 | 3 082 | 3 163 | 3 019 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 18,1 | 16,3 | 12,0 | 11,4 | 6,9 |
| Eget kapital (genomsnitt rullande 12 månader) | 2 385 | 2 755 | 2 685 | 2 243 | – |
| Avkastning på eget kapital, % | 15,9 | 11,6 | 11,5 | – | – |
| Medelantal anställda | 964 | 952 | 964 | 947 | 988 |
| 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Data per aktie, SEK | |||||
| Resultat före utspädning | 5,07 | 4,27 | 4,14 | 4,24 | 0,88 |
| Resultat efter utspädning | 5,07 | 4,27 | 4,14 | 4,24 | 0,88 |
| Eget kapital1) | 33 | 29 | 42 | 30 | 30 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten 1) | 9,71 | 9,08 | 8,05 | 8,69 | 1,67 |
| Utdelning2) | 2,00 | 1,50 | – | – | – |
| Direktavkastning, % | 2,86 | 2,94 | – | – | – |
| Börskurs vid årets slut | 70,00 | 51,00 | – | – | – |
| Vägt antal utestående stamaktier före utspädning, tusental3) |
74 639,4 | 74 639,4 | 74 639,4 | 74 639,4 | 74 639,4 |
| Vägt antal utestående stamaktier efter utspädning, tusental3) |
74 719,4 | 74 639,4 | 74 639,4 | 74 639,4 | 74 639,4 |
| Försäljningsvolym per region, kton | |||||
| Asien | 75,5 | 78,3 | 75,0 | 70,4 | 64,7 |
| Europa | 62,7 | 58,6 | 59,5 | 55,9 | 61,5 |
| Nord- och Sydamerika | 25,8 | 23,1 | 24,0 | 25,3 | 23,2 |
| Summa | 163,9 | 160,0 | 158,6 | 151,7 | 149,4 |
| Nettoomsättning per region, MSEK | |||||
| Asien | 2 637 | 2 378 | 2 271 | 2 416 | 2 243 |
| Europa | 1 978 | 1 679 | 1 673 | 1 757 | 1 914 |
| Nord- och Sydamerika | 880 | 691 | 698 | 772 | 683 |
| Summa | 5 494 | 4 748 | 4 642 | 4 946 | 4 840 |
1) Beräknat på vägt antal utestående stamaktier, före utspädning.
2) Kontantutdelning 2016 enligt förslag.
3) Tidigare perioder är omräknat efter nuvarande antal aktier.
FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel om 348 694 762 SEK ska disponeras enligt följande:
| Belopp i SEK | 2015 |
|---|---|
| Utdelning till aktieägare | 149 278 772 |
| Balanseras i ny räkning | 199 415 990 |
| Summa | 348 694 762 |
Den föreslagna utdelningen om 149 MSEK, eller 2,00 SEK per aktie, motsvarar 39 procent av årets resultat för 2015. Styrelsen har i sitt förslag till utdelning beaktat bolagets finansiella ställning, kassaflöde och framtidsutsikter.
Stockholm den 8 mars 2016 Styrelsen i Gränges AB (publ)
Anders G. Carlberg Styrelseordförande
Carina Andersson Terje Andersen Ragnhild Wiborg
Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Bertil Villard Öystein Larsen Konny Svensson
Styrelseledamot Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant
Johan Menckel Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har lämnats den 11 mars 2016 Ernst & Young AB
Erik Sandström
Auktoriserad revisor
Informationen i denna rapport är sådan som Gränges ska offentliggöra enligt lagen om värdpappersmarknaden och/eller lagen om finansiella instrument. Informationen har lämnats för offentliggörande fredagen den 11 mars 2016.
REVISIONSBERÄTTELSE
TILL ÅRSSTÄMMAN I GRÄNGES AB (PUBL), ORG.NR 556001-6122
RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Gränges AB (Publ) för räkenskapsåret 2015-01-01–2015-12-31 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 46–57. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 42–98.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 46–57. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Gränges AB (Publ) för år räkenskapsåret 2015-01-01–2015-12-31. Vi har även utfört en lagstadgad genomgång av bolagsstyrningsrapporten.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen samt att bolagsstyrningsrapporten på sidorna 46–57 är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat enligt ovan är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Därutöver har vi läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Uttalanden
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Stockholm den 11 mars 2016 Ernst & Young AB
Erik Sandström Auktoriserad revisor
ÅRSSTÄMMA 2016
Gränges årsstämma 2016 äger rum torsdagen den 28 april kl 16.00 på Berns, Berzeliiparken i Stockholm, Registreringen startar kl 15.00.
Deltagande
Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken fredagen den 22 april 2016, dels anmäla sitt deltagande till bolaget via bolagets webbplats granges.com, per telefon 0732 07 42 52 eller per brev på adressen Gränges AB, Juridik, Box 5505, SE-114 85 Stockholm. Anmälan ska vara bolaget tillhanda senast fredagen den 22 april 2016.
Vid anmälan ska aktieägare ange namn, person- eller organisationsnummer, adress och telefonnummer samt antal biträden. De uppgifter som lämnas används endast för Gränges årsstämma.
Förvaltarregistrerade aktier
Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste, för att äga rätt att delta i årsstämman, tillfälligt låta omregistrera sina aktier hos Euroclear Sweden AB. Begäran om omregistrering bör göras hos förvaltaren i god tid innan årsstämman.
Kallelse till årsstämma
Gränges kallelse till årsstämma 2016 kommer att offentliggöras omkring den 18 mars 2016 genom pressmeddelande och på bolagets hemsida. Övriga beslutsunderlag kommer att finnas tillgängliga på bolagets hemsida. Tryckt information kan beställas via [email protected].
Utdelning
Styrelsen för Gränges föreslår en utdelning om 149 MSEK, motsvarande 2,00 SEK per aktie för verksamhetsåret 2015. Som avstämningsdag för utdelningen föreslås den 2 maj 2016 vilket innebär att utdelningen, förutsatt att årsstämman godkänner förslaget, beräknas betalas ut fredagen den 6 maj 2016.
För ytterligare information, kontakta:
Pernilla Grennfelt, Director Communications and IR. [email protected], tel: +46 702 90 99 55.
GRÄNGES ÅRSREDOVISNING
Gränges årsredovisning är tillgänglig på hemsidan www.granges.com på svenska och engelska. Årsredovisningen finns även tillgänglig i tryckt format och kan beställas på [email protected].
GRÄNGES FINANSIELLA KALENDER 2016
Delårsrapport för januari–mars 2016 28 april 2016 Årsstämma 2016 28 april 2016 Halvårsrapport för januari–juni 2016 21 juli 2016 Delårsrapport för januari–september 2016 27 oktober 2016
ADRESSER
HUVUDKONTOR
Gränges AB (publ) Box 5505 114 85 Stockholm Sverige
BESÖKSADRESS
Humlegårdsgatan 19A 114 85 Stockholm Tel: +46 8 459 59 00 www.granges.com Org.nr. 556001-6122
GRÄNGES EUROPE Gränges Sweden AB 612 81 Finspång Sverige
BESÖKSADRESS
Slottsvägen 1 612 31 Finspång Sverige Tel: +46 122 838 00
GRÄNGES ASIA
Gränges Aluminium (Shangahai) Ltd 1111 Jiatang Highway 201807 Shanghai Kina Tel: +86 21 59541111
GRÄNGES AMERICAS
Norca Heat Transfer One Hollow Lane, Suite 200 Lake Success, NY 11042 USA Tel: +1 516 466 9500
100 GRÄNGES ÅRSREDOVISNING 2015
HISTORIK
Grunden till dagens Gränges lades 1896 i Grängesberg. Därefter kom ett flertal olika industriföretag att ingå i koncernen, bland annat Grängesbergs gruvor, järnvägsrörelsen TGOJ, Oxelösunds järnverk samt en rederiverksamhet. 1969 förvärvärades Svenska Metallverken som bland annat sysslade med tillverkning av aluminiumprodukter, den del som sedermera kom att bli Gränges och Sapa. 1972 startades utveckling och produktion av värmeväxlarband i aluminium i Finspång.
Efter att Electrolux förvärvat Grängeskoncernen 1980 genomfördes ett antal strukturförändringar och flertalet av Gränges verksamheter avyttrades. Kvar i Gränges därefter blev aluminiumtillverkningen.
En viktig milstolpe var då Gränges 1996 etablerade en global närvaro genom en produktionsanläggning i Shanghai. 1997 börsnoterades Gränges i Stockholm och år 2000 bytte Gränges namn till Sapa.
År 2005 köptes Sapa ut från börsen efter att norska Orkla lagt ett bud på bolaget. Sapas verksamhet bestod då av två ben, dels valsade aluminiumprodukter och dels extruderade aluminiumprofiler. Verksamheten som avsåg valsade produkter återtog under 2013 namnet Gränges och under 2014 beslutade Orkla att börsnotera Gränges på Nasdaq Stockholm.
Koncept, text och produktion: Solberg i samarbete med Gränges.
Fotografer: David Einar, Mats Lundqvist, Tobias Ohls, Anders Sjölund, Superstudio, TitanX, Volvo Cars med flera. Tryckeri: Göteborgstryckeriet 2016.
ETT GLOBALT ALUMINIUMFÖRETAG SPECIALISERAT PÅ VALSADE PRODUKTER FÖR VÄRMEVÄXLARINDUSTRIN