Annual Report • Apr 14, 2010
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
| Att investera i Fagerhult | 2 |
|---|---|
| Fagerhult i korthet | 4 |
| Vd-ord | 6 |
| Om Fagerhult | 10 |
| Omvärld och marknad | 12 |
| Så skapar Fagerhult värde | 16 |
| Fagerhults aff ärsmodell | 17 |
| Mål och strategier | 18 |
| lysande vardag | 20 |
| Konsten att skräddarsy i storformat | 22 |
| design på kundens villkor | 24 |
| Säkra lösningar i krävande miljöer | 26 |
| spara upplyst | 28 |
| Teknikskifte som öppnar möjligheter | 31 |
| Intelligens satt i system | 33 |
| När kreativitet möter eff ektivitet | 34 |
| grÖnt ljus | 36 |
| Hållbara belysningslösningar | 39 |
| Kunskap som konkurrensfördel | 40 |
| Medarbetare | 42 |
| Fagerhultaktien och ägarstruktur | 48 |
| Styrelse | 50 |
| Ledning | 52 |
| Femårsöversikt | 54 |
| Förvaltningsberättelse | 55 |
| Bolagsstyrning | 59 |
| Resultaträkningar | 64 |
| Balansräkningar | 65 |
| Förändring av eget kapital | 67 |
| Kassafl ödesanalys | 68 |
| Redovisningsprinciper | 69 |
| Noter | 76 |
| Styrelsens undertecknande | 94 |
| Revisionsberättelse | 95 |
| Kalendarium | 96 |
| defi nitioner | 96 |
Adresser
På omslaget: Fagerhults nya armaturserie Avion, som 2009 belönades med prestigefyllda Red Dot Design Award. Formgivare: Propeller.
Kunskapen om ljus och insikt i kundens behov är alltid basen för hur vi skapar värde. Våra kunder får mer än bara produkter – de får belysningslösningar med helhetsperspektiv. Rätt ljus kan få människor att jobba bättre, hålla sig friskare och känna sig tryggare. Rätt belysning kan också leda till stora ekonomiska vinster, eftersom dagens smarta system förbrukar allt mindre energi. Dessutom leder en sådan lösning i sin tur till viktiga miljövinster genom att kunderna minskar sin miljöpåverkan.
Våra helhetslösningar, vår kundinsikt och våra starka varumärken skapar i förlängningen förstås långsiktigt värde också åt aktieägarna. Vi har en ovanligt stabil historik av lönsam tillväxt och god avkastning. Sedan Bertil Svensson grundade Fagerhults första fabrik 1945 har vi hunnit bli Nordens största och en av Europas största aktörer i branschen. Hittills har vi aldrig gjort ett förlustår. Slutligen handlar det om våra goda möjligheter till tillväxt. På följande sidor berättar vi mer om våra strategier och vägval inför framtiden.
Fagerhults affärsidé är att utveckla, tillverka och marknadsföra belysningssystem för offentlig miljö.
Fagerhults vision är att skapa energieffektiva belysningslösningar som bidrar till en ergonomiskt riktig miljö på en internationell arena.
Passion för innovation. Stark entreprenörkänsla. Starkt kundfokus. Tydlig prestationskultur.
Fagerhult är en av Europas ledande belysningskoncerner med cirka 2000 anställda och verksamheter i 17 länder. Vi skapar moderna produkter och spännande, energisnåla och miljöanpassade belysningssystem som på ett bra sätt integreras i den miljö där de ska verka. I koncernen ingår starka varumärken som till exempel Fagerhult, Waco, Ateljé Lyktan och Whitecroft Lighting. AB Fagerhult är noterat på Nasdaq OMX Nordiska Börs i Stockholm. Vi skräddarsyr lösningar för bland annat:
Produkter och lösningar för såväl moderna kontorsmiljöer som hotell och andra offentliga miljöer.
Belysningslösningar speciellt anpassade för utbildningslokaler, från föreläsningssalar till studierum och bibliotek.
System, applikationer och produkter för industrier och andra krävande miljöer.
Hälso- och sjukvårdsprodukter
Medicinteknisk utrustning som intensivvårdspaneler, vårdrumspaneler och dialyspelare till sjukhus.
Belysningslösningar och service för butiksmiljöer, utvecklade utifrån kunskapen om ljusets betydelse för köpbeteendet.
Belysning av offentliga närmiljöer som vägar, gator och parker samt arkitektoniska belysningar.
Ny vd: Johan Hjertonsson tillträdde som ny koncernchef i maj.
Konjunktureffekter: Fortsatt svag konjunktur slog mot resultatutvecklingen. Orderingången blev 5 procent lägre jämfört med motsvarande verksamheter 2008, men efterfrågan stabiliserades under andra halvåret.
Olika påverkan per affärsområde: Affärsområde Professionell belysning minskade totalt försäljningen med 4,4 procent på grund av den svaga konjunkturen. Försäljningen ökade dock i Holland, Australien, Förenade Arabemiraten och Irland. Affärsområde Butiksbelysning drabbades av en nedgång i försäljning på 32 procent på grund av den mycket svaga marknadsutvecklingen. Tecken syns på ökad marknadsaktivitet inom segmentet. Affärsområde Utomhusbelysning minskade omsättningen från 175 Mkr till 172 Mkr. Goda förutsättningar finns för högre omsättning framöver.
Strukturåtgärder: Beslut togs att avveckla fabriksanläggningarna i Falkenberg och Borås och flytta produktionen till Habo, Åhus och Kina. Tillsammans belastar åtgärderna resultatet år 2009 med 35 Mkr. Avvecklingen av fabrikerna beräknas tillsammans med övriga rationaliseringar innebära besparingar om 40 Mkr per år.
Ny fabrik: En australisk fabriksanläggning invigdes i april.
Nya förvärv: Fagerhult S.L. och Commtech Commissioning Services S.A. i Spanien förvärvades under året. Förvärvet av belgiska belysningsföretaget Waco fullföljdes.
Firat varumärke: Ateljé Lyktan firade 75 år med bland annat en jubileumsarmatur i kolfiber och LED-teknik, formmässigt inspirerad av sportbilen Koenigseggs baklykta.
Prisbelönta produkter: Fagerhults nya belysningsarmaturer Avion samt Catwalk Spotlights & Downlights belönades båda med det prestigefyllda Red Dot Design Award (se omslag för Avion).
inanskrisens effekter och den svaga konjunkturen var frågor som stod högt på dagordningen i maj 2009, då jag tillträdde som vd för Fagerhultkoncernen. Sett i backspegeln blev det också ett tufft år. Finanskrisen påverkade orderingången kraftigt, och vi fick verkligen bevisa vår affärsoch anpassningsförmåga under mycket svåra marknadsförhållanden. Men trots turbulensen blev det ett spännande och utvecklande år, med många positiva inslag och nya idéer. Framför allt har vi börjat lägga grunden som Fagerhult ska stå på när konjunkturen väl vänder upp – och då kommer vi att vara redo för stora framsteg.
Låt mig först säga något om hur finanskrisen påverkade marknaden under året. När orderingången sjönk i spåren av den svagare konjunkturen så behövde produktionen snabbt anpassas till minskade volymer. Fagerhult genomförde därför under året ett antal tuffa strukturåtgärder. De svåraste besluten handlade om att minska antalet anställda och avveckla fabriksanläggningarna i Borås och Falkenberg. Avvecklingen var möjlig eftersom omfattande investeringar i ny produktionsteknik i framför allt Fagerhults huvudfabrik i Habo har gjort att mer kan produceras på färre anläggningar. I augusti inleddes MBL-förhandlingar och därefter har Fagerhult i hela processen arbetat nära både fackliga företrädare och lokala myndigheter. Avvecklingsarbetet löper enligt plan och förväntas vara genomfört första kvartalet 2010. Fullt genomförda kommer samtliga strukturåtgärder som sjösattes 2009 att sammanlagt spara koncernen 40 Mkr per år.
Lågkonjunkturen slog som väntat mot omsättning och resultat för helåret. Det är dock värt att påpeka att kassaflödet var starkt under året samt att Fagerhult också försvarat sina bruttomarginaler väl vilket bland annat är ett kvitto på att vi kunnat behålla våra prisnivåer.
Fagerhult är ett bolag som ligger sent i konjunkturen och vår bedömning är att de flesta av våra marknader förblir svaga också under 2010. Men det betyder inte att vi ser en nattsvart period framför oss. Fagerhult anpassade snabbt sina kostnader efter de minskade marknadsvolymerna, och företagets goda rykte på marknaden gör att vi står oss fortsatt väl i konkurrensen den närmaste tiden.
Dessutom pågår en rad olika krafter som alla på sikt kommer att påverka marknaden positivt och öppna för nya affärsmöjligheter. Det handlar till exempel om ny lagstiftning, direktiv för miljöeffektiviseringar och inte minst det spännande teknikskiftet mot en högre andel LED och intelligenta belysningssystem. Allt detta påverkar kundernas vilja att modernisera och effektivisera sina belysningslösningar.
Fagerhults strategi är fortfarande att växa både organiskt och via förvärv, med fortsatta satsningar på internationalisering. Vi ska hela tiden sträva efter branschledarskap. Fagerhult är redan branschledare i Norden och målet är att bli topp tre på samtliga marknader och segment där vi väljer att ge oss in. Uttrycket "Gräv där du står" passar annars ganska bra på Fagerhult just nu – de största tillväxtchanserna finns på de marknader där företaget redan är etablerat. Ett exempel är butiksbelysning, som drabbades hårt av konjunkturnedgången men där särskilt den nordiska marknaden blir intressant när konjunkturen vänder upp. Samma sak gäller utomhusbelysning, en marknad som förväntas fortsätta växa de närmaste åren bland annat på grund av till exempel EU:s energidirektiv om utfasning av ljuskällor med kvicksilver i.
Jag nämnde inledningsvis att vi lagt en stabil grund för framtiden under året. Det handlar om att Fagerhult ska bli ännu mer offensivt i arbetet med att erbjuda mer än bara produkter – vi ska erbjuda helhetslösningar och koncept. Fagerhults lösningar går inte bara ut på att ordna själva ljussättningen, med vår expertis kan kunderna också dramatiskt förbättra sin ekonomi och minska sin miljöpåverkan. De belysningssystem som Fagerhult erbjuder idag kan klara sig på en fjärdedel av tidigare energiförbrukning, och därmed spara både pengar och minska miljöpåverkan för kunden.
Grunden vi lagt består av ett antal strategiska styrkor. En av de viktigaste styrkorna är fördjupad kundinsikt. Redan idag har Fagerhult stort förtroende hos kunderna vad gäller kunskap, kvalitet och leveranssäkerhet, och det ska vi bygga vidare på. Vi ska skapa en ännu djupare förståelse för vad det är våra kunder söker, oavsett om det handlar om ljus som får människor att må bra, designkvalitet eller kostnads- och miljöeffektivitet.
En annan viktig styrka för framtiden handlar om varumärken. Starka varumärken påverkar inte bara kundernas betalningsvilja, de ökar också möjligheten att få vara med och konkurrera i stora projektuppdrag. Starka varumärken kan även ge extra dragkraft när det är dags att expandera in i nya segment. Idag arbetar Fagerhult med flera olika varumärken på olika marknader. Nästa steg är en tydligare varumärkesstrategi.
En tredje strategisk styrka är innovationskraft. Det pågående teknikskiftet mot LED-belysning och intelligenta styrsystem öppnar för nya lösningar både vad gäller effektivitet och design. Fagerhult är ett kunskapsföretag med stora möjligheter att fortsätta vara branschledande vad gäller att utveckla nyskapande lösningar och produkter.
Omvärldens ökade fokus på energibesparingar öppnar förstås affärsmöjligheter, men det påverkar också vårt eget arbete med miljö och socialt ansvarstagande. Vi ser vårt hållbarhetsarbete som en ständigt pågående process, en process som är och förblir en naturlig del av både vår och våra kunders vardag. Från 2008 redovisar Fagerhult hållbarhetsarbetet efter riktlinjerna i Global Reporting Initiative (GRI). Under 2009 har vi bland annat gjort en översyn av våra styrdokument och tagit fram en reviderad uppförandekod, som nu gäller för hela koncernen. Under 2010 fortsätter vi att utveckla och systematisera vårt hållbarhetsarbete.
Avslutningsvis vill jag säga något om Fagerhultkulturen: Fagerhults framgång skapas av människorna i koncernen. Med våra medarbetares dokumenterade innovationskraft, prestationsförmåga, fokus på entreprenörskap och känsla för kunderna är jag övertygad om att vi kan se 2010 an med tillförsikt.
Habo i mars 2010
J ohan H jertonsson
10 11 AB Fagerhult är Nordens största belysningskoncern och en av Europas ledande aktörer i branschen. Koncernen har verksamheter i 17 länder med säljbolag i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Storbritannien, Irland, Holland, Frankrike, Spanien, Tyskland, Österrike, Estland, Polen, Ryssland, Förenade Arabemiraten, Australien och Kina. Tillverkande enheter finns i Habo och Åhus i Sverige, Manchester i England, Melbourne i Australien samt Suzhou i Kina. På följande sidor berättar vi mer om vår marknad, vår affärsmodell, våra strategier och våra projekt.
10 11 På bilden Orosso i design av Olle Lundberg. Orosso belönades med Red Dot Design Award 2006.
eknikskifte, förändrade kundbeteenden och ny lagstiftning – det är några av de starka krafter som präglar belysningsbranschen just nu. Resultatet är en dynamisk och spännande marknad med stora internationella utvecklingsmöjligheter för Fagerhult. Idag är Fagerhult Nordens största belysningskoncern. I Europa och Australien tillhör Fagerhult branschledarna. Totalt finns koncernen representerad i 17 länder.
Fagerhult har potential för expansion in i nya länder, men det finns framför allt mycket att utveckla på existerande marknader. Idag är positionerna mycket starka inom affärsområde Professionell belysning, som levererar lösningar för till exempel kontorsbelysning, skolbelysning, industribelysning och sjukhus. Framför allt är Fagerhult starkt i Norden men också på viktiga europeiska marknader som Storbritannien, Frankrike och Tyskland.
Inom affärsområde Butiksbelysning finns stora tillväxtmöjligheter. Fagerhult har en bra plattform att utgå från och fortfarande en relativt liten andel av den totala marknaden. Segmentet drabbades hårt av konjunkturnedgången men kommer att förbli viktigt framöver – butiksbelysning utgör en fjärdedel av hela den europeiska marknaden. Den som kan kombinera förståelsen för hur konsumentens köpbeteende påverkas av ljus och översätter det till energi- och kostnadseffektiva lösningar har stora möjligheter till expansion på området när konjunkturen väl vänder upp.
Ytterligare tillväxtmöjligheter finns inom affärsområde Utomhusbelysning som drivs av den snabba utfasningen av ljuskällor med kvicksilver och de ökande samhällskraven på energisnålare belysningssystem. Idag är Fagerhults verksamheter på området koncentrerade till Norden. Möjligheter finns att ta ytterligare marknadsandelar bland annat genom samarbetsavtalet med spanska Indal Group, en av Europas större aktörer inom utomhusbelysning.
En av de allra viktigaste krafterna bakom marknadsutvecklingen är det omfattande teknikskiftet som pågår i samband med omställningen till nya, energieffektivare ljuskällor. Utvecklingen mot LEDbelysning, så kallade ljusemitterande dioder, har fortsatt de senaste åren. LED började först användas som signalljus, bland annat i trafikljus, men sedan några år har tekniken också slagit igenom för punktbelysning och fasadbelysning. Tekniken börjar nu bli så pass bra att LED också kan användas för allmänbelysning med låga och medelhöga nivåer, vilket öppnar helt nya möjligheter, både för ljusmiljö och ekonomi. Fördelarna med LED är många jämfört med äldre glödljus: LED-belysningen erbjuder lång livslängd, god energieffektivitet, livslängden påverkas inte av hur ofta ljuskällan tänds och släcks och ljuskällan innehåller heller inga farliga ämnen som bly eller kvicksilver. I takt med att LED-belysningens effektivitet ökar förväntas efterfrågan på nya lösningar växa.
Utvecklingen mot intelligenta styrsystem är också intensiv. Genom att bygga belysningslösningen på IT-teknik kan system och armaturer anpassas att följa exempelvis klockslag, människors närvaro i lokaler, siktförhållanden och så vidare. Det i sin tur kan leda till stora fördelar för användarna i form av både bättre livskvalitet, förbättrade produktionsförhållanden och minskad energiförbrukning. Styrningen gör det också möjligt för kunderna att spara tid på övervakning, eftersom moderna system kan varsla när något skett med ljuskällan.
Belysningsbranschens starka koppling till energiförbrukning gör att myndighetsbeslut påverkar marknaden mycket konkret. EU:s klimatmål om att minska koldioxidutsläpp med 30 procent fram till 2020 har präglat marknaden starkt och öppnat nya affärsmöjligheter. EU:s så kallade 2016-direktiv som slår fast att alla ljusskällor med kvicksilver ska fasas ut under loppet av några år, är ett exempel på beslut som genererar uppdrag för belysningsbranschen. Till exempel utgörs 50 procent av all utomhusbelysning av gamla sortens ljuskällor med kvicksilver i, och kommer att behöva bytas ut under de kommande åren.
Ett annat beslut som påverkat Fagerhults affärer är EU-direktivet om att fastighetsägare måste energideklarera sina hus. Detta har lett till att fastighetsägare med äldre belysningssystem börjat se
sig om efter effektivare lösningar vilket öppnar möjligheter för Fagerhult att sälja sina modernare, intelligenta helhetslösningar.
Kundernas beteende förändras. Allt fler tar ljusets betydelse för människans välbefinnande på stort allvar. Intresset för designprodukter och de möjligheter som ljusdesign erbjuder har vuxit i flera år. Idag är hälsoaspekter, gestaltningen av rummet och atmosfären lika viktiga som teknik och ljusstyrka var förr. Det finns också en ökande prismedvetenhet, med till exempel kunder som vid investeringen lägger stor vikt vid vad belysningssystemet kostar under hela dess livslängd. Kunderna söker även lösningar som kan skräddarsys efter just deras unika koncept och ställer allt högre krav på service och säkra leveranser.
Kundernas växande medvetenhet om deras egen miljöpåverkan gör också att lösningar som håller nere energiförbrukningen och därmed minskar klimatpåverkan vinner mark. Parallellt med denna utveckling har många kunder fortfarande behov av goda lösningar med existerande teknik.
När det gäller konkurrens är belysningsbranschen långt ifrån statisk. Branschen befinner sig mitt i en konsolideringsfas med relativt många förvärv och försäljningar de senaste fem åren. Branschen är fortfarande fragmenterad, med många olika typer av aktörer. Det kan råda stora lokala skillnader i konkurrenssituationen. Dessutom pågår en branschglidning, där nya aktörer ger sig in på belysningsarenan. Ett exempel är elektronikföretag som i takt med att LED-teknologin utvecklas ser möjligheter att utveckla egna produkter och lösningar.
I ett större perspektiv finns ytterligare tre övergripande krafter, megatrender, som alla på olika sätt påverkar marknaden. Att befolkningen består av allt äldre personer kommer att fortsätta driva efterfrågan på exempelvis utrustning till sjukhus och belysningssystem av hög kvalitet som fungerar på äldreboenden. I takt med att pensionsåldern samtidigt höjs kommer också behovet av arbetsplatsbelysning anpassad för äldre att växa.
En andra stor trend är att människor tenderar att arbeta mer intensivt i perioder, men i gengäld också ser till att få ut mer av sin fritid. Det driver både efterfrågan på goda ljusförhållanden på arbetsplatser och belysningslösningar till fritidsanläggningar som exempelvis hotell och spaanläggningar. Det påverkar också metoderna att konkurrera om arbetskraften.
Den tredje trenden handlar om vikten av att ta ansvar för sin påverkan på miljö och samhälle. Den ökande medvetenheten om detta både hos företag och privatpersoner driver fram intresse för energisnålare belysningslösningar över hela samhället.
agerhults affärsmodell är byggd för att rymma dels den kreativitet som våra anställda står för i sitt dagliga arbete med kunderna, dels den effektivitet som behövs för att utnyttja resurser och synergier optimalt. Fagerhult finns i 17 länder och sköter därför de dagliga verksamheterna utifrån en geografisk struktur, men organisatoriskt samlas verksamheterna i tre affärsområden. Professionell belysning, som erbjuder lösningar för kontor, industrier, skolor, hotell och sjukhus, är det största affärsområdet med 80 procent av omsättningen. Butiksbelysning är ett växande område specialiserat på lösningar för detaljhandel och utgör 13 procent av omsättningen. Utomhusbelysning, som också är ett växande område, omfattar lösningar för till exempel fasader, entréer och parkeringar och utgör 7 procent av omsättningen (läs mer om marknadsförutsättningarna på sid 12).
Alla tre affärsområden försörjs av Operations, som tar gemensamt ansvar för inköp, produktion och logistik. Organisatoriskt ger det möjligheter till synergier och kostnadseffektiviseringar i form av till exempel bättre koordinering av resurser. Genom att samordna inköp för hela koncernen och hålla nere antalet leverantörer kan inköpskostnader sänkas rejält. Ambitionen är att hela tiden hitta sätt att jobba smartare och snålare utan att behöva ge avkall på kvaliteten i produkterna. Med god kontroll över hela leverantörskedjan kan koncernen fortsätta att erbjuda de bästa lösningarna i branschen men ändå till konkurrenskraftiga priser. Operations lägger också grunden till hela koncernens väldokumenterade förmåga till leveranssäkerhet, som är en viktig konkurrensfördel. Idag sker produktionen i fem anläggningar som finns i Habo och Åhus i Sverige, Manchester i England, Suzhou i Kina samt Melbourne i Australien. Anläggningarna i Falkenberg och Borås är under avveckling 2010 (se vd-ord sid 6).
Att värna vår kunskap om ljusets påverkan på människan är en viktig faktor i affärsmodellen. Kunskapsbasen i koncernens forskning och utveckling utgörs numera av Fagerhult Lighting Academy, som bildades 2004 för att ta vara på koncernens samlade kunskaper vad gäller allt från ljusdesign till miljökonsekvenser. Men Fagerhult Lighting Academy har flera viktiga affärsuppgifter. Att kunna visa upp sin omfattande expertis är till exempel en stor fördel vid positionering på nya marknader. Akademin spelar också en viktig roll i integrationsarbetet vid förvärv, genom att utbilda de nya medarbetarna i inledningsfasen samt därefter identifiera, ta vara på och utveckla de nya medarbetarnas spetskompetenser.
En viktig del i värdeskapandet är också de starka varumärken som ingår i koncernen och ger extra tyngd på olika marknader. I till exempel Storbritannien är Whitecroft Lighting en av marknadsledarna och i Europa är Waco välkänt för produkter som tar vara på ljusets förmåga att dramatisera och gestalta. I vårt samarbete med fristående formgivare för att ta fram nya armaturer och system samarbetar vi alltid med de främsta i branschen.
Arbetet med hållbarhetsfrågor genomsyrar alla nivåer i företaget. Vi redovisar vårt miljöarbete enligt GRI:s riktlinjer. Läs mer på sid 18–19 samt i vår hållbarhetsredovisning på www.fagerhultgroup.se.
Gemensamt ansvar för produktion, logistik och inköp skapar synergier. Produktionsanläggningar i Sverige (Habo och Åhus. Borås och Falkenberg under avveckling), England (Manchester), Kina (Suzhou) samt Australien (Melbourne).
Vår bas för kunskap. Här samordnar vi vår forskning och utbildning. Säkerställer och lyfter kontinuerligt kompetens hos säljkår och personal genom utbildning i nätverksform. Tar vara på spetskompetens vid förvärv av nya bolag. Används för att möta kundernas behov av utbildning om ljusets betydelse.
| V åra vi k tigaste mål |
V åra strategier |
|
|---|---|---|
| e k onomi |
• Växa på existerande marknader • Växa inom segmentet Butiksbelysning • Växa inom segmentetUtomhus belysning • Behålla marknadsledarskapeti Norden • Nå topp-tre-positioner på alla övriga marknader och i alla segment där vi verkar |
• Offensiv satsning på att vara en av branschledarna • Ökad internationalisering • Djup kundinsikt som utgångspunkti allt vi gör • Öka fokus på att utveckla innovativa lösningarinom ny teknik • Stärka varumärkesarbetet • Gå från att sälja produktertill att sälja helhetslösningar • Pressa kostnader genom att hitta fler synergieffekter inom tillverkning och inköp • Växa både organiskt och genom förvärv |
| milj | • Nå CO2-neutral produktion • Kontinuerligt minska företagets totala energiförbrukning per till verkad armatur |
• Öka våra medarbetares kunskap och medvetenhet om vår verksamhets miljöpåverkan • Öka våra kunders medvetenhet om belysningslösning ars miljöpåverkan • Optimera råvaru- och energiåtgång i våra anläggningar • Optimera materialval i våra tillverkningsprocesser genom att jämföra miljöbelastning, också med hänsyn till transporter • Långsiktiga samarbeten med leverantörer |
| männis k a |
• Bidra till en god samhällsutveckling genom belysningslösningar som ökar människors välbefinnande • Skapa goda arbetsförhållanden för våra medarbetare oavsett land • Utveckla Fagerhult som attraktiv arbetsgivare |
• Öka kunskapenomljusets betydelse ochväcka intresse för Fagerhults lösningar genom att delta i olika samarbeten med universitet och högskolor • Delta i samhällsaktivitetermed intresseorganisatio ner, branschorganisationer och myndigheter • Sträva efter samma standard i internationella verksamheter som i svenska avseende arbetsmiljö skydd, villkor och arbetsförhållanden samt förebyg gande hälsovård • Upplysa våra leverantörer om Fagerhults krav på arbetsmiljö och mänskliga rättigheter • Fokusera på ledarskapsutveckling • Värna medarbetarnas interna karriärmöjligheter |
Vi på Fagerhult strävar alltid efter att vara en av branschledarna. I Norden är vi redan där. Fagerhults mål är dessutom att nå en position bland de tre bästa på varje marknad och i varje segment där vi väljer att konkurrera. För att leverera långsiktigt värde behöver vi uthållighet. Finansiellt är vi väl rustade – vi är kända för våra stabila finanser och har hittills aldrig gjort ett förlustår. Men det krävs uthållighet också miljömässigt och mänskligt. Därför arbetar vi för att låta hållbarhetsarbetet genomsyra alla nivåer i företaget. Här beskriver vi våra viktigaste mål och insatser i vårt arbete. För fördjupad information om hållbarhetsarbetet, se separat rapport på www.fagerhultgroup.se.
| V ad vi uppnått 2009 |
P rioriteringar 2010 |
|---|---|
| • Iscensatt flera produktionseffektiviseringar som fullt genomförda beräknas spara cirka 40 Mkr årligen • Tagit marknadsandelar på flera viktiga marknader • Etablerat en australisk fabrik • Erhållit Red Dot Design Award för produkterna Avion och Catwalk |
• Vässat varumärkesarbete • Fortsatt arbete med teknikskiftet mot LED-belysning • Fortsatt kostnadskontroll • Fokus på ännu bättre leveransförmåga till kund |
| • Alla större armaturdelar ärfullt återvinningsbara och planeras för enkel demontering och sortering • Från och med 2009 köper Fagerhults svenska anlägg ningar el från vattenkraft som är en förnybar energikälla • 95 procent av allt avfall från Habofabriken återvinns • Anläggningen i Åhus är nu, liksom produktionsenhe terna i Suzhou i Kina, Manchester och Habo, miljö certifierade enligt ISO 14001 |
• Ny undersökning av intressenternas synpunkterinternt och externt på Fagerhults hållbarhetsarbete |
| • Ageratfadderföretag åt ettfyrtiotal studenter vid svenska och internationella högskolor och universitet • Antagit en ny uppförandekod för koncernen • Startat utbildning i engelska för ca 200 kinesiska medarbetare • Arbetatför att bolagets hemregion, Södra Vättern bygden, certifierats som hemvist för s k Teknikcollege |
• Implementera ny uppförandekod i koncernen • Inleda process för koncerngemensamma medarbetarundersökningar • Fortsattfokus på ledarskapsutveckling • Fortsatt utveckling av interna karriärvägar |
Varje kund är unik och behöver just sin egen ljusergonomiska och tekniska lösning. Fagerhults kunskaper om hur ljuset påverkar människor är därför fundamentet i alla projekt, oavsett om det är stort eller litet. Under 2009 har vi hjälpt våra kunder med allt från belysning av Storbritanniens första riktiga mediedistrikt till utrustning av Qatars modernaste sjukhus. På följande sidor berättar vi mer om olika uppdrag.
Just nu byggs MediaCityUK i Salford, Storbritanniens första riktiga mediedistrikt, inspirerat av mediekluster i städer som Dubai och Singapore. Den första fasen sträcker sig över nära 15 hektar, vilket gör detta till ett av Europas största byggprojekt. Det är också ett viktigt projekt för Fagerhult, där förmågan att skräddarsy lösningar för kunden verkligen testas. Den dominerande hyresgästen är BBC som omlokaliserar fem Londonbaserade enheter till Salford 2011. Fagerhults dotterbolag Whitecroft Lighting, marknadsledare i Storbritannien, har tillsammans med huvudentreprenören och arkitekten utformat skräddarsydda belysningslösningar enkom för detta projekt. Resultatet är hängande lysrörsarmaturer, med mikroprismatiskt bländskydd, som belyser både tak och golv – New Media Luminaire. Hittills har Whitecroft levererat belysningslösningar, såväl skräddarsydda som standardiserade, till ett värde av 1,2 miljoner pund till byggnader över hela området.
Belysning av skolor och universitet är en liten vetenskap i sig. Belysningen påverkar både inlärnings- och uppfattningsförmågan. Under 2009 inledde Whitecroft Lighting i Storbritannien ett stort projekt tillsammans med myndigheter, arkitekter och formgivare kallat "Den nya generationens skolor". Syftet är att förbättra för studenter i termer av arbetsmiljö, med ljuskvalitet och hållbarhetsfrågor i fokus. På bilden undervisningslokalen vid danska Alsion.
Ingen arbetsplats är den andra lik. När Millimeter Arkitekter i Stockholm flyttade in i Södermalmspolisens gamla utrymmen var utmaningen att få in ljus och luft i den ursprungligen mörka lokalen. Lösningen blev belysning från Fagerhult och en glaslanternin som Millimeter senare fick Svenska glaspriset för.
Fagerhult Retail har hjälpt en mängd kunder att hitta rätt belysningslösningar, från trendiga Gina Tricot i Sverige till lyxiga Boscos paradbutik i Moskva med inredning av berömde formgivaren Karim Rashid (bilden). Att arbeta med butiksbelysning kräver förståelse för psykologi. En trist upplyst butiksmiljö kan få kunden att vända i dörren, medan en genomtänkt och lockande ljussättning kan stärka både varumärkesprofil och få kunden att inspireras till fler köp. Rätt belysningsverktyg är avgörande för ett lyckat resultat, liksom designaspekten. Ett kvitto på att Fagerhult ligger långt fram i arbetet med produktutveckling är att armaturserien Catwalk, framtagen helt utifrån butiksbehov, belönades med en prestigefull Red Dot-utmärkelse 2009 för utmärkt design.
Får en lampa se ut hur som helst? Absolut. När Ateljé Lyktan firade 75-årsjubileum 2009 gjordes det bland annat med en specialdesignad armatur, lekfullt formgiven som baklyktan på en Koenigsegg.
Rätt belysning kan lyfta fram och understryka en byggnads arkitektoniska kvaliteter. På bilden förbindelsen mellan Terminal 1 och Terminal 2 vid Köpenhamns flygplats.
Tala om klimatutmaning – när Dubais berömda inomhusskidbacke byggdes 2005 levererade Fagerhult en lösning anpassad efter de extrema förhållanden som uppstår när ett hus placerat i ökenhetta fylls med konstsnö.
Hårda krav ställs på den som levererar utrustning till sjukhus, på bilden intensivvårdsutrustning på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Två viktiga sjukhusuppdrag till dotterbolaget Whitecroft Lighting under 2009 var dels en order värd 5 miljoner pund från världsberömda S:t Bartholomew-sjukhuset i London, Storbritannien, dels en order från det kommande Al Wakrah-sjukhuset i Qatar, som börjar ta emot patienter första halvåret 2011. Det handlar om 70 000 kvadratmeter inklusive administrativa och polykliniska byggnader, akutavdelning, operationsavdelningar, föreläsningssalar, intensivvårdsavdelning och röntgensalar.
Känsliga miljöer som exempelvis museum och äldre byggnader behöver anpassade lösningar för att inte fresta på föremål och interiörer. På bilden en lösning med Wacos spotlightserie Orso Major i Borbiagokyrkan strax väster om Venedig i norra Italien.
Ett nytt belysningssystem är en betydande investering, men det är en investering som snabbt kan löna sig. Dagens moderna belysningssystem kan inte bara hjälpa kunderna med bättre ljus utan bidrar också till att de minskar sin energiförbrukning med nästan tre fjärdedelar. Fagerhult utvecklar ständigt nya energieffektiva produkter och intelligenta styrsystem.
Utvecklingen mot LED-teknik, ljusemitterande dioder, är på väg att stöpa om hela belysningsbranschen. Det är inte avlägset att tro att teknikskiftet mot LED kan bli lika omvälvande som när de första lysrören slog igenom. Den nya tekniken öppnar inte bara nya möjligheter för ljusdesign, den sparar också stora pengar i form av energieffektivitet. Användarna kan få ut mer ljus per energienhet och belysningen behöver inte bytas under hela sin livslängd. LED har länge använts som t ex indikationsljus, i skyltar och i små platsarmaturer, men det som väntar nu är LED som alternativ till glödljus och halogenljus. För att möta kundernas nyfikenhet på området har Fagerhult samlat all sin expertis på webbplatsen fagerhult-led.com. Det är ett virtuellt showroom, Fagerhult LED House, där kunden får kunskap om LED-teknikens möjligheter. På bilden The Media Shop, som du hittar på fjärde våningen i huset.
Chalmers tekniska högskolas kårhus i Göteborg, ritad av Wingårdh arkitekter 2001, har en glasad fasad som lyser som en fyr kvällstid.
ABB Arena Syd i Västerås är en av världens modernaste inomhusarenor för bandy. Takhöjden är 12 meter, vilket ställer höga krav på belysningslösningen. Moderna armaturer och styrsystem från Fagerhult gör arenan både anpassningsbar och energieffektiv.
För att få ut maximalt av ett nytt belysningssystem gäller det att tänka igenom vad systemet ska klara av. Ska belysningen släckas automatiskt vissa klockslag? Styras efter antalet personer i lokalen? Anpassas efter infallande dagsljus? Kunna växla mellan olika typer av stämningar och atmosfärer? Fagerhult tillhör branschledarna när det gäller intelligenta styrsystem. På bilden aulan i Östra gymnasiet i Huddinge kommun söder om Stockholm, med Fagerhults flexibla downlight Pleiad i taket. Skolan stod klar 2005 och karaktäriseras av ljus, öppenhet samt ett modernt tänkande både vad gäller belysning och akustik.
Ett lysande rör som visuellt förbinder alla våningsplan var önskemålet när universitetet CVU Öresund i Köpenhamn byggdes. Fagerhult tog fram en speciallösning för ändamålet efter arkitektens beskrivningar.
Att hitta mötet mellan form och funktion är den ständiga utmaningen. På bilden en lösning från Austin-Smith:Lords arkitektkontor i London med energieffektiva takarmaturer som samtidigt tar vara på och lyfter fram den klassiska miljön.
Fagerhult har mångårig erfarenhet av att hitta de bästa och modernaste lösningarna för att lyfta fram arkitektoniska kvaliteter. På bilden ITT Water & Wastewaters svenska huvudkontor i Sundbyberg. Nästa adress att lägga på minnet blir 110 Bishopsgate, London. Heron Tower, ritad av Kohn Pedersen, kommer att stå klar 2011 och blir en av Storbritanniens högsta byggnader. Fagerhult levererar belysningslösningarna tillsammans med dotterbolaget Whitecroft Lighting. Fagerhult kunde vara konkurrenskraftiga bland annat genom att lägga delar av armaturproduktionen till koncernens fabrik i Kina. Totalt kommer Suzhouanläggningen att leverera nästan 10000 produkter till Londons nya skyskrapa.
Energieffektivitet har alltid varit ett honnörsord för Fagerhult. Kunskapen på området har blivit allt viktigare i takt med att kunderna också sett att energieffektivitet innebär vinster i form av minskad miljöpåverkan. Kan Fagerhults belysningssystem klara sig på en fjärdedel av tidigare energiförbrukning, så kan också kunden minska sin påverkan på klimatet. Men det är också viktigt att ta helhetsgrepp om miljöpåverkan. Därför genomsyras alla Fagerhults verksamheter av ett miljöperspektiv på materialval, förpackningsmetoder och transportvägar.
Frescati i Stockholm är numera ett bevis på att LED-tekniken fått sitt genombrott på utomhusmarknaden. Det är en av de första platser där Fagerhults nya utomhusarmatur Stela installerats. Stela kombinerar spjutspetsteknik med återvinningstänk. LED-tekniken gör att koldioxidutsläppen minskas med upp till 68 procent jämfört med en traditionell lösning, och den tillverkas i återvunnen aluminium. Dessutom blir den i princip underhållsfri med sin livslängd på 100 000 timmar.
I flera år har Fagerhult arbetat med kunder för att byta ut gamla energislukande lysrör till moderna och energisnåla alternativ. Från och med 2010 kommer nästa kliv i utvecklingen. Då blir nya lysröret T5 Eco standard i alla Fagerhultarmaturer som levereras med ljuskälla. T5 Eco är nya generationens lysrör som innebär att ljuskällan kan drivas med lägre effekt, men med bibehållna ljusnivåer. På bilden prisbelönta Open Box på KIT Finance Investment Bank i Moskva.
I februari 2009 stod den hypermoderna förskolan Steinsprangets Barnehage färdig i Nordstrand utanför Oslo. I samarbete med arkitekten Enerhaugen Arkitektkontor har Fagerhult levererat belysningslösningar som både sparar maximalt med energi och lyfter fram arkitekturen.
Den affärsstrategiska betydelsen av att kommunicera en klar strategi kring klimatfrågor och koldioxidutsläpp fortsätter att växa för Fagerhults kunder. För att hjälpa kunderna rätt arbetar Fagerhult med olika processer för kunskap och upplysning. Fagerhult Retails Green Lighting Concept är en sådan process som hjälper kunderna att hitta en effektiv belysningslösning som samtidigt gör skillnad för miljön. En sådan kund är danska ekologiska livsmedelskedjan Irma. Resultatet blev både en miljö som förstärker den ekologiska livsstilen, och ett avsevärt svagare klimatavtryck.
Under 2009 blev Fagerhults förvärv av det belgiska belysningföretaget Waco klart. Wacos inspirerande och formstarka produkter bildar tillsammans med Fagerhults energieffektiva belysningssystem ett helt nytt och attraktivt helhetskoncept på marknaden för butiksbelysning. På bilden en lösning med Wacos flexibla armaturserie Straight Edger för Thierry Muglers butik i Paris.
Wacos lösning för spanske designern Angel Schlessers paradbutik i Madrid, också här med utgångspunkt i armaturserien Straight Edger.
42 Våra medarbetares kompetens, engagemang, innovationsförmåga och kundorientering är avgörande faktorer för framgång. Att utveckla Fagerhults varumärke som arbetsgivare är därför av stor strategisk vikt. Kompetensförsörjning, kompetensutveckling och ledarskapsutveckling är tre viktiga grundstenar i arbetet.
agerhult är ett kunskapsföretag som sysselsätter omkring 2 000 anställda och har verksamheter i över 17 länder. Våra medarbetares kompetens och engagemang är kritiska framgångsfaktorer. Att vårda och utveckla vårt varumärke som arbetsgivare är därför av stor vikt. Vi vill skapa delaktighet på många plan, från de affärsmässiga drivkrafterna till individuell utveckling. Ett viktigt verktyg i det arbetet är att bygga en stark medarbetarkultur.
Fagerhultkulturen kan sammanfattas i fyra kärnvärden: Passion för innovation, stark känsla för entreprenörskap, starkt kundfokus och tydlig prestationskultur. Passion för innovation innebär att vi uppmuntrar medarbetarna att alltid vara på jakt efter insikter som kan leda oss vidare vad gäller nya vassa produkter och lösningar. Den som har riktigt bra produkter och lösningar får konkurrensfördelar och stärker både varumärke och marginaler. En stark känsla för entreprenörskap hos medarbetarna gör att vi uppmuntrar dem att ta ansvar för sina områden, inte fastna i beslutsprocesser utan gå vidare och våga hitta nya, gärna okonventionella sätt att lösa problem. Att alltid ha kunden i centrum, leverera i tid och lyssna på kundernas behov är en självklarhet. Slutligen bottnar Fagerhultkulturen i att våra medarbetare vågar sätta ambitiösa mål och sätter en ära i att kunna nå dem.
I arbetet med att attrahera och behålla den mest kvalificerade arbetskraften och stärka Fagerhults arbetsgivarvarumärke, utgår vi från tre grundstenar. Den första grundstenen är att säkra kompetensförsörjningen. För att nå potentiella medarbetare arbetar vi på flera fronter. Till exempel samarbetar vi med högskolor och universitet för att skapa goda, kontinuerliga kontakter med både studenter och lärare samt organiserar ett årligt fadderprogram för studenter. Under 2009 ingick 20 studenter i programmet. Vi genomför också traineeprogram löpande. Tanken är att ge traineerna en bred kunskap om Fagerhults flöden och processer, skapa nätverk och ge värdefulla internationella erfarenheter. Under 2009 ingick fem traineer i två program, varav två var placerade på Whitecroft Lighting i Manchester, England, och tre inom Fagerhults Belysning Sverige.
Fagerhults storlek gör koncernen till en arbetsmarknad i sig. Vi uppmuntrar aktivt intern rörlighet eftersom jobbrotation ökar möjligheterna till kunskap och främjar nätverksbyggande och erfarenhetsutbyte. Vi har som mål att samtliga tjänster inom koncernen ska annonseras på vårt intranät för att uppmuntra inre rörlighet. Under 2009 har vi också genomfört utbildningar i vårt koncernspråk engelska för samtliga våra medarbetare i Kina, för att öka även deras möjligheter att ta del av Fagerhults alla verksamheter. Fagerhultkoncernen har sedan 2004 systematiserat kunskapsförmedlingen inom koncernen
"Fagerhultkulturen kan sammanfattas i fyra kärnvärden: Passion för innovation, stark känsla för entreprenörskap, starkt kundfokus och tydlig prestationskultur."
genom Fagerhult Lighting Academy. Tanken är att bygga ett kunskapsnätverk om ljus och dess betydelse som ett sätt att dels höja kompetensen hos personal, dels erbjuda kunden nya unika kunskaper.
Gott ledarskap är en nyckel till god tillväxt. Våra ledarutvecklingsplaner lyfter fram aktiviteter som fokuserar på utveckling och framtida försörjning av chefer och andra ledare.
Utöver dessa tre grundstenar finns flera andra viktiga aspekter i vårt arbete. Eftersom Fagerhults medarbetare finns utspridda geografiskt har vi inrättat nya videokonferenssystem. Systemen är relativt dyra i drift, men det finns också stora vinster att göra. Färre arbetsresor skapar effektivare arbetstid, lägre resekostnader och bidrar till att minska miljöpåverkan. Kunskap överförs lättare, nyckelkompetens finns alltid lätt tillgänglig och kommunikationen blir mycket mer personlig. Hittills har koncernen installerat ett tjugotal videokonferenssystem, där vart och ett i snitt används 160 gånger per år.
Vår internationella närvaro kräver att medarbetarna tar ansvar både för sig själva och för andra. Riktlinjerna för detta samlas i vår uppförandekod, som alla i koncernen, från styrelse och ledning till enskild medarbetare, ska följa. Koden reglerar till exempel vår syn på arbetsförhållanden, mångfald och lika möjligheter. Här finns också riktlinjer för hur vi förhåller oss till gåvor, representation och sponsring. Dessutom stadgar koden vår syn på miljöansvar, hur vi förhåller oss till skillnader mellan länders olika lagstiftning, avtal och andra bestämmelser som påverkar vår verksamhet. Vi kommunicerar också vår uppförandekod till våra affärspartners och förväntar oss att de följer den.
Att försäkra oss om att medarbetarna har en god arbetsmiljö, får god hälsovård och erbjuds förebyggande hälsovård är ytterligare viktiga framgångsfaktorer, inte minst när det gäller våra fabriksanläggningar. Vi genomför årligen olika typer av säkerhets- och hälsofrämjande utbildningar. Under 2009 genomförde till exempel ett 40-tal av våra medarbetare en tredagars utbildning med fokus på arbetsmiljö och säkerhet, där målet är att medarbetare och företag gemensamt ytterligare ska förbättra det goda arbetsklimat som råder. Under 2009 registrerade koncernen 24 arbetsplatsolyckor som resulterade i mer än en dags frånvaro. Vanliga olycksorsaker var skador i samband med materialhantering samt vid användning av maskiner. Antalet rapporterade fall av skada eller sjukdom som ledde till minst en dags frånvaro vid våra anläggningar uppgick till åtta stycken. De flesta av skadorna utgjordes av belastningsskador. Personalomsättningen 2009 var cirka 10 procent, vilket är ungefär detsamma som föregående år. Läs mer i Fagerhults hållbarhetsredovisning på www.fagerhultgroup.se.
Fig. 9 Anställda per geografisk marknad
Fig. 12 Sjukfrånvaro i Sverige, Storbritannien och Kina
ktiebolaget Fagerhult noterades 1997 på Stockholmsbörsen och fanns tidigare på O-listan. Sedan den 1:a oktober 2006 handlas Fagerhultaktien på Nasdaq OMX, Nordiska Börsen, Mid Cap, industrial sector. En handelspost omfattar 1 aktie. Kortnamnet är FAG och ISIN-koden SE0000379844.
Fagerhults aktiekapital uppgår till 65,5 Mkr (65,5) fördelat på 12 850 000 med ett kvotvärde per aktie om 5,10 Kr. Antalet aktier i eget förvar uppgår till 238 000 till ett kvotvärde av 1 213 800 Kr. Samtliga utestående aktier äger lika andel i moderbolagets tillgångar och vinst och är tillfullo betalda. Varje aktie berättigar till en röst.
Ett avtal har slutits med HQ Bank med syfte att inom ramen för Stockholmsbörsens system för likviditetsgaranti främja likviditeten i Fagerhults aktie.
AB Fagerhult avser långsiktigt att dela ut 30–50 procent av gruppens nettoresultat. Vid denna utdelningsnivå anser sig styrelsen ha tillfredsställande kassaflöde för finansiering av framtida, förväntade investeringar. Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning om 3,00 (5,50) Kr per aktie motsvarande en direktavkastning på aktiekursen den 31 december 2009 om 2,4 procent.
Vid ordinarie årsstämma den 22 april 2009 beslutades att företaget ska ha möjlighet att förvärva egna aktier. Denna möjlighet har inte utnyttjats under 2009. Antalet utestående aktier uppgår till 12 612 000. Styrelsen föreslår stämman att bevilja styrelsen fortsatt rätt att intill nästa stämma förvärva egna aktier.
Fig. 15 fagerhultaktiens femårsutveckling
| År | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 |
|---|---|---|---|---|---|
| Antal omsatta aktier, miljoner | 0,8 | 1,4 | 2,1 | 0,9 | 3,7 |
| Omsatta aktier i värde, Mkr | 103 | 210 | 321 | 123 | 451 |
| Genomsnittligt antal omsatta aktier/börsdag | 3 312 | 5 471 | 8 593 | 3 539 | 14 558 |
| Genomsnittligt värde per börsdag, Tkr | 405 | 846 | 1 293 | 486 | 1 798 |
| Omsättningshastighet, % | 7 | 11 | 17 | 7 | 28 |
| Högsta betalkurs under året, Kr | 160,00 | 186,00 | 164,50 | 164,00 | 135,501) |
| Lägsta betalkurs under året, Kr | 98,00 | 125,00 | 134,00 | 110,50 | 99,502) |
1) Betalades 2009-10-21 2) Betalades 2009-07-28
| År | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultat per aktie, före utspädning, Kr | 6,03 | 4,60 | 10,69 | 14,62 | 5,87 |
| Utdelning per aktie, Kr | 3,50 | 3,75 | 4,50 | 5,50 | 3,001) |
| Börskurs 31 december, Kr | 154 | 150 | 155 | 121 | 127 |
| Direktavkastning, % | 2,3 | 2,5 | 2,9 | 4,6 | 2,4 |
| Eget kapital per aktie, före utspädning, Kr | 43,10 | 42,25 | 47,80 | 56,00 | 56,90 |
| Kassaflöde per aktie före utspädning, Kr 2) | 6,84 | 7,07 | 12,84 | 17,22 | 17,06 |
1) Föreslagen utdelning 2) Kassaflöde från den löpande verksamheten
| Antal aktier, 2009 | % av kapital och röster, 2009 | |
|---|---|---|
| Investment AB Latour | 4 076 800 | 31,7 |
| Gustaf Douglas, familj och bolag | 1 604 000 | 12,5 |
| SÄKI AB | 1 900 000 | 14,8 |
| Fam Svensson, familj, stiftelse och bolag | 945 525 | 7,4 |
| Lannebo Fonder | 585 000 | 4,6 |
| Skandia | 500 000 | 3,9 |
| Robur Småbolagsfond | 408 870 | 3,2 |
| Fam Palmstierna | 222 107 | 1,7 |
| Fjärde AP-fonden | 218 116 | 1,7 |
| Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling | 140 000 | 1,1 |
| Handelsbanken Svenska småbolagsfond | 135 000 | 1,1 |
| Övriga ägare med 10 000–100 000 aktier, 27 st | 650 570 | 5,1 |
| Övriga ägare med 1 000–10 000 aktier, 204 st | 552 157 | 4,3 |
| Övriga ägare med upp till 1 000 aktier, 3 494 st | 673 855 | 5,2 |
| AB Fagerhult, återköpta aktier | 238 000 | 1,9 |
| Antal utestående aktier vid årets slut | 12 850 000 | 100,0 |
styrelse
Jan svensson ERIC DOUGLAS ANNA MALM BERNSTEN BJÖRN KARLSSON
EVA NYGREN FREDRIK PALMSTIERNA JOHAN HJERTONSSON MAGNUS NELL
ANNIKA FRÖBERG PER WIKSTRÖM PETER FORSGREN
Ordförande. F 1956. Maskiningenjör och civilekonom Verkställande direktör och styrelseledamot i Investment AB Latour. Styrelseordförande i OEM International AB och Nederman Holding AB. Styrelseledamot i Munters AB, Loomis AB och Oxeon AB. Styrelseledamot i AB Fagerhult sedan 2007. Aktier i AB Fagerhult: 3 000
F 1955. Arkitekt MSA. Verkställande direktör i SWECO Sverige AB. Styrelseledamot i Fagerhult sedan 2004. Aktier i Fagerhult: 0 Köpoptioner: 2 000
F 1974. Ordinarie arbetstagarrepresentant. Aktier i Fagerhult: 0
ERIC DOUGLAS
F 1968. Gymnasieekonom och 3 års studier vid Lunds Universitet i "Ekonomi för entreprenörer". Egen företagare sedan 1992. Partner i Pod Venture Partners. Ordförande i Sparbössan Fastigheter AB. Vice ordförande i Link-Tech AB. Styrelseledamot i bla Investment AB Latour och Specma AB. Styrelseledamot i Fagerhult sedan 1993. Aktier i Fagerhult: 40 000 samt genom bolag 1 560 000
F 1961. Civilingenjör. Chief marketing officer i GE Health Care Life Sciences. Styrelseledamot i Artimplant AB och Medivir AB. Styrelseledamot i Fagerhult sedan 2003. Aktier i Fagerhult: 0 Köpoptioner: 2 000
F 1961. Civilekonom MBA. Verkställande direktör i Lecrima AB. Styrelseledamot i Skaraborgsmäklaren AB och Arkitekthuset i Jönköping AB. Styrelseledamot i Fagerhult sedan 1997. Aktier i Fagerhult: 32 324
F 1946. Civilekonom MBA. Verkställande direktör i SÄKI AB. Ordförande i Investment AB Latour. Styrelseledamot i Securitas AB, Hultafors AB, Nobia AB och Academic Work AB. Styrelseledamot i Fagerhult sedan 1992. Aktier i Fagerhult: 222 107
Verkställande direktör. F 1968. Civilekonom. Styrelseledamot i Cloetta AB och BRIO AB. Styrelseledamot i Fagerhult sedan 2009. Aktier i Fagerhult: 25 000 Köpoptioner: 28 000
F 1964. Ordinarie arbetstagarrepresentant. Aktier i Fagerhult: 0
F 1969. Suppleant arbetstagarrepresentant. Aktier i Fagerhult: 0
F 1977. Suppleant arbetstagarrepresentant. Aktier i Fagerhult: 0
Johan Hjertonsson Vd och Koncernchef
ulf karlsson Ekonomidirektör
david francis Ansvarig för Butiksbelysning och Västeuropa
mats johansson1) Ansvarig för Australien och Asien
paul barton
Ansvarig för Storbritannien, Irland och Mellanöstern
1) Från och med februari 2010 har Mats Johansson ersatts av Christer Kämpeskog.
| Femårsöversikt | 54 |
|---|---|
| Förvaltningsberättelse | 55 |
| Bolagsstyrning | 59 |
| Resultaträkningar | 64 |
| Balansräkningar | 65 |
| Förändring av eget kapital | 67 |
| Kassaflödesanalys | 68 |
| Redovisningsprinciper | 69 |
| Noter | 76 |
| Styrelsens undertecknande | 94 |
| Revisionsberättelse | 95 |
| Kalendarium | 96 |
| Definitioner | 96 |
| Nettoomsättning 1 759 2 162 2 527 2 770 2 436 (varav utanför Sverige) (969) (1 311) (1 651) (1 919) (1 735) Kostnad för sålda varor –1 188 –1 526 –1 705 –1 835 –1 672 Bruttoresultat 571 636 822 935 764 Försäljningskostnader –347 –394 –451 –508 –498 Administrationskostnader –125 –159 –187 –170 –172 Övriga rörelseintäkter 8 12 13 15 10 Rörelseresultat 108 95 197 272 104 Finansiella intäkter 10 8 21 34 16 Finansiella kostnader –10 –20 –28 –46 –15 Resultat efter finansiellt netto 108 83 190 260 105 Balansposter ( Mkr) Immateriella tillgångar 347 381 459 430 475 Materiella anläggningstillgångar 267 280 279 289 320 Finansiella anläggningstillgångar 11 7 20 24 19 Varulager mm 336 349 379 353 302 Kundfordringar 338 356 409 391 363 Övriga omsättningstillgångar 40 52 36 33 40 Likvida medel 125 92 132 200 197 Summa tillgångar 1 464 1 517 1 714 1 720 1 716 Eget kapital 545 535 601 706 717 Pensionsskulder 36 37 39 41 42 Uppskjuten skatteskuld 75 65 59 58 55 Övriga långfristiga räntebärande skulder 335 370 460 431 459 Övriga långfristiga räntefria skulder 58 – 7 – 9 Kortfristiga räntebärande skulder 51 35 57 50 2 Kortfristiga räntefria skulder 364 475 491 434 432 Summa eget kapital och skulder 1 464 1 517 1 714 1 720 1 716 Nyckeltal och data per aktie Försäljningstillväxt, % 27,3 22,9 16,9 9,6 –12,1 Tillväxt i rörelseresultat, % 96,7 –11,8 108,2 37,9 –61,7 Tillväxt i resultat efter finansnetto, % 97,3 –23,5 129,7 36,7 –59,7 Rörelsemarginal, % 6,1 4,4 7,8 9,8 4,3 Vinstmarginal, % 6,1 3,8 7,5 9,4 4,3 Kassalikviditet, % 30 18 24 41 45 Skuldsättningsgrad, ggr 0,8 0,8 0,9 0,7 0,7 Soliditet, % 37 35 35 41 42 Sysselsatt kapital, Mkr 968 977 1 158 1 228 1 220 Avkastning på sysselsatt kapital, % 16,0 10,6 20,5 25,7 9,8 Avkastning på eget kapital, % 14,9 10,8 23,8 28,2 10,4 Nettoskuld, Mkr 298 350 424 322 305 Nettoinvesteringar i anläggningstillgångar, Mkr 78 43 85 104 90 Avskrivningar på anläggningstillgångar, Mkr 43 56 62 63 75 Antal anställda 1 288 1 640 1 896 1 978 1 881 Eget kapital per aktie, kr 43,10 42,25 47,80 55,98 56,88 Resultat per aktie, kr 6,03 4,60 10,69 14,62 5,87 Utdelning per aktie, kr 3,50 3,75 4,50 5,50 3,001) Kassaflöde per aktie, kr 6,84 7,07 12,84 17,22 17,062) Antal utestående aktier, tusental 12 650 12 654 12 583 12 612 12 612 Genomsnittligt antal utestående aktier, tusental 12 546 12 653 12 629 12 596 12 612 |
Resultatposter (Mkr) | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 |
|---|---|---|---|---|---|---|
1) Föreslagen utdelning. 2) Kassaflöde från den löpande verksamheten.
S tyrelsen och verkställande direktören för AB Fagerhult (publ), organisationsnummer 556110-6203, avger härmed årsredovisning för koncernen och moderbolaget för år 2009.
Fagerhultgruppen är Nordens största och en av Europas ledande belysningskoncerner. Vi utvecklar, tillverkar och marknadsför professionella belysningssystem för publika miljöer med fokus på design, funktion, flexibilitet och energieffektiva lösningar. Koncernen har säljbolag i 17 länder och fabriker i Europa, Kina och Australien.
Fagerhultaktien är noterad på Nasdaq OMX, Nordiska Börsen i Stockholm, Mid Cap-listan.
Under 2009 förvärvades 100% av aktierna i Fagerhult SL som verkat som agent åt Fagerhult samt 100 % av aktierna i Commtech Commissioning Services som är ett serviceföretag för eftermarknaden inom belysning och ventilation. Bolagen är verksamma i Spanien och har en omsättning på 30 Mkr med 13 anställda.
Fagerhult förvärvade 2007 50 % av aktierna i det belgiska belysningsföretaget Waco med option att under 2009 köpa resterande del av aktierna. Denna option utnyttjades i början av juli. Bolaget utvecklar och tillverkar produkter för butiksändamål och andra applikationer med högt designinnehåll. Försäljningen har sedan 2007 till huvudsaklig del styrts över via Fagerhult.
Konjunkturen har varit svag under året och såväl omsättning som resultat har minskat. Verksamheten ligger sent i konjunkturcykeln. Vi ser dock att efterfrågan har stabiliserats under slutet av året.
Koncernens nettoomsättning uppgick till 2 436 Mkr vilket är en minskning med 12% jämfört med 2008. Justerat för köpta och sålda verksamheter är nedgången 10%. Valutaförändringar har påverkat omsättningen positivt med 3%. Försäljningen utanför Sverige uppgick till 1735 (1 918) Mkr, vilket utgör 71 (69)% av koncernens nettoomsättning. De marknader där Fagerhult klarat den svaga konjunkturen bäst är Holland och Australien medan Sverige, Norge och Frankrike drabbats hårdast.
Koncernens orderingång för jämförbara verksamheter uppgick till 2 497 (2 629) Mkr vilket överstiger nettoomsättningen med 84 Mkr.
För att anpassa kostnaderna till den minskade volymen beslutades om nedläggning av två fabriker belägna i Falkenberg och Borås. Avvecklingen var möjlig eftersom omfattande investeringar i ny produktionsteknik gjorts i övriga fabriker vilka nu kan producera mer. Produktionen flyttas till fabrikerna i Habo och Åhus samt till fabriken i Suzhou, Kina, och beräknas vara fullt genomförd under första kvartalet 2010. Tillsammans belastar detta resultatet för 2009 med 35 Mkr men beräknas sänka de fasta kostnaderna med 15 miljoner kronor per år. Koncernens rörelseresultat före dessa kostnader uppgick till 139 Mkr vilket är en nedgång med 133 Mkr från 2008. Rörelsemarginalen har försämrats och uppgick till 5,7 (9,8)% före omstruktureringskostnader. Den försämrade marginalen beror i första hand på minskade volymer främst inom affärsområde Butiksbelysning där marginalen normalt är god samt på satsningar i Centraleuropa.
Affärsområdet omfattar försäljning av inomhusbelysning för publika miljöer som kontor, skolor, sjukhus, industrier etc. I sin marknadsbearbetning riktar sig affärsområdet i första hand till föreskrivande led, dvs arkitekter och elkonsulter, som i sina uppdrag skall leverera funktionella och energieffektiva belysningsanläggningar med högt designinnehåll. Ett nära samarbete med installationsföretag är också viktigt. Utvecklingen drivs i hög grad av att få fram belysningsanläggningar med hög energieffektivitet. Ny teknik, nya ljuskällor och ett ökat inslag av ljusstyrning skapar förutsättningar för en kraftigt minskad energiförbrukning.
Nettoomsättningen uppgick till 1 958 Mkr att jämföras med 2 049 Mkr föregående år. Rörelseresultatet före nedläggningskostnader uppgick till 150,0 (217,1) Mkr och rörelsemarginalen 7,7 (10,6)%. Området har därefter belastats med 20 Mkr avseende nedläggningskostnader vilket påverkar rörelsemarginalen med 1,1% -enhet till 6,6%. Affärsområdet bär en större andel av koncernens kostnader då dess andel av koncernens totala försäljning ökar.
För helåret 2009 visar Holland, Australien, UAE och Irland högre omsättning jämfört med föregående år medan de flesta övriga marknader har minskat omsättningen. I Sverige och Norge har läget stabiliserats under andra halvåret medan Storbritannien visar fortsatta volymminskningar.
Affärsområdet omfattar försäljning av belysningssystem, ljuskällor och service till butiker. Området är speciellt inriktat på ljusets betydelse för kundrelationer och försäljning. Affärsområdets fokus är på energieffektiva och miljövänliga produkter förenat med god design till alla typer av butiker.
Nettoomsättningen uppgick till 306 Mkr att jämföras med 447 Mkr föregående år. Rörelseresultatet blev –11,4 (48,5) Mkr.
Butiksbelysning är det affärsområde som drabbats hårdast av den finansiella oron med en minskning av försäljningen på 32%. Försäljningsminskningar redovisas på i princip alla
de marknader som koncernen har verksamhet vilket visar såväl kraften som omfattningen av nedgången i marknaden. Affärsområdets största marknader är Sverige, Storbritannien och Frankrike. Vi ser en fortsatt ökad aktivitet i marknaden. Resultatet under det fjärde kvartalet försämrades jämfört med föregående år, men försämringen var betydligt mindre än under årets tidigare kvartal.
Affärsområdet omfattar försäljning av utomhusprodukter för belysning av byggnader, parker, fritidsområden, gångvägar etc.
Nettoomsättningen uppgick till 172 Mkr att jämföras med 175 Mkr föregående år. Rörelseresultatet före nedläggningskostnader uppgick till 0,6 (2,9) Mkr. Området har därefter belastats med 15 Mkr avseende nedläggningskostnader.
Affärsområdets försäljning kommer i huvudsak från de nordiska länderna. Ett ökat intresse finns för de nya produkter som lanserats vilket skapar förutsättningar för en högre omsättning de kommande åren. 2015 förbjuds all försäljning av kvicksilverljuskällor inom EU. Det går inte att byta ut dessa ljuskällor mot godkända ljuskällor i äldre belysningsanläggningar vilket betyder att bara i Sverige behöver ett stort antal utomhusarmaturer bytas ut. Besparingspotentialen är stor genom en kraftigt minskad energiförbrukning.
Koncernen har en stark finansiell ställning. Koncernens soliditet uppgick till 42 (41)%. Kassa- och bankmedel vid periodens slut var 197 (200) Mkr och koncernens egna kapital 717 (706) Mkr. Nettoskulden uppgick till 305 Mkr. Nettoskulden i förhållande till vinst före avskrivningar (EBITDA) för senaste 12 månadersperioden uppgick till 1,7. Justeras EBITDA med kostnader av engångskaraktär blir förhållandet 1,4.
Exponeringen av koncernens nettotillgångar i utlandet har ökat de senaste åren från att tidigare huvudsakligen avse försäljningsbolag till att även omfatta producerande enheter. Omräkning av nettotillgångar i utlandet till balansdagens kurs har ökat det egna kapitalet med 6,8 Mkr.
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 215,1 (216,9) Mkr. Kassaflödet har påverkats positivt av en minskad bindning i rörelsekapitalet med 116,6 Mkr.
Ställda panter och ansvarsförbindelser uppgick till 4,7 (5,0) respektive 3,1 (5,9) Mkr.
Under 2009 minskade det genomsnittliga antalet medarbetare med 5% till 1 881 (1 978). Antalet anställda i koncernens utländska bolag fortsätter att öka och uppgår nu till 972 (907) personer vilket motsvarar 52% av antalet anställda. Andelen kvinnor uppgick under året till 35 (35) % av medarbetarna. För att stärka koncernens kunskapskapital har uppställda mål för utveckling av såväl individ som organisation fortsatt vara en prioriterad fråga. I syfte att minska sjukfrånvaro och ohälsa har företagets hälsovård inriktats mot förebyggande åtgärder och friskvård. Uppgift om löner och ersättningar framgår av not 2.
Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, tjänstebilsförmån samt pension. Den årliga rörliga ersättningen baseras på uppnådda mål och är maximerad till 30–58% av grundlönen. Långsiktiga incitamentsprogram förekommer i några fall. Dessa riktlinjer är också förslaget till kommande år.
Koncernens bruttoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 84 (93) och avser i huvudsak maskiner och inventarier. Vid årets slut uppgår pågående investeringar till 14 Mkr. Bruttoinvesteringarna i immateriella tillgångar uppgår till 6 (11) Mkr exklusive förvärv av dotterbolag.
Årets avskrivningar uppgick till 75 (63) Mkr varav på materiella anläggningstillgångar 58 (48) Mkr.
Inom Fagerhultkoncernen bedrivs en kontinuerlig produktutveckling i syfte att förbättra befintliga produkter samt utveckla nya. En grundläggande princip är att utvecklingsarbete ska ske nära marknaden i samarbete med kunder och slutanvändare.
Fagerhult är framträdande inom belysningsteknik även ur ett internationellt perspektiv.
Samarbete med ledande tillverkare av ljuskällor och komponenter är viktigt.
På TeknikCentrum i Fagerhult finns ett av norra Europas bäst utrustade laboratorier där vi både kan säkerhetskontrollera och godkänna egna produkter.
I årets balansräkning har utvecklingskostnader på 6 (8) Mkr aktiverats. Övriga utgifter kostnadsförs i takt med att de uppstår. För ytterligare information, se not 10 och 25.
Koncernens verksamhet påverkar den yttre miljön huvudsakligen genom avdunstning till luft av organiska lösningsmedel samt buller. Under flera år har ett målmedvetet arbete pågått för att påverkan av miljön ska minimeras såsom uppförande av bland annat nya lackeringsanläggningar med alkaliska tvättprocesser och slutna system. Under 2009 har en ny fjärrvärmeanläggning tagits i bruk vid koncernens största produktionsanläggning i Habo vilket helt tar bort oljeförbrukning
med drygt 300 m3 . Av företagets kvarvarande produktionsanläggningar är alla med undantag av Australien certifierade enligt ISO 14001 och dessa svarar för mer än 95% av gruppens totala produktion. I övrigt hänvisas till avsnittet om koncernens CSR-arbete.
Vid ordinarie årsstämma den 22 april 2009 bemyndigades styrelsen att besluta om förvärv av egna aktier. Några förvärv av egna aktier har inte gjorts. Det egna innehavet uppgår till 238000 aktier. Antalet utestående aktier uppgick vid årets slut till 12 612 000 stycken. Andelen egna aktier uppgår till 1,9%.
Styrelsen föreslår stämman att bevilja styrelsen fortsatt rätt att intill nästa årsstämma förvärva egna aktier. Då återköpta aktier ej är utdelningsberättigade, avräknas dessa från det totala antalet i förslaget till vinstutdelning nedan.
En redogörelse över potentiella risker samt hur dessa hanteras framgår av not 32.
Det finns inga begränsningar i överlåtelsebarhet av aktierna (hembud). Det finns heller inga begränsningar i hur många röster varje aktieägare kan avge på stämman. Bolaget känner inte till några avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktierna.
I övrigt hänvisas till not 30 och 31 samt sidan 48, Fagerhultaktien och ägarstruktur.
Det finns inga särskilda bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande eller entlediganden av styrelseledamöter.
Verksamheten i AB Fagerhult utgörs av koncernledning, finansiering och samordning av marknads-, produktions- och affärsutveckling. Bolagets omsättning uppgick till 5,9 (4,8) Mkr. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 63,2 (143,6) Mkr. Antalet anställda var under perioden 6 (6).
Koncernen har de senaste åren haft en stark omsättnings- och resultatutveckling genom god organisk tillväxt men också genom en rad företagsförvärv. Strategin ligger fast och koncernen kommer att fortsätta på inslagen väg med fortsatta satsningar och ökad internationalisering.
Den finansiella oron har kraftigt påverkat omsättning och resultat under 2009. Genomförda strukturåtgärder med bland annat nedläggning av två fabriker innebär att vi anpassat oss till nuvarande marknadssituation. Vänder konjunkturen uppåt finns det goda förutsättningar för ett förbättrat resultat.
Koncernens balanserade vinstmedel enligt koncernbalansräkningen uppgår till 508,5 (503,9) Mkr.
| Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: | |
|---|---|
| Balanserat resultat | 70,2 |
| Årets resultat | 78,8 |
| Mkr 149,0 |
Antalet utdelningsberättigade aktier uppgick den 15 mars 2010 till 12 612 000 då återköpta aktier frånräknats. Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så:
| att till aktieägarna utdelas 3,00 kr per aktie | 37,8 |
|---|---|
| att i ny räkning överföres | 111,2 |
| Mkr 149,0 |
Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen ej hindrar bolaget från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap 3 § 2–3 st.
Bolagets soliditet är mot bakgrund av att verksamheten fortsatt bedrivs med lönsamhet betryggande. Likviditeten i bolaget bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå.
Fig. 18 Rörelsemarginal
Fig. 19 resultat per aktie
I enlighet med noteringskraven för Nasdaq OMX, Nordiska Börsen tillämpar Fagerhult sedan den 1 juli 2008 Svensk kod för bolagsstyrning.
Bolagets aktie är sedan maj 1997 noterad på Nasdaq OMX, Nordiska Börsen i Stockholm, Mid Cap-listan.
AB Fagerhult (publ) hade vid årets slut 3 736 aktieägare. Största enskilda ägare är Investment AB Latour och familjen Douglas som direkt eller indirekt genom bolag kontrollerar 32,3 (31,7)% respektive 12,7 (21,1)% av kapital och röster i bolaget. De åtta största ägarna stod för 81,2 (84,3)% av kapital och röster. Utländska aktieägares ägarandel uppgick till 1,3 (1,4)%. För mer information om större aktieägare, kursutveckling etc hänvisas till avsnittet, Fagerhultaktien och ägarstruktur på sidorna 48–49.
AB Fagerhult (publ) bolagsordning slår bland annat fast att bolagets verksamhet är att driva tillverkning och försäljning av belysningsarmaturer, äga och förvalta fast och lös egendom samt idka annan därmed förenlig verksamhet.
Styrelsen skall bestå av lägst tre och högst tio ledamöter med högst fyra suppleanter.
Därutöver har de fackliga organisationerna rätt att utse två ledamöter och två suppleanter till styrelsen. Styrelsen skall ha sitt säte i Habo kommun, Jönköpings län.
Granskningen skall utföras av en eller två revisorer med eller utan revisorssuppleanter eller ett auktoriserat revisionsbolag.
Årsstämma skall hållas inom sex månader från räkenskapsårets utgång. Stämman kan hållas i Fagerhult, Habo kommun eller i Jönköping. Samtliga aktieägare som inför stämman är registrerade i aktieboken och som anmält deltagande har rätt att delta och rösta för sitt totala aktieinnehav.
Vid årsstämman prövas frågor avseende bland annat aktieutdelning, fastställande av årsredovisning, val av styrelseledamöter och – i förekommande fall – revisorer, ersättning till styrelse och revisorer samt andra frågor som hänförts till stämman.
Ordinarie årsstämma 2009 hölls den 22 april i Habo. Vid stämman var 83 aktieägare närvarande vilka representerade 83% av rösterna. Protokollet från årsstämman återfinns på Fagerhults webbplats. Samtliga beslut fattades enhälligt. Nedan följer ett urval av stämmans beslut:
Styrelsen fattar beslut i frågor som rör koncernens strategiska inriktning, finansiering, investeringar, förvärv, avyttringar, organisationsfrågor samt regler och policys. Styrelsen hålls löpande informerad om verksamheten genom månatliga rapporter från bolagsledningen.
En valberedning formeras årligen efter initiativ från styrelsens ordförande och utses på årsstämman. Gruppen skall bestå av representanter för större ägare i bolaget. Styrelseledamöter i bolaget kan vara ledamöter men skall ej vara i majoritet i valberedningen. Styrelsens ordförande skall inte vara ordförande i valberedningen.
Valberedningen inför 2010 års årsstämma består av Gustaf Douglas (ordf.), Jan Svensson, Björn Karlsson samt Göran Espelund, Lannebo Fonder.
Arbetet i valberedningen äger rum under slutet av verksamhetsåret och inledningen av det nya året. Inför årsstämman där revisor skall väljas, skall valberedningen samverka med revisionskommittén som arbetar med utvärdering av revisionen i bolaget. Valberedningen skall iaktta de regler som gäller för oberoende styrelseledamöter enligt Svensk kod för bolagsstyrning vid nominering till årsstämman.
Styrelsen består för närvarande av sju ledamöter valda av bolagsstämman samt två ledamöter och två suppleanter valda av de fackliga organisationerna. Fyra (fyra) av styrelsens ledamöter representerar ägarintressen motsvarande 69 (78)% av bolagets kapital och röster. Verkställande direktören är en av de ledamöter som valts av bolagsstämman. Förutom de fackliga representanterna är han den ende styrelseledamoten som är anställd i företaget. Tjänstemän i bolaget deltar vid styrelsens sammanträden som föredragande. Bolagets finans- och ekonomidirektör fungerar som styrelsens sekreterare.
För ytterligare information om av bolagsstämman valda styrelseledamöter hänvisas till avsnitten om styrelsen, sidorna 50–51 i denna årsredovisning.
Enligt kodens definition är majoriteten av Fagerhults styrelse oberoende, se tabell nedan. Noteras att styrelsens ordförande, Jan Svensson samt Fredrik Palmstierna anses som beroende då dessa representerar bolagets huvudägare i sina roller som VD för Investment AB Latour respektive SÄKI AB. Med undantag för VD och koncernchefen Johan Hjertonsson är styrelsens ledamöter inte anställda i koncernen. Valberedningens bedömning om respektive föreslagen ledamot uppfyller kraven på oberoende meddelas i samband med valberedningens förslag. Verkställande direktören saknar väsentliga aktieinnehav och delägarskap i företag som har betydande affärsförbindelser med bolagen inom Fagerhultkoncernen.
Styrelsens arbete regleras av den svenska aktiebolagslagen, bolagsordningen och den arbetsordning som styrelsen fastställt för sitt arbete.
Styrelsens arbetsordning innefattar bland annat regler för antal möten som skall hållas per verksamhetsår, vad som skall behandlas samt arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören. I instruktion till verkställande direktören regleras dennes arbetsuppgifter och rapporteringsskyldighet gentemot styrelsen.
Vanligtvis hålles sex styrelsemöten per år samt ett konstituerande. Vid fyra av årets möten behandlas kvartalsrapporter och bokslutskommuniké. Minst ett av styrelsemötena sker i samband med besök vid och fördjupad genomgång av någon av koncernens verksamheter. Ett möte per år är mer omfattande i tid och då ägnas särskild uppmärksamhet åt strategifrågor. Bolagets revisor närvarar vid styrelsemöten när så behövs, normalt två gånger per år. Kallelse och skriftligt underlag för beslut och rapporter utsänds till styrelsen en vecka före varje styrelsemöte. I ärenden som avses bli föremål för beslut får styrelsen vanligtvis ett väl täckande skriftligt underlag i förväg.
Styrelsen tillsätter årligen två olika kommittéer – revisions och ersättningskommittén. Syftet med kommittéerna är att fördjupa och effektivisera styrelsens arbete samt bereda ärenden inom respektive område.
Under året har styrelsen sammanträtt sju gånger samt haft ett konstituerande möte. Vid två av styrelsemötena har en styrelseledamot varit frånvarande. Vid övriga möten har
| Av årsstämman vald styrelse | Invald | Född | Arvode | Antal aktier/röster |
Oberoende | Deltagit på antal möten |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande, Jan Svensson | 2007 | 1956 | 300 000 | 4 079 800 * | 7 | |
| Styrelsens vice ordförande, Eric Douglas | 1993 | 1968 | 225 000 | 1 604 000 * | 6 | |
| Styrelseledamot, Anna Malm Bernsten | 2003 | 1961 | 175 000 | – | 1 | 7 |
| Styrelseledamot, Björn Karlsson | 1997 | 1961 | 175 000 | 945 525 * | 1 | 7 |
| Styrelseledamot, Eva Nygren | 2004 | 1955 | 175 000 | – | 1 | 7 |
| Styrelseledamot, Fredrik Palmstierna | 1992 | 1946 | 175 000 | 2 122 107 * | 6 | |
| Verkställande direktör, Johan Hjertonsson | 2009 | 1968 | – | 25 000 | 1 | 7 |
| Totalt | 1 225 000 | 8 776 432 (69%) | 4 (57%) | 7 |
* Summan av eget innehav, indirekt eller direkt samt som representant för ägare.
samtliga ledamöter deltagit. Vid två av styrelsemötena har bolagets revisor närvarit, bland annat det möte när årsbokslutet behandlats och då framlagt sina iakttagelser. Väsentliga ärenden som avhandlats under året är bland annat:
Styrelsen skall se till att dess arbete löpande utvärderas genom en systematisk och strukturerad process. Denna utvärdering initieras av styrelsens ordförande. Processen inkluderar bland annat en enkät där styrelsens medlemmar har möjlighet att uttrycka sin syn på arbetet i styrelsen samt hur detta kan förbättras. Resultatet av utvärderingen redovisas i styrelsen med därpå följande diskussioner och beslut om förändrade arbetsmetoder.
Styrelsen utvärderar löpande verkställande direktörens och koncernledningens arbete.
Revisionskommitténs huvuduppgift är att övervaka redovisning och finansiell rapportering för koncernen, hålla en löpande kontakt med revisorerna samt granska deras plan för arbetet och ersättning härför. Kommittén skall vidare bistå valberedningen vad gäller val av revisorer och deras ersättning, inför de årsstämmor då val av revisorer förekommer.
Revisionskommittén utgörs av styrelsen i dess helhet utom verkställande direktören. Under året har kommittén haft två möten med bolagets revisor.
Ersättningskommitténs uppgift är att för styrelsen bereda och förhandla frågor gällande lön och övriga ersättningar till verkställande direktören samt godkänna verkställande direktörens förslag till löner och ersättningar till övriga personer i koncernledningen. I uppgiften ingår också att granska ersättningen till styrelseledamöter om de anlitas som konsulter av företagsledningen. Kommittén behandlar också eventuella koncernövergripande bonussystem och optionsprogram.
Beslut om ersättningar till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare inom koncernledningen fattas av styrelsen. Kommittén har haft ett möte under året.
Ersättningskommittén består av Jan Svensson (styrelsens ordförande), Eric Douglas (styrelsens vice ordförande) samt Eva Nygren.
Ersättning till styrelsens ledamöter beslutas årligen av årsstämman. För ledamöter som är anställda i bolaget utgår inget styrelsearvode. För arbete i kommittéer utgår ingen särskild ersättning utöver det ordinarie styrelsearvodet.
Vid årsstämman den 22 april 2009 beslutades att ett arvode till styrelsens ledamöter, för tiden intill dess nästa årsstämma hållits, skall utgå med sammanlagt 1 225 000 kronor. Till ordförande utgår 300 000 kronor, vice ordförande 225 000 kronor och till övriga valda ledamöter 175 000 kronor vardera.
Vid årsstämman 2008 valdes Öhrlings Pricewaterhouse-Coopers till revisorer med Bo Karlsson som ansvarig revisor. Bo Karlsson har bland större revisionsuppdrag även Investment AB Latour, Assa Abloy och Lundin Petroleum. Han har för övrigt inga uppdrag i bolag som är närstående till Fagerhults större ägare eller verkställande direktör.
Revisorn har lämnat personlig rapport till styrelsen över revisionsuppdraget och även beträffande den interna kontrollen i koncernen vid styrelsemötet i februari 2010.
Granskning av koncernens bolag runtom i världen samordnas av Öhrlings PricewaterhouseCoopers. För samtliga bolag av väsentlig omfattning granskas verksamheten av PricewaterhouseCoopers i det aktuella landet. För ett fåtal mindre bolag granskas verksamheten av annan revisionsbyrå.
Internationalisering, tydligt resultatansvar, resursoptimering och tillväxtplattformar är riktlinjer för sammansättningen av koncernens ledningsgrupp. Ledningen har bestått – utöver verkställande direktören – av tre ansvariga för olika
1) Från och med februari 2010 har Mats Johansson ersatts av Christer Kämpeskog.
affärsområden med ansvar för resultat-, region- och samordningsuppgifter och en ansvarig för stabsfunktionerna finans/ekonomi/IT/HR. Andra aktiviteter samlas under en affärsutvecklingsfunktion. Koncernledningen har minst sex möten per år för att gå igenom resultat, läget i verksamheten samt strategiska och operativa frågor. Ett möte per år är mer omfattande i tid och då planeras och diskuteras verksamheten mer ingående.
Fagerhults rörelsedrivande dotterföretag bedriver sin verksamhet inom tre segment – Professionell belysning, Butiksbelysning och Utomhusbelysning.
Uppdelningen av verksamheten per segment baseras på skillnader i säljprocessen samt sättet att möta kundernas behov såsom applikationsmiljö, produktkoncept som servicenivå. Undantaget Fagerhult Retail AB bedriver i princip samtliga bolag inom koncernen sin verksamt inom samtliga segment, dock med olika tyngdpunkt.
Fokus på affärer inom Professionell Belysning i den nordiska regionen, Ryssland och Baltikum samt tillverkning i Sverige.
Utveckling av butiksbelysningssegmentet med tillhörande efterförsäljningsmarknad, för hela koncernen samt ett regionalt ansvar för västra Europa.
Regionalt ansvar för Storbritannien, Irland samt Förenade Arabemiraten.
Regionalt ansvar för Asien samt Stillahavsregionen.
Verksamheten i dotterbolagen styrs via styrelser. Dotterbolagens styrelser utgörs av ansvarig chef för dotterbolaget, minst en affärsområdeschef samt moderbolagets verkställande direktör.
För varje dotterbolag fastställs årligen en arbetsordning där ansvar och befogenheter samt arbetsformer för styrelsen regleras.
I moderbolaget AB Fagerhult (publ) finns koncernledning samt stabsfunktioner för samordning av finansiering, marknadsarbete, produktion och IT.
Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av kontrollmiljön med organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar som dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument. Som exempel kan nämnas arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören samt instruktioner för attesträtt och redovisningsoch rapporteringsinstruktioner.
De risker som identifierats avseende den finansiella rapporteringen hanteras genom koncernens kontrollstruktur.
I syfte att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen finns styrande dokument som har delgivits berörd personal. Uppföljning av effektiviteten och efterlevnaden sker dels genom programmerade kontroller, dels genom personella rutiner. Koncernen har ett gemensamt rapportsystem i vilket all rapportering sker. Regelbundna besök från koncernledningen görs hos dotterbolagen vid vilka ekonomisk uppföljning sker, samtidigt som controllerverksamheten utvecklas.
Särskild granskningsfunktion i form av internrevision
finns inte inom Fagerhultkoncernen. Diskussioner med företagets externa revisorer om revisionens inriktning samt revisionsbyråns omfattande organisation bedöms tillsammans med de kontroller som utförs av koncernens ledning och befintliga kontrollfunktioner i de olika affärsområdena utgöra en godtagbar nivå.
Styrelsen erhåller månatliga ekonomiska rapporter och vid varje styrelsemöte behandlas koncernens ekonomiska situation.
Fagerhult ger löpande marknaden information om koncernens utveckling och finansiella ställning.
Efter avslutande av varje kvartal lämnas en delårsrapport, efter årsskiftet benämns den bokslutskommuniké. Rapporten avlämnas inom två månader efter periodens slut.
Årsredovisning med verksamhetsbeskrivning och utförlig redogörelse för verksamheten under det gångna året avlämnas i slutet av mars varje år.
I samband med viktiga affärshändelser, såsom förvärv och avyttring av verksamheter, viktiga förändringar och liknande, lämnas pressmeddelande där bolaget informerar om händelsen.
Företagsledningen håller kontinuerligt kontakt med analytiker och ägare. Sådan kontakt genomförs företrädesvis genom mindre möten med enskilda ägare eller analytiker, där verksamheten presenteras.
| Koncern | en | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Not | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Nettoomsättning | 1 | 2 436,3 | 2 770,1 | 5,9 | 4,8 |
| Kostnad sålda varor | –1 672,2 | –1 834,9 | |||
| Bruttoresultat | 764,1 | 935,2 | 5,9 | 4,8 | |
| Försäljningskostnader | –497,7 | –507,7 | –1,5 | –1,5 | |
| Administrationskostnader | –172,0 | –170,5 | –20,1 | –23,4 | |
| Övriga rörelseintäkter | 9,8 | 15,4 | |||
| Rörelseresultat | 2, 7, 19–26 | 104,2 | 272,4 | –15,7 | –20,1 |
| Finansiella intäkter och kostnader | |||||
| Resultat från aktier i dotterföretag | 6 | 0,7 | 86,1 | 182,1 | |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 3 | 15,4 | 33,1 | 2,0 | 8,5 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 4 | –14,9 | –46,4 | –9,2 | –26,9 |
| Summa finansiella poster | 0,5 | –12,6 | 78,9 | 163,7 | |
| Resultat efter finansiella poster | 104,7 | 259,8 | 63,2 | 143,6 | |
| Förändring av periodiseringsfond | 25,1 | –19,6 | |||
| Skatt på årets resultat | 8, 9 | –30,7 | –75,7 | –9,5 | –32,0 |
| Årets resultat | 74,0 | 184,1 | 78,8 | 92,0 | |
| Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | 74,0 | 184,1 | |||
| Resultat per aktie, räknat på resultatet hänförligt till moderbolagets aktieägare under året: |
|||||
| Resultat per aktie före utspädning, Kr | 5,87 | 14,62 | |||
| Resultat per aktie efter utspädning, Kr | 5,76 | 14,33 | |||
| Genomsnittligt antal utestående aktier före utspädning | 12 612 | 12 596 | |||
| Genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning | 12 850 | 12 850 | |||
| Antal utestående aktier, tusental | 12 612 | 12 612 | |||
| Rapport över totalresultatet | |||||
| Årets resultat | 74,0 | 184,1 | |||
| Övrigt totalresultat | |||||
| Omräkningsdifferenser | 6,8 | –18,6 | |||
| Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt | 6,8 | –18,6 | |||
| Summa totalresultat för året | 80,8 | 165,5 | |||
| Summa totalresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | 80,8 | 165,5 |
| Koncern | en | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Not | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| TILLGÅ NGA R |
|||||
| Anläggningstillgångar | |||||
| Immateriella tillgångar | 10 | ||||
| Goodwill | 389,8 | 349,4 | |||
| Varumärken | 51,8 | 49,0 | |||
| Övriga immateriella tillgångar | 32,9 | 31,6 | |||
| 474,5 | 430,0 | 0,0 | 0,0 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | 11 | ||||
| Byggnader och mark | 83,3 | 87,5 | |||
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 154,2 | 127,9 | |||
| Inventarier och installationer | 68,8 | 63,4 | |||
| Pågående nyanläggningar och förskott | 13,6 | 10,1 | |||
| 319,9 | 288,9 | 0,0 | 0,0 | ||
| Finansiella anläggningstillgångar | 12 | ||||
| Aktier och andelar i dotterföretag | 13, 28 | 616,4 | 605,3 | ||
| Aktier och andelar i intresseföretag | 13, 28 | 11,1 | |||
| Fordringar hos dotterföretag | 260,7 | 310,2 | |||
| Uppskjuten skattefordran | 9 | 11,7 | 6,7 | ||
| Andra långfristiga fordringar | 7,1 | 6,9 | |||
| 18,8 | 24,7 | 877,1 | 915,5 | ||
| Summa anläggningstillgångar | 813,2 | 743,6 | 877,1 | 915,5 | |
| Omsättningstillgångar | |||||
| Varulager mm | |||||
| Råvaror och förnödenheter | 108,0 | 122,7 | |||
| Varor under tillverkning | 25,7 | 32,3 | |||
| Färdiga varor och handelsvaror | 162,7 | 187,6 | |||
| Förskott till leverantörer | 5,3 | 10,0 | |||
| 301,7 | 352,6 | 0,0 | 0,0 | ||
| Kortfristiga fordringar | |||||
| Kundfordringar | 5 | 363,5 | 390,7 | ||
| Aktuell skattefordran | 15,6 | – | 6,0 | – | |
| Övriga fordringar | 6,5 | 9,3 | |||
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 14 | 18,1 | 23,8 | 0,2 | 0,2 |
| 403,7 | 423,8 | 6,2 | 0,2 | ||
| Likvida medel/Kassa och bank | 197,4 | 200,3 | 4,7 | 10,6 | |
| Summa omsättningstillgångar | 902,8 | 976,7 | 10,9 | 10,8 | |
| SUMMA TILLGÅ NGA R |
1 716,0 | 1 720,3 | 888,0 | 926,3 |
| Koncern | en | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Not | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| EGET KAPITAL (koncern / moderb olag1) |
|||||
| Kapital och reserver som kan hänföras till moderbolagets aktieägare | |||||
| Aktiekapital | 30 | 65,5 | 65,5 | 65,5 | 65,5 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 159,4 | 159,4 | |||
| Omräkningsdifferenser / Reservfond | –16,0 | –22,8 | 159,4 | 159,4 | |
| Balanserad vinst inkl. / exkl. årets resultat | 508,5 | 503,9 | 70,2 | 47,6 | |
| Årets resultat i moderbolaget | 78,8 | 92,0 | |||
| 717,4 | 706,0 | 373,9 | 364,5 | ||
| Obeskattade reserver | |||||
| Avsättning till periodiseringsfond | 31,4 | 56,5 | |||
| SKULDE R |
|||||
| Långfristiga skulder | |||||
| Upplåning | 15 | 458,6 | 431,1 | 458,7 | 431,0 |
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 19 | 42,2 | 40,7 | ||
| Uppskjuten skatteskuld | 9 | 54,9 | 57,6 | ||
| Övriga avsättningar | 27 | 8,8 | |||
| 564,5 | 529,4 | 458,7 | 431,0 | ||
| Kortfristiga skulder | |||||
| Upplåning | 15 | 1,8 | 50,0 | 17,2 | 50,0 |
| Förskott från kunder | 2,8 | 0,8 | |||
| Leverantörsskulder | 174,1 | 166,0 | |||
| Aktuell skatteskuld | – | 18,5 | – | 13,9 | |
| Övriga skulder | 49,5 | 39,6 | 2,3 | 1,3 | |
| Övriga avsättningar | 27 | – | 6,6 | ||
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 16 | 205,9 | 203,4 | 4,5 | 9,1 |
| 434,1 | 484,9 | 24,0 | 74,3 | ||
| Summa skulder | 998,6 | 1 014,3 | 482,7 | 505,3 | |
| Summ a eget kapital och skulder |
1 716,0 | 1 720,3 | 888,0 | 926,3 | |
| Ställda säkerheter | 17 | Inga | Inga | ||
| Ansvarsförbindelser | 18 | 56,4 | 55,1 |
1) Bundet eget kapital: aktiekapital och reservfond. Fritt eget kapital: balanserade vinstmedel samt årets resultat.
| Mkr | Aktiekapital | Övrigt till skjutet kapital |
Omräknings differenser |
Balanserad vinst |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | |||||
| Eget kapital per den 1 Januari 2008 | 65,5 | 159,4 | –4,2 | 380,8 | 601,5 |
| Totalresultat för perioden | –18,6 | 184,1 | 165,5 | ||
| Förändring aktier i eget förvar samt återköp av optioner | –4,4 | –4,4 | |||
| Utdelning, 4,50 kronor per aktie | –56,6 | –56,6 | |||
| Eget kapital per den 31 december 2008 | 65,5 | 159,4 | –22,8 | 503,9 | 706,0 |
| Totalresultat för perioden | 6,8 | 74,0 | 80,8 | ||
| Utdelning, 5,50 kronor per aktie | –69,4 | –69,4 | |||
| Eget kapital per den 31 december 2009 | 65,5 | 159,4 | –16,0 | 508,5 | 717,4 |
| Moderbolaget | |||||
| Eget kapital per den 1 januari 2008 | 65,5 | 159,4 | 108,6 | 333,5 | |
| Årets resultat | 92,0 | 92,0 | |||
| Förändring aktier i eget förvar samt återköp av optioner | –4,4 | –4,4 | |||
| Utdelning, 4,50 kronor per aktie | –56,6 | –56,6 | |||
| Eget kapital per den 31 december 2008 | 65,5 | 159,4 | 139,6 | 364,5 | |
| Årets resultat | 78,8 | 78,8 | |||
| Utdelning, 5,50 kronor per aktie | –69,4 | –69,4 | |||
| Eget kapital per den 31 december 2009 | 65,5 | 159,4 | 149,0 | 373,9 |
| Mkr | Not | Koncern 2009 |
en 2008 |
2009 | Moderbolaget 2008 |
|---|---|---|---|---|---|
| Årets resultat | 74,0 | 184,1 | 78,8 | 92 | |
| Skatt | 8, 9 | 30,7 | 75,7 | 9,5 | 32,0 |
| Förändring av obeskattade reserver | –25,1 | 19,6 | |||
| Resultat från aktier i dotterföretag | 6 | – | –0,7 | –86,1 | –182,1 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 3 | –15,4 | –33,1 | –2,0 | –8,5 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 4 | 14,9 | 46,4 | 9,2 | 26,9 |
| Rörelseresultat | 104,2 | 272,4 | –15,7 | –20,1 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet: | |||||
| Avskrivningar | 74,8 | 62,8 | |||
| Omstruktureringskostnader | 20,0 | – | |||
| Resultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar | 0,5 | 0,5 | |||
| Kursdifferenser | 2,8 | 12,4 | 3,0 | –2,5 | |
| 202,3 | 348,1 | –12,7 | –22,6 | ||
| Erhållna räntor | 2,0 | 9,6 | – | 0,2 | |
| Betalda räntor | –12,3 | –30,2 | –7,5 | –27,3 | |
| Betald inkomstskatt | –73,5 | –71,2 | –29,4 | –20,1 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapitalet |
118,5 | 256,3 | –49,6 | –69,8 | |
| Förändringar av rörelsekapitalet: | |||||
| Förändring av varulager | 52,4 | –44,7 | |||
| Förändring av fordringar | 55,3 | 2,7 | – | 0,1 | |
| Förändring av kortfristiga skulder | –11,1 | 2,6 | –3,6 | 0,2 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 215,1 | 216,9 | –53,2 | –69,5 | |
| Investeringsverksamheten | |||||
| Investeringar i dotter- och intresseföretag | –33,3 | –37,9 | –11,1 | – | |
| Investeringar i immateriella tillgångar | –6,3 | –11,4 | |||
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | –84,0 | –92,6 | |||
| Försäljningar av dotterföretag | – | 91,0 | |||
| Förändring i pågående nyanläggningar och förskott | 11 | –3,5 | 5,4 | ||
| Förändring av långfristiga fordringar och värdepapper | 12 | –0,2 | –9,3 | 49,5 | –12,0 |
| Erhållna koncernbidrag och utdelningar | 86,1 | 182,1 | |||
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –127,3 | –54,8 | 124,5 | 170,1 | |
| Finansieringsverksamheten | |||||
| Förändring av upplåning | 2,0 | –4,0 | 17,2 | – | |
| Förändring av övriga avsättningar | 27 | 2,2 | – | ||
| Betalning av långfristiga skulder | –25,0 | –30,3 | –25,0 | –30,3 | |
| Återköp av optioner | – | –4,4 | – | –4,4 | |
| Utbetald utdelning | –69,4 | –56,6 | –69,4 | –56,6 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –90,2 | –95,3 | –77,2 | –91,3 | |
| Förändring av likvida medel | –2,4 | 66,8 | –5,9 | 9,3 | |
| Likvida medel vid årets början | 200,3 | 131,9 | 10,6 | 1,3 | |
| Omräkningsdifferenser i likvida medel | –0,5 | 1,6 | |||
| Likvida medel vid årets slut | 197,4 | 200,3 | 4,7 | 10,6 |
Aktiebolaget Fagerhults koncernredovisning har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de antagits av EU samt årsredovisningslagen (ÅRL) och RFR 1.2. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan i det avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper". De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget, framförallt till följd av årsredovisningslagen (ÅRL). Tillämpade principer är oförändrade
i jämförelse med föregående år. Samtliga belopp är i Mkr om inte annat anges. Tillgångar och skulder värderas till anskaffningsvärden om inget annat anges. Redovisade belopp för finansiella tillgångar och skulder utgör en approximation av dess verkliga värde.
I koncernredovisningen ingår dotterföretag där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligtvis följer av ett aktieinnehav på mer än 50% av rösterna.
Under året förvärvade företag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens förvärv av dotterföretag. Anskaffningskostnaden för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen med tillägg för kostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett företagsförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen oavsett omfattning på eventuellt minoritetsintresse. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar och eventualförpliktelser redovisas som goodwill. Om anskaffningskostnaden understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.
Internvinster inom koncernen elimineras i sin helhet. Inom koncernen finns inga minoritetsandelar.
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används SEK som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Kursdifferenser som därmed uppkommer avseende den löpande verksamheten redovisas i rörelseresultatet, medan kursdifferenser hänförliga till koncernens finansiering redovisas under finansiella intäkter och kostnader. Undantag är då transaktionerna utgör säkring som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvestering, då kursdifferenserna redovisas i eget kapital.
Under 2009 och 2008 har koncernen inte tillämpat någon säkringsredovisning.
Resultat och finansiell ställning för alla dotterföretag (av vilka inget har en höginflationsvaluta) som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande:
Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt samt förändringar i uppskjuten skatt.
Värdering av samtliga skatteskulder och skattefordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som beslutats eller har aviserats och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.
För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot detsamma.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. De temporära skillnaderna har huvudsakligen uppkommit genom koncernmässiga justeringar och avsättningar till periodiseringsfonder.
Uppskjuten skattefordran avseende framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterföretag redovisas inte i koncernredovisningen då moderbolaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom överskådlig tid.
Redovisning av uppskjuten skatt baseras på gällande skattesatser.
Varulagret redovisas, med tillämpning av först-in – först-utprincipen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.
Värderingen av varor under tillverkning och färdiga varor inkluderar formgivningskostnader, direkt lön, andra direkta kostnader med ett skäligt pålägg för indirekta kostnader (baserade på normal tillverkningskapacitet). Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten med avdrag för hänförbara rörliga försäljningskostnader.
Kundfordringar och övriga fordringar redovisas till anskaffningsvärde minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en kundfordran kan föreligga. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterat med effektiv ränta. Tillgångens redovisade värde minskas genom användning av ett värdeminskningskonto och förlusten redovisas i resultaträkningen i posten Försäljningskostnader. Återvinning av belopp som tidigare har skrivits bort krediteras posten Försäljningskostnader i resultaträkningen.
Intäktsredovisning av varor sker vid leverans till kund och kundens accept i enlighet med försäljningsvillkoren. Intäkter omfattar det verkliga värdet av sålda varor exklusive moms och rabatter. I koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning.
Som övriga rörelseintäkter har redovisats intäkter från aktiviteter utanför koncernens primära verksamhet.
Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tilllämpning av effektivräntemetoden.
Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.
Principen för prissättning av transaktioner, såsom inköp och försäljning av varor och tjänster, mellan koncernföretag är marknadsmässiga.
Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägandet behålls av leasegivaren klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingperioden (efter avdrag för eventuella incitament från leasegivaren) kostnadsförs linjärt i resultaträkningen. Inom Koncernen finns ett fåtal finansiella leasingavtal, främst avseende ITutrustning, där tillgångarnas sammantagna anskaffningsbelopp uppgår till försumbart belopp varför dessa avtal redovisas som operationella leasingavtal. Dessa avtal löper över 3–4 år.
Koncernen aktiverar lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för använd-
ning eller försäljning, som en del av anskaffningsvärdet för tillgången. Övriga lånekostnader redovisas som kostnader i den period de uppkommer.
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- och utbetalningar. Som likvida medel klassificeras kassa- och banktillgodohavanden samt kortfristiga finansiella placeringar med en löptid understigande tre månader. Likvida medel består, under såväl 2009 som 2008, enbart av kassa- och banktillgodohavanden.
Byggnader och mark innefattar huvudsakligen fabriker och kontor. Samtliga materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparation och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.
Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivning på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet, görs linjärt enligt plan över den beräknade nyttjandeperioden enligt följande:
| Byggnader 25 år | |
|---|---|
| Byggnadsinventarier10–20 år | |
| Markanläggningar20 år | |
| Maskiner och inventarier 5–10 år | |
| Bilar, IT-system 5 år | |
| Datorer och verktyg 3 år |
Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov.
En tillgångs redovisade värden skrivs genast ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.
Koncernen har inga utgifter för forskning. Utgifter som uppstått i utvecklingsprojekt (hänförliga till nyutveckling av belysningsarmaturer) redovisas i koncernen som immateriella tillgångar när det är sannolikt att projektet kommer att bli framgångsrikt med tanke på dess kommersiella och tekniska möjligheter, och utgifterna kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Övriga utvecklingsutgifter kostnadsförs när de uppstår. Utvecklingsutgifter som tidigare kostnadsförts balanseras inte som tillgång i efterföljande perioder.
Balanserade utvecklingsutgifter med en begränsad nyttjandeperiod skrivs av linjärt från den tidpunkt den är färdig att tas i bruk. Avskrivningarna görs under den förväntade nyttjandeperioden vilket innebär mellan tre och fem år. Avskrivningarna ingår i resultaträkningens post Kostnad för sålda varor. Aktiverade utvecklingskostnader ingår i posten Övriga immateriella tillgångar.
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på Koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets identifierade nettotillgångar och eventualförpliktelser vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.
Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten. Fagerhultkoncernen fördelar goodwill på samtliga rörelsegrenar. Merparten av redovisad goodwill är dock hänförlig till segmentet Professionell belysning.
Posten innehåller huvudsakligen tillgångar i varumärken vilka uppkommit vid förvärv av dotterföretag. Dessa värderas vid förvärvstidpunkten till verkligt värde. Varumärken skrivs av över en nyttjandeperiod om 20 år.
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuella nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. I de fall det redovisade värdet överstiger det beräknade återvinningsvärdet skrivs det redovisade
värdet omedelbart ner till detta återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskad med försäljningskostnader och tillgångens nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter).
Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i kategorierna Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen, Finansiella tillgångar som kan säljas samt Lånefordringar och Kundfordringar. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Företagsledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar kassa och bank, fordringar, upplåning och rörelseskulder.
Lånefordringar och kundfordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Utmärkande är att de uppstår när koncernen tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till en kund utan avsikt att handla med uppkommen fordran. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen vilka klassificeras som anläggningstillgångar. I kategorin lånefordringar och kundfordringar ingår posterna Övriga långfristiga fordringar, Kundfordringar och Övriga fordringar i balansräkningen. Lånefordringar och kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Vid behov har reservering gjorts för värdeminskning.
Finansiella skulder värderas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader, och därefter till upplupet anskaffningsvärde. I kategorin finansiella skulder ingår posterna upplåning, leverantörsskulder och övriga skulder.
Köp och försäljning av finansiella instrument redovisas på affärsdagen, dvs det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument värderas inledningsvis till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar som inte värderas till verkligt värde i resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen värderas inledningsvis till verkligt värde medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella instrument tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och fördelar som är förknippade med äganderätten. Finansiella tillgångar som kan säljas och finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Realiserade och orealiserade vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde avseende kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen ingår i resultaträkningen i den period då de uppstår.
Koncernen bedömer per varje balansdag om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar.
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Derivatinstrumentet används inte för säkringsredovisning. Förändringar i verkligt värde redovisas därför omedelbart i resultaträkningens rörelseresultat.
Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden. Vid återköp av aktier reduceras balanserad vinst med det belopp som betalats för aktierna. Vid försäljning av egna aktier ökas balanserade vinst med det belopp som erhållits.
Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid eller lön. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk person och har därmed ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader för de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder.
I förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringstidpunkten och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas.
Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda planer är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångar med justeringar för ej redovisade aktuariella vinster/förluster för tjänstgöring under tidigare perioder. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den s k projected unit credit method. Metoden fördelar kostnaden för pensioner i takt med att de anställda utför tjänster för företaget som ökar deras rätt till framtida ersättning. Företagets
åtaganden värderas till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användning av en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer alternativt statsobligationer med en löptid som motsvarar de aktuella åtagandena. De viktigaste aktuariella antagandena anges i not 19.
Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet, eller att antagandena ändras. Den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna, vid föregående års utgång, som överstiger 10% av det högsta av förpliktelsernas nuvärde redovisas i resultaträkningen över de anställdas genomsnittliga återstående tjänstetid.
Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen, om inte förändringen i pensionsplanen är villkorad av att de anställda kvarstår i tjänst under en angiven period (intjänandeperioden). I sådana fall fördelas kostnaden avseende tjänstgöring under tidigare perioder linjärt över intjänandeperioden.
För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som pensionskostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.
Avtal om aktierelaterade ersättningar finns ej inom koncernen.
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställning i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktigad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång från anställning. Förmåner som förfaller efter mer än 12 månader från balansdagen diskonteras till nuvärde.
Avsättningar för omstruktureringskostnader och rättsliga krav redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är mer sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet än att så inte sker, och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Om det finns ett antal liknande åtaganden bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utflöde av resurser vid regleringen sammantaget för hela denna grupp av åtaganden. En avsättning redovisas även om sannolikheten för ett utflöde avseende en speciell post i denna grupp av åtaganden är ringa.
Resultat per aktie beräknas såsom årets resultat enligt resultaträkningen i relation till genomsnittligt antal utestående aktier före och efter utspädning.
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som verkställande direktören som fattar de strategiska besluten.
Kostnader som är hänförliga till segmenten är dels direkta kostnader, dels andel av gemensamma kostnader. Ofördelade kostnader representerar gemensamma kostnader. Rörelsesegmentens tillgångar består framför allt av immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar, varulager och kundfordringar. Rörelsesegmentens skulder består framför allt av leverantörsskulder och periodiseringsposter.
Utdelning till AB Fagerhults aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen fastställts av moderbolagets aktieägare.
Moderbolagets finansiella rapporter har upprättats enligt årsredovisningslagen (ÅRL) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. RFR 2 innebär att moderbolaget i sina finansiella rapporter skall tillämpa International Financial Reporting Standards (IFRS) som har godkänts av EU så långt detta är möjligt inom ramen för ÅRL och med hänsyn taget till sambandet mellan redovisning och beskattning. RFR 2 anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS. Identifierade skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper avser huvudsakligen IAS 12 Inkomstskatter. De belopp som avsatts till obeskattade reserver utgör skattepliktiga temporära skillnader. På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning särredovisas i moderbolaget inte den uppskjutna skatteskuld som är hänförlig till de obeskattade reserverna. Dessa redovisas således med bruttobeloppet i balansräkningen. Bokslutsdispositionerna redovisas med bruttobeloppet i resultaträkningen.
Koncernbidrag redovisas efter sin ekonomiska innebörd vilket innebär att de hos moderbolaget jämställs med utdelning.
Upprättandet av finansiella rapporter kräver att kvalificerade uppskattningar och bedömningar görs för redovisningsändamål. Dessutom gör ledningen bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. Uppskattningar och bedömningar kan påverka såväl resultaträkning och balansräkning som tilläggsinformation som lämnas i de finansiella rapporterna. Således kan förändringar i uppskattningar och bedömningar leda till ändringar i den finansiella rapporteringen.
För koncernen bedöms de uppskattningar och bedömningar som görs i samband med nedskrivningsprövning på goodwill vara av väsentlig betydelse för koncernredovisningen. Koncernen prövar årligen om det föreligger nedskrivningsbehov på redovisade värden. Återvinningsvärden på kassagenererande enheter fastställs genom beräkning av nyttjandevärden. Beräkningarna baseras på vissa antaganden om framtiden vilka för koncernen är förenade med risk för materiella justeringar i redovisade värden under det kommande räkenskapsåret. Väsentliga antaganden och effekter av rimliga förändringar av dessa framgår av not 10.
Om den uppskattade kapitalkostnad som använts vid fastställande av diskonteringsräntan före skatt för de kassagenererande enheterna hade varit 1% högre (exempelvis 13% i stället för 12%) än ledningens bedömning, skulle det ändå inte innebära något nedskrivningsbehov.
Uppskattningar och bedömningar spelar en viktig roll bland annat vid värderingen av poster såsom aktuariella antaganden för beräkning av pensionsåtaganden och andra avsättningar samt vid värdering av ansvarsförbindelser. Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på såväl historisk erfarenhet som rimliga förväntningar på framtiden. Beträffande pensionsförpliktelser baseras dess nuvärde på antaganden vilka redovisas i not 19.
Koncernen har tillämpat följande nya och ändrade IFRS från 1 januari 2009:
IFRS 7 (ändring) "Finansiella instrument – Upplysningar" – gäller från 1 januari 2009. Ändringen kräver utökade upplysningar om värdering till verkligt värde och likviditetsrisk. I synnerhet kräver ändringen upplysning om värdering till verkligt värde per nivå i en värderingshierarki. Eftersom denna ändring endast medför ytterligare upplysningar, har den ingen påverkan på resultat per aktie.
IAS 1 (omarbetad), "Utformning av finansiella rapporter" (gäller från 1 januari 2009). Den omarbetade standarden förbjuder presentation av intäkts- och kostnadsposter (dvs förändringar i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare) i rapporten över förändringar i eget kapital utan kräver att "förändringar i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare" redovisas skilt från förändringar i eget kapital som avser transaktioner med aktieägare i en rapport över totalresultat. Koncernen presenterar därför alla ägarrelaterade förändringar i eget kapital i rapporten Koncernens förändringar i eget kapital medan alla förändringar i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare redovisas i Koncernens rapport över totalresultat. Jämförande information har räknats om, så att den överensstämmer med den omarbetade standarden. Eftersom denna ändring av redovisningsprincip endast påverkar presentationen, har den ingen inverkan på resultat per aktie.
IFRS 8 "Rörelsesegment" Den nya standarden kräver att segmentinformationen presenteras utifrån ledningens perspektiv, vilket innebär att den presenteras på det sätt som används i den interna rapporteringen. Detta har inte medfört någon skillnad i segmentsindelningen.
Koncernen aktiverar lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för användning eller försäljning, som en del av anskaffningsvärdet för tillgången, i de fall den första tidpunkten för aktivering är den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare har koncernen omedelbart kostnadsfört alla lånekostnader. Denna ändring av redovisningsprincip är en följd av tillämpning av övergångsbestämmelserna i IAS 23, Lånekostnader (2007). Jämförande information har därmed inte räknats om. Ändringen av redovisningsprincip har ingen väsentlig inverkan på resultat per aktie.
Vid upprättande av koncernredovisningen per 31 december 2009 har ett flertal standarder och tolkningar publicerats vilka ännu inte trätt i kraft. Nedan följer en preliminär bedöm-
ning av den påverkan som införandet av dessa standarder och uttalanden kan få på Fagerhultkoncernens redovisning och finansiella rapporter:
IAS 27 (ändring), "Koncernredovisning och separata finansiella rapporter" (gäller från 1 juli 2009). Den omarbetade standarden kräver att effekterna av alla transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital om de inte medför någon ändring i det bestämmande inflytandet och dessa transaktioner ger inte längre upphov till goodwill eller vinster och förluster. Standarden anger också att när ett moderbolag mister det bestämmande inflytandet ska eventuell kvarvarande andel omvärderas till verkligt värde och en vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen. Koncernen kommer att tillämpa IAS 27 (ändring) framåtriktat för transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande från den 1 januari 2010.
IFRS 3 (omarbetad), "Rörelseförvärv" (gäller från 1 juli 2009). Den omarbetade standarden fortsätter att föreskriva att förvärvsmetoden tillämpas för rörelseförvärv men med några väsentliga ändringar. Exempelvis redovisas alla betalningar för att köpa en verksamhet till verkligt värde på förvärvsdagen, medan efterföljande villkorade betalningar klassificeras som skulder som därefter omvärderas via resultaträkningen. Innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen kan valfritt för varje förvärv värderas antingen till verkligt värde eller till den proportionella andel av den förvärvade rörelsens nettotillgångar, som innehas av innehavare utan bestämmande inflytande. Alla transaktionskostnader avseende förvärv ska kostnadsföras. Koncernen kommer att tillämpa IFRS 3 (omarbetade) framåtriktat för alla rörelseförvärv från den 1 januari 2010.
IFRS 9 "Financial Instruments" (gäller för räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 eller senare). IFRS 9 behandlar Värdering och klassificering av finansiella instrument. Den innehåller två primära värderingskategorier: upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde. Klassificering sker utifrån bolagets affärsmodell samt karaktäristiska egenskaper i de avtalsenliga kassaflödena. Om bolagets affärsmodell är att inneha den finansiella tillgången i syfte att erhålla de avtalsenliga kassaflödena samt att de avtalsenliga kassaflödena utgör enbart kapitalbelopp och ränta, ska värdering ske till upplupet anskaffningsvärde. Alla andra finansiella tillgångar ska värderas till verkligt värde. Standarden kommer, innan den träder i kraft, att kompletteras med ytterligare delar, bl a avseende skulder, nedskrivning och säkringsredovisning. När standarden är komplett kommer dess inverkan på koncernens finansiella rapporter att utvärderas.
IAS 36 "Nedskrivningar" har uppdaterats med avseende på redovisningsenhet för prövning av nedskrivningsbehov för goodwill för att klargöra att den största kassagenererande enhet (eller grupp av enheter) på vilken goodwill ska fördelas i syfte att pröva nedskrivningsbehov, är ett rörelsesegment enligt definition i punkt 5 i IFRS 8, "Rörelsesegment" (dvs före den sammanslagning av segment med likartade ekonomiska egenskaper som är tillåten enligt punkt 12 i IFRS 8). Uppdateringen av standarden gäller framåtriktat för räkenskapsår som börjar 1 januari 2010 eller senare. Koncernen anser inte att det kommer att få någon påverkan på vilken redovisningsenhet som goodwill allokerats till.
Ett flertal andra ändringar av standarder och nya uttalanden har publicerats de bedöms emellertid i nuläget inte få någon inverkan på företagets finansiella rapporter.
| Professionell belysning |
Butiks belysning |
Utomhus belysning |
Inrednings belysning |
Summa | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Nettoomsättning och resultat | ||||||||||
| Nettoomsättning | 1 958,4 | 2 049,1 | 305,7 | 447,0 | 172,2 | 175,4 | 98,6 | 2 436,3 | 2 770,1 | |
| Rörelseresultat | 130,0 | 217,1 | –11,4 | 48,5 | –14,4 | 2,9 | 104,2 | 272,4 | ||
| Finansiella intäkter | 15,4 | 33,8 | ||||||||
| Finansiella kostnader | –14,9 | –46,4 | ||||||||
| Årets skattekostnad | –30,7 | –75,7 | ||||||||
| Årets nettoresultat | 74,0 | 184,1 | ||||||||
| Övriga upplysningar | ||||||||||
| Tillgångar | 1 068,6 | 1 048,4 | 331,6 | 342,6 | 59,8 | 69,6 | 1 460,0 | 1 460,6 | ||
| Ofördelade tillgångar | 256,0 | 259,7 | ||||||||
| Summa tillgångar | 1 716,0 | 1 720,3 | ||||||||
| Skulder | 321,0 | 281,2 | 56,9 | 71,1 | 16,7 | 19,5 | 394,6 | 371,8 | ||
| Ofördelade skulder | 604,0 | 642,5 | ||||||||
| Summa skulder | 998,6 | 1 014,3 | ||||||||
| Investeringar | 85,8 | 96,5 | 4,0 | 3,6 | 0,5 | 2,9 | 1,0 | 90,3 | 104,0 | |
| Avskrivningar | 59,6 | 49,1 | 10,9 | 9,2 | 4,3 | 2,3 | 2,2 | 74,8 | 62,8 |
Affärsområdet omfattar försäljning av inomhusbelysning för publika miljöer såsom kontor, skolor, sjukhus, industrier etc.
Butiksbelysning Affärsområdet omfattar försäljning av belysningssystem, ljuskällor och service till butiker.
Affärsområdet omfattar försäljning av utomhusprodukter för belysning av byggnader, parker, fritidsområden, gångvägar etc.
Affärsområdet omfattar belysning för hotell, konferensanläggningar, offentliga lokaler samt hemmiljö. Den sista delan av segmentet har avyttrats under 2008. Effekten av denna avyttring är, vilket framgår av tabellen ovan, försumbar varför IFRS 5 inte har tillämpats.
| Försäljning | Anläggningstillgångar | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||
| Sverige | 701,5 | 851,4 | 319,4 | 301,1 | |
| Övriga Norden | 497,4 | 568,6 | 4,1 | 5,2 | |
| Övriga Europa | 1 056,6 | 1 183,1 | 344,1 | 307,2 | |
| Övriga marknader utanför Europa | 180,8 | 167,0 | 126,8 | 105,4 | |
| Summa | 2 436,3 | 2 770,1 | 794,4 | 718,9 |
– via återförsäljare på marknader utanför EU, filial i Förenade Arabemiraten och genom bolag i Kina och Australien där det bedrivs utveckling, tillverkning och försäljning av belysningsprodukter.
Försäljningssiffrorna baseras på det land där kunden finns. Tillgångar och investeringar rapporteras där tillgången finns. I moderbolaget bedrivs inte någon försäljning av belysningsprodukter. Bolagets försäljning avser ersättning för ledningsfunktioner och administrativa tjänster.
| Löner och andra ersättningar | Sociala kostnader | (varav pensionskostnader) | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||
| Moderbolaget | 9,5 | 10,4 | 4,6 | 5,3 | (1,6) | (1,6) | |
| Dotterföretag | 609,8 | 614,4 | 175,5 | 184,3 | (31,8) | (32,1) | |
| Koncernen | 619,3 | 624,8 | 180,1 | 189,6 | (33,4) | (33,7) |
| 2009 | 2008 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Löner och andra | (Varav rörlig | Pensions | Löner och andra | (Varav rörlig | Pensions | |
| ersättningar | ersättning) | kostnad | ersättningar | ersättning | kostnad | |
| Moderbolaget, 8 (8) personer | 7,9 | (2,3) | 1,7 | 8,1 | (1,7) | 1,5 |
| Dotterföretag, 23 (20) personer | 30,4 | (2,1) | 3,1 | 27,5 | (3,7) | 3,8 |
| Koncernen | 38,3 | (4,4) | 4,8 | 35,6 | (5,4) | 5,3 |
| Grundlön/ Arvode |
Rörlig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions kostnad |
Summa | |
|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | |||||
| Styrelsens ordförande, Jan Svensson | 0,3 | – | – | – | 0,3 |
| Styrelseledamot, Eric Douglas | 0,2 | – | – | – | 0,2 |
| Styrelseledamot, Anna Malm Bernsten | 0,2 | – | – | – | 0,2 |
| Styrelseledamot, Björn Karlsson | 0,2 | – | – | – | 0,2 |
| Styrelseledamot, Eva Nygren | 0,2 | – | – | – | 0,2 |
| Styrelseledamot, Fredrik Palmstierna | 0,2 | – | – | – | 0,2 |
| Verkställande direktör | 2,9 | 2,0 | 0,1 | 1,0 | 6,0 |
| Andra ledande befattningshavare (1 personer) | 1,4 | 0,3 | 0,1 | 0,7 | 2,5 |
| 5,6 | 2,3 | 0,2 | 1,7 | 9,8 | |
| Dotterbolag | |||||
| Andra ledande befattningshavare (3 personer) | 6,0 | 1,4 | 0,3 | 0,7 | 8,4 |
| Koncernen | 11,6 | 3,7 | 0,5 | 2,4 | 18,2 |
Ersättning till styrelsen beslutades på ordinarie årsstämma 2009. Någon ersättning utöver styrelsearvodet har inte utgått med undantag av ersättning för resekostnader. Med andra ledande befattningshavare avses koncernledning och affärsområdesansvariga. Rörlig ersättning avser för verksamhetsåret 2008 kostnadsförd ersättning vilken utbetalas under 2009. Övriga förmåner avser tjänstebil. Ersättning till verkställande direktören avser ersättning till Per Borgvall för perioden januari–februari samt Johan Hjertonsson för perioden maj–december.
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Arvode utgår inte till styrelseledamöter som är anställda inom koncernen.
Ersättning till verkställande direktören beslutas av styrelsen efter förslag från en ersättningskommitté bestående av styrelsens ordförande och vice ordförande. Ersättningar till andra ledande befattningshavare har beslutats av verkställande direktören efter samråd med ersättningskommittén.
Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, tjänstebilsförmån samt pension. Fördelning mellan grundlön och rörlig ersättning skall stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenhet.
För verkställande direktören är den årliga rörliga ersättningen maximerad till 50 % av den fasta lönen. Den rörliga lönen baseras på koncernens resultat efter finansnetto samt på avkastningen på sysselsatt kapital. Utöver den årliga bonusen finns ett långsiktigt bonusprogram där utfallet är beroende av Fagerhults börsvärde per den 31 december 2012. Bonusen är maximerad till 12 månadslöner.
För andra ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximerad till 20–40% av grundlönen. Den rörliga ersättningen
baseras normalt på förbättring gentemot förgående år för respektive individs ansvar avseende operativt rörelseresultat, koncernens resultat efter finansnetto samt utfall av individuella aktivitetsplaner.
I något fall finns ett långsiktigt incitamentsprogram.
Pensionsålder för VD och andra ledande befattningshavare är 65 år. För VD betalas en avgiftsbestämd pensionsförsäkring uppgående till 30% av den fasta årslön. Pensionsförmåner för andra ledande befattningshavare erläggs inom ramen för gällande ITP-plan.
Uppsägningstiden för verkställande direktören är 6 månader från bolagets sida och 6 månader från VD:s sida. Vid uppsägning från bolagets sida utan att grund för avskedande föreligger har VD rätt till ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner. Avgångsvederlaget avräknas mot andra förvärvsinkomster.
För andra ledande befattningshavare gäller en uppsägningstid på 12 månader från bolagets sida och 6 månader från den anställdes sida. Några särskilda avtal om pensionsålder, framtida pension eller avgångsvederlag till styrelseledamöter eller annan ledande befattningshavare finns ej.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||
| Ränteintäkter | 2,0 | 6,5 | – | 0,2 | |
| Kursvinster | 13,4 | 25,3 | 2,0 | 8,3 | |
| Övriga finansiella intäkter | – | 1,3 | – | – | |
| Summa | 15,4 | 33,1 | 2,0 | 8,5 | |
| Varav koncernföretag | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||
| Räntekostnader | 9,6 | 29,8 | 7,5 | 26,4 | |
| Kursförluster | 4,8 | 16,1 | – | – | |
| Övriga finansiella kostnader | 0,5 | 0,5 | 1,7 | 0,5 | |
| Summa | 14,9 | 46,4 | 9,2 | 26,9 | |
| Varav koncernföretag | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||
| Åldersanalys av utestående kundfordringar | |||||
| Ej förfallna kundfordringar | 272,3 | 299,3 | – | – | |
| Förfallna kundfordringar utan nedskrivningsbehov: | |||||
| < 3 månader | 78,0 | 70,8 | – | – | |
| 3–12 månader | 11,3 | 19,8 | – | – | |
| > 12 månader | 2,1 | 3,4 | – | – | |
| 91,4 | 94,0 | – | – | ||
| Förfallna kundfordringar med nedskrivningsbehov: | |||||
| < 3 månader | 10,0 | 10,1 | – | – | |
| 3–12 månader | 3,6 | 0,2 | – | – | |
| > 12 månader | 4,3 | 4,7 | – | – | |
| 17,9 | 15,0 | – | – | ||
| Reservering för osäkra kundfordringar | –18,1 | –17,6 | – | – | |
| Bokfört värde | 363,5 | 390,7 | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||
| Förändring i reserv för osäkra kundfordringar | |||||
| Ingående reserv | –17,6 | –10,4 | – | – | |
| Förvärv (–) / Avyttringar(+) | –0,4 | 0,3 | – | – | |
| Konstaterade förluster | 0,3 | 0,3 | – | – | |
| Återförda outnyttjade reserveringar | 8,7 | 6,0 | – | – | |
| Årets reservering | –9,2 | –14,2 | – | – | |
| Omräkningsdifferenser | 0,1 | 0,4 | – | – | |
| Utgående reservering | –18,1 | –17,6 | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||
| Vinst vid avyttring av dotterföretag | – | 0,7 | – | – | |
| Erhållna koncernbidrag och utdelningar | – | – | 86,1 | 182,1 | |
| Summa | – | 0,7 | 86,1 | 182,1 |
Avskrivningar på immateriella tillgångar uppgår i koncernen till 16,6 (14,5) och på materiella anläggningstillgångar 58,2 (48,3). Nedskrivningar uppgår till 0,0 (0,0). Avskrivningar och nedskrivningar fördelas per funktion i resultaträkning enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||
| Varumärken | |||||
| Kostnad sålda varor | 3,2 | 3,1 | – | – | |
| Summa | 3,2 | 3,1 | – | – | |
| Övriga immateriella tillgångar | |||||
| Kostnad sålda varor | 12,3 | 9,2 | – | – | |
| Försäljningskostnader | 0,5 | 0,3 | – | – | |
| Administrationskostnader | 0,6 | 1,8 | – | – | |
| Summa | 13,4 | 11,3 | – | – | |
| Byggnader och mark | |||||
| Kostnad sålda varor | 5,0 | 4,4 | – | – | |
| Försäljningskostnader | 0,8 | 1,2 | – | – | |
| Administrationskostnader | 0,9 | 1,1 | – | – | |
| Summa | 6,7 | 6,7 | – | – | |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | |||||
| Kostnad sålda varor | 35,0 | 30,4 | – | – | |
| Summa | 35,0 | 30,4 | – | – | |
| Inventarier och installationer | |||||
| Kostnad sålda varor | 8,0 | 3,4 | – | – | |
| Försäljningskostnader | 4,5 | 2,9 | – | – | |
| Administrationskostnader | 4,0 | 5,0 | – | – | |
| Summa | 16,5 | 11,3 | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Aktuell skatt | 42,7 | 76,0 | 9,5 | 32,0 |
| Förändring pga av ändrad skattesats i Sverige | – | –1,9 | – | – |
| Uppskjuten skatt | –12,0 | 1,6 | – | – |
| Summa | 30,7 | 75,7 | 9,5 | 32,0 |
| Skillnad mellan koncernens skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats | ||||
| Redovisat resultat före skatt | 104,7 | 259,8 | 88,3 | 124,0 |
| Skatt enligt gällande skattesats | 27,5 | 72,7 | 23,2 | 34,7 |
| Förändring pga av ändrad skattesats i Sverige | – | –1,9 | – | – |
| Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader | 2,4 | 3,5 | 0,4 | 1,0 |
| Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter | –0,3 | –0,9 | –14,1 | –3,7 |
| Effekt av utländska skattesatser | 1,1 | 2,3 | – | – |
| Skatt på årets resultat enligt resultaträkningen | 30,7 | 75,7 | 9,5 | 32,0 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Årets uppskjutna skattekostnad/intäkt | ||||
| Uppskjuten skatteintäkt avseende temporära skillnader | –16,0 | –5,4 | – | – |
| Uppskjuten skattekostnad avseende temporära skillnader | 4,0 | 7,0 | – | – |
| Summa | –12,0 | 1,6 | – | – |
| Temporära skillnader | ||||
| Temporära skillnader avseende följande poster har resulterat i uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar. Någon begränsad nyttjandetid på dessa finns ej. |
||||
| Uppskjutna skatteskulder | ||||
| Övervärden i förvärvade dotterföretag | 21,1 | 19,5 | – | – |
| Övriga immateriella tillgångar | 1,3 | 2,0 | – | – |
| Byggnader | 1,3 | 1,4 | – | – |
| Maskiner och inventarier | 6,7 | 3,1 | – | – |
| Finansiella anläggningstillgångar | – | 0,8 | – | – |
| Obeskattade reserver | 22,8 | 30,2 | – | – |
| Pensionsavsättningar | 1,7 | 0,6 | – | – |
| Summa uppskjutna skatteskulder | 54,9 | 57,6 | – | – |
| Uppskjutna skattefordringar | ||||
| Byggnader | 0,1 | – | – | – |
| Maskiner och inventarier | 0,1 | 0,5 | – | – |
| Varulager | 1,5 | 2,3 | – | – |
| Kortfristiga fordringar | 3,9 | 1,2 | – | – |
| Pensionsavsättningar | 1,4 | 0,2 | – | – |
| Kortfristiga skulder | 4,7 | 2,5 | – | – |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 11,7 | 6,7 | – | – |
| Temporära skillnader avseende investeringar i dotterföretag för vilka uppskjuten | 343,6 | 341,0 | – | – |
skatteskuld ej redovisas då en avyttring ej skulle utlösa någon beskattning.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Goodwill | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 349,4 | 367,8 | – | – |
| Förvärv av dotterföretag | 28,5 | – | – | – |
| Omräkningsdifferenser | 11,9 | –18,4 | – | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 389,8 | 349,4 | – | – |
| Ingående nedskrivningar | 0,0 | 0,0 | – | – |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | 0,0 | 0,0 | – | – |
| Bokfört värde | 389,8 | 349,4 | – | – |
| Varumärken | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 58,1 | 66,8 | – | – |
| Förvärv av dotterföretag | 4,7 | – | – | – |
| Omräkningsdifferenser | 1,7 | –8,7 | – | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 64,5 | 58,1 | – | – |
| Ingående avskrivningar | –9,1 | –7,0 | ||
| Årets avskrivningar | –3,2 | –3,1 | ||
| Omräkningsdifferenser | –0,4 | 1,0 | – | – |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –12,7 | –9,1 | – | – |
| Bokfört värde | 51,8 | 49,0 | – | – |
| Övriga immateriella tillgångar | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 64,7 | 52,9 | – | – |
| Förvärv av dotterföretag | 6,8 | – | – | – |
| Inköp | 6,4 | 11,4 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | 1,8 | 0,4 | – | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 79,7 | 64,7 | – | – |
| Ingående avskrivningar | –33,1 | –21,5 | ||
| Årets avskrivningar | –13,4 | –11,3 | ||
| Omräkningsdifferenser | –0,3 | –0,3 | ||
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –46,8 | –33,1 | – | – |
| Bokfört värde | 32,9 | 31,6 | – | – |
I posten Övriga immateriella tillgångar ingår aktiverade kostnader för produktutveckling som är internt genererat med ett bokfört värde om 7,0 (7,6) Mkr.
Goodwill fördelas på koncernens kassagenererande enheter (KGE) identifierade per segment enligt nedan.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2009 | 2008 | |
| Professionell belysning | 242,3 | 227,6 |
| Butiksbelysning | 139,4 | 113,7 |
| Utomhusbelysning | 8,1 | 8,1 |
| Summa Goodwill | 389,8 | 349,4 |
Koncernen gör varje år en beräkning för respektive kassagenererande enhet om nedskrivningsbehov föreligger för goodwill i enlighet med angivna redovisningsprinciper. Återvinningsvärdet för varje KGE har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde som utgörs av nuvärdet av uppskattade framtida betalningar som tillgången väntas ge upphov till under sin nyttjandeperiod inklusive ett beräknat restvärde vid slutet av nyttjandeperioden. Dessa beräkningar utgår från uppskattade framtida kassaflöden baserade på finansiella prognoser för kommande femårsperioden som godkänts av ledningen. För att extrapolera kassaflöden bortom denna period har en tillväxttakt om
2 % använts vilket bedöms vara en konservativ skattning. Direkta kassaflödesmetoden har använts.
Ledningen har fastställt budgeterad rörelsemarginal baserat på tidigare resultat och förväntningar på framtida marknadsutveckling. Den diskonteringsränta före skatt som använts är 12 (12)%.
Aktuell marknadsandel har antagits för framtida perioder. Prognoserna baseras på tidigare erfarenheter och externa informationskällor. Den uppskattade tillväxttakten för att extrapolera kassaflöden bortom budgetperioden har varit 2%.
Prognosen för personalkostnader baseras på förväntad inflation, viss reallöneökning (historiskt genomsnitt) och planerade effektivise-
Not 11 | Materiella anläggningstillgångar
ringar av företagets produktion. Prognosen överensstämmer med tidigare erfarenheter och externa informationskällor.
Valutakursprognoser baseras på aktuell noterad växelkurs och på noterade terminskurser. Prognosen överensstämmer med externa informationskällor.
Diskonteringsränta före skatt om 12,0%. Valutakurser: NOK 1,20, DKK 1,34, EUR 10,2, GBP 11,5
Återvinningsvärdet överstiger de redovisade värdena för goodwill. Detta gäller även för antagande var och en för sig om:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Byggnader och mark | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 173,2 | 197,0 | – | – |
| Försäljning av dotterföretag | – | –39,5 | – | – |
| Inköp | 3,4 | 11,1 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | –1,2 | 4,6 | – | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 175,4 | 173,2 | – | – |
| Ingående avskrivningar | –85,7 | –88,2 | – | – |
| Försäljning av dotterföretag | – | 10,9 | – | – |
| Årets avskrivningar | –6,7 | –6,7 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | 0,3 | –1,7 | – | – |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –92,1 | –85,7 | – | – |
| Bokfört värde | 83,3 | 87,5 | – | – |
| varav mark | 6,9 | 6,9 | ||
| Bokfört värde fastigheter i Sverige | 76,6 | 78,6 | – | – |
| Taxeringsvärde fastigheter i Sverige | 78,8 | 78,8 | – | – |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 455,5 | 441,0 | – | – |
| Försäljning av dotterföretag | – | –18,3 | – | – |
| Inköp | 60,6 | 42,8 | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | –2,3 | –7,4 | ||
| Omräkningsdifferenser | 1,1 | –2,6 | – | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 514,9 | 455,5 | – | – |
| Ingående avskrivningar | –327,6 | –323,0 | – | – |
| Försäljning av dotterföretag | – | 16,4 | – | – |
| Årets avskrivningar | –35,0 | –30,4 | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | 2,2 | 5,0 | ||
| Omräkningsdifferenser | –0,3 | 4,4 | – | – |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –360,7 | –327,6 | – | – |
| Bokfört värde | 154,2 | 127,9 | – | – |
forts. not 11
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Inventarier och installationer | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 143,3 | 131,6 | – | – |
| Förvärv / Försäljning av dotterföretag | 14,7 | –15,4 | – | – |
| Inköp | 20,0 | 38,7 | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | –4,4 | –12,1 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | –1,2 | 0,5 | – | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 172,4 | 143,3 | – | – |
| Ingående avskrivningar | –79,9 | –94,5 | – | – |
| Förvärv / Försäljning av dotterföretag | –11,9 | 13,0 | – | – |
| Årets avskrivningar | –16,5 | –11,3 | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | 4,3 | 12,1 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | 0,4 | 0,8 | – | – |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –103,6 | –79,9 | – | – |
| Bokfört värde | 68,8 | 63,4 | – | – |
| Pågående nyanläggningar och förskott | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 10,1 | 15,2 | – | – |
| Under året nedlagda kostnader | 10,9 | 18,4 | – | – |
| Omklassificeringar till byggnader/maskiner | –7,4 | –23,9 | ||
| Omräkningsdifferenser | – | 0,4 | – | – |
| Bokfört värde | 13,6 | 10,1 | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Aktier och andelar i dotterföretag | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | – | – | 605,3 | 605,3 |
| Under året gjorda anskaffningar | – | – | 11,1 | – |
| Bokfört värde | – | – | 616,4 | 605,3 |
| Fordringar hos dotterföretag | ||||
| Ingående fordringar | – | – | 310,2 | 298,2 |
| Förändring under året | – | – | –49,5 | 12,0 |
| Utgående fordringar | – | – | 260,7 | 310,2 |
| Andra långfristiga fordringar | ||||
| Ingående fordringar | 6,9 | 4,3 | – | – |
| Nya fordringar | 0,2 | 2,6 | – | – |
| Utgående fordringar | 7,1 | 6,9 | – | – |
Verkligt värde på koncernens finansiella anläggningstillgångar överensstämmer med bokfört värde.
| Uppgifter om helägda dotter- och dotterdotterföretags organisationsnummer och säten: | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Org.nr | Säte | Antal aktier | Bokfört värde | ||
| Dotterföretag: | |||||
| Fagerhults Belysning AB | 556321-8659 | Habo | 2 500 | 200,4 | |
| Fagerhult Retail AB | 556337-4924 | Bollebygd | 5 000 | 137,4 | |
| Whitecroft Lighting Holdings Ltd, England | 03848868 | Ashton-under-Lyne | 11 915 | 275,6 | |
| Fastighets AB Rampen | 566788-3672 | Habo | 1 000 | 0,1 | |
| Elenco Lighting AB | 556035-5090 | Borås | 1 800 | 2,9 | |
| Dotterdotterföretag: | |||||
| Fagerhults Belysning Sverige AB | 556122-2000 | Habo | 1000 | 1,0 | |
| Ateljé Lyktan AB | 556063-9634 | Åhus | 2 000 | 4,4 | |
| Fagerhult Belysning AS, Norge | 937418906 | Oslo | 100 | 0,5 | |
| Fagerhult AS, Danmark | 63.128 | Köpenhamn | 65 | 2,1 | |
| Fagerhult OY, Finland | 0980280-0 | Helsingfors | 6 000 | 0,1 | |
| Fagerhult Oϋ, Estland | 10703636 | Tallin | 5 400 | 1,6 | |
| Fagerhult BV, Holland | 96121 | IJsselstein | 2 250 | 10,3 | |
| Waco NV, Belgien | BE 0492.822.044 | Baaigem | 9 400 | 23,2 | |
| Fagerhult GmbH, Tyskland | 13135 B | Hamburg | 1 | 0,6 | |
| Fagerhult Central Europe GmbH | FN 305989 | Wien | 1 | 0,3 | |
| Whitecroft Lighting Ltd, England | 03848973 | Ashton-under-Lyne | 2 | 3,6 | |
| Fagerhult Lighting Ltd, England | 3488638 | London | 40 000 | 0,5 | |
| Project Lighting Equipment Ltd, Irland | 98.834 | Dublin | 100 | 19,9 | |
| Fagerhult Sp.z.o.o, Polen | 260213 | Warsawa | 1000 | 0,1 | |
| Fagerhult France, Frankrike | 391138385 | Lyon | 4 200 | 48,1 | |
| Fagerhult S.L., Spanien | B84215722 | Madrid | 3 010 | 15,6 | |
| Commtech Commissioning Services S.A., Spanien | A83770263 | Madrid | 60 120 | 7,2 | |
| Fagerhult Lighting System (Suzhou) Co. Ltd, Kina | 3200044439 | Suzhou | 1 | 22,0 | |
| Eagle Lighting (Australia) Pty Ltd | 124400933 | Brunswick | 500 001 | 32,5 | |
| Fagerhult SPb, Ryssland | 1097847074544 | Sankt Petersburg | 1 | 0,0 | |
| Fagerhult, Ryssland | 1097746149346 | Moskva | 1 | 0,0 | |
| LLC LampGustaf, Ryssland |
1034702184560 | Sankt Petersburg | 1 | 0,0 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Förutbetalda hyror | 6,4 | 8,2 | – | – |
| Försäkringar | 1,6 | 1,9 | – | – |
| Licenser | 0,5 | 0,9 | ||
| Depositioner | 0,6 | 0,6 | ||
| Övriga poster | 9,0 | 12,2 | 0,2 | 0,2 |
| Summa | 18,1 | 23,8 | 0,2 | 0,2 |
Avtalad checkräkningskredit uppgick vid årets slut i koncernen till 151,9 (152,7) och i moderbolaget till 147,2 (147,8).
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2009 | 2008 | |
| Förfallotider för långfristiga lån: | ||
| Inom ett år | 1,8 | 50,0 |
| Mellan ett och fem år | 458,6 | 431,1 |
| Summa | 460,4 | 481,1 |
Kontrakterad ränta på balansdagen löper med 3 månaders bindningstid.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Ränta % | Skuld, SEK | Ränta % | Skuld, SEK | |
| Genomsnittlig räntekostnad på upplåning: | ||||
| Långfristig upplåning, SEK | 0,8 | 401,2 | 2,5 | 374,9 |
| Långfristig upplåning, GBP | 1,9 | 57,4 | 6,4 | 56,2 |
| Summa | 458,6 | 431,1 | ||
| Kortfristig upplåning, SEK | 2,5 | 1,8 | 2,5 | 50,0 |
| Summa | 1,8 | 50,0 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Upplupna löner och ersättningar | 91,7 | 93,5 | 2,1 | 3,2 |
| Upplupna sociala avgifter | 30,1 | 31,6 | 0,8 | 1,5 |
| Bonus till kunder | 17,5 | 13,2 | – | – |
| Reklamationer | 8,1 | 8,4 | – | – |
| Royalty | 4,7 | 5,0 | – | – |
| Finansiella poster | 1,0 | 3,5 | 0,6 | 3,1 |
| Övriga poster | 52,8 | 48,2 | 1,0 | 1,3 |
| Summa | 205,9 | 203,4 | 4,5 | 9,1 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| För egna skulder | ||||
| Företagsinteckningar | 4,7 | 5,0 | – | – |
| Summa ställda säkerheter | 4,7 | 5,0 | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Garantiförbindelse FPG | 0,8 | 0,8 | – | – |
| Garantiförbindelse för dotterföretag | – | – | 14,9 | 14,2 |
| Garantiförbindelser, Tullmyndigheter | 0,5 | 1,4 | – | – |
| Borgensförbindelser | – | 1,0 | – | – |
| Borgensförbindelser för dotterföretag | – | – | 41,5 | 40,9 |
| Övriga ansvarsförbindelser | 1,8 | 2,7 | – | – |
| Summa ställda ansvarsförbindelser | 3,1 | 5,9 | 56,4 | 55,1 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||
| Avsättningar för pensioner PRI (räntebärande) | 40,1 | 38,3 | – | – | |
| Avsättningar för övriga pensioner | 2,1 | 2,4 | – | – | |
| Summa | 42,2 | 40,7 | – | – |
Inom koncernen finns förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige, Norge och Holland, där de anställda har rätt till ersättning efter avslutad anställning baserat på slutlön och tjänstgöringstid. Koncernen har inga förvaltningstillgångar.
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2009 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 10,5 (10,7). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av september 2009 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 136% (112%). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Förmånsbestämda pensionsplaner | ||
| De belopp som redovisas i koncernens resultaträkning är följande: | ||
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år | 5,0 | 2,6 |
| Räntekostnad | 3,5 | 3,2 |
| Aktuariella förluster | 0,3 | 0,3 |
| Förluster (+) eller vinster (–) på reduceringar och regleringar | –1,2 | –1,0 |
| Summa | 7,6 | 5,1 |
| Specifikation av förändringarna i den nettoskuld som redovisas i koncernens balansräkning: | ||
| Nettoskuld vid årets början enligt fastställd balansräkning | 40,7 | 39,1 |
| Nettokostnad redovisad i resultaträkningen | 7,6 | 5,1 |
| Utbetalningar av förmåner | –6,1 | –3,5 |
| Nettoskuld vid årets slut | 42,2 | 40,7 |
| De belopp som redovisas i balansräkningen har beräknats enligt följande | ||
| Nuvärdet av förpliktelser | 52,3 | 51,5 |
| Oredovisade aktuariella förluster | –10,1 | –10,8 |
| Nettoskuld vid årets slut | 42,2 | 40,7 |
| Totala pensionskostnader | ||
| Totala pensionskostnader som redovisas i koncernens resultaträkning är följande: | ||
| Summa kostnader för förmånsbestämda planer | 7,6 | 5,1 |
| Summa kostnader för avgiftsbestämda planer | 27,7 | 31,8 |
| Summa pensionskostnad | 35,3 | 36,9 |
| Pensionskostnaderna fördelas i koncernens resultaträkning på följande poster: | ||
| Kostnad för sålda varor | 7,8 | 10,2 |
| Försäljningskostnader | 17,7 | 17,6 |
| Administrationskostnader | 7,9 | 5,9 |
| Finansiella kostnader | 1,9 | 3,2 |
| Summa | 35,3 | 36,9 |
noter
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Aktuariella antaganden | ||
| Viktigare aktuariella antaganden på balansdagen (uttryckta som vägda genomsnitt) | ||
| Diskonteringsränta | 4,0% | 4,0% |
| Framtida årliga löneökningar | 3,0% | 3,0% |
| Framtida årliga pensionsökningar | 2,0% | 2,0% |
| Personalomsättning | 3,0% | 3,0% |
| Antagande om framtida livslängd baseras på offentlig statistik. |
Moderbolagets samtliga intäkter från rörelsen 5,9 (4,8) avser ersättningar från dotterföretag för utförda tjänster. I övrigt har inga inköp skett mellan moderbolaget och dotterföretag eller andra närstående. Ersättningar till styrelse, VD och andra ledande befattningshavare framgår av not 2.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Antal | Antal | ||||
| anställda | Män % | anställda | Män % | ||
| Moderbolaget | 6 | 83 | 6 | 83 | |
| Dotterföretag | |||||
| Sverige | 903 | 64 | 1 065 | 64 | |
| Norge | 48 | 90 | 48 | 90 | |
| Danmark | 27 | 56 | 26 | 58 | |
| Finland | 26 | 62 | 26 | 62 | |
| Estland | 5 | 60 | 5 | 60 | |
| Holland | 37 | 65 | 36 | 67 | |
| Tyskland | 7 | 57 | 7 | 57 | |
| Storbritannien | 427 | 70 | 416 | 70 | |
| Frankrike | 32 | 59 | 36 | 58 | |
| Belgien | 10 | 80 | – | – | |
| Spanien | 13 | 92 | – | – | |
| Polen | 7 | 86 | 9 | 78 | |
| Ryssland | 16 | 63 | – | – | |
| Irland | 7 | 86 | 7 | 86 | |
| Österrike | 8 | 100 | 4 | 100 | |
| Australien | 66 | 55 | 64 | 50 | |
| Förenade Arabemiraten | 8 | 63 | 5 | 80 | |
| Kina | 228 | 56 | 218 | 56 | |
| Summa i dotterföretag | 1 875 | 65 | 1 972 | 65 | |
| Koncernen totalt | 1 881 | 65 | 1 978 | 65 |
| 2009 | 2008 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Antal | Män % | Antal | Män % | ||
| Koncernen | |||||
| Styrelseledamöter | 6 | 67 | 6 | 67 | |
| Verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare | 25 | 96 | 22 | 95 | |
| Moderbolaget | |||||
| Styrelseledamöter | 6 | 67 | 6 | 67 | |
| Verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare | 2 | 100 | 2 | 100 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Årets leasingkostnader | 51,8 | 40,2 | 0,2 | 0,3 |
| Nominella värdet av framtida minimileaseavgifter avseende icke uppsägningsbara leasingavtal |
||||
| Inom ett år | 37,2 | 30,3 | 0,2 | 0,2 |
| Mellan ett och fem år | 69,8 | 53,6 | 0,1 | 0,3 |
| Efter fem år | 54,8 | 49,0 | – | – |
| Summa | 161,8 | 132,9 | 0,3 | 0,5 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Revision | 2,6 | 2,3 | – | – |
| Andra uppdrag än revisionsuppdraget | 0,8 | 2,4 | – | – |
| Summa | 3,4 | 4,7 | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Råvaror och förnödenheter | 941,4 | 992,9 | – | – |
| Förändringar i lager av färdiga varor och handelsvaror samt varor under tillverkning | 46,2 | 8,5 | – | – |
| Kostnader för ersättningar till anställda (noterna 2 och 19) | 799,4 | 814,4 | 14,1 | 15,7 |
| Transportkostnader | 73,4 | 88,6 | – | – |
| Reklam- och försäljningsomkostnader | 67,4 | 71,8 | 0,9 | 1,4 |
| Kostnader för egna fastigheter och hyrda lokaler | 73,1 | 58,3 | – | – |
| Främmande tjänster | 75,7 | 74,7 | 3,8 | 3,4 |
| Avskrivningar och nedskrivningar (noterna 7, 10 och 11) | 74,8 | 62,8 | – | – |
| Övriga kostnader | 190,5 | 341,1 | 2,8 | 4,4 |
| Summa | 2 341,9 | 2 513,1 | 21,6 | 24,9 |
Hela beloppet som avser råvaror och förnödenheter avser lager som har kostnadsförts.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||
| Kostnadsförda omkostnader för produktutveckling | 60,0 | 56,1 | – | – |
Viss del av förväntade inflöden av utländska valutor kurssäkras. Dessa avser i huvudsak betalningar från utländska dotterföretag. För räkenskapsåret har detta påverkat koncernens rörelseresultat negativt med 1,4 (positivt 0,2). Totala kurssäkringen av framtida inbetalningar avseende de mest känsliga nettoflödena i främmande valutor jämfört med förväntade flöden under de närmaste sex månaderna var
på balansdagen NOK 50%. Nominella värdet på dessa säkringar var 18,0 MNOK (36,0 MNOK). Koncernen tillämpar ej säkringsredovisning avseende dessa kontrakt. Om koncernen löst utestående kontrakt på balansdagen till gällande terminskurs, skulle resultateffekten blivit 0,0 (0,0) vilket intagits i resultatet.
Beloppet avser beräknad tilläggsköpeskilling samt kostnader för förvärvade dotterföretag. Under året utbetalda tilläggsköpeskillingar och förvärvskostnader redovisas i kassaflödesanalyserna i posten investeringar i dotterföretag.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Långfristiga avsättningar | ||||
| Fagerhult S.L., Spanien | 8,8 | – | – | – |
| Kortfristiga avsättningar | ||||
| Project Lighting Equipment Ltd, Irland | 6,6 | – | – | |
| Summa avsättningar | 8,8 | 6,6 | – | – |
Per den 1 januari förvärvades 100% av aktierna i det spanska bolaget Fagerhult SL som verkat som agent åt Fagerhult samt 100 % av aktierna i Commtech Commissioning Services som är ett serviceföretag för eftermarknaden inom belysning och ventilation. Bolagen har kontor i Laz Rozas utanför Madrid och har en omsättning på 30 Mkr med 13 anställda. Köpeskillingen uppgår till 1,25 MEUR med en maximal tilläggsköpeskilling på 0,8 MEUR.
| Kontant betalt | 14,0 |
|---|---|
| Maximal tilläggsköpeskilling | 8,8 |
| Sammanlagd köpeskilling | 22,8 |
| Verkligt värde av förvärvade nettotillgångar | 10,0 |
| Goodwill | 12,8 |
Värdet av bolagens marknadsnärvaro har värderats till 3,6 Mkr inklusive uppskjuten skatt 1,1 Mkr. Resterande belopp av övervärdet har hänförts till goodwill avseende den förvärvade verksamhetens lönsamhet och till de synergieffekter som förväntas uppstå.
| Verkligt värde | Bokfört värde | |
|---|---|---|
| Likvida medel | 1,6 | 1,6 |
| Materiella anläggningstillgångar | 1,3 | 1,3 |
| Immateriella tillgångar | 3,6 | 0,0 |
| Varulager | 0,2 | 0,2 |
| Fordringar | 11,4 | 11,4 |
| Skulder | –7,0 | –7,0 |
| Uppskjutna skatteskulder | –1,1 | 0,0 |
| Nettotillgångar | 10,0 | 7,5 |
| Förvärvade nettotillgångar | 10,0 | 7,5 |
| Kontant reglerad köpeskilling | –14,0 | |
| Likvida medel i det avyttrade bolaget | 1,6 | |
| Förändring av koncernens likvida medel vid förvärv | –12,4 |
Waco
Fagerhult förvärvade 2007 50% av aktierna i det belgiska belysningsföretaget Waco med option att under 2009 köpa resterande del av aktierna. Denna option utnyttjades i början av juli. Bolaget utvecklar och tillverkar produkter för butiksändamål och andra applikationer med högt designinnehåll. Försäljningen har sedan 2007 till huvudsaklig del styrts över via Fagerhult.
Bolagets varumärke har värderats till 4,7 Mkr och dess marknadsnärvaro har värderats till 3,2 Mkr inklusive uppskjuten skatt 2,4 Mkr. Resterande belopp av övervärdet har hänförts till goodwill avseende den förvärvade verksamhetens lönsamhet och till de synergieffekter inom i första hand utveckling som förväntas uppstå. Samt kompetensen hos de anställda.
| Kontant betalt | 23,2 |
|---|---|
| Sammanlagd köpeskilling | 23,2 |
| Verkligt värde av förvärvade nettotillgångar | 7,5 |
| Goodwill | 15,7 |
| Verkligt värde | Bokfört värde | |
|---|---|---|
| Likvida medel | 0,4 | 0,4 |
| Materiella anläggningstillgångar | 1,5 | 1,5 |
| Immateriella tillgångar | 7,9 | 0,0 |
| Varulager | 6,1 | 6,1 |
| Fordringar | 3,5 | 3,5 |
| Skulder | –9,5 | –9,5 |
| Uppskjutna skatteskulder | –2,4 | 0,0 |
| Nettotillgångar | 7,5 | 2,0 |
| Förvärvade nettotillgångar | 7,5 | 2,0 |
| Kontant reglerad köpeskilling | –23,2 | |
| Likvida medel i det avyttrade bolaget | 0,4 | |
| Förändring av koncernens likvida medel vid förvärv | –22,8 |
Aktiekapitalet i AB Fagerhult uppgår till 65 535 000 (65 535 000) kronor fördelat på 12 850 000 (12 850 000) aktier med ett kvotvärde per aktie om 5:10 (5:10) kronor. Antalet aktier i eget förvar uppgår till 238 000 till ett kvotvärde av 1 213 800 kronor. Samtliga utestående aktier äger lika andel i moderbolagets tillgångar och vinst och är tillfullo betalda. Varje aktie berättigar till en röst.
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Förändring av antalet utestående aktier | ||
| Antal utestående aktier vid årets början | 12 612 000 | 12 583 000 |
| Avyttrade aktier i eget förvar | – | 29 000 |
| Antal utestående aktier vid årets slut | 12 612 000 | 12 612 000 |
Moderbolagets firma är Aktiebolaget Fagerhult. Bolaget är ett hos Bolagsverket registrerat aktiebolag med säte i Jönköpings Län, Habo kommun och med organisationsnummer 556110-6203. Bolagets besöksadress är Fagerhult, Habo. AB Fagerhult är moderbolag i Fagerhultgruppen, en av Europas ledande belysningskoncerner.
Koncernen utvecklar, tillverkar och marknadsför belysningssystem för publika miljöer. AB Fagerhult hade vid årets utgång cirka 3 700 aktieägare. De 8 största ägarnas aktieinnehav var tillsammans 81 (84)% av aktierna.
| Aktieägare | Antal aktier | % |
|---|---|---|
| Investment AB Latour | 4 076 800 | 32,3% |
| Gustaf Douglas, familj och bolag | 1 604 000 | 12,7% |
| SÄKI AB | 1 900 000 | 15,1% |
| Fam Svensson, familj, stiftelse och bolag | 945 525 | 7,5% |
| Lannebo Fonder | 585 000 | 4,6% |
| Skandia | 500 000 | 4,0% |
| Robur Småbolagsfond | 408 870 | 3,2% |
| Fam Palmstierna | 222 107 | 1,8% |
| Fjärde AP-fonden | 218 116 | 1,7% |
| Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling | 140 000 | 1,1% |
| Handelsbanken Svenska småbolagsfond | 135 000 | 1,1% |
| Övriga ägare | 1 876 582 | 14,9% |
| Antal utestående aktier vid periodens slut | 12 612 000 | 100,0% |
På årsstämman den 27 april 2010 kommer en ordinarie utdelning avseende år 2009 på 3,00 kr per aktie, totalt 37,8 Mkr, att föreslås. Beloppen har inte redovisats som skuld, utan kommer att redovisas som en vinstdisposition under eget kapital för räkenskapsåret 2010. Utdelningarna avseende 2009 uppgick till 69,4 Mkr (5,50 kr/aktie).
Valutarisk uppstår när framtida affärstransaktioner eller redovisade tillgångar eller skulder uttrycks i en valuta som inte är koncernens funktionella valuta.
I den internationella verksamhet som Fagerhult bedriver betalar kunderna i den egna valutan via den globala säljorganisationen vilket innebär att koncernen tar valutarisker. Valutarisker tas också vid import av råmaterial och komponenter.
Då en stor del av produktionen sker i Sverige har Fagerhult ett överskott i inflödet av utländsk valuta. Det direkta kommersiella valutaflödet efter nettoberäkningar av flöden i samma valutor visar ett överskott på 378 (253) Mkr. Utöver detta uppstår även en indirekt påverkan i samband med inköp av råmaterial och komponenter. Detta medför att koncernens reella nettoexponering över tiden är lägre.
Koncernens policy är att väsentliga nettoflöden skall säkras. I första hand skall inkommande valuta utnyttjas till betalningar i samma valuta. Därutöver säkras viss del av det förväntade nettoinflödet av försäljning och inköp genom terminskontrakt efter individuell bedömning till cirka 50% kommande 6–9 månadersperiod. Vid en statisk bedömning av valutasituationen påverkar en förändring av den svenska kronan med 1% gentemot övriga valutor, med alla andra variabler konstanta, koncernens resultat med cirka 4 (4) Mkr. De finansiella instrumenten hanteras av moderbolagets verkställande ledning.
Valutarisker finns även i samband med omräkning av utländska nettotillgångar och resultat, så kallad omräkningsexponering. Denna valutarisk säkras inte och avser huvudsakligen omräkningen av utländska dotterföretags resultat- och balansräkningar. Resultatet i ett utländskt dotterbolag räknas om till svenska kronor baserat på genomsnittskursen under året. Exponeringen av koncernens nettotillgångar i utlandet har ökat då verksamheten där har förändrats från att tidigare huvudsakligen avse försäljningsbolag till att även omfatta producerande enheter. På balansdagen fanns det nettotillgångar i utländska bolag motsvarande 646 (654) Mkr inklusive goodwill.
En försvagning av den svenska kronan med 1% med alla andra variabler konstanta, skulle innebära att eget kapital minskade med 6,5 (6,5) Mkr till största delen beroende på vinster/förluster vid omräkning av EUR och GBP. En förändring av den svenska kronan med 1% gentemot övriga valutor skulle få en direkt påverkan på nettoomsättningen i dotterföretag med cirka 16 (17) Mkr medan resultateffekten i utländska dotterföretag är mindre 0,6 (1) Mkr.
Fagerhult innehar inte några väsentliga räntebärande tillgångar varför Koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamhet i allt väsentligt är oberoende av förändringar i marknadsräntor.
Koncernens ränterisk uppstår genom långfristig upplåning. Förutom pensionsskulder, 42,2 (40,7) Mkr finns räntebärande skulder uppgående till 458,6 (481,1) Mkr samt likvida medel med 197,4
(200,3) Mkr. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter Koncernen för ränterisk avseende kassaflöde. Uplåning som görs med fast ränta utsätter Koncernen för ränterisk avseende verkligt värde. Under 2009 och 2008 bestod Koncernens upplåning till största del till ränta med tre månaders bindningstid i svenska kronor och brittiska pund.
Koncernen analyserar sin exponering för ränterisker dynamiskt. Olika scenarier simuleras, varvid refinansiering, omsättning av befintliga positioner, alternativ finansiering och säkring beaktas. Med dessa scenarier som utgångspunkt beräknar Koncernen den inverkan på resultatet som en angiven ränteändring skulle ha. För varje simulering används samma ränteändring för alla valutor. Scenarierna simuleras bara för de skulder som utgör de största räntebärande positionerna, Genomförda simuleringar utvisar att effekten på resultatet av en ändring på 1 procentenhet skulle vara maximalt 5 Mkr vid nuvarande kapitalstruktur. Simuleringen görs kvartalsvis för att verifiera att den maximalt möjliga förlusten ligger inom de gränser som satts upp av företagsledningen.
Om räntorna på upplåning i svenska kronor per den 31 december 2009 varit 10 punkter högre/lägre men alla andra variabler konstanta, hade vinster efter skatt för räkenskapsåret varit 0,4 (0,3) Mkr högre/lägre, huvudsakligen som en effekt av högre/lägre räntekostnader för upplåning med rörlig ränta.
Om räntorna på upplåning i brittiska pund per den 31 december 2009 varit 10 punkter högre/lägre men alla andra variabler konstanta, hade vinster efter skatt för räkenskapsåret varit 0,1 (0,1) Mkr högre/lägre, huvudsakligen som en effekt av högre/lägre räntekostnader för upplåning med rörlig ränta.
Kreditrisk hanteras på koncernnivå. Kreditrisker uppstår om motparten inte fullgör sina förpliktelser vid utlåning inom ramen för likviditetshantering och genom kreditexponering gentemot kunder och banker, inklusive fordringar och avtalade transaktioner. Placering av överskottslikviditet görs huvudsakligen i K1-graderade företagscertifikat samt hos bank. Endast banker och finansinstitut som av oberoende värderare fått lägst kreditrating "A" accepteras. Om Koncernens kunder kreditbedöms av oberoende värderare, används dessa bedömningar. I de fall ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där dennes finansiella ställning beaktas, liksom tidigare erfarenheter och andra faktorer. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av koncernledningen. Användningen av kreditgränser följs upp regelbundet. Några väsentliga förluster uppstod varken under 2009 eller 2008. Beträffande fordringar på kunder är merparten säkrad genom kreditförsäkring. Erforderlig reservering, 18,1 Mkr, har gjorts för de kundfordringar som inte beräknas inflyta.
Likviditetsrisk hanteras genom att Koncernen innehar tillräckligt med likvida medel och kortfristiga placeringar med en likvid marknad, tillgänglig finansiering genom avtalade kreditfaciliteter och möjligheten att stänga marknadspositioner. Koncernen har en stark finansiell ställning. I dagsläget finns inga nya lånebehov men skulle detta
uppstå finns idag inga problem att erhålla externa krediter så länge dessa uppfyller, av låntagaren, ställda restriktioner såsom skuldsättnings- och räntetäckningsgrad vilka i dagsläget är uppfyllda.
Ledningen följer också noga rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv på basis av förväntade kassaflöden.
Nedanstående tabell visar Koncernens finansiella skulder som kommer att regleras netto, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena. De belopp som förfaller inom 12 månader överensstämmer med bokförda belopp eftersom diskonteringseffekten är oväsentlig.
| Mindre | Mellan | Mellan | Mer | |
|---|---|---|---|---|
| än 1 år | 1 och 2 år | 2 och 5 år | än 5 år | |
| Per 31 december 2009 | ||||
| Banklån | 1,8 | – | 458,6 | – |
| Leverantörsskulder | 432,3 | – | – | – |
| och andra skulder | ||||
| Per 31 december 2008 | ||||
| Banklån | 50,0 | 50,0 | 150,0 | 231,1 |
| Leverantörsskulder | 434,9 | – | – | – |
| och andra skulder |
Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.
För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.
Koncernen följer upp kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som räntebärande skulder i förhållande till eget kapital.
Under 2009 var koncernens strategi, som var oförändrad jämfört med 2008, att upprätthålla en skuldsättningsgrad på mellan 0,5 och 1,0 och kreditrating AAA. Kreditratingen på AAA har upprätthållits under hela perioden. Skuldsättningsgraden per 31 december 2009 var 0,7 (0,7).
Styrelsen föreslår en utdelning om 3,00 kronor per aktie vilket motsvarar 37,8 Mkr.
Det har efter balansdagen fram till denna årsredovisnings undertecknande, utöver vad som angivits ovan, ej framkommit någon
Prisrisker beträffande koncernens verksamhet finns huvudsakligen vid inköp av insatsmaterial till tillverkningen. Dominerande komponenter såsom elektroniska styrsystem samt plåt påverkar enskilt mest kostnaden för tillverkade produkter, exklusive förädlingskostnader. Koncernens exponering för prisrisker på finansiella instrument är minimal.
Utöver de risker som kommenteras ovan, vilka i princip samtliga har en påverkan på Fagerhultgruppens kassaflöde, är bundet kapital i anläggningstillgångar samt varulager utsatt för risker. Rationaliseringar och en hög utnyttjandegrad av gjorda investeringar har medfört att värdet av aktiverade tillgångar har kunnat hållas på en förhållandevis låg nivå. Riskerna för en bestående värdenedgång av anläggningstillgångarna bedöms därför som små. Till risker i varulager hör främst inkurans till följd av överproduktion samt föråldrat teknikinnehåll. I Fagerhults affärsidé ingår en kundorderstyrd produktion. Detta innebär en flexibel produktion där behovet av lagerlagda produkter minskar och därigenom också inkuransrisken.
I takt med att den datorstödda tekniken fått allt större utrymme inom företagen har kraven höjts på säkerheten. Kontroll av funktionssäkerheten görs frekvent på databaser och e-postservrar med daglig backup. Batteribackup och dieselaggregat ger skydd mot driftstopp vid huvudanläggningen i Habo, varifrån den största delen av koncernens dataverksamhet sköts. Hittills har inga kostnader uppstått till följd av skador. Internetförbindelsen är av fast karaktär och har helt isolerats från det övriga nätverket genom en hårdvarubrandvägg. Åtkomst via publika nät är säkrat med säkerhetsdosor. Användningen regleras genom grupptillhörighet och rättigheter baserade på uppgiften och rollen inom företaget.
Fagerhultgruppen upphandlar och administrerar koncerngemensamma försäkringsprogram avseende egendoms- och ansvarsrisker. Härigenom skapas samordningsvinster och kostnadsfördelar.
väsentlig händelse eller information om förhållandena på balansdagen eller därefter, vare sig gynnsam eller ogynnsam, för koncernen eller något av dess ingående bolag som föranleder några ytterligare upplysningar.
S tyrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder, IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Resultat- och balansräkningarna kommer att föreläggas ordinarie årsstämma den 27 april 2010 för fastställelse.
Habo den 15 mars 2010
Jan Svensson Ordförande
Björn Karlsson Styrelseledamot
Eric Douglas Vice ordförande
Eva Nygren Styrelseledamot
Anna Malm Bernsten Styrelseledamot
Fredrik Palmstierna Styrelseledamot
Annika Fröberg Arbetstagarrepresentant
Johan Hjertonsson Verkställande direktör
Magnus Nell Arbetstagarrepresentant
Vår revisionsberättelse har avgivits den 15 mars 2010 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Bo Karlsson Martin Odqvist
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i AB Fagerhult (publ) för år 2009. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 55–58, 64–94. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Jönköping den 15 mars 2010 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Bo Karlsson Martin Odqvist
Ordinarie årsstämma hålls tisdagen den 27 april 2010 kl 17.00 i Fagerhult, Habo.
Aktieägare som önskar deltaga i årsstämman skall, dels vara registrerad i den av Värdepapperscentralen VPC AB förda aktieboken den 21 april 2010, dels anmäla sig till Fagerhult senast den 23 april 2010.
Anmälan kan göras under adress AB Fagerhult, 566 80 Habo, per telefon 036-10 87 02, fax 036-10 87 80 eller via e-post [email protected]. Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste i god tid före den 21 april 2010 genom förvaltarens försorg tillfälligt omregistrera aktierna i eget namn för att få rätt att deltaga vid årsstämman.
Styrelsen föreslår årsstämman en ordinarie utdelning med 3,00 kronor per aktie. Som avstämningsdag föreslås den 30 april 2010. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget beräknas utdelningen komma att utsändas av VPC den 5 maj 2010 till dem som på avstämningsdagen är införda i aktieboken.
2010-04-27 Årsstämma 2010-04-27 Delårsrapport 3 månader 2010-08-19 Delårsrapport 6 månader 2010-10-20 Delårsrapport 9 månader
Antal anställda Genomsnittligt antal årsarbetande.
Avkastning på sysselsatt kapital Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital.
Avkastning på eget kapital Resultat enligt resultaträkningen i procent av genomsnittligt synligt eget kapital.
Eget kapital per aktie Eget kapital dividerat med antal utestående aktier.
Kassaflöde per aktie Årets kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.
Kassalikviditet Likvida medel i förhållande till kortfristiga skulder.
Likvida medel Kassa- och banktillgodohavanden samt kortfristiga placeringar.
Nettoinvesteringar Årets investeringar i materiella anläggningstillgångar reducerat med intäkter för avyttrade anläggningstillgångar.
Nettoskuld Räntebärande skulder med avdrag för likvida medel.
Resultat per aktie Resultat enligt resultaträkningen i relation till genomsnittligt antal utestående aktier.
Rörelsemarginal Rörelseresultat i förhållande till nettoomsättning.
Skuldsättningsgrad Räntebärande skulder i förhållande till eget kapital.
Soliditet Eget kapital i förhållande till totala tillgångar.
Sysselsatt kapital Summa tillgångar minus icke räntebärande skulder.
Vinstmarginal Resultat efter finansiella poster i förhållande till nettoomsättning.
Övriga omsättningstillgångar Posten utgörs av interimsfordringar, förskott till leverantörer, övriga fordringar samt koncernfordringar.
aB fagerhult (publ) se-566 80 habo telefon +46 (0)36 10 85 00 telefax +46 (0)36 10 87 80
fagerhults Belysning aB se-566 80 habo telefon +46 (0)36 10 85 00 telefax +46 (0)36 10 86 99
schubergsvägen 20 box 74 se-311 21 Falkenberg telefon +46 (0)346 71 82 00 telefax +46 (0)346 71 82 40
Fyrvaktaregatan 7 se-296 35 åhus telefon +46 (0)44 28 98 00 telefax +46 (0)44 28 98 38
ateljé lyktan aB se-296 81 åhus telefon +46 (0)44 28 98 00 telefax +46 (0)44 28 98 38
elenco lighting aB almenäsvägen 18 se-506 32 borås telefon +46 (0)33 10 24 65 telefax +46 (0)33 13 21 91
fagerhults Belysning Sverige aB se-566 80 habo telefon +46 (0)36 10 85 00 telefax +46 (0)36 10 86 99
fagerhult Retail aB rinnavägen 12 se-517 33 bollebygd telefon +46 (0)33 23 66 00 telefax +46 (0)33 28 58 00
sluseholmen 8a dK-2450 Köpenhamn danmark telefon +45 43 55 37 00 telefax +45 43 55 37 30
50 southwark street london, se1 1un england telefon +44 20 7403 4123 telefax +44 20 7378 0906
artelli 10c 10621 tallinn estland telefon +372 6 507 901 telefax +372 6 507 900
Pasilankatu 14 Fi-002 40 helsingfors Finland telefon +358 9 777 1580 telefax +358 9 777 15 888
46, av. chanoine cartellier F-69230 st-genis-laval (rhône) Frankrike telefon +33 47 267 8080 telefax +33 47 267 0633
Branch box 126287 dubai – u.a.e. Förenade arabemiraten telefon +971 4329 7120 telefax +971 4329 7130
fagerhult Bv
energieweg 9, Postbus 200 nl-3400 ae ijsselstein holland telefon +31 30 688 99 00 telefax +31 30 688 99 44
(Suzhou) co ltd. no 11 in genway 12th Workshop 10 gangtian road ZiP (suzhou industrial Park) suzhou 215021 Kina telefon +86 512 62 83 86 76 telefax + 86 512 62 83 86 96
aslakveien 14 Postboks 134, røa no-0702 oslo norge telefon +47 22 06 55 00 telefax +47 22 50 85 40
al. jerozolimske 162 Pl-02-342 Warszawa Polen telefon +48 22 501 6640 telefax +48 22 501 6639
V.o. srednii pr. 48 199178 st Petersburg ryssland telefon +7 812 380 0148 telefax +7 812 335 1138
b.spasskaia 12/16 129090 moskva ryssland tel/fax +7 495 564 8419
c/estocolmo no 13 es-282 30 las rozas, madrid spanien telefon +34 91 640 7246 telefax +34 91 637 0198
c/estocolmo no 13 es-282 30 las rozas, madrid spanien telefon +34 91 640 7246 telefax +34 91 637 0198
borsteler chaussee 85–99a Postfach 610520 de-22425 hamburg tyskland telefon +49 40 51 43 84 40 telefax +49 40 511 70 79
gmbh dresdner strasse 87 a1 a-1200 Wien österrike telefon +43 1 532 21790 telefax +43 1 532 217950
burlington street ashton-under-lyne lancashire ol7 oaX england telefon +44 870 5087 087 telefax +44 870 5084 210
17-19 jets court melbourne airport, Vic 3045 australien telefon +61 3 9344 7444 telefax +61 3 9344 7433
unit F1 calmount Park ballymount dublin 2 irland telefon +35 3 1426 0200 telefax +35 3 1429 9606
handelgemsesteenweg 80 b-9890 baaigem belgien telefon +32 9362 4494 telefax +32 9277 5000
Produktion: intellecta corporate och Fagerhult. tryck: nrs tryckeri 2010. Foto: brahl Fotografi (sid 34). nils Petter dahle (sid 39). åke e:son lindman (sid 23, 26, 31–33, 35). örjan henriksson (omslag, sid 6, 10–11, 14, 50, 52). seth joel/gettyimages (sid 18). lena Koller (sid 29). sesse lind/linkimages (sid 43). adam mørk (sid 22, 24). Peel media (sid 22). picturegarden/gettyimages (sid 21). chris stein/gettyimages (sid 37). iso nr: 800.se.1.10.13.6,5
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.