Eolus Vind — Annual Report 2017

Dec 5, 2017

ÅRSREDOVISNING 2016/2017

VIKTIGA HÄNDELSER UNDER RÄKENSKAPSÅRET

REKORDSTORT I NORGE

I november 2016 erhöll Eolus slutligt tillstånd för det norska projektet Öyfjellet. Projektet är Eolus hittills största tillståndsgivna och omfattar upp till 330 MW med en beräknad årlig produktion på cirka 1,4 TWh. För närvarande pågår vindmätning och ett arbete med att optimera projektet för att maximera produktion och totalekonomi.

TYSKA KGAL VALDE EOLUS

I december 2016 tecknade Eolus avtal med den tyska kapitalförvaltaren KGAL avseende försäljning av vindparkerna Gunillaberg och Lunna. Totalt omfattade affären 15,4 MW fördelat på 7 Vestas V100 2,2 MW vindkraftverk. Affären är KGAL:s första i Sverige. Överlämnande av de båda vind-

parkerna skedde i augusti 2017. Eolus kommer att leverera tekniska och administrativa tjänster för båda parkerna.

I maj 2017 tecknade Eolus avtal med Munich Re avseende försäljning av vindpark Jenåsen som är under etablering i Sundsvalls kommun. Affären är Eolus största till dags dato och omfattar en total effekt om 79 MW. I oktober 2016 tecknade Eolus avtal med E.ON Elnät om elnätsanslutning för vindparken såväl som avtal med Vestas om leverans av 23 vindkraftverk av modell V126 3,45 MW med en totalhöjd om 190 meter. Investeringarna som görs i stamnätet för att ansluta Jenåsen öppnar även upp möjligheterna att ansluta ytterligare vindparker i området. Ett område där Eolus äger flera projekt. All el som produceras i vindpark Jenåsen omfattas av ett tioårigt elköpsavtal med Google och parken beräknas vara färdigställd under sommaren 2018.

Under räkenskapsåret överlämnades motsvarande 36,8 vindkraftverk med en total effekt om 92,8 MW till kunder.

92,8

Under räkenskapsåret driftsatte Eolus 25 vindkraftverk med en total effekt om 72,2 MW. 72,2

MISSAD MÖJLIGHET FÖR HAVBASERAD VINDKRAFT

I december 2016 fattade den svenska regeringen beslut om att inte meddela tillstånd enligt Miljöbalken för det havsbaserade vindkraftsprojektet Blekinge Offshore där Eolus äger 56 procent. Ansökan omfattade ett projekt med en effekt på upp till 2 500 MW. Regeringens negativa besked med hänvisning till Försvarsmaktens intressen innebär en missad möjlighet att kunna tillföra miljövänlig elproduktion i elområde 4 där elkonsumtionen överstiger elproduktionen. Detta innbär även en stor mängd uteblivna arbetstillfällen. Eolus målsättning är fortsatt att hitta samexistens mellan försvarsintressen och samhällsintresset av förnybar elproduktion och arbetstillfällen. Därför bevakar Blekinge Offshore fortsatt framtida affärsmöjligheter samt utvecklingen på marknaden och i samhället.

WIND WALL – NYTT FÖRVÄRV I USA

I december 2016 förvärvade Eolus genom dotterbolaget Eolus North America Inc 60 procent av Wind Wall Development LLC. Wind Wall Development avser att etablera cirka 40 MW vindkraft i Tehachapi i Kalifornien i USA. I samband med förvärvet la Eolus en order avseende leverans av tillräckligt med vindkraftskomponenter för att säkra möjligheten att dra nytta av det fulla värdet av det amerikanska stödsystemet PTC (production tax credit).

IGLASJÖN OCH LÅNGMARKEN ÖVERLÄMNADE TILL KUNDER

Under räkenskapsåret färdigställdes och överlämnades vindparkerna Iglasjön respektive Långmarken till kunder. Iglasjön som består av åtta Vestas V112 3,3 MW vindkraftverk med en total effekt om 26,4 MW överlämnades till Munich Re och innebar att Eolus passerade 500 etablerade verk. Långmarken som består av åtta Vestas V126 3,3 MW vindkraftverk har överlämnats till Mirova/Europeiska Investeringsbanken samt Kalmar Läns Landsting och Malmö Stad.

MW 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 2016/2017 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 Etablerad effekt under räkenskapsåret + Total etablerad effekt

ACKUMULERAD EFFEKT ETABLERAD AV EOLUS

FEMÅRSÖVERSIKT

MSEK 700	2016/2017	2015/2016	2014/2015	2013/2014	2012/2013
Nettoomsättning 600	1 065,7	693,4	1 502,1	465,8	1 204,9
Rörelseresultat 500	40,2	-15,9	90,0	41,5	146,7
Resultat före skatt 400	34,2	-29,1	75,2	13,1	135,3
Årets resultat 300	24,5	-23,9	80,0	9,9	141,6
2011/2012 2012/2013 Resultat per aktie före och efter utspädning, SEK	2013/2014 1,02	-0,92	2014/2015 3,25	2015/2016 0,44	2016/2017 5,75
Uppförda och idrifttagna verk, antal	25	14	33	27	30
Uppförda och idrifttagna verk, MW	72,2	37,7	68,6	53,0	62,1
Elproduktion, GWh	58,6	123,6	242,3	172,1	220,9

INNEHÅLL

Viktiga händelser under räkenskapsåret2
Femårsöversikt 3
VD-ord 4
Eolus i korthet6
Marknaden 8
Kundgrupper11
Segment projektering 12
Segment projektering - kundcase 19
Segment drift och förvaltning20
Segment elproduktion 21
Repowering23
Medarbetare och samhälle 24
Ekonomiskt sammandrag27
Koncernens nyckeltal27
Aktie och ägarförhållanden 28
Ledning 30
Förvaltningsberättelse32
Bolagsstyrningsrapport37
Resultaträkning koncernen 40
Rapport övrigt totalresultat koncernen 41
Rapport över finansiell ställning koncernen42
Rapport över förändring eget kapital koncernen44
Rapport över kassaflöden koncernen45
Resultaträkning moderbolaget46
Rapport övrigt totalresultat moderbolaget47
Balansräkning moderbolaget 48
Rapport över förändring eget kapital moderbolaget50
Kassaflödesanalys moderbolaget 51
Noter52
Undertecknade80
Revisionsberättelse81
Styrelse 84
Ordlista86
Årsstämma, finansiell kalender, definitioner av alternativa finansiella nyckeltal 87

EOLUS STÅR STARKT RUSTAT FÖR EN FRAMTID DÅ FÖRNYBART DOMINERAR

"Kostnaderna per producerad MWh fortsätter att sjunka och vindkraft konkurrerar nu på allvar om att vara kraftslaget med allra lägst kostnad vid nyetableringar."

VD Per Witalison inviger vindpark Gunillaberg i oktober 2017.

Genom en stark avslutning kan vi summera ett verksamhetsår där vi lyckades med det mesta som vi föresatte oss när året inleddes. Årets affärer innebär att vi med gott resultat levererat vindkraftsparker till internationella investerare som Munich Re, Mirova, Europeiska Investeringsbanken och KGAL, såväl som till svenska offentliga aktörer och privata investerare.

Utöver nyetablerade verk har vi under året avyttrat 21 MW netto av egna anläggningar. På två år har det egna innehavet minskats genom försäljningar från 58 till 18 MW. Avyttringarna har i stort sett skett till bokförda värden. Kvarvarande anläggningar har bokfört värde strax över 100 MSEK, vilket motsvarar det uppskattade marknadsvärdet. Flera av de återstående anläggningarnas lokaliseringar har förutsättningar för att ersättas med nya moderna verk inom ett antal år. Försäljningarna har minskat kapitalbindningen och frigjort stora resurser för satsningar på kommande projekt.

Etableringen av vindpark Jenåsen pågår. Parken består av 23 verk med en total effekt om 79 MW. Byggnationen går enligt plan. Vägar och fundament är färdigställda och konstruktionsarbeten med elanslutningen pågår. Den nya stamnätstransformatorn i Nysäter är under byggnation. Parken förväntas kunna överlämnas till Munich Re under sommaren 2018. Utöver Jenåsen pågår etablering av tvåverksprojektet Vilseberga om 4 MW. Det projektet beräknas kunna överlämnas till våra kunder under vårt andra kvartal verksamhetsåret 2017/2018. Vår verksamhet med teknisk och ekonomisk förvaltning av kundernas anläggningar växer. På bokslutsdagen förvaltade Eolus totalt

351 MW. Minst 83 MW tillkommer under det kommande verksamhetsåret genom de kundkontrakt som tecknats avseende projekt under byggnation.

Under det gångna verksamhetsåret etablerade vi 25 verk om totalt 73 MW. Även under verksamhetsåret 2017/2018 räknar vi med att etablera 25 verk, dock med en total effekt på 84 MW. Verken kommer i snitt att vara 16 procent större än det gångna året. Trots att det är lika många verk som föregående år så innebär det alltså en ökad affärsvolym eftersom verken är större. Den tekniska utvecklingen går snabbt och flera tillverkare har under det senaste halvåret lanserat modeller med effekt över 4 MW och med rotordiametrar omkring 150 meter.

Kostnaderna per producerad MWh fortsätter att sjunka och vindkraft konkurrerar nu på allvar om att vara kraftslaget med allra lägst kostnad vid nyetableringar. Då elpriserna börjat stiga och spelplanen för elcertifikaten nu är klar, kan utbyggnaden komma att gå snabbt. Under hösten har flera stora nordiska vindkraftsaffärer annonserats. Elcertifikatsystemet kommer att medföra högre kvotplikter 2018 och 2019. Överskottet av certifikat beräknas fortsätta minska under de närmaste åren. Volymer från nya stora kommande anläggningar kommer inte att vara tillgängliga förrän 2020 och framåt. På en marknad där de kvotpliktiga köparna har en lagstiftad skyldighet att varje år köpa vissa, i stort sett kända volymer, är det min övertygelse att certifikatpriset på kort och medellång sikt stiger. På lång sikt kommer priset att bestämmas av vilken nivå som nya anläggningar behöver ovanpå elpriset för att bli lönsamma.

Trenden går tydligt mot att större verk och större parker är mest lönsamma för investerarna. Eolus resurser i form av kapital och tid kommer därför allt mer att fokuseras på ett antal prioriterade större projekt. Svängningarna i omsättning, resultat och kassaflöden kommer därmed att bli betydande. För att bedöma Eolus verksamhet kommer det bli allt viktigare att följa hur de mest prioriterade projekten utvecklas. Vi har därför börjat redovisa status för hur dessa utvecklas i våra delårsrapporter och på vår hemsida. En sammanställning och beskrivning av projekten finns på sidorna 14-17. Dessa åtta projekt beräknas innebära en uppskattad affärsvolym om cirka 9 miljarder SEK under de kommande åren. Utöver dessa projekt finns dessutom flera mindre projekt av god kvalitet med hög realiseringspotential i Eolus projektportfölj.

Försäljningsprocessen avseende nästa två projekt i vårt Sundsvallskluster, Kråktorpet och Nylandsbergen, har avancerat och vi har målsättningen att slutföra affärer med både kunder och leverantörer inom de närmaste månaderna. Båda projekten bedöms kunna etableras och tas i drift under kalenderåret 2019.

Med en nettokassa på 168 MSEK, en soliditet på 73 procent och en orderstock på mer än en miljard kronor, står Eolus starkt rustat för att möta en framtid där förnybar elproduktion kommer att bli allt mer dominerande på alla våra prioriterade marknader.

PER WITALISSON

Verkställande direktör

STORA KUNDER. HÖGA KRAV. INGA PROBLEM FÖR EOLUS

EOLUS ÄR EN AV NORDENS LEDANDE VINDKRAFTSAKTÖRER. Eolus ska skapa värden i alla led inom ramen för projektutveckling, etablering och drift av anläggningar för förnybar energi samt energilagring och erbjuda såväl lokala som internationella investerare attraktiva och konkurrenskraftiga investeringsobjekt i Norden, Baltikum och USA. Sedan starten 1990 har Eolus medverkat vid uppförandet av 516 av de omkring 3 400 vindkraftverk som finns i Sverige. De flesta av Eolus projekt säljs nyckelfärdiga till kund. Eolus erbjuder också ett kvalificerat helhetspaket för drift och förvaltning av vindkraftsanläggningar.

AFFÄRSIDÉ

Eolus ska skapa värden i alla led inom ramen för projektering, etablering och drift av anläggningar för förnybar energi samt energilagring och erbjuda såväl lokala som internationella investerare attraktiva och konkurrenskraftiga investeringsobjekt i Norden, Baltikum samt USA.

LÅNG ERFARENHET

Allt sedan starten 1990 har Eolus huvudidé varit att projektera och uppföra vindkraftsanläggningar som säljs nyckelfärdiga till investerare. Eolus har därmed lång erfarenhet och kompetens att uppföra vindkraftsanläggningar samt ett stort kontaktnät med markägare, myndigheter, investerare, underleverantörer och turbintillverkare. En stor del av förklaringen till bolagets framgång och starka marknadsposition är den varierande och starka kundbasen. Sammanlagt har Eolus etablerat 845 MW vilket är cirka 13 procent av den vindkraft som byggs i Sverige.

AFFÄRSMODELL

Eolus huvudidé är att projektera och uppföra vindkraftsanläggningar i goda vindlägen. Projekt realiseras främst genom försäljning av nyckelfärdiga anläggningar. Affärsmodellen tillåter även att delar av projektportföljen realiseras genom försäljning av projekträttigheter avseende tillståndsgivna projekt och projekt under utveckling. I samband med årsstämman 2017 ändrades bolagsordningen i syfte att möjliggöra verksamhet även inom annan förnybar energi samt energilagring.

För närvarande bedrivs verksamhet i Norden, Baltikum och USA. Eolus bedriver elproduktion från egna vindkraftsanläggningar och innehavet av dessa anläggningar är alltid till försäljning. Dessutom tillhandahåller Eolus fullständiga drift- och förvaltningstjänster för att ge investerare ett bekymmersfritt ägande av vindkraftsanläggningar som kan vara uppförda av Eolus såväl som av andra aktörer. Verksamheten bedrivs i de tre segmenten projektering, drift och förvaltning samt elproduktion. Projektering är det klart dominerande segmentet.

Eolus styrkor är lokalisering, planering, uppförande och försäljning av färdiga vindkraftsanläggningar i olika storlekar samt drift och förvaltning. De tre segmenten utgör tillsammans ett komplett och konkurrenskraftigt erbjudande till marknaden. I takt med att allt fler aktörer sett möjligheterna i utveckling av och investeringar i förnybar elproduktion har Eolus mött deras efterfrågan.

EOLUSKONCERNEN

Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och helägda dotterbolag som Ekovind AB, Svenska Vindbolaget AB, Eolus Elnät AB, Eolus Wind Power Management AB, SIA Eolus, Eolus Vind Norge A/S, Eolus North America Inc, Eolus Oy samt dotterdotterbolaget OÜ Baltic Wind Energy.

Utöver ovanstående bolag ingår delägda Blekinge Offshore AB samt ett antal bolag bildade för att driva utveckling av specifika vindkraftsprojekt. Eolus äger 56 procent i Blekinge Offshore. Resterande andelar ägs av Vingkraft respektive Vindin. I december

2016 fattade regeringen beslut om att inte ge projektet tillstånd enligt Miljöbalken. Aktiviteten i Blekinge Offshore har reducerats men bolaget består för att bevaka framtida affärsmöjligheter för projektet. Per den 31 augusti 2017 innehöll Eolus svenska projektportfölj platser för 934 landbaserade vindkraftverk med en möjlig effekt på cirka 2 950 MW. Den största delen av den utländska projektportföljen befinner sig i förprojekterings- eller projekteringsstadiet med undantag för Norge där bland annat Eolus hittills största tillståndsgiva projekt, Öyfjellet finns. Volymmässigt är den amerikanska projektportföljen störst av de utländska portföljerna. Mer information om utlandsverksamheten finns på sid 18.

MÅLSÄTTNINGAR Vision

Eolus vision är att vara den mest lönsamma aktören inom förnybar energi och en attraktiv samarbetspartner i omställningen till ett hållbart samhälle.

Finansiellt mål

Eolus ska ha en genomsnittlig årlig avkastning om minst 10 procent på eget kapital efter skatt.

Operationella mål

• att våra intressenter (kunder, anställda, leverantörer och aktieägare) ska uppfatta oss som en attraktiv och marknadsledande vindkraftsaktör på de marknader där vi verkar.
• att etablera en lönsam utlandsverksamhet.

STRATEGI

Eolus huvudsakliga verksamhet är att uppföra vindkraftsanläggningar i goda vindlägen och överlåta dem nyckelfärdiga till kunder.

Strategin för bolagets projekteringsverksamhet är att fokusera på projekt som med hög sannolikhet kommer att kunna realiseras och att utveckla dem med högsta möjliga kvalitet till lägsta möjliga kostnad. Detta för att kunna erbjuda de slutliga investerarna anläggningar som ger den lägsta möjliga kostnaden per producerad MWh över anläggningens livslängd. En noggrann urvalsprocess är därför av yttersta vikt, tillsammans med tidigt affärsmässigt fokus. Detta säkerställer att projekten med allra störst potential får tillräcklig prioritet. En grundbult i projekteringen är att bara arbeta med projekt på platser där bolaget självt skulle vara intresserade av att äga verk. Vid projektering av vindkraftsanläggningar finns en osäkerhet kring hur väl de gjorda produktionsberäkningarna stämmer med den verkliga produktionen. Denna osäkerhet kan reduceras genom analyser baserade på vindmätningar, vanligtvis under minst ett år, samt genom våra medarbetares kompetens och erfarenhet. Eolus genomför därför vindmätningar på alla större projekt. Eolus äger vanligtvis inte den mark där verk

uppförs utan säkrar normalt nyttjanderätten genom arrendeavtal. Eolus har som strategi att erbjuda markägarna marknadsmässigt arrende som normalt utgår som årligt arrende motsvarande viss andel av värdet av den elenergi som produceras i anläggningen. I vissa projekt erbjuds även grannmarkägare en arrendeintäkt.

Vi tar ansvar för en omställning till ett hållbart samhälle. Vi uppträder ansvarsfullt i våra kontakter mot myndigheter, närboende, kunder och aktieägare. ANSVAR

VÄRDE-GRUND

^ER

FÖRTROEN

ED

Vi uppvisar en positiv resultaträkning och en stark balansräkning. Vidare strävar vi efter att våra vindkraftanläggningar skall vara en god investering för våra kunder och även en god affär för berörda markägare. SULTAT

Vi eftersträvar dialog och lyhördhet med de intressenter som berörs av våra vindkraftprojekt och erbjuder investerare möjligheter i förnyelsebar energi. DELAKTIGHET

Genom ett konsekvent agerande avseende ansvar, delaktighet och resultat skall vi åtnjuta ett högt förtroende hos aktieägare, kunder, banker, myndigheter, markägare och allmänhet.

REVOLUTIONEN ÄR ETT FAKTUM – FÖRNYBART ÄR BILLIGT

Det pågår en revolution på energimarknaden globalt sett. Förnybara produktionsslag har haft en kraftig kostnadsminskning och tendensen är fortsatt sänkta kostnader. Utvecklingen går därmed mot en allt större andel förnybar produktionskapacitet, med skillnader i olika delar av världen. Enligt Bloomberg New Energy Outlook 2017 kommer världens elbehov att öka med 58 procent till år 2040 samtidigt som energieffektiviseringar kommer att minska energibehovet i relation till BNP. Samma rapport förutspår att 72 procent av den nya produktionskapaciteten fram till 2040 kommer att komma från förnybara källor med vind som den största följt av sol som den näst största. Då kommer vind och sol tillsammans att stå för 34 procent av världens elproduktion. Redan under 2016 stod vindkraften enligt statistik från Wind Europe för en majoritet av den tillkommande kraftproduktionen i Europa.

KRAFTIGA PRISREDUKTIONER

Kostnaderna för att etablera både vind och sol kommer att fortsätta sjunka kraftigt enligt Bloomberg vilket kommer att göra att investeringar i kolkraft kommer att minska markant. Kostnaderna för att etablera solkraft beräknas minska med 66 procent fram till 2040 medan kostnaderna för landbaserad vindkraft beräknas minska med 47 procent under samma period. Störst kostnadsreduktion ser Bloomberg för havsbaserad vindkraft som man tror kommer att minska med 71 procent till 2040. IEA (International Energy

Agency) förutspår i sin World Energy Outlook 2016 att kostnadsreduktionerna kommer att innebära att majoriteten av förnybar elproduktion kommer att klara sig utan subsidier vid samma tidpunkt. Från Eolus sida är vi övertygade om att det kommer gå fortare än så.

NYA MÖJLIGHETER, NY TEKNIK

Utvecklingen utmanar befintliga affärsmodeller och öppnar upp för nya affärsmöjligheter för dem som omfamnar utvecklingen istället för att hålla fast vid tidigare sanningar och gamla affärsmodeller.

Den moderna vindkraftstekniken är förhållandevis ny jämfört med vattenkraft eller kärnkraft. Den tekniska utvecklingen har de senaste åren präglats av allt längre rotorblad, högre torn, högre generatoreffekt och därmed effektivare verk som skördar mer energi. Snabb teknikutveckling, tillsammans med bland annat effektivare byggmetoder, har lett till att investeringskostnaden per producerad MWh sjunkit med cirka 75 procent sedan vindkraftens intåg på 1980-talet.

TROJKA DOMINERAR

Enligt statistik från Global Wind Energy Council (GWEC) installerades sammanlagt 54 642 MW vindkraft i världen 2016. Den ackumulerade kapaciteten uppgick till 486 790 MW. Det är den näst högsta årliga utbyggnadssiffran efter rekordåret 2015. Under 2016 fortsatte Kina, USA och Tyskland att vara de länder med störst årlig installerad effekt. Kina stod för 42,8 procent av den

installerade effekten medan USA stod för 15,0 procent och Tyskland för 10,0 procent. Dessa tre länder är de länder som ackumulerat installerat mest vindkraft i världen. Nära 62 procent av all vindkraft i världen har etablerats i dessa tre länder. Den snabba utbyggnaden har medfört att vindkraft utgör en allt större och växande andel av världens totala energimix.

STARKA GLOBALA DRIVKRAFTER

Efter Parisavtalet med målsättningen att begränsa den globala uppvärmningen till en nivå under två grader och ratificeringen av detsamma är det uppenbart att det finns en stark global vilja för att ställa om inte bara energibranschen utan också andra samhällssektorer. Denna kraft är bredare än bara nationella regeringars målsättningar och agerande. Inte minst visar utvecklingen i USA på detta där enskilda delstater, städer och företag trots administrationens beslut om att USA ska lämna Parisavtalet håller fast vid avtalet och behovet av handling. Ett exempel på en delstat som håller fast vid Parisavtalets målsättningar är Kalifornien där Eolus bedriver projekteringsverksamhet.

LANDBASERAT TILL LÅGT PRIS

Landbaserad vindkraft är ett av de absolut billigaste sätten att tillföra ny produktionskapacitet. Detta framkom bland annat i Energimyndighetens rapport "Produktionskostnader för vindkraft" som utkom i september 2016. Kostnaden för att etablera ny vindkraft

Källa: Wind Europe, Wind in power 2016 European statistics

Tyskland 43,6%

TOTAL ACKUMELERAD INSTALLERAD VINDKRAFTSKAPACITET I VÄRLDEN 2012–2016

Källa: GWEC

Källa: GWEC

TRENDER PÅ DEN SVENSKA VINDKRAFTSMARKNADEN:

• • Färre men större etableringar
• • Utländska investerare står för stor andel av utbyggnaden
• • Kraftig kostnadsreduktion vid etableringar
• • Stort behov av professionell drift och administration av anläggningar bland annat genom långa serviceavtal

SVERIGES NETTOPRODUKTION AV EL 2012–2016

Total nettoproduktion	162,1	149,5	151,2	158,3	151,5
Kondenskraft	0,6	0,6	0,5	0,4	0,6
Kraftvärme i industrin	6,2	6,0	5,9	5,9	5,9
Kraftvärme	8,7	8,6	6,9	7,1	7,8
Vindkraft	7,2	9,9	11,5	16,6	15,4
Kärnkraft	61,4	63,6	62,2	54,3	60,5
Vattenkraft	78,0	60,8	64,2	73,9	61,2
TWh	2012	2013	2014	2015	2016

Källa: Energimyndigheten

är redan idag lägre än kostnaderna för att etablera ny kärnkraft vilket bland annat visar sig i jämförelse med de inflationssäkrade prisgarantier motsvarande nästan 1 SEK/kWh som brittiska staten kommer att ge ägarna av kärnkraftverket i Hinkley Point under 35 år. Idag etableras landbaserad vindkraft i Sverige på nivåer långt under detta. Detta gäller även många andra marknader.

SJUNKANDE KOSTNADER TILL HAVS

Havsbaserad vindkraft har stor potential i såväl Norden som globalt och är en viktig del i omställningen mot mer förnybar elproduktion. Kostnaderna för att etablera havsbaserad vindkraft har varit höga men sjunker nu mycket fort. Under 2017 genomfördes exempelvis auktioner i Tyskland för havsbaserad vindkraft där de vinnande anbuden ej krävde subsidier. I november 2017 beställde Vattenfall som rönt framgångar i auktioner för havsbaserad vindkraft 113 turbiner med en effekt om 8 MW per styck till tre danska projekt. Eolus följer utvecklingen noggrant och fortsätter att bevaka framtida möjligheter för det havsbaserade projektet Blekinge Offshore med en effekt på upp till 2 500 MW.

POWER PURCHASE AGREEMENTS – ALLT VANLIGARE OCH VIKTIGARE

Ett allt vanligare inslag på den svenska och europeiska elmarknaden är så kallade Power Purchase Agreements (PPA), elköpsavtal. Det är ett avtal om elköp mellan en elproducent och en elköpare direkt från specifika anläggningar, vanligtvis från vindkrafts- eller solcellsanläggningar. Avtalslängden kan variera från fem år och uppåt och sker till fasta förutbestämda priser och gäller all el som produceras i anläggningen. Långa kontrakt med förutbestämda priser ger säkerhet åt köpare av elen som vet hur kostnaderna kommer att se ut under kontraktstiden. Det ger säkerhet åt ägaren av anläggningen såväl som den som uppför anläggningen genom att intäktsnivåerna är säkrade.

I USA är denna form av avtal redan vanliga och i takt med att det blir färre men större vindkraftsetableringar kommer de att bli vanligare även i Europa. Inte minst i anläggningar som ägs av institutionella investerare som inte har elproduktion som sin kärnverksamhet. Elköpsavtal kommer att spela en viktig roll för att finna fortsatt finansiering till utbyggnad av anläggningar för förnyelsebar elproduktion. På den nordiska marknaden har företag som Google och Norsk Hydro varit aktiva med att teckna PPA:n rörande vindkraftsanläggningar. Norsk Hydro tecknade till exempel ett 19-årigt PPA omfattande 650 MW från Markbyggen Ett under hösten 2017. Eolus har tecknat två PPA med Google omfattande 59 plus 79 MW varav de senare avser Jenåsen som är under byggnation och beräknas vara färdigställd under sommaren 2018. Google är genom de PPA:n man tecknar runt om i världen den största globala företagsköparen av förnyelsebar el.

NORGE OCH USA ATTRAKTIVT

Eolus bedriver idag verksamhet på ett antal marknader utöver den svenska. För närvarande är de mest attraktiva utländska marknaderna de norska och amerikanska. Utöver prioriterade projekt på den svenska marknaden är det på dessa marknader Eolus för närvarande identifierat prioriterade projekt ur projektportföljen.

EUROPAS LÄGSTA PRODUKTIONS-KOSTNADER

Den svenska elmarknaden präglas för närvarande i ett historiskt perspektiv av låga ersättningsnivåer för el. Detta skapar utmaningar för samtliga produktionsslag. Besluten om att lägga ned svenska kärnkraftsreaktorer innan de tjänat ut tekniskt är ett exempel på detta precis som det finns ekonomiska svårigheter för vindkraftsägare som investerade när kostnadsläget var betydligt högre än idag. De vindkraftsanläggningar som etableras idag tål betydligt lägre elpriser än de som etablerades för sex-sju år sedan. Sverige är enligt Energimyndighetens rapport "Produktionskostnader för vindkraft i Sverige" det land i Europa med de lägsta produktionskostnaderna för vindkraft. Den snabba kostnadsreduktionen för att bygga vindkraftsanläggningar i Sverige har dragit till sig intresse från länder med högre etableringskostnader som vill se hur det är möjligt att sänka kostnaderna.

Den svenska vindkraften har haft en mycket snabb utbyggnadstakt vilket lett till en kraftig ökning av andelen vindkraftsel i det svenska elsystemet. År 2006 producerade den svenska vindkraften 1 TWh att jämföras med cirka 15,5 TWh för 2016. 2017 kommer innebära ett nytt rekordår med en prognosticerad produktion på över 17 TWh enligt Svensk Vindenergi. Vindkraften stod under 2016 för lite mer än 10 procent av Sveriges totala elproduktion och har sedan några år etablerat sig som landets tredje största elproduktionsmetod efter vattenkraft och kärnkraft. Vid utgången av 2016 fanns det i Sverige cirka 6 500 MW installerad vindkraft enligt statistik från Energimyndigheten. Vid utgången av 2016 var Sverige det land i världen som hade elfte mest utbyggd vindkraft. I Europa är Sverige på sjätte plats efter Tyskland, Spanien, Storbritannien, Frankrike och Italien.

ELCERTIFIKAT: SÅ FUNGERAR SYSTEMET

Det svenska systemet för att stötta utbyggnaden av förnybar elproduktion är det så kallade elcertifikatsystemet. Det är ett teknikneutralt stödsystem som omfattar produktion från vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk. Elproducenter inom elcertifikatsystemet erhåller certifikat i relation till anläggningens produktion under 15 år där en producerad megawattimme ger rätt till ett certifikat. Elcertifikatsystemet ligger utanför statskassan och finansieras genom ett påslag på elpriset för privatkonsumenter samt handels- och tjänsteföretag. Andra länder har valt ett fast stöd per producerad megawattimme som är kopplat till respektive lands statskassa. Efterfrågan på elcertifikat regleras genom en så kallad kvotplikt som styr den mängd elcertifikat en elkonsument måste köpa i relation till sin årliga elförbrukning. Genom att

ändra kvotplikten kan riksdagen styra priset på elcertifikaten. Elintensiv industri i Sverige har ingen kvotplikt eller elcertifikatkostnad. Det gör att industrin kan dra nytta av låga elpriser som följd av den utbyggnad av förnybar kraft som sker.

Elcertifikatsystemet infördes 2003 och Norge anslöt sig till systemet 2012. Sverige har inom ramen för den energiuppgörelse som träffats mellan fem av riksdagens partier beslutat att förlänga den svenska delen av elcertifikatsystemet med 18 TWh fram till 2030. I Norge kommer anläggningar etablerade efter 2021 inte att omfattas av elcertifikatsystemet. Med tanke på att vindkraften tillhör ett av de billigaste sätten att tillföra ny elproduktion kan det antas att en stor del av investeringarna kommer att ske i vindkraft.

SYSTEMETS NYA UTFORMNING

De svenska och norska regeringarna kom i april 2017 överens om utformningen av den svenska förlängningen av elcertifikatsystemet ska utformas i relation till det existerande gemensamma svensk-norska certifikatsystemet. Överenskommelsen har skapat klarhet i vilka förutsättningar som kommer att råda på certifikatsmarkanden framöver. Elcertifikatsystemet kommer att ha högre kvotplikter 2018 och 2019 samtidigt som överskottet av certifikat beräknas fortsätta att minska de kommande åren. Nya volymer från stora tillkommande anläggningar kommer inte att vara tillgängliga förrän 2020 och framåt. På kortare sikt bör detta leda till stigande priser på elcertifikat. På lång sikt kommer priset att bestämmas av vilken nivå som nya anläggningar behöver ovanpå elpriset för att bli lönsamma.

Mer information om elcertifikat finns på: www.energimyndigheten.se respektive www.nve.no.

FÖRNYBAR FRAMTID

Den politiska, och blocköverskridande, energiuppgörelsen som träffades mellan fem partier under sommaren 2016 har satt ett mål om en 100 procent förnybar elproduktion 2040. Det innebär med nödvändighet en fortsatt utbyggnad av förnybar elproduktion.

Under de senaste åren har det producerats mer el än vad som konsumerats på svenska marknaden vilket gett Sverige möjligheter att bli nettoexportör av el. Sverige har tillsammans med Norge stora möjligheter att bli ett grönt batteri för Europa med stor produktion av koldioxidfri elproduktion som kan ersätta smutsig fossilbaserad kraft i andra länder. Fortsatta möjligheter att exportera el är positivt för Sverige och Norge varför det är viktigt att fortsätta utbyggnaden av överföringskapacitet inte bara inom landet utan också till andra länder utöver de över-

föringsmöjligheter som redan finns och är under byggnation till bland annat Tyskland och Storbirtannien. Att den svenska energiuppgörelsen tar ställning för utbyggd överföringskapacitet för att möjliggöra export är därför positivt. Med framtida möjligheter att lagra el finns stora möjligheter för Sverige och Norge att ha en högre andel intermittenta kraftslag som vind och sol än idag.

De senaste årens utbyggnad trots historiskt låga priser på el och elcertifikat visar på potentialen på den svenska vindkraftsmarknaden. Inte minst för ett bolag med Eolus långa erfarenhet, som förutom projektering och nyckelfärdiga anläggningar också kan erbjuda investerare ett helhetskoncept för drift och förvaltning. Potentialen på övriga marknader där Eolus verkar är god även om förutsättningarna ser olika ut mellan de olika länderna. I USA och Norge pågår en snabb utbyggnad för att hinna realisera projekt inom respektive stödsystem och i Finland har utbyggnaden varit kraftig inom stödsystemet med prisgarantier. Eolus position på marknaden ger både befintliga och nya ägare en möjlighet att känna trygghet i sina investeringar, inte minst i och med professionell hantering inom drift och förvaltning. Det gäller särskilt de investerare som inte har elproduktion som sin kärnverksamhet. Alla bolag, stora som små, kan ta Eolus tjänster i anspråk och överlämna hela eller delar av den tekniska driften och förvaltningsarbetet.

EFFEKTIVITET GER LÖNSAMHET

Eolus målsättning är att fortsätta pressa kostnaderna per producerad MWh. Strävan är att nå till ett läge där inga extra stöd behövs för att göra etablering av nya anläggningar lönsamma för investerarna på de marknader Eolus finns och kan komma att finnas. Effektiviseringar i hela värdekedjan av ett vindkraftsprojekts livslängd för att möta investerarnas avkastningskrav är en nödvändighet. Genom markant sänkta kostnader för att etablera vindkraft kan projekt fortsatt realiseras med lönsamhet för den slutlige investeraren även i tider med låga samlade ersättningsnivåer

för el och elcertifikat i Sverige och Norge. Samma sak gäller i andra länder med andra stödsystem.

ÖKAD FÖRBRUKNING FÖRUTSPÅS

I Bixias långtidsprognos (utgiven i november 2017) räknar man, trots energieffektiviseringar, med ökad elförbrukning i Norden på 21 TWh till år 2030. Ökningen hänförs till växande befolkning, fler elbilar samt etableringen av fler serverhallar. Jämfört med sin långtidsprognos från november 2016 har Bixia skruvat upp förväntningarna på ökningen av elförbrukningen. Bixia spår sjunkande svenska elpriser fram till 2019 för att därefter se ökande priser fram till 2030 med den största ökningen åren 2020–2022. Prisprognosen för 2023 ligger på 32 euro per MWh. 2030 förutspår Bixia elpriser på i snitt 37 euro per MWh jämfört med 27 euro per MWh under 2019.

NYA AFFÄRSMÖJLIGHETER FÖR EOLUS

I samband med årsstämman i januari 2017 ändrades Eolus bolagsordning i syfte att möjliggöra verksamhet även inom annan förnybar energi samt energilagring. Detta är en naturlig förändring för att vara del i en utveckling där bland annat sol i ett globalt perspektiv blir en allt större och viktigare del i energimixen. Sol kommer tillsammans med vind att stå för den övervägande delen av nytillkommande produktionskapacitet till 2040 enligt Bloomberg New Energy Outlook 2017. Den snabba kostnadsreduktionen för förnybar produktion från vind och sol öppnar för spännande kombinationslösningar såväl som erbjudanden till marknaden där respektive energislag står för sig själv. I takt med att intermittenta energislag utgör en större del av energimixen ökar också behovet av att hitta smarta lösningar för att kunna lagra energi. Olika marknadsförutsättningar öppnar för olika lagringslösningar. Generellt pekas på stora möjligheter till lagring genom både storskaliga industriella batterier såväl som småskaliga flexibla batterilösningar. Precis som för vind och sol sjunker kostnaderna för batterier snabbt vilket bidrar till att förändra marknadsförutsättningarna.

VINDKRAFT – INTRESSANT INVESTERING FÖR MÅNGA

Sedan starten 1990 har Eolus byggt upp ett starkt förtroende hos kunder, markägare, aktieägare, långivare och medarbetare. Att skapa och vidmakthålla ett stort förtroende är en förutsättning för att attrahera både kapital och kompetens för fortsatt tillväxt och nya affärer. Med en flexibel affärsmodell och en stark balansräkning har Eolus anpassat sig till marknadens svängningar och de marknadsförutsättningar som råder för att på bästa sätt möta de krav investerarna ställer. Kundbasen är bred och varierande och omfattar allt från globala investerare i form av försäkringsbolag, infrastrukturfonder och energibolag till småföretag och enskilda personer. Med en utveckling mot färre men större vindparker kommer en större del av omsättningen framöver att genereras från större investerare.

INSTITUTIONELLA INVESTERARE

Institutionella investerare har olika placeringshorisont för olika typer av investeringar. Ägande i samhällsinfrastruktur, såsom vindkraft, drivs av att investeringarna är långsiktiga med relativt stabil avkastning och stabila kassaflöden. Det i sin tur genererar trygghet i de åtaganden företagen har gentemot sina kunder inom återförsäkring och pensionsplaceringar. Den som investerar i produktion av förnybar el blir också delaktig i omställningen mot fossilfri elproduktion vilket minskar utsläppen av koldioxid och i förlängningen minskar riskerna inom andra klimatrelaterade investeringar och försäkringsåtaganden. Under de senaste åren har stora globala aktörer gjort omfattande investeringar i svensk vindkraft. Bland dessa märks Munich Re, Allianz, Aquila, Black Rock, Mirova, KGAL och HG Capital.

STORFÖRBRUKARE

Till storförbrukare räknas företag och organisationer med hög elförbrukning och som inte har energiproduktion som kärnverksamhet. Kundgruppen är ökande, dels för att el från vindkraft ger säkra, låga och stabila elkostnader under lång tid, men också beroende på ett hållbarhetsperspektiv. Allt fler företag strävar efter att vara en tydlig aktör i omställningen till en fossilfri framtid. Investeringar kan ske genom direkta investeringar eller

genom långa elköpsavtal som är vanligt i bland annat USA. I Sverige har exempelvis Google genomfört elköpsavtal varav två med Eolus för att försörja sitt datacenter i Finland med förnybar el.

ENERGIBOLAG

Landbaserad vindkraft är ett av de mest kostnadseffektiva sätten att tillföra ny produktionskapacitet och är därmed attraktivt. Genom vindkraftsinvesteringar får energibolag möjlighet att på ett tydligt sätt erbjuda sina kunder miljövänlig el från egna anläggningar. Genom åren har Eolus sålt såväl nyckelfärdiga anläggningar som verk i drift till såväl svenska som utländska energibolag.

OFFENTLIGA INVESTERARE

Offentliga investerare omfattar främst kommuner, landsting/regioner och kommunala bolag. Egenägda anläggningar för elproduktion skapar förutsägbarhet och kontroll över kostnaderna för elkonsumtion i den egna verksamheten. Investeringar i vindkraft bidrar till en hållbar utveckling och uppfyller därmed de målsättningar inom miljö- och energiområdet som många offentliga aktörer satt upp för sin verksamhet.

ANDELSKUNDER

Även mindre aktörer kan göra investeringar i vindkraft genom att köpa andelar i enskilda vindkraftverk där anläggningarna sedan drivs i ett gemensamt driftbolag. Ett spritt

ägande av vindkraft är viktigt både för acceptansen av och förståelsen för vindkraftens betydelse i omställningen till ett hållbart energisystem. Andelsmodellen har också varit en av Eolus framgångsfaktorer genom åren. Eolus har sålt andelar i vindkraftverk till kunder i mer än 25 år vilket gjort att flera tusen privatpersoner och företag på så vis blivit delägare i vindkraftsanläggningar. Eolus kommer fortsätta erbjuda ägande för mindre investerare i lämpliga projekt även om det sker en förskjutning mot att större aktörer utgör en större del av den totala försäljningen.

TYDLIGA KUNDFÖRDELAR

Med över 25 års erfarenhet och medverkan vid uppförandet av 516 vindkraftverk per den 31 augusti 2017 har Eolus byggt upp kompetens inom hela värdekedjan och en finansiell ställning som gör bolaget till en stark och stabil partner. Eolus projektportfölj i Sverige och övriga marknader där bolaget är verksamt ger stora möjligheter att erbjuda anläggningar anpassade efter den enskilde investerarens specifika behov till lägsta möjliga kostnad per producerad MWh. Eolus koncept för kompletta drift- och förvaltningstjänster erbjuder en professionell hantering som maximerar intäkterna för både större och mindre investerare. Som en av de största aktörerna i branschen kan Eolus pressa investerings- och driftkostnaderna vilket gagnar investerarna i de olika kundgrupperna.

EN ERFAREN OCH STARK AKTÖR SOM SER HELA BILDEN

Grunden för bolagets projekteringsarbete är flerdimensionell. Arbetet ska tillgodose investerares behov av att investera hållbart på ett enkelt och lönsamt sätt. Det ska präglas av tydlig samhällsnärvaro och det ska vara miljövänligt, det vill säga efterlämna så få avtryck i naturen som möjligt under hela livslängden.

PROJEKTERINGSFASER

Projektens faser är: förprojektering, projektering, uppförande och försäljning av anläggningarna. Efter godkänd provdrift avslutas uppförandefasen genom att anläggningen överlämnas till kund, alternativt överförs till Eolus egen verksamhet för elproduktion om kundkontrakt ej tecknats. Fasen försäljning är naturligt varierande beroende på affärernas storlek och frekvens. Om ett kontrakt inte ingåtts när anläggningen tas i drift redovisas intäkter och kostnader från driften i segmentet Elproduktion, fram till att anläggningen avyttras. Eolus har en omfattande projektportfölj, med projekt i olika faser. Det ger goda möjligheter att möta olika investerares förutsättningar och krav.

INTÄKTER OCH KOSTNADER

Intäkterna i segmentet utgörs av likvid från försäljning av anläggningar, aktier i projektbolag eller projekträttigheter. Som en följd av takten i uppförandet av anläggningarna, och tidpunkten när dessa avyttras, varierar försäljning och resultat mellan olika kvartal och räkenskapsår. Under de tre senaste räkenskapsåren har projekteringsverksamhetens andel av Eolus samlade intäkter legat i intervallet 92–96 procent. Försäljning av vindkraftsanläggningar sker genom överlåtelse av hela vindkraftsparker som tagits i drift, enskilda vindkraftverk eller andelar i vindkraftverk. Eolus erbjuder även försäljning av byggklara projekträttigheter. Den största kostnaden vid etablering av en anläggning är själva vindkraftverket. Eolus inköp av verk sker företrädelsevis i euro, vilket innebär ett riskmoment. Det hanteras antingen genom valutaterminer som säkrar kassaflödet i utländsk valuta eller genom att försäljningen till kunder sker i euro. Sammantaget står vindkraftverken i sig för 65–75 procent av kostnaderna för en nyckelfärdig anläggning. Övriga kostnader hänförs bland annat till projektutveckling, fundament, vägar och elanslutning. Projekteringsverksamheten finansieras främst genom byggkrediter, förskott från kunder eller eget kapital. För närvarande bedriver Eolus projekteringsverksamhet i Sverige, Norge, Finland, USA och Baltikum.

KOMMUNIKATION OCH SAMVERKAN

Eolus arbete berör och påverkar många människor. Inte minst de boende i närheten av en vindkraftpark, men också medborgarna i övrigt och andra intressenter som myndigheter och framtida kunder av miljövänlig el. Därför är det viktigt med en öppen dialog om både positiva och eventuellt upplevda negativa effekter. Likaledes att kontinuerligt informera om arbetet och svara på frågor som kan uppstå i samband med både uppförandet och den efterföljande driften. Samverkan med lokalsamhället är därför en prioriterad del av ett projekt.

STÖRRE PARKER PÅVERKAR

I takt med att marknadsförutsättningarna förändras vad gäller teknikutveckling, elpris och investerare drivs utvecklingen mot att Eolus kommer att etablera färre men större anläggningar och med större vindkraftverk än tidigare. Detta i sin tur leder till större fokus på ett antal projekt som bäst bedöms uppfylla de krav investerarna ställer. Med färre men större etablerade vindparker kommer fluktuationerna mellan enskilda kvartal att bli större vad gäller antalet uppförda vindkraftverk samt omsättning och resultat.

Sedan starten 1990 till och med balansdagen den 31 augusti 2017 har Eolus medverkat vid uppförandet av 516 vindkraftverk med en total effekt om cirka 845 MW. Under räkenskapsåret 2016/2017 uppfördes och färdigställdes 25 (14) vindkraftverk med en total effekt om 72,2 (37,7) MW. Vid räkenskapsårets utgång var 25 vindkraftverk under uppförande, att jämföra med 16 vid motsvarande tidpunkt föregående år.

PROJEKTERING – NYCKELTAL

MSEK	Helår 2016-09-01 -2017-08-31	Helår 2015-09-01 -2016-08-31
Nettoomsättning	1 027,4	637,2
Övriga rörelseintäkter	2,9	1,5
Rörelseresultat	44,5	-17,2

UPPFÖRDA VERK UNDER RÄKENSKAPSÅRET 2016/2017

	Namn	Kommun	Effekt i MW
1	Iglasjön	Kungsbacka	26,4
2	Långmarken	Kristinehamn	26,4
3	Gunillaberg	Jönköping	8,8
4	Lunna	Askersund	6,6
5	Täppeshusen	Höganäs	4,0
	Totalt		72,2

EOLUS SVENSKA PROJEKTPORTFÖLJ EOLUS ÖVRIGA PROJEKTPORTFÖLJ

		Koncernen 2017-08-31	Koncernen 2016-08-31
	Antal verk	Total effekt MW	Antal verk	Total effekt MW
Förprojektering	290	915	315	1 028
Projektering	368	1 164	429	1 353
Projekt med färdiga tillstånd	251	780	282	831
Under etablering	25	84	16	58
Totalt	934	2 944	1 042	3 270

		Koncernen 2017-08-31	Koncernen 2016-08-31
Land	Antal verk	Total effekt MW	Antal verk	Total effekt MW
Norge	110	400	189	651
Lettland	115	420	106	366
Estland	42	150	44	152
Finland	14	50	14	48
USA	99-292	258-740	88-280	220-700
Offshore	0	0	500-700	≤ 2 500

Invigning vindpark Gunillaberg.

PRIORITERADE PROJEKT MED AFFÄRSVOLYM PÅ 9 MILJARDER

I takt med att etableringarna blir färre men större ökar behovet av tydlig fokus på de projekt som bäst matchar marknadens efterfrågan på nya produktionsanläggningar. Eolus strategiska inriktning kommer därmed att innebära stort fokus på utveckling, etablering och försäljning av ett antal prioriterade projekt de kommande åren som anses ha de allra bästa förutsättningarna att realiseras till lägst kostnad per MWh. För att tydliggöra informationen kring status för de prioriterade projekten kommer dessa att behandlas under en särskild rubrik i Eolus kvartalsrapporter. Motsvarande information kommer att presenteras på Eolus hemsida. Uppdateringar på hemsidan kommer att göras kvartalsvis efter publicering av kvartalsrapport eller med anledning av annan väsentlig projekthändelse som har offentliggjorts genom pressmeddelande. För de kommande åren har nedanstående projekt högst prioritet för närvarande. Sammanställningen utesluter dock inte etableringar av andra projekt ur Eolus högkvalitativa projektportfölj som uppfyller investerares krav och önskemål. De utpekade prioriterade projekten beräknas ha en uppskattad affärsvolym om cirka 9 miljarder SEK.

PRIORITERADE PROJEKT

Projekt	Lokalisering	Antal verk	Effekt, MW	Beräknad produktion, GWh	Planerad driftsättning	Kommentar
Jenåsen	Sundsvall, Sverige, SE2	23	79	275	2018	Tioårigt elhandelsavtal med Google. Parken såld till Munich Re som beräknas tillträda anläggningen sommaren 2018. Turbinleveransavtal med Vestas har ingåtts. Byggnation av vägar och fundament pågår. Etableringen finansieras av Eolus genom byggkrediter i bank.
Nylandsbergen	Sundsvall, Sverige, SE2	18	65–76	230–250	2019	Fullt tillståndsgivet. Turbinupphandling pågår. Pågående försäljningsprocess.
Kråktorpet	Sundsvall, Sverige, SE2	43	155–181	550–590	2019	Fullt tillståndsgivet. Turbinupphandling pågår. Pågående försäljningsprocess.
Wind Wall	Tehachapi, Kalifornien, USA	11–12	38–40	135–145	2019	Repoweringprojekt. Full production tax credit säkrad för projektet.
Stigafjellet	Bjerkreim, Norge, NO2	8-9	30	110–130	2019	Fullt koncessionsgivet. Nätkapacitet reserverad. Försäljningsprocess initierad.
Sötterfällan	Jönköping, Sverige, SE3	10	35–40	125–135	2019	Fullt tillståndsgivet.
Bäckhammar	Kristinehamn/Degerfors, Sverige, SE3	30	100–130	350–400	2019	Fullt tillståndsgivet. Turbinupphandlingsprocess initierad.
Öyfjellet	Vefsn, Norge, NO4	80–100	330	1 200–1 500	2021	Fullt koncessionsgivet. Nätkapacitet reserverad.

SUNDSVALLSKLUSTRET

Grunden för realisationen av Eolus projekt i Sundsvalls kommun (elområde 2 i Sverige) står att finna i det elhandelsavtal som tecknades med Google i december 2015 gällande vindpark Jenåsen. Avtalet, som är det andra mellan Google och Eolus, innebär att Google under en tioårsperiod kommer att köpa all el som produceras i vindpark Jenåsen som omfattar 23 vindkraftverk med en effekt om cirka 79 MW. Under räkenskapsåret 2016/2017 tecknade Eolus avtal om att sälja vindparken till Munich Re som kommer att tillträda anläggningen när den är färdigställd under sommaren 2018. Eolus kommer att ansvara för drift och förvaltning av parken åt kunden.

Genom det avtal om elnätsanslutning som Eolus tecknade med E.ON Elnät för Jenåsen installeras även ytterligare överföringskapacitet genom bland annat byggnation av en ny stamnätsstation i Nysäter. Detta möjliggör utbyggnad av andra vindkraftsprojekt i området, både sådana som utvecklas av Eolus och sådana som utvecklas av andra aktörer. För Eolus möjliggörs byggnation av de prioriterade och fullt

tillståndsgivna projekten Kråktorpet (155– 181 MW) och Nylandsbergen (65–76 MW). Beräknad årsproduktion för Kråktorpet är 550–590 GWh och för Nylandsbergen 230– 250 GWh. Projekten är belägna i skogsområden med relativt få kringboende och på en höjd av mellan 300–450 meter över havet med goda vindtillgångar.

För både Kråktorpet och Nylandsbergen pågår en process med upphandling av vindkraftverk parallellt med den pågående försäljningsprocessen.

Byggnation Jenåsen.

DE NORSKA PROJEKTEN ÖYFJELLET OCH STIGAFJELLET

Eolus bedriver verksamhet i Norge sedan 2012. I Norge precis som i Sverige kan Eolus utveckla projekt i helt egen regi, förvärva påbörjade projekt, förvärva tillståndsgivna projekt samt avyttra projekträttigheter när som helst i värdekedjan. Projekt på den norska marknaden karaktäriseras ofta av utmanande terräng och komplicerad infrastruktur men

också höga medelvindar. Något som ger hög produktion i etablerade anläggningar.

I Norge har Eolus två prioriterade projekt varav det ena, Öyfjellet, är Eolus hittills största tillståndsgiva projekt oavsett marknad. Öyfjellet, som i november 2016 beviljades slutligt tillstånd av Norges Olje- och Energidepartement (OED), omfattar mellan 80–100 vindkraftverk med en maximal effekt om totalt 330 MW. Eolus målsättning är att

projektet ska realiseras inom ramen för det svensk-norska elcertifikatsystemet. För närvarande pågår ett arbete med att optimera projektet vad gäller parkens layout och totalekonomi. Vindmätning sker på fyra platser inom projektområdet och nätkapacitet är reserverad. Det fullt tillståndsgivna projektet Stigafjellet i Bjerkreim kommun omfattar 30 MW och har nätkapacitet reserverad. Försäljningsprocess har påbörjats.

Montering av vindmätningsutrustning Öyfjellet.

WIND WALL

I december 2016 förvärvade Eolus 60 procent i projektet Wind Wall i Tehachapi, Kalifornien i USA. Projektet är ett så kallat repoweringprojekt där gamla turbiner ska ersättas med nya. På platsen finns idag närmare 400 äldre vindkraftverk med en ungefärlig installerad effekt om 36 MW. Eolus avser att tillsammans med amerikanska partners realisera ett projekt om 38–40 MW genom uppförande av nya vindkraftverk. Genom att byta ut de gamla vindkraftverken på platsen mot nya kommer elproduktionen att bli ungefär 135–145 GWh per år vilket är tre gånger så mycket som nuvarande produktion. Eolus har genom beställning av tillräckligt mängd vindkraftskomponenter säkrat full så kallad production tax credit (PTC) för projektet.

Wnd Wall, Kalifonien, USA.

Sötterfällan. Bilden är ett montage.

Bäckhammar. Bilden är ett montage.

SÖTTERFÄLLAN

Sötterfällan i Jönköpings kommun (elområde 3 i Sverige) är fullt tillståndsgivet och omfattar 35-40 MW med en beräknad årsproduktion på 125–135 GWh. Under räkenskapsåret 2016/2017 etablerade Eolus vindpark Gunillaberg i nära anslutning till Sötterfällan.

BÄCKHAMMAR

I elområde 3 i Sverige finns projektet Bäckhammar som är beläget i Kristinehamn och Degerfors kommuner. Projektet är fullt tillståndsgivet och omfattar 100–130 MW. Beräknad årsproduktion uppgår till 350– 400 GWh. Under räkenskapsåret 2016/2017 etablerade Eolus vindpark Långmarken i Kristinehamns kommun så Eolus har god kunskap om området. Process för att upphandla vindkraftverk har initierats.

EOLUS I UTLANDET – MARKNADER MED OLIKA FÖRUTSÄTTNINGAR

Förutom i Sverige bedriver Eolus för närvarande projekteringsverksamhet i Norge, USA, Estland, Lettland och Finland. Marknaderna är diversifierade vad gäller hur mycket vindkraft som finns utbyggd och vad som just nu är under etablering. Länderna har olika förutsättningar vad gäller geografi, infrastruktur, nätkapacitet och stödsystem för förnybar elproduktion. De för Eolus mest intressanta marknaderna utöver Sverige är för närvarande Norge och USA där Eolus också har projekt som pekas ut som prioriterade.

NORGE

Sedan den 1 januari 2012 ingår Norge i det svensk-norska stödsystemet för förnybar energi, elcertifikatsystemet. Som en följd av detta etablerade Eolus verksamhet i Norge 2012. I Norge kan Eolus, precis som på andra marknader, förvärva påbörjade projekt och utveckla nya projekt i egen regi. Den norska projektportföljen består av en potentiell effekt om cirka 400 MW, varav det största projektet är Öyfjellet utanför Mosjöen i Vefsns kommun. Öyfjellet omfattar en maximal effekt om totalt 330 MW och fick i november 2016 slutligt tillstånd från Norges Olje- och Energidepartement (OED). Projektet ingår bland Eolus utpekade prioriterade projekt och är bolagets hittills största landbaserade projekt som erhållit tillstånd. Målsättningen är att projektet ska realiseras inom ramen för det svensk-norska elcertifikatsystemet. Även Stigafjellet i Bjerkreim kommun som omfattar 30 MW tillhör Eolus prioriterade projekt de kommande åren.

Enligt statistik från branschorganisationen Norwea hade Norge vid utgången av 2016 en installerad vindkraftseffekt om 873 MW. I oktober 2017 fanns cirka 1 050 MW installerad effekt och ytterligare cirka 1 440 MW under byggnation så det pågår just nu en snabb utbyggnad i landet. Den snabba utbyggnaden präglas bland annat av en vilja att hinna få tilldelning av elcertifikat. Anläggningar i Norge måste vara färdigställda senast 2021 för att omfattas av elcertifikatsystemet. En annan drivkraft är möjligheterna att kunna exportera förnybar el till bland annat Storbritannien dit det både finns och planeras överföringskapacitet. Projekt på den norska marknaden karaktäriseras ofta av utmanande terräng och komplicerad infrastruktur men också höga medelvindar.

USA

USA är världens näst största vindkraftsmarknad efter Kina både vad gäller total ackumulerad installerad effekt och nuvarande utbyggnadstakt. Enligt statistik från GWEC fanns vid utgången av 2016 sammanlagt 82 184 MW installerad effekt i USA efter att 8 203 MW installerats under 2016.

Eolus tog steget in på den amerikanska marknaden under räkenskapsåret 2015/2016. I december 2016 förvärvade Eolus en majoritetsandel i repoweringprojektet Wind Wall i Kalifornien som omfattar upp till 40 MW. I samband med förvärvet säkrades också full så kallad production tax credit (PTC) för projektet. Production tax credit (PTC) är ett federalt ekonomiskt stöd som ges under tio år men med en nedtrappning av stödets storlek beroende på när en anläggning börjar byggas. Stödet gäller för anläggningar som börjar byggas före utgången av 2019. För anläggningar som påbörjades under 2015 och 2016 utgår maximalt stöd. Sedan trappas stödet ner ju närmare 2019 byggnationerna påbörjas. Wind Wall finns bland de prioriterade projekt som Eolus pekat ut för de kommande åren.

I västra Nevada på gränsen till Kalifonien där elpriserna är höga, har Eolus två projekt under utveckling. Crescent Peak med potential för 200–600 MW och Comstock som omfattar 20–100 MW. Tanken är att projekten utvecklas för att sedan avyttras byggklara med eller utan tillhörande elköpsavtal, så kallade PPA:n.

Utöver det federala stödet PTC har en rad delstater offensiva mål för utbyggnaden av förnybar energi som man vidmakthåller trots den federala regeringens numera positiva syn på fossilbaserad kraftproduktion. Något som innebär att det finns stor potential på den amerikanska marknaden som egentligen kan ses som flera olika marknader beroende på bland annat geografi samt olika regler för tillståndsgivning, elanslutning och elhandel. Texas är den delstat som har ojämförligen mest vindkraft med en installerad effekt om 21 450 MW per den siste september 2017 enligt statistik från branschorganisationen AWEA. Kalifornien har fjärde mest installerad effekt med 5 561 MW vid samma tidpunkt. Delstaten Nevada har sparsamt med vindkraft hittills men en målsättning om att vara försörjt till 25 procent från förnybar energi till år 2025 vilket ger en stor potential.

FINLAND OCH BALTIKUM

Under 2016 installerades 570 MW vindkraft i Finland enligt statistik från Wind Europe. Det är en kraftig ökning som ger en total installerad effekt om 1 540 MW. Utbyggnaden har skett inom det gamla stödsystemet med generösa feed-in tariffer som hade ett tak på 2 000 MW efter att ha reducerats från 2 500 MW. Inom ramen för feed-in tarifferna ersätts producenterna, av den finska staten, med mellanskillnaden mellan ett politiskt fastlagt målpris och det tre senaste månadernas genomsnittliga spotpris på marknaden under tolv års tid. Efter att systemet intecknades i förtid pågår nu en övergång till ett auktionsbaserat teknikneutralt stödsystem för förnybar produktion med målsättningen att auktionera ut 2 TWh under åren 2018–2020. Den första auktionen beräknas genomföras under 2018. Eolus projekteringsverksamhet och bolagets framtida strategi i Finland avgörs av den slutliga utformningen på de kommande auktionerna.

Den estniska vindkraftsmarknaden har en låg utbyggnadstakt. De senaste två åren har blott 8 MW vindkraft byggts för en total installerad effekt om 310 MW enligt statistik från Wind Europe. En av anledningarna till den låga utbyggnadstakten är kraftiga restriktioner för byggnation av större vindkraftverk på grund av den estniska försvarsmakten anför problem för sin radarverksamhet. Eolus äger mark på ön Ösel. På denna och andra ägares fastigheter drivs projekteringsverksamhet och Eolus äger två egna anläggningar på ön med en samlad effekt om 1,6 MW.

Den lettiska marknaden är för närvarande avvaktande till följd av osäkerhet kring ett eventuellt framtida stödsystem. Lettland har emellertid mycket goda vindlägen såväl i väster som i landets centrala delar vilket ger god framtida potential. Eolus är en av få aktiva projektutvecklare i landet för närvarande och hade vid utgången av räkenskapsåret en projektportfölj med en beräknad effekt om cirka 420 MW. Landet hade sammantaget 63 MW installerad vindkraft vid utgången av 2016 enligt statistik från Wind Europe.

LÅNGMARKEN EN DEL AV FRANSKA MIROVAS STORSATSNING

En av Eolus kunder under räkenskapsåret var den franska kapitalförvaltaren Mirova som tillsammans med Europeiska Investeringsbanken investerade i sex vindkraftverk med en effekt om cirka 20 MW i vindpark Långmarken.

Mirova är ett dotterbolag till Natixis Investment Managers och förvaltar sammanlagt tillgångar värda 8,2 miljarder euro. Bolaget har varit med och finansierat 1 400 MW förnybar energi från vind, sol, vatten och biomassa i främst Frankrike och Sverige. Sina första investeringar i vindkraft gjorde man i Frankrike redan 2002.

– Vindkraften har varit vårt främsta fokus sedan lanseringen av vår första fond "Fideme" 2002, som var ett privat-offentligt initiativ för att stödja småskaliga, franska utvecklare av vindkraft i nya rena energiprojekt. Nu har vindkraftsbranschen mognat och är en alltmer konkurrenskraftig källa till förnybar energi som stödjer den europeiska energiomställningen, säger Raphael Lance, chef för fonder för förnybar energi på Mirova.

Mirova fortsätter att investera i vindkraftsprojekt och fick 2016 års utmärkelse "Energy Investor of the Year, Europe" av Infrastructure Investor, bland annat på grund av investeringen i Långmarken.

– Vi är övertygade om att vi genom att ge våra investerare tillgång till vindkraftsprojekt följer deras önskan om att hitta möjligheter till riskjusterad avkastning inom infrastruktur, samtidigt som vi minskar portföljens exponering mot koldioxidutsläpp, fortsätter Raphael Lance.

Raphael Lance, Head of Renewable Energy funds at Mirova, vid invigningen av Långmarken.

Den nordiska marknaden är en nyckelmarknad för Mirova som sedan 2012 gjort fyra affärer i Sverige på 20–200 MW tillsammans med olika aktörer, varav investeringen tillsammans med EIB i Långmarken är en.

– På grund av platsens många attraktiva egenskaper är Långmarken ett av de mest konkurrenskraftiga vindkraftsprojekten av den storleken som kan byggas i Europa, med kostnader som ligger i linje med vad som krävs för att bygga vindkraft utan statligt stöd i de flesta europeiska länder. Projektets hanterliga omfattning och investeringen från EIB, inom ramen för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), har möjliggjort en bättre hantering av svängningarna på elmarknaden, något som förstärktes av ett stabilt elhandelsavtal med Statkraft, menar Raphael Lance.

Affären avseende Långmarken var Mirovas första med Eolus och den flexibilitet för att möta kraven från investerarna som Eolus visat är något som Raphael Lance betonar.

– Vi måste lyfta fram hur Eolus har anpassat sin transaktionsstruktur för att bättre passa ihop med våra riktlinjer för investeringar och förbättra samordningen av intressen, vilket var viktigt för oss. Det har varit avgörande för att affären skulle bli av, och vi uppskattar Eolus-teamets expertis, pragmatism och det ömsesidiga förtroende som vi har byggt upp. Dessutom har Eolus gedigna erfarenhet av att bygga och driva vindkraftsprojekt i Sverige gett oss en stor tilltro till deras förmåga att uppfylla våra förväntningar.

Raphael Lance pekar vidare på att de senaste årens låga ersättningsnivåer på den nordiska marknaden drivit fram innovation och framtida möjligheter.

– Låga elpriser i kombination med ett lågt värde på elcertifikat kräver att alla marknadsaktörer hittar innovativa lösningar för att hela tiden minska produktionskostnaderna och samtidigt skapa transaktioner där samliga parter gynnas. Vår uppfattning är att sådana innovativa lösningar kan exporteras utanför Norden som en konkurrensfördel för svenska utvecklare och investerare, för att de ska kunna växa i det allt större antalet länder i världen som drar ner på de statliga subventionerna till initiativ för att sänka koldioxidutsläppen.

OM MIROVA. Mirova, ett företag som ingår i Natixis Investment Managers, erbjuder en global, ansvarstagande investeringsmetod med ett erbjudande som är uppbyggt kring fem grundpelare: aktier, obligationer, infrastruktur, investeringar som gör skillnad, bolagsbevakning och engagemang.

Genom en investeringsmetod som drivs av övertygelse är Mirovas mål att kombinera värdeskapande på lång sikt med en hållbar utveckling. Mirovas medarbetare har varit pionjärer inom många områden gällande hållbar ekonomi. Vår ambition är att fortsätta att vara innovativa för att föreslå de bästa skräddarsydda lösningarna som gör störst skillnad för våra kunder.

STARK TILLVÄXT FÖR FÖRVALTAD VINDKRAFT

141 Under räkenskapsåret har Eolus ökat mängden förvaltad driftsatt vindkraft från 293 MW till 351 MW, vilket motsvarar en ökning med nästan 20 procent. Vid räkenskapsårets utgång fanns även tecknade driftavtal för vindparkerna Jenåsen (79 MW) och Vilseberga (4,0 MW) som beräknas tas i drift under räkenskapsåret 2017/2018. När dessa parker tas i drift kommer Eolus att förvalta vindkraft med en beräknad årlig produktion på 1,3 TWh som motsvarar 1 procent av Sveriges elkonsumtion.

Eolus erbjuder ägare av vindkraftsanläggningar ett komplett paket med tjänster för drift och förvaltning för att maximera anläggningarnas intäkter över tid. Målet är att de tekniska och ekonomiska tjänsterna ska tillförsäkra ägaren en professionell hantering av allt som rör driften av en anläggning: övervakning, kontroll, uppföljning, administration och kontakt med det serviceföretag/turbinleverantör ägaren har avtal med. Som driftsansvarig har Eolus ett nära samarbete med olika turbinleverantörer såsom Vestas, Siemens/Gamesa och Enercon. Tillsammans med dem ser Eolus till att anläggningens tillgänglighet är hög och att driftstoppen minimeras. Segmentet medför återkommande, stabila och långsiktiga intäktsströmmar.

KOMPETENSCENTER

Eolus drivkraft är att kunderna ska betrakta bolaget som en partner som gör allt för att maximera produktionen och minimerar driftskostnaderna över anläggningens livslängd. Samtidigt tar Eolus hand om den praktiska och administrativa hanteringen i övrigt.

Eolus har genom åren byggt upp en omfattande kompetens inom drift av vindkraftsanläggningar. Det är den erfarenheten och kunskapen som bolaget förfinat, paketerat och erbjuder kunderna. Eolus drift- och förvaltningsavdelning har på det sättet också utvecklats till ett kompetenscenter, där kunskapen fungerar konsultativt, både externt mot kunder och leverantörer av vindkraftverk, men också internt inom organisationen under projekterings- och uppförandefaserna.

STOR FRAMTIDA POTENTIAL

Eolus ser en ökad efterfrågan från marknaden, både från institutionella investerare såväl som andra aktörer inom detta segment. Störst och tydligast tillväxtpotential finns hos de investerare som inte har vindkraft eller energiproduktion som sin kärnverksamhet. Likaledes finns potential hos dem som i övrigt inte har någon verksamhet på den aktuella geografiska marknaden. Idag är vindkraft ett energislag som inte bara betraktas som en självklar del i en total energimix, det är också ett av de snabbast växande. Därmed följer också ett mer professionellt förhållningssätt till, och syn på, drift och förvaltning av en vindkraftsanläggning oavsett storlek.

HELHETSLÖSNING

Eolus avdelning för Drift och förvaltning erbjuder teknisk drift och all administration av en anläggning såsom eldriftansvar, arbetsmiljöansvar och hantering av försäkringar. Bolaget är också kontaktperson mot aktuell leverantör av anläggningen, myndigheter och försäkringsbolag. Eolus driftingenjörer kontrollerar och övervakar anläggningen via bolagets driftcentral, följer upp planerad och oplanerad service, genomför löpande besök på plats, gör årliga inspektioner av anläggningen och ser till att villkor och krav från myndigheter uppfylls.

Kunderna kan köpa en helhetslösning eller köpa delar av de tjänster som Eolus erbjuder och erbjudandet är inte begränsat till enbart den svenska marknaden.

DRIFT OCH FÖRVALTNING – NYCKELTAL

MSEK	Helår 2016-09-01 – 2017-08-31	Helår 2015-09-01 – 2016-08-31
Nettoomsättning	14,3	10,9
Övriga rörelseintäkter	10,0	0,0
Rörelseresultat	1,5	1,2

Vid räkenskapsårets utgång hade Eolus drift- och förvaltningsuppdrag för egen och kunders räkning på 351 MW plus tecknade uppdrag för ytterligare 83 MW. Bland investerare som valt Eolus koncept för drift och förvaltning finns ewz, Munich Re, Chorus, Tolvmanstegen Drift AB, Mirova/Europeiska Investeringsbanken samt en rad offentliga investerare.

KRAFTIG MINSKNING AV EGENÄGD VINDKRAFT

Segmentet Elproduktion omfattar produktion och försäljning av förnybar el från anläggningar som Eolus äger. Innehav av vindkraftverk i drift är bokförda antingen som lager av vindkraftverk eller som anläggningstillgångar. Försäljning av elproduktionen, med tillhörande elcertifikat och ursprungsgarantier, kan ske antingen via löpande försäljning till rådande spotpris eller med prissäkringar som kan variera i tidsomfattning. Ursprungsgarantier tilldelas i förhållande till produktion och säljs på marknaden precis som elcertifikaten.

Eolus målsättning är att minska andelen vindkraftverk i eget ägande över tid i syfte att frigöra kapital för satsningar på projektering och försäljning av nyckelfärdiga anläggningar till kund. Segmentets betydelse för Eolus resultat kommer därför succesivt att minska. Emellertid kan det i syfte att utveckla och förnya vindkraftsportföljen och tillgodose kundernas behov vid vissa tillfällen hända att innehavet ökar vilket innebär att intäktsströmmarna kan variera över tid.

Under räkenskapsåret har Eolus avyttrat 20,6 MW vindkraft ur det egna innehavet utöver de nyetablerade anläggningar som sålts till kunder. Det innebär att ägandet i MW reducerats med 75 procent på två år. Avyttringarna innebär att bokfört värde på egna anläggningar vid räkenskapsårets utgång uppgick till enbart cirka 100 MSEK. Detta har minskat Eolus direkta exponering mot prisutvecklingen på elmarknaden och har frigjort resurser för projektutveckling och försäljning av nya anläggningar.

I driftsfasen består kostnaderna för en vindkraftsägare av arrende till markägaren, service och underhåll, försäkringar, fastighetsskatt och administrationskostnader. Driftskostnaderna exklusive kapitalkostnader ligger normalt sett mellan 100 och 140 SEK/MWh. Till detta tillkommer kapitalkostnader, vilka varierar beroende på belåningsgrad, räntevillkor och ägarens egeninsats. För nya anläggningar ligger driftskostnaderna lägre än för äldre anläggningar och finns normalt i spannet 90–120 SEK/MWh.

Under de tre senaste räkenskapsåren har elproduktionens andel av koncernens samlade intäkter varit sjunkande och utgjorde under räkenskapsåret cirka 2 procent.

Vid räkenskapsårets utgång ägde Eolus anläggningar i drift med en installerad effekt om sammanlagt 17,8 (38,3) MW, och en beräknad årlig produktion om 40,2 (89,1) GWh. Anläggningstillgångar utgör 17,0 MW, respektive 37,4 GWh. Resterande andel, 0,8 MW, respektive 2,8 GWh, utgör lager av vindkraftverk. Den genomsnittliga intäkten för elproduktionen uppgick under räkenskapsåret till 423 (375) SEK/MWh.

ELPRODUKTION – NYCKELTAL

MSEK	Helår 2016-09-01 – 2017-08-31	Helår 2015-09-01 – 2016-08-31
Nettoomsättning	24,8	46,3
Övriga rörelseintäkter	4,5	7,3
Rörelseresultat före nedskrivningar	2,7	2,5
Rörelseresultat efter nedskrivningar	-5,8	0,0
Elproduktion, MWh	58 564	123 622

Vindpark Fröreda.

REPOWERING – NYTT ELLER UPP-GRADERAT FÖR BÄTTRE EFFEKT

I takt med att äldre vindkraftverk tjänat ut tekniskt eller inte är ekonomiskt lönsamma öppnas möjligheter för så kallad repowering. Repowering handlar om att ersätta gamla vindkraftverk med nya alternativt att uppgradera verken. Fördelarna med repowering där gamla verk ersätts med nya är många. Bland annat att det finns produktionsdata från platsen som kan användas i beräkningar av produktion från nya vindkraftverk på platsen. I vissa fall kan delar av infrastruktur som vägar och elnät användas eller bara behöva förstärkas istället för att byggas helt nytt. Att platsen sedan tidigare är använd för just elproduktion kan skapa en större acceptans för en ny etablering.

Den absolut största fördelen står dock att finna i den tekniska utvecklingen. Vindkraftverk av dagens modeller skördar väsentligt mycket mer energi ur vinden än de äldre turbinerna. Alltså kan man på samma plats, som tydligt valts på grund av sin lämplighet, utvinna betydligt mycket mera energi med

en nyare, effektivare och större turbiner. Ett exempel som visar på den stora skillnaden är det projekt i Kalifornien i USA som Eolus äger 60 procent i. I projekt Wind Wall i Tehachapi ska cirka 400 vindkraftverk med en ungefärlig installerad effekt om 36 MW ersättas med elva eller tolv nya vindkraftverk. Den installerade effekten kommer att vara ungefär densamma men elproduktionen kommer att vara tre gånger högre.

I Sverige är repoweringen av Näsudden på södra Gotland den hittills största och mest kända. Där har 58 vindkraftverk med en installerad effekt på mellan 150–600 kW rivits och ersatts av 27 vindkraftverk med en effekt på mellan 2–3 MW vilket ökat den årliga produktionen från 50 GWh till 200 GWh.

I de fall man bestämmer sig för att inte resa nya vindkraftverk eller uppgradera befintliga verk på en sajt så återställs platsen efter att vindkraftverk som tjänat ut monteras ned. Detta betyder att marken åter kan användas till andra syften än elproduktion via vindkraft.

Wind Wall, Kalifornien USA

TÄPPESHUSEN

Eolus har under räkenskapsåret slutfört sitt första repoweringprojekt i och med färdigställandet av vindpark Täppeshusen i Höganäs kommun. Två vindkraftverk av modell Vestas V39 500 kW och ett Vestas V47 660 kW har ersatts av byggnation av två Vestas V100 2,0 MW. De tre verken hade tillsammans en produktion på 2,6 GWh att jämföra med en beräknad årlig produktion för de två nu etablerade verken om 14,8 GWh. Verken av modell Vestas V39 har monterats ned och sålts till Irland där de monterats upp igen. Hela maskinhuset i verket av modell V47 har ersatt ett maskinhus på ett annat verk av äldre modell i Sverige.

ANSVAR FÖR MILJÖ, MÄNNISKA OCH SAMHÄLLE

Eolus betraktar bolaget och verksamheten som en viktig del i utvecklingen av en infrastruktur som är samhället till gagn. Elproduktion genom vindkraft bidrar till ett hållbart samhälle.

Omställningen till ett hållbart samhälle är en av vår tids viktigaste frågor. Bolagets verksamhet tangerar alla delar i hållbarhetsbegreppet: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Eolus har därmed ett ansvar som samhällsaktör – utöver att generera vinst för aktieägarna, erbjuda kunderna kostnadseffektiva lösningar och ge medarbetarna ett meningsfullt och utvecklande arbete. Det finns inget motsatsförhållande i det ansvarsfulla synsättet. Tvärtom – det är en konkurrensfördel och en förutsättning för framtida framgångar.

DEN GODA ARBETSPLATSEN

Eolus är ett kunskapsintensivt bolag med en liten organisation. Det innebär att medarbetarnas erfarenhet, kunskap, kreativitet och engagemang är viktig för bolaget och utvecklingen av Eolus erbjudanden till marknaden.

För att nå detta läggs stor kraft vid att odla en företagskultur där varje medarbetare hittar sin balans mellan arbete, fritid och egen utveckling. Det är också företagskulturen som är grunden för att både behålla och rekrytera de bästa medarbetarna. Och på så sätt vara och uppfattas som en attraktiv arbetsgivare.

Organisationen har en funktionsinriktad uppbyggnad för att på bästa sätt utnyttja medarbetarnas unika kompetenser. Projektavdelningen innehåller exempelvis specialfunktioner för bland annat markanskaffning, projektutveckling, vindanalys och elnät.

Koncernen hade i medeltal 33 (33) anställda under året. Av antalet anställda var 10 (10) kvinnor, motsvarande 30 (30) procent.

HÄLSA OCH SÄKERHET

Eolus har en hög ambition när det gäller att minska risker för skador och sjukdom för medarbetarna. Målet är att minska sjuktalen, säkra snabbare återgång till arbetet och att kontinuerligt förbättra rutiner för att säkerställa en god arbetsmiljö. Eolus har inte några kollektivavtal. I stället finns en upphandlad pensions- och sjukförsäkring och ett friskvårdsprogram med ett ekonomiskt bidrag från arbetsgivaren.

Eolus har ett antal byggprojektledare som är ansvariga för etableringen av anläggningar. Det fysiska arbetet på plats utförs av kontrakterade entreprenörer under Eolus byggprojektledares övervakning. Entreprenörerna får inte påbörja sitt arbete utan att det finns en arbetsmiljöansvarig närvarande. Vid eventuella arbetsplatsolyckor ska detta, utöver den interna rapporteringen, rapporteras till berörda myndigheter.

För Eolus byggprojektledare och de tekniska förvaltare som sköter egna och kunders anläggningar gäller samma arbetsmiljöregler. Arbeten som sker i vindkraftverken kringgärdas av särskilda regler för att trygga säkerheten och en god arbetsmiljö.

ETT VIKTIGT SAMHÄLLSANSVAR

Vindkraften är en naturlig del i Sveriges energiförsörjning och kommer att spela en allt större roll i omställningen av energisystemet där det finns en politisk målsättning om en 100 procent förnybar elproduktion år 2040. Vind är en oändlig resurs – en energikälla som dessutom är gratis. Ett vindkraftverk är miljövänligt och genererar mycket små utsläpp av växthusgaser under drift. Det kan producera el under 20–25 år. När ett verk tjänat ut kan det enkelt nedmonteras och återvinnas samt marken återställas och användas till nya syften eller förnyad elproduktion genom byggnation av nya vindkraftverk.

LEDANDE AKTÖR I OMSTÄLLNINGSARBETET

Eolus har sedan 1990 varit en av Nordens ledande aktörer i omställningen till förnybar energi. Bolaget har drivit utvecklingen mot högre effektivitet och har stor kunskap om var och hur vindkraftsparker kan anläggas för optimal elproduktion och med hänsyn till övriga samhällsintressen. I vår långa erfarenhet finns ett inbyggt värdeskapande som inkluderar förmågan att ta hänsyn till människa, natur, miljö och samhälle genom hela värdekedjan.

KORREKT OCH ÖPPET AGERANDE

Eolus strävar efter att vara ett respekterat bolag som skapar värde för berörda intressenter. Bolagets medarbetare ska agera korrekt, sakligt och ärligt. Samma krav ställs även på konsulter, leverantörer och andra samarbetspartners. Samtliga affärsrelationer ska präglas av opartiskhet. Eolus eftersträvar en hög grad av transparens gentemot aktieägare och samhället i övrigt.

Förutom egen marknadsbevakning följer Eolus utvecklingen i branschen och andra länder genom medlemskapen i branschorganisationerna Svensk Vindenergi, Svensk Vindkraftförening, Norwea, CALWEA, Estonian Wind Power Association och Latvian Wind Association.

Visionen är att vara den mest lönsamma vindkraftsaktören och en attraktiv samarbetspartner i omställningen till ett hållbart samhälle.

EKONOMISKT SAMMANDRAG OCH KONCERNENS NYCKELTAL

EKONOMISKT SAMMANDRAG

Belopp i KSEK	2016/2017	2015/2016	2014/2015	2013/2014	2012/2013
Resultaträkning
Nettoomsättning	1 065 668	693 446	1 502 137	465 839	1 204 945
Rörelseresultat	40 233	-15 949	90 040	41 477	146 720
Resultat efter finansiella poster	34 224	-29 057	75 243	13 143	135 316
Årets resultat	24 504	-23 918	79 994	9 930	141 564
Balansräkning
Anläggningstillgångar	147 959	291 795	351 787	426 375	462 588
Omsättningstillgångar	752 805	977 821	907 568	1 503 439	1 100 223
Tillgångar	900 764	1 269 616	1 259 355	1 929 814	1 562 811
Eget kapital, Eolus aktieägare	657 791	671 025	731 313	936 662	962 813
Eget kapital, innehavare utan bestämmande inflytande	1 719	140	51	47	-1 971
Långfristiga skulder	74 617	136 434	248 607	298 224	260 101
Kortfristiga skulder	166 637	462 017	279 384	694 881	341 868
Eget kapital, avsättningar och skulder	900 764	1 269 616	1 259 355	1 929 814	1 562 811
Kassaflödesanalys
Kassaflöde från den löpande verksamheten	90 971	134 190	714 911	-487 767	428 094
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-9 718	-10 395	44 167	10 254	124 102
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-101 037	-143 754	-604 049	200 284	-231 289
Årets kassaflöde	-19 784	-19 959	155 029	-277 229	320 907
Likvida medel vid årets början	221 549	241 522	86 499	363 612	42 703
Kursdifferens i likvida medel	-256	-13	-6	116	2
Likvida medel vid årets slut	201 509	221 549	241 522	86 499	363 612

KONCERNENS NYCKELTAL***

	2016/2017	2015/2016	2014/2015	2013/2014	2012/2013
Under perioden idrifttagna verk, antal	25	14	33	27	30
Under perioden idrifttagna verk, MW	72,2	37,7	68,6	53,0	62,1
Elproduktion, GWh	58,6	123,6	242,3	172,1	229,0
Medelantal anställda, heltidstjänster	33	33	33	37	40
Rörelsemarginal, %	3,8	neg	6,0	8,9	12,2
Vinstmarginal, %	3,2	neg	5,0	2,8	11,2
Avkastning på sysselsatt kapital, %	5,8	neg	7,8	2,1	11,2
Avkastning på eget kapital efter skatt, %	3,7	neg	9,7	1,2	15,8
Soliditet, %	73,0	52,9	58,1	48,5	61,5
Resultat per aktie, SEK	1,02	-0,92	3,25	0,44	5,75
Eget kapital per aktie, SEK	26,41	26,94	29,36	37,61	38,66
Utdelning per aktie, SEK	* 1,50	1,50	** 11,50	1,50	1,50
Antal aktier vid årets slut, tusental	24 907	24 907	24 907	24 907	24 907
Genomsnittligt antal aktier under året, tusental	24 907	24 907	24 907	24 907	24 907

* Föreslagen utdelning

** Extra utdelning 10 SEK utbetald 3 juli 2015.

*** För definition av nyckeltal se sid 87.

EOLUS AKTIE OCH ÄGARFÖRHÅLLANDEN

Eolus Vind har aktier av två slag, A-aktier och B-aktier. Bolagets B-aktie handlas sedan den 2 februari 2015 på Nasdaq Stockholm Small Cap under kortnamnet EOLU B. Dessförinnan handlades bolagets B-aktie på Nasdaq OMX First North sedan 28 maj 2009 och på Nasdaq First North Premier sedan 5 maj 2014.

KURSUTVECKLING

Under räkenskapsåret har aktien fluktuerat mellan 19,60 SEK som lägst den 1, 2 samt 12 september 2016 och 26,50 SEK som årshögsta den 3 januari respektive 5 januari 2017. Stängningskursen var vid räkenskapsårets slut, den 31 augusti 2017, 21,60 SEK. Eolus aktiekurs steg med cirka 8,5 procent under räkenskapsåret, vilket kan jämföras med Nasdaq Stockholm Small Caps index, som ökade med cirka 6,9 procent under samma period.

Totalt omsattes 9 186 097 B-aktier. Omsättningshastigheten minskade med cirka 6,3 procent jämfört med föregående tolvmånadersperiod.

ÄGARFÖRHÅLLANDEN

Antalet aktieägare i bolaget var 6 365 per den 31 augusti 2017 vilket är en ökning med 1 378 under räkenskapsåret. De tio största ägarnas andel uppgick till 33,1 procent (33,8) av kapitalet och 50,9 procent (50,4)

NYCKELTAL PER AKTIE

	2016/ 2017	2015/ 2016
Resultat per aktie före utspädning, SEK	1,02	-0,92
Resultat per aktie efter utspädning, SEK MW	1,02	-0,92	10
500000 Ordinarie utdelning, SEK 450000	1,50 1	486 790 1,50 432 680	9
Direktavkastning, %2 400000	6,9 369 862	7,6	8
350000 Aktiekurs vid årets 318 697 300000 282 850 utgång, SEK 250000	21,60	19,80	7 6 5
Börsvärde, MSEK 200000	538,0	493,2	4
150000 Utestående antal aktier, 100000 tusental	24 907	24 907	3 2
50000 Genomsnittligt antal aktier 0 under året, tusental 2012 2013	24 907 2014	24 907 2015 2016	1 0 2012/

1 baserat på styrelsens utdelningsförslag

2 utdelningen dividerad med slutkursen för respektive räkenskapsår

av rösterna. De största ägarna utgörs i huvudsak av Domneåns Kraftaktiebolag och Hans-Göran Stennert. Vid utgången av räkenskapsåret 2016/2017 ägde Eolus Vind AB inga egna aktier.

AKTIEKAPITAL

Den 31 augusti 2017 uppgick aktiekapitalet i Eolus Vind AB nominellt till 24 907 000 SEK och det totala antalet aktier var 24 907 000 (24 907 000) fördelat på 1 285 625 A-aktier med en (1) röst per aktie och 23 621 375 Baktier med en tiondels (1/10) röst per aktie. Samtliga utestående aktier är till fullo betalda och ger lika rätt till andel i Bolagets tillgångar och resultat.

Varje aktie har ett kvotvärde på 1,00 SEK. Innehavet av aktier är berättigade till utdelning som fastställs av årsstämman. Det finns inga begränsningar i aktiernas överlåtbarhet eller varje aktieägares rösträtt vid bolagsstämman på grund av bestämmelser i bolagsordningen. Eolus har sedan bolaget bildades 1990 genomfört elva nyemissioner. Syftet med samtliga nyemissioner har varit att möjliggöra snabbare expansion än vad bolagets resultattillväxt har medgivit. Av tabellen på sidan 29 framgår aktiekapitalets utveckling perioden 1990–2017.

UTDELNING

Eolus långsiktiga utdelningspolicy innebär att utdelningen över en längre period ska följa resultatet och motsvara 20–50 procent av

UTDELNING PER AKTIE OCH DIREKTAVKASTNING

Utdelning, SEK Direktavkastning i %

* Utdelningen för 2016/2017 avser styrelsens förslag inför årsstämman

** Under räkenskapsåret 2014/2015 genomfördes en extrautdelning om 10 SEK i form av en aktiesplit med inlösen. Direktavkastning inklusive extrautdelning var 46,9 procent.

bolagets vinst efter skatt. Utdelningen ska dock anpassas efter bolagets investeringsbehov och finansiella ställning. För att Eolus ska kunna fortsätta utvecklas kan bolaget över tiden komma att vara nettoskuldsatt. För ett bolag av Eolus karaktär, där utveckling och försäljning av vindkraftverk är en väsentlig del av verksamheten, är bibehållandet av en stark finansiell ställning av stor vikt. Styrelsen kommer därför vid varje tillfälle att beakta bolagets långsiktiga finansieringsbehov.

Med hänsyn till Eolus starka finansiella ställning föreslår styrelsen årsstämman att besluta om en utdelning motsvarande 1,50 (1,50) SEK per aktie. Detta motsvarar en överföring uppgående till 37,4 (37,4) MSEK motsvarande en direktavkastning om 6,9 procent.

INFORMATION TILL AKTIEMARKNADEN

Eolus IR-arbete kännetecknas av öppen relevant och korrekt information till aktieägare, investerare och analytiker för att öka kunskapen om koncernens verksamhet och aktie.

Eolus delger information i form av kvartalsrapporter, årsredovisning, relevanta pressmeddelanden samt tillhandahåller fördjupad information om bolaget på IR-sidorna på bolagets webbplats, www.eolusvind.com. Aktieägare och andra intressenter kan prenumerera på pressmeddelanden, kundtidningen "Nya vindar" och finansiella rapporter via bolagets webbplats. På webbplatsen finns också presentationer och intervjuer med Eolus VD.

KURSUTVECKLING

AKTIEÄGARE PER 2017-08-31

Aktieägare	Antal A-aktier	Antal B-aktier	Totalt antal aktier	% av kapital	% av röster
Domneåns Kraftaktiebolag	357 900	2 012 869	2 370 769	9,5%	15,3%
Hans-Göran Stennert, direkt och genom kapitalförsäkring	380 100	518 984	899 084	3,6%	11,8%
Åke Johansson	194 720	567 200	761 920	3,1%	6,9%
Hans Johansson och Borgunda bygghandel, genom bolag	169 520	58 455	227 975	0,9%	4,8%
Försäkringsaktiebolaget Avanza Pension	0	1 579 451	1 579 451	6,3%	4,3%
Johan Markensten	0	808 080	808 080	3,2%	2,2%
Ingvar Svantesson	43 750	200 175	243 925	1,0%	1,7%
Nordnet Pensionsförsäkring AB	500	552 901	553 401	2,2%	1,5%
Swedbank Försäkring	0	447 943	447 943	1,8%	1,2%
Adlerbertska forskningsstiftelsen	0	350 000	350 000	1,4%	1,0%
Övriga aktieägare	139 135	16 525 317	16 664 452	66,9%	49,1%
Totalt	1 285 625	23 621 375	24 907 000	100,0%	100,0%

Storleksklasser	Andel aktier	Andel av kapital i %	Antal ägare	Andel av ägare i %
1-500	599 682	2,4%	4 006	62,9%
501-1 000	665 240	2,7%	784	12,3%
1 001-5 000	2 594 644	10,4%	1 073	16,9%
5 001-10 000	1 777 878	7,1%	237	3,7%
10 001-15 000	798 228	3,2%	63	1,0%
15 001-20 000	791 032	3,2%	44	0,7%
20 001-	17 680 296	71,0%	158	2,5%
Totalt	24 907 000	100,0%	6 365	100,0%

AKTIEKAPITALETS UTVECKLING

År	Händelse	Totalt aktiekapital, SEK	Förändring aktiekapital, SEK	Antal A-aktier	Antal B-aktier	Förändring A-aktier	Förändring B-aktier	Kvotvärde, SEK
1990	Bolagsbildning	1 200 000	1 200 000	5 000	7 000	5 000	7 000	100,00
1991	Nyemission	3 000 000	1 800 000	5 000	25 000	-	18 000	100,00
1996	Nyemission	5 000 000	2 000 000	5 000	45 000	-	27 000	100,00
2001	Nyemission	6 000 000	1 000 000	6 000	54 000	1 000	9 000	100,00
2003	Nyemission	8 000 000	2 000 000	6 000	74 000	-	20 000	100,00
2005	Nyemission	10 000 000	2 000 000	7 500	92 500	1 500	18 500	100,00
2006	Nyemission	12 000 000	2 000 000	9 000	111 000	1 500	18 500	100,00
2007	Apportemission	14 100 200	2 100 200	9 000	132 002	-	21 002	100,00
2007	Nyemission	16 114 400	2 014 200	10 285	150 859	1 285	18 857	100,00
2007	Nyemission	18 114 400	2 000 000	10 285	170 859	-	20 000	100,00
2008	Split 100:1	18 114 400	-	1 028 500	17 085 900	1 018 215	16 915 041	1,00
2009	Nyemission	22 643 000	4 528 600	1 285 625	21 357 375	257 125	4 271 475	1,00
2011	Apportemission	24 907 000	2 264 000	1 285 625	23 621 375	-	2 264 000	1,00
2015	Split 2:1	24 907 000	-	2 571 250	47 242 750	1 285 625	23 621 375	0,50
2015	Fondemission	49 814 000	24 907 000	-	-	-	-	1,00
2015	Inlösen	24 907 000	-24 907 000	1 285 625	23 621 375	-1 285 625	-23 621 375	1,00
		24 907 000		1 285 625	23 621 375			1,00

Källa: Euroclear samt Eolus

EOLUS LEDNING

Eolus ledande befattningshavare har under räkenskapsåret 2016/2017 uppgått till fyra personer; Per Witalisson, Marcus Landelin, Catharina Persson och Karl Olsson. När dessa tillträdde sina befattningar samt födelseår, erfarenhet, aktieinnehav i Eolus per den

1 december 2017 samt pågående uppdrag redovisas nedan. Uppdrag i Koncernen respektive uppdrag som suppleant anges inte. Med aktieinnehav i Bolaget omfattas eget, direkt och indirekt innehav samt närståendes innehav.

PER WITALISSON VD

Född: 1971

Anställd sedan 2006 och VD sedan augusti 2012. Civilekonom. Har tidigare varit verksam som revisor vid Ernst & Young under 1996- 2006, varav som auktoriserad revisor under 2003-2006.

Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Rockneby Vind AB och Långmarken Wind AB. Styrelseledamot i Isgrannatorp Drift AB och Triventus AB. Aktieinnehav i Eolus: 12 700 A-aktier och 50 157 B-aktier

MARCUS LANDELIN Vice VD och Operativ chef

Född: 1978

Anställd sedan 2015. Juristexamen och civilekonom. Kom till Eolus från E.ON där han bland annat varit chef för affärs- och projektutveckling av landbaserad vindkraft i norra Europa och även jobbat med havsbaserad vindkraft. Har även arbetat med export- och handelsfrågor inom Svenska Exportrådet i Östeuropa samt drivit egna verksamheter inom handel och bygg. Övriga uppdrag: Inga

Aktieinnehav i Eolus: Inget

CATHARINA PERSSON CFO

Född: 1975

Anställd sedan 2013. Civilekonom och tidigare finanschef på ACAP Invest AB (publ). Övriga uppdrag: Styrelseledamot i SD Förvaltning i Malmö AB Aktieinnehav i Eolus: 2 068 B-aktier

KARL OLSSON Bolagsjurist

Född: 1963

Anställd sedan 2011. Juristexamen. Har tidigare varit verksam som advokat vid Setterwalls och Linklaters advokatbyrå samt varit bolagsjurist på Vattenfall AB:s koncernstab. Har även varit anställd och ingått i ledningsgruppen i Awapatent AB och drev innan han kom till Eolus egen verksamhet i Terrier Law AB.

Övriga uppdrag: Styrelseledamot och VD i Terrier Law AB. Styrelseledamot i Skogskovall AB och Rockneby Vind AB. Särskild delgivningsmottagare för Snickaregatan Holding AB.

Aktieinnehav i Eolus: 4 685 B-aktier

ÅRSREDOVISNING EOLUS VIND AB 2016/2017 31

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Styrelsen och verkställande direktören för Eolus Vind AB (publ) organisationsnummer 556389-3956 avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2016-09-01 – 2017-08-31. Alla belopp redovisas, om inte annat anges, i tusentals kronor (KSEK). Uppgifter inom parentes avser föregående räkenskapsår.

INFORMATION OM VERKSAMHETEN

Eolus ska skapa värden i alla led inom ramen för projektering, etablering och drift av anläggningar för förnybar energi samt energilagring och erbjuda såväl lokala som internationella investerare attraktiva och konkurrenskraftiga investeringsobjekt i Norden, Baltikum och USA.

Eolus huvudsakliga verksamhet är att realisera projekt främst genom försäljning av nyckelfärdiga idrifttagna anläggningar till en bred kundbas av investerare. Affärsmodellen innefattar även att delar av projektportföljen realiseras genom försäljning av projekträttigheter avseende tillståndsgivna projekt och projekt under utveckling. Eolus bedriver även elproduktion från egna vindkraftsanläggningar. I syfte att löpande utveckla och förnya vindkraftportföljen för elproduktion kan nya vindkraftverk uppföras och befintliga avyttras till kunder som vill investera i anläggningar som redan är i drift. Eolus erbjuder också fullständiga drift- och förvaltningstjänster åt vindkraftsägare för ett bekymmersfritt ägande.

Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och dotterbolagen Ekovind AB, Svenska Vindbolaget AB, Blekinge Offshore AB, Eolus Elnät AB, Eolus Wind Power Management AB, SIA Eolus, Eolus Vind Norge AS, Eolus Oy, Eolus North America Inc samt dotterdotter-bolaget OÜ Baltic Wind Energy. Utöver ovanstående bolag ingår även ett antal bolag bildade för att driva utveckling av specifika vindkraftsprojekt.

Projektering

Sedan starten 1990 har Eolus utvecklats till en av de ledande vindkraftsaktörerna i Sverige och Norden. Eolus hade till och med räkenskapsårets utgång medverkat vid uppförandet av 516 vindkraftverk med en total effekt på cirka 845 MW. Projekt realiseras främst genom uppförande av vindkraftverk som avyttras nyckelfärdiga till investerare. I de fall där kundkontrakt inte ingåtts vid tidpunkten då anläggningen tas i drift så redovisas intäkter och kostnader från driften i segmentet elproduktion till dess att anläggningen avyttras. Projekt kan också realiseras genom försäljning av projekträttigheter. Resultatavräkning efter uppförande sker då godkänd provdrift genomförts. Omsättning och resultat varierar kraftigt mellan enskilda kvartal samt räkenskapsår, beroende på takten i uppförande av vindkraftsparker så väl som när avyttringar av dessa sker. Projekteringsverksamheten finansieras främst genom eget kapital, byggkrediter och genom förskott från kunder.

För närvarande bedriver Eolus projekteringsverksamhet i Sverige, Norge, Finland, Baltikum och USA.

Omsättningen från projektering och försäljning av nyckelfärdiga vindkraftsanläggningar uppgick till 1 027,4 (637,2) MSEK. Under räkenskapsåret uppfördes och färdigställdes 25 (14) vindkraftverk med en total effekt på 72,2 (37,7) MW, varav alla förutom 0,4 vindkraftverk har överlämnats till kund. Övriga rörelseintäkter, 2,5 (1,3) MESK, består huvudsakligen av valutakursvinster hänförliga till växlade valutaterminer och reavinst för övriga anläggningstillgångar.

Från 1 september 2016 har Eolus ändrat klassificeringen av intäkter och kostnader avseende vidarefakturerade kostnader i samband med drifttagna och avyttrade verk. Omklassificeringen har ej skett på jämförelseperioder vilket påverkar jämförbarheten. Under räkenskapsåret har 0,3 MSEK vidarefakturerats och bokförts som övrig rörelseintäkt. För ytterligare information se not 1 redovisningsprinciperna.

Elproduktion

Koncernen bedriver elproduktion från egna vindkraftsanläggningar bokförda antingen som varulager eller anläggningstillgång. Intäkterna kommer från försäljning av el och från försäljning av de elcertifikat som tilldelas producenter av förnybar el. I syfte att löpande utveckla och förnya tillgångsportföljen för elproduktion kan nya vindkraftverk uppföras och befintliga avyttras. Omsättningen från koncernens elproduktion uppgick till 24,8 (46,3) MSEK. Minskningen beror på en lägre elproduktion till följd av strategin att minska ägda verk, men minskningen har motverkats av högre energiinnehåll i vinden samt högre snittintäkt. Vid räkenskapsårets utgång ägde koncernen en installerad effekt om sammanlagt 17,8 MW med en beräknad årlig produktion på 40,2 GWh. Av andelen utgör 17,0 MW motsvarande 37,4 GWh anläggningstillgångar. Resterande 0,8 MW motsvarande 2,7 GWh utgör varulager. Den genomsnittliga intäkten för elproduktionen uppgick under räkenskapsåret till 423 (375) SEK/MWh.

Från 1 september 2016 har Eolus ändrat klassificeringen av intäkter och kostnader avseende vidarefakturerade kostnader i samband med avyttrade verk. Omklassificeringen har ej skett på jämförelseperioder vilket påverkar jämförbarheten. Under räkenskapsåret har 4,2 MSEK vidarefakturerats och bokförts som övrig rörelseintäkt. För ytterligare information se not 1 redovisningsprinciperna.

Drift och förvaltning

Eolus har genom åren byggt upp en omfattande kompetens inom i stort sett alla de områden som berörs vid uppförande och drift av vindkraftverk. Bolaget har under lång tid med hjälp av egen personal erbjudit tekniska och administrativa konsulttjänster åt vindkraftsintressenter. Eolus kan därmed erbjuda kompletta drift- och administrationstjänster åt ägare av vindkraftsanläggningar för ett tryggt ägande där intäkter maximeras och produktionsbortfall minimeras. Eolus ser en ökande efterfrågan på dessa tjänster både från stora institutionella investerare som äger större vindparker och från lokala aktörer med mindre anläggningar. Verksamheten ger Eolus stabila, återkommande och långsiktiga intäktsströmmar.

Omsättningen från drift och förvaltning av vindkraftsanläggningar uppgick till 14,3 (10,9) MSEK varav 13,9 (10,5) MSEK till externa kunder. Vid räkenskapsårets utgång hade Eolus kundavtal avseende drift- och förvaltningsuppdrag för egen och kunders räkning på totalt 351 (293) MW varav 336 (262) till externa kunder. Utöver dessa uppdrag finns avtal tecknade för vindparkerna Jenåsen (79 MW) och Vilseberga (4 MW) som färdigställs under verksamhetsåret 2017/2018.

Från 1 september 2016 har Eolus ändrat klassificeringen av intäkter och kostnader avseende vidarefakturerade kostnader i samband drift- och förvaltningsuppdrag. Omklassificeringen har ej skett på jämförelseperioder vilket påverkar jämförbarheten. Under räkenskapsåret har 9,5 MSEK vidarefakturerats och bokförts som övrig rörelseintäkt. För ytterligare information se not 1 redovisningsprinciperna.

RESULTAT OCH STÄLLNING

	2016/2017 IFRS	2015/2016 IFRS	2014/2015 IFRS	2013/2014 IFRS	2012/2013 IFRS
Översikt koncernen
Nettoomsättning	1 065 668	693 446	1 502 137	465 839	1 204 945
Rörelseresultat	40 233	-15 949	90 040	41 600	146 720
Resultat efter finansiella poster	34 224	-29 057	75 243	13 143	135 316
Avkastning på sysselsatt kapital, %	6	neg	8	2	20
Avkastning på eget kapital efter skatt, %	4	neg	10	1	16
Balansomslutning	900 764	1 269 616	1 259 355	1 929 814	1 562 811
Soliditet, %	73	53	58	48	62
Medeltal anställda	33	33	33	37	40

	2016/2017 RFR2	2015/2016 RFR2	2014/2015 RFR2	2013/2014 RFR2	2012/2013 RFR2
Översikt moderbolaget
Nettoomsättning	910 062	611 873	1 348 830	423 809	1 079 202
Resultat efter finansiella poster	82 560	26 663	160 261	41 450	28 913
Balansomslutning	890 371	1 176 727	1 088 855	1 602 132	1 210 398
Soliditet, %	74	47	50	45	60
Medeltal anställda	32	31	31	34	37

DEFINITIONER AV FINANSIELLA NYCKELTAL

Soliditet Eget kapital i procent av balansomslutningen

Avkastning på eget kapital efter skatt Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital

Avkastning på sysselsatt kapital Resultat efter finansiella poster med tillägg för räntekostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital Sysselsatt kapital Balansomslutningen minskade med icke räntebärande skulder

KONCERNENS NETTOOMSÄTTNING OCH RESULTAT

Nettoomsättningen uppgick till 1 065,7 (693,4) MSEK, vilket är en ökning med 372,2 MSEK jämfört med föregående år. Rörelseresultatet uppgick till 40,2 (-15,9) MSEK, vilket är en ökning med 56,1 MSEK. Den högre omsättningen är hänförlig till överlämnandet av 24,6 drifttagna verk samt 12,2 verk från lager. Det förbättrade rörelseresultatet beror främst på fler drifttagna och överlämnade verk till kunder än föregående år trots negativ valutapåverkan. Under året har 25 vindkraftverk med en effekt om 72,2 MW uppförts, varav 24,6 per balansdagen överlämnats till kunder. Föregående år uppfördes 14 vindkraftverk med en effekt om 37,7 MW varav 13,5 överlämnades till kund. Verkligt värdeförändring avseende valutaderivatinstrument har påverkat rörelseresultatet negativt med -4,6 MSEK vilket ska jämföras med negativt belopp om -1,5 MSEK för föregående år. Resultat från finansiella poster uppgick till -6,0 MSEK jämfört med -13,1 MSEK föregående år. Verkligt värdeförändring avseende räntederivatinstrument har påverkat finansiella poster positivt med 8,3 MSEK, vilket ska jämföras med -3,4 MSEK för föregående år. Sammanlagt har verkligt värdeförändring avseende finansiella valuta- och räntederivatinstrument påverkat resultatet före skatt positivt med 3,7 MSEK, vilket ska jämföras med negativt belopp om -4,9 MSEK föregående år.

Den effektiva skattesatsen varierar kraftigt mellan perioderna beroende på hur avyttringarna av vindkraftverken är strukturerade.

FINANSIELL STÄLLNING

Balansomslutningen påverkas kraftigt av storleken på pågående vindkraftsprojekt och i vilket stadium dessa befinner sig samt nyttjande av kreditfaciliteter. När det gäller projekt som kommer att avyttras

nyckelfärdiga till kunder, strävar bolaget efter kundfinansiering i takt med projektets färdigställande.

Koncernens soliditet uppgick till 73,2 procent vid räkenskapsårets utgång att jämföra med 52,9 procent vid motsvarande tidpunkt föregående räkenskapsår.

KASSAFLÖDE OCH LIKVIDA MEDEL

Kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 91,0 MSEK jämfört med 134,2 MSEK föregående år. Kassaflödet från den löpande verksamheten är fortfarande positiv men lägre än föregående år. Skillnaden beror på antalet pågående etableringar och i vilket stadium dessa befinner sig i. Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till -9,7 MSEK jämfört med -10,4 MSEK föregående år. Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till -101,0 MSEK jämfört med -143,8 MSEK föregående år. Förändringen är främst hänförlig till lägre amorteringar av lån kopplade till elproduktionsverksamheten.

Likvida medel uppgick vid räkenskapsårets utgång till 201,5 (221,5) MSEK, en minskning med 20 MSEK. Utöver likvida medel fanns en outnyttjad checkkredit om 75 MSEK samt två outnyttjade ram- respektive byggkrediter om totalt 855 MSEK. Byggkrediten om 600 MSEK avser etableringen av vindpark Jenåsen och resterande ramkredit är hänförlig till övrig byggverksamhet. Vid motsvarande tidpunkt föregående år fanns checkkredit samt ram- respektive byggkredit, som även då var outnyttjade.

Nettokassan vid räkenskapsårets utgång uppgick till 167,6 (139,8) MSEK, en ökning med 27,8 MSEK.

LAGER AV VINDKRAFTVERK, VINDKRAFTVERK UNDER UPPFÖRANDE SAMT PROJEKT UNDER UTVECKLING

Lager av vindkraftverk, vindkraftverk under uppförande samt projekt under utveckling uppgick vid räkenskapsårets utgång till 344,8 (462,3) MSEK, vilket är en minskning med 117,5 MSEK (under räkenskapsåret).

Vid räkenskapsårets utgång var 25 vindkraftverk under uppförande jämfört med 16 vid motsvarande tidpunkt föregående år. Vindkraftverk som är redovisade som anläggningstillgångar respektive lager är hänförliga till segmentet Elproduktion och producerar el som bolaget säljer. I syfte att löpande utveckla och förnya tillgångsportföljen för elproduktion kan nya vindkraftverk etableras och befintliga avyttras. Under räkenskapsåret har 12 vindkraftverk omklassificerats från anläggningstillgång till varulager inför avyttring.

SKULDER

Vid räkenskapsårets utgång uppgick nettokassan till 167,6 MSEK att jämföra med 139,8 vid motsvarande tidpunkt föregående år. Skulderna har minskat till följd av strategin att minska antalet ägda verk.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER RÄKENSKAPSÅRET

I november 2016 erhöll Eolus slutligt tillstånd för det norska projektet Öyfjellet. Projektet är Eolus hittills största tillståndsgiva projekt och omfattar upp till 330 MW med en beräknad årlig produktion på cirka 1,4 TWh. Parallellt med säljprocessen pågår nu ett arbete med att optimera projektet för att maximera produktion och totalekonomi.

I december 2016 tecknade Eolus avtal med den tyska kapitalförvaltaren KGAL avseende försäljning av vindparkerna Gunillaberg och Lunna. Totalt omfattade affären 15,4 MW fördelat på 7 stycken Vestas V100 2,2 MW vindkraftverk. Överlämnande av de båda vindparkerna skedde i augusti 2017. Eolus kommer att leverera tekniska och administrativa tjänster för båda parkerna.

I december 2016 förvärvade Eolus genom dotterbolaget Eolus North America Inc 60 procent av Wind Wall Development LCC. Wind Wall Development avser att etablera cirka 40 MW vindkraft i Tehachapi i Kalifornien i USA. I samband med förvärvet lade Eolus en order hos Vestas avseende leverans av tillräckligt med vindkraftskomponenter för att säkra möjligheten att dra nytta av det fulla värdet av PTC (production tax credit).

I december 2016 fattade den svenska regeringen beslut om att inte meddela tillstånd enligt Miljöbalken för det havsbaserade vindkraftsprojektet Blekinge Offshore där Eolus äger 56 procent. Ansökan omfattade ett projekt med en effekt på upp till 2 500 MW. Regeringens negativa besked med hänvisning till Försvarsmaktens intressen innebär en missad möjlighet att kunna tillföra miljövänlig elproduktion i elprisområde 4 där elkonsumtionen överstiger elproduktionen. Det innebär även uteblivna arbetstillfällen. Eolus målsättning var att hitta samexistens mellan försvarsintressen och samhällsintresset av förnybar elproduktion och arbetstillfällen.

I maj 2017 tecknade Eolus avtal med Munich Re avseende försäljning av vindpark Jenåsen som är under etablering i Sundsvalls kommun. Affären är Eolus största till dags dato och omfattar en total effekt om cirka 79 MW. I oktober 2016 tecknade Eolus avtal med E.ON Elnät om elnätsanslutning för vindparken såväl som avtal med Vestas om leverans av 23 vindkraftverk av modell Vestas V126 3,45 MW med en totalhöjd om 190 meter. Investeringarna som görs i stamnätet för att ansluta Jenåsen öppnar även upp möjligheterna att ansluta ytterligare vindparker i området varav Eolus äger flera. All el som produceras i vindpark Jenåsen omfattas av ett tioårigt elköpsavtal med Google och parken beräknas vara färdigställd under sommaren 2018.

Under verksamhetsåret färdigställdes och överlämnades vindparkerna Iglasjön respektive Långmarken till kunder. Iglasjön som består av åtta Vestas V112 3,3 MW vindkraftverk med en total effekt om 26,4 MW överlämnades till Munich Re och innebar att Eolus passerade 500 etablerade verk. Långmarken som består av åtta Vestas V126 3,3 MW vindkraftverk har överlämnats till Mirova/Europeiska Investeringsbanken samt Kalmar Läns Landsting och Malmö Stad.

Under verksamhetsåret driftsatte Eolus 25 vindkraftverk med en total effekt om 72,2 MW varav 24,6 vindkraftverk överlämnats till kunder.

Under verksamhetsåret överlämnades 26,5 vindkraftverk med en total effekt om 57,6 MW till kunder. Under verksamhetsåret upphandlade Eolus sammanlagt 23 vindkraftverk av modellerna Vestas Vestas V126 med en sammanlagd effekt om 79,4 MW.

MILJÖPÅVERKAN

Genom innehav av vindkraftsanläggningar bedriver moderbolaget och dotterbolaget Ekovind verksamhet som är tillståndspliktig eller anmälningspliktig enligt Miljöbalken. Bolaget och koncernen innehar nödvändiga miljötillstånd. Där anmälningsplikt föreligger är anmälan enligt Miljöbalken en förutsättning för att bygglov ska beviljas. Vindkraft är en ren och förnyelsebar energikälla med liten miljöpåverkan under hela verkets livstid. Miljöpåverkan under drift sker främst i form av ljud och skuggor.

MEDARBETARE

Koncernen hade i medeltal 33 (33) anställda under året. Av antalet anställda var 10 (10) kvinnor, vilket motsvarar 30 (30) procent. Uppgifter om fördelning av antal anställda och utbetalda löner, andra ersättningar, sociala kostnader avseende styrelsen och verkställande direktören samt ersättning till ledande befattningshavare framgår av not 5 och 6.

VÄSENTLIGA RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER

Väsentliga risker

Nedan redogörs för ett antal riskfaktorer som bedöms ha betydelse för Eolus framtida utveckling. Riskerna nedan är inte framställda i prioritetsordning och gör inte anspråk på att vara heltäckande.

Beroende av regelverk, lagstiftning och politiska åtgärder

Etablering av vindkraftsanläggningar omfattas av en rad regleringar. Genom lagändring som trädde i kraft den 1 augusti 2009 har krav på bygglov eller detaljplan slopats för anläggningar som beviljats miljötillstånd på visst sätt enligt Miljöbalken. För att miljötillstånd skall kunna beviljas krävs att den aktuella kommunen aktivt tillstyrker att miljötillstånd beviljas. Kommunerna har alltså i praktiken vetorätt. Både bygglov och miljötillstånd kan överklagas, vilket kan medföra förseningar eller att projekt omöjliggörs. Avseende Plan- och Bygglagen har kommunerna i Sverige planmonopol. Genomförandet av projekt är därför beroende av viljan i varje enskild kommun att bidra till en hållbar energiförsörjning. Den politiska viljan kan svänga snabbt beroende på växlande opinion och mandatfördelning i byggnadsnämnder med mera.

Utan hänsyn tagen till samhällsekonomiska miljökostnader är det idag billigare att producera el med exempelvis olja eller kol. Vindkraften är därför idag beroende av subventioner som gör det lönsamt att producera el på ett miljömässigt hållbart sätt. I Sverige och Norge finns det teknikneutrala elcertifikatsystemet för att gynna utbyggnaden av förnybar elproduktion. EU antog 2008 det så kallade Förnybarhetsdirektivet, genom vilket Sverige bland annat förbundit sig att minst 49 procent av energianvändningen skall härröra från förnybara energikällor år 2020. Genom sin energi- och klimatöverenskommelse höjde den förra regeringen ambitionsnivån ytterligare en procentenhet. I oktober 2014 antog EU-länderna en målsättning att andelen förnybar energi ska uppgå till minst 27 procent av energimixen år 2030.

Sedan 1 januari 2012 finns en gemensam svensk-norsk marknad för elcertifikat där målsättningen är att öka den förnybara elproduktionen med 28,4 TWh mellan 2012 och 2020. I oktober 2015 fattade riksdagen beslut om dels tekniska justeringar av kvotkurvan för att korrigera tidigare felaktiga antaganden samt en utökad ambitionsnivå inom den svenska delen av elcertifikatsystemet med 2 TWh enligt avtal med Norge från 26,4 TWh till 28,4 TWh. I juni 2016 presenterades en energiöverenskommelse mellan de två regeringspartierna samt Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Uppgörelsen har som målsättning att Sverige vid år 2040 ska ha 100 procent förnybar elproduktion. Fem år senare, år 2045, är

målet att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären för att sedan nå negativa utsläppsnivåer. Inom ramen för uppgörelsen har Sverige beslutat att förlänga systemet med elcertifikat och utöka det med 18 TWh under perioden 2021 till 2030. För att nå de nya målsättningarna i elcertifikatsystemet kommer det att behövas investeringar i storleksordningen 60-70 miljarder kronor i förnybar elproduktion under tioårsperioden 2021-2030. Vindkraften bedöms stå för den största delen av volymen eftersom det är det mest kostnadseffektiva sättet att tillföra ny produktion.

Trots att vindkraftsbranschen under senare år har fått tydligare förutsättningar än tidigare, finns inga garantier att framtida riksdagar inte kan komma att fatta andra beslut, medförande försämrade villkor för vindkraft i Sverige, vilket skulle kunna komma att påverka Eolus verksamhet och finansiella ställning. Indelningen av Sverige i fyra elområden medför att ersättningen för producerad el skiljer sig åt beroende på hur utbuds- och efterfrågesituationen ser ut i det aktuella området.

Beroende av avtal

Eolus har inte ingått några operativa eller finansiella avtal med villkor som är osedvanliga för branschen. Vid etablering av vindkraftsanläggningar ingår det i bolagets verksamhet att teckna avtal om leverans av vindkraftverk med tillverkare. Förskottsbetalningar till vindkraftsleverantörer kan uppgå till väsentliga belopp. Då storleken på bolagets vindkraftsprojekt har ökat under de senaste åren samtidigt som antalet tillverkare på marknaden är begränsat och leveranstiderna är relativt långa, skulle det kunna få väsentlig negativ påverkan på bolagets finansiella ställning om en viss leverantör ej skulle förmå att fullfölja avtalen.

Beroende av strategiska partners

Eolus etablerar vindkraftsanläggningar med bästa möjliga tekniska effektivitet och totalekonomi från världsledande tillverkare. Vindkraftbranschen är i snabb tillväxt och antalet tillverkare som vill etablera sig på marknaden har under de senaste åren ökat. Denna konkurrens bland tillverkarna har medfört förbättrade villkor och att beroendet av enskilda leverantörer har minskat. Även om nya tillverkare etablerar sig på de marknader där Eolus verkar, kan det ta tid för dessa att etablera bygg- och serviceorganisationer.

Beroende av nyckelpersoner och medarbetare

Eolus är ett kunskapsföretag med en liten organisation, där beroendet av de enskilda medarbetarnas kunskap, erfarenheter och kreativitet är stort. Förlust av nyckelpersoner skulle under ett kortare tidsperspektiv kunna få väsentliga negativa konsekvenser för bolaget.

Intjäningsförmåga

Investeringskostnaden per producerad MWh i ett vindkraftverk varierar kraftigt beroende på vindtillgången på den aktuella platsen. Etablering av vindkraftsanläggningar på rätt platser och korrekta produktionsvärderingar är således av yttersta vikt för bolagets intjäningsförmåga. Vinden vid varje enskild anläggning kan variera från år till år. Produktionen kan variera med upp till +/– 15 procent jämfört med ett normalvindår. Marknadspriset på el varierar över tiden. Utvecklingen av priset på elcertifikat är beroende av hur fort utbyggnaden av produktionen av förnybar el sker i förhållande till den kvotplikt som konsumenterna har att köpa elcertifikat. Genom samarbete med Axpo Sverige AB, en av de ledande aktörerna på elbörsen Nord Pool, erhåller Eolus stöd i riskhantering vid försäljning av el. Syftet med samarbetet är att säkra framtida produktionsintäkter, uppnå långsiktig lönsamhet, minska risken att svängningar i marknadspriset påverkar Eolus intäkter negativt, realisera goda resultat i prissäkringar samt hantera behovet av balanskraft på kostnadseffektivt sätt. Eolus prissäkrar en i Finans- och riskpolicyn förutbestämd andel av produktionsvolymen, vilket innebär att volym- och profilrisk minskas. Vid förvaltning av vindkraftverk utgörs kostnaderna främst av räntekostnader, avskrivningar, arrenden, kostnader

för service och underhåll samt försäkringskostnader. Stigande marknadsräntor har negativ påverkan på resultatutvecklingen. Vanligtvis fattas investeringsbeslut beräknat på en ekonomisk livslängd om 20-25 år. Om verklig livslängd skulle understiga den beräknade livslängden skulle det innebära negativa konsekvenser för lönsamheten. Med så lång tidshorisont finns därtill risk att kostnader för service och underhåll i framtiden kan komma att avvika från de kostnader som utgjort grund för investeringsbeslutet.

Konkurrens

Eftersom utvecklingen i vindkraftsbranschen tagit ordentlig fart de senaste åren, har antalet aktörer på marknaden ökat. Under rådande förutsättningar har detta ökat utbudet av projekt och nyckelfärdiga anläggningar på marknaden. När det gäller projektering konkurrerar Eolus såväl med mindre aktörer som med de stora energibolagen och med internationella vindkraftsprojektörer. Avseende elförsäljning konkurrerar vindkraftsbaserad el med all annan elproduktion eftersom all el säljs på en gemensam marknad. Elcertifikatsystemet är teknikneutralt, vilket gynnar produktion av förnybar el med den teknik som är mest kostnadseffektiv. Gällande erbjudande om drift- och förvaltningstjänster konkurrerar Eolus med både de större vindkraftprojektörer som erbjuder kompletta drifttjänster och med ägare som väljer att utföra dessa tjänster själva.

FINANSIELLA RISKER

Kapitalbehov och finansieringsförmåga

Eolus har en stor projektportfölj av hög kvalitet att arbeta med. Planering av projekteringsverksamheten innefattar att bevaka så att bygglov och tillstånd inte hinner löpa ut innan vindkraftverken uppförs. Om marknaden för vindkraftsanläggningar skulle utvecklas negativt så att det blir svårare att sälja anläggningar till acceptabla priser och Eolus därigenom skulle behöva finansiera fler verk än vad som planerats, kan kapitalbehovet komma att öka. I juli 2016 säkerställde Eolus finansiering för de kommande två verksamhetsåren genom tecknande av tre kreditavtal med Handelsbanken. Samtliga med en löptid om 29 månader. De består av en checkkredit om 75 MSEK, en ramkredit för finansiering av projekt om 255 MSEK samt en byggkredit om 600 MSEK. Byggkrediten har tecknats för att finansiera etableringen av vindpark Jenåsen, där Eolus har tecknat ett elhandelsavtal med Google. Per balansdagen var samtliga kreditfaciliteter outnyttjade. Styrelsen har antagit en Finans- och riskpolicy som bland annat innehåller riktlinjer kring soliditet, löptidsstruktur avseende belåning och hantering av likviditetsberedskap för att minska refinansieringsrisken.

Valutakursförändringar

En stor del av Eolus inköp av vindkraftverk sker i Euro. Förändringar i valutakursen mot svenska kronor kan därmed påverka lönsamheten i uppförandet av vindkraftverk. Detta hanteras antingen via valutaterminer eller genom försäljning i Euro. Styrelsen har i Finans- och riskpolicyn angett att minst 75 och maximalt 125 procent av det beräknade nettoflödet inom 12 månader skall säkras. På balansdagen hade bolaget utestående valutaderivat uppgående till 13,0 (13,0) MEUR. Dessa hade ett negativt marknadsvärde om -0,5 (positivt om 4,1) MSEK.

Ränterisk

Elproduktionsverksamheten finansieras till viss del av banklån. Förändringar i marknadsräntor kan därför komma att få effekter avseende framtida resultat och lönsamhet. Styrelsen har i Finans- och riskpolicyn angett att genomsnittlig löptid för räntebindning i elproduktionsverksamheten inte ska understiga 2,5 år. Vid utgången av räkenskapsåret 2016/2017 omfattades mer än 100 procent av koncernens skulder hänförlig till elproduktionsverksamheten till kreditinstitut av räntesäkringsinstrument. Styrelsen har beviljat avvikelse från policyn. På balansdagen hade dessa ett negativt marknadsvärde om 14,6 (38,8) MSEK.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNG

Inga väsentliga händelser har skett efter räkenskapsårets utgång.

FRAMTIDSUTSIKTER

Det pågår en snabb och stark förändringsprocess på energimarknaden. Med låga ersättningsnivåer för el påverkas hela energisektorn och ingen produktionsmetod står opåverkad från denna marknadsutveckling. Även om de globala priserna på fossilbaserad energiproduktion i stor utsträckning styr prisbilden ser vi att investeringarna i förnybara produktionsmetoder står för en majoritet av de nya investeringarna i ett globalt perspektiv. I ett svenskt perspektiv har vindkraften haft en fantastisk utveckling och gått från 1 TWh producerad el under 2006 till omkring 15,5 TWh 2016. Under 2017 kommer produktionen att vara högre på grund av fortsatt utbyggnad och bättre vindresurser än under 2016. Vindkraft är numera väletablerat som landets tredje största elproduktionsmetod efter vattenkraft och kärnkraft.

Energiöverenskommelsen från sommaren 2016 innebär en målsättning att Sverige ska ställa om till en elproduktion som till 100 procent är förnybar. Överenskommelsen innehåller ett nytt mål för utbyggnaden med 18 TWh inom elcertifikatsystemet mellan 2021 och 2030. Med rådande kostnadsläge för att etablera ny förnybar elproduktion kommer en stor del av dessa investeringar att ske i vindkraft.

Under de senaste åren har det producerats mer el än vad som konsumerats på svenska marknaden vilket gett Sverige möjligheter att bli nettoexportör av el. Sverige har stora möjligheter att bli ett grönt batteri för Europa med stor produktion av koldioxidfri elproduktion som kan ersätta smutsig fossilbaserad kraft i andra länder. Fortsatta möjligheter att exportera el är positivt för Sverige varför det är viktigt att fortsätta utbyggnaden av överföringskapacitet inte bara inom landet utan också till andra länder. Att energiuppgörelsen tar ställning för utbyggd överföringskapacitet för att möjliggöra export är därför positivt. Med framtida möjligheter att lagra el finns stora möjligheter för Sverige att ha en högre andel intermittenta kraftslag som vind och sol än idag.

Eolus bedriver för närvarande verksamhet på ett antal marknader utöver den svenska. För närvarande är de mest attraktiva marknaderna där Eolus bedriver verksamhet utöver Sverige de norska och amerikanska marknaderna. Utöver prioriterade projekt på den svenska marknaden är det på dessa marknader Eolus identifierat prioriterade projekt ur projektportföljen för de kommande åren. Det har spekulerats i vilken betydelse den amerikanska administrationens positiva syn på fossilbaserad elproduktion skulle ha för utbyggnaden av förnybar produktion i USA. Dock kan konstateras att tillväxtpotentialen bedöms som fortsatt mycket god då det finns offensiva mål för vindkraftsutbyggnaden nationellt såväl som på delstatlig nivå samt långsiktiga federala skatteregler som är gynnsamma för vindkraft.

Landbaserad vindkraft är ett av de absolut billigaste sätten att tillföra ny produktionskapacitet. Kostnaden för att etablera ny vindkraft är redan idag lägre än kostnaderna för att etablera ny kärnkraft och Eolus målsättning är att fortsätta pressa kostnaderna per producerad MWh. Effektiviseringar i hela värdekedjan av ett vindkraftsprojekts livslängd för att möta investerarnas avkastningskrav är en nödvändighet. Genom markant sänkta kostnader för att etablera vindkraft kan projekt fortsatt realiseras med lönsamhet för den slutlige investeraren även i tider med låga samlade ersättningsnivåer för el och elcertifikat. Eolus långa erfarenhet av att uppföra vindkraftsanläggningar tillsammans med de fullständiga drift- och förvaltningstjänster bolaget erbjuder sörjer för att bolaget fortsatt ska kunna erbjuda attraktiva investeringsobjekt till olika kategorier av investerare men huvudsakligen kundgrupper som investerar i stora produktionsanläggningar.

Eolus strategiska inriktning kommer att innebära stort fokus på utveckling, etablering och försäljning av ett antal prioriterade projekt de kommande åren som anses ha de allra bästa förutsättningarna att realiseras till lägst kostnad per MWh. Med färre men större etablerade vindparker kommer fluktuationerna mellan enskilda kvartal att bli större när det gäller uppförda vindkraftverk, kapitalbindning, omsättning och resultat.

För att tydliggöra informationen kring status för de prioriterade projekten kommer dessa från och med nu behandlas under en särskild rubrik i Eolus kvartalsrapporter. Motsvarande information kommer att presenteras på Eolus hemsida. Uppdateringar på hemsidan kommer att göras kvartalsvis efter publicering av kvartalsrapport eller med anledning av annan väsentlig projekthändelse som har offentliggjorts genom pressmeddelande.

AKTIEÄGARE

Enligt Euroclear Sweden AB:s aktieägarregister hade Eolus 6 365 aktieägare per den 31 augusti 2017. Aktieägare med ett direkt och indirekt innehav som representerar mer än 10 procent av rösterna utgörs av Domneåns Kraftaktiebolag och Hans-Göran Stennert. De största aktieägarnas innehav av Eolusaktier framgår på sidan 29. Innehav för personer som innehar insynsställning i bolaget redovisas på Eolus hemsida, www.eolusvind.com

AKTIER

Aktiekapitalet i Eolus Vind AB uppgick den 31 augusti 2017 till 24 907 000 kr fördelat på 1 285 625 aktier av serie A och 23 621 375 aktier av serie B. Aktier av serie A har 1 röst medan aktier av serie B motsvarar 1/10 röst. Samtliga aktier har lika rätt till bolagets tillgångar, vinst och utdelning.

BOLAGSSTYRNING

Information om bolagets styrning under året återfinns i Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 37-39.

UTDELNINGSPOLICY

Styrelsen har antagit en utdelningspolicy innebärande att Eolus aktieutdelning över en längre period ska följa resultatet och motsvara 20-50 procent av bolagets vinst. Utdelningen ska dock anpassas efter bolagets investeringsbehov och finansiella ställning.

För räkenskapsåret 2015/2016 beslutade årsstämman den 28 januari 2017 om utdelning motsvarande 1,50 (1,50) SEK per aktie. Utbetalning av utdelningen skedde den 3 februari 2017.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Styrelsen föreslår utdelning om 1,50 (1,50) SEK per aktie för verksamhetsåret 2016/2017 förenlig med bolagets utdelningspolicy.

Föreslagen avstämningsdag för utdelning är tisdag den 30 januari 2018.

Utbetalning av utdelningen beräknas ske fredagen den 2 februari 2018. Styrelsen anser att förslaget är förenligt med försiktighetsregeln i 17 kap. 3 § aktiebolagslagen enligt följande:

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel (Belopp i SEK):

Kronor	499 795 913
Årets resultat	137 710 058
Balanserat resultat	193 423 282
Överkursfond	168 662 573

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att

Kronor	499 795 913
i ny räkning överförs	462 435 413
till aktieägare utdelas	37 360 500

Redogörelse:

Föreslagen utdelning anses vara försvarlig med hänsyn till resultatutvecklingen efter räkenskapsårets utgång. Vidare bedöms föreslagen vinstutdelning försvarlig med hänsyn till de krav som ställs på såväl moderbolagets som koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT FÖR EOLUS VIND AB (PUBL)

Eolus Vind AB är ett svenskt publikt aktiebolag som sedan den 2 februari 2015 är noterat på NASDAQ i Stockholm. Eolus styrning sker via bolagsstämman, styrelsen, verkställande direktören och koncernledningen i enlighet med bland annat aktiebolagslagen, bolagsordningen och styrelsens och verkställande direktörens arbetsordning. Representanter från ledningen i Eoluskoncernen ingår därutöver i dotterbolagens styrelser.

Eolus har gentemot NASDAQ Stockholm förpliktigat sig att tillämpa Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") som ska tillämpas av samtliga svenska aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige.

BOLAGSORDNING

Nuvarande bolagsordning fastställdes vid årsstämman den 28 januari 2017. Den anger bland annat att styrelsens säte ska vara i Hässleholm, att styrelsens ledamöter årligen väljs av årsstämman för tiden intill dess nästa årsstämma hållits samt att en A-aktie ger en röst och att en B-aktie ger 1/10-röst. Den fullständiga bolagsordningen finns tillgänglig på Eolus hemsida, www.eolusvind.com.

BOLAGSSTÄMMA

På bolagsstämman fattar aktieägarna beslut i centrala frågor. Bland annat fastställer stämman resultat- och balansräkningar, disposition av bolagets resultat, ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören, val av styrelse och revisorer samt ersättning till styrelse och revisorer.

Kallelse till årsstämma i Eolus ska, enligt Aktiebolagslagen, utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman.

Kallelse ska ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt på Eolus hemsida. Att kallelse skett annonseras i Dagens Industri. För att få delta i stämman ska aktieägare anmäla sig hos bolaget senast den dag som anges i kallelsen.

Årsstämma 2017

Eolus årsstämma 2017 ägde rum lördagen 28 januari i Hässleholm. Vid stämman var 92 aktieägare närvarande, personligen eller genom ombud, dessa representerade 33 procent av rösterna. Till stämmans ordförande valdes bolagsjurist Karl Olsson. Vid årsstämman var styrelse, VD, vice VD, CFO och bolagets revisor närvarande. Protokollet finns tillgängligt på Eolus hemsida, www.eolusvind.com. Alla beslut som fattades var i enlighet med valberedningens och styrelsens förslag.

Några av de beslut som stämman fattade var:

• Utdelning om 1,50 kronor per aktie för verksamhetsåret 2015/2016.
• Styrelsen ska bestå av sex ledamöter utan suppleanter.
• Omval av styrelseledamöterna Hans-Göran Stennert, Fredrik Daveby Sigrun Hjelmquist och Hans Johansson. Hans Linnarsson och Bodil Rosvall Jönsson nyvaldes till styrelseledamöter.
• Omval av Hans-Göran Stennert till styrelsens ordförande.
• Omval av PricewaterhouseCoopers AB som revisorer med Eva Carlsvi som huvudansvarig revisor.
• Arvode till styrelsens ordförande, ledamöterna och revisor.
• Regler för valberedningens tillsättande och arbete.
• Ändring av bolagsordningen för att möjliggöra verksamhet som innefattar förnybar energi samt anläggningar för energilagring.

Årsstämma 2018

Nästa årsstämma för aktieägarna i Eolus kommer att hållas lördagen den 27 januari 2018 klockan 15.00 i Hässleholms Kulturhus i Hässleholm. Mer information om årsstämman, anmälan etc. finns på sidan 87.

VALBEREDNING

Valberedningen nominerar de personer som, vid årsstämman, föreslås för inval i Eolus styrelse. Den tar också fram förslag avseende revisorsarvoden, styrelsearvode till ordförande och övriga styrelseledamöter samt ersättning för utskottsarbete. Alla förslagen presenteras vid årsstämman samt i kallelsen och på hemsidan inför årsstämman.

Valberedningen ska vara sammansatt av styrelsens ordförande och representanter utsedda av Eolus röstmässigt tre största aktieägare per den 31 maj. Hans-Göran Stennert, styrelsens ordförande, presenterade valberedningens sammansättning den 11 juli 2017.

Valberedningen består av följande medlemmar:
Namn	Utsedd av	Ägarandel per 2017-05-31
Hans-Göran Stennert	I egenskap av styrelseordförande
Ingvar Svantesson	Domneåns Kraftaktiebolag	15,3 procent
Hans Gydell (ordförande) Hans-Göran Stennert		11,8 procent
Hans Johansson	Åke Johansson	6,4 procent

Valberedningen hade sitt första möte den 7 september 2017. Valberedningen har haft två protokollförda möten inför årsstämman 2018. Arbetet i valberedningen börjar med att ledamöterna tar del av den styrelseutvärdering som genomförts under året. Valberedningen var enig i att den nuvarande sammansättningen är bra. Vid förra stämman invaldes två nya ledamöter och samarbetet i styrelsen kan därmed vinna på kontinuitet bland ledamöterna under kommande mandatperiod. Styrelsens storlek uppfattas som lämplig och där ledamöternas kompetenser är kompletterande och relevanta. Sammansättningen får även anses tillfredställande ur ett jämlikhetsperspektiv.

STYRELSEN OCH DESS ARBETE

Eolus styrelse beslutar om bolagets affärsinriktning, strategi, affärsplan, resurser och kapitalstruktur, organisation, förvärv, större investeringar och försäljningar, årsredovisning och delårsrapporter samt andra övergripande frågor av strategisk natur. Styrelsen utser även den verkställande direktören som ansvarar för den löpande förvaltningen i enlighet med styrelsens anvisningar.

Styrelsens ledamöter

Styrelsens ledamöter väljs årligen av årsstämman fram till nästa årsstämma. Styrelsen ska, enligt bolagsordningen, bestå av lägst fyra och högst tio ordinarie ledamöter och högst sex suppleanter.

Från årsstämman den 28 januari 2017 bestod styrelsen av sex ledamöter. För presentation av styrelsens ordförande och styrelseledamöterna se sidorna 84-85. Eolus verkställande direktör ingår inte i styrelsen men deltar liksom vice VD, CFO och bolagsjurist som regel vid styrelsemötena som föredragande.

Styrelsens arbete

Eolus styrelse fastställer vid det första ordinarie styrelsemötet efter bolagsstämman en skriftlig instruktion som beskriver styrelsens arbetsordning. Den fastställda arbetsordningen anger hur arbetet ska fördelas mellan styrelsens ledamöter, och hur ofta styrelsen ska sammanträda. Vidare reglerar arbetsordningen styrelsens åligganden, beslutsförhet, en instruktion till den verkställande direktören, ansvarsfördelningen mellan styrelsen och den verkställande direktören med mera. Styrelsen har också inom sig upprättat ett ersättningsutskott som består av tre medlemmar av styrelsen och revisionsutskott som består av hela styrelsen.

Styrelsen sammanträder efter en i förväg föreslagen årsplan, ytterligare möten arrangeras vid behov. Styrelsen hade 10 stycken protokollförda styrelsemöten under verksamhetsåret 2016/2017.

Bland annat har följande punkter varit med på agendan under 2016/2017:

• Årsbokslut inklusive rapport från revisorerna, förslag till vinstdisposition och bokslutskommuniké.
• Årsredovisning samt förberedelse inför årsstämma.
• Uppföljning med ansvarig revisor om årets revision.
• Delårsrapporter.
• Styrelsens och verkställande direktörens arbetsordning.
• Årlig genomgång av policys.
• Budget.
• Strategiska frågor och risker.
• Löpande prognoser.
• Grovplaner (prioriterade projekt för kommande tre år).
• Likviditetsplanering med hänsyn till kommande prioriterade projekt.
• Konjunktur och ekonomiska förutsättningar.

Styrelseordföranden och verkställande direktören har utöver styrelsemötena en löpande dialog kring förvaltningen av bolaget. Verkställande direktören, Per Witalisson, är ansvarig för genomförande av affärsplanen samt den löpande förvaltningen av bolagets angelägenheter, liksom den dagliga verksamheten i bolaget. Styrelsen får inför styrelsemöten skriftlig information i form av en VD-rapport innehållande uppföljning av bolagets försäljning, operativt resultat, likviditetsprognoser, ränte- och valutasäkringar, uppgift om orderstock, antal vindkraftverk under uppförande samt kommentarer om hur de olika marknaderna utvecklas. Inför styrelsemöten får styrelsen även ta del av balansräkning och kassaflöde.

Ordföranden redogör för resultatet av den årliga utvärdering som genomförts av styrelsens arbete. Utvärderingen omfattar bland annat styrelsens sammansättning, individuella styrelsemedlemmar samt styrelsens arbete och rutiner.

"Koden" innehåller regler avseende styrelseledamöternas oberoende och uppställer krav på att majoriteten av styrelseledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Minst två av de styrelseledamöter som är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen ska även vara oberoende i förhållande till alla aktieägare som kontrollerar tio procent eller mer av aktierna eller rösterna i Eolus Vind AB. Högst en person från bolagsledningen får vara ledamot av styrelsen.

STYRELSENS NÄRVARO 2016/2017

	Funktion	Ober oende1	Styrelse möte	Ersätt nings utskott
Hans-Göran Stennert	Ordförande	2)	10 av 10	2 av 2
Fredrik Daveby	Styrelseledamot	X	10 av 10	2 av 2
Sigrun Hjelmquist	Styrelseledamot	X	10 av 10	2 av 2
Jan Bengtsson*	Styrelseledamot	X	4 av 10
Hans Johansson	Styrelseledamot	X	10 av 10
Hans Linnarson**	Styrelseledamot	X	5 av 10
Bodil Rosvall Jönsson**	Styrelseledamot	X	6 av 10

* Avgick från styrelsen vid årsstämman 28 januari 2017.

** Invald i styrelsen vid årsstämman 28 januari 2017.

1) Enligt definition i Svensk kod för bolagsstyrning. 2) Ej oberoende (i förhållande till Eolus större aktieägare).

ERSÄTTNINGSUTSKOTT

Ersättningsutskottet består av Hans-Göran Stennert, Sigrun Hjelmquist och Fredrik Daveby. Hans-Göran Stennert är utskottets ordförande. Ersättningsutskottets uppgifter är att:

• bereda och på styrelsens vägnar fatta beslut i frågor om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för bolagsledningen, bland annat genom att på styrelsens vägnar till årsstämman föreslå de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som årsstämman ska besluta om,

• följa och utvärdera eventuella pågående och under året beslutade program för rörliga ersättningar för bolagsledningen,

• följa och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som årsstämman fattar beslut om samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget,

• tillse att bolagets revisor senast tre veckor före årsstämman lämnar skriftligt yttrande till styrelsen om huruvida de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som gällt sedan föregående årsstämma har följts, samt
• utföra de övriga uppgifter som åläggs ersättningsutskottet i Svensk kod för bolagsstyrning och övriga för bolaget relevanta regler och föreskrifter.

Ersättningsutskottet har hållit två protokollförda möten under 2016/2017 där samtliga ledamöter var närvarande.

REVISIONSUTSKOTT

Bolaget har beslutat att styrelsen i sin helhet ska fullgöra utskottets uppgifter.

De uppgifter styrelsen ska fullgöra i denna funktion är att:

• övervaka Bolagets finansiella rapportering,
• övervaka effektiviteten i Bolagets interna kontroll och riskhantering med avseende på den finansiella rapporteringen och lämna rekommendationer och förslag för att säkerställa den finansiella rapporteringens tillförlitlighet,
• årligen utvärdera behovet av en internrevision som det åligger styrelsen att göra,
• hålla sig informerad om revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen och bedöma hur den bidrog till den finansiella rapporteringens tillförlitlighet,
• fortlöpande träffa Bolagets revisor för att informera sig om revisionens inriktning och omfattning samt diskutera synen på Bolagets risker,
• fastställa riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som Bolaget får upphandla av Bolagets revisor,
• granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet,
• biträda valberedningen vid upprättandet av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval samt arvodering av revisionsinsatsen,
• utföra de övriga uppgifter som åläggs revisionsutskott i lag, Svensk kod för bolagsstyrning och övriga för bolaget relevanta regler och föreskrifter.

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Verkställande direktör för Eolus är Per Witalisson (född 1971), civilekonom. Styrelsen har fastställt en instruktion för verkställande direktörens arbete och roll. Verkställande direktören har ansvaret för den löpande förvaltningen av koncernens verksamhet enligt styrelsens riktlinjer. För presentation av verkställande direktör se sidan 30. För ersättning till verkställande direktör se not 6.

KONCERNLEDNING

Per Witalisson leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga i ledningen. Koncernledningen består av fyra personer, förutom verkställande direktör av vice verkställande direktör, CFO och bolagsjurist. Under verksamhetsåret 2016/2017 har ledningen haft 17 möten i Hässleholm eller Malmö. Årets möten har karaktäriserats av löpande avstämningar av den rullande affärsplanen, strategifrågor och handlingsplaner. Stående punkter på agendan är: föregående mötes protokoll, rapport från operativa gruppen, ekonomi, projektering, etablering, försäljning och marknad, drift, utlandsverksamheten, personal, arbetsmiljö och legala frågor.

REVISION

På bolagsstämman den 28 januari 2017 omvaldes Pricewaterhouse-Coopers AB ("PwC"), med Eva Carlsvi som huvudansvarig revisor.

Revisorerna granskar årsbokslut och årsredovisning samt bolagets löpande verksamhet och rutiner för att uttala sig om redovisningen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Granskning av årsbokslut och årsredovisning görs under oktober och november. Därefter granskas att årsstämmans riktlinjer om ersättning till ledande befattningshavare följs. I maj månad genomförs en interimsgranskning och under april en översiktlig granskning av Eolus delårsrapport för det andra kvartalet. Vid sidan av Eolus är Eva Carlsvi även huvudansvarig revisor i bland annat Duni (publ), BE Group AB (publ), E.ON Nordic Aktiebolag och KappAhl AB (publ). Eva Carlsvi är auktoriserad revisor och medlem av FAR SRS. Arvode för övriga uppdrag till PwC förutom revisionsuppdraget uppgick under 2016/2017 till sammanlagt 0,6 (0,5) MSEK.

ERSÄTTNINGAR

Ersättning till styrelsen

Arvode och annan ersättning till styrelsen, inklusive Eolus styrelseordförande, beslutas av årsstämman. I enlighet med beslut fattat på årsstämman den 28 januari 2017 bestämdes årsarvodet till totalt 1 100 KSEK, varav till styrelseordföranden med 350 KSEK och till ledamöterna med 150 KSEK vardera. För ytterligare information kring ersättning till styrelsen se not 6.

Ersättning till ledande befattningshavare

Ersättningen till verkställande direktören samt övriga medlemmar i ledningsgruppen (för närvarande vice VD, vice VD, CFO och bolagsjurist) utgår enligt riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna är antagna av årsstämman den 28 januari 2017 och gäller fram till nästa årsstämma.

Enligt riktlinjerna ska ledande befattningshavare erbjudas marknadsmässig och konkurrenskraftig ersättning. Ersättningens nivå för den enskilde befattningshavaren ska vara baserad på faktorer som befattning, kompetens, erfarenhet och prestation. Ersättningen består av fast lön och pensionsförmån samt ska därutöver kunna bestå av rörlig lön och icke monetära förmåner. Bolaget ska ha möjlighet att erbjuda samtliga ledande befattningshavare en rörlig ersättning som maximalt uppgår till en månadslön per år.

Den rörliga lönen ska baseras på att ett eller flera kvantitativa och/eller kvalitativa mål uppnås. Målen ska utformas med syfte att främja bolagets långsiktiga värdeskapande. Bolaget ska även ha möjlighet att erbjuda ledande befattningshavare ett aktiesparprogram som innebär att bolaget ersätter kostnaden för att, tre år efter utbetalning av rörlig ersättning, förvärva hälften så många aktier som befattningshavaren förvärvat för sin rörliga ersättning och då fortfarande äger. För ytterligare information kring ersättning till ledande befattningshavare se not 6.

Ersättning till revisor

Ersättning för revisionsuppdraget ersätts enligt räkning och under verksamhetsåret 2016/2017 uppgick detta till 0,5 MSEK. Arvode för övriga uppdrag till PwC förutom revisionsuppdraget uppgick under verksamhetsåret 2016/2017 till sammanlagt 0,5 MSEK. För ytterligare information kring ersättning till revisor se not 7.

STYRELSENS BESKRIVNING AV INTERN KONTROLL AVSEENDE DEN FINANSIELLA RAPPORTERINGEN FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2016/2017

Styrelsens ansvar för intern kontroll regleras i aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Det innebär bland annat att övervaka Eolus finansiella rapportering och effektiviteten i bolagets interna kontroll och riskbedömning.

Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen syftar till att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen i form av årsredovisning och delårsrapporter som Eolus publicerar varje år samt att den finansiella rapporteringen upprättas i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och andra krav för noterade bolag. Intern kontroll syftar även till att säkerställa hög kvalitet i den finansiella rapporteringen till företagsledning och styrelse så att beslut fattas på rätt grunder.

För att beskriva den interna kontrollen avseende finansiell rapportering utgår Eolus från de områden som utgör grunden för den interna kontrollen enligt det ramverk som utfärdats av COSO "Internal Control – Integrated

Framework" det vill säga områdena: kontrollmiljö, riskbedömning och kontrollstruktur, information och kommunikation samt uppföljning. Beskrivning nedan avser därför Eolus interna kontrollsystem i förhållande till COSO-ramverket av 1992 års utgåva.

Kontrollmiljö

Styrelsens arbetsordning samt de instruktioner styrelsen upprättat för verkställande direktörens och styrelseutskottens arbete definierar tydligt fördelningen av ansvar och befogenheter i syfte att säkerställa effektiv hantering av risker i affärsverksamheten. Eolus styrelse i sin funktion som revisionsutskott granskar de instruktioner och rutiner som används i den finansiella rapporteringsprocessen såväl som redovisningsprinciper och förändringar av dessa. VD rapporterar enligt fastlagda rutiner till styrelsen om verksamhetens och den finansiella utvecklingen inför varje styrelsemöte. Interna styrinstrument för den finansiella rapporteringen utgörs framför allt av finans- och riskpolicy, informationspolicy och koncernens ekonomihandbok som definierar redovisnings- och rapporteringsregler.

Riskbedömning och kontrollstruktur

Väsentliga risker för verksamheten analyseras av styrelsen som en del i den finansiella rapporteringen. Riskområden dokumenteras utifrån sannolikhet och dess eventuella påverkan. Baserat på detta utformas kontrollprocesser för att säkerställa hög kvalitet i den finansiella rapporteringen. Organisationsstrukturen tillsammans med ansvarsfördelning och attestordning är tydligt beskriven och kommunicerad genom instruktioner. Verksamheten är organiserad i segment som följs upp.

Information och kommunikation

En ekonomihandbok med riktlinjer och instruktioner för den finansiella rapporteringen finns framtagen. Ekonomihandboken uppdateras löpande och förmedlas till berörda medarbetare inom Eolus. Inför varje kvartalsbokslut och årsbokslut förmedlas även specifika skriftliga instruktioner för att säkerställa korrekt information i den externa rapporteringen.

Den externa kommunikationen styrs genom Eolus informationspolicy och kommunikationsplan, vilka behandlar ansvar, rutiner och regler. Policyn utvärderas kontinuerligt för att säkerställa att information till aktiemarknaden håller hög kvalitet och är i enlighet med börsreglerna. Finansiell information som kvartalsrapporter, årsredovisningar och väsentliga händelser publiceras genom pressreleaser samt på Eolus hemsida. Möten med finansanalytiker arrangeras regelbundet i samband med publicering av kvartalsrapporter.

Uppföljning

Koncernledningen analyserar löpande den finansiella utvecklingen inom koncernens segment. Generellt på alla nivåer i organisationen sker löpande uppföljning genom jämförelser mot budget, prognoser och planer samt genom utvärdering av nyckeltal.

Styrelsen erhåller inför styrelsemöten finansiell rapportering över utvecklingen i Eolus. Utöver formell rapportering finns informella informationskanaler till verkställande direktören och styrelsen för väsentlig information från medarbetarna. Styrelsen utvärderar kontinuerligt den information som verkställande direktören lämnar. Arbetet innefattar bland annat att säkerställa att åtgärder vidtas rörande de eventuella brister och förslag till åtgärder som framkommit vid den interna kontrollen och externa revisionen.

Det finns en regelbunden kommunikation mellan styrelsen och revisorn. Hela styrelsen samt revisor tillsänds delårsrapporterna innan de publiceras. Minst en gång per år träffar styrelsen revisorn utan närvaro av företagsledningen.

Uttalande om internrevision

Styrelsen har hittills inte funnit någon anledning att inrätta en internrevisionsfunktion, då ovanstående funktioner anses fylla denna uppgift. Styrelsen gör dock årligen en utvärdering om behovet av en sådan funktion föreligger.

RESULTATRÄKNING KONCERNEN

KSEK	Not	2016/2017	2015/2016
Nettoomsättning	3	1 065 668	693 446
Övriga rörelseintäkter	8	17 379	2 215
Summa rörelsens intäkter		1 083 047	695 661
Förändring av lager av vindkraftverk, vindkraftverk under uppförande och projekt under utveckling		-183 858	73 558
Kostnader för varor och projektering		-739 026	-681 186
Övriga externa kostnader	7,13	-54 382	-43 615
Personalkostnader	5,6	-30 650	-28 175
Avskrivningar och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar	12	-23 423	-26 719
Resultat från andelar i intreseföretag	17	-2 570	-1 309
Övriga rörelsekostnader	8	-8 904	-4 165
Summa rörelsens kostnader		-1 042 814	-711 610
Rörelseresultat		40 233	-15 949
Ränteintäkter	9	2 187	338
Räntekostnader	9	-7 464	-11 239
Övriga finansiella poster	9	-732	-2 206
Resultat från finansiella poster		-6 009	-13 108
Resultat före skatt		34 224	-29 057
Skatt	11	-9 720	5 139
Årets resultat		24 504	-23 918
Hänförligt till moderföretagets aktieägare		25 317	-22 925
Hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande		-813	-993
Summa		24 504	-23 918
Resultat per aktie före och efter utspädning	21	1,02	-0,92

RAPPORT ÖVRIGT TOTALRESULTAT KONCERNEN

KSEK	Not	2016/2017	2015/2016
Årets resultat		24 504	-23 918
Övrigt totalresultat
Poster som inte skall återföras till resultaträkningen		-	-
Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen		-	-
Omräkningsdifferens		172	-3
Summa övrigt totalresultat		172	-3
Årets totalresultat		24 677	-23 921
Hänförligt till moderföretagets aktieägare		25 729	-22 928
Hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande		-1 053	-993
Summa		24 677	-23 921

RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING KONCERNEN

KSEK	Not	2017-08-31	2016-08-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar	12	111 443	259 323
Innehav i intresseföretag	17	3 763	8 076
Uppskjutna skattefordringar	11	2 236	41
Övriga finansiella tillgångar	24	30 517	24 356
Summa anläggningstillgångar		147 959	291 795
Omsättningstillgångar
Lager av vindkraftverk, vindkraftverk under uppförande och projekt under utveckling	18	344 840	462 301
Förskott till leverantörer		128 435	204 597
Kundfordringar	19, 24	25 686	28 793
Derivatinstrument	24	-	4 130
Aktuella skattefordringar		-	19 095
Övriga kortfristiga fordringar	19, 24	44 493	29 131
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	20, 24	7 840	8 225
Likvida medel	24	201 509	221 549
Summa omsättningstillgångar		752 805	977 821
SUMMA TILLGÅNGAR		900 764	1 269 616

KSEK Not	2017-08-31	2016-08-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Aktiekapital 21	24 907	24 907
Övrigt tillskjutet kapital	190 843	190 843
Reserver	369	-42
Balanserat resultat	441 673	455 315
Eget kapital hänförligt till Eolus aktieägare	657 791	671 026
Innehav utan bestämmande inflytande	1 719	140
Summa eget kapital	659 510	671 166
Långfristiga skulder
Långfristiga räntebärande skulder till kreditinstitut 22, 24	12 740	50 216
Långfristiga avsättningar 23	3 789	7 599
Uppskjutna skatteskulder 11	57 291	77 765
Övriga långfristiga skulder 22	797	854
Summa långfristiga skulder	74 617	136 434
Kortfristiga skulder
Kortfristiga räntebärande skulder till kreditinstitut 22, 24	21 169	31 558
Leverantörsskulder 24	28 276	109 998
Derivatinstrument 24	15 097	38 753
Aktuella skatteskulder	15 598	76
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 20, 24	32 483	15 678
Förskott från kunder	51 300	237 831
Övriga kortfristiga skulder 24	2 714	28 122
Summa kortfristiga skulder	166 637	462 017
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	900 764	1 269 616

RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRING EGET KAPITAL KONCERNEN

KSEK	Not 21	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Reserver	Balanserat resultat	Summa Eolus aktieägare	Innehav utan bestäm mande inflytande	Totalt eget kapital
Per 1 september 2016		24 907	190 843	-42	455 315	671 026	140	671 166
Årets resultat					25 317	25 317	-813	24 504
Övrigt totalresultat				412		412	-240	172
Summa Totalresultat				412	25 317	25 729	-1 053	24 677
Transaktioner med aktieägare
Förvärv av aktier från ägare utan bestämmande inflytande					10	10	-10	-
Innehav utan bestämmande inflytande som uppkommit vid förvärv av dotterbolag						-	2 641	2 641
Förändring kapitalandelar i intressebolag					-1 610	-1 610	-	-1 610
Utdelning					-37 361	-37 361		-37 361
Per 31 augusti 2017		24 907	190 843	369	441 673	657 791	1 719	659 510
		Aktie kapital	Tillskjutet kapital	Reserver	Balanserat resultat	Summa Eolus aktieägare	Innehav utan bestäm mande inflytande	Totalt eget kapital
KSEK	Not 21
Per 1 september 2015		24 907	190 843	-39	515 602	731 313	51	731 364
Årets resultat					-22 925	-22 925	-993	-23 918
Övrigt totalresultat				-3		-3	-	-3
Summa Totalresultat				-3	-22 925	-22 928	-993	-23 921
Transaktioner med aktieägare
Kapitaltillskott från ägare utan bestämmande inflytande							1 082	1 082
Utdelning					-37 361	-37 361		-37 361
Per 31 augusti 2016		24 907	190 843	-42	455 315	671 026	140	671 166

RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN KONCERNEN

KSEK	Not	2016/2017	2015/2016
Löpande verksamhet
Rörelseresultat		40 233	-15 949
Justering för icke kassaflödespåverkande poster	25	23 715	28 337
		63 948	12 388
Erhållen ränta		730	1 081
Erlagd ränta		-8 632	-11 650
Betald inkomstskatt		-1 175	-6 814
Nettokassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital		54 871	-4 996
Justeringar av rörelsekapital
Minskning/ökning av lager av vindkraftverk, vindkraftverk under uppförande, projekt under utveckling samt förskott till leverantörer		335 260	-56 690
Ökning/minskning av rörelsefordringar		-22 429	10 423
Minskning/ökning av rörelseskulder		-276 732	185 453
Kassaflöde från den löpande verksamheten		90 971	134 190
Kassaflöde från investeringsverksamhet
Förvärv av andelar i dotterföretag/tillgångsförvärv		-4 009	-450
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	12	-6 698	-2 503
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	12	606	13 836
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar	17	-	-22 152
Avyttring av finansiella anläggningstillgångar		383	873
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-9 718	-10 395
Kassaflöde från finansieringsverksamhet
Upptagna lån	22	-	-
Amortering av lån	22	-47 865	-107 141
Lösen räntederivat		-15 810	-
Kapitaltillskott		-	748
Utdelning		-37 361	-37 360
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-101 036	-143 754
Årets kassaflöde		-19 784	-19 959
Likvida medel vid årets början		221 549	241 522
Valutakursdifferens i likvida medel		-256	-13
Likvida medel vid årets slut		201 509	221 549

RESULTATRÄKNING MODERBOLAGET

KSEK	Not	2016/2017	2015/2016
Nettoomsättning	4	910 062	611 873
Förändring av lager av vindkraftverk, vindkraftverk under uppförande och projekt under uveckling		-155 556	90 291
Övriga rörelseintäkter	8	16 974	1 170
Summa rörelsens intäkter		771 480	703 334
Kostnader för varor och projektering		-624 097	-642 480
Övriga externa kostnader	7,13	-33 439	-21 980
Personalkostnader	5, 6	-30 112	-27 671
Avskrivningar och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar	12	-4 673	-5 174
Övriga rörelsekostnader	8	-10 294	-2 840
Summa rörelsens kostnader		-702 615	-700 145
Rörelseresultat		68 865	3 189
Resultat från andelar i koncernföretag	15	21 109	23 311
Ränteintäkter	9	470	374
Räntekostnader	9	-1 586	-1 530
Övriga finansiella poster	9	-6 298	1 319
Resultat från finansiella poster		13 695	23 474
Resultat efter finansiella poster		82 560	26 663
Bokslutsdispositioner	10	89 547	26 392
Resultat före skatt		172 107	53 055
Skatt på årets resultat	11	-34 396	-6 649
Årets resultat		137 711	46 406

RAPPORT ÖVRIGT TOTALRESULTAT MODERBOLAGET

KSEK	Not	2016/2017	2015/2016
Årets resultat		137 711	46 406
Övrigt totalresultat
Poster som inte skall återföras till resultaträkningen		-	-
Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen		-	-
Summa övrigt totalresultat		-	-
Årets totalresultat		137 711	46 406

BALANSRÄKNING MODERBOLAGET

KSEK	Not	2017-08-31	2016-08-31
TILLGÅNGAR
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark		221	221
Vindkraftverk	12	35 477	66 702
Inventarier	12	3 027	2 540
Pågående nyanläggningar	12	4 799	-
	12	43 524	69 463
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	15	137 698	187 831
Andelar i intresseföretag	17	3 725	8 700
Andra långfristiga värdepappersinnehav	14	1 242	1 567
Uppskjutna skattefordringar	11	238	324
Andra långfristiga fordringar		5 000	607
		147 903	199 029
Summa anläggningstillgångar		191 427	268 492
Varulager m m
Lager av vindkraftverk		9 325	11 995
Vindkraftverk under uppförande samt projekt under utveckling		173 705	326 595
Förskott till leverantörer		125 804	200 751
		308 834	539 341
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar		23 760	27 480
Fordringar hos koncernföretag		161 712	95 590
Aktuella skattefordringar		-	25 353
Övriga kortfristiga fordringar		18 723	6 190
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	20	4 530	2 812
		208 725	157 425
Likvida medel		181 385	211 469
Summa omsättningstillgångar		698 944	908 235
SUMMA TILLGÅNGAR		890 371	1 176 727

KSEK	Not	2017-08-31	2016-08-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Bundet eget kapital	21
Aktiekapital		24 907	24 907
Reservfond		22 259	22 259
		47 166	47 166
Fritt eget kapital
Överkursfond		168 663	168 663
Balanserat resultat		193 423	184 378
Årets resultat		137 711	46 406
		499 797	399 447
Summa eget kapital		546 963	446 613
Obeskattade reserver	10	142 951	133 958
Avsättningar	23	1 449	2 353
Kortfristiga skulder
Förskott från kunder		51 300	237 831
Leverantörsskulder		26 159	107 490
Skulder till koncernföretag		64 210	207 218
Aktuella skatteskulder		23 693	-
Övriga skulder		2 454	28 512
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	20	31 192	12 752
Summa kortfristiga skulder		199 008	593 803
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		890 371	1 176 727

RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRING EGET KAPITAL MODERBOLAGET

KSEK	Not 21	Aktiekapital	Tillskjutet kapital	Reserver	Balanserat resultat	Totalt eget kapital
Per 1 september 2016		24 907	22 259	168 663	230 784	446 613
Årets resultat					137 711	137 711
Summa totalresultat					137 711	137 711
Transaktioner med aktieägare
Utdelning					-37 361	-37 361
Per 31 augusti 2017		24 907	22 259	168 663	331 134	546 963
KSEK	Not 21	Aktiekapital	Reservfond	Överkursfond	Balanserat resultat	Totalt eget kapital
Per 1 september 2015		24 907	22 259	168 663	221 737	437 566
Årets resultat					46 406	46 406
Summa totalresultat					46 406	46 406
Transaktioner med aktieägare
Omräkningsdifferens		-		-	2	2
Utdelning					-37 361	-37 361
Per 31 augusti 2016		24 907	22 259	168 663	230 784	446 613

KASSAFLÖDESANALYS MODERBOLAGET

KSEK	Not	2016/2017	2015/2016
Löpande verksamhet
Rörelseresultat		68 865	3 189
Justering för icke kassaflödespåverkande poster	25	9 860	6 085
		78 725	9 274
Erhållen ränta		485	440
Erlagd ränta		-3 292	-1 601
Betald inkomstskatt		14 736	-6 303
Nettokassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital		90 654	1 810
Justeringar av rörelsekapital
Minsking/ökning av lager av vindkraftverk, vindkraftverk under uppförande,
projekt under utveckling samt förskott till leverantörer		230 507	-105 677
Ökning av rörelsefordringar		-81 668	-18 201
Minskning/ökning av rörelseskulder		-276 104	191 000
Kassaflöde från den löpande verksamheten		-36 611	68 932
Kassaflöde från investeringsverksamhet
Aktieägartillskott	15	545	-585
Förvärv av andelar i dotterföretag		-150	-
Försäljning av andelar i dotterföretag		110	-
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	12	-6 034	-2 073
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	12	26 162	13 620
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar		-	187
Kassaflöde från investeringsverksamheten		20 633	11 149
Kassaflöde från finansieringsverksamhet
Amortering av lån	22	-	-10 850
Betalda/erhållna koncernbidrag		23 255	-50 916
Utdelning		-37 362	-37 362
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-14 106	-99 128
Årets kassaflöde		-30 084	-19 047
Likvida medel vid årets början		211 469	230 516
Likvida medel vid årets slut		181 385	211 469

NOTER

NOT 1 ALLMÄN INFORMATION OCH VÄSENTLIGA REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderföretaget Eolus Vind AB, organisationsnummer 556389-3956, är ett aktiebolag registrerat i och med säte i Sverige. Koncernens huvudsakliga verksamhet är att projektera och uppföra vindkraftverk för försäljning eller förvaltning i egen regi. Adressen till huvudkontoret är Tredje Avenyen 3, Hässleholm med postadress Box 95, 281 21 Hässleholm. Företaget är noterat vid NASDAQ i Stockholm.

Styrelsen har den 4 december 2017 godkänt denna koncern- och moderbolagsredovisning vilken kommer att läggas fram för antagande vid årsstämma den 27 januari 2018.

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år om inget annat anges.

TILLÄMPADE REGELVERK FÖR KONCERNREDOVISNINGEN

Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Financial Standards Board (IASB) sådana som de antagits av EU. Vidare har årsredovisningslagen och RFR 1 "Kompletterande redovisningsregler för koncerner" tillämpats.

UNDERLAG FÖR UPPRÄTTANDE AV KONCERNREDOVISNINGEN

Koncernredovisningen är baserad på historiska anskaffningsvärden om inte annat anges. Koncernens rapporteringsvaluta är svenska kronor, vilket är moderföretagets funktionella valuta. Om inget annat anges redovisas alla siffror i tusental svenska kronor (KSEK).

INFÖRANDET AV NYA REDOVISNINGSPRINCIPER

Koncernen har valt att enbart kommentera standarder och tolkningar som bedöms vara eller kunna bli relevanta för koncernen och dess verksamhet.

En utvärdering sker för närvarande av de standarder, tolkningar och ändringar som ska tillämpas för räkenskapsåret 2017/2018 eller senare. Utöver nedanstående är den initiala bedömningen att de inte kommer att ha någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter.

IFRS 9 FINANCIAL INSTRUMENTS: RECOGNITION AND MEASUREMENT

IFRS 9 är obligatoriskt för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2018 eller senare. Standarden innebär bland annat en reduktion av antalet värderingskategorier för finansiella tillgångar och att huvudkategorierna för redovisning är upplupet anskaffningsvärde respektive verkligt värde via årets resultat. Utvärdering av eventuella effekter av en implementering pågår.

IFRS 15 REVENUE FROM CUSTOMER CONTRACTS

IFRS 15 är den nya standarden för intäktsredovisning. IFRS 15 ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal.

IFRS 15 bygger på principen att intäkter redovisas när kunden erhåller kontroll över den försålda varan eller tjänsten – en princip som ersätter den tidigare principen att intäkter redovisas när risker och förmåner övergått till köparen.

Ett företag kan välja mellan "full retroaktivitet" eller framåtriktad tillämpning med ytterligare upplysningar. Standarden är tillämplig för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2018 eller senare. Koncernen kommer att tillämpa IFRS 15 from 1 september 2018. Koncernen har ännu inte utvärderat effekterna av införandet av standarden. Under det kommande räkenskapsåret kommer koncernen att göra en detaljerad utvärdering.

IFRS 16 LEASES

IFRS 16 utfärdades 13 januari 2016 och ska ersätta IAS 17 Leasingavtal. IFRS 16 introducerar en "right of use model" och innebär för leasetagaren att i stort sett samtliga leasingavtal ska redovisas i balansräkningen, klassificering i operationella och finansiella leasingavtal ska därför inte göras. Undantagna är leasingavtal med en leasingperiod som är 12 månader eller mindre samt leasingavtal som uppgår till mindre värden. I resultaträkningen redovisas avskrivningar på tillgången och räntekostnader på skulden. Utvärdering av eventuella effekter av en implementering pågår.

GRUNDER FÖR KONSOLIDERING

Koncernredovisningen omfattar moderföretaget och dess dotterföretag. De finansiella rapporterna för moderföretaget och dotterföretagen som ingår i koncernredovisningen avser samma period och är upprättade enligt de redovisningsprinciper som gäller för koncernen.

Dotterföretag

Med dotterföretag avses alla företag över vilka koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten, vilket är den dag då koncernen får ett bestämmande inflytande, och ingår i koncernredovisningen till och med tidpunkten då bestämmande inflytande upphör.

Rörelseförvärv redovisas i enlighet med förvärvsmetoden. Köpeskillingen utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och emitterade aktier. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av avtalad villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår och redovisas som övrig kostnad. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar.

Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets tillgångar redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultat.

Enligt vanligt förekommande praxis i branschen bedrivs ofta vindkraftsprojekt i separata bolag. Detta innebär att förvärv och avyttringar av projekt och färdiga vindkraftverk kan görs som aktietransaktioner. Då syftet med dessa främst är att förvärva vindkraftsanläggningarna och eventuell övrig verksamhet eller administration saknas eller är av underordnad betydelse klassificeras dessa som tillgångsförvärv. De tillgångar som på detta sätt förvärvats redovisas till verkligt värde i koncernredovisningen varvid ingen goodwill uppstår.

Intresseföretag

Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde och det redovisade värdet ökas eller minskas därefter för att beakta koncernens andel av intresseföretagets vinst eller förlust efter förvärvstidpunkten. Koncernens redovisade värde på innehav i intresseföretag inkluderar goodwill som identifieras vid förvärvet.

Innehav utan bestämmande inflytande

Innehav utan bestämmande inflytande är den del av resultatet och nettotillgångarna i icke helägda dotterföretag som tillkommer andra ägare än moderföretagets aktieägare. Deras andel av resultatet ingår i årets resultat i koncernens resultaträkning och andelen av nettotillgångarna ingår i eget kapital i koncernens rapport över finansiell ställning.

Omräkning av utländska dotterföretags bokslut

Poster i dotterföretagens balansräkningar är värderade i respektive funktionell valuta, vilken i normalfallet är densamma som landets lokala valuta. Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor, vilket är moderföretagets funktionella valuta. Resultat- och balansräkningarna för de utländska dotterföretagen omräknas till svenska kronor. Balansräkningarna omräknas till balansdagens kurser. Resultaträkningarna omräknas till periodens genomsnittskurser. Kursdifferenserna vid omräkning påverkar inte årets resultat utan redovisas i övrigt totalresultat i koncernredovisningen. Följande valutakurser har använts vid omräkningar:

FORDRINGAR OCH SKULDER I UTLÄNDSK VALUTA

Fordringar och skulder i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs, och orealiserade kursvinster och kursförluster ingår i resultatet.

	EUR	NOK	USD
Balansdagens kurs 2017-08-31	9,4839	1,0211	7,9725
Periodens genomsnittskurs 2016/2017	9,6278	1,0497	8,7713
Balansdagens kurs 2016-08-31	9,5136	1,0230	8,5422
Periodens genomsnittskurs 2015/2016	9,3400	0,9961	8,4101

TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

Transaktioner med närstående sker till marknadsmässiga villkor. Med närstående avses de företag där koncernen har ett bestämmande eller betydande inflytande vad gäller de operativa och finansiella beslut som fattas. Närståendekretsen omfattar dessutom de företag och fysiska personer som har möjlighet att utöva ett bestämmande eller betydande inflytande över koncernens finansiella och operativa beslut.

SEGMENTRAPPORTERING

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som verkställande direktören.

Eolus rörelsesegment redovisas i not 3 och utgörs av

• Projektering som innebär förprojektering, projektering, etablering och försäljning av vindkraftsanläggningar. Här ingår också tekniska och administrativa konsulttjänster åt vindkraftintressenter.
• Elproduktion som omfattar drift av hel- eller delägda vindkraftverk samt försäljning av elkraft och elcertifikat som tilldelas producenter av förnybar el.
• Drift- och förvaltning som avser kompletta drift- och administrationstjänster för externa och interna vindkraftsanläggningar.

KASSAFLÖDESANALYS

Kassaflödesanalysen har upprättats i enlighet med den indirekta metoden. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför ineller utbetalningar. I likvida medel ingår kassa och banktillgodohavanden samt kortfristiga placeringar med obetydlig värdefluktuation och ursprunglig förfallodag inom tre månader.

INTÄKTER

Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras koncernen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkter har upptagits till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas, exklusive mervärdesskatt. Försäljningsintäkter redovisas när följande kriterier är uppfyllda:

Försäljning av vindkraftsanläggningar

Intäkter redovisas när de väsentliga riskerna och fördelarna som förknippas med äganderätten till anläggningarna har övergått till köparen och när intäktsbeloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Projekten genomgår delfaserna förprojektering, projektering och etablering. Etableringsfasen avslutas efter godkänd provdrift genom att anläggningen antingen avyttras till kund eller överförs till den egna elproduktionsverksamheten klassificerad som varulager. Vid avyttring redovisas intäkten i nettoomsättning. Eftersom relativt få projekt befinner sig i etableringsfasen samtidigt, kan omsättning och resultat variera kraftigt mellan enskilda kvartal. Projekteringsverksamheten finansieras främst genom eget kapital, byggkrediter eller genom förskott från kunder.

Försäljning av el

Intäkter avseende försäljning av producerad el redovisas i den period då leverans skett. Intäkter från försäljning av elcertifikat på konto hos Energimyndigheten redovisas i den period då avyttring skett. Elcertifikaten redovisas i balansräkningen som immateriell omsättningstillgång när de finns registrerade på Energimyndighetens konto och som upplupen intäkt när de är intjänade men ännu ej registrerade.

Försäljning av administrativa och tekniska drifttjänster

Intäkter från administrativa och tekniska drifttjänster intäktsförs i den period då tjänsterna väsentligen utförs.

Ränta

Ränteintäkter redovisas som finansiell intäkt med tillämpning av effektivräntemetoden.

Utdelningar

Intäkterna redovisas i resultaträkningen när aktieägarnas rätt att erhålla utbetalningen fastställs.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen.

Materiella anläggningstillgångar avskrivs systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Nyttjandeperioden omprövas vid varje bokslutstillfälle och justeras vid behov. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av tillgångar.

Följande avskrivningstider tillämpas:

	Antal år
Byggnader och markanläggningar	20 år
Vindkraftverk, fundament och elanläggningar	20 år
Inventarier	5 år

NEDSKRIVNING AV ICKE-FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Om det föreligger någon indikation på att en tillgång som skrivs av har minskat i värde sker en beräkning av tillgångens återvinningsvärde. Om det beräknade återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet görs en nedskrivning till tillgångens återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet i verksamheten. Bedömningen av återvinningsvärdet görs per kassagenererande enhet vilka är desamma som de definierade segmenten.

För vindkraftsanläggningar redovisade som anläggningstillgångar eller varulager prövas nedskrivningsbehovet vid varje kvartalsskifte genom att kalkyler utvisande återstående förväntade kassaflöden från respektive tillgång upprättas. De viktigaste parametrarna vid upprättandet av kalkylerna är antaganden om framtida produktion, återstående livslängd, marknadspris på el och elcertifikat, driftkostnader och diskonteringsränta.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Klassificering

• Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier:
• Finansiella tillgångar som kan säljas.
• Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
• Lånefordringar och kundfordringar värderade till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden.

Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Klassificeringen av de finansiella tillgångarna fastställs vid det första redovisningstillfället.

Alla inköp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen.

Finansiella tillgångar som kan säljas

Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar som inte är derivat och där tillgångarna identifieras som att de kan säljas och inte heller har klassificerats i någon av de andra kategorierna. Koncernens finansiella tillgångar som kan säljas består av värdepappersinnehav.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras alltid som att de innehas för handel. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli reglerade inom tolv månader, annars klassificeras de som anläggningstillgångar.

Koncernens tillgångar i denna kategori består av valutaterminer och räntederivat. Koncernen tillämpar ej säkringsredovisning. Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde avseende kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen och resultatredovisas i den period då de uppstår. Förändringar i verkligt värde på valutaderivat redovisas i resultaträkningen som övriga intäkter/kostnader.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är icke-derivativa finansiella tillgångar med fasta eller fastställbara betalningar som inte noteras på en aktiv marknad.

Lånefordringar och kundfordringar värderas inledningsvis till verkligt värde och är föremål för en regelbunden och systematisk analys med avseende på att fastställa det belopp varmed fordran kommer att inflyta. Om en fordran antas vara osäker görs en reservering för skillnaden mellan det redovisade värdet och det förväntade kassaflödet. Förluster hänförliga till osäkra kundfordringar redovisas i resultaträkningen under övriga rörelsekostnader, se not 8. Eventuella ränteintäkter avseende lånefordringar inkluderas i de finansiella intäkterna.

Koncernens kundfordringar, övriga kortfristiga fordringar, spärrade bankmedel samt upplupna ränteintäkter ingår i denna kategori.

Redovisning och värdering

Köp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen – det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar

och kundfordringar redovisas efter anskaffningstidpunkten till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Utdelningsintäkter från värdepapper redovisas i resultaträkningen som en del av Finansiella intäkter när koncernens rätt att erhålla betalning har fastställts.

Nedskrivningsprinciper av finansiella tillgångar – Lånefordringar och kundfordringar

Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar. En finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar har ett nedskrivningsbehov och skrivs ned endast om det finns objektiva bevis för ett nedskrivningsbehov till följd av att en eller flera händelser inträffat efter det att tillgången redovisats första gången (en "förlusthändelse") och att denna händelse (eller händelser) har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången eller grupp av finansiella tillgångar som kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

För kategorin lånefordringar och kundfordringar beräknas nedskrivningen som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden (exklusive framtida kreditförluster som inte har inträffat), diskonterade till den finansiella tillgångens ursprungliga effektiva ränta. Tillgångens redovisade värde skrivs ned och nedskrivningsbeloppet redovisas i koncernens resultaträkning.

FINANSIELLA SKULDER

Koncernens finansiella skulder delas in i två kategorier:

• Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
• Finansiella skulder som värderats till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen utgörs av valuta- och räntederivat. Övriga finansiella skulder redovisas inledningsvis till verkligt värde, med avdrag för uppkomna transaktionskostnader. I efterföljande perioder värderas dessa skulder till upplupet anskaffningsvärde i enlighet med effektivräntemetoden. Eolus leverantörsskulder, upplåning samt vissa övriga kortfristiga skulder och upplupna kostnader ingår i denna kategori.

BERÄKNING AV VERKLIGT VÄRDE

Verkligt värde definieras som det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer. Finansiella instrument värderade till verkligt värde klassificeras antingen som verkligt värde över resultaträkningen eller tillgängliga till försäljning. Värderingen kan ta sin utgångspunkt i någon av följande förutsättningar:

• Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder (nivå 1).
• Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser antingen direkt (dvs. som prisnoteringar) eller indirekt (dvs. härledda från prisnoteringar) (nivå 2).
• Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (nivå 3).

Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. En marknad betraktas som aktiv om noterade priser från en börs, mäklare, industrigrupp, prissättningstjänst eller övervakningsmyndighet finns lätt och regelbundet tillgängliga och dessa priser representerar verkliga och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på armlängds avstånd. Verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad (t.ex. OTC-derivat) fastställs med hjälp av värderingstekniker. Härvid används i så stor utsträckning som möjligt marknadsinformation då denna finns tillgänglig medan företagsspecifik information används i så liten utsträckning som möjligt. Om samtliga väsentliga indata som krävs för värderingen är observerbara rör det sig om en nivå 2 värdering. Det verkliga värdet på onoterade värdepapper bygger på kassaflöden som diskonterats med en ränta som baserats på marknadsränta och ett risktillägg som är specifikt

för dessa onoterade värdepapper. Verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs genom användning av kurser för valutaterminer på balansdagen, där det resulterande värdet diskonteras till nuvärde, det vill säga nivå 2. Eolus redovisar för närvarande alla finansiella instrument i nivå 2.

I de fall ett eller flera väsentliga indata inte baseras på observerbar marknadsinformation klassificeras det berörda instrumentet i nivå 3. Eolus redovisar för närvarande inga finansiella instrument tillhörande denna kategori. Inga omklassificeringar mellan de olika kategorierna har gjorts under perioden.

LAGER AV VINDKRAFTVERK OCH VINDKRAFTVERK UNDER UPPFÖ-RANDE SAMT PROJEKT UNDER UTVECKLING

Lager av vindkraftverk är de vindkraftverk som är till försäljning, men som är tagna i drift och bedriver elproduktion eftersom de ej avyttrats. Vid varje kvartalsbokslut omklassificeras vindkraftverk redovisade som lager till materiell anläggningstillgång om de inte avyttrats efter 12 månader. Undantag kan göras om det förs långt gångna försäljningsdiskussioner som bedöms leda till att verket avyttras i närtid.

Vindkraftverk klassificerade som lager har värderats till så kallat justerat anskaffningsvärde, innebärande att respektive vindkraftverks bokförda värde justeras varje kvartal för att möta den värdeminskning som sker. Förfarandet beskrivs närmare under rubriken "Nedskrivningar av icke finansiella tillgångar".

Vindkraftverk klassificerade som anläggningstillgång omklassificeras till lager av vindkraftverk vid kvartalsbokslut om det förs långt gångna försäljningsdiskussioner som bedöms leda till att verket avyttras inom nästkommande kvartal.

Vindkraftverk under uppförande är de vindkraftverk som är under byggnation. Projekt under utveckling är den projektutveckling som bedrivs. Samtliga projekt som har nedlagda kostnader om minst 10 KSEK finns med i portföljen. Vid varje kvartalsbokslut genomgås projektportföljen och nedskrivningar sker om t ex projekt fått avslag från tillståndsmyndighet. Vindkraftverk under uppförande samt projekt under utveckling värderas till det lägsta av nedlagda kostnader och verkligt värde.

AVSÄTTNINGAR

Avsättningar redovisas när koncernen har en förpliktelse, legal eller informell, till följd av tidigare händelser och då det är sannolikt att en utbetalning kommer att krävas för att fullgöra förpliktelsen och att dess värde går att mäta tillförlitligt. I de fall då företaget förväntar sig att en gjord avsättning ska ersättas av utomstående, exempelvis inom ramen för ett försäkringsavtal, redovisas denna förväntade ersättning som en separat tillgång, men först när det är så gott som säkert att ersättningen kommer att erhållas. Om tidsvärdet är väsentligt ska den framtida betalningen nuvärdeberäknas. Beräkningen ska göras med hjälp av en diskonteringsränta som speglar kortsiktiga marknadsförväntningar med hänsyn tagen till specifika risker kopplade till åtagandet. Ökningen av åtagandet redovisas som en räntekostnad.

Avsättningar för återställningskostnader

Enligt miljöbalken har tillsynsmyndigheten rätt att kräva att garantier för säkerhet för nedmontering och återställande lämnas. De framtida kostnaderna bedöms per anläggning med ledning av utredningar som gjorts för specifika verk. Avsättning görs med nuvärdet av den beräknade framtida kostnaden. Avsättningen räknas löpande upp med diskonteringsräntan och uppräkningen redovisas som låneutgift (räntekostnad). Tillgångens redovisade värde justeras i det fall den är klassificerad som en anläggningstillgång.

Avsättningar för omstruktureringskostnader

En avsättning för omstrukturering redovisas under den period då koncernen blir rättsligt eller informellt bunden till planen. Avsättning får enbart göras för de utgifter som uppstår som en direkt effekt av omstruktureringen och som är en effekt av kvarstående kontraktuella förpliktelser utan varaktig ekonomisk nytta eller som utgörs av ett vite till följd av förpliktelsens uppsägning. Avsättningar omprövas vid varje rapportperiods slut.

EVENTUALFÖRPLIKTELSER

Som eventualförpliktelser redovisas ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom Eolus kontroll, inträffar eller uteblir. Eventualförpliktelser kan även vara ett åtagande som härrör från inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att åtagandet regleras eller åtagandets storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet.

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Ersättningar vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställning i utbyte mot sådana ersättningar. Eolus redovisar avgångsvederlag när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse när det är mer sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtaganden än att så inte sker och beloppet har beräknats på ett tillförlitligt sätt.

Pensioner

Eolus pensionsåtaganden omfattas enbart av avgiftsbestämda planer. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. Koncernens bidrag till avgiftsbestämda pensionsplaner belastar årets resultat det år som de är hänförliga till.

Leasing

Anläggningstillgångar som disponeras via leasing klassificeras i enlighet med leasingavtalets ekonomiska innebörd. Leasing av anläggningstillgångar där koncernen i allt väsentligt innehar de risker och fördelar som förknippas med ägandet, klassificeras som finansiell leasing. Finansiell leasing redovisas vid leasingperiodens början till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna. Övriga leasingavtal klassificeras som operationell leasing. Betalningen, som görs under leasingtiden, kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Eolus har endast leasingavtal som klassificeras som operationella.

INKOMSTSKATT

Periodens skattekostnad omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Skatt redovisas i resultaträkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat respektive eget kapital.

Värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas. Uppskjuten skatt redovisas på balansdagen i enlighet med balansräkningsmetoden för temporära skillnader mellan tillgångars och skulders skattemässiga och redovisningsmässiga värden. Uppskjutna skattefordringar redovisas för alla avdragsgilla temporära differenser, däribland underskottsavdrag, i den mån det är troligt att en beskattningsbar vinst kommer att vara tillgänglig mot vilken de avdragsgilla temporära differenserna kan används.

BEDÖMNINGAR, UPPSKATTNINGAR OCH ANTAGANDEN

När styrelsen och verkställande direktören upprättar finansiella rapporter i enlighet med tillämpade redovisningsprinciper måste vissa uppskattningar och antaganden göras som påverkar redovisade värdet av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. De områden där uppskattningar och antaganden är av stor betydelse för koncernen och som kan komma att påverka resultat- och balansräkning om de ändras beskrivs nedan:

Avsättningar för osäkra fordringar

Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till det förväntade realiserbara värdet. En uppskattning för osäkra fordringar som grundas på en objektiv utvärdering av alla utestående belopp görs vid årsslutet. Förluster knutna till osäkra fordringar redovisas i resultaträkningen under övriga rörelsekostnader. Se not 8.

Återställningskostnader

Kostnader för nedmontering och återställande bedöms per anläggning med ledning av utredningar som gjorts för specifika verk. En utgångspunkt är ett normalvärde per megawatt (MW) installerad effekt. Restvärdet hanteras som en avgående post i utrangeringskalkylen och har beaktats i dessa schablonbelopp. Tidsfaktorn beaktas genom diskontering. Prisutvecklingen kan antas lika med det långsiktiga inflationsmålet 2 procent, samtidigt som en viss teknisk utveckling bör dämpa kostnadsutvecklingen. Dessa antaganden värderas löpande.

Rättstvister

Avsättningar för tvister är uppskattningar av det framtida kassaflöde som krävs för att reglera förpliktelserna. Tvisterna avser främst kontraktuella åtaganden hänförbara till avtal med kunder och leverantörer, men även andra typer av tvister förekommer i den normala affärsverksamheten.

BEDÖMNING AV NYTTJANDEPERIOD FÖR MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Baserat på vunna erfarenheter och mot bakgrund av förbättrade tekniska prestanda har styrelsen bedömt att 20 års avskrivningstid speglar den förväntade nyttjandetiden. Dessa antaganden som ligger till grund för bedömningen omvärderas fortlöpande och hänsyn tas också till lokala olikheter. Nyttjandeperioden bedöms för samtliga komponenter i vindkraftverk, fundament och elanläggningar, att sammanfalla varför någon ytterligare uppdelning ej sker.

BEDÖMNING NEDSKRIVNINGSBEHOV VINDKRAFTSPROJEKT

Vid varje kvartalsbokslut analyseras de redovisade värdena för koncernens projektportfölj för att fastställa om det finns något som tyder på att de redovisade värdena har minskat. Om något tyder på det görs en jämförelse mellan uppskattad slutlig etableringskostnad och vad en investerare bedöms vara villig att förvärva projektet för. Om uppskattad etableringskostnad är högre än vad en investerare bedöms vilja förvärva projektet för föreligger en nedskrivning. Även andra faktorer såsom tillstånd kan påverka projektets realiserbarhet och därmed värde. En nedskrivning redovisas direkt i resultaträkningen.

MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolaget upprättar sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. RFR 2 innebär att moderbolagets årsredovisning för den juridiska personen skall tillämpa alla av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sambanden mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras jämfört med redovisning enligt IFRS.

Följande skillnader finns mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper: Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Vissa finansiella tillgångar värderas i tillämpliga fall till verkligt värde i koncernredovisningen. I moderbolagets redovisning värderas dessa till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde. Moderbolaget tillämpar undantaget i RFR2 att ej tillämpa IAS 39. Istället redovisas och värderas finansiella instrument med utgångspunkt i anskaffningsvärden enligt ÅRL. Moderbolaget redovisar sedan 2012/2013 koncernbidrag som bokslutsdisposition i enlighet med alternativmetoden i RFR 2 Redovisning för juridiska personer. De belopp som avsätts till obeskattade reserver utgör skattepliktiga temporära skillnader. På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning särredovisas inte den uppskjutna skatteskuld som är hänförlig till de obeskattade reserverna i moderbolaget. Istället ingår de i beloppet för obeskattade reserver.

Inga ändringar i RFR 2 Redovisning i juridiska personer har påverkat moderbolagets finansiella rapporter.

ÄNDRINGAR I RFR 2 SOM ÄNNU INTE HA TRÄFF IKRAFT

Inga kommande ändringar i RFR 2 bedöms komma få någon väsentlig påverkan på moderbolagets finansiella rapporter.

NOT 2 FINANSIELL RISKHANTERING

FINANSIELL RISKHANTERING INOM EOLUS

Eolus utsätts genom sin verksamhet för olika finansiella risker: marknadsrisk (ränterisk, valutarisk och energiprisrisk), kreditrisk och likviditetsoch refinansieringsrisk. Koncernens övergripande riskhantering fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiellt ogynnsamma effekter på koncernens resultat. De finansiella riskerna avser bland annat påverkan av förändrade räntekostnader för de krediter som löper med rörlig ränta, påverkan på inköp av vindkraftverk om valutakurs förändras, risken i att priser på el och elcertifikat förändras, risken i att bolaget inte har tillgång till önskad finansiering för kommande projekt samt att bolaget på kort sikt inte har likviditet att täcka de betalningsåtaganden som finns. Riskhanteringen sköts av ekonomifunktionen enligt en skriftlig Finans- och riskpolicy som fastställs årligen av styrelsen om det finns ändringar, annars fortsätter den att gälla enligt tidigare. Uppföljning av koncernens Finans- och riskpolicy avrapporteras till styrelsen kvartalsvis.

MARKNADSRISK

Eolus huvudsakliga verksamhet består i att projektera vindkraftsanläggningar och avyttra vindkraftsanläggningar när de är nyckelfärdiga och tagna i drift. Flertalet av marknadsriskerna är både direkta och indirekta, eftersom även Eolus kunder får hantera dessa risker. Därmed kan Eolus drabbas indirekt via minskad efterfrågan och/eller lägre försäljningspriser.

Ränterisk

Eolus kunder lånar vanligtvis till sina investeringar i vindkraft. Följaktligen påverkar räntan efterfrågan på vindkraftsanläggningar.

Koncernens lån är hänförliga till finansiering av vindkraftsanläggningar under uppförande samt finansiering av den vindkraftsportfölj som ägs och bedriver elproduktion. Ränta på dessa kreditfaciliteter är för närvarande rörlig, se not 22. Upplåning som görs med fastränta utsätter koncernen för ränterisk avseende verkligt värde. Förändringar i marknadsräntor kan få effekt på framtida resultat och lönsamhet. Dels avseende den vindkraftsportfölj som ägs och bedriver elproduktion och dels avseende vindkraftsanläggningar under uppförande som finansieras av bankkrediter. Enligt fastställd Finans- och riskpolicy ska genomsnittlig löptid för räntebindning kopplad till elproduktionen inte understiga 2,5 år samt att nominellt belopp för räntederivaten inte ska uppgå till mer än 100 procent av räntebärande skulder till kreditinstitut. Detta kan uppnås genom en kombinerad sammansättning av fasträntelån, lån med rörlig ränta och derivatinstrument. Avsikten med räntederivaten är att byta rörlig ränta till fastränta. Per 2017-08-31 hade koncernen utestående räntederivat uppgående till nominellt 90 (180) MSEK. Av dessa förfaller 45 MSEK 2020 och 45 MSEK 2023. Låneportföljen hade i sin helhet inklusive räntederivaten per bokslutsdagen en genomsnittlig räntebindningstid om 3,4 år. Räntebärande skulder per 2017- 08-31 uppgick till 33,9 (81,8) MSEK. Per bokslutsdagen omfattades mer än 100 (100) procent av koncernens skulder till kreditinstitut, hänförlig till

elproduktionsverksamheten, av räntesäkringsinstrument. Avvikelsen från Finans- och riskpolicy är beviljad av styrelsen. Genomsnittlig räntesats exklusive räntederivaten uppgick till 1,85 (1,82) procent. Inklusive räntederivaten uppgick genomsnittlig räntesats till 3,6 (3,6) procent. I det fall räntenivån förändras med +/-1 procentenhet ger det en resultateffekt om +/-0,3 (0,8) MSEK. Motsvarande förändring ger en resultateffekt om +/-11 (11) MSEK hänförlig till marknadsvärdet på räntederivaten.

Valutarisk

Eolus valutariskexponering uppstår främst genom att en stor del av inköp av vindkraftverk sker i Euro. Förändringar i valutakursen kan därmed påverka lönsamheten i uppförandet av vindkraftverk. Koncernens Finansoch riskpolicy anger riktlinjer för att minska negativa effekter av valutaförändringar. Policyn innebär att minst 75 och högst 125 procent av det prognosticerade nettoflödet (in- och utbetalningar i Euro) inom 12 månader skall säkras genom exempelvis valutaterminer, valutaswappar, lån i utländsk valuta eller valutaplaceringar. Beräknade flöden senare än 12 månader, men inom 24 månader, får säkras till maximalt 75 procent. För prognosticerade flöden senare än 24 månader ska säkring ej ske. Per 2017-08-31 hade koncernen utestående valutaderivat och valutaswappar uppgående till nominellt 13,0 (13,0) MEUR. Samtliga terminskontrakt förfaller inom 12 månader. Ingångna terminskontrakt tillsammans med prognosticerade inflöden under kommande 12 månader uppgår till cirka 200 procent av prognosticerat utflöde. I det prognostiserade nettoflödet ingår avtalad köpeskilling avseende Jenåsen samt även upptagna och återbetalda lån i Euro. Säkringsandelen överstiger den beslutade, enligt fastställd Finans- och riskpolicy, och styrelsen har beviljat avvikelsen. Säkringar under året har endast avsett EUR/SEK. Vid en förändring av EUR/SEK-kursen om 10 öre vid räkenskapsårets utgång skulle resultatet påverkas med +/- 2,8 (3,3) MSEK givet omräkning av valutakonto och aktuella utestående terminskontrakt per 2017-08-31.

Energiprisrisk

Marknadspriset på el varierar över tiden och utveckling av priset på elcertifikat är beroende av hur fort utbyggnaden av produktionen av förnybar el sker i förhållande till den kvotplikt som konsumenterna har att köpa elcertifikat. Eolus prissäkrar en förutbestämd andel av produktionsvolymen, vilket innebär att volym- och profilrisk minskas. Prissäkringar sker hos ett antal av de största elhandlarna för att minimera motpartsrisken. Elcertifikaten intäktsförs i samband med produktionen av motsvarande el och erhålls fysiskt från Energimyndigheten månaden efter intjänandet.

Det framtida avräkningspriset för el och elcertifikat är den enskilt viktigaste parametern i kundernas investeringskalkyler. Därmed påverkas Eolus verksamhet på både kort och lång sikt av hur terminsmarknaden för el och elcertifikat utvecklas. Eolus följer marknaden noga för att kunna förstå hur marknaden fungerar och hur den hänger samman med priset på andra energislag, konjunkturen mm. Svängningarna i elpriset påverkar därmed koncernens potentiella kunder. De avtal och kontrakt som föreligger betraktas inte som finansiella instrument utan avser fysisk leverans av el. Eftersom bedömningen är att fastprisavtal inte utgör finansiella instrument sker heller ingen marknadsvärdering.

KREDITRISK

Med kreditrisk eller motpartsrisk avses risken för förlust om motparten inte fullföljer sina åtaganden. Den kommersiella kreditrisken omfattar kundernas betalningsförmåga och hanteras genom noggrann bevakning av betalningsmoral, uppföljning av kundernas finansiella rapporter samt genom god kommunikation. Koncernens totala kreditrisk är fördelad på ett fåtal kunder som står för en förhållandevis stor andel av koncernens kundfordringar, vilket framgår av not 19. Samtliga kunder är väl genomlysta, inklusive marknadsplatserna för elhandel. Vid perioder av tillfällig överlikviditet får placering endast ske genom inlåning hos bank som står under tillsyn av finansinspektion i nordiskt land eller genom inlåning hos eller köp av instrument utfärdat av Riksgälden. Bindningstiden för varje enskild placering av överskottslikviditet får uppgå till högst tre månader. Placeringar med längre bindningstid kräver separat beslut.

Placeringar

Koncernens kassaflöde genererat från den löpande verksamheten och från försäljning av nyckelfärdiga drifttagna anläggningar respektive vindkraftverk från lager/anläggningstillgångar används för utveckling av nya projekt och finansieringen av den löpande verksamheten. Överskottslikviditet ska placeras hos motparter som har hög kreditvärdighet och därmed låg kreditrisk. Koncernens risk avseende ränteintäkter är begränsad. Med nu gällande 0 procent i räntevillkor på tillgodohavanden i bank medför det inga ränteintäkter från kreditinstitut för räkenskapsåret 2016/2017.

LIKVIDITET OCH REFINANSIERINGSRISK

Bolagets verksamhet finansieras förutom av eget kapital med upplåning från kreditinstitut. Med likviditetsrisk avses risken att koncernen påverkas negativt av bristande hantering och kontroll av likvida medel och betalningsflöden.

Med refinansieringsrisk avses risk för svårigheter att erhålla finansiering för verksamhet vid en given tidpunkt. Eolus projektverksamhet består till största delen av att uppföra vindkraftverk som redan har tecknade kundkontrakt och endast till mindre del av att bygga verk för att därefter avyttras.

Bolaget arbetar löpande med att upprätta 24-månaders kassaflödesprognoser för koncernen. Ledningen följer noga rullande prognoser för utvecklingen av nettoskuld/kassa och för att säkerställa att koncernen har tillräckligt med tillgänglig likviditet för att möta behovet i verksamheten. När det gäller vindkraftverk som säljs driftsatta till kunder, strävar bolaget efter att likvidmässigt matcha betalningsplanerna från kunderna med de som bolaget har gentemot de största leverantörerna i respektive projekt.

I juli 2016 ingicks tre kreditavtal med Handelsbanken. Samtliga med en löptid om 29 månader. Krediterna består av en checkkredit om 75 MSEK, en ramkredit för finansiering av projekt om 255 MSEK samt en byggkredit om 600 MSEK. Byggkrediten har tecknats för att finansiera etableringen av vindpark Jenåsen, där Eolus har tecknat ett elhandelsavtal med Google. Per balansdagen var samtliga krediter outnyttjade.

Mot bakgrund av att enskilda vindkraftsanläggningar är tillgängliga för försäljning samt att de belånade anläggningarna som bedriver elproduktion har separat belåning har styrelsen antagit i Finans- och riskpolicyn att nya lån ska upphandlas på korta löptider. Det finns dock tidigare krediter uppgående till 14,7 (51,4) MSEK som löper på lång tid, med förfall senare än 5 år. För att minska refinansieringsrisken sker belåningen via olika kreditinstitut.

Kortare löptidsstruktur ställer krav på högre soliditet och likviditetsberedskap. Soliditeten ska i koncernen inte understiga 30 procent. Löpande dialog förs med kreditinstitut för att i god tid innan förfall av avtal förhandla fram nya faciliteter. För att uppnå optimal och kostnadseffektiv tillgång till finansiering ska denna matchas med löptiden i pågående vindkraftsprojekt.

Avseende skulder till kreditinstitut finns särskilda åtagande, s k covenants. Covenants gällande nuvarande ingångna kreditavtal avser soliditet och räntetäckningsgrad. Om dessa åtaganden inte uppfylls har banken möjlighet att återkalla krediterna. Under verksamhetsåret 2016/2017 har samtliga särskilda åtaganden till kreditinstitut uppfyllts.

De räntebärande skulderna uppgår till 33,9 (81,7) MSEK varav 14,7 (50,2) MSEK är långfristiga. Kreditbindningstiden avseende lån uppgick vid räkenskapsårets utgång till cirka 3 (6) år med en genomsnittlig ränta, exklusive räntederivat, om 1,85 (1,82) procent. För att se återstående likviditetströmmar avseende finansiella skulder se not 16.

KAPITALRISK

Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
Förfallostruktur lån	17-08-31	16-08-31	16-08-31	15-08-31
6 månader eller mindre	11 369	11 375	-	-
6-12 månader	7 840	13 230	-	-
1-5 år	-	5 779	-	-
Mer än 5 år	14 700	51 390	-	-
Summa	33 909	81 774	-	-

NOT 3 RÖRELSESEGMENT

Projektering som innebär förprojektering, projektering, etablering och försäljning av vindkraftsanläggningar. Här ingår också tekniska och administrativa konsulttjänster åt vindkraftsintressenter.

Elproduktion som omfattar drift av hel- eller delägda vindkraftverk samt försäljning av elkraft och elcertifikat som tilldelas producenter av förnybar el. Drift och förvaltning som avser kompletta drift- och administrationstjänster åt ägare av vindkraftsanläggningar.

2016/2017	Projektering	Elproduktion	Drift och förvaltning	Gemensamt, elimineringar	Summa koncernen
Segmentens intäkter
Nettoomsättning externa kunder	1 027 012	24 751	13 905	-	1 065 668
Transaktioner mellan segment	378	-	374	-752	-
Övriga intäkter	2 928	4 472	9 979	-	17 379
Kostnader	-985 795	-34 976	-22 795	752	-1 042 814
(varav avskrivningar och nedskrivningar)	(-1 282)	(-22 109)	(-32)	(-)	(-23 423)
Rörelseresultat	44 523	-5 753	1 463	-	40 233
Ränteintäkter					-3 691
Räntekostnader					-2 318
Resultat före skatt					34 224
Skatt					-9 720
Årets resultat					24 504
Segmentets tillgångar per 31 augusti 2017	520 326	100 908	-	279 530	900 764
I tillgångarna ingår: Inköp av anläggningstillgångar	6 698	-	-		6 698

Bokförda värden avseende vindkraftverk har under perioden skrivits ned med 8 489 KSEK som en anpassning till marknadensförändrade prisnivåer. Beloppet har i sin helhet belastat segment elproduktion. Beloppet avser i sin helhet nedskrivning av anläggningstillgångar.

2015/2016	Projektering	Elproduktion	Drift och förvaltning	Gemensamt, elimineringar	Summa koncernen
Segmentens intäkter
Nettoomsättning externa kunder	636 624	46 333	10 489	-	693 446
Transaktioner mellan segment	618	-	444	-1 062	-
Övriga intäkter	1 489	725	-	-	2 215
Kostnader	-655 927	-47 058	-9 688	1 062	-711 610
(varav avskrivningar och nedskrivningar)	(-1 989)	(-24 730)	(-)	(-)	(-26 719)
Rörelseresultat	-17 195	1	1 245	0	-15 949
Ränteintäkter					1 775
Räntekostnader					-14 883
Resultat före skatt					-29 057
Skatt					5 139
Årets resultat					-23 918
Segmentets tillgångar per 31 augusti 2016	702 283	256 409	-	310 924	1 269 616
I tillgångarna ingår: Inköp av anläggningstillgångar	2 503	-	-	-	2 503

Av koncernens intäkter hänför sig 100 (100)% till koncernens bolag i Sverige.

3 kunder står för 70% av intäkterna, enligt fördelningen 27%, 33% respektive 20%. Under föregående år var det 2 kunder står för 55% av intäkterna, enligt fördelningen 36% respektive 19%.

Anläggningstillgångar	2017-08-31	2016-08-31
Sverige	99 320	250 302
Estland	15 886	17 096
Summa	115 206	267 398

NOT 4 INTÄKTER

Moderbolagets försäljning utgörs huvudsakligen av nyckelfärdiga vindkraftsprojekt. Strukturen på affärerna varierar och försäljningen kan ske av vindkraftsanläggningar som direkt uppförs till kund eller anläggning/del av vindkraftverk som redan är drifttagen och finns i lager, aktier i projketbolag samt projekt med färdiga tillstånd. I del fall projekt med färdiga tillstånd säljs eller aktier i projektbolag kan separat följduppdrag bli att uppföra vindkraftverken till kund via ett entreprenadavtal. Produktion av elkraft av färdiga verk i lager utgör en mindre del av moderbolagets intäkter. Moderbolagets hela försäljning har skett i Sverige.

NOT 5 LÖNER OCH ERSÄTTNINGAR SAMT ANTAL ANSTÄLLDA

Samtliga koncernens medarbetare i Sverige är anställda i moderbolaget. Moderbolagets ledningsgrupp utgör också ledningsgrupp för koncernen.

	Löner och andra ersättningar	2016/2017 Sociala kostnader (varav pensions kostnader)	Löner och andra ersättningar	2015/2016 Sociala kostnader (varav pensions kostnader)
Sverige – moderbolaget	23 430	11 505	21 680	11 093
		(3 338)		(3 058)
Estland	250	87	318	103
		(-)		(-)
Lettland	-	-	65	19
		(-)		(-)
Koncernen	23 680	11 592	22 063	11 215
		(3 338)		(3 058)

	2016/2017		2015/2016
	Löner och andra ersättningar (varav tantiem)	Pensions kostnader	Löner och andra ersättningar (varav tantiem)	Pensions kostnader
Styrelse och verkställande direktör	3 058	379	2 823	341
	(13)		(60)
Övriga anställda	20 622	2 959	19 240	2 717
	(58)		(654)
Koncernen	23 680	3 338	22 063	3 058
	(71)		(714)

		2017-08-31	2016-08-31
Könsfördelningen i koncernen för styrelseledamöter och övriga ledande befattningshavare	Antal på balansdagen	Varav män	Antal på balansdagen	Varav män
Styrelseledamöter	6	4	5	4
Verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare	4	3	4	3
Koncernen och moderbolaget	10	7	9	7
		2016/2017		2015/2016
Medelantal anställda	Medelantal anställda	Varav män	Medelantal anställda	Varav män
Sverige – moderbolaget	32	22	31	22
Estland	1	1	2	1

Koncernen 33 23 33 23

Eolus har etablerat ett bonus- och aktiesparprogram för anställda inom bolaget. Bonus utgår om bolaget når, av styrelsen, fastställda resultatmål. Bonusen utgår i form av kontanter och/eller aktier. I enlighet med aktiesparprogrammet kan ytterligare bonus utgå i form av bonusaktier till den som för en del eller hela bonuslönen istället för kontant ersättning förvärar aktier i bolaget, samt behåller dessa under tre år. Skulden avseende programmet uppgår till oväsentliga belopp per respektive balansdag. Eftersom inga nya aktier ges ut med anledning av programmet medför det ingen utspädning för befintliga aktieägare.

NOT 6 ERSÄTTNING TILL STYRELSE, VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR OCH ÖVRIGA LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

VILLKOR FÖR STYRELSENS LEDAMÖTER

Vid årsstämman 2017-01-28 beslutades att styrelsens ordförande skall erhålla ett årligt arvode om 350 KSEK samt övriga styrelseledamöter ett arvode om 150 KSEK vardera. Utöver styrelsearvodet nedan och de transaktioner som redovisas i not 5 och 27 har inga ersättningar utgått till styrelsens ledamöter. Förslag till ersättning till styrelsen framläggs av valberedningen.

VILLKOR FÖR VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN

Ersättning till verkställande direktören beslutas av styrelsen. Under verksamhetsåret har verkställande direktören Per Witalisson erhållit lön, pensionsförmån och bilförmån. Pensionsåldern är 65 år. Avtalet kan sägas upp med en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader.

VILLKOR FÖR LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

För verksamhetsåret 2016/2017 anses medlemmarna i ledningsgruppen vara ledande befattningshavare. Ersättningen till övriga ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktören i samråd med styrelsens ordförande. Ersättningsnivån skall vara baserad på faktorer som befattning, kompetens, erfarenhet och prestation. Ersättningen består av fast lön samt skall därutöver kunna bestå av pension, rörlig lön och övriga förmåner. Den rörliga lönen skall baseras på att kvantitativa och kvalitativa mål uppnås. Bolagets pensionsåtaganden täcks i samtliga fall genom löpande pensionspremier. För anställda inom Eoluskoncernen utgår inget styrelsearvode. Inga avtal om avgångsvederlag föreligger.

Ersättningar och övriga förmåner 2016/2017	Grundlön/ styrelsearvode	Rörlig ersättning	Pensions kostnader	Bilförmån	Summa
Styrelsen:
Styrelsens ordförande Hans-Göran Stennert	350	-	-	-	350
Ledamot Fredrik Daveby	150	-	-	-	150
Ledamot Sigrun Hjelmqvist	150	-	-	-	150
Ledamot Hans Johansson	150	-	-	-	150
Ledamot Hans Linnarson	150	-	-	-	150
Ledamot Bodil Rosvall Jönsson	150	-	-	-	150
Ledande befattningshavare:
Per Witalisson, VD	1 959	13	379	53	2 404
Marcus Landelin, vice VD	1 499	-	336	44	1 879
Övriga ledande befattningshavare (2 personer)	2 091	13	462	97	2 663
Summa	6 649	26	1 177	194	8 046
Ersättningar och övriga förmåner 2015/2016	Grundlön/ styrelsearvode	Rörlig ersättning	Pensions kostnader	Bilförmån	Summa
Styrelsen:
Styrelsens ordförande Hans-Göran Stennert	350	-	-	-	350
Ledamot Fredrik Daveby	150	-	-	-	150
Ledamot Sigrun Hjelmqvist	150	-	-	-	150
Ledamot Jan Bengtsson	150	-	-	-	150
Ledamot Hans Johansson	150	-	-	-	150
Ledande befattningshavare:
Per Witalisson, VD	1 873	60	341	48	2 322
Marcus Landelin, vice VD 2015-12-01--2016-08-31	1 096	-	284	30	1 410
Hans-Christian Schulze, vice VD 2015-09-01--2015-11-30	226	-	41	-	267
Övriga ledande befattningshavare (2 personer)	2 093	82	492	85	2 752
Summa	6 238	142	1 158	163	7 701

NOT 7 ERSÄTTNING TILL REVISORER

		KONCERNEN	MODERBOLAGET
	2016/2017	2015/2016	2016/2017	2015/2016
PricewaterhouseCoopers
Revisionsuppdraget	475	633	475	633
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	57	207	57	207
Skatterådgivning	-	-	-	-
Övriga tjänster	562	265	562	265
Summa	1 094	1 105	1 094	1 105
EY
Revisionsuppdrag	-	9	-	-
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	-	-	-	-
Övriga tjänster	30	338	30	338
Summa	30	347	30	338
KPMG
Revisionsuppdraget	-	16	-	-
Summa	-	16	-	-
Assertum Audit OÜ
Revisionsuppdrag	19	-	-	-
Summa	19	-	-	-
Revisorgruppen Tröndelag AS
Revisionsuppdraget	18	33	-	-
Summa	18	33	-	-
Summa	1 161	1 501	1 124	1 443

NOT 8 ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER OCH ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER

Övriga rörelseintäkter	KONCERNEN 2016/2017	2015/2016	2016/2017	MODERBOLAGET 2015/2016
Valutakursvinster avseende projektverksamheten	2 230	939	2 839	166
Reavinst vid försäljning av vindkraftsanläggningar	-	82	182	82
Reavinst avseende övriga anläggningstillgångar	319	411	309	383
Verkligt värdeförändring valutaderivat	-	-	-	-
Fakturerade kostnader*	13 881	-	13 426	-
Övrigt	950	783	218	539
Summa	17 379	2 215	16 974	1 170
Övriga rörelsekostnader	2016/2017	2015/2016	2016/2017	2015/2016
Valutakursförluster avseende projektverksamheten	-3 891	-2 043	-3 891	-2 029
Realisationsförlust vid försäljning av vindkraftsanläggningar	-	-106	-1 527	-106
Realisationsförlust avseende övriga anläggningstillgångar	-	-	-4 876	-705
Verkligt värdeförändring valutaderivat	-4 593	-1 523	-	-
Övrigt	-420	-493	-	-
Summa	-8 904	-4 165	-10 294	-2 840

* Från 1 september 2016 har Eolus ändrat klassificeringen av intäkter och kostnader avseende vidarefakturerade driftrelaterade kostnader. Omklassificering har ej skett på jämförelseperioder vilket påverkar jämförbarheten. För ytterligare information se redovisningsprinciperna.

Eolus säkrar framtida prognosticerade betalningsflöden enligt fastställd Finans- och riskpolicy. Skillnaden mellan betalkurs och terminskurs vid förfall medför valutakursvinst eller valutakursförlust som redovisas under övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader.

NOT 9 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
Ränteintäkter	2016/2017	2015/2016	2016/2017	2015/2016
Lån och fordringar	2 187	338	113	206
Lån och fordringar till koncernföretag	-	-	357	168
Finansiella intäkter totalt	2 187	338	470	374
Räntekostnader	2016/2017	2015/2016	2016/2017	2015/2016
Banklån	-7 464	-11 239	-599	-311
Skulder till koncernföretag	-	-	-987	- 1 219
Finansiella kostnader totalt	-7 464	-11 239	-1 586	-1 530
Övriga finansiella poster	2016/2017	2015/2016	2016/2017	2015/2016
Valutakursdifferenser koncerninterna fordringar och skulder	-10 163	222	-8 938	81
Valutakursdifferenser likvida medel	4 284	1 215	4 346	1 265
Valutakursdifferenser övriga	1	1	-
Övriga finansiella kostnader	-3 162	-214	-1 706	-27
Verkligt värde förändring räntederivat	8 308	-3 430	-	-
Finansiella kostnader totalt	-732	-2 206	-6 298	1 319
varav hänförligt till balansposter värderade till verkligt värde	8 308	-3 430	-	-

NOT 10 BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH OBESKATTADE RESERVER

Bokslutsdispositioner	MODERBOLAGET 2016/2017	2015/2016
Förändring periodiseringsfond	-13 310	10 920
Avskrivningar utöver plan	4 317	-7 783
Mottagna/lämnade koncernbidrag	98 540	23 255
Summa	89 547	26 392
Obeskattade reserver	2017-08-31	2016-08-31
Periodiseringsfonder	107 645	94 335
Ackumulerade avskrivningar över plan	35 306	39 623

Summa 142 951 133 958

NOT 11 SKATTER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2016/2017	2015/2016	2016/2017	2015/2016
Aktuell skatt:
Aktuell skatt på årets resultat	-34 328	-6 384	-34 310	-6 687
Aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder	-1 466	-239	-	-
Summa aktuell skatt	-35 794	-6 623	-34 310	-6 687
Uppskjuten skatt:
Uppkomst och återföring av temporära skillnader	26 074	14 766	-86	38
Underskottsavdrag nyttjade under året	-	-3 004	-	-
Summa uppskjuten skatt	26 074	11 762	-86	38
Skatt	-9 720	5 139	-34 396	-6 649

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
Avstämning av effektiv skattesats	2016/2017	2015/2016	2016/2017	2015/2016
Resultat före skatt	34 224	-29 057	172 107	53 055
Skatt beräknad med gällande skattesats i Sverige	-7 529	6 393	-37 864	-11 672
Skillnad mellan svensk och utländsk skattesats	729	4	-	-
Ej skattepliktiga intäkter	179	42	16 688	5 473
Ej avdragsgilla kostnader	-980	-55	-13 181	-341
Räntetillägg för periodiseringsfond	-39	-109	-39	-109
Justering av aktuell skatt tidigare perioder	-1 466	-239	-	-
Ej aktiverade underskottsavdrag	-613	-895	-	-
Summa skattekostnad/skatteintäkt	-9 720	5 139	-34 396	-6 649

Ingen skatt avser komponenter i övrigt totalresultat eller har redovisats i eget kapital.

KONCERNEN

	2016/2017		2015/2016
Fördelning av uppskjutna skattefordringar och skatteskulder:	Uppskjuten skatte fordran	Uppskjuten skatteskuld	Uppskjuten skatte fordran	Uppskjuten skatteskuld
Materiella och immateriella anläggningstillgångar	190	51	326	688
Tillgångar värderade till verkligt värde	5 073	443	8 591	1 858
Avsättningar	238	-	324	-
Obeskattade reserver	-	42 707	-	66 654
Lager av vindkraftverk, vindkraftverk under uppförande samt projekt under utveckling	450	18 363	41	18 365
Aktiverade underskottsavdrag:	559	-	559	-
Summa	6 510	61 564	9 841	87 565
varav som ska utnyttjas/betalas efter mer än 12 månader	987	61 121	1 209	85 707
varav som ska utnyttjas/betalas inom 12 månader	5 523	443	8 632	1 858

MODERBOLAGET

Fördelning av uppskjutna skattefordringar:	2016/2017	2015/2016
Avsättningar	238	324
Summa	238	324

Redovisat i Rapport över finansiell ställning/Balansräkning:	KONCERNEN 2016/2017	2015/2016	MODERBOLAGET 2016/2017	2015/2016
Uppskjutna skattefordringar	2 236	41	238	324
Uppskjutna skatteskulder	-57 290	-77 765	-	-
Uppskjutna skatteskulder (fordringar) netto	-55 054	-77 724	238	324

Förändring av uppskjutna skatter	KONCERNEN 2016/2017	2015/2016	MODERBOLAGET 2016/2017 2015/2016
Per 1 september	-77 724	-88 805	324	286
Skatteintäkt/kostnad redovisad i resultaträkningen	26 074	11 762	-86	38
Omklassificering från aktuell skatt	-	559	-	-
Omklassificering till aktuell skatt	-3 403	-1 240	-	-
Förvärv av dotterbolag	-	-	-	-
Per 31 augusti	-55 054	-77 724	238	324

Koncernens underskottsavdrag uppgick per 31 augusti 2017 till 166 (167) KSEK, allt hänförligt till Sverige. Uppskjuten skattefordran har redovisats på skattemässiga underskott uppgående till 0 KSEK (0). Underskotten har ingen fastställd förfallotid.

NOT 12 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

	KONCERNEN						MODERBOLAGET
2016/2017	Bygg nader och mark	Vind kraftverk	Inven tarier	Pågående nyanlägg ningar och förskott	Total	Bygg nader och mark	Vind kraftverk	Inven tarier	Pågående nyanlägg ningar och förskott	Total
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden	13 645	454 674	24 953	-	493 271	2 533	81 963	21 006	-	105 502
Nyanskaffningar	385		1 514	4 799	6 698	-		1 235	4 799	6 034
Avyttringar och utrangeringar	-327		-1 440	-	-1 767	-	-33 374	-1 430	-	-34 804
Omklassificeringar	-	-254 915	-	-	-254 915	-		-	-	-
Valutakursdifferenser	-34	-61	-1	-	-96	-		-	-	-
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	13 669	199 697	25 027	4 799	243 190	2 533	48 589	20 811	4 799	76 732
Ingående ackumulerade avskrivningar	-	-136 393	-21 377	-	-157 770	-	-5 622	-18 466	-	-24 088
Årets avskrivningar	-	-13 620	-1 315	-	-14 935	-	-3 978	-696	-	-4 674
Avyttringar och utrangeringar	-	1	1 378	-	1 379	-	3 571	1 378	-	4 949
Omklassificeringar	-	62 323	-10	-	62 313	-	-1 715	-	-	-1 715
Valutakursdifferenser	-	59	1	-	60	-		-	-	-
Utgående ackumulerade avskrivningar	-	-87 631	-21 322	-	-108 953	-	-7 744	-17 784	-	-25 528
Ingående ackumulerade nedskrivningar	-2 312	-73 866	-	-	-76 178	-2 312	-9 639	-	-	-11 951
Årets nedskrivning	-	-8 489	-	-	-8 489	-	-	-	-	-
Omklassificeringar	-	61 871	-	-	61 871	-	4 271	-	-	4 271
Valutakursdifferenser	-		-	-		-	-	-	-	-
Utgående ackumulerade nedskrivningar	-2 312	-20 484	-	-	-22 796	-2 312	-5 368	-	-	-7 680
Bokfört nettovärde vid årets slut	11 357	91 583	3 705	4 799	111 443	221	35 477	3 027	4 799	43 524

Under räkenskapsåret har 0 (2) vindkraftverk tidigare redovisade som varulager omklassificerats till anläggningstillgångar.

Under räkenskapsåret har 12 (5) vindkraftverk redovisade som anläggningstillgångar omklassificerats till varulager och därefter avyttrats.

		KONCERNEN			Bygg		MODERBOLAGET
2015/2016	Bygg nader och mark	Vind kraftverk	Inven tarier	Pågående nyanlägg ningar och förskott	Total	nader och mark	Vind kraftverk	Inven tarier	Pågående nyanlägg ningar och förskott	Total
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden	13 519	564 096	24 354	1 209	603 178	2 533	103 616	20 368	-	126 517
Nyanskaffningar	233	93	2 176	-	2 503	-	-	2 073	-	2 073
Avyttringar och utrangeringar	-103	-57 975	-1 577	-	-59 655	-	-28 475	-1 435	-	-29 910
Omklassificeringar	-	-51 528	-	-1 186	-52 714	-	6 822	-	-	6 822
Valutakursdifferenser	-5	-12	1	-23	-40	-	-	-	-	-
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	13 645	454 674	24 953	0	493 270	2 533	81 963	21 006	-	105 502
Ingående ackumulerade avskrivningar	-	-160 823	-20 443	-	-181 266	-	-17 442	-18 123	-	-35 565
Årets avskrivningar	-	-22 203	-2 017	-	-24 220	-	-3 770	-1 404	-	-5 174
Avyttringar och utrangeringar	-	30 090	1 084	-	31 174	-	15 590	1 061	-	16 651
Omklassificeringar	-	16 556	-	-	16 556	-	-	-	-	-
Valutakursdifferenser	-	-13	-	-	-13	-	-	-	-	-
Utgående ackumulerade avskrivningar	-	-136 393	-21 377	-	-157 770	-	-5 622	-18 466	-	-24 088
Ingående ackumulerade nedskrivningar	-2 312	-80 851	-	-	-83 163	-2 312	-9 639	-	-	-11 951
Årets nedskrivning	-	-2 498	-	-	-2 498	-	-	-	-	-
Omklassificeringar	-	9 485	-	-	9 485	-	-	-	-	-
Valutakursdifferenser	-	-2	-	-	-2	-	-	-	-	-
Utgående ackumulerade nedskrivningar	-2 312	-73 866	-	-	-76 178	-2 312	-9 639	-	-	-11 951
Bokfört nettovärde vid årets slut	11 333	244 414	3 576	0	259 323	221	66 702	2 540	-	69 463

FÖRVÄRV OCH FÖRSÄLJNINGAR AV PROJEKT OCH FÄRDIGA VINDKRAFTVERK

Enligt branschpraxis bedrivs ofta vindkraftsprojekt i separata bolag. Detta innebär att vissa förvärv och försäljningar av projekt och färdiga vindkraftverk görs som aktietransaktioner.

Under verksamhetsåren 2016/2017 och 2015/2016 har ett antal sådana transaktioner genomförts. Samtliga bedöms som försäljningar respektive anskaffningar av tillgångar och redovisas därför ej som rörelseförvärv. Tillgångar förvärvade genom aktietransaktioner värderas till verkligt värde per förvärvsdagen.

NOT 13 ÅTAGANDEN

INVESTERINGSÅTAGANDEN

Inga ingångna avtal om anskaffningar av materiella eller immateriella anläggningstillgångar fanns på bokslutsdagen.

LEASINGAVTAL

Koncernen har ingått leasingavtal avseende kontorslokaler, bilar och kontorsmaskiner. Kostnaderna för dessa ingår i resultaträkningen.

Leasingperioderna varierar mellan 3 månader och 3 år och de flesta av leasingavtalen kan vid leasingperiodens slut förlängas till marknadsmässiga villkor. Det vanliga är dock att avtalen avslutas.

Räkenskapsårets betalda och framtida avtalade avgifter avseende operationella leasingavtal för lokaler och utrustning uppgår till:

LOKALER			UTRUSTNING
KSEK	Koncernen	Moderbolaget	Koncernen	Moderbolaget
2014/2015	1 891	1 829	767	749
2015/2016	1 641	1 641	668	637
2016/2017	1 399	1 399	340	309
2017/2018	945	945	30	15
2018/2019	719	719	-	-
Summa	6 595	6 533	1 805	1 710

NOT 14 ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV

Innehav i övriga företag	Antal andelar	Kapital/röster (%)	2017-08-31	2016-08-31
Långmarken Wind AB	50	10/10
Slättens Vind AB	22 575	2/2	1 242	1 567
Bokfört värde			1 242	1 567

Uppgift om eget kapital avser justerat eget kapital, dvs inkluderat eget kapitalandelen

av obeskattade reserver. På motsvarande sätt har årets resultat enligt årsredovisningen

i förekommande fall justerats med eget kapitalandelen av årets förändring av obeskattade reserver.

Innehav i övriga företag	Org. nr.	Säte	Resultat	Eget kapital
Långmarken Wind AB	559032-9636	Hässleholm
Slättens Vind AB	559022-2583	Vara	97	63 234

NOT 15 ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

	2016/2017	2015/2016
Per 1 september	187 831	187 246
Förvärv	150	-
Avyttring	-100	-
Aktieägartillskott netto	-10 343	-22 726
Nedskrivning	-54 353	-1 377
Återföring av nedskrivning	14 511	24 688
Per 31 augusti	137 696	187 831

Resultat från andelar i koncernföretag	2016/2017	2015/2016
Nedskrivning	-54 352	-1 377
Återföring av nedskrivning	14 511	24 688
Utdelningar	60 890	-
Vinst vid avyttring	60	-
	21 109	23 311

Dotterföretagen och dotterdotterföretagen förtecknas i tabellen nedan.

Koncernföretag	Antal andelar	Kapital/röster (%)	2017-08-31	2016-08-31
Eolus Vind Amnehärad AB	1 000	100/100	69	69
Amnehärad Vindkraft Aktiebolag
Blekinge Offshore AB	560	60/60	-	-
Bosberget Vindkraft AB	1 000	100/100	-	-
Ekovind AB	130 000	100/100	65 002	65 002
Baltic Wind Energy
Eolus Elnät AB	1 000	100/100	100	100
Eolus Stensåsa Vindkraft AB	500	100/100		50
Eolus Oy	2 500	100/100	99	88
Eolus Pörtom Vind Oy
Eolus Vind Norge AS	23 000	100/100	2 624	2 624
Stigafjell Vind AS
Eolus North America Inc.		100/100
Comstock LLC
Crescent Peak Renewables LLC
Wind Wall Development LLC
Wind Wall 1 LLC

Koncernföretag	Antal andelar	Kapital/röster (%)	2016-08-31	2015-08-31
Eolus Vindpark Ett AB	500	100/100	50	50
Lörby 8 Drift AB	500	100/100		50
Eolus Vindpark Fem AB	500	100/100	50	50
Eolus Vindpark Sex AB
Eolus Vindpark Sju AB	500	100/100	50	50
Vilseberga Vind AB
Eolus Vindpark Nio AB	500	100/100	50	658
Eolus Vindpark Elva AB	500	100/100	50	50
Eolus Vindpark Tolv AB
Eolus Vindpark Tretton AB	500	100/100	50	50
Eolus Vindpark Femton AB	500	100/100	50	50
Eolus Vindpark Sjutton AB	500	100/100	50	50
Eolus Vindpark Nitton AB	500	100/100	50	50
Eolus Vindpark Tjugo AB
Eolus Vindpark 23 AB	500	100/100	50	-
Eolus Vindpark 24 AB
Eolus Vindpark 25 AB	500	100/100	50	-
Eolus Vindpark 26 AB
Eolus Vindpark 27 AB	500	100/100	50	-
Eolus Vindpark 28 AB
Eolus Wind Power Management AB	500	100/100	50	50
Kattegatt Vindkraft AB	16 500	100/100	1 724	1 724
Lunnekullen Vindkraft AB	1 000	100/100	-	-
Linusvind AB	50 000	100/100	450	450
Långmarken Vindkraft AB	1 000	100/100	100	5 127
Lärkeskogen Vindkraft AB	1 000	100/100	93	93
Näset Vindkraft AB	1 000	100/100	-	-
SIA Eolus	2 000	100/100	25	25
Andruves wind SIA
Virzas wind SIA
Gulbji wind SIA
Melderi wind SIA
Pienava wind SIA
Unas wind SIA
Dobele wind SIA
Osi wind SIA
Mekji wind SIA
Valpene wind SIA
Skogaryd Vindkraft AB	1 000	100/100	100	100
Skuggetorp Vindkraft AB	1 000	100/100	100	100
Svenska Vindbolaget AB	1 430	100/100	63 300	106 861
Svenska Vindbolaget Vindpark ETT AB
Svenska Vindbolaget Vindpark TVÅ AB
Svenska Vindbolaget Vindpark FYRA AB
Eolus Vindpark Tjugoett AB
Eolus Vindpark Tjugotvå AB
Uddevalla Vind AB	1 000	100/100	102	102
Vingkraft Rönnerum AB	1 000	100/100	100	1 100
Ölme Vindkraft AB	1 000	100/100	3 058	3 058
Bokfört värde			137 696	187 831

Koncernföretag	Org. nr.	Säte
Eolus Vind Amnehärad AB	556738-6312	Hässleholm
Amnehärad Vindkraft Aktiebolag	556719-3569	Hässleholm
Blekinge Offshore AB	556761-1727	Karlshamn
Bosberget Vindkraft AB	556755-4810	Hässleholm
Ekovind AB	556343-8208	Vårgårda
Baltic Wind Energy	10869166	Saare county, Estland
Eolus Elnät AB	556639-2477	Hässleholm
Eolus Stensåsa Vindkraft AB	556911-5362	Hässleholm
Eolus Oy	2622599-6	Vasa, Finland
Eolus Pörtom Vind Oy	2456946-1	Vasa, Finland
Eolus Vind Norge AS	998127068	Stjørdal, Norge
Stigafjell Vind AS	998390966	Stjørdal, Norge
Eolus North America Inc.	47-5083428	Nevada, USA
Comstock LLC	35-2541188	Nevada, USA
Crescent Peak Renewables LLC	27-2068025	Delaware, USA
Wind Wall Development LLC	32-0514251	Nevada, USA
Wind Wall 1 LLC	81-5141504	Nevada, USA
Eolus Vindpark Ett AB	556925-8139	Hässleholm
Lörby 8 Drift AB	556935-0423	Hässleholm
Eolus Vindpark Fem AB	556935-0365	Hässleholm
Eolus Vindpark Sex AB	556935-0373	Hässleholm
Eolus Vindpark Sju AB	556935-0381	Hässleholm
Vilseberga Vind AB	556935-0480	Hässleholm
Eolus Vindpark Nio AB	556935-0472	Hässleholm
Eolus Vindpark Elva AB	556935-0498	Hässleholm
Eolus Vindpark Tolv AB	556924-5094	Hässleholm
Eolus Vindpark Tretton AB	556935-0449	Hässleholm
Eolus Vindpark Femton AB	556935-0464	Hässleholm
Eolus Vindpark Sjutton AB	556935-0514	Hässleholm
Eolus Vindpark Nitton AB	556924-5136	Hässleholm
Eolus Vindpark Tjugo AB	556924-5128	Hässleholm
Eolus Vindpark 23 AB	556956-6168	Hässleholm
Eolus Vindpark 24 AB	556956-6176	Hässleholm
Eolus Vindpark 25 AB	556956-6028	Hässleholm
Eolus Vindpark 26 AB	556956-6010	Hässleholm

Koncernföretag	Org. nr.	Säte
Eolus Vindpark 27 AB	556956-6002	Hässleholm
Eolus Vindpark 28 AB	559121-3193	Hässleholm
Eolus Wind Power Management AB	556912-1352	Hässleholm
Kattegatt Vindkraft AB	556411-7371	Hässleholm
Lunnekullen Vindkraft AB	556705-3045	Hässleholm
Linusvind AB	556832-0054	Hässleholm
Långmarken Vindkraft AB	556773-8033	Hässleholm
Lärkeskogen Vindkraft AB	556731-4710	Hässleholm
Näset Vindkraft AB	556721-1023	Hässleholm
SIA Eolus	40103392542	Riga, Lettland
Andruves wind SIA	40103703482	Riga, Lettland
Virzas wind SIA	40103702650	Riga, Lettland
Gulbji wind SIA	40103702769	Riga, Lettland
Melderi wind SIA	40103730387	Riga, Lettland
Pienava wind SIA	40103730508	Riga, Lettland
Unas wind SIA	40103761071	Riga, Lettland
Dobele wind SIA	40103786319	Riga, Lettland
Osi wind SIA	40103806530	Riga, Lettland
Mekji wind SIA	40103800684	Riga, Lettland
Valpene wind SIA	50103851451	Riga, Lettland
Skogaryd Vindkraft AB	556773-9791	Hässleholm
Skuggetorp Vindkraft AB	556773-7993	Hässleholm
Svenska Vindbolaget AB	556759-9013	Hässleholm
Svenska Vindbolaget Vindpark ETT AB	556814-9636	Hässleholm
Svenska Vindbolaget Vindpark TVÅ AB	556814-9560	Hässleholm
Svenska Vindbolaget Vindpark FYRA AB	556765-1830	Hässleholm
Eolus Vindpark Tjugoett AB	556924-5110	Hässleholm
Eolus Vindpark Tjugotvå AB	556924-5102	Hässleholm
Uddevalla Vind AB	556707-1278	Hässleholm
Vingkraft Rönnerum AB	556796-9836	Hässleholm
Ölme Vindkraft AB	556755-5965	Hässleholm

Tabellen nedan visar finansiella skulders återstående kontraktstid till förfall. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga och odiskonterade kassaflödena. Samtliga valutaderivat har positivt marknadsvärde. Totalt uppgår marknadsvärdet avseende valutaderivaten till -463 (+4 130) KSEK

per bokslutsdagen. Avtalsenliga räntederivat har per bokslutsdagen ett negativt marknadsvärde. Totalt uppgår det negativa marknadsvärdet avseende räntederivaten till -14 634 (-38 753) KSEK.

2017-08-31	<3 månader	3 månader - 1 år	1-2 år	2-5 år	>5 år	Totalt
Upplåning	11 202	10 357	2 196	6 175	5 011	34 941
Leverantörsskulder	28 276	-	-	-	-	28 276
Derivat	963	2 890	3 854	8 244	1 959	17 910
Övriga finansiella skulder	2 735	8	-	797	-	3 540
Totalt	43 176	13 255	6 050	15 216	6 970	84 667
2016-08-31	<3 månader	3 månader - 1 år	1-2 år	2-5 år	>5 år	Totalt
Upplåning	13 803	22 961	7 447	19 152	23 063	86 426
Leverantörsskulder	109 998	-	-	-	-	109 998
Derivat	1 977	5 931	7 907	23 722	5 007	44 544
Övriga finansiella skulder	28 269	8	-	854	-	29 131

NOT 17 ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG

KONCERNEN
				REDOVISAT VÄRDE
Andelar i intresseföretag	Org. nr.	Säte	Kapital/ röster (%)	2017-08-31	2016-08-31
Gärdslösa Drift AB	556762-4415	Borgholm	33/33		37
Isgrannatorp Drift AB	556787-6833	Kristianstad	33/33	37	37
Kråge Vind AB	556387-1093	Kristianstad	20/20		102
Triventus AB	556627-3016	Falkenberg	40/40	3 725	7 900
Bokfört värde				3 763	8 076
FINANSIELL INFORMATION OM KONCERNENS INTRESSEFÖRETAG (AVSER HELA INTRESSEFÖRETAGEN, EJ KONCERNENS ÄGARANDEL)
Resultaträkning				2016/2017	2015/2016

Rörelsens intäkter	13 422	21 736
Rörelsens kostnader	-21 496	-31 856
Rörelseresultat	-8 074	-10 120
Finansnetto	1 702	1 501
Skatt	-	-459
Periodens resultat	-6 372	-9 078
Balansräkning	2017-08-31	2016-08-31
Anläggningstillgångar	1 642	4 553
Omsättningstillgångar	28 519	48 863
Summa tillgångar	30 161	53 416
Eget kapital	9 347	20 315
Avsättningar	16 499	17 000
Långfristiga skulder	2 100	11 522
Kortfristiga skulder	2 215	4 579
Summa eget kapital och skulder	30 161	53 416

Resultat från andelar i intresseföretag	2016/2017	2015/2016
Kråge Vind AB	-	-3
Triventus AB	-2 570	-601
Övrigt	-1 604	-
Summa resultat från andelar i intresseföretag	-4 175	-604
Förändringar av andelar i intresseföretag	2016/2017	2015/2016
Per 1 september	8 075	8 703
Resultatandel	-4 175	-604
Avyttring	-139	-24
Övrigt	-	-

MODERBOLAGET

				REDOVISAT VÄRDE
Andelar i intresseföretag	Org. nr.	Säte	Kapital/ röster (%)	2017-08-31	2016-08-31
Kråge Vind AB	556387-1093	Kristianstad	20/20	-	200
Triventus AB	556627-3016	Falkenberg	40/40	3 725	8 500
Bokfört värde				3 725	8 700
Förändringar av andelar i intresseföretag				2016/2017	2015/2016
Per 1 september				8 700	8 720
Nedskrivning				-4 775	-
Avyttring				-200	-20
Per 31 augusti				3 725	8 700

NOT 18 LAGER AV VINDKRAFTVERK SAMT VINDKRAFTVERK UNDER UPPFÖRANDE OCH PROJEKT UNDER UTVECKLING

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2017-08-31	2016-08-31	2017-08-31	2016-08-31
Lager av vindkraftverk	9 325	11 995	9 325	11 995
Vindkraftverk under uppförande och projekt under utveckling	335 515	450 306	173 705	326 595
Summa	344 840	462 301	183 030	338 590

NOT 19 KUNDFORDRINGAR OCH ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2017-08-31	2016-08-31	2017-08-31	2016-08-31
Kundfordringar	25 686	28 793	23 760	27 480
Övriga kortfristiga fordringar	44 493	29 131	18 723	6 190
Summa	70 180	57 924	42 483	33 670
Övriga kortfristiga fordringar avser:	2017-08-31	2016-08-31	2017-08-31	2016-08-31
Fordringar avseende mervärdesskatt	2 464	140	2 430	26
Fordringar på närstående	-	220	-	-
Spärrade medel	19 632	24 733	-	5 040
Övriga fordringar	22 397	4 038	16 293	1 124
Summa	44 493	29 131	18 723	6 190

Kreditrisken i kundfordringar som varken är förfallna eller nedskrivna bedöms som låg. Mot bakgrund av att kunderna representerar olika kategorier såsom kommuner, företag och privatpersoner samt att dessa är geografiskt spridda bedöms det osannolikt att alla skulle få betalningssvårigheter vid samma tid. Eolus har historiskt låga kundförluster och gör kreditbedömning på alla nya kunder. Kundfordringar som är förfallna men ej nedskrivna har noggrant genomgått individuell prövning och bedömts ej utgöra väsentlig risk för förlust.

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
Kreditexponering	2017-08-31	2016-08-31	2017-08-31	2016-08-31
Kundfordringar ej förfallna eller nedskrivna	6 811	27 679	5 405	27 082
Kundfordringar förfallna men ej nedskrivna	18 845	1 114	18 355	398
Kundfordringar förfallna och nedskrivna	-	-	-	-
Reserv för osäkra fordringar	30	-	-	-
Kundfordringar totalt	25 686	28 793	23 760	27 480
Per den 31 augusti 2017 uppgick förfallna kundfordringar där inget reserveringsbehov bedömts föreligga till 18 815 (1 114) KSEK.

Åldersanalys av kundfordringar, förfallna men ej nedskrivna	2017-08-31	2016-08-31	2017-08-31	2016-08-31
<30 dagar	3 302	1 114	3 302	398
30-90 dagar	2 754	-	2 552	-
91-180 dagar	208	-	6	-
>180 dagar	12 581	-	12 495	-
Summa förfallna ej nedskrivna kundfordringar	18 845	1 114	18 355	398
Åldersanalys av kundfordringar, förfallna och nedskrivna	2017-08-31	2016-08-31	2017-08-31	2016-08-31
>180 dagar	30	-	-	-
Summa förfallna och nedskrivna k undfordringar	30	-	-	-
Avsättningar för osäkra kundfordringar motsvarar 0% (0%) av de totala kundfordringarna.
Avsättning för osäkra kundfordringar	2017-08-31	2016-08-31	2017-08-31	2016-08-31
Avsättning vid årets början	-	-191	-	-191
Årets avsättning för osäkra kundfordringar	30	-	-	-
Bortskrivna fordringar	-	191	-	191
Belopp vid årets utgång	30	-	-	-

Avsättningar till respektive återföringar av reserver för osäkra fordringar ingår i posten Övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
Redovisade belopp för kundfordringar per valuta	2017-08-31	2016-08-31	2017-08-31	2016-08-31
SEK	13 133	1 536	11 207	223
EUR	12 553	27 257	12 553	27 257
Summa KSEK	25 686	28 793	23 760	27 480

De 10 största kunderna representerar 83% (99%) av koncernens totala kundfordringar. En enskild kund står för 57% (94%).

NOT 20 PERIODISERINGSPOSTER

	KONCERNEN				MODERBOLAGET
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	2017-08-31	2016-08-31	2017-08-31	2016-08-31
Förutbetalda hyreskostnader	148	124	148	124
Övriga förutbetalda kostnader	3 237	2 912	2 303	1 201
Upplupna intäkter	4 455	5 189	2 079	1 487
Summa	7 840	8 225	4 530	2 812
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	2017-08-31	2016-08-31	2017-08-31	2016-08-31
Upplupna löne- och personalkostnader	6 341	7 628	6 294	7 571
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter avseende projekt	23 624	4 397	23 624	4 397
Övriga upplupna kostnader	2 517	3 653	1 274	784
Summa	32 483	15 678	31 192	12 752

NOT 21 AKTIEKAPITAL OCH RESULTAT PER AKTIE

Upplysning om antal aktier	2017-08-31	2016-08-31
Antal emitterade och fullt betalda aktier
A-aktier (röstvärde 1) kvotvärde 1 kr	1 285 625	1 285 625
B-aktier (röstvärde 1/10) kvotvärde 1 kr	23 621 375	23 621 375
Antal emitterade och fullt betalda aktier	24 907 000	24 907 000
Specifikationen över förändring i eget kapital återfinns i Rapport över förändring eget kapital koncernen. Reserver utgörs av valutakursdifferenser vid omräkning av utländska dotterbolags finansiella rapporter. I moderföretaget finns inga potentiella stamaktier varför resultat per aktie är detsamma före och efter utspädning för de redovisade åren.
KONCERNEN
Resultat per aktie före och efter utspädning	2016/2017	2015/2016
Resultat som är hänförligt till moderföretagets aktieägare	25 317	-22 925
Vägt genomsnitt antal utestående stamaktier	24 907 000	24 907 000
Resultat per aktie före och efter utspädning	1,02	-0,92

NOT 22 UPPLÅNING

Långfristig upplåning till kreditinstitut	KONCERNEN 2017-08-31	2016-08-31	MODERBOLAGET 2017-08-31	2016-08-31
Banklån (fast ränta)	-	4 000	-	-
Banklån (rörlig ränta)	12 740	46 216	-	-
Summa långfristig upplåning	12 740	50 216	-	-
Kortfristig upplåning
Banklån (rörlig ränta)	21 169	31 558	-	-
Summa kortfristiga skulder	21 169	31 558	-	-
Summa upplåning	33 909	81 774	-	-
För information om ställda säkerheter för upptagna lån, se not 26.
BANKLÅN
Koncernens och moderbolagets exponering, avseende lån,
för ränteförändringar och kontraktsenliga datum när det gäller
omförhandlingar av räntor är följande:
		KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2017-08-31	2016-08-31	2017-08-31	2016-08-31
6 månader eller mindre	33 909	77 774	-	-
6-12 månader	-	4 000	-	-
1-5 år	-	-	-	-
Mer än 5 år	-	-	-	-
Summa	33 909	81 774	-	-
Upplåning fördelad per valuta	2017-08-31	2016-08-31	2017-08-31	2016-08-31
SEK	33 245	79 995	-	-
EUR	664	1 779	-	-

CHECKRÄKNINGSKREDIT

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2017-08-31	2016-08-31	2017-08-31	2016-08-31
Beviljat belopp	75 000	75 000	75 000	75 000
Utnyttjad kredit ingår i kortfristig upplåning och uppgår till	-	-	-	-
Avseende skulder till kreditinstitut finns särskilda åtaganden, s.k. covenants. Om dessa åtaganden inte uppfylls kan kreditgivaren återkalla krediten. Under verksamhetsåret 2016/2017 har samtliga åtaganden uppfyllts.
LÅNGFRISTIGA SKULDER Koncernens och moderbolagets långfristiga skulder. Förfallotider enligt nedan:
	KONCERNEN 2017-08-31 2016-08-31		MODERBOLAGET 2017-08-31	2016-08-31
1-5 år	7 840	28 026	-	-

Mer än 5 år 4 900 22 190 - - Summa 12 740 50 216 - -

Summa 33 909 81 774 - -

NOT 23 AVSÄTTNINGAR

KONCERNEN
	Återställningskostnader vid utrangering av vindkraftverk	Arrende utgifter	Summa
Per 1 september 2016	6 718	881	7 599
Redovisat i resultaträkningen
tillkommande avsättningar, ränta	146	-	146
återförda belopp avseende avyttrade verk	-3 443	-513	-3 956
Per 31 augusti 2017	3 421	368	3 789

	Återställningskostnader vid utrangering av vindkraftverk	Arrende utgifter	Summa
Per 1 september 2015	7 995	846	8 841
Redovisat i resultaträkningen
tillkommande avsättningar, ränta	621	35	656
återförda belopp avseende avyttrade verk	-1 898	-	-1 898
Per 31 augusti 2016	6 718	881	7 599

ÅTAGANDE OM ÅTERSTÄLLNING

Enligt miljöbalken måste finansiella garantier lämnas till säkerhet för nedmontering och återställande av plats för vindkraftverk. Kostnader för nedmontering och återställande bedöms per anläggning med ledning av utredningar som gjorts för speciella verk. En utgångspunkt är ett normalvärde på 250 kronor per megawatt (MW) installerad effekt för ståltorn. Om verket är uppfört i betong tillkommer ca 100 kronor/MW. Beloppen gäller i kostnadsläget per 2011-09-01. Restvärdet hanteras som en avgående post i utrangeringskalkylen och har beaktats i dessa schablonbelopp. Tidsfaktorn beaktas genom diskontering. Prisutvecklingen kan antas lika med det långsiktiga inflationsmålet 2 procent, samtidigt som en viss teknisk utveckling bör dämpa kostnadsutvecklingen.

Avsättning görs med nuvärdet av den beräknade framtida kostnaden. Avsättningen räknas enligt IAS 37 punkt 60 löpande upp med diskonteringsräntan och uppräkningen redovisas som låneutgift (räntekostnad).

ÅTAGANDE OM FRAMTIDA ARRENDEN

Avsättningen avser åtagande att erlägga framtida arrenden för verk som försålts.

MODERBOLAGET

Moderbolagets avsättningar per 31 augusti 2017 avser 1 081 (1 472) återställningskostnader och 368 (881) arrendeutgifter, totalt 1 449 (2 353).

NOT 24 FINANSIELLA INSTRUMENT – UPPLYSNINGAR OM VERKLIGT VÄRDE PER KLASS

KONCERNEN
2017-08-31	Redovisat värde	Verkligt värde	Nivå
Tillgångar i balansräkningen
Finansiella tillgångar som kan säljas
Övriga finansiella tillgångar	25 517	25 517	2
Lånefordringar och kundfordringar
Likvida medel	201 509	201 509	2
Kundfordringar	25 686	25 686	2
Övriga kortfristiga fordringar	1 157	1 157	2
Spärrade bankmedel	24 632	24 632	2
Upplupna ränteintäkter	328	328	2

2017-08-31	Redovisat värde	Verkligt värde	Nivå
Skulder i balansräkningen
Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Derivatskulder
Valutaterminer	154	154	2
Valutaswappar	309	309	2
Ränteswappar	14 634	14 634	2
Skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde
Räntebärande skulder	33 909	33 909	2
Leverantörsskulder	28 276	28 276	2
Övriga skulder			2
Upplupna räntekostnader	29	29	2
2016-08-31	Redovisat värde	Verkligt värde	Nivå

Tillgångar i balansräkningen
Finansiella tillgångar som kan säljas
Övriga finansiella tillgångar	24 355	24 355	2
Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Valutaderivat	4 130	4 130
Lånefordringar och kundfordringar
Likvida medel	221 549	221 549	2
Kundfordringar	28 793	28 793	2
Övriga kortfristiga fordringar	4 398	4 398	2
Spärrade bankmedel	24 733	24 733	2
Upplupna ränteintäkter	15	15	2

Skulder i balansräkningen

Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Derivatskulder
Ränteswappar	38 753	38 753	2
Skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde
Räntebärande skulder	81 774	81 774	2
Leverantörsskulder	109 998	109 998	2
Övriga skulder	28 122	28 122	2
Upplupna räntekostnader	155	155	2

DERIVATINSTRUMENT

Eolus tillämpar inte säkringsredovisning. Derivatinstrument för hantering av valuta- och ränterisk redovisas som omsättningstillgångar eller kortfristiga skulder och klassificeras som innehav för handel. Värdeförändringar i valutaderivat redovisas i resultaträkningen som övriga rörelseintäkter eller övriga rörelsekostnader. Värdeförändringar i räntederivat redovisas i finansnettot.

BESKRIVNING AV VERKLIGT VÄRDE Räntebärande skulder

Verkligt värde för räntebärande skulder beräknas genom en diskontering av framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuell marknadsränta.

Derivat

Valutaterminer värderas till verkligt värde genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden. Det verkliga värdet för ränteswappar baseras på en diskontering av beräknade framtida kassaflöden enligt kontraktets villkor och förfallodagar med utgångspunkt i marknadsräntan.

Övriga finansiella tillgångar och skulder

För kundfordringar, övriga fordringar/skulder, upplupna intäkter och kostnader samt leverantörsskulder med en kvarvarande löptid på mindre än 6 månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde.

NOT 25 AVSTÄMNING MELLAN RESULTAT FÖRE SKATT OCH NETTOKASSAFLÖDE

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
Ej kassaflödespåverkande poster	2016/2017	2015/2016	2016/2017	2015/2016
Avskrivning och nedskrivning av materiella anläggningstillgångar	23 423	26 719	2 118	5 174
Orealiserade valutakursdifferenser	-148	1 215	4 346	1 265
Realisationsvinster från avyttringar av anläggningstillgångar	-319	-390	3 693	-361
Förändringar i avsättningar	-3 833	-1 240	-904	-266
Värdering derivat till verkligt värde	4 592	1 523	-	-
Övrigt	-	511	607	273
Summa	23 715	28 337	9 860	6 085

NOT 26 STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER/ANSVARSFÖRBINDELSER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
Ställda säkerheter för skulder	2016/2017	2015/2016	2016/2017	2015/2016
Företagsinteckningar	603 000	603 000	580 000	580 000
Säkerhetsöverlåtna vindkraftverk och arrenden	50 707	109 063	-	-
Spärrade bankmedel	19 632	19 693	-	-
Aktier i intresseföretag	34	34	-	-
Summa	673 373	731 790	580 000	580 000

EVENTUALFÖRPLIKTELSER

Koncernen har eventualförpliktelser avseende rättsliga anspråk som uppkommit i den normala affärsverksamheten. Några väsentliga skulder utöver de avsättningar som gjorts (not 23) förväntas ej uppkomma med anledning av dessa.

	MODERBOLAGET
Ansvarsförbindelser	2016/2017	2015/2016
Ansvarsförbindelse till förmån för dotterföretag	69 885	69 885
Summa	69 885	69 885

NOT 27 TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

ÄGARSTRUKTUR PER 31 AUGUSTI 2017

Största aktieägare	Antal A-aktier	Antal B-aktier	Andel av kapitalet (%)	Andel av röster (%)
Domneåns Kraftaktiebolag	357 900	2 012 869	9,5	15,3
Hans-Göran Stennert, direkt och genom kapitalförsäkring	380 100	518 984	3,6	11,8
Åke Johansson	194 720	567 200	3,1	6,9
Hans Johansson och Borgunda bygghandel, genom bolag	169 520	58 455	0,9	4,8
Försäkringsaktiebolaget Avanza Pension	-	1 579 451	6,3	4,3
Johan Markensten	-	808 080	3,2	2,2
Ingvar Svantesson	43 750	200 175	1,0	1,8
Nordnet Pensionsförsäkring AB	500	552 901	2,2	1,5
Swedbank Försäkring	-	447 943	1,8	1,2
Adlerbertska forskningsstiftelsen	-	350 000	1,4	1,0
Övriga aktieägare	139 135	16 525 317	66,9	49,1
Totalt	1 285 625	23 621 375	100,0	100,0

Ingen av styrelseledamöterna eller de övriga ledande befattningshavarna har under 2016/2017 eller 2015/2016 haft några direkta eller indirekta affärstransaktioner med koncernen utöver de ersättningar som framgår av not 6.

MODERBOLAGETS TRANSAKTIONER MED ÖVRIGA KONCERNFÖRETAG

Av moderbolagets försäljning avser 0,0 (0,0)% koncernintern fakturering. I moderbolagets rörelsekostnader ingår koncerninterna inköp med endast obetydliga belopp. Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter.

NOT 28 VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER RAPPORTPERIODENS UTGÅNG

Inga väsentliga händelser har skett efter räkenskapsårets utgång.

Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat, samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utveckligen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.

Hässleholm den 4 december 2017

Hans-Göran Stennert Ordförande

Hans Linnarson Styrelseledamot

Fredrik Daveby Styrelseledamot

Hans Johansson Styrelseledamot

Sigrun Hjelmquist Styrelseledamot

Bodil Rosvall Jönsson Styrelseledamot

Per Witalisson Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den 4 december 2017.

PricewaterhouseCoopers AB

Eva Carlsvi

Auktoriserad revisor

REVISIONSBERÄTTELSE

Till bolagsstämman i Eolus Vind AB (publ), org.nr 556389-3956

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Eolus Vind AB (publ) för år 1 september 2016 till 31 augusti 2017 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 37-39. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 32-80 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 augusti 2017 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 augusti 2017 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 37-39. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

SÄRSKILT BETYDELSEFULLT OMRÅDE

Intäktsredovisning – försäljning av vindkraftparker

Eolus Vind har en affärsplan och strategi som innebär uppförande och försäljning av vindkraftparker, antingen direkt eller via bolag.

Under räkenskapsåret har Eolus sålt projekten Långmarken, Iglasjön, Gunillaberg, Lunna samt Täppeshusen. Varje separat transaktion är individuellt framtagen och kontrakten innehåller specifika avtalsvillkor som bland annat reglerar betalningsmodell samt stipulerar respektive parts åtaganden och krav på fullgörande inom kontraktets löptid.

Affärsupplägg och tillhörande kontrakt är ett komplext område där tolkningar av den genomförda transaktionen och de tillhörande kontraktsvillkoren kan få väsentlig påverkan på bolagets redovisning och vinstavräkning.

Vår revisionsansats Revisionens inriktning och omfattning

Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.

Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.

Väsentlighet

Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller fel. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.

Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

HUR VÅR REVISION BEAKTADE DET SÄRSKILT BETYDELSEFULLA OMRÅDET

Varje separat avtal om försäljning av en vindkraftpark, antingen direkt eller via bolag är individuellt framtaget och innehåller olika bestämmelser och klausuler. I vår granskning har vi:

• Granskat bolagets reavinstberäkning genom att stämma av den mot försäljningsavtalen
• Granskat bolagets bokföring avseende försäljningen på bolagsnivå
• Granskat bolagets bokföring avseende försäljning på koncernnivå
• Granskat att klassificering av reavinsten hanteras korrekt i enlighet med bolagets redovisningsprinciper.

Vi har vid vår granskning inte noterat några väsentliga avvikelser.

SÄRSKILT BETYDELSEFULLT OMRÅDE

Nedskrivningstester av vindkraftparker i drift

Hänvisning till not 1 sidan 55 i Årsredovisningen under "Bedömningar, uppskattningar och antaganden", samt not 12 sidan 66 Materiella anläggningstillgångar.

Det redovisade värdet för driftsatta Vindkraftparker uppgick per 31 augusti 2017 till 101 MSEK. Marknadspriserna på el och elcertifikat har de senaste åren fallit och kvarstår på en relativt låg nivå. Prisnedgångarna är indikationer på ändringar i faktorer som kan påverka värderingen av vindkraftparkerna. Bolaget har med anledning av detta genomfört nedskrivningar uppgående till 8 MSEK. Bolaget gör nedskrivningstester löpande för att säkerställa värdet på tillgångarna. Bolaget har inte identifierat något ytterligare nedskrivningsbehov.

Vissa av de antaganden och bedömningar ledningen gör i samband med nedskrivningstesterna avseende framtida kassaflöden och förhållanden är komplexa och får stor påverkan på beräkningen av nyttjandevärdet. Detta gäller i synnerhet bedömningen av den framtida prisnivån på el och elcertifikat och diskonteringsräntan, där små avvikelser medför stor påverkan på beräkningen av nyttjandevärdet.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-31 samt 84-87. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

HUR VÅR REVISION BEAKTADE DET SÄRSKILT BETYDELSEFULLA OMRÅDET

Vi har tagit del av företagsledningens nedskrivningstester. Dessa beräkningar innehåller bolagets bedömningar avseende framtida kassaflöden och val av diskonteringsräntan. Antaganden om den framtida prisutvecklingen för el och elcertifikat har baserats på prisprognoser uppskattade av extern expertis.

I vår revision har vi skaffat oss en förståelse för hur den makroekonomiska utvecklingen påverkar Eolus Vind och hur styrelsen och företagsledningen arbetar för att inhämta information för beslutsunderlag. Nedskrivningstesterna har granskats genom att vi har:

• Bedömt beräkningsmodellernas riktighet
• Kontrollräknat och bedömt använd WACC
• Granskat inputdata gällande framtida intäkter mot extern data.
• Granskat inputdata gällande planerad produktion mot bolagets prognoser och rimlighetsbedömt dem mot historisk produktion
• Granskat inputdata gällande uppskattade driftskostnader och övrig data mot bolagets prognoser och rimlighetsbedömt dem mot historisk information
• Gjort känslighetsanalyser avseende bland annat förändringar i prisutvecklingen och diskonteringsräntan

Vi har vid vår granskning inte noterat några väsentliga avvikelser.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tilllämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/rn/showdocument/documents/rev_dok/ revisors_ansvar.pdf. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Eolus Vind AB (publ) för år 1 september 2016 till 31 augusti 2017 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget
• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/rn/ showdocument/documents/rev_dok/revisors_ansvar.pdf. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 37-39 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

PricewaterhouseCoopers AB utsågs till Eolus Vind AB (publ)s revisor av bolagsstämman den 28 januari 2017 och har varit bolagets revisor sedan 24 januari 2015.

Hässleholm den 4 december 2017 PricewaterhouseCoopers AB

Eva Carlsvi Auktoriserad revisor

STYRELSE

HANS-GÖRAN STENNERT STYRELSEORDFÖRANDE

Född: 1954

Invald: 2008, ordförande sedan 2009. Utbildning och erfarenhet: Civilekonom med lång erfarenhet från anställning och uppdrag inom IKEA-gruppen, bland annat som styrelseledamot i INGKA Holding BV som är IKEAgruppens ägarbolag mellan 1993-2007, varav de sista nio åren som styrelseordförande.

Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Entreprenörinvest Sverige AB. Styrelseledamot i Cuptronic Technology AB och Winplantan AB. Aktieinnehav i Eolus: 380 100 A-aktier, varav 378 000 A-aktier innehas genom kapitalförsäkring, och 518 984 B-aktier, varav 516 984 B-aktier innehas genom kapitalförsäkring.

FREDRIK DAVEBY STYRELSELEDAMOT

Född: 1962 Invald: 2009

Utbildning och erfarenhet: Agronom.

VD för Motormännens Riksförbund sedan 2014. VD för Länsförsäkring Kronoberg 2002-2014. Flertalet styrelseuppdrag inom Länsförsäkringsgruppen däribland styrelseledamot Länförsäkringar AB 2010-2014. Medlemschef Södra Skogsägarna 1997-2002 samt dessförinnan befattningar inom Regeringskansliet och LRF.

Övriga uppdrag: Styrelseordförande och VD för Motormännens Testcenter AB. Styrelseordförande i Motormännens Försäkringsförmedling AB. VD för Motormännens Riksförbund.

Aktieinnehav i Eolus: 10 000 B-aktier

SIGRUN HJELMQUIST STYRELSELEDAMOT

Född: 1956

Invald: 2011

Utbildning och erfarenhet: Civilingenjör och teknologie licentiat i teknisk fysik från KTH. Executive Partner Facesso AB. Verksam inom Ericsson-koncernen mellan 1979-2000, senast som VD för Ericsson Components AB. Under 2000-2005 investment manager på BrainHeart Capital.

Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Facesso AB. Styrelseledamot i Addnode group AB (publ), Clavister Holding AB, Edgeware AB, Ragn-Sellsföretagen AB och IGOT AB. Aktieinnehav i Eolus: 1 000 B-aktier

HANS JOHANSSON STYRELSELEDAMOT

Född: 1965 Invald: 2016

Utbildning och erfarenhet: Lång erfarenhet inom svensk bygghandel genom uppdrag i inköpsbolaget Woody Bygghandel AB med 50 medlemsföretag samt i verksamheten i familjeföretaget Borgunda Bygghandel där han är VD.

Övriga uppdrag: VD och styrelseordförande i Borgunda Bygghandel AB samt VD eller

ledamot i tillhörande dotterbolag, Borgunda Exteras Ett AB, Borgunda Exteras Två AB, Borgunda Exteras Tre AB, Borgunda Exteras Fyra AB samt Borgunda Exteras Fem AB. Styrelseordförande i Borgunda Tributo AB och Borgunda Uterque AB. Styrelseledamot i Woody Bygghandel AB och Borgunda Gård AB. Bolagsman i Borgunda Fastighet Handelsbolag. Aktieinnehav i Eolus: 169 520 A-aktier och 58 455 B-aktier.

HANS LINNARSON STYRELSELEDAMOT

Född: 1952 Invald: 2017

Utbildning och erfarenhet: Elektronikingenjör och fil kand. Erfarenhet från ett antal olika uppdrag som verkställande direktör i svenska internationella industribolag under mer än 30 år, som Enertec Component AB, CTC AB, Asko Cylinda AB. Ledande befattningar inom Electrolux koncernen samt VD och koncernchef Husqvarna AB.

Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Nibe Industrier AB, Hörberg Petersson Tronic AB, Scandbio AB samt Skeppshults Press och Svets Aktiebolag. Styrelseledamot i Inission AB, LWW Group AB, Nordiska Plast AB, Plastinject Aktiebolag samt Zinkteknik i Bredaryd Aktiebolag.

Aktieinnehav i Eolus: 2 500 B-aktier

Född: 1970 Invald: 2017

Utbildning och erfarenhet: Civilekonom Ekonomihögskolan Lunds universitet. Senior Advisor Hypergene samt Navet och ledamot kontorsstyrelsen Handelsbanken Malmö-Triangeln. VD Business Region Skåne/Näringslivsdirektör Region Skåne 2012-2016, VD Minc 2006-2012 samt befattningar inom E.on 1996-2006.

Övriga uppdrag: VD och styrelseledamot BRJ Management AB. Aktieinnehav i Eolus: 4 000 B-aktier

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR AVSEENDE STYRELSEN OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Ovan angivna uppdrag för styrelseledamöter och ledande befattningshavare avser uppdrag utanför Eoluskoncernen och anger ej uppdrag som suppleant. Redovisade aktieinnehav omfattar både direkta och indirekta, samt närståendes innehav i enlighet med den av Euroclear förda aktieboken per den 31 augusti 2017 samt därefter för Eolus kända förändringar. Styrelseledamöterna valdes vid årsstämma den 28 januari 2017 för tiden fram till årsstämman 2018.

Inga särskilda överenskommelser finns med större aktieägare, kunder, leverantörer eller andra parter enligt vilka styrelseledamöter eller ledande befattningshavare har valts eller tillsatts. Inga avtal har slutits med Eolus eller något av dess dotterbolag om förmåner efter det att respektive uppdrag avslutats. Inga familjeband föreligger mellan bolagets styrelseledamöter och ledande befattningshavare. Inte heller föreligger några intressekonflikter, varvid styrelseledamöters och ledande befattningshavares privata intressen skulle stå i strid med Eolus intressen. Samtliga styrelseledamöter och ledande befattningshavare nås genom kontakt med Eolus huvudkontor.

Hushållselen för en normal svensk villa uppgår till cirka 5 000 kWh per år. Det betyder att:

1 MWh räcker till 0,2 villor

1 GWh räcker till 200 villor

1 TWh räcker till 200 000 villor

ORDLISTA

Elcertifikat Teknikneutralt system för att främja utbyggnaden av förnyelsebar elproduktion. Producenter av förnyelsebar el erhåller ett certifikat per producerad MWh (megawattimme) som sedan säljs till kvotpliktiga elkonsumenter.

Elområde Uppdelning i områden för att visa var det finns behov av att bygga ut överföringskapacitet samt produktionskapacitet för att i större grad motsvara förbrukningen i det aktuella området.

Förnyelsebar energi Förnybar energi kommer från källor som hela tiden förnyas i snabb takt, såsom vind-, vatten-, sol- och bioenergi. Kärnkraft räknas inte som förnybart eftersom den baseras på ändliga resurser.

Idrifttagna verk Verken har genomgått godkänd provdrift och producerar el.

Installerad effekt Mäts vad gäller vindkraft i MW och anger vindkraftverkets prestanda enligt konstruktionsdata.

Navhöjd Höjd på torn plus maskinhus.

Nord Pool Den nordiska elbörsen.

Normalår Definition på ett genomsnittligt år av producerad mängd energi. Fastställs utifrån beräkningar från SMHI över en längre tid.

Offshore Vindkraft som uppförs till havs.

Svept area Ett mått på den cirkelarea som rotorbladen sveper över. För ett verk med 126 meters rotordiameter uppgår den svepta arean till mer än 12 500 kvadratmeter, vilket motsvarar ungefär samma yta som två fotbollsplaner.

Tillgänglighet Ett mått för att visa under hur stor andel av den totala tiden ett vindkraftverk varit tillgänglig för att producera el.

Totalhöjd Höjd för ett vindkraftverk när ett av rotorbladen befinner sig i sitt högsta läge.

Uppförda verk Verken är uppförda och har genomgått godkänd provdrift och är övertagna från turbinleverantör. Verket överlämnas antingen till kund som nyckelfärdig anläggning eller överförs till Eolus varulager.

Volatilitet Mått som anger prisvariation på en vara (exempelvis el) under en tidsperiod.

Överföringskapacitet Mängden el som via elnätet kan överföras mellan olika områden.

Enheter

Energi anges i kilowattimmar.

• 1 MWh = 1 000 kWh
• 1 GWh = 1 000 000 kWh
• 1 TWh = 1 000 000 000 kWh
• Effekt anges i watt.
• 1 MW = 1 000 000 W
• 1 GW = 1 000 000 000 W

ÅRSSTÄMMA

Årsstämma kommer att hållas i Hässleholms Kulturhus lördagen den 27 januari 2018, klockan 15.00. I samband med stämman kommer Eolus traditionsenligt att ordna vindkraftsseminarium.

Den som önskar delta på stämman ska:

• dels vara införd som ägare i den utskrift av aktieboken som Euroclear Sweden AB gör per den 22 januari 2018.
• dels anmäla sig hos bolaget senast kl. 16.00 den 22 januari 2018. Vid anmälan ska uppges namn, personnummer eller registreringsnummer, telefonnummer, adress och aktieinnehav samt i förekommande fall uppgift om ombud och biträden.
• Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste dessutom, för att äga rätt att delta på stämman, tillfälligt begära att bli införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken. Aktieägare måste underrätta förvaltaren härom i god tid före den 22 januari 2018, då sådan registrering måste vara verkställd för att beaktas i den utskrift av aktieboken som Euroclear Sweden AB gör per nämnda datum.

FINANSIELL KALENDER

Delårsrapport Q1 25 januari 2018 Årsstämma 27 januari 2018 Delårsrapport Q2 19 april 2018 Delårsrapport Q3 5 juli 2018 Bokslutskommuniké 2016/2017 26 oktober 2018

DEFINITIONER AV ALTERNATIVA FINANSIELLA NYCKELTAL

Detta avsnitt innehåller definition av vissa finansiella icke-IFRS-mått mot närmaste jämförbara finansiella IFRS-mått. Finansiella icke-IFRS-mått har begränsningar som analytiskt verktyg och ska inte betraktas isolerade eller som ersättning för finansiella mått som är framtagna i överensstämmelse med

Avkastning på eget kapital efter skatt Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.

Avkastning på sysselsatt kapital Resultat efter finansiella poster med tillägg för räntekostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Eget kapital per aktie före/efter utspädning Eget kapital dividerat med antal aktier vid periodens slut före/efter utspädning.

Nettoskuld/-kassa Räntebärande skulder minskat med likvida medel.

IFRS. Finansiella icke-IFRS-mått redovisas för att förbättra investerarnas utvärdering av bolagets verksamhetsresultat, som hjälp vid prognos av framtida perioder och för att förenkla jämförelser av resultat mellan perioder. Ledningen använder dessa finansiella icke-IFRS-mått till att bland annat utvärdera

Resultat per aktie före/efter utspädning

Periodens resultat dividerat med vägt genomsnittligt antal aktier under perioden före/efter utspädning.

Rörelsemarginal Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen.

Soliditet Eget kapital i förhållande till balansomslutningen vid periodens slut.

Sysselsatt kapital Balansomslutning minskad med icke räntebärande skulder. löpande verksamhet jämfört med tidigare resultat, för intern planering samt för prognoser. De finansiella icke-IFRS-mått som redovisas i denna rapport kan skilja sig från liknande mått som används av andra bolag.

Verklig värdeförändring av finansiella

derivat Avser förändringen i finansiella instruments verkliga värde, vilket beräknas med metoder och baseras på ingångsdata som kan observeras för tillgången eller skulden, antingen direkt (priser) eller indirekt (härledda från priser).

Vinstmarginal Resultat efter finansiella poster i procent av nettoomsättningen.

Eolus Vind AB ("Eolus") är ett publikt bolag med organisationsnummer 556389-3956. Bolaget har sitt säte i Hässleholm, Sverige. Denna årsredovisning publiceras på svenska och engelska. Den svenska årsredovisningen är den bindande versionen. Årsredovisningen utgörs av förvaltningsberättelse (sid 32-36), bolagsstyrningsrapport (sid 37-39) samt av finansiella rapporter (sid 40-83).

Alla värden uttrycks i svenska kronor, där ej annat anges. Värdet i svenska kronor förkortas SEK, tusental förkortas KSEK och miljoner förkortas MSEK. Sifferuppgifter inom parantes avser föregående räkenskapsår, 2015/2016.

Omslagsbild: Vindpark Iglasjön. Foto: Daniel Larsson, Johan Funke, Bildbyrån, MTUH samt Eolus. Layout: Mustasch Reklambyrå AB. Tryck: Norra Skåne Offset.

Eolus Vind är en av Nordens ledande vindkraftsaktörer. Eolus skapar värden i alla led inom ramen för projektutveckling, etablering och drift av anläggningar för förnybar energi. Vi erbjuder såväl lokala som internationella investerare attraktiva och konkurrenskraftiga investeringsobjekt i Norden, Baltikum och USA.

Sedan starten 1990 har Eolus medverkat vid uppförandet av över 500 av de cirka 3 400 vindkraftverk som idag finns i Sverige. Eoluskoncernen har för närvarande kundavtal avseende drift och administrationstjänster omfattande cirka 350 MW. Eolus Vind AB har cirka 6 400 aktieägare. Eolus B-aktie handlas på Nasdaq Stockholm Small Cap.

Eolus Vind AB

Box 95, 281 21 Hässleholm Besök: Tredje Avenyen 3 Tel: 010-199 88 00 E-post: info@eolusvind.com www.eolusvind.com