Fagerhult

Annual Report • Mar 30, 2012

å r s r e d ov i s n i n g 2011

I nnehåll

Fagerhult i korthet	4
Vd har ordet	6
Om Fagerhult	10
Omvärld och marknad	12
Så skapar Fagerhult värde	17
Fagerhults affärsmodell	18
Mål och strategier	20
indoor	22
Modern teknik för moderna upplevelser	25
Unika behov, unika lösningar	27
Hållbart för framtiden	29
outdoor	30
Intelligens satt i system	33
I offentlighetens ljus	35
retail	36
Spektakulär effektivitet	39
Ljus på rätt saker	40
Medarbetare	42
Fagerhultaktien och ägarstruktur	48
Styrelse	50
Ledning	52
Femårsöversikt	54
Förvaltningsberättelse	55
Bolagsstyrning	59
Resultaträkningar	64
Balansräkningar	65
Förändring av eget kapital	67
Kassaflödesanalys	68
Redovisningsprinciper	69
Noter	75
Styrelsens undertecknande	93
Revisionsberättelse	94
Kalendarium	96
Definitioner	96

Adresser

FAGERHULT ÅRSREDOVISNING 2011 FI-002 40 Helsingfors Telefon +358 9 777 1580 Telefax +358 9 777 15 888 o ce 317 RU-197342 St Petersburg Ryssland Telefon +7 812 380 0148

Människan behöver ljus. Rätt ljus skapar trygghet, ökar prestationsförmågan och hjälper folk att hålla sig friska. Men en bra belysningslösning ska vara mer än så. Dagens intelligenta och energieffektiva system kan också spara stora pengar och bidra till en klimatsmartare tillvaro.

Vi på Fagerhult har byggt våra affärer på kunskap om ljuset ända sedan Bertil Svensson grundade den första fabriken 1945. Helhetssyn, kundinsikt och starka varumärken är några av förklaringarna till hur vi kunnat växa till en av Europas största spelare i branschen. Samma värden som vi skapar åt våra kunder, bygger också värden åt våra aktieägare. Hittills har vi aldrig gjort ett förlustår. På följande sidor berättar vi mer om våra tankar och strategier för framtiden.

fagerhult i korthet fagerhult i korthet

aff ä rsid é

Fagerhults affärsidé är att utveckla, tillverka och marknadsföra belysningssystem för offentlig miljö.

V ision

Fagerhults vision är att skapa energieffektiva belysningslösningar som bidrar till en ergonomiskt riktig miljö på en internationell arena.

v ä rdegrund

Kundinsikt. Prestationskultur. Innovationsförmåga.

D etta ä r AB fagerhult

Fagerhult är en av Europas ledande belysningskoncerner med cirka 2200 anställda och verksamheter i runt 20 länder. Vi skapar moderna produkter och spännande, energisnåla och miljöanpassade belysningssystem. I koncernen ingår starka varumärken som Fagerhult, LTS Licht & Leuchten, Ateljé Lyktan, Eagle Lighting, Designplan Lighting och Whitecroft Lighting. AB Fagerhult är noterat på Nasdaq OMX Nordiska Börs i Stockholm. Vi skräddarsyr lösningar för bland annat:

Kontorsbel ysning

Produkter och lösningar för såväl moderna kontorsmiljöer som hotell och andra offentliga miljöer.

Belysningslösningar speciellt anpassade för utbildningslokaler, från föreläsningssalar till studierum och bibliotek.

industribel ysning

System, applikationer och produkter för industrier och andra krävande miljöer.

hälso- och sjukvårds produkter

Medicinteknisk utrustning som intensivvårdspaneler, vårdrumspaneler och dialyspelare till sjukhus.

butiksbel ysning

Belysningslösningar och service för butiksmiljöer, utvecklade utifrån kunskapen om ljusets betydelse för köpbeteendet.

Utomhusbelysning

Belysning av offentliga närmiljöer som vägar, gator och parker samt arkitektoniska belysningar.

• b) Storbritannien, Irland
• och Mellanöstern: 24%
• c) Övriga Europa: 25%
• d) Asien och Australien: 7%

året so m gi c k nettoo m s ä ttning

Förbättrat resultat : Både omsättning och resultat förbättrades under 2011. Omsättningen gick från 2506 Mkr till 3023 Mkr. Efter justeringar för förvärvade verksamheter och valutaeffekter ökade nettoomsättningen med 6,3 procent. Rörelseresultatet ökade med 107 procent. Förklaringen ligger bland annat i förvärven av LTS Licht & Leuchten i Tyskland samt Designplan Lighting Ltd i Storbritannien, men också i organisk tillväxt, marginalförbättringar och lägre kostnader.

Valutaeffekter: Den starka svenska kronan under 2011 påverkade resultatet negativt med 20 Mkr jämfört med 2010.

Ökad orderingång: Orderingången ökade under året. Justerat för förvärvade verksamheter samt valutaeffekter blev ökningen 8,7 procent jämfört med 2010.

Nya förvärv: I mars 2011 förvärvades det brittiska bolaget Designplan, med en årsomsättning på cirka 140 Mkr. Från och med andra kvartalet konsoliderades bolaget i Fagerhult. Designplan är ett strategiskt förvärv som stärker Fagerhults erbjudanden för lösningar i utsatta miljöer, till exempel kollektivtrafik och kriminalvård.

Retail växer: Utvecklingen inom produktområdet Retail Lighting var fortsatt stark. Omsättningen ökade med 18 procent justerat för förvärv och valutaeffekter jämfört med året före.

Nya LED-lösningar: Under året fortsatte utvecklingen inom LED-belysning. Lanseringen av Fagerhults Multilume Flat, en infälld LED-armatur för allmänbelysning som ersätter den traditionella T5-armaturen, är ett exempel på den senaste tekniken. Även Pleiad G3, en armaturserie för allmänbelysning som utvecklats för att ta tillvara alla fördelar hos LED-tekniken, lanserades.

Designpris: Fagerhult fick än en gång den prestigefulla utmärkelsen Red Dot. Den här gången belönades den innovativa belysningsarmaturen Wrap som lanserades under 2011 (se omslag).

4 5

3023

317,2 ^M kr

R örelse m arginal

R esultat p er aktie

16,43

10,5

%

M kr

K r

R örelseresultat

vd har ordet

Under året som gick passerade Fagerhult två viktiga milstolpar vad gäller omsättning och vintsmarginal: omsättningen översteg tre miljarder kronor och vår vinstmarginal lyfte till drygt 10 procent. För mig som koncernchef är det viktiga kvitton på att vi gör rätt saker, och att den strategi vi lade fast för tre år sedan fungerar. Nu börjar vi närma oss nivåer vi vill leverera på. Det stärker vårt självförtroende för framtiden, och ger oss en ny plattform att agera från.

Det finns flera förklaringar till att vi nådde ett så bra resultat. I förlängningen handlar det förstås om att vi ger våra kunder mer än bara produkter – de får lönsamma helhetslösningar baserade på vår djupa kunskap om ljus. Men vi har också lyckats väl i arbetet med våra varumärken, med vår produktutveckling, vår produktmix och vår produktionsstruktur.

Vi skördar nu även frukterna av de strukturåtgärder vi beslutade om redan 2009, liksom omorganisationen vi gjorde året efter för att bättre stödja vår övergripande strategi om att vara minst topp-tre på de marknader där vi väljer att verka.

v ä x a vidare

Samtidigt är vi förstås inte nöjda med den här nivån. Vi ska växa vidare och ytterligare höja vår lönsamhet, och det finns alltid områden där vi kan bli bättre. Vi hade till exempel hoppats på högre tillväxt för vårt produktområde Outdoor Lighting, även om vi också bör påpeka att området visade god organisk tillväxt i Norden.

När det gäller vårt område Retail Lighting har vi fortsatt att stärka våra positioner, med tyska LTS Licht & Leuchten som viktig bas för våra europeiska verksamheter. Justerat för valutaeffekter och förvärv ökade omsättningen i produktområdet med 18 procent under 2011. Retail är fortsatt strategiskt viktigt för oss – segmentet står för 25 procent av hela den europeiska belysningsmarknaden.

s p ä nnande n y förv ä rv

Inom Indoor Lighting har vi under året gjort ett spännande nyförvärv i och med brittiska Designplan Lighting. Det öppnar i ett slag ett nytt produktsegment för oss, nämligen belysningssystem för utsatta miljöer. Det kan handla om till exempel tunnelbanemiljöer, tågterminaler eller krimi-

"den strategi vi lade fast för tre år sedan fungerar ."

6 7

nalvårdsinrättningar, där kraven är extra höga på säkra och robusta lösningar. Vi tror på en positiv utveckling inom segmentet: befolkningen ökar, städer växer och medvetandet om miljöfördelar med kollektivt resande driver fram allt fler resecentrum. Förvärvet av Designplan, som omsätter cirka 140 miljoner kronor, stärker oss också på den viktiga brittiska marknaden och kompletterar Fagerhults existerande sortiment perfekt.

starka varu m ä rken

En central del i vår vardag är vårt arbete med varumärken, kundinsikt och produktutveckling. Vår strategi att göra varumärket Fagerhult globalt men samtidigt ge utrymme för lokala varumärken, som Whitecroft Lighting, Eagle Lighting, LTS Licht & Leuchten och nu också Designplan, har verkligen börjat bära frukt. Att fortsätta vårda våra varumärken är viktigt. Vi ser hur de stärker oss när vi konkurrerar om de allra största uppdragen, och att de påverkar våra kunders betalningsvilja positivt.

När det gäller produktutveckling skulle jag vilja säga att vi under året lämnat flera styrkebesked. Jag skrev i förra årets vd-ord att övergången till LED-teknik är så omvälvande att det närmast kan jämföras med lysrörets genombrott 1942. Jag har inte fått anledning att revidera mina ord och kan konstatera att vi levererat flera spännande LED-lösningar under 2011. Några innovationer jag kan nämna är Freedom, som gör det möjligt att skapa fria former med ljus, Pleiad G3, vår framgångsrika downlightserie som nu också fått LED-teknikens alla fördelar, samt Multilume Flat, den första LEDarmaturen som är effektivare än en T5-armatur.

strategin står fast

Framöver ser jag både möjligheter och utmaningar. Vår strategi att växa både organiskt och via förvärv står fast, och vi ser fortfarande att våra största tillväxtchanser finns på våra befintliga marknader. Även fortsättningsvis kommer vi att fokusera på att öka försäljningen och effektivisera våra processer. Till exempel har vi bildat ett nytt säljbolag på Nya Zeeland för att bättre bearbeta den

vd har ordet

marknaden, och fattat beslut om att öka närvaron i Mellanöstern genom en filial i Saudi-Arabien. Samtidigt bevakar vi förstås noga konjunkturutvecklingen.

bidrag för m il j ön

Att driva våra verksamheter på ett långsiktigt hållbart sätt är en viktig fråga för oss. Sedan 2008 redovisar Fagerhult hållbarhetsarbetet efter riktlinjerna i Global Reporting Initiative (GRI). Vi ser vårt hållbarhetsarbete som en pågående process, en naturlig del som gynnar oss och våra kunder såväl ekonomiskt som miljömässigt och socialt.

Vi kan bidra till en bättre miljö på två sätt. Dels genom att hjälpa våra kunder till minskad miljöpåverkan genom att utveckla allt energisnålare belysningslösningar. Dels genom att själva se över och minska miljöpåverkan från våra tillverkningsprocesser. Ett exempel på det är att vi sedan 2010 värmer vår största svenska anläggning med flis, som är ett förnybart bränsle, i stället för olja.

m edarbetare m ed engage m ang

Teamwork är som alltid en avgörande faktor för framgång. Jag vill därför framhålla alla våra medarbetare som dagligen gör fantastiska insatser. Fagerhult är ett utpräglat kunskapsföretag, och medarbetarnas engagemang är avgörande för att vi ska nå våra affärsmål. Under 2011 har vi därför jobbat hårt med att utveckla vårt koncerngemensamma Talent Management-program. Genom att arbeta systematiskt med vårt eget ledarskap försäkrar vi oss om att medarbetarna både vet vad som förväntas av dem och på bästa sätt får möjligheter att utvecklas tillsammans med företaget.

Habo i februari 2012

Johan Hj ert onsson Vd och koncernchef

AB Fagerhult är Nordens största belysningskoncern och en av Europas ledande aktörer i branschen. Koncernen har verksamheter i cirka 20 länder. Vi har säljbolag i bland annat Sverige, Norge, Danmark, Finland, Storbritannien, Irland, Holland, Frankrike, Spanien, Tyskland, Österrike, Estland, Polen, Ryssland, Förenade Arabemiraten, Australien och Kina. Tillverkande enheter fi nns i Habo och Åhus i Sverige, Manchester och Sutton i England, Tettnang i Tyskland, Melbourne i Australien samt Suzhou i Kina.

omvärld och marknad

Det teknikskifte som belysningsbranschen går igenom sedan ett par år tillbaka, med allt fler smarta LED-lösningar, är på många sätt lika unikt och revolutionerande som när lysrören slog igenom. Men det är inte bara ny energieffektiv teknik som driver på utvecklingen. Förändrade kundbeteenden och ny lagstiftning är också starka drivkrafter. Sammantaget öppnar branschens omdaning stora utvecklingsmöjligheter för belysningsföretag.

F agerhults m arknader

Fagerhult har idag närvaro i cirka 20 länder, och det är där koncernens största utvecklingsmöjligheter finns just nu. Vi är redan Nordens största belysningskoncern och tillhör branschledarna i Europa och Australien. Nya marknader är inte uteslutna, men vi har störst potential på de arenor där vi redan agerar. Under 2011 förvärvades brittiska Designplan, vilket gör att Fagerhult breddar sitt erbjudande till att också omfatta lösningar för utsatta miljöer som kräver robusta produkter, till exempel kollektivtrafik och kriminalvård.

Fagerhults tre produktområden erbjuds på samtliga marknader: Indoor Lighting (professionell belysning), Outdoor Lighting (utomhusbelysning) och Retail Lighting (butiksbelysning). Indoor Lighting är det område där Fagerhult historiskt haft starkast marknadsposition, med belysningslösningar för till exempel kontor, skolor, sjukhus och industrier. Utvecklingen är fortsatt god, bland annat upptäcker allt fler kunder att investeringar i modern belysningsteknik är ett av de effektivaste sätten att minska sin energiförbrukning och därmed sin klimatpåverkan. Det handlar om stora besparingar: En belysningslösning installerad före 1995 drar upp till 80 procent mer energi än dagens moderna lösningar.

Produktområdet Retail Lighting drabbades hårt av konjunkturnedgången men har de senaste åren hämtat sig rejält. Kunskapen om hur ljuset påverkar köpbeteendet och den ökade medvetenheten om hur mycket pengar och energi som kan sparas med moderna lösningar har drivit på utvecklingen. Förvärvet av tyska LTS Licht & Leuchten, som är mycket starka på sin marknad inom just butiksbelysning, var ett steg i utvecklingen mot att stärka Fagerhult i produktområdet. Också Outdoor Lighting fortsätter att vara ett intressant tillväxtområde. Där drivs utvecklingen inte minst av den allt snabbare utfasningen av ljuskällor med kvicksilver i, och samhällets krav på energisnålare belysningssystem. Fortfarande består en stor del av utomhusbelysningen i Europa av ljuskällor med kvicksilver i, och dessa ska enligt ett EU-direktiv vara utfasade till 2016.

T eknikskifte ger m ö j ligheter

LED-belysning, det vill säga ljusemitterande dioder, har förändrat spelplanen för belysningsbranschen. LED började först användas som signalljus, bland annat i trafiken, men har allt mer slagit igenom också för punktbelysning och fasadbelysning. Nu är tekniken så bra att LED också kan användas för allmänbelysning med låga och medelhöga nivåer, och i allt högre utsträckning börja utmana lysrören i fråga om effektivitet. Fördelarna med LED är många, jämfört med de äldre glödljusen. Den är liten och tillåtande ur designsynpunkt, den genererar ljus på ett effektivare sätt, livslängden är lång och

Investeringar i modern belysningsteknik är ett av de effektivaste sätten att minska sin energiförbrukning och därmed sin kli matpåverkan .

ljuset som finns i en mängd färgnyanser går att reglera steglöst. Idag kan kunderna få vitt LED-ljus med ett ljusutbyte på över 100 lumen per watt, vilket är minst lika effektivt som dagens lysrör. Efterfrågan på LED-lösningar väntas fortsätta öka, men det finns begränsningar. Ljuset är intensivt och kräver till exempel prismor för att kunna riktas rätt och fungera i vissa miljöer. En LED-investering kan vara bortkastad om den inte är genomtänkt. Därför är Fagerhult noga med att inte bara sälja tekniken, utan hela lösningarna.

Ytterligare ett tekniksprång som driver på branschutvecklingen är intelligenta styrsystem. Belysningslösningar baserade på smart IT-teknik kan till exempel se till att armaturer och system slås av eller på beroende på vad klockan är eller om någon är närvarande i lokalen, och så vidare. Användarna får bättre livskvalitet, förbättrade arbetsförhållanden och minskar samtidigt energiförbrukningen. Det blir också enklare att övervaka systemet eftersom modern teknik kan varsla användarna när något skett med en ljuskälla.

S a m h ä llskrav st y r utve c klingen

Ökad energieffektivitet är ett viktigt övergripande samhällsmål. Vad myndigheter beslutar har en konkret inverkan på Fagerhults marknader. EU:s klimatmål om att minska koldioxidutsläppen med 20 procent fram till 2020 har präglat marknaden starkt i flera år och öppnat nya affärsmöjligheter.

omvärld och marknad

Ovan nämnda EU-direktiv om att fasa ut alla ljuskällor med kvicksilver i fram till 2016, har också lett till fler affärer för belysningsföretagen. Ett annat myndighetsbeslut som gynnat marknaden är EUdirektivet om att fastighetsägare måste energideklarera sina hus. Fastighetsägare med äldre belysningssystem har varit tvungna att undersöka fördelarna med effektivare lösningar. Effekten är att det finns både pengar och miljövinster att göra.

K unnigare kunder

Också kunderna har fått allt större kunskaper på området. Det handlar delvis om det växande intresset för design, men lika mycket om insikterna om vikten av medarbetarhälsa, om hur rum och byggnader kan gestaltas med hjälp av ljus samt om behovet av att förstärka varumärket. Kunderna ser allt oftare kopplingen mellan genomtänkt belysning och starka varumärken, så efterfrågan på skräddarsydda lösningar fortsätter att vara stark. Ett nytt belysningssystem är en stor investering, vilket gör att allt fler kunder vill se kostnaden för belysningssystemets hela livslängd innan de beslutar sig. Service och säkra leveranser är också något kunderna lärt sig uppskatta. Samtidigt har många kunder fortfarande behov av goda lösningar med existerande teknik.

Många aktörer

Belysningsbranschen är ännu fragmenterad, med många olika typer av aktörer, och stora lokala skillnader. De senaste åren har öppnat för konsolideringar, med relativt många förvärv och försäljningar både internationellt och regionalt. Dessutom pågår en branschglidning med nya aktörer som ger sig in i branschen. LED-utvecklingen har till exempel gjort att flera stora elektronikföretag sett möjligheter i att utveckla egna produkter och lösningar.

m egatrender påverkar

Teknikskiften och lagstiftning är viktiga drivkrafter, men precis som alla andra påverkas belysningsbranschen också av så kallade megatrender, det vill säga stora omvärldskrafter som på olika sätt påverkar omgivningen. En sådan trend är den ökade livslängden. När antalet äldre personer ökar så kommer det att påverka efterfrågan på till exempel utrustning till sjukhus och belysningssystem av hög kvalitet som fungerar för äldre medborgare. Samtidigt finns en annan sida av saken: människor blir visserligen äldre, men de håller sig även friskare upp i högre ålder och arbetar längre. Det ökar behovet av anpassad arbetsplatsbelysning.

En annan stor trend är att många väljer att arbeta intensivt i perioder, för att därefter prioritera sin fritid. Det driver efterfrågan på å ena sidan goda ljusförhållanden på arbetsplatser, å andra sidan belysningslösningar till fritidsanläggningar som hotell och spaanläggningar.

Den tredje trenden handlar om ansvar. Allt fler blir medvetna om hur vår livsstil påverkar miljö och samhälle och vill göra skillnad. När både företag och enskilda ökar sin medvetenhet om ansvarsfrågorna, så driver det i sin tur efterfrågan på energisnålare belysningslösningar.

så skapar fagerhult värde

Djup kundinsikt, innovativa lösningar och effektivitet i allt vi gör, men alltid med starkt fokus på synergier och kostnader. Så ser basen ut när vi utvecklar produkter och affärer. Varje dag, i alla de länder där vi har verksamheter, strävar våra medarbetare efter att hitta nya, kreativa och unika belysningslösningar i samarbete med våra kunder.

sa m ordning för effektivitet

Synergieffekter och kostnadskontroll uppnås genom att ha god överblick. Genom att koordinera våra resurser inom koncernen för samtliga marknader har vi stora möjligheter att kostnadseffektivisera våra tre produktområden Indoor Lighting, Outdoor Lighting och Retail Lighting. Samordnade inköp och begränsat antal leverantörer gör att vi kan pressa våra inköpspriser, utan att vi behöver tumma på kvaliteten. Vårt goda rykte som leveranssäkra kommer ur vår förmåga till effektivitet och är en viktig konkurrensfördel som vi är rädda om. En särskild koncerngemensam avdelning, Operations, säkerställer att vi samordnar och resursutnyttjar på bästa sätt inom Fagerhult. Idag sker produktionen vid sju anläggningar: Habo och Åhus i Sverige, Manchester och Sutton i England, Tettnang i Tyskland, Suzhou i Kina samt Melbourne i Australien.

lönsa m kunska p

Vår förståelse för hur ljuset påverkar människan är själva fundamentet i vår produktutveckling. Där föds den kundinsikt som är avgörande för att vi ska kunna leverera innovativa lösningar. Därför är det viktigt att också säkerställa att våra kunskaper sprids effektivt i vår egen organisation. Fagerhult Lighting Academy är koncernens egen bas för kunskap. Akademin bildades 2004 och är nu vårt nav för samordning av forskning och utbildning mellan de olika geografiska affärsområdena, samt för arbetet med att utveckla nya lösningar och produkter till exempel inom LED-teknik. Fagerhult Lighting Academy är också ett bra forum för att dels kontinuerligt kompetensutveckla medarbetarna genom utbildning i nätverksform, dels möta kundernas behov av utbildning om ljusets betydelse. Ur affärssynvinkel är akademin värdeskapande också eftersom den strukturerar kunskapsöverföringen och ser till att ta tillvara på nya spetskompetenser när vi förvärvar nya bolag.

starka varu m ä rken

Fagerhult är ett starkt varumärke i branschen. Men vi har också varumärken med stark lokal förankring, som också är viktiga faktorer i värdeskapandet. I Storbritannien är till exempel Whitecroft Lighting en av marknadsledarna och i Tyskland har LTS Licht & Leuchten en väl inarbetad position inom butiksbelysning. Sedan 2010 bedrivs varumärkesarbetet utifrån ett gemensamt kompetensområde, Products & Brands. Uppgiften är bland annat att driva på produktutvecklingen, samordna koncernens olika uttryck på de olika marknaderna och se till att koncernen får ut maximalt av sina varumärkens inneboende värde.

fagerhults affärsmodell

aff ä rso m råde nordeuro p a

Enheter i Norden, Baltikum, Ryssland samt fabriken i Kina med tillverkning och inköp. I Sverige bedrivs utveckling, tillverkning och försäljning, medan övriga marknader förutom Kina endast avser försäljning.

	2011	2010
Omsättning, Mkr	1 624,4	1 586,3
varav intern omsättning	(302,2)	(332,3)
Rörelseresultat, Mkr	120,0	57,6
Försäljningstillväxt, %	2,4	–0,3
Försäljningstillväxt valutajusterad, %	4,1	1,9

Fig. 4

andel av kon cernens förs äl jning

44%

Mer om 2011 i förvaltningsberättelsen på sid 55.

aff ä rso m råde övriga euro p a

Enheter i Tyskland, Holland, Frankrike, Spanien, Polen och Österrike. Den dominerande enheten är LTS Licht & Leuchten GmbH som bedriver både utveckling, tillverkning och försäljning av belysningssystem. Övriga enheter bedriver försäljningsverksamhet.

	2011	2010
Omsättning, Mkr	753,1	409,3
varav intern omsättning	(0,9)	(0,2)
Rörelseresultat, Mkr	124,2	26,3
Försäljningstillväxt, %	84,0	23,5
Försäljningstillväxt valutajusterad, %	94,7	36,5

Fig. 6

andel av kon cernens förs äl jning

aff ä rso m råde

storbritannien , irland o c h m ellanöstern

Enheter i England, Irland samt i Förenade Arabemiraten. Den dominerande enheten är Whitecroft Lighting som bedriver både utveckling, tillverkning och försäljning av belysningssystem. Övriga enheter bedriver försäljningsverksamhet. Under andra kvartalet tillkom Designplan Lighting.

	2011	2010
Omsättning, Mkr	743,9	631,2
varav intern omsättning	(3,5)	(5,8)
Rörelseresultat, Mkr	69,6	54,9
Försäljningstillväxt, %	17,9	–7,4
Försäljningstillväxt valutajusterad, %	26,3	–0,7

Fig. 5

andel av kon cernens förs äl jning

Mer om 2011 i förvaltningsberättelsen på sid 55.

aff ä rso m råde asien o c h australien

Affärsområdet omfattar huvudsakligen verksamheten i Australien där förutom försäljning också tillverkning sker. Till detta kommer verksamheten i Kina som avser försäljning på den kinesiska marknaden.

	2011	2010
Omsättning, Mkr	208,0	216,9
varav intern omsättning	(0,0)	(0,0)
Rörelseresultat, Mkr	19,0	28,3
Försäljningstillväxt, %	–4,1	49,7
Försäljningstillväxt valutajusterad, %	–5,7	36,0

Fig. 7

andel av kon cernens förs äl jning

långsiktiga värden för ekono mi, miljö och människa

	VÅRA VIKTIGASTE M ÅL	V ÅRA STRATEGIER
EKONO M I	•  Växa på existerande marknader •  Växa inom produktområdet Retail Lighting •  Växa inom produktområdet Outdoor Lighting •  Behålla marknadsledarskapeti Norden •  Nå topp-tre-positioner på övriga marknader och i de produktområden där vi verkar	• Offensiv satsning på att vara en av branschledarna • Ökad internationalisering • Djup kundinsikt som utgångspunkti allt vi gör •  Öka fokus på att utveckla innovativa lösningarinom ny teknik • Stärka varumärkesarbetet • Gå från att sälja produktertill att sälja helhetslösningar •  Pressa kostnader genom att hitta fler synergieffekter inom tillverkning och inköp • Växa både organiskt och genom förvärv
M I L J Ö	•  Nå CO2 -neutral produktion •  Kontinuerligt minska företagets totala energiförbrukning per tillverkad armatur •  Bidra till bättre miljö genom att erbjuda kunderna belysningslösningar med lägre energiförbrukning	•  Kontinuerligt utveckla allt energieffektivare armaturer och system •  Öka medarbetarnas och kundernas medvetenhet om belysningslösningars miljöpåverkan •  Optimera råvaru- och energiåtgång i våra anläggningar •  Optimera materialval genom attjämföra miljöbelast ning, också med hänsyn till transporter •  Långsiktiga samarbeten med leverantörer
MÄ NNISKA	•  Bidra till en god samhällsutveckling genom belysningslösningar som ökar människors välbefinnande •  Skapa goda arbetsförhållanden för våra medarbetare oavsett land •  Utveckla Fagerhult som attraktiv arbetsgivare	•  Öka kunskapen om ljusets betydelse och väcka intresse för Fagerhults lösningar genom att delta i olika samarbeten med universitet och högskolor •  Delta i samhällsaktiviteter med intresseorganisationer, branschorganisationer och myndigheter •  Sträva efter samma standard i internationella verksam heter som i svenska avseende arbetsmiljöskydd, villkor och arbetsförhållanden samt förebyggande hälsovård •  Upplysa våra leverantörer om Fagerhults krav på arbetsmiljö och mänskliga rättigheter •  Fokusera på ledarskapsutveckling •  Värna medarbetarnas interna karriärmöjligheter

Uthållighet och långsiktighet är viktiga begrepp för oss på Fagerhult. Vi är kända för våra stabila finanser och har hittills aldrig gjort ett förlustår. Men när vi sätter våra mål och lägger upp våra strategier är vi också noga med att uthållighet betyder att vi även måste ta ansvar för hur vi påverkar miljö och människa. Därför har vi som ambition att hållbarhetsarbetet ska genomsyra alla nivåer i företaget. Nedan beskriver vi våra viktigaste mål, våra strategier och insatser vi gjort under året, sett ur ekonomisk, miljömässig och mänsklig synvinkel. För fördjupad information, se separat rapport på www.fagerhultgroup.se/hallbarhet.

VAD VI U PP NÅT T 2011	P RIORIT ERINGAR 2012
•  Förvärvat det brittiska bolaget Designplan •  Tagit marknadsandelar på flera viktiga marknader. Justerat för valuta och förvärv ökade orderingången med 8,7 procent under 2011 • Vunnit prestigefulla utmärkelsen Red Dotför armaturen Wrap •  Stärkt positionerna för Fagerhults produkter på den tyska marknaden med LTS Licht & Leuchten som plattform •  Fortsatt arbetet med teknikskiftet mot LED-belysning med bland annat lanseringen av armaturserierna Pleiad G3, Multilume Flat samt Freedom	• Fortsattfokus på varumärkesarbetet •  Fördjupa kundinsikten genom attförstå våra kunders behov och hur vi bäst kan möta dessa •  Fortsatt arbete med teknikskiftet mot LED-belysning •  Fortsatt kostnadskontroll • Ytterligare vässa vår goda leveransförmåga till kund • Baserat på kundinsiktsarbetettydliggöra vår innovationsstrategi
•  Fagerhults svenska anläggningar harfortsatt köpa el från vattenkraft som är en förnybar källa •  Fortsattföra en dialog med Fagerhults intressenter, både externt och internt	•  Fortsatt utveckling av allt energieffektivare armaturer och styrsystem •  Fortsatt arbete med teknikskiftet mot energieffektiv LED-belysning fri från kvicksilver och med lång livslängd •  Miljödeklarera våra produkter
•  Fortsatt arbetet med koncerngemensamma medarbetar undersökningar samt genomfört en lokal undersökning i Kina •  Implementerat och förstärkt Fagerhults Talent Management program, som inleddes 2010. Bland annat har en stor kartlägg ning gjorts av alla chefers förutsättningar att arbeta med programmet, för att se hur Fagerhult kan stötta på bästa sätt. I arbetet ingår också att arbeta med Fagerhults kärnvärden och uppförandekod •  Vunnit utmärkelsen Årets Arbetsgivare 2011 i Jönköping, där Fagerhultkoncernen är en av regionens större arbetsgivare, för koncernens arbete med CSR-frågor	•  Säkerställa att koncernens uppförandekod kontinuerligt utvecklas i takt med Fagerhults krav på omvärlden och de egna verksamheterna •  Fortsatt arbete med att stärka Fagerhults värdedrivna kultur genom bland annat Talent Management programmet •  Fortsattfokus på ledarskapsutveckling

Olika rum kräver olika ljus. Människor i en kontorslokal behöver både trivas och ha god arbetsbelysning, i en industrilokal kan ljuset vara en viktig del i säkerheten och i en skola kan rätt belysning skapa bättre förutsättningar för in lärning. På ett sjukhus ska systemet också klara höga hygieniska krav. Vi på Fagerhult skräddarsyr alltid våra belysningslösningar utifrån kundens unika behov. På följande sidor berättar vi mer om några lösningar inom produkt område Indoor Lighting.

M odern teknik för moderna upplevelser

1. Ett hem för symfoniorkestrar ska naturligtvis belysas med en symfoni av ljus. Helsingfors nya musikcentrum invigdes i augusti 2011 och är numera bas för Helsingfors filharmoniska orkester, finska radiosymfonikerna och Sibeliusakademin, som är Finlands enda musikuniversitet. Det behövdes både en ljusmiljö som underströk husets kreativa atmosfär och som svarade mot högt ställda tekniska krav. Fagerhults lösning för allmänbelysningen blev 1200 kraftfulla downlights ur serien Pleiad Comfort, men också en speciallösning med lysande linjer gjorda av energieffektiva Basic T5, som följer väggytor och korridorer och understryker arkitekturen.

2. Vid Beta Wetenschappen, akademin för kemi och biologi vid universitetet i holländska Utrecht, går studenterna bokstavligen på ljus. Centralhallens golv är skapat i glas och betong av arkitekten Herman Hertzberger och med Fagerhults belysningslösning får golvet en nästan självlysande effekt. I mars 2011 var arbetet klart. Nu ger 1850 stycken Notor, 1200 Pleiad och 1000 Recesso studenterna en ljusupplevelse varje dag.

3. Inlärning och belysning hör ihop. Rätt ljusnivå och ljusbalans i klassrummen leder till bättre studieresultat, välmående och bättre dygnsrytm. En nydanande studie som Fagerhult genomförde 2011 på en skola i London tillsammans med Lunds Universitet och London City University visade att elevernas prestationer påverkades positivt när ljusnivån var tillräckligt hög och balansen god mellan direkt och indirekt ljus. Fagerhult kommer att forska vidare på området under 2012, nu med svenska gymnasielever, och ta reda på om traditionell belysning respektive LED påverkar olika. På bilden en konstfull taklösning för Herningsholm Gymnasium i Danmark.

U nika behov , unika lösningar

1. Varje kund har sina unika behov. Ibland behövs stor skaliga lösningar, andra gånger gäller det mindre och intimare miljöer. Fagerhults breda utbud täcker alla behov, ända ner till de små detaljerna. Ett exempel är Wall, designad av Claesson Koivisto Rune. Det är en komplett serie väggbelysningar, där ledstjärnan varit precision i varje liten detalj. Vinklarna smälter sömlöst ihop till en ren, klassisk design som ger ljuseffekter som fungerar i många olika miljöer.

2. Sjukhusens stränga krav på hygien gäller naturligtvis också belysningslösningarna. När det nya Jeroen Bosch sjukhuset i Hertogenbosch i Holland sökte en belysningsleverantör, föll valet på Fagerhult. Vår erfarenhet av vad som krävs i fråga om tid, kunskap och planering för att belysa ett helt sjukhus på 170 000 kvadratmeter kom väl till pass. Sjukhuset invigdes i april 2011 och lyses idag upp av inte mindre än 28000 Fagerhult armaturer. En viktig komponent i lösningen är Multilume Hydro, som inte bara klarar kraven på bra arbetsbelysning utan också är lätt att underhålla och rengöra.

3. Elmiahallen i Jönköping, ofta kallad Tipshallen, inrym mer Sveriges första fullskaliga fotbollsplan inomhus. För att belysa 100 x 60 meter spelyta från en takhöjd på 16,5 meter krävs en hel del. Fagerhults energieffektiva och miljödeklarerade armatur Excis gör ljusmiljön både anpassningsbar och energieffektiv.

hållbart för framtiden

1. I danska Viborg reser sig sedan 2011 ett nytt modernt rådhus, tänkt som mötesplats för stadens medborgare och andra besökare. Det är den första danska kontorsbyggnad som förväntas kunna reducera energiåtgången till hälften av gällande riktlinjer. En viktig del i att klara energimålet är de smarta belysningssystemen. Inne i byggnaden smälter Fagerhultarmaturen Ray osynligt in i inredningen genom specialanpassad design – bara när den är tänd syns den, som om några taklameller blivit självlysande.

2. Designkollektivet Form Us With Love har för Fagerhultägda Ateljé Lyktan formgett ställbara och mångsidiga armaturen Ogle. Den är inte bara lätt futuristisk i sitt utseende, den är också framtidsinriktad rent tekniskt. LED-tekniken borgar för både lång livslängd och energieffektivitet. På bilden sätter Ogle den moderna stämningen på Das Neue Café Kubitscheck i München.

3. Förvärvet av brittiska Designplan i början av 2011 öppnade ett nytt marknadssegment för Fagerhult – utsatta miljöer. Det handlar om belysningslösningar där omgivningen ställer särskilda krav på till exempel säkerhet och tålighet, exempelvis inom kollektivtrafik och kriminalvård. Designplan är ledande inom sitt segment i Storbritannien och har cirka 180 anställda. Tillsammans med Fagerhults befintliga erbjudande kan Designplan nu nå en helt ny internationell arena. Designplans vd Paul Williamson påpekar att utsatta miljöer också är en framtidsnisch:

– I takt med att fler och fler människor söker sig till urbana miljöer ökar också behovet av kollektivtrafik. Våra produkter passar väldigt bra in i miljöer där lösningarna måste vara robusta, lätta att underhålla och tåliga. De är idealiska för tåg- och tunnelbanestationer, säger Paul Williamson.

Långa ljusa sommarnätter, följt av långa mörka vintermorgnar. Det nordiska ljuset har genom åren lärt oss att med rätt belysning kan utomhusmiljöer upplevas som säkra, trygga och vackra oavsett årstidsväxlingar och tider på dygnet. Fagerhults förståelse för hur människor reagerar på ljus utomhus och kunskap om nya tekniska lösningar samlas i vårt produktområde Outdoor Lighting. På följande sidor berättar vi mer om några spännande projekt.

intelligens satt i system

1. Hur kommer det att se ut när allt är klart? I många projekt är det viktigt att kunna förankra lösningarna hos olika målgrupper. När till exempel ett bostadsområde planeras är det många parter inblandade som inte har förkunskaper om ljus. För att visualisera hur slutresultatet blir arbetar Fagerhult ofta med noggranna så kallade renderingar, alltså datorsimuleringar. Plötsligt förvandlas planen från ord och siffror till miljöer som hjälper samhällsbyggarna att se hur slutresultatet blir. Det går också att se hur energisparåtgärder som till exempel nattsänkning fungerar, det vill säga anpassning av ljusnivån utifrån kvällsljus respektive nattljus. Just här visar vi hur LED-lösningarna Azur stolpe och pollare skulle se ut i en modern flerbostadsmiljö.

2. LED ger inte bara fördelar i form av energibesparing, det öppnar också för nya kreativa lösningar. På bilden syns hur Rotating LED Tube tack vare transparenta ändar ger en jämn och behaglig ljusstrålning, eftersom de kan kopplas samman utan skuggningar mellan armaturerna. Huset som belyses är privatpalatset Palazzo Alberini i Rom.

3. Väla Centrum i Helsingborg är ett av Sveriges största köpcentrum med cirka 8 miljoner besökare om året. 2011 påbörjades en ny stor utbyggnad på 20 000 kvadratmeter där Fagerhult skräddarsytt intelligenta lösningar både inomhus och utomhus. Rondo stolpe, Focus strålkastare, Parkline stolpe samt armaturerna Jet, Eos och Blitz ser tillsammans till att tillbyggnaden omges av en inbjudande och trygg ljusmiljö alla tider på dygnet.

i offentlig h etens ljus

1. Mitt i norska sjöfartsstaden Bergen reser sig stadens domkyrka, en mäktig byggnad från 1200-talet. Fagerhult levererade 2010 en ny fasadbelysning. Armaturen Focus understryker det medeltida formspråket, samtidigt som användningen av modern teknik för in kyrkan i 2000-talet.

2. Ibland behövs av konstruktionsskäl något mer än en ordinär infälld markarmatur. För att understryka den böljande formen hos en betongvägg i Helsingborg hittade Fagerhult en lösning med den infällda armaturen Jet. Den är till formen en liten pollare, men gör samma fina jobb som en markarmatur. Samtidigt accentueras de stora ytorna bättre.

Framgångsrika retailföretag vet vikten av att bygga starka varumärken. Shopping sker med sinnena vidöppna, och upplevelsen i butik är helt avgörande för försäljningen. Vi har lång erfarenhet av hur ljuset påverkar människans köpbeteenden och hur viktigt det är att hitta kreativa lösningar. Våra smarta lösningar krymper dessutom både elräkningen och sparar miljön. På följande sidor presenterar vi några av våra projekt inom produktområde Retail Lighting.

S pektakul ä r effektivitet

Svenska streetmodebutiken Junkyard har största delen av sin försäljning online, men när flaggskeppsbutiken i Trollhättan behövde ett ansiktslyft fick Fagerhult förtroendet. Målet var att skapa ett komplett butikskoncept i den 600 kvadratmeter stora lokalen. Ordning och struktur har inte någon framskjuten plats i Junkyard-världen, så därför fick kreativt kaos bli ledstjärnan. Till synes slumpmässiga ljuspunkter i taket och blå LED-strips på väggarna skapar effekt och känsla. Ovanför skateboardrampen i mitten av lokalen sattes accentuerande Catwalk Maxi i en skena, och provrummen utrustades med speglar med integrerade Thinlite. Slutresultatet är ett perfekt exempel på hur bra belysning bidrar till att stärka varumärket samtidigt som produkterna får spela huvudrollen.

ljus på r ä tt saker

1. Mer är inte alltid bättre. När franska kökstillverkaren Hygena ville byta ut befintliga LED-lösningar i sina 140 butiker tog Fagerhult fram en ny, energieffektivare lösning som minskade antalet armaturer med hälften. Hemligheten låg i smartare ljusdesign som riktade ljuset rätt och betonade viktiga områden. Samtidigt ökades ändå ljuseffekten med 30 procent, tack vare modernare teknik. Hemtrevnaden ordnades med olika dekorativa hängande taklampor ur Fagerhultsortimentet.

2. Internationella barnmodekedjan L'Atelier de Courcelles ville lyfta fram produkterna i en arkitektoniskt utmanande lokal i Milano, utan att behöva tumma på det minimalistiska och stilrena. Fagerhult löste problemet genom armaturer med en rad olika spridningsvinklar som gav bra blandning av accentljus och allmänljus. Stor vikt lades också vid rätt färgtemperatur. Lösningen blev så bra att kunden vill fortsätta samarbetet. Ett tjugotal butiker planeras fram till 2013.

3. En belysningslösning som skapar en lyxig och spektakulär känsla, men samtidigt är energieffektiv, hållbar och i princip osynlig – går det? Absolut. När exklusiva underklädesmärket Boux Avenue öppnade i Storbritannien fick Fagerhults Pleiad Power Flex skapa intima miljöer som uppmuntrar kunden att stanna och leta vidare bland produkterna. I skyltfönstren ger armaturserien Catwalk produkterna huvudrollen, och i provrummen ser Thinlite T5 tillsammans med Pleiad Comfort och Easy Spotlights med halogen till att kunderna kan välja ljusinställningar som liknar dag, skymning eller natt.

Kundinsikt, prestationskultur och innovationsförmåga. Det är drivkrafter som förenar medarbetarna i hela Fagerhultkoncernen. Kompetens, kunskap och engagemang är också avgörande faktorer för att vi ska lyckas med våra aff ärsmål. Därför jobbar vi också hårt med att utveckla oss som arbetsgivarvarumärke. Läs mer om vår syn på medarbetarna på följande sidor.

F agerhult är ett utpräglat kunskapsföretag. Mycket av vår framgång beror på att våra medarbetare är så engagerade. Att ge dem de bästa förutsättningarna att göra sitt jobb är därför av stor strategisk vikt. Samtidigt är vi en stor koncern, med över 2000 anställda och verksamheter i många delar av världen. Att hålla samman den starka Fagerhultkulturen kräver att vi hela tiden arbetar strukturerat för att vårda och stärka våra gemensamma kärnvärden: Kundfokus, prestationskultur och innovationsförmåga. Allt vi gör ska genomsyras av detta, från affärsprocesser till individuella utvecklingsplaner. För att säkra det utgår vi från tre grundstenar i vårt arbete med människorna i Fagerhultkoncernen.

bli c k för talanger

Att säkra kompetensförsörjningen är en av de viktigaste grundstenarna. Vi vill både behålla våra talangfulla medarbetare och attrahera nya begåvningar. En viktig målgrupp när det gäller nyrekrytering är studenter. Därför samarbetar vi med universitet och högskolor på flera olika sätt och med flera olika utbildningsinriktningar, bland annat med fadderprogram.

Dessutom strävar vi efter kunskapsöverföring och uppmuntrar till exempel våra medarbetare att söka jobb över bolagsgränserna för att ge dem möjligheter att både utvecklas och få så stor inblick som möjligt i våra komplexa flöden av produkter och tjänster.

en utve c klande m il j ö

Den andra grundstenen i vår syn på medarbetarna är kompetensutveckling. Att känna möjligheter till individuell utveckling är en viktig drivkraft för att vilja stanna länge på en arbetsplats. Därför uppmuntrar vi till exempel gärna intern rörlighet – med olika verksamheter i cirka 20 länder är vi nästan som en egen liten arbetsmarknad, med stora möjligheter för nya utmaningar. Samtidigt gynnar det koncernen: inre rörlighet uppmuntrar kunskapsöverföring, främjar nätverksbyggande och ger viktiga erfarenheter.

Målet är att samtliga tjänster i koncernen ska utlysas internt för att uppmuntra redan anställda att röra på sig. För att underlätta för våra medarbetare i Kina erbjuder vi också utbildningar i koncernspråket engelska. Genom återkommande och strukturerade medarbetarsamtal bevakar vi utveck-

mycket av vår framgång beror på att våra medarbetare är så engagerade .

medarbetare medarbetare

lingen för varje individ. Vårt kunskapsnav Fagerhult Lighting Academy, som beskrivs på sid 17, har också en viktig roll i hur medarbetarnas kompetens kan utvecklas inom koncernens olika bolag.

goda ledare gör skillnad

Ledarskap utgör den tredje grundstenen. Goda ledare kan befästa Fagerhultkulturen genom att alltid utgå från koncernens kärnvärden. Därför lägger vi stor kraft på att utbilda och utveckla våra chefer. Vi gör bland annat ledarutvecklingsplaner som lyfter fram aktiviteter som fokuserar på utveckling och framtida försörjning av chefer. Under 2011 genomförde vi också i samband med en av koncernens chefskonferenser en stor workshop med namnet Culture Valued Leadership. Våra grundläggande värden pekar ut riktningen för Fagerhultkulturen, men för att nå ända fram behöver vi också fungerande rutiner och processer. Under 2011 fortsatte vi arbetet med vårt program för Talent Management, som vi sjösatte 2010. Syftet är att vara tydliga med vad som förväntas av medarbetarna, och se till att vi arbetar på rätt sätt för att hitta rätt personer till varje uppgift. Därför gjorde vi året som gick en stor inventering av våra chefers olika förutsättningar för arbetet med Talent Management, detta för att vi ska kunna ge dem rätt stöd för att lyckas med sin uppgift. Inventeringen kommer i fortsättningen att ske varje år.

F agerhult o c h ansvarsfrågorna

Att ta sitt ansvar både som företag och som individer är centralt för oss. Fagerhults riktlinjer för detta finns samlade i vår uppförandekod, som alla i koncernen ska följa. Koden beskriver vår syn på till exempel arbetsförhållanden, mångfald och lika möjligheter, samt innehåller riktlinjer för hur vi förhåller oss till gåvor, representation och sponsring. Vår syn på miljöansvar finns också beskriven här, liksom riktlinjer för hur vi förhåller oss till skillnader mellan länders olika lagstiftning, avtal och andra bestämmelser som påverkar vår verksamhet. Vi kommunicerar också koden till våra affärspartners och förväntar oss att de följer den.

Inga människor ska fara illa i vår produktion. Att medarbetarna ska ha en god arbetsmiljö är självklart. Adekvat hälsovård och goda förebyggande hälsoinsatser är viktiga framgångsfaktorer, framför allt för våra medarbetare i fabriksanläggningarna. Varje år genomför vi olika typer av utbildningar för att stärka arbetet med säkerhet och hälsa. Läs mer om detta i Fagerhults hållbarhetsredovisning som finns tillgänglig på vår webbplats: www.fagerhultgroup.com/hallbarhet.

medarbetare medarbetare

a) Sverige: 38%	b) Europa: 41%
c) Övriga världen: 16%	d) Övriga Norden: 5%

Fig. 9 anställda per kön

Fig. 10 styrelse och ledande befattningshavare per kön

Fig. 11 genomsnittligt antal anst ällda

År	2007	2008	2009	2010	2011
a) Sverige	1 098	1 071	909	860	844
b) Utlandet	798	907	972	1 066	1 384

fagerhultaktien och ägarstruktur fagerhultaktien och ägarstruktur

ktiebolaget Fagerhult noterades 1997 på Stockholmsbörsen och fanns tidigare på O-listan. Sedan den 1:a oktober 2006 handlas Fagerhultaktien på Nasdaq OMX, Nordiska Börsen, Mid Cap, industrial sector. En handelspost omfattar 1 aktie. Kortnamnet är FAG och ISIN-koden SE0000379844.

AKTIEKA P ITAL

Fagerhults aktiekapital uppgår till 65,5 Mkr (65,5) fördelat på 12 850 000 med ett kvotvärde per aktie om 5,10 Kr. Antalet aktier i eget förvar uppgår till 238 000 till ett kvotvärde av 1 213 800 Kr. Samtliga utestående aktier äger lika andel i moderbolagets tillgångar och vinst och är tillfullo betalda. Varje aktie berättigar till en röst.

LIKVIDITETSGARANTAVTAL

Ett avtal har slutits med Carnegie med syfte att inom ramen för Stockholmsbörsens system för likviditetsgaranti främja likviditeten i Fagerhults aktie.

UTDELNING O C H U TDELNINGS P OLITIK

AB Fagerhult avser långsiktigt att dela ut 30–50 procent av gruppens nettoresultat. Vid denna utdelningsnivå anser sig styrelsen ha tillfredsställande kassaflöde för finansiering av framtida, förväntade investeringar. Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning om 6,50 (3,50) Kr per aktie motsvarande en direktavkastning på aktiekursen den 31 december 2011 om 4,1 procent.

FÖRV Ä RV AV EGNA AKTIER

Vid ordinarie årsstämma den 28 april 2011 beslutades att företaget ska ha möjlighet att förvärva egna aktier. Denna möjlighet har inte utnyttjats under 2011. Antalet utestående aktier uppgår till 12612000. Styrelsen föreslår stämman att bevilja styrelsen fortsatt rätt att intill nästa stämma förvärva egna aktier.

fagerhultaktien och ägarstruktur fagerhultaktien och ägarstruktur

aktieomsättning

År	2007	2008	2009	2010	2011
Antal omsatta aktier, miljoner	2,1	0,9	3,7	2,4	1,7
Omsatta aktier i värde, Mkr	321	123	451	325	297
Genomsnittligt antal omsatta aktier/börsdag	8 593	3 539	14 558	9 294	7 150
Genomsnittligt värde per börsdag, Tkr	1 293	486	1 798	1 284	1 231
Omsättningshastighet, %	17	7	28	19	14
Högsta betalkurs under året, Kr	164,50	164,00	135,50	161,00	193,001)
Lägsta betalkurs under året, Kr	134,00	110,50	99,50	106,50	130,002)

1) Betalades 2011-06-02 2) Betalades 2011-08-08

Data per aktie

År	2007	2008	2009	2010	2011
Resultat per aktie, före utspädning, Kr	10,69	14,62	5,87	7,49	16,43
Utdelning per aktie, Kr	4,50	5,50	3,00	3,50	6,501)
Börskurs 31 december, Kr	155	121	127	161	160
Direktavkastning, %	2,9	4,6	2,4	2,2	4,1
Eget kapital per aktie, före utspädning, Kr	47,80	56,00	56,88	57,25	70,76
Kassaflöde per aktie före utspädning, Kr 2)	12,84	17,22	17,06	8,59	19,89

1) Föreslagen utdelning 2) Kassaflöde från den löpande verksamheten

Ägarstruktur (per 2011-12-31)

Aktieägare	Antal aktier	% av kapital och röster
Investment AB Latour	3 976 800	30,9%
SÄKI AB	2 200 000	17,1%
Fam Svensson, familj, stiftelse och bolag	945 525	7,4%
SSB CL Omnibus AC,USA	629 209	4,9%
Lannebo Fonder	577 354	4,5%
Robur Småbolagsfond	540 659	4,2%
SEB Asset Management	400 000	3,1%
Fjärde AP-fonden	384 113	3,0%
Fondita Nordic Micro Cap SR, Finland	299 200	2,3%
Fam Palmstierna	285 770	2,2%
Handelsbanken Svenska småbolagsfond etc	269 321	2,1%
Stiftelsen Stockholms Sjukhem	200 000	1,6%
Övriga ägare med 10 000–100 000 aktier, 27 st	885 070	6,9%
Övriga ägare med 1 000–10 000 aktier, 163 st	427 016	3,3%
Övriga ägare med upp till 1 000 aktier, 3 187 st	591 963	4,7%
AB Fagerhult, återköpta aktier	238 000	1,9%
Antal aktier vid årets slut	12 850 000	100,0

styrelse styrelse

Jan svensson ERIC DOUGLAS ANNA MALM BERNSTEN BJÖRN KARLSSON

EVA NYGREN FREDRIK PALMSTIERNA JOHAN HJERTONSSON MAGNUS NELL

lars olsson PER WIKSTRÖM lars-åke johansson

styrelse styrelse

jan svensson

Ordförande. F 1956. Maskiningenjör och civilekonom. Verkställande direktör och styrelseledamot i Investment AB Latour. Styrelseordförande i Oxeon AB och Nederman Holding AB. Styrelseledamot i Tomra Systems ASA. Styrelseledamot i AB Fagerhult sedan 2007. Aktier i AB Fagerhult: 3 000

ERIC DOUGLAS

Vice Ordförande. F 1968. Gymnasieekonom och 3 års studier vid Lunds Universitet i "Ekonomi för entreprenörer". Egen företagare sedan 1992. Partner i Pod Venture Partners. Ordförande i Sparbössan Fastigheter AB. Vice ordförande i LinkTech AB. Styrelseledamot i bl.a. Investment AB Latour och Latour Industrier AB. Styrelseledamot i Fagerhult sedan 1993. Aktier i Fagerhult: 40 000

ANNA MALM BERNSTEN

F 1961. Civilingenjör. Bedriver egen konsultverksamhet inom management och affärsutveckling. Styrelseordförande i Scientific Solutions. Styrelseledamot i Cellavision AB, Nolato AB, Matrisen AB, Birdstep ASA och Medivir AB. Styrelseledamot i Fagerhult sedan 2003. Aktier i Fagerhult: 3 000

BJÖRN KARLSSON

F 1961. Civilekonom MBA. Verkställande direktör i Lecrima AB och Ekhammars Lantbruk AB. Styrelseledamot i Skaraborgsmäklaren AB och i Ekhammars Lantbruk AB. Styrelseledamot i Fagerhult sedan 1997. Aktier i Fagerhult: 32 324

EVA NYGREN

F 1955. Arkitekt MSA. Verkställande direktör i SWECO Sverige AB. Styrelseledamot i Fagerhult sedan 2004. Aktier i Fagerhult: 0

FREDRIK PALMSTIERNA

F 1946. Civilekonom MBA. Ordförande i Investment AB Latour. Styrelseledamot i Securitas AB, Hultafors AB, Nobia AB och Academic Work AB. Styrelseledamot i Fagerhult sedan 1992. Aktier i Fagerhult: 285 770

JOHAN HJERTONSSON

F 1968. Verkställande direktör. Civilekonom. Styrelseledamot i Nord-Lock International AB. Styrelseledamot i Fagerhult sedan 2009. Aktier i Fagerhult: 25 000 Köpoptioner: 28 000

MAGNUS NELL

F 1964. Ordinarie arbetstagarrepresentant. Aktier i Fagerhult: 0

lars olsson

F 1949. Ordinarie arbetstagarrepresentant. Aktier i Fagerhult: 200

per wikström

F 1969. Suppleant arbetstagarrepresentant. Aktier i Fagerhult: 0

lars-åke johansson

F 1961. Suppleant arbetstagarrepresentant. Aktier i Fagerhult: 0

ledning

Johan Hjertonsson Vd och Koncernchef

håkan gabrielsson Ekonomi- och finansdirektör

paul barton Regionansvarig

anders fransson Ansvarig för Operations

elisabeth back Ansvarig för Products & Brands

finansiell infor m ation

Femårsöversikt	54
Förvaltningsberättelse	55
Bolagsstyrning	59
Resultaträkningar	64
Balansräkningar	65
Förändring av eget kapital	67
Kassaflödesanalys	68
Redovisningsprinciper	69
Noter	75
Styrelsens undertecknande	93
Revisionsberättelse	94
Kalendarium	96
Definitioner	96

femårsöversikt förvaltningsberättelse

Resultatposter (Mkr)	2007	2008	2009	2010	2011
Nettoomsättning	2 527	2 770	2 436	2 506	3 023
(varav utanför Sverige)	(1 651)	(1 919)	(1 735)	(1 805)	(2 294)
Kostnad för sålda varor	–1 705	–1 835	–1 672	–1 737	–2 013
Bruttoresultat	822	935	764	769	1010
Försäljningskostnader	–451	–508	–498	–475	–534
Administrationskostnader	–187	–170	–172	–155	–185
Övriga rörelseintäkter	13	15	10	14	26
Övriga rörelsekostnader
Rörelseresultat	197	272	104	153	317
Finansiella intäkter	21	34	16	17	10
Finansiella kostnader	–28	–46	–15	–35	–42
Resultat efter finansiellt netto	190	260	105	135	285
Balansposter ( Mkr)
Immateriella tillgångar	459	430	475	928	1 008
Materiella anläggningstillgångar	279	289	320	350	344
Finansiella anläggningstillgångar	20	24	19	21	21
Varulager mm	379	353	302	436	453
Kundfordringar	409	391	363	448	540
Övriga omsättningstillgångar	36	33	40	79	105
Likvida medel	132	200	197	208	306
Summa tillgångar	1 714	1 720	1 716	2 470	2 777
Eget kapital	601	706	717	722	892
Pensionsskulder	39	41	42	42	47
Uppskjuten skatteskuld	59	58	55	63	65
Övriga långfristiga räntebärande skulder	460	431	459	1 006	1 169
Övriga långfristiga räntefria skulder	7		9
Kortfristiga räntebärande skulder	57	50	2	115	29
Kortfristiga räntefria skulder	491	434	432	522	575
Summa eget kapital och skulder	1 714	1 720	1 716	2 470	2 777
Nyckeltal och data per aktie
Försäljningstillväxt, %	16,9	9,6	–12,1	2,8	20,6
Tillväxt i rörelseresultat, %	108,2	37,9	–61,7	46,7	107,5
Tillväxt i resultat efter finansnetto, %	129,7	36,7	–59,7	28,6	111,7
Rörelsemarginal, %	7,8	9,8	4,3	6,1	10,5
Vinstmarginal, %	7,5	9,4	4,3	5,4	9,4
Kassalikviditet, %	24	41	45	33	51
Skuldsättningsgrad, ggr	0,9	0,7	0,7	1,6	1,4
Soliditet, %	35	41	42	29	32
Sysselsatt kapital, Mkr	1 158	1 228	1 220	1 885	2 137
Avkastning på sysselsatt kapital, %	20,5	25,7	9,8	11,0	16,3
Avkastning på eget kapital, %	23,8	28,2	10,4	13,1	25,7
Nettoskuld, Mkr	424	322	305	955	939
Nettoinvesteringar i anläggningstillgångar, Mkr	85	104	90	83	66
Avskrivningar på anläggningstillgångar, Mkr	62	63	75	84	89
Antal anställda	1 896	1 978	1 881	1 926	2 228
Eget kapital per aktie, kr	47,80	55,98	56,88	57,25	70,76
Resultat per aktie, kr	10,69	14,62	5,87	7,49	16,43
Utdelning per aktie, kr	4,50	5,50	3,00	3,50	6,501)
Kassaflöde per aktie, kr	12,84	17,22	17,06	8,59	19,892)
Antal utestående aktier, tusental	12 583	12 612	12 612	12 612	12 612
Genomsnittligt antal utestående aktier, tusental	12 629	12 596	12 612	12 612	12 612

1) Föreslagen utdelning. 2) Kassaflöde från den löpande verksamheten.

S tyrelsen och verkställande direktören för AB Fagerhult (publ), organisationsnummer 556110-6203, avger härmed årsredovisning för koncernen och moderbolaget för år 2011.

V e r k s a m hete n

Fagerhultgruppen är Nordens största och en av Europas ledande belysningskoncerner. Vi utvecklar, tillverkar och marknadsför professionella belysningssystem för publika miljöer med fokus på design, funktion, flexibilitet och energieffektiva lösningar. Koncernen har säljbolag i 20 länder och fabriker i Europa, Kina och Australien.

Fagerhultaktien är noterad på Nasdaq OMX, Nordiska Börsen i Stockholm, Mid Cap-listan.

F ö r ä n d r i n g a r i ko n c e rn e n

Under 2011 förvärvades 100 % av aktierna i Designplan Lighting Ltd (Designplan) med säte i Sutton, Storbritannien. Bolaget tillverkar armaturer och belysningssystem för utsatta miljöer som kräver robusta produkter t.ex. inom kollektivtrafik och kriminalvård. Bolaget har 180 anställda och en omsättning om ca 13 miljoner pund per år.

Oms ätt n i n g och r e s ultat

Under större delen av året var efterfrågan god på de flesta geografiska marknaderna.

Det under 2011 förvärvade företaget Designplan har konsoliderats i Fagerhult från och med andra kvartalet 2011. Det under 2010 förvärvade belysningsföretaget LTS Licht & Leuchten GmbH (LTS) konsoliderades i Fagerhult från den 1 oktober 2010.

Koncernens nettoomsättning uppgick till 3 023 Mkr (2 506) vilket är en ökning med 20,6 %. Justerat för förvärvad verksamhet samt valutaeffekter ökade omsättningen med 6,3 %. Försäljningen utanför Sverige svarar för en allt större andel av koncernens nettoomsättning. Den uppgick under året till 2 294 (1 805) Mkr vilket motsvarar 76 (72) % av koncernens nettoomsättning.

Koncernens orderingång uppgick till 3 064 (2 507) Mkr. Justerat för förvärvade verksamheter samt valutaeffekter har orderingången ökat med 8,7 % jämfört med 2010. Rörelseresultatet ökade med 107 % till 317,2 (152,9) Mkr. Rörelsemarginalen har förbättrats och uppgick till 10,5 (6,1) %. Det under 2010 förvärvade bolaget LTS i Tyskland samt det under året förvärvade Designplan i England bidrog till det förbättrade resultatet men även organisk tillväxt samt lägre kostnader har väsentligt bidragit till det ökade resultatet. Den starkare svenska kronan har påverkat rörelseresultatet negativt med 20 Mkr jämfört med 2010.

Omsättningen för Indoor Lighting har stabiliserats. Inklusive förvärvet av Designplan visar produktområdet en ökning om 5 % . Till följd av förvärv men också en stark organisk tillväxt har Retail Lighting ökat omsättningen med 86 % till 849 Mkr. Outdoor Lighting har ökat sin omsättning med 30 Mkr till 197 Mkr (+18 %) efter en bra avslutning på året.

Aff ä rs o mr åde n

I samband med att en ny strategi för Fagerhultkoncernen fastställdes 2010, beslutades även att den operativa ledningsstrukturen skulle anpassas härefter. Fagerhult valde att dela in verksamheten i fyra affärsområden baserat på geografiska regioner samt övrig verksamhet:

• Nordeuropa
• Storbritannien, Irland och Mellanöstern
• Övriga Europa
• Asien och Australien
• Övrigt

I enlighet med IFRS 8 anpassas härmed den externa rapporteringen så att segmentredovisningen speglar koncernens operativa ledningsstruktur. Rapporteringen kommer även innehålla upplysningar om utvecklingen för de tidigare affärsområdena Indoor Lighting, Retail Lighting samt Outdoor Lighting.

N o r deu r opa

Affärsområdet omfattar våra enheter och bolag i de nordiska länderna, Baltikum och Ryssland. Till detta kommer även fabriken i Kina med tillverkning och inköp. I Sverige bedrivs utveckling, tillverkning och försäljning medan verksamheten på övriga marknader förutom Kina endast avser försäljning.

Nettoomsättningen för 2011 uppgick till 1 624 att jämföra med 1 586 Mkr föregående år. Justerat för valutaeffekter var ökningen 4,1 %. Rörelsemarginalen uppgick till 7,4 (3,6) %. Tillväxten var god i de flesta marknaderna, i synnerhet i Ryssland och i Danmark.

Sto rbr ita nn i e n , Ir l a n d och Mella n ö s t e rn

Affärsområdet omfattar våra bolag i England och Irland samt verksamheten i Mellanöstern. Den dominerande enheten i affärsområdet är Whitecroft Lighting som bedriver både utveckling, tillverkning och försäljning av belysningssystem. Affärsområdet omfattar även det under året förvärvade bolaget Designplan Lighting Ltd. Övriga enheter bedriver försäljningsverksamhet.

Omsättningen för perioden januari-december uppgick till 744 Mkr att jämföra med 631 Mkr föregående år, och rörelsemarginalen uppgick till 9,4 (8,7) %. Justerat för förvärvad verksamhet och för valutaeffekter har omsättningen ökat med 8,5 %. En betydande del av den organiska tillväxten fanns i Mellanöstern där försäljningsutvecklingen varit mycket god. Designplan utvecklas väl och deras produkter röner stort intresse även på våra övriga marknader men även den övriga engelska verksamheten har uppvisat tillväxt.

Övr iga E u r opa

Affärsområdet omfattar verksamheterna i Tyskland, Holland, Frankrike, Spanien, Österrike och Polen. Den dominerande verksamheten står det under 2010 förvärvade bolaget i Tyskland LTS för som bedriver både utveckling, tillverkning och försäljning av belysningssystem. Verksamheten i tyska dotterbolaget Fagerhult GmbH har under 2011 införlivats i LTS.

Omsättningen för 2011 uppgick till 753 (409) Mkr och rörelsemarginalen till 16,5 (6,4) %. LTS konsoliderades i Fagerhult från och med fjärde kvartalet 2010. Justerat för förvärvad verksamhet och för valutaeffekter ökade omsättningen med 5 % .

As i e n och A u s t r alie n

Affärsområdet omfattar huvudsakligen verksamheten i Australien där förutom försäljning också sker tillverkning. Verksamheten i Asien avser försäljning på den kinesiska marknaden. Under året etablerades ett försäljningsbolag i Nya Zeeland.

Omsättningen för perioden 2011 uppgick till 208 (217) Mkr vilket rensat för valutaeffekter var en minskning med 6 % jämfört med 2010. Rörelsemarginalen uppgick till 9,1 (13,0) %. Den lägre rörelsemarginalen var en effekt av lägre omsättning samt av ökade kostnader i samband med satsningar bland annat i Nya Zeeland.

F i n a ns iell s täll n i n g

Koncernens soliditet uppgick vid årsskiftet till 32 (29) %. Kassa- och bankmedel vid periodens slut var 306 (208) Mkr och koncernens egna kapital 892 (722) Mkr. Nettoskulden uppgick till 939 (955) Mkr.

Exponeringen av koncernens nettotillgångar i utlandet har ökat de senaste åren från att tidigare huvudsakligen avse försäljningsbolag till att även omfatta producerande enheter. Omräkning av nettotillgångar i utlandet till balansdagens kurs har ökat det egna kapitalet med 6,9 (-51,7) Mkr.

Kassaflödet från den löpande verksamheten förbättrades med 143 Mkr till 251 (108) Mkr. Rörelsekapitalet har sedan årets början ökat med 61 Mkr vilket i huvudsak kan hänföras till kundfordringar som följd av ökad försäljning.

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser uppgick vid utgången av 2011 till 4,1 (4,7) respektive 3,9 (1,4) Mkr.

Meda rb eta r e

Under 2011 ökade det genomsnittliga antalet medarbetare med 16 procent till 2 228 (1 926). Justerat för förvärvade enheter var det genomsnittliga antalet anställda oförändrat. Antalet anställda i koncernens utländska bolag fortsätter att öka och uppgick till 1 384 (1 066) personer vilket motsvarar 62 (55) % av antalet anställda. Andelen kvinnor uppgick under året till 33 (36) % av medarbetarna. För att stärka koncernens kunskapskapital har uppställda mål för utveckling av såväl individ som organisation fortsatt vara en prioriterad fråga. I syfte att minska sjukfrånvaro och ohälsa har företagets hälsovård inriktats mot förebyggande åtgärder och friskvård. Uppgift om löner och ersättningar framgår av not 2.

Riktli n j e r f ö r e rs ätt n i n g a r t i l l l e d a n de b e f att n i n g s h a v a r e

Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, tjänstebilsförmån samt pension. Den årliga rörliga ersättningen baseras på uppnådda mål och är maximerad till 30–50 % av grundlönen. Dessa riktlinjer är också förslaget till kommande år.

Styrelsen föreslår även årsstämman att besluta om ett långsiktigt incitamentsprogram i form av en prestationsbaserad aktiesparplan för verkställande direktören och ledande befattningshavare. För vidare information hänvisas till material bifogat med kallelsen till årsstämman.

VD har sedan tidigare ett långsiktigt incitamentsprogram som löper ut 2012. För ytterligare information se not 2.

Inv e s t e r i n g a r

Koncernens bruttoinvesteringar i anläggningstillgångar uppgick till 76 (84) Mkr och avser i huvudsak maskiner och inventarier. Till detta kommer investeringar i dotterbolag med 128 (672) Mkr.

Vid årets slut uppgår pågående investeringar till 18 Mkr. Bruttoinvesteringarna i immateriella tillgångar uppgår till 6 (8) Mkr exklusive förvärv av dotterbolag.

Årets avskrivningar uppgick till 89 (84) Mkr varav på materiella anläggningstillgångar 75 (68) Mkr.

Pr oduktut v eckli n g

Inom Fagerhultkoncernen bedrivs en kontinuerlig produktutveckling i syfte att förbättra befintliga produkter samt utveckla nya. En grundläggande princip är att utvecklingsarbete ska ske nära marknaden i samarbete med kunder och slutanvändare.

Fagerhult är framträdande inom belysningsteknik även ur ett internationellt perspektiv.

Samarbete med ledande tillverkare av ljuskällor och komponenter är viktigt.

På TeknikCentrum i Fagerhult finns ett av norra Europas bäst utrustade laboratorier där vi både kan säkerhetskontrollera och godkänna egna produkter.

I årets balansräkning har utvecklingskostnader på 5 (6) Mkr aktiverats. Övriga utgifter kostnadsförs i takt med att de uppstår. För ytterligare information, se not 10 och 25.

Miljöpå v e r k a n

Koncernens verksamhet påverkar den yttre miljön huvudsakligen genom avdunstning till luft av organiska lösningsmedel samt buller. Under flera år har ett målmedvetet arbete pågått för att påverkan av miljön ska minimeras såsom uppförande av bland annat nya lackeringsanläggningar med alkaliska tvättprocesser och slutna system. Koncernens svenska anläggningar har sedan 2010 mycket låga utsläpp av CO2 då de värms med fjärvärmeverk som huvudsakligen eldas med bioråvara samt att all el kommer från vattenkraft. Av företagets produktionsanläggningar är alla, med undantag av Australien, Sutton i England och Tyskland, certifierade enligt ISO 14001 och dessa svarar för merparten av gruppens totala produktion. I övrigt hänvisas till avsnittet om koncernens CSR-arbete.

F ö rv ä rv a v eg n a akti e r

Vid ordinarie årsstämma den 28 april 2011 bemyndigades styrelsen att besluta om förvärv av egna aktier. Några förvärv av egna aktier har inte gjorts. Det egna innehavet uppgår till 238 000 aktier. Antalet utestående aktier uppgick vid årets slut till 12 612 000 stycken. Andelen egna aktier uppgår till 1,9 %.

Styrelsen föreslår stämman att bevilja styrelsen fortsatt rätt att intill nästa årsstämma förvärva egna aktier. Då återköpta aktier ej är utdelningsberättigade, avräknas dessa från det totala antalet i förslaget till vinstutdelning nedan.

R i s k e r

En redogörelse över potentiella risker samt hur dessa hanteras framgår av not 32.

Fage r hultaktie n

Det finns inga begränsningar i överlåtelsebarhet av aktierna (hembud). Det finns heller inga begränsningar i hur många röster varje aktieägare kan avge på stämman. Bolaget känner inte till några avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktierna.

I övrigt hänvisas till sidan 48, Fagerhultaktien och ägarstruktur.

T ill s ätta n de oc h e n tlediga n d e n a v s t y r e l s eleda m öte r

Det finns inga särskilda bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande eller entlediganden av styrelseledamöter.

Mode rb olage t

Verksamheten i AB Fagerhult utgörs av koncernledning, finansiering och samordning av marknads-, produktions- och affärsutveckling. Bolagets omsättning under perioden var 10,5 (4,9) Mkr. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 78,1 (50,3) Mkr.

Antalet anställda var under perioden 6 (6).

U t s ikte r f ö r 201 2

Koncernen har de senaste åren haft en stark omsättningsoch resultatutveckling genom god organisk tillväxt men också genom en rad företagsförvärv. Strategin ligger fast och koncernen kommer att fortsätta med betydande satsningar inom produktutveckling och marknadsföring samt ökad internationalisering.

Genomförda strukturåtgärder, förvärven av LTS och Designplan samt en förbättrad konjunktur skapar goda möjligheter till en fortsatt god resultatutveckling under 2012. Fagerhult påverkas dock av den allmänna konjunkturutvecklingen vilken för närvarande är svårbedömd.

F ö rs lag till v i ns tdi s p o s itio n

Koncernens balanserade vinstmedel enligt koncernbalansräkningen uppgår till 728,3 (565,2) Mkr.

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel:
Balanserat resultat	126,5
Årets resultat	64,1
	Mkr 190,6

Antalet utdelningsberättigade aktier uppgick den 9 mars 2011 till 12 612 000 då återköpta aktier frånräknats. Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så:

att till aktieägarna utdelas 6,50 kr per aktie	82,0
att i ny räkning överföres	108,6
	Mkr 190,6

Sty r e l s e ns ytt r a n de ö v e r de n f ö r e s lag n a utd e l n i n g e n

Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen ej hindrar bolaget från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap 3 § 2–3 st.

Bolagets soliditet är mot bakgrund av att verksamheten fortsatt bedrivs med lönsamhet betryggande. Likviditeten i bolaget bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå.

förvaltningsberättelse B olagsstyrning

Fig. 15 rörelsemarginal

Fig. 16 resultat per aktie

Fig. 17 k assaflöde från den löpande verksamheten

per aktie

I enlighet med noteringskraven för Nasdaq OMX, Nordiska Börsen tillämpar Fagerhult sedan den 1 juli 2008 Svensk kod för bolagsstyrning.

A ktieäga r e Fage r hult s äga r e

Bolagets aktie är sedan maj 1997 noterad på den Nasdaq OMX, Nordiska Börsen i Stockholm, Mid Cap-listan.

AB Fagerhult (publ) hade vid årets slut 3 389 aktieägare. Största enskilda ägare är Investment AB Latour och SÄKI AB i vilka familjen Douglas är huvudägare, vars samlade innehav uppgår till 49,0 (49,2) % av kapital och röster i bolaget räknat på antalet utestående aktier. De åtta största ägarna stod för 76,5 (72,9) % av kapital och röster. Utländska aktieägares ägarandel uppgick till 12,4 (3,4) %. För mer information om större aktieägare, kursutveckling etc hänvisas till avsnittet, Fagerhultaktien och ägarstruktur på sidorna 48–49.

Bolag s o r d n i n g

AB Fagerhult (publ) bolagsordning slår bland annat fast att bolagets verksamhet är att driva tillverkning och försäljning av belysningsarmaturer, äga och förvalta fast och lös egendom samt idka annan därmed förenlig verksamhet.

Styrelsen skall bestå av lägst tre och högst tio ledamöter med högst fyra suppleanter.

Det finns inga särskilda bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande eller entlediganden av styrelseledamöter.

Därutöver har de fackliga organisationerna rätt att utse två ledamöter och två suppleanter till styrelsen. Styrelsen skall ha sitt säte i Habo kommun, Jönköpings län.

Granskningen skall utföras av en eller två revisorer med eller utan revisorssuppleanter eller ett auktoriserat revisionsbolag.

Årss t ä mm a

Årsstämma skall hållas inom sex månader från räkenskapsårets utgång. Stämman kan hållas i Fagerhult, Habo kommun eller i Jönköping. Samtliga aktieägare som inför stämman är registrerade i aktieboken och som anmält deltagande har rätt att delta och rösta för sitt totala aktieinnehav.

Vid årsstämman prövas frågor avseende bland annat aktieutdelning, fastställande av årsredovisning, val av styrelseledamöter och – i förekommande fall – revisorer, ersättning till styrelse och revisorer samt andra frågor som hänförts till stämman samt policy för ersättning till ledande befattningshavare.

Årss t ä mm a 20 1 1

Ordinarie årsstämma 2011 hölls den 28 april i Habo. Vid stämman var 62 aktieägare närvarande vilka representerade 68,3 % av rösterna. Protokollet från årsstämman återfinns på Fagerhults webbplats. Samtliga beslut fattades med erforderlig majoritet. Nedan följer ett urval av stämmans beslut:

• Beslutades om utdelning med 3,50 kronor per aktie.
• Till styrelseledamöter omvaldes Anna Malm Bernsten, Eric Douglas, Björn Karlsson, Eva Nygren, Fredrik Palmstierna, Johan Hjertonsson och Jan Svensson. Till styrelseordförande omvaldes Jan Svensson.
• Till valberedning omvaldes Gustaf Douglas, Jan Svensson och Björn Karlsson. Dessa bemyndigades att utse ytterligare en till två ledamöter.
• Årsstämman beslutade ge styrelsen rätt att återköpa egna aktier till maximalt 10 % av aktiekapitalet under tiden till nästa årsstämma.

Sty r e l s e n

Styrelsen fattar beslut i frågor som rör koncernens strategiska inriktning, finansiering, investeringar, förvärv, avyttringar, organisationsfrågor samt regler och policys. Styrelsen hålls löpande informerad om verksamheten genom månatliga rapporter från bolagsledningen.

N o m i n e r i n g sf ö rf a r a n d e

En valberedning formeras årligen efter initiativ från styrelsens ordförande och utses på årsstämman. Gruppen skall bestå av representanter för större ägare i bolaget. Styrelseledamöter i bolaget kan vara ledamöter men skall ej vara i majoritet i valberedningen. Styrelsens ordförande skall inte vara ordförande i valberedningen.

Valberedningen inför 2012 års årsstämma består av Gustaf Douglas (ordf.), Jan Svensson, Björn Karlsson samt Göran Espelund, Lannebo Fonder.

Arbetet i valberedningen äger rum under slutet av verksamhetsåret och inledningen av det nya året. Inför årsstämman där revisor skall väljas, skall valberedningen samverka med revisionskommittén som arbetar med utvärdering av revisionen i bolaget. Valberedningen skall iaktta de regler som gäller för oberoende styrelseledamöter enligt Svensk kod för bolagsstyrning vid nominering till årsstämman.

L eda m öte r

Styrelsen består för närvarande av sju ledamöter valda av bolagsstämman samt två ledamöter och två suppleanter valda av de fackliga organisationerna. Fyra (fyra) av styrelsens ledamöter representerar ägarintressen motsvarande 59 (60) % av bolagets kapital och röster. Verkställande direktören är en av de ledamöter som valts av bolagsstämman. Förutom de fackliga representanterna är han den ende styrelseledamoten som är anställd i företaget. Tjänstemän i bolaget deltar vid styrelsens sammanträden som föredragande. Bolagets finans- och ekonomidirektör fungerar som styrelsens sekreterare.

För ytterligare information om av bolagsstämman valda styrelseledamöter hänvisas till avsnitten om styrelsen, sidorna 50–51 i denna årsredovisning.

Sty r e l s e ns o b e r o e n d e

Enligt kodens definition är majoriteten av Fagerhults styrelse oberoende, se tabell sid 61. Noteras att styrelsens ordförande, Jan Svensson samt Fredrik Palmstierna anses som beroende då dessa representerar bolagets huvudägare i sina roller som VD respektive ordförande för Investment AB Latour. Eric Douglas representerar familjen Douglas. Med undantag för VD och koncernchefen Johan Hjertonsson är styrelsens ledamöter inte anställda i koncernen. Valberedningens bedömning om respektive föreslagen ledamot uppfyller kraven på oberoende meddelas i samband med valberedningens förslag. Verkställande direktören saknar väsentliga aktieinnehav och delägarskap i företag som har betydande affärsförbindelser med bolagen inom Fagerhultkoncernen.

Sty r e l s e ns a rb ete

Styrelsens arbete regleras av den svenska aktiebolagslagen, bolagsordningen och den arbetsordning som styrelsen fastställt för sitt arbete.

Styrelsens arbetsordning innefattar bland annat regler för antal möten som skall hållas per verksamhetsår, vad som skall behandlas samt arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören. I instruktion till verkställande direktören regleras dennes arbetsuppgifter och rapporteringsskyldighet gentemot styrelsen.

Vanligtvis hålles sex styrelsemöten per år samt ett konstituerande. Vid fyra av årets möten behandlas kvartalsrapporter och bokslutskommuniké. Minst ett av styrelsemötena sker i samband med besök vid och fördjupad genomgång av någon av koncernens verksamheter. Ett möte per år är mer omfattande i tid och då ägnas särskild uppmärksamhet åt strategifrågor. Bolagets revisor närvarar vid styrelsemöten när så behövs, normalt två gånger per år. Kallelse och skriftligt underlag för beslut och rapporter utsänds till styrelsen en vecka före varje styrelsemöte. I ärenden som avses bli föremål för beslut får styrelsen vanligtvis ett väl täckande skriftligt underlag i förväg.

Styrelsen tillsätter årligen två olika kommittéer – revisions- och ersättningskommittén. Syftet med kommittéerna är att fördjupa och effektivisera styrelsens arbete samt bereda ärenden inom respektive område.

Sty r e l s e ns a rb ete 20 1 1

Under året har styrelsen sammanträtt fem gånger samt haft ett konstituerande möte. Vid tre av styrelsemötena har en till två styrelseledamöter varit frånvarande. Vid övriga möten har samtliga ledamöter deltagit. Vid ett av styrelsemötena har bolagets revisor närvarit. Detta var vid det möte när årsbokslutet behandlats och då framlagt sina iakttagelser. Väsentliga ärenden som avhandlats under året är bland annat:

• Övergripande och långsiktiga mål för verksamheten
• Strategisk inriktning för verksamheten
• Affärsplaner, finansiella planer och prognoser
• Större investeringar och förvärv/avyttringar av verksamheter
• Koncernens organisation
• Kapital- och finansieringsfrågor
• Policy och instruktioner
• Delårsrapporter samt årsbokslut
• Rapportering av styrelsens kommittéer
• Uppföljning av extern revision

U t v ä r d e r i n g a v s t y r e l s e ns a rb ete

Styrelsen skall se till att dess arbete löpande utvärderas genom en systematisk och strukturerad process. Denna utvärdering initieras av styrelsens ordförande. Processen inkluderar bland annat en enkät där styrelsens medlemmar har möjlighet att uttrycka sin syn på arbetet i styrelsen samt hur detta kan förbättras. Resultatet av utvärderingen redovisas i styrelsen med därpå följande diskussioner och beslut om förändrade arbetsmetoder.

Styrelsen utvärderar löpande verkställande direktörens och koncernledningens arbete.

R e v i s i o ns k o mm itté n

Revisionskommitténs huvuduppgift är att övervaka redovisning och finansiell rapportering för koncernen, hålla en löpande kontakt med revisorerna samt granska deras plan för arbetet och ersättning härför. Kommittén skall vidare bistå valberedningen vad gäller val av revisorer och deras ersättning, inför de årsstämmor då val av revisorer förekommer.

Revisionskommittén utgörs av styrelsen i dess helhet utom verkställande direktören. Under året har kommittén haft ett möte med bolagets revisor. Vid mötet var alla ledamöter utom en närvarande.

Ers ätt n i n g s k o mm itté n

Ersättningskommitténs uppgift är att för styrelsen bereda och förhandla frågor gällande lön och övriga ersättningar till verkställande direktören samt godkänna verkställande direktörens förslag till löner och ersättningar till övriga ledande befattningshavare. I uppgiften ingår också att granska ersättningen till styrelseledamöter om de anlitas som konsulter av företagsledningen. Kommittén behandlar också eventuella koncernövergripande bonussystem och optionsprogram.

Beslut om ersättningar till verkställande direktören fattas av styrelsen. Kommittén har haft ett möte under året där samtliga ledamöter var närvarande.

Ersättningskommittén består av Jan Svensson (styrelsens ordförande), Eric Douglas (styrelsens vice ordförande) samt Eva Nygren.

Ers ätt n i n g til l s t y r e l s e n

Ersättning till styrelsens ledamöter beslutas årligen av årsstämman. För ledamöter som är anställda i bolaget utgår inget styrelsearvode. För arbete i kommittéer utgår ingen särskild ersättning utöver det ordinarie styrelsearvodet.

Vid årsstämman den 28 april 2011 beslutades att ett arvode till styrelsens ledamöter, för tiden intill dess nästa årsstämma hållits, skall utgå med sammanlagt 1 500 000 (1 200 000) kronor. Till ordförande utgår 400 000 kronor, vice ordförande 300 000 kronor och till övriga valda ledamöter 200 000 kronor vardera.

R e v i s o r e r

Vid årsstämman 2008 valdes Öhrlings Pricewaterhouse-Coopers till revisorer med Bo Karlsson som ansvarig revisor. Bo Karlsson har bland större revisionsuppdrag även Investment AB Latour, Assa Abloy och Lundin Petroleum. Han har för övrigt inga uppdrag i bolag som är närstående till Fagerhults större ägare eller verkställande direktör.

Revisorn har lämnat personlig rapport till styrelsen över revisionsuppdraget och även beträffande den interna kontrollen i koncernen vid styrelsemötet i februari 2012.

Granskning av koncernens bolag runtom i världen samordnas av Öhrlings PricewaterhouseCoopers. För samtliga bolag av väsentlig omfattning granskas verksamheten av PricewaterhouseCoopers i det aktuella landet. För ett fåtal mindre bolag granskas verksamheten av annan revisionsbyrå.

K o n c e rn e ns ope r ati v a s t y rn i n g 20 1 1 L e d n i n g s g r upp

Internationalisering, tydligt resultatansvar, resursoptimering och tillväxtplattformar är riktlinjer för sammansättningen av koncernens ledningsgrupp. Ledningen har under året bestått av – utöver verkställande direktören – två ansvariga för olika affärsområden med ansvar för resultat-, regionoch samordningsuppgifter, två personer med funktionellt ansvar inom marknadsarbete och produktutveckling samt produktion, och en ansvarig för stabsfunktionerna finans, ekonomi, IT och HR. Koncernledningen har minst sex möten per år för att gå igenom resultat, läget i verksamheten samt

					Oberoende	Oberoende	Deltagit
Av årsstämman vald styrelse	Invald	Född	Arvode	Antal aktier/röster	i relation till ägarna	i relation till bolaget	på antal möten
Styrelsens ordförande, Jan Svensson	2007	1956	400 000	6 179 800 *)	Nej	Ja	5
Styrelsens vice ordförande, Eric Douglas	1993	1968	300 000	40 000 *)	Nej	Ja	4
Styrelseledamot, Anna Malm Bernsten	2003	1961	200 000	3 000	Ja	Ja	4
Styrelseledamot, Björn Karlsson	1997	1961	200 000	945 525 *)	Ja	Ja	4
Styrelseledamot, Eva Nygren	2004	1955	200 000	–	Ja	Ja	4
Styrelseledamot, Fredrik Palmstierna	1992	1946	200 000	285 770 *)	Nej	Ja	5
Verkställande direktör, Johan Hjertonsson	2009	1968	–	25 000	Ja	Nej	5
Totalt			1 500 000	7 479 095 (59%)	4 (57 %)	6 (86 %)	5

* Summan av eget innehav, indirekt eller direkt samt som representant för ägare.

strategiska och operativa frågor. Ett möte per år är mer omfattande i tid och då planeras och diskuteras verksamheten mer ingående.

I samband med att en ny strategi för Fagerhultkoncernen fastställdes beslutades även att den operativa ledningsstrukturen skulle anpassas härefter. Fagerhult har valt att dela in verksamheten i fyra affärsområden baserat på geografiska regioner samt övrig verksamhet:

Nordeuropa. Affärsområdet omfattar våra enheter och bolag i de Nordiska länderna, Baltikum och Ryssland. Till detta kommer även fabriken i Kina med tillverkning och inköp. I Sverige bedrivs utveckling, tillverkning och försäljning medan verksamheten på övriga marknader förutom Kina endast avser försäljning.

Storbritannien, Irland och Mellanöstern. Affärsområdet omfattar våra bolag i England och Irland samt verksamheten i Mellanöstern. Den största enheten är Whitecroft Lighting som bedriver både utveckling, tillverkning och försäljning av belysningssystem och här ingår även det under året förvärvade bolaget Designplan Ltd. Övriga enheter bedriver försäljningsverksamhet.

Övriga Europa. Affärsområdet omfattar verksamheterna i Tyskland, Holland, Frankrike, Spanien, Österrike och Polen. Den dominerande verksamheten står bolaget i Tyskland LTS Licht & Leuchten GmbH för som bedriver både utveckling, tillverkning och försäljning av belysningssystem.

Asien och Australien. Affärsområdet omfattar huvudsakligen verksamheten i Australien där förutom försäljning också sker viss tillverkning. Australien är den marknad som utvecklats mest positivt av de marknader som Fagerhult bearbetar. Verksamheten i Kina avser försäljning på den kinesiska marknaden.

Övrigt. Huvudsakligen moderbolaget samt vissa koncerngemensamma funktioner.

Pr odukto mr åde n

Fagerhults rörelsedrivande dotterbolag bedriver sin verksamhet inom tre produktområden – Indoor Lighting, Retail Lighting och Outdoor Lighting.

Uppdelningen av verksamheten per produktområde baseras på skillnader i säljprocessen samt sättet att möta kundernas behov såsom applikationsmiljö, produktkoncept och servicenivå.

Sty rn i n g a v dot t e rb olag e n

Verksamheten i dotterbolagen styrs via styrelser. Dotterbolagens styrelser utgörs av ansvarig chef för dotterbolaget, minst en affärsområdeschef samt i de flesta fall moderbolagets verkställande direktör.

För varje dotterbolag fastställs årligen en arbetsordning där ansvar och befogenheter samt arbetsformer för styrelsen regleras.

Sta bsf u n kti o n e r

I moderbolaget AB Fagerhult (publ) finns koncernledning samt stabsfunktioner för samordning av finansiering, marknadsarbete, produktion och IT.

In t e rn ko n t r oll o c h f i n a ns iell r appo r t e r i n g

Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av kontrollmiljön med organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar som dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument. Som exempel kan nämnas arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören samt instruktioner för attesträtt och redovisnings- och rapporteringsinstruktioner.

De risker som identifierats avseende den finansiella rapporteringen hanteras genom koncernens kontrollstruktur.

I syfte att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen finns styrande dokument som har delgivits berörd personal. Uppföljning av effektiviteten och efterlevnaden sker dels genom programmerade kontroller, dels genom personella rutiner. Koncernen har ett gemensamt rapportsystem i vilket all rapportering sker. Regelbundna besök från koncernledningen görs hos dotterbolagen vid vilka ekonomisk uppföljning sker, samtidigt som controllerverksamheten utvecklas.

Styrelsen och företagsledningen har beslutat att inte inrätta en särskild granskningsfunktion i form av internrevision inom Fagerhultkoncernen. Koncernekonomistaben bevakar löpande efterlevnaden av företagets styrmodell, rapporteringsprinciper och policies. Ekonomistaben genomför dessutom löpande analyser av bolagens rapportering och ekonomiska utfall i syfte att säkerställa utvecklingen.

Diskussioner med företagets externa revisorer om revisionens inriktning samt revisionsbyråns omfattande organisation bedöms tillsammans med de kontroller som utförs av koncernens ledning och befintliga kontrollfunktioner i de olika affärsområdena utgöra en godtagbar nivå. Detta innebär att någon särskild internrevision ej anses behövas.

Styrelsen erhåller månatliga ekonomiska rapporter och vid varje styrelsemöte behandlas koncernens ekonomiska situation.

F i n a ns iell i nf o rm atio n

Fagerhult ger löpande marknaden information om koncernens utveckling och finansiella ställning.

D elå rsr appo r t e r

Efter avslutande av varje kvartal lämnas en delårsrapport, efter årsskiftet benämns den bokslutskommuniké. Rapporten avlämnas inom två månader efter periodens slut.

Årsr edo v i sn i n g

Årsredovisning med verksamhetsbeskrivning och utförlig redogörelse för verksamheten under det gångna året avlämnas i slutet av mars varje år.

Pr e ssm eddela n d e n

I samband med viktiga affärshändelser, såsom förvärv och avyttring av verksamheter, viktiga förändringar och liknande, lämnas pressmeddelande där bolaget informerar om händelsen.

Pr e s e n tatio n e r och a n alyti k e r t r ä ff a r

Företagsledningen håller kontinuerligt kontakt med analytiker och ägare. Sådan kontakt genomförs företrädesvis genom mindre möten med enskilda ägare eller analytiker, där verksamheten presenteras.

resultaträkningar balansräkningar

	Koncern	en	Moderbolaget
Mkr Not	2011	2010	2011	2010
Nettoomsättning 1	3 022,8	2 505,6	10,5	4,9
Kostnad sålda varor	–2 013,2	–1 736,8	–	–
Bruttoresultat	1 009,6	768,8	10,5	4,9
Försäljningskostnader	–534,2	–475,2	–8,4	–1,7
Administrationskostnader	–184,7	–155,1	–20,9	–17,1
Övriga rörelseintäkter	26,5	14,4	–	–
Rörelseresultat 2, 7, 19-26	317,2	152,9	–18,8	–13,9
Finansiella intäkter och kostnader
Resultat från aktier i dotterföretag 6	–	–10,9	115,4	68,6
Ränteintäkter och liknande resultatposter 3	10,0	17,2	0,1	4,7
Räntekostnader och liknande resultatposter 4	–42,2	–24,6	–18,6	–9,1
Summa finansiella poster	–32,2	–18,3	96,9	64,2
Resultat efter finansiella poster	285,0	134,6	78,1	50,3
Förändring av periodiseringsfond	–	–	–	10,0
Skatt på årets resultat 8, 9	–77,8	–40,1	–14,0	–0,9
Årets resultat	207,2	94,5	64,1	59,4
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare	207,2	94,5
Resultat per aktie, räknat på resultatet hänförligt till moderbolagets aktieägare under året:
Resultat per aktie före utspädning, kronor	16,43	7,49
Resultat per aktie efter utspädning, kronor	16,43	7,49
Genomsnittligt antal utestående aktier före utspädning, tusental	12 612	12 612
Genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning, tusental	12 612	12 612
Antal utestående aktier, tusental	12 612	12 612
Rapport över totalresultatet
Årets resultat	207,2	94,5
Övrigt totalresultat
Omräkningsdifferenser	6,9	–51,7
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt	6,9	–51,7
Summa totalresultat för året	214,1	42,8
Summa totalresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare	214,1	42,8

Moderbolagets totalresultat är lika med årets resultat.

		Koncern	en		Moderbolaget
Mkr	Not	2011	2010	2011	2010
TILLGÅ NGA R
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar	10
Goodwill		877,6	806,4	–	–
Varumärken		107,8	93,3	–	–
Övriga immateriella tillgångar		22,4	28,4	–	–
		1 007,8	928,1	–	–
Materiella anläggningstillgångar	11
Byggnader och mark		83,3	81,5	–	–
Maskiner och andra tekniska anläggningar		166,6	173,8	–	–
Inventarier och installationer		75,9	75,1	–	–
Pågående nyanläggningar och förskott		17,9	19,8	–	–
		343,7	350,2	–	–
Finansiella anläggningstillgångar
Aktier och andelar i dotterföretag	13,28	–	–	616,3	616,3
Andra aktier och andelar	12	7,4	6,3	–	–
Fordringar hos dotterföretag		–	–	1 091,7	929,1
Uppskjuten skattefordran	9	10,4	9,8	–	–
Andra långfristiga fordringar	12	3,1	4,6	–	–
		20,9	20,7	1 708,0	1 545,4
Summa anläggningstillgångar		1 372,4	1 299,0	1 708,0	1 545,4
Omsättningstillgångar
Varulager mm
Råvaror och förnödenheter		145,2	160,1	–	–
Varor under tillverkning		21,5	24,5	–	–
Färdiga varor och handelsvaror		278,7	242,5	–	–
Förskott till leverantörer		7,9	9,1	–	–
Kortfristiga fordringar		453,3	436,2	–	–
Kundfordringar	5	539,6	448,4	–	–
Aktuell skattefordran		57,7	39,6	12,7	25,6
Övriga fordringar		16,7	13,8	–	–
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	14	31,2	25,1	1,5	0,6
		645,2	526,9	14,2	26,2
Likvida medel/Kassa och bank		305,7	207,5	–	–
Summa omsättningstillgångar		1 404,2	1 170,6	14,2	26,2
SUMMA TILLGÅ NGA R		2 776,6	2 469,6	1 722,2	1 571,6

balansräkningar

		Koncern	en	Moderbolaget
Mkr	Not	2011	2010	2011	2010
EGET KAPITAL (koncern / moderbolag1))
Kapital och reserver som kan hänföras till moderbolagets aktieägare
Aktiekapital	30	65,5	65,5	65,5	65,5
Övrigt tillskjutet kapital		159,4	159,4	–	–
Omräkningsdifferenser / Reservfond		–60,8	–67,7	159,4	159,4
Balanserad vinst inkl. / exkl. årets resultat		728,3	565,2	126,5	111,2
Årets resultat i moderbolaget				64,1	59,4
		892,4	722,4	415,5	395,5
Obeskattade reserver
Avsättning till periodiseringsfond		–	–	21,4	21,4
SKULDE R
Långfristiga skulder
Upplåning	15	1 169,0	1 006,3	1 168,9	1 006,3
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	19	46,4	41,7	–	–
Skulder till dotterföretag		–	–	1,7	1,7
Uppskjuten skatteskuld	9	65,0	63,0	–	–
		1 280,4	1 111,0	1 170,6	1 008,0
Kortfristiga skulder
Upplåning	15	29,2	114,7	102,3	140,2
Förskott från kunder		6,1	1,7	–	–
Leverantörsskulder		238,7	251,8	–	–
Aktuell skatteskuld		45,6	16,7	–	–
Övriga skulder		65,9	39,2	2,0	1,1
Övriga avsättningar	27	18,2	8,8	–	–
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	16	200,1	203,3	10,4	5,4
		603,8	636,2	114,7	146,7
Summa skulder		1 884,2	1 747,2	1 285,3	1 154,7
Summ a eget kapital och skulder		2 776,6	2 469,6	1 722,2	1 571,6
Ställda säkerheter	17			Inga	Inga
Ansvarsförbindelser	18			69,3	58,0

1) Bundet eget kapital: aktiekapital och reservfond. Fritt eget kapital: balanserade vinstmedel samt årets resultat.

balansräkningar förändring av eget kapital

Mkr	Aktiekapital	Övrigt till skjutet kapital	Omräknings differenser	Balanserad vinst	Summa eget kapital
Koncernen
Eget kapital per den 1 Januari 2010	65,5	159,4	–16,0	508,5	717,4
Totalresultat för perioden			–51,7	94,5	42,8
Utdelning, 3,00 kronor per aktie				–37,8	–37,8
Eget kapital per den 31 december 2010	65,5	159,4	–67,7	565,2	722,4
Totalresultat för perioden			6,9	207,2	214,1
Utdelning, 3,50 kronor per aktie				–44,1	–44,1
Eget kapital per den 31 december 2011	65,5	159,4	–60,8	728,3	892,4
Mkr	Aktiekapital		Reservfond	Balanserad vinst	Summa eget kapital

Eget kapital per den 31 december 2011	65,5	159,4	190,6	415,5
Utdelning, 3,50 kronor per aktie			–44,1	–44,1
Årets resultat			64,1	64,1
Eget kapital per den 31 december 2010	65,5	159,4	170,6	395,5
Utdelning, 3,00 kronor per aktie			–37,8	–37,8
Årets resultat			59,4	59,4
Eget kapital per den 1 januari 2010	65,5	159,4	149,0	373,9
Moderbolaget

kassaflödesanalys

		Koncern	en		Moderbolaget
Mkr	Not	2011	2010	2011	2010
Årets resultat		207,2	94,5	64,1	59,4
Skatt	8,9	77,8	40,1	14,0	0,9
Förändring av obeskattade reserver		–	–	0,0	–10,0
Resultat från aktier i dotterföretag	6	0,0	10,9	–115,4	–68,6
Ränteintäkter och liknande resultatposter	3	–10,0	–17,2	–0,1	–4,7
Räntekostnader och liknande resultatposter	4	42,2	24,6	18,6	9,1
Rörelseresultat		317,2	152,9	–18,8	–13,9
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet:
Avskrivningar		89,1	83,6	–	–
Resultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar		–5,9	0,2	–	–
Kursdifferenser		1,7	12,3	–0,9	4,7
		402,1	249,0	–19,7	–9,2
Erhållna räntor		7,1	2,0	0,1	–
Betalda räntor		–32,5	–13,1	–17,7	–9,1
Betald inkomstskatt		–65,3	–50,3	–1,1	–20,4
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapitalet		311,4	187,6	–38,4	–38,7
Förändringar av rörelsekapitalet:
Förändring av varulager		4,2	–92,4	–	–
Förändring av fordringar		–67,9	36,0	–0,9	–0,4
Förändring av kortfristiga skulder		3,1	–22,8	5,9	–0,3
Kassaflöde från den löpande verksamheten		250,8	108,4	–33,4	–39,4
Investeringsverksamheten
Investeringar i dotter- och intresseföretag		–117,0	–508,3	–	–
Investeringar i immateriella tillgångar		–5,6	–8,3	–	–
Investeringar i materiella anläggningstillgångar		–70,9	–75,3	–	–
Försäljningar av dotterföretag		–	7,9	–	12,9
Försäljningar av materiella anläggningstillgångar		10,7	0,6	–	–
Förändring i pågående nyanläggningar och förskott	11	1,9	–6,2	–	–
Förändring av långfristiga fordringar och värdepapper	12	1,0	–3,8	–162,6	–668,4
Erhållna koncernbidrag och utdelningar		–	–	115,4	55,7
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–179,9	–593,4	–47,2	–599,8
Finansieringsverksamheten
Nyupptagna lån	15	164,0	564,4	164,0	564,4
Förändring av övrig upplåning	15	–98,1	–23,0	–39,3	107,9
Förändring av övriga avsättningar	27	4,7	8,8	–	–
Utbetald utdelning		–44,1	–37,8	–44,1	–37,8
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		26,5	512,4	80,6	634,5
Förändring av likvida medel		97,4	27,4	0,0	–4,7
Likvida medel vid årets början		207,5	197,4	0,0	4,7
Omräkningsdifferenser i likvida medel		0,8	–17,3	–	–
Likvida medel vid årets slut		305,7	207,5	0,0	0,0

Aktiebolagets koncernredovisning har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de antagits av EU samt årsredovisningslagen (ÅRL) och RFR 1.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan i avsnittet Moderbolagets redovisningsprinciper. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget, framförallt till följd av årsredovisningslagen (ÅRL). Tillämpade principer är oförändrade i jämförelse med föregående år.

Samtliga belopp är i Mkr om inget annat anges. Tillgångar och skulder värderas till anskaffningsvärden om inget annat anges. Redovisade belopp för finansiella tillgångar och skulder utgör en approximation av dess verkliga värde.

K o n c e rnr edo v i sn i n g D ott e rf ö r etag

I koncernredovisningen ingår dotterföretag där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligtvis följer av ett aktieinnehav på mer än 50 procent av rösterna.

Under året förvärvade företag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om överförd ersättning understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen. Eventuella transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen i den period de uppstår.

Internvinster inom koncernen elimineras i sin helhet. Inom koncernen finns inga minoritetsandelar.

Omr ä k n i n g a v utl ä n d s k v alut a F u n ktio n ell v aluta och r appo r t v aluta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används SEK som är moderföretagets funktionella valuta och rapportvaluta.

Tr a ns aktio n e r och b ala ns p o s t e r

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Kursdifferenser som därmed uppkommer avseende den löpande verksamheten redovisas i rörelseresultatet, medan kursdifferenser hänförliga till koncernens finansiering redovisas under finansiella intäkter och kostnader. Undantag är då transaktionerna utgör säkring som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvestering, då kursdifferenserna redovisas i övrigt totalresultat.

Under 2011 och 2010 har koncernen inte tillämpat någon säkringsredovisning.

D otte rf ö r etag

Resultat och finansiell ställning för alla dotterföretag (av vilka inget har en höginflationsvaluta) som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande:

• − tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagskurs,
• − intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs (såvida inte denna genomsnittliga kurs inte är en rimlig approximation av den ackumulerade effekten av de kurser som gäller på transaktionsdagen, i vilket fall intäkter och kostnader omräknas per transaktionsdagen), och
• − alla kursdifferenser som uppstår redovisas som en separat kategori av eget kapital.

Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

In k o ms t s katt e r

Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt samt förändringar i uppskjuten skatt.

Värdering av samtliga skatteskulder och skattefordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och

redovisningsprinciper

skattesatser som beslutats eller har aviserats och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.

För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot övrigt totalresultat och eget kapital, redovisas mot detsamma.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. De temporära skillnaderna har huvudsakligen uppkommit genom koncernmässiga justeringar och obeskattade reserver.

Uppskjuten skattefordran avseende framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterföretag redovisas inte i koncernredovisningen då moderbolaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom överskådlig tid.

Redovisning av uppskjuten skatt baseras på gällande skattesatser.

V a r ulage r

Varulagret redovisas, med tillämpning av först-in/först-utprincipen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.

Värderingen av varor under tillverkning och färdiga varor inkluderar formgivningskostnader, direkt lön, andra direkta kostnader med ett skäligt pålägg för indirekta kostnader (baserade på normal tillverkningskapacitet). Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten med avdrag för hänförbara rörliga försäljningskostnader.

K u n d f o r d r i n g a r och ö vr iga f o r d r i n g a r

Kundfordringar och övriga fordringar redovisas till anskaffningsvärde minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en kundfordran kan föreligga. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterat med effektiv ränta. Tillgångens redovisade värde minskas genom användning av ett värdeminskningskonto och förlusten redovisas i resultaträkningen i posten Försäljningskostnader. Återvinning av belopp som tidigare har skrivits bort krediteras posten Försäljningskostnader i resultaträkningen.

In täkt sr edo v i sn i n g V a r o r

Intäktsredovisning av varor sker vid leverans till kund och kundens accept i enlighet med försäljningsvillkoren. Intäkter omfattar det verkliga värdet av sålda varor exklusive moms och rabatter. I koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning.

Övr iga r ö r e l s e i n täkt e r

Som övriga rörelseintäkter har redovisats intäkter från aktiviteter utanför koncernens primära verksamhet.

R ä n tei n täk t e r

Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden.

U tdel n i n g s i n täk t e r

Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.

Pr i ss ätt n i n g i n o m ko n c e rn

Principen för prissättning av transaktioner, såsom inköp och försäljning av varor och tjänster, mellan koncernföretag är marknadsmässiga.

L e a s i n g

Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägandet behålls av leasegivaren klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingperioden (efter avdrag för eventuella incitament från leasegivaren) kostnadsförs linjärt i resultaträkningen över hyresperioden. Dessa avtal löper över 3–4 år.

L å n eko s t n ade r

Koncernen aktiverar lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för användning eller försäljning, som en del av anskaffningsvärdet för tillgången. Övriga lånekostnader redovisas som kostnader i den period de uppkommer.

K a ss a f löde s a n aly s och l i k v ida m edel

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- och utbetalningar. Som likvida medel klassificeras kassa- och banktillgodohavanden samt kortfristiga finansiella placeringar med en löptid understigande tre månader. Likvida medel består, under såväl 2011 som 2010, enbart av kassa- och banktillgodohavanden.

Mate r iella a n lägg n i n g s tillgå n g a r

Byggnader och mark innefattar huvudsakligen fabriker och kontor. Samtliga materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparation och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.

Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivning på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet, görs linjärt enligt plan över den beräknade nyttjandeperioden enligt följande:

Byggnader 25 år
Byggnadsinventarier10–20 år
Markanläggningar20 år
Maskiner och inventarier 5–10 år
Bilar, IT-system 5 år
Datorer och verktyg 3 år

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov.

En tillgångs redovisade värden skrivs genast ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.

Imm ate r iella tillgå n g a r F o rs k n i n g s- och u t v eckli n g s a rb ete n

Koncernen har inga utgifter för forskning. Utgifter som uppstått i utvecklingsprojekt (hänförliga till nyutveckling av belysningsarmaturer) redovisas i koncernen som immateriella tillgångar när det är sannolikt att projektet kommer att bli framgångsrikt med tanke på dess kommersiella och tekniska möjligheter, och utgifterna kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Övriga utvecklingsutgifter kostnadsförs när de uppstår. Utvecklingsutgifter som tidigare kostnadsförts balanseras inte som tillgång i efterföljande perioder.

Balanserade utvecklingsutgifter med en begränsad nyttjandeperiod skrivs av linjärt från den tidpunkt den är färdig att tas i bruk. Avskrivningarna görs under den förväntade nyttjandeperioden vilket innebär mellan tre och fem år. Avskrivningarna ingår i resultaträkningens post Kostnad för sålda varor. Aktiverade utvecklingskostnader ingår i posten övriga immateriella tillgångar.

G oodwill

Goodwill utgörs av det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten. Fagerhultkoncernen fördelar goodwill på samtliga rörelsesegment.

V a r u m ä r k e n

Posten innehåller huvudsakligen tillgångar i varumärken vilka uppkommit vid förvärv av dotterföretag. Dessa värderas vid förvärvstidpunkten till verkligt värde och därefter med avdrag för av- och nedskrivningar. Varumärken skrivs av över en bedömd nyttjandeperiod om 20 år eller, i de fall varumärket har obestämbar livslängd, så sker en årlig nedskrivningsprövning.

Ned s k r i vn i n g a r a v icke -f i n a ns iell a tillgå n g a r

Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuella nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. I de fall det redovisade värdet överstiger det beräknade återvinningsvärdet skrivs det redovisade värdet omedelbart ner till detta återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskad med försäljningskostnader och tillgångens nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter).

F i n a ns iel la i ns t r u m e n t

Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i kategorierna Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen, Finansiella tillgångar som kan säljas samt Lånefordringar och Kundfordringar. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Företagsledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle.

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar kassa och bank, fordringar, upplåning och rörelseskulder.

Lånefordringar och kundfordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Utmärkande är att de uppstår när koncernen tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till en kund utan avsikt att handla med uppkommen fordran. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen vilka klassificeras som anläggningstillgångar. I kategorin lånefordringar och kundfordringar ingår posterna övriga långfristiga fordringar, Kundfordringar och övriga fordringar i balansräkningen. Lånefordringar och kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Vid behov har reservering gjorts för värdeminskning.

Finansiella skulder värderas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader, och därefter till upplupet anskaffningsvärde. I kategorin finansiella skulder ingår posterna upplåning, leverantörsskulder och övriga skulder.

Köp och försäljning av finansiella instrument redovisas på affärsdagen, dvs. det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument värderas inledningsvis till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar som inte värderas till verkligt värde i resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen värderas inledningsvis till verkligt värde medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella instrument tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och fördelar som är förknippade med äganderätten. Finansiella tillgångar som kan säljas och finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Realiserade och orealiserade vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde avseende kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen ingår i resultaträkningen i den period då de uppstår.

Koncernen bedömer per varje balansdag om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar.

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Derivatinstrumentet används inte för säkringsredovisning. Förändringar i verkligt värde redovisas därför omedelbart i resultaträkningens rörelseresultat.

E get kapital

Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden. Vid återköp av aktier reduceras balanserad vinst med det belopp som betalats för aktierna. Vid försäljning av egna aktier ökas balanserad vinst med det belopp som erhållits.

Ers ätt n i n g a r till a ns tällda P e ns i o nsf ö r plikt e l s e r

Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid eller lön. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk person och har därmed ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader för de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder.

I förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringstidpunkten och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas.

Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda planer är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen med justeringar för ej redovisade aktuariella vinster/förluster för tjänstgöring under tidigare perioder. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den s.k. projected unit credit method. Metoden fördelar kostnaden för pensioner i takt med att de anställda utför tjänster för företaget som ökar deras rätt till framtida ersättning. Företagets åtaganden värderas till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användning av en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer alternativt statsobligationer med en löptid som motsvarar de aktuella åtagandena. De viktigaste aktuariella antagandena anges i not 19.

Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare

redovisningsprinciper

gjorda antagandet, eller att antagandena ändras. Den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna, vid föregående års utgång, som överstiger 10 procent av det högsta av förpliktelsernas nuvärde redovisas i resultaträkningen över de anställdas genomsnittliga återstående tjänstetid.

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen, om inte förändringen i pensionsplanen är villkorad av att de anställda kvarstår i tjänst under en angiven period (intjänandeperioden). I sådana fall fördelas kostnaden avseende tjänstgöring under tidigare perioder linjärt över intjänandeperioden.

För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som pensionskostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.

A ktie r elat e r ade e rs ätt n i n g a r

Avtal om aktierelaterade ersättningar finns ej inom koncernen.

Ers ätt n i n g a r v id upp s ä g n i n g

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställning i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktigad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång från anställning. Förmåner som förfaller efter mer än 12 månader från balansdagen diskonteras till nuvärde.

Avs ätt n i n g a r

Avsättningar för omstruktureringskostnader och rättsliga krav redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är mer sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet än att så inte sker, och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Om det finns ett antal liknande åtaganden bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utflöde av resurser vid regleringen sammantaget för hela denna grupp av åtaganden. En avsättning redovisas även om sannolikheten för ett utflöde avseende en speciell post i denna grupp av åtaganden är ringa.

R e s ultat pe r akt i e

Resultat per aktie beräknas såsom årets resultat enligt resultaträkningen i relation till genomsnittligt antal utestående aktier före och efter utspädning.

R ö r e l s e s e g m e n t

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som verkställande direktören som fattar de strategiska besluten.

Kostnader som är hänförliga till segmenten är dels direkta kostnader, dels andel av gemensamma kostnader. Ofördelade kostnader representerar gemensamma kostnader. Rörelsesegmentens tillgångar består framför allt av immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar, varulager och kundfordringar. Rörelsesegmentens skulder består framförallt av leverantörsskulder och periodiseringsposter.

U tdel n i n g

Utdelning till AB Fagerhults aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen fastställts av moderföretagets aktieägare.

Mode rb olag e t s r edo v i sn i n g s p r i n cipe r

Moderbolagets finansiella rapporter har upprättats enligt årsredovisningslagen (ÅRL) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. RFR 2 innebär att moderbolaget i sina finansiella rapporter skall tillämpa International Financial Reporting Standards (IFRS) som har godkänts av EU så långt detta är möjligt inom ramen för ÅRL och med hänsyn taget till sambandet mellan redovisning och beskattning. RFR 2 anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS. Identifierade skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper avser huvudsakligen IAS 12 Inkomstskatter. De belopp som avsatts till obeskattade reserver utgör skattepliktiga temporära skillnader. På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning särredovisas i moderbolaget inte den uppskjutna skatteskuld som är hänförlig till de obeskattade reserverna. Dessa redovisas således med bruttobeloppet i balansräkningen. Bokslutsdispositionerna redovisas med bruttobeloppet i resultaträkningen.

Såväl erhållna som mottagna koncernbidrag från dotterföretag redovisas i resultaträkningen i posten resultat från aktier i dotterföretag.

V ä s e n tliga upp s katt n i n g a r och a n taga n d e n

Upprättandet av finansiella rapporter kräver att kvalificerade uppskattningar och bedömningar görs för redovisningsändamål. Dessutom gör ledningen bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. Uppskattningar och bedömningar kan påverka såväl resultaträkning och balansräkning som tilläggsinformation som lämnas i de finansiella rapporterna. Således kan förändringar i uppskattningar och bedömningar leda till ändringar i den finansiella rapporteringen.

Pr ö vn i n g a v n e d s k r i vn i n g sb eho v f ö r goodw ill

För koncernen bedöms de uppskattningar och bedömningar som görs i samband med nedskrivningsprövning på goodwill vara av väsentlig betydelse för koncernredovisningen. Koncernen prövar årligen om det föreligger nedskrivningsbehov på redovisade värden. Återvinningsvärden på kassagenererande enheter fastställs genom beräkning av nyttjandevärden. Beräkningarna baseras på vissa antaganden om framtiden vilka för koncernen är förenade med risk för materiella justeringar i redovisade värden under det kommande räkenskapsåret. Väsentliga antaganden och effekter av rimliga förändringar av dessa framgår av not 10.

Om den uppskattade kapitalkostnad som använts vid fastställande av diskonteringsräntan före skatt för de kassagenererande enheterna hade varit 2 % högre (exempelvis 14 % i stället för 12 %) än ledningens bedömning, skulle det ändå inte innebära något nedskrivningsbehov.

Avs ätt n i n g a r f ö r pe ns i o n e r m m

Uppskattningar och bedömningar spelar en viktig roll bland annat vid värderingen av poster såsom aktuariella antaganden för beräkning av pensionsåtaganden och andra avsättningar samt vid värdering av ansvarsförbindelser. Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på såväl historisk erfarenhet som rimliga förväntningar på framtiden. Beträffande pensionsförpliktelser baseras dess nuvärde på antaganden vilka redovisas i not 19.

T illä m p n i n g a v n ya elle r ä n d r ade s t a n d a r d e r

Koncernen har tillämpat följande nya och ändrade IFRS från 1 januari 2011:

IAS 24 (omarbetad), Upplysningar om närstående, utgiven november 2009. Den ersätter IAS 24, Upplysningar om närstående, utgiven 2003. Den omarbetade standarden förtydligar och förenklar definitionen av en närstående part och tar bort kraven för ett till staten närstående företag att upplysa om detaljer för alla transaktioner med staten och andra till staten närstående företag.

Övriga standarder och uttalanden som tillämpas från 1 januari 2011 har inte någon påverkan på de finansiella rapporterna.

Nya standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder som ännu inte har trätt i kraft och som inte har tillämpats i förtid av koncernen och som förväntas få effekter på de finansiella rapporterna anges nedan:

IAS 19 Ersättningar till anställda, ändrades i juni 2011. Ändringen innebär att koncernen kommer att sluta tillämpa "korridormetoden" och istället redovisa alla aktuariella vinster och förluster i övrigt totalresultat när de uppstår. Kostnader för tjänstgöring under tidigare år kommer att redovisas omgående. Räntekostnader och förväntad avkastning på förvaltningstillgångar kommer att ersättas av en nettoränta som beräknas med hjälp av diskonteringsräntan, baserat på nettoöverskottet eller nettounderskottet i den förmånsbestämda planen. Koncernen avser att tillämpa den ändrade standarden för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 och det det kommer att innebära en negativ effekt på eget kapital om ca 32 Mkr exklusive skatteeffekter. Standarden har ännu inte antagits av EU.

Ett flertal andra ändringar av standarder och nya uttalanden har publicerats, de bedöms emellertid i nuläget inte få någon väsentlig inverkan på företagets finansiella rapporter.

Not 1 | Rapportering för segment

		Nordeuropa		Storbritannien, Irland och Mellanöstern		Övriga Europa		Asien och Australien		Övrigt		Elimineringar		Summa
	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Nettoomsättning och resultat
Nettoomsättning (varav intern omsättning)	1 624,4 1 586,3	(302,2) (332,1)	743,9 (3,5)	631,2 (5,8)	753,1 (0,9)	409,3 (0,2)	208,0 (0,0)	216,9 (0,0)			–(306,6)–(338,1)	–306,6 –338,1 3 022,8 2 505,6	(0,0)	(0,0)
Rörelseresultat per rörelsegren	120,0	57,6	69,6	54,9	124,2	26,3	19,0	28,3	–15,6	–18,9			317,2	148,2
Ofördelade kostnader													0,0	4,7
Rörelseresultat													317,2	152,9
Finansiella intäkter													10,0	6,3
Finansiella kostnader													–42,2	–24,6
Årets skattekostnad													–77,8	–40,1
Årets nettoresultat													207,2	94,5
Övriga upplysningar
Anläggningstillgångar	350,9	367,1	339,2	234,6	570,6	586,6	106,4	106,3	5,3	4,4				1 372,4 1 299,0
Övriga tillgångar	786,2	699,0	345,5	260,0	361,7	251,5	102,2	103,9	1,4			0,6 –222,5 –184,0 1 374,5 1 131,0
Ofördelade tillgångar													29,7	39,6
Summa tillgångar														2 776,6 2 469,6
Skulder	363,1	361,1	170,2	148,4	175,5	127,1	58,5	72,7	14,3		6,5 –115,8 –114,9		665,8	600,9
Ofördelade skulder														1 218,4 1 146,3
Summa skulder														1 884,2 1 747,2
Investeringar	33,8	52,8	21,9	17,3	17,8	8,3	3,0	5,2					76,5	83,6
Avskrivningar	58,7	62,3	11,7	9,6	13,0	6,3	5,7	5,4					89,1	83,6
Försäljning per marknad
Sverige	726,0	699,3	0,6		2,4	0,9							729,0	700,2
Storbritannien	1,1	5,0	674,5	592,1	15,9	3,3							691,5	600,4
Tyskland	6,0	7,4	3,5		313,8	103,1							323,3	110,5
Norge	230,3	234,5	0,5		4,8	1,5							235,6	236,0
Australien					6,6	2,0	204,7	211,9					211,3	213,9
Holland	0,5	1,1	2,0		148,8	159,5							151,3	160,6
Finland	145,2	130,9			0,6	0,2							145,8	131,1
Danmark	125,6	113,8			0,5	0,2							126,1	114,0
Förenade Arabemiraten			45,3	23,0	25,3	3,4							70,6	26,4
Frankrike	1,5	3,0	0,3		58,8	54,2							60,6	57,2
Övriga	86,0	59,2	13,7	10,3	174,7	80,8	3,3	5,0	0,0	0,0			277,7	155,3
Summa	1 322,2 1 254,2		740,4	625,4	752,2	409,1	208,0	216,9	0,0	0,0				3 022,8 2 505,6

Fagerhult har valt att dela in verksamheten i fyra affärsområden baserat på geografiska regioner samt övrig verksamhet:

Nordeuropa. Affärsområdet omfattar våra enheter och bolag i de Nordiska länderna, Baltikum, och Ryssland. Till detta kommer även fabriken i Kina med tillverkning och inköp. I Sverige bedrivs utveckling, tillverkning och försäljning medan verksamheten på övriga marknader förutom Kina endast avser försäljning.

Storbritannien, Irland och Mellanöstern. Affärsområdet omfattar våra bolag i England och Irland samt verksamheten i Mellanöstern. Den dominerande enheten är Whitecroft Lighting som bedriver både utveckling, tillverkning och försäljning av belysningssystem. Under andra kvartalet tillkom Designplan Lighting Ltd. Övriga enheter bedriver försäljningsverksamhet.

Övriga Europa. Affärsområdet omfattar våra bolag i Tyskland, Holland, Frankrike, Spanien, Polen och Österrike. Den dominerande verksamheten står LTS Licht & Leuchten GmbH för som bedriver både utveckling, tillverkning och försäljning av belysningssystem. Övriga enheter bedriver försäljningsverksamhet.

Asien och Australien. Affärsområdet omfattar huvudsakligen verksamheten i Australien där förutom försäljning också tillverkning sker. Till detta kommer verksamheten i Kina som avser försäljning på den kinesiska marknaden.

Övrigt. Huvudsakligen moderbolaget samt vissa gemensamma funktioner.

Upplysningar per produktområde

		Försäljning
	2011	2010
Indoor Lighting	1 976,9	1 881,8
Retail Lighting	848,6	456,7
Outdoor Lighting	197,3	167,1
Summa	3 022,8	2 505,6

Indoor Lighting

Produktområdet omfattar försäljning av inomhusbelysning för publika miljöer såsom kontor, skolor, sjukhus, industrier etc.

Outdoor Lighting

Produktområdet omfattar försäljning av utomhusprodukter för belysning av byggnader, parker, fritidsområden, gångvägar etc.

Retail Lighting

Produktområdet omfattar försäljning av belysningssystem, ljuskällor och service till butiker.

Not 2 | Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

		Löner och andra ersättningar		Sociala kostnader		(varav pensionskostnader)
	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Moderbolaget	12,4	7,2	7,6	4,9	(2,5)	(2,1)
Dotterföretag	715,1	623,0	191,7	174,5	(39,4)	(38,8)
Koncernen	727,5	630,2	199,3	179,4	(41,9)	(40,9)

Löner och andra ersättningar till styrelseledamöter, VD och ledande befattningshavare

		2011			2010
	Löner och andra	(Varav rörlig	Pensions	Löner och andra	(Varav rörlig	Pensions
	ersättningar	ersättning)	kostnad	ersättningar	ersättning	kostnad
Moderbolaget, 10 (9) personer	11,2	(2,8)	2,3	6,2	(0,5)	1,6
Dotterföretag, 25 (22) personer	27,4	(2,1)	1,4	30,6	(2,6)	4,5
Koncernen	38,6	(4,9)	3,7	36,8	(3,1)	6,1

Ersättning till ledande befattningshavare under året

	Grundlön/	Rörlig	Övriga	Pensions
	Arvode	ersättning	förmåner	kostnad	Summa
Moderbolaget
Styrelsens ordförande, Jan Svensson	0,4	–	–	–	0,4
Styrelseledamot, Eric Douglas	0,3	–	–	–	0,3
Styrelseledamot, Anna Malm Bernsten	0,2	–	–	–	0,2
Styrelseledamot, Björn Karlsson	0,2	–	–	–	0,2
Styrelseledamot, Eva Nygren	0,2	–	–	–	0,2
Styrelseledamot, Fredrik Palmstierna	0,2	–	–	–	0,2
Verkställande direktör	3,1	1,4	0,1	0,9	5,5
Andra ledande befattningshavare (3 personer)	4,0	1,4	0,3	1,3	7,0
	8,6	2,8	0,4	2,2	14,0
Dotterbolag
Andra ledande befattningshavare (2 personer)	2,9	1,0	0,2	0,5	4,6
Koncernen	11,5	3,8	0,6	2,7	18,6

Ersättning till styrelsen beslutades på ordinarie årsstämma 2011. Någon ersättning utöver styrelsearvodet har inte utgått med undantag av ersättning för resekostnader. Med andra ledande befattningshavare avses koncernledning och affärsområdesansvariga. Övriga förmåner avser tjänstebil.

Ersättningspolicy

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Arvode utgår inte till styrelseledamöter som är anställda inom koncernen.

Ersättning till verkställande direktören beslutas av styrelsen efter förslag från en ersättningskommitté. Ersättningar till andra ledande befattningshavare har godkänts av ersättningskommittén efter förslag från verkställande direktören.

Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, tjänstebilsförmån samt pension. Fördelning mellan grundlön och rörlig ersättning skall stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenhet.

För verkställande direktören är den årliga rörliga ersättningen maximerad till 50 % av den fasta lönen. Den rörliga lönen baseras på koncernens resultat efter finansnetto samt på avkastning på sysselsatt kapital. Utöver den årliga bonusen finns ett långsiktigt bonusprogram där utfallet är beroende av Fagerhults värde per den 31 december 2012. Bonusen är maximerad till 12 månadslöner.

Not 3 | Ränteintäkter och liknande resultatposter

För andra ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximerad till 20–40 % av grundlönen. Den rörliga ersättningen baseras normalt på förbättring gentemot förgående år för respektive individs ansvar avseende operativt rörelseresultat, koncernens resultat efter finansnetto samt utfall av individuella aktivitetsplaner. I något fall finns ett långsiktigt incitamentsprogram.

Pension

Pensionsålder för VD och andra ledande befattningshavare är 65 år. För VD betalas pensionsförsäkring med ett belopp motsvarande 32 % av den fasta årslönen. Pensionsförmåner för andra ledande befattningshavare erläggs inom ramen för gällande ITP-plan.

Avgångsvederlag

Uppsägningstiden för verkställande direktören är 6 månader från bolagets sida och 6 månader från VD:s sida. Vid uppsägning från bolagets sida utan att grund för avskedande föreligger har VD rätt till ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner. Avgångsvederlaget avräknas mot andra förvärvsinkomster.

För andra ledande befattningshavare gäller en uppsägningstid på 12 månader från bolagets sida och 6 månader från den anställdes sida. Några särskilda avtal om pensionsålder, framtida pension eller avgångsvederlag till styrelseledamöter eller annan ledande befattningshavare finns ej.

		Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Ränteintäkter	2,4	2,1	0,1	–
Kursvinster	2,2	15,1	–	4,7
Övriga finansiella intäkter	5,4	–	–	–
Summa	10,0	17,2	0,1	4,7
Varav koncernföretag			–	–

Not 4 | Räntekostnader och liknande resultatposter

		Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Räntekostnader	38,4	14,2	17,2	8,1
Kursförluster	2,8	8,9	0,9	–
Övriga finansiella kostnader	1,0	1,5	0,5	1,0
Summa	42,2	24,6	18,6	9,1
Varav koncernföretag			–	–

Not 5 | Kundfordringar

		Koncernen	Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Åldersanalys av utestående kundfordringar
Ej förfallna kundfordringar	400,7	336,0	–	–
Förfallna kundfordringar utan nedskrivningsbehov:
< 3 månader	108,9	94,6	–	–
3–12 månader	27,6	16,2	–	–
> 12 månader	1,8	1,8	–	–
	138,3	112,6	–	–
Förfallna kundfordringar med nedskrivningsbehov:
< 3 månader	5,4	9,3	–	–
3–12 månader	0,9	1,1	–	–
> 12 månader	2,9	4,0	–	–
	9,2	14,4	–	–
Reservering för osäkra kundfordringar	–8,6	–14,6	–	–
Bokfört värde	539,6	448,4	–	–
Förändring i reserv för osäkra kundfordringar
Ingående reserv	–14,6	–18,1	–	–
Konstaterade förluster	3,7	1,1	–	–
Återförda outnyttjade reserveringar	4,5	5,7	–	–
Årets reservering	–2,1	–4,9	–	–
Omräkningsdifferenser	–0,1	1,6	–	–
Utgående reservering	–8,6	–14,6	–	–

Not 6 | Resultat från aktier i dotterföretag

		Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Vinst vid avyttring av dotterföretag	–	3,0	–	12,9
Transaktionskostnader vid förvärv av dotterföretag	–	–13,9	–	–
Erhållna koncernbidrag och utdelningar	–	–	115,4	55,7
Summa	–	–10,9	115,4	68,6

Not 7 | Avskrivningar och nedskrivningar

Avskrivningar på immateriella tillgångar uppgår i koncernen till 14,5 (16,1) och på materiella anläggningstillgångar 74,6 (67,5). Nedskrivningar uppgår till 0,0 (0,0). Avskrivningar och nedskrivningar fördelas per funktion i resultaträkning enligt följande:

		Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Varumärken
Kostnad sålda varor	2,9	3,1	–	–
Summa	2,9	3,1	–	–

		Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Övriga immateriella tillgångar
Kostnad sålda varor	10,1	11,7	–	–
Försäljningskostnader	0,6	0,5	–	–
Administrationskostnader	0,9	0,8	–	–
Summa	11,6	13,0	–	–
Byggnader och mark
Kostnad sålda varor	4,3	4,2	–	–
Försäljningskostnader	1,1	0,8	–	–
Administrationskostnader	0,5	0,6	–	–
Summa	5,9	5,6	–	–
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Kostnad sålda varor	40,8	41,8	–	–
Summa	40,8	41,8	–	–
Inventarier och installationer
Kostnad sålda varor	13,7	8,2	–	–
Försäljningskostnader	9,7	7,5	–	–
Administrationskostnader	4,5	4,4	–	–
Summa	27,9	20,1	–	–

Not 8 | Skatt på årets resultat

	Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Aktuell skatt	79,4	43,1	14,0	0,9
Förändring pga av ändrad skattesats i Sverige	–	–	–	–
Uppskjuten skatt	–1,6	–3,0	–	–
Summa	77,8	40,1	14,0	0,9
Skillnad mellan koncernens skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats
Redovisat resultat före skatt	285,0	134,6	78,1	60,3
Skatt enligt gällande skattesats	75,0	35,4	20,5	15,9
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader	1,6	1,9	0,2	0,2
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	–0,2	–1,1	–6,7	–15,2
Effekt av utländska skattesatser	1,5	3,9	–	–
Skatt på årets resultat enligt resultaträkningen	77,8	40,1	14,0	0,9

Not 9 | Uppskjuten skatt

		Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Årets uppskjutna skattekostnad/intäkt
Uppskjuten skatteintäkt avseende temporära skillnader	–6,9	–5,5	–	–
Uppskjuten skattekostnad avseende temporära skillnader	5,3	2,5	–	–
Summa	–1,6	–3,0	–	–

Temporära skillnader

Temporära skillnader avseende följande poster har resulterat i uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar. Någon begränsad nyttjandetid på dessa finns ej.

	Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Uppskjutna skatteskulder
Övervärden i förvärvade dotterföretag	36,5	33,6	–	–
Övriga immateriella tillgångar	0,4	1,5	–	–
Övriga finansiella tillgångar	0,5	–	–	–
Byggnader	2,2	1,1	–	–
Maskiner och inventarier	4,4	5,1	–	–
Obeskattade reserver	19,2	20,2	–	–
Pensionsavsättningar	1,8	1,5	–	–
Summa uppskjutna skatteskulder	65,0	63,0	–	–
Uppskjutna skattefordringar
Byggnader	–	0,4	–	–
Maskiner och inventarier	0,9	–	–	–
Övriga finansiella tillgångar	0,5	–	–	–
Varulager	1,9	1,5	–	–
Kortfristiga fordringar	4,3	4,5	–	–
Pensionsavsättningar	0,1	0,2	–	–
Kortfristiga skulder	2,7	3,2	–	–
Summa uppskjutna skattefordringar	10,4	9,8	–	–
Temporära skillnader avseende investeringar i dotterföretag för vilka uppskjuten skatteskuld ej redovisas då en avyttring ej skulle utlösa någon beskattning.	476,9	326,9	–	–

Not 10 | Immateriella tillgångar

		Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Goodwill
Ingående anskaffningsvärde	806,4	389,8	–	–
Förvärv av dotterföretag	70,0	450,6	–	–
Omräkningsdifferenser	1,2	–34,0	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	877,6	806,4	–	–
Ingående nedskrivningar	0,0	0,0	–	–
Försäljningar och utrangeringar	–	–	–	–
Utgående ackumulerade nedskrivningar	0,0	0,0	–	–
Bokfört värde	877,6	806,4	–	–
Varumärken
Ingående anskaffningsvärde	108,6	64,5	–	–
Förvärv av dotterföretag	16,8	51,3	–	–
Omräkningsdifferenser	0,8	–7,2	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	126,2	108,6	–	–
Ingående avskrivningar	–15,3	–12,7	–	–
Årets avskrivningar	–2,9	–3,1	–	–
Omräkningsdifferenser	–0,2	0,5	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	–18,4	–15,3	–	–
Bokfört värde	107,8	93,3	–	–

		Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Övriga immateriella tillgångar
Ingående anskaffningsvärde	90,4	79,7	–	–
Förvärv av dotterföretag	–	3,5	–	–
Inköp	5,6	8,3	–	–
Omräkningsdifferenser	0,1	–1,1	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	96,1	90,4	–	–
Ingående avskrivningar	–62,0	–46,8	–	–
Förvärv av dotterföretag	–	–2,8	–	–
Årets avskrivningar	–11,6	–13,0	–	–
Omräkningsdifferenser	–0,1	0,6	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	–73,7	–62,0	–	–
Bokfört värde	22,4	28,4	–	–

I posten varumärke ingår bokförda värden om 66,6 (51,3) Mkr med obestämbar nyttjandeperiod.

I posten Övriga immateriella tillgångar ingår aktiverade kostnader

för produktutveckling som är internt genererat med ett bokfört värde om 5,4 (5,9) Mkr.

Prövning av nedskrivningsbehov för Goodwill och Varumärken med obestämbar livslängd

Goodwill fördelas på koncernens kassagenererande enheter (KGE) identifierade per segment enligt nedan.

		Koncernen
	2011	2010
Nordeuropa	87,8	87,9
Storbritannien, Irland och Mellanöstern	246,1	155,6
Övriga Europa	531,4	536,5
Asien och Australien	78,9	77,7
Summa	944,2	857,7

Koncernen gör varje år en beräkning för respektive kassagenererande enhet om nedskrivningsbehov föreligger för goodwill och varumärken i enlighet med angivna redovisningsprinciper. Återvinningsvärdet för varje KGE har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde som utgörs av nuvärdet av uppskattade framtida betalningar som tillgången väntas ge upphov till under sin nyttjandeperiod inklusive ett beräknat restvärde vid slutet av nyttjandeperioden. Dessa beräkningar utgår från uppskattade framtida kassaflöden baserade på finansiella prognoser för den kommande femårsperioden som godkänts av ledningen. För att extrapolera kassaflöden bortom denna period har en tillväxttakt om 2 % använts. Direkta kassaflödesmetoden har använts.

Ledningen har fastställt budgeterad rörelsemarginal baserat på tidigare resultat och förväntningar på framtida marknadsutveckling. Den diskonteringsränta före skatt som använts är 12 (12) %. Den riskfria räntan är för närvarande historiskt låg. Då riskpremierna på aktiemarknaden är förhållandevis höga gör detta sammantaget att diskonteringsräntan kvarstår som tidigare. Bedömningen är att samma diskonteringsränta kan gälla för samtliga segment då förhållandena för närvarande är likvärdiga.

Väsentliga antaganden

Marknadsandel och tillväxt

Aktuell marknadsandel har antagits för framtida perioder. Prognoserna baseras på tidigare erfarenheter och externa informationskällor. Den uppskattade tillväxttakten för att extrapolera kassaflöden bortom budgetperioden har varit 2 %.

Kostnader

Prognosen för personalkostnader baseras på förväntad inflation, viss reallöneökning (historiskt genomsnitt) och planerade effektiviseringar av företagets produktion. Prognosen överensstämmer med tidigare erfarenheter och externa informationskällor.

Valutakurser

Valutakursprognoser baseras på aktuell noterad växelkurs och på noterade terminskurser. Prognosen överensstämmer med externa informationskällor.

Antagna variabler

Diskonteringsränta före skatt om 12,0%. Valutakurser: NOK 1,15, DKK 1,22, EUR 9,10, GBP 11,00.

Känslighetsanalys

Återvinningsvärdet överstiger de redovisade värdena med god marginal. Detta gäller även för antagande var och en för sig om:

• diskonteringsräntan före skatt hade varit 14 %
• den uppskattade tillväxttakten för att extrapolera kassaflöden bortom budgetperioden varit 1 %.

Not 11 | Materiella anläggningstillgångar

		Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Byggnader och mark
Ingående anskaffningsvärde	171,6	175,4	–	–
Förvärv av dotterföretag	–	4,2	–	–
Försäljning av dotterföretag	–	–14,8	–	–
Inköp	10,3	9,3	–	–
Försäljningar	–12,7	–	–	–
Omräkningsdifferenser	0,4	–2,5	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	169,6	171,6	–	–
Ingående avskrivningar	–90,1	–92,1	–	–
Förvärv av dotterföretag	–	–3,7	–	–
Försäljning av dotterföretag	–	9,5	–	–
Årets avskrivningar	–5,9	–5,6	–	–
Försäljningar	10,1	–	–	–
Omräkningsdifferenser	–0,4	1,8	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	–86,3	–90,1	–	–
Bokfört värde	83,3	81,5	–	–
varav mark	3,8	6,3	–	–
Bokfört värde fastigheter i Sverige	75,6	75,7	–	–
Taxeringsvärde fastigheter i Sverige	71,2	71,2	–	–
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Ingående anskaffningsvärde	539,0	514,9	–	–
Förvärv av dotterföretag	40,6	71,9	–	–
Inköp	31,1	48,4	–	–
Försäljningar och utrangeringar	–3,8	–86,5	–	–
Omräkningsdifferenser	4,2	–9,7	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	611,1	539,0	–	–
Ingående avskrivningar	–365,2	–360,7	–	–
Förvärv av dotterföretag	–39,7	–54,6	–	–
Årets avskrivningar	–40,8	–41,8	–	–
Försäljningar och utrangeringar	3,7	85,5	–	–
Omräkningsdifferenser	–2,5	6,4	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	–444,5	–365,2	–	–
Bokfört värde	166,6	173,8	–	–
Inventarier och installationer
Ingående anskaffningsvärde	255,9	172,4	–	–
Förvärv av dotterföretag	13,3	81,6	–	–
Inköp	29,5	17,6	–	–
Försäljningar och utrangeringar	–19,0	–2,4	–	–
Omräkningsdifferenser	1,2	–13,3	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	280,9	255,9	–	–
Ingående avskrivningar	–180,8	–103,6	–	–
Förvärv av dotterföretag	–12,4	–70,5	–	–
Årets avskrivningar	–27,9	–20,1	–	–
Försäljningar och utrangeringar	17,1	2,2	–	–
Omräkningsdifferenser	–1,0	11,2	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	–205,0	–180,8	–	–
Bokfört värde	75,9	75,1	–	–

		Moderbolaget
			2010
			–
			–
			–
–	–0,8	–	–
17,9	19,8	–	–
	2011 19,8 11,2 –13,1	Koncernen 2010 13,6 19,9 –12,9	2011 – – –

Not 12 | Finansiella anläggningstillgångar

		Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Aktier och andelar i dotterföretag
Ingående anskaffningsvärde	–	–	616,3	616,4
Under året gjorda avyttringar	–	–	–	–0,1
Bokfört värde	–	–	616,3	616,3
Fordringar hos dotterföretag
Ingående fordringar	–	–	929,1	260,7
Förändring under året	–	–	162,6	668,4
Utgående fordringar	–	–	1 091,7	929,1
Andra aktier och andelar
Ingående anskaffningsvärde	6,3	1,7	–	–
Under året gjorda anskaffningar	1,1	6,1	–	–
Under året gjorda avyttringar	–	–1,5	–	–
Utgående fordringar	7,4	6,3	–	–
Andra långfristiga fordringar
Ingående fordringar	4,6	5,4	–	–
Betalda fordringar	–1,5	–0,8	–	–
Utgående fordringar	3,1	4,6	–	–

Verkligt värde på koncernens finansiella anläggningstillgångar överensstämmer med bokfört värde.

Not 13 | Aktier och andelar i dotterföretag

Uppgifter om helägda dotter- och dotterdotterföretags organisationsnummer och säten:
	Org.nr	Säte	Antal aktier	Bokfört värde
Dotterföretag:
Fagerhults Belysning AB	556321-8659	Habo	2 500	200,4
Fagerhult Retail AB	556337-4924	Bollebygd	5 000	137,4
Whitecroft Lighting Holdings Ltd, England	03848868	Ashton-under-Lyne	11 915	275,6
Elenco Lighting AB	556035-5090	Borås	1 800	2,9
Dotterdotterföretag:
Fagerhults Belysning Sverige AB	556122-2000	Habo	1000	1,0
Ateljé Lyktan AB	556063-9634	Åhus	2 000	4,4
Fagerhult Belysning AS, Norge	937418906	Oslo	100	0,5
Fagerhult AS, Danmark	63.128	Ishöj	65	2,1
Fagerhult OY, Finland	0980280-0	Helsingfors	6 000	0,1

	Org.nr	Säte	Antal aktier	Bokfört värde
Fagerhult Oϋ, Estland	10703636	Tallin	5 400	1,6
Fagerhult BV, Holland	96121	IJsselstein	2 250	10,3
Waco NV, Belgien	BE 0492.822.044	Baaigem	9 400	23,2
Fagerhult GmbH, Tyskland	13135 B	Hamburg	1	10,3
LTS Licht & Leuchten GmbH, Tyskland	HRB 630906	Tettnang	1	672,3
Fagerhult Central Europe GmbH, Österrike	FN 305989	Wien	1	0,3
Whitecroft Lighting Ltd, England	03848973	Ashton-under-Lyne	2	3,6
Designplan Lighting Ltd, England	00784246	Sutton	360 300	120,6
Designplan International Ltd, England	02182306	Sutton	1	0,0
Fagerhult Lighting Ltd, England	3488638	London	40 000	0,5
Fagerhult Lighting Ltd, Irland	98.834	Dublin	100	19,9
Fagerhult Sp.z.o.o., Polen	260213	Warszawa	1000	0,1
Fagerhult France, Frankrike	391138385	Lyon	4 200	48,1
Fagerhult S.L., Spanien	B84215722	Madrid	3 010	15,6
Commtech Commissioning Services S.A., Spanien	A83770263	Madrid	60 120	7,2
Fagerhult Lighting System (Suzhou) Co. Ltd, Kina	3200044439	Suzhou	1	22,0
Eagle Lighting (Australia) Pty Ltd, Australien	124400933	Melbourne	500 001	32,5
Fagerhult (NZ) Ltd, Nya Zeeland	3233074	Christchurch	1	0,0
Fagerhult SPb, Ryssland	1097847074544	Sankt Petersburg	1	0,0
LLC LampGustaf, Ryssland	1034702184560	Sankt Petersburg	1	0,0

Not 14 | Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

		Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Förutbetalda hyror	13,2	10,1	–	–
Försäkringar	3,3	2,5	–	–
Licenser	1,5	0,4	–	–
Konsultarvoden	2,1	3,2	–	0,3
Leverantörsbonus	0,3	0,4	–	–
Sociala avgifter	1,0	1,1	0,2	0,2
Ej fakturerade intäkter	2,1	0,7	1,1	–
Övriga poster	7,7	6,7	0,2	0,1
Summa	31,2	25,1	1,5	0,6

Not 15 | Checkräkningskredit och annan upplåning

Avtalad checkräkningskredit uppgick vid årets slut i koncernen till 151,0 (150,9) och i moderbolaget till 146,9 (146,8).

Koncernens räntebärande upplåning

		Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Förfallotider för långfristiga lån:
Inom ett år	29,2	114,7	102,3	140,2
Mellan ett och fem år	1 169,0	1 006,3	1 168,9	1 006,3
Summa	1 198,2	1 121,0	1 271,2	1 146,5

Kontrakterad ränta på balansdagen löper med 3 månaders bindningstid.

	2011		2010
	Ränta %	Skuld, SEK	Ränta %	Skuld, SEK
Genomsnittlig räntekostnad på upplåning:
Långfristig upplåning, SEK	3,2	453,3	3,3	401,6
Långfristig upplåning, EUR	3,1	548,3	3,3	551,9
Långfristig upplåning, GBP	2,5	167,4	3,3	52,8
Summa		1 169,0		1 006,3
Kortfristig upplåning, SEK	2,4	16,7	3,3	102,2
Kortfristig upplåning, EUR	3,1	12,5	3,3	12,5
Summa		29,2		114,7

Not 16 | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

		Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Upplupna löner och ersättningar	93,0	89,3	3,2	0,9
Upplupna sociala avgifter	26,7	29,5	1,6	0,7
Bonus till kunder	22,1	19,0	–	–
Reklamationer	6,9	10,3	–	–
Royalty	2,3	2,9	–	–
Hyror	0,2	5,5	–	–
Revisionsarvoden	2,2	1,6	–	–
Frakter	1,8	1,2	–	–
Finansiella poster	8,9	6,0	3,5	1,9
Övriga poster	36,0	38,0	2,1	1,9
Summa	200,1	203,3	10,4	5,4

Not 17 | Ställda säkerheter

		Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
För egna skulder
Företagsinteckningar	4,1	4,7	–	–
Summa ställda säkerheter	4,1	4,7	–	–

Not 18 | Ansvarsförbindelser

	Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Garantiförbindelse FPG	0,9	0,9	–	–
Garantiförbindelse för dotterföretag	–	–	14,7	14,9
Garantiförbindelser, Tullmyndigheter	0,5	0,5	–	–
Borgensförbindelser för dotterföretag	–	–	54,6	43,1
Övriga ansvarsförbindelser	2,5	–	–	–
Summa ställda ansvarsförbindelser	3,9	1,4	69,3	58,0

Not 19 | Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

		Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Avsättningar för pensioner PRI (räntebärande)	42,8	41,5	–	–
Avsättningar för övriga pensioner	3,6	0,2	–	–
Summa	46,4	41,7	–	–

Förmånsbestämda pensionsplaner

Inom koncernen finns förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige, Norge och Holland, där de anställda har rätt till ersättning efter avslutad anställning baserat på slutlön och tjänstgöringstid. Koncernen har inga förvaltningstillgångar.

Pensionsförsäkring i Alecta

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2011 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det

möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 12,8 (11,3) Mkr. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av december 2011 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 113 (146) %. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

Förmånsbestämda pensionsplaner

	Koncernen
	2011	2010
De belopp som redovisas i koncernens resultaträkning är följande:
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år	3,7	4,4
Räntekostnad	3,2	3,4
Aktuariella förluster	0,6	0,3
Förluster (+) eller vinster (–) på reduceringar och regleringar	–1,1	–1,2
Summa	6,4	6,9
Specifikation av förändringarna i den nettoskuld som redovisas i koncernens balansräkning:
Nettoskuld vid årets början enligt fastställd balansräkning	41,7	42,2
Nettokostnad redovisad i resultaträkningen	6,4	6,9
Utbetalningar av förmåner	–1,7	–7,4
Nettoskuld vid årets slut	46,4	41,7
De belopp som redovisas i balansräkningen har beräknats enligt följande:
Nuvärdet av förpliktelser	78,5	64,3
Oredovisade aktuariella förluster	–32,1	–22,6
Nettoskuld vid årets slut	46,4	41,7
Totala pensionskostnader
Totala pensionskostnader som redovisas i koncernens resultaträkning är följande:
Summa kostnader för förmånsbestämda planer	6,4	6,9
Summa kostnader för avgiftsbestämda planer	38,7	37,4
Summa pensionskostnad	45,1	44,3
Pensionskostnaderna fördelas i koncernens resultaträkning på följande poster:
Kostnad för sålda varor	12,3	12,0
Försäljningskostnader	21,6	21,2
Administrationskostnader	8,0	7,7
Finansiella kostnader	3,2	3,4
Summa	45,1	44,3

noter noter

forts. not 19

Aktuariella antaganden

		Koncernen
	2011	2010
Viktigare aktuariella antaganden på balansdagen (uttryckta som vägda genomsnitt)
Diskonteringsränta	3,75%	4,00%
Framtida årliga löneökningar	3,00%	3,00%
Framtida årliga pensionsökningar	2,00%	2,00%
Personalomsättning	3,00%	3,00%

Antagande om framtida livslängd baseras på offentlig statistik

Not 20 | Inköp och försäljning mellan koncernföretag och andra närstående

Moderbolagets samtliga intäkter från rörelsen 10,5 (4,9) avser ersättningar från dotterföretag för utförda tjänster. I övrigt har inga inköp skett mellan moderbolaget och dotterföretag eller andra närstående. Ersättningar till styrelse, VD och andra ledande befattningshavare framgår av not 2.

Not 21 | Medelantalet anställda

		2011		2010
	Antal		Antal
	anställda	Män %	anställda	Män %
Moderbolaget	6	67	6	80
Dotterföretag
Sverige	838	64	854	62
Norge	43	88	48	90
Danmark	28	64	26	58
Finland	30	63	28	61
Estland	5	60	4	50
Holland	37	73	36	64
Tyskland	247	83	68	79
Storbritannien	544	71	418	71
Frankrike	24	48	27	56
Belgien	9	78	8	75
Spanien	15	93	13	92
Polen	8	88	8	88
Ryssland	20	55	18	61
Irland	5	80	5	80
Österrike	7	86	8	88
Australien	109	64	84	62
Nya Zeeland	2	100
Förenade Arabemiraten	7	71	7	71
Kina	244	50	260	52
Summa i dotterföretag	2 222	67	1 920	64
Koncernen totalt	2 228	67	1 926	64

Styrelseledamöter och ledande befattningshavare

	2011			2010
	Antal	Män %	Antal	Män %
Koncernen
Styrelseledamöter	6	67	6	67
Verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare	28	89	28	93
Moderbolaget
Styrelseledamöter	6	67	6	67
Verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare	4	75	3	100

Not 22 | Operationella leasingavtal

	Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Årets leasingkostnader	60,9	58,0	0,3	0,3
Nominella värdet av framtida minimileaseavgifter avseende icke uppsägningsbara leasingavtal
Inom ett år	58,5	44,1	0,4	0,3
Mellan ett och fem år	122,2	82,0	0,5	0,2
Efter fem år	41,8	47,2	–	–
Summa	222,5	173,3	0,9	0,5

Not 23 | Ersättning till revisorer

		Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Revision	3,4	3,3	–	–
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	0,6	0,6	–	–
Skatterådgivning	0,7	0,9	–	–
Övriga tjänster	0,9	1,3	–	–
Summa	5,6	6,1	–	–

Not 24 | Kostnader fördelade på kostnadsslag

	Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Råvaror och förnödenheter	1 184,2	1 082,0	–	–
Förändringar i lager av färdiga varor och handelsvaror samt varor under tillverkning	–18,3	–105,3	–	–
Kostnader för ersättningar till anställda (noterna 2 och 19)	926,8	809,6	20,0	12,1
Transportkostnader	91,4	89,9	–	–
Reklam- och försäljningsomkostnader	58,2	48,5	0,6	1,5
Kostnader för egna fastigheter och hyrda lokaler	78,1	68,1	–	–
Främmande tjänster	71,1	72,6	3,5	2,2
Avskrivningar och nedskrivningar (noterna 7, 10 och 11)	89,1	83,6	–	–
Övriga kostnader	251,5	218,1	5,2	3,0
Summa	2 732,1	2 367,1	29,3	18,8

Hela beloppet som avser råvaror och förnödenheter avser lager som har kostnadsförts.

Not 25 | Kostnader för produktutveckling

		Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Kostnadsförda omkostnader för produktutveckling	93,3	73,5	–	–

Not 26 | Valutasäkringar

Viss del av förväntade inflöden av utländska valutor kurssäkras. Dessa avser i huvudsak betalningar från utländska dotterföretag. För räkenskapsåret har detta påverkat koncernens rörelseresultat positivt med 0,0 Mkr (positivt 1,7). Totala kurssäkringen av framtida inbetalningar avseende de mest känsliga nettoflödena i främmande valutor jämfört med förväntade flöden under de närmaste sex

månaderna var på balansdagen USD 30 %. Nominella värdet på dessa säkringar var 3,0 MUSD (42,0 MNOK). Koncernen tillämpar ej säkringsredovisning avseende dessa kontrakt. Om koncernen löst utestående kontrakt på balansdagen till gällande terminskurs, skulle resultateffekten blivit +1,7(-0,4).

Not 27 | Övriga avsättningar

Beloppet avser beräknad tilläggsköpeskilling samt kostnader för förvärvade dotterföretag. Under året utbetalda tilläggsköpeskillingar

och förvärvskostnader redovisas i kassaflödesanalyserna i posten Investeringar i dotterföretag.

Not 28 | Förändringar i koncernens sammansättning – Förvärv och avyttringar

Under året förvärvade bolag

Designplan Lighting Ltd

För att ytterligare stärka positionen på den brittiska marknaden samt skapa ett nytt produktsegment för den internationella marknaden förvärvade Fagerhult i mars 2011 100 % av aktierna i Designplan Lighting Ltd med säte i Sutton, Storbritannien. Bolaget tillverkar armaturer och belysningssystem för utsatta miljöer som kräver robusta produkter t.ex. inom kollektivtrafik och kriminalvård. Bolaget har 180 anställda. Omsättningen under 2010 uppgick till 11 miljoner pund med en lönsamhet väl i linje med Fagerhultgruppens snitt. Bolaget har konsoliderats i Fagerhult från och med andra kvartalet 2011. Köpeskillingen uppgår till 11,3 miljoner pund med en beräknad tilläggsköpeskilling om 1 miljon pund (av maximalt 2 miljoner pund) baserat på bedömt framtida resultat. Till detta kommer transaktionskostnader med 3,9 Mkr.

Bolagets varumärke har värderats till 16,8 Mkr inklusive uppskjuten skatt 5,0 Mkr. Resterande belopp av övervärdet har hänförts till good-

Tillgångar och skulder som ingick i förvärvet

will avseende den förvärvade verksamhetens lönsamhet och till de synergieffekter som förväntas uppstå.

Köpeskillingen består av följande komponenter:

Kontant betalt	116,9
Tilläggsköpeskilling	11,0
Sammanlagd köpeskilling	127,9
Verkligt värde av förvärvade nettotillgångar	57,9
Goodwill	70,0

Bolagets påverkan på koncernens omsättning uppgår till 116 Mkr och koncernens nettoresultatet med 12,2 Mkr, före transaktions- och kapitalkostnader. Om bolaget hade ingåt i koncernen från årets början så hade detta tillfört en ökad försäljning om 140 Mkr samt ett nettoresultat före transaktions- och kapitalkostnader om 15 MKr.

	Verkligt värde
Likvida medel	3,7
Materiella anläggningstillgångar	1,8
Finansiella anläggningstigångar	1,5
Immateriella tillgångar	16,8
Varulager	22,5
Fordringar	38,8
Skulder	–22,2
Uppskjutna skatteskulder	–5,0
Nettotillgångar	57,9

	Verkligt värde
Förvärvade nettotillgångar	57,9
Kontant reglerad köpeskilling	116,9
Likvida medel i det förvärvade bolaget	–3,7
Transaktionskostnader	3,8
Förändring av koncernens likvida medel vid förvärv	117,0

Nominellt värde på förvärvade fordringar uppgick till 38,8 mkr och verkligt värde uppgick till 38,8 Mkr. Transaktionskostnader uppgick till 3,8 Mkr och har redovisats på raden Administrationskostnader i resultaträkningen.

Föregående års förvärvade bolag

Under 2010 förvärvades dotterföretaget LTS Licht & Leuchten GmbH, Tyskland om en köpeskilling av 672,3 Mkr. Förvärvet beskrivs i 2010 års årsredovisning not 28.

Not 29 | Aktiekapital

Aktiekapitalet i AB Fagerhult uppgår till 65 535 000 (65 535 000) kr fördelat på 12 850 000 (12 850 000) aktier med ett kvotvärde per aktie om 5,10 (5,10) kr. Antalet aktier i eget förvar uppgår till 238 000 till ett kvotvärde av 1 213 800 kr. Samtliga utestående aktier äger lika andel i moderbolagets tillgångar och vinst och är tillfullo betalda. Varje aktie berättigar till en röst.

	2011	2010
Förändring av antalet utestående aktier
Antal utestående aktier vid årets början	12 612 000	12 612 000
Antal utestående aktier vid årets slut	12 612 000	12 612 000

Not 30 | Moderbolaget

Moderbolagets firma är Aktiebolaget Fagerhult. Bolaget är ett hos Bolagsverket registrerat aktiebolag med säte i Jönköpings Län, Habo kommun och med organisationsnummer 556110-6203. Bolagets besöksadress är Fagerhult, Habo. AB Fagerhult är moderbolag i Fagerhultgruppen, en av Europas ledande belysningskoncerner. Koncernen utvecklar, tillverkar och marknadsför belysningssystem för publika miljöer. AB Fagerhult hade vid årets utgång cirka 3 400 aktieägare. De 12 största ägarnas aktieinnehav var tillsammans 84,8 (82,4) % av aktierna.

Ägarstruktur (per 2011-12-31)

Aktieägare	Antal aktier	%
Investment AB Latour	3 976 800	31,5%
SÄKI AB	2 200 000	17,4%
Fam Svensson, familj, stiftelse och bolag	945 525	7,5%
SSB CL Omnibus AC, USA	629 209	5,0%
Lannebo Fonder	577 354	4,6%
Robur Småbolagsfond	540 659	4,3%
SEB Asset Management	400 000	3,2%
Fjärde AP-fonden	384 113	3,0%
Fondita Nordic Micro Cap SR, Finland	299 200	2,4%
Fam Palmstierna	285 770	2,2%
Handelsbanken Svenska småbolagsfond etc	269 321	2,1%
Stiftelsen Stockholms Sjukhem	200 000	1,6%
Övriga ägare	1 904 049	15,2%
Antal utestående aktier vid periodens slut	12 612 000	100,0%

Not 31 | Utdelning per aktie

På årsstämman den 24 april 2012 kommer en ordinarie utdelning avseende år 2011 på 6,50 kr per aktie, totalt 82,0 Mkr, att föreslås. Beloppen har inte redovisats som skuld, utan kommer att redovisas

Not 32 | Risker

Finansiella risker

Valutarisk

Valutarisk uppstår när framtida affärstransaktioner eller redovisade tillgångar eller skulder uttrycks i en valuta som inte är koncernens funktionella valuta.

Transaktionsexponering

I den internationella verksamhet som Fagerhult bedriver betalar kunderna i den egna valutan via den globala säljorganisationen vilket innebär att koncernen tar valutarisker. Valutarisker tas också vid import av råmaterial och komponenter.

Då en stor del av produktionen sker i Sverige har Fagerhult ett överskott i inflödet av utländsk valuta. Det direkta kommersiella valutaflödet efter nettoberäkningar av flöden i samma valutor visar ett överskott på 165 (212) Mkr. Utöver detta uppstår även en indirekt påverkan i samband med inköp av råmaterial och komponenter. Detta medför att koncernens reella nettoexponering över tiden är lägre.

Koncernens policy är att väsentliga nettoflöden skall säkras. I första hand skall inkommande valuta utnyttjas till betalningar i samma valuta. Därutöver säkras viss del av det förväntade nettoinflödet av försäljning och inköp genom terminskontrakt efter individuell bedömning till cirka 50 % kommande 6–9 månadersperiod. Vid en statisk bedömning av valutasituationen påverkar en förändring av den svenska kronan med 1 % gentemot övriga valutor, med alla andra variabler konstanta, koncernens resultat med cirka 2 (3) Mkr. De finansiella instrumenten hanteras av moderbolagets verkställande ledning.

Omräkningsexponering

Valutarisker finns även i samband med omräkning av utländska nettotillgångar och resultat, så kallad omräkningsexponering. Denna valutarisk säkras inte och avser huvudsakligen omräkningen av utländska dotterföretags resultat- och balansräkningar. Resultatet i ett utländskt dotterbolag räknas om till svenska kronor baserat på genomsnittskursen under året. Exponeringen av koncernens nettotillgångar i utlandet har ökat då verksamheten där har förändrats från att tidigare huvudsakligen avse försäljningsbolag till att även omfatta producerande enheter. På balansdagen fanns det nettotillgångar i utländska bolag motsvarande 915 (644) Mkr inklusive goodwill.

En försvagning av den svenska kronan med 1 % med alla andra variabler konstanta, skulle innebära att eget kapital ökade med 9,1 (6,4) Mkr till största delen beroende på vinster/förluster vid omräkning av EUR och GBP. En förändring av den svenska kronan med 1 % gentemot övriga valutor skulle få en direkt påverkan på nettoomsättningen i dotterföretag med cirka 22 (20) Mkr medan resultateffekten i utländska dotterföretag är 2 (2) Mkr.

som en vinstdisposition under eget kapital för räkenskapsåret 2011. Utdelningarna avseende 2010 uppgick till 44,1 Mkr (3,50 kr/aktie).

Ränterisk

Fagerhult innehar inte några väsentliga räntebärande tillgångar varför Koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamhet i allt väsentligt är oberoende av förändringar i marknadsräntorna.

Koncernens ränterisk uppstår genom långfristig upplåning. Förutom pensionsskulder, 46,4 (41,7) Mkr finns räntebärande skulder uppgående till 1 198,2 (1 121,0) Mkr. samt likvida medel med 305,7 (207,5) Mkr. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter Koncernen för ränterisk avseende kassaflöde. Upplåning som görs med fast ränta utsätter Koncernen för ränterisk avseende verkligt värde. Under 2011 och 2010 bestod Koncernens upplåning till största del av lån med en ränta om tre månaders bindningstid .

Koncernen analyserar sin exponering för ränterisker dynamiskt. Olika scenarier simuleras, varvid refinansiering, omsättning av befintliga positioner, alternativ finansiering och säkring beaktas. Med dessa scenarier som utgångspunkt beräknar Koncernen den inverkan på resultatet som en angiven ränteändring skulle ha. För varje simulering används samma ränteändring för alla valutor. Scenarierna simuleras bara för de skulder som utgör de största räntebärande positionerna. Genomförda simuleringar utvisar att effekten på resultatet av en ändring på 1 %-enhet skulle vara maximalt 5 Mkr vid nuvarande kapitalstruktur. Simuleringen görs kvartalsvis för att verifiera att den maximalt möjliga förlusten ligger inom de gränser som satts upp av företagsledningen.

Om räntorna på upplåning i svenska kronor per den 31 december 2011 varit 10 punkter högre/lägre men alla andra variabler konstanta, hade vinster efter skatt för räkenskapsåret varit 1,1 (0,8) Mkr högre/lägre, huvudsakligen som en effekt av högre/lägre räntekostnader för upplåning med rörlig ränta

Kreditrisker

Kreditrisk hanteras på koncernnivå. Kreditrisker uppstår om motparten inte fullgör sina förpliktelser vid utlåning inom ramen för likviditetshantering och genom kreditexponering gentemot kunder och banker, inklusive fordringar och avtalade transaktioner. Placering av överskottslikviditet görs huvudsakligen i K1-graderade företagscertifikat samt hos bank. Endast banker och finansinstitut som av oberoende värderare fått lägst kreditrating "A" accepteras. Om Koncernens kunder kreditbedöms av oberoende värderare, används dessa bedömningar. I de fall ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där dennes finansiella ställning beaktas, liksom tidigare erfarenheter och andra faktorer. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av koncernledningen. Användningen av kreditgränser följs upp regelbundet. Några väsentliga förluster uppstod varken under 2011 eller 2010. Beträffande fordringar på kunder är merparten säkrad genom kreditförsäk-

ring. Erforderlig reservering, 8,6 (14,6) Mkr, har gjorts för de kundfordringar som inte beräknas inflyta.

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk hanteras genom att Koncernen innehar tillräckligt med likvida medel och kortfristiga placeringar med en likvid marknad, tillgänglig finansiering genom avtalade kreditfaciliteter och möjligheten att stänga marknadspositioner. Koncernen har en stark finansiell ställning. I dagsläget finns inga nya lånebehov men skulle detta uppstå finns idag inga problem att erhålla externa krediter så länge dessa uppfyller, av låntagaren, ställda restriktioner såsom skuldsättningsoch räntetäckningsgrad vilka i dagsläget är uppfyllda.

Ledningen följer också noga rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv på basis av förväntade kassaflöden.

Nedanstående tabell visar Koncernens finansiella skulder som kommer att regleras netto, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena. De belopp som förfaller inom 12 månader överensstämmer med bokförda belopp eftersom diskonteringseffekten är oväsentlig.

	Mindre	Mellan	Mellan	Mer
	än 1 år	1 och 2 år	2 och 5 år	än 5 år
Per 31 december 2011
Banklån	69,2	40,0	1 289,0	–
Leverantörsskulder och andra skulder	574,6	–	–	–
Per 31 december 2010
Banklån	153,1	38,0	1 120,3	–
Leverantörsskulder och andra skulder	521,5	–	–	–

Kapitalrisk

Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.

Koncernen följer upp kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som räntebärande skulder i förhållande till eget kapital.

Not 33 | Händelser efter balansdagen

Styrelsen föreslår en utdelning om 6,50 (3,50) kronor per aktie vilket motsvarar 82,0 (44,1) Mkr.

Det har efter balansdagen fram till denna årsredovisnings undertecknande, utöver vad som angivits ovan, ej framkommit någon

Under 2011 var koncernens strategi, som var oförändrad jämfört med 2010, att upprätthålla en skuldsättningsgrad på mellan 0,5 och 1,0 och kreditrating AAA. Kreditratingen på AAA har upprätthållits under hela perioden. Skuldsättningsgraden per 31 december 2011 var 1,4 (1,6).

Operationella risker

Prisrisk

Prisrisker beträffande koncernens verksamhet finns huvudsakligen vid inköp av insatsmaterial till tillverkningen. Dominerande komponenter såsom elektroniska styrsystem samt plåt påverkar enskilt mest kostnaden för tillverkade produkter, exklusive förädlingskostnader. Koncernens exponering för prisrisker på finansiella instrument är minimal.

Risk i anläggningar och varulager

Utöver de risker som kommenteras ovan, vilka i princip samtliga har en påverkan på Fagerhultgruppens kassaflöde, är bundet kapital i anläggningstillgångar samt varulager utsatt för risker. Rationaliseringar och en hög utnyttjandegrad av gjorda investeringar har medfört att värdet av aktiverade tillgångar har kunnat hållas på en förhållandevis låg nivå. Riskerna för en bestående värdenedgång av anläggningstillgångarna bedöms därför som små. Till risker i varulager hör främst inkurans till följd av överproduktion samt föråldrat teknikinnehåll. I Fagerhults affärsidé ingår en kundorderstyrd produktion. Detta innebär en flexibel produktion där behovet av lagerlagda produkter minskar och därigenom också inkuransrisken.

IT-Säkerhet

I takt med att den datorstödda tekniken fått allt större utrymme inom företagen har kraven höjts på säkerheten. Kontroll av funktionssäkerheten görs frekvent på databaser och e-postservrar med daglig backup. Batteribackup och dieselaggregat ger skydd mot driftstopp vid huvudanläggningen i Habo, varifrån den största delen av koncernens dataverksamhet sköts. Hittills har inga kostnader uppstått till följd av skador. Internetförbindelsen är av fast karaktär och har helt isolerats från det övriga nätverket genom en hårdvarubrandvägg. Åtkomst via publika nät är säkrat med säkerhetsdosor. Användningen regleras genom grupptillhörighet och rättigheter baserade på uppgiften och rollen inom företaget.

Försäkringar

Fagerhultgruppen upphandlar och administrerar koncerngemensamma försäkringsprogram avseende egendoms- och ansvarsrisker. Härigenom skapas samordningsvinster och kostnadsfördelar.

väsentlig händelse eller information om förhållandena på balansdagen eller därefter, vare sig gynnsam eller ogynnsam, för koncernen eller något av dess ingående bolag som föranleder några ytterligare upplysningar.

noter S tyrelsens undertecknande

S tyrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder, IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Resultat- och balansräkningarna kommer att föreläggas ordinarie årsstämma den 24 april 2012 för fastställelse.

Habo den 15 mars 2012

Jan Svensson Ordförande

Björn Karlsson Styrelseledamot

Johan Hjertonsson Verkställande direktör

Eric Douglas Vice ordförande

Eva Nygren Styrelseledamot

Anna Malm Bernsten Styrelseledamot

Fredrik Palmstierna Styrelseledamot

Lars Olsson Arbetstagarrepresentant

Vår revisionsberättelse har avgivits den 15 mars 2012 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Magnus Nell Arbetstagarrepresentant

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Bo Karlsson Martin Odqvist

T ill å rss t ä mm a n i A B Fage r hult (pu b l ) Or g nr 556 110 - 6203

R appo r t o m å rsr edo v i sn i n g e n och k o n c e rnr edo v i sn i n g e n

Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för AB Fagerhult för år 2011. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 55–93.

Sty r e l s e ns och v e r k s täll a n d e d i r ektö r e ns a nsv a r f ö r å rsr edo v i s n i n g e n och k o n c e rnr edo v i sn i n g e n

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder IFRS, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

R e v i s o rns a nsv a r

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

U ttala n d e n

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Rappo r t o m a n d r a k r a v e n ligt l aga r och a n d r a f ö rf att n i n g a r

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för AB Fagerhult för år 2011.

Sty r e l s e ns och v e r k s täll a n d e d i r ektö r e ns a nsv a r

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

R e v i s o rns a nsv a r

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har

R evisionsberättelse R evisionsberättelse

vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

U ttala n d e n

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Jönköping den 15 mars 2012

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Bo Karlsson Martin Odqvist

Årss t ä mm a

Ordinarie årsstämma hålls tisdagen den 24 april 2012 kl 17.00 i Fagerhult, Habo.

Anm äla n

Aktieägare som önskar deltaga i årsstämman skall, dels vara registrerad i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken den 18 april 2012, dels anmäla sig till Fagerhult senast den 18 april 2012.

Anmälan kan göras under adress AB Fagerhult, 566 80 Habo, via e-post inga.callersjo@fagerhult.se eller per telefon 08-522 359 75. Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste i god tid före den 18 april 2012 genom förvaltarens försorg tillfälligt omregistrera aktierna i eget namn för att få rätt att deltaga vid årsstämman.

U tdel n i n g

Styrelsen föreslår årsstämman en ordinarie utdelning med 6,50 kronor per aktie. Som avstämningsdag föreslås den 27 april 2012. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget beräknas utdelningen komma att utsändas av Euroclear Sweden AB den 3 maj 2012 till dem som på avstämningsdagen är införda i aktieboken.

Inf o rm atio ns till f älle n

2012-04-24 Årsstämma 2012-04-24 Delårsrapport 3 månader 2012-08-16 Delårsrapport 6 månader 2012-10-22 Delårsrapport 9 månader

definitioner a till ö

Antal anställda Genomsnittligt antal årsarbetande.

Avkastning på eget kapital Resultat enligt resultaträkningen i procent av genomsnittligt synligt eget kapital.

Avkastning på sysselsatt kapital Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital.

Eget kapital per aktie Eget kapital dividerat med antal utestående aktier.

Kassaflöde per aktie Årets kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.

Kassalikviditet Likvida medel i förhållande till kortfristiga skulder.

Likvida medel Kassa- och banktillgodohavanden samt kortfristiga placeringar.

Nettoinvesteringar Årets investeringar i materiella anläggningstillgångar reducerat med intäkter för avyttrade anläggningstillgångar.

Nettoskuld Räntebärande skulder med avdrag för likvida medel.

Resultat per aktie Resultat enligt resultaträkningen i relation till genomsnittligt antal utestående aktier.

Rörelsemarginal Rörelseresultat i förhållande till nettoomsättning.

Skuldsättningsgrad Räntebärande skulder i förhållande till eget kapital.

Soliditet Eget kapital i förhållande till totala tillgångar.

Sysselsatt kapital Summa tillgångar minus icke räntebärande skulder.

Vinstmarginal Resultat efter finansiella poster i förhållande till nettoomsättning.

Övriga omsättningstillgångar Posten utgörs av interimsfordringar, förskott till leverantörer, övriga fordringar samt koncernfordringar.

adresser

AB Fagerhult (publ) SE-566 80 Habo Telefon +46 (0)36 10 85 00 Telefax +46 (0)36 10 87 80 www.fagerhult.com

Fagerhults Belysning AB SE-566 80 Habo Telefon +46 (0)36 10 85 00 Telefax +46 (0)36 10 86 99

Fyrvaktaregatan 7 SE-296 81 Åhus Telefon +46 (0)44 28 98 00 Telefax +46 (0)44 28 98 38

Ateljé Lyktan AB SE-296 81 Åhus Telefon +46 (0)44 28 98 00 Telefax +46 (0)44 28 98 38

Fagerhults Belysning Sverige AB SE-566 80 Habo Telefon +46 (0)36 10 85 00 Telefax +46 (0)36 10 86 99

Fagerhult Retail AB

Rinnavägen 12 SE-517 33 Bollebygd Telefon +46 (0)33 23 66 00 Telefax +46 (0)33 28 58 00

Fagerhult AS Sluseholmen 8A DK-2450 Köpenhamn Danmark Telefon +45 43 55 37 00 Telefax +45 43 55 37 30

Fagerhult OÜ Artelli 10c EE-10621 Tallinn Estland Telefon +372 6 507 901 Telefax +372 6 507 900

Fagerhult OY

Pasilankatu 14 FI-002 40 Helsingfors Finland Telefon +358 9 777 1580 Telefax +358 9 777 15 888

Fagerhult France

46, Av. Chanoine Cartellier FR-69230 St-Genis-Laval (Rhône) Frankrike Telefon +33 4 3722 6410 Telefax +33 4 7267 0633

Fagerhult Lighting – Dubai Branch Box 126287 Dubai – U.A.E. Förenade Arabemiraten

Telefon +971 4329 7120 Telefax +971 4329 7130

Fagerhult BV Lichtschip 19, Postbus 320 NL-3990 GC Houten Holland Telefon +31 30 688 99 00 Telefax +31 30 688 99 44

Fagerhult Lighting Systems (Suzhou) Co Ltd.

No 11 in Genway 12th Workshop 10 Gangtian Road ZIP (Suzhou Industrial Park) Suzhou 215021 Kina Telefon +86 512 62 83 86 76 Telefax + 86 512 62 83 86 96

Fagerhult Belysning AS Strandveien 30, Pb 471 NO-1327 Lysaker Norge Telefon +47 22 06 55 00 Telefax +47 22 50 85 40

Fagerhult Sp.z.o.o.

Al. Jerozolimske 162 PL-02-342 Warszawa Polen Telefon +48 22 501 6640 Telefax +48 22 501 6639

Fagerhult SPb

Viborgskaya nab. 61, office 317 RU-197342 St Petersburg Ryssland Telefon +7 812 380 0148 Telefax +7 812 335 1138

Fagerhult SL

C/Estocolmo No 13 ES-282 30 Las Rozas, Madrid Spanien Telefon +34 91 640 7246 Telefax +34 91 637 0198

Commtech Commissioning

Services SA C/Estocolmo No 13 ES-282 30 Las Rozas, Madrid Spanien Telefon +34 91 640 7246 Telefax +34 91 637 0198

LTS Licht & Leuchten GmbH

Plant I – Offices Waldesch 24 DE-88069 Tettnang Tyskland Telefon +49 75 42 / 93 07-0 Telefax +49 75 42 / 93 07-520

Fagerhult Central

Europe GmbH Dresdner Strasse 87 A1 AT-1200 Wien Österrike Telefon +43 1 532 21790 Telefax +43 1 532 217950

Whitecroft Lighting Limited

Burlington Street Ashton-under-Lyne Lancashire OL7 OAX England Telefon +44 870 5087 087 Telefax +44 870 5084 210

Eagle Lighting Victoria

17-19 Jets Court Melbourne Airport, VIC 3045 Australien Telefon +61 3 9344 7444 Telefax +61 3 9344 7433

Fagerhult Lighting Ltd

50 Southwark Street London, SE1 1UN England Telefon +44 207 403 4123 Telefax +44 207 378 0906

Designplan Lighting Ltd

6 Wealdstone Road Kimpton Industrial Estate Sutton, Surrey SM3 9RW England Telefon +44 208 254 2000 Telefax +44 208 644 4253

Fagerhult Lighting Ltd

Unit F1 Calmount Park Ballymount Dublin 12 Irland Telefon +35 3 1426 0200 Telefax +35 3 1429 9606

Waco N.V.

Hundelgemsesteenweg 80 BE-9890 Baaigem-Gavere Belgien Telefon +32 9362 4494 Telefax +32 9362 4782

Produktion: Intellecta Corporate och Fagerhult. Tryck: Elanders NRS Tryckeri 2012. Foto: Örjan Henriksson (sid 7). Microzoa/Getty Images (överst sid 20), Vince Reichardt/Johnér (mitten sid 20), Wylie Maercklein/Getty Images (underst sid 20). Kerry Pitt-Hart/Getty Images (sid 23). Music Centre/Arno Chapelle (sid 24). Jon Shireman/Getty Images (sid 31). Juan Hernandez/Getty Images (sid 37). Sanna Fisher-Payne (överst sid 40). Knape/Getty Images (sid 42–43). Jennifer Nemie (överst sid 45). iso nr: 823.SE.1.12.12.6,5

www.fagerhult.com