AI assistant
Fiskars Oyj Abp — Annual Report 2011
Feb 23, 2012
3218_10-k_2012-02-23_643121c3-eb5b-45e0-bace-19dfdb176a25.pdf
Annual Report
Open in viewerOpens in your device viewer
Årsredovisning 2011
Hållbar design för vardagen, sedan 1649
innehåll
- BOLAGET
- Fiskars i korthet 2
- Året 2011 i korthet 4
- Verkställande 6
- direktörens översikt Strategi 8
| s.2 | BOLAGET | s.14 | VERKSAMHET | s.38 |
|---|---|---|---|---|
| ----- | --------- | ------ | ------------ | ------ |
- Segment 14
- Home 16
- Garden 20
- Outdoor 24
- Övriga 28
- Fastigheter Wärtsilä 28
- 29
HÅLLBARHET s.30
- Hållbar design 30
- Fiskars syn på hållbarhet 32
- Ansvarsfull tillverkning 34
- Vår personal vår potential 36
38
s.52
FÖRVALTNING
- Redogörelse för förvaltnings- och styrsystem
- Redogörelse över arvoden 45
- Styrelsen 48
- Koncernledningen 50
- Ledningen 51
BOKSLUT
- Styrelsens verksamhetsberättelse 53
- Koncernbokslut, IFRS 58
- Finansiella nyckeltal 88
- Moderbolagets bokslut, FAS 91
- Styrelsens förslag till ordinarie bolagsstämma 102
- Revisionsberättelse 103
- Aktier och aktieägare 104
INVESTERARE
- Årssammandrag av börsmeddelanden 106
- Information till aktieägarna 107
Årsredovisning 2011 1
Fiskars i korthet
Vi utvecklar produkter som är ledande inom funktionalitet, innovation och design.
Vi opererar globalt:
Våra tre starka affärsområden är:
Fiskars säljer märkesprodukter för hem, trädgård och uteliv. Fiskars grundades år 1649 och är Finlands äldsta företag. Koncernen är börsnoterad på NASDAQ OMX Helsinki. Fiskars har cirka 3 400 anställda i mer än 20 länder världen över.
2011 i korthet
Fiskars omsättning ökade med 4 % till 742,5 miljoner euro tack vare stark utveckling i affärsområdena Garden och Outdoor. Rörelseresultatet (EBIT), utan engpångsposter ökade med 3 % till 62,1 miljoner euro – företagets bästa resultat någonsin.
Iittalas butiksnät
växer på nya marknader. Den åttonde Iittala-butiken i Japan öppnades den 11 september. Dessutom finns det 10 Iittala-avdelningar i högklassiga varuhus i Japan.
Snö!
En exceptionell snömängd runt om i Europa skapade en rekordhög efterfrågan på snöredskap. Tack vare en flexibel leveranskedja kunde den plötsliga efterfrågan tillfredsställas och snöverktyg öppnade nya distributionskanaler för Fiskars, i synnerhet i Centraleuropa.
Bästsäljare
Gerber/Bear Grylls Ultimate Knife blev världens mest sålda kniv under 2011.
Försäljning av en del av Wärtsilä-aktierna
Fiskars sålde 1 974 320 Wärtsiläaktier, motsvarande 11,7 % av sitt Wärtsiläinnehav, för 110,6 milj. euro och betalade ut en extra dividend på 1,30 per aktie.
omsättning, milj. euro RÖRELSERESULTAT UTAN
ENGÅNGSPOSTER, milj. euro
soliditet, %
omsättning
En global anskaffningsfunktion
upprättades i Bangkok för att underlätta nya produktutvecklings- och kvalitetssäkringsprocesser. Placeringen av det globala sourcingkontoret nära nätverket av leverantörer stärker Fiskars samarbete med leverantörerna i enlighet med Fiskars uppförandekod för leverantörer.
Stärkt marknadsposition
TV-kampanjer i centraleuropeiska länder har stärkt Fiskars marknadsposition och varumärkeskännedom på viktiga marknader.
resultat/aktie, euro
Ny varumärkesidentitet ger Gerber energi
Konsumenter och kunder inom detaljhandel och institutioner lovordar Gerbers uppdaterade varumärkesimage.
Investeringar i intern kompetens
Den nya produktionsenheten Massiivi öppnades i Arabias fabrik i Helsingfors. Den här investeringen effektiviserar produktionsprocessen av Arabias färgglasyr och stärker fabrikens roll som Fiskarskoncernens keramiska kompetenscentrum.
kassaflöde från löpande verksamhet milj. euro
försäljning per
+41%
lagerenhet
V
Verkställande direktörens översikt
Ytterligare ett steg närmare morgondagens Fiskars
Fiskars affärsverksamhet visade sin styrka under ett år som började med optimism, men som rörde sig allt djupare in i oro allt eftersom året fortskred. Vi har visat att vår affärsverksamhet är relativt motståndskraftig mot konjunkturnedgångar och nedstämmande finansiella nyheter. Våra produkter skapar glädje och uppfyller behoven även under svåra tider när konsumenter tvingas avväga sina utgifter noggrannare. Konsumenterna har förtroende för våra varumärken och är villiga att betala för en produkt med god formgivning som de vet är hållbar och av hög kvalitet.
Vårt resultat var bra med tanke på det ekonomiska läget. Den jämförbara omsättningen ökade med 6 % och vi nådde återigen det bästa resultatet i bolagets historia, trots ökade investeringar i varumärken, utveckling av nya produkter och affärsplattformar.
VI HAR EN TYDLIG RIKTNING
Under de senaste fyra åren har vårt vägval varit tydligt och konsekvent – år efter år har vi utvecklats i riktning mot ett fokuserat och effektivt integrerat konsumentproduktbolag. Historiskt sett har Fiskars varit ett stabilt företag som har lyckats ekonomiskt och som har åtnjutit konsumenternas förtroende på hemmamarknaderna – trots en global marknad där kunder och konsumenter går igenom allt snabbare förändringar och konkurrensen bara blir hårdare.
Fiskars fördel på dessa konkurrensutsatta marknader är våra unika produkter och starka varumärken. Jag skulle vilja säga att vi har stora kommersiella möjligheter. Den potential som våra produkter har kan ses på våra hemmamarknader i Norden. Många av våra produkter finns i nästan varje hem i regionen. Förutom denna framgång har vi genom noggrant utvalda marknadsinvesteringar redan lyckats få in våra produkter i fler och fler trädgårdar på de stora europeiska marknaderna.
Med över en miljard sålda saxar med orange handtag har Fiskars blivit globalt synonymt med detta klassiska hushållsverktyg. Vårt mål är morgondagens Fiskars, där alla våra produkter, oavsett om det rör sig om trädgårdsverktyg, köksredskap, multiverktyg eller skandinavisk formgivning, finns i hem och trädgårdar hos kvalitets- och designmedvetna konsumenter världen över.
MORGONDAGENS FISKARS ÄR ETT VÄRLDSKLASS-FÖRETAG...
Hur uppnår vi detta? Genom att fokusera på det vägval vi har gjort och bygga upp tillväxten konsekvent på våra utvalda marknader. Vår uppfattning är att allt, även de enklaste ting, kan göras smartare och bättre.
Vi har förmågan att skapa bästsäljande produkter, vilket vi också har visat under det gångna året. Nyheten är vår globala ambition både kommersiellt och i den egna verksamheten. Under de senaste åren har vi inriktat vår interna verksamhet mot ett väl fungerande, effektivt maskineri för att stödja vår tillväxt med hjälp av globala IT-system, logistik och sourcing. Vi gör omfattande investeringar för att skapa konkurrenskraftiga affärsplattformar – strukturer, system och processer – för vår verksamhet.
Fiskars verkliga tillväxt till ett världsklassföretag − morgondagens Fiskars − kommer dock att uppnås genom att kombinera vår förmåga att skapa spännande produkter med en väl fungerande försäljningsmaskin som kan sälja hela vårt sortiment på respektive marknad, möjliggöra en effektiv kanal- och marknadspenetration bland nuvarande kunder och öppna nya affärsmöjligheter. Kort sagt vill vi ha en förstklassig säljkår som ökar vår synlighet och bjuder på varumärkes-upplevelser på alla marknader, i alla kanaler och till alla kunder.
...KÄNNETECKNAT AV ETT KOMMERSIELLT TÄNKANDE ÖVER HELA ORGANISATIONEN
Vi vet hur konsumenterna tänker och fungerar och därför kan vi bygga kategoristrategier och butikskoncept som gynnar dem.
Genomförandet av förändringar och frigörandet av Fiskars potential är beroende av vår förmåga att engagera och motivera Fiskars anställda runt om i världen. Färden mot att bli ett mer internationellt och kundfokuserat företag kommer att bli krävande för oss alla. Jag tror att genom att inspirera, involvera och engagera Fiskars anställda i förändringen ges de möjlighet att lära och utveckla sig under denna spännande färd.
Vårt företag har en tydlig ambition att växa och våra medarbetare har möjlighet att växa med företaget. Det har även våra kunder och aktieägare. Under 2011 har Fiskars förvärvat nya distributionskanaler och över 3 000 nya aktieägare. Jag vill tacka alla våra aktieägare, kunder och anställda för deras förtroende för vår färd och välkomna er alla till 2012 – ett steg närmare morgondagens Fiskars.
Helsingfors, februari 2012 Kari Kauniskangas Verkställande direktör
"Vårt företag har en tydlig ambition att växa och våra medarbetare har möjlighet att växa med företaget. Det har även våra kunder och aktieägare."
Årsredovisning 2011 7
Ikoniska produkter & starka varumärken
Vår strategi är att våra unika produkter ska finnas i alla hem och trädgårdar genom intelligenta engagemang med konsumenterna.
Fiskars är välkänt för sina produkter – produkter som löser vardagliga problem och är roliga att använda tack vare överlägsen prestanda och formgivning. Med ett starkt hantverkskunnande skapar och förnyar vi genom att kombinera ergonomi, estetik och formgivning med hållbara material som glas, porslin och stål samt kompositmaterial. Du känner igen våra produkter på kvaliteten, utseendet och känslan samt på de innovativa lösningar som ligger bakom alla produkter. Dessutom investerar vi kontinuerligt i kompetensutveckling och teknik för att säkerställa att vårt kulturarv som det äldsta bolaget i Finland förs vidare från en historia med ikoniska produkter till en framtid med nya spännande produkter.
DET BÖRJAR MED EN INSIKT
Formgivning handlar inte bara om en produkts utseende och känsla, utan även om funktionalitet och ergonomi. Oavsett om en produkt börjar med en idé, ett problem som behöver en lösning eller helt enkelt en insikt, bygger produkten alltid på formgivningen. Formgivning styr vår verksamhet och är något vi brinner för. Vi vill ha kunskap om de personer som använder våra produkter och förstå hur de tänker för att kunna ta fram innovativa produkter som överträffar våra konkurrenters produkter. När vi utvecklar trädgårdsredskap vill vi till exempel förstå vad som verkligen motiverar trädgårdsmästare, hur de använder våra produkter och vilken typ av arbetsuppgifter de utför. Våra formgivare har endast för detta ändamål en egen testträdgård där de kan odla och samla in kunskap.
Vi utvecklar produkter som tillgodoser konsumenternas behov och intressen
exempel
FISKARS DESIGN DNA
Fiskars design-DNA utgår ifrån behoven och förväntningarna hos de personer som använder produkterna varje dag. Våra produkter tillverkas för att uppfylla deras behov och ge den där speciella känslan. Kombinerat med vår långa tradition att göra bra saker ännu bättre är detta grunden till Fiskars design-DNA. Men bedöm själv. Håll i och prova våra verktyg så kommer du att känna kvaliteten i formen, vikten och balansen. Petteri Masalin, produktutvecklingschef, Garden EMEA
2007 53% 2011 68%
Försäljning av våra huvudvarumärken har ökat
INTERNATIONELLA VARUMÄRKEN
Internationella satningar och nya marknader
Ledande globalt varumärke för saxar, trädgårds- och köksredskap
internationellt känt varumärke för skandinavisk design
oumbärlig utrustning för uteliv
ledande regionala varumärken
Marknadsledande inom sina hemmamarknader och potential för tillväxt
den största producenten av aluminiumbåtar i europa
finsk design för hemmet i mer än 135 år
nordisk expert på kokkärl och bestick
TYDLIGT DEFINIERAD PORTFÖLJ MED STARKA VARUMÄRKEN
Starka varumärken säkerställer att konsumenterna hittar våra produkter. Människor känner till våra produkter genom varumärket och de kan lita på att de håller samma kvalitet och ger samma upplevelse gång på gång. Därför är de också beredda att betala ett högre pris för dem. Dessutom behöver återförsäljare specialiserade varumärken, eftersom de erbjuder konsumenterna ett större urval och ger en högre vinstmarginal.
Vi anser att starka varumärken är motorn för vår framtida tillväxt och vi arbetar aktivt med vår varumärkesportfölj för att säkerställa bästa möjliga resultat. Våra varumärken är viktiga för oss och alla har en väl definierad roll i vår portfölj.
Våra viktigaste varumärken Fiskars, Iittala och Gerber är internationellt erkända och utvecklas med globala ambitioner.
Fiskars är vårt största varumärke och har ett brett utbud av smarta verktyg för trädgård, kök och andra användningsområden i och runt hemmet. Fiskars är globalt känt som världens främsta saxvarumärke och är redan det ledande varumärket för trädgårdshandverktyg på många marknader. Vi tror att Fiskars har en stor potential genom att utöka sitt sortiment på befintliga marknader och även att vinna nya kategorier och nya marknader.
Iittala är ett ledande skandinaviskt designvarumärke med en stark tradition av tidlösa ikoniska produkter. Iittalas samarbete med karaktäristiska formgivare fortsätter att skapa vad som kommer att vara morgondagens klassiker och omfattar produkter från porslin och glas till inredningsdesign och konstföremål.
Gerber har en stark position på sin hemmamarknad som ett ledande amerikanskt multiverktygs- och knivvarumärke. Gerber har en lång tradition som tillverkare av verktyg och knivar som bygger på en ingående slutanvändarkunskap och visar stor potential för expansion på andra marknader.
Vi fortsätter att utveckla och investera i de här tre varumärkena. Det är vår uppfattning att de har potential att växa internationellt, expandera till nya marknader och erövra nya produktkategorier.
Våra regionala varumärken Arabia, Hackman och Buster har även ledande positioner på sina hemmamarknader. Våra lokala och taktiska varumärken kompletterar vårt sortiment som dörröppnare på nya marknader och taktiskt stöd för vår portfölj genom att fungera på olika prisnivåer.
Lokala och taktiska varumärken
Dörröppnare på nya marknader och komplettererar vårt sortiment i olika prisnivåer
Drive Boats Ebert Gingher Höganäs Keramik Høyang-Polaris
Kaimano Kitchen Devils Leborgne Montana
Raadvad Rörstrand Sankey Zinck-Lysbro
Vi gör saker på det smartaste sättet
Att säkerställa framtida tillväxt genom ett enhetligt sortiment med globala ambitioner.
Vi anser att allt kan göras smartare och bättre. Detta gäller inte bara våra produkter utan också hur vi bedriver vår verksamhet. Genom att se på saker med nya ögon uppenbaras nya lösningar överallt. Den här ideologin följer vi även när vi förnyar våra arbetsmetoder.
Vår strategi är att nå ut med våra produkter till engagerade konsumenter över hela världen och vår nya affärsmodell har utformats för att säkerställa att vi gör detta på smartast möjliga sätt. Vi har tre huvudteman på vår strategiska agenda: fokus, effektivitet och tillväxt. Under de senaste åren har vi koncentrerat oss på fokus och effektivitet för att säkerställa en god plattform för tillväxt och internationell expansion.
Den integrerade företagsstrategi som infördes 2008 har visat sig vara effektiv. Vi har definierat tydliga roller för våra affärsområden och landsorganisationer för att säkerställa att vi gör rätt saker på alla de rätta ställena. Om vi ska kunna göra det bästa av den lokala kunskap och erfarenhet som våra landsorganisationer har måste vi ge dem de bästa verktygen för att maximera försäljningen. Affärsområdena Home, Garden och Outdoor ansvarar för att skapa och underhålla dessa verktyg. Det innebär att få ut det mesta möjliga av våra produkter och varumärken och att stödja våra landsorganisationer genom att möjliggöra ett enastående sortiment. Det innebär fokusinriktade varumärken och en aktivt förvaltad produktportfölj.
Genom att arbeta som ett integrerat företag uppnår vi skalfördelar inom tillverkning, inköp och logistik som gör det möjligt att erbjuda det förstklassiga sortiment som konsumenter vill ha. Våra landsorganisationer kan erbjuda produkter från samtliga affärsområden och använda sina kunskaper för att öppna dörrar på alla nivåer. Det nära samarbetet mellan affärsområden och landsorganisationer är viktigt för att garantera det samspel som ger näring åt verksamheten som helhet.
Tre nyckelelement i Fiskars strategi
FOKUS
Stark fokus inom affärsområden En portfölj av speciella premiumvarumärken Optimalt produktsortiment i utvalda katergorier
EFFEKTIVITET
Förenklad struktur Integrerade affärsprocesser Leveranskedjan styrs av efterfrågan
TILLVÄXT
Produktutvecklingen utgår från konsumenten Innovativ forskning och utveckling Kommersiell utvidgning
Åtgärder 2011
FOKUS
Ökat fokus på internationella varumärken Silva avyttrat och Bodanova avvecklat Fortsatt optimering av antalet lagerenheter
EFFEKTIVITET
Förändringsprogram (struktur, processer, IT) i EMEA lanserat Nordiskt distributionscenter etablerat i Tavastehus Internationellt sourcingkontor etablerat i Bangkok
TILLVÄXT
Nya marknadsöppningar för Home i Centraleuropa och Asien Stärkta positioner för Garden på viktiga marknader Framgångsrika produktlanseringar gav ett uppsving för Outdoor-kategorierna i Amerika
Optimerat och enhetligt sortiment
Antalet lagerenheter (SKU) Försäljning per SKU
Ett av våra viktigaste mål är ett globalt sortiment. Med ett globalt sortiment kan vi göra våra processer enhetliga, sänka antalet lagerenheter och skapa nya effektivitetsvinster för oss och våra kunder. Antalet lagerenheter (SKU) har mer än halverats sedan 2008. Försäljningen per lagerenhet har ökat med 41% enbart under 2011.
Max Alfthan, A strategidirektör tt skapa en plattform för tillväxt
exempel
FOKUS
Tidigare har vi tagit fram många olika modeller av samma produkt. Ett exempel på detta är spadar. Varje land hade sina egna modeller, som bara skilde sig något från varandra. Det innebar en hel del arbete med produktutveckling, planering, logistik etc. som måste göras separat för varje modell. När vi optimerar vårt sortiment och kan sälja det i alla länder gynnar det dock även våra kunder. Vi kan erbjuda ett mer omfattande och attraktivt utbud av produkter i varje land till ett rimligt pris tack vare en effektivare leveranskedja. Det globala sortimentet ökar våra kommersiella möjligheter på ett helt nytt sätt.
I slutet av 2010 lanserade Fiskars ett femårigt investeringsprogram för att genomföra den nya affärsmodellen i EMEA. Detta kommer att säkerställa Fiskars konkurrenskraft genom väl fungerande strukturer, processer och system, inklusive ett nytt gemensamt resursplaneringssystem (ERP). Den första fasen lanserades med framgång i Finland under slutet av år 2011.
Globala ambitioner
Vår vision är att bli det främsta specialiserade företaget för hem, trädgård och friluftsliv.
Ikoniska produkter och starka varumärken är vår nyckel till framgång. Vi uppfyller konsumenternas behov och önskemål genom våra produkter och den höga kvalitet, funktionalitet och formgivning som kännetecknar dem. Faktum är att kärnan i vår framgång är konsument- och kundinsikt samt kommersiellt tänkande.
Vi har fantastiska produkter och vi blir allt bättre på att koppla samman dem med konsumenter runt om i världen. En stark kompetens inom våra affärsområden ger oss de bästa lösningarna för vår produktoch varumärkesportfölj. Vår kunniga personal kan marknadsföra vårt enhetliga sortiment i alla länder där vi är verksamma. Genom att fokusera dessa samordningsvinster och fungera som ett integrerat företag får vi en stabil grund för tillväxt.
VI EXPANDERAR GEOGRAFISKT
Vi växer geografiskt och bildar filialer inom nya produktkategorier. När vi strävar efter tillväxt drar vi nytta av våra starka positioner på hemmamarknaderna, vilka är de nordiska länderna för Home och Garden och Amerika för Outdoor och Garden samt skola, kontor och hobby. I Finland har Fiskars och Iittala en stabil position som ledande varumärken inom sina områden. I Amerika har Fiskars och Gerber bevisat sin styrka. Vi har unika kunskaper inom båda marknadsområdena och nu måste vi hitta synergieffekterna mellan affärsområdena och de geografiska områdena för att säkerställa framgången för våra viktigaste varumärken på nya marknader.
Marknadsföring är ett av våra viktigaste satsningsområden främst i Centraleuropa, en region där vi ser stor tillväxtpotential för alla våra produkter. Vi har också genomfört några mycket upplyftande projekt i Asien, särskilt i Japan, Sydkorea och Kina, där Iittala har introducerats på marknaderna med framgång.
VÄRDEFULLA PARTNERSKAP OCH NYA FÖRSÄLJNINGSKANALER
Våra partners framgångar är också vår framgång. Vi vill optimera befintliga handelsförbindelser och bygga nya. Genom att förse handeln med ett sortiment som täcker hela produktkategorin i olika prisklasser kan vi utöka vårt utrymme och synligheten i butikerna. Våra landsorganisationer har nu verktygen för att sälja hela sortimentet från alla affärsområden och kan erbjuda ett utvidgat sortiment till handeln.
Vi utvecklar också vår kompetens inom digital marknadsföring. Både Garden och Outdoor har utökat sin närvaro i sociala medier, särskilt i Nordamerika – Gerber inledde till exempel året med 7 455 fans på Facebook och nådde 100 000 fans i december – samt internetförsäljning, både genom egen e-handel och genom ledande e-handlare.
MEGATRENDER STÖDER VÅR VERKSAMHET
Dagens konsumenter är mer medvetna än någonsin om sin egen och miljöns välfärd. Fiskars produkter stöder deras önskan att göra saker tillsammans med familj och vänner – i köket, trädgården eller utomhus. Våra produkter har en plats hos alla som älskar trädgårdsarbete och matlagning, att utforska naturen och friluftsliv. Även i turbulenta tider behöver och önskar människor prisvärd lyx – kvalitetsvaror som är praktiska i hemmet eller bara trevliga att ha.
Vi delar människors önskan om en mer hållbar värld. Vår ambition är att göra allt bättre och smartare och på ett hållbart sätt. Vi vill öka hållbarheten inte bara i produktionen och logistiken, utan genom att gå ett steg djupare – genom att skapa hållbar formgivning.
I framtiden kommer vår integrerade affärsmodell att göra det möjligt att öka försäljningen genom att stödja hela vårt varumärkeserbjudande.
HÅLLBAR TILLVÄXT
Tillväxt är ett centralt begrepp i vår företagsstrategi och det gäller i allra högsta grad vår omsättning och resultat. För att säkerställa tillväxten investerar vi i nyproduktutveckling och marknadsföring för att bredda vårt utbud och vässa konkurrensförmågan. Vi anser att de här kostnaderna kommer att löna sig, eftersom de ökar konsumenternas vilja att köpa våra unika produkter, som ger också bra täckning till våra kunder. Vi håller mycket noggrann koll på alla kostnader som inte bidrar till denna målsättning. Sammantaget räknar vi med att dessa åtgärder kommer inte bara att främja tillväxten och öka effektiviteten i vår verksamhet utan också frigöra resurser till ytterligare investeringar inom området hållbart företagande.
Teemu Kangas-Kärki, ekonomidirektör
Amerika
I Amerika förbättrades stämningen inom detaljhandeln något under början av året men konsumenterna och handeln fortsatte vara försiktiga med sina inköp. Ekonomin visade vissa tecken på återhämtning under det sista kvartalet, vilket stärkte konsumtionen. Den institutionella sektorns köpande ökade under slutet av året.
omsättning
232,5 milj. euro
av den 31% 30,5
konsoliderade omsättningen
Produktion
rörelseresultat EBIT
milj. euro
566 personal (FTE)
2011 var ett fantastiskt år för Gerber när det gäller nya produktlanseringar.
Omsättningen i Amerika ökade med 4 % till 232,5 miljoner euro tack vare framförallt stark utveckling inom affärsområdet Outdoor. Omräknat i jämförbara valutakurser ökade försäljningen med 10 %.
Verksamheten Fiskars Garden lyckades stärka sin position trots de extremt dåliga väderförhållanden som påverkade trädgårdsredskapsmarknaden under våren.
Produkter för skola, kontor och hobby hade ett bra år i USA där hobbyverksamhet har blivit alltmer populärt.
Fiskars aktiva deltagande i sociala medier har gett goda resultat. De som använder hobbyprodukterna har hittat våra bloggar och sociala grupper och Gerber har blivit väldigt populär på Facebook.
I Europa stabiliserades konsumenternas förtroende i början av året, men försämrades efter det. Konsumentefterfrågan varierade från land till land. Mot slutet av året minskade konsumentefterfrågan kraftigt inom viktiga europeiska marknader och detaljhandeln var fortsatt svag.
516,8 omsättning
Helsingfors Huvudkontoret
milj. euro
av den 69% 33,7
kosoliderade omsättningen
Produktion Kontor
Försäjningskontor/ distribution
rörelseresultat EBIT
milj. euro
Affärsområdet Home utökade sina distributionsnätverk i främst Centraleuropa och Asien.
2798
personal (FTE)
2011 var särskilt framgångsrikt för Garden tack vare kraftiga snöfall över Europa och lyckade marknadsföringskampanjer.
Produktionsanläggningar i Finland Helsingfors, Iittala, Sorsakoski, Nuutajärvi, Billnäs, Etseri
Garden och Boats verksamheter bidrog till att omsättningen i EMEA ökade med 3 % till 516,8 miljoner euro, trots avyttringen av Silva i juli 2011. Den jämförbara omsättningen, exklusive Silva under tredje och fjärde kvartalet 2011, ökade med 5 %.
Fiskars Boats lyckades gå emot den allmänna stillastående försäljningstrenden och öka sin marknadsandel till rekordnivåer.
Home Fiskars
306,3 milj. euro i omsättning, –1% 41% av den konsoliderade omsättningen antal anställda 1467
Som en marknadsledare i Norden inom vårt område och värd för ett antal prestigefyllda varumärken erbjuder Fiskars Home ett brett sortiment av konsumentprodukter för matlagning, dukning och inredning av hemmet. I Amerika är verksamheten för närvarande inriktad på produkter för skola, kontor och hobby. Under 2011 låg fokus på att effektivisera portföljen och utvidga distributionsnätverket utanför hemmamarknaden.
IITTALA, Fiskars, Arabia, Hackman, rörstrand, hØyang-polaris, höganäs KERAMIK, raadvaD, montana, kaimano, kitchen devils, gingher
omsättning, milj. euro
omsättning per kvartal, MILJ. EURO
Nya ideer och produkter för hemmet
Fiskars Homes ambition är att bli ett ledande konsumentproduktföretag för skandinavisk design.
Fiskars och Iittala är de viktigaste varumärkena, som vi tror har störst potential att växa internationellt. Framöver ligger fokus för Fiskars Home i nya marknadsmöjligheter i Centraleuropa och Asien medan vi fortsätter att befästa vår position i Norden och i kategorin hobbyprodukter i Amerika.
LEVERERA DEN TOTALA IITTALA-UPPLEVELSEN TILL NYA KONSUMENTER
Iittala står för tidlös skandinavisk design, både inom glas, porslin och bestick samt heminredningsprodukter. Det är därför våra designers och hantverkare skapar föremål som kan användas vid alla tillfällen med en speciell prägel och fantastisk form. Iittalas produkter är unika, alla har en egen historia och tanke. I syfte att öka Iittalas globala tillväxt och för att understryka den strategiska roll som formgivning har för varumärket Iittala, tecknade den internationellt kända finska designern Harri Koskinen och Iittala ett samarbetsavtal och Koskinen utsågs till Iittalas designchef 2011.
Iittala når nya konsumenter via varuhus som säljer premiumvarumärken och Iittalas egna butiker. Nya konceptavdelningar för Iittala har lanserats med framgång och konsumenterna uppskattar den totala Iittala-upplevelsen, vilket till exempel bevisades 2011 med den framgångsrika förnyelsen av vårt shop-in-shop-koncept i Norge.
De senaste åren har vi byggt ett nätverk av Iittala-butiker i Centraleuropa. Nya butiker i förstklassiga varuhus som KaDeWe i Berlin, Tyskland och nya marknadsmöjligheter i Japan, Kina och Sydkorea är milstolpar i genomförandet av vår tillväxtstrategi 2011. 2011 var det också dags för nästa steg: Den första Iittala-outleten i Centraleuropa öppnades i byn Maasmechelen i Belgien. Detta kommer ytterligare att stärka vår position i Centraleuropa, eftersom byn ligger nära gränserna till både Tyskland och Nederländerna.
SMART VARDAGSFUNKTIONALITET
Smart vardagsfunktionalitet beskriver Fiskars varumärkeslöfte. Det är inte bara formgivningen och det tilltalande utseendet som är smart, utan även
FOKUSINRIKTAD ROLL FÖR ARABIAS FABRIK
S
Arabia-fabrikens unika expertis inom färgad keramik ger oss viktiga konkurrensfördelar. Det är därför vi har förstärkt denna specialistkompetens genom att investera i den nya automatiserade massa- och glasyrfabriken "Massiivi". Detta förstärker fabrikens roll som Fiskars-koncernens keramiska kompetenscentrum. Fiskars styrka ligger i att kunna kombinera högklassig finländsk design och kvalitet med nya, ännu mer effektiva produktionsmodeller.
innovationen – den lilla extra funktionen som löser ett problem eller gör att saker fungerar bättre. Vi skapar högkvalitativa saxar, knivar, husgeråd, köksredskap och bestick som är funktionella, ergonomiska och utformade för att hålla.
Fiskars produkter är enkla att få tag på för alla konsumenter via massdistribution. Vi fokuserar på distribution för att genomföra vår tillväxtstrategi genom storskalighet och vårt mål är att säkerställa att Fiskars saxar, knivar och bestick finns i varje supermarket.
INNOVATIONER OCH FRAMGÅNGSRIKA LANSERINGAR
Vår Classic med orange handtag har varit högsta standard sedan introduktionen 1967 och är tveklöst världens ledande sax idag. Inom Fiskars produktkategori saxar finns den förbättrade klassikern med och nyheter som kompletterar sortimentet har förts in på marknaden. Det helt omarbetade begreppet för saxar är Cuts+More, förmodligen världens mest mångsidiga sax som kombinerar funktionaliteten hos saxar, knivar och mycket mer.
Under de senaste åren har Iittala utvidgat ytterligare sitt sortiment till heminredning. Vitriini-serien, som lanserades 2010, har redan vuxit till att bli en av Iittalas mest populära serier och under 2011 fortsatte framgångssagan genom att Vitriini vann den internationella prestigefyllda designutmärkelsen iF design award. Vitriini tilltalar konsumenterna genom en tydlig formgivning, multifunktionella användningsområden och starka färger. Vitriini-askarna, som är tillverkade av glas, trä och aluminium fungerar som pusselbitar, så att användaren ständigt kan skapa nya idéer.
I slutet av året kunde Iittala stolt presentera ett uttrycksfullt komplement till kategorin inredningsprodukter: Kaasa-eldstaden, som
fungerar som en flyttbar eldstad för vardagsrum och andra utrymmen. I Iittalas stämningshöjande sortiment ingår även Fireplace, en modern tappning av den öppna elden och de klassiska, ädelstensfärgade Kiviljusstakarna.
Iittala hade gott om andra skäl att fira under 2011. Först och främst var det 130 år sedan ett glasbruk grundades i den finska byn Iittala. Fabrikens klassiska Aalto-kollektion firade också sin 75-årsdag och för att uppmärksamma detta lanserades en miniatyrsamling av Aaltovaser. 100-årsdagen av Kaj Franck, en av Finlands mest kända formgivare, firades genom att ett urval av formgivarens moderna klassiker sattes i produktion. Den nya miniservisen utgår från Francks grundläggande former – ett klot, en kvadrat och en triangel, på ett modernt sätt och den munblåsta Kartio-glasserien utrycker själva kärnan i Francks filosofi i vardagsdricksglasen och vasen.
Färska exempel på vår starka dekorationstradition kan ses i Arabias nya porslinsserie Tuokio och Iittalas porslinsserie Korento.
Garden Fiskars
294,3 milj. euro i omsättning, +7% 40% av den konsoliderade omsättningen antal anställda 1446
Fiskars är ett ledande varumärke för trädgårdshandredskap. 2011 var ett särskilt framgångsrikt år för Fiskars Garden då året inleddes med att konsumenter över hela Europa använde våra snöredskap för att bekämpa en exceptionellt snörik vinter. Försäljningen fortsatte att öka trots turbulenta ekonomiska tider, vilket återspeglade den varaktiga kvaliteten på varumärket och de framgångsrika marknadsföringskampanjerna.
I Amerika ökade försäljningen stadigt trots det utmanande vädret, vilket i första hand var ett resultat av framgångsrika klippverktygskampanjer, kontinuerligt bra försäljning av gräsklippare och en webbexpansion.
FISKARS, LEBORGNE, EBERT, ZINK LYSBRO, SANKEY
OMSÄTTNING PER KVARTAL, MILJ. EURO
Att återuppfinna trädgårdsskötsel
Fiskars trädgårdsredskap gör trädgårdsskötseln enklare och roligare. Innovativ produktutveckling och marknadsföring är centralt för att öka vår tillväxt.
Fiskars rankas som nummer ett i Amerika och som ett av de ledande varumärkena för trädgårdshandredskap i Europa. Vi är kända för kvalitet, innovation och goda relationer till handeln, och det är med dessa egenskaper vi eftersträvar att bli ledande i kategorin trädgårdsredskap globalt. Vi är stolta över våra produkter och brinner för "att återuppfinna upplevelsen av trädgådsskötseln" genom att lägga stor vikt vid funktionalitet, ergonomi och formgivning.
Trädgård ses alltmer som en förlängning av hem och platsen där människor kan njuta av kvalitetstid med familj och vänner. Ett ökat ekologiskt och miljömässigt tänkande innebär att konsumenterna nu är mer intresserade än någonsin av att veta var deras mat kommer ifrån, vilket återspeglas i den ökande populariteten för egenodling. Fiskars Garden stöder den här trenden. I Amerika hade Fiskars självodlingsverksamhet en bra utveckling under 2011.
FORMGIVARE SOM TRÄDGÅRDSMÄSTARE
Vi brinner för trädgårdsskötsel. För att verkligen förstå hur trädgårdsmästare arbetar och tänker, stack våra formgivare ned sina händer i myllan och inrättade en egen provträdgård i Billnäs-fabriken. Genom att uppleva trädgårdsskötseln under alla årstider och använda verktygen på riktigt får våra formgivare den direkta kunskap som varje formgivare bör ha tillgång till när de formger produkter som håller från generation till generation.
ÖKAD SYNLIGHET
Vid utvecklingen av Fiskars till det ledande globala varumärket för klippande trädgårdshandredskap uppnåddes några anmärkningsvärda framgångar under 2011. Förutom att Fiskars behöll sin ledande position på samtliga nordiska marknader, klev Fiskars också upp på första plats på den franska marknaden och avancerade till andra plats i Tyskland. I Storbritannien introducerades varumärket Fiskars år 2009 och innehar nu första platsen. Fiskars Garden är också nummer ett i Australien, Baltikum och flera östeuropeiska länder, däribland Tjeckien och Polen.
I Nordamerika bibehöll vi vår position på första plats samt utökade vår närvaro på marknaden. Vår framgångar i Amerika baserar sig på ny affärsverksamhet på detaljmarknader och betydande tillväxt hos viktiga detaljhandelare.
Rationalisering av vår varumärkesportfölj och vårt sortiment är en viktig del av vår strategi för att uppnå framtida tillväxt.
Fiskars trädgårdsredskap finns i nästan varje husgeråds- och trädgårdsbutik och det är vår strategi att intensifiera vårt samarbete med alla våra kunder. Även om den övergripande trenden bland kunderna är att minska antalet leverantörer har vi lyckats stärka vår position och utöka våra produktlistor. Vi fortsätter att investera på centraleuropeiska marknader och med hjälp av förstärkade marknadsföringsinsatser nå varaktig framgång i hela regionen och vidare globalt.
PRISBELÖNAD FORMGIVNING
GARDEN: PRAKTISK
KUNSKA
P
Förbättrad konsument- och användarinsikt är grunden för allt vi gör och vi gör kontinuerliga insatser för att engagera kunder med nya spännande produkter. Den centrala drivkraften för detta är vårt dedikerade produktutvecklingsteam samt vår kunskap inom konsumentsegmentering och ett nätverk av trädgårdsentusiaster och utbildningsinstitutioner.
Fiskars fortsatte att återuppfinna upplevelsen av trädgådsskötseln under 2011 med befintliga produktsortiment och nyheter för att göra trädgårdsskötseln enklare, effektivare och helt enkelt mer njutbar – vilket ytterst är vad trädgårdsskötsel bör handla om. Anmärkningsvärda produktframgångar under 2011 omfattar sekatörerna Fiskars SingleStep™ och planteringsspade Premium, som båda fick det ansedda designpriset Red Dot Design Award 2011. FISKARS Premium planteringsspade
Outdoor Fiskars
137,8 milj. euro i omsättning, +7% 19% av den konsoliderade omsättningen antal anställda 509
Fiskars Outdoor erbjuder ett brett sortiment av innovativa, pålitliga och oumbärliga redskap för folk i farten. Affärsområdet fokuserar på varumärket Gerber globalt och Buster Boats i den nordiska regionen. Gerber är ett ledande varumärke inom utelivssegmentet som specialiserat sig på knivar, multiverktyg, belysning och utelivstillbehör. Buster Boats är de mest populära aluminiumbåtarna i Finland, Sverige och Norge. Affärsområdet Outdoor utvecklades starkt i Amerika tack vare framgångsrika produktlanseringar i alla katergorier.
GERBER, BUSTER, Drive Boats
omsättning per kvartal, MILJ. EURO
Att känna våra användare
Gerbers produkter, och de som förlitar sig på produkterna i världens tuffaste miljöer, måste vara oslagbara.
För att kunna utveckla innovativa produkter som uppfyller denna standard har vi ett omfattande samarbete med slutkonsumenterna för att utreda deras behov och önskemål. Detta innefattar att observera människor i andvändningssituationer, lyssna på deras önskemål och erfarenheter och testa våra lösningar på samma sätt som de slutligen används. Den här forskningen utgör grunden för vår formgivningsprocess och är en viktig orsak till att våra omdömesgilla konsumenter runt om i världen visar fortsatt förtroende för vårt varumärke.
GERBERS VARUMÄRKESUTVECKLING
Under 2011 förde vi in ny energi och spänning till varumärket Gerber genom en genomgripande utveckling av alla viktiga delar i varumärkeskommunikationen. Detta inkluderade en modern uppdatering av den klassiska Gerberlogotypen, en översyn av våra förpackningar, en ny häftig webbplats för konsumenter, stora investeringar i våra varuexponeringsprogram inom detaljhandeln och skapandet av en helt ny marknadsföringskampanj riktad mot konsumenter med en uppdaterad slogan: "Unstoppable". Konsumenter och kunder inom detaljhandel och institutioner har på ett kraftfullt sätt hyllat det uppdaterade varumärket och resultatet kan redan ses genom att varumärket Gerber har fått en ökad fördelning av utrymmet inom detaljhandeln.
FRAMGÅNGSRIKA PRODUKTLANSERINGAR
2011 var ett fantastiskt år för Gerber när det gäller nya produktlanseringar. Årets huvudattraktion var Gerber/BG Ultimate Knife, paradprodukten i den helt nya Survival-serien, ett samarbete med gemensam marknadsföring mellan Gerber och den internationella överlevnadskändisen Bear Grylls. Ultimate Knife – ett komplett överlevnadsverktyg med ett integrerat tändstål, en knivslip och många andra livräddningsfunktioner – var antagligen den bäst säljande kniven i världen under 2011. Men Ultimate Knife var inte
AVYTTRING AV SILVA
Fiskars strävar efter global tillväxt genom att koncentrera sig på utvalda verksamheter och varumärken. Inom affärsområdet Outdoor har vi beslutat att fokusera internationellt på vårt viktigaste varumärke, Gerber. Genom att vi sålde Silva i juli 2011, kan vi fokusera resurser på att få varumärket Gerber att växa mer effektivt genom att utvidga distributionsnätverken på viktiga marknader och via nya kanaler utanför Nordamerika.
den enda stjärnan 2011. Cable Dawg är resultatet av två års omfattande forskning och feedback från US Army Signal School. Det konsoliderar över ett dussin oumbärliga verktyg i ett enda innovativt multiverktyg med patentsökt funktionalitet för specialister inom IT-, telekommunikation- och satellitverksamhet.
På motsatta sidan av konsumentspektrumet var Fit Light Tool en annan stor framgångssaga under 2011. Liksom Cable Dawg och de flesta andra Gerber-produkter, var Fit resultatet av hundratals timmar av användarobservationer samt intervjuer och enkäter. Den enda skillnaden: Fit har utvecklats med vanliga vardagsanvändare i åtanke istället för kommunikationsexperter. Produkten är dock inte mindre innovativ för det.
Ett sista exempel på våra produktframgångar under 2011 var Gator Machete Pro. Gator Machete Pro, ett tillägg till vår branschledande machetekollektion, presenterade ett antal förbättringar jämfört med befintliga Gerber-modeller och konkurrerande modeller. Det var dock marknadsföringsinsatserna för produkten som fick försäljningen att ta fart. Genom att integrera Gator Machete Pro i den populära amerikanska tv-serien The Walking Dead, blev produkten en omedelbar succé och den gick till och med om Ultimate Knife som den mest beställda produkten på webbplatsen GerberGear.com och distributionen ökade till de flesta stora kunder.
FISKARS BOATS
Fiskars Boats är den största producenten av aluminiumbåtar i Europa. Vi arbetar med två varumärken, Buster och Drive, för att bättre kunna tillgodose olika konsumenter. Buster är det marknadsledande varumärket för flexibel fritidsbåtsanvändning och professionellt bruk. Två av de nyaste produkterna är Buster XL och Lx Pro. Drive Boats introducerades 2010 och har funnit sina konsumenter inom fritidssegmentet. Den senaste modellen, Drive 46, introducerades under sommaren 2011.
Under 2011 lyckades Buster ytterligare förbättra marknadsandelen i Finland och på de viktigaste exportmarknaderna, särskilt i Sverige och Norge. Efter en aktiv produktutveckling, är både Buster- och Drive-båtsortimentet nu väl rustat för att svara på marknadsbehoven inom de valda segmenten.
BUSTER XL
Fiskars funktion Övriga omfattar fastighetsverksamheten, gemensamma funktioner och koncernförvaltningen.
ATT UTVECKLA VÅRA TILLGÅNGAR
Fiskars Fastigheter förvaltar fastigheter i Fiskars Bruk och på andra orter, inklusive koncernens produktionsanläggningar i Finland. Enheten ansvarar också för Fiskars 15 000 hektar mark och 3 700 hektar vatten, varav merparten ligger i och omkring Fiskars Bruk och på Hangö udd. Med hjälp av en hållbar strategi för skogsbruk är områdets skog uppdelad i både produktiv ekonomiskog och ett antal skyddsområden. Alla 11 000 hektar kommersiell skog är certifierad enligt skogscertifieringssystemet PEFC.
Fiskars bruk är koncernens födelseort och den överlägset bäst kända delen av koncernens fastighetsportfölj. Utvecklingen gör att det fortsätter att vara en attraktiv plats både att leva på och att besöka. De gamla fabriksbyggnaderna utgör nu verkstäder för hantverkare och butiker samt anläggningar för besökare, medan andra byggnader har byggts om till konferensanläggningar och restauranger. Bruket är ett centrum för konst och design med över 100 konstnärer, formgivare och hantverkare. I bruket finns också ett konstnärsresidens som välkomnar runt tio gästkonstnärer årligen. Bruket är internationellt känt som centrum för finländsk konst och design och lockar runt 150 000 besökare om året.
Fiskars Fastigheter är också engagerad i utvecklingen av området genom ett samarbete med Raseborgs stad. Fiskars har tillsammans med kommunen nyligen antagit en ny detaljplan för Fiskars Bruk. Detaljplanen gör det möjligt att hyra ut och sälja nya tomter i Fiskars Bruk, vilket bidrar till att stimulera tillväxten och främja gemenskap och sysselsättning lokalt.
ETT LEVANDE ARV
Fiskars Bruk grundades 1649 och har utvecklats från att från början vara en järnbruksanläggning till att bli ett av de största produktionsanläggningarna för kopparartiklar i Finland under sent 1700-tal. Fiskars rykte som tillverkare av knivar och saxar har sitt ursprung på 1820-talet då de första finbesticken tillverkades i byn. Även Fiskars klassiska sax med orange handtag tillverkades för första gången i brukets gamla kopparsmedja år 1967. Idag ordnas där konst- och designutställningar. Efter saxens enorma framgång etablerades en ny fabrik i Billnäs, som ännu i dag tillverkar saxar och trädgårdsredskap.
Fiskars långa historia lever vidare i dagens utveckling och ger byn sin unika atmosfär. De vackra naturliga omgivningarna och det industriella kulturarvet gör företagets födelseort till ett aktivt och attraktivt centrum för både nya invånare och besökare. Brukets entreprenöranda skapar inte bara arbetsplatser och erbjuder nya sevärdheter för besökare utan berikar också livet i byn. Liksom det bolag som föddes i Fiskars Bruk, har bruket en stark egen identitet som präglas av ett starkt arv samtidigt som man hela tiden arbetar för en positiv utveckling och förnyelse.
Wärtsilä
Intresseföretaget Wärtsilä
Wärtsilä Oyj Abp utgör som koncernens intresseföretag en del av Fiskarsportföljen. I februari sålde Fiskars helägda dotterbolag Avlis AB 11,7 % av sitt Wärtsilä-innehav. Fiskars är fortfarande Wärtsiläs största enskilda aktieägare med 15,1 % av aktierna och rösterna i Wärtsilä.
Wärtsilä utgör ett av de verksamhetssegment som Fiskars rapporterar och behandlas som ett intresseföretag eftersom Fiskars anser sig ha ett betydande inflytande i bolaget. Wärtsiläs resultat har en betydande inverkan på Fiskars resultat och kassaflöde från den löpande verksamheten. Andelen av intresseföretagets resultat rapporteras som en skild post under Fiskars konsoliderade rörelseresultat.
Wärtsilä Oyj Abp är en leverantör av anläggningar, lösningar och tjänster för sjöfart och energi som är noterat på NASDAQ OMX Helsinki (WRT1V).
Wärtsiläs omsättning år 2011 var 4 209 miljoner euro (2010: 4 553 milj.). Bolagets rörelseresultat var 445 milj. euro (412) och resultatet per aktie 1,44 euro (3,91). Antalet anställda i slutet av året var 17 913.
42,7 milj. euro Fiskars andel av resultatet år 2011
15,1%
Fiskars andel av aktierna i Wärtsilä
663,9 milj. euro
Marknadsvärdet på Fiskars innehav i Wärtsilä i slutet av år 2011
40,9 milj. euro Fiskars Wärtsilädividender år 2011
Hållbar formgivning
Fiskars anser att en hållbar utveckling förutsätter att hänsyn tas till hela livscykeln för produkterna. Dessutom krävs ett engagemang för hållbar formgivning och varaktiga produkter.
På vilket sätt utgör hållbarhet en del i allt vi gör?
FORMGIVNING
Vi tror på hållbar formgivning. Det är därför våra formgivare och hantverkare skapar funktionella, enkla och tidlösa föremål som kommer att hålla i generationer.
Aino Aalto-glas – i produktion sedan 1932
MATERIAL 2.
Våra produkter är säkra att använda och tillverkade av högkvalitativa material som uppfyller regler och lagstiftning. Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra materialeffektivitet och ersätta potentiellt skadliga kemikalier och ämnen i produktionen.
Den nya generationens yxa kombinerar ökad kraft med förbättrad hållbarhet och säkerhet. Genom att ersätta det målade handtaget med ett pressgjutet plasthandtag minskade vi också de totala flyktiga organiska ämnena (VOC) vid fabriken i Billnäs med 20 %.
3.
TILLVERKNING
Fiskars har närmare 20 egna produktionsanläggningar. De utvecklas kontinuerligt för att uppfylla och överträffa de senaste standarderna för hälsa, säkerhet, miljöpåverkan och effektiv energianvändning.
Den nya massa- och glaseringsproduktionsanläggningen vid Arabias fabrik har utformats för att eliminera damm och utsläpp. Mätningen av råvaror är datorstyrd och blandningen sker mekaniskt i slutna tankar. Dessutom har processerna effektiviserats och optimerats för att minska energi- och vattenförbrukning.
FÖRPACKNING 4.
Förpackningens funktion är att skydda produkten och att vara en kommunikationskanal till konsumenterna. På Fiskars eftersträvar vi att optimera förpackningar och att använda återvunnet eller förnybart förpackningsmaterial där det är möjligt. När det gäller vissa produkter, till exempel klippverktyg, är förpackning nödvändig på grund av säkerhetsaspekter vid försäljningsställena samt för att skydda bladen. Vår hållbara innovation är att paketera produkter i hållbara fodral som garanterar att bladen är i tryggt förvar i butiken och hemma under hela sin livslängd.
PRODUKTANVÄNDNING
Miljöaspekter blir allt viktigare både i hemmet och i trädgården, och Fiskars produkter tillgodoser konsumenternas ökande miljötänkande och uppskattning av hållbar formgivning. Vi vill erbjuda produkter som stöder hållbara konsumentval – vare sig det gäller att odla sin egen mat eller delta i friluftsaktiviteter.
SLUTET PÅ LIVSCYKELN 6.
Vår uppfattning är att även hållbara produkter måste vara återvinningsbara. När våra produkters långa livslängd når sitt slut är vårt syfte att materialet ska kunna återvinnas i så stor utsträckning som möjligt.
Under 2011 deltog Buster för första gången i Hackmans traditionella återvinningskampanj. Som en följd av kampanjen samlades mer än 32 000 kg stekpannor och 48 aluminiumbåtar, alltså 9 500 kg, in för återvinning.
5.
SAMHÄLLSENGAGEMANG
Vi vill aktivt engagera oss i samhällena i de länder där vi har verksamhet och personer som arbetar för oss. Fiskars lägger särskild vikt vid att bevara och utveckla det kulturarv som förknippas med Fiskars födelseort, Fiskars bruk. Mer information finns på sidan 28.
Fiskars slutför renoveringen av det lokala hantverksforumet Boys & Girls Club i Madison, Wisconsin, USA.
Fiskars syn på hållbarhet
Ansvarsfullt företagande har varit en av hörnstenarna i Fiskars framgång under företagets 362-åriga historia. Företagets mission – hållbar design för vardagen, sedan 1649 – för vidare denna tradition.
Fiskars hållbarhetsriktlinjer
Fiskars har som målsättning att erbjuda funktionella, hållbara och väldesignade produkter för hem, trädgård och uteliv. Vi vill bedriva och få vår verksamhet att växa i enlighet med tanken om en hållbar utveckling, där man värnar om människor och miljön runt omkring oss.
Målet är att möjliggöra ett hållbart vardagsliv med hjälp av våra produkter och vårt sätt att bedriva affärsverksamhet. Våra produkter ska göra det enklare för kunderna att fatta hållbara beslut i hemmet, trädgården och friluftslivet.
Vid produktutveckling tar vi hänsyn till miljöaspekterna under produktens hela livscykel.
Vi tar hänsyn till miljöaspekterna då vi fattar affärsbeslut och vi strävar efter att minimera vår inverkan på miljön i hela verksamheten.
Hållbar formgivning och funktionella produkter utgör grunden för Fiskars hållbarhetsprincip.
Under 2011 har vi formulerat en hållbarhetssyn och fastställt fokusområden som ska leda hela organisationen mot gemensamma mål på hållbarhetsområdet. Vi har också kommit överens om en hållbarhetsstrategi och fastställt roller och ansvarsområden för att kunna genomföra den. Under 2012 kommer vi att formulera mål för respektive fokusområde, som vi följer upp regelbundet.
DEFINERAde FOKUSOMRÅDEN FÖR HÅLLBARHETSARBETET
Vi har en systematisk syn på hållbarhetsarbetet med målsättningen att bli bättre på att införliva miljöhänsyn och sociala aspekter i den dagliga verksamheten. Förra året formulerade vi en hållbarhetsstrategi som omfattar alla Fiskars verksamhetsområden.
Vi håller även på att samla in data om vår miljöpåverkan. De senaste två åren har vi sammanställt uppgifter om växthusgasutsläpp, materialanvändning, avfall och andra miljöaspekter. Insamlad data tillsammans med synpunkter från olika intressenter har använts som grund för en ledningsanalys, som sedan har resulterat i fyra fokusområden för Fiskars hållbarhetsarbete:
- Hållbar design
- Ansvarsfull tillverkning
- Samhällsengagemang
- Långsiktig lönsamhet
HÅLLBAR FORMGIVNING
Ett bra sätt att få människor att konsumera ansvarsfullt är att erbjuda hållbara, funktionella och väldesignade produkter som de med glädje använder gång på gång. Många av våra produkter är gjorda för att hålla i generationer.
Vi strävar efter att erbjuda produkter som gör det enklare för kunden att fatta hållbara köpbeslut. Våra produkter måste vara säkra och tillverkas av högkvalitativa råmaterial som uppfyller lagkrav och kundernas förväntningar. Våra produkter är utformade för att optimera materialanvändningen och möjligheterna till återvinning.
ANSVARSFULL TILLVERKNING
Miljöengagemang är ett lönsamt affärsbeslut. Vi har valt att fokusera på följande områden de närmaste fem åren:
- Minska koldioxidutsläppen
- Effektivisera materialanvändningen
- Hitta alternativ till potentiellt skadliga kemikalier och ämnen i produktionen
- Utöka ansvaret till våra samarbetsleverantörer.
3.
Vi vill vara ett ansvarsfullt företag och har som mål att få verksamheten att växa i enlighet med principerna för hållbar utveckling. För oss är det viktigt att ta hand om de människor som är involverade i framställningen av våra produkter och att bidra till de samhällen där vi har verksamhet.
Inspirerade och motiverade medarbetare är en grundläggande del av varje företags framgång. Vi vill att våra anställda ska känna sig inspirerade av vår affärsvision, produktutbudet, sina kollegor och Fiskars ledning. Det måste finnas en källa till inspiration och det är därför vi har valt ledarskap, välbefinnande och engagemang som fokusområden i det interna arbetet.
Fiskars bevarar och utvecklar det kulturarv som associeras med Fiskars födelseort, Fiskars Bruk. Fiskars stöder även det lokala föreningslivet i samhällen där vi har verksamhet och ger också bidrag till ett antal noggrant utvalda nationella välgörenhetsorganisationer. Samarbetet med Designmuseet i Finland, Föreningen för Arabias konstavdelning och andelslaget av hantverkare, formgivare och konstnärer i Fiskars Bruk utgör en annan viktig del av Fiskars kulturengagemang.
Som ledande aktör på trädgårdsmarknaden har Fiskars valt att stödja den växande rörelsen för utveckling av allmänna trädgårdar och bland annat grundat 'Project Orange Thumb'. Tillsammans med det lokala samhället och andra intressenter vill vi främja en grön livsstil och skapa en känsla av gemenskap genom trädgårdsarbete.
LÅNGSIKTIG LÖNSAMHET
Under de över trehundra år som Fiskars har bedrivit sin verksamhet har företaget alltid lagt stor vikt vid långsiktig lönsamhet. Goda ekonomiska resultat och ansvarsfulla finansiella beslut är viktiga förutsättningar för företagets långsiktiga framgång. Dessutom bidrar Fiskars till välstånd i samhället genom exempelvis arbetstillfällen, skatter och inköp. Mer information om detta hittar du i vårt bokslut, se sidorna 58–105.
ARBETE FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING: ALLT BÖRJAR INOM OSS
Ansvarsfullt företagande ställer krav på att den interna verksamheten fungerar. Det behöver knappast påpekas att vi följer internationella regelverk och standarder som rör vår verksamhet.
Under 2011 har vi sett över vår syn på hållbarhet och koncentrerat ansträngningarna för att uppnå ännu tydligare syn på hållsamhet. I koncernledningen ansvarar direktören för produktion, sourcing och logistik för hållbarhetsarbetet i leveranskedjan och strategidirektören för sortiment, produktutveckling och kommunikation. Ledningen för affärsområden ansvarar för att integrera hållbarhetsarbetet i sitt verksamhetsområde, formulera mål och övervaka framstegen.
Vi har utsett en global sourcingdirektör med omfattande erfarenhet av hållbar sourcing och upprättat en global sourcingorganisation som exempelvis ska implementera Fiskars uppförandekod för leverantörer.
Vi har även utsett en kvalitets- och hållbarhetschef inom koncernen, som kommer att leda implementerings arbete av Fiskars hållbarhetsstrategi. Koncernens kvalitets- och hållbarhetschef ska bygga upp ett internt nätverk som kommer att ha en viktig roll i implementeringen av hållbarhetsstrategin.
Koncernens kommunikationsavdelning sammanställer hållbarhetsrapporter och tar fram information i samarbete med koncernledningen och kvalitets- och hålbarhetschef. Den ansvarar också för att väcka medarbetarnas engagemang och införa filantropiska riktlinjer och projekt.
Utöver vårt eget nätverk av inspektörer har vi beslutat att anlita externa inspektionstjänster för att utvärdera implementationen av Fiskars uppförandekod hos leverantörskåren.
För att framgångsrikt kunna införa hållbarhetsstrategin vill vi bygga upp en övergripande företagskultur präglad av hållbarhetstänkande och ett uttalat miljöengagemang. Vi planerar att erbjuda fortbildning och vägledning till Fiskars medarbetare i olika delar av organisationen och göra hållbarhetsarbetet till en integrerad del av bolagets ledarskapsutbildning och målformulering.
POLICYS OCH ÅTAGANDEN
De principer som ligger till grund för Fiskars syn på ansvarsfullt företagande finns definierade i vår uppförandekod. Alla våra medarbetare deltar regelbundet i kurser som rör dessa principer.
Vi har infört styrningssystem för hantering av arbetsvillkor, arbetsmiljö och gällande säkerhets- och miljöstandarder. För att garantera produktsäkerheten har vi även infört riskbedömningsprocedurer, som används för att testa alla nya produkter.
Under 2011 lanserade Fiskars en ny, global uppförandekod för leverantörer, som innehåller de etiska krav våra leverantörer förväntas uppfylla.
Fiskars har varit involverat i ett branschtäckande energieffektiviseringsprojekt ända sedan 2008 och företaget har förbundit sig att minska sin energiförbrukning på Fiskars Homes anläggningar i Finland med tio procent fram till 2016.
Ansvarsfull tillverkning
I Fiskars leveranskedja ingår vår egen tillverkning, men även sourcing, logistik och distribution. Under 2011 har utvecklingen gått i en mer hållbar riktning.
Fiskars har omkring tjugo produktionsanläggningar, som är specialiserade på olika områden. Cirka sextio procent av vår volym produceras internt. När det handlar om miljöpåverkan genom vår egen verksamhet har våra koldioxidanalyser tydligt visat något som kan betraktas som naturligt för ett företag i den energiintensiva glas- och keramikbranschen: Energiförbrukningen och materialåtgången i våra fabriker bör få högsta prioritet i arbetet att minska miljöpåverkan.
Tillverkningsverksamheten står för närmare nittio procent av Fiskars växthusgasutsläpp. De största andelarna kommer från förbrukningen av direktenergi, elektricitet och råmaterial.
Den tredje viktiga miljöaspekten i vår tillverkningsverksamhet är att säkerställa att produkter och produktionsprocesser är fria från skadliga ämnen och kemikalier i syfte att uppfylla och överträffa kundernas höga förväntningar på våra produkter beträffande produktsäkerhet och miljö.
FOKUS PÅ MINSKADE UTSLÄPP OCH MER EFFEKTIV MATERIALANVÄNDNING
Vår målsättning är att utforma användarvänliga och hållbara produkter av hög kvalitet som fyller konsumentens behov i vardagen. De närmaste fem åren har vi beslutat att fokusera miljöarbetet på att minska koldioxidutsläppen och effektivisera materialanvändningen. Dessutom har vi som målsättning att rensa bort skadliga ämnen i våra produkter. Under 2012 kommer vi att formulera mål för vart och ett av dessa områden och ta fram planer för hur vi ska uppnå och följa upp målen.
ATT VARA EN ANSVARSFULL TILLVERKARE
Det är viktigt att analysera alla miljöaspekter då vi formger och utvecklar nya produkter. Med hjälp av intelligent produktutveckling och hållbar formgivning har vi satt som mål att effektivisera materialanvändningen och öka användningen av återvunnet material. När produktens långa livslängd når sitt slut ska det gå att återvinna den. Målet är också att optimera förpackningarna och att använda återvunnet eller förnybart förpackningsmaterial.
FISKARS VÄXTHUSGASUTSLÄPP EFTER KÄLLA
Fiskars sammanlagda växthusgasutsläpp uppgår till 104 000 tCO2 (koldioxidekvivalenter). Uppgifterna baseras på 2010 års nivåer, med hjälp av Green House Gas Protocol (GHG Protocol), det beräkningsverktyg som oftast används internationellt för att gruppera och beräkna mängden växthusgasutsläpp.
Under 2012 tänker vi se över våra energieffektivitetsprogram, ta fram nya procedurer för produktutveckling för att göra miljöaspekterna till en mer formell del av processen samt införa förpackningsguide i hela koncernen.
LEDNINGSSYSTEM
För att säkerställa kontinuerlig utveckling och att våra system uppfyller gällande regelverk har vi infört ISO 90001-certifierade kvalitetsledningssystem och ISO 14001-certifierade miljöledningssystem i affärsområdet Fiskars Home. Fiskars Home är även igång med implementeringsarbetet av OHSAS 18001-certifierat ledningssystem för arbetsmiljö och säkerhet.
Fiskars är ett globalt företag som framställer produkter av hög kvalitet oavsett ursprungsland.
UTÖKAT ANSVAR
Formgivning, hög kvalitet, säkerhet och hållbarhet är faktorer som förklarar varför kunderna väljer våra produkter. Genom att uppfylla dessa höga krav internt kan vi också hjälpa våra leverantörer att nå samma mål.
Efterfrågan på marknaden kan snabbt förändras och det ställer krav på hög flexibilitet inom Fiskars. En effektiv kombination av egna produktionsanläggningar och externa leverantörer har visat sig vara en optimal lösning för oss. Samtidigt är det en stor utmaning att hitta rätt balans mellan faktorer som formgivning, tillgängligheten, kvalitet och pris.
Vi är medvetna om att våra produkter har en ikonisk ställning i vissa länder och att ansvarsfullt företagande är en känslig och viktig fråga. Vi har som målsättning att bygga upp en konkurrenskraftig och hållbar leveranskedja som vi kan diskutera öppet och att bemöta användarnas frågor.
AMBITIÖSA ETISKA REGLER
Som komplement till vår egen tillverkning har vi skapat ett nätverk av externa leverantörer, som vi betraktar som långsiktiga samarbetsparter. Vi har beslutat att stötta våra samarbetsparter i arbetet med att säkerställa att arbetsförhållandena i leveranskedjan är säkra, att personalen behandlas med respekt och värdighet och att affärsverksamheten bedrivs på ett hållbart sätt med tanke på miljön och etiska principer. De här principerna finns formulerade i Fiskars dokument Uppförandekod för leverantörer (Fiskars Supplier Code of Conduct), som under 2011 uppdaterades och undertecknades av våra leverantörer av färdiga produkter. Införandet av Fiskars uppförandekod för leverantörer är ett löpande arbete som kräver gemensamma ansträngningar från alla parter.
Fiskars uppförandekod för leverantörer är baserad på internationella konventioner och standarder, principer för etiskt uppförande på den globala marknaden samt kundernas krav. Den rymmer en hög ambitionsnivå för hållbarhetsarbetet hos såväl Fiskars som våra samarbetsparter.
Uppförandekoden för leverantörer har direkta implikationer på affärsverksamheten, eftersom Fiskars ger företräde till leverantörer som ligger i framkant när det gäller socialt ansvar och miljöarbete. Sourcingcheferna är djupt involverade i arbetet med uppförandekoden och vi kommer att ha ett tätt samarbete med våra leverantörer för att säkerställa att koden efterlevs. Under det gångna året har vi vidtagit åtgärder i fall där vi misstänkt avvikelse av vår uppförandekod. Vi börjar med att undersöka ärendet med hjälp av våra interna inspektörer, diskutera avvikelser med leverantören och komma överens om åtgärdsplaner. Vid allvarliga överträdelser avbryter vi samarbetet med leverantören.
ÖKAT FOKUS PÅ EN HÅLLBAR LEVERANSKEDJA
Under 2011 upprättade Fiskars sitt globala sourcingkontor i Bangkok. Genom att placera kontoret nära våra leverantörer kan vi kontinuerligt bidra till att förbättra arbetet med ansvarsfullt företagande och en hållbar utveckling inom leverantörsnätverket. I detta ingår bland annat att införa och följa upp Fiskars uppförandekod för leverantörer, ta fram affärsmodeller i samarbete med leverantörerna och sköta den dagliga administrationen av vår leverantörsbas.
Fiskars personal på de regionala sourcingkontoren i Bangkok och Shanghai, det globala sourcingteamet och våra affärsområden samarbetar direkt med våra leverantörer. I undantagsfall sker kontakten mellan oss och leverantören via en agent. I linje med gällande regelverk utförs inspektioner av våra utbildade inspektörer. Dessutom använder vi oss av externa inspektörer för att bedöma graden av efterlevnad och för att säkerställa objektivitet och transparens i processen. Vi har definierat en tydlig och formell process för att understödja det här arbetet.
Vi håller just nu på att utbilda alla inblandade parter, inklusive inspektörer och leverantörer. Under 2011 undertecknade våra stora leverantörer av färdiga produkter Fiskars uppförandekod för leverantörer för att visa att de ställer upp på våra krav. Ca 10 % av leverantörer av färdiga produkter granskades under 2011 och vi planerar att utföra inspektioner på alla våra stora leverantörer av färdiga produkter under 2012. Senare kommer vi att utöka omfattningen och även införa inspektioner på utvalda underleverantörer samt leverantörer av råmaterial och förpackningar.
SAMARBETE MED VÅRA LEVERANTÖRER
Fiskars tror på ett nära samarbete och långsiktig utveckling tillsammans med leverantörerna. Varje år anordnar vi leverantörsdagar för att diskutera framtidsplaner och utbyta bästa förfaranden.
Vår personal – vår potential
Fiskars är grundat på principen om entreprenörsanda och det unika entreprenörskapet har drivit Fiskars framåt ända sedan dess.
Fiskars kultur som bygger på Fiskars värderingar: Innovation, laganda, integritet och ansvarskänsla har hjälpt oss att skapa gemenskap och vi-känsla bland runt 3 400 medarbetare från över tjugo länder och fyra kontinenter.
På Fiskars ser vi medarbetarna som en väldigt viktig tillgång, eftersom personalen också är en spegelbild av de konsumenter över hela världen som köper och använder våra produkter. Därför uppmuntrar vi mångfald och mångkulturell kompetens i hela affärsverksamheten.
LEDARSKAP NYCKELN TILL FISKARS FRAMGÅNG
Vi hämtar inspiration från våra produkter, medarbetare, kultur och chefer. Vi anser att inspiration behöver ledas. Därför har vi valt att fokusera på ledarskap, välbefinnande och engagemang. Vi är övertygade om att det är vår uppgift att inspirera våra medarbetare genom förstklassigt ledarskap.
Ett tydligt ledarskap och en företagskultur som bygger på delat ansvar kommer även i fortsättningen att vara i fokus för oss. Fiskars ledarstil är baserad på en vision och ett visst sätt att vara. Den utgör grunden för utveckling av våra chefer och vi har sammanfattat principen i följande ledord: Tillhandahålla tydliga riktlinjer, Skapa vinnaranda, Leva ut Fiskars värderingar, Utveckla och engagera talang samt Förstklassig ledning.
För att stötta våra chefer i ledarskapet och arbetet med att utveckla och engagera sina medarbetare håller vi på att införa ett koncerntäckande program som kallas License to Lead. Programmet förser chefer med användbara verktyg och gynnar Fiskars gemensamma lederskapskultur.
Under 2011 lanserades ett mentorsprogram och projektet har varit väldigt framgångsrikt för att utveckla cheferna inom Fiskars. Viktiga medarbetare i olika delar av företaget valdes ut till programmet med målsättningen att främja utvecklingen av deras professionella kompetens och ledarskapsroll. Varje deltagare fick en egen mentor – en medarbetare i högre befattning från ett annat affärsområde. Under en sexmånadsperiod förväntades de träffas regelbundet för strukturerade och målinriktade diskussioner om deltagarens fortsatta utveckling. Tanken var även att de skulle utbyta idéer om aktuella utmaningar i arbetet.
MEDARBETARENGAGEMANG SOM NYCKELTAL FÖR FISKARS
Vi inom Fiskars vill göra ett fantastiskt arbete och stå för mycket goda resultat. Därför är det viktigt för oss att veta hur entusiastisk personalen är, hur de resonerar och lever med oss under våra dagliga framgångar och eventuella farthinder. Ordet engagemang är ett sätt att beskriva den känslomässiga och intellektuella stimulans som får oss alla att fyllas av energi och göra vårt bästa. Fiskars ledning har valt att främja det
mentorskap AMERIKA & FRANKRIKE
"Jag ser inte mentorskapet som en arbetsuppgift, utan som en givande resa. Efter minst fyra möten har vi tagit steget bortom visioner och drömmar. Vi har gått över till handlingsplaner. Det handlar inte bara om hans verksamhetsområde, eller om Fiskars, utan mer om honom – personligen. Jag är intresserad av att höra hur det går för honom och vad han lyckas åstadkomma. Vi diskuterar liknande situationer och/eller problem och utbyter tankar om hur vi löste dem. "
Paul Tonnesen, Garden & SOC direktör, Amerika. Mentor till Alexandre Denis, försäljningsdirektör i Frankrike – beskriver sina erfarenheter av mentorskapet.
"Mentorskapet har gett mig en fantastisk möjlighet att lära mig av någon i högre ställning om hur man driver ett företag och att få inblick i den amerikanska marknaden. Men vi diskuterar inte bara affärsledning, det har också i väldigt hög grad handlat om min personliga utveckling, dvs. vad jag bör jobba med och fokusera på. Vi har använt verktyg för webbkommunikation under mentorssamtalen och jag måste säga att jag är riktigt imponerad över vilket bra sätt det är att lära sig på och utbyta erfarenheter."
Alexandre Denis, försäljningdirektör i Frankrike, ser mentorskapet som en möjlighet att växa på ett professionellt och personligt plan.
här engagemanget genom att uppmuntra energi och entusiasm bland personalen.
I september genomförde vi en global personalundersökning för andra gången bland alla våra anställda. För Fiskars är detta ett användbart verktyg för att kunna sätta oss in i hur medarbetarna känner och tycker i viktiga frågor. Undersökningen är också en viktig möjlighet för medarbetarna att påverka och göra sin röst hörd. I år gav oss personalundersökningen både framgångshistorier att vara stolta över och information om att det fortfarande finns områden att ta itu med. Av undersökningen kunde man tydligt utläsa att det har skett framsteg på många avdelningar och att cheferna har tagit resultaten på mycket stort allvar och planerar att vidta åtgärder för att förbättra resultaten nästa år.
Nyckeltalet är det så kallade "engagemangsindexet" som vi använder som nyckeltal för att mäta medarbetarnas tillfredsställelse i hela koncernen. Under 2011 sjönk totalindexet något. Vi kunde dock också se avsevärda positiva förändringar. En av 2011 års höjdpunkter var att engagemangsindexet steg tydligt i Ryssland.
HELHETSPERSPEKTIV PÅ VÄLBEFINNANDE
Välbefinnande är viktigt för oss alla. För att man ska trivas på jobbet måste många olika saker falla på plats. Dels är det viktigt att känna sig trygg och uppskattad bland kollegorna, dels måste stressfaktorn ligga på en rimlig nivå. Dessutom måste man vara fysiskt rustad för de arbetsuppgifter man ansvarar för. På Fiskars är vi medvetna om att ansvaret för välbefinnande inte ligger enbart hos medarbetaren, utan att även företaget måste bidra aktivt. Det gäller i synnerhet på ett företag som vårt, med över femtio anställda som har jobbat minst fyrtio år inom företaget. Vi är skyldiga dessa trostjänare ett stort tack och vill hjälpa dem att hålla sig i form till dagens utmaningar.
| personalens geografiska fördelning | |
|---|---|
över 60 år 5 %
| personal fakta | 2011 | ||
|---|---|---|---|
| Antal antsällda i medeltal (FTE) | 3,545 | Finland | 47 % |
| Anställda i produktion, % | 46 | Andra nordiska länder | |
| Deltidsanställda, % | 14 | Övriga EMEA | |
| Könsfördelning, män/kvinnor, % | 52/48 | Amerika | |
| Andelen kvinnor i ledningsgruppen, % | 40 | ||
| Andelen kvinnor i styrelsen, % | 22 | ||
| Anställda som deltagit i | personalens åldersfördelning | ||
| personalundersökningen, % | 68 | under 20 år | |
| Tjänstemän som deltar i utvecklingssamtal, % | 80 | 20-29 år | |
| 30-39 år | |||
| 40-49 år | |||
| 50-59 år |
välbefinnande tavastehus FINLAND
För att ta itu med medarbetarnas välbefinnande startade vi ett pilotprogram som heter "Fiskars Fiilis" på distributionscentret i Tavastehus. Här testade vi en rad olika välbefinnandekoncept. Programmets målsättning var väldigt ambitiös. Vi ville få med alla aspekter av välbefinnande och inkludera aktiviteter som stresshantering, diet, fysisk hälsa, ergonomi och laganda. Fiskars lade ner stora resurser på pilotprojektet och resultatet blev ännu mer betydande. Efter bara några månader hade sjukfrånvaron på distributionscentret i Tavastehus halverats och flera av de faktorer som vi ville påverka förändrades drastiskt. Exempelvis ökade andelen medarbetare som var nöjda med sina dagliga arbetsuppgifter med 68 procent och enligt personalundersökningen steg andelen medarbetare som kände sig trygga på jobbet med 69 procent.
personalengagemang RYSSLAND
I Ryssland var förbättringarna ett resultat av att man snabbt och systematiskt reagerade på svaren i föregående års undersökning. "Alla har gjort sitt bästa. Vi lyckades faktiskt uppnå den här förbättringen genom att uttalat börja tänka i vi-form i stället för jag-form. Det ryska teamet har generellt sett varit väldigt pragmatiskt och fokuserat och utgått från de råd och förslag till åtgärder som har framstått. De valde ut tre huvudområden från effektmodellen – kommunikation, fortbildning & utveckling och erkännande – och kunde på så sätt ta fram en handlingsplan i sex steg på dessa områden och utifrån en färdig mall. Planen utvecklades genom att presentera resultaten för organisationen vid tre olika evenemang, med vissa grupparbeten och brainstormingövningar på respektive arrangemang." Julia Serb, personalchef, Ryssland
Årsredovisning 2011 37
FÖ RVALTNING
Fiskars redogörelse över förvaltnings- och styrsystem (Corporate Governance Statement) för 2011
Fiskars Oyj Abp förvaltas enligt bolagsordningen, den finska aktiebolagslagen och de regler och bestämmelser för noterade bolag som NASDAQ OMX Helsinki Oy har utfärdat. Fiskars följer också utan undantag Finsk kod för bolagsstyrning som har godkänts av Värdepappersmarknadsföreningen. Rekommendationen trädde i kraft den 1.10.2010 och finns tillgänglig på www.cgfinland.fi. Den här redogörelsen över förvaltnings- och styrsystem har publicerats separat från Styrelsens verksamhetsberättelse på företagets webbplats på www.fiskarsgroup.com den 23.2.2012.
Den slutgiltiga beslutsmakten ligger hos Fiskars Oyj Abp:s aktieägare vid bolagsstämman. Fiskars styrelse ansvarar för företagets förvaltning och för att dess verksamhet är ändamålsenligt organiserad. Verkställande direktören (VD) ansvarar för företagets affärsverksamhet och förvaltning enligt anvisningar och beslut från styrelsen.
Bolagsstämma
Ordinarie bolagsstämma hålls en gång per år före utgången av juni månad, antingen i Raseborg eller i Helsingfors. Bolagsstämman fattar beslut i de ärenden som tillkommer stämman enligt aktiebolagslagen och bolagsordningen, såsom godkännande av bokslut, utdelning av vinster, ansvarsfrihet för medlemmarna i styrelsen och verkställande direktören samt val av styrelsemedlemmar och revisorer och arvoden till dessa.
Kallelsen till bolagsstämman ska enligt bolagsordningen publiceras på företagets webbplats och, om så bedöms nödvändigt av styrelsen, på ett alternativt sätt. Under 2011 publicerades kallelsen i Helsingin Sanomat, Kauppalehti, Hufvudstadsbladet och Västra Nyland, förutom den kallelse som publicerats på företagets webbplats.
Aktieägare som önskar ta med en fråga på dagordningen för bolagsstämman bör lämna in en sådan begäran skriftligt till styrelsen. Anhållan måste vara tillräckligt koncis och ärendet måste falla inom bolagsstämmans bemyndigande enligt definitionen i aktiebolagslagen för att den skall inkluderas i kallelsen till bolagsstämman och på dagordningen för bolagsstämman. Instruktioner om och sista datum för att lämna in begäran till styrelsen publiceras på företagets webbplats. År 2011 lämnades ingen sådan anhållan in till styrelsen.
Bolagsstämma år 2011
Fiskars ordinarie bolagsstämma hölls den 16.3.2011. Stämman fastställde bokslutet, beviljade styrelsens medlemmar och verkställande direktören ansvarsfrihet och beslutade om dividend samt en extra dividend som betalades för räkenskapsåret 2010. Stämman beslutade också om de arvoden som skall utgå till styrelsen, och valde medlemmar fram till slutet av bolagsstämman år 2012. Dessutom valdes företagets revisorer och beslutades om arvoden. Bolagsstämman bemyndigade styrelsen att förvärva Fiskars egna aktier och fatta beslut om att förmedla dem i enlighet med särskilt överenskomna villkor.
Styrelsen
I enlighet med bolagsordningen skall styrelsen bestå av minst fem och högst nio medlemmar. Mandatperioden för alla medlemmar kommer att sträcka sig från valet till slutet av nästa bolagsstämma. Styrelsen ansvarar för att välja en ordförande bland medlemmarna.
Styrelsens uppgifter och arbetsordning
Fiskars styrelse ansvarar för att leda företaget enligt gällande lagstiftning, myndigheternas förordningar, bolagsordning och de beslut som fattas av bolagsstämman.
Enligt den arbetsordning som styrelsen godkänt ansvarar styrelsen för följande verksamheter:
- Förvaltning och ändamålsenlig organisering av företagets verksamhet samt fastställandet av verksamhetsstrategin och budgeten för företaget
- Övervaka företagets soliditet, lönsamhet och likviditet samt företagets ledning
- Godkänna principerna för företagets riskhantering
- Ansvara för beredningen av bokslut
- Bekräfta finansieringspolitik
- Inom ramen för företagets affärsområde fatta beslut om åtgärder som med tanke på omfattningen och kvaliteten av företagets verksamhet är ovanliga eller långtgående, förutsatt att de inte bör avgöras av bolagsstämman.
- Utnämna verkställande direktör och godkänna villkoren för dennes direktörsavtal samt avlöning
- Utnämna medlemmar till koncernledningen samt välja andra direktörer och chefen för den interna revisionen samt godkänna deras löneförmåner och annan avlöning
- Besluta om principerna för koncernens belöningssystem och andra vittgående personalfrågor
- Styrelsen behandlar också frågor i anslutning till utnämning av dotterbolags styrelsemedlemmar.
- Tillsätta kommittéer och välja medlemmarna i dessa. Kommittéernas uppgift är att förbereda frågor inom deras specifika kompetensområde som ska tas upp och avgöras vid styrelsemöten.
Styrelsen sammanträder regelbundet 8–9 gånger per år enligt en förutbestämd tidsplan, med extra möten vid behov. De flesta möten ansluter sig till offentliggörandet av företagets bokslut och delårsrapporter, strategi- och budgetcykeln eller bolagsstämman. Styrelsen håller även ett strategimöte vid vilket koncernens framtida scenarier behandlas och företagets strategi godkänns. Styrelsen förlägger vanligtvis ett eller två av dessa möten på olika platser inom Fiskars organisation, med fokus på ett affärsområde.
Dessutom utvärderar styrelsen med hjälp av en extern expert regelbundet sin egen verksamhet och sitt samarbete med bolagsledningen.
Styrelsens sammansättning 2011
Vid bolagsstämman som hölls den 16.3.2011 omvaldes samtliga nio medlemmar i styrelsen: Kaj-Gustaf Bergh, Ingrid Jonasson Blank, Ralf Böer, Alexander Ehrnrooth, Paul Ehrnrooth, Louise Fromond, Gustaf Gripenberg, Karsten Slotte och Jukka Suominen.
Vid sitt sammanträde efter bolagsstämman omvalde styrelsen Kaj-Gustaf Bergh till ordförande samt Alexander Ehrnrooth och Paul Ehrnrooth till vice ordföranden. Styrelsen beslöt att återupprätta en Audit Committee, en Compensation Committee och en Nomination Committee.
Styrelseordförande Kaj-Gustaf Bergh (DE, jur.kand.) är född 1955 och verkställande direktör i Föreningen Konstsamfundet rf.
Vice ordförande Alexander Ehrnrooth (EM, MBA) är född 1974 och verkställande direktör i Virala Oy Ab.
Vice ordförande Paul Ehrnrooth (EM, MBA) är född 1965 och verkställande direktör och styrelseordförande i Turret Oy Ab.
Ralf Böer (jur.kand.) är född 1948 och delägare i Foley & Lardner LLP.
Louise Fromond (jur.kand.) är född 1979. Hon är styrelseordförande i Oy Holdix Ab.
Gustaf Gripenberg (TkD) är född 1952 och professor vid Aalto-universitetet.
Ingrid Jonasson Blank (EM) är född 1962. Hon är styrelsemedlem i flera bolag, bl.a. TeliaSonera och Bilia.
Karsten Slotte (DE) är född 1953 och verkställande direktör, koncernchef i Oy Karl Fazer Ab.
Jukka Suominen (EM) är född 1947. Han är styrelsemedlem i flera bolag.
En presentation av styrelsens medlemmar finns på sidorna (48-49) i rapporten.
Styrelsens oberoende
Styrelsen utvärderar varje medlems oberoende i enlighet med Finsk
Styrelsens mötesaktivitet och mötesnärvaro 2011 Committee
kod för bolagsstyrning vid det konstituerande möte som hålls efter bolagsstämman.
Samtliga medlemmar i styrelsen är oberoende av företaget.
Kaj-Gustaf Bergh, Ralf Böer, Gustaf Gripenberg, Ingrid Jonasson Blank, Karsten Slotte och Jukka Suominen är också oberoende av större aktieägare.
Alexander Ehrnrooth, Paul Ehrnrooth och Louise Fromond anses inte oberoende av större aktieägare.
Styrelsens arbete år 2011
Styrelsen sammanträdde 13 gånger under år 2011. Medlemmarnas genomsnittliga deltagande vid styrelsemöten var 97 %. Förutom det ordinarie styrelsearbetet under räkenskapsåret var de viktigaste prioriteringarna under 2011 implementeringen av den integrerade strategin och den gemensamma verksamhetsmodellen, inklusive, men inte begränsat till investeringsprogrammet i EMEA-regionen och organisatoriska strukturer.
Kommittéer
Styrelsen utsåg under 2011 tre kommittéer: Audit Committee, Compensation Committee och Nomination Committee.
Audit Committee
Audit Committee ansvarar för följande verksamheter:
- Kontrollera processerna för företagets bokslutsrapportering
- Övervaka den finansiella rapporteringen
- Kontrollera effektiviteten av koncernens interna kontroll, interna revision och riskhantering
- Gå igenom beskrivningen av huvuddragen i systemen för intern kontroll och riskhantering som hör till den finansiella rapporteringsprocessen, som finns i företagets förvaltnings- och styrsystem
- Kontrollera den lagstadgade revisionen av företagets bokslut och koncernbokslut
- Utvärdera de lagstadgade revisorernas oberoende och de tilläggstjänster som dessa erbjuder
- Bereda ett beslutsförslag angående val av revisor för Nomination
| Compensation | Nomination | |||
|---|---|---|---|---|
| Styrelsen | Audit Committee | Committee | Committee | |
| 1.1.–31.12.2011 | 13 möten | 4 möten | 3 möten | 4 möten |
| Kaj-Gustaf Bergh | 13 | - | 3 | 4 |
| Alexander Ehrnrooth | 13 | 4 | - | 4 |
| Paul Ehrnrooth | 13 | 3 | - | 4 |
| Ralf Böer | 12 | - | 3 | - |
| Louise Fromond | 13 | 4 | - | - |
| Gustaf Gripenberg | 13 | 4 | - | - |
| Ingrid Jonasson Blank | 13 | - | 3 | - |
| Karsten Slotte | 13 | 4 | - | - |
| Jukka Suominen | 13 | - | 3 | - |
Följande styrelsemedlemmar ingick i kommitténs sammansättning:
- Gustaf Gripenberg (ordförande)
- Alexander Ehrnrooth
- Paul Ehrnrooth
- Louise Fromond
- Karsten Slotte
Audit Committee sammanträdde 4 gånger under år 2011 och medlemmarnas deltagande vid kommittémöten var 95 %. Förutom det ordinarie arbetet diskuterade Audit Committee under 2011 även företagets hållbarhetsarbete och rapportering.
Compensation Committee
Compensation Committee har som uppgift att förbereda ärenden som gäller utnämning av och arvoden till verkställande direktör och direktörerna i koncernen samt ärenden som gäller företagets belöningssystem.
Följande styrelsemedlemmar ingick i kommittén:
- Kaj-Gustaf Bergh (ordförande)
- Ralf Böer
- Ingrid Jonasson Blank
- Jukka Suominen
-
Compensation Committee sammanträdde 3 gånger under år
-
Medlemmarnas deltagande vid kommittémöten var 100 %. År 2011 diskuterade Compensation Committee företagets belöningsramverk, bonusstruktur och långsiktiga incitamentsprogram.
Nomination Committee
Nomination Committee ansvarar för följande verksamheter:
- Förbereda förslag till styrelsemedlemmar för bolagsstämman efter att ha hört de större aktieägarna i företaget
- Förbereda förslag om styrelsemedlemmarnas arvoden för bolagsstämman
- Förbereda förslag till sammansättning av styrelsens kommittéer för styrelsen
- Förbereda förslag till val av revisorer utifrån Audit Committees förslag
- Fastställa kriterier och processer för utvärdering av styrelsens arbete.
Följande styrelsemedlemmar ingick i kommittén:
- Kaj-Gustaf Bergh (ordförande)
- Alexander Ehrnrooth
- Paul Ehrnrooth
Nomination Committee sammanträdde 4 gånger under år 2011 och medlemmarnas deltagande vid kommittémöten var 100 %.
VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR
Företagets styrelse utser och vid behov avskedar verkställande direktören, som samtidigt är koncernchef. Den verkställande direktören leder företagets affärsverksamhet och förvaltning i enlighet med bolagsordningen, gällande lagstiftning, myndigheternas förordningar och styrelsens anvisningar och bestämmelser. Verkställande direktören ansvarar för att företagets bokföring sköts enligt lagens bestämmelser samt att företagets tillgångar är ansvarsfullt skötta. Koncernledningen bistår verkställande direktören i dessa uppgifter.
Verkställande direktör är Kari Kauniskangas (ekon. mag. född 1962). Han började arbeta i företaget 2008.
Företaget har ingen ställföreträdare för verkställande direktören. En presentation av verkställande direktören finns på sidan 50.
Ledningen
Koncernledningen
I Fiskars Oyj Abp:s koncernledning ingår de direktörer som ansvarar för koncernförvaltningen. Under verkställande direktörens ledning förbereder koncernledningen förslag för styrelsen och behandlar koncernens strategiska utveckling, resursfördelning och implementering av Fiskars Oyj Abp:s gemensamma verksamhets- och affärsmodell. Koncernledningen tar också upp frågor som gäller gemensamma funktioner och deras utveckling inom koncernen. Dessutom hör relationerna till intressegrupperna till koncernledningens uppgifter.
Koncernledningen sammanträder varje månad enligt en förutbestämd tidsplan, med extra möten vid behov. Koncernledningen sammanträdde sammanlagt 13 gånger under 2011.
Under 2011 var de viktigaste prioriteringarna för Fiskars Oyj Abp:s koncernledning genomförandet av den gemensamma verksamhetsoch affärsmodellen för att verkställa koncernens strategi och skapa en plattform för framtida tillväxt samt lanseringen av ett betydande femårigt investeringsprogram inom EMEA-regionen för att skapa en effektivare leveranskedja och förbättra öppenheten i affärsprocesserna.
Under 2011 var koncernledningens medlemmar verkställande direktör Kari Kauniskangas, ekonomidirektör Teemu Kangas-Kärki, strategidirektör Max Alfthan, chefsjurist Jutta Karlsson och direktör för produktion, sourcing och logistik Hille Korhonen. En presentation av koncernledningens medlemmar finns på sidan 50.
I syfte att underlätta utvecklingen av företagets verksamhet och upprätta gemensamma processer och plattformar, bjöds ledningen för koncernens HR- och IT-funktioner in till koncernledningens sammanträden under 2011. Timo Leskinen, HR Direktör och IT-direktör Frans Westerlund deltog således vid koncernledningens sammanträden.
Ledningen för affärsområden OCH DEN UTVIDGADE LEDNINGSGRUPPEN
Fiskarskoncernen har fyra rapporterande segment: EMEA (Europa, Mellanöstern, Asien och Stillahavsområdet), Amerika, Wärtsilä (intressebolag) och Övriga (Fiskars Fastigheter, koncernförvaltningen och gemensamma funktioner). Fiskarskoncernen har tre affärsområden: Home, Garden och Outdoor. De tre affärsområdena hanteras under två geografiska segment: EMEA och Amerika. Ledningen för affärsområdena ansvar för sin egen affärsverksamhet och för utvecklingen av sitt affärsområde. De ansvarar för att verksamheten följer lagstiftning samt andra bestämmelser och företagets principer.
De ansvarar också för att de dotterbolag som är associerade med verksamheten har tillräckliga resurser för att uppfylla verksamhetsbehoven.
Direktörerna för respektive affärsområde bistås i dessa uppgifter av ledningsgrupperna för affärsområdena och landscheferna.
Koncernledningen följer affärsområdenas resultat och planering med hjälp av månatliga och kvartalsvisa rapporter och har regelbundna möten med direktörerna för de olika affärsområdena för att följa upp viktiga aktiviteter och att behandla affärsområdes-, varumärkes- och kategoristrategier samt implementering av affärsmodeller.
Koncernledningen, direktörer för Fiskars affärsområden och cheferna för Human Resources och IT bildar koncernledningen i företaget. Koncernledningen sammanträder minst fyra gånger per år för att diskutera implementeringen av den integrerade företagsstrategin, implementeringen av gemensamma verksamhets- och affärsmodeller samt resultat och möjligheter för företaget.
Under 2011 bestod ledningen för affärsområden av:
- Jaakko Autere, Home
- Thomas Enckell, Garden EMEA
- Jason Landmark, Outdoor
- Juha Lehtola, Boats
-
Paul Tonnesen, Garden & SOC, Americas
-
Lars Gullikson, Outdoor EMEA fram till den 8 juli när Silva avyttrades
Uppgifter om affärsområdenas ledning och ledningen för HR och IT samt deras ansvarsområden presenteras på sidorna 50-51.
Intern kontroll, riskhantering och intern revision
Styrelsen ansvarar för företagets förvaltning och för att verksamheten ordnas på vederbörande sätt. I praktiken är det verkställande direktörens uppgift att tillsammans med den övriga ledningen se till att bland annat bokföring och kontrollmekanismer fungerar.
Företagets ekonomiska utveckling följs upp månatligen genom ett rapporteringssystem som täcker alla enheter och verksamheter. Affärsområdena leds genom sina egna ledningsgrupper. De olika affärsområdena ansvarar med stöd av företaget för hanteringen av dagliga affärsverksamhetsrisker.
Syftet med riskhanteringen är att stödja identifiering, bedömning och hantering av risker som utgör ett hot mot uppnåendet av Fiskars Oyj Abp:s verksamhetsmål.
Den interna revisionen ansvarar för att kontrollera och utvärdera hur det interna kontrollsystemet fungerar, hur ändamålsenliga och effektiva funktionerna är samt hur väl anvisningarna följs. Den interna revisionen eftersträvar dessutom att främja utvecklandet av riskhanteringen inom affärsenheterna. Moderbolaget har en intern revisor som är administrativt underställd verkställande direktören, men rapporterar till Audit Committee.
Insiderförvaltning
Fiskars tillämpar de insiderregler för börsnoterade företag på NASDAQ OMX Helsinki som trädde i kraft den 9.10.2009. Företaget har också interna insiderregler som senast uppdaterades den 3.11.2009. Till företagets offentliga insiderkrets hör styrelsemedlemmarna, verkställande direktören, koncernledningen, direktörerna för affärsområdena och revisorerna.
Fiskars har även ett bolagsspecifikt insiderregister. För projekt som ifall de förverkligas kan påverka företagets aktiekurs upprätthålls ett skilt projektbaserat register.
Fiskarskoncernens juridiska avdelning för insiderregister. Uppgifterna i det offentliga insiderregistret finns tillgängliga hos Euroclear Finland, adress Urho Kekkonens gata 5 C, 00100 Helsingfors, tfn. +358 20 770 6000 samt på företagets webbplats www.fiskarsgroup.com.
Revision
Företagets revisor är KPMG Oy Ab med Virpi Halonen, APA, som huvudansvarig revisor.
Till revisorerna för samtliga koncernbolag utbetalades år 2011 ett sammanlagt revisionsarvode på 0,7 miljoner euro. Därutöver uppgick konsultarvoden som inte var förknippade med revisionen till sammanlagt 0,4 miljoner euro. Dessa arvoden föranleddes huvudsakligen av skatteangelägenheter.
Information
Fiskars avsikt är att alla parter på marknaden har korrekta, färska och tillräckliga uppgifter om företaget. På Fiskars webbplats är uppgifter om företagets förvaltnings- och styrsystem tillgängliga. Alla börsmeddelanden publiceras strax efter publiceringen, och även övrig betydande investerarinformation är tillgänglig.
Fiskars tillämpar principen med tyst period under tre veckor före publicering av resultat. Under denna period kommenterar Fiskars Oyj Abp inte marknadsläget eller företagets framtidsutsikter.
Huvuddragen i systemen för intern kontroll och riskhantering relaterade till den finansiella rapporteringsprocessen
Med den finansiella rapporteringsprocessen avses de funktioner som producerar den finansiella information som används vid ledningen av företaget samt den finansiella information som publiceras i enlighet med lagar, standarder och övriga bestämmelser som gäller företagets verksamhet.
Intern kontroll inom den finansiella rapporteringsprocessen
Avsikten med intern kontroll är att se till att bolagsledningen har tillgång till uppgifter som är aktuella, tillräckliga och i det väsentliga korrekta för att kunna leda företaget, och att de finansiella rapporter som företaget publicerar ger en tillräckligt rättvisande bild av företagets finansiella ställning.
Struktur
Fiskars har fyra operativa segment och tre affärsområden. Alla affärsområden har sin egen ekonomiledning. De affärsenheter som verkar under affärsområdena utgör basnivån i den finansiella rapporteringen. Affärsenheterna ansvarar för att organisera sin egen ekonomiledning och för att den finansiella rapporteringen är korrekt.
Moderbolaget har också en separat organisation för ekonomiförvaltning som arbetar under koncernens ekonomidirektör. Affärsområdenas och koncernens ekonomiförvaltning styr och övervakar arbetet inom affärsenheternas ekonomiavdelningar. Därutöver kontrollerar och övervakar den interna kontrollen hur rapporteringsprocessen fungerar och fastslår de finansiella rapporternas tillförlitlighet. Finansiering och finansiell riskhantering är en funktion inom koncernens finansieringsenhet och är verkställande direktörens ansvar.
Styrning
Uppställning och uppföljning av finansiella mål är en väsentlig del av arbetet att leda Fiskars. Kortsiktiga finansiella mål fastställs i samband med en plan som görs upp årligen och uppföljning av hur målen uppnås sker månatligen. Affärsenheterna lämnar månatligen in rapporter om de faktiska finansiella uppgifterna samt en prognos över hur den finansiella situationen förväntas utvecklas under den återstående rapporteringsperioden.
De uppgifter som affärsenheterna lämnar in samlas ihop och kontrolleras av koncernens ekonomiförvaltning som sammanställer en månadsrapport för ledningen. I månadsrapporterna ingår sammanfattade resultaträkningar för de operativa segmenten och affärsområdena, de viktigaste nyckeltalen samt en beskrivning av de händelser som är mest betydande för affärsverksamheten. Utöver detta innehåller rapporten koncernens resultaträkning, balansuppgifter, kassaflöde samt en prognos över hur den finansiella situationen förväntas utvecklas under den återstående rapporteringsperioden. Koncernstyrelsens Audit Committee, koncernstyrelsen, ledningsgruppen och affärsområdenas ledningsgrupper följer månatligen upp utvecklingen i det finansiella läget och hur målen uppnås.
Datasystem för ekonomiförvaltning
Affärsenheterna använder sig av flera olika datasystem för bokföring och finansiell rapportering. Koncernens finansiella rapportering sker med hjälp av ett datasystem som administreras centralt. Affärsenheterna och affärsområdena ansvarar för att producera data för koncernens rapporteringssystem. Koncernens ekonomiförvaltning ansvarar för upprätthållandet av koncernens rapporteringssystem och kontrollerar att riktiga och korrekta uppgifter matas in i systemet.
Som en del av det femåriga utvecklingsprogrammet kommer företaget att införa ett gemensamt resursplaneringssystem (ERP) i EMEAregionen i syfte att förenkla den finansiella rapporteringen och minska riskerna som kan uppstå när flera olika system hanteras parallellt. Implementeringen av det nya systemet kommer att ske stegvis. Den första implementeringen skedde under slutet av 2011.
Anvisningar
Den finansiella rapporteringen sker enligt enhetliga principer. Koncernen tillämpar den internationella IFRS-bokföringsstandarden som har godkänts inom EU och som har en enhetlig kontoplan. Koncernens ekonomiförvaltning har dragit upp riktlinjer för enheterna angående innehållet i de finansiella rapporterna samt de datum som gäller för rapporteringen.
Riskhantering inom den finansiella rapporteringsprocessen
Riskhanteringen har i uppdrag att identifiera hot mot den finansiella rapporteringsprocessen som om de blev verklighet kunde innebära att ledningen inte hade tillgång till uppgifter som är aktuella, tillräckliga och i det väsentliga korrekta för att kunna leda företaget och att de finansiella rapporter som företaget publicerar inte ger en tillräckligt rättvisande bild av företagets ekonomi.
Fiskars hanterar risker i anknytning till den finansiella rapporteringsprocessen bland annat på följande sätt: ändamålsenlig organisering av och tillräckliga resurser för ekonomiförvaltningen, behörig begränsning av rättigheter tillhörande enskilda befattningar, centraliserad styrning av användningsrättigheter till koncernens rapporteringssystem, anvisningar för bokföring och rapportering, en gemensam och enhetlig kontoplan för hela koncernen, utnyttjande av datateknik, kontinuerlig utbildning av personalen samt kontroll av de uppgifter som rapporteras som ett led i rapporteringsprocessen.
Som en del av det femåriga utvecklingsprogrammet i EMEA-regionen samordnar företaget för närvarande sina finansiella processer och inför modern datateknik. När det gäller riskhantering är målet att öka antalet interna kontroller och att förbättra öppenheten och kvaliteten på information som används i beslutsfattande på hög nivå.
RISKHANTERING
Det övergripande målet för riskhanteringen är att identifiera, utvärdera och hantera risker som kan hota möjligheten att uppnå företagets affärsmål. Avsikten är att trygga personal, tillgångar och kundleveranser, skydda företagets anseende och varumärken samt skydda företagets ägarvärde mot skador som minskar företagets lönsamhet eller tillgångar.
Principerna för riskhanteringen ingår i den riskhanteringspolicy som Fiskars styrelse har godkänt. Företagets Audit Committee har uppsikt över hur riskhanteringssystemen fungerar. Identifieringen, bedömningen och i betydande grad också hanteringen av risker har delegerats till affärsenheter och stödfunktioner. Koncernens finansieringsenhet ansvarar för utveckling och skötsel av metoder, arbetsredskap och rapportering i anslutning till riskhanteringen. Dessutom sköter finansieringsenheten tillsammans med affärsenheterna och stödfunktionerna riskbedömningar och hjälper till att göra upp verksamhetsplaner utifrån dessa bedömningar.
Fiskars har ett omfattande egendoms-, avbrotts-, transport- och ansvarsförsäkringsskydd som täcker företagen inom koncernen. Försäkringshanteringen har förutom lokala försäkringar koncentrerats till koncernens finansieringsenhet.
Koncernens finansieringsenhet hanterar de finansiella riskerna i enlighet med de principer som har godkänts av styrelsen.
Riskhanteringssystem
MED Risk menas allt som kan hindra oss från att uppnå våra affärsmål.
MÅL
HUVUDSAKLIGA OSÄKERHETSFAKTORER Kundrelationer och distribution
Fiskars tillverkar och säljer produkter avsedda för konsumenter. Den allmänna ekonomiska situationen och den försvagade konsumtionsefterfrågan inom de för Fiskars viktiga marknaderna i Europa och Nordamerika kan ha en negativ inverkan på företagets omsättning och lönsamhet.
Fiskars produkter säljs i första hand till parti- och detaljhandlare samt via egna butiker direkt till konsumenterna. Försäljning till enskilda storkunder är av stor betydelse för en del av verksamheten, men ingen av Fiskars kunder hade en andel av mer än 10 % av koncernens totala omsättning. Eftersom vissa stora kunder fattar beslut om försäljningssortimentet och leverantörsvalet endast en gång per år kan Fiskars riskera att förlora kunder om inte kundernas behov uppfylls. Även en förlust av några få stora kunder eller en störning i en specialiserad distributionskanal kan ha en negativ inverkan på koncernens verksamhet och resultat.
Leveranskedjan
En betydande del av produkterna som Fiskars säljer tillverkas av externa leverantörer och dessutom köper företaget komponenter och råmaterial från flera leverantörer.
Genom att lägga ut en större del av företagets verksamhet på entreprenad utsätts företaget i högre grad för risker relaterade till den del av leveranskedjan som lagts ut på entreprenad. De flesta av leverantörerna finns i Asien, vilket är långt i från företagets viktigaste marknader och störningar vid försörjningskällan eller i logistikkedjan kan leda till oregelbundna leveranser av produkter till kunderna. Fiskars är också mer utsatt för ekonomiska och politiska risker samt risker förknippade med lagar och regleringar relaterade till leverantörernas länder. När företaget väljer sina leverantörer framhåller företaget leveranssäkerhet, leverantörers förmåga att reagera på förändringar i efterfrågan, kvalitet och etiska aspekter av leverantörernas verksamhet. Fiskars kräver att alla samarbetspartners förbinder sig till principer som omfattar arbetsrätt och mänskliga rättigheter, hälsa och säkerhet, miljö och affärsetik. Leverantörerna måste följa dokumentet Fiskars uppförandekod för leverantörer, och kontroller genomförs för att säkerställa efterlevnaden.
Fiskars har stärkt sina resurser i den globala upphandlingsverksamheten och upprättat en global upphandlingsfunktion. Företaget har i dag inköpskontor i Shanghai och Bangkok och inriktar sig på att harmonisera inköpsprocesser och leverantörsbaserade förvaltningsprinciper på det globala planet.
Råvaror och komponenter
De råvaror som främst används i Fiskars produkter är stål, aluminium och plast. Plötsliga fluktuationer i råvaru-, komponent- och energipriser kan ha en inverkan på koncernens lönsamhet. Fiskars har långvariga anskaffningskontrakt med vissa av sina råvaruleverantörer för att hantera prisrisker och dessutom används derivat för att säkra elpriset för produktionsanläggningar i Finland.
Valutakurser
En betydande del av koncernens verksamhet är lokaliserad utanför euroområdet. Koncernräkenskaperna redovisas i euro och förändringar i valutakurser kan ha en negativ inverkan på koncernens nettoomsättning, rörelseresultat och balansräkning. Förändringar i valutakurser kan också påverka Fiskars konkurrenskraft negativt. Företaget avser att hantera valutarisker som är relaterade till kommersiella kassaflöden i första hand med verksamhetsmedel. Förvärv av produktionsinsatser och försäljning av produkter uttrycks främst i de lokala valutorna för koncernens företag. Uppskattad export och import i utländsk valuta säkras upp till 12 månader i förväg.
Varumärken och Fiskars anseende
Fiskars handhar ett antal globalt och lokalt kända varumärken i sin portfölj. En händelse som har en negativ inverkan på konsumenternas förtroende kan också påverka koncernens affärsverksamhet negativt. Fiskars övervakar noggrant sina varumärkens framgångar och vidtar alltid vid behov åtgärder för att skydda sina varumärkens värde.
Väder och säsongsväxlingar
Vissa varugrupper kan påverkas av vädret, vilket i synnerhet gäller trädgårdsredskap under våren och snöredskap under vintern. Väderförhållanden som avviker från det statistiskt normala kan påverka försäljningen av dessa produkter på ett negativt sätt. Tyngdpunkten för försäljningen av koncernens produkter för hemmet ligger tydligt på årets sista kvartal. Eventuella problem med tillgång till produkter eller i efterfrågan under årets sista kvartal kan på ett betydande sätt påverka resultatet för hela året.
Investeringsprogram i EMEA-regionen
I december 2010 lanserade Fiskars ett femårigt utvecklingsprogram i EMEA-regionen med en investering på cirka 50 miljoner euro. Med det här programmet kommer företaget att skapa en mer effektiv leveranskedja och förbättra öppenheten med hjälp av gemensamma processer och IT-system, inklusive ett nytt resursplaneringssystem (ERP). Om företaget inte lyckas genomföra programmet som planerat kan det försenas eller inte uppnås. En särskild projektgrupp där även externa rådgivare ingår, har inrättats för att genomföra programmet. Bolagsledningen granskar genomförandet av programmet och projektets status rapporteras regelbundet till styrelsen.
Intresseföretaget
Fiskars har en betydande investering i intresseföretaget Wärtsilä Oyj Abp. Stora förändringar i aktiepriserna, lönsamheten eller Wärtsiläs dividend kan ha en betydande inverkan på Fiskars.
Fiskars redogörelse över arvoden
Styrelsens arvoden
Styrelsemedlemmarnas arvoden fastställs av ordinarie bolagsstämma. Styrelsens Nomination Committee ansvarar för beredningen av förslag om styrelsemedlemmarnas arvoden för bolagsstämman.
Ordinarie bolagsstämman år 2011 beslöt att bibehålla styrelsemedlemmarnas arvoden oförändrade. Årsarvodena utbetalas enligt följande:
- Styrelseordförande: 70 000 euro
- Vice ordförande: 50 000 euro
- Styrelsemedlemmarna: 35 000 euro
Därtill utbetalas ett mötesarvode om 600 euro per styrelse- eller kommittémöte till styrelsemedlemmarna, 1 100 euro per styrelse- och kommittémöte till styrelsens ordförande och 1 100 euro per Audit Committee-möte till Audit Committees ordförande. Därtill betalas reseoch andra kostnader föranledda av deras verksamhet i företagets ärenden.
Arvoden som utbetalats till styrelsemedlemmarna uppgick för år 2011 till 487 400 euro.
Styrelsemedlemmarna omfattas inte av Fiskars incitamentsprogram och står inte i arbets- eller tjänsteförhållande till företaget.
Ledningsgruppens arvoden i huvuddrag
Styrelsen utnämner verkställande direktör och godkänner villkoren för dennes direktörsavtal samt övrig kompensation. Styrelsen ansvarar också för utnämning av medlemmar till koncernledningen, godkännande av deras löneförmåner och annan kompensation samt beslut om principerna för koncernens belöningssystem. Compensation Committee ansvarar för beredningen av frågor i anslutning till dessa ärenden.
Utöver grundlönen erbjuder Fiskars sina direktörer rörliga löneprogram för att ytterligare främja en hög prestationsnivå. Företaget har fastställt en årlig bonusplan och ett långsiktigt incitamentsprogram. Därtill har direktörerna en frivillig avgiftsbaserad tilläggspensionsförsäkring.
Det finns för närvarande inget optionsprogram inom Fiskars Oyj Abp.
Incitamentsprogrammets utformning
Både Fiskars årliga bonusplan och långsiktiga incitamentsprogram är utformade för att belöna direktörer för prestationer mot på förhand uppställda mål. Deltagarna i incitamentsprogrammet tilldelas en "målnivå" som avgör incitamentsutbetalningen som en procentandel av grundlönen. Incitamentsmålen står för en övergripande möjlighet att uppnå uppställda mål och är inte en garanti för att utbetalning kommer att ske.
De faktiska incitamentutbetalningarna kommer att ske på grundval av prestation i förhållande till "programmått". Programmåtten utgörs av en kombination av finansiella nyckeltal, operativa mått och personliga mål. Den potentiella utbetalningen varierar mellan 0 – Mål – Maximalt % av årslönen. Den maximala nivån för verkställande direktör och övriga direktörer i koncernledningen är 1,5 gånger målnivån.
Styrelsemedlemmarnas arvoden för år 2011
| Namn | Årsarvode | Mötesarvoden | Totalt |
|---|---|---|---|
| Kaj-Gustaf Bergh, ordförande | 70 000 | 22 000 | 92 000 |
| Alexander Ehrnrooth, vice ordförande | 50 000 | 12 600 | 62 600 |
| Paul Ehrnrooth, vice ordförande | 50 000 | 12 000 | 62 000 |
| Ralf Böer | 35 000 | 9 000 | 44 000 |
| Louise Fromond | 35 000 | 10 200 | 45 200 |
| Gustaf Gripenberg, ordförande, Audit Committee | 35 000 | 12 200 | 47 200 |
| Ingrid Jonasson Blank | 35 000 | 9 600 | 44 600 |
| Karsten Slotte | 35 000 | 10 200 | 45 200 |
| Jukka Suominen | 35 000 | 9 600 | 44 600 |
| Totalt | 380 000 | 107 400 | 487 400 |
Långsiktigt incitamentsprogram
Fiskars har ett långsiktigt incitamentsprogram för nyckelpersoner. Deltagarna väljs ut av styrelsen på årsbasis. Styrelsen fastslår också årligen förtjänstvillkoren baserade på finansiella mål. Målen i det långsiktiga incitamentsprogrammet är rent finansiella och förknippade med nivån på koncernens omsättning och kassaflöde.
Intjäningsperioden är ett år och därpå följer en bindningsperiod på två år. Bonusarvodet utbetalas under det kvartal som följer på bindningsperioden. De första långsiktiga incitamentsbonusarna hänför sig till resultatet år 2009 och kommer att betalas ut under det första kvartalet 2012.
Målnivån i det långsiktiga incitamentsprogrammet motsvarar målnivån för det årliga bonusarvodet för personerna inom incitamentsprogrammet. Dessutom kan en positiv förändring i värdet på bolagets aktier relaterade till den egna verksamheten (exklusive effekten av Wärtsilä på aktiekursen) under bindningsperioden öka den slutliga utbetalningen med upp till 50 %.
Förtjänstvillkoren år 2011 var relaterade till koncernens omsättning och operativa kassaflöde. Resultatarvodet för 2011 kommer att betalas ut under det första kvartalet 2014.
Verkställande direktörens arvoden
Till verkställande direktören utbetalas utöver grundlönen ett årligt bonusarvode, som till sin målnivå är 60 % av årslönen. Utbetalningen bestäms i enlighet med de finansiella målen och andra mål som fastställs årligen av styrelsen. År 2011 var de finansiella målen relaterade till omsättningen, EBT exklusive Wärtsilä och bruttovinst.
Verkställande direktören ingår också i det långsiktiga incitamentsprogrammet med en målbonus på 60 % av årslönen.
Förutom den lagstadgade pensionen erhåller den verkställande direktören en frivillig avgiftsbaserad tilläggspension, enligt vilken bolaget bidrar med 20 % av årslönen exklusive bonusarvoden.
Verkställande direktörs kontrakt upphör då han fyller 60 år.
Både bolaget och verkställande direktören har en uppsägningstid på 6 månader. Vid uppsägning från bolagets sida utgörs avgångsvederlaget av 12 månaders lön utöver en uppsägningslön på 6 månader.
Verkställande direktör Kari Kauniskangas lön med naturaförmåner och bonusarvoden var 646 464 euro år 2011. Av den summan utgjorde den fasta årslönens andel 389 816 euro medan resultatarvodena för år 2010 uppgick till 256 648 euro.
Under räkenskapsåret 2011 uppgick bonusarvodena i det långsiktiga incitamentsprogrammet, exklusive eventuella ökningar till följd av förändringar i aktiens värde, till 286 020 euro för den verkställande direktören. Detta långsiktiga bonusarvode för 2011 kommer att betalas ut under det första kvartalet 2014.
När den verkställande direktören började arbeta i företaget i januari 2008 samtyckte han till att köpa aktier i bolaget motsvarande värdet på det avtalade bonusavtalet, totalt 15 397 aktier. Dessa aktier var låsta fram till den 1 mars 2011.
Koncernledningens arvoden
Medlemmarna i koncernledningen har utöver grundlönen en årlig bonusplan, som till sin målnivå är 20–40 % av årslönen. Bonusarvodets storlek bestäms i enlighet med de ekonomiska kriterier som slagits fast av styrelsen, som i huvudsak är sammankopplade med koncernens finansiella mål och i andra hand med personliga mål i anknytning till det egna ansvarsområdet. År 2011 var de finansiella målen i huvudsak relaterade till tillväxten av omsättningen, EBT exklusive Wärtsilä och bruttovinst.
Medlemmarna i koncernledningen kan också ingå i det långsiktiga incitamentsprogrammet som till sin målnivå motsvarar det årliga bonusarvodet.
Medlemmarna i koncernledningen omfattas ytterligare av en frivillig, avgiftsbaserad tilläggspensionsförsäkring till vilken koncernen betalar 14–20 % av medlemmarnas årslön exklusive bonusarvode. Pensionsåldern för medlemmarna i ledningsgruppen är 60–68 år.
År 2011 uppgick lönerna till koncernledningens medlemmar (exklusive verkställande direktören) löner med naturaförmåner och bonusarvoden till sammanlagt 1 038 363 euro. Av den summan utgjorde de fasta årslönernas andel 753 631 euro medan resultatarvodena för år 2010 uppgick till 284 732 euro.
Under räkenskapsåret 2011 uppgick bonusarvodena i det långsiktiga incitamentsprogrammet, exklusive eventuella ökningar till följd av förändringar i aktiens värde, till 288 276 euro för koncernledningen (exklusive verkställande direktören). Dessa bonusarvoden kommer att betalas ut under det första kvartalet 2014.
Villkoren för verkställande direktörens incitamentsprogram 2011
| Maximal slutlig utbetalning ef | ||||
|---|---|---|---|---|
| Minimum | Mål | Maximalt | ter bindningsperioden * | |
| Årlig bonusplan, % av den årliga grundlönen | 0 | 60 % | 80 % | - |
| Långsiktig incitamentsplan, % av den årliga grundlönen | 0 | 60 % | 90 % | 135 % |
* Beroende på utvecklingen av värdet på bolagets aktier relaterade till den egna verksamheten och exklusive effekten av Wärtsilä på aktiekursen
Villkoren för koncernledningens incitamentsprogram 2011
| Maximal slutlig utbetalning ef | ||||
|---|---|---|---|---|
| Minimum | Mål | Maximalt | ter bindningsperioden * | |
| Årlig bonusplan, % av den årliga grundlönen | 0 | 20–40 % | 30–60 % | - |
| Långsiktig incitamentsplan, % av den årliga grundlönen | 0 | 20–40 % | 30–60 % | 45–90 % |
* Beroende på utvecklingen av värdet på bolagets aktier relaterade till den egna verksamheten och exklusive effekten av Wärtsilä på aktiekursen
Verkställande direktörens och koncernledningens arvoden år 2011
| Bonusar voden som utbetalats genom långsiktigt |
Frivillig pen sionsavgift betalad av |
Bonusarvoden som intjänats genom det långsiktiga incitaments |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Euro | Grundlön | Bonusarvo den för 2010 |
incitaments program |
Totalt 2011 | Totalt 2010 | företaget 2011 |
programmet 2011 |
| Verkställande direktör | 389 816 | 256 648 | - | 646 464 | 684 162 | 76 042 | 286 020 |
| Övriga medlemmar i koncernledningen |
753 631 | 284 732 | - | 1 038 363 | 1 011 907 | 133 750 | 288 276 |
| Totalt | 1 143 448 | 541 380 | 0 | 1 684 828 | 1 696 069 | 209 792 | 574 296 |
*Utbetalas under det första kvartalet 2014, efter justering per aktiekursmultipel
Från vänster: Kaj-Gustaf Bergh, Ingrid Jonasson Blank, Alexander Ehrnrooth, Gustaf Gripenberg
Styrelsen
Kaj-Gustaf Bergh (1955)
Styrelseordförande, medlem i styrelsen 2005 Diplomekonom, juris kandidat Verkställande direktör i Föreningen Konstsamfundet r.f. 2006–
SEB Asset Management, direktör 1998– 2001, Ane Gyllenberg Ab, verkställande direktör 1986–1998
Styrelseordförande i KSF Media Holding Ab 2007– och Finaref Group Ab 1999– Styrelsemedlem i Wärtsilä Oyj Abp 2008–, Stockmann Oyj Abp 2007–, Julius Tallberg Oy Ab 2006– och Ramirent Abp 2004–
Oberoende av bolaget samt betydande aktieägarna
Styrelsens kommittéer: Compensation Committee, ordförande; Nomination Committee, ordförande
Alexander Ehrnrooth (1974)
Vice ordförande, medlem i styrelsen 2000 Ekonomie magister, MBA Verkställande direktör i Virala Oy Ab 1995–
Syrelseordförande i Aleba Corporation 2003– och Belgrano Investments Oy 1999– Styrelsemedlem i Wärtsilä Oyj Abp 2010–
Oberoende av bolaget och beroende av betydande aktieägarna
Styrelsens kommittéer: Audit Comittee,medlem; Nomination Committee, medlem
Paul Ehrnrooth (1965)
Vice ordförande, medlem i styrelsen 2000 Ekonomie magister Verkställande direktör och styrelseordförande i Turret Oy Ab 2005–
Styrelseordförande i Savox Group 2004–, vice styrelseordförande för Ixonos Oyj 2010– och styrelsemedlem i Wärtsilä Oyj Abp 2010–
Oberoende av bolaget och beroende av betydande aktieägarna
Styrelsens kommittéer: Audit Comimttee,medlem; Nomination Committee, medlem
Ralf R. Böer (1948)
Medlem i styrelsen 2007 Juris kandidat Foley & Lardner LLP, partner sedan 1981
Styrelsemedlem i Plexus Corp. 2004–
Oberoende av bolaget och samt betydande aktieägarna
Styrelsens kommittéer: Compensation Committee, medlem
Louise Fromond (1979) Medlem i styrelsen 2010 Juris kandidat
Helsingfors universitet, doktorand 2005– 2008, assistent 2004–2005
Styrelseordförande i Oy Holdix Ab 2010–. Styrelsemedlem i Tremoko Oy Ab 2008–, Bergsrådinnan Sophie von Julins stiftelse 2004– och Fromille Oy Ab 1998–
Oberoende av bolaget och beroende av betydande aktieägarna.
Styrelsens kommittéer: Audit Committee, medlem
Louise Fromond, Karsten Slotte, Paul Ehrnrooth, Ralf R. Böer, Jukka Suominen
Gustaf Gripenberg (1952)
Medlem i styrelsen 1986 Teknologie doktor Professor, Aalto-universitetet 1999–, överassistent, Helsingfors universitetet 1987–1998
Oberoende av bolaget samt betydande aktieägarna
Styrelsens kommittéer: Audit Committee, ordförande
Ingrid Jonasson-Blank (1962) Medlem i styrelsen 2010 Civilekonom
Vice VD i ICA Sverige AB 2004–2010
Styrelsemedlem i Forex Bank Ab 2011–, Eatwell Solutions AB 2011–, TravelSupport AB 2010–, TeliaSonera 2010–, ZetaDisplay AB 2010–, Bilia AB 2006– och Forma Publishing Group 2005–
Oberoende av bolaget samt betydande aktieägarna
Styrelsens kommittéer: Compensation Committee, medlem
Karsten Slotte (1953) Medlem i styrelsen 2008 Diplomekonom VD, koncernchef i Oy Karl Fazer Ab 2007–
Cloetta Fazer AB (publ), koncernchef 2002–2006; Cloetta Fazer Konfektyr AB, verkställande direktör 2000–2002; Fazer Konfektyr, verkställande direktör 1997–2000
Styrelsemedlem i Onninen Oy 2001–, Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma 2009–,Finsk-svenska handelskammaren 2003–, Elintarviketeollisuusliitto ry 2008– och Näringsliv rf 2011–
Oberoende av bolaget samt betydande aktieägarna
Styrelsens kommittéer: Audit Committee, medlem
Jukka Suominen (1947)
Medlem i styrelsen 2008. Diplomingenjör, ekonom
Koncernchef i Silja Oyj Abp 1991–2000
Styrelseordförande i Rederiaktiebolaget Eckerö 2006– och Lamor Corporation Ab 2010–
Styrelsemedlem i Huhtamäki Oyj 2005– och Arctia Shipping Ab 2005–
Oberoende av bolaget samt betydande aktieägarna
Styrelsens kommittéer: Compensation Committee, medlem
Uppgifter enligt 31.12.2011. Uppgifter om innehav av Fiskarsaktier på sidan 85.
Från vänster: Teemu Kangas-Kärki, Kari Kauniskangas, Hille Korhonen, Jutta Karlsson, Max Alfthan.
Koncernledningen Ledningen
Kari Kauniskangas (1962)
Verkställande direktör, anställd 2008 Ekonomie magister
Amer Sports Abp, ledare för vinter- och friluftslivsaffärsverksamhet 2007 Amer Sports Abp, direktör för försäljning och distribution 2004–2007 Amer Sports Europe GmbH, verkställande direktör 1999–2004
Jutta Karlsson (1963)
Chefsjurist, anställd 2006 Juris kandidat, LL.M.
Advokatbyrå LMR, jurist 2004–2006; Östersjöstaternas Råd (Stockholm), Legal Advisor 2002–2004
Hille Korhonen (1961)
Direktör för produktion, sourcing och logistik, anställd 2007 Teknologie licentiat
Iittala Group, direktör för produktion, sourcing och logistik 2003–2007 Nokia Abp, supply chain utveckling och ledningsfunktioner för logistik 1996–2003
Styrelsemedlem i Lassila & Tikanoja Oyj 2009– och Nokian Renkaat Abp 2006–
Teemu Kangas-Kärki (1966)
Ekonomidirektör, anställd 2008 Ekonomie magister
Alma Media Abp, ekonomidirektör 2003–2008 Kesko Abp, ekonomidirektör 2002–2003 Corporate Business Controller 2000–2001 Suomen Nestlé Ab, ekonomidirektör 1999–2000 Smith & Nephew Oy, ekonomichef 1996– 1998 Unilever Oy & Gmbh, Marketing Controller & Internal Auditor 1992–1996
Max Alfthan (1961)
Strategidirektör, anställd 2008 Ekonomie magister
Amer Sports Abp, informationsdirektör 2001–2008 Lowe & Partners, verkställande direktör 1998–2001 Oy Sinebrychoff Ab, marknadsdirektör 1989–1998 Styrelsemedlem i Nokian Panimo Oy 2008–
Uppgifter enligt 31.12.2011. Uppgifter om innehav av Fiskarsaktier på sidan 85.
Jaakko Autere (1963) Direktör, Home Anställd 2010 Ekonomie magister
Orkla Brands, verkställande direktör 2005–2009 L´Oreal, verkställande direktör 2000–2005 Kellogg´s, marknadsföringschef 1996–1999 Nordisk Kellogg's Denmark, produktchef, marknadsföringschef 1991–1996
Styrelsemedlem i Olvi Oyj 2011–
Thomas Enckell (1963)
Direktör, Garden, EMEA Anställd 2007 Ekonomie magister
Iittala Group, partiförsäljningsdirektör 2007 Iittala Group, chef för Iittala varumärke och internationell försäljnings- och marknadsdirektör 2003–2007 Iittala Group, affärsverksamhetsdirektör 2000–2003 Designor, affärsverksamhetsdirektör 1996–2000
Styrelsemedlem i Stala Oy och Stala Tubes Oy 2008–
Management : Juha Lehtola, Jaakko Autere, Thomas Enckell, Paul Tonnesen, Jason Landmark, Frans Westerlund, Timo Leskinen.
Jason Landmark (1967) Direktör, Outdoor, Amerika Anställd 2001 Ekonom
Gerber, försäljningsdirektör, marknadsföring och kundservice 2001–2004 Newell Rubbermaid Co., nationell försäljningsdirektör 1997–2001 Newell Rubbermaid Co., nationell kundansvarig försäljningsdirektör 1996–1997 Newell Rubbermaid Co., kundansvarig försäljningsdirektör 1995–1996
Juha Lehtola (1966)
Direktör, Boats Anställd 2009 Ekonomie magister
Stora Enso Oyj, direktör för ny affärsverksamhet 2007–2009 Stora Enso Oyj, direktör för resultatenhet 2003–2007 Stora Enso Oyj, direktör för nya affärsområden 2002–2003 Stora Enso Packaging Sp.,verkställande direktör 1999–2002
Paul Tonnesen (1964) Direktör, Garden & SOC, Amerika Anställd 2007 MBA, ekonom
Elmer´s Products, Inc., internationell försäljnings- och kundservicedirektör 2005–2007 Spectrum Brands, försäljningsdirektör 2002–2005 American Safety Razor, försäljnings och marknadsföringschef 1998–2002
Styrelsemedlem i Milwaukee Institute of Art & Design 2011–, Boys and Girls Club 2011 och Le Moyne College School of Business 2011–
Timo Leskinen (1970)
Direktör, personaladministration Anställd 2009 Psykologi magister
Nokia, Nokia Services, direktör, personaladministration 2008–2009 Nokia, Nokia Customer and Market Operations, direktör, personaladministration 2006–2008 Nokia, Nokia Ventures Organizations, direktör 2004–2006 Nokia, personaladministrationschef 2000–2003 Personaladministrationskonsult 1997–2000
Frans Westerlund (1966)
Informationsadministrationsdirektör Anställd 2009 Ekonomie magister
Nokia, direktör, Process and System Solutions, Nokia Markets 2006–2009 Nokia, direktör, Delivery Management, Nokia Information Management 2001–2006 Nokia, direktör, Application Services, Nokia Singapore 2001 Nokia, olika positioner i Nokia Information Management 1994–2001
BOKSLUT 2011
52–87
| Styrelsens verksamhetsberättelse | 53 | |
|---|---|---|
| Koncernbokslut, IFRS | 58 | |
| Koncernens resultaträkning | 58 | |
| Koncernens balansräkning | 59 | |
| Koncernens kassaflödesanalys | 60 | |
| Förändringar i det egna kapitalet | 61 | |
| Noter till koncernbokslut | 62 | |
| 1. | Koncernens redovisningsprinciper | 62 |
| 2. | Segmentsrapportering | 67 |
| 3. | Kostnader av engångsnatur | 69 |
| 4. | Förvärv och avyttringar | 69 |
| 5. | Övriga rörelseintäkter | 69 |
| 6. | Rörelsekostnader | 69 |
| 7. | Personalkostnader och antal anställda | 70 |
| 8. | Finansiella intäkter och kostnader | 70 |
| 9. | Inkomstskatter | 70 |
| 10. Resultat per aktie | 72 | |
| 11. Goodwill | 73 | |
| 12. Immateriella anläggningstillgångar | 73 | |
| 13. Materiella anläggningstillgångar | 74 | |
| 14. Biologiska tillgångar | 75 | |
| 15. Förvaltningsfastigheter | 75 | |
| 16. Andelar i intresseföretag | 75 | |
| 17. Finansiella tillgångar | 76 | |
| 18. Varulager | 76 | |
| 19. Kundfordringar och övriga fordringar | 76 | |
| 20. Likvida medel | 76 | |
| 21. Aktiekapital | 77 | |
| 22. Finansiering | 77 | |
| 23. Förplikterser för ersättningar till anställda | 82 | |
| 24. Avsättningar | 84 | |
| 25. Leverantörskulder och övriga räntefria skulder | 85 | |
| 26. Närståendetransaktioner | 85 | |
| 27. Dotterbolag och övriga aktieinnehav | 86 | |
88–90
| Finansiella nyckeltal | |
|---|---|
| Fem år i översikt | 88 |
| Aktierelaterade nyckeltal | 89 |
| Uträckning av nyckeltal | 90 |
91–101
| Moderbolagets bokslut, FAS | 91 |
|---|---|
| Moderbolagets resultaträkning | 91 |
| Moderbolagets balansräkning | 92 |
| Moderbolagets kassaflödesanalys | 94 |
| Noter till moderbolagets bokslut | 95 |
102–105
| Styrelsens förslag till ordinarie bolagsstämma | 102 |
|---|---|
| Revisionsberättelse | 103 |
| Aktier och aktieärage | 104 |
Koncernbokslutet i denna årsredovisning har upprättats enligt de internationella redovisningsstandarder (International Financial Reporting Standards, IFRS) sådana de antagits av den Europeiska Unionen. Samtliga belopp i årsredovisningen är avrundade och avrundningdifferenser kan därför förekomma.
Styrelsens verksamhetsberättelse 2011
2011 i korthet
Fiskars utvecklades väl under 2011 trots de volatila marknadsförhållandena och omsättningen ökade med 4 % till 742,5 miljoner euro (715,9). Omsättningen ökade trots avyttringen av Silva, och Fiskars lyckades överträffa förra årets rörelseresultat exklusive poster av engångsnatur och uppnå företagets bästa resultat någonsin. Omräknat i jämförbara valutakurser ökade omsättningen med 5 %, och justerad med avyttringen av Silva med 6 %. Rörelseresultatet utan poster av engångsnatur ökade med 3 % till 62,1 miljoner euro (60,4) och rörelseresultatet (EBIT) ökade med 8 % till 52,8 miljoner euro (49,1).
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 107,4 miljoner euro (92,6) och resultatet per aktie blev 1,91 euro (1,15), inklusive en engångsintäkt om 0,85 euro per aktie från försäljningen av Wärtsilä-aktier. Styrelsen föreslår en dividend om 0,62 euro per aktie (0,60 plus en extra dividend om 1,30).
KONCERNEN
Verksamhetsomgivning
Fiskars verksamhetsomgivning utvecklades positivt under årets början, även om försiktiga inköp och låga lagernivåer var fortsatt högprioriterat inom handeln. I Europa fortsatte konsumentförtroendet att stabiliseras, och på de amerikanska marknaderna verkade stämningen inom detaljhandeln långsamt förbättras.
Från och med det andra kvartalet började konsumentförtroendet i Europa att sjunka då oron över finansiell instabilitet och de ekonomiska framtidsutsikterna ökade. Konsumenternas efterfrågan utvecklades ojämnt i olika länder då vissa länder uppvisade tillväxt medan efterfrågan minskade i andra länder. Mot slutet av året sjönk konsumenternas efterfrågan kraftigt på europeiska nyckelmarknader och marknadsklimatet inom detaljhandeln förblev svagt.
I Nordamerika fortsatte prismedvetna konsumenter att dominera marknaden, och de begränsade sina inköp medan de inväntade en vändning för läget på arbetsmarknaden. Under årets sista kvartal visade utsikterna för den ekonomiska utvecklingen vissa tecken på återhämtning vilket ökade konsumenternas förtroende samt deras inköp. Den institutionella konsumtionen var fortsatt begränsad på grund av statliga finansieringsproblem under det första halvåret men tog fart under årets andra hälft.
Förutsägbarheten för marknadsklimatet minskade överlag på grund av osäkerhet kring den makroekonomiska utvecklingen.
| 2011 | 2010 | Förändr. | Förändr. vn* |
|---|---|---|---|
| 742,5 | 715,9 | 4 % | 5 % |
| 516,8 | 502,4 | 3 % | 2 % |
| 232,5 | 223,1 | 4 % | 10 % |
Rörelseresultat (EBIT),
| milj. euro | 2011 | 2010 | Förändr. |
|---|---|---|---|
| Koncernen | 52,8 | 49,1 | 8 % |
| EMEA | 33,7 | 33,1 | 2 % |
| Amerika | 30,5 | 28,1 | 11 % |
| Övriga | –11,4 | –12,1 |
Omsättning och rörelseresultat
Under 2011 ökade Fiskars omsättning med 4 % till 742,5 miljoner euro (715,9) trots avyttringen av Silva under det tredje kvartalet. Med jämförbara valutakurser ökade den konsoliderade omsättningen med 5 % och den jämförbara omsättningen (exklusive Silva under Q3-Q4 2010) med 6 %. Båda segmenten bidrog till försäljningsökningen, framförallt inom områdena Garden och Boats i EMEA och Outdoor i Amerika.
Omsättningen i EMEA-regionen uppgick till 516,8 miljoner euro (502,4) och i Amerika till 232,5 miljoner euro ( 223,1).
Koncernens rörelseresultat (EBIT) exklusive poster av engångsnatur ökade med 3 % till en ny rekordnivå om 62,1 miljoner euro. Inklusive poster av engångsnatur ökade rörelseresultatet (EBIT) med 8 % till 52,8 miljoner euro (49,1). Den positiva utvecklingen berodde framförallt på försäljningstillväxt i Amerika.
Rörelseresultatet (EBIT) för EMEA uppgick till 33,7 miljoner euro under året (33,1). Utgifter av engångsnatur uppgick till 9,3 miljoner euro (11,3), varav 5,3 miljoner euro var relaterade till avyttringen av Silva och 3,0 miljoner euro till påföljdsavgifter för överträdelse av konkurrenslagstiftningen.
I Amerika ökade rörelseresultatet (EBIT) för segmentet med 9 % under 2011 till totalt 30,5 miljoner euro (28,1) trots en kostnad av
resultat/aktie, euro
dividend/aktie, euro
omsättning, milj.euro
40
41
60
52
2008
2007
engångsposter, milj.euro
Rörelseresultat utan
**) extra dividend engångsnatur om 1,1 miljoner euro för produktåterkallning under det tredje kvartalet. Försäljningstillväxten bidrog till den ökade vinsten.
Finansiella poster och nettoresultat
Fiskars andel av resultatet från intresseföretaget Wärtsilä uppgick till 42,7 miljoner euro under januari–december (65,9). Förändringen av verkligt värde på biologiska tillgångar uppgick till –1,0 miljoner euro (–2,2) miljoner.
Nettofinansieringsposter uppgick till totalt –2,4 miljoner euro (-6,1), inklusive vinster på 2,9 miljoner euro relaterade till verkligt värde på valutaderivat och 2,2 miljoner euro till investeringar i onoterade fonder. Fiskars tillämpar inte valutasäkringsredovisning i värderingen av valutaderivat.
Resultatet före skatt uppgick till 161,8 miljoner euro (106,7) under 2011. Under Q1 2011 bokförde Fiskars en vinst på 69,8 miljoner euro från försäljningen av en del av företagets aktieinnehav i Wärtsilä. Företagets inkomstskatter påverkades positivt av förändringen av 2012 års finska bolagsskatt som fastställdes i december 2011. Resultatet per aktie blev 1,91 euro (1,15) för januari–december.
Investeringsprogram i EMEA
Fiskars har påbörjat införandet av en ny, integrerad verksamhetsmodell. I december 2010 lanserade företaget ett betydande femårigt investeringsprogram för att skapa konkurrenskraftiga strukturer, system och processer i EMEA, inklusive ett nytt, gemensamt företagsresursplaneringssystem (ERP).
Investeringen om cirka 50 miljoner euro kommer att finansieras med verksamhetens kassaflöde. Under dessa år kommer programmet att öka Fiskars operativa kostnader och investeringar.
Det första delprojektet relaterat till finansiella processer och
system i Finland infördes med framgång under det fjärde kvartalet 2011.
Efter en initial implementeringsperiod förväntas investeringsprogrammet ytterligare öka effektiviteten i Fiskars verksamhet och gradvis förbättra kassaflödet.
Kassaflöde, balansräkning och finansiering
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 107,4 miljoner euro (92,6). Kassaflödet inkluderar utdelningar från intresseföretaget Wärtsilä om totalt 40,9 miljoner euro (29,5).
Kassaflödet från investeringsverksamhet uppgick till 92,3 miljoner euro (-18,8) under året. I summorna ingår intäkter från försäljning av Wärtsilä-aktier om totalt 109,7 miljoner euro. Avyttringen av Silvaverksamheten inverkade positivt på kassaflödet från investeringar med cirka 6,3 miljoner euro totalt. Kassaflödet efter investeringar uppgick till 199,8 miljoner euro (73,8) för januari–december.
Investeringarna under januari–december uppgick till totalt 24,4 miljoner euro (18,5). Ökningen i investeringarna var framförallt relaterad till investeringsprogrammet som lanserades i december 2010.
Avskrivningarna uppgick till 21,5 miljoner euro (34,9, inklusive nedskrivningen av goodwill om 11,3 milj. euro).
Fiskars rörelsekapital uppgick till totalt 82,7 miljoner euro (101,2) i slutet av december. Soliditeten ökade till 59 % (57 %) och nettogearingen uppgick till 27 % (36 %).
Likvida medel uppgick till totalt 6,1 miljoner euro i slutet av perioden (5,8). Räntebärande nettoskulder uppgick till 150,8 miljoner euro (200,0). De kortfristiga skulderna uppgick till totalt 82,5 miljoner euro (130,1) och de långfristiga skulderna till totalt 75,4 miljoner euro (76,2). De kortfristiga skulderna utgörs främst av företagscertifikat utgivna av Fiskars Oyj Abp. Dessutom hade Fiskars 455 miljoner euro (405) i outnyttjade, långfristiga kreditlöften hos nordiska banker.
46
Investeringar (inkl. företagsköp), milj. euro
avskrivningAr och värdeminskningar, milj. euro
2007
Den 10 augusti 2011 undertecknade Fiskars en roterande kreditfacilitet på 100 miljoner euro, som ersatte bolagets befintliga roterande kreditfacilitet på 50 miljoner euro som undertecknades i november 2007. Den nya faciliteten har en löptid på fem år och används för allmänna verksamhetsändamål.
Avyttring av Silva
Den 8 juli 2011 sålde Fiskars helägda dotterbolag Avlis AB aktierna i sitt dotterbolag Silva Sweden AB till investmentbolaget Karnell. Silva var en del av Fiskars affärsområde Outdoor. Silvas omsättning uppgick till 15 miljoner euro under 2010 och företaget hade 220 anställda.
Försäljningen av Silva innebar att Fiskars bokförde en förlust av engångsnatur på 5,3 miljoner under det tredje kvartalet. Avyttringen hade en positiv effekt på investeringskassaflödet på totalt 6,3 miljoner euro. Tyngdpunkten i Silvas verksamhet ligger på slutet av året, och försäljningen förväntades reducera Fiskars omsättning med cirka 12 miljoner euro och rörelseresultatet med cirka 1 miljon euro under andra hälften av 2011.
Forskning och utveckling
Koncernens forsknings- och utvecklingsutgifter uppgick till totalt –8,6 miljoner euro (–8,5), motsvarande 1,2 % av omsättningen (1,2%).
Personal
Under 2011 hade koncernen 3 545 (3 612) heltidsekvivalenta (FTE) anställda i genomsnitt.
I slutet av december hade koncernen totalt 3 574 anställda (3944) varav 1 670 (1 678) i Finland. Minskningen av antalet anställda berodde främst på avyttringen av Silva-verksamheten i juli, 2011.
Antal anställda (FTE),
| igenomsnitt | 2011 | 2010 | Förändring |
|---|---|---|---|
| Koncernen | 3 545 | 3 612 | –2% |
| EMEA | 2 798 | 2 864 | –2% |
| Amerika | 566 | 597 | –5% |
| Övriga | 180 | 151 | 19% |
OPERATIVA SEGMENT OCH AFFÄRSOMRÅDEN
Fiskars operativa segment är EMEA (Europa, Mellanöstern, Asien och Stillahavsområdet), Amerika, Wärtsilä (intresseföretag) samt Övriga (Fastigheter, koncernförvaltningen och gemensamma funktioner).
Företagets affärsområden är Home (produkter för hemmet samt skola, kontor och hobby), Garden (trädgård), och Outdoor (uteliv och båtar).
Omsättning,
| miljoner euro | 2011 | 2010 | Förändr. Förändr. vn * | |
|---|---|---|---|---|
| Home | 306,3 | 309,4 | –1% | –1% |
| Garden | 294,3 | 274,5 | 7% | 8% |
| Outdoor | 137,8 | 128,3 | 7% | 10% |
*) valutaneutral
EMEA
Garden och Boats verksamheter bidrog till att omsättningen i EMEA ökade med 3 % till 516,8 miljoner euro (502,4), trots avyttringen av Silva i juli 2011. Den valutaneutrala omsättningen ökade med 2 % och den jämförbara omsättningen (exklusive Silva under tredje och fjärde kvartalet 2010) ökade med 5 %.
Omsättningen inom produkter för hemmet hade en neutral utveckling på grund av svag försäljning under julperioden. Omsättningen inom produkter för skola, kontor och hobby motsvarade förra årets nivåer.
Omsättningen inom affärsområdet Garden ökade på grund av framgångsrika reklamkampanjer och en stark efterfrågan inom snöverktyg. Dessa stärkte Fiskars marknadsposition och distribution på nyckelmarknader i Centraleuropa inom affärsområdet Garden.
Försäljningen inom Outdoor påverkades av avyttringen av Silvaverksamheten i juli 2011. Båtförsäljningen återhämtade sig tydligt i början av året, och försäljningen utvecklades väl under året.
Segmentet visade upp ett rörelseresultat exklusive poster av engångsnatur på 42,0 miljoner euro (44,4). Investeringarna inom marknadsföring var större än under 2010. Under det andra kvartalet påverkades segmentets operativa vinst av produktionsineffektivitet.
| Miljoner euro | 2011 | 2010 | Förändring |
|---|---|---|---|
| Omsättning | 516,8 | 502,4 | 3% |
| Rörelseresultat (EBIT) | 33,7 | 33,1 | 2% |
| Investeringar | 13,4 | 12,9 | 3% |
| Personal, i genomsnitt (FTE) | 2 798 | 2 864 | –2% |
Amerika
Omsättningen i Amerika ökade med 4 % till 232,5 miljoner euro (2010: 223,1) tack vare framförallt stark utveckling inom affärsområdet Outdoor. Omräknat i jämförbara valutakurser ökade försäljningen med 10%.
Omsättningen inom Garden växte trots ovanliga väderförhållanden som ledde till en exceptionellt kort försäljningssäsong, och affärsområdet lyckades öka sin närvaro inom detaljhandeln.
Omsättningen inom skola, kontor och hobby ökade på grund av bra tillbaka-till-skolan-försäljning och framgångsrika listningar.
Affärsområdet Outdoor utvecklades starkt med framgångsrika produktlanseringar som skapade tillväxt inom kniv- multiverktygs- och
antal anställda i genomsnitt (FTE)
utrustningskategorier. Försäljningen till institutioner ökade under årets andra hälft och slutade på en högre nivå än under 2010.
Segmentets rörelseresultat exklusive poster av engångsnatur uppgick till 31,6 miljoner euro (28,1). Stark försäljning inom Outdoor samt produkter för skola, kontor och hobby bidrog till denna utveckling. Segmentet belastades av en förlust av engångsnatur om 1,1 miljoner euro relaterad till en produktåterkallning av utomhusmaskiner i Garden under det tredje kvartalet.
| Miljoner euro | 2011 | 2010 | Förändring |
|---|---|---|---|
| Omsättning | 232,5 | 223,1 | 4% |
| Rörelseresultat (EBIT) | 30,5 | 28,1 | 11% |
| Investeringar | 3,9 | 3,4 | 13% |
| Personal, i genomsnitt (FTE) | 566 | 597 | –5% |
Övriga
Fiskars segment Övriga omfattar Fastighetsverksamheten, koncernförvaltningen och gemensamma funktioner.
Omsättningen uppgick till 6,2 miljoner euro (6,2) och utgjordes främst av virkesförsäljning och hyresinkomster. Rörelseresultat uppgick till –11,4 miljoner euro (–12,1).
| Miljoner euro | 2011 | 2010 | Förändring |
|---|---|---|---|
| Omsättning | 6,2 | 6,2 | 0% |
| Rörelseresultat (EBIT) | –11,4 | –12,1 | |
| Investeringar | 7,5 | 2,3 | |
| Personal, i genomsnitt (FTE) | 180 | 151 | 19% |
Wärtsilä
I februari sålde Fiskars helägda dotterbolag Avlis AB 11,7 % av sitt Wärtsilä-innehav. Efter affären uppgår Fiskars innehav av aktier och röster i intresseföretaget Wärtsilä till 15,1 % och Fiskars är fortfarande Wärtsiläs största enskilda aktieägare.
Wärtsiläs bolagsstämma hölls 3.3.2011. Fiskars styrelseordförande Kaj-Gustaf Bergh och Fiskars styrelsemedlemmar Alexander Ehrnrooth and Paul Ehrnrooth återvaldes till Wärtsiläs styrelse. Wärtsiläs bolagsstämma beslutade att utbetala en dividend på 1,75 euro per aktie (1,75 euro) samt en extradividend på 1,00 euro per aktie, vilket gav Fiskars dividendinkomster på 40,9 milj. euro (29,5).
Bolagsstämman godkände dessutom en vederlagsfri emission så att man för varje gammal Wärtsilä-aktie emitterade en ny aktie. De nya aktierna registrerades i handelsregistret 8.3.2011.
Fiskars andel av Wärtsiläs resultat uppgick till 42,7 miljoner euro (65,9). I slutet av december var marknadsvärdet för Fiskars Wärtsiläaktier 663,9 miljoner euro (961,9) eller 8,11 euro (11,74 euro) per Fiskars-aktie, då Wärtsilä-aktiens kurs i slutet av perioden var 22,32 euro (57,10 euro eller 28,55 splitjusterad). Aktiernas balansvärde uppgick till 300,8 miljoner (341,0).
Aktier och aktieägare
Fiskars har en aktieserie (FIS1V). Varje aktie medför en röst och har lika rättigheter.
I slutet av perioden var det sammanlagda antalet aktier 82023341, inklusive 118 099 (112 619) aktier i bolagets ägo. Antalet egna aktier motsvarar 0,14 % (0,14 %) av bolagets aktier och röster. Aktiekapitalet uppgick till 77 510 200 euro och var oförändrat.
Den 11 augusti 2011 beslutade styrelsen att förvärva aktier i det egna bolaget enligt bolagsstämmans bemyndigande den 16 mars 2011. Det maximala antalet aktier som kan förvärvas är 100 000, vilket motsvarar mindre än 1 % av det totala antalet aktier. Återköpet av egna aktier skall avslutas senast vid utgången av nästa ordinarie bolagsstämma år 2012. Aktierna förvärvas genom offentlig börshandel på NASDAQ OMX Helsinki. Sammanlagt 5 480 egna aktier förvärvades under det tredje kvartalet. Inga aktier förvärvades under det fjärde kvartalet.
Fiskars aktier noteras på large cap-listan på NASDAQ OMX Helsinki Oy. Den genomsnittliga aktiekursen var 16,92 i 2011 (13,94). I slutet av december var kursen 13,94 euro (17,33 euro) per aktie och Fiskarskoncernens marknadsvärde 1 141,8 miljoner euro (1 419,5), utan bolagets innehav av egna aktier. Antalet aktier som omsattes under januari–december uppgick till 5,7 miljoner (6,6), vilket är 7,0 % (8,1 %) av det totala antalet aktier.
I slutet av december var det sammanlagda antalet aktieägare 15339 (12 213). Under perioden informerades Fiskars inte om några betydande förändringar bland bolagets största aktieägare.
Förvaltning
Fiskars följer Finsk kod för bolagsstyrning som har godkänts av Värdepappersmarknadsföreningen och som trädde i kraft den 1 oktober 2010. Fiskars Redogörelse över förvaltnings- och styrsystem 2011 i enlighet med kodens rekommendation 51 publiceras som en skild rapport under vecka 8 år 2012.
Fiskars tillämpar också de insiderregler för börsnoterade företag av NASDAQ OMX Helsinki som trädde i kraft den 9 oktober 2009 och bolagets interna insiderregler uppdaterades senast den 3 november 2009.
Ordinarie bolagsstämma 2011
Fiskars Oyj Abp:s ordinarie bolagsstämma hölls 16.3.2011. Bolagsstämman fastställde bokslutet för år 2010 och styrelsens medlemmar och verkställande direktören beviljades ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2010. Stämman beslöt att utdela 0,60 euro per aktie i dividend, sammanlagt 49,1 milj. euro, och en extradividend på 1,30 euro per aktie, sammanlagt 106,5 milj. euro. Dividenden utbetalades 28.3.2011.
Styrelsemedlemmarnas antal fastställdes till nio. Kaj-Gustaf Bergh, Ingrid Jonasson Blank, Ralf Böer, Alexander Ehrnrooth, Paul Ehrnrooth, Louise Fromond, Gustaf Gripenberg, Karsten Slotte och Jukka Suominen blev samtliga återvalda. Styrelsemedlemmarnas mandattid utgår vid den ordinarie bolagsstämman år 2012. Till revisor återvaldes KPMG Oy Ab som har utsett CGR Virpi Halonen till huvudansvarig revisor.
Bolagsstämman gav styrelsen fullmakt att besluta om förvärv och avyttring av högst 4 000 000 av bolagets egna aktier. Aktierna kan förvärvas och överlåtas med avvikelse från aktieägarens företrädesrätt till bolagets aktier. Båda fullmakterna är i kraft till 30.6.2012.
Styrelsens konstituerande möte
På sitt konstituerande möte efter bolagsstämman valde styrelsen Kaj-Gustaf Bergh till ordförande och Alexander Ehrnrooth och Paul Ehrnrooth till vice ordföranden.
Till ordförande för Audit Committee valde styrelsen Gustaf Gripenberg och till ledamöter Alexander Ehrnrooth, Paul Ehrnrooth, Louise
Fromond och Karsten Slotte. Till ordförande för Compensation Committee valde styrelsen Kaj-Gustaf Bergh och till ledamöter Ralf Böer, Ingrid Jonasson Blank och Jukka Suominen. Till ordförande för Nomination Committee valde styrelsen Kaj-Gustaf Bergh och till ledamöter Alexander Ehrnrooth och Paul Ehrnrooth.
ORDINARIE BOLAGSTÄMMA 2012
Fiskars Oyj Abp:s ordinarie bolagsstämma hålls den 15 mars 2012 kl. 15.00 på Savoyteatern i Helsingfors. Kallelsen till bolagsstämman publiceras separat.
Styrelsens förslag till ordinarie bolagsstämma
Vid utgången av räkenskapsperioden 2011 är moderbolagets utdelningsbara egna kapital 448,8 milj. euro (435,0). Bolagets styrelse föreslår att en dividend på 0,62 euro per aktie utdelas för år 2011.
Det finns 81 905 242 aktier som är berättigade till utdelningen. Som dividend skulle sålunda 50,8 milj. euro delas ut. Därefter återstår 398,0 milj. euro utdelningsbara medel i moderbolaget.
Inga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens slut. Bolagets likviditet är god och enligt styrelsens uppfattning äventyras bolagets likviditet inte av den föreslagna vinstutdelningen.
Risker och affärsmässig osäkerhet
Fiskars verksamhet, omsättning och finansiella resultat kan påverkas av ett antal osäkerhetsfaktorer. Fiskars beskriver övergripande affärsmässiga risker samt företagets riskhantering i detalj i årsberättelsen samt på företagets webbplats. De huvudsakliga osäkerhetsfaktorerna är förknippade med:
- försämrat allmänt marknadsklimat samt efterfrågan bland konsumenter inom Fiskars väsentliga marknadssegment i Europa och Nordamerika
- förlust av eller reducerad försäljning till ledande kunder inom detaljhandeln samt allvarliga störningar inom distributionen
- plötsliga eller omfattande fluktuationer i priset eller tillgången på råvaror och energi; de viktigaste råvarorna är stål, aluminium och plast
- störningar i styrningen av verksamheten eller tillgängligheten i anslutning till leverantörer samt landsspecifika risker, speciellt i anslutning till leverantörer i Asien
- minskat konsumentförtroende för företagets varumärken
- väderförhållanden som inverkar negativt, framförallt inom affärsområdet Garden
- förändrade valutakurser som kan påverka Fiskars konkurrenskraft och koncernens rapporterade omsättning, operativa resultat samt balansräkning negativt
- avsevärt reducerad vinst för intresseföretaget Wärtsilä eller dess dividend
- förseningar i det femårsprogram inom processer och IT-system som startades under 2010 eller att programmets finansiella målsättning inte uppnås.
Legala åtgärder och fordringar
I december 2011 ålade marknadsdomstolen Iittala Group Oy Ab, ett dotterbolag till Fiskars, att betala totalt 3 miljoner euro i påföljdsavgift för överträdelse av konkurrenslagstiftningen på grund av fastställning av återförsäljningspriser under åren 2005 till 2007. Påföljdsavgiften
bokfördes som en engångskostnad i resultatet för det fjärde kvartalet 2011. Ingen avsättning hade bokförts för påföljdsavgiften.
I januari 2012 beslöt Iittala Group att avstå från att överklaga den finska marknadsdomstolens domslut till högsta förvaltningsdomstolen. Iittala Group understryker att detta inte betyder att marknadsdomstolens beslut enligt bolaget är det rätta.
Fiskars är involverad i många legala åtgärder, fordringar och andra förhandlingar. Utfallet av dessa kan inte förutsägas. Beaktande all information som finns tillgänglig, förväntas inte utfallet av dessa ha någon väsentlig inverkan på gruppens finansiella position.
Ny process i informationsgivningen
Från och med delårsrapporten för januari–mars 2011 använder Fiskars en ny procedur för informationsgivning och publicerar en sammanfattning av delårsrapporter och bokslutskommunikéer som börsmeddelanden med den kompletta rapporten bifogad som fil till börsmeddelandet. Fiskars fullständiga delårsrapporter och bokslutskommunikéer finns tillgängliga på bolagets webbplats www.fiskarsgroup.com.
Utsikter för 2012
Den allmänna marknadssituationen är fortsatt osäker och volatil vilket gör det svårt att förutsäga utvecklingen. Fiskars verksamhetsomgivning i Europa har försämrats, och ingen snabb vändning i konsumentförtroende väntas. I Nordamerika visar marknadsklimatet upp vissa tecken på återhämtning. Vi förväntar oss att detaljhandeln fortsätter fokusera på rörelsekapital och köpa försiktigt under 2012.
Fiskars kommer att fortsätta genomföra sin integrerade företagsstrategi och investeringsprogrammet i EMEA. Företaget kommer också att fortsätta investera i utveckling av nya produkter och marknadsföring för att förstärka sitt produktsortiment och konkurrensläge.
Fiskars förväntar sig att omsättningen och rörelseresultatet exklusive poster av engångsnatur för helåret 2012 kommer att uppgå till motsvarande 2011 års nivåer.
Intresseföretaget Wärtsilä fortsätter att ha en stor betydelse för koncernens resultat och kassaflöde år 2012.
Helsingfors, Finland, 8 februari 2012
FISKARS OYJ ABP Styrelsen
KONCERNBOKSLUT, IFRS
KONCERNENS RESULTATRÄKNING
| M€ | Not | 2011 | 2010 | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Omsättning | 2 | 742,5 | 715,9 | ||
| Kostnad för sålda varor | 6 | –483,3 | –462,3 | ||
| Bruttobidrag | 259,2 | 35 % | 253,6 | 35% | |
| Övriga rörelseintäkter | 5 | 2,2 | 2,1 | ||
| Kostnader för försäljning och marknadsföring | 6 | –126,3 | –122,4 | ||
| Administrationskostnader | 6 | –64,0 | –64,1 | ||
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 6 | –8,6 | –8,5 | ||
| Övriga rörelsekostnader | 6 | –9,7 | –0,3 | ||
| Goodwill nedskrivningar | 6 | 0,0 | –11,3 | ||
| Rörelseresultat | 52,8 | 7% | 49,1 | 7% | |
| Förändring i verkligt värde på biologiska tillgångar | 14 | –1,0 | –2,2 | ||
| Andel i intresseföretagets resultat | 16 | 42,7 | 65,9 | ||
| Vinst på försäljning av intresseföretagets aktier | 16 | 69,8 | |||
| Finansiella intäkter och kostnader | 8 | –2,4 | –6,1 | ||
| Resultat före skatt | 161,8 | 22% | 106,7 | 15% | |
| Inkomstskatt | 9 | –5,5 | –12,4 | ||
| Räkenskapsperiodens resultat | 156,3 | 21% | 94,3 | 13% | |
| Fördelning: | |||||
| Moderbolagets aktieägare | 156,3 | 94,3 | |||
| Resultat/aktie, euro, hänförligt till | |||||
| moderbolagets aktieägare (outspätt och utspätt) | 10 | 1,91 | 1,15 |
RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT
| M€ | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| Räkenskapsperiodens resultat | 156,3 | 94,3 | |
| ÖVRIGT TOTALRESULTAT | |||
| Omräkningsdifferenser | 3,5 | 10,1 | |
| Förändringar i intresseföretag redovisade mot | |||
| övrigt totalresultat | 16 | –2,4 | –12,5 |
| Kassaflödessäkring | –0,5 | –0,1 | |
| Aktuariella vinster och förluster på förmånsbestämda | |||
| pensionsplaner efter skatt | –0,3 | –0,5 | |
| Övrigt totalresultat efter skatt, totalt | 0,2 | –3,1 | |
| Räkenskapsperiodens totalresultat | 156,6 | 91,2 | |
| Fördelning av totalresultat: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 156,6 | 91,2 |
Noterna är en integrerad del av koncernbokslutet.
KONCERNENS BALANSRÄKNING
| M€ | Not | 31.12.2011 | 31.12.2010 | ||
|---|---|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||||
| LÅNGFRISTIGA TILLGÅNGAR | |||||
| Goodwill | 11 | 88,6 | 88,6 | ||
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 12 | 125,2 | 125,4 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | 13 | 94,4 | 95,0 | ||
| Biologiska tillgångar | 14 | 35,6 | 36,7 | ||
| Förvaltningsfastigheter | 15 | 6,2 | 7,6 | ||
| Andelar i intresseföretag | 16 | 300,8 | 341,0 | ||
| Finansiella tillgångar | 17 | 10,1 | 8,3 | ||
| Uppskjutna skattefordringar | 9 | 27,0 | 15,2 | ||
| Långfristiga anläggningstillgångar sammanlagt | 688,0 | 73% | 717,7 | 73% | |
| KORTFRISTIGA TILLGÅNGAR | |||||
| Varulager | 18 | 118,3 | 133,0 | ||
| Kundfordringar och övriga fordringar | 19 | 125,2 | 119,6 | ||
| Skattefordringar | 2,7 | 3,0 | |||
| Likvida medel | 20 | 6,1 | 5,8 | ||
| Kortfristiga tillgångar sammanlagt | 252,2 | 27% | 261,3 | 27% | |
| Tillgångar sammanlagt | 940,2 | 100% | 979,0 | 100% | |
| EGE T KAPI TAL OCH SKULDER |
|||||
| EGET KAPITAL | |||||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 554,3 | 553,5 | |||
| Eget kapital sammanlagt | 21 | 554,3 | 59% | 553,5 | 57% |
| LÅNGFRISTIGA SKULDER | |||||
| Räntebärande främmande kapital | 22 | 75,4 | 76,2 | ||
| Övriga skulder | 4,1 | 2,8 | |||
| Uppskjutna skatteskulder | 9 | 45,0 | 45,8 | ||
| Pensionsförpliktelser | 23 | 8,2 | 8,7 | ||
| Övriga avsättningar | 24 | 5,6 | 5,2 | ||
| Långfristiga skulder sammanlagt | 138,4 | 15% | 138,7 | 14% | |
| KORTFRISTIGA SKULDER | |||||
| Räntebärande främmande kapital | 22 | 82,5 | 130,1 | ||
| Leverantörskulder och övriga skulder | 25 | 154,9 | 146,6 | ||
| Skatteskulder | 8,0 | 7,6 | |||
| Övriga avsättningar | 24 | 2,1 | 2,5 | ||
| Kortfristiga skulder sammanlagt | 247,5 | 26% | 286,8 | 29% | |
| Eget kapital och skulder sammanlagt | 940,2 | 100% | 979,0 | 100% |
Noterna är en integrerad del av koncernbokslutet.
KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Kassaflöde från löpande verksamhet | ||
| Resultat före skatt | 161,8 | 106,7 |
| Justeringar | ||
| Avskrivningar och nedskrivningar | 21,5 | 34,9 |
| Andel i intresseföretagets resultat | –42,7 | –65,9 |
| Vinst på försäljning av intresseföretagets aktier | –69,8 | |
| Intäkter från placeringar | 5,5 | –0,7 |
| Räntekostnader | 2,3 | 6,3 |
| Förändring i biologiska tillgångar | 1,0 | 2,2 |
| Förändring av avsättningar och övriga affärsposter utan kassaflödespåverkan | –3,0 | –6,8 |
| Kassaflöde före förändring av rörelsekapital | 76,9 | 76,6 |
| Förändring av rörelsekapital | ||
| Förändring av räntefria fordringar | –7,1 | –10,9 |
| Förändring av varulager | 10,0 | –6,4 |
| Förändring av räntefria skulder | 9,9 | 23,0 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet före finansposter och skatter | 89,6 | 82,3 |
| Dividendinkomster, intresseföretag | 40,9 | 29,5 |
| Betalda finansieringskostnader (netto) | –5,9 | –10,3 |
| Betald inkomstskatt | –17,2 | –8,9 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet (A) | 107,4 | 92,6 |
| Kassaflöde från investeringar | ||
| Investeringar i finansiella tillgångar | –0,2 | –3,5 |
| Investeringar i materiella och immateriella tillgångar | –24,4 | –18,5 |
| Försäljning av anläggningstillgångar | 0,6 | 3,0 |
| Överlåtelse av intresseföretagets aktier | 109,7 | |
| Överlåtelse av aktier i dotterbolag | 6,3 | 0,0 |
| Kassaflöde från övriga placeringar | 0,3 | 0,2 |
| Kassaflöde från investeringar (B) | 92,3 | –18,8 |
| Kassaflöde från finansiering | ||
| Upptagna långfristiga skulder | 1,3 | 1,5 |
| Återbetalning av långfristiga skulder | –0,1 | –15,6 |
| Förändring av kortfristiga skulder | –41,9 | –48,4 |
| Betalning av finansiella leasingskulder | –2,5 | –1,6 |
| Övriga finansieringsposter | –0,6 | –0,4 |
| Dividendutdelning | –155,6 | –42,6 |
| Kassaflöde från finansiering (C) | –199,5 | –107,1 |
| Förändring av likvida medel (A+B+C) | 0,3 | –33,4 |
| Likvida medel, periodens början | 5,8 | 38,6 |
| Omräkningsdifferens | 0,0 | 0,5 |
| Likvida medel, periodens slut | 6,1 | 5,8 |
Noterna är en integrerad del av koncernbokslutet.
FÖRÄNDRINGAR I DET EGNA KAPITALET
| Till moderbolagets aktieägare | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Omräknings | Balanserad | ||||
| M€ | Aktiekapital | Egna aktier | diff. | vinst | Sammanlagt |
| 31.12.2009 | 77,5 | –0,8 | –12,8 | 440,9 | 504,8 |
| Omräkningsdifferenser | 10,1 | 10,1 | |||
| Förändringar i intresseföretag | |||||
| redovisade direkt mot övrigt totalresultat | 2,4 | –14,9 | –12,5 | ||
| Kassaflödessäkring | –0,1 | –0,1 | |||
| Aktuariella vinster och förluster på förmånsbestämda | |||||
| pensionsplaner efter skatt | –0,5 | –0,5 | |||
| Periodens övriga totalresultat | 0,0 | 12,4 | –15,5 | –3,1 | |
| Räkenskapsperiodens resultat | 94,3 | 94,3 | |||
| Periodens totalresultat | 0,0 | 12,4 | 78,8 | 91,2 | |
| Betalda dividender | –42,6 | –42,6 | |||
| 31.12.2010 | 77,5 | –0,8 | –0,3 | 477,1 | 553,5 |
| Omräkningsdifferenser | 3,5 | 3,5 | |||
| Förändringar i intresseföretag | |||||
| redovisade direkt mot övrigt totalresultat | –1,1 | –1,3 | –2,4 | ||
| Kassaflödessäkring | –0,5 | –0,5 | |||
| Aktuariella vinster och förluster | |||||
| på förmånsbestämda pensionsplaner efter skatt | –0,3 | –0,3 | |||
| Periodens övriga totalresultat | 0,0 | 2,4 | –2,1 | 0,2 | |
| Räkenskapsperiodens resultat | 156,3 | 156,3 | |||
| Periodens totalresultat | 0,0 | 2,4 | 154,2 | 156,6 | |
| Återköp av egna aktier | –0,1 | –0,1 | |||
| Betalda dividender | –155,6 | –155,6 | |||
| 31.12.2011 | 77,5 | –0,9 | 2,0 | 475,7 | 554,3 |
NOTER TILL KONCERNBOKSLUT
1. KONCERNENS REDOVISNINGSPRINCIPER, IFRS
Fiskars Oyj Abp är ett offentligt finländskt aktiebolag som noteras på NASDAQ OMX Helsingfors och vars hemort är Raseborg. Registrerad adress är Tavastvägen 135 A, Helsingfors, Finland. Fiskars Oyj Abp är Fiskarskoncernens moderbolag. Koncernen tillverkar och marknadsför varumärkesbaserade konsumentprodukter globalt. Fiskars rapporterar EMEA (Europa, Mellanöstern samt Asien och Stillahavsområdet), Amerika, intresseföretaget Wärtsilä och segmentet Övriga som operativa segment. Verksamheten är indelad i affärsområdena Home, Garden och Outdoor. Dessutom bedriver koncernen fastighetsverksamhet samt innehar ett strategiskt ägarintresse i Wärtsilä Oyj Abp som klassificeras som intressebolag. Koncernens internationella huvudvarumärken är Fiskars, Iittala och Gerber.
Fiskars Oyj Abp:s styrelse har godkänt det här bokslutet för publikation. Enligt den finländska aktiebolagslagen har aktieägarna möjlighet att godkänna eller förkasta bokslutet vid den bolagsstämma som hålls efter publiceringen av bokslutet. Bolagsstämman har också möjlighet att fatta beslut om ändring av bokslutet.
Redovisningsprinciper
Fiskars Oyj Abp:s ("Fiskars" eller "koncernen") koncernbokslut har upprättats enligt de internationella redovisningsstandarder (International Financial Reporting Standards, IFRS) som har antagits av den Europeiska unionen och som var i kraft 31.12.2011. Med de internationella redovisningsstandarderna avses de standarder och deras tolkningar som antagits av EU och som accepterats i finsk bokföringslag och med stöd av den enligt stadgat förfarande givna föreskrifter i EU:s förordning (EG) nr 1606/2002. Noterna till koncernbokslutet har också uppgjorts i enlighet med finsk bokförings- och samfundslagstiftning.
Koncernbokslutet baserar sig på ursprungliga anskaffningsvärden med undantag för finansieringsmedel och -skulder som värderas till verkligt värde via resultaträkningen samt biologiska tillgångar och tillgångar och skulder i anslutning till förmånsbestämda pensionsplaner, som har värderats till verkligt värde.
Koncernbolagen rapporterar sina bokslut i den valuta som affärsverksamheten i huvudsak sker i ("funktionell valuta"). Moderbolagets funktionella valuta är euro som även utgör rapporteringsvalutan för koncernen. Uppgifterna redovisas i miljoner euro med en decimal.
Användning av bedömningar
Vid upprättandet av bokslutet i enlighet med internationell redovisningsstandard (IFRS) måste företagsledningen göra bedömningar och antaganden som påverkar värderingen och periodiseringen av bokslutsposter. Dessa bedömningar och antaganden baseras på historisk erfarenhet och andra begrundade antaganden, som anses vara rimliga under rådande förhållanden vid bokslutstidpunkten och vilka utgör bedömningsgrund för bokslutsposterna. Marknadsutvecklingen samt utvecklingen av det allmänna ekonomiska läget kan påverka de variabler som utgör basen för bedömningarna och det slutliga utfallet kan i betydande grad avvika från bedömningarna. Bedömningar påverkar närmast antaganden som har gjorts i prövning av nedskrivningsbehov, inkurans i omsättningstillgångar, bokföring av nedskrivningsförluster för försäljningsfordringar, avsättningar för omstrukturering, beräkning av pensionsansvar samt möjlighet att utnyttja latenta skattefordringar mot beskattningsbart resultat i framtiden.
Konsolideringsprinciper
I koncernbokslutet har moderbolaget Fiskars Oyj Abp och alla dotterbolag där moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer än hälften av röstetalet eller annars har beslutanderätt konsoliderats. Förvärvade eller grundade dotterbolag ingår i koncernbokslutet från den dag bolaget förvärvades eller grundades tills innehavet upphör.
Dotterbolag konsolideras i koncernbokslutet enligt förvärvsmetoden. Samtliga koncerninterna transaktioner, såsom vinstutdelning, fordringar och skulder samt orealiserade bidrag av interna transaktioner elimineras i sammanställningen av koncernbokslutet. Räkenskapsperiodens vinst- eller förlustfördelning hänförligt till moderbolagets ägare och innehav utan bestämmande inflytande presenteras i resultaträkningen och bolagets totalresultat hänförligt till aktieägare och innehav utan bestämmande inflytande presenteras i rapporten över totalresultatet. Innehav utan bestämmande inflytande presenteras under eget kapital i koncernbalansen separat från det egna kapital som är hänförligt till moderbolagets ägare. År 2011 fanns det inget innehav utan bestämmande inflytande.
Andelar i intresseföretag där Fiskars har betydande inflytande men inte beslutanderätt redovisas i koncernbokslutet enligt kapitalandelsmetoden. Betydande inflytande uppstår i allmänhet när en koncern har ett innehav på mer än 20 % av ett företags röstetal eller när koncernen på annat sätt har ett betydande inflytande utan beslutanderätt. Fiskars mest betydande intresseföretag är Wärtsilä Oyj Abp.
Omräkning av poster i utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta bokförs till transaktionsdagens kurs. Balansräkningens monetära fordringar och skulder har värderats till bokslutsdagens kurser. Valutakursdifferenser som uppstått vid omräkningen ingår i resultaträkningen och redovisas i finansieringsposterna. Icke-monetära poster i utländsk valuta redovisas enligt valutakursen vid anskaffningstillfället med undantag för poster som redovisas enligt gängse värde; dessa redovisas enligt kursen för den dag då det gängse värdet fastställdes. Valutakursdifferenser som hänför sig till icke-monetära fordringar och skulder i balansräkningen redovisas som en del av rörelseresultatet.
Omräkning av utländska dotterbolags bokslut
I koncernbokslutet omräknas de utländska dotterbolagens resultaträkningar, totalresultat samt kassaflöden till euro enligt snittkurser och balansräkningar enligt valutakurserna på bokslutsdagen. De omräkningsdifferenser som uppkommer redovisas i totalresultatet och upptas i koncernens eget kapital. Den omräkningsdifferens som uppstår till följd av att vinst eller förlust samt totalresultat omräknas enligt medelkursen i resultaträkningen samt enligt kurserna på bokslutsdagen i balansräkningen redovisas i posterna för totalresultatet och ingår i omräkningsdifferenserna i det egna kapitalet. Även värdeförändringen i finansieringsinstrument som säkrar nettoinvesteringar
som gjorts i utländska enheter redovisas på motsvarande sätt till den del dessa säkringar är effektiva. När man helt eller delvis avyttrar ett dotterbolag överförs de ansamlade omräkningsdifferenserna till resultatet som en del av överlåtelsevinsten eller -förlusten.
Omsättning och intäktsföring
Vid beräkning av omsättningen har försäljningsintäkterna minskats med indirekt skatt, beviljade rabatter och kursdifferenser. Försäljningen redovisas när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen, d.v.s. när produkten har levererats till kunden enligt leveransvillkoren. I koncernens verksamhet ingår inga långfristiga leveransavtal som skulle redovisas enligt färdigställandegrad.
Pensionsåtaganden
I koncernbolagen finns olika pensionssystem som baserar sig på lokala förhållanden och lagstiftning. De klassificeras antingen som avgiftsbestämda eller förmånsbestämda planer. I de avgiftsbestämda planerna gör koncernen fasta betalningar till en separat enhet. Om parten som mottar betalningarna inte klarar av att betala ut ifrågavarande pensionsförmåner har koncernen ingen juridisk eller faktisk skyldighet att göra tilläggsbetalningar. Alla sådana arrangemang som inte uppfyller dessa villkor betecknas som förmånsbestämda planer. Huvuddelen av pensionsarrangemangen i koncernbolagen har klassificerats som avgiftsbestämda planer och utbetalningarna redovisas som kostnad i resultaträkningen för den redovisningsperiod till vilken de härrör.
Kostnader för förmånsbestämda planer redovisas i enlighet med föreläggande i planen och baseras på försäkringstekniska beräkningar. Pensionskostnaderna bokförs som utgifter för de ifrågavarande personernas tjänstetid. Pensionsförpliktelsen redovisas till ett diskonterat nuvärde av de uppskattade framtida utbetalningarna med beaktande av de förvaltningstillgångar som tillhör pensionsplanen värderade till verkligt värde på bokslutsdagen. Förändringar i uppskattade försäkringstekniska värden kan påverka pensionsåtaganden och -kostnader.
Fiskars tillämpar redovisningsprincipen för förmånsbestämda pensionsplaner i enlighet med förändringen av IAS 19, som tillåter bokning av försäkringstekniska vinster och förluster mot övrigt totalresultat.
Rörelsevinst
IAS 1 Utformning av finansiella rapporter -standarden definierar inte begreppet rörelseresultat. I Fiskars definition av rörelseresultatet (EBIT) utgörs rörelseresultatet av en nettosumma som innehåller till omsättningen adderade övriga rörelseintäkter, minskat med kostnader för sålda varor justerat med förändringen i lagret för färdiga produkter och varor under tillverkning samt minskat med kostnader för tillverkning för eget bruk, personalkostnader, avskrivningar och eventuella nedskrivningskostnader samt rörelsekostnader. Rörelseresultatet innefattar rörelseresultaten av de operativa segmenten EMEA, Amerika och Övriga. Fiskars andel av intressebolaget Wärtsiläs resultat och förändringen i de biologiska tillgångarnas gängse värde presenteras i resultaträkningen på egna rader efter rörelseresultatet.
Immateriella tillgångar
Immateriella tillgångar redovisas i balansräkningen enligt ursprunglig anskaffningsvärde i de fall anskaffningsvärdet tillförlitligt kan fastslås och det är sannolikt att den väntade ekonomiska nyttan av tillgången tillfaller koncernen.
Goodwill
Goodwill är koncernens andel av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och bolagets eller affärsverksamhetens nettotillgångar, -skulder och villkorliga skulder värderade till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Goodwill avskrivs inte planmässigt, utan nedskrivningsbehov bedöms minst en gång om året. Goodwill allokeras därför till kassagenererande enheter och för intressebolag ingår goodwill i andelen i intressebolaget. Enhetens återvinningsvärde jämförs årligen eller oftare, om det finns tecken på värdeminskning, med dess bokföringsvärde för att fastslå eventuell värdeminskning.
Villkorade köpeskillingar skall initialredovisas till verkligt värde och därefter omvärderas till verkligt värde via resultaträkningen. Alla utgifter som är hänförliga till rörelseförvärvet, som konsultutgifter, kostnadsförs i stället för att ingå i anskaffningsvärdet. I varje separat förvärv kan innehavet utan bestämmande inflytande värderas som andel av nettotillgångar eller till verkligt värde.
Forsknings- och utvecklingskostnader
Forsknings- och utvecklingskostnader upptas som kostnader för den räkenskapsperiod under vilken de uppkommit, med undantag för utvecklingskostnader som aktiveras då de tillförlitligt kan antas generera framtida ekonomiska fördelar för koncernen och uppfyller även de övriga villkoren i IAS 38, alltså uppfyller kriterier för produktens tekniska och ekonomiska förverkligande. Aktiverade utvecklingskostnader, som främst består av direkta personalkostnader och utomstående tjänster, upptas som immateriella tillgångar.
En immateriell tillgång som inte ännu är redo att användas bedöms minst en gång om året för nedskrivningsbehov. Aktiverade utvecklingskostnader redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Den ekonomiska livslängden för aktiverade utvecklingskostnader är 3–6 år. Avskrivningen sker linjärt.
Övriga immateriella tillgångar
Övriga immateriella tillgångar är bl.a. patent, aktiverade utvecklingskostnader, programvara samt varumärken och kundrelationer som erhållits vid förvärv av verksamhet. Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsutgift minskad med ackumulerade planenliga avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Immateriella anläggningstillgångar avskrivs lineärt under dess prognostiserade ekonomiska livslängd enligt följande:
| • Programvara | 3–10 år | |
|---|---|---|
• Kundrelationer 5–15 år • Övriga 3–10 år
Immateriella tillgångar med obestämd livslängd som varumärken som man förvärvat i samband med ett företagsköp, avskrivs inte, men prövas årligen för nedskrivning.
Anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar redovisas i balansräkningen till anskaffningsutgifter minskade med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av tillgångar som omedelbart uppfyller villkoren aktiveras som en del av anskaffningskostnaden för tillgången.
Anläggningstillgångarna skrivs av årligen linjärt över estimerad ekonomisk livslängd. Egendomsposters restvärde samt ekonomiska livslängd bedöms minst i slutet av varje räkenskapsperiod och vid
behov justeras de så att de återspeglar den förändring som inträffat i den förväntade ekonomiska nyttan. Avskrivningarna bygger på följande riktlinjer för ekonomisk livslängd:
| • Byggnader | 20–40 år |
|---|---|
| • Maskiner och inventarier | 3–10 år |
| • Jordområden | Avskrivs inte |
|---|---|
Vinster och förluster som uppstår genom avyttring eller utrangering av en tillgång redovisas som övriga rörelseintäkter eller -kostnader.
Leasing
Leasingavtal där de väsentliga ekonomiska riskerna och fördelarna förknippade med ägandet överförs till koncernen klassificeras som finansiell leasing. Tillgångar som hyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas som anläggningstillgångar i balansräkningen och värderas initialt till det lägsta av leasingobjektets verkliga värde och nuvärde av minimileasingavgifterna vid ingången av avtalet. Skulden som hänför sig till avtalet redovisas bland räntebärande skulder. Leasingbetalningarna redovisas delade i räntekostnad och amortering av leasingskuld.
Leasingavtal där en avsevärd del av de risker och förmåner som förknippas med ägande tillfaller den uthyrande parten behandlas som operativa leasingavtal. Leasingavgifter som betalats på basis av operativa leasingavtal redovisas linjärt som kostnader i resultaträkningen under leasingtiden.
Förvaltningsfastigheter
Fastigheter som inte utnyttjas i egen verksamhet eller som koncernen förvaltar för att hyresinkomster eller värdestegring skall tillfalla koncernen klassificeras som förvaltningsfastigheter. Fastigheterna värderas i balansräkningen till anskaffningsutgift minskad med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Riktlinjerna för planenliga avskrivningar för förvaltningsfastigheter är 20–40 år.
Nedskrivning av materiella och immateriella tillgångar
Koncernens tillgångar indelas i kassagenererande enheter som är mindre än segment. Balansvärdena för de tillgångar som är förknippade med de här enheterna värderas regelbundet i slutet av varje räkenskapsperiod. Det beräknade återvinningsvärdet värderas dessutom årligen för följande tillgångar oberoende av om det finns tecken på värdeminskning: goodwill, immateriella tillgångar utan begränsad ekonomisk livstid samt oavslutade immateriella tillgångar.
För att fastslå ett eventuellt nedskrivningsbehov jämförs tillgångarnas bokföringsvärde eller bokföringsvärdet för den kassagenererande enhetens nettotillgångar med beräknade återvinningsvärden. Det beräknade återvinningsvärdet är det högre värdet av nuvärdet (bruksvärdet) på framtida kassaflöden eller gängse värdet minskat med försäljningskostnaderna. Nedskrivning redovisas då tillgångarnas bokföringsvärde överstiger återvinningsvärdet. Tidigare redovisade nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar och övriga immateriella tillgångar återförs när det skett en tillräckligt stor positiv förändring i de antaganden som låg till grund för nedskrivningen. Nedskrivningen återförs högst till det värde som tillgångarna skulle ha haft efter avskrivningar ifall ingen nedskrivning hade redovisats tidigare år. Nedskrivning av goodwill återförs aldrig.
Biologiska tillgångar
Fiskars biologiska tillgångar utgörs av koncernens skogsbestånd i
Finland. Tillgångarna värderas till verkligt värde minskat med estimerade försäljningskostnader. Förändringen av det verkliga värdet på biologiska tillgångar bestående av nettoökningen och förändringen av marknadsvärdet redovisas i resultaträkningen som en egen post efter rörelseresultatet (EBIT). Intäkterna för virkesförsäljningen redovisas i rörelseresultatet.
För värdering av skogsbeståndet till verkligt värde multipliceras det genomsnittliga rotpriset under tre år med skogsbeståndet.
Långfristiga tillgångar för försäljning och avveckling av verksamhet
Långfristiga tillgångar (eller avyttringsgrupp) samt tillgångar och skulder som är förknippade med avvecklad verksamhet klassificeras som innehav för försäljning ifall den summa som motsvarar deras bokföringsvärde i huvudsak kommer att ackumuleras av försäljning av tillgången snarare än kontinuerlig användning av den. Villkoren för klassificering anses uppfyllas om en försäljning är ytterst sannolik och tillgångarna (eller avyttringsgruppen) omedelbart kan säljas i sitt nuvarande skick med allmänna eller vanliga villkor, ledningen är förbunden vid avyttringsplanerna och avyttringen väntas ske inom ett år från klassificeringen.
Från och med klassificeringstidpunkten värderas tillgångarna (eller avyttringsgruppen) till bokföringsvärde eller till ett lägre verkligt värde minskat med försäljningskostnaderna. Avskrivningar av dessa tillgångar avbryts samtidigt. Tillgångar som klassificeras som innehav för försäljning, en avyttringsgrupp, övriga poster som bokförts under innehav för försäljning i totalresultatet samt de skulder som ingår i avyttringsgruppen redovisas i balansräkningen separat från andra poster.
En avvecklad verksamhet är en del av koncernens verksamhet, som har avyttrats eller kommer att avyttras i enlighet med en koordinerad plan. Den representerar en separat central verksamhet eller geografiskt verksamhetsområde. Resultatet från en avvecklad verksamhet redovisas separat från kvarvarande verksamhet i totalresultatets resultaträkning.
Fiskars har inte haft långfristiga tillgångar klassificerade som innehav för försäljning eller avvecklad verksamhet under räkenskapsåren 2011 eller 2010.
Omsättningstillgångar
Omsättningstillgångarna har värderats till det lägsta av anskaffningsutgift och nettoförsäljningsvärde. Vid beräkningen tillämpas FIFO-principen. Anskaffningsutgiften för färdiga varor och varor under arbete innehåller förutom direkta inköps- och tillverkningskostnader samt övriga direkta kostnader även en andel av de indirekta kostnaderna för anskaffning och tillverkning baserat på normal kapacitet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset som kan erhållas inom ramen för ordinarie verksamhet minskat med kostnader för färdigställande och för att åstadkomma försäljning. Omsättningstillgångarna redovisas netto efter avdrag för reservering för inkurans och långsamt roterande produkter.
Finansiella instrument
Finansiella tillgångar
Koncernens finansieringstillgångar har klassificerats i följande grupper: finansiella tillgångar eller -skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, låne- och övriga fordringar, samt finansiella tillgångar som kan säljas. Klassificeringen sker i samband med förvärvet utgående från det ändamål för vilket de finansiella tillgångarna har skaffats. Transaktionskostnaderna ingår i det ursprungliga bokföringsvärdet för finansiella instrument då det gäller en post som inte värderas till sitt verkliga värde via resultaträkningen. Alla förvärv och avyttring av finansiella medel redovisas på likviddagen. Finansiella tillgångar avskrivs från balansräkningen då koncernen har förlorat avtalsbaserad rätt till kassaflöde eller när koncernen till betydande del har utlokaliserat risker och intäkter till extern part.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Till gruppen Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen klassificeras sådana poster i de finansiella tillgångarna som har förvärvats för att innehas för handel eller som enligt sin ursprungliga bokföring klassificeras som värderade till verkligt värde via resultaträkningen (alternativ till gängse värde). I Fiskars ingår i denna grupp investeringar i noterade värdepapper samt sådana derivatinstrument som inte uppfyller villkoren för säkringsredovisning eller säkringsredovisning tillämpas inte.
Posterna i gruppen värderas till gängse värde både då de först upptas i bokföringen och efter detta. Det gängse värdet för noterade placeringar följer det marknadspris som noteras på bokslutsdagen. Ändringar i gängse värde samt orealiserade och realiserade vinster och förluster redovisas i finansieringsposterna i resultaträkningen. Grunderna för fastställande av gängse värde för sådana derivatinstrument som inte uppfyller villkoren för säkringsredovisning presenteras nedan i avsnittet Derivatinstrument och säkringsredovisning.
Lånefordringar och övriga fordringar
Låne- och övriga fordringar är tillgångar som inte är derivatinstrument och för vilka de tillhörande betalningarna är fasta eller kan fastställas och vilka inte noteras på en fungerande marknad och vilka av Fiskars inte innehas för handel eller vilka inte vid den ursprungliga bokföringen klassificeras som innehav för handel. Till gruppen Lånefordringar och övriga fordringar hör av kortfristiga fordringar, kundfordringar och övriga fordringar samt långfristiga lånefordringar som i koncernbalansen redovisas under posten Övriga placeringar.
Posterna i gruppen värderas till periodiserad anskaffningsutgift. Osäkra fordringar värderas individuellt på basis av riskanalys. På basis av värderingen justeras fordringarna och upptas till sannolikt värde. Låne- och övriga fordringar klassificeras enligt sin natur antingen som kortfristiga eller långfristiga tillgångar. Till de senare hör fordringar som förfaller senare än 12 månader från bokslutsdagen.
Finansiella tillgångar som kan säljas
I finansiella tillgångar som kan säljas upptas instrument som inte ingår i derivattillgångarna och som specifikt har klassificerats till denna grupp eller som inte har klassificerats till någon annan grupp. I Fiskars ingår i den här gruppen placeringar i onoterade värdepapper. Om gängse värde för dessa placeringar inte kan fastställas tillförlitligt, så värderas de till ursprungligt anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas hör till långfristiga tillgångar om inte koncernen har för avsikt att avyttra dem inom 12 månader från bokslutsdagen, i vilket fall de klassificeras som kortfristiga tillgångar.
Likvida medel
Balansposten Likvida medel omfattar kassa och bank, alltså kontanta medel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker,
samt övriga likvida medel. Övriga likvida medel utgörs av kortfristiga, likvida placeringar som lätt kan omvandlas till ett känt belopp och som är utsatta för en obetydlig risk för värde fluktuationer. Poster som ingår i övriga likvida medel omfattar kortfristiga placeringar som vid förvärvstidpunkten har en löptid på högst 3 månader. Skuldbalanser för checkräkning med kredit ingår i kortfristiga räntebärande skulder.
Finansiella skulder
Fiskars finansiella skulder klassificeras i följande grupper: finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen (inklusive derivatskulder) samt skulder som värderas till den periodiserade anskaffningsutgiften. I bokföringen upptas finansiella skulder ursprungligen till gängse värde. Transaktionskostnaderna inkluderas i det ursprungliga bokföringsvärdet för finansiella skulder som värderas till periodiserad anskaffningsutgift. Senare värderas alla finansieringsskulder till den periodiserade anskaffningsutgiften med metoden för effektiv ränta, med undantag för derivatskulder som värderas till gängse värde. Finansiella skulder klassificeras som långfristiga respektive kortfristiga skulder: till den senare klassificeringen hör alla de finansiella skulder för vilka koncernen inte har en ovillkorlig rättighet att senarelägga reglering i minst 12 månader efter rapportperioden. Den finansiella skulden (eller del av skulden) borttas från balansräkningen först när skulden är avskriven, alltså när den skyldighet som i avtalet har specificerats har uppfyllts eller upphävts eller den inte längre är i kraft.
Derivatinstrument och säkringsredovisning
Finansiella derivatinstrument har klassificerats som skulder eller fordringar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Derivatinstrument resovisas initialt till anskaffningsutgift och därefter värderas de till gängse värde på balansdagen. Gängse värde för derivatinstrument bygger på rådande marknadsvärde eller värden som härletts ur marknadsvärde på balansdagen.
Realiserade vinster och förluster liksom förändringar i gängse värde bokförs på basis av den skyddade posten som justering av försäljningsintäkter och inköpskostnader eller i finansiella poster.
Fiskars har tillämpat säkringsredovisning för förändringarna i verkligt värde på derivatinstrument som är avsedda, kvalificerade och effektiva för kassaflödessäkring. Förändringarna har redovisats i Övrigt totalresultat.
Klassificering av verkligt värde
Hierarkinivå 1 innehåller finansiella tillgångar som noteras officiellt på en aktiv marknad. Denna kategori innehåller noterade aktier. Nivå 2 innehåller finansiella tillgångar och skulder som är värderade via direkt observation på marknadspris. Alla räntebärande skulder och derivat ingår i denna kategori. Nivå 3 innehåller finansiella tillgångar och skulder för vilka det inte finns observerat marknadspris. Till denna kategori hör onoterade aktier och fonder.
Avsättningar och eventualförpliktelser
En avsättning tas upp i balansräkningen när koncernen som följd av en tidigare händelse har fått en juridisk eller faktisk förpliktelse, det är sannolikt att betalningsförpliktelsen utfaller och skyldighetens storlek kan bedömas på ett tillförlitligt sätt. Avsättning för omstruktureringsutgifter görs när en detaljerad och adekvat omstruktureringsplan har fastställts och de berörda parterna är medvetna om planen och det finns tillräcklig grund att vänta sig att omstruktureringsplanen genomförs. Avsättningsbeloppet motsvarar bästa estimat av de utgifter som krävs för att uppfylla den existerande förpliktelsen på bokslutsdagen. Om det är möjligt att få ersättning för en del av förpliktelsen av tredje part bokförs ersättningen som en skild tillgångspost när det i praktiken är säkert att ersättningen utbetalas.
Koncernen är delaktig i tvistemål och rättsprocesser som gäller affärsverksamheten. I bokslutet förbereder man sig för de kostnader som detta kan förorsaka i det skede då det går att göra en tillförlitlig bedömning av eventuella belopp och det verkar sannolikt att kostnaderna förverkligas. I annat fall presenteras ifrågavarande eventualförpliktelser som noter.
Inkomstskatt
Koncernens skatteutgifter består av koncernbolagens skatt på basis av det beskattningsbara resultatet för räkenskapsperioden samt förändringar i uppskjutna skatteskulder eller -fordringar. Skatten på basis av det beskattningsbara resultatet räknas ut enligt den skattesats som är gällande eller som i praktiken har godkänts vid utgången av räkenskapsperioden. Uppskjuten skatteskuld eller -fordran bokförs för de temporära skillnader som uppstår mellan en tillgångs eller en skulds redovisade respektive skattemässiga värde enligt gällande skattesats eller skattesats som i praktiken har godkänts vid utgången av räkenskapsperioden. Tillfälliga differenser uppstår bland annat i samband med bekräftade underskottsavdrag, bokslutsdispositioner, avsättningar, förmånsbestämda pensioner, omvärdering av derivatinstrument till gängse värde, biologiska tillgångar, eliminering av interna lagerbidrag, samt justeringar kopplade till omvärdering till gängse värde av tillgångar och skulder i samband med förvärv av verksamheter. För dotter- och intressebolags outdelade vinstmedel bokförs en uppskjuten skatteskuld om det är sannolikt att medlen delas ut och det har skatteföljder. I balansräkningen upptas uppskjuten skatteskuld i sin helhet och latenta skattefordran till sitt beräknade sannolika belopp. Skatter bokförs via resultaträkningen utom om de hänförs till poster i övriga totalresultatet. I sådana fall hänförs även inkomstkatterna till dessa poster.
Dividend
Styrelsens förslag till dividend redovisas inte i bokslutet, utan dividenden bokförs först efter bolagsstämmans beslut.
IFRS-standarder och -tolkningar som tagits i bruk under år 2011
Koncernen har från och med 1.1.2011 tillämpat följande nya eller ändrade standarder och tolkningar. De hade ingen väsentlig inverkan på koncernbokslutet 2011.
- • Förnyade IAS 24 Uppgifter om närstående parter i bokslutet (skall tillämpas för räkenskapsår som börjar 1.1.2011 eller senare).
- • Ändring i IAS 32 Finansiella instrument (skall tillämpas för räkenskapsår som börjar 1.2.2010 eller senare)
- • Ändringar i IFRIC 14 IAS 19 Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan (skall tillämpas för räkenskapsår som börjar 1.1.2011 eller senare).
- • IFRIC 19 Extinguishing Financial Liabilities with Equity Instruments – Tolkningen förtydligar hanteringen av transaktioner i vilka finansiella skulder helt eller delvis regleras genom att låntagaren emitterar egetkapitalinstrument till långivaren (motsvarande kvittningsemissioner); (skall tillämpas för räkenskapsår som börjar 1.7.2010 eller senare).
• Förbättringar av IFRS-standarder (Improvements to IFRSs – maj 2010, skall i regel tillämpas för räkenskapsår som börjar 1.7.2010 eller senare)
Tillämpning av nya och ändrade IFRS-standarder och -tolkningar
Följande nya eller ändrade standarder och tolkningar har utfärdats, men koncernen har inte förtidstillämpat dem. Koncernen tillämpar dem från och med den dag då de träder i kraft eller, om det datum då de träder i kraft är ett annat än räkenskapsperiodens första dag, från och med början av den räkenskapsperiod som följer på det datum då de träder i kraft.
* = Ändringarna har inte ännu godkänts för tillämpning i EU.
Fiskars utreder följande standarders inverkan på koncernbokslutet:
- • Ändring av IFRS 7 Financial Instruments: Disclosures (skall tillämpas för räkenskapsår som börjar 1.7.2011 eller senare).
- • Ändring av IAS 12 Income Taxes* (skall tillämpas för räkenskapsår som börjar 1.1.2012 eller senare).
- • Ändring av IAS 1 Presentation of Financial Statements* (skall tilllämpas för räkenskapsår som börjar 1.7.2012 eller senare).
- • Ändring av IAS 19 Employee Benefits* (skall tillämpas för räkenskapsår som börjar 1.1.2013 eller senare).
- • IFRS 10 Consolidated Financial Statements* (skall tillämpas för räkenskapsår som börjar 1.1.2013 eller senare).
- • IFRS 11 Joint Arrangements* (skall tillämpas för räkenskapsår som börjar 1.1.2013 eller senare).
- • IFRS 12 Disclosures of Interests in Other Entities* (skall tillämpas för räkenskapsår som börjar 1.1.2013 eller senare).
- • IFRS 13 Fair Value Measurement* (skall tillämpas för räkenskapsår som börjar 1.1.2013 eller senare).
- • IAS 27 (revised 2011) Separate Financial Statements* (skall tillämpas för räkenskapsår som börjar 1.1.2013).
- • IAS 28 (revised 2011) Investments in Associates and Joint Ventures* (skall tillämpas för räkenskapsår som börjar 1.1.2013 eller senare).
- • IFRIC 20 Stripping Costs in the Production Phase of a Surface Mine* (skall tillämpas för räkenskapsår som börjar 1.1. 2013 eller senare).
- • Ändring av IFRS 7 Financial Instruments: Disclosures* (skall tillämpas för räkenskapsår som börjar 1.1.2013 eller senare).
- • Ändring av IAS 32 Financial Instruments: Presentation* (skall tillämpas för räkenskapsår som börjar 1.1.2014 eller senare).
- • IFRS 9 Financial Instruments* and subsequent amendments (tillämpning uppskjuten av IASB till räkenskapsår som börjar 1.1.2015 eller senare (tidigare 1.1.2013)).
Fiskars förväntar inte att tillämpandet av övriga nya och ändrade standarder och tolkningar kommer att ha någon väsentlig inverkan på koncernbokslutet.
2. Segmentsrapportering
Fiskars rapporterar EMEA (Europa, Mellanöstern samt Asien och Stillahavsområdet), Amerika, intresseföretaget Wärtsilä och segmentet Övriga som operativa segment. Rapporteringen följer formatet som koncernens ledning använder i sin rapportering, och den baserar sig på geografiska områden. Verksamheten fördelas ytterligare i affärsområden.
Operativa segment
- • EMEA: Intäkterna består av försäljning av Hem, Trädgård och Uteliv-varor till detaljhandeln i Europa, Mellanöstern, Asien och Stillahavsområdet. Hushållsprodukter säljs också direkt till konsumenter via egna butiker.
- • Amerika: Intäkterna består av försäljning av Hem, Trädgård och Uteliv-varor till detaljhandeln i USA, Kanada och Latinamerika.
- • Övriga: Intäkterna består av fastigheternas hyresintäkter och virkesförsäljning i Finland. Övriga består av fastigheter samt funktioner vid koncernförvaltningen.
- • Intresseföretaget Wärtsilä: Andelen av intresseföretagets resultat rapporteras som segmentets intäkt.
Försäljning operativa segment emellan är obetydlig. Försäljningen sker till marknadsvärden. Fastighetsförvaltningen äger fastigheter i Finland och hyr dem till dotterbolag som t.ex. produktionsanläggningar.
Ledningen följer operativa segmentens rörelseresultat separat för beslutsfattningsändamål. Segmentens tillgångar och skulder baseras på det geografiska läget av tillgångarna. Finansieringsintäkter och -kostnader samt inkomstskatter styrs på koncernnivå och allokeras således inte till segmenten.
Inom segmentet Amerika finns det likheter i distribution, logistik och konsumentpreferenser mellan de olika affärsområdena beträffande produkter som säljs med Fiskars varumärke. Inom EMEA-området är marknaderna och distributionskanalerna mera diversifierade, men ur kundsynvinkel fungerar affärsområdena i enhetlig miljö.
Affärsområden
Affärsområdena är Home (hem), Garden (trädgård), Outdoor (uteliv). Omsättningen för affärsområdena rapporteras på basen av karaktären av de sålda produkterna. Försäljning mellan affärsområdena är obetydlig.
Ofördelade poster
Resultaträkningens ofördelade poster består av kostnader och intäkter på koncernnivå. Ofördelade tillgångar består närmast av poster hänförliga till koncernens förvaltning, skattefordringar, finansiella fordringar och placeringar. Ofördelade skulder består av långfristiga och kortfristiga lån och skatteskulder. En del av omstruktureringskostnaderna är också ofördelade.
Ingen av Fiskars kunder har en andel av mer än 10 % av den totala försäljningen.
Rapportering per operativa segment
2011
| Intresse | Ofördelade | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| företaget | och | Koncernen | ||||
| M€ | EMEA | Amerika | Övriga | Wärtsilä | elimineringar | totalt |
| Extern omsättning | 509,8 | 228,7 | 4,1 | 742,5 | ||
| Intern omsättning mellan segment | 7,0 | 3,8 | 2,1 | –12,9 | 0,0 | |
| Omsättning totalt | 516,8 | 232,5 | 6,2 | –12,9 | 742,5 | |
| Rörelseresultat utan engångsskostnader | 42,0 | 31,6 | –11,4 | 62,1 | ||
| Engångskostnader *) | –8,3 | –1,1 | –9,3 | |||
| Rörelseresultat | 33,7 | 30,5 | –11,4 | 52,8 | ||
| Förändring i verkligt värde på biologiska tillgångar | –1,0 | –1,0 | ||||
| Andel i intresseföretagets resultat | 0,0 | 42,7 | 42,7 | |||
| Reavinst av Wärtsiläaktier | 69,8 | 69,8 | ||||
| Finansiella kostnader netto | –2,4 | –2,4 | ||||
| Resultat före skatt | 161,8 | |||||
| Inkomstskatt | –5,5 | –5,5 | ||||
| Periodens resultat | 156,3 | |||||
| Tillgångar | 512,5 | 216,3 | 306,3 | 300,8 | –395,6 | 940,2 |
| Skulder | 332,5 | 74,5 | 366,1 | –387,2 | 385,9 | |
| Investeringar | 13,4 | 3,9 | 7,5 | 24,7 | ||
| Avskrivningar och nedskrivningar | 15,1 | 4,5 | 1,9 | 21,5 |
*) Innehåller en engångsförlust på 5,3 milj. euro relaterad till försäljningen av Silva, 3,0 milj. euro påföljdsavgifter av engångsnatur för överträdelse av konkurrenslagstiftningen samt engångsförluster på 1,1 milj. euro för återkallande av produkter.
2010
| Intresse företaget |
Ofördelade och |
Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| M€ | EMEA | Amerika | Övriga | Wärtsilä | elimineringar | totalt |
| Extern omsättning | 493,0 | 219,1 | 3,8 | 715,9 | ||
| Intern omsättning mellan segment | 9,4 | 4,0 | 2,4 | –15,8 | 0,0 | |
| Omsättning totalt | 502,4 | 223,1 | 6,2 | –15,8 | 715,9 | |
| Rörelseresultat utan engångsskostnader | 44,4 | 28,1 | –12,1 | 60,4 | ||
| Engångskostnader *) | –11,3 | –11,3 | ||||
| Rörelseresultat | 33,1 | 28,1 | –12,1 | 49,1 | ||
| Förändring i verkligt värde på biologiska tillgångar | –2,2 | –2,2 | ||||
| Andel i intresseföretagets resultat | 0,0 | 65,9 | 66,0 | |||
| Finansiella kostnader netto | –6,1 | –6,1 | ||||
| Resultat före skatt | 106,7 | |||||
| Inkomstskatt | –12,4 | –12,4 | ||||
| Periodens resultat | 94,3 | |||||
| Tillgångar | 550,0 | 178,0 | 180,8 | 341,0 | –270,7 | 979,0 |
| Skulder | 436,1 | 62,8 | 384,0 | –457,3 | 425,5 | |
| Investeringar | 12,9 | 3,4 | 2,3 | 18,6 | ||
| Avskrivningar och nedskrivningar | 27,5*) | 5,6 | 1,8 | 34,9 |
*) Innehåller engångskostnader –11,3 miljoner euro (BA Outdoor goodwill nedskrivning).
Omsättning per affärsområde
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Home | 306,3 | 309,4 |
| Garden | 294,3 | 274,5 |
| Outdoor | 137,8 | 128,3 |
| Övriga | 4,1 | 3,8 |
| Totalt | 742,5 | 715,9 |
Geografisk information
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Omsättning från Finland | 174,0 | 166,0 |
| Omsättning från USA | 205,0 | 199,9 |
| Omsättning från övriga länder | 363,6 | 350,0 |
| Totalt | 742,5 | 715,9 |
| M€ | 2011 | 2010 |
| Tillgångar i Finland ) *) |
466,1 | 574,8 |
| Tillgångar i övriga länder *) | 194,9 | 127,6 |
| Totalt | 660,9 | 702,4 |
*) Långfristiga tillgångar förutom uppskjutna skattefordringar.
**) Tillgångar i Finland inhåller också intresseföretaget Wärtsilä.
3. KOSTNADER AV ENGÅNGSNATUR
Kostnaderna av engångsnatur på 9,3 milj. euro innehåller en förlust på 5,3 milj. euro relaterad till försäljningen av Silva, påföljdsavgifter av engångsnatur på 3,0 milj. euro för överträdelse av konkurrenslagstiftningen samt förluster på 1,1 milj. euro för återkallande av produkter.
Som engångskostnad 2010 bokfördes en nedskrivning av affärsområdet Outdoors goodwill, 11,3 miljoner euro.
4. FÖRVÄRV OCH AVYTTRINGAR
2011
Försäljning av Wärtsilä aktier
Fiskars helägda dotterbolag Avlis AB sålde 1 974 320 aktier i Wärtsilä, vilket representerar 11,7 % av Avlis AB:s aktieinnehav i Wärtsilä för 110,6 milj. euro främst till internationella institutionella investerare under det första kvartalet 2011. Priset per aktie var 56,00 euro (28,00 euro splitjusterat). Fiskarskoncernen bokförde en vinst på ungefär 69,8 milj. euro för försäljningen. Efter försäljningen uppgår Fiskarskoncernens innehav av aktier i Wärtsilä till 15,1 % av det totala antalet aktier och röster i Wärtsilä, och Fiskarskoncernen fortsätter att vara Wärtsiläs största enskilda aktieägare.
Avyttring av Silva Sweden AB aktier
Fiskars helägda dotterbolag Avlis AB sålde aktierna i sitt dotterbolag Silva Sweden AB till investeringsbolaget Karnell i juli 2011. Silva har hört till Fiskars affärsområde Outdoor. Omsättningen av Silva verksamheten var 15 milj. euro år 2010 och företaget hade cirka 220 anställda.
Avyttrade likvida medel var 0,1 milj. euro, immateriella och materiella anläggningstillgångar 4,5 milj. euro och rörelsekapital 6,0 milj. euro.
Avyttringen av Silva innebär att Fiskars bokförde en förlust av engångsnatur på 5,3 milj. euro under årets tredje kvartal. Försäljningen av aktierna i Silva har en positiv inverkan på 6,3 milj. euro på kassaflöde från investeringar.
2010
År 2010 gjordes inte förvärv eller avyttringar.
5. ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Vinster från avyttring av anläggningstillgångar | 0,3 | 1,1 |
| Hyresintäkter | 0,5 | 0,5 |
| Övriga | 1,4 | 0,5 |
| Totalt | 2,2 | 2,1 |
6. RÖRELSEKOSTNADER
Rörelsens kostnader per kostnadsslag
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Råvaror och förnödenheter | 364,3 | 377,1 |
| Förändring av lager | 14,4 | –9,7 |
| Personalkostnader | 171,7 | 172,8 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 21,5 | 34,9 |
| Externa tjänster | 61,7 | 48,2 |
| Övriga | 58,3 | 45,7 |
| Totalt | 691,9 | 668,9 |
Övriga rörelsekostnader
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Försäljningsförlust på anläggningstillgångar | 0,2 | 0,0 |
| Försäljningsförlust på dotterbolagsaktier | 5,3 | 0,0 |
| Utrangering av anläggningstillgångar | 0,4 | 0,3 |
| Påföljdsavgifter för överträdelse | ||
| av konkurrenslagstiftning | 3,0 | |
| Övriga kostnader | 0,9 | 0,0 |
| Totalt | 9,7 | 0,3 |
Avskrivningar enligt plan och nedskrivningar per anläggningstillgångsgrupp
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Byggnader | 1,5 | 2,7 |
| Maskiner och inventarier | 13,9 | 13,9 |
| Immateriella tillgångar | 4,6 | 5,9 |
| Förvaltningsfastigheter | 1,4 | 1,1 |
| Goodwill nedskrivning | 0,0 | 11,3 |
| Totalt | 21,5 | 34,9 |
Arvode och ersättningar till revisorer
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Revisionsuppdrag | 0,7 | 0,7 |
| Intyg och utlåtanden | 0,0 | 0,0 |
| Skatterådgivning | 0,3 | 0,3 |
| Andra uppdrag | 0,1 | 0,1 |
| Totalt | 1,1 | 1,1 |
Auktoriserad revisor för åren 2010 och 2011 var KPMG.
7. PERSONALKOSTNADER OCH ANTAL ANSTÄLLDA
Personalkostnader
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Löner och ersättningar | 135,8 | 136,8 |
| Övriga lönebikostnader | 18,7 | 18,8 |
| Pensionskostnad, avgiftsbestämda | 15,3 | 15,4 |
| Pensionskostnad, förmånsbestämda | 0,3 | 0,3 |
| Övriga förmåner efter anställningens upphörande | 0,9 | 0,8 |
| Gottgörelse för uppsägning | 0,6 | 0,7 |
| Totalt | 171,7 | 172,8 |
Personalantal vid periodens slut
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Finland | 1 670 | 1 678 |
| Övriga Europa | 1 174 | 1 377 |
| USA | 555 | 570 |
| Övriga | 175 | 319 |
| Totalt | 3 574 | 3 944 |
Personalantal (FTE) i genomsnitt
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Direkta | 1 507 | 1 790 |
| Indirekta | 2 038 | 1 822 |
| Totalt | 3 545 | 3 612 |
Fiskars använder följande definitioner i rapporteringen av antalet anställda:
Personalantal vid periodens slut = antalet aktiva anställda i lönebokföringen i slutet av perioden.
Personalantal (FTE) i genomsnitt = antalet anställda omräknat till heltidsanställda på basen av arbetstimmar under perioden.
8. FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Reavinst av Wärtsiläaktier | 69,8 | |
| Dividendinkomst från aktier till verkligt värde med | ||
| resultatinverkan | 0,0 | 0,0 |
| Ränteintäkter från likvida medel | 0,0 | 0,7 |
| Nettovärdeförändringar vid omvärdering till | ||
| verkligt värde av finansiella tillgångar med | ||
| resultatinverkan | 2,1 | |
| Vinst/förlust på säkring av valutakursförändringar | ||
| på kommersiella kassaflöden | 2,9 | –1,5 |
| Vinst/förlust från valutakursförändringar, övriga | 0,1 | 0,9 |
| Finansiella intäkter sammanlagt | 74,9 | 0,1 |
| Räntekostnader på lån värderade till den | ||
| periodiserade anskaffningsutgiften | –4,6 | –4,6 |
| Räntekostnader på finansiell leasing värderade till | ||
| den periodiserade anskaffningsutgiften | –0,7 | –0,7 |
| Nettovinst/förlust från derivatinstrument värde | ||
| rade till verkligt värde med resultatinverkan | –1,0 | 0,9 |
| Övriga finansiella kostnader | –1,2 | –1,7 |
| Finansiella kostnader totalt | –7,5 | –6,2 |
| Finansiella intäkter och kostnader totalt | 67,4 | –6,1 |
Inkomstskatter i resultaträkning
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Periodens skattekostnad | –17,8 | –11,7 |
| Skatter hänförliga till tidigare år | 0,2 | 1,5 |
| Förändring i uppskjuten skatt | 12,1 | –2,2 |
| Inkomstskatt sammanlagt | –5,5 | –12,4 |
Avstämning av effektiv skattesats
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Gällande skattesats för moderbolaget | 26% | 26% |
| Resultat före skatt | 161,8 | 106,7 |
| Skatt enligt gällande skattesats för | ||
| moderbolaget | –42,1 | –27,7 |
| Effekt av andra skattesatser för utländska | ||
| dotterföretag | –2,3 | –1,2 |
| Skatt hänförlig till tidigare år | 0,2 | 1,5 |
| Justering för intresseföretagets inverkan | 11,1 | 17,1 |
| Försäljning av Wärtsilä aktier | 18,2 | |
| Justeringar till verkligt värde och | ||
| övriga ej skattepliktiga intäkter | 1,6 | 0,6 |
| Effekt av såld verksamhet | 1,0 | |
| Ej avdragsbara kostnader | –2,0 | –3,6 |
| Effekt av ändrade skattesatser | 2,0 | |
| ökning av underskottsavdrag utan motsvarande | ||
| aktivering av uppskjuten skatt | –2,9 | 0,6 |
| Förändring i värderingen av skattefordringar | 9,7 | 0,9 |
| Övriga förändringar i uppskjuten skatt | –0,1 | –0,6 |
| Redovisad effektiv skatt | –5,5 | –12,4 |
Skatter i periodens övriga totalresultat
2011
| M€ | Totalt | Skatt | Netto |
|---|---|---|---|
| Omräkningsdifferenser | 3,5 | 3,5 | |
| Förändringar i intresseföretag | |||
| redovisade mot övrigt totalresultat | –2,4 | –2,4 | |
| Kassaflödessäkringar | –0,7 | 0,2 | –0,5 |
| Aktuariella vinster och förluster på | |||
| förmånsbestämda pensionsplaner | –0,5 | 0,2 | –0,3 |
| Periodens övriga totalresultat | –0,1 | 0,4 | 0,2 |
2010
| M€ | Totalt | Skatt | Netto |
|---|---|---|---|
| Omräkningsdifferenser | 10,1 | 10,1 | |
| Förändringar i intresseföretag | |||
| redovisade mot övrigt totalresultat | –12,5 | –12,5 | |
| Kassaflödessäkringar | –0,1 | –0,1 | |
| Aktuariella vinster och förluster på | |||
| förmånsbestämda pensionsplaner | –0,8 | 0,2 | –0,5 |
| Periodens övriga totalresultat | –3,3 | 0,2 | –3,1 |
Uppskjutna inkomstskatter i balansräkning
2011
| Redovisade uppskjutna skattefordringar | Redovisats | Redovisats | Överföringar och |
||
|---|---|---|---|---|---|
| i resultat | i övrigt | omräknings | |||
| M€ | 1.1.2011 | räkningen | totalresultat | differens | 31.12.2011 |
| Pensionsavsättningar | 1,3 | 1,1 | 0,1 | 0,0 | 2,6 |
| Avsättningar | 8,5 | 1,2 | 0,2 | 10,0 | |
| Konsoliderings- och elimineringseffekter | 1,3 | –0,1 | 0,0 | 1,3 | |
| Avskrivningsdifferenser | 0,9 | –0,2 | 0,0 | 0,7 | |
| Underskottsavdrag | 19,2 | –2,9 | –0,6 | 15,7 | |
| Omvärdering av skattefordringar | –20,2 | 11,8 | –0,2 | –8,6 | |
| Övriga temporära skillnader | 4,7 | 1,1 | 0,2 | 0,1 | 6,1 |
| Sammanlagt | 15,9 | 12,0 | 0,3 | –0,4 | 27,8 |
| Nettats mot redovisade uppskjutna skatteskulder | –0,7 | –0,1 | –0,8 | ||
| Redovisade uppskjutna skattefordringar, netto | 15,2 | 12,0 | 0,3 | –0,5 | 27,0 |
| Redovisade uppskjutna skatteskulder M€ |
1.1.2011 | Redovisats i resultat räkningen |
Redovisats i övrigt totalresultat |
Överföringar och omräknings differens |
31.12.2011 |
|---|---|---|---|---|---|
| Avskrivningsdifferenser | 4,3 | 0,1 | 0,0 | 4,5 | |
| Förändring av gängse värden | 11,2 | 0,3 | 11,5 | ||
| Konsoliderings- och elimineringseffekter *) | 30,0 | –3,0 | –0,6 | 26,4 | |
| Övriga temporära skillnader | 0,9 | 2,5 | –0,1 | 0,1 | 3,5 |
| Sammanlagt | 46,4 | –0,1 | –0,1 | –0,4 | 45,8 |
| Nettats mot redovisade uppskjutna skattefordringar | –0,7 | 0,0 | 0,0 | –0,1 | –0,8 |
| Redovisade uppskjutna skatteskulder, netto | 45,8 | –0,1 | –0,1 | –0,6 | 45,0 |
| Skattefordringar (+) / -skulder (–), netto | –30,6 | –18,0 |
*) Består i huvudsak av justeringar till gängse värde i företagsförvärv.
| 2010 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Redovisade uppskjutna skattefordringar M€ |
1.1.2010 | Redovisats i resultat räkningen |
Redovisats i övrigt totalresultat |
Överföringar och omräknings differens |
31.12.2010 |
| Pensionsavsättningar | 1,9 | –1,4 | 0,2 | 0,5 | 1,3 |
| Avsättningar | 10,1 | –0,8 | –0,7 | 8,5 | |
| Konsoliderings- och elimineringseffekter | 1,9 | –0,6 | 0,0 | 1,3 | |
| Avskrivningsdifferenser | 0,7 | 0,1 | 0,0 | 0,9 | |
| Underskottsavdrag | 20,7 | –1,7 | 0,3 | 19,2 | |
| Omvärdering av skattefordringar | –21,1 | 1,3 | –0,4 | –20,2 | |
| Övriga temporära skillnader | 4,0 | 0,0 | 0,7 | 4,7 | |
| Sammanlagt | 18,3 | –3,1 | 0,2 | 0,4 | 15,9 |
| Nettats mot redovisade uppskjutna skatteskulder | –0,5 | –0,1 | –0,1 | 0,0 | –0,7 |
| Redovisade uppskjutna skattefordringar, netto | 17,8 | –3,2 | 0,1 | 0,5 | 15,2 |
| Överföringar | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Redovisade uppskjutna skatteskulder | Redovisats | Redovisats | och | ||
| i resultat | i övrigt | omräknings | |||
| M€ | 1.1.2010 | räkningen | totalresultat | differens | 31.12.2010 |
| Avskrivningsdifferenser | 4,2 | 0,0 | 0,1 | 4,3 | |
| Förändring av gängse värden | 11,8 | –0,6 | 11,2 | ||
| Konsoliderings- och elimineringseffekter *) | 31,3 | –0,5 | –0,8 | 30,0 | |
| Övriga temporära skillnader | 0,3 | 0,2 | 0,3 | 0,9 | |
| Sammanlagt | 47,6 | –0,9 | 0,0 | –0,3 | 46,4 |
| Nettats mot redovisade uppskjutna skattefordringar | –0,5 | –0,1 | –0,1 | 0,0 | –0,7 |
| Redovisade uppskjutna skatteskulder, netto | 47,2 | –1,0 | –0,1 | –0,3 | 45,8 |
| Skattefordringar (+) / -skulder (–), netto | –29,4 | –30,6 |
*) Består i huvudsak av justeringar till gängse värde i företagsförvärv.
Redovisade uppskjutna skattefordringar och -skatteskulder nettas mot varandra, i de fall där det existerar en laglig rätt att kvitta skattefordringar mot skatteskulder och där de periodiserade inkomstskatterna hänför sig till samma skattemyndighet. Koncernen har full kontroll över dividendutbetalningar och därför har ingen uppskjuten skatteskuld redovisats. Intresseföretaget Wärtsilä är ett börsbolag och dess dividendutdelning är skattefri för Fiskars. Skatter som hänför sig till kassaflödessäkringar och försäkringsmatematiska vinster och förluster har redovisats i övrigt totalresultat. Koncernen har i slutet av räkenskapsperioden tillgång till underskottsavdrag och därtill hänförliga skattefordringar för 15,7 milj. euro (19,2). Omvärderingen av skattefordringar har redovisats mot skattefordringar i avsikt att säkerställa att förväntade framtida vinster motsvarar nivån av fastställda förluster. Underskottsavdragen hänförliga till fastställda förluster minskat med omvärderingsreserveringen förfaller inte under de närmaste fem åren. En specificering av de skatter som redovisats i resultaträkningen återfinns tidigare i denna not 9.
10. RESULTAT PER AKTIE
Det outspädda resultatet per aktie räknas ut genom att dividera det resultat från räkenskapsperioden som tillkommer aktieägarna med det vägda medeltalet av antalet utestående aktier under året. Fiskarskoncernen har inga aktiva optionsprogram eller andra finansiella instrument som skulle innebära utspädning, så det utspädda resultatet per aktie är det samma som det outspädda.
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, M€ | 156,3 | 94,3 |
| Antal aktier | 82 023 341 | 82 023 341 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående aktier | 81 908 714 | 81 910 722 |
| Resultat per aktie, euro (outspätt) | 1,91 | 1,15 |
| Resultat per aktie, euro (utspätt) | 1,91 | 1,15 |
11. GOODWILL
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Anskaffningsvärde 1.1. | 119,8 | 117,5 |
| Omräkningsdifferens | 1,5 | 2,3 |
| Minskningar | –11,3 | |
| Anskaffningsvärde 31.12. | 110,1 | 119,8 |
| Ackumulerade nedskrivningar 1.1. | 31,2 | 18,1 |
| Omräkningsdifferens | 1,5 | 1,8 |
| Nedskrivningar | 0,0 | 11,3 |
| Minskningar | –11,3 | |
| Ackumulerade nedskrivningar 31.12. | 21,4 | 31,2 |
| Bokföringsvärde 31.12. | 88,6 | 88,6 |
Goodwill avskrivs inte, men prövas minst årligen för nedskrivningsbehov.
Nedskrivningsprövningar för kassagenererande enheter innehållande goodwill
Goodwill har allokerats till följande kassagenererande enheter:
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Home | 73,8 | 73,8 |
| Garden | 14,8 | 14,9 |
| Sammanlagt | 88,6 | 88,6 |
Goodwill uppkommen vid företagsförvärv har allokerats till kassagenererande enheter (KGE). Affärsområden, som utgör KGE:na, är Home, Garden och Outdoor *. Återvinningsvärden för KGE fastställs genom beräkning av nyttjandevärdet enligt diskonterade kassaflödesprincipen, härlett från fem års kassaflöden uppskattade i den strategiska planen godkänd av ledningen. Kassaflöden efter planeringsperioden ingår enligt restvärdemetoden. Som diskonteringsränta används en vägd medelkapitalkostnad efter skatt (WACC) såsom den definierats av Fiskars. Diskonteringsräntans komponenter består av riskfri ränta, marknadens riskpremie, företagsspecifik riskpremie, industrispecifik beta, kostnad för skulder och soliditet. På basis av de nyttjandevärdeskalkyler som gjorts har man inte konstaterat något behov av nedskrivning (impairment) av goodwillvärdet för någon KGE i bokslutet för 2011 .
* På basis av nedskrivningsprövningar år 2010 avskrev Fiskars hela Silvas goodwill. Avskrivningen av goodwill som hänför sig till verksamhetsområdet Outdoor uppgick sammanlagt till 11,3 milj. euro. Fiskars sålde aktierna i sitt dotterbolag Silva Sweden AB till det svenska investeringsbolaget Karnell i juli 2011.
Viktigaste tillämpade parametrar i nedskrivningsprövningar
| % | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Försäljningens tillväxt i genomsnitt | 1,8 | 1,8 |
| Fast tillväxttakt vid beräkning av restvärdet | 2,5 | 2,5 |
| WACC före skatter | 6,9 | 6,6 |
I nedskrivningsprövningar har tillämpats i genomsnitt måttligare tillväxtantaganden för försäljningen än i periodens strategiska planer.
I nedskrivningsprövningarna har man använt KGEs tre föregående års genomsnittliga EBIT -% av försäljningen. Denna används konsekvent för alla femårsperioder i diskonterade kassaflödekalkyler.
Känslighetsanalys
För att testa känsligheten i de antaganden som använts vid beräkningen av värdet på de kassagenererande enheterna har känslighetsanalys baserad på olika pessimistika scenarier för de viktigaste variablerna använts. Enligt företagsledningens uppskattning leder inte någon rimligen möjlig förändring av de viktigaste variablerna till nedskrivning för att de diskonterade kassaflöden överstiger betydligt värdena på tillgångarna.
12. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Anskaffningsvärde 1.1. | 180,3 | 157,2 |
| Omräkningsdifferens | 0,6 | 1,6 |
| Silvas avyttring | –3,4 | 0,0 |
| Ökningar | 5,0 | 1,2 |
| Minskningar | –0,5 | –0,7 |
| Överföringar mellan posterna | 2,2 | 21,0 |
| Anskaffningsvärde 31.12. | 184,2 | 180,3 |
| Ackumulerade avskrivningar 1.1. | 55,0 | 32,3 |
| Omräkningsdifferens | 0,8 | 1,3 |
| Periodens avskrivningar | 4,6 | 5,9 |
| Minskningar | –0,5 | –0,7 |
| Överföringar mellan posterna | –0,9 | 16,2 |
| Ackumulerade avskrivningar 31.12. | 59,0 | 55,0 |
| Bokföringsvärde 31.12. | 125,2 | 125,4 |
| Varumärken redovisade som immateriella | ||
| anläggningstillgångar | 102,2 | 106,4 |
Eftersom erhållna förmåner från varumärken inte är tidsbegränsade, avskrivs de inte, utan varumärken prövas för nedskrivningsbehov minst årligen enligt "relief from royalty"-metoden. Kassaflödena för varumärken härleds genom att identifiera omsättningen för varje varumärke. Nyttjandevärdet bestäms enligt metoden för diskonterat kassaflöde, härlett från åtta års kassaflödesprognoser, som baserar sig på strategiska planer godkända av ledningen. Kassaflödena för perioderna som sträcker sig längre än prognosperioden är beräknade enligt restvärdemetoden. Enligt nedskrivningsprövningarna uppkom inget behov att nedskriva varumärken under räkenskapsperioden 2011 eller 2010.
Viktigaste tillämpade parametrar i nedskrivningsprövningar
| % | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Försäljningens tillväxt i genomsnitt | 1,9 | 1,9 |
| Fast tillväxttakt vid beräkning av restvärdet | 3,0 | 3,0 |
| WACC före skatter *) | 7,9 | 7,6 |
*) Använts en procentenhet högre riskpremie än i goodwills prövningen.
Känslighetsanalys
För värdering av varje varumärke har känslighetsanalys baserad på olika pessimistika scenarier för de viktigaste variablerna använts. Enligt företagsledningens uppskattning leder inte någon rimligen möjlig förändring av de viktigaste variablerna till nedskrivning.
Investeringsförbindelser i immateriella
| anläggningstillgångar | 1,2 |
|---|---|
13. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
2011
| Jord- och | Leasing | Maskiner | Pågående | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| vatten | fastig | och | nyan | |||
| M€ | områden | Byggnader | heter | inventarier | läggningar | Sammanlagt |
| Anskaffningsvärde 1.1. | 16,5 | 52,2 | 14,1 | 160,7 | 7,3 | 250,8 |
| Omräkningsdifferens | 0,0 | –0,3 | 0,5 | –0,9 | –0,1 | –0,8 |
| Företagsförvärv och försäljning | –0,1 | –0,1 | –1,1 | –0,1 | –1,5 | |
| Ökningar | 0,1 | 0,3 | 6,8 | 12,5 | 19,7 | |
| Minskningar | 0,0 | –0,4 | –9,5 | 0,0 | –9,9 | |
| Överföringar mellan posterna | 0,0 | 0,8 | 11,1 | –15,3 | –3,4 | |
| Anskaffningsvärde 31.12. | 16,5 | 52,5 | 14,6 | 167,2 | 4,3 | 255,0 |
| Ackumulerade avskrivningar 1.1. | 26,4 | 11,7 | 117,7 | 155,8 | ||
| Omräkningsdifferens | 0,1 | 0,4 | –1,1 | –0,7 | ||
| Periodens avskrivningar och nedskrivningar | 1,4 | 0,1 | 13,9 | 15,4 | ||
| Företagsförvärv och försäljning | –0,1 | –0,6 | –0,6 | |||
| Minskningar | –0,4 | 0,0 | –8,7 | –9,2 | ||
| Överföringar mellan posterna | 0,0 | 0,0 | –0,2 | –0,2 | ||
| Ackumulerade avskrivningar 31.12. | 27,4 | 12,2 | 121,0 | 160,6 | ||
| Bokföringsvärde 31.12. | 16,5 | 25,1 | 2,4 | 46,2 | 4,3 | 94,4 |
2010
| Jord- och | Leasing | Maskiner | Pågående | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| vatten | fastig | och | nyan | |||
| M€ | områden | Byggnader | heter | inventarier | läggningar | Sammanlagt |
| Anskaffningsvärde 1.1. | 16,3 | 51,3 | 13,1 | 189,2 | 2,5 | 272,4 |
| Omräkningsdifferens | 0,0 | 0,4 | 1,0 | 4,1 | 0,1 | 5,6 |
| Ökningar | 0,2 | 0,2 | 4,4 | 12,8 | 17,6 | |
| Minskningar | 0,0 | –0,7 | 0,0 | –7,7 | 0,0 | –8,5 |
| Överföringar mellan posterna | 0,0 | 1,0 | –29,3 | –8,0 | –36,2 | |
| Anskaffningsvärde 31.12. | 16,5 | 52,2 | 14,1 | 160,7 | 7,3 | 250,8 |
| Ackumulerade avskrivningar 1.1. | 24,9 | 10,3 | 137,7 | 172,9 | ||
| Omräkningsdifferens | 0,2 | 0,8 | 2,8 | 3,8 | ||
| Periodens avskrivningar och nedskrivningar | 2,1 | 0,6 | 14,3 | 17,0 | ||
| Minskningar | –0,7 | 0,0 | –5,8 | –6,5 | ||
| Överföringar mellan posterna | –0,1 | 0,0 | –31,3 | –31,4 | ||
| Ackumulerade avskrivningar 31.12. | 26,4 | 11,7 | 117,7 | 155,8 | ||
| Bokföringsvärde 31.12. | 16,5 | 25,8 | 2,4 | 42,9 | 7,3 | 95,0 |
Gruppen har inga materiella investeringsförbindelser i materiella anläggningstillgångar.
14. BIOLOGISKA TILLGÅNGAR
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Verkligt värde 1.1. | 36,7 | 38,9 |
| Ökning via årlig tillväxt | 1,4 | 1,4 |
| Förändring av verkligt värde med avdrag | ||
| för försäljningskostnader | –1,0 | –2,2 |
| Avverkad skog | –1,5 | –1,5 |
| Verkligt värde i balansen 31.12. | 35,6 | 36,7 |
Fiskars äger circa 15 000 hektar jord- och skogsegendomar i Finland, inklusive ett betydande markinnehav vid Fiskars Bruk. Fiskars tilllämpar det rullande genomsnittliga rotpriset för tre år multiciplierat med den estimerade volymen för att värdera biologiska tillgångar.
15. FÖRVALTNINGSFASTIGHETER
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Anskaffningsvärde 1.1. | 18,6 | 20,4 |
| Omräkningsdifferens | 0,3 | 0,8 |
| Ökningar | 0,0 | 0,0 |
| Minskningar | –0,1 | –2,6 |
| Anskaffningsvärde 31.12. | 18,8 | 18,6 |
| Ackumulerade avskrivningar 1.1. | 11,0 | 11,9 |
| Omräkningsdifferens | 0,3 | 0,6 |
| Periodens avskrivningar och nedskrivningar | 1,4 | 1,1 |
| Minskningar | –0,1 | –2,5 |
| Ackumulerade avskrivningar och | ||
| nedskrivningar 31.12. | 12,6 | 11,0 |
| Bokföringsvärde 31.12. | 6,2 | 7,6 |
Verkligt värde
Förvaltningsfastigheterna utgörs av Fiskars Bruks område som moderbolaget äger i Finland och Fiskars Brands Inc:s finansieringsleasingfastigheter som bolaget inte själv utnyttjar för sin rörelse i USA. Fiskars Bruk anses vara enastående i kulturellt och historiskt perspektiv och därför finns det inte något jämförbart verkligt värde att redovisa.
Bokvärdena per land
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Finland | 5,2 | 5,7 |
| USA | 1,0 | 1,9 |
| Sammanlagt | 6,2 | 7,6 |
16. ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Bokföringsvärde 1.1. | 341,0 | 316,8 |
| Avyttringar | –40,0 | |
| Andel i intresseföretagets resultat | 42,7 | 65,9 |
| Erhållna dividender | –40,9 | –29,5 |
| Andel av övriga totalresultat | –2,0 | –12,5 |
| Överföringar mellan posterna | 0,2 | |
| Bokföringsvärde 31.12. | 300,8 | 341,0 |
| Goodwill som ingår i redovisat balansvärde | 54,0 | 61,2 |
Andel i intresseföretagets resultat består av andel av resultatet minskat med erhållna dividender på 40,9 milj. (29,5) euro. Andel av övrigt totalresultat består av förändringar i intresseföretagets eget kapital. I februari 2011 sålde Fiskars helägda dotterbolag Avlis AB 11,7 % av sitt Wärtsiläinnehav.
Intresseföretagens ekonomiska nyckeltal
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| WÄRTSILÄ OYJ ABP | ||
| Ägandeandel-% | 15,1 | 17,1 |
| Tillgångar | 4 600 | 4 696 |
| Skulder | 2 934 | 3 032 |
| Eget kapital | 1 666 | 1 664 |
| Omsättning | 4 209 | 4 553 |
| Periodens resultat | 293 | 397 |
Fiskars mest betydande intresseföretag är Wärtsilä Oyj Abp. Fiskars ägarandel i Wärtsilä uppgår till 15,1% (17,1 %) av aktierna och rösterna. Aktierna ägs av Fiskars helägda dotterbolag Avlis AB. Fiskars är Wärtsiläs största enskilda aktieägaren och har ett betydande inflytande genom antalet medlemmar i Wärtsiläs styrelse. Fiskars redovisar således i enlighet med IAS 28 Wärtsilä som ett intresseföretag.
Marknadsvärdet för Fiskars andel i Wärtsilä var 663,9 milj.euro (961,9) i slutet av räkenskapsperioden.
17. FINANSIELLA TILLGÅNGAR
Placeringar, till verkligt värde via resultaträkningen
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Anskaffningsvärde 1.1. | 6,7 | 3,0 |
| Ökningar | 0,2 | 3,5 |
| Minskningar | –0,3 | –0,3 |
| Värdeförändring via resultaträkningen | 2,2 | 0,5 |
| Bokföringsvärde 31.12. | 8,9 | 6,7 |
Placeringar består av noterade och icke-noterade aktier samt av icke-noterade fonder. Noterade aktier har värderats till sitt börsvärde (verkligt värde hierarkinivå 1). Icke-noterade aktier redovisas till anskaffningsvärde (nivå 3), eftersom man inte kan fastställa tillförlitligt deras verkliga värde. Det verkliga värdet av icke-noterade fonder baserar sig på fondens egen anmälan (nivå 3). Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Se redovisningsprinciper (not 1) för nivåer av värdeförändring.
Övriga placeringar
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Anskaffningsvärde 1.1. | 1,6 | 2,1 |
| Omräkningsdifferens | 0,0 | –0,2 |
| Ökningar | 0,1 | 0,0 |
| Minskningar | –0,4 | –0,3 |
| Övriga förändringar | –0,1 | 0,0 |
| Bokföringsvärde 31.12. | 1,2 | 1,6 |
Övriga placeringar består av långfristiga fordringar som redovisas till anskaffningsvärde eller till lägre verkligt värde (nivå 3).
18. VARULAGER
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Rå- och driftsmaterial | 22,8 | 25,0 |
| Halvfärdiga arbeten | 10,9 | 13,8 |
| Färdiga varor | 97,3 | 108,4 |
| Förskottsbetalningar | 0,2 | 0,3 |
| Varulager | 131,2 | 147,6 |
| Nedskrivning | –12,9 | –14,6 |
| Sammanlagt 31.12. | 118,3 | 133,0 |
19. KUNDFORDRINGAR OCH ÖVRIGA FORDRINGAR
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Lånefordringar | 0,5 | 0,1 |
| Kundfordringar | 111,0 | 104,5 |
| Förutbetalda kostnader | 0,0 | 0,0 |
| Derivativinstrument | 1,1 | 2,0 |
| Övriga fordringar | 4,8 | 5,8 |
| Resultatregleringar | 7,7 | 7,1 |
| Sammanlagt 31.12. | 125,2 | 119,6 |
Kundfordringar, åldersfördelning
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Icke förfallna fordringar | 91,7 | 86,2 |
| Förfallna fordringar, 0–30 dagar | 16,1 | 16,3 |
| Förfallna fordringar, 31–60 dagar | 2,5 | 2,8 |
| Förfallna fordringar, 61–90 dagar | 1,1 | 1,0 |
| Förfallna fordringar, 91–120 dagar | 0,6 | 0,4 |
| Förfallna fordringar, över 120 dagar | 2,4 | 1,5 |
| Avsättningar för kreditförluster 31.12. | –3,4 | –3,7 |
| Sammanlagt 31.12. | 111,0 | 104,5 |
Kundfordringar i olika valutor
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Danmark, krona (DKK) | 6,8 | 7,3 |
| Euro (EUR) | 41,4 | 38,4 |
| Norge, krona (NOK) | 7,7 | 7,9 |
| Sverige, krona (SEK) | 7,9 | 10,2 |
| Storbritannien, pund (GBP) | 6,1 | 6,6 |
| Förenta Staterna, dollar (USD) | 31,6 | 24,5 |
| Övriga valutor | 9,4 | 9,6 |
| Sammanlagt 31.12. | 111,0 | 104,5 |
Kundfordringarna är relativt vitt utspridda geografiskt. Koncernens största kunder är stora detaljhandelskedjor med hög kreditvärdighet. Risk för kreditförluster anses vara moderat. Den maximala risken för kreditförluster är bokfört värde.
20. LIKVIDA MEDEL
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Kassa och banktillgodohavanden | 6,1 | 5,8 |
| Övriga kortfristiga placeringar | 0,0 | 0,0 |
| Sammanlagt 31.12. | 6,1 | 5,8 |
21. AKTIEKAPITAL
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
|---|---|---|---|---|
| tusen st. | tusen st. | M€ | M€ | |
| Aktiekapital | ||||
| 1.1. | 82 023 | 82 023 | 77,5 | 77,5 |
| Aktiekapital 31.12. | 82 023 | 82 023 | 77,5 | 77,5 |
| Egna aktier | ||||
| 1.1. | 112,6 | 112,6 | 0,8 | 0,8 |
| Förändring | 5,5 | 0,1 | ||
| Egna aktier 31.12. | 118,1 | 112,6 | 0,9 | 0,8 |
Antalet aktier och röstetal
| 31.12.2011 | 31.12.2010 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Antalet | Aktiekapital | Antalet | Aktiekapital | |||
| aktier | Röstetal | € | aktier | Röstetal | € | |
| Aktier (1 röst/aktie) | 82 023 341 | 82 023 341 | 77 510 200 | 82 023 341 | 82 023 341 | 77 510 200 |
| Sammanlagt | 82 023 341 | 82 023 341 | 77 510 200 | 82 023 341 | 82 023 341 | 77 510 200 |
22. FINANSIERING
Långfristigt räntebärande främmande kapital
| 2011 | 2010 | |||
|---|---|---|---|---|
| Verkligt | Redovisat | Verkligt | Redovisat | |
| M€ | värde | värde | värde | värde |
| Lån från penninginrättningar | 66,5 | 66,5 | 65,0 | 65,0 |
| Finansiella leasingskulder | 8,8 | 8,8 | 12,2 | 11,0 |
| Övriga skulder | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 |
| Sammanlagt 31.12. | 75,4 | 75,4 | 77,4 | 76,2 |
Det räntebärande främmande kapitalet har värderats till periodiserad anskaffningsutgift. De räntebärande skuldernas verkliga värde har kalkylerats genom att diskontera framtida kassaflöden med bokslutsdagens marknadsränta (verkligt värde hierarkinivå 2).
Finansiella leasingskulder
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Finansiella leasingskulder förfaller till betalning enligt nedan: | ||
| Inom ett år | 2,1 | 2,0 |
| Mellan ett och fem år | 6,7 | 7,2 |
| Senare än om fem år | 4,2 | 6,3 |
| Minimileaseavgifter | 12,9 | 15,5 |
Nuvärde av finansiella leasingskulder
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Inom ett år | 1,5 | 1,5 |
| Mellan ett och fem år | 5,5 | 5,8 |
| Senare än om fem år | 3,3 | 5,2 |
| Nuvärde sammanlagt | 10,3 | 12,4 |
| Icke förfallna finansieringskostnader | 2,6 | 3,1 |
Kortfristigt räntebärande främmande kapital
| 2011 | 2010 | |||
|---|---|---|---|---|
| Verkligt | Redovisat | Verkligt | Redovisat | |
| M€ | värde | värde | värde | värde |
| Checkräkningskrediter | 8,9 | 8,9 | 14,2 | 14,2 |
| Företagscertifikat | 72,0 | 72,0 | 114,4 | 114,4 |
| Finansieringsleasingskulder | 1,5 | 1,5 | 1,5 | 1,5 |
| Övriga skulder | 0,0 | 0,0 | 0,1 | 0,1 |
| Sammanlagt 31.12. | 82,5 | 82,5 | 130,1 | 130,1 |
Förfallostruktur av skulder
För säkerställande av likviditeten hade koncernen vid räkenskapsårets utgång oanvända kreditlimiter på 455 miljoner euro (405). Den genomsnittliga löptiden för kreditfaciliteterna utgjorde vid räkenskapsårets utgång 3,2 år (3,6 år). I avtalen som gäller kreditlimiter och långfristiga lån ingår bl.a. villkor (covenants) om soliditetskrav, som om inte efterlevs, skulle kunna leda till förtida förfallande av avtalen. En dylik situation skulle förutsätta en avsevärd försämring av nuvarande soliditet.
2011
| M€ | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | Senare år | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Checkräkningskrediter | 8,9 | 8,9 | |||||
| Företagcertificat | 72,0 | 72,0 | |||||
| räntor | 0,5 | 0,5 | |||||
| Övriga skulder | 0,1 | 0,1 | |||||
| Lån från penninginrättningar | 14,0 | 22,5 | 30,0 | 66,5 | |||
| räntor | 1,5 | 1,8 | 1,7 | 1,2 | 0,7 | 1,1 | 8,0 |
| Finansiella leasingsskulder | 1,5 | 1,7 | 1,8 | 1,0 | 0,9 | 3,3 | 10,3 |
| räntor | 0,5 | 0,4 | 0,3 | 0,3 | 0,2 | 0,8 | 2,6 |
| Leverantörskulder | 51,6 | 51,6 | |||||
| Derivativer | 1,1 | 1,1 | |||||
| Sammanlagt 31.12. | 137,7 | 4,0 | 17,8 | 25,0 | 1,8 | 35,4 | 221,6 |
| 62,1% | 1,8% | 8,0% | 11,3% | 0,8% | 16,0% | 100,0% | |
| 2010 | |||||||
| M€ | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | Senare år | Totalt |
| Checkräkningskrediter | 14,2 | 14,2 | |||||
| Företagcertificat | 114,4 | 114,4 | |||||
| räntor | 0,6 | 0,6 | |||||
| Övriga skulder | 0,1 | 0,1 | 0,2 | ||||
| Lån från penninginrättningar | 1,3 | 11,2 | 22,5 | 30,0 | 65,0 | ||
| räntor | 1,0 | 1,2 | 1,2 | 1,2 | 1,0 | 1,5 | 7,1 |
| Finansiella leasingsskulder | 1,5 | 1,5 | 1,6 | 1,7 | 1,0 | 5,2 | 12,4 |
| räntor | 0,6 | 0,5 | 0,4 | 0,3 | 0,2 | 1,0 | 3,1 |
| Leverantörskulder | 46,5 | 46,5 | |||||
| Derivativer | 0,0 | 0,1 | 0,1 | ||||
| Sammanlagt 31.12. | 180,2 | 3,2 | 3,2 | 14,4 | 24,8 | 37,9 | 263,6 |
| 68,3% | 1,2% | 1,2% | 5,5% | 9,4% | 14,4% | 100,0% |
Känslighetsanalys av valutaposition
I känslighetsanalysen över valutakurser som gjorts i enlighet med IFRS 7 har man prövat hur en nedvärdering på 10 % i en enskild valuta mot övriga valutor påverkar koncernens resultat före skatter eller koncernens eget kapital. En värdestegring i valutakursen på 10 % mot de övriga valutorna leder till en motsatt förändring. Analysen av resultatet före skatter innehåller moderbolagets interna och externa finansiella poster i utländsk valuta. De finansiella posterna är indelade i kommersiella säkringar och övriga finansiella poster. De kommersiella posterna består av interna valutaterminer som säkrar affärsenheternas förväntade årliga nettokassaflöden i anslutning till inköp och försäljning. De valda valutorna täcker 90 % av alla uppskattade årliga nettokassaflöden. Övriga finansiella poster består av lån i valuta, valutadepositioner och externa valutaderivat. Känslighetsanalysen av koncernens eget kapital beskriver omräkningsrisken i anslutning till valutamässigt eget kapital vid valutakursförändringar.
| 2011 | 2010 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Inverkan på resultat före skatter | Inverkan på resultat före skatter | |||||
| Övriga | Inverkan | Övriga | Inverkan | |||
| Kommersiella | finansiella | på eget | Kommersiella | finansiella | på eget | |
| M€ | säkringar | poster | kapital | säkringar | poster | kapital |
| CAD | –0,6 | 0,6 | –0,6 | –1,3 | 1,3 | –0,7 |
| DKK | –1,0 | 1,4 | –1,9 | –1,1 | 1,1 | 4,0 |
| GBP | –0,8 | 0,8 | 0,6 | –0,7 | 0,7 | –0,5 |
| NOK | –1,4 | 1,4 | –1,3 | –1,1 | 1,1 | –1,0 |
| SEK | –1,6 | 1,6 | –1,5 | –1,7 | 1,7 | –2,0 |
| USD | 2,6 | –2,6 | –13,5 | 2,4 | –2,4 | –11,5 |
Snittränta och känslighetsanalys av räntekostnader
Känslighetsanalysen över en förändring i räntenivån beskriver den effekt en permanent ökning av räntenivån på 1 procentenhet har på resultatet för räkenskapsperioden. Koncernens räntebärande nettoskulder per 31.12.2011 utgjorde 150,8 miljoner euro (200,0) och den genomsnittliga räntebindningstiden utgjorde 8 månader (9). En permanent ökning av samtliga låneräntor med 1 procentenhet skulle öka koncernens räntekostnader med 1,0 miljoner euro (1,3) år 2011 förutsatt att nettoskulden förblir oförändrad.
Den nedanstående tabellen beskriver koncernens räntebärande nettoskulder, valutaderivat, genomsnittliga låneräntor och de viktigaste valutornas räntekänslighet.
2011
| M€ | EUR | USD | GBP | SEK | Övriga | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Externa lån och depositioner | 121,0 | 24,8 | 0,1 | 0,9 | 4,0 | 150,8 |
| Valutaderivat | 103,9 | –143,0 | 25,5 | 3,4 | 9,0 | –1,1 |
| Nettoskuld och valutaderivat | 224,9 | –118,1 | 25,6 | 4,2 | 13,1 | 149,7 |
| Snittränta på lånen (p.a.) | 2,0% | 3,2% | 2,3% | |||
| Räntekänslighet | 1,9 | –1,2 | 0,2 | 0,0 | 0,1 | 1,0 |
| 2010 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| M€ | EUR | USD | GBP | SEK | Övriga | Totalt |
| Externa lån och depositioner | 166,1 | 28,8 | 0,3 | 0,5 | 4,3 | 200,0 |
| Valutaderivat | 77,8 | –116,0 | 13,6 | 7,8 | 15,6 | –1,2 |
| Nettoskuld och valutaderivat | 243,9 | –87,2 | 13,8 | 8,3 | 19,9 | 198,8 |
| Snittränta på lånen (p.a.) | 1,6% | 3,2% | 1,8% | |||
| Räntekänslighet | 1,8 | –0,9 | 0,1 | 0,1 | 0,2 | 1,3 |
Operationella leasingbetalningar nästa och därpå följande år
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Utbetalningar inom ett år | 12,5 | 13,9 |
| Senare utbetalningar | 34,0 | 40,3 |
| Sammanlagt 31.12. | 46,5 | 54,2 |
Ansvarsförbindelser
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Garantier som säkerhet för koncernbolagens ansvar | 13,0 | 9,0 |
| Hyresansvar | 46,5 | 54,2 |
| Övriga ansvar | 1,9 | 1,0 |
| Ansvarsförbindelser sammanlagt 31.12. | 61,4 | 64,2 |
Rättstvister
Fiskars är involverad i många legala åtgärder, fordringar och andra förhandlingar. Utfallet av dessa kan inte förutsägas. Beaktande all information som finns tillgänglig, förväntas inte utfallet av dessa ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella position. Rättegången gällande Iittala i marknadsdomstolen är avslutad 2012.
Derivatens nominella värden
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Derivat som inte säkringsredovisas: | ||
| Valutaterminer och valutaswappar | 207,5 | 186,7 |
| Elderivat | 2,5 | 2,4 |
| Ränteswappar | 0,0 | 1,1 |
| Kassaflödesäkringar: | ||
| Ränteswappar | 22,5 | 22,5 |
Derivatens verkliga värden
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Derivat som inte säkringsredovisas: | ||
| Valutaterminer och valutaswappar | 1,1 | 1,2 |
| Elderivat | –0,3 | 0,8 |
| Ränteswappar | 0,0 | 0,0 |
| Kassaflödesäkringar: | ||
| Ränteswappar | –0,8 | –0,1 |
Det verkliga värdet av derivat grundar sig på almänt accepterade värderingsmetoder och på observerbar marknadsdata (verkligt värde hierarki nivå 2). Derivat redovisas till verkligt värde via resultaträkningen utom kassaflödesäkringar som redovisas i eget kapital.
Derivatens löptid
| 2011 | ||||
|---|---|---|---|---|
| M€ | 2012 | 2013 | Senare år | Totalt |
| Valutaterminer och valutaswappar | 207,5 | 207,5 | ||
| Elderivat | 1,1 | 0,9 | 0,4 | 2,5 |
| Ränteswappar | 22,5 | 22,5 | ||
| Sammanlagt 31.12. | 208,6 | 0,9 | 22,9 | 232,5 |
2010
| M€ | 2011 | 2012 | Senare år | Totalt |
|---|---|---|---|---|
| Valutaterminer och valutaswappar | 186,7 | 186,7 | ||
| Elderivat | 0,9 | 0,9 | 0,6 | 2,4 |
| Ränteswappar | 1,1 | 22,5 | 23,6 | |
| Sammanlagt 31.12. | 188,8 | 0,9 | 23,1 | 212,7 |
Verkligt värde på finansiella instrument
| Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Totalt |
|---|---|---|---|
| 8,9 | 8,9 | ||
| 1,2 | 1,2 | ||
| 1,1 | 1,1 | ||
| 1,1 | 10,1 | 11,2 | |
| 1,1 | 1,1 | ||
| 1,1 | 1,1 | ||
| 2010 | ||||
|---|---|---|---|---|
| M€ | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Totalt |
| Placeringar till verkligt värde via resultaträkningen | 6,7 | 6,7 | ||
| Övriga placeringar | 1,6 | 1,6 | ||
| Derivat, tillgångar | 2,0 | 2,0 | ||
| Tillgångar totalt | 2,0 | 8,3 | 10,3 | |
| Derivat, skulder | 0,1 | 0,1 | ||
| Skulder totalt | 0,1 | 0,1 | ||
Se koncernens redovisningsprinciper för klassificering av verkligt värde (not 1).
Hantering av finansiella risker
Hanteringen av koncernens finansiella risker har koncentrerats till koncernens finansieringsavdelning. Finansieringsavdelningen ansvarar för hanteringen av de finansiella riskerna i enlighet med principer som har godkänts av styrelsen.
Valutarisker
Med valutarisker avses förändringar i kassaflödets värde, balansräkning och/eller konkurrenskraft som orsakas av förändringar i valutakurser. Fiskars valutaposition indelas i transaktionsposition och translationsposition. Positionerna hanteras skilt för sig.
Med transaktionsrisk avses möjligheten att värdet på ett förväntat kassaflöde i en given valuta förändras som en följd av förändrade valutakurser. Med translationsrisk avses en inverkan på koncernbalansen som orsakas av förändringar i valutakurserna. Koncernbalansens tillgångar, egna kapital och skulder kan förändras som en följd av förändringar i valutakurserna. Förutom ändringar i balansposterna kan en förändring i valutakurserna också orsaka ändringar i vissa nyckeltal, såsom i soliditet och skuldsättningsgrad.
Fiskars strävar efter att i första hand hantera sina valutakursrisker genom att påverka sin affärsverksamhet. Produktionsinsatser förvärvas och varor säljs i huvudsak i koncernbolagens lokala valutor, av vilka de viktigaste är EUR (43 % av koncernens omsättning), USD (28 %), SEK (9 %), NOK (4 %) och GBP (3 %). Med ökad import följer indirekt också en risk att leverantörernas lokala valutor genomgår förändring. Den främsta av de här valutorna är Kinas renminbi.
Transaktionsrisker
Avsikten med hanteringen av transaktionsrisker är att minska effekten av fluktuationer i valutakurserna på bolagets budgeterade lönsamhet och kassaflöde. Affärsenheterna svarar för hanteringen av valutariskerna för det förutsedda och överenskomna kommersiella
kassaflödets del. Enheterna skyddar sina kommersiella valutapositioner genom valutaterminer med koncernens finansieringsavdelning.
Transaktionsrisken mäts genom koncernens nettovalutaposition som består av kommersiella och finansiella positioner, fordringar och skulder i valutabelopp. Nettopositionen säkras i enlighet med den finanspolicy som styrelsen har godkänt. Som säkring mot valutarisker används främst valutaterminer och valutaswappar. Derivat används endast i säkringssyfte.
För transaktionsrisken tillämpar Fiskars inte säkringsredovisning på valutaderivat enligt IAS 39. Alla vinster och förluster som orsakats av valutaderivat har bokförts i resultaträkningen. Om säkringsredovisning hade tillämpats på valutaderivat hade resultatet före skatt för år 2011 varit 2,9 milj. euro sämre än det rapporterade resultatet (1,5 milj. euro bättre).
Ränterisker
Med ränterisker avses förändringar i bolagets kassaflöde eller värdet på tillgångar eller skulder som orsakas av fluktuationer i räntorna. Ränterisken mäts i genomsnittlig bindningstid för räntor för finansiella tillgångar och skulder. Den genomsnittliga räntebindningstiden återspeglar den tid det tar för en förändring i räntenivån att i genomsnitt omfattas i räntekostnaderna för koncernens nettoskuldportfölj. Risken avser den förändring i räntekostnaderna under redovisningsperioden som orsakas av en bestående höjning av räntenivån på en procentenhet. Ju kortare den genomsnittliga räntebindningstiden är, desto mer oförutsägbara är räntekostnaderna, och desto högre är alltså ränterisken.
Derivativinstrument används i hanteringen av ränterisker. Målet är att se till att den genomsnittliga räntebindningstiden hålls inom de överenskomna gränserna på mellan 4 och 18 månader i enlighet med bolagets finanspolicy. Den 31 december 2011 var den nominella summan av utestående räntederivativ 22,5 milj. euro (23,6).
Den 31 december 2011 var koncernens räntebärande nettoskuld 150,8 milj. euro (200,0). Av nettoskulden bestod 78 % (82 %) av lån med rörliga räntor medan 22 % (18 %), i vilket också effekten av räntederivativ ingår, var skulder med fast räntesats. Den genomsnittliga räntebindningstiden för koncernens räntebärande skulder var 8 månader (9 mån).
Räntekostnadernas känslighet för fluktuationer i marknadsräntorna har beskrivits i en kalkyl, där det antas att marknadsräntorna förändras bestående med en procentenhet och lånen förblir oförändrade under året. Enligt kalkylen skulle koncernens resultat före skatt påverkas med 1,0 milj. euro (1,3) under år 2012.
Likviditets- och återfinansieringsrisk
Med likviditetsrisk avses en situation där bolagets finansieringstillgångar och finansieringskällor är otillräckliga för att täcka affärsverksamhetens behov eller ordnandet av dem orsakar betydande tilläggskostnader. Avsikten med hanteringen av likviditetsrisker är att bibehålla en optimal likviditet för att finansiera koncernens verksamhet i alla sammanhang samtidigt som räntekostnaderna minimeras. Koncernens likviditet är den sammanlagda summan av kassamedel och tillgängliga bindande kreditlimiter.
Med återfinansieringsrisk avses en situation där en så stor del av bolagets lån förfaller till betalning på en så kort tid att återfinansiering inte finns att tillgå eller priset för återfinansiering blir högt. Koncernen minimerar återfinansieringsrisken genom en balanserad maturitetsstruktur på koncernens skulder.
För säkerställande av likviditeten hade koncernen betydande oanvända kreditlimiter. I slutet av året uppgick de outnyttjade bindande kreditlöftena och koncernkontons bindande kreditlimiter till 471,1 milj. euro (415,7). Dessutom har moderbolaget i Finland företagscertifikatprogram i de viktigaste samarbetsbankerna till ett sammanlagt belopp om 400,0 milj. euro, av vilka 72,0 milj. euro (114,4) var i bruk i slutet av året.
Råvarurisker
Fiskars använder vid behov derivat för att skydda sig mot råvaruprisrisker. Koncernen hade i slutet av året inga råvaruderivat med undantag för elfuturer med ett nominellt värde på 2,5 milj. euro (2,4) som redovisats till marknadsvärde via resultaträkningen.
Kreditrisker
Koncernens finansieringsavdelning bedömer och övervakar den motpartsrisk som ingår i finansieringen. Man har strävat efter att begränsa risken genom att endast göra affärer med stora banker och finansieringsinstitutioner inom överenskomna limiter. Kundernas kreditrisker övervakas av affärsenheterna. Koncernens kundkrets är omfattande och även den största kunden representerar mindre än 10 % av utestående fordringar. Vid bokslutstidpunkten uppgick koncernens försäljningsfordringar till 111,0 milj. euro (104,5). I bokslutet ingår sammanlagt 3,4 milj. euro (3,7) i kreditförlustreserveringar som är förknippade med försäljningsfordringarna.
Kapitalhantering
Fiskars omfattas inte av några kapitalkrav utifrån (utom eventuella krav som ställs av lokal bolagslagstiftning i de områden där bolag inom koncernen är verksamma).
Målen för Fiskars kapitalhantering är:
- • att trygga koncernens förmåga att finansiera sin verksamhet och sköta sina skyldigheter i alla affärslägen
- • att bibehålla en balanserad affärs- och investeringsportfölj som ger aktieägare avkastning både på kort och lång sikt
- • att se till att koncernen har möjlighet att agera om investeringstillfällen öppnar sig.
Den största delen av Fiskarskoncernens pensionsarrangemang utgörs av utgiftsbestämda pensionsplaner. De förmånsbestämda pensionsplanerna i USA, Storbritannien och Tyskland är slutna så att framtida löneförhöjningar inte ytterligare ökar skulderna. De förmånsbestämda pensionsplanerna i Norge och Holland är öppna. Koncernen har därutöver i Finland tilläggspensionsarrangemang som klassificeras som förmånsbestämda. Försäkringstekniska kalkyler på förmånsbestämda pensionsplaner bygger på beräkningar av kvalificerade aktuarier. I Italien finns det förmåner som förfaller efter arbetsförhållandets utgång och de redovisas löpande som skuld. Bolaget ansvarar för denna skuld som är slutgiltig och de här pensionsarrangemangen klassificeras således som avgiftsbestämda.
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Avsättningar för förmåner som förfaller | ||
| efter arbetsförhållandets utgång *) | 1,7 | 2,0 |
| Förmånsbestämda pensionsförpliktelser **) | 6,5 | 6,7 |
| Pensionsförpliktelser sammanlagt | 8,2 | 8,7 |
*) Avsättningar för förmåner som förfaller efter arbetsförhållandets utgång: Italien 1,5, Övriga 0,2 miljoner euro.
**) Förmånsbestämda pensionsförpliktelser består av Tyskland 1,1, Norge –0,8, Holland 1,4, UK –0,4, USA 5,0 och Finland 0,2 miljoner euro.
Belopp per 31.12.
| M€ | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|---|---|
| Förmånsbestämda förpliktelser | 26,1 | 26,4 | 27,1 | 23,9 | 32,4 |
| Pensionsplanens tillgångar | 19,6 | 19,7 | 20,0 | 17,0 | 25,4 |
| Pensionsplanens underskott / | |||||
| (överskott) | 6,5 | 6,7 | 7,1 | 6,9 | 7,1 |
| Erfarenhetsmässiga (förluster) / vinster i pensionsplanens förpliktelser |
0,5 | 0,2 | 0,8 | 2,3 | 0,4 |
| Erfarenhetsmässiga (förluster) / vinster i pensionsplanens |
|||||
| tillgångar | –0,9 | 0,3 | 1,5 | –4,9 | –0,3 |
Redovisade avsättningar för pensionsförpliktelser
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Förändringar i nuvärdet av förpliktelser: | ||
| Ingående balans | 26,4 | 27,1 |
| Omräkningsdifferenser | 0,6 | 1,1 |
| Förmåner intjänade under året | 0,2 | 0,2 |
| Räntekostnader | 1,2 | 1,3 |
| Försäkringstekniska (vinster) och förluster | –0,4 | 1,5 |
| Inlösen av pensionsförpliktelser | –1,0 | |
| Betalda förmåner | –1,7 | –3,8 |
| Förpliktelsen 31.12. | 26,1 | 26,4 |
Förändringar i gängse värdet för
förvaltningstillgångar:
| Ingående balans | 19,7 | 20,0 |
|---|---|---|
| Omräkningsdifferenser | 0,4 | 0,8 |
| Förväntad avkastning på | ||
| förvaltningstillgångar | 1,0 | 1,0 |
| Försäkringstekniska vinster och (förluster) | –1,1 | 0,7 |
| Betalda förmåner | –1,7 | –3,8 |
| Tillskjutna medel från arbetsgivaren | 1,4 | 1,4 |
| Inlösen av pensionsförpliktelser | –0,5 | |
| Förvaltningstillgångar 31.12. | 19,6 | 19,7 |
Förmånsbestämda pensionsförpliktelser, netto 31.12. 6,5 6,7
Kostnad redovisad i resultaträkningen
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Pensioner intjänade under året | 0,2 | 0,2 |
| Ränta på pensionsavsättning | 1,2 | 1,3 |
| Inlösen av pensionsförpliktelser | –0,3 | |
| Förväntad avkastning på | ||
| förvaltningstillgångar | –1,0 | –1,0 |
| Kostnader för intjänande under tidigare | ||
| perioder | 0,0 | |
| Sammanlagt | 0,4 | 0,1 |
| Kumulativ kostnad redovisad i övrigt totalresultat | |||
|---|---|---|---|
| M€ | 2011 | 2010 | |
| Försäkringstekniska vinster och (förluster) | –0,6 | –0,1 | |
| härav uppskjuten skatt | 0,3 | 0,1 |
| Verklig avkastning / (förlust) på | ||
|---|---|---|
| förvaltningstillgångar | –0,1 | 1,7 |
Sammanlagt –0,3 0,0
Planerna i USA och Tyskland är självförvaltade. Planerna i Finland, Norge och Nederländerna förvaltas av lokala pensionsförsäkringsbolag. Förvaltningstillgångarna för planerna i Storbritannien består av placeringar i aktier och obligationer och har ett sammanlagt värde på 12,3 milj. euro, varav 8,6 milj. euro i aktier. Koncernen uppskattar att de tillskjutna medlen till planerna år 2012 uppgår till 1,4 milj. euro.
Procentuell fördelning av planens tillgångar enligt värdeslag
| % | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Aktier | 49 | 52 |
| Skuldebrev | 4 | 2 |
| Fastigheter | 7 | 6 |
| Obligationer | 31 | 26 |
| Övrigt | 9 | 13 |
Försäkringstekniska antaganden
Diskonteringsränta
| % | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Storbritannien | 4,90–5,10 5,20–5,30 | |
| Tyskland | 4,8 | 4,3 |
| Finland | 4,8 | 4,3 |
| USA | 4,2 | 4,7 |
| Norge | 3,3 | 3,2 |
| Holland | 4,8 | 4,3 |
Förväntad långfristig avkastning på förvaltningstillgångar
| % | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Storbritannien | 1,60–5,15 2,70–5,90 | |
| Tyskland | n/a | n/a |
| Finland | 4,8 | 4,0 |
| USA | n/a | n/a |
| Norge | 4,8 | 4,6 |
| Holland | 4,8 | 4,3 |
Förväntad löneökning
| % | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Storbritannien | 3,8 | 4,2 |
| Tyskland | 0,0 | 0,0 |
| Finland | 2,5 | 2,5 |
| USA | n/a | n/a |
| Norge | 4,0 | 4,0 |
| Holland | 0–4,0 | 0–4,0 |
Pensionsuppräkning
| % | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Storbritannien | 2,3–3,0 | 3,0–3,3 |
| Tyskland | 1,8 | 1,8 |
| Finland | 2,1 | 2,1 |
| USA | 0,0 | 0,0 |
| Norge | 0,7 | 0,5 |
| Holland | 0–2,5 | 0–2,5 |
24. AVSÄTTNINGAR
2011
Långfristiga avsättningar
| Avsättning för | Förlustkontrakt | |||
|---|---|---|---|---|
| omstrukturerings | och övriga | Avsättningar | ||
| M€ | Garantier | kostnader | avsättningar | sammanlagt |
| Avsättningar 1.1. | 1,0 | 1,7 | 2,5 | 5,2 |
| Omräkningsdifferenser | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Avsättningar som gjorts under perioden | 0,0 | 0,0 | 0,1 | 0,0 |
| Belopp som utnyttjats under perioden | 0,0 | –0,3 | –0,1 | –0,4 |
| Förändringar i estimat | –0,2 | 1,2 | 0,0 | 1,1 |
| Upplösta och hävda avsättningar | 0,0 | –0,3 | 0,0 | –0,3 |
| Avsättningar 31.12. | 0,9 | 2,4 | 2,4 | 5,6 |
Kortfristiga avsättningar
| Avsättning för | Förlustkontrakt | |||
|---|---|---|---|---|
| M€ | Garantier | omstrukturerings kostnader |
och övriga avsättningar |
Avsättningar sammanlagt |
| Avsättningar 1.1. | 1,0 | 1,4 | 0,1 | 2,5 |
| Omräkningsdifferenser | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,1 |
| Avsättningar som gjorts under perioden | 0,2 | 0,0 | 0,4 | 0,6 |
| Belopp som utnyttjats under perioden | –0,1 | –0,7 | 0,0 | –0,9 |
| Förändringar i estimat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Upplösta och hävda avsättningar | –0,1 | –0,1 | 0,0 | –0,2 |
| Avsättningar 31.12. | 1,0 | 0,6 | 0,5 | 2,1 |
2010
Långfristiga avsättningar
| Avsättning för | Förlustkontrakt | |||
|---|---|---|---|---|
| omstrukturerings | och övriga | Avsättningar | ||
| M€ | Garantier | kostnader | avsättningar | sammanlagt |
| Avsättningar 1.1. | 1,0 | 3,8 | 2,3 | 7,1 |
| Omräkningsdifferenser | 0,0 | –0,1 | 0,0 | –0,1 |
| Avsättningar som gjorts under perioden | 0,2 | –1,4 | 0,1 | –1,1 |
| Belopp som utnyttjats under perioden | 0,0 | –0,6 | –0,1 | –0,7 |
| Förändringar i estimat | –0,2 | 0,0 | 0,1 | 0,0 |
| Upplösta och hävda avsättningar | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Avsättningar 31.12. | 1,0 | 1,7 | 2,5 | 5,2 |
Kortfristiga avsättningar
| Avsättning för | Förlustkontrakt | ||
|---|---|---|---|
| omstrukturerings | och övriga | Avsättningar | |
| Garantier | kostnader | avsättningar | sammanlagt |
| 0,7 | 0,8 | 0,5 | 2,0 |
| 0,1 | 0,3 | 0,1 | 0,5 |
| 0,2 | 1,6 | 0,2 | 2,0 |
| –0,1 | –1,3 | –0,1 | –1,5 |
| 0,1 | 0,0 | 0,0 | 0,1 |
| 0,0 | 0,0 | –0,5 | –0,5 |
| 1,0 | 1,4 | 0,1 | 2,5 |
25. LEVERANTÖRSKULDER OCH ÖVRIGA RÄNTEFRIA SKULDER
| 2011 | 2010 |
|---|---|
| 51,6 | 46,4 |
| 13,5 | 10,4 |
| 1,4 | 1,0 |
| 34,5 | 34,6 |
| 21,5 | 20,3 |
| 32,5 | 33,9 |
| 154,9 | 146,6 |
Övriga resultatregleringar består av periodisering av materialinköp, årsrabatter som beviljas kunder och övriga periodiseringar.
26. NÄRSTÅENDETRANSAKTIONER
Koncernen har inga betydande transaktioner, skulder eller fordringar gentemot intresseföretaget Wärtsilä. Dividenden från Wärtsilä om 40,9 (29,5) miljoner euro har redovisats som dividendinkomst från intresseföretag i koncernens kassaflödesanalys. Dividenden erhölls under första kvartalet 2011. Iittala Group Oy Ab hyr lokaler av sitt intresseföretag Koy Iittalan Lasimäki och har gett ett kapitallån till sin hyresvärd. Fiskars redovisade under år 2010 och 2011 kostnader för juridisk rådgivning från Foley & Lardner LLP där Ralf Böer, som är Fiskars styrelsemedlem, var ordförande och verkställande direktör ända till 1.6.2011. Ralf Böer har inte erbjudit Fiskars några tjänster, och de sammanlagda kostnaderna från Foley representerade mindre än 0,25 % av Foleys omsättning.
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Hyror | 0,1 | 0,2 |
| Kapitallån | 0,2 | 0,2 |
| Kostnader för juridisk rådgivning | 0,4 | 1,3 |
Styrelsens och ledningens aktieägande 31.12.
Innehåller aktieinnehav av samfund som kontrolleras av personen tillsammans med en familjemedlem.
| 2011 | 2010 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Egna | Innehav av | Egna | Innehav av | |||
| aktie | kontrollerade | aktie | kontrollerade | |||
| innehav | företag | Sammanlagt | innehav | företag | Sammanlagt | |
| Bergh Kaj-Gustaf | 5 000 | 5 000 | 5 000 | 5 000 | ||
| Böer Ralf | 5 677 | 5 677 | 5 677 | 5 677 | ||
| Ehrnrooth Alexander | 1 625 000 | 10 200 000 | 11 825 000 | 1 700 000 | 9 450 000 | 11 150 000 |
| Ehrnrooth Paul | 8 205 | 9 030 406 | 9 038 611 | 8 205 | 9 030 406 | 9 038 611 |
| Ervasti-Vaintola Ilona * | 14 000 | 14 000 | ||||
| Fromond Louise | 601 135 | 8 229 050 | 8 830 185 | 601 135 | 8 229 050 | 8 830 185 |
| Gripenberg Gustaf | 243 320 | 4 057 289 | 4 300 609 | 243 320 | 4 057 289 | 4 300 609 |
| Grotenfelt Karl * | 11 680 | 11 680 | ||||
| Jonasson Blank Ingrid | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Slotte Karsten | 1 000 | 1 000 | 1 000 | 1 000 | ||
| Suominen Jukka | 1 500 | 1 500 | 1 500 | 1 500 | ||
| Alfthan Max | 2 500 | 2 500 | 2 500 | 2 500 | ||
| Kangas-Kärki Teemu | 2 000 | 2 000 | 2 000 | 2 000 | ||
| Karlsson Jutta | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Kauniskangas Kari | 26 397 | 26 397 | 25 397 | 25 397 | ||
| Korhonen Hille | 3 350 | 3 350 | 3 350 | 3 350 |
Företagsledningen och styrelsemedlemmarna har inga lån från bolaget. Bolaget hade inte heller ställt panter eller tagit på sig andra ansvar för deras del.
Löner och arvoden betalt till styrelsen och ledningen
| T€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Bergh Kaj-Gustaf | 92,0 | 85,4 |
| Böer Ralf | 44,0 | 42,7 |
| Ehrnrooth Alexander | 62,6 | 58,3 |
| Ehrnrooth Paul | 62,0 | 58,3 |
| Ervasti-Vaintola Ilona * | 10,4 | |
| Fromond Louise | 45,2 | 32,3 |
| Gripenberg Gustaf | 47,2 | 44,7 |
| Grotenfelt Karl * | 10,4 | |
| Jonasson Blank Ingrid | 44,6 | 32,3 |
| Slotte Karsten | 45,2 | 42,1 |
| Suominen Jukka | 44,6 | 42,7 |
| Kauniskangas Kari | 646,4 | 684,2 |
| Ledningsgruppen exkl.verkställande direktören | 1 038,3 | 1 011,9 |
| Sammanlagt | 2 172,1 | 2 155,3 |
Styrelsen och ledningen omfattar styrelsemedlemmar, verkställande direktören och ledningsgruppen.
* Styrelsemedlem fram till bolagstämman den 16.3.2010
27. DOTTERBOLAG OCH ÖVRIGA AKTIEINNEHAV
Dotterbolagsaktier
| Andel av | Andel | Verksam | |||
|---|---|---|---|---|---|
| aktie | av röster | hetens | |||
| Hemort | kapitalet% | % | natur | ||
| Avlis AB | Sollentuna | SE | 100,0 | 100,0 | H |
| Hackman Polska Sp. z o.o. | Warsow | PL | 100,0 | 100,0 | L |
| Fiskars Sweden AB | Höganäs | SE | 100,0 | 100,0 | M |
| Fiskars Estonia AS | Tallinn | EE | 100,0 | 100,0 | M |
| iittala BV | Oosterhout | NL | 100,0 | 100,0 | M |
| iittala BVBA | Antwerpen | BE | 100,0 | 100,0 | M |
| iittala GmbH | Solingen | DE | 100,0 | 100,0 | M |
| Iittala Group Oy Ab | Helsingfors | FI | 99,3 | 99,3 | T |
| Fiskars (Thailand) Co.,Limited | Bangkok | TH | 1,0 | 1,0 | H |
| iittala Limited | Windsor Berkshire | GB | 100,0 | 100,0 | M |
| ImanCo Oy | Helsingfors | FI | 100,0 | 100,0 | H |
| Iittala Group Oy Ab | Helsingfors | FI | 0,7 | 0,7 | T |
| Nilsjohan AB | Höganäs | SE | 100,0 | 100,0 | L |
| OOO iittala | Moskva | RU | 100,0 | 100,0 | L |
| Fiskars Americas Holding Oy Ab | Raseborg | FI | 100,0 | 100,0 | H |
| Fiskars Brands, Inc. | Madison, Wi. | US | 100,0 | 100,0 | T |
| Fiskars (Australia) Pty Limited | Melbourne | AU | 100,0 | 100,0 | M |
| Fiskars Brands Global Holdings LLC | Madison, Wi. | US | 100,0 | 100,0 | L |
| Fiskars Canada, Inc. | Toronto | CA | 100,0 | 100,0 | M |
| Fiskars de Mexico, S.A. de C.V. | Mexico City | MX | 100,0 | 100,0 | L |
| Fiskars Servicios, S.A. de C.V. | Mexico City | MX | 100,0 | 100,0 | L |
| Puntomex Internacional, S.A. de C.V. iL | Tijuana | MX | 100,0 | 100,0 | H |
| Fiskars Europe Holding Oy Ab | Raseborg | FI | 100,0 | 100,0 | H |
|---|---|---|---|---|---|
| Consumer Brands (Hong Kong) Co., Limited | Hongkong | HK | 100,0 | 100,0 | H |
| Fiskars (Thailand) Co.,Limited | Bangkok | TH | 98,0 | 98,0 | H |
| Excalibur Management Consulting (Shanghai) Co., Ltd. | Shanghai | CN | 100,0 | 100,0 | H |
| Fiskars Brands Finland Oy Ab | Raseborg | FI | 100,0 | 100,0 | T |
| Fiskars Denmark A/S | Silkeborg | DK | 100,0 | 100,0 | M |
| Fiskars Deutschland GmbH | Herford | DE | 100,0 | 100,0 | L |
| Fiskars France S.A.S. | Wissous | FR | 100,0 | 100,0 | M |
| Fiskars Germany GmbH | Herford | DE | 100,0 | 100,0 | T |
| Fiskars Italy S.r.l. | Premana | IT | 100,0 | 100,0 | T |
| Fiskars Limited | Bridgend | GB | 100,0 | 100,0 | L |
| Fiskars Norway AS | Oslo | NO | 100,0 | 100,0 | M |
| Fiskars Poland Sp. z o.o. | Slupsk | PL | 100,0 | 100,0 | T |
| Fiskars Spain S.L. | Madrid | ES | 100,0 | 100,0 | M |
| Fiskars UK Limited | Bridgend | GB | 100,0 | 100,0 | T |
| Kitchen Devils Limited | Bridgend | GB | 100,0 | 100,0 | L |
| Richard Sankey & Son Limited | Nottingham | GB | 100,0 | 100,0 | L |
| Vikingate Limited | Nottingham | GB | 100,0 | 100,0 | L |
| ZAO Fiskars Brands Rus | St. Petersburg | RU | 100,0 | 100,0 | T |
| Fiskars Services Oy Ab | Helsingfors | FI | 100,0 | 100,0 | H |
| Inha Bruk Ab | Etseri | FI | 100,0 | 100,0 | T |
| Ferraria Oy Ab | Raseborg | FI | 100,0 | 100,0 | H |
| Fastighets Ab Danskog Gård | Raseborg | FI | 100,0 | 100,0 | H |
| Ab Åbo Båtvarf – Turun Veneveistämö Oy | Åbo | FI | 100,0 | 100,0 | L |
| Fiskars (Thailand) Co.,Limited | Bangkok | TH | 1,0 | 1,0 | H |
Förvaltning eller holding H
Produktion och marknadsföring T
Marknadsföring M
Vilande L
Andelar i intresseföretag
| Andel av | Andel | |||
|---|---|---|---|---|
| Antal | aktiekapitalet | av röster | ||
| aktier | Hemort | % | % | |
| Wärtsilä Oyj Abp | 14 871 981 | Helsingfors | FI 15,1 |
15,1 |
Fem år i översikt
| 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Omsättning | M€ | 743 | 716 | 660 | 697 | 647 |
| varav utomlands | M€ | 569 | 550 | 519 | 546 | 553 |
| i procent av omsättningen | % | 76,6 | 76,8 | 78,6 | 78,2 | 85,4 |
| export från Finland | M€ | 88 | 77 | 89 | 98 | 79 |
| Procentuell förändring av omsättningen | % | 3,7 | 8,4 | –5,3 | 7,7 | 22,1 |
| Bruttobidrag | M€ | 259 | 254 | 221 | 213 | 210 |
| i procent av omsättningen | % | 34,9 | 35,4 | 33,5 | 5,6 | 12,3 |
| Rörelsevinst | M€ | 53 | 49 | 39 | 6 | 54 |
| i procent av omsättningen | % | 7,1 | 6,9 | 6,0 | 0,9 | 8,3 |
| Rörelsevinst utan engångskostnader | M€ | 62 | 60 | 40 | 41 | 52 |
| Andel i intresseföretagets resultat | M€ | 43 | 66 | 66 | 70 | 43 |
| Förändring i verkligt värde på biologiska tillgångar | M€ | –1 | –2 | 0 | –6 | 10 |
| Finansnetto | M€ | 67 | –6 | –14 | –19 | 13 |
| i procent av omsättningen | % | 9,1 | –0,9 | –2,2 | –2,8 | 2,0 |
| Vinst före skatter | M€ | 162 | 107 | 91 | 52 | 120 |
| i procent av omsättningen | % | 21,8 | 14,9 | 13,8 | 7,4 | 18,5 |
| Inkomstskatter för kvarvarande verksamhet | M€ | –5 | –12 | –8 | –2 | –11 |
| Resultat, hänförligt till moderbolagets aktieägare | M€ | 156 | 94 | 84 | 49 | 108 |
| i procent av omsättningen | % | 21,1 | 13,2 | 12,7 | 7,1 | 16,8 |
| Andel i resultat av innehav utan | ||||||
| bestämmande inflytande | M€ | 0,0 | –0,1 | 0,3 | ||
| Personalkostnader | M€ | 172 | 173 | 165 | 187 | 146 |
| Planenliga avskrivningar och nedskrivningar | M€ | 22 | 35 | 28 | 33 | 23 |
| i procent av omsättningen | % | 2,9 | 4,9 | 4,3 | 4,7 | 3,6 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | M€ | 107 | 93 | 121 | 97 | 82 |
| Investeringar (inkl. företagsförvärv) | M€ | 24 | 19 | 15 | 30 | 221 |
| i procent av omsättningen | % | 3,3 | 2,6 | 2,2 | 4,3 | 34,1 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | ||||||
| i resultaträkning | M€ | 9 | 8 | 9 | 8 | 7 |
| i procent av omsättningen | % | 1,2 | 1,2 | 1,3 | 1,2 | 1,1 |
| Aktiverade utvecklingskostnader | M€ | 1 | 1 | 0 | 1 | 1 |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | M€ | 554 | 553 | 505 | 447 | 478 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | M€ | 0,0 | 0,5 | |||
| Eget kapital sammanlagt | M€ | 554 | 553 | 505 | 447 | 478 |
| Räntebärande nettoskulder | M€ | 151 | 200 | 236 | 310 | 319 |
| Rörelsekapital | M€ | 83 | 101 | 103 | 149 | 162 |
| Balansomslutning | M€ | 940 | 979 | 973 | 970 | 1 047 |
| Avkastning på sysselsatt kapital | % | 23 | 15 | 14 | 9 | 19 |
| Avkastning på eget kapital | % | 28 | 18 | 18 | 11 | 25 |
| Soliditet | % | 59 | 57 | 52 | 46 | 46 |
| Nettogearing | % | 27 | 36 | 47 | 69 | 67 |
| Antal anställda i genomsnitt (FTE) | 3 545 | 3 612 | 3 867 | 4 325 | 3 517 | |
| Antal anställda vid periodens slut | 3 574 | 3 944 | 3 742 | 4 119 | 4 515 | |
| av vilka utomlands | 1 904 | 2 266 | 2 111 | 2 397 | 2 662 |
Formler för uträkning av relationstal finns på sidan 90.
AKTIERELATERADE Nyckeltal
| 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Aktiekapital | M€ | 77,5 | 77,5 | 77,5 | 77,5 | 77,5 |
| Resultat/aktie (utspätt och outspätt) | € | 1,91 | 1,15 | 1,05 | 0,64 | 1,40 |
| kvarvarande verksamhet | 1,91 | 1,15 | 1,05 | 0,64 | 1,40 | |
| Nominell dividend/aktie *) | €/aktie | 0,62 | 1,90 | 0,52 | 0,50 | 0,80 |
| Dividend | M€ | 50,8 | 155,6 | 42,6 | 38,2 | 61,5 |
| Eget kapital/ aktie | € | 6,77 | 6,76 | 6,16 | 5,77 | 6,18 |
| Aktiens emissionsjusterade medelkurs **) | €/aktie | 16,92 | 13,94 | 8,25 | 10,91 | 13,33 |
| Aktiens emissionsjusterade lägsta kurs **) | €/aktie | 10,99 | 10,52 | 5,32 | 6,89 | 11,92 |
| Aktiens emissionsjusterade högsta kurs **) | €/aktie | 22,05 | 17,45 | 11,10 | 13,90 | 15,40 |
| Aktiens emissionsjusterade kurs 31.12. **) | €/aktie | 13,94 | 17,33 | 10,62 | 6,96 | 13,30 |
| Aktiestockens börsvärde | M€ | 1 141,8 | 1 419,5 | 869,9 | 633,2 | 1 055,1 |
| Antal aktier, 1 000 st. | Totalt | 82 023,3 | 82 023,3 | 82 023,3 | 77 510,2 | 77 510,2 |
| Egna aktier, 1 000 st. | Totalt | 118,1 | 112,6 | 112,6 | 112,5 | 127,9 |
| Aktiernas omsättning, 1 000 st. | Totalt | 5 730,3 | 6 626,0 | 4 406,8 | 5 082,1 | 12 648,2 |
| P/E-tal **) | Aktie | 7 | 15 | 10 | 11 | 9 |
| Dividend/resultat, % | % | 32,5 | 165,3 | 51,0 | 77,6 | 55,9 |
| Effektiv dividendavkastning, % **) | Aktie | 4,4 | 11,0 | 4,9 | 7,2 | 6,0 |
| Antal aktieägare 31.12. | 15 339 | 12 213 | 11 916 | 9 899 | 8 356 |
*) Styrelsens förslag.
**) Sammanslutning av aktieserier A och K registrerades den 30 juli 2009. Föregående åren inkluderar information om aktieserie A.
Det utspädda och outspädda resultatet/aktie är lika, eftersom bolaget inte har några öppna optionsprogram.
Uträkning av nyckeltal
| Resultat före avskrivningar och nedskrivningar |
= | Rörelseresultat + avskrivningar + nedskrivningar | |
|---|---|---|---|
| Avkastning på sysselsatt kapital i % (ROI) |
= | Årets resultat + skatt + ränte- och övriga finansiella kostnader Eget kapital + räntebärande skulder (medeltalet av årets början och årets slut) |
x 100 |
| Avkastning på eget kapital i % (ROE) | = | Årets resultat Eget kapital (medeltalet av årets början och årets slut) |
x 100 |
| Soliditet i % | = | Eget kapital sammanlagt Balansomslutning |
x 100 |
| Nettogearing i % | = | Räntebärande främmande kapital – kassa och bank Eget kapital sammanlagt |
x 100 |
| Vinst/aktie (EPS) | = | Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare Vägt genomsnittlig antal utestående aktier |
|
| Vinst/aktie (EPS), kvarvarande verksamhet |
= | Årets resultat från kvarvarande verksamhet hänförligt till moderbolagets aktieägare Vägt genomsnittlig antal utestående aktier |
|
| Eget kapital/aktie | = | Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare Antal utestående aktier |
|
| Emissionsjusterad medelkurs | = | Börsomsättning i euro under räkenskapsperioden Emissionsjusterat antal aktier som omsatts under räkenskapsperioden |
|
| Aktiestockens börsvärde | = | Antal utestående aktier 31.12. x aktiens avslutskurs 31.12. | |
| Pris/vinst (P/E) | = | Emissionsjusterad börskurs 31.12. Vinst/aktie |
|
| Dividend/resultat i % | = | Utdelad dividend Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare |
x 100 |
| Dividend/aktie | = | Utdelad dividend Antal utestående aktier 31.12. |
|
| Effektiv dividendavkastning i % | = | Dividend/aktie Emissionsjusterad avslutskurs 31.12. |
x 100 |
MODERBOLAGETS BOKSLUT, FAS
MODERBOLAGETS RESULTATRÄKNING
| M€ | Not | 2011 | 2010 | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Omsättning | 2 | 25,6 | 23,7 | ||
| Kostnad för sålda varor | –4,6 | –3,4 | |||
| Bruttobidrag | 21,0 | 82% | 20,3 | 86% | |
| Administrationskostnader | –18,2 | –14,5 | |||
| Övriga rörelseintäkter | 3 | 165,3 | 0,1 | ||
| Övriga rörelsekostnader | 4 | 0,0 | 0,0 | ||
| Rörelsevinst | 168,0 | 5,9 | 25% | ||
| Finansiella intäkter och kostnader | 7 | –1,9 | 27,9 | ||
| Vinst (förlust) före extraordinära poster | 166,1 | 33,8 | |||
| Extraordinära poster | 8 | 4,7 | 18,1 | ||
| Vinst (förlust) före bokslutsdispositioner och skatter | 170,8 | 51,9 | |||
| Bokslutsdispositioner | 0,3 | 0,3 | |||
| Direkta skatter | 9 | –1,6 | –4,5 | ||
| Räkenskapsperiodens vinst (förlust) | 169,4 | 47,8 |
MODERBOLAGETS BALANSRÄKNING
| M€ | Not | 31.12.2011 | 31.12.2010 | ||
|---|---|---|---|---|---|
| AKTIVA | |||||
| BESTÅENDE AKTIVA | |||||
| Immateriella anläggningstillgångar | 10 | 0,6 | 0,6 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | 11 | ||||
| Jord- och vattenområden | 15,5 | 15,3 | |||
| Byggnader | 13,9 | 15,0 | |||
| Maskiner och inventarier | 1,6 | 1,7 | |||
| Pågående nyanläggningar | 1,0 | 0,3 | |||
| 31,8 | 32,4 | ||||
| Placeringar | 12 | ||||
| Dotterbolagsaktier | 592,4 | 577,8 | |||
| Fordringar hos bolag inom samma koncern | 5,2 | 75,4 | |||
| Övriga aktier och andelar | 6,1 | 6,2 | |||
| 603,7 | 659,4 | ||||
| Bestående aktiva sammanlagt | 636,2 | 72% | 692,4 | 78% | |
| RÖRLIGA AKTIVA | |||||
| Varulager | 13 | 0,2 | 0,2 | ||
| Långristiga lånefordringar | 0,0 | 0,0 | |||
| Kortfristiga fordringar | |||||
| Försäljningsfordringar | 0,1 | 0,5 | |||
| Fordringar på koncernbolag | 14 | 239,4 | 190,8 | ||
| Övriga fordringar | 3,1 | 0,0 | |||
| Resultatregleringar | 15 | 1,5 | 0,6 | ||
| 244,1 | 191,9 | ||||
| Kassa och bank | 16 | 0,5 | 0,9 | ||
| Rörliga aktiva sammanlagt | 244,9 | 28% | 193,1 | 22% | |
| Aktiva sammanlagt | 881,0 | 100% | 885,6 | 100% |
| M€ | Not | 31.12.2011 | 31.12.2010 | ||
|---|---|---|---|---|---|
| PASSIVA | |||||
| EGET KAPITAL | 17 | ||||
| Aktiekapital | 77,5 | 77,5 | |||
| Uppskrivningsfond | 3,8 | 3,8 | |||
| Egna aktier | –0,9 | –0,8 | |||
| Övriga fonder | 3,2 | 3,2 | |||
| Balanserad vinst från tidigare år | 280,2 | 388,1 | |||
| Räkenskapsperiodens vinst (förlust) | 169,4 | 47,8 | |||
| Eget kapital sammanlagt | 533,3 | 61% | 519,5 | 59% | |
| ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER | 18 | 1,0 | 1,3 | ||
| FRÄMMANDE KAPITAL | |||||
| Långfristigt | 19 | ||||
| Lån från penninginrättningar | 64,1 | 63,7 | |||
| Skulder till koncernbolag | 0,0 | 0,0 | |||
| 64,1 | 63,7 | ||||
| Kortfristigt | |||||
| Lån från penninginrättningar | 80,8 | 124,0 | |||
| Erhållna förskott | 0,0 | 0,0 | |||
| Leverantörsskulder | 0,5 | 0,5 | |||
| Skulder till koncernbolag | 20 | 194,6 | 165,0 | ||
| Skatteskulder | 0,0 | 2,4 | |||
| Övriga skulder | 3,6 | 1,6 | |||
| Resultatregleringar | 21 | 3,2 | 7,5 | ||
| 282,7 | 301,0 | ||||
| Främmande kapital sammanlagt | 346,7 | 39% | 364,7 | 41% | |
| Passiva sammanlagt | 881,0 | 100% | 885,6 | 100% |
MODERBOLAGETS KASSAFLÖDESANALYS
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Kassaflöde från löpande verksamhet | ||
| Resultat före extraordinära poster, bokslutsdispositioner och skatter | 170,7 | 51,9 |
| Justeringar | ||
| Avskrivningar och nedskrivningar | 1,7 | 1,7 |
| Intäkter från placeringar | –0,2 | –0,1 |
| Ränteintäkter och dividender | –2,7 | –33,0 |
| Räntekostnader | 4,6 | 5,1 |
| Förändring av avsättningar och övriga affärsposter utan kassaflödespåverkan | –169,8 | –18,1 |
| Kassaflöde före förändring av rörelsekapital | 4,4 | 7,5 |
| Förändring av rörelsekapital | ||
| Förändring av räntefria fordringar | 0,5 | 0,4 |
| Förändring av varulager | 0,0 | 0,0 |
| Förändring av räntefria skulder | 0,1 | 4,2 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet före finansposter och skatter | 5,0 | 12,2 |
| Erhållna dividendinkomster | 0,0 | 29,5 |
| Erhållna finansieringsinkomster | 2,5 | 3,8 |
| Betalda finansieringskostnader | –4,3 | –7,0 |
| Betald inkomstskatt | –6,0 | –2,6 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet (A) | –2,7 | 35,8 |
| Kassaflöde från investeringar | ||
| Förvärv i dotterbolag | 0,0 | 0,0 |
| Återbetalning av eget kapital, Avlis AB | 150,5 | |
| Investeringar i finansiella tillgångar | –0,2 | –3,5 |
| Investeringar i materiella och immateriella tillgångar | –1,3 | –1,3 |
| Försäljning av anläggningstillgångar | 0,3 | 0,3 |
| Överlåtelse av övriga placeringar | 0,3 | 0,1 |
| Förändring av långfristiga lånefordringar | 70,2 | 33,0 |
| Kassaflöde från investeringar (B) | 219,8 | 28,6 |
| Kassaflöde från finansiering | ||
| Anskaffning av egna aktier | –0,1 | |
| Förändring av långfristiga skulder | 0,0 | –15,0 |
| Förändring av kortfristiga skulder | –15,6 | –28,7 |
| Förändring av kortfristiga fordringar | –64,3 | –15,4 |
| Dividendutdelning | –155,6 | –42,6 |
| Erhållna/givna koncernbidrag | 18,1 | 8,4 |
| Kassaflöde från finansiering (C) | –217,5 | –93,2 |
| Förändring av likvida medel (A+B+C) | –0,5 | –28,8 |
| Likvida medel, periodens början | 0,9 | 29,7 |
| Likvida medel, periodens slut | 0,5 | 0,9 |
NOTER TILL MODERBOLAGETS BOKSLUT
1. MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER, FAS
Fiskars Oyj Abp:s bokslut har uppgjorts i enlighet med i Finland gällande redovisningsstadganden (Finnish Accounting Standards, FAS). Bokslutet har uppgjorts i euro.
Vid uppgörande av bokslut måste bolagets ledning, i enlighet med gällande stadganden och god bokföringssed, göra uppskattningar och antaganden som påverkar värdering och periodisering av bokslutsposter. Utfallet kan avvika från gjorda uppskattningar.
Transaktioner i utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta bokförs till transaktionsdagens kurs. Fordringar och skulder i valuta har upptagits till balansdagens kurs. Derivativinstrument redovisas till verkligt värde.
Omsättning
Vid beräkning av omsättningen har försäljningsintäkterna minskats med indirekt skatt och beviljade rabatter samt valutakursdifferenser i anslutning till försäljning. Intäkter för försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när alla väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen d.v.s när varan har levererats i enlighet med leveransvillkoren. Royaltyintäkter för Fiskars varumärken redovisas som omsättning.
Leasing
Leasingbetalningar har kostnadsförts då de uppkommit. Framtida leasingbetalningar har redovisats som eventualförpliktelser. Hyresintäkter har redovisats som omsättning då företaget har varit utarrenderare.
Pensionsåtaganden
Pensionsplanerna för i Finland anställd personal har huvudsakligen skötts genom teckning av försäkringar i pensionsförsäkringsbolag.
Extraordinära intäkter och kostnader
Koncernbidrag, fusionsvinster och likvidationsförluster redovisas som extraordinära intäkter och kostnader.
Inkomstskatter
Inkomstskatter utgörs av årets inkomstskatter, uträknade på basen av gällande finsk skattelagstiftning samt rättelser av skatter för tidigare år. Moderbolaget bokför inga latenta skatter som fristående enhet.
Bestående aktiva
Bestående aktiva upptas i balansräkningen till sin direkta anskaffningsutgift minskad med ackumulerade avskrivningar enligt plan. I balansvärdena för vissa markområden ingår uppskrivningar.
Uppskrivningarna grundar sig på verkliga värden vid uppskrivningstidpunkten. Vid en nedgång av det verkliga värdet återförs uppskrivningen. När uppskrivningen realiseras överförs motsvarande belopp från uppskrivningsfond till balanserad vinst.
Bestående aktiva avskrivs enligt plan, som baserar sig på den ekonomiska livslängden. Allmänna riktlinjer för avskrivningstider är:
| • Utgifter med lång verkningstid | 3–10 år |
|---|---|
| • Byggnader | 20–40 år |
| • Transportmedel | 4 år |
| • Maskiner och inventarier | 3–10 år |
| • Jord- och vattenområden | Avskrivs inte |
Investeringar i dotterbolag upptas i balansräkningen till ursprunglig anskaffningsutgift eller till nedskrivet gängse värde, om värdet minskat betydligt och bestående.
Rörliga aktiva
Omsättningstillgångarna värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsutgiften innehåller både direkta och indirekta kostnader. Vid beräkning av lagervärdet tillämpas FIFO-principen. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset efter avdrag för kostnader för försäljning.
Fordringar
Fordringar värderas till anskaffningsutgift eller till ett sannolikt lägre värde.
Avsättningar
Avsättningar upptas för sådana framtida utgifter och förluster till vilka man förbundit sig eller vilka annars bedöms sannolika.
Ackumulerade bokslutsdispositioner
Bokslutsdispositioner utgörs av avskrivningar över plan.
2. OMSÄTTNING
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Royaltyintäkter | 20,2 | 18,8 |
| Hyresintäkter | 2,9 | 3,1 |
| Övriga | 2,5 | 1,8 |
| Sammanlagt | 25,6 | 23,7 |
3. ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Försäljningsvinst på anläggningstillgångar | 0,2 | 0,1 |
| * Vinst från värdering av aktier i dotterbolag till gängse värde i apport | 165,1 | |
| Övriga intäkter | 0,0 | 0,0 |
| Sammanlagt | 165,3 | 0,1 |
* Vinst från värdering av aktier i dotterbolag till gängse värde i apport vid överlåtelse av aktier i Fiskars Brands Inc. till Fiskars Americas Holding Oy Ab.
4. ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Försäljningsförlust på anläggningstillgångar | 0,0 | 0,0 |
| Till koncernbolag | 0,0 | 0,0 |
| Sammanlagt | 0,0 | 0,0 |
5. ARVODEN OCH ERSÄTTNINGAR TILL REVISORER
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Revisionsuppdrag | 0,1 | 0,1 |
| Skatterådgivning | 0,2 | 0,1 |
| Andra uppdrag | 0,0 | 0,0 |
| Sammanlagt | 0,3 | 0,2 |
6. Personalkostnader OCH ANTAL ANSTÄLLDA
Löner och arvoden
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Löner och arvoden | 5,8 | 5,7 |
| Pensionskostnader | 0,9 | 0,8 |
| Lönebikostnader | 0,2 | 0,8 |
| Sammanlagt | 6,9 | 7,3 |
Antal anställda
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| I genomsnitt (FTE) | 48 | 56 |
| Vid slutet av perioden | 50 | 49 |
7. FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Dividendintäkter | ||
| Från koncernbolag | 0,0 | 29,5 |
| Från övriga | 0,0 | 0,0 |
| Dividendintäkter, sammanlagt | 0,0 | 29,5 |
| Ränteintäkter från långfristiga placeringar | ||
| Från koncernbolag | 2,8 | 3,2 |
| Från övriga | 0,0 | 0,0 |
| Ränteintäkter från långfristiga placeringar, sammanlagt | 2,8 | 3,2 |
| Övriga ränte- och finansiella intäkter | ||
| Från koncernbolag | 1,3 | 0,2 |
| Från övriga | –0,2 | 0,7 |
| Övriga ränte- och finansiella intäkter, sammanlagt | 1,2 | 0,9 |
| Ränte- och finansiella intäkter, sammanlagt | 4,0 | 4,1 |
| Ränte- och övriga finansiella kostnader | ||
| Till koncernbolag | –0,8 | –0,3 |
| Till övriga | –5,1 | –5,4 |
| Ränte- och övriga finansiella kostnader, sammanlagt | –5,9 | –5,7 |
| Finansiella intäkter och kostnader, sammanlagt | –1,9 | 27,9 |
| I finansiella intäkter och kostnader ingår kursdifferenser, netto | 0,0 | 0,4 |
8. EXTRAORDINÄRA POSTER
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Erhållet koncernbidrag | 9,8 | 23,6 |
| Beviljat koncernbidrag | –5,1 | –5,5 |
| Sammanlagt | 4,7 | 18,1 |
9. DIREKTA SKATTER
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Skatter för periodens resultat för egentlig verksamhet | –0,4 | –1,4 |
| Skatter för extraordinära poster | –1,2 | –4,7 |
| Skatter för tidigare räkenskapsperioder | 0,0 | 1,6 |
| Räkenskapsperiodens skatter enligt resultaträkningen | –1,6 | –4,5 |
10. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Anskaffningsvärde 1.1. | 2,6 | 2,4 |
| Ökningar | 0,2 | 0,1 |
| Minskningar | –0,4 | |
| Överföringar | 0,0 | 0,1 |
| Anskaffningsvärde 31.12. | 2,4 | 2,6 |
| Ackumulerade avskrivningar 1.1. | 2,0 | 1,8 |
| Periodens avskrivningar | 0,2 | 0,2 |
| Minskningar | –0,4 | |
| Ackumulerade avskrivningar 31.12. | 1,8 | 2,0 |
| Bokföringsvärde 31.12. | 0,6 | 0,6 |
11. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
| 2011 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Jord- och | Maskiner | ||||
| vatten | och | Pågående ny | |||
| M€ | områden | Byggnader | inventarier | anläggningar | Sammanlagt |
| Anskaffningsvärde 1.1. | 5,5 | 34,1 | 5,8 | 0,3 | 45,7 |
| Ökningar | 0,1 | 0,0 | 0,2 | 0,7 | 1,0 |
| Minskningar | 0,0 | –0,2 | –0,5 | –0,7 | |
| Överföringar | 0,0 | 0,1 | 0,1 | 0,0 | 0,1 |
| Anskaffningsvärde 31.12. | 5,7 | 34,0 | 5,5 | 1,0 | 46,1 |
| Ackumulerade avskrivningar 1.1 | 19,0 | 4,1 | 23,1 | ||
| Periodens avskrivningar | 1,2 | 0,3 | 1,5 | ||
| Minskningar | –0,1 | –0,4 | –0,6 | ||
| Ackumulerade avskrivningar 31.12. | 20,1 | 3,9 | 24,1 | ||
| Uppskrivningar 1.1. | 9,8 | 9,8 | |||
| Minskningar | 0,0 | 0,0 | |||
| Uppskrivningar 31.12. | 9,8 | 9,8 | |||
| Bokföringsvärde 31.12.2011 | 15,5 | 13,9 | 1,6 | 1,0 | 31,8 |
| 2010 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Jord- och | Maskiner | ||||
| vatten | och | Pågående ny | |||
| M€ | områden | Byggnader | inventarier | anläggningar | Sammanlagt |
| Anskaffningsvärde 1.1. | 5,5 | 33,9 | 5,6 | 0,1 | 45,1 |
| Ökningar | 0,0 | 0,0 | 0,2 | 1,0 | 1,2 |
| Minskningar | 0,0 | 0,0 | –0,4 | –0,4 | |
| Överföringar | 0,0 | 0,2 | 0,5 | –0,8 | –0,1 |
| Anskaffningsvärde 31.12. | 5,5 | 34,1 | 5,8 | 0,3 | 45,7 |
| Ackumulerade avskrivningar 1.1. | 17,9 | 4,0 | 21,9 | ||
| Periodens avskrivningar | 1,1 | 0,4 | 1,5 | ||
| Minskningar | 0,0 | –0,3 | –0,3 | ||
| Överföringar | 0,0 | 0,0 | 0,0 | ||
| Ackumulerade avskrivningar 31.12. | 19,0 | 4,1 | 23,1 | ||
| Uppskrivningar 1.1. | 9,8 | 9,8 | |||
| Minskningar | 0,0 | 0,0 | |||
| Uppskrivningar 31.12. | 9,8 | 9,8 | |||
| Bokföringsvärde 31.12.2010 | 15,3 | 15,0 | 1,7 | 0,3 | 32,4 |
12. PLACERINGAR
| 2011 | ||||
|---|---|---|---|---|
| Fordringar hos | Övriga | |||
| Dotter | bolag inom | aktier och | ||
| M€ | bolagsaktier | samma koncern | andelar | Sammanlagt |
| Anskaffningsvärde 1.1. | 983,2 | 75,4 | 6,9 | 1 065,5 |
| Ökningar | 165,1 | 0,2 | 165,3 | |
| Minskningar | –150,5 | –70,2 | –0,3 | –221,0 |
| Anskaffningsvärde 31.12. | 997,8 | 5,2 | 6,9 | 1 009,8 |
| Nedskrivningar 1.1. | –405,5 | –0,7 | –406,2 | |
| Nedskrivningar 31.12 | –405,5 | –0,7 | –406,2 | |
| Bokföringsvärde 31.12.2011 | 592,4 | 5,2 | 6,1 | 603,7 |
| 2010 | ||||
|---|---|---|---|---|
| Fordringar hos | Övriga | |||
| Dotter | bolag inom | aktier och | ||
| M€ | bolagsaktier | samma koncern | andelar | Sammanlagt |
| Anskaffningsvärde 1.1. | 983,2 | 108,3 | 3,6 | 1 095,1 |
| Ökningar | 0,0 | 3,5 | 3,5 | |
| Minskningar | 0,0 | –33,0 | –0,1 | –33,1 |
| Anskaffningsvärde 31.12. | 983,2 | 75,4 | 6,9 | 1 065,5 |
| Nedskrivningar 1.1. | –405,5 | –0,7 | –406,2 | |
| Nedskrivningar 31.12. | –405,5 | –0,7 | –406,2 | |
| Bokföringsvärde 31.12.2010 | 577,8 | 75,4 | 6,2 | 659,4 |
Dotterbolagsaktier
| Andel av | Andel | Bokförings | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| aktiekapital | av röster | värde | ||||
| Antal aktier | Hemort | % | % | (€ 1 000) | ||
| Avlis AB *) | N/A | Sollentuna | SE | 100,0 | 100,0 | 294 122 |
| Ferraria Oy Ab | 750 000 | Raseborg | FI | 100,0 | 100,0 | 17 660 |
| Fiskars Americas Holding Oy Ab | 1 000 | Raseborg | FI | 100,0 | 100,0 | 207 572 |
| Fiskars Europe Holding Oy Ab | 1 000 | Raseborg | FI | 100,0 | 100,0 | 71 341 |
| Fiskars Services Oy Ab | 250 | Helsingfors | FI | 100,0 | 100,0 | 3 |
| Fiskars (Thailand) Co., Ltd. | 100 | Bangkok | TH | 1,0 | 1,0 | 2 |
| Inha Bruk Ab | 5 000 | Etseri | FI | 100,0 | 100,0 | 1 199 |
| Fastighets Ab Danskog gård | 4 000 | Raseborg | FI | 100,0 | 100,0 | 505 |
| Ab Åbo Båtvarf – Turun Veneveistämö Oy | 150 | Åbo | FI | 100,0 | 100,0 | 3 |
592 406
Aktier och andelar i övriga företag
| Bokförings | |
|---|---|
| värde | |
| (€ 1 000) | |
| Övriga aktier och andelar ägda av Fiskars Oyj Abp | 6 148 |
| 6 148 |
*) äger 15,1 % (17,1 %) av Wärtsiläs aktier. Marknadsvärdet för andelen i Wärtsilä var 663,9 milj. euro (961,9) i slutet av räkenskapsperioden.
13. VARULAGER
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Halvfärdiga arbeten | 0,0 | 0,0 |
| Färdiga varor | 0,2 | 0,2 |
| Sammanlagt 31.12. | 0,2 | 0,2 |
14. FORDRINGAR PÅ KONCERNBOLAG
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Försäljningsfordringar | 0,5 | 0,7 |
| Lånefordringar | 20,8 | 103,5 |
| Övriga fordringar | 205,8 | 58,8 |
| Resultatregleringar | 12,4 | 27,8 |
| Sammanlagt 31.12. | 239,4 | 190,8 |
15. RESULTATREGLERINGAR
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Räntefordringar | 0,6 | 0,2 |
| Övriga resultatregleringar | 0,8 | 0,4 |
| Sammanlagt 31.12. | 1,5 | 0,6 |
16. KASSA OCH BANK
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Kassa och banktillgodohavanden | 0,5 | 0,9 |
| Sammanlagt 31.12. | 0,5 | 0,9 |
17. EGET KAPITAL
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Aktiekapital | ||
| 1.1. | 77,5 | 77,5 |
| Aktiekapital 31.12. | 77,5 | 77,5 |
Uppskrivningsfond
| 1.1. | 3,8 | 3,8 |
|---|---|---|
| Uppskrivningsfond 31.12. | 3,8 | 3,8 |
Egna aktier
| 1.1. | –0,8 | –0,8 |
|---|---|---|
| Förändring | –0,1 | 0,0 |
| Egna aktier 31.12. | –0,9 | –0,8 |
Övriga fonder
| 1.1. | 3,2 | 3,2 |
|---|---|---|
| Övriga fonder 31.12. | 3,2 | 3,2 |
Vinstmedel
| 1.1. | 435,8 | 430,6 |
|---|---|---|
| Dividend | –155,6 | –42,6 |
| Periodens vinst | 169,4 | 47,8 |
| Vinstmedel 31.12. | 449,6 | 435,8 |
| avdrages egna aktier | –0,9 | –0,8 |
| Utdelningsbart eget kapital 31.12. | 448,8 | 435,0 |
18. ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Ackumulerade överavskrivningar 1.1. | 1,3 | 1,7 |
| Periodens förändring | –0,3 | –0,3 |
| Ackumulerade överavskrivningar 31.12. | 1,0 | 1,3 |
Uppskjuten skatteskuld, 24,5 % av ackumulerade bokslutsdispositioner, har inte bokförts.
19. LÅNGFRISTIGA SKULDER SOM FÖRFALLER EFTER 5 ÅR
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Lån från penninginrättningar | 30,0 | 30,0 |
20. SKULDER TILL KONCERNBOLAG
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Leverantörsskulder | 3,5 | 1,3 |
| Övriga skulder | 185,0 | 157,8 |
| Resultatregleringar | 6,0 | 5,9 |
| Sammanlagt 31.12. | 194,6 | 165,0 |
21. RESULTATREGLERINGAR
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Räntor | 1,1 | 0,8 |
| Löner och sociala kostnader | 1,8 | 2,4 |
| Periodisering av inköp mm. | 0,3 | 4,2 |
| Sammanlagt 31.12. | 3,2 | 7,5 |
22. LEASINGBETALNINGAR NÄSTA OCH DÄRPÅ FÖLJANDE ÅR
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Utbetalningar inom 1 år | 0,7 | 0,6 |
| Senare utbetalningar | 2,0 | 2,3 |
| Sammanlagt 31.12. | 2,7 | 2,9 |
23. ANSVARSFÖRBINDELSER
| M€ | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Som säkerhet för egna förbindelser | ||
| Leasing- och hyresansvar | 2,7 | 2,9 |
| Övrigt | 0,0 | 0,0 |
| Garantier som säkerhet för | ||
| koncernbolagens ansvar | 13,0 | 9,0 |
| Sammanlagt 31.12. | 15,7 | 11,9 |
STYRELSENS FÖRSLAG TILL ORDINARIE BOLAGSSTÄMMA
Vid utgången av räkenskapsperioden 2011 är moderbolagets utdelningsbara egna kapital 448,8 milj. euro (435,0).
Bolagets styrelse föreslår till ordinarie bolagsstämma att en dividend på 0,62 euro per aktie utdelas för år 2011.
Det finns 81 905 242 aktier som är berättigade till utdelning. Som dividend skulle sålunda utdelas 50 781 250,04 euro. Därefter återstår 398,0 milj. euro i utdelningsbara medel i moderbolaget.
Inga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens slut. Bolagets likviditet är god och enligt styrelsens uppfattning äventyras bolagets likviditet inte av den föreslagna vinstutdelningen.
Helsingfors, den 8 februari, 2012
Kaj-Gustaf Bergh Ralf Böer Alexander Ehrnrooth Paul Ehrnrooth Louise Fromond Gustaf Gripenberg Ingrid Jonasson Blank Karsten Slotte
Jukka Suominen Kari Kauniskangas verkställande direktör
REVISIONSBERÄTTELSE
Till Fiskars Oyj Abp:s bolagsstämma
Vi har reviderat Fiskars Oyj Abp:s bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse och förvaltning för räkenskapsperioden 1.1.2011– 31.12.2011. Bokslutet omfattar koncernens balansräkning, resultaträkning, rapport över totalresultat, kalkyl över förändringar i eget kapitalet, kassaflödeanalys och noter till bokslutet samt moderbolagets balansräkning, resultaträkning, kassaflödeanalys och noter till bokslutet.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och verksamhetsberättelsen och för att koncernbokslutet ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) sådana de antagits av EU och för att bokslutet och verksamhetsberättelsen ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Styrelsen svarar för att tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen är ordnad på behörigt sätt och verkställande direktören för att bokföringen är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett betryggande sätt.
Revisorns skyldigheter
Vår skyldighet är att ge ett utlåtande om bokslutet, koncernbokslutet och verksamhetsberättelsen på grundval av vår revision. Revisionslagen förutsätter att vi iakttar yrkesetiska principer. Vi har utfört revisionen i enlighet med god revisionssed i Finland. God revisionssed förutsätter att vi planerar och genomför revisionen för att få en rimlig säkerhet om huruvida bokslutet och verksamhetsberättelsen innehåller väsentliga felaktigheter och om huruvida medlemmarna i moderbolagets styrelse eller verkställande direktören har gjort sig skyldiga till handlingar eller försummelse som kan leda till skadeståndsskyldighet gentemot bolaget, eller brutit mot aktiebolagslagen eller bolagsordningen.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information som ingår i bokslutet och verksamhetsberättelsen. Valet av granskningsåtgärder baserar sig på revisorns omdöme och innefattar en bedömning av risken för en väsentlig felaktighet på grund av oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn den interna kontrollen som har en betydande inverkan för upprättandet av ett bokslut och verksamhetsberättelse som ger riktiga och tillräckliga uppgifter. Revisorn bedömer den interna kontrollen för att kunna planera relevanta granskningsåtgärder, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i företagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i företagsledningens bokföringsmässiga uppskattningar, liksom en bedömning av den övergripande presentationen av bokslutet och verksamhetsberättelsen.
Enligt vår mening har vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis som grund för vårt utlåtande.
Utlåtande om koncernbokslutet
Enligt vår mening ger koncernbokslutet riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens ekonomiska ställning samt om resultatet av dess verksamhet och kassaflöden i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) sådana de antagits av EU.
Utlåtande om bokslutet och verksamhetsberät-Telsen
Enligt vår mening ger bokslutet och verksamhetsberättelsen riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens och moderbolagets ekonomiska ställning samt om resultatet av dess verksamhet i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet är konfliktfria.
Helsingfors den 8 februari 2012 KPMG Oy Ab
Virpi Halonen CGR
Aktier och aktieägare
Antalet aktier, röstetal och aktiekapital
Fiskars Oyj Abp aktier noteras på large cap-listan på NASDAQ OMX Helsinki Oy. Fiskarskoncernen har en aktieserie efter att koncernens aktieserier A och K sammanslogs i juli 2009. Varje aktie medför en röst och har lika rättigheter. De nya aktierna i aktieslaget FIS1V (tidigare FISAS och FISKS) blev upptagna till offentlig handel 31.7.2009.
I anslutning till sammanslagningen av aktieserierna riktades en vederlagsfri emission till aktieägare av aktier i serie K. I emissionen mottog innehavare av aktier i serie K vederlagsfritt en ny aktie mot varje parti om fem aktier i serie K. I emissionen emitterades totalt 4 513 141 stycken nya aktier.
Sammanslagningen av aktieserierna innefattade även fusionen av Agrofin Oy Ab med Fiskars Oyj Abp. Som fusionsvederlag emitterades totalt 11 863 964 stycken nya aktier till ägarna av Agrofin Oy Ab. Samtidigt ogiltigförklarades de 11 863 964 aktier som överförders till Fiskars i samband med fusionen.
I slutet av räkenskapsperioden var det totala antalet aktier 82 023 341. Aktiekapitalet uppgick fortfarande till 77 510 200 euro.
Egna aktier
Fiskars hade ett innehav på 118 099 egna aktier i slutet av räkenskapsperioden, vilket motsvarar 0,14 % av bolagets aktier och röster. Aktierna har köpts 10.12.2003–22.8.2011 i NASDAQ OMX Helsinki enligt bolagsstämmans befullmäktigandena.
Styrelsens fullmakter
Bolagsstämman gav styrelsen fullmakt 16.3.2011 att besluta om förvärv och avyttring av högst 4 000 000 av bolagets egna aktier. Aktierna kan förvärvas och överlåtas med avvikelse från aktieägarens företrädesrätt till bolagets aktier. Fullmakterna är i kraft till 30.6.2012.
Den 11 augusti 2011 beslutade styrelsen att förvärva aktier i det egna bolaget enligt bolagsstämmans bemyndigande. Det maximala antalet aktier som kan förvärvas är 100 000, vilket motsvarar mindre än 1 % av det totala antalet aktier. Återköpet av egna aktier skall avslutas senast vid utgången av nästa ordinarie bolagsstämma år 2012. Aktierna förvärvas genom offentlig börshandel på NASDAQ OMX Helsinki. Sammanlagt 5 480 egna aktier förvärvades under det tredje kvartalet.
Aktieägare
Det sammanlagda antal aktieägare i Fiskars Oyj Abp var 15 339 (12 213) vid slutet av året. Circa 2,8 % av aktiekapitalet ägdes av utländska eller förvaltningsregistrerade aktieägare (2,8 %).
Ledningens aktieinnehav
Styrelsemedlemmars, verkställande direktörens samt av dem tillsammans med en familjemedlem kontrollerade samfunds ägarandel uppgick i slutet av räkenskapsperioden till totalt 34 041 829 aktier motsvarande 41,5 % av bolagets aktier och röster. Fiskars hade inget optionsprogram 31.12.2011.
Antal aktier, förändringar 2008–2011
| A-aktier | K-aktier | Sammanlagt | ||
|---|---|---|---|---|
| Aktier totalt 31.12.2008 | 54 944 492 | 22 565 708 | 77 510 200 | |
| 30.7.2009 | –54 944 492 | –22 565 708 | 77 510 200 | Sammanslutning av aktieserier |
| 30.7.2009 | 4 513 141 | Riktad emission: en ny aktie för varje parti om fem K-aktier | ||
| 31.7.2009 | 11 863 964 | Riktad emission till aktieägarna av Agrofin | ||
| 3.8.2009 | –11 863 964 | Ogiltigförklaring av aktier i samband med fusion av Agrofin | ||
| Aktier totalt 31.12.2009 | 82 023 341 | |||
| Aktier totalt 31.12.2010 | 82 023 341 | |||
| Aktier totalt 31.12.2011 | 82 023 341 | |||
| Egna aktier | 118 099 |
Aktieinnehavets fördelning 31.12.2011
| Antal | ||||
|---|---|---|---|---|
| Ägarstruktur | Antal ägare | % | aktier | % |
| Företag | 574 | 3,74 | 31 383 748 | 38,26 |
| Penninginrättningar och försäkringsbolag | 23 | 0,15 | 797 056 | 0,97 |
| Offentliga sammanslutningar | 10 | 0,07 | 5 811 955 | 7,09 |
| Hushåll | 14 441 | 94,15 | 31 661 891 | 38,60 |
| Allmännyttiga sammanslutningar | 187 | 1,22 | 10 065 983 | 12,27 |
| Utlänningar | 104 | 0,68 | 1 132 094 | 1,38 |
| Förvaltningsregistrerade | 0,00 | 1 153 530 | 1,41 | |
| Övriga | 0,00 | 17 084 | 0,02 | |
| Sammanlagt | 15 339 | 100,00 | 82 023 341 | 100,00 |
Fördelning av aktier 31.12.2011
| Antal | ||||
|---|---|---|---|---|
| Aktieantal | Antal ägare | % | aktier | % |
| 1–100 | 5 155 | 33,61 | 332 649 | 0,41 |
| 101–500 | 6 139 | 40,02 | 1 640 125 | 2,00 |
| 501–1 000 | 1 805 | 11,77 | 1 379 922 | 1,68 |
| 1 001–10 000 | 1 948 | 12,70 | 5 387 413 | 6,57 |
| 10 001–100 000 | 224 | 1,46 | 5 802 212 | 7,07 |
| 100 001–1 000 000 | 55 | 0,36 | 19 793 335 | 24,13 |
| 1 000 001– | 13 | 0,08 | 47 687 685 | 58,14 |
| Sammanlagt | 15 339 | 100,00 | 82 023 341 | 100,00 |
Bolagets största aktieägare enligt aktieregistret 31.12.2011
| % | |||
|---|---|---|---|
| av aktier | |||
| Aktier | och röstetal | ||
| 1 | Virala Oy Ab | 9 450 000 | 11,52 |
| 2 | Turret Oy Ab | 9 030 406 | 11,01 |
| 3 | Oy Holdix Ab | 8 229 050 | 10,03 |
| 4 | Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen | 2 978 500 | 3,63 |
| 5 | I.A. von Julins sterbhus | 2 689 120 | 3,28 |
| 6 | Sophie von Julins stiftelse | 2 551 791 | 3,11 |
| 7 | Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma | 2 469 326 | 3,01 |
| 8 | Oy Julius Tallberg Ab | 2 277 035 | 2,78 |
| 9 | Ehrnrooth Alexander | 1 625 000 | 1,98 |
| 10 | Fromond Elsa | 1 623 926 | 1,98 |
| 11 | Ehrnrooth Jacob | 1 616 929 | 1,97 |
| 12 | Ehrnrooth Albert | 1 610 372 | 1,96 |
| 13 | Ehrnrooth Sophia | 1 536 230 | 1,87 |
| 14 | Stiftelsen för Åbo Akademi | 997 028 | 1,22 |
| 15 | Wrede Sophie | 821 790 | 1,00 |
| 16 | Foril Corporation | 750 000 | 0,91 |
| 17 | Hartwall Peter Johan | 748 450 | 0,91 |
| 18 | Åberg Albertina | 740 679 | 0,90 |
| 19 | Lindsay von Julin & Co Ab | 733 320 | 0,89 |
| 20 | Therman Anna Maria Elisabeth | 722 436 | 0,88 |
| 20 största aktieägare | 53 201 388 | 64,86 |
INVESTERARE Årssammandrag av meddelanden som publicerats under året 2011
Fiskars Oyj Abp har år 2011 publicerat nedan uppräknade börsmeddelanden. Alla meddelanden och rapporter finns att läsa på Fiskarskoncernens internet-sidor www.fiskarsgroup.com.
| 3.2.2011 | Fiskars bokslutskommuniké för 2010 publiceras 9 februari, 2011 kl. 8.30 finsk tid |
|---|---|
| 9.2.2011 | Fiskars Oyj Abp Bokslutskommuniké för året 2010 |
| 9.2.2011 | Bolagsstämmokallelse |
| 14.2.2011 | Fiskarskoncernen avser att sälja en del av sina aktier i Wärtsilä |
| 15.2.2011 | Fiskarskoncernens försäljning av aktier i Wärtsilä verkställd – styrelsens förslag till ordinarie bolagsstämman om extra dividend på 1,30 euro/aktie |
| 23.2.2011 | Fiskars Årsredovisning 2010 publicerad |
| 16.3.2011 | Beslut vid Fiskars Oyj Abp ordinarie bolagsstämma 2011 |
| 16.3.2011 | Fiskars Oyj Abp styrelsens konstituerande möte |
| 21.4.2011 | Fiskars delårsrapport för januari-mars 2011 publiceras 5.5.2011 kl. 8.30 |
| 5.5.2011 | Fiskars delårsrapport 1.1. - 31.3.2011 |
| 8.7.2011 | Fiskars säljer Silva till Karnel |
| 21.7.2011 | Fiskars delårsrapport för januari-juni 2011 publiceras 5.8.2011 kl. 8.30 |
| 5.8.2011 | Andra kvartal: God utveckling trots varierande marknadsförutsättningar |
| 10.8.2011 | Fiskars tecknar kreditfacilitet motsvarande 100 miljoner euro |
| 11.8.2011 | Fiskars inleder återköp av egna aktier |
| 14.10.2011 | Fiskars delårsrapport för januari - september 2011 publiceras 27.10.2011 kl. 8.30 |
| 27.10.2011 | Tredje kvartalet: Omsättningen och rörelseresultatet ökade |
| 9.12.2011 | Fiskars ekonomiska publikationer och bolagsstämma år 2012 |
| 20.12.2011 | Marknadsdomstolen ålägger Iittala Group att betala tre miljoner euro i påföljdsavgift |
INFORMATION TILL AKTIEÄGARNA
Fiskarsaktien noteras på NASDAQ OMX Helsinki. Fiskars har en aktieserie med handelskoden FIS1V.
Aktieinformation
| Marknad | NASDAQ OMX Helsinki |
|---|---|
| ISIN | FI0009000400 |
| Symbol | FIS1V (OMX) |
| Segment | OMXH Large Cap |
| Industry | 3 000 Konsumentvaror |
| Supersector | 3 700 Personliga varor och hushållsvaror |
| Antal aktier 31.12.2011 | 82 023 341 |
Ordinarie bolagsstämma och dividend
Fiskars Oyj Abp:s ordinarie bolagsstämma hålls onsdagen den 15 mars 2012 kl. 15.00 på Savoy-teatern (Kaserngatan 46-48, Helsingfors). Emottagandet av personer som har anmält sig till stämman och utdelning av röstsedlar börjar kl. 14.00.
Rätt att delta i bolagsstämman har aktieägare som senast den 5 mars 2012 är antecknad i bolagets aktieägarförteckning som förs av Euroclear Finland Oy.
Aktieägare som vill delta i bolagsstämman skall anmäla sig senast 12.3.2012 kl. 15.00, vid vilken tidpunkt anmälan skall vara bolaget tillhanda. Anmälan till bolagsstämman kan göras: på bolagets webbplats www.fiskarsgroup.com eller per telefon mån - fre kl. 9.00-15.00 på numret +358(0)204 39 51 71.
Styrelsen föreslår för bolagsstämman att det för räkenskapsåret 2011 utdelas i dividend 0,62 euro per aktie. Dividendens avstämningsdag är den 20 mars 2012 och dividenden utbetalas den 27 mars 2012.
Mer information om de ärenden som tas upp på bolagsstämman samt om anmälning finns i kallelsen till bolagsstämma. Kallelsen återfinns på Fiskars hemsida www.fiskarsgroup.com.
Investerarrelationer
Avsikten med Fiskars information till investerare är att alla parter på marknaden har korrekta, tillräckliga och färska uppgifter om Fiskars för att kunna analysera bolaget och dess framtid som investeringsobjekt. Informationen delas ut till alla intressegrupper samtidigt.
Fiskars tillämpar en tyst period under tre veckor före publicering av resultat. Under denna period kommenterar bolagets representanter inte kring Fiskars ekonomiska situation eller marknadsutsikter.
Möten med investerare och analytiker koordineras av koncernens informationsavdelning. Kontakta informationschef Anu Ilvonen i frågor som gäller information för investerare, e-post [email protected].
Fiskars kursutveckling, € 1.1.2007 – 31.12.2011
Essential equipment for outdoor activities
Fiskars Oyj Abp
Tavastvägen 135 A PB 130 00561 Helsingfors, Finland Tfn +358 204 3910 www.fiskarsgroup.com