Annual Report • Mar 22, 2013
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
| Fagerhult i korthet | 4 |
|---|---|
| Vd har ordet | 6 |
| Om Fagerhult | 10 |
| Omvärld och marknad | 12 |
| Så skapar Fagerhult värde | 17 |
| Fagerhults aff ärsmodell | 18 |
| Mål och strategier | 20 |
| INDOOR | 22 |
| Smart tänkt för moderna miljöer | 25 |
| Ljuset som upplevelse | 26 |
| Intelligens satt i system | 29 |
| OUTDOOR | 30 |
| Rätt ljus skapar stämning | 32 |
| Tåligt, hållbart och spännande | 34 |
| RETAIL | 36 |
| Kunskap skapar rätt känsla | 38 |
| Allt ljus på varumärket | 41 |
| Medarbetare | 42 |
| Fagerhultaktien och ägarstruktur | 48 |
| Styrelse | 50 |
| Ledning | 52 |
| Femårsöversikt | 54 |
| Förvaltningsberättelse | 55 |
| Bolagsstyrning | 59 |
| Resultaträkningar | 64 |
| Balansräkningar | 65 |
| Förändring av eget kapital | 67 |
| Kassafl ödesanalys | 68 |
| Redovisningsprinciper | 69 |
| Noter | 76 |
| Styrelsens undertecknande | 93 |
| Revisionsberättelse | 94 |
| Kalendarium | 96 |
| Defi nitioner | 96 |
Adresser
Ljusets positiva inverkan på människan – det är alltid utgångspunkten i Fagerhults verksamheter. En bra belysningslösning ser till helheten. Om våra kunder förbrukar mindre energi sparar de både på miljön och elräkningen. På så sätt kan en belysningsinvestering skapa värde både mänskligt, miljömässigt och ekonomiskt.
Fagerhults djupa kunskaper, vår kundinsikt och våra starka varumärken har genom åren gett oss en stabil historik av tillväxt, lönsamhet och aktieägarvärde. Sedan Bertil Svensson grundade Fagerhult 1945 har vi hunnit bli Nordens största och en av Europas största aktörer i branschen. På följande sidor berättar vi mer om hur vi jobbar och om våra strategier för framtiden.
Fagerhults affärsidé är att utveckla, tillverka och marknadsföra belysningssystem för offentlig miljö.
Fagerhults vision är att skapa energieffektiva belysningslösningar som bidrar till en ergonomiskt riktig miljö på en internationell arena.
Kundinsikt. Prestationskultur. Innovationsförmåga.
Fagerhult är en av Europas ledande belysningskoncerner med cirka 2200 anställda och verksamheter i runt 20 länder. Vi skapar moderna produkter och spännande, energisnåla och miljöanpassade belysningssystem. I koncernen ingår starka varumärken som Fagerhult, LTS Licht & Leuchten, Ateljé Lyktan, Eagle Lighting, Designplan Lighting och Whitecroft Lighting. AB Fagerhult är noterat på Nasdaq OMX Nordiska Börs i Stockholm. Vi skräddarsyr lösningar för bland annat:
Produkter och lösningar för såväl moderna kontorsmiljöer som hotell och andra offentliga miljöer.
Belysningslösningar speciellt anpassade för utbildningslokaler, från föreläsningssalar till studierum och bibliotek.
System, applikationer och produkter för resandemiljöer, industrier och andra krävande miljöer.
hälso- och sjukvårdsprodukter
Belysning och försörjningssystem som intensivvårdspaneler, vårdrumspaneler och dialyspelare till sjukhus.
Belysningslösningar och service för butiksmiljöer, utvecklade utifrån kunskapen om ljusets betydelse för köpbeteendet.
Belysning av offentliga närmiljöer som vägar, gator och parker samt arkitektoniska belysningar.
d) Asien och Australien: 7%
ÖKAD Omsättning: Omsättningen ökade under 2012 med 2 procent, rensat för valutaeffekter och förvärvet av Designplan. Tillväxten var god i framför allt Skandinavien, Storbritannien, Spanien och Mellanöstern.
Fler ordrar: Koncernens orderingång ökade med 2 procent rensat för valutaeffekter och förvärv jämfört med föregående år. Ökningarna har främst skett i Norden, Storbritannien, Mellanöstern och Spanien.
Valutaeffekter: Den starka svenska kronan belastade resultatet med 16 MSEK för 2012.
Svagare konjunktur: Orderingång och rörelseresultat påverkades av en svagare marknad, framför allt för Retail Lighting. Indoor Lighting ökade omsättningen totalt men försvagades under fjärde kvartalet.
Stor LED-affär: Fagerhult utsågs till ny huvudleverantör av belysning till Nya Karolinska Solna, ett stort sjukhusprojekt i anslutning till Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm. Större delen av lösningen är LED-baserad och klarar högt ställda krav på energieffektivitet.
Nya LED-lösningar: Under året fortsatte utvecklingen inom LED-belysning. Fagerhult lanserade armaturen Appareo med en LED-ljuskälla där dioderna sitter dolda i armaturens ram. Även armaturen Tibi (omslaget), en rundstrålande LED-armatur för allmänutrymmen lanserades. Det innebär att Fagerhult nu också har pendlade LED-armaturer för kontorsplatser i publika miljöer.
Designpris: Under året vann Atélje Lyktan den prestigefulla utmärkelsen red dot award för två armaturer. Quad fick utmärkelsen red dot award: product design, och Moon fick red dot award: Best of the Best. Även Fagerhults bolag LTS Licht & Leuchten belönades med red dot design award 2012 för spotlighten Scout samt för armaturen Domino.
3085M kr
251,5 M kr
8,2 %
12,61
K r
E tt år då vi fortsatte att flytta fram våra strategiska positioner, samtidigt som vi konsoliderade oss för att möta en svårare marknad. Ungefär så kan vi på Fagerhult sammanfatta året som gick. Vi började året som ett starkare bolag än tidigare, inte minst storleksmässigt. 2011 överskred omsättningen till exempel för första gången tre miljarder kronor. Men som belysningsföretag påverkas vi ofta sent i konjunkturcykeln och 2012 märkte även vi av den svaga konjunkturutvecklingen. Nedgången syntes först inom segmentet Retail. Andra halvåret minskade volymerna också inom segmenten Indoor och Outdoor. Generellt sett har marknadsförhållandena varit tuffa, och vi har verkligen fått bevisa vår förmåga till affärsutveckling, innovationsförmåga och kostnadsanpassning. Därtill har den starka svenska kronan också varit en utmaning för oss resultatmässigt.
Samtidigt kan vi nu konstatera att vi trots hårda marknadsomständigheter faktiskt har lyckats öka både vår omsättning och vår orderingång. Indoor växte med 5 procent under året och Outdoor hade vid årets utgång ökat omsättningen med 11 procent. Som helhet växte koncernens omsättning och orderingång med 2 procent, justerat för valutaeffekter och förvärv.
För mig är det en viktig bekräftelse på att vi fortfarande är på rätt väg – våra kunder tycker uppenbarligen om vårt helhetsperspektiv på belysningslösningar. Men hur har vi egentligen kunnat klara motvinden under 2012 så pass bra? Jag tror det finns flera förklaringar. Den första, och viktigaste, är helt enkelt att den strategi vi slog fast 2009 håller. Vi har under året koncentrerat oss på att göra mer av sådant vi redan gör. Några strategiska förändringar är inte heller aktuella framöver – vi håller fast vid vårt fokus på att växa internationellt, både organiskt och via förvärv. Vi kommer också att fortsätta utveckla våra strategiskt viktiga styrkor: stark kundinsikt, starka varumärken och innovationskraft.
Ytterligare en förklaring är att vi haft god kostnadskontroll samtidigt som vi vågat vara offensiva i våra satsningar på försäljning, marknadsföring och nya produkter. Vi har under året investerat mer pengar än någonsin tidigare i produktutveckling, framför allt vad gäller LED-lösningar. Huvuddelen av vår budget inom R&D rör numera LED-projekt. Vi ser det som en viktig investering. Det pågående teknikskiftet är omvälvande, och att kunna möta morgondagens kunder med energieffektiva och anpassningsbara belysningslösningar är avgörande för framgång. Under 2012 lade vi därför stor kraft på att lansera LED-lösningar också för våra stora volymprodukter, och vi har numera LED-produkter i samtliga affärsområden. Dessutom har vi lanserat nya innovativa LED-produkter, till exempel formstarka armaturerna Appareo och Tibi.
"Vi håller fast vid vårt fokus på att växa internationellt, både organiskt och via förvärv."
I december 2012 fick vi ett riktigt genombrott i Sverige vad gäller LED-lösningar i större projekt: Vi valdes ut av Skanska Installation till huvudleverantör av belysning till Nya Karolinska Solna-projektet. Nya Karolinska Solna blir ett nytt universitetssjukhus som integrerar vård, forskning och utbildning. För oss var det ett extra inspirerande uppdrag att få. Sjukhuset ställer höga krav på både energieffektivitet och präglas av fokus på miljö och hållbarhet. Det är frågor som ligger också oss på Fagerhult varmt om hjärtat. Men det är också inspirerande att få vara del i detta projekt, eftersom vi i den forskning vi har bedrivit tillsammans med Lunds universitet har sett att människor mår och presterar bättre i rätt ljus. Vår förmåga att sätta människan i centrum passar bra i en miljö som ska vara stimulerande, säker och långsiktigt hållbar för både personal och patienter.
En tredje förklaring till att vi klarat motvinden relativt bra, tror jag är vårt sätt att organisera oss. Fagerhult är ett globalt företag, men våra kunder är ofta lokala. Därför har vi valt en modell som förenar storskalighetens alla fördelar med det bästa av entreprenörskapets driv och engagemang. Vi brukar prata om: "A globally knitted together Group, leveraging the Groups size and competencies while preserving local entrepreneurship".
Genom att våra dotterbolag och varumärken är lokalt förankrade får vi de snabba fötter som kunderna behöver, samtidigt som vi på koncernnivå kan utnyttja stordriftsfördelar och hitta synergier. Att vi klarat oss så pass väl på till exempel de nordiska och brittiska marknaderna under året är mycket tack vare våra starka lokala varumärken. Vi är till exempel väldigt nöjda med utvecklingen av Atélje Lyktan som premiumvarumärke. I Storbritannien är varumärket Whitecroft en fortsatt viktig tillgång och i Australien har vi en fin bas i Eagle Lighting.
Vi har också dragit nytta av att vi varit geografiskt bra positionerade under nedgången. I södra Europa, som drabbats värst av skuldkriser och lågkonjunktur, har vi haft förhållandevis låg exponering, medan vi varit starkare i norra Europa, som generellt klarat sig bättre.
Framöver då? Vi är naturligtvis inte nöjda, utan ser mycket vi kan utveckla. Vi är till exempel fortfarande för små inom Outdoor-segmentet. Inom Retail har vi också en återhämtning att göra efter årets nergång och är därför väldigt glada att vi under året fått in ett par stora, internationella butikskedjor som kunder. Samtidigt är vi medvetna om att marknaden kommer att fortsätta bjuda på utmaningar. Därför kommer vi att behålla vår noggranna kostnadskontroll, samtidigt som vi vässar försäljning och produktutveckling.
Även om vi fortfarande ser våra bästa tillväxtchanser på våra befintliga marknader så vill jag gärna passa på att nämna att vi under året ökat vår exponering mot emerging markets. Vi är väldigt nöjda med hur våra verksamheter i Mellanöstern utvecklats till en bra och stabil affär. Vårt regionkontor i Dubai täcker nu hela regionen. Också i Ryssland känner vi att vi är på rätt väg.
Som jag nämnde tidigare är hållbarhet en ständigt viktig fråga för oss. Omvärldens ökade fokus på energibesparingar öppnar förstås affärsmöjligheter för oss, men det påverkar också vårt eget arbete med miljö och socialt ansvarstagande. Sedan 2008 redovisar Fagerhult sitt hållbarhetsarbete efter riktlinjerna i Global Reporting Initiative (GRI). Vi ser vårt hållbarhetsarbete som en pågående process, en naturlig del som gynnar oss och våra kunder såväl ekonomiskt som miljömässigt och socialt.
Vi kan bidra till en bättre miljö på två sätt. Dels genom att hjälpa våra kunder till minskad miljöpåverkan genom att erbjuda allt energisnålare belysningslösningar, smartare belysningssystem och öka andelen LED-armaturer i vårt sortiment. Dels genom att själva se över och minska miljöpåverkan från våra egna tillverkningsprocesser. Ett exempel på det är att vi sedan 2010 värmer vår största svenska anläggning med flis, som är ett förnybart bränsle, i stället för olja.
Slutligen vill jag gärna framhålla våra medarbetare. De är avgörande faktorer för att vi ska lyckas, vare sig vi har medvind eller motvind. Fagerhult är ett utpräglat kunskapsföretag, och kunskap sitter i människorna. Under 2012 har vi därför fortsatt vårt arbete med att utveckla vårt koncerngemensamma Talent Managementprogram. Det är viktigt av flera skäl: Dels vill vi ge medarbetarna insikt i vad som förväntas av dem och ge dem de bästa möjligheterna att utvecklas tillsammans med företaget. Dels kan vi som arbetsgivare försäkra oss om att vi lyckas skapa det engagemang som krävs för att vi ska nå våra affärsmål på både kort och lång sikt.
Habo i februari 2013
Johan Hj ertonsson Vd och koncernchef
AB Fagerhult är Nordens största belysningskoncern och en av Europas ledande aktörer i branschen. Koncernen har verksamheter i cirka 20 länder. Vi har säljbolag i bland annat Sverige, Norge, Danmark, Finland, Storbritannien, Irland, Holland, Frankrike, Spanien, Tyskland, Österrike, Estland, Polen, Ryssland, Förenade Arabemiraten, Australien och Kina. Tillverkande enheter finns i Habo och Åhus i Sverige, Manchester och Sutton i England, Tettnang i
B elysning brukar vara det sista som monteras när nya hus byggs. Därför påverkas belysningsbranschen generellt sett sent i konjunkturcykeln. Precis som så många andra branscher berörs belysningsbranschen av den breda ekonomiska nedgången i Europa, med minskade volymer som följd. Samtidigt finns flera viktiga och positiva trender som fortsätter att driva utvecklingen: Förändrade kundbeteenden, krav på energieffektiviseringar samt ett revolutionerande teknikskifte mot LED-belysningar.
Fagerhult är en internationell koncern med verksamheter i över 20 länder. De tre produktområdena Indoor Lighting (professionell belysning), Outdoor Lighting (utomhusbelysning) och Retail Lighting (butiksbelysning) erbjuds på samtliga marknader. Det är tre segment som normalt sett återfinns i olika faser av en konjunkturcykel, vilket dämpar Fagerhults konjunkturkänslighet.
I Norden är Fagerhult redan den största belysningskoncernen, med starka positioner inom till exempel kontor, sjukhus och industrier. I Europa och Australien tillhör vi marknadsledarna. Nya marknader är inte uteslutna för Fagerhult, men störst potential ser vi på våra befintliga marknader. De senaste två åren har Fagerhult stärkt sin europeiska marknadsnärvaro med bland annat ett par strategiskt viktiga förvärv. Sedan 2010 ingår tyska LTS Licht & Leuchten, som har starka positioner inom bland annat lösningar för retail. Under 2011 förvärvades också brittiska Designplan, som är ledande inom robusta lösningar för utsatta miljöer som kollektivtrafik och kriminalvård. Det gör att Fagerhult ytterligare ökat sina möjligheter att ta uppdrag inom segmentet.
Affärsområde Retail Lighting har efter några års stabilisering det senaste året fått se försiktigare kunder på grund av den sämre konjunkturen, men samtidigt finns framtidspotential. Butiksbelysning utgör en fjärdedel av den totala marknaden. Butiker befinner sig också tidigare i konjunkturcykeln – när konjunkturen vänder uppåt kommer ofta återhämtningen snabbare inom retail- än för till exempel indoor-segmentet.
När det gäller konkurrens är belysningsbranschen fortfarande i en konsolideringsfas. Det finns många olika spelare och de lokala skillnaderna i konkurrens kan vara stora. Dessutom pågår en branschglidning, där nya aktörer ger sig in på belysningsarenan. Ett exempel är elektronikföretag som i takt med att LEDteknologin utvecklas ser möjligheter att utveckla egna produkter och lösningar. Samtidigt öppnar just konsolidering och branschglidning spännande möjligheter för ett expanderande företag som Fagerhult.
I ett större perspektiv drivs belysningsbranschen av tre större megatrender. Den första är demografi: Vi blir allt äldre. Det kommer att fortsätta driva efterfrågan på exempelvis utrustning till sjukhus och belysningssystem för äldreboenden. I takt med att pensionsåldern samtidigt höjs kommer också behovet av arbetsplatsbelysning anpassad för äldre att växa. Samtidigt pågår också en urbanisering – allt fler väljer att bosätta sig i redan tättbefolkade områden. Det leder till att städerna växer, vilket i sin tur kommer att öka behovet av vackra och trygga utomhusmiljöer.
Den andra stora trenden handlar om hur vi jobbar. Allt fler tenderar att arbeta mer intensivt i perioder, men i gengäld också se till att få ut mer av sin fritid. Det driver både efterfrågan på goda ljusförhållanden på arbetsplatser och belysningslösningar till fritidsanläggningar som exempelvis hotell och spaanläggningar. Det påverkar också metoderna att konkurrera om arbetskraften.
Den tredje trenden handlar om hållbar livsstil. Viljan att ta ansvar för den påverkan vi har på miljö och samhälle genomsyrar i allt högre utsträckning både företag och individer. Det driver fram intresse för energisnålare belysningslösningar över hela samhället.
Under megatrenderna finns ett antal branschspecifika drivkrafter som påverkar belysningsbranschen. En sådan drivkraft är samhällets krav på energieffektiviseringar. Vad myndigheter beslutar påverkar Fagerhults marknader direkt. EU:s klimatmål om att minska koldioxidutsläppen med 20 procent fram till 2020 har präglat marknaden starkt i flera år och fortsätter att medföra många nya affärsmöjligheter. Till 2016 har till exempel EU krävt att samtliga ljuskällor med kvicksilver fasas ut. Det är ett initiativ som i flera år skapat affärsmöjligheter för belysningsföretagen, inte minst för utomhusbelysning.
Ett annat beslut som gynnat branschen är EU-direktivet om energideklaration för fastighetsägare. Fastighetsägare med äldre belysningssystem har då sett sig tvungna att undersöka möjligheten att byta till moderna system, bara för att upptäcka vilka vinster ett byte kan innebära både ekonomiskt och miljömässigt.
Ytterligare en branschspecifik drivkraft är teknikens utveckling. Det har sagts att skiftet mot LEDbelysning är lika revolutionerande som när lysrören slog igenom. LED, ljusemitterande dioder, har överlägsna kvaliteter vad gäller hållbarhet och effektivitet jämfört med äldre lösningar. Till en början användes LED som speciallösning för till exempel trafikljus, men i takt med att effektiviteten ökade kom fler användningsområden, framför allt punktbelysning och fasadbelysning.
Nu är tekniken så långt utvecklad att det går att använda LED också till allmänbelysning med låga och medelhöga nivåer. Idag kan kunderna få vitt LED-ljus med ljusutbyte på över 100 lumen per watt. Det är minst lika effektivt som dagens lysrör och gör att LED i allt högre utsträckning börjat utmana som alternativ. Fördelarna är många: LED-lösningar har lång livslängd, genererar ljus på ett effektivare sätt och ljuset som finns i en mängd färgnyanser går att reglera steglöst. Också designmässigt ger LED fördelar jämfört med de äldre glödljusen.
Men det finns fortfarande begränsningar. LED-ljus är intensivt och kräver till exempel prismor för att kunna riktas rätt och fungera i vissa miljöer. Därför är det viktigt att en LED-lösning är noga genomtänkt för att vara applicerbar i till exempel kontorsmiljöer.
Utvecklingen av intelligenta styrsystem är också en viktig drivkraft i belysningsbranschen. Med dagens smarta IT-lösningar är det möjligt att se till att belysningen anpassas automatiskt till antal personer i lokalen, klockslag, årstid och så vidare. Det ökar dramatiskt kundens möjlighet till ett belysningssystem som tar hänsyn till både miljöpåverkan, elräkning och människors välmående.
Det är dock viktigt att komma ihåg att utvecklingen bara har börjat – parallellt med allt det nya har många kunder fortfarande behov av goda lösningar med existerande teknik.
Allt fler kunder inser att investeringar i moderna belysningslösningar är ett av de effektivaste sätten att minska sin energiförbrukning, och därmed både spara pengar och minska miljöpåverkan. Samtidigt har många kunder också ökat sina kunskaper om ljusets allmänna betydelse för människans välbefinnande. Ljusets roll i människors hälsa, produktivitet och upplevelser hamnar allt högre upp på dagordningen när det är dags att investera i ett nytt belysningssystem.
Det gör att kraven på belysningsleverantörer ökar. Det räcker inte med att stå för kunskap, det behövs också förmåga att skräddarsy unika lösningar för just kundens koncept och samtidigt leva upp till höga krav på service och säkra leveranser.
F agerhult skapar värde utifrån tre grundläggande förmågor: Vår kunskap om ljuset, vår djupa kundinsikt samt vår förmåga att leverera snabbt och pålitligt. Utifrån dessa förmågor har vi skapat en organisation som både rymmer passion för uppgiften och optimerar synergier och resurser.
Vårt värdeskapande börjar alltid med kunskapen om hur människan påverkas av ljuset. Passion för goda belysningslösningar genomsyrar sedan allt vi gör, från produktionsenheternas omsorg om detaljer till säljorganisationens förmåga att se vilka lösningar som passar olika kunders behov.
Vi vinner också mycket på att vi kombinerar det bästa med att vara internationell, med styrkan i lokal förankring. Fagerhult är en stor koncern med produktionsplatser på flera ställen i världen, men samtidigt drivs vi också av dotterbolagens entreprenörsanda. Vår organisation med fyra affärsområden ser till att vi tar tillvara på synergier och stordriftsfördelar, samtidigt som våra dotterbolag kan utveckla sina affärer utifrån just sina marknadsförutsättningar. Flera av våra varumärken ger oss extra tyngd på viktiga geografiska marknader. I till exempel Storbritannien är Whitecroft Lighting en av marknadsledarna och i Tyskland är LTS Licht & Leuchten väl inarbetat, framför allt inom butiksbelysning.
Vår storlek hjälper oss också att producera och leverera effektivt. Genom att samordna inköp för hela koncernen och hålla nere antalet leverantörer kan inköpskostnader sänkas rejält. Våra affärsområden arbetar koordinerat med inköp och produktion genom en gemensam avdelning, Operations, som säkerställer att resurser samordnas och utnyttjas på bästa sätt.
Att kunna erbjuda branschens bästa lösningar till konkurrenskraftiga priser är en viktig förmåga som vi värnar om. Därför strävar vi ständigt efter att jobba ännu smartare och hitta fler sätt att hålla kostnaderna nere, utan att för den skull behöva ge avkall på kvaliteten i produkterna.
Som kunskapsföretag befinner vi oss alltid mitt i olika lärandeprocesser som i sin tur föder nya idéer. Vi jobbar på många sätt för att sprida kunskaperna och kreativiteten inom koncernen. Navet i vår forskning och utveckling utgörs av Fagerhult Lighting Academy. Akademin bildades 2004 för att ta vara på koncernens samlade kunskaper vad gäller allt från ljusdesign till miljökonsekvenser.
Men akademin har fler viktiga affärsuppgifter. Den är också ett sätt att visa upp vår samlade expertis, vilket till exempel kan vara en stor fördel vid positionering på nya marknader. Akademin spelar också en viktig roll i integrationsarbetet vid förvärv: Här får de nya medarbetarna ett forum för lärande, medan Fagerhult får en chans att identifiera, ta vara på och utveckla de nya medarbetarnas spetskompetenser. Fagerhult har också ett internt samarbete för teknikutveckling: R&D Forum. Det är ett sätt att strukturera koncernens utvecklingsarbete så att vi alltid kan vara i framkant av utvecklingen.
Enheter i Norden, Baltikum, Ryssland samt fabriken i Kina med tillverkning och inköp. I Sverige bedrivs utveckling, tillverkning och försäljning, medan övriga marknader förutom Kina endast avser försäljning.
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Omsättning, Mkr | 1 685,9 | 1 624,4 |
| varav intern omsättning | (300,5) | (302,2) |
| Rörelseresultat, Mkr | 99,3 | 120,4 |
| Försäljningstillväxt, % | 3,8 | 2,4 |
| Försäljningstillväxt valutajusterad, % | 4,2 | 4,1 |
Fig. 4
Mer om 2012 i förvaltningsberättelsen på sid 55.
Enheter i Tyskland, Holland, Frankrike, Spanien, Polen och Österrike. Den dominerande enheten är LTS Licht & Leuchten GmbH som bedriver både utveckling, tillverkning och försäljning av belysningssystem. Övriga enheter bedriver försäljningsverksamhet.
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Omsättning, Mkr | 650,5 | 753,1 |
| varav intern omsättning | (4,6) | (0,9) |
| Rörelseresultat, Mkr | 61,3 | 124,2 |
| Försäljningstillväxt, % | –13,6 | 84,0 |
| Försäljningstillväxt valutajusterad, % | –10,6 | 94,7 |
Enheter i England, Irland samt i Förenade Arabemiraten. Den dominerande enheten är Whitecroft Lighting som bedriver både utveckling, tillverkning och försäljning av belysningssystem. Övriga enheter bedriver försäljningsverksamhet. Under andra kvartalet 2011 tillkom Designplan Lighting.
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Omsättning, Mkr | 831,5 | 743,9 |
| varav intern omsättning | (5,3) | (3,5) |
| Rörelseresultat, Mkr | 77,7 | 69,6 |
| Försäljningstillväxt, % | 11,8 | 17,9 |
| Försäljningstillväxt valutajusterad, % | 8,6 | 26,3 |
Fig. 5
Mer om 2012 i förvaltningsberättelsen på sid 55.
Affärsområdet omfattar huvudsakligen verksamheten i Australien där förutom försäljning också tillverkning sker. Till detta kommer verksamheten i Kina som avser försäljning på den kinesiska marknaden.
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Omsättning, Mkr | 227,6 | 208,0 |
| varav intern omsättning | (0,0) | (0,0) |
| Rörelseresultat, Mkr | 27,3 | 19,0 |
| Försäljningstillväxt, % | 9,4 | –4,1 |
| Försäljningstillväxt valutajusterad, % | 4,9 | –5,7 |
Fig. 7
| VÅRA VIKTIGASTE M Å L |
VÅRA STRATEGIER | |
|---|---|---|
| EKONO M I |
• Växa på existerande marknader • Växa inom produktområdet Retail Lighting • Växa inom produktområdet Outdoor Lighting • Behålla marknadsledarskapeti Norden • Nå topp-tre-positioner på övriga marknader och i de produktområden där vi verkar |
• Offensiv satsning på att vara en av branschledarna • Ökad internationalisering • Djup kundinsikt som utgångspunkti allt vi gör • Öka fokus på att utveckla innovativa lösningarinom ny teknik • Stärka varumärkesarbetet • Gå från att sälja produktertill att sälja helhetslösningar • Pressa kostnader genom att hitta fler synergieffekter inom tillverkning och inköp • Växa både organiskt och genom förvärv |
| M I L JÖ |
• Nå CO2 -neutral produktion • Kontinuerligt minska företagets totala energiförbrukning per tillverkad armatur • Bidra till bättre miljö genom att erbjuda kunderna belysningslösningar med lägre energiförbrukning |
• Kontinuerligt utveckla allt energieffektivare armaturer och belysningssystem • Öka medarbetarnas och kundernas medvetenhet om olika belysningslösningar • Optimera råvaru- och energiåtgång i våra anläggningar • Optimera materialval genom attjämföra miljöbelast ning, också med hänsyn till transporter • Långsiktiga samarbeten med leverantörer |
| MÄ NNISKA |
• Bidra till en god samhällsutveckling genom belysningslösningar som ökar människors välbefinnande • Skapa goda arbetsförhållanden för våra medarbetare oavsett land • Utveckla Fagerhult som attraktiv arbetsgivare |
• Öka kunskapen om ljusets betydelse och väcka intresse för Fagerhults lösningar genom att delta i olika samarbeten med universitet och högskolor • Delta i samhällsaktiviteter med intresseorganisationer, branschorganisationer och myndigheter • Sträva efter samma standard i internationella verksam heter som i svenska avseende arbetsmiljöskydd, villkor och arbetsförhållanden samt förebyggande hälsovård • Upplysa våra leverantörer om Fagerhults krav på arbetsmiljö och mänskliga rättigheter • Fokusera på ledarskapsutveckling • Värna medarbetarnas interna karriärmöjligheter |
Uthållighet och långsiktighet är viktiga begrepp för oss på Fagerhult. Vi är kända för våra stabila finanser. Men när vi sätter våra mål och lägger upp våra strategier är vi också noga med att uthållighet betyder att vi även måste ta ansvar för hur vi påverkar miljö och människa. Därför har vi som ambition att hållbarhetsarbetet ska genomsyra alla nivåer i företaget. Nedan beskriver vi våra viktigaste mål, våra strategier och insatser vi gjort under året, sett ur ekonomisk, miljömässig och mänsklig synvinkel. För fördjupad information, se separat rapport på www.fagerhultgroup.se/hallbarhet.
| VAD VI U PP NÅTT 2012 |
P RIORITERINGAR 2013 |
|---|---|
| • Tagit marknadsandelar på flera viktiga marknadertrots svag konjunkturutveckling • Ökat orderingången med 2 procentjusteratför valuta och förvärv • Stärktförsäljning till globala kunderinom Retail • Vunnit prestigefulla red dot design award 2012 för flera pro dukter: Atelje Lyktan belönades för armaturen Quad och fick även red dot award: Best of the best för armaturen Moon. Även LTS Licht & Leuchten vann en red dot design award för sin armatur Domino samt för spotlighten Scout |
• Fortsattfokus på varumärkesarbetet • Fördjupa kundinsikten genom attförstå våra kunders behov och hur vi bäst kan möta dessa • Fortsatt arbete med teknikskiftet mot LED-belysning • Fortsatt kostnadskontroll • Ytterligare vässa vår goda leveransförmåga till kund • Baserat på kundinsiktsarbetettydliggöra vår innovationsstrategi • Ökatfokus på kontrollsystem |
| • Fagerhults svenska anläggningar harfortsatt köpa el från vattenkraft som är en förnybar källa • Fortsatt arbetet med teknikskiftet mot LED-belysning med bland annat lanseringen av armaturerna Appareo och Tibi • Utöver nyutveckling också LED-anpassat ett antal befintliga produkter, t ex armaturen Notor • LED-armaturer finns nu inom samtliga affärsområden • Fortsattföra en dialog med Fagerhults intressenter, både externt och internt |
• Fortsatt utveckling av allt energieffektivare armaturer och styrsystem • Fortsatt arbete med teknikskiftet mot energieffektiv LED-belysning fri från kvicksilver och med lång livslängd |
| • Fortsattimplementera och förstärka Fagerhults befintliga Talent Management-program. Bland annat har alla chefers möjligheter att arbeta med talent management-programmet fortsatt att kartläggas i hela koncernen • Ökatfokus på attinternt kommunicera och lyfta fram koncer nens kärnvärden genom bland annat medarbetarporträtt på intranätet • Startat en satsning på medarbetarhälsa, "Hälsoåret", på Haboenheten i Sverige |
• Säkerställa att koncernens uppförandekod kontinuerligt utvecklas i takt med Fagerhults krav på omvärlden och de egna verksamheterna • Fortsatt arbete med att stärka Fagerhults värdedrivna kultur genom bland annat Talent Management- programmet • Fortsattfokus på ledarskapsutveckling |
Friskare, piggare, gladare. Rätt belysning inomhus kan leda till många positiva effekter. Men ljuset är viktigt också ur andra perspektiv. I en industrilokal eller på ett sjukhus är det en viktig del av säkerheten. På en skola kan belysningen påverka inlärningen positivt. Dessutom kan dagens smarta belysningssystem minska energiförbrukningen. Det leder inte bara till billigare elräkning – det minskar också miljöpåverkan. Vi på Fagerhult skräddarsyr alltid belysningslösningar utifrån kundens behov. På följande sidor berättar vi mer om några lösningar inom produktområde Indoor Lighting.
Prisvinnande kontorsbyggnaden One Shelly Street i King St Wharf i Sydneys hamn är förärad med hela sex stjärnor i den australiska miljöcertifieringen Green Star. Utan smarta belysningslösningar vore inte betyget möjligt, och Fagerhults lösningar hjälper till att hålla energiförbrukningen nere. MultiFive-armaturer ger det mjuka, vänliga ljus som arkitekterna ville ha, samtidigt som ett smart ljussystem ser till att byggnaden sparar både miljö och kostnader.
Vissa miljöer är svårare än andra – sjukhus, till exempel. Belysningslösningarna ska vara trygga, driftssäkra och klara hårda hygieniska krav. Fagerhult har omfattande lösningar för just sjukhus, som till exempel akutmottagningen på Skåne universitetssjukhus på bilden ovan. Under 2013 börjar Fagerhult på uppdrag av Skanska Installation också leverera belysningslösningar till Nya Karolinska Solna-projektet som byggs intill nuvarande Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Nya Karolinska Solna blir ett toppmodernt sjukhus på cirka 320 000 kvadratmeter och ska stå klart 2017. Projektet är ett av Fagerhults hittills största LED-projekt.
Karlstad Congress Culture Centre, vackert placerad bredvid Klarälven, är en av Nordens största mötesplatser. Här lyser Fagerhults energieffektiva LED-lösningar upp besökarna, närmare bestämt 305 Notor-armaturer och 900 armaturer ur downlightserien Pleiad. I kontorsrummen hänger pendeln Avion över arbetsplatserna. Allt styrs automatiskt av ljusstyrningssystemet DALI som utvecklats speciellt för energieffektiv belysningskontroll i offentliga miljöer.
Det går knappast att kliva in i Spira kulturhus i Jönköping utan att dra efter andan lite extra vid åsynen av de fem gigantiska taklam porna som skimrar i taket. Den största väger hela 1,2 ton. Idén att skapa en ljusupplevelse med jättearmaturer i entrén fick Wingårdh arkitektkontor och Fagerhult redan när byg get planerades. Välkända svenska formgivaren Ingegerd Råman har stått för designen. Arma turerna utnyttjar modern LED -teknik genom frästa ytor.
Idén är så enkel, och resultatet så effektfullt: Med hjälp av Fagerhults LED -armatur Freedom, som består av en rak och en svängd modul, kan arkitekter, formgivare och ljusdesigners låta kreativiteten spela fritt. Skapa fria former i luften, accentuera en böjd vägg eller få besökarna att lyfta blicken mot taket – Freedom klarar det mesta. Modulerna kan dessutom både pendlas, sättas i taket och monteras direkt på väggen. Samtidigt gör Freedom inget avkall på energieffektivitet och driftssäkerhet. Allmän ljuset blir så bra att kompletteringar inte krävs. På bilden syns Fagerhults fantasifulla lösning i taket på Swecos kontor i Marieberg i Stock holm.
1.Teaterrötterna går djupt i tyska Heilbronn – traditionen med offentliga teaterföreställningar finns dokumenterad i staden ända sedan medeltiden. Dagens teaterhus med tre scener byggdes på 1980-talet, men har sedan dess moderniserats. Med hjälp av belysningslösningar från LTS Licht & Leuchten skapas dramatik och stämning för besökarna även i trapphus och gångar. Modern LED-teknik ser till att varken miljö eller ekonomiska resurser går åt i onödan.
Utbildning och ljus hör ihop. En studie som Fagerhult genomförde tillsammans med Lunds Universitet och London City University 2011, visade att elevprestationer påverkas positivt när ljusnivån är tillräckligt hög och balansen mellan direkt och indirekt ljus är god. Roskilde Universitet i Danmark är ett exempel på en läroanstalt där inomhusbelysningen har ägnats stor omsorg. I taket har spännande ljusmönster skapats med Fagerhults downlight Pleiad, väggarna accentueras med en wallwasher ur samma produktfamilj och armaturen Indigo Combo står för allmänbelysningen. Hela lösningen är en mix av direkt och indirekt ljus, allt kontrollerat av ett intelligent styrsystem för bästa effektivitet.
En belysningsanläggning är en stor investering, som rätt utförd kan spara både pengar och energi. När byggföretaget Peab behövde en framtidssäkrad belysningslösning till sitt kontor i Umeå vände de sig till Fagerhult. Resultatet blev en smart och energieffektiv lösning med bland annat Fagerhults framgångsrika downlightserie Pleiad av senaste generationen, med Philips Fortimo LED-system. Pendelarmaturen Terso bidrar till en behaglig stämning med sin lågmälda formgivning.
Det är när skuggorna faller som ljuset blir som mest spännande. Med rätt belysning kan vi skapa effektfulla utomhusmiljöer som samtidigt upplevs som säkra och trygga, oavsett årstidsväxlingar och tider på dygnet. I vårt produktområde Outdoor Lighting har vi samlat vår kunskap om hur människor reagerar på ljus utomhus. Nya tekniska möjligheter ger oss möjligheten att ständigt utveckla nya, effektiva lösningar. På följande sidor berättar vi mer om några spännande projekt.
Vid finska kusten, cirka åtta mil från Uleåborg, reser sig den mäktiga Brahestads kyrka, byggd i nationalromantisk stil i början av 1900-talet av arkitekt Josef Stenbäck. Inför 100-årsjubileet 2012 renoverades kyrkan både interiört och exteriört. Fagerhult fick i uppgift att lösa den yttre ljusmiljön. Längs utomhusgångarna leds nu besökarna av minimalistiskt designade belysningspollarna Slot Pole från Simes, medan strategiskt placerade Techno Spots från Simes punktbelyser den vackra fasaden i granit som brutits från Österbottens öar. Gatan framför kyrkan har fått modern LED-belysning i retroinspirerad design: Micenas från Indal.
Stryktålig och utrustad med de senaste LED-lösningarna, men samtidigt med ett spännande utseende som passar in längs gångstråk i både designade och vildare utomhusmiljöer. Så kan man beskriva Atelje Lyktans rostiga och ruffa armatur Tall. På svenska syftar namnet Tall på Norrbottens vackra tallskogar, där pollaren först installerades som en del av belysningen till det internationellt uppmärksammade hotellprojektet Treehotel. Pollarens röda yta och högsträckta form blev ett elegant svar på de omgivande tallarnas raka stammar.
Vissa miljöer kräver extra hållbara lösningar. Inför sommar-OS i London 2012 rustades stora delar av stadens kollektivtrafik upp. Bland annat tillgänglighetsanpassades Green Parks tunnelbanestation helt för att underlätta tillträde för funktionshindrade. I samband med det fick Fagerhults dotterbolag Designplan, specialiserad på tuffa och utsatta miljöer, uppdraget att hitta belysningslösningarna. Samtidigt behövde stationen också en lösning som gav den en inbjudande och trygg atmosfär. Armaturen Flair, som är både energieffektiv och lätt att underhålla, blev en viktig del av lösningen. Sammanlagt lyser nu 300 armaturer upp Green Parks nedgångar, rullstolsramper och biljetthall.
Shopping handlar om känsla. Alla retailföretag vet att en bra upplevelse är helt avgörande för försäljningen. Vi har lång erfarenhet av hur ljuset påverkar människans köpbeteenden och är vana vid att hitta de unika, kreativa lösningar som lyfter fram produkterna och stärker kundens varumärke. Våra smarta lösningar krymper dessutom både elräkningen och sparar miljön. På följande sidor presenterar vi några av våra projekt inom produktområde Retail Lighting.
Elegant, smidigt, stilrent. Det var några av ledorden när Fagerhult fick i uppdrag att skapa en belysningslösning för modeföretaget Escadas 350 kvadratmeter stora butik i hjärtat av Moskva. Resultatet blev en mycket nöjd kund – ljusmiljön skänker just den exklusivitet som varumärket Escada vill förknippas med. Infällda spotlights Dip och Noc ger ett tillfredsställande ljus över hela försäljningsytan, och i de sammets- och spegelklädda provrummen skapar Pleiad i LED-version samt Thinlights en mjuk stämning.
Svenska klädmärket Solo, mest känt för sina jeans, sökte en vintage-känsla i sitt nya butikskoncept. Inredningen var retroinfluerad med tegelväggar och järndetaljer. För Fagerhult blev utmaningen att få belysningen att passa in i och förstärka retrokänslan. Lösningen blev modernast tänkbara. En komplett LED-lösning, med bland annat integrerad belysning i produkthyllorna och diskreta spotlights i takskenor, stärkte både industrikänslan och lyfte fram produkterna. Dessutom sänktes energiförbrukningen avsevärt.
På Fagerhult börjar allt med vår kunskap om ljusets påverkan på människan. Därför står människan i centrum också i vår inre kultur: För att lyckas med våra affärsmål krävs det att vi kontinuerligt utvecklar våra medarbetares kompetens, vår kunskap och vårt engagemang. Vi jobbar också hårt med att utveckla oss som arbetsgivarvarumärke. Läs mer om vår syn på medarbetarna på följande sidor.
Engagerade medarbetare är en nyckel för att ett kunskapsintensivt företag som Fagerhult ska kunna nå sina affärsmål. Att ge människorna i organisationen de bästa förutsättningarna att göra sitt jobb är därför en strategiskt viktig uppgift. Men med över 2000 anställda och verksamheter i skilda delar av världen måste vi arbeta strukturerat för att vårda och stärka vår starka Fagerhultkultur. Det arbetet utgår från tre kärnvärden: Customer Focus, Performance Culture och Innovative Mindset.
Våra kärnvärden ska genomsyra allt vi gör, från affärsprocesser till produktutveckling och individuella utvecklingsplaner. För att upprätthålla vår starka värdegrund arbetar vi på flera fronter samtidigt. Det handlar till exempel om att kontinuerligt försäkra oss om att våra chefer har rätt verktyg för att jobba med värderingarna i vardagen, men också om att lyfta fram goda exempel. Som ett led i detta införde vi 2012 medarbetarporträtt på intranätet. Genom att beskriva enskilda medarbetares engagemang och kunskap på ett inspirerande sätt kunde vi ge våra kärnvärden mänsklig gestalt.
Att hitta rätt person till rätt uppgift är en förutsättning för att vi ska nå våra ambitiösa mål. Vårt Talent Management-arbete syftar därför till att skapa system och processer som hjälper oss att identifiera, utveckla och behålla just de nyckelpersoner som kan hjälpa oss framåt. Dels ska våra medarbetare få förutsättningar att utföra sina uppgifter på ett bra sätt, dels ska våra ledare få rätt stöd för att lyckas med sin uppgift. Ett genomtänkt Talent Managementarbete bidrar också till att göra det tydligt för medarbetarna vad som förväntas av dem.
Fagerhult är en stor koncern med många verksamheter, och vi ser våra befintliga medarbetare som en viktig rekryteringsbas. För att ha koll på såväl våra befintliga talanger som kommande kompetensbehov gör vi regelbundna analyser och utvärderingar: Vilka är våra kompetensbehov och hur kan vi lösa dem? Genom årliga Talent Reviews identifierar och kartlägger vi vilka framtida ledarförmågor vi redan har internt. Detta hjälper oss också att se hur vi behöver komplettera med rekryteringar utifrån. En viktig målgrupp när det gäller nyrekrytering är studenter. Därför samarbetar vi med universitet och högskolor på flera sätt och med olika utbildningsinriktningar, bland annat med fadderprogram.
Möjligheten att få utvecklas individuellt kan bidra till att man vill stanna länge på en arbetsplats. Vi vet att när individer utvecklas, så ökar både kreativiteten och arbetsglädjen. Det gynnar även koncernen. Att ständigt stärka våra medarbetares kompetens genom både utbildningar och nya
Moderna och formstarka armaturen Tibi som lanserades 2012 är ett exempel på Fagerhultmedarbetarnas kunskap och kreativitet.
utmaningar är därför en grundsten i vår medarbetarsyn. Fagerhultkoncernens storlek erbjuder i sig många olika möjligheter, och vi uppmuntrar intern rörlighet. Att växla uppgifter över avdelningsoch bolagsgränser bidrar till att individerna utvecklas och får bättre inblick i våra komplexa flöden av produkter och tjänster. Det bidrar också till kunskapsöverföring, nätverksbyggande och ger dessutom viktiga personliga erfarenheter. Målet är att samtliga tjänster i koncernen ska utlysas internt för att uppmuntra redan anställda att röra på sig.
Vår målsättning är att ge varje individ i koncernen återkommande och strukturerade medarbetarsamtal där vi bevakar och följer upp deras utveckling. Vårt kunskapsnav Fagerhult Lighting Academy, som beskrivs på sidan 17, har också en viktig roll i hur medarbetarna kan utvecklas inom koncernens olika bolag.
Genom att låta ledarskapet utgå från koncernens kärnvärden kan vi säkra att Fagerhultkulturen fortsätter att utvecklas på ett bra sätt. Men det behövs också praktiska verktyg. Därför lägger vi stor kraft på att utbilda och utveckla våra chefer i ledarskap och Fagerhults kultur. Den metodik som vi använder oss av kan cheferna sedan föra vidare till sina medarbetare på lokal nivå. Varje år följer vi upp chefernas prestationer för att försäkra oss om att de får rätt förutsättningar och gör rätt saker. För att säkra långsiktighet gör vi också ledarutvecklingsplaner som lyfter fram aktiviteter som fokuserar på utveckling och framtida försörjning av chefer.
Att ta ansvar både som företag och som individer är centralt för oss. Fagerhults riktlinjer för detta finns samlade i vår uppförandekod, som alla i koncernen ska följa. Koden beskriver vår syn på till exempel arbetsförhållanden, mångfald och lika möjligheter, samt innehåller riktlinjer för hur vi förhåller oss till gåvor, representation och sponsring. Vår syn på miljöansvar finns också beskriven här, liksom riktlinjer för hur vi förhåller oss till skillnader mellan länders olika lagstiftning, avtal och andra bestämmelser som påverkar vår verksamhet. Vi kommunicerar också koden till våra affärspartners och förväntar oss att de följer den.
Inga människor ska fara illa i vår produktion. Att medarbetarna ska ha en god arbetsmiljö är självklart. Adekvat hälsovård och goda förebyggande hälsoinsatser är viktiga framgångsfaktorer, framför allt för våra medarbetare i fabriksanläggningarna. Varje år genomför vi olika typer av utbildningar för att stärka arbetet med säkerhet och hälsa. Läs mer om detta i Fagerhults hållbarhetsredovisning som finns tillgänglig på vår webbplats: www.fagerhultgroup.com/hallbarhet.
ktiebolaget Fagerhult noterades 1997 på Stockholmsbörsen och fanns tidigare på O-listan. Sedan den 1:a oktober 2006 handlas Fagerhultaktien på Nasdaq OMX, Nordiska Börsen, Mid Cap, industrial sector. En handelspost omfattar 1 aktie. Kortnamnet är FAG och ISIN-koden SE0000379844.
Fagerhults aktiekapital uppgår till 65,5 Mkr (65,5) fördelat på 12 850 000 med ett kvotvärde per aktie om 5,10 Kr. Antalet aktier i eget förvar uppgår till 238 000 till ett kvotvärde av 1 213 800 Kr. Samtliga utestående aktier äger lika andel i moderbolagets tillgångar och vinst och är tillfullo betalda. Varje aktie berättigar till en röst.
Ett avtal har slutits med Carnegie med syfte att inom ramen för Stockholmsbörsens system för likviditetsgaranti främja likviditeten i Fagerhults aktie.
AB Fagerhult avser långsiktigt att dela ut 30–50 procent av gruppens nettoresultat. Vid denna utdelningsnivå anser sig styrelsen ha tillfredsställande kassaflöde för finansiering av framtida, förväntade investeringar. Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning om 6,50 (6,50) Kr per aktie motsvarande en direktavkastning på aktiekursen den 31 december 2012 om 3,9 procent.
Vid ordinarie årsstämma den 24 april 2012 beslutades att företaget ska ha möjlighet att förvärva egna aktier. Denna möjlighet har inte utnyttjats under 2012. Antalet utestående aktier uppgår till 12612000. Styrelsen föreslår stämman att bevilja styrelsen fortsatt rätt att intill nästa stämma förvärva egna aktier.
| År | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 |
|---|---|---|---|---|---|
| Antal omsatta aktier, miljoner | 0,9 | 3,7 | 2,4 | 1,7 | 0,8 |
| Omsatta aktier i värde, Mkr | 123 | 451 | 325 | 297 | 150 |
| Genomsnittligt antal omsatta aktier/börsdag | 3 539 | 14 558 | 9 294 | 7 150 | 3 366 |
| Genomsnittligt värde per börsdag, Tkr | 486 | 1 798 | 1 284 | 1 231 | 601 |
| Omsättningshastighet, % | 7 | 28 | 19 | 14 | 7 |
| Högsta betalkurs under året, Kr | 164,00 | 135,50 | 161,00 | 193,00 | 219,501) |
| Lägsta betalkurs under året, Kr | 110,50 | 99,50 | 106,50 | 130,00 | 155,002) |
1) Betalades 2012-02-20 2) Betalades 2012-08-30
| År | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultat per aktie, före utspädning, Kr | 14,62 | 5,87 | 7,49 | 16,43 | 12,61 |
| Utdelning per aktie, Kr | 5,50 | 3,00 | 3,50 | 6,50 | 6,501) |
| Börskurs 31 december, Kr | 121 | 127 | 161 | 160 | 166 |
| Direktavkastning, % | 4,6 | 2,4 | 2,2 | 4,1 | 3,9 |
| Eget kapital per aktie, före utspädning, Kr | 56,00 | 56,88 | 57,25 | 68,52 | 73,57 |
| Kassaflöde per aktie före utspädning, Kr 2) | 17,22 | 17,06 | 8,59 | 20,00 | 18,82 |
1) Föreslagen utdelning 2) Kassaflöde från den löpande verksamheten
| Aktieägare | Antal aktier | % av kapital och röster |
|---|---|---|
| Investment AB Latour | 3 976 800 | 30,9 |
| SÄKI AB | 2 200 000 | 17,1 |
| Fam Svensson, familj, stiftelse och bolag | 945 525 | 7,4 |
| Lannebo Fonder | 868 112 | 6,8 |
| SSB CL Omnibus AC, USA | 721 266 | 5,6 |
| Robur Småbolagsfond | 518 659 | 4,0 |
| SEB Asset Management | 400 000 | 3,1 |
| Fjärde AP-fonden | 379 113 | 3,0 |
| Handelsbanken Svenska småbolagsfond etc | 290 509 | 2,3 |
| Fam Palmstierna | 285 770 | 2,2 |
| Stiftelsen Stockholms Sjukhem | 230 000 | 1,8 |
| Övriga ägare med 10 001–100 000 aktier, 26 st | 802 244 | 6,2 |
| Övriga ägare med 1 001–10 000 aktier, 158 st | 419 551 | 3,3 |
| Övriga ägare med upp till 1 000 aktier, 3 111 st | 574 451 | 4,5 |
| AB Fagerhult, återköpta aktier | 238 000 | 1,9 |
| Antal utestående aktier vid årets slut | 12 850 000 | 100,0 |
styrelse
Jan svensson ERIC DOUGLAS ANNA MALM BERNSTEN BJÖRN KARLSSON
EVA NYGREN FREDRIK PALMSTIERNA JOHAN HJERTONSSON MAGNUS NELL
lars olsson PER WIKSTRÖM lars-åke johansson
Ordförande. F 1956. Maskiningenjör och civilekonom. Verkställande direktör och styrelseledamot i Investment AB Latour. Styrelseordförande i Oxeon AB och Nederman Holding AB. Styrelseledamot i Loomis AB, Assa Abloy AB och Tomra Systems ASA. Styrelseledamot i AB Fagerhult sedan 2007. Aktier i Fagerhult: 3 000
Vice Ordförande. F 1968. Gymnasieekonom och 3 års studier vid Lunds Universitet i "Ekonomi för entreprenörer". Egen företagare sedan 1992. Partner i Pod Investment AB. Ordförande i Sparbössan Fastigheter AB. Vice ordförande i LinkTech AB. Styrelseledamot i bl.a. Investment AB Latour och Latour Industrier AB. Styrelseledamot i Fagerhult sedan 1993. Aktier i Fagerhult: 40 000
F 1961. Civilingenjör. Bedriver egen konsultverksamhet inom management och affärsutveckling. Styrelseordförande i Scientific Solutions. Styrelseledamot i Cellavision AB, Nolato AB, Matrisen AB, Oatly AB, Birdstep ASA och Medivir AB. Styrelseledamot i Fagerhult sedan 2003. Aktier i Fagerhult: 3 000
F 1961. Civilekonom MBA. Verkställande direktör i Västerhuset AB. Styrelseledamot i Skaraborgsmäklaren AB. Styrelseledamot i Fagerhult sedan 1997. Aktier i Fagerhult: 32 324
F 1955. Arkitekt MSA. Verkställande direktör och koncernchef Rejlerkoncernen AB. Styrelseledamot i Svenskt Näringsliv och Uponor. Styrelseledamot i Fagerhult sedan 2004. Aktier i Fagerhult: 0
F 1946. Civilekonom MBA. Ordförande i Investment AB Latour. Styrelseledamot i Securitas AB, Hultafors AB, Nobia AB och Academic Work AB. Styrelseledamot i Fagerhult sedan 1992. Aktier i Fagerhult: 285 770
Verkställande direktör. F 1968. Civilekonom. Styrelseledamot i Nord-Lock International AB. Styrelseledamot i Fagerhult sedan 2009. Aktier i Fagerhult: 48 280 Köpoptioner: 28 000
F 1964. Ordinarie arbetstagarrepresentant. Aktier i Fagerhult: 0
F 1949. Ordinarie arbetstagarrepresentant. Aktier i Fagerhult: 200
F 1969. Suppleant arbetstagarrepresentant.
Aktier i Fagerhult: 0
F 1961. Suppleant arbetstagarrepresentant. Aktier i Fagerhult: 0
Johan Hjertonsson Vd och Koncernchef
håkan gabrielsson Ekonomi- och finansdirektör
paul barton Regionansvarig
anders fransson Ansvarig för Operations
elisabeth back Ansvarig för Products & Brands
| Femårsöversikt | 54 |
|---|---|
| Förvaltningsberättelse | 55 |
| Bolagsstyrning | 59 |
| Resultaträkningar | 64 |
| Balansräkningar | 65 |
| Förändring av eget kapital | 67 |
| Kassaflödesanalys | 68 |
| Redovisningsprinciper | 69 |
| Noter | 76 |
| Styrelsens undertecknande | 93 |
| Revisionsberättelse | 94 |
| Kalendarium | 96 |
| Definitioner | 96 |
| Resultatposter (Mkr) | 2008 | 2009 | 2010 | 20113) | 2012 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 770 | 2 436 | 2 506 | 3 023 | 3 085 |
| (varav utanför Sverige) | (1 919) | (1 735) | (1 805) | (2 294) | (2 302) |
| Kostnad för sålda varor | –1 835 | –1 672 | –1 737 | –2 013 | –2 108 |
| Bruttoresultat | 935 | 764 | 769 | 1 010 | 977 |
| Försäljningskostnader | –508 | –498 | –475 | –534 | –580 |
| Administrationskostnader | –170 | –172 | –155 | –184 | –178 |
| Övriga rörelseintäkter | 15 | 10 | 14 | 26 | 32 |
| Rörelseresultat | 272 | 104 | 153 | 318 | 251 |
| Finansiella intäkter | 34 | 16 | 17 | 10 | 4 |
| Finansiella kostnader | –46 | –15 | –35 | –42 | –41 |
| Resultat efter finansiellt netto | 260 | 105 | 135 | 286 | 214 |
| Balansposter ( Mkr) | |||||
| Immateriella tillgångar | 430 | 475 | 928 | 1 008 | 975 |
| Materiella anläggningstillgångar | 289 | 320 | 350 | 344 | 339 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 24 | 19 | 21 | 28 | 23 |
| Varulager mm | 353 | 302 | 436 | 453 | 445 |
| Kundfordringar | 391 | 363 | 448 | 540 | 495 |
| Övriga omsättningstillgångar | 33 | 40 | 79 | 105 | 89 |
| Likvida medel | 200 | 197 | 208 | 306 | 257 |
| Summa tillgångar | 1 720 | 1 716 | 2 470 | 2 784 | 2 623 |
| Eget kapital | 706 | 717 | 722 | 864 | 928 |
| Pensionsskulder | 41 | 42 | 42 | 83 | 60 |
| Uppskjuten skatteskuld | 58 | 55 | 63 | 64 | 60 |
| Övriga långfristiga räntebärande skulder | 431 | 459 | 1 006 | 1 169 | 953 |
| Övriga långfristiga räntefria skulder | – | 9 | – | – | – |
| Kortfristiga räntebärande skulder | 50 | 2 | 115 | 29 | 117 |
| Kortfristiga räntefria skulder | 434 | 432 | 522 | 575 | 505 |
| Summa eget kapital och skulder | 1 720 | 1 716 | 2 470 | 2 784 | 2 623 |
| Nyckeltal och data per aktie | |||||
| Försäljningstillväxt, % | 9,6 | –12,1 | 2,8 | 20,6 | 2,1 |
| Tillväxt i rörelseresultat, % | 37,9 | –61,7 | 46,7 | 107,7 | –20,8 |
| Tillväxt i resultat efter finansnetto, % | 36,7 | –59,7 | 28,6 | 112,8 | –25,3 |
| Rörelsemarginal, % | 9,8 | 4,3 | 6,1 | 10,5 | 8,2 |
| Vinstmarginal, % | 9,4 | 4,3 | 5,4 | 9,5 | 6,9 |
| Kassalikviditet, % | 41 | 45 | 33 | 51 | 41 |
| Nettoskuldsättningsgrad, % | 46 | 43 | 132 | 113 | 94 |
| Soliditet, % | 41 | 42 | 29 | 31 | 35 |
| Sysselsatt kapital, Mkr | 1 228 | 1 220 | 1 885 | 2 145 | 2 058 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 25,7 | 9,8 | 11,0 | 16,3 | 12,2 |
| Avkastning på eget kapital, % | 28,2 | 10,4 | 13,1 | 26,3 | 17,8 |
| Nettoskuld, Mkr | 322 | 305 | 955 | 975 | 874 |
| Nettoinvesteringar i anläggningstillgångar, Mkr | 104 | 90 | 83 | 66 | 92 |
| Avskrivningar på anläggningstillgångar, Mkr | 63 | 75 | 84 | 89 | 85 |
| Antal anställda | 1 978 | 1 881 | 1 926 | 2 228 | 2 192 |
| Eget kapital per aktie, kr | 55,98 | 56,88 | 57,25 | 68,52 | 73,57 |
| Resultat per aktie, kr | 14,62 | 5,87 | 7,49 | 16,52 | 12,61 |
| Utdelning per aktie, kr | 5,50 | 3,00 | 3,50 | 6,50 | 6,501) |
| Kassaflöde per aktie, kr | 17,22 | 17,06 | 8,59 | 20,00 | 18,822) |
| Antal utestående aktier, tusental | 12 612 | 12 612 | 12 612 | 12 612 | 12 612 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier, tusental | 12 596 | 12 612 | 12 612 | 12 612 | 12 612 |
1) Föreslagen utdelning. 2) Kassaflöde från den löpande verksamheten. 3) 2011 års siffror är justerade på grund av byte av redovisningsprincip.
S tyrelsen och verkställande direktören för AB Fagerhult (publ), organisationsnummer 556110-6203, avger härmed årsredovisning för koncernen och moder bolaget för år 2012.
Fagerhultgruppen är Nordens största och en av Europas ledande belysningskoncerner. Vi utvecklar, tillverkar och marknadsför professionella belysningssystem för publika miljöer med fokus på design, funktion, flexibilitet och energieffektiva lösningar. Koncernen har säljbolag i 20 länder och fabriker i Europa, Kina och Australien.
Fagerhultaktien är noterad på Nasdaq OMX, Nordiska Börsen i Stockholm, Mid Cap-listan.
Under 2011 förvärvades 100% av aktierna i Designplan Lighting Ltd (Designplan) med säte i Sutton, Storbritannien. Bolaget har konsoliderats i koncernen från och med andra kvartalet 2011. Ingen förändring har skett under 2012.
Under året har en försvagning av konjunkturen skett på de flesta marknader som ett resultat av den makroekonomiska oro och skuldkris som präglat stora delar av Europa under 2012. Under större delen av året var efterfrågan stabil inom Indoor Lighting och Outdoor Lighting på de flesta geografiska marknaderna. Marknaden för Retail Lighting försvagades dock under året.
Koncernens nettoomsättning uppgick till 3085 Mkr (3023). Justerat för förvärvad verksamhet samt valutaeffekter ökade omsättningen med 6,3%. Försäljningen utanför Sverige svarade för 2 302 (2 294) Mkr vilket motsvarar 75 (76)% av koncernens nettoomsättning.
Koncernens orderingång uppgick till 3122 (3064) Mkr. Justerat för förvärvade verksamheter samt valutaeffeter har orderingången ökat med 2% jämfört med 2011. Rörelseresultatet minskade till 251,5 (317,2) Mkr. Rörelsemarginalen uppgick till 8,2 (10,5)%. Resultatförsämringen var ett resultat av en svagare konjunktur inom Retail Lightning med lägre omsättning och rörelsemarginal som följd. Resultatet 2012 har även påverkats av att koncernen har fortsatt satsningar på produktutveckling för att vara väl positionerad i teknikskiftet mot LED. Valutakurseffekter belastade resultatet med 16 Mkr jämfört med 2011.
Omsättningen för Indoor Lighting har varit god under större delen av året och ökat med 4 %. Till följd av en lägre efterfrågan under året har Retail Lighting minskat omsättningen med 6 % till 802 (849) Mkr. Outdoor Lighting har ökat sin omsättning med 11 % till 219 (197) Mkr.
I samband med att en ny strategi för Fagerhultkoncernen fastställdes 2010, beslutades även att den operativa ledningsstrukturen skulle anpassas härefter. Fagerhult valde att dela in verksamheten i fyra affärsområden baserat på geografiska regioner samt övrig verksamhet:
I enlighet med IFRS 8 har den externa rapporteringen anpassats så att segmentredovisningen speglar koncernens operativa ledningsstruktur. Rapporteringen innehåller även upplysningar om utvecklingen för de tidigare affärsområdena Indoor Lighting, Retail Lighting samt Outdoor Lighting.
Affärsområdet omfattar våra enheter och bolag i de nordiska länderna, Baltikum och Ryssland. Till detta kommer även fabriken i Kina med tillverkning och inköp. I Sverige bedrivs utveckling, tillverkning och försäljning medan verksamheten på övriga marknader förutom Kina endast avser försäljning.
Nettoomsättningen för 2012 uppgick till 1 686 att jämföra med 1 624 Mkr föregående år. Justerat för valutaeffekter var ökningen 4 %. Rörelsemarginalen uppgick till 5,9 (7,4) %. Nordeuropa belastas av större delen av koncernens valutaeffekter vilket förklarar större delen av det minskade rörelseresultatet. Tillväxten var god i Sverige, Norge och Ryssland.
Affärsområdet omfattar våra bolag i England och Irland samt verksamheten i Mellanöstern. Den dominerande enheten i affärsområdet är Whitecroft Lighting som bedriver både utveckling, tillverkning och försäljning av belysningssystem. Affärsområdet omfattar även det under 2011 förvärvade bolaget Designplan Lighting Ltd. Övriga enheter bedriver försäljningsverksamhet.
Omsättningen under 2012 uppgick till 832 Mkr att jämföra med 744 Mkr föregående år, och rörelsemarginalen uppgick till 9,3 (9,4) %. Justerat för förvärvad verksamhet och för valutaeffekter har omsättningen ökat med 11%. Större delen av omsättningsökningen i absoluta tal har skett i Storbritannien. Den högsta tillväxttakten fanns dock i Mellanöstern där försäljningsutvecklingen varit mycket god.
Affärsområdet omfattar verksamheterna i Tyskland, Holland, Frankrike, Spanien, Österrike och Polen. Den dominerande verksamheten i segmentet är bolaget LTS Licht & Leuchten i Tyskland som bedriver både utveckling, tillverkning och försäljning av belysningssystem.
Omsättningen för 2012 uppgick till 651 (753) Mkr och rörelsemarginalen till 9,4 (16,5) %. Justerat för valutaeffekter minskade omsättningen med 11%. Den lägre rörelsemarginalen var ett resultat av lägre volymer, prispress och en negativ mix.
Affärsområdet omfattar huvudsakligen verksamheten i Australien där förutom försäljning också sker tillverkning. Verksamheten i Asien avser försäljning på den kinesiska marknaden. Under 2011 etablerades ett försäljningsbolag i Nya Zeeland.
Omsättningen för perioden 2012 uppgick till 228 (208) Mkr vilket rensat för valutaeffekter var en ökning med 5% jämfört med 2011. Rörelsemarginalen uppgick till 12,0 (9,1)%. Resultatutvecklingen är en effekt av en positiv utveckling av volymer och god kostnadskontroll.
Koncernens soliditet uppgick vid årsskiftet till 35 (31)%. Kassa- och bankmedel vid periodens slut var 257 (306) Mkr och koncernens egna kapital 928 (864) Mkr. Nettoskulden uppgick till 874 (975) Mkr.
Exponeringen av koncernens nettotillgångar i utlandet har ökat de senaste åren från att tidigare huvudsakligen avse försäljningsbolag till att även omfatta producerande enheter. Omräkning av nettotillgångar i utlandet till balansdagens kurs har minskat det egna kapitalet med 26,2 (ökat 6,7) Mkr.
Kassaflödet från den löpande verksamheten minskade med 15 Mkr till 237 (252) Mkr. Rörelsekapitalet har sedan årets början minskat med 25 Mkr vilket i huvudsak kan hänföras till kundfordringar.
Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser uppgick vid utgången av 2012 till 6,9 (7,1) respektive 3,6 (3,9) Mkr.
Under 2012 minskade det genomsnittliga antalet medarbetare med 2 procent till 2 192 (2 228). Justerat för förvärvade enheter var det genomsnittliga antalet anställda oförändrat. Antalet anställda i koncernens utländska bolag uppgick till 1 380 (1 384) personer vilket motsvarar 63 (62) % av antalet anställda. Andelen kvinnor uppgick under året till 34 (36)% av medarbetarna. För att stärka koncernens kunskapskapital har uppställda mål för utveckling av såväl individ som organisation fortsatt vara en prioriterad fråga.
I syfte att minska sjukfrånvaro och ohälsa har företagets hälsovård inriktats mot förebyggande åtgärder och friskvård. Uppgift om löner och ersättningar framgår av not 2.
Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, tjänstebilsförmån samt pension. Den årliga rörliga ersättningen baseras på uppnådda mål och är maximerad till 30–50% av grundlönen. Dessa riktlinjer är också förslaget till kommande år.
2012 infördes ett långsiktigt incitamentsprogram i form av en prestationsbaserad aktiesparplan för ledande befattningshavare som löper mellan åren 2012–2015. Avsikten är att denna plan ska utgöra den första av tre årliga aktiesparplaner.
Styrelsen föreslår således årsstämman att besluta om en prestationsbaserad aktiesparplan för verkställande direktören och ledande befattningshavare som löper mellan åren 2013–2016. För vidare information hänvisas till material bifogat med kallelsen till årsstämman. För ytterligare information se not 2.
Koncernens bruttoinvesteringar i anläggningstillgångar uppgick till 94 (76) Mkr och avser i huvudsak maskiner och inventarier. Under året har det inte skett några investeringar i nya dotterbolag vilka således uppgick till 0 (128) Mkr.
Vid årets slut uppgår pågående investeringar till 4 Mkr. Bruttoinvesteringarna i immateriella tillgångar uppgår till 9 (6) Mkr exklusive förvärv av dotterbolag.
Årets avskrivningar uppgick till 85 (89) Mkr varav på materiella anläggningstillgångar 72 (75) Mkr.
Inom Fagerhultkoncernen bedrivs en kontinuerlig produktutveckling i syfte att förbättra befintliga produkter samt utveckla nya. En grundläggande princip är att utvecklingsarbete ska ske nära marknaden i samarbete med kunder och slutanvändare. Fagerhult är framträdande inom belysningsteknik även ur ett internationellt perspektiv. Samarbete med ledande tillverkare av ljuskällor och komponenter är viktigt. På TeknikCentrum i Fagerhult finns ett av norra Europas bäst utrustade laboratorier där vi både kan säkerhetskontrollera och godkänna egna produkter.
I årets balansräkning har utvecklingskostnader på 8 (5) Mkr aktiverats. Övriga utgifter kostnadsförs i takt med att de uppstår. För ytterligare information, se not 10 och 25.
Koncernens verksamhet påverkar den yttre miljön huvudsakligen genom avdunstning till luft av organiska lösningsmedel samt buller. Under flera år har ett målmedvetet arbete pågått för att påverkan av miljön ska minimeras såsom uppförande av bland annat nya lackeringsanläggningar med alkaliska tvättprocesser och slutna system. Koncernens svenska anläggningar har sedan 2010 mycket låga utsläpp av CO2 då de värms med fjärvärmeverk som huvudsakligen eldas med bioråvara samt att all el kommer från vattenkraft. Av företagets produktionsanläggningar är alla, med undantag av Australien, Sutton i England och Tyskland, certifierade enligt ISO 14001.
I övrigt hänvisas till avsnittet om koncernens CSR-arbete.
Vid ordinarie årsstämma den 24 april 2012 bemyndigades styrelsen att besluta om förvärv av egna aktier. Några förvärv av egna aktier har inte gjorts. Det egna innehavet uppgår till 238 000 aktier. Antalet utestående aktier uppgick vid årets slut till 12612000 stycken. Andelen egna aktier uppgår till 1,9 %.
Styrelsen föreslår stämman att bevilja styrelsen fortsatt rätt att intill nästa årsstämma förvärva egna aktier. Då återköpta aktier ej är utdelningsberättigade, avräknas dessa från det totala antalet i förslaget till vinstutdelning nedan.
En redogörelse över potentiella risker samt hur dessa hanteras framgår av not 32.
Det finns inga begränsningar i överlåtelsebarhet av aktierna (hembud). Det finns heller inga begränsningar i hur många röster varje aktieägare kan avge på stämman. Bolaget känner inte till några avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktierna.
I övrigt hänvisas till sidan 48, Fagerhultaktien och ägarstruktur.
Det finns inga särskilda bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande eller entlediganden av styrelseledamöter.
Verksamheten i AB Fagerhult utgörs av koncernledning, finansiering och samordning av marknads-, produktionsoch affärsutveckling. Bolagets omsättning under perioden var 8,7 (10,5) Mkr. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 54,8 (78,1) Mkr.
Antalet anställda var under perioden 5 (6).
Koncernen har de senaste åren haft en stark omsättningsoch resultatutveckling genom god organisk tillväxt men också genom en rad företagsförvärv. Strategin ligger fast och koncernen kommer att fortsätta med betydande satsningar inom produktutveckling och marknadsföring samt ökad internationalisering.
Genomförda strukturåtgärder, förvärven av LTS Licht & Leuchten och Designplan samt en förbättrad konjunktur skapar goda möjligheter till en fortsatt god långsiktig resultatutveckling. Fagerhult påverkas dock av den allmänna konjunkturutvecklingen. Under året har marknaden för Retail Lighting försvagats vilket påverkat rörelseresultatet negativt. Under sista kvartalet påverkade konjunkturnedgången även Indoor Lighting i ökad utsträckning. Koncernen bedömer att konjunkturen fortsatt kommer att vara svag under stora delar av 2013.
Koncernens balanserade vinstmedel enligt koncernbalansräkningen uppgår till 790,2 (700,3) Mkr.
| Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: | |
|---|---|
| Balanserat resultat | 109,6 |
| Årets resultat | 39,2 |
| Mkr 148,8 |
Antalet utdelningsberättigade aktier uppgick den 7 mars 2013 till 12 612 000 då återköpta aktier frånräknats. Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så:
| att till aktieägarna utdelas 6,50 kr per aktie | 82,0 |
|---|---|
| att i ny räkning överföres | 66,8 |
| Mkr 148,8 |
Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen ej hindrar bolaget från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap 3 § 2–3 st.
Bolagets soliditet är mot bakgrund av att verksamheten fortsatt bedrivs med lönsamhet betryggande. Likviditeten i bolaget bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå.
% 41 42 29 31 35
Kr 17,22 16,74 8,59 20,00 18,82
I enlighet med noteringskraven för Nasdaq OMX, Nordiska Börsen tillämpar Fagerhult sedan den 1 juli 2008 Svensk kod för bolagsstyrning.
Bolagets aktie är sedan maj 1997 noterad på den Nasdaq OMX, Nordiska Börsen i Stockholm, Mid Cap-listan.
AB Fagerhult (publ) hade vid årets slut 3 326 aktieägare. Största enskilda ägare är Investment AB Latour och SÄKI AB i vilka familjen Douglas är huvudägare, vars samlade innehav uppgår till 49,0 (49,0) % av kapital och röster i bolaget räknat på antalet utestående aktier. De åtta största ägarna stod för 79,4 (76,5)% av kapital och röster. Utländska aktieägares ägarandel uppgick till 13,0 (12,4)%. För mer information om större aktieägare, kursutveckling etc hänvisas till avsnittet, Fagerhultaktien och ägarstruktur på sidorna 48–49 samt not 30.
AB Fagerhult (publ) bolagsordning slår bland annat fast att bolagets verksamhet är att driva tillverkning och försäljning av belysningsarmaturer, äga och förvalta fast och lös egendom samt idka annan därmed förenlig verksamhet.
Styrelsen skall bestå av lägst tre och högst tio ledamöter med högst fyra suppleanter.
Det finns inga särskilda bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande eller entlediganden av styrelseledamöter.
Därutöver har de fackliga organisationerna rätt att utse två ledamöter och två suppleanter till styrelsen. Styrelsen skall ha sitt säte i Habo kommun, Jönköpings län.
Granskningen skall utföras av en eller två revisorer med eller utan revisorssuppleanter eller ett auktoriserat revisionsbolag.
Årsstämma skall hållas inom sex månader från räkenskapsårets utgång. Stämman kan hållas i Fagerhult, Habo kommun eller i Jönköping. Samtliga aktieägare som inför stämman är registrerade i aktieboken och som anmält deltagande har rätt att delta och rösta för sitt totala aktieinnehav.
Vid årsstämman prövas frågor avseende bland annat aktieutdelning, fastställande av årsredovisning, val av styrelseledamöter och – i förekommande fall – revisorer, ersättning till styrelse och revisorer samt andra frågor som hänförts till stämman samt policy för ersättning till ledande befattningshavare.
Ordinarie årsstämma 2012 hölls den 24 april i Habo. Vid stämman var 45 aktieägare närvarande vilka representerade 72,3 % av rösterna. Protokollet från årsstämman återfinns på Fagerhults webbplats. Samtliga beslut fattades med erforderlig majoritet. Nedan följer ett urval av stämmans beslut:
Styrelsen fattar beslut i frågor som rör koncernens strategiska inriktning, finansiering, investeringar, förvärv, avyttringar, organisationsfrågor samt regler och policys. Styrelsen hålls löpande informerad om verksamheten genom månatliga rapporter från bolagsledningen.
En valberedning formeras årligen efter initiativ från styrelsens ordförande och utses på årsstämman. Gruppen skall bestå av representanter för större ägare i bolaget. Styrelseledamöter i bolaget kan vara ledamöter men skall ej vara i majoritet i valberedningen. Styrelsens ordförande skall inte vara ordförande i valberedningen.
Valberedningen inför 2012 års årsstämma består av Gustaf Douglas (ordf.), Jan Svensson, Björn Karlsson samt Göran Espelund, Lannebo Fonder.
Arbetet i valberedningen äger rum under slutet av verksamhetsåret och inledningen av det nya året. Inför årsstämman där revisor skall väljas, skall valberedningen samverka med revisionskommittén som arbetar med utvärdering av revisionen i bolaget. Valberedningen skall iaktta de regler som gäller för oberoende styrelseledamöter enligt Svensk kod för bolagsstyrning vid nominering till årsstämman.
Styrelsen består för närvarande av sju ledamöter valda av bolagsstämman samt två ledamöter och två suppleanter valda av de fackliga organisationerna. Fyra (fyra) av styrelsens ledamöter representerar ägarintressen motsvarande 59 (59) % av bolagets kapital och röster. Verkställande direktören är en av de ledamöter som valts av bolagsstämman. Förutom de fackliga representanterna är han den ende styrelseledamoten som är anställd i företaget. Tjänstemän i bolaget deltar vid styrelsens sammanträden som föredragande. Bolagets finans- och ekonomidirektör fungerar som styrelsens sekreterare.
För ytterligare information om av bolagsstämman valda styrelseledamöter hänvisas till avsnitten om styrelsen, sidorna 50–51 i denna årsredovisning.
Enligt kodens definition är majoriteten av Fagerhults styrelse oberoende, se tabell sidan 61. Noteras att styrelsens ordförande, Jan Svensson samt Fredrik Palmstierna anses som beroende då dessa representerar bolagets huvudägare i sina roller som VD respektive ordförande för Investment AB Latour. Eric Douglas representerar familjen Douglas. Med undantag för VD och koncernchefen Johan Hjertonsson är styrelsens ledamöter inte anställda i koncernen. Valberedningens bedömning om respektive föreslagen ledamot uppfyller kraven på oberoende meddelas i samband med valberedningens förslag. Verkställande direktören saknar väsentliga aktieinnehav och delägarskap i företag som har betydande affärsförbindelser med bolagen inom Fagerhultkoncernen.
Styrelsens arbete regleras av den svenska aktiebolagslagen, bolagsordningen och den arbetsordning som styrelsen fastställt för sitt arbete.
Styrelsens arbetsordning innefattar bland annat regler för antal möten som skall hållas per verksamhetsår, vad som skall behandlas samt arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören. I instruktion till verkställande direktören regleras dennes arbetsuppgifter och rapporteringsskyldighet gentemot styrelsen.
Vanligtvis hålls fem styrelsemöten per år samt ett konstituerande. Vid fyra av årets möten behandlas kvartalsrapporter och bokslutskommuniké. Minst ett av styrelsemötena sker i samband med besök vid och fördjupad genomgång av någon av koncernens verksamheter. Ett möte per år är mer omfattande i tid och då ägnas särskild uppmärksamhet åt strategifrågor. Bolagets revisor närvarar vid styrelsemöten när så behövs, normalt två gånger per år. Kallelse och skriftligt underlag för beslut och rapporter utsänds till styrelsen en vecka före varje styrelsemöte. I ärenden som avses bli föremål för beslut får styrelsen vanligtvis ett väl täckande skriftligt underlag i förväg.
Styrelsen tillsätter årligen två olika kommittéer – revisionsoch ersättningskommittén. Syftet med kommittéerna är att fördjupa och effektivisera styrelsens arbete samt bereda ärenden inom respektive område.
Under året har styrelsen sammanträtt fem gånger samt haft ett konstituerande möte. Vid två av styrelsemötena har en till tre styrelseledamöter varit frånvarande. Vid övriga möten har samtliga ledamöter deltagit. Vid ett av styrelsemötena har bolagets revisor närvarit. Detta var vid det möte när årsbokslutet behandlats och då framlagt sina iakttagelser. Väsentliga ärenden som avhandlats under året är bland annat:
Styrelsen skall se till att dess arbete löpande utvärderas genom en systematisk och strukturerad process. Denna utvärdering initieras av styrelsens ordförande. Processen inkluderar bland annat en enkät där styrelsens medlemmar har möjlighet att uttrycka sin syn på arbetet i styrelsen samt hur detta kan förbättras. Resultatet av utvärderingen redovisas i styrelsen med därpå följande diskussioner och beslut om förändrade arbetsmetoder.
Styrelsen utvärderar löpande verkställande direktörens och koncernledningens arbete.
Revisionskommitténs huvuduppgift är att övervaka redovisning och finansiell rapportering för koncernen, hålla en löpande kontakt med revisorerna samt granska deras plan för arbetet och ersättning härför. Kommittén skall vidare bistå valberedningen vad gäller val av revisorer och deras ersättning, inför de årsstämmor då val av revisorer förekommer.
Revisionskommittén utgörs av styrelsen i dess helhet utom verkställande direktören. Under året har kommittén haft ett möte med bolagets revisor. Vid mötet var alla ledamöter närvarande.
Ersättningskommitténs uppgift är att för styrelsen bereda och förhandla frågor gällande lön och övriga ersättningar till verkställande direktören samt godkänna verkställande direktörens förslag till löner och ersättningar till övriga ledande befattningshavare. I uppgiften ingår också att granska ersättningen till styrelseledamöter om de anlitas som konsulter av företagsledningen. Kommittén behandlar också eventuella koncernövergripande bonussystem och optionsprogram.
Beslut om ersättningar till verkställande direktören fattas av styrelsen. Kommittén har haft ett möte under året där samtliga ledamöter var närvarande.
Ersättningskommittén består av Jan Svensson (styrelsens ordförande), Eric Douglas (styrelsens vice ordförande) samt Eva Nygren.
Ersättning till styrelsens ledamöter beslutas årligen av årsstämman. För ledamöter som är anställda i bolaget utgår inget styrelsearvode. För arbete i kommittéer utgår ingen särskild ersättning utöver det ordinarie styrelsearvodet.
Vid årsstämman den 24 april 2012 beslutades om ett oförändrat arvode till styrelsens ledamöter, vilket innebär att arvodet för tiden intill dess nästa årsstämma hållits, skall utgå med sammanlagt 1500000 (1500000) kronor. Till ordförande utgår 400000 kronor, vice ordförande 300000 kronor och till övriga valda ledamöter 200000 kronor vardera.
Vid årsstämman 2012 omvaldes Öhrlings Pricewaterhouse-Coopers till revisorer med Bo Karlsson som ansvarig revisor. Bo Karlsson har bland större revisionsuppdrag även Investment AB Latour och Assa Abloy. Han har för övrigt inga uppdrag i bolag som är närstående till Fagerhults större ägare eller verkställande direktör.
Revisorn har lämnat personlig rapport till styrelsen över revisionsuppdraget och även beträffande den interna kontrollen i koncernen vid styrelsemötet i februari 2013.
Granskning av koncernens bolag runtom i världen samordnas av Öhrlings PricewaterhouseCoopers. För samtliga bolag av väsentlig omfattning granskas verksamheten av PricewaterhouseCoopers i det aktuella landet. För ett fåtal mindre bolag granskas verksamheten av annan revisionsbyrå.
Internationalisering, tydligt resultatansvar, resursoptimering och tillväxtplattformar är riktlinjer för sammansättningen av koncernens ledningsgrupp. Ledningen har under året bestått av – utöver verkställande direktören – en ansvarig för
| Av årsstämman vald styrelse | Invald | Född | Arvode | Antal aktier/röster |
Oberoende i relation till ägarna |
Oberoende i relation till bolaget |
Deltagit på antal möten |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande, Jan Svensson | 2007 | 1956 | 400 000 | 6 179 800 *) | Nej | Ja | 5 |
| Styrelsens vice ordförande, Eric Douglas | 1993 | 1968 | 300 000 | 40 000 *) | Nej | Ja | 5 |
| Styrelseledamot, Anna Malm Bernsten | 2003 | 1961 | 200 000 | 3 000 | Ja | Ja | 4 |
| Styrelseledamot, Björn Karlsson | 1997 | 1961 | 200 000 | 945 525 *) | Ja | Ja | 5 |
| Styrelseledamot, Eva Nygren | 2004 | 1955 | 200 000 | – | Ja | Ja | 4 |
| Styrelseledamot, Fredrik Palmstierna | 1992 | 1946 | 200 000 | 285 770 *) | Nej | Ja | 5 |
| Verkställande direktör, Johan Hjertonsson | 2009 | 1968 | – | 48 280 | Ja | Nej | 5 |
| Totalt | 1 500 000 | 7 502 375 (59%) | 4 (57 %) | 6 (86 %) | 5 |
* Summan av eget innehav, indirekt eller direkt samt som representant för ägare.
affärsområden med ansvar för resultat-, region- och samordningsuppgifter, två personer med funktionellt ansvar inom marknadsarbete och produktutveckling samt produktion, och en ansvarig för stabsfunktionerna finans, ekonomi, IT och HR. Koncernledningen har minst sex möten per år för att gå igenom resultat, läget i verksamheten samt strategiska och operativa frågor. Ett möte per år är mer omfattande i tid och då planeras och diskuteras verksamheten mer ingående.
I samband med att en ny strategi för Fagerhultkoncernen fastställdes beslutades även att den operativa ledningsstrukturen skulle anpassas härefter. Fagerhult har valt att dela in verksamheten i fyra affärsområden baserat på geografiska regioner samt övrig verksamhet:
Nordeuropa. Affärsområdet omfattar våra enheter och bolag i de Nordiska länderna, Baltikum och Ryssland. Till detta kommer även fabriken i Kina med tillverkning och inköp. I Sverige bedrivs utveckling, tillverkning och försäljning medan verksamheten på övriga marknader förutom Kina endast avser försäljning.
Storbritannien, Irland och Mellanöstern. Affärsområdet omfattar våra bolag i England och Irland samt verksamheten i Mellanöstern. Den största enheten är Whitecroft Lighting som bedriver både utveckling, tillverkning och försäljning av belysningssystem och här ingår även det under året förvärvade bolaget Designplan Ltd. Övriga enheter bedriver försäljningsverksamhet.
Övriga Europa. Affärsområdet omfattar verksamheterna i Tyskland, Holland, Frankrike, Spanien, Österrike och Polen. Den dominerande verksamheten står bolaget i Tyskland LTS Licht & Leuchten GmbH för som bedriver både utveckling, tillverkning och försäljning av belysningssystem.
Asien och Australien. Affärsområdet omfattar huvudsakligen verksamheten i Australien där förutom försäljning också sker viss tillverkning. Australien är den marknad som utvecklats mest positivt av de marknader som Fagerhult bearbetar. Verksamheten i Kina avser försäljning på den kinesiska marknaden.
Övrigt. Huvudsakligen moderbolaget samt vissa koncerngemensamma funktioner.
Fagerhults rörelsedrivande dotterbolag bedriver sin verksamhet inom tre produktområden – Indoor Lighting, Retail Lighting och Outdoor Lighting.
Uppdelningen av verksamheten per produktområde baseras på skillnader i säljprocessen samt sättet att möta kundernas behov såsom applikationsmiljö, produktkoncept och servicenivå.
Verksamheten i dotterbolagen styrs via styrelser. Dotterbolagens styrelser utgörs av ansvarig chef för dotterbolaget, minst en affärsområdeschef samt i de flesta fall moderbolagets verkställande direktör.
För varje dotterbolag fastställs årligen en arbetsordning där ansvar och befogenheter samt arbetsformer för styrelsen regleras.
I moderbolaget AB Fagerhult (publ) finns koncernledning samt stabsfunktioner för samordning av finansiering, marknadsarbete, produktion och IT.
Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av kontrollmiljön med organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar som dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument. Som exempel kan nämnas arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören samt instruktioner för attesträtt och redovisnings- och rapporteringsinstruktioner.
De risker som identifierats avseende den finansiella rapporteringen hanteras genom koncernens kontrollstruktur.
I syfte att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen finns styrande dokument som har delgivits berörd personal. Uppföljning av effektiviteten och efterlevnaden sker dels genom programmerade kontroller, dels genom personella rutiner. Koncernen har ett gemensamt rapportsystem i vilket all rapportering sker. Regelbundna besök från koncernledningen görs hos dotterbolagen vid vilka ekonomisk uppföljning sker, samtidigt som controllerverksamheten utvecklas.
Styrelsen och företagsledningen har beslutat att inte inrätta en särskild granskningsfunktion i form av internrevision inom Fagerhultkoncernen. Koncernekonomistaben bevakar löpande efterlevnaden av företagets styrmodell, rapporteringsprinciper och policies. Ekonomistaben genomför dessutom löpande analyser av bolagens rapportering och ekonomiska utfall i syfte att säkerställa utvecklingen.
Diskussioner med företagets externa revisorer om revisionens inriktning samt revisionsbyråns omfattande organisation bedöms tillsammans med de kontroller som utförs av koncernens ledning och befintliga kontrollfunktioner i de olika affärsområdena utgöra en godtagbar nivå. Detta innebär att någon särskild internrevision ej anses behövas.
Styrelsen erhåller månatliga ekonomiska rapporter och vid varje styrelsemöte behandlas koncernens ekonomiska situation.
Fagerhult ger löpande marknaden information om koncernens utveckling och finansiella ställning.
Efter avslutande av varje kvartal lämnas en delårsrapport, efter årsskiftet benämns den bokslutskommuniké. Rapporten avlämnas inom två månader efter periodens slut.
Årsredovisning med verksamhetsbeskrivning och utförlig redogörelse för verksamheten under det gångna året avlämnas i slutet av mars varje år.
I samband med viktiga affärshändelser, såsom förvärv och avyttring av verksamheter, viktiga förändringar och liknande, lämnas pressmeddelande där bolaget informerar om händelsen.
Företagsledningen håller kontinuerligt kontakt med analytiker och ägare. Sådan kontakt genomförs företrädesvis genom mindre möten med enskilda ägare eller analytiker, där verksamheten presenteras.
| Koncern | en | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr Not |
2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Nettoomsättning 1 Kostnad sålda varor |
3 085,1 –2 107,6 |
3 022,8 –2 013,2 |
8,7 – |
10,5 – |
|
| Bruttoresultat | 977,5 | 1 009,6 | 8,7 | 10,5 | |
| Försäljningskostnader | –579,9 | –534,2 | –6,5 | –8,4 | |
| Administrationskostnader | –177,7 | –184,3 | –19,0 | –20,9 | |
| Övriga rörelseintäkter | 31,6 | 26,5 | – | – | |
| Rörelseresultat 2, 7, 19–26 |
251,5 | 317,6 | –16,8 | –18,8 | |
| Finansiella intäkter och kostnader | |||||
| Resultat från aktier i dotterföretag 6 |
– | – | 89,1 | 115,4 | |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter 3 |
3,9 | 10,0 | 0,8 | 0,1 | |
| Räntekostnader och liknande resultatposter 4 |
–41,5 | –41,2 | –18,3 | –18,6 | |
| Summa finansiella poster | –37,6 | –31,2 | 71,6 | 96,9 | |
| Resultat efter finansiella poster | 213,9 | 286,4 | 54,8 | 78,1 | |
| Förändring av periodiseringsfond | – | – | –8,6 | – | |
| Skatt på årets resultat 8, 9 |
–54,8 | –78,1 | –7,0 | –14,0 | |
| Årets resultat | 159,1 | 208,3 | 39,2 | 64,1 | |
| Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | 159,1 | 208,3 | |||
| Resultat per aktie, räknat på resultatet hänförligt till | |||||
| moderbolagets aktieägare under året: | |||||
| Resultat per aktie före utspädning, kronor | 12,61 | 16,52 | |||
| Resultat per aktie efter utspädning, kronor | 12,61 | 16,52 | |||
| Genomsnittligt antal utestående aktier före utspädning, tusental | 12 612 | 12 612 | |||
| Genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning, tusental | 12 612 | 12 612 | |||
| Antal utestående aktier, tusental | 12 612 | 12 612 | |||
| Rapport över totalresultatet | |||||
| Årets resultat | 159,1 | 208,3 | |||
| Övrigt totalresultat | |||||
| Omräkningsdifferenser | –26,2 | 6,7 | |||
| Aktuariella vinster/förluster | 11,8 | –10,1 | |||
| Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt | –14,4 | –3,4 | |||
| Summa totalresultat för året | 144,7 | 204,9 | |||
| Summa totalresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | 144,7 | 204,9 |
Moderbolagets totalresultat är lika med årets resultat.
| Koncern | en | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Not | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| TILLGÅ NGA R |
|||||
| Anläggningstillgångar | |||||
| Immateriella tillgångar | 10 | ||||
| Goodwill | 852,3 | 877,6 | – | – | |
| Varumärken | 101,9 | 107,8 | – | – | |
| Övriga immateriella tillgångar | 21,0 | 22,4 | – | – | |
| 975,2 | 1 007,8 | – | – | ||
| Materiella anläggningstillgångar | 11 | ||||
| Byggnader och mark | 81,9 | 83,3 | – | – | |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 168,4 | 166,6 | – | – | |
| Inventarier och installationer | 84,2 | 75,9 | – | – | |
| Pågående nyanläggningar och förskott | 4,2 | 17,9 | – | – | |
| 338,7 | 343,7 | – | – | ||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||||
| Aktier och andelar i dotterföretag | 13, 28 | – | – | 616,3 | 616,3 |
| Andra aktier och andelar | 12 | 9,2 | 7,4 | – | – |
| Fordringar hos dotterföretag | – | – | 824,5 | 1 091,7 | |
| Uppskjuten skattefordran | 9 | 12,9 | 19,7 | – | – |
| Andra långfristiga fordringar | 12 | 0,7 | 0,7 | – | – |
| 22,8 | 27,8 | 1 440,8 | 1 708,0 | ||
| Summa anläggningstillgångar | 1 336,7 | 1 379,3 | 1 440,8 | 1 708,0 | |
| Omsättningstillgångar | |||||
| Varulager mm | |||||
| Råvaror och förnödenheter | 135,2 | 145,2 | – | – | |
| Varor under tillverkning | 34,5 | 21,5 | – | – | |
| Färdiga varor och handelsvaror | 264,4 | 278,7 | – | – | |
| Förskott till leverantörer | 11,5 | 7,9 | – | – | |
| Kortfristiga fordringar | 445,6 | 453,3 | – | – | |
| Kundfordringar | 5 | 494,8 | 539,6 | – | – |
| Aktuell skattefordran | 41,3 | 57,7 | 19,9 | 12,7 | |
| Övriga fordringar | 16,5 | 16,7 | – | – | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 14 | 31,7 | 31,2 | 0,5 | 1,5 |
| 584,3 | 645,2 | 20,4 | 14,2 | ||
| Likvida medel/Kassa och bank | 256,8 | 305,7 | 42,3 | – | |
| Summa omsättningstillgångar | 1 286,7 | 1 404,2 | 62,7 | 14,2 | |
| SUMMA TILLGÅ NGA R |
2 623,4 | 2 783,5 | 1 503,5 | 1 722,2 |
| Koncern | en | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Not | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| EGET KAPITAL (koncern / moderb olag1)) |
|||||
| Kapital och reserver som kan hänföras till moderbolagets aktieägare | |||||
| Aktiekapital | 30 | 65,5 | 65,5 | 65,5 | 65,5 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 159,4 | 159,4 | – | – | |
| Omräkningsdifferenser / Reservfond | –87,2 | –61,0 | 159,4 | 159,4 | |
| Balanserad vinst inkl. / exkl. årets resultat | 790,2 | 700,3 | 109,6 | 126,5 | |
| Årets resultat i moderbolaget | – | – | 39,2 | 64,1 | |
| 927,9 | 864,2 | 373,7 | 415,5 | ||
| Obeskattade reserver | |||||
| Avsättning till periodiseringsfond | – | – | 30,0 | 21,4 | |
| SKULDE R |
|||||
| Långfristiga skulder | |||||
| Upplåning | 15 | 952,9 | 1 169,0 | 951,7 | 1 168,9 |
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 19 | 60,2 | 82,7 | – | – |
| Skulder till dotterföretag | – | – | 1,7 | 1,7 | |
| Uppskjuten skatteskuld | 9 | 60,5 | 63,8 | – | – |
| 1 073,6 | 1 315,5 | 953,4 | 1 170,6 | ||
| Kortfristiga skulder | |||||
| Upplåning | 15 | 117,2 | 29,2 | 85,5 | 102,3 |
| Förskott från kunder | 4,7 | 6,1 | – | – | |
| Leverantörsskulder | 233,2 | 238,7 | – | – | |
| Aktuell skatteskuld | 10,5 | 45,6 | – | – | |
| Övriga skulder | 61,5 | 65,9 | 2,1 | 2,0 | |
| Skulder till dotterföretag | – | – | 53,6 | – | |
| Övriga avsättningar | 27 | – | 18,2 | – | – |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 16 | 194,8 | 200,1 | 5,2 | 10,4 |
| 621,9 | 603,8 | 146,4 | 114,7 | ||
| Summa skulder | 1 695,5 | 1 919,3 | 1 099,8 | 1 285,3 | |
| Summ a eget kapital och skulder |
2 623,4 | 2 783,5 | 1 503,5 | 1 722,2 | |
| Ställda säkerheter | 17 | Inga | Inga | ||
| Ansvarsförbindelser | 18 | 61,3 | 69,3 |
1) Bundet eget kapital: aktiekapital och reservfond. Fritt eget kapital: balanserade vinstmedel samt årets resultat.
| Övrigt till | Omräknings | Balanserad | Summa eget | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Aktiekapital | skjutet kapital | differenser | vinst | kapital |
| Koncernen | |||||
| Eget kapital per den 1 Januari 2011 | 65,5 | 159,4 | –67,7 | 565,2 | 722,4 |
| Effekt av byte av redovisningsprincip | –19,0 | –19,0 | |||
| Justerat eget kapital per den 1 januari 2011 | 65,5 | 159,4 | –67,7 | 546,2 | 703,4 |
| Årets resultat | 208,3 | 208,3 | |||
| Övrigt totalresultat | 6,7 | –10,1 | –3,4 | ||
| Totalresultat för perioden | 6,7 | 198,2 | 204,9 | ||
| Utdelning, 3,50 kronor per aktie | –44,1 | –44,1 | |||
| Eget kapital per den 31 december 2011 | 65,5 | 159,4 | –61,0 | 700,3 | 864,2 |
| Årets resultat | 159,1 | 159,1 | |||
| Övrigt totalresultat | –26,2 | 11,8 | –14,4 | ||
| Totalresultat för perioden | –26,2 | 170,9 | 144,7 | ||
| Prestationsaktieprogram | 1,0 | 1,0 | |||
| Utdelning, 6,50 kronor per aktie | –82,0 | –82,0 | |||
| Eget kapital per den 31 december 2012 | 65,5 | 159,4 | –87,2 | 790,2 | 927,9 |
| Balanserad | Summa eget | |||
|---|---|---|---|---|
| Mkr | Aktiekapital | Reservfond | vinst | kapital |
| Moderbolaget | ||||
| Eget kapital per den 1 januari 2011 | 65,5 | 159,4 | 170,6 | 395,5 |
| Årets resultat | 64,1 | 64,1 | ||
| Utdelning, 3,50 kronor per aktie | –44,1 | –44,1 | ||
| Eget kapital per den 31 december 2011 | 65,5 | 159,4 | 190,6 | 415,5 |
| Prestationsaktieprogram | 1,0 | 1,0 | ||
| Årets resultat | 39,2 | 39,2 | ||
| Utdelning, 6,50 kronor per aktie | –82,0 | –82,0 | ||
| Eget kapital per den 31 december 2012 | 65,5 | 159,4 | 148,8 | 373,7 |
| Mkr | Not | Koncern 2012 |
en 2011 |
2012 | Moderbolaget 2011 |
|---|---|---|---|---|---|
| Årets resultat | 159,1 | 208,3 | 39,2 | 64,1 | |
| Skatt | 8,9 | 54,8 | 78,1 | 7,0 | 14,0 |
| Förändring av obeskattade reserver | – | – | 8,6 | – | |
| Resultat från aktier i dotterföretag | 6 | – | – | –89,1 | –115,4 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 3 | –3,9 | –10,0 | –0,8 | –0,1 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 4 | 41,5 | 41,2 | 18,3 | 18,6 |
| Rörelseresultat | 251,5 | 317,6 | –16,8 | –18,8 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet: | |||||
| Avskrivningar | 84,8 | 89,1 | – | – | |
| Resultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar | –1,5 | –5,9 | – | – | |
| Poster över eget kapital | 1,0 | – | 1,0 | – | |
| Kursdifferenser | –9,7 | 1,7 | –18,1 | –0,9 | |
| 326,1 | 402,5 | –33,9 | –19,7 | ||
| Erhållna räntor | 2,4 | 7,1 | 0,1 | 0,1 | |
| Betalda räntor | –41,8 | –31,5 | –18,2 | –17,7 | |
| Betald inkomstskatt | –74,4 | –65,3 | –14,0 | –1,1 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapitalet |
212,3 | 312,8 | –66,0 | –38,4 | |
| Förändringar av rörelsekapitalet: | |||||
| Förändring av varulager | 11,3 | 4,2 | – | – | |
| Förändring av fordringar | 41,1 | –67,9 | 1,0 | –0,9 | |
| Förändring av kortfristiga skulder | –27,4 | 3,1 | 48,5 | 5,9 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 237,3 | 252,2 | –16,5 | –33,4 | |
| Investeringsverksamheten | |||||
| Investeringar i dotter– och intresseföretag | – | –117,0 | – | – | |
| Investeringar i immateriella tillgångar | –9,3 | –5,6 | – | – | |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | –84,4 | –70,9 | – | – | |
| Försäljningar av materiella anläggningstillgångar | 1,8 | 10,7 | – | – | |
| Förändring i pågående nyanläggningar och förskott | 11 | 13,8 | 1,9 | – | – |
| Förändring av långfristiga fordringar och värdepapper | 12 | –1,8 | 1,0 | 267,2 | –162,6 |
| Erhållna koncernbidrag och utdelningar Kassaflöde från investeringsverksamheten |
– –79,9 |
– –179,9 |
89,1 356,3 |
115,4 –47,2 |
|
| Finansieringsverksamheten | |||||
| Nyupptagna lån | 15 | – | 164,0 | – | 164,0 |
| Amortering av skulder Förändring av övrig upplåning |
–129,8 14,1 |
– –99,5 |
–129,8 –85,7 |
– –39,3 |
|
| Förändring av övriga avsättningar | 27 | – | 4,7 | – | – |
| Utbetald utdelning | –82,0 | –44,1 | –82,0 | –44,1 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –197,7 | 25,1 | –297,5 | 80,6 | |
| Förändring av likvida medel | –40,3 | 97,4 | 42,3 | – | |
| Likvida medel vid årets början | 305,7 | 207,5 | – | – | |
| Omräkningsdifferenser i likvida medel | –8,6 | 0,8 | – | – | |
| Likvida medel vid årets slut | 256,8 | 305,7 | 42,3 | – |
Aktiebolagets koncernredovisning har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de antagits av EU samt årsredovisningslagen (ÅRL) och RFR 1.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan i avsnittet Moderbolagets redovisningsprinciper. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tilllämpa IFRS i moderbolaget, framförallt till följd av årsredo visningslagen (ÅRL). Tillämpade principer är oförändrade i jämförelse med föregående år förutom vad som anges nedan under rubriken ändrad redovisningsprincip samt under rubriken ersättningar till anställda.
Samtliga belopp är i Mkr om inget annat anges. Tillgångar och skulder värderas till anskaffningsvärden om inget annat anges. Redovisade belopp för finansiella tillgångar och skulder utgör en approximation av dess verkliga värde.
Koncernen har valt att tillämpa den reviderade IAS 19 Ersättningar till anställda i förtid. Detta har inneburit att koncernen har bytt redovisningsprincip avseende redovisning av förmånsbestämda förpliktelser. Enligt övergångsreglerna i standarden ska jämförelsetalen omräknas i enlighet med reglerna i IAS 8 Redovisningsprinciper ändringar av uppskattningar och bedömningar samt fel. Övergångseffekterna på balansräkningen, eget kapital, resultaträkningen och övrigt totalresultat för jämförelseåret 2011 är enligt följande. Ingående eget kapital 2011 påverkas negativt med ca 19 Mkr netto efter skatt beroende på att oredovisade aktuariella förluster redovisas samt beaktande av särskild löneskatt samt en ökad uppskjuten skattefordran. Årets resultat för 2011 har också omräknats i enlighet med de nya principerna och detta har medfört en positiv effekt om totalt ca 1 Mkr netto efter skatt. Primärt beroende på att amortering av aktuariella förluster inte längre förekommer och således förbättras resultatet. Effekterna har påverkat personalkostnaderna positivt med 0,4 Mkr och finansiella kostnader med 0,9 Mkr, vilket medfört negativ effekt på skattekostnaden om 0,4 Mkr. Vinst per aktie påverkas positivt med 9 öre för räkenskapsåret 2011.
Övrigt totalresultat för 2011 påverkas negativt med totalt ca 10,1 Mkr netto efter skatt med anledning av de aktuariella förluster som uppstått under perioden. Totala aktuariella förluster för 2011 uppgick till 13,9 Mkr.
Den totala negativa påverkan på utgående eget kapital för 2011 är således ca 28,1 Mkr.
Förutom eget kapital påverkas balansräkningen enligt följande på de ingående balanserna 2011, finansiella anläggningstillgångar minskar med ca 3,8 Mkr samt att avsättningar till pensioner ökar med 22,2 Mkr vidare ökar uppskjuten skattefordran med 7 Mkr. Motsvarande påverkan på utgående balans 2011 är en minskning av finansiella anläggningstillgångar med 2,4 Mkr och ökning av avsättningar till pensioner med 36,3 Mkr, vidare ökar uppskjuten skattefordran med 10,6 Mkr.
I koncernredovisningen ingår dotterföretag där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligtvis följer av ett aktieinnehav på mer än 50 procent av rösterna.
Under året förvärvade företag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om överförd ersättning understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.
Internvinster inom koncernen elimineras i sin helhet. Inom koncernen finns inga minoritetsandelar.
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen
är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används SEK som är moderföretagets funktionella valuta och rapportvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Kursdifferenser som därmed uppkommer avseende den löpande verksamheten redovisas i rörelseresultatet, medan kursdifferenser hänförliga till koncernens finansiering redovisas under finansiella intäkter och kostnader. Undantag är då transaktionerna utgör säkring som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvestering, då kursdifferenserna redovisas i eget kapital.
Resultat och finansiell ställning för alla dotterföretag (av vilka inget har en höginflationsvaluta) som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande:
Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt samt förändringar i uppskjuten skatt.
Värdering av samtliga skatteskulder och skattefordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som beslutats eller har aviserats och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.
För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot detsamma.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. De temporära skillnaderna har huvudsakligen uppkommit genom koncernmässiga justeringar och avsättningar till periodiseringsfonder.
Uppskjuten skattefordran avseende framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterföretag redovisas inte i koncernredovisningen då moderbolaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom överskådlig tid.
Redovisning av uppskjuten skatt baseras på gällande skattesatser.
Varulagret redovisas, med tillämpning av först-in/först-utprincipen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.
Värderingen av varor under tillverkning och färdiga varor inkluderar formgivningskostnader, direkt lön, andra direkta kostnader med ett skäligt pålägg för indirekta kostnader (baserade på normal tillverkningskapacitet). Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten med avdrag för hänförbara rörliga försäljningskostnader.
Kundfordringar och övriga fordringar redovisas till anskaffningsvärde minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en kundfordran kan föreligga. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterat med effektiv ränta. Tillgångens redovisade värde minskas genom användning av ett värdeminskningskonto och förlusten redovisas i
resultaträkningen i posten Försäljningskostnader. Återvinning av belopp som tidigare har skrivits bort krediteras posten Försäljningskostnader i resultaträkningen.
Intäktsredovisning av varor sker vid leverans till kund och kundens accept i enlighet med försäljningsvillkoren. Intäkter omfattar det verkliga värdet av sålda varor exklusive moms och rabatter. I koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning.
Som övriga rörelseintäkter har redovisats intäkter från aktiviteter utanför koncernens primära verksamhet.
Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden.
Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.
Principen för prissättning av transaktioner, såsom inköp och försäljning av varor och tjänster, mellan koncernföretag är marknadsmässiga.
Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägandet behålls av leasegivaren klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingperioden (efter avdrag för eventuella incitament från leasegivaren) kostnadsförs linjärt i resultaträkningen. Dessa avtal löper över 3–4 år.
Koncernen aktiverar lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för användning eller försäljning, som en del av anskaffningsvärdet för tillgången. Övriga lånekostnader redovisas som kostnader i den period de uppkommer.
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- och utbetalningar. Som likvida medel klassificeras kassa- och banktillgodohavanden samt kortfristiga finansiella placeringar med en löptid understigande tre månader. Likvida medel består, under såväl 2012 som 2011, enbart av kassa- och banktillgodohavanden.
Byggnader och mark innefattar huvudsakligen fabriker och kontor. Samtliga materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hän föras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparation och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.
Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivning på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet, görs linjärt enligt plan över den beräknade nyttjandeperioden enligt följande:
| Byggnader25 år | |
|---|---|
| Byggnadsinventarier10–20 år | |
| Markanläggningar20 år | |
| Maskiner och inventarier5–10 år | |
| Bilar, IT-system5 år | |
| Datorer och verktyg3 år |
Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov.
En tillgångs redovisade värden skrivs genast ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.
Koncernen har inga utgifter för forskning. Utgifter som uppstått i utvecklingsprojekt (hänförliga till nyutveckling av belysningsarmaturer) redovisas i koncernen som immateriella tillgångar när det är sannolikt att projektet kommer att bli framgångsrikt med tanke på dess kommersiella och tekniska
möjligheter, och utgifterna kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Övriga utvecklingsutgifter kostnadsförs när de uppstår. Utvecklingsutgifter som tidigare kostnadsförts balanseras inte som tillgång i efterföljande perioder.
Balanserade utvecklingsutgifter med en begränsad nyttjandeperiod skrivs av linjärt från den tidpunkt den är färdig att tas i bruk. Avskrivningarna görs under den förväntade nyttjandeperioden vilket innebär mellan tre och fem år. Avskrivningarna ingår i resultaträkningens post Kostnad för sålda varor. Aktiverade utvecklingskostnader ingår i posten övriga immateriella tillgångar.
Goodwill utgörs av det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.
Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten. Fagerhultkoncernen fördelar goodwill på samtliga rörelsegrenar.
Posten innehåller huvudsakligen tillgångar i varumärken vilka uppkommit vid förvärv av dotterföretag. Dessa värderas vid förvärvstidpunkten till verkligt värde och därefter med avdrag för av- och nedskrivningar. Varumärke skrivs av över en bedömd nyttjandeperiod eller, i de fall varumärket har obestämbar livslängd, så sker en årlig nedskrivningsprövning.
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuella nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. I de fall det redovisade värdet överstiger det beräknade återvinningsvärdet skrivs det redovisade värdet omedelbart ner till detta återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskad med försäljningskostnader och tillgångens nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter).
Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i kategorierna Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen, Finansiella tillgångar som kan säljas samt Lånefordringar och Kundfordringar. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Företagsledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar kassa och bank, fordringar, upplåning och rörelseskulder.
Lånefordringar och kundfordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Utmärkande är att de uppstår när koncernen tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till en kund utan avsikt att handla med uppkommen fordran. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen vilka klassificeras som anläggningstillgångar. I kategorin lånefordringar och kundfordringar ingår posterna övriga långfristiga fordringar, Kundfordringar och övriga fordringar i balansräkningen. Lånefordringar och kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Vid behov har reservering gjorts för värdeminskning.
Finansiella skulder värderas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader, och därefter till upplupet anskaffningsvärde. I kategorin finansiella skulder ingår posterna upplåning, leverantörsskulder och övriga skulder.
Köp och försäljning av finansiella instrument redovisas på affärsdagen, dvs. det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument värderas inledningsvis till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar som inte värderas till verkligt värde i resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen värderas inledningsvis till verkligt värde medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella instrument tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och fördelar
som är förknippade med äganderätten. Finansiella tillgångar som kan säljas och finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Realiserade och orealiserade vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde avseende kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen ingår i resultaträkningen i den period då de uppstår.
Koncernen bedömer per varje balansdag om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar.
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Derivatinstrumentet används inte för säkringsredovisning. Förändringar i verkligt värde redovisas därför omedelbart i resultaträkningens rörelseresultat.
Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden. Vid återköp av aktier reduceras balanserad vinst med det belopp som betalats för aktierna. Vid försäljning av egna aktier ökas balanserad vinst med det belopp som erhållits.
Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid eller lön. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk person och har därmed ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader för de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder.
I förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringstidpunkten och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas.
Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda planer är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen med justeringar för ej redovisade aktuariella vinster/förluster för tjänstgöring under tidigare perioder. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den s.k. projected unit credit method. Metoden fördelar kostnaden för pensioner i takt med att de anställda utför tjänster för företaget som ökar deras rätt till framtida ersättning. Företagets åtaganden värderas till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användning av en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer. De viktigaste aktuariella antagandena anges i not 19.
Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet, eller att antagandena ändras, dessa redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår. Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen.
För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som pensionskostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.
Koncernen har ett aktiesparprogram vilket redovisas som ett eget kapital reglerat program. Kostnaden för programmet beräknas utifrån tilldelningsaktiernas verkliga värde vid tilldelningstidpunkten och periodiseras över löptiden för programmet. För de fall programmet kan komma att föranleda kostnader i form av sociala avgifter reserverar koncernen för sociala kostnader löpande till verkligt värde och periodiserat över löptiden.
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställning i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktigad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång från anställning. Förmåner som förfaller efter mer än 12 månader från balansdagen diskonteras till nuvärde.
Avsättningar för omstruktureringskostnader och rättsliga krav redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är mer sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet än att så inte sker, och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Om det finns ett antal liknande åtaganden bedöms sanno likheten för att det kommer att krävas ett utflöde av resurser vid regleringen sammantaget för hela denna grupp av åtaganden. En avsättning redovisas även om sannolikheten för ett utflöde avseende en speciell post i denna grupp av åtaganden är ringa.
Resultat per aktie beräknas såsom årets resultat enligt resultaträkningen i relation till genomsnittligt antal utestående aktier före och efter utspädning.
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som verkställande direktören som fattar de strategiska besluten.
Kostnader som är hänförliga till segmenten är dels direkta kostnader, dels andel av gemensamma kostnader. Ofördelade kostnader representerar gemensamma kostnader. Rörelsesegmentens tillgångar består framför allt av immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar, varulager och kundfordringar. Rörelsesegmentens skulder består framför allt av leverantörsskulder och periodiseringsposter.
Utdelning till AB Fagerhults aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen fastställts av moderföretagets aktieägare.
Moderbolagets finansiella rapporter har upprättats enligt årsredovisningslagen (ÅRL) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. RFR 2 innebär att moderbolaget i sina finansiella rapporter skall tillämpa International Financial Reporting Standards (IFRS) som har godkänts av EU så långt detta är möjligt inom ramen för ÅRL och med hänsyn taget till sambandet mellan redovisning och beskattning. RFR 2 anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS. Identifierade skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper avser huvudsakligen IAS 12 Inkomstskatter. De belopp som avsatts till obeskattade reserver utgör skattepliktiga temporära skillnader. På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning särredovisas i moderbolaget inte den uppskjutna skatteskuld som är hänförlig till de obeskattade reserverna. Dessa redovisas således med bruttobeloppet i balansräkningen. Bokslutsdispositionerna redovisas med bruttobeloppet i resultaträkningen.
Koncernbidrag redovisas efter sin ekonomiska innebörd vilket innebär att de hos moderbolaget jämställs med utdelning.
Upprättandet av finansiella rapporter kräver att kvalificerade uppskattningar och bedömningar görs för redovisningsändamål. Dessutom gör ledningen bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. Uppskattningar och bedömningar kan påverka såväl resultaträkning och balansräkning som tilläggsinformation som lämnas i de finansiella rapporterna. Således kan förändringar i uppskattningar och bedömningar leda till ändringar i den finansiella rapporteringen.
För koncernen bedöms de uppskattningar och bedömningar som görs i samband med nedskrivningsprövning på goodwill vara av väsentlig betydelse för koncernredovisningen. Koncernen prövar årligen om det föreligger nedskrivningsbehov på redovisade värden. Återvinningsvärden på kassagenererande enheter fastställs genom beräkning av nyttjandevärden. Beräkningarna baseras på vissa antaganden om framtiden vilka för koncernen är förenade med risk för materiella justeringar i redovisade värden under det kommande räkenskapsåret. Väsentliga antaganden och effekter av rimliga förändringar av dessa framgår av not 10.
Om den uppskattade kapitalkostnad som använts vid fastställande av diskonteringsräntan före skatt för de kassagenererande enheterna hade varit 2% högre (exempelvis 13% i stället för 11%) än ledningens bedömning, skulle det ändå inte innebära något nedskrivningsbehov.
Nya och ändrade standarder som har tillämpats av koncernen Inga av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som för första gången är obligatoriska för det räkenskapsår som började 1 januari 2012 har haft någon inverkan på koncernen.
Ett antal nya standarder och ändringar av tolkningar och befintliga standarder träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2012 och har inte tillämpats vid upprättandet av koncernens finansiella rapporter. Inga av dessa förväntas ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter med undantag av de som följer nedan:
Den mest väsentliga förändringen i den ändrade IAS 1 är kravet att de poster som redovisas i "övrigt totalresultat" ska presenteras fördelat på två grupper. Fördelningen baseras på om posterna kan komma att omklassificeras till resultaträkningen (omklassificeringsjusteringar) eller ej. Ändringen behandlar inte frågan om vilka poster som ska ingå i "övrigt totalresultat". Koncernen har för avsikt att tillämpa ändringarna för räkenskapsåret som börjar 1 januari 2013. Ändringarna kommer att medföra ytterligare delrubriker i övrigt totalresultat.
Syftet med IFRS 10 är att fastställa principer för upprättande och presentation av koncernredovisningen då ett företag kontrollerar ett eller flera andra företag. Standarden definierar begreppet kontroll och fastställer kontroll som grund för konsolidering. Standarden ger vägledning för att fastställa om ett företag kontrollerar ett annat och därmed ska konsolidera in detta företag i koncernredovisningen. Standarden anger också hur koncernredovisningen ska upprättas. Koncernen har för avsikt att tillämpa ändringarna senast det räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 och har ännu inte utvärderat effekterna.
IFRS 12 omfattar upplysningskrav för dotterföretag, "samarbetsarrangemang", intresseföretag och ej konsoliderade strukturerade företag. Koncernen har för avsikt att tillämpa ändringarna senast det räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 och har ännu inte utvärderat effekterna.
IFRS 13 " Värdering till verkligt värde" syftar till att värderingar till verkligt värde ska bli mer konsekventa och mindre komplexa genom att standarden tillhandahåller en exakt definition och en gemensam källa i IFRS till verkligt värdevärderingar och tillhörande upplysningar. Standarden ger vägledning till verkligt värdevärderingar för alla slag av tillgångar och skulder, finansiella som icke-finansiella. Kraven, som i stort är desamma mellan IFRS och US GAAP, utökar inte tillämpningsområdet för när verkligt värde ska tillämpas men tillhandahåller vägledning kring hur det ska tillämpas där andra IFRS redan kräver eller tillåter värdering till verkligt värde. Koncernen kommer att tillämpa ändringarna för räkenskapsåret som börjar 1 januari 2013. Standarden kommer att innebära ytterligare upplysningar avseende finansiella instrument.
IFRS 9 är den första utgivna standarden i det större projektet att ersätta IAS 39. IFRS 9 bibehåller men förenklar modellen med flera värderingsgrunder baserat på två primära värderingskategorier: upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde. Klassificering sker utifrån företagets affärsmodell samt karaktäristiska egenskaper i de avtalsenliga kassaflödena.
Vägledningen i IAS 39 avseende nedskrivningstest på finansiella tillgångar och säkringsredovisning fortsätter att gälla. Koncernen har för avsikt att tillämpa ändringarna senast det räkenskapsår som börjar 1 januari 2015 och har ännu inte utvärderat effekterna.
| Nordeuropa | Storbritannien, Irland och Mellanöstern |
Övriga Europa |
Asien och Australien |
Övrigt | Elimineringar | Summa | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Nettoomsättning och resultat | ||||||||||||||
| Nettoomsättning | 1 685,9 1 624,4 | 831,5 | 743,9 | 650,5 | 753,1 | 227,6 | 208,0 | –310,4 –306,6 3 085,1 3 022,8 | ||||||
| (varav intern omsättning) | (300,5) (302,2) | (5,3) | (3,5) | (4,6) | (0,9) | (0,0) | (0,0) | –(310,4)–(306,6) | (0,0) | (0,0) | ||||
| Rörelseresultat per rörelsegren | 99,3 | 120,4 | 77,7 | 69,6 | 61,3 | 124,2 | 27,3 | 19,0 | –14,1 | –15,6 | 251,5 | 317,6 | ||
| Ofördelade kostnader | 0,0 | 0,0 | ||||||||||||
| Rörelseresultat | 251,5 | 317,6 | ||||||||||||
| Finansiella intäkter | 3,9 | 10,0 | ||||||||||||
| Finansiella kostnader | –41,5 | –41,2 | ||||||||||||
| Årets skattekostnad | –54,8 | –78,1 | ||||||||||||
| Årets nettoresultat | 159,1 | 208,3 | ||||||||||||
| Övriga upplysningar | ||||||||||||||
| Anläggningstillgångar | 350,6 | 350,9 | 338,2 | 339,2 | 545,8 | 570,6 | 94,7 | 106,4 | 1 329,3 1 367,1 | |||||
| Övriga tillgångar | 693,6 | 786,2 | 355,8 | 345,5 | 243,8 | 361,7 | 83,6 | 102,2 | 42,9 | 1,4 –160,9 –222,5 1 258,8 1 374,5 | ||||
| Ofördelade tillgångar | 35,3 | 41,9 | ||||||||||||
| Summa tillgångar | 2 623,4 2 783,5 | |||||||||||||
| Skulder | 362,3 | 363,1 | 190,9 | 170,2 | 130,8 | 175,5 | 41,3 | 58,5 | 7,4 | 12,5 –116,8 –115,8 | 615,9 | 664,0 | ||
| Ofördelade skulder | 1 079,6 1 255,3 | |||||||||||||
| Summa skulder | 1 695,5 1 919,3 | |||||||||||||
| Investeringar | 67,1 | 33,8 | 18,3 | 21,9 | 7,5 | 17,8 | 0,8 | 3,0 | 93,7 | 76,5 | ||||
| Avskrivningar | 58,4 | 58,7 | 13,2 | 11,7 | 11,2 | 13,0 | 5,6 | 5,7 | 84,8 | 89,1 | ||||
| Försäljning per marknad | ||||||||||||||
| Sverige | 780,7 | 726,0 | 0,1 | 0,6 | 2,4 | 2,4 | 783,2 | 729,0 | ||||||
| Storbritannien | 1,4 | 1,1 | 738,0 | 674,5 | 9,3 | 15,9 | 748,7 | 691,5 | ||||||
| Tyskland | 3,6 | 6,0 | 5,7 | 3,5 | 269,2 | 313,8 | 278,5 | 323,3 | ||||||
| Norge | 241,3 | 230,3 | 0,1 | 0,5 | 1,7 | 4,8 | 243,1 | 235,6 | ||||||
| Australien | 7,3 | 6,6 | 219,4 | 204,7 | 226,7 | 211,3 | ||||||||
| Holland | 0,1 | 0,5 | 1,2 | 2,0 | 129,8 | 148,8 | 131,1 | 151,3 | ||||||
| Finland | 143,7 | 145,2 | 0,3 | 0,6 | 144,0 | 145,8 | ||||||||
| Danmark | 120,3 | 125,6 | 0,3 | 0,5 | 120,6 | 126,1 | ||||||||
| Förenade Arabemiraten | 62,3 | 45,3 | 18,0 | 25,3 | 80,3 | 70,6 | ||||||||
| Frankrike | 0,7 | 1,5 | 0,3 | 0,3 | 39,4 | 58,8 | 40,4 | 60,6 | ||||||
| Övriga | 93,6 | 86,0 | 18,5 | 13,7 | 168,2 | 174,7 | 8,2 | 3,3 | 288,5 | 277,7 | ||||
| Summa | 1 385,4 1 322,2 | 826,2 | 740,4 | 645,9 | 752,2 | 227,6 | 208,0 | 3 085,1 3 022,8 |
Fagerhult har valt att dela in verksamheten i fyra affärsområden baserat på geografiska regioner samt övrig verksamhet:
Nordeuropa. Affärsområdet omfattar våra enheter och bolag i de Nordiska länderna, Baltikum, och Ryssland. Till detta kommer även fabriken i Kina med tillverkning och inköp. I Sverige bedrivs utveckling, tillverkning och försäljning medan verksamheten på övriga marknader förutom Kina endast avser försäljning.
Storbritannien, Irland och Mellanöstern. Affärsområdet omfattar våra bolag i England och Irland samt verksamheten i Mellanöstern. Den dominerande enheten är Whitecroft Lighting som bedriver både utveckling, tillverkning och försäljning av belysningssystem. Under andra kvartalet 2011 tillkom Designplan Lighting Ltd. Övriga enheter bedriver försäljningsverksamhet.
Övriga Europa. Affärsområdet omfattar våra bolag i Tyskland, Holland, Frankrike, Spanien, Polen och Österrike. Den dominerande verksamheten står LTS Licht & Leuchten GmbH för som bedriver både utveckling, tillverkning och försäljning av belysningssystem. Övriga enheter bedriver försäljningsverksamhet.
Asien och Australien. Affärsområdet omfattar huvudsakligen verksamheten i Australien där förutom försäljning också sker tillverkning. Till detta kommer verksamheten i Kina som avser försäljning på den kinesiska marknaden.
Övrigt. Huvudsakligen moderbolaget samt vissa gemensamma funktioner.
| Försäljning | ||
|---|---|---|
| 2012 | 2011 | |
| Indoor Lighting | 2 064,7 | 1 976,9 |
| Retail Lighting | 801,9 | 848,6 |
| Outdoor Lighting | 218,5 | 197,3 |
| Summa | 3 085,1 | 3 022,8 |
Produktområdet omfattar försäljning av inomhusbelysning för publika miljöer såsom kontor, skolor, sjukhus, industrier etc.
Produktområdet omfattar försäljning av utomhusprodukter för belysning av byggnader, parker, fritidsområden, gångvägar etc.
Produktområdet omfattar försäljning av belysningssystem, ljuskällor och service till butiker.
| Löner och andra ersättningar | Sociala kostnader | (varav pensionskostnader) | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |||
| Moderbolaget | 10,0 | 12,4 | 7,0 | 7,6 | (3,2) | (2,5) | ||
| Dotterföretag | 751,7 | 715,1 | 201,7 | 191,7 | (44,4) | (41,2) | ||
| Koncernen | 761,7 | 727,5 | 208,7 | 199,3 | (47,6) | (43,7) |
| 2012 | 2011 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Löner och andra | (Varav rörlig | Pensions | Löner och andra | (Varav rörlig | Pensions | |||
| ersättningar | ersättning) | kostnad | ersättningar | ersättning | kostnad | |||
| Moderbolaget, 9 (10) personer | 8,0 | (0,5) | 2,0 | 11,2 | (2,8) | 2,3 | ||
| Dotterföretag, 23 (25) personer | 28,3 | (2,1) | 2,1 | 27,4 | (2,1) | 1,4 | ||
| Koncernen | 36,3 | (2,6) | 4,1 | 38,6 | (4,9) | 3,7 |
| Grundlön/ | Rörlig | Övriga | Pensions | Aktierelaterade | Summa | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Arvode | ersättning | förmåner | kostnad | ersättningar | ||
| Moderbolaget | ||||||
| Styrelsens ordförande, Jan Svensson | 0,4 | – | – | – | – | 0,4 |
| Styrelseledamot, Eric Douglas | 0,3 | – | – | – | – | 0,3 |
| Styrelseledamot, Anna Malm Bernsten | 0,2 | – | – | – | – | 0,2 |
| Styrelseledamot, Björn Karlsson | 0,2 | – | – | – | – | 0,2 |
| Styrelseledamot, Eva Nygren | 0,2 | – | – | – | – | 0,2 |
| Styrelseledamot, Fredrik Palmstierna | 0,2 | – | – | – | – | 0,2 |
| Verkställande direktör | 3,2 | – | 0,1 | 1,0 | 0,2 | 4,5 |
| Andra ledande befattningshavare (2 personer) | 3,3 | – | 0,2 | 1,0 | 0,2 | 4,7 |
| 8,0 | – | 0,3 | 2,0 | 0,4 | 10,7 | |
| Dotterbolag | ||||||
| Andra ledande befattningshavare (2 personer) | 3,4 | – | 0,2 | 0,4 | 0,2 | 4,2 |
| Koncernen | 11,4 | – | 0,5 | 2,4 | 0,6 | 14,9 |
Ersättning till styrelsen beslutades på ordinarie årsstämma 2012. Någon ersättning utöver styrelsearvodet har inte utgått med undantag av ersättning för resekostnader. Med andra ledande befattningshavare avses koncernledning och affärsområdesansvariga. Övriga förmåner avser tjänstebil.
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Arvode utgår inte till styrelseledamöter som är anställda inom koncernen.
Ersättning till verkställande direktören beslutas av styrelsen efter förslag från en ersättningskommitté. Ersättningar till andra ledande befattningshavare har godkänts av ersättningskommittén efter förslag från verkställande direktören.
Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, tjänstebilsförmån samt pension. Fördelning mellan grundlön och rörlig ersättning skall stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenhet.
För verkställande direktören är den årliga rörliga ersättningen maximerad till 50 % av den fasta lönen. Den rörliga lönen baseras på koncernens vinst per aktie. Utöver den årliga bonusen omfattas verkställande direktören av det aktiesparprogram som beskrivs nedan.
För andra ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximerad till 20–40 % av grundlönen. Den rörliga ersättningen baseras normalt på förbättring gentemot förgående år för respektive individs ansvar avseende operativt rörelseresultat, koncernens vinst per aktie samt utfall av individuella aktivitetsplaner.
Pensionsålder för VD och andra ledande befattningshavare är 65 år. För VD betalas en avgiftsbestämd pensionsförsäkring med ett belopp motsvarande 35 % av den fasta årslönen. Pensionsförmåner för andra ledande befattningshavare erläggs inom ramen för gällande ITP-plan.
Uppsägningstiden för verkställande direktören är 6 månader från bolagets sida och 6 månader från VD:s sida. Vid uppsägning från bolagets sida utan att grund för avskedande föreligger har VD rätt till ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner. Avgångsvederlaget avräknas mot andra förvärvsinkomster.
För andra ledande befattningshavare gäller en uppsägningstid på 12 månader från bolagets sida och 6 månader från den anställdes sida. Några särskilda avtal om pensionsålder, framtida pension eller avgångsvederlag till styrelseledamöter eller annan ledande befattningshavare finns ej.
Vid årsstämman i bolaget under 2012 beslutades att inrätta ett prestationsaktieprogram för ledande befattningshavare och ett antal nyckelpersoner inom koncernen. Totalt erbjöds 27 personer att deltaga varav 25 accepterade. För deltagande i programmet krävs en egen investering i Fagerhult-aktier. Efter en, i normala fall, treårig intjänandeperiod kan vederlagsfri tilldelning av aktier i Fagerhult ske till deltagarna efter att delårsrapporten för första kvartalet 2015 offentliggörs, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. I enlighet med villkoren för programmet har deltagarna förvärvat totalt 11 000 aktier i Fagerhult. Totalt har cirka 39 000 aktierätter tilldelats deltagarna i programmet, varav 7 720 till VD och 9 428 till övriga ledande befattningshavare. Maximalt kan därmed 39 000 aktier i Fagerhult tilldelas under programmet. För att aktierätterna ska berättiga till tilldelning av aktier krävs fortsatt anställning inom koncernen samt att deltagaren behållit hela sin investering i Fagerhult-aktier som förvärvats inom ramen för programmet, under intjänandeperioden. Vissa av de tilldelade aktierätterna (s.k. prestationsaktierätter) kräver därutöver, för att tilldelning av aktier ska ske, att ett finansiellt prestationsmål relaterat till genomsnittlig vinst per aktie för Fagerhult under räkenskapsåren 2012–2013 uppnåtts. Värderingen av de tilldelade aktierätterna baserar sig på marknadspriset på aktien vid tilldelning med avdrag för utebliven utdelning. Totala kostnaden under året har varit MSEK 1,3.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | ||
| Ränteintäkter | 2,2 | 2,4 | 0,1 | 0,1 | |
| Kursvinster | 1,7 | 2,2 | 0,7 | – | |
| Övriga finansiella intäkter | – | 5,4 | – | – | |
| Summa | 3,9 | 10,0 | 0,8 | 0,1 | |
| Varav koncernföretag | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Räntekostnader | 33,5 | 37,4 | 17,7 | 17,2 |
| Kursförluster | 7,0 | 2,8 | 0,1 | 0,9 |
| Övriga finansiella kostnader | 1,0 | 1,0 | 0,5 | 0,5 |
| Summa | 41,5 | 41,2 | 18,3 | 18,6 |
| Varav koncernföretag | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Åldersanalys av utestående kundfordringar | ||||
| Ej förfallna kundfordringar | 363,7 | 400,7 | – | – |
| Förfallna kundfordringar utan nedskrivningsbehov: | ||||
| <3 månader | 115,4 | 108,9 | – | – |
| 3–12 månader | 13,1 | 27,6 | – | – |
| > 12 månader | 2,6 | 1,8 | – | – |
| 131,1 | 138,3 | – | – | |
| Förfallna kundfordringar med nedskrivningsbehov: | ||||
| <3 månader | 0,4 | 5,4 | – | – |
| 3–12 månader | 1,6 | 0,9 | – | – |
| > 12 månader | 12,7 | 2,9 | – | – |
| 14,7 | 9,2 | – | – | |
| Reservering för osäkra kundfordringar | –14,7 | –8,6 | – | – |
| Bokfört värde | 494,8 | 539,6 | – | – |
| Förändring i reserv för osäkra kundfordringar | ||||
| Ingående reserv | –8,6 | –14,6 | – | – |
| Omklassificeringar | –4,2 | – | – | – |
| Konstaterade förluster | 4,7 | 3,7 | – | – |
| Återförda outnyttjade reserveringar | 0,9 | 4,5 | – | – |
| Årets reservering | –7,8 | –2,1 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | 0,3 | –0,1 | – | – |
| Utgående reservering | –14,7 | –8,6 | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Erhållna koncernbidrag och utdelningar | – | – | 89,1 | 115,4 |
| Summa | – | – | 89,1 | 115,4 |
Avskrivningar på immateriella tillgångar uppgår i koncernen till 13,2 (14,5) och på materiella anläggningstillgångar 71,6 (74,6). Nedskrivningar uppgår till 0,0 (0,0). Avskrivningar och nedskrivningar fördelas per funktion i resultaträkning enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Varumärken | ||||
| Kostnad sålda varor | 3,0 | 2,9 | – | – |
| Summa | 3,0 | 2,9 | – | – |
| Övriga immateriella tillgångar | ||||
| Kostnad sålda varor | 9,1 | 10,1 | – | – |
| Försäljningskostnader | 0,4 | 0,6 | – | – |
| Administrationskostnader | 0,7 | 0,9 | – | – |
| Summa | 10,2 | 11,6 | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Byggnader och mark | ||||
| Kostnad sålda varor | 4,0 | 4,3 | – | – |
| Försäljningskostnader | 1,3 | 1,1 | – | – |
| Administrationskostnader | 0,7 | 0,5 | – | – |
| Summa | 6,0 | 5,9 | – | – |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | ||||
| Kostnad sålda varor | 40,9 | 40,8 | – | – |
| Summa | 40,9 | 40,8 | – | – |
| Inventarier och installationer | ||||
| Kostnad sålda varor | 10,5 | 13,7 | – | – |
| Försäljningskostnader | 9,6 | 9,7 | – | – |
| Administrationskostnader | 4,6 | 4,5 | – | – |
| Summa | 24,7 | 27,9 | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Aktuell skatt | 56,3 | 79,4 | 7,0 | 14,0 |
| Förändring pga av ändrad skattesats i Sverige | –4,2 | – | – | – |
| Uppskjuten skatt | 2,7 | –1,3 | – | – |
| Summa | 54,8 | 78,1 | 7,0 | 14,0 |
| Skillnad mellan koncernens skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats | ||||
| Redovisat resultat före skatt | 213,9 | 286,4 | 46,2 | 78,1 |
| Skatt enligt gällande skattesats | 56,3 | 75,3 | 12,2 | 20,5 |
| Förändring pga av ändrad skattesats i Sverige | –4,2 | – | – | – |
| Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader | 1,4 | 1,6 | 0,1 | 0,2 |
| Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter | –0,1 | –0,2 | –5,3 | –6,7 |
| Effekt av utländska skattesatser | 1,4 | 1,4 | – | – |
| Skatt på årets resultat enligt resultaträkningen | 54,8 | 78,1 | 7,0 | 14,0 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Årets uppskjutna skattekostnad/intäkt | ||||
| Uppskjuten skatteintäkt avseende temporära skillnader | –5,6 | –6,9 | – | – |
| Uppskjuten skattekostnad avseende temporära skillnader | 8,3 | 5,6 | – | – |
| Förändring pga av ändrad skattesats i Sverige | –4,2 | – | – | – |
| Summa | 2,7 | –1,3 | – | – |
Temporära skillnader avseende följande poster har resulterat i uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar. Någon begränsad nyttjandetid på dessa finns ej.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Uppskjutna skatteskulder | ||||
| Övervärden i förvärvade dotterföretag | 34,2 | 35,5 | – | – |
| Övriga immateriella tillgångar | 1,6 | 1,4 | – | – |
| Byggnader | 2,0 | 2,2 | – | – |
| Maskiner och inventarier | 1,6 | 4,4 | – | – |
| Övriga finansiella tillgångar | – | 0,5 | – | – |
| Varulager | 0,3 | – | – | – |
| Kortfristiga fordringar | 0,1 | – | – | – |
| Obeskattade reserver | 19,3 | 19,2 | – | – |
| Kortfristiga skulder | 1,4 | 0,6 | – | – |
| Summa uppskjutna skatteskulder | 60,5 | 63,8 | – | – |
| Uppskjutna skattefordringar | ||||
| Maskiner och inventarier | 0,8 | 0,9 | – | – |
| Övriga finansiella tillgångar | – | 0,5 | – | – |
| Varulager | 2,1 | 1,9 | – | – |
| Kortfristiga fordringar | 4,3 | 4,3 | – | – |
| Pensionsavsättningar | 2,5 | 9,4 | – | – |
| Kortfristiga skulder | 3,2 | 2,7 | – | – |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 12,9 | 19,7 | – | – |
| Temporära skillnader avseende investeringar i dotterföretag för vilka uppskjuten skatteskuld ej redovisas då en avyttring ej skulle utlösa någon beskattning. |
530,8 | 433,1 | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Goodwill | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 877,6 | 806,4 | – | – |
| Förvärv av dotterföretag | – | 70,0 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | –25,3 | 1,2 | – | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 852,3 | 877,6 | – | – |
| Ingående nedskrivningar | 0,0 | 0,0 | – | – |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | 0,0 | 0,0 | – | – |
| Bokfört värde | 852,3 | 877,6 | – | – |
| Varumärken | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 126,2 | 108,6 | – | – |
| Förvärv av dotterföretag | – | 16,8 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | –3,2 | 0,8 | – | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 123,0 | 126,2 | – | – |
| Ingående avskrivningar | –18,4 | –15,3 | – | – |
| Årets avskrivningar | –3,0 | –2,9 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | 0,3 | –0,2 | – | – |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –21,1 | –18,4 | – | – |
| Bokfört värde | 101,9 | 107,8 | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Övriga immateriella tillgångar | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 96,1 | 90,4 | – | – |
| Inköp | 9,3 | 5,6 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | –1,6 | 0,1 | – | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 103,8 | 96,1 | – | – |
| Ingående avskrivningar | –73,7 | –62,0 | – | – |
| Årets avskrivningar | –10,2 | –11,6 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | 1,1 | –0,1 | – | – |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –82,8 | –73,7 | – | – |
| Bokfört värde | 21,0 | 22,4 | – | – |
I posten varumärke ingår bokförda värden om 64,4 (66,6) Mkr med obestämbar nyttjandeperiod. Dessa tillgångar blir föremål för nedskrivningsprövning.
I posten Övriga immateriella tillgångar ingår aktiverade kostnader för produktutveckling som är internt genererat med ett bokfört värde om 7,3 (5,4) Mkr.
Goodwill och varumärken (med obestämbar livslängd) fördelas på koncernens kassagenererande enheter (KGE) identifierade per segment enligt nedan.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2012 | 2011 | |
| Nordeuropa | 87,3 | 87,8 |
| Storbritannien, Irland och Mellanöstern | 241,6 | 246,1 |
| Övriga Europa | 512,0 | 531,4 |
| Asien och Australien | 75,9 | 78,9 |
| Summa | 916,8 | 944,2 |
Koncernen gör varje år en beräkning för respektive kassagenererande enhet om nedskrivningsbehov föreligger för goodwill och varumärken i enlighet med angivna redovisningsprinciper. Återvinningsvärdet för varje KGE har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde som utgörs av nuvärdet av uppskattade framtida betalningar som tillgången väntas ge upphov till under sin nyttjandeperiod inklusive ett beräknat restvärde vid slutet av nyttjandeperioden. Dessa beräkningar utgår från uppskattade framtida kassaflöden baserade på finansiella prognoser för kommande femårsperioden som godkänts av ledningen. För att extrapolera kassaflöden bortom denna period har en tillväxttakt om 2 % använts vilket bedöms vara en konservativ skattning. Direkta kassaflödesmetoden har använts.
Ledningen har fastställt budgeterad rörelsemarginal baserat på tidigare resultat och förväntningar på framtida marknadsutveckling. Den diskonteringsränta före skatt som använts är 11 (12) %. Den riskfria räntan är för närvarande historiskt låg. Då riskpremierna på aktiemarknaden bedöms vara på en långsiktigt normal nivå gör detta sammantaget att diskonteringsräntan sänks med en procentenhet. Bedömningen är att samma diskonteringsränta kan gälla för samtliga segment då förhållandena för närvarande är likvärdiga.
Aktuell marknadsandel har antagits för framtida perioder. Prognoserna baseras på tidigare erfarenheter och externa informationskällor. Den uppskattade tillväxttakten för att extrapolera kassaflöden bortom budgetperioden har varit 2 %.
Prognosen för personalkostnader baseras på förväntad inflation, viss reallöneökning (historiskt genomsnitt) och planerade effektiviseringar av företagets produktion. Prognosen överensstämmer med tidigare erfarenheter och externa informationskällor.
Valutakursprognoser baseras på aktuell noterad växelkurs och på noterade terminskurser. Prognosen överensstämmer med externa informationskällor.
Diskonteringsränta före skatt om 11,0 %. Valutakurser: NOK 1,14, DKK 1,13, EUR 8,40, GBP 10,60.
Återvinningsvärdet överstiger de redovisade värdena för goodwill med god marginal. Detta gäller även för antagande var och en för sig om: – diskonteringsräntan före skatt hade varit 13 %
– den uppskattade tillväxttakten för att extrapolera kassaflöden bortom budgetperioden varit 0 %
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Byggnader och mark | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 169,6 | 171,6 | – | – |
| Inköp | 4,9 | 10,3 | – | – |
| Försäljningar | – | –12,7 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | –0,9 | 0,4 | – | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 173,6 | 169,6 | – | – |
| Ingående avskrivningar | –86,3 | –90,1 | – | – |
| Årets avskrivningar | –6,0 | –5,9 | – | – |
| Försäljningar | – | 10,1 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | 0,6 | –0,4 | – | – |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –91,7 | –86,3 | – | – |
| Bokfört värde | 81,9 | 83,3 | – | – |
| varav mark | 3,8 | 3,8 | – | – |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 611,1 | 539,0 | – | – |
| Förvärv av dotterföretag | – | 40,6 | – | – |
| Inköp | 45,1 | 31,1 | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | –4,2 | –3,8 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | –7,3 | 4,2 | – | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 644,7 | 611,1 | – | – |
| Ingående avskrivningar | –444,5 | –365,2 | – | – |
| Förvärv av dotterföretag | – | –39,7 | – | – |
| Årets avskrivningar | –40,9 | –40,8 | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | 4,2 | 3,7 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | 4,9 | –2,5 | – | – |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –476,3 | –444,5 | – | – |
| Bokfört värde | 168,4 | 166,6 | – | – |
| Inventarier och installationer | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 280,9 | 255,9 | – | – |
| Förvärv av dotterföretag | – | 13,3 | – | – |
| Inköp | 34,4 | 29,5 | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | –4,5 | –19,0 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | –5,9 | 1,2 | – | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 304,9 | 280,9 | – | – |
| Ingående avskrivningar | –205,0 | –180,8 | – | – |
| Förvärv av dotterföretag | – | –12,4 | – | – |
| Årets avskrivningar | –24,7 | –27,9 | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | 4,1 | 17,1 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | 4,9 | –1,0 | – | – |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –220,7 | –205,0 | – | – |
| Bokfört värde | 84,2 | 75,9 | – | – |
| Pågående nyanläggningar och förskott | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 17,9 | 19,8 | – | – |
| Under året nedlagda kostnader | 3,4 | 11,2 | – | – |
| Omklassificeringar till byggnader/maskiner | –17,2 | –13,1 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | 0,1 | – | – | – |
| Bokfört värde | 4,2 | 17,9 | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Aktier och andelar i dotterföretag | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | – | – | 616,3 | 616,3 |
| Bokfört värde | – | – | 616,3 | 616,3 |
| Fordringar hos dotterföretag | ||||
| Ingående fordringar | – | – | 1 091,7 | 929,1 |
| Förändring under året | – | – | –267,2 | 162,6 |
| Utgående fordringar | – | – | 824,5 | 1 091,7 |
| Andra aktier och andelar | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 7,4 | 6,3 | – | – |
| Under året gjorda anskaffningar | 1,8 | 1,1 | – | – |
| Utgående fordringar | 9,2 | 7,4 | – | – |
| Andra långfristiga fordringar | ||||
| Ingående fordringar | 0,7 | 2,2 | – | – |
| Betalda fordringar | – | –1,5 | – | – |
| Utgående fordringar | 0,7 | 0,7 | – | – |
Verkligt värde på koncernens finansiella anläggningstillgångar överensstämmer med bokfört värde.
| Uppgifter om helägda dotter- och dotterdotterföretags organisationsnummer och säten: | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Org.nr | Säte | Antal aktier | Bokfört värde | ||
| Dotterföretag: | |||||
| Fagerhults Belysning AB | 556321-8659 | Habo | 2 500 | 200,4 | |
| Fagerhult Retail AB | 556337-4924 | Bollebygd | 5 000 | 137,4 | |
| Whitecroft Lighting Holdings Ltd, England | 03848868 | Ashton-under-Lyne | 11 915 | 275,6 | |
| Elenco Lighting AB | 556035-5090 | Borås | 1 800 | 2,9 | |
| Dotterdotterföretag: | |||||
| Fagerhults Belysning Sverige AB | 556122-2000 | Habo | 1000 | 1,0 | |
| Ateljé Lyktan AB | 556063-9634 | Åhus | 2 000 | 4,4 | |
| Fagerhult Belysning AS, Norge | 937418906 | Oslo | 100 | 0,5 | |
| Fagerhult AS, Danmark | 63.128 | Ishöj | 65 | 2,1 | |
| Fagerhult OY, Finland | 0980280-0 | Helsingfors | 6 000 | 0,1 | |
| Fagerhult Oϋ, Estland | 10703636 | Tallin | 5 400 | 1,6 | |
| Fagerhult BV, Holland | 96121 | IJsselstein | 2 250 | 10,3 | |
| Waco NV, Belgien | BE 0492.822.044 | Baaigem | 9 400 | 16,4 | |
| Fagerhult GmbH, Tyskland | 13135 B | Hamburg | 1 | 10,3 | |
| LTS Licht & Leuchten GmbH, Tyskland | HRB 630906 | Tettnang | 1 | 672,3 | |
| Fagerhult Central Europe GmbH, Österrike | FN 305989 | Wien | 1 | 0,3 | |
| Whitecroft Lighting Ltd, England | 03848973 | Ashton-under-Lyne | 2 | 3,6 | |
| Designplan Lighting Ltd, England | 00784246 | Sutton | 360 300 | 120,6 | |
| Designplan International Ltd, England | 02182306 | Sutton | 1 | 0,0 | |
| Fagerhult Lighting Ltd, England | 3488638 | London | 40 000 | 0,5 | |
| Fagerhult Lighting Ltd, Irland | 98.834 | Dublin | 100 | 19,9 | |
| Fagerhult Sp.z.o.o, Polen | 260213 | Warszawa | 1000 | 0,1 | |
| Fagerhult France, Frankrike | 391138385 | Lyon | 4 200 | 33,1 | |
| Fagerhult S.L., Spanien | B84215722 | Madrid | 3 010 | 15,6 | |
| Commtech Commissioning Services S.A., Spanien | A83770263 | Madrid | 60 120 | 7,2 | |
| Fagerhult Lighting System (Suzhou) Co. Ltd, Kina | 3200044439 | Suzhou | 1 | 22,0 | |
| Eagle Lighting (Australia) Pty Ltd, Australien | 124400933 | Melbourne | 500 001 | 32,5 | |
| Fagerhult (NZ) Ltd, Nya Zealand | 3233074 | Christchurch | 1 | 0,2 | |
| Fagerhult SPb, Ryssland | 1097847074544 | Sankt Petersburg | 1 | 0,0 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Förutbetalda hyror | 12,2 | 13,2 | 0,1 | – |
| Försäkringar | 2,2 | 3,3 | – | – |
| Licenser | 1,9 | 1,5 | – | – |
| Konsultarvoden | 2,0 | 2,1 | – | – |
| Leverantörsbonus | 5,7 | 0,3 | – | – |
| Sociala avgifter | 2,1 | 1,0 | 0,1 | 0,2 |
| Ej fakturerade intäkter | 0,5 | 2,1 | 0,2 | 1,1 |
| Övriga poster | 5,1 | 7,7 | 0,1 | 0,2 |
| Summa | 31,7 | 31,2 | 0,5 | 1,5 |
Avtalad checkräkningskredit uppgick vid årets slut i koncernen till 150,4 (151,0) och i moderbolaget till 146,5 (146,9).
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Förfallotider för långfristiga lån: | ||||
| Inom ett år | 117,2 | 29,2 | 85,5 | 102,3 |
| Mellan ett och fem år | 952,9 | 1 169,0 | 951,7 | 1 168,9 |
| Summa | 1 070,1 | 1 198,2 | 1 037,2 | 1 271,2 |
Kontrakterad ränta på balansdagen löper med 3 månaders bindningstid.
| 2012 | 2011 | |||
|---|---|---|---|---|
| Ränta % | Skuld, SEK | Ränta % | Skuld, SEK | |
| Genomsnittlig räntekostnad på upplåning: | ||||
| Långfristig upplåning, SEK | 2,6 | 432,2 | 3,2 | 453,3 |
| Långfristig upplåning, EUR | 1,7 | 389,5 | 3,1 | 548,3 |
| Långfristig upplåning, GBP | 1,8 | 131,2 | 2,5 | 167,4 |
| Summa | 952,9 | 1 169,0 | ||
| Kortfristig upplåning, SEK | 2,6 | 36,9 | 2,4 | 16,7 |
| Kortfristig upplåning, EUR | 1,7 | 64,6 | 3,1 | 12,5 |
| Kortfristig upplåning, GBP | 1,8 | 15,7 | – | – |
| Summa | 117,2 | 29,2 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Upplupna löner och ersättningar | 88,7 | 93,0 | 1,2 | 3,2 |
| Upplupna sociala avgifter | 28,6 | 26,7 | 0,9 | 1,6 |
| Bonus till kunder | 29,5 | 22,1 | – | – |
| Reklamationer | 7,8 | 6,9 | – | – |
| Royalty | 2,0 | 2,3 | – | – |
| Fastighetskostnader | 2,2 | 1,4 | – | – |
| Revisionsarvoden | 2,3 | 2,2 | – | – |
| Frakter | 4,2 | 1,8 | – | – |
| Finansiella poster | 2,0 | 8,9 | 0,8 | 3,5 |
| Övriga poster | 27,5 | 34,8 | 2,3 | 2,1 |
| Summa | 194,8 | 200,1 | 5,2 | 10,4 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| För egna skulder | ||||
| Företagsinteckningar | 3,9 | 4,1 | – | – |
| Fastighetsinteckningar | 3,0 | 3,0 | – | – |
| Summa ställda säkerheter | 6,9 | 7,1 | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Garantiförbindelse FPG | 0,9 | 0,9 | – | – |
| Garantiförbindelse för dotterföretag | – | – | 14,0 | 14,7 |
| Garantiförbindelser, Tullmyndigheter | 0,5 | 0,5 | – | – |
| Borgensförbindelser för dotterföretag | – | – | 47,3 | 54,6 |
| Övriga ansvarsförbindelser | 2,2 | 2,5 | – | – |
| Summa ställda ansvarsförbindelser | 3,6 | 3,9 | 61,3 | 69,3 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Avsättningar för pensioner PRI (räntebärande) | 59,6 | 61,6 | – | – |
| Avsättningar för övriga pensioner | 0,6 | 21,1 | – | – |
| Summa | 60,2 | 82,7 | – | – |
Inom koncernen finns förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige och Norge, där de anställda har rätt till ersättning efter avslutad anställning baserat på slutlön och tjänstgöringstid. Koncernen har inga förvaltningstillgångar.
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2012 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 13,1 (12,8). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av december 2012 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 129 procent (113 procent). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2012 | 2011 | |
| Förmånsbestämda pensionsplaner | ||
| De belopp som redovisas i koncernens resultaträkning är följande: | ||
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år | 3,4 | 3,4 |
| Räntekostnad | 2,7 | 2,6 |
| Ränteintäkter på förvaltningstillgångar | –1,1 | –0,9 |
| Förluster (+) eller vinster (–) på reduceringar och regleringar | –4,5 | 0,0 |
| Summa | 0,6 | 5,0 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2012 | 2011 | |
| Specifikation av förändringarna i den nettoskuld som redovisas i koncernens balansräkning: | ||
| Nettoskuld vid årets början enligt fastställd balansräkning | 82,7 | 67,5 |
| Nettokostnad redovisad i resultaträkningen | 0,6 | 5,0 |
| Utbetalningar av förmåner | –4,4 | –1,8 |
| Gottgörelser | 0,7 | 0,7 |
| Inbetalningar av arbetsgivaren | –2,6 | –2,5 |
| Reglering av pensionsplan | –0,3 | 0,0 |
| Aktuariella vinster (–) / förluster (+) | –16,5 | 13,8 |
| Nettoskuld vid årets slut | 60,2 | 82,7 |
| De belopp som redovisas i balansräkningen har beräknats enligt följande: | ||
| Nuvärdet av förpliktelser | 60,2 | 103,6 |
| Förvaltningstillgångar | – | –20,9 |
| Nettoskuld vid årets slut | 60,2 | 82,7 |
| Totala pensionskostnader | ||
| Totala pensionskostnader som redovisas i koncernens resultaträkning är följande: | ||
| Summa kostnader för förmånsbestämda planer | 0,6 | 5,0 |
| Summa kostnader för avgiftsbestämda planer | 47,0 | 38,7 |
| Summa pensionskostnad | 47,6 | 43,7 |
| Pensionskostnaderna fördelas i koncernens resultaträkning på följande poster: | ||
| Kostnad för sålda varor | 13,1 | 12,3 |
| Försäljningskostnader | 23,7 | 20,8 |
| Administrationskostnader | 8,1 | 8,0 |
| Finansiella kostnader | 2,7 | 2,6 |
| Summa | 47,6 | 43,7 |
| Aktuariella antaganden | ||
| Viktigare aktuariella antaganden på balansdagen (uttryckta som vägda genomsnitt) | ||
| Diskonteringsränta | 3,50% | 3,75% |
| Framtida årliga pensionsökningar | 1,75% | 2,00% |
Antagande om framtida livslängd baseras på offentlig statistik
Not 20 | Inköp och försäljning mellan koncernföretag och andra närstående
Moderbolagets samtliga intäkter från rörelsen 8,7 (10,5) avser ersättningar från dotterföretag för utförda tjänster. I övrigt har inga inköp skett mellan moderbolaget och dotterföretag eller andra närstående. Ersättningar till styrelse, VD och andra ledande befattningshavare framgår av not 2.
| 2012 | ||||
|---|---|---|---|---|
| Antal | Antal | 2011 | ||
| anställda | Män % | anställda | Män % | |
| Moderbolaget | 5 | 60 | 6 | 67 |
| Dotterföretag | ||||
| Sverige | 807 | 62 | 838 | 64 |
| Norge | 40 | 83 | 43 | 88 |
| Danmark | 27 | 56 | 28 | 64 |
| Finland | 32 | 66 | 30 | 63 |
| Estland | 5 | 60 | 5 | 60 |
| Holland | 31 | 74 | 37 | 73 |
| Tyskland | 255 | 84 | 247 | 83 |
| Storbritannien | 569 | 72 | 544 | 71 |
| Frankrike | 19 | 47 | 24 | 48 |
| Belgien | 9 | 78 | 9 | 78 |
| Spanien | 16 | 94 | 15 | 93 |
| Polen | 11 | 82 | 8 | 88 |
| Ryssland | 25 | 60 | 20 | 55 |
| Irland | 5 | 80 | 5 | 80 |
| Österrike | 9 | 78 | 7 | 86 |
| Australien | 110 | 59 | 109 | 64 |
| Nya Zeeland | 3 | 67 | 2 | 100 |
| Förenade Arabemiraten | 11 | 64 | 7 | 71 |
| Kina | 203 | 42 | 244 | 50 |
| Summa i dotterföretag | 2 187 | 66 | 2 222 | 67 |
| Koncernen totalt | 2 192 | 66 | 2 228 | 67 |
| 2012 | 2011 | |||
|---|---|---|---|---|
| Antal | Män % | Antal | Män % | |
| Koncernen | ||||
| Styrelseledamöter | 6 | 67 | 6 | 67 |
| Verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare | 27 | 89 | 28 | 89 |
| Moderbolaget | ||||
| Styrelseledamöter | 6 | 67 | 6 | 67 |
| Verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare | 3 | 67 | 4 | 75 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Årets leasingkostnader | 57,5 | 60,9 | 0,3 | 0,3 |
| Nominella värdet av framtida minimileaseavgifter avseende icke uppsägningsbara leasingavtal |
||||
| Inom ett år | 60,0 | 58,5 | 0,3 | 0,4 |
| Mellan ett och fem år | 127,9 | 122,2 | 0,2 | 0,5 |
| Efter fem år | 44,1 | 41,8 | – | – |
| Summa | 232,0 | 222,5 | 0,5 | 0,9 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Revision | 3,2 | 2,9 | – | – |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 0,8 | 0,6 | – | – |
| Skatterådgivning | 0,9 | 0,7 | – | – |
| Övriga tjänster | 0,5 | 1,4 | – | – |
| Summa | 5,4 | 5,6 | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Råvaror och förnödenheter | 1 242,0 | 1 184,2 | – | – |
| Förändringar i lager av färdiga varor och handelsvaror samt varor under tillverkning | 11,3 | –18,3 | – | – |
| Kostnader för ersättningar till anställda (noterna 2 och 19) | 970,4 | 926,8 | 15,5 | 20,0 |
| Transportkostnader | 91,5 | 91,4 | – | – |
| Reklam- och försäljningsomkostnader | 58,6 | 58,2 | 0,2 | 0,6 |
| Kostnader för egna fastigheter och hyrda lokaler | 81,1 | 78,1 | – | – |
| Främmande tjänster | 65,5 | 71,1 | 3,1 | 3,5 |
| Avskrivningar och nedskrivningar (noterna 7, 10 och 11) | 84,8 | 89,1 | – | – |
| Övriga kostnader | 260,0 | 251,1 | 6,7 | 5,2 |
| Summa | 2 865,2 | 2 731,7 | 25,5 | 29,3 |
Hela beloppet som avser råvaror och förnödenheter avser lager som har kostnadsförts.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | ||
| Kostnadsförda omkostnader för produktutveckling | 94,1 | 93,3 | – | – |
Viss del av förväntade inflöden av utländska valutor kurssäkras. Dessa avser i huvudsak betalningar från utländska dotterföretag. För räkenskapsåret har detta påverkat koncernens rörelseresultat positivt med 1,1 Mkr (0,0). Totala kurssäkringen av framtida inbetalningar avseende de mest känsliga nettoflödena i främmande valutor jämfört med förväntade flöden under de närmaste sex månaderna
var på balansdagen NOK 10 %. Nominella värdet på dessa säkringar var 7,0 MNOK (3,0 MUSD). Koncernen tillämpar ej säkringsredovisning avseende dessa kontrakt. Om koncernen löst utestående kontrakt på balansdagen till gällande terminskurs, skulle resultateffekten blivit 0,0 (+1,7).
Beloppet avser beräknad tilläggsköpeskilling samt kostnader för förvärvade dotterföretag. Under året utbetalda tilläggsköpeskillingar
och förvärvskostnader redovisas i kassaflödesanalyserna i posten investeringar i dotterföretag.
För att ytterligare stärka positionen på den brittiska marknaden samt skapa ett nytt produktsegment för den internationella marknaden förvärvade Fagerhult i mars 2011 100 % av aktierna i Designplan Lighting Ltd med säte i Sutton, Storbritannien. Preliminär köpeskilling var beräknad till 127,9 MSEK varav 11,0 som tilläggsköpeskilling. Efter avräkning har tilläggsköpeskillingen ej behövts erläggas varför den slutliga köpeskillingen fastställts till 116,9 MSEK. Ej erlagd köpeskilling har intäktsförts och redovisas under övriga intäkter.
Aktiekapitalet i AB Fagerhult uppgår till 65 535 000 (65 535 000) kr fördelat på 12 850 000 (12 850 000) aktier med ett kvotvärde per aktie om 5,10 (5,10) kr. Antalet aktier i eget förvar uppgår till 238 000 till ett kvotvärde av 1 213 800 kr. Samtliga utestående aktier äger lika andel i moderbolagets tillgångar och vinst och är tillfullo betalda. Varje aktie berättigar till en röst.
| Antal utestående aktier vid årets slut | 12 612 000 | 12 612 000 |
|---|---|---|
| Antal utestående aktier vid årets början | 12 612 000 | 12 612 000 |
| Förändring av antalet utestående aktier | ||
| 2012 | 2011 |
Moderbolagets firma är Aktiebolaget Fagerhult. Bolaget är ett hos Bolagsverket registrerat aktiebolag med säte i Jönköpings Län, Habo kommun och med organisationsnummer 556110-6203. Bolagets besöksadress är Fagerhult, Habo. AB Fagerhult är moderbolag i Fagerhultgruppen, en av Europas ledande belysningskoncerner.
Koncernen utvecklar, tillverkar och marknadsför belysningssystem för publika miljöer. AB Fagerhult hade vid årets utgång cirka 3 400 aktieägare. De 11 största ägarnas aktieinnehav var tillsammans 85,8 (83,3) procent av aktierna.
| Aktieägare | Antal aktier | % |
|---|---|---|
| Investment AB Latour | 3 976 800 | 31,5% |
| SÄKI AB | 2 200 000 | 17,4% |
| Fam Svensson, familj, stiftelse och bolag | 945 525 | 7,5% |
| Lannebo Fonder | 868 112 | 6,9% |
| SSB CL Omnibus AC, USA | 721 266 | 5,7% |
| Robur Småbolagsfond | 518 659 | 4,1% |
| SEB Asset Management | 400 000 | 3,2% |
| Fjärde AP-fonden | 379 113 | 3,0% |
| Handelsbanken Svenska småbolagsfond etc. | 290 509 | 2,3% |
| Fam Palmstierna | 285 770 | 2,3% |
| Stiftelsen Stockholms Sjukhem | 230 000 | 1,8% |
| Övriga ägare | 1 796 246 | 14,2% |
| Antal utestående aktier vid periodens slut | 12 612 000 | 100,0% |
På årsstämman den 18 april 2013 kommer en ordinarie utdelning avseende år 2012 på 6,50 kr per aktie, totalt 82,0 Mkr, att föreslås. Beloppen har inte redovisats som skuld, utan kommer att redovisas som en vinstdisposition under eget kapital för räkenskapsåret 2012. Utdelningen avseende 2011 uppgick till 82,0 Mkr (6,50 kr/aktie).
Valutarisk uppstår när framtida affärstransaktioner eller redovisade tillgångar eller skulder uttrycks i en valuta som inte är koncernens funktionella valuta.
I den internationella verksamhet som Fagerhult bedriver betalar kunderna i den egna valutan via den globala säljorganisationen vilket innebär att koncernen tar valutarisker. Valutarisker tas också vid import av råmaterial och komponenter.
Då en stor del av produktionen sker i Sverige har Fagerhult ett överskott i inflödet av utländsk valuta. Det direkta kommersiella valutaflödet efter nettoberäkningar av flöden i samma valutor visar ett överskott på 215 (140) Mkr. Utöver detta uppstår även en indirekt påverkan i samband med inköp av råmaterial och komponenter. Detta medför att koncernens reella nettoexponering över tiden är lägre.
Koncernens policy är att väsentliga nettoflöden skall säkras. I första hand skall inkommande valuta utnyttjas till betalningar i samma valuta. Därutöver säkras viss del av det förväntade nettoinflödet av försäljning och inköp genom terminskontrakt efter individuell bedömning till cirka 50 procent kommande 6–9 månadersperiod. Vid en statisk bedömning av valutasituationen påverkar en förändring av den svenska kronan med 1 procent gentemot övriga valutor, med alla andra variabler konstanta, koncernens resultat med cirka 2 (2) Mkr. De finansiella instrumenten hanteras av moderbolagets verkställande ledning.
Valutarisker finns även i samband med omräkning av utländska nettotillgångar och resultat, så kallad omräkningsexponering. Denna valutarisk säkras inte och avser huvudsakligen omräkningen av utländska dotterföretags resultat- och balansräkningar. Resultatet i ett utländskt dotterbolag räknas om till svenska kronor baserat på genomsnittskursen under året. Exponeringen av koncernens nettotillgångar i utlandet har ökat då verksamheten där har förändrats från att tidigare huvudsakligen avse försäljningsbolag till att även omfatta producerande enheter. På balansdagen fanns det nettotillgångar i utländska bolag motsvarande 825 (915) Mkr inklusive goodwill.
En försvagning av den svenska kronan med 1 procent med alla andra variabler konstanta, skulle innebära att eget kapital ökade med 8,2 (9,1) Mkr till största delen beroende på vinster/förluster vid omräkning av EUR och GBP. En förändring av den svenska kronan med 1 procent gentemot övriga valutor skulle få en direkt påverkan på nettoomsättningen i dotterföretag med cirka 22 (22) Mkr medan resultateffekten i utländska dotterföretag är 2 (2) Mkr.
Fagerhult innehar inte några väsentliga räntebärande tillgångar varför Koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamhet i allt väsentligt är oberoende av förändringar i marknadsräntor.
Koncernens ränterisk uppstår genom långfristig upplåning. Förutom pensionsskulder, 60,2 (46,4) Mkr finns räntebärande skulder uppgående till 1 070,1 (1 198,2) Mkr samt likvida medel med 256,8 (305,7) Mkr. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter Koncernen för ränterisk avseende kassaflöde. Upplåning som görs med fast
ränta utsätter Koncernen för ränterisk avseende verkligt värde. Under 2012 och 2011 bestod Koncernens upplåning till största del av lån med en ränta om tre månaders bindningstid .
Koncernen analyserar sin exponering för ränterisker dynamiskt. Olika scenarier simuleras, varvid refinansiering, omsättning av befintliga positioner, alternativ finansiering och säkring beaktas. Med dessa scenarier som utgångspunkt beräknar Koncernen den inverkan på resultatet som en angiven ränteändring skulle ha. För varje simulering används samma ränteändring för alla valutor. Scenarierna simuleras bara för de skulder som utgör de största räntebärande positionerna, Genomförda simuleringar utvisar att effekten på resultatet av en ändring på 1 procentenhet skulle vara maximalt 5 Mkr vid nuvarande kapitalstruktur. Simuleringen görs kvartalsvis för att verifiera att den maximalt möjliga förlusten ligger inom de gränser som satts upp av företagsledningen.
Om räntorna på upplåning i svenska kronor per den 31 december 2012 varit 10 punkter högre/lägre men alla andra variabler konstanta, hade vinster efter skatt för räkenskapsåret varit 1,1 (1,1) Mkr högre/ lägre, huvudsakligen som en effekt av högre/lägre räntekostnader för upplåning med rörlig ränta.
Kreditrisk hanteras på koncernnivå. Kreditrisker uppstår om motparten inte fullgör sina förpliktelser vid utlåning inom ramen för likviditetshantering och genom kreditexponering gentemot kunder och banker, inklusive fordringar och avtalade transaktioner. Placering av överskottslikviditet görs huvudsakligen i K1-graderade företagscertifikat samt hos bank. Endast banker och finansinstitut som av oberoende värderare fått lägst kreditrating "A" accepteras. Om Koncernens kunder kreditbedöms av oberoende värderare, används dessa bedömningar. I de fall ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där dennes finansiella ställning beaktas, liksom tidigare erfarenheter och andra faktorer. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av koncernledningen. Användningen av kreditgränser följs upp regelbundet. Några väsentliga förluster uppstod varken under 2012 eller 2011. Beträffande fordringar på kunder är merparten säkrad genom kreditförsäkring. Erforderlig reservering, 14,7 (8,6) Mkr, har gjorts för de kundfordringar som inte beräknas inflyta.
Likviditetsrisk hanteras genom att Koncernen innehar tillräckligt med likvida medel och kortfristiga placeringar med en likvid marknad, tillgänglig finansiering genom avtalade kreditfaciliteter och möjligheten att stänga marknadspositioner. Koncernen har en stark finansiell ställning. I dagsläget finns inga nya lånebehov men skulle detta uppstå finns idag inga problem att erhålla externa krediter så länge dessa uppfyller, av låntagaren, ställda restriktioner såsom skuldsättningsoch räntetäckningsgrad vilka i dagsläget är uppfyllda.
Ledningen följer också noga rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv på basis av förväntade kassaflöden.
Tabellen nedan visar Koncernens finansiella skulder som kommer att regleras netto, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena. De belopp som förfaller inom 12 månader överensstämmer med bokförda belopp eftersom diskonteringseffekten är oväsentlig.
| Mindre | Mellan | Mellan | Mer | |
|---|---|---|---|---|
| än 1 år | 1 och 2 år | 2 och 5 år | än 5 år | |
| Per 31 december 2012 | ||||
| Banklån | 117,2 | 80,3 | 872,6 | – |
| Leverantörsskulder och andra skulder |
504,7 | – | – | – |
| Per 31 december 2011 | ||||
| Banklån | 69,2 | 40,0 | 1289,0 | – |
| Leverantörsskulder och andra skulder |
574,6 | – | – | – |
Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.
För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.
Koncernen följer upp kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som räntebärande skulder i förhållande till eget kapital.
Under 2012 var koncernens strategi, som var oförändrad jämfört med 2011, att upprätthålla en skuldsättningsgrad på mellan 0,5 och 1,0 och kreditrating AAA. Kreditratingen på AAA har upprätthållits under hela perioden. Skuldsättningsgraden per 31 december 2012 var 0,9 (1,4).
Prisrisker beträffande koncernens verksamhet finns huvudsakligen vid inköp av insatsmaterial till tillverkningen. Dominerande komponenter såsom elektroniska styrsystem samt plåt påverkar enskilt mest kostnaden för tillverkade produkter, exklusive förädlingskostnader. Koncernens exponering för prisrisker på finansiella instrument är minimal.
Styrelsen föreslår en utdelning om 6,50 (6,50) kronor per aktie vilket motsvarar 82,0 (82,0) Mkr.
Det har efter balansdagen fram till denna årsredovisnings undertecknande, utöver vad som angivits ovan, ej framkommit någon
Utöver de risker som kommenteras ovan, vilka i princip samtliga har en påverkan på Fagerhultgruppens kassaflöde, är bundet kapital i anläggningstillgångar samt varulager utsatt för risker. Rationaliseringar och en hög utnyttjandegrad av gjorda investeringar har medfört att värdet av aktiverade tillgångar har kunnat hållas på en förhållandevis låg nivå. Riskerna för en bestående värdenedgång av anläggningstillgångarna bedöms därför som små. Till risker i varulager hör främst inkurans till följd av överproduktion samt föråldrat teknikinnehåll. I Fagerhults affärsidé ingår en kundorderstyrd produktion. Detta innebär en flexibel produktion där behovet av lagerlagda produkter minskar och därigenom också inkuransrisken.
I takt med att den datorstödda tekniken fått allt större utrymme inom företagen har kraven höjts på säkerheten. Kontroll av funktionssäkerheten görs frekvent på databaser och e-postservrar med daglig backup. Batteribackup och dieselaggregat ger skydd mot driftstopp vid huvudanläggningen i Habo, varifrån den största delen av koncernens dataverksamhet sköts. Hittills har inga kostnader uppstått till följd av skador. Internetförbindelsen är av fast karaktär och har helt isolerats från det övriga nätverket genom en hårdvarubrandvägg. Åtkomst via publika nät är säkrat med säkerhetsdosor. Användningen regleras genom grupptillhörighet och rättigheter baserade på uppgiften och rollen inom företaget.
Fagerhultgruppen upphandlar och administrerar koncerngemensamma försäkringsprogram avseende egendoms- och ansvarsrisker. Härigenom skapas samordningsvinster och kostnadsfördelar.
väsentlig händelse eller information om förhållandena på balansdagen eller där efter, vare sig gynnsam eller ogynnsam, för koncernen eller något av dess ingående bolag som föranleder några ytterligare upplysningar.
S tyrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder, IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Resultat- och balansräkningarna kommer att föreläggas ordinarie årsstämma den 18 april 2013 för fastställelse.
Habo den 7 mars 2013
Jan Svensson Ordförande
Björn Karlsson Styrelseledamot
Johan Hjertonsson Verkställande direktör
Eric Douglas Vice ordförande
Eva Nygren Styrelseledamot
Magnus Nell Arbetstagarrepresentant
Anna Malm Bernsten Styrelseledamot
Fredrik Palmstierna Styrelseledamot
Lars Olsson
Arbetstagarrepresentant
Vår revisionsberättelse har avgivits den 7 mars 2013 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Bo Karlsson Martin Odqvist
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för AB Fagerhult för år 2012. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 55–93.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för AB Fagerhult för år 2012.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till
dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Jönköping den 7 mars 2013
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Bo Karlsson Martin Odqvist
Ordinarie årsstämma hålls torsdagen den 18 april 2013 klockan 17.00 i Fagerhult, Habo.
Aktieägare som önskar deltaga i årsstämman skall, dels vara registrerad i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken den 12 april 2013, dels anmäla sig till Fagerhult senast den 12 april 2013.
Anmälan kan göras under adress AB Fagerhult, 566 80 Habo, via e-post [email protected] eller per telefon 08-522 359 75. Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste i god tid före den 12 april 2013 genom förvaltarens försorg tillfälligt omregistrera aktierna i eget namn för att få rätt att deltaga vid årsstämman.
Styrelsen föreslår årsstämman en ordinarie utdelning med 6,50 kronor per aktie. Som avstämningsdag föreslås den 23 april 2013. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget beräknas utdelningen komma att utsändas av Euroclear Sweden AB den 26 april 2013 till dem som på avstämningsdagen är införda i aktieboken.
2013-04-18 Årsstämma 2013-04-18 Delårsrapport 3 månader 2013-08-21 Delårsrapport 6 månader 2013-10-22 Delårsrapport 9 månader
Antal anställda Genomsnittligt antal årsarbetande.
Avkastning på eget kapital Resultat enligt resultaträkningen i procent av genomsnittligt synligt eget kapital.
Avkastning på sysselsatt kapital Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital.
Eget kapital per aktie Eget kapital dividerat med antal utestående aktier.
Kassaflöde per aktie Årets kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.
Kassalikviditet Likvida medel i förhållande till kortfristiga skulder.
Likvida medel Kassa- och banktillgodohavanden samt kortfristiga placeringar.
Nettoinvesteringar Årets investeringar i materiella anläggningstillgångar reducerat med intäkter för avyttrade anläggningstillgångar.
Nettoskuld Räntebärande skulder med avdrag för likvida medel.
Resultat per aktie Resultat enligt resultaträkningen i relation till genomsnittligt antal utestående aktier.
Rörelsemarginal Rörelseresultat i förhållande till nettoomsättning.
Nettoskuldsättningsgrad Nettoskuld i förhållande till eget kapital.
Soliditet Eget kapital i förhållande till totala tillgångar.
Sysselsatt kapital Summa tillgångar minus icke räntebärande skulder.
Vinstmarginal Resultat efter finansiella poster i förhållande till nettoomsättning.
Övriga omsättningstillgångar Posten utgörs av interimsfordringar, förskott till leverantörer, övriga fordringar samt koncernfordringar.
SE-566 80 Habo Telefon +46 (0)36 10 85 00 Telefax +46 (0)36 10 87 80 www.fagerhult.com
Telefon +46 (0)36 10 85 00 Telefax +46 (0)36 10 86 99
Fyrvaktaregatan 7 SE-296 81 Åhus Telefon +46 (0)44 28 98 00 Telefax +46 (0)44 28 98 38
SE-296 81 Åhus Telefon +46 (0)44 28 98 00 Telefax +46 (0)44 28 98 38
Fagerhults Belysning Sverige aB SE-566 80 Habo Telefon +46 (0)36 10 85 00 Telefax +46 (0)36 10 86 99
Rinnavägen 12 SE-517 33 Bollebygd Telefon +46 (0)33 23 66 00 Telefax +46 (0)33 28 58 00
Fagerhult oÜ Artelli 10c EE-10621 Tallinn Estland Telefon +372 6 507 901 Telefax +372 6 507 900
Pasilankatu 14 FI-002 40 Helsingfors Finland Telefon +358 9 777 1580 Telefax +358 9 777 15 888
46, Av. Chanoine Cartellier FR-69230 St-Genis-Laval (Rhône) Frankrike Telefon +33 4 3722 6410 Telefax +33 4 7267 0633
Branch Box 126287 Dubai – U.A.E. Förenade Arabemiraten Telefon +971 4329 7120 Telefax +971 4329 7130
Lichtschip 19, Postbus 320 NL-3990 GC Houten Holland Telefon +31 30 688 99 00 Telefax +31 30 688 99 44
(Suzhou) co ltd. No 11 in Genway 12th Workshop 10 Gangtian Road ZIP (Suzhou Industrial Park) Suzhou 215021 Kina Telefon +86 512 62 83 86 76 Telefax + 86 512 62 83 86 96
Fagerhult Sp.z.o.o.
Al. Jerozolimske 162 PL-02-342 Warszawa Polen Telefon +48 22 501 6640 Telefax +48 22 501 6639
Viborgskaya nab. 61, offi ce 317 RU-197342 St Petersburg Ryssland Telefon +7 812 380 0148 Telefax +7 812 335 1138
C/Estocolmo No 13 ES-282 30 Las Rozas, Madrid Spanien Telefon +34 91 640 7246 Telefax +34 91 637 0198
C/Estocolmo No 13 ES-282 30 Las Rozas, Madrid Spanien Telefon +34 91 640 7246 Telefax +34 91 637 0198
Plant I – Offi ces Waldesch 24 DE-88069 Tettnang Tyskland Telefon +49 75 42 / 93 07-0 Telefax +49 75 42 / 93 07-520
Burlington Street Ashton-under-Lyne Lancashire OL7 OAX England Telefon +44 870 5087 087 Telefax +44 870 5084 210
17-19 Jets Court Melbourne Airport, VIC 3045 Australien Telefon +61 3 9344 7444 Telefax +61 3 9344 7433
50 Southwark Street London, SE1 1UN England Telefon +44 207 403 4123 Telefax +44 207 378 0906
6 Wealdstone Road Kimpton Industrial Estate Sutton, Surrey SM3 9RW England Telefon +44 208 254 2000 Telefax +44 208 644 4253
Unit F1 Calmount Park Ballymount Dublin 12 Irland Telefon +35 3 1426 0200 Telefax +35 3 1429 9606
Hundelgemsesteenweg 80 BE-9890 Baaigem-Gavere Belgien Telefon +32 9362 4494 Telefax +32 9362 4782
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.