Annual Report • Jul 12, 2011
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
| Fagerhult i korthet | 4 |
|---|---|
| Vd har ordet | 6 |
| Om Fagerhult | 10 |
| Omvärld och marknad | 12 |
| Så skapar Fagerhult värde | 17 |
| Fagerhults affärsmodell | 18 |
| Mål och strategier | 20 |
| indoor | 22 |
| Med öga för miljön | 24 |
| Mänskliga lösningar | 27 |
| Tänk ekonomiskt, tänk i system | 28 |
| outdoor | 30 |
| Lösningar med hållbarhetsfokus | 33 |
| Spektakulärt inifrån och ut | 35 |
| retail | 36 |
| Kunskap som lyfter butiksupplevelsen | 38 |
| "Vi kommer att få se tillväxt" | 41 |
| Medarbetare | 42 |
| Fagerhultaktien och ägarstruktur | 48 |
| Styrelse | 50 |
| Ledning | 52 |
| Femårsöversikt | 54 |
| Förvaltningsberättelse | 55 |
| Bolagsstyrning | 59 |
| Resultaträkningar | 64 |
| Balansräkningar | 65 |
| Förändring av eget kapital | 67 |
| Kassaflödesanalys | 68 |
| Redovisningsprinciper | 69 |
| Noter | 76 |
| Styrelsens undertecknande | 94 |
| Revisionsberättelse | 95 |
| Kalendarium | 96 |
| Definitioner | 96 |
Adresser
På omslaget: Freedom är armaturen som ger arkitekter, inredare, ljusdesigners och belysningsplanerare frihet i uttrycket. LED är nyckeln till formfriheten men ställer också stora krav på belysningstekniken.
Vad är bra belysning? Efter 66 år i branschen vet vi på Fagerhult att det handlar om att hitta lösningar för många behov. För det första ska belysningen vara tänkt för människor. Rätt ljus ger bättre prestationsförmåga, ökar tryggheten och får folk att hålla sig friskare. För det andra ska lösningen vara ekonomisk. Dagens intelligenta och energieffektiva belysningssystem kan spara stora pengar. För det tredje ska lösningen vara klimatsmart. Med våra energisnåla lösningar kan kunderna minska sin sammanlagda miljöpåverkan rejält.
Fagerhults helhetssyn, kundinsikt och starka varumärken skapar i förlängningen värden inte bara åt våra kunder, utan också åt våra aktieägare. När Bertil Svensson grundade Fagerhults första fabrik 1945 sådde han fröet till en branschledare. Sedan dess har vi vuxit till Nordens största aktör i branschen, och vi är en av de största spelarna i Europa. Vi är också stolta över vår ekonomiska historik – vi har hittills aldrig gjort ett förlustår. På följande sidor berättar vi mer om våra strategier och vägval inför framtiden.
Aldar HQ, Abu Dhabi, Dubai.
Fagerhults affärsidé är att utveckla, tillverka och marknadsföra belysningssystem för offentlig miljö.
Fagerhults vision är att skapa energieffektiva belysningslösningar som bidrar till en ergonomiskt riktig miljö på en internationell arena.
Kundinsikt. Prestationskultur. Innovationsförmåga.
Fagerhult är en av Europas ledande belysningskoncerner med cirka 2000 anställda och verksamheter i 17 länder. Vi skapar moderna produkter och spännande, energisnåla och miljöanpassade belysningssystem som på ett bra sätt integreras i den miljö där de ska verka. I koncernen ingår starka varumärken som Fagerhult, LTS, Ateljé Lyktan, Eagle Lighting och Whitecroft Lighting. AB Fagerhult är noterat på Nasdaq OMX Nordiska Börs i Stockholm. Vi skräddarsyr lösningar för bland annat:
Produkter och lösningar för såväl moderna kontorsmiljöer som hotell och andra offentliga miljöer.
Skolbelysning
Belysningslösningar speciellt anpassade för utbildningslokaler, från föreläsningssalar till studierum och bibliotek.
System, applikationer och produkter för industrier och andra krävande miljöer.
Medicinteknisk utrustning som intensivvårdspaneler, vårdrumspaneler och dialyspelare till sjukhus.
Belysningslösningar och service för butiksmiljöer, utvecklade utifrån kunskapen om ljusets betydelse för köpbeteendet.
Belysning av offentliga närmiljöer som vägar, gator och parker samt arkitektoniska belysningar.
Konjunktureffekter: Efterfrågan, som varit svag sedan finanskrisen, hämtade sig något under året, framför allt i Norden. Koncernens orderingång hamnade på ungefär samma nivå som föregående år efter justeringar för förvärv och valutaeffekter.
påverkan på produktområden: Retail Lighting var det produktområde som påverkades först när finanskrisen bröt ut, men i gengäld ökade omsättningen med 49 procent under 2010. Indoor Lighting (tidigare kallad Professionell belysning) minskade omsättningen med 4 procent, men hade också ett starkare andra halvår. Outdoor Lighting fick en svag start och minskade omsättningen med 3 procent under året.
Strategiskt förvärv: Fagerhult genomförde sitt hittills största förvärv i och med köpet av det ledande tyska belysningsföretaget LTS Licht & Leuchten GmbH för 61 MEUR. Förvärvet är strategiskt viktigt eftersom det skapar en plattform för tillväxt på den viktiga tyska marknaden. Köpet påverkar Fagerhults resultat per aktie positivt från fjärde kvartalet 2010.
Ändrad organisation: Koncernens affärsområden omorganiserades till att omfatta marknader i stället för som tidigare Professionell belysning, Butiksbelysning och Utomhusbelysning. De nya affärsområdena är:
Nordeuropa Storbritannien, Irland och Mellanöstern Övriga Europa Asien och Australien
Varumärkesstrategi: Grunden lades för ett tydligare varumärkesarbete med Fagerhult som globalt varumärke, utrymme för lokala varumärken samt Ateljé Lyktan som premiumvarumärke.
Avslutade strukturåtgärder: Avvecklingarna av fabriksanläggningarna i Falkenberg och Borås avslutades enligt plan 2010.
"vi ser fortfarande att våra största tillväxtchanser finns på våra befintliga marknader."
Ny organisation, ny varumärkesplattform och ett strategiskt förvärv på den viktiga tyska marknaden. 2010 bjöd på en rad glädjeämnen som vi tar med oss in i 2011. Inte minst är vi nöjda med att vi både behållit våra starka kassaflöden, ökat omsättningen och förbättrat vår vinstmarginal. Det är ett kvitto på att vi fortsätter ge våra kunder mer än bara produkter – de får lönsamma helhetslösningar baserade på vår djupa kunskap om ljus.
Men 2010 blev också ett år som bjöd på många utmaningar, framför allt första halvåret. De flesta av våra marknader utvecklades svagt i finanskrisens efterdyningar. Internt bestod våra utmaningar bland annat av genomförandet av de strukturåtgärder vi beslutade om 2009, och att sjösätta en helt ny organisation med omläggning av våra affärsområden. Den nya strukturen, som utgår från geografiska affärsområden i stället för produktområden, kommer att bättre stödja vår övergripande strategi att vara minst topp-tre på de marknader där vi väljer att verka.
Vi såg dock en tydlig vändning till det bättre andra halvåret, då vi också genomförde flera offensiva insatser. Jag tänker först och främst på vårt strategiskt viktiga förvärv i oktober av tyska LTS Licht & Leuchten. LTS har en stark position på marknaden för butiksbelysning. Köpet gjorde oss i ett slag till en stor paneuropeisk spelare i retailsegmentet, som står för 25 procent av hela den europeiska belysningsmarknaden. Genom bolaget får vi också en mycket fin bas för att relansera Fagerhults övriga sortiment i Tyskland, Österrike och Schweiz. Efter förvärvet har vi produktion på alla våra stora marknader och i de olika valutaområden där vi verkar, vilket inte är oväsentligt eftersom det dämpar vår känslighet för valutakursförändringar något. Kronans förstärkning kostade oss 30 miljoner kronor mer under 2010 jämfört med 2009.
En annan offensiv insats under året var utrullningen av vår nya varumärkesplattform. Starka varumärken är betydelsefulla i flera avseenden – de kan både öka kundernas betalningsvilja och vår möjlighet att konkurrera i stora projektuppdrag. Varumärken kan också agera draglok när vi ska expandera in på nya marknader och i nya segment. Därför har vi förstärkt organisationens arbete med varumärken, kundinsikt och produktutveckling med ett helt nytt kompetensområde, Products & Brands, som nu är kittet som håller ihop koncernens arbete med produkt- och varumärkesutveckling. I den nya varumärkesplattformen går vi från en multibrandstrategi till att göra varumärket Fagerhult globalt, men vi ger ändå utrymme för lokala varumärken som Whitecroft Lighting, Eagle Lighting och LTS. Vi har också gett Ateljé Lyktan en position som premiumvarumärke, med en friare roll och stor tyngd på spjutspetsdesign.
Inför 2011 ser jag flera positiva tillväxtsignaler. Den nordiska marknaden för belysningslösningar har stabiliserats, liksom den tyska. Snabbast återhämtning ser vi inom retailsegmentet, där vi ökade vår omsättning med 49 procent under 2010. Ett exempel på ett spännande retailuppdrag vi fick under året var belysningslösningar till 35 konceptbutiker för sportklädestillverkaren Nike.
Vår strategi att växa både organiskt och via förvärv står fast. Vi ser fortfarande att våra största tillväxtchanser finns på våra befintliga marknader – uttrycket "gräv där du står" gäller alltså i allra högsta grad fortfarande. Vi kommer framöver att fortsätta ha stort fokus på att öka försäljningen och effektivisera våra processer.
Därmed inte sagt att vi förväntar oss en enkel resa. Vi har till exempel inte nått de nivåer som vi hoppades på för den nordiska marknaden för utomhusbelysning. England är också en särskild utmaning. Där kommer vi framöver att satsa på att jobba ännu mer mot privat sektor för att balansera andelen uppdrag från offentlig sektor.
Vi kommer också under 2011 att intensifiera arbetet med att få ut nya lösningar för LED-teknik på marknaden. Betydelsen av detta kan knappast överdrivas. Det skifte från glödljus till LED-teknik som belysningsbranschen nu går igenom är så omvälvande att det i betydelse närmast kan jämföras med lysrörets genombrott 1942.
Vårt arbete med miljö och socialt ansvarstagande fortsätter att utvecklas. Från 2008 redovisar Fagerhult hållbarhetsarbetet efter riktlinjerna i Global Reporting Initiative (GRI).
Vi ser vårt hållbarhetsarbete som en pågående process, en naturlig del som gynnar oss och våra kunder såväl ekonomiskt som miljömässigt och socialt. Ekvationen är egentligen enkel. Vi kan bidra till en bättre miljö på två sätt. Dels genom att hjälpa våra kunder till minskad miljöpåverkan genom att utveckla allt energisnålare system och armaturer. Dels genom att själva se över och minska miljöpåverkan från våra tillverkningsprocesser. Ett exempel på det från 2010 är att vi började värma vår största svenska anläggning med flis, som är ett förnybart bränsle, i stället för olja.
Hållbarhetsarbetet har förstås också en viktig affärsmässig aspekt. Energibesparingar står högt på mångas agendor både av miljömässiga och ekonomiska skäl. Till exempel gynnas vi av EU:s beslut att fasa ut kvicksilver inom all utomhusbelysning. Det rör sig om stora volymer, närmare bestämt hälften av all utomhusbelysning i hela Europa.
Slutligen vill jag gärna lyfta fram människorna i vår koncern. Fagerhult är ett utpräglat kunskapsföretag, med en stark och positiv kultur som bottnar i våra kärnvärden kundinsikt, prestationskultur och innovationsförmåga. För att försäkra oss om att medarbetarna både vet vad som förväntas av dem och på bästa sätt får möjligheter att utvecklas tillsammans med företaget inledde vi därför 2010 ett stort arbete med ett koncerngemensamt Talent Management-projekt. Vårt stora urval produkter, våra kunskapsbaserade lösningar och vår leveranssäkerhet är viktiga framgångsfaktorer, men det är våra medarbetares kreativitet och innovationskraft som ständigt tar oss till nya nivåer.
Habo i februari 2011 Johan Hj ertonsson Vd och koncernchef
AB Fagerhult är Nordens största belysningskoncern och en av Europas ledande aktörer i branschen. Koncernen har verksamheter i 17 länder med säljbolag i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Storbritannien, Irland, Holland, Frankrike, Spanien, Tyskland, Österrike, Estland, Polen, Ryssland, Förenade Arabemiraten, Australien och Kina. Tillverkande enheter finns i Habo och Åhus i Sverige, Manchester i England, Tettnang i Tyskland, Melbourne i Australien samt Suzhou i Kina. På följande sidor berättar vi mer om vår marknad, vår affärsmodell, våra strategier och våra projekt.
et är inte alla branscher förunnat att få ta del av ett så omfattande skifte som det belysningsbranschen just nu genomgår. Både ny energieffektiv teknik, förändrade kundbeteenden och ny lagstiftning bidrar till att knuffa marknaden i helt nya riktningar. Omstöpningen av branschen öppnar stora utvecklingsmöjligheter.
Även om Fagerhult har möjligheter att etablera sig i nya länder, så är det på de redan existerande marknaderna som de stora utvecklingsmöjligheterna finns. Idag är Fagerhult Nordens största belysningskoncern och tillhör branschledarna i Europa och Australien. Totalt finns koncernen representerad i 17 länder.
Fagerhult arbetar med produktområdena Indoor Lighting (professionell belysning), Outdoor Lighting (utomhusbelysning) och Retail Lighting (butiksbelysning). Traditionellt är det inom Indoor Lighting som Fagerhult har haft en stark position. Det innebär belysningslösningar för till exempel kontor, skolor, sjukhus och industrier. Produktområdet Retail Lighting är dock på frammarsch. Det drabbades hårt av konjunkturnedgången men är i gengäld också den del som snabbast vänder upp igen. Den som kan kombinera kunskapen om hur konsumenternas köpbeteenden påverkas av ljuset och översätter det till energi- och kostnadseffektiva lösningar har framöver stora möjligheter till nya affärer. Höstens förvärv av tyska LTS, som är mycket starka på sin marknad inom just butiksbelysning, ska ses som ett steg i den utvecklingen. Också Outdoor Lighting är ett intressant tillväxtområde. Det drivs dels av en allt snabbare utfasning av ljuskällor med kvicksilver i, dels av samhällets krav på energisnålare belysningssystem. Hälften av all utomhusbelysning i Europa består av gamla ljuskällor med kvicksilver i, och dessa ska enligt ett EU-direktiv vara utfasade till 2016.
Bakom utvecklingen mot nya energieffektivare ljuskällor ligger utvecklingen mot LED-belysning, så kallade ljusemitterande dioder. De började först användas som signalljus, bland annat i trafiken, men har allt mer slagit igenom också för punktbelysning och fasadbelysning. Nu är tekniken så bra att LED också kan börja användas för allmänbelysning med låga och medelhöga nivåer. Det öppnar helt nya möjligheter för den som arbetar med ljusmiljö och ljusekonomi. Jämfört med äldre glödljus är fördelarna med LED många. Lamporna är små vilket ger stor frihet i design, livslängden är lång och energiåtgången låg och ljuset som finns i en mängd färgnyanser går att reglera steglöst. Ljuskällan som drivs med låg spänning innehåller inga farliga ämnen som bly eller kvicksilver och avger dessutom varken UV- eller IR-strålning.
Efterfrågan på LED-lösningar väntas fortsätta öka, men det är viktigt att också vara medveten om förutsättningarna för LED. Ljuset är intensivt och kräver till exempel prismor för att kunna riktas rätt och fungera i vissa miljöer. Använd på fel sätt kan en LED-investering vara bortkastad. Därför är Fagerhult noga med att inte bara sälja tekniken, utan hela lösningarna.
Använd på fel sätt kan en led-investering vara bortkastad. därför är fagerhult noga med att inte bara sälja tekniken, utan hela lösningarna.
Det är också viktigt att vara medveten om att bara för att ny teknik gör sitt intåg, kommer inte den äldre tekniken att försvinna helt. Det mesta pekar på att lysrör fortsätter vara frekventa lösningar även det kommande decenniet.
Ytterligare ett tekniskt kliv är utvecklingen mot intelligenta styrsystem. Genom att bygga belysningslösningar med smart IT-teknik kan system och armaturer anpassas till att exempelvis slås av beroende på vad klockan är eller slås på om någon är närvarande i lokalen och så vidare. Det kan i sin tur leda till fördelar i form av bättre livskvalitet för användarna, förbättrade produktionsförhållanden och minskad energiförbrukning. Styrningen gör det också möjligt att spara tid på att övervaka systemen. Moderna system kan helt enkelt varsla användarna när något skett med en ljuskälla.
Samhällets strävan efter ökad energieffektivitet är en viktig drivkraft i utvecklingen, och vad myndigheter beslutar har en konkret inverkan på Fagerhults marknader. Till exempel har EU:s klimatmål om att minska koldioxidutsläpp med 20 procent fram till 2020 präglat marknaden starkt och öppnat nya affärsmöjligheter. Ovan nämnda EU-direktiv om att fasa ut alla ljuskällor med kvicksilver i fram till 2016, är också något som genererar uppdrag till belysningsföretag.
Marknaden gynnas också av EU-direktivet om att fastighetsägare måste energideklarera sina hus. Det har lett till att fastighetsägare med äldre belysningssystem börjat undersöka fördelarna med effektivare lösningar, vilket öppnar möjligheter för Fagerhult att sälja sina modernare, intelligentare helhetslösningar. Det finns både pengar och miljövinster att göra. Om elinstallationen är 20 år eller äldre kan besparingspotentialen vara så hög som 80 procent.
Allt fler kunder tar ljusets betydelse för människans välbefinnande på större allvar. Det handlar inte bara om det växande intresset för design. Det handlar också om hälsoaspekter, om gestaltning av rum och byggnader samt att förstärka sin identitet. Kunderna ser också allt oftare nya möjligheter att lyfta sitt varumärke med hjälp av genomtänkt belysning, så efterfrågan på skräddarsydda lösningar fortsätter att vara stark. Prismedvetenheten är också hög och kunderna lägger stor vikt vid vad belysningssystemet kostar inte bara som engångsinvestering, utan hur kostnaden ser ut för belysningssystemets hela livslängd. Service och säkra leveranser är också något kunderna värderar högt, liksom värdet i att få ett snålare belysningssystem som minskar kundernas miljöpåverkan. Samtidigt har många kunder fortfarande behov av goda lösningar med existerande teknik.
Belysningsbranschen befinner sig mitt i ett teknikskifte och en konsolideringsfas med relativt många förvärv och försäljningar de senaste åren. Det gör att branschen är fragmenterad, med många olika typer av aktörer, och stora lokala skillnader. Dessutom pågår en branschglidning med nya aktörer som ger sig in i branschen. LED-utvecklingen har till exempel gjort att flera stora elektronikföretag sett möjligheter i att utveckla egna produkter och lösningar.
Bortom de branschspecifika trenderna som teknikskiften och lagstiftning så påverkas belysningsbranschen precis som alla andra av så kallade megatrender, stora omvärldskrafter som på olika sätt påverkar sin omgivning. En sådan trend är att befolkningen lever allt längre. När befolkningen i högre utsträckning består av äldre personer så kommer det att påverka efterfrågan på till exempel utrustning till sjukhus och belysningssystem av hög kvalitet som fungerar på äldreboenden. Samtidigt håller sig folk friskare upp i högre ålder och arbetar längre, vilket ökar behovet av anpassad arbetsplatsbelysning.
En annan stor trend är människors benägenhet att skilja på fritid och arbete. Många väljer att arbeta intensivt i perioder, för att därefter prioritera sin fritid. Det driver både efterfrågan på goda ljusförhållanden på arbetsplatser och belysningslösningar till fritidsanläggningar som hotell och spaanläggningar.
Den tredje trenden handlar om att allt fler vill ta sitt ansvar för hur de påverkar miljö och samhälle. När både företag och enskilda ökar sin medvetenhet om ansvarsfrågorna, så driver det i sin tur efterfrågan på energisnålare belysningslösningar.
Kreativitet och effektivitet – båda begreppen utgör grundbultar i Fagerhults sätt att göra affärer. Med dagliga verksamheter världen över gäller det att hitta vägar att ta tillvara på medarbetarnas kreativitet i de dagliga mötena med kunden och deras innovationsförmåga både vad gäller produktutveckling och affärsutveckling. Samtidigt är det avgörande att vi behåller vårt dokumenterat starka fokus på synergier och kostnadseffektiviseringar.
Fagerhults tre produktområden Indoor Lighting, Outdoor Lighting och Retail Lighting erbjuds på samtliga våra marknader. Organisatoriskt har vi stora möjligheter att arbeta kostnadseffektivt genom att koordinera våra resurser. Med samordnade inköp och färre antal leverantörer kan utgifterna sänkas avsevärt. Vi arbetar smartare och snålare, men behöver ändå inte göra avkall på kraven på produktkvalitet. Sedan flera år arbetar vi med en gemensam avdelning, Operations, som säkerställer att vi samordnar och resursutnyttjar på bästa sätt i koncernen. Operations är också en viktig faktor när det gäller att säkerställa vår leveranssäkerhet, vilket är en viktig konkurrensfördel. Idag sker produktionen vid sex anläggningar: Habo och Åhus i Sverige, Manchester i England, Tettnang i Tyskland, Suzhou i Kina samt Melbourne i Australien.
Vår kunskap om ljusets påverkan på människan är en grundbult i vår produktutveckling. För att säkerställa att vi tar tillvara på och sprider kunskapen effektivt i vår egen organisation har vi etablerat en gemensam kunskapsbas i form av Fagerhult Lighting Academy. Den bildades 2004 och är nu vårt nav för samordning av forskning och utbildning mellan de olika geografiska affärsområdena. Det är också en viktig komponent i vårt arbete med att utveckla nya lösningar och produkter, till exempel inom LED-teknik. Genom Fagerhult Lighting Academy säkerställer och lyfter vi kontinuerligt medarbetarnas kompetens genom utbildning i nätverksform. Den används också för att möta kundernas behov av utbildning om ljusets betydelse. Samtidigt har Fagerhult Lighting Academy viktiga affärsuppgifter, inte minst för att underlätta kunskapsöverföring och identifiera nya spetskompetenser i samband med förvärv.
Fagerhult är ett starkt varumärke i sig. Men i koncernen ingår ytterligare varumärken med stark lokal förankring. I Storbritannien är till exempel Whitecroft Lighting en av marknadsledarna och i Tyskland har LTS Licht & Leuchten en väl inarbetad position inom butiksbelysning. För att ytterligare vässa vårt varumärkesarbete har vi sedan 2010 infört ett nytt kompetensområde, kallat Products & Brands. Områdets uppgift är bland annat att driva produktutvecklingen samt samordna våra uttryck på de olika marknaderna och se till att koncernen får ut maximalt av sina varumärkens inneboende värde.
Fagerhultkoncernen är uppdelad i fyra geografiska affärsområden. Alla affärsområden bedriver verksamheter inom de tre produktområdena Indoor Lighting (professionell belysning), Outdoor Lighting (utomhusbelysning) och Retail Lighting (butiksbelysning). Produktområdena utgjorde fram till 2009 affärsområden. Den nya indelningen och sättet att rapportera speglar dock bättre hur verksamheten bedrivs i praktiken samt tydliggör också bättre Fagerhults strategi att vara en av de tre branschledarna på samtliga marknader där Fagerhult väljer att vara aktivt. Också den fortsatta inriktningen på internationalisering stöttas bättre av nyordningen.
Tillverkning sker företrädesvis på de stora anläggningarna i Suzhou i Kina, Habo och Åhus i Sverige, Manchester i England, Melbourne i Australien samt sedan 2010 också i Tettnang i Tyskland. Av praktiska skäl sorterar anläggningen i Kina under Affärsområde Nordeuropa.
Fagerhultkoncernen har fem stora varumärken med ursprung i fyra olika marknader: Huvudvarumärket Fagerhult med starkast bas i norra Europa, Whitecroft Lighting som är branschledare i Storbritannien, LTS Licht & Leuchten som är en av de största på sitt område i Tyskland och Eagle Lighting som har en stark förankring i Australien.
Enheter i Norden, Baltikum, Ryssland samt fabriken i Kina med tillverkning och inköp. I Sverige bedrivs utveckling, tillverkning och försäljning, medan övriga marknader förutom Kina endast avser försäljning.
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Omsättning, Mkr | 1 586,3 | 1 590,4 |
| varav intern omsättning | 332,3 | 309,7 |
| Rörelseresultat, Mkr | 57,6 | 48,1 |
| Försäljningstillväxt, % | –0,3 | –14,5 |
| Försäljningstillväxt valutajusterad, % | 1,9 | –16,8 |
Fig. 4
Mer om 2010 i förvaltningsberättelsen på sid 55.
Enheter i England, Irland samt i Förenade Arabemiraten. Den dominerande enheten är Whitecroft Lighting som bedriver både utveckling, tillverkning och försäljning av belysningssystem. Övriga enheter bedriver försäljningsverksamhet.
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Omsättning, Mkr | 631,2 | 681,7 |
| varav intern omsättning | 5,8 | 1,8 |
| Rörelseresultat, Mkr | 54,9 | 61,1 |
| Försäljningstillväxt, % | –7,4 | –8,5 |
| Försäljningstillväxt valutajusterad, % | –0,7 | –7,6 |
Fig. 5
Mer om 2010 i förvaltningsberättelsen på sid 55.
Enheter i Tyskland, Holland, Frankrike, Spanien, Polen och Österrike. Den dominerande enheten är LTS Licht & Leuchten GmbH som bedriver både utveckling, tillverkning och försäljning av belysningssystem. Övriga enheter bedriver försäljningsverksamhet.
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Omsättning, Mkr | 409,3 | 331,5 |
| varav intern omsättning | 0,2 | 0,7 |
| Rörelseresultat, Mkr | 26,3 | 0,3 |
| Försäljningstillväxt, % | 23,5 | –2,4 |
| Försäljningstillväxt valutajusterad, % | 36,5 | –11,0 |
Affärsområdet omfattar huvudsakligen verksamheten i Australien där förutom försäljning också tillverkning sker. Till detta kommer verksamheten i Kina som avser försäljning på den kinesiska marknaden.
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Omsättning, Mkr | 216,9 | 144,9 |
| varav intern omsättning | 0,0 | 0,0 |
| Rörelseresultat, Mkr | 28,3 | 10,1 |
| Försäljningstillväxt, % | 49,7 | 3,7 |
| Försäljningstillväxt valutajusterad, % | 36,0 | –4,2 |
Fig. 7
| VÅRA VI K TIGASTE M Å L |
VÅRA STRATEGIER | |
|---|---|---|
| E K ONO M I |
• Växa på existerande marknader • Växa inom produktområdet Retail Lighting • Växa inom produktområdet Outdoor Lighting • Behålla marknadsledarskapeti Norden • Nå topp-tre-positioner på övriga marknader och i de produktområden där vi verkar |
• Offensiv satsning på att vara en av branschledarna • Ökad internationalisering • Djup kundinsikt som utgångspunkti allt vi gör • Öka fokus på att utveckla innovativa lösningarinom ny teknik • Stärka varumärkesarbetet • Gå från att sälja produktertill att sälja helhetslösningar • Pressa kostnader genom att hitta fler synergieffekter inom tillverkning och inköp • Växa både organiskt och genom förvärv |
| M I L J Ö |
• Nå CO2 -neutral produktion • Kontinuerligt minska företagets totala energiförbrukning per tillverkad armatur • Bidra till bättre miljö genom att erbjuda kunderna belysningslösningar med lägre energiförbrukning |
• Kontinuerligt utveckla allt energieffektivare armaturer och system • Öka medarbetarnas och kundernas medvetenhet om belysningslösningars miljöpåverkan • Optimera råvaru- och energiåtgång i våra anläggningar • Optimera materialval genom attjämföra miljöbelast ning, också med hänsyn till transporter • Långsiktiga samarbeten med leverantörer |
| MÄ NNIS K A |
• Bidra till en god samhällsutveckling genom belysningslösningar som ökar människors välbefinnande • Skapa goda arbetsförhållanden för våra medarbetare oavsett land • Utveckla Fagerhult som attraktiv arbetsgivare |
• Öka kunskapen om ljusets betydelse och väcka intresse för Fagerhults lösningar genom att delta i olika samarbeten med universitet och högskolor • Delta i samhällsaktiviteter med intresseorganisationer, branschorganisationer och myndigheter • Sträva efter samma standard i internationella verksam heter som i svenska avseende arbetsmiljöskydd, villkor och arbetsförhållanden samt förebyggande hälsovård • Upplysa våra leverantörer om Fagerhults krav på arbetsmiljö och mänskliga rättigheter • Fokusera på ledarskapsutveckling • Värna medarbetarnas interna karriärmöjligheter |
Att vara en branschledare är en viktig strategisk utgångspunkt för Fagerhult. Vårt mål är att nå en position bland de tre bästa på varje marknad och i varje produktområde där vi väljer att konkurrera. För att leverera långsiktigt värde behöver vi uthållighet. Vi är kända för våra stabila finanser och har hittills aldrig gjort ett förlustår. Men vi är också noga med att uthållighet också innebär miljömässigt och mänskligt ansvarstagande. Därför har vi som ambition att hållbarhetsarbetet ska genomsyra alla nivåer i företaget. Nedan beskriver vi våra viktigaste mål och insatser i vårt arbete. För fördjupad information, se separat rapport på www.fagerhultgroup.se/hallbarhet.
| VAD VI U PP NÅTT 2010 |
P RIORITERINGAR 2011 |
|---|---|
| • Genomfört strukturåtgärder som medför stora besparingar, bland annat avvecklingar av fabriksanläggningar i Falkenberg och Borås • Tagit marknadsandelar på flera viktiga marknader • Genomfört en omfattande organisationsförändring • Genomförtföretagets hittills största förvärv i och med köpet av tyska LTS Licht & Leuchten • Medverkat vid världsutställningen i Shanghai. Fagerhult stod för belysningslösningarna i den svenska paviljongen • Genomfört viktiga produktlanseringar, inte minstinom LED |
• Fortsattfokus på varumärkesarbetet • Fördjupa kundinsikten och noggrantta reda på vad våra kunder tycker om oss och vårt erbjudande • Fortsatt arbete med teknikskiftet mot LED-belysning • Fortsatt kostnadskontroll • Ytterligare vässa vår goda leveransförmåga till kund • Stärka positionerna för Fagerhults produkter på den tyska marknaden med nyförvärvet LTS Licht & Leuchten som plattform |
| • Företagets största produktionsanläggning i Habo har ersatt oljepannorna med fjärrvärme från fliseldning och är därmed nästan helt CO2 -neutral • Under 2010 köpte Fagerhults svenska anläggningar el från vattenkraft som är en förnybar källa • Inlett en större dialog med Fagerhults intressenter, både externt och internt |
• Fortsatt utveckling av allt energieffektivare armaturer och styrsystem • Fortsatt arbete med teknikskiftet mot energieffektiv LED-belysning fri från kvicksilver och med lång livslängd • Miljödeklarera våra produkter |
| • Implementerat vår nya uppförandekod i koncernen • Slagitfastformen för koncerngemensamma medarbetar undersökningar • Lagt grunden för ett Talent Management-projektför att förtydliga hur medarbetare ska kunna utvecklas inom före taget och vilka värden som håller samman medarbetarna, oavsett hemvist i koncernen |
• Påbörja genomförandet av koncerngemensamma medarbetarundersökningar • Fortsatt arbete med att stärka Fagerhults organisations kultur genom bland annat Talent Management-projektet • Fortsattfokus på ledarskapsutveckling |
Kunskapen om hur människan påverkas av ljuset är fundamentet i allt Fagerhult gör. Men publika miljöer har olika behov. Ett kontor kan inte rakt av belysas på samma sätt som en industri. Ett sjukhus är en krävande miljö på ett annat sätt än en flygplatsterminal. Därför skräddarsyr vi våra belysningslösningar utifrån kundens unika behov. På följande sidor berättar vi om några av våra lösningar inom produktområde Indoor Lighting.
Om ett hotell ska byggas som ett trädhus, ska det då se ut som ett jättelikt fågelbo, ett ufo som kraschlandat eller som en spegelklädd kub som vilar som en hägring uppe i trädkronorna? Sedan 2010 finns alla tre varianterna på svenska koncepthotellet Treehotel, mitt i stillheten i Harads vildmark intill Luleälven. Miljöanpassning har varit en ledstjärna i alla faser av projektet. De hittills sex trädhusen har till exempel byggts med till största delen ekologiska material. Fagerhultgruppen, som har lång erfarenhet av miljöanpassade belysningslösningar, fick via varumärket Ateljé Lyktan uppdraget att leverera skräddarsydd belysning till trädhusen. Arkitekterna bjöds inför bygget in till en tvådagars workshop, där de fick inspirerande information om material, ljuskällor och belysningsteknik varvat med enskilda stunder för att skapa skisser. Resultatet blev unika belysningslösningar för varje rum. Belysningarna producerades sedan i den nylanserade avdelningen Ateljén. Planen är att bygga ytterligare ett tjugotal hus.
Teknikkonsultfirman Mott MacDonalds kontor i Abu Dhabi, Dubai.
Svenska ambassaden i Berlin, ritad av Gert Wingårdh, knyter på många sätt an till miljömedvetna lösningar både exteriört och interiört. Fasadens gotländska kalksten följs inomhus upp med björkklädda väggar med linjer i etsad koppar. Fagerhults energieffektiva lösningar följer väl arkitektens tema om inblick och utblick. Ljuset är flexibelt med energieffektiva T5-ljuskällor.
Människan behöver ljus. Men att skapa en attraktiv och samtidigt effektiv ljusmiljö kräver både kunskap och kreativitet. När danska TNT Arkitekter i Valby sökte belysning till sina kontorslokaler föll valet på en lösning med Fagerhults nätta armaturer Closs och Notor. Med energieffektiva T5-ljuskällor och nyutvecklade komponenter klarade lösningen kraven på både minimalistiskt uttryck och god ljusergonomi för människorna på kontoret.
Ljus ska inte bara belysa och lotsa vidare, det ska också skapa stämning och trygghet. På Kastrups flygplats utanför Köpenhamn tar sig dagligen tusentals människor från terminal 1 till terminal 2 via en spektakulär förbindelse med pampiga valv och storslagna glasytor. Fagerhults belysningslösningar skapar en mjuk och tydlig passage inomhus, och utomhus har en spännande ljussättning gjort att den stora byggnaden ser ut att sväva lite.
Belysning och utrustning till sjukhusmiljöer ställer höga krav på leverantören. Fagerhult har lång erfarenhet av att leverera medicinteknisk utrustning och belysningslösningar som klarar både ljusergonomi och upprepade desinfektionsprocedurer. Just nu levererar till exempel Fagerhultbolaget Whitecroft Lighting specialanpassade belysningslösningar till den uppmärksammade om- och utbyggnaden av Londonsjukhusen St Bartholomew och Royal London, ett projekt som beräknas löpa fram till 2015.
Konsertsalen Alsion i danska Sönderborg anses som en av världens bästa för klassisk musik. Rena linjer och stilfulla material gör sitt för publikupplevelsen, samtidigt som belysningssystemet bidrar till såväl totalupplevelsen som till god ljusekonomi.
I augusti 2010 öppnade Fyrstikkalleen i Oslo. Skolans ambition är att se alla utbildningsprogram i ett större sammanhang och uppmuntra samarbete över årskullarna. De hypermoderna lokalerna är genomtänkta i alla detaljer, från flexibel arkitektur till topputrustade laboratorier. Naturligtvis är belysningen lika modern. Fagerhults lösningar kan anpassas till exempelvis antalet elever i lokalen eller till speciell undervisningsbelysning, men smarta ljuskällor ser samtidigt till att inte mer energi än nödvändigt förbrukas.
På Universeum i Göteborg, Nordens största centrum för naturvetenskap, är energianvändningen låg. Den energi som alstras av gäster och apparatur i huset tas så långt som möjligt tillvara och omvandlas. På taket sitter solceller och återanvändningsbara material har använts i konstruktion och inredning. Belysningslösningar från Fagerhult ser till att inte mer energi än nödvändigt går åt till belysningen.
Utomhusbelysning har fler dimensioner än att bara vägleda när det mörknar ute. Att skapa trygga och säkra miljöer kräver förståelse för hur människan reagerar i förhållande till ljuset. Rätt belysning kan också lyfta fram en spännande arkitektonisk lösning. Dessutom gör ny teknik att vi successivt kan förbättra miljön, till exempel genom att fasa ut glödlampor med kvicksilver i. Läs mer om vårt produktområde Outdoor Lighting på följande sidor.
LED-armaturen Moai guidar flanörerna längs med Ystads badbrygga när skymningen faller. De moderna och energieffektiva LED-lösningarna passar extra bra i en naturnära miljö. Men de har samtidigt använts på ett sätt så att alla behov tillfredsställs: Ljuskällan har placerats lågt och bländats av väl för att inte störa utsikten, och ändå får människorna gott om ljus på parkbänkarna. Underhållet är enkelt, och ljuskällan i sig medverkar till att lysa upp tillräckligt för att vandalisering inte kan ske i skydd av mörkret.
De kommande åren ska gamla energislukande ljuskällor med kvicksilver i bytas ut, enligt ett EU-direktiv. Vid Bauers brygga i Jönköping inrymmer tre nybyggda sjömagasin butiker och restauranger. Här sprider Stela sitt ljus längs promenadstråken – ett exempel på hur väl den passar in i moderna miljöer, både för sin unika form och för den utvecklade LED-lösningen. Armaturen kombinerar spjutspetsteknik med återvinningstänk. LED-tekniken kan minska koldioxidutsläpp med upp till 68 procent jämfört med en traditionell lösning. Stela tillverkas dessutom i återvunnen aluminium och behöver i princip inget underhåll under sin 100000 timmar långa livstid.
Fagerhults utomhusarmatur Rondo finns i många varianter, även i LED, men gemensamt är att alla varianter är robusta, stryktåliga och energieffektiva på en gång. Bilden visar entrén till Stalands Möbler i Kungens Kurva utanför Stockholm.
2010 stod bostadskomplexet 8tallet i danska Örestad klart. Det är en spektakulär byggnad, med lika spektakulär ljussättning. Belysningslösningarna är innovativa och skräddarsydda tillsammans med arkitektkontoret BIG. 8tallet rymmer 500 lägenheter och 10000 kvadratmeter kontor, restauranger och butiker. På många sätt fungerar det med sina 62000 kvadratmeter som en egen liten stadsdel, som ur fågelperspektiv bildar en kantig åtta. För att få in ljus i alla lägenheter har arkitekterna varierat höjderna radikalt, och en gata kan alltså börja på marken och sluta högst uppe på taket.
Belysningslösningarna utomhus har på grund av den spektakulära karaktären varit väldigt utmanande. Det har gällt att skapa trivsamma och trygga miljöer men ändå behålla ett minimalistiskt uttryck. En av lösningarna är Fagerhults LED Handrail. Räcket används för att accentuera väggar och gångbanor utmed de skarpa sluttande taksidorna, och består av LED-ljus som integrerats i en elegant aluminiumlist. Lösningen ger både god energieffektivitet och ett spännande uttryck.
Ett nytt belysningssystem kan vara en betydande investering, men det är också pengar som snabbt kan betalas tillbaka. Våra energieffektiva lösningar kan krympa både elräkningen och spara miljön. Dessutom vet vi som jobbar med butiksbelysning att rätt ljussättning kan öka försäljningen märkbart. På följande sidor kan du läsa om hur vi använder vår kunskap om ljuset och människors köpbeteenden i vårt arbete inom produktområde Retail Lighting.
Att skapa en shoppingupplevelse som uppmuntrar till både köp och återbesök är en liten vetenskap i sig. Fagerhult har lång erfarenhet av hur rätt butiksbelysning kan förbättra försäljningen och stärka kundrelationen. I svenska Gina Tricots nya butiker har Fagerhult skapat ett belysningskoncept som bygger på kontrast och spänning. Det är varorna som ska lyftas fram, inte onödig inredning. Allt är genomtänkt, funktionellt och anpassat efter lokal, målgrupp och butikens approach. I miljön på bilden har Fagerhults armaturer ZoneSingle, ZonePoint, Gondol, Thinlite och Pozzo använts.
Sport och mode i skön förening är vad Fagerhult lyfter fram i sina belysningslösningar för Nike Stores runt om i Europa. I nuläget finns 35 butiker projekterade.
Ett starkare och tydligare varumärke. Det var målsättningen när Fagerhult tillsammans med norska BikBok skapade en belysningslösning för kedjans nya butikskoncept. Resultatet blev en genomgripande ansiktslyftning där ljuset spelar stor roll. Fagerhults produktavdelning skapade en så kallad "soft box-armatur" av lysrörsarmaturen Discovery för att öka känslan av fotostudio, och i entrén skapar Pleiad LED Wallwasher atmosfär även för åskådare utifrån genom att på natten mjukt skifta färg.
Förvärvet av det tyska belysningsföretaget LTS Licht & Leuchten i oktober 2010 gav i ett slag Fagerhult en stark position på den viktiga tyska marknaden. Det är det största förvärv Fagerhult gjort hittills, och ska ses bland annat i ljuset av Fagerhults strategi om att tillhöra topptre i storlek på alla sina marknader. LTS, som omsatte ca 450 Mkr föregående år, är ett lönsamt bolag som från och med fjärde kvartalet 2010 påverkar Fagerhults resultat i en tydlig positiv riktning.
LTS tyngd inom butiksbelysning ger dessutom Fagerhult en bättre fördelning mellan sina produktområden.
– I Tyskland är vi störst inom produktområdet Retail Lighting. Tillsammans med Fagerhult blir vi en mer komplett leverantör. Vi kommer också att kunna utöka vår position inom Indoor Lighting där Fagerhult har många intressanta produkter som vi kan introducera på marknaden, säger Walter Schlegel, vd för LTS.
Den tyska ekonomin växte kraftigt under 2010, men belysningsmarknaden stod ändå relativt still. En förklaring är att den tyska ekonomin är väldigt viktad mot fordonsindustrin, och det är framför allt här som tillväxten varit som påtagligast.
– Man skulle kunna tro att hela industrin går jättebra men så är det inte. Nu ser vi dock att investeringarna ökar och då är belysning bland det första som behövs. Potentialen på marknaden är väldigt stor. Året har börjat starkt och jag räknar med att vi kommer att få se tillväxt, säger Walter Schlegel.
På bilden syns Autoland Finks showroom i Koblack, Österrike – ett av LTS många projekt.
Kundinsikt, prestationskultur och innovationsförmåga. Det är drivkrafter som förenar medarbetare i hela Fagerhultkoncernen. Våra medarbetares kompetens, kunskap och engagemang är avgörande för att vi ska lyckas med våra affärsmål. Att utveckla Fagerhults arbetsgivarvarumärke är därför av stor strategisk vikt. Läs mer om vår syn på medarbetarna på följande sidor.
et är alltid människorna som avgör hur framgångsrik en organisation är. Att vårda och utveckla medarbetarnas kompetens, engagemang och välbefinnande är därför av strategisk vikt. Fagerhult är en stor koncern med cirka 2 000 anställda och verksamheter i 17 länder. Vi arbetar strukturerat för att hela tiden upprätthålla och stärka de gemensamma riktlinjer och värden som tillsammans bygger vår starka Fagerhultkultur. Allt arbete i koncernen utgår från tre viktiga kärnvärden: Kundfokus, Prestationskultur och Innovationsförmåga. Dessa kärnvärden genomsyrar allt vi gör, från affärsprocesser till medarbetarnas individuella utvecklingsvägar.
Vi utgår från tre grundstenar i arbetet med att attrahera och behålla den mest kvalificerade arbetskraften. Den första grundstenen är att säkra kompetensförsörjningen. Vi måste hela tiden väcka potentiella medarbetares intresse. Det gör vi på flera sätt, bland annat samarbetar vi med högskolor och universitet. För att skapa goda relationer med studenter organiserar vi till exempel fadderprogram. Arbetet sker löpande med en mångfald av studieinriktningar. Dessutom arbetar vi kontinuerligt med traineeprogram som ska tillföra traineerna insikt i det flertal processer som ingår i det komplexa flödet med produkter och tjänster. Här är kunskapsöverföring över bolagsgränserna en prioriterad del.
Att attrahera rätt personer är en sak. Att locka dem att stanna länge är en annan. Den andra grundstenen handlar därför om kompetensutveckling. En viktig styrka för Fagerhult är att koncernen i kraft av sin storlek och sin internationella struktur utgör en arbetsmarknad i sig. Vi uppmuntrar gärna intern rörlighet eftersom det underlättar kunskapsöverföring, främjar nätverksbyggande och ger viktiga erfarenheter som sedan kan användas på nya sätt någon annanstans i koncernen. Vårt mål är att samtliga tjänster i koncernen ska utlysas på intranätet för att uppmuntra befintliga medarbetare att söka. Återkommande och strukturerade medarbetarsamtal är ytterligare ett sätt att bevaka att varje individ får rätt kompetensutveckling. För att öka möjligheterna för medarbetare vid vår anläggning i Kina att söka nya positioner i andra länder, erbjuder vi utbildningar i koncernspråket engelska. Fagerhult Lighting Academy, som beskrivs på sid 17, har också en viktig roll i kompetensutvecklingen genom att fungera som kunskapsnav för koncernens bolag.
Den tredje grundstenen berör ledarskap. Goda ledare är avgörande för framgång ur såväl strategisk som operationell och mänsklig synpunkt. Ett ledarskap som utgår från våra kärnvärden blir ett sätt att dagligen befästa Fagerhultskulturen. Därför lägger vi stor kraft på att utbilda och utveckla våra chefer. Vi gör bland annat ledarutvecklingsplaner som lyfter fram aktiviteter som fokuserar på utveckling och framtida försörjning av chefer.
Våra grundläggande värden pekar ut riktningen för Fagerhultkulturen, men för att nå ända fram behöver vi också fungerande rutiner och processer. Under 2010 lade vi därför grunden för ett nytt program inom Talent Management. Projektet är vårt sätt att försäkra oss om att vi är tydliga med vad som förväntas av medarbetarna, och att vi arbetar på rätt sätt för att hitta rätt personer till varje uppgift.
Att ta sitt ansvar både som företag och som individer är centralt för oss. Fagerhults riktlinjer för detta har vi samlat i vår uppförandekod, som alla i koncernen ska följa. Koden beskriver vår syn på till exempel arbetsförhållanden, mångfald och lika möjligheter, samt innehåller riktlinjer för hur vi förhåller oss till gåvor, representation och sponsring. Vår syn på miljöansvar finns också samlad här, liksom riktlinjer för hur vi förhåller oss till skillnader mellan länders olika lagstiftning, avtal och andra bestämmelser som påverkar vår verksamhet. Vi kommunicerar också koden till våra affärspartners och förväntar oss att de följer den.
Inga människor ska fara illa i vår produktion. Att medarbetarna ska ha en god arbetsmiljö är självklart. Adekvat hälsovård och goda förebyggande hälsoinsatser är viktiga framgångsfaktorer, framför allt för våra medarbetare i fabriksanläggningarna. Varje år genomför vi olika typer av utbildningar för att stärka arbetet med säkerhet och hälsa.
Under 2010 registrerade koncernen 34 arbetsplatsolyckor som resulterade i mer än en dags frånvaro. Vanliga olycksorsaker var skador i samband med materialhantering, samt vid användning av maskiner. Antalet rapporterade skador eller sjukdomar som ledde till minst en dags frånvaro vid våra anläggningar uppgick till 10 stycken. De flesta skador utgjordes av belastningsskador. Personalomsättningen var 10 procent 2010, vilket ungefär motsvarar föregående år. Läs mer i Fagerhults hållbarhetsredovisning på www.fagerhultgroup.se/hallbarhet.
Fig. 8 Antal anställda per geografisk marknad
Fig. 9 anställda per kön
Fig. 11 sjukfrånvaro i sverige, storbritannien och kina
ktiebolaget Fagerhult noterades 1997 på Stockholmsbörsen och fanns tidigare på O-listan. Sedan den 1:a oktober 2006 handlas Fagerhultaktien på Nasdaq OMX, Nordiska Börsen, Mid Cap, industrial sector. En handelspost omfattar 1 aktie. Kortnamnet är FAG och ISIN-koden SE0000379844.
Fagerhults aktiekapital uppgår till 65,5 Mkr (65,5) fördelat på 12 850 000 med ett kvotvärde per aktie om 5,10 Kr. Antalet aktier i eget förvar uppgår till 238 000 till ett kvotvärde av 1 213 800 Kr. Samtliga utestående aktier äger lika andel i moderbolagets tillgångar och vinst och är tillfullo betalda. Varje aktie berättigar till en röst.
Ett avtal har slutits med Carnegie med syfte att inom ramen för Stockholmsbörsens system för likviditetsgaranti främja likviditeten i Fagerhults aktie.
AB Fagerhult avser långsiktigt att dela ut 30–50 procent av gruppens nettoresultat. Vid denna utdelningsnivå anser sig styrelsen ha tillfredsställande kassaflöde för finansiering av framtida, förväntade investeringar. Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning om 3,50 (3,00) Kr per aktie motsvarande en direktavkastning på aktiekursen den 31 december 2010 om 2,2 procent.
Vid ordinarie årsstämma den 27 april 2010 beslutades att företaget ska ha möjlighet att förvärva egna aktier. Denna möjlighet har inte utnyttjats under 2010. Antalet utestående aktier uppgår till 12612000. Styrelsen föreslår stämman att bevilja styrelsen fortsatt rätt att intill nästa stämma förvärva egna aktier.
| År | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 |
|---|---|---|---|---|---|
| Antal omsatta aktier, miljoner | 1,4 | 2,1 | 0,9 | 3,7 | 2,4 |
| Omsatta aktier i värde, Mkr | 210 | 321 | 123 | 451 | 325 |
| Genomsnittligt antal omsatta aktier/börsdag | 5 471 | 8 593 | 3 539 | 14 558 | 9 294 |
| Genomsnittligt värde per börsdag, Tkr | 846 | 1 293 | 486 | 1 798 | 1 284 |
| Omsättningshastighet, % | 11 | 17 | 7 | 28 | 19 |
| Högsta betalkurs under året, Kr | 186,00 | 164,50 | 164,00 | 135,50 | 161,001) |
| Lägsta betalkurs under året, Kr | 125,00 | 134,00 | 110,50 | 99,50 | 106,502) |
1) Betalades 2010-12-22 2) Betalades 2010-09-01
| År | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultat per aktie, före utspädning, Kr | 4,60 | 10,69 | 14,62 | 5,87 | 7,49 |
| Utdelning per aktie, Kr | 3,75 | 4,50 | 5,50 | 3,00 | 3,501) |
| Börskurs 31 december, Kr | 150 | 155 | 121 | 127 | 161 |
| Direktavkastning, % | 2,5 | 2,9 | 4,6 | 2,4 | 2,2 |
| Eget kapital per aktie, före utspädning, Kr | 42,25 | 47,80 | 56,00 | 56,88 | 57,25 |
| Kassaflöde per aktie före utspädning, Kr 2) | 7,07 | 12,84 | 17,22 | 17,06 | 8,59 |
1) Föreslagen utdelning 2) Kassaflöde från den löpande verksamheten
| Aktieägare | Antal aktier | % av kapital och röster |
|---|---|---|
| Investment AB Latour | 4 076 800 | 31,7 |
| SÄKI AB | 1 900 000 | 14,8 |
| Fam Svensson, familj, stiftelse och bolag | 945 525 | 7,4 |
| Lannebo Fonder | 585 000 | 4,6 |
| Skandia | 575 000 | 4,5 |
| Robur Småbolagsfond | 516 580 | 4,0 |
| SEB Asset Management | 400 000 | 3,1 |
| Fjärde AP-fonden | 373 837 | 2,9 |
| Gustaf Douglas, familj och bolag | 343 500 | 2,7 |
| Fam Palmstierna | 262 365 | 2,0 |
| Handelsbanken Svenska småbolagsfond etc | 234 637 | 1,8 |
| Stiftelsen Stockholms Sjukhem | 200 000 | 1,6 |
| Övriga ägare med 10 000–100 000 aktier, 30 st | 963 819 | 7,5 |
| Övriga ägare med 1 000–10 000 aktier, 214 st | 598 218 | 4,7 |
| Övriga ägare med upp till 1 000 aktier, 3 347 st | 636 719 | 5,0 |
| AB Fagerhult, återköpta aktier | 238 000 | 1,9 |
| Antal aktier vid årets slut | 12 850 000 | 100,0 |
styrelse
Jan svensson ERIC DOUGLAS ANNA MALM BERNSTEN BJÖRN KARLSSON
EVA NYGREN FREDRIK PALMSTIERNA JOHAN HJERTONSSON MAGNUS NELL
lars olsson PER WIKSTRÖM lars-åke johansson
Ordförande. F 1956. Maskiningenjör och civilekonom. Verkställande direktör och styrelseledamot i Investment AB Latour. Styrelseordförande i Nederman Holding AB. Styrelseledamot i Loomis AB och Oxeon AB. Styrelseledamot i AB Fagerhult sedan 2007. Aktier i AB Fagerhult: 3 000
Vice Ordförande. F 1968. Gymnasieekonom och 3 års studier vid Lunds Universitet i "Ekonomi för entreprenörer". Egen företagare sedan 1992. Partner i Pod Venture Partners. Ordförande i Sparbössan Fastigheter AB. Vice ordförande i LinkTech AB. Styrelseledamot i bl.a. Investment AB Latour och Latour Industrier AB. Styrelseledamot i Fagerhult sedan 1993. Aktier i Fagerhult: 40 000 samt genom bolag 300 000
F 1961. Civilingenjör. Chief marketing officer i GE Healthcare Life Sciences, bedriver egen konsultverksamhet inom management och affärsutveckling. Styrelseledamot i Artimplant AB, BioPhausia AB, Cellavision AB, Nolato AB, Matrosen AB, Birdstep ASA och Medivir AB. Styrelseledamot i Fagerhult sedan 2003. Aktier i Fagerhult: 0 Köpoptioner: 2 000
F 1961. Civilekonom MBA. Verkställande direktör i Lecrima AB och Ekhammars Lantbruk AB. Styrelseledamot i Skaraborgsmäklaren AB, Arkitekthuset i Jönköping AB och i Ekhammars Lantbruk AB. Styrelseledamot i Fagerhult sedan 1997. Aktier i Fagerhult: 32 324
F 1955. Arkitekt MSA. Verkställande direktör i SWECO Sverige AB. Styrelseledamot i Fagerhult sedan 2004. Aktier i Fagerhult: 0 Köpoptioner: 2 000
F 1946. Civilekonom MBA. Verkställande direktör och styrelseledamot i SÄKI AB. Ordförande i Investment AB Latour. Styrelseledamot i Securitas AB, Hultafors AB, Nobia AB och Academic Work AB. Styrelseledamot i Fagerhult sedan 1992. Aktier i Fagerhult: 262 365
F 1968. Verkställande direktör. Civilekonom. Styrelseledamot i Cloetta AB. Styrelseledamot i Fagerhult sedan 2009. Aktier i Fagerhult: 25 000 Köpoptioner: 28 000
F 1964. Ordinarie arbetstagarrepresentant. Aktier i Fagerhult: 0
F 1949. Ordinarie arbetstagarrepresentant. Aktier i Fagerhult: 200
F 1969. Suppleant arbetstagarrepresentant. Aktier i Fagerhult: 0
F 1961. Suppleant arbetstagarrepresentant. Aktier i Fagerhult: 0
Johan Hjertonsson Vd och Koncernchef
ulf karlsson Ekonomidirektör
david francis Ansvarig för Retail Lighting
Andreas Berggren Ansvarig för Asien, Australien och Västeuropa
Christer Kämpeskog Ansvarig för Nord- och Östeuropa
paul barton Ansvarig för Storbritannien, Irland och Mellanöstern
anders fransson Ansvarig för Operations
elisabeth back Från och med januari 2011 ansvarig för Products & Brands
| Femårsöversikt | 54 |
|---|---|
| Förvaltningsberättelse | 55 |
| Bolagsstyrning | 59 |
| Resultaträkningar | 64 |
| Balansräkningar | 65 |
| Förändring av eget kapital | 67 |
| Kassaflödesanalys | 68 |
| Redovisningsprinciper | 69 |
| Noter | 76 |
| Styrelsens undertecknande | 94 |
| Revisionsberättelse | 95 |
| Kalendarium | 96 |
| Definitioner | 96 |
| Nettoomsättning 2 162 2 527 2 770 2 436 2 506 (varav utanför Sverige) (1 311) (1 651) (1 919) (1 735) (1 805) Kostnad för sålda varor –1 526 –1 705 –1 835 –1 672 –1 737 Bruttoresultat 636 822 935 764 769 Försäljningskostnader –394 –451 –508 –498 –475 Administrationskostnader –159 –187 –170 –172 –155 Övriga rörelseintäkter 12 13 15 10 14 Rörelseresultat 95 197 272 104 153 Finansiella intäkter 8 21 34 16 17 Finansiella kostnader –20 –28 –46 –15 –35 Resultat efter finansiellt netto 83 190 260 105 135 Balansposter ( Mkr) Immateriella tillgångar 381 459 430 475 928 Materiella anläggningstillgångar 280 279 289 320 350 Finansiella anläggningstillgångar 7 20 24 19 21 Varulager m m 349 379 353 302 436 Kundfordringar 356 409 391 363 448 Övriga omsättningstillgångar 52 36 33 40 79 Likvida medel 92 132 200 197 208 Summa tillgångar 1 517 1 714 1 720 1 716 2 470 Eget kapital 535 601 706 717 722 Pensionsskulder 37 39 41 42 42 Uppskjuten skatteskuld 65 59 58 55 63 Övriga långfristiga räntebärande skulder 370 460 431 459 1 006 Övriga långfristiga räntefria skulder 7 9 Kortfristiga räntebärande skulder 35 57 50 2 115 Kortfristiga räntefria skulder 475 491 434 432 522 Summa eget kapital och skulder 1 517 1 714 1 720 1 716 2 470 Nyckeltal och data per aktie Försäljningstillväxt, % 22,9 16,9 9,6 –12,1 2,8 Tillväxt i rörelseresultat, % –11,8 108,2 37,9 –61,7 46,7 Tillväxt i resultat efter finansnetto, % –23,5 129,7 36,7 –59,7 28,6 Rörelsemarginal, % 4,4 7,8 9,8 4,3 6,1 Vinstmarginal, % 3,8 7,5 9,4 4,3 5,4 Kassalikviditet, % 18 24 41 45 33 Skuldsättningsgrad, ggr 0,8 0,9 0,7 0,7 1,6 Soliditet, % 35 35 41 42 29 Sysselsatt kapital, Mkr 977 1 158 1 228 1 220 1 885 Avkastning på sysselsatt kapital, % 10,6 20,5 25,7 9,8 11,0 Avkastning på eget kapital, % 10,8 23,8 28,2 10,4 13,1 Nettoskuld, Mkr 350 424 322 305 955 Nettoinvesteringar i anläggningstillgångar, Mkr 43 85 104 90 83 Avskrivningar på anläggningstillgångar, Mkr 56 62 63 75 84 Antal anställda 1 640 1 896 1 978 1 881 1 926 Eget kapital per aktie, kr 42,25 47,80 55,98 56,88 57,25 Resultat per aktie, kr 4,60 10,69 14,62 5,87 7,49 Utdelning per aktie, kr 3,75 4,50 5,50 3,00 Kassaflöde per aktie, kr 7,07 12,84 17,22 17,06 Antal utestående aktier, tusental 12 654 12 583 12 612 12 612 12 612 Genomsnittligt antal utestående aktier, tusental 12 653 12 629 12 596 12 612 12 612 |
Resultatposter (Mkr) | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 3,501) 8,592) |
||||||
1) Föreslagen utdelning. 2) Kassaflöde från den löpande verksamheten.
S tyrelsen och verkställande direktören för AB Fagerhult (publ), organisationsnummer 556110-6203, avger härmed årsredovisning för koncernen och moderbolaget för år 2010.
Fagerhultgruppen är Nordens största och en av Europas ledande belysningskoncerner. Vi utvecklar, tillverkar och marknadsför professionella belysningssystem för publika miljöer med fokus på design, funktion, flexibilitet och energieffektiva lösningar. Koncernen har säljbolag i 17 länder och fabriker i Europa, Kina och Australien.
Fagerhultaktien är noterad på Nasdaq OMX, Nordiska Börsen i Stockholm, Mid Cap-listan.
Under 2010 förvärvades 100 % av aktierna i LTS Licht & Leuchten med säte i Tettnang, Tyskland. Bolaget bedriver tillverkning av belysningssystem främst inom segmentet Retail Lighting och har 230 anställda. Omsättningen under 2010 uppgick till 47 miljoner Euro.
Den svaga efterfrågan som präglade de flesta geografiska marknaderna under första halvåret har förbättrats något, i första hand i Norden. Belysning kommer in sent i byggprocessen men en ökad aktivitet kan nu avläsas.
Det under 2010 förvärvade belysningsföretaget LTS konsolideras i Fagerhult från den 1 oktober 2010.
Koncernens nettoomsättning uppgick till 2 506 Mkr (2 436) vilket är en ökning med 2,9 %. Justerat för förvärvad verksamhet samt valutaeffekter ökade omsättningen med 3 %. Försäljningen utanför Sverige uppgick till 1 805 (1 735) Mkr vilket utgör 72 (71) % av koncernens nettoomsättning. Retail Lighting (butiksbelysning) var det segment som drabbades tidigast av den finansiella oron men som nu också ökar mer än övriga segment.
Koncernens orderingång uppgick till 2 507 (2 520) Mkr. Justerat för förvärvad verksamhet samt valutaeffekter är orderingången oförändrad.
Rörelseresultatet ökade med 49 Mkr jämfört med föregående år. Efter justering för avsättning med 35 Mkr under 2009 för omstrukturering avseende nedläggning av två fabriker samt för strukturkostnader under 2010 i samband med förvärvet av LTS ökade rörelseresultatet med 20 Mkr. Förstärkning av den svenska kronan har för den löpande verksamheten medfört en resultatförsämring om netto ca 20 Mkr. Den svenska valutans kraftiga försvagning under 2009 och den förstärkning som skett 2010 har dessutom påverkat jämförelsen av rörelseresultatet mellan åren med 10 Mkr till följd av omvärdering av balansposter från årets början. Sammantaget har förstärkningen av den svenska kronan haft en negativ resultateffekt om 30 Mkr.
Resultatet före skatt har belastats med engångskostnader om ca 20 Mkr varav 14 Mkr avser finansiella kostnader, och avser huvudsakligen förvärvskostnader för LTS samt strukturkostnader i Tyskland.
Omsättningen för Indoor Lighting (f.d. Professionell belysning) har minskat med 76 Mkr, en nedgång med 4 % vilket dock är en förbättring jämfört med första halvåret då minskningen var 7 %. Retail Lighting (f.d. Butiksbelysning) fortsätter att förbättras och omsättningen har inom detta område ökat med 49 % medan Outdoor Lighting (f.d. Utomhusbelysning), efter en svag start på året, minskat med 3 %.
I samband med att en ny strategi för Fagerhultkoncernen fastställdes beslutades även att den operativa ledningsstrukturen skulle anpassas härefter. Fagerhult har valt att dela in verksamheten i fyra affärsområden baserat på geografiska regioner, samt övrig verksamhet:
I enlighet med IFRS 8 anpassas härmed den externa rapporteringen så att segmentredovisningen speglar koncernens operativa ledningsstruktur. Rapporteringen kommer även fortsättningsvis innehålla upplysningar om utvecklingen för de tidigare affärsområdena Indoor Lighting (f.d. Professionell belysning), Retail Lighting (f.d Butiksbelysning) samt Outdoor Lighting (f.d Utomhusbelysning).
Affärsområdet omfattar våra enheter och bolag i de nordiska länderna, Baltikum och Ryssland. Till detta kommer även fabriken i Kina med tillverkning och inköp. I Sverige bedrivs utveckling, tillverkning och försäljning medan verksamheten på övriga marknader förutom Kina endast avser försäljning.
Nettoomsättningen uppgick till 1 586 Mkr att jämföras med 1 590 Mkr föregående år. Rörelseresultatet uppgick till 57,6 (48,1) Mkr och rörelsemarginalen till 3,5(5,5)%. Justerat för valutaeffekter är ökningen 1,9 %. De olika marknaderna utvecklas ganska lika i förhållande till föregående år.
Affärsområdet omfattar våra bolag i England och Irland samt verksamheten i Mellanöstern. Den dominerande enheten är Whitecroft Lighting som bedriver både utveckling, tillverkning och försäljning av belysningssystem. Övriga enheter bedriver försäljningsverksamhet.
Nettoomsättningen uppgick till 631 Mkr att jämföra med 682 Mkr 2009. Rörelseresultatet uppgick till 54,9 (61,1) Mkr och rörelsemarginalen till 8,7 (9,0)%. Omsättningen rensat för valutaeffekter är något under föregående år vilket kan hänföras till Irland.
Affärsområdet omfattar verksamheterna i Tyskland, Holland, Frankrike, Spanien, Österrike och Polen. Den dominerande verksamheten står det nyförvärvade bolaget i Tyskland LTS Licht & Leuchten GmbH för som bedriver både utveckling, tillverkning och försäljning av belysningssystem. Verksamheten i tyska dotterbolaget Fagerhult GmbH kommer under 2011 att införlivas i LTS.
Nettoomsättningen uppgick till 409 Mkr att jämföras med 332 Mkr föregående år. Rörelseresultatet uppgick till 26,3 (0,3) Mkr och rörelsemarginalen till 6,4 (0,1) %. Justerat för förvärvad verksamhet och för valutaeffekter har omsättningen ökat med 2 %.
Affärsområdet omfattar huvudsakligen verksamheten i Australien där förutom försäljning också sker tillverkning. Australien är den marknad som utvecklats mest positivt av de marknader som Fagerhult bearbetar. Verksamheten i Kina avser försäljning på den kinesiska marknaden.
Nettoomsättningen uppgick till 217 Mkr att jämföras med 145 Mkr föregående år. Rörelseresultatet uppgick till 28,3 (10,1) Mkr och rörelsemarginalen till 13,0 (7,0) %. Rensat för valutaeffekter är ökningen 36 % jämfört med 2009.
Koncernens soliditet uppgår till 29,3 (41,8) %. Kassa- och bankmedel vid periodens slut var 207 (197) Mkr och koncernens egna kapital 722 (717) Mkr. Nettoskulden uppgick till 955 Mkr.
Exponeringen av koncernens nettotillgångar i utlandet har ökat de senaste åren från att tidigare huvudsakligen avse försäljningsbolag till att även omfatta producerande enheter. Omräkning av nettotillgångar i utlandet till balansdagens kurs har minskat det egna kapitalet med 51,7 Mkr.
Kassaflödet från den löpande verksamheten blev 108,4 (215,1) Mkr. Rörelsekapitalet, främst varulager och kundfordringar, har sedan årets början ökat med 79 Mkr.
Ställda panter och ansvarsförbindelser uppgick till 4,7 (4,7) respektive 1,4 (3,1) Mkr.
Under 2010 ökade det genomsnittliga antalet medarbetare med 2 procent till 1 926 (1 881). Om LTS ingått i koncernen sedan årets början hade medelantalet anställda varit 2 080. Antalet anställda i koncernens utländska bolag fortsätter att öka och uppgår nu till 1 066 (972) personer vilket motsvarar 55 % av antalet anställda. Andelen kvinnor uppgick under året till 36 (35) % av medarbetarna. För att stärka koncernens kunskapskapital har uppställda mål för utveckling av såväl individ som organisation fortsatt vara en prioriterad fråga. I syfte att minska sjukfrånvaro och ohälsa har företagets hälsovård inriktats mot förebyggande åtgärder och friskvård. Uppgift om löner och ersättningar framgår av not 2.
Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, tjänstebilsförmån samt pension. Den årliga rörliga ersättningen baseras på uppnådda mål och är maximerad till 30–58 % av grundlönen. Långsiktiga incitamentsprogram förekommer i några fall. Dessa riktlinjer är också förslaget till kommande år, med undantag av årlig rörlig ersättning som maximeras till 50 %.
Koncernens bruttoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 75 (84) Mkr och avser i huvudsak maskiner och inventarier. Vid årets slut uppgår pågående investeringar till 20 Mkr. Bruttoinvesteringarna i immateriella tillgångar uppgår till 8 (6) Mkr exklusive förvärv av dotterbolag.
Årets avskrivningar uppgick till 84 (75) Mkr varav på materiella anläggningstillgångar 68 (58) Mkr.
Inom Fagerhultkoncernen bedrivs en kontinuerlig produktutveckling i syfte att förbättra befintliga produkter samt utveckla nya. En grundläggande princip är att utvecklingsarbete ska ske nära marknaden i samarbete med kunder och slutanvändare.
Fagerhult är framträdande inom belysningsteknik även ur ett internationellt perspektiv.
Samarbete med ledande tillverkare av ljuskällor och komponenter är viktigt.
På TeknikCentrum i Fagerhult finns ett av norra Europas bäst utrustade laboratorier där vi både kan säkerhetskontrollera och godkänna egna produkter.
I årets balansräkning har utvecklingskostnader på 6 (7) Mkr aktiverats. Övriga utgifter kostnadsförs i takt med att de uppstår. För ytterligare information, se not 10 och 25.
Koncernens verksamhet påverkar den yttre miljön huvudsakligen genom avdunstning till luft av organiska lösningsmedel samt buller. Under flera år har ett målmedvetet
arbete pågått för att påverkan av miljön ska minimeras såsom uppförande av bland annat nya lackeringsanläggningar med alkaliska tvättprocesser och slutna system. Under 2009 togs en ny fjärrvärmeanläggning i bruk vid koncernens största produktionsanläggning i Habo vilket minskar oljeförbrukningen med drygt 300 m3 . Av företagets kvarvarande produktionsanläggningar är alla, med undantag av Australien och Tyskland, certifierade enligt ISO 14001 och dessa svarar för merparten av gruppens totala produktion. I övrigt hänvisas till avsnittet om koncernens CSR-arbete.
Vid ordinarie årsstämma den 27 april 2010 bemyndigades styrelsen att besluta om förvärv av egna aktier. Några förvärv av egna aktier har inte gjorts. Det egna innehavet uppgår till 238 000 aktier. Antalet utestående aktier uppgick vid årets slut till 12 612 000 stycken. Andelen egna aktier uppgår till 1,9 %.
Styrelsen föreslår stämman att bevilja styrelsen fortsatt rätt att intill nästa årsstämma förvärva egna aktier. Då återköpta aktier ej är utdelningsberättigade, avräknas dessa från det totala antalet i förslaget till vinstutdelning nedan.
En redogörelse över potentiella risker samt hur dessa hanteras framgår av not 32.
Det finns inga begränsningar i överlåtelsebarhet av aktierna (hembud). Det finns heller inga begränsningar i hur många röster varje aktieägare kan avge på stämman. Bolaget känner inte till några avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktierna.
I övrigt hänvisas till sidan 48, Fagerhultaktien och ägarstruktur.
Det finns inga särskilda bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande eller entlediganden av styrelseledamöter.
Verksamheten i AB Fagerhult utgörs av koncernledning, finansiering och samordning av marknads-, produktionsoch affärsutveckling. Bolagets omsättning uppgick till 4,9 (5,9) Mkr. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 50,3 (63,2) Mkr.
Antalet anställda var under perioden 6 (6).
Koncernen har de senaste åren haft en stark omsättningsoch resultatutveckling genom god organisk tillväxt men också genom en rad företagsförvärv. Strategin ligger fast och koncernen kommer att fortsätta med betydande satsningar inom produktutveckling och marknadsföring samt ökad internationalisering.
Genomförda strukturåtgärder, förvärvet av LTS samt en förbättrad konjunktur skapar goda möjligheter till ett förbättrat resultat under 2011.
Koncernens balanserade vinstmedel enligt koncernbalansräkningen uppgår till 565,2 (508,5) Mkr.
| Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: | ||
|---|---|---|
| Balanserat resultat | 111,2 | |
| Årets resultat | 59,4 | |
| Mkr | 170,6 |
Antalet utdelningsberättigade aktier uppgick den 10 mars 2011 till 12 612 000 då återköpta aktier frånräknats. Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så:
| att till aktieägarna utdelas 3,50 kr per aktie | 44,1 | |
|---|---|---|
| att i ny räkning överföres | 126,5 | |
| Mkr | 170,6 |
Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen ej hindrar bolaget från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap 3 § 2–3 st.
Bolagets soliditet är mot bakgrund av att verksamheten fortsatt bedrivs med lönsamhet betryggande. Likviditeten i bolaget bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå.
Fig. 17 rörelsemarginal
Fig. 19 k assaflöde från den löpande verksamheten per aktie
I enlighet med noteringskraven för Nasdaq OMX, Nordiska Börsen tillämpar Fagerhult sedan den 1 juli 2008 Svensk kod för bolagsstyrning.
Bolagets aktie är sedan maj 1997 noterad på Nasdaq OMX, Nordiska Börsen i Stockholm, Mid Cap-listan.
AB Fagerhult (publ) hade vid årets slut 3 603 aktieägare. Största enskilda ägare är Investment AB Latour och SÄKI AB i vilka familjen Douglas är huvudägare. Tillsammans med eget innehav kontrollerar familjen Douglas direkt och indirekt 49,2 (59,0) % av kapital och röster i bolaget. De åtta största ägarna stod för 72,9 (81,2) % av kapital och röster. Utländska aktieägares ägarandel uppgick till 3,4 (1,3) %. För mer information om större aktieägare, kursutveckling etc hänvisas till avsnittet Fagerhultaktien och ägarstruktur på sidorna 48–49.
AB Fagerhult (publ) bolagsordning slår bland annat fast att bolagets verksamhet är att driva tillverkning och försäljning av belysningsarmaturer, äga och förvalta fast och lös egendom samt idka annan därmed förenlig verksamhet.
Styrelsen skall bestå av lägst tre och högst tio ledamöter med högst fyra suppleanter.
Därutöver har de fackliga organisationerna rätt att utse två ledamöter och två suppleanter till styrelsen. Styrelsen skall ha sitt säte i Habo kommun, Jönköpings län.
Granskningen skall utföras av en eller två revisorer med eller utan revisorssuppleanter eller ett auktoriserat revisionsbolag.
Årsstämma skall hållas inom sex månader från räkenskapsårets utgång. Stämman kan hållas i Fagerhult, Habo kommun eller i Jönköping. Samtliga aktieägare som inför stämman är registrerade i aktieboken och som anmält deltagande har rätt att delta och rösta för sitt totala aktieinnehav.
Vid årsstämman prövas frågor avseende bland annat aktieutdelning, fastställande av årsredovisning, val av styrelse ledamöter och – i förekommande fall – revisorer, ersättning till styrelse och revisorer samt andra frågor som hänförts till stämman.
Ordinarie årsstämma 2010 hölls den 27 april i Habo. Vid stämman var 74 aktieägare närvarande vilka representerade 81,7 % av rösterna. Protokollet från årsstämman återfinns på Fagerhults webbplats. Samtliga beslut fattades med erfoderlig majoritet. Nedan följer ett urval av stämmans beslut:
Styrelsen fattar beslut i frågor som rör koncernens strategiska inriktning, finansiering, investeringar, förvärv, avyttringar, organisationsfrågor samt regler och policys. Styrelsen hålls löpande informerad om verksamheten genom månatliga rapporter från bolagsledningen.
En valberedning formeras årligen efter initiativ från styrelsens ordförande och utses på årsstämman. Gruppen skall bestå av representanter för större ägare i bolaget. Styrelseledamöter i bolaget kan vara ledamöter men skall ej vara i majoritet i valberedningen. Styrelsens ordförande skall inte vara ordförande i valberedningen.
Valberedningen inför 2011 års årsstämma består av Gustaf Douglas (ordf.), Jan Svensson, Björn Karlsson samt Göran Espelund, Lannebo Fonder.
Arbetet i valberedningen äger rum under slutet av verksamhetsåret och inledningen av det nya året. Inför årsstämman där revisor skall väljas, skall valberedningen samverka med revisionskommittén som arbetar med utvärdering av revisionen i bolaget. Valberedningen skall iaktta de regler som gäller för oberoende styrelseledamöter enligt Svensk kod för bolagsstyrning vid nominering till årsstämman.
Styrelsen består för närvarande av sju ledamöter valda av bolagsstämman samt två ledamöter och två suppleanter valda av de fackliga organisationerna. Fyra (4) av styrelsens ledamöter representerar ägarintressen motsvarande 60 (69) % av bolagets kapital och röster. Verkställande direktören är en av de ledamöter som valts av bolagsstämman. Förutom de fackliga representanterna är han den ende styrelseledamoten som är anställd i företaget. Tjänstemän
i bolaget deltar vid styrelsens sammanträden som föredragande. Bolagets finans- och ekonomidirektör fungerar som styrelsens sekreterare.
För ytterligare information om av bolagsstämman valda styrelseledamöter hänvisas till avsnitten om styrelsen, sidorna 50–51 i denna årsredovisning.
Enligt kodens definition är majoriteten av Fagerhults styrelse oberoende, se sidan 61. Noteras att styrelsens ordförande, Jan Svensson samt Fredrik Palmstierna anses som beroende då dessa representerar bolagets huvudägare i sina roller som VD för Investment AB Latour respektive SÄKI AB. Eric Douglas representerar familjen Douglas. Med undantag för VD och koncernchefen Johan Hjertonsson är styrelsens ledamöter inte anställda i koncernen. Valberedningens bedömning om respektive föreslagen ledamot uppfyller kraven på oberoende meddelas i samband med valberedningens förslag. Verkställande direktören saknar väsentliga aktieinnehav och delägarskap i företag som har betydande affärsförbindelser med bolagen inom Fagerhultkoncernen.
Styrelsens arbete regleras av den svenska aktiebolagslagen, bolagsordningen och den arbetsordning som styrelsen fastställt för sitt arbete.
Styrelsens arbetsordning innefattar bland annat regler för antal möten som skall hållas per verksamhetsår, vad som skall behandlas samt arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören. I instruktion till verkställande direktören regleras dennes arbetsuppgifter och rapporteringsskyldighet gentemot styrelsen.
Vanligtvis hålles sex styrelsemöten per år samt ett konstituerande. Vid fyra av årets möten behandlas kvartalsrapporter och bokslutskommuniké. Minst ett av styrelsemötena sker i samband med besök vid och fördjupad genomgång av någon av koncernens verksamheter. Ett möte per år är mer omfattande i tid och då ägnas särskild uppmärksamhet åt strategifrågor. Bolagets revisor närvarar vid styrelsemöten när så behövs, normalt två gånger per år. Kallelse och skriftligt underlag för beslut och rapporter utsänds till styrelsen en vecka före varje styrelsemöte. I ärenden som avses bli föremål för beslut får styrelsen vanligtvis ett väl täckande skriftligt underlag i förväg.
Styrelsen tillsätter årligen två olika kommittéer – revisions- och ersättningskommittén. Syftet med kommittéerna är att fördjupa och effektivisera styrelsens arbete samt bereda ärenden inom respektive område.
Under året har styrelsen sammanträtt fem gånger samt haft ett konstituerande möte. Vid fyra av styrelsemötena har en till två styrelseledamöter varit frånvarande. Vid övriga möten har samtliga ledamöter deltagit. Vid ett av styrelsemötena har bolagets revisor varit närvarande. Detta var vid det möte när årsbokslutet behandlats och då framlade sina iakttagelser. Väsentliga ärenden som avhandlats under året är bland annat:
Styrelsen skall se till att dess arbete löpande utvärderas genom en systematisk och strukturerad process. Denna utvärdering initieras av styrelsens ordförande. Processen inkluderar bland annat en enkät där styrelsens medlemmar har möjlighet att uttrycka sin syn på arbetet i styrelsen samt hur detta kan förbättras. Resultatet av utvärderingen redovisas i styrelsen med därpå följande diskussioner och beslut om förändrade arbetsmetoder.
Styrelsen utvärderar löpande verkställande direktörens och koncernledningens arbete.
Revisionskommitténs huvuduppgift är att övervaka redovisning och finansiell rapportering för koncernen, hålla en löpande kontakt med revisorerna samt granska deras plan för arbetet och ersättning härför. Kommittén skall vidare bistå valberedningen vad gäller val av revisorer och deras ersättning, inför de årsstämmor då val av revisorer förekommer.
Revisionskommittén utgörs av styrelsen i dess helhet utom verkställande direktören. Under året har kommittén haft ett möte med bolagets revisor. Vid mötet var alla ledamöter utom en närvarande.
Ersättningskommitténs uppgift är att för styrelsen bereda och förhandla frågor gällande lön och övriga ersättningar till verkställande direktören samt godkänna verkställande direktörens förslag till löner och ersättningar till övriga ledande befattningshavare. I uppgiften ingår också att granska ersättningen till styrelseledamöter om de anlitas som konsulter av företagsledningen. Kommittén behandlar också eventuella koncernövergripande bonussystem och optionsprogram.
Beslut om ersättningar till verkställande direktören fattas av styrelsen. Kommittén har haft ett möte under året där samtliga ledamöter var närvarande.
Ersättningskommittén består av Jan Svensson (styrelsens ordförande), Eric Douglas (styrelsens vice ordförande) samt Eva Nygren.
Ersättning till styrelsens ledamöter beslutas årligen av årsstämman. För ledamöter som är anställda i bolaget utgår inget styrelsearvode. För arbete i kommittéer utgår ingen särskild ersättning utöver det ordinarie styrelsearvodet.
Vid årsstämman den 27 april 2010 beslutades att ett arvode till styrelsens ledamöter, för tiden intill dess nästa årsstämma hållits, skall utgå med sammanlagt 1 225 000 kr vilket är oförändrat jämfört med 2009. Till ordförande utgår 300 000 kr, vice ordförande 225 000 kr och till övriga valda ledamöter 175 000 kr vardera.
Vid årsstämman 2008 valdes Öhrlings Pricewaterhouse-Coopers till revisorer med Bo Karlsson som ansvarig revisor. Bo Karlsson har bland större revisionsuppdrag även Investment AB Latour, Assa Abloy och Lundin Petrolium. Han har för övrigt inga uppdrag i bolag som är närstående till Fagerhults större ägare eller verkställande direktör.
Revisorn har lämnat personlig rapport till styrelsen över revisionsuppdraget och även beträffande den interna kontrollen i koncernen vid styrelsemötet i februari 2011.
Granskning av koncernens bolag runtom i världen samordnas av Öhrlings PricewaterhouseCoopers. För samtliga bolag av väsentlig omfattning granskas verksamheten av PricewaterhouseCoopers i det aktuella landet. För ett fåtal mindre bolag granskas verksamheten av annan revisionsbyrå.
Internationalisering, tydligt resultatansvar, resursoptimering och tillväxtplattformar är riktlinjer för sammansättningen av koncernens ledningsgrupp. Ledningen består – utöver verkställande direktören – av fyra ansvariga för olika affärsområden med ansvar för resultat-, region- och samordningsuppgifter och en ansvarig för stabsfunktionerna finans/ekonomi/IT/HR. Andra aktiviteter samlas under en affärsutvecklingsfunktion. Koncernledningen har minst sex möten per år för att gå igenom resultat, läget i verksamheten samt strategiska och operativa frågor. Ett möte per år är mer omfattande i tid och då planeras och diskuteras verksamheten mer ingående.
I samband med att en ny strategi för Fagerhultkoncernen fastställdes beslutades även att den operativa ledningsstrukturen skulle anpassas härefter. Fagerhult har valt att dela in verksamheten i fyra affärsområden baserat på geografiska regioner samt övrig verksamhet:
Nordeuropa. Affärsområdet omfattar våra enheter och bolag i de Nordiska länderna, Baltikum och Ryssland. Till detta kommer även fabriken i Kina med tillverkning och inköp.
| Av årsstämman vald styrelse | Invald | Född | Arvode | Antal aktier/röster |
Oberoende | Deltagit på antal möten |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande, Jan Svensson | 2007 | 1956 | 300 000 | 4 079 800 *) | Nej | 5 |
| Styrelsens vice ordförande, Eric Douglas | 1993 | 1968 | 225 000 | 340 000 *) | Nej | 4 |
| Styrelseledamot, Anna Malm Bernsten | 2003 | 1961 | 175 000 | – | Ja | 4 |
| Styrelseledamot, Björn Karlsson | 1997 | 1961 | 175 000 | 945 525 *) | Ja | 4 |
| Styrelseledamot, Eva Nygren | 2004 | 1955 | 175 000 | – | Ja | 4 |
| Styrelseledamot, Fredrik Palmstierna | 1992 | 1946 | 175 000 | 2 162 365 *) | Nej | 5 |
| Verkställande direktör, Johan Hjertonsson | 2009 | 1968 | – | 25 000 | Ja | 5 |
| Totalt | 1 225 000 | 7 552 690 (60 %) | 4 (57 %) | 5 |
* Summan av eget innehav, indirekt eller direkt samt som representant för ägare.
I Sverige bedrivs utveckling, tillverkning och försäljning medan verksamheten på övriga marknader förutom Kina endast avser försäljning.
Storbritannien, Irland och Mellanöstern. Affärsområdet omfattar våra bolag i England och Irland samt verksamheten i Mellanöstern. Den dominerande enheten är Whitecroft Lighting som bedriver både utveckling, tillverkning och försäljning av belysningssystem. Övriga enheter bedriver försäljningsverksamhet.
Övriga Europa. Affärsområdet omfattar verksamheterna i Tyskland, Holland, Frankrike, Spanien, Österrike och Polen. Den dominerande verksamheten står det nyförvärvade bolaget i Tyskland LTS Licht & Leuchten GmbH för som bedriver både utveckling, tillverkning och försäljning av belysningssystem.
Asien och Australien. Affärsområdet omfattar huvudsakligen verksamheten i Australien där förutom försäljning också sker viss tillverkning. Australien är den marknad som utvecklats mest positivt av de marknader som Fagerhult bearbetar. Verksamheten i Kina avser försäljning på den kinesiska marknaden.
Övrigt. Huvudsakligen moderbolaget samt vissa koncerngemensamma funktioner.
Fagerhults rörelsedrivande dotterbolag bedriver sin verksamhet inom tre produktområden – Indoor Lighting, Retail Lighting och Outdoor Lighting.
Uppdelningen av verksamheten per produktområde baseras på skillnader i säljprocessen samt sättet att möta kundernas behov såsom applikationsmiljö, produktkoncept och servicenivå.
Verksamheten i dotterbolagen styrs via styrelser. Dotterbolagens styrelser utgörs av ansvarig chef för dotterbolaget,
minst en affärsområdeschef samt i de flesta fall moderbolagets verkställande direktör.
För varje dotterbolag fastställs årligen en arbetsordning där ansvar och befogenheter samt arbetsformer för styrelsen regleras.
I moderbolaget AB Fagerhult (publ) finns koncernledning samt stabsfunktioner för samordning av finansiering, marknadsarbete, produktion och IT.
Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av kontrollmiljön med organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar som dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument. Som exempel kan nämnas arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören samt instruktioner för attesträtt och redovisningsoch rapporteringsinstruktioner.
De risker som identifierats avseende den finansiella rapporteringen hanteras genom koncernens kontrollstruktur.
I syfte att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen finns styrande dokument som har delgivits berörd personal. Uppföljning av effektiviteten och efterlevnaden sker dels genom programmerade kontroller, dels genom personella rutiner. Koncernen har ett gemensamt rapportsystem i vilket all rapportering sker. Regelbundna besök från koncernledningen görs hos dotterbolagen vid vilka ekonomisk uppföljning sker, samtidigt som controllerverksamheten utvecklas.
Särskild granskningsfunktion i form av internrevision finns inte inom Fagerhultkoncernen. Diskussioner med företagets externa revisorer om revisionens inriktning, samt revisionsbyråns omfattande organisation bedöms tillsammans med de kontroller som utförs av koncernens ledning och befintliga kontrollfunktioner i de olika affärsområdena utgöra en godtagbar nivå.
Styrelsen erhåller månatliga ekonomiska rapporter och vid varje styrelsemöte behandlas koncernens ekonomiska situation.
Fagerhult ger löpande marknaden information om koncernens utveckling och finansiella ställning.
Efter avslutande av varje kvartal lämnas en delårsrapport, efter årsskiftet benämns den bokslutskommuniké. Rapporten avlämnas inom två månader efter periodens slut.
Årsredovisning med verksamhetsbeskrivning och utförlig redogörelse för verksamheten under det gångna året avlämnas i slutet av mars varje år.
I samband med viktiga affärshändelser, såsom förvärv och avyttring av verksamheter, viktiga förändringar och liknande, lämnas pressmeddelande där bolaget informerar om händelsen.
Företagsledningen håller kontinuerligt kontakt med analytiker och ägare. Sådan kontakt genomförs företrädesvis genom mindre möten med enskilda ägare eller analytiker, där verksamheten presenteras.
| Koncern | en | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr Not |
2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Nettoomsättning 1 |
2 505,6 | 2 436,3 | 4,9 | 5,9 | |
| Kostnad sålda varor | –1 736,8 | –1 672,2 | – | – | |
| Bruttoresultat | 768,8 | 764,1 | 4,9 | 5,9 | |
| Försäljningskostnader | –475,2 | –497,7 | –1,7 | –1,5 | |
| Administrationskostnader | –155,1 | –172,0 | –17,1 | –20,1 | |
| Övriga rörelseintäkter | 14,4 | 9,8 | – | – | |
| Rörelseresultat 2, 7, 19–26 |
152,9 | 104,2 | –13,9 | –15,7 | |
| Finansiella intäkter och kostnader | |||||
| Resultat från aktier i dotterföretag 6 |
–10,9 | – | 68,6 | 86,1 | |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter 3 |
17,2 | 15,4 | 4,7 | 2,0 | |
| Räntekostnader och liknande resultatposter 4 |
–24,6 | –14,9 | –9,1 | –9,2 | |
| Summa finansiella poster | –18,3 | 0,5 | 64,2 | 78,9 | |
| Resultat efter finansiella poster | 134,6 | 104,7 | 50,3 | 63,2 | |
| Förändring av periodiseringsfond | – | – | 10,0 | 25,1 | |
| Skatt på årets resultat 8, 9 |
–40,1 | –30,7 | –0,9 | –9,5 | |
| Årets resultat | 94,5 | 74,0 | 59,4 | 78,8 | |
| Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | 94,5 | 74,0 | |||
| Resultat per aktie, räknat på resultatet hänförligt till moderbolagets aktieägare under året: |
|||||
| Resultat per aktie före utspädning, kronor | 7,49 | 5,87 | |||
| Resultat per aktie efter utspädning, kronor | 7,49 | 5,87 | |||
| Genomsnittligt antal utestående aktier före utspädning, tusental | 12 612 | 12 612 | |||
| Genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning, tusental | 12 612 | 12 612 | |||
| Antal utestående aktier, tusental | 12 612 | 12 612 | |||
| Rapport över totalresultatet | |||||
| Årets resultat | 94,5 | 74,0 | |||
| Övrigt totalresultat | |||||
| Omräkningsdifferenser | –51,7 | 6,8 | |||
| Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt | – 51,7 | 6,8 | |||
| Summa totalresultat för året | 42,8 | 80,8 | |||
| Summa totalresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | 42,8 | 80,8 |
Moderbolagets totalresultat är lika med årets resultat.
| Koncern | en | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Not | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| TILLGÅ NGA R |
|||||
| Anläggningstillgångar | |||||
| Immateriella tillgångar | 10 | ||||
| Goodwill | 806,4 | 389,8 | – | – | |
| Varumärken | 93,3 | 51,8 | – | – | |
| Övriga immateriella tillgångar | 28,4 | 32,9 | – | – | |
| 928,1 | 474,5 | – | – | ||
| Materiella anläggningstillgångar | 11 | ||||
| Byggnader och mark | 81,5 | 83,3 | – | – | |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 173,8 | 154,2 | – | – | |
| Inventarier och installationer | 75,1 | 68,8 | – | – | |
| Pågående nyanläggningar och förskott | 19,8 | 13,6 | – | – | |
| 350,2 | 319,9 | – | – | ||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||||
| Aktier och andelar i dotterföretag | 13, 28 | – | – | 616,3 | 616,4 |
| Andra aktier och andelar | 12 | 6,3 | 1,7 | – | – |
| Fordringar hos dotterföretag | – | – | 929,1 | 260,7 | |
| Uppskjuten skattefordran | 9 | 9,8 | 11,7 | – | – |
| Andra långfristiga fordringar | 12 | 4,6 | 5,4 | – | – |
| 20,7 | 18,8 | 1 545,4 | 877,1 | ||
| Summa anläggningstillgångar | 1 299,0 | 813,2 | 1 545,4 | 877,1 | |
| Omsättningstillgångar | |||||
| Varulager mm | |||||
| Råvaror och förnödenheter | 160,1 | 108,0 | – | – | |
| Varor under tillverkning | 24,5 | 25,7 | – | – | |
| Färdiga varor och handelsvaror | 242,5 | 162,7 | – | – | |
| Förskott till leverantörer | 9,1 | 5,3 | – | – | |
| 436,2 | 301,7 | – | – | ||
| Kortfristiga fordringar | |||||
| Kundfordringar | 5 | 448,4 | 363,5 | – | – |
| Aktuell skattefordran | 39,6 | 15,6 | 25,6 | 6,0 | |
| Övriga fordringar | 13,8 | 6,5 | – | – | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 14 | 25,1 | 18,1 | 0,6 | 0,2 |
| 526,9 | 403,7 | 26,2 | 6,2 | ||
| Likvida medel/Kassa och bank | 207,5 | 197,4 | – | 4,7 | |
| Summa omsättningstillgångar | 1 170,6 | 902,8 | 26,2 | 10,9 | |
| SUMMA TILLGÅ NGA R |
2 469,6 | 1 716,0 | 1 571,6 | 888,0 |
| Koncern | en | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Not | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| olag1)) EGET KAPITAL (koncern / moderb |
|||||
| Kapital och reserver som kan hänföras till moderbolagets aktieägare | |||||
| Aktiekapital | 30 | 65,5 | 65,5 | 65,5 | 65,5 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 159,4 | 159,4 | – | – | |
| Omräkningsdifferenser / Reservfond | –67,7 | –16,0 | 159,4 | 159,4 | |
| Balanserad vinst inkl. / exkl. årets resultat | 565,2 | 508,5 | 111,2 | 70,2 | |
| Årets resultat i moderbolaget | – | – | 59,4 | 78,8 | |
| 722,4 | 717,4 | 395,5 | 373,9 | ||
| Obeskattade reserver | |||||
| Avsättning till periodiseringsfond | – | – | 21,4 | 31,4 | |
| SKULDE R |
|||||
| Långfristiga skulder | |||||
| Upplåning | 15 | 1 006,3 | 458,6 | 1 006,3 | 458,6 |
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 19 | 41,7 | 42,2 | – | – |
| Skulder till dotterföretag | – | – | 1,7 | – | |
| Uppskjuten skatteskuld | 9 | 63,0 | 54,9 | – | – |
| Övriga avsättningar | 27 | – | 8,8 | – | – |
| 1 111,0 | 564,5 | 1 008,0 | 458,6 | ||
| Kortfristiga skulder | |||||
| Upplåning | 15 | 114,7 | 1,8 | 140,2 | 17,3 |
| Förskott från kunder | 1,7 | 2,8 | – | – | |
| Leverantörsskulder | 251,8 | 174,1 | – | – | |
| Aktuell skatteskuld | 16,7 | – | – | – | |
| Övriga skulder | 39,2 | 49,5 | 1,1 | 2,3 | |
| Övriga avsättningar | 27 | 8,8 | – | – | – |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 16 | 203,3 | 205,9 | 5,4 | 4,5 |
| 636,2 | 434,1 | 146,7 | 24,1 | ||
| Summa skulder | 1 747,2 | 998,6 | 1 154,7 | 482,7 | |
| Summ a eget kapital och skulder |
2 469,6 | 1 716,0 | 1 571,6 | 888,0 | |
| Ställda säkerheter | 17 | Inga | Inga | ||
| Ansvarsförbindelser | 18 | 58,0 | 56,4 |
1) Bundet eget kapital: aktiekapital och reservfond. Fritt eget kapital: balanserade vinstmedel samt årets resultat.
| Mkr | Aktiekapital | Övrigt till skjutet kapital |
Omräknings differenser |
Balanserad vinst |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | |||||
| Eget kapital per den 1 Januari 2009 | 65,5 | 159,4 | –22,8 | 503,9 | 706,0 |
| Totalresultat för perioden | 6,8 | 74,0 | 80,8 | ||
| Utdelning, 5,50 kronor per aktie | –69,4 | –69,4 | |||
| Eget kapital per den 31 december 2009 | 65,5 | 159,4 | –16,0 | 508,5 | 717,4 |
| Totalresultat för perioden | –51,7 | 94,5 | 42,8 | ||
| Utdelning, 3,00 kronor per aktie | –37,8 | –37,8 | |||
| Eget kapital per den 31 december 2010 | 65,5 | 159,4 | –67,7 | 565,2 | 722,4 |
| Balanserad | Summa eget |
| Mkr | Aktiekapital | Reserv fond | vinst | kapital |
|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | ||||
| Eget kapital per den 1 januari 2009 | 65,5 | 159,4 | 139,6 | 364,5 |
| Årets resultat | 78,8 | 78,8 | ||
| Utdelning, 5,50 kronor per aktie | –69,4 | –69,4 | ||
| Eget kapital per den 31 december 2009 | 65,5 | 159,4 | 149,0 | 373,9 |
| Årets resultat | 59,4 | 59,4 | ||
| Utdelning, 3,00 kronor per aktie | –37,8 | –37,8 | ||
| Eget kapital per den 31 december 2010 | 65,5 | 159,4 | 170,6 | 395,5 |
| Mkr | Not | Koncern 2010 |
en 2009 |
2010 | Moderbolaget 2009 |
|---|---|---|---|---|---|
| Årets resultat | 94,5 | 74,0 | 59,4 | 78,8 | |
| Skatt Förändring av obeskattade reserver |
8, 9 | 40,1 – |
30,7 – |
0,9 –10,0 |
9,5 –25,1 |
| Resultat från aktier i dotterföretag | 6 | 10,9 | – | –68,6 | –86,1 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 3 | –17,2 | –15,4 | –4,7 | –2,0 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 4 | 24,6 | 14,9 | 9,1 | 9,2 |
| Rörelseresultat | 152,9 | 104,2 | –13,9 | –15,7 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet: | |||||
| Avskrivningar | 83,6 | 74,8 | – | – | |
| Omstruktureringskostnader | – | 20,0 | – | – | |
| Resultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar | 0,2 | 0,5 | – | – | |
| Kursdifferenser | 12,3 | 2,8 | 4,7 | 3,0 | |
| 249,0 | 202,3 | –9,2 | –12,7 | ||
| Erhållna räntor | 2,0 | 2,0 | – | – | |
| Betalda räntor | –13,1 | –12,3 | –9,1 | –7,5 | |
| Betald inkomstskatt | –50,3 | –73,5 | –20,4 | –29,4 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapitalet |
187,6 | 118,5 | –38,7 | –49,6 | |
| Förändringar av rörelsekapitalet: | |||||
| Förändring av varulager | –92,4 | 52,4 | – | – | |
| Förändring av fordringar | 36,0 | 55,3 | –0,4 | – | |
| Förändring av kortfristiga skulder | –22,8 | –11,1 | –0,3 | –3,6 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 108,4 | 215,1 | –39,4 | –53,2 | |
| Investeringsverksamheten | |||||
| Investeringar i dotter- och intresseföretag | 28 | –508,3 | –33,3 | – | –11,1 |
| Investeringar i immateriella tillgångar | –8,3 | –6,3 | – | – | |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | –74,7 | –84,0 | – | – | |
| Försäljningar av dotterföretag | 28 | 7,9 | – | 12,9 | – |
| Förändring i pågående nyanläggningar och förskott | 11 | –6,2 | –3,5 | – | – |
| Förändring av långfristiga fordringar och värdepapper | 12 | –3,8 | –0,2 | –668,4 | 49,5 |
| Erhållna koncernbidrag och utdelningar | – | – | 55,7 | 86,1 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –593,4 | –127,3 | –599,8 | 124,5 | |
| Finansieringsverksamheten | |||||
| Förändring av upplåning | 15 | 541,4 | 2,0 | 672,3 | 17,2 |
| Förändring av övriga avsättningar | 27 | 8,8 | 2,2 | – | – |
| Betalning av långfristiga skulder | – | –25,0 | – | –25,0 | |
| Utbetald utdelning | –37,8 | –69,4 | –37,8 | –69,4 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 512,4 | –90,2 | 634,5 | –77,2 | |
| Förändring av likvida medel | 27,4 | –2,4 | –4,7 | –5,9 | |
| Likvida medel vid årets början | 197,4 | 200,3 | 4,7 | 10,6 | |
| Omräkningsdifferenser i likvida medel | –17,3 | –0,5 | – | – | |
| Likvida medel vid årets slut | 207,5 | 197,4 | 0,0 | 4,7 |
Aktiebolagets koncernredovisning har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de antagits av EU samt årsredovisningslagen (ÅRL) och RFR 1.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan i avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper". De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget, framförallt till följd av årsredovisningslagen (ÅRL). Tillämpade principer är oförändrade i jämförelse med föregående år.
Samtliga belopp är i Mkr om inget annat anges. Tillgångar och skulder värderas till anskaffningsvärden om inget annat anges. Redovisade belopp för finansiella tillgångar och skulder utgör en approximation av dess verkliga värde.
I koncernredovisningen ingår dotterföretag där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligtvis följer av ett aktieinnehav på mer än 50 procent av rösterna.
Under året förvärvade företag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens förvärv av dotterföretag. Anskaffningskostnaden för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen med tillägg för kostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett företagsförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen oavsett omfattning på eventuellt minoritetsintresse. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar och eventualförpliktelser redovisas som goodwill. Om anskaffningskostnaden understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.
Internvinster inom koncernen elimineras i sin helhet. Inom koncernen finns inga minoritetsandelar.
I koncernredovisningen ingår dotterföretag där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligtvis följer av ett aktieinnehav på mer än 50 procent av rösterna.
Under året förvärvade företag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om överförd ersättning understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.
Internvinster inom koncernen elimineras i sin helhet. Inom koncernen finns inga minoritetsandelar.
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används SEK som är moderföretagets funktionella valuta och rapportvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Kursdifferenser som därmed uppkommer avseende den löpande verksamheten redovisas i rörelseresultatet, medan kursdifferenser hänförliga till koncernens finansiering redovisas under finansiella intäkter och kostnader. Undantag är då transaktionerna utgör säkring som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvestering, då kursdifferenserna redovisas i eget kapital.
Under 2010 och 2009 har koncernen inte tillämpat någon säkringsredovisning.
Resultat och finansiell ställning för alla dotterföretag (av vilka inget har en höginflationsvaluta) som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande:
Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt samt förändringar i uppskjuten skatt.
Värdering av samtliga skatteskulder och skattefordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som beslutats eller har aviserats och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.
För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot detsamma.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. De temporära skillnaderna har huvudsakligen uppkommit genom koncernmässiga justeringar och avsättningar till periodiseringsfonder.
Uppskjuten skattefordran avseende framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterföretag redovisas inte i koncernredovisningen då moderbolaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom överskådlig tid.
Redovisning av uppskjuten skatt baseras på gällande skattesatser.
Varulagret redovisas, med tillämpning av först–in/först-ut– principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.
Värderingen av varor under tillverkning och färdiga varor inkluderar formgivningskostnader, direkt lön, andra direkta kostnader med ett skäligt pålägg för indirekta kostnader (baserade på normal tillverkningskapacitet). Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten med avdrag för hänförbara rörliga försäljningskostnader.
Kundfordringar och övriga fordringar redovisas till anskaffningsvärde minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en kundfordran kan föreligga. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterat med effektiv ränta. Tillgångens redovisade värde minskas genom användning av ett värdeminskningskonto och förlusten redovisas i resultaträkningen i posten Försäljningskostnader. Återvinning av belopp som tidigare har skrivits bort krediteras posten Försäljningskostnader i resultaträkningen.
Intäktsredovisning av varor sker vid leverans till kund och kundens accept i enlighet med försäljningsvillkoren. Intäkter omfattar det verkliga värdet av sålda varor exklusive moms och rabatter. I koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning.
Som övriga rörelseintäkter har redovisats intäkter från aktiviteter utanför koncernens primära verksamhet.
Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden.
Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.
Principen för prissättning av transaktioner, såsom inköp och försäljning av varor och tjänster, mellan koncernföretag är marknadsmässiga.
Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägandet behålls av leasegivaren klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingperioden (efter avdrag för eventuella incitament från leasegivaren) kostnadsförs linjärt i resultaträkningen. Dessa avtal löper över 3–4 år.
Koncernen aktiverar lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för användning eller försäljning, som en del av anskaffningsvärdet för tillgången. Övriga lånekostnader redovisas som kostnader i den period de uppkommer.
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- och utbetalningar. Som likvida medel klassificeras kassa- och banktillgodohavanden samt kortfristiga finansiella placeringar med en löptid understigande tre månader. Likvida medel består, under såväl 2010 som 2009, enbart av kassa- och banktillgodohavanden.
Byggnader och mark innefattar huvudsakligen fabriker och kontor. Samtliga materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparation och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.
Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivning på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet, görs linjärt enligt plan över den beräknade nyttjandeperioden enligt följande:
| Byggnader 25 år |
|---|
| Byggnadsinventarier10–20 år |
| Markanläggningar20 år |
| Maskiner och inventarier 5–10 år |
| Bilar, IT-system 5 år |
| Datorer och verktyg 3 år |
Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov.
En tillgångs redovisade värden skrivs genast ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.
Koncernen har inga utgifter för forskning. Utgifter som uppstått i utvecklingsprojekt (hänförliga till nyutveckling av belysningsarmaturer) redovisas i koncernen som immateriella tillgångar när det är sannolikt att projektet kommer att bli framgångsrikt med tanke på dess kommersiella och tekniska möjligheter, och utgifterna kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Övriga utvecklingsutgifter kostnadsförs när de uppstår. Utvecklingsutgifter som tidigare kostnadsförts balanseras inte som tillgång i efterföljande perioder.
Balanserade utvecklingsutgifter med en begränsad nyttjandeperiod skrivs av linjärt från den tidpunkt den är färdig att tas i bruk. Avskrivningarna görs under den förväntade nyttjandeperioden vilket innebär mellan tre och fem år. Avskrivningarna ingår i resultaträkningens post Kostnad för sålda varor. Aktiverade utvecklingskostnader ingår i posten Övriga immateriella tillgångar.
Goodwill utgörs av det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas år-
ligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.
Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten. Fagerhultkoncernen fördelar goodwill på samtliga rörelsegrenar.
Posten innehåller huvudsakligen tillgångar i varumärken vilka uppkommit vid förvärv av dotterföretag. Dessa värderas vid förvärvstidpunkten till verkligt värde och därefter med avdrag för av- och nedskrivningar. Varumärke skrivs av över en bedömd nyttjandeperiod eller, i de fall varumärket har obestämbar livslängd, så sker en årlig nedskrivningsprövning.
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuella nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. I de fall det redovisade värdet överstiger det beräknade återvinningsvärdet skrivs det redovisade värdet omedelbart ner till detta återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskad med försäljningskostnader och tillgångens nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter).
Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i kategorierna Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen, Finansiella tillgångar som kan säljas samt Lånefordringar och Kundfordringar. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Företagsledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar kassa och bank, fordringar, upplåning och rörelseskulder.
Lånefordringar och kundfordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Utmärkande är att de uppstår när koncernen tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till en kund utan avsikt att handla med uppkommen fordran. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen vilka klassificeras som anläggningstillgångar. I kategorin lånefordringar och kundfordringar ingår posterna Övriga långfristiga fordringar, Kundfordringar och Övriga fordringar i balansräkningen. Lånefordringar och kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Vid behov har reservering gjorts för värdeminskning.
Finansiella skulder värderas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader, och därefter till upplupet anskaffningsvärde. I kategorin finansiella skulder ingår posterna upplåning, leverantörsskulder och övriga skulder.
Köp och försäljning av finansiella instrument redovisas på affärsdagen, dvs. det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument värderas inledningsvis till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar som inte värderas till verkligt värde i resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen värderas inledningsvis till verkligt värde medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella instrument tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och fördelar som är förknippade med äganderätten. Finansiella tillgångar som kan säljas och finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Realiserade och orealiserade vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde avseende kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen ingår i resultaträkningen i den period då de uppstår.
Koncernen bedömer per varje balansdag om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar.
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Derivatinstrumentet används inte för säkringsredovisning. Förändringar i verkligt värde redovisas därför omedelbart i resultaträkningens rörelseresultat.
Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden. Vid återköp av
aktier reduceras balanserad vinst med det belopp som betalats för aktierna. Vid försäljning av egna aktier ökas balanserad vinst med det belopp som erhållits.
Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid eller lön. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk person och har därmed ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader för de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder.
I förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringstidpunkten och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas.
Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda planer är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen med justeringar för ej redovisade aktuariella vinster/förluster för tjänstgöring under tidigare perioder. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tilllämpning av den s.k. projected unit credit method. Metoden fördelar kostnaden för pensioner i takt med att de anställda utför tjänster för företaget som ökar deras rätt till framtida ersättning. Företagets åtaganden värderas till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användning av en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer alternativt statsobligationer med en löptid som motsvarar de aktuella åtagandena. De viktigaste aktuariella antagandena anges i not 19.
Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet, eller att antagandena ändras. Den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna, vid föregående års utgång, som överstiger 10 procent av det högsta av förpliktelsernas nuvärde redovisas i resultaträkningen över de anställdas genomsnittliga återstående tjänstetid.
Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen, om inte förändringen i pensionsplanen är villkorad av att de anställda kvarstår i tjänst under en angiven period (intjänandeperioden). I sådana fall fördelas kostnaden avseende tjänstgöring under tidigare perioder linjärt över intjänandeperioden.
För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som pensionskostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.
Avtal om aktierelaterade ersättningar finns ej inom koncernen.
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställning i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktigad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång från anställning. Förmåner som förfaller efter mer än 12 månader från balansdagen diskonteras till nuvärde.
Avsättningar för omstruktureringskostnader och rättsliga krav redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är mer sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet än att så inte sker, och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Om det finns ett antal liknande åtaganden bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utflöde av resurser vid regleringen sammantaget för hela denna grupp av åtaganden. En avsättning redovisas även om sannolikheten för ett utflöde avseende en speciell post i denna grupp av åtaganden är ringa.
Resultat per aktie beräknas såsom årets resultat enligt resultaträkningen i relation till genomsnittligt antal utestående aktier före och efter utspädning.
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande
beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som verkställande direktören som fattar de strategiska besluten.
Kostnader som är hänförliga till segmenten är dels direkta kostnader, dels andel av gemensamma kostnader. Ofördelade kostnader representerar gemensamma kostnader. Rörelsesegmentens tillgångar består framför allt av immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar, varulager och kundfordringar. Rörelsesegmentens skulder består framför allt av leverantörsskulder och periodiseringsposter.
Utdelning till AB Fagerhults aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen fastställts av moderföretagets aktieägare.
Moderbolagets finansiella rapporter har upprättats enligt årsredovisningslagen (ÅRL) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. RFR 2 innebär att moderbolaget i sina finansiella rapporter skall tillämpa International Financial Reporting Standards (IFRS) som har godkänts av EU så långt detta är möjligt inom ramen för ÅRL och med hänsyn taget till sambandet mellan redovisning och beskattning. RFR 2 anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS. Identifierade skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper avser huvudsakligen IAS 12 Inkomstskatter. De belopp som avsatts till obeskattade reserver utgör skattepliktiga temporära skillnader. På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning särredovisas i moderbolaget inte den uppskjutna skatteskuld som är hänförlig till de obeskattade reserverna. Dessa redovisas således med bruttobeloppet i balansräkningen. Bokslutsdispositionerna redovisas med bruttobeloppet i resultaträkningen.
Koncernbidrag redovisas efter sin ekonomiska innebörd vilket innebär att de hos moderbolaget jämställs med utdelning.
Upprättandet av finansiella rapporter kräver att kvalificerade uppskattningar och bedömningar görs för redovisningsändamål. Dessutom gör ledningen bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. Uppskattningar och bedömningar kan påverka såväl resultaträkning och balansräkning som tilläggsinformation som lämnas i de finansiella rapporterna. Således kan förändringar i uppskattningar och bedömningar leda till ändringar i den finansiella rapporteringen.
För koncernen bedöms de uppskattningar och bedömningar som görs i samband med nedskrivningsprövning på goodwill vara av väsentlig betydelse för koncernredovisningen. Koncernen prövar årligen om det föreligger nedskrivningsbehov på redovisade värden. Återvinningsvärden på kassagenererande enheter fastställs genom beräkning av nyttjandevärden. Beräkningarna baseras på vissa antaganden om framtiden vilka för koncernen är förenade med risk för materiella justeringar i redovisade värden under det kommande räkenskapsåret. Väsentliga antaganden och effekter av rimliga förändringar av dessa framgår av not 10.
Om den uppskattade kapitalkostnad som använts vid fastställande av diskonteringsräntan före skatt för de kassagenererande enheterna hade varit 2 % högre (exempelvis 14 % i stället för 12 %) än ledningens bedömning, skulle det ändå inte innebära något nedskrivningsbehov.
Uppskattningar och bedömningar spelar en viktig roll bland annat vid värderingen av poster såsom aktuariella antaganden för beräkning av pensionsåtaganden och andra avsättningar samt vid värdering av ansvarsförbindelser. Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på såväl historisk erfarenhet som rimliga förväntningar på framtiden. Beträffande pensionsförpliktelser baseras dess nuvärde på antaganden vilka redovisas i not 19.
Koncernen har tillämpat följande nya och ändrade IFRS från 1 januari 2010:
IFRS 3 (omarbetad), "Rörelseförvärv", och därav följande ändringar av IAS 27, "Koncernredovisning och separata finansiella rapporter", IAS 28, "Innehav i intresseföretag", och IAS 31 "Andelar i joint ventures", ska tillämpas framåtriktat för rörelseförvärv där förvärvstidpunkten infaller i det första räkenskapsår som börjar den 1 juli 2009 eller senare. Den omarbetade standarden fortsätter att föreskriva att förvärvsmetoden tillämpas för rörelseförvärv men med några väsentliga ändringar. Exempelvis redovisas alla betalningar för att köpa en verksamhet till verkligt värde på förvärvsdagen, inklusive villkorade köpeskillingar som klassificerats som skuld och som därefter omvärderas via rapporten över totalresultatet. Innehav utan bestämmande inflytande i den
förvärvade rörelsen kan valfritt för varje förvärv värderas antingen till verkligt värde eller till den proportionella andelen av den förvärvade rörelsens nettotillgångar. Alla förvärvsrelaterade utgifter kostnadsförs.
IAS 27 (omarbetad), kräver att effekterna av alla transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital, så länge som det bestämmande inflytandet kvarstår, och dessa transaktioner ger inte längre upphov till goodwill eller vinster och förluster. Standarden anger också att när ett moderföretag mister det bestämmande inflytandet ska eventuell kvarvarande andel omvärderas till verkligt värde och en vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen. IAS 27 (omarbetad) har inte haft någon påverkan på innevarande period, då ingen av innehaven utan bestämmande inflytande visar negativt värde; det har inte förekommit några transaktioner där företaget förlorat det bestämmande inflytandet men har kvar en andel och det har heller inte förekommit några transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande.
Nya standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder som ännu inte har trätt i kraft och som inte har tillämpats i förtid av koncernen. Koncernens och moderföretagets bedömningar avseende effekterna av dessa nya standarder och tolkningar anges nedan:
IFRS 9, "Financial instruments" (publicerad i november 2009). Denna standard är det första steget i processen att ersätta IAS 39, "Finansiella instrument: värdering och klassificering". IFRS 9 introducerar två nya krav för värdering och klassificering av finansiella tillgångar och kommer sannolikt att påverka koncernens redovisning av finansiella tillgångar. Standarden är inte tillämplig förrän för räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 men är tillgänglig för förtida tillämpning. Dock har standarden ännu inte antagits av EU. Koncernen har ännu att utvärdera den fulla inverkan av IFRS 9 på de finansiella rapporterna.
IAS 24 (omarbetad), "Upplysningar om närstående", utgiven november 2009. Den ersätter IAS 24, "Upplysningar om närstående", utgiven 2003. IAS 24 (omarbetad) ska tilllämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2011 eller senare. Förtida tillämpning är tillåten såväl för hela som för viss del av standarden. Den omarbetade standarden förtydligar och förenklar definitionen av en närstående part och tar bort kraven för ett till staten närstående företag att upplysa om detaljer för alla transaktioner med staten och andra till staten närstående företag. Koncernen kommer att tillämpa den omarbetade standarden från 1 januari 2011. När den omarbetade standarden tillämpas, kommer koncernen att behöva upplysa om transaktioner mellan koncernföretagen och koncernens intresseföretag. Koncernen implementerar för närvarande system för att samla in nödvändig information. Det är därför inte möjligt att för närvarande upplysa om eventuell inverkan av den omarbetade standarden för upplysningar om närstående.
Ett flertal andra ändringar av standarder och nya uttalanden har publicerats, de bedöms emellertid i nuläget inte få någon inverkan på företagets finansiella rapporter.
| Storbritannien, Irland och |
Övriga | Asien och | ||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nordeuropa | Mellanöstern | Europa | Australien | Övrigt | Elimineringar | Summa | ||||||||
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Nettoomsättning och resultat | ||||||||||||||
| Nettoomsättning | 1 586,3 1 590,4 | 631,2 | 681,7 | 409,3 | 331,5 | 216,9 | 144,9 | – | – –338,1 –312,2 2 505,6 2 436,3 | |||||
| (varav försäljning i Sverige) | (700,2) (701,5) | (700,2) (701,5) | ||||||||||||
| Rörelseresultat per rörelsegren | 57,6 | 48,1 | 54,9 | 61,1 | 26,3 | 0,3 | 28,3 | 10,1 | –18,9 | –20,7 | 148,2 | 98,9 | ||
| Ofördelade kostnader | 4,7 | 5,3 | ||||||||||||
| Rörelseresultat | 152,9 | 104,2 | ||||||||||||
| Finansiella intäkter | 6,3 | 15,4 | ||||||||||||
| Finansiella kostnader | –24,6 | –14,9 | ||||||||||||
| Årets skattekostnad | –40,1 | –30,7 | ||||||||||||
| Årets nettoresultat | 94,5 | 74,0 | ||||||||||||
| Övriga upplysningar | ||||||||||||||
| Tillgångar | 1 066,1 | 958,9 | 494,6 | 521,6 | 838,1 | 197,9 | 210,2 | 169,7 | 0,6 | 0,6 –179,6 –148,3 2 430,0 1 700,4 | ||||
| Ofördelade tillgångar | 39,6 | 15,6 | ||||||||||||
| Summa tillgångar | 2 469,6 1 716,0 | |||||||||||||
| Skulder | 361,1 | 342,3 | 148,4 | 145,2 | 127,1 | 64,8 | 72,7 | 104,2 | 6,5 | 6,8 –114,9 | –95,2 | 600,9 | 568,1 | |
| Ofördelade skulder | 1 146,3 | 430,5 | ||||||||||||
| Summa skulder | 1 747,2 | 998,6 | ||||||||||||
| Investeringar | 52,8 | 71,4 | 17,3 | 6,7 | 8,3 | 1,2 | 5,2 | 11,0 | 83,6 | 90,3 | ||||
| Avskrivningar | 62,3 | 58,0 | 9,6 | 10,2 | 6,3 | 3,7 | 5,4 | 2,9 | 83,6 | 74,8 |
Övriga Europa
Asien och Australien
kinesiska marknaden.
Övrigt
bedriver försäljningsverksamhet .
Affärsområdet omfattar våra bolag i Tyskland ,Holland, Frankrike, Spanien, Polen och Österrike. Den dominerande verksamheten står LTS Licht & Leuchten GmbH för som bedriver både utveckling, tillverkning och försäljning av belysningssystem. Övriga enheter
Affärsområdet omfattar huvudsakligen verksamheten i Australien där förutom försäljning också sker tillverkning. Till detta kommer verksamheten i Kina som avser försäljning på den
Huvudsakligen moderbolaget samt vissa gemensamma funktioner.
I samband med att en ny strategi för Fagerhultkoncernen fastställdes beslutades även att den operativa ledningsstrukturen skulle anpassas härefter. Fagerhult har valt att dela in verksamheten i fyra affärsområden baserat på geografiska regioner samt övrig verksamhet:
Affärsområdet omfattar våra enheter och bolag i de Nordiska länderna, Baltikum, och Ryssland. Till detta kommer även fabriken i Kina med tillverkning och inköp. I Sverige bedrivs utveckling, tillverkning och försäljning medan verksamheten på övriga marknader förutom Kina endast avser försäljning.
Affärsområdet omfattar våra bolag i England och Irland samt verksamheten i Förenade Arabemiraten. Den dominerande verksamheten står Whitecroft Lighting för som bedriver både utveckling, tillverkning och försäljning av belysningssystem. Övriga enheter bedriver försäljningsverksamhet.
Produktområdet omfattar försäljning av inomhusbelysning för publika miljöer såsom kontor, skolor, sjukhus, industrier etc.
Produktområdet omfattar försäljning av belysningssystem, ljuskällor och service till butiker.
| Löner och andra ersättningar | Sociala kostnader | (varav pensionskostnader) | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |||
| Moderbolaget | 7,2 | 9,5 | 4,9 | 4,6 | (2,1) | (1,6) | ||
| Dotterföretag | 623,0 | 609,8 | 174,5 | 175,5 | (39,7) | (31,8) | ||
| Koncernen | 630,2 | 619,3 | 179,4 | 180,1 | (41,8) | (33,4) |
| 2010 | 2009 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Löner och andra | (Varav rörlig | Pensions | Löner och andra | (Varav rörlig | Pensions | |||
| ersättningar | ersättning) | kostnad | ersättningar | ersättning | kostnad | |||
| Moderbolaget, 9 (8) personer | 6,2 | (0,5) | 1,6 | 7,9 | (2,3) | 1,7 | ||
| Dotterföretag, 23 (20) personer | 30,6 | (2,6) | 4,5 | 30,4 | (2,1) | 3,1 | ||
| Koncernen | 36,8 | (3,1) | 6,1 | 38,3 | (4,4) | 4,8 |
| Grundlön/ Arvode |
Rörlig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions kostnad |
Summa | |
|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | |||||
| Styrelsens ordförande, Jan Svensson | 0,3 | – | – | – | 0,3 |
| Styrelseledamot, Eric Douglas | 0,2 | – | – | – | 0,2 |
| Styrelseledamot, Anna Malm Bernsten | 0,2 | – | – | – | 0,2 |
| Styrelseledamot, Björn Karlsson | 0,2 | – | – | – | 0,2 |
| Styrelseledamot, Eva Nygren | 0,2 | – | – | – | 0,2 |
| Styrelseledamot, Fredrik Palmstierna | 0,2 | – | – | – | 0,2 |
| Verkställande direktör | 2,8 | 0,4 | 0,1 | 0,8 | 3,7 |
| Andra ledande befattningshavare (2 personer) | 1,6 | 0,1 | 0,1 | 0,8 | 2,5 |
| 5,7 | 0,5 | 0,2 | 1,6 | 7,5 | |
| Dotterbolag | |||||
| Andra ledande befattningshavare (4 personer) | 5,6 | 1,5 | 0,4 | 1,5 | 9,0 |
| Koncernen | 11,3 | 2,0 | 0,6 | 3,1 | 16,5 |
Ersättning till styrelsen beslutades på ordinarie årsstämma 2010. Någon ersättning utöver styrelsearvodet har inte utgått med undantag av ersättning för resekostnader. Med andra ledande befattningshavare avses koncernledning och affärsområdesansvariga. Övriga förmåner avser tjänstebil.
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Arvode utgår inte till styrelseledamöter som är anställda inom koncernen.
Ersättning till verkställande direktören beslutas av styrelsen efter förslag från en ersättningskommitté. Ersättningar till andra
Produkt området omfattar försäljning av utomhusprodukter för belysning av byggnader, parker, fritidsområden, gångvägar etc.
ledande befattningshavare har godkänts av ersättningskommittén efter förslag från verkställande direktören.
Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, tjänstebilsförmån samt pension. Fördelning mellan grundlön och rörlig ersättning skall stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenhet.
För verkställande direktören är den årliga rörliga ersättningen maximerad till 58 % (fr o m 2011 50 %) av den fasta lönen. Den rörliga lönen baseras på koncernens resultat efter finansnetto samt på avkastning på sysselsatt kapital. Utöver den årliga bonusen finns ett långsiktigt bonusprogram där utfallet är beroende av Fagerhults värde per den 31 december 2012. Bonusen är maximerad till 12 månadslöner.
För andra ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximerad till 20–40 % av grundlönen. Den rörliga ersättningen baseras normalt på förbättring gentemot förgående år för respektive individs ansvar avseende operativt rörelseresultat, koncernens resultat efter finansnetto samt utfall av individuella aktivitetsplaner. I något fall finns ett långsiktigt incitamentsprogram.
Pensionsålder för VD och andra ledande befattningshavare är 65 år. För VD betalas pensionsförsäkring med ett belopp motsvarande 30 % av den fasta årslönen. Pensionsförmåner för andra ledande befattningshavare erläggs inom ramen för gällande ITP-plan.
Uppsägningstiden för verkställande direktören är 6 månader från bolagets sida och 6 månader från VD:s sida. Vid uppsägning från bolagets sida utan att grund för avskedande föreligger har VD rätt till ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner. Avgångsvederlaget avräknas mot andra förvärvsinkomster.
För andra ledande befattningshavare gäller en uppsägningstid på 12 månader från bolagets sida och 6 månader från den anställdes sida. Några särskilda avtal om pensionsålder, framtida pension eller avgångsvederlag till styrelseledamöter eller annan ledande befattningshavare finns ej.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Ränteintäkter | 2,1 | 2,0 | – | – |
| Kursvinster | 15,1 | 13,4 | 4,7 | 2,0 |
| Övriga finansiella intäkter | – | – | – | – |
| Summa | 17,2 | 15,4 | 4,7 | 2,0 |
| Varav koncernföretag | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Räntekostnader | 14,2 | 9,6 | 8,1 | 7,5 |
| Kursförluster | 8,9 | 4,8 | – | – |
| Övriga finansiella kostnader | 1,5 | 0,5 | 1,0 | 1,7 |
| Summa | 24,6 | 14,9 | 9,1 | 9,2 |
| Varav koncernföretag | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Åldersanalys av utestående kundfordringar | ||||
| Ej förfallna kundfordringar | 336,0 | 272,3 | – | – |
| Förfallna kundfordringar utan nedskrivningsbehov: | ||||
| < 3 månader | 94,6 | 78,0 | – | – |
| 3–12 månader | 16,2 | 11,3 | – | – |
| > 12 månader | 1,8 | 2,1 | – | – |
| 112,6 | 91,4 | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Förfallna kundfordringar med nedskrivningsbehov: | ||||
| < 3 månader | 9,3 | 10,0 | – | – |
| 3–12 månader | 1,1 | 3,6 | – | – |
| > 12 månader | 4,0 | 4,3 | – | – |
| 14,4 | 17,9 | – | – | |
| Reservering för osäkra kundfordringar | –14,6 | –18,1 | – | – |
| Bokfört värde | 448,4 | 363,5 | – | – |
| Förändring i reserv för osäkra kundfordringar | ||||
| Ingående reserv | –18,1 | –17,6 | – | – |
| Förvärv (-) / Avyttringar(+) | – | –0,4 | – | – |
| Konstaterade förluster | 1,1 | 0,3 | – | – |
| Återförda outnyttjade reserveringar | 5,7 | 8,7 | – | – |
| Årets reservering | –4,9 | –9,2 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | 1,6 | 0,1 | – | – |
| Utgående reservering | –14,6 | –18,1 | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Vinst vid avyttring av dotterföretag | 3,0 | – | 12,9 | – |
| Transaktionskostnader vid förvärv av dotterföretag | –13,9 | – | – | – |
| Erhållna koncernbidrag och utdelningar | – | – | 55,7 | 86,1 |
| Summa | –10,9 | – | 68,6 | 86,1 |
Avskrivningar på immateriella tillgångar uppgår i koncernen till 16,1 (16,6) och på materiella anläggningstillgångar till 67,5 (58,2). Nedskrivningar uppgår till 0,0 (0,0). Avskrivningar och nedskrivningar fördelas per funktion i resultaträkning enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Varumärken | ||||
| Kostnad sålda varor | 3,1 | 3,2 | – | – |
| Summa | 3,1 | 3,2 | – | – |
| Övriga immateriella tillgångar | ||||
| Kostnad sålda varor | 11,7 | 12,3 | – | – |
| Försäljningskostnader | 0,5 | 0,5 | – | – |
| Administrationskostnader | 0,8 | 0,6 | – | – |
| Summa | 13,0 | 13,4 | – | – |
| Byggnader och mark | ||||
| Kostnad sålda varor | 4,2 | 5,0 | – | – |
| Försäljningskostnader | 0,8 | 0,8 | – | – |
| Administrationskostnader | 0,6 | 0,9 | – | – |
| Summa | 5,6 | 6,7 | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | ||||
| Kostnad sålda varor | 41,8 | 35,0 | – | – |
| Summa | 41,8 | 35,0 | – | – |
| Inventarier och installationer | ||||
| Kostnad sålda varor | 8,2 | 8,0 | – | – |
| Försäljningskostnader | 7,5 | 4,5 | – | – |
| Administrationskostnader | 4,4 | 4,0 | – | – |
| Summa | 20,1 | 16,5 | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Aktuell skatt | 43,1 | 42,7 | 0,9 | 9,5 |
| Uppskjuten skatt | –3,0 | –12,0 | – | – |
| Summa | 40,1 | 30,7 | 0,9 | 9,5 |
| Skillnad mellan koncernens skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats | ||||
| Redovisat resultat före skatt | 134,6 | 104,7 | 60,3 | 88,3 |
| Skatt enligt gällande skattesats | 35,4 | 27,5 | 15,9 | 23,2 |
| Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader | 1,9 | 2,4 | 0,2 | 0,4 |
| Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter | –1,1 | –0,3 | –15,2 | –14,1 |
| Effekt av utländska skattesatser | 3,9 | 1,1 | – | – |
| Skatt på årets resultat enligt resultaträkningen | 40,1 | 30,7 | 0,9 | 9,5 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Årets uppskjutna skattekostnad/intäkt | ||||
| Uppskjuten skatteintäkt avseende temporära skillnader | –5,5 | –16,0 | – | – |
| Uppskjuten skattekostnad avseende temporära skillnader | 2,5 | 4,0 | – | – |
| Summa | –3,0 | –12,0 | – | – |
Temporära skillnader avseende följande poster har resulterat i uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar. Någon begränsad nyttjandetid på dessa finns ej.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Uppskjutna skatteskulder | ||||
| Övervärden i förvärvade dotterföretag | 33,6 | 21,1 | – | – |
| Övriga immateriella tillgångar | 1,5 | 1,3 | – | – |
| Byggnader | 1,1 | 1,3 | – | – |
| Maskiner och inventarier | 5,1 | 6,7 | – | – |
| Obeskattade reserver | 20,2 | 22,8 | – | – |
| Pensionsavsättningar | 1,5 | 1,7 | – | – |
| Summa uppskjutna skatteskulder | 63,0 | 54,9 | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Uppskjutna skattefordringar | ||||
| Byggnader | 0,4 | 0,1 | – | – |
| Maskiner och inventarier | – | 0,1 | – | – |
| Varulager | 1,5 | 1,5 | – | – |
| Kortfristiga fordringar | 4,5 | 3,9 | – | – |
| Pensionsavsättningar | 0,2 | 1,4 | – | – |
| Kortfristiga skulder | 3,2 | 4,7 | – | – |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 9,8 | 11,7 | – | – |
| Temporära skillnader avseende investeringar i dotterföretag för vilka uppskjuten skatteskuld ej redovisas då en avyttring ej skulle utlösa någon beskattning. |
326,9 | 343,6 | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Goodwill | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 389,8 | 349,4 | – | – |
| Förvärv av dotterföretag | 450,6 | 28,5 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | –34,0 | 11,9 | – | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 806,4 | 389,8 | – | – |
| Ingående nedskrivningar | 0,0 | 0,0 | – | – |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | 0,0 | 0,0 | – | – |
| Bokfört värde | 806,4 | 389,8 | – | – |
| Varumärken | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 64,5 | 58,1 | – | – |
| Förvärv av dotterföretag | 51,3 | 4,7 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | –7,2 | 1,7 | – | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 108,6 | 64,5 | – | – |
| Ingående avskrivningar | –12,7 | –9,1 | – | – |
| Årets avskrivningar | –3,1 | –3,2 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | 0,5 | –0,4 | – | – |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –15,3 | –12,7 | – | – |
| Bokfört värde | 93,3 | 51,8 | – | – |
| Övriga immateriella tillgångar | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 79,7 | 64,7 | – | – |
| Förvärv av dotterföretag | 3,5 | 6,8 | – | – |
| Inköp | 8,3 | 6,4 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | –1,1 | 1,8 | – | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 90,4 | 79,7 | – | – |
| Ingående avskrivningar | –46,8 | –33,1 | – | – |
| Förvärv av dotterföretag | –2,8 | – | – | – |
| Årets avskrivningar | –13,0 | –13,4 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | 0,6 | –0,3 | – | – |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –62,0 | –46,8 | – | – |
| Bokfört värde | 28,4 | 32,9 | – | – |
I posten Varumärke ingår bokförda värden om 51,3 (0,0) Mkr med obestämbar nyttjandeperiod. Dessa tillgångar blir föremål för nedskrivningsprövning kommande år.
I posten Övriga immateriella tillgångar ingår aktiverade kostnader för produktutveckling som är internt genererat med ett bokfört värde om 5,9 (7,0) Mkr.
Goodwill fördelas på koncernens kassagenererande enheter (KGE) identifierade per segment enligt nedan.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2010 | 2009 | |
| Nordeuropa | 87,9 | 89,9 |
| Storbritannien, Irland och Mellanöstern | 155,6 | 170,1 |
| Övriga Europa | 485,2 | 57,6 |
| Asien och Australien | 77,7 | 72,2 |
| Summa Goodwill | 806,4 | 389,8 |
Koncernen gör varje år en beräkning för respektive kassagenererande enhet om nedskrivningsbehov föreligger för goodwill i enlighet med angivna redovisningsprinciper. Återvinningsvärdet för varje KGE har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde som utgörs av nuvärdet av uppskattade framtida betalningar som tillgången väntas ge upphov till under sin nyttjandeperiod inklusive ett beräknat restvärde vid slutet av nyttjandeperioden. Dessa beräkningar utgår från uppskattade framtida kassaflöden baserade på finansiella prognoser för kommande femårsperioden som godkänts av ledningen. För att extrapolera kassaflöden bortom denna period har en tillväxttakt om 2 % använts vilket bedöms vara en konservativ skattning. Direkta kassaflödesmetoden har använts.
Ledningen har fastställt budgeterad rörelsemarginal baserat på tidigare resultat och förväntningar på framtida marknadsutveckling. Den diskonteringsränta före skatt som använts är 12 (12) %.
Aktuell marknadsandel har antagits för framtida perioder. Prognoserna baseras på tidigare erfarenheter och externa informationskällor. Den uppskattade tillväxttakten för att extrapolera kassaflöden bortom budgetperioden har varit 2 %
Prognosen för personalkostnader baseras på förväntad inflation, viss reallöneökning (historiskt genomsnitt) och planerade effektiviseringar av företagets produktion. Prognosen överensstämmer med tidigare erfarenheter och externa informationskällor.
Valutakursprognoser baseras på aktuell noterad växelkurs och på noterade terminskurser. Prognosen överensstämmer med externa informationskällor.
Diskonteringsränta före skatt om 12,0%. Valutakurser: NOK 1,15, DKK 1,22, EUR 9,10, GBP 11,00.
Återvinningsvärdet överstiger de redovisade värdena för goodwill med god marginal. Detta gäller även för antagande var och en för sig om:
– diskonteringsräntan före skatt hade varit 14 % – den uppskattade tillväxttakten för att extrapolera kassaflöden
bortom budgetperioden varit 1 %
| Not 11 Materiella anläggningstillgångar | ||||
|---|---|---|---|---|
| -- | -- | -- | ------------------------------------------- | -- |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Byggnader och mark | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 175,4 | 173,2 | – | – |
| Förvärv av dotterföretag | 4,2 | – | – | – |
| Försäljning av dotterföretag | –14,8 | – | – | – |
| Inköp | 9,3 | 3,4 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | –2,5 | –1,2 | – | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 171,6 | 175,4 | – | – |
| Ingående avskrivningar | –92,1 | –85,7 | – | – |
| Förvärv av dotterföretag | –3,7 | – | – | – |
| Försäljning av dotterföretag | 9,5 | – | – | – |
| Årets avskrivningar | –5,6 | –6,7 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | 1,8 | 0,3 | – | – |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –90,1 | –92,1 | – | – |
| Bokfört värde | 81,5 | 83,3 | – | – |
| varav mark | 6,3 | 6,9 | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Bokfört värde fastigheter i Sverige | 75,7 | 76,6 | – | – |
| Taxeringsvärde fastigheter i Sverige | 71,2 | 78,8 | – | – |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 514,9 | 455,5 | – | – |
| Förvärv av dotterföretag | 71,9 | – | – | – |
| Inköp | 48,4 | 60,6 | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | –86,5 | –2,3 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | –9,7 | 1,1 | – | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 539,0 | 514,9 | – | – |
| Ingående avskrivningar | –360,7 | –327,6 | – | – |
| Förvärv av dotterföretag | –54,6 | – | – | – |
| Årets avskrivningar | –41,8 | –35,0 | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | 85,5 | 2,2 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | 6,4 | –0,3 | – | – |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –365,2 | –360,7 | – | – |
| Bokfört värde | 173,8 | 154,2 | – | – |
| Inventarier och installationer | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 172,4 | 143,3 | – | – |
| Förvärv av dotterföretag | 81,6 | 14,7 | – | – |
| Inköp | 17,6 | 20,0 | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | –2,4 | –4,4 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | –13,3 | –1,2 | – | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 255,9 | 172,4 | – | – |
| Ingående avskrivningar | –103,6 | –79,9 | – | – |
| Förvärv av dotterföretag | –70,5 | –11,9 | – | – |
| Årets avskrivningar | –20,1 | –16,5 | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | 2,2 | 4,3 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | 11,2 | 0,4 | – | – |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –180,8 | –103,6 | – | – |
| Bokfört värde | 75,1 | 68,8 | – | – |
| Pågående nyanläggningar och förskott | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 13,6 | 10,1 | – | – |
| Under året nedlagda kostnader | 19,9 | 10,9 | – | – |
| Omklassificeringar till byggnader/maskiner | –12,9 | –7,4 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | –0,8 | – | – | – |
| Bokfört värde | 19,8 | 13,6 | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Aktier och andelar i dotterföretag | |||||
| Ingående anskaffningsvärde | – | – | 616,4 | 605,3 | |
| Under året gjorda anskaffningar | – | – | – | 11,1 | |
| Under året gjorda avyttringar | – | – | –0,1 | – | |
| Bokfört värde | – | – | 616,3 | 616,4 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Fordringar hos dotterföretag | |||||
| Ingående fordringar | – | – | 260,7 | 310,2 | |
| Förändring under året | – | – | 668,4 | –49,5 | |
| Utgående fordringar | – | – | 929,1 | 260,7 | |
| Andra aktier och andelar | |||||
| Ingående anskaffningsvärde | 1,7 | 1,7 | – | – | |
| Under året gjorda anskaffningar | 6,1 | – | – | – | |
| Under året gjorda avyttringar | –1,5 | – | – | – | |
| Utgående fordringar | 6,3 | 1,7 | – | – | |
| Andra långfristiga fordringar | |||||
| Ingående fordringar | 5,4 | 5,2 | – | – | |
| Nya fordringar | – | 0,2 | – | – | |
| Betalda fordringar | –0,8 | – | – | – | |
| Utgående fordringar | 4,6 | 5,4 | – | – |
Verkligt värde på koncernens finansiella anläggningstillgångar överensstämmer med bokfört värde.
| Uppgifter om helägda dotter- och dotterdotterföretags organisationsnummer och säten: | ||||
|---|---|---|---|---|
| Org.nr | Säte | Antal aktier | Bokfört värde | |
| Dotterföretag: | ||||
| Fagerhults Belysning AB | 556321-8659 | Habo | 2 500 | 200,4 |
| Fagerhult Retail AB | 556337-4924 | Bollebygd | 5 000 | 137,4 |
| Whitecroft Lighting Holdings Ltd, England | 03848868 | Ashton-under-Lyne | 11 915 | 275,6 |
| Elenco Lighting AB | 556035-5090 | Borås | 1 800 | 2,9 |
| Dotterdotterföretag: | ||||
| Fagerhults Belysning Sverige AB | 556122-2000 | Habo | 1000 | 1,0 |
| Ateljé Lyktan AB | 556063-9634 | Åhus | 2 000 | 4,4 |
| Fagerhult Belysning AS, Norge | 937418906 | Oslo | 100 | 0,5 |
| Fagerhult AS, Danmark | 63.128 | Ishöj | 65 | 2,1 |
| Fagerhult OY, Finland | 0980280-0 | Helsingfors | 6 000 | 0,1 |
| Fagerhult Oϋ, Estland | 10703636 | Tallin | 5 400 | 1,6 |
| Fagerhult BV, Holland | 96121 | IJsselstein | 2 250 | 10,3 |
| Waco NV, Belgien | BE 0492.822.044 | Baaigem | 9 400 | 23,2 |
| Fagerhult GmbH, Tyskland | 13135 B | Hamburg | 1 | 10,3 |
| LTS Licht & Leuchten GmbH | HRB 630906 | Tettnang | 1 | 672,3 |
| Fagerhult Central Europe GmbH | FN 305989 | Wien | 1 | 0,3 |
| Whitecroft Lighting Ltd, England | 03848973 | Ashton-under-Lyne | 2 | 3,6 |
| Fagerhult Lighting Ltd, England | 3488638 | London | 40 000 | 0,5 |
| Project Lighting Equipment Ltd, Irland | 98.834 | Dublin | 100 | 19,9 |
| Fagerhult Sp.z.o.o, Polen | 260213 | Warsawa | 1000 | 0,1 |
| Fagerhult France, Frankrike | 391138385 | Lyon | 4 200 | 48,1 |
| Fagerhult S.L., Spanien | B84215722 | Madrid | 3 010 | 15,6 |
| Commtech Commissioning Services S.A. | A83770263 | Madrid | 60 120 | 7,2 |
| Fagerhult Lighting System (Suzhou) Co. Ltd, Kina | 3200044439 | Suzhou | 1 | 22,0 |
| Eagle Lighting (Australia) Pty Ltd | 124400933 | Brunswick | 500 001 | 32,5 |
| Fagerhult SPb, Ryssland | 1097847074544 | Sankt Petersburg | 1 | 0,0 |
| Fagerhult, Ryssland | 1097746149346 | Moskva | 1 | 0,0 |
| LLC LampGustaf, Ryssland | 1034702184560 | Sankt Petersburg | 1 | 0,0 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Förutbetalda hyror | 10,1 | 6,4 | – | – | |
| Försäkringar | 2,5 | 1,6 | – | – | |
| Licenser | 0,4 | 0,5 | – | – | |
| Depositioner | – | 0,6 | – | – | |
| Konsultarvoden | 3,2 | 1,8 | 0,3 | – | |
| Leverantörsbonus | 0,4 | 0,2 | – | – | |
| Sociala avgifter | 1,1 | 0,7 | 0,2 | 0,1 | |
| Ej fakturerade intäkter | 0,7 | 0,5 | – | – | |
| Övriga poster | 6,7 | 5,8 | 0,1 | 0,1 | |
| Summa | 25,1 | 18,1 | 0,6 | 0,2 |
Avtalad checkräkningskredit uppgick vid årets slut i koncernen till 150,9 (151,9) och i moderbolaget till 146,8 (147,2).
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Förfallotider för långfristiga lån: | |||||
| Inom ett år | 114,7 | 1,8 | 140,2 | 17,3 | |
| Mellan ett och fem år | 1 006,3 | 458,6 | 1 006,3 | 458,6 | |
| Summa | 1 121,0 | 460,4 | 1 146,5 | 475,9 |
Kontrakterad ränta på balansdagen löper med 3 månaders bindningstid.
| 2010 | 2009 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Ränta % | Skuld, SEK | Ränta % | Skuld, SEK | ||
| Genomsnittlig räntekostnad på upplåning: | |||||
| Långfristig upplåning, SEK | 3,3 | 401,6 | 0,8 | 401,2 | |
| Långfristig upplåning, EUR | 3,3 | 551,9 | – | – | |
| Långfristig upplåning, GBP | 3,3 | 52,8 | 1,9 | 57,4 | |
| Summa | – | 1 006,3 | – | 458,6 | |
| Kortfristig upplåning, SEK | 3,3 | 102,2 | 2,5 | 1,8 | |
| Kortfristig upplåning, EUR | 3,3 | 12,5 | – | – | |
| Summa | 114,7 | – | 1,8 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Upplupna löner och ersättningar | 89,3 | 91,7 | 0,9 | 2,1 | |
| Upplupna sociala avgifter | 29,5 | 30,1 | 0,7 | 0,8 | |
| Bonus till kunder | 19,0 | 17,5 | – | – | |
| Reklamationer | 10,3 | 8,1 | – | – | |
| Royalty | 2,9 | 4,7 | – | – | |
| Hyror | 5,5 | 3,3 | – | – | |
| Finansiella poster | 6,0 | 1,0 | 1,9 | 0,6 | |
| Övriga poster | 40,8 | 49,5 | 1,9 | 1,0 | |
| Summa | 203,3 | 205,9 | 5,4 | 4,5 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| För egna skulder | |||||
| Företagsinteckningar | 4,7 | 4,7 | – | – | |
| Summa ställda säkerheter | 4,7 | 4,7 | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Garantiförbindelse FPG | 0,9 | 0,8 | – | – | |
| Garantiförbindelse för dotterföretag | – | – | 14,9 | 14,9 | |
| Garantiförbindelser, Tullmyndigheter | 0,5 | 0,5 | – | – | |
| Borgensförbindelser | – | – | – | – | |
| Borgensförbindelser för dotterföretag | – | – | 43,1 | 41,5 | |
| Övriga ansvarsförbindelser | – | 1,8 | – | – | |
| Summa ställda ansvarsförbindelser | 1,4 | 3,1 | 58,0 | 56,4 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Avsättningar för pensioner PRI (räntebärande) | 41,5 | 40,1 | – | – | |
| Avsättningar för övriga pensioner | 0,2 | 2,1 | – | – | |
| Summa | 41,7 | 42,2 | – | – |
Inom koncernen finns förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige, Norge och Holland, där de anställda har rätt till ersättning efter avslutad anställning baserat på slutlön och tjänstgöringstid. Koncernen har inga förvaltningstillgångar.
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2010 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 11,3 (10,5). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av september 2010 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 134 % (136 %). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Förmånsbestämda pensionsplaner | ||
| De belopp som redovisas i koncernens resultaträkning är följande: | ||
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år | 4,4 | 5,0 |
| Räntekostnad | 3,4 | 3,5 |
| Aktuariella förluster | 0,3 | 0,3 |
| Förluster (+) eller vinster (–) på reduceringar och regleringar | –1,2 | –1,2 |
| Summa | 6,9 | 7,6 |
| forts. not 19 | ||
|---|---|---|
| 2010 | 2009 | |
| Specifikation av förändringarna i den nettoskuld som redovisas i koncernens balansräkning: | ||
| Nettoskuld vid årets början enligt fastställd balansräkning | 42,2 | 40,7 |
| Nettokostnad redovisad i resultaträkningen | 6,9 | 7,6 |
| Utbetalningar av förmåner | –7,4 | –6,1 |
| Nettoskuld vid årets slut | 41,7 | 42,2 |
| De belopp som redovisas i balansräkningen har beräknats enligt följande: | ||
| Nuvärdet av förpliktelser | 49,9 | 52,3 |
| Oredovisade aktuariella förluster | –8,2 | –10,1 |
| Nettoskuld vid årets slut | 41,7 | 42,2 |
| Totala pensionskostnader | ||
| Totala pensionskostnader som redovisas i koncernens resultaträkning är följande: | ||
| Summa kostnader för förmånsbestämda planer | 6,9 | 7,6 |
| Summa kostnader för avgiftsbestämda planer | 37,4 | 27,7 |
| Summa pensionskostnad | 44,3 | 35,3 |
| Pensionskostnaderna fördelas i koncernens resultaträkning på följande poster: | ||
| Kostnad för sålda varor | 12,0 | 7,8 |
| Försäljningskostnader | 22,1 | 17,7 |
| Administrationskostnader | 7,7 | 7,9 |
| Finansiella kostnader | 2,5 | 1,9 |
| Summa | 44,3 | 35,3 |
| Aktuariella antaganden | ||
| Viktigare aktuariella antaganden på balansdagen (uttryckta som vägda genomsnitt) | ||
| Diskonteringsränta | 4,0% | 4,0% |
| Framtida årliga löneökningar | 3,0% | 3,0% |
| Framtida årliga pensionsökningar | 2,0% | 2,0% |
| Personalomsättning | 3,0% | 3,0% |
| Antagande om framtida livslängd baseras på offentlig statistik |
Moderbolagets samtliga intäkter från rörelsen 4,9 (5,9) avser ersättningar från dotterföretag för utförda tjänster. I övrigt har inga inköp skett mellan moderbolaget och dotterföretag eller andra närstående. Ersättningar till styrelse, VD och andra ledande befattningshavare framgår av not 2.
| 2010 | 2009 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Antal anställda |
Män % | Antal anställda |
Män % | ||
| Moderbolaget Dotterföretag |
6 | 80 | 6 | 83 | |
| Sverige | 854 | 62 | 903 | 64 | |
| Norge | 48 | 90 | 48 | 90 | |
| Danmark | 26 | 58 | 27 | 56 | |
| Finland | 28 | 61 | 26 | 62 |
| 2010 | ||||
|---|---|---|---|---|
| Antal anställda |
Män % | Antal anställda |
Män % | |
| Estland | 4 | 50 | 5 | 60 |
| Holland | 36 | 64 | 37 | 65 |
| Tyskland | 68 | 79 | 7 | 57 |
| Storbritannien | 418 | 71 | 427 | 70 |
| Frankrike | 27 | 56 | 32 | 59 |
| Belgien | 8 | 75 | 10 | 80 |
| Spanien | 13 | 92 | 13 | 92 |
| Polen | 8 | 88 | 7 | 86 |
| Ryssland | 18 | 61 | 16 | 63 |
| Irland | 5 | 80 | 7 | 86 |
| Österrike | 8 | 88 | 8 | 100 |
| Australien | 84 | 62 | 66 | 55 |
| Förenade Arabemiraten | 7 | 71 | 8 | 63 |
| Kina | 260 | 52 | 228 | 56 |
| Summa i dotterföretag | 1 920 | 64 | 1 875 | 65 |
| Koncernen totalt | 1 926 | 64 | 1 881 | 65 |
| 2010 | 2009 | |||
|---|---|---|---|---|
| Antal | Män % | Antal | Män % | |
| Koncernen | ||||
| Styrelseledamöter | 6 | 67 | 6 | 67 |
| Verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare | 28 | 93 | 25 | 92 |
| Moderbolaget | ||||
| Styrelseledamöter | 6 | 67 | 6 | 67 |
| Verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare | 3 | 100 | 2 | 100 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Årets leasingkostnader | 58,0 | 51,8 | 0,3 | 0,2 |
| Nominella värdet av framtida minimileaseavgifter avseende icke uppsägningsbara leasingavtal |
||||
| Inom ett år | 44,1 | 37,2 | 0,3 | 0,2 |
| Mellan ett och fem år | 82,0 | 69,8 | 0,2 | 0,1 |
| Efter fem år | 47,2 | 54,8 | – | – |
| Summa | 173,3 | 161,8 | 0,5 | 0,3 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Revision | 3,3 | 2,6 | – | – |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 0,6 | 0,5 | – | – |
| Skatterådgivning | 0,9 | 0,3 | – | – |
| Övriga tjänster | 1,3 | – | – | – |
| Summa | 6,1 | 3,4 | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Råvaror och förnödenheter | 1 082,0 | 941,4 | – | – |
| Förändringar i lager av färdiga varor och handelsvaror samt varor under tillverkning | –105,3 | 46,2 | – | – |
| Kostnader för ersättningar till anställda (noterna 2 och 19) | 809,6 | 799,4 | 12,1 | 14,1 |
| Transportkostnader | 89,9 | 73,4 | – | – |
| Reklam- och försäljningsomkostnader | 44,7 | 54,3 | 1,5 | 0,9 |
| Kostnader för egna fastigheter och hyrda lokaler | 68,1 | 73,1 | – | – |
| Främmande tjänster | 77,5 | 75,7 | 2,2 | 3,8 |
| Avskrivningar och nedskrivningar (noterna 7, 10 och 11) | 83,6 | 74,8 | – | – |
| Övriga kostnader | 217,0 | 203,6 | 3,0 | 2,8 |
| Summa | 2 367,1 | 2 341,9 | 18,8 | 21,6 |
Hela beloppet som avser råvaror och förnödenheter avser lager som har kostnadsförts.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Kostnadsförda omkostnader för produktutveckling | 73,5 | 60,0 | – | – |
Viss del av förväntade inflöden av utländska valutor kurssäkras. Dessa avser i huvudsak betalningar från utländska dotterföretag. För räkenskapsåret har detta påverkat koncernens rörelseresultat positivt med 1,7 (negativt 1,4). Totala kurssäkringen av framtida inbetalningar avseende de mest känsliga nettoflödena i främmande valutor jämfört med förväntade flöden under de närmaste sex månaderna var
på balansdagen NOK 50 % .Nominella värdet på dessa säkringar var 42,0 MNOK (18,0 MNOK). Koncernen tillämpar ej säkringsredovisning avseende dessa kontrakt. Om koncernen löst utestående kontrakt på balansdagen till gällande terminskurs, skulle resultateffekten blivit –0,4 (0,0).
Beloppet avser beräknad tilläggsköpeskilling samt kostnader för förvärvade dotterföretag. Under året utbetalda tilläggsköpeskillingar och förvärvskostnader redovisas i kassaflödesanalyserna i posten investeringar i dotterföretag.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Långfristiga avsättningar | ||||
| Fagerhult S.L., Spanien | – | 8,8 | – | – |
| Kortfristiga avsättningar | ||||
| Fagerhult S.L., Spanien | 8,8 | – | – | – |
| Summa avsättningar | 8,8 | 8,8 | – | – |
LTS Licht & Leuchten GmbH
För att stärka positionen inom Retail Lighting samt för att skapa en plattform för tillväxt på den viktiga tyska marknaden förvärvade Fagerhult per den 1 oktober 100 % av aktierna i LTS Licht & Leuchten med säte i Tettnang, Tyskland. Bolaget bedriver tillverkning av belysningssystem främst inom segmentet Retail och har 230 anställda. Omsättningen under 2010 uppgick till drygt 47 miljoner Euro med ett rörelseresultat på ca 11 miljoner Euro.
| Kontant betalt | 672,3 |
|---|---|
| Sammanlagd köpeskilling | 672,3 |
| Verkligt värde av förvärvade nettotillgångar | 221,7 |
| Goodwill | 450,6 |
Bolagets varumärke har värderats till 51,3 Mkr inklusive uppskjuten skatt 15,4 Mkr. Resterande belopp av övervärdet har hänförts till goodwill avseende den förvärvade verksamhetens lönsamhet och till de synergieffekter som förväntas uppstå. Transaktionsutgifter i samband med förvärvet uppgår till 13,9 Mkr vilka redovisas i posten Resultat från aktier i dotterföretag.
Bolagets påverkan på koncernens omsättning uppgår till 102,2 Mkr och koncernens nettoresultatet med 23,8 Mkr, före transaktions- och kapitalkostnader. Om bolaget hade ingåt i koncernen från årets början så hade detta tillfört en ökad försäljning om 453 Mkr samt ett nettoresultat före transaktions- och kapitalkostnader om 80 MKr.
| Verkligt värde | |
|---|---|
| Likvida medel | 177,9 |
| Materiella anläggningstillgångar | 28,9 |
| Immateriella tillgångar | 52,0 |
| Varulager | 38,3 |
| Fordringar | 139,2 |
| Skulder | –199,2 |
| Uppskjutna skatteskulder | –15,4 |
| Nettotillgångar | 221,7 |
| Förvärvade nettotillgångar | 221,7 |
| Kontant reglerad köpeskilling | 672,3 |
| Likvida medel i det avyttrade bolaget | –177,9 |
| Förändring av koncernens likvida medel vid förvärv | 494,4 |
| Fastighets AB Rampen | ||
|---|---|---|
| Materiella anläggningstillgångar | 5,3 | |
| Kortfristiga fordringar | 0,2 | |
| Likvida medel | 0,1 | |
| Kortfristiga skulder | –0,2 | |
| Skulder till koncernbolag | –0,1 | |
| Uppskjutna skatteskulder | –0,4 | |
| Resultat vid avyttringen | 3,0 | |
| Erhållen köpeskilling | 7,9 | |
| Likvida medel i det avyttrade bolaget | –0,1 | |
| Betalda skulder till koncernbolag | 0,1 | |
| Påverkan på koncernens likvida medel | 7,9 |
Aktiekapitalet i AB Fagerhult uppgår till 65 535 000 (65 535 000) kr fördelat på 12 850 000 (12 850 000) aktier med ett kvotvärde per aktie om 5,10 (5,10) kr. Antalet aktier i eget förvar uppgår till 238 000 till ett kvotvärde av 1 213 800 kr. Samtliga utestående aktier äger lika andel i moderbolagets tillgångar och vinst och är tillfullo betalda. Varje aktie berättigar till en röst.
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Förändring av antalet utestående aktier | ||
| Antal utestående aktier vid årets början | 12 612 000 | 12 612 000 |
| Antal utestående aktier vid årets slut | 12 612 000 | 12 612 000 |
Moderbolagets firma är Aktiebolaget Fagerhult. Bolaget är ett hos Bolagsverket registrerat aktiebolag med säte i Jönköpings Län, Habo kommun och med organisationsnummer 556110-6203. Bolagets besöksadress är Fagerhult, Habo. AB Fagerhult är moderbolag i Fagerhultgruppen, en av Europas ledande belysningskoncerner.
Koncernen utvecklar, tillverkar och marknadsför belysningssystem för publika miljöer. AB Fagerhult hade vid årets utgång cirka 3 700 aktieägare. De 8 största ägarnas aktieinnehav var tillsammans 81 (84)% av aktierna.
| Aktieägare | Antal aktier | % |
|---|---|---|
| Investment AB Latour | 4 076 800 | 32,3% |
| SÄKI AB | 1 900 000 | 15,1% |
| Fam Svensson, familj, stiftelse och bolag | 945 525 | 7,5% |
| Lannebo Fonder | 585 000 | 4,6% |
| Skandia | 575 000 | 4,6% |
| Robur Småbolagsfond | 516 580 | 4,1% |
| SEB Asset Management | 400 000 | 3,2% |
| Fjärde AP-fonden | 373 837 | 3,0% |
| Gustaf Douglas, familj och bolag | 343 500 | 2,7% |
| Fam Palmstierna | 238 664 | 1,9% |
| Handelsbanken Svenska småbolagsfond | 234 637 | 1,9% |
| Stiftelsen Stockholms Sjukhem | 200 000 | 1,6% |
| Övriga ägare | 2 222 457 | 17,6% |
| Antal utestående aktier vid periodens slut | 12 612 000 | 100,0% |
På årsstämman den 28 april 2011 kommer en ordinarie utdelning avseende år 2010 på 3,50 kr per aktie, totalt 44,1 Mkr, att föreslås. Beloppen har inte redovisats som skuld, utan kommer att redovisas som en vinstdisposition under eget kapital för räkenskapsåret 2011. Utdelningarna avseende 2009 uppgick till 37,8 Mkr (3,00 kr/aktie).
Valutarisk uppstår när framtida affärstransaktioner eller redovisade tillgångar eller skulder uttrycks i en valuta som inte är koncernens funktionella valuta.
I den internationella verksamhet som Fagerhult bedriver betalar kunderna i den egna valutan via den globala säljorganisationen vilket innebär att koncernen tar valutarisker. Valutarisker tas också vid import av råmaterial och komponenter.
Då en stor del av produktionen sker i Sverige har Fagerhult ett överskott i inflödet av utländsk valuta. Det direkta kommersiella valutaflödet efter nettoberäkningar av flöden i samma valutor visar ett överskott på 212 (378) Mkr. Utöver detta uppstår även en indirekt påverkan i samband med inköp av råmaterial och komponenter. Detta medför att koncernens reella nettoexponering över tiden är lägre.
Koncernens policy är att väsentliga nettoflöden skall säkras. I första hand skall inkommande valuta utnyttjas till betalningar i samma valuta. Därutöver säkras viss del av det förväntade nettoinflödet av försäljning och inköp genom terminskontrakt efter individuell bedömning till cirka 50 procent kommande 6–9 månadersperiod. Vid en statisk bedömning av valutasituationen påverkar en förändring av den svenska kronan med 1 procent gentemot övriga valutor, med alla andra variabler konstanta, koncernens resultat med cirka 3 (4) Mkr. De finansiella instrumenten hanteras av moderbolagets verkställande ledning
Valutarisker finns även i samband med omräkning av utländska nettotillgångar och resultat, så kallad omräkningsexponering. Denna valutarisk säkras inte och avser huvudsakligen omräkningen av utländska dotterföretags resultat- och balansräkningar. Resultatet i ett utländskt dotterbolag räknas om till svenska kronor baserat på genomsnittskursen under året. Exponeringen av koncernens nettotillgångar i utlandet har ökat då verksamheten där har förändrats från att tidigare huvudsakligen avse försäljningsbolag till att även omfatta producerande enheter. På balansdagen fanns det nettotillgångar i utländska bolag motsvarande 644 (646) Mkr inklusive goodwill.
En försvagning av den svenska kronan med 1 procent med alla andra variabler konstanta, skulle innebära att eget kapital ökade med 6,4 (6,5) Mkr till största delen beroende på vinster/förluster vid omräkning av EUR och GBP. En förändring av den svenska kronan med 1 procent gentemot övriga valutor skulle få en direkt påverkan på nettoomsättningen i dotterföretag med cirka 20 (16) Mkr medan resultateffekten i utländska dotterföretag är 2,0 (0,6) Mkr.
Fagerhult innehar inte några väsentliga räntebärande tillgångar varför Koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamhet i allt väsentligt är oberoende av förändringar i marknadsräntor.
Koncernens ränterisk uppstår genom långfristig upplåning. Förutom pensionsskulder, 41,7 (42,2) Mkr finns räntebärande skulder uppgående till 1 121,0 (458,6) Mkr. samt likvida medel med 207,5 (197,4) Mkr. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter Koncernen för ränterisk avseende kassaflöde. Upplåning som görs med fast ränta utsätter Koncernen för ränterisk avseende verkligt värde. Under 2010 och 2009 bestod Koncernens upplåning till största del av lån med en ränta om tre månaders bindningstid.
Koncernen analyserar sin exponering för ränterisker dynamiskt. Olika scenarier simuleras, varvid refinansiering, omsättning av befintliga positioner, alternativ finansiering och säkring beaktas. Med dessa scenarier som utgångspunkt beräknar Koncernen den inverkan på resultatet som en angiven ränteändring skulle ha. För varje simulering används samma ränteändring för alla valutor. Scenarierna simuleras bara för de skulder som utgör de största räntebärande positionerna, Genomförda simuleringar utvisar att effekten på resultatet av en ändring på 1 procentenhet skulle vara maximalt 5 Mkr vid nuvarande kapitalstruktur. Simuleringen görs kvartalsvis för att verifiera att den maximalt möjliga förlusten ligger inom de gränser som satts upp av företagsledningen.
Om räntorna på upplåning i svenska kronor per den 31 december 2010 varit 10 punkter högre/lägre men alla andra variabler konstanta, hade vinster efter skatt för räkenskapsåret varit 0,8 (0,4) Mkr högre/lägre, huvudsakligen som en effekt av högre/lägre räntekostnader för upplåning med rörlig ränta.
Kreditrisk hanteras på koncernnivå. Kreditrisker uppstår om motparten inte fullgör sina förpliktelser vid utlåning inom ramen för likviditetshantering och genom kreditexponering gentemot kunder och banker, inklusive fordringar och avtalade transaktioner. Placering av överskottslikviditet görs huvudsakligen i K1-graderade företagscertifikat samt hos bank. Endast banker och finansinstitut som av oberoende värderare fått lägst kreditrating "A" accepteras. Om Koncernens kunder kreditbedöms av oberoende värderare, används dessa bedömningar. I de fall ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där dennes finansiella ställning beaktas, liksom tidigare erfarenheter och andra faktorer. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av koncernledningen. Användningen av kreditgränser följs upp regelbundet. Några väsentliga förluster uppstod varken under 2010 eller 2009. Beträffande fordringar på kunder är merparten säkrad genom kreditförsäkring. Erforderlig reservering, 14,6 Mkr, har gjorts för de kundfordringar som inte beräknas inflyta.
Likviditetsrisk hanteras genom att Koncernen innehar tillräckligt med likvida medel och kortfristiga placeringar med en likvid marknad, tillgänglig finansiering genom avtalade kreditfaciliteter och möjligheten att stänga marknadspositioner. Koncernen har en stark finansiell ställning. I dagsläget finns inga nya lånebehov men skulle detta uppstå finns idag inga problem att erhålla externa krediter så länge dessa uppfyller, av låntagaren, ställda restriktioner såsom skuldsättnings- och räntetäckningsgrad vilka i dagsläget är uppfyllda.
Ledningen följer också noga rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv på basis av förväntade kassaflöden. Nedanstående tabell visar Koncernens finansiella skulder som kommer att regleras netto, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena. De belopp som förfaller inom 12 månader överensstämmer med bokförda belopp eftersom diskonteringseffekten är oväsentlig.
| Mindre | Mellan | Mellan | Mer | |
|---|---|---|---|---|
| än 1 år | 1 och 2 år | 2 och 5 år | än 5 år | |
| Per 31 december 2010 | ||||
| Banklån | 114,7 | – | 1006,3 | – |
| Leverantörsskulder och andra skulder |
521,5 | – | – | – |
| Per 31 december 2009 | ||||
| Banklån | 1,8 | – | 458,6 | – |
| Leverantörsskulder och andra skulder |
432,3 | – | – | – |
Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.
För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.
Koncernen följer upp kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som räntebärande skulder i förhållande till eget kapital.
Under 2010 var koncernens strategi, som var oförändrad jämfört med 2009, att upprätthålla en skuldsättningsgrad på mellan 0,5 och 1,0 och kreditrating AAA. Kreditratingen på AAA har upprätthållits under hela perioden. Skuldsättningsgraden per 31 december 2010 var 0,7 (0,7).
Styrelsen föreslår en utdelning om 3,50 kronor per aktie vilket motsvarar 44,1 Mkr.
Det har efter balansdagen fram till denna årsredovisnings undertecknande, utöver vad som angivits ovan, ej framkommit någon
Prisrisker beträffande koncernens verksamhet finns huvudsakligen vid inköp av insatsmaterial till tillverkningen. Dominerande komponenter såsom elektroniska styrsystem samt plåt påverkar enskilt mest kostnaden för tillverkade produkter, exklusive förädlingskostnader. Koncernens exponering för prisrisker på finansiella instrument är minimal.
Utöver de risker som kommenteras ovan, vilka i princip samtliga har en påverkan på Fagerhultgruppens kassaflöde, är bundet kapital i anläggningstillgångar samt varulager utsatt för risker. Rationaliseringar och en hög utnyttjandegrad av gjorda investeringar har medfört att värdet av aktiverade tillgångar har kunnat hållas på en förhållandevis låg nivå. Riskerna för en bestående värdenedgång av anläggningstillgångarna bedöms därför som små. Till risker i varulager hör främst inkurans till följd av överproduktion samt föråldrat teknikinnehåll. I Fagerhults affärsidé ingår en kundorderstyrd produktion. Detta innebär en flexibel produktion där behovet av lagerlagda produkter minskar och därigenom också inkuransrisken.
I takt med att den datorstödda tekniken fått allt större utrymme inom företagen har kraven höjts på säkerheten. Kontroll av funktionssäkerheten görs frekvent på databaser och e-postservrar med daglig backup. Batteribackup och dieselaggregat ger skydd mot driftstopp vid huvudanläggningen i Habo, varifrån den största delen av koncernens dataverksamhet sköts. Hittills har inga kostnader uppstått till följd av skador. Internetförbindelsen är av fast karaktär och har helt isolerats från det övriga nätverket genom en hårdvarubrandvägg. Åtkomst via publika nät är säkrat med säkerhetsdosor. Användningen regleras genom grupptillhörighet och rättigheter baserade på uppgiften och rollen inom företaget.
Fagerhultgruppen upphandlar och administrerar koncerngemensamma försäkringsprogram avseende egendoms- och ansvarsrisker. Härigenom skapas samordningsvinster och kostnadsfördelar.
väsentlig händelse eller information om förhållandena på balansdagen eller därefter, vare sig gynnsam eller ogynnsam, för koncernen eller något av dess ingående bolag som föranleder några ytterligare upplysningar.
S tyrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder, IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Resultat- och balansräkningarna kommer att föreläggas ordinarie årsstämma den 28 april 2011 för fastställelse.
Habo den 15 mars 2011
Jan Svensson Ordförande
Björn Karlsson Styrelseledamot
Eric Douglas Vice ordförande
Eva Nygren Styrelseledamot
Anna Malm Bernsten Styrelseledamot
Fredrik Palmstierna Styrelseledamot
Lars Olsson Arbetstagarrepresentant
Johan Hjertonsson Verkställande direktör
Magnus Nell Arbetstagarrepresentant
Vår revisionsberättelse har avgivits den 15 mars 2011 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Bo Karlsson Martin Odqvist
Vi har granskat årsredovisningen och koncernredovisningen, bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i AB Fagerhult (publ) för år 2010. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 55–94. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Jönköping den 15 mars 2011 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Bo Karlsson Martin Odqvist
Ordinarie årsstämma hålls torsdagen den 28 april 2011 kl 17.00 i Fagerhult, Habo.
Aktieägare som önskar deltaga i årsstämman skall, dels vara registrerad i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken den 20 april 2011, dels anmäla sig till Fagerhult senast den 20 april 2011.
Anmälan kan göras under adress AB Fagerhult, 566 80 Habo, per telefon 08-522 359 75, fax 08-714 97 60 eller via e-post [email protected]. Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste i god tid före den 20 april 2011 genom förvaltarens försorg tillfälligt omregistrera aktierna i eget namn för att få rätt att deltaga vid årsstämman.
Styrelsen föreslår årsstämman en ordinarie utdelning med 3,50 kronor per aktie. Som avstämningsdag föreslås den 3 maj 2011. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget beräknas utdelningen komma att utsändas av Euroclear Sweden AB den 6 maj 2011 till dem som på avstämningsdagen är införda i aktieboken.
2011-04-28 Årsstämma 2011-04-28 Delårsrapport 3 månader 2011-08-23 Delårsrapport 6 månader 2011-10-27 Delårsrapport 9 månader
Antal anställda Genomsnittligt antal årsarbetande.
Avkastning på sysselsatt kapital Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital.
Avkastning på eget kapital Resultat enligt resultaträkningen i procent av genomsnittligt synligt eget kapital.
Eget kapital per aktie Eget kapital dividerat med antal utestående aktier.
Kassaflöde per aktie Årets kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.
Kassalikviditet Likvida medel i förhållande till kortfristiga skulder.
Likvida medel Kassa- och banktillgodohavanden samt kortfristiga placeringar.
Nettoinvesteringar Årets investeringar i materiella anläggningstillgångar reducerat med intäkter för avyttrade anläggningstillgångar.
Nettoskuld Räntebärande skulder med avdrag för likvida medel.
Resultat per aktie Resultat enligt resultaträkningen i relation till genomsnittligt antal utestående aktier.
Rörelsemarginal Rörelseresultat i förhållande till nettoomsättning.
Skuldsättningsgrad Räntebärande skulder i förhållande till eget kapital.
Soliditet Eget kapital i förhållande till totala tillgångar.
Sysselsatt kapital Summa tillgångar minus icke räntebärande skulder.
Vinstmarginal Resultat efter finansiella poster i förhållande till nettoomsättning.
Övriga omsättningstillgångar Posten utgörs av interimsfordringar, förskott till leverantörer, övriga fordringar samt koncernfordringar.
Telefon +46 (0)36 10 85 00 Telefax +46 (0)36 10 87 80
Fagerhults Belysning A B SE-566 80 Habo Telefon +46 (0)36 10 85 00 Telefax +46 (0)36 10 86 99
Fyrvaktaregatan 7 SE-296 35 Åhus Telefon +46 (0)44 28 98 00 Telefax +46 (0)44 28 98 38
Ateljé Lyktan AB SE-296 81 Åhus Telefon +46 (0)44 28 98 00 Telefax +46 (0)44 28 98 38
Fagerhults Belysning Sverige AB SE-566 80 Habo Telefon +46 (0)36 10 85 00 Telefax +46 (0)36 10 86 99
Fagerhult Retail A B Rinnavägen 12 SE-517 33 Bollebygd Telefon +46 (0)33 23 66 00 Telefax +46 (0)33 28 58 00
Fagerhult AS Sluseholmen 8A DK-2450 Köpenhamn Danmark Telefon +45 43 55 37 00 Telefax +45 43 55 37 30
Fagerhult Lighting Limited 50 Southwark Street London, SE1 1UN England Telefon +44 20 7403 4123
Telefax +44 20 7378 0906
Fagerhult O Ü
Artelli 10c 10621 Tallinn Estland
Fagerhult O Y Pasilankatu 14 FI-002 40 Helsingfors Telefon +358 9 777 1580 Telefax +358 9 777 15 888
Finland
Fagerhult France 46, Av. Chanoine Cartellier F-69230 St-Genis-Laval
(Rhône) Frankrike Telefon +33 47 267 8080 Telefax +33 47 267 0633
Fagerhult Lighting – Dubai Branch Box 126287 Dubai – U.A.E. Förenade Arabemiraten
Telefon +971 4329 7120 Telefax +971 4329 7130 Fagerhult B V
Telefon +372 6 507 901 Telefax +372 6 507 900 Polen
Energieweg 9, Postbus 200 NL-3400 AE IJsselstein Holland Telefon +31 30 688 99 00 Telefax +31 30 688 99 44
(
No 11 in Genway 12th Work shop 10 Gangtian Road
ZIP (Suzhou Industrial Park) Suzhou 215021 Kina Telefon +86 512 62 83 86 76 Telefax + 86 512 62 83 86 96
Aslakveien 14 Postboks 133, Røa NO-0701 Oslo Norge Telefon +47 22 06 55 00 Telefax +47 22 50 85 40
Al. Jerozolimske 162 PL-02-342 Warszawa Telefon +48 22 501 6640 Telefax +48 22 501 6639
Viborgskaya nab. 61, office 317 197342 St Petersburg Ryssland Telefon +7 812 380 0148 Telefax +7 812 335 1138
B.Spasskaia 12/16 129090 Moskva Ryssland Tel/fax +7 495 564 8419
C/Estocolmo No 13 ES-282 30 Las Rozas, Madrid Spanien Telefon +34 91 640 7246 Telefax +34 91 637 0198
Spanien
C/Estocolmo No 13 ES-282 30 Las Rozas, Madrid Telefon +34 91 640 7246 Telefax +34 91 637 0198
Plant I – Offices Waldesch 24 DE-88069 Tettnang Tyskland Telefon: +49 75 42 / 93 07-0 Telefax: +49 75 42 / 93 07-147
Borsteler Chaussee 85–99A Postfach 610520 DE-22425 Hamburg Tyskland Telefon +49 40 51 43 84 40 Telefax +49 40 511 70 79
Dresdner Strasse 87 A1 A-1200 Wien Österrike Telefon +43 1 532 21790 Telefax +43 1 532 217950
Burlington Street Ashton-under-Lyne Lancashire OL7 OAX England Telefon +44 870 5087 087 Telefax +44 870 5084 210
17-19 Jets Court Melbourne Airport, VIC 3045 Australien Telefon +61 3 9344 7444 Telefax +61 3 9344 7433
Unit F1 Calmount Park Ballymount Dublin 2 Irland Telefon +35 3 1426 0200 Telefax +35 3 1429 9606
Handelgemsesteenweg 80 B-9890 Baaigem Belgien Telefon +32 9362 4494 Telefax +32 9277 5000
Produktion: Intellecta Corporate och Fagerhult. Tryck: NRS Tryckeri 2011. Foto: Daniela Duncan/gettyimages (sid 31). Peter Jørgensen (sid 34–35). Lena Koller (sid 37). Adam Mørk (sid 26). Jennifer Nemie (sid 6, 45). Elyse Regehr/gettyimages (sid 22). August Wiklund (sid 13). iso nr: 809.SE.1.11.13.6,5
| Fagerhult i korthet | 4 |
|---|---|
| Vd har ordet | 6 |
| Om Fagerhult | 10 |
| Omvärld och marknad | 12 |
| Så skapar Fagerhult värde | 17 |
| Fagerhults affärsmodell | 18 |
| Mål och strategier | 20 |
| indoor | 22 |
| Med öga för miljön | 24 |
| Mänskliga lösningar | 27 |
| Tänk ekonomiskt, tänk i system | 28 |
| outdoor | 30 |
| Lösningar med hållbarhetsfokus | 33 |
| Spektakulärt inifrån och ut | 35 |
| retail | 36 |
| Kunskap som lyfter butiksupplevelsen | 38 |
| "Vi kommer att få se tillväxt" | 41 |
| Medarbetare | 42 |
| Fagerhultaktien och ägarstruktur | 48 |
| Styrelse | 50 |
| Ledning | 52 |
| Femårsöversikt | 54 |
| Förvaltningsberättelse | 55 |
| Bolagsstyrning | 59 |
| Resultaträkningar | 64 |
| Balansräkningar | 65 |
| Förändring av eget kapital | 67 |
| Kassaflödesanalys | 68 |
| Redovisningsprinciper | 69 |
| Noter | 76 |
| Styrelsens undertecknande | 94 |
| Revisionsberättelse | 95 |
| Kalendarium | 96 |
| Definitioner | 96 |
Adresser
På omslaget: Freedom är armaturen som ger arkitekter, inredare, ljusdesigners och belysningsplanerare frihet i uttrycket. LED är nyckeln till formfriheten men ställer också stora krav på belysningstekniken.
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.