Ericsson — Annual Report 2024

Feb 27, 2025

Ericsson Årsredovisning 2024

Ericsson Årsredovisning 2024

Den lagstadgade årsredovisningen består av fyra delar som publiceras som en samlad PDF-fil. De fyra delarna kan också laddas ned separat:

• Finansiell rapport, inklusive Förvaltningsberättelse samt finansiella rapporter och noter
• Bolagsstyrningsrapport
• Ersättningsrapport
• Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Ericssons årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 13–111 i den Finansiella rapporten och rapporteras av Deloitte i revisionsberättelsen.

Den officiella versionen av årsredovisningen upprättas på svenska i det gemensamma europeiska elektroniska formatet (Esef). Bolagsstyrningsrapport, Ersättningsrapport och Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande har också granskats av Deloitte.

Ericsson presenterar också en årsredovisning enligt Form 20-F som lämnas in till U.S. Securities and Exchange Commission (SEC).

Alla delar av den lagstadgade årsredovisningen är tillgängliga på Ericssons webbplats.

---

Finansiell rapport

• Detta är Ericsson
• Kommentar från VD
• Strategi
• Kommentar från styrelseordföranden
• Förvaltningsberättelse
• Koncernens finansiella rapporter och noter
• Moderbolagets finansiella rapporter och noter
• Riskfaktorer
• Revisionsberättelse
• Femårsöversikt
• Alternativa nyckeltal
• Ericssonaktien

---

Ersättningsrapport

• Inledning
• Total ersättning 2024
• Fast ersättning
• Rörlig ersättning
• Information om riktlinjer för koncernledningens aktieinnehav
• Jämförande information om ändringar i ersättningen och Bolagets resultat

---

Bolagsstyrningsrapport

• Inledning och viktiga uppdateringar avseende styrning under 2024
• Bolagsstyrningsstruktur och kärnvärden
• Regelverk
• Etik och regelefterlevnad
• Riskhantering
• Cybersäkerhet
• Bolagsstämmor
• Valberedningen
• Styrelsen
• Styrelsens kommittéer
• Ersättning till styrelseledamöter
• Styrelseledamöter
• Ledning
• Medlemmar i koncernledningen
• Revisor
• Intern kontroll över finansiell rapportering
• Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten

---

Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

• Inledning
• Mål och påverkan
• 2024 i korthet
• Hållbarhetsredovisning
• Bilagor
• Bestyrkanderapport
• Ordlista

---

Ingår i Ericsson Årsredovisning 2024

Finansiell rapport	Bolagsstyrningsrapport	Ersättningsrapport	Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
Finansiell rapport	Årsredovisning 2024		Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
		Ersättnings- rapport
	Bolags- styrnings- rapport

---

Finansiell rapport

• Detta är Ericsson
• Kommentar från VD
• Strategi
• Kommentar från styrelseordföranden
• Förvaltningsberättelse
• Styrelsens försäkran
• Koncernens finansiella rapporter
• Noter till koncernens finansiella rapporter
• Moderbolagets finansiella rapporter
• Noter till Moderbolagets finansiella rapporter
• Riskfaktorer
• Revisionsberättelse
• Framtidsinriktade uttalanden
• Femårsöversikt – Finansiell information
• Femårsöversikt – Icke-finansiell information
• Alternativa nyckeltal
• Ericssonaktien
• Aktieägarinformation
• Finansiella begrepp
• Ordlista

Kommentarer i den här rapporten innehåller alternativa nyckeltal. ”Justerade” mätetal är justerade för omstruktureringskostnader och är mätetal som inte är fastställda av IFRS. Se information ”Alternativa nyckeltal” på sida 120 i den Finansiella rapporten.

---

Ericsson 2024 Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

---

Finansiell rapport

Detta är Ericsson

Ericsson är en ledande leverantör av mobilkommunikationslösningar till leverantörer av kommunikationstjänster, företag och den offentliga sektorn. Vi levererar högpresterande, programmerbara och energieffektiva nät som möjliggör en ökad tjänstedifferentiering. Våra företagslösningar erbjuder överlägsen kommunikation till företag samt avancerade nätfunktioner till applikationsutvecklare.

• SEK 248 miljarder Försäljning
• ~ 94 000 anställda i världen

• 60 000 beviljade patent

• ~ 50 % av mobiltrafiken sker över Ericssons nät (exklusive Kina)

• 175 länder där Ericsson har kunder

Försäljning uppdelad på marknadsområde

Europa och Latinamerika	Nordamerika	Sydostasien, Oceanien och Indien	Nordostasien	Mellanöstern och Afrika	Övrigt ²⁾
26 %	29 %	13 %	8 %	8 %	16 %

1) Från och 15 mars 2025 kommer två nya marknadsområden att skapas, marknadsområde Americas och marknadsområde Europa, Mellanöstern & Afrika vilket ersätter marknadsområde Nordamerika, marknadsområde Europa och Latinamerika och marknadsområde Mellanöstern och Afrika.
2) Marknadsområde Övrigt innehåller främst patent- och licensintäkter och försäljningen inom segmentet Enterprise.

Syfte
Att skapa kommunikation som möjliggör det vi ännu inte kan föreställa oss.

Kärnvärden
Professionalism, respekt, uthållighet och integritet i centrum för allt vi gör.

Kultur
En företagskultur med etik och integritet som gör oss till ett starkare och ännu mer motståndskraftigt bolag.

Vision
En värld där obegränsad kommunikation förbättrar liv, omdefinierar verksamheter och banar väg för en hållbar framtid.

---

Ericsson 2024

Detta är Ericsson Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

---

Finansiell rapport

Vi möjliggör framtida tillväxt genom nätinnovation

Under 2024 fortsatte vi att genomföra vår strategi: att stärka vårt ledarskap inom mobil- nät, expandera till företagsmarknaden och att fortsätta driva en integritetsstyrd kultur.# Kommentar från VD

Trots marknadsutmaningar avslutade vi 2024 med en justerad bruttomarginal 1) på nära 45 % och en justerad EBITA 1) på SEK 27,2 miljarder, med en justerad EBITA marginal 1) på 11,0 %. Vi stärkte också vår marknadsledande position. Som väntat var våra kunder försiktiga med sina investeringar, men mot slutet av året såg vi en stabilisering av investeringarna. Under fjärde kvartalet noterade vi tillväxt igen för första gången under de senaste åtta kvartalen. Vårt stabila finansiella resultat understryker konkurrenskraften i våra lösningar, vår kommersiella disciplin och vårt fokus på kostnader. Teknikledarskapet förblir den grund vi står på – och här kommer vi att vidta alla åtgärder som krävs för att behålla vår ledande ställning. Som ett resultat av de positiva åtgärder vi har vidtagit under året, inklusive att rationalisera verksamheten för att maximera kostnadseffektiviteten, kan vi fortsätta investera i teknikledarskap för att fortsätta vara väl positionerade framöver. Genom att utvidga användningen av mobilkommunikation bortom konsumenter är vårt mål att ta nästa steg och påskynda digitaliseringen av industri och samhälle. Vi anser att detta kommer att driva en ny generation av digitala tjänster. Framåt kommer näten alltmer att behöva fungera för konsument- och företagsapplikationer med olika prestandanivåer som levereras vid olika tidpunkter. Av den anledningen måste framtidens nät vara högpresterande och programmerbara, och nätfunktionerna måste vara lättillgängliga. För att driva ny tillväxt tar Ericsson tillvara synergier i högpresterande, programmerbara nät tillsammans med applikationsutvecklarnas innovationer. Vi drar nytta av nätfunktioner för att expandera till angränsande områden såsom företag, fast bredband via mobilnätet (FWA), verksamhetskritiska nät och försvar. Vi öppnar också nätet för utvecklares innovationsarbete för att driva nya användningsområden och dra nytta av funktioner i mobilnätet. Detta har potential att accelerera innovation och tillväxt i vår bransch.

Vi tror på en värld där allt som kan bli trådlöst också kommer att bli det – och vi bygger vår verksamhet kring den visionen. Ericssons mål är att utvidga användningen av mobilkommunikation bortom konsumenter och påskynda digitaliseringen i industri och samhälle. Vår strategi tillvaratar synergieffekterna i högpresterande, programmerbara nät, tillsammans med utvecklarnas innovationer, för att skapa nästa generations digitala tjänster.

1) Exklusive omstruktureringskostnader.
2 Ericsson 2024
Bolagsstyrningsrapport
Ersättningsrapport
Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
Finansiell rapport

Mobilnät – nästa våg av innovation

Mobilnät är kritisk infrastruktur som är nyckeln till att lösa många konsumentbehov. Trots det har RAN-marknaden inte visat någon tillväxt de senaste 20 åren, eftersom leverantörer av kommunikationstjänster har haft en avkastning som förblivit frikopplad från den ökade trafiken i näten. För att möta den här utmaningen ser vi framför oss en ny digitaliseringsvåg som går bortom konsumenter och dagens intäktsmodeller. Följaktligen ligger fokus i vår strategi på att skapa ytterligare användningsområden och att öppna nätet för att skapa nya intäktsströmmar. Konnektivitet är ett viktigt horisontellt lager i den digitala stacken med andra krav på prestanda. Det är därför vi investerar i programmerbara nät som kan styras med hjälp av mjukvara, vilket möjliggör en flexibel kontroll över hur nätet fungerar och vilka tjänster som kan lanseras. Differentierad kommunikation är en viktig funktion i de här näten som gör det möjligt för leverantörer av kommunikationstjänster att tillhandahålla tydliga nivåer av servicekvalitet och prioritera olika typer av datatrafik. I framtiden kommer applikationerna att begära särskilda prestandanivåer on-demand från konnektivitetslagret. AI-applikationerna kommer exempelvis att kräva en högre upplänksprestanda medan AR-glasögon kommer att kräva ultralåg latens. Detta kommer att göras genom applikationsprogrammeringsgränssnitt (Application Programming Interfaces), eller nätverks-APIer. Hittills har emellertid de flesta av nätets funktioner inte varit tillgängliga för utvecklare, vilket hämmat innovation. Genom att öppna nätet med nätverks-APIer kan utvecklare enkelt få tillgång till nätfunktioner som hastighet, latens och positionering för att skapa nya användningsområden. Det är en omvälvande förändring som kommer att frigöra värdet av 5G för hela branschen. Med detta skifte kommer leverantörer av kommunikationstjänster med programmerbara nät kunna generera nya intäkter från nya applikationer, vilket i sin tur stimulerar en nätverkseffekt med ytterligare investeringar i näten.

Ledarskap inom mobilnät

Kärnan i vår konkurrenskraft är att vara ledande inom mobilnät. Vårt mål är att erbjuda nät med högsta prestanda till den lägsta totala ägandekostnaden i branschen. Branschledarskapet grundar sig på våra investeringar i FoU och de talanger i världsklass vi har i Bolaget. Ericsson är konsekvent rankat som ledande i tredjepartsutvärderingar inom områden som prestanda och energieffektivitet, och när vi mäter prestanda i fält, vinner vi ständigt över våra konkurrenter. Under 2024 meddelade vi förbättringar av vår produktportfölj som ytterligare förstärker säkerheten och energieffektiviteten. Vi introducerade också nya RAN-mjukvarufunktioner som avsevärt ökar prestanda och programmerbarhet.

Antalet fasta bredbandsabonnemang via mobilnätet (FWA) fortsatte att växa under 2024. I själva verket beräknas FWA-datatrafiken fyrdubblas och nå cirka 170 exabytes per månad i slutet av 2030, vilket kommer att utgöra cirka 36 % av den totala datatrafiken i mobilnätet.

Inom Cloud Software and Services utvecklade vi portföljen med nya AI-baserade lösningar, som avsiktsbaserade och förklarbara AI-funktioner som erbjuder insikter i modeller för komplexa beslut, samt nya tjänster inom automatisering och orkestrering. Dessa gör det möjligt för leverantörer av kommunikationstjänster att ta tillvara det fulla värdet av 5G och uppnå effektiviseringseffekter. Vi lanserade även Ericsson Compact Packet Core för att förenkla övergången till molnbaserade (cloud native) lösningar för leverantörer av kommunikationstjänster.

Vi ser ett ökat intresse för högpresterande, programmerbara nät, vilket är mycket uppmuntrande. Kontraktet med AT&T, som vi offentliggjorde förra året, var det första beviset och lade grunden. Under 2024 tecknade vi också ett viktigt kontrakt med MasOrange i Spanien för att leverera ett öppet och programmerbart, 5G Standalone nät, något som gör bolaget banbrytande i Europa.

Expansion till företagsmarknaden

Vår strategi har fokus på att skapa nya användningsområden och möjligheter till ökade intäkter från näten. Företag är en viktig målgrupp för oss eftersom de behöver flexibilitet och tillförlitlighet från mobilnäten, men de har också behov av högpresterande nät och differentierad kommunikation. För att möta detta, ser vi möjligheterna i privata trådlösa nätverk för företag och nätverks-APIer för att öppna nya intäktsströmmar och dra nytta av vår styrka inom mobilteknik.

Under 2024 fortsatte vi att omvandla vår Enterprise Wireless Solutions-verksamhet. Vi riktar in vår marknadsorganisation på att framledes kunna leverera våra lösningar bättre, med en enhetlig portfölj under Ericssons varumärke. Vi har nu en tydlig väg framåt för att bli marknadsledande inom trådlösa företagsnät och säkerhetslösningar baserade på mobilteknik. I slutet av året introducerade vi också en ny 5G-portfölj för företag inklusive en neutral host-lösning för mobilkommunikation inomhus som visat på god tillväxt sedan lanseringen. Vi ökar också takten i företagens digitalisering genom att utveckla ett ekosystem för avancerade nätfunktioner genom nätverks-APIer. Detta utgör en av de bästa möjligheterna till nya intäktsströmmar. Nätverks-APIer gör det möjligt för utvecklare att integrera nätverksresurser i nya applikationer. Här är Vonage helt avgörande givet arbetet med utvecklare för att skapa 5G-intäkter. Ericssons senaste samarbeten – med Verizon, AT&T, KDDI och AWS – är kraftfulla bevis på att ekosystemet börjar ta form. För att ytterligare skala upp den här marknaden tillkännagav vi ett nytt joint venture med ett flertal av världens ledande leverantörer av kommunikationstjänster, för att aggregera och sälja nätverks-APIer. Detta nya joint venture, Aduna, har som mål att ta bort hinder och skynda på den globala tillväxten för nätverks-APIer, genom att erbjuda utvecklare enkel tillgång till avancerade 5G-nätfunktioner, och att driva digitalisering av företag genom mobilkommunikation.

Att leda med integritet

På Ericsson tror vi på att bedriva vår verksamhet etiskt och med integritet, varje dag, i allt arbete vi utför. Under året fortsatte vi vårt arbete med att fullt ut integrera vårt program för etik och regelefterlevnad i hela organisationen och säkerställa att alla anställda förstår vad som förväntas av dem för att följa vår affärsetiska kod. I mars 2024 certifierade den oberoende observatören för regelefterlevnad som utsågs av US Department of Justice (DOJ), i samband med Ericssons uppgörelse av tidigare överträdelser av US Foreign Corrupt Practices, att vårt antikorruption- och regelefterlevnadsprogram uppfyller kraven och fungerar effektivt. I juni 2024 meddelade vi också att den oberoende observatören hade avslutat sitt uppdrag. Även om det utgör viktiga steg på vår integritetsresa är det ändå inte slutet på den. Vi behåller vårt fokus på att förbättra programmet och främja rätt beteenden på lång sikt. Vårt åtagande gällande integritet är orubbligt och vi har nolltolerans mot korruption, bedrägerier och andra oegentligheter. Vi kan inte vara branschledande om vi inte bedriver verksamheten på rätt sätt.# Kommentar från VD

Att bedriva vår verksamhet med integritet handlar inte bara om att följa vår affärsetiska kod utan också hur vi agerar. Till exempel tar vi faktabaserade beslut och vi är villiga att ha svåra diskussioner. En integritetsdriven kultur är en konkurrensfördel för oss. Det omfattar även att göra Ericsson till en arbetsplats i världsklass så att vi kan attrahera de bästa talangerna och vara konkurrenskraftiga även i framtiden. Alla våra rekryteringsbeslut fattas oavsett bakgrund, kön, nationalitet eller religion och grundas självklart på meriter. Ett annat fokusområde för oss är ”Target Zero”, som handlar om att ha noll dödsfall och noll incidenter med sjukfrånvaro till 2025. Vi har lagt ner mycket arbete i hela organisationen på att driva ett förhållningssätt där säkerheten går först, och utfallet under 2024 visade på en väsentlig förbättring. Ändå kan inget annat än noll någonsin vara tillräckligt bra, så även här kommer vi att fortsätta arbetet.

Marknadsutveckling och verksamhetsresultat

Även om marknaden för mobilinfrastruktur förblev utmanande under 2024 såg vi att Nordamerika återgick till tillväxt och noterade positiva trender i vårt resultat. Under 2024 minskade koncernens organiska nettoomsättning 1) med –5 % jämfört med föregående år till SEK 247,9 miljarder, medan den justerade bruttomarginalen 2) ökade till 44,9 % och fritt kassaflöde, före M&A, ökade till SEK 40,0 miljarder.

Networks

Försäljningen inom Networks minskade generellt men vi såg en stark utveckling i Nordamerika. Sedan 2022 har den rapporterade nettoomsättningen i Networks sjunkit med –18 %. En mer gynnsam marknadsmix tillsammans med fortsatta åtgärder för att minska kostnaderna samt en ökad effektivitet i leverantörskedjan gjorde det möjligt för oss att leverera en justerad bruttomarginal 2) på 47,2 % och en justerad EBITA-marginal 2) på 17,5 % under 2024.

Cloud Software and Services

Inom Cloud Software and Services fortsatte vi att genomföra vår strategi för att vända verksamheten och öka lönsamheten. Under året noterade vi fortsatta förbättringar med en högre justerad bruttomarginal 2) , som gynnades av förbättrad leveranseffektivitet och kostnadsåtgärder, och en justerad EBITA-marginal 2) på 3,2 % för året, vilket avspeglar vårt strategiska fokus på kommersiell disciplin och ökad automation.

Enterprise

Under 2024 minskade den organiska försäljningen 1) inom segmentet Enterprise med –2 %. Enterprise Wireless Solutions rapporterade försäljning ökade med 17 % till följd av en stor efterfrågan på privata 5G- och neutral host-lösningar, medan den rapporterade försäljningen inom Global Communications Platform minskade med –10 % då vi strategiskt minskade aktiviteterna i vissa länder för att fokusera på mer lönsamma marknadssegment. Den justerade bruttomarginalen 2) ökade tack vare de åtgärder vi har vidtagit, medan justerad EBITA 2) minskade på grund av ökade investeringar för att förbättra den operativa effektiviteten inom Global Communications Platform.

Samtidigt som vårt fokus på att driva marknaden för nätverks-APIer kvarstår, prioriterar vi även att vända den befintliga verksamheten i Vonage. Vår plan är att fokusera Vonages verksamhet på produkter med högre marginaler, dra oss ur produkter och geografiska områden med låga marginaler och förbättra rörelsekostnaderna. Vi förväntar oss fortsatt motvind i försäljningen då vi lämnar vissa marknader men väntar oss en stabilisering mot slutet av 2025.

Även om det finns områden som vi måste förbättra understryker de övergripande framstegen styrkan i vår verksamhet och de åtgärder vi har vidtagit under året. Det omfattar ett förbättrat utnyttjande av leverantörskedjan, åtgärder för att minska kostnaderna och momentum i vår patentportfölj. Vi såg också patent- och licensintäkterna öka till SEK 14 miljarder 2024, med ytterligare tillväxtmöjligheter inom andra licensområden som fordonssektorn och sakernas internet (IoT).

Den geopolitiska situationen blir alltmer osäker, med diskussioner om höjda tullar mellan några av världens största ekonomier. Skulle tullar införas kommer dessa att påverka vår lönsamhet, men effekten kan varken kvantifieras eller helt förstås ännu eftersom vi inte vet vilka tullar som kommer eller hur de kommer att implementeras. Vi vidtar åtgärder för att vara så förberedda som möjligt genom att fortsätta att bygga upp motståndskraft i vår leveranskedja. Detta inkluderar investeringar i FoU samt hur och var vi designar och tillverkar våra produkter, till exempel genom att bygga in designalternativ samt tillgång till flera leveranskedjor för att mildra potentiella störningar. Vi kommer att fortsätta ha ett knivskarpt fokus på det vi kan styra över. Riktade investeringar i FoU och fortsatt operationell excellens kommer ytterligare att stärka Ericssons teknikledarskap och finansiella resultat, oavsett marknadsförhållanden.

Jag blickar framåt

Jag är optimist och jag är övertygad om att nästa digitaliseringsvåg kommer att föra med sig en ny era av tillväxt och lönsamhet för såväl branscher som samhället i stort. Utbyggnaden av kritisk digital infrastruktur kommer att vara avgörande för att kunna generera värde från ny teknik som exempelvis AI. I hjärtat av vår strategi finns högpresterande, programmerbara nät som levererar differentierad kommunikation. Vårt ledarskap inom mobilnät, i kombination med vår expansion till företagsmarknaden och den kulturella omvandlingen, utgör kärnan i strategin och gör det möjligt för oss att expandera kommunikationsmarknaden och skapa nya intäktsströmmar. Genom att öppna nätverken med hjälp av APIer ger vi utvecklarna möjlighet att ta fram innovationer, utveckla förbättrade applikationer som gör det möjligt för leverantörer av kommunikationstjänster att differentiera sina erbjudanden och ta fram affärsmodeller bortom traditionella abonnemang. Det här tillvägagångssättet driver inte bara tillväxt för nya tjänster utan stimulerar även ytterligare investeringar i nätinfrastruktur vilket resulterar i tillväxt både för Ericsson och hela telekombranschen.

Jag vill rikta ett varmt tack till vårt dedikerade team. Ert hårda arbete och er uthållighet har gjort våra framgångar under året möjliga. Tillsammans är vi redo att leda nästa våg av nätinnovation och driva en framtid av kommunikation och möjligheter utan motstycke.

Börje Ekholm
VD och koncernchef

---

1) Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valuta.
2) Exklusive omstruktureringskostnader.

---

Mobilkommunikation har gjort det möjligt för konsumenter att bli digitala. I dag finns det cirka 8,6 miljarder mobilabonnemang och nästan 80 % av världens befolkning har tillgång till internet via mobila enheter. Marknaden för mobilkommunikation håller nu på att mogna, och det krävs nya användningsområden för att driva på ytterligare investeringar och tillväxt. Mobilkommunikation blir avgörande för nästa digitaliseringsvåg som kommer att innebära en snabbare digitalisering av både företag och samhälle, tillsammans med nya applikationer för konsumenter som bygger på trender som AI och molnbaserade tjänster. För att utnyttja nästa digitaliseringsvåg kommer det att krävas en ny typ av differentierad kommunikation som använder mobilnätens avancerade funktioner som quality-on-demand och positionering. Detta kommer i sin tur att kräva kommunikation som är tillförlitlig och säker – funktioner som är inbyggda i designen av 5G och i Ericssons branschledande produkter och tjänster.

5G-täckning är endast tillgänglig för omkring 40 % av befolkningen utanför Kina, vilket innebär att stora delar av samhället ännu inte har kunnat ta vara på det fulla värdet av digitaliseringen, och det behövs mer investeringar. Trots mobilnätens centrala roll i samhället har våra kunder emellertid svårt att täcka sina kapitalkostnader, vilket gör att de är fortsatt återhållsamma med att investera. Nuvarande prissättningsmodeller, som i princip är frikopplade från nättrafik och kvalitet, har lett till att marknaden för mobilnät har stått stilla de senaste två decennierna, trots geografisk utbyggnad och snabb datatillväxt. Därför behövs nya branschspecifika användningsområden som utnyttjar nätens avancerade funktioner.

Ericssons strategi är att leda nästa våg av mobilkommunikation. Den nya eran kommer att kräva högpresterande och programmerbara nät som kan tillhandahålla differentierad kommunikation inriktad på specifika konsument- och branschbehov. Vi expanderar till nya branschspecifika användningsområden för att driva tillväxt, baserat på vårt ledarskap inom mobilnät.

Att skapa värde genom mobilnätsinnovation

Vi går in i en spännande tid av ökad digitalisering som drar nytta av AI och molnteknik där mobilkommunikation är en viktig möjliggörare. Hittills är det konsumenter som dragit mest nytta av digitaliseringen i form av mobilkommunikation. Nu ser vi en expansion av industriella användningsområden. Vår strategi syftar till att öka värdet på mobilnäten genom att bygga de bästa högpresterande och programmerbara näten och göra det möjligt för våra kunder att erbjuda differentierad kommunikation och nya avancerade nätfunktioner till företag och utvecklare.# Strategi

Kundframgångar

Bäst prestanda för differentierade nät, ständig effektivitet och tillväxt i en öppen värld.

Företag

Vara först med kritiska innovationer och tillvarata strategiska affärsmöjligheter.

• Ledarskap inom mobilnät
  • Teknikledarskap för prestanda, säkerhet och hållbarhet till lägsta totala ägandekostnad över RAN, Core och OSS/BSS.
  • Leda branschens skifte till programmerbara, automatiserade och molnbaserade nät och drift, samt avancerade nättjänster.
• Fokuserad expansion till företagsmarknaden
• Trådlösa nät
  • Förpaketerade lösningar.
  • Ledande tillförlitlighet, säkerhet och drift.
• Kommunikationsplattform
  • Accelerera kommunikations-möjligheter världen över.
  • Global nätplattform.

Ericssons strategi

Överlägsen användarupplevelse. Tillförlitliga och lättanvända lösningar för företag. Nätfunktioner för utvecklare.

Vår grund

• Teknikledarskap
• Kostnadseffektivitet
• Datadriven verksamhet
• Global kompetens och skala

5 Ericsson 2024

Strategi | Bolagsstyrningsrapport | Ersättningsrapport | Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande | Finansiell rapport

Bredda marknaden till mer än kommunikation

Nya användningsområden baserade på 5G börjar växa fram. Fast bredband via mobil-nätet (FWA) är mest moget, med över 100 miljoner abonnemang globalt. FWA stöds av Ericssons energieffektiva Massive-MIMO-teknik och multi-gigabit 5G-hastigheter.

Ericsson expanderar också kommunikations-marknaden med nya verksamhetskritiska nät, till exempel för räddningstjänst, 5G för kontor samt satellitbaserad kommunika-tion som ett komplement till markbundna mobilnät.

Utöver dessa möjligheter utvecklar vi också nya sätt att använda nätfunktionerna. Det har tidigare varit svårt för applikationsut-vecklare att använda nätfunktioner i regional eller global skala, eftersom det skulle kräva att de tecknar avtal med potentiellt hundratals enskilda leverantörer av kommunikations-tjänster. Dessutom har det varit svårt att få tillgång till nätfunktioner eftersom det har krävts djupgående kunskaper om nätet, vilket har gjort dessa funktioner i stort sett otillgäng-liga för den genomsnittliga utvecklaren.

Genom en global plattform gör nu Ericsson mobilnätet, och dess unika funktio-ner, tillgängligt via applikationsprogramme-ringsgränssnitt eller APIer – som enkelt ger utvecklare och företag tillgång till avancerade nätfunktioner i 5G-nätet i ett användarvänligt format som också är enkelt att använda och betala för. Ett exempel är nätverks-APIer för SIM-kort och platskontroll för att göra ekonomiska transaktioner säkrare.

Vi gör det också lättare att erbjuda differentierade tjänster så att leverantörer av kommunikationstjänster kan segmentera sina erbjudanden för specifika branscher. Ett exempel är APIer för premiumvideo som omfattar quality-on-demand, vilket erbjuder en sömlös videokommunikationsupplevelse vid live videoproduktion.

Genom en kombi-nation av programmerbarhet och nätverks-APIer, gör Ericssons teknik det möjligt för utvecklare att dynamiskt kunna begära nät-verksresurser och integrera dessa i sina app-likationer, och sedan sömlöst distribuera sina tjänster på globala marknader. Genom att tillhandahålla specifika nivåer av servicekvalitet och prioritera olika typer av datatrafik kan leverantörer av kommuni-kationstjänster utveckla sina affärsmodeller. Detta gör det möjligt för leverantörer av kom-munikationstjänster att koppla investeringar i nätet till nya intäkter och därmed möjliggöra en bättre avkastning på nätinvesteringarna. Detta har potential att skapa en nätverks-effekt med högre intäkter och ökade investeringar i mobilnät.

Ericsson har de byggstenar som krävs, däribland en djup kunskap om mobilnäts-teknik och utvecklargrupper, för att driva en förändring i mobiltelekommunikationsbran-schen. Vår strategi är inriktad på att bygga de bästa högpresterande och programmer-bara näten, och erbjuda deras funktioner till utvecklare och företag.

Milstolpar 2024

• Förbättringar av Networks portfölj, bland annat genom en mer hållbar Massive MIMO-radio, som ger energibesparingar på mer än 25 %.
• Introduktion av nya RAN-mjukvarufunktioner som avsevärt ökar prestanda och programmerbarhet.
• Ett viktigt kontrakt med MasOrange tecknades om ett öppet och programmerbart 5G-Standalone nät.
• Tillkännagav en ny satsning, med 12 ledande leverantörer av kommunikationstjänster, för att aggregera och sälja nätverks-APIer.
• Nylanserade hela Enterprise Wireless Solutions-portföljen under Ericssons varumärke; utökad till att inkludera neutral host-lösningar för att kunna erbjuda en plattform för 5G-användningsområden för företag.
• Vonage tecknade avtal om nätverks-APIer med Verizon, AT&T, KDDI och AWS.

Nätverkseffekten

En nätverkseffekt uppstår när nätverks-APIer blir brett tillgängliga på en global plattform. När fler utvecklare går med i plattformen och skapar nya tillämpningar, ökar trafiken på nätet, vilket genererar mer intäkter för leverantörer av kommunikationstjänster. Det leder i sin tur till ytterligare investeringar i nätet.

Högpresterande programmerbara nät     Global plattform     Service innovation
Fler nät-funktioner                  Ökade nät-investeringar
Globala API:er                       Intäkter åt leverantörer av kommunika-tionstjänster
Fler användare                       Utvecklare ansluter sig
Förbättrade applikationer            Fler leverantörer av kommunika-tionstjänster

6 Ericsson 2024

Strategi | Bolagsstyrningsrapport | Ersättningsrapport | Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande | Finansiell rapport

Ledarskap inom mobilnät

Ericssons teknikledarskap inom mobilnät är grunden i vår strategi. I framtiden kommer näten att behöva bli mer flexibla för att möjliggöra nya och differentierade on-demand-tjänster som blir avgörande för ett digitaliserat samhälle. Ericsson har bransch-ledande hårdvaru- och mjukvarulösningar för mobilnät som omfattar radio, kärnnät, trans-port och antenner tillsammans med näthan-terings- och driftstödssystem, nätinstallation och avancerade nätverkstjänster. För att kunna erbjuda högsta prestanda, säkerhet och hållbarhet till lägsta totala ägandekostnad utvecklar vi kontinuerligt vår portfölj av mobilnätslösningar.

Nät med hög prestanda bidrar till att bryta mobil-nätens energikurva och minska kundernas energiförbrukning, kostnader och växthus-gasutsläpp. Vi har ökat våra investeringar i utveck-lingen av programmerbara nät som möjliggör en dynamisk och flexibel hantering av nät-resurserna. Möjligheten att erbjuda nätfunk-tioner till utvecklare genom APIer är viktig för användarupplevelsen och för att skapa ett ekosystem som bidrar till intäktstillväxt inom mobiltelekombranschen.

Vi är fast beslutna att driva en förändring i branschen från en vertikal, helt integrerad arkitektur till en horisontell, molnbaserad nät-verksarkitektur. Denna omfattande föränd-ring kräver anpassningar av vår portfölj och våra arbetssätt. Vi kan också leverera verksamhetskritiska nätverk och lösningar som säkerställer motståndskraftig och säker kommunikation för myndigheter, allmän säkerhet, offentlig service och andra branscher. Under de senaste åren har Ericsson investerat betydande resurser i AI och auto-mation. Vi utnyttjar nu vår kompetens inom lösningar för energieffektivitet, snabbare lansering av nya tjänster och enklare nätdrift. Vi tror att AI kommer att ligga till grund för framtida autonoma nätverk.

Högpresterande, programmerbara nät är avgörande för att kunna erbjuda differen-tierad kommunikation. För att erbjuda och skapa intäkter från nätfunktionerna investerar vi i att skapa en global plattform som genom att dra nytta av den globala gruppen av utvecklare kommer att öka användningen av nätet.

Fokuserad expansion till företagsmarknaden

Företagen digitaliseras snabbt baserat på AI och molnteknik. Mobilitet blir alltmer centralt och erbjuder differentierade, säkra och tillför-litliga tjänster med hög prestanda. Genom att bygga vidare på vårt expertkunnande inom mobilnät har Ericsson en stark grund från vilken Bolaget kan expandera till företags-marknaden.

Våra satsningar på det här om-rådet är organiserade kring två huvudpelare. Den första pelaren är baserad på färdig-paketerade trådlösa nät för företag som drar nytta av den ledande tillförlitligheten, säker-heten och driften hos dedikerad mobilkom-munikation. Vår portfölj inom detta område omfattar Private Cellular Networks (PCN), Wireless-WAN (WWAN) och Cloud Security (Security Access Service Edge – eller SASE).

Den andra pelaren, Global Communica-tions Platform, ger applikationsutvecklare en vida överlägsen tillgång till kommunikations-tjänster och avancerade nätfunktioner över hela världen så att de kan utveckla nya tjänster som skapar mervärde. Ericssons dotterbolag Vonage är en vik-tig tillgång för att driva denna andra pelare. Vonage har en stark position på marknaden för Communications Platform as a Service (CPaaS) och leder arbetet med att skapa ett brett ekosystem av utvecklare och partners inom nätverks-APIer.

För att öka den globala tillgången på standardiserade nätverks-APIer lanserade Ericsson Aduna, ett joint venture tillsam-mans med 12 ledande leverantörer av kom-munikationstjänster för att aggregera och sälja nätverks-APIer till utvecklarplattformar, bland annat Vonage. Ett globalt utbud av nätverks-APIer – som fungerar överallt och i alla nätverk – är avgörande för att snabbare kunna bygga upp den här viktiga nya mark-naden. Efterfrågan på nätverks-APIer börjar öka, med ett tidigt momentum i området för säkra finansiella transaktioner samt för att upptäcka och förhindra bedrägerier.

7 Ericsson 2024

Strategi | Bolagsstyrningsrapport | Ersättningsrapport | Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande | Finansiell rapport

Strategisk grund

Teknikledarskap

Ericssons strategiska investeringar i FoU (forskning och utveckling), inklusive investeringar i AI-funktioner för vår port-följ, positionerar Bolaget för att ytterligare utöka teknikledarskapet vad gäller kost-nad och prestanda.# Utöver detta skapar, säkerställer, skyddar och licensierar vi dessutom en patentportfölj som består av mer än 60 000 beviljade patent. Genom våra betydande bidrag till utvecklingen av standarder och spjutspetsteknik kommer vi att få ytterligare avkastning på våra FoU-investeringar och patentlicenser. Vår patent- och licensportfölj (IPR) ger oss stora möjligheter att öka våra licensintäkter ytterligare, med fortsatt tonvikt på att säkerställa att hela värdet realiseras i alla patentlicensavtal.

Kostnadseffektivitet

Ericsson strävar efter att på ett ansvarsfullt sätt hantera kostnader, investeringar och balansräkningen, samtidigt som vi investerar för att stärka vårt teknikledarskap, våra marknadsandelar och vår lönsamhet. Vårt fokus på prestanda- och kostnadsledarskap gör att vi kan tillhandahålla produkter och lösningar till våra kunder till lägsta totala ägandekostnad och vi fortsätter att förbättra produktivitet och kapitaleffektivitet i hela leverantörskedjan. Vi driver en omfattande användning av AI för intern effektivitet.

Datadriven verksamhet

Ericsson fortsätter att fokusera på digitalisering i hela Bolaget för att förbättra den långsiktiga konkurrenskraften. Digitalisering spelar en avgörande roll för att snabba på arbetsflöden och minimera ledtider. Genom att utnyttja digitala verktyg kan vi nå betydande minskningar av ledtider inom försäljning, mjukvaruhantering och tjänsteleverans. Ericssons investeringar i automation och AI fortsätter. Dessa investeringar har resulterat i betydande portföljförbättringar gällande energieffektivitet, nätoptimering och drift, och har bidragit till att effektivisera ledtider för mjukvaruutveckling och andra interna processer.

Global kompetens och skala

Global närvaro, kompetens och expertis hos Ericssons medarbetare tillsammans med ett nära samarbete med kunderna skapar möjligheter till lönsam tillväxt och skalfördelar. Ericssons unika tekniska kompetens är nyckeln till att bibehålla vårt teknikledarskap, medan vår globala leverantörskedja säkerställer motståndskraft i våra kundleveranser.

Ansvarsfullt företagande

För att vara branschledande behöver marknads- och teknikledarskap kombineras med operationell excellens, och det gäller även hur vi bedriver vår verksamhet.

Integritet, etik och regelefterlevnad

Ericsson prioriterar en integritetsstyrd kultur samt etik och regelefterlevnad i allt Bolaget gör, och ingjuter integritet i och genom hela organisationen. Ericssons ramverk för bolagsstyrning vägleder medarbetarna samtidigt som det bygger på deras styrkor – vilket främjar en transparent företagskultur präglad av samarbete och öppen dialog. Det är en av grunderna för sunda och etiska affärsbeslut, robust riskhantering, klara och enhetliga åtgärder vid oegentligheter samt tvärfunktionell samordning.

I juni 2024 avslutades den fyra år långa tillsynen, utförd av en oberoende observatör. Den oberoende observatörens roll har varit att granska, utvärdera och testa alla aspekter av Ericssons globala antikorruptions- och regelefterlevnadsprogram samt intern kontroll. Den oberoende observatörens certifiering och avslutandet av observatörsteamets uppdrag var viktiga milstolpar på Ericssons resa, men arbetet är långt ifrån slutfört. Till följd av bredden av Ericssons globala organisation och den bransch där Bolaget verkar krävs ständig vaksamhet i det fortsatta arbetet för att integrera och förbättra programmet för etik och regelefterlevnad. De senaste årens arbete har väsentligt stärkt Ericssons förmåga att identifiera och hantera faktiska och misstänkta överträdelser när de inträffar, samt bidragit till att säkerställa att de åtgärdas på ett tydligt och konsekvent sätt. För ytterligare uppgifter om programmet för etik och regelefterlevnad, se ”Etik och regelefterlevnad” på sidan 4 i Bolagsstyrningsrapporten.

Hållbarhet och motståndskraft

Energieffektiviteten i våra lösningar är en viktig konkurrensfördel eftersom energikostnaderna är en av kundernas största utgifter. Vi har satt upp mål att nå Net Zero eller nettonollutsläpp av växthusgaser i hela värdekedjan till 2040. När det gäller att begränsa klimatförändringarna, är en av Ericssons viktigaste åtgärder för att minska på utsläppen, att tillhandahålla en energieffektiv portfölj där ökad datatrafik inte medför ökad användning av nätenergi. Vi ingår i olika samarbeten för att upprätthålla respekten för mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter i leverantörskedjan, och har vidtagit åtgärder för att förhindra att vår teknologi negativt påverkar slutanvändares rätt till personlig integritet och yttrandefrihet. Vi har åtagit oss att tillhandahålla en arbetsplats där säkerhet och välbefinnande har högsta prioritet för alla som arbetar på Ericsson och för Bolagets räkning. Vi fortsätter att stärka vår säkerhetskultur och sätter in betydande resurser för att nå vårt mål om Target Zero eller noll dödsfall och incidenter med sjukfrånvaro. Att integrera etik, regelefterlevnad samt hållbarhetsprogram och hållbara metoder i hela Bolaget bidrar till motståndskraften i verksamheten och i leverantörskedjan, vilket banar väg för fortsatt långsiktigt värdeskapande.

Segment

Mobilnät – Networks

Ericssons Networks portfölj omfattar hårdvaru- och mjukvarulösningar samt relaterade tjänsteerbjudanden som gör det möjligt för leverantörer av kommunikationstjänster att utveckla sina nät med nya 5G-funktioner.
– Radioaccessnät (RAN): Består av antenner, radiobasstationer, basband (RAN Compute) och RAN-mjukvara.
– RAN Compute: Portföljen omfattar inomhus- och utomhusenheter med stöd för makro- och mikrositer, som drivs av Ericsson Silicon och ger flexibilitet, kapacitet och energieffektivitet.
– Transport: Fiber- eller mikrovågsanslutningar som förbinder alla RAN-noder i radioaccessnätet med kärnnätet och är hjärtat i 5G-mobilnätet.
– Antennprodukter: Antenner (aktiva och passiva), antennlinjeutrustning, antennsystemtillbehör och matarsystem.
– Ericsson Services: kundsupport, network tuning och intelligent deployment.

Segment	Nettoomsättning, andel av koncernen	Nettoomsättning, SEK miljarder	Justerad EBITA-marginal
Mobilnät – Networks	64 %	2024	17,5 %
		2023	14,0 %
		2022	20,1 %

Mobilnät – Cloud Software and Services

Cloud Software and Services erbjuder lösningar som utrustar leverantörer av kommunikationstjänster med det som behövs för att öka flexibiliteten i verksamheten samt förbättra tjänsteupplevelsen och den operativa effektiviteten. Ericssons erbjudanden inom kärnnät, affärsstöd och driftstödsystem (OSS/BSS), Network Management, Cognitive Network Solutions samt Managed Networks Services gör det möjligt för kunderna att utveckla sina nät mot öppna, programerbara och autonoma nät med stöd av AI.
– Kärnnät: fungerar som ryggraden som överför nätverkstrafik med hög hastighet.
– Affärsstöd och driftstödsystem (OSS/BSS): gör det möjligt för leverantörer av kommunikationstjänster att skapa intäkter från och orkestrera nätfunktioner.
– Network Management and Cognitive Network Solutions: tillhandahåller funktioner som hanterar och optimerar näten.
– Managed Networks Services: erbjudande för databaserad drift av kundernas nät.

Segment	Nettoomsättning, andel av koncernen	Nettoomsättning, SEK miljarder	Justerad EBITA-marginal
Cloud Software and Services	25 %	2024	3,2 %
		2023	2,7 %
		2022	–2,4 %

Enterprise

Avancerade kommunikationslösningar för företag för att påskynda digitaliseringen, driva innovation och optimera processer.
– Global Communications Platform: Molnbaserade plattformslösningar designade för att driva utvecklarengagemang och öka takten i företagens mobilteknikbaserade digitala omställning.
– Wireless Wide-Area Networks (WWAN): Trådlös kommunikation för fordon, avlägsna platser, IoT-applikationer och enheter.
– Privata cellulära nätverk: Säkra och dedikerade 4G- och 5G-nätverk.

Segment	Nettoomsättning, andel av koncernen	Nettoomsättning, SEK miljarder	Justerad EBITA-marginal
Enterprise	10 %	2024	–16,0 %
		2023	–12,0 %
		2022	–18,3 %

Other

Består av medieverksamhet samt icke-allokerad annan verksamhet.
– RedBee Media: Förbereder och distribuerar videotjänster live och on-demand för programföretag, sportligor och leverantörer av kommunikationstjänster.

Segment	Nettoomsättning, andel av koncernen	Nettoomsättning, SEK miljarder
Other	1 %	2024
		2023
		2022

Hållbarhetsmål

Värdekedjans koldioxidavtryck

Års mål	Miljoner ton CO 2 e/%
2040 års mål 1)	31
2024	3
2023 2)	19
2022	92 %
Scope 1 och 2 (stod för mindre än 1 %)	8 %
Scope 3 (uppströms)	7 %
Scope 3 (nedströms)	8 %

1) Validerat av Science Based Targets initiative (SBTi).
2) Data för 2023 har omräknats. För mer information, se sidan 10 i Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande.

• Nettonollutsläpp av koldioxid i hela värdekedjan till 2040 1).
• Noll dödsfall och incidenter med sjukfrånvaro till 2025. Utfall 2024: 2 dödsfall och 72 incidenter med sjukfrånvaro.
• 30 % kvinnor bland anställda och chefer till 2030. Utfall 2024: 27 % respektive 24 %.

Mål och utfall

Långsiktiga mål

Vårt mål är att förbättra Ericssons lönsamhet genom att dra nytta av vårt ledarskap inom mobilinfrastruktur och expandera till företagsmarknaden. Våra finansiella mål uttrycks i termer av justerad EBITA-marginal och fritt kassaflöde före M&A (fusioner och förvärv) som en andel av nettoomsättningen. För att driva värdeskapande och konkurrenskraft prioriterar vi strategiska investeringar i forskning och utveckling (FoU), för att på så sätt säkerställa att vi behåller vårt teknikledarskap och förbättrar vår operationella effektivitet.# Ericsson 2024

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Finansiell rapport

Kommentar från styrelseordföranden

Bästa aktieägare,

Under 2024 fortsatte Ericsson att systematiskt genomföra sin strategi och levererade ett starkt resultat vilket därmed stärkte Bolagets ledande position. Å styrelsens vägnar vill jag inleda med att tacka hela Ericsson-teamet för ert arbete under året.

Framstegen under 2024 uppnåddes i ett utmanande omvärldsläge. Den globala marknaden för mobilinfrastruktur fortsatte att minska, även om Nordamerika återgick till tillväxt under året. Även det geopolitiska läget förblev utmanande, med tecken på att världen rör sig mot en ny uppsättning regler för världshandeln. Ericsson navigerade skickligt genom denna komplexa externa miljö, samtidigt som Bolaget fortsatte att oförtröttligt driva på sitt teknikledarskap och skapa värde för aktieägarna.

Utöver att stödja ledningsgruppen i genomförandet av strategin, arbetade styrelsen intensivt med ett antal viktiga initiativ. Av stor vikt var vårt fortsatta arbete med att överse Ericssons kulturella omvandling. Den oberoende observatörens certifiering av antikoruptions- och regelefterlevnadsprogrammet var en viktig milstolpe, och var ett resultat av de många viktiga åtgärder som Bolaget vidtagit de senaste åren. Detta arbete fortsätter dock och styrelsen kommer att behålla sitt fulla fokus på att säkerställa programmets hållbarhet och stärka företagskulturen på lång sikt.

Strategi

Teknikledarskap är fortsatt kärnan i Ericssons strategi. Inom kärnverksamheten mobilinfrastruktur utvecklar Bolaget programmerbara och differentierade nät med högsta prestanda, som kan leverera differentierad kommunikation. Dessa nät ger Ericssons kunder tillgång till banbrytande lösningar som är konkurrenskraftiga, säkra och tillförlitliga, till lägsta totala ägandekostnad. Dessutom driver Bolaget en fokuserad expansion inom företagssegmentet för att skapa nya möjligheter till ökad intjäningsförmåga från nätverksinvesteringar.

Till år 2030 kommer 80 % av världens mobildatatrafik att ske via 5G-nät. Ericsson är en klar ledare inom 5G, och uppnår konsekvent topplaceringar i tredjepartsbedömningar. Det är bevis på Bolagets beprövade förmåga att driva innovation och Bolagets djupt rotade tekniska kompetens. De framsteg Ericsson ständigt gör, positionerar Bolaget väl inför framtiden. Under 2024 introducerade Ericsson nya lösningar som betydligt förbättrade prestanda, programmerbarhet och energieffektivitet. Ericsson säkrade också ett flertal betydelsefulla kontrakt, inklusive det första programmerbara nätet i Europa, samt viktiga patentlicensavtal. Framgångarna inom patentlicensområdet är ännu ett bevis på Bolagets teknikledarskap och FoU-teamens banbrytande arbete.

Men samtidigt som Ericsson är en tydlig ledare inom mobilnät har den övergripande RAN-marknaden stått stilla i 20 år. Många av Bolagets kunder bland leverantörerna av kommunikationstjänster har svårt att få avkastning på sitt investerade kapital. Om det inte uppstår nya intäktsmöjligheter kommer RAN-marknaden att i bästa fall förbli oförändrad. För att ändra på den här utvecklingen arbetar Ericsson för att definiera nya användningsområden för mobilnäten. Till skillnad från konsumentmarknaden återstår det ännu mycket för företagen och den offentliga sektorn att digitaliseras fullt ut– och i den omvandlingen kan lösningar baserade på differentierad kommunikation spela en viktig roll. Ericsson utforskar ett flertal möjligheter för att expandera marknaden för mobilkommunikation, inklusive verksamhetskritiska nät, fast bredband via mobilnätet (FWA) och ett antal olika företagslösningar.

Nätverks-APIer är en av de viktigaste möjligheterna för att skapa nya intäktsströmmar. Med dessa öppna gränssnitt kan utvecklare integrera avancerade nätfunktioner i sina applikationer, vilket möjliggör nya innovationer och användningsområden och banar väg för nya intäktsströmmar för kunderna och för Ericsson. Tillkännagivandet av Aduna, ett joint venture mellan Ericsson och 12 av världens största telekomoperatörer, där Ericsson kommer att inneha 50 % av aktierna, har till syfte att öka användningen av och innovation inom nätverks-APIer. Etableringen av detta joint venture var en viktig milstolpe under 2024. Det här ekosystemet börjar nu ta form och styrelsen följer noga utvecklingen av den här nya marknadsmöjligheten. Styrelsens kommitté för Enterprise Business and Technology, som inrättades förra året, kommer att fortsätta att ha en viktig roll i det arbetet.

Kapitalstruktur

Bolaget redovisade en nettoomsättning på SEK 247,9 miljarder och en bruttomarginal exklusive omstruktureringskostnader på 44,9 %, och en EBITA-marginal exklusive omstruktureringskostnader på 11,0 %. Styrelsen fortsätter att noggrant följa kassaflödesgenereringen där målet är 9–12 % av nettoomsättningen före M&A. År 2024 överträffade Bolaget sitt mål och genererade ett fritt kassaflöde på SEK 40,0 miljarder. Under året redovisade Ericsson även en icke-kassaflödespåverkande nedskrivning om SEK 15,3 miljarder främst hänförlig till Vonage-förvärvet, vilket avspeglade en marknadstillväxt som var lägre än förväntat i Vonage nuvarande portfölj.

En av styrelsens viktigaste prioriteter är kapitalallokering. Bolaget har en väldiversifierad skuldprofil, med en genomsnittlig tid till förfall på 3,6 år och har en nettokassaposition på SEK 37,8 miljarder vid årets utgång. Styrelsen överser Ericssons kapitalstruktur med ambitionen att säkerställa organiska investeringar i teknikledarskap, som även inkluderar förberedelser inför 6G. Ericssons kunder är beroende av Bolagets förmåga att göra långsiktiga teknikåtaganden och att erbjuda konkurrenskraftiga lösningar. Därtill behöver Bolaget kapital för att kunna göra tilläggsförvärv som kompletterar eller fyller luckor i teknikportföljen eller i geografisk räckvidd. Därutöver ser styrelsen vikten av att återföra överskjutande fritt kassaflöde till aktieägarna. För räkenskapsåret 2024 föreslår styrelsen en ordinarie utdelning på SEK 2,85 (2,70) per aktie till årsstämman. Den ökade utdelningen avspeglar den övergripande ambitionen att eftersträva en stabil till progressiv utdelning.

Hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Ericssons strategi är inte bara beroende av teknikledarskap, utan också av operationell excellens, en stark bolagsstyrning, en kultur av etik och integritet samt att säkra de bästa talangerna. Under 2024 fortsatte styrelsen sin översyn av Bolagets arbete inom hållbarhet och ansvarsfullt företagande. I det arbetet ingick en förenkling och digitalisering av processerna, ytterligare förbättringar av energieffektiviteten i produktportföljen samt en uppdatering och nylansering av den affärsetiska koden (CoBE).

Styrelsen utövar löpande tillsyn av Ericssons program för etik och regelefterlevnad, inklusive områden som kulturomvandling, digitalisering och operativ effektivitet, liksom riskhantering och riskbegränsning. Under 2024 införde Ericsson förbättrade besluts- och verksamhetskontroller och behöll samtidigt ett starkt fokus på Ericssons öppenhetskultur (Speak-Up). Styrelsen följer noggrant den pågående processen med att förändra företagskulturen i syfte att införliva integritet i Ericssons arbetssätt samt stödja sunda och etiska affärsbeslut.

Ericssons bolagsstyrningsramverk har stärkts under de senaste åren och Bolaget fortsätter att arbeta för att ligga i framkant. Dessa förbättringar har möjliggjort ett effektivt regelefterlevnadsprogram, förbättrat styrelsens och ledningens översyn samt lett till en stark, proaktiv riskhantering.

Finansiell disciplin och ett starkt fokus på lönsamhet och avkastning utgör kärnan i alla beslut vi fattar. Vi strävar efter att upprätthålla en stark balansräkning och säkerställa finansiell motståndskraft, och vi är fast beslutna att använda kapital förnuftigt, som stöd för vår strategi. Hållbarhetsmålen är en integrerad del av vår strategi och bidrar till att bygga motståndskraft i hela Bolaget. Genom att adressera klimatförändringar samt prioritera hälsa och säkerhet begränsar vi väsentliga konsekvenser och risker i såväl vår verksamhet som i värdekedjan. Vidare är vårt mål gällande kvinnor i ledande positioner utformat för att attrahera högpresterande talanger på basen av meriter för att främja en innovativ och inkluderande företagskultur.

Generera fritt kassaflöde

Brygga mellan justerad EBITA och fritt kassaflöde (% av nettoomsättningen, illustrativt)	2023	2024	Långsiktigt mål
Justerad EBITA	8 %	11 %	15–18 %
− Finansnetto, skatt och övrigt	−2 %	–3 %	–4 till –5 %
+ Återföring av ned- och avskrivningar	2 %	2 %	2 till 3 %
+ Återföring av avskrivningar av leasade tillgångar	1 %	1 %	1 %
+/− Förändringar i rörelsekapital ³⁾	–5 %	9 %	–1 %
− Kapitalutgifter	–2 %	–1 %	–2 %
− Leasingavgifter	–1 %	–1 %	–1 %
− Omstrukturering ⁴⁾	–2 %	–2 %	–1 %
Fritt kassaflöde (före M&A) som andel av nettoomsättningen	0 %	16 %	9–12 %

Alla siffror är i relation till nettoomsättning.
3) Definieras som förändringar i rörelsens nettotillgångar.
4) Omstruktureringskostnader som redovisat i resultaträkningen för varje år.

Finansiella mål

Fritt kassaflöde före M&A %

	0	5	10	15	20
Långsiktigt mål				>
2024			16 %
2023	0 %
2022			9 %

Fritt kassaflöde före M&A

Justerad EBITA-marginal %

	0	5	10	15	20
Långsiktigt mål				15 %	18 %
2024			10,9 %
2023		8,1 %
2022			11,0 %

Justerad EBITA-marginal

Långsiktigt mål Justerad EBITA-marginal 15–18 %

Viktiga drivkrafter
– Ökade patent- och licensintäkter (IPR)
– Marknad och produktmix
– Operativ hävstång

Fokus
– Att leverera hög kassagenerering från EBITA

Fritt kassaflöde före M&A som andel av nettoomsättningen 9–12 %

10 Ericsson 2024# Förbättrad intern kontroll av etik och regelefterlevnad

Förbättrad intern kontroll av etik och regelefterlevnad har på ett effektivt sätt integrerats i Ericssons verksamhet globalt, med ett betydande fokus på att utnyttja data som stöd för välunderbyggda beslut och bevakning, inklusive en heltäckande bevakning av högrisktransaktioner.

Medarbetare och talanger

Genom hela sin historia har Ericssons medarbetare och deras världsledande tekniska kompetens utgjort grunden för Bolagets framgångar. I dagens värld är den globala konkurrensen om talanger stenhård, och det är helt avgörande att attrahera, behålla och motivera de allra bästa medarbetarna för att med framgång kunna genomföra Bolagets strategi.

Grunden i styrelsens ersättningsfilosofi är att belöna medarbetarna för att de skapar långsiktigt aktieägarvärde i linje med koncernens strategiska mål samtidigt som medarbetarna upprätthåller Bolagets värderingar. Ambitionen är att uppmuntra beteenden som är i enlighet med Ericssons företagskultur och värderingar och på samma gång säkerställa rättvisa och transparens.

Utöver programmen för långsiktig rörlig ersättning (LTV) som styrelsen föreslår årsstämman omfattar styrelsens mandat även att definiera meningsfulla mål för kortsiktig rörlig ersättning (STV) kopplade till affärspla nen men även till beteenden enligt Bolagets värderingar och kultur.

Styrning

Tillsammans med ordföranden i kommittén för Audit and Compliance har jag fortsatt att ha en viktig dialog med större svenska och internationella aktieägare som representerar mer än 57 % av de utestående aktierna. Styrelsen anser att aktieägarnas synpunkter ger värdefulla insikter som bidrar till styrelsens och kommittéernas diskussioner och möjliggör välunderbyggda beslut, vilket förbättrar effektiviteten och styrningen.

Dessa dialoger har under året fokuserat på potentiella förändringar av de långsiktiga ersättningsprogrammen. Här ingår det föreslagna tillägget om treåriga prestationsmått för långsiktig rörlig ersättning (LTV 2025) som ytterligare stärker Koncernledningen och de ledande befattningshavarnas långsiktiga fokus, och stärker samsynen mellan Bolaget och Bolagets långsiktiga aktieägare. Detta följer efter förändringar i den riskutsatta ersättningsstrukturen till VD, inklusive komponenter både inom STV och LTV, som infördes 2024 för att ytterligare öka överensstämmelsen med aktieägarnas intressen.

Möten med hela styrelsen och möten i kommittéerna är effektiva verktyg för att kunna verkställa styrelsens ansvar. De förändringar av styrelsens kommittéer som gjordes förra året har fungerat bra och har gett styrelsen utrymme för att på ett effektivt sätt driva sina olika initiativ. De nuvarande styrelseledamöterna bidrar med en stor bredd av kvalifikationer, kompetenser och egenskaper som stärker styrelsens förmåga att utföra sitt översynsuppdrag för aktieägarnas räkning.

Sammanfattning

I närmare 150 år har Ericsson legat i framkant av teknikutvecklingen och Bolaget har för avsikt att hålla kvar den positionen. För att vara i framkant av teknikutveckling måste man leda inom innovation. Ericsson har åtagit sig att investera i teknikledarskap för att säkerställa sin konkurrenskraft och när Bolaget nu gått in i 2025 är Bolaget starkt positionerat.

Kundernas intresse för program- merbara nät fortsätter att växa och Bolaget tar strategiska steg för att bredda kommunikationsmarknaden. Även om makromiljön förblir utmanande och de geopolitiska riskerna är förhöjda har styrelsen fullt förtroende för Ericssons strategi och Bolagets förmåga att genomföra och driva sitt teknikledarskap i framtiden. När jag nu ser framåt är jag övertygad om att Bolaget kommer att behålla sin ledande ställning.

Å styrelsens vägnar vill jag än en gång uttrycka min uppskattning för och rikta ett varmt tack till VD Börje Ekholm, ledningen och alla medarbetare för deras arbete och bidrag under 2024.

Jan Carlson
Styrelseordförande

12 Ericsson 2024

• Kommentar från styrelseordföranden
• Bolagsstyrningsrapport
• Ersättningsrapport
• Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
• Finansiell rapport
• Förvaltningsberättelse

2024 i korthet

• Nettoomsättningen minskade med –6 % till SEK 247,9 (263,4) miljarder påverkad av en försäljningsnedgång inom Networks på –8 %. Organisk försäljning minskade med –5 %.
• Bruttoresultatet ökade till SEK 109,4 (101,6) miljarder, med en ökning inom alla segment. Bruttomarginalen var 44,1 % (38,6 %). Justerat bruttoresultat var SEK 111,4 (104,4) miljarder, med en marginal på 44,9 % (39,6 %).
• EBIT (förlust) uppgick till SEK 4,3 (–20,3) miljarder, med en EBIT-marginal på 1,7 % (–7,7 %). Justerad EBIT (förlust) var SEK 9,3 (–13,8) miljarder, med en justerad EBIT-marginal på 3,8 % (–5,2 %).
• Periodens resultat var SEK 0,4 (–26,1) miljarder. Resultat per aktie efter utspädning var SEK 0,01 (–7,94).
• EBITA ökade till SEK 22,1 (14,9) miljarder med en EBITA-marginal på 8,9 % (5,7 %), justerad EBITA var SEK 27,2 (21,4) miljarder med en justerad EBITA-marginal på 11,0 % (8,1 %).
• Kassaflöde från rörelsen var SEK 46,3 (7,2) miljarder. Fritt kassaflöde före M&A var SEK 40,0 (–1,1) miljarder.
• Kassa och likvida medel var SEK 43,9 (35,2) miljarder och nettokassan var SEK 37,8 (7,8) miljarder per den 31 december 2024.
• Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning för 2024 om SEK 2,85 (2,70) per aktie.

Nettoomsättning

År	Nettoomsättning (SEK miljarder)
2024	247,9
2023	263,4
2022	271,5

EBIT (förlust) och EBIT-marginal

År	EBIT (förlust) (SEK miljarder)	EBIT-marginal (%)
2024	4,3	1,7 %
2023	–20,3	–7,7 %
2022	–10,0	–4,0 %

Verksamheten under 2024

Försäljningen under 2024 minskade med −6 % till SEK 247,9 (263,4) miljarder. Organisk för- säljning minskade med –5 %.

Networks

Försäljningen inom Networks minskade med −8 % till SEK 158,2 miljarder, en stark försäljningstillväxt i marknadsområde Nordamerika motverkade delvis lägre försäljning inom andra marknadsområden. Organisk försäljning minskade med –6 %.

Cloud Software and Services

Försäljningen inom Cloud Software and Services minskade med –2 % till SEK 62,6 miljarder, då en mindre försäljningsökning inom kärnnät motverkades av lägre försäljning av tjänster. Organisk försäljning minskade med –1 %.

Enterprise

Försäljningen inom Enterprise minskade med –3 % till SEK 24,9 miljarder, med en lägre försäljning inom Global Communications Platform som delvis uppvägdes av tillväxt inom Enterprise Wireless Solutions. Organisk försäljning minskade med –2 %.

Patent- och licensintäkter

Patent- och licensintäkterna var SEK 14,0 (11,1) miljarder som ett resultat av nya 5G-licensavtal och förnyade avtal.

Bruttoresultat

Bruttoresultatet ökade till SEK 109,4 (101,6) miljarder främst drivet av Networks. Bruttoresultatet påverkades av omstruktureringskostnader på SEK –2,0 (–2,8) miljarder. Bruttomarginalen ökade till 44,1 % (38,6 %), drivet av en gynnsammare marknadsmix, kostnadsbesparingsåtgärder, högre patent- och licensintäkter samt beslutet att fokusera på mer lönsamma marknadssegment inom Enterprise.

Rörelseomkostnader

Rörelseomkostnaderna ökade till SEK −105,4 (−90,2) miljarder, inklusive en påverkan om SEK –14,1 miljarder hän- förlig till nedskrivningen av immateriella tillgångar samt omstruktureringskostnader om SEK −3,0 (−3,7) miljarder.

Forsknings- och utvecklingskostnader (FoU)

Forsknings- och utvecklingskostnaderna (FoU) ökade med SEK −2,9 miljarder till SEK −53,5 miljarder, inklusive omstruktureringskostnader på SEK −2,1 (−2,4) miljarder.

Försäljnings- och administrationskostnaderna (SG&A)

Försäljnings- och administrationskostnaderna (SG&A) ökade med SEK −12,4 miljarder till SEK −51,7 miljarder, inklusive en nedskrivning av immateriella tillgångar på SEK –12,6 miljarder och omstruktureringskostnader på SEK −0,8 (–1,3) miljarder. Den resterande ökningen är främst hänförlig till investeringar i segmentet Enterprise.

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader var SEK 0,6 (−31,9) miljarder. 2023 påverkades av en icke kassapåverkande nedskrivning av goodwill på SEK −31,9 miljarder relaterad till Vonage-förvärvet, medan nedskrivningen 2024 var SEK −1,3 miljarder.

EBIT (förlust)

EBIT (förlust) var SEK 4,3 (–20,3) miljarder. Förbättringen är främst ett resultat av lägre icke-kassaflödespåverkande nedskrivningar om SEK –15,3 (–31,9) miljarder, huvudsakligen hän- förliga till Vonage-förvärvet. Ett högre bruttoresultat, delvis motverkat av högre rörel- seomkostnader, bidrog också till förbättringen.

Antal anställda

Antalet anställda var 94 236 (99 952) per den 31 december 2024. Minskningen var främst relaterad till kostnadsbesparingsåtgärder.

Kassaflöde och finansiell ställning

Kassaflödet från rörelsen var SEK 46,3 (7,2) miljarder och gynnades av ett starkt resultat och en betydande minskning av rörelsekapitalet. Fritt kassaflöde före M&A var SEK 40,0 (–1,1) miljarder. Nettokassan per den 31 december 2024 var SEK 37,8 (7,8) miljarder.

13 Ericsson 2024

• Förvaltningsberättelse
• Bolagsstyrningsrapport
• Ersättningsrapport
• Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
• Finansiell rapport

Finansiell översikt

Nettoomsättning

Försäljningen minskade med SEK –15,5 miljarder eller –6 % till SEK 247,9 (263,4) miljarder med en negativ valutaeffekt om SEK –3,3 miljarder. Försäljningen inom Networks minskade med –8 % till SEK 158,2 miljarder, försäljningen inom Cloud Software and Services minskade med –2 % till SEK 62,6 miljarder och försäljningen inom Enter- prise minskade med –3 % till SEK 24,9 mil- jarder. Försäljningen inom segmentet Övrigt minskade med –14 % SEK 2,2 miljarder. Organisk försäljning minskade med –5 %.

Försäljningen ökade inom marknadsom- råde Nordamerika med 23 %. Försäljningen minskade inom de andra marknadsområ- dena, främst inom marknadsområde Sydost- asien, Oceanien och Indien där försäljningen var betydligt lägre då kundernas investerings- nivåer i Indien har normaliserats efter ett rekordår 2023.

Patent- och licensintäkterna ökade till SEK 14,0 (11,1) miljarder som ett resultat av nya 5G-licensavtal och förnyade avtal.

Försäljningsmixen per kategori var:
* Hårdvara: 38 % (38 %)
* Mjukvara: 23 % (22 %)
* Tjänster: 39 % (40 %)

Bruttoresultat

Bruttoresultatet ökade till SEK 109,4 (101,6) miljarder, med en bruttomarginal på 44,1 % (38,6 %).Alla segment redovisade förbättringar. Förbättringen av bruttomarginalen drevs av en mer gynnsam marknadsmix, åtgärder för att minska kostnader, högre patent- och licensintäkter samt beslutet att fokusera på mer lönsamma marknadssegment inom Enterprise. Det justerade bruttosresultatet ökade till SEK 111,4 (104,4) miljarder, medan den justerade bruttomarginalen ökade till 44,9 % (39,6 %).

Forsknings- och utvecklingskostnader (FoU)

FoU-kostnaderna ökade till SEK –53,5 (–50,7) miljarder inklusive omstruktureringskostnader på SEK −2,1 (–2,4) miljarder. FoU-kostnaderna påverkades av en nedskrivning av immateriella tillgångar på SEK –1,4 miljarder, samt en påverkan om SEK –0,7 miljarder från en lägre grad av aktivering av utvecklingskostnader inom Enterprise. Exklusive dessa poster uppvägdes löneökningar, och även delvis högre upplupna rörliga incitamentskostnader, av fördelar från kostnadsåtgärder. Högre upplupna incitamentskostnader var ett resultat av att bonusutfallen översteg målnivåerna under 2024, jämfört med att utfallen var under målnivåerna 2023.

Försäljnings- och administrationskostnader (SG&A)

SG&A-kostnaderna ökade till SEK –51,7 (–39,3) miljarder, inklusive en påverkan om SEK –12,6 miljarder hänförlig till nedskrivningen av immateriella tillgångar under året, omstruktureringskostnader om SEK –0,8 (–1,3) miljarder, samt en positiv påverkan på SEK 0,4 miljarder till följd av lägre avskrivningar efter nedskrivning av immateriella tillgångar. Exklusive dessa poster ökade SG&A-kostnaderna med SEK –0,6 miljarder vilket främst avspeglar investeringar i segmentet Enterprise för att förbättra den operativa effektiviteten, samt högre upplupna rörliga incitamentskostnader, medan löneökningar uppvägdes av åtgärder för kostnadseffektiviseringar. De högre upplupna rörliga incitamentskostnaderna var ett resultat av att bonusutfallen översteg målnivåer under 2024, jämfört med att utfallen var under målnivåer 2023.

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader var SEK 0,6 (–31,9) miljarder. En intäkt på SEK 1,9 miljarder relaterade till en överenskommelse rörande en kommersiell tvist kompenserade för en icke kassapåverkande nedskrivning av goodwill på SEK –1,3 (–31,9) miljarder främst relaterad till Vonage-förvärvet.

Omstruktureringskostnader

Omstruktureringskostnaderna uppgick till SEK –5,0 (–6,5) miljarder främst relaterade till personalminskningar, inklusive åtgärder för att anpassa verksamhetens storlek till en lägre kundefterfrågan på vissa marknader samt åtgärder för att förbättra effektiviteten. Bruttoresultatet omfattade SEK –2,0 (–2,8) miljarder i omstruktureringskostnader, medan rörelseomkostnaderna omfattade SEK –3,0 (–3,7) miljarder i omstruktureringskostnader.

Rörelseresultat före finansiella poster och inkomstskatt (EBIT) (förlust)

EBIT (förlust) ökade till SEK 4,3 (–20,3) miljarder, med en EBIT-marginal på 1,7 % (–7,7 %). Förbättringen är ett resultat av en lägre icke-kassaflödespåverkande nedskrivning om SEK –15,3 (–31,9) miljarder, främst hänförlig till Vonage-förvärvet, samt ett högre bruttoresultat som delvis motverkade ökade rörelseomkostnader. Avskrivningarna av förvärvsrelaterade immateriella tillgångar var SEK –2,5 (–3,3) miljarder. Justerad EBIT ökade till SEK 9,3 (–13,8) miljarder, med en marginal på 3,8 % (–5,2 %).

Patent- och licensintäkter (SEK miljarder)	2024	2023	2022
Patent- och licensintäkter	11,1	14,0	10,4

Andel av försäljningen som utgörs av mjukvara, hårdvara och tjänster (%)	2024	2023	2022
Mjukvara	44 %	36 %	20 %
Hårdvara	40 %	38 %	22 %
Tjänster	39 %	38 %	23 %

Bruttomarginal och omstruktureringskostnader (SEK miljarder)	2024	2023	2022
Omstruktureringskostnader i kostnader för sålda varor och tjänster	0,2	2,8	2,0
Bruttomarginal	44,1 %	41,7 %	38,6 %
Justerad bruttomarginal	44,9 %	39,6 %	---

Periodens resultat och resultat per aktie efter utspädning (SEK miljarder)

Periodens resultat och resultat per aktie efter utspädning	2024	2023	2022
Periodens resultat	0,4	-26,1	19,1
Resultat per aktie efter utspädning	0,01	-7,94	5,62

EBITA och EBITA-marginal

EBITA och EBITA-marginal	2024	2023	2022
EBITA (SEK miljarder)	22,1	14,9	29,1
EBITA-marginal (%)	8,9	5,7	10,7

Fritt kassaflöde (SEK miljarder)

Fritt kassaflöde (SEK miljarder)	2024	2023	2022
Fritt kassaflöde före M&A	40,0	-1,1	22,2
Rörelsekapitaldagar	61	63	75
Omsättningshastighet i lagret	92	93	83
Genomsnittlig kredittid för kundfordringar	76	76	85
Genomsnittlig kredittid för leverantörsskulder	63	61	50

Finansiella intäkter och kostnader, netto

Finansiella intäkter och kostnader var SEK –1,7 (–3,0) miljarder och gynnades av en högre nettokassaställning. Valutasäkringseffekter påverkade finansiella intäkter och kostnader med SEK 0,1 (–0,2) miljarder. USD stärktes gentemot SEK mellan den 31 december 2023 (kurs SEK/USD 10,01) och den 31 december 2024 (kurs SEK/ USD 10,99).

Skatter

Skatterna uppgick till SEK –2,2 (–2,8) miljarder. Effektiv skattesats, exklusive nedskrivningar, främst av goodwill och immateriella tillgångar hänförliga till Vonage-förvärvet, var 28 % för 2024. Effektiv skattesats för 2023 var 32 %, exklusive nedskrivningen av goodwill hänförlig till Vonage-förvärvet.

Periodens resultat

Periodens resultat var SEK 0,4 (–26,1) miljarder. Förbättringen är ett resultat av en lägre icke-kassaflödespåverkande nedskrivning om SEK –15,3 (–31,9) miljarder, främst hänförlig till Vonage-förvärvet, samt ett högre bruttoresultat som delvis motverkade ökade rörelseomkostnader. Ett förbättrat finansnetto samt lägre skatter bidrog också till förbättringen. Resultat per aktie efter utspädning var SEK 0,01 (–7,94).

Rörelseresultat före räntor, skatter och avskrivningar (EBITA)

EBITA ökade till SEK 22,1 (14,9) miljarder då ett förbättrat bruttoresultat delvis motverkades av ökade rörelseomkostnader. EBITA-marginalen var 8,9 % (5,7 %). Justerad EBITA var SEK 27,2 (21,4) miljarder, med en marginal på 11,0 % (8,1 %).

Anställda

Antalet anställda den 31 december 2024 var 94 236 jämfört med 99 952 den 31 december 2023.

Kassaflöde

Kassaflöde från rörelsen ökade till SEK 46,3 (7,2) miljarder till följd av ett förbättrat resultat i kombination med en betydande minskning av rörelsekapitalet. Minskningen av rörelsekapitalet var ett resultat av en gynnsam marknadsmix efter slutförd nätutbyggnad i Indien och en stark försäljningstillväxt inom marknadsområde Nordamerika. Rörelsekapitalet gynnades också av höga kundinbetalningar, med stöd av att vissa kunder betalade i förtid, och en effektiv hantering av leverantörskedjan. Fritt kassaflöde före förvärv ökade till SEK 40,0 (–1,1) miljarder, drivet av ett förbättrat kassaflöde från rörelsen. Kassaflödet från investeringsaktiviteter var SEK –16,0 (–8,7) miljarder, främst drivet av investeringar i räntebärande placeringar efter ökningen av bruttokassan. Kassaflödet från finansieringsaktiviteter var SEK –23,9 (1,0) miljarder inklusive utbetald utdelning om SEK –9,2 miljarder, återbetalning av en obligation om EUR 500 miljoner som förfallit, USD 400 miljoner från en rullande likviditetskredit, samt ett lån på USD 281 miljoner. Detta kompenserades delvis av utbetalning av två lån om USD 184 miljoner respektive USD 108 miljoner.

Finansiell ställning

Bruttokassan ökade med SEK 21,2 miljarder till SEK 75,9 (54,7) miljarder. Nettokassan ökade med SEK 30,0 miljarder till SEK 37,8 (7,8) miljarder drivet av ett positivt fritt kassaflöde efter förvärv, delvis motverkat av utbetalda utdelningar. Åtaganden för ersättningar efter avslutad anställning minskade under året till SEK 24,4 miljarder från SEK 26,2 miljarder. Den svenska förmånsbestämda förpliktelsen (Defined Benefit Obligation, DBO) har beräknats med en diskonteringsränta baserad på avkastningen för svenska statsobligationer. Om diskonteringsräntan hade baserats på svenska bostadsobligationer hade åtagandena för ersättningar efter avslutad anställning varit cirka SEK 13,9 miljarder (SEK 10,5 miljarder lägre än den nuvarande förmånsbestämda förpliktelsen). Den genomsnittliga löptiden för Moderbolagets upplåning var 3,6 år per 31 december 2024, jämfört med 3,2 år per den 31 december 2023. Ericsson hade outnyttjade bekräftade kreditfaciliteter om SEK 33,0 miljarder (USD 3,0 miljarder) per den 31 december 2024. Kreditbetygen har varit oförändrade under året, medan utsikterna har ändrats av Standard & Poor’s (S&P) till stabila från under utveckling. Både S&P och Fitch har långsiktigt kreditbetyg BBB− för Ericsson med stabila utsikter, medan Moody’s har kreditbetyg Ba1 med stabila utsikter.

Avkastning på sysselsatt kapital (SEK miljarder, %)	2024	2023	2022
Sysselsatt kapital vid periodens slut	163,0	178,0	202,9
Avkastning på sysselsatt kapital	14,0 %	2,5 %	-10,7 %

Kassa (SEK miljarder)	2024	2023	2022
Bruttokassa	75,9	54,7	23,3
Nettokassa	37,8	7,8	---

Moderbolagets upplåning – löptid för lån (SEK miljarder)	2025	2026	2027	2028	2029	2030	2031
Certifikat och obligationer	1,6	1,2	1,2	3,4	3,0	8,6	---
Nordiska Investeringsbanken	2,0	---	---	---	---	---	---
Europeiska Investeringsbanken	---	---	5,7	---	---	---	---
AB Svensk Exportkredit (MTN-obligationer)	---	---	---	5,7	---	---	---
Företagscertifikat	---	---	---	---	1,6	---	---

Forskning och utveckling, patent och licensiering

FoU-kostnaderna var SEK –53,5 (–50,7) miljarder. FoU-kostnaderna påverkades av omstruktureringskostnader på SEK –2,1 (–2,4) miljarder.FoU-kostnaderna påverkades även av en nedskrivning av immateriella tillgångar på SEK –1,4 miljarder främst hänförlig till Vonage-förvärvet, samt av SEK –0,7 miljarder från en lägre grad av aktivering av utvecklingskostnader inom Enterprise. Antalet FoU-medarbetare var 26 744 (28 219) och antalet beviljade patent uppgick till fler än 60 000.

Säsongsvariationer

Koncernens försäljning, resultat och kassaflöde från rörelsen varierar från kvartal till kvartal, och är normalt lägst i första kvartalet och högst i fjärde kvartalet. Detta beror främst på att inköpsmönstret varierar över året hos Bolagets kunder.

Tre års genomsnittlig säsongsvariation (2022–2024)

Kvartal	Andel av årlig försäljning
Första kvartalet	22 %
Andra kvartalet	24 %
Tredje kvartalet	25 %
Fjärde kvartalet	29 %

Investeringar i anläggningstillgångar

Under 2024 uppgick investeringarna till SEK 2,3 (3,3) miljarder, motsvarande 1,0 % av försäljningen. Investeringarna rör främst testanläggningar och utrustning för forskning och utveckling, nätdriftscenter samt tillverknings- och reparationsverksamhet. De årliga investeringarna ligger normalt på omkring 1 %–2 % av nettoomsättningen. Styrelsen granskar Bolagets investeringsplaner och förslag. Per den 31 december 2024 hade inga väsentliga belopp avseende fastigheter, byggnader, maskiner eller utrustning ställts som säkerhet för utestående skulder.

Investeringar 2022–2024

	2022	2023	2024
Investeringar i anläggningstillgångar	4,5	3,3	2,3
varav i Sverige	1,7	1,2	0,6
Andel av årlig försäljning	1,6 %	1,3 %	1,0 %

Balanserade utvecklingskostnader

Balanserade utvecklingskostnader minskade till SEK −1,3 (−2,2) miljarder främst på grund av en lägre grad av aktivering av utvecklingskostnader inom segmentet Enterprise.

16 Ericsson 2024

• Förvaltningsberättelse
• Bolagsstyrningsrapport
• Ersättningsrapport
• Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
• Finansiell rapport

Försäljning uppdelad på segment

• Networks, 64 %
• Cloud Software and Services, 25 %
• Enterprise, 10 %
• Övrigt, 1 %

Networks

	2024	2023	2022
Nettoomsättning (SEK miljarder)	158,2	171,4	193,5
EBIT (SEK miljarder)	25,7	19,4	38,5
EBIT-marginal (%)	16,2	11,3	19,9

Networks stod för 64 % (65 %) av koncernens nettoomsättning under 2024. Networks erbjuder- bjudande omfattar hårdvaru- och mjukvarulös- ningar samt relaterade tjänsteerbjudanden som gör det möjligt för leverantörer av kommunikationstjänster att utveckla nya 5G-funktioner. Portföljen omfattar radioaccessnät (RAN), RAN Compute, transportprodukter, antennprodukter och en komplett tjänsteportfölj.

Nettoomsättning

Försäljningen minskade med –8 % till SEK 158,2 (171,4) miljarder, då en stark försälj- ningstillväxt inom marknadsområde Nordame- rika motverkades av lägre försäljning inom de andra marknadsområdena, där leverantörerna av kommunikationstjänster i hög grad förblir försiktiga med sina investeringar. Försälj- ningen inom marknadsområde Nordamerika ökade med 30 %, som ett resultat av vunna kontrakt och selektiva investeringar i näten av några större kunder. Försäljningen inom övriga marknadsområden minskade. Försäljningen minskade med –46 % inom marknadsområde Sydostasien, Oceanien och Indien, främst på grund av mer normaliserade investeringsnivåer i Indien efter ett rekordår 2023. Försäljningen fick stöd av ökade patent- och licensintäkter, som gynnades av nya licensavtal som tecknades under 2024. Organisk försäljning minskade med –6 %.

Bruttoresultat

Bruttoresultatet ökade till SEK 73,6 (68,0) miljarder, med en bruttomarginal på 46,6 % (39,6 %). Ökningen är ett resultat av en gynnsam marknadsmix, fortsatta kostnadsbesparingsåtgärder och en förbättrad effektivitet i leverantörskedjan. Vidare fick bruttomarginalen stöd av högre patent- och licensintäkter. Det justerade bruttoresultatet ökade till SEK 74,7 (69,9) miljarder, med en justerad bruttomarginal på 47,2 % (40,8 %).

EBIT och EBITA

EBIT ökade till SEK 25,7 (19,4) miljarder, med en EBIT-marginal på 16,2 % (11,3 %). EBITA ökade till SEK 25,9 (19,5) miljarder, med en EBITA-marginal på 16,3 % (11,4 %). Högre bruttoresultat och effektiviseringsförbättringar motverkades delvis av en ökning av upplupna rörliga incitamentskostnader, vilket avspeglar ett bonusutfall över målnivån för 2024 och under målnivån 2023. EBIT och EBITA påverkades av omstruktureringskostnader på SEK –1,9 (–4,4) miljarder. Justerad EBIT ökade till SEK 27,6 (23,8) miljarder, med en EBIT-marginal på 17,4 % (13,9 %) medan justerad EBITA ökade till SEK 27,8 (23,9) miljarder med en justerad EBITA-marginal på 17,5 % (14,0 %). Strategiska FoU-investeringar fortsatte för att bygga programmerbara nät med hög prestanda för att bibehålla teknikledarskapet.

Cloud Software and Services

	2024	2023	2022
Nettoomsättning (SEK miljarder)	62,6	63,6	60,5
EBIT (förlust) (SEK miljarder)	-0,4	-0,2	-2,8
EBIT-marginal (%)	-0,7	-0,3	-4,5

Cloud Software and Services stod för 25 % (24 %) av koncernens nettoomsättning under 2024. Cloud Software and Services erbjuder lösningar som hjälper leverantörer av kommunikationstjänster att öka flexibiliteten i sin verksamhet samt förbättra tjänsteupplevelsen och den operativa effektiviteten. Portföljen omfattar kärnnät, affärsstöd och driftstödsys- tem, Network Management, Cognitive Network Solutions samt Managed Networks Services.

Nettoomsättning

Försäljningen minskade med –2 % till SEK 62,6 (63,6) miljarder och försäljningen av tjänster stod för 64 % (66 %) av nettoomsättningen. Måttlig tillväxt inom kärnnät motverkades av en lägre försäljning av tjänster främst på grund av tidpunkter för projektleveranser. Dessutom har omfattningen på kontrakt inom Managed Services minskats på vissa marknader. Försäljningen ökade inom marknads- område Nordamerika samt Europa och Latinamerika som ett resultat av tidpunkter för projektleveranser, medan försäljningen minskade inom övriga marknadsområden. Försäljningen fick stöd av ökade patent- och licensintäkter, som ett resultat av nya licensavtal som tecknades under 2024. Organisk försäljning minskade med –1 %.

Bruttoresultat

Bruttoresultatet ökade till SEK 23,0 (22,1) miljarder, med en bruttomarginal på 36,8 % (34,7 %) som gynnades av ett förbättrat leveransresultat, kostnadsåtgärder och ett fortsatt fokus på kommersiell disciplin. Bruttomarginalen fick också stöd av högre patent- och licensintäkter. Justerat bruttoresultat ökade till SEK 23,9 (22,9) miljarder, med en justerad marginal på 38,2 % (36,0 %).

EBIT (förlust) och EBITA (förlust)

EBIT (förlust) och EBITA (förlust) var SEK –0,4 (–0,2) miljarder. EBIT marginalen var –0,7 % (–0,3 %), medan EBITA marginalen var –0,6 % (–0,3 %). Högre bruttoresultat, effektiviseringsförbättringar och kostnadsåtgärder motverkades delvis av en ökning av upplupna rörliga incitamentskostnader, vilket avspeglar ett bonusutfall över målnivån för 2024 samt investeringar i 5G-portföljen och i motståndskraft. EBIT och EBITA påverkades av omstruktureringskostnader på SEK –2,4 (–1,9) miljarder. Justerad EBIT och EBITA ökade till SEK 2,0 (1,7) miljarder, med en justerad EBITA-marginal på 3,2 % (2,7 %). Genomförandet av strategin fortsätter, med fokus på kommersiell disciplin, snabbare automatisering och en skalbar driftsättning av mjukvara.

Affärsresultat – Segment 17

Ericsson 2024

• Förvaltningsberättelse
• Bolagsstyrningsrapport
• Ersättningsrapport
• Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
• Finansiell rapport

Enterprise

	2024	2023	2022
Nettoomsättning (SEK miljarder)	24,9	25,7	14,6
EBIT (förlust) (SEK miljarder)	-22,1	-38,3	-4,5
EBIT-marginal (%)	-88,8	-148,9	-30,6

Segmentet Enterprise stod för 10 % (10 %) av koncernens nettoomsättning under 2024. Enterprise erbjuder avancerade kommunikationslösningar för företag för att påskynda digitaliseringen, driva innovation och optimera processer. Portföljen inkluderar Global Communications Platform, Wireless Wide- Area Networks (WWAN) och privata cellulära nätverk.

Nettoomsättning

Försäljningen inom Enterprise minskade med –3 % till SEK 24,9 (25,7) miljarder, med en lägre försäljning inom Global Communications Platform som delvis uppvägdes av tillväxt inom Enterprise Wireless Solutions. Försäljningen inom Enterprise Wireless Solutions ökade med 17 % och gynnades av en god efterfrågan på privata 5G- och neutrala host-lösningar samt förnyelse av kundkontrakt inom WWAN och säkerhetslösningar. Försäljningen inom Global Communications Platform minskade med –10 %, negativt påverkad av beslutet att fokusera på mer lönsamma marknadssegment och att minska aktiviteten i vissa länder samt av förlusten av ett kundkontrakt med låga marginaler under fjärde kvartalet 2023. Den negativa effekten uppvägdes delvis av tillväxt inom mer lönsamma marknadssegment, däribland call center-lösningar. Organisk försäljning minskade med –2 %.

Bruttoresultat

Bruttoresultatet ökade till SEK 12,8 (12,0) miljarder, gynnat av en försäljningstillväxt inom Enterprise Wireless Solutions och fokus på mer lönsamma marknadssegment. Brut- tomarginalen ökade till 51,4 % (46,7 %), med stöd av en förbättrad affärsmix till följd av beslutet att fokusera på mer lönsamma marknadssegment och produkter. Justerat bruttoresultat ökade till SEK 12,8 (12,0) miljarder, med en justerad bruttomarginal på 51,5 % (46,7 %).

EBIT (förlust)

EBIT (förlust) var SEK –22,1 (–38,3) miljarder, med en EBIT-marginal på –88,8 % (–148,9 %). De minskade förlusterna berodde främst på en lägre icke-kassaflödespåverkande nedskrivning om SEK –15,3 (–31,9) miljarder, främst hänförlig till Vonage- förvärvet. EBIT påverkades av omstruktureringskostnader på SEK –0,5 (–0,2) miljarder.

Övrigt

	2024	2023	2022
Nettoomsättning (SEK miljarder)	1,2	2,2	3,0
EBIT (förlust) (SEK miljarder)	-5,3	-1,2	-1,2
EBIT-marginal (%)	-180,3	-45,5	-45,5

Finansiell rapport

Justerad EBIT (förlust) var SEK –21,6 (–38,2) miljarder. EBITA (förlust) var SEK –4,5 (–3,3) miljarder. Ökade investeringar för att förbättra den operativa effektiviteten inom Global Communications Platform och en lägre grad av aktivering av utvecklingskostnader motverkade delvis förbättringar av den operativa effektiviteten inom Enterprise Wireless Solutions och inom Technologies and New Businesses. EBITA påverkades av omstruktureringskostnader på SEK –0,5 (–0,2) miljarder. Justerad EBITA (förlust) minskade till SEK –4,0 (–3,1) miljarder, med en justerad EBITA-marginal på –16,0 % (–12,0 %).

Övrigt

Segmentet Övrigt stod för 1 % (1 %) av koncernens nettoomsättning under 2024. Segmentet Övrigt består av medieverksamhet samt icke-allokerad annan verksamhet.

Nettoomsättning
Försäljningen minskade till SEK 2,2 (2,5) miljarder, främst på grund av avyttringen av verksamheten för Sakernas internet under 2023 och en lägre försäljning inom medieverksamheterna.

Bruttoresultat
Bruttoresultatet var SEK –0,1 (–0,5) miljarder, vilket främst avspeglar högre nedskrivningar av tillgångar under 2023. Justerat bruttoresultat ökade till SEK –0,0 (–0,4) miljarder, med en justerad bruttomarginal på –1,5 % (–17,7 %).

EBIT (förlust) och EBITA (förlust)
EBIT (förlust) och EBITA (förlust) var SEK 1,2 (–1,2) miljarder. Ökningen var främst hänförlig till en engångsintäkt på SEK 1,9 miljarder relaterade till en överenskommelse rörande en kommersiell tvist, samt lägre operativa kostnader på grund av avyttringen av verksamheten för Sakernas internet under 2023. EBIT och EBITA påverkades av omstruktureringskostnader på SEK –0,2 (0,0) miljarder. Justerad EBIT (förlust) och EBITA (förlust) var SEK 1,3 (–1,2) miljarder.

---

Organisk försäljnings- tillväxt

Marknadsområde	2024
Nordamerika	24 %
Europa och Latinamerika	–2 %
Sydostasien, Oceanien och Indien	–38 %
Nordostasien	–19 %
Mellanöstern och Afrika	–12 %
Övrigt	6 %

Försäljning uppdelad på marknadsområde

• Nordamerika, 29 %
• Europa och Latinamerika, 26 %
• Sydostasien, Oceanien och Indien, 13 %
• Nordostasien, 8 %
• Mellanöstern och Afrika, 8 %
• Övrigt, 16 %

Marknadsområde Nordamerika

Försäljningen ökade med 23 % till SEK 72,9 miljarder. Försäljningen inom Networks ökade med 30 % som ett resultat av vunna kontrakt och selektiva investeringar i näten av några större kunder. Cloud Software and Services ökade med 1 %. Organisk försäljning ökade med 24 %.

Marknadsområde Europa och Latinamerika

Försäljningen minskade med –2 % till SEK 63,4 miljarder. Försäljningen i Europa var stabil. Lägre investeringar från kunderna uppvägdes av starka kundleveranser och ökade marknadsandelar. Försäljningen i Latinamerika minskade på grund av ökad priskonkurrens och lägre investeringar i kundernas nät. Organisk försäljning minskade med –2 %.

Marknadsområde Sydostasien, Oceanien och Indien

Försäljningen minskade med –39 % till SEK 32,4 miljarder, vilket främst avspeglar mer normaliserade investeringsnivåer i Indien, efter ett rekordår 2023. Försäljningen i Sydostasien minskade som ett resultat av lägre investeringsnivåer bland kunderna på grund av marknadskonsolidering och makroekonomisk osäkerhet, delvis motverkat av nyligen vunna kontrakt. Försäljningen inom Cloud Software and Services minskade, vilket avspeglar tidpunkter för projektleveranser och minskad omfattning av och avslutade avtal inom Managed Services. Organisk försäljning minskade med –38 %.

Marknadsområde Nordostasien

Försäljningen minskade med –22 % till SEK 18,8 miljarder. Försäljningen inom Networks minskade på grund av kundernas lägre investeringsnivåer på vissa föregångsmarknader inom 5G. Försäljningen inom Cloud Software and Services minskade, vilket avspeglar tidpunkter för projektleveranser och minskad omfattning av några kontrakt med låga marginaler. Organisk försäljning minskade med –19 %.

Marknadsområde Mellanöstern och Afrika

Försäljningen minskade med –13 % till SEK 20,8 miljarder. Försäljningen inom Networks minskade vilket avspeglar lägre investeringar i Mellanöstern efter en accelererad 5G-utbyggnad under 2023. I Afrika påverkade makroekonomisk motvind och valutadevalveringar kundernas investeringsnivåer. Dessutom förblev priskonkurrensen intensiv. Försäljningen inom Cloud Software and Services minskade på grund av tidpunkter för projektleveranser. Organisk försäljning minskade med –12 %.

Marknadsområde Övrigt

Marknadsområdet Övrigt innehåller främst patent- och licensintäkter och i det närmaste all försäljning inom segmentet Enterprise. Försäljningen ökade med 4 % till SEK 39,6 miljarder, drivet av patent- och licensintäkter, delvis motverkat av nedgången i försäljningen inom Enterprise. Organisk försäljning ökade med 6 %.

IPR

Patent- och licensintäkterna ökade till SEK 14,0 (11,1) miljarder som ett resultat av nya 5G-licensavtal och förnyade avtal. I ökningen ingår retroaktiva intäkter från tidigare olicensierade perioder. Möjligheterna kvarstår att öka patent- och licensintäkterna ytterligare.

---

Affärsresultat – Marknadsområden

1) Rapporterad försäljning per marknadsområde – 2024 jämfört med 2023

Marknadsområde	2023 (SEK miljarder)	2024 (SEK miljarder)	Förändring jämfört med föregående år¹⁾
Nordamerika	75,5	72,9	23 %
Nordostasien	24,1	18,8	–22 %
Europa och Latinamerika	64,9	63,4	–2 %
Mellanöstern och Afrika	23,8	20,8	–13 %
Sydostasien, Oceanien och Indien	53,3	32,4	–39 %
Övrigt²⁾	38,1	39,6	4 %
Totalt	280,0	247,9	–12 %

¹⁾ Från och med 15 mars 2025 kommer två nya marknadsområden att skapas, marknadsområde Americas och marknadsområde Europa, Mellanöstern & Afrika vilket ersätter marknadsområde Nordamerika, marknadsområde Europa och Latinamerika och marknadsområde Mellanöstern och Afrika.
²⁾ Marknadsområdet Övrigt innehåller främst patent- och licensintäkter och i princip all försäljning inom segmentet Enterprise.

---

Bolagsstyrningsrapport

Inledning

För att vara branschledande behöver marknads- och teknikledarskap kombineras med operationell excellens, och det gäller även hur Ericsson bedriver sin verksamhet. Ericsson anser att en stark bolagsstyrning leder till bättre beslutsfattande, vilket stärker Bolagets konkurrenskraft, förbättrar förmågan att på ett effektivt sätt genomföra strategin och i slutänden medför värde för aktieägarna.

Ericssons bolagsstyrning

Ericsson har åtagit sig att upprätthålla de högsta standarderna för bolagsstyrning och har etablerat ett ramverk för bolagsstyrning som:

• Stärker verksamheten, vilket möjliggör strategiskt genomförande och operationell excellens.
• Främjar och underlättar en effektiv tillsyn över hela organisationen av styrelsen, VD och koncernchef samt koncernledningen på alla nivåer i organisationen.
• Möjliggör beslutsfattande av hög kvalitet och med tydlig ansvarsfördelning på alla nivåer.
• Skapar en robust riskhanteringsstrategi för att effektivt identifiera, hantera och mitigera risker och tillvarata möjligheter.

Ericsson prioriterar en integritetsstyrd kultur samt etik och regelefterlevnad i allt Bolaget gör, och ingjuter integritet i och genom hela organisationen. Ericssons ramverk för bolagsstyrning vägleder medarbetarna samtidigt som det bygger på deras styrkor – vilket främjar en transparent företagskultur präglad av samarbete och öppen dialog. Det är en av grunderna för sunda och etiska affärsbeslut, robust riskhantering, klara och enhetliga åtgärder vid oegentligheter samt tvärfunktionell samordning.

Ericsson har också implementerat metoder och rutiner som fastställer tydliga regler för bolagsstyrning inom hela organisationen. Dessa omfattar allt från frågor som kräver godkännande av Bolagets aktieägare och styrelse till riktlinjer för intressekonflikter, samt styrelsens och ledningens uppgifter och skyldigheter. Alla dessa aspekter är grundförutsättningar för att Ericsson ska kunna bedriva verksamhet i linje med sina värderingar: professionalism, respekt, uthållighet och integritet.

Viktiga åtgärder avseende bolagsstyrning under 2024

Ericssons intensiva arbete med att stärka och förenkla sin bolagsstyrning fortsatte under 2024 och bedrevs parallellt med ytterligare förbättringar av sitt program för etik och regelefterlevnad. Under 2024 fortsatte Ericsson också med arbetet med en förenkling och digitalisering av processer, tvärfunktionella samarbeten, delat ansvarstagande och ett starkt engagemang för att främja en öppenhetskultur (Speak Up). Mer information om viktiga åtgärder inom bolagsstyrningen under 2024 finns på sidan 1 i Bolagsstyrningsrapporten.

Fortsatt tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning

Svensk kod för bolagsstyrning är baserad på principen ”följ eller förklara” och finns publicerad på webbplatsen för Kollegiet för svensk bolagsstyrning, som administrerar Svensk kod för bolagsstyrning: https://bolagsstyrning.se/. Ericsson strävar efter att följa bästa möjliga bolagsstyrningspraxis på en global nivå. Ericsson har inte rapporterat några avvikelser från reglerna i Svensk kod för bolagsstyrning under 2024.

Ansvarsfull verksamhet

Ericsson fortsätter att investera betydande resurser och satsar på att stärka sitt program för etik och regelefterlevnad samt införa och upprätthålla robusta system, kontroller och riktlinjer för att förebygga och upptäcka oegentligheter. Detta inkluderar områdena etik, bekämpning av korruption, mutor och penningtvätt, intressekonflikter samt konkurrenslagstiftning. Framför allt har, som beskrivs i Bolagsstyrningsrapporten, satsningarna underbyggts av arbete inom hela organisationen för att omvandla Bolagets företagskultur och förbättra ramar och processer för styrningen för att på så sätt stärka Ericssons verksamhet.# Ericssons bästa intressen

Utöver att skydda Ericssons bästa intressen har det förbättrade programmet för etik och regelefterlevnad medfört möjligheter till ytterligare effektiviseringar av verksamheten, bland annat digitaliserade rutiner och enklare processer, vilket kan öka produktiviteten och minska framtida rörelsekostnader. I början av 2024 antog Ericsson en förbättrad och förenklad affärsetisk kod för organisationen. Den affärsetiska koden anger Bolagets förväntningar, principer och krav på de anställda när de utför sitt arbete. Den sätter upp ett ramverk för etiskt beslutsfattande och vägleder anställda när de fattar beslut och hanterar risker i arbetet med kollegor, kunder, partners, ägare och andra intressenter. Den stödjer Ericssons Speak Up-kultur och förbjuder repressalier för personer som i god tro rapporterar betänkligheter gällande reglerefterlevnad. Alla anställda måste regelbundet bekräfta att de förstår den affärsetiska koden. Ramverket i den affärsetiska koden utgör standarden för samtliga anställda för att säkerställa att Bolagets beslut och åtgärder är etiska och att Ericsson utgör en positiv global kraft.

Styrelse

På årsstämman, som hölls den 3 april 2024, omvaldes Jan Carlson till styrelseordförande. Jon Fredrik Baksaas, Jan Carlson, Carolina Dybeck Happe, Börje Ekholm, Eric A. Elzvik, Jonas Synnergren, Kristin S. Rinne, Jacob Wallenberg och Christy Wyatt omvaldes som styrelseledamöter. Karl Åberg valdes som ny styrelseledamot. I september 2024 avgick Carolina Dybeck Happe från styrelsen, efter att hon utsetts till en ny roll. Ulf Rosberg, Kjell-Åke Soting och Annika Salomonsson utsågs till arbetstagarrepresentanter av arbetstagarorganisationerna med Loredana Roslund, Frans Frejdestedt och Stefan Wänstedt som suppleanter.

Ledning

Börje Ekholm är VD och koncernchef sedan 2017. VD och koncernchef stöds av koncernledningen.

Dialog med aktieägarna

Som en del av Ericssons löpande dialog med aktieägarna, och utöver den sedvanliga kommunikationen som skett under året mellan aktieägarna och Ericssons funktion för Investor Relations och koncernledning, har Ericssons styrelseordförande Jan Carlson och ordföranden för kommittén för Audit and Compliance, Eric Elzvik, under det första och fjärde kvartalet 2024 haft en dialog med aktieägare och på Bolagets initiativ även haft fördjupade diskussioner med aktieägare som tillsammans representerar cirka 57 % av de utestående aktierna. Dessa dialoger inriktas vanligtvis på ett flertal olika bolagsstyrningsfrågor i syfte att förstå och få återkoppling samt att besvara frågor från aktieägarna. Diskussionerna under 2024 var bland annat inriktade på ersättningsprogram, styrelsens sammansättning och den genomtänkta omvandling som under flera år skett av Ericssons bolagsstyrning, företagskultur och program för etik och regelefterlevnad, liksom hållbarhet och andra frågor. Aktieägarna gav sitt stöd till Ericssons övergripande ersättningsfilosofi, som inkluderar en integritetsbaserad komponent, den omfattande tillsyn som kommittén för Audit and Compliance har över funktionen för reglerefterlevnad, liksom den frekventa och ingående rapporteringen om effektiviteten i programmet för etik och regelefterlevnad till kommittén för Audit and Compliance. Mer information om dialogen med aktieägarna finns på sidan 1 i Bolagsstyrningsrapporten.

20 Ericsson 2024 Förvaltningsberättelse Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport

Ersättningar

Ersättningarna till styrelsens ledamöter och till koncernledningen redovisas i not G2, ”Information angående styrelseledamöter och ledande befattningshavare”. Ytterligare information om ersättning till VD och koncernchef samt till vice verkställande direktör finns i den ersättningsrapport som finns bifogad till denna Finansiella rapport.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

De nuvarande Riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare godkändes av årsstämman 2023 och redovisas på sidorna 24–26.

Programmet för långsiktig rörlig ersättning 2024 (LTV 2024) för koncernledningen

Ericsson har aktiebaserade program för långsiktig rörlig ersättning (LTV) på plats för koncernledningen. LTV 2024 för koncernledningen godkändes av årsstämman 2024. Detaljerna i LTV 2024 redovisas i not G3, ”Aktierelaterade ersättningar”.

Väsentliga kontrakt

Väsentliga kontraktsenliga åtaganden sammanfattas i not D4, ”Avtalsförpliktelser”. Dessa åtaganden gäller främst leasing av kontors- och fabrikslokaler, vissa kundkontrakt, inköpskontrakt för outsourcad tillverkning, FoU- och IT-verksamhet samt inköp av komponenter för den tillverkning som sker inom Ericsson. Ericsson är part i vissa avtal med villkor som kan träda i kraft, förändras eller upphöra att gälla om kontrollen över Bolaget förändras till följd av ett offentligt uppköpserbjudande. Sådana villkor är inte ovanliga i vissa typer av avtal, till exempel finansieringsavtal och vissa licensavtal. Ericsson anser dock (med beaktande av bland annat Ericssons starka finansiella ställning) att inget enskilt gällande avtal medför någon väsentlig påverkan för Ericsson till följd av en förändring av kontrollen över Bolaget.

Riskhantering

Riskhantering är ett viktigt element i strategiskt beslutsfattande och värdeskapande. Ericsson strävar efter att fånga upp de möjligheter och hot som är relaterade till Bolagets strategiska mål. Ericssons riskhanteringsaktiviteter går hand i hand med utveckling och genomförande av Ericssons affärsplaner och operativa strategier. Bolaget har under de senaste åren vidtagit omfattande åtgärder för att säkerställa att strategiska, externa och interna risker på ett adekvat sätt identifieras, bedöms, rapporteras internt, eskaleras samt åtgärdas effektivt. Det är en nyckelprioritet att säkerställa ansvar för riskhantering på alla nivåer i organisationen. Ericssons ledning betonar vikten av att identifiera och hantera risker i beslutsfattande på alla nivåer och har integrerat detta i Ericssons relevanta operativa och funktionella processer. Ericsson strävar efter att säkerställa att risker bedöms korrekt och på ett transparent sätt, och där så är lämpligt eskaleras inom organisationen. Ericssons koncernriskprotokoll (Material Group Risk Protocol) reglerar analysen och eskaleringen av väsentliga risker inom koncernen. Business Risk Committee (BRC) utövar tillsyn och främjar ansvarstagande för potentiellt väsentliga risker. Business Risk Committee leds gemensamt av chefsjuristen och finansdirektören och fungerar som ett integrerat forum för eskalering och övervakning av risker, vilket har stärkt ledningens beslutsfattande och riskhantering. Business Risk Committee-processen och en koncernövergripande riskbedömning har förbättrat Ericssons allmänna insyn i koncernrisker, och har ökat harmoniseringen och möjligheten att på ett effektivt sätt hantera de risker som påverkar olika delar av organisationen. Business Risk Committee granskar framförallt riskärenden med potentiellt väsentlig påverkan (bland annat risker som uppstår i jurisdiktioner med förhöjd riskprofil) och fungerar som ett forum för ledningen för att övervaka och granska risker som identifierats i systemet för koncernriskhantering. Ramverket etablerar en baslinje på koncernnivå för transparens och översyn av risker. Aktiviteter för riskhantering på koncernnivå övervakas av Business Risk Committee som rapporterar relevanta frågor till styrelsen, där kommittén för Audit and Compliance ansvarar för tillsynen av Bolagets riskhantering och riskhanteringsramverket (Enterprise Risk Management framework). Den finansiella riskhanteringen styrs av finansfunktionen. Ytterligare information om hantering av finansiella risker finns i not F1, ”Finansiell riskhantering”, i den Finansiella rapporten. Ericssons koncernriskprotokoll (Material Group Risk Protocol), Business Risk Committee och Ericssons riskhanteringsramverk (Enterprise Risk Management framework) kompletterar varandra för att säkerställa att styrelsen och ledningen har en samstämmig syn på koncernens risker. Ericssons riskhanteringsprocess (Enterprise Risk Management process) tillhandahåller ett system för bedömning och avhjälpande av risker i hela koncernen och för alla med ansvar för riskhanteringsaktiviteter. Processen syftar till att säkerställa att koncernfunktioner, marknadsområden och affärsområden tar hänsyn till risk i relation till strategiska mål och beslutsfattande, samtidigt som eskalering av väsentliga koncernrisker till Business Risk Committee säkerställs. Bolaget stärker kontinuerligt sina transaktionskontroller och sin dataanalys, bland annat genom en förbättrad process för tillbörlig aktsamhet och övervakning av tredjepartsrelationer. Ericsson har också utökat sina riskbedömningar av antikorruption till att omfatta landspecifika risker inom reglerefterlevnad, tagit fram en karta över statligt ägda enheter för att identifiera offentliga tjänstemän och statsägda kunder, utökat antalet anställda på plats lokalt inom reglerefterlevnadsfunktionen samt utökat den totala personalstyrkan inom reglerefterlevnad och andra övervakningsfunktioner. Information om risker som kan påverka måluppfyllandet och ligga till grund för avhjälpande åtgärder finns i övriga delar av Förvaltningsberättelsen, i noterna A2, ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål”, F1, ”Finansiell riskhantering”, och F4, ”Räntebärande skulder”, samt i kapitlet Riskfaktorer. Mer information om riskhantering finns på sidorna 5–6 i Bolagsstyrningsrapporten.

Inköp och logistik

Ericssons hårdvara utgörs till stor del av elektronik. För produkttillverkningen köper Ericsson både specialtillverkade och standardiserade komponenter och tjänster från globala, regionala och lokala leverantörer.# Ericsson 2024

Förvaltningsberättelse

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Finansiell rapport

Ericsson förhandlar fram globala ramavtal med sina huvudleverantörer och strävar, som ett sätt att bygga en robust leverantörskedja, efter att ha flera alternativa leverantörer och undvika situationer med beroenden av en enda leverantör. Tillverkningen av elektroniska moduler och delkomponenter outsourcas i stor utsträckning till kontraktstillverkare. Ericsson fokuserar den interna tillverkningen på lansering av nya produkter och ny teknik. Merparten av den mogna produktportföljen outsourcas till kontraktstillverkare. Ericsson har interna produktionsanläggningar i USA, Estland, Kina, Brasilien, Rumänien och Mexiko. Ericsson kräver av sina leverantörer att de följer de principer som fastslås i Ericssons uppförandekod för affärspartners. Detta verkställs genom avtal, regelbundna riskbedömningar, revision och relaterade åtgärder. Uppförandekoden sätter höga standarder inom miljöledning, mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter, arbetsmiljö, affärsetik och antikorruption som grundstenar i Ericssons ansvarsfulla företagande. Affärspartners måste ha ett miljöledningssystem på plats och ha kännedom om och följa gällande miljölagstiftning, tillstånd och rapporteringskrav. Om kraven i uppförandekoden är striktare än lokala standarder och lagar ska kraven i uppförandekoden gälla.

Ericsson arbetar för att minska miljöpåverkan och utsläpp i leverantörskedjan och har satt som mål att 350 leverantörer med höga utsläpp och strategiskt viktiga leverantörer ska sätta upp mål för utsläppsminskningar i linje med Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 C.

Hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Hållbarhet och ansvarsfullt företagande utgör integrerade delar av Ericssons strategi och företagskultur. De genomsyrar hela verksamheten med syfte att driva verksamhetsomvandlingen och skapa värde för Bolagets kunder och andra intressenter. Ericsson har åtagit sig att skapa positiv påverkan samt att minska riskerna för Bolaget och dess intressenter genom sin verksamhet och värdekedja med sin teknik, sina lösningar och medarbetarnas expertis. Ericsson strävar efter att minimera negativ påverkan från den egna verksamheten och hela värdekedjan genom att ständigt försöka förbättra produkternas miljö- och energiprestanda, tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter samt behålla fokus på arbetsmiljön för alla som arbetar för Bolaget.

En rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande lämnas som en separat rapport, bifogad till årsredovisningen i enlighet med den äldre lydelsen av Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554, 6 kap., paragraf 10 och 11) som gällde före den 1 juli 2024.

Juridiska tvister som involverar statliga myndigheter

I februari 2022 informerade Ericsson offentligt att en intern utredning från 2019 omfattade en granskning av Ericssons anställda, återförsäljare och leverantörer i Irak under perioden mellan 2011 och 2019. Utredarna kunde inte fastslå de slutgiltiga mottagarna av några betalningar eller visa att någon Ericssonanställd var direkt involverad i finansiering av terroristorganisationer. Bolagets interna utredning från 2019 drog inte slutsatsen att Ericsson gjort eller var ansvariga för någon betalning till någon terroristorganisation. Bolaget fortsätter att fullt ut samarbeta med United States Department of Justice i dess utredning av de frågor som diskuterades i den interna Irakutredningen från 2019 och i relaterade frågor som rör jurisdiktioner, bland annat Irak. Bolaget tillhandahåller ytterligare dokument och annan information som fortsätter att efterfrågas av United States Department of Justice. Eftersom ytterligare information fortsätter att identifieras och utvärderas i fortsatt samarbete med United States Department of Justice i den pågående utredningen, förväntas det inte dras några definitiva slutsatser om resultatet förrän utredningen är avslutad. Omfattningen och varaktigheten av den utredningen fortsätter att vara oviss.

Som en del av sitt försvar mot att Ericsson 2013 stämt det indiska mobiltelefonbolaget Micromax i Delhi High Court för patentintrång (en tvist som nu förlikats), lämnade Micromax in en stämning till Indiens konkurrensmyndighet, Competition Commission of India. Competition Commission of India hänsköt ärendet till sin utredningsavdelning, Director General’s Office, för en fördjupad undersökning. Competition Commission of India inledde liknande undersökningar mot Ericsson i januari 2014 på grundval av krav från Intex Technologies (India) Limited och 2015 på grundval av ett nu förlikat krav från iBall. Ericsson har vid Delhi High Court ifrågasatt Competition Commission of Indias behörighet att hantera dessa ärenden. Den 13 juli 2023 fann Division Bench i Delhi High Court att i denna instans hade Competition Commission of India ingen rätt att genomföra de pågående utredningarna mot Ericsson. Competition Commission of India har överklagat detta till Indiens högsta domstol.

I april 2019 informerades Ericsson av kinesiska State Administration for Market Regulations Anti-monopoly Bureau (SAMR) att myndigheten inlett en undersökning av Ericssons licensering av patent i Kina. Ericsson samarbetar i undersökningen, som fortfarande befinner sig i en fas av fastställande av fakta. Framöver väntar en fortsatt utredning av fakta och möten med SAMR för att underlätta myndighetens bedömning och slutsatser. I händelse av SAMR konstaterar brister har myndigheten befogenhet att besluta om beteendemässiga och finansiella sanktioner.

Juridiska tvister som inte involverar statliga myndigheter

I augusti 2022 lämnades en civilrättslig stämning in i United States District Court for the District of Columbia mot Telefonaktiebolaget LM Ericsson och Ericsson Inc. (tillsammans ”Ericssons svaranden”). Stämningen lämnades in av anställda hos USA:s militär, anställda hos underleverantörer till regeringen i USA och andra civila som dödats eller skadats i terroristangrepp i Irak, Afghanistan och Syrien från 2005 till 2021, samt av deras familjemedlemmar. Stämningen ställer krav på Ericssons svaranden enligt U.S. Anti-Terrorism Act och innefattar påståenden om att Ericssons svaranden gjort betalningar som i ett sista led har hjälpt de terroristorganisationer som utförde, planerade eller godkände angreppen. I november 2022 lämnade Ericssons svaranden in ett yrkande om att stämningen skulle avvisas. Den 20 december 2022 lämnade kärandena in en kompletterande ansökan som lade till ytterligare kärandeparter, inklusive en kärandepart som åsamkats skada i Turkiet, samt även Ericsson AB (tillsammans med Ericssons svaranden, ”Ericssons företagssvaranden”), VD Börje Ekholm och en före detta företrädare för Ericsson (som inte har blivit delgiven) som svarandeparter. Vidare gjordes gällande ytterligare påståenden och yrkanden. I mars 2023 framställde Ericssons företagssvaranden och Börje Ekholm nya avvisningsyrkanden avseende den ändrade stämningsansökan. I juni 2023 lämnade kärandena in svarsyttranden över svarandenas avvisningsyrkanden och svarandena gav i juli 2023 in yttranden till stöd för avvisningsyrkandena. All skriftväxling mellan parterna har lämnats in och målet är pågående i domstol. Alla svaranden kommer fortsätta att försvara sig kraftfullt i detta ärende.

I februari 2024 lämnades även en andra civilrättslig stämning för påstådda brott mot U.S. Anti-Terrorism Act in i United States District Court for the District of Columbia. Stämningsansökan lämnades in av samma advokatbyrå och innehåller väsentligen samma påståenden och yrkanden som de som framställdes i den ursprungliga stämningsansökan om påstådda överträdelser av U.S. Anti-Terrorism Act som lämnades in i augusti 2022, och anger samma ”Ericssons företagssvaranden”, VD Börje Ekholm och en före detta företrädare för Ericsson som svarande. Den nya stämningsansökan gavs in av ytterligare anställda hos USA:s militär, anställda hos underleverantörer till regeringen i USA och andra civila som dödats eller skadats i terroristangrepp i Irak, Afghanistan, Syrien, Turkiet, Niger och Frankrike från 2005 till 2021, samt av deras familjemedlemmar. Domstolen har vilandeförklarat målet i avvaktan på dess avvisningsbeslut avseende den tidigare inlämnade stämningsansökan. Svarandena kommer att försvara sig kraftfullt i detta ärende.

Sedan 4 augusti 2023 har ett antal civilrättsliga stämningar mot Telefonaktiebolaget LM Ericsson lämnats in i Solna tingsrätt. 93 käranden har lämnat in stämningsansökningar, som samordnas och finansieras av en brittiskbaserad processfinansiär. Kärandena utgörs av en grupp utländska fonder och finansiella institutioner som påstås vara eller ha varit aktieägare i Bolaget. Deras skadeståndsanspråk är främst baserade på påstått otillräcklig informationsgivning avseende innehållet i den interna Irakutredningen från 2019. Ericsson gav in sitt svaromål den 15 mars 2024. Den 14 februari 2025 förelade tingsrätten Ericsson att överlämna den interna Irakrapporten från 2019 till kärandenas ombud. Ericsson avser att överklaga beslutet. Medan handläggningen i sak är vilandeförklarad i väntan på slutligt avgörande avseende överlämnandet av internrapporten har tingsrätten schemalagt en muntlig förberedelse den 16 oktober 2025. Ericsson kommer fortsätta att försvara sig kraftfullt i detta ärende.

Den 11 oktober 2023 inledde Ericsson patentintrångsförfaranden mot vissa Lenovo-bolag (tillsammans ”Lenovo”) i Eastern District of North Carolina. Under förfarandet begär Ericsson att få fastställt att Ericsson har följt sina FRAND-åtaganden och ETSI:s IPR-policy samt att Lenovo har gjort intrång i Ericssons patent.# Ericsson 2024 Förvaltningsberättelse

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Finansiell rapport

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare godkända av årsstämman 2023

Inledning

Dessa riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare (” Riktlinjerna ”) omfattar koncernledningen för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (” Bolaget ” eller ” Ericsson ”), inklusive verkställande direktören och koncernchefen (” VD och koncernchef ”) (“ koncernled- ningen ”). Riktlinjerna ska tillämpas på ersätt- ningar som avtalas, och förändringar som görs i redan avtalade ersättningar, efter det att Riktlinjerna antagits av årsstämman. Avsikten är att Riktlinjerna ska gälla i fyra år fram till årsstämman 2027. Beträffande anställnings- förhållanden utanför Sverige, får vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande lokala regler eller etablerad lokal praxis. I sådana fall ska Riktlinjernas övergripande ändamål tillgodoses i största möjliga utsträckning. Rikt- linjerna omfattar inte ersättning beslutad av bolagsstämma, exempelvis långsiktiga rörliga ersättningsprogram (” LTV ”).

Målsättning

Riktlinjerna syftar till att säkerställa att ersättningarna är förenliga med Bolagets gällande ersättningsfilosofi och ersättnings- praxis för Bolagets medarbetare, vilka grundar sig på principer om konkurrenskraft, jämlikhet, transparens och prestation. De främsta målen är att:

• attrahera och behålla kompetenta, presta- tionsinriktade och motiverade medarbe- tare som har sådan förmåga, erfarenhet och färdighet som krävs för att genomföra Ericssons strategi;
• uppmuntra beteenden i enlighet med Ericssons företagskultur och kärnvärden;
• säkerställa rättvis ersättning genom att se till att den totala ersättningen är av lämplig storlek utan att vara för hög och att grunden för ersättningarna är tydligt förklarad;
• erbjuda en totalersättning, bestående av både fast och rörlig ersättning samt förmåner som är konkurrenskraftig på de marknader där Ericsson konkurrerar om medarbetare; och
• främja former av rörlig ersättning som förenar medarbetarna i arbetet mot tyd- liga och relevanta mål, samt stärker deras prestationer och möjliggör flexibla ersätt- ningskostnader för Ericsson.

Riktlinjerna och Bolagets strategi samt hållbara långsiktiga intressen

En framgångsrik implementering av Bolagets strategi och hållbara långsiktiga intressen kräver att Bolaget kan attrahera, behålla och motivera medarbetare med de rätta egen- skaperna samt erbjuda konkurrenskraftig ersättning. Syftet med Riktlinjerna är att möjliggöra för Bolaget att erbjuda medlem- marna av koncernledningen attraktiv och konkurrenskraftig totalersättning. Rörlig ersättning som omfattas av Riktlinjerna ska tilldelas enligt specifika fördefinierade och mätbara affärsmål som härrör från den kort- och långsiktiga affärsplan som godkänts av styrelsen. Målen kommer att inkludera finan- siella mål på koncern-, affärs- och/eller mark- nadsområdesnivå. Dessutom kommer strate- giska mål, operativa mål, mål för medarbetar- nas engagemang, mål för kundnöjdhet, mål för hållbarhet och ansvarsfullt företagande eller andra mål för ledande indikatorer att tillämpas om Kompensationskommittén anser det lämpligt.

Övrig information

Ericsson har också inlett patentintrångsförfaranden mot Lenovo vid United States International Trade Commission och i andra jurisdiktioner (Bra- silien och Colombia). Lenovo har i gengäld lämnat in stämningar mot Ericsson vid High Court of Justice i Storbritannien, vid Unified Patent Court, vid United States International Trade Commission samt vid Eastern District of North Carolina, och har ansökt om en så kallad anti-suit injunction vid Eastern District of North Carolina. Eastern District of North Carolina avslog denna ansökan 14 februari 2024. Efter Lenovos överklagan har detta beslut upphävts och återförvisats till Eastern District of North Carolina den 24 oktober 2024. Detta är en global tvist och ytterligare stämningar och andra rättsliga åtgärder kan komma att initieras av parterna. Bolaget förvaltar sin portfölj med imma- teriella rättigheter aktivt liksom behovet av tredjepartslicenser och är, från tid till annan, inom ramen för den löpande verksamheten inblandad i tvister relaterade till detta som kärande, svarande eller på annat sätt. Förutom de tvister som nämnts ovan är Bolaget, och kan i framtiden komma att bli, involverat i olika andra juridiska utredningar, tvister, krav (inklusive krav från tredje part till Bolaget har skadeslöshetsåtagande för ansvar för skada på grund av intrång eller har tillhandahållit garantier till) och rätts- processer, som en följd av Bolagets normala affärsverksamhet.

Koncernens struktur

Koncernen består av fler än 200 juridiska personer, och cirka 100 filialer, med kunder i cirka 175 länder. Moderbolaget Telefonaktiebolaget LM Ericssons (Moder- bolaget) verksamhet utgörs huvudsakligen av koncernlednings- och holdingbolagsfunk- tioner, internbanksverksamhet samt kund- kredithantering. Per den 31 december 2024 hade Moderbolaget 1 (3) filial.

Finansiell information

Resultatet efter finansiella poster uppgick till SEK 6,6 (–0,7) miljarder. Under 2024 och 2023 hade Moderbolaget ingen försäljning till dotterbolagen. Av Moderbolagets totala inköp av varor och tjänster gjordes 37 % (31 %) från dotterbolag. Under året inträffade bland annat följande större förändringar i Moderbolagets finansiella ställning:

• Kort- och långfristiga skulder till dotter- bolag ökade med SEK 20,2 miljarder till SEK 67,8 miljarder.
• Nedskrivningar av investeringar i dotter- bolag och intresseföretag om SEK 14,0 miljarder, främst relaterat till Vonage.
• Utdelningar från dotterbolag och intresseföretag på SEK 18,7 miljarder.
• Bruttokassan ökade med SEK 23,8 miljarder till SEK 58,7 (34,9) miljarder.

Vid årets slut uppgick fritt eget kapital till SEK 22,3 (27,6) miljarder och totalt eget kapital till SEK 70,6 (75,8) miljarder.

Aktieinformation

Per den 31 december 2024 uppgick det totala antalet aktier till 3 348 251 735, varav 261 755 983 A-aktier (med en röst vardera) samt 3 086 495 752 B-aktier (med en tion- dels röst vardera). A- och B-aktier medför samma rätt till andel i Bolagets tillgångar och resultat. Moderbolagets största aktie- ägare per årsskiftet var Investor AB med cirka 24,52 % av rösterna (9,3 % av aktierna), AB Industrivärden med cirka 15,1 % av rösterna (2,6 % av aktierna), och AMF Tjänstepension och AMF Fonder med cirka 5,0 % av rösterna (2,97 % av aktierna).

2 529 745 egna aktier tilldelades till anställda eller såldes under 2024, i enlighet med villkoren i programmet för långsiktig rörlig ersättning för Ericssons anställda. Kvotvärdet av dessa aktier var SEK 5,00 per aktie, totalt SEK 12,6 miljoner, vilket motsvarar mindre än 1 % av aktiekapitalet, och redovisad ersättning för sålda aktier uppgick till SEK 28,6 miljoner. Innehavet av egna aktier uppgick den 31 december 2024 till 15 579 561 B-aktier. Kvotvärdet av dessa aktier är SEK 5,00 per aktie, totalt SEK 77,9 miljoner, och aktierna representerar 0,47 % av det totala aktiekapitalet. Anskaffnings- kostnaden uppgår till SEK 78,1 miljoner.

Årsstämman 2024 beslutade att god- känna överlåtelsen av egna aktier till anställda och över börs, riktad nyemission om 4,1 miljoner C-aktier samt ett bemyndigande till styrelsen att besluta om ett förvärvser- erbjudande för det tidigare beslutade LTV- programmet I 2023 till Ericssons koncern- ledning och för anställda som klassificeras som ledande befattningshavare. I enlighet med bemyndigandet från årsstämman beslu- tade styrelsen under det andra kvartalet 2024 att återköpa de nyemitterade aktierna, som sedan omvandlades till B-aktier. Kvotvärdet av de återköpta aktierna var SEK 5,00 per aktie, eller totalt SEK 20,5 miljoner, vilket motsvarar mindre än 0,1 % av det totala aktiekapitalet. Anskaffningskostnaden uppgick till SEK 20,7 miljoner.

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen föreslår en utdelning på SEK 2,85 (2,70) per aktie och att återstoden av fritt eget kapital behålles i Moderbolaget. Utdelningen föreslås betalas ut i två delar, SEK 1,43 per aktie med 27 mars 2025 som avstämningsdag för utdelning (betalnings- datum 1 april 2025) och SEK 1,42 per aktie med 29 september 2025 som avstämnings- dag för utdelning (betalningsdatum 2 oktober 2025). För Moderbolagets innehav av egna B-aktier utgår ingen utdelning. Styrelsen föreslår att vinsten disponeras enligt nedan (under antagande att inga egna aktier innehas på avstämningsdagen):

Beskrivning	Belopp
Belopp att utdelas till registrerade aktieägare	9 542 517 445
Belopp att överföra i ny räkning i Moderbolaget	12 792 927 405
Totalt fritt eget kapital i Moderbolaget	22 335 444 850

Till grund för sitt förslag till utdelning har styrelsen enligt 18 kap. 4 § i aktiebolagslagen bedömt Moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet, ekonomiska ställning i övrigt samt förmåga att på sikt infria sina åtaganden. Per den 31 december 2024 uppgick koncernens soliditet till 31,8 % (32,8 %) och nettokassan uppgick till SEK 37,8 (7,8) miljarder. Moderbolagets fria egna kapital skulle ha varit cirka SEK 1,62 miljarder lägre om tillgångar och skulder inte värderats till verkligt värde i enlighet med 4 kap. 14 a § årsredovisningslagen. Styrelsen har också tagit hänsyn till Moderbolagets resultat och ekonomiska ställning och koncernens ställning i övrigt. Styrelsen har härvid tagit hänsyn till kända förhållanden som kan ha betydelse för Moderbolagets och koncernbolagens ekonomiska ställning. Den föreslagna utdelningen begränsar inte koncernens investeringsförmåga eller förmåga att anskaffa kapital. Det är styrel- sens bedömning att den föreslagna utdel- ningen är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på Moderbolagets och koncernens egna kapital liksom Moderbolagets och kon- cernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt, i beaktande av kommande års affärsplaner och ekonomiska utveckling.# Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Bolaget har särskilda program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen som har godkänts av årsstämman. Sådana beslut omfattas inte av Riktlinjerna. Detaljerad information om Ericssons aktuella ersättningspolicy och hur vi lever upp till vår policy och våra Riktlinjer, samt information om tidigare beslutade långsiktiga rörliga ersättningsprogram vilka ännu inte har förfallit till betalning, inklusive tillämpliga prestationsvillkor, finns i ersättningsrapporten samt i not G2, ”Information angående styrelseledamöter och ledande befattningshavare” och not G3, ”Aktierelaterade ersättningar” i årsredovisningen.

Hantering av ersättningar till koncernledningen

Styrelsen har inrättat en Kompensationskommitté (”Kommittén”) som hanterar ersättningspolicy, ersättningsprinciper och ärenden som rör ersättning till koncernledningen. Styrelsen har gett Kommittén mandat att besluta om och hantera vissa ärenden inom specifika områden. Kommittén kan även i enskilda fall bemyndigas av styrelsen att avgöra specifika ärenden.

Kommittén har mandat att granska och förbereda ärenden, för beslut av styrelsen, som rör löner och andra ersättningar till VD och koncernchef. Dessutom har Kommittén i uppgift att minst en gång vart fjärde år förbereda, för beslut av styrelsen, förslag till årsstämman om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, liksom förslag om långsiktiga rörliga ersättningsprogram och liknande aktierelaterade ersättningar.

Kommittén har mandat att besluta om löner och andra ersättningar till övriga medlemmar av koncernledningen, förutom VD och koncernchef, inklusive mål för kortsiktig rörlig ersättning (”STV”) samt utbetalning av STV baserat på prestation och uppnådda resultat.

För att fullgöra sina skyldigheter tar Kommittén hänsyn till ersättningstrender, regeländringar, informationsgivningskrav och den allmänna globala ersättningsmiljön för ledande befattningshavare. Innan Kommittén förbereder rekommendationer för lönejusteringar för VD och koncernchef för styrelsens beslut, eller godkänner lönejusteringar för övriga medlemmar i koncernledningen, granskar Kommittén lönedata, Bolagets resultat och individuella prestationer.

Berörd anställd är inte närvarande vid Kommitténs möten när frågor som rör deras egen ersättning diskuteras. På samma sätt är VD och koncernchef inte närvarande vid styrelsemöten när frågor som rör VD och koncernchefens egen ersättning diskuteras.

Kommittén får utse oberoende expertrådgivare för att bistå och ge råd i dess arbete. Ordföranden i Kommittén och styrelseordföranden arbetar tillsammans med Ericssons avdelning för Investor Relations för att säkerställa goda och kontinuerliga kontakter i lämplig omfattning med aktieägarna i frågor som rör ersättning till koncernledningen.

Översikt över ersättningspaketet som omfattas av Riktlinjerna

För koncernledningen kan ersättningspaketet innefatta fast lön, kort- och långsiktig rörlig ersättning (STV och LTV), pension och andra förmåner. Nedan beskrivs de huvudsakliga komponenterna för ersättning till koncernledningen som regleras av Riktlinjerna, inklusive information om varför de tillämpas, hur de fungerar, tilldelningsnivåer och relaterade resultatmått.

Dessutom har årsstämman beslutat att införa LTV för medlemmar i koncernledningen, och kan även i framtiden besluta om sådana program. Befintliga aktiebaserade LTV-program som fastställts av årsstämman har utformats för att skapa långsiktiga incitament för medlemmar i koncernledningen och för att stimulera Bolagets utveckling och därigenom skapa långsiktigt värde. Målsättningen är att attrahera, behålla och motivera ledande befattningshavare på en konkurrensutsatt marknad genom prestationsbaserade och aktierelaterade incitament samt att uppmuntra uppbyggnaden av ett betydande aktieinnehav, för att skapa ett gemensamt ägarintresse mellan koncernledningen och aktieägarna.

Intjänandeperioden är tre år för de befintliga aktiebaserade LTV-programmen som beslutats av aktieägarna och intjänande kräver uppfyllande av fastställda prestationsvillkor. LTV är en viktig del av ersättningen till koncernledningen, men programmen omfattas inte av Riktlinjerna i och med att de beslutas separat av årsstämman.

Komponent och syfte	Beskrivning
Fast lön Syfte: – att attrahera och behålla det ledarskap som behövs för att implementera Ericssons strategi – att betala ut en del av den årliga ersättningen på ett förutsebart sätt	Fast ersättning, utbetalad vid fastställda tidpunkter. Löner ska fastställas med hänsyn till: – Ericssons övergripande affärsresultat – affärsresultat för den enhet som individen leder – individens prestation från år till år – externa ekonomiska förhållanden – befattningens omfattning och komplexitet – extern marknadsdata – lön och villkor för övriga anställda baserade på orter som anses vara relevanta för rollen Vid beslut om fast lön ska påverkan på den totala ersättningen, inklusive pensioner och tillhörande kostnader, beaktas.
Kortsiktig rörlig ersättning (STV) Syfte: – att ge medlemmarna av koncernledningen gemensamma, tydliga och relevanta mål, som sammanfaller med Ericssons strategi och hållbara långsiktiga intressen – att erbjuda en individuell intjäningsmöjlighet kopplad till prestation till en flexibel kostnad för Bolaget	STV är en rörlig ersättningsplan som ska mätas mot mål som härrör från affärsplanen och betalas ut under ett år. Utbetalningar av STV ska ske i form av årlig kontant ersättning efter att Kommittén och i tillämpliga fall styrelsen har granskat och godkänt utfallet av de resultatmål som normalt fastställs i början av året för varje medlem av koncernledningen. Målnivån för utbetalning under ett räkenskapsår får vara upp till 150 % av medarbetarens årliga fasta lön. Utbetalningen ska normalt fastställas i linje med marknadspraxis i anställningslandet. Maximal utbetalning ska vara upp till två gånger målnivån (dvs. inte mer än 300 % av den årliga fasta lönen). Eventuell befintlig möjlighet till långsiktig rörlig ersättning beaktas när målnivå för STV fastställs (och vice versa). STV ska baseras på mått som är kopplade till den årliga affärsplanen och till Ericssons långsiktiga strategi och hållbarhet. Måtten kommer att kan omfatta finansiella mål på koncern-, affärsområdes- och/eller marknadsområdesnivå (för relevanta medlemmar av koncernledningen). Andra möjliga mått kan omfatta strategiska mål, operativa mål, mål för medarbetarnas engagemang, mål för kundnöjdhet, mål för hållbarhet och ansvarsfullt företagande eller andra ledande indikatorer. I slutet av resultatperioden för varje STV-cykel ska styrelsen och Kommittén utvärdera resultaten i relation till måtten och fastställa utfallet, i tillämpliga fall på grundval av den finansiella information som offentliggjorts av Bolaget avseende finansiella mål. Styrelsen och Kommittén förbehåller sig rätten att: – när som helst, revidera ett eller flera STV-mål – retroaktivt justera STV-målen vid extraordinära omständigheter – minska eller helt ställa in STV i det fall Ericsson drabbas av allvarliga ekonomiska svårigheter, till exempel i ett läge där ingen utdelning betalas – justera STV om resultaten för STV-målen inte är en korrekt återspegling av affärsresultatet – minska eller helt ställa in STV för enskilda medarbetare vars prestationsutvärdering är under acceptabel nivå eller som är föremål för en pågående prestationsutvärdering Styrelsen och Kommittén ska ha diskretionär rätt att: – helt eller delvis ställa in en persons rätt till utbetalning av STV om personen har agerat på ett sätt som bryter mot Ericssons affärsetiska kod – helt eller delvis återkräva utbetald STV om personen har agerat på ett sätt som bryter mot Ericssons affärsetiska kod – återkräva STV som utbetalats till personen på felaktiga grunder, såsom rättelse av finansiella resultat på grund av inkorrekt finansiell rapportering eller oförenlighet med finansiella rapporteringskrav.
Pension Syfte: – att attrahera och behålla det ledarskap som behövs för att implementera Ericssons strategi – att underlätta planering för pension genom att erbjuda konkurrenskraftiga pensionslösningar som är i linje med lokal marknadspraxis	Premier som betalas till en pensionsfond. Pensionsplanen ska vara utformad i enlighet med konkurrenskraftig praxis i den aktuella medarbetarens hemland och kan innehålla olika tilläggsplaner som kompletterar det nationella socialförsäkringssystemet. Pensionsplanerna ska vara avgiftsbestämda, såvida inte den aktuella medarbetaren omfattas av en förmånsbestämd pensionsplan enligt tvingande bestämmelser i eller kollektivavtal eller lokala regler. För medlemmar av koncernledningen i Sverige: – pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda förutom där lag eller kollektivavtal föreskriver förmånsbestämd pension. Pensionsgrundande lön utgörs av fast lön och, där så krävs enligt lag eller kollektivavtal, eventuell rörlig lön. – en kompletterande pensionspremie kan betalas med maximalt 35 % av den del av den fasta lönen som överstiger eventuella beloppsgränser i kollektiva pensionsplaner, om inte en högre procentsats föreskrivs enligt lag eller kollektivavtal. – den kompletterande pensionspremien kan, som alternativ till pensionspremien, bytas mot en kontant betalning under förutsättning att det görs på ett för Bolaget kostnadsneutralt sätt. Medlemmar av koncernledningen som är anställda i andra länder än Sverige kan omfattas av lokala, konkurrenskraftiga pensionsplaner i sina respektive hemländer i linje med vad som erbjuds andra anställda i samma länder.

Ersättningsrapport

Under vissa särskilda omständigheter, där medarbetare inte kan ta del av lokala pensionsplaner i anställningsland kan:

• kontant betalning som motsvarar pensionen tillhandahållas som beskattningsbar förmån, eller
• premier betalas till en internationell pensionsfond för medarbetarens räkning på kostnadsneutral basis

I samtliga fall ska de årliga pensionspremierna uppgå till högst 70 % av den årliga fasta lönen.

Övriga förmåner

Ytterligare former av direkt eller indirekt ersättning, som betalas ut årligen och som inte räknas som fast lön, kort- eller långsiktig rörlig ersättning eller pension.

Syfte:

• att attrahera och behålla det ledarskap som behövs för att implementera Ericssons strategi,
• att betala ut en del av den årliga ersättningen på ett förutsebart sätt.

Förmåner ska fastställas i linje med konkurrenskraftig praxis i medarbetarens anställningsland och återspegla vad som erbjuds andra ledande befattningshavare i samma land, vilket kan utvecklas från år till år. Förmåner kan till exempel inkludera företagstelefon, företagsbil, friskvård, sjuk- och andra försäkringsförmåner, skattesupport, resor, företagsgåvor och ersättningar för internationell omplacering och/eller utlandspendling som krävs för att kunna uppfylla rollen. Förmånsnivåer ska fastställas i linje med konkurrenskraftig marknadspraxis och återspegla vad som erbjuds andra ledande befattningshavare i den medarbetarens anställningsland. Förmånsnivån kan variera från år till år beroende på vilka kostnader förmånerna medför för Bolaget. Övriga förmåner ska uppgå till högst 10 % av den årliga fasta lönen för medlemmar av koncernledningen i Sverige.

Ytterligare förmåner och ersättningar till medlemmar av koncernledningen som pendlar till Sverige eller är på långtids- uppdrag (long-term assignment, ” LTA ”) i ett annat land än det ursprungliga landet för anställning ska fastställas i linje med Bolagets policy för internationell rörlighet. Sådana förmåner kan inkludera, men är inte begränsade till, pendlings- eller flyttkostnader, ökade levnadskostnader, boendekostnader, hemresor, utbildningsbidrag och skatte- samt socialförsäkringsstöd.

Beaktande av ersättning till Bolagets medarbetare

För att säkerställa konsekvent tillämpning har styrelsen och Kommittén, vid beredning av Riktlinjerna, beaktat totalersättning samt anställningsvillkor för Bolagets medarbetare, genom att granska hur Ericssons ersättnings- policy tillämpas för Bolagets vidare krets av medarbetare. Det finns en tydlig koppling mellan ersätt- ningskomponenterna för medlemmarna av koncernledningen och Bolagets medarbetare vad gäller tillämpningen av ersättningspo- licyn samt de metoder som används för att fastställa fasta löner, kort- och långsiktig rörlig ersättning, pensioner och förmåner. Dessa metoder ska tillämpas på ett brett och konsekvent sätt inom hela Bolaget. Målen för kortsiktig rörlig ersättning är likvärdiga och resultatmåtten för långsiktiga rörliga ersätt- ningsprogram är desamma för medlemmarna av koncernledningen och andra kvalificerade medarbetare i Bolaget. Den del av ersätt- ningen som är kopplad till resultat är dock vanligtvis högre för koncernledningen i linje med marknadspraxis och de högre nivåerna för totalersättning som förekommer på sådan nivå.

Anställningsavtal och uppsägning av anställning

Medlemmarna av koncernledningen har fasta tillsvidareanställningar. Den ömsesidiga upp- sägningstiden får vara högst tolv månader. Vid uppsägning från medarbetarens sida finns ingen rätt till avgångsvederlag. Oavsett omständigheterna får den fasta lönen under uppsägningstiden plus eventuellt avgångsvederlag sammantaget inte över- stiga ett belopp motsvarande 24 månaders fast lön för medarbetaren, om inte andra bestämmelser följer av nationell lagstiftning eller kollektivavtal.

Medarbetaren kan ges rätt till avgångs- vederlag fram till den överenskomna pen- sionsåldern eller, om ingen överenskommelse om pensionsålder finns, fram till den månad då medarbetaren fyller 65 år. I fall där med- arbetaren har rätt till avgångsvederlag från och med ett datum som infaller mindre än tolv månader före pensioneringen räknas avgångsvederlaget ned proportionellt mot den återstående tiden och beräknas endast för perioden mellan datumet då anställ- ningen upphör (dvs. slutet av uppsägnings- tiden) och pensioneringsdagen.

Avgångsvederlaget ska sänkas med mot- svarande 50% av den ersättning eller mot- svarande kompensation som medarbetaren får, eller har fått rätt till, från en annan arbets- givare eller för eget eller annat arbete under den period som medarbetaren får avgångs- vederlag utbetalt från Bolaget.

Bolaget har rätt att säga upp ett anställ- ningsavtal med omedelbar verkan utan föregående meddelande och utan rätt till avgångsvederlag, om medarbetaren begår allvarliga överträdelser av sina skyldigheter gentemot Bolaget.

Vanligtvis avgörs tvister med anledning av ledande befattningshavares anställnings- avtal eller andra avtal som rör anställningen eller förfarandet genom vilka avtalen ingåtts, tolkats eller tillämpats, liksom andra tvister om förhållanden som har sin grund i avta- len, genom skiljeförfarande med tre skilje- män enligt Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstituts regler. Oavsett utfallet av sådant skiljeförfarande kan Bolaget, inom ramen för rättsförhållandet mellan parterna, stå för skiljemännens avgifter och kostnader samt för Bolagets processkostnader (inklu- sive advokatarvoden), förutom i de fall då skiljeförfarandet inletts av medarbetaren utan skälig grund.

Rekryteringspolicy för nya medlemmar av koncernledningen

När ersättningen till en ny medlem av koncernledningen ska fastställas ska styrel- sen och Kommittén beakta alla relevanta fak- torer för att säkerställa att ersättningen utfor- mas i linje med Bolagets och aktieägarnas bästa intressen. Sådana faktorer inkluderar:

• vilken befattning som avses,
• kandidatens kompetens, erfarenhet och förmågor,
• nivå och typ av ersättning hos tidigare arbetsgivare,
• vilket geografiskt område som kandidaten rekryteras från och huruvida ersättning för flytt behövs,
• kandidatens personliga omständigheter,
• aktuell lönepraxis på marknaden,
• interna relativa faktorer.

Ytterligare överenskommelser

I undantagsfall kan ytterligare överenskom- melser träffas när det bedöms vara lämpligt och nödvändigt för att rekrytera eller behålla en viss medarbetare. Sådana överenskom- melser kan gälla kortsiktig eller långsiktig rörlig ersättning eller fast lön, och överens- kommelserna kan förnyas. Varje överenskom- melse ska dock vara tidsbegränsad samt inte överstiga en tidsperiod om 36 månader och ett belopp som är dubbelt så högt som den årliga fasta lönen som medarbetaren hade fått om ingen ytterligare överenskommelse hade träffats. Dessutom kan andra mått och mål tillämpas för rörlig ersättning till den nya medarbetaren under det första året, om det bedöms vara lämpligt.

I enskilda fall kan styrelsen eller Kommit- tén, även besluta om utbetalning av ersätt- ning som kompenserar för eventuell förverkad ersättning från en tidigare arbetsgivare i och med rekryteringen av den nya medarbetaren. Styrelsen och Kommittén avgör i enskilda fall om hela eller en del av den förverkade ersätt- ningen, inklusive förverkad rörlig ersättning, ska ersättas. Om förverkad rörlig ersättning ska ersättas beaktas relevanta faktorer, inklu- sive den rörliga ersättningens utformning (kontanta medel eller aktier), aktuella presta- tionsvillkor samt när den rörliga ersättningen skulle ha intjänats eller betalats ut. Vanligtvis ersätts förverkad ersättning med jämförbar ersättning.

Om en intern kandidat befordras till kon- cernledningen kan det innebära att vissa tidigare gällande villkor fortsätter att gälla, inklusive pensions- och förmånsrättigheter och eventuella utestående tilldelningar av rörlig ersättning. Om en medlem av koncern- ledningen utses som följd av samgående med eller förvärv av ett annat bolag kan tidigare gällande villkor också tillämpas i upp till högst 36 månader.

Styrelsens diskretion

På rekommendation från Kommittén kan styrelsen, vid extraordinära omständigheter, besluta om att tillfälligt helt eller delvis avvika från Riktlinjerna, exempelvis:

• när ny VD och koncernchef tillsätts,
• vid betydande förändringar i Bolagets struktur, organisation, ägarstruktur eller verksamhet (till exempel bud, förvärv, fusion, fission osv) som kan kräva juste- ringar av STV och LTV eller andra kompo- nenter för att säkerställa kontinuitet i koncernledningen, och
• under andra omständigheter, förutsatt att avvikelser krävs för att främja Bolagets långsiktiga intressen och hållbarhet eller för att säkerställa Bolagets ekonomiska bärkraft.

Kommittén ansvarar för att förbereda ärenden för beslut i styrelsen, vilket innefattar ärenden som rör avvikelser från Riktlinjerna. Sådana avvikelser presenteras i ersättningsrapporten för det aktuella året.

Händelser efter räkenskapsårets utgång

Ericsson utser Charlotte Levert till personaldirektör

Den 5 februari 2025 meddelade Ericsson att Charlotte Levert utsetts till ny personal- direktör, Senior Vice President, och chef för koncernfunktionen People. Charlotte Levert som för närvarande är Vice President och personalchef för affärsområdet Cloud and Software Services ersätter MajBritt Arfert, som i oktober 2024 meddelade att hon läm- nar Ericsson. Charlotte Levert tillträdde sin nya tjänst den 10 februari och är baserad i Sverige.

Ericsson meddelar förändringar i koncernledningen och i strukturen för marknadsområdena

Den 25 februari 2025, meddelar Ericsson förändringar i koncernledningen och den globala operativa strukturen genom att organisera marknadsområdena på ett mer effektivt sätt.# Ericsson 2024

Förvaltningsberättelse

Per Narvinger utses till Executive Vice President och chef för affärsområdet Networks. Jenny Lindqvist utses till chef för affärsområdet Cloud Software and Services. Fredrik Jejdling lämnar sin tjänst som chef för affärsområde Networks 15 mars 2025 och kvarstår som senior rådgivare i företaget fram till 30 juni 2025. I Ericssons nya operativa struktur kommer två nya marknadsområden att skapas för att ersätta marknadsområde Nordamerika, marknadsområde Europa och Latinamerika och marknadsområde Mellanöstern & Afrika. Marknadsområde Americas kommer att ledas av Yossi Cohen och marknadsområde Europa, Mellanöstern & Afrika kommer att ledas av Patrick Johansson.

27 Ericsson 2024

Förvaltningsberättelse
Bolagsstyrningsrapport
Ersättningsrapport
Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
Finansiell rapport

Vår revisionsberättelse har avlämnats den 26 februari 2025

Deloitte AB
Thomas Strömberg
Auktoriserad revisor

Styrelsens försäkran

Styrelsen och verkställande direktören intygar att koncernens bokslut har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna IFRS såsom de har fastställts av IASB och antagits av EU, och ger en rättvisande bild av koncernens ekonomiska ställning och resultat. Moderbolagets redovisning har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och ger en rättvisande bild av Moderbolagets ekonomiska ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och Moderbolaget ger en rättvisande beskrivning av utvecklingen för koncernens och Moderbolagets verksamhet, ekonomiska ställning och resultat, och tar upp väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som rör Moderbolaget och bolagen inom koncernen.

Stockholm, 26 februari 2025

Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ)
Org. nr. 556016-0680

Jan Carlson
Styrelseordförande

Jacob Wallenberg
Vice styrelseordförande

Jon Fredrik Baksaas
Styrelseledamot

Börje Ekholm
VD och koncernchef och styrelseledamot

Eric A. Elzvik
Styrelseledamot

Kristin S. Rinne
Styrelseledamot

Jonas Synnergren
Styrelseledamot

Christy Wyatt
Styrelseledamot

Karl Åberg
Styrelseledamot

Ulf Rosberg
Styrelseledamot

Annika Salomonsson
Styrelseledamot

Kjell-Åke Soting
Styrelseledamot

28 Ericsson 2024

Förvaltningsberättelse
Bolagsstyrningsrapport
Ersättningsrapport
Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
Finansiell rapport

• E Koncernstruktur 53
• E1 Eget kapital 53
• E2 Företagsförvärv/avyttringar 54
• E3 Intresseföretag 55
• F Finansiella instrument 56
  • F1 Finansiell riskhantering 56
  • F2 Finansiella intäkter och kostnader 61
  • F3 Finansiella tillgångar, långfristiga 61
  • F4 Räntebärande skulder 62
• G Personalrelaterat 63
  • G1 Ersättning efter avslutad anställning 63
  • G2 Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare 67
  • G3 Aktierelaterade ersättningar 69
  • G4 Information om anställda 74
• H Övrigt 75
  • H1 Skatter 75
  • H2 Resultat per aktie 76
  • H3 Kassaflödesanalys 77
  • H4 Transaktioner med närstående 77
  • H5 Ersättning till revisorer 78
  • H6 Händelser efter räkenskapsårets utgång 78

Noter till koncernens finansiella rapporter

• A Grund för rapporternas upprättande 34
  • A1 Väsentliga redovisningsprinciper 34
  • A2 Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål 40
• B Affärsverksamhet 42
  • B1 Segmentsinformation 42
  • B2 Nettoomsättning 45
  • B3 Kostnader per kostnadsslag 45
  • B4 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader 45
  • B5 Varulager 45
  • B6 Balansposter relaterade till kundkontrakt 46
  • B7 Övriga kortfristiga fordringar 46
  • B8 Leverantörsskulder 46
  • B9 Övriga kortfristiga skulder 46
• C Långfristiga tillgångar 47
  • C1 Immateriella tillgångar 47
  • C2 Materiella anläggningstillgångar 49
  • C3 Leasing 50
• D Åtaganden 51
  • D1 Avsättningar 51
  • D2 Eventualförpliktelser 52
  • D3 Ställda säkerheter 52
  • D4 Kontraktsenliga åtaganden 52

Koncernens finansiella rapporter och noter

Koncernens finansiella rapporter

Koncernens resultaträkning

Januari–december, MSEK	Not	2024	2023	2022
Nettoomsättning	B1, B2	247 880	263 351	271 546
Kostnader för sålda varor och tjänster		–138 515	–161 749	–158 251
Bruttoresultat		109 365	101 602	113 295
Forsknings- och utvecklingskostnader		–53 514	–50 664	–47 298
Försäljnings- och administrationskostnader	C1	–51 657	–39 255	–35 692
Nedskrivningar av kundfordringar	F1	–265	–268	–40
Rörelseomkostnader		–105 436	–90 187	–83 030
Övriga rörelseintäkter	B4	3 229	994	1 231
Övriga rörelsekostnader	B4	–2 599	–32 859	–4 493
Resultat från andelar i intresseföretag	B1, E3	–246	124	17
Resultat före finansiella poster och inkomstskatt (EBIT)	B1	4 313	–20 326	27 020
Finansiella intäkter	F2	2 734	2 145	778
Finansiella kostnader	F2	–4 103	–4 118	–1 930
Valutaeffekter vinster/förluster, netto	F2	–355	–1 020	–1 259
Resultat efter finansiella poster		2 589	–23 319	24 609
Inkomstskatt	H1	–2 215	–2 785	–5 497
Årets resultat		374	–26 104	19 112
Årets resultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		20	–26 446	18 724
Innehav utan bestämmande inflytande		354	342	388
Övrig information
Medelantal aktier före utspädning (miljoner)	H2	3 332	3 330	3 330
Resultat per aktie hänförligt till Moderbolagets aktieägare, före utspädning (SEK)	H2	0,01	–7,94	5,62
Resultat per aktie hänförligt till Moderbolagets aktieägare, efter utspädning (SEK)	H2	0,01	–7,94	5,62

Koncernens rapport över totalresultat

Januari–december, MSEK	2024	2023	2022
Årets resultat	374	–26 104	19 112
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som inte kan omklassificeras till resultaträkningen
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner	877	905	10 669
Omvärdering av kreditrisk för upplåning	–567	–667	1 030
Kassaflödessäkringar
Vinst er/förluster redovisade under perioden	–	–	3 703
Omföring till goodwill	–	–	–3 677
Skatt på poster som inte kan omföras till resultaträkningen	–28	–114	–3 067
Poster som har eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningen
Kassaflödessäkringar
Vinst er/förluster redovisade under perioden	–3 892	754	–701
Omklassificering till resultaträkningen	725	1 090	280
Omräkningsdifferenser
Förändringar i omräkningsdifferenser	6 461	–2 375	7 130
Omklassificering till resultaträkningen	73	59	–85
Andelen övrigt totalresultat från intresseföretag	40	–10	49
Skatt på poster som har eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningen	652	–380	87
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt	4 341	–738	15 418
Totalresultat för perioden	4 715	–26 842	34 530
Totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare	4 515	–27 233	34 274
Innehav utan bestämmande inflytande	200	391	256

30 Ericsson 2024

Koncernens finansiella rapporter och noter

Bolagsstyrningsrapport
Ersättningsrapport
Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
Finansiell rapport

Koncernens balansräkning

MSEK	Not	31 dec 2024	31 dec 2023
Tillgångar
Långfristiga tillgångar
Immateriella tillgångar	C1
Balanserade utvecklingskostnader		4 593	4 678
Goodwill		56 077	52 944
Kundrelationer, produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar		7 954	22 667
Materiella anläggningstillgångar	C2	10 545	12 195
Nyttjanderätter	C3	6 487	6 320
Finansiella tillgångar
Kapitalandelar i intresseföretag	E3	1 179	1 150
Övriga investeringar i aktier och andelar	F3	2 029	2 091
Långfristig kundfinansiering	B6, F1	190	1 347
Långfristiga räntebärande placeringar	F1, F3	19 440	9 931
Övriga långfristiga finansiella tillgångar	F3	5 161	6 350
Uppskjutna skattefordringar	H1	24 412	22 375
		138 067	142 048
Kortfristiga tillgångar
Varulager	B5	27 125	36 073
Kontraktstillgångar	B6, F1	6 924	7 999
Kundfordringar	B6, F1	44 151	42 215
Kortfristig kundfinansiering	B6, F1	4 332	5 570
Aktuella skattefordringar		6 083	6 395
Övriga kortfristiga fordringar	B7	9 261	11 962
Kortfristiga räntebärande placeringar	F1	12 546	9 584
Kassa och likvida medel	H3	43 885	35 190
		154 307	154 988
Summa tillgångar		292 374	297 036
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Aktiekapital	E1	16 743	16 722
Tillskjutet kapital	E1	24 731	24 731
Omräkningsdifferenser	E1	12 788	6 067
Kassaflödessäkringar	E1	–1 770	745
Omvärdering av upplåning	E1	–503	–53
Balanserade vinstmedel	E1	42 295	50 461
Eget kapital hänförligt till Moderbolagets aktieägare	E1	94 284	98 673
Innehav utan bestämmande inflytande	E1	–1 301	–1 265
		92 983	97 408
Långfristiga skulder
Ersättning efter avslutad anställning	G1	24 448	26 229
Långfristiga avsättningar	D1	3 511	4 927
Uppskjutna skatteskulder	H1	1 295	3 880
Långfristig upplåning	F4	31 904	29 218
Långfristiga leasingskulder	C3	5 363	5 220
Övriga långfristiga skulder		996	755
		67 517	70 229
Kortfristiga skulder
Kortfristiga avsättningar	D1	8 204	6 779
Kortfristig upplåning	F4	6 137	17 655
Kortfristiga leasingskulder	C3	2 132	2 235
Kontraktsskulder	B6	41 229	34 416
Leverantörsskulder	B8	30 173	27 768
Aktuella skatteskulder		3 322	3 561
Övriga kortfristiga skulder	B9	40 677	36 985
		131 874	129 399
Summa eget kapital och skulder		292 374	297 036

31 Ericsson 2024

Koncernens finansiella rapporter

Bolagsstyrningsrapport
Ersättningsrapport
Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
Finansiell rapport

Kassaflödesanalys för koncernen

Januari–december, MSEK	Not	2024	2023	2022
Rörelsen
Årets resultat		374	–26 104	19 112
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet	H3	30 617	51 710	17 638
Förändringar i rörelsens nettotillgångar
Varulager		10 208	9 304	–7 740
Kort- och långfristig kundfinansiering		2 755	–1 708	–1 732
Kundfordringar och kontraktstillgångar		2 576	6 333	4 766
Leverantörsskulder		496	–10 037	–1 995
Avsättningar och ersättningar efter avslutad anställning		–53	1 308	2 339
Kontraktsskulder		4 598	–7 088	5 794
Övriga rörelsetillgångar och -skulder, netto		2 237	–10 111	–813
		22 817	–11 999	619
Erhållen ränta		1 800	1 218	344
Betald ränta		–3 043	–2 280	–1 250
Betald skatt		–6
# Koncernens finansiella rapporter
## Bolagsstyrningsrapport
## Ersättningsrapport
## Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
## Finansiell rapport

	2024	2023	2022
Kassaflöde från rörelsen	46261	7177	30863
Investeringsaktiviteter
Investeringar i materiella anläggningstillgångar C2	-2340	-3297	-4477
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	116	163	249
Förvärv av dotterbolag och verksamheter H3, E2	-397	-1515	-51995
Avyttring av dotterbolag och verksamheter H3, E2	86	-625	307
Balanserade utvecklingskostnader C1	-1300	-2173	-1720
Köp av räntebärande placeringar	-19622	-15304	-13582
Försäljning av räntebärande placeringar	11247	11739	40541
Övriga investeringsverksamheter	-3742	2299	-3720
Kassaflöde från investeringsaktiviteter	-15952	-8713	-34397
Finansieringsaktiviteter
Upptagande av lån F4	3615	19728	10755
Återbetalning av lån F4	-15917	-7884	-16029
Betald utdelning	-9233	-9104	-8415
Återbetalning av leasingskulder F4	-2492	-2857	-2593
Övriga finansieringsverksamheter	162	1124	352
Kassaflöde från finansieringsaktiviteter	-23865	1007	-15930
Omräkningsdifferenser i likvida medel	2251	-2630	3763
Förändring av likvida medel	8695	-3159	-15701
Likvida medel vid årets början	35190	38349	54050
Likvida medel vid årets slut H3	43885	35190	38349

32 Ericsson 2024

Koncernens finansiella rapporter

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Finansiell rapport

Sammanställning över förändring av eget kapital i koncernen MSEK

	Aktie- kapital	Tillskjutet kapital	Omräk- nings- differenser	Kassaflödes- säkringar	Omvärde- ring av upplåning	Balanserade vinstmedel	Eget kapital hänförligt till Moder- bolagets aktieägare	Innehav utan bestäm- mande inflytande	Totalt eget kapital
2024
1 januari 2024	16722	24731	6067	745	-53	50461	98673	-1265	97408
Årets resultat	–	–	–	–	–	–	20354	374	20728
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt	–	–	6721	-2515	-450	739	4495	-154	4341
Totalresultat för perioden	–	–	6721	-2515	-450	739	24849	220	25069
Transaktioner med ägare
Nyemission, netto 21	21	–	–	–	–	–	21	–	21
Återköp av egna aktier	–	–	–	–	–	-21	-21	–	-21
Planer för långsiktig rörlig ersättning	–	–	–	–	–	93	93	–	93
Betald utdelning	–	–	–	–	–	-8997	-8997	-236	-9233
31 december 2024	16743	24731	12788	-1770	-503	42295	94284	-1301	92983
2023
1 januari 2023	16672	24731	8443	-719	477	85210	134814	-1510	133304
Årets resultat	–	–	–	–	–	–	-26446	342	-26104
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt	–	–	-2376	1464	-530	655	-787	49	-738
Totalresultat för perioden	–	–	-2376	1464	-530	655	-27233	391	-26842
Transaktioner med ägare
Nyemission, netto 50	50	–	–	–	–	–	50	–	50
Återköp av egna aktier	–	–	–	–	–	-50	-50	–	-50
Planer för långsiktig rörlig ersättning	–	–	–	–	–	82	82	–	82
Betald utdelning	–	–	–	–	–	-8991	-8991	-113	-9104
Transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande	–	–	–	–	–	1	1	-33	-32
31 december 2023	16722	24731	6067	745	-53	50461	98673	-1265	97408
2022
1 januari 2022	16672	24731	1206	-411	-341	66918	108775	-1676	107099
Årets resultat	–	–	–	–	–	–	18724	388	19112
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt	–	–	7237	-1066	818	8561	15550	-132	15418
Totalresultat för perioden	–	–	7237	-1066	818	8561	34274	256	34530
Omföring till balanserade vinstmedel	–	–	–	758	–	-758	–	–	–
Transaktioner med ägare
Planer för långsiktig rörlig ersättning	–	–	–	–	–	89	89	–	89
Betald utdelning	–	–	–	–	–	-8325	-8325	-90	-8415
Transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande	–	–	–	–	–	1	1	–	1
31 december 2022	16672	24731	8443	-719	477	85210	134814	-1510	133304

33 Ericsson 2024

Koncernens finansiella rapporter

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Finansiell rapport

Sektion A – Grund för rapporternas upprättande

A1 Väsentliga redovisningsprinciper

Grund för rapporternas upprättande

Inledning

Koncernredovisningen omfattar Telefonaktiebolaget LM Ericsson, Moderbolaget, och dess dotterbolag (”koncernen”) och koncernens innehav i intresseföretag. Moderbolaget har sitt säte i Sverige på Torshamnsgatan 21, 164 83 Stockholm. Ericsson är en leverantör av mobilkommunikationslösningar till leverantörer av kommunikationstjänster, företag och den offentliga sektorn. Koncernredovisningen för det räkenskapsår som avslutades den 31 december 2024 har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna IFRS ®, såsom de har publicerats av International Accounting Standards Board (IASB) och har antagits av EU, och RFR 1 ”Kompletterande redovisningsregler för koncerner”, tillhörande tolkningar utfärdade av Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering, samt den svenska årsredovisningslagen.

För den finansiella rapporteringen 2024 har koncernen tillämpat IFRS som fastställts av IASB (gällande IFRS per den 31 december 2024). Det är ingen skillnad mellan IFRS per den 31 december 2024 och IFRS såsom de har antagits av EU. De RFR 1 relaterade tolkningar som utfärdats av Rådet för finansiell rapportering står inte i konflikt med IFRS, och det gör inte heller den svenska årsredovisningslagen, för alla presenterade perioder. De finansiella rapporterna godkändes av styrelsen den 26 februari 2025. De finansiella rapporterna kommer att behandlas för fastställande av årsstämman. Upplysningar om nya standarder och tolkningar, vilka tillämpas från och med 1 januari 2024, finns i slutet av denna not. Förberedelserna för tillämpningen av nya standarder och tolkningar, vilka inte har tillämpats 2024 upplyses om i slutet av denna not, se rubrik Övrigt.

Grund för rapporternas upprättande

De finansiella rapporterna presenteras i miljoner svenska kronor (SEK). De har upprättats enligt en ”going-concern” ansats och enligt anskaffningsvärdemetoden, förutom vad beträffar vissa finansiella tillgångar och skulder vilka redovisas till verkligt värdet: finansiella instrument till verkligt värde via resultatet (FVTPL), finansiella instrument till verkligt värde via övrigt totalresultat (FVOCI) och pensionstillgångar hänförliga till förmånsbestämda pensionsplaner. Ekonomisk information i koncernens resultaträkning, övrigt totalresultat, kassaflödesanalys samt sammanställning över förändring av eget kapital med tillhörande noter presenteras med två jämförelseår. För balansräkningen presenteras den ekonomiska informationen med hänförliga noter med ett jämförelseår.

Principer för koncernredovisning och koncernens sammansättning

Dotterbolag utgörs av alla bolag för vilka Telefonaktiebolaget LM Ericsson, direkt eller indirekt, är moderbolag. För att vara moderbolag ska Telefonaktiebolaget LM Ericsson, ha kontroll, direkt eller indirekt, över ett annat företag, vilket kräver att Moderbolaget har bestämmande inflytande över det andra företaget, är exponerat för variabla ersättningar från sitt engagemang och har möjlighet att utnyttja sitt bestämmande inflytande över det andra företaget. Dotterbolagens redovisning ingår i koncernredovisningen från och med den dag då kontroll föreligger fram till dess att denna kontroll upphör. Koncernen utgörs av moderbolaget, Telefonaktiebolaget LM Ericsson, med vanligtvis helägda dotterbolag i många av världens länder. De största operativa dotterbolagen är de helägda bolagen Ericsson AB, registrerat i Sverige och Ericsson Inc., registrerat i USA.

Omvärdering och omräkning av utländsk valuta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna inom koncernen är värderade i den valuta som primärt används i den ekonomiska miljö där företaget huvudsakligen är verksamt (”funktionell valuta”). Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor (SEK), vilket är Moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. Transaktioner och balansposter Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen för respektive transaktion. Av praktiska skäl använder koncernen balansdagskursen för föregående månadsslut som en approximation av den rådande kursen vid transaktionsdagen, även om avistakursen används för materiella transaktioner där så är lämpligt. Valutakurseffekter presenteras som ett nettobelopp inom posten Finansiella intäkter och kostnader och rapporteras separat från övriga finansiella intäkter och kostnader eftersom detta reflekterar det sätt på vilket koncernen styr sin valutakursrisk på nettobasis.

Omräkning av koncernföretag

Resultat och ekonomisk ställning för alla koncernföretag som har en annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan, omräknas till rapporteringsvalutan enligt följande: Tillgångar och skulder för varje balansräkning omräknas till balansdagskurs. Detta inkluderar goodwill som uppstår vid förvärv av en utländsk enhet. Periodens intäkter och kostnader i resultaträkningen omräknas till genomsnittlig valutakurs. Av praktiska skäl använder koncernen balansdagskursen från föregående månadsslut som en approximation av periodens genomsnittliga växelkurser. Alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas som en separat del av övrigt totalresultat (OCI), dvs förändringar i omräkningsreserver. Koncernen följer löpande utvecklingen i länder med hög inflation, risken för hyperinflation och dess potentiella påverkan på koncernen. Det föreligger ingen betydande påverkan på valutaomräkning från höginflationsekonomier.

Affärsverksamheten

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion B.

Segmentsrapportering

Segmentspresentationen för varje segment bygger på de redovisningsprinciper som beskrivs i denna not. Ett operativt segment är en del i ett företag vars verksamhetsresultat regelbundet granskas av koncernens ”Chief Operating Decision Maker” (CODM), som fattar beslut om vilka resurser som ska allokeras till segmentet och utvärderar dess prestation. Inom koncernen utgörs CODM funktionen av verkställande direktören och koncernchefen. Koncernens information om geografiska områden för segmenten bygger på i vilket land överföringen av kontroll för produkter och tjänster sker.
```# Noter till koncernens finansiella rapporter

Intäktsredovisning

Intäktsredovisning för standardprodukter och tjänster

Produkter och tjänster klassificeras som standardlösningar eftersom de inte kräver utförande av väsentliga installations- och integrationstjänster. Installations-och integrationstjänster är generellt färdigställda inom en kort tidsperiod, från leverans av hänförliga produkter. Dessa produkter och tjänster är att betrakta som separata och distinkta prestationsåtaganden. Denna typ av kundkontrakt är vanligen avtalade som ramavtal och kunderna ställer ut individuella inköpsordrar för att bekräfta inköp av produkter och tjänster under kontraktets löptid.

För hårdvaruförsäljning bedöms normalt kontroll överföras och intäktsredovisning ske när utrustningen ankommer till kundens lokaler.

Mjukvarulicenser som standardprodukter säljs som en mjukvarulicens på plats, vilken ger rätten att använda mjukvarulicensen som den är när den görs tillgänglig för kunden. Kontrollen överförs när aktiverade mjukvarulicenser tillhandahålls kunden vid en specifik tidpunkt eller som en släppt mjukvaruversion, redo att aktiveras av kunden i ett senare skede. Intäkten redovisas när kontroll över mjukvarulicensen överförs och ovillkorlig rätt till betalning föreligger.

Mjukvarulicenser säljs också på ”om och när tillgänglig” basis eller levereras till kundens nätverk över en tidsperiod. I sådana fall faktureras kunden på prenumerationsbasis och intäktsredovisning sker över tid. För mjukvarulicenser baserat på nyttjande tas intäkterna vid själva mätningen av nyttjandet och när rätt till att fakturera finns.

Intäktsredovisning för installations- och integrationstjänster sker då tjänsterna är utförda. Intäktsredovisning för återkommande tjänster såsom kundsupport och managed services sker när tjänsterna utförs, pro rata över tid. Transaktionspriset för managed services kontrakt kan inkludera rörlig ersättning som uppskattas baserat på prestation och tidigare erfarenhet av kunden.

Kontrakt för standardprodukter och tjänster förekommer i alla segment. För mer information, se not A2 "Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål".

Intäktsredovisning för enterpriselösningar

Enterpriselösningar består huvudsakligen av lösningar för mjukvaruplattformar, levererade som en tjänst genom en molnleveransmodell. Dessa säljs i allmänhet på prenumerationsbasis och intäktsredovisningen sker pro rata över tid eller vid nyttjandet. Molntjänster tillåter kunden att använda mjukvaran över kontraktsperioden utan att själva ta över ägandeskapet av mjukvaran. Molntjänster är i hög grad integrerade med mjukvaran och de enskilda komponenterna anses inte vara distinkta, därför redovisas alla intäkter i den period tjänsterna är levererade.

Kontraktsperioden sträcker sig från en månad till 5 år. Intäkter för arrangemang med fasta avgifter redovisas pro rata över kontraktets löptid. Intäkter för avgifter baserade på nyttjande redovisas när själva nyttjandet inträffar.

En bedömning av huvudman eller ombudförhållande utförs av de tjänster som säljs via grossister eller distributörer. Grossister behandlas som ombud för de tjänster som aktiveras vid leverans av utrustning till slutanvändarna. Eftersom koncernen har det primära ansvaret att leverera dessa tjänster till kunderna redovisas intäkterna brutto jämnt över tiden från aktivering till kontraktets slut.

Intäktsredovisning för immateriella rättigheter (IPR)

Denna typ av kontrakt hänförs till patent- och licensieringsverksamheten. Koncernen har vid utvärdering av karaktären på dess IPR-kontrakt gjort bedömningen att de tillhandahåller kunder en licens med rätt till access till koncernens intellektuella rättigheter över tid och därför ska intäktsföring ske över kontraktets löptid. Royaltyintäkter baserade på försäljning eller nyttjande redovisas när försäljning eller nyttjande uppstår.

Balansposter relaterade till kundkontrakt

Kundfordringar innefattar belopp som faktureras i enlighet med villkor i kundavtal och belopp som koncernen har en ovillkorad rätt till där enbart tidsfaktorn kvarstår innan beloppen kan bli fakturerade i enlighet med villkoren i kundkontraktet.

Priserna på standardprodukter och tjänster i kontrakt är vanligtvis fasta och faktureras oftast vid leverans av hårdvaran eller mjukvaran, eller vid slutförande av installationstjänster. En del av transaktionspriset kan faktureras vid det formella godkännandet av de relaterade installationstjänsterna, vilket kommer att resultera i en kontraktstillgång för den andel av transaktionspriset som ännu inte har fakturerats. Fakturerade belopp omfattas normalt av betalningsvillkor inom 60 dagar från fakturadatum.

Standardavtal för återkommande tjänster faktureras över tid, ofta kvartalsvis. Fakturerade belopp omfattas normalt av betalningsvillkor inom 60 dagar från fakturadatum. Kontraktsskulder- eller fordringar kan uppstå beroende på om den kvartalsvisa faktureringen sker i förskott eller i efterskott.

För Enterpriselösningar med fasta avgifter sker faktureringen vanligtvis i förväg, vilket resulterar i en kontraktsskuld. För kontrakt baserat på nyttjande sker faktureringen i efterskott, vilket resulterar i en fordran. Vanligtvis är kredittiden 30 till 45 dagar.

IPR kontrakt är vanligtvis uppbyggda med en royaltyavgift baserad på försäljning eller nyttjande under perioden, mätt på kvartalsbasis. Detta resulterar i en fordran om faktureringen utförs följande kvartal efter värderingen. Vissa kontrakt innehåller fasta avgifter som ska betalas antingen initialt i förskott eller på årsbasis. Detta resulterar i en kontraktsskuld om betalningen sker före intäkterna, eftersom intäkten redovisas över tid. Fakturerade belopp omfattas normalt av betalningsvillkor inom 60 dagar från fakturadatum.

Kundfinansieringsfordringar hänförs till betalningsvillkor där betalningstiden överstiger 179 dagar i kundfinansieringskontraktet eller ett separat finansieringsavtal kontrakterat med kunden. Kundfinansiering utgör en kategori av finansiella tillgångar som hanteras separat från fordringar. Se not F1 ”Finansiell riskhantering” för ytterligare information om hantering av kreditrisker rörande kundfordringar och kundfinansieringsfordringar.

När finansiering tillhandahålls kunden justeras intäkterna för att återspegla effekten av finansieringstransaktionen. Dessa transaktioner kan uppstå från kundfinansieringskrediterna ovan om den avtalade räntan är lägre än marknadsräntan under finansieringsperioden.

Uppskjutna försäljningsprovisioner

Koncernen har olika inkrementella provisionskostnader för intern försäljningspersonal och distributörer som relaterar till förvärv av kundkontrakt inom Enterprise segmentet. Dessa kostnader redovisas som uppskjutna kontraktsanskaffningskostnader (inom Övriga långfristiga tillgångar och Övriga kortfristiga tillgångar) och skrivs av linjärt som försäljnings- och administrationskostnader över kontraktets löptid. Den genomsnittliga kontraktsperioden är 3 år.

Koncernen kostnadsför försäljningsprovisioner för provisionsplaner relaterade till kundarrangemang med en löptid på ett år eller mindre. Koncernen utvärderar regelbundet förändringar inom sin verksamhet eller marknadsvillkor, vilka skulle kunna innebära att avskrivningsperioden bör ändras eller om det uppstår indikationer på nedskrivning.

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde eller nettoförsäljningsvärde och med hjälp av först-in, först-ut (FIFU) metoden relaterade till företagets egen produktion och vägd genomsnittlig kostnadsmethod för externt inköpta komponenter inom företagets produktionsenheter. Värdering av varulager relaterade till pågående arbeten görs med identifiering av sina individuella kostnader. Risk för inkurans värderas genom beräkning av den framtida efterfrågan från kunder och tekniska förändringar samt kundernas mottagande av nya produkter. En avsättning för inkurans i lager redovisas när den identifieras som kostnad för sålda varor i resultaträkningen. För mer information, se not A2 "Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål".

Långfristiga tillgångar

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion C.

Goodwill

Från förvärvsdagen allokeras goodwill från rörelseförvärv till varje kassa-genererande enhet (KGE) som beräknas få ekonomisk nytta från de framtida synergier som förväntas uppstå genom förvärvet. En prövning av nedskrivningsbehovet för de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som goodwill har allokerats till genomförs under fjärde kvartalet varje år, samt när det finns indikationer om nedskrivningsbehov. Nedskrivning redovisas om det redovisade värdet för en tillgång eller dess kassagenererande enhet överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet är det högre av återvinningsmetoden och det verkliga värdet reducerat med kostnader för avyttring. Återvinningsvärdet beräknas som nuvärdet av beräknade framtida kassaflöden efter skatt till en ränta efter skatt som reflekterar nuvarande marknadsbedömningar av tidsvärdet för betalningsflöden och de risker som är specifika för tillgången. Belopp efter skatt används både när det gäller kassaflöde och diskonteringsräntan i beräkningar eftersom de tillgängliga modellerna för beräkning av diskonteringsränta innehåller en skattekomponent. Effekten av den diskontering efter skatt som tillämpas av koncernen avviker inte materiellt från en diskontering baserad på framtida kassaflöden före skatt och en diskonteringsränta före

Not A1, forts.# Noter till koncernens finansiella rapporter

A1, forts.

Immateriella tillgångar

Nedskrivningar av goodwill rapporteras som övriga rörelsekostnader i resultaträkningen. För mer information, se not A2 "Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål" samt not C1 ”Immateriella anläggningstillgångar”.

Immateriella tillgångar exklusive goodwill

Immateriella tillgångar exklusive goodwill från företagsförvärv består av kundrelationer, produkt- och patenträttigheter och varumärken. Dessutom finns det balanserade utvecklingskostnader och separat förvärvade immateriella tillgångar, huvudsakligen mjukvara. Vid första redovisningstillfället redovisas immateriella tillgångar som förvärvats i samband med rörelseförvärv till verkligt värde och balanserade utvecklingskostnader och mjukvara till anskaffningsvärde. Därefter redovisas både balanserade utvecklingskostnader och förvärvade immateriella tillgångar till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningsförluster. Kostnader för forskning- och utveckling omfattar avskrivningar och nedskrivningar som främst avser balanserade utvecklingskostnader och teknologi. Försäljnings- och administrationskostnader inkluderar avskrivningar och nedskrivningar främst hänförliga till kundrelationer och varumärken. Avskrivningar redovisas linjärt i resultaträkningen över respektive immateriell tillgångs bedömda nyttjandeperiod. För förvärvade immateriella tillgångar, såsom patent, kundrelationer, varumärken och mjukvara överstiger den beräknade nyttjandeperioden inte 10 år, och balanserade utvecklingskostnader har vanligtvis en nyttjandeperiod om 3 år. På tillgångsnivå görs prövningar av nedskrivningsbehov så snart det uppstår indikationer om att en sådan behöver göras. Nedskrivningsbehovet för immateriella tillgångar som ännu inte kan användas prövas dock årligen. För mer information, se not A2 "Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål".

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar består av byggnader och mark, maskiner och övriga tekniska anläggningar, övriga inventarier, verktyg och installationer samt pågående nyanläggningar och redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över den beräknade livslängden för varje materiell anläggningstillgång, inbegripet byggnader. Den beräknade ekonomiska livslängden är vanligen 25–50 år för byggnader och 3–10 år för maskiner och inventarier. Avskrivningar och eventuella nedskrivningar ingår i kostnad för sålda varor och tjänster, forsknings- och utvecklingskostnader eller försäljnings- och administrationskostnader. Vinster och förluster vid avyttring redovisas i resultaträkningen under Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader.

Leasing

Huvudtyperna av koncernens leasade tillgångar är lokaler, fordon och IT-utrustning.

Koncernen som leasetagare

Koncernen redovisar nyttjanderättigheter och leasingskulder hänförliga till alla leasingkontrakt i balansräkningen, med vissa undantag. I bedömningen av ett leasingkontrakt separeras leasingkomponenterna från de komponenter som inte innehåller leasing. Leasingperiodens längd baseras på leasetraktets längd beaktande eventuellt förekommande optioner som ger rätt att förlänga eller avbryta. Den genomsnittliga återstående leaseperioden inkluderar uppskattade förlängnings- och uppsägningsoptioner för leasing av fastigheter är runt tre år. För förlängningsoptioner som inte ingår i leasingskulden kan det finnas multipla val för olika perioder (överlappande) och de kan ha olika villkor för att förlängningar ska vara giltiga (begränsningar när det gäller storlek/omfattning) som måste bibehållas för en förlängning. På grund av detta är inte de framtida betalningarna för dessa förlängningar kända. Leasingskulden beräknas initialt som nuvärdet av leasingbetalningarna som inte är betalda på startdatumet, diskonterat normalt baserad på koncernens marginala låneränta för leasing. Koncernen uppskattar sin marginala låneränta för att värdera leasingskulder till nuvärdet av leasingbetalningarna, eftersom den implicita räntan i leasingavtalet inte är lättgänglig att fastställa. Den marginala låneräntan är beräknad beaktande ränteswap-nivåer, kreditvärdigheten för företaget som har tecknat leasingkontraktet med en justering för att tillgången utgör säkerhet. Leasingbetalningar som ingår i skulden är fasta betalningar, variabla betalningar påverkade av index eller annan justeringsfaktor och böter för avbrytande av kontrakt. Nyttjanderätterna skrivs av linjärt över leasingperioden. Avskrivningar och eventuella nedskrivningar ingår i kostnad för sålda varor, forsknings- och utvecklingskostnader eller försäljnings- och administrationskostnader. Koncernen tillämpar undantaget som ger rätt att inte redovisa kortfristiga leasingkontrakt liksom för leasingkontrakt med låga underliggande tillgångsvärden. För dessa kontrakt sker linjär kostnadsföring.

Koncernen som leasegivare

När Bolaget agerar som leasegivare är det främst i samband med andrahandsuthyrning, finansiell och operationell leasing. För mer information, se not C3 ”Leasing”.

Åtaganden

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion D.

Avsättningar och eventualförpliktelser

Avsättningar görs när koncernen har en rättslig eller informell förpliktelse till följd av inträffade händelser och det är sannolikt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. När effekten av pengars tidsvärde är materiell görs diskontering av bedömda utflöden. Det faktiska utflödet till följd av en förpliktelse kan dock avvika från de uppskattningar som gjorts. Avsättningarna avser främst omstrukturering, kund- och leverantörsrelaterade avsättningar, garantiåtaganden, kontantreglerade aktiebaserade betalningar, ersättningskrav eller skyldigheter till följd av patentintrång och andra rättstvister. Ett omstruktureringsåtagande anses ha uppstått när koncernen har en (av ledningen godkänd) detaljerad formell plan för omstruktureringen som har meddelats på ett sådant sätt att en välgrundad förväntan har uppstått bland berörda parter. Reduceringsvinster och -förluster på förmånsbestämda planer redovisas som en del av nettoomstruktureringskostnaderna när omstruktureringsavsättningen görs för det underliggande programmet. Kundrelaterade avsättningar består i huvudsak av uppskattade förluster hänförliga till kundkontrakt. För förluster hänförliga till kundkontrakt görs en förlustreservering till samma belopp som den förväntade totala förlusten så snart det är möjligt att göra en tillförlitlig uppskattning. Förlusten beräknas på det lägre av oundvikliga kostnader och böter för att bryta kontraktet. Den oundvikliga kostnaden inkluderar både direkta och indirekta kostnader för att fullfölja kontraktet. Leverantörsrelaterade avsättningar relaterar till kontraktuella åtaganden, mestadels för lager. Avsättningen baseras på en riskbedömning som jämför de prognostiserade försäljningsvolymerna med de bekräftade inköpsåtaganden. Om det finns en risk för att de avtalsenliga inköpsåtagandena inte kommer att uppfyllas, görs en avsättning som motsvarar den bästa uppskattningen av den förväntade inkuransen eller avtalsenliga avgiften. Produktgarantiåtaganden beaktar sannolikheten för alla väsentliga kvalitetsproblem baserat på tidigare perioders prestanda för etablerade produkter och förväntad prestanda för nya produkter, beräkningar av reparations kostnad per enhet och sålda volymer som fortfarande omfattas av garantier fram till rapportperiodens slut. Åtaganden för aktierelaterade program hänför sig till kontantreglerade aktierelaterade program. Se "kontantreglerade planer" under redovisningsprinciper nedan. Övriga avsättningar utgörs huvudsakligen av patentintrång, rättstvister och andra avsättningar, vilka inte faller inom de definierade kategorierna. Koncernen gör avsättningar för beräknade framtida uppgörelser som rör patentintrång baserat på det sannolika utfallet för varje enskild tvist. Det slutliga utfallet eller den faktiska kostnaden för en uppgörelse kan avvika från koncernens uppskattning. Koncernen uppskattar utfallet av alla potentiella patentintrång som görs gällande eller upptäcks genom koncernens egen övervakning av patentrelaterade tvister i relevanta rättskipningsområden. Som en följd av sin normala affärsverksamhet är koncernen indragen i rättsprocesser, stämningar och andra olösta tvister. Dessa ärenden tar ofta lång tid att lösa. Koncernen bedömer regelbundet sannolikheten för negativa beslut och gör uppskattningar av den potentiella omfattningen av de ekonomiska konsekvenserna. Nuvarande eller möjliga åtaganden som inte möter avsättningskriterierna presenteras som eventualförpliktelser. För mer information, se not A2 "Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål" och not D2 ”Eventualförpliktelser”.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Not A1, forts.

Koncernstruktur

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion E.

Rörelseförvärv

Vid förvärv av en verksamhet beräknas anskaffningskostnaden för förvärvet (köpeskillingen) som det verkliga värdet av de tillgångar som överlåtits och de skulder som uppstår eller övertas den dag förvärvet sker, inklusive verkligt värde av eventuell tilläggsköpeskilling.# Transaktionskostnader som är hänförliga till förvärvet kostnadsförs när de uppstår.

Anskaffningskostnaden allokeras till förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser baserat på värderingar till verkligt värde och inbegriper tillgångar och skulder som inte redovisades i det förvärvade företagets balansräkning, exempelvis immateriella tillgångar som kundrelationer, varumärken, patent och finan- siella skulder. Koncernen väljer, på förvärvsbasis, att värdera eventuella innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget antingen till verkligt värde eller till innehavet utan bestämmande inflytandes propor- tionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Den förvärvade enheten konsolideras i koncernens resultat från förvärvs- tidpunkten. I koncernens egna kapital ingår således eget kapital i dotter- bolag och intresseföretag som intjänats först efter förvärvet.

Intresseföretag

Investeringar i intresseföretag föreligger när koncernen har betydande inflytande och möjlighet att delta i de finansiella och operativa besluten för intresseföretaget, men inte har kontroll eller delad kontroll över dessa. Vanligtvis är det fallet när antalet röster, inklusive potentiella röster, är åtminstone 20 %, men inte mer än 50 %. Intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Förändringar i övrigt totalresultat i intresseföretag redovisas som en del av övrigt totalresultat. Bolagets andel av förluster i intresseföretag minskar också det redovisade värdet på eventuella långfris- tiga innehav som utgör en del av nettoinvesteringen.

Finansiella instrument och riskhantering

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion F. Plantillgångar under IAS 19 är exkluderade från policyn för finansiell riskhantering och finansiella instrument upplysningar i sektion F.

Finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar redovisas i balansräkningen när koncernen blir part i de kontraktuella villkoren för instrumentet. Sedvanliga köp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på likviddagen. För finansiella tillgångar upp- hör redovisning i balansräkningen när rättigheterna till betalningar från inne- haven har upphört eller har blivit överförda och koncernen har överfört alla väsentliga risker och rättigheter hänförliga till ägande. Koncernen säljer sina fordringar med förväntningen att alla kriterier för borttagande från balans- räkningen är helt uppfyllda och därmed behålls ingen väsentlig tillgång eller skuld. Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat (FVOCI) och verkligt värde via resultatet (FVTPL). Klassificeringen beror på karaktä- ren hos de avtalsenliga kassaflödena från tillgången och den affärsmodell under vilken den innehas. De verkliga värdena för noterade finansiella investeringar och derivat baseras på noterade marknadspriser eller räntor. Om officiella räntor eller marknadspriser inte är tillgängliga beräknas verkligt värde med hjälp av andra observerbara indata såsom implicit volatilitet för marknadpriser, valu- takurser och räntor. Om observerbara marknadsdata saknas, beräknas verk- ligt värde med hjälp av andra indata såsom data från transaktioner, externa bevis om exitpriser eller andra analytiska tekniker.

Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde

Räntebärande tillgångar, inklusive likvida medel som hålls med syfte att erhålla kontraktuella kassaflöden redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Dessa inkluderar värdepapper och insättningar som inte förvaltas till verkligt värde samt lån till intresseföretag.

Finansiella tillgångar till verkligt värde via övrigt totalresultat (FVOCI)

Kundfordringar klassificeras som FVOCI eftersom affärsmodellen i första hand är att erhålla betalning, med enstaka försäljning. Försäljning av kund- fordringar sker när likviditetsbehov uppstår och konkurrenskraftiga priser finns tillgängliga för en sådan försäljning.

Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultatet (FVTPL)

Alla finansiella tillgångar som inte klassificeras som antingen upplupet anskaffningsvärde eller FVOCI klassificeras som FVTPL. Derivat klassifice- ras som FVTPL under förutsättning att de inte är hänförda till säkrings- instrument med syfte att tillämpa säkringsredovisning. Derivattillgångar och -skulder nettas där det finns en laglig rätt till kvittning och koncernen gör avräkning på nettobasis med motparterna. Derivattillgångar och -skulder (efter kvittning) presenteras som kortfristiga och långfristiga baserat på kontraktets löptid, såvida de inte är avsedda och förväntade att realiseras inom 12 månader. Räntebärande tillgångar inklusive investeringar i värdepapper och penningmarknadsfonder klassificeras som FVTPL, där de antingen hålls i en portfölj hanterad på verkligt värde basis eller hålls med kortsiktiga likviditetssyften. Kundfordringar relaterade till kundfinansiering klassificeras som FVTPL eftersom de främst hålls i försäljningssyfte. Dessa tillgångar klassifice- ras i balansräkningen baserat på förfallodatum (det vill säga om kvar- varande löptid är längre än ett år klassificeras de som långfristiga). För mer information, se not A2 "Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål". Innehav av aktier och andelar klassificeras som FVTPL och redovisas som långfristiga finansiella tillgångar, men de redovisas som övriga omsättnings- tillgångar om de förväntas att säljas inom tolv månader . Vinster och förluster hänförliga till förändringar i verkligt värde av inves- teringar i aktier och andelar presenteras i resultaträkningen inom övriga rörelseintäkter, förutom när investeirngar betraktas som icke-operativa. Då redovisas vinster och förluster som Finansiella intäkter . Vinster och förluster från derivat presenteras i resultaträkningen enligt föl- jande: Vinster och förluster på derivat för att säkra utländska valutakursrisker redovisas inom valutaeffekter vinster/förluster, netto. Vinster och förluster på räntederivat som används för att säkra finansiella tillgångar och skulder presenteras inom finansiella intäkter respektive finansiella kostnader. Vinster och förluster från omvärdering av kundfordringar relaterade till kundfinansiering presenteras i resultaträkningen som försäljningskostnader. Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde för alla andra tillgångar i kategorin FVTPL presenteras i resultaträkningen inom finansiella intäkter. Utdelningar på aktieinstrument redovisas i resultaträkningen som en del av finansiella intäkter när koncernens rätt till betalningar har beslutats.

Nedskrivningar i relation till finansiella tillgångar

Vid varje bokslutsdatum nedskrivningstestas finansiella tillgångar värde- rade till antingen upplupet anskaffningsvärde eller FVOCI samt kontrakts- tillgångar enligt modellen för förväntade kreditförluster (FKF). Koncernen använder ett förenklat tillvägagångssätt gällande kundfordringar och kon- traktstillgångar där dessa nedskrivningar alltid är desamma som FKF för hela löptiden. Koncernen har utarbetat en reserveringsmatris baserat på erfarenheter från historiska kreditförluster, vilka har justerats för aktuella vill- kor och förväntningar om framtida ekonomiska förutsättningar. Förlusterna redovisas på egen rad i resultaträkningen. När det inte längre finns en rimlig förväntan om att erhålla betalning skrivs tillgången bort. Övriga upplupna anskaffningsvärden är huvudsakligen insättningar hos banker som bedöms ha låg risk, därför antas kreditrisken inte ha ökat nämn- värt sedan den initiala bokföringen. Om koncernen identifierar bevis på en signifikant förändring i kreditrisk för tillgången används FKF för att beräkna en reservering av tillgången. En betalningsinställelse antas gälla om till-gången är mer än 90 dagar förfallen, varefter livstids-FKF också används för att beräkna nedskrivningen för tillgången.

Finansiella skulder

Finansiella skulder redovisas när koncernen blir bunden av de kontraktuella åtagandena hänförliga till det finansiella instrumentet. För finansiella skulder upphör redovisning i balansräkningen när de avslu- tas, dvs när åtagandet specificerat i kontraktet har fullgjorts, annullerats eller upphört.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Vissa leveran- törer använder Bolagets program för betalning av leverantörer för att sälja sina Ericssonfordringar till banker och koncernen kan på begäran introducera en bank som är intresserad av att köpa sådana fordringar. Koncernen varken betalar eller tar emot någon avgift eller tillhandahåller ytterligare säker- het under programmet. Detta arrangemang leder inte till någon väsentlig förändring av karaktären eller funktionen hos koncernens skulder efter- som leverantörsfakturorna betraktas som en del av det rörelsekapital som används i koncernens normala verksamhet. Den maximala kredittid som avtalats med en leverantör överstiger inte sex månader. Därför förblir dessa skulder klassificerade som leverantörsskulder med separat upplysning i noterna, se not B8 ”Leverantörsskulder”.

Upplåning

Upplåning som hanteras av Moderbolaget är identifierad som värderad till FVTPL där den hanteras på basis av verkligt värde. Det rör sig om långfristig upplåning inom en “Asset and liability management” portfölj där ränterisken hanteras genom att matcha fast respektive rörlig ränta i räntebärande poster i balansräkningen. Förändringar av verkligt värde i portföljen redovisas som finansiella kostnader förutom förändringar i verkligt värde hänförligt till för- ändring av kreditrisk, vilka redovisas i övrigt totalresultat (OCI). Upplåning som inte hanteras till verkligt värde värderas som upplupet anskaffningsvärde.

---

Finansiell rapport
Bolagsstyrningsrapport
Ersättningsrapport
Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
Not A1, forts. 38
Noter till koncernens finansiella rapporter
Ericsson 2024# Not A1, forts.
Ericsson 2024
Noter till koncernens finansiella rapporter
39

Övrigt

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion H.

Inkomstskatter

Koncernens finansiella rapporter omfattar inkomstskatter både för aktuell och uppskjuten skatt. Inkomstskatter inkluderar inte moms, försäljnings-/förbrukningsskatter eller andra skatter som inte baseras på skattepliktig vinst. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen, såvida inte den underliggande transaktionen redovisas direkt mot eget kapital eller övrigt totalresultat (OCI). I sådana fall redovisas även den tillhörande skatteeffekten direkt mot eget kapital eller OCI.

En aktuell skatteskuld eller skattefordran redovisas för den beräknade skatt som ska betalas eller erhållas för det aktuella året eller tidigare år.

Aktuell skatt och uppskjutna skatter beräknas med tillämpning av de beräknade skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen i aktuella beskattningsområden.

Uppskjuten skatt redovisas för temporära skillnader mellan redovisade värden på tillgångar och skulder och dess skattemässiga värden för outnyttjade underskottsavdrag och outnyttjade skattekrediter. Uppskjutna skattetillgångar redovisas endast i den mån det är sannolikt att avdragsgilla temporära skillnader och outnyttjade underskottsavdrag och outnyttjade skattekrediter kommer att kunna utnyttjas mot framtida beskattningsbara vinster.

När det gäller redovisning av inkomstskatt avräknar koncernen aktuell skattefordran mot aktuell skuld och uppskjuten skattetillgång mot uppskjuten skatteskuld i balansräkningen, när koncernen har en legal rätt och en avsikt att göra det.

Uppskjuten skatt redovisas inte för temporära skillnader om det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid. För mer information, se not A2 ”Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål”.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen är upprättad enligt den indirekta metoden. Kassaflöden från utländska dotterbolag omräknas till genomsnittlig valutakurs för perioden. Av praktiska skäl använder koncernen balansdagskursen från föregående månadsslut som en approximation för periodens genomsnittliga valutakurs, men avistakurs används vid rapportering av kassaflöde för materiella transaktioner vid behov.

Betalningar för dotterbolag förvärvade eller avyttrade rapporteras som kassaflöde från investeringsaktiviteter, netto efter kassa och likvida medel för förvärv eller avyttring respektive.

Rörelser i kassa ställd som säkerhet och banklån med kortare löptid än tre månader (används för kortsiktiga likviditetssyften) redovisas netto under ”Övriga finansieringsverksamheter”.

Kassa och likvida medel utgörs av kassa, bank och räntebärande placeringar som är mycket likvida monetära finansiella instrument med en återstående löptid om högst tre månader räknat från anskaffningsdagen.

Redovisning av statliga bidrag

Statliga bidrag redovisas när det finns en rimlig säkerhet att Bolaget kan följa de villkor som kommer med dem och att de kommer att mottas.

Statliga bidrag redovisas huvudsakligen i koncernens resultaträkning som ett avdrag för motsvarande kostnad.

Klimatrelaterade överväganden

Bolaget har beaktat effekten av klimatrelaterade faktorer på de finansiella rapporterna, se not B5 "Varulager". I not G3 "Aktierelaterade ersättningar" finns information om specifika klimatrelaterade mål för långsiktiga incitamentsprogram.

Säkringsredovisning för kassaflöden

Koncernen har följande återkommande säkringsprogram:

a) Vissa kundkontrakt där fluktuationer i valutakursen för SEK/USD (FX) väsentligt skulle påverka nettoomsättning. Dessa kontrakt är fleråriga kontrakt noterade i USD med högst sannolika betalningar vid bestämda tidpunkter.

b) Prognostiserad försäljning som är högst sannolik, denominerad i USD i Ericsson AB (EAB) för nästkommande 7 till 18 månader säkras månadsvis på rullande basis.

För båda programmen tecknar koncernen valutaterminskontrakt som matchar villkoren för valutaexponering så nära som möjligt och definierar dem som säkringsinstrument. Koncernen dokumenterar initialt den ekonomiska relationen mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet. För valutasäkringar är säkringsförhållandet vanligtvis 1:1.

Koncernen definierar förändringar i termins kursen som säkringsrisk.

Vid tillämpning av säkringsredovisning redovisas den effektiva delen av förändringar i verkligt värde för derivat som designas och kvalificeras som kassaflödessäkringar i OCI. Vinsten eller förlusten i relation till den ineffektiva delen redovisas direkt i finansiella intäkter och kostnader, netto.

Vid intäktsföring av säkrad nettoomsättning omförs det ackumulerade beloppet av säkringsreserven från övrigt totalresultat (OCI) som en omklassificeringsjustering och redovisas i nettoomsättning.

Anställningsrelaterad information

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion G.

Ersättningar efter avslutad anställning

Pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning klassificeras antingen som avgiftsbestämda eller förmånsbestämda planer. Dessa inkluderar även gratifikationsplaner, medicinska planer och ”leave encashment”-planer som förväntas tillhandahållas anställda under en längre period än 12 månader.

Nuvärdet av förmånsbestämda planer för nuvarande och tidigare anställda beräknas med tillämpning av den s.k. ”projected unit credit met-hod”. Diskonteringsräntan för varje land bestäms med referens till marknadens avkastning på förstklassiga företagsobligationer, vilka har löptider approximerade till koncernens åtaganden. I länder där det inte finns en djup marknad för sådana obligationer såsom i Sverige har marknadens avkastning på statsobligationer använts. Beräkningarna baseras på aktuariella antaganden och uppdateras årligen.

Koncernens nettoskuld för varje förmånsbestämd plan består av nuvärdet av pensionsåtaganden reducerat med verkligt värde för plantillgångar och redovisas netto i balansräkningen. När detta utgörs av en nettotillgång för koncernen så begränsas värdet av den redovisade tillgången till nuvärdet av eventuellt förekommande framtida återbetalningar från planen eller reduktioner av framtida betalningar till planen benämnt tillgångsbegränsning. Pensionstillgången redovisas som övrig långfristig finansiell tillgång.

Räntekostnaden på den förmånsbestämda planen och ränteintäkten på plantillgångarna beräknas som ett räntenettobelopp och redovisas inom Finansiella kostnader.

Reduceringsvinster och -förluster till följd av omstruktureringsprogram redovisas som en del av omstruktureringskostnaderna. Överlåtande av pensionsskulder betraktas som riskhanteringsaktiviteter som drivs av koncernens treasuryfunktion, därför presenteras eventuella vinster och förluster under Finansiella kostnader.

Särskild löneskatt i Sverige redovisas som en del av respektive pensionskostnad och pensionsskuld. Löneskatter hänförliga till aktuella vinster och förluster är inkluderade i bestämmandet av aktuella vinster och förluster som rapporteras under övrigt totalresultat (OCI). För mer information, se not A2 ”Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål”.

Aktierelaterade ersättningar till anställda och styrelsen

Aktierelaterade ersättningar avser ersättningar till anställda, inklusive ledande befattningshavare samt styrelseledamöter och regleras antingen med aktier eller kontant ersättning. Merparten av de tilldelade aktiebaserade programmen är kontantreglerade, förutom programmen för koncernledningen och sedan 2023 programmet för långsiktig rörlig ersättning (LTV). Dessa program är aktiereglerade. Aktiereglerade program kommer att regleras i moderbolagets B-aktier förutsatt att de marknadsmässiga och icke-marknadsrelaterade intjäningsvillkoren är uppfyllda.

Aktiereglerade planer

Kompensationskostnader redovisas under intjänandeperioden baserat på verkligt värde för Ericsson-aktien vid tilldelningstidpunkten, beaktande prestations- och marknadsvillkor. Alla planer har servicevillkor, medan vissa har prestations- eller marknadsvillkor. Exempel på prestationsvillkor är intäkter och vinstmål medan marknadsvillkor hänförs till utvecklingen av Moderbolagets aktiekurs i förhållande till en grupp av referensaktier. För ytterligare information, se not G3 ”Aktierelaterade ersättningar”.

Kontantreglerade planer

De totala kompensationskostnaderna för en kontantreglerad plan är samma belopp som betalas ut till de anställda vid datumet för slutet av intjänandeperioden. Det verkliga värdet för de syntetiska aktierna, vilka utgör kontantvärdet för aktierna, räknas om och ändras under intjänandeperioden och redovisas som en avsättning. I övriga avseenden är redovisningen liknande den som gäller för en aktiereglerad plan.

Kontantreglerade program som avser anställdas aktierelaterade ersättningsprogram har liknande intjäningskriterier som aktiereglerade program. Alla program har tjänstevillkor, medan vissa har prestations- och marknadsrelaterade intjäningsvillkor.

Under alla år, förutom 2023, kunde icke verkställande styrelseledamöter välja att erhålla en del av sin ersättning i form av syntetiska aktier, som kommer att konverteras till kontanter i slutet av en specificerad intjänandeperiod baserat på marknadsvärdet på B-aktier i Moderbolaget vid betalningstillfället. För ytterligare information, se not G2 ”Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare” och not G3 ”Aktierelaterade ersättningar”.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande# Nya redovisningsregler och tolkningar

Den 1 januari 2024 publicerade IASB följande tillägg, vilka inte har haft någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter.

• Ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (klassificering av skuld)
• Ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (långfristiga skulder med kovenanter)
• Ändringar i IFRS 16 Leasingavtal (redovisning av leasingskuld vid en sale and leasebacktransaktion)
• Ändringar i IAS 7 Rapport över kassaflöden och IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar (leverantörsfinansiering)

Dessa ändringar kommer att öka upplysningarna kring Bolagets program för betalning av leverantörer.

Nedanstående nya standarder, tillägg till standarder och tolkningar är ännu inte gällande för räkenskapsåret som slutar 31 december 2024 och har inte tillämpats i koncernens utarbetande av dessa finansiella rapporter.

IASB har publicerat följande nya tillägg till standarder med införande- datum 1 januari 2025:

• Ändringar i IAS 21 Effekter av ändrade valutakurser: brist på utbytbarhet (utgiven 15 augusti 2023).

Koncernen har slutfört utvärderingen av eventuella effekter på finansiellt resultat eller ställning på grund av detta tillägg som träder i kraft 1 januari 2025. Koncernen har kommit fram till att vissa funktionella valutor i utlands- verksamheterna inte är utbytbara mot koncernrapporteringsvalutan, SEK, men att effekten av dessa justeringar i de finansiella rapporterna är oväsentlig.

IASB har publicerat följande nya tillägg med införandedatum 1 januari 2026:

• Årliga förbättringar volym 11 (utgiven 18 juli 2024)
• Ändringar i klassificering och värdering av finansiella instrument. (Ändringar i IFRS 9 and IFRS 7) (utgiven 30 maj 2024).
• Ändringar avseende kontrakt som refererar till naturberoende el (Ändringar i IFRS 9 och IFRS 7) (utgiven december 2024)

Bolaget har inte slutfört sin utvärdering av eventuella effekter på finansiellt resultat eller ställning på grund av dessa tillägg.

IASB har publicerat följande nya standarder med införandedatum 1 januari 2027:

• IFRS 18 Upplysningar i finansiella rapporter (utgiven 9 april 2024).

Bolaget har inte slutfört sin utvärdering av eventuella effekter på presenta- tionen av de finansiella rapporterna av IFRS 18.

• Finansiell rapport
• Bolagsstyrningsrapport
• Ersättningsrapport
• Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

40 Noter till koncernens finansiella rapporter

Ericsson 2024

A2 Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål

Upprättandet av de finansiella rapporterna och tillämpningen av redovis- ningsprinciper baseras ofta på ledningens bedömningar och på uppskatt- ningar och antaganden som anses vara rimliga och väl bedömda vid den tidpunkt då bedömningen görs. Men med andra bedömningar, antaganden eller uppskattningar kan resultatet emellertid bli ett annat och händelser kan inträffa som kan kräva en väsentlig justering av det redovisade värdet för den berörda tillgången eller skulden. Exempel på detta kan inträffa vid förändring av strategi eller omstrukturering. Bedömning av val av redovisningsprinciper och uppskattningar kan komma att påverkas av detta.

Nedan anges de vik- tigaste redovisningsprinciperna vars tillämpning baseras på sådana bedöm- ningar och de viktigaste källorna till osäkerhet i uppskattningar som koncer- nen anser kan ha den mest materiella inverkan på koncernens redovisade resultat och ekonomiska ställning.

Bedömningar

De bedömningar som görs vid tillämpningen av Bolagets redovisningsprinci- per och som har störst inverkan på de finansiella rapporterna är följande:

Intäktsredovisning

Ledningen gör bedömningar vid utvärdering av kundens möjlighet och inten- tion att betala under ett kontrakt. Utvärderingen baseras på den senaste kreditvärderingen och kundens betalningshistorik. Utvärderingen kan ändras under kontraktets genomförande och om det föreligger bevis på försämring av kundens förmåga eller intention att betala så ska ingen ytterligare intäkts- föring ske innan betalningskriterierna har uppnåtts. Omvänt, denna utvärde- ring kan också förändras positivt över tiden innebärande att intäkter nu ska redovisas i ett kontrakt som initialt inte uppfyllde betalningskriterierna.

Intäkter för standardprodukter redovisas när kontroll över utrustningen är överförd till kunden vid en specifik tidpunkt. Denna utvärdering ska göras ur ett kundperspektiv beaktande indikatorer som överföring av ägande och ris- ker, kundacceptans, fysisk åtkomst och rätt att fakturera. Bedömningar kan krävas för att bedöma huruvida risker och rättigheter har överförts till kunden och om kunden har accepterat produkterna. Ofta bedöms alla indikatorer avseende överföring av kontroll tillsammans med en övergripande bedöm- ning av detta vilka tillsammans fastställer om överföring av kontroll har skett i ett kundkontrakt.

Värdering av varulager

I situationer där överskottslagersaldon identifieras görs uppskattningar av nettoförsäljningsvärden för överskottsvolymerna. Vid avsättningar för varulagerinkurans tas hänsyn till åldrande, historisk konsumtion och bedömningar av marknadens efterfrågan. Det kan också finnas bedömningar kring interna och externa omständigheter, t.ex. tillbaka- dragande av en produkt eller ekonomiska och politiska förändringar på den globala marknaden.

Förvärvade kundrelationer, immateriella produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar inklusive goodwill

I samband med initial redovisning och senare omvärderingar gör ledningen bedömningar av både grundläggande antaganden och indikatorer på nedskrivningsbehov. Ledningens bedömning krävs när en allokering av en förvärvsanalys görs, till exempel vid bestämmande av verkliga värden för förvärvade immateriella tillgångar. Bedömning krävs även för att definiera kassagenererande enheter för prövning av nedskrivningsbehov.

Avsättningar och eventualförpliktelser

Företagsledningen gör en bedömning av omfattningen av skyldigheterna eller den möjliga förpliktelsen när den bestämmer sannolikheten för utfallet. Vidare bedömning krävs för att fastställa värdet på ett åtagande eftersom det baseras på koncernens bästa uppskattning av vilka framtida utgifter som kommer att krävas för att uppfylla åtagandet eller möjliga åtagandet.

Pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning

Antagandena om diskonteringsränta baseras på högkvalitativa företags- obligationer med fast ränta med en löptid som ligger så nära som möjligt för koncernens löptider på pensionsplaner. I de länder där det inte finns en djup marknad för högkvalitativa företagsobligationer ska marknadsräntor för statsobligationer användas. Bedömningar görs för att fastställa om det finns en fungerande marknad för högkvalitativa företagsobligationer i varje land när utvärderingen av den bäst anpassade marknadsavkastningen görs. I Sverige använder Bolaget marknadsavkastningen från statsobligationer för att värdera sin pensionsskuld.

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

De viktigaste antagandena om framtiden och andra viktiga källor till osäker- het i uppskattningarna på balansdagen, som har en betydande risk för att orsaka en väsentlig justering av de redovisade värdena för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår, är följande:

Intäktsredovisning

Koncernen använder estimat för att fastställa belopp och tidpunkter för intäktsföring, särskilt för att bestämma transaktionspris och dess fördelning mellan identifierade prestationsåtaganden under kontraktet. Transaktionspris, inklusive rörlig ersättning som påverkar kontraktsskul- der, t ex intäkter från volymrabatter, estimeras vid kontraktets start (och periodiskt därefter).

Bedömningar används i estimatprocessen baserat på tidigare erfarenheter av typ av affär och kund. Detta inkluderar bedömningar av prisjusteringar baserat på senast tillgängliga information om kontrakts- förhandlingar vilka skulle kunna ha en retroaktiv påverkan på priser för produkter och tjänster vilka redan är beställda eller levererade. Det rörliga ersättningsbeloppet och dess inverkan på kontraktsskulden, kan också vara beroende av en slutlig avstämning med kunden. För att få en tillförlitlig uppskattning av detta belopp före avstämningen kan bedöm- ningar göras med hjälp av både historisk information och en uppskattning av sannolikheten för att den eventuella händelsen ska inträffa.

Ovanstående typer av uppskattningar ingår i kontraktsskulder. Per den 31 december 2024 uppgick det totala redovisade värdet av Kontraktsskulder till SEK 41,2 (34,4) miljarder. För mer detaljerad information, se not B6 ”Balansposter relaterade till kundkontrakt”.

Värdering av varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningskostnad och nettoförsälj- ningsvärde. Uppskattningar av lagervärdet, nedskrivningar och eventuell omföring av sådan, krävs när det gäller prognostiserade försäljningsvoly- mer, priser och lagerbalanser. Lagernedskrivningar för perioden uppgick till SEK 3,3 (4,0) miljarder eller 11 % (10 %) av bruttolagret vid årets slut. Lagernedskrivningar återfördes under perioden med SEK 2,0 (0,8) miljarder eller 7 % (2 %) av bruttolagret vid årets slut. För mer detaljerad information, se not B5 ”Varulager”.

Förvärvade kundrelationer, immateriella produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar inklusive goodwill

I samband med initial redovisning uppskattas framtida kassaflöden, för att säkerställa att de redovisade värdena inte överstiger de uppskattade dis- konterade kassaflödena för denna typ av tillgångar. Efter den första redo- visningen prövas nedskrivningsbehovet när det finns indikationer på att tillgången har minskat i värde. Dessutom prövas nedskrivningsbehovet för goodwill årligen i samband med uppdaterade affärsplaner. En indikation på nedskrivning kan vara väsentliga avvikelser i faktiska kassaflöden jämfört med affärsplanen samt nya uppskattningar som indikerar lägre framtida kassaflöden.# Osäkerhet i uppskattningar
Osäkerhet i uppskattningar bedöms vara högre för segment Enterprise än de övriga segmenten under de kommande tolv månaderna. Beroende på osäkerheten kring hur marknaden förväntas ta emot nya teknologier. Nedskrivningar av immateriella tillgångar och goodwill uppgick till SEK –15,3 (–31,9) miljarder för 2024. Per den 31 december 2024 uppgick förvärvade immateriella tillgångar till SEK 64,0 (75,6) miljarder, inklusive goodwill om SEK 56,1 (52,9) miljarder. Mer information om goodwill och immateriella tillgångar exklusive goodwill finns i not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”. Uppskattningar som är relaterade till förvärvade immateriella tillgångar baseras på likartade antaganden och risker som för goodwill. För mer information, se not C1 ”Immateriella tillgångar”.

Avsättningar och eventualförpliktelser

De viktigaste källorna för uppskattning av osäkerhet när det gäller avsättningar är bedömning av sannolikheten för ett utflöde av resurser och om ett tillförlitligt estimat kan göras. Osäkerhet i bedömningen finns avseende pågående interna utredningar, förhandlingar och andra frågor med myndigheter och tillsynsmyndigheter. Bolaget fortsätter att fullt ut samarbeta med U.S. Department of Justice i dess utredning av frågor som diskuterades i den interna Irakutredningen från 2019 och i relaterade frågor som rör jurisdiktioner, bland annat Irak. Bolaget tillhandahåller ytterligare dokument och annan information som fortsätter att efterfrågas av U.S. Department of Justice. Omfattning och varaktigheten av den utredningen fortsätter att vara oviss. Osäkerhet råder i uppskattningen avseende förväntade uppgörelser i samband med rättstvister och tvister som omfattar immaterialrättsliga frågor såsom patent, eftersom de kan pågå under flera år och utfallet är okänt.

Samma bedömning av osäkerheter som beskrivs ovan gäller även eventualförpliktelser. Eftersom eventualförpliktelser enbart kan bekräftas i framtiden baserat på upplösningen av ett rättsfall eller tvist krävs det att ledningen bedömer möjligheten av en negativ händelse och ett potentiellt belopp för att lösa den. En eventualförpliktelse kan existera vid årets slut och/eller en kostnad (avsättning) kan behöva redovisas vid ett senare tillfälle baserat på de senaste förhållandena och status för ett potentiellt åtagande. Avsättningar och eventualförpliktelser ses regelbundet över baserat på den senaste informationen som finns tillgänglig och justeras för att reflektera koncernens bästa bedömning av möjliga utfall.

Per den 31 december 2024 uppgick avsättningar till SEK 11,7 (11,7) miljarder. Mer detaljerad information finns i not D1 ”Avsättningar”. Per den 31 december 2024 uppgick eventualförpliktelser till SEK 3,6 (3,0) miljarder. Mer detaljerad information finns i not D2 ”Eventualförpliktelser” inklusive en beskrivning av eventualförpliktelser som inte kan kvantifieras.

Pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning

Redovisningen av kostnader för förmånsbaserade pensioner och andra tillämpliga ersättningar efter avslutad anställning baseras på aktuariella beräkningar som utgår från betydelsefulla uppskattningar om diskonteringsränta, framtida löneökningar, personalomsättning och livslängd. Effekten av att tillämpa en alternativ diskonteringsränta baserad på svenska bostadsobligationer och känsligheten hos de viktigaste bedömningarna och antagandena som används vid värderingen av de huvudsakliga pensionsplanerna upplyses om i not G1 ”Ersättning efter avslutad anställning”.

Per den 31 december 2024 uppgick förmånsbestämda förpliktelser för pensioner och övriga ersättningar efter avslutad anställning till SEK 86,6 (85,5) miljarder och verkligt värde av förvaltningstillgångar till SEK 64,4 (62,6) miljarder.

Uppskjuten skatt

Värderingen av uppskjutna skattefordringar innefattar en uppskattning av avdragsrätten för kostnader som ännu inte är skattepliktiga och uppskattningar avseende tillräckliga framtida skattepliktiga intäkter för att möjliggöra utnyttjande av underskottsavdrag och/eller skattetillgodohavanden i olika beskattningsområden. Samtliga uppskjutna skattefordringar är föremål för årlig översyn av sannolikt nyttjande. Värderingen av temporära skillnader, underskottsavdrag och skattekrediter baseras på ledningens uppskattningar av framtida skattepliktiga inkomster i olika beskattningsområden mot vilka temporära skillnader, underskottsavdrag och skattekrediter kan utnyttjas. Dessa bedömningar baseras primärt på affärsplaner för koncernens bedömda utfall avseende framtida beskattningsbara vinster.

Per den 31 december 2024 uppgick värdet på uppskjutna skattefordringar till SEK 24,4 (22,4) miljarder. För mer detaljerad information, se not H1 ”Skatter”.

Redovisning av inkomstskatt, mervärdesskatt och andra skatter

Redovisningen av inkomstskatt baseras på utvärdering av inkomstskatt i alla beskattningsområden där vinst uppstår. Enligt vad som föreskrivs i IFRIC 23 beaktas endast osäkerhet om inkomstskattemässig behandling om och när inkomstskatteposter redovisas och värderas i de finansiella rapporterna. Tillgångar relaterade till mervärdesskatt och andra skatter bedöms separat för nyttjande i varje beskattningsområde i enlighet med lokala bestämmelser. Den totala komplexiteten i de regler som rör skatter och redovisningen av dessa kräver företagsledningens engagemang i bedömningar av klassificering av transaktioner och i uppskattningar av sannolika utfall av yrkade avdrag och/eller tvister.

---

Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ericsson 2024 Noter till koncernens finansiella rapporter 41

Sektion B – Affärsverksamhet

B1 Segment

Segment

Vid fastställandet av Ericssons rörelsesegment har hänsyn tagits till den finansiella rapportering som granskas av Bolagets högste beslutsfattare (Chief Operating Decision Maker). Hänsyn har också tagits till vilka marknader och vilken typ av kunder produkterna och tjänsterna ska attrahera samt vilka distributionskanaler de säljs genom. Enhetlighet kring faktorer som teknik och forskning och utveckling har också spelat in. För att spegla koncernens affärsinriktning rapporteras tre rörelsesegment:

– Networks
– Cloud Software and Services
– Enterprise.

Segment Networks erbjuder hårdvaru- och mjukvarulösningar samt relaterade tjänsteerbjudanden som gör det möjligt för leverantörer av kommunikationstjänster att utveckla nya 5G-funktioner. Portföljen omfattar radioaccessnät (RAN), RAN Compute, transportprodukter, antennprodukter och en komplett tjänsteportfölj. 82 % (82 % under både 2023 och 2022) av patent- och licensintäkterna rapporteras inom segment Networks.

Segment Cloud Software and Services erbjuder lösningar som hjälper leverantörer av kommunikationstjänster att öka flexibiliteten i sin verksamhet samt förbättra tjänsteupplevelsen och den operativa effektiviteten. Portföljen omfattar kärnnät, affärsstöd och driftstödsystem, Network Management, Cognitive Network Solutions samt Managed Networks Services. 18 % (18 % under både 2023 och 2022) av patent- och licensintäkterna rapporteras inom segment Cloud Software and Services.

Segment Enterprise erbjuder avancerade kommunikationslösningar för företag för att påskynda digitaliseringen, driva innovation och optimera processer. Portföljen inkluderar Global Communications Platform, Wireless Wide-Area Networks (WWAN) och privata cellulära nätverk.

Other består av medieverksamhet samt icke-allokerad annan verksamhet, däribland RedBee Media. Segmentsinformation presenteras också för Other.

Marknadsområden

Marknadsområdena är Bolagets främsta försäljningskanaler med ansvar för att sälja och leverera lösningar till kund. Bolaget är verksamt över hela världen och rapporterar verksamheten indelat i fem geografiska marknadsområden:

– Nordamerika
– Europa och Latinamerika
– Sydostasien, Oceanien och Indien
– Nordostasien
– Mellanöstern och Afrika.

Segment Enterprise har en flerkanalig distributionsmodell mot marknaden. Försäljningen från segmenten Enterprise och Other samt patent- och licensintäkter rapporteras externt inom marknadsområdet Other.

Större kunder

Merparten av försäljningen utgörs av stora fleråriga avtal med ett begränsat antal större kunder. Av en kundbas om drygt 500 kunder, i första hand leverantörer av kommunikationstjänster, står de 10 största kunderna för 44 % (43 % under 2023 och 50 % under 2022) av omsättningen. Dessa kunder rapporterades under segment Networks och Cloud Software and Services. Ericssons största kund svarade för cirka 13 % (8 % under 2023 och 14 % under 2022) och den näst största kunden svarade för 8 % (7 % under 2023 och 10 % under 2022) av omsättningen.

Segmentsinformation 2024

	Koncernen/ Totalt	Networks	Cloud Software and Services	Enterprise	Other
Nettoomsättning segment	247 880	158 207	62 635	24 863	2 175
Nettoomsättning	247 880	158 207	62 635	24 863	2 175
Bruttoresultat	109 365	73 648	23 021	12 788	–92
Bruttomarginal (%)	44,1 %	46,6 %	36,8 %	51,4 %	–4,2 %
Resultat före finansiella poster och inkomstskatt (EBIT) 1)2)	4 313	25 665	–435	–22 083	1 166
EBIT-marginal (%)	1,7 %	16,2 %	–0,7 %	–88,8 %	53,6 %
Finansiella intäkter och kostnader, netto	–1 724
Resultat efter finansiella poster	2 589
Inkomstskatt	–2 215
Årets resultat	374

Övrig segmentsinformation

	Koncernen/ Totalt	Networks	Cloud Software and Services	Enterprise	Other
Resultat från andelar i intresseföretag	–246	94	2	–	–342
Avskrivningar på immateriella tillgångar	–3 980	–1 288	–30	–2 661	–1
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar	–6 040	–4 187	–1 381	–274	–198
Nedskrivningar 1)	–15 714	–305	–87	–15 308	–14
Omstruktureringskostnader	–5 012	–1 899	–2 434	–511	–168
Vinst/förlust på aktier och andelar samt försäljning av verksamheter	–145	–7	10	–165	17

1) Segmentet Enterprise inkluderar nedskrivning av goodwill och inmateriella tillgångar om

Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande 42 Noter till koncernens finansiella rapporter Ericsson 2024# Noter till koncernens finansiella rapporter

Ericsson 2024

Not B1, forts. Segmentsinformation

2023

	Cloud Software	Networks and Services	Enterprise	Other	Totalt segment
Nettoomsättning, segment	171 442	63 630	25 745	2 534	263 351
Nettoomsättning	171 442	63 630	25 745	2 534	263 351
Bruttoresultat	67 959	22 088	12 016	–461	101 602
Bruttomarginal (%)	39,6 %	34,7 %	46,7 %	–18,2 %	38,6 %
Resultat före finansiella poster och inkomstskatt (EBIT) 1)	19 382	–220	–38 336	–1 152	–20 326
EBIT-marginal (%)	11,3 %	–0,3 %	–148,9 %	–45,5 %	–7,7 %
Finansiella intäkter och kostnader, netto					–2 993
Resultat efter finansiella poster					–23 319
Inkomstskatt					–2 785
Årets resultat					–26 104
Övrig segmentsinformation
Resultat från andelar i intresseföretag	83	41	–	–	124
Avskrivningar på immateriella tillgångar	–1 013	–43	–3 401	–1	–4 458
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar	–4 460	–1 470	–274	–495	–6 699
Nedskrivningar 1)	–527	–176	–31 952	–77	–32 732
Omstruktureringskostnader	–4 437	–1 924	–173	13	–6 521
Vinst/förlust på aktier och andelar samt försäljning av verksamheter	–24	–39	–16	–206	–285

1) Segmentet Enterprise inkluderar nedskrivning av goodwill om SEK –31,9 miljarder hänförligt till förvärvet av Vonage. För ytterligare information, se not C1 ”Immaterialla tillgångar”.

2022

	Cloud Software	Networks and Services	Enterprise	Other	Totalt segment
Nettoomsättning, segment	193 468	60 524	14 597	2 957	271 546
Nettoomsättning	193 468	60 524	14 597	2 957	271 546
Bruttoresultat	86 368	20 106	7 096	–275	113 295
Bruttomarginal (%)	44,6 %	33,2 %	48,6 %	–9,3 %	41,7 %
Resultat före finansiella poster och inkomstskatt (EBIT) 1)	38 512	–1 689	–4 473	–5 330	27 020
EBIT-marginal (%)	19,9 %	–2,8 %	–30,6 %	–180,3 %	10,0 %
Finansiella intäkter och kostnader, netto					–2 411
Resultat efter finansiella poster					24 609
Inkomstskatt					–5 497
Årets resultat					19 112
Övrig segmentsinformation
Resultat från andelar i intresseföretag	30	27	–	–40	17
Avskrivningar på immateriella tillgångar	–1 424	–122	–2 019	–12	–3 577
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar	–4 073	–1 792	–515	–185	–6 565
Nedskrivningar	–211	–91	–87	–12	–401
Omstruktureringskostnader	–146	–96	–65	–92	–399
Vinst/förlust på aktier och andelar samt försäljning av verksamheter	253	–	111	–108	256

1) Segmentet Other inkluderar en avsättning om SEK –2,3 miljarder relaterad till uppgörelsen gällande överträdelse av DPA med Department of Justice i USA, inklusive kostnader för förlängningen av tillsynen, samt kostnader om SEK –1,0 miljarder relaterade till avyttringen av verksamheten för Sakernas internet och andra portföljjusteringar.

Produkter och tjänster per segment

2024

	Cloud Software	Networks and Services	Enterprise	Other	Totalt
Produkter	121 814	22 409	5 927	–	150 150
Tjänster	36 393	40 226	18 936	2 175	97 730
Totalt	158 207	62 635	24 863	2 175	247 880

2023

	Cloud Software	Networks and Services	Enterprise	Other	Totalt
Produkter	131 393	21 672	5 704	–4 158	765
Tjänster	40 049	41 958	20 041	2 538	104 586
Totalt	171 442	63 630	25 745	2 534	263 351

2022

	Cloud Software	Networks and Services	Enterprise	Other	Totalt
Produkter	147 997	21 105	4 923	–1 174	024
Tjänster	45 471	39 419	9 674	2 958	97 522
Totalt	193 468	60 524	14 597	2 957	271 546

Marknadsområden

2024

	Cloud Software	Networks and Services	Enterprise	Other	Totalt	Långfristiga tillgångar 5)	Totalt
Nordamerika 1)	57 875	14 326	598	87	72 886	18 223
Europa och Latinamerika 2)	40 855	22 271	284	–	63 410	66 765
Sydostasien, Oceanien och Indien 3)	23 259	9 114	37	–	32 410	1 005
Nordostasien 4)	14 477	4 142	18	124	18 761	1 374
Mellanöstern och Afrika	10 344	9 761	678	–12	20 771	173
Övrigt 1)2)3)4)6)	11 397	3 021	23	248	1 976	39 642	–
Totalt	158 207	62 635	24 863	2 175	247 880	87 540

1) varav i USA 6) 98 265 17 175
2) varav i EU 6) 35 264 62 126
varav i Sverige 6) 2 341 61 065
3) varav i Indien 6) 15 194 569
4) varav i Japan 6) 9 072 199
4) varav i Kina 6) 10 221 1 007
5) Totala långfristiga tillgångar exklusive finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar samt pensiontillgångar.
6) Inkluderar patent-och licensintäkter rapporterade under Övrigt, som allokeras baserat på kundens landstillhörighet. Övrig försäljning hänförs till land baserat på destinationen för levererade produkter och tjänster.

2023

	Cloud Software	Networks and Services	Enterprise	Other	Totalt	Långfristiga tillgångar 5)	Totalt
Nordamerika 1)	44 640	14 199	266	125	59 230	33 214
Europa och Latinamerika 2)	42 298	22 270	245	71	64 884	64 497
Sydostasien, Oceanien och Indien 3)	43 235	10 038	36	9	53 318	886
Nordostasien 4)	18 986	4 720	37	189	23 932	1 775
Mellanöstern och Afrika	12 902	10 457	378	2	23 739	174
Övrigt 1)2)3)4)6)	9 381	1 946	24	783	2 138	38 248	–
Totalt	171 442	63 630	25 745	2 534	263 351	100 546

1) varav i USA 6) 85 313 32 133
2) varav i EU 6) 34 257 59 456
varav i Sverige 6) 1 774 58 728
3) varav i Indien 6) 31 205 535
4) varav i Japan 6) 10 139 132
4) varav i Kina 6) 10 716 1 449
5) Totala långfristiga tillgångar exklusive finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar samt pensiontillgångar.
6) Inkluderar patent-och licensintäkter rapporterade under Övrigt, som allokeras baserat på kundens landstillhörighet. Övrig försäljning hänförs till land baserat på destinationen för levererade produkter och tjänster.

2022

	Cloud Software	Networks and Services	Enterprise	Other	Totalt	Långfristiga tillgångar 5)	Totalt
Nordamerika 1)	81 917	13 362	47	68	95 394	41 065
Europa och Latinamerika 2)	44 644	21 638	99	409	66 790	93 612
Sydostasien, Oceanien och Indien 3)	23 695	9 179	17	60	32 951	999
Nordostasien 4)	22 488	4 015	8	222	26 733	3 385
Mellanöstern och Afrika	11 707	10 472	368	24	22 571	–804
Övrigt 1)2)3)4)6)	9 017	1 858	14	58	2 174	27 107	–
Totalt	193 468	60 524	14 597	2 957	271 546	138 257

1) varav i USA 6) 109 709 39 906
2) varav i EU 6) 35 859 92 167
varav i Sverige 6) 3 239 88 057
3) varav i Indien 6) 10 957 519
4) varav i Japan 6) 9 965 187
4) varav i Kina 6) 10 523 2 068
5) Totala långfristiga tillgångar exklusive finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar samt pensiontillgångar.
6) Inkluderar patent-och licensintäkter rapporterade under Övrigt, som allokeras baserat på kundens landstillhörighet. Övrig försäljning hänförs till land baserat på destinationen för levererade produkter och tjänster.

Not B2 Nettoomsättning

	2024	2023	2022
Hårdvara	93 521	99 642	119 215
Mjukvara	56 629	59 123	54 809
Tjänster	97 730	104 586	97 522
Totalt	247 880	263 351	271 546
varav patent- och licensintäkter	13 962	11 101	10 399
varav export från Sverige	133 339	125 242	153 833

Not B3 Kostnader per kostnadsslag

	2024	2023	2022
Varor och tjänster	127 649	127 214	147 023
Ersättningar till anställda	93 405	101 438	89 191
Avskrivningar	10 020	11 157	10 142
Nedskrivningar, inkuransreserver och omvärderingar	3 969	4 996	4 383
Lagerförändring, netto	10 208	9 304	–7 738
Aktivering av utvecklingskostnader	–1 300	–2 173	–1 720
Totala kostnader för sålda varor och tjänster samt rörelseomkostnader	243 951	251 936	241 281

De totala omstruktureringskostnaderna för 2024 var SEK 5,0 (6,5 för 2023 och 0,4 för 2022) miljarder, som hänför sig till kostnadsbesparingsaktiviteterna under året. Omstruktureringskostnader ingår i de kostnader som presenteras ovan och består i huvudsak av ersättningar till anställda.

Omstruktureringskostnader per funktion

	2024	2023	2022
Kostnader för sålda varor och tjänster	2 046	2 802	195
FoU-kostnader	2 119	2 431	54
Försäljnings- och administrationskostnader	847	1 288	150
Totalt	5 012	6 521	399

Not B4 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

	2024	2023	2022
Övriga rörelseintäkter
Vinst vid försäljning av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar	13	17	85
Vinst från investeringar och försäljning av verksamheter 1)	409	136	701
Övriga rörelseintäkter 2)	2 807	841	445
Totalt	3 229	994	1 231
Övriga rörelsekostnader
Förlust vid försäljning av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar	–21	–	–54
Förlust från investeringar och försäljning av verksamheter 1)	–554	–421	–445
Nedskrivning av goodwill 3)	–1 260	–31 897	–
Övriga rörelsekostnader 2)	–764	–541	–3 994
Totalt	–2 599	–32 859	–4 493

1) Information om avyttringar presenteras i not E2 ”Företagsförvärv/avyttringar”.
2) 2024 inkluderar en intäkt om SEK 1,9 miljarder relaterad till en överenskommelse rörande en kommersiell tvist. 2022 inkluderar en avsättning om SEK –2,3 miljarder relaterad till uppgörelsen gällande överträdelse av DPA med Department of Justice i USA, inklusive kostnader för förlängningen av tillsynen, samt kostnader om SEK –1,0 miljarder relaterade till avyttringen av verksamheten för Sakernas internet och andra portföljjusteringar.
3) 2024 och 2023 inkluderar en nedskrivning om SEK–1,3 (–31,9) miljarder främst hänförlig till förvärvet av Vonage. För ytterligare information om nedskrivning av goodwill, se not C1 ”Immateriella tillgångar”.

Not B5 Varulager

	2024	2023
Komponenter	6 948	10 612
Färdiga varor	11 701	13 610
Pågående arbete för annans räkning	8 476	11 851
Totalt	27 125	36 073

Värdet av varulager som redovisas och inkluderas i kostnad för sålda varor uppgår till SEK 56 275 (65 042) million.# Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

46
Noter till koncernens finansiella rapporter
Ericsson 2024

B6
Balansposter relaterade till kundkontrakt

	2024	2023
Kundfinansiering	4 522	6 917
Kundfordringar 1)	44 151	42 215
Kontraktstillgångar	6 924	7 999
Kontraktsskulder	41 229	34 416
Uppskjutna försäljningsprovisioner 2)	1 195	1 006

1) Totala kundfordringar inkluderar SEK 177 (166) miljoner relaterat till intresseföretag.
2) Av totala uppskjutna försäljningsprovisioner, presenteras SEK 491 (414) miljoner som kortfristiga. Den långfristiga balansen presenteras under Övriga långfristiga finansiella tillgångar (se not F3 ”Finansiella tillgångar, långfristiga”) och den kortfristiga balansen under Övriga kortfristiga fordringar (se not B7 ”Övriga kortfristiga fordringar).

Ökningen av kontraktsskulder beror främst på ökad intjäning av rabatter baserat på en högre försäljning. Amorteringen av uppskjutna försäljningsprovisioner uppgick under året till SEK 571 (457) miljoner. För information gällande kreditrisker och nedskrivningar av kund- kontraktsrelaterade balanser, se not F1 ”Finansiell riskhantering”.

Intäkter under perioden	2024	2023
Intäktsföring relaterad till kontraktsskuldens ingående balans för perioden	23 980	32 874
Intäktsföring relaterad till prestationsåtaganden uppfyllda, eller delvis uppfyllda, under föregående rapportperioder	138	134

Transaktionspris allokerat till återstående prestationsåtaganden	2024	2023
Ackumulerat belopp av transaktionspris allokerat till ännu ej uppfyllda, eller delvis ej uppfyllda, prestationsåtaganden	134 199	133 247

Koncernen förväntar sig att transaktionspriset allokerat till återstående prestationsåtaganden kommer att redovisas som intäkt enligt följande approximering: 67 % under 2025, 17 % under 2026 och resterande 16 % under 2027 och senare.

B7
Övriga kortfristiga fordringar

	2024	2023
Förutbetalda kostnader	2 659	2 552
Förskott till leverantörer	47	128
Derivat tillgångar 1)	185	1 851
Övriga skatter 2)	3 044	4 176
Övrigt 3)	3 326	3 255
Totalt	9 261	11 962

1) Se även not F1 ”Finansiell riskhantering”.
2) Övriga skatter inkluderar i huvudsak momsfordringar.
3) Inkluderar bland annat lån till intresseföretag, uppskjutna försäljningsprovisioner och betalda depositioner till tredje part.

B8
Leverantörsskulder

	2024	2023
Leverantörsskulder till intresseföretag	413	434
Leverantörsskulder exklusive intresseföretag	29 760	27 334
Totalt	30 173	27 768

Av beloppet för leverantörsskulder, utgörs leverantörsfakturor under Ericssons program för betalning av leverantörer (SPP), enligt följande:

	2024
Ingående balans	8 255
Nya fakturor	24 984
Betalningar till bank	–25 615
Omräkningsdifferens	586
Utgående balans 1)	8 210

1) Varav leverantörer som redan erhållit betalningar ifrån bank vid årets slut. 6 398

Omfång för betalningsförfallodagar för fakturor vid årets slut

	2024
Leverantörsfakturor under Ericssons program för betalning av leverantörer (SPP)	76 till 180 dagar
Leverantörsfakturor som inte ingår i Ericssons program för betalning av leverantörer (SPP)	0 till 180 dagar

B9
Övriga kortfristiga skulder

	2024	2023
Upplupen ränta	373	439
Upplupna kostnader	31 377	26 294
varav personalrelaterade	17 869	13 440
varav leverantörsrelaterade	8 592	8 009
varav övriga 1)	4 916	4 845
Derivat skulder 2)	3 337	1 794
Övriga 3)	5 590	8 458
Totalt	40 677	36 985

1) Avser huvudsakligen upplupna kostnader relaterade till kundprojekt.
2) Se även not F1 ”Finansiell riskhantering”.
3) Inkluderar bland annat moms och andra löneavdrag.

Finansiell rapport
Bolagsstyrningsrapport
Ersättningsrapport
Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
Ericsson 2024

Noter till koncernens finansiella rapporter
47

Sektion C – Långfristiga tillgångar

C1
Immateriella tillgångar

	Kundrelationer, Balanserade produkträttigheter och övriga utvecklingskostnader	Goodwill	immateriella tillgångar
	2024	2023	2024
Anskaffningsvärde
Ingående balans	22 983	21 096	91 185
Investeringar	1 300	2 173	–
Poster avseende förvärvade/ avyttrade verksamheter 1)	–	–	–375
Utrangering	–	–153	–
Omklassificering	20	–16	–
Omräkningsdifferens	268	–117	4 392
Utgående balans	24 571	22 983	95 202
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans	–14 560	–13 646	–
Avskrivningar	–1 480	–1 137	–
Poster avseende avyttrade verksamheter 1)	–	–	–
Utrangering	–	153	–
Omräkningsdifferens	–193	70	–
Utgående balans	–16 233	–14 560	–
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans	–3 745	–3 745	–38 241
Poster avseende avyttrade verksamheter 1)	–	–	375
Nedskrivningar	–	–	–1 260
Omräkningsdifferens	–	–	1
Utgående balans	–3 745	–3 745	–39 125
Netto bokfört värde	4 593	4 678	56 077

1) Information om avyttringar presenteras i not E2 ”Företagsförvärv/avyttringar”.

Total goodwill för koncernen är SEK 56,1 (52,9) miljarder och är alloke- rad till de operativa segmenten Networks med SEK 29,6 (27,8) miljarder, Cloud Software and Services med SEK 3,7 (3,5) miljarder och Enterprise med SEK 22,7 (21,6) miljarder. Inom Enterprise segmentet bär Global Communications Platform (Vonage) SEK 11,6 (11,1) miljarder, Enterprise Wireless Solutions (Cradlepoint) SEK 9,9 (9,0) miljarder och iconectiv SEK 1,2 (1,1) miljarder. Segmentet Other har ingen goodwill. Ytterligare informa- tion finns i not B1 ”Segmentsinformation”.

Nedskrivningar

Under 2024 gjordes nedskrivningar av immateriella tillgångar och goodwill hänförliga till förvärvet av Vonage med SEK –14,7 miljarder i denna grupp av kassagenererande enheter (KGE), Global Communications Platform. Denna grupp av KGEer innehåller dels KGE Platform as a Service (CPaaS), dels KGE Cloud-based Unified Communications as a Service (UCaaS)/ Contact Center as a Service (CCaaS) och Consumer (VoIP). Identifieringen av KGEer sammanföll med att ledningen ändrade organisationen från en funktionell dimension till en produktdimension. Nedskrivningen rapporte- rades i resultaträkningen för segmentet Enterprise med SEK –1,2 miljarder på raden Kostnader för forskning- och utveckling, SEK –12,6 miljarder på raden Försäljning och administrativa kostnader och SEK –0,9 miljarder på raden Övriga rörelsekostnader. Orsaken till nedskrivningen inklude- rade lägre förväntad marknadstillväxt och neddragningar i vissa länder. Återvinningsvärdet för denna grupp av KGEer uppgick till SEK 17,0 miljarder och fastställdes genom återvinningsmetoden med en diskonteringsränta på 11,3 % och återvinningsvärdet för verkligt värde minus kostnad för avyttring var lägre.

Under 2024 gjordes även nedskrivningar med SEK –0,4 miljarder i KGE Emodo på grund av ett strategiskt beslut att avveckla verksamheten och det redovisades på raden Forsknings- och utvecklingskostnader, Försäljnings- och administrationskostnader samt Övriga rörelsekostnader i resultaträk- ningen för segmentet Enterprise. I KGE Enterprise Wireless Solutions gjordes en nedskrivning om SEK –0,2 miljarder på grund av en strategiförändring som redovisades på raden Forsknings- och utvecklingskostnader i resultat- räkningen för segmentet Enterprise. I KGE Networks gjordes en nedskrivning på SEK –0,04 miljarder på grund av en strategiförändring och redovisades på raden Kostnader för forskning- och utveckling inom segmentet Networks.

Under 2023 gjordes en nedskrivning av goodwill hänförlig till förvärvet av Vonage med SEK –31,9 miljarder i den kassagenererande enheten, KGE, Global Communications Platform som redovisades på raden Övriga rörelse- kostnader i resultaträkningen för segmentet Enterprise. Orsaken till nedskriv- ningen var främst makroekonomisk motvind, inklusive stigande räntor och förändrade efterfrågetrender. Nedskrivningen motsvarade 50 procent av det totala beloppet för goodwill och andra immateriella tillgångar som hänför- des till förvärvet av Vonage. Återvinningsvärdet för denna KGE uppgick till SEK 29,5 miljarder. Detta belopp bestämdes genom återvinningsmetoden och var högre än verkligt värde minus kostnad för avyttring.# Noter till koncernens finansiella rapporter

C1 Immateriella tillgångar

Under 2022 gjordes en nedskrivning inom segmentet Enterprise av immateriella tillgångar med SEK –61 miljoner relaterat till Sakernas internet på grund av ett strategiskt beslut att avsluta den verksamheten, vilket har rapporterats på raden Forsknings- och utvecklingskostnader i resultaträkningen.

Immateriella tillgångar

Det redovisade värdet för kundrelationer, produkträttigheter och andra immateriella tillgångar är SEK 8,0 (22,7) miljarder, varav kundrelationer förvärvade genom Vonage transaktionen uppgick till SEK 3,4 (16,1) miljarder med en återstående avskrivningstid på tre till sju år.

Kapitaliserade utvecklingskostnader

Bolaget kapitaliserar produktutvecklingskostnaderna för 5G radio, vilka skrivs av över tre år.

Beaktande

Bolagets klimatrelaterade mål att ha mer energieffektiva produkter, så gör Bolaget kontinuerligt bedömningar när det gäller påverkan av framtida förbättringar av radioprodukter i förhållande till Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande 48 Noter till koncernens finansiella rapporter Ericsson 2024 återvinningen av sådana utvecklingskostnader. Slutsatsen är att det bokförda värdet vid årets slut är rimligt, eftersom avskrivningstiden och produktutvecklingens livscykel är relativt korta.

Allokering av goodwill

Goodwill allokeringen har inte förändrats under 2024. Goodwill om SEK 0,3 miljarder från förvärvet av Ericom har adderats till KGE Enterprise Wireless Solutions inom segmentet Enterprise 2023. Goodwill från Vonage förvärvet som gjordes 2022 har allokerats till segmentet Enterprise och till den kassa- genererande enheten Global Communications Platform.

Nedskrivningstester

Segmenten Networks och Cloud Software and Services är kassagenererande enheter. Inom segmentet Enterprise finns det flera kassagenererande enheter. Återvinningsmetoden har använts för nedskrivningstesterna för goodwill, utom för KGE iconectiv där verkligt värde minus kostnad för avyttring har använts. Återvinningsmetoden innebär att återvinningsvärdena för de kassagenererande enheterna fastställts genom nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden baserat på affärsplaner godkända av ledningen. Antagandena baseras på Bolagets ambition när det gäller marknadsandelar och på information som samlas in inom ramen för koncernens långsiktiga strategiska process, vilken innefattar bedömningar av ny teknik, koncernens konkurrensförmåga och nya typer av verksamheter och kunder.

I bedömningen av framtida kassaflöden görs antaganden om i första hand följande finansiella parametrar:
– Försäljningstillväxt
– Utveckling av EBIT (baserad på EBIT-marginal eller kostnad för sålda varor och rörelseomkostnader i förhållande till försäljning)
– Utveckling av rörelsekapital och investeringsbehov.

Antagandena rörande industrispecifika marknadsdrivare och marknadstillväxt är baserade på industrikällor som används inom koncernen när det gäller utvecklingen 2025–2029 för nyckelparametrar inom telekomindustrin:
– År 2029, ungefär 39 år efter introduktionen av digital mobilteknologi uppskattar man att det kommer att finnas 9,4 miljarder mobilabonnemang (exklusive cellulär IoT) jämfört med 8,7 miljarder 2024. Av alla mobiltelefonabonnemang beräknas 8,1 miljarder vara kopplade till smarta telefoner.
– Antalet 5G abonnemang beräknas nå 5,6 miljarder (exklusive cellulär IoT) i slutet av 2029 jämfört med 2,3 miljarder 2024.
– År 2029 beräknas det finnas ungefär 50 miljarder uppkopplade enheter jämfört med 30 miljarder 2024, av de 50 miljarderna hänför sig mer än 39 miljarder till Sakernas internet (IoT). Uppkopplade IoT-enheter inkluderar uppkopplade bilar, maskiner, mätare, sensorer, säljterminaler, konsumentelektronik och ”wearables”.
– Cellulär IoT beräknas växa från 3,9 miljarder enheter i slutet av 2024 till 6,7 miljarder enheter i slutet av 2029.
– Mobil datatrafikvolym förväntas mer än dubbleras mellan 2025 och 2029. Mobiltrafiken drivs av användare av smarta telefoner och videotrafik. Den mobila videotrafiken beräknas växa med cirka 19 % årligen fram till 2029 och kommer då att stå för cirka 80 % av all mobil datatrafik. Fast bredband via mobilnätet bidrar också med mobiltrafik och ökar med cirka 27 % årligen under perioden och kommer att stå för nästan 35 % av all mobiltrafik 2029.

Försäljningstillväxten i Enterprise segmentet drivs av tillämpningen av 5G och konvergensen mot 5G och Molnkommunikation inom enterprise marknaden. Enterprise Wireless WAN marknaden förväntas fortsätta växa med en CAGR betydligt över 20 % fram till 2028, medan tillväxten för den globala CPaaS marknaden förväntas bli något över 10 % under samma period. De kassagenererande enheterna Global Communications Platform och Enterprise Wireless Solutions förväntas ha en tillväxttakt på över 15 % (15 %) de kommande fem åren följt av en gradvis avtagande tillväxttakt. Bedömningarna speglar den snabbväxande marknad inom vilken båda KGEr är verksamma. Långsiktig marknadsmognad och marknadstillväxtnivåer beräknas inte uppnås förrän efter den femåriga prognosperioden. Det är svårare att bedöma marknadsförhållanden ju längre fram i tiden man gör prognoser. De bedömda kassaflödena för att beräkna återvinningsvärdet är baserade på femåriga affärsplaner. För KGE Global Communications Platform och Enterprise Wireless Solutions har två år lagts till för att återspegla progressionen mot stabila kassaflödesprognoser. Det finns inga rimliga möjliga förändringar i antaganden som skulle kunna leda till framtida nedskrivningsbehov för någon KGE eller grupp av KGEer, utom för Global Communications Platform. Återvinningsvärdet för Global Communications Platform överstiger det bokförda värdet med SEK 1,6 miljarder. Denna grupp av KGEer skrevs ned till återvinningsvärdet i andra kvartalet 2024. Det beloppet med vilket återvinningsvärdet överstiger det bokförda värdet beror delvis på avskrivningar av immateriella tillgångar sedan nedskrivningstillfället. Återvinningsvärdet för denna grupp av KGEer skulle vara lika med det bokförda värdet, om den långsiktiga EBIT marginalen minskades med 1 % eller den långsiktiga tillväxttakten minskades med cirka 1 %. Samma resultat skulle uppnås ifall diskonteringsräntan höjdes. Koncernens diskontering är baserad på förväntade framtida kassaflöden efter skatt och diskonteringsränta efter skatt. Denna diskontering är inte materiellt annorlunda jämfört med en diskontering baserad på framtida kassaflöden före skatt och diskonteringsränta före skatt, som IFRS kräver. Den högre nivån för Global Communications Platform är driven dels av ökad osäkerhet, dels av den högre nivån av den implicita riskfria räntan för värdepapper i USD. Global Communications Platform och Enterprise Wireless Solutions gör kassaflödesprognoserna i USD. I not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper” och not A2 ”Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål” finns ytterligare upplysningar om nedskrivningstestet avseende goodwill. Antagandena för 2023 återfinns i not C1 ”Immateriella tillgångar” i årsredovisningen för 2023. Riskbedömningar av affärsplaner görs regelbundet och nedskrivningstest görs om det finns indikationer på att dessa tillgångar behöver skrivas ned.

Diskonteringsränta per kassagenerande enheter (KGE)

Kassagenerande Enheter	2024	2023	2024	2023
	Nominell årlig tillväxttakt (%) efter prognosperioden	Diskonteringsräntor efter skatt (%)
Networks	2,0	2,0	9,5	10,0
Cloud Software and Services	1,5	1,5	10,0	10,5
Global Communications Platform	3,5	3,5	13,5	11,0
Entreprise Wireless Solutions	3,5	3,5	11,0	11,0
iconectiv	n/a	3,5	n/a	10,5
Emodo	n/a	2,0	n/a	14,5
Red Bee Media	n/a	2,0	n/a	12,5

Not C1, forts. Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ericsson 2024 Noter till koncernens finansiella rapporter 49

C2 Materiella anläggningstillgångar

	Övriga inventarier, mark	Byggnader	Maskiner och övriga tekniska anläggningar	Verktyg och installationer	Pågående nyanläggningar och betalda förskott	Totalt
2024
Anskaffningsvärde
Ingående balans	7 336	3 752	37 397	1 058	49 543
Investeringar	208	239	949	944	2 340
Utrangering	–301	–127	–1 928	–213	–2 569
Omklassificeringar	507	14	524	–1 045	–
Omräkningsdifferens	335	156	1 065	36	1 592
Utgående balans	8 085	4 034	38 007	780	50 906
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans	–4 265	–2 898	–28 091	–	–35 254
Avskrivningar	–469	–346	–3 046	–	–3 861
Utrangering	277	103	1 820	–	2 200
Omklassificeringar	–128	86	42	–	–
Omräkningsdifferens	–201	–124	–859	–	–1 184
Utgående balans	–4 786	–3 179	–30 134	–	–38 099
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans	–437	–211	–1 446	–	–2 094
Nedskrivningar	–28	17	–174	–97	–282
Utrangering	22	8	118	97	245
Omklassificeringar	–17	15	2	–	–
Omräkningsdifferens	–26	–13	–92	–	–131
Utgående balans	–486	–184	–1 592	–	–2 262
Netto bokfört värde	2 813	671	6 281	780	10 545
2023
Anskaffningsvärde
Ingående balans	7 523	3 825	38 220	973	50 541
Investeringar	87	134	1 713	1 363	3 297
Poster avseende förvärvade/avyttrade bolag	–	–	–347	–	–347
Utrangering	–443	–221	–2 318	–232	–3 214
Omklassificeringar	327	75	627	–1 029	–
Omräkningsdifferens	–158	–61	–498	–17	–734
Utgående balans	7 336	3 752	37 397	1 058	49 543
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans	–4 282	–2 797	–27 606	–	–34 685
Avskrivningar	–480	–382	–3 410	–	–4 272
Poster avseende avyttrade bolag	–	–	227	–	227
Utrangering	395	220	2 321	–	2 936
Omklassificeringar	–	1	–1	–	–
Omräkningsdifferens	102	60	378	–	540
Utgående balans	–4 265	–2 898	–28 091	–	–35 254
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans	–385	–114	–1 121	–	–1 620
Nedskrivningar	–101	–114	–428	–19	–662
Utrangering	40	7	65	19	131
Omräkningsdifferens	9	10	38	–	57
Utgående balans	–437	–211	–1 446	–	–2 094
Netto bokfört värde	2 634	643	7 860	1 058	12 195

Kontraktsenliga åtaganden rörande investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till SEK 565 (632) miljoner per den 31 december 2024.# Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Noter till koncernens finansiella rapporter

C3 Leasing

Koncernen som leasetagare

Nyttjanderätter	2024			Totalt	2023			Totalt
	Lokaler	Fordon	Övrigt		Lokaler	Fordon	Övrigt
Anskaffningsvärde
Ingående balans	16 003	769	300	17 072	15 895	998	303	17 196
Tillkommande nyttjanderätter	2 295	265	–	2 560	1 307	257	1	1 565
Poster avseende förvärvad/avyttrad verksamhet	–31	–	–	–31	2	–	–	2
Uppsagda kontrakt	–1 794	–270	–	–2 064	–870	–489	–	–1 359
Omräkningsdifferens	606	22	11	639	–331	3	–4	–332
Utgående balans	17 079	786	311	18 176	16 003	769	300	17 072
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans	–9 180	–489	–184	–9 853	–7 789	–629	–138	–8 556
Avskrivningar	–1 950	–190	–39	–2 179	–2 146	–232	–49	–2 427
Poster avseende förvärvad/avyttrad verksamhet	31	–	–	31	–	–	–	–
Uppsagda kontrakt	1 421	252	–	1 673	546	373	–	919
Omräkningsdifferens	–328	–15	–7	–350	209	–1	3	211
Utgående balans	–10 006	–442	–230	–10 678	–9 180	–489	–184	–9 853
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans	–453	–	–61	–514	–374	–	–	–374
Nedskrivningar	–99	–	–	–99	–93	–	–61	–154
Uppsagda kontrakt	47	–	–	47	3	–	–	3
Omräkningsdifferens	–24	–	–	–24	11	–	–	11
Utgående balans	–529	–	–61	–590	–453	–	–61	–514
Finansiell vidareuthyrning
Ingående balans	–385	–	–	–385	–396	–	–	–396
Bortbokning av vidareuthyrning	–	–	–	–	–2	–	–	–2
Omräkningsdifferens	–36	–	–	–36	13	–	–	13
Utgående balans	–421	–	–	–421	–385	–	–	–385
Netto bokfört värde	6 123	344	20	6 487	5 985	280	55	6 320

Leasingskulderna uppgick till SEK 7 495 (7 455) miljoner, varav SEK 2 132 (2 235) miljoner klassas som kortfristiga. Förfallostruktur över återstående kontraktsenliga åtaganden per den 31 december 2024 visas i not D4 ”Kontraktsenliga åtaganden”.

Leasingkostnader

De totala leasingkostnaderna uppgick till SEK 3 603 (3 788) miljoner, varav avskrivningar SEK 2 179 (2 427) miljoner, nedskrivningar SEK 99 (154) miljoner, leasingkostnader relaterade till tillgångar av lågt värde SEK 432 (459) miljoner, räntekostnader SEK 421 (464) miljoner och variabla leasingavgifter SEK 472 (284) miljoner. Variabla leasingutgifter består huvudsakligen av fastighetsskatt och kostnader för att avsluta kontrakt i förtid.

Kassautflöde	2024	2023
Återbetalning av leasingskulder 1)	–2 492	–2 857
Räntekostnader avseende leasingskulder	–421	–464
Tillgångar av lågt värde som inte inkluderats i leasingskulderna	–432	–459
Variabla leasingavgifter som inte inkluderats i leasingskulderna	–472	–284
Totalt kassautflöde	–3 817	–4 064

1) Inklusive förskottsbetalningar.

Framtida kassaflöden

Framtida kassaflöden från leasingavtal som ännu inte påbörjats under 2024, men där Bolaget som leasetagare har ett åtagande, uppgick till SEK 568 (249) miljoner.

Koncernen som leasegivare

Leasing där Bolaget är leasegivare består av vidareuthyrning av lokaler. Dessa leasingavtal varierar i längd från 1 till 5 år. Ersättningar för operationell vidareuthyrning uppgick till SEK 69 (70) miljoner och för finansiell vidareuthyrning till SEK 84 (75) miljoner. Ränteintäkter från vidareuthyrning av finansiell leasing uppgick till SEK 2 (5) miljoner.

Framtida minimiersättningar per den 31 december 2024 är fördelat enligt följande:

Framtida minimiersättningar	Finansiell leasing	Operationell leasing
2025	14	45
2026	–	21
2027	–	13
2028	–	3
2029	–	1
Totalt	14	83

Ericsson 2024

Noter till koncernens finansiella rapporter

Sektion D – Åtaganden

D1 Avsättningar

	Aktierelaterade	Om- strukturering	Kund- relaterad	Leverantörs- relaterad	Produkt- garantier	Övriga	Totalt
2024
Ingående balans	3 720	2 857	954	956	1 584	1 635	11 706
Avsättningar	4 498	686	324	389	2 209	1 239	9 345
Återföring av outnyttjade belopp	–252	–485	–399	–209	–101	–313	–1 759
Redovisat i resultaträkningen	7 586
Ianspråktagande	–4 175	–748	–230	–376	–820	–941	–7 290
Omklassificeringar	–3	–632	83	–	–	73	–479
Omräkningsdifferens	84	82	11	6	120	–111	192
Utgående balans	3 872	1 760	743	766	2 992	1 582	11 715
varav kortfristiga avsättningar	2 993	1 648	274	560	1 633	1 096	8 204
varav långfristiga avsättningar	879	112	469	206	1 359	486	3 511
2023
Ingående balans	669	3 093	722	678	985	5 441	11 588
Avsättningar	6 082	481	849	831	1 410	824	10 477
Återföring av outnyttjade belopp	–112	–131	–416	–	–60	–821	–1 540
Redovisat i resultaträkningen	8 937
Ianspråktagande	–2 866	–541	–138	–547	–682	–3 792	–8 566
Omklassificeringar	–14	–	–57	–	–	7	–64
Omräkningsdifferens	–39	–45	–6	–6	–69	–24	–189
Utgående balans	3 720	2 857	954	956	1 584	1 635	11 706
varav kortfristiga avsättningar	2 865	984	346	705	902	977	6 779
varav långfristiga avsättningar	855	1 873	608	251	682	658	4 927

Avsättningar kommer variera över tid beroende på affärs- och marknadsmix såväl som teknikskiften. Riskbedömning av den löpande verksamheten görs månadsvis för att identifiera behov av nya avsättningar och återföringar av överskjutande belopp. Utifrån denna analys använder ledningen sitt bästa omdöme för att uppskatta avsättningar. Under vissa omständigheter behövs inte längre avsättningen med anledning av ett bättre utfall än förväntat, vilket påverkar avsättningarna genom en återföring. I andra fall kan utfallet vara negativt, vilket leder till att en kostnad redovisas i resultaträkningen.

Värdet av de totala avsättningarna för 2024 uppgick till SEK 11,7 (11,7) miljarder, varav SEK 3,5 (4,9) miljarder klassificeras som långfristiga. De materiella avsättningarna för omstruktureringar om SEK 4,5 (6,1) miljarder och utnyttjandet om SEK 4,2 (2,9) miljarder beror på kostnadsbesparingsåt- gärder och utnyttjande av avsättningar från föregående år. Mer information finns i not A1, ”Väsentliga redovisningsprinciper”, och i not A2, ”Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål”, om viktiga osäkerhets- faktorer vad gäller uppskattningar av tidpunkter och belopp.

Avsättningar för omstrukturering

Avsättningar för omstrukturering avser strukturella effektiviseringsåtgärder som planeras och hanteras av ledningen, och som har en väsentlig inverkan på antingen omfattningen av den verksamhet som bedrivs, eller det sätt på vilket verksamheten bedrivs. Avsättningar för omstrukturering under 2024 avser de kostnadsbesparingsaktiviteter som har resulterat i grundläggande omorganisationer av de berörda enheterna. Strukturella effektiviserings- åtgärder genomförs inom tjänster, tillverkning och leverans, FoU samt försäljnings- och administrationskostnader. Omstruktureringsavsättningar redovisas baserat på de förväntade kostnaderna för respektive omstruk- tureringsåtgärd och avser huvudsakligen personalkostnader. Viss bedöm- ningsosäkerhet föreligger kring genomförandet av omstruktureringsåtgär- derna, vilket kan påverka den förväntade tidpunkten för och realiseringen av kostnaderna. Avsättningar för omstrukturering granskas och justeras regelbundet baserat på ledningens bästa uppskattningar. Den förväntade tidpunkten för och storleken på utflödena är beroende av huruvida planen genomförs i linje med ledningens bedömning. Merparten av omstruk- tureringsavsättningen kommer att utnyttjas inom 1 år. Mer information om omstruktureringskostnader som bokförts i resultaträkningen finns i not B3, ”Kostnader per kostnadsslag”.

Kundrelaterade avsättningar

Kundrelaterade avsättningar omfattar huvudsakligen avsättningar för för- luster hänförliga till kundkontrakt. För att värdera de kundrelaterade avsätt- ningarna gör ledningen en uppskattning av de oundvikliga kostnaderna för att fullgöra skyldigheterna enligt kundkontraktet. Om böter för kontraktsbrott är lägre än de uppskattade kostnaderna för att fullgöra kontraktet, begrän- sas avsättningsvärdet till värdet av dessa böter. De oundvikliga kostnaderna för att fullgöra kontraktet kan i vissa fall avvika från ledningens uppskattning. Avsättningar som gjorts för förlustbringande kundkontrakt granskas och jus- teras därför regelbundet baserat på den senaste tillgängliga informationen när det gäller realiseringen av de uppskattade kostnaderna. Den förväntade tidpunkten för och storleken på utflödena är beroende av huruvida kund- kontraktet genomförs i linje med ledningens bedömning. Merparten av de kundrelaterade avsättningarna kommer att utnyttjas inom 1 år.

Leverantörsrelaterade avsättningar

Leverantörsrelaterade avsättningar omfattar avsättningar för tvister med och garantier till leverantörer, baserat på kontraktsenliga åtaganden som huvudsakligen avser lager. Avsättningen beräknas genom en jämförelse mellan de åtaganden om lagerinköp som gjorts och den förväntade använd- ningen enligt prognos för försäljningsvolymer, och eventuellt överskott görs baserat på en bedömning av inkuransrisken. Om det utfästa lagret inte behö- ver köpas, men en avgift debiteras av leverantören på grund av att de utfästa volymerna inte uppfylls, baseras avsättningen på den förväntade avgiften. Det föreligger alltså viss osäkerhet i försäljningsprognoser och i uppskatt- ningar av förväntad användning samt i bedömningar av framtida inkurans, eftersom detta baseras på ledningens förväntningar. I förekommande fall, när det utfästa lagret köps, omklassificeras avsättningen från avsättningar till lagerreserv. Den förväntade tidpunkten för och storleken på utflödena är beroende av de faktiska utfallen av tvister och garantier med leverantörer. Merparten av de leverantörsrelaterade avsättningarna kommer att utnyttjas under 2 år.

Avsättning för produktgarantier

Avsättning för produktgarantier baseras på historiska kvalitetsnivåer för etablerade produkter och uppskattningar av kvalitetsnivåer för nya produkter samt kostnaden för att åtgärda de olika fel som förutses.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Ericsson 2024

Noter till koncernens finansiella rapporter

51# Osäkerhet råder när det gäller tidpunkter och belopp eftersom ledningen utgår från historiska trender för att uppskatta garantiavsättningar samt kostnader för repara- tion eller utbyte, där de faktiska utfallen kan avvika från dessa trender. För garantiavsättningar för nya produkter krävs mer djupgående uppskattningar eftersom ingen historisk information finns tillgänglig. Dessa avsättningar inom kundkontrakt innefattar inte kostnader för tjänster utöver garantinivån. Kostnader utöver garantinivån redovisas som separata prestationsåtagan- den. Den förväntade tidpunkten och storleken på utflödena är beroende av vilka faktiska produktfel som uppstår. Merparten av garantiavsättningarna förväntas utnyttjas inom 1 år.

Avsättningar för aktierelaterade ersättningar

Avsättningar för aktierelaterade ersättningar avser kontantreglerade aktiebaserade program och baseras på den aktuella periodens bästa upp- skattning av de kommande utbetalningarna. Mer information finns i not G3, ”Aktierelaterade ersättningar”. Osäkerheten om utflöden är relaterad till det underliggande instrumentets verkliga värde under intjänandeperioden och det förväntade uppfyllandet av intjänandevillkoren. Avsättningar för aktie- relaterade ersättningar kommer att utnyttjas i enlighet med tilldelningarnas intjänandetidpunkter och kommer utnyttjas inom 3 år.

Övriga avsättningar

Övriga avsättningar avser främst rättstvister och patentintrångstvister. Ledningen utvärderar regelbundet sannolikheten för negativa utfall och om det anses troligt görs en avsättning baserat på en bästa bedömning av den sannolika kostnaden för förlikning med motparten. Det föreligger osäkerhet kring det slutliga utfallet när det gäller förlikningsförfaranden, och därför ser ledningen regelbundet över bedömningen. Utflöden i samband med tvister är per definition osäkra vad gäller tidpunkt och belopp. Därför klassificeras majoriteten av avsättningarna som kortfristiga, men utflöden kan ske under ett antal år beroende på när förlikning uppnås.

D2 Eventualförpliktelser

	2024	2023
Eventualförpliktelser	3 559	3 037
Totalt	3 559	3 037

Eventualförpliktelser hänför sig i storleksordning huvudsakligen till tvister, inkluderat ärenden som avser immateriella rättigheter, skattetvister hos dotterbolagen, pensionsåtaganden och förluster hänförliga till kundkontrakt, som bedöms vara möjliga åtaganden för koncernen. Bolaget förvaltar sin portfölj med immateriella rättigheter aktivt och dess behov av tredjeparts- licenser och är, från tid till annan, inom ramen för den löpande verksamheten inblandad i tvister relaterade till detta. Detta i rollen som kärande eller sva- rande eller på annat sätt. Bolaget övervakar också fullgörandet av skyldig- heter som ställs på tredjepartsleverantörer och övriga leverantörer och vidtar lämpliga åtgärder där det är nödvändigt. Den enskilt största eventualförplik- telsen avser pensionsåtagandena i Sverige om SEK 0,6 (0,6) miljarder. Se not G1 "Ersättningar efter avslutad anställning" för mer information om pensionsåtaganden i Sverige. Utflöden i samband med tvister, både skattemässiga och juridiska, är på grund av sin natur osäkra när det gäller tidpunkt och storlek. Alla pågående tvister utvärderas därför regelbundet. Storleken av och sannolikheten för eventuella kostnader har beaktats och erforderliga avsättningar har gjorts eller upplysts om som eventualförpliktelser. I not A2, ”Bedömningar och vik- tiga uppskattningar för redovisningsändamål”, finns ytterligare upplysningar gällande (i) viktiga källor till bedömningar av osäkerhet och (ii) beslut gällande tillämpade redovisningsprinciper.

Som en del av sitt försvar mot att Ericsson 2013 stämt det indiska mobil- telefonbolaget Micromax i Delhi High Court för patentintrång, (en tvist som nu förlikats), lämnade Micromax in ett klagomål till Indiens konkurrensmyn- dighet, Competition Commission of India, CCI. CCI har hänsköt ärendet till sin utredningsavdelning, Director General’s Office, för en fördjupad under- sökning. CCI inledde liknande undersökningar mot Ericsson i januari 2014 på grundval av krav från Intex Technologies (India) Limited och 2015 på grundval av ett nu förlikat krav från iBall. Ericsson har vid Delhi High Court ifrågasatt CCI:s behörighet att hantera dessa ärenden. 13 juli 2023 fann Division Bench i Delhi High Court att i denna instans hade CCI ingen rätt att genomföra de pågående utredningarna mot Ericsson. CCI har överklagat ärendet till Indiens högsta domstol.

I april 2019 informerades Ericsson av den kinesiska SAMR (State Administration for Market Regulation) Anti-monopoly bureau om att SAMR har inlett en undersökning av Ericssons licensering av patent i Kina. Ericsson samarbetar i undersökningen, som fortfarande befinner sig i en fas av fast- ställande av fakta. Framöver väntar en fortsatt utredning av fakta och möten med SAMR för att underlätta myndighetens bedömningar och slutsatser. I händelse av att SAMR konstaterar brister har myndigheten befogenhet att besluta om beteendemässiga och finansiella sanktioner. De ovanstående ärendena hänförliga till Micromax eller SAMR är möjliga åtaganden som inte kan kvantifieras och de har därför inte tagits med i tabellen för eventualförpliktelser.

D3 Ställda säkerheter

	2024	2023
Företagsinteckningar 1)	7 697	7 678
Banktillgodohavanden	1 443	547
Omsättbara värdepapper	298	276
Totalt	9 438	8 501

1) Se även not G1 ”Ersättningar efter avslutad anställning”.

D4 Kontraktsenliga åtaganden

Förfallostruktur Miljarder SEK

	<1 år	1–3 år	3–5 år	>5 år	Totalt
2024
Kort- och långfristiga skulder 1)	6,8	10,9	16,3	10,2	44,2
Leasingåtaganden 2)	2,5	3,3	1,6	1,2	8,6
Övriga långfristiga skulder	–	0,1	0,8	0,1	1,0
Inköpsåtaganden 3)	18,7	2,7	0,7	–	22,1
Leverantörsskulder	30,2	–	–	–	30,2
Åtaganden för kundfinansiering 4)	28,8	18,9	–	–	47,7
Derivatskulder 4)	1,4	1,8	0,1	–	3,3
Totalt	88,4	37,7	19,5	11,5	157,1
2023
Kort- och långfristiga skulder 1)	18,3	4,9	18,4	12,0	53,6
Leasingåtaganden 2)	2,6	3,6	1,3	1,1	8,6
Övriga långfristiga skulder	–	0,1	0,6	–	0,7
Inköpsåtaganden 3)	18,4	0,7	0,2	–	19,3
Leverantörsskulder	27,8	–	–	–	27,8
Åtaganden för kundfinansiering 4)	27,3	5,7	4,0	–	37,0
Derivatskulder 4)	1,3	0,2	0,3	–	1,8
Totalt	95,7	15,2	24,8	13,1	148,8

1) Kort- och långfristiga skulder, inklusive räntebetalningar.
2) Framtida leasingåtaganden, nominell leasingskuld, se även not C3 ”Leasing”.
3) Inköpsåtaganden anges som bruttovärden före avdrag för eventuella avsättningar.
4) Se även not F1 ”Finansiell riskhantering”.

Efterfrågan avseende åtaganden för kundfinansiering är fortsatt stor. Ökningen av åtaganden under 2024 beror främst på ny kundfinansiering under fjärde kvartalet.

Not D1, forts. Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ericsson 2024 Noter till koncernens finansiella rapporter 53

Sektion E – Koncernstruktur

E1 Eget kapital

Aktiekapital

	31 december 2024	31 december 2023
Moderbolaget A-aktier	1 309	1 309
Moderbolaget B-aktier	15 434	15 413
Totalt	16 743	16 722

Moderbolagets aktiekapital är indelat i två serier: A-aktier (kvotvärde SEK 5,00 per aktie) och B-aktier (kvotvärde SEK 5,00 per aktie). A- och B-aktier medför samma rätt till andel i Bolagets nettotillgångar och vinster, men vid omröstning medför A-aktier en röst per aktie och B-aktier en tiondels röst per aktie.

Årsstämman 2024 beslutade om emission av 4 100 000 C-aktier för pro- grammen med långsiktig rörlig ersättning LTV I 2023 för Ericssons ledande befattningshavare och andra befattningshavare. I enlighet med mandat från årsstämman beslutade styrelsen att återköpa de nyemitterade aktierna, som sedan omvandlades till B-aktier. Kvotvärdet av de återköpta aktierna var SEK 5,00 per aktie, totalt SEK 20,5 miljoner, vilket motsvarar 0,1 % av aktie- kapitalet. Anskaffningskostnaden uppgick till SEK 20,7 miljoner. Totalt antal aktier i eget förvar per den 31 december 2024, uppgick till 15 579 561 (14 009 306 för 2023 och 4 009 306 för 2022) B-aktier.

	Antal aktier A-aktier	Antal aktier B-aktier	Totalt
2024
1 januari	261 755 983	3 082 395 752	3 344 151 735
31 december	261 755 983	3 086 495 752	3 348 251 735
2023
1 januari	261 755 983	3 072 395 752	3 334 151 735
31 december	261 755 983	3 082 395 752	3 344 151 735

Utdelningar

Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning till aktieägarna om SEK 2,85 per aktie (SEK 2,70 för 2023 och 2,70 för 2022), motsvarande en total utdelning om SEK 9,5 (9,0) miljarder. Utdelningen föreslås betalas ut i två delar, SEK 1,43 per aktie med 27 mars 2025 som avstämningsdag för utdelning (utbetalning 1 april 2025) och SEK 1,42 per aktie med 29 september 2025 som avstämningsdag för utdelning (utbetalning 2 oktober 2025). Betald utdelning per aktie uppgick till SEK 2,70 (SEK 2,70 för 2023 och SEK 2,50 för 2022). Total betald utdelning till aktieägarna uppgick till SEK 9,0 (9,0) miljarder.

Tillskjutet kapital

Avser eget kapital som är tillskjutet ifrån ägarna. Här ingår överkurser som betalats i samband med emissioner.

Omräkningsdifferenser

Omräkningsdifferenser innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter till koncernens presentationsvaluta och förändringar avseende omräkning av övervärden i lokal valuta.

Kassaflödessäkringar

För ytterligare information, se not F1 ”Finansiell riskhantering”.

Omvärdering av upplåning

För ytterligare information, se not F4 ”Räntebärande skulder”.

Balanserade vinstmedel

I balanserade vinstmedel, inklusive årets resultat, ingår intjänade vinstmedel från Moderbolaget och dess resultatandel från dotterbolag och intressefö- retag. I balanserade vinstmedel ingår också omvärderingar hänförliga till ersättningar efter avslutad anställning.

Omvärderingar hänförliga till ersättningar efter avslutad anställning

Aktuariella vinster och förluster från erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden, förändringar avseende begränsning av förmånsbestämda tillgångar samt effekten av särskild svensk löneskatt.# Noter till koncernens finansiella rapporter

Förändring i övrigt totalresultat per komponent i eget kapital (netto efter skatt)

Omräknings- differenser ¹⁾	Kassaflödes- säkringar	Omvärdering av upplåning	Balanserade vinstmedel	Totalt eget kapital
2024
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner	–	–	739	739
Omvärdering av kreditrisk för upplåning	–	–	–450	–450
Kassaflödessäkringar	–	3 240	–	–3 240
Kassaflödessäkringar omklassificering till resultaträkningen	–	725	–	725
Omräkningsdifferenser	6 608	–	–	6 608
Omräkningsdifferenser omklassificering till resultaträkningen	73	–	–	73
Andelen övrigt totalresultat från intresseföretag	40	–	–	40
Förändring hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande	–147	–	–7	–154
Totalt	6 574	–2 515	–450	732
2023
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner	–	–	655	655
Omvärdering av kreditrisk för upplåning	–	–	–530	–530
Kassaflödessäkringar	–	374	–	374
Kassaflödessäkringar omklassificering till resultaträkningen	–	1 090	–	1 090
Omräkningsdifferenser	–2 425	–	–	–2 425
Omräkningsdifferenser omklassificering till resultaträkningen	59	–	–	59
Andelen övrigt totalresultat från intresseföretag	–10	–	–	–10
Förändring hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande	50	–	–1	49
Totalt	–2 326	1 464	–530	654
2022
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner	–	–	8 561	8 561
Omvärdering av kreditrisk för upplåning	–	–	818	818
Kassaflödessäkringar	–	2 331	–	2 331
Kassaflödessäkringar omklassificering till resultaträkningen	–	280	–	280
Kassaflödessäkringar omföring till goodwill	–	–3 677	–	–3 677
Omräkningsdifferenser	7 273	–	–	7 273
Omräkningsdifferenser omklassificering till resultaträkningen	–85	–	–	–85
Andelen övrigt totalresultat från intresseföretag	49	–	–	49
Förändring hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande	–143	–	11	–132
Totalt	7 094	–1 066	818	8 572

¹⁾ I förändringar i omräkningsdifferenser ingår förändring avseende omräkning av goodwill i lokal valuta om SEK 4 393 miljoner (SEK –77 miljoner för 2023 och SEK 5 070 miljoner för 2022), och realiserade vinster/förluster netto från avyttrade/likviderade bolag, SEK 73 miljoner (SEK 59 miljoner för 2023 och SEK –85 miljoner för 2022).

E2 Företagsförvärv/avyttringar

Förvärv

	2024	2023	2022
Köpeskilling
Erlagd köpeskilling vid förvärvet	–	579	51 297
Uppskjuten köpeskilling/Övrigt ¹⁾	–	–	1 972
Totalt erlagd köpeskilling, all kassa och likvida medel	–	579	53 269
Förvärvade nettotillgångar (skulder)
Immateriella tillgångar	–	306	23 554
Materiella anläggningstillgångar	–	1 186
Nyttjanderätter	–	2 334
Kassa och likvida medel	–	7 521
Övriga tillgångar	–	83	5 344
Avsättningar inklusive ersättning efter avslutad anställning	–	–	–1 050
Övriga skulder	–	–168	–16 916
Totalt förvärvade nettotillgångar (skulder)	–	231	11 973
Goodwill	–	348	41 296
Totalt	–	579	53 269
Förvärvsrelaterade kostnader ²⁾	–	36	436

¹⁾ Uppskjuten köpeskilling relaterar till den del av de anställdas aktierelaterade ersättningar som Vonage anställda erhöll innan förvärvet och som betalades ut efter förvärvet enligt den ursprungliga tidplanen för dessa ersättningar.

²⁾ Förvärvsrelaterade kostnader ingår i försäljnings- och administrationskostnader i koncernens resultaträkning.

Under 2024 har Ericsson inte gjort några företagsförvärv. En negativ kassaflödeseffekt från rörelseförvärv om SEK 141 (1 309) miljoner, uppstod dock på grund av innevarande års utbetalning av uppskjuten köpeskilling relaterad till förvärvet av Vonage 2022, se även not H3 ”Kassaflödesanalys”.

Vonage: Den 21 juli 2022 förvärvade Bolaget, genom en kontanttransaktion, samtliga aktier i Vonage Holdings Corp, en USA-baserad global leverantör av molnbaserad kommunikation. De immateriella tillgångarna hänförde sig främst till kundrelationer. De verkliga värdena vid förvärvstidpunkten på de förvärvade tillgångarna och de övertagna skulderna, fastställdes slutgiltigt 2022 och presenteras i tabellen i kolumnen "2022".

Bolaget har under innevarande år skrivit ned de immateriella tillgångarna om SEK –13,8 miljarder och goodwill om SEK –0,9 (–31,9) miljarder. För mer information, se not C1 "Immateriella tillgångar".

Not E1, forts.

Not E2, forts.

Förvärv 2022–2024

Verksamhet	Beskrivning	Transaktionsdatum
Ericom	En Israel-baserad leverantör av molnsäkerhetsplattformar för företag.	apr 2023
Vonage	En USA-baserad global leverantör av molnbaserad kommunikation.	jul 2022

Avyttringar

	2024	2023	2022
Försäljningspris
Kassa och likvida medel	–	–633	20
Aktier i intresseföretag	–	–	298
Totalt försäljningspris	–	–633	318
Avyttrade nettotillgångar
Materiella anläggningstillgångar	–	121	–
Kapitalandelar i intresseföretag	–	–	82
Övriga tillgångar	–	–	23
Avsättningar inklusive ersättning efter avslutad anställning	–	–	–42
Övriga skulder	–39	35	–101
Totalt avyttrade nettotillgångar	–39	156	–38
Nettovinst/-förlust från avyttringar ¹⁾	39	–789	356
Aktier i intresseföretag	–	–	–298
Kassaflödeseffekt	–	–633	20

¹⁾ Inkluderar nettovinster/-förluster för likviderade dotterbolag.

Under 2024 genomförde Bolaget avyttringar med en kassaflödeseffekt om SEK 0 (–633) miljoner. Nettovinst/-förlust från avyttringar presenteras under Övriga rörelseintäkter/Övriga rörelsekostnader i resultaträkningen, se även not B4 ”Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader”. För ytterligare information, se not H3 ”Kassaflödesanalys”.

Under 2024 har Bolaget ingått ett bindande avtal för försäljningen av iconectiv, som är ett förvärvat amerikanskt dotterbolag (83,3 % ägarandel) som ingår i segmentet Enterprise och är en leverantör av lösningar för nummerportabilitet och utbyte av datatrafik. Försäljningen, som är villkorad av sedvanliga villkor inklusive myndighetsgodkännanden, förväntas slutföras under första halvåret 2025.

Avyttringar 2022–2024

Verksamhet	Beskrivning	Transaktionsdatum
IoT	IoT-accelerator och molnverksamhet för anslutna fordon och relaterade tillgångar.	mar 2023
Aerialink	Ett USA-baserat företag som tillhandahåller en förstklassig meddelandelösning för företagskommunikation.	nov 2022

E3 Eget kapital i intresseföretag

	2024	2023
Ingående balans	1 150	1 127
Resultatandel	–246	124
Återbetalning av aktiekapital	–16	–25
Investeringar	49	–
Skatter	–102	–20
Omklassificeringar	415	–
Utdelningar	–111	–46
Omräkningsdifferens	40	–10
Utgående balans	1 179	1 150

Koncernen äger 49,07 % av aktierna i Ericsson Nikola Tesla d.d., baserat i Kroatien och 35,6 % av aktierna i ConcealFab Inc. baserat i USA. Se även not H4 ”Transaktioner med närstående”.

F – Finansiella instrument

F1 Finansiell riskhantering

Koncernens hantering av finansiella risker regleras i en policy godkänd av styrelsen. Styrelsen är ansvarig för att övervaka koncernens kapitalstruktur och finansförvaltning, godkänner vissa ärenden som rör till exempel investeringar, kundfinansieringsåtaganden och upplåning, samt fastställer risklimiter avseende exponeringen på finansiella risker.

För koncernen bedöms det vara viktigt att ha en robust finansiell position med kreditbetyg ”investment grade”, låg skuldsättning och en god likviditet. Detta ger finansiell flexibilitet och oberoende att fungera och styra variationer av rörelsekapitalbehov samt att kunna tillvarata affärsmöjligheter.

Koncernens övergripande kapitalstruktur ska främja de finansiella målen. Förvaltningen av kapitalstrukturen syftar till att skapa balans mellan eget kapital, lånefinansiering och likviditet så att Bolaget säkrar finansiering av verksamheten till en rimlig kapitalkostnad. Vanlig upplåning kompletteras med bindande kreditfaciliteter för att skapa större handlingsutrymme att hantera oförutsedda finansieringsbehov. Koncernen eftersträvar att leverera starkt fritt kassaflöde.

Koncernen har följande kapitalmål:
– Fritt kassaflöde före M&A 9–12 % av nettoomsättning
– Positiv nettokassa
– Erhållna kreditbetyg ”Investment grade” från Moody’s (Baa3), S&P Global (BBB–) och Fitch Ratings (BBB–).

Kapitalmålsrelaterad information	2024	2023
Fritt kassaflöde före M&A som procent av nettoomsättningen ¹⁾	16,2 %	–0,4 %
Positiv nettokassa (SEK miljarder) ¹⁾	37,8	7,8
Kreditbetyg och utsikter
Fitch Ratings	BBB–, stabil	BBB–, stabil
S&P Global	BBB–, stabil	BBB–, developing
Moody´s	Ba1, stabil	Ba1, stabil

¹⁾ För mer information om måtten, se Alternativa nyckeltal och Finansiella begrepp.

I juni 2024 meddelade S&P en förändrad utsikt från ”developing” till stabil, men lämnade ratingen oförändrad på BBB–.

Koncernen har en Treasury och kundfinansieringsorganisation vars huvudsakliga uppgift är att säkerställa lämplig finansiering genom lån och bindande kreditfaciliteter, att aktivt förvalta koncernens likviditet, finansiella tillgångar och skulder, samt att hantera och kontrollera att exponeringen mot finansiella risker är förenlig med underliggande affärsrisker och finansiella riktlinjer.

Kundfinansieringsfunktionen kan stödja med lämpliga lösningar för tredjepartsfinansiering åt kunder för att underlätta deras köp från Ericsson. I vissa fall och i den utsträckning som kundlånen inte tillhandahålls direkt genom banker så kan Moderbolaget erbjuda kredit direkt till kunderna. Funktionen för kundfinansiering övervakar exponeringen av utestående kundfinansiering och kreditlöften.# Koncernen

Koncernen klassificerar finansiella risker som: – Valutarisk – Ränterisk – Kreditrisk – Likviditetsrisk – Refinansieringsrisk – Marknadsprisrisk i egna och andra noterade eget kapitalinstrument. Styrelsen har fastställt risklimiter för exponering mot valuta- och ränterisker samt mot politiska risker i vissa länder. För vidare information om redovisningsprinciperna, se not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”.

Valutarisk

Koncernen är en multinationell koncern med intäkter i huvudsak utanför Sverige. Intäkter och nedlagda kostnader är till stor del genererade i andra valutor än SEK. Koncernens resultat påverkas därför av valutafluktuationer. Koncernens finansiella rapporter presenteras i SEK. Förändringar i valutakurserna mellan valutor som påverkar dessa rapporter påverkar jämförbarheten mellan perioderna.

Enskilda rader, främst fakturering, påverkas av omräkningsexponering som uppstår vid omräkning av utländska dotterbolags finansiella rapporter i andra valutor till SEK. Enskilda rader och lönsamhet, såsom EBIT, påverkas av transaktionsexponering som uppstår när finansiella tillgångar och skulder, främst kundfordringar och leverantörsskulder, redovisas och sedan omvärderas på grund av ändrade valutakurser.

I tabellen nedan presenteras de externa fakturerings- och kostnadsexponeringarna för de största valutornas påverkan på lönsamhet. De interna exponeringarna påverkar inte koncernens lönsamhet om alla hänförliga transaktioner uppstår och redovisas i resultaträkningen i samma månad. Förekommande påverkan på resultaträkningen från interna transaktioner är en funktion av när transaktioner inträffar och valutors volatilitet och är därför omöjlig att förutsäga.

Valuta	Fakturering omräkning	Fakturering transaktion	Fakturering netto	Kostnader omräkning	Kostnader transaktion 1)	Kostnader netto
USD 2)	93,8	41,7	135,5	–59,0	–41,4	–100,4
EUR	36,6	1,2	37,8	–30,7	–2,0	–32,7
INR	15,1	–0,8	14,3	–8,5	0,1	–8,4
JPY	9,0	–	9,0	–3,0	–	–3,0
GBP	8,8	–1,1	7,7	–7,2	–0,1	–7,3
AUD	5,9	–0,2	5,7	–4,4	0,1	–4,3
CNY	5,0	–	5,0	–3,2	1,0	–2,2
SAR	4,7	0,3	5,0	–3,4	0,1	–3,3

1) Externa inköp i utländsk valuta omräknad till funktionell valuta.
2) Transaktionsexponering under 2024 inkluderar volymer i kassaflödessäkringen om USD 2 467 miljoner. Baserat på utestående kassaflödessäkringsvolym vid årsskiftet så kommer den säkrade försäljningsvolymen som uppstår 2025 att uppgå till USD 2 043 miljoner.

Omräkningsexponering

Omräkningsexponering avser fakturering och nedlagda kostnader i utländska bolag när konvertering sker till SEK vid konsolidering. Dessa exponeringar kan inte avhjälpas med säkringsaktiviteter.

Transaktionsexponering

Koncernen beaktar följande vad gäller transaktionsexponering.

a) Transaktionsrisk påverkan på nettoomsättning och årets resultat

Transaktionsexponering avser fakturering och nedlagda kostnader för fakturerade varor och tjänster i andra valutor än det individuella dotterbolagets valuta. Valutarisken är så långt det är möjligt koncentrerad till de svenska dotterbolagen, främst Ericsson AB, genom att försäljning till utländska dotterbolag antingen sker i kundernas funktionella valuta, EUR eller USD. Denna transaktionsrisk kan säkras, även om det bara görs för väsentliga kassainflöden eller utflöden som är högst sannolika. Bolagets styrelse har givit mandat till följande hedge program:

i) Koncernen har identifierat vissa kundkontrakt där fluktuationer i valutakursen för SEK/USD väsentligt skulle påverka nettoomsättning. Dessa kontrakt är fleråriga med högst sannolika betalningar vid bestämda tidpunkter noterade i USD.

ii) Säkra prognostiserad försäljning och inköp, som är högst sannolika, i USD i EAB vilka infaller nästkommande 7 till 18 månader, månadsvis rullande.

Säkringsredovisning tillämpas för båda mandaten där koncernen tecknar valutaterminskontrakt, vilka matchar villkoren för valutaexponeringen så nära som möjligt, och definierar dem som säkringsinstrument. Säkringsineffektivitet förväntas bli minimal, men kan uppstå beroende på skillnader i betalningstidpunkter för kassaflöden mellan säkrade poster och säkringsinstrumenten.

b) Transaktionsexponering i individuell balansräkning

Enligt koncernens policy ska transaktionsexponering i dotterbolagens balansräkning (till exempel kundfordringar och leverantörsskulder vilka omvärderas vid förändring i valutakurser) vara säkrade fullt ut. Valutakursexponeringar rörande balansposter säkras genom nettning av balanser eller derivat. Valutakursexponeringar hanteras netto och dess effekter presenteras netto inom finansiella intäkter och kostnader. Detta definieras inte som säkringsredovisning.

Ränterisk

Koncernen är exponerat för ränterisker på grund av att vissa balansposters marknadsvärde fluktuerar och på grund av förändringar av ränteintäkter och räntekostnader.

Känslighetsanalys

Koncernen använder VaR-metoden för att mäta valutarisk och ränterisk i de portföljer som förvaltas av den centrala Treasuryfunktionen för finansförvaltning. Med hjälp av denna statistiska metod beräknas den största möjliga förlust med en viss sannolikhetsgrad under en bestämd tidsperiod. För VaR-mätningen har koncernen valt ett konfidensintervall på 99 % och en dags tidshorisont. Den dagliga VaR-mätningen görs med marknadsvolatiliteter och korrelationer baserade på dagliga historiska data det senaste året, med begränsningen att historiska data inte nödvändigtvis speglar framtida händelser.

Treasuryfunktionen verkar under två mandat. Inom kassaförvaltningen kan den såväl avvika från rörlig ränta på nettokassan som att ta valutapositioner med en sammantagen risk om maximalt SEK 45 miljoner VaR med 99 % konfidensintervall och en dags tidshorisont. Genomsnittligt VaR för 2024 uppgick till SEK 12,4 (15,9) miljoner. Inga VaR-limiter överskreds under 2024.

Inom ”Asset and Liability management” verksamheten hanteras ränterisken genom att matcha fast respektive rörlig ränta i räntebärande poster i balansräkningen. Koncernens policy är att känsligheten för en förändring om 1 baspunkt, på matchande räntebärande tillgångar och räntebärande skulder, inklusive derivat, får uppgå till SEK 10 miljoner. Den genomsnittliga exponeringen under 2024 var SEK 0,8 (1,5) miljoner per baspunkt.

Känslighetsanalys på ränteökning om 1 baspunkt, SEK miljoner

	< 3 mån	3–12 mån	1–3 år	3–5 år	>5 år	Totalt
Räntebärande tillgångar	–	–1	–1	–4	–1	–7
Räntebärande skulder 1)	–	1	2	4	1	8
Derivat	–	–	–	–1	1	–
Totalt	–	–	–	–	1	1

1) Upplåning är inkluderad eftersom den är hänförlig till verkligt värde via resultaträkningen.

Derivat

	Redovisat belopp – bruttovärde	Avräkning	Nettovärde
2024
Valuta- derivat 1)
Tillgångar	214	–29	185
Skulder	–3 361	29	–3 332
Räntederivat
Tillgångar	–	–	–
Skulder	–5	–	–5
2023
Valuta- derivat 1)
Tillgångar	1 916	–43	1 873
Skulder	–1 837	43	–1 794
Räntederivat
Tillgångar	–	–	–
Skulder	–22	–	–22

1) Valutaderivat hänförda till kassaflödessäkring om SEK 0 (1 617) miljoner är inkluderade i Övriga kortfristiga tillgångar och SEK 2 229 (679) miljoner i Övriga kortfristiga skulder. Betalda eller erhållna ”Cash collaterals” (kassa ställd som säkerhet) under Credit Support Annex (CSA) till ISDA för ”cross-currencies” derivat redovisas som kortfristiga räntebärande placeringar respektive kortfristig upplåning.

Koncernen innehar följande valutaderivat definierade som säkringsinstrument:

Valutaderivat	3–12 mån	< 3 mån	> 1 år	Totalt
Nominellt värde (USD miljoner)	961	1 082	1 934	3 977
Genomsnittlig terminskurs (SEK/USD)	9,93	10,57	10,19

Säkringskvoten är 1:1 och förändringar i terminskursen har definierats som säkringsrisk. Säkringseffektiviteten bedöms återkommande för att säkerställa att de väsentliga kriterierna i säkringsintrumented övenensstämmer med det säkrade föremålet. Prognoser av försäljning och nedlagda kostnader uppdateras löpande och analyseras för att säkerställa att det säkrade föremålet fortsatt är högst sannolikt. Ineffektivitet kan uppstå om de väsentliga kriterierna inte längre överensstämmer, eller om tidpunkten för de prognostiserade transaktionerna ändras väsentligt. Ingen ineffektivitet redovisades i resultaträkningen 2024. Se not E1 ”Eget kapital” rörande förändringar kassaflödessäkringsreserven.

Kreditrisk

Kreditrisk är uppdelad i tre kategorier: kreditrisk i kundfordringar och kontraktstillgångar, kreditrisk avseende kundfinansiering samt finansiell kreditrisk, se not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”.

Kreditrisk i kundfordringar och kontraktstillgångar

Kreditrisk i kundfordringar och kontraktstillgångar regleras genom en policy som är obligatorisk att följa för samtliga bolag inom koncernen. Syftet med policyn är att:

• Undvika kreditförluster genom att etablera standardrutiner för kredithantering hos samtliga bolag inom koncernen.
• Säkerställa övervakning samt vidta åtgärder mot kunder i händelse av uteblivna betalningar.
• Säkerställa en effektiv kredithantering inom koncernen och därigenom förbättra det genomsnittliga antalet kreditdagar samt förbättra kassaflödet.
• Ange eskaleringsväg samt processer för godkännande av kundkreditlimiter.

Samtliga kunder genomgår en regelbunden kreditbedömning. Genom systemfunktionaliteten för kredithantering görs en kreditkontroll varje gång en försäljningsorder skapas i affärssystemet. Denna kontroll baseras på den kreditgräns och kreditrisk som är definierad för varje kund. Kreditspärrar uppkommer om förfallna kundfordringar är högre än godkänd nivå eller om kreditgränsen överskrids. För att upphäva en kreditspärr krävs vederbörligt godkännande.# Noter till koncernens finansiella rapporter

Remburser används som en metod för att säkra betalningar från kunder verksamma i nya marknader, särskilt på sådana marknader där det råder instabila politiska och/eller ekonomiska förhållanden. Genom att banker bekräftar remburserna begränsar Bolaget den politiska och kommersiella kreditriskexponeringen.

Nedskrivning av kundfordringar och kontraktstillgångar

Kundfordringar och kontraktstillgångar utvärderas under en gemensam modell med avseende på nedskrivningsbehov. Koncernen har dragit slutsatsen att kreditrisk i stora drag är beroende av både risk i landet där kunden har sitt säte (med andra ord möjlighet att göra betalningar över nationsgräns) liksom kundens betalningshistorik. Förväntade kreditförluster beräknas med hjälp av en matris för avsättningar, vilken specificerar en fast procentsats, vilken är beroende av antalet dagar efter förfall och landriskbedömning. Värdering av landriskbedömning är beroende av de bedömningar som används av alla exportkreditinstitut inom OECD. De procentsatser som definieras i nedskrivningsmatrisen är baserade på historiska förlustmönster för denna gruppering av kunder. Dessa procentsatser justeras för aktuella förutsättningar liksom ledningens förväntningar om förändringar rörande politiska risker och framtida betalningsmönster. Nedskrivningsprocentsatserna är högre för högriskländer jämfört med lågriskländer och också högre för belopp som fortsätter att vara obetalda för längre tidsperioder.

Not F1, forts.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Not F1, forts.

58

Noter till koncernens finansiella rapporter

Ericsson 2024

Koncernen har utvärderat de senaste globala ekonomiska förhållandena på modellen för förväntade kreditförluster för kundfordringar och uppdaterat reserveringsmatrisen på lämpligt sätt.

Exponering av kundfordringar och kontraktstillgångar

	2024	2023
Bruttobalans	53 902	52 799
Reserv för förväntade kreditförluster	–2 827	–2 585
Nettobalans, bokfört värde	51 075	50 214

Åldersanalys av bruttovärde av kundfordringar och kontraktstillgångar per riskkategori

Dagar efter förfall	2024					Totalt
Ej förfallet	33 801	2,914	243	270	261	37,489
Låg landrisk
Medium landrisk	9,379	1,025	164	168	659	11,395
Hög landrisk	2,684	449	117	133	1,635	5,018
Totalt	45,864	4,388	524	571	2,555	53,902

Dagar efter förfall	2023					Totalt
Ej förfallet	27,431	2,434	445	137	320	30,767
Låg landrisk
Medium landrisk	14,369	826	227	224	605	16,251
Hög landrisk	3,364	512	186	197	1,522	5,781
Totalt	45,164	3,772	858	558	2,447	52,799

Fördelningen av kundfordringar och kontraktstillgångar följer fördelningen väl av koncernens omsättning, se not B1 ”Segmentsinformation”. De tio största kunderna representerar 45 % (47 %) av de totala kundfordringarna och kontraktstillgångarna under 2024.

Rörelser avseende reserver för osäkra kundfordringar och kontraktstillgångar

	2024	2023
Ingående balans	2,585	2,492
Poster avseende förvärvade bolag	–	–16
Ökning	265	268
Nedskrivningar	–21	–35
Omräkningsdifferens	–2	–124
Utgående balans	2,827	2,585

Förfallna kundfordringar som är äldre än 360 dagar har ökat vilket resulterat i högre reserver i procent av bruttoexponeringen vid årsslutet. Koncernens nedskrivningar har historiskt varit låga. Under året skrevs SEK 21 (35) miljoner av med anledning av att koncernen inte hade någon rimlig förväntan att få betalt.

Kreditrisk avseende kundfinansiering

Samtliga större åtaganden avseende kundkrediter görs endast efter godkännande enligt styrelsens arbetsordning och gällande beslutsordning för kreditbeslut. En kreditriskvärdering görs för varje enskild kundkredit i syfte att fastställa en kreditvärdering (för politisk och kommersiell risk) innan beslut fattas om att godkänna ett nytt kundfinansieringsåtagande. Kreditriskanalysen genomförs med hjälp av en värderingsmodell där den politiska kreditrisknivån motsvarar den som tillämpas av exportkreditinstituten inom OECD. Den kommersiella kreditrisken värderas genom att analysera ett stort antal parametrar, vilka kan antas ha en påverkan på den framtida kommersiella kreditriskexponeringen. Den använda modellen för att fastställa en kreditvärdering genererar en intern prissättning av risk, uttryckt som en riskmarginal per annum över basräntan. Den referensprissättning för politisk och kommersiell risk som modellen är baserad på verifieras regelbundet med hjälp av information från OECDs marknadsprissättning (OECD Market Pricing Benchmark) och/eller den gällande prissättningen i banklånemarknaden för liknande strukturerade finansieringar. Målet är att den internt bestämda riskmarginalen alltid skall motsvara den faktiska bedömda risken och att denna prissättning ska ligga så nära som möjligt en aktuell marknadsprissättning. Kreditvärderingen för varje enskild kundkredit omprövas regelbundet. Kundfinansiering arrangeras för infrastrukturprojekt på olika geografiska marknader.

Bruttoexponering av kundfinansiering per geografisk marknad

	2024	2023
Nordamerika	467	1,839
Europa och Latinamerika	2,110	2,033
Sydostasien, Oceanien och Indien	2,211	3,679
Mellanöstern och Afrika	2,328	2,130
Totalt bruttoexponering	7,116	9,681
varav dess redovisade värde	4,522	6,917
Totalt antal utestående kundkrediter	70	65
5 största kundkreditåtaganden i % av bruttexponering	75 %	86 %

Outnyttjade kreditåtaganden (SEK miljoner) 47 775 37 019

Säkerheter för kundkrediter kan omfatta pantsatt utrustning eller pantsättningar avseende vissa av låntagarens tillgångar. Om tredje parts risktäckning finns tillgänglig, tas sådan normalt sett i anspråk. Med ”tredje parts risktäckning” avses att en finansiell betalningsgaranti för täckning av kreditrisken har lämnats av en bank, ett exportkreditinstitut eller ett försäkringsbolag. Alla sådana institutioner ska ha ett kreditbetyg om åtminstone ”investment grade”. Överföring av kreditrisk genom ett så kallat ”sub participation arrangement” kan också göras med en bank, varvid hela kreditrisken och finansieringen övertas av banken för den del som banken täcker.

Utestående kundfinansieringsexponeringar

	2024	2023
1) Verkligt värde av kundfinansieringskrediter	4,522	6,917
Finansiella garantier för tredje part	3	4
Upplupen ränta	5	7
Maximala kreditrisken	4,530	6,928
Avdrag för risktäckning från tredje part	–35	–79
Bolagets riskexponering med avdrag för risktäckning från tredje part	4,495	6,849
1) Tabellen visar den maximala kreditrisken.

Bedömning av verkligt värde för kundfinansieringsfordringar

Kundfinansieringskrediter redovisas till sitt verkliga värde och klassificeras enligt nivå 3 i hierarkin för att fastställa detta värde. Kundfinansieringenheten på Ericsson Credit AB har etablerat en process för bedömning av verkligt värde. Den kvartalsvisa kreditbedömningen använder en intern modell för att fastställa kommersiell rating för varje kredit samt för att beräkna verkligt värde. Modellen är baserad på extern kreditvärdering, politisk risk, landrisk och bankernas prissättning. Regelbunden uppföljning av kundens betalningshistorik är också en del av den interna bedömningen.

Kundfinansiering avstämning av verkligt värde

	2024	2023
Ingående balans	6,917	5,370
Tillkomna krediter	20,758	49,583
Försäljning/Återbetalning	–23,920	–47,409
Omvärdering/amortering av räntesubvention 1)	407	–467
Omräkningsdifferens	360	–160
Utgående balans	4,522	6,917
varav långfristig	190	1,347
1) Nettoeffekten av omvärderingar som presenteras som försäljnings- och administrationskostnader påverkade resultaträkningen positivt med SEK 6 (negativ påverkan 209) miljoner, varav 6 (negativ påverkan 209) miljoner relaterar till krediter som innehas vid årets slut.

På grund av den fortsatta utbyggnaden av 5G är efterfrågan på kundfinansieringslösningar fortsatt hög. Den största delen av sådan finansiering har blivit överförd till banker.

Finansiell kreditrisk

Finansiella instrument medför en risk att motparten inte har möjlighet att fullgöra sina betalningsåtaganden. Denna exponering uppstår vid investeringar i kassa, likvida medel, räntebärande placeringar och i samband med derivatpositioner med ett positivt orealiserat resultat mot banker och andra motparter. Koncernen minskar dessa risker genom att placera likviditet främst i värdepapper som statsskuldväxlar, statsobligationer, företagscertifikat och säkerställda bostadsobligationer (se nedan avsnittet Likviditetsrisk).

Finansiell rapport
Bolagsstyrningsrapport
Ersättningsrapport
Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Not F1, forts.

Ericsson 2024

Noter till koncernens finansiella rapporter

59

Separata kreditlimiter tilldelas varje motpart för att hantera riskkoncentrationen. Alla derivattransaktioner omfattas av ISDA kvittningsavtal för att begränsa kreditrisken. För ”cross currency derivat” har ett Credit Support Annex (CSA) till ISDA tecknats selektivt för att ytterligare reducera kreditrisken genom att veckovis byta kontanta säkerheter i förhållande till marknadsvärde. Koncernen har också flyttat några derivatexponeringar till ”clearing” motparter med dagliga regleringar av marginaler. Per den 31 december 2024 var kreditrisken i avistainstrument lika stor som instrumentens bokförda värde. Kreditexponeringen i derivatinstrument uppgick till SEK 0,1 (0,4) miljarder.

Likviditetsrisk

Bolaget minimerar likviditetsrisken genom att bibehålla en tillräcklig kassa, centraliserad kassaförvaltning, placeringar i mycket likvida räntebärande instrument och genom att ha tillräckliga bindande kreditlöften för att täcka potentiella finansieringsbehov. För information om avtalsenliga åtaganden, analyserade per avtalsenlig löptid, se not D4 ”Kontraktsenliga åtaganden”. Det kortsiktiga åtagandet av skulder under de kommande 12 månaderna är tillräckligt täckt av kassa och andra räntebärande tillgångar vid årets slut. Löpande inbetalningar från kunder förväntas uppfylla operativa krav inklusive leverantörsskulder och andra köpåtaganden.Åtaganden för ny kundfinansiering förväntas inte ha negativ kortsiktig effekt på kundinbetalningar då majoriteten säljs inom en kort period. Bolaget har tillgång till Leverantörsfinansieringsprogram där betalningsvillkoren med vissa leverantörer förlängs till upp till 180 dagar. Bolaget förväntas bibehålla nuvarande nivåer kopplade till dessa överenskommelser. Finaniella instituts vilja att köpa och sälja fakturor kan påverkas av nuvarande marknadsförutsättningar något som potentiellt kan påverka Bolagets rörelsekapital negativt. Däremot förväntas sådana effekter ske över tid då affärsvillkor med kunder och leverantörer sker löpande. Där så krävs förväntar sig Bolaget att kortfristiga lånefaciliteter nyttjas eller förnyas för att möta likviditetsbehoven.

Kassa, likvida medel och räntebärande placeringar

Rating	3–12 mån	1–5 år	>5 år	Totalt 2024
Totalt bank	40 749	389	–	–
Andra finansiella institut	1 437	–	–	–
Typ av emmitent/ motpart:
Stater AA/AAA	4 639	995	3 175	603
Företag A2/P2	2 672	198	–	–
Bostadsinstitut AAA	14 878	783	21 014	49 497
	18 053	1 386	75 871
Totalt 2023
Totalt bank	33 298	181	–	–
Andra finansiella institut	548	–	–	–
Typ av emmitent/ motpart:
Stater AA/AAA	789	490	1 254	–
Företag A2/P2	1 510	296	–	–
Bostadsinstitut AAA	1 995	5 668	8 676	–
	38 140	6 635	9 930	–

Refinansieringsrisk

Refinansieringsrisken är risken att Bolaget inte kan refinansiera sina utestående skulder på acceptabla villkor, eller överhuvudtaget, vid en given tidpunkt. Bolaget minskar denna risk genom att diversifiera sina finansieringskällor via en mix av obligationslån, bilaterala lån och privata placeringar, med en spridd förfallostruktur. Finansieringsstrategin är flexibel och möjliggör förfinansiering av lån före förfall samt upplåning i olika valutor. Utöver de långfristiga finansieringsprogrammen har Bolaget även ett företagscertifikatprogram samt en bindande likviditetskreditfacilitet för kortfristig upplåning. Alla outnyttjade bindande kreditfaciliteter kan användas för att minska refinansieringsrisken när skulderna förfaller. Den genomsnittliga löptiden på Moderbolagets lån var 3,6 år (3,2 år) per 31 december 2024.

Finansieringsprogram

	Belopp	Utnyttjat	Outnyttjat
Obligationslåneprogram EMTN (USD miljoner)	5 000	2 178	2 822
Företagscertifikatprogram (SEK miljoner)	10 000	1 615	8 385

1) Programmen innehåller inga finansiella kovenanter.

I januari 2024 tecknade Bolaget ett låneavtal med Europeiska Investeringsbanken om USD 184 miljoner. I juli 2024 tecknade Bolaget ett låneavtal med Nordiska Investeringsbanken om USD 108 miljoner.

Bindande kreditlöften

	Belopp	Utnyttjat	Outnyttjat
Kreditfacilitet i flera valutor (USD miljoner) 1)	2 000	–	2 000
Rullande likviditetskreditfacilitet (USD miljoner) 2)	1 000	–	1 000

1) Facilitetens ränta är inte kopplad till Ericssons kreditbetyg eller några finansiella kovenanter men är däremot kopplad till två av Ericssons långsiktiga hållbarhetsmål.
2) Faciliteten förfaller i maj 2026.

Koncernens finansiella instrument värderade till verkligt värde

Koncernens finansiella instrument redovisade till verkligt värde möter generellt kraven för nivå 1 värdering eftersom de baseras på noterade priser i aktiva marknader för identiska tillgångar. För vissa av koncernens finansiella tillgångar och skulder, särskilt derivat, är inte noterade priser tillgängliga och verkliga värden kalkyleras med användande av marknadsantaganden såsom noteringar för räntesatser och valutakurser. För finansiella skulder designerade till verkligt värde reflekterar det bokförda värdet också effekten i egna ”credit spreads” antingen till noterade priser eller noterade priser på ”Credit Default Swap” för ”Investment Grade” företag.

Värderingshierarki

– Noterade marknadspriser – nivå 1

Tillgångar och skulder klassificeras som nivå 1 om deras värde är observerbart på en aktiv marknad. Sådana instrument värderas med referens till ojusterade noterade priser för identiska tillgångar eller skulder i aktiva marknader där det noterade priset är tillgängligt, och där priset representerar aktuella och normalt förekommande marknadstransaktioner.

– Värderingsteknik användande observerbara ingångsvärden – nivå 2

Skulder och tillgångar klassificerade som nivå 2 har värderats genom att använda modeller vars ingångsvärden är observerbara antingen direkt eller indirekt. Värderingar baserade på observerbara ingångsvärden inkluderar likvida medel (till exempel diskonteringsinstrument, kortfristiga insättningar) och räntederivat som använder räntesatsavkastningskurvor. Andra ingångsvärden inkluderar “credit spreads” och valutaterminskurser. Ingångsvärden för basräntor är noterade fixingräntor, ränteswappar och IBOR räntor. Valutaderivat är värderade genom att använda observerbara terminskurser, diskonterade med avkastningskurvor. Värdering av utländska valutaoptioner görs med användande av Black-Scholes formeln. Värdet av kreditrisker i derivatkontrakt följs upp regelbundet. Värderingsjusteringar av derivattillgångar och derivatskulder kalkyleras baserat på utestående marknadsvärden och sannolikhet för betalningsinställelse från kreditswappar (CDS) och om effekt av värdering är väsentlig skall den inkluderas i det verkliga värdet på derivaten.

– Värderingsteknik användande icke-observerbara ingångsvärden – nivå 3

Skulder och tillgångar klassificeras som nivå 3 om deras värdering innefattar väsentliga ingångsvärden som inte är baserade på observerbara marknadsvärden (inte observerbara ingångsvärden). Förutom kundfordringar och kundfinansieringsfordringar används i huvudsak värderingstekniken för investeringar i aktier och andra andelar där ingångsvärden anses vara observerbara om de kan vara direkt observerbara från transaktioner i en aktiv marknad, eller om det finns övertygande externa uppgifter som påvisar ett exekverbart pris för att avveckla investeringen. Med en marknadsmässig syn på värdering, fastställs icke-observerbara ingångsvärden generellt genom att kopplas till observerbara ingångsvärden, historiska noteringar eller andra analystekniker.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Not F1, forts.

Avstämning av övriga finansiella tillgångar värderade till verkligt värde nivå 3

	Ingående balans	Anskaffningar	Försäljningar	Vinster och förluster 1)	Omräkningsdifferens	Utgående balans
Investeringar i aktier och andelar	2 002	207	–63	–275	–4	1 867

1) Tabellen visar nettoresultat rapporterat som övriga rörelseintäkter/kostnader, varav SEK 246 miljoner avser orealiserade förluster avseende nivå 3 tillgångar som hölls vid årets slut.

Finansiella instrument värderade till upplupet anskaffningsvärde

Finansiella instrument, till exempel vissa likvida medel, räntebärande placeringar, upplåning och leverantörsskulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde som anses motsvara verkligt värde. Om ett marknadspris inte finns tillgängligt och den ränteexponering och kreditspreadar som påverkar värdet är obetydliga, anses det redovisade värdet utgöra en rimlig uppskattning av det verkliga värdet.

	2024		2023
	Upplupet anskaffningsvärde	Verkligt värde	Hierarkinivå för verkligt värde	Upplupet anskaffningsvärde
		Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Kundfinansiering	–	4,5	–	–
Räntebärande placeringar	–	31,7	30,4	1,3
Likvida medel 1)	–	24,3	0,3	24,0
Övriga finansiella tillgångar	–	2,7	0,8	–
Övriga kortfristiga tillgångar	–	0,2	–	0,2
Tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat (OCI)
Kundfordringar	–	44,2	–	–
Tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde
Räntebärande placeringar	0,3	–	–	–
Övriga finansiella tillgångar	0,3	–	–	–
Finansiella tillgångar	0,6	107,6	1,0	89,7
Finansiella skulder värderade till verkligt värde
Moderbolagets upplåning	–	–35,7	–19,7	–16,0
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet
Övriga kortfristiga skulder	–	–3,3	–	–3,3
Skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde
Leverantörsskulder	–30,2	–	–	–
Upplåning	–2,3	–	–	–
Finansiella skulder	–32,5	–39,0	–36,7	–39,8

1) Kassa och likvida medel uppgår till SEK 43,9 (35,2) miljarder varav SEK 24,3 (17,5) miljarder avser likvida medel som presenteras i ovanstående tabell.

Marknadsprisrisk avseende egna aktier och andra noterade finansiella instrument

Genom aktiebaserade ersättningar till anställda och till styrelsen är Bolaget exponerat mot utvecklingen av sin egen aktiekurs. Vissa av planerna är aktiereglerade och vissa är kontantreglerade, vilket ges ytterligare upplysningar om i not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”, i not G2 ”Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare” och i not G3 ”Aktierelaterade ersättningar”.

Aktierelaterade program för anställda

Åtagandet att leverera aktier i enlighet med det långsiktiga rörliga ersättningsprogrammet (LTV) till koncernledningen (Executive Team) säkras genom eget innehav av B-aktier. Kassaflödesexponeringen hanteras genom eget innehav av B-aktier, som kommer att säljas för att skapa finansiering och även täcka betalningar hänförliga till sociala avgifter, när aktier tilldelas deltagarna efter utgången av deras intjänandeperiod.

Kontantreglerade planer för anställda och styrelsen

Rörande syntetiska aktieprogram (kontantreglerat program såsom definierat i IFRS 2) till styrelseledamöter och kontantreglerade planer till anställda är Bolaget exponerat för risk i relation till sin egen aktiekurs, både avseende kompensationskostnader och sociala avgifter.# Noter till koncernens finansiella rapporter

F2 Finansiella intäkter och kostnader

	2024	2023	2022
Avtalsenlig ränta på finansiella tillgångar	2 515	1 897	717
varav på finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde	538	403	251
Omvärdering vinster/förluster på finansiella tillgångar, netto	137	64	–146
Övriga finansiella intäkter	82	184	207
Finansiella intäkter	2 734	2 145	778
Avtalsenlig ränta på finansiella skulder	–2 486	–2 282	–972
varav på finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	–277	–501	–128
Omvärdering vinster/förluster på finansiella skulder, netto	82	–134	379
Räntekostnader avseende leasingskulder	–421	–464	–464
Rentenetto på pensionsskulder	–647	–517	–361
Övriga finansiella kostnader	–631	–721	–512
Finansiella kostnader	–4 103	–4 118	–1 930
Valutaeffekter vinster/förluster, netto	–355	–1 020	–1 259
Finansiella intäkter och kostnader, netto	–1 724	–2 993	–2 411

Nettovinst/-förlust på finansiella instrument exkluderar vinster/förluster på valutaeffekter:
| | 2024 | 2023 | 2022 |
| :--- | ---: | ---: | ---: |
| Finansiella instrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen 1) | 289 | 885 | –2 552 |
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen | –378 | –1 100 | 2 847 |
| 1) Exklusive nettovinst från omvärdering av kundfinansieringsfordringar om SEK 6 miljoner (nettoförlust SEK 209 miljoner 2023 och nettoförlust SEK 15 miljoner 2022), rapporterade som försäljnings- och administrationskostnader, samt nettoförlust från omvärdering av investeringar i aktier och andelar om SEK 202 miljoner (nettoförlust SEK 186 miljoner 2023 och nettoförlust SEK 205 miljoner 2022), rapporterade som Övriga rörelseintäkter/kostnader. | | | |

F3 Finansiella tillgångar, långfristiga

	Övriga investeringar i aktier och andelar	Långfristiga räntebärande placeringar	Övriga långfristiga finansiella tillgångar 1)
	2024	2023	2024
Ingående balans	2 091	2 074	9 931
Investering	207	206	15 950
Avyttring/amortering/minskning	–64	–2	–224
Avskrivningar	–	–	–
Förändring av värdet på fonderade pensionsplaner 2)	–	–	–
Omvärdering	–202	–185	160
Omklassificering	–	–	–6 377
Omräkningsdifferens	–3	–2	–
Utgående balans	2 029	2 091	19 440

1) Inkluderar poster såsom överskottstillgångar för pensioner, skattekreditfordringar, uppskjutna försäljningskommissioner och lån till intresseföretag.
2) Det här beloppet inkluderar ändringar i tillgångsbegränsningen. För ytterligare information, se not G1 ”Ersättning efter avslutad anställning”.

F4 Räntebärande skulder

Bolagets utestående räntebärande skulder uppgick till SEK 38,0 (46,9) miljarder per den 31 december 2024.

	2024	2023
Räntebärande skulder (exklusive leasingåtaganden)
Kortfristig upplåning
Kortfristig del av långfristig upplåning	3 953	8 995
Övrig kortfristig upplåning	2 184	8 660
Total kortfristig upplåning	6 137	17 655
Långfristig upplåning
Certifikat och obligationslån	31 799	29 071
Övrig långfristig upplåning	105	147
Total långfristig upplåning	31 904	29 218
Totala räntebärande skulder	38 041	46 873

	2024	2023
Avstämning av skulder hänförliga till finansiella aktiviteter (inklusive leasingåtaganden)
Ingående balans	54 328	42 234
Kassaflöde
Upptagande av lån	3 615	19 728
Återbetalning av lån	–15 917	–7 884
Övriga finansieringsaktiviteter	152	1 101
Leasingbetalningar	–2 492	–2 857
Icke kassapåverkande förändringar
Effekt av omräkningsdifferenser	2 705	–930
Förändring av verkligt värde vid förändring i kreditrisk	567	667
Övriga förändringar av verkligt värde	343	1 131
Nya och förlängda leasingkontrakt	2 536	1 547
Poster avseende förvärvade bolag	–	2
Övriga icke kassapåverkande förändringar	–301	–411
Utgående balans	45 536	54 328

Obligationslån, bilaterala lån, syndikerade lån och företagscertifikat i Moderbolaget

Obligationslån	Ackumulerade förändringar av verkligt värde pga förändringar i kreditrisk	Förändringar av verkligt värde pga förändringar i kreditrisk	Bokfört värde	Nominellt	Kupong	Valuta	Förfallodatum	Bokfört värde 2024	Bokfört värde 2023
2017–2024	–	–13	–	500	1,875 %	EUR	1 mars 2024	5 523	–
2017–2025 1)	1 611	–3	24	150	2,741 %	USD	22 dec 2025	1 416	–
2020–2030 1)	1 918	33	120	200	3,020 %	USD	30 dec 2030	1 736	–
2021–2029	5 222	189	37	500	1,000 %	EUR	26 maj 2029	4 701	–
2022–2027	8 314	79	77	750	1,125 %	EUR	8 feb 2027	7 714	–
2023–2028	6 123	116	257	500	5,375 %	EUR	29 maj 2028	5 798	–
Totala obligationslån	23 188	401	515					26 888	–
Bilaterala lån och syndikerade lån
2019–2024 3)	–	–11	–	281		USD	31 juli 2024	2 829	–
2019–2025 2)	1 664	7	15	150		USD	18 dec 2025	1 509	–
2021–2028 3)	3 329	53	–23	305		USD	21 juni 2028	2 976	–
2023–2030 2)	1 223	20	49	107		USD	16 dec 2030	1 097	–
2023–2030 3)	3 041	55	37	273		USD	18 dec 2030	2 718	–
2023–2024 4)	–	–	–	200		USD	30 aug 2024	2 002	–
2023–2024 4)	–	–	–	200		USD	29 feb 2024	2 002	–
2024–2031 3)	2 050	23	23	184		USD	15 feb 2031	–	–
2024–2031 2)	1 207	19	19	108		USD	14 juli 2031	–	–
Totala bilaterala och syndikerade lån	12 514	166	120					15 133	–
Företagscertifikat
2024–2025 4)5)	1 615	–	–			SEK	feb – mar 2025	2 014	–
Totala företagscertifikat	1 615	–	–					2 014	–

1) Privat placering, Svensk Exportkredit (SEK).
2) Nordiska Investeringsbanken (NIB), FoU projektfinansiering.
3) Europeiska Investeringsbanken (EIB), FoU projektfinansiering.
4) Kortfristig upplåning värderas till upplupet anskaffningsvärde.
5) Företagscertifikat med en viktad genomsnittlig ränta om 2,788 %.

För att säkerställa långsiktig upplåning använder koncernen obligationslån, bilaterala forsknings- och utvecklingslån samt privata placeringar. Alla utestående obligationslån emitteras av Moderbolaget inom ramen för dess obligationsprogram (Euro Medium Term Note program, EMTN). Obligationer emitterade till fast ränta ändras normalt till rörlig ränta med hjälp av ränteswappar, i enlighet med ”Asset and liability management” mandat som beskrivs i not F1 ”Finansiell riskhantering”. Utöver de långfristiga finansieringsprogrammen har Bolaget även ett företagscertifikatprogram samt en rullande likviditetskreditfacilitet för att effektivt hantera likviditetsbehov, vidare beskrivet i not F1 ”Refinansieringsrisk”. Den totala vägda genomsnittsräntan för Moderbolagets upplåning var under året 5,88 % (5,15 %). Upplåningen i dotterbolag uppgick till SEK 0,7 (2,2) miljarder och bestod huvudsakligen av kortfristiga banklån.

Sektion G – Personalrelaterat

G1 Ersättning efter avslutad anställning

Ericsson ger ett visst finansiellt stöd till ett flertal pensionsplaner för ersättningar efter avslutad anställning i koncernen, vilket följer marknadspraxis i varje enskilt land. Bolaget har uppdaterat de antaganden som används för att värdera den förmånsbaserade pensionsskulden baserat på de senaste marknadsförhållandena. Förändringar i finansiella antaganden resulterade i nettoaktuariella vinster på förmånsbestämda förpliktelser på SEK 5,0 miljarder kronor, även om detta motverkades av erfarenhetsbaserade förluster i Sverige. Den andra stora förändringen under året var en inköptransaktion för en brittisk pensionsplan som resulterade i en omvärderingsförlust för pensionsplanen på SEK 2,2 miljarder.

Planer i Sverige

I Sverige finns såväl förmånsbestämda som premiebestämda planer baserade på kollektivavtal mellan parterna på den svenska arbetsmarknaden.

• Förmånsbestämd pensionsplan, ITP2 (tjänstepensionsplan för löneanställda i tillverkningsindustri och handel), kompletterad med en premiebestämd plan ITPK (tilläggsplan till tjänstepensionsplanen). Denna är en slutlönebaserad pensionsplan.
• Premiebestämd tjänstepensionsplan, ITP1, gäller för anställda födda 1979 eller senare.
• Premiebestämd pensionsplan ITP1 eller alternativ ITP, för anställda med inkomst överstigande 10 inkomstbasbelopp och som har valt att träda ut ur ITP2.

Villkoren är fastställda av koncernen och godkända av varje anställd som har valt att delta. Koncernen har merparten av de svenska pensionsåtagandena i förmånsbestämda pensionsplaner, vilket enligt IAS 19 är fonderade till 63 % (59 %) i Ericssons pensionsstiftelse (en svensk pensionsstiftelse). Om dessa skulder värderades enligt annan metod och med antaganden fastställda av svenska PRI Pensionsgaranti, finansieras de till 96 % (99 %) genom tillgångar i Ericssons Pensionsstiftelse. Det finns inga fonderingskrav för pensionsåtaganden i Sverige. Invaliditets- och efterlevandepensionsdelen av ITP-planen är försäkrad i Alecta, se avsnitt om Förmånsbestämda planer som omfattas av flera arbetsgivare. Koncernen betalar ut förmånerna direkt till pensionärerna allteftersom de förfaller. Ansvaret för styrningen av planerna och plantillgångarna åligger koncernen och pensionsstiftelsen. Pensionsstiftelsen styrs med målsättningen att uppnå en väl riskjusterad avkastning som samtidigt minskar behovet av oväntade finansieringsbehov. Traditionella tillgångs- och skuldmismatchningsstudier genomförs regelbundet som underlag för placering inom olika tillgångsklasser.# Planerna är exponerade för olika risker, exempelvis skulle ett plötsligt fall i obligationsavkastningar kunna leda till en ökning av pensionsåtagandet. Plötslig instabilitet på finansmarknaderna kan också leda till en nedgång i verkligt värde i förvaltningstillgångar i pensionsstiftelsen som är delvis exponerade mot aktiemarknaderna, vilket till viss del kan komma att uppvägas av stigande värden på räntebärande tillgångar. Svenska pensionsplaner är kopplade till inflation och högre inflation leder med största sannolikhet till ökade åtaganden.

Förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare

Liksom tidigare, har koncernen säkrat invaliditets- och efterlevandepension inom ramen för ITP-planen via försäkring hos försäkringsbolaget Alecta. Trots att denna del av planen är klassificerad som en förmånsbestämd pensionsplan som omfattar flera arbetsgivare är det inte möjligt att få tillräcklig information från Alecta för att kunna redovisa denna som en förmånsbestämd plan, vilket även gäller för de flesta övriga upplupna pensionsförmåner som ackumulerats hos Alecta då uppgifter om fördelning av förmånstillväxt mellan arbetsgivare saknas. Det fulla förmånsbeloppet redovisas i stället hos den senaste arbetsgivaren. Alecta kan inte beräkna tillgångar och försäkringsreserv per respektive arbetsgivare, vilket medför att invaliditets- och efterlevandepensionsdelen inom ramen för ITP-planen redovisas som premiebestämda åtaganden. Alecta kapitaliseras på kollektiv basis, vilket utgör en buffert för försäkrings åtagandena som skydd för fluktuationer i avkastning på tillgångar och för säkringstekniska risker. Alecta insamlingsfinansieringsgrad sträcker sig mellan 125 % till 170 % och återspeglar marknadsvärdet av Alectas tillgångar som i procent av åtagandet till försäkringstagarna (både garanterat och icke-garanterat), beräknade enligt Alectas aktuariella antaganden som skiljer sig från föreskrifterna i IAS 19. Alectas kapitaltäckning uppgick till 162 % (158 %) per den 31 december 2024. Koncernens andel av Alectas premiereserv uppgick till 0,4 %, och den totala andelen av aktiva medlemmar i Alecta är 2,1 %. Premier till planen för 2025 uppskattas till SEK 89 miljoner.

Eventualförpliktelser / Ställda säkerheter

Eventualförpliktelser inkluderar Bolagets ömsesidiga åtagande med kreditförsäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti i Sverige. Detta ömsesidiga åtagande kan endast tas i anspråk om PRI Pensionsgaranti konsumerat alla sina tillgångar och uppgår till maximalt 2 % av koncernens pensionsåtaganden i Sverige. Bolaget har vid årsskiftet pantförskrivit företagsinteckningar om SEK 7,4 miljarder till PRI Pensionsgaranti. PRI mäter kontinuerligt Bolagets kreditrisk enligt kreditförsäkringsvillkoren.

Planer i USA

Koncernen hanterar både premiebestämda och förmånsbestämda pensionsplaner i USA, vilka är en kombination av slutlönebaserade och avgiftsbaserade planer. De slutlönebaserade planerna erbjuder pensionsförmåner till medlemmar på en garanterad livslång nivå. Förmånsnivån är beroende av tjänstgöringstid och lön under de sista tjänstgöringsåren fram till pensionering. Vanligen räknas pensioner inte upp med inflation när utbetalningstiden inletts. Den andra typen av plan är en förmånsbestämd pensionsplan som är avgiftsbaserad och erbjuder förmåner ur ett ”kontosystem”. Saldot gottgörs månadsvis med ränta och kapitaltillskott som beräknas på basis av aktuell lön och tjänstgöringstidens längd. Merparten av pensionsutbetalningarna hanteras med medel ur pensionsstiftelserna, men det finns ofonderade planer där koncernen fullgör utbetalning i den takt åtagandena förfaller.

I USA är koncernens målsättning att åtminstone uppnå, eller överskrida, den kapitaliseringsnivå som myndighetsreglering föreskriver. Den amerikanska pensionsplanen hade vid utgången av räkenskapsåret 2024 en fondering större än minimikravet. Plantillgångar placerade i stiftelser styrs av lokala föreskrifter och praxis, med beaktande av karaktären på relationen mellan koncernen och styrelseledamöterna i stiftelsen (eller motsvarande) och dennas sammansättning. Ansvaret för styrning av planerna, inklusive investeringsbeslut och kapitalkillplanering, åligger Plan Administrative Committee (PAC). PAC är sammansatt av representanter från koncernen.

Koncernens planer är exponerade för olika risker hänförliga till pensionsplaner, exempelvis skulle ett plötsligt värdefall i obligationsavkastningar leda till ökade pensionsåtaganden. En plötslig instabilitet på finansmarknaderna kan också leda till nedgång i verkligt värde i pensionstillgångarna i stiftelsen. Pensionsförmåner i USA är inte kopplade till inflation, men högre inflation utgör en risk för ökade slutlöner vilka används för beräkning av förmånerna som skall utgå till aktiva anställda. Det finns även en risk att utbetalningsperioden blir längre än vad som bedömts i antagandena i livslängdstabellerna.

Planer i Storbritannien

Koncernen använder både förmånsbestämda och premiebestämda planer i Storbritannien. Samtliga av de förmånsbestämda planerna i Storbritannien är stängda för framtida pensionsavsättningar. De förmånsbestämda planerna tillhandahåller förmåner i form av en garanterad nivå för pensioner på livstid. Nivån på de förmåner som tillhandahålls är definierad i stiftelsens policies och regler och är beroende av anställningstid och lön. Pensionsbelopp att utbetala uppdateras generellt i linje med Storbritanniens prisindex för handel, där hänsyn också tas till tak definierade i reglerna. Planens tillgångar är placerade i stiftelser och är investerade i ett antal olika typer av tillgångar. Planerna styrs av lokala regler och ansvaret för styrningen av planerna ligger hos förvaltarna, som utses av koncernen bland dess anställda och bland planernas medlemmar. Oberoende professionella förvaltare sitter i styrelsen för alla förmånsbestämda planer.

Planerna är fortsättningsvis exponerade för ett antal risker hänförliga till förmånsbestämda planer, exempelvis minskad avkastning på obligationer eller ökad inflation skulle kunna leda till en ökning av nuvärdet av det förmånsbestämda åtagandet. Alternativt kan skulderna öka som en följd av att utbetalningar till pensionärer sker över en längre period än den förväntade livslängden i de aktuella tabellerna för förväntad livslängd. En plötslig instabilitet i de finansiella marknaderna skulle också kunna leda till en minskning av det verkliga värdet för plantillgångarna.

I november 2024 köpte förvaltarna ett bulk-annuitetsinköpskontrakt (värde SEK 7,3 miljarder) från ett försäkringsbolag för att säkerställa alla framtida betalningar till medlemmarna i en av de brittiska pensionsplanerna. Denna transaktion resulterade i en omvärderingsförlust på förvaltningstillgången på SEK 2,2 miljarder då värdet hänförligt till bulk-annuitets policyn har antagits vara lika med värdet av förmånsförpliktelsen den avser. Efter denna transaktion har riskerna för de flesta av de förmånsbestämda planerna i Storbritannien överförts till försäkringsbolag genom annuitetsinköpskontrakt. Detta minskade avsevärt den finansiella exponeringen för Bolaget eftersom förändringar i värdet av förmånsbestämda förpliktelser täcks direkt av försäkringsgivarna. Bolaget behåller det juridiska ansvaret för att betala alla förmåner i planen, varför planens skulder kvarstår i balansräkningen tillsammans med motsvarande inköpstillgång.

Andra pensionsplaner

Koncernen har även planer i andra länder, varav de största är i Brasilien, Indien och Irland. De huvudsakliga brasilianska planerna är helt fonderade, med ett nettoöverskott av tillgångar. Planen i Irland är en slutlönepensionsplan och är helt finansierad med ett nettoöverskott av tillgångar. Planerna förvaltas av stiftelser med ledamöter som utsetts av såväl lokal bolaget som av de anställda som ingår i planerna. Stiftelserna är oberoende i relation till loka bolaget och de styrs av landets specifika lagar.

Försäkringsfonden i Indien är självförvaltad genom en registrerad undantagen stiftelse och investeringsavkastningen ska således, enligt lokal lagstiftning, vara garanterad till en minimiavkastning angiven av regeringen. Koncernen har en skyldighet att finansiera eventuella underskott på avkastningen av stiftelsens investeringar över de administrerade räntorna på årsbasis. Dessa administrerade räntor fastställs årligen med hänsyn tagen till tidigare års sociala och ekonomiska faktorer.

Belopp som redovisas i koncernens balansräkning

	Sverige	USA	Storbritannien	Övriga	Totalt
2024
Förmånsbestämda förpliktelser	49 423	5 340	10 473	21 362	86 598
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	31 191	5 153	11 195	16 820	64 359
Underskott/överskott (+/–)	18 232	187	–722	4 542	22 239
Planer med nettoöverskott, exklusive tillgångsbegränsningen 1)	–	330	727	1 152	2 209
Avsättning för ersättningar efter avslutad anställning 2)	18 232	517	5	5 694	24 448
2023
Förmånsbestämda förpliktelser	50 043	5 073	10 595	19 824	85 535
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	29 627	4 815	12 410	15 741	62 593
Underskott/överskott (+/–)	20 416	258	–1 815	4 083	22 942
Planer med nettoöverskott, exklusive tillgångsbegränsningen 1)	–	255	1 889	1 143	3 287
Avsättning för ersättningar efter avslutad anställning 2)	20 416	513	74	5 226	26 229

1) Planer med ett nettoöverskott, det vill säga där förvaltningstillgångar överstiger de förmånsbestämda förpliktelserna, redovisas under övriga långfristiga finansiella tillgångar, se not F3 ”Finansiella tillgångar, långfristiga.” Tillgångsbegränsningen minskade under året till SEK 635 (755) miljoner.

2) Planer med nettoskulder redovisas i balansräkningen under Ersättning efter avslutad anställning, långfristig.# Totala pensionskostnader

Koncernens kostnader för ersättningar efter avslutad anställning är fördelade mellan avgiftsbestämda planer och förmånsbestämda planer.

Sverige	USA	Storbritannien	Övriga	Totalt
2024
Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer	1 306	500	178	1 626
Pensionskostnader för förmånsbestämda planer 1)	1 624	79	–56	1 248
Totalt	2 930	579	122	2 874
Totala pensionskostnader uttryckta i procent av löner	8,3 %
2023
Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer	1 223	522	148	1 571
Pensionskostnader för förmånsbestämda planer 1)	2 013	67	–67	1 166
Totalt	3 236	589	81	2 737
Totala pensionskostnader uttryckta i procent av löner	7,8 %
2022
Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer	1 192	542	128	1 209
Pensionskostnader för förmånsbestämda planer 1)	2 144	160	–22	1 204
Totalt	3 336	702	106	2 413
Totala pensionskostnader uttryckta i procent av löner	8,9 %

1) Negativ kostnad för Storbritanniens planer under året på grund av ränteintäkter om SEK 624 miljoner (SEK 626 miljoner 2023 och SEK 355 miljoner 2022) som överstiger räntekostnader om SEK 532 miljoner (SEK 514 miljoner 2023 och SEK 312 miljoner 2022).

Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
Not G1, forts. Ericsson 2024
Noter till koncernens finansiella rapporter 65

Förändring i förmånsbestämda förpliktelser

	2024	2023
	Förvaltnings- förpliktelsen 1)	Nuvärdet av tillgångarnas verkliga värde
Ingående balans	85 535	–62 593
Poster i resultaträkningen 2)
Kostnader för tjänstgöring innevarande år	2 210	–
Kostnader för tjänstgöring under tidigare år och vinster och förluster från regleringar	–82	–
Räntekostnader/-intäkter (+/–)	2 953	–2 377
Skatter och administrativa kostnader	–	64
Övrigt	41	22
Totalt	5 122	–2 291
Omvärderingar
Avkastning på förvaltningstillgångarna exklusive belopp som ingår i räntekostnader/-intäkter	–	1 583
Aktuariella vinster/förluster (–/+) från förändringar av demografiska antaganden	–229	–
Aktuariella vinster/förluster (–/+) från förändringar av finansiella antaganden	–4 958	–
Erfarenhetsbaserade vinster/förluster (–/+)	2 825	–
Totalt	–2 362	1 583
Övriga förändringar
Omräkningsdifferens	1 781	–1 760
Avgifter och betalningar från:
Arbetsgivare 3)	–2 097	–682
Anställda som omfattas av planen	362	–357
Utbetalningar från planerna:
Utbetalda ersättningar	–1 825	1 825
Regleringar	–	–
Övrigt	82	–84
Utgående balans	86 598	–64 359

1) Vägd genomsnittlig löptid för pensionsförpliktelsen uppgår till 16,8 (16,8) år.
2) Exklusive påverkan av tillgångsbegränsningen om SEK 65 (62) miljoner 2024.
3) Avgifter till planerna förväntas uppgå till SEK 2,8 miljarder under 2025.

Värdet av förmånsbestämda förpliktelser

	Sverige	USA	Storbritannien	Övriga	Totalt
2024
Förmånsbestämda förpliktelser, utgående balans	49 423	5 340	10 473	21 362	86 598
varav helt eller delvis fonderade	49 423	4 823	10 473	18 064	82 783
varav ofonderade	–	517	–	3 298	3 815
2023
Förmånsbestämda förpliktelser, utgående balans	50 043	5 073	10 595	19 824	85 535
varav helt eller delvis fonderade	50 043	4 560	10 595	16 702	81 900
varav ofonderade	–	513	–	3 122	3 635

Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
Not G1, forts. 66
Noter till koncernens finansiella rapporter Ericsson 2024

Förvaltningstillgångar per tillgångsslag och land

	Sverige	USA	Storbritannien	Övriga	Totalt
2024
Kassa och likvida medel	231	206	1 025	572	2 034
Aktier	8 557	431	914	1 920	11 822
Räntebärande värdepapper	14 559	4 052	118	9 717	28 446
Fastigheter	5 760	–	–	516	6 276
Investeringsfonder	2 139	792	308	2 120	5 359
Försäkringsbrev som är en förvaltningstillgång	–	–	8 002	1 909	9 911
Övrigt	–55	–328	828	66	511
Totalt	31 191	5 153	11 195	16 820	64 359
av vilka fastigheter utnyttjade av koncernen	–	–	–	–	–
av vilka värdepapper emitterade av koncernen	–	–	–	–	–
2023
Kassa och likvida medel	271	181	681	133	1 266
Aktier	7 311	361	769	1 873	10 314
Räntebärande värdepapper	14 335	3 591	5 681	9 285	32 892
Fastigheter	5 461	–	–	544	6 005
Investeringsfonder	2 016	834	2 346	1 829	7 025
Försäkringsbrev som är en förvaltningstillgång	–	–	2 437	1 679	4 116
Övrigt	233	–152	496	398	975
Totalt	29 627	4 815	12 410	15 741	62 593
av vilka fastigheter utnyttjade av koncernen	–	–	–	–	–
av vilka värdepapper emitterade av koncernen	–	–	–	–	–

1) Tillgångsklassen presenteras baserat på investeringens underliggande exponering. Detta inkluderar direkt investering i värdepapper eller investering genom sammanslagna fonder som investerar i en tillgångsklass.
2) Onoterat avser tillgångar klassificerade som verkligt värde nivå 2 och 3. Onoterade tillgångar består huvudsakligen av investeringar i poolade investeringsinstrument.

Aktuariella antaganden

	2024	2023
	Sverige	USA
Finansiella antaganden
Diskonteringsränta	2,4 %	5,6 %
Inflation	2,0 %	2,5 %
Löneökningsgrad	2,5 %	4,0 %
Demografiska antaganden
Förväntad livslängd efter 65 års ålder	23	22

Aktuariella antaganden revideras på kvartalsbasis. Se också not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper” och not A2 ”Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål”.

Sverige

Den förmånsbestämda skulden har beräknats med användning av räntorna för svenska statsskuldsobligationer. IAS 19 ”Ersättningar till anställda” föreskriver att om det inte finns en omfattande marknad för högkvalitativa företags- obligationer, så ska marknadsräntor för statsskuldsobligationer använ- das för beräkning av pensionsskuld. Per den 31 december 2024 uppgick den använda diskonteringsräntan i Sverige till 2,4 % (2,1 %). Om diskonterings- räntan hade baserats på bostadsobligationer skulle diskonteringsräntan ha varit 3,6 % (3,5 %) per den 31 december 2024. Om dessa diskonteringsräntor baserade på svenska bostadsobligationer hade använts för beräkning av pensionsskulden per den 31 december 2024 så hade den förmånsbestämda skulden varit approximativt SEK 10,5 (12,1) miljarder lägre.

USA och Storbritannien

Den förmånsbestämda pensionsskulden har beräknats på basis av avkastning från företagsobligationer av hög kvalitet, där ”hög kvalitet” har definierats som kreditbetyg AA eller bättre.

Omvärderingar i Övrigt totalresultat relaterade till ersättningar efter avslutad anställning

	2024	2023
Aktuariella vinster och förluster (+/–)	340	538
Effekt av begränsning i tillgångsbegränsningen	99	–87
Svensk särskild löneskatt	438	454
Totalt	877	905

Känslighetsanalys av väsentliga aktuariella antaganden, SEK miljarder

Påverkan på den förmånsbestämda för- pliktelsen av en förändring av antaganden	Stor- Sverige	Sverige	USA	Storbritannien
Finansiella antaganden
Diskonteringsränta –0,5 %		5,3	0,2	0,7
Diskonteringsränta +0,5 %		–4,7	–0,2	–0,6
Inflation –0,5 %		–4,7	0,0	–0,5
Inflation +0,5 %		5,3	0,0	0,5
Löneökningsgrad –0,5 %		–1,4	0,0	–
Löneökningsgrad +0,5 %		1,5	0,0	–
Demografiska antaganden
Livslängd –1 år		–2,3	0,0	–0,2
Livslängd + 1 år		2,3	0,1	0,2

Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
Ericsson 2024
Noter till koncernens finansiella rapporter 67

G2 Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare

Ersättning till styrelsen

	Värde vid tidpunkten för tilldelning	Antal syntetiska aktier/andelar tidigare tilldelade	Nettoförändring av värdet av syntetiska arvoden i kontanter 2)	Total	Total	Styrelse- arvode ersättning	Kommitté- arvoden	Totalt
	SEK	1)		2024	2023
Styrelseledamot
Jan Carlson	4 640 000	62 021/75 %	3 479 998	25 948	2 987 549	440 000	1 600 000	8 067 547
Jacob Wallenberg	1 175 000	15 705/75 %	881 208	25 948	1 423 458	195 000	488 750	2 793 416
Jon Fredrik Baksaas	1 175 000	10 470/50 %	587 472	17 298	948 947	540 000	1 127 500	2 663 919
Carolina Dybeck Happe 4)	587 500	–	–	10 003	321 797	–	–	321 797
Börje Ekholm	–	–	–	–	–	–	–	–
Eric A. Elzvik	1 175 000	5 235/25 %	293 736	8 648	474 439	540 000	1 421 250	2 189 425
Kristin S. Rinne	1 175 000	5 235/25 %	239 736	14 216	659 144	395 000	1 276 250	2 229 130
Helena Stjernholm 5)	–	–	–	17 298	595 375	–	–	595 375
Jonas Synnergren	1 175 000	15 705/75 %	881 208	–	530 358	505 000	798 750	2 210 316
Christy Wyatt	1 175 000	15 705/75 %	881 208	–	530 358	200 000	493 750	1 905 316
Karl Åberg	1 175 000	–	–	–	–	195 000	1 370 000	1 370 000
Arbetstagarledamöter
Ulf Rosberg	51 750	–	–	–	14 400	66 150	66 150	63 750
Kjell-Åke Soting	51 750	–	–	–	21 600	73 350	73 350	76 950
Annika Salomonsson	51 750	–	–	–	19 800	71 550	71 550	69 150
Loredana Roslund (suppleant)	51 750	–	–	–	–	51 750	51 750	54 750
Frans Frejdestedt (suppleant)	51 750	–	–	–	–	51 750	51 750	29 250
Stefan Wänstedt (suppleant)	51 750	–	–	–	1 800	53 550	53 550	29 250
Totalt	13 763 000	130 076	7 298 566	119 359	8 471 425	3 067 600	8 944 350	24 714 341 3)
Totalt inklusive tidigare styrelseledamöter	13 763 000	130 076	7 298 566	173 770 6)	10 396 596 7)	3 067 600	8 944 350	26 639 512 3)

1) Skillnaden mellan värdet vid tidpunkten för betalning och värdet 31 december 2023 för syntetiska aktier tilldelade 2019 (för vilka betalning erlades 2024).# Ersättningsrapport

Skillnaden mellan värdet den 31 december 2024 och värdet den 31 december 2023 för de syntetiska aktier som tilldelades 2020, 2021 och 2022. Beräknad till aktiekursen SEK 89,88. Värdet för syntetiska aktier som tilldelades 2020, 2021, 2022 and 2023 innefattar (såsom tillämpligt) SEK 2,00, SEK 2,50, SEK 2,70 och SEK 2,70 per aktie i kompensation för utdelningar, enligt beslut vid årsstämmorna 2021, 2022, 2023 och 2024 och värdet för syntetiska aktier som tilldelades 2019 innefattar utdelningskompensation för utdelningar enligt beslut på årsstämmorna 2020, 2021, 2022 och 2023. 2) Kommittéarvode och kontant del av styrelsearvode. 3) Exklusive sociala avgifter om SEK 5 466 068. 4) Avgick från styrelsen den 23 september 2024 och är därmed enbart berättigad till halva styrelsearvodet. 5) Avgick från styrelsen i samband med årsstämman den 3 april 2024. 6) Inklusive syntetiska aktier som tidigare tilldelats de tidigare styrelseledamöterna Kurt Jofs, Nora Denzel och Ronnie Leten. 7) Inklusive syntetiska akiter som tidigare tilldelats de tidigare styrelseledamöterna Kurt Jofs, Nora Denzel och Ronnie Leten. För dessa syntetiska aktier motsvarar nettoförändringen av värdet skillnaden mellan värdet vid tidpunkten för utbetalning och värdet den 31 december 2023. 8) Inklusive tidigare styrelseledamöterna Kurt Jofs, Nora Denzel, Ronnie Leten och arbetstagarledamöterna Torbjörn Nyman och Anders Ripa.

Kommentarer till tabellen – Styrelsens ordförande var berättigad till ett styrelsearvode om SEK 4 640 000.

• Övriga icke anställda styrelseledamöter var berättigade till ett styrelse- arvode om SEK 1 175 000 vardera.
• Ordföranden i Kommittén för Audit and Compliance var berättigad till ett arvode om SEK 540 000 och övriga icke anställda ledamöter i Kommittén för Audit and Compliance till SEK 310 000 vardera. Ordföranden i Kommittén för Business Enterprise and Technology var berättigad till ett arvode om SEK 230 000 och övriga icke anställda ledamöter i Kommittén för Business Enterprise and Technology till SEK 200 000 vardera. Ordföranden i Finanskommittén respektive Kompensationskommittén var berättigad till ett arvode om SEK 220 000 vardera och övriga icke anställda ledamöter i dessa kommittéer var berättigade till SEK 195 000 vardera.
• Icke anställda styrelseledamöter har inte erhållit något annat arvode än arvodet och syntetiska aktier enligt ovan. Ingen av styrelseledamöterna har ingått ett tjänstekontrakt med Moderbolaget eller något av dess dotterbolag som ger rätt till förmåner vid avgång.
• Styrelseledamöter och suppleanter som är Ericssonanställda har inte erhållit något arvode eller förmåner utöver dem som är förenade med anställningen och ett arvode om SEK 2 250 till var och en av arbetstagar- representanterna och deras suppleanter för varje styrelsemöte och SEK 1 800 för varje kommittémöte som de har deltagit vid.
• Årsstämman 2024 beslutade att icke anställda styrelseledamöter kan välja att erhålla styrelsearvodet (dock inte arvodet för kommittéarbete) enligt följande: i) 25 % av styrelsearvodet som kontant ersättning och 75 % i form av syntetiska aktier, ii) 50 % som kontant ersättning och 50 % i form av syntetiska aktier, eller iii) 75 % som kontant ersättning och 25 % i form av syntetiska aktier. Styrelseledamöter kan även välja att inte delta i programmet med syntetiska aktier, och i stället få 100 % av styrelse- arvodet som kontant ersättning. Kommittéarvoden utbetalas alltid i form av kontant ersättning.

Antalet tilldelade syntetiska aktier baseras på ett volymvägt genomsnitt av börskursen för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem han- delsdagar som följer närmast efter offentliggörandet av Ericssons kvartals- rapport för det första kvartalet 2024, vilket var SEK 56,11. Antalet syntetiska aktier avrundas nedåt till närmaste heltal. De syntetiska aktierna intjänas under styrelseledamotens mandattid. Rätten att erhålla betalning för de tilldelade syntetiska aktierna infaller efter publiceringen av Ericssons bokslutskommuniké under det femte året efter årsstämmans beslut om införande av programmet med syntetiska aktier, det vill säga år 2029. Beloppet som utbetalas baseras på den volym- vägda genomsnittskursen för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagar som följer närmast efter publiceringen av bokslutskommunikén. Syntetiska aktier tilldelades styrelseledamöter för första gången 2008 och har därefter tilldelats årligen på motsvarande villkor. Betalning base- rad på syntetiska aktier som tilldelats 2019 skedde 2024. Beloppen som utbetalades 2024 under de syntetiska aktieprogrammen fastställdes med stöd av det volymvägda genomsnittet av börskursen för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagar som följde närmast efter

Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande 68 Noter till koncernens finansiella rapporter Ericsson 2024 Not G2, forts.

offentliggörandet av Ericssons bokslutskommuniké avseende 2023, vilket var SEK 60,29 och uppgick till sammanlagt SEK 4 650 892, exklusive sociala avgifter. Dessa utbetalningar utgör inte någon kostnad för Ericsson 2024. Ericssons kostnader för syntetiska aktier har redovisats årligen och netto- förändringen av värdet för de syntetiska aktier för vilka utbetalning skedde 2024 framgår av tabellen ”Ersättning till styrelsens ledamöter”. Värdet av samtliga utestående syntetiska aktier varierar i enlighet med marknadsvärdet för Ericssons B-aktie och kan skilja sig från år till år i jäm- förelse med det ursprungliga värdet vid respektive tilldelningsdatum. Värdeförändringen avseende alla utestående syntetiska aktier fastställs varje år och påverkar de totala redovisade kostnaderna för respektive år. Den 31 december 2024 fanns det totalt 249 435 utestående syntetiska aktier inom programmen och den totala redovisade skulden uppgick till SEK 28 661 785.

Ersättningar till koncernledningen

Bolagets kostnader för ersättning till koncernledningen redovisas i resultat- räkningen över koncernens totalresultat för räkenskapsåret. Dessa kostnader redovisas nedan under Kostnader för ersättningar. Kostnader som under ett räkenskapsår redovisats i resultaträkningen är inte till fullo betalda av Bolaget vid slutet av räkenskapsåret. Sådana obetalda skulder som Bolaget har i förhållande till koncernledningen vid utgången av räkenskapsåret redovisas under posten utestående medel.

Kostnader för ersättningar

Den totala ersättningen till VD och koncernchef samt övriga medlemmar i koncernledningen innefattar fast lön, kort- och långsiktig rörlig ersättning, pension och andra förmåner. Dessa ersättningskomponenter bygger på de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som godkändes vid årsstämmorna 2020 respektive 2023.

Kostnader för ersättningar till VD och koncernchef samt övriga medlemmar i koncernledningen

	VD och koncernchef 2024	VD och koncernchef 2023	VD och koncernchef 2022	Övriga medlemmar i koncernledningen 2024	Övriga medlemmar i koncernledningen 2023 3)	Övriga medlemmar i koncernledningen 2022 3)	Totalt 2024	Totalt 2023	Totalt 2022
Lön 1)	20 526 329	19 520 568	19 154 852	145 880 088	135 208 734	132 945 295	166 406 417	154 729 302	152 100 147
Avgångsvederlag	–	–	57 092 817	–	25 503 967	57 092 817	–	25 503 967	57 092 817
Avsättning för årlig rörlig ersättning intjänad under året	15 036 644	–	–	162 568 816	48 399 226	90 908 181	177 605 460	48 399 226	90 908 181
Avsättning för långsiktig rörlig ersättning	19 780 629	31 708 587	41 125 015	33 628 636	30 547 582	43 688 149	53 409 265	62 256 169	84 813 164
Pensionskostnader 2)	10 151 804	10 151 804	9 856 121	22 964 759	24 607 643	42 248 588	33 116 563	34 759 447	52 104 709
Övriga förmåner	584 168	828 287	287 135	27 184 306	19 575 733	20 167 043	27 768 474	20 404 020	20 302 786
Sociala avgifter och skatter	20 762 202	19 546 145	22 079 378	65 013 883	45 222 286	60 745 133	85 776 085	64 768 431	82 824 511
Totalt	86 841 776	81 755 391	92 351 109	514 333 305	303 561 204	416 206 356	501 178 175	385 316 595	557 465 508

1) Inkluderar ersättning för ej uttagen semester.
2) Inkluderar kontant utbetalning till VD och koncernchef istället för premiebetalning på ett sätt som är kostnadsneutralt för Ericsson.
3) Inkluderar inte kontant ersättning som betalats till Rory Read på USD 32,76 miljoner under 2022 och USD 10,64 miljoner under 2023. Det totala beloppet rapporterades separat som ”Avvikelser från antagna ersättningsriktlinjer för ledande befattningshavare” i Ersättningsrapporten för 2022. Beloppen avser inlösen av befintliga långsiktiga aktiebaserade rörliga incitamentsprogram avseende s.k. restricted och performance stock units (RSU respektive PSU) i Vonage.

Kommentarer till tabellen

• Fredrik Jejdling utsågs till vice verkställande direktör av styrelsen från 7 november 2017. Han ersatte inte VD och koncernchef som vice VD och koncernchef under 2024. Information om Fredrik Jejdling finns i grup- pen ”Övriga medlemmar i koncernledningen”. Information om Fredrik Jejdlings ersättning under 2024 finns i Ersättningsrapporten för 2024.
• Gruppen ”Övriga medlemmar i koncernledningen 2024” omfattar totalt 20 personer. Gruppen består dels av: MajBritt Arfert, Scott Dresser, Erik Ekudden, Moti Gyamlani, Niklas Heuveldop, Chris Houghton, Fredrik Jejdling, Jenny Lindqvist, Stella Medlicott, Per Narvinger och Åsa Tamson. Vidare inkluderas de personer som blev medlemmar av koncernledningen under 2024: Yossi Cohen den 1 februari, Chafic Nassif den 26 februari, Lars Sandström den 1 april, Andrés Vicente den 1 maj och Patrick Johansson den 1 augusti, och följande personer som lämnade koncernledningen under 2024: Rory Read den 1 februari, Carl Mellander den 1 april, Nunzio Mirtillo den 1 maj och Fadi Pharaon den 1 augusti.
• Gruppen ”Övriga medlemmar i koncernledningen 2023” omfattar totalt 16 personer.# Ericsson 2024

Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Noter till koncernens finansiella rapporter

G3 Aktierelaterade ersättningar

Redovisningsprinciper för långsiktig rörlig ersättning

I not A1, ”Väsentliga redovisningsprinciper”, beskrivs de övergripande redovisningsprinciper som gäller för aktierelaterade ersättningar inom koncernen. I sammanfattning:

• Aktiebaserade program, den totala ersättningskostnaden beräknas baserat på verkligt värde för Ericssonaktien vid tilldelningstidpunkten och redovisas under intjänandeperioden över tre år.
• Kontantbaserade aktieplaner, redovisningen är densamma som för övriga upplupna kostnader och avsättningar. Innan utbetalning, kostnadsförs upplupna kostnader och avsättningar i varje given period baserat på den nuvarande periodens bästa estimat av den totala kostnaden. Finns några skillnader i total utbetalning jämfört med summan av upplupna kostnader och avsättningar kostnadsförs dessa i resultaträkningen i perioden för utbetalning.

Långsiktig rörlig ersättning

Alla långsiktiga rörliga ersättningar har utformats för att utgöra en del av ett välbalanserat totalt ersättningspaket och löper vanligtvis över minst tre år (intjänandeperiod). Eftersom dessa ersättningsprogram är rörliga kan utfallet inte förutsägas när programmen introduceras, utan ersättningar beror på långsiktigt personligt engagemang, koncernens resultat och aktiekursens utveckling. För att förstärka en stark koppling mellan aktieägare och högre chefer kommer LTV 2024 för högre chefer att tilldelas, intjänas och betalas ut i form av B-aktier i Ericsson. Fram till och med 2022 har tilldelning och intjänande av långsiktig rörlig ersättning för högre chefer skett i form av syntetiska aktier i en s.k. Executive Performance Plan (EPP), där utfallet betalats ut kontant. Med denna åtgärd, har programmet för långsiktig rörlig ersättning (LTV) för koncernledningen och för högre chefer slagits samman till en plan.

Prestationsvillkor för LTV och EPP

Målupp- fyllnadsnivå	Programår	Mål	Villkor	Vikt	Prestationsperiod (linjär fördelning)	Resultat 3)
	2024	Koncernens rörelse- resultat (EBITA)	Intervall (SEK miljarder): 16,7–30,7 miljarder 2)	45 %	1 jan 2024–31 dec 2024	0 %–200 % SEK 26,0 132,82 %
	2024	Absolut TSR	Intervall: 6 %–14 %	25 %	1 jan 2024–31 dec 2026	0 %–200 %
	2024	Relativ TSR	Ericssons rangordning: 6–2 1)	20 %	1 jan 2024–31 dec 2026	0 %–200 %
	2024	Koncernens miljö- mässiga och sociala faktorer, samt bolags- styrning (“ESG”)	CO 2 e-utsläpp (kton): 138–114 105,6 kton CO 2	1,66 % 1,66 %	1 jan 2024–31 dec 2024 1 jan 2025–31 dec 2025	0 %–200 % 0 %–200 %
		CO 2 e-utsläpp (kton): 133–110
	2024	CO 2 e-utsläpp (kton): 126–102		1,68 %	1 jan 2026–31 dec 2026	0 %–200 %
		Öka andelen kvinnliga ledare i Ericssonkoncernen: Intervall 25 %–27 %		5 %	1 jan 2024–31 dec 2026	0 %–200 %
	2024	Totalt		100 %
	2023	Koncernens rörelse- resultat (EBITA)	Intervall (SEK miljarder): 26,4 – 40,4 miljarder 2)	45 %	1 jan 2023–31 dec 2023	0 %–200 % SEK 21,4 0 %
	2023	Absolut TSR	Intervall: 6 %–14 %	25 %	1 jan 2023–31 dec 2025	0 %–200 %
	2023	Relativ TSR	Ericssons rangordning: 6–2 1)	20 %	1 jan 2023–31 dec 2025	0 %–200 %
	2023	Koncernens miljö- mässiga och sociala faktorer, samt bolags- styrning (“ESG”)	CO 2 e-utsläpp (kton): 142–121 121,9 kton CO 2 105,6 kton CO 2	1,66 % 1,66 % 1,68 %	1 jan 2023–31 dec 2023 1 jan 2024–31 dec 2024 1 jan 2025–31 dec 2025	0 %–200 % 0 %–200 % 0 %–200 %
		CO 2 e-utsläpp (kton): 132–113
		CO 2 e-utsläpp (kton): 122–104
	2023	Öka andelen kvinnliga ledare i Ericssonkoncernen: Intervall 23 %–25 %		5 %	1 jan 2023–31 dec 2025	0 %–200 %
	2023	Totalt		100 %
	2022	Koncernens rörelse- resultat (EBIT)	Intervall (SEK miljarder): 24,1–34,1 miljarder 2)	45 %	1 jan 2022–31 dec 2022	0 %–200 % SEK 32,2 162,76 %
	2022	Absolut TSR	Intervall: 6 %–14 %	25 %	1 jan 2022–31 dec 2024	0 %–200 % 0,54 % 0,00 %
	2022	Relativ TSR	Ericssons rangordning: 6–2 1)	20 %	1 jan 2022–31 dec 2024	0 %–200 % 10 av 12 0,00 %
	2022	Koncernens miljö- mässiga och sociala faktorer, samt bolags- styrning (“ESG”)	CO 2 e-utsläpp (kton): 265–200 201,3 kton CO 2	5 % 189,52 %	1 jan 2022–31 dec 2024	0 %–200 %
		Öka andelen kvinnliga ledare i Ericssonkoncernen: Intervall 22 %–24 %		5 %	1 jan 2022–31 dec 2024	0 %–200 % 24,15 % 200 %
	2022	Totalt		100 %
	2021	Koncernens rörelse- resultat (EBIT)	Intervall (SEK miljarder): 15,0–24,0 miljarder 2)	50 %	1 jan 2020–31 dec 2021	0 %–200 % SEK 27,4 200 %
	2021	Absolut TSR	Intervall: 6 %–14 %	30 %	1 jan 2020–31 dec 2023	0 %–200 % –16,17 % 0,00 %
	2021	Relativ TSR	Ericssons rangordning: 6–2 1)	20 %	1 jan 2020–31 dec 2023	0 %–200 % 12 av 11 0,00 %
	2021	Totalt		100 %		100,00 %

1) Den del av prestationsaktierätterna som tilldelas en deltagare baserat på det relativa TSR prestationsvillkoret förutsätter att de relaterade prestationsvillkoren uppfylls under prestationsperioden i förhållande till referensgruppen bestående av 11 bolag för 2024, 2023, 2022 och 2021. Intjänande avseende prestationsaktierätterna relaterade till detta villkor varierar beroende på koncernens TSR placering i förhållande till övriga bolag i referensgruppen vid slutet av prestationsperioden.

2) Exklusive omstruktureringskostnader och andra poster som inte ingår i prestationsvillkoret.

3) Beslutat av styrelsen.

Alla program är aktiebaserade per definition enligt IFRS 2 ”Aktiebaserade ersättningar”, antingen aktie- eller kontantreglerade. Aktiebaserade utbetalningsprogram av större betydelse beskrivs nedan.

Aktiebaserade program

Långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen och högre chefer Programmen för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen och högre chefer, som godkänts av aktieägarna har utformats för att ge långsiktiga incitament till koncernledningen och högre chefer för att förbättra koncernens resultat så att långsiktigt värde skapas. Tilldelning enligt LTV (prestationsaktierätter) innebär att deltagarna, under förutsättning att vissa prestationsvillkor uppfylls, vederlagsfritt tilldelas ett antal aktier efter en intjänandeperiod på tre år. Tilldelning av aktier enligt prestationsaktierätterna förutsätter att prestationsvillkoren har uppnåtts. Prestationsvillkoren är utformade specifikt för varje års program, när programmet införs. Vilken del, om någon, av prestationsaktierätterna för LTV som kommer att falla ut bestäms vid slutet av den relevanta prestationsperioden baserat på måluppfyllnad av de förutbestämda prestationsvillkoren för respektive års LTV-program (prestationsperioden). Prestationsvillkor för pågående LTV- och EPP-program sammanfattas i tabellen ovan, tillsammans med resultat och måluppfyllnadsnivå i de fall där prestationsperioden avslutats.# Ersättningsrapport

Generellt krävs att den anställda bibehåller sin anställning under tre år från tilldelningstidpunkten för att vara berättigad att erhålla prestationsaktierätterna. Förutsatt att prestationsvillkoren har uppfyllts och att deltagaren fortsatt vara anställd (om inga speciella omständigheter föreligger) under intjänandeperioden, ska tilldelning av aktier ske så snart det är praktiskt möjligt efter utgången av intjänandeperioden. Vid bedömning av slutlig måluppfyllnadsnivå avseende prestationsaktierätterna ska styrelsen pröva om måluppfyllnadsnivån är rimlig med tanke på koncernens finansiella resultat och ställning, förhållanden på aktiemarknaden och andra omständigheter. Styrelsen förbehåller sig rätten att reducera tilldelningen till en lägre nivå som styrelsen bedömer lämplig. I de fall deltagarna inte kan tilldelas aktier enligt tillämplig lag eller till rimlig kostnad och med rimliga administrativa åtgärder, har styrelsen rätt att besluta att deltagarna istället kan erbjudas kontant ersättning. Alla större beslut beträffande utfallet av LTV fattas av Kompensationskommittén, med godkännande av styrelsen.

2024 års program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen och högre chefer (LTV 2024)

LTV 2024 godkändes på årsstämman 2024 och innefattar samtliga medlemmar i koncernledningen och högre chefer, sammanlagt 176 personer under 2024, inklusive VD och koncernchef. Tilldelning av prestationsaktierätter till deltagarna ägde rum 17 maj 2024. Värdet på de underliggande aktierna för prestationsaktierätterna till VD och koncernchef var 150 % av den årliga grundlönen och för andra deltagare varierade värdet mellan 10 % och 100 % av deltagarnas respektive årliga grundlön vid tidpunkten för tilldelningen. Den aktiekurs som användes för att beräkna det antal aktier som prestationsaktierätterna berättigar till, beräknades som det volymviktade genomsnittet av marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggörandet av koncernens kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2023.

Efter att ha utvärderat de pågående programmen för långsiktig rörlig ersättning och tagit hänsyn till återkoppling från investerare föreslog Kompensationskommittén och styrelsen till årsstämman 2024 ett program för långsiktig rörlig ersättning 2024 liknande programmet för långsiktig rörlig ersättning 2023. Syftet är att ytterligare förstärka Ericssons engagemang kring långsiktig hållbarhet och ansvarsfulla affärsmetoder. Således infördes återigen ett ettårigt mål för koncernens rörelseresultat (EBITA), mätt över perioden 1 januari 2024 till 31 december 2024 som prestationsvillkor för LTV 2024 som komplement till de vanliga treåriga målen om totalavkastning till aktieägarna (Total Shareholder Return, TSR), som även användes för LTV sedan 2020, dock med andra viktningar. Prestationsvillkoren avseende TSR är absolut TSR-utveckling och relativ TSR-utveckling för Ericssons B-aktie under perioden 1 januari 2024 till 31 december 2026 (prestationsperioden). De kriterier som är relaterade till ESG är uppdelade i två underkomponenter för att minska utsläppen av koldioxidekvivalenter (”CO 2 e”) i Ericsson-koncernens egna aktiviteter samt att öka andelen kvinnliga ledare i Ericsson-koncernen. ESG-prestationsvillkoren mäts över perioden 1 januari 2024 till 31 december 2026 (prestationsperioden), där målet om att minska utsläppen av koldioxidekvivalenter (”CO 2 e”) från Ericsson-koncernens egna aktiviteter delas upp i 3 årsvisa mål. En beskrivning av prestationsvillkoren för LTV 2024 samt detaljer hur prestationsvillkoren beräknas och mäts finns i protokollet från årsstämman 2024 under punkt 16. Styrelsen har beslutat om utfall för uppnådda prestationskriterier enligt tabellen "Prestationsvillkor för LTV och EPP".

2023 års program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen och högre chefer (LTV 2023)

LTV 2023 godkändes på årsstämman 2023 och innefattar samtliga medlemmar i koncernledningen och högre chefer, sammanlagt 176 personer under 2023, inklusive VD och koncernchef. Tilldelning av prestationsaktierätter till deltagarna ägde rum 18 maj 2023. Värdet på de underliggande aktierna för prestationsaktierätterna till VD och koncernchef var 190 % av den årliga grundlönen. För övriga deltagare varierade värdet mellan 30 % och 70 % av deltagarnas respektive årliga grundlön vid tidpunkten för tilldelningen. Den aktiekurs som användes för att beräkna det antal aktier som prestationsaktierätterna berättigar till, beräknades som det volymviktade genomsnittet av marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggörandet av koncernens kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2022.

Efter att ha utvärderat de pågående programmen för långsiktig rörlig ersättning och tagit hänsyn till återkoppling från investerare föreslog Kompensationskommittén och styrelsen till årsstämman 2023 ett program för långsiktig rörlig ersättning 2023 liknande programmet för långsiktig rörlig ersättning 2022 med justering av prestationsvillkoret gällande miljö, sociala förhållanden och bolagsstyrning (”ESG”) där målet avseende reduktion av utsläpp av koldioxidekvivalenter (”CO 2 e”) i Ericsson-koncernens egna aktiviteter ändras från ett mål till tre årsvisa mål. Syftet är att ytterligare förstärka Ericssons engagemang kring långsiktig hållbarhet och ansvarsfulla affärsmetoder. Således infördes återigen ett ettårigt mål för koncernens rörelseresultat (EBITA), mätt över perioden 1 januari 2023 till 31 december 2023 som prestationsvillkor för LTV 2023 som komplement till de vanliga treåriga målen om totalavkastning till aktieägarna (Total Shareholder Return, TSR), som även användes för LTV 2022, LTV 2021 och LTV 2020, dock med andra viktningar. Prestationsvillkoren avseende TSR är absolut TSR-utveckling och relativ TSR-utveckling för Ericssons B-aktie under perioden 1 januari 2023 till 31 december 2025 (prestationsperioden). De kriterier som är relaterade till ESG är uppdelade i två underkomponenter för att minska utsläppen av koldioxidekvivalenter (”CO 2 e”) i Ericsson-koncernens egna aktiviteter samt att öka andelen kvinnliga ledare i Ericsson-koncernen. ESG-prestationsvillkoren mäts över perioden 1 januari 2023 till 31 december 2025 (prestationsperioden), där målet om att minska utsläppen av koldioxidekvivalenter (”CO 2 e”) från Ericsson-koncernens egna aktiviteter delas upp i 3 årsvisa mål. Kompensationskommittén och styrelsen beslöt att föreslå till årsstämman 2024 att ett program för långsiktig rörlig ersättning för 2024 antas med liknande struktur och prestationsvillkor som programmet för långsiktig rörlig ersättning för 2023. En beskrivning av prestationsvillkoren för LTV 2023 samt detaljer hur prestationsvillkoren beräknas och mäts finns i protokollet från årsstämman 2023 under punkt 16. Styrelsen har beslutat om utfall för uppnådda prestationskriterier enligt tabellen "Prestationsvillkor för LTV och EPP".

2022 års program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen (LTV 2022)

LTV 2022 godkändes på årsstämman 2022 och omfattar samtliga medlemmar i koncernledningen, totalt 15 medlemmar i koncernledningen under 2022, inklusive VD och koncernchef. Deltagarna tilldelades prestationsaktierätter 18 maj 2022. Värdet på de underliggande aktierna för prestationsaktierätterna till VD och koncernchef var 190 % av den årliga grundlönen. För övriga deltagare varierade värdet mellan 30 % och 70 % av deltagarnas respektive årliga grundlön vid tidpunkten för tilldelningen. Den aktiekurs som användes för att beräkna det antal aktier som prestationsaktierätterna berättigar till, beräknades som det volymviktade genomsnittet av marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggörandet av koncernens kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2021.

Efter att ha utvärderat de pågående programmen för långsiktig rörlig ersättning och tagit hänsyn till återkoppling från investerare föreslog Kompensationskommittén och styrelsen till årsstämman 2022 ett program för långsiktig rörlig ersättning 2022 för koncernledningen liknande programmet för långsiktig rörlig ersättning 2021 med tillägget av ett prestationsvillkor gällande miljö, sociala förhållanden och bolagsstyrning (”ESG”) för koncernen. Syftet är att ytterligare förstärka Ericssons engagemang kring långsiktig hållbarhet och ansvarsfulla affärsmetoder. Således infördes återigen ett ettårigt mål för koncernens rörelseresultat (EBIT), mätt över perioden 1 januari 2022 till 31 december 2022 som prestationsvillkor för LTV 2022 som komplement till de vanliga treåriga målen om totalavkastning till aktieägarna (Total Shareholder Return, TSR), som även användes för LTV 2021, LTV 2020 och LTV 2019, dock med andra viktningar. Prestationsvillkoren avseende TSR är absolut TSR-utveckling och relativ TSR-utveckling för Ericssons B-aktie under perioden 1 januari 2022 till 31 december 2024 (prestationsperioden). De kriterier som är relaterade till ESG är uppdelade i två underkomponenter för att minska utsläppen av koldioxidekvivalenter (”CO 2 e”) i Ericsson-koncernens egna aktiviteter samt att öka andelen kvinnliga ledare i Ericsson-koncernen. ESG-prestationsvillkoren mäts över perioden 1 januari 2022 till 31 december 2024 (prestationsperioden). Kompensationskommittén och styrelsen beslöt att föreslå till årsstämman 2023 att ett program för långsiktig rörlig ersättning för 2023 antas med liknande struktur och prestationsvillkor som programmet för långsiktig rörlig ersättning för 2022.

Not G3, forts. Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Not G3, forts. Ericsson 2024 Noter till koncernens finansiella rapporter 71# Ersättningsrapport

Långsiktiga incitamentsprogram

Prestationsvillkor för LTV 2022 samt detaljer om hur prestationsvillkoren kommer att beräknas och mätas finns i protokollet från årsstämman 2022 under punkt 16. Styrelsen har beslutat om utfall för uppnådda prestationskriterier enligt tabellen "Prestationsvillkor för LTV och EPP".

2021 års program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen (LTV 2021)

LTV 2021 godkändes på årsstämman 2021 och omfattar samtliga medlemmar i koncernledningen, totalt 15 medlemmar i koncernledningen under 2021, inklusive VD och koncernchef. Tilldelning av prestationsaktierätter till deltagarna ägde rum 3 maj 2021. Värdet på de underliggande aktierna för prestationsaktierätterna till VD och koncernchef var 190 % av den årliga grundlönen. För övriga deltagare varierade värdet mellan 30 % och 70 % av deltagarnas respektive årliga grundlön vid tidpunkten för tilldelningen. Den aktiekurs som användes för att beräkna det antal aktier som prestationsaktierätterna berättigar till, beräknades som det volymviktade genomsnittet av marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggörandet av koncernens kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2020.

Baserat på utvärdering av tidigare planer för långsiktig rörlig ersättning till koncernledningen, beslutade styrelsen att använda samma prestationsvillkor för LTV 2021 som för LTV 2020, LTV 2019 och LTV 2018. Detta för att skapa stabilitet och kontinuitet för att stödja uppfyllande av koncernens 2022 mål. Således infördes återigen ett ettårigt mål för koncernens rörelseresultat (EBIT), mätt över perioden 1 januari 2021 till 31 december 2021 i LTV 2021 som komplement till de vanliga treåriga målen om totalavkastning till aktieägarna (Total Shareholder Return, TSR), som även användes för LTV 2020, LTV 2019 och LTV 2018. Prestationsvillkoren avseende TSR är absolut TSR-utveckling och relativ TSR-utveckling för Ericssons B-aktie under perioden 1 januari 2021 till 31 december 2023 (prestationsperioden). En beskrivning av prestationsvillkoren för LTV 2021 samt detaljer hur prestationsvillkoren beräknas och mäts finns i protokollet från årsstämman 2021 under punkt 16. Styrelsen har beslutat om utfall för uppnådda prestationskriterier enligt tabellen "Prestationsvillkor för LTV och EPP".

2019 års program för långsiktig rörlig ersättning och 2020 års program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen (LTV 2019 - 2020)

Prestationsaktierna för LTV 2019 och LTV 2020 betalades ut under 2024 och deltagarna erhöll motsvarande antal aktier vederlagsfritt med officiell stängning av LTV 2019 och LTV 2020.

Kontantbaserade ersättningsplaner

Resultatplaner för högre chefer (EPP)

Ingen ny resultatplan för högre chefer beslutades för 2023, eftersom dessa chefer erbjöds tilldelning och intjäning av aktier enligt LTV 2023. De resultatplaner för högre chefer (EPP) som är i kraft fortsätter att löpa under prestationsperioden tills de faller ut.

Resultatplanen för högre chefer (EPP) är en kontantbaserad plan med samma prestationsvillkor som respektive års program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen. Högre chefer, exkluderat medlemmar i koncernledningen, väljs årligen som deltagare till EPP genom en nomineringsprocess som identifierar personer efter resultat, potential, kritiska kunskaper och affärskritiska roller. Det finns två ersättningsnivåer, hög och medel, som representerar en procent av deltagarens årliga grundlön, som beslutas separat av styrelsen inför varje ny plan innan den lanseras. Deltagare tilldelas ett potentiellt belopp, som konverteras till ett antal syntetiska aktier baserat på samma marknadspris som för Ericssons B-aktie som använts för LTV för det aktuella året. Intjänandeperioden på tre år är densamma som för LTV. För intjänandenivån gäller samma prestationsvillkor över samma prestationsperiod som är definierad för respektive år, och kräver i allmänhet att deltagaren bibehåller sin anställning under intjänandeperioden. I slutet av intjänandeperioden konverteras de tilldelade syntetiska aktierna till ett kontantbelopp, baserat på marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm på intjänandeperiodens slutdatum, och detta slutgiltiga belopp betalas ut kontant till deltagaren som bruttobelopp före skatt.

Resultatplan för högre chefer 2022 (EPP 2022)

165 högre chefer valdes ut som deltagare till EPP 2022. Ersättningsnivån medel är 15 % och hög är 25 % för alla länder förutom USA/Kanada. Ersättningsnivåerna medel och hög är 35 % respektive 45 % i USA/Kanada.

Resultatplan för högre chefer 2021 (EPP 2021)

159 högre chefer valdes ut som deltagare till EPP 2021. Ersättningsnivå medel är 15 % och hög är 25 % för alla länder utom USA. Ersättningsnivå medel och hög är 25 % respektive 35 % i USA. Ersättningen under EPP 2021 betalades ut 2024 i slutet av intjänandeperioden och EPP 2021 stängdes officiellt.

Planer för nyckelpersoner (KC-planer)

KC-planen är en kontantbaserad plan för att behålla nyckelpersoner. Medarbetare, exklusive högre chefer och medlemmar i koncernledningen, väljs årligen som deltagare till KC-planen genom en nomineringsprocess som identifierar deltagare efter resultat, potential, kritiska kunskaper och affärskritiska roller. Deltagare erhåller en potentiell tilldelning baserad på en procentandel av deltagarens årliga grundlön, som konverteras till ett antal syntetiska aktier baserat på samma marknadspris för Ericssons B-aktie som använts för LTV för respektive år. KC-planen är utformad med syftet att behålla nyckelpersoner och således finns inget prestationsvillkor kopplat till tilldelning. Det finns en generell intjänandeperiod på tre år för att få full utbetalning, och deltagaren måste bibehålla sin anställning under intjänandeperioden. Från och med KC-planen 2019 är den totala intjänandeperioden tre år, dock sker utbetalning under hela intjänandeperioden med stegvisa betalningar enligt följande schema:

• – 25 % av ersättningen betalas ut i slutet av första året,
• – 25 % av ersättningen betalas ut i slutet av andra året och
• – återstående 50 % av ersättningen betalas ut i slutet av tredje året.

Redovisningsmässigt ses de tre stegvisa betalningarna som tre separata delplaner. Delplanerna redovisas som separata ersättningar och periodiseras parallellt med samma tilldelningstidpunkt, men med olika slutdatum för intjänandeperioden. Effekten av stegvisa betalningar är en högre kostnad i början av planen. Redovisningsprincipen är refererad till som stegvis utbetalning.

Värdet på varje syntetisk aktie drivs av den absoluta kursutvecklingen för Ericssons B-aktie under intjänandeperioden. I slutet av intjänandeperioden konverteras de tilldelade syntetiska aktierna till ett kontantbelopp, baserat på marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm på intjänandeperiodens slutdatum, och detta slutgiltiga belopp betalas ut kontant till deltagaren som bruttobelopp före skatt.

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Not G3, forts.

72

Noter till koncernens finansiella rapporter

Ericsson 2024

Planer för nyckelpersoner 2024 (KC-plan 2024)

9 538 medarbetare valdes ut som deltagare till KC-planen 2024. Den har ersättningsnivåer i flera steg mellan 10 %–50 % av deltagarnas årliga grundlön. Den totala intjänandeperioden är tre år. Dock sker utbetalning under hela intjänandeperioden med stegvisa betalningar som förklaras under Planer för nyckelpersoner (KC-planer).

Planer för nyckelpersoner 2023 (KC-plan 2023)

10 154 medarbetare valdes ut som deltagare till KC-planen 2023. Den har ersättningsnivåer i flera steg mellan 10 %–50 % av deltagarnas årliga grundlön. Den totala intjänandeperioden är tre år. Dock sker utbetalning under hela intjänandeperioden med stegvisa betalningar som förklaras under Planer för nyckelpersoner (KC-planer). De tidigare planerna inom Vonage är inkluderade och uppdaterade i siffrorna och kostnadsförda i enlighet med detta. Dessutom har Vonage en plan för att behålla nyckelpersoner med 87 deltagare som löper på två år, utan prestationskriterier, med utbetalning 50 %/50 % på varje årsdag.

Planer för nyckelpersoner 2022 (KC-plan 2022)

7 704 medarbetare valdes ut som deltagare till KC-planen 2022. Den har ersättningsnivåer i flera steg mellan 10 %–40 % av deltagarnas årliga grundlön. Den totala intjänandeperioden är tre år. Dock sker utbetalning under hela intjänandeperioden med stegvisa betalningar som förklaras under Planer för nyckelpersoner (KC-planer).

Cradlepoints konverteringsplan för nyckelpersoner 2022 (KC-konverteringsplan 2022)

KC-konverteringsplanen är en kontantbaserad plan för att behålla nyckelpersoner med 95 deltagare. Planen har en stängd deltagargrupp, och det kommer inte att bli några nya deltagare. Det finns en tvåårig intjänandeperiod, utan prestationskriterier (februari 2022 – februari 2024) för full utdelning. Utbetalningen fördelas över tvåårsperioden:

• 50 % betalades ut i mars 2023: USD 4,8 miljoner.
• 50 % av utbetalningen sker i mars 2024.

Värdet för varje utbetalning baseras på kursen för Ericssons B-aktier på intjänandeperiodens slutdatum.

Planer för nyckelpersoner 2021 (KC-plan 2021)

7 246 medarbetare valdes ut som deltagare till KC-planen 2021. Det finns tre ersättningsnivåer: 10 %, 25 % och 30 % av deltagarnas årliga grundlön. Den totala intjänandeperioden är tre år. Dock sker utbetalning under hela intjänandeperioden med stegvisa betalningar som förklaras under Planer för nyckelpersoner (KC-planer). KC-plan 2021 stängdes officiellt under 2024.

Clawbackpolicy

2023 antog styrelsen en skriftlig policy gällande clawback för att kunna återkräva viss incitamentsersättning från ledande befattningshavare om en omräkning av bokföringen skulle bli nödvändig, och att meddela eventuellt återkrävd ersättning.Policyn gäller parallellt med de rättigheter till clawback som finns i riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare samt pågående ersättningsprogram (och som är kopplade till brott mot Ericssons affärsetiska kod).

Antal aktier

Tilldelad ersättning till deltagarna i LTV programmen och utvecklingen av tilldelade aktier över tid, med hänsyn tagen till måluppfyllelse av prestationsvillkoren, visas i tabellen nedan.

Antal aktier för koncernledning och högre chefer (miljoner)

Aktiebaserade program	LTV 2024	LTV 2023	LTV 2022	LTV 2021
Maximalt antal aktier som krävs	10,4	4,1	2,0	2,1
Tilldelade aktier	4,0	3,7	0,7	0,6
varav VD och koncernchef	0,5	0,6	0,3	0,3

Utestående antal aktier

Program för koncernledning och högre chefer 1)	LTV 2024	LTV 2023	LTV 2022	LTV 2021	Före LTV 2021 2)	Totalt	Före LTV 2021 2)	Totalt
(miljoner)
Utestående antal aktier vid periodens början	–	2,0	0,9	0,5	1,7	5,1	–	0,3
Tilldelade aktier för periodens program	4,0	–	–	–	–	4,0	0,5	–
Inlösta	–	–	–	–	–0,5	–1,5	–2,0	–
Förfallna	–	–	0,2	–0,1	–	–0,2	–0,5	–
Ökning/minskning till följd av måluppfyllnad	0,7	0,1	–	0,2	–	0,6	0,1	–
Utestående antal aktier vid periodens slut	4,7	1,9	0,6	–	–	7,2	0,6	0,3

1) LTV 2023 och 2024 innefattar koncernledningen och högre chefer.
2) Innefattar programmen LTV 2019 och LTV 2020.

Ersättningskostnader

Tabellen nedan, Ersättningskostnader för LTV 2021-2024, visar ersättningskostnaden för de aktuella programmen för innevarande år. Därmed stämmer inte nödvändigtvis ersättningskostnaderna i tidigare års kolumner överens med kostnaderna i resultaträkningen för motsvarande räkenskapsperiod. Ersättningskostnaden under kolumnen för innevarande år är kostnaden i resultaträkningen för 2024. Ersättningskostnaden baseras på verkligt värde och antalet aktier eller syntetiska aktier. Ersättningskostnaden för aktiebaserade långsiktiga ersättningsprogram för VD och koncernchef, övriga medlemmar i koncernledningen samt högre chefer under 2024 var SEK 93 (82) miljoner. Ersättningskostnaden för de kontantbaserade EPP-programmen och KC-planerna under 2024 var SEK 27 (39) miljoner respektive SEK 1 953 (1 250) miljoner. Den totala ersättningskostnaden under 2024 uppgick till SEK 2 073 (1 371) miljoner. Den totala avsättningen för kontantbaserade planer uppgick till SEK 2 992 (1 584) miljoner, inklusive sociala avgifter om SEK 272 (153) miljoner, vid slutet av 2024.

Finansiell rapport
Bolagsstyrningsrapport
Ersättningsrapport
Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
Not G3, forts.

Ersättningskostnader för LTV 2021–2024 (miljoner)

	2024	2023	2022	2021	Totalt
Aktiebaserade program 1)
LTV 2024	44	–	–	–	44
LTV 2023	24	25	–	–	49
LTV 2022	18	20	12	–	50
LTV 2021	7	31	36	24	98
Totalt aktiebaserade program	93	76	48	24	241
varav VD och koncernchef	24	28	22	11	85
Kontantbaserade ersättningsplaner
EPP 2022	30	20	12	–	62
EPP 2021	–3	16	15	17	45
Totalt resultatplaner för högre chefer	27	36	27	17	107
KC 2024	1 127	–	–	–	1 127
KC 2023	620	811	–	–	1 431
KC 2022	217	330	280	–	827
KC 2021	–11	91	89	355	524
Totalt planer för nyckelpersoner	1 953	1 232	369	355	3 909
Totalt kontantbaserade ersättningsplaner	1 980	1 268	396	372	4 016
Total ersättningskostnad	2 073	1 344	444	396	4 257

1) LTV 2024 och 2023 innefattar koncernledningen och högre chefer.

Verkligt värde

Ersättningskostnaden för aktiebaserade program är baserad på verkligt värde och antalet aktier. Verkligt värde för LTV-programmen inkluderar justeringar för absoluta och relativa TSR prestationsvillkor på tilldelningsdagen, genom en Monte Carlo-modell som använder ett antal ingångsvärden, inklusive förväntade utdelningar, förväntad volatilitet i aktiekursen och den förväntade perioden fram till erhållande. Prestationsvillkoren för LTV-programmen baseras också på utfallet av koncernens rörelseresultat (EBITA) för räkenskapsår 2024 och 2023 samt koncernens rörelseresultat (EBIT) för räkenskapsåren 2022 och 2021. Verkligt värde för prestationsvillkoret koncernens rörelseresultat (EBITA och EBIT) beräknas baserat på aktiekurs vid tilldelningstidpunkten, reducerat med nuvärdet av förväntade utdelningar under den treåriga intjänandeperioden. För prestationsvillkoret justeras antalet aktier i förhållande till uppnådd nivå vid slutet av prestationsperioden.

Verkligt värde (SEK)

Program för koncernledningen/högre chefer	LTV 2024	LTV 2023	LTV 2022	LTV 2021
Aktiekurs vid tilldelning	61,46	55,59	78,88	116,66
Verkligt värde Absolut TSR	59,05	32,75	41,18	113,47
Verkligt värde ESG – Miljö (1, 2, 3)	53,61	47,80	71,45	–
Verkligt värde ESG – Sociala faktorer	53,61	47,80	71,45	–
Verkligt värde Relativ TSR	55,61	39,40	54,48	108,61
Verkligt värde Koncernens rörelseresultat (EBITA och EBIT)	53,61	47,80	71,45	110,70

Utbetalning av kontantbaserade ersättningsprogram

Under 2024 föll fyra planer ut till betalning: EPP 2021 och KC-plan 2021 delbetalning 3 samt KC-plan 2022 delbetalning 2 och KC-plan 2023 delbetalning 1 (föll ut 18 februari 2024). Aktiekursen var SEK 55,63 för den plan som föll ut 18 februari och den ackumulerade utbetalningen till deltagarna uppgick till SEK 632,2 miljoner.

Ericssons aktiesparplan (ESPP)

Ericsson avser att hjälpa sina medarbetare att utvecklas och ersätta dem för den prestation de utför genom att erbjuda möjligheter som förbättrar deras upplevelse av arbetet. För att uppmuntra Ericssons medarbetare att ta en aktiv roll i att uppnå Bolagets syfte, förstärka känslan av tillhörighet och ägarskap, lanserades Ericssons aktiesparplan i november 2021. I slutet av 2024 är planen implementerad i totalt 69 länder och erbjuds till cirka 76 000 medarbetare. ESPP är en aktiesparplan som riktar sig till alla medarbetare och som möjliggör för medarbetaren att investera i Ericsson B-aktier upp till ett maximalt värde av SEK 55 000 per år genom ett månatligt nettolöneavdrag. Som bekräftelse på medarbetares engagemang bidrar Ericsson med ett nettolönetillägg på maximalt 15 % av valt investeringsbelopp och betalar även skatt på nettolönetillägget, som erläggs vid ordinarie löneutbetalning. Under ESPP kommer deltagare att förvärva Ericsson B-aktier på börsen till marknadspris, och det uppstår därför ingen utspädningseffekt under ESPP.

Ericssons aktiesparplan

| Deltagarandel – procent av antal behöriga medarbetare | Antal länder | Antal behöriga medarbetare | med ESPP deltagare | medarbetare | 17,3 % |
|---|---|---|---|---|
| 76 000 | 69 | 13 148 | | |

Optionsavtal

Före tillträdet som VD och koncernchef i Ericsson ingick styrelseledamoten Börje Ekholm 2016 optionsavtal med Investor AB och AB Industrivärden, aktieägare i Ericsson. Var och en av dessa två aktieägare har ställt ut 1 000 000 köpoptioner till Börje Ekholm på marknadsmässiga villkor (värderingen utfördes med Black & Scholes-modellen av en oberoende tredje part). I enlighet med dessa avtal har Börje Ekholm köpt sammanlagt 2 000 000 köpoptioner som utfärdats av aktieägarna, till ett pris av SEK 0,49 per köpoption. Varje köpoption berättigade till köp av en B-aktie i Ericsson från aktieägarna till lösenpriset SEK 80 per aktie (justerat för utdelningseffekter under optionsperioden) efter en tidsperiod på sju år. Inlösenperioden

Ericsson 2024
Noter till koncernens finansiella rapporter
73

Finansiell rapport
Bolagsstyrningsrapport
Ersättningsrapport
Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
Not G3, forts.

74
Noter till koncernens finansiella rapporter
Ericsson 2024

var ett år, med möjlighet att förlänga den med upp till ett år i händelse av att innehavaren inte kan lösa optionen under inlösenperioden på grund av regulatoriska begränsningar eller förbud. Optionsprogrammet avslutades i november 2024 genom kontantlösen. Sammanlagt 2 000 000 köpoptioner löstes in till nettobehållningen om SEK 2,44 per köpoption. Eftersom köpoptionerna förvärvats på marknadsmässiga villkor enligt ovan har ingen kompensationskostnad redovisats av koncernen under optionsperioden.

Under 2024 ingick styrelseordföranden Jan Carlson ett optionsavtal med Investor AB, aktieägare i Ericsson, avseende förvärv av 132 538 köpoptioner hänförliga till aktierna i Telefonaktiebolaget LM Ericsson. Investor AB har under avtalet ställt ut dessa köpoptioner till Jan Carlson på marknadsmässiga villkor (värdering utfördes med Black & Scholes-modellen av en oberoende tredje part) och Jan Carlson har köpt köpoptionerna till ett pris av SEK 15,09 per köpoption. Varje köpoption berättigar till köp av en B-aktie i Ericsson från Investor AB till lösenpriset SEK 68,62 per aktie (som kommer att omvärderas för att neutralisera effekten av utbetalning av utdelningar under optionsperioden) efter en tidsperiod på sex år som startade den 7 maj 2024. Inlösenperioden är ett år, med möjlighet att förlänga den med upp till ett år i händelse av att innehavaren inte kan lösa optionen under inlösenperioden på grund av regulatoriska begränsningar eller förbud. Då köpoptionerna förvärvats på marknadsmässiga villkor enligt ovan har ingen kompensationskostnad redovisats av koncernen under optionsperioden och kommer inte heller att redovisas under den kvarvarande delen av optionsperioden.# G4 Information om anställda

Genomsnittligt antal anställda fördelat på marknadsområde

	2024			2023
	Kvinnor	Män	Totalt	Kvinnor	Män	Totalt
Nordamerika	2 624	7 585	10 209	2 720	8 546	11 266
Europa och Latinamerika 1)	11 074	31 566	42 640	11 772	33 740	45 512
Sydostasien, Oceanien och Indien	6 199	20 453	26 652	6 035	21 625	27 660
Nordostasien	3 941	7 434	11 375	4 293	8 403	12 696
Mellanöstern och Afrika	890	3 388	4 278	886	3 624	4 510
Totalt	24 728	70 426	95 154	25 706	75 938	101 644
1) varav i EU	8 314	23 856	32 170	8 900	25 564	34 464
varav i Sverige	3 125	9 259	12 384	3 393	10 224	13 617

Antal anställda per marknadsområde vid årets slut

	2024	2023
Nordamerika	9 935	10 744
Europa och Latinamerika 1)	43 353	45 380
Sydostasien, Oceanien och Indien	26 389	27 016
Nordostasien	10 426	12 331
Mellanöstern och Afrika	4 133	4 481
Totalt	94 236	99 952
1) varav i EU	33 342	34 763
varav i Sverige	13 420	13 977

Antal anställda fördelat på ålder vid årets slut

	2024
	Kvinnor	Män	Andel av totalt antal
Under 25 år	1 276	1 595	3 %
25–35 år	8 418	16 595	27 %
36–45 år	8 057	25 560	36 %
46–55 år	4 894	17 180	23 %
Över 55 år	2 328	8 333	11 %
Andel av totalt antal	27 %	73 %	100 %

Personalförflyttningar

	2024	2023
Antal anställda vid årets slut	94 236	99 952
Antal anställda som lämnat Bolaget	11 919	13 362
Antal anställda som tillkommit i Bolaget	6 203	7 785
Tillfälliga anställningar	339	433

Styrelseledamöter, verkställande direktörer och koncernledningen vid årets slut

	2024		2023
	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män
Moderbolaget
Styrelseledamöter och VD	25 %	75 %	38 %	62 %
Koncernledning	24 %	76 %	25 %	75 %
Dotterbolag
Styrelseledamöter och VD	23 %	77 %	21 %	79 %

Ersättningar avseende VD och ledande befattningshavare är inkluderade i tabellen.

Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader

	MSEK
	2024	2023
Löner och andra ersättningar	77 983	84 996
Sociala kostnader	15 422	16 442
varav pensionskostnader	5 929	6 175

Ersättningar avseende styrelseledamöter och verkställande direktörer i dotterbolag

	MSEK
	2024	2023
Löner och andra ersättningar	535	459
varav årliga rörliga ersättningar	112	109
Pensionskostnader 1)	36	36

1) Pensionskostnader är utöver sociala kostnader och skatt.

Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
Ericsson 2024

Noter till koncernens finansiella rapporter
75

Sektion H – Övrigt

H1 Skatter

Koncernens skattekostnader uppgick till SEK –2 215 (–2 785) miljoner eller 85,6 % (–11,9 %) av resultatet efter finansiella poster. Skattesatsen kan variera mellan åren beroende på affärsmix och var Bolaget geografiskt bedrivit sin verksamhet.

Inkomstskatter redovisade i resultaträkningen

	2024	2023	2022
Aktuell skattekostnad	–6 461	–4 289	–7 353
Aktuell skatt hänförlig till tidigare år	–162	118	253
Uppskjuten skatteintäkt/-kostnad (+/–)	4 563	1 406	1 617
Andel i intresseföretags skatt	–102	–20	–14
Pelare Två skattekostnad	–53	–	–
Inkomstskatt kostnad	–2 215	–2 785	–5 497

En avstämning mellan årets redovisade skattekostnad och den teoretiska skattekostnad som skulle uppstå om svensk skattesats, 20,6 %, tillämpats på koncernens resultat före skatt, visas i tabellen nedan. Skattesatsen är negativt påverkad av effekten av den icke avdragsgilla nedskrivningen av goodwill och omvärderingen av underskottsavdrag och positivt påverkad av nedskrivningar av andra immateriella tillgångar främst hänförlig till Vonage om SEK 15,1 (31,9) miljarder. Under 2022 påverkades skatterna positivt med SEK 411 miljoner, till följd av nyttjande av tidigare kostnadsförda källskattefordringar i Sverige och negativt av skatteeffekten från avsättningen för förlikningen med Department of Justice (DOJ) om SEK 450 miljoner.

Avstämning av svensk inkomstskattesats jämfört med effektiv skattesats

	2024	2023	2022
Skatt enligt svensk skattesats 20,6 %	–533	4 804	–5 070
Effekt av utländska skattesatser	430	–884	–605
Aktuell skattekostnad hänförlig till tidigare år	–162	118	253
Omvärdering av underskottsavdrag	–973	–28	–49
Omvärdering av avdragsgilla temporära skillnader	308	394	15
Nedskrivning av källskatter	–780	–217	–
Redovisning av tidigare kostnadsförd källskatt	–	–	411
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader	–1 045	–7 311	–760
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	655	335	327
Skatteeffekt av förändrad skattesats	–62	4	–19
Pelare Två skattekostnad	–53	–	–
Inkomstskatt kostnad	–2 215	–2 785	–5 497
Effektiv skattesats	85,6 %	–11,9 %	22,3 %

Koncernen har tillämpat det tillfälliga undantag som IASB utfärdade i maj 2023 från redovisningskraven för uppskjutna skatter i IAS 12. Följaktligen varken redovisar eller lämnar koncernen information om uppskjutna skattefordringar eller uppskjutna skatteskulder relaterade till Pelare Två inkomstskatter.

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder

Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder är hänförliga till balansräkningsposterna som visas i tabellen nedan. Tabellen innehåller ändringarna i IAS 12 avseende uppskjuten skatt som härrör från en enda transaktion som trädde i kraft den 1 januari 2023.

Inkomstskatteeffekt av temporära skillnader och outnyttjade underskottsavdrag

	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto balans
2024
Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar	1 447	3 457
Nyttjanderätter och liknande tillgångar	–	1 199
Kortfristiga tillgångar	4 340	1 323
Ersättningar efter avslutad anställning	4 778	229
Avsättningar	4 788	–
Leasingskulder och liknande skulder	1 307	–
Uppskjutna skattekrediter	5 027	–
Övrigt	2 394	359
Underskottsavdrag	5 603	–
Uppskjutna skattefordringar/skulder	29 684	6 567	23 117
Kvittning fordringar/skulder	–5 272	–5 272
Uppskjutna skattefordringar/ skulder, netto	24 412	1 295	23 117
2023
Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar	1 195	7 193
Nyttjanderätter och liknande tillgångar	–	1 272
Kortfristiga tillgångar	3 413	1 313
Ersättningar efter avslutad anställning	5 297	477
Avsättningar	3 980	–
Leasingskulder och liknande skulder	1 337	–
Uppskjutna skattekrediter	5 453	–
Övrigt	2 095	178
Underskottsavdrag	6 158	–
Uppskjutna skattefordringar/skulder	28 928	10 433	18 495
Kvittning fordringar/skulder	–6 553	–6 553
Uppskjutna skattefordringar/ skulder, netto	22 375	3 880	18 495

Förändringar i uppskjuten skatt, netto

	2024	2023
Ingående balans, netto	18 495	14 610
Redovisat i årets resultat	4 563	1 406
Redovisat i övrigt totalresultat	505	–631
Poster avseende förvärvade/avyttrade verksamheter	–	–57
Uppskjutna skattekrediter ökning (+) / utnyttjande (–)	–685	3 249
Omräkningsdifferens	239	–82
Utgående balans, netto	23 117	18 495

Skatt på poster redovisat mot eget kapital och övrigt totalresultat

	2024	2023	2022
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner	–147	–251	–2 093
Omvärdering av kreditrisk på upplåning	117	137	–212
Kassaflödessäkringar	652	–380	–671
Innehav utan bestämmande inflytande	2	–	–4
Totalt	624	–494	–2 980

Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
76

Noter till koncernens finansiella rapporter
Ericsson 2024

Not H1, forts.

Skatt på poster redovisat mot eget kapital och övrigt totalresultat presente- ras i tabellen ovan. Av den totala skatteeffekten rapporterad mot övrigt total- resultat utgör SEK 507 (–631) miljoner uppskjuten skatt och SEK 117 (137) miljoner aktuell skatt. Som en följd av Moderbolagets befrielse från skatt på utdelning från dotterbolag och på kapitalvinst vid avyttring finns inga väsentliga skatte- pliktiga temporära skillnader hänförliga till innehav i dotterbolag, filialer och intresseföretag.

Underskottsavdrag

Väsentliga skattefordringar rörande underskottsavdrag rapporteras i den utsträckning utnyttjande av skatteförmånen beräknas ske med hänsyn till framtida beskattningsbara vinster och då dessa bedöms vara sannolika också när man beaktar perioden under vilken de kan nyttjas, som beskrivet nedan. Merparten av de redovisade skattemässiga underskottsavdragen är hänförliga till Sverige, USA, Tyskland och Brasilien. Dessa länder har långa eller obestämda nyttjandeperioder. Av de totala redovisade uppskjutna skattefordringarna avseende underskottsavdrag om SEK 5 603 (6 158) miljoner, är SEK 3 815 (4 172) miljoner hänförliga till Sverige. Framtida vinstprognoser ger stöd för bedömningen att de uppskjutna skattefordringarna kommer att utnyttjas inom överskådlig framtid. Per den 31 december 2024 uppgick de skattemässiga underskotts- avdragen till SEK 25 354 (27 666) miljoner. Det skattemässiga värdet av underskottsavdragen redovisas som en skattefordran baserat på nytt- jandeperioden och förväntningen att koncernen kommer att realisera en betydande skattepliktig intäkt för att kvitta dessa underskottsavdrag. Underskottsavdragen om SEK 11 025 (8 918) miljoner med ett skattemäs- sigt värde om SEK 2 399 (1 819) miljoner har inte redovisats på grund av bedömningar om att de sannolikt inte kommer att kunna utnyttjas mot fram- tida skattepliktiga vinster i respektive jurisdiktion. Merparten av både redovi- sade och oredovisade underskottsavdrag har en förfallodag som överstiger fem år. Merparten av de oredovisade underskottsavdragen är hänförliga till USA, Irland, Ungern och Storbritannien. De slutliga år då redovisade under- skottsavdrag kan nyttjas visas i nedanstående tabell.

Underskottsavdrag

Förfalloår	Underskottsavdrag	Skatteeffekt	Underskottsavdrag	Skatteeffekt
	Redovisad skatteförlust		Oredovisad skatteförlust
2025	58	10	136	19
2026	2	1	160	26
2027	10	2	1 331	327
2028	59	15	450	107
2029	300	85	118	16
2030 eller senare (inkluderar även obegränsade underskottsavdrag)	24 925	5 490	9 052	1 960
Totalt	25 354	5 603	11 247	2 455

Uppskjutna skattekrediter

Utöver uppskjutna skattekrediter om SEK 5 027 (5 453) miljoner, som redo- visades under 2024, uppgick outnyttjade uppskjutna skattekrediter, främst hänförliga till FoU-skattekrediter, för vilka någon uppskjuten skattefordran inte redovisats i koncernens balansräkning, till SEK 1 114 (1 148) miljoner.# Noter till koncernens finansiella rapporter

Uppskjutna skattekrediter

De sista åren då avdragen kan utnyttjas framgår av tabellen nedan. Riskbedömning baserad på affärsplanerna görs regelbundet och upp- skjutna skattefordringars nyttjandevärde analyseras när indikationer tyder på att sådana tillgångar kan behöva skrivas ned.

Förfalloår	Skatteeffekt (Redovisad uppskjuten skattekredit)	Skatteeffekt (Oredovisad uppskjuten skattekredit)
2025	32	108
2026	121	122
2027	33	105
2028	1 376	9
2029	2 132	10
2030 eller senare	1 333	760
Totalt	5 027	1 114

Resultat per aktie

	2024	2023	2022
Före utspädning
Årets resultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare (SEK miljoner)	20	–26 446	18 724
Genomsnittligt antal utestående aktier före utspädning (miljoner)	3 332	3 330	3 330
Resultat per aktie, före utspädning (SEK)	0,01	–7,94	5,62
Efter utspädning
Årets resultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare (SEK miljoner)	20	–26 446	18 724
Genomsnittligt antal utestående aktier före utspädning (miljoner)	3 332	3 330	3 330
Utspädningseffekt av aktierelaterade ersättningsprogram (miljoner)	7	–	4
Genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning (miljoner)	3 339	3 330	3 334
Resultat per aktie, efter utspädning (SEK)	0,01	–7,94	5,62

Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ericsson 2024

Kassaflödesanalys

Kassa och likvida medel inkluderar kassa om SEK 19 622 (17 686) miljoner och likvida medel om SEK 24 263 (17 504) miljoner. För mer information om sammansättningen av kassa och likvida medel samt outnyttjade kredit- löften, se not F1 ”Finansiell riskhantering”. Kassa och likvida medel i länder där det finns betydande valutaregleringar på grund av brist på hårdvaluta eller strikta myndighetskontroller, uppgick per den 31 december 2024 till SEK 727 (1 115) miljoner. Detta belopp är inte direkt tillgängligt för generell användning av Moderbolaget, eller för att användas för att betala de normala företagsutgifterna lokalt för de kommande 12 månaderna.

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet	2024	2023	2022
Materiella anläggningstillgångar
Avskrivningar	3 861	4 272	4 114
Nedskrivningar	282	662	274
Totalt	4 143	4 934	4 388
Nyttjanderätter
Avskrivningar	2 179	2 427	2 451
Nedskrivningar	99	154	66
Totalt	2 278	2 581	2 517
Immateriella tillgångar
Avskrivningar
Balanserade utvecklingskostnader	1 480	1 137	1 586
Kundrelationer, produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar	2 500	3 321	1 991
Totala avskrivningar	3 980	4 458	3 577
Nedskrivningar
Kundrelationer, produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar	14 073	19 61	–
Goodwill	1 260	31 897	–
Totala nedskrivningar	15 333	31 916	61
Totalt	19 313	36 374	3 638
Totala avskrivningar och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar	25 734	43 889	10 543
Skatter	2 540	3 189	5 383
Utdelningar från intresseföretag 1)	111	46	58
Ej utdelad vinst i intresseföretag 1)	348	–104	–3
Vinst/förlust vid försäljning av aktier, andelar och verksamheter samt imma- teriella tillgångar och materiella anlägg- ningstillgångar, netto 2)	153	268	–287
Övriga ej kassapåverkande poster 3)	1 731	4 422	1 944
Totala justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet	30 617	51 710	17 638

1) Se not E3 ”Intresseföretag”.
2) Inkluderar vinster och förluster från omvärdering av investeringar, se not B4 ”Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader”.
3) Hänför sig huvudsakligen till orealiserade valutavinster/-förluster på finansiella instrument. För information kring avstämning av skulder hänförliga till finansiella aktiviteter, se not F4 ”Räntebärande skulder”.

Förvärv/avyttringar av dotterbolag och andra verksamheter	2024	2023	2022
Förvärv
Kassaflöde från företagsförvärv/avyttringar 1)	–141	–1 309	–51
Förvärv/avyttringar av övriga investeringar/ intresseföretag	–256	–	–261
Totalt	–397	–1 309	–312
Avyttringar
Kassaflöde från företagsförvärv/avyttringar 1)	–	–633	734
Förvärv/avyttringar av övriga investeringar/ intresseföretag	86	8	287
Totalt	86	–625	1 021

1) Se även not E2 ”Företagsförvärv/avyttringar”.

Transaktioner med närstående

Miljarder SEK	2024	2023	2022
Försäljning till Ericsson Nikola Tesla	0,4	0,4	0,3
Inköp från Ericsson Nikola Tesla	1,6	1,6	1,5

IAS 24, ”Upplysningar om närstående” kräver upplysning om närstående- relationer, transaktioner och utestående mellanhavanden. Olika mindre transaktioner med närstående under 2024 baserades på vedertagna kommersiella villkor i branschen och ingicks enligt armlängds- principen. De huvudsakliga transaktionerna med närstående hänförs till Ericsson Nikola Tesla d.d beläget i Kroatien, där Ericsson äger 49,07 % av aktierna. För information om eget kapital och Ericssons andel av tillgångar, skulder och resultat i intresseföretag, se not E3 ”Intresseföretag”. För information om transaktioner med styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare, se not G2 ”Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare”. För information om Bolagets pensionsstiftelser, se not G1 ”Ersättning efter avslutad anställning”.

Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande 78

Ersättning till revisorer

Deloitte	Övriga	Totalt
2024
Arvoden för revision	178	21
Revisionsrelaterade arvoden	4	3
Arvoden för skattefrågor	3	50
Alla övriga arvoden	2	35
Totalt	187	109
2023
Arvoden för revision	164	8
Revisionsrelaterade arvoden	6	–
Arvoden för skattefrågor	12	13
Alla övriga arvoden	–	37
Totalt	182	58
2022
Arvoden för revision	163	7
Revisionsrelaterade arvoden	7	2
Arvoden för skattefrågor	2	11
Alla övriga arvoden	1	22
Totalt	173	42

Deloitte valdes på årsstämman 2024 som revisorer för perioden fram till årsstämman 2025. De revisionsrelaterade uppdragen inkluderar granskning av kvartals- rapporter och försäkran om Ericssons hållbarhetsrapport och bolags- styrningsrapport. Skattekonsulttjänsterna inkluderar bolagsskatte- konsultationer. Övriga konsulttjänster inkluderar överenskomna uppdrag.

Händelser efter räkenskapsårets utgång

Ericsson utser Charlotte Levert till personaldirektör

Den 5 februari 2025 meddelade Ericsson att Charlotte Levert har utsetts till ny personaldirektör, Senior Vice President och chef för koncernfunktionen People. Charlotte Levert, som för närvarande är Vice President och personal- chef för affärsområdet Cloud and Software Services, kommer att ersätta MajBritt Arfert, vars avgång Ericsson tillkännagav i oktober 2024. Charlotte Levert tillträdde sin nya tjänst den 10 februari och är baserad i Sverige.

Ericsson meddelar förändringar i koncernledningen och i strukturen för marknadsområdena

Den 25 februari 2025, meddelar Ericsson förändringar i koncernledningen och den globala operativa strukturen genom att organisera marknads- områdena på ett mer effektivt sätt. Per Narvinger utses till Executive Vice President och chef för affärsområdet Networks. Jenny Lindqvist utses till chef för affärsområdet Cloud Software and Services. Fredrik Jejdling lämnar sin tjänst som chef för affärsområde Networks 15 mars 2025 och kvarstår som senior rådgivare i företaget fram till 30 juni 2025. I Ericssons nya operativa struktur kommer två nya marknadsområden att skapas för att ersätta marknadsområde Nordamerika, marknadsom- råde Europa och Latinamerika och marknadsområde Mellanöstern & Afrika. Marknadsområde Americas kommer att ledas av Yossi Cohen och mark- nadsområde Europa, Mellanöstern & Afrika kommer att ledas av Patrick Johansson.

Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ericsson 2024

Moderbolagets finansiella rapporter och noter

Noter till Moderbolagets finansiella rapporter

M1 Väsentliga redovisningsprinciper 84
M2 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader 85
M3 Finansiella intäkter och kostnader 85
M4 Skatter 85
M5 Immateriella anläggningstillgångar 86
M6 Materiella anläggningstillgångar 86
M7 Finansiella anläggningstillgångar 87
M8 Aktier och andelar 88
M9 Kundfordringar och kundfinansiering 89
M10 Fordringar och skulder koncernföretag 89
M11 Övriga kortfristiga fordringar 90
M12 Eget kapital och övrigt totalresultat 90
M13 Obeskattade reserver 91
M14 Pensioner 91
M15 Övriga avsättningar 91
M16 Räntebärande skulder 92
M17 Finansiell riskhantering och finansiella instrument 93
M18 Övriga kortfristiga skulder 94
M19 Leverantörsskulder 95
M20 Ställda säkerheter 95
M21 Eventualförpliktelser 95
M22 Kassaflödesanalys 95
M23 Leasing 95
M24 Information angående anställda 95
M25 Transaktioner med närstående 96
M26 Ersättning till revisorer 96
M27 Händelser efter räkenskapsårets utgång 96

Moderbolagets resultaträkning och rapport över Moderbolagets totalresultat 80
Moderbolagets balansräkning 81
Moderbolagets kassaflödesanalys 82
Förändringar i Moderbolagets eget kapital 83

Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande 80

Moderbolagets resultaträkning

Januari–december, MSEK

Not	2024	2023	2022
Försäljningskostnader	–125	–203	–298
Administrationskostnader	–1 195	–1 615	–1 194
Omkostnader	–1 320	–1 818	–1 492
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader	M2 4 827	3 606	691
Resultat före finansiella poster och skatter (EBIT)	3 507	1 788	–801
Finansiella intäkter och kostnader, netto	M3 3 138	–2 496	19 213
Resultat efter finansiella poster	6 645	–708	18 412
Lämnade koncernbidrag, netto	M13 –2 415	–81	–7 272
	4 230	–789	11 140
Skatter	M4 –488	–382	631
Årets resultat	3 742	–1 171	11 771

Rapport över Moderbolagets totalresultat

Januari–december, MSEK

	2024	2023	2022
Årets resultat	3 742	–1 171	11 171
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som inte
## Moderbolagets finansiella rapporter
### Finansiell rapport
#### Bolagsstyrningsrapport
#### Ersättningsrapport
#### Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Moderbolagets finansiella rapporter

81 Moderbolagets balansräkning

31 dec	31 dec
MSEK	Not
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	M5
Materiella anläggningstillgångar	M6
Finansiella anläggningstillgångar
Koncernföretag	M7, M8
Intresseföretag	M7, M8
Andra aktier och andelar	M7
Fordringar koncernföretag	M7, M10
Långfristig kundfinansiering	M9
Uppskjutna skattefordringar	M4
Övriga långfristiga finansiella anläggningstillgångar	M7
Långfristiga räntebärande placeringar	M7, M17
Omsättningstillgångar
Kundfordringar	M9
Kortfristig kundfinansiering	M9
Fordringar koncernföretag	M10
Aktuella skattefordringar
Övriga kortfristiga fordringar	M11
Kortfristiga räntebärande placeringar	M17
Kassa och likvida medel	M17
Summa tillgångar
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital	M12
Aktiekapital
Uppskrivningsfond
Reservfond
Bundet eget kapital
Balanserad vinst
Årets resultat
Fritt eget kapital
Avsättningar
Pensioner	M14
Övriga avsättningar	M15
Långfristiga skulder
Certifikat och obligationslån	M16
Skulder till kreditinstitut	M16
Övriga långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Kortfristig upplåning	M16
Leverantörsskulder	M19
Skulder till koncernföretag	M10
Övriga kortfristiga skulder	M18
Summa eget kapital, avsättningar och skulder

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

82 Moderbolagets finansiella rapporter

Ericsson 2024

Moderbolagets kassaflödesanalys

Januari–december, MSEK	Not	2024	2023	2022
Rörelsen
Årets resultat		3 742	–1 171	11 771
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet	M22	18 258	34 369	8 382
		22 000	33 198	20 153
Förändringar i rörelsens nettotillgångar
Kort- och långfristig kundfinansiering		–91	313	242
Kundfordringar		1 363	–1 717	–5
Leverantörsskulder		–113	–3 243	–
Avsättningar och pensioner		–130	–2 161	2 142
Övriga rörelsetillgångar och -skulder, netto		–428	1 033	–1 068
		601	–2 535	1 554
Erhållen ränta		3 523	3 786	1 708
Betald ränta		–5 311	–4 310	–1 542
Skatt betald/erhållen		–455	–337	–259
Kassaflöde från rörelsen		20 358	29 802	21 614
Investeringsaktiviteter
Investeringar i materiella anläggningstillgångar		–71	–83	–81
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar		–5	–	–
Investeringar i aktier och andelar		–1 054	–12 031	–58 586
Avyttring av aktier och andelar		375	1 227	552
Övriga investeringsverksamheter		–4 366	1 908	–3 634
Inköp av räntebärande placeringar		–15 950	–12 887	–13 583
Försäljning av räntebärande placeringar		8 561	9 845	40 541
Kassaflöde från investeringsaktiviteter		–12 510	–12 021	–34 791
Kassaflöde före finansieringsaktiviteter		7 848	17 781	–13 177
Finansieringsaktiviteter
Upptagande av lån från dotterbolag		51 614	72 081	57 291
Återbetalning av lån från dotterbolag		–50 777	–51 527	–53 716
Upptagande av lån		3 061	15 989	7 777
Återbetalning av lån		–13 808	–3 333	–9 993
Nyemission		21	–	–
Återköp av egna aktier		–21	–50	–
Betald utdelning		–8 997	–8 991	–8 325
Reglerad del av erhållna/lämnade (–) koncernbidrag		–81	–7 272	–1 526
Övriga finansieringsverksamheter		20 806	–41 387	7 353
Kassaflöde från finansieringsaktiviteter		1 818	–24 440	–1 139
Resultat av omvärdering i likvida medel		1 767	–1 432	919
Förändring av likvida medel		11 433	–8 091	–13 397
Likvida medel vid årets början		15 640	23 731	37 128
Likvida medel vid årets slut	M17	27 073	15 640	23 731

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

83 Moderbolagets finansiella rapporter

Ericsson 2024

Förändringar i Moderbolagets eget kapital

	Totalt	Dispo-	Aktie-	Uppskriv-	Reserv-	bundet eget	sitions-	Fria	Totalt fritt
MSEK		kapital		ningsfond	fond	eget kapital	fond	vinstmedel	eget kapital
2024
1 januari	16 722	20	31 472	48 214	100	27 484	27 584	75 798
Totalresultat för perioden	–	–	–	–	–	3 742	3 742	3 742
Transaktioner med ägare
Nyemission, netto	21	–	–	21	–	–	–	21
Återköp av egna aktier	–	–	–	–	–	–21	–21	–21
Planer för långsiktig rörlig ersättning	–	–	–	–	–	27	27	27
Betald utdelning	–	–	–	–	–	–8 997	–8 997	–8 997
31 december 2024	16 743	20	31 472	48 235	100	22 235	22 335	70 570
2023
1 januari	16 672	20	31 472	48 164	100	37 653	37 753	85 917
Totalresultat för perioden	–	–	–	–	–	–1 171	–1 171	–1 171
Transaktioner med ägare
Nyemission, netto	50	–	–	50	–	–	–	50
Återköp av egna aktier	–	–	–	–	–	–50	–50	–50
Planer för långsiktig rörlig ersättning	–	–	–	–	–	43	43	43
Betald utdelning	–	–	–	–	–	–8 991	–8 991	–8 991
31 december 2023	16 722	20	31 472	48 214	100	27 484	27 584	75 798

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

84 Noter till Moderbolagets finansiella rapporter

Ericsson 2024

M1 Väsentliga redovisningsprinciper

Moderbolaget, Telefonaktiebolaget LM Ericsson, tillämpar Årsredovisningslagen och RFR 2 ”Redovisning för juridiska personer.” RFR 2 ställer krav på att Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen, d v s IFRS i den omfattning som RFR 2 tillåter. De viktigaste skillnaderna mellan redovisningsprinciperna för koncernen och Moderbolaget är:

• Koncernföretag, intresseföretag
  Investeringar redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Investeringarna redovisas till anskaffningsvärde och endast utdelningar resultatförs. Nedskrivningstest för alla koncernföretag genomförs årligen under fjärde kvartalet eller när det finns indikation på nedskrivningsbehov. En nedskrivning redovisas om det redovisade värdet på en investering överstiger summan av koncernföretagets eget kapital och tillhörande goodwill, immateriella skulder och uppskjutna skatteskulder eller dess beräknade framtida kassaflöden efter skatt. Kassaflöden diskonteras till nuvärdet med en diskonteringsränta efter skatt som återspeglar nuvarande marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och de specifika riskerna för tillgången. Koncernbidrag och aktieägartillskott redovisas i enlighet med RFR 2. Koncernbidrag från/till svenska koncernföretag redovisas netto i resultaträkningen. Aktieägartillskott ökar Moderbolagets investering.

• Klassificering och värdering av finansiella instrument
  IFRS 9 ”Finansiella instrument” tillämpas, förutom avseende finansiella garantier och omvärdering av lån p.g.a. förändringar i kreditrisk. Finansiella garantier ingår i eventualförpliktelser, enligt det tillåtna undantaget i RFR 2. Omvärdering av lån p.g.a förändringar i kreditrisk redovisas i resultaträkningen.

• Leasing
  Leasingavtal rapporteras i enlighet med det tillåtna undantaget i RFR 2. För leasingavtal där Moderbolaget är leasetagare innebär detta att nyttjanderätten och leasingskulden inte redovisas i balansräkningen. Kostnader hänförliga till leasingavtalet redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Erhållna förmåner redovisas som en del av den totala leasingkostnaden, över leasingtiden. För leasingavtal där Moderbolaget är leasegivare redovisas utrustningen som en materiell anläggningstillgång och både intäkter och avskrivningar redovisas linjärt över leasingperioden. De utgifter som sammanhänger med leasingintäkterna redovisas då de uppstår. Direkta utgifter som uppstår då ett leasingavtal ingås läggs till det redovisade värdet för den leasade tillgången och kostnadsförs över leasingperioden utifrån samma grund som leasingintäkten.

• Uppskjuten skatt
  Redovisning av obeskattade reserver i balansräkningen medför att redovisningen av uppskjuten skatt skiljer sig från koncernens redovisningsprinciper. God redovisningssed och skattelagstiftning i Sverige kräver att bolag redovisar vissa skillnader mellan beskattningsunderlaget och bokfört värde av skatt som en obeskattad reserv i balansräkningen i räkenskaperna för enskilda bolag. Ändringar i dessa reserver redovisas i resultaträkningen som en avsättning till eller en upplösning av obeskattade reserver.

• Pensioner
  Pensioner redovisas i enlighet med förenklingsregeln i RFR 2. Moderbolagets pensionsförpliktelser är tryggade genom överföring av medel till en pensionsstiftelse vilket resulterar i att en avsättning enbart får redovisas om stiftelsens förmögenhet värderad till marknadsvärde understiger förpliktelserna. Enligt RFR 2 skall upplysningar lämnas avseende tillämpliga delar av IAS 19.

• Rörelseförvärv
  Förvärvsrelaterade kostnader inkluderas i anskaffningsvärdet i Moderbolagets bokslut medan de för koncernen kostnadsförs när de uppstår.

• Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål
  Se noter till koncernens bokslut, Not A2, ”Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål.” Viktiga redovisningsprinciper, uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål för Moderbolaget omfattar kundfordringar och kundfinansiering och immateriella produkt- rättigheter och övriga immateriella tillgångar, exklusive goodwill.# Nya standarder och tolkningar som ännu inte har antagits
  Den första januari 2024 publicerade IASB följande tillägg vilka inte har haft någon materiell påverkan på Moderbolagets finansiella rapporter:
  – Ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (klassificering av skuld)
  – Ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (långfristiga skulder med kovenanter)
  – Ändringar i IFRS 16 Leasingavtal (redovisning av leasingskuld vid en sale and leasebacktransaktion)
  – Ändringar i IAS 7 Rapport över kassaflöden och IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar (leverantörsfinansiering)
  – Moderbolaget har lagt till upplysningar om leverantörsfinansiering.

Ett antal nya standarder, tillägg till standarder och tolkningar är ännu inte gällande för räkenskapsåret som slutar 31 december 2024 och har inte tillämpats vid upprättandet av Moderbolagets finansiella rapporter. IASB har publicerat följande nya tillägg till följande standarder med infö- randedatum 1 januari 2025: “Ändringar i IAS 21 Effekter av ändrade valu- takurser: brist på utbytbarhet.” För nämnda tillägg finns det inga tillägg eller undantag i RFR 2 och bedömningen är att det inte kommer att ha någon materiell påverkan, men den i RFR 2 befintliga regeln om redovisningsvaluta skall beaktas. En ändring i årsredovisningslagen (ÅRL) under 2024 innebär att ett obli- gatoriskt undantag i RFR 2; IFRS 9 tas bort (se "Klassificering och värdering av finansiella instrument") och tillåter redovisning av omvärdering av lån p.g.a förändringar i kreditrisk under Övrigt totalresultat från 1 januari 2025. Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering (”Rådet”) fattade det for- mella beslutet att ta bort det obligatoriska undantaget i december 2024 och Moderbolaget kommer att utvärdera och besluta om IFRS 9-regeln avse- ende redovisning av omvärdering av lån p.g.a. förändringar i kreditrisk ska tillämpas utan undantag. Bland de ändringar och tillägg som har publicerats av IASB med in- förandedatum den 1 januari 2026 finns ”Årliga förbättringar volym 11” och “Ändringar i klassificering och värdering av finansiella instrument (Ändringar i IFRS 9 och IFRS 7).” Det finns inga tillägg eller undantag i RFR 2. Den nya standarden "IFRS 18 Upplysningar i finansiella rapporter" träder i kraft den 1 januari 2027. Eventuella tillägg eller undantag i RFR 2 för denna nya standard har ännu inte beslutats av Rådet. För ändringar och nya standarder som gäller från 2026 och 2027 har Moderbolaget ännu inte slut- fört sin utvärdering av eventuella effekter på finansiellt resultat eller pre- sentation av rapporter. För nuvarande och kommande förändringar i IFRS- standarder finns mer information i koncernredovisningen, not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper.”

Noter till Moderbolagets finansiella rapporter

Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ericsson 2024

Noter till Moderbolagets finansiella rapporter 85

M2 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

	2024	2023	2022
Licensintäkter och övriga rörelseintäkter Koncernföretag	2 912	3 468	2 956
Övriga rörelseintäkter/kostnader 1)	1 915	138	–2 265
Totalt	4 827	3 606	691

1) 2024 inkluderar en intäkt om SEK 1,9 miljarder relaterad till en överenskommelse rörande en kommersiell tvist. 2022 inkluderar en avsättning om SEK –2,3 miljarder relaterad till uppgörelsen gällande överträdelse av DPA med Department of Justice i USA, inklusive kostnader för förlängningen av tillsynen.

M3 Finansiella intäkter och kostnader

	2024	2023	2022
Finansiella intäkter
Resultat från andelar i koncernföretag
Utdelningar	18	540	32 422
Nettovinst på andelar	505	78	19
Resultat från andelar i intresseföretag
Utdelningar	111	45	59
Resultat från andelar i övriga företag
Nettovinst på andelar	289	121	96
Ränteintäkter från koncernföretag	2 133	2 838	1 465
Ränteintäkter från övriga	1 837	1 076	147
Totalt	23 415	36 580	21 198
Finansiella kostnader
Förlust från andelar i koncernföretag	–2	–5	–
Nedskrivning av investeringar i koncernföretag 1)	–14 025	–32 783	–1 446
Nettoförlust från intresseföretag	–	–	–557
Nettoförlust från investeringar i övriga bolag	–472	–299	–209
Räntekostnader från koncernföretag	–2 715	–2 858	–712
Räntekostnader från övriga	–2 302	–2 054	–368
Övriga finansiella kostnader 2)	–689	–695	948
Totalt	–20 205	–38 694	–2 344
Netto kursvinst/förlust på finansiella skulder/tillgångar	–72	–382	359
Finansnetto	3 138	–2 496	19 213

Nettovinst/-förlust på finansiella instrument enligt nedan exkluderar vinster/förluster på valutaeffekter:
| | 2024 | 2023 | 2022 |
| :-------------------------------------------------------------- | :---: | :---: | :---: |
| Nettoresultat från finansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningen 3) | 302 | –900 | –2 563 |
| Nettoresultat från finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultat- räkningen | –945 | –1 100 | 2 847 |

1) För information om nedskrivningar 2024, se not M7 ”Finansiella anläggningstillgångar.”
2) Omvärdering av upplåning på grund av förändring av kreditrisk 2024: SEK –567 miljoner (2023: SEK –667 miljoner, 2022: SEK 1 030 miljoner).
3) Exklusive nettovinst från omvärderingar av kundfinansieringsfordringar om SEK 14 miljoner (SEK –209 miljoner 2023 och SEK –64 miljoner 2022) rapporterade som Omkostnader. Räntor på pensionsskulder ingår i ovanstående redovisade Övriga finansiella kostnader.

M4 Skatter

Inkomstskatter redovisade i resultaträkningen

	2024	2023	2022
Aktuell skatteintäkt/-kostnad (+/–)	–41	–113	758
Aktuell skatt hänförlig till tidigare år	–372	–244	–294
Tilläggsskatt Pelare Två 1)	–48	–	–
Uppskjuten skatteintäkt/-kostnad (+/–)	–27	–25	167
Skatteintäkt/-kostnad	–488	–382	631

1) Moderbolaget har bokat en aktuell skattekostnad som avser tilläggsskatt (Pelare Två) uppgående till SEK 48 miljoner för länder som inte har passerat "safe harbour test" och inte har någon QDMTT ("qualified domestic minimum top-up tax") implementerad.

En avstämning mellan årets redovisade skattekostnad och den skattekost- nad som skulle uppstå om svensk skattesats, 20,6 %, beräknats på resultat före skatt visas nedan.

Avstämning av svensk inkomstskattesats jämfört med effektiv inkomstskatt

	2024	2023	2022
Skatt enligt svensk skattesats	–871	163	–2 295
Aktuell skatt hänförlig till tidigare år	–372	–244	–294
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader	–306	–291	–668
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	3 998	6 739	4 186
Skatteeffekt hänförlig till nedskrivning av investering i koncernföretag	–2 889	–6 753	–298
Skatteeffekt av förändrad skattesats	–	4	–
Tilläggsskatt Pelare Två 1)	–48	–	–
Skatteintäkt/-kostnad	–488	–382	631

1) Moderbolaget har bokat en aktuell skattekostnad som avser tilläggsskatt ( Pelare Två) uppgående till SEK 48 miljoner för länder som inte har passerat "safe harbour test" och inte har någon QDMTT ("qualified domestic minimum top-up tax") implementerad.

Inkomstskatter redovisade i Fria vinstmedel

	2024	2023	2022
Aktuell skattekostnad/-intäkt (–/+)	–	–	–758
Skattekostnad/-intäkt	–	–	–758

Uppskjutna skattefordringar

Uppskjutna skattefordringar är hänförliga till balansposter enligt tabellen nedan.

Inkomstskatteeffekt av temporära skillnader

	2024	2023
Kortfristiga tillgångar	407	388
Ersättningar efter avslutad anställning	28	35
Avsättningar	8	30
Övrigt	91	108
Uppskjutna skattefordringar	534	561

Förändringar i uppskjuten skatt

	2024	2023
Ingående balans	561	586
Redovisat i årets resultat	–27	–25
Utgående balans	534	561

Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ericsson 2024

Noter till Moderbolagets finansiella rapporter 87

M5 Immateriella anläggningstillgångar

Patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter	2024	2023
Ackumulerat anskaffningsvärde
Ingående balans	5 086	5 086
Årets anskaffningar	164	–
Försäljning/utrangering	–	–
Utgående balans	5 250	5 086
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans	–4 138	–4 134
Årets avskrivningar	–4	–4
Försäljning/utrangering	–	–
Utgående balans	–4 142	–4 138
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans	–948	–948
Årets nedskrivningar	–	–
Utgående balans	–948	–948
Netto bokfört värde	160	–

Beloppen hänför sig huvudsakligen till Radio Frequency-teknologi.

M6 Materiella anläggningstillgångar

| | 2024 | | | 2023 | |
| :---------------------------------------------------- | :-----: | :----: | :----: | :-----: | :----: | :----: |
| | Pågående Inventarier och nyanläggningar och installationer | betalda förskott | Totalt | Pågående Inventarier och nyanläggningar och installationer | betalda förskott | Totalt |
| Ackumulerat anskaffningsvärde | | | | | | |
| Ingående balans | 1 963 | 34 | 1 997 | 1 972 | 26 | 1 998 |
| Investeringar | 1 | 70 | 71 | 8 | 79 | 87 |
| Försäljning/utrangering | – | – | – | –84 | –4 | –88 |
| Omklassificeringar | 83 | –84 | –1 | 67 | –67 | – |
| Utgående balans | 2 047 | 20 | 2 067 | 1 963 | 34 | 1 997 |
| Ackumulerade avskrivningar | | | | | | |
| Ingående balans | –1 653 | – | –1 653 | –1 618 | – | –1 618 |
| Årets avskrivningar | –119 | – | –119 | –117 | – | –117 |
| Försäljning/utrangering | – | – | – | 82 | – | 82 |
| Utgående balans | –1 772 | – | –1 772 | –1 653 | – | –1 653 |
| Netto bokfört värde | 275 | 20 | 295 | 310 | 34 | 344 |

Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ericsson 2024

Noter till Moderbolagets finansiella rapporter 87

M7 Finansiella anläggningstillgångar

Aktier och andelar i koncernföretag och intresseföretag

	Koncernföretag		Intresseföretag
	2024	2023	2024	2023
Ingående balans	106 534	128 638	628	628
Köp och nyemissioner	3 150	–	–	–
Aktieägartillskott	1 076	11 857	–	–
Återbetalning aktieägartillskott	–	–1 028	–	–
Nedskrivning 1)	–14 025	–32 783	–	–
Försäljning	–19	–300	–	–
Utgående balans	93 569	106 534	628	628

1) Under 2024 gjordes nedskrivningar av investeringar i koncernföretag med SEK 14,0 (32,8) miljarder, varav SEK 13,4 miljarder avsåg investeringen i Vonage. Anledningen till nedskrivningen av investeringen i Vonage var främst lägre marknadstillväxt och ändrade efterfrågetrender. Anledningen till övriga nedskrivningar var i huvudsak devalvering av valuta och lägre förväntan om framtida lönsamhet för några bolag. För nedskrivningstestet 2024 avseende koncernföretag och intresseföretag användes landspecifika diskonteringsräntor (10 % – 30 %).# Noter till Moderbolagets finansiella rapporter

Ericsson 2024

M8 Aktier och andelar

Nedanstående förteckning omfattar vissa av Moderbolagets direkt och indirekt ägda aktier och andelar, per den 31 december 2024. En fullständig specifikation över innehav av aktier och andelar, som upprättas enligt den svenska årsredovisningslagen och ingår i den årsredovisning som lämnas till Bolagsverket, kan rekvireras från Telefonaktiebolaget L M Ericsson, External Reporting, SE-164 83 Stockholm.

Aktier ägda direkt av Moderbolaget

Bolag	Org.nr.	Säte	Innehav i procent	Nominellt innehav	Bokfört värde, miljoner MSEK
Koncernföretag
Ericsson AB	556056-6258	Sverige	100	50	20 731
Ericsson Shared Services AB	556251-3266	Sverige	100	361	2 216
Datacenter i Rosersberg AB	556895-3748	Sverige	100	–	74
Datacenter i Mjärdevi Aktiebolag	556366-2302	Sverige	100	10	69
Aktiebolaget Aulis	556030-9899	Sverige	100	14	6
Övriga (Sverige)	–	–	–	736	–
Ericsson Austria GmbH	–	Österrike	100	4	94
Ericsson Danmark A/S	–	Danmark	100	90	216
Oy L M Ericsson Ab	–	Finland	100	13	196
Ericsson France S.A.S	–	Frankrike	100	21	524
Ericsson Antenna Technology Germany GmbH	–	Tyskland	100	2	21
Ericsson Germany GmbH	–	Tyskland	100	1	816
Ericsson Hungary Ltd.	–	Ungern	100	1	301 120
L M Ericsson Limited	–	Irland	100	4	34
Ericsson Telecomunicazioni S.p.A.	–	Italien	100	44	2 429
Ericsson Holding International B.V.	–	Nederländerna	100	222	2 983
Ericsson A/S Norge	–	Norge	100	75	257
Ericsson Sp. z o.o.	–	Polen	100	4	412
Ericsson España, S.A.U.	–	Spanien	100	28	14
Ericsson Ltd.	–	Storbritannien	100	53	1 663
Övriga (Europa, förutom Sverige)	–	–	–	555	–
Ericsson Canada Inc.	–	Kanada	100	–	221
Ericsson Holding II Inc.	–	USA	100	–	34 295
Ericsson Smart Factory Inc.	–	USA	100	–	424
Ericsson Global Network Platform Holding Inc.	–	USA	100	–	18 031
Compañía Ericsson S.A.C.I.	–	Argentina	95 1)	7	677 10
Ericsson de Colombia S.A.S.	–	Colombia	100	701	178
Ericsson Telecom S.A. de C.V.	–	Mexiko	100	1	439 576
Övriga (USA, Latinamerika)	–	–	–	384	–
Teleric Pty Ltd.	–	Australien	100	20	100
Ericsson (China) Company Ltd.	–	Kina	100	65	475
P.T. Ericsson Indonesia	–	Indonesien	95	9	531 614
Ericsson India Private Limited	–	Indien	100	291	51
Ericsson-LG Co., Ltd.	–	Korea, Republiken	75	285	2 279
Ericsson (Malaysia) Sdn Bhd	–	Malaysia	100	3	131
L. M. Ericsson (Nigeria) Limited	–	Nigeria	100	50	10
Ericsson South Africa (Pty) Ltd.	–	Sydafrika	70	–	94
Ericsson Taiwan Ltd.	–	Taiwan	90	270	36
Ericsson (Thailand) Ltd.	–	Thailand	49 2)	90	17
Ericsson Telekomünikasyon A.Ş.	–	Turkiet	100	5	150
Övriga (resten av världen)	–	–	–	327	–
Totalt				93 569

Intresseföretag

Bolag	Säte	Innehav, %	Koncernföretag
ConcealFab,Inc.	USA	36	298
Leone Media Inc.	USA	46	134
Ericsson Nikola Tesla d.d.	Kroatien	49	65
Totalt			628

1) Jämte innehav via koncernföretag äger koncernen 100 % i Compañía Ericsson S.A.C.I.
2) Jämte innehav via koncernföretag äger koncernen 74 % i Ericsson (Thailand) Ltd.

Aktier ägda av koncernföretag

Bolag	Org. nr.	Säte	Innehav, %	Koncernföretag
Ericsson Telekommunikation GmbH	–	Tyskland	100
Ericsson GmbH	–	Tyskland	100
Ericsson Telecommunicatie B.V.	–	Nederländerna	100
Ericsson Inc.	–	USA	100
Vonage Holdings Corp.	–	USA	100
Ericsson Enterprise Solutions, Inc.	–	USA	100
Iconectiv, LLC	–	USA	83
Ericsson Telecomunicações LTDA.	–	Brasilien	100
Ericsson Australia Pty. Ltd.	–	Australien	100
Ericsson (China) Communications Co. Ltd.	–	Kina	100
Nanjing Ericsson Panda Communication Co. Ltd.	–	Kina	51
Ericsson Japan K.K.	–	Japan	100

M9 Kundfordringar och kundfinansiering

Kundfordringar och kundfinansiering	2024	2023
Kundfordringar, exklusive intresseföretag	5 24
Reserv för osäkra kundfordringar	–	–18
Kundfordringar, netto	5 6
Kundfordringar hos intresseföretag	–	–
Kundfordringar, totalt	5 6
Kundfinansiering	321	231
Kundfinansiering, netto	321	231

Utestående kundfinansieringsexponeringar 1)

	2024	2023
Redovisat värde av kundfinansieringskrediter	321	231
varav kortfristiga	128	81
Finansiella garantier för tredje part	3	4
Upplupen ränta	5	7
Maximal kreditriskexponering	329	242
Avgår risktäckning från tredje part	–	–
Moderbolagets riskexponering	329	242
Åtaganden för kundfinansiering	145	185

1) Tabellen visar den maximala kreditrisken.

Rörelser avseende reserver för osäkra fordringar

	2024	2023
Ingående balans	18	19
Ökning	–	–
Ianspråktagande under perioden	–18	–
Periodens återföringar av outnyttjade belopp	–	–
Omräkningsdifferens	–	–1
Utgående balans	–	18

Avstämning av verkligt värde kundfinansiering

	2024	2023
Ingående balans	231	544
Tillkomna krediter	137	292
Försäljning/återbetalning	–103	–388
Omvärdering	56	–217
Omräkningsdifferens	–	–
Utgående balans	321	231

Ericssons kreditrisker övervakas på koncernnivå. För mer information, se not B6, ”Balansposter relaterade till kundkontrakt” och not F1 ”Finansiell riskhantering”.

M10 Fordringar och skulder koncernföretag

Förfallostruktur

	Totalt 2024	Totalt 2023	<1 år	1–5 år	>5 år
Långfristiga fordringar
Finansiella fordringar	5 352	6 635	–	5 352	–
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	1 240	2 408	1 240	–	–
Finansiella fordringar	13 954	15 431	13 954	–	–
Totalt	15 194	17 839
Långfristiga skulder
Finansiella skulder	–	–	–	–	–
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder	426	316	426	–	–
Finansiella skulder	67 380	47 269	67 380	–	–
Totalt	67 806	47 585

M11 Övriga kortfristiga fordringar

	2024	2023
Förutbetalda kostnader	349	315
Upplupna intäkter	274	123
Derivat tillgångar	3 196	3 326
Övrigt	729	659
Totalt	4 548	4 423

M12 Eget kapital och övrigt totalresultat

Aktiekapitalet den 31 december 2024 bestod av:

	Antal utestående aktier	Aktiekapital
A-aktier 1)	261 755 983	1 309
B-aktier 1)	3 086 495 752	15 434
Totalt	3 348 251 735	16 743

1) A-aktier (kvotvärde SEK 5,00 per aktie) och B-aktier (kvotvärde SEK 5,00 per aktie).

Årsstämman 2024 beslutade om emission av 4 100 000 C-aktier för programmen med långsiktig rörlig ersättning LTV I 2023 för Ericssons ledande befattningshavare och andra befattningshavare. I enlighet med mandat från årsstämman beslutade styrelsen att återköpa de nyemitterade aktierna, som sedan omvandlades till B-aktier. Kvotvärdet av de återköpta aktierna var SEK 5,00 per aktie, totalt SEK 20,5 miljoner, vilket motsvarar 0,1 % av aktiekapitalet. Anskaffningskostnaden uppgick till SEK 20,7 miljoner.

Styrelsen föreslår en utdelning om SEK 2,85 (2,70) per aktie och att åter-
stoden av fritt kapital behålles i Moderbolaget. Utdelningen föreslås betalas ut i två lika delar, SEK 1,43 per aktie med 27 mars 2025 som avstämnings-
dag för utdelning (utbetalning 1 april 2025) och SEK 1,42 per aktie med 29 september 2025 som avstämningsdag för utdelning (utbetalning 2 oktober 2025). För Moderbolagets innehav av egna B-aktier utgår ingen utdelning.

Med antagandet att inga egna aktier kvarstår på avstämningsdagen föreslår styrelsen att vinsten disponeras enligt nedan:

Förslag till vinstdisposition	Belopp
Belopp att utdelas till registrerade aktieägare	9 542 517 445
Belopp att överföra i ny räkning	12 792 927 405
Totalt fritt eget kapital i Moderbolaget	22 335 444 850

Förändringar i eget kapital

	Aktie- kapital	Uppskriv- ningsfond	Reservfond	Totalt bundet eget kapital	Dispositions- fond	Fria vinstmedel	Totalt fritt eget kapital	Totalt
2024
1 januari	16 722	20	31 472	48 214	100	27 484	27 584	75 798
Årets resultat	–	–	–	–	–	3 742	3 742	3 742
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt	–	–	–	–	–	–	–	–
Totalresultat för perioden	–	–	–	–	–	3 742	3 742	3 742
Transaktioner med ägare
Nyemission, netto	21	–	–	21	–	–	21	21
Återköp av egna aktier	–	–	–	–	–	–21	–21	–21
Planer för långsiktig rörlig ersättning	–	–	–	–	–	27	27	27
Betald utdelning	–	–	–	–	–	–8 997	–8 997	–8 997
31 december 2024	16 743	20	31 472	48 235	100	22 235	22 335	70 570
2023
1 januari	16 672	20	31 472	48 164	100	37 653	37 753	85 917
Årets resultat	–	–	–	–	–	–1 171	–1 171	–1 171
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt	–	–	–	–	–	–	–	–
Totalresultat för perioden	–	–	–	–	–	–1 171	–1 171	–1 171
Transaktioner med ägare
Nyemission, netto	50	–	–	50	–	–	50	50
Återköp av egna aktier	–	–	–	–	–	–50	–50	–50
Planer för långsiktig rörlig ersättning	–	–	–	–	–	43	43	43
Betald utdelning	–	–	–	–	–	–8 991	–8 991	–8 991
31 december 2023	16 722	20	31 472	48 214	100	27 484	27 584	75 798

M13 Obeskattade reserver

Koncernbidrag till svenska koncernföretag uppgår till SEK 2 415 (81) miljoner. Inga koncernbidrag från svenska koncernföretag 2024 och 2023.

M14 Pensioner

Moderbolaget har två typer av pensionsplaner:

– Avgiftsbestämda pensionsplaner, där Moderbolaget betalar fasta premier till ett antal olika försäkringsbolag. Efter erlagd premie har Moderbolaget fullgjort sitt åtagande avseende pensionsersättningar. Avgiftsbestämda planer kostnadsförs under den period den anställde utför sina tjänster.# M15 Övriga avsättningar

Omstruk- turering	Övriga	Totalt 2024	Totalt 2023
Ingående balans	174	98	272
Avsättningar	23	13	36
Återföring av outnyttjade belopp	–1	–23	–24
Ianspråktagande	–99	–74	–173
Omklassificering	–	27	27
Utgående balans	97	41	138

Kortfristiga avsättningar | 93 | 5 | 98 | 195 |
Långfristiga avsättningar | 4 | 36 | 40 | 77 |

M16 Räntebärande skulder

	2024	2023
Kortfristig upplåning
Kortfristig del av långfristig upplåning	3 902	8 947
Övrig kortfristig upplåning	1 607	6 631
Total kortfristig upplåning	5 509	15 578
Långfristig upplåning
Certifikat och obligationslån	21 511	20 975
Övrig långfristig upplåning	10 289	8 096
Total långfristig upplåning	31 800	29 071
Totala räntebärande skulder	37 309	44 649

Per den 31 december 2024 uppgick Moderbolagets utestående ränte- bärande skulder, exkluderat skulder till dotterbolag, till SEK 37,3 (44,6) miljarder. För att säkerställa långsiktig upplåning använder koncernen obliga- tionslån tillsammans med bilaterala forsknings- och utvecklingslån. Alla utestående obligationslån emitteras av Moderbolaget inom ramen för dess obligationsprogram (Euro Medium Term Note program, EMTN). Obligationer emitterade till fast ränta ändras normalt till rörlig ränta med hjälp av ränte- swappar, i enlighet med ”Asset and liability management” mandatet som beskrivs i not F1 ”Finansiell riskhantering”. Den totala vägda genomsnitts- räntan för upplåning var under året 5,88 % (5,15 %). Lån emitterade av Moderbolaget redovisas till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Se not M1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”.

Avstämning av skulder hänförliga till finansiella aktiviteter

	2024	2023
Ingående balans	44 649	29 566
Kassaflöde
Upptagande av lån	3 061	15 989
Återbetalning av lån	–13 808	–3 333
Övriga finansieringsaktiviteter	107	1 503
Icke kassapåverkande förändringar
Effekt av omräkningsdifferenser	2 385	–870
Förändring av verkligt värde vid förändring i kreditrisk	567	667
Förändring av verkligt värde	348	1 127
Utgående balans	37 309	44 649

För detaljerad information om obligationslån, bilaterala lån, syndikerade lån och företagscertifikat, se noter till koncernredovisningen, not F4 ”Räntebärande skulder”.

M17 Finansiell riskhantering och finansiella instrument

Ericssons finansiella risker övervakas på koncernnivå. För mer information, se noter till koncernens bokslut, not F1 ”Finansiell riskhantering”.

Utestående derivat

	Bruttovärde	Av- räkning	Netto- värde	Relaterade belopp som inte avräknats – Ställda säkerheter	Netto
2024
Valutaderivat
Tillgångar	3 303	–101	3 202	–92	3 110
Skulder	–4 187	101	–4 086	3 237	–849
Räntederivat
Tillgångar	–	–	–	–	–
Skulder	–6	–	–6	–	–6
2023
Valutaderivat
Tillgångar	3 392	–43	3 349	–1 487	1 862
Skulder	–4 241	43	–4 198	874	–3 324
Räntederivat
Tillgångar	–	–	–	–	–
Skulder	–23	–	–23	–	–23

“Cash collaterals” (kassa ställd som säkerhet) under Credit Support Annex (CSA) till ISDA för “cross-currencies” derivat redovisas som kortfristiga räntebärande placeringar respektive kortfristig upplåning.

Kassa, likvida medel och räntebärande placeringar

Typ av emmitent/ motpart:	Rating el. liknande	<3 mån	3–12 mån	1–5 år	>5 år	Totalt
2024
Banker		24 095	148	–	–	24 243
Andra finansiella institutioner		1 437	–	–	–	1 437
Typ av emmitent/ motpart:
Stater	AAA	4 397	995	3 175	603	9 170
Företag	A2/P2	2 672	198	–	–	2 870
Bostadsinstitut	AAA	–	5 353	14 878	783	21 014
Totalt		32 601	6 694	18 053	1 386	58 734
2023
Banker		14 488	–	–	–	14 488
Andra finansiella institutioner		548	–	–	–	548
Typ av emmitent/ motpart:
Stater	AAA	–	490	1 254	–	1 744
Företag	A2/P2	1 510	296	–	–	1 806
Bostadsinstitut	AAA	1 995	5 668	8 676	–	16 339
Totalt		18 541	6 454	9 930	–	34 925

Lånefinansiering sker i huvudsak genom upplåning på de svenska och internationella kapitalmarknaderna. Bankfinansiering används för viss finansiering av dotterbolag och för att få bindande kreditlöften, se not M16 ”Räntebärande skulder”.

Finansieringsprogram

	Belopp	Utnyttjat	Outnyttjat
Obligationslåneprogram EMTN (USD miljoner)	5 000	2 178	2 822
Företagscertifikatprogram (SEK miljoner)	10 000	1 615	8 385

1) Innehåller inga särskilda lånevillkor med krav på specifika finansiella nyckeltal.

I januari 2024 tecknade Bolaget ett låneavtal med Europeiska Investeringsbanken på USD 184 miljoner. I juli 2024 tecknade Bolaget ett låneavtal med Nordiska Investeringsbanken på USD 108 miljoner.

Bindande kreditlöften

	Belopp	Utnyttjat	Outnyttjat
Kreditfacilitet i flera valutor (USD miljoner) 1)	2 000	–	2 000
Rullande likviditetskreditfacilitet (USD miljoner) 2)	1 000	–	1 000

1) Facilitetens ränta är inte kopplad till Ericssons kreditbetyg eller några finansiella kovenanter men är däremot kopplad till två av Ericssons långsiktiga hållbarhetsmål.
2) Faciliteten förfaller i maj 2026.

Nedanstående tabell visar en analys över finansiella skulder, exkluderat skulder till dotterbolag, per avtalsenlig löptid:

	<1 år	1–3 år	3–5 år	>5 år	Totalt
2024
Leverantörsskulder	412	–	–	–	412
Lån och krediter	5 509	9 494	14 998	7 308	37 309
Derivatskulder	2 203	1 815	68	–	4 086
Totalt	8 124	11 309	15 066	7 308	41 807
2023
Leverantörsskulder	435	–	–	–	435
Lån och krediter	15 578	3 472	16 489	9 110	44 649
Derivatskulder	3 681	211	306	–	4 198
Totalt	19 694	3 683	16 795	9 110	49 282

M18 Övriga kortfristiga skulder

	2024	2023
Upplupen ränta	357	429
Upplupna kostnader	550	482
varav personalrelaterade	306	326
varav övriga	244	156
Derivat skulder	4 086	4 198
Andra övriga kortfristiga skulder	29	365
Totalt	5 022	5 474

Koncernen har en Treasury och kundfinansieringsorganisation vars huvud- sakliga uppgift är att säkerställa lämplig finansiering genom lån och bin- dande kreditfaciliteter, att aktivt förvalta koncernens likviditet, finansiella tillgångar och skulder, samt att hantera och kontrollera att exponeringen mot finansiella risker är förenlig med underliggande affärsrisker och finan- siella riktlinjer. Kundfinansieringsfunktionen kan stödja med lämpliga lös- ningar för tredjepartsfinansiering åt kunder för att underlätta deras köp från Ericsson. I vissa fall och i den utsträckning som kundlånen inte tillhandahålls direkt genom banker kan Moderbolaget erbjuda kredit direkt till kunderna. Funktionen för kundfinansiering övervakar exponeringen av utestående kundfinansiering och kreditlöften.

Koncernens finansiella instrument värderade till verkligt värde

För en detaljerad beskrivning av koncernens värderingsteknik och värderings- hierarkier, se noter till koncernens bokslut, not F1 “Finansiell riskhantering”.# Noter till Moderbolagets finansiella rapporter

Avstämning av övriga finansiella tillgångar värderade till verkligt värde nivå 3

Aktier och andelar	Ingående balans	Inköp/ökning	Försäljning/minskning	Vinst/förlust 1)	Utgående balans
	1 970	146	–6	–274	1 836

1) Tabellen visar nettoresultat rapporterat som Finansiella intäkter, varav SEK 245 miljoner avser orealiserade förluster avseende nivå 3 tillgångar som hölls vid årets slut.

Finansiella instrument, redovisat värde

	2024	2023
	Upplupet anskaffnings-värde	Verkligt värde
SEK miljarder
Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Kundfinansiering	–	0,3
Räntebärande placeringar	–	31,7
Likvida medel 1)	–	20,6
Övriga finansiella tillgångar 2)	–	2,0
Övriga kortfristiga fordringar	–	3,2
Tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt total resultat (OCI)
Kundfordringar	–	0,0
Tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde
Räntebärande placeringar	0,0	–
Övriga finansiella tillgångar	0,7	–
Fordringar koncernföretag	19,3	–
Finansiella tillgångar	20,0	57,8
Finansiella skulder värderade till verkligt värde
Räntebärande skulder	–	–35,7
Finansiella skulder värderade till verkligt värde - innehas för handel
Övriga kortfristiga skulder	–	–4,1
Skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde
Leverantörsskulder	–0,4	–
Upplåning	–1,6	–
Skulder koncernföretag	–67,4	–
Finansiella skulder	–69,4	–39,8

1) Kassa och likvida medel uppgår till SEK 27,1 (15,6) miljarder varav SEK 20,6 (10,1) miljarder avser likvida medel som presenteras i ovanstående tabell.
2) Övriga finansiella tillgångar avser investeringar i aktier och andelar som är inkluderade i ”Aktier och andelar” i not M7.

Not M17, forts.

Ericsson 2024 Noter till Moderbolagets finansiella rapporter

Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport

M19 Leverantörsskulder

	2024	2023
Leverantörsskulder, exklusive intresseföretag	412	432
Intresseföretag	–	3
Totalt	412	435

Av beloppet för leverantörsskulder, utgörs leverantörsfakturor under Ericssons program för betalning av leverantörer (SPP), enligt följande:

	2024
Ingående balans	99
Nya fakturor	12
Betalningar till bank	–111
Omräkningsdifferens	–
Utgående balans 1)	–

1) Varav leverantörer som redan erhållit betalningar från bank vid årets slut.

Omfång för betalningsförfallodagar för fakturor vid årets slut 2024

• Leverantörsfakturor under Ericssons program för betalning av leverantörer (SPP)
• Leverantörsfakturor som inte ingår i Ericssons program för betalning av leverantörer (SPP) 0–154 dagar

M20 Ställda säkerheter

	2024	2023
Banktillgodohavanden	1 734	823
Övrigt	248	229
Totalt	1 982	1 052

Övrigt inkluderar pantförskrivna kapitalförsäkringar för pensionsåtagande till anställda.

M21 Eventualförpliktelser

	2024	2023
Eventualförpliktelser	30 794	28 417
Totalt	30 794	28 417

Av eventualförpliktelserna är garantier för pensionsåtaganden SEK 30 657 (28 272) miljoner.

M22 Kassaflödesanalys

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet	2024	2023	2022
Materiella anläggningstillgångar
Avskrivningar	119	117	115
Totalt	119	117	115
Immateriella anläggningstillgångar
Avskrivningar	4	4	4
Totalt	4	4	4
Totala avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar	123	121	119
Skatter	488	382	–631
Nedskrivningar och realisationsvinster (–)/förluster på sålda anläggningstillgångar, exklusive kundfinansiering, netto	13 705	32 888	2 097
Oreglerade koncernbidrag	2 415	81	7 272
Övriga icke kassapåverkande poster	1 527	897	–475
Totala icke likviditetspåverkande poster	18 258	34 369	8 382

M23 Leasing

Leasingåtaganden

Moderbolaget har följande leasingavtal: fastighetsleasing och billeasing. Kostnaden för fastigheter uppgick till SEK 654,9 (675,8) miljoner och för bilar till SEK 5,9 (4,2) miljoner. Moderbolaget hade rörliga hyreskostnader relaterade till fastighetsskatt till ett värde av SEK 43,7 (49,9) miljoner.

Framtida minimileasingavgifter i Moderbolaget per 31 december 2024 fördelar sig enligt följande:

Framtida minimileasingavgifter	Operationell leasing
2025	626
2026	526
2027	211
2028	100
2029	34
2030 och senare	59
Totalt	1 556

Leasingintäkter

Moderbolagets operationella leasingintäkter avser främst andrahandsut- hyrning av lokaler. Framtida minimileasingersättningar per den 31 december 2024 fördelar sig enligt följande:

Minimileasingersättningar	Operationell leasing
2025	6
2026	–
2027	–
2028	–
2029	–
2030 och senare	–
Totalt	6

M24 Information angående anställda

Medelantal anställda

	2024	2023
	Män	Kvinnor
Europa och Latinamerika 1)	149	145
Totalt	149	145
1) varav EU 149 145 294 170 165 335 varav Sverige 149 145 294 170 165 335

Löner och andra ersättningar och sociala kostnader

	2024	2023
Löner och andra ersättningar	537	597
Sociala kostnader	358	311
varav pensionskostnader	207	184

Ersättningar till styrelseledamöter och VD

Se noter till koncernens bokslut, not G2, ”Information angående styrelse- medlemmar och ledande befattningshavare.”

Långsiktig rörlig ersättning

Redovisad kompensationskostnad för Moderbolagets anställda uppgår till SEK 8,1 (7,3) miljoner för den kontantbaserade planen och SEK 28,7 (44,4) miljoner för den aktiebaserade planen. Se noter till koncernens bokslut, not G3 ”Aktierelaterade ersättningar”.

M25 Transaktioner med närstående

IAS 24, ”Upplysningar om närstående” kräver upplysning om närstående- relationer, transaktioner och utestående mellanhavanden. Under 2024 genomfördes olika transaktioner enligt kontrakt baserade på villkor vedertagna i branschen och förhandlade på armlängds avstånd.

Ericsson Nikola Tesla d.d.

Ericsson Nikola Tesla d.d. är ett aktiebolag som utvecklar, säljer och utför service på system och utrustning för telekommunikation och som är ett intresseföretag inom Ericssonkoncernen. Moderbolaget äger 49,07 % av aktierna. För Moderbolaget utgörs transaktionerna av licensintäkter från Ericsson Nikola Tesla d.d. för användning av varumärken samt mottagen utdelning.

Transaktioner med närstående	2024	2023
Licensintäkter	17	5
Utdelning	111	45

Moderbolaget har inga ansvarsförbindelser, panter eller garantier gentemot Ericsson Nikola Tesla d.d.

Leone Media Inc.

Leone Media Inc., som verkar under varumärket MediaKind, har plattformar för kompression, videobearbetning och -lagring, innehållspublicering och innehållsleverans. Moderbolaget äger 45,5 % av aktierna. Moderbolaget har tillhandahållit ett lån till Leone Media Inc. om SEK 0,7 (0,6) miljarder.

Balanser avseende närstående	2024	2023
Fordringar	699	594

Moderbolaget har inga ansvarsförbindelser, panter eller garantier gentemot Leone Media Inc.

Övriga transaktioner med närstående

Totala fordringar på övriga närstående uppgick till SEK 4,0 (3,9) miljoner. För information om ersättning till ledande befattningshavare, se noter till koncernens bokslut, not G2 ”Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare”.

M26 Ersättning till revisorer

	2024		2023		2022
	Deloitte	Övriga	Totalt	Deloitte	Övriga	Totalt
Arvoden för revision	110	–	110	90	1	91
Arvoden, revisionsrelaterade	1	–	1	3	–	3
Arvoden för skattefrågor	–	2	2	–	–	–
Övriga arvoden	–	5	5	–	9	9
Totalt	111	7	118	93	10	103

Klassificering av arvoden är baserat på kraven i ÅRL. Vid årsstämman 2024 utsågs Deloitte till revisor för perioden fram till årsstämman 2025. De revisionsrelaterade uppdragen avser bland annat granskning av kvar- talsrapporter, SSAE 16-granskningar och tjänster i samband med utfärdande av certifikat och revisionsintyg samt rådgivning angående finansiell redovis- ning. Skattekonsulttjänsterna inkluderar bolagsskattekonsultationer. Övriga konsulttjänster avser bland annat tjänster i samband med förvärv.

M27 Händelser efter räkenskapsårets utgång

Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets utgång som bedöms få en väsentlig påverkan på Moderbolagets finansiella rapporter. För övriga händelser efter räkenskapsårets utgång, se noter till koncernens bokslut, not H6 ”Händelser efter räkenskapsårets utgång”.

Riskfaktorer

Detta avsnitt om riskfaktorer ska läsas tillsammans med all information som presenteras i denna årsredovisning, inklusive denna finansiella rapport samt koncernens finansiella rapporter med tillhörande noter. Ericssons verksamhet är föremål för ett antal risker och osäkerheter som kan ha negativ inverkan på vår verksamhet, resultat, finansiella ställning eller kursen för våra aktier eller andra värdepapper. Ericsson varnar läsaren för att dessa riskfaktorer inte nödvändigtvis är uttömmande. Ericsson verkar i en ständigt föränderlig affärs- och regelverksmiljö och nya risker och osäker- heter kan uppstå över tid. Ledningen kan inte förutse sådana nya risker och osäkerheter, och kan inte heller bedöma i vilken utsträckning någon av riskfaktorerna nedan, eller någon sådan ny risk eller osäkerhet, eller någon kombination av dessa, kan påverka Ericssons verksamhet. Se även ”Framtidsriktad information”.# Risker relaterade till affärsaktiviteter och branschen

1.1 Den pågående geopolitiska och handelsmässiga osäkerheten till följd av flera faktorer kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons affärer, verksamhet och möjlighet att nå uppsatta mål liksom på informations- och telekommunikationsbranschen i stort.

Geopolitiska allianser förändras när globala spänningar gällande handel och inflytande bidrar till en ökad ekonomisk, teknisk, militär och politisk konkurrens i hela världen, i synnerhet mellan USA och Kina. Geopolitiska spänningar och pågående konflikter, som de på flera platser i Mellanöstern samt Ryssland och Ukraina, ökar risken för statlig inblandning, inklusive protektionistiska åtgärder såsom tullar, säkerhetsrelaterade krav såsom ökade regleringshinder, restriktioner för tekniköverföring, telekommunikation och digital infrastruktur för att främja nationell säkerhet, liksom handelsrestriktioner, exportkontroll och förstärkta sanktionsåtgärder. Geopolitisk instabilitet leder dess- utom i allt högre grad till att myndigheterna i vissa länder använder den privata sektorn för politiska syften, bland annat genom att begränsa eller möjliggöra marknadstillträde baserat på nationella säkerhetsin- tressen, utöva inflytande över branschstandarder, ge finansiellt stöd till inhemska företag eller införa restriktioner mot användning av utländsk teknik och/eller utrustning inom kritisk infrastruktur. Det föreligger också särskilda osäkerhetsfaktorer gällande fram- tida relationer mellan Kina och ett antal länder(såsom USA, Indien och Sverige), som ett resultat av bland annat restriktionerna riktade mot kinesiska leverantörer eller komponenter i 5G-nät. Dessa restrik- tioner har införts i många länder och har resulterat i, och kan även fortsättningsvis resultera i, begränsningar av tillgången till hård- och mjukvaruprodukter och komponenter. Ericsson kan komma att påver- kas negativt av en ytterligare försämrad relation mellan dessa länder. Dessutom har Bolaget affärsverksamhet i Kina, och framtida föränd- ringar i ekonomisk och politisk policy eller i relation till Kina kan ha en väsentlig negativ inverkan på Bolagets verksamhet. Vidare har den nya administrationen i USA meddelat att det finns planer på att införa en lång rad olika tullar på importvaror till USA. Vissa av dessa åtgärder har redan trätt i kraft och har, och kan fortsätta att, resultera i vedergällningstullar eller andra handelshinder från andra länder. Denna utveckling skulle kunna få betydande negativa konse- kvenser för hela informations- och telekommunikationsbranschen, inklusive Bolagets internationella produktutveckling samt globala värde- och leverantörskedjor. Begränsningar av internationell handel, såsom tullar och andra restriktioner på import eller export av varor, teknik eller data, kan öka kostnaderna för regelefterlevnad, negativt påverka försäljningspriser och marginaler, minska efterfrågan och på annat sätt ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet.

Ericsson är, med tanke på den strategiska betydelsen av informa- tions- och telekommunikationsbranschen, utsatt för konkurrensrisker från statligt finansierade företag, särskilt från länder med betydande statligt finansierade industrier. Företag inom statligt finansierade branscher kan erhålla ekonomiskt stöd, gynnsamma regulatoriska förutsättningar, och selektiv tillämpning av regler som gör det möjligt för dessa företag att bedriva verksamhet i en omfattning och med en kostnadsstruktur som företag inom den privata sektorn inte kan matcha. De kan dessutom få tillgång till marknader och teknik som ger dem betydande konkurrensfördelar. Detta kan skapa konkurrensmäs- siga utmaningar, särskilt på internationella marknader där dessa stat- ligt stödda företag kan verka med betydligt lägre marginaler jämfört med företag inom den privata sektorn. Dessutom kan sådana statligt stödda företag ta tillvara möjligheter i sitt fokus på de strategiska prio- riteringar som deras statliga ägare och andra understödjande aktörer har, snarare än på finansiella resultat, vilket gör det lättare för dessa företag att på ett oproportionerligt sätt expandera sin marknadsandel. Under de senaste åren har det funnits fortsatta utmaningar för det globala frihandelssystemet, bland annat mot tvistlösningsforumet inom Världshandelsorganisationen, WTO. Vissa länder har rört sig bort från multilaterala systemet och i stället infört tullar och andra han- delshinder, pris- eller valutakontroller, importrestriktioner och andra statliga åtgärder. Ökade utsikter för statliga restriktioner på interna- tionell handel kan ha en negativ inverkan på Ericssons förmåga att utnyttja öppna marknader och frihandel, vilket i sin tur kan begränsa Bolagets verksamhet, öka kostnaderna och minska lönsamheten. Vidare har den lagstadgade eller på annat sätt obligatoriska lokalise- ringen av tillverkning och FoU eller användning av lokala leverantörer eller produktion – samt digitala motsvarigheter som datalokalisering av IT-infrastruktur och begränsningar av dataflöden – kontinuerligt ökat, och har motiverats av protektionism, inhemsk industripolitik och hot mot nationell säkerhet. Geopolitisk osäkerhet har lett till mins- kad effektivitet inom FoU inklusive begränsningar i användningen av FoU-resurser, och möjligheter att skala upp eller växa med ökande logistiska och administrativa bördor, samtidigt som polariseringen av industrin och fragmenteringen av globala standarder fortsätter att utvecklas. Det föreligger risk för rörelser bort från globala värdekedjor och leverantörskedjor och mot mer regionala eller lokala alternativ. Myndigheterna i olika länder kan fortsätta att införa villkor som kräver användning av lokala leverantörer, lokal produktion eller partnerskap med lokala företag för FoU och IT-infrastruktur, kräva licensiering eller annan överföring av immateriella rättigheter eller vidta andra åtgärder för att främja lokala företag och lokala konkurrenter, vilket kan ha en betydande negativ inverkan på Ericssons möjligheter att på ett effek- tivt sätt bedriva sin globala verksamhet.

Många länder, däribland USA och Kina, betraktar teknik, däribland infrastruktur för telekommunikation och teknik för trådlös mobil kom- munikation, som kritisk infrastruktur och strävar efter att dominera och påverka globala policyer och regelverk kring sådan teknik. Ericsson är ett globalt bolag med global närvaro, men som svenskt bolag kan Ericsson ställas inför unika utmaningar eftersom Sverige och Europa historiskt sett har haft begränsat inflytande över utformningen av globala teknikpolicyer jämfört med mer framträdande teknikregle- rande länder, och vi har inte investerat i teknisk infrastruktur i samma utsträckning. Varken Sverige eller EU har utvecklat en gemensam och enhetlig teknikagenda eller geopolitisk strategi för teknik, och de regelverk som har införts inom EU har i huvudsak inriktats på konsu- mentprissättning, snarare än på att främja eller skydda teknik- eller telekommunikationsföretag med bas i Europa. Ericsson är följaktligen fortsatt exponerat för förändringar av den globala politiken som Bola- get inte har möjlighet att påverka, vare sig direkt eller indirekt, och som kan utformas på ett sätt som gynnar konkurrenterna. Med hänsyn till den strategiska betydelsen av den bransch där Ericsson är verksamt kan andra länder välja att stödja eller skapa en nationell aktör som ett alternativ till etablerade globala leverantörer som Ericsson, för att öka sin kontroll över lokala kommunikationsnätverk och infrastruktur.

Det finns ett flertal pågående lokala och regionala konflikter, till exempel de pågående militära konflikterna mellan Ukraina och Ryssland (en marknad Ericsson har lämnat) och på flera platser i Mellanöstern. Även om den slutgiltiga påverkan från dessa händelser är oklar förväntas den osäkerhet de resulterar i att fortsätta. Denna geopolitiska utveckling, exempelvis i form av handels- och säkerhets- begränsningar och exportkontroller, förstärkta sanktionsåtgärder och leverantörskonsolidering, kan få en negativ påverkan på globala marknadsvillkor, inklusive marknadsandel, tillgång och position. Informations- och telekommunikationsbranschens strategiska och känsliga karaktär innebär också en förhöjd risk för cyberattacker och företagsspionage både i fråga om tekniska och kommersiella aspek- ter, som resulterar i en förhöjd risk från statligt stödda och kriminella hotaktörer, inklusive digitala attacker som syftar till att störa, skada eller infiltrera en annan parts kritiska infrastruktur, nätverk och system. Många länder och den politik de för har i allt högre grad inriktats på att minska risken för cyberspionage, geolokalisering och datakontroll samt skydd av kritisk nationell infrastruktur och information. Dessutom kan politisk instabilitet, strikta krav på lokalisering av data, tillverkning och FoU eller användning av lokala leverantörer eller produktion i de områden där Bolaget är verksamt ytterligare öka risken för eventuella överträdelser av lagar och regelverk av Ericsson eller dess anställda. Överträdelser som begås av Ericsson eller Bolagets anställda kan medföra allvarliga konsekvenser för Bolagets anseende och kan få en väsentlig negativ inverkan på Ericssons affärsverksam- het och resultera i myndighetsåtgärder och betydande ekonomiska påföljder och restriktioner som begränsar Bolagets möjligheter att göra affärer, inklusive med vissa kunder, såsom statliga organ eller kunder i vissa reglerade sektorer (till exempel telekommunikation).

• Risker relaterade till Ericssons finansiella ställning
• Juridiska och regulatoriska risker
• Risker relaterade till cybersäkerhet
• Risker relaterade till miljö, samhällsansvar och ansvarsfullt företagande

97 Ericsson 2024 Riskfaktorer Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport# Ericsson 2024 Riskfaktorer

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Finansiell rapport

1.2 Utmanande globala ekonomiska förhållanden kan inverka negativt på efterfrågan, kostnader och priser för Ericssons produkter och tjänster, och begränsa Bolagets förmåga till tillväxt.

Utmanande globala ekonomiska förhållanden, exempelvis beroende på nedgångar i den globala ekonomin, politisk oro och osäkerhet, förändrade regelverk, bristande tillgång på arbetskraft eller råvaror, perioder av förhöjda räntenivåer eller inflation, förändrat konsumentförtroende eller geopolitiska risker och handelskonflikter, kan ha omfattande negativa effekter på efterfrågan på Ericssons produkter samt på produkterna och tjänsterna som Ericssons kunder tillhandahåller.

Ericsson verkar inom en cyklisk bransch där kundernas efterfrågan, vilja och förmåga att investera i hög grad påverkas av makroekonomiska förhållanden, växlande marknadsdynamik och bredare investeringscykler. Om Ericssons kunder förväntar sig eller upplever en nedgång i konsumtionen kan detta leda till att leverantörer av kommunikationstjänster och andra kunder skjuter upp, minskar eller helt avbryter sina investeringar, inklusive drastiska nedskärningar av utgifterna för Ericssons produkter, eller inleder andra kostnadsbesparande åtgärder för att upprätthålla eller förbättra sin finansiella ställning. En sådan minskad efterfrågan på produkter och tjänster, vilket kan leda till hårdare priskonkurrens eller uppskjutna köp, kan innebära lägre intäkter som inte helt kan kompenseras med sänkta kostnader. Om Ericssons finansiella resultat begränsas på grund av en ekonomisk nedgång kan Bolagets förmåga att återinvestera i produktinnovation, marknadsexpansion eller andra strategiska initiativ som är viktiga för Ericssons långsiktiga tillväxt begränsas. Dessutom kan minskade investeringar i tekniksektorn generellt, som en följd av ekonomiska förhållanden, påverka Ericssons tillväxtmöjligheter negativt.

Utmanande globala ekonomiska förhållanden i kombination med regelverk som är under utveckling har lett till ett tekniklandskap i Europa med omfattande regulatoriska krav och relativt låga investeringsnivåer i teknisk infrastruktur och utveckling. På grund av dessa utmanande globala ekonomiska förhållanden har Europas regelverk i hög grad inriktats på konsumentskydd, bland annat sänkta kostnader för konsumenter samt rättigheter beträffande integritet och dataskydd. Även om detta är avgörande för kundernas förtroende, har det haft en negativ inverkan på efterfrågan, kostnader och prissättning av produkter och tjänster inom de sektorer där Ericsson är verksamt. Otillräckliga investeringar i teknisk infrastruktur på starkt reglerade marknader kan minska efterfrågan på infrastrukturprodukter eftersom företag och regeringar ställer sig avvaktande till att investera i mer avancerade lösningar i tider av ekonomisk osäkerhet och stränga krav beträffande regelefterlevnad. Kombinationen av dessa faktorer kan begränsa Ericssons förmåga att justera prissättningen effektivt mellan olika marknader, vilket kan leda till lägre marginaler och ett lägre finansiellt resultat.

Utmanande makroekonomiska omständigheter kan också leda till ekonomiska svårigheter eller konkurser hos Ericssons kunder eller leverantörer, ökad efterfrågan på kundfinansiering, svårigheter att driva in kundfordringar samt ökade kreditrisker bland Ericssons motparter.

Ericssons finansiella resultat har varierat, och kommer att fortsätta variera, mellan delårsperioderna, och jämförelser av Ericssons resultat mellan perioderna är därmed inte alltid meningsfulla. Ericssons nettoomsättning, nettoresultat och kassaflöde från den löpande verksamheten är normalt lägst under första kvartalet och högst under fjärde kvartalet. Vidare är nivån på efterfrågan från leverantörer av kommunikationstjänster och andra kunder som köper Ericssons produkter och tjänster säsongsbetonad och kan variera över kortare tidsperioder, även från en månad till en annan. Det kan få till följd att Ericssons resultat under en period inte är direkt jämförbart med tidigare eller framtida finansiella perioder och sådana jämförelser behöver inte nödvändigtvis fullt ut avspegla Ericssons finansiella resultat, vilket kan leda till oförutsägbara finansiella resultat eller trender i Ericssons övergripande resultat. Makroekonomisk osäkerhet kan också leda till ökade svårigheter att prognostisera försäljning och ekonomiska resultat, samt ökad volatilitet beträffande Ericssons redovisade resultat och potentiella nedskrivningar av Ericssons immateriella tillgångar på grund av försämrade försäljningsprognoser för vissa produkter. Om någon av ovan nämnda faktorer skulle bestå eller förvärras, kan den negativa påverkan på Ericssons verksamhet, resultat och finansiella ställning bli mer uttalad.

1.3 Ericssons verksamhet är beroende av en fortsatt tillväxt inom mobilkommunikation och av framgång för Ericssons befintliga kundbas samt den kundbas som Bolaget inriktar sig mot, vilket kan påverka efterfrågan från kunder samt Ericssons produktmix och marginaler.

En stor del av Ericssons verksamhet är beroende av fortsatt tillväxt inom mobilkommunikation både i fråga om antalet abonnemang och en ökad användning per abonnent, vilket i sin tur driver Ericssons kunder att fortsätta installera och bygga ut näten. Om leverantörer av kommunikationstjänster inte lyckas öka antalet abonnenter och/eller om användningen inte ökar, eller om de inte kan utnyttja möjligheterna i den tekniska utvecklingen, kan detta få en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet och resultat. Om leverantörer av kommunikationstjänster inte kan generera intäkter av tjänster, eller inte kan anpassa sig till nya affärsmodeller eller får minskade intäkter eller lönsamhet, kan deras vilja minska till vidare investeringar i deras befintliga och nya nät, vilket i sin tur minskar efterfrågan på Ericssons produkter och tjänster och därmed påverkar Bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning negativt.

Under 2024 var den makroekonomiska situationen fortsatt utmanande, vilket har lett till fortsatt minskade volymer och lägre investeringstakt från många av Ericssons kunder. Tidpunkterna för och omfattningen av marknadens återhämtning har varit långsammare än väntat, och det går inte att veta säkert när marknadens investeringsnivåer återhämtar sig helt. Den globala telekommunikationsmarknaden har blivit alltmer mättad, och i brist på tekniska innovationer för att skapa nya intäktsströmmar finns det en risk för en nedgång i hela branschen. Fasta nät och mobilnät konvergerar och ny teknik som IP och bredband gör att leverantörer av kommunikationstjänster kan erbjuda tjänster i både fasta nät och mobilnät. Ericsson är beroende av tillväxt av sådana tjänster och av resultatet av regleringar och standardisering, till exempel fördelning av spektrum. Om tillväxt, standardisering eller regleringar dröjer kan det ha en negativ inverkan på Ericssons verksamhet, resultat och finansiella ställning.

Ericssons försäljningsvolymer och bruttomarginaler kan också påverkas negativt av en ofördelaktig produkt- och tjänstemix samt ordertid för Ericssons produkter och tjänster. Ericssons försäljning till leverantörer av kommunikationstjänster och andra kunder utgör en blandning av utrustning, mjukvara och tjänster, som normalt genererar olika bruttomarginaler. Leverantörer av kommunikationstjänster utgör fortfarande huvuddelen av Ericssons verksamhet, och är även fokus för försäljningen framöver. Ericsson tillhandahåller lösningar till Bolagets kunder baserat på såväl Bolagets egna produkter som tredjepartsprodukter, där marginalerna vanligtvis är lägre än för egna produkter. Detta innebär att Ericssons redovisade bruttomarginal för en viss period påverkas av den allmänna mixen av produkter och tjänster samt andelen tredjepartsprodukter. Inom Bolagets segment Cloud Software and Services och Övrigt utgörs verksamheten av en större andel tredjepartsprodukter och tjänster än inom traditionell försäljning, vilket påverkar Ericssons affärsmodeller. Dessutom är ledtiderna betydligt kortare för utbyggnad och uppgradering av befintliga nät än för utbyggnad av nya nät. Beställningar av utbyggnad och uppgradering av befintliga nät görs oftast av kunderna med kort varsel, ofta mindre än en månad i förväg, och det är därför svårt att förutse förändringar i efterfrågan. Ändringar i Ericssons produkt- och tjänstemix och den korta ordertiden för vissa av Ericssons produkter kan därför påverka Ericssons förmåga att göra tillförlitliga prognoser över försäljning och marginaler, och dessutom förmågan att i förväg bedöma om faktiska resultat kommer att avvika från det marknaden förutsäger och förväntar sig. Ledtider för produktion och leverans av vissa produkter kan bli längre på grund av att vissa komponenter potentiellt kan få begränsad tillgänglighet på marknaden på grund av förseningar i leverantörskedjan.# Riskfaktorer

Variationer på kort sikt kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, resultat, finansiella ställning och kassaflöde.

1.4 Det finns en risk att Ericsson inte kan genomföra sina nyckelstrategier, däribland förbättringar av lönsamheten, tillvarata 5G-marknadens möjligheter, utnyttja möjligheter för nätverks-APIer och företagsmarknaden eller uppnå förväntade fördelar från omstruktureringsaktiviteter.

Det finns ingen garanti för att Ericsson på ett framgångsrikt sätt kommer att kunna implementera sin strategi för att uppnå framtida lönsamhet, skapa tillväxt eller skapa värde för aktieägarna. Ett fram- gångsrikt genomförande av Ericssons strategi för att bygga de bästa, högpresterande och programmerbara nätverken samt att framgångs- rikt expandera inom företagsmarknaden beror på flera faktorer, varav många ligger utanför Bolagets kontroll. Det finns inga garantier för att Ericssons specifika omstrukturerings- eller kostnadsbesparings- initiativ kommer att vara tillräckliga eller genomföras i rätt tid för att åstadkomma förbättringar av Ericssons resultat.

Ericssons möjligheter på 5G-marknaden kommer att vara bero- ende av attraktiva spektrum för 5G, samt tidpunkterna för spektrum- tilldelningar, spektrummängden, typen av frekvensband – låga band (under 1 GHz), mellanband (3–6 GHz) eller höga band (över 24 GHz). Dessutom finns en risk att villkoren för spektrumlicenser, såsom kost- nad och licensens tidsperiod, inte överensstämmer med behov och planer vilket skulle kunna försena eller minska 5G-marknaden, och operatörernas användning av detta spektrum skulle kunna begränsas av regulatoriska myndigheter under kortare eller längre tid och inom olika geografiska områden, på grund av oförutsedda orsaker såsom störningar med annan elektronisk utrustning på känsliga platser, till exempel flygplatser.

Bolaget kan inte garantera att det inte ställs ansvarsanspråk på Bolaget (såsom produktansvarsanspråk eller tvister beträffande konfiguration eller installation av utrustning), vilket kan få en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, anseende, resultat, finansiella ställning och kassaflöde.

Takten och omfattningen av operatörernas 5G-utrullning kan också förändras på grund av marknadsförhållandena, inklusive slut- förandet av fusioner och förvärv samt olika myndighetsincitament för 5G-installationer. Operatörernas planer för 5G-installationer kan också fördröjas av olika operativa problem, till exempel tillgång till platser för utrustning, tillståndsärenden och tillgången på installa- tionspersonal.

Tidsfaktorer, storleksfaktorer och val av teknik för olika marknadsmöjligheter bortom förbättrat mobilt bredband, till exempel fast bredband via mobilnätet, IoT inom industrin och privata nätverk, kan förverkligas på ett annat sätt än vad som förväntats.

Ericsson eller dess leverantörer kan stöta på oförutsedda tekniska svårigheter som kan påverka Ericssons förmåga att utveckla, leverera eller installera 5G-nät. Många av Ericssons kunder förblir försiktiga när det gäller ytterligare kapitalallokering till nätverksinfrastruktur och kommer att kräva nya genomförbara användningsområden som utnyttjar avance- rade nätverksfunktioner för att rättfärdiga ytterligare investeringar. Ericssons framtida tillväxt är delvis beroende av att företag i flera branscher digitaliseras och ökar sin användning av trådlösa nätverks- lösningar (inklusive privata mobilnät), och att de i ökande grad använ- der och erbjuder automatiserade tjänster som är drivkrafter för tillväxt för dessa nätverks-APIer. Ericsson kan inte lämna några garantier rörande tidpunkt eller storlek för tillväxt inom dessa nätverks-APIer.

Konkurrerande teknik såsom wi-fi, makroekonomisk motvind samt att kunderna inte är villiga att betala för tjänster kan göra att denna utveckling går långsammare. Juridiska och regulatoriska begräns- ningar som nätneutralitet kan också sakta ned eller begränsa global utvidgning av denna verksamhet. Dessutom kan tillgång till enheter, sensorer och spektrum också påverka takten och möjligheten för före- tag att införa trådlös mobilteknik.

Därutöver, som beskrivs i Riskfaktor 3.3 nedan, har Vonage och Ericsson varit involverade i en åtgärdspro- cess avseende pågående efterlevnad av skyldigheter enligt det natio- nella säkerhetsavtal, National Security Agreement (NSA), som ingicks i samband med Ericssons förvärv av Vonage. Det pågående regel- efterlevnadsarbetet och relaterade åtgärder har påverkat Vonage- verksamheten negativt och kan även fortsättningsvis göra det, bland annat på grund av ändringar som krävs i affärsstrukturen och ytterli- gare regelefterlevnadskostnader.

Strategin för företagsmarknaden är föremål för ett antal osäkerheter, inklusive efterfrågan på nätverks- API:er, framgången för joint ventures och andra affärspartnerskap samt kundernas investeringar i Ericssons trådlösa nätverksutbud. Vidare kanske Bolaget inte uppnår vissa eller någon av de förvän- tade fördelarna med dess omstruktureringsaktiviteter, och omstruk- tureringen kan ha negativ inverkan på verksamheten. Omstruktu- reringsaktiviteter kan bli kostnadskrävande och orsaka störningar i verksamheten, och Ericsson kanske inte kan uppnå och upprätthålla de kostnadsbesparingar och fördelar som ursprungligen förväntades. Dessutom kan omstruktureringar leda till brister i kontinuitet, förlust av samlad kunskap och/eller ineffektivitet under övergångsperio- der. Omorganisation och omstrukturering kan ta en betydande del av ledningens och andra anställdas tid och fokus, vilket kan avleda uppmärksamheten från drift och tillväxt av Ericssons verksamhet. Omstruktureringsaktiviteter kan få oförutsedda konsekvenser och en negativ inverkan på verksamheten, däribland på Ericssons förmåga att utveckla, sälja och leverera produkter och tjänster, och det går inte att garantera att pågående eller framtida omstruktureringsaktivite- ter blir framgångsrika eller leder till förväntade kostnadsbesparingar.

Faktorer som kan hindra ett framgångsrikt genomförande innefattar bibehållandet av nyckelpersonal, påverkan av regulatoriska frågor samt ofördelaktiga omständigheter på marknaden eller ofördelaktiga makroekonomiska omständigheter. Om Ericsson misslyckas med att uppnå några eller samtliga av de förväntade fördelarna med omstruk- tureringsåtgärderna kan det få en väsentlig negativ inverkan på Bolagets konkurrenskraft, verksamhet, finansiella ställning, rörelseresultat, kassaflöde, anseende och aktiekurs.

1.5 Ericsson genomför förvärv och avyttringar, vilket kan orsaka störningar och tvinga Bolaget till betydande utgifter, och det kan hända att Ericsson inte framgångsrikt kan slutföra sådana transaktioner, skydda värdet av de förvärvade verksamheterna under integrationsfasen eller skapa det värde som förvärvet förväntades medföra.

Från tid till annan gör Ericsson förvärv för att uppnå olika fördelar, till exempel att snabbare få ut produkter på marknaden, få tillgång till teknik och kompetens, öka skalfördelar och bredda produktportfölj eller kundbas. Förvärv kan leda till betydande ansvarsförbindelser och ökade avskrivningskostnader för goodwill och andra immateriella till- gångar eller nedskrivning av goodwill, vilket kan medföra en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, resultat, finansiella ställ- ning och likviditet.

Ericsson har tidigare redovisat nedskrivningar rela- terat till förvärv, inklusive icke-kassaflödespåverkande nedskrivningar på SEK 31,9 miljarder under tredje kvartalet 2023 och SEK 11,4 mil- jarder under andra kvartalet 2024, i huvudsak relaterat till goodwill och andra immateriella tillgångar hänförliga till Vonage. Bolaget kan komma att redovisa ytterligare nedskrivningar i framtiden.

Ericsson kan komma att förvärva ett bolag inom en sektor eller geografisk region där Ericsson har begränsad eller ingen erfarenhet och kan ställas inför ökade utmaningar när det gäller att förstå och utnyttja den unika operativa, tekniska och marknadsmässiga dyna- miken i en sådan verksamhet. Sådan begränsad erfarenhet kan öka svårigheten att korrekt bedöma det förvärvade bolagets risker och att på ett effektivt sätt integrera dess verksamhet, teknik, produkter och personal. Vidare är integrationsarbete inom obekanta områden komplext och resurskrävande, och risken för att stöta på oförutsedda operativa utmaningar ökar om Ericsson missbedömer marknads- eller kundbehov. Om det förvärvade bolaget dessutom måste verka själv- ständigt på grund av regulatoriska, operativa eller marknadsmässiga krav innebär detta ytterligare risker för Ericsson när det gäller att upp- rätthålla adekvat tillsyn och efterlevnad. Eventuella brister i riskhan- teringen eller ineffektivitet i verksamheten kan skada anseendet eller få negativa ekonomiska konsekvenser om det förvärvade bolaget inte överensstämmer med Ericssons standarder eller möter oförutsedda utmaningar.

Förvärv kan bland annat medföra följande ytterligare risker för Ericsson:

• Oförmåga att genomföra förvärv som Bolaget anser vara viktiga för verksamhetens framtid.
• Sämre resultat än väntat från den förvärvade verksamheten, oförmåga att förverkliga förväntade fördelar och synergieffekter och/eller oförmåga att leverera enligt förväntade affärsplaner i den omfattning eller i det tidsperspektiv som förväntades.
• Brister i teknik och produkter som förvärvas, exempelvis oväntade kvalitets-, säkerhets- och driftsproblem.
• Svårigheter att, helt eller delvis, integrera verksamhet, teknik, produkter och medarbetare från det förvärvade företaget, att förverkliga förväntade synergieffekter eller att upprätthålla oberoende verksamhet i dessa bolag på en lämplig risknivå.
• Risker med att ta sig in på nya marknader där Bolaget har begränsad eller ingen tidigare erfarenhet, eller att skapa en marknad eller ett ekosystem enligt plan.
• Risk för att nyckelmedarbetare slutar.– Störningar i den löpande verksamhet och avledning av ledningens uppmärksamhet från andra affärsintressen.
  – Bristande förmåga att identifiera väsentliga problem, ansvar eller andra utmaningar under granskningar av tillbörlig aktsamhet.
  – Risker och utgifter för eventuella meddelade, icke meddelade eller potentiella juridiska skyldigheter eller andra negativa ekonomiska följder för det förvärvade bolaget, inklusive underlåtenhet att följa lagar eller förordningar eller andra krav eller villkor, till exempel från granskningar av utländska direktinvesteringar och beslut som till exempel Committee on Foreign Investment in the United States (CFIUS) granskningsprocess. Se Riskfaktor 3.3 för mer information avseende CFIUS granskningsprocess.

Ibland avyttrar Ericsson också delar av verksamheten för att optimera Bolagets produktportfölj eller verksamhet och kan även komma att avveckla vissa verksamheter inom områden som inte är centrala för Bolagets kärnverksamhet. Alla beslut om att avyttra eller på annat sätt avsluta ett verksamhetsområde kan medföra särskilda kostnader, till exempel kostnader för personalminskningar och bransch- och teknikrelaterade nedskrivningar. Avyttringar kan bland annat medföra följande risker för Ericsson:

– Svårigheter att separera verksamhet, teknik, produkt och medarbetare från den avyttrade verksamheten.
– En stor del av ledningens och andra anställdas tid och fokus kan tas i anspråk, vilket kan avleda uppmärksamheten från drift och tillväxt av Ericssons verksamhet.
– Risk för att nyckelmedarbetare slutar.
– Potentiell förlust av samlad kunskap och/eller ineffektivitet under övergångsperioder.
– Nedskrivningar av det redovisade värdet på relevanta tillgångar.
– Exponering mot stämningsansökningar, tvister eller andra krav i samband med, eller som ett resultat av, en avyttring.
– Svårigheter att slutföra avyttringar eller att med framgång överlämna avyttrade verksamheter.
– Utgifter för eventuella okända eller potentiella juridiska åtaganden inom den avyttrade verksamheten.
– Bristande förmåga att genomföra avyttringar som krävs av juridiska skäl på kommersiella villkor eller alls.

De risker som är förknippade med förvärv och avyttringar kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, resultat, finansiella ställning och likviditet.

1.6 Ericsson har ingått i, och kan i framtiden ingå i, joint ventures och samarbeten, som eventuellt inte blir framgångsrika, och som kan medföra framtida kostnader för Bolaget.

Det kan hända att Ericssons joint ventures och samarbeten med partners av olika skäl inte leder till förväntade resultat, till exempel på grund av att Ericsson har missbedömt Bolagets behov och synergier, på grund av Bolagets oförmåga att vidta åtgärder utan godkännande från Ericssons partners, på grund av Bolagets svårigheter att implementera sina affärsplaner, på grund av att Bolagets strategiska partners brister i fråga om förmågor eller finansiell stabilitet eller på grund av oförmåga att korrekt övervaka eller förvalta joint venture-arrangemanget. Vidare kan vissa av Ericssons nuvarande och framtida joint ventures innefatta flera partners, och dessa partners intressen kanske inte helt överensstämmer med, eller kan stå i konflikt med, Ericssons eller en annan partners intressen. Ericsson kan ha begränsad möjlighet att kontrollera eller påverka joint venture-partners, vilket i sin tur kan påverka Ericssons förmåga att realisera de förväntade fördelarna. Om Ericsson eller någon annan part i joint venture-samarbetet misslyckas med att på ett adekvat sätt förutse potentiella intressekonflikter eller förändrade omständigheter, kan samarbetet misslyckas eller så kan en sådan partner välja att avsluta samarbetet i förtid eller begära en omförhandling av villkoren. Ericsson är part i särskilt komplexa joint venture-arrangemang med ett flertal partners, vilket kan visa sig vara svårt att hantera effektivt och äventyra Bolagets förmåga att framgångsrikt genomföra strategiska planer. Ericssons förmåga att samarbeta med dessa partners eller utveckla nya produkter och lösningar, till exempel som en del av Ericssons 5G-portfölj, eller som en del av verksamheten för företagsmarknadens plattform för nätverks-APIer kan bli begränsad, vilket i sin tur kan skada Bolagets konkurrensposition på marknaden och påverka förmågan att leverera utifrån strategin. Vidare kan ogynnsamma regulatoriska beslut, myndighetsbeslut eller andra regeringsbeslut mot en partner få negativa följder för Ericsson eller ett joint venture, och Ericssons varumärke eller anseende skulle också kunna skadas om en partner inte skulle följa Ericssons regelefterlevnads- och andra uppförandestandarder. Ericssons andel av förluster och åtaganden att tillskjuta kapital eller lån till joint ventures och andra samarbeten kan dessutom ha en negativ inverkan på Bolagets verksamhet, resultat, finansiella ställning och kassaflöde.

1.7 Ericsson kanske inte kan reagera på ett adekvat sätt på marknadstrender inom de branscher där Bolaget bedriver verksamhet, inklusive virtualisering av nätfunktioner och varierande investeringsnivåer i telekommunikationsbranschen.

Ericsson påverkas av marknadsläge och trender inom de branscher där Bolaget bedriver verksamhet, till exempel konvergensen mellan IT- och telekombranscherna. Teknologisk utveckling driver konvergenser som möjliggör digitalisering och en förflyttning från särskild hårdvara till mjukvara och molnbaserade tjänster. Detta innefattar även en uppdelning av radioaccessnät, även om tidpunkten för och omfattningen av detta fortfarande är oklart. Det förändrar konkurrensbilden för såväl värdekedjorna som affärsmodellerna, och påverkar Ericssons målformulering, riskbedömning och strategier. Den här förändringen gör det enklare att ta sig in på marknaden för nya konkurrenter, inklusive konkurrenter som är nya i Ericssons bransch och kan komma att påverka Ericssons marknadsandel negativt inom vissa områden. Om Ericsson inte framgångsrikt kan tolka eller prognostisera trender och marknadsutveckling, eller inte kan skaffa nödvändig kompetens för att kunna utveckla och sälja produkter, tjänster och lösningar som är konkurrenskraftiga i detta föränderliga affärsklimat, kommer det att ha en negativ inverkan på Bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning.

Telekombranschen har historiskt genomgått nedgångar där leverantörer av kommunikationstjänster väsentligt minskat sina investeringar i ny utrustning. Osäkerhet kring den globala ekonomiska tillväxten och geopolitisk påverkan kan ha en betydande negativ effekt på de faktiska marknadsförhållandena, vilket kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet. Dessutom varierar marknadsförhållandena i hög grad och de kan också variera inom olika geografiska områden och teknikområden. Osäkerheten kan påverka både den marknad som drivs av kapitalutgifter och den marknad som drivs av driftskostnader, till exempel Managed Services.

Ericssons strategi baseras på en expansion inom Enterprise-segmentet, vilket är en marknad som i större utsträckning påverkas av de övergripande ekonomiska villkoren än marknaderna för leverantörer av kommunikationstjänster. Även om de globala förhållandena förbättras kan villkoren i de specifika branschsegment där Bolaget bedriver verksamhet vara sämre än för andra segment. Detta kan medföra negativa effekter på Bolagets intäkter och resultat. Om leverantörer av kommunikationstjänster och andra kunders investeringar är lägre än förväntat, kan detta påverka Bolagets intäkter, resultat och lönsamhet negativt. Nivån på efterfrågan från leverantörer av kommunikationstjänster och andra kunder som köper Ericssons produkter och tjänster kan variera över kortare tidsperioder, även från en månad till en annan. På grund av den höga osäkerheten och graden av variation i informations- och telekommunikationsbranschen är det svårt att ta fram tillförlitliga prognoser över intäkter, resultat och kassaflöde. När 5G-volymer i stor skala skiftar från tidiga 5G-marknader till marknader med högre volatilitet, och när Ericsson upprättar affärsrelationer med nya kunder, kan osäkerhetsnivåer och fluktuationer öka. Bland annat kan både försäljning och lönsamhet påverkas på grund av betydande variationer i underliggande marknader och/eller mix mellan produkter och tjänster. Dessutom kan Ericsson misslyckas med att förutspå kundernas efterfrågan korrekt, och det kan då uppstå över- eller underskott av komponenter, produktionskapacitet och utbyggnadsförmåga.

1.8 Ericsson är utsatta för hård konkurrens från befintliga konkurrenter och nya aktörer, bland annat genom konsolidering av leverantörer vilket resulterar i starkare konkurrenter.

De marknader där Ericsson har verksamhet präglas av hård konkurrens när det gäller pris, funktionalitet, servicekvalitet, kundanpassning, utveckling i rätt tid samt introduktion av nya produkter och tjänster. Bolaget möter intensiv konkurrens från väsentliga konkurrenter, varav många är mycket stora bolag med omfattande tekniska och ekonomiska resurser och väletablerade relationer med leverantörer av kommunikationstjänster. Ericsson är också utsatt för konkurrens från statligt ägda eller statligt stödda företag eller företag som får direkt eller indirekt stöd från myndigheterna och som i allt större utsträckning konkurrerar om möjligheterna på utländska marknader. I vissa fall kan dessa statligt ägda eller statligt stödda företag prioritera möjligheter som främjar de strategiska målen hos sina statliga ägare, eller andra understödjande aktörer, och kan motiveras politiskt eller av andra faktorer i sina affärsbeslut där mindre fokus läggs på finansiell avkastning jämfört med andra företag.# Risk Factors

As an independent publicly traded company, Ericsson is limited in ways that some of the Company's competitors are not. When Ericsson competes for customers or bids on projects, the Company may therefore be exposed to competitive disadvantages because these state-owned or state-supported companies may not need to achieve a competitive financial return in the same way. Anti-competitive pricing and other anti-competitive activities may lead to Ericsson losing market share in several countries and markets. Ericsson's current and future competitors have carried out and will continue to carry out strategic mergers, acquisitions or enter into joint ventures to combine their financial resources and strengthen their portfolios. Consolidations can lead to new competitors with greater capacity, broader presence, stronger financial resources or more competitive pricing. These competitors may be established or operate in strategically important markets for Ericsson, including the USA, which can negatively affect Ericsson's market share. Consolidations among suppliers can also lead to the creation of stronger competitors who can benefit from their integrated operations, economies of scale and their larger resources, which can increase competition in Ericsson's market. Industry convergence and consolidations of equipment and service providers can lead to stronger competitors who work with complete solutions, as well as competitors who are more specialized in specific areas, which, for example, can affect some of Ericsson's segments, such as Cloud Software and Services and Enterprise. If established players in adjacent markets acquire businesses with new technology within Ericsson's markets, new strong competitors may emerge. These types of events can have a material adverse impact on Ericsson's operations, results, financial position and market share. In addition, Ericsson faces competition from more diversified suppliers, many of whom are better at cross-subsidization. Ericsson's customers, who are communications service providers and constitute the largest part of Ericsson's business, are also large and very sophisticated, and exercise significant purchasing power, inter alia, through the widespread use of tender procedures. Ericsson also faces increased competition from new market players and alternative technologies, such as satellites, as industry standards evolve. If Ericsson also chooses to enter new market segments, the Company may underestimate the skills and processes of relevant competitors. The Company's competitors may introduce new technologies before Ericsson does or offer cheaper or better products, services and solutions or other incentives than Ericsson offers. Increased competition, as well as if any of the risks above materialize, can lead to lower profit margins, lost market share, increased costs for research and development as well as for sales and marketing, which can have a material adverse impact on Ericsson's operations, results, financial position and market share. Ericsson operates in markets where technology and market launch thereof are changing rapidly. This has resulted in, and may continue to result in, continuous price pressure on Ericsson's products and services, especially against the backdrop of macroeconomic uncertainty. If Ericsson's countermeasures, including improved products and business models or cost reductions throughout the value chain, cannot be implemented in time or at all, the Company's operations, results, financial position and market share may be adversely affected.

1.9 Ericsson relies on a limited number of third-party suppliers, exposing the Company to supply chain and other risks.

Ericsson's ability to deliver its products and services in accordance with market demand and contractual commitments is largely dependent on the Company having sufficient access to materials, components, production capacity, R&D services, IT services, and other important services on competitive terms. Some of these come from a single supplier, or in the case of development and supply of key components within ASIC and FPGA, standard electronics and semiconductors (including microchip nodes), from a very small number of suppliers on whom Ericsson is dependent. Some of these suppliers have very limited georedundancy, making them vulnerable to natural disasters, macroeconomic impacts, conflicts, or other potentially disruptive events. Dependence on these suppliers can also make Ericsson vulnerable to changes in pricing and other commercial terms where the Company has difficulty exerting any influence. Due to the current volatile geopolitical environment, supply chain risk has increased, for example, as a result of tensions between the USA and China and a potential introduction of tariffs, which could have significant negative consequences for the entire information and telecommunications industry, including the Company's international product development and global value and supply chains. Therefore, there is a risk that Ericsson may not be able to obtain the inputs needed to manufacture the Company's products and offer its services on commercially reasonable terms or at all. This is especially critical in connection with large, complicated projects or projects that have deadlines and deliveries according to a very strict schedule. If any of Ericsson's suppliers fail or refuse to deliver, it may result in interruptions or delays in Ericsson's product and service supply or operations, which may limit Ericsson's sales or significantly increase costs, for example, through breach of contract or penalties. In the event of a disruption in the supply chain, it may take considerable time to find an alternative supplier or redesign products to replace components, which may cause significant delays or interruptions in the delivery of Ericsson's products and services. Ericsson has on individual occasions experienced supply chain disruptions, and it is not inconceivable that the Company will experience similar disruptions in the future, which may prevent Ericsson from obtaining suitable raw materials at commercially viable prices or at all. When Ericsson makes purchases, the Company must also predict how customer demand will develop. If Ericsson does not succeed well in predicting customer demand, there may be over- or under-capacity of components and production. In many cases, Ericsson's competitors use the same suppliers, and if they have purchased capacity before Ericsson, this may result in the Company being unable to procure necessary products. This can limit Ericsson's ability to deliver to its customers and lead to increased costs. At the same time, Ericsson has committed to purchasing certain capacity levels and/or component quantities which, if not utilized, lead to charges for unused capacity or non-recoverable costs. In cases where Ericsson pays its suppliers in advance, the Company is also exposed to financial risk. These types of supply chain disruptions and cost increases can have an adverse impact on the Company's operations, results, and financial position.

1.10 A large portion of Ericsson's revenue currently comes from large, multi-year contracts with a limited number of key customers, and operator consolidations can increase Ericsson's dependence on key customers and key markets.

The majority of Ericsson's business is conducted under large, multi-year agreements with a limited number of key customers, many of whom are concentrated by industry, product, or geographic area. These agreements can have a significant impact on the timing and results of Ericsson's operations. Many of these agreements do not include commitments on purchase volumes or prices but may include commitments for future price reductions, making it necessary for the Company to continuously manage and control its cost base. However, there are no guarantees that Ericsson's cost-saving measures will be sufficient or that they can be implemented in time to maintain the Company's gross margin from these types of agreements, which can have a material adverse impact on Ericsson's operations, results, and financial position. In 2024, Ericsson's largest customer accounted for approximately 13% of the Company's net sales, and the ten largest customers accounted for 44% of net sales. Loss of or a decline in purchases from a key customer can have a considerable adverse effect on the Company's financial results and market share for a long time. This customer concentration also reduces Ericsson's bargaining power when negotiating agreements with key customers. If the financial position of the Company's customers deteriorates, Ericsson is exposed to increased credit risks and commercial risks. Challenging financial conditions have affected some of Ericsson's customers' ability to pay their invoices, and the Company may have problems collecting customer receivables, in whole or in part. Under certain circumstances, Ericsson also offers customer financing, and in unfavorable financial markets or in markets with hard competition for customers, the demand for these arrangements may increase. If a customer experiences financial difficulties, the Company may recognize losses on the credit granted to this customer, a loss due to Ericsson's commercial risk exposure as well as loss of recurring purchases from the customer.Om en kund inte kan leva upp till sitt åtagande gentemot Ericsson kan Bolaget drabbas av minskat kassaflöde, vilket kan medföra en väsentlig negativ inverkan på resultat och finansiell ställning. Under det senaste decenniet har också flera större sammanslagningar genomförts, vilket har resulterat i ett lägre antal leverantörer av kommunikationstjänster med verksamhet i flera länder. Denna trend förväntas fortsätta, detta som ett resultat av konkurrenstryck och marknadsdynamik. En marknad med färre och större leverantörer av kommunikationstjänster kommer att göra Ericsson mer beroende av nyckelkunder, och Ericssons förhandlingsposition och vinstmarginaler kan komma att försämras. Om de sammanslagna företagen är verksamma inom samma geografiska områden kan de dessutom komma att dela nät, vilket innebär att behovet av nätutrustning och tillhörande tjänster kan minska. Nätinvesteringar kan försenas av konsolideringsprocessen, vilket kan inkludera bland annat aktiviteter kring avtal för samgående eller förvärv, säkerställande av att nödvändiga tillstånd inhämtas eller att olika verksamheter integreras. Leverantörer av nätverks- och kommunikationstjänster har till viss del börjat dela nätinfrastruktur genom samarbetsavtal i stället för juridiska konsolideringar. Detta kan påverka efterfrågan på nätutrustning negativt. Konsolidering av operatörerna kan således medföra en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, resultat, marknadsandel och finansiella ställning. Dessutom kan vissa leverantörer av kommunikationstjänster bli mer villiga att ingå partnerskap med hyperskalare för att bygga och driva teleoperatörernas accessnät. Ericsson riskerar att ha mer komplexa relationer där det kan uppstå nya roller gentemot kunder eller konkurrenter. Ericssons kunder kan exempelvis även bli konkurrenter genom att sälja molnlösningar inom telekommunikation till leverantörer av kommunikationstjänster, och Ericssons konkurrenter kan även bli partners eftersom Ericssons mjukvara potentiellt kan köras i deras hårdvarumiljö. Leverantörer av kommunikationstjänster, inklusive Ericssons nyckelkunder, kan även påverkas negativt av nya konkurrenter, särskilt vad gäller tillväxt inom mobilt bredband i glesbygd som påverkas av nytillkommen konkurrens från aktörer som levererar bredband via satellit. På grund av öppna gränssnitt måste inte längre Ericssons kunder köpa från en leverantör, utan kan köpa komponenter från olika leverantörer som använder standardiserade gränssnitt, vilket kan leda till minskade intäkter och bruttomarginaler och minskad försäljning till befintliga och nya kunder. Detta kan också leda till ytterligare integrations- och intrångsrisker genom kombinationsanspråk. Kvalitetsproblem med produkter, lösningar eller tjänster eller försenade leveranser kan leda till minskade intäkter, försämrade bruttomarginaler och minskad försäljning till befintliga och nya kunder, samt viten, juridiska anspråk och skadestånd. Försäljningskontrakt innehåller vanligtvis garantiåtaganden om produkten är felaktig. Dessutom innehåller de ofta bestämmelser om viten och/eller rätt till uppsägning vid leveransförsening av produkter eller tjänster, eller om produkten eller tjänsten inte håller tillräckligt god kvalitet, och omfattar ibland skador som åsamkats kundernas verksamheter. Det finns en risk att Ericssons kvalitetssäkringsåtgärder inte kan förhindra vissa problem relaterade till tillförlitlighet, produkt- och tjänstekvalitet, säkerhet, integritet eller problem med tjänsters prestanda, vilket kan påverka Ericssons anseende, verksamhet, resultat och finansiella ställning negativt. Detta kan även innefatta bristande kvalitet i AI-baserade lösningar, eller i tredjepartsprodukter som ingår i Ericssons lösningar. Om omfattande garantiåtaganden uppstår på grund av tillförlitlighets-, säkerhets-, integritets- eller kvalitetsproblem med Ericssons produkter, lösningar eller tjänster kan det medföra negativa effekter på Ericssons resultat, anseende och finansiella ställning, på grund av kostnader för att korrigera problem med mjuk- eller hårdvara, inklusive utbyte av dessa, höga service- och garantiutgifter, höga utgifter för obsoleta produkter i lager, anpassning eller skapande av en ersättningstjänst, försenad indrivning av kundfordringar eller minskad försäljning till befintliga och nya kunder.

1.11 Ericsson kanske inte lyckas bibehålla sitt teknikledarskap, inklusive vad gäller utveckling av nya produkter och förbättringar av befintliga produkter.

Ericsson är beroende av att utveckla nya produkter och förbättra befintliga produkter, och resultatet av Ericssons omfattande investeringar i forskning och utveckling går inte att förutsäga. De snabba tekniska och marknadsmässiga förändringarna i branschen innebär att Ericsson måste göra stora investeringar i FoU för att vara innovativt. Ericsson gör betydande investeringar i ny teknik, nya produkter och nya lösningar, till exempel för 5G, maskininlärning och AI. För att investeringarna ska bli framgångsrika är det ofta nödvändigt att den teknik, de produkter och de lösningar Bolaget tar fram godtas av relevanta standardiseringsorgan och/eller av branscherna och marknaderna som helhet. Ericsson har hård konkurrens inom forskning och utveckling, och konkurrenterna kan ha större budgetar eller mer resurser för forskning och utveckling, bland annat på grund av regeringsstöd. Om Ericssons insatser inom FoU inte blir tekniskt eller kommersiellt framgångsrika kan detta medföra negativa effekter på Ericssons verksamhet, resultat och finansiella ställning. Om Ericsson investerar i utveckling av teknik, produkter och lösningar som sedan inte visar sig fungera som förväntat, som inte anammas inom branschen, inte blir färdiga i tid eller inte är framgångsrika på marknaden, kan detta innebära väsentliga negativa inverkningar på Bolagets försäljning och resultat. Dessutom är det vanligt att forsknings- och utvecklingsprojekt drabbas av förseningar på grund av ändrade krav och oförutsedda problem. Förseningar i produktionen och i forsknings- och utvecklingsarbetet kan öka kostnaderna för forskning och utveckling samt medföra att Ericsson hamnar i ett ofördelaktigt läge i förhållande till Bolagets konkurrenter. Vidare ingår Ericsson avtal med kunder om framtida produktion under sin innovationsprocess, och förseningar i produktion samt forskning och utveckling kan leda till avtalsbrott om Ericsson inte kan leverera innovation i enlighet med villkoren i sina åtaganden. Detta kan ha en väsentlig negativ inverkan på Bolagets verksamhet, kundrelationer, resultat och finansiella ställning. Ericsson kanske inte kan uppnå sina affärsmål för Cloud Software and Services, och det finns flera marknads-, teknik- och verksamhetsrisker som kan påverka planen. Utvecklingen av 5G-marknaden och ökningen av antalet abonnenter, införandet av molnbaserad teknik och motsvarande användning av Ericssons nya produkter samt tillväxten inom automatiserad leverans och livscykelhantering för produkterna kan gå långsammare än förväntat. Ökad konkurrens från både nya och etablerade konkurrenter kan påverka Ericssons marknadsposition. Bolagets arbete med att anpassa och tillämpa ny teknik, till exempel för AI och maskininlärning, kan gå för långsamt för att kunna driva på ökad automation i produkter, lösningar och tjänster. Omvandlingen till molnbaserade lösningar som 5G Core-standarder bygger på kan också medföra större komplexitet och ta längre tid än beräknat. Initiativ med öppen källkod får dessutom allt större betydelse. Det kan göra att Ericssons kunder i större utsträckning väljer att ”plocka russinen ur kakan” samtidigt som prispressen ökar, vilket kan få negativa effekter för Ericssons helhetserbjudande. Inom Managed Services löper de flesta kontrakt i mer än ett år, med en lång försäljningscykel för nya kontrakt. Det finns en risk för att befintliga kontrakt avslutas, får minskad omfattning eller omförhandlas, vilket kan ha en negativ påverkan på försäljning och intäkter. I den operativa dimensionen kan Ericsson misslyckas att genomföra fortsatta effektiviseringsåtgärder för att förenkla verksamhetsmodellen, samt misslyckas med att hantera risker i kundprojekt, vilket kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet.

1.12 Ericssons möjligheter att dra fördel av immateriella rättigheter som är viktiga för Bolagets verksamhet kan begränsas av förändringar i regelverk som rör patent, oförmåga att förhindra intrång, förlust av licenser till eller från tredje part, eller av att konkurrenter eller andra aktörer väcker talan mot Bolaget om intrång i immateriella rättigheter eller om förutsättningarna för öppna standarder förändras gällande licensiering av standardessentiella patent för öppna standarder.

Det finns alltid en risk att Bolagets patent kan komma att ifrågasättas, ogiltigförklaras eller kringgås. Det är inte heller säkert att de rättigheter Ericsson får genom patenten verkligen kommer att ge Bolaget konkurrensfördelar. Utöver det skydd som patenträtt, upphovsrätt och varumärkesrätt ger använder Ericsson en kombination av affärshemligheter, regler om tystnadsplikt, sekretessavtal och andra avtal för att skydda Ericssons immateriella rättigheter. Dessa kan vara otillräckliga för att förhindra eller avvärja intrång eller annat missbruk. Utöver detta är Ericsson beroende av många mjukvarupatent, och begränsningar av patenterbarheten för mjukvara kan ha en väsentlig inverkan på Ericssons verksamhet. Dessutom finns det en risk för att Bolaget inte upptäcker otillåten användning eller kan vidta lämpliga och snabba åtgärder för att hävda Ericssons rättigheter. I en del länder där Ericsson är verksamt ger lagstiftningen endast ett begränsat skydd för immateriella rättigheter, om ens något.# Bolagets lösningar kan också kräva att teknik licensieras från tredje part. I framtiden kan det bli nödvändigt att ansöka om eller förnya dessa licenser och det finns inga garantier för att de då kommer att finnas tillgängliga på godtagbara villkor, eller över huvud taget. Om Ericssons produkter inbegriper mjukvara eller annan immateriell egendom som omfattas av icke-exklusiva licenser som har beviljats av tredje part kan detta begränsa Bolagets möjligheter att skydda äganderätten till Ericssons produkter. Många viktiga tekniska aspekter av telekommunikations- och datanät styrs av branschomfattande standarder som kan användas av alla på marknaden. När antalet aktörer på marknaden ökar och tekniken blir alltmer komplicerad, ökar också risken för överlappande funktioner och oavsiktliga intrång i immateriella rättigheter. Detta har varit fallet med lanseringen av 5G-teknik. Utöver de branschomfattande standarderna utvecklas för närvarande andra viktiga, branschomfattande mjukvarulösningar som tillhandahålls kostnadsfritt och med öppen källkod. Om Ericsson bidrar till utvecklingen och distributionen av kostnadsfri mjukvara med öppen källkod kan det begränsa Ericssons framtida möjligheter att hävda äganderätt till patent. Användning av kostnadsfri mjukvara med öppen källkod innebär att tredje part kan få mer detaljerade kunskaper om Bolagets mjukvara. Det kan öka risken för att tredje part hävdar upphovsrätt till mjukvaran. Tredje part har hävdat och kan även i framtiden komma att hävda, direkt gentemot Ericsson eller gentemot Ericssons kunder, att det sker intrång i deras immateriella rättigheter. Att försvara sig mot sådana påståenden kan bli kostsamt, tidsödande och ta Ericssons lednings och den tekniska personalens krafter i anspråk. Tvister rörande immateriella rättigheter är ofta komplicerade och kan pågå under flera år, med parter som söker rättslig prövning i flera olika instanser och jurisdiktioner. Interimistiska beslut och domar är vanliga men behöver inte nödvändigtvis återspegla det slutgiltiga utfallet. Rättstvister kan leda till att Ericsson tvingas att betala skadestånd eller annan ersättning (antingen direkt till tredje part, eller för att hålla Ericssons kunder skadelösa för sådana skadestånd eller andra ersättningar), utveckla produkter/teknik som inte gör intrång eller ingå royalty- eller licensavtal. Bolaget kan emellertid inte med säkerhet veta om sådana licenser kommer att vara tillgängliga på kommersiellt rimliga villkor eller över huvud taget, och sådana bedömningar kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, anseende, resultat och finansiella ställning. Undersökningar som genomförs av myndigheter med ansvar för kartellbekämpning, utslag i domstolar och förändringar i regelverken kan potentiellt påverka Ericssons möjlighet att utnyttja sin patentportfölj vid licensiering av patent som är nödvändiga för öppna standarder (till exempel 4G- och 5G-teknik), vilket kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, anseende, resultat och finansiella ställning. Som resultat av investeringar i forskning och utveckling har Ericsson en ledande patentportfölj inom öppna standarder, och eventuella förändringar som rör denna portfölj kan få en väsentlig inverkan på Ericssons anseende, verksamhet, resultat och finansiella ställning. Ericssons möjligheter att dra nytta av immateriella rättigheter kan begränsas av förlust av licenser till eller från tredje part. Patentlicensavtal gäller i allmänhet i flera år och är villkorsbaserade. Processen för att förlänga licenser kräver normalt förhandlingar, speciellt i samband med teknikskiften och lanseringen av nya standarder, till exempel 5G. Sådana förlängningar och förhandlingar kan ta tid, ibland innefatta stämningsansökningar och kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet och finansiella ställning, inklusive tidpunkten för och nivån på intäkter från patent- och licensportföljen. Dessutom kan Ericsson oavsiktligt komma att belasta patent i kommersiella avtal och därför inte kunna licensiera sådana patent, vilket leder till förlorade intäkter. Utmanande globala ekonomiska förhållanden och politisk oro eller osäkerhet, geopolitiska risker och handelskonflikter kan öka osäkerheten för hur globala cellulära ekosystem och standarder utvecklas, vilket kan ha omfattande negativa effekter på Ericssons intäkter från patent- och licensportföljen samt möjlighet att förvärva licenser. Dessutom kan Ericssons beslut om forsknings- och utvecklingsinvesteringar leda till en mindre relevant patentportfölj, vilket påverkar Ericssons förmåga att generera intäkter.

1.13 Ericsson kanske inte lyckas fortsätta att attrahera och behålla de högt kvalificerade medarbetare och en flexibel och engagerad personalstyrka vilket är nödvändigt för att förbli konkurrenskraftig.

Ericsson anser att Bolagets framtida framgång till stor del är beroende av Ericssons fortsatta förmåga att anställa, utveckla, motivera och behålla ingenjörer och andra kvalificerade medarbetare som tar fram nya produkter/lösningar, underhåller Ericssons befintliga produktutbud, tillhandahåller tjänster till Bolagets kunder och skapar bra kundupplevelser. För att med framgång kunna implementera sin strategi behöver Ericsson en flexibel och engagerad global personalstyrka. Det råder fortfarande hård konkurrens om högt kvalificerade medarbetare i de branscher där Bolaget bedriver verksamhet. Konkurrensen ökar ytterligare på grund av att andra branscher letar efter medarbetare med liknande meriter. Den ökade möjligheten till hybrid- eller distansarbete inom Ericssons bransch har ytterligare utökat urvalet av företag som kan konkurrera om Ericssons anställda och presumtiva medarbetare. Bolagets möjligheter att lyckas beror bland annat på om Ericsson kan upprätthålla ett gott anseende som företag. Detta kan påverkas negativt av ett flertal faktorer, såsom pågående tvister, utredningar och negativ rapportering i media. Bolaget måste också hantera framväxten av nya ledare och successionsplanering i hela verksamheten. Konkurrens om och förändring av seniora ledare kan också orsaka störningar i det strategiska genomförandet, kontinuiteten i verksamheten samt i interna och externa relationer och få en negativ påverkan på Ericssons resultat. Ericsson har en global arbetsstyrka. Att hantera en global grupp av anställda är en utmaning. Det kan vara svårt att hitta balansen mellan att säkerställa lämplig kommunikation och dialog och på samma gång upprätthålla Ericssons kultur, överföring av viktiga kunskaper och utveckling i verksamheten. För att kunna genomföra Ericssons strategi och förstärka Bolagets kultur av operationell excellens måste Ericsson på ett effektivt sätt hantera påverkan från frekventa och komplexa initiativ för att förändra organisationen. De senaste åren har Ericsson minskat personalen i många länder som en del av kostnadsbesparingar och andra strategiska åtgärder samt även infört andra strategiska organisatoriska initiativ. Dessa processer är tidskrävande och resursintensiva och kan ha en negativ påverkan på personalens arbetsmoral och engagemang på grund av förändringarnas omfattning och takt. Om Ericsson inte kan fatta beslut snabbt, bedöma Bolagets möjligheter och risker och med framgång införa nya processer för styrning, strategiskt arbete och annat som behövs för att genomföra dess strategi i den alltmer dynamiska och konkurrensutsatta affärsmiljön och den regulatoriska miljön skulle det kunna få en negativ påverkan på Bolagets finansiella ställning, resultat samt relationer med medarbetare, kunder, partners och andra intressenter. Det finns inga garantier för att Ericsson i framtiden kommer att kunna attrahera och behålla medarbetare med rätt kompetens och en flexibel och engagerad arbetsstyrka, och en sådan bristande förmåga kan medföra en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet och varumärke.

1.14 Oförutsedda risker och störningar, oavsett om de beror på händelser som orsakas av naturkrafter eller människor, kan medföra stora problem för Ericssons verksamhet.

Ericssons affärsverksamhet är komplex, och flera viktiga verksamheter är samlade på samma plats. Bolagets och dess leverantörers och kunders affärsverksamhet är sårbar för störningar på grund av bränder, jordbävningar, orkaner, översvämningar och andra naturkatastrofer samt svåra väderförhållanden (däribland händelser relaterade till klimatförändringarna), strömavbrott, säkerhetsincidenter, systemfel, avbrott i telekommunikationer, pandemier, karantäner, nationella katastrofer, terrordåd, krig och andra omständigheter utanför Bolagets kontroll. Om något av ovanstående skulle inträffa kan Bolagets eller Bolagets leverantörers och kunders möjlighet att bedriva verksamhet allvarligt inskränkas och det kan leda till betydande skada på Ericssons verksamhet, resultat och finansiella ställning. En stor del av Ericssons verksamhet är utlagd på entreprenad, bland annat delar inom IT, ekonomi och HR, vilket medför att Ericsson är beroende av andra företag och deras åtgärder för att upprätthålla säkerhet och tillförlitlighet. Oavsett skyddsåtgärder riskerar alla system och kommunikationsnät att utsättas för störningar till följd av utrustningsfel, skadegörelse, säkerhetsincidenter, naturkatastrofer, elavbrott och andra händelser. Ericsson har koncentrerat verksamheten till vissa platser vad gäller till exempel FoU, produktion, områden med koncentrerad arbetskraft, center för nätdrift, informations- och telekommunikationscenter, logistikcenter samt gemensamma servicenter. Avbrott i verksamheten på dessa platser skulle kunna orsaka betydande skador och kostnader.# Ericsson 2024 Riskfaktorer Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport

Dessutom kan sådana katastrofer leda till betydande störningar i Bolagets verksamhet genom att bland annat minska efterfrågan på Bolagets produkter och tjänster, störa kundernas möjligheter att köpa eller betala för Bolagets produkter och tjänster, försena eller förhindra leverantörernas leveranser av kritiska komponenter, skada eller förstöra produkter i lager, hindra leverantörer av kommunikationstjänster från att uppgradera sina trådlösa nät för att uppfylla nya tekniska standarder eller hindra ett betydande antal av dess anställda, inklusive de som utför kritiska funktioner, från att utföra sitt arbete. Eventuella störningar i Ericssons system och kommunikationsnät kan medföra negativa effekter på Bolagets verksamhet och finansiella ställning.

Ericssons åtagande att skapa kommunikation i världen innefattar verksamhet i områden med hög risknivå relaterad till lokala konflikter, krigföring, terrorism, civila oroligheter, politisk instabilitet, organiserad brottslighet, kriminalitet, kidnappningar, auktoritära regimer, hälso- kriser, olyckor orsakade av människor eller naturligt orsakade kriser såsom översvämningar, jordbävningar, tsunamier eller andra natur- katastrofer. Att bedriva verksamhet i högriskområden kan innebära betydande utmaningar som kan påverka medarbetarnas och under- leverantörernas säkerhet och hälsa, störa Ericssons verksamhet, öka kostnaderna och försämra Ericssons förmåga att uppnå sina strate- giska mål. Den oförutsägbarhet som är kopplad till sådana händelser gör det svårt att säkerställa säkra arbetsmiljöer på ett konsekvent sätt. Dessa högriskområden och situationer kan utgöra en risk för liv eller hälsa hos anställda, underleverantörernas anställda eller deras familjer samt medföra ansvar enligt internationell humanitär rätt.

Ericssons interna ramverk, kontraktsavtal, skyddsåtgärder och planer för humanitära insatser är eventuellt inte tillräckliga för att skydda anställda eller underleverantörernas anställda från skada. Om Ericsson inte kan upprätthålla en säker arbetsmiljö för sina anställda eller inte kan tillhandahålla skydd eller stöd, kan detta ha en väsent- lig negativ inverkan på Bolagets verksamhet och anseende och leda tvister och sanktioner. Ericssons förmåga att attrahera och behålla kvalificerad personal kan dessutom begränsas av den ökade oro som förknippas med vissa regioner. Som svar på detta kan Ericsson behöva vidta kostsamma säkerhetsåtgärder, göra anpassningar eller period- vis avbryta eller ändra affärsverksamheten. Detta kan i sin tur leda till ökade driftskostnader och påverka Ericssons förmåga att nå strate- giska mål och möta kundernas efterfrågan. Internationella företag och kritisk infrastruktur är dessutom särskilt utsatta i regioner med politisk instabilitet, terrorism och väpnade konflikter, vilket kan kräva att Ericsson vidtar kostnadskrävande skyddsåtgärder för att hantera dessa risker.

2 Risker relaterade till Ericssons finansiella ställning

2.1 Ericssons skuldsättning ökar Bolagets sårbarhet för olika negativa ekonomiska omständigheter och förhållanden i branschen, begränsar Ericssons möjlighet att ta upp ytterligare lån samt kan begränsa Bolagets flexibilitet beträffande planering för, eller reaktion på, förändringar i Ericssons verksamhet och bransch.

Per den 31 december 2024 uppgick Ericssons utestående upplåning till SEK 38,0 miljarder och Ericsson är klassificerat som ett bolag med god kreditriskvärdering hos S&P Global (BBB-) och Fitch Ratings (BBB-), samt ett steg under god kreditriskvärdering hos Moody’s (Ba1). Dessa skuldnivåer och kreditbetyg kan ha betydande negativa konsekvenser, bland annat genom att:

• Öka Ericssons sårbarhet gentemot allmänna ekonomiska omständigheter och förhållanden i branschen.
• En väsentlig del av kassaflödet från den löpande verksamheten måste användas för återbetalning av kapitalbelopp och ränta på Bolagets skulder, vilket minskar Ericssons möjlighet att använda kassaflödet för att finansiera Bolagets verksamhet, investeringar och framtida affärsmöjligheter.
• Begränsa Ericssons möjligheter att göra strategiska förvärv eller medföra att Ericsson gör icke-strategiska avyttringar.
• Begränsa Ericssons möjligheter att erhålla ytterligare finansiering för justerat rörelsekapital, investeringar, avbetalningar, förvärv och allmänna bolagsändamål eller andra ändamål.
• Begränsa Ericssons möjligheter att anpassa sig till ändrade marknadsvillkor och ge Ericsson en konkurrensnackdel jämfört med Bolagets konkurrenter.

Ericsson kan välja att ta upp ytterligare betydande skuldsättning i framtiden. I det fall ny skuldsättning adderas till Bolagets aktuella skuldnivåer, kan de relaterade risker som Ericsson nu står inför komma att öka. Om Ericssons finansiella resultat försämras kan det resultera i att Bolaget inte kan generera tillräckligt med likvida medel för att betala alla skulder och kan tvingas vidta andra åtgärder för att uppfylla Bolagets åtaganden, vilket kanske inte blir framgångsrikt. Ericssons förmåga att göra schemalagda betalningar på eller för att refinansiera Bolagets skuldförbindelser beror på Bolagets finan- siella ställning och resultat, vilka påverkas av rådande ekonomiska och konkurrensmässiga förhållanden samt av vissa finansiella, affärsmäs- siga och andra faktorer som kan vara utanför Ericssons kontroll.

En väsentlig försämring av Ericssons finansiella resultat skulle kunna leda till att Bolaget inte kan upprätthålla den nivå av kassaflöde från den operativa verksamheten som är tillräcklig för att Bolaget ska kunna betala kapitalbeloppet, eventuell premie och ränta på Ericssons lån. Om Bolagets kassaflöde och kapitalresurser inte skulle räcka till för att finansiera åtaganden relaterade till skuldsättning, på grund av en försämring av Bolagets finansiella resultat, kan Ericsson tvingas dra ner på eller fördröja investeringar, eller sälja tillgångar, försöka ta in ytterligare kapital eller omstrukturera eller omfinansiera skuldsätt- ningen. Det är inte säkert att dessa alternativa åtgärder är framgångs- rika och det finns ingen garanti för att de medför att Ericsson uppfyller de betalningsåtaganden som är relaterade till skuldsättningen. Om Bolaget dessutom skulle vara tvunget att skaffa ytterligare kapital på de aktuella finansmarknaderna kan villkoren för sådan finansie- ring, om den är tillgänglig, medföra högre kostnader och ytterligare begränsningar för verksamheten. Dessutom, om Ericsson skulle behöva omfinansiera Bolagets befintliga skuldsättning, kan villkoren på finansmarknaden vid det tillfället göra det svårt att omfinansiera den befintliga skuldsättningen på godtagbara villkor eller över huvud taget. Om sådana alternativa åtgärder inte skulle vara framgångsrika skulle Ericsson kunna få all- varliga likviditetsproblem och skulle kunna tvingas likvidera fasta tillgångar eller verksamhet för att kunna uppfylla Bolagets åtaganden relaterade till skuldsättning och andra åtaganden.

Vidare förlitar sig Ericsson på olika källor för kortsiktigt och långsik- tigt kapital för att finansiera verksamheten. Om en sådan kapitalkälla blir otillgänglig eller tillgänglig i otillräckligt belopp eller på orimliga villkor, kan det ha en betydande negativ inverkan på Bolagets verk- samhet, finansiella ställning och kassaflöde. Ericssons verksamhet kräver tillgång till omfattande likvida medel. Om Ericsson inte gene- rerar tillräckligt mycket kapital för att finansiera Bolagets verksamhet, betala Bolagets skulder och fortsätta med Ericssons forsknings- och utvecklingsprogram, eller om Bolaget inte kan säkra tillräcklig finan- siering i rätt tid och till rimliga villkor, kommer Ericssons verksamhet, finansiella ställning och kassaflöde sannolikt att påverkas negativt. Tillgången till finansiering kan försämras eller bli mer kostsam till följd av Ericssons operationella och finansiella ställning, marknadsförhål- landen eller på grund av försämring av Ericssons kreditvärdighet. Det finns inga garantier för att ytterligare finansieringskällor som Ericsson vid varje given tidpunkt behöver kommer att finnas tillgängliga till rimliga villkor eller över huvud taget. Om Bolaget inte kan få tillgång till kapital på kommersiellt rimliga villkor kan Ericssons verksamhet, finansiella ställning och kassaflöde påverkas väsentligt.

2.2 Eftersom en stor del av Ericssons kostnader är i SEK och intäkterna främst är i andra valutor, är Bolagets verksamhet exponerad för växelkursrörelser som kan påverka intäkter och resultat negativt.

Ericsson har en betydande del av sina kostnader i SEK. Till följd av Ericssons internationella verksamhet genereras en väsentlig del av Bolagets intäkter i andra valutor än SEK, och detta förväntas fort- sätta. I den utsträckning Ericsson inte kan matcha intäkter mottagna i utländska valutor mot kostnader som betalas i samma valuta kan det medföra att koncernens resultaträkning, balansräkning och kas- saflöden påverkas negativt av växelkursrörelser när utländska valutor växlas mot eller räknas om till SEK, vilket ökar volatiliteten i Ericssons redovisade resultat. Eftersom marknadspriserna framför allt sätts i USD eller EUR har Ericsson för tillfället en nettointäktsexponering i utländska valutor, vilket innebär att en starkare SEK generellt medför en nega- tiv inverkan på Ericssons redovisade resultat. Bolagets försök att genom olika naturliga och finansiella kurssäkringsåtgärder minska växelkursrörelsernas effekter kan visa sig vara otillräckliga eller misslyckas, vilket kan ha en negativ inverkan på Ericssons resultat och finansiella ställning.## 2.3 Nedskrivning av goodwill, andra immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och nyttjanderätter för till- gångar som Bolaget leasar har medfört och kan fortsatt medföra negativa effekter på Ericssons finansiella ställning och resultat.

Ericsson har betydande mängder av dessa tillgångar, till exempel patent, kundrelationer, varumärken, mjukvara, materiella anlägg- ningstillgångar och nyttjanderätter. Goodwill är den enda immateriella tillgång som Bolaget redovisar med obestämbar nyttjandeperiod. Övriga immateriella tillgångar skrivs huvudsakligen av linjärt under hela den uppskattade nyttjandeperio- den, och nedskrivningsbehovet för tillgångar granskas vid händelser som kan medföra att det redovisade värdet kanske inte kan återvinnas helt, till exempel om en produkt tas ur produktion eller förändras eller vid andra förändrade omständigheter. För immateriella tillgångar som ännu inte används granskas nedskrivningsbehovet årligen.

Historiskt sett har Bolaget redovisat nedskrivningar främst till följd av omstruktureringar, som vanligtvis är begränsade men kan vara betydande. Ytterligare nedskrivningar, som kan vara omfattande, kan bli nödvändiga i framtiden av olika skäl, till exempel till följd av ändrad strategi, omstruktureringsåtgärder eller ogynnsamma marknadsför- hållanden som antingen gäller Bolaget specifikt eller de branscher inom vilka Ericsson har verksamhet eller är mer allmänna och som kan medföra en negativ inverkan på Ericssons resultat och finansiella ställ- ning. Ericsson redovisade exempelvis en icke-kassaflödespåverkande nedskrivning om SEK 31,9 miljarder under tredje kvartalet 2023 och SEK 11,4 miljarder under andra kvartalet 2024, i huvudsak relaterat till goodwill och andra immateriella tillgångar hänförliga till Vonage. Dessa nedskrivningar berodde på den betydande nedgången i mark- nadsvärde bland noterade referensbolag till Vonage, högre räntor och en allmän avmattning på Vonages kärnmarknader samt lägre förvän- tad tillväxt i vissa av Vonages verksamheter. Nedskrivningarna redovi- sades i segmentet Enterprise som jämförelsestörande poster.

Negativa avvikelser i faktiska kassaflöden jämfört med beräknade kassaflöden kan, liksom nya uppskattningar som tyder på lägre fram- tida kassaflöden, leda till redovisning av nedskrivningar. Andra ned- skrivningsindikatorer, till exempel påverkan av högre räntor, inflation, makroekonomiska omständigheter och andra marknadshändelser, kan också leda till nedskrivningar. Icke-kassaflödespåverkande nedskriv- ningar minskar Bolagets fria egna kapital och påverkar därmed utdel- ningsförmågan. Uppskattningar kräver ledningens bedömning samt definition av kassagenererande enheter för prövning av nedskrivnings- behov. Andra bedömningar kan leda till väsentligt skilda resultat och kan avvika från Bolagets faktiska finansiella ställning i framtiden.

3 Juridiska och regulatoriska risker

3.1 Ericssons globala verksamhet, inklusive den som bedrivs i högrisk jurisdiktioner och på marknader och inom affärsområden med hög risk, exponerar Bolaget för en lång rad risker.

Ericsson bedriver verksamhet över hela världen och påverkas av allmänna globala ekonomiska villkor liksom av den specifika juri- diska och regulatoriska miljön i vissa länder eller regioner, vilka kan förändras snabbt. Bolaget har kunder i över 175 länder, och en bety- dande andel av Ericssons försäljning kommer från tillväxtmarknader i regionerna Asien och Stillahavsområdet, Latinamerika, Östeuropa, Mellanöstern och Afrika.

Ericssons omfattande globala verksam- het, däribland jurisdiktioner och marknader med förhöjda risker och/ eller jurisdiktioner och marknader under utveckling, medför ytterli- gare risker för Bolaget på många fronter, bland annat beträffande sociala oroligheter, terrorattentat, krigshandlingar, ekonomisk och geopolitisk instabilitet och konflikter, missbruk av teknik, brott mot mänskliga rättigheter, pandemier, valutaregleringar, tullar eller andra handelsbegränsningar, ekonomier som är utsatta för stora fluktuatio- ner, nationalisering av privata tillgångar eller andra statliga åtgärder som påverkar flödet av varor och valutor, förändringar i olika länders politik avseende utländska investeringar, arbetsrätt, arbetsmiljöfrågor, effekter av klimatförändringar samt svårigheter att genomdriva avtal och driva in fordringar genom lokala juridiska system.

När Ericsson ingår avtal med regeringar eller regeringsanknutna organ, inklusive inom kritiska uppdrag, försvarsrelaterade eller andra känsliga eller klassificerade projekt, kan Bolaget bli föremål för ytter- ligare juridiska och regulatoriska krav samt ökade risker för negativa konsekvenser för anseendet. En ökad volym av dessa projekt kan också utsätta Ericsson för högre nivåer av geopolitiska risker när Bolaget försöker hantera relationer med regerings- och militära aktö- rer, vilka kan vara Ericssons kunder, partners och tillsynsmyndigheter. Dessa typer av projekt kan bli föremål för granskning och utmaning av externa intressenter. Misslyckande att adekvat hantera dessa risker kan resultera i potentiellt ansvar och negativa finansiella och anseendemässiga konsekvenser.

Ericsson ser löpande över sin geografiska utbredning, och har tidi- gare beslutat om och kan även i framtiden besluta om att lämna vissa jurisdiktioner när detta anses vara i Bolagets bästa intresse. Ericsson har exempelvis avvecklat sin verksamhet i Ryssland. Dessa avveck- lingar kan vara tids- och resurskrävande och innefatta komplexa juri- diska och regulatoriska processer som det kan ta många år att lösa. Det kan inte garanteras att Ericsson framgångsrikt kommer att kunna hantera de risker som uppstår till följd av sin globala närvaro, vilket kan medföra negativa konsekvenser för verksamheten, den finansiella ställningen och anseendet.

3.2 Ericssons omfattande internationella verksamhet är föremål för regulatoriska osäkerhetsfaktorer som kan påverka Bolaget negativt.

Efterlevnad av gällande eller ändrade lagar, regler och regelverk kan medföra ökade kostnader eller minskad efterfrågan på produkter och tjänster för Ericsson. Ericsson bedriver verksamhet globalt och är följaktligen exponerat för en stor mängd risker och en snabbt framväxande uppsättning lagar och regelverk. Lagar, regelverk och andra förväntningar är inte enhet- liga i olika jurisdiktioner och kan tolkas eller tillämpas olika, vilket kan öka komplexiteten och kostnaderna för regelefterlevnad samt medföra risk för associerade tvister eller verkställighet.

Bolaget kan bli föremål för viten och ogynnsamma utslag avseende verkställighet eller andra förfaranden på grund av bristande efterlevnad av lagar, regler och regelverk som är tillämpliga på Bolagets verksamhet. Detta kan med- föra en väsentlig negativ inverkan på Ericsson och dess kunder, Bola- gets anseende, affärer, finansiella ställning, verksamhet, forskning och utveckling, resultat, kassaflöden, framtidsutsikter samt nuvarande eller framtida kundrelationer, inkluderat både privata och statliga kunder. Ericsson strävar efter regelefterlevnad, men det innebär en betydande börda att övervaka och bibehålla efterlevnad i en global verksamhet i en värld i snabb förändring och en bransch som utvecklas.

Det finns ingen garanti för att Ericssons riktlinjer och program för regelefter- levnad, inklusive sådana som har utvecklats i anslutning till den nu avslutade tillsynen av den oberoende observatören, kommer att vara effektiva. Bolaget har inte efterlevt alla sådana lagar, regler och regel- verk tidigare och kan inte garantera att alla tidigare överträdelser har åtgärdats eller att ytterligare överträdelser inte kan komma att inträffa i framtiden.

Om Ericsson inte efterlever lagar, regler och regelverk kan detta även påverka kundernas krav på efterlevnad och/eller leda till faktiska eller uppfattade överträdelser av Ericssons avtalsförpliktelser gentemot kunderna, vilket leder till avtalskrav och intäktsförluster. Det kan även påverka Ericssons möjligheter att få nya kunder. Ytterligare förändringar i lagar, regler, regelverk och riktlinjer kan utsätta Ericsson för ansvar, ökade kostnader eller minskad efterfrågan på Bolagets produkter och tjänster, restriktioner i fråga om marknads- tillträde, samt oförmåga att leverera produkter av visst ursprung, vilket kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericsson, inklusive på Bolagets anseende, verksamhet, finansiella ställning, resultat, kassaflöden och framtidsutsikter.

Förändringar i lagar, regler och regelverk kan medföra negativa effekter på både Ericssons kunders och Bolagets verksamhet. Änd- ringar som innebär att det krävs striktare, mer tidskrävande eller mer kostsam planering eller lokalisering, eller tillstånd för uppförande av radiobasstationer och annan nätinfrastruktur, kan till exempel försena eller öka kostnaderna för att bygga nya nät eller bygga ut befintliga 106 Ericsson 2024 Riskfaktorer Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport nät, och till sist ha negativ inverkan på den kommersiella lanseringen och framgången för dessa nät.

Regleringar kring dataskydd och cyber- säkerhet kan dessutom påverka kundernas benägenhet att investera i tekniska lösningar som innefattar databehandling. Efterlevnaden av dessa snabbt föränderliga regelverk, både i den egna verksamheten och kundernas verksamhet, kräver tid och resurser. På ett liknande sätt kan regelverk inriktade på att sänka konsumentpriserna och regelverk eller regler om nätneutralitet också påverka förmågan eller viljan hos leverantörer av kommunikationstjänster att investera i nätinfrastruk- tur, vilket i förlängningen kan påverka Ericssons försäljning av system och tjänster. Fördröjd fördelning av radiofrekvenser samt fördelning mellan olika användningsområden kan bidra till ökade kostnader för leverantörer av kommunikationstjänster eller tvinga Bolaget att utveckla nya produkter för att kunna konkurrera.# Ericsson 2024 Riskfaktorer

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Finansiell rapport

Vidare har den snabba utvecklingen och lanseringen av verktyg som utnyttjar AI orsakat att regeringar överväger att reglera AI, även sådan AI som inte berör personuppgifter, vilket kan påverka arbetet med utveckling och regelefterlevnad. Dessutom utvecklar Ericsson många av sina produkter och tjänster utifrån befintliga lagar, regler och regelverk och tekniska standarder. Om dessa befintliga lagar och standarder ändras, eller om nya lagar, regler, restriktioner och regelverk och tekniska standarder införs för produkter och tjänster som tidigare inte har varit föremål för reglering kan Ericssons utvecklingsarbete eller leveranser försvåras avsevärt genom stigande kostnader för regelefterlevnad och förseningar eller avbrott. Efterfrågan på sådana produkter och tjänster kan också minska. Regeländringar för exempelvis licensavgifter, miljö, hälsa och säkerhet, datalokalisering, trygghet, integritetsskydd (inklusive för gränsöverskridande överföring av personuppgifter mellan till exempel EU och USA) och andra lagändringar kan leda till ökade kostnader och begränsa verksamheten för Ericsson eller för leverantörer av nätverks- och kommunikationstjänster. Även indirekta inverkningar från sådana ändringar och ändringar av lagar, regler och regelverk inom andra områden, till exempel prisregleringar, kan få negativa konsekvenser för Ericsson även om de specifika ändringarna av lagar, regler och regelverk inte direkt gäller Bolaget eller Bolagets produkter. Eftersom den bransch där Ericsson verkar har stor strategisk betydelse ökar ländernas fokus på riktlinjer och regelverk kring teknologi och infrastruktur, och myndigheterna kan komma att införa nya regelverk med ytterligare efterlevnadskrav, särskilt inom områden som rör cybersäkerhet och dataskydd. Efterlevnad av ständigt föränderliga regelverk kräver resurser och kan komma att kräva löpande investeringar och verksamhetsanpassningar.

På vissa marknader där Ericsson har verksamhet finns det dessutom risk att nationella regeringar aktivt favoriserar eller etablerar lokala leverantörer, eller lanserar krav på lokalt innehåll, på sina respektive marknader på bekostnad av utländska konkurrenter eller inför andra krav som påverkar Ericssons förmåga att tillhandahålla produkter och tjänster till sina kunder. Genomförandet av sådana åtgärder kan medföra negativa effekter på Ericssons nettoomsättning, marknadsandelar och möjligheter att införskaffa verksamhetskritiska komponenter.

Det är av yttersta vikt för Bolaget att följa tillämpliga exportkontrollregler och gällande sanktionsförordnanden eller andra eventuella handelsembargon. Exportkontrollregler, tullar, sanktioner eller andra typer av handelsrestriktioner som tillämpas för de länder där Ericsson har verksamhet, kan medföra minskade åtaganden i dessa länder och kan påverkas ytterligare av förändringar av landets ledning. Som ett exempel har ökade spänningar beträffande handeln mellan USA och Kina resulterat i ytterligare handelsrestriktioner och höjda tullar, vilket om utvecklingen fortsätter kan skada Bolagets möjligheter att konkurrera effektivt i Kina eller med kinesiska företag och ha en negativ påverkan på Ericssons verksamhet i landet. Behovet att avsluta eller dra ned på verksamhet på grund av införda handelsrestriktioner kan också medföra risk för klagomål från Bolagets kunder och andra risker.

Vidare förblir den geopolitiska situationen i delar av världen volatil och osäker, och nivån på exportkontroller och sanktioner är fortfarande relativt hög ur ett historiskt perspektiv. Denna nivå kan fortsätta stiga, vilket skulle få en betydande påverkan på Ericssons verksamhet. De senaste ökningarna av exportkontroll har speciellt riktat sig mot Kinas möjligheter att utveckla avancerade superdatorer och artificiell intelligens, inklusive de halvledare som behövs för dessa verksamheter. Ett genomgående element i sanktionerna är ekonomiska begränsningar för enskilda personer och/eller juridiska personer, men det kan även förekomma sanktioner som begränsar vissa typer av export och som i slutänden leder till ett fullständigt handelsembargo mot ett land.

Lagar, regler och regelverk beträffande exportkontroll och sanktioner är komplexa, uppdateras ofta och ökar i antal. Bolaget har inte efterlevt alla sådana regler eller regelverk avseende exportkontroll och sanktioner tidigare och kan inte garantera att alla tidigare överträdelser har åtgärdats eller att ytterligare överträdelser inte kan komma att inträffa i framtiden. Sådana överträdelser kan medföra en väsentlig negativ inverkan på Ericsson, inklusive på dess anseende, verksamhet, finansiella ställning, resultat, kassaflöden och framtidsutsikter, och skulle kunna utgöra en överträdelse av uppgörelsen med U.S. Securities and Exchange Commission(SEC).

Ericssons verksamhet är komplex och innefattar utveckling, produktion och leverans av telekommunikationslösningar till kunder i ett stort antal olika jurisdiktioner. Varje jurisdiktion har sin egen skattelagstiftning samt egna lagar, regler och regelverk som kan uppdateras eller ändras gällande dess tolkning eller genomdrivande, och Bolaget måste efterleva relevanta lagar, regler och regelverk i varje land. Dessa lagar, regler och regelverk innefattar inkomstbeskattning och indirekta skatter som moms och försäljningsskatter, källskatter på inhemska och gränsöverskridande betalningar samt sociala avgifter för Ericssons medarbetare. Lagar, regler och regelverk, liksom dess tolkning, förändras ständigt, vilket exponerar Bolaget för ytterligare skatterelaterade risker. Detta medför komplicerade skatteärenden och skattetvister som kan leda till att Bolaget blir skyldigt att betala ytterligare skatt. Ericsson blir från tid till annan ifrågasatt av skattemyndigheter, vilket medför en risk för ekonomiska påföljder kopplade till Bolagets skattehantering och relaterade frågor såsom internprissättning och intäktsredovisning. Processer med skattemyndigheter, inklusive rutinmässiga revisioner, bilaterala eller ömsesidiga förfaranden och andra processer, är komplexa och kan ta flera år att lösa, vilket kan skapa osäkerhet både i finansiella och verksamhetsmässiga aspekter. Vid ett ogynnsamt avgörande kan det leda till både böter och krav på ändringar av finans-, redovisnings- och andra verksamhetsmässiga processer, vilket kan få en materiell negativ inverkan på Bolagets verksamhet.

Eftersom Ericsson är ett globalt företag riskerar Bolaget dessutom att behöva betala skatt för samma intäkt i fler än en jurisdiktion (dubbelbeskattning). Detta kan ha negativ inverkan på Ericsson, inklusive på dess anseende, verksamhet, finansiella ställning, rörelseresultat, kassaflöden och framtidsutsikter. Ericsson kan inte garantera att Bolaget inte kommer att utsättas för ansvarsanspråk kopplat till Bolagets produkter eller kommer att behöva följa framtida regulatoriska krav. Ericsson kan dessutom påverkas av regulatoriska eller andra begränsningar som åläggs Bolagets kunders användning av radioutrustning, vilket kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, resultat, finansiella ställning, anseende och varumärke.

Allt det ovanstående kan ha en betydande och potentiellt kvarstående negativ inverkan på Ericsson, inklusive på dess anseende, verksamhet, marknadsandelar, tillgång till marknader, leverantörskedja och FoU-aktiviteter, finansiella ställning, resultat, kassaflöden eller framtidsutsikter.

3.3 Ericsson är föremål för vissa lagar, regler och regelverk (i USA, Storbritannien och i andra jurisdiktioner) beträffande antikorruption (vilket omfattar regler mot mutor, penningtvätt, sanktioner, terrorfinansiering och regler om antiterrorism) samt andra krav eller villkor i andra jurisdiktioner eller som införts som resultat av granskningar av och beslut om utländska direktinvesteringar, och kan bli föremål för noggrann granskning av statliga myndigheter. Ericsson är från tid till annan inblandat i juridiska tvister och regulatoriska granskningar, och är föremål för vissa andra regulatoriska krav, villkor och avtal. Om någon av dessa stämningar eller juridiska tvister avgörs till Ericssons nackdel, eller om det beslutas att Bolaget inte efterlever något av dessa regulatoriska krav, villkor eller avtal, kan Bolaget tvingas betala omfattande skadestånd, böter och/eller viten, 107 Ericsson 2024 Riskfaktorer

Erichsson kan potentiellt utsättas för uteslutning från statliga myndigheter i USA och andra länder, anseenderisk samt potentiell ovilja från motparter att fortsätta affärsrelationer. Dessutom kräver dessa pågående ärenden och undersökningar betydande resurser och kostnader för undersökningar, efterlevnad och avhjälpande som kan leda till allvarliga konsekvenser för ekonomin och anseendet. Dessutom, på grund av den strategiska karaktären av den bransch där Ericsson verkar och Ericssons tidigare redovisade regulatoriska granskningar, är Ericsson noggrant observerad av statliga myndigheter och kan bli föremål för ökad granskning från tillsynsmyndigheter. Som tidigare redovisats har Ericsson hanterat ärenden med statliga myndigheter genom förlikning, vilket har ökat det regulatoriska fokuset på Bolagets nuvarande och framtida rutiner för regelefterlevnad. Denna ökade granskning exponerar Ericsson för en förhöjd risk för revision av regelefterlevnaden, utredningar och verkställighetsåtgärder. Framtida uppfattad eller faktisk bristande efterlevnad av tillämpliga lagar och regler kan leda till betydande böter få negativa effekter på anseende Bolagets anseende, vilket kan påverka Ericssons affärsrelationer och kundförtroende.I samband med Ericssons förvärv av Vonage, och som villkor för Committee on Foreign Investment in the United States (CFIUS) godkännande av förvärvet, ingick Vonage, Ericsson, och US Department of Justice och US Department of the Treasury, i deras egenskap av CFIUS monitoring agencies, ett nationellt säkerhetsavtal i juli 2022. Avtalet innebär restriktioner för åtkomst till vissa typer av känsliga data, känslig utrustning och känsliga system. Vonage och Ericsson samarbetar med CFIUS monitoring agencies gällande den pågående efterlevnaden av restriktionerna i det nationella säkerhetsavtalet, relaterade insatser för att åtgärda de problem som CFIUS monitoring agencies framfört avseende sådan åtkomst samt med CFIUS monitoring agencies förfrågningar om information. Det pågående regelefterlevnadsarbetet och relaterade åtgärder har krävt förändringar av Vonages verksamhet, inklusive att verksamhet minskat eller upphört i vissa jurisdiktioner. Ytterligare förändringar kan komma att behöva göras vilket kan påverka Vonages verksamhet negativt, inklusive förändringar i affärsstrukturen och ytterligare åtgärder inom regelefterlevnaden med därtill relaterade kostnader. CFIUS monitoring agencies bedömning av integrationen av, och kopplingarna mellan, Ericssons och Vonages teknologier kan också förlänga Ericssons time-to-market. Vonage och Ericsson fortsätter att samarbeta med CFIUS monitoring agencies genom att utreda tidigare och nuvarande efterlevnad av villkoren i det nationella säkerhetsavtalet. Det slutliga utfallet fortsätter att vara ovisst. Överträdelser av ett CFIUS-begränsningsavtal, såsom det nationella säkerhetsavtalet, kan leda till en verkställighetsåtgärd som medför böter eller andra åtgärder. CFIUS har ökat sina resurser och fokus på verkställande, och har nyligen ålagt kraftiga böter för överträdelser av andra begränsningsavtal, där överträdelserna avsett obehörig tillgång till känslig data och underlåtenhet att omedelbart rapportera sådana incidenter till CFIUS.

I februari 2022 informerade Ericsson offentligt att en intern utredning från 2019 omfattade en granskning av Ericssons anställda, återförsäljare och leverantörer i Irak under perioden mellan 2011 och 2019. Utredarna kunde inte fastslå de slutgiltiga mottagarna av några betalningar eller visa att någon Ericssonanställd var direkt involverad i finansiering av terroristorganisationer. Bolagets interna Irakutredning under 2019 drog inte slutsatsen att Ericsson gjort eller var ansvarig för någon betalning till någon terroristorganisation. Bolaget fortsätter att fullt ut samarbeta med US Department of Justice i dess utredning av de frågor som diskuterades i den interna Irakutredningen från 2019 och i relaterade frågor som rör jurisdiktioner, bland annat Irak. Bolaget tillhandahåller ytterligare dokument och annan information som fortsätter att efterfrågas av US Department of Justice. Eftersom ytterligare information fortsätter att identifieras och utvärderas i fortsatt samarbete med US Department of Justice i den pågående utredningen, förväntas det inte dras några definitiva slutsatser om resultatet förrän utredningen är avslutad. Omfattningen och varaktigheten av den utredningen fortsätter att vara oviss.

Ericsson har en skyldighet att följa antikorruptionslagar och mutbrottslagstiftningen i de jurisdiktioner där Ericsson är verksamt, inklusive US Foreign Corrupt Practices Act och Storbritanniens Bribery Act, samt andra liknande lagar i andra länder där Bolaget gör affärer. Som ett resultat av att Ericsson gör affärer i utlandet, inklusive genom distributionspartners och agenter, är Ericsson exponerat för risk att bryta mot antikorruptionslagar. Som ett bolag som bedriver verksamhet inom vissa reglerade sektorer har Ericsson kontakt med både myndigheter och statligt ägda verksamheter vars anställda ofta betraktas som utländska tjänstemän i enlighet med US Foreign Corrupt Practices Act och annan tillämplig lagstiftning mot mutor. Vissa av de jurisdiktioner där Ericsson bedriver verksamhet har rättssystem under utveckling och kan ha högre nivåer av korruption än i mer utvecklade jurisdiktioner. Faktisk eller påstådd bristande regelefterlevnad av antikorruptionslagar och andra lagar som reglerar uppförande vid affärer med statliga organ och/eller representanter (inklusive lokala lagar) kan leda till straffrättsliga och civilrättsliga påföljder och andra korrigerande åtgärder. Detta kan ha negativ inverkan på Ericsson, inklusive på dess anseende, verksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat, kassaflöden och framtidsutsikter. Mer information om vissa av de juridiska processer och utredningar där Ericsson är part finns i avsnittet ”Juridiska tvister” i förvaltningsberättelsen.

3.4 Ericsson är part i stämningar och juridiska tvister som, i de fall slutresultatet blir negativt för Bolaget, kan medföra att Bolaget måste betala omfattande skadestånd, böter och/eller viten.

Ericsson är part i olika juridiska tvister som en följd av den ordinarie affärsverksamheten. Dessa tvister inkluderar till exempel kommersiella och kontraktuella tvister, tvister om immateriella rättigheter, arbetstvister och undersökningar och utredningar från regering eller myndigheter, exempelvis tvister om kartellbekämpning och skattelagstiftning. Juridiska tvister kan vara kostsamma, utdragna och orsaka störningar i den normala verksamheten. Det är dessutom svårt att förutspå utgången av komplicerade tvister. Ett negativt utslag i ett visst mål kan medföra en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, resultat, finansiella ställning och anseende.

I och med att Ericsson är ett börsnoterat företag kan talan väckas mot Bolaget där den kärande parten hävdar att Bolaget eller dess anställda har underlåtit att följa värdepapperslagstiftning, bestämmelser på aktiemarknaden eller andra lagar, bestämmelser och krav. Oavsett om det finns fog för påståendena eller inte kan den tid och de kostnader som avsätts för att försvara Bolaget och dess anställda, liksom eventuell förlikning eller skadestånd till den kärande parten, ha en betydande inverkan på Ericssons redovisade resultat och anseende. Dessutom är Bolaget från tid till annan, och kan i framtiden komma att bli, föremål för ytterligare undersökningar, stämningsansökningar eller andra tvister eller åtgärder, regulatoriska eller andra, som uppkommer i relation till de ärenden som beskrivs ovan samt relaterade eller andra stämningsansökningar och undersökningar. Ett ofördelaktigt utfall av sådana stämningsansökningar, regulatoriska tvister eller åtgärder kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, finansiella ställning och resultat. Mer information om vissa av de rättsprocesser och utredningar där Ericsson är part finns i avsnittet ” Juridiska tvister” i förvaltningsberättelsen.

3.5 Ericsson lyder under ett brett spektrum av snabbt föränderliga regelverk gällande integritet, säkerhet och datalokalisering samt motsvarande avtalsförpliktelser, och kan bli föremål för regulatoriska påföljder och/eller utsättas för anspråk gällande kontraktsbrott om Bolaget bedöms inte uppfylla dessa.

Ericsson och vissa av Bolagets tredjepartsleverantörer tar emot, lagrar, hanterar, överför, använder och behandlar på annat sätt information som tillhör Bolaget och dess verksamhet, inklusive personuppgifter, samt information om kunder och presumtiva kunder, slutanvändare, anställda och leverantörer av kommunikationstjänster, inklusive personuppgifter (tillsammans ”konfidentiell information”). Striktare regelverk beträffande integritet, säkerhet och datalokalisering är under snabb utveckling i många länder och på många marknader där Ericsson har verksamhet, inklusive den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR i EU/Storbritannien) och nationella integritetsregelverk i Indien, Kina och vissa delstater i USA (till exempel Consumer Privacy Act i Kalifornien och liknande lagar i andra delstater). Dessa regler kräver att de som hanterar dessa data bland annat ska avisera enskilda personer om hur personuppgifter används och ge enskilda personer vissa rättigheter gällande sådan information, bland annat rätten att komma åt, korrigera och radera sådan information, möjlighet att avstå ifrån viss användning (opt out) och utlämnanden av sådan information. Dessutom utvecklas globalt regulatoriska krav för cybersäkerhet, inklusive regelverk och lagar relaterade till rapportering av cybersäkerhetsincidenter, säkerhet i leverantörskedjan, säker utveckling och grundläggande cybersäkerhetskrav i EU, bland annat NIS 2-direktivet (EU), cyberresiliensförordningen (EU) och 2024 Telecommunications (telecom cyber security) Rules (Indien), som kan vara tillämpliga på Ericssons interna verksamhet, portfölj och kunders verksamhet. Ericsson har även avtalsförpliktelser gentemot kunder och tredje parter relaterade till integritet, säkerhet och användning av data i allmänhet, vilket bland annat kräver att Ericsson säkerställer lämplig säkerhet och begränsar användning av kundernas konfidentiella information. Även om Ericsson strävar efter att uppfylla tillämpliga regelverk gällande integritet, säkerhet och datalokalisering samt avtalsförpliktelser, kan komplexitet, osäkerhet, tidsåtgång för implementering av nya lagar, utmaningar med att tillämpa koncepten på ny teknik samt motsägelser i lokala och regionala regelverk för integritet, säkerhet och datalokalisering betyda att Ericsson inte bedöms uppfylla dessa krav eller avtalsförpliktelser, och därmed bli föremål för påföljder eller krav relaterade till överträdelser av avtal, med potentiell skada på Ericssons varumärke och anseende.# Ericsson fortsätter att regelbundet granska sitt integritetsskydd och sin cybersäkerhet i den globala verksamheten för att efterleva dessa olika globala och stän- digt föränderliga krav, vilket kräver och kan komma att kräva bety- dande investeringar och resurser. Ericsson granskar datahantering i samband med Bolagets kundsupportfunktion, och Bolaget håller på att identifiera och implementera vissa förändringar, till exempel änd- ringar i dataåtkomst och tillägg till kundavtal, riktlinjer och rutiner. På grund av att regelverk gällande integritet, säkerhet och datalokalise- ring ser olika ut i olika delar av världen kan ett enstaka fall där Ericsson konstaterats uppvisa bristande efterlevnad, eller en allvarlig överträ- delse av konfidentialitet eller störning av säker drift, leda till att regu- latoriska myndigheter i olika jurisdiktioner ådömer separata påföljder eller andra utslag mot Ericsson. På grund av hur Ericssons verksam- het är beskaffad, där det handlar om telekommunikationer och kritisk infrastruktur, och den mängd personuppgifter som Ericsson hanterar eller behandlar kan en sådan händelse få omfattande följdverkningar, till exempel order om att ändra verksamheten eller sluta behandla personuppgifter, även om detta varit ett olycksfall eller orsakats av en tredje part utanför Ericssons kontroll. Konsekvenserna kan bland annat innefatta stora viten samt betydande skadeståndsanspråk och förlorat förtroende från kunder, slutanvändare och anställda. Detta kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons anseende, finan- siella ställning och resultat, och kan kräva ändrade affärsmetoder och potentiellt tjänster, funktioner, integreringar och andra egenskaper i Bolagets erbjudanden.

3.6 Ericsson kan bedömas inte uppfylla befintliga, nya och kommande regelverk för obligatorisk tillbörlig aktsamhet gällande mänskliga rättigheter och miljö, och kan bli föremål för administrativa påföljder och/eller skadeståndsansvar.

Regelverk som hanterar företags uppträdande i relation till mänskliga rättigheter och miljöpåverkan är under snabb utveckling. Ny lagstift- ning som inför striktare krav på tillbörlig aktsamhet (till exempel USA:s lag mot tvångsarbete Uyghur Forced Labor Prevention Act, UFLPA), den norska Åpenhetsloven, den brittiska Modern Slavery Act, den fran- ska Duty of Vigilance Law och den tyska Supply Chain Due Diligence Law) har redan trätt i kraft och kräver att Ericsson utvärderar risker i värdekedjan, däribland i hela leverantörskedjan, inte bara gällande direkta leverantörer. Dessutom kommer framtida EU-lagstiftning (direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet samt förordningen om förbud mot tvångsarbete) att ställa ytterligare betydande krav på Ericsson vad gäller att införa och förfina ytterligare mekanismer för att identifiera, hantera, förebygga och avhjälpa vissa risker beträffande mänskliga rättigheter och miljö inom verksamheten och affärsrelationer samt krav på Ericssons ledning att ha tillsyn över dessa frågor.

På grund av denna befintliga och framtida lagstiftning kan Ericsson komma att förväntas företa allt mer detaljerade gransk- ningar utifrån tillbörlig aktsamhet av tredje parter, till exempel kunder, leverantörer och anställda, varav vissa kan sakna de kontroller och data som krävs för att hjälpa Ericsson med sin efterlevnad. På grund av denna lagstiftnings globala räckvidd kan påverkan i alla länder där Ericsson har verksamhet eller samarbetar med leverantörer, kunder eller andra tredje parter komma att leda till bristande efterlevnad och därigenom potentiella administrativa påföljder, skadeståndsansvar eller annat ansvar samt skadat anseende. Dessutom är det på ett liknande sätt som enligt USA:s lag mot tvångsarbete Uyghur Forced Labor Prevention Act, UFLPA, och EU:s kommande förordning om för- bud mot tvångsarbete möjligt för tullmyndigheter att beslagta och för- störa leveranser som innehåller komponenter som tillverkats genom tvångsarbete, om inte företaget ifråga kan lämna trovärdiga bevis på åtgärder för tillbörlig aktsamhet i leverantörskedjan som bevisar att inget tvångsarbete förekommit. Sådana åtgärder från brottsbe- kämpande myndigheter skulle ha en betydande inverkan på Bolagets ekonomi och dess anseende samt påverka Ericssons verksamhet och affärsrelationer.

För att efterleva relevant lagstiftning måste Ericsson öka transparensen i leverantörskedjan samt sin kännedom om leve- rantörsbasen och materielinnehållet. Ericsson kan också behöva för- ändra leverantörskedjorna från högriskländer, vilket kan få negativa ekonomiska konsekvenser, inklusive att öka de totala kostnaderna som är förknippade med Bolagets verksamheter.

4 Risker relaterade till cybersäkerhet

4.1 Sårbarheter (och hotaktörer som utnyttjar sårbarheter), bland annat i Ericssons produkter, tjänster och verksamhet, kan leda till röjande av identiteter, utsatta medarbetare, missbruk av konton, nätverkstörningar, cybersäkerhetsincidenter samt bety- dande skada för Ericsson eller Ericssons kunder, där var och en kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons affärer, verksamhet, finansiella resultat, kund- och leverantörsrelationer, anseende och varumärke, och kan leda till betydande viten eller stämningsan- sökningar, eller till regulatoriska granskningar eller åtgärder.

Ericsson förlitar sig på IT-system, bland annat hårdvara, mjukvara, teknisk infrastruktur och nätverk för både intern och extern verksam- het som är kritiska för Bolagets verksamhet. Ericsson utvecklar, äger och driver vissa av dessa IT-system, men förlitar sig även på tredje parter för många IT-system och relaterade produkter och tjänster, inklusive, men inte begränsat till, molntekniktjänster. Bolaget expo- neras för många föränderliga cybersäkerhetsrisker, bland annat från olika hotaktörer, till exempel statligt understödda organisationer, opp- ortunistiska hackare och hacktivister, och även via olika angreppsy- tor, till exempel social ingenjörskonst/nätfiske, skadlig kod (inklusive utpressningsprogram), insiderverksamhet, mänskliga eller tekniska fel, samt som resultat av programfel, felaktiga konfigurationer eller utnyttjade sårbarheter i mjukvara eller hårdvara.

Cyberangrepp och säkerhetsincidenter förväntas bli allt vanligare och allvarligare. Angriparna förväntas bli allt mer sofistikerade och mer ofta använda verktyg och tekniker som utformats för att kringgå kontroller, undvika upptäckt och radera eller dölja bevis och spår, vil- ket betyder att Ericsson kan vara oförmöget att upptäcka, undersöka, begränsa eller återställa efter framtida angrepp eller incidenter i tid eller på ett effektivt sätt. Om eventuella sårbarheter i Ericssons produkter eller tjänster inte upptäcks under utveckling eller pågående drift, finns det en risk att hotaktör utnyttjar sårbarheten för att orsaka betydande skador på Ericsson eller Ericssons kunder. Vidare har hotaktörer, inklu- sive statligt understödda, tillgång till betydande resurser och avance- rad expertis, inklusive AI-teknik, något som Ericsson kan ha otillräcklig kapacitet för att upptäcka eller åtgärda.

Sårbarheter i Ericssons 109 Ericsson 2024 Riskfaktorer Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport produkter, eller tjänster som inte upptäcks och åtgärdas under produk- ternas utveckling eller vid leverans kan utnyttjas av en hotaktör för att orsaka skada på Ericssons kunder, slutanvändarna eller Ericsson med potentiella samhällseffekter eller dubbel väsentlig negativ inverkan. Sårbarheter kan uppkomma i olika faser under produktens livscykel. Så gott som all modern mjukvara kan bestå av komponenter med öppen källkod eller komponenter som levereras av tredje part. Detta gäller även mjukvara i nätverk, och brister i säkerheten som inte åtgärdats kan utsätta Ericssons kunder för olika grader av risk och exponera Ericsson för ersättningsansvar eller leda till förlust av kunder.

Dessutom kan hotaktörer som utnyttjar sårbarheter i Ericssons IT-system, processer eller personal på grund av otillräcklig implemen- tering av kontroller, till exempel brist på åtkomstkontroll eller använd- ning av mer sofistikerad angreppsteknik, resultera i säkerhetsinciden- ter som påverkar konfidentialiteten, tillgängligheten eller integriteten för Ericssons IT-system, konfidentiella information, personal, produk- ter, tjänster eller lösningar. Sådana incidenter innefattar dataintrång, andra intrång, spionage, sabotage, störande angrepp som utnyttjar skadlig kod (till exempel utpressningsprogram eller annan utpress- ningsbaserad taktik), utnyttjande av sårbarheter gällande hårdvara eller mjukvara, programfel, felaktigt konfigurerad hårdvara eller mjuk- vara i Ericssons IT-system, integritetsintrång, informationsläckor gällande konfidentiella data, obehörig eller oavsiktlig användning eller ändringar av data eller konton, bedrägeri samt allmänt missbruk.

Ericsson använder sig i hög grad av tredje partsleverantörer, till vilka Bolaget har lagt ut betydande delar av sina IT-system, pro- duktutveckling, tjänster samt finans och andra interna och externa verksamheter. Händelser eller incidenter som uppstår på grund av sårbarheter i deras verksamhet eller i produkter som de tillhandahåller kan medföra en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet. Sådana händelser eller angrepp kan medföra störningar i Ericssons verksamhet, att värdefull eller känslig information eller personupp- gifter läcker ut, eller skador på Ericssons produkter som installerats i Bolagets kunders nätverk.

I början av 2024 offentliggjorde till exem- pel en leverantör en sårbarhet i en tredjepartsteknik för fjärranslut- ning som Ericsson använde. Detta föranledde en grundlig och rigorös utvärdering av potentiella indikationer på intrång i Ericssons IT-miljö. En omfattande analys av alla system bekräftade slutgiltigt att det inte fanns några tecken på intrång.Vidare har Ericsson förvärvat och fortsätter att förvärva bolag som kan ha sårbarheter i cybersäkerheten och/eller osofistikerade metoder för bedrägeridetektering, autentiseringskontroller eller andra säkerhetsåtgärder, vilket kan exponera Bolaget för betydande risker gällande cybersäkerhet, drift och ekonomi. En cybersäkerhetsincident i Ericssons verksamhet eller leverantörskedja kan ha negativ inverkan på integriteten för de lösningar eller tjänster som Ericsson tillhandahåller samt på Ericssons möjligheter att uppfylla rättsliga eller avtalsmässiga krav. Sådana incidenter kan utgöras av avsiktliga eller oavsiktliga förehavanden som möjliggör manipulation av komponenter, användning av s.k. bakdörrar eller skadlig kod, införande av sårbarheter i komponenter eller mjukvara eller annat som gör att en leverantör inte kan fullgöra sina åtaganden gentemot Ericsson. Alla cybersäkerhetsincidenter såsom oavsiktlig användning, missbruk, felaktig konfigurering eller oavsiktliga händelser som rör Ericssons verksamhet, leverantörskedja eller produktutveckling, tjänster, tredjepartsleverantörer eller installerade produkter kan medföra allvarlig skada för Ericsson. Ericssons IT-system, lagringstjänster och övriga affärssystem samt de system, den lagring och de affärssystem som underhålls av Bolagets tredjepartsleverantörer har tidigare varit, och förväntas i framtiden komma att bli, föremål för cybersäkerhetsincidenter. Ericsson förväntar sig fortsatta intrångsförsök för att få otillåten tillgång till Bolagets IT-system och/eller konfidentiella information, liksom andra former av missbruk och verksamhetsstörande angrepp. I vissa fall är det svårt att förutsäga eller omedelbart identifiera sådana incidenter och den skada de kan orsaka. Ericsson kan inte heller garantera att ingen skadlig incident kommer att inträffa i framtiden. Om en verklig eller påstådd säkerhetsincident inträffar i Ericssons nätverk eller i ett nätverk som tillhör en av Bolagets tredjepartsleverantörer, kan Ericsson åsamkas betydande kostnader och Bolagets anseende kan skadas. Även om Ericsson arbetar för att skydda Bolagets interna infrastruktur och utvärdera och validera säkerheten hos tredjepartsleverantörer för att minska dessa potentiella risker, bland annat genom säkerhetskrav och utbildning av Ericssons anställda, går det inte att garantera att sådana åtgärder kommer att vara tillräckliga för att förhindra säkerhetsincidenter. Ericsson kan inte garantera att Bolagets program och processer för cybersäkerhet kommer att implementeras fullt ut, efterlevas eller vara effektiva när det gäller att skydda Ericssons IT-system och konfidentiella information. Alla försäkringar som Bolaget tecknar kan vara delvis eller helt otillräckliga för att täcka förluster eller kostnader associerade med att svara på och avhjälpa några eller alla cybersäkerhetsincidenter Bolaget kan komma att utsättas för. Vidare kan infiltratörer ha tillgång till eller stjäla konfidentiell information, alternativt skada nätverk tillhörande Ericsson eller Ericssons kunder med tekniska eller icke-tekniska metoder. För att få strategisk tillgång till eller stjäla specifik information kan konkurrenter eller stater använda infiltratörer alternativt rekrytera anställda som säljer information eller tjänster för personlig vinning. En sådan incident kan orsaka Ericsson betydande skada. Om Ericssons eller kunders identiteter eller åtkomster missbrukas eller utsätts för intrång kan det vara svårt att särskilja behöriga parter som utför normala kontoaktiviteter från hotaktörer som begår dataintrång eller missbrukar inloggningsinformation. Ericsson har obligatoriska rutiner för identitets- och åtkomsthantering för åtkomst till Ericssons kunders nät. Eventuella begränsningar i denna åtkomst riskerar att försämra Ericssons förmåga att leverera tjänster och produkter till sina kunder. Dessutom kan hotaktörer inrikta sig mot anställda, eller andra med åtkomst till Ericsson, genom tekniska och icke-tekniska metoder. Slutanvändare är fortfarande en av de vanligaste attackingångarna för att få tillgång till företag. Med en heterogen personalstyrka på cirka 94 000 anställda och 10 000 icke-anställda föreligger det risk för utpressningsprogram, störningar eller förlust av information som resultat av storskaliga attacker mot Ericssons anställda eller mot samhället i stort. Dessutom kan distansarbete och hybridarbete på Ericsson (och hos många tredjepartsleverantörer) också öka denna risk på grund av de utmaningar som följer av att hantera fjärrdatorresurser och säkerhetssårbarheter som finns i många icke-företagsnätverk och hemmanätverk. Dessa risker ökar och utvecklas snabbt, och allt det ovanstående kan resultera i en väsentlig negativ inverkan på Ericssons affärer, verksamhet, finansiella resultat, kund- och leverantörsrelationer, anseende och varumärke, och resultera i ekonomiska påföljder, stämningsansökningar, regulatoriska granskningar och andra myndighetsåtgärder.

4.2 Ericsson införlivar AI-teknik i vissa produkter, tjänster och processer, vilket kan leda till operativa risker och anseenderisker.

Ericsson har införlivat och avser att fortsätta införliva AI-teknik i sina produkter, tjänster och processer. Marknaden för sådana teknologier utsätts för snabba teknologiska förändringar, innovation, utvecklande industristandarder samt föränderliga kundbehov, krav och preferenser. Ericssons framgång beror på dess förmåga att fortsätta att innovera och förbättra befintliga produkter och tjänster, utöka utbudet samt förutse och reagera på den snabbt föränderliga miljön och utveckla och introducera nya erbjudanden som håller jämna steg med teknologiska och konkurrensmässiga utvecklingar.

Som med många innovationer medför AI risker och utmaningar som skulle kunna ha en negativ påverkan på Ericssons verksamhet. Om Ericsson inte kan hålla jämna steg med den snabba tekniska utvecklingen inom AI kan Bolagets konkurrensställning och affärsresultat bli lidande. Att införa den här nya tekniken, särskilt generativ AI, i interna processer samt nya och befintliga produkt- och serviceerbjudanden kan resultera i nya utökade risker och skyldigheter, bland annat till följd av ökad granskning av myndigheter eller rättsliga instanser, tvister, frågor kopplade till efterlevnad, etiska frågeställningar, immateriella rättigheter,

110

Ericsson 2024

Riskfaktorer

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Finansiell rapport

integritets- eller säkerhetsrisker, samt andra faktorer som skulle kunna ha en negativ påverkan på Ericssons anseende, verksamheten, och den finansiella ställning och resultat.

Ericsson kan misslyckas med att identifiera eller lösa etiska och juridiska frågor relaterade till AI innan de uppstår. Regleringen av AI-teknologi förändras snabbt, vilket komplicerar både regelefterlevnad och utvecklingsinsatser. AI-relaterade problem, brister och/eller misslyckanden kan leda till juridiska och/eller regulatoriska åtgärder, inklusive i förhållande till föreslagen lagstiftning som reglerar AI i vissa jurisdiktioner, såsom Europeiska unionen, vilken förändras över tid, och som ett resultat av nya tillämpningar av befintlig dataskyddsreglering, vilket skulle kunna skada Ericssons anseende eller på annat sätt väsentligt skada dess verksamhet.

AI-tekniker kan skapa problem med korrektheten, oavsiktlig partiskhet och diskriminerande utfall, eller kan skapa eller förlita sig på innehåll som är felaktigt eller bristfälligt. Om inte Ericsson på ett korrekt sätt reagerar på denna föränderliga miljö eller rekommendationerna, innehållet eller analyserna som AI-applikationerna producerar är eller påstås vara bristfälliga eller felaktiga kan Ericsson utsättas för konkurrensskada, potentiella skadeståndskrav eller skador på varumärket eller anseendet.

Det juridiska och regulatoriska landskapet som omger AI-tekniken utvecklas snabbt och är behäftat med osäkerhet, inklusive inom områden som immateriella rättigheter, cybersäkerhet samt skydd av personlig integritet och data. Det råder exempelvis osäkerhet kring giltigheten och verkställigheten av immateriella rättigheter avseende användningen, utvecklingen och införandet av AI-teknik. Efterlevnad av nya eller föränderliga lagar, regelverk eller branschstandarder kan innebära betydande operativa kostnader och kan begränsa Ericssons förmåga att utveckla, införa eller använda AI-teknik. Det går inte att lämna några garantier för att de åtgärder Ericsson har vidtagit för att minska de potentiella riskerna kopplade till AI kommer att vara tillräckliga. Allt det ovanstående skulle kunna resultera i en väsentlig negativ inverkan på Ericssons anseende, verksamheten, och den finansiella ställning och resultat.

5 Risker relaterade till miljö, samhällsansvar och ansvarsfullt företagande

5.1 Bristande efterlevnad av regelverk och lagar om uppträdande gällande miljö, samhällsansvar och ansvarsfullt företagande kan i tillämpliga jurisdiktioner utsätta Ericsson för risk för betydande viten och andra sanktioner eller skadeståndsansvar.

Ericsson lyder under lagar, regler och regelverk samt relaterade krav gällande miljö, samhällsansvar och ansvarsfullt företagande som är tillämpliga på Ericssons verksamhet, anläggningar, produkter och tjänster. Ericsson förväntar sig att dessa lagar, regler och regelverk, och de resurser som krävs för att följa dessa kommer att öka när regeringar inför nya lagar, regler, regelverk och andra krav. Det finns en risk att Ericssons åtgärder för att hantera efterlevnad av dessa lagar, regler och regelverk och andra krav inte är effektiva för att undvika potentiella skadestånd som härrör från Bolagets nuvarande, historiska och framtida processer, verksamhet och affärsförbindelser.Ericsson har tidigare brustit i att efterleva vissa av dessa lagar, regler, regelverk och andra krav, och om Bolaget inte följer dem i framtiden kan Bolaget utsättas för betydande viten och andra sanktioner eller skadeståndsansvar som kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericsson. Om leverantörerna inte följer uppförandekoden för affärspartners och relaterade lagar avseende miljö, samhällsansvar och ansvarsfullt företagande kan detta också få en väsentlig negativ inverkan på Ericsson. Det finns även en risk för att Ericsson drabbas av kostnader avseende miljö-, arbetsmiljö- eller säkerhetsansvar, eller för att även i fortsättningen följa nu gällande och framtida tillämpliga lagar och regelverk eller för att åtgärda eventuella brister. Framtida regelverk eller domstolsavgöranden, liksom eventuella förändringar i tolkningen av befintliga lagar, kan ha en betydande negativ inverkan på Ericsson. Dessa föränderliga regler, bestämmelser och förväntningar från intressenter har resulterat i, och kommer sannolikt att resultera i, ökade allmänna och administrativa kostnader samt ökade krav på ledningens tid och uppmärksamhet. Till exempel kan det vara kostsamt, svårt samt ta lång tid att utveckla och handla utifrån initiativ för miljö, samhällsansvar och ansvarsfullt företagande samt att samla in, mäta och redovisa information och mätetal för miljö, samhällsansvar och ansvarsfullt företagande, och redovisningsstandarderna fortsätter att utvecklas. Underlåtenhet att hantera ovanstående risker kan ha en negativ inverkan på Ericssons verksamhet, resultat, finansiella ställning, anseende och varumärke. Nya lagar, regler, regelverk och standarder om miljö, hälsa och säkerhet håller på att tas fram, bland annat med koppling till klimatförändringar och deras potentiella miljöpåverkan, vilket kan påverka Ericsson, Bolagets leverantörer och Bolagets kunder. Sådana lagar, regler, regelverk och standarder kan leda till ytterligare direkta kostnader för Ericsson för efterlevnad, däribland kostnader för ändringar i tillverkningsprocesser eller kostnader för anskaffning av råmaterial och komponenter som används i Ericssons produkter, samt till ökade indirekta kostnader som ett resultat av att Bolagets kunder och leverantörer ådrar sig ökade kostnader som förs vidare till Ericsson. Dessa kostnader kan inverka negativt på Ericsson, inklusive på Bolagets anseende, verksamhet, finansiella ställning, resultat, kassaflöden eller framtidsutsikter. Det är svårt att göra en rimlig bedömning av miljöfrågornas framtida konsekvenser, såsom klimatförändringar och extrema vädertillstånd, inklusive eventuella skadestånd. Vidare kan U.S. Securities Exchange Commissions upplysningskrav avseende specificerade mineraler (konfliktmineraler) inverka negativt på tillgången, priserna och inköpsprocesserna för mineraler som används för tillverkning av vissa av Ericssons produkter, vilket kan ha en väsentlig negativ inverkan på Bolagets verksamhet. Eftersom Ericssons leverantörskedja är komplex kan det hända att Bolaget trots processerna för tillbörlig aktsamhet inte i tillräckligt hög grad lyckas kontrollera ursprunget för de aktuella mineraler som används i Bolagets produkter, vilket kan skada Bolagets anseende och verksamhet. Ericsson kan också stöta på utmaningar om kunderna begär att alla Ericssons produktkomponenter ska vara certifierade som ”konfliktfria”. Ericsson är medvetna om att liknande utmaningar finns för andra mineraler och metaller som ligger utanför omfattningen för informationsgivningsreglerna från U.S. Securities Exchange Commission. I april 2024 trädde dessutom EU-kommissionens förordning om kritiska råmaterial i kraft. Den avser att förbättra EU:s tillgång till säkra och hållbara leveranser av vissa råmaterial som ska klassas som kritiska eller strategiska. Lagstiftningsinitiativen i förordningen om kritiska råmaterial kan påverka Ericssons nuvarande leverantörskedjor relaterat till anskaffning av vissa råmaterial, och sådan inverkan kan därmed ha negativ effekt på verksamheten.

5.2 Det görs allt hårdare granskningar från intressenternas sida av frågor gällande miljö, samhällsansvar och ansvarsfullt företagande.

Investerare, kunder, beslutsfattare och andra intressenter lägger allt större vikt vid bolagens hantering av klimatförändringar, humankapital samt övriga frågor gällande miljö, samhällsansvar och ansvarsfullt företagande. Ericsson deltar i ett antal olika initiativ för att hantera sådana frågor och uppfylla intressenternas förväntningar. Sådana initiativ kan emellertid vara kostsamma och kanske inte får önskad effekt. Dessutom utnyttjar många av Ericssons initiativ metoder, standarder och data som är komplexa, ibland beroende av tredje parter och som fortsätter att utvecklas. Vidare har intressenterna olika, och ibland motstridiga, förväntningar, och förespråkare av samt motståndare till olika ämnen tar i allt högre grad till aktivism, inklusive tvister, för att föra fram sitt perspektiv. Att hantera intressenternas förväntningar, inklusive de framväxande legala kraven, medför kostnader, och en bristande förmåga att navigera genom sådana förväntningar, liksom ändrade tolkningar av befintliga lagar eller regelverk, kan resultera i skador på anseendet, förlust av kunder eller medarbetare, förpliktelser gentemot tillsynsmyndigheter eller investerare eller, annan negativ påverkan på Bolagets verksamhet.

111 Ericsson 2024

Riskfaktorer
Bolagsstyrningsrapport
Ersättningsrapport
Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
Finansiell rapport
Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) organisationsnummer 556016-0680

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) för räkenskapsåret 2024-01-01–2024-12-31. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 13–111 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2024 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2024 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt IFRS Redovisningsstandarder, så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

Intäktsredovisning av betydande avtal med kunder

Ericsson genererar intäkter från försäljning av hårdvara, mjukvara och tjänster till sina kunder. Majoriteten av dessa intäkter är relaterade till fleråriga ramavtal med stora kunder som ofta inkluderar rabatter och andra rörliga incitament. Associerade kunder utfärdar inköpsordrar enligt dessa ramavtal som tillsammans utgör ett kontrakt och åtagande att köpa produkter och tjänster under avtalets livslängd. Dessa avtal kan ge upphov till risk för väsentliga fel på grund av felaktigt belopp och felaktig tidpunkt för intäktsredovisning för respektive prestationsåtaganden, vilket kan ha en väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna. Vid kontraktsstart genomför Ericsson en bedömning, för att avgöra vilka utfästa varor och tjänster som är distinkta i ett kundavtal och som därför ska identifieras som prestationsåtaganden. Belopp och tidpunkt för intäktsredovisning fastställs baserat på de villkor som framgår av kontraktet. Tillämpning av redovisningsstandarder för intäktsredovisning av betydande avtal med kunder är förknippat med komplexitet för att fastställa storleken på och tidpunkten för de intäkter som redovisas i förhållande till enskilda delar av avtalen och involverar inneboende bedömningar av företagsledningen. Vi identifierade intäktsredovisning av betydande avtal med kunder som ett särskilt betydelsefullt område i revisionen på grund av den betydande omfattningen av revisionsarbete, särskilt vid utvärdering om revisionsbevisen är tillräckliga, vid utförande av granskningsåtgärder för att utvärdera efterlevnaden av redovisningsstandarder.# Revisionsberättelse

Våra granskningsåtgärder avseende belopp och tidpunkt för intäktredovisning kopplat till betydande kontrakt inkluderade, men var inte begränsade till följande:

– Vi testade effektiviteten i bolagets kontroller kopplat till intäktsredovisning med särskilt fokus på kontrollerna avseende identifiering av prestationsåtaganden i betydande kontrakt och fastställande av tidpunkten för redovisning av varje åtagande.
– Vi testade ett urval av betydande kontrakt för att utvärdera företagsledningens bedömningar och uppskattningar avseende identifiering av prestationsåtaganden baserat på avtalsvillkor och fastställande av tidpunkten för redovisning av varje åtagande baserat på kontraktet.
– Vi testade ett urval av de intäkttransaktioner som redovisats under året genom att spåra dem till dokumenterade bevis för att leverans och mottganade skett samt utvärderade bedömningar och uppskattningar för intäkter som registrerats under perioden genom att jämföra de med avtalsvillkor för leverans, transaktions- priser inklusive rörliga ersättningar, priseftergifter, rabatter och incitamentsavtal.
– Vi testade ett urval av pågående förhandlingar med befintliga kunder och analyserade återföringar av intäkter efter årsskiftet för indikatorer på ej bokförda rabatter och priseftergifter under perioden.

Värdering av förvärvade kundrelationer, immateriella produkt- rättigheter och övriga immateriella tillgångar inklusive goodwill hänförbart till Global Communications Platform (Vonage) och Enterprise Wireless Solutions (Cradlepoint)

Förvärvade kundrelationer, immateriella produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar inklusive goodwill är sammantaget betydande tillgångar i balansräkningen för koncernen. Bolagets utvärdering av redovisat värde för goodwill innefattar en jämförelse av återvinnings- värdet för varje kassagenererande enhet med dess redovisade värden. Bolagets utvärdering bygger på en diskonterad kassaflödesmodell som utgår från en femårsplan följt av en avtagande tillväxtperiod innan evig tillväxttakt. Utvärderingen kräver att företagsledningen gör betydande uppskattningar och antaganden avseende prognoser för framtida försäljningstillväxt, rörelseresultat, rörelsekapital och investeringskrav samt antaganden om diskonteringsräntor.

I andra 112 Ericsson 2024 Revisionsberättelse Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport kvartalet 2024 redovisade bolaget en nedskrivning om 14.7 miljarder kronor hänförbart till de kassagenererande enheterna relaterade till Vonage. Nedskrivningen var till följd av lägre antagen marknadstill- växt och ökat konkurrens för särskilda produkterbjudanden under 2024. Nedskrivningen inkluderade förvärvade kundrelationer, immateriella produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar och goodwill.

Vi identifierade värdering av förvärvade kundrelationer, imma- teriella produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar inklu- sive goodwill hänförbart till Vonage och Cradlepoint som ett särskilt betydelsefullt område i revisionen på grund av de uppskattningar och bedömningar som tillämpas vid fastställande av framtida intäkts- tillväxt, rörelseresultat, rörelsekapital, och investeringar, samt anta- ganden om diskonteringsräntor och evig tillväxttakt. Förändringar i dessa antaganden kan väsentligt påverka antingen återvinnings- värdet, eventuellt nedskrivningsbelopp, eller båda. Utvärderingen av företagsledningens uppskattning av återvinningsbart belopp kräver en hög grad av revisionsbedömningar, inklusive en ökad omfatt- ning av revisionsarbete och medför ett behov av att involvera våra värderingsspecialister.

Våra granskningsåtgärder avseende bedömningar kopplat till återvinningsvärde inkluderade, men var inte begränsade till följande:

– Vi testade effektiviteten av bolagets kontroller för nedskrivnings- prövning av goodwill och fastställande av återvinningsvärdet, med särskilt fokus på kontrollerna över bolagsledningens beredning och granskning av antaganden för framtida försäljningstillväxt, rörel- seresultat, rörelsekapital, investeringskrav och metod för att fast- ställa de diskonteringsräntor som använts.
– Vi utvärderade företagsledningens förmåga att prognostisera framtida försäljningstillväxt, rörelseresultat, rörelsekapital och investeringar genom att jämföra faktiska resultat med företagsled- ningens historiska prognoser, företagets historiska resultat, externa analytikerapporter, industrianalyser, jämförelsebolag och intern rapportering till företagsledning och styrelsen.
– Med hjälp av våra värderingsspecialister utvärderade vi diskon- teringsräntorna och den långsiktiga tillväxttakten, testade den underliggande informationen och den matematiska precisionen i beräkningarna, samt utvecklade ett antal oberoende uppskatt- ningar som vi jämfört med diskonteringsräntorna som beräknats av företagsledningen.
– Med hjälp av våra värderingsspecialister utvärderade vi bolagets känslighetsanalys genom jämförelse mot egna känslighetsana- lyser för att validera upplysningarna kring de antaganden som är mest känsliga för en rimligt möjlig förändring som skulle kunna leda till att det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet för en kassagenererande enhet.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovis- ningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–12 och 116–131 i den Finansiella rapporten, 1–11 i Ersättningsrapporten, 1–60 och 62–63 i Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företa- gande. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovis- ningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredo- visningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller kon- cernredovisningen, enligt IFRS Redovisningsstandarder så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upp- lyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verk- samheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida års- redovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

– identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåt- gärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta age- rande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.
– skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma 113 Ericsson 2024 Revisionsberättelse Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständig- heterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.
– utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens upp- skattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.# Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) för år 2024-01-01–2024-12-31 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.

Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende – företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller – på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Revisorns uttalande om Esef-rapporten

Uttalande

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) för räkenskapsåret 2024-01-01–2024-12-31. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet. Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.

Grund för uttalandet

Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten.# Revisionsberättelse

Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisning och koncernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen.

Deloitte AB, utsågs till Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ)s revisor av bolagsstämman den 3 april 2024 och har varit bolagets revisor sedan den 31 mars 2020.

Stockholm den 26 februari 2025

Deloitte AB
Thomas Strömberg
Auktoriserad revisor

115 Ericsson 2024

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Finansiell rapport

Framtidsriktade uttalanden

Denna årsredovisning innehåller framtidsriktade uttalanden, inklusive uttalanden om Bolagets aktuella syn på marknadens tillväxt, framtida marknadsförhållanden, framtida händelser, finansiell ställning samt förväntat operativt och finansiellt resultat, särskilt information om följande:

• Potentiellt ytterligare ansvar av väsentlig betydelse till följd av tidigare uppförande, inklusive anklagelser om tidigare verksamhet som fortfarande är olösta eller okända i flera jurisdiktioner, inklusive Irak, som fortfarande är föremål för pågående utredningar av Ericsson och amerikanska myndigheter.
• Risker relaterade till intern kontroll och styrning, inklusive risken att ådra sig väsentligt ansvar i samband med interna kontroller avseende betalningar till tredje parter utifrån ett tidigare agerande i flera jurisdiktioner, inklusive Irak, som fortfarande är föremål för pågående utredningar av Ericsson och amerikanska myndigheter.
• Risken att Ericssons och amerikanska myndigheters pågående utredningar leder till att Ericsson eller amerikanska myndigheter når slutsatsen att Bolagets tidigare agerande innefattade att göra eller ha ansvar för att göra betalningar till en terroristorganisation eller andra otillbörliga betalningar, vilket kan leda till ytterligare betydande ansvar.
• Risker relaterade till vår löpande efterlevnad av skyldigheter enligt det nationella säkerhetsavtal som ingicks i samband med Ericssons förvärv av Vonage Holdings Corp. (Vonage), vilket kan påverka verksamheten i Vonage negativt och ålägga Bolaget ytterligare ansvar.
• Våra mål, strategier, planeringsantaganden och operationella och finansiella resultatförväntningar.
• Makroekonomiska förhållanden, inklusive inflationstryck och effekter på kundinvesteringar, marknadsåterhämtning och tillväxt.
• Pågående geopolitisk osäkerhet och handelsosäkerhet, inklusive utmanande globala ekonomiska förhållanden samt införandet av tullar och sanktioner.
• Fortsatt tillväxt inom mobilkommunikation, framgången för vår befintliga och tilltänkta kundbas samt vår förmåga att upprätthålla vårt teknikledarskap.
• Framgång med att implementera våra nyckelstrategier, däribland förbättringar av lönsamheten, tillvarata 5G-marknadens möjligheter, utnyttja möjligheter för nätverks-APIer och Enterprise och uppnå förväntade fördelar från omstruktureringsaktiviteter.
• Risker relaterade till cybersäkerhet och integritet, säkerhet och datalokalisering.
• Branschtrender, framtida kännetecken för och utveckling av marknader där vi har verksamhet.
• Risker med en global verksamhet, bland annat lagenliga och regulatoriska krav och osäkerheter samt ogynnsamma rättsprocesser och stämningar.
• Vår framtida likviditet och lönsamhet, våra finansiella resurser, investeringar och kostnadsbesparingar samt risker relaterade till Bolagets finansiella ställning.
• Förväntad efterfrågan på våra befintliga och kommande produkter och tjänster, liksom planer på att lansera nya produkter och tjänster, inklusive forsknings- och utvecklingskostnaderkostnader.
• Vår förmåga att leva upp till framtida planer och uppnå framtida tillväxt.
• Förväntade operativa och finansiella resultat av strategiska samarbetsprojekt och joint ventures.
• Risker i samband med förvärv och avyttringar som kan orsaka störningar och ge upphov till betydande kostnader, inklusive vår förmåga att framgångsrikt genomföra sådana transaktioner, skydda värdet av förvärv i integrationsfasen eller uppnå det värde som förväntas av ett förvärv.
• Trender relaterade till vår bransch, inklusive lagstiftning, konkurrens och kundstruktur.
• Hård konkurrens från befintliga konkurrenter och nya aktörer, bland annat genom konsolidering av leverantörer.
• Begränsat antal tredjepartsleverantörer, stora fleråriga avtal med ett begränsat antal viktiga kunder samt konsolidering av operatörerna.
• Risker relaterade till immateriella rättigheter, nyckelmedarbetare samt oförutsedda risker och störningar som orsakas av naturkrafter eller människor.
• Risker relaterade till miljö, samhällsansvar och ansvarsfullt företagande.
• Andra faktorer som framgår av våra handlingar som lämnas till U.S. Securities and Exchange Commission (SEC), inklusive de faktorer som beskrivs i denna rapport och som ingår i avsnittet Riskfaktorer, som uppdaterats genom senare rapporter som inlämnats till SEC.

Orden ”anse”, ”förvänta”, ”förutspå”, ”förutse”, ”förutsätta”, ”avse”, ”trolig”, ”beräknas”, ”kan”, ”skulle kunna”, ”planera”, ”uppskatta”, ”bedöma”, ”kommer att”, ”bör”, ”strävan”, ”ambition”, ”försöka”, ”potential”, ”målsättning”, ”fortsätta” eller, i förekommande fall, deras negativa versioner och varianter samt liknande ord eller uttryck används för att identifiera framtidsriktade uttalanden. Alla uttalanden som hänför sig till Bolagets strategi, framtida finansiella resultat, förväntningar, planer eller andra beskrivningar av framtida händelser eller omständigheter, tillsammans med underliggande antaganden, utgör framtidsriktade uttalanden. Sådana uttalanden baseras på ledningens förväntningar vid datumet för rapporten, såvida inte ett tidigare datum anges, inklusive förväntningar baserade på information och prognoser från tredje part som ledningen anser vara tillförlitliga. Vi uppmärksammar investerare på att dessa uttalanden är förenade med risker och osäkerheter, varav många är svåra att förutse och generellt sett ligger utanför vår kontroll, vilket kan medföra att det faktiska resultatet kan skilja sig väsentligt och på ett negativt sätt från det uttalade, indikerade eller beräknade resultat som framgår av den framtidsriktade informationen och de framtidsriktade uttalandena.

Viktiga faktorer som kan påverka om och hur väl våra framtidsriktade uttalanden kommer att förverkligas innefattar, men är inte begränsade till, de faktorer som beskrivs i denna årsredovisning, inklusive i avsnittet ”Riskfaktorer”. Dessa framtidsriktade uttalanden återspeglar våra uppskattningar, antaganden och förväntningar vid den tidpunkt när de gjordes, och i den mån de utgör data från tredje part har vi inte genomfört en oberoende kontroll av sådana data från tredje part, och avser inte heller att göra det.

Givet dessa risker och osäkerheter vill vi varna läsare för att fästa överdriven tillit vid sådana framtidsriktade uttalanden. Läsarna rekommenderas att noga granska och överväga de olika upplysningar som lämnas i denna årsredovisning och i andra dokument som vi från tid till annan lämnar in till myndigheter och som anger risker och osäkerheter som kan påverka vår verksamhet. Om inget annat specifikt anges avspeglar framtidsriktade uttalanden i denna årsredovisning inte den potentiella inverkan från avyttringar, samgåenden, förvärv

116 Ericsson 2024

Framtidsriktade uttalanden

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Finansiell rapport

eller andra företagsförvärv som inte slutförts vid datumet för denna rapport. Vi avsäger oss uttryckligen skyldighet att efter datumet för denna årsredovisning uppdatera dessa framtidsriktade uttalanden, liksom de uppskattningar och antaganden som ligger till grund för dem, för att återspegla framtida händelser eller förändrade förhållanden eller förändrade förväntningar eller att förväntade händelser inträffat, antingen som ett resultat av ny information, framtida händelser eller annat, med undantag för vad som krävs enligt tillämplig lagstiftning eller börsregler.

Denna årsredovisning innehåller webbplatser eller hänvisningar till ytterligare företagsrapporter. Dessa är endast avsedda att ge inaktiva, textbaserade referenser. Informationen på webbplatserna och i dessa rapporter är inte en del av denna rapport och införlivas inte genom hänvisning i denna rapport.# Ericsson 2024

Denna årsredovisning innehåller uttalanden som baseras på hypotetiska scenarier och antaganden samt uppskattningar som är föremål för en hög grad av osäkerhet, och dessa uttalanden ska inte nödvändigtvis ses som representativa för nuvarande eller faktiska risker eller resultat, eller som prognoser för förväntade risker eller resultat. Dessutom kan historiska, aktuella och framtidsriktade uttalanden avseende miljö och samhällsansvar baseras på standarder för att mäta framsteg som fortfarande är under utveckling och på interna kontroller och processer som kontinuerligt utvecklas. Även om vissa frågor som diskuteras i denna årsredovisning kan vara väsentliga, ska inte någon betydelse uppfattas, eller på annat sätt antas, som att de nödvändigtvis når upp till den väsentlighetsnivå som används för att uppfylla Ericssons rapporteringsskyldigheter för publika bolag enligt USA:s federala värdepapperslagar och bestämmelser, även om rapporten använder orden ”väsentlig” eller ”väsentlighet”.

Femårsöversikt 2024

Definitioner av vissa finansiella termer finns i Alternativa nyckeltal och i Finansiella begrepp.

	Förändring 2023	2023	2022	2021	2020
Resultaträknings- och kassaflödesposter, SEK miljoner
Nettoomsättning	–6 %	247 880	263 351	271 546	232 314
Rörelseomkostnader	17 %	–105 436	–90 187	–83 030	–69 071
EBIT (förlust)	–	4 313	–20 326	27 020	31 780
Årets resultat	–	374	–26 104	19 112	22 980
Kassaflöde från rörelsen	545 %	46 261	7 177	30 863	39 065
Ställning vid årets slut, SEK miljoner
Balansomslutning	–2 %	292 374	297 036	349 537	305 614
Materiella anläggningstillgångar	–14 %	10 545	12 195	14 236	13 580
Eget kapital hänförligt till Moderbolagets aktieägare	–4 %	94 284	98 673	134 814	108 775
Innehav utan bestämmande inflytande	3 %	–1 301	–1 265	–1 510	–1 676
Nyckeltal per aktie
Resultat per aktie, före utspädning, SEK	–	0,01	–7,94	5,62	6,82
Resultat per aktie, efter utspädning, SEK	–	0,01	–7,94	5,62	6,81
Utdelning per aktie, SEK 1)	6 %	2,85	2,70	2,70	2,50
Antal utestående aktier (miljoner) vid årets slut, före utspädning	0 %	3 333	3 330	3 330	3 330
i medeltal, före utspädning	0 %	3 332	3 330	3 330	3 329
i medeltal, efter utspädning	0 %	3 339	3 337	3 334	3 332
Övrig information, SEK miljoner
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	–29 %	2 340	3 297	4 477	3 663
Avskrivningar och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar	–16 %	4 143	4 934	4 388	3 872
Investering/aktivering/avyttring av immateriella tillgångar	–64 %	1 052	2 924	66	1 723
Avskrivningar och nedskrivningar av immateriella tillgångar	–47 %	19 313	36 374	3 638	2 820
Forsknings- och utvecklingskostnader	6 %	53 514	50 664	47 298	42 074
i procent av nettoomsättningen	–	21,6 %	19,2 %	17,4 %	18,1 %
Omsättningshastighet i lager, dagar	–10 %	83	92	93	88
Alternativa nyckeltal (APM) 2)
Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter	–	–5 %	–	–10 %	3 %
Bruttomarginal	–	44,1 %	–	38,6 %	41,7 %
Justerad bruttomarginal	–	44,9 %	–	39,6 %	41,8 %
EBIT-marginal	–	1,7 %	–	–7,7 %	10,0 %
Justerad EBIT-marginal	–	3,8 %	–	–5,2 %	10,1 %
Justerad EBIT-marginal exklusive nedskrivning av goodwill och immateriella tillgångar	–	9,9 %	–	6,9 %	10,1 %
EBITA-marginal	–	8,9 %	–	5,7 %	10,7 %
Justerad EBITA-marginal	–	11,0 %	–	8,1 %	10,9 %
Omstruktureringskostnader, SEK miljoner	–23 %	5 012	6 521	399	549
Fritt kassaflöde före M&A, SEK miljoner	–	40 034	–	–1 084	22 196
Fritt kassaflöde efter M&A, SEK miljoner	–	39 723	–	–3 224	–29 492
Fritt kassaflöde före M&A i procent av nettoomsättningen	–	16,2 %	–	–0,4 %	8,2 %
Sysselsatt kapital, SEK miljoner	–8 %	162 967	177 965	202 899	184 283
Avkastning på eget kapital	–	0,0 %	–	–22,7 %	15,4 %
Avkastning på sysselsatt kapital	–	2,5 %	–	–10,7 %	14,0 %
Soliditet	–	31,8 %	–	32,8 %	38,1 %
Kapitalomsättningshastighet	7 %	1,5	1,4	1,4	1,3
Justerat rörelsekapital, SEK miljoner	–22 %	30 702	45 479	36 653	59 667
Bruttokassa, SEK miljoner	39 %	75 871	54 705	56 249	97 608
Nettokassa, SEK miljoner	383 %	37 830	7 832	23 319	65 777
Statistiska uppgifter vid årets slut
Antal anställda	–6 %	94 236	99 952	105 529	101 322
varav i Sverige	–4 %	13 420	13 977	14 481	14 183
Exportförsäljning från Sverige, SEK miljoner	6 %	133 339	125 242	153 833	140 898

1) För 2024, enligt styrelsens förslag.
2) En avstämning av varje APM mot närmast avstämningsbara poster i de finansiella rapporterna för 2024 och fyra jämförelseår finns tillgänglig på sidorna 120–124.

Femårsöversikt – Finansiell information

Femårsöversikt 2024

	Förändring 2023	2023	2022	2021	2020
Antal anställda
Anställda vid årets slut	–6 %	94 236	99 952	105 529	101 322
Medeltal anställda	–6 %	95 154	101 644	101 741	100 757
Anställda som lämnat företaget	–11 %	11 919	13 362	14 381	11 631
Anställda som börjat på företaget	–20 %	6 203	7 785	17 235	12 129
Anställda per ålderskategori
Under 25 år	3 %	–	3 %	4 %	3 %
25–35 år	27 %	–	29 %	30 %	31 %
36–45 år	36 %	–	35 %	34 %	34 %
46–55 år	23 %	–	23 %	23 %	23 %
Över 55 år	11 %	–	10 %	10 %	9 %
Andel kvinnor per medarbetarkategori
Alla anställda	27 %	–	26 %	26 %	25 %
Linjechefer	24 %	–	23 %	22 %	21 %
Högre chefer	32 %	–	31 %	35 %	36 %
Företagsledning	24 %	–	25 %	19 %	20 %
Styrelse	25 %	–	38 %	36 %	23 %
Hälsa och säkerhet 2)
Antal dödsfall – anställda	–100 %	–	1	0	1
Antal dödsfall – leverantörer och underleverantörer	–78 %	2	8	6	11
Antal incidenter med sjukfrånvaro – anställda	–47 %	28	53	96	77
Antal incidenter med sjukfrånvaro – leverantörer och underleverantörer	2 %	44	43	30	66
Energiförbrukning i egna anläggningar
Total energiförbrukning i den egna verksamheten, GWh	4 %	721	690	693	631
Andel förnybar energi i den egna verksamheten	–	65 %	70 %	67 %	62 %
Energiintensitet, GWh/nettoomsättning SEK miljarder	12 %	2,9	2,6	2,6	2,7
Avfall, produktåtertagande och vatten
Avfall genererat på i den egna verksamheten, ton 3)	42 %	10 210	7 182	8 130	6 777
Andel återvunnet 3)	–	70 %	48 %	47 %	67 %
Återtagna produkter, ton	0 %	3 872	3 869	4 825	5 389
Andel återvunnet eller återanvänt	–	98 %	94 %	97 %	96 %
Vattenförbrukning, miljoner m 3	24 %	1,1	0,9	1,1	1,2
Utsläpp av växthusgaser, kiloton CO 2 e
Direkta utsläpp – Scope 1	–36 %	17	27	38	38
Indirekta utsläpp – Scope 2 (marknadsbaserade)	–20 %	34	42	45	58
Andra indirekta utsläpp – Scope 3 3)4)	–41 %	18 713	31 783	30 844	28 023
Utsläppsintensitet, kiloton CO 2 e / nettoomsättning SEK miljoner
Scope 1	–30 %	0,07	0,10	0,14	0,16
Scope 2, marknadsbaserad beräkning	–13 %	0,14	0,16	0,17	0,25

1) Rapport - Hållbarhet och ansvarsfullt företagande ska ej betraktas som införlivad genom hänvisning genom de hänvisningar som görs här.
2) Värden för tidigare år har uppdaterats för att återspegla att tredje parter som är inblandade i olyckor inte längre ingår i de mätetal som de presenteras här. Olyckor som involverat tredje part beskrivs i avsnitt S1 i hållbarhetsredovisningen.
3) Avgränsningar och/eller mätmetoder har uppdaterats under 2024, vilket antingen begränsar jämförbarheten från år till år, eller har resulterat i omräkningar av tidigare rapporterade värden. För ytterligare information, se sidan 10 i hållbarhetsredovisningen.
4) Se sektion E1 i hållbarhetsredovisningen för mer information om vilka scope 3-kategorier som omfattas samt Ericssons metoder och redovisningsprinciper för utsläppsredovisning.

Alternativa nyckeltal

I detta avsnitt presenterar koncernen sina alternativa nyckeltal (APM), vilka inte utgör fastställda mått för ekonomiska prestationer enligt IFRS. Denna sektion innehåller en avstämning av de alternativa nyckeltalen till den närmast avstämningsbara posten i de finansiella rapporterna. Presentationen av alternativa nyckeltal har begränsningar som analyshjälpmedel och ska inte betraktas isolerat eller som ersättning för finansiella mått som upprättats enligt IFRS. APMs redovisas för att förbättra investerarnas utvärdering av pågående rörelseresultat som hjälp vid prognos av kommande perioder och för att möjliggöra en meningsfull jämförelse av resultat mellan perioder. Ledningen använder dessa alternativa nyckeltal bland annat för att utvärdera löpande verksamhet jämfört med tidigare resultat, för intern planering och prognoser samt för beräkning av viss prestationsrelaterad ersättning. Alternativa nyckeltal ska inte uppfattas som något som ersätter resultaträknings- eller kassaflödesposter som är beräknande i enlighet med IFRS. Vissa av de alternativa nyckeltalen har bytt namn och användningen av "justerad" ersätter "exklusive omstruktureringskostnader". Detta är endast en ändring i nomenklaturen. Beräkningsmetoden och avstämningen är densamma. De APMs som redovisas i denna årsredovisning kan skilja sig från mått med liknande beteckningar som används av andra bolag.## Alternativa Nyckeltal

Justerat rörelsekapital

Definition: Kortfristiga tillgångar minus icke räntebärande avsättningar och skulder (vilket innefattar kortfristiga avsättningar, kontraktsskulder, leverantörsskulder, aktuella skatteskulder och övriga kortfristiga skulder).

Definition: Balansomslutning minus icke räntebärande avsättningar och skulder (vilket inkluderar långfristiga avsättningar, uppskjutna skatteskulder, kontraktsskulder, övriga långfristiga skulder, kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder, aktuella skatteskulder och övriga kortfristiga skulder).

Orsak till användning: På grund av behovet av att optimera kassagenerering för att skapa värde för Ericssons aktieägare, fokuserar ledningen på rörelsekapital och att minska ledtiderna mellan orderingång och erhållen betalning.

Orsak till användning: Sysselsatt kapital är värdet på de tillgångar i balansräkningen som bidrar till att generera intäkter och vinst. Det används även för beräkning av avkastning på sysselsatt kapital.

MSEK	2024	2023	2022	2021	2020
Kortfristiga tillgångar	154 307	154 988	173 803	174 805	149 795
Icke räntebärande avsättningar och skulder, kortfristiga
Kortfristiga avsättningar	–8 204	–6 779	–7 629	–5 782	–7 580
Kontraktsskulder	–41 229	–34 416	–42 251	–32 834	–26 440
Leverantörsskulder	–30 173	–27 768	–38 437	–35 684	–31 988
Aktuella skatteskulder 1)	–3 322	–3 561	–2 640	–2 917	–4 486
Övriga kortfristiga skulder 1)	–40 677	–36 985	–46 193	–37 921	–33 688
Justerat rörelsekapital	30 702	45 479	36 653	59 667	45 613

1) Från och med 2021 redovisas aktuella skatteskulder på en separat rad i balansräkningen och jämförelseåret 2020 har uppdaterats.

Sysselsatt kapital

MSEK	2024	2023	2022	2021	2020
Balansomslutning	292 374	297 036	349 537	305 614	271 530
Icke räntebärande avsättningar och skulder
Långfristiga avsättningar	3 511	4 927	3 959	3 722	2 886
Uppskjutna skatteskulder	1 295	3 880	4 784	884	1 089
Övriga långfristiga skulder	996	755	745	1 587	1 383
Kortfristiga avsättningar	8 204	6 779	7 629	5 782	7 580
Kontraktsskulder	41 299	34 416	42 251	32 834	26 440
Leverantörsskulder	30 173	27 768	38 437	35 684	31 988
Aktuella skatteskulder 1)	3 322	3 561	2 640	2 917	4 486
Övriga kortfristiga skulder 1)	40 677	36 985	46 193	37 921	33 688
Sysselsatt kapital	162 967	177 965	202 899	184 283	161 990

1) Från och med 2021 redovisas aktuella skatteskulder på en separat rad i balansräkningen och jämförelseåret 2020 har uppdaterats.

Kapitalomsättningshastighet

Definition: Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital (baserat på beloppen per 1 januari och 31 december).

Orsak till användning: Omsättningshastighet i sysselsatt kapital beskriver hur effektivt investeringskapital används för att generera intäkter.

MSEK	2024	2023	2022	2021	2020
Nettoomsättning	247 880	263 351	271 546	232 314	232 390
Genomsnittligt sysselsatt kapital
Sysselsatt kapital vid periodens början	177 965	202 899	184 283	161 990	165 273
Sysselsatt kapital vid periodens slut	162 967	177 965	202 899	184 283	161 990
Genomsnittligt sysselsatt kapital	170 466	190 432	193 591	173 137	163 632
Kapitalomsättningshastighet (gånger)	1,5	1,4	1,4	1,3	1,4

EBIT-marginal / Justerad EBIT och Justerad EBIT-marginal / Justerad EBIT och Justerad EBIT-marginal exklusive nedskrivningar av goodwill och immateriella tillgångar

Definition: EBIT: Resultat före finansiella poster och inkomstskatt. EBIT-marginal: EBIT i procent av nettoomsättningen. Justerad EBIT: EBIT exklusive omstruktureringskostnader. Justerad EBIT-marginal: Justerad EBIT i procent av nettoomsättningen. Justerad EBIT exklusive nedskrivning av goodwill och immateriella tillgångar: EBIT exklusive omstruktureringskostnader och nedskrivning av goodwill och immateriella tillgångar. Justerad EBIT-marginal exklusive nedskrivning av goodwill och immateriella tillgångar i procent av nettoomsättningen.

Orsak till användning: EBIT-marginalen visar EBIT i procent av nettoomsättningen. EBIT-marginalen är ett viktigt internt nyckeltal eftersom Bolaget anser att det ger den som läser de finansiella rapporterna en bättre förståelse av utvecklingen av koncernens finansiella resultat på både kort och lång sikt. Bolaget är av uppfattningen att justerad EBIT-marginal exklusive nedskrivning av goodwill och immateriella tillgångar ger en rättvisande bild av lönsamheten i den pågående verksamheten. Bolaget bestämde sig för att ändra Justerad EBIT exklusive nedskrivning av goodwill till att också exkludera nedskrivning av immateriella tillgångar. Jämförelseåren har uppdaterats.

MSEK	2024	2023	2022	2021	2020
EBIT (förlust)	4 313	–20 326	27 020	31 780	27 808
Nettoomsättning	247 880	263 351	271 546	232 314	232 390
EBIT-marginal, %	1,7 %	–7,7 %	10,0 %	13,7 %	12,0 %
Omstruktureringskostnader	5 012	6 521	399	549	1 306
Justerad EBIT (förlust)	9 325	–13 805	27 419	32 329	29 114
Justerad EBIT-marginal, %	3,8 %	–5,2 %	10,1 %	13,9 %	12,5 %
Nedskrivning av goodwill och immateriella tillgångar	15 333	31 916	61 313	137	-
Justerad EBIT exklusive nedskrivning av goodwill och immateriella tillgångar	24 658	18 111	27 480	32 642	29 251
Justerad EBIT-marginal exklusive nedskrivning av goodwill och immateriella tillgångar, %	9,9 %	6,9 %	10,1 %	14,1 %	12,6 %

EBITA och EBITA-marginal /Justerad EBITA och Justerad EBITA-marginal

Definition: EBITA: Resultat före räntor, inkomstskatt samt av- och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar (inklusive goodwill). EBITA-marginal: EBITA i procent av nettoomsättningen. Justerad EBITA: EBITA exklusive omstruktureringskostnader. Justerad EBITA-marginal: Justerad EBITA i procent av nettoomsättningen.

Orsak till användning: Av- och nedskrivningar av immateriella tillgångar är normalt icke kassa- flödespåverkande poster i resultaträkningen. EBITA-marginalen i procent ger en indikation på det finansiella resultatet utan påverkan från förvärvade bolag. Koncernen är av uppfattningen att justerad EBITA-marginal ger en rättvisande bild av lönsamheten i den pågående verksamheten. Dessutom lämnar Ericsson framåtblickande mål för justerad EBITA-marginal och fritt kassaflöde före M&A i procent av nettoomsättningen, vilka är finansiella mått som inte definieras enligt IFRS. Ericsson har inte lämnat några kvantitativa avstämningar av dessa mål, mot de mest direkt jämförbara finansiella måtten som definieras enligt IFRS, eftersom viss information som behövs för att stämma av dessa finansiella mått som inte definieras enligt IFRS, med de mest jämförbara finansiella måtten som definieras enligt IFRS, är beroende av specifika poster eller påverkan som ännu inte har fastställts, omfattas av spärrar och föränderlighet vad gäller tidpunkt och belopp på grund av dess karaktär, som ligger utanför Ericssons kontroll eller inte kan förutses, inklusive poster och påverkan som förändringar i valutakurser, förvärv och avyttringar samt kostnader som nedskrivningar eller förvärvsrelaterade kostnader. Således kan avstämningar av dessa framåtblickande finansiella mått som inte definieras enligt IFRS mot de närmast jämförbara finansiella måtten som definieras enligt IFRS inte göras utan orimliga ansträngningar. Sådana icke tillgängliga poster kan avsevärt påverka våra verksamhetsresultat och vår finansiella ställning.

MSEK	2024	2023	2022	2021	2020
Årets resultat	374	–26 104	19 112	22 980	17 623
Inkomstskatt	2 215	2 785	5 497	6 270	9 589
Finansiella intäkter och kostnader, netto	1 724	2 993	2 411	2 530	596
Avskrivningar och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar	17 832	35 238	2 051	1 477	1 220
EBITA	22 145	14 912	29 071	33 257	29 028
Nettoomsättning	247 880	263 351	271 546	232 314	232 390
EBITA-marginal, %	8,9 %	5,7 %	10,7 %	14,3 %	12,5 %
Omstruktureringskostnader	5 012	6 521	399	549	1 306
Justerad EBITA	27 157	21 433	29 470	33 806	30 334
Justerad EBITA-marginal, %	11,0 %	8,1 %	10,9 %	14,6 %	13,1 %

Soliditet

Definition: Totalt eget kapital i procent av totala tillgångar.

MSEK	2024	2023	2022	2021	2020
Totalt eget kapital	92 983	97 408	133 304	107 099	85 177
Totala tillgångar	292 374	297 036	349 537	305 614	271 530
Soliditet, %	31,8 %	32,8 %	38,1 %	35,0 %	31,4 %

Bruttokassa

MSEK	2024	2023	2022	2021	2020
Kassa och likvida medel	43 885	35 190	38 349	54 050	43 612
Kortfristiga räntebärande placeringar	12 546	9 584	8 736	12 932	6 820
Långfristiga räntebärande placeringar	19 440	9 931	9 164	30 626	21 613
Bruttokassa	75 871	54 705	56 249	97 608	72 045

Fritt kassaflöde före M&A / Fritt kassaflöde efter M&A

MSEK	2024	2023	2022	2021	2020
Kassaflöde från rörelsen	46 261	7 177	30 863	39 065	28 933
Kapitaliserade utgifter och övriga investeringar (exklusive M&A)
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	–2 340	–3 297	–4 477	–3 663	–4 493
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	116	163	249	115	254
Balanserade utvecklingskostnader	–1 300	–2 173	–1 720	–962	–817
Övriga investeringar 1)	–211	–97	–126	–131	801
Återbetalning av leasingskulder	–2 492	–2 857	–2 593	–2 368	–2 417
Fritt kassaflöde före M&A	40 034	–1 084	22 196	32 056	22 261
Förvärv av dotterbolag och verksamheter	–397	–1 515	–51 995	–389	–9 657
Avyttring av dotterbolag och verksamheter	86	–625	307	448	59
Fritt kassaflöde efter M&A	39 723	–3 224	–29 492	32 115	12 663
Nettoomsättning	247 880	263 351	271 546	232 314	232 390
Fritt kassaflöde före M&A i procent av nettoomsättningen, %	16,2 %	–0,4 %	8,2 %	13,8 %	9,6 %

1) Övriga investeringar ingår i posten Övriga investeringsaktiviteter i koncernens kassaflödesanalys. Skillnaderna avser förändringar i övriga räntebärande tillgångar och vinst från kassaflödessäkringar, vilka inte ingår i definitionen av Fritt kassaflöde.# Ericsson 2024 Alternativa nyckeltal Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport

Fritt kassaflöde före M&A och Fritt kassaflöde efter M&A

Definition

• Fritt kassaflöde före M&A: Kassaflöde från rörelsen efter kapitaliserade utgifter (netto), övriga investeringar och återbetalning av leasingskulder (exklusive M&A).
• Fritt kassaflöde efter M&A: Kassaflöde från rörelsen efter kapitaliserade utgifter (netto), övriga investeringar och återbetalning av leasingskulder.
• Fritt kassaflöde före M&A i procent av nettoomsättningen.

Definition
* Kassa och likvida medel samt räntebärande placeringar (kort- och långfristiga).

Orsak till användning
Detta ger det ekonomiska handlingsutrymme och oberoende som krävs för att bedriva verksamhet och hantera variationer i behovet av rörelsekapital samt dra nytta av affärsmöjligheter.

Orsak till användning
Fritt kassaflöde före M&A representerar den kassa som koncernen genererar efter kapitaliserade utgifter, övriga investeringar och återbetalning av leasingskulder. Bolaget är av uppfattningen att fritt kassaflöde före M&A är ett bra sätt att visa kassaflöden skapade av koncernen som kan användas för att expandera verksamheten, investera i dotterbolag, betala utdelningar och minska skulder.

Fritt kassaflöde efter M&A representerar den kassa som koncernen genererar efter kapitaliserade utgifter, övriga investeringar, återbetalning av leasingskulder och förvärv/avyttringar av dotterbolag. Bolaget är av uppfattningen att fritt kassaflöde efter M&A är ett bra sätt att visa kassaflöden skapade av koncernen som kan användas för att expandera verksamheten, betala utdelningar och minska skulder.

Fritt kassaflöde före M&A i procent av nettoomsättningen används av Bolaget som ett av de långsiktiga målen, eftersom det reflekterar Bolagets förmåga att konvertera nettoomsättning till fria kassaflöden.

Orsak till användning
Bruttokassa visar den totala tillgängliga kassan och räntebärande placeringar och är en parameter för att beräkna nettokassan.

---

Bruttomarginal / Justerat bruttoresultat / Justerad bruttomarginal

MSEK	2024	2023	2022	2021	2020
Bruttoresultat	109365	101602	113295	100749	93724
Nettoomsättning	247880	263351	271546	232314	232390
Bruttomarginal, %	44.1	38.6	41.7	43.4	40.3
Omstruktureringskostnader som ingår i kostnader för sålda varor och tjänster	2046	2802	195	273	725
Justerat bruttoresultat	111411	104404	113490	101022	94449
Justerad bruttomarginal, %	44.9	39.6	41.8	43.5	40.6

Definition
* Bruttomarginal: Bruttoresultat i procent av nettoomsättningen.
* Justerat bruttoresultat: Bruttoresultat exklusive omstruktureringskostnader.
* Justerad bruttomarginal: Justerat bruttoresultat i procent av nettoomsättningen.

Orsak till användning
Bruttomarginalen visar skillnaden mellan nettoomsättning och kostnad för sålda varor i procent av nettoomsättningen. Bruttomarginalen påverkas av flertalet faktorer, exempelvis affärsmix, andel tjänster, prisutveckling och kostnadsminskningar. Bruttomarginalen är ett viktigt internt mått, och detta mått redovisas även i resultaträkningen, eftersom Bolaget anser att det ger den som läser de finansiella rapporterna en bättre förståelse av utvecklingen av koncernens verksamhet. Bolaget anser att bruttomarginalen exklusive omstruktureringskostnader ger en rättvisande bild av lönsamheten i den pågående verksamheten.

---

Avkastning på sysselsatt kapital

MSEK	2024	2023	2022	2021	2020
EBIT (förlust)	4313	–20326	27020	31780	27808
Genomsnittligt sysselsatt kapital
Sysselsatt kapital vid periodens början	177965	202899	184283	161990	165273
Sysselsatt kapital vid periodens slut	162967	177965	202899	184283	161990
Genomsnittligt sysselsatt kapital	170466	190432	193591	173137	163632
Avkastning på sysselsatt kapital, %	2.5	-10.7	14.0	18.4	17.0

Definition
EBIT (förlust) i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital (baserat på beloppen per 1 januari och 31 december).

Orsak till användning
Avkastning på sysselsatt kapital är ett mått på lönsamheten efter att hänsyn tagits till hur mycket kapital som använts. En högre avkastning på sysselsatt kapital tyder på att kapitalet används på ett effektivare sätt.

---

Nettokassa

MSEK	2024	2023	2022	2021	2020
Kassa och likvida medel	43885	35190	38349	54050	43612
+ Kortfristiga räntebärande placeringar	12546	9584	8736	12932	6820
+ Långfristiga räntebärande placeringar	19440	9931	9164	30626	21613
– Kortfristig upplåning	6137	17655	5984	9590	7942
– Långfristig upplåning	31904	29218	26946	22241	22218
Nettokassa	37830	7832	23319	65777	41885

Definition
Kassa och likvida medel samt räntebärande placeringar (kort- och långfristiga) minus upplåning (kort- och långfristig).

Orsak till användning
En positiv nettokassa är ett av Bolagets kapitalmål. Detta skapar det ekonomiska handlingsutrymme och oberoende som krävs för att bedriva verksamhet och hantera variationer i behovet av rörelsekapital.

---

Avkastning på eget kapital

MSEK	2024	2023	2022	2021	2020
Årets resultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare	20	–26446	18724	22694	17483
Genomsnittligt eget kapital
Eget kapital vid periodens början	98673	134814	108775	86674	82559
Eget kapital vid periodens slut	94284	98673	134814	108775	86674
Genomsnittligt eget kapital	96479	116744	121795	97725	84617
Avkastning på eget kapital, %	0.0	–22.7	15.4	23.2	20.7

Definition
Årets resultat hänförligt till aktieägare i Moderbolaget i procent av genomsnittligt eget kapital (baserat på beloppen per 1 januari och 31 december).

Orsak till användning
Avkastning på eget kapital är ett mått på lönsamhet i relation till bokfört värde på eget kapital. Avkastning på eget kapital är ett mått på hur investeringarna används för att generera ökade intäkter.

---

Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter

Definition
Försäljningstillväxt justerad för påverkan av förvärv och avyttringar samt valutaeffekter. Även kallad organisk försäljningstillväxt.

Orsak till användning
Ericssons rapporteringsvaluta är SEK medan de totala intäkterna i huvudsak är i andra valutor. Rapporterad försäljningstillväxt är beroende av att växelkursen mellan SEK och andra valutor fluktuerar, och dessutom kan förvärvad eller avyttrad verksamhet påverka rapporterad nettoomsättning. Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter visar den underliggande försäljningsutvecklingen utan dessa effekter.

MSEK	2024	2023	2022	2021	2020
Nettoomsättning	247880	263351	271546	232314	232390
Förvärv/avyttringar	–	-9048	-7015	-1201	-1362
Netto valutaeffekter	3277	-9421	-25968	11607	7796
Jämförbar nettoomsättning exklusive valutaeffekter	251157	244882	238563	242720	238824
Jämförbar nettoomsättning justerad för förvärvad/avyttrad verksamhet	263351	271373	232314	232390	227132
Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter, %	-5	-10	3	4	5

---

Ericssonaktien

Börshandel

Telefonaktiebolaget LM Ericsson (Moderbolaget) A- och B-aktier (Ericssonaktier) är noterade på Nasdaq Stockholm. B-aktierna handlas i form av American Depositary Shares (ADS) på Nasdaq New York, bestyrkta av American Depositary Receipts (ADR), under symbolen ERIC. En ADS representerar en B-aktie. Under 2024 omsattes cirka 1,9 (2,1) miljarder B-aktier på Nasdaq Stockholm och cirka 4,2 (2,5) miljarder ADS i USA (inkl. Nasdaq New York). Totalt 6,1 (4,6) miljarder Ericsson B-aktier omsattes således på börserna i Stockholm och i USA. Enligt Nasdaq minskade handeln i Ericssonaktier med cirka –12 % på Nasdaq Stockholm och ökade med cirka 71 % i USA jämfört med 2023. I och med implementeringen av MiFID-direktivet inom EU har aktiehandeln blivit allt mer fragmenterad över ett flertal handelsplatser och handelskategorier. Handel på MTF:er (handelsplattformar) och andra handelsplatser har tagit marknadsandelar från fondbörser som Nasdaq Stockholm. Under de senaste åren, efter ett antal förvärv och sammangåenden, har handeln blivit mer koncentrerad. Enligt Nasdaq har den totala omsättningen för Ericsson B-aktien på samtliga handelsplatser ökat under de senaste fem åren, från 9,0 miljarder aktier år 2020 till 10,9 miljarder aktier år 2024. Över samma period har handeln av Ericsson ADS i USA ökat från 2,2 miljarder ADS 2020 till 4,2 miljarder ADS 2024.

Förändring i antal aktier och aktiekapital 2020–2024

	2020 31 december	2021 31 december	2022 31 december	2023 2 maj, nyemission (C-aktier, senare konverterade till B-aktier) 1)	2023 31 december	2024 2 maj, nyemission (C-aktier, senare konverterade till B-aktier) 2)	2024 31 december
Antal utestående aktier	3 334 151 735	3 334 151 735	3 334 151 735	10 000 000	3 344 151 735	4 100 000	3 348 251 735
Aktiekapital (SEK)	16 670 758 678	16 670 758 678	16 670 758 678	50 000 000	16 720 758 678	20 500 000	16 741 258 678

1) Årsstämman 2023 beslöt att emittera 10 000 000 C-aktier för de långsiktiga rörliga ersättningsprogrammen LTV II 2023, LTV 2022 och LTV 2021 för Ericssons koncernledning och andra ledande befattningshavare. Enligt ett bemyndigande från årsstämman, beslöt styrelsen att återköpa aktierna från nyemissionen, vilka sedan konverterades till B-aktier. Kvotvärdet på de återköpta aktierna var SEK 5,00, totalt SEK 50 miljoner, vilket representerar mindre än 0,3 % av aktiekapitalet. Inköpskostnaden var ungefär SEK 50,2 miljoner.

2) Årsstämman 2024 beslutade om emission av 4,1 miljoner C-aktier för det långsiktiga rörliga ersättningsprogrammet (LTV) I 2023 för Ericssons ledning och andra ledande befattningshavare. I enlighet med mandat från årsstämma beslutade styrelsen att återköpa de nyemitterade aktierna, som sedan omvandlades till B-aktier.# Ericssonaktien

Aktiebaserade nyckeltal

	2024	2023	2022	2021	2020
Resultat per aktie efter utspädning, SEK 1)	0,01	–7,94	5,62	6,81	5,26
Utdelning per aktie, SEK 2)	2,85	2,70	2,70	2,50	2,00
Totalavkastning, %	47	8	–36	4	22
P/E-tal	14	962	–8	11	15
1) Beräknat på genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning.
2) För 2024 enligt styrelsens förslag.

Definitioner av finansiella termer inklusive en beskrivning av alternativa nyckeltal finns i kapitlen Ordlista och Finansiella begrepp.

Aktiehandel på olika marknadsplatser (B-aktier och ADS)

Namn	Nasdaq Stockholm	Nasdaq New York	Bloomberg	Reuters
ERIC A/ERIC B	ERIC A/ERIC B
ERIC		ERIC
Ericssonaktien			ERIC.O
Aktie-/ADS-noteringar	Nasdaq Stockholm	Nasdaq New York
	ERICa.ST/ERICb.ST	ERIC.O

Aktiedata

• Totalt antal utfärdade aktier: 3 348 251 735
• varav A-aktier, med en röst vardera 1): 261 755 983
• varav B-aktier, med en tiondels röst vardera 1): 3 086 495 752
• Ericssons egna B-aktier: 15 579 561
• Kvotvärde: SEK 5,00
• Marknadsvärde per den 31 december 2024: SEK 301 miljarder
• ICB (Industry Classification Benchmark): 9 500
• 1) A- och B-aktier medför samma rätt till andel i Bolagets tillgångar och resultat.

Aktie- och ADS-priser

Aktiekurser på aktiens huvudsakliga handelsplats – Nasdaq Stockholm

Tabellerna visar högsta och lägsta aktiekurser för Ericssons A- och B-aktier för de angivna tidsperioderna enligt vad som rapporterats av Nasdaq Stockholm. Handeln på börsen stänger normalt kl. 17.30 på bankdagar. Förutom den officiella handeln förekommer även handel utanför börsen och på alternativa handelsplatser under normala öppettider för handel, och även efter kl. 17.30. Nasdaq Stockholm publicerar dagligen en officiell kurslista med information om volymen av genomförda transaktioner för varje noterad aktie tillsammans med dagens högsta och lägsta kurs. Den officiella kurslistan speglar information om kurser och volymer för handel som genomförts av börsmedlemmarna.

Aktiekurser på Nasdaq New York – ADS

Tabellerna visar högsta och lägsta aktiekurser för Ericssons ADS på Nasdaq New York för de angivna tidsperioderna. Noteringarna på Nasdaq New York representerar priser mellan handlare exklusive ställda köp- och säljpriser samt courtage, och representerar inte nödvändigtvis faktiska transaktioner.

Aktiekurser på Nasdaq Stockholm

	SEK	2024	2023	2022	2021	2020
A-aktien, sista handelsdag		89,80	63,80	66,00	100,20	105,40
A-aktien, högsta (9 dec 2024)		92,20	73,00	118,40	128,80	119,00
A-aktien, lägsta (17 apr 2024)		54,20	50,00	63,50	91,90	64,10
B-aktien, sista handelsdag		89,88	63,11	60,90	99,79	99,98
B-aktien, högsta (9 dec 2024)		92,34	68,50	117,32	121,80	110,15
B-aktien, lägsta (17 apr 2024)		53,02	48,53	58,81	91,00	59,54

Källa: Nasdaq Stockholm

Aktiekurser på Nasdaq New York

	USD	2024	2023	2022	2021	2020
ADS, sista handelsdag		8,08	6,30	5,84	10,87	11,95
ADS, högsta (15 okt 2024)		8,62	6,43	12,78	15,32	12,20
ADS, lägsta (15 apr 2024)		4,77	4,33	5,16	9,93	6,15

Källa: Nasdaq New York

Aktiekurser Nasdaq Stockholm och Nasdaq New York

Högsta och lägsta aktiekurs per år	Nasdaq Stockholm SEK per A-aktie	Nasdaq Stockholm SEK per B-aktie	Nasdaq New York USD per ADS 1)
Period	Högsta	Lägsta	Högsta	Lägsta	Högsta	Lägsta
2020	119,00	64,10	110,15	59,54	12,61	6,15
2021	128,80	91,90	121,80	91,00	15,32	9,93
2022	118,40	63,50	117,32	58,81	12,78	5,16
2023	73,00	50,00	68,50	48,53	6,43	4,33
2024	92,20	54,20	92,34	53,02	8,62	4,77

Högsta och lägsta aktiekurs per kvartal	Nasdaq Stockholm SEK per A-aktie	Nasdaq Stockholm SEK per B-aktie	Nasdaq New York USD per ADS 1)
2023 Första kvartalet	73,00	60,40	68,50	54,96	6,43	5,22
2023 Andra kvartalet	70,00	56,40	62,66	53,36	6,04	5,01
2023 Tredje kvartalet	63,00	53,10	59,62	49,79	5,75	4,74
2023 Fjärde kvartalet	64,70	50,00	64,28	48,53	6,36	4,33
2024 Första kvartalet	67,00	55,20	65,33	54,88	6,28	5,20
2024 Andra kvartalet	67,30	54,20	67,10	53,02	6,34	4,77
2024 Tredje kvartalet	80,30	65,00	79,04	64,58	7,83	6,12
2024 Fjärde kvartalet	92,20	75,00	92,34	74,72	8,62	7,31

Högsta och lägsta aktiekurs per månad	Nasdaq Stockholm SEK per A-aktie	Nasdaq Stockholm SEK per B-aktie	Nasdaq New York USD per ADS 1)
Augusti 2024	76,90	67,80	76,92	67,54	7,48	6,41
September 2024	80,30	72,70	79,04	74,20	7,83	7,16
Oktober 2024	91,90	75,00	91,84	74,72	8,62	7,31
November 2024	91,00	86,70	91,22	86,68	8,52	7,91
December 2024	92,20	87,50	92,34	87,48	8,48	7,92
Januari 2024	98,00	83,90	97,68	83,24	8,90	7,55
1) En ADS = 1 B-aktie.

Källa: Nasdaq Stockholm och Nasdaq New York

Aktieägare

Den 31 december 2024 hade Moderbolaget 385 423 aktieägare registrerade hos Euroclear Sweden AB (Sveriges värdepapperscentral), varav 764 med adress i USA. Enligt information från Bolagets depåbank, Deutsche Bank, fanns det 368 323 666 ADS (American Depositary Shares) utestående per den 31 december 2024, och 2 580 registrerade innehavare av ADS. Ett stort antal av Ericssons ADS förvaltas av banker, mäklare och/eller förvaltare för kunders räkning. Den 14 januari 2025 fanns 211 276 sådana konton. Enligt tillgängliga uppgifter ägdes i slutet av 2024 cirka 87,4 % av A-och B-aktierna av svenska och internationella institutioner. Bolagets stora aktieägare har ingen annan rösträtt än övriga aktieägare, som äger samma aktieslag. Så vitt Ericsson känner till ägs eller kontrolleras Bolaget ej direkt eller indirekt av något annat bolag, av någon utländsk regering eller av några fysiska eller juridiska personer, ensamma eller i förening.

Tabellen nedan visar det totala antalet aktier i Moderbolaget som ägdes av ledande befattningshavare och styrelseledamöter (inklusive suppleanter för arbetstagarrepresentanter och innehav som ägdes av makar, minderåriga barn, samt innehav i privata bolag, i förekommande fall) den 31 december 2024.

Ledande befattningshavare och styrelseledamöter, aktieinnehav

	Antal A-aktier	Antal B-aktier	Rösträtter, procent
Ledande befattningshavare och styrelseledamöter (31 personer)	0	3 074 240	0,05 %

För enskilda individers innehav, se Bolagsstyrningsrapporten.

Antal aktier 1)	Innehav	Antal aktieägare	Antal A-aktier	Antal B-aktier	Andel aktiekapital	Andel röster	Marknadsvärde, MSEK
1–500		306 167	1 309 759	37 946 837	1,17 %	0,89 %	3 528
501–1 000		35 078	901 620	25 629 240	0,79 %	0,61 %	2 385
1 001–5 000		35 849	2 613 677	75 327 924	2,33 %	1,78 %	7 005
5 001–10 000		4 703	996 020	32 680 150	1,01 %	0,75 %	3 027
10 001–15 000		1 263	413 578	15 113 598	0,46 %	0,34 %	1 396
15 001–20 000		641	329 053	11 078 993	0,34 %	0,25 %	1 025
20 001–		1 721	255 192 276	2 888 245 909	93,88 %	95,37 %	282 512
Totalt 31 december 2024 2)		385 423	261 755 983	3 086 495 752	100 %	100 %	300 920

1) Källa: Euroclear.
2) Inkluderar en förvaltardifferens om 473 101 aktier.

Följande tabell visar aktieinformation per den 31 december 2024 avseende de 15 största aktieägarna, i rangordning efter röstetal samt deras totala andel röster i procent per den 31 december 2024, 2023 och 2022.

De största ägarnas aktieinnehav per den 31 december 2024 samt total andel röster i procent per den 31 december 2024, 2023 och 2021

Person eller organisation 1)	Antal A-aktier	Av totalt antal A-aktier procent	Antal B-aktier	Av totalt antal B-aktier procent	Procent av totalt antal A+B-aktier	Rösträtter, procent 2024	Rösträtter, procent 2023	Rösträtter, procent 2022
Investor AB	120 762 803	46,14	190 729 738	6,18	9,30	24,52	23,75	23,79
AB Industrivärden	86 052 615	32,88	1 000 000	0,03	2,60	15,10	15,11	15,14
AMF Tjänstepension och AMF Fonder	20 650 000	7,89	78 880 448	2,56	2,97	5,00	4,52	4,87
Cevian Capital	339 228	0,13	152 218 174	4,93	4,56	2,73	2,73	2,72
BlackRock Institutional Trust Company, N.A.	0	0,00	137 197 058	4,45	4,10	2,41	2,42	2,41
Fidelity International	0	0,00	132 493 027	4,29	3,96	2,32	3,56	2,16
AFA Försäkring AB	11 555 100	4,41	1 626 884	0,05	0,39	2,05	2,09	2,14
Hotchkis and Wiley Capital Management, LLC	0	0,00	116 467 715	3,77	3,48	2,04	2,49	0,73
The Vanguard Group, Inc.	1 161 057	0,44	100 957 898	3,27	3,05	1,97	1,90	1,87
Swedbank Robur Fonder AB (EX Folksam)	7 877	0,00	93 457 085	3,03	2,79	1,64	1,88	1,75
Handelsbanken Kapitalförvaltning AB	20 307	0,01	66 229 076	2,15	1,98	1,16	1,12	1,06
Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt	4 129 619	1,58	22 930 552	0,74	0,81	1,13	1,19	1,19
DNB Asset Management AS	13 157	0,01	60 046 808	1,95	1,79	1,06	1,86	0,58
Tredje AP Fonden	4 390 736	1,68	15 715 383	0,51	0,60	1,05	1,04	1,08
State Street Global Advisors (US)	2 583	0,00	53 101 226	1,72	1,59	0,93	0,94	0,95
Övriga	12 670 901	4,84	1 863 444 680	60,37	56,03	34,89	33,41	37,57
Totalt	261 755 983	100	3 086 495 752	100	100	100	100	100

1) Källa: Nasdaq.

Geografisk fördelning av aktiekapital inklusive privata aktieägare och Ericssons egna B-aktier

Typ av ägare	Kapitalandel 2024	Kapitalandel 2023	Procentuellt ägande (röster) 2024	Procentuellt ägande (röster) 2023
Sverige	40,87 %	40,85 %
USA	27,75 %	25,42 %
Storbritannien	9,62 %	12,31 %
Norge	4,20 %	5,50 %
Danmark	1,23 %	1,20 %
Övriga länder	16,33 %	14,72 %

Källa: Nasdaq

Svenska institutioner

Typ av ägare	2024	2023
Svenska institutioner	58,79 %	58,32 %
varav:
– Investor AB	24,52 %	23,75 %
– Industrivärden AB	15,10 %	15,11 %
– AMF Tjänstepension och AMF Fonder	5,00 %	4,52 %
Utländska institutioner	28,61 %	29,76 %
Privata svenska investerare	5,11 %	5,52 %
Övriga	7,50 %	6,4 %

Källa: Nasdaq

Kursutveckling

Ericssons marknadsvärde ökade med 42,6 % under 2024 till SEK 301 miljarder, från SEK 211 miljarder 2023 (vilket motsvarar en ökning med 3,9 % jämfört med 2022).# Ericsson 2024

Aktieomsättning och kursutveckling

Nasdaq Stockholm A-aktier, SEK

tusental omsatta aktier per månad
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000
26 000 // 2020 2021 2022 2023 2024

0 25 50 75 100 125 150
Total volym (A) tusental per månad
Slutkurs (A) i SEK (A)
OMX30 (i SEK) baserat på startdatum 2020

B-aktier, SEK

tusental omsatta aktier per månad
0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000
2020 2021 2022 2023 2024

0 25 50 75 100 125 150
Total volym (B) tusental per månad
Slutkurs (B) i SEK (B)
OMX30 (i SEK) baserat på startdatum 2020

Volymen avser endast handel på Nasdaq Stockholm.

Aktieomsättning och kursutveckling, Nasdaq New York ADS-aktier, USD

tusental omsatta aktier per månad
0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000
2020 2021 2022 2023 2024

0 4 8 12 16 20
Total volym (ADS) tusental per månad
Slutkurs (B) i USD
S&P500 (i USD) baserat på startdatum 2020

Resultat per aktie, efter utspädning

SEK
–8 –6 –4 –2 0 2 4 6 8
2024 2023 2022 2021 2020
6,81 5,26 5,62 0,01 -7,94

Resultat per aktie, efter utspädning

Utdelning per aktie

SEK
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0
2024 2023 2022 2021 2020
2,70 2,70 2,85 2,00 2,50

1) Utdelning per aktie
1) För 2024 enligt styrelsens förslag.

Telefonaktiebolaget LM Ericssons årsstämma 2025

Telefonaktiebolaget LM Ericssons årsstämma 2025 kommer att hållas tisdagen den 25 mars 2025 kl. 13:00 i Bolagets lokaler: ”Open Box”, Grönlandsgatan 8, Kista/Stockholm. Aktieägare har också möjlighet att utöva sin rösträtt genom poströstning före årsstämman. Information om anmälan och meddelande om deltagande, hur aktieägarna kommer att kunna utöva sin rösträtt samt delta genom ombud och assistenter finns i kallelsen till årsstämman. Information finns också tillgänglig på Bolagets webbplats www.ericsson.com.

Utdelning

Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning till aktieinnehavare om SEK 2,85 (2,70) per aktie för räkenskapsåret 2024, motsvarande en total utdelning på cirka SEK 9,5 (9,0) miljarder. Utdelningen föreslås betalas ut i två delar, SEK 1,43 per aktie med 27 mars 2025 som avstämningsdag för utdelning, och SEK 1,42 per aktie med 29 september 2025 som avstämningsdag för utdelning. Om årsstämman godkänner utdelningen förväntas utbetalningarna göras 1 april 2025 och 2 oktober 2025.

Finansiell information från Ericsson 2024

• Form 20-F för USA-marknaden: Mars 2025
• Delårsrapporter 2025:
  • 15 april 2025 (Kv 1)
  • 15 juli 2025 (Kv 2)
  • 14 oktober 2025 (Kv 3)
  • 23 januari 2026 (Kv 4)
• Årsredovisning 2025: Februari 2025

Finansiella begrepp

| Begrepp | Definition # Ericsson 2024 Ordlista

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Finansiell rapport

Ingår i Ericsson Årsredovisning 2024

• Bolagsstyrningsrapport
• Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
• Ersättningsrapport

---

Bolagsstyrningsrapport 2024

Inledning och viktiga uppdateringar avseende bolagsstyrning under 2024

1. Bolagsstyrningsstruktur och kärnvärden
2. Regelverk
3. Etik och regelefterlevnad
4. Riskhantering
5. Cybersäkerhet
6. Bolagsstämmor
7. Valberedningen
8. Styrelsen
9. Styrelsens kommittéer
10. Ersättning till styrelseledamöter
11. Styrelseledamöter
12. Ledning
13. Medlemmar i koncernledningen
14. Revisor
15. Intern kontroll över finansiell rapportering
16. Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten
17. Bolagsstyrningsrapport 2024

Den här bolagsstyrningsrapporten lämnas som en särskild rapport bifogad till den Finansiella rapporten, i enlighet med årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) 6 kap. 6 och 8 §§) samt Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Rapporten har granskats av Ericssons revisor i enlighet med årsredovisningslagen. En bestyrkanderapport från revisorn är bifogad.

Ericsson 2024
Bolagsstyrningsrapport
Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
Ersättningsrapport
Finansiell rapport

Inledning och viktiga uppdateringar avseende bolagsstyrning under 2024

För att vara branschledande behöver marknads- och teknikledarskap kombineras med operationell excellens, och det gäller även hur Ericsson bedriver sin verksamhet. Ericsson anser att en stark bolagsstyrning leder till bättre beslutsfattande, vilket stärker Bolagets konkurrenskraft, förbättrar förmågan att på ett effektivt sätt genomföra strategin och i slutänden medför värde för aktieägarna.

Ericssons bolagsstyrning

Ericsson har åtagit sig att upprätthålla de högsta standarderna för bolagsstyrning och har etablerat ett ramverk för bolagsstyrning som:

• Stärker verksamheten, vilket möjliggör strategiskt genomförande och operationell excellens.
• Främjar och underlättar en effektiv tillsyn över hela organisationen av styrelsen, VD och koncernchef samt koncernledningen på alla nivåer i organisationen.
• Möjliggör beslutsfattande av hög kvalitet och med tydlig ansvarsfördelning på alla nivåer.
• Skapar en robust riskhanteringsstrategi för att effektivt identifiera, hantera och mitigera risker och tillvarata möjligheter.

Ericsson prioriterar en integritetsstyrd kultur samt etik och regelefterlevnad i allt Bolaget gör, och ingjuter integritet i och genom hela organisationen. Ericssons ramverk för bolagsstyrning vägleder medarbetarna samtidigt som det bygger på deras styrkor – vilket främjar en transparent företagskultur präglad av samarbete och öppen dialog. Det är en av grunderna för sunda och etiska affärsbeslut, robust riskhantering, klara och enhetliga åtgärder vid oegentligheter samt tvärfunktionell samordning.

Ericsson har också implementerat metoder och rutiner som fastställer tydliga regler för bolagsstyrning inom hela organisationen. Dessa omfattar allt från frågor som kräver godkännande av Bolagets aktieägare och styrelse till riktlinjer för intressekonflikter, samt styrelsens och ledningens uppgifter och skyldigheter. Alla dessa aspekter är grundförutsättningar för att Ericsson ska kunna bedriva verksamhet i linje med sina värderingar: professionalism, respekt, uthållighet och integritet.

Viktiga åtgärder avseende bolagsstyrning under 2024

Ericssons intensiva arbete med att stärka och förenkla sin bolagsstyrning fortsatte under 2024 och bedrevs parallellt med ytterligare förbättringar av sitt program för etik och regelefterlevnad. I juni 2024 avslutades den fyra år långa tillsynen, utförd av en oberoende observatör. Den oberoende observatörens roll har varit att granska, utvärdera och testa alla aspekter av Ericssons globala antikorruptions- och regelefterlevnadsprogram samt intern kontroll.

Den oberoende observatörens certifiering och avslutandet av observatörsteamets uppdrag var viktiga milstolpar på Ericssons resa, men arbetet är långt ifrån slutfört. Till följd av bredden på Ericssons globala organisation och den bransch där Bolaget verkar krävs ständig vaksamhet i det fortsatta arbetet för att integrera och förbättra programmet för etik och regel- efterlevnad.

Under 2024 fortsatte Ericsson också arbetet med en förenkling och digitalisering av processer, tvärfunktionella samarbeten, delat ansvarstagande och ett starkt engagemang för att främja en öppenhetskultur (Speak Up). Sådana åtgärder inkluderade följande:

• Nylansering av en uppdaterad och förenklad affärsetisk kod (CoBE) i början av 2024.
• Bättre och tydligare principer för styrning, beslutsfattande, ingående av avtal och operationell excellens infördes inom koncernen.
• Fortsatt hävstångseffekt från den framgångsrika implementeringen av koncernriskprotokollet, Material Group Risk Protocol, och kommittén för affärsrisker, Business Risk Committee (BRC) i koncernens ramverk för bolagsstyrning och riskhantering vilket möjliggör en effektiv identifiering, hantering och övervakning av risker.
• Fortsatt integrering av olika aspekter av regelefterlevnadsprogrammet i affärsverksamheten, detta genom ett nära samarbete med funktionen för regelefterlevnad och intressenter i hela organisationen (vilket beskrivs närmare i avsnittet om etik och regelefterlevnad).
• Fortsatt förstärkning av prestationsstyrning (Performance Management) på alla nivåer inom organisationen, samt implementering av tydliga och konsekventa åtgärder för att åtgärda oegentligheter som inträffat.

Terminologi

• Konnektivitet: Förmågan hos mobila enheter att etablera och upprätthålla en trådlös koppling till ett nätverk, vilket möjliggör kommunikation, datautbyte och tillgång till internettjänster.
• Kärnnät: Mobilnätets kärna, som ger olika tjänster till slutanvändarna, som är sammankopplade i accessnätet. Dess nyckelfunktion är att dirigera röstsamtal och styra datatrafik.
• Latens (svarstid): Latens (svarstid) avser fördröjningen i tid när en enhet skickar en förfrågan och när den får svar från nätverket.
• Leverantör av kommunikationstjänster: En leverantör av kommunikationstjänster är ett företag eller en enhet som erbjuder olika kommunikationsrelaterade tjänster, såsom telekommunikation, internet och meddelandetjänster, till privatpersoner, företag eller andra organisationer.
• Managed services: Driften av en operatörs nät och/eller hosting av tjänster.
• Massiv MIMO: Massiv MIMO (Massive Multiple Input Multiple Output) är en trådlös teknik som använder ett stort antal antenner i radiobasstationen för att betjäna flera användare samtidigt, vilket avsevärt förbättrar mobilnätens spektraleffektivitet, kapacitet och tillförlitlighet.
• Mobilt bredband: Trådlös höghastighetsåtkomst till internet med HSPA-, LTE-, CDMA2000EV-DO och 5G-teknik.
• Molnteknik: När data och program ligger i globalt åtkomliga datacenter.
• Neutral host: En neutral host är en oberoende leverantör av infrastruktur som gör det möjligt för flera nätverksoperatörer att dela tillgång till ett antal anläggningar, bland annat mobilmaster och små celler, för att på ett effektivt sätt förbättra täckning och kapacitet.
• OSS: Driftstödssystem, ”Operations Support Systems”, IT-system som används av leverantörer av kommunikationstjänster för att hantera näten. De ger stöd åt kontrollfunktioner som nätinventering, tillhandahållande av tjänster, nätkonfiguration och felhantering. Tillsammans med affärsstödssystem (BSS) används de för att ge stöd åt olika tjänster för både affärsprocesser och det heltäckande nätet.
• Privata mobilnät: Ett privat mobilnät är ett särskilt trådlöst kommunikationssystem som använder mobilteknik för att tillhandahålla säker, skräddarsydd uppkoppling för en specifik organisation eller plats, oberoende av offentliga mobilnät.
• Programmerbara nät: En flexibel och anpassningsbar kommunikationsinfrastruktur som gör det möjligt att på ett dynamiskt sätt ändra och kontrollera nätets beteende genom mjukvara, vilket möjliggör snabb driftsättning av nya tjänster, protokoll och konfigurationer.
• RAN: Radioaccessnät, ”Radio Access Network”. Består av ett stort antal radiobasstationer som mobiltelefoner och andra handhållna enheter kan ansluta till.
• SASE: Secure Access Service Edge. En nätverksarkitektur som kombinerar nätsäkerhetsfunktioner med WAN-funktioner för att stödja organisationers dynamiska och säkra åtkomstbehov, oftast levererad som en molnbaserad tjänst.
• SIM: Ett SIM-kort (Subscriber Identity Module) är ett kort i mobila enheter som lagrar abonnentinformation för nätverksautentisering.
• Standalone Access (SA): Avser en driftsättningsmodell där 5G-nätet drivs oberoende av befintlig 4G-infrastruktur och använder sitt eget 5G-kärnnät för att fullt ut möjliggöra avancerade funktioner och kapacitet.
• Verksamhetskritisk: Ett verksamhetskritiskt nätverk är en mycket tillförlitlig och säker kommunikationsinfrastruktur som är avgörande för oavbruten kärnverksamhet och där alla fel kan orsaka betydande störningar eller skada.
• WAN: Wide Area Network. Ett WAN kopplar ihop lokala kommunikationsnätverk i ett större område.
• WWAN: WWAN (Wireless Wide Area Network) är en sorts trådlöst nätverk som erbjuder uppkoppling över ett brett geografiskt område, vanligtvis med hjälp av mobilteknik som 3G, 4G eller 5G för att ansluta mobila enheter.
• XR (VR, AR och MR): Utökad verklighet (XR). En teknik som täcker virtuell verklighet eller virtual reality (VR), förstärkt verklighet eller augmented reality (AR) och blandad verklighet eller mixed reality (MR). Med dessa tekniker kan användare uppleva och interagera med datagenererade simuleringar.

Termerna ”Ericsson”, ”Bolaget”, ”koncernen”, ”oss”, ”vi” och ”vår” avser alla Telefonaktiebolaget LM Ericsson och dess dotterbolag.# Fortsatt arbete med att uppdatera, effektivisera och förtydliga koncernens grundläggande riktlinjer och andra vägledande dokument, inklusive de som gäller ingående avtal, regelefterlevnad, bedömning av överträdelser, utredningar och korrigerande åtgärder samt mänskliga rättigheter. Detta arbete kommer att fortsätta under hela 2025. För att främja en stark och tydlig bolagsstyrning och fortsätta att integrera operationell excellens i hela organisationen introducerade Ericsson under 2024 ett antal grundpelare för styrning av koncernen som kompletterar koncernriskprotokollet och den affärsetiska koden. Grundpelarna innehåller principer och krav som ska vägleda beslutsfattande, riskhantering, affärsetik, hantering av prioriterade avtal och hur medarbetarna arbetar tillsammans som en organisation. Tillsammans med ett antal viktiga koncernriktlinjer utgör dessa pelare grunden för koncernens verksamhet och beskriver de grundläggande reglerna, förväntningarna och relevanta standarderna (både interna och externa) för Ericsson och dess medarbetare samt underlättar beslutsfattande av hög kvalitet, förbättrad riskhantering och förenkling inom hela koncernen. För att ingjuta integritet i det dagliga beslutsfattandet krävs enligt Ericsson ett ständigt fokus på att säkerställa att processer för regelefterlevnad och relaterade kontroller lämpar sig för sitt syfte och att de prövas och justeras efter behov. I takt med att verksamheten utvecklas kommer Ericsson att fortsätta att arbeta för att förbättra sina kontroller mot korruption samt ytterligare integrera dessa i verksamheten och i ledningens beslut. Samtidigt kommer Ericsson också att fortsätta med omfattande tester av effektiviteten i programmet för etik och regelefterlevnad, vilket bland annat omfattar tydliga förväntningar på att ledningen ska förstå och hantera testresultaten samt säkerställa process-efterlevnad inom sina respektive ansvarsområden. Detta stärker ytterligare grunden till ett väl förankrat och effektivt program för etik och regelefterlevnad. Som en del i att prioritera en integritetsstyrd kultur och integrera programmet för etik och regelefterlevnad i hela den globala organisationen ser Ericsson löpande över sin geografiska närvaro, bland annat i jurisdiktioner med förhöjda risker och /eller jurisdiktioner under utveckling, och har tagit beslut om och kan även i framtiden ta beslut om att lämna vissa jurisdiktioner när detta anses vara i Bolagets bästa intresse.

Dialog med aktieägarna i bolagsstyrningsärenden

Som en del av Ericssons löpande dialog med aktieägarna, och utöver den sedvanliga kommunikationen som skett under året mellan aktieägarna och Ericssons funktion för Investor Relations och koncernledning, har Ericssons styrelseordförande Jan Carlson och ordföranden för kommittén för Audit and Compliance, Eric Elzvik, under det första och fjärde kvartalet 2024 haft en dialog med aktieägare och på Bolagets initiativ även haft fördjupade diskussioner med aktieägare som tillsammans representerar cirka 57 % av de utestående aktierna. Dessa dialoger inriktas vanligtvis på ett flertal olika bolagsstyrningsfrågor i syfte att förstå och få återkoppling från aktieägarna samt att besvara frågor. Diskussionerna under 2024 var bland annat inriktade på ersättningsprogram, styrelsens sammansättning och den genomtänkta omvandling som skett under flera år av Ericssons bolagsstyrning, företagskultur och program för etik och regelefterlevnad, liksom hållbarhet och andra frågor. Aktieägarna gav sitt stöd till Ericssons övergripande ersättningsfilosofi, som inkluderar en integritetsbaserad komponent, den omfattande tillsyn som kommittén för Audit and Compliance har 1 Ericsson 2024 Bolagsstyrningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport över funktionen för regelefterlevnad, liksom den frekventa och ingående rapporteringen om effektiviteten i programmet för etik och regelefterlevnad till kommittén för Audit and Compliance. Synpunkterna från dessa diskussioner har legat till grund för styrelsens och kommittéernas diskussioner och respons, bland annat inom följande områden:

– Eventuella justeringar av långsiktiga ersättningsprogram, inklusive det föreslagna tillägget om treåriga prestationsmått för LTV 2025 för att bemöta återkoppling från aktieägarna samt ytterligare bidra till att ledningens incitament överensstämmer med långsiktiga prestation.

– Styrelsens sammansättning, däribland att uppdatera och upprätthålla viktiga expertområden och bredd avseende kompetens, erfarenhet och bakgrund för att underlätta en effektiv översyn och strategisk inriktning.

Aktieägarna har också uppskattat informationen och det proaktiva engagemang kring centrala frågor, bland annat följande:

– Betydande förbättringar i Ericssons ramverk för bolagsstyrning, bland annat att styrelsens och ledningens tillsyn har förstärkts, samt en robust och proaktiv riskhantering.

– Effektiv integrering av förbättrade kontroller i Ericssons verksamhet och beslutsfattande.

– Fokus på att genomföra fortlöpande förändringar av företagskulturen i syfte att införliva integritet i Ericssons arbetssätt, främja en kultur av transparens, samarbete och öppen dialog samt stödja sunda och etiska affärsbeslut.

Bolagsstyrningsstruktur och kärnvärden

Bolagsstyrningsstruktur

Ericsson har följande organisatoriska bolagsstyrningsstruktur:

Aktieägare
      |
      V
Styrelsen
      |
      V
VD och koncernchef
      |
      V
Koncernledningen
      |
      V
Verksamhet och genomförande av strategi

Enligt aktiebolagslagen har Ericssons aktieägare särskild beslutanderätt, bland annat i frågor som inte uttryckligen omfattas av ett annat bolagsorgans exklusiva behörighet. Aktieägarnas beslutanderätt omfattar bland annat att välja styrelse och att godkänna eventuella ändringar av bolagsordningen liksom vissa företagsomstruktureringar. Styrelsen består av ledamöter som väljs varje år på årsstämman, samt arbetstagarrepresentanter med suppleanter (vilka utses av sina respektive arbetstagarorganisationer i enlighet med svensk lag). Styrelsen är ytterst ansvarig för Ericssons organisation och förvaltningen av Ericssons verksamhet, och är därmed ytterst ansvarig för att övervaka Bolagets strategi, organisation och verksamhet, och har inrättat fyra kommittéer:

1) kommittén för Audit and Compliance,
2) Finanskommittén,
3) Kompensationskommittén samt
4) kommittén för Enterprise Business and Technology.

VD och koncernchef utses av styrelsen och ansvarar, i enlighet med aktiebolagslagen och riktlinjer från styrelsen, för den löpande förvaltningen inom Bolaget. VD och koncernchef uppdaterar regelbundet styrelsen om frågor som är av betydelse för Ericsson. Detta innefattar bland annat information om verksamhetens utveckling samt resultat, finansiell ställning och likviditet. VD och koncernchef stöds av koncernledningen. Koncernledningen består av VD och koncernchef, chefsjuristen, finansdirektören, Chief Operating Officer, personaldirektören, den tekniska direktören, marknads- och kommunikationsdirektören, chefen för Global Operations samt cheferna för affärsområden och marknadsområden. Medlemmarna i koncernledningen, under ledning av VD och koncernchef, ansvarar för

1) att leda koncernen och utforma koncernens strategier och riktlinjer, verkställa koncernens strategi samt fastställa och upprätthålla företagskulturen,
2) koncernövergripande tillsyn och att säkerställa ett effektivt ramverk för beslutsfattande och riskhantering (bland annat genom implementering av en effektiv styrning, ett starkt regelefterlevnadsprogram och tillhörande interna kontroller), och
3) att säkerställa operationell excellens och prestationsstyrning, optimera konkurrenskraften samt uppnå globala synergieffekter med hjälp av en effektiv organisation inom koncernen.

Koncernledningen sätter tonen i organisationen genom att främja höga standarder för prestation och kritiskt tänkande, visa exempel på samarbeten och ha ett helhetsperspektiv för organisationen. Ericsson har följande organisatoriska struktur: centrala koncernfunktioner (däribland finans, juridik och regelefterlevnad, teknik, personal, marknadsföring och bolagsrelationer samt support och drift), tillsammans med fem affärsområden och fem geografiska marknadsområden. Från 15 mars 2025, kommer det att vara fyra geografiska marknadsområden. Koncernens centrum för bolagsfrågor (”corporate center”) spelar en viktig roll för att

1) utforma koncernens strategier, styrning och riktlinjer,
2) verkställa Bolagets strategi samt fastställa och upprätthålla företagskulturen, däribland ansvara för koncernövergripande tillsyn och säkerställande av ett effektivt och sammanhängande ramverk för beslutsfattande och riskhantering,
3) hantera och verkställa centrala bolagsfrågor (bland annat bolagsstyrning, bolags- och riskhanteringskontroller, kapitalstruktur, finansiering och andra bolagstransaktioner, efterlevnad av noterings- och informationsskyldigheter),
4) koncernens finansiella styrning och rapportering (bland annat fastställande av mål för de operativa enheterna, fördela resurser och följa upp resultaten från marknads- och affärsområdena), samt att
5) tillhandahålla expertis från ämnesexperter som tillför mervärde för att främja de strategiska prioriteringarna (bland annat rättsliga frågor, fusioner och förvärv, finansiering, efterlevnad, teknik, kommunikation, säkerhet, hållbarhet, hälsa och säkerhet och personalfrågor).

Affärsområdena ansvarar för att utveckla konkurrenskraftiga, produktledda affärslösningar som omfattar både produkter och tjänster, samt för att investera i forskning och utveckling för tekniskt och kostnadsmässigt ledarskap. Cheferna för affärsområdena ingår också i koncernledningen och ansvarar för att leda verksamheten inom respektive affärsområde.# Marknadsområden

Marknadsområdena ansvarar för försäljning och leverans av kundlösningar och för kontakterna med kunderna för att nå marknadsledande positioner, med fokus på strategiskt viktiga marknader. Cheferna för marknadsområdena ingår också i koncernledningen och är ansvariga för att leda verksamheten inom respektive marknadsområde.

Ägandestruktur

Per den 31 december 2024 hade Moderbolaget 385 423 registrerade aktieägare, varav 373 815 har hemvist i Sverige (enligt aktieboken, som förs av Euroclear Sweden AB). Omkring 58,79 % av rösterna innehölls av svenska institutioner. De största aktieägarna per den 31 december 2024 var Investor AB med cirka 24,52 % av rösterna (9,3 % av aktierna), AB Industrivärden med cirka 15,1 % av rösterna (2,6 % av aktierna) samt AMF Tjänstepension och AMF Fonder med cirka 5 % av rösterna (2,97 % av aktierna).

Ett stort antal av de aktier som innehas av utländska investerare är förvaltarregistrerade, vilket innebär att de förvaltas av banker, mäklare och/eller förvaltare (som agerar som ombud för underliggande aktieägare). Detta innebär att den verkliga aktieägaren inte anges i den aktiebok som förs av Euroclear Sweden AB och inte finns med i statistiken över aktieinnehav. Mer information om Ericssons aktieägare finns i kapitlet ”Ericssonaktien” i den Finansiella rapporten.

Aktier och röster

Moderbolagets aktiekapital består av två aktieslag som är noterade på Nasdaq Stockholm: A- och B-aktier. Varje A-aktie representerar en röst, och varje B-aktie en tiondels röst. A- och B-aktier ger innehavaren rätt till samma andel av tillgångar och vinst, och medför samma rättigheter när det gäller utdelning. Moderbolaget kan även välja att emittera C-aktier, vilka omvandlas till B-aktier för att öka innehavet av egna aktier, som ett sätt att finansiera och säkra program för långsiktig rörlig ersättning som antas av bolagsstämman.

I USA handlas Ericssons B-aktier på Nasdaq New York i form av American Depositary Shares, bestyrkta av amerikanska depåbevis. En American Depositary Share representerar en B-aktie.

Styrelseledamöterna och medlemmarna i koncernledningen har samma rösträtt för sina aktier som övriga aktieägare som innehar samma aktieslag.

Regelverk

Externa regler

Som svenskt publikt aktiebolag med aktier noterade på Nasdaq Stockholm och Nasdaq New York är Ericsson skyldigt att följa en rad olika regler som påverkar Bolagets bolagsstyrning. De huvudsakliga externa regler som är tillämpliga på Ericssons styrning inkluderar följande:

• Aktiebolagslagen.
• Tillämpliga EU-förordningar.
• Svensk kod för bolagsstyrning.
• Nasdaqs regelverk för emittenter, däribland Nasdaq Nordic Main Market Rulebook for Issuers of Shares, och tillämpliga bolagsstyrningsregler från Nasdaq New York (med några undantag som främst beror på bindande svenska lagregler).
• Tillämpliga krav från den amerikanska finansinspektionen (U.S. Securities and Exchange Commission).

Interna regler och riktlinjer

Ericssons bolagsordning och arbetsordningen för styrelsen (och dess respektive kommittéer) ligger till grund för Ericssons interna bolagsstyrning, inklusive dess beslutsfattande. Därutöver, i syfte att följa lagar och bestämmelser och att uppfylla de höga krav som Ericsson har satt har Bolaget inrättat grundpelare för bolagsstyrning inom koncernen och antagit en rad riktlinjer och rutiner som bland annat innefattar följande:

• Den affärsetiska koden.
• Uppförandekoden för affärspartners.
• Koncernriskprotokoll (Material Group Risk Protocol).
• Ett antal grundläggande koncernriktlinjer som är nödvändiga för att bedriva koncerens verksamhet och uppfylla Ericssons interna och relevanta externa standarder.

I varje riktlinje anges krav och förväntningar för Ericsson och Bolagets medarbetare.

Efterlevnad av värdepappersmarknadsrättslig reglering

Fortsatt tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning

Svensk kod för bolagsstyrning är baserad på principen ”följ eller förklara” och finns publicerad på webbplatsen för Kollegiet för svensk bolagsstyrning, som administrerar Svensk kod för bolagsstyrning: https://bolagsstyrning.se/.

Ericsson strävar efter att följa bästa möjliga bolagsstyrningspraxis på en global nivå. Ericsson har inte rapporterat några avvikelser från reglerna i Svensk kod för bolagsstyrning under 2024.

Efterlevnad av tillämpliga börsregler

Inga överträdelser av tillämpliga börsregler eller av god sed på aktiemarknaden har rapporterats gällande Ericsson av Nasdaq Stockholms disciplinnämnd eller Aktiemarknadsnämnden under 2024.

Aktieägare

Procentuellt ägande (röster)
Svenska institutioner, 58,79 %
– Investor AB, 24,52 %
– AB Industrivärden, 15,10 %
– AMF Tjänstepension och AMF Fonder, 5,00 %
Utländska institutioner, 28,61 %
Privata svenska investerare, 5,11 %
Övriga, 7,50 %

Källa: Nasdaq

Bolagsstyrningsstruktur

graph TD
    A[Bolagsstämmor] --> B(Årsstämma/Extra bolagsstämma);
    B --> C{Valberedningen};
    B --> D[Arbetstagarorganisationer];
    B --> E[Styrelse];
    E --> F[Kommittén för Enterprise Business and Technology];
    E --> G[VD och koncernchef];
    G --> H[Koncernledningen];
    E --> I[Finanskommittén];
    E --> J[Kompensationskommittén];
    E --> K[Kommittén för Audit and Compliance];
    E --> L[Chef för internrevision];
    E --> M[Chef för Compliance Office and Investigations];
    D --> E;
    H --> E;
    I --> E;
    J --> E;
    K --> E;
    L --> E;
    M --> E;
    E --> N[Extern revisor];
    O[Kontakta styrelsen] --> P[Telefonaktiebolaget LM Ericsson];
    P --> Q[164 83 Stockholm];
    P --> R[boardsecretariat@ericsson.com];
    S[Årsstämma 2025] --> T[Ericssons årsstämma 2025 kommer att hållas den 25 mars 2025. Mer information finns tillgänglig på Ericssons webbplats.];

Årsstämma 2025

Ericssons årsstämma 2025 kommer att hållas den 25 mars 2025. Mer information finns tillgänglig på Ericssons webbplats.

Etik och regelefterlevnad

Program för etik och regelefterlevnad

Ericsson fortsätter att investera betydande resurser för att stärka sitt program för etik och regelefterlevnad samt införa och upprätthålla robusta system, kontroller och riktlinjer för att förebygga och upptäcka oegentligheter. Detta inkluderar områdena etik, bekämpning av korruption, mutor och penningtvätt, intressekonflikter samt konkurrenslagstiftning. Framför allt har, som nämnts ovan, satsningarna underbyggts av arbete inom hela organisationen för att omvandla Bolagets företagskultur och förbättra ramverk och processer för styrningen för att på så sätt stärka Ericssons verksamhet.

Utöver att skydda Ericssons bästa intressen har det förbättrade programmet för etik och regelefterlevnad medfört möjligheter till ytterligare effektiviseringar av verksamheten, bland annat digitaliserade rutiner och enklare processer, vilket kan öka produktiviteten och minska framtida rörelsekostnader.

I början av 2024 antog Ericsson en förbättrad och förenklad affärsetisk kod för organisationen. Den affärsetiska koden anger Bolagets förväntningar, principer och krav på de anställda när de utför sitt arbete. Den sätter upp ett ramverk för etiskt beslutsfattande och vägleder anställda när de fattar beslut och hanterar risker i arbetet med kollegor, kunder, partners, ägare och andra intressenter. Den stödjer Ericssons Speak Up-kultur och förbjuder repressalier för personer som i god tro rapporterar betänkligheter gällande regel efterlevnad. Alla anställda måste regelbundet bekräfta att de förstår den affärsetiska koden.

Ramverket i den affärsetiska koden utgör standarden för samtliga anställda för att säkerställa att Bolagets beslut och åtgärder är etiska och att Ericsson utgör en positiv global kraft.

Integrerat och effektivt program för etik och regelefterlevnad

Sedan 2019 har Ericsson under överinseende av styrelsen och koncernledningen gjort betydande investeringar för att stärka sin infrastruktur för etik och regelefterlevnad, förstärka sitt tillvägagångssätt för bolagsstyrning och riskhantering samt förbättra sin företagskultur. Ericssons antikorruptions- och regelefterlevnadsprogram och intern kontroll inkluderar typiska kännetecken för regelefterlevnadsprogram såsom skriftliga riktlinjer, riskbedömningar, hantering av tredje parter och främjande av etiskt beteende hos chefer.

Under ledning av VD och koncernchef samt koncernledningen genomförde Bolaget under 2023 initiativet för Business Critical Transformation, vilket skapade tvärfunktionella team ledda av de verksamhetsansvariga, med stöd av de interna funktionerna för regelefterlevnad och internkontroll, för att säkerställa att regelefterlevnad genomsyrade hela verksamheten, var tillgänglig för alla och fungerade effektivt i praktiken. Med omfattande utbildning, övervakning, testning och kontinuerlig återkoppling stärkte Business Critical Transformation de underliggande verksamhets- och funktionsprocesserna, vilket förbättrade den övergripande effektiviteten och hållbarheten i Ericssons program för etik och regelefterlevnad.

Självtester av effektiviteten i programmet för etik och regelefterlevnad genomfördes i nära samarbete med den oberoende observatören, som tillsatts i samband med överenskommelsen med det amerikanska justitiedepartementet (Department of Justice).

Ericssons kärnvärden

Ericssons kärnvärden ligger till grund för Bolagets kultur. De vägleder de anställda i det dagliga arbetet och styr hur de förhåller sig till varandra och omvärlden samt hur Bolaget gör affärer. Medarbetarna utgör grunden för Ericssons strategi. De förkroppsligar och främjar Bolagets kärnvärden: professionalism, uthållighet, respekt och integritet. På Ericsson är de anställdas nöjdhet och välbefinnande förenliga både med Bolagets kärnvärden och en viktig del i att kunna konkurrera och lyckas i framtiden.

• Professionalism
• Uthållighet
• Respekt
• Integritet# Ericssons Program för Etik och Regelefterlevnad

2024 – Förankring och Ständiga Förbättringar

Under 2024 förankrades initiativet Business Critical Transformation ytterligare i Bolagets affärsverksamhet och drivs nu fullt ut av de verksamhetsansvariga, som fortsätter att genomföra självtester med hjälp av ett riskbaserat tillvägagångssätt. Ständiga förbättringar är en hörnsten i programmet för etik och regelefterlevnad, och Bolagets koncernledning och styrelse arbetar vidare med att integrera programmet för etik och regelefterlevnad i affärsverksamheten så att det förblir både effektivt, hållbart och ändamålsenligt när verksamheten fortsätter att utvecklas.

I juni 2024 avslutade den oberoende observatören för regelefterlevnad, som i juni 2020 utsågs av det amerikanska justitiedepartementet Department of Justice i samband med Ericssons uppgörelse från 2019 av tidigare överträdelser av Foreign Corrupt Practices Act, sitt uppdrag. Den oberoende observatörens roll har varit att granska, utvärdera och testa alla aspekter av Bolagets globala antikorruption- och regelefterlevnadsprogram samt intern kontroll. Den oberoende observatörens certifiering och avslutandet av observatörteamets uppdrag var viktiga milstolpar på Ericssons resa, men arbetet är långt ifrån slutfört. Till följd av bredden av Ericssons globala organisation och den bransch där Bolaget verkar krävs ständig vaksamhet i det fortsatta arbetet för att integrera och förbättra programmet för etik och regelefterlevnad. De senaste årens arbete har väsentligt stärkt Ericssons förmåga att identifiera och hantera faktiska och misstänkta överträdelser när det inträffar incidenter, samt bidragit till att säkerställa att de åtgärdas på ett tydligt och konsekvent sätt.

Ansvarstagande och Regelefterlevnad

I syfte att ytterligare stärka ansvarstagandet och regelefterlevnaden i hela organisationen kan alla anställda som är berättigade till utbetalning av kortsiktig rörlig ersättning (STV) helt eller delvis nekas utbetalning om de bryter mot Ericssons affärsetiska kod. Dessutom utvärderas högre chefer enligt en rad fördefinierade integritetskriterier, relaterade till utbildning inom regelefterlevnad, hantering av tredje parter, hantering av rapporterade regelefterlevnadsöverträdelser och andra faktorer knutna till Bolagets program för etik och regelefterlevnad. Underprestation i förhållande till dessa fördefinierade kriterier kan minska utbetalningen av STV med upp till 100 %.

Digital Kompetens och AI

Bolaget har även gjort fortsatta investeringar i digital kompetens för att (i) göra det möjligt för anställda, linjechefer och medarbetare inom regelefterlevnad att arbeta mer effektivt, genom att de lättare kommer åt data som är relevanta för regelefterlevnad, och (ii) förenkla processerna inom programmet för etik och regelefterlevnad, för att underlätta för de anställda att fatta integritetsdrivna beslut. Det digitala landskapet fortsätter att utvecklas. AI och tillämpning av dataanalyser utforskas för att förbättra hanteringen av risker kopplade till ytterligare bekämpning av korruption och mutor.

Rapportering och Utredningar av Regelefterlevnad

Bolaget uppmuntrar transparens genom Ericsson Compliance Line, en kommunikationskanal genom vilken anställda och externa intressenter kan rapportera eventuella avvikelser från regelefterlevnaden. Ericsson Compliance Line hanteras av en tredje part och är tillgänglig dygnet runt och året runt, och möjliggör rapportering från flera länder och på många språk, och anonymt när så är tillåtet enligt lag. De anställda förväntas rapportera betänkligheter gällande överträdelser av den affärsetiska koden, inklusive överträdelser relaterade till korruption, bedrägeri, bokföring, interna kontroller, frågor rörande mänskliga rättigheter, lagbrott eller händelser som skulle kunna skada verksamheten eller Ericssons anseende, Bolagets medarbetare eller aktieägare. I förekommande fall har Ericssons anställda och externa intressenter även möjlighet att rapportera vissa ärenden via lokala kanaler som implementerats i enlighet med EU-direktivet om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten.

Ericssons Compliance Office and Investigations-team ansvarar för den övergripande regelefterlevnadsprocessen, däribland bedömning av anklagelser om potentiella oegentligheter, lämplig utredning av anklagelser om potentiella efterlevnadsöverträdelser samt säkerställande av lämpliga åtgärder. Chefen för Compliance Office and Investigations rapporterar regelbundet om utredningar till kommittén för Audit and Compliance.

Bolaget publicerar regelbundet sitt nyhetsbrev Speak Up. Nyhetsbrevet innehåller anonymiserade exempel på verkliga regelöverträdelser och hur de har åtgärdats, bland annat genom korrigerande och disciplinära åtgärder. Nyhetsbrevet Speak Up innehåller även korta berättelser som belyser situationer där anställda som ställts inför svåra val har fattat lämpliga beslut samt lärdomar från rättsliga åtgärder mot andra bolag.

Framsteg i främjande av en öppenhetskultur (Speak Up Culture) avspeglas i det ökande antalet frågor och potentiella ärenden gällande regelefterlevnad som kommit från Ericssons anställda under de senaste åren. Medarbetarnas vilja att göra sin röst hörd (Speak Up) är viktig för att bidra till att säkerställa att Bolaget bedriver verksamheten med integritet. Mer information om rapportering av ärenden avseende regelefterlevnad finns i sektionen G1 i Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande.

Hållbarhet och Ansvarsfullt Företagande

Styrelsen har tillsyn över Ericssons strategi för hållbarhet och ansvarsfullt företagande, och får regelbundet rapporter om utvecklingen och hur hållbarhetsrelaterade mål uppfylls, samt godkänner hållbarhetsredovisningen som en del av Bolagets lagstadgade årsredovisning. Utöver den huvudsakliga tillsyn som utövas av styrelsen, ansvarar var och en av styrelsens kommittéer för att ha tillsyn över specifika aspekter av Ericssons strategi för hållbarhet och ansvarsfullt företagande.

• Kommittén för Audit and Compliance har tillsyn över Ericssons program för etik och regelefterlevnad samt rutiner för visselblåsning. Kommittén får regelbundet uppdateringar om frågor som rör regelefterlevnad från chefsjuristen och chefen för Compliance Office and Investigations. I arbetet ingår även att granska koncernens hantering av informations- och cybersäkerhet samt dataskyddsfrågor, samt att övervaka rutiner för hållbarhets- och ESG-rapportering.
• Finanskommittén tillser att hänsyn tas till miljömässig hållbarhet vid extern finansiering genom tillämpning av ramverket för grön finansiering.
• Kompensationskommittén har till uppgift att förbereda och föreslå ersättningar och ersättningspolicyer som attraherar och motiverar högre chefer och som ligger i linje med Bolagets strategi. Kommittén överväger lämpliga sätt att inkludera kriterier för miljö, samhällsansvar och ansvarsfullt företagande i de rörliga ersättningsprogrammen och övervakar hur dessa kriterier uppfylls.
• En del av ansvaret för kommittén för Enterprise Business and Technology i dess tillsyn av Bolagets tekniska ekosystem, relationer och partnerskap innebär att granska frågor som rör miljömässig hållbarhet, till exempel energirelaterade frågor i Ericssons produktportfölj.

Koncernledningen, som leds av VD och koncernchef, ansvarar för koncerngemensamma hållbarhetsrelaterade mål, och informeras regelbundet om genomförandet av strategier och framsteg i förhållande till mål och delmål. Medlemmar av koncernledningen ingår också i särskilda styrgrupper och kommittéer som ger mer frekvent strategisk vägledning och översyn i frågor relaterade till hållbarhet och ansvarsfullt företagande.

Riskhantering

Riskhantering är ett viktigt element i strategiskt beslutsfattande och värdeskapande. Ericsson strävar efter att fånga upp de möjligheter och hot som är relaterade till Bolagets strategiska mål. Ericssons riskhanteringsaktiviteter går hand i hand med utveckling och genomförande av Ericssons affärsplaner och operativa strategier. Bolaget har under de senaste åren vidtagit omfattande åtgärder för att säkerställa att strategiska, externa och interna risker på ett adekvat sätt identifieras, bedöms, rapporteras internt, eskaleras samt åtgärdas effektivt. Det är en nyckelprioritet att säkerställa ansvar för riskhantering på alla nivåer i organisationen.

Ericssons ledning betonar vikten av att identifiera och hantera risker i beslutsfattande på alla nivåer och har integrerat detta i Ericssons relevanta operativa och funktionella processer. Ericsson strävar efter att säkerställa att risker bedöms korrekt och på ett transparent sätt, och där så är lämpligt eskaleras inom organisationen.

Ericssons koncernriskprotokoll (Material Group Risk Protocol) reglerar analysen och eskaleringen av väsentliga risker inom koncernen. Business Risk Committee (BRC) utövar tillsyn och främjar ansvarstagande för potentiellt väsentliga risker. Business Risk Committee leds gemensamt av chefsjuristen och finansdirektören och fungerar som ett integrerat forum för eskalering och övervakning av risker, vilket har stärkt ledningens beslutsfattande och riskhantering.

Business Risk Committee-processen och en koncernövergripande riskbedömning har förbättrat Ericssons allmänna insyn i koncernrisker, och har ökat harmoniseringen och möjligheten att på ett effektivt sätt hantera de risker som påverkar olika delar av organisationen. Business Risk Committee granskar framförallt riskärenden med potentiellt väsentlig påverkan (bland annat risker som uppstår i jurisdiktioner med förhöjd riskprofil) och fungerar som ett forum för ledningen för att övervaka och granska risker som identifierats i systemet för koncernriskhantering. Ramverket etablerar en baslinje på koncernnivå för transparens och översyn av risker.# Aktiviteter för riskhantering

Aktiviteter för riskhantering på koncernnivå övervakas av Business Risk Committee som rapporterar relevanta frågor till styrelsen, där kommittén för Audit and Compliance ansvarar för tillsynen av Bolagets riskhantering och riskhanteringsramverket (Enterprise Risk Management framework). Den finansiella riskhanteringen styrs av finansfunktionen. Ytterligare information om hantering av finansiella risker finns i Noter till koncernens finansiella rapporter – not F1, ”Finansiell riskhantering”, i den Finansiella rapporten.

Ericssons koncernriskprotokoll (Material Group Risk Protocol), Business Risk Committee och Ericssons riskhanteringsramverk (Enterprise Risk Management framework) kompletterar varandra för att säkerställa att styrelsen och ledningen har en samstämmig syn på koncernens risker. Riskhanteringsramverket (Enterprise Risk Management framework) har utformats för att bidra till en riskidentifierings- och riskhanteringskultur med identifiering och hantering nedifrån och upp av risker som innebär osäkerhet beträffande Ericssons förmåga att nå sina lång- och kortsiktiga mål.

Samtliga chefer i koncernen ansvarar för att hantera risker inom sina respektive ansvarsområden. Funktionen Group Risk Management ansvarar för det strategiska genomförandet av riskhantering (Enterprise Risk Management) och riskhanteringsramverket (Enterprise Risk Management) på koncernnivå. Cheferna för respektive central koncernfunktion, marknadsområde och affärsområde ansvarar för tillsynen av riskhantering i respektive enhet. Detta innefattar att säkerställa att processer finns på plats för att identifiera, bedöma och eskalera risker med en eller flera riskansvariga inom enheten.

Ericssons riskhanteringsprocess (Enterprise Risk Management process) tillhandahåller ett system för bedömning och avhjälpande av risker i hela koncernen och för alla med ansvar för riskhanteringsaktiviteter. Processen syftar till att säkerställa att koncernfunktioner, marknadsområden och affärsområden tar hänsyn till risk i relation till strategiska mål och beslutsfattande, samtidigt som eskalering av väsentliga koncernrisker till Business Risk Committee säkerställs.

Bolaget stärker kontinuerligt sina transaktionskontroller och sin dataanalys

Bland annat genom en förbättrad process för tillbörlig aktsamhet och övervakning av tredjepartsrelationer. Ericsson har också utökat sina riskbedömningar av antikorruption till att omfatta landspecifika risker inom regel- efterlevnad, tagit fram en karta över statligt ägda enheter för att identifiera offentliga tjänstemän och statsägda kunder, utökat antalet anställda på plats lokalt inom regelefterlevnadsfunktionen samt utökat den totala personalstyrkan inom regelefterlevnad och andra övervakningsfunktioner.

I riskbedömningen ingår att föra ett globalt riskregister över varje verksamhetsenhet, som sedan ansvarar för att eskalera potentiellt väsentliga risker till Business Risk Committee om det är lämpligt. Funktionen Group Risk Management för ett konsoliderat riskregister över risker på koncernnivå.

Risker inom ansvarsområdet för respektive koncernfunktion, marknadsområde och affärsområde identifieras nedifrån och upp i riskidentifieringsprocessen. Respektive verksamhetschef tillsammans med relevant verksamhetsledningsgrupp och annan personal i enheten, med stöd av enhetens riskansvariga, identifierar och överväger risker, däribland väsentliga risker på koncernnivå. Väsentliga risker eskaleras sedan till Business Risk Committee i enlighet med Material Group Risk Protocol.

Ericsson har tagit ett helhetsgrepp på riskhanteringen som täcker in spektrumet av sannolikhet och påverkan. Riskanalys klassificerar sannolikheten för en identifierad risk och dess påverkan i fyra dimensioner: (1) ekonomisk påverkan, (2) strategisk påverkan, (3) arbetsmiljöpåverkan samt (4) påverkan på anseende. Varje enhets nyckelrisker dokumenteras i det globala riskregistret, baserat på riskägarskap, överensstämmelse med chefsansvar samt funktionsansvar.

För alla väsentliga risker i respektive enhets riskregister bedömer ledningen alternativ för riskbehandling. Dessa alternativ kan innefatta riskrespons eller andra åtgärder, till exempel att undvika eller acceptera risken, att minska sannolikheten för att risken inträffar eller den påverkan den får, överföra riskhanteringen eller dess potentiella påverkan till en tredje part eller att öka en strategisk affärsrisk för att på så sätt kunna utnyttja en möjlighet. När riskhanteringsplanen implementerats utvärderas dess effektivitet löpande för att göra det lättare att vidta korrigerande åtgärder när så är lämpligt.

ERM- ramverk

• Styrning och företagskultur
• Kommunikation och rapportering
• Uppföljning
• Strategi
• Utvärdering och behandling

Funktionen Group Risk Management övervakar riskhanteringsramverkets effektivitet och ändamålsenlighet. Detta görs med hjälp av ett riskhanteringsverktyg och genom självutvärderingar, samt genom att man tillhandahåller utvärderingskrav gällande riskhantering till den interna ISO 9001-utvärderingsprocessen och uppföljning av de interna utvärderingsresultaten. Funktionen Group Risk Management granskar även interna och externa revisionsresultat, och arbetar för att hantera identifierade svagheter som ett led i de ständiga förbättringarna av riskhanteringsramverket (Enterprise Risk Management framework).

Det är viktigt med en effektiv kommunikation för att medarbetarna ska kunna dela information, samarbeta och ge varandra stöd i hantering av risker inom verksamheten. Funktionen Group Risk Management har i uppdrag att skapa medvetenhet och förbättra kunskapen gällande riskhanteringsfrågor och riskhanteringskrav inom hela koncernen.

Ericsson har upprättat ett koncernriskråd, Group Risk Council, för att underlätta samordning inom koncernen och förbättringar av riskhanteringsramverket (Enterprise Risk Management framework) samt hanteringen av verkliga risker. Group Risk Council leds av chefen för Group Risk Management och koncernriskansvariga från alla marknadsområden, affärsområden och koncernfunktioner deltar. Chefen för Group Risk Management sammanställer de risker som rapporterats till Business Risk Committee på kvartals- och årsbasis.

Cybersäkerhet

Riskhantering och strategi vad gäller cybersäkerhet

Varje år identifierar och hanterar Ericsson ett stort antal försök till cyberattacker, sårbarheter och cybersäkerhetsincidenter. Under 2024 upptäckte och mitigerade Ericsson cyberincidenter på ett effektivt sätt. Ingen av dem ansågs vara väsentlig. Ericsson står inför olika risker kopplat till avancerade hotaktörer som – om de realiseras och inte upptäcks och begränsas i tid – skulle kunna påverka Bolaget på ett väsentligt sätt, inklusive dess verksamhet, strategi, resultat eller finansiella ställning.

Informations- och telekommunikationsbranschens strategiska och känsliga karaktär innebär också en förhöjd risk för cyberattacker med syfte att störa, skada eller infiltrera en annan parts kritiska infrastruktur, nätverk och system samt företagsspionage, både i fråga om tekniska och kommersiella aspekter, i båda fallen både från statligt stödda och kriminella hotaktörer. Se riskfaktor 4.1 i den Finansiella rapporten.

Ericsson har utvecklat och implementerat cybersäkerhetsprogram för att skydda konfidentialiteten och integriteten hos, liksom tillgängligheten till, Bolagets kritiska system och information, samt dess produkter och tjänster. Ericssons verksamhet är certifierad globalt enligt ISO/ECN 27001:2022 avseende ledningssystem för informationssäkerhet (LIS). LIS är integrerat i Ericssons koncernövergripande ledningssystem och omfattar Ericssons säkerhetsbestämmelser internt samt för tredje part, liksom säkerhetsförmågor, processer och löpande uppföljning av åtgärderna och nivå av förmåga.

Ericsson har ett centralt team– Threat Intelligence Team – för att analysera Bolagets hotbild samt ett flertal riskanalytiker som bedömer och informerar om cybersäkerhetsrisker, inklusive tredjepartsrisker. Ericssons Cyber Defense Center arbetar med att övervaka, upptäcka, hantera och begränsa eventuella cybersäkerhetsattacker från att växa i allvarlighetsgrad eller omfattning. Ericssons incidenthanteringsfunktion består av säkerhetsexperter och IT-forensiker som ansvarar för att eskalera och utreda incidenter. Vid behov aktiveras kontinuitetsplaner i syfte att minimera effekterna av en cybersäkerhetsincident.

Efterlevnad av interna ramverk och processer följs upp genom kvantitativa och kvalitativa mätningar inklusive regelbundna externa och interna revisioner samt utbildning och åtgärder för att öka de anställdas säkerhetsmedvetenhet. Ericssons Security Reliability Model syftar till att säkra Bolagets produkter och tjänster. Modellen ställer krav på produkt- och funktionsriskbedömningar, säker design, säkra kodningsprinciper, användning av analysverktyg och säkerhetskrav i leverantörskedjan för att undvika sårbarheter.Ericsson för en katalog över externt utvecklade komponen- ter och externt utvecklad kod som används i Bolagets produkter i syfte att begränsa säkerhetsrisker. Noggrann testning genom- förs för att säkerställa hög produktkvalitet. Personalstyrkan tillhandahålls utbildning om Security Reliability Model och de uppgifter och aktiviteter som där ingår. Om sårbarheter eller säkerhetsincidenter upptäcks i Ericssons produkter samordnar Bolagets incidenthan- teringsteam för produktsäkerhet korrigerande åtgärder för berörda kunder. Teamet bevakar aktivt sårbarheter i tredjepartsprogramvara och informerar relevant produktutvecklingsor- ganisation. Ericssons produktutvecklings- och livscykelprocesser har sedan 2020 granskats med goda resultat i enlighet med GSMA Net- work Equipment Security Assurance Scheme. Flera produkter utvärderas även externt enligt 3GPP Security Assurance Specification. Ericssons cybersäkerhetsprogram inne- bär inte att Bolaget alltid uppfyller samtliga tekniska specifikationer eller krav vid varje givet tillfälle, utan att ovannämnda ramverk hjälper till att identifiera, bedöma och hantera cybersäkerhetsrisker som är relevanta för verksamheten.

Styrning av cybersäkerhet

Styrelsen tar cybersäkerhetsrisker i beakt- ning som en del av dess risköversynsfunktion och har delegerat den specifika tillsynen av cybersäkerhetsrisker till kommittén för Audit and Compliance som regelbundet informeras om cybersäkerhetsfrågor av Ericssons Chief Security Officer, Fredrik Robertsson 1) . Ericssons VD och koncernchef anger den övergripande riktningen för cybersäkerhet genom att godkänna Ericssons säkerhets- strategi och säkerhetspolicy. Därtill får kon- cernledningen regelbunden information om cybersäkerhetsrisker, nivå av förmåga, inves- teringar och strategiexekvering. Koncernled- ningen har inrättat Group Enterprise Security and Privacy Board som hanterar översynen av Bolagets säkerhet, däribland cybersäker- het samt skydd av personuppgifter. Ordfö- rande i Group Enterprise Security and Privacy Board är Bolagets Chief Operating Officer, och agendan sätts av Chief Security Officer. Group Enterprise Security and Privacy Board sammanför relevanta högre chefer och andra seniora medarbetare åtminstone fem gånger per år för att gå igenom, rekommendera och godkänna säkerhetsplaner på hög nivå och övervaka risker och genomförandet av säkerhetsstrategin. Ericssons cybersäkerhetsprogram lig- ger under ledning av Chief Security Officer. Chief Security Officer ansvarar för koncernens säkerhet och rapporterar till Chief Operating Officer. Den tekniska direktören är ansvarig för produktsäkerhet och skydd av personupp- gifter och har delegerat hanteringen av säker- hetskrav, standarder och arkitektur i samband med produktutveckling och produkthante- ring till Chief Product Security Officer, Mikko Karikytö 2) . Chefen för respektive koncernfunktion, marknadsområde och affärsområde ansvarar för implementeringen av säkerhetsbestäm- melserna i Ericssons affärsprocesser och verksamhet, i enlighet med styrningen från Chief Security Officer, den tekniska direktö- ren eller Chief Product Security Officer, samt lokala lagar, regelverk eller kundkrav. Chief Security Officer och Chief Product Security Officer får regelbundet information och rap- porter från affärsområdena, marknadsom- rådena och relevanta koncernfunktioner om identifierade cyberrisker, sårbarheter och nivå av förmåga.

Bolagsstämmor

Beslutsfattande vid bolagsstämmor

Ericssons aktieägare utövar sin besluts- rätt vid bolagsstämmor. De flesta beslut på bolagsstämmor fattas med enkel majoritet. Aktiebolagslagen föreskriver dock att beslut i vissa fall fattas med kvalificerad majoritet, till exempel beslut om ändringar i bolagsord- ningen eller beslut om att överlåta Bolagets egna aktier till medarbetare som deltar i program för långsiktig rörlig ersättning.

Årsstämman

Årsstämman hålls i Kista, Stockholm. Datum och plats för stämman meddelas på Ericssons webbplats senast vid den tidpunkt när delårs- rapporten för det tredje kvartalet föregående år publiceras. Aktieägare som inte kan delta personli- gen får företrädas av ombud med fullmakt. Styrelsen får i enlighet med bolagsordningen besluta att aktieägarna även ska kunna utöva sin rösträtt per post före årsstämman enligt det förfarande som anges i aktiebo- lagslagen. Endast aktieägare som finns med i aktieboken har rösträtt. Aktieägare vars aktier är förvaltarregistrerade och som vill rösta måste begära att vara införda i aktieboken på avstämningsdagen för årsstämman. Årsstämman hålls på svenska och simul- tantolkas till engelska. Dokumentation som tillhandahålls av Bolaget är tillgänglig på svenska och engelska. På årsstämman har de närvarande aktie- ägarna möjlighet att ställa frågor om kon- cernens verksamhet. Vanligtvis är de flesta av styrelsens ledamöter och medlemmarna i koncernledningen närvarande för att kunna besvara sådana frågor. Den externa revisorn är närvarande vid årsstämman.

1) Den tidigare generalmajoren Fredrik Robertsson tjänstgör som Ericssons Chief Security Officer och chef för koncernens säkerhetsavdelning. Hans breda erfarenhet omfattar befattningar vid Försvarsmaktens Högkvarter som planeringschef, IT-chef och informationssäkerhetschef, vilket inkluderade ledning och utveckling av Försvarsmaktens cyberförmåga och cyberförsvar. Han har en magisterexamen i statskunskap med specialisering inom säkerhetspolitik. Dessutom har den tidigare generalmajoren Robertsson varit aktiv medlem i cybersäkerhetsrådet vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och är styrelseledamot för Sectra AB.

2) Mikko Karikytö är Ericssons Chief Product Security Officer och chef för produktsäkerhet. Han har tidigare varit chef för nätverkssäkerhet och chef för incidenthanteringsteamet för produktsäkerhet. Mikko Karikytö deltar även i branschsamarbeten genom organisationer som ETIS (ett samarbetsorgan för den europeiska telekombranschen), Forum of Incident Response and Security Teams och arbetsgrupper inom EU-kommissionen. Han har bistått med ämnesexpertis till utskottsutfrågningar i brittiska parlamentet och den tyska förbundsdagen i samband med 5G-säkerhet.

7 Ericsson 2024 Bolagsstyrningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättningsrapport Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ericssons årsstämma 2024

Inklusive aktieägare som representerades av ombud med fullmakt, var 2 611 aktie- ägare representerade vid årsstämman den 3 april 2024, vilket motsvarande cirka 74 % av rösterna. Årsstämman 2024 hölls i Kista, Stockholm. Aktieägarna kunde dessutom utöva sin röst- rätt per post före stämman. Förutom aktie- ägarna deltog styrelseledamöter, medlemmar i koncernledningen, ledamöter i valbered- ningen samt den externa revisorn. Årsstämman 2024 beslutade bland annat följande:

• Ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och Bolagets VD och koncernchef för räkenskapsåret 2023.
• Utdelning om SEK 2,70 per aktie att utbetalas i två lika delar.
• Omval av Jan Carlson som styrelsens ordförande.
• Omval av följande styrelseledamöter: Jon Fredrik Baksaas, Jan Carlson, Carolina Dybeck Happe, Eric A. Elzvik, Börje Ekholm, Kristin S. Rinne, Jonas Synnergren, Jacob Wallenberg och Christy Wyatt.
• Nyval av Karl Åberg som styrelseledamot
• Godkännande av styrelsearvoden, i enlighet med valberedningens förslag:
  • Styrelseordförande: SEK 4 640 000 (tidigare SEK 4 500 000).
  • Övriga icke anställda styrelseledamöter: SEK 1 175 000 vardera (tidigare SEK 1 140 000).
  • Ordförande för kommittén för Audit and Compliance: SEK 540 000 (tidigare SEK 495 000).
  • Övriga icke anställda styrelseledamöter i kommittén för Audit and Compliance: SEK 310 000 vardera (tidigare SEK 285 000).
  • Ordförande i kommittén för Enterprise Business and Technology: SEK 230 000 (tidigare SEK 210 000).
  • Övriga icke anställda styrelseledamöter i kommittén för Enterprise Business and Technology: SEK 200 000 (tidigare SEK 185 000).
  • Ordföranden i Finanskommittén res- pektive Kompensationskommittén: SEK 220 000 vardera (tidigare SEK 210 000).
  • Övriga icke anställda styrelseledamöter i Finanskommittén respektive Kompen- sationskommittén: SEK 195 000 vardera (tidigare SEK 185 000).
• Godkännande av att del av styrelsearvodet ska kunna betalas i form av syntetiska aktier.
• Omval av Deloitte AB som revisor för tiden intill slutet av årsstämman 2025 och godkännande av revisorns arvode.
• Inrättande av långsiktigt rörligt ersätt- ningsprogram 2024 (LTV 2024) för kon- cernledningen, inklusive VD och koncern- chef samt för ledande befattningshavare.
• Godkännande av överlåtelse av egna aktier till anställda och över börs, riktad nyemission samt bemyndigande till styrel- sen att besluta om ett förvärvserbjudande för det tidigare beslutade LTV-programmet I 2023. Bemyndigandet har utnyttjats.
• Godkännande av överlåtelse av egna aktier över börs för de tidigare beslutade LTV-programmen 2021, 2022 och II 2023.

Protokollet och de detaljerade röstningsre- sultaten för besluten på årsstämman 2024 finns tillgängliga på Ericssons webbplats: https://www.ericsson.com/sv/om-oss/cor- porate-governance/shareholder-meetings/ annual-general-meeting-2024

Valberedningen

En valberedning utses varje år i enlighet med den Instruktion för valberedningen som antagits av årsstämman. Instruktionen för valberedningen beskriver valberedningens uppgifter och processen för hur valberedning- ens ledamöter ska utses och gäller till dess att årsstämman beslutar annat. Enligt instruktionen ska valberedningen bestå av representanter för de till röstetalet fyra största aktieägarna vid slutet av den månad då årsstämman hölls, och styrelsens ordförande. Valberedningen kan även ha ytterligare ledamöter om en aktieägare begär detta. En sådan begäran måste grundas på föränd- ringar i den aktuella aktieägarens aktieinne- hav och måste inkomma till valberedningen senast den 31 december varje år. Inga arvo- den utgår till ledamöterna i valberedningen.# Bolagsstyrningsrapport

Valberedningen

Bolaget ska dock svara för skäliga kostnader förenade med valberedningens uppdrag.

Ledamöter i valberedningen

Nuvarande ledamöter i valberedningen är:

• Johan Forssell (utsedd av Investor AB), valberedningens ordförande.
• Helena Stjernholm (utsedd av AB Industrivärden).
• Anders Oscarsson (utsedd av AMF Tjänstepension och AMF Fonder).
• Christer Gardell (utsedd av Cevian Capital).
• Jan Carlson (styrelsens ordförande).

Kontakta valberedningen:
Telefonaktiebolaget LM Ericsson
Valberedningen
c/o Styrelsens sekretariat
164 83 Stockholm
Sverige
nomination.committee@ericsson.com

Förslag till valberedningen

Aktieägare kan när som helst inkomma med förslag till valberedningen, men för att valberedningen ska kunna beakta ett förslag måste förslaget ha inkommit i god tid före årsstämman. Mer information finns tillgänglig på Ericssons webbplats.

Valberedningens uppgifter

Valberedningens huvuduppgift är att föreslå ledamöter för val till styrelsen vid årsstämman. Styrelseordföranden är medlem i valberedningen och spelar därmed en viktig roll för att hålla valberedningen informerad om Bolagets strategi och framtida utmaningar. Detta är avgörande för att valberedningen ska kunna bedöma vilken kompetens och erfarenhet som behövs i styrelsen. Dessutom måste valberedningen beakta de regler om oberoende som är tillämpliga för styrelsen och dess kommittéer.

Valberedningen förbereder också följande förslag till årsstämman:

• Arvoden till icke anställda styrelseledamöter som väljs av årsstämman samt till revisor.
• Utnämning av revisor, som föreslås i samråd med kommittén för Audit and Compliance.
• Val av ordförande för årsstämman.
• Eventuella ändringar i Instruktionen för valberedningen.

Valberedningens arbete inför årsstämman 2025

Valberedningens arbete inför årsstämman 2025 inleddes med en genomgång av de uppgifter som ankommer på den enligt Svensk kod för bolagsstyrning, inklusive avsnitt 4.1 som anger överväganden för styrelsens sammansättning, och Instruktionen för valberedningen, och en tidplan för arbetet fastställdes. Svensk kod för bolagsstyrning, avsnitt 4.1, anger att styrelsen ska ha en med hänsyn till Bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende de bolagsstämmo-valda ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund.

För att underlätta god kännedom om Ericssons verksamhet och strategi presenterade styrelseordföranden respektive VD och koncernchefen sin syn på Bolagets strategi och utmaningar för valberedningen.

För att säkerställa en styrelsesammansättning med lämplig bredd avseende kompetens, erfarenhet och bakgrund i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning har valberedningen analyserat kompetensbehovet i styrelsen och har övervägt resultaten av den utvärdering av styrelsearbetet som letts av styrelseordföranden. På grundval av detta har valberedningen försökt att identifiera de mest kvalificerade kandidaterna med den kompetens och erfarenhet som krävs av Ericssons styrelseledamöter och med fördelning vad gäller erfarenhet och bakgrund.

Valberedningen överväger områden där styrelsens sammansättning kan förbättras och strävar efter att föreslå en styrelsesammansättning där ledamöterna kompletterar varandra med sina respektive erfarenheter och kompetenser på ett sätt som ger styrelsen möjlighet att bidra till en positiv utveckling för Ericsson.

Valberedningen söker efter potentiella kandidater till styrelsen både ur ett lång- och kortsiktigt perspektiv, och fokuserar på att integrera olika perspektiv på styrelsearbetet och de överväganden som görs i detta. Valberedningen beaktar även behovet av regelbunden förändring och undersöker noggrant huruvida de föreslagna styrelseledamöterna har möjlighet att ägna styrelsearbetet tillräcklig tid och omsorg.

Under 2024 träffade valberedningen ordföranden för kommittén för Audit and Compliance för att ta del av Bolagets och kommitténs bedömning av kvaliteten och effektiviteten i den externa revisorns arbete. Kommittén för Audit and Compliance lämnade också rekommendationer om extern revisor och revisorsarvoden.

Valberedningen har fram till den 20 februari 2025 hållit fem möten. Valberedningens fullständiga förslag presenterades i samband med kallelsen till årsstämman 2025.

Styrelsen

Styrelsen bär det yttersta ansvaret för Ericssons organisation och förvaltningen av Ericssons verksamhet. Styrelsen utser en VD och koncernchef som ansvarar för den dagliga verksamheten inom Bolaget, i enlighet med styrelsens riktlinjer. VD och koncernchef uppdaterar regelbundet styrelsen om frågor som är av betydelse för Ericsson, inklusive verksamhetens utveckling, resultat, finansiell ställning och likviditet.

Styrelseledamöterna utses för perioden från slutet av en årsstämma till slutet av nästa årsstämma. Det finns ingen gräns för hur många perioder i rad en ledamot kan sitta i styrelsen. VD och koncernchef kan väljas som styrelseledamot (och Börje Ekholm är för närvarande ledamot), men kan inte väljas som styrelsens ordförande enligt aktiebolagslagen.

Intressekonflikter

Ericsson tillämpar regler och processer avseende intressekonflikter. Styrelseledamöter ska snarast meddela alla situationer som kan utgöra en intressekonflikt och ombeds regelbundet att försäkra att de har upplyst om alla relevanta situationer. Styrelseledamöter får inte delta i några beslut som rör avtal mellan dem och Ericsson. Detsamma gäller avtal mellan Ericsson och tredje man eller juridisk person där styrelseledamoten har ett intresse i som kan stå i konflikt med Ericssons intressen.

Kommittén för Audit and Compliance övervakar processen för närståendetransaktioner. Kommittén för Audit and Compliance har också implementerat en process för förhandsgodkännande av andra tjänster än revisions-tjänster som utförs av den externa revisorn.

Styrelsens sammansättning

Den nuvarande styrelsen består av nio ledamöter som valts av aktieägarna på årsstämman 2024 för tiden intill slutet av årsstämman 2025. Carolina Dybeck Happe avgick från styrelsen den 23 september 2024, efter att hon utsetts till en ny roll. Styrelsen består dessutom av tre arbetstagarrepresentanter med tre suppleanter, som utsetts av sina respektive arbetstagarorganisationer för samma period.

Inför årsstämman 2024 informerade valberedningen att Svensk kod för bolagsstyrning, avsnitt 4.1, hade tillämpats som mångfaldspolicy. Den nuvarande styrelsens sammansättning är resultatet av valberedningens arbete inför årsstämman 2024. Styrelsen består av ledamöter med lämpliga kvalifikationer, erfarenheter från olika kulturella och geografiska områden och kompetenser från olika branscher.

Efter Carolina Dybeck Happes avgång från styrelsen, och borträknat VD och koncernchef, är 25 % av de styrelseledamöter som valts av aktieägarna kvinnor. När valberedningen överväger periodisk förnyelse av styrelsen är mångfald en viktig faktor, bland andra viktiga faktorer, såsom kompletterande expertis, erfarenhet och möjlighet att ägna tillräcklig tid och omsorg för styrelsens arbete för att kunna säkerställa effektiv tillsyn.

Arbetsordning

I enlighet med aktiebolagslagen har styrelsen antagit en arbetsordning för styrelsen och dess kommittéer som innehåller regler för hur arbetet ska fördelas mellan styrelsen, dess kommittéer samt VD och koncernchef. Dessa utgör ett komplement till bestämmelserna i aktiebolagslagen och Ericssons bolagsordning. Arbetsordningen ses över, utvärderas och justeras av styrelsen vid behov eller när det anses lämpligt och antas formellt av styrelsen minst en gång per år.

Oberoende

Flera olika oberoenderegler är tillämpliga på styrelsen och dess kommittéer, enligt tillämplig svensk lagstiftning, Svensk kod för bolagsstyrning och tillämpliga amerikanska värdepapperslagar, regler från den amerikanska finansinspektionen (U.S. Securities and Exchange Commission) och Nasdaq Stock Market Rules som utländsk privat emittent. Ericsson kan förlita sig på undantag från vissa amerikanska krav och regler från den amerikanska finansinspektionen (U.S. Securities and Exchange Commission), och kan besluta att följa svensk praxis i stället för vissa av Nasdaq Stock Markets oberoenderegler.

Styrelsens sammansättning uppfyller alla tillämpliga oberoendekrav. Inför årsstämman 2024 gjorde valberedningen bedömningen att åtminstone sju av de personer som nominerats som styrelseledamöter var oberoende enligt kraven i Svensk kod för bolagsstyrning, i förhållande till Ericsson, dess bolagsledning och dess större aktieägare. Dessa var Jon Fredrik Baksaas, Jan Carlson, Carolina Dybeck Happe, Eric A. Elzvik, Kristin S. Rinne, Jonas Synnergren och Christy Wyatt.

Vid styrelsemöten där styrelseledamöterna möts fysiskt hålls normalt sett en session där Ericssons ledning inte närvarar, vilket ger möjlighet att diskutera frågor utan ledningens närvaro.

Struktur för styrelsens arbete

Styrelsens arbete följer en årscykel. Cykeln är utformad för att styrelsen på bästa sätt ska kunna fullgöra sina uppgifter och för att hålla strategifrågor, riskbedömning och värdeskapande högt på dagordningen.

Eftersom styrelsen ansvarar för den finansiella tillsynen presenteras och utvärderas finansiell information vid styrelsemötena. Vid styrelsemöten rapporterar respektive kommittéordförande om arbetet i kommittéerna och protokoll från kommittéernas sammanträden hålls tillgängliga för samtliga styrelseledamöter.

Vid styrelsemötena rapporterar VD och koncernchef om verksamhets- och marknadsutveckling och redovisar koncernens ekonomiska resultat. Strategifrågor och risker tas också upp på de flesta av styrelsens möten. Styrelsen informeras regelbundet om den senaste utvecklingen när det gäller relevanta legala och regulatoriska ärenden av vikt.# Styrelse- och kommittémöten

Styrelse- och kommittémöten kan, om det anses lämpligt, hållas via telefon eller genom videokonferenser, och beslut kan också fattas per capsulam.

Styrelsearbetets årscykel 2024

För att underlätta utvecklingen av Bolagets strategi och fastställandet av grundläggande prioriteringar fastställer och uppdaterar styrelsen årligen en ramverksagenda samt prioriterade fokusområden för tillsyn och engagemang under det kommande året, som vägledning i arbetet. Utöver sin tillsyn av Ericssons strategi, finansiella resultat och verksamhetsresultat har styrelsens huvudsakliga fokusområden under 2024 omfattat: (i) att bibehålla och stärka teknikledarskapet; (ii) geopolitik; (iii) den globala konkurrenssituationen; (iv) talanghantering och successionsplanering; (v) en fortsatt omvandling av företagskulturen samt att upprätthålla de högsta standarderna för bolagsstyrning (inklusive fokus på transparens, ansvar samt ett etiskt agerande); och (vi) att på ett effektivt sätt hantera risker och ha tillsyn över den operativa effektiviteten.

9

Ericsson 2024 Bolagsstyrningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättningsrapport Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Styrelsearbetets årscykel 2024

Styrelsemöte (inklusive konstituerande ärenden)
Möte om den tredje delårsrapporten – Tredje delårsrapporten
Möte om den första delårsrapporten – Första delårsrapporten
Strategimöte
Möte om finansiella mål – Utvärdering av styrelsens arbete
Möte om den andra delårsrapporten – Andra delårsrapporten – Finansiella prognosen
Strategimöte
Q1
Q4
Dec
Jan
Jun
Jul
Feb
May
Aug
Mar
Apr
Sep
Oct
Nov
Q2
Q3
Möte om den fjärde delårsrapporten samt helårsresultatet – Helårsresultatet

Områden som har varit i fokus inom styrelsen under året innefattar strategi, transaktioner med nyckelkunder, etik och regelefterlevnad, geopolitik samt regulatoriska frågor. Regelefterlevnad, strategi och riskhantering står alltid högt på styrelsens dagordning, liksom hållbarhet och ansvarsfullt företagande, som utgör en integrerad del av Ericssons strategi. Styrelsen följer kontinuerligt den internationella utvecklingen och dess möjliga påverkan på Ericsson.

Styrelsearbetet följer en årscykel för att på ett ändamålsenligt sätt fullgöra sina uppgifter under året samt för att underlätta samordning med Bolagets globala processer, vilket möjliggör att styrelsen involveras när det är lämpligt och tillsyn av viktiga punkter i verksamheten och under räkenskapsåret. Styrelsen har hållit regelbundna möten under 2024, inklusive dem som listas nedan, samt extra styrelsemöten efter behov.

• Möte om den fjärde delårsrapporten samt helårsresultatet
  Efter kalenderårets slut hölls ett styrelsemöte där arbetet inriktades på helårsresultatet för 2023 och delårsrapporten för det fjärde kvartalet.
• Möte om finansiella mål
  Vid detta möte behandlade styrelsen de finansiella målen för 2024.
• Möte om den första delårsrapporten
  Vid mötet om den första delårsrapporten behandlade styrelsen delårsrapporten för årets första kvartal.
• Konstituerande styrelsemöte
  Ett styrelsemöte hölls i samband med årsstämman 2024. Ledamöter utsågs till styrelsens kommittéer och styrelsen fattade beslut om rätten att teckna Bolagets firma.
• Möte om den andra delårsrapporten
  Vid mötet om den andra delårsrapporten behandlade styrelsen delårsrapporten för årets andra kvartal och den finansiella prognosen.
• Strategimöte
  Ett styrelsemöte hölls för att i detalj behandla koncernens kort- och långsiktiga strategier, däribland för varje affärsområde, med särskilt fokus på det makroekonomiska och geopolitiska läget.
• Möte om den tredje delårsrapporten
  Vid mötet om den tredje delårsrapporten behandlade styrelsen delårsrapporten för årets tredje kvartal och den finansiella prognosen.

Utbildning

Nya styrelseledamöter får utbildning som skräddarsys efter deras individuella behov. Introduktionsutbildningen innefattar vanligtvis sett möten med cheferna för affärsområden och koncernfunktioner, samt den utbildning om noteringsfrågor och insiderregler som Nasdaq Stockholm kräver.

Styrelsens strategidiskussioner innefattar ofta också specifikt fokus på områden som är av stor betydelse för koncernen, till exempel specifikt fokus för olika affärs- och marknadsområden. Att styrelseledamöterna har en gedigen kunskap inom dessa områden är avgörande för att styrelsen ska kunna fatta välgrundade beslut och för att se till att Bolaget drar nytta av varje ledamots kompetens. Under 2024 inledde Ericsson även en serie utbildningstillfällen för styrelsen om viktiga hållbarhetsämnen för koncernen.

Revisorns arbete

Vid årsstämman 2024 omvaldes Deloitte AB som extern revisor. Styrelsen håller möten, så kallade ”closed sessions”, med Ericssons externa revisor åtminstone en gång om året för att ta emot och beakta revisorns observationer. Revisorn lämnar rapporter till ledningen om koncernens redovisning och finansiella rapportering. Kommittén för Audit and Compliance träffar också revisorn regelbundet för att ta del av och beakta revisorns observationer på delårsrapporterna och årsredovisningen.

Revisorn rapporterar om huruvida koncernens räkenskaper och allmänna finansiella ställning i allt väsentligt presenteras på ett rättvisande sätt. Styrelsen granskar och bedömer också processen för finansiell rapportering, vilken beskrivs på sidan 25 under rubriken Intern kontroll över finansiell rapportering. Styrelsens och revisorns egen granskning av delårsrapporter och årsredovisning bedöms, tillsammans med andra interna åtgärder, på ett tillfredsställande sätt säkra effektiviteten i den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen.

Styrelsens arbete 2024

Under 2024 hölls 13 styrelsemöten. Ledamöternas närvaro vid styrelsemöten framgår av tabellen på sidan 14. Förutom regelbundna styrelsemöten som hålls som en del av styrelsearbetets årscykel får styrelsen även informationsuppdateringar när det bedöms lämpligt, antingen skriftligen eller genom telefonmöte eller videokonferens.

Utvärdering av styrelsens arbete

Ett viktigt syfte med styrelseutvärderingen är att se till att styrelsens arbete fungerar effektivt. Utvärderingen syftar bland annat till att undersöka vilka typer av frågor som styrelsen anser bör ges större fokus, att avgöra inom vilka områden styrelsen behöver ytterligare kompetens samt att utreda om styrelsen är sammansatt på lämpligt sätt. Utvärderingen fungerar även som underlag för valberedningens arbete.

10

Ericsson 2024 Bolagsstyrningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättningsrapport Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Styrelseordföranden tar varje år initiativ till och leder utvärderingen av styrelsens och kommittéernas arbete och rutiner. Utvärderingen genomförs bland annat genom detaljerade frågeformulär och diskussioner. Ett externt konsultföretag har anlitats av Bolaget för att bistå vid framtagandet av frågeformulär, genomförande av enkäter och sammanställning av svar.

Under 2024 svarade styrelseledamöterna på skriftliga frågor som handlade om styrelsearbetet i allmänhet samt arbetet för styrelseordförande, arbetet inom kommittén för Audit and Compliance, Finanskommittén, Kompensationskommittén samt kommittén för Enterprise Business and Technology. Alla styrelseledamöter har dessutom besvarat ett frågeformulär om ledamotens enskilda prestationer. Som en del i utvärderingsprocessen har styrelseordföranden också fört enskilda samtal med var och en av styrelseledamöterna. Resultatet av utvärderingarna presenterades för styrelsen och diskuterades grundligt. Valberedningen informerades om resultatet av utvärderingen av styrelsens arbete.

Styrelsens kommittéer

Styrelsen har för närvarande fyra kommittéer: kommittén för Audit and Compliance, Finanskommittén, Kompensationskommittén samt kommittén för Enterprise Business and Technology. Ledamöterna i varje kommitté utses efter årsstämman för ett år i taget.

Kommittéerna tillhandahåller en fokuserad tillsyn inom sina respektive ämnesområden, i enlighet med mandat från styrelsens, och granskar specifika ärenden vid behov innan styrelsen fattar beslut. Vidare kan även styrelsen vid enskilda tillfällen bestämma om utökad befogenhet för en eller flera kommittéer att fatta beslut i ytterligare specifika ärenden som ligger utanför den ordinarie befogenheten. Såväl styrelsen som kommittéerna kan anlita oberoende, utomstående experter i allmänna eller särskilda ärenden, i den mån det anses lämpligt. Protokollen från kommittéernas möten görs tillgängliga för alla styrelseledamöter och ordföranden för varje kommitté rapporterar om kommittéernas arbete vid styrelsemöten.

Kommittén för Audit and Compliance

Kommittén för Audit and Compliance har översyn av följande för styrelsens räkning:

• De finansiella rapporternas omfattning och riktighet.
• Efterlevnad av lagar och bestämmelser.
• Intern kontroll över finansiell rapportering.
• Riskhantering.
• Effektiviteten, lämpligheten av samt implementeringen av koncernens regelefterlevnadsprogram, inklusive programmet för etik och regelefterlevnad.
• ESG-rapportering och resultat.
• Frågor om informationssäkerhet och dataintegritet.

Kommittén för Audit and Compliance granskar också årsredovisningen och delårsrapporterna och överser processen för extern revision. För att säkerställa revisorns oberoende finns det riktlinjer och rutiner på plats för förhandsgodkännande av revisionstjänster och icke revisionsrelaterade tjänster som utförs av den externa revisorn. Rätten att bevilja förhandsgodkännande får inte delegeras till ledningen. Ericssons externa revisor väljs av aktieägarna på årsstämman. Kommittén för Audit and Compliance deltar i det förberedande arbetet inför att valberedningen föreslår extern revisor och revisorsarvode inför årsstämmans beslut. Dessutom övervakar kommittén revisorns löpande arbete och oberoende ställning, i syfte att undvika intressekonflikter.# Kommittéer

Kommittén för Audit and Compliance

Kommittén för Audit and Compliance har till uppgift att tillhandahålla tillsyn. Chefen för Ericssons internrevisionsfunktion rapporterar direkt till kommittén för Audit and Compliance. Chefen för Ericssons internrevisionsfunktion har minst en gång per kvartal stängda möten med kommittén för Audit and Compliance utan att någon i ledningen är närvarande och har obegränsad tillgång till kommittén för Audit and Compliance, efter eget gottfinnande. Kommittén för Audit and Compliance övervakar frågor avseende regelefterlevnad och får regelbundet rapporter om regelefterlevnadsrelaterade frågor från chefsjuristen och chefen för Compliance Office and Investigations. Chefsjuristen rapporterar direkt till kommittén för Audit and Compliance gällande regelefterlevnadsärenden som faller utanför programmet för etik och regelefterlevnad samt när det gäller den övergripande hanteringen av risker gällande juridik, regelefterlevnad, etik och anseende kopplade till Bolagets verksamhet. Förutom att rapportera till chefsjuristen har chefen för Compliance Office and Investigations ytterligare en oberoende rapporteringslinje till kommittén för Audit and Compliance avseende de områden som programmet för etik och regelefterlevnad omfattar. Chefen för Compliance Office and Investigations rapporterar regelbundet till kommittén för Audit and Compliance om effektiviteten i programmet för etik och regelefterlevnad. Detta inkluderar information om bekräftade eller misstänkta allvarliga överträdelser av den affärsetiska koden, lärdomar från resultat av undersökningar och avhjälpande aktiviteter, identifiering av systematiska fel, samt nya risker och utmaningar i den juridiska och regulatoriska miljön. Sådana rapporter möjliggör lämplig tillsyn över identifiering av risker eller riskmönster som uppstår och lämpligheten av motsvarande åtgärder för att förhindra, upptäcka och avhjälpa sådana risker på ett lämpligt sätt. Utöver ovanstående har chefen för Compliance Office and Investigations minst en gång per kvartal stängda möten med kommittén för Audit and Compliance utan att någon i ledningen är närvarande samt obegränsad tillgång till VD och koncernchef samt kommittén för Audit and Compliance, efter eget gottfinnande, vilket kan utnyttjas som en extraordinär rapporteringslinje till kommittén för Audit and Compliance om hon begränsas eller hindras i utövningen av sina förpliktelser. Kommittén för Audit and Compliance överser även Ericssons process för granskning av närståendetransaktioner samt Ericssons visselblåsarprocess. Dessutom granskar Kommittén för Audit and Compliance koncernens hantering av information och cybersäkerhet samt dataintegritet, och även koncernens rapportering och resultat gällande miljö, sociala frågor och bolagsstyrning (ESG). På årsbasis får kommittén för Audit and Compliance utbildning inom ämnen som är av särskild relevans för kommittén, såsom inom områden som finans, juridik, regelefterlevnad och säkerhet. Under 2024 fick kommittén för Audit and Compliance utbildning inom flera områden, bland annat redovisningsprinciper och kommande förändringar av relevanta redovisningsstandarder, bolagsstyrning, ESG-rapportering samt efterlevnad av hållbarhetsrelaterade regelverk och frågor kopplade till Bolagets säkerhetsfunktioner.

Ledamöter i kommittén för Audit and Compliance

Kommittén för Audit and Compliance består av fyra styrelseledamöter som utsågs av styrelsen i samband med årsstämman 2024: Eric A. Elzvik (ordförande), Jon Fredrik Baksaas, Annika Salomonsson (arbetstagarrepresentant) och Jonas Synnergren. Styrelsen har utsett styrelseledamöter som valts av aktieägarna och som har tidigare erfarenhet som finansdirektör eller VD och koncernchef till kommittén. Sammansättningen av kommittén för Audit and Compliance uppfyller alla tillämpliga krav på oberoende, inklusive villkoren för att tillämpa ett undantag för att kunna ha arbetstagarrepresentanter. Styrelsen har kommit fram till att Eric A. Elzvik är ”ekonomisk expert inom kommitténs område” enligt U.S. Securities and Exchange Commission-reglernas definition, samt att han ska anses vara väl insatt i ekonomiska frågor i enlighet med tillämpliga Nasdaq-noteringsregler och är förtrogen med redovisningspraxis som är relevant för ett internationellt bolag som Ericsson.

Arbetet i kommittén för Audit and Compliance 2024

Kommittén för Audit and Compliance hade 11 möten under 2024. Ledamöternas närvaro vid mötena framgår av tabellen på sidan 14. Under året granskade kommittén för Audit and Compliance omfattningen och resultatet av externt utförda finansiella revisioner samt den externa revisorns oberoende ställning. Kommittén för Audit and Compliance har också tillsammans med den externa revisorn granskat och diskuterat alla delårsrapporter samt årsredovisningen före publicering. Kommittén övervakade även arvodena för extern revision och godkände andra tjänster än revisions-tjänster som utfördes av den externa revisorn i enlighet med Bolagets riktlinjer och rutiner. Kommittén godkände revisionsplanen för internrevisionsfunktionen, baserat bland annat på den årliga riskbedömningen, och granskade internrevisionsfunktionens rapporter. Kommittén har också tagit emot och granskat uppdateringar och rapporter från Ericsson Compliance Line, och från andra interna rapporteringskanaler inklusive uppdateringar avseende pågående utredningar inom koncernen samt regelbundna rapporter från Chief Security Officer om frågor gällande cybersäkerhet. Kommittén har övervakat att Bolaget fortlöpande uppfyller kraven i Sarbanes-Oxley Act (SOX) samt att Bolaget efterlever den interna kontroll- och riskhanteringsprocessen. Kommittén för Audit and Compliance övervakade och utvärderade även att programmet för etik och regelefterlevnad var effektivt och ändamålsenligt.

Kommittén för Enterprise Business and Technology

Strategi och planering gällande verksamhet för företagsaffärer (Enterprise Business) och teknik

Teknik-ekosystem och partnerskap

Vetenskaplig inriktning

Finanskommittén

Finanskommittén ansvarar för att förbereda styrelsens beslut i ärenden som avser den finansiella strategin, till exempel kapitalstruktur, kapitalmål, strategi för finansieringen och finansförvaltning.

Ledamöter i Finanskommittén

Finanskommittén består av fyra styrelseledamöter som utsågs av styrelsen i samband med årsstämman 2024: Jan Carlson (ordförande), Karl Åberg, Ulf Rosenberg (arbetstagarrepresentant) och Jacob Wallenberg. Styrelsen har utsett styrelseledamöter som valts av aktieägarna och som har omfattande bransch- och finanserfarenhet till kommittén.

Finanskommitténs arbete 2024

Finanskommittén hade fyra möten under 2024. Ledamöternas närvaro vid mötena framgår av tabellen på sidan 14. Under 2024 utvärderade Finanskommittén Bolagets finansiella styrka och balansräkning, och granskade den finansiella strategin, däribland kapitalstruktur, kapitalmål, värderingsstrategi samt finansförvaltningen.

Kompensationskommittén

Kompensationskommittén har bland annat följande ansvar:

• Förbereda, för beslut av styrelsen, förslag till lön och andra ersättningar, inklusive pensionsersättning, för VD och koncernchef.
• Förbereda, för beslut av styrelsen, förslag till årsstämman om riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare (koncernledningen).
• Förbereda, för beslut av styrelsen, förslag till årsstämman om långsiktigt rörlig ersättningsprogram (LTV) och liknande aktierelaterade lösningar för övervägande på årsstämman.
• Godkänna förslag till lön och andra ersättningar, inklusive pensionsförmåner, för medlemmar i koncernledningen (förutom VD och koncernchef).
• Godkänna förslag till målnivåer för kortsiktig rörlig ersättning (STV) för medlemmar i koncernledningen (förutom VD och koncernchef).
• Godkänna utbetalning av kortsiktig rörlig ersättning till medlemmar i koncernledningen (förutom VD och koncernchef) baserat på prestation och uppnådda resultat.

I sitt arbete tar Kompensationskommitténs ledamöter hänsyn till ersättningstrender, regeländringar, informationskrav och de gällande globala förutsättningarna för ersättningar till chefer. De granskar data från löneundersökningar innan de förbereder rekommendationer för lönejusteringar för VD och koncernchef för styrelsens beslut och innan de godkänner lönejusteringar för övriga medlemmar i koncernledningen.

Organisering av kommittéarbetet

Antal kommittéledamöter per den 31 december 2024

Styrelse	Kommittén för Audit and Compliance (4 ledamöter)	Kommittén för Enterprise Business and Technology (4 ledamöter)	Finanskommittén (4 ledamöter)	Kompensationskommittén (4 ledamöter)
	Övervakning av finansiell rapportering Övervakning av intern kontroll Övervakning av internrevision Övervakning av koncernens program för etik och regelefterlevnad Övervakning av riskhanteringen Uppföljning av ESG-rapportering och resultat Uppföljning av frågor om informationssäkerhet och dataintegritet	Strategi och planering gällande verksamhet för företagsaffärer (Enterprise Business) och teknik Teknik-ekosystem och partnerskap Vetenskaplig inriktning	Strategi för finansiering Finansieringsplan	Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare Långsiktig rörlig ersättning Ersättningar till högre chefer

Ledamöter i styrelsens kommittéer

Kommittén för Audit and Compliance

• Eric A. Elzvik (ordförande)
• Jon Fredrik Baksaas
• Annika Salomonsson
• Jonas Synnergren

Kommittén för Enterprise Business and Technology

• Jon Fredrik Baksaas (ordförande)
• Kristin S. Rinne
• Ulf Rosberg
• Christy Wyatt

Finanskommittén

• Jan Carlson (ordförande)
• Karl Åberg
• Ulf Rosberg
• Jacob Wallenberg

Kompensationskommittén

• Jan Carlson (ordförande)
• Kristin S. Rinne
• Kjell-Åke Soting
• Jonas Synnergren

Ledamöter i styrelsens kommittéer per den 31 december 2024# Kompensationskommittén

Fyra styrelseledamöter utsågs i samband med årsstämman 2024 till ledamöter av Kompensationskommittén: Jan Carlson (ordförande), Kristin S. Rinne, Kjell-Åke Soting (arbetstagarrepresentant) och Jonas Synnergren. Styrelsen har utsett styrelseledamöter till kommittén som valts av aktieägarna och som har erfarenhet från flera olika marknader och kompetens som är relevant för koncernen. Under 2024 har Peter Boreham från Mercer som oberoende expert gett råd och stöd till Kompensationskommittén.

Kompensationskommitténs arbete 2024

Kompensationskommittén hade 5 möten under 2024. Ledamöternas närvaro vid mötena framgår av tabellen på sidan 14. Kompensationskommittén granskade och förberedde ett förslag till LTV 2024 för koncernledningen som lades fram för beslut i styrelsen och därefter för godkännande av årsstämman 2024. Vidare godkände kommittén löner och STV 2024 för medlemmarna i koncernledningen (förutom VD och koncernchef), granskade utfallet för LTV 2021 och resultatet av prestationsvillkoret för koncernens EBITA (rörelseresultat) för 2023 gällande LTV 2023 samt lade fram förslag om ersättning till VD och koncernchef för beslut i styrelsen. Kommittén granskade anpassningen av Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare under 2023 och beslutade att inte föreslå några förändringar. Den föreslog också att Ersättningsrapporten 2023 skulle godkännas av styrelsen och därefter framläggas på årsstämman 2024 för godkännande. Mer information om fast och rörlig ersättning finns i Noter till koncernens finansiella rapporter – not G2, ”Information angående styrelseledamöter och ledande befattningshavare” och not G3, ”Aktierelaterade ersättningar” i den Finansiella rapporten och i Ersättningsrapporten.

Kommittén för Enterprise Business and Technology

Ansvaret för kommittén för Enterprise Business and Technology innefattar:
* Granska och förbereda förslag för styrelsens övervägande och/eller beslut angående ärenden rörande företagsaffärer (enterprise business) och teknik som är av avgörande betydelse för styrelsen.
* Granska och förbereda förslag för styrelsens övervägande och/eller beslut angående den övergripande inriktningen av koncernens teknik- och industristrategi för att säkerställa teknikledarskap samt forskning och utveckling i världsklass.
* Granska och förbereda för styrelsens övervägande och/eller beslutsärenden som rör vetenskapsutveckling och geopolitisk påverkan.

Ledamöter i kommittén för Enterprise Business and Technology

Kommittén för Enterprise Business and Technology består av fyra styrelseledamöter som utsågs av styrelsen i samband med årsstämman 2024: Jon Fredrik Baksaas (ordförande), Kristin S. Rinne, Christy Wyatt och Ulf Rosberg (arbetstagarrepresentant). Styrelsen har utsett styrelseledamöter till kommittén som har omfattande erfarenhet inom teknik.

Arbetet i kommittén för Enterprise Business and Technology 2024

Kommittén för Enterprise Business and Technology hade 4 möten under 2024. Ledamöternas närvaro vid mötena framgår av tabellen på sidan 14. Under året har kommittén för Enterprise Business and Technology granskat följande utvalda fokusområden ur teknik-, affärs- och marknadsperspektiv:
* Artificiell intelligens.
* Produktsäkerhet.
* Status och inriktning av Ericssons forskning och utveckling.
* Molnbaserade och programmerbara nätverk.
* Företagsnät och säkerhetslösningar.
* API (Application programming interfaces) och nätverksplattformar.

Ersättning till styrelseledamöter

Valberedningen lägger fram förslag för beslut på årsstämman rörande styrelsearvoden till icke anställda styrelseledamöter. Årsstämman 2024 beslutade i enlighet med valberedningens förslag om arvoden till icke anställda styrelseledamöter för arbete i styrelsen och i kommittéerna. Mer information om styrelsearvoden 2024 finns i Noter till koncernens finansiella rapporter – not G2, ”Information angående styrelseledamöter och ledande befattningshavare”, i den Finansiella rapporten. Aktieägarna beslutade på årsstämman 2024 även, i enlighet med valberedningens förslag, att del av arvodet för styrelseuppdraget ska kunna betalas i form av syntetiska aktier. Med ”syntetisk aktie” avses en rättighet att i framtiden erhålla utbetalning av ett kontant belopp som motsvarar börskursen för en B-aktie i Ericsson vid utbetalningstillfället. Ledamotens rätt att erhålla utbetalning för tilldelade syntetiska aktier infaller i normalfallet efter publiceringen av Bolagets helårsrapport under det femte året efter den bolagsstämma där tilldelningen av de syntetiska aktierna beslutades. Syftet med att betala del av styrelsearvodet i form av syntetiska aktier är att se till att styrelseledamöternas intressen i större utsträckning överensstämmer med aktieägarnas. Mer information om villkoren för syntetiska aktier finns i kallelsen till årsstämman 2024 samt i protokollet från årsstämman 2024 på Ericssons webbplats.

13 Ericsson 2024 Bolagsstyrningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport

Styrelseledamöternas mötesnärvaro och styrelsearvoden 2024

Arvoden beslutade av årsstämman 2024

Styrelseledamot	Styrelsearvoden, SEK	Kommittéarvoden, SEK	Styrelsen	Kommittén för Audit and Compliance	Finanskommittén	Kompensationskommittén	Kommittén för Enterprise Business and Technology
			1) Antal möten (i styrelse/kommittéer) som ledamoten deltagit i under 2024	2)		5)	6)
Jan Carlson	4 640 000	440 000	13	4	5	100
Jacob Wallenberg	1 175 000	195 000	13	4		100
Jon Fredrik Baksaas	1 175 000	540 000	13		11	4	100
Carolina Dybeck Happe	1 175 000	8) –	8			100
Börje Ekholm	– 9)	–	13			100
Eric A. Elzvik	1 175 000	540 000	12		11	96
Kristin S. Rinne	1 175 000	395 000	12		5	4	95
Helena Stjernholm	– 10)	–	2	1		100
Jonas Synnergren	1 175 000	505 000	13		11	5	100
Christy Wyatt	1 175 000	200 000	13			4	100
Karl Åberg	1 175 000	11) 195 000	11		3	100
Ulf Rosberg	51 750 12)	14 400 13	13		4	4	100
Kjell-Åke Soting	51 750 12)	21 600	13		5	100
Annika Salomonsson	51 750 12)	19 800	13		10	96
Loredana Roslund	51 750 12)		13
Frans Frejdestedt	51 750 12)		13
Stefan Wänstedt	51 750 12)	1 800	13		1	100
Totalt antal möten			13	11	4	5	4

3) Närvaro, % 7)
| Jan Carlson | 100 |
| Jacob Wallenberg | 100 |
| Jon Fredrik Baksaas | 100 |
| Carolina Dybeck Happe | 100 |
| Börje Ekholm | 100 |
| Eric A. Elzvik | 96 |
| Kristin S. Rinne | 95 |
| Helena Stjernholm | 100 |
| Jonas Synnergren | 100 |
| Christy Wyatt | 100 |
| Karl Åberg | 100 |
| Ulf Rosberg | 100 |
| Kjell-Åke Soting | 100 |
| Annika Salomonsson | 96 |
| Loredana Roslund | |
| Frans Frejdestedt | |
| Stefan Wänstedt | 100 |

1) Mer information om fast och rörlig ersättning finns i Noter till koncernens finansiella rapporter – not G2, ”Information angående styrelseledamöter och ledande befattningshavare” i den Finansiella rapporten.
2) Denna tabell visar styrelseledamöternas närvaro vid möten i kommittéer som de formellt är medlemmar i. Styrelse- och kommittémöten kan, om det anses lämpligt, hållas via telefon eller genom videokonferenser, och beslut kan också fattas per capsulam.
3) Icke-anställda styrelseledamöter kan välja att erhålla en del av styrelsearvodet (exklusive arvodet för kommittéarbete) i form av syntetiska aktier.
4) Exklusive 10 beslut fattade per capsulam.
5) Exklusive 1 beslut fattade per capsulam.
6) Exklusive 7 beslut fattade per capsulam.
7) Närvaro i styrelsen i procent baserat på antalet styrelse- och kommittémöten som respektive ledamot varit behörig att delta i.
8) Avgick från styrelsen den 23 september 2024.
9) Arvode för styrelseledamöter som fastställs av årsstämman gäller endast för icke-anställda ledamöter som valts av aktieägarna.
10) Avgick från styrelsen i samband med årsstämman den 3 april 2024.
11) Vald till styrelseledamot på årsstämma den 3 april 2024.
12) Arbetstagarrepresentanterna i styrelsen och deras suppleanter är inte berättigade till styrelsearvode, utan får i stället vardera en ersättning om SEK 2 250 för varje styrelsemöte och SEK 1 800 för varje kommittémöte där de deltar. Under 2024 har arbetstagarrepresentanterna i styrelsen och deras suppleanter fått ersättning för sitt deltagande i styrelsemöten och kommittémöten samt för per capsulam-beslut.

14 Ericsson 2024 Bolagsstyrningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport

Jan Carlson

Styrelseordförande sedan 2023, ordförande i Finanskommittén och i Kompensationskommittén
Invald första gången 2011
Född 1956
Utbildning
Bachelor of Science in Economics and Master of Business Administration, Wharton School, University of Pennsylvania, USA. Reservofficer i svenska flottan.
Nationalitet
Sverige
Styrelseordförande
Autoliv Inc.
Styrelseledamot
Investor AB och Svenskt Näringsliv
Vice styrelseordförande
FAM, Patricia Industries och Wallenberg Investments AB
Innehav i Ericsson
70 000 B-aktier 1), 87 969 syntetiska aktier 2) och 132 538 köpoptioner 3)
Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar
Styrelseordförande samt VD och koncernchef för Veoneer Inc. (2018-2022). VD och koncernchef för Autoliv Inc. (2007–2018) och styrelseordförande för Autoliv Inc. sedan 2014. Har innehaft tidigare positioner inom Autolivkoncernen sedan 1999, däribland chef för Autoliv Europe, Vice President Engineering och chef för Autoliv Electronics. Tidigare befattningar innefattar VD för Saab Combitech och Swedish Gate Array. Hedersdoktor vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet.

Jacob Wallenberg

Vice styrelseordförande, ledamot i Finanskommittén
Invald första gången 2017
Född 1954
Utbildning
Civilekonomexamen (Siviløkonom), NHH Norwegian School of Economics and Business Administration, Norge.
Nationalitet
Norge
Styrelseordförande
DNV Group AS
Styrelseledamot
AB Volvo
Styrelseledamot
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse
Styrelseledamot
Svenska Handelsbanken AB och Scale Leap Capital I AS
Innehav i Ericsson
427 703 B-aktier 1) och 41 653 syntetiska aktier 2)

Jon Fredrik Baksaas

Ordförande i kommittén för Enterprise Business and Technology, ledamot i kommittén för Audit and Compliance
Invald första gången 2017
Född 1960
Utbildning
Civilingenjörsutbildning, Teknisk fysik och elektroteknik, Linköpings universitet.
Nationalitet
Sverige
Styrelseordförande
Investor AB och Svenskt Näringsliv
Vice styrelseordförande
FAM, Patricia Industries och Wallenberg Investments AB
Innehav i Ericsson
27 768 syntetiska aktier 2)# Bolagsstyrningsrapport

Styrelseledamöter

Styrelseledamöter valda av årsstämman 2024

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2024.

1) Antalet aktier inkluderar makes/makas innehav, minderåriga barns innehav och privata bolags innehav, i förekommande fall.

2) Årsstämman har varje år sedan 2008 beslutat att en del av arvodet till styrelseledamöter ska kunna betalas i form av syntetiska aktier. Med ”syntetisk aktie” avses en rättighet att i framtiden erhålla en utbetalning som motsvarar börskursen för en B-aktie i Ericsson vid utbetalningstillfället. Mer information finns på sidan 14.

3) Köpoptioner som utfärdats av Investor AB som var och en berättigar till köp av en B-aktie i Ericsson från Investor AB (ytterligare information finns i Noter till koncernens finansiella rapporter – not G3, ”Aktierelaterade ersättningar” i den Finansiella rapporten).

Börje Ekholm

VD och koncernchef

Invald första gången 2006
Född 1963
Utbildning Civilingenjörsexamen i elektroteknik, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. Master of Business Administration, INSEAD, Frankrike.
Nationalitet Sverige och USA

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar
VD och koncernchef för Telefonaktiebolaget LM Ericsson sedan 2017. Koncernchef för Patricia Industries, en division inom Investor AB (2015–2017). VD och koncernchef för Investor AB (2005– 2015). Tidigare chef för Investor Growth Capital Inc. och New Investments. Tidigare befattningar på Novare Kapital AB och McKinsey & Co Inc. Hedersdoktor vid Kungliga Tekniska Högskolan. Sedan 2017 medlem i styrgruppen för Digital Communication Governors inom World Economic Forum. Ledamot i Swedish-American Chamber of Commerce New York.

Styrelseordförande Trimble Inc.
Styrelseledamot –
Innehav i Ericsson 740 560 B-aktier 1) och 1 009 000 American Depositary Shares 1)

Eric A. Elzvik

Ordförande för kommittén för Audit and Compliance

Invald första gången 2017
Född 1960
Utbildning Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm.
Nationalitet Sverige och Schweiz

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar
Finanschef och medlem av ABB- koncernens Group Executive Committee (2013–2017). Finanschef för enheten ABB Discrete Automation & Motion (2010–2012) och för enheten Automation Products (2006– 2010). Tidigare befattningar inom ABB sedan 1984, däribland chefspositioner inom finans, företagsförvärv och nya investeringar. För närvarande senior branschrådgivare till EQT.

Styrelseordförande Global Connect Group och Deutsche Glasfaser Group
Styrelseledamot Landis+Gyr Group AG och AB Volvo
Innehav i Ericsson 10 000 B-aktier 1) och 13 883 syntetiska aktier 2)

Kristin S. Rinne

Ledamot i ompensationskommittén och i kommittén för Enterprise Business and Technology

Invald första gången 2016
Född 1954
Utbildning Bachelor of Arts, Washburn University, USA.
Nationalitet USA

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar
Senior Vice President, Network Technology, Network Architecture & Planning, på AT&T (2007– 2014). Chief Technology Officer på Cingular Wireless (2005– 2007) samt VP Technology & New Product Development på Cingular Wireless (2000–2005). Tidigare befattningar på Southwestern Bell och SBC (1976–2000). Trustee för Washburn University Foundation. Medlem i Link Labs Advisory Board. Hedersdoktor vid Washburn University, USA.

Styrelseordförande –
Styrelseledamot Synchronoss
Innehav i Ericsson 19 451 syntetiska aktier 2)

Jonas Synnergren

Ledamot i kommittén för Audit and Compliance och i Kompensationskommittén

Invald första gången 2023
Född 1977
Utbildning Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm.
Nationalitet Sverige

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar
Senior Partner på Cevian Capital AB sedan 2020. Olika befattningar inom Cevian Capital AB sedan 2007, däribland chef över Cevians Sverigekontor sedan 2012. Olika befattningar vid Boston Consulting Group AB (2000–2006).

Styrelseordförande –
Styrelseledamot –
Innehav i Ericsson 15 705 syntetiska aktier 2)

Christy Wyatt

Ledamot i kommittén för Enterprise Business and Technology

Invald första gången 2023
Född 1972
Utbildning Examen i Scientific Computer Programming Technology, College of Geographic Sciences, Kanada.
Nationalitet Kanada och USA

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar
VD och koncernchef för det privat- ägda företaget Absolute Security (tidigare Absolute Software) sedan 2018. VD och koncernchef för DTEX Systems (2016–2018). VD och koncernchef (2013–2015) och styrelseordförande (2014–2015) för Good Technology (numera BB). Global chef för Consumer eBusiness och Mobile Technology på Citigroup (2012). Olika positioner inom Motorola (2005–2011) bl.a. Senior Vice President Ecosystem, General Manager Enterprise Business. Director, Developer Relations på Apple (2003–2005). Olika positioner inom Palm (1999–2003), Sun Microsystems JavaSoft (1995–1999) och Esri (1994–1995). Styrelse- ledamot i Quotient (2018–2022).

Styrelseordförande –
Styrelseledamot Silicon Laboratories Inc. och Absolute Security
Innehav i Ericsson 15 705 syntetiska aktier 1)

Karl Åberg

Ledamot i Finanskommittén

Invald första gången 2024
Född 1979
Utbildning Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm.
Nationalitet Sverige

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar
Vice VD, chef för investerings- organisationen och finans- funktionen på AB Industrivärden sedan 2023. Chef för investerings- och analysorganisationen på AB Industrivärden sedan 2017. Partner och medgrundare på Zeres Capital Partners AB (2012–2017). Partner på CapMan Public Market Fund (2012–2015). Investeringsdirektör på CapMan Public Market Fund (2009–2012). Olika befattningar inom Handelsbanken Capital Markets (2002–2008).

Styrelseordförande –
Styrelseledamot Alleima och Essity
Innehav i Ericsson –

---

Helena Stjernholm avgick från styrelsen i samband med årsstämman 2024 den 3 april 2024.
Carolina Dybeck Happe avgick från styrelsen den 23 september 2024.

Börje Ekholm var den enda styrelseledamoten som ingick i Ericssons operativa ledning under 2024.

Styrelseledamöter valda av årsstämman 2024, forts.

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2024.

1) Årsstämman har varje år sedan 2008 beslutat att en del av arvodet till styrelseledamöter ska kunna betalas i form av syntetiska aktier. Med ”syntetisk aktie” avses en rättighet att i framtiden erhålla en utbetalning som motsvarar börskursen för en B-aktie i Ericsson vid utbetalningstillfället. Mer information finns på sidan 14.

Ulf Rosberg

Arbetstagarrepresentant, ledamot i Finanskommittén och i kommittén för Enterprise Business and Technology

Utsedd första gången 2021
Född 1964
Nationalitet Sverige

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar
Anställd sedan 1985
Arbetar som Systemutvecklare inom forskning och utveckling, affärsområdet Networks.

Utsedd av PTK
Innehav i Ericsson 110 B-aktier 1)

Kjell-Åke Soting

Arbetstagarrepresentant, ledamot i Kompensationskommittén

Utsedd första gången 2016
Född 1963
Nationalitet Sverige

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar
Anställd sedan 1996
Arbetar som Global SQA Manager inom affärsområdet Networks.

Utsedd av PTK
Innehav i Ericsson 10 291 B-aktier 1)

Annika Salomonsson

Arbetstagarrepresentant, ledamot i kommittén för Audit and Compliance

Utsedd första gången 2022
Född 1972
Nationalitet Sverige

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar
Anställd sedan 1997–2003 och sedan 2005.
Arbetar som verifieringsingenjör.

Utsedd av LO
Innehav i Ericsson 2 080 B-aktier 1)

---

15 Ericsson 2024 Bolagsstyrningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport

16 Ericsson 2024 Bolagsstyrningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport

17 Ericsson 2024 Bolagsstyrningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport# Ericsson 2024

Bolagsstyrningsrapport

Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Ersättningsrapport

Finansiell rapport

Styrelseledamöter och suppleanter utsedda av arbetstagarorganisationer

Namn	Roll	Född	Utsedd av	Nationalitet	Innehav i Ericsson	Anställd sedan	Arbetsuppgifter
Loredana Roslund	Arbetstagarrepresentant	1967	PTK	Sverige	2 421 B-aktier 1)	1994	Arbetar som projektchef inom forskning och utveckling, affärsområdet Networks.
Frans Frejdestedt	Arbetstagarrepresentant	1979	PTK	Sverige	–	2008	Arbetar som FoU-chef inom affärsområdet Cloud Software and Services.
Stefan Wänstedt	Arbetstagarrepresentant	1964	LO	Sverige	3 427 B-aktier 1)	1999	Arbetar som Senior Researcher.

1) Antalet aktier avser innehavet per den 31 december 2024 och inkluderar makes/makas innehav, minderåriga barns innehav och privata bolags innehav, i förekommande fall.

Ericsson Group Management System

För att säkerställa transparens och enhetlighet i organisationen beträffande operativa förväntningar och krav på bland annat styrning, beslutsfattande och riskhantering används Ericsson globala ledningssystem (Ericsson Group Management System). Ericsson Group Management System ser till att utvalda standarder och certifieringar från International Organization for Standardization (ISO-standarder) effektivt upprätthålls och att Bolagets verksamhet kontinuerligt utvärderas och förbättras.

Ericsson Group Management System baseras på ISO 9001 (internationell standard för kvalitetsledningssystem) och är utformat som ett dynamiskt ledningssystem för att göra det möjligt för Ericsson att anpassa systemet efter förändrade krav och förväntningar, inklusive ny och ändrad lagstiftning samt kunders och andra intressenters krav.

Ericssons affärsprocesser är en uppsättning definierade koncernomfattande processer som integrerats i Ericsson Group Management System. De beskriver hur Ericsson levererar värde till kunder, både proaktivt och på begäran. Ericssons affärsprocesser erbjuder möjlighet att omsätta kundernas krav till definierad hårdvara, mjukvara, lösningar och tjänster som Ericsson tillhandahåller.

Ledning

VD och koncernchef samt koncernledningen

Koncernledningen per den 31 december 2024 presenteras på sidorna 20–24. Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare godkändes av årsstämman 2023 och förväntas gälla fram till årsstämman 2027. Mer information om fast och rörlig ersättning finns i Ersättningsrapporten samt i not G2, ”Information angående styrelseledamöter och ledande befattningshavare”, i den Finansiella rapporten.

Affärsområden

• Cloud Software and Services
• Networks
• Enterprise (Enterprise Wireless Solutions and Global Communications Platform)

Marknadsområden

• Nordamerika
• Europa och Latinamerika
• Sydostasien, Oceanien och Indien
• Nordostasien
• Mellanöstern och Afrika

1) Från 15 mars 2025, kommer två nya marknadsområden att skapas, marknadsområde Americas och marknadsområde Europa, Mellanöstern & Afrika som ersätter marknadsområde Nordamerika, marknadsområde Europa och Latinamerika och marknadsområde Mellanöstern och Afrika.

Medlemmar i koncernledningen

Namn	Titel och roll	Född	Utbildning	Nationalitet	Styrelseledamot	Innehav i Ericsson 1)	Bakgrund
Börje Ekholm	VD och koncernchef (sedan 2017)	1963	Civilingenjörsexamen i elektroteknik, Kungliga Tekniska Högskolan. Master of Business Administration, INSEAD, Frankrike.	Sverige och USA	Telefonaktiebolaget LM Ericsson och Trimble Inc. (styrelseordförande)	740 560 B-aktier och 1 009 000 American Depositary Shares.	VD för Patricia Industries, en division inom Investor AB (2015–2017). VD och koncernchef för Investor AB (2005–2015). Tidigare chef för Investor Growth Capital Inc. och New Investments. Tidigare befattningar på Novare Kapital AB och McKinsey & Co Inc. Sedan 2017 medlem i styrgruppen för Digital Communication Governors inom Världsekonomiskt forum. Styrelsemedlem i Swedish-American Chamber of Commerce New York.
Fredrik Jejdling	Vice verkställande direktör och chef för affärsområdet Networks (sedan 2017)	1969	Master of Science i Economics and Business Administration, Handelshögskolan i Stockholm.	Sverige	Teknikföretagen och Svenskt Näringsliv	129 869 B-aktier.	Senior Vice President och chef för affärsenheten Network Services (2016–2017). Har haft olika befattningar inom kommersiella och finansiella verksamheter, bland annat chef för region Afrika söder om Sahara, chef för region Indien och chef för Sales och Finance inom affärsenheten Global Services. Tidigare befattningar innefattar ledande befattningar på LUX Asia Pacific och Tele2 Group.
MajBritt Arfert	Senior Vice President och personaldirektör (sedan 2017)	1963	Examen Förvaltningslinjen med personalvetenskaplig inriktning, Göteborgs universitet.	Sverige	–	74 478 B-aktier.	Tillförordnad chef för koncernfunktionen Human Resources (2016–2017). Tidigare personal- direktör för Ericsson Sverige (2015–2016) och Vice President och personaldirektör inom affärs- enheten Support Solutions (2007–2015). Har haft olika ledande befattningar inom Ericsson, där- ibland chef för Human Resources på affärsenheten Broadband Networks, chef för Human Resources inom Microwave Systems samt chef för Human Resources och Internal Communications på Sony Ericsson Tyskland.
Yossi Cohen	Senior Vice President, och chef för marknadsområdet Nordamerika (sedan februari 2024)	1971	Bachelor of Business Administration, University of West London, Storbritannien och Diplom i elektroteknik från Mosenson Elite Academy, Israel.	Israel och USA	–	–	Chef för strategi, teknik, marknads- föring och affärsutveckling inom Ericssons marknadsområde Nord- amerika. Tidigare även roller inom Ericssons affärs- och marknadsområden bl.a. som Head Customer Unit Verizon i USA, Global Head of Radio Sales and Business Management, Sverige, Head of Global Customer Unit Softbank, Japan samt Key Account Manager Bezeq Group och teknisk direktör för Ericsson Israel. Tidigare befattningar utan- för Ericsson inkluderar roller i ett startupföretag inriktat på tele- kommunikationsteknik, en mobil- operatör samt en styrelsepost i MediaKind.
Scott Dresser	Senior Vice President, chefsjurist (CLO) samt sekreterare i styrelsen för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (sedan 2022)	1967	Juris Doctorate, Vanderbilt University Law School, USA, Bachelor of Science Business Administration and Finance, University of Hampshire, USA.	USA	BirdLife International, Cambridge UK, medlem av Advisory Board.	–	Tidigare Group General Counsel på VEON och General Counsel på Virgin Media. Har haft ledande befattningar på BirdLife Inter- national, White Mountains Re och Conservation International. Började sin karriär i New York i privatpraktik på advokatfirmorna Lord Day & Lord och Morgan Lewis, där han specialiserade sig på företagsjuridik, bolagsstyrning samt fusioner och förvärv.
Erik Ekudden	Senior Vice President och teknisk direktör (sedan 2018)	1968	Civilingenjörsexamen i elektroteknik, Kungliga Tekniska Högskolan.	Sverige	ASSA ABLOY AB.	53 320 B-aktier och 10 206 American Depositary Shares	Teknisk direktör och chef för Technology & Architecture inom koncernfunktionen Technology and Emerging Business (2017–2018).
Moti Gyamlani	Senior Vice President och chef för koncernfunktionen Global Operations (sedan 2022)	1973	Master of Business Administration, Arizona State University, USA, samt Bachelor of Mechanical Engineering, MIT, Indien.	USA	–	180 B-aktier
Niklas Heuveldop	Senior Vice President, chef för affärsområdet Global Communications Platform samt VD för Vonage (sedan februari 2024). Medlem i koncernledningen sedan 2016.	1968	Civilingenjörsexamen i Industrial Engineering and Management, Linköpings Tekniska Högskola.	Sverige	Swedish-American Chamber of Commerce New York	162 351 B-aktier och 15 131 American Depositary Shares

1) Antalet aktier avser innehavet per den 31 december 2024 och inkluderar makes/makas innehav, minderåriga barns innehav och privata bolags innehav, i förekommande fall.# Ericsson 2024 Bolagsstyrningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättningsrapport Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Medlemmar i koncernledningen, forts.

Chris Houghton

Senior Vice President, Chief Operating Officer samt chef för affärsområdet Technology & New Businesses (sedan 2023). Medlem i koncernledningen sedan 2015.

• Bakgrund Chef för marknadsområdet Nordamerika (maj 2017–31 januari 2024), Chief Strategy Officer och chef för koncernfunktionen Technology & Emerging Business (2017–2018). Tidigare Chief Customer Officer och chef för koncernfunktionen Sales (2016–2017). Har haft flera seniora chefsbefattningar i Europa och Amerika, bland annat som chef för Global Customer Unit AT&T och chef för marknadsenheten Centralamerika och Karibien. Tidigare befattningar utanför Ericsson innefattar VD på Service-Factory och Chief Operating Officer på WaterCove Networks.
• Funktioner Chef för affärsområdet Technology and New Businesses och operativ chef
• Född 1966
• Utbildning Bachelor of Law, Huddersfield Polytechnic, Storbritannien.
• Nationalitet Storbritannien och Sverige
• Styrelseledamot –
• Innehav i Ericsson 1) 190 994 B-aktier.

Jenny Lindqvist

Senior Vice President och chef för marknadsområdet Europa och Latinamerika (sedan 2023)

• Bakgrund Chef för kundenheten Norra Europa och Centraleuropa inom marknadsområdet Europa och Latinamerika. Tidigare chefsbefattningar inom Ericssons affärs- och marknadsområden inkluderar chef för Global Customer Unit Telia Company, chef för Solution Line Intelligent Transport Systems, Key Account Manager Telenor, Managed Services Engagement Lead och Business Manager Multimedia. Tidigare befattningar utanför Ericsson inkluderar roller som managementkonsult i Frankrike och Sverige samt inom läkemedelsbranschen på Filippinerna.
• Funktioner Chef för marknadsområde Europa och Latinamerika
• Född 1982
• Utbildning Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm.
• Nationalitet Sverige
• Styrelseledamot TechSverige
• Innehav i Ericsson 1) 858 B-aktier.

Stella Medlicott

Senior Vice President och marknads- och kommunikationsdirektör (sedan 2019)

• Bakgrund Vice President, Marketing, Communications and Government Relations, för Ericssons marknadsområde Europa och Latinamerika (2017–2019). Tidigare Chief Marketing Officer, Red Bee Media, som Ericsson förvärvade i maj 2014. Över 25 års erfarenhet inom marknadsföring i större IT-, telekom- och medieföretag, inklusive två år på Technicolor som VP Marketing och tio år på Siemens Communications som Global VP Marketing.
• Funktioner Chef för koncernfunktionen Marketing and Corporate Relations
• Född 1969
• Utbildning Filosofie kandidatexamen i samhällsvetenskap från University of Lincoln (vid den tiden kallat University of Humberside), Storbritannien, samt Postgraduate Diploma i Marknadsföring, Chartered Institute of Marketing, Storbritannien.
• Nationalitet Storbritannien
• Styrelseledamot –
• Innehav i Ericsson 1) 21 094 B-aktier.

Lars Sandström

Senior Vice President och finansdirektör (sedan april 2024)

• Bakgrund Finansdirektör på Getinge (2017–2024) och Senior Vice President Group Reporting, Tax & Control på AB Volvo (2015–2017). Har haft ett flertal ledande roller inom Scania såsom Vice President Financial Services, Head of Group Financial reporting samt Head of Group Reporting & Control. Finansdirektör på Swedish Orphan Biovitrum AB (2010–2012).
• Funktioner Chef för koncernfunktionen Finance
• Född 1972
• Utbildning Civilekonomexamen, Högskolan i Halmstad.
• Nationalitet Sverige
• Styrelseledamot –
• Innehav i Ericsson 1) 41 900 B-aktier.

---

1) Antalet aktier avser innehavet per den 31 december 2024 och inkluderar makes/makas innehav, minderåriga barns innehav och privata bolags innehav, i förekommande fall.

Andres Vicente

Senior Vice President och chef för marknadsområdet Sydostasien, Oceanien och Indien (sedan maj 2024)

• Bakgrund VD för Ericsson Iberia (Spanien och Portugal) och global chef för Telefónica-enheten, där han stärkte partnerskap med tjänsteleverantörer och branschintressenter och ledde affärstillväxt inom Ericssons mobil- och företagsverksamhet.
• Funktioner Chef för marknadsområdet Sydostasien, Oceanien och Indien
• Född 1970
• Utbildning Juristexamen, Master of Business Administration från EOI Business School, Spanien, och Manchester Business School, Storbritannien samt slutfört Commercial Excellence-programmet vid IMD Business School.
• Nationalitet Spanien
• Styrelseledamot –
• Innehav i Ericsson 1) 1 847 B-aktier.

Per Narvinger

Senior Vice President och chef för affärsområdet Cloud Software and Services (sedan 2022)

• Bakgrund Chef för produktområdet Networks, affärsenheten Networks (2018–2022). Chef för kundenheten Nordeuropa och Centraleuropa, marknadsområdet Europa och Latinamerika (2017–2018). Har haft olika ledningsroller på Ericsson sedan 1997, från linjechef inom forskning och utveckling till chef för Customer Solutions (Australien och Spanien) och produktchef.
• Funktioner Chef för affärsområdet Cloud Software and Services samt Chef för segmentet Cloud Software and Services
• Född 1974
• Utbildning Civilingenjörsexamen i elektroteknik, Kungliga Tekniska Högskolan.
• Nationalitet Sverige
• Styrelseledamot –
• Innehav i Ericsson 1) 9 443 B-aktier.

Patrick Johansson

Senior Vice President och chef för marknadsområdet Mellanöstern och Afrika (sedan augusti 2024)

• Bakgrund Vice President, Head of Business Control and Operations för Ericssons affärsområde Cloud Software and Services. Global Head of Sales and Commercial Management för affärsområdet Networks, chef för Customer Unit Korea, samt flera exekutiva finans- och affärsroller.
• Funktioner Chef för marknadsområdet Mellanöstern och Afrika
• Född 1971
• Utbildning Civilekonomexamen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
• Nationalitet Sverige
• Styrelseledamot –
• Innehav i Ericsson 1) 2 144 B-aktier.

Chafic Nassif

Senior Vice President och chef för marknadsområdet Nordostasien (sedan februari 2024)

• Bakgrund Tidigare chef för Ericssons kundenhet North Latin America and Caribbean inom marknadsområdet Europa och Latinamerika med ansvar i 41 länder. Har tidigare haft en rad chefspositioner på Ericsson på olika platser i världen. Han har bland annat varit chef för kundenheten för Ericsson Taiwan, Key Account Manager i Tyskland, VP Business Development and Head of TV & Enterprise Segments för Global Customer Unit Vodafone, Storbritannien och Head of TV & Media Sales för EMEA. Innan han började på Ericsson har han haft roller inom IT- och affärs- konsultföretag i Sverige och i Norden.
• Funktioner Chef för marknadsområde Nordostasien
• Född 1981
• Utbildning Civilingenjörsexamen i IKT-entreprenörskap och civilingenjörsexamen i trådlösa system, Kungliga Tekniska Högskolan
• Nationalitet Sverige
• Styrelseledamot –
• Innehav i Ericsson 1) 6 232 B-aktier.

---

1) Antalet aktier avser innehavet per den 31 december 2024 och inkluderar makes/makas innehav, minderåriga barns innehav och privata bolags innehav, i förekommande fall.

Åsa Tamsons

Senior Vice President, chef för affärsområdet Enterprise Wireless Solutions samt VD för Cradlepoint (sedan 2023). Medlem i koncernledningen sedan 2018.

• Bakgrund Chef för affärsområdet Technology & New Businesses (2018– november 2023), IPR and Licensing (2018–2023), Group Strategy and M&A (2018–2020). Tidigare partner på McKinsey & Company, med inriktning mot företag inom högteknologi och telekommunikation i hela världen gällande tillväxtstrategier samt digital och kommersiell transformering. Innan hon kom till Ericsson bodde och arbetade hon i USA, Brasilien, Frankrike, Sverige och Singapore.
• Funktioner Chef för affärsområdet Enterprise Wireless Solutions och VD för Cradlepoint
• Född 1981
• Utbildning Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm.
• Nationalitet Sverige
• Styrelseledamot CNH Industrial
• Innehav i Ericsson 1) 78 601 B-aktier

---

Förändringar i koncernledningen under 2024 och 2025

Från den 1 april 2024 utsågs Lars Sandström till Senior Vice President och finansdirektör som ersättare för Carl Mellander, vars beslut att lämna Ericsson tillkännagavs i april 2023.

Från den 1 maj 2024 utsågs Andres Vicente till chef för marknadsområdet Sydostasien, Oceanien och Indien och Senior Vice President som ersättare för Nunzio Mirtillo vars beslut att lämna Ericsson tillkännagavs i oktober 2023.

Medlemmar i koncernledningen, forts.

Började på Ericsson 1993 och har haft flera olika chefsbefattningar i Bolaget sedan dess, till exempel chef för Technology Strategy, teknisk direktör för Americas i Santa Clara i USA samt chef för Standardization & Industry. Ledamot och vice ordförande i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Sedan 2020 medlem i bredbandskommissionen för hållbar utveckling. Styrelseledamot i TM Forum sedan 2024.

• Bakgrund Chef för Group Sourcing (2019–2022). Tidigare befattningar som Chief Procurement & Supply Chain Officer och Chief Cost Transformation Officer på Airtel (2012–2019). Ledande befattningar innefattar Group Vice President Global Supply Chain and Sourcing på General Electric Power Conversion, Vice President Global Sourcing på Honeywell samt Executive Director på General Motors. Har bott och arbetat i flera länder och marknader, bland annat USA, Frankrike, Mexiko och Indien. Rådgivare till Smart eMobility.Från den 1 augusti 2024 utsågs Patrick Johansson till chef för marknadsområdet Mellanöstern och Afrika och Senior Vice President som ersättare för Fadi Pharaon vars beslut att lämna Ericsson tillkännagavs i maj 2024. Från den 1 februari 2024 utsågs Niklas Heuveldop till chef för affärsområdet Global Communications Platform och VD för Vonage, som ersättare för Rory Read, vars beslut att lämna Ericsson tillkännagavs i januari 2024. Från den 1 februari 2024 utsågs Yossi Cohen till chef för marknadsområdet Nordamerika och Senior Vice President, som ersättare för Niklas Heuveldop. Från den 26 februari 2024 utsågs Chafic Nassif till chef för marknadsområde Nordostasien och Senior Vice President, som ersättare för Chris Houghton, som utsågs till Chief Operating Officer i november 2023. Från den 10 februari 2025 utsågs Charlotte Levert till personaldirektör och Senior Vice President, som ersättare för MajBritt Arfert vars beslut att lämna Ericsson tillkännagavs i oktober 2024. Från och med den 15 mars 2025 är Per Narvinger utsedd till vice verkställande direktör och chef för affärsområdet Networks. Från och med den 15 mars 2025 är Jenny Lindqvist utsedd till Senior Vice President och chef för affärsområdet Cloud Software and Services. Från och med den 15 mars 2025 lämnar Fredrik Jejdling sin roll som chef för affärsområdet Networks och kvarstår som senior rådgivare i Bolaget fram till 30 juni 2025. Från och med den 15 mars 2025, kommer två nya marknadsområden att skapas för att ersätta marknadsområde Nordamerika, marknadsområde Europa och Latinamerika och marknadsområde Mellanöstern & Afrika. Marknadsområde Americas kommer att ledas av Yossi Cohen och marknadsområde Europa, Mellanöstern & Afrika kommer att ledas av Patrick Johansson.

1) Antalet aktier avser innehavet per den 31 december 2024 och inkluderar makes/makas innehav, minderåriga barns innehav och privata bolags innehav, i förekommande fall.

Ericsson 2024 Bolagsstyrningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ersättningsrapport Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Revisioner, utvärderingar och certifiering

Syftet med säkerhetsaktiviteter som revisio- ner och utvärderingar är att fastställa nivån av regelefterlevnad och samla värdefull infor- mation för att möjliggöra förståelse, analyser och kontinuerliga förbättringar, och på så sätt säkerställa att Ericssons globala lednings- system, Ericsson Group Management System är ändamålsenligt och effektivt som stöd till Ericssons verksamhet.

Ledningen följer upp regelefterlevnaden av riktlinjer, direktiv, instruktioner och processer genom interna självutvärderingsaktiviteter inom respektive enhet. Dessa kompletteras med interna och externa revisioner och utvärderingar. För att säkerställa att krav från kunder och andra intressenter uppfylls fattar Ericsson medvetna beslut om certifiering. Certifiering innebär att Ericssons tolkning av standar- der eller krav bekräftas genom att en utom- stående part gör en utvärdering. ISO-certifikat utfärdas av en oberoende tredje part, vilket visar att systemet fungerar i hela verksamheten och att det uppfyller rele- vanta ISO-standarder. Ericssons verksamhet är för närvarande certifierad enligt ISO 9001 (kvalitet), ISO 14001 (miljö), ISO 45001 (arbetsmiljö) och ISO 27001:2022 (lednings- system för informationssäkerhet (LIS). Vissa utvalda enheter inom Ericsson är också certi- fierade enligt TL 9000 (standard för telekom- munikation).

Ericsson Group Management System utvärderas också inom ramen för den revisionsplan som Ericssons internrevisions- funktion följer (Corporate Audit). Utvärderingar av ISO- och ledningssystem genomfördes av DNV (Det Norske Veritas) under 2024. Interna revisioner utförs av Bola- gets internrevisionsfunktion, som rapporterar till kommittén för Audit and Compliance.

Genom ett riskbaserat tillvägagångssätt genomför Ericsson revisioner av sina leveran- törer för att säkerställa att de följer Ericssons uppförandekod för affärspartners, vilken innehåller regler som koncernens leveran- törer måste följa. Den externa revisionen av Ericsson utförs av Deloitte AB. Olika typer av granskning enligt ovan har olika omfattning och syfte. Alla leverantörer av granskning har definierade och etablerade ansvarsområden och befogenheter.

Revisor

Enligt bolagsordningen ska Moderbolaget ha minst ett och högst tre registrerade revi- sionsbolag som extern oberoende revisor. Ericssons revisor väljs årligen av årsstämman. Mandatperioden är ett år. Revisorn rapporte- rar till aktieägarna på bolagsstämmor.

Revisorns uppdrag innefattar:
– Att hålla styrelsen informerad om den årliga revisionens planering, omfattning och innehåll.
– Att granska delårsrapporterna för att bedöma att dessa presenteras på ett rätt- visande sätt i alla väsentliga avseenden, samt att avge granskningsutlåtanden om delårsrapporterna för det tredje och fjärde kvartalet samt årsbokslutet.
– Avge en revisionsberättelse för års- redovisningen.
– Att informera styrelsen om tjänster som har utförts utöver revisionstjänster, ersätt- ningen för sådana uppdrag och andra omständigheter som är av betydelse för revisorns oberoende.

Revisorn utför sitt arbete kontinuerligt under hela året. Mer information om kontakterna mellan styrelsen och revisorn finns under ”Styrelsens arbete” i denna Bolagsstyrnings- rapport.

Nuvarande revisor

Deloitte AB valdes om till revisorer på års- stämman 2024 för ett år, det vill säga fram till slutet av årsstämman 2025. Deloitte AB har utsett Thomas Strömberg, auktoriserad revisor, till huvudansvarig revisor.

Revisionsarvoden

Ericsson betalade de arvoden (inbegripet omkostnader) för revisionsrelaterade och andra uppdrag som anges i tabellen i not H5, ”Ersättning till revisorerna”, i den Finansiella rapporten.

Intern kontroll över finansiell rapportering

Detta avsnitt har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen samt Svensk kod för bolagsstyrning och är begränsat till intern kontroll över finansiell rapportering. Eftersom Ericsson är börsnoterat i USA gäller de krav som anges i Sarbanes-Oxley Act (SOX), med några få undantag. Dessa krav reglerar införande och vidmakthållande av intern kontroll över finansiell rapportering och dessutom ledningens utvärdering av hur väl de interna kontrollerna fungerar.

För att säkerställa att rapporterna håller hög kvalitet och att kraven i Sarbanes-Oxley Act efterlevs har Bolaget infört detaljerade och dokumenterade kontroller och revision av den finansiella rapporteringen i enlighet med det internationellt erkända COSO-ram- verket från 2013 för intern kontroll, utgivet av Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO). Led- ningens rapport om intern kontroll, i enlighet med Sarbanes-Oxley Act, kommer att ingå i Ericssons årsredovisning på det 20 F-formu- lär som lämnas till den amerikanska finans- inspektionen (U.S. Securities and Exchange Commission).

Ericsson har integrerat riskhantering och intern kontroll över finansiell rapportering i sina affärsprocesser. I enlighet med COSO- ramverket består den interna kontrollen av ett flertal komponenter, bland annat en kontroll- miljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, infor- mation och kommunikation samt uppföljning. Ramverket för kontroll uppdateras regel- bundet för att spegla frågor som relevanta ändringar beträffande processer, användning av verktyg, utfall av riskbedömningar och ändrad lagstiftning. Fortlöpande förbätt- ringar stärker och riskanpassar utformningen av kontrollerna och effektiviteten för den interna kontrollen över den finansiella rap- porteringen. Förbättringarna omfattar både kontroller för affärsprocesser och för IT.

Kontrollmiljö

Bolagets interna kontrollstruktur bygger på arbetsfördelningen mellan styrelsen, dess kommittéer samt VD och koncernchef. Bolaget har infört ett ledningssystem som bygger på:
– Styrdokument, till exempel riktlinjer och direktiv, samt den affärsetiska koden.
– En stark företagskultur.
– Bolagets organisation och sätt att bedriva verksamhet, med tydligt definierade roller och ansvarsområden och delegering av befogenheter.
– Flera tydligt definierade och koncern- övergripande planerings-, drift- och stödprocesser.

De viktigaste delarna av kontrollmiljön när det gäller den finansiella rapporteringen behandlas i styrdokument och processer för redovisning och finansiell rapportering. Dessa styrdokument uppdateras regelbundet för att bland annat inkludera ändringar i lagar och regelverk, däribland finansiella rapporterings- standarder och noteringskrav, IFRS® redovis- ningsstandarderna, såsom de har publicerats av International Accounting Standards Board (IASB) och Sarbanes-Oxley Act. Relevanta affärsprocesser omfattar särskilda kontroller som ska utföras för att säkerställa att de finansiella rapporterna är av hög kvalitet. För varje juridisk person samt marknads- och affärsområde finns finans- funktioner som stödjer ledningen genom att genomföra kontroller som rör transaktioner och rapportering. Finansfunktionerna är organiserade i Financial Control-enheter och en Global Finance Services-enhet och/eller en Shared Services-enhet, som var och en ger stöd åt ett antal juridiska personer inom ett geografiskt område eller affärsprocess. Dessutom finns en finanskontrollfunktion på koncernnivå som rapporterar till finansdirek- tören. För större förvärv förblir den förvärvade enhetens huvudsakliga finansfunktioner och styrning inom enheten, och ingår ett nära samarbete med koncernens finansfunktioner.

Riskbedömning

Risker för väsentliga felaktigheter i den finan- siella rapporteringen kan föreligga i samband med redovisning och värdering av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader eller otillräck- liga upplysningar.# Bolagsstyrningsrapport

Andra risker i samband med den finansiella rapporteringen

Andra risker i samband med den finansiella rapporteringen innefattar bedrägeri, förlust eller förskingring av tillgångar eller otillbörligt gynnande av annan part på Bolagets bekostnad. Riktlinjer och direktiv för redovisning och finansiell rapportering omfattar områden av särskild betydelse för att främja korrekt och fullständig redovisning, rapportering och informationsgivning i rätt tid. Identifierade typer av risker hanteras genom väl definierade affärsprocesser med integrerade riskhanteringsåtgärder, samt genom en tydlig ansvars- och arbetsfördelning och en lämplig beslutsordning. Detta innebär att särskilt godkännande krävs för viktiga transaktioner och säkerställer att tillgångar hanteras korrekt.

Kontrollaktiviteter

I Bolagets affärsprocesser ingår finansiella kontroller som rör godkännande och redovisning av affärstransaktioner. I boksluts- och rapporteringsprocessen finns kontroller för bland annat redovisning, värdering och informationsgivning. Dessa kontroller innefattar tillämpning av väsentliga redovisningsprinciper och uppskattningar i såväl enskilda dotterbolag som på koncernnivå. Regelbundna analyser görs beträffande de ekonomiska resultaten från varje dotterbolag och marknads- och affärsområde. Analyserna innefattar betydande poster såsom tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöde. Tillsammans med den ytterligare analys som görs av koncernens finansiella rapporter på koncernnivå är denna process utformad för att säkerställa att den finansiella rapporteringen inte innehåller några väsentliga fel.

När det gäller den externa finansiella rapporteringen genomför Bolagets kommitté för informationsgivning, Disclosure Committee, ytterligare kontroller för att granska att upplysningskraven uppfylls. Bolaget har infört kontroller för att säkerställa att den finansiella rapporteringen sker i enlighet med interna riktlinjer för redovisning och rapportering, IFRS samt relevanta noteringsbestämmelser. Dessutom upprätthålls detaljerad dokumentation av de interna kontrollerna av redovisning och finansiell rapportering. Bolaget dokumenterar också uppföljningen av kontrollernas genomförande och resultat. På så sätt kan VD och koncernchef samt finansdirektören bedöma de interna kontrollernas effektivitet på ett sätt som uppfyller kraven i Sarbanes-Oxley Act.

Bolagsövergripande kontroller som fokuserar på kontrollmiljön och efterlevnaden av riktlinjer och direktiv för finansiell rapportering har införts på koncernnivå och i dotterbolagen eller de operativa enheterna. Detaljerade processkontroller och noggrann dokumentation av de kontroller som genomförs har också införts i betydande dotterbolag eller operativa enheter som täcker dessa dotterbolag, så att väsentliga poster och poster som medför risker kontrolleras.

För att säkerställa regelefterlevnad, styrning och riskhantering inom redovisning och beskattning för juridiska personer samt finansiering och eget kapital använder Bolaget en struktur med Financial Control-enheter och Global Finance Services/Shared services-enheter som hanterar dotterbolag i de olika geografiska områdena. I dessa enheter för Financial Control och Global Finance Services/Shared Services utförs redovisnings- och rapporteringstjänster för merparten av dotterbolagen baserat på en gemensam IT-plattform med gemensamma kontoplaner och grunddata.

Information och kommunikation

Bolagets informations- och kommunikationsvägar ska bidra till fullständig och korrekt finansiell rapportering i rätt tid, genom att samtliga relevanta riktlinjer och instruktioner för interna processer görs tillgängliga för alla berörda medarbetare. Dessutom tillhandahålls regelbundna uppdateringar och meddelanden om ändringar av redovisningsprinciper, upplysningskrav och informationsgivningskrav. Dotterbolag och operativa enheter lämnar regelbundet finansiella rapporter och rapporter om sin operativa verksamhet till interna styrgrupper och bolagsledningen. Dessa rapporter innefattar analyser av och kommentarer till finansiella resultat och risker. Styrelsen erhåller finansiella rapporter månatligen.

Ericsson har implementerat ett visselblåsarverktyg, Ericsson Compliance Line, som kan användas för att rapportera misstänkta överträdelser som utförs av koncernledningen eller den lokala ledningen, och avser korruption, tveksamheter i redovisningen, brister i den interna redovisningskontrollen eller revisionen, eller något annat som allvarligt påverkar koncernens intressen eller enskilda individers hälsa, säkerhet och andra intressen.

Riktlinjer för informationsgivning

Ericssons riktlinjer för finansiell rapportering och informationsgivning följer IFRS, och syftet är att se till att kommunikationen med investerarna är transparent, relevant och konsekvent, och att den sker i rimlig tid, på lika villkor och på ett rättvist sätt. Detta bidrar till att Ericssons finansiella instrument får ett rättvist marknadsvärde. Ericsson vill att nuvarande och potentiella investerare ska ha en god förståelse för hur Bolaget arbetar, inklusive vad gäller verksamhetsresultat, framtidsutsikter och potentiella risker.

För att dessa mål ska uppnås måste den finansiella rapporteringen och informationsgivningen vara:

• Transparent – för att öka förståelsen för de ekonomiska drivkrafterna för verksamheten och rörelseresultatet samt för att skapa förtroende och trovärdighet.
• Konsekvent – informationen ska vara jämförbar vad gäller omfattning och detaljnivå mellan olika rapporteringsperioder.
• Enkel – för att ge en god uppfattning av affärsverksamheten och resultatet samt för att undvika feltolkningar.
• Relevant – med fokus på vad som är relevant för Ericssons intressenter eller vad som krävs enligt lag eller noteringsavtal, för att undvika informationsöverflöd.
• I rätt tid – utöver regelbunden, tidsbestämd informationsgivning ska också annan information publiceras i rätt tid vid behov, till exempel pressmeddelanden om viktiga händelser.
• På lika villkor – all väsentlig information ska offentliggöras via pressmeddelanden, för att säkerställa att informationen sprids samtidigt till investerarna.
• Fullständig – utan väsentliga fel och i enlighet med god sed – informationsgivningen ska ske i enlighet med tillämpliga redovisningsstandarder och noteringskrav samt branschkrav.

Ericssons webbplats innehåller information om koncernen, bland annat ett arkiv med årsredovisningar och delårsrapporter och tillgång till de senaste nyheterna.

Kontroller och förfaranden för informationsgivning

Ericsson har kontroller och processer för att stödja att information lämnas i rätt tid i enlighet med tillämpliga lagar och förordningar, bland annat EU:s marknadsmissbruksförordning, U.S. Securities Exchange Act från 1934, med ändringar, samt Nasdaq Stockholm och Nasdaq New York. Enligt processerna ska också information lämnas till ledningen, inklusive till VD och koncernchef samt finansdirektören, så att beslut om informationsgivning kan fattas i rätt tid.

Ericssons Disclosure Committee hjälper ledningen att fullgöra sitt ansvar när det gäller Bolagets informationsgivning till aktieägare och investerare. En av kommitténs viktigaste uppgifter är att övervaka integriteten och att Bolaget har effektiva kontroller och förfaranden för informationsgivning. Ericssons Disclosure Committee består av ledamöter med olika typer av kompetens, samt med representation från segmenten.

Ericsson har också en insiderkommitté som gör bedömningar relaterade till offentliggörande av insiderinformation. Insiderkommittén består av chefsjuristen, finansdirektören och marknads- och kommunikationsdirektören.

Ericsson har investeringar i vissa verksamheter som Bolaget inte kontrollerar eller styr. Bolagets kontroller och förfaranden för informationsgivning för dessa verksamheter är betydligt mer begränsade än dem som tillämpas för dotterbolag.

Hur väl än kontrollprocesserna utformas och genomförs kan de bara tillhandahålla en rimlig försäkran om att de önskade målen för kontrollerna uppnås. Ericssons VD och koncernchef samt finansdirektören har utvärderat kontrollprocesserna för Bolagets informationsgivning och kommit fram till att dessa är effektiva och har en skälig säkerhetsnivå per den 31 december 2024.

Uppföljning

Bolagets process för finansiell rapportering granskas årligen av ledningen. Granskningen utgör grunden för utvärderingen av det interna ledningssystemet och de interna styrdokumenten, för att säkerställa att dessa omfattar alla viktiga områden och risker som rör den finansiella rapporteringen. Ledningen för Financial Control-enheten och Global Finance Services/Shared Services-enheten, och ledningen för de bolag som hanteras utanför Financial Control-enheten och Global Finance Services/Shared Services-enheten, övervakar löpande redovisningens kvalitet genom ett antal resultatindikatorer.

Regelefterlevnaden av riktlinjer och direktiv följs också upp genom årliga självutvärderingar och skriftliga bekräftelser (representation letters) från chefer och funktionen för Company Control i dotterbolagen och från affärsområden och marknadsområden. Vid styrelsesammanträden behandlas Bolagets ekonomiska resultat. Styrelsens olika kommittéer har viktiga övervaknings- och kontrolluppgifter beträffande ersättningar, lån, investeringar, kundfinansiering, likviditetsförvaltning, finansiell rapportering och intern kontroll. Kommittén för Audit and Compliance och styrelsen granskar alla delårsrapporter och årsredovisningar före publicering. Bolagets internrevisionsfunktion rapporterar direkt till kommittén för Audit and Compliance.# Kommittén får även regelbundna rapporter från den externa revisorn. Kommittén för Audit and Compliance följer upp de åtgärder som vidtas för att förbättra eller ändra kontrollerna.

Styrelsen

Stockholm den 26 februari 2025

Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ)
Org. nr. 556016-0680

27

Ericsson 2024

Bolagsstyrningsrapport

Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Ersättningsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Uppdrag och ansvarsfördelning

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för räkenskapsåret 2024-01-01 - 2024-12-31 på sidorna 1-28 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Granskningens inriktning och omfattning

Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

Uttalande

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

Till bolagsstämman i Telefonaktiebolaget LM Ericsson AB (publ) organisationsnummer 556016-0680

Stockholm den 26 februari 2025

Deloitte AB

Thomas Strömberg

Auktoriserad revisor

Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten

28

Ericsson 2024

Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Ersättningsrapport

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Ingår i Ericsson Årsredovisning 2024

Ersättningsrapport	Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande	Ersättnings- rapport	Bolags- styrnings- rapport	Finansiell rapport
Inledning 1	Total ersättning 2024 2	– Översikt över total ersättning till VD och koncernchef samt till vice verkställande direktör 3	Fast ersättning 4	Rörlig ersättning 5
– Kortsiktig rörlig ersättning (STV) 5	– Långsiktig rörlig ersättning (LTV) 6	Information om riktlinjer för koncernledningens aktieinnehav 10	Jämförande information om ändringar i ersättningen och Bolagets resultat 11

Ersättningsrapport 2024

Rapporten har sammanställts i enlighet med 8 kapitlet, § 53a och 53b aktiebolagslagen (2005:551) samt de Regler om ersättningar till ledande befattningshavare och om incitamentsprogram (den 1 januari 2021) som administreras av Aktiemarknadens självregleringskommitté. Information som krävs enligt 5 kapitlet, § 40–44 i årsredovisningslagen (1995:1554) finns i not G1–G4 i den Finansiella rapporten. Information om Kompensationskommitténs arbete 2024 finns i Bolagsstyrningsrapporten.

Ericsson 2024

Ersättningsrapport

Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Bolagsstyrningsrapport

Finansiell rapport

Ersättningsrapport

Ersättningsrapport 2024

Inledning

Rapporten ger en översikt över Ericssons ersättningsfilosofi och praxis. Den beskriver också Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare (”riktlinjerna”), som antagits på årsstämman 2023. Rapporten innehåller information om total ersättning, inklusive fast och rörlig ersättning, till Ericssons VD och koncernchef och vice verkställande direktör. Denna rapport har upprättats i enlighet med aktiebolagslagen och Regler om ersättningar till ledande befattningshavare och incitamentsprogram. Mer information om ersättningar till ledande befattningshavare finns (Anställda och personalkostnader) i årsredovisningen för 2024. Information om Kompensationskommitténs arbete 2024 finns i Bolagsstyrningsrapporten i årsredovisningen för 2024. Ersättning till styrelsen ingår inte i denna rapport. Styrelsens ersättning godkänns årsvis av årsstämman och redovisas i den Finansiella rapporten för 2024.

Driva tillväxt och värde genom Ericssons ersättningspraxis

Bolagets ersättningspraxis är utformad för att vara i linje med Ericssons strategiska mål och aktieägarnas långsiktiga intressen. Denna praxis gör det möjligt för Bolaget att attrahera, behålla och motivera personer med olika bakgrund, kompetens och förmåga, på ett rättvist sätt belöna exceptionella prestationer och ytterligare stärka Ericssons kultur. För att säkerställa att ersättningspaketen är konkurrenskraftiga genomförs årligen en omfattande utvärdering av den totala ersättningen med stöd från oberoende part. Varje ersättningselement på målnivå jämförs noggrant med respektive lokala marknad och företag med vilka vi konkurrerar om talangerna. Ericssons riktlinjer, ersättningsfilosofi och praxis är fast förankrade i principerna om global konkurrenskraft, rättvisa, transparens och prestation. Under 2024 har det inte skett någon avvikelse från riktlinjerna. Riktlinjerna finns i den Finansiella rapporten för 2024.

Viktiga händelser inom ersättning under 2024

Under 2024 togs ett antal viktiga beslut gällande ersättning av Kompensationskommittén och styrelsen:

• Som respons på synpunkter från investerarna utökades ersättningspaketet för 2024 för VD och koncernchef till att innehålla en kortsiktig rörlig incitamentskomponent. Från den 1 januari 2024 består den rörliga ersättningen för VD och koncernchef av en målnivå på 50 % för kortsiktig rörlig ersättning (STV) och en målnivå på 150 % för långsiktig rörlig ersättning (LTV), vilket sammanlagt är en målnivå motsvarande 200 % av den årliga grundlönen. Detta innebär en liten ökning jämfört med 2023, då den totala rörliga ersättningen på målnivå var 190 % av den årliga grundlönen. Det uppdaterade ersättningspaketet är i linje med den typiska strukturen för VD-paket på marknaden och följer Ericssons riktlinjer.
• STV 2024-programmet för VD och koncernchef resulterade i en utbetalning på SEK 15 036 644, då prestationen var 159,97 % för samtliga prestationsmått (80 % av max). STV-programmet för vice verkställande direktör resulterade i en utbetalning på SEK 7 774 514, då prestationen var 167,55 % för samtliga prestationsmått (84 % av maxnivå).
• Prestationsvillkoret för koncernens rörelseresultat (EBITA¹)) för LTV 2024-programmet fastställdes till 132,82 % av målet (66 % av maxnivå). Prestationsvillkoret för koncernens minskning av koldioxidutsläpp under 2024¹ för LTV 2024-programmet uppskattades till 200 % av målet (100 % av maxnivå). De övriga prestationsvillkoren för LTV 2024 kommer att mätas i slutet av 2026.
• Utfallet för LTV 2022-programmet uppgick till 92,72 % av målet (46 % av maxnivå). Detta sammanfattar Bolagets prestationer under prestationsperioden 1 januari 2022 till 31 december 2024 i förhållande till målet för koncernens rörelseresultat (EBIT¹) för 2022 och koncernens ESG-mål (Environmental, Social and Governance, minskning av koldioxidutsläpp och fler kvinnliga ledare). De delar av programmet som är kopplade till 3-årig absolut och relativ totalavkastning (TSR) utföll inte.

Föreslagna förändringar av ersättningar under 2025

Kompensationskommittén och styrelsen har beslutat att föreslå ett LTV-ersättningsprogram för 2025 till årsstämman 2025. Som respons på investerarnas synpunkter har Kompensationskommittén och styrelsen gjort en översyn av LTV-programmen och av LTV-prestationskriterierna. Huvudsyftet med de föreslagna ändringarna av LTV 2025 är att ytterligare förstärka det långsiktiga fokus som finns hos koncernledningen och ledande befattningshavare (personer som rapporterar till medlemmar i koncernledningen) för att säkerställa att det är i linje med aktieägarnas långsiktiga intressen och stärker Ericssons engagemang för långsiktig hållbarhet och ansvarsfullt företagande.

Följande treåriga prestationsmått för LTV-programmet 2025 kommer att föreslås för årsstämman 2025:

• Koncernens lönsamhet (vikt 45 %): Koncernens lönsamhet i LTV 2025 kommer att bestämmas av ett treårigt EBITA-mål, beräknat som genomsnittet av utfallet av tre årliga bestämda EBITA-mål. Metoden tar hänsyn till det faktum att Ericssons verksamhet är i hög utsträckning cyklisk med en koncentrerad kundbas, vilket historiskt har lett till betydande volatilitet i resultatet från år till år. Ett flerårigt lönsamhetsmål baserat på ett treårigt genomsnitt gör det möjligt för styrelsen att på ett mer exakt sätt ta hänsyn till den branschdynamik som påverkar Ericssons verksamhet och samtidigt fokusera på långsiktiga resultat.
• Totalavkastning (TSR) (vikt 45 %): Totalavkastningen (TSR) i LTV 2025 bestäms av prestationsmål baserade på absolut och relativ TSR. Relativ TSR (RTSR, vikt 20 %) i tidigare LTV-program mäter resultatet för Ericssons B-aktie jämfört med en definierad jämförelsegrupp av bolag under en treårsperiod. Avseende RTSR i LTV 2025 har styrelsen, mot bakgrund av bristen på relevanta börsnoterade konkurrenter, föreslagit att jämförelsegruppen ersätts av ett bredare aktieindex med fokus på europeiska bolag (STOXX EUROPE 600). Detta ökar ytterligare kvaliteten och relevansen i programmet genom att en bred jämförelsegrupp med geografisk överensstämmelse etableras. Absolut TSR (ATSR, vikt 25 %) mäts som den genomsnittliga årliga tillväxttakten för Ericssons B-aktier, inklusive utdelningar, under en treårsperiod, vilket är i linje med tidigare LTV-program.
• Hållbarhet och ansvarsfullt företagande (vikt 10 %): Mätetalen för koncernens hållbarhet och ansvarsfullt företagande föreslås bestämmas av ett treårigt mål för att öka andelen kvinnliga chefer (vikt 5 %) och ett treårigt mål för minskning av CO₂ utsläpp (vikt 5 %). Målet för minskning av CO₂ utsläpp beräknas som genomsnittet av tre årliga fördefinierade mål, vilket möjliggör en mer exakt och rigorös måldefinition.

¹ För definitioner av incitamentsmål, se avsnitt om STV respektive LTV.# Ericsson 2024 Ersättningsrapport

Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Bolagsstyrningsrapport

Finansiell rapport

Ersättningsrapport

Total ersättning 2024

Riktlinjer

De aktuella riktlinjerna godkändes av årsstämman 2023. Riktlinjerna är avsedda att finnas kvar i fyra år, till årsstämman 2027. Riktlinjerna är i linje med Ericssons företagskultur och värderingar och avspeglar vårt arbete för hög etik, integritet och regelefterlevnad – kärnvärden som driver vår långsiktiga framgång. Dessa riktlinjer, som har godkänts av årsstämman, anpassar ersättningarna efter etiskt beteende, ansvar och resultat och säkerställer att våra ersättningsrutiner understödjer vårt arbete för ett ansvarsfullt företagande. Denna anpassning stärker tilliten bland intressenterna och gör det möjligt för oss att skapa varaktigt värde för kunder, anställda, investerare och för samhället. Riktlinjerna har utformats för att stödja strategin och säkerställa att Bolagets långsiktiga intressen förverkligas, samtidigt som de är förenliga med Ericssons filosofi och praxis, och bidrar till konkurrenskraft, rättvisa, transparens och resultat.

Riktlinjernas huvudsyften är att:

• Attrahera och behålla kompetenta, prestationsinriktade och motiverade medarbetare som har den förmåga, erfarenhet och färdighet som krävs för att genomföra Ericssons strategi.
• Uppmuntra beteenden i enlighet med Ericssons företagskultur och kärnvärden.
• Säkerställa rättvis ersättning genom att den totala ersättningen är av lämplig storlek utan att vara för hög och att grunden för ersättningarna är tydligt förklarad.
• Erbjuda en total ersättning, bestående av både fast och rörlig ersättning samt förmåner som är konkurrenskraftiga.
• Former för rörlig ersättning som förenar medarbetarna i arbetet mot tydliga och relevanta mål, samt stärker deras prestationer och möjliggör flexibla ersättningskostnader för Ericsson.

Införandet av riktlinjerna har också hjälpt Bolaget att erbjuda medlemmarna av koncernledningen attraktiv och globalt konkurrenskraftig total ersättning.

Total ersättning som tjänats in under 2024

Fast lön, pension och förmåner

Fast lön inkluderar månadsvis utbetald grundlön som inte är föremål för prestationsmått under året. Pensioner avser pensionspremier som betalats som en multipel av den fasta lönen under året. Förmåner inkluderar belopp som betalats för att stödja anställda, till exempel tjänstebil, skatterådgivning eller andra förmåner.

Kortsiktig rörlig ersättning

Årlig kortsiktig rörlig ersättning betalas genom kontantbaserade program som enbart intjänas baserat på Bolagets finansiella resultat mot på förhand uppsatta mål. Den information som presenteras för 2024 omfattar räkenskapsåret 2024 och informationen för 2023 och 2022 omfattar räkenskapsåren 2023 respektive 2022.

Långsiktig rörlig ersättning

Årlig långsiktig rörlig ersättning tar sig formen av aktierelaterade program som intjänas baserat på Bolagets finansiella prestationsmål, mål för totalavkastning till aktieägarna och mål för sociala och miljömässiga prestationer under en treårig prestationsperiod mot på förhand uppsatta mål. Den information som presenteras för 2024 innefattar information om LTV 2022, den prestationsperiod som löpte ut vid utgången av räkenskapsåret 2024. Information som presenteras för 2023 och 2022 innefattar information om LTV 2021 och LTV 2020 avslutades vid utgången av räkenskapsåret 2023 respektive 2022.

Börje Ekholm VD och koncernchef

MSEK
| Tjänst/Kategori | 2024 | 2023 | 2022 |
| :-------------- | :--- | :--- | :--- |
| LTV | 0,1 | 9,9 | 0,8 |
| Pension | 24,0 | 25,3 | 10,2 |
| STV | 19,2 | 20,5 | 19,4 |
| Förmåner | 0,6 | 0,8 | 0,8 |
| Fast lön | 15,0 | 10,2 | 10,2 |

Prestationsutfall under 2024

Ersättning som tjänats in under 2024

Utfall STV 2024 %

Möjlighet som % av den maximala nivån	Utfall
100	100
0	0
20	20
40	40
60	60
80	80
100	100

Fredrik Jejdling
Koncernen Ekonomisk lönsamhet
Affärsområde Networks
| Möjlighet som % av den maximala nivån | Utfall |
| :----------------------------------- | :----- |
| 25 | 25 |
| 75 | 75 |
| 19 | 19 |
| 65 | 65 |

Utfall STV 2024 %

Möjlighet som % av den maximala nivån	Utfall
100	100
0	0
20	20
40	40
60	60
80	80
100	100

Börje Ekholm
Koncernens ekonomiska lönsamhet
Ekonomisk lönsamhet affärsområde Networks
Ekonomisk lönsamhet affärsområde Cloud Software and Services
Ekonomisk lönsamhet affärsområde Enterprise
| Möjlighet som % av den maximala nivån | Utfall |
| :----------------------------------- | :----- |
| 25 | 25 |
| 25 | 25 |
| 25 | 25 |
| 25 | 25 |
| 24 | 24 |
| 19 | 19 |
| 22 | 22 |
| 15 | 15 |

För definitioner av prestationsmått, se avsnitt STV respektive LTV.

Fredrik Jejdling Vice verkställande direktör

MSEK
| Tjänst/Kategori | 2024 | 2023 | 2022 |
| :-------------- | :--- | :--- | :--- |
| LTV | 2,4 | 2,7 | 0,2 |
| Pension | 3,2 | 2,8 | 0,2 |
| STV | 10,2 | 7,8 | 6,3 |
| Förmåner | 10,0 | 2,7 | 5,1 |
| Fast lön | 2,7 | 9,5 | 0,0 |

Översikt över total ersättning till VD och koncernchef samt till vice verkställande direktör

I tabellen nedan anges den totala ersättningen i SEK till Ericssons VD och koncernchef samt vice verkställande direktör mellan 2022 och 2024. Siffrorna representerar deras totala ersättning, oavsett huruvida de betalas via Moderbolaget eller ett annat koncernbolag.

Tjänst/Kategori	2024	2023	2022	Andel fast ersättning (%) 7)	Andel rörlig ersättning (%) 8)
Börje Ekholm, VD och koncernchef
Fast lön (inklusive semesterlön)	20 526 329	19 520 568	19 154 852	44 %	56 %
Övriga förmåner 1)	584 168	828 287	135 743
Pension 2)	10 151 804	10 151 804	9 856 121
Ettårig rörlig ersättning 3)	15 036 644	19 371 871	24 034 229
Flerårig rörlig ersättning 4)	644 25 318	696 49 872	530 55 180
Fredrik Jejdling, Vice verkställande direktör				51 %	49 %
Fast lön (inklusive semesterlön)	9 991 934	10 154 237	9 515 305
Övriga förmåner 1)	150 239	28 600	151 452
Pension 2)	2 754 775	2 728 761	5 061 846
Ettårig rörlig ersättning 3)	7 774 514	0	6 251 115
Flerårig rörlig ersättning 4)	3 166 084	2 399 101	2 746 240
Ytterligare överenskommelser 5)	1 500 000	–	–
Total ersättning 6)	25 337 446	15 310 698	23 725 958	84 %	16 %

1) Mer information om övriga förmåner finns i tabellen om implementering av fast ersättning, pension och andra förmåner till VD och koncernchef samt till vice verkställande direktör.
2) Beloppen representerar kontant betalning istället för pension (för VD och koncernchef) eller pensionspremie (för vice verkställande direktör) som utbetalats under räkenskapsåret.
3) Beloppen representerar STV som tjänats in under räkenskapsåret och som betalas ut under påföljande år, dvs. för 2024 representerar beloppen STV 2024, för 2023 representerar beloppen STV 2023 och för 2022 representerar beloppen STV 2022.
4) Beloppen representerar LTV för vilka alla prestationsperioder löpte ut under räkenskapsåret. För 2024 representerar beloppen LTV 2022, för 2023 representerar beloppen LTV 2021 och för 2022 representerar beloppen LTV 2020. För LTV 2020, LTV 2021 och LTV 2022 beräknas beloppen baserat på antalet prestationsaktierätter som kommer att falla ut i slutet av intjänandeperioden multiplicerat med det volymviktade medelvärdet av de fem sista handelsdagarna av varje räkenskapsår.
5) Beloppen representerar ytterligare diskretionära överenskommelser som godkänts av Kompensationskommittén eller styrelsen och som ingåtts under räkenskapsåret. Beloppet är inkluderat under övriga förmåner i not G2 i den Finansiella rapporten.
6) Beloppen representerar summan av fast ersättning, rörlig ersättning, ytterligare överenskommelser och pension.
7) Kvoterna representerar summan av fast ersättning och pension dividerat med total ersättning.
8) Kvoterna representerar summan av rörlig ersättning och ytterligare överenskommelser dividerat med total ersättning.
9) All ersättning till VD och koncernchef betalas från Telefonaktiebolaget LM Ericsson. All ersättning till vice verkställande direktör betalas från Ericsson AB utom flerårig rörlig ersättning som betalas från Telefonaktiebolaget LM Ericsson.

Räkenskapsår
Räkenskapsår

Utfall LTV 2022 %

Tjänst/Kategori	Utfall
100	100
0	0
20	20
40	40
60	60
80	80
100	100
Koncernens rörelseresultat (EBIT): Som % av den maximala nivån	25,0
Absolut TSR: Som % av den maximala nivån	45,0
Relativ TSR: Som % av den maximala nivån	20,0
Hållbarhet: Som % av den maximala nivån	5,0
Mångfald: Som % av den maximala nivån	5,0
Relativ TSR-utveckling för jämförelsegruppen, %	4,7
	36,6
	5,0

Relativ TSR-utveckling för jämförelsegruppen, %
| Företag | Utfall (x-axel) | Utfall (y-axel) |
| :-------------- | :-------------- | :-------------- |
| Cap Gemini | | 1,62 |
| Nokia | | 0 |
| Ericsson | | 46,4 |
| Cognizant | | |
| F5 Networks | | |
| QUALCOMM | | |
| Cisco Systems | | |
| CGI Group | | |
| Juniper | | |
| Corning | | |
| Motorola Solutions | | |
| IBM | | |

Implementering av fast ersättning, pension och andra förmåner till VD och koncernchef samt till vice verkställande direktör

I tabellen nedan visas implementering av fast ersättning, övriga förmåner och pension till VD och koncernchef samt till vice verkställande direktör.

Tjänst/Kategori	Fast ersättning	Övriga förmåner	Pension
Syfte och koppling till strategin	Syfte och koppling till strategin	Syfte och koppling till strategin
Arrangemang i korthet	Arrangemang i korthet	Arrangemang i korthet

Fast ersättning
Syfte och koppling till strategin: Attrahera och behålla det ledarskap som behövs för att implementera Ericssons strategi. Betala ut en del av den årliga ersättningen på ett förutsägbart sätt.
Arrangemang i korthet: Löner revideras normalt så att de träder i kraft i januari, varvid hänsyn tas till:
* Ericssons övergripande affärsresultat.
* Affärsresultatet för den enhet som medarbetaren leder.
* Medarbetarens prestation över tid.
* Externa ekonomiska förhållanden.
* Befattningens omfattning och komplexitet.
* Externa marknadsdata för löner.

Den fasta lönenivån för 2024 bedöms som lämplig i förhållande till ansvaret att vara VD och koncernchef eller vice verkställande direktör för en ledande global leverantör av informations- och kommunikationstekniklösningar (IKT), jämfört med ersättningspaketen för motsvarande befattningar i jämförbara internationella bolag.

Övriga förmåner
Syfte och koppling till strategin: Attrahera och behålla det ledarskap som behövs för att implementera Ericssons strategi.
Arrangemang i korthet: Förmåner är en del av den totala ersättningen.

Pension
Syfte och koppling till strategin: Erbjuda långsiktig ekonomisk trygghet och planering för pension genom att erbjuda konkurrenskraftiga pensionslösningar som är i linje med lokal marknadspraxis.
Arrangemang i korthet: Pensionen är en del av den totala ersättningen.# Ersättningsrapport

– Lön och villkor för andra medarbetare i länder som anses vara relevanta för rollen.
– Vid fastställandet av fasta löner måste även inverkan på den totala ersättningen beaktas.
– Förmånerna ligger i linje med konkurrenskraftig marknadspraxis i individens anställningsland.
– Förmånerna uppgår till högst 10 % av den årliga fasta lönen för medlemmar av koncernledningen i Sverige.
– Medlemmar i koncernledningen är berättigade till en företagsbil eller motsvarande kontant ersättning och andra förmåner i linje med övriga anställda i anställningslandet.
– Pensionsplanerna följer konkurrenskraftig praxis i individens hemland.
– Pensionsplanerna för VD och koncernchef samt vice verkställande direktör är avgiftsbestämda planer.

Implementering under det räkenskapsår som avslutades 31 december 2024

VD och koncernchef:

Fast årslön på SEK 18 799 636, motsvarande ingen förändring sedan 2023.

Vice verkställande direktör:

Fast årslön på SEK 9 280 189, motsvarande ingen förändring sedan 2023.

VD och koncernchef:

Börje Ekholm är bosatt i USA och är berättigad till sjukförsäkring i USA och skatterådgivning beträffande sin deklaration.

VD och koncernchef:

övriga förmåner till ett värde av SEK 584 168.

Vice verkställande direktör:

Övriga förmåner till ett värde av SEK 150 239.

VD och koncernchef:

Börje Ekholm får en kontant utbetalning istället för en avgiftsbestämd pension, eftersom det inte är möjligt att registrera honom i den svenska avgiftsbestämda pensionsplanen (ITP1) på grund av att han är bosatt i USA. Den kontanta utbetalningen behandlas som lön beträffande skatt och sociala avgifter. Enligt hans anställningsavtal ska pensionstillägget innefatta ytterligare premie utöver den fasta årslönen för att ta hänsyn till en antagen uppnådd målnivå för STV. Belopp som betalats 2024: SEK 10 151 804.

Vice verkställande direktör:

Fredrik Jejdling deltar i den avgiftsbestämda planen ITP1. Han är även berättigad till kompletterande pensionspremie på 30 % av den del av grundlönen som överstiger taket i pensionsplanen (ITP1). Belopp som betalats 2024: SEK 2 754 775.

Ericsson 2024 Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Ersättningsrapport

Ericsson anser, där det är möjligt, att rörlig ersättning bör utgöra en integrerad del av den totala ersättningen. Syftet är att koppla prestation till ersättning genom att förena medarbetarnas intressen med Ericssons strategiska affärsmål, samt den egna enhetens hållbara långsiktiga intressen och resultat. Alla program för rörlig ersättning har definierade maximala tilldelnings- och intjänandenivåer. Den kortsiktiga rörliga ersättningen är beroende av en kombination av Bolagets resultat på koncernnivå och resultatet för medarbetarens aktuella enhet, medan den långsiktiga rörliga ersättningen är beroende av Ericssons resultat på koncernnivå.

Etik, integritet och efterlevnad i rörlig ersättning

I syfte att förstärka ansvarstagandet i hela organisationen och att stödja etik och regelefterlevnad i alla delar av verksamheten kan Bolaget ensidigt besluta om att hålla inne hela eller delar av utbetalningen för en deltagare som avser det år då deltagaren har brutit mot Ericssons affärsetiska kod. Bolaget har även rätt att ensidigt besluta att kräva återbetalning, helt eller delvis, av utbetalningen som avser år då en deltagare brutit mot Ericssons affärsetiska kod.

År 2024 fick 84 anställda sina STV/LTV-betalningar minskade till noll och 7 anställda fick sina STV/LTV-betalningar delvis minskade. För medlemmar i koncernledningen samt VD och koncernchef har inga fall av återkrav eller minskad ersättning förekommit under 2024. Dessutom utvärderas koncernledning och ledande befattningshavare enligt en uppsättning fördefinierade integritetskriterier, relaterade till utbildning inom regelefterlevnad, hantering av tredje part, hantering av misstänkta överträdelser och andra faktorer knutna till Bolagets program för etik och regelefterlevnad. Underprestation gentemot dessa i förväg definierade kriterier kan minska utbetalningen av STV med upp till 100 %.

Kortsiktig rörlig ersättning (”STV”)

Årlig STV-ersättning intjänas genom kontantbaserade program som endast beror på finansiella prestationer mot på förhand uppsatta mål. Verksamhetsmålen är i linje med den årliga affärsplanen som godkänts av styrelsen och som i sin tur bygger på Bolagets långsiktiga strategi. Ericsson strävar efter branschledande rörelsemarginaler och avkastning på investeringar samt en god kassagenerering, och därför är utgångspunkten att ha ett mål för ekonomisk lönsamhet som är ett mått på operativ lönsamhet efter avdrag för kapitalkostnader.

Målen för ekonomisk lönsamhet definieras för koncernledningen:
– Som en kombination av mål på koncernnivå och affärsområdesnivå för koncernfunktioner och affärsområdeschefer.
– Som en kombination av mål på koncernnivå och marknadsområdesnivå för marknadsområdeschefer.

Kompensationskommittén utvärderar och godkänner alla mål för kortsiktig utdelning som anges för alla koncernledningens medlemmar och styrelsen beslutar om mål för kortsiktig utdelning för VD och koncernchef. Dessa mål bryts ned till enhetsrelaterade mål i hela koncernen, där detta är tillämpligt. Kompensationskommittén övervakar att målnivåerna för koncernen, affärsområdena och marknadsområdena är ändamålsenliga och rättvisa under hela prestationsåret och har befogenhet att revidera dem om de inte längre skulle vara relevanta, eller om de inte längre bidrar till ökat värde för aktieägarna.

Viktningen för 2024 för VD och koncernchef är 25 % ekonomiskt lönsamhetsmål för koncernen och 25 % för respektive affärsområde. Viktningen för 2024 för vice verkställande direktören är 25 % ekonomiskt lönsamhetsmål för koncernen och 75 % ekonomiskt lönsamhetsmål för affärsområdet Networks.

I tabellerna nedan beskrivs utfallet för STV 2024 för VD och koncernchef och vice verkställande direktör, vilket bestäms genom att prestationen utvärderas mot tillämpliga finansiella mätetal.

Definition av mål som används i STV

Koncernens ekonomiska lönsamhet
Koncernens EBITA exklusive omstruktureringskostnader, minus kapitalkostnad på investerat kapital (investerat kapital: totala tillgångar minus icke räntebärande avsättningar, skulder och rörelsefrämmande likvida medel).

Affärsområde (AO) Ekonomisk lönsamhet
AO:s bidrag exklusive omstruktureringskostnader och avskrivningar, minus kapitalkostnad på AO:s rörelsekapital.

Rörlig ersättning

Börje Ekholm, VD och koncernchef

För VD och koncernchef ligger målnivån på 50 % av den fasta lönen och maximum ligger på 100 % av den fasta lönen

Prestationsmått	Viktning	Tröskelnivå, SEK miljarder	Målnivå, SEK miljarder	Maxnivå, SEK miljarder	Utfall, % av mål	SEK utfall vid tröskelprestation	SEK utfall vid målprestation	SEK utfall vid maxprestation	SEK utfall för faktisk prestation
Koncernens ekonomiska lönsamhet	25 %	–2,7	4,3	11,3	151,59 %	0	2 349 955	4 699 909	3 562 275
Ekonomisk lönsamhet affärsområde Networks	25 %	12,7	18,5	24,1	172,87 %	0	2 349 955	4 699 909	4 062 397
Ekonomisk lönsamhet affärsområde Cloud Software and Services	25 %	0,2	1,5	2,9	195,56 %	0	2 349 955	4 699 909	4 595 491
Ekonomisk lönsamhet affärsområde Enterprise	25 %	–5,4	–4,1	–2,3	29,96 %	0	2 349 954	4 699 909	2 816 480
Totalt	100 %					0	9 399 818	18 799 636	15 036 644

Fredrik Jejdling, vice verkställande direktör

För vice verkställande direktör ligger målnivån på 50 % av den fasta lönen och maximum ligger på 100 % av den fasta lönen

Prestationsmått	Viktning	Tröskelnivå, SEK miljarder	Målnivå, SEK miljarder	Maxnivå, SEK miljarder	Utfall, % av mål	SEK utfall vid tröskelprestation	SEK utfall vid målprestation	SEK utfall vid maxprestation	SEK utfall för faktisk prestation
Koncernens ekonomiska lönsamhet	25 %	–2,7	4,3	11,3	151,59 %	0	1 160 024	2 320 047	1 758 470
Ekonomisk lönsamhet affärsområde Networks	75 %	12,7	18,5	24,1	172,87 %	0	3 480 071	6 960 142	6 016 045
Totalt	100 %					0	4 640 095	9 280 189	7 774 514

5 Ericsson 2024 Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Ersättningsrapport

Långsiktig rörlig ersättning (”LTV”)

De nuvarande LTV-programmen har utformats för att uppmuntra långvarigt engagemang och värdeskapande i linje med Ericssons långsiktiga strategiska mål och aktieägarnas intressen. De utgör en del av ett totalt ersättningspaket och sträcker sig normalt över minst tre år. De inkluderar distinkta prestationskriterier i förhållande till STV-planen. Eftersom detta är program för rörlig ersättning är det inte möjligt att förutsäga utfallet när programmen påbörjas. Den intjänade ersättningen beror på långsiktigt ansvarstagande, Bolagets resultat, Ericsson-aktiens kurs och relevanta ESG-resultat i förhållande till på förhand satta mål över en treårig prestationsperiod.

De LTV-program som har införts på Ericsson består av aktierelaterad ersättning för medlemmar i koncernledningen och ledande befattningshavare. Målsättningen för LTV-programmen är att uppmuntra uppbyggnaden av ett betydande aktieinnehav, för att skapa ett gemensamt ägarintresse mellan koncernledningen, ledande befattningshavare och aktieägarna och att attrahera, behålla och motivera koncernledningen och ledande befattningshavare på en konkurrensutsatt marknad genom prestationsbaserade och aktie-relaterade incitament. Tilldelning under LTV-ersättningsprogrammen (prestationsaktierätter) sker vederlagsfritt och berättigar, under förutsättning att vissa prestationsmål nås, att deltagarna vederlagsfritt erhålla ett antal aktier efter att en treårig intjänandeperiod löpt ut för varje program. Prestationsaktierätterna intjänas efter att utmanande prestationsvillkor uppnåtts, vilka definieras för varje års program när det lanseras.# Ersättningsrapport

## Långsiktig rörlig ersättning (LTV)

Vilken del av prestationsaktierätterna för LTV som eventuellt kommer att falla ut bestäms i slutet av relevant prestationsperiod baserat på om de fördefinierade kriterierna för årets LTV-program uppfyllts, där prestationsperioden är ett till tre år. Det krävs i allmänhet att deltagarna fortsätter att vara anställda under tre år från det datum då tilldelning av prestationsaktierätterna skedde för att vara kvalificerade att få ta del av utfallet. Under förutsättning att prestationsvillkoren har uppfyllts under prestationsperioden, och att deltagaren har fortsatt vara anställd (förutom under exceptionella omständigheter) under intjänandeperioden, tilldelas aktier så snart som möjligt efter att intjänandeperioden löpt ut. Vid beslut om den slutliga måluppfyllelsen för prestationsaktierätterna, tar styrelsen hänsyn till om nivån är rimlig i förhållande till Bolagets finansiella resultat och ställning, villkoren på aktiemarknaden och andra omständigheter. Annars förbehåller sig styrelsen rätten att minska tilldelningen till en lägre nivå som bedöms lämplig. Styrelsen kan när som helst fram till sista dagen av intjänandeperioden minska (inklusive avbryta utbetalningen) det antal aktier som prestationsaktierätterna berättigar till, i den omfattning som anses lämplig med hänsyn till:

– Bolagets finansiella resultat och ställning,
– Villkoren på aktiemarknaden och/eller
– Övriga omständigheter och skäl som styrelsen finner relevanta.

För att uppfylla legala och regulatoriska skyldigheter avseende handelsrestriktioner kan Bolaget, som en försiktighetsåtgärd, välja att tillfälligt begränsa handeln i Ericssons aktie för styrelseledamöter, koncernledning eller Bolaget. Detaljer angående vart och ett av de pågående programmen för långsiktig rörlig ersättning på Ericsson, inklusive programmen för övriga anställda, beskrivs i noterna till koncernens finansiella rapporter – not G3, ”Aktierelaterade ersättningar”, i den Finansiella rapporten.

### Definition av mål som används i LTV

EBITA (från LTV I och LTV II 2023)
Resultat före räntor, skatt samt avskrivningar och exklusive nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar och omstruktureringskostnader.

EBIT (fram till LTV 2022)
Resultat före räntor, skatt och exklusive nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar och omstruktureringskostnader.

Absolut totalavkastning (ATSR)
Genomsnittlig årlig tillväxttakt (CAGR) för Ericssons B-aktie inklusive utdelning.

Relativ totalavkastning (RTSR)
Utvecklingen för Ericssons B-aktie jämfört med aktieutvecklingen för en grupp av 11 jämförbara bolag.

ESG Sustainability and Corporate Responsibility (från LTV 2022)
Att införliva ESG-kriterier i den rörlig ersättningen kopplar ihop incitamenten för ledande befattningshavare med Ericssons mål för hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Styrelsen anser att det här tillvägagångssättet är i linje med aktieägarnas och andra intressenters långsiktiga intressen genom att det stödjer Bolaget i att uppfylla kundernas förväntningar, driver verksamhetsresultatet och den operativa effektiviteten.

– En minskning av växthusgasutsläppen från Ericssons egen verksamhet och anställdas tjänsteresor är ett viktigt mål. Det här initiativet ger Bolaget möjlighet att dra nytta av omställningen till en koldioxidsnål samhällsekonomi och stödjer samtidigt kunderna i att minska det övergripande miljöavtrycket från att driva mobilnätverk.

– Att öka andelen kvinnor i ledande befattning på Ericsson genom merit-baserad personalhantering både attraherar talanger och ökar lojaliteten, samtidigt som det bidrar till innovation. Ett inkluderande ledarskap bidrar till bred organisatorisk hälsa och lika möjligheter för alla.

### Programmet för långsiktig rörlig ersättning 2024 (LTV 2024)

LTV 2024 godkändes på årsstämman 2024 och omfattar alla medlemmar i koncernledningen, inklusive VD och koncernchef, vice verkställande direktör samt andra ledande befattningshavare. Deltagarna tilldelades prestationsaktierätter den 17 maj 2024. De prestationsaktierätter som tilldelats VD och koncernchef samt vice verkställande direktör sammanfattas i tabellen på sidan 7.

6 Ericsson 2024 Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Ersättningsrapport

### Tilldelningsinformation, programmet för långsiktig rörlig ersättning 2024 (LTV 2024)

Deltagare	Tilldelningsvärde 1)	Tilldelningsvärde som andel av årlig grundlön 2)	Antal tilldelade prestationsaktierätter 3)	Andel av tilldelningen för vilken prestationsvillkor gäller 4)	Högsta antal prestationsaktierätter som kan tilldelas 5)
Börje Ekholm	28 199 455	150 %	467 730	100 %	935 460
Fredrik Jejdling	5 568 113	60 %	92 355	100 %	184 710

### Prestationsutfall för LTV 2022

Utfallet för LTV 2022 hade mål med prestationsperioder som gick ut den 31 december 2024 sammanfattas i tabellen nedan.

Program	Mål 2)	Villkor	Vikt	Prestationsperiod	Möjligt utfall (linjär fördelning)	Utfall	Måluppfyllnadsnivå
LTV 2022 Koncernens rörelseresultat (EBIT) 2022	Intervall (miljarder SEK) 24,1–34,1	45 %	1 jan 2022– 31 dec 2022	0 %–200 %	SEK 32,2 miljarder	162,76 % 1)
LTV 2022 Absolut TSR	Intervall 6 %–14 %	25 %	1 jan 2022– 31 dec 2024	0 %–200 %	0,54 %	0 % 2)
LTV 2022 Relativ TSR	Ericssons ranking 6–2	20 %	1 jan 2022– 31 dec 2024	0 %–200 %	10 av 12	0 % 2)
LTV 2022 Minskning av CO₂e	Intervall av koldioxidutsläpp (kiloton) 265–200	5 %	1 jan 2022– 31 dec 2024	0 %–200 %	201,3 kton CO₂	189,52 %
LTV 2022 Kvinnliga ledare	Andel kvinnliga ledare Intervall: 22 %–24 %	5 %	1 jan 2022– 31 dec 2024	0 %–200 %	24,15 %	200 %
Totalt						92,72 %

1) Som meddelades i årsredovisningen för 2022 beslutade styrelsen att måluppfyllnadsnivån för prestationsvillkoret för koncernens rörelseresultat 2022 var 162,76 % för den del av prestationsaktierätterna som tilldelas baserat på utfallet av koncernens rörelseresultat 2022.

2) Styrelsen beslutade att måluppfyllnadsnivån för prestationsvillkoren absolut TSR och relativ TSR uppgick till 0 % respektive 0 % baserat på en måluppfyllelse om 1,62 % absolut TSR och rangordning 9,92 för relativ TSR, vilket resulterade i en övergripande måluppfyllnadsnivå om 92,72 % för LTV 2022.

1) Beloppet representerar tilldelat belopp i SEK.

2) Siffrorna representerar grundbelopp som procentandel av årlig grundlön per tilldelningsdatumet.

3) Beräknat som respektive tilldelningsvärde dividerat med volymviktad genomsnittskurs för Ericssons B-aktier på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagar som följde närmast efter publiceringen av Bolagets delårsrapport för fjärde kvartalet 2023.

4) Alla prestationsaktierätter är föremål för utmanande prestationsvillkor. Dessa mäts på definierade prestationsperioder som sträcker sig över ett till tre år. Prestationsvillkor för LTV 2024 är: (1) Koncernens rörelseresultat EBITA (viktat till 45 %) som mäts över perioden 1 januari 2024 till 31 december 2024, (2) absolut TSR-utveckling (vikt 25 %) i intervallet 6 %–14 % årlig tillväxttakt, (3) relativt TSR-resultat (vikt 20 %) för Ericssons B-aktie, rankad 6–2 mot 11 jämförbara bolag, (4) minskade koldioxidutsläpp (vikt 5 %) samt (5) ökad andel kvinnliga ledare (vikt 5 %) i Bolaget. Absolut TSR, relativ TSR, minskade koldioxidutsläpp och ökad andel kvinnliga ledare mäts över perioden 1 januari 2024 till 31 december 2026. Detaljer om hur prestationsvillkoren kommer att beräknas och mätas finns i protokollet från årsstämman 2024 under punkt 16.

5) Det maximala antal aktier som kan tilldelas kommer att resultera i en utspädning på ungefär 0,1 % av det totala antalet utestående aktier. Effekten på nyckeltal är marginell.

7 Ericsson 2024 Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Ersättningsrapport

## Långsiktig rörlig ersättning (LTV) till VD och koncernchef samt vice verkställande direktör

I tabellen nedan visas relevant information om LTV 2019, 2020, 2021, 2022, 2023 och 2024 för VD och koncernchef samt vice verkställande direktör.

### Börje Ekholm, VD och koncernchef

| Huvudsakliga villkor för aktierelaterade planer | Information gällande rapporterat räkenskapsår | Program | Mål (vikt) | Till- delnings- datum 2) | Presta- tions- period 3) | Prestations- periodens slutdatum 4) | Intjänande- periodens slutdatum 5) | Tilldelade prestations- aktierätter 6) | Antal aktier (SEK) | Högsta antal prestations- aktierätter som kan tilldelas 7) | Antal aktier (SEK) | Ingående saldo vid årets början 8) | Antal aktier (SEK) | Prestations- aktierätter som tjänats in under året 9) | Antal aktier (SEK) | Prestations- aktierätter som fortfarande omfattas av prestations- villkor 10) | Antal aktier (SEK) | Prestations- aktierätter som betalats under året 11) | Antal aktier (SEK) | Saldo vid årets slut, prestations- aktierätter som tjänats in men inte betalats Antal aktier (SEK) 12) |
| :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- |
| LTV 2024 | Koncernen Rörelseresultat (EBITA) (45 %) | 17/5/2024 | 1 år | 31/12/2024 | 17/5/2027 | 210 477 | (12 689 658) | 420 954 | (25 379 317) | 279 555 | (24 894 373) | 279 555 | (24 894 373) | |
| | TSR-prestationsvillkor (45 %) 1) | 17/5/2024 | 3 år | 31/12/2026 | 17/5/2027 | 210 479 | (12 689 779) | 420 958 | (25 379 558) | 420 958 | (37 486 310) | |
| | ESG-mål (10 %) | 17/5/2024 | 3 år | 31/12/2026 | 17/5/2027 | 46 774 | (2 820 004) | 93 548 | (5 640 009) | 15 528 | (1 382 768) | 78 020 | (6 947 681) | 15 528 | (1 382 768) |
| LTV 2023 | Koncernen Rörelseresultat (EBITA) (45 %) | 18/5/2023 | 1 år | 31/12/2023 | 18/5/2026 | 268 297 | (16 073 673) | 536 594 | (32 147 346) | 0 | (0) | 0 | (0) | |
| | TSR-prestationsvillkor (45 %) 1) | 18/5/2023 | 3 år | 31/12/2025 | 18/5/2026 | 268 297 | (16 073 673) | 536 594 | (32 147 346) | 536 594 | (47 783 696) | |
| | ESG-mål (10 %) | 18/5/2023 | 3 år | 31/12/2025 | 18/5/2026 | 59 622 | (3 571 954) | 119 244 | (7 143 908) | 19 172 | (1 204 577) | 19 794 | (1 762 656) | 79 656 | (7 093 367) | 38 966 | (3 469 922) |
| LTV 2022 | Koncernen Rörelseresultat (EBIT) (45 %) | 18/5/2022 | 1 år | 31/12/2022 | 18/5/2025 | 137 994 | (15 605 741) | 275 988 | (31 211 483) | 224 599 | (14 111 555) | 224 599 | (20 000 541) | |
| | TSR-prestationsvillkor (45 %) 1) | 18/5/2022 | 3 år | 31/12/2024 | 18/5/2025 | 137 991 | (15 605 402) | 275 982 | (31 210 804) | 0 | (0) | 0 | |# Ericsson 2024 Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport

Ersättningsrapport

Långsiktig rörlig ersättning (LTV) till VD och koncernchef samt till vice verkställande direktör, forts.

Fredrik Jejdling, vice verkställande direktör

Huvudsakliga villkor för aktierelaterade planer

Information gällande rapporterat räkenskapsår

Program	Mål (vikt)	Till- delnings- datum 2)	Presta- tions- period 3)	Prestations- periodens slutdatum 4)	Intjänande- periodens slutdatum 5)	Tilldelade prestation aktierätter 6)	Antal aktier (SEK)	Högsta antal prestations- aktierätter som kan tilldelas 7)	Antal aktier (SEK)	Ingående saldo vid årets början 8)	Antal aktier (SEK)	Prestations- aktierätter som tjänats in under året 9)	Antal aktier (SEK)	Prestations- aktierätter som fortfarande omfattas av prestations- villkor 10)	Antal aktier (SEK)	Prestations- aktierätter som betalats under året 11)	Antal aktier (SEK)	Saldo vid årets slut, prestations- aktierätter som tjänats in men inte betalats Antal aktier (SEK) 12)
LTV 2024
Koncernen Rörelseresultat (EBITA) (45 %)		17/5/2024	1 år	31/12/2024	17/5/2027	41 559	(2 505 592)	83 118	(5 011 184)	55 198	(4 915 382)	55 198	(4 915 382)
TSR-presta- tionsvillkor (45 %) 1)		17/5/2024	3 år	31/12/2026	17/5/2027	41 560	(2 505 652)	83 120	(5 011 305)	83 120	(7 401 836)
ESG-mål (10 %)		17/5/2024	3 år	31/12/2026	17/5/2027	9 236	(556 838)	18 472)	(1 113 677)	3 066	(273 027)	15 406	(1 371 904)	3 066	(273 027)
LTV 2023
Koncernen Rörelseresultat (EBITA) (45 %)		18/5/2023	1 år	31/12/2023	18/5/2026	34 852	(2 087 983)	69 704	(4 175 966)	0	(0)	0	(0)
TSR-presta- tionsvillkor (45 %) 1)		18/5/2023	3 år	31/12/2025	18/5/2026	34 853	(2 088 043)	69 706	(4 176 086)	69 706	(6 207 319)
ESG-mål		18/5/2023	3 år	31/12/2025	18/5/2026	7 746	15 492	2 491	2 572	10 348	5 063
LTV 2022
Koncernen Rörelseresultat (EBIT) (45 %)		18/5/2022	1 år	31/12/2022	18/5/2025	17 257	(1 951 594)	34 514	(3 903 188)	28 087	(1 764 706)	28 087	(2 501 147)
TSR-presta- tionsvillkor (45 %) 1)		18/5/2022	3 år	31/12/2024	18/5/2025	17 255	(1 951 368)	34 510	(3 902 736)	0	(0)	0	(0)
ESG-mål (10 %)		18/5/2022	3 år	31/12/2024	18/5/2025	3 834	(433 587)	7 668	(867 174)	7 467	(664 936)	7 467	(664 936)
LTV 2021
Koncernen Rörelseresultat (EBIT) (50 %)		3/5/2021	1 år	31/12/2021	3/5/2024	19 092	(2 084 846)	38 184	(4 169 693)	38 184	(2 399 101)	38 184	(2 161 886)
TSR-presta- tionsvillkor (50 %) 1)		3/5/2021	3 år	31/12/2023	3/5/2024	19 092	(2 084 846)	38 184	(4 169 693)
LTV 2020
Koncernens rörelseresultat (EBIT) (50 %)		1/4/2020	1 år	12/31/2020	1/4/2023	22 262	(1 735 546)	44 524	(3 471 091)	44 524	(2 797 443)	44 524	(2 481 778)
TSR-presta- tionsvillkor (50 %)		1/4/2020	3 år	12/31/2022	1/4/2023	22 263	(1 735 623)	44 526	(3 471 247)
LTV 2019
Koncernens rörelseresultat (EBIT) (50 %)		18/5/2019	1 år	31/12/2019	18/5/2022	16 321	(1 542 661)	32 642	(3 085 322)	32 642	(2 050 897)	32 642	(1 819 472)
TSR-presta- tionsvillkor (50 %)		18/5/2019	3 år	31/12/2021	18/5/2022	16 322	(1 542 755)	32 644	(3 085 511)	8 600	(540 338)	8 600	(479 366)
Totalt						154 528	(9 708 994)	68 303	(6 082 382)	178 580	(15 902 549)	123 950	(6 942 503)	98 881	(8 805 353)

1) TSR-prestationsvillkor innefattar både absoluta och relativa prestationsvillkor för respektive program.
2) Tilldelningsdatum representerar det datum då tilldelningen gjordes.
3) Prestationsperiod representerar den period över vilken prestationsvillkoren mäts.
4) Prestationsperiodens slutdatum representerar det datum då prestationsperioden avslutas.
5) Intjänandeperiodens slutdatum representerar det datum då eventuella prestationsaktierätter faller ut och berättigar deltagarna att erhålla aktier.
6) Siffrorna representerar det ursprungliga antalet prestationsaktierätter som tilldelades. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatum.
7) Siffrorna representerar det maximala antal prestationsaktierätter som kan tjänas in för varje prestationsvillkor. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatum.
8) Siffrorna representerar saldot vid början av det aktuella året, vilket innefattar prestationsaktierätter som tjänats in under tidigare år som ännu inte fallit ut. Värden i SEK beräknas som antalet intjänade prestationsaktierätter multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under föregående räkenskapsår.
9) Siffrorna representerar det antal prestationsaktierätter som tjänats in och som hade en prestationsperiod som löpte ut under räkenskapsåret. Värden i SEK beräknas som antalet Prestationsaktierätter som tjänats in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.
10) Siffrorna representerar det maximala antal utestående prestationsaktierätter som fortfarande är föremål för en pågående prestationsperiod. Värden i SEK beräknas som antalet utstående prestationsaktierätter som fortfarande omfattas av en prestationsperiod multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.
11) Siffrorna representerar det antal prestationsaktierätter som hade en intjänandeperiod som löpte ut under räkenskapsåret och som berättigade deltagaren att erhålla aktier vederlagsfritt. Värden i SEK representerar det verkliga värdet för aktier som tilldelas deltagaren vid intjänandeperiodens slut.
12) Siffrorna representerar saldot vid slutet av året, vilket innefattar prestationsaktierätter som tjänats in under räkenskapsåret samt tidigare prestationsaktierätter som tjänats in men som inte förverkats. Värden i SEK beräknas som antalet prestationsaktierätter som tjänats in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.
13) LTV 2019 och 2020 (som löpte ut under 2022 respektive 2023) betalades ut under första kvartalet 2024.# Ericsson 2024 Ersättningsrapport

Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Bolagsstyrningsrapport

Finansiell rapport

Ersättningsrapport

Styrelsen har antagit följande riktlinjer för aktieinnehav som ska gälla för nuvarande och framtida medlemmar av koncernledningen från den 1 januari 2019 för att uppmuntra ledningen att bygga upp och behålla ett aktieinnehav för att skapa ett gemensamt ägarintresse mellan Bolagets aktieägare och medlemmarna i koncernledningen:

• VD och koncernchef måste bygga upp och behålla ett aktieinnehav som motsvarar minst 200 % av den årliga fasta lönen.
• Övriga medlemmar av koncernledningen ska bygga upp och behålla ett aktieinnehav som motsvarar minst 75 % av deras respektive årliga fasta lön.

Vid den tidpunkt då dessa riktlinjer för aktieinnehavet antogs hade medlemmarna i koncernledningen möjlighet att bygga upp detta innehav över en period av sex år från och med 1 januari 2019. Medarbetare som har befordrats eller utnämnts till koncernledningen sedan den 1 januari 2019 förväntas uppfylla kravet på aktieinnehav på årsdagen fem år efter att de tilldelas sina första prestationsaktierätter under LTV-programmen.

Om en medlem i koncernledningen får ändrade ansvarsområden, till exempel genom befordran eller byte av tjänstgöringsland, förväntas han/hon uppfylla det högre kravet på aktieinnehav efter att ha fullföljt en komplett LTV-plan (från tilldelning till intjänande) under sina nya villkor, utöver de ordinarie perioderna.

Om en medlem av koncernledningen får förändrade ansvarsområden genom utnämning till VD och koncernchef förväntas han/hon uppfylla det högre kravet på aktieinnehav fem år efter att ha erhållit den första LTV-tilldelningen under befattningen som VD och koncernchef.

Styrelsen beaktar följande beträffande uppfyllelse av kravet på aktieinnehav:

• Innehav av Ericssons B-aktier som innehas eller förvärvas av koncernledningsmedlemmen.
• Optioner som intjänats men inte lösts in (värdet beräknas efter skatt och efter kostnader för utnyttjandet).
• Aktierätter som innehas av medlemmen i koncernledningen, där prestationsvillkor och/eller anställningsvillkor har uppnåtts, men som måste innehas under en viss tidsperiod (värdet beräknas efter skatt).
• Aktier, syntetiska aktier eller optionsrätter som är föremål för prestationsvillkor och fortsatt anställning, men som inte är intjänade, ska inte medräknas enligt riktlinjerna för aktieinnehav.

Kravet på aktieinnehav är uppfyllt för medlemmar i koncernledningen per den 31 december 2024 (sex år efter den 1 januari 2019). Dessa medlemmar i koncernledningen är Börje Ekholm, Fredrik Jejdling, Niklas Heuveldop, Chris Houghton, Erik Ekudden, Åsa Tamsons och MajBritt Arfert. För övriga medlemmar i koncernledningen kommer tidpunkten för att uppfylla kravet att följa under kommande år, i enlighet med riktlinjerna för aktieinnehav.

Kompensationskommittén ska övervaka efterlevnaden av riktlinjerna om aktieinnehav och regelbundet rapportera till styrelsen samt informera medlemmarna av koncernledningen om i vilken utsträckning riktlinjerna för aktieinnehav har efterlevts. Innehavet för respektive medlem av koncernledningen redovisas i Bolagsstyrningsrapporten och i tabellen nedan.

Information om riktlinjer för koncernledningens aktieinnehav

Innehav i Ericsson för medlemmar i koncernledningen

Medlemmar i koncernledningen	B-aktier 1)	American Depositary Shares 1)
Börje Ekholm	740 560	1 009 000
Fredrik Jejdling	129 869	–
MajBritt Arfert	74 478	–
Yossi Cohen	–	–
Scott Dresser	–	–
Erik Ekudden	53 320	10 206
Moti Gyamlani	180	–
Niklas Heuveldop	162 351	15 131
Chris Houghton	190 994	–
Jenny Lindqvist	858	–
Stella Medlicott	21 094	–
Lars Sandström	41 900	–
Andres Vicente	1 847	–
Per Narvinger	9 443	–
Patrick Johansson	2 144	–
Chafic Nassif	6 232	–
Åsa Tamsons	78 601	–

1) Antalet aktier och American Depositary Shares inkluderar makes/makas innehav, minderåriga barns innehav och privata bolags innehav, i förekommande fall.

---

Årsredovisning 2024

• Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
• Ersättningsrapport
• Bolagsstyrningsrapport
• Finansiell rapport

Ingår i Ericsson Årsredovisning 2024

---

Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2024

Den här rapporten om hållbarhet och ansvarsfullt företagande lämnas som en separat rapport bifogad till förvaltningsberättelsen i enlighet med den äldre lydelsen av årsredovisningslagen (SFS 1995:1554, 6 kap., 10 § och 11 §) som gällde före den 1 juli 2024. En bestyrkanderapport från Bolagets revisorer är bifogad.

• Inledning 1
• Mål och påverkan 2
• 2024 i korthet 3
  • Miljö 3
  • Samhällsansvar 5
  • Styrning 7
• Hållbarhetsredovisning 9
  • Allmänna upplysningar 10
  • Miljö 19
  • Samhällsansvar 34
  • Styrning 50
• Bilagor 54
• Bestyrkanderapport 61
• Ordlista 62

Framtidsriktade uttalanden

Denna Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande innehåller framtidsriktade uttalanden, inklusive uttalanden om Bolagets aktuella syn på marknadens tillväxt, framtida marknadsförhållanden, framtida händelser, finansiell ställning samt förväntat operativt och finansiellt resultat, särskilt information om följande:

Orden ”anse”, ”förvänta”, ”förutspå”, ”förutse”, ”förutsätta”, ”avse”, ”trolig”, ”beräknas”, ”kan”, ”skulle kunna”, ”planera”, ”uppskatta”, ”bedöma”, ”kommer att”, ”bör”, ”strävan”, ”ambition”, ”försöka”, ”potential”, ”målsättning”, ”fortsätta” eller, i förekommande fall, deras negativa versioner och varianter samt liknande ord eller uttryck används för att identifiera framtidsriktade uttalanden. Alla uttalanden som hänför sig till Bolagets strategi, framtida finansiella resultat, förväntningar, planer eller andra beskrivningar av framtida händelser eller omständigheter, tillsammans med underliggande antaganden, utgör framtidsriktade uttalanden.

Sådana uttalanden baseras på ledningens förväntningar vid datumet för rapporten, såvida inte ett tidigare datum anges, inklusive förväntningar baserade på information och prognoser från tredje part som ledningen anser vara tillförlitliga. Vi uppmärksammar investerare på att dessa uttalanden är förenade med risker och osäkerheter, varav många är svåra att förutse och generellt sett ligger utanför vår kontroll, vilket kan medföra att det faktiska resultatet kan skilja sig väsentligt och på ett negativt sätt från det uttalade, indikerade eller beräknade resultat som framgår av den framtidsriktade informationen och de framtidsriktade uttalandena.

Viktiga faktorer som kan påverka om och hur väl våra framtidsriktade uttalanden kommer att förverkligas innefattar, men är inte begränsade till, de faktorer som beskrivs i denna rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Dessa framtidsriktade uttalanden återspeglar våra uppskattningar, antaganden och förväntningar vid den tidpunkt när de gjordes, och i den mån de utgör data från tredje part har vi inte genomfört en oberoende kontroll av sådana data från tredje part, och avser inte heller att göra det.

Givet dessa risker och osäkerheter vill vi varna läsare för att fästa överdriven tillit vid sådana framtidsriktade uttalanden.

---

Jämförande information om ändringar i ersättningen och Bolagets resultat

Jämförelsetabell över förändringen i ersättning och Bolagets resultat över de dem senaste redovisade räkenskapsåren

	Ericssons resultat	Ersättning till VD och koncernchef samt till vice verkställande direktör	Genomsnittlig ersättning till anställda omräknat till heltidsekvivalenter 3)
	Koncernens rörelseresultat (EBIT) MSEK	Koncernen Nettoomsättning MSEK	Aktiekurs per 31 december för räkenskapsåret 2024 (% förändring)
2024 (% förändring)	21 110 497 (3,74 %)	10 142 173 (–0,4 %)	1 070 395 (5,32 %)
Fast ersättning 1)	–	–	–
Rörlig ersättning 2)	–	–	–
2023 (% förändring)	20 348 855 (5 %)	10 182 837 (5 %)	1 016 295 (5 %)
Fast ersättning 1)	–	–	–
Rörlig ersättning 2)	–	–	–
2022 (% förändring)	19 290 595 (3 %)	9 666 757 (6 %)	966 031 (8,5 %)
Fast ersättning 1)	–	–	–
Rörlig ersättning 2)	6 671 595 (–54 %)	230 928 (–22 %)	–
2021 (% förändring)	18 764 547 (1 %)	9 144 067 (15 %)	889 538 (13 %)
Fast ersättning 1)	–	–	–
Rörlig ersättning 2)	88 782 271 (22 %)	14 626 469 (122 %)	295 139 (–1 %)
2020	18 498 002	7 948 081	790 295
Fast ersättning 1)	–	–	–
Rörlig ersättning 2)	72 507 054	6 595 909	299 589

1) Fast ersättning innefattar fast lön och andra förmåner.

2) Rörlig ersättning för VD och koncernchef samt till vice verkställande direktör innefattar tillämpliga STV och LTV. För Bolagets anställda innefattar den rörliga ersättningen kortsiktig och långsiktig rörlig ersättning. För jämförelsens skull representerar rörlig ersättning betalad ersättning under räkenskapsåret. Detta beror på att prestationsutvärderingar och program för långsiktig rörlig ersättning för övriga anställda med prestationsperioder som löpt ut under räkenskapsåret 2024 ännu inte slutförts.

3) Anställda på Telefonaktiebolaget LM Ericsson, exklusive VD och koncernchef samt övriga medlemmar i koncernledningen som är anställda inom Bolaget.

Stockholm 26 februari 2025

Styrelsen
Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ)
Org. nr 556016-0680Läsarna rekommenderas att noga granska och överväga de olika upplysningar som lämnas i denna rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande och i andra dokument som vi från tid till annan lämnar in till myndigheter och som anger risker och osäkerheter som kan påverka vår verksamhet. Om inget annat specifikt anges avspeglar framtids-
riktade uttalanden i denna rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande inte den potentiella inverkan från avyttringar, samgåenden, förvärv eller andra företagsförvärv som inte slutförts vid datumet för denna rapport. Vi avsäger oss uttryckligen skyldighet att efter datumet för denna rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande uppdatera dessa framtidsriktade uttalanden, liksom de uppskattningar och antaganden som ligger till grund för dem, för att återspegla framtida händelser eller förändrade förhållanden eller förändrade förväntningar eller att förväntade händelser inträffat, antingen som ett resultat av ny informa-
tion, framtida händelser eller annat, med undantag för vad som krävs enligt till-
lämplig lagstiftning eller börsregler. Denna rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande innehåller webbplatser eller hänvisningar till ytterligare företags-
rapporter. Dessa är endast avsedda att ge inaktiva, textbaserade referenser. Informationen på webbplatserna och i dessa rapporter är inte en del av denna rapport och införlivas inte genom hänvisning i denna rapport. Denna rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande innehåller uttalanden som baseras på hypotetiska scenarier och antaganden samt uppskattningar som är föremål för en hög grad av osäkerhet, och dessa uttalanden ska inte nödvändigtvis ses som representativa för nuvarande eller faktiska risker eller resultat, eller som prognoser för förväntade risker eller resultat. Dessutom kan historiska, aktuella och framtids-
inriktade uttalanden avseende miljö och samhällsansvar baseras på standarder för att mäta framsteg som fortfarande är under utveckling och på interna kontroller och processer som kontinuerligt utvecklas. Även om vissa frågor som diskuteras i denna årsredovisning kan vara betydelsefulla, ska inte någon betydelse upp-
fattas, eller på annat sätt antas, som att den nödvändigtvis når upp till den väsent-
lighetsnivå som används för att uppfylla Ericssons rapporteringsskyldigheter för publika bolag enligt USA:s federala värdepapperslagar och bestämmelser, även om rapporten använder orden ”väsentlig” eller ”väsentlighet”.

Ericsson 2024 Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
Ersättningsrapport
Bolagsstyrningsrapport
Finansiell rapport
Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Hållbarhet och integritet för långsiktigt värdeskapande

Ericsson grundades utifrån övertygelsen om att kommunikation är ett grundläggande mänskligt behov och i över 145 år har Bolaget bidragit till att förändra liv, branscher och samhällen till det bättre. Målet med vår strategi är att öka värdet av mobilnäten för våra kunder genom att bygga program-
merbara och energieffektiva mobilnät med hög prestanda, samt genom att påskynda digitaliseringen av företag. Vi utvecklar nya användningsområden och intäktsmöjligheter och bidrar till att människor, företag och sam-
hället kan dra nytta av fortsatta investeringar i mobil uppkoppling.

Hållbarhet genom effektivitet

På Ericsson är vi övertygade om att digita-
liseringen är en förutsättning för att minska koldioxidutsläppen. Även om IKT-sektorn (informations- och kommunikationsteknik) endast står för en liten del av det globala kol-
dioxidavtrycket 1) är 5G tillsammans med tek-
nik som AI och molnteknik avgörande för att öka produktiviteten och effektiviteten i andra branscher, vilket gör det möjligt för dem att minska sina utsläpp. Vi fortsätter arbetet med att minska miljö-
påverkan från mobilnäten och för att ha nettonollutsläpp i vår värdekedja senast 2040. En viktig del av denna omställning är att utveckla mobilnät med ökad kapacitet och minskad energiförbrukning. Detta leder till lägre energikostnader för våra kunder och lägre utsläpp. Vi har fortsatt att göra stadiga framsteg mot vårt mål och har minskat ener-
giförbrukningen för typiska radiobasstationer med 37 % jämfört med för bara tre år sedan. Ökad effektivitet är en förutsättning för håll-
barhet, men också för att våra produkter och lösningar för mobilnät ska fortsätta att leve-
ra bästa möjliga prestanda till lägsta möj-
liga ägandekostnad för våra kunder. Detta innebär i sin tur att våra kunder kan fortsätta att investera i sina mobilnät, vilket gynnar vår verksamhet.

Integritet och god riskhantering

Integritet är ett av våra kärnvärden och en hörnsten för hur vi hanterar risker och bedri-
ver vår verksamhet, och stödjer också sunt och etiskt beslutsfattande. Eftersom vi är ett globalt bolag är vi närvarande på markna-
der som kan vara utmanande när det gäller affärskultur, geopolitisk stabilitet och institu-
tionell mognad. Som svar på detta har vi satt höga krav på etik, integritet och respekt för mänskliga rättigheter för oss själva och för våra affärspartners. Vi har arbetat målmedvetet med att stärka vår bolagsstyrning och program-
met för etik och regelefterlevnad, och vi har implementerat en integrerad strategi för riskhantering, där vi strävar efter att tillvarata affärsmöjligheter och på ett effektivt sätt identifiera, utvärdera och hantera risker kopp-
lade till miljö, samhällsansvar och ansvars-
fullt företagande. Genom att integrera etiskt beslutsfattande i hela vår verksamhet har vi lagt grunden för ansvarsfullt företagande och god riskhantering, vilket vi tror skapar motståndskraft i en snabbt föränderlig geo-
politisk miljö.

Tillväxt genom digitala lösningar

Trots den snabba utbyggnaden av mobilt bredband saknar fortfarande en tredjedel av världens befolkning en snabb och tillförlitlig uppkoppling på grund av brist på tillgång och uppkoppling till överkomliga priser 2) . För att bemöta detta stöder vi digital inkludering genom flera lösningar, inklusive fast bred-
band via mobilnätet (Fixed Wireless Access), som går snabbt att driftsätta och ger kost-
nadseffektivt bredband med hög hastighet till underförsörjda områden. Vi erbjuder också en plattform för mobila plånböcker (Ericsson Mobile Wallet Platform) som idag ger cirka 85 miljoner aktiva användare tillgång till mobila finansiella tjänster. Ericsson och våra kunder bidrar till ekono-
misk tillväxt genom att göra det möjligt för människor som tidigare inte varit uppkopp-
lade att delta i den digitala ekonomin, vilket möjliggör investeringar i nya företag, infra-
struktur och samhällstjänster. Vi samarbetar också med kunder, myndigheter och utbild-
ningsinstitutioner för att stödja grundläg-
gande samhällsbehov, bland annat tillgång till utbildning och arbetstillfällen i den digitala ekonomin. 5G är en öppen innovationsplattform. Den fungerar som en motor för ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling, med direkt påverkan på en rad samhällsinfrastrukturer och indu-
strisektorer, inklusive transport, tillverkning, energiförsörjning och allmän säkerhet. Vidare stödjer 5G den pågående digitala omvand-
lingen av industrin och samhället, vilket är en förutsättning för länders och företags fram-
tida konkurrenskraft. Vi står fast vid vår stra-
tegi att vara ledande inom mobilnät och foku-
sera på expansion inom företagssegmentet, och det är med stor glädje och förväntan som vi är en del av nästa digitaliseringsvåg, underbyggd av ett strategiskt åtagande för hållbarhet och en företagskultur som bygger på integritet och ansvar.

1) Malmodin et al. (2023). ICT sector electricity consumption and greenhouse gas emissions – 2020 outcome, SSRN Electronic Journal
2) ITU. (2023). Measuring digital development - Facts and Figures 2023, ITU Publications

Ericsson 2024
Inledning
Ersättningsrapport
Bolagsstyrningsrapport
Finansiell rapport
Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Mål och påverkan

Utfall för mål och delmål

Nedan visas en sammanfattning av status och utfall för Ericssons mål kopplade till hållbarhet och ansvarsfullt företagande (Sustainability and Corporate Responsibility). Kommentarer till resultaten finns på sidorna 3–8, och specifikationer av mål och detaljerade resultatdata finns på sidorna 19–53 i denna rapport.

Mål och delmål

Positiv påverkan på människor, ekonomin och miljön	E	S	G
Miljö
Utsläpps- minskningar – på kort sikt	Minska de totala växthusgasutsläp- pen i värdeked- jan med 50 % och utsläppen i Scope 1 och 2 2) med 90 %. (Validerat av SBTi 3) ).
Utsläpps- minskningar – på lång sikt	Nettonollutsläpp av växthusgaser i hela värde- kedjan, vilket omfattar Scope 1, 2 och 3 2) (Valide- rat av SBTi 3) ).
Portföljens energiprestanda	Minska energi- förbrukningen för nya typiska radiobasstations- siter med 40 %.
Samverkan i leverantörs- kedjan	Få 350 strategiskt viktiga och leve- rantörer med höga utsläpp att sätta sina egna utsläppsminsk- ningsmål i linje med 1,5 C-målet.
Samhällsansvar
Hälsa och säkerhet		Noll incidenter som resulterar i dödsfall eller sjuk- frånvaro bland medarbetare och leverantörer av fälttjänster.
Likabehandling och lika möjlig- heter		30 % kvinnor bland alla anställda, linje- chefer och högre chefer.
Styrning
Etik och regel- efterlevnad			Stärka och förbättra programmet för etik och regelefterlevnad för att stödja säker- ställandet av ett effektivt och hållbart program för bekämp- ning av mutor och korruption.

Utöver den egna verksamheten kan Ericsson, genom sina lösningar och IKT-sektorn som helhet bidra till en positiv påverkan på människor, ekonomi och miljö, vilket bidrar till att främja FN:s globala mål för hållbar utveckling.# 2024 i korthet

Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Miljö

Ericsson 2024

Nettonollutsläpp till 2040

Ericssons långsiktiga mål är nettonollutsläpp av växthusgaser i hela värdekedjan till 2040. Bolagets mål på kort sikt är att halvera värde- kedjans totala utsläpp och minska utsläppen i Scope 1 och 2 med 90 % till 2030 jämfört med basåret 2020. Målen har validerats som förenliga med 1,5-gradersambitionen av SBTi 1). Under 2024 tog Ericsson fram en omställningsplan för att nå dessa mål. Pla- nen beskriver de åtgärder för utsläppsminsk- ningar som är avgörande för att Bolaget ska nå nettonollutsläpp, med fokus på aktiviteter med större påverkan som produktdesign och energiförbrukning på radiobasstationssiter.

Den största potentiella utsläppsminsk- ningen finns nedströms i värdekedjan och kommer från fortsatta förbättringar av port- följens energiprestanda och ökad använd- ning av förnybar energi hos kunderna. Detta följs av minskade uppströms utsläpp genom samarbeten med leverantörer, produktdesign och materialval.

2024 var de totala utsläp- pen av växthusgaser i värdekedjan cirka 19 (32) miljoner ton. 92 % (93 %) av koldioxid- avtrycket uppstod nedströms 2) i värdekedjan, främst hänförligt till energianvändning av såld nätutrustning. 8 % (7 %) uppstod upp- ströms 2) i värdekedjan och kom främst från utsläpp kopplade till inköpta varor och tjäns- ter. Utsläppen från Ericssons egen verksam- het (Scope 1 och 2) utgjorde mindre än 1 % (<1 %) av de totala utsläppen.

Jämfört med 2023 minskade de totala utsläppen i värdekedjan med 41 % och 37 % jämfört med basåret 2020. Detta berodde främst på utsläppsminskningar i användningsfasen av sålda produkter, till följd av förbättrad energiprestanda i leve- rerad nätutrustning och kundernas ökade inköp av förnybar el.

Ericsson har fortsatt att förbättra portföljens energiprestanda, och ökat kapaciteten i sina lösningar för mobilt bredband i förhållande till deras energiför-brukning. Högre energieffektivitet skapar också ekonomiskt värde för kunderna genom att bidra till att minska de energirelaterade driftskostnaderna och därmed den totala ägandekostnaden.

Under 2024 noterades också en geogra- fisk förskjutning av försäljningen till markna- der som har en jämförelsevis större andel el från förnybara källor i sina nationella elnät, vilket bidrog till lägre utsläpp. Den här typen av förändringar kan leda till betydande variationer i nedströms utsläpp på årsbasis. Att variationerna är så stora beror på att rapporterade utsläpp nedströms i värde- kedjan, från användningen av sålda produkter under ett visst år, utgörs av summan av de uppskattade totala utsläppen under hela nät- utrustningens användningstid – utsläppen periodiseras inte över produkternas beräk- nade livslängd.

Portföljens energiprestanda

Utsläppen i användningsfasen, under hela deras förväntade livstid, för produkter sålda 2024 stod för 92 % (93 %) av de totala ut- släppen i värdekedjan. Ericsson uppskattar att en förbättrad energiprestanda har poten- tial att minska utsläppen från produkternas användningsfas med cirka 30 % fram till 2030 jämfört med basåret 2020.

Ericsson har genom introduktionen av 5G Advanced fortsatt att implementera funktio- ner som möjliggör programmerbara och ener- gieffektiva mobilnät med hög prestanda och som kan optimeras för olika användnings- områden. Detta gör att leverantörer av kom- munikationstjänster kan driva sina mobilnät på ett smartare sätt för att tillgodose data- trafikbehovet och leverera en optimal använ- darupplevelse med lägre energianvändning.

Bolaget har fortsatt att arbeta mot målet att minska den genomsnittliga energiförbruk- ningen för typiska nya radiobasstationssiter med 40 % till 2025 jämfört med basåret 2021. Bolaget hade vid årets slut uppnått en minskning med 37 % (30 %) och är på god väg att uppnå detta mål. Investeringar i port- följens energieffektivitet är en godkänd inves- tering av emissionslikvider enligt Ericssons ramverk för grön finansiering, utifrån vilket Bolaget emitterar gröna obligationer och andra gröna finansieringsinstrument.

Klimatåtgärder i leverantörskedjan

Utsläppen från leverantörskedjan stod för 8 % (7 %) av värdekedjans totala koldiox- idavtryck, och Ericsson arbetar för att minska dessa utsläpp genom samarbeten med leve- rantörerna, designförbättringar och effekti- visering av transporter. Då minskade utsläpp i leverantörskedjan är en viktig prioritering för företagets kunder bidrar detta arbete till att stärka Ericssons konkurrenskraft.

Bolaget har fortsatt att utforska och implementera lösningar för att minska produkternas vikt och storlek, och har genomfört studier i syfte att minska utsläppen från koldioxidintensiva material och processer som aluminium. För

1) Science Based Targets initiative.
2) Förklaringar av vad som utgör ett företags uppströms och nedströms värdekedja finns i ordlistan på sidan 62.

Basår 1)	Målår Målår Målår	2020	2021	2020	2020	2021	2019	2030	2040	2025	2025	2025	2030	2024
Resultat 2024	Resultat 2024
Totala utsläpp i värdekedjan:	–37 % 4)
Utsläpp i Scope 1 och 2:	–55 % 4)
37 % minskning 4)
323 leverantörer med godkända mål
Dödsfall:	2
Olyckor som resulterat i sjukfrånvaro:	72
Alla medarbetare:	26,5 %
Linjechefer:	24,0 %
Högre chefer:	32,0 %

Den oberoende observatörens uppdrag avslutades. Fortsatt fokus på pro- grammets uthållighet och ledarnas ansvars- tagande.

1) Basåret visas för de mål som följs upp med ett relativt prestationsmått i jämförelse med en angiven baslinje. För de mål som inte följs upp med ett relativt mätetal visas det år som målet sattes (startåret).
2) Förklaringar till avgränsningar mellan utsläpp i Scope 1, 2 och 3 finns i ordlistan på sidan 62. Mer information om redovisningsprinciper för växthusgasutsläpp finns i avsnitt E1.
3) Science Based Targets initiative.
4) Jämfört med målets basår.

Bolaget har nått ut till 567 000 barn och ungdomar genom Ericssons Connect to Learn-program. 85 miljoner använ- dare har åtkomst till finansiella tjänster via Ericsson Mobile Wallet Platform varje månad.

En BNP tillväxt om minst 0,8 % för varje 10-procentiga ökning i använd- ningen av mobilt bredband 1) .

Potential att minska de globala växthus- gasutsläppen med 15 % med stöd av IKT-lösningar 2) .

1) Edquist et al. (2018). How important are mobile broadband networks for the global economic development?, Information Economics and Policy
2) Malmodin & Bergmark (2015) Exploring the effect of ICT solutions on GHG emissions in 2030, Atlantis Press

Energiförbrukning vid typiska radiobasstationssiter

	2024	2023	2022
%	–7	–30	–37

Uppnådd minskning
2025 års mål

Värdekedjans koldioxidavtryck

Miljoner ton CO 2 e/%	0	5	10	15	20	25	30	35
2024
2023 1)
2022
Scope 1 och 2	92 %	8 %	31	<1 %	<1 %	<1 %	7 %	8 %
Scope 3 uppströms
Scope 3 nedströms

1) Data för 2023 har omräknats. Mer information finns på sidan 10.

2030 års mål 1)

Utsläpp i Scope 1 och 2

Kiloton CO 2 e	0	20	40	60	80	100	120
2024
2023
2020
// Scope 1	72	112	69	51	42	40	27
// Scope 2 (marknadsbaserade)

Andel förnybar elektricitet och energi vid anläggningar

%	0	20	40	60	80	100
2024
2023
2022
Andel förnybar elektricitet	70	65	84	84	67	82
Andel förnybar energi

Samverkan i leverantörskedjan

Antal	0	100	200	300	400
2024
2023
2022
Leverantörer med godkända klimatmål	350	225	237	323

2025 års mål

för de leverantörer som har bedömts ha en högre miljöpåverkan ingår klimatrelaterade kriterier i utvärderingen av leverantörerna. Ericssons mål till 2025 är att 350 strategiska leveran- törer och leverantörer med höga utsläpp ska sätta egna mål för utsläppsminskningar i linje med 1,5-gradersambitionen, inklusive en halvering av utsläppen till 2030. De direkta utsläppen från dessa leverantörer, tillsam- mans med utsläppen i deras leverantörs- kedjor, utgör en majoritet av utsläppen upp- ströms i Ericssons värdekedja. Vid årets slut hade 323 (237) leverantörer satt godkända mål. För att uppnå de utsläppsminskningar som eftersträvas i leverantörskedjan måste leverantörer med höga utsläpp använda mer förnybar energi i sina processer. För att bedöma hur sådana åtgärder kan implemen- teras i större skala började Ericsson under året samla in verifierade data från ett urval av leverantörer om andelen förnybar energi som används.

Klimatåtgärder i den egna verksamheten

Utsläppen i Scope 1 minskade till 17 340 (27 029) ton, främst till följd av en minskning av antalet servicefordon. Utsläppen i Scope 2 minskade till 34 007 (42 251) ton, främst till följd av en lägre elförbrukning och riktade inköp av förnybar energi på marknader med jämförelsevis mer utsläppsintensiva natio- nella elnät. Andelen inköpt förnybar el till Ericssons anläggningar uppgick till 84 % (84 %), vilket motsvarade 65 % (70 %) av total energiförbrukning. Sedan basåret 2020 har de årliga utsläppen i Scope 1 och 2 mins- kat med cirka 62 000 ton. Även om utsläppen från tjänsteresor ökade till 54 215 (52 599) ton 2024, är de fortfarande lägre jämfört med nivåerna före pandemin. Ericsson har satt ett tak på tjänsteresor för att begränsa utsläppen från dessa till högst 50 % av nivå- erna som gällde 2019, dvs. före pandemin. Utsläppen från anställdas pendling ökade till 51 700 (49 000) ton, till följd av att fler anställda arbetade på kontoren jämfört med föregående år. Fokusområden för 2025 kom- mer fortsättningsvis vara automatiserad datahantering samt att utforska nya sätt att öka andelen förnybar energi som används i fastigheterna.

Omställning till cirkulär ekonomi

Bolaget gjorde ytterligare insatser för att öka volymerna av produktåtertagning och försäljningen av upprustad utrustning fort- satte under 2024.# 2024 i korthet – Miljö

En förutsättning för ett mer cirkulärt förhållningssätt är korrekt information om produkternas materialsammansättning. Ericsson har börjat samla in information från leverantörer om innehållet av återvunna material i inköpta produkter och komponenter genom ett nytt avsnitt i standardformuläret för deklaration av produkters materialsammansättning. Ericsson kommer att implementera detta nya avsnitt stegvis, och börja med prioriterade produkter för att bygga upp kunskap om användningen av sekundära råvaror.

Efter att ha utvärderat kriterierna för förenlighet med EU:s taxonomi för hållbara verksamheter har Ericsson dragit slutsatsen att ingen av den omsättning som omfattas av taxonomin, främst hänförlig till tillverkning av elektronisk utrustning, uppfyller alla kriterierna för taxonomiförenlighet. Taxonomins kriterier är svåra att tillämpa på Ericssons produkter, delvis eftersom kriterierna utgår från konsumentelektronik och inte industrivaror som nätutrustning. Mer information om denna utvärdering finns i avsnitt E6 i denna rapport.

IKT-lösningar som möjliggörare

Enligt forskning 1) står IKT-sektorn för en liten och minskande andel av de globala utsläppen av växthusgaser. Däremot visar Ericssons forskning att den potential som IKT-lösningar har för att stödja andra branscher i deras arbete för att minska sina koldioxidutsläpp är betydande, och mycket större än branschens eget koldioxidavtryck 2) . Viktiga omställningar i samhälle och industri, som elektrifiering och ökad användning av förnybara energikällor, är beroende av uppkoppling och infrastruktur för mobilnät för att kunna nå sin fulla potential.

En annan studie gjord av Ericsson 3) visade att det finns ytterligare potential för utsläppsminskningar om 5G-stödda företagsapplikationer används i andra sektorer av ekonomin som har höga utsläpp. Under 2024 har Ericsson fortsatt att utforska detta ämne genom att publicera två policyrekommendationer om digitalisering för hållbarhet och om att uppnå ett konkurrenskraftigt och grönt Europa. Dessa rekommendationer visar på betydelsen av uppkoppling och digitalisering för att minska koldioxidutsläppen i olika branscher och för att nå globala nettonollutsläpp 4) .

1) Malmodin et al. (2023). ICT sector electricity consumption and greenhouse gas emissions – 2020 outcome, SSRN Electronic Journal
2) Ericsson Mobility Report (2024)
3) Ericsson. (2021). Connectivity and climate change, Ericsson
4) Policy paper – Achieving a competitive and green Europe – CEO Alliance and Policy paper – Digitalisation for Sustainability - CEO Alliance.

2024 i korthet – Samhällsansvar

Olyckor som resulterat i dödsfall eller sjukfrånvaro
Antal	2024	2023	2022
Olyckor som resulterat i sjukfrånvaro 1)	72	96	126
Dödsfall 1)	2	10	8

1) Från och med 2024 är olyckor som resulterat i sjukfrånvaro som inträffat bland tredje part exkluderade från statistiken eftersom Ericsson har begränsad möjlighet att verifiera antalet faktiska sjukdagar. Tredje parter ingår fortfarande i statistiken för dödsfall och registrerbara arbetsplatsolyckor som visas här och i avsnitt S1.

Dödsfall per orsak
Antal	2024	2023	2022
Övrigt 1)	1	4	1
Fall från hög höjd	1	5	4
Bilkörning/trafikolycka 1)	0	1	2

1) Mer information finns i avsnitt S1.

Andel kvinnor per personal-kategori
%	2024	2023	2022
Högre chefer	25,5	21,7	22,7
Alla anställda	35,0	32,0	31,4
Linjechefer	26,5	24,0	26,0

Hälsa, säkerhet och välbefinnande

Ericssons mål, Target Zero, är att inte ha några incidenter som resulterar i dödsfall eller sjukfrånvaro. Bolaget har fortsatt att integrera säkerhet i företagskulturen och stärka processer samt styrningsmekanismer, inklusive hantering av leverantörer. Som en del av det arbetet fortsatte bedömningen av mognadsgraden för leverantörer av fälttjänster under 2024 och omfattade vid årets utgång 98 % av nuvarande och nya leverantörer. De viktigaste identifierade förbättringsområdena var kontroll av högriskaktiviteter, hantering av underleverantörer och förstärkning av projektens riskbedömningar.

När en avvikelse från Ericssons säkerhetskriterier identifieras, eller när en incident eller ett dödsfall inträffar, utfärdas varningar till leverantören tillsamman med andra konsekvenser som böter eller uppsägning av kontraktet. Under 2023 rapporterades 10 dödsfall, men under 2024 var siffran 2, och involverade anställda hos leverantörer av fälttjänster. Orsakerna var en bilolycka och ett fall under arbete ute i fält på en radiobasstation. Det skedde inga dödsfall bland Ericssonanställda. Orsaksanalyser av dödsolyckorna visar att dålig tillsyn, otillräcklig riskbedömning och riskfyllt beteende var de främsta orsakerna.

Antalet olyckor som resulterat i sjukfrånvaro för både leverantörer och anställda minskade också till 72 (96). Dessa incidenter inträffade främst i samband med montering, installation och underhållsarbete. Under 2024 lanserade Ericsson, utöver de befintliga säkerhetsutbildningarna, en ny obligatorisk utbildning i säker körning för både medarbetare och leverantörer. Ericsson har också fullt ut implementerat Stop Work Authority-standarden, som kräver och ger människor möjlighet att omedelbart avbryta sitt arbete när osäkra arbetsförhållanden identifieras.

Dessutom tror Ericsson att uppmuntran av positiva insatser också bidrar till att förbättra leverantörernas säkerhetsprestanda. Därför har Bolaget infört ett globalt belöningsprogram för leverantörernas säkerhetsarbete i syfte att uppmuntra säkra beteenden och sprida bästa praxis bland leverantörer av fälttjänster. Det pågående arbetet med att minska produkternas vikt och storlek för att minska utsläppen av växthusgaser har också fördelar för hälsa och säkerhet, eftersom det underlättar transport- och installationsarbetet.

Likabehandling och lika möjligheter för alla

Som ett IKT-bolag med ett strategiskt mål om teknikledarskap i sin bransch, är Ericsson beroende av en välutbildad personal, särskilt inom naturvetenskap, teknik, ingenjörskonst och matematik (STEM). För att säkerställa att Ericsson har tillgång till medarbetare som är innovativa och som gör skillnad, använder Bolaget en meritbaserad rekryteringsmetod som värdesätter medarbetare med olika erfarenheter, perspektiv och färdigheter. Ericsson anser att detta möjliggör välgrundade och informerade beslut och som därmed ger bättre resultat.

Ledare på Ericsson genomgår utbildning i inkluderande ledarskap för att kunna fatta bättre och mer rättvisa beslut baserade på meriter och som inte diskriminerar någon grupp. Ericsson fortsätter också att stödja ett nätverk av resursgrupper som är öppna för alla medarbetare, och som inkluderar ett brett spektrum av områden, inklusive grupper dedikerade till personer med neuropsykiatriska variationer och personer med funktionsvariationer. Dessutom har Ericsson fokuserat på tillträde och möjligheter för kvinnor på alla nivåer i Bolaget genom en meritbaserad urvalsprocess i enlighet med antidiskrimineringslagar.

Arbetet med att uppnå rättvis lönesättning har fortsatt, och Bolaget har gjort ytterligare insatser för att säkerställa att lönesättning är meritbaserad. Riktade aktiviteter har utförts för att åtgärda bekräftade löneskillnader, och som ett led i det arbetet fortsätter den interna utbildningen för att säkerställa att lönebeslut fattas på ett rättvist sätt.

Attrahera, behålla och utveckla talanger

Ericssons rekryteringsstrategi bygger på tre fokusområden – identifiera marknader för nyckeltalanger, planera för efterfrågan och kapacitet samt attrahera och behålla talanger med kritiska kompetenser. Under 2024 har Bolaget fortsatt att förstärka sin rekryteringskapacitet, förbättrat rekryterarnas kompetens och investerat i ny teknik för att erbjuda en bättre upplevelse av hela anställningsprocessen.

Ericsson fortsätter också att prioritera utvecklingen av kritiska kompetenser hos medarbetarna kopplade till Bolagets strategi. Vid årets slut hade mer än 75 000 personer byggt upp kritiska kompetenser inom områden som Cloud Native, Power Skills och AI, inklusive generativ AI. Medarbetarna uppmuntras att anpassa sina utbildningsmål till sina karriärambitioner och att praktiskt tillämpa sina färdigheter genom att byta jobb internt och delta i kortare utvecklingsprojekt. Detta stöds av en öppen talangmarknad och en målinriktad successionsplanering.

År 2024 lanserades en ny metod för prestationsutvärderingar där de årliga utvecklingssamtalen tar hänsyn både till uppnådda resultat i förhållande till överenskomna mål, samt hur personen i fråga levt upp till Bolagets värderingar och hur förväntningarna på ett etiskt beteende i arbetet uppfyllts.

Ericsson har sedan 2021 ett aktiesparprogram för anställda för att förstärka medarbetarnas vilja att stanna i Bolaget genom att subventionera deras köp av aktier i Bolaget. Vid utgången av 2024 omfattade planen cirka 76 000 (77 700) anställda, med en deltagandegrad på 17,3 % (18,0 %).

På grund av en utmanande marknad under 2024 genomförde Ericsson personalneddragningar i flera länder.

Medarbetarnöjdhet eSAT-poäng
	2024	2023	2022
Ericssons medarbetare	77	74	74
Referensvärde för jämförbara branschföretag	81	80	79

Digital utbildning – Connect to Learn	Tusental Antal
	2024	2023	2022
Barn och unga som har påverkats	485	457	379
Länder med verksamhet	43	45	40

Konton för Ericsson Mobile Wallet och aktiva användare	Miljoner
	2024	2023	2022
Konton	85	85	85
Aktiva användare varje månad	567	530	457

Mänskliga rättigheter
Ericsson fortsätter att integrera tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter i hela verksamheten, till exempel i inköps- och försäljningsprocesserna, och vidtar förstärkta åtgärder när det anses vara nödvändigt. Bland annat besökte företagets människorättsspecialister Indien, där Ericsson har en betydande del av sin personalstyrka. Fokus under besöket låg på kapacitetsbyggande åtgärder för nyckelmedarbetare och förstärkt tillbörlig aktsamhet avseende risker och påverkan i Ericssons värdekedja. Teamet förde dialog med medarbetare samt organisationer inom civilsamhället för att diskutera väsentliga mänskliga rättighetsfrågor som Ericsson har identifierat i sin värdekedja, till exempel arbetsvillkor, rätten till respekt för privatlivet och yttrandefrihet. Viktiga slutsatser var bland annat att det finns ett behov av att ytterligare stärka översynen av arbetsvillkoren för den externa arbetskraft som arbetar för Ericsson och att öka den interna medvetenheten om frågor kopplade till mänskliga rättigheter.

Bolagets tillvägagångssätt för att bedöma risker i att samarbeta med kunder inom försvar och samhällsskydd, inklusive statliga institutioner och myndigheter, stärktes genom att fastställa tydliga kriterier för utvärdering av människorättsrisker i sådana affärsrelationer. Dessa kriterier omfattar utvärdering av den avsedda användningen av Ericssons lösningar samt kund- och landspecifika risker, såsom styrkan i rättsstatsprincipen och förekomsten av väpnade eller våldsamma konflikter. Utvärdering av dessa kriterier kan medföra förstärkta åtgärder för tillbörlig aktsamhet.

Som en del av sitt medlemskap i Global Network Initiative (GNI) deltog Ericsson i en övning där Bolaget presenterade hur Ericsson hanterade en potentiell affärsrelation med identifierade risker relaterade till rätten till privatliv, i ett land förknippat med hög risk relaterad till dess lagstiftning. De deltagande intressenterna, som bland annat omfattade akademiska experter, andra företag och organisationer i civilsamhället, bedömde hur väl Ericssons åtgärder överensstämde med GNI:s principer. Slutsatsen var att Ericssons agerande var väl i linje med dessa principer, men att det finns möjlighet för Bolaget att arbeta för kollektiva åtgärder mellan näringslivet och civilsamhället, för att påverka policy i högriskländer, när så är möjligt.

Samhällspåverkan
Ericsson fortsatte att investera i uppkopplade skogsplanteringsprojekt i flera länder och planterade över 400 000 trädplantor genom tre projekt i Indien. Till stöd för FN:s World Cleanup Day samlade över 1 400 volontärer på mer än 40 platser in två ton avfall, vilket var Ericssons största volontärengagemang för medarbetare hittills. I Etiopien levererade Ericsson Response och Refugee Emergency Telecommunications Sector uppkoppling till RETS¹ partnerkontor som stödjer 91 000 flyktingar i Mirqaan i Bokhdistriktet. Ericsson Response stödde också den WFP-ledda ETC² insatsen på Jamaica och Union Island efter den förödande orkanen Beryl. Dessutom fortsatte Ericsson Response att stödja WFP:s projekt för att bygga upp beredskap och motståndskraft i Filippinerna.

Digital inkludering
Ericsson Mobile Wallet Platform stödde 530 (457) miljoner registrerade konton för mobila plånböcker 2024. Cirka 85 (85) miljoner aktiva konsumenter – varav många tidigare saknat tillgång till banktjänster – använder varje månad mobila finansiella tjänster som stöds av plattformen. Plattformen har gjort det möjligt för många företag och organisationer att acceptera digitala betalningar, vilket har bidragit till att påskynda tillväxten av digitala ekonomier där användningen av kontanter minskar.

Som UNICEF:s första partner från den privata sektorn att göra ett åtagande på flera miljoner dollar till Giga-initiativet har Ericsson bidragit till insatser för att förbättra tillgången till uppkoppling i mer än 14 500 skolor, vilket har gynnat 7,8 miljoner elever under de senaste fyra åren ³). Genom initiativet Connect to Learn har Ericsson hittills haft en positiv påverkan på 567 000 (485 000) barn och unga vuxna i 45 (43) länder, genom att ge tillgång till digitala program för lärande och kompetensutveckling.

¹ Refugee Emergency Telecommunications Sector, som leds av FN:s flyktingorgan UNHCR.
² Världslivsmedelsprogrammet – Emergency Telecommunications Cluster.
³ UNICEF.

Ericsson 2024

2024 i korthet – Samhällsansvar

Ersättningsrapport

Bolagsstyrningsrapport

Finansiell rapport

Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Utbildning i etik och regelefterlevnad – slutförandegrader %

	2024	2023	2022
Grundläggande antikorruptionsutbildning	93	97	98
Utökad antikorruptionsutbildning	94	99	99

Styrning

Förstärkning av bolagsstyrningen

Ericsson har åtagit sig att upprätthålla de högsta standarderna för bolagsstyrning och har etablerat ett ramverk för bolagsstyrning som stärker verksamheten, möjliggör strategiskt genomförande och operationell excellens samt främjar och underlättar en effektiv tillsyn över hela organisationen. Syftet är att möjliggöra beslutsfattande av hög kvalitet med en tydlig ansvarsfördelning och att skapa en robust riskhanteringsstrategi för att effektivt identifiera, hantera och mitigera risker och tillvarata möjligheter.

Ericssons ramverk för bolagsstyrning vägleder medarbetarna samtidigt som det bygger på deras styrkor – vilket främjar en transparent företagskultur präglad av samarbete och öppen dialog. Det är en av grunderna för sunda och etiska affärsbeslut, robust riskhantering och tvärfunktionell samordning. Ericsson har också infört tydliga regler för bolagsstyrning inom hela organisationen. Dessa omfattar allt från frågor som kräver godkännande av Bolagets aktieägare och styrelseledamöter till policyer för intressekonflikter och styrelsens samt ledningens uppgifter och skyldigheter. Alla dessa aspekter är grundförutsättningar för att Ericsson ska kunna bedriva verksamhet i linje med sina värderingar: professionalism, respekt, uthållighet och integritet.

Ericssons intensiva arbete med att stärka och förenkla sin bolagsstyrning fortsatte under 2024 och bedrevs parallellt med ytterligare förbättringar av programmet för etik och regelefterlevnad. I juni 2024 avslutades den fyra år långa tillsynen utförd av en oberoende observatör. Den oberoende observatörens roll har varit att granska, utvärdera och testa alla aspekter av Ericssons globala antikorruptions- och regelefterlevnadsprogram samt intern kontroll. Den oberoende observatörens certifiering och avslutandet av uppdraget var viktiga milstolpar, men arbetet är långt ifrån slutfört. Till följd av bredden av Ericssons globala organisation och den bransch där Bolaget verkar krävs ständig vaksamhet i det fortsatta arbetet för att integrera och förbättra programmet för etik och regelefterlevnad.

Etik och regelefterlevnad

Under de senaste åren har Ericsson investerat betydande resurser i att stärka sitt program för etik och regelefterlevnad genom att implementera och upprätthålla starka system, kontroller och policyer, bland annat inom områdena etik, antikorruption, intressekonflikter, penningtvätt och konkurrenslagstiftning. Ericsson tror att integrering av integritet i det dagliga beslutsfattandet kräver ett konstant fokus för att säkerställa att processer för regelefterlevnad och tillhörande kontroller förblir ändamålsenliga. I takt med att verksamheten utvecklas kommer Ericsson att fortsätta arbetet med att förbättra sina anti-korruptionskontroller och integrera dem ytterligare i sin verksamhet och ledningsbeslut. Samtidigt kommer Ericsson också att fortsätta med grundliga tester av effektiviteten i sitt program för etik- och regelefterlevnad, vilket inkluderar tydliga förväntningar på ledningen att förstå och vidta åtgärder utifrån resultaten av dessa tester och utifrån process-efterlevnaden inom sina respektive ansvarsområden. Detta kommer ytterligare att stärka grundvalen för ett välintegrerat och bärkraftigt program för etik och regelefterlevnad.

För att stärka ansvarstagandet inom hela organisationen kan alla medarbetare som har rätt till kortsiktig rörlig ersättning nekas hela eller en del av utbetalningen om de bryter mot Ericssons affärsetiska kod. Dessutom utvärderas högre chefer enligt en rad fördefinierade integritetskriterier, som omfattar utbildning i regelefterlevnad, hantering av tredje parter, hantering av misstänkta överträdelser och andra frågor kopplade till Bolagets program för etik och regelefterlevnad. Underprestation i förhållande till dessa kriterier kan minska utbetalningen av kortsiktig rörlig ersättning med upp till 100 %.

Företagsdonationer är en viktig del av ansvarsfullt företagande och hjälper till att visa på Ericssons stöd till olika lokalsamhällen och ändamål. Bolaget har system på plats för att granska donationer, sponsring och andra bidrag för att säkerställa att de är förenliga med Bolagets värderingar, fria från intressekonflikter och följer lagar och regler.

Ericsson fortsätter att tillhandahålla obligatorisk utbildning inom områden som är avgörande för att åstadkomma beteendeförändringar och säkerställa integritet inom Bolaget, till exempel inom antikorruption, hälsa och säkerhet samt säkerhetsmedvetenhet. Vid årets slut hade 99 % (99 %) av hela personalen genomgått den obligatoriska grundläggande antikorruptionsutbildningen, och 94 % (98 %) av personer i riskutsatta roller hade genomgått förstärkt antikorruptionsutbildning.

Antalet rapporterade ärenden avseende misstänkt bristande regelefterlevnad uppgick till 1 201 (1 201), varav en majoritet var relaterade till personalfrågor.# Ericsson 2024 – Styrning

Ersättningsrapport

Bolagsstyrningsrapport

Finansiell rapport

Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Bolaget ser det ihållande antalet rapporter som ett tecken på fortsatt förtroende bland medarbetare och tredje parter för Ericssons hantering av anklagelser och utredningar samt att Bolaget tar potentiella överträdelser på största allvar. Av de rapporterade ärendena gick 138 (125) ärenden vidare till utredning. 1 063 (1 076) ärenden utreddes inte vidare eftersom de antingen utgjorde förfrågningar av allmän karaktär, inte bedömdes röra regelöverträdelser eller överträdelser av den affärsetiska koden, eller kunde hanteras utan utredning. 633 (582) av de rapporterade ärendena som inte utreddes vidare hänvisades till andra funktioner, bland annat till HR och inköpsavdelningarna, för att hanteras i enlighet med deras processer. Under året avslutades 61 (91) utredningar där överträdelser kunnat bekräftas. Vid årets slut pågick fortfarande 49 (78) utredningar. Denna siffra innefattar ärenden som rapporterades under både 2023 och 2024. Mer information finns i avsnitt G1 i denna rapport, inklusive rapporterade ärenden uppdelade efter kategori.

Under året vidtogs också 196 (201) korrigerande och disciplinära åtgärder i samband med utredningar som utfördes av Corporate and Government Investigations. 82 (112) av dessa åtgärder resulterade i uppsägningar eller avsked och 60 (58) i skriftliga varningar. För ytterligare information om frågor relaterade till regelefterlevnad, se sidan 20 i den Finansiella rapporten, sidorna 4–5 i Bolagsstyrningsrapporten och avsnitt G1 i denna rapport.

Rapporterade, utredda och bekräftade fall av bristande regelefterlevnad

	2024	2023	2022
Rapporterade ärenden 1)	1 092	1 201	1 201
Ärenden överlämnade för utredning	215	125
Utredningar som påvisat överträdelser 2)	61	91

• 1) Alla rapporterade ärenden som inkom under 2024, varav en majoritet var relaterade till personalfrågor.
• 2) Alla utredningar som avslutades under rapporteringsåret och som påvisat överträdelser, varav några inleddes under tidigare år.

Korrigerande och disciplinära åtgärder per kategori 1)

	Antal
Övrigt	19
Egen uppsägning	60
Muntlig varning	82
Skriftlig varning	29
Uppsägning/ avsked	6
Totalt:	196

• 1) Åtgärder som vidtagits till följd av bekräftade överträdelser av Ericssons affärsetiska kod. Varje korrigerande åtgärd representerar en unik individ, vilket innebär att summan av de åtgärder som visas här inte direkt kan jämföras med antalet bekräftade fall som visas ovan, eftersom varje fall kan omfatta flera individer. En individ kan vara föremål för flera korrigerande åtgärder men räknas endast en gång i denna statistik klassificerat utifrån den mest allvarliga korrigerande åtgärden.

Tredjepartshantering och leverantörsrevisioner

Ericsson har fortsatt att förbättra sin granskning och översyn av tredje parter i syfte att säkerställa att Bolaget endast arbetar med parter som uppfyller kraven på nolltolerans mot mutor och korruption. Genom det globala programmet för hantering av tredje parter (Third Party Management, TPM) identifierar och begränsar Ericsson korruptions- och integritetsrelaterade risker i sina relationer med tredje part. Kommittéer för granskning av affärspartners, bestående av seniora affärschefer under ledning av experter på regelefterlevnad, utvärderar tredje parter med högre risk, godkänner eller avvisar samarbeten och övervakar riskbilden i de geografiska områden där Ericsson bedriver verksamhet. Programmet för TPM arbetar tillsammans med affärsverksamheten för att säkerställa korrekta transaktioner och regelmässiga betalningar.

Ericsson har en rad olika metoder för att bedöma och hantera risker hos tredje part, inklusive revisioner av leverantörer. 79 (123) revisioner baserade på kriterierna i Ericssons uppförandekod för affärspartners genomfördes under 2024. Ericsson använder en riskbaserad ansats för att göra det årliga urvalet av revisioner. Den inneboende risken baseras på faktorer som land, typ av produkt och tjänst som levereras, tid sedan senaste revisionen samt inköpsvolym. Revisionerna utförs av en tredjepartsleverantör. Kritiska avvikelser identifierades hos 3 % (1 %) av de granskade leverantörerna. Samtliga av dessa avvikelser handlade om hälso- och säkerhetsstandarder och hanteringen av dessa. Ericsson genomförde också 14 (19) revisioner av avtalsefterlevnad, utförda av interna certifierade revisorer. Inga kritiska avvikelser identifierades vid dessa revisioner. Varje revision ses som en förbättringsmöjlighet och handlingsplaner upprättas tillsammans med leverantörerna för att åtgärda avvikelser. Av de brister som identifierats vid revisionerna baserade på uppförandekoden hade 84 % (79 %) adresserats inom förutbestämda tidsramar genom korrigerande åtgärder. Motsvarande siffra för revisioner av kontraktsefterlevnad var 76 % (65 %). Utöver dessa revisioner kan Ericsson också, genom en tredje part med forensisk expertis, utföra riktade revisioner av en leverantörs bokföring för att hantera risker relaterade till korruption och mutor. Under 2024 genomfördes sådana revisioner hos 13 leverantörer.

Interaktioner med statliga myndigheter

Ericsson är och har varit involverad i rättsprocesser som involverar statliga myndigheter i olika jurisdiktioner. Mer information om aktuella tvister finns i den Finansiella rapporten på sidan 22–23.

Dataintegritet och cybersäkerhet

Ericsson har fortsatt att genomföra sina strategier för säkerhet och dataintegritet i syfte att stärka verksamhetens och portföljens motståndskraft. För ytterligare information om dessa ämnen, se sidorna 6–7 i Bolagsstyrningsrapporten.

Politiskt engagemang och opinionsbildning

Ericsson har fortsatt att förespråka policyer som uppmuntrar och ger incitament till det digitala ekosystemet. Det handlar om att driftsätta och använda avancerad uppkoppling för att stödja digitaliseringen av industrin och samhället. Ericsson agerar som en betrodd samarbetspartner till beslutsfattare och delar med sig av sin expertis och sin kunskap för att adressera politiska dilemman och finna möjligheter till dessa. Alla möten med offentliga tjänstemän där det förekommer väsentlig dialog och möjlighet till policy påverkan dokumenteras för intern granskning och rapporteras i enlighet med lokala regelverk och lokal praxis.

Bolaget är en aktiv medlem i branschorganisationer och partnersamarbeten som syftar till att utveckla politiska regelverk och tankeledarskap (thought leadership). Här ingår till exempel European Round Table, där Ericsson aktivt deltar för att visa hur avancerad uppkoppling kan möjliggöra digitalisering, produktivitet och konkurrenskraft, samt Digital Europe, där Ericsson driver klimat- och miljöfrågor. Ericsson har också bidragit till ett internationellt utbildningsprogram, ICT Regulation – Policy and Practice, på uppdrag av SIDA (Sveriges biståndsmyndighet).

Styrelsen
Stockholm, Februari 26 2025
Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) Org. nr. 556016-0280

Hållbarhetsredovisning

Allmänna upplysningar

Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsredovisningen

Denna Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande (”rapporten”, ”den här rapporten”), som publicerats den 27 februari 2025, utgör Ericssons årliga lagstadgade hållbarhetsredovisning och innehåller information om väsentlig påverkan, risker och möjligheter kopplade till miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG), samt styrning och policyer, ledningsmetoder, mål och mätetal som är relevanta för dessa frågor. Om inget annat anges avser den information och de uppgifter som lämnas Ericssons räkenskapsår, som löper från 1 januari till 31 december.

Rapporteringens omfattning och avgränsningar

Rapporten har upprättats som en koncernredovisning för koncernen som består av Moderbolaget Telefonaktiebolaget LM Ericsson och dess dotterbolag enligt not M8 till Moderbolagets finansiella rapporter. I rapporten ingår inte information om miljöfrågor och samhällsansvar kopplade till intresseföretag eller joint ventures som Ericsson inte utövar operativ kontroll över. Rapporten innehåller också upplysningar relaterade till Ericssons uppströms och nedströms värdekedja, vilket omfattar leverantörer, kunder och andra affärspartners. Det föreligger inneboende osäkerheter avseende dessa upplysningars fullständighet, riktighet och verifierbarhet eftersom de rör utfall och aktiviteter som ligger utanför Bolagets direkta inflytande och kontroll.

Redovisningsprinciper och rapporteringsramverk

Denna rapport har upprättats i enlighet med standarder utgivna av Global Reporting Initiative (GRI). Ericsson har i samband med upprättandet av rapporten tillämpat redovisningsprinciper enligt vad som föreskrivs i standarden GRI 1: Foundation (2021).

---

Innehållsförteckning

• S Samhällsansvar
  • S1 Den egna arbetskraften 34
  • S2 Arbetstagare i värdekedjan 40
  • S3 Berörda samhällen 44
  • S4 Kunder och slutanvändare 47
• E Miljö
  • E1 Klimatförändringar 19
  • E2 Föroreningar 25
  • E3 Vattenresurser och marina resurser 26
  • E4 Biologisk mångfald och ekosystem 27
  • E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi 27
  • E6 EU-taxonomin för hållbara verksamheter 29
• G Styrning
  • G1 Ansvarsfullt företagande 50
• Bilagor
  • I Övriga mätetal 55
  • II Datapunkter från annan EU-lagstiftning 57
  • III Uttalande om tillbörlig aktsamhet 59
  • IV Väsentliga medlemskap 60# Rapporten

Rapporten innehåller också klimatrelaterade upplysningar som ingår i rekommendationerna från Taskforce on Climate- Related Financial Disclosures (TCFD), samt relevanta upplysningar i till- lämpliga standarder från Sustainability Accounting Standards Board (SASB). Ericsson har börjat anpassa sina hållbarhetsrelaterade upplysningar till kom- mande lagkrav i EU. En förteckning över väsentliga datapunkter från annan EU-lagstiftning finns i Bilaga II. Som ett tillägg till rapporten publiceras ett referensindex för ESG- rapportering på Ericssons hemsida i ESG-avsnittet under Investor Relations. Detta index inkluderar GRI-index.

Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter

Tidshorisonter

I den här rapporten definierade Ericsson tidshorisonterna enligt följande: kortsiktig fram till 2025 (1 år), medellång 2025–2030 (5 år) och långsiktig bortom 2030 (mer än 5 år). Detta gäller främst analysen av klimatscenarier som presenteras i avsnitt E1.

Källor till osäkerheter i uppskattningar och resultat, inklusive information om värdekedjan

Rapporten innehåller kvantitativ information som är föremål för stor mätosäkerhet och/eller bygger på information om värdekedjan som härrör från indirekta datakällor. Om en datapunkt som redovisas i denna rapport innehåller betydande mätosäkerhet, eller härrör från indirekta datakällor, förklaras detta i en fotnot till datapunkten. Ericsson arbetar kontinuerligt med att förbättra sina mätmetoder och metoder för att samla in data för att förbättra riktigheten och precisionen i sina ESG-upplysningar. Rapporten innehåller också framåtblickande information om potentiell hållbarhetsrelaterad påverkan, risker och möjligheter. Denna information är också behäftad med stor osäkerhet.

Förändringar i upprättandet av redovisningen och rättelser av tidigare lämnad information

Under 2024 reviderade Ericsson flera av sina styrdokument för hållbarhets- rapportering för att anpassa dem till nya lagstadgade rapporteringskrav. Som en del av denna process har mätmetoderna för energiförbrukning och avfallsgenerering i den egna verksamheten reviderats. Ericsson har avtal med lokala allmännyttiga företag om att leverera överskottsvärme från datacenter i utbyte mot fjärrkyla. Under tidigare år har dessa överenskommelser inte återspeglats i informationen om energi- förbrukningen i den egna verksamheten som presenteras i avsnitt E1. Från och med 2024 inkluderar Ericsson den bruttofjärrkyla som erhålls i sådana överenskommelser i redovisade uppgifter om energi. På grund av begränsad tillgång till data har Bolaget inte omräknat tidigare års information. Dessa ändringar i beräkningsmetod har ökat den totala rapporterade förbruk- ningen av fjärrkyla med cirka 100 %. Eftersom inga omräkningar av tidigare års siffror har utförts är jämförbarheten mellan värden för 2024 och tidigare år begränsad.

Uttjänt elektrisk och elektronisk utrustning från Ericssons egen verksam- het hanteras ibland via Ericssons eget system för produktåtertagning. Från och med 2024 redovisas vikten på den uttjänta utrustning som samlas in från Ericssons egna anläggningar som avfall från Ericssons egen verksamhet i avsnitt E5. Denna ändrade metod har ökat den totala vikten på det avfall som redovisas med cirka 70 %. Eftersom inga omräkningar av tidigare års siffror har utförts är jämförbarheten mellan värden för 2024 och tidigare år begränsad.

När Ericsson granskade sina redovisningsprinciper för uppskattning av nedströms Scope 3-utsläpp av växthusgaser från sålda produkter, identifie- rade Ericsson att energiförbrukningen från vissa produkter som såldes 2023, och som användes för att uppskatta dessa utsläpp, hade överskattats. Värdet för utsläpp i denna kategori för år 2023 har därför omräknats.

Avsnitt i denna rapport	Före omräkning (ton CO 2 e) 2023	Efter omräkning (ton CO 2 e) 2023
Scope 3-utsläpp av växthusgaser från sålda produkter	35 057 200	29 658 200

Införlivande genom hänvisning

Information om policyer och åtgärder som är relevanta för informations- och cybersäkerhet, vilket är en fråga som är förknippad med väsentlig påverkan, risker och möjligheter, ingår i bolagsstyrningsrapporten och införlivas genom hänvisning i denna rapport.

Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning

• Ersättningsrapport
• Bolagsstyrningsrapport
• Finansiell rapport
• Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Allmänna upplysningar, forts.

Affärsmodell, strategi och värdekedja

Affärsmodell

Ericsson är ett multinationellt företag med huvudkontor i Stockholm och kunder i mer än 175 länder. Ericsson säljer hårdvara, mjukvara och tjäns- ter för kommunikationsinfrastruktur inom informations- och kommunika- tionsteknik (IKT). Verksamheten består av tre huvudsegment, även kallade affärsområden, samt ett fjärde segment som främst är verksamt inom outsourcade TV och videosändningstjänster.

Ericsson har cirka 94 (100) tusen anställda i omkring 110 länder, varav 38 (39) tusen i Europa och Centralasien, 23 (23) tusen i Sydasien, 14 (16) tusen i Ostasien och Stillahavsområdet, 10 (11) tusen i Nordamerika, 6 (7) tusen i Latinamerika och Karibien, 2 (3) tusen i Mellanöstern och Nordafrika samt 1 (1) tusen i Afrika söder om Sahara.

Affärssegment

• Segmentet Networks: utvecklar och distribuerar infrastruktur för mobilnät till leverantörer av kommunikationstjänster, som använder näten för att tillhan- dahålla telekommunikationstjänster till konsumenter och företag. Segmentet Networks erbjudande omfattar hårdvara för mobilnät, bland annat radiobas- stationer, basband och antenner, mjukvara för att driva hårdvaruutrustningen samt relaterade tjänster såsom nätinstallation och underhåll. År 2024 stod segmentet Networks för 64 % (65 %) av koncernens totala nettoomsättning.
• Segmentet Cloud Software and Services: tillhandahåller digitala lösningar till leverantörer av kommunikationstjänster för att driva och optimera pre- standan i deras nätverk, med fokus på att hjälpa kunder att övergå till moln- verksamhet och automatiserade nätverk. Segmentet hanterar också nätverk på uppdrag av leverantörer av kommunikationstjänster. År 2024 stod seg- mentet Cloud Software and Services för 25 % (24 %) av koncernens totala nettoomsättning.
• Segmentet Enterprise: består av två affärsområden: Global Communications Platform och Enterprise Wireless Solutions. Det först- nämnda inkluderar Vonage-verksamheten som förvärvades 2021 och till- handahåller främst molnbaserade kommunikationslösningar till företag, så att dessa kan optimera processer, driva innovation och påskynda digitali- seringen. Vonage-verksamheten har också ett stort antal utvecklare knutet till sig. Enterprise Wireless Solutions utvecklar och levererar infrastruktur för privata nätverk och trådlösa WAN-nätverk (Wide Area Network) till företag. Kunderna inom segmentet Enterprise är privata och offentliga företag inom olika branscher. År 2024 stod segmentet Enterprise för 10 % (10 %) av kon- cernens totala nettoomsättning.

Mer information om segmenten finns i not B1, och information om netto- omsättningens fördelning på hårdvara, mjukvara och tjänster finns i not B2 i koncernens finansiella rapporter.

Ericsson genererar inga intäkter från prospektering, gruvdrift, utvinning, produktion, bearbetning, lagring, raffinering eller distribution – inklusive transport och handel – av fossila bränslen, eller från kemikalieproduktion, kontroversiella vapen eller odling och produktion av tobak.

Strategi och hållbarhetsrelaterade mål

Inom ramen för Ericssons hållbarhetsrelaterade mål är en viktig målsättning omställningen till nettonollutsläpp av växthusgaser i hela Bolagets värde- kedja. Eftersom den energi som förbrukas i nätutrustningen som installeras av kunderna står för över 90 % av Ericssons totala koldioxidavtryck i värdeked- jan, är en kontinuerlig förbättring av portföljens energiprestanda en viktig del i denna omställning. Att hantera de utsläpp i leverantörskedjan som uppstått i tillverkningen och transporten av den nätverkshårdvara som säljs till kun- derna är också en viktig åtgärd för minskade koldioxidutsläpp – till exempel genom produktdesign, ersättning av koldioxidintensiva material och genom att samarbeta med leverantörerna kring utsläppsminskande åtgärder.

För att kunna nå nettonollutsläpp i hela värdekedjan måste Ericssons kunder och leverantörer övergå till att använda utsläppsfri el för driften av näten, en utmaning som till stor del ligger utanför Ericssons direkta kontroll.

En annan utmaning gäller hälsa och säkerhet för de personer som arbe- tar hos eller åt Ericsson. De flesta allvarligare olyckor som registrerats under senare år har inträffat i fälttjänstverksamheten. Olyckorna har inträffat när Ericssons anställda och anställda hos leverantörer av fälttjänster utför nätin- stallation och underhållsarbete. De senaste årens dödsfall har i de allra flesta fall involverat anställda hos leverantörer av fälttjänster, och de vanligaste orsakerna har varit olyckor under fältarbete på basstationssiter och trafik- olyckor. Ericssons målsättning är noll dödsfall och incidenter med sjukfrån- varo bland egna anställda och anställda hos leverantörer av fälttjänster.

Som ett IKT-bolag med ett strategiskt mål om teknikledarskap i sin bransch, är Ericsson beroende av en välutbildad personal, särskilt inom naturvetenskap, teknik, ingenjörskonst och matematik (STEM). För att säkerställa att Ericsson har tillgång till medarbetare som är innovativa och som gör skillnad, använder företaget en meritbaserad rekryteringsmetod som värdesätter medarbetare med olika erfarenheter, perspektiv och färdigheter. Ericsson anser att detta möjliggör välgrundade och informerade beslut och som därmed ger bättre resultat. Ett centralt mål är att driva en hållbar organisatorisk hälsa där Ericsson strävar efter att ta bort hinder som verkar ha motverkat lika möjligheter för alla, vilket beskrivs i de följande sektionerna avseende Likabehandling och lika möjligheter för alla.# Ericsson 2024 Sustainability Report

General Information, continued.

The work carried out in recent years to strengthen Ericsson’s ethics and compliance program has significantly improved its ability to identify and manage actual and suspected violations when incidents occur, and to ensure they are addressed in an effective, clear, and consistent manner. As the business evolves, Ericsson will continue to work on improving its controls to prevent corruption and bribery, and to integrate these controls into its operations and management decision-making. At the same time, Ericsson will also continue with extensive testing of the effectiveness of its ethics and compliance program. This includes clear expectations for management to understand and manage test results and ensure compliance with processes within their respective areas of responsibility. These measures will further strengthen the foundation for a well-integrated and independent ethics and compliance program.

Value Chain

Like many other multinational companies, Ericsson’s value chain is complex with multiple layers and interconnections, creating challenges for transparency and traceability beyond the first level of suppliers and customers. During 2024, the Company had approximately 17,000 active direct suppliers, of which approximately 200 are suppliers of materials and components used in Ericsson’s hardware. Ericsson, however, has a relatively concentrated customer base. Out of a customer base of more than 500 customers, the 10 largest customers, which are primarily communication service providers, accounted for 44% (43%) of net sales.

The illustration of the value chain on the previous page is intended to provide an overview of Ericsson’s value chain but is not intended to show all its parts. Key actors in the value chain that are relevant for understanding Ericsson’s material sustainability-related impacts, risks, and opportunities, particularly those related to Ericsson’s products and services, are included, but the illustration should not be interpreted as exhaustive. Business support services that are not unique to Ericsson’s business model or value chain, such as providers of premises and real estate services, logistics providers, consulting firms, and staffing agencies, are not included for simplification.

Value Chain for Electronics Manufacturing

In simple terms, the global value chain for electronics manufacturing begins with the extraction of natural resources used in electronic hardware, which are then sold and transported to smelters and refineries for processing. The refined materials are sold and purchased, and then used in the manufacture of parts and components that are assembled into finished products. At Ericsson’s regional hubs, materials from component suppliers are consolidated, and the hubs serve as focal points for deliveries to production facilities. The manufacturing and assembly of Ericsson’s communication equipment take place at both the Company’s own manufacturing facilities and at third-party electronics suppliers. In 2024, 78% (86%) of the electronic equipment produced was manufactured by contracted electronics manufacturing suppliers. Ericsson has distribution hubs that are regional logistics and distribution centers serving customers with the collection of deliveries from production units and suppliers, as well as warehousing, co-packing, order management, and transportation. The figure below shows the locations of Ericsson’s own manufacturing facilities, primary third-party electronics manufacturing suppliers, and component and distribution hubs.

Other Important Parts of the Upstream Value Chain

Ericsson also purchases field services from suppliers, who in turn deliver network installation and maintenance services at customer sites. IT services, including software, as well as cloud processing and storage capacity, are largely purchased externally.

Downstream Value Chain

In terms of revenue, communication service providers are Ericsson’s most significant customer group. They, in turn, deliver connectivity services in the form of mobile broadband and voice calls to end-users such as consumers and businesses, using the network infrastructure that Ericsson has sold to them. The Enterprise segment’s customers consist of private and public companies across various industries, to whom the Company primarily provides private network solutions, where the end-users are either their employees or their consumer customers. Application developers and programmers are becoming increasingly important actors in the mobile communication ecosystem as the capabilities of programmable 5G networks are utilized to meet the specific needs of end-users and businesses, creating new revenue streams for communication service providers.

---

Global Electronics Manufacturing	Direct Suppliers	Own Operations	Direct Customers	End-Users and Consumers
Trade in minerals and materials	Manufacturing of electronic components and hardware	Communication service providers	Private and public companies	Developers and programmers
Smelting plants and refineries	Raw materials	Field services	Users of communication services
	Production facilities and distribution hubs	IT and software
	Production facilities	Processing and storage in the cloud
	Hubs	– Networks
	Sites	– Cloud Software and Services
		– Enterprise Wireless Solutions and Global Communications Platform

---

Ericsson 2024 Sustainability Report	Compensation Report	Corporate Governance Report	Financial Report	Report on Sustainability and Responsible Business

Board of Directors and Group Management’s Role

The governance of material sustainability-related impacts, risks, and opportunities follows Ericsson’s overall corporate governance structure. The respective roles and responsibilities of the Board of Directors, Group Management, and other operational management regarding these matters are described below.

Board of Directors

The current Board of Directors consists of nine directors elected by the shareholders at the 2024 Annual General Meeting for the period up to the end of the 2025 Annual General Meeting, of whom eight are directors not employed by the Company, plus the President and CEO, who is employed by the Company. Carolina Dybeck Happe resigned from the Board on September 23, 2024, after being appointed to a new role. In addition, three employee representatives appointed by Swedish employee organizations are included. Employee organizations also appoint three deputies for the employee representatives. Information on the principal work experience of the Board members can be found on pages 15–18 of the Corporate Governance Report. The Board oversees Ericsson’s strategy, regularly receives reports on developments and how sustainability-related targets are being met, and approves the Sustainability Report as part of the Company’s statutory annual report.

Board Committees

In addition to the main oversight exercised by the Board of Directors, each of the Board’s committees is responsible for overseeing specific aspects of Ericsson’s sustainability and responsible business strategy. The Audit and Compliance Committee oversees Ericsson’s ethics and compliance program and whistleblowing procedures. The Committee regularly receives updates on compliance-related matters from the Chief Legal Officer and the Head of Compliance Office and Investigations. Its work also includes reviewing the Group’s handling of information and cybersecurity as well as data protection matters, and monitoring sustainability and ESG reporting procedures. The Finance Committee ensures that environmental sustainability is considered in external financing through the application of Ericsson’s green financing framework. The Compensation Committee is tasked with preparing and proposing remuneration and remuneration policies that attract and motivate senior executives and ensure they are aligned with the Company’s strategy. The Committee proposes how environmental, social, and responsible business criteria can be relevantly included in variable remuneration programs and monitors how these criteria are met. Part of the Enterprise Business and Technology Committee’s responsibility in overseeing the Company’s technical ecosystem, relationships, and partnerships involves reviewing environmental sustainability-related matters, such as energy-related issues in Ericsson’s product portfolio.

President and CEO and Group Management

Group Management consists of the President and CEO, the Deputy CEO, and 15 Senior Vice Presidents, of whom four (24%) are women and 13 (76%) are men. Group Management is responsible for Group-wide sustainability-related targets and is regularly informed about the implementation of strategies and progress towards targets and sub-targets. Members of Group Management also participate in specific steering groups and steering committees that provide more frequent strategic guidance and oversight on sustainability and responsible business matters.

Steering Groups and Steering Committees

Led by
Business Risk Committee	Chief Financial Officer and Chief Legal Officer	Committee for Group Compliance	Chief Legal Officer	Group Enterprise Security and Privacy Board
Chief Financial Officer	Product Security Board	Head of Group Function Technology	Global People Leadership Team	Director of People
Global Occupational Health and Safety Board	Director of Marketing and Communications

The President and CEO of Ericsson is a member of the European Round Table, where Ericsson works to enable advanced connectivity to facilitate digitalization, productivity, and competitiveness.

---

Production Facilities and Distribution Hubs	Production Facilities	Hubs	Sites
1. Borås	7. Hsinchu City	13. Suzhou (2)	19. Tlaxcala
2. Dallas	8. Kuala Lumpur	14. Tainan City	20. Venlo
3. Dubai	9. Nanjing	15. Tallinn	21. Wuxi
4. Duisburg	10. Penang	16. Tczew
5. Guadalajara	11. Pune	17. Timisoara
6. Hongkong	12. São José dos Campos	18. Tiszaújváros
Third-party facilities	Component

---

Illustration of Value Chain:

• Global Electronics Manufacturing
• Direct Suppliers
• Own Operations
• Direct Customers
• End-Users and Consumers
• Trade in minerals and materials
• Manufacturing of electronic components and hardware
• Communication service providers
• Developers and programmers
• Smelting plants and refineries
• Raw materials
• Field services
• Private and public companies
• Users of communication services
• Production facilities and distribution hubs
• IT and software
• Processing and storage in the cloud
• Production facilities
• – Networks
• Hubs
• – Cloud Software and Services
• Sites
• – Enterprise Wireless Solutions and Global Communications Platform
• 1. Borås
• 7. Hsinchu City
• 13. Suzhou (2)
• 19. Tlaxcala
• 2. Dallas
• 8. Kuala Lumpur
• 14. Tainan City
• 20. Venlo
• 3. Dubai
• 9. Nanjing
• 15. Tallinn
• 21. Wuxi
• 4. Duisburg
• 10. Penang
• 16. Tczew
• 5. Guadalajara
• 11. Pune
• 17. Timisoara
• 6. Hongkong
• 12. São José dos Campos
• 18. Tiszaújváros
• Third-party facilities
• Component# Hållbarhetsredovisning

Ericsson 2024

Ersättningsrapport

Bolagsstyrningsrapport

Finansiell rapport

Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Chefen för koncernfunktionen Technology är ledamot i ITU:s/UNESCO:s 1) bredbandskommission för hållbar utveckling, som tar fram och förespråkar policyrekommendationer för att främja bredbandsuppkoppling och digital inkludering.

Riskhantering

Ericsson har inrättat en kommitté för affärsrisker, Business Risk Committee, där finansdirektören och chefsjuristen gemensamt leder kommittén. Den fungerar som ett forum för eskalering och övervakning av risker och stärker ledningens förmåga att fatta beslut om hur väsentliga risker ska hanteras på koncernnivå. Business Risk Committee tillämpar ett arbetssätt som bygger på ”utökad granskning” vid utvärdering och förebyggande av den här typen av risker, och Bolaget implementerar en rad riskhanteringsåtgärder, till exempel förstärkt avtalsskydd, ändringar av verksamhetens omfattning eller karaktär eller beslut om att på ett ansvarsfullt sätt lämna relevanta jurisdiktioner eller väsentliga kundrelationer.

Operativ ledning

Det operativa ansvaret för att förvalta, utveckla och implementera strategier, policyer, styrdokument, mål och processer relaterade till miljömässig hållbarhet, mänskliga rättigheter, samhällspåverkan samt hälsa och säkerhet på arbetsplatsen ligger hos specialiserade enheter som rapporterar till marknads- och kommunikationsdirektören. Strategier som rör Ericssons egen arbetskraft utvecklas av Group People Leadership Team, som rapporterar till personaldirektören.

Ericssons Compliance Office, som rapporterar till chefsjuristen, övervakar globala frågor om regelefterlevnad och bidrar till att främja en kultur av integritet och etiska affärsmetoder. Denna avdelning hanterar viktiga områden för regelefterlevnad, inklusive efterlevnad av den affärsetiska koden, antikorruption, samt lagar och regler gällande bedrägeri och intressekonflikter. Dessutom erbjuds stöd till den lokala verksamheten inom samtliga affärsområden och regionala försäljningsorganisationer, för att säkerställa efterlevnaden av Bolagets värderingar och standarder för regelefterlevnad, samt för att integrera och säkerställa att dessa följs i den dagliga verksamheten.

Ansvaret för att integrera hållbarhetsfrågor i hanteringen av leverantörskedjan ligger hos Ericssons inköpsavdelning, som rapporterar till direktören för en koncerngemensam funktion med ansvar för den globala operativa verksamheten. Ansvaret för att genomföra strategier och implementera processer ligger hos koncernfunktionerna, affärsområdena och de regionala försäljningsområdena, ofta i tvärfunktionella samarbeten.

Ledningssystem

Ericsson har ett globalt ledningssystem som beskrivs närmare på sidan 19 i bolagsstyrningsrapporten. Bolagets ledningssystem för miljö, hälsa och säkerhet samt informationssäkerhet är certifierade enligt ISO 14001, ISO 45001 respektive ISO 27001. Identifiering och hantering av risker kopplade till miljö, samhällsansvar och ansvarsfullt företagande är en integrerad del av koncernens ramverk för riskhantering (Enterprise Risk Management, ERM), som utgör en del av koncernens ledningssystem. Det finns även särskilda ramverk för riskhantering som är anpassade till det övergripande ERM-ramverket och som omfattar specifika riskområden, såsom antikorruption, miljö, hälsa och säkerhet samt informationssäkerhet.

Samlad kunskap och kompetens om hållbarhetsfrågor

Styrelsen och koncernledningen har tillgång till interna experter på områden som klimatförändringar, energi och cirkularitet, sociala frågor som mänskliga rättigheter, hälsa och säkerhet, likabehandling och lika möjligheter för alla, samt frågor om ansvarsfullt företagande, till exempel bekämpning av mutor och korruption. Under 2024 inleddes ett riktat utbildningsprogram för styrelsen, med fokus på bland annat utvecklingen av regelverket kring hållbarhetsfrågor, inklusive reglering av både rapportering och krav på tillbörlig aktsamhet i hållbarhetsfrågor (due diligence).

Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av styrelsen och koncernledningen

Hållbarhetsfrågor som behandlas av styrelsen

Styrelsen tar cybersäkerhetsrisker i beaktning som en del av dess riskövervakande roll och har delegerat den specifika tillsynen av cybersäkerhetsrisker till kommittén för Audit and Compliance som regelbundet informeras om cybersäkerhetsfrågor av Chief Security Officer. Kommittén fick även regelbundna rapporter om regelefterlevnadsrelaterade frågor från chefsjuristen och chefen för Compliance Office and Investigations, inklusive frågor som rör bekämpning av mutor och korruption. Chefen för Compliance Office and Investigations rapporterade också regelbundet till kommittén för Audit and Compliance om effektiviteten i programmet för etik och regelefterlevnad. Detta inkluderar information om bekräftade eller misstänkta allvarliga överträdelser av den affärsetiska koden, lärdomar från resultat av undersökningar och avhjälpande aktiviteter, identifiering av återkommande misslyckanden, samt nya risker och utmaningar i den juridiska och regulatoriska miljön. Under året informerades kommittén för Audit and Compliance även vid två tillfällen om utvecklingen av Ericssons processer för hållbarhetsrapportering.

Hållbarhetsfrågor som behandlas av koncernledningen

Kopplat till det redan godkända målet om nettonollutsläpp utvärderade en grupp högre chefer förslaget om en mer detaljerad övergångsplan till nettonollutsläpp. Planen godkändes därefter av koncernledningen.

Global Occupational Health and Safety Board, som leds av marknads- och kommunikationsdirektören, sammanträdde flera gånger under året för att gå igenom dödsfall och allvarligare tillbud. Personaldirektören fick regelbundna uppdateringar om hur arbetet med Bolagets mål att främja en diversifierad sammansättning av anställda fortskrider, och presenterade dessa resultat för koncernledningen. Business Risk Committee sammanträdde regelbundet för att ta upp frågor om väsentliga risker, inklusive frågor som rörde försäljningsmöjligheter med potentiellt förhöjda risker relaterade till mänskliga rättigheter. Koncernledningen fick vid flera tillfällen uppdateringar om etik- och reglerefterlevnadsrelaterade frågor från chefsjuristen och chefen för Compliance Office and Investigations, inklusive frågor som rör bekämpning av mutor och korruption samt programmet för etik och regelefterlevnad.

Koncerngemensamma policyer som är relevanta för hållbarhetsfrågor

Policydokumenten nedan utgör de grundläggande styrdokumenten för Ericssons hantering av väsentliga hållbarhetsrelaterad påverkan, risker och möjligheter. Den affärsetiska koden godkänns av styrelsen, medan uppförandekoden för affärspartners samt koncernövergripande policyer godkänns av VD och koncernchef.

Affärsetisk kod

Ericssons affärsetiska kod är en viktig pelare i Bolagets styrning som anger förväntningar, principer och krav på medarbetarna när de bedriver affärsverksamhet. Den affärsetiska koden fungerar som ett ramverk för etiskt beslutsfattande och vägleder anställda när de fattar beslut och hanterar risker i arbetet med kollegor, kunder, partners samt andra intressenter, och finns tillgänglig på över 40 språk på Bolagets hemsida och intranät. Särskilda bestämmelser i den affärsetiska koden som är relevanta för väsentlig hållbarhetsrelaterad påverkan, risker och möjligheter ingår i delavsnitten i hållbarhetsredovisningen.

Uppförandekod för affärspartners

Uppförandekoden för affärspartners beskriver förväntningarna på Ericssons affärspartners, inklusive Bolagets leverantörer, inom områden som affärsetik och antikorruption, arbetsrätt och mänskliga rättigheter, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen samt miljö och klimatförändringar. Den bygger på Responsible Business Alliance uppförandekod och FN:s Global Compacts 10 principer, men omfattar även särskilda krav som Ericsson ställer. Koden ingår i standardavtal med leverantörer och är ett bindande krav för alla affärspartners och finns tillgänglig på flera språk på Bolagets hemsida. Ericssons affärspartner förväntas se till att deras leverantörer och underleverantörer också följer uppförandekoden eller andra överenskomna likvärdiga standarder och följa upp hur dessa efterlevs. Eftersom uppförandekoden är en del av standardavtalen med leverantörerna kan leverantörer som inte följer denna få sina avtal uppsagda. Särskilda bestämmelser i uppförandekoden som är relevanta för väsentlig hållbarhetsrelaterad påverkan, risker och möjligheter ingår i relevanta delavsnitt i hållbarhetsredovisningen.

Hållbarhetspolicy

I hållbarhetspolicyn anges Bolagets grundläggande principer för miljömässig hållbarhet. Policyn beskriver Ericssons ambition att använda livscykelanalyser för att fastställa Bolagets betydande miljöaspekter samt att Bolaget ska bedöma miljöpåverkan från informations- och kommunikationsteknik, minska negativ miljöpåverkan från den egna verksamheten och vidta försiktighetsåtgärder i samband med miljöutmaningar.

Hållbarhetsrelaterade styrgrupper och styrkommittéer
| Hållbarhetsrelaterade styrgrupper och styrkommittéer | | | |
|---|---|---|---|
| Kommittén för Audit and Compliance | Finanskommittén | Kompensationskommittén | Kommittén för Enterprise Business and Technology |
| Koncernledningen | Styrelsen | Marknadsområden | Koncernfunktioner | Affärsområden |

Styrelsens sammansättning
| Sammansättning | Oberoende 3) % | Kvinnor | Män | Oberoende | Icke-oberoende |
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelseledamöter valda av aktieägarna 1) | 22 | 78 | 67 | 33 | |
| Arbetstagarrepresentanter 2) | 33 | 67 | 0 | 100 | |
| Totalt | 25 | 75 | 50 | 50 | |

1) Baserat på antalet styrelseledamöter per den 31 december 2024.
2) Ej inräknat suppleanter för arbetstagarrepresentanter.
3) Baserat på definitionen i Svensk kod för bolagsstyrning.

Allmänna upplysningar, forts.

1) Internationella teleunionen/Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco).

13 Ericsson 2024# Allmänna upplysningar, forts.

Uttalande avseende företag och mänskliga rättigheter

Uttalandet tydliggör Ericssons åtaganden för mänskliga rättigheter och hur dessa åtaganden förväntas omsättas i praktiken. Det säger att Ericsson har åtagit sig att respektera de internationellt erkända mänskliga rättigheter som anges i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet. I linje med detta har Ericsson har som mål att införliva FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP) i hela sin verksamhet. Uttalandet säger att Ericsson ska genomföra tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter, vilket bland annat innefattar att identifiera och bedöma tydliga risker och konsekvenser, vidta åtgärder för att undvika att orsaka eller bidra till negativ påverkan på mänskliga rättigheter, etablera och upprätthålla effektiva klagomålsmekanismer, underlätta eller samarbeta för tillgång till möjligheter till rättslig prövning, samt samarbeta och samråda med medarbetare och andra intressenter för att identifiera och bedöma specifika människorättsrisker och säkerställa ständiga förbättringar av Ericssons arbete med respekt för mänskliga rättigheter.

Integration av hållbarhetsrelaterade kriterier i rörlig ersättning

Hållbarhetsrelaterade prestationskriterier ingår i den aktiebaserade långsiktiga rörliga ersättningen till koncernledningen och deras direktrapporterande chefer. Utformningen av programmet för långsiktig rörlig ersättning beskrivs i detalj i not G3 i koncernens finansiella rapport. Av prestationskriterierna baseras 5 % på den årliga måluppfyllelsen för att minska utsläppen av växthusgaser i Scope 1, Scope 2 och utsläppskategorin tjänsteresor i Scope 3, vilket är i linje med Bolagets plan för att nå sitt utsläppsminskningsmål till 2030. Ytterligare 5 % av de viktade prestationskriterierna baseras på den årliga måluppfyllelsen för att öka andelen kvinnliga chefer inom Ericsson genom en meritbaserad urvalsprocess, i linje med Bolagets policy att säkerställa tillgång och möjligheter för alla, och i enlighet med antidiskrimineringslagar, som diskuteras i avsnitten om Likabehandling och lika möjligheter för alla i denna rapport.

Ericsson har också årliga planer för kontantbaserad kortsiktig rörlig ersättning som omfattar kriterier kopplade till ansvarsfullt företagande. Kortsiktig rörlig ersättning till koncernledningen och direktrapporterande chefer innehåller kriterier som är kopplade till utbildning i regelefterlevnad, hantering av tredje parter, hantering av rapporterade regelefterlevnadsöverträdelser och andra faktorer knutna till Bolagets program för etik och regelefterlevnad. Underprestation i förhållande till dessa kriterier kan minska utbetalningen av kortsiktig rörlig ersättning med upp till 100 %. Dessutom kan alla medarbetare som är berättigade till kortsiktig rörlig ersättning helt eller delvis nekas utbetalning om de agerar i strid med Ericssons affärsetiska kod.

Kompensationskommittén granskar och förbereder styrelsens förslag till årsstämman avseende programmet för långsiktig rörlig ersättning och liknande program, samt godkänner målnivåer för utbetalningar av kortsiktig rörlig ersättning till koncernledningen förutom VD och koncernchef. Mer information om Ericssons ersättningssystem finns i ersättningsrapporten.

Redogörelse för tillbörlig aktsamhet

Bilaga III innehåller referenser till var i hållbarhetsredovisningen Ericsson beskriver hur de centrala delarna av tillbörlig aktsamhet för människor och miljö har tillämpats.

Riskhantering och intern kontroll avseende hållbarhetsrapportering

Under 2024 har Ericsson inlett ett arbete för att stärka sin riskhantering och interna kontroll avseende hållbarhetsrapportering, som en del av arbetet med att förbereda sig för nya lagstadgade upplysningskrav i Europa. Detta arbete har haft fokus på tre huvudsakliga områden:

1. Revidering av Bolagets hållbarhetsrelaterade redovisningsprinciper och styrdokument.
2. Granskning av utvalda redovisningsprocesser av den interna kontrollfunktionen för att bedöma rapporteringsrisker och föreslå riskreducerande åtgärder. De huvudsakliga risker som identifierats är kopplade till komplexiteten i flera av de mätetal som ingår i hållbarhetsredovisningen. Dessa mätetal är dessutom beroende av en mängd olika uppgifter, varav vissa i sin tur är beroende av externa källor som Ericsson har svårt att verifiera huruvida de är korrekta och fullständiga.
3. Implementering av mjukvara specifikt ämnad för rapportering i syfte att minska den manuella hanteringen av komplexa data från flera olika källsystem.

För att bygga vidare på de framsteg som gjordes under 2024 kommer fokus framåt att ligga på att använda IT för automation av rapportprocessen och utformningen av relaterade kontroller, samt att införa självutvärderingar och oberoende tester av kontroller avseende mätetal med en hög komplexitet och risk, bland annat mätetal som är beroende av information inhämtad från värdekedjan.

Intressenters intressen och synpunkter

Ericsson för en kontinuerlig dialog med intressenter som påverkas eller potentiellt kan påverkas av Bolagets verksamhet för att förstå deras intressen och synpunkter om hållbarhetsfrågor, inklusive negativ påverkan som är relevant för dem. Ericsson interagerar även med andra intressentgrupper i sitt ekosystem för att förstå deras intressen och synpunkter om Ericsson och Bolagets hållbarhetsrelaterade påverkan, risker och möjligheter.

Tabellerna nedan innehåller exempel på intressentdialoger som ägt rum under det senaste året och de viktigaste ämnen som behandlats. Intressenternas synpunkter ligger till grund för Ericssons process för tillbörlig aktsamhet och den väsentlighetsbedömning som beskrivs mer i detalj på följande sidor.

Berörda intressenter	Kanaler för intressentdialoger	Frågor i fokus
Den egna arbetskraften	Engagemanget sker både direkt och indirekt genom: – Företagsomfattande årliga medarbetarundersökningar. – Resursgrupper öppna för alla medarbetare. – Dialoger med arbetstagarorganisationer i de länder där sådana finns. – Riktade landsbesök, under 2024 till Ericssons verksamhet i Indien.	– Medarbetarnöjdhet och uppfattningar om arbetsmiljön och företagskulturen. – Medarbetarnas hälsa, säkerhet och välbefinnande. – Likabehandling och lika möjligheter för alla. – Arbetsvillkor, ersättningar och förmåner.
Arbetstagare i värdekedjan	Engagemanget sker både direkt och indirekt genom: – Leverantörsrevisioner som inkluderar intervjuer av anställda. – Deltagande i organisationer som kan betraktas som språkrör för arbetstagare i värdekedjan, särskilt när det gäller mänskliga rättigheter och arbetsrätt, till exempel Responsible Business Alliance (RBA) och Shift Business Learning Program.	– Arbetsvillkor och arbetstagarnas rättigheter. – Arbetstagarnas hälsa och säkerhet.
Berörda samhällen, konsumenter och slutanvändare	Dialogerna sker främst genom deltagande i organisationer som kan betraktas som språkrör för dessa grupper av intressenter, till exempel: – Global Network Initiative. – FN:s B-Tech Project. – Business Network on Civic Freedoms and Human Rights Defenders.	– Yttrandefrihet och rätten till personlig integritet inom IKT-sektorn. – Tillämpning av UNGP inom IKT-sektorn. – Skydd av personer som försvarar medborgerliga friheter och mänskliga rättigheter. – Verksamhet i konfliktområden och högriskländer.

Övriga intressenter	Exempel på intressentdialoger	Frågor i fokus
Kunder	– Enskilda kundmöten och dialoger. – Kunders ESG-utvärderingar. – Gemensam forskning och utveckling.	– Energiprestanda i produktportföljen och cirkularitet. – Produktsäkerhet och kvalitet. – Branschens och digitaliseringens roll i samhället. – Leverantörshantering med fokus på arbetsvillkor, arbetstagarrättigheter samt hälsa och säkerhet.
Investerare och analytiker	– Dialog med enskilda investerare. – Analytikermöten och förfrågningar. – ESG-utvärderingar och rankingar.	– Affärsetik och antikorruption. – Bolagsstyrning. – Energiprestanda i produktportföljen och cirkularitet. – Leverantörshantering med fokus på arbetstagarrättigheter och arbetsvillkor.
Leverantörer	– Leverantörsutvärderingar och revisioner. – Utbildning, seminarier och workshoppar för leverantörer. – Dialoger som en del av Ericssons arbete med leverantörernas klimatmål.	– Affärsetik och antikorruption. – Arbetstagarrättigheter och arbetsvillkor samt hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. – Konfliktmineraler och spårbarhet för material och produkter. – Ericssons miljö- och klimatrelaterade krav.
Civilsamhället, internationella institutioner och icke-statliga organisationer	– Partnerskap med – UNICEF/UNHCR/FN:s livsmedelsprogram. – FN:s B-Tech Project. – Världshälsoorganisationen (WHO). – ITU:s bredbandskommission för hållbar utveckling. – Exponential Roadmap Initiative. – Global Child Forum.	– Användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) för att begränsa klimatförändringar. – Påverkan på miljö och mänskliga rättigheter inom IKT-sektorn. – Digital inkludering, utbildning och uppkopplingsmöjligheter. – Företagsdonationer, volontärarbete och humanitära hjälpinsatser. – Radiovågor och hälsa.

Akademi och näringsliv

• Gemensam forskning och forskningsfinansiering.
• Utveckling av teknologiinriktade läroplaner.
• Deltagande i standardiseringsorgan.
• Medlemskap i branschorganisationer.
• Användning av IKT-teknik för att motverka klimatförändringar.
• Radiovågor och hälsa.
• Miljöpåverkan från IKT-sektorn.

Process för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter

Under 2023 genomförde Ericsson sin senaste väsentlighetsanalys för att öka förståelsen för Bolagets väsentliga påverkan, risker och möjligheter ur ett hållbarhetsperspektiv. Väsentlighetsanalysen omfattade koncernens egen verksamhet samt Bolagets uppströms och nedströms värdekedja. Fokus var på leverantörskedjan för elektroniktillverkning vid analysen av uppströms påverkan. Analysen gjordes på global nivå, men med fokus på de länder och regioner där Bolaget har ett betydande antal anställda, leverantörer och kunder. Bolagets närvaro i områden med en känd förhöjd risk för brott mot mänskliga rättigheter och undermåliga arbetsvillkor beaktades också.

Analysen genomfördes i följande faser:

1. Bruttolista med hållbarhetsfrågor
   • Informationsinsamling och jämförelse/benchmarking
   • Befintliga processer för tillbörlig aktsamhet
   • Allmän återkoppling från intressenter
   • Interna ämnesexperter
   • Referensgrupp med högre chefer
   • Externa ämnesexperter inom mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter
   • Koncernledning
   • Styrelsekommittén för Audit and Compliance
2. Initial bedömning och hypoteser
3. Intern intressentvalidering
4. Extern intressentvalidering
5. Översyn och godkännande

1. Bruttolistan med ämnen och frågor kopplade till miljö, sociala faktorer och styrning (ESG) som omfattades av analysen sammanställdes baserat på olika rapporteringsramverk för ESG, kompletterat med benchmarking av frågor som omfattas av ESG-rapporteringen hos andra bolag i branschen eller Ericssons kunder, samt ämnen och frågor som omfattas av ESG-utvärderingar som utförs och tillhandahålls av olika ratinginstitut.

2. Efter att ha sorterat ut frågor som inte hade någon uppenbar koppling till Ericsson och dess värdekedja analyserades de återstående frågorna mer i detalj för att identifiera faktisk och potentiell negativ och positiv påverkan, samt faktiska och potentiella finansiellt väsentliga risker och möjligheter. Ericssons nuvarande förståelse för sin påverkan, risker och möjligheter, baserat på Bolagets referensgranskade forskning om miljöpåverkan av dess produkter och lösningar, befintliga processer för tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter, riskhanteringsramverk samt pågående intressentdialoger, inarbetades i denna fas av bedömningen. Ytterligare informationskällor som användes var bland annat extern vetenskaplig forskning, rapporter från branschorganisationer och icke-statliga organisationer, tredjepartsapplikationer för ESG-riskbevakning, resultat från medarbetarundersökningar, resultat från genomförda leverantörsrevisioner, interna riskbedömningar och information om ärenden som rapporterats via Ericsson Compliance Line. I analysen har resultaten från tidigare genomförda analyser av klimatscenarier beaktats. Metoden och resultaten av dessa beskrivs närmare i avsnitt E1. Negativ påverkan bedömdes utifrån allvarlighetsgrad (storlek, omfattning och återställbarhet) och positiv påverkan bedömdes utifrån storlek och omfattning. Avseende potentiell påverkan beaktades också sannolikheten för att denna uppstår. Vid bedömningen av påverkan nedströms i värdekedjan, som rör kunder och slutanvändare, beaktades påverkan med koppling till Ericssons produktportfölj. Påverkan som uppstår inom kundernas verksamhet eller värdekedja, men som inte har någon eller har en mycket liten koppling till Ericssons produkter, lösningar eller teknik, har inte ansetts relevanta att ta med i analysen. Inledningsvis användes numeriska skalor för att kvantifiera storlek, omfattning och återställbarhet i analysen av alla typer av konsekvenser. Dock var de tröskelvärden som användes för att bedöma om en fråga skulle anses vara väsentlig eller inte i stor utsträckning kvalitativa och omfattade olika grader av subjektiva och professionella bedömningar. Risker och möjligheter bedömdes baserat på deras storlek och sannolikheten för att de ska inträffa. I de fall då det var relevant togs befintliga slutsatser och tröskelvärden som används i Ericssons riskhanteringsprocess med i bedömningen. Det bör dock noteras att även dessa faktorer innefattar betydande subjektivitet och bedömningar av Bolaget.

3. De preliminära resultaten gicks igenom av Bolagets ämnesexperter inom respektive område, samt av representanter från affärs- och marknadsområdena, för att validera resultatet av väsentlighetsanalysen och för att sprida kunskap om påverkan, risker och möjligheter inom Bolaget. Resultatet har gicks igenom och förhandsgodkändes av en grupp högre chefer som representerade olika delar av koncernen.

4. En ideell organisation med expertis inom mänskliga rättigheter rådfrågades för att granska identifierad påverkan relaterad till mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter. Syftet med denna genomgång var att få återkoppling från ämnesexperter utanför Bolaget. Även om organisationen inte är en berörd intressent kunde den lyfta fram sådan påverkan som berörda intressenter kan tänkas förvänta sig ska analyseras och hanteras. Denna granskning resulterade inte i några väsentliga förändringar av de ursprungliga slutsatserna.

5. De konsoliderade resultaten granskades och godkändes av koncernledningen och styrelsens kommitté för Audit and Compliance.

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter i förhållande till strategi och affärsmodell

Tabellen nedan ger en översikt över Ericssons väsentliga hållbarhetsrelaterade påverkan, risker och möjligheter och var dessa uppstår, eller kan uppstå, i värdekedjan. Analysen omfattade risker och möjligheter, men dessa måste analyseras vidare och inkluderas i andra affärsprocesser för att uppnå en mer förfinad analys av deras potentiella ekonomiska konsekvenser, samt för att säkerställa att de framgent behandlas på samma sätt som andra riskfaktorer. Mer detaljerade beskrivningar av identifierad påverkan, risker och möjligheter samt Ericssons policyer och åtgärder för att hantera dessa finns i de ämnesspecifika avsnitten i denna rapport.

Presentationen ovan har reviderats något för att ge en tydligare och mer sammanfattande översikt över väsentlig påverkan, risker och möjligheter, men bedömningsresultaten har inte förändrats jämfört med föregående redovisningsperiod. Den påverkan som är mest unik för Ericsson och Bolagets värdekedja är socioekonomiska påverkan av IKT och digital utbildning, vilket beskrivs närmare i avsnitt S3. Ericssons påverkan när det gäller yttrandefrihet och rätten till personlig integritet skiljer sig också från många andra företag, eftersom den främst är kopplad till hur ett potentiellt missbruk av Bolagets teknik kan påverka slutanvändarens rättigheter negativt, vilket beskrivs närmare i avsnitt S4.

Väsentliga hållbarhetsfrågor	Påverkan sker	Uppströms, utökad leverantörskedja	Den egna verksamheten	Nedströms, kunder och slutanvändare	Potentiella risker och möjligheter	Mer information i avsnitt
Miljö
Klimatförändringar och energiförbrukning		x	x	x		E1
Luftföroreningar		x	x	x		E2
Ämnen som inger betänkligheter och mycket stora betänkligheter		x	x			E2
Vattenresurser		x	x			E3
Naturresurser och cirkularitet		x	x			E5
Samhällsansvar
Talangutveckling			x			S1
Balans mellan arbete och fritid			x			S1
Hälsa och säkerhet			x	x		S1, S2
Likabehandling och lika möjligheter för alla			x			S1, S2
Arbetstagares rättigheter och arbetsvillkor		x	x			S1, S2
Tvångs- och barnarbete		x				S2
Adekvata bostäder		x				S2
Teknik-etik			x	x		S3
Samhällsengagemang och beredskapsinsatser			x	x		S3
Socioekonomiska påverkan av IKT och digital utbildning			x	x		S3
Yttrandefrihet och rätt till respekt för privatlivet			x	x		S4
Ansvarsfulla marknadsföringsmetoder			x	x		S4
Styrning
Korruption och mutor		x	x	x		G1
Konkurrenshämmande förfaranden			x	x		G1
Leverantörsrelationer och betalningsvillkor		x				G1
Dataintegritet och cybersäkerhet		x	x	x		G1
Politiskt engagemang och opinionsbildning			x			G1

---

Väsentliga hållbarhetsfrågor	Påverkan sker	Uppströms, utökad leverantörskedja	Den egna verksamheten	Nedströms, kunder och slutanvändare	Potentiella risker och möjligheter
Klimatförändringar och energi		1)

1) Ericsson Mobility Report 2021.
2) Malmodin & Bergmark (2015), Exploring the effect of ICT solutions on GHG emissions in 2030, Atlantis Press

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter

Ericsson har identifierat väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterade till klimatförändringar uppströms och nedströms i värdekedjan samt i den egna verksamheten. Informations- och kommunikationstekniksektorn (IKT) står för en relativt liten andel av de globala utsläppen av växthusgaser, och utsläppen härrör främst från sektorns energiförbrukning. För närvarande uppstår den övervägande delen av växthusgasutsläppen nedströms i Ericssons värdekedja, cirka 90 % under de senaste åren, främst från elförbrukning i användningsfasen av sålda produkter, främst mobilnät som säljs till kunder. Utsläpp uppströms i värdekedjan utgör cirka 10 % av värdekedjans totala utsläpp, och kommer från både utvinning och förädling av resurser, tillverkning samt transporter. Denna andel förväntas dock öka på medellång till lång sikt i takt med att alltmer förnybar energi används nedströms i värdekedjan, vilket minskar utsläppen från den energi som de sålda produkterna använder.# E1 Klimatförändringar

Utsläpp från Ericssons direkta verksamhet (Scope 1 och 2) utgör mindre än 1 % av Ericssons totala koldioxidavtryck, men anses ändå vara en väsentlig påverkan eftersom alla sektorer i ekonomin behöver minska sina utsläpp för att de globala överenskommelserna gällande begränsning av klimatförändringarna ska kunna nås. I samband med utbyggnaden av varje ny generations mobilnät (2G, 3G, 4G och 5G) har ny utrustning introducerats, vilket över tid har ökat den totala energiförbrukningen inom de olika mobilnäten. Ökningen har legat på samma nivåer för respektive mobilnätsgeneration. Ericssons egen forskning 1) visar att det är installationen av ny utrustning vid utbyggnad av nya generationer av mobilnät som har drivit på den ökade energianvändningen, vilket återspeglas i en ökande täckningsgrad av befolkningen som omfattas av flera mobilnätgenerationer. Datatrafiken påverkar kapacitetsbehovet i mobilnäten. Ökningen av energiförbrukningen är dock mindre än ökningen av datatrafik.

Samtidigt som IKT-sektorn måste hantera sitt eget koldioxidavtryck kan sektorn också spela en viktig roll i att möjliggöra för andra branscher att minska sina koldioxidutsläpp. Många av de lösningar som behövs inom andra branscher för att minska utsläppen, som ledningssystem och smarta mätare i byggnader, smarta elnät, telematik samt lagrings- och lagerhanteringslösningar för företag, är alla beroende av IKT-lösningar och infrastruktur för att fungera. Ericssons egen forskning från 2015 2) som har expertgranskats indikerar att IKT-lösningar har potential att möjliggöra en minskning av koldioxidutsläppen med upp till 15 % i andra sektorer fram till 2030, och till och med mer om man inkluderar potentialen hos 5G och sakernas internet (IoT).

Under 2021 analyserade Ericsson potentiella klimatrelaterade risker och möjligheter med hjälp av två olika scenarier: ”Net Zero 2050” och ”Current Policies”. De viktigaste slutsatserna av denna analys presenteras nedan. En sammanfattning av analysmetoden och antaganden inom ramen för de två scenarierna som har använts finns i slutet av detta avsnitt. Resultaten av scenarioanalysen har använts i Ericssons väsentlighetsanalys när väsentliga klimatrelaterade risker och möjligheter har identifierats. Under 2025 planerar Ericsson att genomföra ytterligare bedömningar av fysiska klimatrelaterade risker i syfte att ytterligare fördjupa sin förståelse för exponering mot sådana risker.

Ökad efterfrågan på energieffektiva mobilnät (möjlighet – produkter och tjänster)

I Net Zero 2050-scenariot bidrar både utsläppsminskningsmål och högre energipriser till att leverantörerna av kommunikationstjänster vidtar ytterligare åtgärder för att förbättra energiprestandan i mobilnäten. Kombinationen av dessa två faktorer ger Ericsson möjligheter att bredda sitt utbud av energieffektiva mobilnätlösningar på kort, medellång och lång sikt.

Möjliggöra utsläppsminskningar hos andra företag (möjlighet – marknader)

I takt med att mer utsläppsintensiva branscher – som kraftbolag, allmännyttiga bolag inom vatten och avfallshantering, transporter och tillverkning – påskyndar sitt arbete för att minska sina utsläpp i Net Zero 2050-scenariot, görs betydande investeringar för att nå målen för utsläppsminskningar. Många av dessa investeringar, såsom användningen av smarta elnät och privata nät, är avhängiga av IKT-lösningar, vilket skapar stora möjligheter för Ericsson att erbjuda sina kommunikationslösningar till dessa branscher på medellång till lång sikt.

Ökad efterfrågan på produkter med lägre inbäddade utsläpp (möjlighet – produkter och tjänster)

Priset på koldioxidutsläpp stiger betydligt i Net Zero 2050-scenariot. Samtidigt ökar Ericssons kunder i snabb takt andelen förnybar energi som används för att driva näten, vilket innebär att den relativa andelen av deras uppströms utsläpp. För att hantera dessa inbäddade och alltmer kostsamma uppströms utsläpp förväntas efterfrågan på produkter som tillverkas av material och genom produktionsprocesser med lägre utsläppsintensitet öka. Detta kan innebära nya affärsmöjligheter för Ericsson på medellång till lång sikt.

Ökade kostnader till följd av prissättningen på koldioxidutsläpp (omställningsrisk – policy)

I Net Zero 2050-scenariot ökar priset på koldioxidutsläpp, vilket leder till ökade kostnader för leverantörer med höga utsläpp i Ericssons värdekedja på medellång till lång sikt. Detta skulle kunna innebära ökade varukostnader för Ericsson, vilket skulle kunna påverka lönsamheten, förutsatt att de uppströms utsläppen förblir oförändrade och att kostnaderna inte kan föras vidare till Ericssons kunder.

Störningar orsakade av extrema väderförhållanden (akuta fysiska risker)

Enligt scenariot ”Current Policies”, ökar frekvensen av och intensiteten hos extrema väderförhållanden, samtidigt som även förekomsten av översvämningar utmed kuster och floder ökar på lång sikt. Detta innebär förhöjda risker för avbrott i verksamheten och för skador på lager och anläggningstillgångar vid anläggningar för outsourcad produktion och vid Ericssons egna anläggningar, till exempel produktionsanläggningar och IT-center.

Affärsmodellens motståndskraft mot klimatförändringarnas konsekvenser

Ericssons nuvarande strategi och affärsmodell bedöms som relativt motståndskraftig mot de fysiska och omställningsrelaterade konsekvenserna av klimatförändringarna jämfört med andra branscher som har höga utsläpp, eller branscher som är mer direkt exponerade för risker som orsakas av kroniska klimatförändringar. Utsläppsminskningar i Ericssons egen verksamhet bedöms vara möjliga att uppnå utan betydande förändringar av den underliggande affärsmodellen. Efterfrågan på mobilnät och uppkopplingslösningar drivs inte i första hand av klimatrelaterade faktorer.

Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna

Uppförandekod för affärspartners

Uppförandekoden för affärspartners kräver att Ericssons affärspartners, inklusive leverantörer, utvecklar och implementerar planer och mål för att minska sina utsläpp av växthusgaser. Affärspartners måste anta, och offentliggöra, sina utsläppsminskningsmål som ska vara i linje med det vetenskapligt baserade 1,5 C-gradersmålet och aktivt arbeta för att uppnå dem, vilket innebär att de på årsbasis måste rapportera om framsteg de har gjort mot dessa mål.

Ericsson har ytterligare miljökrav för leverantörer av hårdvarukomponenter och -produkter, byggnadsarbeten, transporter samt fältunderhåll och nätutbyggnad, liksom för leverantörer med förhöjda miljö- risker, där verksamheten i stor utsträckning påverkar miljön. Dessa anger att om energiförbrukning eller utsläpp av växthusgaser identifieras som betydande miljöaspekter måste leverantören beräkna sitt koldioxidavtryck med hjälp av GHG-protokollet för sina utsläpp i Scope 1, Scope 2 och, om tillämpligt, Scope 3. För ytterligare information om policyer, inklusive information om Ericssons hållbarhetspolicy som gäller för den egna verksamheten, se avsnittet Allmänna upplysningar.

Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna

Ericsson har ett mål om nettonollutsläpp i värdekedjan till 2040 och som validerats av Science Based Targets Initiative (SBTi) att vara i linje med 1,5-gradersmålet. Det innefattar ett mål på kort sikt att minska de totala utsläppen i värdekedjan med 50 % till 2030, jämfört med basåret 2020. Det finns mer detaljerad information om dessa mål nedan. De viktigaste åtgärderna som Bolaget planerar att vidta för att nå dessa mål beskrivs nedan.

Scope 1 – direkta utsläpp

– Ericsson strävar efter att ersätta sin servicefordonsflotta, bestående av bilar med förbränningsmotorer, med en utsläppssnål bilflotta och att minska den totala storleken på fordonsflottan. Vissa marknader förväntas ställa om snabbare än andra på grund av skillnader i tillgången på fordon med låga eller inga avgasutsläpp och andra marknadsförhållanden. Dessutom finns det planer på att öka täckningen och användningen av flottstyrningssystem samt telematik för att optimera användningen av fordonen.

– Utsläppsminskningar från stationär förbränning baseras på planer att förflytta vissa verksamheter till anläggningar med tillgång till fjärrvärme, vilket skulle minska utsläppen från lokal uppvärmning. Ytterligare minskningar kan också uppnås genom att ersätta gaspannor med elektriska system där så är möjligt.

– Genom att använda köldmedier med lägre påverkan på den globala uppvärmningen, eller genom att använda mindre köldmedier där så är möjligt, kan även oavsiktliga utsläpp av lättflyktiga gaser minska. Dessa åtgärder förväntas minska de årliga Scope 1-utsläppen av växthusgaser med cirka 37 000 ton, eller 93 % fram till 2030.

Scope 2 – indirekta utsläpp

– Ericsson har som mål att fortsätta köpa förnybar el till sina fastigheter och fortsätta samarbeta med fastighetsförvaltare för att förbättra fastigheternas energieffektivitet.

– Utsläppen från användningen av fjärrkyla i egna datacenter och laboratorier beräknas minska med 5% jämfört med 2023 års nivåer. Andelen fjärrvärme har minskat sedan 2020, men antas inte minska ytterligare. Dessa åtgärder förväntas minska de årliga Scope 2-utsläppen av växthusgaser med cirka 70 000 ton, eller 95 % fram till 2030.

Uppströms Scope 3-utsläpp, transporter och uttjänta produkter

– De flesta utsläppsminskningarna uppströms i värdekedjan planeras komma från hanteringen av produktportföljens inbäddade växthusgasutsläpp. De viktigaste åtgärderna är design av produkter med lägre vikt och bättre materialval och att leverantörerna använder mer förnybar energi samt att transporterna blir effektivare. I samarbetet med leverantörerna kommer fokus att ligga på dem med höga utsläpp, vilka är de som pressgjuter aluminium, tillverkar kretskort och integrerade kretsar.# Avsnitt E1, forts. Omställningsplan till nettonollutsläpp

Åtgärder för utsläppsminskningar (tusen ton CO2e)

	Basår 2020	Målår 2030	Målår 2040
Scope 1 direkta utsläpp	~70
Scope 2 indirekta utsläpp	~1 300
Uppströms Scope 3- utsläpp, samt från transporter och från uttjänta produkter	~15 000	~3 000
Nedströms Scope 3- utsläpp från användning av sålda produkter	~30 000	~13 700	~20 000

• Mer förnybar energi i nationella elnät – beroende på vilket scenario som används 2)
• Ökade inköp av förnybar energi av kunderna
• Förbättrad energieffektivitet

1) Siffrorna i denna graf är avrundade för att öka överskådligheten och skiljer sig därför nominellt från de målvärden som validerats av SBTi och som presenteras nedan.
2) Omfattningen av utsläppsminskningarna från förbättring av elnätet varierar från noll till 6,3 miljoner ton beroende på vilket scenario som tillämpas.

Nedströms Scope 3-utsläpp från användning av sålda produkter

Ericsson förlitar sig på tre åtgärder för att minska de indirekta nedströms utsläppen från användningen av dess produkter och tjänster. Dessa åtgärder har utvärderats baserat på förväntad försäljning och beräknad energiförbrukning för såld hård- och mjukvara.

• Den första åtgärden är att förbättra energiprestandan för hårdvara, mjukvara och servicelösningar. En viktig resultatindikator är målet att minska den genomsnittliga energiförbrukningen för nya typiska radiobasstationssiter. Bolaget ger också vägledning till kunder om planering, byggnation och drift av energioptimerade mobilnät. Denna åtgärd förväntas bidra till årliga minskningar av växthusgasutsläppen med cirka 8,6 miljoner ton.

• Den andra åtgärden är andelen förnybar el som används när kunderna driftar mobilnäten, vilket Ericsson har begränsade möjligheter att påverka. Ericsson hjälper däremot sina kunder att integrera förnybar energiproduktion, till exempel sol- och vindenergi, vid basstationssiter. När omställningsplanen togs fram antogs att den genomsnittliga andelen förnybar el som används av Ericssons kunder skulle vara cirka 50 % år 2030. År 2024 var andelen cirka 28 %. Denna åtgärd förväntas bidra till årliga minskningar av växthusgasutsläpp med cirka 5,1 miljoner ton.

• Den tredje åtgärden är mindre utsläppsintensiva nationella elnät. Det råder osäkerhet om hur snabbt den globala andelen förnybar energi kommer att växa, eftersom detta beror på externa faktorer som nationell politik. Storleken på utsläppsminskningarna från denna åtgärd varierar från noll till 6,3 miljoner ton beroende på vilket scenario som tillämpas.

Dessa åtgärder förväntas bidra till en nettominskning av de årliga nedströms Scope 3-utsläppen av växthusgaser från användningen av sålda produkter med mellan 13,7 och 20,0 miljoner ton, eller 50 % till 73 % fram till 2030.

Inlåsta utsläpp

Ackumulerade inlåsta växthusgasutsläpp från egen verksamhet anses inte vara väsentliga, eftersom Ericsson inte har några utsläppsintensiva tillgångar. Inlåsta växthusgasutsläpp från användningsfasen av sålda produkter är beroende av den energi som används för att driva de mobilnät som Ericsson har levererat, vilket i sin tur är beroende av den energi som Ericssons kunder köper, enligt beskrivningen ovan.

Anpassning av omställningsplanen till taxonomin och EU:s Benchmarks

Ericssons ekonomiska verksamhet omfattas inte i någon större utsträckning av den delegerade förordningen till EU:s taxonomi för hållbar verksamhet om begränsningen av eller anpassningen till klimatförändringarna. Därför finns det för närvarande inga väsentliga investeringar planerade för att uppnå förenlighet med taxonomins kriterier när det gäller dessa två miljömål. Baserat på de angivna exkluderingskriterierna har Ericsson bedömt att Bolaget inte är exkluderat från EU:s benchmarks för anpassning till Parisavtalet.

Styrning avseende omställningsplanen

Under 2024 utvärderades omställningsplanen av en grupp högre chefer som representerade affärssegmenten och koncerngemensamma funktioner, inklusive segmenten Networks, Cloud Software and Services, och koncernfunktionerna för finans, fastigheter, inköp och hållbarhet. Planen antogs därefter av koncernledningen. Omställningsplanen kommer fortsätta att integreras i Ericssons övergripande strategi och finansiella planering under de kommande åren, och Bolaget kommer att rapportera om hur implementeringen av planen fortskrider.

Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna

Ericsson har ett utsläppsminskningsmål på lång sikt och ett på kort sikt. Båda målen är koncernövergripande och har validerats av SBTi som förenliga med 1,5-gradersmålet.

• Utsläppsminskningar – på kort sikt: En halvering av de totala utsläppen i värdekedjan till 2030, vilket omfattar 90 % minskning av utsläpp i Scope 1 och 2, samt 50 % minskning av totala utsläpp i Scope 3.

• Utsläppsminskningar – på lång sikt: Nettonollutsläpp i värdekedjan till 2040. Detta innebär en minskning med minst 90 % av utsläppen i Scope 1, 2 och relevanta Scope 3-kategorier från 2020 års basnivå, och potentiell användning av teknik för upptagning och lagring av koldioxid, eller andra metoder för permanent borttagande, för residualutsläppen, maximalt 10 %.

Mål för portföljens energiprestanda

Omfattning	Basår	Målår	Mål för minskad energiförbrukning, %	Rapporteringsår	Energiminskning, %	SBTi-status
Radiobasstationssiter	2021	2025	40		37	Ej validerat

Minska energiförbrukningen för radiobasstationssiter med 40 % till 2025 jämfört med 2021 års basnivå. Detta mål understödjer nettonollmålet och adresserar nedströms växthusgasutsläpp genom att minska energiförbrukningen i kundernas mobilnät. Energiförbrukningen mäts i kWh och målvärdet uttrycks som genomsnittet av potentiella minskningar för typiska radiobasstationssiter i landsbygdsområden, stadsnära områden och städer för en tjänsteleverantör av kommunikationstjänster i Europa. Målet används i syfte att mäta Bolagets förmåga att tillhandahålla energieffektiva lösningar till sina kunder. Av denna anledning mäts minskad energiförbrukning, jämfört med basåret, för den mjukvaru- och hårdvarulösning med bäst prestanda under målåret respektive rapporteringsåret. Dessa värden bör betraktas som den maximala potentialen för möjliga energibesparingar för respektive år baserat på den teknologi som vid tidpunkten fanns tillgänglig.

Samarbete med leverantörer

Omfattning	Basår	Godkända mål under basåret, antal	Målår	Målvärde, antal	Godkända mål under rapporteringsåret, antal	SBTi-status
Direkta leverantörer	2021	5	2030	350	323	Ej validerat

Få 350 leverantörer att sätta utsläppsminskningsmål i linje med 1,5-gradersmålet. Detta mål understödjer Ericssons nettonollmål och inriktar sig på uppströms växthusgasutsläpp genom att få 350 leverantörer med höga utsläpp och strategiskt viktiga leverantörer att sätta upp egna mål för att minska utsläppen i linje med 1,5-gradersmålet, vilket även innefattar ett åtagande om att halvera utsläppen inom relevanta Scope till 2030. Målet ska offentliggöras och leverantörerna måste förbinda sig att offentligt rapportera sin implementering och resultat minst en gång om året för att målen ska godkännas av Ericsson.

Överensstämmelsen mellan Ericssons mål för utsläppsminskningar och Bolagets växthusgasutsläpp under basåret bedömdes som en del av SBTi:s validering av målen. I processen gjordes omfördelningar mellan vissa Scope 3-kategorier, men inga väsentliga förändringar gjordes av basårets och målårets totala utsläpp. Basåret 2020 påverkades av den globala covid-19-pandemin. Sedan dess har Bolaget förvärvat verksamheter som Cradlepoint och Vonage. Effekten på de totala utsläppen av växthusgaser för hela koncernen har dock inte ansetts vara tillräckligt betydande för att motivera en omräkning av basårets utsläpp.

Ericsson har gjort en konservativ beräkning när Bolaget utvecklade sin plan för klimatomställning och har uppskattat de globala genomsnittliga utsläppsfaktorerna för elnäten för 2030 till något högre än vad som för närvarande anges i prognoserna från Internationella energiorganet (IEA).

Vidtagna åtgärder avseende väsentlig påverkan, risker och möjligheter

Scope 1 – direkta utsläpp

Utsläppen i Scope 1 minskade med cirka 36 % mellan 2023 och 2024, framförallt tack vare en mindre servicefordonsflotta och en generellt bättre bränsleekonomi.

Scope 2 – indirekta utsläpp

Scope 2-utsläppen (marknadsbaserade) minskade med cirka 20 % mellan 2023 och 2024. Ericsson har fortsatt att minska sin elförbrukning genom att samarbeta med sina fastighetsförvaltare för att förbättra energieffektiviteten i hyrda lokaler.

Uppströms scope 3-utsläpp, transporter och uttjänta produkter

År 2024 minskade utsläppen från inköpta varor och tjänster, som är den största bidragande faktorn till uppströms Scope 3-utsläpp, med cirka 27 % jämfört med 2023.# Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning

Ersättningsrapport

Bolagsstyrningsrapport

Finansiell rapport

Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Avsnitt E1, forts.

Detta berodde på en kombination av olika faktorer, bland annat kontinuerliga förbättringar av produktdesignen, minskad produktvikt och bättre materialval, samt samarbete med leverantörer för att öka deras användning av förnybar energi. Ericsson har också genomfört studier i syfte att minska utsläppen från utsläppsintensiva material och processer, bland annat aluminium. Av de 350 leverantörer som antingen är strategiskt viktiga eller har höga utsläpp och som är föremål för Ericssons mål för leverantörs- samarbeten hade 323 vid årets utgång klimatmål i linje med 1,5-graders- målet. Lägre vikt i kombination med ett kontinuerligt arbete för att minska flygtransporterna ledde till minskade utsläpp från produkttransporter.

Nedströms scope 3-utsläpp från användning av sålda produkter

Utsläppen från användningen av sålda produkter minskade med 42 % jämfört med 2023. Under 2024 skedde en geografisk omfördelning av försäljningen, tillbaka till marknader som har jämförelsevis större andel el från förnybara källor i de nationella näten, vilket bidrog till lägre utsläpp nedströms i värdekedjan. En del av minskningen kan också hänföras till förbättrad energiprestanda i levererad nätutrustning och till ökade inköp av förnybar el av Ericsson kunder.

Energicertifiering av produkter

Huvuddelen av produktportföljen, som består av hårdvara för kommunika- tionsnät såsom radiobasstationer och antenner, täcks för närvarande inte in av något certifieringssystem för energieffektivitet som hanteras av tredje part. Produkter som kan certifieras, till exempel servrar, utgör en mindre del av produktportföljen. Dessa är för närvarande inte certifierade enligt något sådant system.

Utbildning och ökad medvetenhet

Ett ramverk har tagits fram för att öka kompetensen hos medarbetarna av- seende klimatförändringar, baserat på behovsnivån i deras respektive roller. Material på introduktions- och baskunskapsnivåer är redan tillgängligt för alla medarbetare. Ericsson har åtagit sig att stödja klimatåtgärder genom sina initiativ för samarbeten med leverantörer, och tillhandahåller utbildning om begränsning av klimatförändringar för leverantörer inom ramen för detta initiativ. Vidare tillhandahåller Ericsson en serie utbildningsmoduler som är utformade för att hjälpa inköpspersonal att förstå miljökrav och vägleda leverantörer i att vidta klimatåtgärder.

Samarbeten och partnerskap

Som en allmän princip måste klimatrelaterade åtaganden och samarbeten baseras på ett vetenskapligt förhållningssätt för att Ericsson ska kunna över- väga att stödja eller delta i dem. Här listas de viktigaste externa samarbetena som rör begränsning av klimatförändringarna.

Organisation	Beskrivning
1.5 C Supply Chain Leaders	Medlemmarna i 1.5 C Supply Chain Leaders arbetar tillsammans för att främja klimatåtgärder i globala leverantörskedjor och stödja små och medelstora företag genom SME Climate Hub. Partner- skapet syftar till att stödja leverantörer i arbetet med att halvera utsläppen före 2030 och uppnå nettonollutsläpp före 2050.
CEO Alliance for Europe	CEO Alliance for Europe är ett branschöverskridande samarbete mellan åtta företag med över 1,5 miljoner medarbetare och EUR 500 miljarder i årliga intäkter som arbetar för ett mer hållbart och motståndskraftigt Europa, med fokus på digitalisering och minskade koldioxidutsläpp. Ericsson var ordförande under 2024 men har sedan dess lämnat CEO Alliance.
European Green Digital Coalition	European Green Digital Coalition är ett initiativ av en grupp IKT-före- tag, som stöds av Europeiska kommissionen och Europaparlamentet. Initiativet syftar till att främja och utnyttja den potential för utsläpps- minskningar som digitala lösningar kan ha inom andra branscher.
Exponential Roadmap Initiative	Exponential Roadmap Initiative samlar innovativa och transformativa företag som vidtar åtgärder för att begränsa den globala uppvärm- ningen till 1,5 C. Syftet är att påskynda exponentiella klimatåtgärder och lösningar, integrera klimatfrågorna i strategier och främja klimat- åtgärder i samhället, med målet att halvera utsläppen före 2030. Initiativet är en ackrediterad partner till FN:s kampanj Race to Zero som samlar ledare för att bekämpa klimatförändringarna.
Världsekonomiskt forum – Alliance of CEO Climate Leaders	Alliance of CEO Climate Leaders är en global sammanslutning av verkställande direktörer som arbetar för klimatåtgärder inom alla branscher och samarbetar med beslutsfattare för att hjälpa till att genomföra omställningen till en nettonollekonomi.

Energianvändning och energimix

Energiförbrukning i den egna verksamheten

	1) MWh	2024	2023	2022
Fossila källor
Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter	–	–	–
Bränsleförbrukning från råolja och petroleum- produkter	2)	34 321	63 525	103 692
Bränsleförbrukning från naturgas		39 287	45 127	44 772
Bränsleförbrukning från andra fossila källor	–	–	–
Inköpt eller förvärvad elektricitet		76 174	76 047	92 201
Inköpt eller förvärvad värme		19 339	19,090	24 188
Inköpt eller förvärvad ånga	–	–	–
Inköpt eller förvärvad kylning		103 692	51 534	51 453
A. Total användning av fossil energi		272 811	255 323	316 306
Andel fossila källor i total energianvändning, %		36	34	40
Andel fossila källor i total elförbrukning, %		14	13	16
Kärnenergikällor
Bränsleförbrukning från kärnenergikällor	–	–	–
Inköpt eller förvärvad elektricitet		13 410	13 906	10 788
B. Total energianvändning från kärnenergikällor		13 410	13 906	10 788
Andel kärnenergikällor i total energianvändning, %		2	2	1
Andel kärnenergikällor i total elförbrukning, %		2	2	2
Förnybara källor
Bränsleförbrukning från förnybara källor	–	–	–
Inköpt eller förvärvad elektricitet		463 920	478 866	466 208
Inköpt eller förvärvad värme	–	–	–
Inköpt eller förvärvad ånga	–	–	–
Inköpt eller förvärvad kylning	–	–	–
Förbrukning av egenproducerad förnybar icke-bränsleenergi		1 730	1 621	1 001
C. Total användning av förnybar energi		465 650	480 487	467 209
Andel förnybara källor i total energianvändning, %		62	64	59
Andel förnybara källor i total elförbrukning, %		84	84	82
D. Total energianvändning (A+B+C)		751 871	749 716	794 303

1) Denna information är föremål för mätosäkerhet eftersom energianvändningen i fastigheter bygger på delvis uppskattade värden. Cirka 12% (19 %) av totalt rapporterad energiförbrukning från fastigheter har uppskattats genom att värden från fastigheter med uppmätt förbrukning extrapolerats. Se sidan 10 för information om förändringar in konsolideringsmetoder, som begränsar jämförbarheten mellan åren.
2) Denna information är föremål för mätosäkerhet eftersom bränsleförbrukningen från service- fordonsflottan delvis beräknas baserat på data från fordonens telematik och delvis baserat på kontrakterade årliga miltal för leasingfordon som inte har telematik installerad.

Typ av inköpta instrument för förnybar energi

	MWh	2024	2023	2022
Fristående energicertifikat, I-REC		73 000	80 122	80 000
Fristående energicertifikat, US-REC		5 000	36 740	9 000
Fristående energicertifikat, GoO		258 600	244 600	280 027
Projektspecifika instrument med avtal		127 320	117 404	97 182
Totalt		463 920	478 866	466 209

Energiintensitet i verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan

	MWh/nettoomsättning MSEK	2024	2023	2022
Verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan	1)	1,02	0,98	e/t
Övriga verksamheter		4,13	3,85	e/t
Totalt		3,03	2,84	e/t

1) Ericsson genererar intäkter från tillverkning och efterföljande försäljning av datorer, elektroniska och optiska produkter, i synnerhet kommunikationsutrustning, vilket klassificeras som verksamhet inom sektorer med hög klimatpåverkan enligt förordning (EU) nr 2022/1288. Därför redovisar Ericsson sin energiintensitet förknippad med dessa verksamheter. Täljaren som används för att beräkna detta mått är den totala omsättning som härrör från tillverkning av elektriska och elektroniska produkter (CE 1.2), som presenteras i avsnitt E6. Detta belopp ingår i raden Hårdvara i not B2, Nettoomsättning, till koncernens finansiella rapporter. Nämnaren är den totala energiförbrukningen vid Ericssons tillverkningsanläggningar och lager. En stor del av den elektroniska utrustningen som säljs tillverkas av tredjepartsleverantörer av elektronik vars energiförbrukning inte fångas upp av detta mått.

22 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning

Andel växthusgasutsläpp per Scope

	%	2024	2023	2022
Scope 1		0,1	0,1	0,1
Scope 2 (marknadsbaserade)		0,2	0,1	0,1
Scope 3 - Uppströms		8,1	6,5	8,2
Scope 3 - Nedströms		91,6	93,3	91,5

Utsläppsintensitet per Scope

	Ton CO 2 e/nettoomsättning i MSEK	2024	2023	2022
Scope 1		0,07	0,10	0,14
Scope 2 (platsbaserade)		0,47	0,52	0,52
Scope 2 (marknadsbaserade)		0,14	0,16	0,17
Scope 3 - Uppströms		6,15	7,88	9,37
Scope 3 - Nedströms		69,34	112,80	104,22
Samtliga Scope (marknadsbaserad)		75,70	120,95	113,90

Redovisningsmetod för växthusgasutsläpp (GHG)

Utsläpp redovisas enligt GHG-protokollet utifrån samma konsolideringsme- tod som ligger till grund för de finansiella rapporterna. Om Ericsson skulle få operativ kontroll över en icke-konsoliderad enhet eller anläggningstillgång skulle relaterade Scope 1 och 2-utsläpp konsolideras i enlighet med omfatt- ningen av Ericssons operativa kontroll och inte Bolagets eget kapitalandel. Inga sådana arrangemang förekom under rapporteringsåret och det har inte förekommit några väsentliga förändringar av vad som utgör avgränsningen för Ericssons verksamhet jämfört med den föregående redovisningsperioden. Mätperioderna avser räkenskapsåret och baseras på senast tillgängliga data vid bokslutsdatumet, vilket kompletteras med extrapolerade uppskattningar för perioder där uppmätta data saknas. Utsläppen rapporteras som koldioxidekvivalenter och omfattar följande gaser och kemikalier: koldioxid (CO 2 ), metan (CH4), kväveoxid (N 2 O), fluorkolväten (HFC:er) och perfluorerade kemikalier (PFC:er).# Växthusgasutsläpp i Scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp (brutto)

Från och med 2024 inkluderar Ericsson utsläpp från inköpt molnlagring och processkapacitet i Scope 3-kategorin Inköpta varor och tjänster. År 2024 beräknades dessa utsläpp uppgå till cirka 6 400 ton. Då detta inte bedöms väsentligt påverka jämförbarheten av tidigare redovisade värden i denna kategori har inga omräkningar gjorts.

Scope 1

Förbrukade bränslevolymer och köldmedier multipliceras med tillämpliga utsläppsfaktorer för att få fram utsläppen. Bränsleförbrukningen för service- fordonsflottan beräknas delvis baserat på data från fordonens telematik, och delvis utifrån en kombination av kontrakterade årliga körsträckor och interna uppskattningar av körsträckor för leasade fordon utan installerad telematik.

Scope 2

Inköpta energivolymer multipliceras med ländernas genomsnittliga utsläppsfaktorer för platsbaserade utsläpp. För marknadsbaserade utsläpp ligger residualmixen och inköpt förnybar energi till grund för de utsläppsfak- torer som används i beräkningarna. En del av energiförbrukningen i fastighe- terna bygger på uppskattningar. Mer information finns under upplysningen Energianvändning och energimix.

Scope 3

Utsläppsfaktorer som används för att beräkna utsläpp i följande kategorier: Kapitalvaror, bränsle- och energirelaterade aktiviteter, avfall genererat i verksamheter och slutbehandling av sålda produkter, baseras på interna studier och Ericssons livscykelanalyser av koldioxidavtrycket från sina produkter, vilket multipliceras med relevanta aktivitetsmått för att uppskatta de årliga utsläppen.

Utsläpp i kategorin Inköpta varor och tjänster är de uppskattade inbäd- dade utsläppen från inköpta elektroniska komponenter och annan hårdvara utifrån genomsnittliga data, beräknad på produktnivå genom att multiplicera utsläppsfaktorer (vagga till grind) med aktivitetsmått som mängden eller vikten av såld hårdvara. I denna kategori ingår även utsläpp från molnlagring och processorkapacitet som köps externt.

Retroaktivt	Delmål och mål	Ton CO2e	2024 % /2023	2023	2022	Basår 2020	2030	2040
Scope 1-växthusgasutsläpp 1)
Bränsle till servicefordonsflottan		8 386	–48 %	16 039	27 689	32 967
Stationär förbränning samt köldmedier		8 953	–19 %	10 990	10 713	6 673
Totala växthusgasutsläpp Scope 1		17 340	–36 %	27 029	38 402	39 640	10 000	10 000
varav från reglerade handelssystem, %			0	0	0	0
Scope 2-växthusgasutsläpp 1)
Platsbaserade växthusgasutsläpp		116 454	–15 %	136 628	141 636	155 934
Marknadsbaserade växthusgasutsläpp		34 007	–20 %	42 251	45 258	73 700	1 500	1 500
Betydande växthusgasutsläpp i Scope 3 2)
Uppströms
Inköpta varor och tjänster		1 220 000	–30 %	1 751 600	2 199 900	2 261 000	15 000 000	3 000 000
Kapitalvaror		33 100	–12 %	37 800	39 200	43 000
Bränsle- och energirelaterade aktiviteter		21 100	+7 %	19 700	36 600	30 600
Uppströms transporter		144 200	–13 %	164 800	206 200	199 800
Avfall genererat i den egna verksamheten		800	–20 %	1 000	1 200	2 400
Tjänsteresor		54 215	+3 %	52 599	25 469	14 122
Anställdas pendling		51 700	+6 %	49 000	34 500	36 900
Nedströms
Nedströms transport		23 710	+12 %	21 158	7 090	7 194
Användning av sålda produkter		17 142 500	–42 %	29 658 200 3)	28 262 400	27 281 100
Slutbehandling av sålda produkter		21 900	–20 %	27 300	31 800	33 000
Totala växthusgasutsläpp Scope 3		18 713 225	–41 %	31 783 157	30 844 359	29 909 116	15 000 000	3 000 000
Totala växthusgasutsläpp (platsbaserade) (brutto)		18 847 019	–41 %	31 946 814	31 024 397	30 104 690
Totala växthusgasutsläpp (marknadsbaserade) (brutto)		18 764 572	–41 %	31 852 437	30 928 019	30 022 456	15 011 500	3 011 500

1) Eftersom den underliggande energiförbrukningen delvis är uppskattad är utsläppen av växthusgaser i Scope 1 och 2 föremål för mätosäkerheter.
2) Scope 3-utsläpp är föremål för höga nivåer av mätosäkerhet och har härletts med hjälp av information som erhållits från aktörer i värdekedjan. En mer detaljerad beskrivning av metoderna för redovisning av växthusgaser finns nedan.
3) Omräknad information. Se sidan 10 för mer information.

Projekt för upptag och begränsning av växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter

Inga koldioxidkrediter köptes under 2024. Ericsson planerar att använda tekniker för koldioxidupptagning för att neutralisera den del av värdekedjans utsläpp som inte går att undvika, i syfte att nå målet om nettonollutsläpp till 2040. När denna typ av teknik används kommer den inte att utgöra mer än cirka 10 % av basårets koldioxidutsläpp, och tekniken i fråga kommer utvärderas utifrån dess integritet för att säkerställa effektiviteten och tro- värdigheten i potentiella anspråk på nettonollutsläpp.

Intern koldioxidprissättning

Ericsson har introducerat funktionalitet att inkludera ett internt koldioxidpris (skuggpris) om 100 USD per ton koldioxidekvivalenter från transporter av viss typ av nätutrustning i sin modell för att beräkna den totala transport- kostnaden. Prisnivån fastställdes baserat på en prisuppskattning gjord 2021 för permanenta lösningar för koldioxidupptagning, vilket var i linje med det koldioxidpris som Världsbanken då rekommenderade för att hålla den globala uppvärmningen under 2 C 1) . Syftet med internpriset är att visualisera kostnaden för växthusgasutsläpp vid beräkningar och beslut om transportvägar för utgående transporter som Ericsson upphandlar. Tillämpande av skuggpriset är frivilligt, leder inte till interna överföringar av medel och används inte vid upprättandet av de finansiella rapporterna.

Metod för analys av klimatscenarier

Översikt över analyserade scenarier

• Net Zero 2050 (Nettonollutsläpp till 2050)
  • Ambitiösa begränsningsåtgärder införs inom kort.
  • Globala nettonollutsläpp av växthusgaser till 2050.
  • 50 % chans att begränsa den globala uppvärmningen till under 1,5 C vid slutet av århundradet.
  • Relativt låga fysiska risker men stora konsekvenser från omställningen.
• Current Policies (Gällande och beslutade riktlinjer, lagar och regler)
  • Begränsningsåtgärder inskränks till redan antagna eller kommunicerade åtgärder.
  • Utsläppen ökar fram till 2080.
  • Global uppvärmning på omkring 3 C i slutet av århundradet.
  • Stora fysiska risker men mindre konsekvenser från omställningen.

Bedömningsmetod

Inledningsvis beaktades över 30 potentiella klimatrelaterade risker och möj- ligheter i analysen. Bruttolistan identifierades genom samråd med interna ämnesexperter från flera olika bolagsfunktioner och genom extern jämfö- relse/benchmarking. Sannolikheten för och konsekvenserna av alla faktorer analyserades kvalitativt med hjälp av så kallade heatmaps. Detta följdes av en mer detaljerad analys av en kortare lista med ett mindre antal risker och möjligheter som ansågs vara de med högst relevans för Ericsson. Risker och möjligheter uppströms och nedströms i värdekedjan samt i den egna verksamheten har beaktats. Fysiska risker bedömdes i enlighet med anta- gandena i scenariot Current Policies, medan omställningsrelaterade risker

---

1) Världsbanken. (2022). State and Trends of Carbon Pricing, World Bank

Redovisning av växthusgasutsläpp i Scope 3

Kategori	Redovisningsmetod/ Motivering till exkludering	Andelen utsläpp beräknade med hjälp av primärdata från partners i värdekedjan	Nivå av mätosäkerhet 1)
Inköpta varor och tjänster	Genomsnittsdata	48	Måttlig
Kapitalvaror	Genomsnittsdata	0	Hög
Bränsle- och energirelaterade aktiviteter	Genomsnittsdata	0	Hög
Uppströms transporter	Genomsnittsdata	50	Måttlig
Avfall genererat i den egna verksamheten	Genomsnittsdata	0	Hög
Tjänsteresor	Leverantörsspecifik metod	90	Låg
Anställdas pendling	Genomsnittsdata	0	Hög
Leasade tillgångar - uppströms	Leasade tillgångar 2) ingår i Scope 1 och Scope 2-utsläpp	n/a	e/t
Nedströms transporter	Hybridmetod	100	Låg
Bearbetning av sålda produkter	Ericssons produkter kräver ingen ytterligare bearbetning	n/a	e/t
Användning av sålda produkter	Utsläpp från den direkta användningsfasen genom en hybridmetod	18	Måttlig
Slutbehandling av sålda produkter	Genomsnittsdata	0	Hög
Leasade tillgångar - nedströms	Ericsson leasar inte ut tillgångar i någon betydande utsträckning	n/a	e/t
Franchiseavtal	Ericsson har inte en affärsmodell som bygger på franchiseavtal	n/a	e/t
Investeringar	Ericsson gör inte finansiella investeringar i någon större utsträckning	n/a	e/t

1) Definitioner av nivåer av mätosäkerhet: Hög: utsläpp modelleras fram helt eller främst med hjälp av indirekta uppgifter. Måttlig: utsläpp modelleras delvis fram med hjälp av indirekta uppgifter och delvis baserat på data som inhämtas direkt från partners i värdekedjan eller interna primärdata. Låg: utsläpp baseras primärt på data som inhämtas direkt från partners i värdekedjan eller interna primärdata.
2) Huvudsakligen hyrda lokaler och servicefordon.

Utsläppen i kategorin Uppströms transporter uppskattas genom att kom- binera beräkningar baserade på försäljningsdata över leverantörsvolymer, med beräkningar baserade på de transporterade produkternas vikt och transportsträckor för de utgående transporter som har betalats av Ericsson. De flesta utsläppen i kategorin Tjänsteresor beräknas utifrån infor- mation om rutter, avstånd och biljettklasser för flygresor som görs av Ericssonanställda och som rapporteras av resebyråer, medan en mindre del, inklusive hotellnätter, beräknas utifrån resekostnader. Utsläppen i katego- rin Anställdas pendling är uppskattningar baserade på en undersökning av medarbetarnas vanor kring pendling och distansarbete. Produkternas totala indirekta utsläpp, under hela deras användningstid, i kategorin Användning av sålda produkter och tjänster uppskattas och redo- visas i sin helhet det år produkterna säljs, och periodiseras inte över sin för- väntade livslängd.

23 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Avsnitt E1, forts.Vid beräkning av dessa utsläpp antas den genomsnittliga förväntade livslängden för sålda produkter vara 10 år. Utsläppsfaktorer för livscykeln som är relevanta för produkternas användningsfas har uppskattats med hjälp av den aktuella energimixen i elnäten på de marknader som betjänas, eller med hjälp av senast tillgängliga kundspecifika energimixdata, om dessa är offentligt tillgängliga. Eventuella framtida förändringar i nätfaktorer eller kundspecifika energimixar under produkternas förväntade livslängd beaktas inte i beräkningarna. Merparten av utsläppen i kategorin Nedströms transporter beräknas utifrån transporterade produkters vikt och transportsträckor, där transporten har betalats av kunden. Utsläppen i resterande Scope 3-kategorier har inte bedömts vara väsentliga och redovisas därför inte. Uppskattningar av Scope 3-utsläpp är förenade med en inneboende osäkerhet på grund av begränsningar i tillgång till och riktigheten i primärdata, och därför bör de rapporterade siffrorna inte betraktas som exakta mätetal. I tabellen nedan sammanfattas Ericssons redovisningsmetoder för Scope 3 och de uppskattade osäkerhetsnivåerna för redovisade siffror per kategori.

24 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Påverkan sker

Väsentliga hållbarhetsfrågor

Uppströms, utökad leverantörskedja

Den egna verksamheten

Nedströms, kunder och slutanvändare

Potentiella risker och möjligheter

Luftföroreningar

Ämnen som inger betänkligheter och mycket stora betänkligheter

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter

Väsentlig påverkan relaterad till luftföroreningar har identifierats nedströms i Ericssons värdekedja, men inte i Bolagets egen verksamhet. Väsentlig påverkan och risker relaterade till ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter har identifierats både uppströms och nedströms i Ericssons värdekedja, men inte i den egna verksamheten.

Luftföroreningar

Energiproduktion genom förbränning av fossila bränslen är en betydande källa till luftföroreningar i hela världen. Det handlar om indirekt systematisk miljöpåverkan som är kopplad till elförbrukningen i nätutrustning som säljs av Ericsson, vilket är särskilt relevant på marknader där fossila energikällor utgör en betydande andel av energimixen. Ericssons arbete med att öka energieffektiviteten i sina mobilnät, som beskrivs närmare i avsnitt E1, adresserar också denna påverkan. Inga andra policyer, åtgärder eller handlingsplaner relaterade till denna påverkan beskrivs i rapporten.

Ämnen som inger betänkligheter och mycket stora betänkligheter

All tillverkning av elektronisk utrustning som sker i Ericssons uppströms värdekedja innefattar idag små mängder av ämnen som inger betänkligheter, och ibland ämnen som inger mycket stora betänkligheter. Potentiella negativa konsekvenser kan uppstå nedströms i värdekedjan, om uttjänta produkter inte omhändertas eller återvinns på rätt sätt, vilket kan leda till att naturen förorenas av farliga ämnen. Ericssons egna tillverkningsprocesser består främst av montering av produkter och komponenter som tillverkats av andra aktörer i uppströms i värdekedjan. Därför används eller tillförs inga betydande mängder av sådana ämnen i Ericssons egen verksamhet. Ökad reglering av användningen av vissa ämnen kan ge ökade kostnader för regelefterlevnad samt ökade kostnader för forskning kring och utveckling av alternativa lösningar och ämnen, som exempelvis det nya förslaget om att begränsa användningen av PFAS 1) inom EU. Dessutom kan tillgången på alternativ vara begränsad, vilket innebär att de kan ha ett högre pris jämfört med priset för de ämnen som används i nuläget.

Policyer relaterade till föroreningar

Uppförandekod för affärspartners

Ericssons uppförandekod för affärspartners kräver att alla leverantörer, inklusive de som har verksamhet som har betydande konsekvenser för miljön, till exempel de som tillhandahåller tillverkningstjänster, frakt och logistik samt nätutbyggnad, uppfyller ytterligare miljökrav. Detta omfattar bland annat krav på att leverantörerna ska följa bestämmelserna i Ericssons förteckning över förbjudna ämnen och ämnen som omfattas av begränsningar för användning i produkter eller produktionsprocesser. Kraven ska tillämpas vid utformning, inköp och tillverkning av komponenter och produkter, inklusive batterier och förpackningar. Strukturen och ämnesgrupperingen är i enlighet med standarden IEC 62 474 (Material Declaration for Products of and for the Electrotechnical Industry), men innehåller även ytterligare ämnen. Förbjudna ämnen och ämnen som omfattas av begränsningar får inte avsiktligt tillsättas för användning i de angivna applikationerna. Det rekommenderas att ämnen som är under observation byts ut i förebyggande syfte. Allmän information om uppförandekoden för affärspartners finns i avsnittet Allmänna upplysningar, som också innehåller information om Ericssons hållbarhetspolicy.

Vidtagna åtgärder avseende väsentlig påverkan, risker och möjligheter

Materialdeklarationer

För att kunna bedöma förekomsten av ämnen som ingår i inköpta komponenter och utrustning samlar Ericsson in materialdeklarationer från sina leverantörer. På begäran förväntas leverantörerna kunna deklarera hela materielinnehållet i produkter som levereras till Ericsson. Detta omfattar ämnen på REACH-kandidatförteckningen (Registration, Evaluation, Authorization and Restriction of Chemicals), som är den förordning och det system som reglerar tillverkning och import av kemikalier i EU, samt deklarationer om användning av vissa kritiska råmaterial (enligt definitionen i EU:s förteckning över kritiska råmaterial). Dessutom finns det en rapporteringsprocess för SCIP (Substances of Concern In articles, as such or in complex objects (Products)), eller ämnen som inger betänkligheter och som förekommer i varor som sådana eller i komplexa föremål produkter, för att uppfylla kraven i EU:s ramdirektiv om avfall. Ericsson för dialog med leverantörer av hårdvara om proaktivt utbyte av ämnen under observation, där detta bedöms vara praktiskt möjligt.

Program för produktåtertagning

För att uppfylla sitt utökade producentansvar för såld elektrisk och elektronisk utrustning erbjuder Ericsson insamling av uttjänta produkter till sina kunder genom ett program för produktåtertagning. Detta är en åtgärd för att minska risken för att uttjänta produkter som innehåller farliga ämnen bortskaffas på ett sätt som kan orsaka miljöföroreningar. Det finns mer information om Ericssons program för produktåtertagning i avsnitt E5.

Miljöledningssystem

Bolagets miljöledningssystem är certifierat enligt standarden ISO 14001:2015, som omfattar styrning, forskning, produkthantering, utveckling och logistik, försäljning och installation samt underhåll av hårdvara, mjukvara, tjänster och lösningar inom IKT. Miljöledningssystemet är integrerat i Ericsson Group Management System och bygger på koncernövergripande processer såsom revisioner, bedömningar och ledningsgenomgångar. Miljölagstiftning på nationell nivå övervakas och utvärderas regelbundet för att stödja Ericsson i att uppfylla sina legala miljöförpliktelser. Dessutom finns ett särskilt ramverk för hantering av miljörisker, som är anpassat till Ericssons riskhanteringsramverk. Bolaget har ett incidentrapporteringssystem där medarbetare och leverantörer uppmuntras att rapportera miljöincidenter. Incidentrapportering är en del av miljökraven för leverantörer och ingår i Ericssons uppförandekod för affärspartners.

Avsnitt E1, forts. och möjligheter främst analyserades utifrån Net Zero 2050-scenariot. Båda scenarierna är framtagna av Network of Central Banks and Supervisors for Greening the Financial System (NGFS). Vad avser tidshorisonter så fokuserade den kvantitativa analysen av möjligheter på perioden fram till 2025, medan den kvantitativa analysen av risker fokuserade på perioden mellan 2025 och 2030. För denna analys definierade Ericsson kortsiktiga, medellånga och långsiktiga tidshorisonter som fram till år 2025, 2025–2030, respektive efter 2030. De risker och möjligheter med mer långtgående konsekvenser, som sträcker sig bortom 2030, bedömdes kvalitativt. Enligt Current Policies-scenariot förväntas konsekvenserna av fysiska risker bli allvarligare efter 2030.

1) Per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) är en grupp kemikalier som används för att framställa ytbeläggningar av fluorpolymerer och produkter som kan stå emot värme, olja, stänk, fett och vatten, och som finns i en rad olika produkter, till exempel elektrisk utrustning och elektronik.

E2 Föroreningar

25 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

1) Incidenter som uppfyller minst ett av följande kriterier: incidenten leder till en skyldighet att informera lokala myndigheter eller en statlig myndighet om incidenten och/eller brott mot miljölagar; inspektion av en miljömyndighet leder till ett formellt klagomål; miljöanmälan; ett samtyckesbeslut eller en anmälan från en potentiell ansvarig part (PRP); betydande konsekvenser för ett ekosystem; kostnader eller böter relaterade till incidenten överstiger, eller kan komma att överstiga, 100 000 kronor eller motsvarande belopp i annan valuta.

Påverkan sker

Väsentliga hållbarhetsfrågor

Uppströms, utökad leverantörskedja

Den egna verksamheten

Nedströms, kunder och slutanvändare

Potentiella risker och möjligheter

Vattenresurser

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter

Systematisk negativ väsentlig påverkan relaterad till vatten har identifierats uppströms i värdekedjan, främst kopplade till tillverkningen av halvledare och utvinning av naturresurser som mineraler som används i elektronisk hårdvara. Tillverkning av halvledare kräver vanligtvis mycket hög vattenkvalitet, vilket i sin tur leder till hög vattenförbrukning.# E3 Vattenresurser och marina resurser

Tillverkningen kan också orsaka att avloppsvatten kan innehålla föroreningar om det inte behandlas på rätt sätt. Detta kan påverka vattentillgången och vattenkvaliteten i angränsande samhällen om det inte hanteras korrekt. Mineralbrytning kan påverka vattnet i flera delar av brytningsprocessen, vilket kan påverka både tillgången till färskvatten samt vattenkvaliteten. Ericsson har inte identifierat någon väsentlig vattenrelaterad påverkan från den egna verksamheter eller nedströms i värdekedjan. Ericsson använder inte vatten direkt i sina monteringsprocesser, vilket innebär att vatten som används i den egna verksamheten främst används för sanitära ändamål. Vattnet kommer från kommunala vattentäkter och inte direkt från grundvatten- eller ytvattenkällor. Ericssons produkter och tjänster förbrukar inget vatten i användningsfasen. Vatten är en viktig resurs i vissa delar av Ericssons uppströms värdekedja, och vattenbrist i dessa delar av värdekedjan skulle därför kunna leda till störningar i leverantörskedjan. Enligt scenariot Current Policies, som ingår i Ericssons klimatscenarioanalys och beskrivs vidare i avsnitt E1, riskerar flera regioner där Ericssons leverantörer har sin verksamhet, inklusive tillverkare av halvledare i Sydostasien, att drabbas av allvarlig vattenstress i framtiden, vilket kan leda till brist på insatsvaror. Under 2025 kommer Ericsson att genomföra ytterligare analys av påverkan på vatten och exponering för potentiell vattenstress vid utvalda anläggningar, för att ytterligare öka sin förståelse för potentiella konsekvenser och risker relaterade till vattenresurser.

Policyer för vattenresurser och marina resurser

Ericssons uppförandekod för affärspartners

Enligt Ericssons uppförandekod för affärspartners måste leverantörerna minska användningen av naturresurser, inklusive vatten, där detta är möjligt. Ericsson har ytterligare miljökrav för leverantörer av hårdvarukomponenter och -produkter, byggnadsarbeten, transporter samt fältunderhåll och nätutbyggnad, liksom för leverantörer med förhöjda miljörisker, där verksamheten i stor utsträckning påverkar miljön. Dessa krav innebär bland annat att leverantörer måste mäta och kontrollera utsläpp till vatten och säkerställa lämplig avloppsvattenrening. Dessa leverantörer förväntas också kontrollera och mäta sin vattenanvändning. Om vattenförbrukningen anses utgöra en väsentlig miljöaspekt förväntas affärspartnern ta fram en plan för vattenhantering i syfte att minimera den totala vattenförbrukningen, återvinna avloppsvatten eller på annat sätt minska sin påverkan. Allmän information om uppförandekoden för affärspartners finns i avsnittet Allmänna upplysningar, som också innehåller information om Ericssons hållbarhetspolicy.

Vidtagna åtgärder avseende väsentlig påverkan, risker och möjligheter

Leverantörsrevisioner

Ericsson genomför revisioner av direkta leverantörer för att kontrollera att de följer uppförandekoden för affärspartners. Dessa revisioner beskrivs närmare i avsnitt S2. Nuvarande fokus för dessa revisioner vad avser vatten handlar om att bedöma leverantörernas rutiner för hantering av vatten och avloppsvatten. Under 2024 identifierades inga (0) väsentliga brister kopplade till vattenhantering.

Mål för vattenresurser och marina resurser

Ericsson har inga publika mål relaterade till vattenresurser.

Vattenuttag

Ericsson redovisar vattenuttag och vattenintensitet i sin egen verksamhet i Bilaga I till hållbarhetsredovisningen, även om det inte är relaterat till någon identifierad väsentlig påverkan, risker eller möjligheter, eftersom denna information ofta efterfrågas av externa intressenter.

Mål relaterade till föroreningar

Ericsson har inga publika mål relaterade till föroreningar.

Utsläpp till luft från den egna verksamheten

Trots att de inte är kopplade till någon identifierad väsentliga påverkan, risker eller möjligheter redovisar Ericsson utsläpp av luftföroreningar från den egna verksamheten i Bilaga I till hållbarhetsredovisningen, då denna information ofta efterfrågas av externa intressenter. Dessa utsläpp orsakas främst av förbränning av fossila bränslen i Ericssons servicefordonsflotta och lokala värmeinstallationer på Ericssons anläggningar. Ingen av Ericssons egna tillverkningsanläggningar omfattas av lagstiftning som rör luftföroreningar, såsom EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS), direktivet om industriutsläpp (IED) eller det europeiska registret över utsläpp och överföringar av föroreningar (E-PRTR).

Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter

Eftersom informationen om volymerna av ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter i Ericssons produkter är beroende av information från andra aktörer i värdekedjan, främst leverantörer av komponenter och utrustning, kan Ericsson för närvarande inte redovisa konsoliderade siffror. Bolaget planerar att utvärdera hur informationen kan samlas in och sammanställas på bästa sätt under de kommande åren.

Miljöincidenter

Under 2024 registrerade Ericsson inga (0) väsentliga 1) miljöincidenter.

Avsnitt E2, forts.

E3 Vattenresurser och marina resurser

26 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning

• Ersättningsrapport
• Bolagsstyrningsrapport
• Finansiell rapport
• Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Påverkan sker

Väsentliga hållbarhetsfrågor

	Uppströms, utökad leverantörskedja	Den egna verksamheten	Nedströms, kunder och slutanvändare
Potentiella risker och möjligheter

Naturresurser och cirkularitet

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter

Faktisk och pågående väsentlig påverkan relaterad till resursanvändning och omställningen till en cirkulär ekonomi har identifierats uppströms i värdekedjan, främst relaterat till tillverkning av elektronisk utrustning, samt nedströms i värdekedjan, relaterat till återvinning och slutbehandling av uttjänt elektronisk utrustning. Elektronisk utrustning som används i mobilnät tillverkas med hjälp av ändliga naturresurser som stål, aluminium, koppar och sällsynta jordartsmetaller samt plast. Globalt sett återvinns metaller i allmänhet i hög grad, medan sällsynta jordartsmetaller och plast har låga återvinningsgrader. Nedströms i värdekedjan varierar återvinnings- och återanvändningsgraden för nätutrustning mellan olika regioner. Volymerna för produktåtertagning i förhållande till sålda volymer är låga, delvis på grund av produkternas andrahandsvärde och det faktum att ägarskapet ligger hos Ericssons kunder. En stor del av den nätutrustning som säljs till kunder antas säljas vidare och återanvändas via informella andrahandsmarknader. En mindre andel antas återvinnas genom icke vedertagna processer. I den egna verksamheten monterar Ericsson huvudsakligen ihop delar och komponenter från leverantörer, vilket medför jämförelsevis lite avfall. Ericsson kan dock, genom sin produktdesign, styra över vilka material som används av leverantörerna för att höja återvinningsgraden och användningen av återvunna material samt förlänga produkternas livslängd. En avfallsström som potentiellt skulle kunna vara väsentlig, men där omfattande data ännu inte finns tillgängliga, är inventarier som inte sålts och därefter kasserats. Ericsson kommer att utvärdera väsentligheten i denna typ av avfall under det kommande året. Att utveckla produkter som uppfyller kund- eller regelkrav genom att använda alternativa eller återvunna material kan på lång sikt innebära ökade FoU-kostnader. Dessutom kan brist på vissa råvaror, inklusive både nyutvunna och återanvända mineraler, i kombination med ökad efterfrågan på samma material i flera andra branscher, leda till högre kostnader för insatsmaterial och komponenter som används i elektronisk hårdvara. Ökade krav på insamlingsnivåer för produktåtertagning kan också leda till ökade försäljningskostnader.

Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi

Hållbarhetspolicy

I hållbarhetspolicyn anges Bolagets grundläggande principer för miljömässig hållbarhet, vilka beskrivs i avsnittet Allmänna upplysningar. Policyn anger också att Ericsson ska tillhandahålla tjänster för produktåtertagning till sina kunder som en del av sitt utökade producentansvar samt hjälpa kunderna att hantera uttjänta produkter och lösningar.

Miljökrav på affärspartners

Uppförandekoden för affärspartner beskriver förväntningarna på Ericssons affärspartner, inklusive leverantörer, när det gäller miljömässig hållbarhet. Ericsson har ytterligare miljökrav för leverantörer av hårdvarukomponenter och produkter, byggnadsarbeten, transporter och logistik, fältunderhåll och nätutbyggnad, samt leverantörer med förhöjda miljörisker eller där verksamheten i stor utsträckning har påverkan på miljön. Dessa omfattar bland annat krav på att leverantören ska implementera ett systematiskt tillvägagångssätt för att identifiera, hantera, minska, och på ett ansvarsfullt sätt bortskaffa eller återvinna icke-farligt fast avfall, där detta är möjligt. Leverantören förväntas dessutom begränsa användningen av naturresurser, inklusive vatten, fossila bränslen, mineraler och ej återvunna skogsprodukter genom att till exempel förändra produktions-, underhålls- och anläggningsprocesser, byta ut material, återanvända, bevara och återvinna. Leverantörerna måste kunna visa prov på design och aktiviteter i leverantörskedjan som gör det möjligt att minska negativ miljöpåverkan från levererade produkter och tjänster under hela deras livscykel. Detta ska ske genom att beakta faktorer som energiförbrukning, materialanvändning och slutbehandling av sålda produkter. Allmän information om uppförandekoden för affärspartners finns i avsnittet Allmänna upplysningar.

Vidtagna åtgärder avseende väsentlig påverkan, risker och möjligheter

Principer för produktdesign

Ericsson använder sig av principerna i designmetoden Design for the Environment och har allmänna produktkrav inom detta område som gäller för samtliga processer för produktdesign.# E4 Biologisk mångfald och ekosystem

Som en del av sin väsentlighetsanalys har Ericsson bedömt påverkan på biologisk mångfald och ekosystem. De främsta orsakerna till förlust av biologisk mångfald och försämring av ekosystem, som Ericsson direkt eller indirekt bidrar till, är klimatförändringar, användning av naturresurser och miljöföroreningar. Denna påverkan, och Ericssons sätt att hantera den, beskrivs närmare i andra avsnitt av hållbarhetsredovisningen.

Andra grundorsaker till förlust av biologisk mångfald och försämringar av ekosystem är förändrad mark- och havsanvändning, inklusive markförstöring och ökenspridning samt introduktion av invasiva arter. Ericsson har i sin väsentlighetsbedömning inte identifierat någon väsentlig påverkan relaterade till dessa grundorsaker i IKT-sektorn i sin helhet, eller i Ericssons värdekedja. Ericssons egna anläggningar, såsom kontor, datacenter, testlaboratorier och produktionsanläggningar, är belägna i stads- eller tätortsområden med begränsade påverkan på markanvändning och omgivande ekosystem.

Ericsson hjälper kunder med installation av telekommunikationsnät och basstationssiter. Vid planeringen av dessa installationer tillämpas Ericssons standardrutiner, som bland annat omfattar val av plats för siterna som ett led i att minimera miljöpåverkan från markanvändningen.

Ericsson hanterar sin påverkan på den biologiska mångfalden genom sitt arbete för att motverka klimatförändringar, sitt arbete för att minska miljöföroreningar samt planerna på att övergå till en mer cirkulär affärsmodell. Biologisk mångfald, inklusive ekosystem, hanteras eller rapporteras därför för närvarande inte som en fristående fråga.

Ericsson kommer under 2025 att genomföra ytterligare utvärderingar av utvalda anläggningar i anslutning till områden som är känsliga för påverkan på den biologiska mångfalden eller som har skyddsstatus. Detta är ett led i att ytterligare öka sin förståelse för potentiell påverkan och risker relaterade till biologisk mångfald och ekosystem.

E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi

Dessa omfattar bland annat specifika krav på enkel demontering av produkter för att underlätta återvinning. Dessutom är produkterna utformade för att vara slitstarka och ha lång livslängd, vilket ingår som en del i kvalitetsprocessen. Förteckningen över förbjudna ämnen och ämnen som omfattas av begränsningar samt materialdeklarationerna (för mer information, se avsnitt E2) är också viktiga verktyg för att utforma produkter med en hög grad av återvinningsbarhet.

Återvinningsgraden för produkter som tagits tillbaka har historiskt varit hög, i genomsnitt över 90 % under de senaste åren. Ericsson arbetar för att minska vikten och storleken på sina produkter och utvärderar mer hållbara materialval. Detta är en del av initiativet för nettonollutsläpp, men det kommer också att bidra till effektivare resursanvändning och cirkularitet.

Tjänster för upprustning, återanvändning och reparation

I portföljen för Support Services ingår en strukturerad metod för att rusta upp, återanvända och återvinna begagnad utrustning. Gemensamma lager och reservdelar minskar behovet av att producera och lagra reservdelar. Automatisk felanalys av hårdvara utförs för att undvika onödiga byten av utrustning. Ericsson erbjuder reparationstjänster, och som ett komplement till nyförsäljning erbjuds även återanvändning av begagnad utrustning.

Förpackningar

Traditionellt består förpackningar som utformats av Ericsson huvudsakligen av fiberbaserade material och insatsmaterial av plast. Ericsson har börjat använda sig av alternativa förpackningar med återvinningsbart insatsmaterial som minskar förpackningens totala plastinnehåll från 20 % till mindre än 2 %. Under 2024 genomfördes flera projekt med så kallade proof-of-concept (bevisföring att konceptet fungerar), där en ny metod för att ersätta plastdetaljer i standardiserade förpackningar användes för flera produkter som säljs i stora volymer. Den nya metoden kommer att tillämpas i nya förpackningsprojekt från och med 2025.

Program för produktåtertagning

Ericsson erbjuder ett globalt program för produktåtertagning, genom samarbeten med tredjepartsleverantörer, där uttjänta produkter kan samlas in från kunder och därefter demonteras och återvinnas på ett sätt som minimerar miljöpåverkan. Ett begränsat antal koncernbolag deltar i kollektiva återtag ningsprogram på grund av sina produkters karaktär. Eftersom utrustningen ägs av kunderna är volymerna avseende återtagning beroende av att kunderna utnyttjar programmet.

Under 2024 inledde Ericsson ett projekt för att förbättra sin återtagningskapacitet och sitt erbjudande inom cirkularitet. Ett resultat är ett uppdaterat standardavtal för produktåtertagning, inklusive en ny klausul om förköpsrätt, som gör det möjligt för Ericsson att köpa tillbaka hårdvara som Bolaget har producerat från kunderna. De reviderade avtalsklausulerna kommer att föras in i nya kundavtal från och med 2025. I projektet har uppdaterad dokumentation tagits fram, vilket har bidragit till kortare ledtider i den befintliga återköpsprocessen där hårdvara tas tillbaka för att sedan erbjudas till kunder som renoverad nätutrustning och/eller reservdelar. Projektet för produktåtertagning kommer att fortsätta under de kommande åren med ytterligare fokus på att förbättra möjligheterna att hantera elektroniskt avfall.

Avfall från den egna verksamheten

Det avfall som genereras från Ericssons egen verksamhet består av både kontorsavfall och varulager som inte har sålts och därefter kasserats. Avfall som genereras på produktionsanläggningar hanteras enligt lokala bestämmelser av kontrakterade avfallshanteringsföretag.

Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi

Ericsson har inga publika mål relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi.

Resursinflöden

Nätverkshårdvara tillverkas utav naturresurser och produkterna består främst av metaller som aluminium, järn, koppar och kisel. Hårdvaran består även av små mängder material som finns med på EU:s förteckning över kritiska råvaror och polymerer (inklusive plast) som polykarbonater, och tillsatser. En typisk radio innehåller cirka 70 % aluminium, 10 % järn/stål, 5 % koppar och 5 % kisel. Resterande 10 % utgörs av mindre volymer av andra kompositmaterial, inklusive mindre än 1 % sällsynta jordartsmineraler. Externt inköpta förpackningar innehåller kartong och plast.

Ericsson håller för närvarande på att kartlägga sina viktigaste materialflöden, för att på ett heltäckande sätt kunna rapportera om inflöden och utflöden av resurser. För närvarande kan inte Ericsson redovisa information om den totala vikten av material, och följaktligen om andelen återvunnet eller återanvänt material, som använts under rapporteringsåret. Ericsson köper inte in biologiskt material som certifierats utifrån hållbarhetsrelaterade kriterier, till exempel kartong för förpackningar.

Resursutflöden

Produkter och material

Primära fysiska resursutflöden från Ericssons produktionsprocesser, inklusive outsourcad produktion, omfattar hårdvara för kommunikationsnät i form av radiobasstationer, antenner, basband, kraftmoduler, routrar och modem, och sitematerial (till exempel kablar och batterier) samt förpackningar i form av kartong och viss plast.

Alla produkter utformas enligt generella produktkrav och enligt principerna i designmetoden Design for the Environment som beskrivs ovan. Cradlepoint (som numera är en del av segmentet Enterprise Wireless Solutions) har egna produktkrav som bland annat bygger på principer liknande dem i designmetoden Design for the Environment. Det finns inget etablerat branschgenomsnitt för den förväntade livslängden för nätutrustning, och av den anledningen är det inte möjlighet att göra en jämförelse mellan Ericssons hårdvara och ett referensvärde. Ericssons nätverkshårdvara omfattas inte heller av något etablerat system för bedömning av reparerbarhet, eftersom sådana system i allmänhet är inriktade på konsumentvaror.

Avfall

Ett väsentligt avfallsflöde för Ericsson är elektroniskt avfall från tillverkning och kasserade produkter i lager i den egna verksamheten. Ett annat väsentligt avfallsflöde är uttjänta produkter, inklusive batterier, som samlas in från kunderna.

Avfall genererat i den egna verksamheten

	Ton	2024	2023	2022
		10 210	7 182	8 130
Total vikt på genererat avfall (A+B)
Avfall som avletts från bortskaffande
Farligt avfall
Förberedelse för återanvändning		0	–	3
Materialåtervinning		4 031	38	49
Andra återvinningsförfaranden		1	5	–
Icke-farligt avfall
Förberedelse för återanvändning		398	157	332
Materialåtervinning		3 138	3 435	3 831
Andra återvinningsförfaranden		214	344	–
A. Total vikt som avletts från bortskaffande		7 781	3 979	4 215
Andel som avletts från bortskaffande av totalvikten avfall som genererats, %		76	55	52
Avfall avsedd för bortskaffande
Farligt avfall
Förbränning		146	43	29
Deponi		34	19	32
Annat bortskaffningsförfarande		1	0	–
Icke-farligt avfall
Förbränning		1 323	1 613	2 089
Deponi		925	1 528	1 762
Annat bortskaffningsförfarande		–	–	3
B. Total vikt avsedd för bortskaffande		2 429	3 203	3 915
Andel avsedd för bortskaffande av totalvikten avfall som genererats, %		24	45	48
Vikt på icke-återvunnet avfall		3 041	3 709	4 251
Andel icke-återvunnet avfall, %		30	52	52

1) Denna information är föremål för mätosäkerhet eftersom information som används för att beräkna volymerna för tillverkningsavfall tillhandahålls av aktörer i värdekedjan, till exempel avfallshanteringsföretag och återvinningsföretag. Därtill uppskattas kontorsavfallet i sin helhet. Vikten av kasserade produkter i lager ingår ännu inte i informationen eftersom Ericsson för närvarande utvärderar omfattningen av detta avfallsflöde. Se sidan 10 för information om förändringar i konsolideringsmetoden, som begränsar jämförbarheten mellan åren.# Insamlade volymer av uttjänta produkter per avfallshanteringsmetod

	Ton
	2024	2023	2022
Återanvändning	49	36	25
Materialåtervinning	3 752	3 581	4 636
Energiåtervinning (förbränning)	69	151	146
Deponi	3	101	18
Totalt	3 872	3 869	4 825

1) Denna information är föremål för mätosäkerhet eftersom information som används för att beräkna volymerna för produktåtertagning tillhandahålls av aktörer i värdekedjan, till exempel återvinningsföretag.

Avsnitt E5, forts.

E6 EU-taxonomin för hållbara verksamheter

Redovisningsprinciper

Enligt artikel 8 i EU:s taxonomiförordning ("taxonomin") definieras omsättning, kapitalutgifter och driftskostnader enligt beskrivningen nedan. Definitionen av kapitalutgifter och driftskostnader är inte densamma som i Ericssons finansiella rapportering. Bolagets finansiella rapporter upprättas i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) så som de utfärdats av International Accounting Standards Board (IASB) och antagits av EU. Grunder för upprättandet av årsredovisningen beskrivs i not A1 i koncernens finansiella rapporter.

Omsättning

Den totala omsättningen motsvarar nettoomsättningen i koncernens resultaträkning.

Kapitalutgifter

De totala kapitalutgifterna motsvarar tillägg, inklusive balanserade kostnader för forskning och utveckling, till balansposterna materiella anläggningstillgångar, immateriella tillgångar före eventuella omvärderingar, avskrivningar eller nedskrivningar och exklusive eventuella förändringar i verkligt värde, men inklusive effekten av rörelseförvärv, såsom det specificeras i noterna C1 och C2 till koncernens balansräkning. Dessa kostnader kompletteras av tillägg till/ändringar i nyttjanderättstillgångar klassificerade enligt IFRS 16, vilket är specificerat i not C3 till koncernens balansräkning.

Driftskostnader

De totala driftskostnaderna motsvarar balanserade kostnader för forskning och utveckling, kostnader för byggnadsrenoveringar, korttidsleasing, underhåll samt reparationskostnader såväl som andra indirekta kostnader för den dagliga driften av materiella anläggningstillgångar.

Omsättning, kapitalutgifter och driftskostnader som omfattas av taxonomin

Omsättning, kapitalutgifter och driftskostnader enligt ovanstående definitioner och som förknippas med verksamheter som omfattas av taxonomin (se nedan) utgör grunden för beräkningen av andelen omsättning, kapitalutgifter och driftskostnader som omfattas av taxonomin. Belopp som registrerats på produktkoder kopplade till verksamheter som omfattas av taxonomin ligger till grund för beräkningarna av omsättning, kapitalutgifter och driftskostnader som omfattas av taxonomin. En avstämning av belopp har gjorts för att undvika dubbelräkning.

Förändringar i redovisningsprinciper eller upplysningar jämfört med föregående redovisningsperiod

Det har inte skett några väsentliga förändringar i redovisningsprinciperna avseende taxonomin jämfört med föregående redovisningsperiod.

Ekonomisk verksamhet som omfattas av och är förenlig med taxonomin

För att identifiera ekonomiska verksamheter som är relevanta för Ericsson har det krävts tolkningar av taxonomin och av EU-kommissionens delegerade förordningar. Ericssons tolkning är att en ekonomisk verksamhet måste uppfylla alla tre kriterierna nedan för att anses omfattas av taxonomin:

– Generera, eller vara avsedd att generera, extern omsättning.
– Överensstämma med beskrivningen av verksamheten i en av bilagorna till den delegerade akten på klimatområdet eller på miljöområdet.
– Ha praktiskt tillämpliga tekniska granskningskriterier kopplade till sig.

Med denna tolkning som utgångspunkt har omsättning, kapitalutgifter och driftskostnader hänförliga till verksamheter som uppfyller dessa kriterier ansetts omfattas av taxonomin i de nyckeltal som anges nedan. Dessutom kan också enskilda kapitalutgifter och driftskostnader omfattas (se nedan) och adderas till andelen kapitalutgifter och driftskostnader som omfattas av och är förenliga med taxonomin. Det kvarstår dock vissa osäkerheter kring hur taxonomin ska implementeras, och tolkningar såväl som praxis kring rapportering förväntas utveckla sig med tiden.

Delegerad akt på klimatområdet

Verksamheter inom telekombranschen omfattas för närvarande inte av taxonomiförordningens delegerade akt på klimatområdet. Europeiska kommissionen uppger i den delegerade akten att den kan komma att lägga till sådana verksamheter och ta fram ytterligare tekniska granskningskriterier i framtiden. I dagsläget omfattas inte merparten av Ericssons kommersiella erbjudanden till kunder, inklusive mobilnät, av taxonomiförordningens delegerade akt på klimatområdet.

Datadrivna lösningar för minskningar av växthusgasutsläpp (Begränsning av klimatförändringar (CCM) 8.2)

Ericsson erbjuder AI-stödda och datadrivna driftslösningar med fokus på effektiv hantering av energitillgångar genom intelligenta mätningar och kontroller av siter. Detta gör att kunder kan förbättra energieffektiviteten i näten och därmed minska energirelaterade utsläpp av växthusgaser. Denna verksamhet uppfyller för närvarande inte de tillhörande tekniska granskningskriterierna.

Dataprogrammering, datakonsultverksamhet o.d. (Anpassning till klimatförändringar (CCA) 8.2)

Mjukvaruutveckling är en del av Ericssons kommersiella erbjudande till kunder inom Bolagets alla affärsområden. Om utgifter för att göra denna verksamhet mer motståndskraftig mot klimatförändringar skulle uppstå, redovisas dessa antingen som kapitalutgifter eller driftskostnader som omfattas av taxonomin. Relaterad omsättning inkluderas inte i andelen omsättning som omfattas av taxonomin, eftersom denna verksamhet inte klassificeras som en möjliggörande verksamhet enligt definitionen i taxonomin. Ericsson har inte haft några utgifter eller kostnader av detta slag under rapporteringsåret.

Den delegerade akten på klimatområdet

Tillverkning av elektrisk och elektronisk utrustning (Cirkulär ekonomi (CE) 1.2)

Ericsson säljer elektronisk utrustning i form av hårdvara för kommunikationsnät såsom radiobasstationer, antenner, basband, kraftmoduler, routrar och modem, samt sitematerial såsom kablar och batterier. Utrustningen tillverkas både på Bolagets egna produktionsanläggningar och av tredjepartstillverkare av elektronik. Utrustning som säljs som en del av en lösning, men där Ericsson inte har deltagit i designarbetet, såsom bärbara datorer som säljs som en del av ett nätverk (tredjepartsutrustning), ingår inte i omsättningen som omfattas av taxonomin, eftersom Ericsson inte kan vara med och påverka valet av insatsmaterial eller egenskaper som hållfasthet samt återanvändnings- och återvinningsgrad. De tekniska granskningskriterierna för att avgöra om denna verksamhet uppfyller kraven för ett väsentligt bidrag har bedömts. Ericssons tolkning är att dessa kriterier främst har utvecklats med avseende på konsumentelektronik och därför i många fall är svåra att tillämpa på Ericssons produkter och tjänster. I likhet med andra tillverkare av industrivaror offentliggör Ericsson inte detaljerad information om hur Bolagets nätutrustning kan repareras och demonteras, eftersom detta skulle kunna innebära betydande konkurrenssackdelar. Dessutom kan Ericssons produkter inte fullt ut uppfylla de krav på ämnen som anges i kriterierna. Kriterierna för utökat producentansvar för elektronisk och elektrisk utrustning samt batterier har bedömts vara uppfyllda.

Reparation, upprustning och återtillverkning (Cirkulär ekonomi (CE) 5.1)

Ericsson erbjuder supporttjänster för hårdvaruprodukter till sina kunder, vilket omfattar reparation och upprustning av nätutrustning. Ericsson har bedömt de tekniska granskningskriterierna avseende väsentligt bidrag och kommit fram till att verksamheten uppfyller dessa kriterier.

Försäljning av reservdelar (Cirkulär ekonomi (CE) 5.2)

Ericsson säljer reservdelar, inklusive renoverade reservdelar, för nätutrustning som har sålts till kunder. Ericsson har bedömt de tekniska granskningskriterierna avseende väsentligt bidrag och kommit fram till att verksamheten inte uppfyller alla kriterier. Framförallt uppfyller Ericssons förpackningar för närvarande inte tröskelvärdena för minsta andel återvunnet material.

Avsnitt E6, forts.

Enskilda kapitalutgifter och driftskostnader

Det är tillåtet att inkludera utgifter och kostnader för inköp av produkter och tjänster som är kopplade till andra ekonomiska verksamheter än dem som anges ovan som kapitalutgifter och driftskostnader som är förenliga med och omfattas av taxonomin, om dessa ingår i taxonomiförordningens delegerade akt på klimatområdet eller på miljöområdet, och om den berörda leverantörens ekonomiska verksamhet för produkten eller tjänsten i fråga är förenlig med och omfattas av taxonomin. Ericsson inkluderar utgifter för motorfordon (CCM 6.5), infrastruktur för fordonsladdning (CCM 7.4) och åtgärder för energieffektivitet i byggnader (CCM 7.3) som att de omfattas av taxonomin, samt i förekommande fall taxonomiförenliga kapitalutgifter och driftskostnader. För att bedöma om dessa verksamheter är förenliga med taxonomin krävs detaljerade uppgifter om i vilken grad leverantörernas verksamhet är förenlig med taxonomin, och därför kan Ericsson i dagsläget inte bedöma i vilken utsträckning enskilda identifierade kapitalutgifter och driftskostnader som omfattas av taxonomin kan anses vara förenliga med taxonomin.

Orsakar inte betydande skada

För att bedöma huruvida verksamheterna ovan inte orsakar betydande skada på andra miljömål har Ericsson inlett ett arbete för att utvärdera de viktigaste anläggningarnas påverkan på vattenresurser, natur och biologisk mångfald samt platsspecifika, klimatrelaterade risker.# Avsnitt E6, forts.

Eftersom detta arbete ännu inte är slutfört kan Ericsson inte i nuläget avgöra om det uppfyller alla tillhörande kriterier. Ericsson uppfyller de flesta av DNSH-kriterierna (Do No Significant Harm) när det gäller förebyggande och begränsning av miljöföroreningar, men kan för närvarande inte fullt ut uppfylla de allmänna DNSH-kriterierna, eftersom alla Bolagets produkter idag innehåller bly. Ericssons tjänster för elektronisk hårdvara och reparationer bedöms uppfylla DNSH-kriterierna för begränsning av klimatförändringar. Observera dock att kriterierna för bedömningar av energieffektivitet endast gäller för konsumentelektronik och därför inte är tillämpliga på Ericssons produkter.

Minimiskyddsåtgärder

I och med att den oberoende tillsynen av Bolagets regelefterlevnad avslutats 2024 anses minimiskyddsåtgärder vara på plats. Det finns information om Ericssons åtaganden avseende mänskliga rättigheter och rutiner för tillbörlig aktsamhet i avsnitten S1 till S4, och information om Bolagets strategi för att motverka mutor och korruption, efterlevnad av skatteregler och konkurrenslagstiftning i avsnitt G1.

Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter

Kärnenergirelaterade verksamheter

• Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärnenergiprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln. Nej
• Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik. Nej
• Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa. Nej

Fossilgasrelaterade verksamheter

• Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. Nej
• Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. Nej
• Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen. Nej

30

Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Avsnitt E6, forts.

Nyckeltal

Omsättning

Kriterier för väsentligt bidrag	Orsakar inte betydande skada	Ekonomiska verksamheter	Kod 1)	Omsättning	Andel av omsättningen 2024	Begränsning av klimatförändringar	Anpassning till klimatförändringar	Vatten	Föroreningar	Cirkulär ekonomi	Biologisk mångfald	Begränsning av klimatförändringar	Anpassning till klimatförändringar	Vatten	Föroreningar	Cirkulär ekonomi	Biologisk mångfald	Minimiskyddsåtgärder	Andel av omsättningen förenlig med (A.1) eller som omfattades av taxonomin (A.2) 2023	Kategori möjliggörande verksamhet	Kategori omställningsverksamhet
				SEK miljoner	%
						J; N; N/EL	J/N	J/N	J/N	J/N	J/N	J; N; N/EL	J/N	J/N	J/N	J/N	J/N	J/N	%
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheternas omsättning (A.1)
varav möjliggörande verksamheter, %	E	T
varav omställningsverksamheter, %
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)	Mål som verksamheten omfattas av 2)
Datadrivna lösningar för minskningar av växthusgasutsläpp	CCM 8.2	37	0			EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	0							0
Tillverkning av elektrisk och elektronisk utrustning	CE 1.2	87 542	35			N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	EL	N/EL	35							35
Reparation, renovering och återtillverkning	CE 5.1	6 022	2			N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	EL	N/EL	2							2
Försäljning av reservdelar	CE 5.2	1 525	1			N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	EL	N/EL	0							0
Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (A.2)		95 126	38			38						38							38
Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1 + A.2)		95 126	38			38						38							38
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Omsättningen hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin		152 755	62
Totalt		247 880	100
Andel av total omsättning som är förenlig med/ omfattas av taxonomin – per mål %
	Förenlig med taxonomin	Omfattas av taxonomin # VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN

Driftskostnader för verksamheter som inte omfattas av taxonomin | 38 270 70
Totalt | 54 650 100

Andel av totala driftskostnader som är förenlig med/omfattas av taxonomin – per mål %

	Förenlig med taxonomin	Omfattas av taxonomin
Begränsning av klimatförändringar	0	0
Anpassning till klimatförändringar	–	–
Vattenresurser och marina resurser	–	–
Förebyggande och begränsning av föroreningar	–	–
Cirkulär ekonomi	0	30
Biologisk mångfald	–	–

1) Förkortade verksamhetskoder: CCM: Begränsning av klimatförändringar CCA: Anpassning till klimatförändringar CE: Cirkulär ekonomi
2) Fullständigt namn: Transport med motorcyklar, personbilar och nyttofordon
3) Omfattas av taxonomin (EL)/Omfattas ej av taxonomin (N/EL): 33

Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Påverkan sker

Väsentliga hållbarhetsfrågor

	Uppströms, utökad leverantörskedja	Den egna verksamheten	Nedströms, kunder och slutanvändare
Potentiella risker och möjligheter
Talangutveckling		X
Balans mellan arbete och fritid		X
Hälsa och säkerhet		X
Likabehandling och lika möjligheter för alla		X
Arbetstagares rättigheter och arbetsvillkor		X

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter

Ericsson har cirka 94 000 anställda, och 10 000 medarbetare som ej är anställda i Bolaget i över 110 länder. Ericsson har identifierat flertalet områden som kan innebära väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterade till den egna arbetskraften, och som kan delas in i fyra kategorier: likabehandling och lika möjligheter för alla, talangutveckling, hälsa, säkerhet och välbefinnande på arbetsplatsen samt arbetstagares rättigheter och arbetsvillkor. Ericsson anser att de åtgärder som planeras att vidtas som en del av Bolagets strategi för en övergång till nettonollutsläpp inte kommer att leda till några direkta väsentliga negativa konsekvenser för den egna arbetskraften.

Likabehandling och lika möjligheter för alla

Medan likabehandling och samma möjligheter är fokusområden för många ansvarsfulla företag globalt, har flera av de regioner där Ericsson är verksamt (inklusive, men inte begränsat till, Asien, Mellanöstern och Afrika samt Latinamerika) jämförelsevis högre risker för diskriminering på arbetsplatsen och bristande respekt för kvinnors och minoriteters rättigheter. Informations- och kommunikationstekniksektorn (IKT) har en lägre andel kvinnor i arbetsstyrkan och i ledande roller jämfört med det globala genomsnittet. Ericsson presterar över genomsnittet när anställda tillfrågas om de anser att företaget erbjuder en arbetsplats där alla ges samma möjligheter oavsett bakgrund och om de behandlas med respekt och värdighet. För att upprätthålla detta måste Bolaget fortsätta att främja en inkluderande kultur som bygger på respekt, med likabehandling och lika möjligheter för alla. Hur väl Ericsson hanterar denna faktor kan också påverka Bolagets förmåga att genomföra sin strategi, inklusive att behålla sitt teknikledarskap.

Talangutveckling

Hur Ericsson tar hand om sin personal, och hur nuvarande och potentiella medarbetare ser på Bolaget som arbetsgivare, kan påverka möjligheterna att attrahera och behålla viktiga talanger. Detta kan påverka Bolagets konkurrens- och innovationskraft samt förmågan att effektivt genomföra sin strategi. Ericssons förmåga till kompetensutveckling och omskolning av sin personal inom kritiska områden, såsom AI och molnteknik, kan också påverka Bolagets förmåga att säkra teknikledarskap på marknaden. Att bygga kritiska kompetenser är mycket relevant för personer som arbetar inom FoU och kommersiella områden, men det är också viktigt för andra yrkesgrupper i alla typer av roller. Kontinuerlig kompetensutveckling och omskolning av personalen stöder medarbetarnas fortsatta utveckling och anställningsbarhet, liksom Bolagets förmåga att genomföra sin strategi.

Hälsa, säkerhet och välbefinnande (inklusive balans mellan arbete och fritid)

Sedan Ericsson satte målet om noll dödsfall och incidenter som leder till sjukfrånvaro (Target Zero) under 2021 har 34 dödsfall registrerats. 27 av dödsfallen inträffade bland leverantörernas anställda, främst inom nätutrullning och fältunderhåll, och två dödsfall bland Ericssons egna anställda. De främsta orsakerna till dessa dödsfall var olyckor som inträffade under fältarbete samt trafikolyckor. Trafikolyckor där personer som arbetar för Ericsson var inblandade har också orsakat fem dödsfall bland allmänheten. Under samma period inträffade de flesta incidenter som lett till sjukfrånvaro under monterings- och demonteringsarbete samt underhålls- och reparationsarbete på fältet. Dessa incidenter har involverat både Ericssons egna anställda och anställda hos leverantörer. De huvudsakliga hälsoriskerna som identifierats för personal som inte utför fältarbete är psykisk ohälsa till följd av stress, ångest och en dålig balans mellan arbete och fritid, samt belastningssjukdomar på grund av repetitiva eller statiska arbetsuppgifter eller lyft.

När Ericsson utför undersökningar om medarbetarnas uppfattning om balansen mellan arbete och fritid ligger det globala genomsnittet över referensvärdet. I flera länder ligger dock betyget under referensvärdet. Detta indikerar att en del av personalen inte lyckas att balansera arbete och fritid på ett tillfredsställande sätt.

Arbetsmiljöfaktorer såsom hälsa och säkerhet ingår ofta när kunder utvärderar leverantörer. Hur Ericsson presterar inom detta område kan därför påverka hur Bolaget bedöms i upphandlingar och anbudsförfaranden. Ericssons förmåga att attrahera och behålla talanger kan också påverkas om Bolaget uppfattas som ett företag där medarbetarna inte kan uppnå en balans mellan arbete och fritid.

Arbetstagares rättigheter och arbetsvillkor

I flera av de länder där Ericsson har personal finns det förhöjda risker för brott mot internationella konventioner om arbetstagares rättigheter och anständiga arbetsvillkor. Inom i huvudsak samma länder finns en bristande tillämpning av lokal arbetsrätt i frågor som diskriminering och trakasserier av kvinnor och underrepresenterade grupper, arbetstid, tillräcklig lön och trygg anställning, samt rätten till mötesfrihet och föreningsfrihet. Vissa av de länder där Ericsson är verksamt är högriskområden på grund av väpnade konflikter, kriminalitet, auktoritärt styre eller naturkatastrofer som översvämningar, jordbävningar, tsunamier eller liknande. Sådana situationer kan äventyra medarbetarnas och andra arbetstagares liv eller välbefinnande. Givet Ericssons storlek och omfattande geografiska närvaro följer Bolaget en försiktighetsprincip i förhållande till dessa frågar och identifierar dem som potentiellt väsentliga tills motsatsen bekräftas.

Policyer för den egna arbetskraften

Affärsetisk kod och Uttalande avseende företag och mänskliga rättigheter

I den affärsetiska koden anges att alla former av diskriminering är förbjudna, även om det är tillåtet enligt lokal lagstiftning. Den uttrycker vidare allas rätt till rättvisa, säkra och gynnsamma arbetsvillkor och rätten att bilda och gå med i fackföreningar och förhandla kollektivt, samt Bolagets åtagande att säkerställa en trygg och hälsosam arbetsmiljö för alla. Den affärsetiska koden anger vidare att Ericsson strängt förbjuder alla former av slaveri, inklusive människohandel, påtvingat arbete, tvångsliknande förhållanden eller tvångsarbete. Allmän information om den affärsetiska koden finns i avsnittet Allmänna upplysningar, som också innehåller information om Ericssons Uttalande avseende företag och mänskliga rättigheter.

Personalpolicy

Denna policy fastställer att Ericsson strävar efter lika möjligheter till anställning, utveckling, ersättning, förmåner och alla andra personalåtgärder utan diskriminering. Principerna som anges i policyn omfattar, men är inte begränsade till, idén om att varje enskild medarbetares möjligheter kopplade till anställningen ska grunda sig på öppenhet och jämlikhet, och att lön och belöning ska återspegla det värde de bidrar med och grunda sig på principer om konkurrenskraft, rättvisa och transparens.

Policy för hälsa, säkerhet och välbefinnande

Policyn anger att Bolaget ska tillämpa en riskbaserad ansats för att förebygga, kontrollera och minska arbetsrelaterade faror och risker samt kontinuerligt förbättra sina processer. Ericsson strävar efter att uppfylla kundernas krav och andra tillämpliga krav inom hälsa och säkerhet, även när dessa krav är striktare än nationell lagstiftning. Ericsson arbetar dessutom för att utforma arbetsplatser och arbetsprocesser, samt tillhandahålla verktyg, som främjar och skyddar medarbetarnas hälsa, säkerhet och välbefinnande. Bolaget arbetar för att tillhandahålla relevant utbildning och föra en dialog med medarbetarna och andra intressenter för att kontinuerligt förbättra ledningssystemet för hälsa, säkerhet och välbefinnande.

Processer för att föra dialog med medarbetare och deras företrädare angående påverkan

Ericsson för dialog på flera olika sätt med sina medarbetare avseende den påverkan de utsätts för eller sannolikt kan utsättas för. Några av de mer relevanta kanalerna beskrivs nedan.

Årligen genomförs koncernövergripande medarbetarundersökningar för att förstå hur medarbetarna upplever sitt arbete och sin arbetsmiljö, samt hur de uppfattar Bolaget, dess ledarskap och strategier. Resultaten kan delas upp efter kategori av svarande för att få mer detaljerade insikter om medarbetarnas olika perspektiv. Resultaten sammanställs på både koncern- och enhetsnivå för fortlöpande uppföljning, för att chefer och ledare ska kunna agera när och där det behövs.# Ericsson har inrättat arbetsmiljökommittéer som omfattar chefer och medarbetare, eller arbetstagarrepresentanter i förekommande fall. Kommittéerna sammanträder regelbundet och följer upp resultatet av arbetet med hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, samt diskuterar och beslutar om åtgärder för att förbättra ledningssystemet och dess processer. Kommunikation kring mål, resultat, program och utbildning inom hälsa, säkerhet och välbefinnande är tillgänglig för alla medarbetare genom interna kanaler som intranät och nyhetsbrev. Alla medarbetare tillfrågas också årligen om hälsa, säkerhet och välbefinnande genom en särskild medarbetarundersökning. Undersökningen innehåller frågor om hur de upplever balansen mellan arbete och fritid. Ericsson har kollektivavtal med arbetstagarorganisationer i flera av de länder där Bolaget är verksamt. Sverige, Spanien, Rumänien, Ungern, Italien och Brasilien är några av de länder där Ericsson har en stor andel anställda som omfattas av kollektivavtal och där fackföreningar konsulteras i frågor som rör de anställdas arbetsvillkor. Ericsson har inga globala ramavtal med några globala fackförbund.

Processer för att åtgärda negativ påverkan och kanaler genom vilka de egna medarbetarna kan påtala problem

Medarbetare kan rapportera misstänkta överträdelser av den affärsetiska koden, inklusive misstänkta fall av diskriminering och trakasserier samt brott mot mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter, till sin chef eller chefens överordnade, eller till koncernfunktionerna People (personal), Legal (juridik) eller Compliance (regelefterlevnad). Rapportering kan också ske när som helst via Ericsson Compliance Line, antingen via en säker webbplats eller via telefon och på flera olika språk. Rapporteringen kan göras anonymt. Ericssons policy är att inte kräva att personer som rapporterar misstänkta regelöverträdelser avstår från sina rättigheter att föra talan genom en rättslig process som ett villkor för att kunna rapportera missförhållanden och överträdelser. Bolaget kräver inte heller att den som gör en anmälan undertecknar ett sekretessavtal. Den som rapporterar ett ärende uppmanas dock att inte sprida någon information som rör ett pågående ärende för att skydda integriteten i processen. Denna mekanism, inklusive information om hur Ericsson utreder och följer upp rapporterade ärenden och vilka konsekvenser som vidtagits till följd av bekräftade överträdelser, beskrivs närmare i avsnitt G1. Dessutom har Ericsson en central rapporteringskanal för sina anställda, liksom för anställda hos leverantörer, för att rapportera hälso- och säkerhetsincidenter samt tillbud, vilka sedan hanteras inom en särskild process som en del av Bolagets ledningssystem för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, se mer information nedan.

När negativ påverkan identifieras strävar Ericsson efter att samarbeta med den berörda parten för att komma till rätta med problemet. Detta är dock inte alltid möjligt, till exempel vid anonym rapportering.

Vidtagna åtgärder avseende väsentlig påverkan, risker och möjligheter

Nedan följer beskrivningar av de viktigaste åtgärderna och handlingsplanerna som Ericsson har vidtagit eller planerar att vidta avseende väsentlig påverkan på den egna arbetskraften. De åtgärder som beskrivs nedan är de viktigaste som Ericsson har vidtagit för att minska risken för att orsaka eller bidra till väsentlig negativ påverkan på den egna arbetskraften.

Likabehandling och lika möjligheter för alla

Ericsson är fast beslutet att skapa en välkomnande kultur, då detta är en viktig del av Bolagets värderingar och bidrar till att säkerställa att de bästa globala talangerna rekryteras samt att det främjar innovation och genererar större värde åt kunderna. Ericsson strävar efter att bygga tillit och en positiv företagskultur som omfattar respekt, rättvisa och transparens och att ta bort hinder som förhindrar lika möjligheter för alla. För att uppnå detta arbetar Ericsson med att skapa medarbetarprocesser som behandlar alla lika, så att till exempel platsannonser använder ett neutralt språk när det gäller ansökandes egenskaper och Bolaget utbildar ledare i lika behandling och lika möjligheter.

Ericsson stödjer resursgrupper för medarbetare (Employee Resource Groups, ERG) som är öppna för alla inom organisationen, och som täcker ett brett spektrum av ämnen. Under 2024 ökade Ericsson stödet till resursgrupperna genom att lansera en global strategisk ERG-plan och fortsätta att erbjuda ledarskapsutbildning till ledarna för dessa nätverk. Ericsson har också startat globala resursgrupper för personer med neuropsykiatriska variationer och personer med funktionsvariationer.

På Ericsson är de vägledande principerna att människor ska ha en rättvis lön och att de ska uppmärksammas och belönas för sina prestationer och bidrag till verksamheten. Följaktligen är löner och förmåner marknadsmässigt konkurrenskraftiga och relevanta för individen, med målet att tillhandahålla ett brett erbjudande som attraherar, behåller och engagerar talanger. Alla lönebeslut förutsätts vara fria från diskriminering och ska baseras på Bolagets lönefilosofi och utgå från samma kriterier. För att säkerställa att löner är konkurrenskraftiga och rättvisa finns det definierade och globalt enhetliga jobbstrukturer och arbetsnivåer på plats, så att det finns en stödjande infrastruktur som gör det möjligt för Ericsson att göra meningsfulla lönejämförelser.

Under 2024 har Ericsson ytterligare utvecklat sin metod för att utvärdera interna löneskillnader. Denna användes för att genomföra två lönekartläggningar. Framöver kommer Ericsson att fortsätta genomföra regelbundna granskningar av rättvisa löner och ytterligare öka den interna utbildningen för att fortsätta arbetet med att uppnå meritbaserade löner inom hela organisationen.

Talangutveckling

Ericsson ger sina medarbetare möjlighet att utveckla sin kompetens och erfarenhet genom kompetensutveckling, omskolning och erfarenhetsbaserat lärande, inklusive möjligheter till intern karriärutveckling. Som en del av strategiprocessen definierar Ericsson varje år de mest kritiska kompetenserna som Bolagets medarbetare behöver utveckla. De kritiska globala kompetenserna är de som är kopplade till Ericssons tillväxtstrategi att utöka sitt ledarskap inom mobilnät och en fokuserad expansion till företagsmarknaden. Dessa kompetensområden omfattar teknik, handel och Power Skills, eller social kompetens. Utöver utbildningsprogrammen bidrar Teach for Ericsson-programmet till att uppmärksamma dem som utbildar andra inom Bolaget inom viktiga kompetensområden. Utbildnings- och utvecklingsplaner som är kopplade till var och en av dessa väsentliga kompetensområden kartläggs enligt fyra kompetensnivåer och tillhandahålls för att utveckla och omskola medarbetarna, både för deras nuvarande arbetsroller och för att förbereda dem för framtida utmaningar.

Kompetensutveckling och omskolning stöds vidare av en digital lärandeplattform som ger medarbetarna enkel tillgång till material och kurser, och ger Ericsson ett verktyg för att följa, mäta och analysera framsteg i kompetensutvecklingen. Förutom utbildnings- och utvecklingsprogram inom de kritiska kompetensområdena har medarbetarna tillgång till ett brett utbud av resurser för kompetensutveckling, såsom interna och externa kurser online och artiklar via den digitala lärandeplattformen.

Tillsammans med sina chefer fastställer medarbetarna individuella årliga och långsiktiga karriärmål och identifierar kompetenser som de ska utvecklas i den årliga processen för att sätta utvecklingsmål. Medarbetarna får också årliga individuella prestationsutvärderingar. År 2024 lanserades en reviderad Avsnitt S1, forts. 35 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande strategi för prestationsstyrning, med målet att skapa tydlighet och stödja medarbetarna i deras utveckling. Programmen för ledarskapsutveckling på Ericsson reviderades under 2024 och ger nya och erfarna ledare möjlighet att utvecklas under sin karriär. Framöver planerar Ericsson att ytterligare förankra arbetet med prestationsstyrning och talangplanering, i samarbete med ledare inom hela Bolaget. För att ytterligare främja medarbetarnas utveckling och mobilitet inom Bolaget kan medarbetarna nu också ansöka om projektanställningar och andra jobbmöjligheter på Bolagets intranät, där också lediga tjänster utannonseras.

Hälsa, säkerhet och välbefinnande

Incidentrapportering och utredning

Ericsson har ett globalt verktyg där det går att rapportera om risker, tillbud och olyckor som involverar medarbetare, leverantörer eller andra som arbetar på uppdrag av Ericsson. Problem som kan kopplas till distansarbete kan också rapporteras via verktyget. Rapporterade incidenter utreds och en orsaksanalys görs för att åtgärda eventuella skador och förhindra att incidenten upprepas.

Välbefinnande och balans mellan arbete och fritid

Ericssons strategi för välbefinnande består av en kombination av organisatoriska komponenter och individuella fokusområden. De organisatoriska komponenterna består av en stödjande arbetsmiljö, där arbetsplatserna är utformade för att ta hänsyn till fysiskt, socialt och emotionellt välbefinnande, samt ledare som ska agera som förebilder för säkra och hälsosamma beteenden. De enskilda fokusområdena är fysiskt, emotionellt, ekonomiskt och socialt välbefinnande i syfte att hjälpa medarbetarna att hantera balansen mellan arbete och fritid.

Ericsson erbjuder sekretessbelagt samtalsstöd och tillgång till hälsostöd online eller via telefon genom en extern leverantör av medarbetarstöd. Under 2024 lanserades Ericsson Care Line globalt. Det är ett stödprogram för medarbetare som innefattar tjänster för välbefinnande, exempelvis personliga mindfulnessprogram, interaktiv rådgivning och informationsmaterial om meditation.Ericsson Care Line är tillgänglig för de flesta anställda och personer som ingår i deras hushåll. Ericsson har ett hybridbaserat och flexibelt arbetssätt som ger större själv- bestämmanderätt för medarbetare att avgöra var och när de ska utföra sitt arbete. Den nuvarande globala riktlinjen är att arbetet ska ske på kontoret, men med flexibilitet att arbeta från andra platser när arbetsuppgifter och ansvarsområden tillåter det.

Utbildning och medvetenhet

Alla Ericssons medarbetare och anställda hos leverantörer av fälttjänster måste genomgå en obligatorisk utbildning i hälsa, säkerhet och välbefin- nande. Ytterligare utbildning kan krävas utifrån en persons roll och risk- exponering för att säkerställa tillräcklig kompetens. År 2024 införde Ericsson en obligatorisk utbildning i trafiksäkerhet för både medarbetare och leve- rantörer. Dessutom finns en specialanpassad webbaserad utbildning som omfattar förebyggande åtgärder och beteenden kring hur liv kan räddas, och som rör exempelvis trafiksäkerhet och användande av skyddsutrust- ning, tillgänglig för alla medarbetare och leverantörer. Ericsson har ett utbildningsprogram för säkerhet och ledarskap för ledare inom tre nivåer från VD och koncernchef, inklusive medlemmar i koncernledningen samt för utvalda nyckelroller som har en direkt inverkan på säkerheten i verksamhe- ten. Ericssons guide Walk the Talk uppmuntrar alla ledare att personligen och regelbundet besöka en anläggning och samtala uteslutande om hälsa, säkerhet och välbefinnande. Det finns också ett utbildnings-program för att lyfta kunskapsnivån om psykisk ohälsa och välbefinnande.

Arbetstagares rättigheter och arbetsvillkor

Tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter

För att verkställa sitt åtagande att respektera mänskliga rättigheter har Bolaget integrerat tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter i verksamheten. Människorättsrisker ingår också i Ericssons riskhanterings- ramverk och kan tas upp i Business Risk Committee vid behov. Prioriteringar på koncernnivå för tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter fast- ställs av ett centralt team av människorättsexperter. De samordnar insatser relaterade till tillbörlig aktsamhet och samarbetar med affärsområden och regionala försäljningsorganisationer angående människorättsrelaterade initiativ vid behov. Ericssons viktigaste frågor rörande mänskliga rättigheter rör främst arbetstagare i leverantörskedjan och hur Bolagets teknik kan missbrukas i dess nedströms värdekedja. Hur denna potentiella påverkan integreras i Bolagets process för tillbörlig aktsamhet beskrivs i avsnitten S2 och S4. Nedan beskrivs de åtgärder för tillbörlig aktsamhet som är relevanta för Ericssons egen verksamhet och den egna arbetskraften. Utöver informationen nedan finns mer information om Ericssons arbete med tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter och prioriterade områden i Ericssons Uttalande avseende företag och mänskliga rättigheter, på Bolagets hemsida.

Sammanslagningar, förvärv och avyttringar

Frågor som rör mänskliga rättigheter ingår i Ericssons process för tillbörlig aktsamhet vid sammanslagningar, förvärv och avyttringar. Fokus ligger på att utvärdera de huvudsakliga människorättsriskerna hos målbolaget eller köparen samt i vilken utsträckning målbolaget har tillfredsställande ramverk för tillbörlig aktsamhet på plats för att identifiera och hantera riskerna. Om varningsflaggor eller brister identifieras, krävs en plan för riskreducerande åtgärder, antingen som en förutsättning för transaktionen eller som en del av integreringen efter att den har avslutats.

Skärpta åtgärder

Ericsson vidtar olika skärpta åtgärder i samband med tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter för att identifiera och hantera mänskliga rät- tigheter som rör affärsverksamheter där riskerna har bedömts som potenti- ellt förhöjda. Som ett exempel genomförde Ericsson under 2024 förstärkta åtgärder relaterade till tillbörlig aktsamhet i Indien genom ett landsbesök, där teamet som arbetar med mänskliga rättigheter träffade interna och externa intressenter för att identifiera och bedöma människorättsrisker relaterade till verksamheten i landet och för att öka medvetenheten om dessa risker. Som ett led i detta anordnade Ericsson rundabordssamtal med människorätts- organisationer och genomförde möten med externa intressenter, däribland organisationer i civil samhället och en före detta fackföreningsrepresen- tant. Mötena var inriktade på potentiell påverkan på mänskliga rättigheter kopplad till både Ericssons verksamhet och Bolagets värdekedja, inklusive arbetsvillkor och arbetsrätt. Särskild uppmärksamhet ägnades åt den externa arbetskraft som arbetar för Ericsson, till exempel tillfälligt anställda. En rap- port utfärdades efter besöket och som beskrev viktiga åtgärder för att hantera potentiella risker. Dessa inkluderar möjligheter att ytterligare stärka tillsynen av arbetsvillkoren för den externa arbetskraften, förbättra den interna med- vetenheten om frågor som rör mänskliga rättigheter i verksamheten i Indien, samt rekommendationer om hur riktade riskbedömningar kan genomföras.

Skydd för arbetstagare i områden med hög risk

Ericsson bedriver verksamhet i områden där till exempel väpnade konflikter, kriminalitet och auktoritärt styre kan leda till situationer som utsätter med- arbetare för en förhöjd risk kopplad till deras personliga säkerhet. Ericsson bevakar geopolitiska hot och säkerhetshot världen över och bedömer säker- hetsriskerna i områden där Ericsson bedriver verksamhet. Bolagets säker- hetsstrategi operationaliseras genom att använda Bolagets globala ramverk för säkerhet i högriskområden (Security in High-risk Areas). Syftet är att göra det möjligt att bedriva affärsverksamhet i högriskområden och samtidigt skydda medarbetare, leverantörer och alla andra som arbetar på uppdrag av Ericsson, till exempel genom:

• Förfaranden, utbildning och säkerhetsåtgärder för att begränsa risken att utsättas för brottslig verksamhet.
• Krav på resvägar och transportarrangemang (till exempel tidsplaner, att resa i konvoj, beväpnad eskort, säkerhetsåtgärder vid stopp samt spårning av transporter).
• Användning av satellittelefoner i avlägsna områden.
• Fysiska säkerhetskrav vad gäller boende och arbetsplatser.

Dessutom kan Ericsson aktivera sin krishanteringsorganisation i händelse av en incident som har allvarliga eller potentiellt allvarliga konsekvenser för Ericssons verksamhet eller medarbetare, och som inte kan hanteras med ordinarie operativa rutiner.

Utbildning i mänskliga rättigheter och ökad medvetenhet

Ericsson tillhandahåller utbildning i mänskliga rättigheter som är tillgänglig för alla medarbetare. Riktad utbildning och kompetensbyggande aktiviteter för nyckelroller och funktioner erbjuds också. Som en del av en långsiktig plan för utbildning i mänskliga rättigheter fick nyckelmedarbetare utbildning inom detta område under 2024. Medarbetarna valdes ut baserat på deras

Avsnitt S1, forts. 36

Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

arbetsroller och deras exponering för högriskscenarier, till exempel medarbetare inom försäljning och chefer i identifierade högriskländer.

Samarbeten och partnerskap

Ericsson förstärker sitt arbete genom samarbeten och partnerskap med andra organisationer. Nedan listas några av de viktigaste externa samar- betena, partnerskapen och åtagandena relaterade till mänskliga rättigheter.

Organisation	Beskrivning
Business Network on Civic Freedoms and Human Rights Defenders	En grupp företag som har åtagit sig att identifiera hur företag och samhälle kan dra nytta av ökat stöd från den privata sektorn, för att skydda medborgerliga friheter och människorättsaktivister.
Global Network Initiative	Ett initiativ som behandlar yttrandefrihet och rätten till respekt för privatlivet inom IKT-sektorn. Deltagare är internet- och telekommunikationsföretag, grupper som arbetar med mänskliga rättigheter och pressfrihet, investerare samt akademiker och akade- miska institutioner.
Shift Business Learning Program	Business Learning Program stödjer företag som strävar efter att integrera riktlinjer för företag och mänskliga rättigheter. Shift är en ideell, uppdragsdriven organisation som arbetar med företag, finansinstitut och standardiseringsorgan i syfte att främja företagens respekt för mänskliga rättigheter i enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP).
FN:s B-Tech Project	Ett projekt som leds av FN: råd för mänskliga rättigheter i syfte att tillhandahålla en auktoritativ och allmänt accepterad färdplan för tillämpning av UNGP inom IKT-sektorn. Tech Company Community of Practice, som Ericsson deltar i, är ett initiativ inom FN:s B-Tech Project för att befrämja företagens respekt för mänskliga rättigheter i teknikbranschen.
FN:s Global Compact	FN:s Global Compact är världens största initiativ för hållbarhet och socialt ansvarstagande bland företag, med mer än 25 000 deltagande företag och andra intressenter i över 167 länder. Ericsson har varit medlem sedan 2000, då FN:s Global Compact grundades.

Mål relaterade till den egna arbetskraften

Likabehandling och lika möjligheter för alla

För att främja policymålen om likabehandling och lika möjligheter i enlighet med tillämpbara antidiskrimineringslagar och för att främja hållbar organi- satorisk hälsa, arbetar Ericsson kontinuerligt med att ta bort hinder för att nå dessa mål. Till exempel har Ericsson satt fokus på likabehandling och möjligheter för kvinnor på alla nivåer i Bolaget, med syfte att, genom merit- baserade urvalsprocesser i enlighet med antidiskrimineringslagar, öka ande- len kvinnor bland alla anställda, linjechefer och högre befattningshavare till minst 30 % globalt till år 2030. För att stödja detta mål strävar Ericsson efter att utöka den relevanta kandidatpoolen, och säkerställer lika möjligheter för alla.# Hållbarhetsredovisning

Ersättningsrapport

Bolagsstyrningsrapport

Finansiell rapport

Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Personal

Mål för andel kvinnor

Målet tillåter eller uppmuntrar inte att anställningsbeslut (oavsett om det gäller rekrytering, befordran eller annat) baseras på personliga egenskaper som kön, efter- som det skulle bryta mot uppförandekoden. Alla anställningsbeslut ska vara meritbaserade och tas utan diskriminering. Framsteg mot detta mål stödjer också den organisatoriska hälsan genom meritbaserad personal- politik. Resultatet mäts baserat på antalet anställda vid slutet av varje rapporteringsperiod.

Personalkategori	Basår	Målår	Andel basår, %	Målvärde, %	Andel 2024, %
Alla anställda	2021	2030	25,2	≥ 30	26,5
Linjechefer			21,3		24,0
Högre chefer			35,6		32,0

Som ett resultat av de åtgärder som beskrivs i detta avsnitt ökade andelen kvinnor bland de anställda till 26,5 % 2024, jämfört med 26,0 % 2023. Andelen kvinnor bland linjecheferna ökade till 24,0 % (22,7 %) och uppgick till 32,0 % (31,4 %) bland högre chefer.

Hälsa och säkerhet

Ericsson har ett mål (Target Zero) om noll arbetsrelaterade dödsfall och incidenter som resulterar i sjukfrånvaro orsakade av antingen arbetsrela- terade fysiska skador eller arbetsrelaterade sjukdomar senast 2025. Målet omfattar både Ericssons egen arbetskraft och anställda hos leverantörer av fälttjänster. Måluppfyllelsen mäts genom antalet dödsfall och inciden- ter som resulterat i sjukfrånvaro som registrerats av Ericsson under varje redovisningsperiod och som bedömts ligga inom Bolagets kontroll.

Target Zero	Basår	Målår	Antal basår	Mål antal	Antal 2024
Dödsfall	2020	2025	7	0	2
Olyckor som resulterat i sjukfrånvaro			143	72

Under 2024 inträffade två dödsfall jämfört med tio under 2023. Dessa två dödsfall inträffade bland leverantörernas anställda. Antalet incidenter som resulterat i sjukfrånvaro var 72 jämfört med 84 år 2023. Ericsson anser att minskningen av antalet dödsfall och incidenter är ett resultat av de åtgärder som Bolaget har vidtagit, enligt beskrivningen ovan.

Personalsammansättning

Uppgifter om sammansättningen av Ericssons anställda och medarbetare som ej är anställda som presenteras nedan baseras på information som hämtats från Ericssons centrala personalsystem och baseras på antalet anställda i varje kategori vid slutet av rapportperioden. Det totala antalet anställda vid årets slut har stämts av mot motsvarande antal i not G4 i koncernens finansiella rapporter.

Anställda per kategori

	Antal anställda 2024	Antal anställda 2023	Antal anställda 2022
Koncernledningen	17	16	17
Högre chefer 1)	175	175	177
Linjechefer	7 367	7 499	7 602
STEM 2)	70 128	74 454	78 789
Icke-STEM	16 549	17 808	18 944
Totalt	94 236	99 952	105 529

1) Ericsson har definierat högre chefer som personer som rapporterar direkt till en medlem av koncernledningen, vilket innebär personer två nivåer under VD och koncernchef, exklusive chefsassistenter.
2) Medarbetare utan personalansvar i roller inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM).

Anställda per land

	Antal anställda 2024	Antal anställda 2023	Antal anställda 2022
Indien	22 279	22 848	23 112
Sverige	13 420	13 977	14 481
Kina	8 136	9 950	10 971
Övriga länder	50 401	53 177	57 145
Totalt	94 236	99 952	105 529

1) Uppgifter för specifika länder omfattar de länder som utgör minst 10 % av totalt antal anställda globalt under minst ett av de tre föregående åren.

Antal anställda per anställningsform

	Antal anställda 2024	Män	Kvinnor	Annat/ ej angivet	Totalt
Tillsvidareanställda	68 965	24 825	107	93 897
Tillfälligt anställda	221	118	–	339
Behovsanställda	–	–	–	–
Totalt	69 186	24 943	107	94 236
Heltidsanställda	68 769	24 496	104	93 369
Deltidsanställda	417	447	3	867
Totalt	69 186	24 943	107	94 236

Avsnitt S1, forts. 37

Ericsson 2024

Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Personalomsättning

	Antal/% 2024	Antal/% 2023	Antal/% 2022
Antal anställda som lämnat Bolaget	11 919	13 362	14 381
Personalomsättningstakt, %	12	13	14

Anställda som lämnat Bolaget, andel män och kvinnor, %
Män	73	74	74
Kvinnor	27	26	26
Annat/ej angivet	0	0	0

Anställda som lämnat Bolaget per åldersgrupp, %
<30	21	23	30
30–50	57	56	60
>50	22	21	10

Rekrytering och intern rörlighet

	Antal/% 2024	Antal/% 2023	Antal/% 2022
Antal anställda som tillkommit i Bolaget	6 203	7 785	17 235
Anställningstakt, %	6	8	17

Nyanställningar, andel män och kvinnor, %
Män	63	68	72
Kvinnor	35	31	27
Annat/ej angivet	1	0	0

Nyanställningar per åldersgrupp, %
<30	47	49	45
30–50	46	47	50
>50	7	4	5

Tjänster som tillsatts internt, % 1)	44	49	37

1) Beräknas genom att dividera antalet tjänster som tillsatts under ett år av personer som redan är anställda på Ericsson med det totala antalet tjänster som tillsatts under samma år.

Uppgifter om medarbetare som ej är anställda

Förutom anställda har Ericsson även extern arbetskraft som inte har ett direkt anställningsförhållande till Bolaget. Denna arbetskraft består huvud- sakligen av konsulter som arbetar med tjänsteleveranser, produktutveckling och leveranser.

	Antal anställda 2024	Antal anställda 2023	Antal anställda 2022
Medarbetare som ej är anställda	9 610	13 125	18 088

Omfattning av kollektiva förhandlingar och social dialog

Ericsson är medvetet om och respekterar anställdas rätt att bilda eller ansluta sig till oberoende fackföreningar samt rätten till kollektivförhandlingar. På platser där lokala lagar begränsar dessa rättigheter söker Ericsson andra sätt att föra en meningsfull dialog med medarbetarna. Detta inkluderar alter- nativa, oberoende och fritt valda former av arbetstagarrepresentation som personalkommittéer eller medarbetarråd. Ericssons krav vad gäller arbetsta- garrättigheter för leverantörers anställda anges i uppförandekoden för affärs- partners. Dessa krav är i nivå med Ericssons egna medarbetares rättigheter.

År 2024 var täckningsgraden för kollektivavtal i hela koncernen 31 % (29 %)

Kollektivavtal, täckningsgrad per land och region 1) %	Anställda inom EES	Anställda utanför EES
0–19	–	–
Sydasien
Ostasien och Stillahavsområdet
Nordamerika
20–39
40–59
60–79
80–100	–	Sverige

1) Enbart länder inom EES och regioner utanför ESS med mer än 10% av koncernens totala antalet anställda redovisas.

Antal och andel män och kvinnor inom personalstyrkan

Medarbetare	Antal anställda 2024	Antal anställda 2023	Antal anställda 2022
Män	69 186	73 919	78 518
Kvinnor	24 943	25 954	26 901
Annat/ej angivet	107	79	110
Totalt	94 236	99 952	105 529

Andel kvinnor per personalkategori %

	2024	2023	2022
Koncernledningen	24	25	18
Högre chefer 1)	32	31	35
Linjechefer	24	23	22
STEM 2)	22	22	21
Icke-STEM	46	46	46
Alla anställda	27	26	25

1) Ericsson har definierat högre chefer som personer som rapporterar direkt till en medlem av koncernledningen, vilket innebär personer två nivåer under VD och koncernchef, exklusive chefsassistenter.
2) Medarbetare utan personalansvar i roller inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM).

Andel anställda per åldersgrupp %

	2024	2023	2022
<30	12	13	15
30–50	65	66	65
>50	22	21	20

Tillräckliga löner

Ericsson planerar att göra en analys av tillräckliga löner för den egna arbetskraften under 2025.

Mätetal för utbildning och kompetensutveckling

Andel anställda som fått prestationsutvärderingar och haft utvecklingssamtal 1) %

	2024	2023	2022
Män	89	93	93
Kvinnor	88	92	91
Totalt	88	93	93

1) Registrerade prestationsutvärderingar per 31 januari nästföljande år.

Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd

	Timmar 2024	Timmar 2023	Timmar 2022
Män	25,2	38,6	18,9
Kvinnor	24,6	36,8	17,8
Alla anställda	25,1	38,1	18,6

Mätetal för hälsa och säkerhet

Dödsfall per inblandad part

	Antal 2024	Antal 2023	Antal 2022
Anställda	–	1	–
Medarbetare som ej är anställda	1	–	–
Andra arbetstagare 1)	1	8	6
Tredje part 2)	–	1	2
Totalt	2	10	8

1) Främst anställda hos leverantörer av sitetjänster och underleverantörer.
2) Tredje part avser en person som inte arbetar för Ericsson, vare sig som anställd, leverantör eller underleverantör, till exempel allmänheten, och som påverkas av en incident som bedöms vara inom Bolagets kontroll.

Dödsfall per orsak

	Antal 2024	Antal 2023	Antal 2022
Fall från hög höjd	1	4	4
Bilkörning/trafikolycka	1	5	4
Elolycka	–	1	–
Totalt	2	10	8

Olyckor som resulterat i sjukfrånvaro (LWA), per inblandad part 1)

	Antal 2024	Antal 2023	Antal 2022
Anställda	28	53	96
Medarbetare som ej är anställda	–	–	–
Andra arbetstagare 2)	44	43	30
Totalt	72	96	126

1) Från och med 2024 är olyckor med sjukfrånvaro som inträffat bland tredje part exkluderade från statistiken eftersom Ericsson har begränsad möjlighet att verifiera antalet faktiska sjukdagar. Tredje parter ingår fortfarande i statistiken för dödsfall och registrerbara arbetsplatsolyckor.
2) Främst anställda hos leverantörer av fälttjänster och underleverantörer.

Registrerbara arbetsrelaterade olyckor (RWA), per inblandad part 2)

	Antal 2024	Antal 2023	Antal 2022
Anställda	58	– 3)	– 3)
Medarbetare som ej är anställda	1	– 3)	– 3)
Andra arbetstagare 1)	55	– 3)	– 3)
Tredje part 2)	2	– 3)	– 3)
Total	116	– 3)	– 3)

1) Främst anställda hos leverantörer av fälttjänster och underleverantörer.
2) Tredje part avser en person som inte arbetar för Ericsson, vare sig som anställd, leverantör eller underleverantör, till exempel allmänheten, och som påverkas av en incident som bedöms vara inom Bolagets kontroll.
3) Ericsson lämnar denna upplysning för första gången vilket innebär att jämförelsetal för tidigare redovisningsperioder ej är tillgängliga.

Dödsfalls- och olycksfallsfrekvens bland anställda 1)

	Per 500 heltidsekvivalenter 2024	Per 500 heltidsekvivalenter 2023	Per 500 heltidsekvivalenter 2022
Dödsfallsfrekvens	–	0,00	–
LWA-frekvens	0,14	0,26	0,44
RWA-frekvens	0,29	– 2)	– 2)

1) Anger antalet dödsfall, olyckor med sjukfrånvaro och registrerbara arbetsrelaterade olyckor som inträffar under ett år per 500 heltidsekvivalenter, med 1 000 000 timmar som ett standardiserat genomsnittligt antal arbetade timmar för 500 heltidsekvivalenter under ett år.

Avsnitt S1, forts. 38

Ericsson 2024

Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagandeTotalt antal arbetade timmar är ett uppskattat värde baserat på standardårsarbetstiden för aktiva anställda multiplicerat med varje lands årliga genomsnittliga antal anställda, uttryckt i heltidsekvivalenter, vilket uppgick till 199 miljoner timmar (206 och 220 miljoner timmar under 2023 respektive 2022). Uppgifterna innehåller därför en hög grad av mätosäkerhet. 2) Ericsson lämnar denna upplysning för första gången vilket innebär att jämförelsetal för tidigare redovisningsperioder ej är tillgängliga.

Dödsfalls- och olycksfallsfrekvens bland medarbetare som ej är anställda

1) Per 500 heltidsekvivalenter

	2024	2023	2022
Dödsfallsfrekvens	0,04	–	–
LWA-frekvens	–	–	–
RWA-frekvens	0,04	–	–

1) Anger antalet dödsfall, olyckor med sjukfrånvaro och registrerbara arbetsrelaterade olyckor som inträffar under ett år per 500 heltidsekvivalenter, med 1 000 000 timmar som ett standardiserat genomsnittligt antal arbetade timmar för 500 heltidsekvivalenter under ett år.

Totalt antal arbetade timmar är ett uppskattat värde baserat på standardårsarbetstiden för aktiva medarbetare som ej är anställda multiplicerat med varje lands årliga genomsnittliga antal medarbetare som ej är anställda, uttryckt i heltidsekvivalenter, vilket uppgick till 23 miljoner timmar. Uppgifterna innehåller därför en hög grad av mätosäkerhet. 2) Ericsson lämnar denna upplysning för första gången vilket innebär att jämförelsetal för tidigare redovisningsperioder ej är tillgängliga.

Sjukfrånvarodagar till följd av olyckor, samt tillbud

	Antal	2024	2023	2022
Sjukfrånvarodagar till följd av olyckor		683	1 679	3 040
Rapporterade tillbud		11 765	11 004	9 716

1) Ericsson kan för närvarande endast samla in information med tillfredsställande tillförlitlighet avseende antal sjukfrånvarodagar till följd av olyckor för sina egna anställda.

Ledningssystem för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

Ericssons koncerngemensamma ledningssystem för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen är en del av Ericsson Group Management System. Det är utformat för att minska risker kopplade till hälsa, säkerhet och välbefinnande samt för att fånga upp och implementera möjligheter till förbättringar inom dessa områden i Ericssons verksamhet och processer. Det är certifierat enligt ISO 45001, den internationella standarden för hantering av hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Detta ledningssystem omfattar 96 % av Ericssons anställda och 99 % av medarbetare som ej är anställda. Personalen inom Cradlepoint, Vonage och RedBee, som inte är helt integrerade i Ericsson Group Management System, omfattas ej av ledningssystemet.

Mätetal för ersättning

Förhållande mellan kvinnors och mäns ersättning

	%	2024	2023	2022
Grundlön		85	85	84
Total ersättning		85	85	82

1) Detta mätetal tar inte hänsyn till andra faktorer som kan påverka ersättningsnivåerna, till exempel plats, arbetsroll och ansvar, erfarenhet, ålder, utbildningsnivå etc. Total ersättning inkluderar årlig grundlön vid heltidsarbete, målnivå för kortsiktig rörlig ersättning/provisionsbaserad ersättning (STV/SIP) samt tilldelningar av långsiktig rörlig ersättning (LTV) under innevarande år. Siffrorna för totala ersättningskvoter exkluderar anställda inom fälttjänstpersonal i vissa företag som följer lokala STV-planer, vilket försvårar relevanta jämförelser (134 personer 2024). Den totala ersättningskvoten omfattar medarbetare hos Vonage (som numera är en del av segmentet Global Communications Platform) från och med 2023 men inte 2022.

Förhållande mellan ersättning till VD och till anställda

	Kvot	2024	2023	2022
Grundlön – Sverige		25	27	26
Grundlön – globalt		37	39	40
Total ersättning – Sverige		73	76	75
Total ersättning – globalt		100	103	109

2) I grundlönen ingår inte semesterlön i Sverige (vilket även gäller för VD och koncernchef). Detta gör att den skiljer sig från grundlönen så som den presenteras i tabellen ”Total ersättning till VD och koncernchef samt till vice verkställande direktör” på sidorna 2–3 i ersättningsrapporten där semesterlön är inkluderad.
3) Total ersättning i detta sammanhang baseras på STV/SIP målnivå och LTV som beviljats för respektive år, och skiljer sig därför från informationen i tabellen ”Total ersättning till VD och koncernchef samt till vice verkställande direktör” på sidan 3 i ersättningsrapporten, som visar faktisk intjänad STV och tilldelad LTV. Den totala ersättningskvoten omfattar medarbetare hos Vonage (som numera är en del av segmentet Global Communications Platform) från och med 2023 men inte från 2022.

Ericsson har också utvärderat den justerade löneskillnader mellan män och kvinnor för en majoritet av sina anställda. Till skillnad från de mätetal som redovisas ovan tar detta mätetal hänsyn till andra faktorer vid bedömningen av skillnader i ersättning mellan kvinnor och män, till exempel erfarenhet, prestation, tjänstgöringstid och ansvarsområden. Den justerade löneskillnadsnivån är ett mer exakt mått på ett företags tillämpning av lika lön för lika arbete. Ericsson har också utvärderat den justerade löneskillnaden mellan könen för en majoritet av sina anställda. Till skillnad från de mätetal som redovisas ovan tar detta mätetal hänsyn till andra faktorer utöver kön vid bedömningen av skillnader i ersättning mellan kvinnor och män, till exempel erfarenhet, tjänstgöringstid och ansvarsområden. Den justerade löneskillnadsnivån är ett mer exakt mått på ett företags tillämpning av lika lön för lika arbete.

Incidenter, anmälningar och allvarlig påverkan på mänskliga rättigheter

Misstänkt bristande regelefterlevnad rörande diskriminering och trakasserier

	Antal	2024	2023	2022
Totalt antal rapporterade ärenden		98	–	–
av vilka avsåg trakasserier		79	–	–
av vilka avsåg diskriminering		19	–	–
Totalt antal bekräftade överträdelser		15	–	–
av vilka avsåg trakasserier		15	–	–
av vilka avsåg diskriminering		–	–	–

1) Avser ärenden som rapporterats och hanterats i Ericssons process för hantering och utredning av misstänkta överträdelser.
2) Ericsson lämnar denna upplysning för första gången vilket innebär att jämförelsetal för tidigare redovisningsperioder ej är tillgängliga.

79 ärenden som klassificerades som trakasserier rapporterades till Ericsson Compliance Line under 2024. Av rapporterade ärenden skickades 32 för vidare utredning. I 15 av de utredningar som avslutats under året bekräftades överträdelser. 9 fall var fortfarande under utredning i slutet av året. 20 frågor hänvisades till andra funktioner, till exempel HR (People Function), för att hanteras i enlighet med deras processer.

19 ärenden som klassificerades som diskriminering rapporterades till Ericsson Compliance Line under 2024. Av rapporterade ärenden skickades 4 för vidare utredning. I ingen av de utredningar som avslutats under året bekräftades överträdelser. Ett ärende var fortfarande under utredning i slutet av året. 8 ärenden hänvisades till andra funktioner, till exempel HR (People Function), för att hanteras i enlighet med deras processer.

När överträdelser bekräftats har korrigerande och disciplinära åtgärder vidtagits, bland annat uppsägning. Det totala antalet ärenden som rapporterats till Ericssons kanaler för rapportering av bristande regelefterlevnad redovisas i avsnitt G1. Under 2024 har Ericsson inte fått kännedom, vare sig genom sina egna rapporteringskanaler eller genom någon av OECD:s nationella kontaktpunkter som inrättats av regeringar som följer OECD:s riktlinjer för multinationella företag, om några allvarliga incidenter kopplade till mänskliga rättigheter där Bolaget varit inblandat. Följaktligen har inga korrigerande åtgärder vidtagits.

Avsnitt S1, forts. 39 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Påverkan sker

Väsentliga hållbarhetsfrågor

Uppströms, utökad leverantörskedja	Den egna verksamheten	Nedströms, kunder och slutanvändare
Potentiella risker och möjligheter
Hälsa och säkerhet
Likabehandling och lika möjligheter för alla
Arbetstagares rättigheter och arbetsvillkor
Tvångs- och barnarbete
Adekvata bostäder

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter

Som beskrivs i avsnittet allmänna upplysningar är Ericssons värdekedja komplex, eftersom Bolaget är ett multinationellt företag med cirka 17 000 aktiva leverantörer under 2024 och många gånger fler underleverantörer. Flera typer av väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterade till arbetstagare i värdekedjan har identifierats. Dessa kan delas in i tre kategorier: arbetsvillkor, hälsa och säkerhet samt andra arbetsrelaterade rättigheter, som beskrivs närmare nedan.

Arbetsvillkor

Många av Ericssons leverantörer och underleverantörer finns i länder och regioner där det finns förhöjda systematiska risker för att arbetstagare inte får en tillräcklig lön eller har trygga anställningsvillkor, arbetar för långa arbetsdagar eller att deras rätt till föreningsfrihet inte respekteras. Detta inkluderar Asien, Mellanöstern, Afrika och Latinamerika. Det finns även, till stor del i samma områden, en systemrisk och förhöjd risk för diskriminering av och trakasserier mot kvinnor och andra underrepresenterade grupper eller minoriteter på arbetsplatsen. Ericsson arbetar också med leverantörer och underleverantörer i flera länder med förhöjd risk för personlig säkerhet på grund av konflikter, inre oroligheter, kriminalitet eller auktoritärt styre.

Hälsa och säkerhet

Väsentliga hälso- och säkerhetsrelaterad påverkan för arbetstagare i värdekedjan motsvarar samma påverkan som de som beskrivs för den egna arbetskraften i avsnitt S1. Ericssons övergripande strategi för att hantera denna påverkan beskrivs i avsnitt S1 och leverantörsspecifika åtgärder beskrivs nedan.# Andra arbetsrelaterade rättigheter

Bortom dess direkta leverantörer har Ericsson identifierat systematisk förhöjd risk för tvångsarbete, särskilt vad gäller verksamheter som innefattar att utvinna naturresurser som används i Ericssons hårdvaruprodukter, samt elektroniktillverkning i vissa delar av världen, däribland, men inte begränsat till, Kina, Indien, Brasilien och Malaysia. Systematiska risker för barnarbete har också identifierats, kopplat till utvinning av vissa naturresurser som används i Ericssons hårdvara. Ericsson köper in komponenter och produkter som innehåller mineraler och metaller som kan härröra sig från konfliktdrab- bade områden och högriskområden, men köper inte direkt in mineraler eller metaller. Även om den potentiella påverkan finns flera nivåer bort i Ericssons leverantörskedja, är Ericsson medvetet om att detta är ett viktigt systematiskt problem att hantera, i förhållande till både rättigheter för arbetstagare i värdekedjan och i förhållande till berörda samhällen. Dåliga boendeförhållanden för arbetare i värdekedjan för elektroniktillverkning är också ett känt systemiskt problem i delar av världen, särskilt på platser där arbetare, ofta migrantarbetare, kan bo i sovsalar med undermåliga boende- och sanitära förhållanden. Det är mest sannolikt att denna potentiella påverkan sker bortom Ericssons direkta leverantörer, längre upp i leverantörskedjan.

Befintliga och framväxande rättsliga krav på företag att säkerställa respekt för mänskliga rättigheter i sina värdekedjor, i synnerhet tvingande bestämmelser om tillbörlig aktsamhet eller liknande krav, som bestämmelserna i USA:s lagar mot tvångsarbete vid import och EU:s direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet och EU:s förordning mot tvångsarbete, kräver att företag stärker sina riskhanteringsrutiner, vilket kan öka kostnaderna för regelefterlevnad. Underlåtenhet att påvisa regelefterlevnad kan få juridiska och ekonomiska konsekvenser och påverka Ericssons tillgång till vissa marknader, till exempel genom importförbud. Faktorer kopplade till mänskliga rättigheter blir även allt viktigare när kunder utvärderar leverantörer. Hur Ericsson presterar inom detta område kan därför påverka hur Bolaget bedöms i upphandlingar och anbudsförfaranden.

Policyer för arbetstagare i värdekedjan

Affärsetisk kod

Den affärsetiska koden anger att Ericsson strängt förbjuder alla former av slaveri, inklusive människohandel, påtvingat arbete, tvångsliknande förhållanden eller tvångsarbete. De bestämmelser i Ericssons affärsetiska kod som är relaterad till förbud mot diskriminering beskrivs i avsnitt S1 och gäller även för arbetare i värdekedjan.

Uppförandekod för affärspartners

Uppförandekoden för affärspartners kräver att affärspartners, inklusive leverantörer, respekterar alla internationellt erkända standarder för mänskliga rättigheter, inklusive den internationella deklarationen om mänskliga rättigheter och principerna om grundläggande rättigheter som anges i ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet.

Sammanfattningsvis innehåller uppförandekoden för affärspartners Ericssons krav på att affärspartners ska förse sina anställda med skriftliga och begripliga anställningsavtal, att anställda inte ska behöva betala rekryteringsavgifter och att de aldrig får nekas tillgång till sina identitetshandlingar eller, när det gäller migrantarbetare, immigrationshandlingar. Ingen form av tvångsarbete eller slavarbete är tillåtet enligt denna uppförandekod, och leverantörer får inte använda barnarbete i någon del av sin verksamhet. Anställda under 18 år får inte utföra arbete som kan äventyra deras hälsa eller säkerhet. Arbetstiden får inte överstiga vad som är maximalt tillåtet enligt lag, och en arbetsvecka får inte vara längre än 60 timmar, inklusive övertid, med strävan att uppnå ILO:s standard om 48 ordinarie timmar per vecka. Affärspartners måste respektera sina anställdas rätt till

S2 Arbetstagare i värdekedjan 40 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Avsnitt S2, forts.

en levnadslön. Löner som betalas ut till anställda ska följa gällande löneslagstiftning och lönerna för en normal arbetsvecka ska vara tillräckliga för att tillgodose de anställdas grundläggande behov och ge en viss diskretionär inkomst. Affärspartners ska vidare tillhandahålla en arbetsplats som är fri från olaga diskriminering av alla slag, trakasserier och hård eller omänsklig behandling, inklusive våld. Hot om detsamma accepteras inte heller. Slutligen måste affärspartners respektera alla anställdas rätt att bilda och gå med i fackföreningar och förhandla kollektivt.

Uppförandekoden för affärspartners kräver att affärspartners tillämpar ett riskbaserat förhållningssätt till hälsa och säkerhet och att anställda och uppdragstagare får adekvat utbildning för de uppgifter de tilldelas. Affärspartnern måste också ha en lämplig incident- och rapporteringsrutin på plats och en process för att vidta korrigerande åtgärder. Förutom uppförandekoden för affärspartners har Ericsson även allmänna standarder för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen som gäller för alla leverantörer, och som kräver att de har ett arbetsmiljöledningssystem på plats som innehåller de delar som beskrivs ovan. För leverantörer av tjänster inom byggnation, fältunderhåll och nätutbyggnad är ytterligare specifika arbetsmiljöstandarder, som innehåller mer detaljerade krav, också obligatoriska. Dessa specifika standarder innehåller också detaljerade krav på hur leverantörerna ska hantera arbetsmiljöfrågor i förhållande till sina underleverantörer. Allmän information om uppförandekoden för affärspartners finns i avsnittet Allmänna upplysningar, där det även finns information om Ericssons Uttalande avseende företag och mänskliga rättigheter.

Process för att föra dialog med arbetstagare i värdekedjan angående påverkan

Ericsson interagerar direkt och indirekt med arbetstagare i värdekedjan gällande faktisk eller potentiell påverkan relaterade till dem på flera olika sätt. Några av de mer relevanta kanalerna beskrivs nedan. Programmet för leverantörsrevisioner utifrån uppförandekoden som beskrivs nedan omfattar intervjuer med anställda, vilket är ett sätt för Ericsson att interagera med arbetare i värdekedjan. Dessa intervjuer fokuserar på frågor rörande mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter som ingår i uppförandekoden för affärspartners. Ericsson har också regelbundna kontakter med olika organisationer, som kan ses som språkrör för åsikter och intressen som arbetstagare i värdekedjan har. Ericsson är medlem i Shift Business Learning Program för att främja näringslivets respekt för mänskliga rättigheter i enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP). Bolaget är också medlem i Business Network on Civic Freedoms and Human Rights Defenders och Responsible Business Alliance (RBA). Dessutom interagerar Ericsson med företrädare för arbetstagare i värdekedjan när Bolaget genomför förstärkta åtgärder inom tillbörlig aktsamhet. Detta kan ske i form av direkta kontakter med arbetsrättsorganisationer som är verksamma i ett visst land samt rundabordssamtal med organisationer i civilsamhället och andra intressenter som arbetar med arbetsrättsrelaterade frågor.

Processer för att åtgärda negativ påverkan och kanaler genom vilka arbetstagare i värdekedjan kan påtala problem

Observationer från leverantörsrevisioner åtgärdas genom planer för korrigerande åtgärder. Revisionerna är därför en av de viktigaste mekanismerna för att åtgärda negativ påverkan på arbetstagare i värdekedjan. Det finns flera kanaler för arbetstagare i värdekedjan att påtala problem. Ericsson Compliance Line, som är tillgänglig för såväl interna som externa intressenter, inklusive leverantörer och deras anställda, kan användas för att rapportera misstänkta överträdelser av uppförandekoden för affärspartners, policyer, lagar eller förordningar. För information om Ericsson Compliance Line, se avsnitt G1. Ericsson kräver också att affärspartners har en egen process för sina anställda att rapportera överträdelser av uppförandekoden för affärspartners, vilken ska inkludera en effektiv klagomålsmekanism. Affärspartnern förväntas säkerställa en säker miljö där klagomål kan framföras utan rädsla för repressalier eller vedergällning.

Vidtagna åtgärder avseende väsentlig påverkan, risker och möjligheter

Ericsson strävar efter att bedriva sin verksamhet på ett ansvarsfullt sätt och har flera metoder på plats för att hantera påverkan kopplad till arbetstagare i värdekedjan. Nedan beskrivs viktiga åtgärder och handlingsplaner som rör segmentering, granskning och revision av leverantörer, ökad tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter och konfliktmineraler samt hantering av hälsa och säkerhet hos leverantörer.

Leverantörssegmentering och kontinuitetsplanering

Ericsson segmenterar sin leverantörsbas för att effektivt hantera leverantörsrelationer och risker. Leverantörerna delas in i en av fyra segmenteringsnivåer baserat på en kombination av följande fyra aspekter: inköpsvolymer, risk, beroende och värde. Leverantörer i de två översta segmenteringsnivåerna anses vara affärskritiska. Ericsson strävar efter att ha flera leverantörer av samma produkter och tjänster för att stärka leverantörskedjans motståndskraft där så är möjligt och investerar i strategiska buffertar för att ytterligare minska risken för störningar. Dessutom övervakas händelser som kan innebära betydande störningar i realtid och enskilda leverantörer kan visualiseras i övervakningsprocessen. Om en sådan händelse inträffar underättas Ericsson om vilka leverantörer som kan påverkas. Därefter bedöms riskexponeringen och lämpliga riskreducerande åtgärder för den specifika händelsen vidtas.# Realtidsövervakningen kan utökas så att den integrerar en leverantörs kontinuitetsplaner, vilket möjliggör större detaljrikedom i analysen av leverantörens sårbarhet.

Screening och revision av leverantörer

Inom Ericssons inköpsorganisation finns en särskild enhet som ansvarar för att driva initiativ som rör hållbarhet och ansvarsfullt företagande, med fokus på att leverantörer följer uppförandekoden för affärspartners. Omfattningen av programmet för ansvarsfulla inköp speglar de ämnen som behandlas i denna kod. Leverantörernas efterlevnad av standarder och krav kontrolleras genom två revisionsprogram, ett som baseras på uppförandekoden och ett annat på avtalsefterlevnad.

Ericsson har arbetat med att öka spårbarheten för sina produkter bortom direkta leverantörer. Detta arbete har följt en riskbaserad strategi som tar hänsyn till risker i leverantörskategorin, landrisker och risker relaterade till den specifika produkten, produktkomponenten eller råvaran. Nya och framväxande regelverk som innehåller krav på spårbarhet i leverantörskedjan har beaktats i denna process. Ericssons generella strategi är att samarbeta med leverantörer för att uppnå kontinuerliga förbättringar. I de fall där ett sådant samarbete inte har varit möjligt har Ericsson som en sista utväg beslutat att göra förändringar i leverantörskedjan.

Ericsson erbjuder gratis utbildning till sina leverantörer och affärspartners via sin webbplats. Förutom allmän utbildning i uppförandekoden för affärspartners finns även riktat innehåll på Bolagets hemsida som omfattar antikorruption, mänskliga rättigheter, konfliktmineraler och arbetsmiljö. Direkt tillgång till FN:s Global Compact Academy finns för anställda i inköpsorganisationen och för leverantörer via Ericssons webbplats.

Screening av leverantörer

Ericsson har en process för att screena sina direkta leverantörer med avseende på risker för bristande efterlevnad av uppförandekoden. Under introduktionen av en ny leverantör görs en första bedömning med hjälp av tredjepartsdatabaser för att bedöma negativ mediebevakning inom områdena regelefterlevnad, konkurrenshämmande förfaranden, ekonomiska oegentligheter, miljö, produktion samt sociala och arbetsrättsrelaterade frågor. Som ett nästa steg kan en modulär bedömning av hållbarhetsrisken för leverantören aktiveras, baserad på leverantörskategorins riskprofil. Omfattningen av respektive bedömning fastställs i förväg baserat på vilken typ av produkter och tjänster som leverantören tillhandahåller.

När en leverantör har valts ut för bedömning skickas en eller flera självutvärderingar om miljöstyrning, arbetsmiljöstyrning och arbetet kring mänskliga rättigheter ut till leverantören att fylla i. Efter genomförd utvärdering bedöms leverantörerna ha hög, medelhög eller låg risk, beroende på hur väl de uppfyller Ericssons kriterier inom de områden som omfattas. Baserat på denna klassificering utfärdas sedan en rekommendation att antingen godkänna, inte godkänna eller godkänna Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande leverantören med särskilda villkor om att åtgärda brister (eller motsvarande rekommendationer för aktiva leverantörer).

När leverantörerna väl har onboardats fortsätter de att screenas för negativ mediebevakning med jämna mellanrum så länge de levererar varor eller tjänster till Ericsson.

Leverantörsrevisioner

Ericsson granskar sina direkta leverantörer, främst de som står för översta 90 % av de totala leverantörsutgifterna, för att verifiera att leverantörerna uppfyller kraven i Ericssons uppförandekod. Den inneboende risken hos dessa leverantörer, baserad på faktorer som land, typ av tjänst eller produkt som levereras, tid sedan den senaste revisionen och inköpsvolym, bedöms och ligger till grund för urvalet av revisioner.

Revisionerna utförs av ett oberoende granskningsföretag och utförs främst på plats, med revision på distans som ett alternativ för högriskländer för att inte äventyra revisorernas säkerhet, samt för uppföljningsrevisioner. De övergripande revisionskriterierna omfattar efterlevnad av uppförandekoden, inklusive kriterier som omfattar, men inte är begränsade till, anställningsvillkor, som bland annat arbetstid, löner och dialog mellan de anställda och ledningen, arbetsmiljöfrågor som förebyggande av olyckor och incidenter, kemikaliehantering samt kommunikation av krav till underleverantörer och uppdragstagare. Avvikelser måste åtgärdas genom tidsspecificerade handlingsplaner för korrigerande åtgärder.

Ericsson genomför inte oanmälda revisioner. Däremot genomförs semi-anmälda revisioner, där leverantören informeras om att en revision kommer att äga rum under en viss tidsperiod utan att veta exakt när. Under 2024 genomfördes 79 (123) sådana revisioner. Avvikelser identifierades hos 89 % (85 %) av de granskade leverantörerna och kritiska avvikelser hos 3 % (1 %). Dessa var främst relaterade till arbetsmiljöledning. 84 % (79 %) av det totala antalet avvikelser och 50 % (100 %) av de kritiska avvikelserna hade åtgärdats med korrigerande åtgärder inom de förutbestämda tidsramarna.

Ericsson genomför också revisioner för att kontrollera att leverantörerna följer de avtal som ingåtts med Ericsson. Dessa utförs av Ericssons interna revisorer och följer principerna i ISO 9001 Vägledning för revision av ledningssystem. Förutom kriterierna i uppförandekoden omfattar dessa revisioner även andra kriterier, till exempel efterlevnad av handelsregler, hantering av kontinuitet i verksamheten och säkerhet. Avvikelser måste åtgärdas genom tidsspecificerade handlingsplaner för korrigerande åtgärder. Under 2024 identifierade 14 (19) sådana avtalsbaserade revisioner avvikelser hos 100 % (100 %) av de granskade leverantörerna. Dessa var främst relaterade till uppförandekoden för affärspartners. 76 % (65 %) av de identifierade avvikelserna hade åtgärdats med korrigerande åtgärder inom de förutbestämda tidsramarna.

Tillbörlig aktsamhet i fråga om konfliktmineraler

Ericssons program för konfliktmineraler, som följer OECD:s vägledning om tillbörlig aktsamhet för ansvarsfulla leveranskedjor för mineraler från konfliktdrabbade områden och högriskområden, kräver att leverantörerna utövar tillbörlig aktsamhet vid anskaffning och utvinning av konfliktmineraler och att de med rimlig säkerhet verifierar ursprunget för konfliktmineraler i produkter som säljs till Ericsson. De mineraler som omfattas av programmet är tenn, tantal, volfram och guld samt kobolt och glimmer. Mer detaljerad information om detta finns i Ericssons årliga rapport om konfliktmineraler, som finns på Bolagets hemsida.

Förstärkt tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter

Ericsson har processer på plats för att genomföra förstärkt tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter för verksamheter i konfliktdrabbade områden och högriskområden eller när människorättsriskerna på annat sätt anses vara förhöjda. Åtgärder som vidtas i sådana situationer inkluderar djupgående studier av frågor som säkerhetsläget och den regulatoriska miljön, inhämtande av synpunkter och analyser från externa experter samt dialog med externa intressenter, inklusive potentiellt berörda intressenter eller deras företrädare och representanter.

I konfliktdrabbade sammanhang eller sammanhang med hög risk kan det vara svårt att nå ut direkt till påverkade intressenter. Under sådana omständigheter försöker Ericsson dra nytta av sitt deltagande i forum som Global Network Initiative och Business Network on Civic Freedoms and Human Rights Defenders, och andra befintliga relationer med intressenter, för att hitta sätt att samarbeta med externa intressenter som garanterar deras personliga säkerhet och trygghet. Denna typ av aktivitet kan handla om att dela information om nuvarande och framtida affärsaktiviteter och affärsmetoder, potentiella människorättsrisker och åtgärder för att minska riskerna och hur meningsfulla kommunikationskanaler med berörda intressenter kan etableras.

Förstärkt tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter kan också utlösas av faktorer som återinträde på en marknad, rapporter om försämrad situation för mänskliga rättigheter i ett visst land, ny produktutveckling eller identifierad faktisk negativ påverkan. Den metodik som används för att genomföra en förstärkt tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter följer FN:s vägledande principer. Det landsbesök i Indien som fokuserade på mänskliga rättigheter och som beskrivs i avsnitt S1 omfattade även frågor om arbetstagare i värdekedjan.

Hantering av hälsa och säkerhet hos leverantörer

Ericsson har inrättat globala obligatoriska program för leverantörer av fälttjänster som ingår i Bolagets uppförandekod för affärspartners. Dessa är Stop Work Authority, bedömning av leverantörernas mognadsgrad, konsekvenshantering och obligatorisk utbildning. Standarden Stop Work Authority ställer både krav på och ger människor befogenhet att omedelbart avbryta arbetet när osäkra arbetsförhållanden identifieras. Detta är en viktig åtgärd för att minska riskerna för incidenter.

Bolaget har infört en process för bedömning av mognadsgraden i leverantörernas säkerhetsarbete för att utvärdera leverantörer av fälttjänster mot en uppsättning fördefinierade arbetsmiljökriterier. Baserat på utvärderingsresultaten tas en förbättringsplan fram och delas med leverantören. Genom att vidta åtgärderna i förbättringsplanen kan leverantörerna förbättra sin säkerhetsprestanda och mognadsgrad. Samtliga leverantörer förväntas slutföra de uppställda åtgärderna inom en angiven tidsperiod. Nya leverantörer godkänns inte om de inte klarar utvärderingen. Ericsson påför konsekvenser för de leverantörer som inte slutför åtgärderna inom tidsperioden eller vägrar att slutföra eller delta i bedömningsarbetet.# Leverantörer av fälttjänster som inte följer Ericssons hälso- och säkerhetskrav

Leverantörer av fälttjänster som inte följer Ericssons hälso- och säkerhetskrav hanteras genom en konsekvenshanteringsprocess. För att minska risken för upprepade överträdelser av regler och rutiner påför Ericsson konsekvenser såsom ekonomiska sanktioner, minskade affärsvolymer, fler kvalitetsinspektioner och revisioner samt skriftliga varningar. I allvarliga fall kan leverantörsrelationer avslutas. Arbetsmiljörelaterade åtgärder och handlingsplaner som beskrivs i avsnitt S1 är också relevanta för anställda hos leverantörer av fälttjänster.

Över 1 800 leverantörer av fältjänster har utvärderats sedan 2023 och cirka 12 000 kritiska och större observationer har identifierats som en del av programmet. Flera hundra leverantörer av fälttjänster har fasats ut, antingen på grund av de fått låga poäng i utvärderingen eller för att de inte slutfört tilldelade åtgärder för att hantera kritiska eller väsentliga observationer. Ericsson kommer att fortsätta sina utvärderingar av leverantörsmognad under 2025, både genom att utvärdera nya leverantörer och genom att åter igen utvärdera aktiva leverantörer med låga poäng. Dessutom förväntas leverantörerna genomgå särskild obligatoriska kurser som Ericsson kräver, enligt vad som anges på Ericssons hemsida. Dessa kurser omfattar obligatorisk introduktionsutbildning i arbetsmiljöfrågor, medvetenhet om säker körning och livräddningsregler. Under 2025 kommer Ericsson att fortsätta med dessa program och kompetensutveckling genom att hålla Target Zero-workshops för leverantörer samt utbildningar för inköpschefer och teamledare.

Mål relaterade till arbetstagare i värdekedjan

Ericsson har ett mål (Target Zero) om noll dödsfall och incidenter som resulterat sjukfrånvaro, vilket omfattar anställda hos leverantörer av fälttjänster. Mer information om detta mål finns i avsnitt S1.

Avsnitt S2, forts.

Resultat av leverantörsrevisioner och korrigerande åtgärder

Revisioner – Uppförandekod för affärspartners

Antal	2024	2023	2022
Genomförda revisioner	79	123	114

Revisionsresultat %	2024	2023	2022
Andel granskade leverantörer med avvikelser	89	85	97
Avvikelser per kategori
Tillgång och transparens 1)	0	0	– 4)
Anställningsvillkor	42	42	– 4)
Miljöledning	3	4	– 4)
Antikorruptionsåtgärder	0	3	– 4)
Arbetsmiljöledning	53	48	– 4)
Kommunikation av krav till underleverantörer 2)	2	3	– 4)
Andel granskade leverantörer med kritiska avvikelser	3	1	–
Kritiska avvikelser per kategori
Tillgång och transparens 1)	–	–	– 4)
Anställningsvillkor	–	–	– 4)
Miljöledning	–	–	– 4)
Antikorruptionsåtgärder	–	–	– 4)
Arbetsmiljöledning	100	100	– 4)
Kommunikation av krav till underleverantörer 2)	–	–	– 4)

Korrigerande åtgärder, frekvens 3)	2024	2023	2022
Alla avvikelser	84	79	73
Kritiska avvikelser	50	100	63

Revisioner – Avtalsefterlevnad

Antal	2024	2023	2022
Genomförda revisioner	14	19	15

Revisionsresultat %	2024	2023	2022
Andel granskade leverantörer med avvikelser	100	100	100
Avvikelser per kategori
Uppförandekod för affärspartners	33	36	– 4)
Kvalitetsledningssystem	16	20	– 4)
Säkerhet	10	9	– 4)
Inköp	7	9	– 4)
Säkerställande av verksamhetskontinuitet	10	7	– 4)
Övrigt	25	19	– 4)
Andel granskade leverantörer med kritiska avvikelser	–	–	–
Kritiska avvikelser per kategori
Uppförandekod för affärspartners	–	–	– 4)
Kvalitetsledningssystem	–	–	– 4)
Säkerhet	–	–	– 4)
Inköp	–	–	– 4)
Säkerställande av verksamhetskontinuitet	–	–	– 4)
Övrigt	–	–	– 4)

Korrigerande åtgärder, frekvens 3)	2024	2023	2022
Alla avvikelser	76	65	69
Kritiska avvikelser	–	–	–

Avsnitt S2, forts.

1) Tillgång till anläggningar och dokumentation nödvändiga för att genomföra revisionen.
2) Kommunikation av Ericssons krav, såsom de i uppförandekoden, till underleverantörer när detta krävs.
3) Andelen identifierade avvikelser och kritiska avvikelser som åtgärdats och avslutats inom internt fastställda tidsramar för respektive kategori. Andelen korrigerande åtgärder beräknas utifrån hur stor andel av de iakttagelser som identifierats under redovisningsperioden som har åtgärdats och avslutats under samma rapporteringsperiod. Av denna anledning har avvikelser som upptäcks sent under redovisningsperioden eventuellt inte åtgärdats och avslutats före bokslutsdatumet som är den 31 december.
4) Detaljerad uppdelning av typ av avvikelser är inte tillgänglig eftersom detta mätetal inte redovisades 2022.

Påverkan sker

	Väsentliga hållbarhetsfrågor	Uppströms, utökad leverantörskedja	Den egna verksamheten	Nedströms, kunder och slutanvändare
Potentiella risker och möjligheter	Teknik-etik
	Samhällsengagemang och beredskaps- och katastrofinsatser
	Socioekonomiska påverkan av IKT och digital utbildning

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter

Ericsson har identifierat påverkan på de samhällen där Bolaget är verksamt. Det handlar bland annat om teknik-etik, samhällsengagemang och beredskaps- och katastrofinsatser, och informations- och kommunikations- teknikens (IKT) bredare socioekonomiska påverkan på samhällen och digital utbildning. Anskaffning av mineraler från konflikt-drabbade områden och högriskområden är också förknippat med potentiell negativ påverkan på lokalsamhällen, vilket tas upp i avsnitt S2.

Teknik-etik

Ericsson deltar i arbetet med att utveckla nya teknologier, såsom 6G och AI. Tillämpningen av dessa teknologier och de oavsiktliga effekter som de kan ha på människor och samhällen är föremål för omfattande granskning, reglering, tvister och samhällsdebatt. Ericsson har därför identifierat teknik-etik som en fråga med potentiell väsentlig påverkan på berörda samhällen.

Samhällsengagemang och beredskaps- och katastrofinsatser

Ericsson och dess teknik har positiv påverkan på människor och samhällen på flera sätt, från att underlätta tillgången till utbildning för barn och ungdomar och genom donationer till utvalda välgörenhetsorganisationer till att tillhandahålla nödvändig kommunikationsinfrastruktur för att stödja humanitära insatser i krissituationer. Utöver fördelarna för de mottagande parterna bidrar ett meningsfullt samhällsengagemang också till att förbättra medarbetarupplevelsen för dem som arbetar för Ericsson.

Socioekonomiska konsekvenser av IKT och digital utbildning

Forskning visar att en ökning med 10 % i användningen av mobilt bredband i genomsnitt kan öka den ekonomiska tillväxten med upp till 0,8 %, och effekten är betydligt högre i låginkomstländer 1). På samma sätt kan ökningar av skolors uppkoppling ha betydande effekter på den ekonomiska tillväxten, med potentiellt tvåsiffriga tillskott till BNP om låginkomstländer uppnår samma uppkopplingsnivåer som de mest uppkopplade ekonomierna 2). Antalet internetanvändare ökade till 5,5 miljarder i slutet av 2024. Ändå har cirka 2,6 miljarder människor eller ungefär en tredjedel av världens befolkning inte en snabb och tillförlitlig bredbandsuppkoppling och cirka 5 % av befolkningen har inte tillgång till mobilt bredband överhuvudtaget 3). Uppkopplingsklyftan är tvåfaldig. Den beror dels på en brist i den generella mobilnätstäckningen, vilket innebär att ha tillgång till någon typ av mobil bredbandsuppkoppling, dels på en brist på mobil bredbandsuppkoppling som är tillräckligt bra för att möjliggöra fullt deltagande i den digitala ekonomin, det vill säga tillgång till minst 4G-täckning. Utmaningen i att åtgärda båda dessa brister är primärt ekonomisk snarare än teknisk, med ett behov av att utveckla nya affärsmodeller som möjliggör välfungerande uppkopplingsmöjligheter till lägre kostnad. Med lösningar som fast bredband via mobilnätet (FWA) bidrar Ericsson till uppkoppling till överkomliga priser, vilket gör det möjligt att tillhandahålla uppkopplingsmöjligheter till dem som ännu inte har det och därmed minska den digitala klyftan. Närmare en fjärdedel av världens vuxna befolkning saknar tillgång till formella banktjänster och finansiella tjänster enligt World Bank Findex. De flesta av dem som inte har tillgång till banktjänster äger dock en mobiltelefon som kan hjälpa dem att få tillgång till formella finansiella tjänster. Mobila finansiella tjänster gör det möjligt att göra miljontals människor som idag har liten tillgång till finansiella tjänster till en del av den formella ekonomin och därigenom öka människors möjlighet till försörjning och omvandla hela ekonomier. Utan tillräcklig digital kompetens kan människor inte delta fullt ut i den digitala ekonomin. Det är anledningen till att kompetensutveckling på det digitala området är en annan viktig möjliggörare för att uppnå en bred digital inkludering i samhället. Genom sitt program för digital utbildning, Connect to Learn, arbetar Ericsson för att påskynda tillgången till digital uppkoppling för skolor och utbildningscenter, och för att förse nästa generation med digitala färdigheter så att de kan delta i den digitala ekonomin.

Policyer för berörda samhällen

Ericssons affärsetiska kod anger att Bolaget ska stödja lokalsamhällen för att skapa positiv påverkan. Bidrag, medlemskap, sammarknadsföring/ gemensamma aktiviteter, sponsring, donationer och samarbeten med den akademiska världen ska noggrant utvärderas för att säkerställa att de är förenliga med Ericssons strategi för att stödja värdiga initiativ som kan ha störst påverkan.# Bolaget arbetar för att genomföra granskning utifrån tillbörlig aktsamhet för att säkerställa att bidragen inte innebär faktiska eller potentiella intressekonflikter och inte har någon koppling till otillbörliga betalningar. Allmän information om den affärsetiska koden finns i avsnittet Allmänna upplysningar, som också innehåller information om Ericssons uttalande avseende företag och mänskliga rättigheter. För att främja en positiv påverkan på samhällen är Ericssons aktiviteter inom samhällsengagemang inriktade på fyra kategorier: humanitära insatser, utbildning och digital kompetens samt klimat och miljö, med likabehandling och lika möjligheter som en gemensam grundförutsättning. Ericsson donerar inte till politiska eller religiösa ändamål och följer applicerbara antidiskrimineringslagar. Vissa dotterbolag har egna riktlinjer för sitt arbete med samhällsengagemang, som kan skilja sig från koncernens. Ericsson har under året arbetat med att ta fram en koncernpolicy för utveckling, innovation och användning av teknik. Ericsson har en lång historia av teknikledarskap och innovation, och som en av sina grundprinciper anser Bolaget att tillgång till kommunikation är ett grundläggande mänskligt behov, och Bolaget är därför fast beslutet att fortsätta utveckla teknik och främja kommunikation för alla. Denna policy kommer att beskrivas i kommande hållbarhetsrapporter. Ericsson följer redan EU:s etiska riktlinjer för tillförlitlig AI och har införlivat riktlinjerna i sina utvecklings- och styrprocesser, däribland riktlinjer och regler för att utforma och utveckla AI-system. Principerna omfattar aspekter som förklarbarhet, opartiskhet, icke-diskriminering och möjligheten till mänsklig tillsyn. Ericsson åtar sig, förutom att genom design implementera tillförlitlig AI, att själva använda tillförlitlig AI.

S3 Berörda samhällen

Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Processer för att föra dialog med berörda samhällsgrupper angående påverkan

Även om det då och då förekommer lokal dialog och interaktion direkt med personer i berörda samhällen för Ericsson främst dialog med dem via företrädare i organisationer och partnerskap. Viktiga medlemskap och samarbeten beskrivs kortfattat nedan. Utöver detta är Ericssons medlemskap i Global Network Initiative främst inriktat på att engagera sig i frågor som rör etik med koppling till teknik, vilket beskrivs i avsnitt S4.

Processer för att åtgärda negativ påverkan och kanaler genom vilka berörda samhällsgrupper kan påtala problem

Ericsson Compliance Line, som är tillgänglig för interna och externa intressenter, kan användas för att rapportera oro över överträdelser av den affärsetiska koden, policyer, lagar eller förordningar. För information om Ericsson Compliance Line, se avsnitt G1. Under 2024 har Ericsson via sina rapporteringskanaler inte fått kännedom om att Bolaget ska ha varit inblandat i allvarliga händelser med negativ påverkan kopplat till de mänskliga rättigheterna i de berörda samhällen där Bolaget är verksamt. Följaktligen har inga korrigerande åtgärder vidtagits.

Vidtagna åtgärder avseende väsentlig påverkan, risker och möjligheter

Ericsson utnyttjar sin kärnkompetens inom kommunikationsteknik för att stödja, utveckla och skapa positiv påverkan på intressenter i de samhällen där Bolaget är verksamt. I det här avsnittet beskrivs koncerngemensamma program och initiativ, genom vilka Ericsson, på icke-kommersiell basis, engagerar sig i lokalsamhällen och med andra intressenter. Utöver dessa koncerngemensamma initiativ finns det lokala initiativ som drivs av de regionala försäljningsorganisationerna och som inte beskrivs här.

Donationer, vinstdelning och sponsring

Ericsson ger donationer, både donationer där Bolaget matchar anställdas donationer och direkta donationer, till utvalda ändamål och organisationer. Donationer kan utgöra pengar eller naturaförmåner och kan göras direkt till en mottagare eller via en tredje part. På vissa marknader, framför allt i Indien och Sydafrika, omfattas Ericsson av obligatoriska regler för vinstdelning, där en del av den lokala enhetens vinst ska läggas på samhällsinvesteringar. Ericsson ägnar sig åt sponsring, både monetär och in natura, av aktiviteter som är i linje med Ericssons värderingar och varumärkesstrategi. Systematiska utvärderingar av partners för sponsring och donationer genomförs för att hjälpa till att säkerställa att Ericsson samarbetar med organisationer som delar samma värderingar och etiska normer. Funktionen för regelefterlevnad är ansvarig för att utvärdera sponsorskap och donationer utifrån risken för potentiellt missbruk samt säkerställa tillbörlig aktsamhet avseende de mottagande parterna och vid behov föreslå nödvändiga riskbegränsande åtgärder. Verkställande av donationer och sponsring sker genom en särskild applikation med en inbyggd godkännandeprocess. All erforderlig dokumentation sparas i samma applikation för spårbarhet och verifierbarhet.

Organisation

Beskrivning
1t.org
Ericsson bidrar till 1t.org, en del av Världsekonomiskt forums arbete för att påskynda naturbaserade lösningar, genom sitt utfästelse till Connected Mangroves, som är ett återbeskogningsprojekt som startade i Malaysia och har vidareutvecklats i Filippinerna och Indien. Det bygger på uppkopplad teknik som solcellsdrivna sensorer och kamerabilder i realtid för att samla in och analysera viktiga data om mangroveträsk. Det ger också lokalsamhällena en plattform för att kontrollera vatten-, mark- och fuktighetsförhållanden och fjärrövervaka eventuella intrång på områdena.
Internationella Röda Korset och Röda halvmånen
Internationella Rödakors- och rödahalvmånefederationen är en humanitär rörelse med personal och volontärer över hela världen. Rörelsen grundades för att skydda människors liv och hälsa, säkerställa respekten för varje människas värdighet samt att förhindra och lindra mänskligt lidande. Ericsson bidrar med donationer i nödsituationer till Röda Korsets/Röda halvmånens humanitära arbete.
ITU (Internationella teleunionen)/ UNESCO Bredband Kommissionen för hållbar utveckling
Ericssons CTO är ledamot i Bredbandskommissionen för hållbar utveckling, ett multilateralt forum på hög nivå som har till mål att ta fram rekommendationer till policyer och opinionsbildning kring universell och välfungerande uppkoppling samt bredbandets betydelse för agendan för global hållbar utveckling. Kommissionen ser framför sig och arbetar för att förverkliga en fullt uppkopplad värld som utnyttjar kraften hos bredband för att uppnå FN:s hållbarhetsmål till 2030.
Telecommunication Development Sector (ITU-D)
Ericsson samarbetar med ITU-D för att främja agendan för digital inkludering med fokus på att hantera utmaningarna med universell skoluppkoppling och den digitala omvandlingen av samhällen och ekonomier. Samarbetet syftar till att förbättra verktyg och utbildning för att hjälpa beslutsfattare att förbättra hållbar uppkoppling i områden och samhällen som saknar detta.
Technovation
Ericsson samarbetar med den ideella utbildningsorganisationen Technovation i ett globalt mentorskapsprogram med målet att inspirera flickor till att bli ledare och teknikentreprenörer. Med stöd från frivilliga handledare och föräldrar jobbar flickorna i team med att programmera AI-baserade och mobila appar för att hantera praktiska vardagsutmaningar. Ericssons medarbetare erbjuder mentorstöd till deltagarna.
The Digital Transformation Collaborative (DTC)
DTC är ett teknikinriktat samarbete mellan offentliga och privata aktörer som leds av UNESCO och som syftar till att i samarbete med myndigheter mobilisera resurser på nationell nivå för att förverkliga visionen om en hållbar digital transformation av utbildning för att uppnå FN:s globala mål för hållbar utveckling nummer 4. Ericsson är medlem i styrgruppen för Digital Transformation Collaborative.
Världsekonomiskt forum/EDISON Alliance
Världsekonomiskt forums EDISON Alliance mobiliserar globala åtaganden från myndigheter, företag och organisationer för att främja digital inkludering som en del av dess 1 Billion Lives Challenge. Medlemmarna, däribland Ericsson, driver frågan om att digital inkludering är en förutsättning för att uppnå FN:s globala mål för hållbar utveckling och strävar efter att ge alla möjlighet att utvecklas i den digitala ekonomin och det digitala samhället.
Förenta Nationernas flyktingkommissariat (UNHCR)
FN:s flyktingorgan UNHCR är en global organisation med uppgift att rädda liv, skydda rättigheter och skapa en bättre framtid för flyktingar, tvångsförflyttade befolkningsgrupper och statslösa människor. Ericsson Response tillhandahåller kritisk utrustning och beredskapskapacitet för att möjliggöra tillgången till nödvändiga kommunikationstjänster vid flyktingkriser genom UNHCR:s Refugee Emergency Telecommunications Sector.
UNICEF (FN:s barnrättsorganisation)
UNICEF arbetar i över 190 länder och territorier med att skydda barns rättigheter. Ericsson stödjer UNICEF-ledda insatser genom donationer och humanitära insatser i katastrofdrabbade områden.
Whitaker Peace & Development Initiative
Ericsson är mångårig partner till Whitaker Peace & Development Initiative som syftar till att stödja ungdomar och kvinnor från missgynnade förhållanden i att utveckla sina färdigheter som ledare, fredsbyggare, entreprenörer och lokala samhällsbyggare. Partnerna ser den viktiga roll som information- och kommunikationsteknik (IKT) har inom utbildning, och strävar efter gemensamma insatser för att utveckla program för fredsbyggande och försörjning med hjälp av IKT som ett verktyg för främjande av motståndskraft, fred och hållbarhet i samhällen drabbade av konflikter, våld och fattigdom.

WFP är en ledande humanitär organisation som räddar och förändrar liv, levererar livsmedelsbistånd i nödsituationer samt förbättrar näringssituationen och bygger upp motståndskraften i lokala samhällen. Ericsson bidrar främst genom sitt standby-partnerskap Ericsson Response. I Indien syftar partnerskapet till att stärka livsmedelsförsörjningen samt att hantera klimatfrågor.

Avsnitt S3, forts. 45

Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Samhällsengagemang

Ericsson Volunteers är ett sätt för Bolaget att tillhandahålla en meningsfull medarbetarupplevelse och skapa positiv påverkan på lokalsamhällen och samhället i stort. Varje anställd kan lägga en avlönad dag per år på att använda sina kunskaper och sin tid för volontärarbete.

Ericsson fortsatte att investera i uppkopplade skogsplanteringsprojekt och planterade över 400 000 plantor genom tre projekt i Indien under 2024. Till stöd för FN:s World Clean Up Day samlade över 1 400 volontärer på mer än 40 platser in två ton avfall, vilket var Ericssons största volontärengagemang för medarbetare hittills.

Ericsson Response

Ericsson Response är ett globalt volontärprogram som grundades av medarbetare år 2000. Tillsammans med partnerorganisationer använder Ericsson Response Bolagets teknik och medarbetarnas kompetens för att tillhandahålla uppkoppling där lokala kommunikationstjänster inte är tillräckliga, till exempel efter naturkatastrofer eller i flyktingkriser.

Bolaget är medlem i FN:s Emergency Telecommunications Cluster (ETC) som leds av World Food Programme (WFP), ett globalt nätverk av partners som arbetar för att fylla uppkopplingsklyftor för humanitära organisationer och befolkningar som drabbats av katastrofer. Ericsson är samarbetspartner till FN:s flyktingorgan UNHCR och hjälper Refugee Emergency Telecommunications Sector (RETS) att tillhandahålla livsviktig kommunikation till organisationer som arbetar vid humanitära insatser för att stödja deras arbete.

Under 2024 distribuerade Ericsson Response och RETS uppkoppling till RETS partnerkontor som stödjer 91 000 flyktingar i Mirqaan i Bokh-distriktet i Etiopien. Ericsson Response stödde också WFP:s ETC-ledda insatser efter den förödande orkanen Beryl på Jamaica och Union Island. Beredskap är avgörande för att minska effekterna av naturkatastrofer, och Ericsson Response fortsatte att stödja WFP:s beredskapsprojekt i Filippinerna.

Socioekonomiska konsekvenser av IKT och digital utbildning

Ericssons strategi bygger på övertygelsen att teknik som utvecklas och används på ett ansvarsfullt sätt kan bidra till att överbrygga digitala klyftor och säkerställa att alla kan dra fördel av den digitala ekonomin och det digitala samhället. Bolaget arbetar mot dessa mål genom olika initiativ för digital inkludering som omfattar produkt- och tjänsteportföljen, affärscase, opinionsbildning och insatser på plats.

Ericsson fortsätter att utforska hur Bolagets portfölj och erbjudanden kan användas för att utveckla ett kostnadseffektivt och lönsamt erbjudande i regioner med liten eller ingen tillgång till internet. Arbetet omfattar lösningar för radio- och krafthantering, affärscase och användningsscenarier. Fast bredband via mobilnätet (Fixed Wireless Access, FWA) är ett exempel på ett effektivt och skalbart alternativ till fast uppkoppling och en lösning som kan gynna institutionell täckning, till exempel i skolor. En väsentlig del av nya lanseringar av 5G FWA under de senaste åren har gjorts på tillväxtmarknader.

Finansiell inkludering

Ericsson Mobile Wallet Platform gör att leverantörer av kommunikationstjänster och finansiella institutioner kan erbjuda användarvänliga, prisvärda och säkra mobila finansiella tjänster till människor över hela världen, som idag har liten tillgång till sådana tjänster. Det stöder i sin tur finansiell inkludering. Den ger människor som inte har tillgång till banktjänster möjlighet att spara och överföra pengar, ta emot ekonomiskt stöd och lön, betala räkningar och näringsidkare, köpa mobila tjänster, få snabba lån samt tillgång till försäkringstjänster och andra finansiella tjänster.

Digital utbildning

Ericssons åtagande för att överbrygga den digitala klyftan har fokus på tillgång till utbildning och kompetensutveckling inom digitala färdigheter. Detta arbete utförs inom ramen för Ericssons globala flaggskeppsprogram Connect To Learn, ett icke vinstdrivande program som tillhandahålls i samarbete med myndigheter, leverantörer av kommunikationstjänster, icke-statliga organisationer och internationella organ/FN-organ med ambitionen att:

• Öka tillgången till digital uppkoppling för skolor och utbildningscenter.
• Förse nästa generation med digitala färdigheter, vilka är avgörande för deras socioekonomiska utveckling, samt förbättra branschrelevant utbildning för att göra eleverna redo för anställning.

De viktigaste icke vinstdrivande utbildningserbjudandena som Ericsson erbjuder globalt och i samarbete med partners är: Ericsson Educate och Ericsson Digital Lab.

Ericsson Educate är ett program för digital kompetensutveckling, utformat för universitetsstudenter. Programmet omfattar viktiga områden relaterade till framväxande teknik, däribland telekommunikation och 5G, AI, datavetenskap, automation och sakernas internet (IoT).

Ericsson Digital Lab är ett utbildningsprogram som är utformat för att inspirera barn i åldrarna 9–16 år att utforska ny teknik och bli bättre på problemlösning. Digital Lab är en plats där instruktörer från Ericsson och Bolagets partnerorganisationer kan dela sitt intresse för teknik med studenterna. Satsningen omfattar bland annat kurser i robotteknik, spelutveckling, elektronik och AI.

Under 2020 blev Ericsson den första partnern i den privata sektorn som gjorde ett åtagande på flera miljoner dollar för att stödja UNICEF:s och Internationella teleunionens gemensamma Giga-initiativ för global uppkoppling för skolor i syfte att ansluta varje skola till internet och varje ung person till information, möjligheter och val. Med stöd från Ericsson kartlägger Giga skolor och deras uppkopplingsstatus för att kunna rikta investeringarna dit de behövs mest, och för att mäta utvecklingen mot ökad tillgång till internet. Ericssons finansiella stöd och bidrag in natura har bidragit till att Giga har erbjudit ökad tillgång till uppkoppling i mer än 14 500 skolor, vilket gynnar cirka 7,8 miljoner elever.

Mål för berörda samhällen

Ericsson har inga publika mål relaterade till berörda samhällen.

Mätetal för samhällspåverkan

Ericsson redovisar mätetal relaterade till sin påverkan på samhällen i Bilaga I till hållbarhetsredovisningen.

Avsnitt S3, forts. 46

Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Påverkan sker

Väsentliga hållbarhetsfrågor	Uppströms, utökad leverantörskedja	Den egna verksamheten	Nedströms, kunder och slutanvändare
Potentiella risker och möjligheter
Yttrandefrihet och rätt till respekt för privatlivet			X
Ansvarsfulla marknadsföringsmetoder			X

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter

Ericsson har identifierat påverkan och risker relaterade till konsumenter och slutanvändare när det gäller slutanvändare av kommunikationstjänster. Identifierad påverkan rör rätten till yttrandefrihet och rätten till respekt för privatlivet, och risker är kopplade ansvarsfulla marknadsföringsmetoder gentemot Ericssons konsumentkunder.

Yttrandefrihet och rätt till respekt för privatlivet

Nedströms i Ericssons värdekedja kan missbruk av Bolagets teknik och lösningar skapa risker för negativa påverkan på rätten till respekt för privatlivet för slutanvändare, till exempel abonnenter av kommunikationstjänster, genom funktioner i mobilnät där regeringar och myndigheter kan avlyssna privat kommunikation, inklusive så kallad laglig avlyssning. Även om Ericsson, i egenskap av nätleverantör, inte innehar någon licens och inte får några direkta förfrågningar från myndigheter om att stänga ned mobilnät, kan Bolaget indirekt bli tvingat av myndigheter att göra detta när Bolaget driver mobilnät för till exempel en mobiloperatörs räkning, vilket kan påverka människors rätt att utöva sin yttrandefrihet. Påverkan på yttrandefriheten kan också uppstå när specifika tekniker används för att blockera eller filtrera visst innehåll i ett mobilnät. Denna potentiella negativa påverkan är systematisk till sin natur, och dess allvarsgrad och sannolikhet beror på det övergripande skyddet för mänskliga rättigheter, rättsstatens styrka och funktion, regelverket och de demokratiska institutionernas styrke i de länder där Ericsson bygger och driver mobilnät.

Ansvarsfulla marknadsföringsmetoder

Ericssons kommersiella erbjudanden riktar sig främst mot andra företag och inte direkt till konsumenter. Däremot tillhandahåller Vonage-verksamheten, i Ericssons Enterprise-segment, internetbaserade telefontjänster till småföretag och ett mindre antal konsumenter. År 2022 bötfälldes Vonage av Federal Trade Commission i USA för att ha försvårat för konsumenter att förstå hela kostnaden för tjänsterna de köpte och att säga upp dessa. Upprepning av sådana affärsmetoder kan skapa risker med liknande ekonomiska konsekvenser för Bolaget.

Policyer relaterade till kunder och slutanvändare

Den affärsetiska koden anger att Ericsson ska verka för yttrandefrihet och rätten till respekt för privatlivet, både individuellt och tillsammans med andra intressenter. Koden säger även att Ericsson ska arbeta för att mildra och minimera risken för potentiellt missbruk av Bolagets teknologi, och personer som arbetar för Ericsson förväntas bedöma externa förfrågningar och krav som kan påverka individers yttrandefrihet eller rätt till respekt för privatlivet och säkerställa att sådana förfrågningar är legitima, proportionerliga och nödvändiga innan de besvaras.# Koden och affärsetik

Koden säger också att risker för missbruk av Ericssons teknologi ska beaktas i affärsförbindelser, korrekta rutiner för att minska sådana risker ska följas, och att det ska påtalas om sådana risker ignoreras eller inte hanteras på ett adekvat sätt. Allmän information om den affärsetiska koden finns i avsnittet Allmänna upplysningar, som också innehåller information om Ericssons Uttalande avseende företag och mänskliga rättigheter. Som medlem i Global Network Initiative (GNI) förbinder sig Ericsson också att följa dess principer om yttrandefrihet och rätten till respekt för privatlivet.

Processer för att föra dialog med konsumenter och slutanvändare angående påverkan

Ericsson har ingen process för att föra dialog direkt med konsumenter och slutanvändare angående påverkan. Istället samarbetar Bolaget med trovärdiga organisationer som företräder konsumenter och slutanvändares åsikter för att informera sig om påverkan som Bolaget kan vara involverat i. Detta inkluderar deltagande i Global Network Initiative (GNI), som sammanför akademiker, civilsamhälle, företag och investerare för att sätta en global standard för ansvarsfullt beslutsfattande och på så vis främja och utveckla yttrandefriheten och rätten till respekt för privatlivet inom informations- och kommunikationsteknikbranschen. Genom sitt deltagande i GNI samarbetar Ericsson med civilsamhällesorganisationer från hela världen för att öka sin förståelse för vilken påverkan Bolaget potentiellt kan ha på mänskliga rättigheter. GNI kräver att medlemsföretagen regelbundet genomgår oberoende utvärderingar av sina rutiner och hur dessa överensstämmer med GNI:s principer. GNI fokuserar också på gemensamt lärande om viktiga och framväxande trender, samt kollektiv opinionsbildning avseende myndighets- och företagspolicyer som är relevanta för tekniksektorns roll när det gäller att skydda yttrandefriheten och rätten till respekt för privatlivet.

Processer för att åtgärda negativ påverkan och kanaler genom vilka konsumenter och slutanvändare kan påtala problem

Ericsson Compliance Line, som är tillgänglig för interna och externa intressenter, kan användas för att rapportera misstänkta överträdelser av den affärsetiska koden, policyer, lagar eller förordningar. För information om Ericsson Compliance Line, se avsnitt G1. Ramverket för känsliga affärer (Sensitive Business Framework) som beskrivs i nästa delavsnitt är en annan viktig mekanism för att bidra till att åtgärda potentiella negativa konsekvenser på konsumenter och slutanvändare.

Under 2024 har Ericsson via sina rapporteringskanaler inte fått kännedom om att Bolaget ska ha varit inblandat i allvarliga händelser med negativ påverkan avseende de mänskliga rättigheterna kopplat till konsumenter och slutanvändare. Följaktligen har inga korrigerande åtgärder vidtagits med anledning av sådana ärenden.

Vidtagna åtgärder avseende väsentlig påverkan, risker och möjligheter

Sensitive Business-processen

För att stötta i att bedöma, förhindra och mildra motverka missbruk av Ericssons teknologi integreras tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter i försäljningsprocessen och andra processer som rör affärsförbindelser, genom Sensitive Business-processen. Detta syftar till att säkerställa att Ericssons teknologi används i enlighet med internationella normer för mänskliga rättigheter, genom att identifiera potentiel negativ påverkan och vidta åtgärder för att hantera dessa.

Alla försäljningsmöjligheter genomgår en automatisk screeningprocess utifrån en fördefinierad uppsättning parametrar som beskrivs nedan. Om den inledande riskbedömningen identifierar risker i en försäljningsmöjlighet som man avser gå vidare med, ska säljteamet lämna in en begäran om godkännande, och som då utvärderas enligt Sensitive Business riskhanteringsmetod för känsliga affärer av ett team med specialister. Teamet fastställer därefter den övergripande risken i den aktuella försälningsmöjligheten och utfärdar en rekommendation om att godkänna, godkänna med villkor eller avvisa affären. Villkorade godkännanden innebär att tekniska, avtalsmässiga och/eller andra riskreducerande åtgärder vidtas för att hantera den identifierade risken. Sensitive Business-teamet verifierar att dessa åtgärder har implementerats av säljorganisationerna.

I slutet av detta avsnitt beskrivs exempel på ärenden som granskats i denna process under rapporteringsåret. Förutom försäljningsmöjligheter används Sensitive Business-processen också för att identifiera och hantera risker i andra affärsförbindelser, inklusive sammanslagningar och förvärv samt utvärderingar av tredje part, till S4 Konsumenter och slutanvändare 47 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande exempel affärs- och teknikpartners. Denna process kan också leda till andra åtgärder och aktiviteter, till exempel en översyn av regelverken i ett land eller förstärkt tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter vid förvärv av en ny verksamhet innan ett beslut fattas om att fullfölja en sådan transaktion.

Fyra huvudparametrar beaktas vid bedömningen av de potentiella människorättsriskerna vid varje affärsförbindelse.

Portfölj

Mängden personlig information som behandlas, hur det går att få tillgång till den informationen samt hur den lagras.

Syfte

I vilket syfte och sammanhang som kunden avser använda produkten, tjänsten eller lösningen.

Kund

Typ av kund och kundens ägarstruktur.

Land

Den landspecifika risken avseende mänskliga rättigheter. Riskanalysdata från tredje part används för att bedöma länder utifrån risker relaterade till rätten till respekt för privatlivet samt åsikts- och yttrandefrihet liksom, men inte begränsat till, mänsklig säkerhet, konfliktintensitet och rättsstatsprincipen.

Sensitive Business-processen hanteras på operativ nivå av ett särskilt team med specialister med expertkunskap inom Bolagets produktportfölj och inom missbruk av teknologi. Den styrs av ett tvärfunktionellt forum med representanter från produktutvecklings-, leverans- och försäljningsorganisationerna samt avdelningarna för juridik, efterlevnad av handelsregler, regelefterlevnad och kommunikation.

Varje regional säljorganisation har en utsedd kontaktperson med ansvar för Sensitive Business. Dessa personer ansvarar för att informera ansvariga i verksamheten, till exempel kundansvariga som arbetar i deras respektive geografiska områden, om den senaste utvecklingen, informationsförfrågningar från Sensitive Business-teamet och andra relevanta frågor.

Rekommendationer från Sensitive Business-processen, och motiveringen till dessa rekommendationer, kan av chefen för ett affärssegment eller en försäljningsorganisation föras till Ericssons Business Risk Committee för vidare diskussion när ett ärende innefattar potentiella väsentliga koncernrisker.

Under 2024 integrerades ytterligare riskindikatorer i processen för att bättre utvärdera alla typer av affärsmöjligheter, inklusive publika nätverk och privata nätverk för företag och statliga myndigheter. Ericsson har också stärkt processerna för hanteringen av människorättsrisker i affärsrelationer där Bolaget driver mobilnät för kunders räkning. Åtgärderna planerast vara fullt implementerade 2025.

Utbildning

Ledande medlemmar i det tvärfunktionella forum som styr Sensitive Business-processen får introduktion och kontinuerliga uppdateringar av Sensitive Business Unit, bland annat om specifika ärenden och i samband med uppdateringar av själva processen. Den här enheten tillsammans med experter på mänskliga rättigheter på koncernnivå, utbildar också säljteamen, inklusive säljarna, i mänskliga rättigheter och i Sensitive Business-processen.

Ansvarsfulla marknadsföringsmetoder

Vonage har efter beslut av US Federal Trade Commission fokuserat på ökad transparens och tydlighet i sin marknadsföring, försäljning och information avseende uppsägning. Exempel på åtgärder är:

• Tydligare information vid registrering om återkommande betalningar, uppsägningsvillkor och avgifter för förtida uppsägning.
• Effektivare uppsägningsprocesser, inklusive prioriterade supportköer och möjlighet att göra uppsägningen online via självbetjäning.
• Uppdaterat försäljnings- och marknadsföringsmaterial för att återspegla dessa förändringar.
• Introduktion av en årlig utbildning för säljteamen med fokus på ett kundcentrerat förhållningssätt till försäljning, vilket inkluderar en genomgång av transparensen i försäljnings- och marknadsföringsmetoder och uppsägningsprocesser.

Genom att genomföra dessa förändringar har Bolaget gjort det så enkelt och lätt som möjligt för kunderna att förstå de specifika detaljerna i de tjänster de köper, den totala kostnaden för tjänsten och vad det skulle kosta dem att säga upp en tjänst om de skulle ändra sig. Dessa förändringar är avsedda att ge kunderna en bättre helhetsupplevelse och ligger i linje med Bolagets åtagande att agera med integritet och bedriva verksamheten på ett öppet, ärligt och transparent sätt.

Mål relaterade till kunder och slutanvändare

Ericsson har inga publika mål relaterade till konsumenter och slutanvändare.

Mätetal för känsliga affärer

Granskade ärenden efter utfall

Antal	2024	2023	2022
Godkända	266	252	235
Godkända med villkor	813	636	435
Avvisade	2	7	13
Totalt	1 081	895	683

Siffrorna i tabellen ovan innehåller de beslut som fattats inom ramen för Sensitive Business-processen under rapporteringsperioden. Dessa utgör cirka 17 % av alla försälningsmöjligheter som initierades under 2024. På enskilda marknader kan andelen granskade ärenden vara betydligt högre eller lägre beroende på faktorer som till exempel risker på landsnivå. Den övervägande majoriteten av de ärenden som granskades under 2024 var försälningsmöjligheter, medan en mindre andel utgjordes av andra typer av transaktioner, såsom fusioner och förvärv samt utvärderingar av tredje part, till exempel affärs- och teknikpartners.# Alla försäljningsmöjligheter screenas inledningsvis automatiskt.

Ökningen av antalet granskade ärenden under Avsnitt S4, forts. 48 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Avsnitt S4, forts.

| Beslut | Kund | Beskrivning # Avsnitt G – Styrning

G1 Ansvarsfullt företagande

I den klargörs bland annat att anställda inte får ge eller ta emot mutor, eller agera korrupt eller bedrägligt, att de måste rapportera potentiella intressekonflikter samt undvika alla former av konkurrenshämmande verksamhet. Utöver den affärsetiska koden har Ericsson antagit särskilda policyer för bland annat antikorruption, gåvor och representation, tredjepartshantering, intressekonflikter, bekämpning av penningtvätt, kartellbekämpning och insiderregler. Uppförandekoden för affärspartners säger att Ericsson förväntar sig att Bolagets affärspartners främjar en kultur av integritet som bygger på öppenhet, regelefterlevnad och etiska affärsmetoder. Allmän information om den affärsetiska koden och uppförandekoden för affärspartners finns i avsnittet Allmänna upplysningar.

Kanaler för rapportering av bristande regelefterlevnad

Medarbetarna förväntas rapportera misstänkt bristande regelefterlevnad till Ericsson för att möjliggöra en bedömning och hantering av dessa ärenden samt för att identifiera, förebygga och avhjälpa missförhållanden och brister i den interna kontrollen. Bolaget tillhandahåller Ericsson Compliance Line, en särskild kommunikationskanal för anställda och externa intressenter. Genom den är det möjligt att rapportera eventuella brister i regelefterlevnad antingen via en säker webbplats eller via telefon. Ericsson Compliance Line som hanteras av en tredje part är tillgänglig dygnet runt, året om och möjliggör rapportering från flera länder på flera språk, och anonymt när så är tillåtet enligt lag. Ericsson har under året fått rapporter även från tredje parter, vilket visar att de känner till Compliance Line och vet hur de ska rapportera misstänkt bristande regelefterlevnad. I förekommande fall har Ericssons anställda och externa intressenter även möjlighet att rapportera vissa ärenden via lokala kanaler som implementerats i enlighet med EU:s visselblåsardirektiv. Anställda uppmanas även att rapportera direkt till sin chef, chefens överordnade eller till någon av avdelningarna People (personal), Legal (juridik) eller Compliance (regelefterlevnad). Ericsson tolererar inte repressalier mot personer som i god tro rapporterar misstankar om bristande regelefterlevnad. I följande avsnitt finns mer information om hur anklagelser bedöms och utredningar genomförs.

Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor

Riskbedömningar

Ericsson genomför riskbedömningar för att identifiera och utvärdera risker för mutor och korruption i sin globala verksamhet samt för att ta fram strategier för att hantera dessa risker. Ericssons rutiner för riskbedömning är anpassade till verksamhetens omfattning och art, bolagsstrukturen och den kommersiella verksamhetens organisation och inkluderar även lärdomar från tidigare incidenter och anklagelser om oegentligheter. Fokusområden inkluderar, men är inte begränsat till, ledarskap och företagskultur, försäljning, tredjepartshantering, gåvor och representation, intressekonflikter, relationer till statliga myndigheter, policyer och rutiner, företagsdonationer, joint ventures och partnerskap.

Tredjepartshantering

Ericsson har ett globalt, riskbaserat och integrerat program för tredjepartshantering för att förebygga, upptäcka och hantera risker för mutor och korruption i Bolagets relationer till tredje parter. Hanteringen av regelefterlevnadsrisker kopplade till tredje part är integrerad i affärsprocesser, och Bolagets beslutsfattare, chefer samt enskilda nyckelpersoner förväntas ta ansvar för regelefterlevnadsrisker. De olika delarna i programmet för tredjepartshantering hanteras av ett centralt team bestående av experter på tillbörlig aktsamhet samt dataspecialister. De centrala delarna utgörs av riskbaserad tillbörlig aktsamhet för att bedöma riskexponeringen för mutor och korruption och potentiellt skadeståndsansvar som kan uppstå i samband med relationer med tredje parter. En uppsättning med riskreducerande aktiviteter innehåller ett spektrum av åtgärder som kan användas för att minska identifierade risker, till exempel utbildningar, certifieringar, förhandsgodkännanden av finansiella transaktioner eller, i extrema fall, blockering och avvisning av betalningar. Ericsson utövar regelbundet sin rätt till revision av verksamheten eller genomför andra externa kontroller i sin leverantörskedja för att verifiera att tredje parter agerar på ett korrekt sätt.

Hantering av bristande regelefterlevnad

Som beskrivs ovan tillhandahåller Ericsson flera kanaler för att anställda och externa intressenter ska kunna rapportera misstänkta överträdelser av Bolagets policyer eller lagar och förordningar. Ericssons avdelning för Allegation Management ansvarar för att ta emot och göra en första bedömning av rapporterade ärenden avseende bristande regelefterlevnad. Ärenden som kräver vidare utredning hänvisas till avdelningen för interna utredningar, Corporate and Government Investigations (CGI). Både Allegation Management Office och Corporate and Government Investigations ingår i enheten Compliance Office and Investigations som leds av chefen för Compliance and Investigations, som i sin tur rapporterar till chefsjuristen. Chefen för Compliance Office and Investigations har även en oberoende rapporteringslinje till kommittén för Audit and Compliance och styrelsen, och rapporterar regelbundet till kommittén om effektiviteten i programmet för etik och regelefterlevnad. Detta inkluderar information om bekräftade eller misstänkta allvarliga överträdelser av den affärsetiska koden, lärdomar från resultat av undersökningar och åtgärder, identifiering av återkommande brister, nya och framväxande risker samt förändringar i den juridiska och regulatoriska miljön. Chefsjuristen har vidare en direkt rapporteringslinje till kommittén för Audit and Compliance.

Kommunikation av policyer mot mutor och korruption

Medarbetarna får ta del av Ericssons affärsetiska kod under när de börjar på Bolaget och ska bekräfta att de har förstått och kommer följa den. Koden finns tillgänglig på Bolagets interna och externa webbplatser och finns på över 40 språk. Bolaget publicerar regelbundet nyhetsbrevet Speak-Up som skickas ut till alla medarbetare. Utöver lärdomar om etik och integritet innehåller nyhetsbrevet anonymiserade exempel på faktiska oegentligheter och påföljder samt korta berättelser som belyser situationer där anställda som ställts inför svåra val ändå har fattat rätt beslut.

Utbildning i policyer mot mutor och korruption

Ericsson tillhandahåller relevant och målinriktad antikorruptionsutbildning till sina medarbetare. Alla medarbetare och all extern arbetskraft ska genomföra en grundläggande webbaserad antikorruptionsutbildning. För linjechefer och medarbetare i särskilt utsatta roller är det dessutom obligatoriskt att genomföra en utökad antikorruptionsutbildning. Anställda som bedöms ha särskilt utsatta roller, omfattar: (i) anställda som har direktkontakt med offentliga tjänstemän, kunder, leverantörer eller leverantörer av kommunikationstjänster; (ii) anställda som har inflytande över försäljning eller förvärv; (iii) anställda med befogenhet att ingå avtal för Ericssons räkning; och (iv) linjechefer med befogenhet att godkänna inköpsordrar eller utgifter.

Utbildning i policyer mot mutor och korruption samt andra initiativ

Målgrupp	Målgruppens storlek ²⁾	Typ	Slutförandegrad, % ³⁾	2024	2023	2022
Hela arbetsstyrkan	101 000	Godkännande av den affärsetiska koden		99	98	99
		Grundläggande antikorruptionsutbildning		99	99	93
Linjechefer	8 000	Antikorruptionsutbildning för linjechefer		95	– ³⁾	– ³⁾
Riskutsatta roller ⁴⁾	7 000	Utökad antikorruptionsutbildning		94	98	97
Koncernledning (exl. VD och koncernchefen)	16	Utökad antikorruptionsutbildning		100	– ³⁾	– ³⁾
Styrelsen (inkl. VD och koncernchefen)	12	Presentationer om regelefterlevnad		100	– ³⁾	– ³⁾

1) Slutförandegraden beräknas genom att antalet personer som har slutfört relevant utbildning divideras med det totala antalet personer i målgruppen som anvisats att gå samma utbildning.
2) Antalet personer (avrundat) i respektive målgrupp vid utgången av innevarande räkenskapsår. Storleken på en grupp kan ändras över tid i samband med att definitioner och omfattning revideras.
3) Ericsson lämnar denna upplysning för första gången vilket innebär att jämförelsetal för tidigare redovisningsperioder ej är tillgängliga.
4) Se beskrivningen ovan för en definition av gruppen. Koncernledning och styrelse är exkluderade.

Misstänkt bristande regelefterlevnad och korrigerande åtgärder

I tabellen nedan redovisas antalet rapporter avseende misstänkt bristande regelefterlevnad som mottagits, antalet utredda ärenden, och antalet avslutade ärenden som konstaterats vara bekräftade fall, samt antalet pågående utredningar vid årets slut. Tiden som en utredning tar varierar beroende på ärendets komplexitet, och ärenden avslutas inte nödvändigtvis samma år som de rapporteras. Av den anledningen innehåller antalet bekräftade fall samt pågående ärenden också ärenden som mottagits under tidigare räkenskapsår men som avslutats under rapporteringsåret. Många ärenden som rapporteras utreds inte vidare. Dessa är ofta förfrågningar av allmän karaktär eller andra ärenden som inte bedömts röra oegentligheter eller överträdelser av den affärsetiska koden. I den mån det ansetts vara relevant har dessa ärenden vidarebefordrats direkt till berörd funktion för uppföljning enligt deras processer.# Rapporterade, utredda och bekräftade fall av bristande regelefterlevnad

Antal	2024	2023	2022
Mottagna och utredda ärenden
Rapporterade	1 201	1 201	1 092
Ej skickade för utredning ¹)	1 063	1 076	877
Skickade för utredning	138	125	215
Status vid årets slut
Bekräftade fall ²⁾	61	91	118
Pågående utredningar	49	78	209

¹) Avslutade ärenden under rapporteringsåret som konstaterats vara bekräftade fall av överträdelser av den affärsetiska koden. Ett antal av dessa inkom under tidigare räkenskapsår.
²) Ärenden som avslutats under året och där överträdelser bekräftats, varav några rapporterats under tidigare redovisningsperioder.

Rapporterade ärenden per kategori

Antal	2024	2023	2022
Oegentligheter, korruption samt överträdelser av lagar och regler	123	153	177
Intressekonflikter	73	86	69
Personalfrågor	496	475	429
Diskriminering	19	6	20
Trakasserier	79	– ¹⁾	– ¹⁾
Mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter	–	–	–
Verksamhetsrelaterat	179	183	125
Övriga ²⁾	232	298	272
Totalt	1 201	1 201	1 092

¹) Frågor avseende Trakasserier inkluderades i ”Personalfrågor” 2023 och 2022. Tidigare siffror har inte omräknats.
²) Omfattar rapporterade ärenden kopplade till miljömässig hållbarhet, hälsa och säkerhet samt ärenden som ej ansetts vara misstankar om bristande regelefterlevnad, såsom produktkvalitetsproblem, anställda som testar Compliance Line eller kommentarer av allmän karaktär. I den mån det ansetts vara relevant har dessa ärenden vidarebefordrats direkt till berörd enhet för uppföljning enligt deras processer.

Korrigerande och disciplinära åtgärder per kategori ¹)

Antal	2024	2023	2022
Uppsägningar och avskedanden	82	112	39
Degraderingar	–	–	4
Skriftliga varningar	60	58	74
Muntliga varningar	19	28	46
Avskedsansökningar	6	1	8
Övriga	29	2	7
Totalt	196	201	178

¹) Åtgärder som vidtagits till följd av bekräftade överträdelser av Ericssons affärsetiska kod. Varje åtgärd representerar en unik individ, vilket innebär att summan av de åtgärder som visas i denna tabell inte direkt kan jämföras med antalet bekräftade fall som visas ovan, eftersom varje fall kan omfatta flera individer. En individ kan vara föremål för flera korrigerande åtgärder. I tabellen ovan räknas endast den allvarligaste åtgärden och denna styr sedan den kategori till vilken åtgärden klassificeras.

Bekräftade fall av korruption och mutor

Under 2024 har Ericsson inte erkänt sig skyldigt eller dömts i domstol för brott avseende mutor eller korruption, och inga relaterade böter har utfärdats.

Förebyggande av konkurrenshämmande förfaranden

I enlighet med Ericssons koncernpolicy om lagar för kartellbekämpning och Bolagets program för efterlevnaden av konkurrenslagar (Competition Compliance Program) förväntas de anställda känna till och följa alla relevanta konkurrenslagar (för kartellbekämpning), oavsett var i världen de är verksamma. Ericsson har en fristående regelefterlevnadsenhet för konkurrenslagar och kartellbekämpning (Competition Law and Antitrust Compliance) som ansvarar för Bolagets program för efterlevnaden av konkurrenslagar (Competition Compliance Program). Programmet omfattar årlig utbildning om konkurrenslagstiftning för en utvald grupp medarbetare, samt virtuella utbildningar om kartellbekämpning som erbjuds till relevanta anställda efter behov. Utöver att Bolaget har jurister som är experter på konkurrensrätt på den juridiska avdelningen utser Ericsson dessutom personer med ansvar för att stödja och hjälpa enheten Competition Law and Antitrust Compliance med att genomföra sitt uppdrag, i synnerhet beträffande att förebygga, eller så snart som möjligt upptäcka, eventuella brister i efterlevnaden av konkurrenslagar.

Politiskt inflytande och lobbyverksamhet

I Ericssons koncernpolicy för opinionsbildning och påverkansarbete fastställs att Ericsson behöver förutse, analysera, hantera och begränsa politiska och regulatoriska risker, anseenderisker samt risker kopplade till känslig teknik, och dra nytta av flera olika parametrar för att stödja Bolagets affärsmål. Policyn understryker även Bolagets åtagande att bedriva opinionsbildning på ett transparent och etiskt sätt, med stark integritet.

Ericsson är medlem i nationella och gränsöverskridande branschorganisationer som är relevanta för Bolagets verksamhet och deltar i organisationer med ett mer allmänt industri- och näringslivsfokus. Vidare deltar Ericsson enbart i branschorganisationer som delar dess värderingar och Bolaget utnyttjar sin position för att verka för konsistens när policyer utarbetas.

Ericsson lämnar varken direkta eller indirekta bidrag till politiska partier eller enskilda politiker, i enlighet med Bolagets affärsetiska kod. Undantaget från denna policy är stöd till frivilliga bidrag från medarbetare som är tillåtna enligt lokal lagstiftning och som omfattas av regler om offentliggörande av sådana bidrag.

I de fall där Ericsson utövar inflytande genom medlemskap och deltagande i organisationer, såsom handels- och branschorganisationer, har Bolaget åtagit sig att arbeta för att samordna ståndpunkterna så att grupperna arbetar mot samma mål. Detta åtagande gäller för alla enheter inom koncernen. Det finns en särskild enhet för policy och påverkansarbete (Government and Policy Advocacy) inom Bolagets koncernfunktion Marketing and Corporate Relations. Chefen för denna enhet informerar också styrelsen regelbundet beträffande frågor som rör offentliga policyfrågor och som bedöms vara strategiskt relevanta.

Endast behöriga medarbetare får delta i påverkansarbete. Alla väsentliga möten med offentliga tjänstemän där påverkansarbete förekommer ska dokumenteras för att möjliggöra intern uppföljning, samt rapporteras i enlighet med lokala regler och praxis. Vidare har Ericsson antagit en policy för gåvor och representation som anger ramar och riktlinjer för interaktioner med offentliga tjänstemän.

Ericsson är registrerat i följande öppenhetsregister:
* EU:s öppenhetsregister: Ericsson, 02021363105-42
* US Federal Lobbying Register: Ericsson Inc., 13791-12 (Senate ID)/336820000 (House ID)

Under 2024 utsåg Ericsson inte några medlemmar till koncernledning, styrelse eller kommittén för Audit and Compliance som haft jämförbara befattningar inom offentlig förvaltning under de senaste två år som föregick utnämningen. Ericsson genomför bakgrundskontroller av alla utnämnda högre chefer inom två ledningsnivåer från VD och koncernchef.

Betydelsefulla medlemskap

Ericsson är medlem i flera organisationer som i varierande grad förespråkar och/eller utövar inflytande på utformningen av politik och lagstiftning. I Bilaga IV listas de mest betydelsefulla medlemskapen som hanteras på koncernnivå. Medlemskap som ingåtts av dotterbolag och lokala enheter är ej inkluderade och listan bör därför ej betraktas som uttömmande. Ericsson är dessutom medlem i flera handelskammare på nationell nivå.

Ericsson deltar inte medvetet i opinionsbildning som skulle kunna undergräva Bolagets åtagande kring etiska affärsmetoder. Alla nya och befintliga medlemskap som ska förnyas omfattas av särskilda villkor och krav på granskning av regelefterlevnad. Samma allmänna principer gäller när en medarbetare deltar i opinionsbildning inom ramen för någon av dessa organisationer.

Ekonomiska bidrag och bidrag in natura

Ericsson är som bolag medlem i de organisationer som listas i Bilaga IV, och för flertalet av dessa måste Bolaget betala medlemsavgift. Medlemsavgiften betraktas som ett ekonomiskt bidrag eftersom den bidrar till finansieringen av medlemsföreningarnas verksamhet, men den utgör inte ett direkt köp av tjänster. Under 2024 var det totala finansiella bidraget SEK 22,6 miljoner.

Ericsson Political Action Committee gör det möjligt för Ericssons anställda i USA att kombinera privata och frivilliga ekonomiska donationer till kampanjbidrag till kandidater. För detta kan den organisation som de har valt, efter att denna har granskats enligt fastställda standarder, få en matchande välgörenhetsdonation från företaget upp till en viss gräns. Detta betraktas som ett bidrag till välgörande ändamål. Alla bidrag som lämnas går igenom den företagsgemensamma bidragsprocessen. Under 2024 uppgick dessa donationer till SEK 410 000.

Väsentliga policyfrågor

Utbyggnad av 5G och högkvalitativa mobilnät som erbjuder uppkoppling är avgörande för den ekonomiska utvecklingen. På vissa marknader är nuvarande politik och regelverk utformade för att stimulera privata investeringar och innovation inom näringslivet samt allmännyttiga tjänster på 5G-plattformen. På många marknader ges dock inte tillräckliga incitament till denna typ av investeringar. Detta skapar utmaningar för beslutsfattare när det gäller framtida konkurrenskraft, ekonomisk säkerhet och deras förmåga att kontrollera sina egna data. När 5G och 6G, nationell säkerhet och industriell konkurrenskraft hamnar i fokus för geopolitiska spänningar blir uppkoppling en allt viktigare politisk fråga. Ericsson har potential att inta en ledande roll när det gäller att påverka politiken på ett sätt som stöder Bolagets strategi.

Bolagets engagemang i dessa frågor är inriktat på fem övergripande områden:
* Verka för införande och användning av transformativ uppkoppling.
* Säkerställa en affärsmiljö som främjar öppen innovation och rättvis handel.
* Utveckla den datadrivna ekonomin där uppkoppling möjliggör expansion av AI, molnbaserad teknik och allmännyttiga tjänster.
* Stödja en säker och robust infrastruktur.
* Uppmuntra till användning av rena, energieffektiva och hållbara lösningar.

EU-kommissionens gigabitinfrastrukturförordning (GIA) är ett exempel på viktig lagstiftning som Ericssons arbete kring opinionsbildning har inriktats på under 2024.# Genomförande av hållbarhetsstrategin

Genom förordningen uppmuntras medlemsländerna att undanröja hinder för utbyggnad genom att underlätta tillgången till offentlig infrastruktur, effektivisera tillståndsförfaranden och öka transparensen. Dessa åtgärder syftar till att påskynda och sänka kostnaderna för utbyggnad av mobilnät.

Policy avseende klimatförändringarna

Ericsson har åtagit sig att säkerställa att Bolagets direkta och indirekta opinionsbildningsarbete, inklusive det som kan påverka den offentliga politiken, överensstämmer med Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 C jämfört med förindustriella nivåer.

Hantering av förbindelser med leverantörer

Hur Ericsson hanterar risker relaterade till leverantörskedjan, inklusive påverkan på hållbarhetsaspekter, och hur samhällsansvar och miljömässiga kriterier beaktas i valet av leverantörer, beskrivs i avsnitten E1-E5 och i avsnitt S2.

Betalningspraxis

Som ett globalt företag med över 17 000 aktiva direkta leverantörer har Ericsson åtagit sig att tillämpa transparenta och rättvisa betalningsmetoder. Bolaget arbetar kontinuerligt med att förbättra sina processer för att främja korrekta betalningar i rätt tid, uppfylla avtalsvillkor samt att bibehålla höga etiska värderingar och juridiska standarder.

På konsoliderad nivå, för alla leverantörer globalt, tar det i genomsnitt 81 dagar för Ericsson att betala fakturor från det datum då den avtalsenliga eller lagstadgade betalningsfristen börjar löpa. De genomsnittliga betalningsvillkoren för alla leverantörer globalt är 78 dagar, men varierar beroende på faktorer såsom lokala regelverk, finansie- ringsupplägg och förhandlingar. I strävan efter en rättvis och ansvarsfull hantering i hela den globala verksamheten, som omfattar såväl stora som små och medelstora företag, utformas Ericssons villkor genom dialog med leverantörerna.

Enligt interna register och granskningar har Ericsson för närvarande inte identifierat några formella rättsfall relaterade till sena betalningar. Med rätts- fall menas tvister såsom stämningar, medling, skiljedom eller domstolsförfa- randen, och såvitt Bolaget känner till finns inga sådana pågående ärenden vid denna tidpunkt.

Vid beräkningen av de genomsnittliga betalningstider som anges ovan har ett viktat genomsnitt tillämpats baserat på fakturabelopp.

Skatter och internprissättning

Med kunder i över 175 länder är Ericsson ett verkligt multinationellt företag. Som sådant spelar Bolaget en viktig roll i den hållbara utvecklingen av de samhällen där det är verksamt. Mot denna bakgrund är Ericsson medvetet om skatternas betydelse ur ett samhällsperspektiv. Ericsson ser skatter som ett ansvar som tillsammans med skapandet av arbetstillfällen, användning av lokala leverantörer samt andra direkta och indirekta ekonomiska effekter bidrar till socioekonomisk utveckling.

Koncernens globala närvaro innebär dock att den omfattas av många olika skatteregelverk, vilka ofta är komplexa och i vissa fall kan tolkas på flera olika sätt. Detta kan innebära utmaningar, men Ericssons policy är att följa både ordalydelse och andemening i alla relevanta regelverk för skatter i de juris- diktioner där verksamheten bedrivs.

Ericsson strävar efter att hantera skatter med integritet, noggrannhet och transparens, och samtidigt upprätthålla ett öppet och ärligt förhållningssätt gentemot skattemyndigheterna. Ericsson följer både lokala skattelagar och internationella riktlinjer fast- ställda av OECD samt andra standardsättare och tillsynsmyndigheter, inklusive principen om armlängds avstånd. Vidare företar Ericsson inga skatteupplägg som saknar koppling till Bolagets affärsverksamhet och som saknar ekonomisk substans. Även om Ericsson bedriver affärsverksamhet i vissa jurisdiktioner med låg beskattning, används dessa jurisdiktioner inte för skatteplaneringsändamål.

Dataintegritet och cybersäkerhet

För mer information om Ericssons strategi för att hantera konsekvenser och risker relaterade till dataintegritet och cybersäkerhet, se sidorna 7–8 i bolagsstyrningsrapporten.

Bilagor

Avsnitt G1, forts.

53 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande Bilaga I – Övriga mätetal 55 Bilaga II – Datapunkter från annan EU-lagstiftning 57 Bilaga III – Uttalande om tillbörlig aktsamhet 59 Bilaga IV – Väsentliga medlemskap 60

Bilagor

54 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Bilaga I – Övriga mätetal

I denna bilaga ingår miljömässiga och sociala mätetal som ofta efterfrågas av externa intressenter, men som inte ingår i huvuddelen av hållbarhetsredovisningen då de inte anses uppfylla alla väsentlighetskriterier.

Mått	Enhet	2024	2023	2022
Miljö
Begränsning av klimatförändringar
Leverantörer med mål för minskade växthusgasutsläpp i linje med 1,5 C-målet	Antal	323	237	225
Indikatorer inom miljöstyrning
Vattenuttag i den egna verksamheten	miljoner m³	1,12	0,90	1,05
Vattenuttagsintensitet	m³/nettoomsättning i MSEK	4,52	3,44	3,88
Allvarliga miljötillbud i den egna verksamheten	Antal	0	0	0
Utsläpp av luftföroreningar i den egna verksamheten
Kväveoxid (NOx)	ton	26	38	49
Svaveloxid (SOx)	ton	50	62	61
Luftpartiklar	ton	8	11	12
Samhällsansvar
Lärande, utveckling och medarbetarnöjdhet
Genomförda utbildningstillfällen av alla medarbetare
Män	Antal i tusental	2 543	3 598	2 283
Kvinnor	Antal i tusental	953	1 230	757
Medarbetarnöjdhet
Män (genomsn. poäng i undersökning 0–100)		79	80	81
Kvinnor (genomsn. poäng i undersökning 0–100)		79	80	81
Alla anställda (genomsn. poäng i undersökning 0–100)		79	80	81
Resultat i medarbetarundersökningar avseende:
Uppfattad balans mellan arbete och fritid (genomsn. poäng i undersökning 0–100)		77	79	77
Bolagets arbete för välbefinnande (genomsn. poäng i undersökning 0–100)		77	80	85
Samhällspåverkan
Kostnader för donationer och sponsring	MSEK	58	89	115
Mätetal för påverkan på digital utbildning
Barn och unga som påverkats	Antal sammanlagt	567 017	485 200	400 163
Länder som omfattas	Antal sammanlagt	45	43	36
Finansiell inkludering – Ericsson Mobile Wallet
Registrerade konton	Antal i miljontal	530	457	379
Aktiva användare	Antal i miljontal	85	85	80

55 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Utsläppsfaktorer som har använts för att beräkna växthusgasutsläpp

GWP, kg CO₂e	Måttenhet	Källa
Scope 1 – direkta utsläpp
Bränslen och köldmedier
Naturgas	kWh	DEFRA
Diesel	kWh	DEFRA
Bensin	kWh	DEFRA
Köldmedier	kg	IPCC:s 4:e rapport
Scope 2 – indirekta utsläpp
Inköpt energi
El från fossila källor	kWh	IEA/US EIA/AIB/Leverantörsspecifika
El från kärnenergikällor	kWh	IEA
El från förnybara källor	kWh	Leverantörsspecifik
Fjärrkyla	kWh	IEA
Fjärrvärme	kWh	Genomsnitt per land
Scope 3 – övriga indirekta utsläpp
Utsläpp från produkter, vagga till grind (globalt medelvärde)	kg	Internt framtagen
Resor
Flyg	pkm	DEFRA
Väg	pkm	Genomsnitt per land
Transport
Flyg	tonkm	DEFRA (justerat)
Väg	tonkm	DEFRA (justerat)
Sjö	tonkm	DEFRA (justerat)
Järnväg	tonkm	DEFRA (justerat)
Utgiftsbaserade icke-specificerade transporter	USD	Internt framtagen
Utsläpp under användningsfasen (globalt medelvärde)	kWh	IEA

Bilaga I – Övriga mätetal, forts.

56 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Bilaga II – Datapunkter från annan EU-lagstiftning

Datapunkt	SFDR-referens	Referens i tredje pelaren	Referensvärdesförordningen och hänvisning till EU:s klimatlag	Sida
Andel kvinnor och män i styrelsen	Indikator nr 13 tabell 1 i bilaga I	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816, bilaga II		13
Andel av styrelseledamöterna som är oberoende		Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816, bilaga II		13
Redogörelse för tillbörlig aktsamhet	Indikator nr 10 tabell 3 i bilaga I		Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013: Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453 tabell 1: och tabell 2	15, 59
Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen	Indikator nr 4 tabell 1 i bilaga I	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816, bilaga II		11
Inblandning i verksamheter kopplade till kemikalieproduktion	Indikator nr 9 tabell 2 i bilaga I	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816, bilaga II		11
Deltagande i verksamhet med anknytning till kontroversiella vapen	Indikator nr 14 tabell 1 i bilaga I	Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till dele-		11
Inblandning i verksamheter kopplade till odling och produktion av tobak				11
Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet senast 2050			Förordning (EU) 2021/1119, artikel 2.1	20–21
Företag som är uteslutna från EU-referens-värdena för anpassning till Parisavtalet		Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013; Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453 mall 1: Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818, Artikel 12.1 d till 21		21
Mål för minskning av växthusgasutsläpp (jämfört med utsläppen under basåret)	Indikator nr 4 tabell 2 i bilaga I	Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013; Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453 mall 3	Förordning (EU) 2020/1818, artikel 6	21
Energiförbrukning från fossila källor fördelade per källa (enbart sektorer med hög klimatpå-verkan)	Indikator nr 5 tabell 1 och Indikator nr 5 tabell 2 i bilaga I			22
Total energiförbrukning relaterad till den egna verksamheten samt energimix	Indikator nr 5 tabell 1 i bilaga I			22
Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan	Indikator nr 6 tabell 1 i bilaga I			22
Bruttoväxthusgasutsläpp i Scope 1,

57 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande# Bilaga II – Datapunkter från andra EU-lagstiftningar

Datapunktsnamn	SFDR-referens	Referens i tredje pelaren	Referensvärdesförordningen och hänvisning till EU:s klimatlag	Sida
Totala växthusgasutsläpp Indikatorer nr 1 och 2 tabell 1 i bilaga I	Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013; Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453 mall 1	Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artiklarna 5.1, 6 och 8.1		23
Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläpp Indikator nr 3 tabell 1 i bilaga I	Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013; Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453 mall 3	Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artikel 8.1		23
Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter	Förordning (EU) 2021/1119, artikel 2.1			24
Referensportföljens exponering mot klimatrelaterade fysiska risker	Delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II	Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II	e/t
Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk	Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013; Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453 punkterna 46 och 47; mall 5	Under utveckling
Uppdelning av det redovisade värdet på företagets fastighetstillgångar efter energi- effektivitetsklasser	Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013; Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453 punkt 34; mall 2	Ej väsentlig
Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjligheter	Delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II	Under utveckling
Mängden av varje förorening som förteck- nas i bilaga II till förordningen om ett europe- iskt register över utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark	Indikator nummer 8 tabell 1 i bilaga I, Indikator nummer 2 tabell 2 i bilaga I, Indikator nummer 1 tabell 2 i bilaga I, Indikator nummer 3 tabell 2 i bilaga I	Ej väsentlig
Vattenresurser och marina resurser	Indikator nr 7 tabell 2 i bilaga I	Ej väsentlig		26
Särskild strategi för vattenresurser och marina resurser	Indikator nr 8 tabell 2 i bilaga I	Ej väsentlig	Ej väsentlig
Hållbara oceaner och hav	Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I	Ej väsentlig	Ej väsentlig	57
Totalt återvunnet och återanvänt vatten	Indikator nr 6.2 tabell 2 i bilaga I	Ej väsentlig
Vattenintensitetsgrad	Indikator nr 6.1 tabell 2 i bilaga I	Ej väsentlig
Upplysningar om verksamhet som har negativa konsekvenser för områden med känslig biologisk mångfald	Indikator nr 7 tabell nummer 1 i bilaga I; Indikator nummer 10 tabell 2 i bilaga I	Indikator nummer 14 tabell 2 i bilaga I	Ej väsentlig
Hållbara metoder eller policyer för mark eller jordbruk, Hållbara metoder eller policyer för hav, Policyer för att motverka avskogning	Indikator nr 11 tabell 2 i bilaga I; Indikator nummer 12 tabell 2 i bilaga I	Indikator nummer 15 tabell 2 i bilaga I	Ej väsentlig
Icke-återvunnet avfall och andel icke- återvunnet avfall	Indikator nr 13 tabell 2 i bilaga I			28
Total mängd farligt avfall och total mängd radioaktivt avfall	Indikator nr 9 tabell 1 i bilaga I			28
Information om verksamhetstyper, länder eller geografiska områden med hög risk för fall av tvångsarbete, obligatoriskt arbete eller barnarbete	Indikator nummer 13 tabell 3 i bilaga I	Indikator nummer 12 tabell 3 i bilaga I		40
Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter	Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nummer 11 tabell 1 i bilaga I	14, 34–35
Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbets- organisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8	Kommissionens delegerade förord- ning (EU) 2020/1816, bilaga II	14
Processer och åtgärder för att förhindra människohandel	Indikator nr 11 tabell 3 i bilaga I	34, 40
Strategi för förebyggande av arbetsplats- olyckor eller ett system för att hantera sådana	Indikator nr 1 tabell 3 i bilaga I	14, 35–36, 41–42
Mekanismer för klagomålshantering	Indikator nr 5 tabell 3 i bilaga I	50–51
Antal dödsfall samt antal och andel arbetsrelaterade olyckor	Indikator nr 2 tabell 3 i bilaga I	Kommissionens delegerade förord- ning (EU) 2020/1816, bilaga II	38–39
Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom	Indikator nr 3 tabell 3 i bilaga I		38–39
Ojusterad löneklyfta mellan kvinnor och män	Indikator nr 12 tabell 1 i bilaga I	Kommissionens delegerade förord- ning (EU) 2020/1816, bilaga II	39
Överdrivet hög VD-lön	Indikator nr 8 tabell 3 i bilaga I		39
Antal fall av diskriminering	Indikator nr 7 tabell 3 i bilaga I		39
Antal allvarliga frågor och fall, och incidenter rörande mänskliga rättigheter kopplade till den egna arbetskraften	Indikator nr 10 tabell 1 och Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I	Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artikel 12.1	40
Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan	Indikatorer nummer 12 och nr 13 Tabell 3 i bilaga I		40
Beskrivning av relevanta policyåtaganden (inkl. mänskliga rättigheter och policyer avseende tillbörlig aktsamhet), bristande respekt för mänskliga rättigheter, människo- rättsfrågor och människorättsincidenter kopplade till arbetstagare i värdekedjan	Indikator nr 9 tabell 3 och Indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I	Indikator nummer 11 och nr 4 tabell 3 i bilaga I; Indikator nummer 10 tabell 1 i bilaga I; Indikator nummer 14 tabell 3 i bilaga I Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I; Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816	40–43
Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816, bilaga II	14
Beskrivning av relevanta policyåtaganden (inkl. mänskliga rättigheter), bristande respekt för mänskliga rättigheter, människorättsfrågor och människorättsincidenter kopplade till berörda samhällen	Indikator nr 9 tabell nummer 3 i bilaga I och Indikator nummer 11 tabell 1 i bilaga I; Indikator nummer 10 tabell nummer 1 i bilaga I; Indikator nummer 14 tabell 3 i bilaga I	Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artikel 12.1	44–46
Beskrivning av relevanta policyåtaganden (inkl. mänskliga rättigheter), bristande respekt för mänskliga rättigheter, människorättsfrågor och människorättsincidenter kopplade till konsumenter och slutanvändare	Indikator nr 9 tabell nummer 3 i bilaga I och Indikator nummer 11 tabell 1 i bilaga I; Indikator nummer 10 tabell nummer 1 i bilaga I; Indikator nummer 14 tabell 3 i bilaga I	Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artikel 12.1	47–49
FN:s konvention mot korruption	Indikator nr 15 tabell 3 i bilaga I	14, 50
Skydd för visselblåsare	Indikator nr 6 tabell 3 i bilaga I	50–51
Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor	Indikator nr 17 tabell 3 i bilaga I	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816, bilaga II	52
Standarder för bekämpning av korruption och mutor	Indikator nr 16 tabell 3 i bilaga I	50–52

Bilaga III – Förklaring om tillbörlig aktsamhet

Upplysningarna avser Grundläggande delar av tillbörlig aktsamhet | Avsnitt i hållbarhetsredovisningen | Sidor i hållbarhets- redovisningen # Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning

Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Värdekedjan 41–42

Vidta åtgärder avseende väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter – Berörda samhällen 47–48

e) Följa upp hur ändamålsenliga dessa insatser är och kommunicera det

Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 21

Mål relaterade till den egna arbetskraften 37

Mål relaterade till arbetstagare i värdekedjan 37

Energianvändning och energimix 22

Bruttoväxthusgasutsläpp i Scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp 23

Resursutflöden 28

Mångfaldsindikatorer 38

Mått för utbildning och kompetensutveckling 38

Mått för arbetsmiljö 38–39

Ersättningsmått 39

Incidenter, anmälningar och allvarlig påverkan på mänskliga rättigheter 39

Resultat av leverantörsrevisioner och korrigerande åtgärder 43

Mätetal för känsliga affärer 48

---

59 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Bilaga IV – Väsentliga medlemskap

• African Telecommunications Union
• Alliance Française des Industries du Numérique
• Asia-Pacific Telecommunity
• Associação Brasileira da Indústria Elétrica e Eletrônica (ABINEE)
• Verband der Anbieter von Telekommunikations- und Mehrwertdiensten (VATM)
• Associazione Civita
• Assonime
• Australian Tech Council
• Bitkom
• BusinessEurope
• Center for Strategic & International Studies (CSIS)
• CTIA – The Wireless Association
• Digital Connectivity Forum
• Digital Europe
• Digitales
• European Roundtable for Industry
• European Telecommunications Network Operators’ Association
• Fondazione Astrid
• Global Business Alliance
• Groupe Speciale Mobile Association (GSMA)
• Information technology Institute
• International Institute of Communications
• Istituto per la Competitività
• National Telecommunications Association (ANATEL)
• Näringslivets Internationella Råd
• Open RAN Policy Coalition (RPG)
• Radiocommunication Sector (ITU-R)
• Smart Africa Alliance
• Stockholms Handelskammare
• Studieförbundet för Näringsliv och Samhälle
• Internationella Handelskammaren i Sverige (ICC)
• Svenskt Näringsliv
• Teknikföretagen
• Sweden-India Business Council
• Tech UK
• Telecommunication Development Sector (ITU-D)
• Telecommunications Industry Association
• Telecommunication Standardization Sector (ITU-T)
• The Mexican Chamber of Electronics, Telecommunications, and Information Technology (CANIETI)
• WIA - Wireless Infrastructure Association

---

60 Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Bestyrkanderapport

Revisorns rapport över granskning av Ericssons rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande samt yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten

Till Telefonaktiebolaget LM Ericsson, org.nr 556016-0680

Inledning

Vi har fått i uppdrag av styrelsen och företagsledningen i Telefonaktie- bolaget LM Ericsson (”Ericsson”) att granska Ericssons rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande (”hållbarhetsredovisningen”) för år 2024. Företaget har definierat hållbarhetsredovisningens omfattning på sidan 10 i hållbarhetsredovisningen, vilket även utgör den lagstadgade hållbarhetsrapporten.

Styrelsens och företagsledningens ansvar

Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upp- rätta hållbarhetsredovisningen inklusive den lagstadgade hållbar- hetsrapporten i enlighet med tillämpliga kriterier respektive årsredo- visningslagen i enlighet med den äldre lydelsen som gällde före den 1 juli 2024. Kriterierna framgår på sidan 10 i hållbarhetsredovisningen, och utgörs av de delar av ramverket för hållbarhetsredovisning utgivet av GRI (Global Reporting Initiative) som är tillämpliga för hållbarhets- redovisningen, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår granskning och lämna ett yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vårt uppdrag är begränsat till den historiska information som redovisas och omfattar således inte framtidsorienterade uppgifter. Vi har utfört uppdraget i enlighet med ISAE 3000 (omarbetad) Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga gransk- ningar av historisk finansiell information. Uppdraget består av över- siktlig granskning av hållbarhetsredovisningen som helhet och en revision av utvald information avseende utsläpp av växthusgaser i Scope 1, 2 och Scope 3 kategorierna tjänsteresor och nedströms transport vilka presenteras på sidan 23, samt information avseende andel kvinnor per personalkategori som presenteras på sidan 38 i hållbarhetsredovisningen. En revision syftar till att uppnå en rimlig säkerhet, för att försäkra oss om att informationen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för kvantitativ och kvalitativ information i hållbarhetsredovisningen. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga gransk- ningsåtgärder. Vi har utfört vår granskning avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. En översiktlig granskning och en granskning enligt RevR 12 har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i övrigt har. Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutöv- ningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är obero- ende i förhållande till Ericsson enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning och granskning enligt RevR 12 gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständig- heter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning och granskning enligt RevR 12 har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har. Eftersom detta är ett kombinerat uppdrag lämnar vi våra slutsatser avseende översiktlig granskning och revision respektive granskning enligt RevR 12 separat nedan. Vår granskning av hållbarhetsredovisningen utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda kriterier, som definieras ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen. Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräck- liga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för våra uttalanden nedan.

Uttalanden

Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbar- hetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna.

Grundat på vår revision anser vi att den utvalda information i håll- barhetsredovisningen som omfattas av vårt uppdrag, i allt väsentligt, har upprättats i enlighet med de ovan av styrelsen och företags- ledningen angivna kriterierna.

En lagstadgad hållbarhetsrapport har upprättats.

Stockholm den 26 februari 2025

Deloitte AB

Thomas Strömberg
Auktoriserad revisor

Lennart Nordqvist
Specialistmedlem i FAR

---

61 Ericsson 2024 Bestyrkanderapport Ersättningsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Ordlista

• 2G Andra generationens mobilsystem (den första digi- tala generationen). Innefattar GSM, TDMA, PDC och cdmaOne.
• 3G Tredje generationens mobilsystem. Innefattar WCDMA/ HSPA, CDMA2000 och TD-SCDMA.
• 4G Fjärde generationens mobilsystem, även kallat LTE.
• 5G Femte generationens mobilsystem. En vidareutveckling av 4G/LTE.
• ABC (Eng. anti-bribery and corruption) Arbete mot mutor och korruption.
• AI Artificiell intelligens. Förmågan hos en maskin att utföra en uppgift som vanligtvis associeras med intelligenta varelser.
• API (Eng. application programming interface) Applikationsprogrammeringsgränssnitt. Ett mjukvaru- gränssnitt genom vilket två eller fler programvaror kan kommunicera med varandra.
• Cloud native Cloud native är ett mjukvarubaserat tillvägagångssätt för att bygga, driva och hantera moderna applikationer i molnbaserade datamiljöer.
• CO2e Koldioxidekvivalenter. Mängden av en viss växthus- gas, uttryckt i den mängd av koldioxid som har samma växthuseffekt.
• I senare led i värdekedjan/Utsläpp i senare led Verksamheter (och relaterade utsläpp av växthusgaser) som sker efter tillverkning/produktion, främst kopplat till faserna för en produkt eller tjänsts distribution och användning, eller hantering av uttjänta produkter.
• ESG (Eng. environment, social and governance) Miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning. Syftar på tre övergripande teman för att utvärdera icke-finansiella faktorer som kan påverka ett företags förmåga till värdeskapande.
• GHG (Eng. greenhouse gases) Växthusgaser. Naturliga och konstgjorda gaser som binder värme i atmosfären vilket bidrar till växthuseffekten som värmer upp jorden.
• GHG-protokollet Ett ramverk och de facto standard för att mäta, redovisa och hantera växthusgasutsläpp.
• Global Reporting Initiative (GRI) Standards Den första och mest använda globala standarden för hållbarhetsrapportering.# Ericsson 2024 Ordlista

GRI är en oberoende internationell organisation som har utvecklat metoder för hållbarhetsrapportering sedan 1997.

GSM Global System for Mobile Communications. Den andra generationens mobilsystem.

IKT Informations- och kommunikationsteknik.

IoT Sakernas internet. Sakernas internet är ett samlingsnamn för de tekniker som gör att saker med inbyggd elektronik och internetuppkoppling kan styras eller utbyta data över ett nätverk.

ITU Internationella teleunionen.

LCA (Eng. life-cycle assessment) Livscykelanalys. En metodik för att beräkna en produkt eller tjänsts miljöpåverkan under hela dess livscykel, från utvinning av råvaror och tillverkning, till användning och avfallshantering.

LTE (Eng. long-term evolution) Långsiktig utveckling. 4G – nästa steg i mobilteknikutvecklingen efter 3G HSPA. Möjliggör datahastigheter över 100 Mbit/s.

LWI (Eng. lost workday incidents) Incidenter med sjukfrånvaro. Incidenter och olyckor som inneburit en eller flera dagar med sjukfrånvaro.

Mobilt bredband Trådlös höghastighetsåtkomst till internet med HSPA-, LTE-, CDMA2000EV-DO- och 5G-teknik.

Nettonollutsläpp Nettonollutsläpp är ett tillstånd där det inte sker några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Organisationer kan uppnå detta främst genom att minska sina utsläpp samt genom att använda vissa godkända tekniker för infångning och lagring av koldioxid för att neutralisera kvarvarande och oundvikliga utsläpp.

Den egna verksamheten Omfattar växthusgasutsläpp i Scope 1-, 2- och 3-kategorierna tjänsteresor och anställdas pendling.

SASB Sustainability Accounting Standards Board. En organisation som ger ut standarder för hållbarhetsrapportering. Numera en del av IFRS (International Financial Reporting Standards) Foundation.

SBTi Science Based Target initiative är ett partnersamarbete mellan CDP, FN:s Global Compact, World Resources Institute (WRI) och Världsnaturfonden (WWF), som definierar och främjar metoder för utsläppsminskningar och nettonollmål baserade på vetenskap, vilket också omfattar att lämna utlåtanden rörande ambitionsnivån hos företags och andra organisationers mål för utsläppsminskningar.

Scope 1 Direkta växthusgasutsläpp som härrör från källor som ägs eller kontrolleras av en organisation, typiskt sett genom förbränning av fossila bränslen.

Scope 2 Indirekta växthusgasutsläpp som härrör från energi som köps in och används, men som ej genererats av, en organisation, typiskt sett inköpt el, värme och kyla.

Scope 3 Övriga indirekta växthusgasutsläpp som är en konsekvens av en organisations verksamhet men som härrör från källor som inte ägs eller kontrolleras av samma organisation. Dessa omfattar utsläpp som sker i leverantörskedjan och utsläpp som sker när kunder använder ett företags produkter och tjänster.

SDG (Eng. Sustainable Development Goals) De globala målen för hållbar utveckling. Agenda 2030 för hållbar utveckling, som antogs av alla FN:s medlemsstater 2015, utgör en gemensam handlingsplan för fred och välstånd för alla människor och vår planet, nu och i framtiden. I centrum står de 17 globala målen som är en viktig uppmaning till alla medlemsstater – industrialiserade länder såväl som utvecklingsländer – att samverka globalt.

TCFD (Eng. Task Force on Climate-related Financial Disclosures) Arbetsgrupp för klimatrelaterad finansiell information. Ett ramverk för att rapportera om ett företags strategier, mål och riskhanteringsmetoder kopplade till klimatförändringarna.

Parisavtalet Ett juridiskt bindande internationellt fördrag om klimatförändringar, antaget av 196 parter vid FN:s klimatkonferens (COP21) i Paris 2015. Parisavtalet utgör ett globalt ramverk för att undvika farliga klimatförändringar genom att begränsa den globala uppvärmningen till långt under 2 °C och genom att sträva efter att begränsa den till 1,5 °C.

UNGC FN:s Global Compact. Ett frivilligt initiativ som antogs 2005 av FN:s generalsekreterare och som bygger på företagsledares åtaganden att införa universella hållbarhetsprinciper och vidta åtgärder för att stödja FN:s globala mål för hållbar utveckling.

UNGP FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Företagens ansvar för att skydda och respektera mänskliga rättigheter definieras i FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.

UNHCR RETS FN:s flyktingkommissarie – Refugee Emergency Telecommunications Sector. RETS är mekanismen genom vilken UNHCR koordinerar åtgärder kopplade till telekommunikation vid krissituationer.

UNICEF FN-organ som grundades 1946 och vars verksamhet utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad Barnkonventionen.

I tidigare led i värdekedjan/utsläpp i tidigare led Verksamheter (och relaterade växthusgasutsläpp) som sker i en organisations leverantörskedja, vilket omfattar utvinning av råmaterial, tillverkning, montering och distribution av inköpta produkter och komponenter, samt andra inköpta tjänster.

WEF (Eng. World Economic Forum) Världsekonomiskt forum.

WFP-ledda ETC Emergency Telecommunications Cluster som leds av FN:s livsmedelsprogram (World Food Program).

Begreppen ”Ericsson”, ”Bolaget”, ”koncernen”, ”oss”, ”vi”, och ”våra” avser alla Telefonaktiebolaget LM Ericsson och dess dotterbolag.

Mer information

Information om Ericsson och Bolagets utveckling finns på webbplatsen: www.ericsson.com.

Årsredovisningar, delårsrapporter och annan relevant information för aktieägare finns på: www.ericsson.com/investors

Denna rapport publiceras även på engelska. För den händelse avvikelse föreligger mellan den svenska språkversionen och den engelska, ska den svenska versionen äga företräde.

Kontaktinformation

Ericssons huvudkontor
Torshamnsgatan 21, Kista
164 83 Stockholm
Sverige

Säte
Telefonaktiebolaget LM Ericsson
Torshamnsgatan 21, Kista
164 83 Stockholm
Sverige

Investerarrelationer
För frågor om Ericsson, kontakta Investerarrelationer:
Telefon: 010-719 00 00
E-post: investor.relations@ericsson.com

För tryckta publikationer
Beställ en tryckt årsredovisning – online: https://www.ericsson.com/sv/investors/finansiella-rapporter-och-filings/order-annual-report
Beställ en tryckt årsredovisning – telefon:
Strömberg Distribution
Telefon: 08-449 88 16

Kontaktinformation för ADR-program
För institutionella investerare och aktiemäklare i amerikanska depåbevis (ADR)
Deutsche Bank ADR broker services desk
New York: Tfn +1 212 250 9100
London: Tfn +44 207 547 6500
E-post: adr@db.com

För registrerade ägare
Deutsche Bank Trust Company Americas
c/o Equiniti Trust Company LLC
E-post: DB@amstock.com
Avgiftsfri telefon: +1 877 881 5969
Telefon (direktval): +1 718 921 8137
E-post: adr@equiniti.com

Ericsson Årsredovisning 2024

Projektledning Ericsson Investerarrelationer
Design och produktion SAFIR Communication
Fotografier av styrelse och koncernledning Glenn Røkeberg Per Myrehed
Tryck Larssons Offset 2025
Tryckt på Amber Graphic
Trycksak 3041 0298

S V A N E N M Ä R K T

63
Ericsson 2024 Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Telefonaktiebolaget LM Ericsson
164 83 Stockholm
Telefon: 010-719 00 00
www.ericsson.com

EN/LZT 138 2446 R1A
© Telefonaktiebolaget LM Ericsson 2025

Om Ericsson

Ericsson är en ledande leverantör av mobilkommunikationslösningar till leverantörer av kommunikationstjänster, företag och den offentliga sektorn. Vi levererar högpresterande, programmerbara och energieffektiva nät som möjliggör en ökad tjänstedifferentiering. Våra företagslösningar erbjuder överlägsen kommunikation till företag samt avancerade nätfunktioner till applikationsutvecklare. Tillsammans med våra kunder och partners i ekosystemet leder vi nästa våg av digitalisering i samhället. Genom världsledande forskning driver vi nya standarder, och bidrar till utvecklingen av nästa generations infrastruktur, mjukvara och tjänster för mobilkommunikation.

Bolaget har cirka 94 000 anställda, och betjänar kunder i mer än 175 länder. Ericsson har sitt huvudkontor i Stockholm. Vår aktie är noterad på Nasdaq Stockholm och Bolagets American Depositary Shares (ADS) handlas på Nasdaq New York.

Ericssons vision är en värld där obegränsad kommunikation förbättrar liv, omdefinierar verksamheter och banar väg för en hållbar framtid.