Fingerprint Card — Annual Report 2011

May 10, 2012

Beyond keys and pins

INNEHÅLLS-FÖRTECKNING

• Året i sammandrag
• Så skapar FPC nytta 2
• VD har ordet 4
• Affärsidé, mål och strategier 6
• Marknaden 8
• Verksamheten 14
• Affärsmodell 18
• Medarbetare 20
• Aktien 22
• Förvaltningsberättelse 26
• Rapport över totalresultatet för koncernen 31
• Rapport över finansiell ställning för koncernen 31
• Förändringar i eget kapital för koncernen 32
• Kassaflöden för koncernen 32
• Resultaträkning för moderbolaget 33
• Totalresultat för moderbolaget 33
• Balansräkning för moderbolaget 33
• Förändringar i eget kapital för moderbolaget 34
• Kassaflödesanalys för moderbolaget 34
• Noter 35
• Bolagsstyrningsrapport 52
• Aktieägarinformation 60

Q1

• • Order om 16 Mkr från Kina.
• • Edge Electronics utsedd till distributör för den amerikanska marknaden.
• • FPC avtalade med SMIC om marknadsförings-samarbete i Kina.
• • Asienkontor i Taiwan öppnat med James Wei som Regional Director North Asia.
• • FPC har tecknat globalt samarbetsavtal med Oki Semiconductor.

Q2

• • Riktad nyemission om 28 Mkr genomfördes till 5 institutionella investerare i april.
• • Serial System som utnämndes till parallell distributör i Kina & Taiwan, la en order om 15,7 Mkr för leverans i det andra kvartalet
• • Paltek utnämndes till distributör för Japan och Singapore.

Q3

• • Linjesensorns första kommersiella order. HST beställer 50 000 enheter.
• • Serial System Ltd utsedd till ny distributör för Indien samt sex länder i Sydost Asien. Initial order om 3,6 Mkr.
• • Serial Korea utsedd till ny distributör i Korea. Initial order om 5,2 Mkr.
• • Order från HST om drygt 20 Mkr.
• • Eplus utsedd till parallell distributör i Korea.

Q4

• • Vid en extra bolagsstämma togs beslut om riktad emission av teckningsoptioner till befintlig personal samt nyrekryterade nyckelpersoner. Emissionen fulltecknades.
• • Linjesensorn FPC1080A togs i massproduktion.
• • Thomas Rex anställdes som Senior Vice President Sales and Marketing.
• • FPC tecknade ramavtal med stor mobiltillverkare. Linjesensorn integreras i mobiltelefonplattform.
• • FPC tecknade ODM-avtal om inbyggnad i plattform för mobiler och surfplattor.

Helårsvinst för 2011

Helåret 2011

• • Försäljningen ökade till 68,6 Mkr (60,9).
• • Bruttoresultatet för helåret ökade till 38,7 Mkr (30,8).
• • Resultat efter finansiella poster ökade till 3,4 Mkr (2,0).
• • Bruttomarginalen ökade till 56 % (51 %).
• • Resultat per aktie ökade till 0,08 kr (0,05).
• • Likvida medel uppgick vid periodens slut till 23,0 Mkr (30,8).
• • Orderstocken uppgick vid periodens slut till 6,1 Mkr (11,0).

Väsentliga händelser efter årets utgång

• • Största ordern hittills på 44 Mkr togs från HST, gällande area- och linjesensorer för leverans under 2012.
• • Omsättningen för helåret 2012 förväntas ligga inom intervallet 70-90 Mkr, med fortsatt stark bruttomarginal samt orderingång i intervallet 100-140 Mkr.
• • Utredning om grovt insiderbrott.
• • FPC utser Canegie till likviditetsgarant.
• • FPC och CrucialTec lanserar biometriska moduler till ledande kunder i branschen. Försäljningsmålet är 20–40 miljoner enheter för perioden 2012–2014.
• • FPC utser Göran Malm och Tord Wingren till nya medlemmar i Advisory Board.
• • FPC utvecklar samarbetet med kinesiska Miaxis med särskild inriktning på banksektorn.

Fingerprints nytta för tre viktiga intressenter

FPC är en utpräglad nischaktör med djupa kunskaper inom ett smalt område med global applikationspotential.

För aktieägarna

FPC är ett bolag som genererar nytta för aktieägarna genom att bygga värde och skapa tillväxt. Bolaget fortsatte att generera ett positivt helårsresultat för andra året i rad. Helårsresultat blev positivt tack vare effektiviserad produktion med rekordhög bruttomarginal i kombination med fortsatt ökad omsättning.

FPC: s produkt linjesensorn lanseras globalt, primärt mot volymmarknaden inom mobiltelefoner. En marknad som har tydliga drivkrafter, teknisk mognad och fortsatt hög tillväxt. Dess mottagande är redan nu positivt med ett flertal avtal och ordrar.

Den kinesiska bankmarknaden fortsatte att under 2011 visa stark efterfrågan på biometriska verifieringsenheter. FPC fortsätter med att bredda försäljningen av areasensorn mot närliggande segment där potentiell kundnytta är stark såsom försäkring, värdepappershandel, bilbranschen samt offentliga sektorn. FPC fortsätter även att stärka sin närvaro på nya marknader såsom bl a Sydkorea, Indien, Japan och Brasilien. FPC fortsätter nu satsningen på kommersialiseringen med utökad organisation och egna säljkontor i Asien. Vi välkomnar nya aktieägare och tackar er som har investerat ert förtroende i FPC!

För kunden

FPC: s sensorer har en hög funktionalitet och kvalitet som medför ett mervärde i applikationerna. Tydliga kundnyttoargument talar för FPC: s teknik. Linjesensorn med dess styrkor kompakt format, strömsnålhet kombinerat med mycket god prestanda samt areasensorn med dess styrkor hög bildkvalitet, robust konstruktion och användarvänlighet. FPC: s förmåga att anpassa sin teknik öppnar för nya affärsmöjligheter även för bolagets kunder.

För brukaren

FPC: s teknik möjliggör en säkrare och lättare vardag. Risken för olaga intrång eller stöld minskas. FPC:s teknik gör autentisering användarvänligt då mängden av pinkoder, användarnamn och lösenord-elimineras. Samtidigt kan samma sensor underlätta navigeringen.

FPC väl positionerat med rätt produkt, kontakter och timing

Det är glädjande att konstatera att FPC för andra året i rad har presterat vinst, vilket är unikt om man blickar tillbaka i FPC:s historia. Omsättningen på knappt 69 miljoner är den högsta hittills, bruttomarginalen ligger på rekordnivå och bolaget är rustat för marknadens efterfrågan på nya biometrilösningar till mobiler och mobila betalningssystem.

FPC är idag ett på flera sätt mer intrimmat bolag än när jag tillträdde 2009 samtidigt som biometrimarknaden har mognat. Årets andra hälft med det tredje och fjärde kvartalet var försäljningsmässigt de två starkaste kvartalen någonsin.

Areasensorn fortsatt stark

Året har präglats av våra två produkters olika positioner i livscykeln. Den etablerade areasensorn har stått för absoluta merparten av årsomsättningen och dess etablerade ställning i den Kinesiska bankvärlden var fortsatt stark under 2011. Vår distributör HST vann under året ytterligare en stororder för leverans till en av Kinas absolut största banker, Postal & Savings Bank. "

Linjesensorn vinner mark

Lanseringen av den nya linjesensorn FPC 1080A har gått från initial lansering via industrialiserad massproduktion till reella affärer och order. Vi har träffat ett antal tillverkare av mobiler och andra produkter inom konsumentelektronik. I stort sett alla bekräftar vårt antagande att flera produkter med en integrerad linjesensor kommer att lanseras under de närmaste 1-3 åren. Dessa planer är en bekräftelse på att vi fattade rätt beslut, när vi valde att satsa på att ta fram världens minsta och strömsnålaste linjesensor optimerad för mobiler och ett första steg mot vårt mål att bli det

ledande företaget inom fingeravtrycksverifiering.

Flera diskussioner pågår i skrivande stund med aktörer inom industrin för mobiltelefoner och annan handhållen elektronik där volymmarknaden skymtar bakom hörnet. Frukten av våra samtal har så här långt lett till två designwins (dvs. att de ingår i en systemlösning) som vanns under det fjärde kvartalet,

en från en stor mobiltillverkare

FPC är idag ett på flera sätt mer intrimmat… "

(Tier1) och en från en medelstor asiatisk kontraktstillverkare (Tier2/ ODM). En annan stor affärshändelse är det gemensamma utvecklings- och produktionsavtal som ingicks nu i mars 2012 med en global ledare inom tillverkning och

försäljning av moduler för mobiltelefoner och surfplattor. Samarbetspartnern, som i dagsläget säljer mer än 100 miljoner enheter per år till bland annat en majoritet av världens tio största mobiltelefontillverkare (s.k. Tier 1), föredrar av konkurrensskäl att tills vidare vara anonymt. FPC:s linjesensorchip ska integreras i bolagets biometriska moduler. Produkten ska erbjudas befintliga samt nya kunder. Initialt försäljningsmål för 2012-2014 är 20–40 miljoner enheter. En annan viktig händelse efter 2011 års utgång inträffade då vi i början av januari 2012 fick vår största order hittills på 44 Mkr från HST avseende leverans av area och linjesensorer under 2012.

" Vi står väl rustade och positionerade med rätt produkt, rätta kontakter och som det verkar rätt timing "

Vi står finansiellt starka

Det egna kapitalet och balansräkningen fick ett tillskott i april 2011 då en riktad nyemission genomfördes till institutionella investerare med Carnegie som finansiell rådgivare. Emissionen tillförde 28 Mkr före emissionskostnader och har använts till snabbare produktutveckling samt mjukvaruutveckling till stöd för primärt mobiloperativsystemet Android.

Med en betryggande soliditetsmarginal och ett betryggande rörelsekapital i kombination med innestående order om 46,3 Mkr per slutet av Q1 2012 känner vi oss trygga och ser med spänning fram emot det kommande året.

Viktig rekrytering

Det är mycket glädjande att FPC och ledningsgruppen förstärkts med Thomas Rex som ansvarig för marknad och försäljning. Thomas har ett gediget trackrecord, ett starkt driv och ett unikt kontaktnät inom mobilbranschen och i Asien som väsentligen bidrar till att bygga ett starkare och större FPC.

Fortsatt utökning av distributörer

Vi utsåg ett antal nya eller kompletterande distributörer och representanter i elva länder under året, den viktigaste är Serial Systems i hela sydost Asien inklusive Kina, Korea och Indien.

Förutom den utökade satsningen via fler distributörer med större resurser och bättre räckvidd så har vi även ökat vår närvaro på den asiatiska marknaden genom öppnandet av ett nytt säljkontor i Taipei, Taiwan.

2012 avgörande år

Jag ser 2012 som ett sannolikt genombrottsår för införandet av fingeravtrycksverifiering för inloggning, navigering, säkra betalningar i mobilen samt i andra konsumentelektronikprodukter som smart-TV m.m. Vi står väl rustade och positionerade med rätt produkt, rätta kontakter och som det verkar rätt timing - "Timing is everything"

Vi har goda förhoppningar om att vinna en väsentlig marknadsandel i denna gryende och snabbt växande marknad.

Johan Carlström, VD

Affärsidé, mål och strategier – bortom nycklar och pinkoder

Mål Tillväxt

Bolaget ska växa med bibehållen lönsamhet. Tillväxten ska ske såväl organiskt som med kompletterande förvärv.

Bolaget befinner sig i en reell tillväxtfas med uppnådda positiva resultat inom försäljningen av areasensorer. Lanseringen av linjesensorer påbörjades 2011. Under 2012 kommer FPC primärt att fokusera på att utveckla marknaden för linjesensorn i Asien. Bolaget bedömer att en omsättning i intervallet 70-90 Mkr för helåret 2012 är en rimlig förväntan och förutser en ökande säsongsvariation i omsättningen jämfört med 2011. Orderingången förväntas hamna inom intervallet 100-140 Mkr för 2012.

Affärsmål

FPC ska vara en ledande aktör på volymmarknaden inom system för verifiering av fingeravtryck. När det gäller nya projekt och förhandlingar kring dessa, är ambitionen att förse marknaden med fyllig och relevant information men bolaget begränsas av sekretessavtal med partners och kunder. Sannolikheten bedöms som god för att under året skriva leveransavtal för flera projekt där vissa avser mobiltelefoner. Goda möjligheter ses även inom andra tillämpningar såsom SMART TV och USB-nycklar.

FPC ska år 2015 ha en marknadsandel om 15 % av fingeravtryckssensormarknaden för mobiltelefoner med sensorer.

Utdelningspolicy

Bolagets kassaflöde under de kommande åren ska användas för att finansiera fortsatt expansion. Detta innebär att styrelsen i FPC inte har för avsikt att föreslå utdelning för de kommande två åren. Styrelsen kommer årligen att pröva den fastlagda utdelningspolicyn.

Strategier Produktstrategi

FPC ska vara en leverantör av komponenter och system för fingeravtrycksverifikation. FPC ska utveckla och marknadsföra komponenter i två produktkategorier– areasensorer och linjesensorer.

Patentstrategi

FPC arbetar med en aktiv patentstrategi som bygger på att noga följa marknaden för att utvärdera nya möjligheter för patent och identifiera eventuella intrång i Bolagets patent.

Produktionsstrategi

FPC: s produktion sker genom nära samarbete med utvalda underleverantörer. Produktionskritiska delar av tillverkningen ska ske i verktyg ägda av FPC men opererade av underleverantören. All tillverkning ska ske på prognoser baserade på kunders och distributörers information.

Marknads- och säljstrategi

FPC ska i första hand marknadsföra sina produkter mot produktutvecklare/systemintegratörer via distributörer eller direkt. Försäljningen till producentledet ska ske i nära samarbete med distributörer. FPC ska delta aktivt i säljarbetet.

Linjesensorer ska marknadsföras mot produktutvecklare/systemintegratörer av mobiltelefoner och andra bärbara applikationer såsom t ex läsplattor, USB-nycklar, smarta kort etc. Som ett led i lanseringen av linjesensorer ska bolaget aktivt delta i utvecklingsprojekt tillsammans med mobiltillverkare och leverantörer av delsystem. Geografiskt sker marknadsbearbetningen i Asien; fr a i Kina, Taiwan, Sydkorea, Singapore, Japan, Indien, Malaysia samt Indonesien, i Europa samt USA.

Försäljningen av Areasensorer ska breddas utöver volymsegmentet inom bank-IT-applikationer även till andra IT-segment inom försäkring, värdepappershandel, bilbranschen samt offentliga sektorn. Geografiskt ska areasensorn med referens till bankapplikationerna i första hand marknadsföras i Indien, Sydkorea, Japan och Brasilien men även i Europa och USA.

Vision - Bortom nycklar och pinkoder – FPC möjliggör en lätthanterlig tillvaro genom säker identifiering.

Affärsidé - FPC utvecklar och säljer ledande biometriska produkter och lösningar till företag som utvecklar säkerhets- och bekvämlighetssystem.

Mobila betalningar och säkerhet driver efterfrågan av FPC:s produkter

Ökat behov av att skydda pengar och information i kombination med myndigheters breda införande av biometrisk persondata utgör starka drivkrafter för FPC.

FPC gör bedömningen att användning av biometrisk id-information, inklusive fingeravtryck, kommer att öka kraftigt på medellång sikt. Bedömningen bygger på ett flertal faktorer och underliggande trender och drivkrafter. Bolaget redogör här de viktigaste och vilka implikationer de kan ha för kommande tillväxt.

Samtidigt ser bolaget också ett ökat behov av en kombinerad fingeravtryckssensor och fingerstyrd navigering för skärmar på mobiler, surfplattor och smart-TV.

Biometri

Biometri består av lösningar som avläser en persons fysiologi för autentisering – en säker kontroll av uppgiven identitet.

Biometrin delas in i två huvudgrupper; fysiska och beteendemässiga. Fysisk verifiering sker främst via fingeravtryck, iris, röst, ansikte, hand, venerna i finger-toppen eller handen samt DNA. Beteendemässig verifiering mäter till exempel av rörelsemönster i anslagen på ett tangentbord, avlästa beteenden som kan skapa en elektronisk signatur. Biometriska lösningar är den teknologi som i dagsläget som säkrast kan länka en specifik person till en registrerad identitet.

Marknadsstorlek och tillväxt

GIA (Global Industry Analysts) förutser i sin rapport "Global Biometrics Market" publicerad i oktober 2011 att marknaden för biometri kommer att år 2017 omsätta 16,5 miljarder USD.

USA utgör för närvarande den största marknaden medan Asien tros ha den kraftigaste årliga tillväxten på nära 24 procent och tros därmed bli störst på medellång sikt.

GIA förutser en accelererande acceptans som leder till

Sensor

efterfrågan och därmed tillväxt av biometrisk identifiering då lösningar och infrastruktur byggs ut. GIA förutser att fingeravtrycksteknologin kommer att bli ledande inom handhållna konsumentprodukter såsom mobiltelefoner och surfplattor. Även Goode Intelligence marknadsrapport, publicerad i juni 2011, anser att marknaden för biometri i mobiltelefoner att växa kraftigt fram till 2015. Framför allt fingeravtryckssensorerna kommer att svara för tillväxten.

Säkerhet och bekvämlighet skapar efterfrågan

Efterfrågan av biometrin sker av två huvudaktörer; – den kommersiella sektorn för att säkra och underlätta konsumenters användande av elektronik för åtkomst av digitaliserade tjänster såsom betalningar och åtkomst av information samt

– den offentliga sektorn, dvs myndigheternas agerande för att registrera medborgare.

Drivkrafter Mobilen tar över som plånbok

Möjligheten att använda mobilen som betalmedel vid kassan eller t ex kollektivtrafiken har förbättrats tack vare närfältskommunikationen NFC (Near Field Communication) en överföringsstandard för kontaktlöst utbyte av data över korta sträckor (typiskt runt 10 cm). Ett chip sitter i mobilen som hålls mot en terminal för att betala, i stället för att sätta in kreditkortet i en kortterminal. Mobila betalningar benämns som Tap and Pay i branschen. Sensor

Bland annat Blackberry, HTC, Huawei, Fujitsu, Nokia, Motorola, Samsung och Sony har NFC-försedda mobiler på marknaden våren 2012 och fler modeller kommer

Google wallet är en molntjänst där användarens kreditkort är registrerat hos Google och betalningen sker med "Tap and pay". Användaren har en NFC-funktion i telefonen som kommunicerar med betalterminalen. FPC ser här ett ökat behov av ökad säkerhet då mobiltelefonen blir en värdehandling.

under 2012 där även bland andra LG, Lenovo och ZTE tillkommer.

Flera aktörer har tagit fram transaktionssystem för mobila betalningar. Google har i samarbete med bl a Mastercard tagit fram tjänsten Google Wallet, en app till vilken användaren kan koppla sitt kredit-/betalkort. Till tjänsten finns också ett färdigt transaktionssystem för butik med betalterminal kopplad till kassan. Användning av Google Wallet är redan möjlig i USA. I Kina spås också mobila betalningar starta och nationens enda rådande bankkortsutgivare – CUP (China Union Pay) kommer att stå för transaktionerna.

Stor volym i utvecklingsländerna

I många utvecklingsländer svarar kontanter för över 90 procent av transaktionerna då en stor del av befolkningen saknar bankkonto. Den afrikanska kontinenten ligger redan idag långt framme avseende transaktioner via mobilen. 75 procent av de länder som använder "mobile money" regelbundet återfinns i Afrika. Mobilen ersätter avsaknaden av bankkontor och bristen på en fungerande transfereringsinfrastruktur. I praktiken är mobilerna och mobilnäten ofta den enda moderna infrastrukturen. I en TT-intervju väntas enligt Lars Arvidsson, försäljningschef för Ericssons mobil-betalningstjänster, mobilbetalningar och pengaförsändelser bli de mest populära mobilapplikationer globalt framöver. Ericsson hänvisar till undersökningar som pekar på att mobilerna under 2016 kommer att användas för betalningar och överföringar värda 800 miljarder dollar. Analysfirman Berg Insight räknar med att det om tre år, 2015, kommer att finnas över 700 miljoner användare av mobila betaltjänster i tillväxtländerna, upp från drygt 133 miljoner 2010.

Genombrott 2012 i de utvecklade länderna

Enligt flera bedömare tros samtidigt 2012 bli året då tekniken för mobilbetalningar lanseras på allvar i de utvecklade länderna.

Säkerhet förutsättning för ökad acceptans

Mobilen blir en värdehandling och med en fingeravtryckssensor tros användningen få acceptans då missbruk vid t ex stöld nära nog omöjliggörs.

Spridning av tjänster

Smart-TV – en ny teknikfusion

FPC ser nya applikationsmöjligheter i.o.m. lanseringen av smart-tv:n, en tv med inbyggd dator för att möjliggöra

De olika fingeravtrycken kan användas som genvägar till t ex en smart-tv-fjärrkontroll utrustad med en fingeravtrykssensor.

direktuppkoppling till internet. Smart-tv-konceptet tros vinna mark snabbt då tv-vanorna är under snabb förändring och tv-tablån överges i ökande grad i.o.m. att tv-programmen blir tillgängliga via internet samtidigt som utbudet av andra program och filmer också ökar.

Fingeravtrycksavläsare appliceras i fjärrkontrollen för olika huvudfunktioner – navigering på tv-skärmen genom att röra på fingret, identifiering av användaren samt som genvägar. Identifieringen kan gälla betalningar, t ex "TV on demand" eller som accesskontroll, t ex vid så kallad "parental control" för att begränsa tillgång till tv-utbudet eller klockslag.

Uppkopplingskapacitet och molntjänsterna ökar

I takt med den ökade användningen personliga kommunikationsmedel ökar även molntjänsterna, så kallad cloud computing. Känslig information lagras alltmer på externa servrar, åtkomliga via internet. Acceptansen av molnburna tjänster befästs genom användningen av molnbundna tjänster som sociala media som facebook och twitter. Egen data kan lagras via till exempel Apples iCloud, Dropbox med flera leverantörer.

Det är FPC:s bedömning att behovet av att skydda personlig och företagsinformation ökar i takt med dess ökade spridning.

Ökad integration privat och arbetsplats

Trenden "Consumerisation", konsumentperspektivet, innebär att nya användningsområden inom internetburna tjänster ofta introduceras först på konsumentarenan för att sedan spridas till B2B. Det innebär att ha allt på samma plats, såväl arbetsrelaterad som personlig information. Människor föredrar också att använda samma utrustning, som laptop, smartphone eller surfplatta såväl på arbetsplatsen som privat. På

arbetsplatsen används utrustningen ofta som en terminal som kopplas upp mot intranätet, vilket kräver någon form av säker inloggning.

"Då samma utrustning används både privat och på arbetsplatsen är det FPC:s bedömning att säkerhetsfrågan blir alltmer central för att förhindra åtkomst av personlig- och företagsinformation.

Personlig anpassning i fordon

Individuell identifiering ökar accessäkerheten och gör det möjligt att anpassa t ex en bil till den som ska köra. En fingeravtryckssensor kan antingen appliceras på bilnyckeln eller i bilen så att säte, backspeglar, radiostation etc. ställs in enligt tidigare definierat önskemål.

Säkrare autentisering

Identitetsstölder och utnyttjande av falska identiteter har alltid varit ett stort problem i samhället. Historiskt har dessa identitetsstölder avsett identitetshandlingar

som pass, ID- och körkort. Numera, i en allt större utsträckning, avser dessa stölder elektroniska identiteter, som är helt avpersonifierade. Biometriska säkerhetslösningar har vuxit fram som en lösning på denna problematik och är ett växande produktsegmentet för elektronisk verifiering av identitet.

eID och ePass

eID och ePass ökar kraftigt drivet av att förhindra ID-stölder och ett flertal ID-projekt, bland annat Kinas direktiv för ny ID, gällande från 2013, Indiens ID-standard som är under implementering i takt med att folkräkningen fullbordas och medborgarnas iris och fingeravtryck registreras, ICAO:s kravspecifikation (International Civil Aviation Organization), visabefriade nationaliteter resande till USA, Schengen Information System (SIS II) och EURODAC (databas över fingeravtryck från asylsökande till EU). ID-handlingarna innehåller då i samtliga fall även biometrisk information i form av fingeravtryck.

Amerikanska Uaccess marknadsför dörrlåset Ibutton.

Tangentbord avsett för identifiering på hög säkerhetsnivå för myndigheter. Marknadsförs i Kina.

Exklusiv läderportfölj med säkerhetslås, marknadsförd i Kina.

Den elektronisk stämpelklockan har stor spridning och användning i Brasilien.

För identifiering av subventionerad användare vid vägtull i Sydkorea.

Medicinskåp som endast kan öppnas av registrerad användare. Marknadsförs till sjukhus i USA.

Den kinesiska banken ICBC är en av de flertal av Kinesiska storbanker och provinsbanker, totalt drygt 50 olika bankkoncerner, vars bankanställda använder FPC:s areasensor.

Det är FPC:s bedömning att ökade krav och användning av fingeravtryck ökar kännedomen och därmed acceptansen.

Ökat behov av apparatur för identifiering

Utfärdade eID-handlingar driver i sin tur behovet av apparatur för identifiering. Enligt beräkningar gjorda av närstående källor med insyn i kinesiska myndigheter är behovet av sensorer för inläsning av fingeravtryck cirka tio procent av antalet utgivna eID. I Kinas fall blir volymerna därför betydande. 500 miljoner utgivna eID innebär därmed 50 miljoner sensorer, i första hand av areasensortyp.

Myndigheter och organisationers höjda krav på autentisering driver också efterfrågan. I Kina har

exempelvis regler införts i finanssektorn vilka kräver ett långt mer omfattande användande av biometri för ökad IT-säkerhet. I de flesta fall rör det sig om biometriska applikationer för inloggning på datorer och nätverk men det förekommer även att tekniken används för fysisk access. Genom att använda biometri förbättras säkerheten väsentligt samtidigt som transaktionen blir spårbar.

Ökad bekvämlighet vid autentisering

För individen som ska identifiera sig avgör användarvänligheten och därmed acceptansen. Befintliga idhandlingar och kort kan förloras, mängden av pinkoder, användarnamn och lösenord är svåra att hantera.

Risken är också stor att obehöriga kan få åtkomst till skyddad egendom och information.

Biometri gör autentiseringen enklare och snabbare och ger också möjlighet till att öka graderna av rättigheter och privilegier vid access. Det blir mindre komplicerat att göra känslig information tillgänglig på ett nätverk som skyddas av biometri jämfört med ett nätverk som skyddas av lösenord.

Kostnadsbesparingar

En annan drivkraft för implementering av biometriska autentiseringssystem är kostnadsbesparingar för företagen, exempelvis att supportavdelningar då inte längre nya lösenord eller säkerhetskort måste ställas ut.

Lägre styckkostnader driver applikationerna

Den tekniska utvecklingen på både hård- och mjukvarusidan har pressat ner priserna på biometrisk teknik för autentisering till en acceptabel nivå för den breda kommersiella applikationsmarknaden. Dessutom har prestanda i datorer, nätverk och databassystem ökat, vilket gjort att biometriska system har blivit snabbare och enklare att hantera. Verifiering av fingeravtryck är den mest lovande av de biometriska teknikerna tack vare dess förmåga att leverera bra prestanda till ett konkurrenskraftigt pris.

Flera rationella skäl styr producenterna

För komponentköpare på den biometriska marknaden avgör tillförlitlighet och funktion, användarvänlighet, robusthet, pris, kvalitet, strategiska partnerskap och allianser samt referenskunder.

Inom konsumentledet tillkommer även behovet av en icke-skrymmande multifunktions enhet för fingeravtryck och fingerstyrd navigering.

Snabbare produktutveckling inriktad mot användarvänlighet

Som exempel på den snabbare produktutvecklingscykeln tar det numera 6 till 12 månader för HTC att ta fram en produkt från koncept till lansering på marknaden, jämfört med 12 till 18 månader för två år sedan. Begreppet Moores lag återspeglar också trenden, dvs att antalet transistorer på ett mikrochip fördubblas vartannat år.

Samtidigt blir produktutvecklingen alltmer inriktad på att anpassa produkterna utifrån användarvänlighet och inte tvärtom. Datorn blir inte bara ett administrationsverktyg på ett skrivbord utan alltmer en personlig accessoar som hålls i handen och alltid bärs med.

Kortare produkt- och konsumtionslivscykel ökar omsättningen

1,6 miljarder mobiltelefoner såldes globalt 2011. De utgör det mest spridda personliga kommunikationsmedlet vars omsättning är hög. Den genomsnittliga utvecklingstiden för en mobiltelefon är för närvarande ca 3 - 5 kvartal. Trenden är att den kortas då konkurrensen är fortsatt hög mellan mobilproducenterna. Konkurrensen leder till att nya modeller med nya funktioner lanseras i en allt snabbare takt samtidigt som mobilernas pris sänks och konsumenterna tenderar att byta telefon allt tätare. För närvarande används en mobiltelefon runt 18 månader. En annan trend som driver volymen är att allt fler mobilanvändare har mer än ett abonnemang och därmed flera mobiler i sin ägo.

Ökning av smartphones och surfplattor

Enligt Morgan Stanley beräknas antalet smartphones och surfplattor 2011 att tillsammans ha överstigit antalet levererade PC, både laptops och stationära (se diagram). Post-PC-eran anses bli ett begrepp.

Den totala mobiltelefonförsäljningen beräknas uppgå till 1,6 miljarder sålda enheter 2011, en ökning med 14 procent jämfört med 1,4 miljarder 2010. IDC räknar med att antalet sålda enheter ökar till 2,1 miljarder enheter 2015, vilket ger en genomsnittlig årlig tillväxt 2011-2015 på 8,4 procent.

Enligt researchföretaget Gartner beräknas enbart sålda smartphones år 2015 att uppgå till 1 miljard, att jämföra med beräknade 468 miljoner 2011. FPC:s bedömer att år 2015 kommer 30 procent av dessa, dvs drygt 300 miljoner smartphones, ha fingeravtryckssensor.

Smartphone första datorn för många

Spridningen av smartphones, i praktiken handhållna datorer, ökar i takt med att de går ned i pris. En smartphone blir den första datorn för många människor framför allt i utvecklingsländerna. FPC anser att den oerhörda spridningen sätter än mer fokus på säkerhets-

aspekten inte minst med tanke på mobila betalningar och transaktioner.

IT-företaget Cisco förutser en dubblering av internetuppkopplade enheter, från 7,5 miljarder 2010 till 15 miljarder år 2015.

Tipping point för mobilmarknaden

FPC anser att det är svår att förutse när fingeravtryckssensorn får ett större genomslag på mobilmarknaden. Det är dock bolagets uppfattning att det är högst troligt att så kommer att ske.

En jämförelse kan göras med andra teknikskiften som på förhand varit svåra att förutse tidsmässigt är t ex Apples introduktion av smartphone, ett teknikskifte som på kort tid förändrat hela kartan för mobilutbudet.

FPC:s marknader Linjesensorn

Hösten 2009 fattades beslutet att satsa på att ta fram en linjesensor primärt avsedd för mobiltelefoner. Försäljningen av linjesensorn började i våren 2011. Marknads-föring sker mot ledande mobilproducenter på en global skala och mot ledande underleverantörer, sk tier 2 suppliers som levererar systemmoduler till mobiltelefoner, surfplattor, laptops och fjärrkontroller.

Flera företag tar för närvarande fram prototyper med FPC:s linjesensorer för test och utvärdering. Processen för att få en Designwin, dvs bli godkänd som leverantör och integrerad i en mobiltillverkares telefonmodell eller plattform pågår parallellt på flera håll. Storskalig produktionskapacitet är tillgänglig från november 2011.

En första order om 50 000 stycken tecknades i Kina med HST under tredje kvartalet 2011.

Areasensorn

FPC:s areasensor står för närvarande för absoluta merparten av försäljningen. Areasensorförsäljningen har hittills skett i framför allt Kina för applicering i autentiseringsapparatur inom bank och finanssektorn. FPC:s komponenter återfinns hos flertalet av de Kinesiska storbankerna och provinsbankerna, totalt drygt 50 olika bankkoncerner. De används främst för autentisering av bankanställda för att kunna utföra transaktioner och löpande bankarbete. Antalet bankanställda som dagligen använder areasensorn beräknas överstiga 1 miljon.

Areasensor används även av de kinesiska ambassaderna.

En växande applikation är i så kallade U-keys som sätts i en USB-kontakt i datorn för identifiering vid bankärenden via internet. 2010 såldes drygt 50 miljoner U-keys utan fingeravtryckssensor. I slutet av tredje kvartalet 2011

erhöll FPC en order från HST värd över 20 miljoner kronor avseende FPC:s areasensorer. Sensorerna kommer primärt att integreras i s.k. U-Keys.

Förutom Kina har FPC:s övriga försäljning av areasensorer gått till ett stort antal olika kunder i ett flertal länder i Asien, Europa samt i viss mån till Nord- som Sydamerika. Försäljningsvolymerna har i de flesta fall varit i mindre serier.

Potential för areasensormarknaden

Med de kinesiska bankernas användning av areasensorn som referens avser FPC att marknadsföra den inom närliggande kinesiska branscher där personalens och/ eller brukarens autentisering ökar säkerheten. Det är primärt försäkringsbranschen, värdepappershandeln, bilbranschen samt offentliga sektorn.

Nya areasensormarknader där FPC har för avsikt att intensifiera försäljningen är Indien, Sydkorea, Japan samt Brasilien.

Läs mer om FPC:s affärsmodell på sidan 18.

Konkurrenter Alternativa autentiseringsmetoder

Den största delen av autentisering sker fortfarande med andra metoder – id-handlingar, pinkoder till kort, digipass, konventionella lås, användarnamn och lösenord, rfid-kort, etc. Gemensamt för alla dessa metoder är att de inte är kopplade till individen och kan utsättas för identitetsstölder.

Fragmenterad marknad

Biometrimarknaden är fragmenterad med ett stort antal aktörer. Aktörerna på biometrimarknaden kan delas in i tre kategorier; komponent-, system/lösnings- samt algoritmleverantörer. De som närmast kan betraktas som FPC:s direkta konkurrenter märks de amerikanska företagen Authentec och Validity.

Authentec

Inom FPC:s segment – marknaden för kapacitiv fingeravtryckssensor, finns amerikanska Nasdaqnoterade Authentec som 2011 omsatte 69,8 (45) miljoner USD och en förlust om -10,9 (-37,8) miljoner USD. Authentec har under de senaste sju åren gått med förlust.

Validity

Validity är en amerikansk privatägd aktör som säljer ett flertal linjesensormodeller. Information om omsättning och resultat är inte tillgängligt. FPC:s linjesensor står sig väl i jämförelse ur ett kritiskt strömförbrukningsperspektiv.

Specialister på fingeravtrycksbiometri

FPC är en utpräglad nischaktör som omsätter djupa kunskaper inom biometri och marknadskännedom till kommersialisering av bolagets produkter på en global marknad.

Fokus på de kritiska delarna i förädlingskedjan

FPC fokuserar på de affärskritiska delarna i förädlingskedjan – utveckling, produktionsprocesser, marknadsföring och försäljning.

All produktutveckling sker i egen regi, i huvudsak på huvudkontoret i Göteborg. Applikationsutveckling sker även i samarbete med kunder genom projektuppdrag.

Högteknologi i mikroskala

FPC: s tekniska unicitet bygger på konstruktionen av kiselchipet som avläser fingeravtrycket, dess paketering till en hel komponent och anpassning för rationell produktion.

På kiselchipets ovansida finns en matris med bildpunkter som kan läsa av fingrets elektriska egenskaper i varje bildpunkt. Designen i FPC: s kiselchip är mycket avancerad och helt unik för FPC. Sensorn i FPC: s produkter är av kapacitiv typ som inte bara känner av ytan utan även tredimensionellt på djupleden. Det eliminerar i stort sett fusk, t ex genom att använda en bild av ett fingeravtryck.

Från kiselchipet leds den tredimensionella bilden av fingeravtrycket till en biometrisk processor som är styrd av en algoritm för att matcha och verifiera fingeravtrycket. FPC erbjuder en egenutvecklad processor, lämpad för mindre volymer av användare. När en större mängd av individer ska matchas och verifieras sker detta vanligtvis via större processorer och/eller databaser.

Fingeravtryckssensorer med tydliga säljargument

FPC: s huvudprodukter är fingeravtryckssensorer för två typer av avläsning;

Linjesensorn avläser ett fingeravtryck genom att användaren drar sitt finger över den (swipe sensor på engelska). Fingeravtrycket scannas in som delbilder från sensorn. Med en mindre avläsningsyta är linjesensorn väl lämpad i applikationer där stora krav ställs på att den är kompakt, t ex mobiltelefoner.

Förutom fingeravtrycksbiometrin kan den även fungera för navigering på en bildskärm.

Linjesensorn FPC 1080A lanserades 2011. Under det fjärde kvartalet har även navigeringsfunktionen förbättrats i sensorsystemet, dvs funktionen att använda sensorn som en touchpad. Dess fördelar är kompakt

format och strömsnålhet, kombinerat med mycket god prestanda. Upplösningen är på 508 dpi. Samtidigt är sensorns kostnadsnivå anpassad för storskalig serieproduktion.

Areasensorn avläser ett helt fingeravtryck genom att användaren lägger sitt finger på sensorn.

Areasensorns fördelar är dess höga bildkvalitet, robusta konstruktion och användarvänlighet. Den nuvarande versionen av FPC: s areasensor FPC1011F har tillverkats och marknadsförts sedan 2008. En uppdaterad version av areasensorn kommer att lanseras under första halvåret 2012 med bättre ESD-skydd och mindre kontakt.

Moduler och komponenter

FPC säljer även moduler med en areasensor och en processor integrerade till en funktionell enhet som medger ett stort antal användare.

Förutom huvudkomponenterna – sensorerna – säljer bolaget även andra komponenter av tekniken – den biometriska processorn samt alogoritm-mjukvaran. Även komponenten wafers säljs separat (ej separerade kiselchip med flera opaketerade sensorchip).

Pilotkit för testning

För att underlätta kundernas utvärdering och möjlighet till egen framtagning av prototyper/pilotserie säljs utvecklings- och pilotkit med FPC: s komponenter.

Patent – skydd av egna teknologin

FPC: s patent täcker in flera av de viktigaste konkurrensfördelarna. Sensorn – sensorarkitekturen med dess realtidsprogrammering, pixeldesignen med lågt brus, matchningsalgoritmen, linjesensorns metod att analysera delbilder av den biometriska identiteten samt metodik för sensorernas paketeringslösning.

Produktion i samarbete med etablerade världsaktörer

FPC samarbetar med specialiserade, certifierade och väl etablerade underleverantörer för produktion av sensorer och processorer. För kiseltillverkningen samarbetar FPC främst med SMIC. För paketering av sensorerna anlitas bland annat Amkor Technology i vars anläggning FPC även har installerat egen specialanpassad produktionsutrustning för ingjutning av kiselchip.

FPC I Årsredovisning 2011 15

Sensorerna i FPC: s produkter är av kapacitiv typ som inte bara känner av ytan utan även läser av på djupet, dvs. tredimensionellt.

Ytan påverkar volymen och kostnadseffektiviteten

Kiselchipet som utgör själva sensorn tillverkas i form av wafers, en tunn cirkulär skiva av kisel. För en areasensor är kapaciteten något hundratal kiselchipenheter på en wafer medan uttaget ökar betydligt för en linjesensor med flera tusen enheter på samma yta.

Linjesensorn har stor potential

FPC: s linjesensor lanseras primärt mot utvecklare och tillverkare av mobiltelefoner och läsplattor för implementering i kommande generationer.

Introduktionen av Smart-TV medför att fjärrkontrollen blir mer multifunktionell med tillkommande funktioner som navigering på tv-skärmen, identifiering av användaren vid transaktioner, parental control etc.

Andra applikationsområden är för U-keys, smarta kort, dataspelskontroller, kameror samt andra massmarknadsprodukter där identifiering av användaren ger ett mervärde för produkten.

Första stora marknadssatsningen i samarbete

FPC och Sydkoreanska börsnoterade CrucialTec (CT) undertecknade i mars 2012 ett gemensamt utvecklingsoch produktionsavtal. CT är världens största leverantör av optiska styrmoduler, bland annat till en majoritet av världens tio största tillverkare av mobiltelefoner och fjärrkontroller för Smart TV (Tier 1-företagen), med en sammanlagd volym på 200 miljoner sålda enheter. Bland deras kunder märks Samsung och LG, RIM, Motorola, Sony, HTC samt Sharp. FPCs linjesensorchip har vid denna årsredovisnings pressläggning integrerats i CT:s biometriska moduler som marknadsförs till en bred kundbas.

I samarbetet har FPC:s linjesensorteknik kombinerats med CT:s kompetens inom styrmoduler för mobiltelefoner. FPC:s teknik kommer, utöver fingeravtrycksläsning, att tillhandahålla navigeringsfunktioner samt stöd för Android-appar för säkerhet, betalning och andra funktioner men även kunna andra funktioner t ex genvägar till olika applikationer beroende på vilket finger som används.

Försäljningsmålet är 20 - 40 miljoner enheter för perioden 2012-2014.

Areasensorn är väl bekräftad

FPC: s areasensor är ansedd som de facto standard i Kina som komponent i ett antal applikationer. Areasensorn ingår också i ett brett spektrum av applikationer världen över.

Säkra transaktioner – för banktjänstemän

Den största volymen och därmed affären är som komponent i identifieringssystem för att säkra transaktioner utförda av bankanställda. Deras biometriska identitet i form av fingeravtryck är lagrade i bankens IT-system. För att kunna utföra en transaktion måste banktjänstemannen identifiera sig vid varje tillfälle. Kopplingen mellan person och transaktion säkras och det tidigare svinnet har i stort sett eliminerats.

Säkra transaktioner – för bankkunder

En bank i Kina tillhandahåller en U-Key med en fingeravtryckssensor som sätts i USB-kontakten i datorn för identifiering vid bankärenden via internet. Kunden behöver inte hantera pinkoder och/eller mobiltelefonen för att identifiera sig, vilket i de fallen fortfarande inte är en garanti att det är just den personen som utför transaktionen. Med en U-Key med fingeravtryckssensor säkras kopplingen mellan person och transaktion.

Tidredovisning

Personlig identifiering underlättar och säkrar tidredovisning vid in- och utloggning på arbetsplatsen. Applikationer i användning finns bl a i Sverige, Sydafrika, Kina och Tyskland.

Accesskontroll

Applikationer finns för personlig identifiering som underlättar öppnande eller inpassering, bl a i lås för dörrar (bl.a. Sverige, Sydkorea, Kina, Taiwan), väskor (Kina), kassaskåp (Taiwan), vapenskåp (USA), medicin-utrustning (Italien) samt värdetransportfordon (Sverige och Kina).

IT-säkerhet

Sensorer används för ökad IT-säkerhet vid access till USB-minnen (bl a i Japan och Sydkorea) och för tangentbord (bl a i Belgien).

Betalningsregistrering på plats

Sensorer används för säkrare betalningsregistrering på plats, Point of sale, på bl a restauranger, banker, posten samt affärer för att identifierar vem som stämplar in en försäljning i kassaterminalen (bl a i Kina, Frankrike, Indien).

För ytterligare information om marknaden för biometriska system, läs mer på sidan 8.

Areasensor

FPC1011F avläser ett helt fingeravtryck genom att användaren lägger sitt finger på sensorn.

Linjesensor

FPC1080A avläser ett fingeravtryck genom att användaren drar sitt finger över den.

Biometrisk Modul

FPC-AM3 består av areasensorn FPC1011F som är uppkopplad till den biometriska processorn FPC2020.

Biometrisk Processor

FPC2020 ASIC med egenutvecklad algoritmmjukvara för registrering, verifiering samt identifiering.

Tredimensionell avläsning

Sensorerna i FPC: s produkter är av kapacitiv typ som inte bara känner av ytan utan även läser av på djupet, dvs. tredimensionellt.

Wafer (ej separerade kiselchip)

Tre affärsmodeller

FPC arbetar med tre affärsmodeller – komponentförsäljning, projektförsäljning samt licensiering. Försäljningen sker via distributörer och direktförsäljning, primärt till produktutvecklare/systemintegratörer och OEM.

FPC har strategiskt valt att fokusera på de affärskritiska delarna utveckling samt marknadsföring och försäljning. Det är avgörande att kunna kommersialisera produkterna och tjänsterna så framgångsrikt som möjligt. Under 2011 har arbetet inom marknads- och säljorganisationen hållit högt tempo.

Marknadsföring

Marknadsföring sker mot produktutvecklare/ systemintegratörer.

Marknadsföringen sker via olika kanaler. Hemsidan utgör en viktig kanal för den fullständiga tekniska informationen samt med möjligheter att beställa provkit för utvärdering och testproduktion. Mässor är också en viktig marknadsföringskanal där nya kontakter skapas. Distributörerna deltar på lokala mässor där FPC bistår med personal och marknadsmaterial. FPC deltar själva på olika branschmässor. Under 2011 deltog bolaget bland annat på säkerhetsmässan The International Security Conference & Exposition –ISC West Las Vegas.

Försäljning i flera led

FPC samarbetar med distributörer för att få bredd i försäljningen. Med distributörer nås kunder i flera led, dvs distributörernas direkta kunder som i sin tur har kunder. FPC säkerställer att ha löpande kontakt med distributörerna och att även träffa dem flera gånger om året och då också genomföra gemensamma kundbesök.

Under 2011 har FPC utsett nya eller kompletterande distributörer och representanter i elva länder. Nya länder där FPC nu har distributör i är Thailand, Vietnam och Filippinerna. Länder där distributörer har ersatts eller kompletterats med ytterligare distributörer är: Kina, Taiwan, USA, Sydkorea, Singapore, Japan, Indien, Malaysia samt Indonesien. Vid årets slut representerades FPC av femton distributörer som tillsammans täcker tjugotvå länder eller regioner. På marknader där FPC inte är representerat sker försäljningen direkt till kund.

Det uthålliga strategiska arbete som FPC:s kinesiska distributör HST har lagt ner i Kina har resulterat i en stark position inom kapacitiva areasensorer för FPC. Bolaget har därför tilldelat HST en initialt ettårig exklusivitet för försäljning av FPC:s areasensorer på den kinesiska marknaden.

Serial Microelectronics som är en renodlad distributör med en organisation skapad framförallt för volymleveranser kommer att bearbeta de marknaderna som efterfrågar lösningar baserade på linjesensorer. I och med avtalet om exklusivitet kommer HST att genomföra en

expansion av sin marknadsorganisation vilket möjliggör en fokusering av FPC:s resurser på direktbearbetning av OEM kunder för projekt för linjesensorprojekt, där goda möjligheter ges för att få ytterligare designwins inom några projekt för mobiltelefoner, smarta TV samt USB-nycklar.

Försäljning i samarbete med andra företag

Som beskrivits i verksamhetsavsnittet på sidan 16 samarbetar FPC även med andra leverantörer. FPC:s åtagande är att specialanpassa teknologin för optimal funktion. Affärsmodellen i ett samarbete av denna typ bygger på att samarbetspartnern betalar för levererade specialutvecklade komponenter eller moduler utifrån en avtalad ersättningstrappa, beroende på volym.

Större samarbeten av denna naturen sker med kinesiska Miaxis avseende areasensorn och för linjesensorn med sydkoreanska CrucialTech.

Närmare nyckelmarknaderna med egna regionkontor

För att vara nära distributörer och FPC: s viktigaste marknad tillkännagavs att FPC öppnar ett regionkontor i Taiwan med James Wei som platsansvarig. Satsningen är främst riktad mot mobilmarknaden där Taiwan både är ett centrum för teknikutveckling inom mobiltelefon och en knutpunkt för teknikutveckling för majoriteten av de stora globala elektronikföretagen.

Stärkt säljorganisation

FPC:s säljorganisation stärktes i slutet av 2011 med Thomas Rex, med mångårig erfarenhet av komplex IT-försäljning och väletablerat kontaktnät inom mobilindustrin.

Tre intäktskällor

FPC: s affärsmodell bygger på tre intäktskällor – komponenter, projektförsäljning samt licensiering.

Komponentförsäljningen omfattar till största delen av area- och linjesensorer men kan också bestå av försäljning av enbart wafers (kiselchip för area- eller linjesensorn på en wafer) eller FPC: s egna processor. Försäljningen sker direkt av FPC eller via distributör. Produktionen sker mot prognostiserade volymer och komponenterna säljs mot order.

Projektförsäljning innebär att FPC ökar förädlingsgraden genom att specialanpassa en area-eller linjesensor eller dess kärna – wafern, i samarbete med beställaren med komponent- och/eller mjukvaruanpassning. Försäljningen sker direkt av FPC eller i samarbete med lokala distributörer. Projektförsäljning kan också resultera i Design wins, dvs att den kundanpassade sensorn specificeras i mobiltelefonkonstruktionen för en viss modell.

Licensiering kan ske av komponentdesignen och/ eller mjukvaruprogrammeringen. Försäljningen sker direkt av FPC.

FPC offentliggör order som är av påtagligt värde eller som har kommit från nya nyckelkunder och/eller marknader.

Försäljningen av areasensorer sker till största delen i form av komponenter.

Försäljningen av linjesensorn startade på allvar i slutet av 2011.

Bruttomarginalen på god nivå

FPC: s komponenter är, förutom tekniska prestanda, även designade för att kunna produceras rationellt i stora volymer. I takt med ökade sålda volymer, gynnsammare köpkraft och förbättrad produktion har bruttomarginalen för areasensorn efter kostnad för sålda varor hamnat på drygt 50 procent. Linjesensorns bruttomarginal är svår att prognostisera då produktionsutfallet initialt fluktuerar. Utfallet beräknas att stiga och stabiliseras över tiden, i likhet med utvecklingen som vi sett för areasensorn.

Kostnad för försäljning, administration och utveckling utgör fasta kostnader vars andel minskar i takt med ökad omsättning. Från första kvartalet 2012 kommer redovisningen av bruttomarginalen ändras till följd av omklassificering av kostnader i resultaträkningen. För att ge transparent information kommer båda måtten för bruttomarginal att visas parallellt under 2012.

På fortsatt rätt väg – kvar i rankingen bland Europas snabbast växande teknologiföretag

2010 hamnade FPC på åttonde plats med en omsättningstillväxt om 1 319 procent på fem år i Sweden Technology Fast 50, en oberoende årlig rankning av Sveriges snabbast växande teknologiföretag instiftat av Deloitte. Även 2011 kom bolaget med i Deloittes Fast 500 Europa med en tillväxt på 451 procent.

För marknadsstorlek och potential, läs mer på sidan 8.

Kostnadsfördelning

Kompetens och samarbete

FPC: s produkter, egenskaper och kvalitet är av stor betydelse, men framförallt är det medarbetarna i FPC, deras kompetens, skicklighet, samarbetsförmåga, värderingar, attityder och uppträdande, som skapar framgång.

FPC: s organisation är högt specialiserad. I företaget finns specialistkompetens inom biometri, elektronik, materiallära, programmering, produktionsteknik, marknadsföring och försäljning. Utbildningsnivån är hög, med hög andel civilingenjörer av vilka 3 har teknisk doktorsexamen. Affärsskapande funktioner har följande kompetenser – affärsutveckling, marknadsföring och försäljning som stöds av ekonomi och administration.

Operativ struktur

Av FPC: s 19 medarbetare under 2011 arbetar 5, inklusive den verkställande direktören med försäljning och marknadsföring. Utvecklingsavdelningen består av 12 personer. Därtill arbetar 2 personer med ekonomi och administration. FPC: s ledningsgrupp består av bolagets verkställande direktör, tekniska chef, marknads- och försäljningschef samt ekonomichef.

Virtuell organisation

Kompletterande och kvalificerade resurser knyts löpande till verksamheten på projektbasis. På detta sätt kompletteras FPC: s personal och kompetens på ett flexibelt och optimalt sätt.

FPC har även långsiktiga samarbetspartners inom såväl produktion som i återförsäljarledet. Dessa partners kompetens och effektivitet är avgörande för FPC: s affär och är därför utvalda utefter väl definierade profiler.

Advisory Board

Organisationen hämtar också stöd från ett Advisory Board, bestående av personer med djupa sak- och branschkunskaper inom strategiska områden; Göran Malm med en bakgrund bl.a. som Asienchef för General Electric (GE) och Dell Computer samt även ledamot i Samsungs huvudstyrelse i 9 år, Tord Wingren, VP & Site Manager för Huawei i Lund med lång erfarenhet inom telecom samt high-tech industrin i Sverige och internationellt, bl.a.medgrundare av och VD för Nanoradio AB, Europachef för Samsung samt VD för Ericsson Mobile Platforms och Jörgen Lantto, CTO på ST Ericsson, tidigare CTO på Ericsson Multimedia.

Projektstyrning och samarbete viktiga ledstjärnor

Bolagets ledstjärnor är vikten av projektstyrning och insikten att det är den gemensamma insatsen som skapar resultaten. Detta resulterar i att FPC samarbetar över organisationsgränserna.

Kompetensutveckling avgörande

Genom FPC: s mångåriga utvecklingsarbete har företaget och dess medarbetare skaffat sig specialistkunskap inom de definierade kärnområdena – biometri, elektronik och produktionsprocesser. FPC kommer även fortsättningsvis att prioritera kompetensutveckling, bland annat genom deltagande i internationella konferenser och möten samt kompletterande utbildningar.

Arbetsmiljö och hälsa

Hälsoriskerna inom FPC är mycket små. FPC satsar på friskvård för sina medarbetare och under 2011 har sjukfrånvaron varit oförändrat mycket låg, 0,5% procent.

Medarbetarna i siffror

Den 31 december 2011 hade FPC 18 medarbetare (17). Alla tjänster är heltidstjänster och flertalet medarbetare har lön fördelad på en fast och en rörlig del som bedöms utifrån företags-, avdelnings- och personliga mål.

Genomsnittsåldern var under 2011 41 (41 ) år och vid årets slut var könsfördelningen 17 män och en kvinna. Den genomsnittliga anställningstiden var 4 år (4). Förädlingsvärdet per anställd uppgick till 1,0 Mkr (1,0).

Aktien

FPC: s B-aktie är noterad på Nasdaq OMX Stockholm Small Cap lista sedan 2000. FPC introducerades initialt på Stockholmsbörsens lista "Nya Marknaden" 1998. Aktiens ISIN-kod är SE0000422107. Aktien hör till sektorn för IT, Electronic Equipment & Instruments. Bolaget handlas under namnet FING B. En handelspost omfattar 1 aktie. Aktiekapitalet i FPC uppgick per den 31 december 2011 till 8 721 917kronor fördelat på 1 200 000 A-aktier och 43 609 586 B-aktier, var och en med ett kvotvärde av 0,20 kronor. A-aktier medför 10 röster och B-aktier medför 1 röst. Samtliga aktier har lika rätt till andel i bolaget och är fritt överlåtningsbara. A-aktieposten motsvarar 22,05% av rösterna och 2,74% av kapitalet i FPC.

Riktad nyemission

En riktad nyemission genomfördes i april 2011 om 3 940 000 nya B-aktier, motsvarande ca 9,9 procent av antalet utestående aktier i bolaget. Nyemissionen tillförde bolaget ca 28 miljoner kronor före avdrag för emissionskostnader. Nyemissionen riktades till ett fåtal institutionella investerare i Sverige och internationellt till ett pris av 7,00 kronor per aktie. Antalet rösträtter ökade med samma antal som aktierna för att uppgå till totalt 54 409 586 rösträtter. Aktiekapitalet ökade med 788 000 kronor.

Kursutveckling

Under 2011 steg kursen på FPC: s B-akties slutkurs vid årets utgång med 3,7 procent till 9,28 kronor (8,95). OMX Industrial Goods & Services index sjönk under samma tidsperiod med 27 procent. Under året har FPC: s B-aktie som högst betalts med 9,6 kronor och som lägst med 4,86 kronor. Vid utgången av 2011 uppgick FPC: s börsvärde till cirka 394 Mkr (380).

Handelsvolym

Under året omsattes 66,4 miljoner B-aktier till ett värde av 467 Mkr, vilket motsvarar en årlig omsättningshastighet på 157 procent. I genomsnitt handlades 260 256 B-aktier till ett värde av 1 831 kkr per handelsdag.

Aktieägare

I andel av aktieinnehav svarade svenska juridiska ägare för 25 procent, svenska fysiska ägare 50 samt utländska ägare 25 procent.

Större ägarförändringar

I samband med nyemissionen tillkom några institutionella investerare i Sverige och internationellt.

Optionsprogram

På extra bolagsstämma den 3 mars 2010 beslutades om emission av teckningsoptioner med löptid till 2012-08-31. Av programmet innehas 3 433 000 teckningsoptioner av bolagets anställda. Teckningskurs är 7,48 kronor. Vid full nyteckning med stöd av samtliga optioner i optionsprogrammet kan 3 433 000 nya B-aktier ges ut, motsvarande 7,26 % av totala antalet aktier och 5,94 % av totala röstetalet, vilket samtidigt medför att aktiekapitalet ökar med 686 600 kronor.

På extra bolagsstämma den 9 november 2010 beslutades om emission av 958 000 teckningsoptioner med löptid till 2013-05-11. Av programmet innehas 938 000 teckningsoptioner av bolagets anställda. Teckningskurs är 15,74 kronor. Vid full nyteckning med stöd av samtliga optioner i optionsprogrammet kan 958 000 nya B-aktier ges ut, motsvarande 1,93 % av totala antalet aktier och 1,63 % av totala röstetalet. vilket samtidigt medför en ökning av aktiekapitalet med 191 600 kronor.

På extra bolagsstämma den 17 november 2011 beslutades om emission av 2 000 000 teckningsoptioner med löptid till 2014-12-18. Av programmet innehas 1 800 000 teckningsoptioner av bolagets anställda. Teckningskurs är 13,64 kronor. Vid full nyteckning med stöd av samtliga optioner i optionsprogrammet kan 2 000 000 nya B-aktier ges ut, motsvarande 3,60 % av totala antalet aktier och 3,29 % av totala röstetalet. vilket samtidigt medför en ökning av aktiekapitalet med 400 000 kronor, Tillsammans uppgår de tre optionsprogrammen till 12,78 % av det totala antalet aktier och 10,51 % av totala röstetalet i bolaget.

Utdelningspolitik

Bolagets kassaflöde under de kommande åren ska användas för att finansiera fortsatt expansion. Detta innebär att styrelsen i FPC inte har för avsikt att föreslå utdelning för de kommande två åren. Styrelsen kommer årligen att pröva den fastlagda utdelningspolicyn.

Utdelning

För räkenskapsåret 2011 föreslår styrelsen bolagsstämman att ingen utdelning lämnas (0 kronor 2010).

Aktiekapitalets utveckling

År	Händelse	Kvot värde, kr	Föränd ring antal aktier	Totalt antal aktier	Ökning aktie kapital	Totalt aktie kapital
1997	Split 500:1	0,2	249 500	250 000	0	50 000
1997	Fondemission	0,2	250 000	500 000	50 000	100 000
1997	Nyemission	0,2	2 000 000	2 500 000	400 000	500 000
1997	Nyemission	0,2	370 000	2 870 000	74 000	574 000
1998	Nyemission	0,2	2 000 000	4 870 000	400 000	974 000
2000	Nyemission	0,2	540 000	5 410 000	108 000	1 082 000
2000	Nyemission	0,2	938 258	6 348 258	187 651	1 269 651
2005	Nyemission	0,2	3 000 000	9 348 258	600 000	1 869 651
2006	Nyemission	0,2	2 804 475	12 152 733	560 895	2 430 546
2009	Nyemission	0,2	7 682 060	19 834 793	1 536 412	3 966 958
2009	Nyemission	0,2	19 834 793	39 669 586	3 966 959	7 933 916
2011	Nyemission	0,2	3 940 000	43 609 586	788 000	8 721 917

Fördelning i storleksklasser, 2011-12-31

	Antal	Antal AK		Innehav	Röster
Innehav	aktieägare	A	Antal AK B	(%)	(%)
1 - 500	3 878	0	703 252	1,61%	1,29%
501 - 1000	1 410	0	1 146 535	2,63%	2,11%
1001 - 5000	2 018	0	4 951 037	11,35%	9,10%
5001 - 10000	532	0	3 980 960	9,13%	7,32%
10001 - 15000	170	0	2 164 969	4,96%	3,98%
15001 - 20000	121	0	2 171 073	4,98%	3,99%
20001 -	322	1 200 000	27 291 760	65,33%	72,21%
Summa	8 451	1 200 000	42 409 586	100,00%	100,00%

Aktiekapitalets sammansättning, 2011-12-31

Aktieslag	Röster	Antal aktier	Antal röster	Kapital andel %	Röstandel %
Serie A	10	1 200 000	12 000 000	2,74	22,05%
Serie B	1	42 409 586	42 409 586	97,26	77,95%
Summa		43 609 586	54 409 586	100	100

Ägarförteckning per kategori, 2011-12-31

	Innehav (%)	Röster (%)
Finansiella företag	15,4%	12,3%
Övriga svenska juridiska personer	9,3%	25,4%
Utlandsboende ägare	25,5%	22,4%
Svenska fysiska personer	49,8%	39,9%
Summa	100,0%	100,0%

De största ägarna 2011-12-31	aktie slag	Innehav	Röst er,%
Solrosen AB	A	1 200 000	22,05
Försäkringsaktiebo laget, avanza pension	B	3 122 682	5,74
Nordnet pensionsför säkring ab	B	1 739 447	3,20
Robur försäkring	B	988 901	1,82
Svenska Handelsban ken Copenhagen	B	649 550	1,19
Balling Storköb aps	B	629 500	1,16
Hansen, Tommy	B	554 000	1,02
Sydbank a/s	B	509 713	0,94
Skandia	B	493 191	0,91
Carlström, Johan	B	420 000	0,77
Johannsen, Jörn	B	404 006	0,74
Ancoria Insurance public ltd	B	394 450	0,72
Cbldn-Cip-Ignis	B	348 000	0,64
Danske Bank international s.a.	B	338 000	0,62
Summa 14 största ägarna		11 791 440	41,53
Övriga		31 818 146	58,47
Totalt		43 609 586	100

Tioårsöversikt

Resultaträkning	2011	2010	2009	2008	2007	2006	2005	2004	2003	2002
Nettoomsättning, Mkr	68,5	60,9	38,5	27,5	20,7	11,1	2,7	2,9	5,2	4,4
Bruttoresultat, Mkr	38,7	30,8	9,8	-1,0	-12,5	0,2	0,0	0,6	3,1	4,4
Bruttomarginal, %	56	51	25	neg	neg	2	neg	0	60	101
Rörelseresultat, Mkr	2,7	1,6	-24,7	-24,1	-35,4	-20,0	-18,1	-23,5	-27,5	-38,6
Rörelsemarginal, %	5,0	2,6	neg	neg	neg	neg	neg	neg	neg	neg
Periodens resultat, Mkr	3,4	2,0	-24,6	-23,3	-34,2	-19,7	-17,5	-21,6	-21,2	-28,7
Vinstmarginal, %	5,0	3,3	neg	neg	neg	neg	neg	neg	neg	neg
Avskrivningar, Mkr	-4,9	-6,4	-4,1	-3,5	-2,8	-2,8	-2,8	-1,2	-2,1	-3,6
Nedskrivningar, Mkr	-	-	-5,9	-	-	-	-	-	-	-
EBITDA, %	8,2	8,3	-14,7	-20,8	-32,7	-17,1	-15,2	-22,3	-22,2	-30,5

Finansiell ställning - Balansräkning

Immatriella anläggningstillgångar, Mkr	28,2	22,9	12,3	20,8	16,4	13,7	14,0	16,6	13,1	6,8
Materiella anläggningstillgångar, Mkr	4,2	3,7	0,3	0,3	0,3	0,3	0,4	0,7	1,1	1,0
Finansiella anläggningstillgångar, Mkr	0,9	-	-	-	-	-	-	-	-	-
Varulager, Mkr	4,3	7,9	9,1	15,4	18,0	16,6	5,6	5,8	4,6	1,2
Kundfordringar, Mkr	53,0	17,2	9,7	8,4	4,0	1,1	0,1	1,6	0,8	0,2
Övriga fordringar +
Förutbetalda kostnader, Mkr	3,2	3,8	2,3	1,4	1,6	5,6	1,0	0,7	1,9	3,1
Likvida medel +
kortfristiga placeringar, Mkr	23,0	30,8	50,1	22,7	33,8	71,1	40,0	31,0	60,5	91,6
Eget kapital, Mkr	106,3	78,0	74,3	58,1	67,2	100,9	58,7	53,7	75,3	96,4
Avsättningar	1,2	-	-	-	-	-	-	-	-	-
Kortfristiga skulder, Mkr	9,3	8,3	9,5	10,9	6,9	7,5	2,4	2,7	6,7	7,5
Rörelsekaptal, Mkr	74,2	51,4	61,7	37,0	50,5	86,9	44,3	36,4	61,1	88,6
Balansomslutning, Mkr	116,8	86,3	83,8	69,0	74,1	108,4	61,1	56,4	82,0	103,9
Omsättningshastighet
Varulager, dagar	74	103	154	211	188	367	760	814	497	-
Genomsnittlig kredittid, dagar	184	80	85	81	44	19	113	149	35	41
Räntabilitet Sysselsatt kapital, %	3,0	2,6	neg	neg	neg	neg	neg	neg	neg	neg
Räntabilitet Eget kapital, %	3,0	2,6	neg	neg	neg	neg	neg	neg	neg	neg
Räntabilitet Totalt kapital, %	3,0	2,3	neg	neg	neg	neg	neg	neg	neg	neg
Soliditet, %	91	90	89	84	91	93	96	95	92	93

Kassaflöde	2011	2010	2009	2008	2007	2006	2005	2004	2003	2002
Kassaflöde från rörelsen, Mkr	-22,2	-0,6	-11,3	-17,1	-31,9	-28,5	-13,6	-25,0	-22,7	-22,5
Kassaflöde från investeringsverk samheten; Mkr	-11,7	-20,4	-1,5	-7,8	-5,5	-2,3	0,0	-4,4	-8,5	-5,1
Kassaflöde från finansieringsverk
samheten, Mkr	24,9	1,8	40,3	13,7	0,0	62,0	22,5	0,0	0,1	0,1
Periodens kassaflöde, Mkr	-7,8	-19,3	27,5	-11,2	-37,4	31,2	8,9	-29,4	-31,1	-27,5
Aktie
Resultat per aktie, Kr	0,08	0,05	-1,08	-1,22	-1,79	-1,33	-1,63	-2,17	-2,13	-2,88
Resultat per aktie efter full
utspädning, Kr	0,08	0,05	-1,08	-1,22	-1,79	-1,33	-1,63	-2,17	-2,13	-2,88
Likvida medel + placeringar vid per.
slut / aktie, Kr	0,54	0,78	1,26	1,86	2,78	6,39	4,28	4,88	9,53	14,43
Eget kapital per aktie, Kr	2,44	1,97	3,26	3,04	3,52	6,79	5,46	5,38	7,55	9,67
Eget kapital per aktie, efter full
konvertering, Kr	2,50	1,97	3,26	3,04	3,52	6,79	5,46	5,38	7,55	9,67
Kassaflöde från rörelsen per genom
snittligt antal aktier, Kr	-0,52	-0,02	-0,50	-0,90	-1,67	-1,92	-1,26	-2,51	-2,28	-2,26
Aktier vid periodens slut		43 609 586 39 669 586 39 669 586 12 152 733 12 152 733 11 122 434 9 348 258 6 348 258 6 348 258 6 348 258
Aktier genomsnitt perioden**		42 428 822 39 976 467 28 712 210 19 240 725 17 110 179							12 911 044 10 446 643 10 050 833 10 050 833 10 050 833
Aktier efter utspädning genomsnitt** 42 428 822 39 976 467 28 712 210 19 240 725 17 110 179									12 911 044 10 446 643 10 050 833 10 050 833 10 050 833
Utdelning per aktier, Kr	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00
Börskurs vid periodens slut, Kr	9,30	8,95	3,30	2,58	13,20	16,20	12,00	13,30	30,00	15,80
Börsvärde vid periodens slut, Mkr	406	355	131	56	160	180	112	84	190	102
Anställda vid periodens slut	19	19	13	13	12	11	11	12	20	20
Orderstock vid periodens slut. Mkr	6,0	11,0	36,5	30,8	24,7	*	*	*	*	*

*uppgift saknas eller ej tillämpligt.

**Justerat för fondemissionselement vid nyemission.

Förvaltningsberättelse

Koncernen och moderbolaget

Årsredovisningen omfattar räkenskapsåret 1 januari – 31 december 2011. Fingerprint Cards AB (publ) (Org.nr. 556154-2381) (FPC) utgör moderbolag i en koncern där ett dotterbolag ingår. Dotterbolaget Fingerprint Security System Databärare AB:s verksamhet utgörs av att vara lager för de av moderbolaget utgivna teckningsoptionerna i incitamentsprogram som inte innehas av medarbetare i FPC.

Dotterbolaget har under 2011 förvärvat sådana teckningsoptioner vid ett incitamentsprogram som genomförts under 2011. All affärsverksamhet har under 2011 bedrivits i moderbolaget där även all personal är anställd. Moderbolagets säte är i Göteborgs kommun i Västra Götalands län.

Bolaget är sedan 1998 noterat på NASDAQOMX Nordic, Small Cap.

Allmänt om verksamheten

FPC utvecklar, producerar och marknadsför biometriska komponenter, som genom analys och matchning av individers unika fingermönster, fastställer den personliga identiteten. Tekniken utgörs av biometriska sensorer, processorer, algoritmer och moduler som kan användas separat eller i kombination med varandra och som utan hjälp av processorkraftläser av, lagrar och jämför fingermönster. FPC har utvecklat två typer av kapacitiva sen-sorer för avläsning av fingeravtryck; en liten linjesensor och en areasensor. De konkurrensfördelar som FPC:s teknik erbjuder är bl.a. ringa storlek, unik bildkvalitet, extrem robusthet, låg strömförbrukning och kompletta biometriska system. Med dessa fördelar och möjlighet till mycket låga tillverkningskostnader, kan tekniken implementeras i volymprodukter som smarta kort, mobiltelefoner, surfplattor, fjärrkontroller m.m., där kraven på dessa egenskaper är extremt höga. FPC:s teknik används även i produkter för IT, internetsäkerhet, access, passerkontroll, identitetskontroll vid attest eller auktorisation av transaktioner i t.ex. banksystem.

Väsentliga händelser under året

Koncernen har för andra året i rad och för det andra året sedan starten av verksamheten 1997 redovisat ett positivt nettoresultat. Bruttomarginalen under 2011 har ökat till 52%. Linjesensorns, världens minsta fingeravtryckssensor, som sedan 2009 varit under utveckling, har under 2011 tagits i massproduktion och de första leveranserna till marknaden har skett. Ramavtal har tecknats med mobiltillverkare och med underleverantörer till mobiltillverkare för inbyggnad av linjesensorn i deras plattform för mobiler och surfplattor. Under 2011 har koncernens erhållit fortsatta order, träffat avtal med nya distributörer samt expanderat ytterligare i framför allt Asien. Antalet anställda har ökat till 19 (17). Arbetet med att utveckla

organisationen har fortskridit. Under 2011 har ett Incitamentsprogram avseende teckningsoptioner beslutats på extra bolagsstämma. Incitamentsprogrammet riktades mot befintliga och framtida anställda i koncernen.

I april 2011 genomfördes en riktad nyemission som tillförde koncernen 24 Mkr efter emissionskostnader.

Utveckling av företagets verksamhet, resultat och ställning

Fingerprint Cards verksamhet startades 1997. Under 2011 redovisade bolaget sitt andra räkenskapsår någonsin och dessutom andra år i rad med positivt nettoresultat. Den största marknaden utgörs fortfarande av den kinesiska banksektorn som fortsätter att efterfråga fingeravtrycksteknologi. Sedan linjesensorn under 2011 blev klar för massproduktion har även de första leveranserna skett i slutet av 2011.

Under 2011 ökade nettoomsättningen till 68,6 Mkr (60,9), vilket är en ökning med 13% jämfört med 2010 och därmed nytt omsättningsrekord för ett räkenskapsår. För de tre sista kvartalen var omsättningen högre än motsvarande kvartal under 2010. Även bruttoresultatet och bruttomarginalen för hela räkenskapsåret utvecklades bättre än föregående år, 38,7 Mkr (30,8) respektive 52% (51). Resultat efter finansiella poster och nettoresultatet ökade under 2011 till 3,4 Mkr (2,0). Orderingången för hela 2011 uppgick till 64 Mkr (41) och den Orderstocken vid utgången av 2010 uppgick till 6 Mkr (11) Mkr. Koncernens disponibla likvida medel uppgick vid räkenskapsårets slut till 23,0 Mkr (30,8). Koncernens eget kapital ökade under 2011 från 78,0 Mkr till 106,3 Mkr vid årets slut.

Investeringar

Investering i balanserade utvecklingskostnader minskade under 2011 till 9,4 Mkr (16,7). Investering i maskiner och inventarier minskade till 1,3 Mkr (3,7). Avskrivningar enligt plan minskade under 2011 till – 4,9 Mkr (-6,4).

Kassaflöde

Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick under 2011 till -22,2 Mkr (-0,8) där minskningen framför allt orsakades av ökningen av kundfordringar till följd av förlängd kredittid, Kassaflödet till investeringar uppgick till -11,7 Mkr (-20,4), där minskningen är en följd av att linjesensorprojektet gått in i de avslutande faserna och slutligen Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till 26,1 Mkr (2,0), där ökningen är en följd av genomförd riktad nyemission samt incitamentsprogram. Årets totala Kassaflöde uppgick till -7,8 Mkr (-19,3)

Eget Kapital och finansiering

Eget Kapital vid årets slut ökade till 106,3 Mkr (78,0) och soliditeten i koncernen ökade till 91 % (92). Likvida medel vid årets slut minskade till 23,0 Mkr (30,8) och Rörelsekapitalet ökade till 74,1 Mkr (51,4).

Finanspolicy

FPC:s styrelse antog under 2011 en ny uppdaterad finanspolicy. Syftet med policyn är att klarlägga ansvar och beskriva generella regler och riktlinjer relaterade till specifika områden syfte att stödja verksamheten, minska finansiella risker och dess påverkan på ställning, resultat och kassaflöde. Beräknade nettoflöden baserat på planerade volymer och prislistor säkras upp till 90%. Det viktigaste nettovalutaflödet är inflöde av USD varvid en viktig del i FPC:s arbete är att säkerställa framtida avtal för försäljning av USD och köp av SEK.

Verksamhet inom forskning och utveckling

Fingerprint bedriver utvecklingsverksamhet inom den teknik och de produkter som verksamheten erbjuder marknaden. Utvecklingsarbetet är inriktat på vidareutveckling av fingeravtrycksensorer, dess teknik, kemi, paketering, industrialisering, mjukvara, algoritmer, processorer samt produktionsprocesser. I koncernens organisation är hälften av resurserna sysselsatta med utvecklingsarbete. Till de interna resurserna kommer olika mängd externa resurser vilka varierar från projekt till projekt.

Utvecklingsverksamheten har under 2011 legat på fortsatt hög nivå och vid utgången av 2011 avslutades det sedan 2009 pågående projektet avseende en ny linjesensor.

Utgifter för utveckling aktiveras Rapport över finansiell ställning för koncernen respektive Balansräkningen för moderbolaget som Balanserade utvecklingskostnader inom immateriella anläggningstillgångar. Aktiveringen sker efter bedömning av faktorer som projektets kommersiella och tekniska potential, det framtida värdet för koncernen, förfogande över produkten/lösningen, förmåga att slutföra utvecklingen samt förekomsten av en marknad för produkten. Avskrivningstakten bestäms utifrån den tekniska och kommersiella livslängden för produkten/lösningen och den marknad som finns. Detta varierar från produkt till produkt och projekt till projekt. Avskrivningstakten uppgår sedan 2009 till 3-4 år för produkter och 4-5 år för plattformsutveckling. Utgifter för forskning och utveckling har under 2011 uppgått till 19,0 Mkr (21,0) varav 9,4 Mkr (16,7) har aktiverats i Rapporten över finansiell ställning i koncernen respektive Balansräkningen i moderbolaget och resterande 9,6 Mkr (4,3) har kostnadsförts i Rapport över totalresultatet för koncernen respektive Resultaträkningen i moderbolaget. Andelen utgifter avseende utveckling av summan av totala rörelsekostnader samt aktiverade utvecklingskostnader uppgick under 2011 till 26% (24).

Ägarförhållanden

Under 2011 har inga större förändringar i ägande av minst en tiondel av rösträtt skett. 2011 innehar fortfarande konsortiet Sunfloro AB samtliga A-aktier. Förändringen i Sunfloro AB:s äganden mellan 2010 och 2011 beror på den riktade nyemissionen som genomfördes 2011. I och med denna så minskar Sunfloro AB:s ägarandel både vad gällande aktier och röster eftersom Sunfloro AB:s innehav inte ingick i nyemissionen.

Ägare		Andel aktier och röster vid årets slut
	Kapital %			Röster%
	2011	2010	2011	2010
Solrosen AB	2,74	3,02	22,05	23,78
Aktieslag		Antal Aktier		Antal Röster
A		1 200 000		12 000 000
B		42 409 586		42 409 586
Totalt		43 609 586		54 409 586
Ägande till minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier per 2011-12-31
Solrosen AB		22,05 %

Incitamentsprogram

På extra bolagsstämma den 3 mars 2010 beslutades om emission av teckningsoptioner med löptid till 2012-08-31. Av programmet innehas samtliga 3 433 000 teckningsoptioner av bolagets anställda. Teckningskurs är 7,48 kronor. Vid full nyteckning med stöd av samtliga optioner i optionsprogrammet kan 3 433 000 nya B-aktier ges ut, motsvarande 7,26 % av totala antalet aktier och 5,94 % av totala röstetalet, vilket samtidigt medför att aktiekapitalet ökar med 686 600 kronor.

På extra bolagsstämma den 9 november 2010 beslutades om emission av 958 000 teckningsoptioner med löptid till 2013-05-11. Av programmet innehas 938 000 teckningsoptioner av bolagets anställda. Teckningskurs är 15,74 kronor. Vid full nyteckning med stöd av samtliga optioner i optionsprogrammet kan 958 000 nya B-aktier ges ut, motsvarande 1,93 % av totala antalet aktier och 1,63 % av totala röstetalet, vilket samtidigt medför en ökning av aktiekapitalet med 191 600 kronor.

På extra bolagsstämma den 17 november 2011 beslutades om emission av 2 000 000 teckningsoptioner med löptid till 2014-12-18. Av programmet innehas 1 800 000 teckningsoptioner av bolagets anställda. Teckningskurs är 13,64 kronor. Vid full nyteckning med stöd av samtliga optioner i optionsprogrammet kan 2 000 000 nya B-aktier ges ut, motsvarande 3,60 % av totala antalet aktier och 3,29 % av totala röstetalet, vilket samtidigt medför en ökning av aktiekapitalet med 400 000 kronor. Tillsammans uppgår de tre optionsprogrammen till 12,78 % av det totala antalet aktier och 10,51 % av totala röstetalet i bolaget.

Förväntningar avseende den framtida utvecklingen

I början av 2012 erhöll FPC en order på 44 Mkr från HST, vilken medförde en orderstock på 50 Mkr. Detta var en god start på året. FPC kommer under 2012 primärt att fokusera på att utveckla marknaden för linjesensorn i Asien där FPC planerar att vinna något utvecklingsprojekt redan under det första halvåret. Då FPC nu på allvar går in i en ny marknad med en kommersiellt oprövad produkt är det vanskligt att ge prognoser. Bedömningen är dock att en omsättning i intervallet 70-90 Mkr för helåret 2012 är en rimlig förväntan. FPC förutser en ökande säsongsvariation i omsättningen jämfört med 2011. En försiktig inledning med en successiv ökning under året innebär att merparten av faktureringen väntas ske under andra halvåret 2012.

Marginalen på en ny produkt som linjesensorn är svår

att beräkna då produktionsutbytet initialt fluktuerar. Utbytet kommer att stiga och stabiliseras över tiden, i likhet med utvecklingen som vi sett för areasensorn. FPC förutser därmed att bruttomarginalen kommer att vara fortsatt stark om än inte lika rekordstark som 2011. Från första kvartalet 2012 kommer redovisningen av bruttomarginalen ändras till följd av omklassificering av kostnader. För att ge transparent information kommer båda bruttomarginalmåtten att visas under 2012.

När det gäller nya projekt och förhandlingar kring dessa, är FPC:s ambition att förse marknaden med fyllig och relevant information men begränsas av sekretessavtal med partners och kunder. Bedömningen är att sannolik-heten är god för att under året skriva leveransavtal för flera projekt där vissa avser mobiltelefoner. FPC ser även goda möjligheter inom andra tillämpningar såsom SMART TV och USB-nycklar. Orderingången förväntas ligga inom intervallet 100-140 Mkr för 2012.

Säsongsvariation

Försäljningen har hittills inte uppvisat tydliga säsongsvariationer. År 2011 genererades 43 % av faktureringen under det första halvåret och 57 % under det andra halvåret. Kvartalet med högst andel av omsättningen var 2011 Q3 med 30 % samt 2010 Q4 med 30 % av årets totala intäkter. Kvartalet med lägst av andel av omsättningen var 2011 Q1 med 19 % samt 2010 Q2 med 16 % av årets totala intäkter.

Riktlinjer för ersättning till styrelse

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt beslut på bolagsstämman. Särskilt arvode utgår ej för kommittéarbete. Arvodet för 2011/12 uppgår till 170 000 kronor till styrelsens ordförande samt 100 000 kronor till styrelseledamöter, totalt 570 000 kronor. Styrelseledamot som tillkommer under året erhåller arvode i förhållande till återstående tid till nästa ordinarie årsstämma.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

En inom styrelsen utsedd ersättningskommitté skall bereda riktlinjer avseende lön och övriga anställnings- villkor för verkställande direktören samt andra ledande befattningshavare och förelägga styrelsen förslag till beslut i sådana frågor. Styrelsen fattar beslut om lön och övriga ersättningar till verkställande direktören.

Grundläggande ersättningsnivåer skall vara marknadsmässiga. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner, pension samt finansiella instrument. Den rörliga ersättningen är maximerad till 40% av total lön. Vid lönerevision 2011 och framåt skall den största delen av revideringen allokeras till den rörliga delen i syfte att öka andelen prestationsbaserad lön till maximalt 40%.

Med andra ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen. Vid uppsägning från bolagets sida skall avgångsvederlag kunna utgå med ett belopp motsvarande högst sex månadslöner. Under uppsägningstiden om maximalt 6 månader utgår full lön och anställningsförmåner. Beslut om aktie- och aktiekursrelaterade incitamentsprogram fattas av bolagsstämman. Pensionsvillkor skall vara avgiftsbestämda pensionslösningar.

Styrelsen har 2012 inget förslag till ändring i riktlinjer avseende ersättning till ledande befattningshavare.

Utdelning och finansiella mål

FPC:s kassaflöde skall under de kommande åren användas för finansiering av den fortsatta expansionen. Detta innebär att styrelsen i FPC inte har för avsikt att föreslå utdelning för de kommande två åren. Styrelsen omprövar årligen den fastlagda utdelningspolicyn.

De finansiella målen omfattar omsättningstillväxt, bruttomarginal, resultat och kassaflöde.

Händelser efter balansdagen

Januari 2012:

Fingerprint Cards tar rekordorder i Kina värd 44 Mkr.

Mars 2012:

Utredning om grovt insiderbrott. FPC sluter samarbetsavtal med globalt ledande modulproducent.

April 2012

FPC utser Canegie till likviditetsgarant.

Maj 2012

FPC och CrucialTec lanserar biometriska moduler till ledande kunder i branschen. Försäljningsmålet är 20–40 miljoner enheter för perioden 2012–2014.

FPC utvecklar samarbetet med kinesiska Miaxis med särskild inriktning på banksektorn.

FPC utser Göran Malm och Tord Wingren till nya medlemmar i Advisory Board.

Känslighetsanalys

FPC påverkas av olika faktorer och följande effekter på resultatet före skatt uppstår vid förändringar på 1 procent av olika variabler (Mkr):

	2011	2010
Prisförändring	+/- 8 %	+/- 9 %
SEK/USD-kursen	+/- 4 %	+/- 4 %

Analysen är gjord i en statisk miljö. I verkligheten är förhållandena mer komplexa. En förändrad SEK/USD-kurs kan samtidigt även påverka kundpriset samt att det finns tidsfördöjande effekter vid förändringarna.

Information om affärsrisker och osäkerhetsfaktorer

Koncernen och moderbolaget

FPC exponeras för risker. Styrelse och ledning arbetar för att minimera exponeringen samt effekterna av en utlöst risk. Följande beskrivning gör inte anspråk på att vara komplett eller exakt då risker och dess grad varierar över tiden:

Företagsrisk

Finansiering:

Behovet av framtida kapital för finansiering av verksamhet, utveckling och expansion kan ej uteslutas. Behovet kan uppstå i ett ogynnsamt marknadsläge och till villkor, vilka är mindre fördelaktiga än styrelsen anser dem vara idag. Extern finansiering i ett hårdare kreditgivnings och investeringsklimat skulle kunna påverka FPC:s verksamhet negativt, medan upplåning, om möjligt, kan medföra begränsad handlingsfrihet. Inga garantier kan ges för att kapital kan anskaffas vid behov eller med acceptabla villkor. Genom att successivt nå framgång på marknaden och erhålla god marginal genereras ett positivt kassaflöde vilket bidrar till att minska behovet av kapitaltillskott.

Rättigheter:

Verksamheten är till stor del beroende av att FPC skyddar sin teknik genom patent och immateriella rättigheter. I de eventuella fall immateriellt skydd inte kan erhållas kan det påverka resultat och ställning negativt. Strategin är att skydda de viktigaste delarna men det finns ingen garanti för att alla patentansökningar beviljas. Bedömningen är att FPC:s teknologi inte inkräktar på immateriella rättigheter

Utveckling:

FPC:s framgång är till stor del beroende av att driva och anpassa sig till teknikutvecklingen. FPC driver utvecklingsprojekt avseende biometri, sensorteknologi och dess tillämpningar. Projekten drivs i samarbete med konsulter och underleverantörer. Projekten kan vara omfattande och komplexa, förseningar i tidplaner kan inte uteslutas. Allvarliga fördröjningar, störningar eller oförutsedda händelser i utvecklingsprocesser skulle kunna påverka FPC:s framtida verksamhet negativt. Riskerna minskas genom att utnyttja resurser med kompetens och erfarenhet av tekniskt avancerade utvecklingsprojekt samt implementera projektstyrning.

Kompetens:

Biometri är ännu ett relativt nytt område som uppvisar en hög tillväxttakt och ställer krav på högt tekniskt kunnande hos medarbetare. Inom FPC finns ett antal nyckelpersoner som är viktiga för en framgångsrik ut-veckling av FPC:s verksamhet. Förlust av nyckelpersoner skulle kunna medföra störning och ökade kostnader i samband med rekrytering av ersättare. För att hantera denna risk arbetar FPC kontinuerligt för att säker-ställa att rätt villkor finns för att behålla kompetenser men samtidigt inte knyta kunskap till enskilda individer.

Marknadsrisk

Politisk risk:

FPC arbetar på många marknader med vitt skilda förutsättningar. Förändringar av regleringar och lagar avseende t.ex. utländskt ägande, skatter, statligt deltagande, royalty och tullar samt övriga politiska och ekonomiska risker och osäkerhetsfaktorer inbegripet t.ex. krigshandlingar, terrorism m.m. kan påverka resultat och ställning negativt. Omvärldsbevakning och planering där det är möjligt minskar riskens effekter.

Valutakurser:

Materialinköp, tillverkning och försäljning sker i princip endast i USD. Valutakursen säkras med terminskontrakt upp till 90% av nettoexponeringen i USD för att motverka valutakursfluktuationer. Fluktuationer i övriga valutakurser har begränsad påverkan på resultatet. En procents förändring i kursen mellan svenska kronan och USD skulle om osäkrad påverka 2011 års resultat med +/- 0,4 Mkr.

Råvarupriser:

Produkternas råvaruinnehåll som kan påverkas av prisförändringar är främst kisel och guld. Andelen guld i produkterna är marginell och prisfluktuationer påverkar endast i begränsad omfattning slutproduktens pris. Kisel är den största beståndsdelen i produkterna. Priset på kisel har historiskt inte fluktuerat i betydande grad och tillgången är god.

Konjunktur:

Kunderna finns i dagsläget till största delen i Asien. Turbulensen i Europa och Nordamerika har inte påverkat verksamheten i betydande grad. Det finns dock ingen garanti för att detta inte skulle kunna ske i framtiden eller på den asiatiska marknaden.

Operativa risker

Produktion:

FPC har ingen egen produktion. Tillverkning, försäljning och leverans av teknik och produkter förutsätter överensstämmelse med avtalade krav vad gäller exempelvis mängd, kvalitet och leveranstid. Produktions och leveransproblem hos leverantörer kan ha negativ påverkan genom försening eller kvalitetsproblem i leverans till kund. Produktionsplanering sker med upp till ett halvårs framförhållning. Bindande order från kund erhålls normalt inte med samma framförhållning. Osäkerhet i försäljningsprognoser kan leda till lageruppbyggnad och negativ likviditetspåverkan. Koncentration av produktion till få leverantörer med möjlighet till lägre kostnad måste vägas mot risken som detta innebär. Riskbegränsande åtgärder är att ta kontroll över delar av produktionsprocessen t.ex. investering i egna verktyg och maskiner för att eliminera flaskhalsar.

Miljö:

FPC har ingen egen tillverkning. Komponenter köps från utvalda leverantörer som uppfyller krav på funktion, kvalitet, stabilitet och miljö. FPC:s produkter har genomgått tester och uppfyller RoHS-direktiv avseende begränsning av farliga ämnen i elektroniska produkter.

Försäljning:

FPC är verksamt på en relativt ung marknad. Detta medför försvårade möjligheterna att förutsäga den framtida utvecklingen för verksamheten. FPC:s utveckling är beroende av att marknaden för biometri fortsätter expandera. En fördröjd penetration på fler tillämpningar och marknader påverkar försäljning och resultat. FPC är beroende av den kinesiska marknaden med en etablerad återförsäljare med stark position för FPC:s teknik. En förlust av distributören skulle allvarligt kunna störa intjäning och resultat. Åtgärder för att begränsa sårbarheten inbegriper den kontinuerliga utvecklingen av affärsverksamhet, försäljnings och marknadsarbete för att komma in på fler marknader och användningsområden.

Kreditrisk

Motpartsrisk:

Risken för utebliven betalning begränsas genom krav på förskottsbetalning från nya kunder och kreditsäkring av fakturor i den mån det är möjligt. Risken finns även för placeringar. FPC har begränsat tillåtna likviditetsplaceringar till dels högsta kreditvärdighetsnivåerna samt dels till mängden placering per motpart.

Medarbetare och organisation

FPC:s medarbetare är en av nycklarna till framgång. Målsättningen är att utveckla medarbetare, organisation och ledarskap till ett högpresterande lag. Under 2011 har antalet anställda uppgått till 19 anställda (17). Den interna organisationen är uppdelad i funktionerna Marknad och Affärsutveckling, Utveckling och Produktion samt Finans. Inom varje del är strävan att rekrytera och utveckla medarbetare för att tillsammans utgöra ett starkt, kompletterande lag med rätt kompetenser på rätt plats. Utöver fast anställda knyts kompetenser och konsulter till verksamheten för definierade och begränsade uppgifter samt projekt.

Utbildningsnivån är hög inom alla delar med spetskompetens inom för verksamheten relevant teknik. Genomsnittlig ålder för anställd personal uppgick vid årets utgång till 41 år (41) och den genomsnittliga anställningstiden ökade över 4 år (4 år). Sjukfrånvaron uppgick till 0,4% och avser till ingen del frånvaro längre än 60 dagar. Under 2011 uppgick löner och andra ersättningar till personalen exklusive sociala avgifter till 17,5 Mkr (12,7).

Miljö

FPC:s verksamhet är av icke tillståndspliktig art varvid koncessioner eller andra tillstånd ej krävs. FPC:s produkter uppfyller RoHS-direktivet enligt EU och Kina avseende elektriska produkters innehåll av ämnen.

Bolagsstyrning

I enlighet med den svenska koden för bolagsstyrning har en särskild Bolagsstyrningsrapport med ett avsnitt om intern kontroll upprättats. FPC följer bästa praxis för bolagsstyrning. Under 2011 skedde förändringar inom styrelse och ledning. Vid årsstämman valdes Mats Svensson till styrelseordförande. Till styrelseledamöter omvaldes Christer Bergman, Sigrun Hjelmqvist, Anders Hultqvist och Urban Fagerstedt.

Verkställande direktören cheferna för funktionerna marknad, teknik, finans samt affärsutveckling utgör ledningsgruppen. Bolagsstyrningsrapport återfinns på sid 21.

Redogörelse för styrelsearbetet under året

Styrelsens arbete följer en årlig cykel och inleds med ett konstituerande möte efter årsstämman. År 2011 präglades av hög aktivitet där styrelsens beslut och samråd krävdes; en extra bolagsstämma, beslut om incitamentsprogram, positiv utveckling av omsättning och resultat samt fortlöpande beslut avseende omfattande utvecklingsprojekt. Styrelsen har hållit möten vid 14 tillfällen under 2011. FPC:s medarbetare deltar som föredragande vid styrelsemöten efter behov. En mer utförlig redogörelse för bolagsstyrningen under 2011 inbegripet regelverk, bolagsstämmor, valberedning, styrelsens sammansättning och arbete jämte interna styrprocesser och intern kontroll återfinns i den separata Bolagsstyrningsrapporten.

Tilläggsupplysningar enligt Årsredovisningslagen kapitel 6, 2a§

Vid årsstämman 2011 fattades beslut att ge Styrelsen bemyndigande att under tiden till nästa årsstämma fatta beslut om nyemission

• av upp till 9 000 000 aktier av serie B med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt om emission.
• högst 9 000 000 aktier med företrädesrätt för aktieägarna.

Årsstämma

Årsstämman hålls kl 17.30 den 31 maj 2012 på hotell Radisson Blu Scandinavia hotel, Södra Hamngatan 59, Göteborg.

Förslag till disposition beträffande bolagets förlust

Till årsstämmans förfogande finns följande belopp i kronor:

Summa	54 795 747
Årets resultat	3 363 338
Balanserat resultat	-22 352 586
Överkursfond	73 784 995

Styrelsen föreslår att årets resultat jämte fria fonder och det balanserade resultatet behandlas enligt följande:

Balanseras i ny räkning: 54 795 747 varav till överkursfond 73 784 995.

Beträffande företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande finansiella rapporter med tillhörande bokslutskommentarer.

Rapport över totalresultatet för koncernen

1 januari - 31 december Tkr Not 2011 2010 Nettoomsättning 2, 3 68 621 60 929 Kostnad för sålda varor -29 885 -30 107 Bruttoresultat 38 736 30 822 Försäljningskostnader -13 588 -5 889 Administrationskostnader -11 211 -9 466 Utvecklingskostnader -9 644 - 14 486 Övriga rörelseintäkter - 623 Övriga rörelsekostnader 4 -1 556 - Rörelseresultat 5,6,7 2 737 1 604 23,24 Finansiella intäkter 8 681 412 Finansiella kostnader 8 -58 -6 Resultat före skatt 3 360 2 010 Skatt 9 - - Årets resultat 3 360 2 010 Övrigt totalresultat - - Årets totalresultat 3 360 2 010 Årets resultat hänförligt till Moderbolagets ägare 3 360 2 010 Årets resultat 3 360 2 010 Årets totalresultat hänförligt till Moderbolagets ägare 3 360 2 010 Årets totalresultat 3 360 2 010 Resultat per aktie före utspädning (kr) 10 0,08 0,05

efter utspädning (kr) 0,08 0,05

Rapport över finansiell ställning för koncernen

Per den 31 december

Tkr	Not	2011	2010
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	11	28 220	22 877
Materiella anläggningstillgångar	12	4 177	3 740
Finansiella anläggningstillgångar	13	947	-
Summa anläggningstillgångar		33 344	26 617
Varulager	15	4 346	7 907
Kundfordringar	14, 16	52 998	17 224
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter	17	2 272	2 746
Övriga fordringar		821	989
Likvida medel	14, 18	23 032	30 846
Summa omsättningstillgångar		83 469	57 712
Summa tillgångar		116 813	86 329
Eget kapital	19
Aktiekapital		8 722	7 934
Övrigt tillskjutet kapital		304 151	280 060
Balanserade vinstmedel inklusive
årets resultat		-206 589	-209 948
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare		106 285	78 046
Summa eget kapital		106 285	78 046
Långfristiga avsättningar
Övriga avsättningar	27	1 177	-
Summa avsättningar		1 177	-
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder	14	3 323	4 098
Övriga skulder	20	348	254
Upplupna kostnader och förutbe
talda intäkter		5 680	3 931
Summa skulder och kortfristiga
skulder		9 351	8 283
Summa eget kapital och skulder		116 813	86 329

Ställda säkerheter och eventualförpliktelser för koncernen

Per den 31 december

Tkr	Not	2011	2010
Ställda säkerheter	31	Inga	15 000
Eventualförpliktelser		Inga	Inga

Rapport över förändringar i eget kapital för koncernen

Tkr	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Balanserade vinstme del inkl årets resultat	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2010-01-01	7 934	278 493	-211 960	74 256
Årets resultat			2 010	2 010
Årets övrigt totalresultat
Inbetald premie för teckningsoptioner		1 778		1 778
Utgående eget kapital 2010-12-31	7 934	280 060	-209 949	78 046
Ingående eget kapital 2011-01-01	7 934	280 060	-209 949	78 046
Årets resultat			3 360	3 360
Årets övrigt totalresultat
Nyemission	788	23 238		24 026
Inbetald premie för teckningsoptioner		854		854
Utgående eget kapital 2011-12-31	8 722	304 152	-206 589	106 285

Rapport över kassaflöden för koncernen

1 januari – 31 december
Tkr	Not	2011	2010
Den löpande verksamheten	26
Resultat före skatt		3 360	2 010
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet		6 120	6 387
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital		9 480	8 397
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (-)/Minskning (+) av varulager		3 561	1 148
Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar		-35 132	-9 003
Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder		1 068	-1 186
Kassaflöde från den löpande verksamheten		-21 023	-644
Investeringsverksamheten
Förvärv av balanserade utvecklingsutgifter	11	-9 379	-16 674
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	12	-1344	-3 728
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar	13	-947	-
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-11 670	-20 402
Finansieringsverksamheten
Teckningsoptioner	19	854	1 778
Nyemission	19	24 026	-
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		24 880	1 778
Årets kassaflöde		-7 814	-19 268
Likvida medel vid årets början		30 846	50 114
Likvida medel vid årets slut	26	23 032	30 846

Resultaträkning för moderbolaget

1 januari - 31 december

Tkr	Not	2011	2010
Nettoomsättning	2, 3	68 621	60 929
Kostnad för sålda varor		-29 885	-30 107
Bruttoresultat		38 736	30 822
Försäljningskostnader		-13 588	-5 889
Administrationskostnader		-11 211	-9 466
Utvecklingskostnader		-9 644	- 14 486
Övriga rörelseintäkter		-	623
Övriga rörelsekostnader		-1 556	-
Rörelseresultat	5,6,7, 23, 24	2 737	1 604
Resultat från finansiella poster:	8
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter		681	224
Räntekostnader och liknande resultatposter		-55	-6
Resultat före skatt		3 363	1 822
Skatt	9	-	-
Årets resultat		3 363	1 822

Rapport över totalresultat för moderbolaget

1 januari - 31 december
Tkr Not	2011	2010
Årets resultat	3 363	1 822
Övrigt totalresultat	-	-
Årets övrigt totalresultat	-	-
Årets totalresultat	3 363	1 822

Balansräkning för moderbolaget

Per den 31 december

Tkr	Not	2011	2010
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggnings
tillgångar	11	28 220	22 877
Materiella anläggnings
tillgångar	12	4 177	3 740
Finansiella anläggnings tillgångar	13,25	3 792	2 025
Summa anläggningstillgångar		36 189	28 642
Omsättningstillgångar
Varulager m.m.	15	4 347	7 907
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	14,16	52 998	17 224
Övriga fordringar		2 139	989
Förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter	17	821	2 746
Kassa och bank	14,18	22 314	28 863
Summa omsättningstillgångar		82 619	57 729
Summa tillgångar		118 808	86 371
Eget kapital och skulder
Eget kapital
	19
Bundet eget kapital
Aktiekapital (1 200 000 A-aktier, 38 469 586 B-aktier)		8 722	7 934
Reservfond		41 450	41 450
Fritt eget kapital
Överkursfond		74 607	50 546
Balanserat resultat		-22 352	-24 174
Årets resultat		3 363	1 822
Summa eget kapital		105 788	77 578
Avsättningar
Övriga avsättningar	27	1 177	-
Summa avsättningar		1 177	-
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder	14	3 323	4 098
Skulder till koncernföretag		2 492	510
Övriga skulder	20	346	254
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter	21	5 682	3 931
Summa kortfristiga skulder		11 843	8 793
Summa eget kapital och skulder		118 808	86 371
Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

för moderbolaget

Per den 31 december
Tkr	Not	2011	2010
Ställda säkerheter	31	Inga	15 000
Eventualförpliktelser		Inga	Inga

Rapport över förändringar i eget kapital för moderbolaget

Tkr		Bundet eget kapital		Fritt eget kapital
	Aktiekapital	Reservfond	Överkurs fond	Balanserat resultat	Årets resultat	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2010-01-01	7 934	41 450	48 521	389	-24 564	73 731
Årets totalresultat					1 822	1 822
Resultatdisposition				-24 564	24 564	-
Inbetald premie för teckningsoptioner			2 025			2 025
Utgående eget kapital 2010-12-31	7 934	41 450	50 547	-24 174	1 822	77 578
Ingående eget kapital 2011-01-01	7 934	41 450	50 547	-24 174	1 822	77 578
Årets totalresultat					3 363	3 363
Resultatdisposition				1 822	-1 822
Nyemission	788		23 238			24 026
Inbetald premie för teckningsoptioner			822			822
Utgående eget kapital 2011-12-31	8 722	41 450	74 607	-22 352	3 363	105 788

Kassaflödesanalys för moderbolaget

1 januari – 31 december
Tkr	Not	2011	2010
Den löpande verksamheten	26
Resultat efter finansiella poster		3 363	1 822
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet		6 120	6 387
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av
rörelsekapital		9 483	8 209
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (+)/Minskning (–) av varulager		3 561	1 148
Ökning (+)/Minskning (–) av rörelsefordringar		-34 999	-9 003
Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder		3 050	-1 186
Kassaflöde från den löpande verksamheten		-18 905	-832
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	11	-9 379	-16 674
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	12	-1 344	-3 728
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar	13	-1 767	-2 025
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-12 490	-22 427
Finansieringsverksamheten
Teckningsoptioner	19	820	2 025
Nyemission	19	24 026	-
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		24 846	2 025
Årets kassaflöde		-6 550	21 234
Likvida medel vid årets början		28 863	50 097
Likvida medel vid årets slut	26	22 314	28 863

Noter till de finansiella rapporterna

Not 1 Väsentliga redovisningsprinciper

Alla belopp är i Tkr om inget annat anges

Överensstämmelse med normgivning och lag

Överensstämmelse med normgivning och lag Koncernredovisningen har upprättats enligt International Financial

Reporting Standards (IFRS/IAS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har Årsredovisningslagen samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 (Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.)

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper". Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen och verkställande direktören den 9 maj 2012. Koncernens rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning samt moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 31 maj 2012.

Värderingsgrunder tillämpade vid upprättandet av de finansiella rapporterna

Tillgångar och skulder är redovisade till anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde via resultatet. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument. Koncernen tillämpar ej säkringsredovisning.

Orealiserade vinster och förluster till följd av fluktuationer i säkringskontraktens verkliga värden redovisas löpande i resultaträkningen i segmentet Fingeravtryckssensorer.

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp är, om inte annat anges, avrundade till närmaste tusental.

Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i det påföljande årets finansiella rapporter beskrivs närmare i not 27.

Väsentliga tillämpade redovisningsprinciper

De nedan angivna redovisningsprinciperna har, med de undantag som närmare beskrivs, tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Koncernens redovisningsprinciper har vidare konsekvent tillämpats av koncernens företag.

Ändrade redovisningsprinciper

(i)Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS

Tillämpningen av redovisningsprinciper är i överensstämmelse med de som tillämpats i årsredovisningen för föregående räkenskapsår som slutade 31 december 2010 med undantag för ett antal nya och ändrade IFRS standarder samt nya IFRIC tolkningar gällande från

1 januari 2011. Ingen av dessa har haft någon påverkan på koncernens finansiella ställning eller resultat.

(ii) Nya standarder, tillägg och tolkningar som har bedömts ej påverka koncernens redovisning:

• • IAS 24 Upplysningar om närstående Ändring, Ändringen klargör definitionen av närstående parter för att underlätta identifieringen av sådana relationer och eliminera inkonsekvenser i tillämpningen.
• • IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering, Klassificering av teckningsrätter - Ändring Definitionen av vad som är skuld ändras vilket innebär att t.ex. teckningsoptioner som ett företag ger ut och där tecknings-beloppet är bestämt i en annan valuta än bolagets funktionella valuta kommer att vara ett eget kapitalinstrument om de ges ut pro rata till existerande ägare.
• • IFRIC 14 Förskottsbetalning av lägsta fonderingskrav Ändring Ändringen ger vägledning vid bedömning av återvinningsvärdet för en "nettopensionstillgång". Ändringen tillåter ett företag att redovisa en förskottsbetalning av ett lägsta fonderingskrav som en tillgång.
• • IFRIC 19 Utsläckning av finansiella skulder med egetkapitalinstrument Tolkningen redogör för hur ett företag ska redovisa omförhandlade villkor för en finansiell skuld som resulterar i att företaget emitterar egetkapitalinstrument till en långivare och som helt eller delvis utsläcker den finansiella skulden.

Koncernen antog ovanstående ändringar 1 januari 2011. De har inte haft någon påverkan på koncernens finansiella position eller resultat.

(iii) Nya redovisningsprinciper för koncernen som ska tillämpas från 1 januari 2012 eller därefter

Koncernen avser att tillämpa nedanstående nya standarder, ändringar och tolkningar då de träder i kraft. Ingen förtidstillämpning har skett. Nya standarder, tillägg och tolkningar som bedöms ha en påverkan på koncernens finansiella position eller resultat:

• • IFRS 9, Financial Instruments: Recognition and Measurement Denna standard är en del i en fullständig omarbetning av den nuvarande standarden IAS 39. Standarden innebär en minskning av antalet värderings-kategorier för finansiella tillgångar och innebär att huvudkategorierna för redovisning är till anskaffningsvärde (upplupet anskaffningsvärde) respektive verkligt värde via resultaträkningen. För vissa investeringar i eget kapitalinstrument finns möjligheten att redovisa till verkligt värde i balans-räkningen med värdeförändringen redovisad direkt i övrigt totalresultat, där ingen överföring sker till periodens resultat vid avyttring. Vidare har nya regler införts för hur förändringar i egen kreditspread skall presenteras när skulder redovisas till verkligt värde. Standarden kommer att kompletteras med regler om nedskrivningar, säkringsredovisning och borttagande ur balansräkningen. Standarden kommer troligen att tillämpas för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2015 eller senare. Tillämpningen av den nya standarden kommer att påverka koncernens klassificering och värdering av finansiella instrument. I avvaktan på att alla delar av standarden blir färdiga har koncernen ej utvärderat effekterna av den nya standarden.
• • IFRS 7 Financial Instruments: Disclosures Ändring IFRS 7 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2011 eller senare. Tillägget kommer innebära att ytterligare kvantitativa och kvalitativa upplysningar lämnas vid borttagande av finansiella instrument ur balansräkningen. Om en överföring av tillgångar inte resulterar i borttagande i sin helhet ska detta upplysas om. På samma sätt, om företaget behåller ett engagemang i den borttagna tillgången ska företaget även upplysa om detta. Tillämpningen av den nya standarden kommer att påverka koncernens upplysningar avseende finansiella instrument.
• • IFRS 13 Verkligt värde värdering

IFRS 13 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. IFRS 13 beskriver hur verkligt värde skall beräknas när ett sådant skall eller får användas i enlighet med enskilda IFRS standards. Den nya standarden förtydligar vissa

begrepp i definitionen av verkligt värde. Upplysningar skall lämnas för att förtydliga vilka värderingsmodeller som tillämpas samt vilken information (data) som används i dessa modeller samt hur värderingen har givit upphov till effekter i resultaträkningen i form av intäkter och kostnader. IFRS 13 förväntas i dagsläget inte ha någon väsentlig påverkan på hur koncernen beräknar verkligt värde, men kan komma att påverka koncernens upplysningar avseende finansiella instrument.

• • IAS 1 Presentation av övrigt totalresultat Ändring Den ändrade IAS 1 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2012 eller senare. Förändringen innebär att de grupper av transaktioner som redovisas i övrigt totalresultat förändras. Poster som skall återföras i resultatet skall redovisas separat. Förslaget ändrar inte på det faktiska innehållet i övrigt totalresultat utan enbart uppställningsformatet. Ikraftträdandet av ändringen kommer att påverka koncernens uppställningsform för övrigt totalresultat.
• • IAS 19 Ersättning till anställda Ändring

IAS 19 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. Förslaget innebär betydande förändringar avseende redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner. Bl.a. försvinner möjligheten att periodisera aktuariella vinster och förluster som en del av "korridoren". Dessa skall istället löpande redovisas i övrigt totalresultat. Känslighetsanalyser skall upprättas med avseende på rimliga förändringar i samtliga antaganden som gjorts vid beräkningen av pensionsskulden, dessutom skall känslighetsanalyser upprättas med avseende på rimliga förändringar i samtliga antaganden som gjorts vid beräkningen av pensionsskulden. Ändringen kommer inte att innebära någon förändring för koncernen då pensionsplanerna är avgiftsbestämda.

(iv) Nya standarder, tillägg och tolkningar som i dagsläget har bedömts ej påverka koncernens redovisning:

• • IAS 12 Inkomstskatter Ändring
• IAS 12 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2012 eller senare. Ändringen av IAS 12 påverkar beräkning av uppskjuten skatt på fastigheter som värderas till sina verkliga värden. Koncernen har i dagsläget inga fastigheter som värderas till verkligt värde varpå ändringen ej kommer att påverka koncernredovisningen.
• • IFRS 10 Koncernredovisning och IAS 27 Separata finansiella rapporter

IFRS 10 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. IFRS 10 ersätter avsnittet i IAS 27 som behandlar upprättandet av koncernredovisning. Reglerna avseende hur koncernredovisning skall upprättas har inte förändrats. Förändringen avser istället hur ett företag skall gå tillväga för att avgöra om bestämmande inflytande föreligger och såldes huruvida ett företag skall konsolideras. Standarden bedöms i dagsläget inte ha någon påverkan på koncernens nuvarande bedömning av vilka företag som konsolideras och därmed ej heller på koncernens finansiella rapporter.

• IFRS 11 Gemensamma arrangemang, IAS 28 Intressebolag och Joint ventures

IFRS 11 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. IFRS 11 behandlar redovisningen av gemensamma arrangemang, som definieras som ett kontraktuellt arrangemang där två eller fler parter har ett gemensamt bestämmande inflytande. Koncernen äger inga andelar i verksamheter som faller under definitionen gemensamt arrangemang varpå standarden inte har någon påverkan på koncernens finansiella rapporter.

• IFRS 12 Upplysningar om innehav i andra enheter IFRS 12 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. Standarden behandlar upplysningskrav för företag som äger andelar i dotterföretag med betydande andel icke bestämmande inflytande, intresseföretag, gemensamma arrangemang och strukturerade enheter. Syftet är att en läsare ska kunna göra en egen bedömning angående konsolidering av dessa enheter, samt vilken eventuell risk som är förknippat med ägandet. Koncernen äger i dagsläget inga andelar sådana enheter som faller under beskrivningen ovan, varpå standarden ej förväntas ha någon påverkan på koncernens finansiella rapporter.

Klassificering m.m.

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader från balansdagen.

Rörelsesegmentrapportering

Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av företagets högste verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Se not 3 för ytterligare beskrivning av indelningen och presentationen av rörelsesegment.

Konsolideringsprinciper

(i) Dotterföretag

Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Fingerprint Cards AB (publ). Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras. Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna respektive rörelsen utgörs av summan av de verkliga värdena per förvärvsdagen för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och för emitterade egetkapital-instrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna. Utgifter som är direkt hänförbara till förvärvet kostnadsförs löpande. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i årets resultat. Dotterföretags finansiella rapporter inkluderas i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.

(ii) Transaktioner som elimineras vid konsolidering

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till valutakursen på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till funktionell valuta till valutakursen som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferens som uppstår vid omräkningar redovisas i årets resultat. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionell valuta till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.

Valuta flöden för 2012 säkrades under hösten 2011 i enlighet med gällande finanspolicy som antagits av styrelsen. Dessa terminskontrakt redovisas till marknadsvärde i redovisningen för 2011. Se vidare i not 21.

Intäkter

Intäkter från försäljning av varor redovisas i årets resultat när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varans ägande har överförts till köparen. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer och om säljaren behåller ett engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet sker ingen intäktsföring. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits, eller förväntas komma att erhållas, med avdrag för lämnade rabatter.

Leasing

(i)Operationella leasingavtal

Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i årets resultat linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas i årets resultat som en minskning av leasingavgifterna linjärt över leasingavtalets löptid. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

(ii) Finansiella leasingavtal

Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel och vinst vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet. Resultatet från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet. Finansiella kostnader består av räntekostnader, förlust vid värdeförändring på finansiella tillgångarvärderade till verkligt värde via resultatet samt nedskrivning av finansiella tillgångar.

Skatter

Koncernens skatt för perioden utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuella skattefordringar och skulder för innevarande och föregående perioder värderas till det belopp som förväntas bli betalt till eller från skattemyndigheterna baserat på de skattesatser och den skattelagstiftning som är antagen eller i allt väsentligt antagits på bokslutsdagen.

Aktuell skatt är skatt som hänför sig till periodens skattepliktiga resultat. Uppskjuten skatt uppstår på grund av temporära skillnader mellan en tillgångs eller skulds skattepliktiga värde och dess bokförda värde. Aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen med undantag för transaktioner som redovisas i övrigt totalresultat. Skatt som hänför sig till poster som redovisas i övrigt totalresultat redovisas också i övrigt totalresultat. Uppskjuten skattefordran redovisas i balansräkningen i den omfattning det är sannolikt att dessa kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Vid beräkning av koncernens uppskjutna skattefordran och skatteskuld används 26,3 procent skatt.

Klassificering av finansiella tillgångar

Finansiella instrument som redovisas i rapporten över finansiell ställning inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, finansiella placeringar samt derivat. På skuldsidan finns leverantörsskulder.

(i)Klassificering

Finansiella tillgångar i koncernen indelas i nedanstående fyra kategorier. Syftet med förvärvet av finansiellt instrument utgör grund för klassificering. Klassificering görs av företagsledningen vid första redovisningstillfället. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

1. Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori indelas i två underkategorier; finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel och de som vid förvärvstillfället klassificeras som värderade till verkligt värde via resultaträkningen. En finansiell tillgång och skuld förs till denna kategori om den förvärvats i syfte att säljas på kort sikt eller klassificerats som sådan av företagsledningen. Även derivat klassificeras till denna kategori. Tillgångar och skulder i denna kategori klassificeras som omsättningstillgång om de innehas för handel eller förväntas bli realiserade inom 12 månader från balansdagen.

2. Låne och kundfordringar

Finansiella tillgångar och skulder som inte betecknas som derivat och som har fastställda betalningar och som inte noteras på en aktiv marknad. Klassificering sker som omsättningstillgång med mindre än att förfallodag är senare än 12 månader efter balansdagen, då anläggningstillgång är klassificeringen.

3. Investeringar som hålls till förfall

Finansiella tillgångar och skulder som inte är derivat med fastställda betalningar och fastställd löptid som företagsledningen har för avsikt att och förmåga att hålla till förfall. Under 2011 och 2010 har inga poster förekommit i denna kategori i koncernen. Efter initial redovisning värderas dessa tillgångar och skulder till upplupet anskaffningsvärde i enlighet med effektivräntemetoden med justering för eventuella nedskrivningar. Resultat redovisas i resultaträkningen när tillgången avyttras, skrivs ned samt i takt med att den upplupna räntan redovisas.

4. Finansiella tillgångar som kan säljas

I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificeras i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Under 2011 och 2010 har inga poster förekommit i denna kategori i koncernen. Tillgångarna avser anläggningstillgångar om inte företagsledningen avser att avyttra investeringen inom 12 månader från balansdagen. Värdering sker initialt till verkligt värde inklusive transaktionskostnader. Värdeförändringar redovisas mot övrigt totalresultat. När tillgången säljs återförs de ackumulerade värdeförändringarna till resultaträkningen. Orealiserade värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat om inte värdenedgången är väsentlig eller har varat under en längre tid. I dessa fall sker nedskrivning över resultaträkningen.

(ii) Redovisning och värdering

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapport över finansiell ställning när koncernen blir part enligt villkor i instrumentets avtal. En fodran tas upp när bolaget presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om fakturan ännu ej skickats. Kundfordringar tas upp i rapport över finansiell ställning när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Skulder till leverantörer tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från rapport över finansiell ställning när rättigheter i avtalet realiseras, förfaller eller koncernen förlorar kontrollen över dem. Motsvarande gäller del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från rapport över finansiell ställning när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i rapport över finansiell ställning endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då koncernen förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.

Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultatet, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader.

Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Värdeförändringar i derivatet redovisas i rörelseresultatet. Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuation. Valutakursförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan valutakursförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.

Kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Lån samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Detta gäller ej derivatskullder som istället värderas till verkligt värde.

Materiella anläggningstillgångar

(i)Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Redovisningsprinciper för nedskrivningar framgår nedan. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur rapport över finansiell ställning vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/-kostnad.

(ii) Leasade tillgångar

Leasingavtal klassificeras antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. När så ej är fallet är det fråga om operationell leasing. Tillgångar som hyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas som anläggningstillgång i rapport över finansiell ställning och värderas initialt till det lägsta av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna vid ingången av avtalet. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter redovisas som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna skrivs av över respektive tillgångs nyttjandeperiod medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna. Tillgångar som hyrs enligt operationell leasing redovisas som regel inte som tillgång i rapport över finansiell ställning. Operationella leasingavtal ger inte heller upphov till en skuld.

(iii) Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Övriga tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

En tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter eller delar därav. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.

(iv) Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Leasade tillgångar skrivs av över beräknad nyttjandeperiod eller, om den är kortare, över den avtalade leasingtiden. Beräknade nyttjandeperioder;

• maskiner och andra tekniska anläggningar	5 år
• inventarier, verktyg och installationer	5 år

Immateriella tillgångar

(i)Forskning och utveckling

Utgifter för utveckling i syfte att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i rapporten över finansiell ställning, om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar direkt hänförbara utgifter; t.ex. för material och tjänster som används och förbrukas vid upparbetning, registrering av juridisk rättighet samt låneutgifter i enlighet med IAS 23. Övriga utgifter för utveckling redovisas i årets resultat som kostnad när de uppkommer. I rapport över finansiell ställning redovisade utvecklingsutgifter är upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Utgifter för forskning i syfte att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad vid uppkomsten. Då all utveckling har sitt ursprung i produkter och marknadsefterfrågan, förekommer ingen forskning.

(ii) Avskrivningsprinciper

Avskrivningar redovisas i årets resultat linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Nyttjandeperioderna omprövas minst årligen. Immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod eller som ännu inte är färdiga att användas prövas för nedskrivningsbehov årligen och dessutom så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Immateriella tillgångar med bestämbara nyttjandeperioder skrivs av från den tidpunkt då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är: Produkter 3-4 år Plattform 4-5 år Nyttjandeperioderna omprövas varje år.

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av först in, först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av till deras nuvarande plats och skick. För tillverkade varor och pågående arbete inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på en normal kapacitet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning. Varulagret är värderat till anskaffningsvärdet.

Nedskrivningar

Koncernens redovisade tillgångar bedöms vid varje balansdag för att avgöra om det finns indikation på nedskrivningsbehov. IAS 36 tillämpas avseende nedskrivningar av andra tillgångar än finansiella tillgångar vilka redovisas enligt IAS 39, tillgångar för försäljning och avyttringsgrupper som redovisas enligt IFRS 5, varulager och uppskjutna skattefordringar. För undantagna tillgångar enligt ovan bedöms det redovisade värdet enligt respektive standard.

(i) Nedskrivning av materiella och immateriella tillgångar

Om indikation på nedskrivningsbehov finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För immateriella tillgångar beräknas återvinningsvärdet dessutom årligen. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång, och dess verkliga värde minus försäljningskostnader inte kan användas, grupperas tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden – en så kallad kassagenererande enhet. En nedskrivning redovisas när en tillgångs redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning redovisas som kostnad i årets resultat.

(ii) Nedskrivning av finansiella tillgångar

Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Kundfordringarnas nedskrivningsbehov fastställs utifrån historiska erfarenheter av kundförluster på liknande fordringar. Kundfordringar med nedskrivningsbehov redovisas till nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden. Fordringar med kort löptid diskonteras dock inte. Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i årets resultat i finansnettot.

(iii) Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning av tillgångar som ingår i IAS 36 tillämpningsområde reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts. Nedskrivningar av kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om de tidigare skälen till nedskrivningar inte längre föreligger och att full betalning från kunden förväntas erhållas.

Resultat per aktie

Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets ägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras resultatet och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder härrör från optioner utgivna till anställda. Utspädning från optioner påverkar antalet aktier och uppstår endast när lösenkursen är lägre än börskursen.

Ersättningar till anställda

Koncernen har avgiftsbestämda pensionsplaner. Avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras som de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen är det den anställde som bär den aktuariella risken och investeringsrisken. Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i årets resultat i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt företaget under en period.

(i) Ersättningar vid uppsägning

En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.

(ii) Kortfristiga ersättningar

Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels och bonusbetalningar när koncernen har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.

(iii) Aktierelaterade ersättningar

Ett optionsprogram möjliggör för de anställda att förvärva aktier i företaget. Den kostnad som redovisas motsvarar verkliga värdet av en uppskattning av det antal optioner som förväntas bli intjänade, med hänsyn till tjänstevillkor och prestationsvillkor som inte är marknadsvillkor. Denna kostnad justeras i efterföljande perioder för att till slut återspegla det verkliga antalet intjänade optioner. Justering sker dock inte när förverkande endast beror på att marknadsvillkor och/eller villkor som inte är intjäningsvillkor inte uppfylls. Sociala avgifter hänförliga till aktierelaterade instrument till anställda som ersättning för köpta tjänster kostnadsförs fördelat på de perioder under vilka tjänsterna utförs. Avsättningen för sociala avgifter baseras på optionernas verkliga värde vid rapporttillfället. Verkligt värde beräknas med samma värderingsmodell som användes när optionerna ställdes ut.

Avsättningar

En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i rapporten över finansiell ställning när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser)

En eventualförpliktelser redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning då det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolagets årsredovisning är upprättad enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridisk person. Även av Rådet för finansiell rapporterings utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som ska göras.

Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper

Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.

(i) Ändrade redovisningsprinciper

Utöver eller till skillnad mot det som anges ovan avseende redovisningsprinciper för koncernen har inga ändringar påverkat moderbolaget under 2011.

(ii) Klassificering och uppställningsformer

För koncernen redovisas resultatet i rapport över totalresultat och för moderbolaget i resultaträkningen. Vidare används för moderbolaget benämningarna balansräkning respektive kassaflödesanalys för de rapporter som i koncernen har titlarna rapport över finansiell ställning respektive rapport över kassaflöden. Balansräkning är för moderbolaget är uppställd enligt årsredovisningslagens scheman, medan rapporten över totalresultat, rapporten över förändringar i eget kapital och kassaflödesanalysen baseras på IAS 1 Utformning av finansiella rapporter respektive IAS 7 Rapport över kassaflöden.

(iii) Dotterföretag

Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden.

(iv) Rörelsesegmentrapportering

Moderbolaget redovisar inte segment enligt samma fördelning som koncernen. Moderbolagets fördelning av nettoomsätt-ningen överensstämmer med koncernens fördelning på segment och fördelning av intäkter från externa kunder i not 3.

(v) Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar.

(vi) Leasade tillgångar

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal som operationell leasing.

(vii) Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer1)

Koncernbidrag som lämnas och tas emot i syfte att optimera koncernens skattekostnad redovisas i moderföretaget som ökning av posten Andelar i koncernföretag i balansräkningen. Ett mottaget koncernbidrag redovisas i moderföretaget på samma sätt som vanlig utdelning, dvs som en finansiell intäkt.

Not 2 Intäkternas fördelning

Intäkter per väsentligt

intäktsslag	Koncernen		Moderbolaget
Tkr	2011	2010	2011	2010
Nettoomsättning:	68 621	60 929	68 621	60 929
Varuförsäljning	68 621	60 929	68 621	60 929

Not 3 Rörelsesegment

Koncernens verksamhet delas upp i rörelsesegment baserat på den indelning av verksamheten företagets högste verkställ-ande beslutsfattare följer upp efter ("management approach" / företagsledningsperspektiv). Då koncernledningen följer upp verksamhetens resultat och beslutar om resursfördelning utifrån de varor koncernen tillverkar och säljer utgör dessa koncernens rörelsesegment. Koncernens interna rapportering är därför uppbyggd så att koncernledningen kan följa upp samtliga varors prestationer och resultat. Det är utifrån denna interna rapportering som koncernens segment har identifierats. Följande rörelsesegment har identifierats:

• Fingeravtryckssensorer

• Övrigt

Koncernens rörelsesegment		Fingeravtryckssensorer		Övrigt		Totalt och kvarvarande verksamheter
Tkr	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Intäkter från externa kunder	68 621	60 929	-	-	60 929	60 929
Avskrivningar	-4 942	6 387	-	-	-4 942	6 387
Rörelseresultat	2 737	1 604	-	-	2 737	1 604
Finansnetto	623	406	-	-	623	406
Resultat före skatt	3 360	2 010	-	-	3 360	2 010

Koncernens rörelsesegment	Fingeravtryckssensorer		Övrigt		Totalt och kvarvarande verksamheter
Tkr	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Tillgångar	116 813	86 329	-	-	116 813	86 329
Investeringar i anläggningstillgångar	-11 670	-20 402	-	-	-11 670	-20 402
Skulder och avsättningar	10 528	8 283	-	-	10 528	8 283
Kassaflöde från löpande verksamheten	-22 200	-644	-	-	-22 200	-644
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-11 670	-20 402	-	-	-11 670	-20 402
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	24 880	1 778	-	-	24 880	1 778

Geografiska områden

Koncernen	Intäkter från externa kunder		Anläggnings tillgångar
	2011	2010	2011	2010
Sverige	315	269	32 536	23 685
Asien	68 001	59 800	3 653	2 932
Europa, Mellersta Östern och Afrika	183	761	-	-
Syd och Nord Amerika	122	98	-	-
Totalt	68 621	60 929	36 189	26 617

Intäkter från externa kunder har hänförts till enskilda länder efter det land kunden har sin hemvist.

Information om större kunder

Företaget har under 2011 genererat intäkter från en koncern på totalt 42 837 Tkr samt en koncern på totalt 24 800 Tkr. Dessa intäkter redovisas i rörelsesegment Fingeravtryckssensorer respektive det geografiska området Asien.

Moderbolaget

Moderbolagets indelning i rörelsesegment överensstämmer med koncernens varvid all information ovan om koncernen även är identisk för moderbolagets segment.

Not 4 Övriga rörelsekostnader

Koncernen och moderbolaget Tkr	2011	2010
Kursförluster på fordringar/
skulder av rörelsekaraktär	-1 556	-
	-1 556	-

Utgifter för forskning och utveckling i koncernen och moderföretag har under året uppgått till 11,8 Mkr (21,0) varav 9,4 Mkr (16,7) har aktiverats i Rapporten över finansiell ställning i koncernen respektive Balansräkningen i moderbolaget och resterande 2,4 Mkr (4,3) kostnadsförts i rapporten över totalresultatet för koncernen respektive Resultaträkningen i moderbolaget.

Not 5 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar

Kostnader för ersättningar till anställda

Koncernen och moderbolaget Tkr	2011	2010
Löner och ersättningar m.m.	15 103	10 690
Aktierelaterade ersättningar	-	-
Pensionskostnader avgiftsbaserade planer	2 897	2 020
Sociala avgifter	4 842	3 709
	22 844	16 418

Medelantalet anställda

Moderbolaget och koncernen	2011	varav män	2010	varav män
Sverige	19	95 %	14	100 %
Totalt moderbolaget och koncernen	19		14

Könsfördelning i företagsledningen

Moderbolaget och koncernen	2011-12-31	2010-12-31
	Andel kvinnor	Andel kvinnor
Styrelsen	20 %	17 %
Övriga ledande befattningshavare 0 % 0 %
Vid uppsägning från bolagets sida skall avgångsvederlag kunna utgå

med belopp motsvarande högst 6 månadslöner. Uppsägningstiden för Verkställande direktören uppgår till maximalt 6 månader.

Löner och andra ersättningar fördelade på ledande befattningshavare och övriga anställda samt sociala kostnader

Tkr	2011			2010
Moderbolaget och koncernen	Ledande befattnings havare (5 pers.)	Övriga anställda	Summa	Ledande befattnings - havare (4 pers.)	Övriga anställda	Summa
Löner och andra ersättningar	5 891	9 212	15 103	4 326	6 363	10 690
Varav Verkställande direktör	1 984	-	-	1 609		1 609
Sverige och totalt	5 891	9 212	15 103	4 326	6 363	10 690
(varav tantiem o.d.)				-	-	-
Sociala kostnader1	3 594	4 145	7 739	2 459	3 247	5 727
1varav pensions kostnader	1 355	1 542	2 897	962	1 058	2 020
Av pensionskostnader avser 845 Tkr (449) Verkställande direktör. Inga utstående pensionsförpliktelser till Verkställande direktör fanns vid årets eller föregående års utgång.

Löner och andra ersättningar till ledande befattningshavare från moderbolaget

Tkr		2011				2010
	Grundlön styrelse arvode	Bonus rörlig ersättning	Pension	Totalt	Grundlön styrelse arvode	Bonus rörlig ersättning	Pension	Totalt
Styrelsens ordförande
Mats Svensson, 2011/2012	85	-	-	85	-	-	-	-
Tommy Trollborg, 2010/2011	85	-	-	85	128	-	-	128
Styrelseledamöter
Sigrun Hjelmqvist	100	-	-	100	50	-	-	50
Christer Bergman	100	-	-	100	80			80
Anders Hultqvist	100	-	-	100	80	-	-	80
Urban Fagerstedt	100	-	-	100	80	-	-	80
Mats Svensson	50	-	-	50	17	-	-	17
Geza Fülöp	-	-	-	-	30	-	-	30
Verkställande direktör
Johan Carlström	1 714	270	845	2 829	1 609	-	449	2 058
Andra ledande befattnings	3 907	-	922	4 829	2 717	-	513	3 230
havare (4/3 pers.)
Totalt från moderbolaget	6 241	270	1 767	8 278	4 791	-	962	5 753

Rörlig ersättning avser intjänad bonus. Bonus är kopplad till på förhand definierade prestationsmål. Bonus utbetalas vid konstaterande att prestationsmålet uppnåtts och är varaktigt.

Not 5 Forts.

Aktierelaterade ersättningar

Koncernen har tre program med aktierelaterade ersättningar. I samtliga fall har teckning skett till marknadsmässigt pris och någon personalkostnad till följd av dessa program redovisas därför ej (Black-Scholes). På en extra bolagsstämma den 3 mars 2010 beslutades om emission av teckningsoptioner med löptid till 2012-08-31. Av programmet innehas 3 433 000 teckningsoptioner av bolagets anställda. Teckningskurs är 7,48 kronor. Vid full nyteckning med stöd av samtliga optioner i optionsprogrammet kan 3 433 000 nya B-aktier ges ut, motsvarande 7,26 % av totala antalet aktier och 5,94 % av totala röstetalet, vilket samtidigt medför att aktiekapitalet ökar med 686 600 kronor.

På en extra bolagsstämma den 9 november 2010 beslutades om emission av 958 000 teckningsoptioner med löptid till 2013-05-11. Av

Not 6 Arvode och kostnadsersättning till revisorer

	Koncernen		Moderbolaget
Tkr	2011	2010	2011	2010
KPMG
Revision	316	294	316	294
Revisionsnära konsult tjänster	-	-	-	-
Skattekonsultation	-	8	-	8
Övriga arvoden	43	101	43	76
Summa arvoden till KPMG	359	403	359	403

Not 7 Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag

Koncernen och moderbolaget, Tkr	2011	2010
Varukostnad	-29 885	-30 107
Personalkostnader	-16 440	-12 764
Avskrivningar	-4 942	-6 386
Andra rörelsekostnader	-14 617	-10 052
	-65 884	-59 311

Not 8 Finansnetto

Koncernen, Tkr	2011	2010
Realisationsresultat från försäljning av värdepapper	-	188
Ränteintäkter	681	224
Finansiella intäkter	681	412
	-58	-6
Övriga räntekostnader	-58	-6
Finansiella kostnader	-6	-2
Moderbolaget, Tkr	2011	2010
Ränteintäkter	681	224
Finansiella intäkter	681	224
Övriga räntekostnader	-55	-6
Finansiella kostnader	-55	-6

programmet innehas 938 000 teckningsoptioner av bolagets anställda, Teckningskurs är 15,74 kronor. Vid full nyteckning med stöd av samtliga optioner i optionsprogrammet kan 958 000 nya B-aktier ges ut, motsvarande 1,93 % av totala antalet aktier och 1,63 % av totala röstetalet, vilket samtidigt medför en ökning av aktiekapitalet med 191 600 kronor.

På en extra bolagsstämma den 17 november 2011 beslutades om emission av 2 000 000 teckningsoptioner med löptid till 2014-12-18. Av programmet innehas 1 800 000 teckningsoptioner av bolagets anställda, Teckningskurs är 13,64 kronor. Vid full nyteckning med stöd av samtliga optioner i optionsprogrammet kan 2 000 000 nya B-aktier ges ut, motsvarande 3,60 % av totala antalet aktier och 3,29 % av totala röstetalet, vilket samtidigt medför en ökning av aktiekapitalet med 400 000 kronor.

Tillsammans uppgår de tre optionsprogrammen till 12,78 % av det totala antalet aktier och 10,51 % av totala röstetalet i bolaget.

Not 9 Skatter

Koncernen, Tkr	2011	2010
Aktuell skattekostnad
Periodens skattekostnad	-	-
Uppskjuten skattekostnad
Periodens uppskjutna skattekostnad	-	-
Totalt redovisad skattekostnad	-	-
Moderbolaget, Tkr	2011	2010
Aktuell skattekostnad
Periodens skattekostnad	-	-
Uppskjuten skattekostnad
Periodens uppskjutna skattekostnad	-	-
Totalt redovisad skattekostnad	-	-

Avstämning av effektiv skatt

Koncernen

Tkr	%	2011	%	2010
Resultat före skatt		3 360		2 010
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	26,3 %	-884	26,3 %	-528
Ej avdragsgilla kostnader	13,3 %	-446	5,2 %	-104
Förändring av under skottsavdrag utan akti vering av uppskjuten skatt	-39,6 %	1 330	-31,5 %	632
Redovisad effektiv skatt	- %	-	- %	-

Moderbolaget

Tkr	%	2011	%	2010
Resultat före skatt		3 363		1 822
Teoretisk skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	26,3 %	-885	26,3 %	-479
Ej avdragsgilla kostnader	13,3 %	-446	5,7 %	-104
Förändring av under skottsavdrag utan akti vering av uppskjuten skatt	-39,6 %	1 330	-32,0 %	583
Redovisad effektiv skatt	- %	-	- %	-

Not 9 Skatter, forts.

Ej redovisade uppskjutna skattefordringar

Avdragsgilla temporära skillnader och skattemässiga underskottsavdrag för vilka uppskjutna skattefordringar inte har redovisats i rapporten över finansiell ställning:

Tkr	2011	2010
Skattemässiga underskott	189 845	191 352
De avdragsgilla temporära skillnaderna förfaller inte enligt rådande

skatteregler. Uppskjutna skattefordringar redovisas ej. När osäkerheten kring kommande års resultat är mindre kommer bolaget bedöma hur mycket som skall aktiveras som uppskjutna skattefordringar.

Not 10 Resultat per aktie

		Före		Efter
Kr		utspädning		utspädning (1)
	2011	2010	2011	2010
Resultat per aktie	0,08	0,05	0,08	0,05

De belopp som använts i täljare och nämnare redovisas nedan.

(1) Resultat per aktie före och efter utspädning

Årets resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare före utspädning

Tkr	2011	2010
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare	3 360	2 010

Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier före och efter utspädning

Antal aktier	2011	2010
Totalt antal utestående aktier
1 januari	39 669 586	39 669 586
Nyemission	3 940 000	-
Totalt antal utestående aktier
31 december	43 609 586	39 669 586
Vägt genomsnittligt antal stamaktier
under året före utspädning*<<	42 428 822	39 976 467

*Justerat för fondemissionselementet vid nyemission.

På extra bolagsstämma den 3 mars 2010 beslutades om emission av teckningsoptioner med löptid till 2012-08-31. Av programmet innehas 3 433 000 teckningsoptioner av bolagets anställda. Teckningskurs är 7,48 kronor. Vid full nyteckning med stöd av samtliga optioner i optionsprogrammet kan 3 433 000 nya B-aktier ges ut, motsvarande 7,26 % av totala antalet aktier och 5,94 % av totala röstetalet, vilket samtidigt medför att aktiekapitalet ökar med 686 600 kronor.

På extra bolagsstämma den 9 november 2010 beslutades om emission av 958 000 teckningsoptioner med löptid till 2013-05-11. Av programmet innehas 938 000 teckningsoptioner av bolagets anställda. Teckningskurs är 15,74 kronor. Vid full nyteckning med stöd av samtliga optioner i optionsprogrammet kan 958 000 nya B-aktier ges ut, motsvarande 1,93 % av totala antalet aktier och 1,63 % av totala röstetalet. vilket samtidigt medför en ökning av aktiekapitalet med 191 600 kronor,

På extra bolagsstämma den 17 november 2011 beslutades om emission av 2 000 000 teckningsoptioner med löptid till 2014-12-18. Av programmet innehas 1 800 000 teckningsoptioner av bolagets anställda. Teckningskurs är 13,64 kronor. Vid full nyteckning med stöd av samtliga optioner i optionsprogrammet kan 2 000 000 nya B-aktier ges ut, motsvarande 3,60 % av totala antalet aktier och 3,29 % av totala röstetalet. vilket samtidigt medför en ökning av aktiekapitalet med 400 000 kronor.

Tillsammans uppgår de tre optionsprogrammen till 12,78 % av totala antalet aktier och 10,51 % av totala röstetalet i bolaget.

Not 11 Immateriella anläggningstillgångar

Koncernen och Moderbolaget	Balanserade utvecklingsutgifter
Tkr	2011-12-31	2010-12-31
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans	38 694	41 386
Utrangering	-5 038	-
Internt utvecklade tillgångar	9 379	1 466
Utgående balans	43 035	42 852
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans	-13 357	-24 638
Utrangering	4 537	17 354
Årets avskrivningar	-4 034	-6 073
Utgående balans	-12 854	-13 357
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans	-2 462	-5 939
Utrangering	502	3 477
Årets nedskrivning	-	-
Utgående balans	-1 960	-2 462
Redovisade värden
Vid årets början	22 876	12 275
Vid årets slut	28 221	22 876
Avskrivningar ingår i nedanstående
rader i rapporten över totalresultat	2011	2010
Utvecklingskostnader	-4 034 -6 073 Samtliga immateriella anläggningstillgångar avser internt
upparbetade balanserade utgifter för utveckling av teknik för

fingeravtryckssensorer. Nyttjandeperioden är bestämbar baserad på förväntad kommersiell potential och intjäning. Avskrivningstiden baseras på beräknad nyttjandeperiod vilken är 3-4 år för produkter och 4-5 år för plattformar. Nedskrivningsprövning har skett efter bedömning av varje projekts kommersiella potential.

Not 12 Materiella anläggningstillgångar

Koncernen och Moderbolaget	2011-12-31	2010-12-31
Tkr
Ackumulerade anskaffningsvärden	Maskiner Inventarier
Ingående balans	4 919	3 145
Utrangering	-	-1 514
Överföring från förskott materiella
anläggningstillgångar	437	-
Övriga förvärv	1 344	3 288
Utgående balans	6 701	4 919
Ackumulerade avskrivningar		-2 706
Ingående balans	-1 615	-2 817
Utrangering	-	1 514
Årets avskrivningar	-908	-313
Utgående balans	-2 524	-1 615
Redovisade värden
Vid årets början	3 304	328
Vid årets slut	4 177	3 304
	Förskott materiella anläggningstillgångar
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans	437	-
Överföring till Maskiner och Inventarier	-437	-
Övriga förvärv	-	437
Utgående balans	-	437
Ackumulerade avskrivningar		-
Ingående balans	-	-
Utgående balans	-	-
Redovisade värden
Vid årets början	437	-
Vid årets slut	-	437

Not 12 Forts.

Koncernen och Moderbolaget	2011-12-31	2010-12-31
Tkr
Koncernen och Moderbolaget
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans	5 356	3 145
Utrangering	-	-1 514
Övriga förvärv	1 344	3 725
Utgående balans	6 701	5 356
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans	-1 615	-2 817
Utrangering	-	1 514
Årets avskrivningar	-908	-313
Utgående balans	-2 524	-1 615
Redovisade värden
Vid årets början	3 740	328
Vid årets slut	4 177	3 740
Avskrivningar ingår i nedanstående
rader i rapporten över totalresultat	2011	2010
Administration	-60	-110
Marknad	-32	-20
Teknik	-816	-183
Total	-908	-313

Not 13 Finansiella anläggningstillgångar

Koncernen	2011-12-31	2010-12-31
Tkr
Koncernen	Långfristig fordran
Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående balans	-	-
Utrangering	-	-
Övriga investeringar	947	-
Utgående balans	947	-
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans	-	-
Utrangering	-	-
Årets avskrivningar	-	-
Utgående balans	-	-
Utgående balans	-947	-
Redovisade värden
Vid årets början	-	-
Vid årets slut	947	-

Koncernens finansiella anläggningstillgång avser placeringar i kapitalförsäkring för att infria överenskomna pensionsavtal. Förpliktelsen redovisas under Avsättningar.

Not 13 Finansiella anläggningstillgångar

Moderbolaget		2011-12-31		2010-12-31
Tkr	Långfristig
Ackumulerade anskaffningsvärden	Fordran	Aktier	Total	Aktier	Total
Ingående balans	-	8 025	-	6 000	6 000
Utrangering	-	-	-	-	-
Övriga investeringar	947	820	1 767	2 025	2 025
Utgående balans	947	8 845	9 792	8 025	8 025
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans	-	-6 000	-6 000	-6 000	-6 000
Utrangering	-	-	-	-	-
Årets nedskrivning	-	-6 000	-6 000	-6 000	-6 000
Utgående balans	947	2 845	3 792	2 025	2 025
Redovisade värden
Vid årets början	-	2 025	2 025	-	-
Vid årets slut	947	2 845	3 792	2 025	2 025

Not 14 Finansiella instrument

Koncernen

Verkligt värde estimat

Marknadsvärdering av finansiella instrument har utförts med lednig av de mest tillförlitliga marknadspriser som finns att tillgå. Detta innebär att alla instrument som är marknadsnoterade, är marknadsvärderade med aktuella avistakurser. Därefter har konvertering till SEK skett till avistakurs per bokslutsdagen. Bokfört värde minskat med nedskrivningar utgör ett approximativt verkligt värde för kundfordringar och leverantörsskulder.

Verkligt värde hierarki

Koncernen finansiella tillgångar och skulder är värderade till verkligt värde e enlighet med följande verkligt värde hierarki:

• Nivå 1: Noterade priser på aktiv marknad för identiska tillgångar eller skulder
• Nivå 2: Andra observerbara data än noterade priser inkluderade i nivå 1, direkt som eller indirekt från prisnotering.
• Nivå 3: Data för tillgången eller skulden som inte i sin helhet baseras på observerbara marknadsdata.

Verkligt värde hierarki		2011				2010
Tkr	Nivå				Nivå
	1	2	3	Total	1	2	3	Total
Kortfristiga finansiella fordringar
Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen	-	-	-	-	1 571	-	-	1571
Likvida medel
Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen	571	-	-	571	961	-	-	961
Finansiella tillgångar totalt	571	-	-	571	2 532	-	-	2 532
Kortfristiga finansiella skulder
Finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen	394	-	-	394	-	-	-	-
Finansiella skulder totalt	394	-	-	394	-	-	-	-

Verkligt värde och bokfört värde på finansiella skulder och tillgångar	2011-12-31		2010-12-31
Tkr	Verkligt värde	Bokfört värde	Verkligt värde	Bokfört värde
Finansiella tillgångar
Kortfristiga finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen	-	-	1 571	1 571
Låne- och kundfodringar
Kundfodringar	52 998	52 998	17 224	17 224
Likvida medel	23 032	23 032	30 846	30 846
Finansiella tillgångar totalt	76 030	76 030	49 641	49 641
Finansiella skulder
Kortfristiga finansiella skulder
Finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen	394	394	-	-
Leverantörsskulder
Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde	3 323	3 323	4 098	4 098
Finansiella skulder totalt	3 717	3 717	4 098	4 098
Per kategori
Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen	-	-	1 571	1 571
Låne- och kundfordringar	76 030	76 030	48 070	48 070
Finansiella tillgångar totalt	76 030	76 030	49 641	49 641
Finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen	394	394	-	-
Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde	3 323	3 323	4 098	4 098
Finansiella skulder totalt	3 717	3 717	4 098	4 098

Not 15 Varulager

Koncernen och Moderbolaget Tkr 2011-12-31 2010-12-31 Varor under tillverkning 4 347 7 907 Färdigvaror - - 4 347 7 907 Varulagret är värderat till anskaffningsvärde.

Not 16 Kundfordringar Koncernen och Moderbolaget

Kundfordringar redovisas i koncernen och moderbolaget efter individuell bedömning av reservationsbehov. Inga kundförluster har skett under året eller föregående år.

Tkr	2011-12-31	2010-12-31
Totala kundfordringar	52 997	17 224
Varav förfallet > 15 dagar	13	498
Varav förfallet > 30 dagar	18	200

Not 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Koncernen och moderbolaget

Tkr	2011-12-31	2010-12-31
Hyror	378	408
Börs och noteringskostnader	183	708
Försäkringskostnader	32	28
Resekostnader	33	32
Ränteintäkter	195	-
Terminskontrakt	-	1 571
	821	2 746

Not 18 Likvida medel

Koncernen, Tkr	2011-12-31	2010-12-31
Följande delkomponenter ingår i likvida medel
Kassa och banktillgodohavanden	23 032	30 846
Kortfristiga placeringar jämställda
med likvida medel	-	-
Summa enligt rapporten över
finansiell ställning	23 032	30 846
Summa enligt rapporten över
kassaflöden	23 032	30 846
Moderbolaget, Tkr	2011-12-31	2010-12-31
Följande delkomponenter ingår i likvida medel
Kassa och banktillgodohavanden	22 314	28 863
Kortfristiga placeringar jämställda
med likvida medel	-	-
Summa enligt balansräkningen	22 314	28 863
Summa enligt rapporten över

Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel med utgångspunkt att:

• De har en obetydlig risk för värdefluktuationer.

• De kan lätt omvandlas till kassamedel.

• De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten.

Not 19 Eget kapital

Koncernen eller Moderbolaget

Typer av aktier	Antal Aktier
	2011	2010
Emitterade antal aktier per 1 januari
A-aktier vid årets början	1 200 000	1 200 000
Nyemission A-aktier	-	-
Summa antal A-aktier	1 200 000	1 200 000
B-Aktier vid årets början	38 469 586	38 469 586
Nyemission B-Aktier	3 940 000	-
Summa B-aktier	42 409 586	38 469 586
Totalt antal utestående aktier	43 609 586	39 669 586
Kvotvärde kronor per aktie	0,20	0,20

Per den 31 december 2011 omfattade det registrerade aktiekapitalet 43 609 586 stamaktier (39 669 586).

Innehavare av stamaktier är berättigade till utdelning som fastställs efter hand och aktieinnehavet berättigar till rösträtt vid bolagsstämman med en röst per aktie.

I april 2011 genomfördes en riktad nyemission om 7,00 kronor per aktie. Emissionen uppgick till 3 940 000 aktier samt 27,6 Mkr före emissionskostnader om 3,6 Mkr. Efter teckning ökade antalet med 3 940 000 B-aktier till totalt 42 409 586 B-Aktier Antalet A-aktier var oförändrat 1 200 000 aktier.

Kapitalhantering

Enligt styrelsens policy är koncernens finansiella målsättning att ha en god finansiell ställning som bidrar till att bibehålla investerares, kreditgivares och marknadens förtroende samt utgöra en grund för fortsatt utveckling av affärsverksamheten. Skuldsättningsgraden är noll då FPC:s finansiering enbart består av inbetalt kapital. Koncernen eller moderbolaget har hittills inte lämnat någon utdelning.

Under året har ingen förändring skett i koncernens kapitalhantering. Varken moderbolaget eller dotterbolaget står under externa kapitalkrav.

Moderbolagets eget kapital

Avstämning av ingående och utgående balans för moderbolagets komponenter inom eget kapital redovisas ovan i en separat rapport över förändringar i eget kapital efter moderbolagets balansräkning.

Beskrivning av karaktär och syfte med reserver under Eget Kapital: Bundna fonder

Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.

Reservfond

Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. Belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden har överförts till och ingår i reservfonden. Enligt övergångsregeln till ändringen av ÅRL ska medel som tillförts överkursfonden före den 1 januari 2006 överföras till reservfond i den första årsredovisningen som upprättas efter den 1 januari 2006. För kalenderårsföretag innebar detta att överkursfonden överfördes till reservfonden i årsredovisningen för år 2005. Reservfonden är fortsatt bundet eget kapital i moderbolaget. Överkursfonder som uppkommer efter den 1 januari 2006 redovisas som fritt eget kapital i moderbolaget.

Fritt eget kapital

Följande fonder utgör tillsammans med årets resultat fritt eget kapital, som också utgör utdelningsbart belopp.

Överkursfond

När aktier emitteras till överkurs, det vill säga för aktierna ska betalas mer än aktiernas kvotvärde, ska ett belopp motsvarande det erhållna beloppet utöver aktiernas kvotvärde, föras till överkursfonden. Belopp som tillförts överkursfonden fr.o.m. 1 januari 2006 ingår i fritt eget kapital.

Balanserade vinstmedel

Balanserade vinstmedel utgörs av föregående års balanserade vinstmedel och resultat efter avdrag för under året lämnad vinstutdelning.

Not 20 Övriga skulder

Koncernen och Moderbolaget

Tkr	2011-12-31	2010-12-31
Personalens källskatt	346	254
Summa övriga kortfristiga skulder	346	254

Not 21 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Koncernen och Moderbolaget

Tkr	2011-12-31	2010-12-31
Semesterlöner	595	377
Sociala avgifter	1 369	961
Produktionskostnader	286	1 130
Löner	1 211	540
Styrelsearvoden	285	373
Förutbetalt utvecklingsbidrag	752	-
Terminskontrakt	394	-
Revision	250	150
Övriga omkostnader	540	400
	5 682	3 931

Not 22 Finansiella risker och riskhantering Koncernen och Moderbolaget

Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker.

Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer samt risker avseende refinansiering- och kreditgivning. Koncernens finanspolicy för hantering av finansiella risker har utformats av styrelsen och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten. Finansiella transaktioner och risker hanteras av finansfunktion som finns inom moderbolaget. Målsättningen är att:

• • Hantera och kontrollera finansiella risker i verksamheten
• • Minimera negativa resultateffekter av marknadsförändringar i valutor och räntor.
• • Planera och säkerställa likviditet för den operativa verksamheten.
• • Optimera utnyttjandet av kapital och kassaflöden.

Finansieringsrisk

Finansiering av rörelsekapital och utvecklingskapital har hittills skett genomemissioner. Koncernen har ingen upplåning och policyn är tills vidare att minimera upplåningsbehovet genom att använda emissioner vid kapitalbehov. Finansieringsrisken utgörs av risken för tillgången på finansieringskapital samt som priset för finansieringskapital varierar med risk för ogynnsamma villkor. Genom att utveckla verksamheten samt med finansiell och planering förbyggs finansieringsrisken. Målsättningen är att koncernen skall klara sina finansiella åtaganden och ha god beredskap för att ta in mer finansiering.

Likviditetsrisk

Likviditetsrisken är risken att koncernen kan få problem att fullgöra sina skyldigheter som är förknippade med finansiella skulder. Koncernen har rullande likviditetsplanering. Planeringen uppdateras månatligen. Koncernens likviditetsplanering omfattar minst 6 månaders rullande prognoser på medellång sikt. Likviditetsplaneringen används för att hantera likviditetsrisken och kostnaderna för finansieringen av koncernen. Målsättningen är att koncernen ska kunna klara sina finansiella åtaganden och i god tid ha beredskap. Uppgångar såväl som nedgångar skall pareras utan betydande oförutsebara kostnader. Tillgänglig likviditet uppgick vid årets slut till 23,0 Mkr(30,8).

Enligt finanspolicyn ska det alltid finnas tillräckligt med kontanta medel och garanterade krediter om minst 5 Mkr för att täcka den närmaste månadens likviditetsbehov. Företagets finansiella skulder som består av leverantörskrediter uppgick vid årsskiftet till 2,3 Mkr (4,1) och har en kort förfallostruktur inom 1-2 månader.

Marknadsrisk

Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Marknadsrisker indelas av IFRS i tre typer; valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. De marknadsrisker som främst påverkar koncernen utgörs av valutarisker och råvaruprisrisk medans ränterisken är av mindre påverkan till följd av att ingen inlåning finns.

Koncernens målsättning är att hantera och kontrollera marknadsriskerna inom fastställda parametrar och samtidigt optimera resultatet av risktagandet inom givna ramar. Parametrarna är fastställda med syfte att marknadsriskerna på kort sikt (6-12 månader) endast ska påverka koncernens resultat och ställning marginellt. På längre sikt kommer emellertid varaktiga förändringar i valutakurser, räntor och elpris få en påverkan på det konsoliderade resultatet.

Valutarisk

Risken att verkliga värden och kassaflöden avseende finansiella instrument kan fluktuera när värdet på främmande valutor förändras utgör valutarisk. Koncernen är exponerad för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen härrör från koncernens försäljning och inköp i utländska valutor. Dessa valutarisker består dels av risk för fluktuationer i värdet av finansiella instrumenten kund- eller leverantörsskulder samt dels av valutarisken i förväntade och kontrakterade betalningsflöden. Dessa risker utgör transaktionsexponering.

Valutarisker säkras i sin helhet om de är hänförliga till monetära tillgångar och skulder, kontrakterad försäljning eller andra bindande åtaganden. Mycket sannolika prognostiserade valutaflödens nettoexponering säkras framåt i tiden om upp till 90% av värdet på upp till ett års sikt. Standardiserade valutaterminer och valutaoptioner användas. I redovisningen tillämpas ej säkringsredovisning enligt IAS 39. Utfallet av säkringar redovisas löpande i Rapport över totalresultatet/resultaträkningen.

I årets resultat ingår valuta kursdifferenser med -1 556 Tkr (623) i rörelseresultatet och med ingen del i finansnettot.

Transaktionsexponering

Koncernens transaktionsexponering och säkringar fördelar sig per balansdagen på följande valutor.

1-12 månader

Mkr	Nettoflöden	Säkringsgrad
2011
USD och Totalt	38,1	92%
2010
USD och Totalt	30,6	66%

Transaktionsexponeringen har säkrats genom valutaderivat (terminskontrakt).

Det verkliga värdet på terminskontrakt använda för att säkra prognostiserade flöden uppgick netto till -0,4 Mkr (1,6) per 31 december 2011. Härav är i rapporten över finansiell ställning redovisat som tillgångar - (1,6) och som skulder 0,4 Mkr (-).

Valutaderivatens verkliga värde förväntas redovisas i årets resultat:

Tkr	Inom 1 år	1 år–3 år	3 år -8 år	> 8 år	Summa
Resultat
effekt	-393	-	-	-	-393
	Under 2011 avslutades valutasäkringar för nominellt belopp 35,5 Mkr.

Känslighetsanalys valutakursrisk före säkring med

terminskontraktens effekt

En 10 % förstärkning av den svenska kronan gentemot andra valutor per 31 december 2011 skulle innebära en förändring av eget kapital med 5,1 Mkr och av resultat med 5,1 Mkr. Känslighetsanalysen grundar sig på att alla andra faktorer (t.ex. räntan) förblir oförändrade.

Not 22 Forts.

Råvaruprisrisk

Med råvarurisk avses förändringen i priset på insatsvaror och dess påverkan på resultatet. För koncernen är det främst förändringar av priset på kisel och i mindre grad guld som utgör en råvaruprisrisk. Denna risk är dock liten i förhållande till hela produktionskostnaden. Kiselkostnaden har hittills inte påverkat priset på mellanprodukten wafer i någon betydande omfattning utan konjunktur och beläggningen hos underleverantörer har större påverkan på prissättningen. Guld ingår med mindre än 1% i produktionskostnaden och dess fluktuationer är inte av stor betydelse för hela produktionskostnaden.

Kreditrisker i kundfordringar

Risken att koncernens/företagets kunder inte uppfyller sina åtaganden d.v.s. att betalning inte erhålls från kunderna utgör en kundkreditrisk. Koncernens kunder kreditkontrolleras och resulterar i en bedömning för varje affär. För större kundfordringar begränsas risken för kreditförluster genom kreditförsäkring, bankgaranti eller annan säkerhet avseende kunder med låg kreditvärdighet eller otillräcklig kredithistorik. Utifrån historisk data gör koncernen bedömningen att ingen nedskrivning av kundfordringar som ännu inte är förfallna är nödvändig per balansdag. Förfallna kundfordringar har reserverats med 1,0 Mkr.

Åldersanalys förfallna ej nedskrivna kundfordringar

Tkr	2011		2010
	Redovisat värde ej nedskr fordr	Säkerhet	Redovisat värde ej nedskr fordr	Säkerhet
Ej förfallna kundfordringar	52 966	6 160	16 727	-
Förfallna kundfordringar 0 – 30 dgr	17	-	297	-
Förfallna kundfordringar 30 dgr - 90 dgr	-	-	200	-
Förfallna kundfordringar ‹ 90 dgr	1 039	-	-	-
Reserverade kundfordringar	-1 025	-	-	-
Summa	52 997	6 160	17 224	-

Under året har kundfordringar till ett värde av 1 026 Tkr reserverats.

	2011			2010
	Antal kunder	% totala antalet kunder	% andel av värdet	Antal kunder	% totala antalet kunder	% andel av värdet
Exponering ‹ 1 Mkr	10	67	3	9	82	3
Exponering 1 – 10 Mkr	2	13	16	2	18	97
Exponering › 10 Mkr	3	20	81	-	-	-
Total	15	100	100	11	100	100

Ränterisk

Ränterisk är risken att värdet på finansiella instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan leda till förändring i verkliga värden och förändringar i kassaflöden. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. På tillgångssidan finns likviditetsplaceringar som omplaceras regelbundet. Placering sker i kortfristig (3-6 månader) inlåning i bank. Till följd av den korta räntebindningstiden minskar risken vid fördelaktig ränteutveckling samtidigt som risken ökar vid ofördelaktig ränteutveckling.

Not 23 Operationell leasing

Koncernen och Moderbolaget

Leasingavtal där företaget är leasetagaren

Icke uppsägningsbara leasingbetalningar uppgår till:

Tkr	2011	2010
Inom ett år	1 762	1 710
Mellan ett år och fem år	6 342	7 768
	8 104	9 478

Kostnadsförda avgifter för operationella leasingavtal

	Moderbolaget
Tkr	2011	2010
Minimileaseavgifter	1 705	1 980
Variabla avgifter	-	-
Totala leasingkostnader	1 705	1 980

Operationella leasingavtal utgörs av hyresavtal för lokal. Det största avtalet upphör per 2012-01-31 varefter nytt avtal träder i kraft vilket gäller till 2016-06-30. Detta avtal motsvarar 89% av kostnadsförda minimileasingavgifter under 2011. Möjlighet till omförhandling och förlängning finns. Avtalet löper med löpande justeringar mot konsumentprisindex.

Not 24 Närstående

Närståenderelationer

Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotterföretag, se not 25.

Sammanställning över närståendetransaktioner

Koncernen och moderbolaget

Tkr Närstående relation	År	Försäljning av varor/tjänster till närstående	Inköp av varor/ tjänster från närstående	Övrigt (t.ex. ränta utdelning)	Fordran på närstående per 31 december	Skuld till närstående per 31 december
Andra närstående	2011	-	182	-	-	-
Andra närstående	2010	-	430	-	-	-

Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor.

Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning begränsar sig till enskilda mindre tydligt avgränsade konsultuppdrag där specifik kompetens krävs. Följande ersättningar har nyckelpersonerna i ledande ställning erhållit:

Tkr	2011	2010
Kortfristiga ersättningar till anställda	8 278	5 753
Ersättningar efter avslutad anställning	-	-
Övriga långfristiga ersättningar	-	-
Aktierelaterade ersättningar	-	-
Ersättningar vid uppsägning	-	-
Uppgifter om ersättningar till respektive nyckelperson i ledande ställning, se not 6.

Not 25 Koncernföretag

Moderbolagets innehav i dotterföretag Dotterföretagets säte, land Ägarandel 2011 2010 Fingerprint Security System Databärare AB Sverige 100 % 100 % Tkr 2011 2010 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 8 025 6 000 Aktieägartillskott (vid incitamentsprogram) 820 2 025 Utgående balans 31 december 8 845 8 025 Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början -6 000 -6 000 Utgående balans 31 december -6 000 -6 000 Redovisat värde den 31 december 2 845 2 025

Specifikation av moderbolagets direkta innehav av andelar i dotterföretag

			2011- 12-31	2010- 12-31
Dotterföretag / Organisa tionsnummer / Säte	Andelar, antal	Andel, %	Redovi sat värde	Redovi sat värde
Fingerprint Security System Databärare AB 556239-5938, Göteborg	1 000	1 00	2 845	2 025

Not 26 Rapport över kassaflöden

Likvida medel – koncernen

Tkr	2011-12-31	2010-12-31
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och banktillgodohavanden	23 032	30 846
Summa enligt rapport över finansiell ställning	23 032	30 846
Summa enligt rapporten över kassaflöden	23 032	30 846

Likvida medel - moderbolaget

Tkr	2011-12-31	2010-12-31
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och banktillgodohavanden	22 314	28 863
Summa enligt balansräkningen	22 314	28 863
Summa enligt kassaflödesanalysen	22 314	28 863

Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter:

• De har en obetydlig risk för värdefluktuationer

• De kan lätt omvandlas till kassamedel

• De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten

Betalda räntor och erhållen utdelning

Koncernen och Moderbolaget

Tkr	2011	2010
Erhållen ränta	682	412
Erlagd ränta	-55	-6

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

Koncernen och Moderbolaget

Tkr	2011	2010
Avskrivningar	4 942	6 386
Nedskrivningar	-	-
Övrig avsättning	1 177	-
	6 120	6 386

Not 27 Övrig avsättning

Koncernen och Moderbolaget

Tkr
Ackumulerad avsättning	2011-12-31	2010-12-31
Ingående balans	-	-
Ny avsättning	1 177	-
Utgående balans	1 177	-
Redovisade värden		-
Vid årets början	-	-
Vid årets slut	1 177	-

Övrig avsättning avser avsättning för pensionsavtal för verkställande direktör. Pensionsavtalet är avgiftsbestämd pension. Reglering sker från den anställdes 65-årsdag.

Not 28 Viktiga uppskattningar och bedömningar

Företagsledningen har med revisionskommittén diskuterat utvecklingen, valet och upplysningarna avseende koncernens viktiga redovisningsprinciper och uppskattningar samt tillämpningen av dessa principer och uppskattningar.

Viktiga bedömningar vid tillämpning av koncernens redovisningsprinciper:

Under 2011 har aktivering av Balanserade utvecklingsutgifter skett. Aktiveringen baserar sig på förväntad kommersiell potential för de produkter som utgifterna rör och i detta fall främst den Linjesensor där utvecklingsprojektet avslutades vid 2011 års utgång. Uppskattningarna har fokuserat på att fastställa under hur lång tid framåt det finns intjäningsmöjligheter för produkterna och dessa uppskattningar är av sin natur beroende på marknadens, konkurrenters och teknologins utveckling. Koncernen har 190 Mkr i ackumulerade skattemässiga underskott. Dessa har trots det positiva årsresultatet 2011 ej redovisats som tillgång i Rapporten över finansiell ställning respektive Balansräkningen. Bedömningen är att trots två positiva årsbokslut i verksamheten är tiden med positivt resultat för kort och att den fortsatta utvecklingen därför följs varvid bedömning sker när denna tillgång redovisas inom rapport över finansiell ställning respektive rapport över totalresultatet.

Not 29 Uppgifter om moderbolaget

Fingerprint Cards AB är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Göteborg. Moderbolagets aktier är registrerade på OMX Nordic Exchange Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Västra Hamngatan 8, 403 16 GÖTEBORG.

Koncernredovisningen för år 2011 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen.

Not 30 Händelser efter balansdagen

Januari 2012:

Fingerprint Cards tar rekordorder i Kina värd 44 Mkr.

Mars 2012:

Utredning om grovt insiderbrott. FPC sluter sammarbets avtall med globalt ledande modulproducent.

April 2012:

FPC utser Canegie till likviditetsgarant.

Maj 2012:

FPC och CrucialTec lanserar biometriska moduler till ledande kunder i branschen. Försäljningsmålet är 20–40 miljoner enheter för perioden 2012–2014.

FPC utser Göran Malm och Tord Wingren till nya medlemmar i Advisory Board.

FPC utvecklar samarbetet med kinesiska Miaxis med särskild inriktning på banksektorn.

Not 31 Ställda säkerheter

Koncernen och Moderbolaget

Tkr	2011	2010
Ställd säkerhet för utnyttjad rörelsekredit; banktillgodohavan
den	-	15 000
	-	15 000

Styrelsens intygande

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har som framgår ovan godkänts för utfärdande av styrelsen den 16 maj 2012. Koncernens rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 31 maj 2012.

Göteborg den 16 maj 2012

Ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot

Mats Svensson Anders Hultqvist Christer Bergman

Styrelseledamot Styrelseledamot Verkställande direktör

Urban Fagerstedt Sigrun Hjelmqvist Johan Carlström

Vår revisionsberättelse har avlämnats den 16 maj 2012 KPMG AB

Johan Kratz Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Fingerprint Cards AB (publ) , org. nr 556154-2381

Rapport om årsredovisningen och koncernredo-visningen

Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för Fingerprint Cards AB (publ) för år 2011. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 24 - 48.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisning-en och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbe-dömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur företaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisnings-principer som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovis-ningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansi-ella ställning per den 31 december 2011 och av dess resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättel-sen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisning-ens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget samt rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning för koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisning-en har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Fingerprint Cards AB (publ) för år 2011.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till disposit-ioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningsla-gen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Göteborg den 16 maj 2012 KPMG AB

Johan Kratz Auktoriserad revisor

Bolagsstyrningsrapport

Med Bolagsstyrning avses varigenom rättigheter och skyldigheter är fördelade mellan bolagets organ i enlighet med gällande lagar, regler och processer. Bolagsstyrning handlar om systemen för Beslutsfattande och om den struktur genom vilken aktieägarna direkt eller indirekt styr bolaget. Fingerprint Cards AB (publ.) (FPC) är ett svenskt publikt aktiebolag noterat vid Nasdaq OMX Stockholm. Ett svensk publikt aktiebolag med noterade värdepapper är skyldigt att följa regler som påverkar bolagets styrning där de viktigaste är:

• • Aktiebolagslagen
• • Regelverk för emittenter, Nasdaq OMX Stockholm
• • Svensk kod för bolagsstyrning från 1 februari 2010.

Koden anger syftet för bolagsstyrning som "att säkerställa att bolag sköts på ett för aktieägarna så effektivt sätt som möjligt. För ett svenskt publikt aktiebolag med noterade värdepapper kommer härtill lagar avseende värdepapper och dess handel, marknad och kurspåverkande information där de viktigaste är:

• • Lag om handel med finansiella instrumet
• • Lag om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument
• • Marknadsmissbrukslag

Aktieinnehav

För aktieinnehaven, direkta eller indirekta, som överstiger minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget, se sidan 25 i förvaltningsberättelsen.

Bolagsstämma

FPC:s cirka 9 000 aktieägare är de som ytterst fattar beslut om koncernens styrning. Aktieägarna utövar sin rösträtt vid bolagsstämmor. Bolagsstämman är det högsta beslutande organet. Ordinarie bolagsstämma (årsstämma) tar ställning till eventuella ändringar i det mest grundläggande styrdokumentet; bolagsordningen. Bolagsstämman fastställer resultat och balansräkning, ger ansvarsfrihet åt styrelsen, väljer ny styrelse, väljer revisorer, beslutar om ersättning till styrelsens ordförande, styrelsens ledamöter och revisor, beslutar om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt förändringar i antalet aktier och dess struktur.

Kallelse till årsstämma utfärdas tidigast sex och senast fyra veckor före stämman. Kallelsen skall innehålla information om sätt och senaste tidpunkt för anmälan, rätt att deltaga i och rätt att rösta på stämman, numrerad dagordning med de ärenden som skall behandlas, information om resultat-disposition och det huvudsakliga innehållet i övriga förslag.

Aktieägare eller ombud kan rösta för fulla antalet ägda eller företrädda aktier. En A-aktie har 10 röster och en B-aktie har en röst vid bolagsstämman. Anmälan till årsstämman sker bland annat genom e-mail enligt anvisningarna i kallelsen. Sker deltagande genom ombud krävs en fullmakt från aktieägaren utfärdad för ombudet. Om aktierna är förvaltarregistrerade måste de omregistreras i ägarens namn i aktieboken senast på avstämningsdagen för stämman. Avstämningsdagen anges i kallelsen. Kallelse till extra bolagsstämma, där fråga om ändring av bolagsordningen

INTERNA STYRINSTRUMENT

Affärsidé och mål, bolagsordning, styrelsens arbetsordning, VD-instruktioner, strategier, policys, uppförandekod och kärnvärden.

EXTERNA STYRINSTRUMENT

Aktiebolagslag, årsredovisningslag, andra relevanta lagar, regelverk för emittenter samt svensk kod för bolagsstyrning.

skall behandlas, ska utfärdas tidigast sex senast fyra veckor före stämman. Kallelse till annan extra bolagsstämma utfärdas tidigast sex och senast tre veckor före stämman.

Förslag till stämman adresseras till styrelsen och skall insändas i god tid innan kallelsen utfärdas. Inför årsstämman den 31 maj 2012 skall en begäran från aktieägare att få ärende behandlat på stämman ha inkommit senast

2012-04-12 för att kunna tas med i kallelsen till stämman. De flesta beslut på bolagsstämman fattas med enkel majoritet. I vissa fall föreskriver aktiebolagslagen att beslut ska fattas med kvalificerad majoritet, t.ex. för beslut om ändring av bolagsordningen vilket kräver att aktieägare med minst två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de aktier som är företrädda vid stämman bifaller beslutet.

Bolagsstämmornas protokoll publicerades på FPC:s hemsida www.fingerprints.com

Årsstämma 2011

Årsstämma avseende räkenskapsåret 2010 hölls den 16 juni 2011 i Göteborg. Kallelse till stämman publicerades den 19 maj 2011 i Dagens Industri samt Post- och Inrikes tidningar. Vid årsstämman närvarade aktieägare representerande 23,99% av antalet röster och 5,17% av antalet aktier.

Årsstämman fattade beslut om:

• • Fastställande av resultat och balansräkning för år 2010.
• • Fastställande av vinstdisposition där vinsten balanseras i ny räkning.
• • Ansvarsfrihet för styrelse och verkställande direktören för 2010.
• • Beslut att antalet styrelseledamöter skall vara 5.
• • Fastställande av arvode för styrelse och revisor.
• • Val av styrelseledamöter och revisor där Mats Svensson valdes till ny ordförande.
• • Val av valberedningens ledamöter.
• • Antagande av ny bolagsordning.
• • Fastställande av riktlinjer för ledande befattningshavare.
• • Bemyndigande till styrelsen att till nästkommande årsstämma fatta beslut om emission av upp till 9 000 000 aktier i serie B. Emissionen skall kunna ske med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt.
• • Bemyndigande till styrelsen att till nästkommande årsstämma fatta beslut om emission av upp till 9 000 000 Emissionen skall ske med företrädesrätt för aktieägarna.

Extra bolagsstämma 2011

Under 2010 har en extra bolagsstämma hållits den 17 november 2010 i Stockholm. Kallelse till stämman publicerades den 27 oktober 2011. Vid stämman närvarade aktieägare representerande 22,96% av antalet röster och 3,88% av antalet aktier. Vid stämman fattades beslut om att:

• Godkänna styrelsens förslag om emission av teckningsoptioner.

Valberedning och nomineringsprocess

Årsstämman beslutar hur valberedningen utses. På årsstämma 2011 redogjordes för valberedningens förslag till styrelseledamöter, vilka även valdes till styrelseledamöter av stämman; Christer Bergman, Urban Fagerstedt, Anders Hultqvist, Sigrun Hjelmqvist samt till ordförande Mats Svensson. Valberedningen föreslog vilket även beslutades att valberedningen inför årsstämman 2012 skall bestå av Tommy Trollborg, Dimitrij Titov samt Mats Svensson. Valberedningens mandatperiod sträcker sig fram till dess att ny valberedning utsetts. Valberedningen skall inom sig utse en ordförande vilken inte skall vara styrelse ordförande. För det fall en aktieägare, som representeras av en av valberedningens ledamöter inte längre skulle tillhöra de röstmässigt största aktieägarna i bolaget, eller för det fall en ledamot av valberedningen av något annat skäl lämnar valberedningen före årsstämman 2012, skall valberedningens ledamöter i samråd ha rätt att utse en annan representant för de större aktieägarna, att ersätta sådan ledamot.

Valberedningen i FPC består av:

• • Dimitrij Titov (Valberedningens ordförande, oberoende i förhållande till bolaget).
• • Tommy Trollborg (Oberoende i förhållande till bolaget)
• • Mats Svensson (Representerande aktieägaren Sunfloro AB; 22,05 % av rösterna)

Valberedningens uppgifter inför årsstämman avseende räkenskapsåret 2011 är:

• • Förslag till stämmoordförande
• • Förslag till styrelse
• • Förslag till styrelseordförande
• • Förslag till styrelsearvoden
• • Förslag till revisionsarvode
• • Förslag rörande valberedningens sammansättning inför 2012 års årsstämma.

Aktieägare kan inkomma med förslag till valberedningen, vilka skickas till: investrel@fingerprints.com

Styrelse

FPC:s styrelse utgörs av 5 personer. FPC:s styrelse har ansvaret för att styra verksamheten till årsstämman. Styrelsens ledamöter väljs årligen av årsstämman för tiden intill slutet av nästa årsstämma. Förändringar i styrelsen kan ske genom beslut på extra bolagsstämma mellan de ordinarie årsstämmorna eller genom att en ledamot väljer att avgå från sitt uppdrag i förtid. Styrelsens ledamöter har en bred och omfattande erfarenhet från näringslivet och alla ledamöter är eller har varit verkställande direktörer eller ledande befattningshavare. Flertalet upprätthåller andra uppdrag som ledamot i styrelse för relevanta bolag sett ur lednings, marknads, teknik eller internationellt perspektiv. Svensk kod för bolagsstyrning innehåller bestämmelser om att majoriteten av de bolagsstämmovalda ledamöterna skall vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen samt att minst två av de oberoende ledamöterna skall vara oberoende även i förhållande till aktieägare som kontrollerar tio procent eller mer av aktier eller röster i bolaget. Valberedningen har vid en bedömning ansett att samtliga fem ledamöter är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Tre av ledamöterna är oberoende i förhållande till större aktieägare. I enlighet med koden utses även styrelsens ordförande på årsstämman. Någon regel om längsta tid som ledamot kan ingå i styrelsen finns inte. Enligt bolagsordningen skall styrelsen bestå av 4 till 7 ledamöter, där det rådande antalet är 5 styrelseledamöter i dagsläget.

Styrelsen ansvarar för FPC:s organisation och förvaltar FPC:s angelägenheter för aktieägarnas räkning. Styrelsen skall fortlöpande bedöma FPC:s ekonomiska situation och se till att FPC är organiserat så att bokföring, medelsförvaltning och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsen utser Verkställande direktör, beslutar i frågor rörande strategisk inriktning av verksamheten och bolagets övergripande organisation. Styrelsen fastställer policyer och instruktioner för den löpande verksamheten som leds av den verkställande direktören. Verkställande direktören ser i sin tur till att styrelsen regelbundet informeras om händelser som är av betydelse för koncernens utveckling, resultat, ställning och likviditet. Den Verkställande direktören får väljas in i styrelsen men i enlighet med den svenska aktiebolagslagen får denne inte i ett publikt aktiebolag utses till styrelseordförande. Styrelsens ledamöter under 2011 (Ledamöterna presenteras separat på sid 46 i årsredovisningen):

Namn	Funktion	Invald	Avträtt	Utskottsarbete	Oberoende* i förhållande till		Närvaro	Arvode
					Bolaget	Större ägare	styrelse	kronor
Mats Svensson	Ordförande	2010-11-09	-	Valberedning Ersättningskommitté Revisionskommitté	Ja	Nej	12	170 000
Christer Bergman	Ledamot	2008-08-08	-	Ersättningskommitté Revisionskommitté	Ja	Ja	11	100 000
Urban Fagerstedt	Ledamot	2009-06-04	-	Ersättningskommitté Revisionskommitté	Ja	Nej	10	100 000
Sigrun Hjelmqvist	Ledamot	2010-06-17	-	Ersättningskommitté Revisionskommitté	Ja	Ja	12	100 000
Anders Hultqvist	Ledamot	2009-06-04	-	Ersättningskommitté Revisionskommitté	Ja	Ja	12	100 000
Tommy Trollborg	Ordförande	2008-05-23	2011-06-17	Ersättningskommitté Revisionskommitté	Ja	Ja	5	170 000

*Oberoende definierat enligt svensk kod för bolagsstyrning.

Styrelsen arbetsordning

I enlighet med aktiebolagslagen, har styrelsen fastställt en arbetsordning samt en instruktion till verkställande direktören som anger hur arbetet skall fördelas mellan styrelsen som helhet, utskott och kommittéer samt mellan styrelsens ordförande och Verkställande direktören. Arbetsordningen är ett komplement till den svenska aktiebolagslagen och bolagsordningen. Styrelsen utvärderar och antar arbetsordningen minst en gång om året. Utöver arbetsordning och instruktion finns policyer som anger syften, ramar och ansvar för arbetsområden och funktioner. Styrelsens ordförande har till uppgift, vilket bl.a. framgår av styrelsens arbetsordning, att se till att styrelsens arbete bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina skyldigheter.

I detta ligger att organisera och leda styrelsen arbete samt att skapa bästa möjliga förutsättningar för dess arbete. Utöver detta skall ordföranden se till att styrelsens ledamöter löpande uppdaterar och fördjupar sina kunskaper om bolaget och att nya ledamöter får lämplig introduktion. Ordföranden skall stå till förfogande som rådgivare och diskussionspartner till verkställande direktören men också utvärdera dennes arbete samt redogöra för sin bedömning i styrelsen. Ordföranden ansvarar för utvärderingen av styrelsen arbete och delger valberedningen resultatet av utvärderingen.

Styrelsemöten

Under 2011 har 12 styrelsemöten hållits. Aktiviteten har varit fortsatt hög och styrelsens beslut samt samråd har krävts löpande; en extra bolagsstämma, beslut om emission av teckningsoptioner, andra räkenskapsåret i följd med positivt resultat, avrapportering och beslutsfattande avseende utvecklingsprojekt. Vid behov medverkar FPC:s medarbetare som föredragande vid styrelsemötena.

Styrelseåret inleds efter årsstämman med att ett konstituerande styrelsemöte hålls. Vid detta möte antas arbetsordning för styrelse och VD-instruktion. Återkommande punkter på agendan på de efterföljande mötena under året är koncernledningens avrapportering om affärsläget, verksamheten, organisation, resultat, ställning och likviditet. Styrelsemöten på hösten och före jul behandlar budget och affärsplan för kommande år.

I anslutning till kvartalsslut hålls styrelsemöten för att fatta beslut om publicering delårs, halvårs och bokslutsrapport. Inför ordinarie årsstämma hålls möte för beslut om kallelse, årsredovisning, bolagsstyrningsdokument samt övrigt ärenden till stämman.

Ersättningskommittén

Ersättningskommittén utvärderar och bereder frågor om ersättning och anställningsvillkor samt utarbetar förslag till riktlinjer för ersättning till Verkställande direktören och ledande befattningshavare för beslut på årsstämman. Ersättningskommittén skall säkerställa att ersättningen motsvaras av gällande marknadsvillkor för motsvarande befattningshavare i andra företag och därmed att bolagets erbjudande till medarbetarna är konkurrenskraftigt. Verkställande direktörens ersättning fastställs av styrelsen. Ersättningar till övriga ledande befattningshavare beslutas av Verkställande direktören efter samråd med ersättningskommittén. Inom FPC hanteras Ersättningskommitténs uppgifter av hela styrelsen.

Revisionskommittén

Revisionskommittén eller revisionsutskott har till uppgift att stödja styrelsens arbete med att säkerställa hög kvalitet inom intern kontroll, finansiell rapportering och extern revision. Det innebär bland annat granskning av delårsrapporter, bokslutskommunikéer före publicering och behandla alla kritiska redovisningsfrågor och bedömningar. Styrelsen träffar den externe revisorn vid minst två tillfällen under året. Inom FPC hanteras Revisionskommitténs uppgifter av hela styrelsen.

Revision

Vid årsstämman 2010 valdes KPMG med huvudansvarig revisor Johan Kratz, till FPC:s revisor. Johan Kratz har varit auktoriserad revisor sedan 1995. Johan Kratz är även revisor i bl.a. Concordia Maritime AB, Eka Chemicals AB och Nobel Biocare AB.

Revisorn granskar förvaltningen, bokslut, interna rutiner och kontrollsystem, delårsbokslut med delårsrapporter, halvårsbokslut med halvårsrapport samt årsbokslut med årsredovisning. Styrelsen Träffar årligen revisorn för en redogörelse om bolagets organisation är utformad så att bokföring, medelsförvaltning och förhållanden i övrigt kan kontrolleras på ett betryggande sätt. Revisorn har avseende räkenskapsåret 2011 rapporterat till styrelsens vid ett tillfälle samt till VD vid ytterligare ett tillfälle. Under 2011 var revisorn närvarande vid årsstämman den 16 juni.

Verkställande direktör

Johan Carlström är FPC:s verkställande direktör och leder den löpande verksamheten. En skriftlig VD-instruktion som antagits av styrelsen definierar ansvarfördelningen mellan styrelse och Verkställande direktör. Verkställande direktören rapporterar regelbundet till styrelsen om verksamhetens utveckling utifrån uppsatta mål, strategier och beslut som styrelsen fattat.

Intern kontroll

FPC har en liten organisation. Ansvaret för intern kontroll har till viss del delegerats till avdelningschefer från verkställande direktören. Ansvaret innebär att det finns ändamålsenliga instruktioner och rutiner för verksamhet som skall följas upp regelbundet och rapporteras. Gränsen i ansvar är definierad dels i belopp och dels i närheten till den egna befattningen.

Ansvaret för den interna kontrollen, regelefterlevnaden och operativa risker är således en integrerad del av chefsansvaret. Finanspolicyn som uppdaterats under 2011 innehåller ramar för bl.a. placeringar, likviditetshantering, valutasäkring, kreditgivning i samband med försäljning. Kreditförsäljning får endast beviljas om kredittagaren på goda grunder kan fullgöra sina förpliktelser. I övrigt skall försäljning ske mot förskottsbetalning. FPC eftersträvar att dess historiskt låga kundförlustnivå skall bestå och därmed bidra till lönsamhet samt en god finansiell ställning.

Riktlinjer för ersättning till styrelse

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt beslut på årsstämman. Särskilt arvode utgår ej för kommittéarbete. Arvodet för 2011/12 uppgår till 170 000 kronor till styrelsens ordförande samt 100 000 kronor till styrelseledamöter, totalt 570 000 kronor. Styrelseledamot som tillkommer under året erhåller arvode i förhållande till återstående tid till nästa ordinarie årsstämma.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

En inom styrelsen utsedd ersättningskommitté skall bereda riktlinjer avseende lön och övriga anställningsvillkor för verkställande direktören och andra ledande befattningshavare och förelägga styrelsen förslag till beslut i sådana frågor. Styrelsen fattar beslut om lön och övriga ersättningar till verkställande direktören. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner, pension samt finansiella instrument. Den rörliga ersättningen är maximerad till 40 procent av grundlönen. Med andra ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen. Vid lönerevision 2011 och framåt skall den största delen av revideringen allokeras till den rörliga delen i syfte att öka andelen prestationsbaserad lön till maximalt 40 %. Uppsägningstid ska ömsesidigt vara maximalt sex månader. Vid uppsägning från Bolagets sida ska avgångsvederlag utgå med ett belopp motsvarande högst sex månadslöner. Under uppsägningstiden om maximalt 6 månader utgår full lön och anställningsförmåner. Beslut om aktie/aktiekursrelaterade incitamentsprogram fattas av bolagsstämman. Pensionsavsättningar ska vara avgiftsbestämda.

Styrelsen har 2012 inget förslag till ändrade riktlinjer avseende ändrad ersättning till ledande befattningshavare:

Extern information ges via hemsida (www.fingerprints.com) samt pressmeddelanden. Frågor om Information, investering samt valberedningen ställs till investrel@fingerprints.com.

Intern kontroll

Styrelsen skall enligt svensk lag för bolagsstyrning tillse att bolaget har god intern kontroll och fortlöpande hålla sig informerad om samt utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar. Vidare skall styrelsen avge rapport över hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen organiseras samt, om interrevision saknas, utvärdera behovet av sådan funktion samt motivera sitt ställningstagande.

Kontrollmiljö

Det grundläggande i kontrollmiljön för den finansiella rapporteringen är de riktlinjer och styrande dokument, inkluderat styrelsens arbetsordning och instruktion till verkställande direktören, som beskrivits tidigare i bolagsstyrningsrapporten samt ansvars och befogenhetsfördelning avseende verksamhetens organisation. Det är i första hand den verkställande direktörtens ansvar att i det dagliga arbetet upprätthålla den av styrelsen anvisade kontroll-miljön. VD rapporterar regelbundet till styrelsen enligt fastställda rutiner. Till detta kommer rapporter från revisor.

Risk

Riskbedömning sker löpande och omfattar identifieringen och hanteringen av de risker som kan påverka verksamheten och den finansiella rapporteringen. Den främsta risken inom ramen för den finansiella rapporteringen utgörs av väsentliga fel i redovisningen.

Riskhanteringen är en del av verksamhetens processer och olika metoder används för att säkerställa att riskerna hanteras enligt regelverk, instruktioner och rutiner i syfte att avge korrekt information.

Kontrollaktiviteter

Kontrollaktiviteter utformas för att hantera de risker som styrelsen och bolagets ledning bedömer vara väsentliga för den interna kontrollen av de finansiella rapporterna. Kontrollaktiviteterna som syftar till att förebygga, upptäcka och korrigera fel och avvikelser utvärderas. Ansvarsfördelning och organisation utgör struktur för kontrollen. Inom respektive ansvarområde sker uppföljning såväl som för hela verksamheten. Attest och befogenhetsfördelningen utgör struktur för kontrollaktiviteter liksom tydliga regler för beslut om investering, försäljning, inköp och avtal. Kontrollaktiviteter utgår också från affärsidé, strategier och mål dvs. det som är kritiskt för verksamheten. En hög IT-säkerhet är en förutsättning för en god intern kontroll av den finansiella rapporteringen.

Extern finansiell rapportering med åtföljande kontroll sker kvartalsvis och intern finansiell rapportering sker månadsvis. Styrning sker utifrån affärsplan som bryts ned till budget. Budget revideras under året och blir prognoser och underlag för uppföljning mot utfall. Vid rapportering görs analyser och kommentarer av utvecklingen i förhållande till uppställda mål. Styrning av utvecklingsprojekt sker genom löpande projektuppföljning med avrapportering av delprojekt. Nedlagda prestationer och utgifter relateras till planer och budget och förväntade kvarvarande projektutgifter till projektets färdigställande avrapporteras. Uppföljning av likviditet och kassaflöde sker löpande med uppdatering av prognoser och åtföljande likviditetsplanering.

Den kontinuerliga analysen av de finansiella rapporterna på olika nivåer är central för att säkerställa att den finansiella rapporteringen inte innehåller väsentliga fel. Kontrollaktiviteter finns inbyggt i hela processen för finansiell rapportering.

Information och kommunikation

FPC:s policyer och riktlinjer är särskilt viktiga för en korrekt redovisning, rapportering och informationsgivning. FPC samarbetar med nyhetsbyrå och kommunikationskonsult beträffande extern kommunikationen. Informationen skall öka kunskapen om FPC, öka förtroendet för FPC, dess ledning och anställda samt befrämja affärsverksamheten.

För kommunikation med interna och externa parter finns kommunikationspolicy som anger riktlinjer för hur kommunikationen bör ske. Syftet är att säkerställa att informationsskyldigheten efterlevs på ett korrekt och fullständigt sätt.

Uppföljning

Efterlevnaden av arbetsordning, instruktioner, policyer och rutiner följs upp av styrelsen och koncernledningen. Vid styrelsemöten behandlas den finansiella situationen samt affärsläget. Inför publicering av finansiella rapporter går styrelsen igenom de finansiella rapportena och beslutar om publicering. Delårs-, halvårs- och årsbokslut med tillhörande finansiell rapport revideras av revisor. Månadsvis sker rapportering till styrelsen genom en VD-rapport vari ingår delar för verksamhetens funktioner. Ledningsgruppen sammanträder med hög frekvens och går regelbundet igenom affärsutveckling, den finansiella utvecklingen och ställningen samt påverkande händelser. Styrelsen sammanträder med revisor under året för att gå igenom revisionen av den interna kontrollen samt övriga uppdrag. Mot denna bakgrund har styrelsen gjort bedömningen att det inte är nödvändigt att inrätta en särskild internrevision.

Styrelsen Göteborg den 16 maj 2012

Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten

Till årsstämman i Fingerprint Cards AB (publ) Org nr 556154-2381

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2011, som ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 52-56 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.

Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.

Göteborg den 16 maj 2012 KPMG AB

Johan Kratz Auktoriserad revisor

Bolag med unik kompetens

Skapa struktur för FPC som verkar på en marknad under utveckling

FPC är ett bolag med en unik kompetens och en smidig organisationsstorlek som verkar på en växande marknad som håller på att utvecklas. Utmaningen är stor i att navigera rätt och ta de rätta strategiska besluten.

Det gäller inte minst också oss i styrelsen att vara extremt lyhörda, lära känna kunderna på nya marknader och analysera rätt. Tack vare att vi har en bredd i styrelsens kompetens blir vår omvärldsbevakning vidare och vi har bättre förutsättningarna för våra beslut. Vi är samtidigt i högsta grad medvetna om utmaningen i att staka ut rätt väg och rätt använda de resurser som står till bolagets förfogande.

Vårt huvudfokus ligger på fyra områden; kundbehoven, produktutvecklingen, applikationsutveckling på befintliga produkter samt marknadspenetration. Det första fokuset – kundbehoven, handlar om förståelse för marknaden, dess drivkrafter och vilka kundbehov vi ska sikta in oss på. De två andra fokusen handlar just om de övergripande strategiska besluten för produktutvecklingen och breddning av befintliga produkter och tjänster. Det fjärde – marknadspenetration handlar om kundfokus, vilka marknader FPC ska inrikta sig mot. För ett företag i FPC:s storlek handlar det om att välja rätt inriktning på en global marknad som håller på att utvecklas.

Min roll som styrelseordförande handlar mycket om att upprätthålla ett strukturerat i styrelsearbete. Det gäller alla de olika delarna; strategi, budget samt uppföljning och utvärdering och förmågan att se sambanden mellan dem.

Styrelsearbetet följer en årsplan där varje möte ägnas åt ett huvudämne. Styrelsemedlemmarna följer givetvis utvecklingen och har en löpande dialog även mellan de beslutsfattande mötena.

Mitt bidrag blir även med min erfarenhet i tänket inom industriell expansion. Hur man etablerar sig på nya marknader och vilka val som kan göras för expansionen och hur resurser ska prioriteras.

FPC har spännande produkter för en minst lika spännande marknad. Det är inga dåliga förutsättningar för vårt fortsatta arbete, såväl i styrelsen som i organisationen som förverkligar vår mission "Bortom nycklar och pinkoder – FPC möjliggör en lätthanterlig tillvaro genom säker identifiering".

Styrelseordförande FPC

Styrelse

Mats Svensson

Styrelseordförande sedan 2011 och styrelseledamot sedan 2010. Född 1964. Sysselsättning: Oberoende investerare, konsult, rådgivare & styrelseledamot inom järnvägsindustrin .

Utbildning: Civilekonom, Lunds universitet, Ledarskapsutbildning Cardo. Tidigare uppdrag de senaste fem åren: Produktchef Faiveley Transport. Innehav i FPC: 1 200 000 A-aktier via Sunfloro AB. Beroende som större ägare.

Christer Bergman

Styrelseledamot sedan 2008. Född: 1955.

Sysselsättning: VP Biometric Solutions, Fujitsu Frontech North America samt VD Novexus LLC.

Utbildning: Civilingenjör Lunds universitet, civilingenjör University of California Berkeley samt marinofficersexamen.

Andra uppdrag: Styrelseledamot i WWC Group BV.

Tidigare uppdrag de senaste fem åren: Styrelseordförande i Quard Technology A/S och Swecard AB. VD och styrelseledamot i Precise Biometrics AB. VD i Precise Biometrics Inc. VD och styrelseordförande i IdentiPHI Inc. Styrelseledamot SweCard AB. Innehav i FPC: 100 000 B-aktier.

Oberoende av större ägare och företagsledning.

Sigrun Hjelmquist

Styrelseledamot sedan 2010. Född: 1956. Utbildning: Civilingenjör KTH Stockholm. Andra uppdrag: Ordförande för C2SAT AB samt Almi Invest östra Mellansverige och Stockholm samt styrelseledamot i Addnode AB, Bluetest AB, Setra Group AB, OneMedia AB, Silex AB, RAE Systems Inc, Atea ASA, Eolus Vind AB och Com Hem AB. Innehav i FPC: 6 000 B-aktier Oberoende av större ägare och företagsledning.

Anders Hultqvist

Styrelseledamot sedan 2009. Född: 1951.

Sysselsättning: VD Anders Hultqvist AB, generalagent Skandinavien för Westa GmbH. Utbildning: Examen Handelshögskolan i Stockholm med inriktning på marknadsföring och kommunikation, Reservofficersutbildning intendent flygvapnet. Innehav i FPC: 298 000 B-aktier. Oberoende av större ägare och företagsledning.

Urban Fagerstedt

Styrelseledamot sedan 2009. Född: 1959.

Sysselsättning: Vice president R&D, Huawei Technologies Sweden AB. Utbildning: Civilingenjör elektroteknik, Lunds Tekniska Högskola. Andra uppdrag: Ägare av och styrelseordförande i Fagerstedt Dynamics AB. Tidigare uppdrag de senaste fem åren: Vice President och General Manager of Design unit Radio Networks i Ericsson AB. Styrelseordförande i Fagerstedt Dynamics AB. Styrelseledamot i Netcom Consultants AB. Innehav i FPC: 1 200 000 A-aktier via Sunfloro AB. Beroende som större ägare.

Ledningsgrupp

Johan Carlström

CEO sedan 2009. Född: 1963. Utbildning: Ekonomlinjen, Uppsala och Stockholms universitet. Innehav i FPC: 1 200 000 A-aktier via Sunfloro AB, 115 000 B-aktier, 2 981 000 teckningsoptioner.

Pontus Jägemalm

CTO sedan 2009. Född: 1971. Utbildning: Civilingenjör och teknologie doktor i teknisk fysik, Chalmers Tekniska högskola. Innehav i FPC: 598 000 teckningsoptioner.

Jens Reckman

CFO sedan 2010. Född: 1963. Utbildning: Civilekonom m.m., Göteborgs universitet. Innehav i FPC: 578 000 teckningsoptioner.

Thomas Rex

VP Sales & Marketing sedan 2011. Född: 1963. Utbildning: Civilingenjör elektroteknik, Lunds Tekniska Högskola Innehav i FPC: 1 100 000 teckningsoptioner.

Aktieägarinformation

FPC:s hemsida för investerare

På www.fingerprints.com finns aktuell bolags-, aktie- samt insiderinformation, rapport- och pressmeddelandearkiv samt möjlighet att prenumerera på rapporter och pressmeddelanden.

Årsredovisningen tillgänglig via FPC:s hemsida

FPC har av miljö- och kostnadsskäl valt att inte distribuera årsredovisningen till aktieägarna. Såväl årsredovisning som kvartalsrapporter och pressmeddelanden finns tillgängligt via bolagets hemsida för investerare.

Rapporteringstillfällen

Delårsrapport januari – mars 27 april 2012 Halvårsrapport januari-juni 18 augusti 2012 Delårsrapport juli-september 25 oktober 2012 Bokslutskommuniké februari 2013

Årsstämma 2012

Årsstämma 2012 kommer att hållas den 31 maj, 2012 på Radisson Blu Scandinavia hotel, Södra Hamngatan 59, Göteborg.

Anmälan

Aktieägare som önskar delta vid årsstämman skall dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken per fredagen den 25 maj 2012 och dels senast 25 maj 2012 kl.16.00 anmäla sitt deltagande till bolaget antingen under adress: Fingerprint Cards AB, Box 2412, 403 16 GÖTEBORG eller via e-post: investrel@fingerprints.com.

Kontaktinformation

Fingerprint Cards AB (publ) Box 2412 403 16 Göteborg Besöksadress: Västra Hamngatan 8, Göteborg

Telefon: 031-60 78 20 Fax: 031-13 73 85 E-post: investrel@fingerprints.com Hemsida: www.fingerprints.com

Ordlista och definitioner

Algoritm

En systematisk procedur för hur man genom ett givet antal steg utför en beräkning eller löser ett problem. I FPC:s specifika fall avses metoden som jämför två fingeravtryck med varandra.

Areasensor

En sensor med storlek som en fingertopp och som kan läsa in hela fingeravtrycket. samtidigt. Fingertoppen läggs helt enkelt mot sensorytan, jmf linjesensor.

ASIC (Application Specific Integrated Circuit)

En integrerad krets i form av ett kisel-chip som är konstruerad för att utföra specifika funktioner – i vårt fall mätning på ett fingeravtryck.

Autentisering

Avser processen för kontroll av en uppgiven identitet, till exempel vid inloggning. Ordet är då synonymt med verifiering.

Biometriskt system

Ett mönsterigenkänningssystem som identifierar eller verifierar en person genom att studera en fysiologisk egenskap hos personen, i vårt fall fingeravtrycksmönstret.

Chip

En bit kisel där en integrerad krets byggts in, såsom ett sensorchip. En kiselwafer sågas normalt upp i en mängd chip, där varje chip i princip är identiskt.

dpi

Dots per Inch – Upplösningen per ytenhet i detta fall Inch (engelska för måttenheten tum). Ju högre värde desto bättre upplösning och detaljeringsgrad.

Registrering (eng. enrolment)

Insamling av biometriska data som används för att skapa en template. (Den process då biometrisk information inhämtas från individen för att sedan behandlas och lagras som referensbild.)

Identifikation

Jämförelsen av insamlad biometrisk data med alla lagrade templates, med syfte att identifiera en av dessa templates (och därigenom en individ) som en ur mängden.

Linjesensor (eng. swipe sensor)

En sensor med bredd som en fingertopp men mycket smalare i fingrets längdled. Fingertoppen dras över sensorytan och en del av fingeravtrycket läses av i taget, jmf areasensor. På detta vis "scannas" fingeravtrycket av.

Matchning

Processen att jämföra en bild av ett fingeravtryck med en på förhand lagrad template, och göra bedömningen om de är lika eller ej.

OEM

Original Equipment Manufacturers, företag som tillverkar den slutliga produkten som ska säljas på den öppna marknaden.

Paketering

Arbetet och komponenter som förutom kisel-chippet behövs för att bygga en sensor.

Produktionsutfall (eng. yield)

Procentsatsen av antalet godkända enheter dividerat med antalet startade enheter. Används framförallt inom produktion.

Sensorplattform

Den kiselteknologi som FPC har utvecklat för uppbyggnaden av framtida sensorer, dvs. den grundläggande tekniken.

Referensbild (eller template)

En uppsättning unika data, som representerar ett visst fingeravtryck.

Verifiering

Jämförelsen av insamlad biometrisk data med ett givet template, med syfte att verifiera att de två överensstämmer. Detta innebär att med stor sannolikhet kan verifiering av individen därigenom göras.

Wafer

En tunn cirkulär skiva av kisel som innehåller en mängd integrerade kretsar, som t.ex. sensorchip.

Definitioner Förädlingsvärde per anställd

Rörelseresultatet med tillägg för lönekostnader och lönebikostnader dividerat med genomsnittligt antal anställda.

Resultat per aktie

Periodens resultat hänförligt till moder- bolagets aktieägare dividerat med moderbolagets genomsnittliga antal aktier för räkenskapsåret.

Resultat per aktie efter utspädning

Periodens resultat hänförligt till moder- bolagets aktieägare dividerat med det vägda genomsnittet av antalet utestående aktier adderat med det genomsnittliga antalet aktier som skulle emitterats som en effekt av pågående ersättnings- och personalprogram.

Eget kapital per aktie

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med antal utestående aktier, före utspädning, vid periodens slut.

Eget kapital per aktie efter utspädning

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med antal utestående aktier, efter utspädning, vid periodens slut.

Genomsnittligt antal aktier

Moderbolagets vägda genomsnittliga antal aktier för räkenskapsåret.

Genomsnittligt antal aktier efter utspädning

Det vägda genomsnittet av antalet utestående aktier adderat med utspädningseffekten av pågående ersättnings- och personalprogram.

Soliditet

Eget kapital dividerat med totala tillgångar.

Varulagrets omsättningshastighet

Kostnader för genomsnittligt lager dividerat med sålda varor.

Genomsnittlig kredittid

Genomsnittligt värde på kundfordringar under en period i förhållande till nettoomsättningen multiplicerat med 360 dagar.

Orderstock

Skillnaden mellan periodens orderingång och upparbetade intäkter plus orderstocken vid periodens ingång.

Rörelsekapital

Kortfristiga tillgångar minus kortfristiga icke räntebärande avsättningar och skulder.

Bruttomarginal

Bruttoresultat i procent av Nettoomsättning.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat i procent av Nettoomsättning.

Nettomarginal

Periodens resultat i procent av Nettoomsättning

Beyond keys and pins

Fingerprint Cards AB (publ.), Box 2412, 403 16 Göteborg, www.fingerprints.com