Eniro Group AB Årsredovisning 2025

2 03 04 05 06 08 10 12 15 16 17 21 75 80 81 82 86 102 105 108 109 113 115 116 117 119 120 Året i korthet Enirokoncernen i korthet Året i siffror VD har ordet Affärsområde Marketing Partner Affärsområde Dynava Aktien Styrelse Koncernledning Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Bolagsstyrningsrapport Risker och riskhantering Finansiella rapporter Koncernens räkningar Koncernens noter Moderbolagets räkningar Moderbolagets noter Styrelsens försäkran Revisionsberättelse Granskningsberättelse av hållbarhetsrapport Femårsöversikt Nyckeltal Finansiella definitioner Branschspecifika begrepp Information om årsstämma

Periodens nettoomsättning ökade från 951 MSEK till totalt 955 MSEK 2025.
Bibehållen justerad EBITDA marginal om 14,6% (15,0), trots ett svagare år för Dynava.
Årets Rörelseresultatet påverkades av jämförelsestörande poster om 16 MSEK (0) och uppgick till 55 MSEK (72).
Under året passerar Eniro en milstolpe och meddelar att ARR uppgår till över en halv miljard SEK.
Kassa vid årets slut uppgick till 189 MSEK, en ökning med 26 MSEK trots investeringar av två förvärv under året.

Sammanfattning av året

MSEK	2025	2024
Nettoomsättning	955	951
EBITDA	123	143
EBITDA marginal	12,9%	15,0%
Justerad EBITDA	139	143
Justerad EBITDA marginal	14,6%	15,0%
Rörelseresultat	55	72
Resultat efter skatt	46	68

Nyckeltal

Den 18 juli passerar Eniro över en halv miljard SEK i årliga återkommande intäkter (ARR).
Den 3 januari 2025 tillkännagav Eniro att tillträdet av förvärvet av Medialuotsi Oy ägt rum.
Den 1 juli förvärvade Eniro Qwamplify Nordics för att stärka sin position inom digital marknadsföring i Norden.
Den 19 februari 2025 kommunicerade styrelsen att den utvärderar en särnotering av Dynava.
Årsstämman den 28 maj fattade beslut om omval av styrelseledamöterna Fredric Forsman, Mia Batljan, Fredrik Crafoord, Mats Gabrielsson, Joost Merks och omval av styrelsens ordförande Fredric Forsman samt nyval av Trond Dale.
Årsstämman beslutade att ingen utdelning lämnas för räkenskapsåret 2024, årets vinstmedel överförs i ny räkning.
Den 2 april förlorade Eniro i hovrätten Kapatens klandertalan mot inlösenbeslutet av preferensaktier 2022. Bolaget överklagade domen och ansökte om prövningstillstånd i Högsta domstolen. Den 10 februari 2026 lämnade Eniro ett pressmeddelande om att bolaget träffat ett förlikningsavtal med Kapatens. Den 18 februari 2026 meddelade Högsta domstolen att underrätternas domar undanröjts och att målet avskrivits.
Eniro’s CFO Joel Odland, lämnade bolaget i slutet av första kvartalet 2025. Den 21 februari tillkännagav Eniro att Stefan Liljedahl har utsetts till ny Interim Chief Financial Officer (CFO). Den 25 april tillkännagav Eniro att Mario von Dahn har utsetts till ny Chief Financial Officer (CFO). Mario tillträdde tjänsten den 19 augusti 2025.

Sammanfattning av viktiga händelser under året

Året i korthet 4

Enirokoncernen i korthet

+10 milj Unika besökare per månad på egna söksajter
ca 45 000 Företagskunder i Norden för Marketing Partner
874 Medeltalet anställda

Vår verksamhet Enirokoncernens verksamhet bedrivs i två affärsområden. Affärsområdet Marketing Partner, som står för 67 procent av omsättningen, erbjuder mikro, små och medelstora företag ett helhetserbjudande av digitala marknadsföringstjänster med hjälp av såväl externa partnerskap som egna lokala sökmotorer.

Affärsområden Marketing Partner Dynava 14,6% Justerad EBITDA-marginal

5 egna söksajter i Norden
* eniro.se
* gulesider.no
* krak.dk
* degulesider.dk
* 0100100.fi

955 Omsättning MSEK
537 ARR för affärsområdet Marketing Partner MSEK

Partnerskap
* Facebook
* Google
* Instagram
* Yext
* TikTok

Koncernens andra affärsområde Dynava, 33 procent av omsättningen, erbjuder contact center-tjänster och svarsservice åt större bolag i Norden samt nummerupplysningstjänster.

Året i siffror

Nyckeltal MSEK	2025	2024	2023
Nettoomsättning	955	951	960
Rörelseresultat	55	72	4
EBITDA	123	143	87
Justerad EBITDA	139	143	97
Resultat efter skatt	46	68	-4
Kassaflöde från den löpande verksamheten	90	109	52
Årets kassaflöde	29	-2	-55
Soliditet, %	35%	30%	28%
ARR för affärsområdet Marketing Partner	537	489	462
Orderingång Marketing Partner	661	613	617
Antal heltidsanställda medarbetare vid årets slut	832	880	875
Resultat per aktie före och efter utspädning*	0,06	0,09	-0,03

Resultat per stamaktie efter allokering till preferensaktiernas utdelningsrätt (dock är preferensaktierna konverterade respektive inlösta i februari 2023).

Nyckeltal

955 MSEK Nettoomsättning
139 MSEK Justerad EBITDA resultat

(Grafdata utelämnas ej, men representeras som text enligt instruktion):
0 200 400 600 800 1 000 1 200
2025 2024 2023 2022 2021
828 930 960 951 955

0 30 60 90 120 150
2025 2024 2023 2022 2021
133 131 97 143 139

90 MSEK Kassaflöde från den löpande verksamheten
537 MSEK ARR för affärsområdet Marketing Partner

0 20 40 60 80 100 120
2025 2024 2023 2022 2021
71 62 52 109 90

0 100 200 300 400 500 600
2025 2024 2023 2022 2021
444 462 537 489 444

2025: Från transformation till strategisk positionering

2025 blev ett år där Eniro tog tydliga steg från förändring till förflyttning. Vi bygger vidare på genombrottet från 2024 och avslutar året med vårt starkaste intäktskvartal, 244 MSEK, och en helårsomsättning om 955 MSEK. Det sker trots en tydlig motvind i Dynava, vilket samtidigt visar att koncernen som helhet blivit mer robust och mindre sårbar. Vi levererar en justerad EBITDA om 139 MSEK och går in i 2026 med 189 MSEK i kassa. Det ger oss både handlingsfrihet och finansiell styrka i en marknad där många av våra branschkollegor fortsatt kämpar med kassaflödet. Det som gör mig mest trygg är att detta inte kommer ur en enskild åtgärd eller kort period. Det är resultatet av flera års konsekvent arbete med att öka andelen återkommande intäkter, strama upp kostnadsbasen och samtidigt fortsätta investera i produkt, teknik och utvalda förvärv. Vi har lärt oss att stabilitet kan vi inte hoppas på, utan något vi måste foksuerat bygga. Vi avslutar året med en justerad EBITDA-marginal om 15 procent, vilket bekräftar att riktningen håller.

Styrka i genomförande och människorna bakom

Om jag ska lyfta några saker jag personligen är särskilt stolt över under 2025 handlar det i grunden om genomförande och kultur. Vi har fortsatt stärka vår position i Norge och byggt ett momentum som visar vad vi kan åstadkomma när vi kombinerar lokalt kundfokus med en gemensam koncernplattform. Jag är också stolt över det tydliga engagemanget för AI och utveckling i organisationen. Teknikskiften blir aldrig verklighet genom en plan, de blir verklighet när människor provar, förbättrar och gör det nya till vardag. Vi har också tagit steg i vår kommersiella utveckling. Under året har vi vunnit fler affärer med större omfattning och högre kravbild. Det är ett styrkebesked och en indikation på att vår leverans och vårt erbjudande står sig väl i en mer krävande marknad.

Marknaden: från press till gradvis stabilisering

Den makroekonomiska miljön i Norden har under året fortsatt präglats av osäkerhet. Små och medelstora företag har mött höga finansieringskostnader, svag efterfrågan och ett ökat kostnadstryck. Antalet konkurser har legat på historiskt höga nivåer i flera nordiska länder. Samtidigt ser vi stabiliseringstecken inför 2026. Inflationen har dämpats, räntemarknaden signalerar lättnader och företagens framtidsförväntningar förbättras gradvis. Prognoser pekar mot en återhämtning inom reklammarknaden, särskilt inom digitala och datadrivna kanaler. AI accelererar dessutom skiftet från traditionell sökannonsering till mer komplexa, integrerade och automatiserade marknadsföringsekosystem. För Eniro, med en stark SME-position och växande nordisk plattform, skapar detta betydande strukturella möjligheter. Vi ser även fortsatt hög M&A-aktivitet i Norden, vilket bekräftar regionens attraktionskraft och stödjer vår strategi att aktivt delta i konsolideringen av den nordiska MarTech-marknaden.

AI som strategi: mot ett agentiskt företag

AI är inte längre bara ett framtidsämne. Det är ett verktyg för produktivitet och kvalitet, och i många fall en hygienfaktor. Under 2025 har vi lagt mer kraft på att bygga in AI där den gör praktisk skillnad, i hur vi arbetar, hur vi levererar och hur vi skapar kundvärde.

VD har ordet 7

Inför 2026 har vi två tydliga prioriteringar. Den första är att höja graden av AI i våra interna processer, inte som ett sidospår, utan som ett mer systematiskt sätt att förbättra kvalitet, tempo och kostnadseffektivitet. Den andra är att öka AI-andelen i vår kundportfölj. Vår position inom SMB gör oss till en ovanligt effektiv kanal för att få ut automatisering och smarta assistenter till de allra minsta företagen, där varje timme och varje krona spelar roll. Vi har tagit ledartröjan. Nu behöver vi också fortsätta förtjäna den genom tydliga resultat hos kunderna. Det kräver dessutom högre takt i produktutvecklingen. Vi ska bli bättre på att gå från idé till lanserad produkt, snabbare och mer konsekvent. Det är ett av de mest konkreta sätten att översätta ambition till värde.

Marketing Partner: tillväxtmotor och konsolideringsplattform

Marketing Partner fortsätter att vara koncernens tillväxtmotor och en stark bidragsgivare till våra marginaler. Under året ökade affärsområdets ARR med 48 MSEK till 537 MSEK, motsvarande en tillväxt om 10 procent jämfört med föregående år. Det är ett tydligt kvitto på att kunderna ser värdet i vårt erbjudande och väljer att fortsätta och fördjupa samarbetet med oss. Under året genomförde vi förvärven av Medialuotsi i Finland och Qwamplify Nordics. Båda har integrerats väl i vår befintliga organisation och de bidrar redan med omsättning och kompetens, men också med ökad räckvidd och förmåga i vår nordiska plattform. Vår konsolidersambitioner fortsätter. I februari 2026 slutförde vi förvärvet av SST, vilket stärker vår nordiska närvaro och vår ambition att bygga en ledande plattform inom Marketing Partner i Norden.SST tillför kompletterande kompetens och nya kundrelationer, och vi ser tydliga synergier, inte minst möjlighet att vidareutnyttja SST:s erfarenhet från offentlig sektor i fler nordiska marknader.

Dynava: omställning och förnyelse

Dynava verkar med en annan affärslogik än Marketing Partner: färre kunder, större affärer och längre kontrakt. Under 2025 genomförde vi ett effektiviseringsprogram och anpassade kostnadsbasen för att skapa bättre förutsättningar framåt. Dynava Lab har samtidigt bidragit med förnyelse genom initiativ som stärker leverans, automation och utvecklingstakt.

Tydlighet och fokus inför 2026

Under början av 2026 avslutade vi också den långvariga juridiska processen avseende preferensaktier. Att få detta bakom oss skapar tydlighet och gör att vi kan lägga fullt fokus på verksamheten. Omvärlden har varit krävande, särskilt för småföretag. Samtidigt ser vi signaler om stabilisering inför 2026. Med en stark finansiell ställning, växande återkommande intäkter och en organisation som blivit mer effektiv går vi in i året med en tydlig avsikt: att investera för nästa tillväxtfas och göra det med samma disciplin som tagit oss hit.

Jag vill rikta ett varmt tack till våra medarbetare, kunder och aktieägare för ert förtroende och engagemang. Tillsammans bygger vi ett Eniro som står stabilt, agerar modigt och fortsätter leverera med hög hastighet.

Hosni Teque-Omeirat
VD och koncernchef, Eniro Group AB

Marketing Partner

Grunden för nästa kapitel - mot ett agentiskt ekosystem

I flera decennier har Eniro haft ett tydligt uppdrag: att hjälpa människor hitta rätt. I den gula telefonkatalogen handlade det inte bara om att hitta företag – utan också om att hitta varandra. När vi sedan tog steget online digitaliserade vi samma grundidé: att göra lokala sökningar enklare, snabbare och mer relevanta i vardagen. Idag innehåller våra plattformar över tre miljoner listade företag och används av människor som söker efter lokala tjänster, kontaktvägar och information men också efter andra människor.

Den lokala datan, tillsammans med förtroendet vi byggt över tid, är grunden för nästa kapitel i Eniros utveckling. För i en värld där digital synlighet allt oftare avgör vem som blir vald är det svårare än någonsin att vara småföretagare. Många företagare vill lägga sin tid på kunder, kvalitet och leverans - inte på att förstå algoritmer, annonsering och digital marknadsföring. Det är här Robin kommer in. Robin är vår tillväxtplattform för små och medelstora företag. Genom att kombinera vår räckvidd inom lokalt sök med marknadsföringstjänster som hemsidor, annonsering och innehåll gör vi det enklare för företag att synas, attrahera kunder och växa. För våra kunder handlar det om en sak: fler kunder och fler affärer. För oss handlar det om att bygga en skalbar och datadriven plattform för lokalt företagande i Norden.

2025: året då vi byggde grunden

2025 har varit ett år där vi stärkt fundamentet för nästa steg i bolagets utveckling. Vi har utvecklat vårt erbjudande, stärkt organisationen och byggt strukturen som krävs för att skala vår affär framåt. Under året har vi också förstärkt vår nordiska närvaro genom strategiska förvärv, bland annat Medialuotsi Oy i Finland och Qwamplify Nordics, vilket breddar vår kompetens och stärker vår kapacitet inom digital marknadsföring.

Marketing Partners nettoomsättning uppgick till 637 MSEK (581). EBITDA uppgick till 128 MSEK (143) och rörelseresultatet till 79 MSEK (93). Samtidigt har vi lagt grunden för nästa teknologiska steg i bolagets utveckling.

Nästa steg: Local verse - byggt för nästa generations användare

Nästa kapitel i vår resa handlar om att använda vår data, teknik och plattformar på nya sätt och samtidigt säkra Eniros relevans för nästa generation användare. Med över tre miljoner företag i vår databas sitter vi på en unik position i Norden. Den lokala datan vi byggt upp under decennier blir nu grunden för nästa generation av våra produkter. Det är här Local verse kommer in. Localverse är vår vision för framtidens lokala sök och upptäckt – byggd på lokal data, AI och användarbeteende. Målet är att göra Eniro mer relevant i människors vardag och bli en naturlig källa även för nästa generations användare, inte minst Generation Z. Plattformen är byggd för att kunna utvecklas och skalas över tid - först i Norden, men med en arkitektur som öppnar för större möjligheter framåt.

Samtidigt bygger vi Eniro Group och Robin mot ett mer agentiskt ekosystem, där teknik, data och automation gör att våra produkter inte bara visar vägen utan aktivt arbetar för våra kunder. Det är så vi ger företagare superkrafter: att kunna fokusera på sitt hantverk och sina kunder, medan Robin i bakgrunden arbetar autonomt med att förbättra deras digitala närvaro och driva nya kundkontakter. När vi kopplar ihop Local verse, Robin och vår dataplattform skapar vi något som är unikt i Norden: ett datadrivet system som hjälper lokala företag att växa - snabbare, smartare och mer lönsamt, samtidigt som vi bygger relevans för en ny generation användare. Det är nästa kapitel i Eniros utveckling. Grunden är nu lagd.

Affärsområde
+10 milj	Unika besökare per månad på egna söksajter
ca 45 000	Företagskunder i Norden för Marketing Partner
3 milj	Listade bolag
66,7%	Andel av koncernens nettoomsättning
537(10%)	ARR för affärsområdet Marketing Partner MSEK

Så hjälper vi lokala företag att synas, växa och bli valda

DÄR KUNDER SÖKER

Vår metod för digital tillväxt
Genom att kombinera unik lokal data med marknadens mest kraftfulla annonsplattformar skapar vi en sömlös närvaro för ditt företag. Vi ser till att ni inte bara syns, utan att ni når rätt kunder vid exakt rätt tillfälle. Vårt ekosystem är byggt för att skala med er verksamhet, oavsett om ni finns på en ort eller över hela landet. Det är så vi bygger morgondagens lokala marknadsledare.

FLER KUNDER FLER AFFÄRER STARKARE LOKAL NÄRVARO

Google Meta Bing Eniros karttjänst: Lokal synlighet
Synlighet där människor söker: Lokal data
Miljontals företag och lokal efterfrågan: Närvaro online
Hemsidor och företagsprofiler: Digital annonsering
Google, sociala medier och digitala kampanjer:

Dynava

Affärsområdet Dynava omfattar contact center verksamhet med tillhörande tjänster och produkter. Verksamheten bedrivs enligt global best practice och med stöd av innovativ teknologi som stärker effektivitet, kvalitet och kundnöjdhet. Klientbasen utgörs av myndigheter samt företag inom både offentlig och privat sektor och inkluderar även hantering av traditionell nummerupplysning.

Expansionen i affären drivs genom fördjupat samarbete mellan den finska och svenska verksamheten samt ett fokuserat arbete inom områden där marknadspositionen är stark, såsom energi, e-commerce och logistik. Sedan 2024 leds verksamheten i Sverige och Finland av en gemensam ledningsgrupp, vilket har stärkt förmågan att driva utveckling i båda länderna. Genom innovationsmiljön Dynava LAB utvecklas lösningar inom AI, digitalisering och automatisering som löpande bidrar till effektivisering och ökat kundvärde. Moderniseringen av produktionssystemen i Sverige och Finland har förbättrat förutsättningarna för skalbara och digitalt drivna tjänster. Erbjudandet har samtidigt breddats med kompletterande konsultlösningar, AI produkter och AI tränare, vilket stärker positionen som helhetsleverantör inom kundkommunikation.

Kunskap och erfarenhet som Dynava har inom den offentliga sektorn i Sverige nyttjas även i Finland, samtidigt som erfarenhet som Dynava Finland har kring den privata marknaden utnyttjas i Sverige. Dynava kännetecknas av operationell excellens och kostnadseffektivitet, bland annat genom Best Shore konceptet och arbete enligt COPC standarden (Customer Operations Performance Center). Den svenska verksamheten producerar huvuddelen av sina volymer i Senegal, Moldavien och Estland, där lokala medarbetare utbildas i svenska av erfarna språklärare. Under 2024 etablerades framgångsrikt ett driftcenter på Cypern för att möta den ökande efterfrågan på finsktalande kommunikatörer.

Contact center erbjudandet omfattar kundtjänst, växeltjänster, helpdesk och beställningscentraler. Tjänsterna levereras i de kanaler som kunderna föredrar, med prismodeller som spänner från fasta upplägg till volym- och tidsbaserade strukturer. Avtalen är i generellt fleråriga. Utöver contact center så erbjuder Dynava utvalda backoffice-tjänster, konsulttjänster och bemanning.

Trenden att outsourca kundtjänst har fortsatt att stärkas, med drivkrafter som lägre kostnader, ökad flexibilitet samt ökande behov av digitalisering och automatisering. Potentialen bedöms som betydande då många större företag fortfarande hanterar kundtjänst internt. Den snabba tekniska utvecklingen skapar dessutom möjligheter till fördjupade kundsamarbeten och innovativa lösningar.

Under 2025 genomfördes en omstrukturering av den finska organisationen som belastade årets resultat negativt. Omstruktureringen har anpassat organisationen för högre effektivitet, tydligare ansvarsfördelning, mer offshoring och en mer skalbar struktur, vilket skapar goda förutsättningar för ökad tillväxt och förbättrad lönsamhet. Den nya strukturen möjliggör även snabbare beslutsvägar, stärkt kundfokus och förbättrad förmåga att tillvarata den tekniska utvecklingen inom digitalisering och automatisering.

EBITDA resultatet förbättrades, framför allt till följd av optimering av best shoring inom den svenska verksamheten samt långsiktiga, omförhandlade kundavtal med förbättrade marginaler. Kundtjänstaffären utvecklas positivt och kompenserar delvis för nedgången inom nummerupplysningstjänster. Den digitala utvecklingen bidrar till närmare samarbeten med flera klienter och en stärkt strategisk position inför kommande år, enligt Madelene Hall, CEO för Dynava. Dynava fokuserar fortsatt på sektorer där marknadspositionen är etablerad, samtidigt som nya intressanta segment undersöks.En balanserad kundportfölj med både offentliga och privata aktörer bidrar till stabilitet, samtidigt som erbjudandet breddats med ytterligare tjänster. Tillväxten bedöms huvudsakligen ske organiskt, med möjlighet att kompletteras av selektiva förvärv när förutsättningarna är lämpliga. Den tekniska utvecklingen i branschen skapar fortlöpande möjligheter till effektivisering och värdehöjande tjänster. Investeringar görs i moderna digitala lösningar, däribland AI agenter, avancerad dataanalys och uppgraderade produktionssystem, i syfte att stärka både operativ kapacitet och kundupplevelse. Cybersecurity och riskhantering utgör samtidigt prioriterade områden. Kostnadseffektivitet är en central del av affärsmodellen där internationella enheter, effektiva produktionssystem och en slimmad overheadstruktur bidrar till konkurrenskraftiga kostnadsnivåer. Processerna förbättras löpande utifrån etablerad best practice, vilket skapar förutsättningar för hög kvalitet och stabil operativ styrning.

10 +100 år Erfarenhet inom kundtjänst
+16 milj Antal hanterade ärenden per år
33,3% Andel av koncernens nettoomsättning

11 En pålitlig partner som alltid är förstahandsvalet

Tillväxt

Vi satsar vidare på sektorer där vi redan idag är starka som energi, e-commerce och logistik. En blandning av publika och privata klienter skapar stabilitet samtidigt som vi erbjuder flera nya tjänster, till exempel inom AI, språk och automatiseringar. Försäljning och marknadsföring fortsätter framåt med tydliga mål och höga ambitioner. Vår tillväxt väntas främst ske organiskt men även genom eventuella förvärv.

Teknologi

Branschen är i snabb förändring både internt och externt. Vi satsar på det bästa stödet både till våra operatörer och klienter. Genom partners och egen utveckling så fortsätter vi implementera AI-agenter, AI-analys, nya produktionssystem med mycket mera. Dynava är också framstående när det kommer till cybersecurity och riskhantering.

En kostnadsmedveten organisation med smarta processer

Dynavas utlandsenheter tillsammans med utmärkta produktionssystem, smart teknik och slimmad overhead gör att vi behåller kostnader på bra nivåer för att vara konkurrenskraftiga. Smarta processer, baserade på best practice i branchen, utvecklas löpande för bästa möjliga tjänst och effektivitet.

Kvalitet

Alla våra klienter drivs av en sak – de vill att deras kund blir omhändertagen. Våra kvalitetsprocesser leder till en utmärkt kundupplevelse, präglad efter klientens behov och mål. Vi följer den internationella standarden COPC i vårt arbete och har ett flertal certifierade medarbetare.

Dynava Mål & Strategi

Vision Empowering Great Customer Experiences with Unmatched Quality and Nordic Expertise

12 Aktien

AKTIESTRUKTUR

Stamaktien handlas under tickern ENRO. Vid periodens utgång uppgick det totala antalet aktier till 746 182 472 varav 18 175 356 ägs av Eniro Group AB. Inga andra aktieslag fanns vid periodens utgång.

AKTIEÅTERKÖP

Under perioden januari till december 2025 har 0 st (0) aktier förvärvats till en genomsnittskurs på 0 SEK (0).

KURSUTVECKLING

Bolagets börsvärde uppgick vid utgången av 2025 till 284 MSEK (334). Börsvärdet minskade med 15 procent (15) jämfört med 31 december 2024. Högsta betalkurs för stamaktier uppgick till 0,59 SEK den 27 februari. Lägsta betalkurs uppgick till 0,38 SEK den 18 december. Totalt omsattes 258 478 826 (224 205 306) stamaktier, med en genomsnittlig omsättning per handelsdag om 1 038 068 (893 248).

ÄGARSTRUKTUR

Andelen aktier med ägare bosatta i Sverige uppgick vid slutet av året till 90 procent (90) av hela aktiestocken, vilket är i linje med utgången av 2024. Innehav tillhörande övriga ägare i Norden uppgick till 2 procent (2), innehav tillhörande ägare i övriga Europa (exkl Sverige och övriga Norden) uppgick till 8 procent (8) och innehav tillhörande ägare i resten av världen uppgick till 0 procent (0).

UTDELNING OCH UTDELNINGSPOLICY

Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning om 0,05 SEK (0,00) per stamaktie. Se sid 19 i förvaltningsberättelsen. Bolaget är inte bundet av någon utdelningspolicy. Bolagets styrelse har att lämna förslag till utdelning inför varje årsstämma.

AKTIEKAPITAL

Bolagets aktiekapital uppgick per den 31 december 2025 till 298 472 989 SEK fördelat på 746 182 472 stamaktier. Det totala antalet röster uppgick till 728 007 116, varav samtliga är hänförliga till stamaktier.

RESULTAT PER AKTIE

Resultat per aktie före och efter utspädning uppgår till 0,06 SEK (0,09) och beräknas som resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier, vilket år 2025 var 728 007 116 st.

INVESTERARRELATIONER

Kommunikationen till aktieägare är den rapportering som sker genom delårsrapporter, årsredovisning och pressmeddelanden.

13 ÄGARFÖRTECKNING 2025-12-31

Namn	Innehav	Innehav (%)	Röster	Röster (%)
Azerion Sverige AB	190 000 000	25,46	190 000 000	26,10
Spectrumone AB (publ)	93 751 636	12,56	93 751 636	12,88
B.O. Intressenter AB	84 299 562	11,30	84 299 562	11,58
SEB AB, LUXEMBOURG BRANCH, W8IM	39 023 594	5,23	39 023 594	5,36
Qviberg Mats	33 603 401	4,50	33 603 401	4,62
Försäkringsaktiebolaget Avanza Pension	31 458 245	4,22	31 458 245	4,32
Johansen Morten	16 071 000	2,15	16 071 000	2,21
Krishan Thomas	15 817 891	2,12	15 817 891	2,17
Crafoord Capital Partners AB	15 000 000	2,01	15 000 000	2,06
Jeansson Tedde	14 000 000	1,88	14 000 000	1,92
10 största ägarna	533 025 329	71,43	533 025 329	73,22
Övriga ägare	194 981 787	26,13	194 981 787	26,78
Antal aktier i eget innehav	18 175 356	2,44	-	-
Totalt	746 182 472	100,00	728 007 116	100,00

FÖRDELNING AV AKTIEINNEHAV

Innehav	Antal aktieägare	Innehav (%)
1 - 500	8 023	0,10
501 - 1 000	927	0,10
1 001 - 2 000	807	0,16
2 001 - 5 000	865	0,40
5 001 - 10 000	538	0,56
10 001 - 20 000	408	0,81
20 001 - 50 000	382	1,66
50 001 - 100 000	194	1,92
100 001 - 500 000	187	5,36
500 001 - 1 000 000	34	3,16
1 000 001 - 5 000 000	33	8,77
5 000 001 - 10 000 000	2	1,73
10 000 001 - 12	75,28
Summa 2025-12-31	12 412	100,00%

14 AKTIEKAPITALETS UTVECKLING

År	Transaktion	Antal stamaktier serie A	Antal stamaktier serie B	Antal pref serie A	Antal pref serie B	Aktiekapital (SEK)
2017	Minskning 1)	530 087 050	-	-	1 000 000	95 595 669
2017	Minskning 2)	530 087 050	-	-	258 777	95 462 248,86
2017	Nyemission	1 486 503 575	-	-	258 777	267 617 223,36
2017	Nyemission	2 160 046 160	-	-	258 777	388 854 888,66
2017	Kvittning	2 160 046 160	483 870 966	-	258 777	475 951 662,54
2017	Nyemission	5 870 655 510	483 870 966	-	258 777	1 143 861 345,54
2017	Kvittning	6 140 572 579	483 870 966	-	258 777	1 192 446 417,96
2018	Kvittning	6 168 208 341	483 870 966	-	258 777	1 197 420 855,12
2018	Sammanläggning	61 682 083	4 838 709	-	258 777	1 197 511 262,96
2018	Nyemission	61 687 125	4 838 709	-	258 777	1 197 511 262,96
2018	Nyemission	61 734 701	4 838 709	-	258 777	1 198 364 345,66
2018	Omvandling	66 573 410	-	-	258 777	1 198 364 345,66
2019	Minskning 3)	66 573 410	-	-	258 777	53 465 749,60
2020	Nyemission	66 573 410	-	617 502 582	258 777	547 467 815,20
2022	Minskning 4)	66 573 410	-	617 502 582	258 777	273 733 907,60
2023	Indragning 5)	66 573 410	-	617 502 582	-	273 630 396,80
2023	Nyemission 6)	746 182 472	-	-	-	298 472 988,80

1) Årsstämman 2017 beslutade att genomföra en minskning av aktiekapitalet utan indragning av aktier för avsättning till fritt eget kapital. Minskningen genomfördes för att kunna genomföra 2017 år refinansiering.
2) Årsstämman 2017 beslutade att genomföra en minskning av Bolagets aktiekapital genom indragning av preferensaktier för återbetalning till Bolagets preferensaktieägare. Inlösenfordran kunde utnyttjas för betalning av stamaktier av serie A inom ramen för preferensaktieerbjudandet 2017.
3) Årsstämman 2019 beslutade att genomföra en minskning av aktiekapitalet för dels täckning av förlust med 557 000 000 SEK och dels för avsättning till fritt eget kapital med ytterligare 587 898 596 SEK. Registrerat hos bolagsverket 2019-05-10 men avsättningen till fritt eget kapital genomfört efter tillstånd 2019-07-18.
4) Extra bolagsstämma den 12 september 2022 beslutade bland annat om en minskning av aktiekapitalet för avsättning till fritt eget kapital om 273 733 906,60 SEK. Tillstånd från bolagsverket erhölls 2022-12-19.
5) Extra bolagsstämma den 12 september 2022 beslutade bland annat om en minskning av Bolagets aktiekapital med 103 510,80 kronor genom inlösen av samtliga 258 777 utestående preferensaktier av serie B. Registrering hos Bolagsverket skedde 7 februari 2023.
6) Extra bolagsstämma den 12 september 2022 beslutade bland annat om en ökning av Bolagets aktiekapital med 24 842 592 kronor genom nyemission av stamaktier av Serie A om 62 106 480. Vidare omvandlades samtliga preferensaktier av serie A till stamaktier av serie A.AKTIEDATA, 31 DECEMBER 2025

DATA	2025	2024	2023
Resultat per aktie före och efter utspädning, nuvarande antal aktier*	0,06	0,09	-0,01
Resultat per aktie före och efter utspädning**	0,06	0,09	-0,03
Börskurs vid årets slut stamaktie, SEK	0,39	0,45	0,53
Genomsnittligt antal stamaktier efter avdrag eget innehav, tusental	728 007	728 007	629 788
Antal stamaktier vid periodens slut efter avdrag eget innehav, tusental	728 007	728 007	728 007
Antal stamaktieägare, vid årets slut	12 408	13 019	13 638

Måttet är ett finansiellt icke-IFRS mått som baseras på antalet stamaktier vid periodens utgång exklusive eget innehav (728 007 116 st)
** Resultat per stamaktie efter allokering till preferensaktiernas utdelningsrätt (dock är preferensaktierna konverterade respektive inlösta i februari 2023).

Styrelse
Aktieinnehav innefattar även närståendes innehav.

	FREDRIC FORSMAN	MIA BATLJAN	FREDRIK CRAFOORD	JOOST MERKS
Styrelseledamot sedan	2022	2021	2022	2024
FÖDD	1965	1992	1969	1982
UTBILDNING	Jurist kandidatexamen från Lunds universitet	Magisterexamen i Finans, Kand- didatexamen i Företagsekonomi och IT	Ekonomistudier vid Stock- holms Universitet	Applied Science, Avans Uni- versity
ÖVRIGA STYRELSE UPPDRAG	Styrelseordfö- rande i SpectrumOne AB (publ) och Obser- vit AB. Styrelseledamot i Fredric Forsman Consulting AB, Backasol Invest AB och Korv- kultur AB.	Ilija Batljan Invest AB (publ), Mestro Ab (publ), HEXICON AB (publ), Missing in Action AB, DF Utveck- ling 2 AB.	Styrelseordfö- rande i Crafoord Capital Partners AB, Cra- foord Asset Management AB, Crafoord Real Estate AB, Crafoord Real Estate I AB, Crafoord Real Estate II AB samt Styrelse- ordförande i Crafoord Real Estate III AB. Styrelseledamot i Fredrik Crafoord AB samt Empir Group AB.	ADUX SA.
ARBETSLIVSERFARENHET	Fram till december 2016 medlem i Sveriges Advokatsamfund och därefter egen konsultverksamhet. Under åren 1997 till 2008 Managing Partner på Advokatfirman Glimstedt i Baltikum.	Finansanalytiker på Samhällsbyggnadsbolaget, tidigare erfarenhet från förmögenhetsförvaltning och aktiemäkleri från Barclays Bank och Nordea.	GrundareCrafoord Capital Partners AB.Tidigare befattningar hos Carlsquare AB, corporate finance, HQ AB, investment banking samt Sundal Col- lier, tradingchef.	Director & Chief Investment Investment Officer på Azerion Group NV
AKTIEINNEHAV I ENIRO	93 751 636 aktier via närstående (SpectrumOne AB).	Aktieinnehav 360 508 stamaktier och ytterligare 1 169 498 sta- maktier via närstående (Ilija Batljan Invest AB, Health Runner AB och Ilija Batljan)	15 000 000 sta- maktier via närstående (Crafoord Capital Partners AB).	190 000 000 sta- maktier via närstående (Azerion Sverige AB).
OBEROENDE GENTEMOT BOLAGET OCH STÖRRE AKTIEÄGARE	Ja/Nej	JA/JA	Ja/Ja	Ja/Nej

	MATS GABRIELSSON	TROND DALE	MATTIAS MAGNUSSON
Styrelseledamot sedan	2022	2025	2022
FÖDD	1950	1950	1974
UTBILDNING	Civilekonom från Stockholms Han- delshögskola	Royal Norwegian Naval Academy, Bergen / Norway, Handelshochscule St. Gallen, St. Gallen / Switzerland (University of Eastern Switzerland)	Marknadsföring/Ekonomi IHM
ÖVRIGA STYRELSE UPPDRAG	Styrelseordförande i Gabrielsson Invest AB och i Trention AB. Styrelse- ledamot i Rapid Säkerhet AB och i Bofast AB.	Fort Nox Finance AB Malmö, styrelseledamot, Styrelse- ordförande Lidion Bank, Malta	-
ARBETSLIVSERFARENHET	Entreprenör och egen företagare.	Goldman Sachs London, chef för Nordic FX (ED), Credit Agri- cole Stockholm, chef för Nordic CM (MD), DLP Capital Stockholm, partner/VD, ABS Factoring Stockholm, partner/VD, Partner och styrelseledamot Racom AS Oslo, Styrel- seledamot Fort Nox Växjö, Styrelseordförande Fort Nox Växjö, Styrelseordförande Adux Paris, Styrelseledamot ABS Factoring Stockholm, Storhavet AB, Ägare/Seniorrådgivare, Styrelseledamot Fort Nox Finance Malmö, Styrelseledamot Fimento Stockholm	Olika befattningar inom Eniro. BEFATTNING: Mediabyråansvaring/KAM.
AKTIEINNEHAV I ENIRO	84 299 562 via B.O. Intressenter AB.	-	750 000 teck- ningsoptioner via närstående.
OBEROENDE GENTEMOT BOLAGET OCH STÖRRE AKTIEÄGARE	Ja/Nej	Ja/Ja	Ej tillämpligt

16
Aktieinnehav innefattar även närståendes innehav.

Koncernledning

	HOSNI TEQUE-OMEIRAT	MARIO VON DAHN
Befattning	VD och koncernchef	CFO
FÖDD	1981	1970
ANSTÄLLD	2022	2025
UTBILDNING	Magisterexamen från Handelshögskolan i Örebro	Master Business & Administration Stockholm University
ARBETSLIVSERFARENHET	VD SpectrumOne AB (publ), tidigare Affärsutvecklingschef E. ON Sverige, Business Development Manager Schneider Electric Business, Group Busi- ness Controller Sharp Electronics Group samt Senior Auditor Ernst & Young.	CFO - Accedo Broadband AB, CFO - Svenska Postkodlotteriet, Director Group Finance and Business control - Handicare, Head of Accounting - 3 Scandinavia. Former Charted Accountant (fd auktoriserad revisor) at PwC and EY
ÖVRIGA EXTERNA UPPDRAG	Styrelseledamot SpectrumOne AB (publ), Samhall Aktite- bolag och Skippo AB	Övriga Externa uppdrag: -
AKTIEINNEHAV I ENIRO	93 751 636 stamaktier via SpectrumOne AB (publ) och 2 846 814 privat.	Aktieinnehav i Eniro: -
TECKNINGSOPTIONER I BOLAGET	3 500 000.	Teckningsoptioner i bolaget: 1 500 000.

	MIKAEL LINDSTRÖM	ANITA LEIFSEN-CHRISTOFFERSEN
Befattning	Vice President Marketing Partner	Vice President Transformation & Strategic Projects
FÖDD	1963	1978
ANSTÄLLD	2022	2004
UTBILDNING	Civilekonom från Lunds Universitet	Bachelor in Marketing communication från Handelshøyskolen BI
ARBETSLIVSERFARENHET	Chief Marketing Officer BDO Sweden, Marknads och Försälj- ningsdirektör Eniro. Grundare och konsult inom management, leadership, sales and marketing Humagic Group AB , Marknads och säljchef Previa AB, Country Manager Segmentor AS, Grundare Accept Säljutveckling AB	Head of Product & Technology Robin, Head of Nordic Projects, Country Manager Norway, Sales Director B2B Eniro Norway, samt flera ledande befatt- ningar inom försäljning, affärsutveckling och transformation inom Eniro-koncernen.
ÖVRIGA EXTERNA UPPDRAG	-	-
AKTIEINNEHAV I ENIRO	-	-
TECKNINGSOPTIONER I BOLAGET	3 500 000.	750 000.

Förvaltningsberättelse

VERKSAMHET

Koncernens verksamhet består av två affärsområden. Affärsområde Marketing Partner, som står för 67 procent av omsättningen, erbjuder mikro, små och medelstora företag ett helhetserbjudande av digitala marknadsföringstjänster med hjälp av såväl externa partnerskap som egna sökmotorer. Nettoomsättningen har ökat med 10% mot föregående år. Affärsområde Dynava erbjuder kundtjänst och svarsservice för större bolag i Norden samt nummerupplysningstjänster och svarar för 33 procent av omsättningen. Affärsområdet Dynavas omsättning minskade med 14 procent i jämförelse mot föregående år.

INTÄKTER OCH RESULTAT

Nettoomsättningen uppgick till 955 MSEK (951), en ökning med 4 MSEK mot föregående år motsvarande 0 procent. Valutaomräkningseffekter påverkade nettoomsättningen med -14 MSEK (-4). Nettoomsättningen för affärsområdet Marketing Partner uppgick till 637 MSEK (581), en ökning med 10 procent. Nettoomsättningen från Dynava uppgick till 318 MSEK (370), en minskning med 14%. Geografiskt var nettoomsättningens fördelning; Sverige 522 MSEK (492), Norge 105 MSEK (113), Danmark 124 MSEK (141) och Finland 204 MSEK (205).

Koncernens rörelsekostnader exklusive av- och nedskrivnin- gar uppgick till -843 MSEK (-822). En uppgång med 21 MSEK mot föregående år motsvarande 3 procent drivet främst av engångskostnader om 16 MSEK. Efter av- och nedskrivningar om -68 MSEK (-71) uppgick kon- cernens rörelseresultat till 55 MSEK (72). Koncernens totala av- och nedskrivningar fördelas mellan materiella anläggn- ingstillgångar till -27 MSEK (-33) och immateriella anläggn- ingstillgångar till -41 MSEK (-38).

Koncernens EBITDA uppgick till 123 MSEK (143), vilket motsvarar en EBITDA-marginal om 12,8 procent (15,0). Justerad EBITDA uppgick till 139 MSEK (143) exklusive jämförelsestörande post- er om 16 MSEK (0). EBITDA hade följande fördelning; Marketing Partner 128 MSEK (143), Dynava 12 MSEK (15) samt Övrigt -17 MSEK (-16). Övrigt avser intäkter och kostnader i Eniro Group AB som ej allokerats till affärsområdena.

Finansnettot uppgick till -5 MSEK (-8) och består i huvudsak av räntor på pensionsskuld -9 MSEK (-9) räntekostnader -1 MSEK (-3) som delvis motverkas av valutakursdifferenser på inom koncernens cashpool 5 MSEK (0), ränteintäkter 1 MSEK (4).

Resultat före skatt uppgick till 39 MSEK (57). Redovisad skatt uppgick till 5 MSEK (10). Skatten påverkades positivt främst på grund av uppskjuten skatteintäkt i Norge på 5 MSEK (5) relaterat till temporära skillnader som inte tidigare tagits upp på grund av historiska förluster, samt uppskjuten skatteintäkt i Danmark på 3 MSEK (3). Årets resultat uppgick till 46 MSEK (68).FEMÅRSÖVERSIKT

MSEK	2025	2024	2023	2022	2021
Omsättning	955	951	960	930	828
Rörelseresultat	55	72	4	65	-97
Totala tillgångar	982	951	947	1 053	990
Medeltal anställda	874	887	915	775	616
Soliditet %	35	30	28	29	10

Styrelsen och verkställande direktören för Eniro Group AB avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räken- skapsåret 1 januari till 31 december 2025. Eniro Group AB, med säte i Stockholm, är ett publikt aktiebolag med organisations- nummer 556588-0936.

18 LIKVIDITET, FINANSIELL STÄLLNING OCH NETTOLÅNESKULD

Koncernens likvida medel uppgick till 189 MSEK (163). Kon- cernens egna kapital uppgick per 31 december till 344 MSEK (284). Soliditeten uppgick till 35,0 procent (29,9).

GOODWILL OCH ÖVRIGA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Immateriella anläggningstillgångar uppgick till 530 MSEK (519), varav goodwill avsåg 478 MSEK (444). Ingen nedskrivning av goodwill genomfördes under året eller föregående år.

INVESTERINGAR OCH UTVECKLING

Enirokoncernen investerar löpande resurser i utveckling av nya och befintliga applikationer och plattformar. Under året har totalt 14 MSEK (14) investerats i utvecklingskostnader. Vidare har 0 MSEK (35) investerats hänförligt till samarbetet med Azerion, där plattformar optimeras och flyttas till en molnbaserad infrastruktur.

PENSIONSSKULD

Koncernens pensionsförpliktelse uppgick per 31 december 2025 till 268 MSEK (296). Minskningen beror till största del av förändrade aktuariella antaganden, se not 23. Under 2025 amorterades PRI-skulden med 5 MSEK (4). Kreditförsäkringen för säkerställande av Eniro Sverige AB:s pensionsförpliktelse har förnyats med kreditförsäkringsbolaget PRI och löper t.o.m. den 31 december 2026.

MEDARBETARE

Medelantalet heltidsanställda i koncernen uppgick under 2025 till 874 (887). Vid årets utgång uppgick antalet heltids- anställda till 832 (880).

MODERBOLAGET

Moderbolagets verksamhet består av koncerngemensam- ma funktioner för bland annat ekonomisk rapportering och uppföljning, kommunikation och investerarkontakter. Nettoom- sättningen uppgick till 15 MSEK (14) och avser fakturering av tjänster inom koncernen. Periodens resultat uppgick till 4 MSEK (128). Resultatet 2024 påverkades positivt med 140 MSEK avse- ende utdelning från dotterföretag, 2025 års resultat påverka- des positivt med 29 MSEK avseende koncernbidrag. Per den 31 december 2025 uppgick moderbolagets egna kapital till 483 MSEK (479), varav fritt eget kapital uppgick till 184 MSEK (180).

AKTIER OCH INNEHAV AV EGNA AKTIER

Per den 31 december 2025 uppgick det totala antalet aktier till 746 182 472 (746 182 472). Eniro Group AB hade per den 31 de- cember 2025 ett eget innehav om 18 175 356 aktier (18 175 356).

KAPATENS KLANDERTALAN

Vid bolagsstämman den 12 september 2022 fattade Eniro beslut om att införa en enhetlig aktiestruktur genom att inlö- sa samtliga utestående preferensaktier av serie B, omvandla preferensaktier av serie A till stamaktier samt genomföra en riktad nyemission. Besluten registrerades hos Bolagsverket och verkställdes. Efter genomförandet har bolaget endast ett aktieslag med lika rätt till kapital, utdelning och röster. Den 1 december 2022 väckte Kapatens Investment AB talan vid Solna tingsrätt och klandrade beslutet om inlösen av preferensaktier av serie B. Kapatens framställde inte något yrkande om inhibition och besluten kunde därför registreras och verkställas. Kapatens har därefter även klandrat vissa efterföljande beslut om utdelning samt delar av beslut om bolagsordningsändring. Dessa mål har vilandeförklarats i av- vaktan på slutligt avgörande i det ursprungliga klandermålet.

Tingsrätten biföll Kapatens talan genom dom den 28 juni 2024. Domen fastställdes av Svea hovrätt den 2 april 2025. I båda instanserna förekom skiljaktiga meningar till stöd för bolagets beslut. Eniro överklagade hovrättens dom och an- sökte om prövningstillstånd hos Högsta domstolen. Styrelsen har, med stöd av extern juridisk rådgivning, löpande bedömt att de verkställda bolagsstämmobesluten och den genomförda aktiestrukturförändringen inte praktiskt skulle kunna återställas. Den tidigare bedömningen har därför varit att den yttersta ekonomiska konsekvensen för bolaget i hu- vudsak skulle begränsas till skyldighet att ersätta motpartens rättegångskostnader. Den utdragna rättsprocessen har emellertid medfört en betydande osäkerhet för bolaget. Processen har påverkat bolagets handlingsfrihet, inklusive möjligheten att långsiktigt planera kapitalstruktur och utdelningspolicy, samt skapat osäkerhet i handeln med bolagets aktier. Mot denna bak- grund har styrelsen, med stöd av bolagets större aktieägare representerande cirka 70 procent av aktierna, gjort bedöm- ningen att en förlikning är affärsmässigt motiverad och till gagn för bolaget och dess aktieägare.

Under februari månad 2026 ingick Eniro ett förlikningsavtal med Kapatens Investment AB. Förlikningen innebär att par- terna gemensamt hemställer att Högsta domstolen undan- röjer underrätternas domar. Under förutsättning att Högsta domstolen beslutar i enlighet med parternas hemställan ska de vilandeförklarade målen återkallas och samtliga tvister mellan parterna avslutas. Eniro ska i samband med detta utge en total förlikningsersättning om 17 MSEK. Ett återbetal- ningspliktigt förskott om 10 procent erläggs i samband med överenskommelsen. Kapatens återtar samtliga klanderta- lan och avstår från varje ytterligare anspråk mot bolaget eller dess styrelse. Bolagets aktiestruktur med en aktieserie kvarstår i enlighet med tidigare verkställda bolagsstämmo- beslut. Förlikningen är villkorad av Högsta domstolens beslut i enlighet med parternas gemensamma hemställan.

Den 18 februari 2026 meddelade Högsta domstolen beslut genom vilket Svea hovrätts dom från den 2 april 2025 samt Solna tingsrätts dom från den 28 juni 2024 undanröjdes och målet avskrevs. Högsta domstolen fattade beslutet i enlighet med den hemställan som Eniro och Kaptens gjorde gemen- samt till Högsta domstolen enligt det förlikningsavtal parter- na ingick den 10 februari 2026.

MILJÖPÅVERKAN

Koncernen bedriver ingen tillståndspliktig verksamhet enligt gällande miljöbestämmelser. På www.enirogroup.com finns mer information om Eniros miljöarbete.

19 HÅLLBARHETSRAPPORT

Koncernens CSRD rapport för 2025, som återfinns på sidorna [21-74] i denna årsredovisning, är upprättad av Eniro Group AB (publ), org nr 556588-0936, med säte i Stockholm.

ERSÄTTNINGAR

Ersättningarna till styrelsens ledamöter och till koncernled- ningen samt de riktlinjer för ersättning till ledande befatt- ningshavare som fastställdes av årsstämman 2025 finns beskrivna i not 10.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER 2025

Den 3 januari 2025 tillkännagav Eniro att tillträdet av för- värvet av Medialuotsi Oy ägt rum.
Den 19 februari 2025 beslutade styrelsen att utvärdera en särnotering av Dynava.
Den 21 februari tillkännagav Eniro att Stefan Liljedahl har utsetts till ny Interim Chief Financial Officer (CFO) under den tid rekryteringen av ny permanent CFO pågår. Stefan tillträdde tjänsten den 10 mars 2025.
Den 2 april förlorade Eniro Kapatens klandertalan mot in- lösenbeslutet av preferensaktier 2022 i hovrätten. Bolaget har överklagat domen och ansökt om prövningstillstånd.
Den 25 april tillkännagav Eniro att Mario von Dahn har utsetts till ny Chief Financial Officer (CFO). Mario tillträder tjänsten den 19 augusti 2025.
Årsstämman den 28 maj fattade beslut om omval av styrelseledamöterna Fredric Forsman, Mia Batljan, Fredrik Crafoord, Mats Gabrielsson, Joost Merks och omval av styrelsens ordförande Fredric Forsman samt nyval av Trond Dale.
Årsstämman beslutade att ingen utdelning lämnas för räkenskapsåret 2024, årets vinstmedel överförs i ny räkning.
Den 1 juli förvärvade Eniro Qwamplify Nordics för att stär- ka sin position inom digital marknadsföring i Norden.
Den 19 augusti tillträdde Mario von Dahn som Chief Fi- nancial Officer (CFO) på Eniro.

FÖRVÄNTAD FRAMTIDA UTVECKLING

De långsiktiga trenderna för digital marknadsföring är starka och även om kundgruppen inom affärsområdet Marketing Partner varit påverkade av lågkonjunkturen har affärsområdet under året med de omställningar som gjorts kunnat leverera en stark lönsamhet. Förhoppningen är att när marknadssituationen förbättras är bolaget väl rustat för tillväxt och fortsatt hög lönsamhet både inom befintliga men även nya produktsegment och geografier. Affärsom- rådet Dynava har och kommer fortsätta genomföra viktiga investeringar i AI, digitalisering och automatisering som tillsammans med fortsatt fokus på best-shoring konceptet bör möjliggöra både tillväxt och ökad lönsamhet.

RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER

Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer finns beskrivna på sidan 80 och i not 25 på sidan 100. För att motverka denna period av avmattning i branschen fortsätter arbetet med åtgärder som syftar till att anpassa verksamheten efter rå- dande situation. Åtgärdsplaner uppdateras kontinuerligt för att säkerställa den operationella och finansiella flexibiliteten.

HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

Den 4 februari 2026 tillkännagav Eniro att tillträdet av förvärvet av Mainostoimisto SST Oy ägt rum.
Den 10 februari 2026 lämnade Eniro ett pressmeddelande om att bolaget träffat ett förlikningsavtal med Kapatens.
Den 18 februari 2026 meddelade Högsta domstol att underrätternas domar undanröjts och att målet avskrivits.
Den 23 februari 2026 meddelar Eniro att Mats och Eva Qviberg är nya storägare i Eniro.

Styrelsens för Eniro Group AB yttrande enligt 18 kap. 4 § ak- tiebolagslagen avseende förslaget till årsstämman 2026 om vinstutdelning för räkenskapsåret 2025.

Styrelsen för Eniro Group AB har föreslagit att de till stäm- mans förfogande stående vinstmedlen i moderbolaget, balanserat resultat om 180 057 239 kr samt årets resultat om 4 288 526 kr, totalt 184 184 345 765 kr, disponeras så att totalt 0,05 kr per aktie, motsvarande sammanlagt 36 400 356 kr, utdelas till aktieägarna och att återstående belopp 147 945 409 kr balanseras i ny räkning. I enlighet med 18 kap.4 § aktiebolagslagen avger styrelsen härmed följande motiverade yttrande. Moderbolagets egna kapital har beräknats i enlighet med svensk lag och med tillämpning av redovisningsrekommendationen RFR 2 (Redovisning för juridiska personer), utgiven av Rådet för finansiell rapportering.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Följande medel står till moderbolagets förfogande, tusen kronor:


Fritt kapital	180 057
Årets resultat	4 289
Summa:	184 346

Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning om 0,05 SEK (0,00)


Utdelning till ägare	36 400
I ny räkning överföres	147 946
Summa:	184 346

YTTRANDE

Styrelsen finner att full täckning finns för bolagets bundna egna kapital efter den föreslagna vinstutdelningen. Det är vidare styrelsens bedömning att den föreslagna vinstutdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital samt bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

VERKSAMHETENS ART, OMFATTNING OCH RISKER

Verksamhetens art och omfattning framgår av bolagsordningen och avgivna årsredovisningar. Den verksamhet som bedrivs i bolaget och koncernen medför inte risker utöver vad som förekommer eller kan antas förekomma i branschen eller de risker som i allmänhet är förenade med bedrivande av näringsverksamhet.

Styrelsen bedömer att bolagets och koncernens egna kapital efter antagande av ovannämnda beslutsförslag, kommer att vara tillräckligt stort i relation till de krav som ställs med hänsyn till bolags- och koncernverksamhetens art, omfattning och risker. Styrelsen har i sammanhanget bland annat beaktat bolagets och koncernens historiska utveckling, fastställd affärsplan, budgeterad utveckling, omvärldssituationen samt konjunkturläget.

BOLAGETS KONSOLIDERINGSBEHOV, LIKVIDITET OCH STÄLLNING I ÖVRIGT

Styrelsen har gjort en allsidig bedömning av bolagets och koncernens ekonomiska ställning och dess möjligheter att på sikt infria sina åtaganden. Den föreslagna vinstutdelningen utgör cirka 8 procent av bolagets totala egna kapital och cirka 11 procent av koncernens totala egna kapital. Styrelsen bedömer att bolagets och koncernens soliditet är god med beaktande av såväl de förhållanden som råder inom den bransch som bolaget och koncernen verkar i som bolagets och koncernens storlek och relevanta förhållanden i övrigt.

Mot denna bakgrund anser styrelsen att bolaget och koncernen har goda förutsättningar att hantera framtida affärsrisker och även att hantera de förändringar som förekommer i verksamheten. Planerade investeringar, liksom avkastningen på det egna kapitalet och resultatprognoser har beaktats. Styrelsen bedömer att antagande av styrelsens ovannämnda beslutsförslag inte skulle ändra detta. Antagande av beslutsförslagen skulle inte negativt påverka bolagets och koncernens förmåga att göra ytterligare affärsmässigt motiverade investeringar enligt antagna planer.

Antagande av beslutsförslagen bedöms ej påverka bolagets eller koncernens förmåga att i rätt tid infria sina betalningsförpliktelser på vare sig kort eller lång sikt. Vid avgivandet av detta yttrande har styrelsen ägnat särskild uppmärksamhet åt omvärldssituationen avseende den makroekonomiska situationen i Norden och dess tänkbara effekter på branschen i allmänhet och bolaget och koncernen i synnerhet. Styrelsen bedömer att koncernens verksamhet är mer motståndskraftig mot nedgångar än många andra typer av verksamheter.

I tillägg till ovan redovisade överväganden har styrelsen tagit hänsyn till alla övriga kända förhållanden som kan ha betydelse för bolagets och koncernens ekonomiska ställning och som inte beaktats inom ramen för det ovan anförda, inklusive väsentliga händelser som har inträffat efter utgången av räkenskapsåret 2025.

Stockholm i april 2026
Styrelsen för Eniro Group AB (publ)
Org. nr. 556588-0936
21

Eniro Group Hållbarhetsredovisning 2025

Så här läser du rapporten

Varje kapitelrubrik innehåller en ESRS-kod som anger vilken övergripande standard kapitlet hänvisar till. Både kvalitativa och kvantitativa upplysningar innehåller ESRS-referenser inom parentes som visar vilka specifika krav Eniros information relaterar till. Där det är möjligt har jämförande kvantitativ information från föregående år inkluderats.

ESRS 2 Allmänna upplysningskrav

Inledning

Under senare år har Eniro Group (Eniro) utvecklat och strukturerat sin hållbarhetsrapportering för att möta ökade regulatoriska krav och intressenters förväntningar. Denna rapport syftar till att ge transparent, jämförbar och tillförlitlig information om Eniros miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade frågor (ESG) samt visa hur hållbarhetsaspekter integreras i bolagets styrning, strategi och riskhantering.

Hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med European Sustainability Reporting Standards (ESRS) enligt Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). ESRS 2 definierar de allmänna upplysningskraven för rapporteringsskyldiga företag och är det ramverk som Eniro använder för att identifiera, bedöma och rapportera väsentliga påverkningar, risker och möjligheter inom hållbarhetsområdet.

BP 1 Allmän grund för upprättandet av hållbarhetsredovisningen

Hållbarhetsupplysningarna i förvaltningsberättelsen utgör Eniros lagstadgade hållbarhetsrapport enligt årsredovisningslagen i dess lydelse efter införandet av CSRD och har upprättats i enlighet med ESRS. Rapporteringen sker på koncernnivå och omfattar all verksamhet och samtliga dotterbolag inom affärsområdena Marketing Partner och Dynava, om inget annat anges. Samma konsolideringsprinciper som för koncernens finansiella rapporter tillämpas (BP 1 5a; BP 1 5b i).

Rapporteringsomfattningen inkluderar Eniros egen verksamhet och, där det är relevant, uppströms och nedströmsaktiviteter i värdekedjan (BP 1 5c). Påverkan, risker och möjligheter (IRO:er) har bedömts längs hela värdekedjan som en del av koncernens dubbla väsentlighetsanalys, med anpassad detaljeringsgrad beroende på hållbarhetsområde och typ av värdekedjerelation.

Eniro har bedömt men inte utnyttjat möjligheten att utelämna affärskänslig information om immateriella rättigheter, know how eller innovation, eller upplysningar om förestående utveckling och ärenden under förhandling enligt artikel 19a (3) och 29a (3) i direktiv 2013/34/EU (BP 1 5d; BP 1 5d).

Hållbarhetsupplysningarna avser räkenskapsåret 1 januari–31 december 2025, om inget annat anges. Eniro är ett publikt bolag noterat på Nasdaq Stockholm med huvudkontor i Solna, Sverige.

BP 2 Upplysningar avseende särskilda omständigheter

Tidshorisonter
Eniro tillämpar följande tidshorisonter för bedömning och rapportering av hållbarhetsrelaterade påverkningar, risker och möjligheter (BP 2 9a):
* Kort sikt: Upp till 1 år
* Medellång sikt: 1–5 år
* Lång sikt: Mer än 5 år

Om inget annat anges används dessa definitioner konsekvent i rapporten.

Värdekedjeuppskattningar och användning av uppskattningar
Upprättandet av hållbarhetsrapporten kräver uppskattningar och antaganden, särskilt för växthusgasutsläpp, energi och avfall när fullständiga primärdata saknas. Trots detta bedöms de angivna mätvärdena som tillräckligt detaljerade för att ge tillförlitlig och korrekt information. I linje med ESRS 1 redovisar Eniro val av metodik, antaganden och datakällor för centrala mått.

Översikt över centrala uppskattningar

Mått	Grund för upprättande	Åtgärder för att förbättra noggrannheten
Växthusgasutsläpp (GHG)	Kombination av branschgenomsnitt, leverantörs och produktnivå för förbrukningsdata och utsläppsintensitet.	Successiv ökning av andelen specifika data och uppdatering av emissionsfaktorer.
Bränsle- och elförbrukning i fordon	Förbrukningsestimat baserat på uppskattad sträcka och WLTP-data.	Ytterligare information under E1-X samt hur uppskattningarna påverkar tillförlitligheten.
Energiförbrukning	Elförbrukning för vissa kontor estimeras när mätvärden saknas.	Utökad användning av egna mätare och förbättrade rutiner för datainsamling.
Avfall	Avfallsflöden från kontor uppskattas utifrån data för huvudkontoret och antal anställda då specifika data saknas från övriga hyresvärdar.	Förbättrad dialog med hyresvärdar, utvärdering av alternativa uppskattningsmetoder.

(BP-2-10a; BP-2-10b; BP-2-10c; BP-2-10d; BP-2-11 b ii)

Källor till uppskattningsosäkerhet
Mätosäkerhet uppstår främst genom datakvalitet, användning av sekundärdata och antaganden om aktiviteter i värdekedjan. Eniro strävar efter konsekventa metoder och tydlig redovisning av osäkerhetskällor (BP 2 11a–b).

För delar av växthusgasinventeringen har antaganden och estimat tillämpats när primärdata saknats, exempelvis genom användning av sekundärdata, schablonbaserade emissionsfaktorer samt proportionell fördelning, vilka beskrivs i tabellen ovan. Eniro arbetar med att förbättra datakvalitet och minska parameterosäkerhet över tid. (BP- 2-11 b ii).

Störst osäkerhet i mätningarna bedöms ligga inom området klimat (E1). Vetenskaplig osäkerhet relaterad till globala uppvärmningspotentialer (GWP) och bakomliggande emissionsfaktorer är inbyggd i internationellt vedertagna beräkningsmodeller och ligger utanför bolagets kontroll (BP-2-11a). Ytterligare information relaterat till beräkningsmetodik finns under ESRS E1-6.

Det har använts en modell enligt GHG protokollet för att kvantifiera uppskattningsosäkerhet där kvalitet på emissionsfaktorer och aktivitetsdata aggregerats genom etablerade felpropageringsmetoder. Den samlade osäkerheten för den totala utsläppsinventeringen uppgår till cirka ±8 %, vilket bedöms motsvara hög datanoggrannhet givet verksamhetens karaktär (BP 2 11b i).För mer information om antaganden och uppskattningar som härrör E1-6 hänvisas till beräkningsprinciperna på sida 42 BP 2 11b ii).

Förändringar i beredning och jämförbarhet

Detta är Eniros första hållbarhetsrapport upprättad enligt CSRD och ESRS. Struktur, omfattning och presentation skiljer sig därför från tidigare hållbarhetsrapportering enligt års- redovisningslagen inom ramen för Non-Financial Reporting Directive (NFRD) (BP 2 13a).

Beräkning av klimat och energidata följer samma övergri- pande angreppssätt som tidigare rapportering enligt Green House Gas Protocol (GHG-protokollet), men har förbättrats för att linjera med ESRS gällande transparens, omfång, till- förlitlighet och kvalitet. Detta innebär att från 2025 inklude- ras tidigare ej redovisade utsläpp i följande Scope 3-kate- gorier i GHG-protokollet:
* Kategori 1 – IT- och kontorsvaror
* Kategori 3 – Uppströms utsläpp från energi och elektricitet
* Kategori 5 – Avfall
* Kategori 6 - Affärsresor, övernattningar.

Beräkningsprinciper och emissionsfaktorer har även för- bättrats för Scope 2 - Elförbrukning i kontor, vilket jämfört med tidigare underlag inneburit ökade utsläpp enligt den marknadsbaserade principen. Förbättring har också gjorts för Scope 3, Kategori 1 - IT-tjänster och Kategori 8 – Hyrda kontor, vilket har inneburit minskade utsläpp jämfört med tidigare underlag. Förändringarna ovan utgör förbättringar inom befintlig beräkningsmodell snarare än metodändring- ar (BP 2 13b–d).

Eniro har bedömt att effekten av uppdateringarna inte är materiell för förståelsen av utvecklingen över tid. Någon omräkning av jämförelsetal har därför inte gjorts, Omräk- ning har bedömts som icke nödvändig med hänsyn till den begränsade påverkan på rapporterade nyckeltal. Inga vä- sentliga fel i tidigare hållbarhetsinformation har identifierats som kräver rättelse eller omräkning (BP 2 14a–c).

EU taxonomin

Eniro omfattas av EU:s taxonomiförordning. Information om koncernens berättigande och anpassning till EU taxonomin presenteras i taxonomiavsnittet (sida 72-74) (BP 2 15).

Införlivande genom referenser

Inga upplysningskrav enligt ESRS har uppfyllts genom hän- visning till andra rapporter eller dokument. Samtliga upplys- ningar lämnas direkt i denna hållbarhetsrapport (BP 2 16).

Användning av övergångsbestämmelser

För sitt första rapporteringsår enligt CSRD har Eniro tillämpat de övergångsbestämmelser som anges i Appendix C till ESRS 1. Dessa har enbart använts för upplysningskrav inom standarder som bedömts väsentliga genom den dubbla väsentlighetsanalysen, vilka beskrivs nedan.

ESRS S1 har bedömts som väsentlig. För dessa ämnen har vissa datapunkter skjutits upp med stöd av infasnings- reglerna, främst sådana som kräver ytterligare utveckling av data och systemstöd. Se tabell 51 för mer information om vilka datapunkter detta gäller.
ESRS E1 och ESRS E5 har bedömts som väsentliga. För dessa standarder har vissa datapunkter skjutits upp med stöd av infasningsreglerna, främst sådana som kräver ytterligare utveckling av data och systemstöd. Se tabell för mer information om vilka datapunkter detta gäller.
ESRS S3 och ESRS S4 har bedömts som väsentliga. Dessa standarder har helt skjutits upp med stöd i förordning (EU) 2023/2772 ”Quick Fix””. (BP-2-17)

Standard	Datapunkt som skjuts upp
ESRS E1	E1-9 (ESRS 1 appendix C)
ESRS E5	E5-6 (ESRS 1 appendix C)
ESRS S1	S1-7 (ESRS 1 appendix C)
ESRS S1	S1-8 (ESRS 1 appendix C)
ESRS S1	S1-11 (ESRS 1 appendix C)
ESRS S1	S1-12 (ESRS 1 appendix C)
ESRS S1	S1-13 (ESRS 1 appendix C)
ESRS S1	S1-14 (ESRS 1 appendix C)
ESRS S1	S1-15 (ESRS 1 appendix C)
ESRS S3	Hela standarden med stöd i (EU) 2023/2772 ”Quick Fix”
ESRS S4	Hela standarden med stöd i (EU) 2023/2772 ”Quick Fix”

Tillämpningen av övergångsbestämmelserna påverkar inte bedömningen av de berörda hållbarhetsfrågornas relevans för affärsmodell, strategi eller riskhantering (BP 2 17a–d).

GOV 1 Administrativa, lednings- och tillsynsorganens roll

Styrelsens roll och sammansättning

Eniros styrelse består av sju icke verkställande ledamö- ter, inklusive en arbetstagarrepresentant, och är ytterst ansvarig för strategi, övergripande mål och tillsyn över hållbarhetsrelaterade frågor (GOV 1 21a–b). Verkställande direktören (VD) ansvarar för den operativa ledningen i en- lighet med styrelsens riktlinjer, med stöd av koncernledning- en som genomför strategiska beslut och följer upp hållbar- hetsrelaterade risker och mål. För ytterligare information se bolagsstyrningsrapporten, sida 75.

Eniros övergripande styrningsstruktur, inklusive årsstämma, styrelse, utskott, VD och revisorer, illustreras i figuren nedan.

Årsstämma
VD/Koncernchef och koncernledning
Revisorer
3)
Valberedning
Val
Val
1)
Val
Information
Rapporter och kontrollMål, strategier och kontroll
Information
Förslag
1)

1) Valberedningen förbereder förslag till beslut som presen teras på årsstämman. Årsstämman beslutar om principer för tillsättande av valberedning.
2) Det är styrelsen som inrättar eventuella utskott och utser vilka i styrelsen som ska ingå i respektive utskott.
3) Utför revision och rapporterar till styrelsen och aktie ägarna.
4) Utvärderingen av styrelsens arbete rapporteras till valberedningen.

Viktiga interna styrinstrument
Affärsidé och mål, bolagsordning, styrelsens arbetsordning, in- struktion till VD, strategier och policyer avseende bland annat etik, finans-, information- och insiderfrågor och processer för intern kontroll och styrning.

Viktiga externa styrinstrument
Aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, Nasdaq Stockholms re- gelverk för emittenter, andra relevanta lagar och Koden.

ENIROS STYRNINGSSTRUKTUR
Revisions utskott
Ersättnings utskott
Styrelse 2) 4)

Styrelsen består av en kombination av ägarrepresentan- ter och oberoende ledamöter, totalt 7 ledamöter. 58 % av ledamöterna är oberoende i förhållande till bolaget och dess större aktieägare, vilket speglar bolagets ägarstruktur (GOV 1 21e). Styrelsen har en bred kompetensbas inom bland annat bolagsstyrning, finans, juridik, regelefterlevnad, investering- ar, entreprenörskap, marknadsföring, teknik och IT, främst på de nordiska och europeiska marknaderna (GOV 1 21c) (GOV-1-21e). Styrelsens könsfördelning under rapporteringsperioden uppgick till 14 % kvinnor och 86 % män, vilket motsvarar en ratio på 1:6 (GOV 1 21d).

Roller och ansvar för styrning av hållbarhetsfrågor

Styrelsen är Eniros högsta övervakande organ och har det yttersta ansvaret för styrning, strategi och riskhantering, in- klusive hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Detta omfat- tar fastställande av policyer såsom Uppförandekoden, beslut om förväntningar på etiskt agerande och regelefterlevnad samt tillsyn över hur väsentliga påverkningar, risker och möj- ligheter identifieras, bedöms och hanteras (GOV 1 22a).

VD ansvarar, med stöd av koncernledningen, för att in- tegrera fastställda policyer och ramverk i den operativa verksamheten. Det innefattar att etablera interna kontroller, fördela ansvar, följa upp efterlevnad och säkerställa att kor- rigerande åtgärder vidtas vid överträdelser eller incidenter (GOV 1 22b). Ansvar för hållbarhetsrelaterade frågor är integrerat i befintliga lednings- och styrningsstrukturer och hanteras genom ett tvärfunktionellt arbetssätt där relevanta interna funktioner bidrar inom respektive ansvarsområden, sna- rare än hantering i fristående processer eller i ett separat hållbarhetsutskott. Den verkställande ledningen ska, i enlig- het med styrningsstrukturen och frågans betydelse, förse styrelsen med information om hållbarhetsrelaterade risker, incidenter och riskreducerande åtgärder. Styrelsen använ- der denna information i sin tillsyn av affärsrisker och intern kontroll och kan utmana ledningen där så är relevant (GOV 1 22c i-iii).

Mål, uppföljning och kontroll av hållbarhet

Mål kopplade till väsentliga påverkningar, risker och möjlig- heter fastställs och följs upp under styrelsens och den verk- ställande ledningens tillsyn och ansvar, som en integrerad del av styrnings och strategidiskussioner (GOV 1 22d). Håll- barhetsrelaterade risker beaktas inom den övergripande riskhanteringen, vilket säkerställer samstämmighet mellan strategi, hållbarhetsprioriteringar och riskhantering.

Tillgång till hållbarhetskompetens

Styrelsen och koncernledningen säkerställer att nödvändig hållbarhetskompetens finns eller utvecklas genom:
* Löpande bedömning av kompetensbehov
* Integrering av hållbarhetsansvar i befintliga ledningsroller
* Intern utbildning och kunskapsdelning (GOV-1-23).

Vid behov anlitas extern expertis inom hållbarhetsrappor- tering, CSRD/ESRS, affärsetik, ansvarsfulla leverantörskedjor och mänskliga rättigheter, för att upprätthålla tillräcklig kompetens. Eniro har under rapporteringsåret säkerställt sådan tillgång (GOV 1 23a–b).

GOV 2 Information som tillhanda- hålls till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets adminis- trativa, ledande och tillsynsorgan

Styrelsens ansvar och arbetsformer

Styrelsen i Eniro fastställer strategier och övergripande mål, anger riktlinjer för agerande för att stödja långsiktigt värde- skapande och säkerställer att ändamålsenliga system finns för uppföljning och kontroll av verksamheten och tillhörande risker. Detta omfattar efterlevnad av tillämplig lagstiftning, interna policyer och hållbarhetsrelaterade krav (GOV 2 26a).

Hållbarhetsfrågor integreras i styrelsens ordinarie arbete snarare än en separat process, och hanteras främst inom ramen för:
* Intern kontroll och riskhantering
* Uppföljning av regelefterlevnad
* Uppdatering av styrande dokument och policyer
* Strategidiskussioner och affärsplanering

VD och CFO deltar normalt vid styrelsemöten och tillhanda- håller rapportering, analyser och beslutsunderlag, inklusive hållbarhetsrelaterade risker, incidenter och principer för hållbarhetsrapportering.## Information och rapportering till styrelsen

Under rapporteringsperioden informerades styrelsen om:
• Metodik, genomförande och resultat av Eniros första dubbla väsentlighetsanalys
• Identifierade väsentliga påverkningar, risker och möjligheter (IRO:er)
• Centrala hållbarhetsrelaterade risker och internkontrollfrågor

Hållbarhetsrelaterad information lämnas till styrelsen löpande genom ledningsrapportering och minst årligen i samband med strategigenomgångar, riskbedömningar och upprättandet av hållbarhetsrapport. Vid behov sker ytterligare rapportering ad hoc när frågor av större betydelse uppstår.

Styrelsen fullgör även revisionsutskottets uppgifter och tillämpar revisionsutskottets arbetsordning. Detta omfattar tillsyn över intern kontroll, riskhantering och tillförlitligheten i både finansiell och icke finansiell rapportering, inklusive hållbarhetsrapporteringen.

Beaktande av hållbarhet i strategi och beslutsfattande

Rapporteringsåret är det första året som Eniro har genomfört en dubbel väsentlighetsanalys i enlighet med ESRS. Analysen har möjliggjort avvägningar av vilka hållbarhetsämnen som är väsentliga för Eniro genom hela värdekedjan. Eniros identifierade påverkan, risker och möjligheter (IRO:er) har beaktats inom ramen för befintliga strategiska och operativa beslutsprocesser samt riskhanteringssystem (GOV 2 26b). 27

Flera väsentliga IRO:er relaterar till områden som hanteras genom etablerade strategier, policyer och kontrollprocesser, såsom: Många av de väsentliga IRO:erna är kopplade till områden som redan hanteras genom etablerade strategier, policyer och kontrollprocesser, exempelvis:

• Dataskydd och informationssäkerhet
• Affärsetik och regelefterlevnad
• Arbetsvillkor och kompetensförsörjning
• Energi och resurseffektivitet

Hållbarhetsrelaterade risker integreras därmed i den övergripande riskhanteringen tillsammans med finansiella och operativa risker (GOV 2 26b). En översikt över Eniros väsentliga IRO:er, kopplade till relevanta ESRS ämnen, samt deras avvägningar, presenteras i avsnitt SBM 3 (GOV 2 26c).

GOV 3 Integrering av hållbarhetsrelaterad prestation i incitamentsprogram

Eniros ersättningsstyrning anger att rörlig ersättning ska baseras på förutbestämda och mätbara kriterier som är utformade för att främja långsiktigt värdeskapande. Eniro kopplar för närvarande inte incitamentsprogram till specifika hållbarhetsrelaterade nyckeltal, såsom klimatrelaterade prestationsindikatorer eller mål för minskade växthusgasutsläpp.

Styrelsen och ersättningsutskottet följer utvecklingen inom hållbarhetsrelaterad ersättning och kommer under kommande perioder att utvärdera möjligheten att integrera relevanta hållbarhetskriterier i incitamentsprogrammen på ett sätt som är proportionerligt till Eniros verksamhet, riskprofil och strategiska inriktning. (GOV 3 29, E1 GOV-3-13)

GOV 4 Uttalande om tillbörlig aktsamhet (due diligence)

Eniros tillbörliga aktsamhet (due diligence) utgår från bolagets hållbarhetspolicy som kräver att verksamheten bedrivs i linje med FN:s Global Compact och att hållbarhetsprestanda mäts, följs upp och förbättras kontinuerligt. Policyn omfattar både den egna verksamheten och leverantörer och utgör grunden för arbetet med due diligence inom centrala hållbarhetsområden, bland annat affärsetik, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, miljö och leverantörskedjor (GOV 4 30).

Due diligence är integrerad i de befintliga styrnings-, riskhanterings- och affärsprocesserna och är proportionerlig till verksamhetens art, omfattning och riskprofil. Arbetet bygger på identifiering och hantering av väsentliga påverkningar, risker och beroenden längs värdekedjan, i linje med ESRS och internationella riktlinjer.

Nedan sammanfattas de centrala stegen i Eniros due diligence-process samt var de beskrivs i hållbarhetsrapporten.

Centrala delar av tillbörlig aktsamhet

Tabell – Översikt över due diligence processen

Steg	Beskrivning och hänvisning
a) Integrering	Tillbörlig aktsamhet är integrerad i styrning, strategi och affärsmodell. Se GOV 1 och GOV 2.
b) Intressentdialog	Dialog med berörda intressenter som underlag för identifiering och prioritering. Se SBM 3, IRO 1, GOV 2 och S1 2.
c) Identifiering och bedömning	Identifiering och bedömning av negativa påverkningar i egen verksamhet och värdekedja. Se IRO 1, SBM 3, S1 2 samt E1 ESRS 2 IRO 1 och E5 ESRS 2 IRO 1.
d) Åtgärder	Förebyggande och begränsande åtgärder genom policyer, kontroller och leverantörskrav. Se GOV 1, GOV 2, SBM 3, E1 3, S1 4 och E5 2.
e) Uppföljning	Uppföljning av effektivitet och rapportering av resultat. Se E1 4, E5 3 och S1 5.

GOV 5 Riskhantering och intern kontroll avseende hållbarhetsrapportering

Eniros hållbarhetsrapportering styrs inom ramen för det övergripande systemet för intern kontroll och riskhantering, vilket behandlas vid ordinarie styrelsemöten. Styrelsen ansvarar för att det finns ändamålsenliga strukturer för att övervaka och kontrollera verksamheten och dess risker, inklusive risker kopplade till hållbarhetsrapportering, samt för att säkerställa efterlevnad av tillämplig lagstiftning och interna policyer.

Hållbarhetsrapporteringen omfattar samtliga väsentliga ESRS-upplysningar och bygger på tydligt definierade roller och ansvar, utsedda dataägare, dokumenterad datainsamling, kvalitetssäkring och ledningsgranskning före styrelsens godkännande (GOV-5-36a).

Eniros riskhanteringsprocess behandlar risker relaterade till hållbarhet enligt en strukturerad metodik som identifierar och bedömer risker utifrån sannolikhet och potentiell effekt, och omfattar finansiella, operativa, legala och anseendemässiga konsekvenser samt, relevant påverkan på människor och miljö i linje med ESRS. Riskerna prioriteras utifrån en samlad bedömning av sannolikhet och effekt och integreras därefter i koncernens övergripande riskrapportering och uppföljning.

Styrelsen fullgör revisionsutskottets uppgifter och tillämpar dess arbetsordning. Detta innefattar tillsyn av intern kontroll och riskhantering, samt tillförlitligheten finansiell och icke finansiell rapportering, liksom regelbunden dialog med den externa revisorn rörande granskningsfrågor (GOV 5 36b). 28

Risker kopplade till hållbarhetsrapportering

Eniro har identifierat att risker relaterade till hållbarhetsrapporteringen främst avser:

• Regelefterlevnad (till exempel CSRD/ESRS krav)
• Risk för greenwashing och anseendepåverkan
• Fel, brister eller osäkerheter i data, beräkningsantaganden och sammanställning

Syftet med intern kontroll av hållbarhetsrapporteringen är att säkerställa att offentliggjord information är korrekt, tillförlitlig, fullständig, konsekvent, transparent och relevant (GOV 5 36c).

Processer, kontroller och uppföljning

Resultat från riskbedömningar och interna kontroller integreras i relevanta funktioner genom koncernens styrningsramverk. Identifierade brister, förbättringsområden eller datakvalitetsfrågor hanteras av utsedda dataägare och berörda funktioner genom:

• Uppdaterade insamlings- och rapporteringsprocesser
• Förstärkta kontroll- och valideringsrutiner
• Tydliggjorda roller, ansvar och dokumentation

Dessa resultat beaktas också vid vidareutveckling av metoder och riktlinjer kopplade till hållbarhetsrapporteringen. (GOV 5 36d)

Rapportering av risker och kontrollresultat till koncernledningen och styrelsen sker genom ordinarie rapportering, uppföljning av intern kontroll och styrelsens tillsyn av rapporteringens tillförlitlighet. Väsentliga iakttagelser och incidenter eskaleras vid behov ad hoc. Minst en gång per år genomförs en samlad genomgång i samband med styrelsens godkännande av hållbarhetsrapporten (GOV 5 36e).

Data, källor och datakvalitet

Hållbarhetsrapporten innehåller kvantitativ och kvalitativ information. Kvantitativa uppgifter avser främst klimat- och energidata, avfallsflöden och personalrelaterad statistik, och har datarisker kopplade till fullständighet, detaljnivå, beräkningsfel och antaganden. Data från interna system bedöms generellt som förenade med lägre risk än data från externa källor, såsom leverantörer. En heltäckande riskbedömning av kvantitativa hållbarhetsdata har ej genomförts, och behov detta ska utvärderas under kommande rapporteringsperioder.

Kvalitativa uppgifter avser främst styrningsstrukturer, policyer, processer och ledningsrutiner, som i huvudsak hämtas från interna källor (t.ex. styrdokument och intern dokumentation) och bedöms ha låg risk gällande bristande tillförlitlighet.

För att hantera risker och säkerställa datakvalitet tillämpar Eniro ett kontrollramverk med tydligt definierade roller och ansvar. En hierarki med dataägare, granskare och godkännare säkerställer fördelning av ansvar och arbetsuppgifter. Checklistor och valideringsrutiner används för att säkerställa fullständighet, konsekvens och efterlevnad. Hållbarhetsdata och upplysningar genomgår intern granskning och validering, inklusive rimlighetskontroller mot interna och externa källor. Hållbarhetsrapporten genomgår extern granskning av auktoriserade revisorer innan den slutligen godkänns av styrelsen.

SBM 1 Strategi, affärsmodell och värdekedja

Affärsmodell och strategisk inriktning

Eniro tillhandahåller tjänster som stärker synlighet, engagemang och tillgång till information för företag och slutanvändare på de nordiska marknaderna, fördelat på två affärsområden.

Marketing Partner tillhandahåller digitala marknadsföringstjänster till mikro-, små och medelstora företag genom egna lokala sök- och informationsplattformar samt externa digitala lösningar (t.ex. prestationsbaserad annonsering, digital synlighet och kundkommunikation).

Dynava erbjuder kontaktcenter, svarstjänst och nummerupplysningstjänster till större företag och offentliga aktörer, med fokus på kvalitet, effektivitet och användning av digitalisering, automatisering och AI-baserade lösningar.(SBM 1 40a i; SBM-1-40a ii) Inga väsentliga förändringar har skett i Eniros övergripande tjänsteutbud under rapporteringsperioden, utöver löpande utveckling och teknisk uppdatering inom befintliga tjänsteområden. Väsentliga hållbarhetsrelaterade IRO:er är nära kopplade till denna affärsmodell med centrala frågor som:

Dataskydd, informationssäkerhet och regelefterlevnad
Energiförbrukning och klimatpåverkan kopplad till IT, datacenter och kontor
Arbetsvillkor, kompetensförsörjning och medarbetares välbefinnande i en personalintensiv tjänsteverksamhet

Hållbarhetsaspekter integreras genom styrelsefastställda policyer som gäller för Eniros egen verksamhet och relevanta delar av värdekedjan. Information om antal medarbetare finns i avsnitt S1 6 (SBM 1 40a iii). Koncernens strategi syftar till långsiktigt värdeskapande genom att hjälpa kunder att växa, öka effektiviteten i deras verksamhet och möjliggöra ansvarsfull interaktion med slutanvändare. Den finansiella omsättningen för rapporteringsåret presenteras i den finansiella delen av årsredovisningen på sidan 82 (SBM 1 40b).

Marknader, kunder och intäktsprofil

Eniro är huvudsakligen verksamt i Sverige, Norge, Danmark och Finland, med operativ närvaro kopplad till kontaktcenterverksamhet i Cypern, Estland, Moldavien och Senegal. Intäkterna genereras uteslutande från professionella tjänster. Eniro har ingen verksamhet eller intäkter inom sektorer som rör fossila bränslen, kemikalier, kontroversiella vapen eller tobak och erbjuder inte produkter eller tjänster som är förbjudna på vissa marknader.

(SBM-1-40a iv) Översikt över värdekedjan

Eniros väsentliga hållbarhetsrelaterade IRO:er uppstår längs hela värdekedjan som omfattar uppströmsaktiviteter, den egna verksamheten och nedströmsaktiviteter:

Uppströms: Inköp och partnerskap som möjliggör leverans av digitala tjänster, såsom molninfrastruktur, IT hårdvara, programvara och energi. Här uppstår indirekt miljöpåverkan (energiförbrukning och växthusgasutsläpp) och styrningsrelaterade frågor i leverantörsledet.
Egen verksamhet: Plattformsutveckling, datahantering, digitala marknadsföringstjänster, rådgivning och kontaktcenterverksamhet. Dessa aktiviteter är beroende av kvalificerade medarbetare, säker IT infrastruktur, kvalitetsledningsprocesser och tydliga styrningsramverk, där arbetsvillkor, likabehandling och kompetensutveckling är viktiga frågor.
Nedströms: Kunders och slutanvändares användning av Eniros tjänster och plattformar, vilket bidrar till informationstillgång, digital synlighet för småföretag och kundinteraktion, samtidigt som effekter på lokalsamhällen, ansvar för dataskydd, informationssäkerhet och etisk marknadsföring måste säkerställas.

(SBM-1-42). Eniros skapar värde genom att stärka digital närvaro, effektivisera kundkommunikation och möjliggöra datadrivna affärsbeslut, vilket ger ökad synlighet och förbättrad affärseffektivitet. För slutkonsumenter bidrar tjänsterna till förbättrad informationstillgång och kommunikation. För investerare och ägare skapas värde genom skalbara tjänster, återkommande intäktsströmmar och strukturerad hantering av regulatoriska och hållbarhetsrelaterade risker. (SBM-1-42b).

En översikt över värdekedjan presenteras i figuren nedan och ytterligare information om identifikation, bedömning och hantering av IRO:er återfinns under SBM-3 och IRO-1.

Eniro Groups väsentliga ämnen
S1 Arbetsvillkor, Andra arbetsrelaterade rättigheter, Lika behandling och möjligheter
E1 Energi, Klimatanpassningar, Klimatpåverkan
E5 Resursutflöden, Resursinflöden
G1 Affärsmässigt uppförande
S4 Lokalsamhällen, dataskydd och integritet, stärkande av samhällen och småföretag.
S4 Social inkludering av och säkerhet för kunder
E5 Avfall, Resursutflöden
E1 Energi, Klimatanpassningar, Klimatpåverkan
G1 Affärsuppförande

< Miljö Leverantörer Anställda Investerare Samhälle Kunder Nedströms Uppströms Kärna

Modellen nedan illustrerar var Eniros väsentliga påverkan, risker och möjligheter (IRO) uppstår längs hela värdekedjan; uppströms, inom företagets egen verksamhet, och nedströms, i linje med CSRD:s dubbla väsentlighetsstrategi. Den belyser också hur dessa IRO:er kopplar till viktiga intressenter, vilket stöder identifiering och prioritering av väsentliga hållbarhetsfrågor.

Hållbarhetsmål och ambitioner

Eniros hållbarhetsambitioner är i dag främst integrerade i befintliga strategier och operativa mål, snarare än formaliserade som separata ESRS anpassade mål. Fokus ligger på:

Etisk marknadsföring och ansvarsfull användning av data och teknik
Dataskydd, informationssäkerhet och tjänstekvalitet
Kundnöjdhet och långsiktiga kundrelationer
Medarbetares välbefinnande, likabehandling och kompetensutveckling
Stöd till mikro, små och medelstora företag och samhällsviktiga aktörer

Uppföljning sker genom operativa nyckeltal och ledningsprocesser. Utvecklingen av mer specifika, kvantitativa hållbarhetsmål enligt ESRS-ramverket kommer att utvärderas under kommande rapporteringsperioder.

Kategori	Hållbarhetsambitioner
Produkter och tjänster	Möjliggöra ansvarsfull och inkluderande tillgång till digital synlighet, marknadsföring och kundinteraktion för mikro, små och medelstora företag, med fokus på tillförlitliga, säkra tjänster, etisk marknadsföring och ansvarsfull data och teknikanvändning.
Relationer med intressenter	Upprätthålla förtroendebaserade och transparenta relationer med medarbetare, kunder, partners och samhälle genom goda arbetsvillkor, likabehandling, kompetensutveckling, ansvarsfullt affärsbeteende samt tillgängliga kanaler för dialog, återkoppling och klagomål.
Geografiska områden	Bedriva verksamheten ansvarsfullt och i enlighet med lagar, regler och samhälleliga förväntningar på samtliga marknader, med lokalt anpassade arbetssätt men konsekventa standarder för affärsetik, dataskydd, arbetsvillkor och tjänstekvalitet.
Kundkategorier	Stödja långsiktigt värdeskapande för olika kundsegment genom tillgängliga, tillförlitliga och behovsanpassade digitala tjänster, med särskilt fokus på mikro, små och medelstora företag samt offentliga och samhällsviktiga aktörer för att stärka lokala ekonomier och inkluderande samhällen.

(SBM-1-40e-f) Eniro har ännu inte fastställt tidsatta, kvantitativa hållbarhetsmål kopplade till specifika tjänster, marknader eller kundgrupper (SBM-1-40f). En kvalitativ bedömning har dock genomförts av de väsentligaste tjänsterna, marknaderna och kundsegmenten i förhållande till strategier, hållbarhetsambitioner, policyer och resultat från den dubbla väsentlighetsanalysen. Bedömningen visar att tjänsteerbjudandet framför allt relaterar till:

Dataskydd och informationssäkerhet
Etisk marknadsföring och affärsbeteende
Arbetsvillkor och kompetensutveckling
Energi och resursanvändning
Sociala effekter kopplade till informationstillgänglighet och stöd till lokala företag

Dessa områden hanteras i dag genom policyer, styrningsstrukturer och etablerade arbetssätt snarare än genom formella hållbarhetsmål per tjänst eller marknad. Utvecklingen av sådana mål och strategier kommer att utvärderas vidare med utgångspunkt i resultaten från den dubbla väsentlighetsanalysen (SBM 1 40g).

SBM 2 Intressenters intressen och synpunkter

Övergripande arbetssätt

Eniros strategi och affärsmodell påverkas av ett antal centrala intressentgrupper – kunder och uppdragsgivare, slutanvändare, medarbetare, leverantörer och affärspartners, aktieägare och investerare samt myndigheter och branschorganisationer. Deras synpunkter är viktiga för att säkerställa att verksamheten är konkurrenskraftig, ansvarsfull och långsiktigt värdeskapande för både kunder, samhälle och ägare.

Intressenternas perspektiv beaktas i strategiska diskussioner, affärsutveckling och riskhantering. Underlag från löpande dialog och riktade aktiviteter sammanställs och följs upp minst årligen av ledning och styrelse för att identifiera:

Frågor som kräver åtgärd
Potentiella risker
Framväxande affärsmöjligheter (SBM 2 45b).

Former för dialog

Dialogen med kunder och uppdragsgivare sker löpande genom försäljningskontakter, leverans av tjänster, kundnöjdhetsundersökningar, kvalitetskontroller, klagomålshantering samt deltagande i konferenser och affärsevent.

Medarbetares perspektiv inhämtas genom daglig dialog i verksamheten, samverkansforum och fackliga möten, utvecklings och lönesamtal, arbetsmiljöarbete samt årliga medarbetarundersökningar. En arbetstagarrepresentant ingår även i styrelsen.

Leverantörer och affärspartners engageras genom upphandlingar, avtalsförhandlingar, uppföljningsmöten och affärsdialog.

Aktieägare och investerare engageras via årsstämman, finansiella rapporter, presentationer, möten och börsmeddelanden.

Myndigheter och branschorganisationer är relevanta till följd av sin roll i lagstiftning, tillsyn och riktlinjer, särskilt kopplat till marknadsföring, dataskydd och konsumentskydd. Dialogen sker huvudsakligen genom deltagande i branschforum, remissförfaranden och annan strukturerad omvärldsbevakning. (SBM 2 45a)

Baserat på intressenters intressen och synpunkter, inklusive den dubbla väsentlighetsanalysen (DVA:n), har inga väsentliga ändringar gjorts i Eniros övergripande strategi eller affärsmodell under rapporteringsperioden (SBM 2 45c). Dialogen och analysen har i stället bekräftat relevansen i den befintliga inriktningen, samtidigt som vissa områden för vidareutveckling har identifierats, såsom formalisering av hållbarhetsrelaterade processer, förbättrad datahantering och utveckling av mer specifika hållbarhetsmål (SBM 2 45c ii).

Strukturerad intressentdialog kopplad till dubbel väsentlighetsanalys

Utöver den löpande dialogen genomfördes en strukturerad intressentdialog som en del av Eniros första dubbla väsentlighetsanalys (DVA).Dialogen omfattade bland annat:
• En leverantör och B2B partner
• Representant för ägar /investerarperspektiv
• Intern ledning och arbetstagarrepresentanter
• IT ledning och andra nyckelfunktioner

Dialogen genomfördes som semistrukturerade djupintervjuer med fokus på hållbarhetsrelaterade frågor, identifiering av väsentliga påverkningar, risker och möjligheter samt förväntningar på hållbarhetsrapportering. Representanter från Eniros ledningsfunktioner deltog för att öka transparens och informationsdelning gentemot tillsynsorgan och andra användare av hållbarhetsinformation. (SBM 2 45d) Resultaten dokumenterades och användes som ett centralt underlag i DVA:n. De viktigaste slutsatserna kommunicerades till koncernledning och styrelse och beaktades vid prioritering av väsentliga hållbarhetsfrågor och upplysningar. Ytterligare detaljer om intressentdialog och resultat återfinns i SBM 3 och IRO 1.

Översikt över centrala intressenter

Följande tabell sammanfattar syftet med relationen till Eniros viktigaste intressentgrupper, de huvudsakliga dialogkanalerna, centrala frågor samt hur insikterna används:

Tabell – Översikt över centrala intressenter

Intressentgrupp	Syfte med relationen	Interaktion (huvudsakliga kanaler)	Centrala frågor	Hur insikterna används / utfall
Kunder och uppdragsgivare	Säkerställa kundvärde, tjänstekvalitet och långsiktiga relationer	Försäljningsmöten, daglig tjänsteleverans, kundnöjdhetsundersökningar, konferenser och event, klagomåls och supportkanaler	Tjänstekvalitet och effektivitet, ansvarsfulla inköp, dataskydd och informationssäkerhet, mänskliga rättigheter i leverantörskedjan	Förbättring av tjänsteerbjudanden, kvalitet och operativ effektivitet samt identifiering av risker och affärsmöjligheter
Medarbetare	Säkerställa en hållbar arbetsmiljö, engagemang och kompetens	Daglig dialog, utvecklings och lönesamtal, medarbetarundersökningar, fackliga möten och samverkansforum, interna kanaler för klagomål	Kompetensutveckling, arbetsmiljö, balans mellan arbete och privatliv, mångfald, jämlikhet och inkludering	Underlag för prioriteringar kring arbetsvillkor, kultur, ledarskap och personalretention
Leverantörer och affärspartners	Bygga långsiktiga, ansvarsfulla samarbeten	Inköps och upphandlingsprocesser, avtal, uppföljningsmöten, affärsdialog och partnerskap	Ansvarsfulla inköp, mänskliga rättigheter, antikorruption, hållbar sourcing	Stödjer riskbedömning i leverantörskedjan och kravställning i avtal och uppföljning
Aktieägare och investerare	Säkerställa transparens och välgrundade investeringsbeslut	Årsstämma, finansiella rapporter, presentationer, investerarmöten, börsmeddelanden	Finansiell prestation, bolagsstyrning, riskhantering, hållbarhet och ansvarsfullt företagande	Påverkar strategiska prioriteringar, kapitalallokering och långsiktigt värdeskapande
Myndigheter och organisationer	Säkerställa regelefterlevnad och bidra till regelutveckling	Deltagande i branschorganisationer och forum, remissvar, dialog med beslutsfattare, löpande rapportering	Regelefterlevnad, antikorruption, mänskliga rättigheter, dataskydd, marknadsföringspraxis	Underlag för anpassning till nya krav och utveckling av interna policyer och processer

SBM 3 Väsentliga påverkningar, risker och möjligheter samt deras samspel med strategi och affärsmodell

Övergripande resultat av den dubbla väsentlighetsanalysen

Den dubbla väsentlighetsanalysen (DVA:n) visar att Eniros väsentliga hållbarhetsrelaterade IRO:er huvudsakligen är kopplade till tre områden och respektive placering i värdekedjan:

• Miljö – framför allt uppströms energianvändning och klimatpåverkan kopplad till beroende av digital infrastruktur, datacenter, IT tjänster och inköp av IT och kontorsvaror i den egna verksamheten.
• Sociala frågor – arbetsvillkor, medarbetares välbefinnande, likabehandling och kompetensutveckling i den egna verksamheten. Sociala effekter i nedströmsledet kopplade till digitala marknadsföringstjänster och kundkommunikationslösningar via digitala plattformar, informationstillgänglighet och stöd till lokala företag och samhällen.
• Styrning – affärsetik, etisk marknadsföring, dataskydd och informationssäkerhet, ansvarsfulla inköp och hantering av leverantörsrisker i hela värdekedjan.

Analysen involverade deltagare från Eniros samtliga affärsområden, omfattade hela värdekedjan – uppströmsleverantörer, den egna verksamheten och nedströms relationer till kunder och slutanvändare – och fokuserade på de mest betydande tillgångarna, insatsfaktorerna och utflödena i Eniros digitala tjänsteerbjudande. Negativ påverkan är främst kopplad till energianvändning, indirekta utsläpp av 33 växthusgaser samt potentiella sociala och arbetsrelaterade risker i delar av leverantörskedjan. Positiv påverkan omfattar bland annat sysselsättning, kompetensutveckling, informationstillgång samt stöd till lokal ekonomisk utveckling. De identifierade riskerna och möjligheterna avser bland annat regulatorisk utveckling, anseenderisker, kostnadsstrukturer, datahantering samt förmågan att utnyttja digitalisering och teknologisk utveckling för att skapa värde. (SBM 3 48a)

Resultatet beaktas i strategiska diskussioner, riskhantering och affärsutveckling, samt har bekräftat relevansen i befintliga strategiska prioriteringar samt identifierat områden för ökat fokus och vidareutveckling, även om inga väsentliga förändringar av strategi eller affärsmodell har genomförts under rapporteringsperioden (SBM-3-48b). Identifierade IRO:er har olika tidshorisonter. Kortsiktiga aspekter är främst kopplade till regelefterlevnad, datakvalitet, informationssäkerhet och arbetsvillkor, medellånga omfattar energieffektivitet, tillgång till leverantörsdata samt förmågan att anpassa verksamheten till förändrade regulatoriska krav och marknadsförväntningar, medan långsiktiga relaterar till övergripande utvecklingar såsom digitalisering, teknologisk förändring, klimatrelaterad lagstiftning samt samhälleliga förväntningar på ansvarsfullt företagande.

Väsentliga hållbarhetsämnen och koppling till ESRS standarder

I tabellen och figuren nedan grupperas och presenteras analysens resultat utifrån ESRS-ämnen för att säkerställa konsekvens mellan analysen, väsentlighetsmatrisen och ESRS-upplysningarna. Varje väsentligt ämne som presenteras motsvarar ett eller flera hållbarhetsområden i ESRS och utgör grunden för Eniros ämnesspecifika upplysningar i avsnitten E1, E5, S1–S4 och G1. (SBM 3 48a, SBM 3 48c).

Eniros väsentliga ämnen	Motsvarande ESRS-ämne
Energianvändning och klimatpåverkan från digital infrastruktur	E1 – Klimatförändringar
Cirkuläritet, användning av IT-utrustning, kontorsmaterial och avfallshantering	E1 – Klimatförändringar samt E5 – Resursanvändning och cirkulär ekonomi
Arbetsvillkor, medarbetares välbefinnande och likabehandling	S1 – Egen arbetsstyrka
Ansvarsfulla inköp och mänskliga rättigheter i outsourcade verksamheter och leverantörsledet	S2 – Arbetstagare i värdekedjan
Tillgång till information samt bidrag till lokalsamhällen och mikro-, små och medelstora företag	S3 – Berörda samhällen
Dataskydd, informationssäkerhet och etisk marknadsföring	S4 – Konsumenter och slutanvändare
Affärsetik, antikorruption och ansvarsfulla inköp	G1 – Affärsetik och affärsuppförande

Väsentliga påverkningar, risker och möjligheter

Tabell nedan sammanfattar de väsentliga påverkningar, risker och möjligheter (IRO:er) som identifierats genom DVA:n och som ligger till grund för Eniros ämnesspecifika upplysningar enligt ESRS. Tabellen är strukturerad för att ge en översiktlig men systematisk bild av hur respektive IRO är kopplad till affärsmodell, värdekedja och styrning:

• Kolumnen ”ESRS-ämne” anger vilket ämnesspecifikt ESRS-område IRO:n relaterar till.
• ”Påverkan” (Impact) beskriver den identifierade faktiska eller potentiella påverkan, risken eller möjligheten.
• ”Positiv/Negativ” anger om påverkan bedömts vara positiv, negativ eller både och.
• ”Påverkad del av värdekedjan” visar var IRO:n är koncentrerad – uppströms (leverantörsled), i egen verksamhet eller nedströms (kunder och användare).
• ”Allvarlighetsgrad” avser den bedömda väsentlighetsnivån enligt den metodik som beskrivs i IRO-1 och baseras på fastställda poäng- och tröskelvärden.
• ”Ursprung/koppling till affärsmodell” förklarar hur IRO:n uppstår i relation till koncernens tjänstebaserade och digitala affärsmodell.
• ”Tidshorisont” anger om påverkan eller risken bedöms vara kort-, medellång- eller långsiktig.
• ”Uppkommer genom egen verksamhet eller affärsrelationer” tydliggör om IRO:n är direkt kopplad till egna aktiviteter eller indirekt genom leverantörer, kunder eller andra affärsrelationer.
• ”Omfattas av upplysningskrav” om IRO:n ger upphov till rapporteringskrav enligt respektive ESRS-standard.

Tabellen ska läsas som en översikt över koncentrationen av väsentliga IRO:er i Eniros värdekedja och affärsmodell. Mer detaljerad information om hur respektive IRO hanteras genom policyer, åtgärder, mål och styrning återfinns i tillhörande ämnesspecifika avsnitt. Eftersom detta är Eniro första hållbarhetsrapport enligt ESRS lämnas ingen jämförelse mot tidigare rapportering (SBM-3-48g). Vidare så har ingen tillförlitlig kvantifiering av finansiella effekter varit möjlig, i stället lämnas en kvalitativ beskrivning av dessa.För varje identifierad väsentlig risk och möjlighet har koncernen bedömt typen av finansiell påverkan i enlighet med ESRS 1 avsnitt 3.5, vilken omfattar potentiell påverkan på nettoomsättning, finansiell prestation, finansiell ställning, kassaflöden samt tillgång till finansiering. Inga väsentliga finansiella effekter har identifierats som förväntas påverka koncernens redovisade finansiella resultat eller ställning under nästkommande räkenskapsår utöver vad som redan återspeglas i den finansiella rapporteringen. (SBM-3-48d, SBM-3-48e). Vid utgången av 2025 hade Eniro inte genomfört någon resiliensanalys av affärsmodellen i förhållande till sina väsentliga IRO:er (SBM-3-48f). 35

ESRS-ämne	Påverkan (Impact)	Positiv/ Negativ	Påverkad del av värdekedjan	Allvarlighetsgrad	Ursprung / koppling till affärsmodell	Tidshorisont	Uppkommer genom egen verksamhet eller affärsrelationer	Omfattas av upplysningskrav
E1 Klimat-för-ändringar	Exponering av digital infrastruktur och tjänstekontinuitet för klimatrelaterade fysiska risker	Negativ	Uppströms, egen verksamhet	Medel	Kopplad till beroendet av digital infrastruktur och tjänsteleverans	Medellång–lång sikt	Affärsrelationer (leverantörer) och egen verksamhet	ESRS upplysningskrav
E1 Klimat-för-ändringar	Utsläpp av växthusgaser från molntjänster, datacenter och IT-leverantörer i värdekedjan	Negativ	Uppströms	Mycket hög	Kopplad till den digitala tjänstebaserade affärsmodellen	Medellång–lång sikt	Affärsrelationer (leverantörer)	ESRS upplysningskrav
E1 Klimat-för-ändringar	Energianvändning i kontor, servrar och outsourcade datacenter	Negativ	Uppströms, egen verksamhet	Medel–hög	Kopplad till operativ effektivitet och IT-infrastruktur	Kort–medellång sikt	Egen verksamhet och affärsrelationer (fastighetsägare)	ESRS upplysningskrav
E5 Cirkulär ekonomi	Avyttring av IT-utrustning och kontorsmaterial	Negativ	Egen verksamhet, nedströms	Medel	Kopplad till stödjande operativa aktiviteter	Medellång–lång sikt	Egen verksamhet och affärsrelationer	ESRS upplysningskrav
E5 Cirkulär ekonomi	Användning av IT-hårdvara, kontorsutrustning och förbrukningsmaterial	Negativ	Egen verksamhet, uppströms	Medel	Kopplad till operativa behov för tjänsteleverans	Kort–medellång sikt	Egen verksamhet och affärsrelationer	ESRS upplysningskrav
E5 Cirkulär ekonomi	Uppkomst av elektroniskt avfall och kontorsavfall	Negativ	Egen verksamhet, nedströms	Medel	Kopplad till operativ verksamhet	Medellång sikt	Egen verksamhet och affärsrelationer	ESRS upplysningskrav
S1 Egen arbetsstyrka	Arbetsbelastning, balans mellan arbete och privatliv, arbetsmiljö och hälsa	Negativ / Positiv	Egen verksamhet	Hög	Direkt kopplad till arbetsintensiv tjänsteleverans	Kort–medellång sikt	Egen verksamhet	ESRS upplysningskrav
S1 Egen arbetsstyrka	Föreningsfrihet, medarbetardialog och klagomålsmekanismer	Positiv	Egen verksamhet	Medel	Kopplad till anställningspraxis och styrning	Kort–medellång sikt	Egen verksamhet	ESRS upplysningskrav
S1 Egen arbetsstyrka	Mångfald, inkludering och icke-diskriminering	Positiv / Negativ	Egen verksamhet	Hög	Kopplad till personalstruktur och talanghantering	Medellång–lång sikt	Egen verksamhet	ESRS upplysningskrav
S3 Berörda samhällen	Stöd till lokala ekonomier och stärkt ställning för mikro-, små och medelstora företag genom digital synlighet och tjänster	Positiv	Nedströms	Hög	Härstammar från kärnerbjudandet och affärsmodellen	Kort–medellång sikt	Egen verksamhet	ESRS upplysningskrav (införandebestämmelser tillämpas)
S3 Berörda samhällen	Tillgång till information och inkluderande tjänster	Positiv	Nedströms	Medel	Härstammar från informations- och katalogtjänster	Kort sikt	Egen verksamhet	ESRS upplysningskrav (införandebestämmelser tillämpas)
S4 Konsumenter och slutanvändare	Dataskydd, integritet och informationssäkerhet	Negativ / Positiv	Nedströms	Hög	Direkt kopplad till datadrivna digitala tjänster	Kort–medellång sikt	Egen verksamhet	ESRS upplysningskrav (införandebestämmelser tillämpas)
S4 Konsumenter och slutanvändare	Risker kopplade till felaktig eller otillbörlig användning av data eller information	Negativ	Nedströms	Medel–hög	Kopplad till användning av data- och informationsplattformar	Kort sikt	Egen verksamhet	ESRS upplysningskrav (införandebestämmelser tillämpas)
S4 Konsumenter och slutanvändare	Tillgänglighet av tjänster för sårbara användargrupper	Positiv	Nedströms	Hög	Härstammar från katalog- och kontaktcentertjänster	Kort–medellång sikt	Egen verksamhet	ESRS upplysningskrav (införandebestämmelser tillämpas)
G1 Affärsetik och affärsuppförande	Risk för oetiskt beteende i försäljning och inköp	Negativ	Hela värdekedjan	Medel	Kopplad till styrning, försäljning och inköpspraxis	Kort–medellång sikt	Egen verksamhet och affärsrelationer (kunder och leverantörer)	ESRS upplysningskrav
G1 Affärsetik och affärsuppförande	Rättvisa och ansvarsfulla leverantörsmetoder	Positiv / Negativ	Uppströms	Medel	Kopplad till outsourcing och inköpsmodell	Kort–medellång sikt	Affärsrelationer (leverantörer)	ESRS upplysningskrav
G1 Affärsetik och affärsuppförande	Upptäckt och förebyggande av oegentligheter	Positiv	Egen verksamhet	Medel	Kopplad till intern kontroll och visselblåsarfunktion	Kort sikt	Egen verksamhet	ESRS upplysningskrav
G1 Affärsetik och affärsuppförande	Etisk kultur och integritet	Positiv / Negativ	Egen verksamhet	Medel	Kopplad till ledarskap, värderingar och företagskultur	Medellång sikt	Egen verksamhet	ESRS upplysningskrav
G1 Affärsetik och affärsuppförande	Efterlevnad av regler för lobbying och offentliga angelägenheter	Neutral / Negativ	Egen verksamhet	Låg	Kopplad till styrning och regulatorisk efterlevnad	Kort sikt	Egen verksamhet	ESRS upplysningskrav

Definition av allvarlighetsgrad (skala)

Mycket hög: Sannolikt bestående kroppsskada eller varaktig psykisk skada; väsentlig och långvarig förändring av levnadsstandard; långvarig positiv eller negativ påverkan på global ekonomi (inklusive produktion, förädlingsvärde, sysselsättning och löner); allvarliga och permanenta miljö-, biodiversitets- eller klimatpåverkningar; eller betydande positivt bidrag till globala miljömål.
Hög: Sannolikt direkt kroppsskada eller varaktig psykisk skada; betydande förändring av levnadsstandard; väsentlig ekonomisk påverkan (produktion, förädlingsvärde, sysselsättning och löner); långvariga och bestående effekter på miljö, biologisk mångfald och klimat; eller betydande positivt bidrag till globala miljömål.
Medel: Kan leda till indirekt kroppsskada eller psykisk påverkan; måttlig förändring av levnadsstandard; positiva eller negativa effekter på ekonomisk utveckling som inte är långvariga; samt positiva eller negativa effekter på miljö, klimat och biologisk mångfald på medellång sikt.
Låg: Begränsad och övergående påverkan utan bestående konsekvenser för individers hälsa eller levnadsstandard; mindre ekonomisk påverkan med begränsad varaktighet; kortvariga och lokalt avgränsade effekter på miljö, klimat eller biologisk mångfald; eller mindre positivt bidrag till ekonomiska, sociala eller miljörelaterade mål som inte bedöms vara strukturellt betydande.

Definition av finansiell relevans

Hög finansiell relevans om risken/möjligheten sannolikt kan medföra en väsentlig och strukturell påverkan på resultat, kassaflöde, tillgångsvärden eller kapitalstruktur, eller kräva betydande investeringar eller förändringar i affärsmodellen.
Medel finansiell relevans föreligger när risken/möjligheten kan bli märkbar för resultat eller kassaflöde och kan kräva anpassningar i kostnadsstruktur, investeringar eller prioriteringar, men bedöms vara hanterbar inom ramen för ordinarie styrning.
Låg finansiell relevans innebär att den förväntade effekten på nettoomsättning, finansiell prestation, finansiell ställning eller kassaflöden är begränsad och kortvarig samt kan hanteras genom befintliga kontroll- och uppföljningsprocesser utan behov av strategiska förändringar.

ESRS-ämne	Risk eller möjlighet	Risk / Möjlighet	Påverkad del av värdekedjan	Finansiell relevans	Ursprung / koppling till affärsmodell	Tidshorisont	Uppkommer genom egen verksamhet eller affärsrelationer	Omfattas av upplysningskrav
E1 Klimatförändringar	Ökad risk för driftstörningar eller högre kostnader till följd av klimatrelaterade händelser som påverkar digital infrastruktur	Risk	Uppströms, egen verksamhet	Medel	Kopplad till beroendet av digital infrastruktur och tjänstekontinuitet	Medellång–lång sikt	Affärsrelationer och egen verksamhet	ESRS upplysningskrav
E1 Klimatförändringar	Potentiell kostnadsökning eller avtalskrav relaterade till leverantörers utsläpp av växthusgaser	Risk	Uppströms	Medel	Kopplad till beroendet av moln- och IT-tjänsteleverantörer	Medellång–lång sikt	Affärsrelationer	ESRS upplysningskrav
E1 Klimatförändringar	Exponering för energiprisvolatilitet samt möjlighet till kostnadsbesparingar genom energieffektivisering	Risk / Möjlighet	Uppströms, egen verksamhet	Medel	Kopplad till operativ effektivitet och IT-infrastruktur	Kort–medellång sikt	Egen verksamhet och affärsrelationer	ESRS upplysningskrav
E5 Cirkulär ekonomi	Kostnader relaterade till inköp, utbyte och avyttring av IT-utrustning	Risk	Egen verksamhet, nedströms	Låg–medel	Kopplad till operativt stöd för tjänsteleverans	Medellång sikt	Egen verksamhet och affärsrelationer	ESRS upplysningskrav
E5 Cirkulär ekonomi	Möjlighet att minska kostnader genom effektivare resursanvändning och förlängd livslängd på utrustning	Möjlighet	Egen verksamhet, uppströms	Låg–medel	Kopplad till operativ effektivitet	Medellång sikt	Egen verksamhet och affärsrelationer	ESRS upplysningskrav
E5 Cirkulär ekonomi	Kostnader relaterade till avfallshantering och efterlevnad av regelverk	Risk	Egen verksamhet, nedströms	Låg	Kopplad till operativa aktiviteter	Medellång sikt	Egen verksamhet och affärsrelationer	ESRS upplysningskrav
S1 Egen arbetsstyrka	Risk för minskad produktivitet, ökad frånvaro eller personalomsättning till följd av hög arbetsbelastning eller bristande balans mellan arbete och privatliv	Risk	Egen verksamhet	Hög	Direkt kopplad till arbetsintensiv tjänsteleverans	Kort–medellång sikt	Egen verksamhet	ESRS upplysningskrav
S1 Egen arbetsstyrka	Möjlighet att förbättra prestation och personalretention genom medarbetarengagemang och dialog	Möjlighet	Egen verksamhet	Medel	Kopplad till humankapitalstyrning	Kort–medellång sikt	Egen verksamhet	ESRS upplysningskrav
S1 Egen arbetsstyrka	Möjlighet att attrahera och behålla kompetens; anseende- och
:---	:---	:---	:---	:---	:---	:---	:---
Berörda samhällen	Möjlighet att stärka efterfrågan och kundlojalitet genom stöd till lokala företag och samhällen	Möjlighet	Nedströms	Medel	Kopplad till kärnerbjudandet och värdeerbjudandet	Medellång sikt	Egen verksamhet	ESRS upplysningskrav (införan- debestämmelser tillämpas)
Begränsad direkt finansiell risk relaterad till tillgång till informationstjänster	Risk (låg)	Nedströms	Låg	Kopplad till informations- och katalogtjänster	Kort sikt	Egen verksamhet	ESRS upplysningskrav (införan- debestämmelser tillämpas)
S4 Konsu- menter och slutanvän- dare	Risk för böter, rättsliga kostnader och anseendeska- da vid dataintrång eller bristande efterlevnad av dataskyddsregler	Risk	Nedströms	Hög	Direkt kopplad till datadrivna digitala tjänster	Kort–med- ellång sikt	Egen verksamhet	ESRS upplysningskrav (införan- debestämmelser tillämpas)
Risk för förtroendeförlust och försvagade kundrelationer vid felaktig användning av data eller information	Risk	Nedströms	Medel–hög	Kopplad till plattformsbaserad tjänsteleverans	Kort sikt	Egen verksamhet	ESRS upplysningskrav (införan- debestämmelser tillämpas)
Möjlighet att bredda kundbasen och stärka varumärket genom inkluderande och tillgängliga tjänster	Möjlighet	Nedströms	Medel	Kopplad till tjänstedesign och kundupplevelse	Medellång sikt	Egen verksamhet	ESRS upplysningskrav (införan- debestämmelser tillämpas)
G1 Affärsetik och affärs- uppförande	Risk för finansiella sanktioner, rättsliga påföljder och anse- endeskada till följd av oetiskt beteende eller korruption	Risk	Hela värdekedjan	Hög	Kopplad till styrning, försäljning och inköpspraxis	Kort–med- ellång sikt	Egen verksamhet och affärsrelationer	ESRS upplysningskrav
Risk för leveransstörningar eller kostnadsökningar vid bristande efterlevnad hos leverantörer; möjlighet genom stabila långsiktiga partnerskap	Risk / Möjlighet	Uppströms	Medel	Kopplad till inköps- och outsourcingmodell	Kort–med- ellång sikt	Affärsrelationer	ESRS upplysningskrav
Möjlighet att minska finansiella och rättsliga risker genom tidig upptäckt av oegentligheter	Möjlighet	Egen verksamhet	Medel	Kopplad till intern kontroll och visselblåsarsystem	Kort sikt	Egen verksamhet	ESRS upplysningskrav
Möjlighet att förbättra operativ effektivitet och riskhantering genom en stark etisk kultur	Möjlighet	Egen verksamhet	Medel	Kopplad till ledarskap och bolagsstyrning	Medellång sikt	Egen verksamhet	ESRS upplysningskrav
Begränsad finansiell risk kopplad till politisk påverkan när denna sker i enlighet med tillämpliga regelverk	Risk (låg)	Egen verksamhet	Låg	Kopplad till styrnings- och efterlevnadsramverk	Kort sikt	Egen verksamhet	ESRS upplysningskrav
Neutral / Negativ	Egen verk- samhet	Låg	Kopplad till styrning och regulatorisk efterlevnad	Kort sikt	Egen verksamhet	ESRS upplysningskrav	ESRS upplysningskrav (SBM-3-48a i); (SBM-3-48a ii); (SBM-3-48c i–iv); (SBM-3-48h)

38 IRO 1 Beskrivning av processen för att identifiera och bedöma väsentliga påverkningar, risker och möjligheter

Under 2025 genomförde Eniro sin första dubbla väsentlighetsanalys (DVA) i enlighet med ESRS och vägledning från EFRAG, vilken också har genomgått extern revision. Syftet var att identifiera och prioritera hållbarhetsrelaterade påverkningar, risker och möjligheter (IRO:er) som är väsentliga för Eniros verksamhet, strategi och värdekedja. Detta är Eniros första hållbarhetsrapport enligt ESRS och därför finns ingen tidigare DVA att jämföra mot (IRO 1 53h).

Analysen omfattade Eniros egen verksamhet samt relevanta delar av värdekedjan upp och nedström. För varje ESRS ämne identifierades faktiska och potentiella påverkningar på människor och miljö samt hållbarhetsrelaterade finansiella risker och möjligheter. Uppströms beaktades framför allt inköp av IT och kontorsvaror, moln och IT tjänster samt energiförsörjning. I den egna verksamheten beaktades plattforms och datadrift, digitala marknadsföringstjänster och kontaktcenterverksamhet. Nedströms beaktades hur Eniros tjänster används av kunder och slutanvändare, inklusive dataskydd, informationssäkerhet och etisk marknadsföring. Analysen beaktade även process- och platsspecifika omständigheter som kan ha effekt på allvarlighetsgrad och sannolikhet, som lokal arbetsrätt, geografisk exponering och klimatrelaterade risker.

Arbetet leddes av externa hållbarhetsrådgivare och organiserades i arbetsgrupper per affärsområde med deltagare från relevanta funktioner (bland annat HR, IT, produkt/teknik, finans och juridik). För varje område identifierades IRO:er, överlapp konsoliderades och samband mellan påverkan, risker och möjligheter kartlades. Bedömningen baserades på intern information (operativa data, befintliga riskbedömningar, ledningsinsikter och deltagarnas kunnande) och, där det var relevant, kompletterande externa källor (forskningslitteratur, klimatdatabaser och scenarioanalyser). Antaganden gjordes om den huvudsakliga värdekedjan, där fokus lades på betydande leverantörer, egen verksamhet och centrala kundsegment i nedströmsledet. Varje IRO kopplades till relevant affärsområde (Marketing Partner eller Dynava). I linje med ESRS principer för väsentlighet togs förslag fram för viktning och prioritering av IRO:er per affärsområde (IRO-1-53a).

Påverkansväsentlighet bedömdes utifrån allvarlighetsgrad (skala, omfattning, möjlighet till gottgörelse) och sannolikhet. Finansiell väsentlighet bedömdes utifrån sannolikhet och potentiell storlek på finansiella effekter. En strukturerad poängmodell användes med tröskelvärden på 35 poäng för påverkansväsentlighet och 9 poäng för finansiell väsentlighet. En IRO klassificerades som väsentlig om den överskred någon av dessa trösklar. I enlighet med ESRS 1 § 45 gavs potentiella negativa påverkan på mänskliga rättigheter företräde åt allvarlighetsgrad framför sannolikhet genom att tilldela maximal sannolikhetspoäng för sådana påverkningar, även i delar av värdekedjan där Eniro har begränsat inflytande. Tröskelvärden, kriterier och metodik fastställdes av Eniro tillsammans med externa specialister och godkändes av koncernledning och styrelse (IRO 1 53b).

Som del av processen genomfördes en riktad intressentdialog med utvalda nyckelintressenter, bland annat leverantör/ B2B partner, ägarrepresentant, arbetstagarrepresentant och interna nyckelfunktioner. Dialogen genomfördes som semistrukturerade intervjuer med fokus på väsentliga hållbarhetsfrågor, förväntningar och risker. Insikterna dokumenterades och användes som underlag i prioriteringen av IRO:er samt återkopplades till ledning och styrelse. Arbetet faciliterades av externa hållbarhetsrådgivare som bidrog med metodstöd, kvalitetssäkring av bedömningskriterier samt vägledning kring tolkning av ESRS-krav, samt för att säkerställa en strukturerad och konsekvent tillämpning av metodiken. (IRO-1-53biii).

Identifieringen av finansiella risker och möjligheter utgick från de påverkan och beroenden som identifierats i påverkansbedömningen. För varje faktisk eller potentiell påverkan bedömdes om den kan ge upphov till finansiella effekter, till exempel via regulatoriska förändringar, kostnadsutveckling (energi, inköp, avfall), marknads och efterfrågeförändringar, teknologisk utveckling eller anseenderisk. På så vis säkerställs att finansiella risker och möjligheter inte identifieras isolerat, utan är direkt förankrade i affärsmodellen och värdekedjan (IRO 1 53c).

Beroenden i värdekedjan, exempelvis av extern IT- och molninfrastruktur, energiförsörjning och tillgång till kompetent arbetskraft, prövades inom samma metodik för att identifiera hur störningar, kostnadsförändringar eller regulatoriska krav kan innebära finansiella effekter. Nettoomsättning, finansiell prestation, finansiell ställning eller kassaflöden. (IRO 1 53c i).

Analysen identifierade inte några väsentliga IRO:er inom ESRS E2 Föroreningar, E3 Vatten och marina resurser, E4 Biologisk mångfald och ekosystem samt S2 Arbetstagare i värdekedjan. Detta beror på att Eniro saknar egen verksamhet med betydande påverkan inom dessa områden, har mycket begränsat inflytande i relevanta delar av värdekedjan eller har kontrollmekanismer på plats för att övervaka påverkan och risker, exempelvis avseende arbetstagare i värdekedjan. Därför omfattar inte rapporten inte upplysningar för dessa ämnen.

Den övergripande processen för att identifiera, bedöma, prioritera och följa upp IRO:er – både ur påverkans och finansiellt väsentlighetsperspektiv – sammanfattas i tabellerna nedan.

39 Process för påverkan (påverkansväsentlighet)

Steg	Beskrivning
Identifiera	Faktiska och potentiella påverkningar för människor och miljö identifierades genom strukturerade genomgångar av samtliga ESRS ämnesstandarder. Arbetet genomfördes av interna ämnesexperter från relevanta funktioner inom Eniro två affärsområden, med stöd av hållbarhetsspecialister.
Bedöma	Påverkansväsentlighet bedömdes i enlighet med ESRS och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, baserat på allvarlighetsgrad (skala, omfattning och möjlighet till gottgörelse) samt sannolikhet.
Prioritera	Identifierade påverkningar poängsattes enligt en strukturerad metod. Påverkningar som översteg tröskeln om 35 poäng bedömdes som väsentliga. Potentiella negativa påverkningar för mänskliga rättigheter prioriterades genom att ge företräde åt allvarlighetsgrad.
Följa upp	Väsentliga påverkningar och bakomliggande antaganden bör ses över minst årligen eller vid väsentliga förändringar i verksamhet, värdekedja eller omvärld.

Process för risker och möjligheter (finansiell väsentlighet)

Steg	Beskrivning
Identifiera	Hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter identifierades parallellt med påverkan genom DVA-genomgångar av samtliga ESRS ämnesstandarder.

Klimat (E1)

Utöver ovan återgiven DVA-process ingick ytterligare processer i identifikation och bedömning av klimat- och energirelaterade IRO:er. Eniros klimatpåverkan kartlades tillsammans med externa specialister och involverade översyn av organisationen för att identifiera relevanta utsläppskällor med relaterade datatillgänglighet, utsläppsfaktorer och leverantörer. Ytterligare information om beräkningsprinciper ges under E1-6. Kartläggningen har givit förståelse om var i värdekedjan och de mest betydande utsläppen uppstår och vilka aktiviteter som främst bidrar till dem, samt för vilka utsläpp som Eniro själv kan påverka, respektive kräver extern samverkan för att påverka, och inom vilka tidshorisonter olika utsläpp kan påverkas. (E1 IRO-1-20a)

Som en del av DVA:n utförde externa hållbarhetsspecialister en grundläggande scenarioanalys för att identifiera och bedöma klimatrelaterade fysiska risker på kort (<1år), medellång (1-5år) och lång (>5år) sikt i den egna verksamheten och i värdekedja upp- och nedströms. Dessa tidshorisonter är linjerade mot finansiell planering och rapportering. Eniros fysiska tillgångar är främst IT- och kontorsutrustning, där majoriteten bedöms ha en medellång livslängd, med vissa produktgrupper som kan ha en lång livslängd , enligt definitionerna ovan.

Scenarioanalysen byggde på data och analys från IPCC AR6 och SMHI för scenarier med en temperaturökning på 1,6 °C (netto noll i närtid), 2,4 °C (nuvarande policy) och 4,3 °C (högutsläpp) för tidsperioderna 2011-2040, 2041-2070. Utifrån erhållen data gjordes antaganden av respektive temperaturscenarios respektive generella konsekvenser, såsom ökad förekomst av värmeböljor och förändrade nederbördsmönster, inom respektive tidsperiod. Analysen gjordes på en överblickande nivå över de regioner där Eniro har verksamhet. Alltså gjordes ingen exakt och högupplöst undersökning av klimatrisker på lokal nivå för de specifika platser där Eniro är verksamt . Detta gjordes inte eftersom det är resurskrävande och förknippat med osäkerhet att göra exakta och helt säkra bedömningar av sådana risker kopplade till långsiktiga väderscenarier i ett föränderligt klimat. (E1 IRO-1-21)

Den viktigaste klimat- och energirelaterade risken som identifierats är kostnad för elektricitet, oavsett temperaturscenario. Det bedöms som sannolikt att elpriser kommer att vara mer volatila på grund av geopolitiska förändringar som både är relaterade och orelaterade till klimatförändringar och klimatanpassningar, vilket gör att de bedöms som kort- till långsiktiga samt vara av tillfällig till långfristig karaktär. (E1 IRO-1-20c)

Dessutom anses tillfälliga strömavbrott på grund av föränderlig energitillgång, fysiska skador på infrastruktur från extremt väder, funktionsfel eller konflikter vara en viktig risk, på både kort till lång sikt och för samtliga klimatscenarier. De huvudsakliga klimatrelaterade fysiska riskerna är att Dynavas kontor i Senegal, Moldavien och Cypern bedöms vara mer exponerade för risker relaterade till extrema väderhändelser orsakade av klimatförändringar, såsom extremvärme, då det utifrån nyttjad information kan antas att det är sannolikt att detta kommer att bli vanligare och mer omfattande på dessa platser. Dessa risker bedöms som kort- till långsiktiga och kan beroende på typ av händelse vara av såväl tillfällig som ihållande karaktär, samtidigt som omfattning och frekvens kan antas bli större på längre sikt.

Det är också sannolikt att Norden och Baltikum kommer att uppleva mer frekventa och omfattande extrema väderhändelser, såsom värmeböljor och kraftiga regn, men att Eniros verksamheter inte är allvarligt exponerade för detta på kort till medellång sikt. Samtidigt bedöms de långsiktiga riskerna som något större men förknippade med osäkerhet. För samtliga fysiska klimatrelaterade risker bedöms omfattning, frekvens och effekt vara betydligt större för scenariot med hög temperaturökning jämfört med en låg och medelhög ökning. Att Eniro fasar ut egna servrar till förmån för molnbaserade lösningar bedöms minska sårbarheten för den egna verksamheten och tillgångarna.

Rörande uppströms värdekedjan är bedömningen att det främst är infrastruktur såsom datacenter, internetleverantörer och elnät, vilka är avgörande för att Eniro ska kunna leverera sina tjänster, som är exponerade för klimatrelaterade fysiska risker av händelser såsom stormar, värmeböljor, isbildning och eltillgång. En djupgående riskbedömning av uppströms infrastruktur och leverantörer är ännu ej genomförd men planeras att utvecklas och redovisas under de kommande åren. (E1 IRO-1-20b)

Eniro har en riskhanteringsprocess för att identifiera, adressera och hantera risker relaterade till strategi och affärsplan, se ESRS 2 GOV-5 samt Bolagstyrningsrapporten sida 75. Denna process tillsammans med DVA:n utgör grunden för bedömningen av klimatrelaterade omställningsrisker och möjligheter. Bedömningen genomfördes som en kombination av gruppdiskussion och skrivbordanalys och utgår från vilka potentiella effekter (teknik-, reglerings-, marknads- och anseendemässiga) som kan uppstå på kort, medellång och lång sikt vid ett klimatscenario som är i linje med att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C.

Detta scenario bedöms innebära snabb utfasning av fossila bränslen och material, högre krav gällande redovisning av hållbarhets- och klimatdata samt andra krav och regleringar vilka bedöms kräva både finansiella och operativa resurser. Endast ett scenario som innebär en snabbare omställning beaktades då det bedömdes att scenarier med en långsammare omställningstakt utgör en låg omställningsrisk då det bedöms att Eniro generellt har en relativt liten exponering mot omställningsrisker. Applicerade tidshorisonter är samma som i övrig finansiell och icke-finansiell redovisning. Då den finansiella redovisningen saknar klimatscenarier eller kritiska klimatantaganden saknas linjering av dessa. Bedömningen tar ingen speciell beaktning till EU-Taxonomin då Eniro saknar aktiviteter eller tillgångar som omfattas av Taxonomin. Bedömningen inkluderar ingen gradering av olika aktiviteters riskexponering och som beskrivs i ESRS 2 SBM-3, har ingen djupgående analys gjorts av förväntade kostnadsökningarna orsakade av fysiska klimat- eller omställningshändelser.

Resultatet av bedömningen visar inte på några kortsiktiga omställningsrisker, men på medellång till lång sikt bedöms kostnaderna relaterade till företagets strategiska klimatarbete öka på grund av ökade externa och interna krav. Detta omfattar potentiellt ökade resurser för anpassning av affärsplan och strategi, redovisning av klimat- och hållbarhetsprestanda, implementering av åtgärder, avseende såväl tekniska som organisatoriska förändringar, samt ökade kostnader för inköp av varor och tjänster med bättre klimatprestanda. De aktiviteter som främst omfattas är styrning, redovisning samt inköp och leverantörskontroll, och hela organisationen snarare än enskilda affärsenheter/tillgångar (E1 IRO-1-20c) (E1 IRO-1-21)

Det har inte gjorts någon detaljerad bedömning av vilka av Eniros tillgångar, vilka endast utgörs av IT-infrastruktur och kontorsutrustning, och affärsverksamheter som är mest exponerade för omställningshändelser i linje med att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C. (E1 IRO-1-21). Baserat på DVA:n och riskhanteringsprocessen bedöms det dock som sannolikt att användningen av IT-tjänster (molntjänster och programvara) kopplade till datacenter och IT-produkter samt egen energiförbrukning innehar en förhöjd exponering på medellång till lång och troligtvis kräver betydande insatser för att ställas om till klimatneutralitet. Dels på grund av beroende av icke-förnybara råvaror och energi samt hög energikonsumtion uppströms i värdekedjorna, och dels på grund av att Eniro är beroende av dessa produkter och tjänster för att leverera sina tjänster.

Gällande hyrda kontor bedöms Senegal, Moldavien och Cypern vara mer exponerade för omställningshändelser såsom utfasning av fossil energi och högre krav på miljöredovisning eftersom dessa länder, jämfört med Norden, är mer beroende av fossila bränslen och inte är lika utvecklade gällande miljöledning och -lagstiftning samt fossilfri infrastruktur. Gällande egna fysiska tillgångar finns en något högre riskexponering för IT-utrustning relaterat till utsläpp och energikonsumtion i produktion och användning, något som potentiellt kan innebära ökade kostnader för inköp och användning. Det kan också kräva inköp energieffektivare utrustning, vilket kan vara kostsamt. Dessa potentiella risker är sannolikt mer betydande på lång sikt, men med snabba förändringar i miljökrav och utfasning av fossil energi kan de bli mer betydande på medellång sikt. (E1 IRO-1-20c)

Föroreningar (E2)

IRO:er relaterade till föroreningar identifierades och bedömdes enligt den generella DVA-processen. Denna beaktade Eniros egen verksamhet och affärsaktiviteter samt deras placering, där Eniros in- och utflöden och interna processer analyserades för att hitta föroreningskällor. Påverkan upp- och nedströms i värdekedjan beaktades genom generella antaganden för potentiell påverkan från produktion, distribution och avfallshantering av de produkter och tjänster som Eniro förbrukar.(E2 IRO-1 11a) Dialoger med potentiellt påverkade samhällen gjordes inte då Eniros egen verksamhet inte ger upphov till lokal påverkan och påverkan på samhällen uppströms i värdekedjan bedömdes som utanför bedömningens omfattning (E2 IRO-1 11b).

Vatten och marina resurser (E3)

Identifiering och bedömning av vattenrelaterade IRO:er följde den generella DVA-processen, vilken analyserade Eniros egen verksamhet och affärsaktiviteter samt placering av dessa för bedöma in- och utflöden av vatten. Påverkan 41 upp- och nedströms i värdekedjan beaktades genom generella antaganden för potentiell påverkan av produktion och avfallshantering av produkter och tjänster som Eniro förbrukar. (E5 IRO-1 8a) Dialoger med potentiellt påverkade samhällen gjordes inte då Eniros egen verksamhet inte ger upphov till lokal påverkan och påverkan på samhällen uppströms i värdekedjan bedömdes som utanför bedömningens omfattning (E3 IRO-1 8b).

Biologisk mångfald och ekosystem (E4)

IRO:er relaterade till biologisk mångfald och ekosystem identifierades och bedömdes enligt DVA-processen ovan. Processen beaktade Eniros egen verksamhet och affärsaktiviteter där fokus var kontorens placering i förhållande till närliggande naturområden, vilka potentiellt skulle kunna påverkas. Påverkan upp- och nedströms i värdekedjan beaktades genom generella antaganden för potentiell påverkan från produktion, distribution och avfallshantering av de produkter och tjänster som Eniro förbrukar.

(E4 IRO-1 17a) Analysen inkluderade potentiella beroenden av ekosystemtjänster hos Eniros egna verksamhet, men inga omställningsrelaterade eller systemiska risker (E4 IRO-1 17b-d). Dialoger med potentiellt påverkade samhällen gjordes inte då Eniros egen verksamhet inte ger upphov till lokal påverkan och påverkan på samhällen uppströms i värdekedjan bedömdes som utanför bedömningens omfattning (E4 IRO-1 17e). Analysen visade på att inga av Eniros kontor är placerade i närheten av känsliga naturområden och därmed har det bedömts att inga åtgärder för att mildra påverkan är nödvändiga (E4 IRO-1 19).

Resursanvändning och cirkulär ekonomi (E5)

Identifiering och bedömning av IRO:er relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi genomfördes inom DVA-processen beskriven ovan (E5-IRO-1-11a) Processen omfattade den egna verksamheten samt relevanta delar av uppströms och nedströms värdekedja och genomfördes som en kvalitativ kartläggning av koncernens huvudsakliga materialflöden. Huvudfokus var de interna processer med relaterade resursflöden som krävs för att leverera Eniros tjänster. De tillgångar som beaktades var av IT- och kontorsutrustning, vilka utgör Eniros främsta tillgångar. Bedömningen baserades på:

Identifiering av egna intensiva resursflöden (IT-utrustning och kontorsmöbler).
Analys av avfallsflöden från den egna verksamheten.
Genomgång av inköpskategorier och kostnadsstruktur.
Dialog med interna funktioner (IT, inköp, HR och facility management), tillgänglig avfallsstatistik från hyresvärdar.

Uppströms värdekedja avgränsades, utifrån en proportionalitetsbedömning, till inköp av IT-hårdvara och kontorsmöbler. Andra förbrukningsvaror exkluderades då deras volymer och miljöpåverkan bedömdes vara begränsade. Även material- och avfallsflöden i produktionsled flera steg upp i värdekedjan exkluderades då de bedömdes ligga bortom Eniros rimliga inflytande och också kräva oproportionerliga resurser att kartlägga. (E5-IRO-1-11a, AR 7)

Nedströms värdekedja bedömdes främst utifrån avvecklad IT-utrustning och kontorsrelaterat avfall. Inga materiella produktrelaterade utflöden har identifierats och ingen kvantitativ livscykelanalys eller materialflödesanalys har genomförts, då Eniro tillhandahåller immateriella tjänster och har en begränsad materialintensitet. Bedömningen har i stället baserats på kvalitativ analys av inköpsvolymer, kostnadsstruktur och avfallsmängder. (E5-IRO-1-11a, AR 1–7)

Som en del av DVA:n genomfördes intressentdialoger med interna och externa intressenter - inklusive partners, investerare samt medarbetare - med kompetens inom IT, inköp och verksamhetsstyrning, med syftet att identifiera och bedöma IRO:er inom resursanvändning och cirkulär ekonomi. (E5-IRO-1-11b) Något separat samråd med lokalsamhällen eller externa organisationer med särskilt fokus på materialflöden och cirkulär ekonomi har inte genomförts, eftersom verksamheten inte bedömts ha betydande påverkan på samhällen kopplad till resursanvändning eller avfall. Dialog har även förts med hyresvärdar avseende avfallshantering för att säkerställa korrekt avfallshantering samt insamling av avfallsdata. (E5 IRO-1-11b)

Affärsuppförande (G1)

Identifikation och bedömning av IRO:er kopplade till Affärsuppförande (G1) följde den övergripande DVA-processen som beskrivs ovan. Processen inkluderade all Eniros verksamhet, alla anställda och alla typer av affärsförbindelser oavsett affärsområde, geografisk placering eller typ av transaktion. Huvudfokus var kundrelationer i Norden, då det är Eniros huvudsakliga marknad, tillsammans med leverantörsrelationer oavsett placering samt Eniros funktioner som har kund- och leverantörskontakt och styrningsramverk för att säkerställa god styrning och affärsetik samt ett gott affärsuppförande. (G1 IRO-1 6)

De väsentliga IRO:erna inom G1 (affärsetik, antikorruption, styrningsstruktur och visselblåsning) är direkt kopplade till Eniros affärsmodell, som bygger på långsiktiga kundrelationer inom digital marknadsföring och kontakt- och kundservice i Norden. Brister i affärsetik, intern kontroll eller ansvarsfördelning kan påverka bolagets förmåga att ingå och behålla kundavtal, särskilt med större företag och offentliga aktörer, samt påverka investerarförtroende och varumärke. Ett robust styrningsramverk är därför en möjliggörande faktor för affärsmodellen. Identifierade potentiella påverkningar och deras relaterade risker hanteras genom koncerngemensamma policyramverk (bl.a. Uppförandekod, Leverantörsuppförandekod, Whistleblowing Policy och Insider Policy), tydlig ansvarsfördelning och interna kontrollprocesser. Dessa åtgärder minskar sannolikheten för oegentligheter och stärker regelefterlevnad. Samtidigt bedöms ett väl fungerande ramverk för affärsuppförande utgöra en affärsmässig möjlighet genom att stärka konkurrenskraft i upphandlingar, kundförtroende och långsiktigt värdeskapande. Sammanfattningsvis påverkar G1 både Eniros riskprofil och strategiska position och beaktas i koncernens övergripande riskhantering och strategiska planering. 42

IRO 2 Upplysningskrav i ESRS som omfattas av hållbarhetsredovisningen

Bedömningen av varje identifierad påverkan, risk och möjlighet (IRO) har använts för att avgöra om IRO:n är väsentlig och om motsvarande ESRS ämne därmed ska anses väsentligt. En IRO klassificeras som väsentlig om den överskrider tröskeln för antingen påverkansväsentlighet eller finansiell väsentlighet. Påverkansväsentlighet fastställs utifrån den samlade bedömningen av allvarlighetsgrad och sannolikhet, medan finansiell väsentlighet fastställs utifrån sannolikhet och potentiell storlek på finansiella effekter. I enlighet med ESRS bedöms dessa två dimensioner oberoende av varandra och tillmäts lika stor betydelse.

När en IRO bedömts som väsentlig har dess ESRS ämne klassats som väsentligt och inkluderats i redovisningen. Vid urval av vilka upplysningskrav som ska ingå har Eniro bedömt om informationen är väsentlig och relevant för verksamheten och de väsentliga IRO:erna. IRO:er som inte överskridit någon av väsentlighetströsklarna har bedömts som icke väsentliga, och ESRS ämnen där det endast identifierats icke väsentliga IRO:er har därför inte inkluderats i denna hållbarhetsrapport. Ingen särskild bedömning har gjorts av IRO:er med värden som ligger precis under tröskelvärdena. (IRO 2 59)

Ett ESRS index som visar vilka upplysningskrav som uppfylls, med hänvisningar till relevanta avsnitt i hållbarhetsrapporten, presenteras i avsnittet ESRS index. En tabell över datapunkter från annan EU lagstiftning enligt ESRS 2 bilaga B samt Eniros rapportering av EU taxonomin återfinns i slutet av rapporten. (IRO 2 56)

E1 Klimatförändringar

ESRS 2 SBM-3 Väsentliga påverkningar, risker och möjligheter och deras interaktion med strategi och affärsmodell

Eniros strategi och affärsmodell är i sig inte förknippade med betydande direkt påverkan inom energi, klimatförändringar och klimatanpassning då företaget bedriver tjänstebaserad verksamhet inom digitala medier, marknadsföring och kontaktcenter. Den dubbla väsentlighetsanalysen har dock identifierat vissa faktiska och potentiella påverkningar, risker och möjligheter inom området, främst relaterade till förbrukning av elektricitet, digitala tjänster, IT- och kontorsvaror.

De mest betydande positiva påverkningarna avser dels ansvarsfull och effektiv konsumtion av energi, varor och resande, och dels åtföljandet av FN Global Compact för att anpassa och ställa om verksamheten till nya krav och förutsättningar. Faktiska negativa påverkningar härrör från förbrukning av elektricitet i egna kontor och servrar – speciellt på platser med en högre andel fossil energi - samt i uppströms datacenter. Även förbrukning av IT-hårdvara, kontorsutrustning, såsom möbler, samt resande bidrar till negativ klimatpåverkan uppströms i värdekedjan. De väsentliga klimatrelaterade riskerna som identifierats relaterar främst till övergångs- och omställningsrisker i form av kostnader för och tillgång till energi – både i kontor och uppströms datacenter - samt potentiella resurser för anpassning av verksamhet och affärsmodell till nya förutsättningar, både avseende interna satsningar och krav, och externa krav från kunder och lagstiftning.Fysiska klimatrisker identifierades för Dynavas verksamheter i Moldavien, Cypern och Senegal, vilka bedöms vara mer exponerade för extremväder – speciellt extremvärme - med relaterade skador på infrastruktur samt elavbrott, jämfört med verksamheterna i Norden och Baltikum. (E1 SBM-3-18)

Eniro har inte utfört någon analys av affärsmodellens och strategins resiliens, motståndskraft och anpassningsbarhet för dessa klimatrisker. Behovet av en analys ska utvärderas och potentiellt genomföras och redovisas under 2026. Klimatrelaterade risker omfattas delvis av Eniros etablerade riskhanteringsprocess, vilket beskrivs närmare under ESRS 2 GOV-5. (E1 SBM-3-19)

Klimatrelaterade möjligheter kopplas till lägre kostnader genom pågående och potentiella effektiviseringsåtgärder och anpassning av verksamheten för att förekomma krav och risker, samt till att erbjuda stöd för att effektivisera kunders verksamheter, vilket kan ge nya affärsmöjligheter.

Beskrivning	Plats i värdekedjan där effekten/risken uppstår
Exponering av digital infrastruktur och tjänstekontinuitet för klimatrelaterade fysiska risker	Uppströms, egen verksamhet (Negativ påverkan)
Utsläpp av växthusgaser från molntjänster, datacenter och IT-leverantörer i värdekedjan	Uppströms (Negativ påverkan)
Energianvändning i kontor, servrar och outsourcade datacenter	Uppströms, egen verksamhet (Negativ påverkan)
Ökad risk för driftstörningar eller högre kostnader till följd av klimatrelaterade händelser som påverkar digital infrastruktur	Uppströms, egen verksamhet (Finansiell risk)
Potentiell kostnadsökning eller avtalskrav relaterade till leverantörers utsläpp av växthusgaser.	Uppströms (Finansiell risk)
Exponering för energiprisvolatilitet samt möjlighet till kostnadsbesparingar genom energieffektivisering	Uppströms, egen verksamhet (Finansiell risk/möjlighet)

E1-1 Omställningsplan för att begränsa klimatförändringar

För närvarande har Eniro ingen i policy fastlagd omställningsplan för att begränsa klimatpåverkan eller ställa om verksamhet, strategi och affärsmodell till klimatneutralitet. Det finns inte heller fastställda klimatmål eller åtgärder i linje med Parisavtalet eller omställningen till en klimatneutral ekonomi senast 2050. Därmed saknas information att redovisa relaterad till exempelvis anpassning till 1,5°C-målet, planerade åtgärder och investeringar, potentiella fastställda utsläpp, av anpassning utifrån EU:s taxonomi.

Företaget har ingen verksamhet relaterad till, eller direkt exponerad mot kol-, olje- eller gasrelaterade verksamheter på annat sätt än indirekt förbrukning uppströms i värdekedjan. Redan idag så utgörs en betydande andel av företagets direkta elförbrukning i kontor och egna servrar av fossilfri energi från förnyelsebara källor och kärnkraft. Behovet av, och det potentiella införandet av målsättningar och omställningsplan kommer att utvärderas och då också redovisas under efterföljande rapporteringsperioder. (E1-1-16) (E1-1-17)

E1-2 Policyer relaterade till begränsning av och anpassning till klimatförändringar

Eniro har en övergripande hållbarhetspolicy som bland annat syftar till att begränsa företagets klimatpåverkan genom energi- och resurseffektivisering, virtualisering av fysiska servar, ett minskat resande och ansvarsfull upphandling. Dessutom har företaget en riskhanteringsprocess för risker relaterade till affärsmodell och strategi som delvis berör hållbarhetsrelaterade ämnen, se ESRS 2 GOV-5 på sida [11]. (E1-2-25)

En komplett förteckning över Eniros policyer återfinns under G1-1. Det har bedömts att i dagsläget så omfattar befintliga ramverk, såsom Hållbarhetspolicyn och riskhanteringsprocessen, Eniros viktigaste klimatrelaterade IRO:er. Därför finns inga enskilda policyer som enkom fokuserar på klimatförändringar, klimatanpassning, energieffektivitet, eller andra klimatrelaterade frågor. Innevarande rapporteringsår är också det första som Eniro har kartlagt väsentliga IRO:er enligt ESRS, därmed har det ännu inte utvecklats i policy fastlagda processer för att identifiera, bedöma, hantera eller åtgärda väsentliga IRO:er som är strikt relaterade till mildrande av, och anpassning till klimatförändringar. Eniro kommer att utvärdera behovet av mer klimatspecifika policyer under framtida rapporteringsperioder. (E1-2-24)

E1-3 Åtgärder och resurser relaterade till klimatförändringspolicy

Eniros Hållbarhetspolicy uttrycker att klimatpåverkan ska begränsas genom bland annat konsolidering och virtualisering av egna servrar, effektiv användning av energi, ansvarsfulla inköp och ett minskat resande med färre flygresor. Under 2025 har stora insatser gjorts för att färdigställa utfasningen av egna servrar – vilket minskat energianvändning och indirekta utsläpp - dessutom har de direkta utsläppen reducerats genom utfasning av företagsbilar. Utöver dessa åtgärder som även relaterar till affärsstrategiska målsättningar, har Eniro inte implementerat åtgärder som syftar specifikt på att mildra eller anpassa sig till klimatförändringarna. Därmed har det inte avsatts särskilda resurser för sådana åtgärder och det är därför inte möjligt att definiera mängden resurser som allokerats till klimatspecifika ändamål. (E1-3-27)

Detta innebär även att det saknas specifika mekanismer för minskade koldioxidutsläpp, naturbaserade lösningar eller andra klimatrelaterade åtgärder, och inte heller uppnådda eller förväntade minskningar av växthusgasutsläpp att redovisa. Att klimatspecifika åtgärder ännu inte utvecklats beror på att det har bedömts att de ovan nämnda affärsstrategiska effektiviseringsåtgärder bidragit till effektivt minskning av Eniros utsläpp i både Scope 1 och 2, vilka också bedöms som de mest prioriterade utsläppen att åtgärda. Det har också bedömts att befintliga policys och ramverk bidrar till att skapa beteendemässiga förändringar som bidrar till ett lägre klimatavtryck. Att åtgärder saknas för hantering av väsentliga IRO:er beror främst på att detta är Eniros första rapporteringsår som Eniro har kartlagt IRO:er enligt ESRS. För att uppnå fortsatt minskning av direkta och indirekta utsläpp samt hantera väsentliga IRO:er är det samtidigt troligt att det krävs specifika klimatåtgärder. Eniro kommer att bedöma behovet av att utveckla specifika klimat- och IRO-relaterade åtgärder, resursallokering och finansiell planering under framtida rapporteringsperioder. Eftersom inga specifikt klimatrelaterade mål och åtgärder har fastställts finns det ingen information att rapportera om motsvarande handlingsplaner, investeringar, operativa nyckelåtgärder, eller resursallokering. Det finns heller inga investeringsbelopp som relaterar till poster i finansiella rapporter, taxonomiska nyckeltal enligt förordning (EU) 2021/2178 eller taxonomirelaterade investeringsplaner att redovisa (E1-3-29)

E1-4 Mål relaterade till begränsning av och anpassning till klimatförändringar

Eniro saknar för närvarande i policy fastställda klimatrelaterade mål, såsom för minskning av växthusgasutsläpp, förnybar energi, energieffektivitet eller för andra områden relaterade till begränsning av eller anpassning till klimatförändringar. Därmed är information såsom baslinjer för mål, tidslinjer, mätmetoder och uppföljning av framsteg inte tillgänglig. (E1-4-32) (E1-4-33) Företaget kommer att utvärdera behovet av klimatrelaterade mål som en del av framtida hållbarhetsplanering.

E1-5 Energikonsumtion och mix

Nedan anges Eniro Groups energikonsumtion och mix under 2025:

Energikonsumtion och mix	Basår 2025
Bränsleförbrukning från kolprodukter (MWh)	0.0
Bränsleförbrukning från olje- och petroleumprodukter (MWh)	27.0 MWh
Bränsleförbrukning från naturgas (MWh)	0.0
Bränsleförbrukning från andra fossila källor (MWh)	0.0
Förbrukning av inköpt eller förvärvad el, värme, ånga och kyla från fossila källor (MWh)	369.8 MWh
Total fossil energiförbrukning (MWh)	396.7 MWh
Andel fossila källor i den totala energiförbrukningen (%)	42,6%
Förbrukning från kärnkraftskällor (MWh)	137.0 MWh
Andel av förbrukning från kärnkraftskällor i den totala energiförbrukningen (%)	14,7%
Bränsleförbrukning från förnybara källor, inklusive biomassa (MWh)	2.2 MWh
Förbrukning - av inköpt eller förvärvad el, värme, ånga och kyla från förnybara källor (MWh)	395.4 MWh
Förbrukningen av egenproducerad förnybar energi utan bränsle (MWh)	0.0
Total förbrukning av förnybar energi (MWh)	397.6
Andel förnybara källor av den totala energiförbrukningen (%)	42,7%
Total energiförbrukning (MWh)	931.3

(E1-4-37) Någon information relaterat till sektorer med hög klimatpåverkan samt egen energiproduktion återges ej då det ej är relevant för Eniro (E1-4-38) (E1-4-39) (E1-4-40) (E1-4-41) (E1-4-42) (E1-4-43).

I princip all Eniros energiförbrukning härrör från elförbrukning i hyrda kontor och i egna servrar, medan bränsleförbrukningen i tjänstefordon är mycket begränsad. För de kontor där det är möjligt enligt gällande hyresavtal köps eller ställs krav på fossilfri eller förnybar el. För de kontor där det i dagsläget inte är möjligt att köpa förnybar eller fossilfri el, övervakar Eniro kontinuerligt situationen för framtida implementering. I alla kontor är hyresvärdarna ansvariga för fjärrvärmeavtalen och energimixen styrs helt av leverantörerna. Eniro strävar efter att minska energiförbrukningen och öka energieffektiviteten för att minska klimatpåverkan och sänka kostnader. Detta har huvudsakligen gjorts genom konsolidering och virtualisering av egna servrar, vilket har inneburit utfasning av alla servrar i Oslo under 2025. För att uppnå ytterligare energieffektivisering inkluderar bedöms det behövas såväl tekniska som beteendemässiga förändringar, inklusive effektivare användning av kontorsytor. Beräkning av elförbrukningen i kontor och servrar baseras på fakturerade belopp och estimat utifrån tidigare års förbrukning när mätvärden saknas.Bränsleförbrukning i fordon har beräknats baserat utifrån estimerad körsträcka och bränsleförbrukning enligt WLTP för de olika fordonsmodellerna.

45 E1-6 Utsläpp av växthusgaser

Eniros utsläpp av växthusgaser i Scope 1, Scope 2, marknads- och platsbaserad, och Scope 3 redovisas enligt principen för operationell kontroll och omfattar all verksamhet och samtliga dotterbolag, inklusive Medialoutsi OY som införlivades i januari 2025, men exklusive Qvamplify Nordics som förvärades i juli 2025 men som inte har införlivats operationellt och vars utsläpp ej redovisas i varken Scope 1, 2 eller 3. Eniro har inga andra icke konsoliderade dotterbolag, joint ventures eller partners.

Eniros utsläpp i Scope 1 härrör helt från användningen av tjänstebilar med förbränningsmotorer, vilka under 2025 uppgick till 7,24 ton CO2e, vilket motsvarar drygt 1 % av de totala, såväl marknads- som plastbaserade, utsläppen.

Eniros indirekta utsläpp i Scope 2 härrör från inköpt elektricitet som används i kontor, egna serverhallar och fordon. Utsläppen 2025 uppgår till 259,3 ton CO2e år (43 % av totalen) enligt den marknadsbaserade metoden, och till 199,7 ton CO2e (37 % av totalen) enligt den platsbaserade metoden. Eniro har kontroll över och kan minska dessa utsläpp genom att själv köpa, eller ställa krav på hyresvärden att köpa förnybar el för de kontor där det är möjligt. Lika viktigt är att Eniro kan minska elförbrukningen genom effektiviseringsåtgärder genom både tekniska och beteendemässiga förändringar, samt utfasning och konsolidering av egna servrar.

Eniros indirekta utsläpp i värdekedjan i Scope 3 härrör från resor (flyg, hotell och milersättning), inköp av varor (IT- och kontorsutrustning) och tjänster (moln och programvara), uppströms utsläpps från energiproduktion, avfall och leasade tillgångar (kontor). Scope 3-utsläppen 2025 uppgår till 339,4 ton CO2e år, vilket motsvarar 56 % av de totala marknadsbaserade respektive 62 % av de plastbaserade utsläppen. Majoriteten av dessa utsläpp uppstår från inköp av fysiska IT-varor och resande. Eniro kan minska dessa utsläpp främst genom effektiviseringsåtgärder och beteendeförändringar, såsom minskat resande, främst flyg, och konsumtion av IT-varor. För att åstadkomma omfattande minskning av Scope 3-utsläppen krävs långsiktigt samarbete med uppströmsleverantörer som är engagerade i att minska sina utsläpp, där IT-varor samt IT- och molntjänster är viktiga fokusområden.

Utsläpp av växthusgaser 2025	Basår
Scope 1 Växthusgasutsläpp
Brutto Scope 1 Växthusgasutsläpp (tCO2eq)	7.24
Scope 2 GHG emission
Brutto platsbaserade Scope 2 Växthusgasutsläpp (tCO2eq)	199.72
Brutto marknadsbaserade Scope 2 Växthusgasutsläpp (tCO2eq)	259.25
Signifikanta Scope 3 Växthusgasutsläpp
Totala brutto indirekta Scope 3 Växthusgasutsläpp (tCO2eq)	339.41
1. Köpta varor och tjänster	144.90
Valfri underkategori: Moln- och datacentertjänster	4.35
3. Bränsle och energierelaterade aktiviteter (ej inkluderade i Scope 1 och 2)	32.08
5. Avfall från verksamheten	39.76
6. Affärsresor	112.16
8. Uppströms hyrda tillgångar	13.40
Totala växthusgasutsläpp
Totala växthusgasutsläpp (platsbaserade) (tCO2eq)	546.37
Totala växthusgasutsläpp (marknadsbaserade) (tCO2eq)	605.90

Utsläpp av växthusgaser 2025	Basår
Växthusgasintensitet (platsbaserade) (tCO2e/TSEK)	0,64
Växthusgasintensitet (marknadsbaserade) (tCO2e/TSEK)	0,57
Total netto omsättning för beräkning av växthusgasintensitet (TSEK)	955
Brutto biogena växthusgasutsläpp, egna fordon (tCO2eq)	0,31

(E1-6-44) (E1-6-48) (E1-6-49) (E1-6-51) (E1-6-52) (E1-6-54) (E1-6-55) (E1-AR43c). (E1-AR51)

Eniro har inga utsläpp som ingår i reglerad utsläppshandel såsom EU ETS (E1-6-48), inga i policy fastlagda målsättningar för utsläppsminskningar eller framtida utsläpp (E1-4-34) och har inte kartlagt eventuella skillnader i rapporteringsperiod mellan Eniro och företag i värdekedjan (E1-AR42c). Utsläpp av biogen koldioxid relaterade till Scope 2 och Scope 3 redovisas ej på grund av avsaknad av data (E1-AR45e) (E1-AR46j).

Beräkningsprinciper

Beräkningen av växthusgasutsläpp har utförts i programvaran Emma (https://emma.gidas.se/), följer principerna i GHG-protokollet och inkluderar utsläpp enligt principerna och metodiken nedan. Val av metodik och emissionsfaktorer har baserats på tillgänglig förbrukningsdata och har gjorts för att ge så detaljerade värden som möjligt utifrån tillgänglig information och till en rimlig arbetsinsats i relation till detaljkrav.

Scope 1 omfattar bränsleförbrukning i tjänstefordon och har beräknats utifrån uppskattad körsträcka och genomsnittlig bränsleförbrukning enligt WLTP för de specifika bilmodellerna då uppmätt förbrukningsdata saknas. Utsläppsfaktorerna för bränslet har för Sverige hämtas från Energimyndigheten och 46 Trafikstyrelsen och avser 2025, medan faktorerna för Danmark och Finland avser europeiska genomsnittsvärden hämtade från E-Pure.

Scope 2 omfattar elförbrukning i kontor, servrar och fordon. I första hand används uppmätt (debiterad) förbrukning och i andra hand estimerad förbrukning utifrån kontorsyta och historisk förbrukning. Utsläppen beräknas enligt den marknadsbaserade (market based) och platsbaserade (location based) metoden. Utsläppsfaktorerna i marknadsmetoden representerar den specifika energimixen för leverantörsavtal där sådana finns tillgängliga, vilket för 100 % fossilfri och förnybar energi innebär noll utsläpp i Scope 2, medan i de fall där energimixen inte specificeras tillämpas landspecifik residualmix. Utsläppsfaktorerna i den plastbaserade metoden representerar genomsnittliga produktionsutsläpp för respektive verksamhetsland. Både den plats- och marknadsbaserade metoden använder utsläppsdata för 2024 då data för 2025 ej varit tillgängligt. Elförbrukningen i Scope 2 (fordon, kontor och egna servrar) omfattas till 32 % av ursprungsgarantier för 100% förnyelsebar energi och till 16 % av leverantörspecifik fossilfri energimix, vilka båda ingår i den köpta elen. Inga andra typer av avtalsinstrument finns för inköpt el och energi och inga instrument finns för försäljning av elektricitet då Eniro inte är involverat i detta. (E1-AR45d)

Beräkningen av indirekta utsläpp i Scope 3 baseras på emissionsfaktorer som är generella och/eller utgör branschgenomsnitt, därmed har inga av utsläppen beräknats med leverantörsspecifika utsläppsdata.

Kategori 1 omfattar inköpta IT- och kontorsvaror inklusive datorer, smartphones, bildskärmar och kontorsmöbler. Beräkningarna baseras på antalet inköpta enheter och emissionsfaktorer hämtade från miljövarudeklarationer (EPD) och livscykelanalys (LCA) som representerar branschgenomsnitt flera olika leverantörer och fabrikat omfattas. Kategori 1 inkluderar även inköpta IT-tjänster såsom programvaror och molntjänster för vilka beräkningarna utgår från inköpssummor och utsläppsfaktorer som är baserade på data från Microsoft, dels för att linjera med tidigare års redovisning och dels för att specifika data från enskilda leverantörer ej varit tillgängligt.

Kategori 3 omfattar uppströms utsläpp från produktion och distribution av bränsle och elektricitet, därmed nyttjas samma förbrukningsdata som för Scope 1 och 2. Emissionsfaktorerna representerar branschgenomsnitt från DEFRA och Vattenfalls EPD:er, vilket bedöms ge tillförlitliga värden.

Kategori 5 omfattar avfall från den dagliga verksamheten kontor samt från avvecklingen av servrar. Mängden kontorsavfall har extrapolerats från de avfallsmängder som allokerats Eniro för huvudkontoret i Solna och antalet anställda då specifika data saknas medan avfallet från avvecklade servrar i Oslo baseras på mätvärden. Utsläppsfaktorerna representerar branschgenomsnitt i Norden och hämtas från officiella databaser och publikationer då specifika mätvärden från de olika avfallshanterarna inte varit möjligt att samla in.

Kategori 6 omfattar affärsresor i form av transporter med flyg, tåg och privat bil för vilka Eniro betalar milersättning, samt övernattningar på hotell. Beräkningarna använder data över avstånd och antal nätter från resebyråer och redovisning, och utsläppsfaktorerna representerar medelvärden som är specifika för flygavstånd, land för tågresan och hotellvistelsen samt genomsnittliga personbilsutsläpp då det bedömts ge tillräckligt detalj.

Kategori 8 omfattar uppströms utsläpp från hyrda tillgångar i form av kontor, exempelvis i form av hyresvärdens drift och underhåll. Beräkningarna använder data för antal kvadratmeter hyrda kontorsyta. Utsläppsfaktorerna återger antingen den specifika hyresvärdens generella utsläpp per kvadratmeter när sådana är tillgängliga, eller genomsnittligt utsläpp per kvadratmeter baserat på olika hyresvärdars data när specifika data ej är tillgängligt. (E1-AR39) Växthusgasinventeringen exkluderar Scope 3, Kategori 2, 4, och 7 då de bedöms stå för en oansenlig mängd av Eniros totala utsläpp, och Kategori 9–15 då de ej är relevanta. Eniro ser löpande över vilka kategorier som är relevanta och uppdaterar redovisningen därefter (E1-AR46)

Jämfört med tidigare år har ändringar gjorts i principer och metodik för beräkning, bland annat har emissionsfaktorer och estimat uppdaterats och nu inkluderas både Scope 3 Kategori 1 – Inköpta IT- och kontorsvaror och Kategori 5 – Avfall. På grund av dessa ändringar och att omräkning av tidigare årsredovisning ej är möjlig, är jämförelse med tidigare års klimatredovisning ej relevant och därmed har 2025 valts som ett nytt basår utifrån att detta är första året företaget hållbarhetsredovisar enligt CSRD. Inga förändringar har skett i definitionen av vad som utgör Eniros verksamhet eller upp- och nedströms värdekedja, förutom att redovisningen för 2025 även inkluderar dotterbolaget Medialoutsi som införlivades i januari 2025. Eniro ser löpande över den data, metodik och de emissionsfaktorer som används och implementerar uppdateringar utifrån behov.(E1-6-47) Ytterligare information om osäkerhet relaterat till beräkningsprinciper återfinns under ESRS 2 BP-2.

E1-7 Utsläppsminskningsprojekt och projekt för att minska växthusgasutsläpp finansierade genom koldioxidkrediter

Eniro har inga egna, och är inte involverat i externa projekt för upptag av växthusgaser eller utsläppsminskningar som finansieras genom koldioxidkrediter eller andra typer av ersättningar (E1-7-56). Företaget har inte heller några netto-noll mål som involverar upptag av växthusgaser eller andra projekt för utsläppsminskning, och gör inte heller anspråk på klimatneutralitet i värdekedjan (E1-7-60) (E1-7-61). Om Eniro kommer att utveckla eller delta i sådana projekt och/eller utveckla netto-noll mål kommer detta att redovisas i aktuel hållbarhetsrapport.

E1-8 Intern koldioxidprissättning

Eniro tillämpar inget internt koldioxidprissättningssystem eller liknande interna mekanismer för att redovisa och följa upp klimatpåverkan då det i nuläget inte bedömts som relevant (E1-7-62). Företaget kommer att se över denna bedömning i framtida rapporteringscykler och eventuellt införa sådan för att linjera mot eventuella förändringar av klimatstrategi och utsläppsavtryck.

E5 Cirkulär ekonomi

ESRS 2 SBM-3 – Väsentliga påverkningar, risker och möjligheter samt deras koppling till strategi och affärsmodell

Eniros strategi och affärsmodell är inte i sig förknippade med betydande direkt påverkan inom resursanvändning och avfall eftersom verksamheten endast involverar kontorsbaserad tjänsteverksamhet. Den dubbla väsentlighetsanalysen har dock identifierat vissa faktiska och potentiella påverkningar, risker och möjligheter (IRO:er) relaterade till cirkulär ekonomi, resursflöden och avfall kopplat till förbrukning av IT-hårdvara och kontorsvaror samt avfall från dessa.

De mest betydande positiva påverkningarna avser åtgärder och principer för ansvarsfull och effektiv förbrukning av varor, vilket bland annat involverar intern återanvändning av IT-hårdvara och kontorsutrustning, samt i vissa fall inköp och försäljning av begagnad sådan. Även att verksamheten skapar relativt små mängder avfall som dessutom återvinns och sluthanteras enligt god praxis bidrar till att mitigera den negativa påverkan.

I dagsläget utförs dock ingen löpande uppföljning av ut- och inflöden av resurser med syfte att kartlägga positiv påverkan. Betydande faktiska negativa påverkningar härrör från inköp av ny IT-hårdvara och kontorsutrustning, vilket är centralt för att leverera företagets tjänster och är något som krävs för att upprätthålla en god arbetsmiljö samt effektivitet och kvalitet i arbetet. Utfasningen av egna fysiska servrar innebär samtidigt att behovet av framtida inflöde av IT-hårdvara minskat avsevärt.

Risker inom området relaterar främst till högre kostnader för inköp av varor och avfallshantering, vilket kan uppkomma från bland annat från högre regulatoriska krav och ökade priser på energi och material. Möjligheterna relaterar i stället till potentiellt lägre kostnader via effektiviseringsåtgärder och ansvarsfull upphandling.

Beskrivning	Plats i värdekedjan där effekten/risken uppstår
(Negativ påverkan) Avyttring av IT-utrustning och kontorsmaterial	Egen verksamhet, nedströms
(Negativ påverkan) Användning av IT-hårdvara, kontorsutrustning och förbrukningsmaterial	Egen verksamhet, uppströms
(Negativ påverkan) Uppkomst av elektroniskt avfall och kontorsavfall	Egen verksamhet, nedströms
(Finansiell risk) Kostnader relaterade till inköp, utbyte och avyttring av IT-utrustning	Egen verksamhet, nedströms
(Finansiell möjlighet) Möjlighet att minska kostnader genom effektivare resursanvändning och förlängd livslängd på utrustning	Egen verksamhet, uppströms
(Finansiell risk) Kostnader relaterade till avfallshantering och efterlevnad av regelverk	Egen verksamhet, nedströms

E5-1 Policyer relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi

Eniros Hållbarhetspolicy är styrande för arbetet med resursanvändning och cirkulär ekonomi, med följande principer som ska följas:
* Försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker
* Initiativ för att främja större miljöansvar
* Uppmuntra utveckling och spridning av miljövänlig teknik.

Policyn fastslår att Eniro ska sträva efter att ständigt skydda miljön, använda naturresurser och energi mer effektivt och minska avfall och utsläpp. Ett led i detta är att Eniro sprider information och kunskap bland medarbetare och för dialog om miljö med sina intressenter. Fokus är att minska klimat miljöpåverkan från den digitala verksamheten, bland annat genom konsolidering och virtualisering av servrar. I den dagliga verksamheten är miljöarbetet fokuserat på insatser som spar tid och kostnader samt minskar miljöpåverkan. Därmed är resurseffektivitet, ansvarsfull materialanvändning och avfallshantering centrala miljöaspekter i all delar av Eniros verksamhet, inklusive dotterbolag och partners.

Policyramverket omfattar även riktlinjer för inköp och leverantörsstyrning samt Supplier Code of Conduct som syftar till att:
* Begränsa användningen av nya materiella resurser
* Förlänga livslängden på IT-utrustning och kontorsmöbler
* Främja återanvändning och materialåtervinning
* Integrera cirkulära principer i inköp (E5-1-14)

Vid nyanskaffning beaktas produkters livslängd, reparerbarhet och återvinningsbarhet. Där det är tekniskt och ekonomiskt rimligt möjliggörs användning av återanvänd eller renoverad utrustning. Policyn reglerar dock inte specifikt användning av förnybara resurser eller hur en omställning från jungfruliga resurser ska ske. (E5-1-15a)

Vid upphandling ställs krav genom Supplier Code of Conduct på efterlevnad av miljölagstiftning samt arbete med resurseffektiv produktion och ansvarsfull materialhantering. Miljö- och resurskriterier beaktas vid leverantörsval. (E5-1-15b)

Policyn omfattar all Eniros verksamhet, oavsett placering, och uppströms leverantörer genom inköpskrav. Nedströms omfattas hantering av uttjänt IT-utrustning och avfall. Både hållbarhetspolicy och Supplier Code of Conduct är godkända av styrelsen och gäller samtliga medarbetare och relevanta leverantörer. Det övergripande ansvaret för implementering ligger hos verkställande direktör, med operativt ansvar inom IT, inköp och hållbarhet. Policyn har utvecklats med beaktande av identifierade intressentförväntningar genom den dubbla väsentlighetsanalysen. Den är tillgänglig internt via styrsystem och externt via koncernens webbplats samt kommuniceras till leverantörer i samband med upphandling.

E5-2 Åtgärder och resurser relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi

Som ett tjänstebaserat företag utan produktionsverksamhet har Eniro endast begränsad resursanvändning i form av kontors- och IT-utrustning samt uppströms digital infrastruktur. Hållbarhetspolicyn inkluderar åtgärder relaterade till resursflöden och cirkulär ekonomi och fokuserar på områden som är väsentliga för en tjänstebaserad verksamhet:

Minska resandet och prioritera digitala möten, i linje med resepolicy.
Integrera miljökrav i upphandling genom leverantörskod, som kräver miljöansvarsfulla metoder från leverantörer.
Återvinning och avfallssortering sker genom hyresvärdarnas system, och uttjänt IT-utrustning ska hanteras enligt gällande lagar och i största möjliga mån tillgängliggöras för återbruk.
Ökad användning av molnbaserade och energieffektiva digitala lösningar.

Dessa åtgärder har, och ska beaktas i den löpande operativa verksamheten, omfattar hela Eniros organisation oavsett affärsområde och placering, inklusive dotterbolag och relevanta delar av upp- och nedströms värdekedjan - såsom leverantörer av varor och avfallshantering - samt gäller framgent så länge policyn är i bruk. Det finns inga fastlagda tidshorisonter för implementering och uppföljning av åtgärderna då de pågår löpande. I sin nuvarande form bedöms åtgärderna inte ta signifikanta ekonomiska eller operativa resurser i anspråk, och det är inte heller möjligt att i detalj kvantifiera deras förväntade effekter förutom att de på en generell nivå bedöms bidra till en lägre resursförbrukning och god avfallshantering. (E5-2-19) (E5-2-20)

Eniro har under innevarande rapporteringsår använt befintliga grundläggande policys och operativa arbetssätt kopplade till resursanvändning, avfallshantering, IT-utrustning och leverantörspraxis. Fokus under detta initiala CSRD-år har främst varit att säkerställa policyförankring, ansvarsfördelning och intern medvetenhet. Strukturerad och kvantifierad uppföljning av effektiviteten i dessa åtgärder är under utveckling och kommer att vidareutvecklas i takt med bolagets mognad inom CSRD-rapporteringen. Under kommande rapporteringsperioder avser Eniro att:
* Stärka kopplingen mellan identifierade IRO:er och mätbara indikatorer.
* Utveckla mer formaliserade uppföljningsprocesser.
* Vid behov fastställa mer definierade ambitionsnivåer och baslinjer.

I nuläget saknas fastställda kvantifierade mål för E5. Ambitionen är kvalitativ och inriktad på kontinuerlig förbättring i linje med Eniros hållbarhets- och miljöpolicy. Basår för framtida strukturerad uppföljning är 2025, vilket utgör första rapporteringsåret enligt ESRS.

E5-3 Mål relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi

Eniro har för rapporterings året 2025 inte fastställt formella kvantitativa mål strikt relaterade till resursanvändning, cirkulär ekonomi och produktdesign eller avfallshierarkin. Dels då detta är Eniros första rapporteringsår enligt ESRS och dels då företaget saknar produktion av fysiska produkter och en begränsad materialförbrukning. Eniro avser att i kommande rapporteringsperioder vidareutveckla ambitionsnivåer och, där proportionerligt, komplettera med mer definierade indikatorer kopplade till identifierade IRO:er.(E5-3-24) (E5-3-25) I nuläget följs effektiviteten upp genom interna genomgångar av policyeffterlevnad, leverantörsuppföljning, översyn av resepolicy och IT-hantering samt genom årlig uppdatering av dubbel väsentlighetsanalys. Processen är kvalitativ och integrerad i befintliga styrningsstrukturer. Ett mer formaliserat ramverk för systematisk effektivitetsmätning kommer 49 att utvecklas successivt i takt med ökad CSRD-mognad, där räkenskapsåret 2025 kommer att utgöra basår. Eniros ambition inom området är kvalitativ och inriktad på kontinuerlig förbättring i enlighet med hållbarhets- och miljöpolicyn. Nuvarande arbete fokuserar på kontinuerlig förbättring där Hållbarhetspolicyn fastslår att minskat resande, ansvarsfull upphandling, säkerställande av god leverantörspraxis, effektiv resursanvändning, god återvinning och hantering av avfall, samt ansvarsfull livscykelhantering av IT-utrustning ska eftersträvas (E5-3-23).

E5-4 Resursinflöden

Eniro har begränsade direkta resursinflöden på grund av sina tjänstebaserade verksamheten utan fysiska produktionsprocesser och därmed har verksamheten ingen direkt förbrukning av insatsvaror, kritiska råvaror eller sällsynta jordartsmetaller. (E5-4-30)

Ur ett värdekedjeperspektiv uppstår dock materialinflöden genom inköp av varor och tjänster. De huvudsakliga produktkategorierna är:
* IT-utrustning (datorer, smartphones, servrar och kringutrustning)
* Kontorsmöbler
* Standardiserade kontorsmaterial

Dessa produktgrupper medför indirekta inflöden av icke-förnybara material såsom metaller, plaster och elektronikkomponenter. Eniro har ingen direkt kontroll över materialutvinning eller komponenttillverkning, men hanterar dessa inflöden genom inköpsstyrning och leverantörskrav enligt koncernens hållbarhetspolicy och Supplier Code of Conduct. (E5-4-30, AR 21)

Den dubbla väsentlighetsanalysen bedömde vattenanvändning, energi och avfall kopplade till hyrda lokaler som icke-väsentliga materialinflöden. Dessa flöden hanteras av hyresvärdar enligt branschpraxis. (E5-4-30)

E5-5 Resursutflöden

Eniro eftersträvar ansvarsfull resursanvändning relaterad till hyrda lokaler, inköpt IT- och kontorsutrustning och andra varor genom bland annat internt återbruk och ansvarsfull avfallshantering. (E5-5-34)

Eniro säljer inga fysiska produkter och tillhandahåller därmed inga produkter utformade enligt cirkulära designprinciper. Företaget har inget inflytande, utöver egna inköpsval, över produktdesign och materialval i de varor som köps in för internt bruk (E5-5-35, E5-5-36)

Under 2025 genomfördes en utfasning och konsolidering av egna servrar till förmån för molnbaserade lösningar. Detta medförde ett ovanligt stort utflöde av begagnad IT-utrustning och elektronikavfall jämfört med ett normalår, där 23 stycken (322 kg) servrar och 20 enheter (10 kg) av generell nätverksutrustning såldes som begagnade. Samtliga sålda produkter var i fullt funktionsdugligt skick för återanvändning och bedöms vara möjliga att materialåtervinna när de är slutförbrukade. (E5-5-36)

Avfall

Det icke-farliga avfallet från Eniros verksamhet består huvudsakligen av:
* Blandat kontorsavfall (papper, plast, kartong, livsmedelsförpackningar)
* Mindre fraktioner förpackningsavfall
* Metallskrot från serverställ

Det farliga avfallet från Eniros verksamhet består huvudsakligen av elektronikavfall från uttjänta datorer, mobiltelefoner, servrar och annan IT-utrustning.

På grund utfasningen av servrar hade Eniro 2025 ett ovanligt stort utflöde av elektronikavfall, vilket potentiellt kan innehålla farliga flamskyddsmedel, tungmetaller och andra elektronikrelaterade ämnen. Övriga icke-farliga avfallsfraktioner består främst av papper, plast, kartong, organiskt avfall och metall utan farliga komponenter (E5-5-38b)

Allt elektronikavfall klassificeras som farligt avfall i sammanställningen i enlighet med tillämplig lagstiftning och har hanterats där efter. Eniro genererar inget radioaktivt avfall enligt definitionen i direktiv 2011/70/Euratom. (E5-5-39)

Totalt avfall (ton)	2025
Totalt farligt avfall	6.05
Totalt icke-farligt avfall	30.95
Totalt avfall	37.00
Totalt återvunnet avfall	10.64
Totalt icke-återvunnet avfall	26.03
Andel icke-återvunnet avfall	70%

Farligt avfall (ton)
Avfall till förbränning	0.00
Avfall till deponi	0.00
Annat bortskaffande	0.00
Totalt farligt avfall till bortskaffande	0.00
Återvinning	5.72
Återanvändning	0.33
Annat återvinnande	0.00
Totalt farligt avfall avlett från bortskaffande	6.05
Totalt farligt avfall	6.05

Icke-farligt avfall (ton)
Avfall till förbränning	26.03
Avfall till deponi	0.00
Annat bortskaffande	0.00
Totalt icke-farligt avfall till bortskaffande	26.03
Återvinning	4.92
Återanvändning	0.00
Avlett från bortskaffande på annat sätt	0.00
Totalt icke-farligt avfall avlett från bortskaffande	4.92
Totalt icke-farligt avfall	30.95

Avser elektronikavfall. *Avser såld begagnad serverutrustning. (E5-5-37)

Datainsamlings- och beräkningsprinciper

Bortforslande och hantering av Eniros dagliga avfall utförs av hyresvärdar och deras underentreprenörer gemensamt för hela byggnaderna vilka Eniro endast hyr en del av, därmed saknas uppmätt och specifik avfallsdata. Den totala avfallsmängden har därför estimerats. För huvudkontoret i Solna delgav hyresvärden data över mängden avfall som allokerats till Eniro baserat på byggnadens totala mängd avfall och Eniros andel av byggnadens totala yta. Den totala avfallsmängden för koncernen estimerades genom:
* Fastställande av till Eniro allokerad avfallsmängd per anställd vid Solna-kontoret.
* Multiplicering av genomsnittlig avfallsmängd per anställd med totalt antal anställda i koncernen
* Separat tillägg för det extraordinära elektronikavfallet kopplat till serverutfasningen i Oslo för vilket exakt data vara tillgängligt.

Metoden utgår från att avfallsintensiteten per anställd är jämförbar mellan koncernens kontor vilken bedöms som sannolikt då verksamheten är likartad oavsett placering. Metoden är uppskattning och medför osäkerhet, särskilt vad gäller detaljerad fraktionsuppdelning och exakt materialinnehåll. Begränsningarna bedöms dock vara proportionerliga i förhållande till verksamhetens begränsade materialintensitet. Inga mätvärden relaterade till resursflöden och avfallsflöden har granskats eller validerats av tredje part. (E5-5-40, AR33)

S1 Egen personal

ESRS 2 SBM-3 – Väsentliga påverkningar, risker och möjligheter samt deras koppling till strategi och affärsmodell

Eniros strategi och affärsmodell är inte i sig förknippade med höga fysiska eller säkerhetsrelaterade risker för medarbetare då verksamheten uteslutande är tjänstebaserad och utgår från kontor med hälsosam och trygg arbetsmiljö. Den dubbla väsentlighetsanalysen har dock identifierat vissa faktiska och potentiella påverkningar, risker och möjligheter (IRO:er) kopplade till den egna personalen.

Eniros personal omfattar samtliga personer som arbetar för företaget, vilket inkluderar tillsvidareanställda (heltid och deltid), visstidsanställda samt icke-anställda personer såsom konsulter och annan inhyrd personal som arbetar under Eniros ledning. Det bedöms att samtliga påverkas eller kan påverkas av Eniros identifierade väsentliga IRO:er (S1-SBM-3-14a) Samtliga anställningsgrupper omfattas även av upplysningarna enligt ESRS 2 och ESRS S1 i den mån de kan bli väsentligt påverkade av Eniros verksamhet, och dess associerade risker och möjligheter. (S1-SBM-3-14)

Eniros betydande faktiska och potentiella påverkningar avser arbetsbelastning, arbetsmiljö, psykiskt välbefinnande, likabehandling samt kompetensförsörjning. Negativ påverkan kan uppstå om hög arbetsbelastning inte hanteras på ett effektivt sätt, vilket kan påverka medarbetares välbefinnande och öka risken för stressrelaterad ohälsa eller utmattning. Denna påverkan bedöms främst kunna uppstå som enskilda fall, men kan vid bristande organisatoriska förutsättningar utvecklas till mer utbredda förhållanden. Potentiell påverkan har identifierats i form av möjlig förekomst av osakliga löneskillnader och bristande likabehandling, vilka bedöms kunna vara systematiska eller utbredda om brister förekommer i strukturer, processer eller beslutsfattande. Potentiell påverkan finns även i potentiell undermåligt förebyggande av trakasserier eller osäkra arbetsmetoder, vilka bedöms främst kunna uppstå som enskilda incidenter, men kan i avsaknad av effektiva förebyggande åtgärder utvecklas till mer utbredda förhållanden. Dessa negativa påverkningar kan i sin tur utgöra risker genom att påverka Eniros långsiktiga förmåga att attrahera, utveckla och behålla kompetens. (S1-SBM-3-14b)

Dessa påverkningar och risker bedöms inte kräva förändringar av Eniros övergripande affärsmodell eller strategiska inriktning, men de påverkar hur strategin genomförs. Eniros strategi är i högsta grad beroende av en kompetent, engagerad och välmående arbetsstyrka, vilket gör ett effektivt personalarbete till en central möjliggörare för långsiktigt värdeskapande.

De identifierade påverkningar och riskerna hanteras genom etablerade HR-processer, arbetsmiljöpolicyer, ledarskapsprinciper och en kontinuerlig dialog med medarbetare. Detta inkluderar förebyggande åtgärder, utbildningsinsatser och systematisk uppföljning. Väsentlighetsanalysen visar även på möjligheter där en inkluderande, mångfaldig och väl engagerad arbetsstyrka kan bidra till innovation, hög servicekvalitet samt utveckling av nya tjänster i linje med Eniros strategiska mål.Identifierade påverkningar, risker och möjligheter – sammanfattning:

Beskrivning	Plats i värdekedjan där effekten/risken uppstår	Typer av anställda/icke-anställda som påverkas
(Negativ påverkan) Arbetsbelastning, balans mellan arbete och privatliv, arbetsmiljö och hälsa	Egen verksamhet	Anställda (heltid, deltid, visstid) samt i tillämpliga delar konsulter och inhyrd personal
(Positiv påverkan) Föreningsfrihet, medarbetardialog och klagomålsmekanismer	Egen verksamhet	Samtliga personer i den egna arbetsstyrkan
(Positiv påverkan) Mångfald, inkludering och icke-diskriminering	Egen verksamhet	Samtliga anställda samt konsulter och inhyrd personal som arbetar under Eniros ledning
(Finansiell risk) Risk för minskad produktivitet, ökad frånvaro eller personalomsättning till följd av hög arbetsbelastning eller bristande balans mellan arbete och privatliv	Egen verksamhet	Tillsvidareanställda (heltid/deltid), visstidsanställda samt konsulter och inhyrd personal
(Finansiell möjlighet) Möjlighet att förbättra prestation och personalretention genom medarbetarengagemang och dialog	Egen verksamhet	Anställda (heltid, deltid, visstid) samt i tillämpliga delar konsulter och inhyrd personal
(Finansiell möjlighet) Möjlighet att attrahera och behålla kompetens; anseende- och verksamhetsrisk om likabehandling säkerställs	Egen verksamhet	Anställda (heltid, deltid, visstid) samt i tillämpliga delar konsulter och inhyrd personal

(S1-SBM-3-14c) (S1-SBM-3-14d) 52

Mer information om Eniro Groups väsentliga IRO:er finns under ESRS 2 SBM-3, sidan 32 och ESRS 2 IRO-2, sidan 42.

Eniro har, baserat på genomförd riskbedömning och dubbel väsentlighetsanalys, inte identifierat någon betydande risk för incidenter av barnarbete eller tvångsarbete inom den egna verksamheten. Eniros verksamhet bedrivs i huvudsak inom EU samt delvis i Moldavien och Senegal, och omfattas av nationell arbetsrättslig lagstiftning och/eller kollektivavtal. Detta, samt att kontaktcenterverksamheterna i Moldavien och Senegal endast har kvalificerad personal som genomgått en omfattande intern utbildning medför att barn- och tvångsarbete inte kan förekomma. IRO-analysen har gjorts på samma vis för samtliga verksamheter. (S1-SBM-3-14 f i)

Eniro genomför löpande analyser av arbetsmiljö, arbetsbelastning, psykosociala risker och likabehandling för att identifiera om delar av arbetsstyrkan kan vara mer exponerade för sådana risker. Bedömningen baseras på faktorer som funktion, roll, arbetsuppgifter och arbetsmiljö, samt uppföljning av medarbetarundersökningar, dialoger och rapporterade ärenden. Eniro segmenterar inte arbetsstyrkan i känsliga personkategorier i extern rapportering, men analyserar relevanta riskindikatorer för att säkerställa att ingen grupp systematiskt är mer exponerad. Analysen visar att inga särskilda grupper är strukturellt mer exponerade för risk för skada, eller i högre grad kopplade till väsentliga risker eller möjligheter utöver dem som generellt gäller för arbetsintensiva roller. Detta förklaras av att potentiell påverkan i form av diskriminering eller trakasserier, bedöms kunna påverka samtliga medarbetare och är inte strukturellt kopplade till en specifik grupp med särskild sårbarhet, samt av att Eniro har etablerade skyddsmekanismer avseende arbetsrätt, diskrimineringslagstiftning och sociala trygghetssystem. (S1-SBM-3-15) (S1-SBM-3-16)

S1-1 - Policyer relaterade till den egna personalen

Eniro har ett koncernövergripande ramverk av policyer som styr identifiering, hantering och begränsning av väsentliga IRO:er kopplade till den egna personalen. Dessa policyer gäller för samtliga anställda och, där så är relevant, för konsulter som utför arbete under Eniros ledning och kontroll. Det centrala policyramverket består av Code of Conduct (Uppförandekoden), Hållbarhetspolicyn, Visselblåsarpolicyn, Leverantörsuppförandekoden samt relevanta HR- och arbetsmiljöramverk. Tillsammans fastställer dessa krav avseende arbetsvillkor, respekt för mänskliga rättigheter, jämlikhet och icke-diskriminering, hälsa och säkerhet, etiskt agerande samt ansvarsfull affärspraxis. (S1-1-19)

Policy	Relaterade IRO:er	Uppföljning
Uppförandekod	Potentiella trakasserier/kränkande särbehandling. Likabehandling, effektiv medarbetardialog, föreningsfrihet och professionella medarbetare.	Via HR, incidentrapportering, visselblåsning, medarbetarundersökning.
Personalhandbok	Stress, arbetsbelastning och säkerhet. Välbefinnande, engagemang och produktivitet.	SAM, medarbetarundersökning, sjukfrånvaro
Visselblåsarfunktion	Tillgång till klagomålsmekanismer, transparens, förebyggande och åtgärdande insatser, samt upprätthållande av gott anseende och god affärsetik.	Antal ärenden, handläggningstid, avslutsgrad, gottgörelser.

Eniros policyåtaganden är i linje med FN:s Global Compact (UNGC), FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (UDHR) samt Internationella arbetarorganisationens (ILO) deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, vilka operationaliseras genom integration i Uppförandekoden, Hållbarhetspolicyn samt relevanta HR-relaterade riktlinjer och personalhandbok. Uppförandekoden fastställer principer avseende icke-diskriminering, likabehandling, arbetsmiljö, föreningsfrihet och respekt för mänskliga rättigheter, samt grundläggande förväntningar på medarbetares beteende. Hållbarhetspolicyn anger koncernens övergripande åtaganden inom mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och antikorruption. Visselblåsarpolicyn konkretiserar åtaganden rörande speak-up, icke-repressalier och hantering av rapporterade missförhållanden. Dessa styrdokument säkerställer att mänskliga rättigheter beaktas i relation till den egna arbetsstyrkan och integreras i verksamhetens processer och beslutsfattande. Mer information om policyer, exempelvis rörande vilka tredjepartsinitiativ som omfattas av respektive policy, återfinns i avsnitt G1-1 (S1-1-19) (S1-1-20)

Vid uppdatering av policyer beaktas resultat av medarbetarundersökningar, samverkan med fackliga företrädare samt återkommande HR- och arbetsmiljöuppföljning. Resultat från dubbel väsentlighetsanalys och intressentdialog används som underlag för prioritering av förbättringar i policyramverket. Inga väsentliga förändringar gjordes i Eniro policyer under 2025. (S1-AR10)

Åtaganden avseende mänskliga rättigheter och övergripande förhållningssätt

Eniro har i policy åtagit sig att i linje med UNGC, UDHR samt ILO:s principer och rättigheter, respektera internationellt 53 erkända mänskliga rättigheter i relation till den egna personalen, inklusive arbetsrättsliga rättigheter. (S1-1-21)

Eniros övergripande förhållningssätt till mänskliga rättigheter omfattar efterlevnad av tillämplig arbetsrättslig lagstiftning, främjande av rättvisa och skäliga arbetsvillkor samt en nolltolerans mot trakasserier, diskriminering och oetiskt beteende. (S1-1-20a)

Dialog med den egna personalen

Eniros policyer stödjer en aktiv dialog med den egna personalen genom regelbundna dialoger och undersökningar med medarbetare, samverkan med arbetstagarrepresentanter samt löpande kommunikation mellan medarbetare och ledning, vilket möjliggör återkoppling, tidig identifiering av risker och kontinuerlig förbättring av arbetsvillkor. (S1-1- 20b). Mer information om dialog finns i avsnitt S1-2.

Åtgärdande av negativa påverkan och klagomålsmekanismer

För att möjliggöra och tillhandahålla åtgärder vid potentiella negativ påverkan på mänskliga rättigheter har Eniro Group etablerat klagomålsmekanismer, inklusive ett externt administrerat visselblåsarsystem som möjliggör konfidentiell och anonym rapportering. Visselblåsarpolicyn säkerställer skydd mot repressalier och beskriver rutiner för utredning, gottgörelse och uppföljning. Ytterligare information om policy och tjänst för visselblåsning finns under S1 3 och G1 3. (S1-1-20c)

Tvångsarbete, barnarbete och människohandel

Eniros policyramverk omfattar förebyggande av tvångsarbete, barnarbete och människohandel genom åtaganden om att följa internationellt erkända arbets- och människorättsstandarder. Dessa åtaganden uttrycks i koncernens Uppförandekod och Hållbarhetspolicy, som kräver efterlevnad av tillämplig arbetsrättslig lagstiftning och är i linje med principerna i UNGC:s och ILO:s principer för rättigheter i arbetslivet. Begreppet tvångsarbete avser i detta sammanhang arbete som utförs under hot, tvång eller ofrivillighet i enlighet med ILO:s definitioner. (S1-1-22)

Hälsa och säkerhet i arbetet

Eniro Group har policyer, rutiner och ledningsprocesser på plats för att förebygga arbetsplatsolyckor och främja en säker och hälsosam arbetsmiljö. Arbetet regleras genom Uppförandekoden, Hållbarhetspolicyn samt HR-relaterade riktlinjer och lokala arbetsmiljörutiner. Eniro bedriver systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) i enlighet med tillämplig arbetsmiljölagstiftning i respektive land. Detta inkluderar löpande riskbedömningar, årliga arbetsmiljögenomgångar, medarbetarundersökningar, skyddsronder samt dokumenterade handlingsplaner vid identifierade risker. Incidenter och tillbud rapporteras via interna rapporteringsrutiner och följs upp av ansvarig chef i samverkan med HR. Förebyggande åtgärder är anpassade till företagets kontors- och kontaktcenterbaserade verksamhet och omfattar exempelvis ergonomiska åtgärder, arbetsbelastningsuppföljning samt psykosociala riskbedömningar. (S1-1-23)

Icke-diskriminering, mångfald och inkludering

Eniro har policyer, främst Code of Conduct (Uppförandekoden), Hållbarhetspolicy, Visselblåsarpolicy och Supplier Code of Conduct (Leverantörsuppförandekoden), som förbjuder diskriminering i anställning och yrkesutövning samt att främja likabehandling i enlighet med tillämplig arbets- och diskrimineringsrättslig lagstiftning. Policyerna gäller för hela organisationen och samtliga anställda och, där så är relevant, för konsulter som arbetar under Eniros ledning och kontroll.(S1-1-24a) Uppförandekoden fastställer förväntningar på beteende och uppförande, inklusive respektfullt bemötande av kollegor och en nolltolerans mot diskriminerande beteenden. Policyramverket omfattar relevanta diskrimineringsgrunder i enlighet med tillämplig lagstiftning, inklusive, där så är relevant, kön, ålder, etnicitet, funktionsnedsättning, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning samt andra skyddade egenskaper.

(S1-1-24b) Policyerna innehåller åtaganden om inkludering och lika möjligheter, med syfte att främja en mångfaldig och inkluderande arbetsplatskultur där alla medarbetare behandlas rättvist och med respekt. Även om inga särskilda grupper inom den egna arbetsstyrkan har identifierats som strukturellt mer exponerade för risk för skada, är relevanta policys utformade för att förebygga diskriminering och exkludering av grupper som enligt internationella normer kan löpa särskild risk för sårbarhet, såsom exempelvis kvinnor, yngre eller äldre arbetstagare, personer med funktionsnedsättning eller personer med annan etnisk eller kulturell bakgrund. Åtagandena syftar till att säkerställa lika tillgång till möjligheter, rättvis behandling samt en arbetsmiljö som stödjer delaktighet och engagemang i hela arbetsstyrkan, i enlighet med tillämplig lagstiftning.

(S1-1-24c) Eniros policyer, inklusive de relaterade till diskriminering, implementeras genom etablerade rutiner, inklusive introduktionsprocesser, utbildning, ledarskapsansvar, interna kontroller samt uppföljning genom HR- och arbetsmiljöprocesser. Identifierade incidenter eller överträdelser hanteras genom fastställda rutiner för eskalering, utredning och korrigerande åtgärder.

(S1-1-24d) Det övergripande ansvaret för implementering av koncernens policyer ligger hos VD med delegerat operativt ansvar för genomförande och uppföljning hos HR-direktören (People & Culture) i samverkan med koncernledningen. Eniros policyer tillgängliggörs enligt följande:
* Via intranät/personalhandbok
* Kommuniceras i onboarding/introduktion
* Chefer ansvarar för teamkommunikation
* Relevanta delar delas med konsulter/inhyrda (vid onboarding/kontrakt)
* Leverantörer: Supplier Code of Conduct vid avtal

S1-2 - Processer för dialog med den egna personalen och arbetstagarrepresentanter rörande påverkningar

Eniro inhämtar löpande synpunkter från den egna 54 arbetsstyrkan genom medarbetar- och lönesamtal, regelbundna medarbetarundersökningar samt dialog med fackliga representanter och arbetstagarrepresentanter i styrelsen. Resultat från medarbetarundersökningar analyseras av HR och koncernledning och ligger till grund för konkreta handlingsplaner på både koncern- och enhetsnivå. Exempelvis kan identifierade utmaningar kopplade till arbetsbelastning leda till omprioritering av resurser, justering av bemanning eller förändringar i arbetsfördelning. Synpunkter relaterade till arbetsmiljö eller organisatoriska frågor behandlas inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet och kan resultera i uppdaterade rutiner, riktade arbetsmiljöinsatser eller utbildningsåtgärder. Dialog med fackliga företrädare beaktas vid större organisatoriska förändringar och kan påverka beslut om genomförande, tidsplan eller stödåtgärder för medarbetare. Därigenom bidrar arbetsstyrkans perspektiv direkt till beslut och åtgärder som syftar till att hantera identifierade faktiska och potentiella påverkan.

(S1-2-27) Eniro för en dialog med både medarbetare och, där så är tillämpligt, arbetstagarrepresentanter i frågor som rör arbetsvillkor, hälsa och säkerhet samt andra effekter kopplade till den egna personalen.

(S1-2-27a) Nivå, form och frekvens för dialogen fastställs från fall till fall beroende på ämne och omständigheter. Dialogen kan ske i form av direkt kommunikation med medarbetare, samverkan med arbetstagarrepresentanter eller en kombination av båda. Former för dialog inkluderar regelbundna möten, diskussioner i skyddskommittéer eller motsvarande samverkansforum, intern kommunikation, medarbetarsamtal samt vid behov ad hoc-konsultationer. Medarbetarsamtal sker minst årligen.

(S1-2-27b) Det operativa ansvaret för att säkerställa att dialog med den egna arbetsstyrkan genomförs samt att resultatet av dialogen beaktas i verksamhetens beslut och åtgärder ligger hos HR-direktören i samverkan med koncernledningen. HR-funktionen ansvarar för struktur och genomförande av medarbetarundersökningar, uppföljning av arbetsmiljörelaterade frågor samt koordinering av dialog med fackliga företrädare. Resultat och identifierade åtgärdsbehov rapporteras till koncernledningen, som ansvarar för att relevanta beslut och handlingsplaner fastställs och implementeras.

(S1-2-27c) Eniro har inte ingått något globalt ramavtal avseende mänskliga rättigheter för arbetstagare. Koncernen tillämpar dock tillämplig lokal arbetsrättslig lagstiftning samt kollektivavtal i de nordiska länder där verksamhet bedrivs. Dessa avtal reglerar arbetstagares rättigheter, representation och samverkan mellan ledning och medarbetare och utgör en viktig del av ramverket för respekt för mänskliga rättigheter inom den egna arbetsstyrkan.

(S1-2-27d) Effektiviteten i dialogen med den egna arbetsstyrkan bedöms genom en kombination av kvantitativa och kvalitativa indikatorer. Detta inkluderar analys av svarsfrekvens och resultat i medarbetarundersökningar, utveckling av relevanta arbetsmiljö- och engagemangsindex, uppföljning av rapporterade incidenter och ärenden samt återkoppling från fackliga företrädare och arbetstagarrepresentanter. Identifierade förbättringsområden följs upp genom handlingsplaner och utvärderas i efterföljande uppföljningar och dialoger. Resultaten används för att justera processer, prioriteringar och åtgärder inom arbetsmiljö- och HR-arbetet.

(S1-2-27e) För att säkerställa att även personer som kan vara särskilt sårbara eller marginaliserade ges möjlighet att framföra sina perspektiv tillämpar Eniro flera kompletterande kanaler, inklusive anonyma medarbetarundersökningar, konfidentiell dialog med HR samt koncernens visselblåsarfunktion. Resultat analyseras på organisatorisk nivå och per funktion för att identifiera eventuella mönster som kan indikera att vissa grupper påverkas annorlunda. Baserat på genomförd analys har inga särskilda grupper identifierats som strukturellt mer exponerade för negativ påverkan, men processerna är utformade för att möjliggöra tidig identifiering av sådan risk.

S1-3 - Processer för att åtgärda negativa påverkningar och kanaler för den egna personalen att framföra klagomål

(S1-3-32) Eniro har etablerade processer för att hantera och, om tillämpligt, tillhandahålla eller bidra till åtgärder vid negativ påverkan på den egna personalen. I de fall Eniro har orsakat eller bidragit till en negativ effekt hanteras ärenden genom interna utredningar, korrigerande åtgärder, gottgörelse och uppföljning i enlighet med tillämpliga policyer och fastställda rutiner.

(S1-3-32a) Medarbetare kan framföra synpunkter, klagomål eller behov genom flera olika kanaler, inklusive närmsta chef, HR-funktioner, arbetstagarrepresentanter samt visselblåsarkanal via en särskild webbplats, vilken drivs av en extern leverantör och möjliggör konfidentiell och anonym rapportering utan risk för repressalier.

(S1-3-32b) Klagomålsmekanismerna omfattar Eniros samtliga bolag och verksamheter, oavsett geografisk placering. Tillgång till kanalerna säkerställs genom att information om rapporteringsmöjligheter tillhandahålls via intranät, personalhandbok och introduktionsprocesser för nyanställda. Visselblåsarfunktionen är tillgänglig oberoende av geografisk placering och kan användas av både anställda och andra personer som verkar inom Eniros verksamhet (S1-3-32d). Mer information om hur inkomna ärenden hanteras och visselblåsartjänsten finns i avsnitt G1-1 och G1-3.

(S1-3-33) (S1-AR29) (S1-AR30) Rapporterade ärenden registreras, följs upp och övervakas av HR-funktionen eller andra utsedda funktioner, beroende på ärendets karaktär. Vidtagna uppföljningsåtgärder och utfall dokumenteras, och korrigerande åtgärder genomförs där så är relevant. Effektiviteten i kanalerna bedöms genom 55 löpande uppföljning av bland annat antal inkomna ärenden, typ av ärenden, handläggningstid samt andel avslutade ärenden. Återkommande mönster eller systematiska brister analyseras i syfte att identifiera behov av förebyggande åtgärder eller processutveckling. Resultaten ingår i ledningens genomgång av arbetsmiljö- och regelefterlevnadsfrågor och används för att vid behov justera rutiner, informationsinsatser eller utbildningsåtgärder.

(S1-3-32e) Det bedöms löpande i vilken utsträckning den egna personalen är medveten om och har förtroende för de processer som finns för att framföra synpunkter och rapportera missförhållanden. Medvetenhet säkerställs genom introduktionsprogram, policydokument tillgängliga via intranät och återkommande kommunikationsinsatser med den egna personalen som mottagare. Medarbetarundersökningar inkluderas frågor relaterade till arbetsmiljö, likabehandling och möjligheten att framföra synpunkter. Förtroendet för kanalerna bedöms genom analys av svar i medarbetarundersökningar och användningen av rapporteringskanaler (inklusive anonym rapportering), dialog med arbetstagarrepresentanter och utvärdering av hur ärenden hanteras och återkopplas. Identifierade förbättringsområden beaktas i utveckling av rutiner, kommunikation och utbildningsinsatser.

S1-4 Åtgärder avseende väsentliga påverkningar på den egna personalen samt tillvägagångssätt för att hantera väsentliga risker och möjligheter, inklusive effektiviteten i dessa åtgärder

Tabellerna nedan redovisar Eniros åtgärder för att hantera väsentliga IRO:er kopplade till den egna personalen, deras utfall eller uppföljning samt deras bidrag till mål eller policyer.Åtgärder kopplade till potentiell stress och hög arbetsbelastning samt god arbetsmiljö och välbefinnande (IRO)

Central åtgärd / initiativ	Uppföljning	Bidrag
Systematiskt arbetsmiljöarbete inklusive psykosociala riskbedömningar	Följs upp genom arbetsmiljögenomgångar, medarbetarundersökningar och HR-rapportering	Förebygger negativ påverkan på hälsa och välbefinnande
Resurs- och bemanningsplanering via linjechef	Löpande uppföljning i ledningsforum	Minskar risk för överbelastning

Åtgärder kopplade till potentiella osakliga löneskillnader, likabehandling och anti-diskriminering (IRO)

Central åtgärd / initiativ	Uppföljning	Bidrag
Årlig lönekartläggning	Dokumenterad analys och åtgärdsplan	Förebygger strukturell diskriminering
Kompetensbaserade rekryteringsrutiner	HR-uppföljning	Säkerställer lika möjligheter

Åtgärder kopplade till potentiella trakasserier och kränkande särbehandling samt tillgång till klagomålsmekanismer och transparens (IRO)

Central åtgärd / initiativ	Uppföljning	Bidrag
Nolltolerans i Uppförandekoden	Uppföljning via HR och incidentrapportering	Förebygger kränkande beteenden
Visselblåsarfunktion	Registrering, handläggning och uppföljning av ärenden	Möjliggör tidig identifiering och åtgärd

Åtgärderna ovan adresserar de specifika väsentliga riskerna/potentiella negativa påverkningarna som identifierats i SBM-3 (risk: stress/arbetsbelastning; risk; potentiell negativ påverkan: trakasserier/psykosociala risker), och är framtagna i syfte att förebygga eller begränsa den specifika väsentlig negativa påverkan på den egna personalen. Åtgärderna är inriktade på Eniros egen personal, utan ytterligare uppdelning, i samtliga länder där Eniro är verksamt. De gäller för samtliga anställda och, om tillämpligt, konsulter och inhyrd personal, men är begränsade till egen verksamhet och omfattar inte Eniros upp- och nedströms värdekedja. Några särskilda tidsramar eller deadlines har inte fastställts för åtgärderna då de hanteras i ett löpande arbetssätt som pågår kontinuerligt över året utan fast slutdatum. (S1-4-37). Åtgärderna har implementeras succesivt i ordinare HR-processer, arbetsmiljöarbete och styrdokument. Uppföljning sker genom medarbetarundersökningar, arbetsmiljöprocesser och ledningens genomgångar.

Åtgärder för att förebygga eller begränsa negativa effekter

För att förebygga och begränsa väsentliga negativ påverkan på den egna personalen har Eniro vidtagit åtgärder i form av policyer, rutiner och operativa insatser som avser arbetsvillkor, arbetsmiljö och hälsa, likabehandling, icke-diskriminering samt ett respektfullt uppförande på arbetsplatsen. Dessa implementeras genom linjechefers ansvar, HR-processer, arbetsmiljöstrukturer och arbetstagarrepresentation. (S1-4-38a) Om/när faktiska negativa påverkningar uppstår tillhandahåller eller möjliggör bolaget åtgärder genom etablerade HR-processer, dialog mellan ledning och medarbetare, strukturer för arbetstagarrepresentation samt visselblåsarmekanismen. Detta inkluderar utredning, korrigerande åtgärder, gottgörelse och uppföljning. (S1-4-38b)

Utöver åtgärder för att förebygga och begränsa negativa effekter bedriver Eniro initiativ med huvudsakligt syfte att skapa positiv påverkan för den egna arbetsstyrkan. Dessa omfattar kompetensutveckling, introduktionsprocesser, ledarskapsutveckling, insatser för medarbetarengagemang samt åtgärder för att främja en hälsosam arbetsmiljö. Genomförandet av dessa initiativ följs upp inom ramen för HR- och ledningsprocesser, inklusive uppföljning av deltagande, återkoppling från medarbetare samt resultat i medarbetarundersökningar. Exempelvis utvärderas kompetensutveckling genom dialog med medarbetare och chefer om upplevd nytta och tillämpning i arbetet. Ledarskapsutveckling följs upp genom återkoppling i ledarskapsdialoger och medarbetarundersökningar. Syftet är att säkerställa att initiativen inte enbart genomförs som aktiviteter, utan också bidrar till förbättrat välbefinnande, engagemang och långsiktig anställningsbarhet. (S1-4-38c)

Uppföljning och bedömning av effektivitet

Effektiviteten i åtgärder och initiativ följs upp genom löpande lednings- och HR-processer, inklusive uppföljning av arbetsmiljö, dialog med medarbetare och arbetstagarrepresentanter samt granskning av rapporterade ärenden och utfall. Då ett systematiskt och utfallsbaserat ramverk för mätning ännu inte har etablerats, betraktar Eniro vidareutveckling av strukturerad uppföljning och utvärdering som ett område för förbättring. (S1-4-38d) Nuvarande uppföljning relateras till väsentliga IRO:er genom att relevanta indikatorer kopplas till respektive risk/påverkan (såsom arbetsbelastning, sjukfrånvaro, arbetsmiljö- och engagemangsindex, och incident- och visselblåsarstatistik). Mer information om hur detta relateras till policyer samt process för dialog och åtgärder finns under S1-1, S1-2 och S1-3. Under 2025 har Eniro påbörjat arbetet med att ytterligare strukturera och dokumentera denna koppling i ett mer sammanhållet ramverk.

Följande nyckeltal används för att utvärdera effektivitet i relation till materiella negativa och positiva påverkningar samt deras relaterade risker och möjligheter:
* Stress/arbetsbelastning, välbefinnande, personlig utveckling och engagemang: Sjukfrånvaro, resultat i medarbetarundersökning rörande arbetsmiljö, engagemang och trivsel.
* Potentiella trakasserier, psykosociala påverkningar samt upprätthållande av god affärsetik: Antal incidenter/ärenden samt handläggningstid och avslutsgrad i klagomåls- och visselblåsarkanaler.

Process för att identifiera lämpliga åtgärder

Eniro identifierar vilka åtgärder som är nödvändiga och lämpliga som svar på faktiska eller potentiella negativa påverkningar på den egna personalen genom kontinuerliga riskbedömningar, arbetsmiljöprocesser, medarbetardialog, ledningsgenomgångar samt eskalering genom HR- och styrningsstrukturer. Påverkningars art och allvarlighetsgrad, liksom bolagets involvering, ligger till grund för valet av förebyggande, korrigerande eller avhjälpande åtgärder. (S1-4-39)

Den väsentliga risk som identifierats för den egna arbetsstyrkan avser risk för stress, försämrat välbefinnande och lägre produktivitet till följd av hög eller ojämnt fördelad arbetsbelastning. För att begränsa detta tillämpas ett systematiskt arbetsmiljöarbete inklusive regelbundna psykosociala riskbedömningar, uppföljning genom medarbetarsamtal och medarbetarundersökningar samt löpande dialog mellan medarbetare och linjechefer om arbetsbelastning och prioritering. Vid identifiering av förhöjd risk kan åtgärder vidtas såsom anpassning av arbetsuppgifter, prioriteringar eller resurser. Åtgärdernas effektivitet följs upp genom analys av medarbetarundersökningar, sjukfrånvarostatistik samt ledningens genomgång av arbetsmiljörelaterade indikatorer. (S1-4-40a)

Säkerställande av ansvarsfulla egna verksamhetsmetoder

Eniro säkerställer att den egna verksamheten inte orsakar eller bidrar till väsentliga negativa effekter på den egna personalen genom interna policyer som reglerar arbetsmiljö, respektfullt uppförande, användning av data samt etiskt beteende. Dessa policyer stöds av styrningsstrukturer, ledningsansvar och eskaleringsmekanismer och vägleder beslutsfattande när affärsmässiga avvägningar uppstår. (S1-4-41)

Resurser avsatta för att hantera väsentliga påverkningar

Resurser för att hantera väsentliga påverkningar tilldelas genom etablerade styrningsstrukturer och relevanta interna funktioner, inklusive People & Culture (HR), Juridik och Hållbarhet, Ekonomi samt Inköp. Utöver personalresurser avsätts finansiella resurser inom ramen för den årliga budgetprocessen för respektive funktions ordinarie rörelsekostnader (Opex) för att stödja arbetsmiljöarbete, utbildningsinsatser, medarbetarundersökningar, ledarskapsutveckling samt drift av visselblåsarfunktion och andra rapporteringskanaler, där finansiering främst sker i huvudsak inom HR med relevanta stödfunktioner. Kostnaderna ingår i koncernens normala kostnadsstruktur och redovisas inom relevanta funktionskostnader i resultaträkningen på sida X. Dock saknas information för rörelsekostnader specifikt relaterat till hantering av väsentliga påverkningar för såväl innevarande som kommande rapporteringsår. Det har inte allokerats någon separat investeringsbudget (Capex) specifikt för detta område under 2025 och ännu inte heller för kommande år. Resursallokering följs upp inom ramen för ordinarie ekonomistyrning och ledningens genomgång av risk- och arbetsmiljörelaterade frågor. (S1-4-43)

Övergång till en grönare och klimatneutral ekonomi

Eniro omställning mot en mer miljömässigt hållbara verksamhet bedöms inte medföra väsentliga negativa påverkningar på den egna personalen. Därmed har inga specifika åtgärder identifierats som väsentliga för att begränsa effekter på personalen till följd av en grön omställning. (S1-SBM-3-14e) (S1-4-AR43)

S1-5 - Mål kopplade till hantering av väsentliga negativa påverkningar, främjande av positiva påverkningar samt hantering av väsentliga risker och möjligheter

Rapporteringsåret 2025 utgör basår för uppföljning av ESRS-relaterade indikatorer för den egna personalen. Eniro har ännu inte fastställt tidsatta och utfallsorienterade mål kopplade till att minska negativ eller främja positiv påverkan, eller hantera väsentliga risker och möjligheter relaterade till den egna personalen, i enlighet med definitionen i ESRS 2 MDR-T.

Eniros ambitionsnivå är att bibehålla en hälsosam arbetsmiljö, förebygga arbetsrelaterad stress och upprätthålla nolltolerans mot trakasserier och diskriminering. Utveckling följs genom indikatorer såsom sjukfrånvaro, resultat från medarbetarundersökningar (arbetsmiljö/engagemang), utfall av lönekartläggning samt statistik från klagomåls- och visselblåsarkanaler (antal ärenden, handläggningstid och avslutsgrad).Eniro hanterar för närvarande dessa frågor genom policyer, rutiner och löpande operativa processer, mer information om dessa finns under S1-1, S1-2 och S1-3. Utvecklingen av ES- RS-anpassade mål för den egna personalen bedöms vara ett område för utveckling. (S1-5-46)

Delaktighet från den egna personalen i relation till mål

Eftersom inga ESRS-anpassade mål har fastställts för den egna personalen har Eniro inte definierat någon formell process för att involvera den egna personalen eller arbetstagarrepresentanter i fastställande av, uppföljning av prestanda i förhållande till, eller identifiering av lärdomar och förbättringsområden kopplade till sådana mål. Bedömningen är att dialog och involvering av den egna personalen i samband med målformulering och uppföljning är ett område för vidareutveckling. (S1-5-47a) (S1-5-47b) (S1-5-47c)

S1-6 Information om den egna personalen

Antal anställda (FTE) per land	Sverige	Finland	Norge	Danmark	Estland	Moldavien	Senegal	Cypern	Total
Män	144	68	33	20	0	6	75	14	360
Kvinnor	142	134	26	22	16	53	97	24	514
Andra	0	0	0	0	0	0	0	0	0
Andel	33%	23%	7%	5%	2%	7%	20%	4%	100%

(S1-6-50a) (S1-6-50b)

Antal anställda (FTE) per kontrakt och land	Sverige	Finland	Norge	Danmark	Estland	Moldavien	Senegal	Cypern	Total
Fast anställda
Män	139	68	33	20	0	6	75	14	355
Kvinnor	129	133	26	22	16	53	97	24	500
Andra	0	0	0	0	0	0	0	0	0
Andel	31%	24%	7%	5%	2%	7%	20%	4%	100%
Tillfälligt anställda
Män	5	0	0	0	0	0	0	0	5
Kvinnor	13	0	0	0	0	0	0	0	13
Andra	0	0	0	0	0	0	0	0	0
Andel	100%	0%	0%	0%	0%	0%	0%	0%	100%

Sverige	Finland	Norge	Danmark	Estland	Moldavien	Senegal	Cypern	Total
Anställda utan garantier
Män	0	0	0	0	0	0	0	0
Kvinnor	0	1	0	0	0	0	0	0
Andra	0	0	0	0	0	0	0	0
Andel	0%	100%	0%	0%	0%	0%	0%	0%

(S1-6-50a) (S1-6-50b)

Antal anställda personer (FTE) per region	Norden	Baltikum	Övriga	Total
Heltidsanställda Män	249	1	98	348
Heltidsanställda Kvinnor	257	21	186	464
Heltidsanställda Andra	0	0	0	0
Deltidsanställda Män	40	0	0	40
Deltidsanställda Kvinnor	93	0	1	94
Deltidsanställda Andra	0	0	0	0
Totalt Män	289	1	98	388
Totalt Kvinnor	350	21	187	558
Totalt Andra	0	0	0	0

Genomsnittligt antal anställda per land	Sverige	Finland	Norge	Danmark	Estland	Moldavien	Senegal	Cypern	Total
Genomsnittligt antal anställda	363	332	62	50	24	72	191	38	1 132

Genomsnittligt antal anställda per region	Norden	Baltikum	Övriga	Total
Totalt	807	24	301	1 132
Permanent	604	24	301	929
Tillfälligt	203	0	0	203

Personalomsättning (FTE)
Frivillig avgång	Saknas*
Alla avgångar	381
Totalt antal anställda som lämnat företaget:	381
Personalomsättningsgrad	Saknas*

*Till följd av ett genomfört systembyte under rapporteringsperioden har bolaget haft begränsade möjligheter att säkerställa datakvalitet och fullständig validering av uppdelningen mellan frivilliga och ofrivilliga avgångar. Mot denna bakgrund redovisas samtliga avgångar samlat i en gemensam kategori för aktuell period. Denna begränsning bedöms vara temporär och avser endast klassificeringen av avgångstyper, inte det totala antalet avgångar.

Redovisningsprinciper

Inga väsentliga uppskattningar eller antaganden har använts för beräkning av samtliga personalmått, utöver klassificeringsbedömningar i HR-systemen. Där databegränsningar föreligger (t.ex. frivillig/ofrivillig avgång) redovisas detta öppet. Antal anställda (headcount) avser antalet per den sista dagen i respektive månad. Det genomsnittliga antalet anställda beräknas som ett genomsnitt baserat på antalet anställda per den sista dagen i varje månad under räkenskapsåret fram till och med den 31 december 2025. Samtliga övriga uppgifter om antal anställda, om inget annat anges, avser antalet per den 31 december 2025 och utgör inte genomsnittsvärden. (S1-6-50d) (S1-6-50d i) (S1-6-50d ii)

Antalet anställda enligt punkt 50 a) motsvarar det genomsnittliga antalet anställda som redovisas i koncernens finansiella rapporter, se sida 91. (S1-6-50f)

Anställda definieras i enlighet med tillämplig arbetsrättslig lagstiftning och överensstämmer med den avgränsning som används i den finansiella rapporteringen. Uppgifterna samlas in via interna HR-system och omfattar samtliga anställda. Eniro bedriver huvudsakligen verksamhet i Norden. 33 % (306 FTE) av den egna personalen omfattas av verksamheterna i Cypern, Estland, Moldavien och Senegal, se tabellen ovan för detaljerad data. Skillnader i personalens storlek mellan länder återspeglar Eniros operativa struktur, leveransmodell samt förvärvade verksamheter. (S1-6-50e)

Samma principer tillämpas för avsnitt S1-9. Dataunderlaget bedöms vara tillräckligt för rapportering enligt ESRS S1 för räkenskapsåret 2025. Vissa kvantitativa datapunkter är delvis ofullständiga till följd av övergången till ett nytt HR-system och en ny löneleverantör under rapporteringsperioden. Däremot bedöms övergripande nivåer och trender som tillförlitliga. Begränsningarna rör främst detaljnivån i vissa personalrelaterade uppdelningar, men är av övergångskaraktär och påverkar inte resultatet av den dubbla väsentlighetsanalysen eller identifieringen IRO:er relaterade till den egna personalen. Eniro arbetar med harmonisering av HR-system, interna kontroller och processer för datainsamling, vilket förväntas förbättra datakvalitet, fullständighet och jämförbarhet. Ingen extern validering har gjorts för något av nyckeltalen relaterade S1-6 utöver lagstadgad granskning av rapporteringen.

S1-8 – Täckningsgrad för kollektivavtal och social dialog

Eniro omfattas av kollektivavtal och etablerade former för social dialog i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning i de länder där koncernen är verksam. Under rapporteringsperioden omfattades 100 % av de anställda inom EEA (i länder med >50 anställda) av kollektivavtal och 100 % av de anställda i alla länder inom EEA av social dialog via arbetstagarrepresentanter (S1-8-60a, S1-8-63a).

För verksamhet i länder utanför EEA (Moldavien och Senegal) har Eniro tillämpat infasningsbestämmelser enligt ESRS 1 appendix C och skjuter upp detaljerad upplysning under innevarande rapporteringsperiod. Eniro har inte ingått något avtal om representation genom European Works Council (EWC), Societas Europaea (SE) Works Council eller Societas Cooperativa Europaea (SCE) Works Council (S1-8-63b).

Land	Andel omfattade av kollektivavtal (%)
Sverige	100 %
Finland	100 %
Norge	100 %
Danmark	100 %

(S1-8-60a, S1-8-60b)

S1-9 Mångfaldsmått

Åldersfördelning bland anställda (antal anställda)
Ålderskategori	Chefer	Koncernledning	Styrelse	Alla anställda
Under 30 år	3	0	0	290
Mellan 30 och 50 år	62	3	3	465
Över 50 år	18	2	1	136
Total	83	5	4	891

(S1-9-66b)

Könsfördelning inom högsta ledningen
Kön	Antal	Procent
Män	3	60%
Kvinnor	2	40%
Total	5	100%

(S1-9-66a)
Med högsta ledningen avses medlemmar i koncernledningen (Group Executive Management) (S1-9-AR71)

S1-10 - Skälig lön

Eniro säkerställer att ersättning till medarbetare fastställs och utbetalas i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning samt, där så är relevant, kollektivavtal i samtliga länder där koncernen är verksam. Lagstiftning och kollektivavtal utgör de referensramar som används för att bedöma lönenivåers skälighet. Baserat på efterlevnaden av dessa ramar har Eniro under rapporteringsperioden inte identifierat några situationer där medarbetare erhållit ersättning som understiger lagstadgad minimilön eller tillämpliga kollektivavtalade lönenivåer. Eniro har inte genomfört någon bedömning av levnadslön eller skälig lön med hjälp av externa referensramar utöver tillämpliga lagar och kollektivavtal. Följaktligen redovisas ingen landspecifik uppdelning eller andel av medarbetare som erhåller ersättning under en sådan extern referensnivå för rapporteringsperioden. (S1-10-69) (S1-10-70)

S1-14 – Mätetal för hälsa och säkerhet

Eniro arbetar för att säkerställa sin personals hälsa och säkerhet enligt krav i applicerbar lagstiftning, kollektivavtal och frivilliga standarder, såsom FN Global Compact. Arbetssättet inkluderar bedömning av risk, genomförande av förebyggande åtgärder, uppföljning och rapportering av tillbud, olyckor och dödsfall. Processerna regleras ytterst av Uppförandekoden och omfattar alla anställda och icke-anställda som är verksamma i Eniros verksamhet, oavsett affärsområde, geografisk placering eller typ av arbetsuppgift. (S1-14-88a).

Under 2025 var antalet arbetsrelaterade olyckor och dödsfall, två respektive noll (S1-14-88b-c), där den ena olyckan skedde i ett kontor och den andra under transport till arbetsplatsen. Data över mätetal för hälsa och säkerhet har inte verifierats av oberoende tredje part.

S1-16 - Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning)

Eniro omfattas av tillämplig nationell lagstiftning avseende lika lön och icke-diskriminering, inklusive krav på regelbundna lönekartläggningar och analys av lika lön i relevanta jurisdiktioner. Löneskillnaden mellan kvinnors och män, uttryck som kvinnors genomsnittliga lön relativt till mäns genomsnittliga lön var 84 % (S1-16-97a). Ration i total årlig ersättning mellan högsta lön och medianlön var 15 (S1-16-97b).

Löneskillnaden mellan kvinnor och män har estimerats då beräkning enligt ESRS ej varit möjligt på grund av att nuvarande löneanalyser följer national lagstiftning och därmed skiljer sig åt mellan länder samt på grund av dataluckor. Estimatet avser Eniros verksamhet inom affärsområdet Marketing Partner i Norge, Sverige, och Danmark, samt affärsområdet Dynavas verksamhet i samtliga länder. Marketing Partners verksamhet i Finland (Medialuotsi och 0100100) exkluderades på grund av bristande data på grund av systemskiften. Hypotesen är att dessa enheter följer en liknande struktur som övriga nordiska enheter. Därför förväntas inte att de väsentligt kommer att påverka det totala resultatet eller snedvrida löneskillnaden mellan könen i någon riktning. Beräkningen baseras på en fast genomsnittliga månadslön per anställd, grupperad efter kön (kvinnor och män). För att säkerställa jämförbarhet normaliserades alla löner till en gemensam valuta.Deltidsanställda inkluderas ej då de utgör ett fåtal personer, därmed har inga justeringar för heltidsekvivalenter krävts. Inga specifika justeringar för extremvärden eller anställda på chefsnivå har gjorts; alla anställda inkluderades på samma grund. (S1-16-97c). Data över mätetal för hälsa och säkerhet har inte verifierats av oberoende tredje part.

S1-17 - Incidenter, klagomål och allvarliga påverkan för mänskliga rättigheter

Eniro följer upp incidenter och klagomål relaterade till diskriminering, trakasserier och mänskliga rättigheter genom etablerade klagomåls- och visselblåsarkanaler. Visselblåsarsystemet möjliggör konfidentiell rapportering och innebär att bolaget inte alltid kan verifiera om en rapport har lämnats av en medarbetare. (S1-17-103b)

Under rapporteringsperioden har inga incidenter avseende diskriminering eller trakasserier registrerats, och inga klagomål kopplade till sådana frågor har inkommit via interna kanaler eller till nationella kontaktpunkter enligt OECD:s riktlinjer för multinationella företag, och det har inte heller identifierats några kränkningar av mänskliga rättigheter eller incidenter kopplade till koncernens egen arbetsstyrka. (S1-17-103a–103b, S1-17-104a, AR 106)

Det har inte heller uppkommit böter, sanktioner eller ersättningar relaterade till diskriminering, trakasserier eller allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter under perioden. (S1-17-103c, S1-17-104b) 61

S3 Påverkade samhällen

Den dubbla väsentlighetsanalysen har identifierat att frågor relaterade till ESRS S3 - Påverkade samhällen kan vara potentiellt väsentliga, men Eniro tillämpar infasningsreglerna (”Quick Fix”) i ESRS 1, Appendix C, och skjuter upp rapportering enligt ESRS S3 för sitt första rapporteringsår. Eniro avser att under kommande rapporteringsperioder:

Vidareutveckla sin analys av faktiska och potentiella påverkningar för påverkade samhällen.
Stärka relevanta processer inom riskhantering och intressentdialog.
Successivt införa rapportering i linje med samtliga krav i ESRS S3.

ESRS 2 SBM-3 – Väsentliga påverkningar, risker och möjligheter och deras interaktion med strategi och affärsmodell

Då Eniros bedriver tjänstebaserad verksamhet är strategi och affärsmodell inte förknippade med direkt fysisk påverkan på lokala samhällen. Eniros dubbla väsentlighetsanalysen har dock identifierat faktiska och potentiella påverkningar, risker och möjligheter (IRO:er) relaterade till Eniros erbjudande till små och medelstora företag och andra viktiga samhällsaktörer. Potentiellt omfattar Eniros IRO:er lokala och regionala samhällen på de nordiska marknader, samt bredare användargrupper och lokala näringslivsekosystem som är beroende av tillgång till digital information, synlighet och kommunikationstjänster. (S3-SBM-3-9)

De positiva påverkningarna bedöms som faktiska och pågående och avser stärkt lokalt företagande, ökad synlighet och konkurrenskraft för små och medelstora företag samt förbättrad tillgång till information och digitala tjänster via kontaktcenterverksamhet. Potentiella negativa påverkningar kan uppstå om digitala tjänster och hantering av eller kvalitet på information inte behandlas korrekt, vilket kan påverka användares och samhällens förtroende och dataintegritet. Sådana påverkningar har inte bedömts som systematiska eller allvarliga men som relevanta ur ett riskperspektiv utifrån Eniros roll som mellanhand. (S3-SBM-3-10)

IRO:erna inom S3 bedöms inte kräva förändringar av Eniros affärsmodell eller strategiska inriktning. Dock påverkar de hur strategin genomförs då den delvis bygger på att möjliggöra lokal tillväxt och stödja företags och användares tillgång till digitala tjänster, vilket gör ansvarsfull hantering av samhällspåverkan och förtroendefrågor till en viktig möjliggörare för långsiktigt värdeskapande. Hänsynen till påverkade samhällen återspeglas främst genom ansvarsfull affärspraxis, dataskydd och hållbarhetsprinciper.

Beskrivning	Plats i värdekedjan där effekten/risken uppstår
(Positiv påverkan) Stöd till lokala ekonomier och stärkt ställning för mikro-, små och medelstora företag genom digital synlighet och tjänster.	Nedströms
(Positiv påverkan) Tillgång till information och inkluderande tjänster.	Nedströms
(Finansiell möjlighet) Möjlighet att stärka efterfrågan och kundlojalitet genom stöd till lokala företag och samhällen	Nedströms
(Finansiell risk) Begränsad direkt finansiell risk relaterad till tillgång till informationstjänster	Nedströms

(S3-SBM-3-11) 62

S4 Konsumenter & Slutanvändare

Den dubbla väsentlighetsanalysen har identifierat att frågor relaterade till ESRS S4 - Konsumenter och slutanvändare kan vara potentiellt väsentliga, men Eniro tillämpar infasningsreglerna (”Quick Fix”) i ESRS 1, Appendix C, och skjuter upp rapportering enligt ESRS S4 för sitt första rapporteringsår. Eniro avser att under kommande rapporteringsperioder:

Vidareutveckla sin analys av faktiska och potentiella påverkningar inom S4
Stärka relevanta processer inom riskhantering, dataskydd och hantering av användarrelaterade frågor.
Successivt införa rapportering i linje med samtliga krav i ESRS S4.

ESRS 2 SBM-3 – Väsentliga påverkningar, risker och möjligheter och deras interaktion med strategi och affärsmodell

Då Eniro tillhandahåller informations-, marknadsförings- och kommunikationstjänster är strategi och affärsmodell inte förknippade med direkt fysisk eller säkerhetsrelaterad påverkan för konsumenter och slutanvändare. Eniros dubbla väsentlighetsanalysen har dock identifierat faktiska och potentiella påverkningar, risker och möjligheter (IRO:er) relaterade till konsumenter och slutanvändare. Konsumenter och slutanvändare som påverkas av Eniros väsentliga IRO:er är användare som tar del av koncernens digitala tjänster och plattformar, och indirekta användare av information och kommunikationstjänster som tillhandahålls genom Eniros kunder. (S4-SBM-3-10)

De mest betydande faktiska positiva påverkningarna avser förbättrad tillgång till information, ökad transparens och användarvänliga digitala tjänster som underlättar kontakt mellan företag och konsumenter. Potentiella negativa påverkningar kan uppstå om personuppgifter, integritet eller dataskydd inte hanteras tillräckligt ansvarsfullt, vilket kan påverka konsumenters och slutanvändares förtroende, rättigheter eller upplevelse av tjänsterna. Det finns även risker kopplade till informationskvalitet och tydlighet, särskilt i digitala miljöer. (S4-SBM-3-11)

IRO:erna inom ESRS S4 bedöms inte kräva förändringar av Eniros affärsmodell eller strategiska inriktning. Dock påverkar de hur strategin genomförs då en central del av den är att bygga förtroende genom tillförlitliga, säkra och användarvänliga tjänster, vilket gör ansvarsfull hantering av konsument- och användarrelaterade frågor till en förutsättning för långsiktigt värdeskapande. I nuläget hanteras dessa frågor främst genom etablerade processer för dataskydd, informationssäkerhet och ansvarsfull affärspraxis.

Beskrivning	Plats i värdekedjan där effekten/risken uppstår
(Positiv/negativ påverkan) Dataskydd, integritet och informationssäkerhet.	Nedströms
(Negativ påverkan) Risker kopplade till felaktig eller otillbörlig användning av data eller information.	Nedströms
(Positiv påverkan) Tillgänglighet av tjänster för sårbara användargrupper.	Nedströms
(Finansiell risk) Risk för böter, rättsliga kostnader och anseendeskada vid dataintrång eller bristande efterlevnad av dataskyddsregler.	Nedströms
(Finansiell risk) Risk för förtroendeförlust och försvagade kundrelationer vid felaktig användning av data eller information.	Nedströms
(Finansiell möjlighet) Möjlighet att bredda kundbasen och stärka varumärket genom inkluderande och tillgängliga tjänster.	Nedströms

(S4-SBM-3-12) 63

G1 Affärsuppförande

G1-1 Affärsuppförandepolicys och företagskultur

Eniros Uppförandekod, fastställd av styrelsen den 28 maj 2025, är koncernens centrala affärsetiska ramverk för att säkerställa ett gott affärsuppförande och en god företagskultur (MDR-T 81b) Koden anger hur medarbetare och relevanta affärspartners ska agera och bygger på internationellt erkända principer, inklusive FN:s Global Compact och FN:s konvention mot korruption. (G1 1 7)

Företagskulturen ska präglas av en tydligt “tone from the top”. Styrelsen ansvarar enligt sin arbetsordning för riktlinjer för bolagets uppträdande i samhället, för att stödja långsiktigt värdeskapande och för att säkerställa efterlevnad av lagar, regler och interna policyer. Etiskt uppförande och integritet förväntas vara en del av det dagliga beslutsfattandet i hela organisationen. (G1 1 9)

Eniro främjar en speak up kultur genom visselblåsarpolicy och visselblåsartjänst, som är tillgängliga för medarbetare och andra intressenter. Tjänsten är tillgänglig för alla medarbetare och intressenter, drivs av en extern leverantör, möjliggör konfidentiell och anonym rapportering utan risk för repressalier och ska bidra till transparens och tidig identifiering av potentiella oegentligheter i värdekedjan. (G1 1 7; G1-1-10c; G1 3 16)

Information om koncernens visselblåsarfunktion tillhandahålls till samtliga medarbetare genom introduktionsprogram, tillgång till policyer via intranät samt återkommande interna kommunikationsinsatser. Syftet är att säkerställa kännedom om rapporteringskanaler, konfidentialitet och skydd mot repressalier. Mottagande och hantering av rapporter sker genom särskilt utsedda funktioner inom koncernen, i enlighet med Visselblåsarpolicyn. De personer som ansvarar för att ta emot och utreda rapporter har relevant kompetens och får information om tillämpliga rutiner, sekretesskrav samt krav på oberoende och objektiv hantering av ärenden. Medarbetare erbjuds information och vid behov utbildning i koncernens Uppförandekod och rapporteringskanaler. Chefer och berörda funktioner får särskild genomgång av rutiner för hantering av rapporter.Mer information om visselblåsar- tjänsten finns i avsnitt S1 3 och G1 3. Företagskultur och affärsuppförande följs i dag upp främst genom kvalitativ ledningsuppföljning, löpande dialog i ledningsgrupper, interna rapporteringskanaler samt uppföljning av rapporterade ärenden, inklusive visselblåsningar (G1 1 7). Insikter från dessa processer beaktas i bedömningen av etiska risker och organisationskultur. Eniro ser över hur uppföljningen kan systematiseras ytterligare, till exempel genom strukturerade bedömningar och nyckeltal. (G1 1 9)

Uppförandekoden kommuniceras till, och förväntas följas av samtliga medarbetare, företagsledningen och relevanta affärspartners, såsom leverantörer och delägare, både upp- och nedströms i värdekedjan. Eniro utvärderar hur implementeringen kan stärkas, bland annat genom mer formaliserade utbildningsinsatser, bekräftelser av att koden tagits del av och tydligare uppföljning. (G1 1 7) (G1 3 16)

Risker kopplade till affärsuppförande identifieras och bedöms genom Eniros övergripande riskhanteringsprocesser, inklusive den dubbla väsentlighetsanalysen, interna kontroller, ledningsgenomgångar och uppföljning av rapporterade incidenter. (G1 1 10a) (G1 3 16)

Identifierade risker hanteras genom befintliga styrningsstrukturer, policys och kontroller. Incidenter kan rapporteras till närmaste chef, HR, visselblåsartjänsten, VD eller styrelseordförande beroende på ärendets art och allvar. Externa aktörer hanterar ärenden i visselblåsarsystemet för att säkerställa objektivitet och oberoende. Styrelsen är ytterst ansvarig för att incidenter hanteras enligt gällande policyer och ramverk. Eniro utvecklar löpande sin systematiska dokumentation och uppföljning av risker kopplade till affärsuppförande för att säkerställa anpassning till föränderlig reglering och intressenters förväntningar. (G1 1 10e)

Utöver Uppförandekoden har styrelsen antagit flera styrningspolicyer som gäller för hela koncernen, inklusive samtliga dotterbolag och filialer. Dessa är integrerade i strategi och affärsplaneringsprocesser och omfattar bland annat hållbarhetspolicyn, leverantörsuppförandekoden, visselblåsarpolicyn, integritetspolicyn och finanspolicyn. Vid behov tas kompletterande riktlinjer fram, till exempel för etisk marknadsföring och icke diskriminering.

Som del av riskbedömningen kopplad till korruption och mutor har Eniro identifierat att funktioner inom försäljning, inköp, leverantörs och kundrelationer samt avtalsförhandlingar är särskilt exponerade för sådana risker. Dessa hanteras genom Uppförandekoden, visselblåsningsmekanismer och ledningsuppföljning (G1 1 10h). Eniro följer upp och analyserar rapporterade incidenter relaterade till affärsuppförande, inklusive ärenden om korruption och mutor, integritetsfrågor, arbetsmiljö, diskriminering och trakasserier. Väsentliga visselblåsningsärenden och frågor rapporteras till ledningen och, vid behov, till styrelsen som en del av dess tillsynsansvar. Se avsnitt S1-3 och G1-4 för mer information om rapporterade ärenden. Under rapporteringsperioden har inga böter, sanktioner eller fällande domar relaterade till korruption, mutor eller allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter identifierats. (G1 4 24a) (G1 1 7)

Styrningspolicyer och krav på affärsuppförande kommuniceras bland annat via medarbetarhandboken. Ambitionen är att alla nyanställda ska få utbildning i relevanta policyer, men detaljer kring ansvar för och omfattning av utbildningen regleras ännu inte fullt ut i styrdokumenten. (G1-1-10g) (G1-1-10h) (G1-3-16)

Eniro arbetar vidare med att ytterligare integrera styrningspolicyer i den dagliga verksamheten och i strategiskt beslutsfattande samt att utveckla mått, mål och nyckeltal för att mer systematiskt följa upp policyimplementering och relaterade incidenter (G1 1 7). Utöver ovan beskrivna löpande processer har Eniro inga specifika åtgärder, mål eller mätetal – med tillhörande basår - relaterade till området, då nuvarande arbetssätt bedömts som tillräckliga för att säkerställa att ett gott affärsuppförande och en god företagskultur uppnås (MDR-T 81b).

Policy	Syfte	Anpassning till standarder	Ansvar för godkännande / Implementering	Omfattning & Tillgänglighet	Placering värdekedjan	ESRS-referens
Uppförandekod (Code of Conduct)	Att fastställa ett gemensamt ramverk för etiskt affärsuppförande inom Eniro och tydliggöra förväntningar på medarbetare och affärspartners avseende integritet, regelefterlevnad, mänskliga rättigheter och antikorruption.	FN:s Global Compact; FN:s konvention mot korruption; FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter	Styrelsen / VD	All verksamhet. Tillgänglig via hemsidan samt interna system.	Kärna / Upp- och Nedströms	G1
Visselblåsarpolicy och visselblåsartjänst	Att främja en kultur där missförhållanden kan rapporteras (”speak-up”) samt möjliggöra tidig identifiering och åtgärd av potentiella oegentligheter genom säkra, konfidentiella och anonyma rapporteringskanaler med nolltolerans mot repressalier, tillgänglig för alla anställda och övriga intressenter.	EU:s visselblåsardirektiv; OECD:s riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande	Styrelsen / VD	All verksamhet / Alla intressenter. Tillgänglig via hemsidan samt interna system.	Kärna / Upp- och Nedströms	G1
Styrelsens arbetsordning (Board Rules of Procedure)	Att fastställa styrelsens ansvar, roller och arbetsformer, inklusive tillsyn över affärsuppförande, etiska standarder, riskhantering och regelefterlevnad, i syfte att stödja långsiktigt värdeskapande.	Svensk kod för bolagsstyrning; OECD:s principer för bolagsstyrning	Styrelsen	Styrelsens verksamhet. Tillgänglig via interna system och förfrågan	Kärna	G1
Hållbarhetspolicy	Att fastställa Eniro Groups åtaganden avseende ansvarsfullt företagande, inklusive mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöansvar och antikorruption, samt att integrera hållbarhet i strategi, styrning och beslutsfattande.	FN:s Global Compact; FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter	Styrelsen / Hållbarhetsansvarig	All verksamhet / Alla intressenter. Tillgänglig via hemsidan samt interna system.	Kärna / Upp- och Nedströms	E1, E5, S1, S3, S4, G1
Integritetspolicy (Privacy Policy)	Att säkerställa laglig, transparent och säker behandling av personuppgifter samt skydda integriteten för kunder, användare, medarbetare och andra intressenter i enlighet med tillämplig dataskyddslagstiftning.	GDPR (EU 2016/679); tillämplig nationell dataskyddslagstiftning	Styrelsen / VD	All verksamhet / Alla intressenter. Tillgänglig via hemsidan samt interna system.	Kärna / Upp- och Nedströms	S4, G1
Finanspolicy	Att fastställa regler och riktlinjer för finansiell styrning, finansiering, likviditet, riskhantering och intern kontroll för att säkerställa god finansiell styrning och riskkontroll.	Aktiebolagslagen; COSO-ramverket för intern kontroll; OECD:s principer för bolagsstyrning	Styrelsen / CFO	All verksamhet. Tillgänglig via interna system och förfrågan	Kärna / Uppströms	G1
Informationspolicy	Att säkerställa snabb, korrekt, transparent och likabehandlande informationsgivning till marknaden och andra intressenter samt att tydliggöra ansvar för intern och extern kommunikation, inklusive hantering av insiderinformation.	EU:s marknadsmissbruksförordning (MAR); Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter	Styrelsen / VD / CFO	All verksamhet / Alla intressenter. Tillgänglig via interna system och förfrågan	Kärna / Uppströms	G1
Insiderpolicy	Att säkerställa efterlevnad av värdepapperslagstiftning och förhindra otillbörligt utnyttjande av insiderinformation genom att fastställa regler, ansvar och rutiner för hantering av insiderinformation inom koncernen.	EU:s marknadsmissbruksförordning (MAR); svensk värdepapperslagstiftning	Styrelsen / CFO	All verksamhet / Alla intressenter. Tillgänglig via interna system och förfrågan	Kärna	G1
Presspolicy	Att reglera Eniro Groups relationer med media och säkerställa konsekvent, korrekt och ansvarsfull kommunikation som stärker transparens, förtroende och efterlevnad av tillämpliga informationskrav.	Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter; svensk kod för bolagsstyrning	VD / Kommunikationschef	All verksamhet / Alla intressenter. Tillgänglig via interna system och förfrågan	Kärna / Uppströms	G1
Leverantörsuppförandekod (Supplier Code of Conduct)	Att fastställa tydliga förväntningar på leverantörer avseende etiskt affärsuppförande, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöansvar och antikorruption i hela värdekedjan.	FN:s Global Compact; FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter; OECD:s riktlinjer för multinationella företag	Styrelsen / Inköp	All verksamhet / Leverantörers verksamhet. Delas med leverantörer och tillgänglig via interna system och förfrågan	Kärna / Uppströms	S2, S3, G1

G1 2 Hantering av relationer med leverantörer

Eniro strävar efter långsiktiga, ansvarsfulla relationer med leverantörer och affärspartners. Bolaget tillämpar som standard 30 dagars betalningsvillkor och betalningar sker i normalfallet i tid i enlighet med avtalade villkor. Den finansiella styrningen samt rutiner och praxis för betalning stöds av finanspolicyn som omfattar processer, interna kontroller och ansvarsfördelning inom leverantörsreskontran, vilka är utformade för att stödja betalningar i rätt tid i enlighet med avtalsvillkor och tillämplig lagstiftning. (G1 2 14, MDR-T 81b)

Betalningsprestation följs upp som en del av den finansiella styrningen genom bland annat åldersanalys av leverantörsfakturor och information om betalningsprestation finns tillgänglig i intern rapportering. Eniro har ingen separat policy för att särskilja små och medelstora företag i rapporteringssyfte, eller för betalningar till dessa då samma villkor och disciplin för betalning tillämpas gentemot samtliga leverantörer, oavsett storlek.Eventuella sena betalningar uppkommer normalt endast vid fakturatvister eller andra avvikelser som kräver utredning. Eniros hantering av leverantörsrelationer beaktar risker kopplade till leveranskedjan samt potentiella sociala och miljömässiga påverkningar förknippade med leverantörer, vilket omfattas av det övergripande riskhanteringsramverket, inklusive den dubbla väsentlighetsanalysen. (G1-2-15a) Detta innefattar faktorer såsom typen av tillhandahållna tjänster, geografisk lokalisering, regulatorisk miljö samt relationens karaktär. Leverantörsrelationer regleras via Leverantörsuppförandekoden, som anger Eniros krav på etiskt uppförande, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöansvar och antikorruption i hela leverantörsledet. Hållbarhetspolicyn förordar ansvarsfull upphandling, vilket innebär att leverantörer ska ha dokumenterade policys för etik och miljö, och vissa miljöaspekter vägs in i valet av leverantör. För kontor där Eniro kan påverka enligt hyresavtal ställs krav på grön el. (G1 2 15b) Utöver ovan beskrivna löpande åtgärder, arbetssätt och uppföljning har Eniro inga specifika åtgärder, mål eller mätetal – med tillhörande basår - relaterade till hantering av leverantörsrelationer då nuvarande arbetssätt bedömts som tillräckligt. Under kommande rapporteringsperioder avser Eniro att stärka hanteringen av leverantörsrelationer genom mer strukturerade processer för riskbedömning, uppföljning och kontroll, inklusive utveckling av relevanta nyckeltal för leverantörsuppförande och betalningspraxis, och då sätta relevanta basår för uppföljning. (MDR-T 80d, 81b).

Översikt över arbetssätt för leverantörsrelationer

Område	Huvudsakligt arbetssätt / beskrivning
Betalningsvillkor	Standard 30 dagar, betalning i tid som norm; sena betalningar främst vid fakturatvister.
Styrning och kontroller	Finanspolicy, leverantörsreskontra, intern kontroll och åldersanalys av fakturor.
Etik och hållbarhet	Leverantörsuppförandekod med krav på etik, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption.
Miljökrav	Krav på grön el där Eniro kan påverka hyresavtal; miljöaspekter beaktas i upphandling.
Riskbedömning	Bedömning av tjänst/produkt, geografi, regulatorisk miljö och relationens omfattning.
Planerad vidareutveckling	Mer strukturerade riskbedömningar, uppföljning och nyckeltal för leverantörsuppförande och betalningspraxis.
Utfall 2025	Inga bekräftade incidenter av korruption eller mutor; inga visselblåsningar relaterade till sådana händelser.

G1 3 Förebyggande och upptäckt av korruption och mutor

Eniro har nolltolerans mot mutor och andra otillbörliga förmåner. Arbetssättet för att förebygga och upptäcka korruption och mutor fastställs i Uppförandekoden, som gäller för hela koncernen och relevanta affärsrelationer (G1 3 18a, MDR-T 88b). Koden förbjuder otillbörliga förmåner, innehåller tydliga regler för gåvor och representation och anger att misstänkta fall ska utredas och kan medföra disciplinära åtgärder, uppsägning av avtal samt rapportering till myndigheter. Upptäckt och hantering av misstänkta oegentligheter stöds av Eniros visselblåsarsystem, där medarbetare och andra intressenter kan rapportera misstänkta missförhållanden via en extern, konfidentiell och anonym kanal utan risk för repressalier (G1-3-18b; G1 3 19). Rapporterade ärenden utreds av externa juristbyråer enligt fastställda rutiner. Utfallet och eventuella åtgärder rapporteras till ledning och, vid behov, till styrelsen (G1 3 18c).

Principerna för antikorruption och etiskt affärsuppförande kommuniceras genom Uppförandekoden och kompletterande intern kommunikation (G1-3-20). Utbildning är huvudsakligen policybaserad och riktar sig till alla medarbetare, med särskild relevans för funktioner inom försäljning, inköp och externa affärsrelationer (G1 3 21a). Formella, riktade utbildningsprogram för styrelse och ledningsorgan samt systematisk uppföljning av utbildningstäckning är ännu under utveckling, och Eniro utvärderar hur arbetet kan formaliseras och prioriteras för särskilt riskutsatta funktioner under kommande rapporteringsperioder (G1 3 21b–c).

67 Risker kopplade till korruption och mutor ingår i Eniros övergripande riskhanteringsramverk, inklusive den dubbla väsentlighetsanalysen, interna kontroller och ledningsgenomgångar (G1 3 18a). Särskilt exponerade områden är: försäljning; inköp; leverantörs och kundrelationer; och avtalsförhandlingar. Samtliga rapporterade fall avseende misstänkt korruption eller mutor hanteras enligt etablerade rutiner. Beroende på utredningens resultat kan åtgärder omfatta korrigerande åtgärder, disciplinära åtgärder, uppsägning av anställning eller affärsrelation samt rapportering till myndigheter. Under rapporteringsperioden 2025 har Eniro inte identifierat några bekräftade incidenter av korruption eller mutor och inga visselblåsningar kopplade till sådana händelser har mottagits. Därför rapporteras noll bekräftade incidenter för året (G1 4 24a). Utöver vad som beskrivs ovan har Eniro inga specifika åtgärder, mål eller mätetal - med tillhörande basår - relaterade till korruption och mutor då nuvarande uppföljning bedöms som tillräcklig för att säkerställa att inga incidenter ska inträffa. (MDR-T 80d, 81b)

Område Huvudsakligt arbetssätt / beskrivning

Område	Huvudsakligt arbetssätt / beskrivning
Policygrund	Uppförandekod med nolltolerans mot mutor och otillbörliga förmåner; regler för gåvor och representation.
Rapportering (”speak up”)	Externt visselblåsarsystem, konfidentiellt och anonymt, med skydd mot repressalier.
Utredning	Ärenden utreds av externa juristbyråer enligt fastställda rutiner; rapportering till ledning/styrelse vid behov.
Riskområden	Försäljning, inköp, leverantörs och kundrelationer samt avtalsförhandlingar.
Utbildning	Policybaserad utbildning för alla medarbetare; utveckling av mer strukturerade och riktade insatser pågår.
Åtgärder vid överträdelser	Korrigerande och disciplinära åtgärder, uppsägning av anställning eller avtal, rapportering till myndigheter.
Utfall 2025	Inga bekräftade incidenter av korruption eller mutor; inga visselblåsningar relaterade till sådana händelser.

G1-4 Incidenter av korruption eller mutor

Under rapporteringsperioden 2025 identifierade Eniro inga bekräftade incidenter av korruption eller mutor och inte heller några visselblåsningsrapporter relaterade till korruption eller mutor mottogs under året (G1-4-24a). Eniro har nolltolerans mot korruption och mutor, och har därmed som ambition att inga sådana incidenter ska inträffa, mer information om relaterat uppföljning och hantering återfinns under G1-3 (MDR-T 81b).

G1 5 Politisk påverkan och lobbyverksamhet

Eniro bedriver ingen egen lobbyverksamhet och lämnar inga politiska bidrag. Koncernen tillhandahåller varken finansiellt eller icke finansiellt stöd till politiska partier, politiska organisationer eller enskilda politiker (G1 5 29a; G1-5-29b). Eniro är inte registrerat i EU Transparency Register, och inga individer i ledningsorganen har under de två senaste åren haft roller som kräver sådan registrering eller motsvarande uppdrag inom offentlig sektor (G1 5 29d–30).

Eniros engagemang i policy och regelutveckling sker huvudsakligen genom medlemskap i branschorganisationer, exempelvis SWEDVA (Swedish Data & Marketing Association), där bolaget deltar i branschdialoger om ansvarsfull datadriven marknadsföring och regulatoriska frågor på sektorsnivå. Under rapporteringsperioden har inga medlemmar i styrelse, ledning eller tillsynsorgan utsetts som under de två år som föregick utnämningen innehade en jämförbar befattning inom offentlig förvaltning, inklusive tillsynsmyndigheter (GOV-1-30). Eftersom Eniro inte bedriver politisk lobbying eller lämnar politiska bidrag saknas policy, målsättningar, mätetal, ambitioner eller annan uppföljning för politiskt engagemang. Vid en förändrad situation kommer Eniro bedöma om det är relevant att utveckla relevanta uppföljningsramverk. (MDR-T 81a-b) Relevanta frågor hanteras idag inom ramen för befintliga styrningsramverk, inklusive Uppförandekoden och styrelsens arbetsordning.

G1 6 Betalningspraxis

Eniro tillämpar rättvisa och transparenta betalningspraxis i sina affärsrelationer och strävar efter att betala leverantörer i tid enligt avtalade villkor. Standardiserade betalningsvillkor gentemot leverantörer är 30 dagar, och betalningar sker i normalfallet inom denna tidsram. (G1 6 33a, MDR-T – 81b). För 2025 uppgick den genomsnittliga betalningstiden till cirka 31,5 dagar. I dagsläget saknas data över andelen betalningar som sker inom utsatt tid. Sena betalningar kan uppstå i undantagsfall, till exempel vid fakturatvister eller behov av kompletterande underlag, men det finns inga rutiner som systematiskt fördröjer betalningar eller skapar oskäliga villkor oavsett leverantörens storlek, bransch eller geografi (G1-6-33b).

Betalningspraxis kontrolleras interna finansiella kontroller och uppföljning inom leverantörsreskontran, inklusive åldersanalys av fakturor. Inga rättsprocesser, böter eller sanktioner relaterade till oskäliga betalningspraxis eller konkurrensbegränsande beteenden har identifierats under perioden (G1-6-33c) (G1-6-33d) Eniro inga andra mål, uppföljningsprocesser eller åtgärder för betalningspraxis, då det bedömts att processerna och ambitionerna beskrivs ovan är tillräckliga för att säkerställa god betalningspraxis (MDR-T 81a).# 68 Bilagor

ESRS – Index

Upplysningskrav	Sida	Ytterligare information
ESRS 2 Allmänna upplysningskrav
BP-1 Allmän grund för upprättande av hållbarhetsredovisningen	22
BP-2 Upplysningar avseende särskilda omständigheter	22
GOV-1 Administrativa, lednings- och tillsynsorganens roll	25
GOV-2 Information som tillhandahålls till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets administrativa, ledande och tillsynsorgan	26
GOV-3 Integrering av hållbarhetsrelaterade prestationer i incitamentsprogram	27
GOV-4 Uttalande om tillbörlig aktsamhet (due diligence)	27
GOV-5 Riskhantering och intern kontroll avseende hållbarhetsrapportering	27
SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja	28
SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter	31
SBM-3 Väsentliga påverkningar, risker och möjligheter och deras samspel med strategi och affärsmodell	32
IRO-1 Beskrivning av processen för att identifiera och bedöma väsentliga påverkningar, risker och möjligheter	38
IRO-2 Upplysningskrav i ESRS som omfattas av hållbarhetsredovisningen	42
Miljöinformation ESRS E1 Klimat
ESRS 2 SBM-3 Väsentliga påverkningar, risker och möjligheter och deras interaktion med strategi och affärsmodell	42
ESRS 2 GOV-3 Integrering av hållbarhetsrelaterade prestationer i incitamentsprogram	43
ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av processerna för att identifiera och bedöma väsentliga klimatrelaterade påverkningar, risker och möjligheter	43
E1-1 Omställningsplan för att begränsa klimatförändringar	43
E1-2 Policyer relaterade till begränsning av och anpassning till klimatförändringar	43
E1-3 Åtgärder och resurser relaterade till klimatförändringspolicy	43
E1-4 Målrelaterade till begränsning av och anpassning till klimatförändringar	44

69

Upplysningskrav	Sida	Ytterligare information
E1-5 Energiförbrukning och mix	44
E1-6 Växthusgasutsläpp	45
E1-7 Utsläppsminskningsprojekt och projekt för att minska växthusgasutsläpp finansierade genom koldioxidkrediter	46
E1-8 Intern koldioxidprissättning	46
E1-9 Förväntade finansiella effekter från väsentliga fysiska risker och omställningsrisker samt potentiella klimatrelaterade möjligheter	-	Uppskjuten via infasningsregler
Miljöinformation ESRS E5 Resursanvändning & Cirkulär ekonomi
ESRS 2 SBM-3 Väsentliga påverkningar, risker och möjligheter och deras interaktion med strategi och affärsmodell	47	Frivillig integrering av ESRS 2-rapporteringspunkt
ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av processerna för att identifiera och bedöma materialresursanvändning och påverkningar, risker och möjligheter relaterade till den cirkulära ekonomin	47
E5-1 Policyer relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi	47
E5-2 Åtgärder och resurser relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi	48
E5-3 Målrelaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi	48
E5-4 Resursinflöden	49
E5-5 Resursutflöden	49
E5-6 Förväntade ekonomiska påverkningar från materialresursanvändning och risker och möjligheter relaterade till den cirkulära ekonomin	-	Uppskjuten via infasningsregler
Social information ESRS S1 Egen personal
ESRS 2 SBM-3 Väsentliga påverkningar, risker och möjligheter samt deras koppling till strategi och affärsmodell	51
S1-1 Policyer relaterade till egen arbetsstyrka	52
S1-2 Processer för dialog med den egna personalen och arbetstagarrepresentanter rörande påverkningar	53
S1-3 Processer för att åtgärda negativa påverkningar och kanaler för den egna personalen att framföra klagomål	54
S1-4 Åtgärder avseende väsentliga påverkningar på den egna personalen samt tillvägagångssätt för att hantera väsentliga risker och möjligheter, inklusive effektiviteten i dessa åtgärder	55
S1-5 Mål kopplade till hantering av väsentliga negativa påverkningar, främjande av positiva påverkningar samt hantering av väsentliga risker och möjligheter	57

70

Upplysningskrav	Sida	Ytterligare information
S1-6 Information om den egna personalen	57
S1-7 Egenskaper hos icke-anställda i den egna personalen	-	Uppskjuten via infasning "Quick-Fix"
S1-8 Täckningsgrad för kollektivavtal och social dialog	59
S1-9 Mångfaldsmått	59
S1-10 Skälig lön	60
S1-11 Socialt skydd	-	Uppskjuten via infasning "Quick-Fix"
S1-12 Personer med funktionsnedsättning	-	Uppskjuten via infasning "Quick-Fix"
S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling	-	Uppskjuten via infasning "Quick-Fix"
S1-14 Mått för hälsa och säkerhet	60
S1-15 Mått för balans mellan arbete och privatliv	-	Uppskjuten via infasning "Quick-Fix"
S1-16 Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning)	60
S1-17 Incidenter, klagomål och allvarlig påverkan för mänskliga rättigheter	60
Social information ESRS S3 Påverkade samhällen
ESRS 2 SBM-3 Väsentliga påverkningar, risker och möjligheter och deras interaktion med strategi och affärsmodell	61
Social information ESRS S4 Konsumenter & Slutanvändare
ESRS 2 SBM-3 Väsentliga påverkningar, risker och möjligheter och deras interaktion med strategi och affärsmodell	62
Affärsuppförande ESRS G1 Affärsuppförande
G1-1 Affärsuppförandepolicys och företagskultur	63
G1-2 Hantering av relationer med leverantörer	66
G1-3 Förebyggande och upptäckt av korruption och mutor	66
G1-4 Incidenter av korruption eller mutor	67
G1-5 Politisk påverkan och lobbyverksamhet	67
G1-6 Betalningspraxis	67

71 Lista över datapunkter från annan EU-lagstiftning

Disclosure requirement	Related datapoint	Sustainability disclosure (Eniro)	SFDR reference	Pillar 3 reference	Benchmark regulation reference	EU Climate Law reference	Comment (Eniro-specific)
ESRS 2 GOV-1	Paragraph 21 (d)	Board’s gender diversity	SFDR Annex I, Indicator #13	–	Delegated Regulation (EU) 2020/1816, Annex II	–	Rapporteras via Bolagsstyrningsrapport
ESRS 2 GOV-1	Paragraph 21 (e)	Share of independent board members	–	–	Delegated Regulation (EU) 2020/1816, Annex II	–	Rapporteras via Bolagsstyrningsrapport
ESRS 2 GOV-4	Paragraph 30	Due diligence statement	SFDR Annex I, Indicator #10	–	–	–	Täcks av Code of Conduct, Supplier CoC och DMA
ESRS 2 SBM-1	Paragraph 40 (d) i	Involvement in fossil fuel activities	SFDR Annex I, Indicator #4	Art. 449a CRR (qualitative)	Delegated Regulation (EU) 2020/1816, Annex II	–	Ej tillämpligt (digital tjänsteverksamhet)
ESRS 2 SBM-1	Paragraph 40 (d) ii	Involvement in chemical production	SFDR Annex I, Indicator #9	–	Delegated Regulation (EU) 2020/1816, Annex II	–	Ej tillämpligt
ESRS 2 SBM-1	Paragraph 40 (d) iii	Involvement in controversial weapons	SFDR Annex I, Indicator #14	–	Delegated Regulation (EU) 2020/1818, Art. 12(1)	–	Ej tillämpligt
ESRS 2 SBM-1	Paragraph 40 (d) iv	Involvement in tobacco cultivation/ production	–	–	Delegated Regulation (EU) 2020/1818, Art. 12(1)	–	Ej tillämpligt
ESRS E1-1	Paragraph 14	Transition plan for climate neutrality by 2050	–	–	–	Regulation (EU) 2021/1119, Art. 2(1)	Övervägs – proportionerligt till verksamhet
ESRS E1-1	Paragraph 16 (g)	Exclusion from Paris-aligned Benchmarks	SFDR Annex I, Indicator #8	Art. 449a CRR (banking book)	Delegated Regulation (EU) 2020/1818	–	Ej tillämpligt – ej finansiell aktör

72 Taxonomirapportering

Allmänt

Denna bilaga till hållbarhetsrapporten presenterar Eniros taxonomirapportering. Eniro har för rapporteringen 2025 valt att tillämpa den nya delegerade rättsakten (delegerad förordning 2026/73) som fastställdes i EU Officiella tidning januari 2026. Syftet är att redovisa i vilken utsträckning bolagets verksamhet är kopplad till ekonomiska aktiviteter som omfattas av EU-taxonomin (taxonomitillämpliga aktiviteter) samt i vilken utsträckning dessa aktiviteter uppfyller kriterierna för att anses miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga aktiviteter).

Bedömning av taxonomins tillämplighet

Bolaget har genomfört en strukturerad genomgång av samtliga ekonomiska verksamheter i syfte att identifiera aktiviteter som omfattas av EU-taxonomins definitioner. Bedömningen har genomförts genom en systematisk kartläggning av bolagets verksamhet, intäktsströmmar och investeringar i relation till de aktiviteter som definieras i taxonomins delegerade rättsakter. Analysen har omfattat:

Genomgång av bolagets huvudsakliga affärsområden och intäktsgenererande aktiviteter.
Översiktlig kartläggning av dessa mot relevanta sektorer och aktiviteter i EU-taxonomin.
Identifiering av Kapitalutgifter (CapEx) som potentiellt kan omfattas av taxonomin.
Samt genomgång av Driftskostnader (OpEx), inklusive inköp av varor och tjänster som skulle kunna relateras till taxonomitillämpliga aktiviteter.

Analysen baseras i huvudsak på föregående års (2024) taxonomibedömning och underliggande data, vilken har bedömts fortsatt relevant för rapporteringsperioden, då verksamhetens struktur, affärsmodell och aktiviteter inte har förändrats väsentligt. Bedömningen har kompletterats med en översiktlig uppdatering för att identifiera eventuella nya verksamheter eller investeringar som har tillkommit som skulle kunna omfattas av taxonomin. I linje med etablerad marknadspraxis, har bolaget även beaktat om indirekta aktiviteter, exempelvis inköp av taxonomirelaterade produkter och tjänster, skulle kunna omfattas av rapporteringen. En aktivitet har identifierats som väsentlig i förhållande till bolagets verksamhet.

Resultat av bedömningen

Utifrån genomförd analys har tillämplighet identifierats avseende Kapitalutgifter kopplat till CCM 7.7 avseende Eniros leasing av lokaler under 2025, även leasing av bilar har identifierats men faller under väsentlighetströskeln på 10%. Driftsutgifter inkluderar viss tillämplighet kopplat till lokalhyra men understiger väsentlighetströskeln. Av den tillämpliga andelen har ingen kunnat bedömas som förenlig.

Redovisningsprinciper för taxonominyckeltal

Bolaget redovisar följande nyckeltal i enlighet med EU-taxonomin:

Omsättning (Turnover): Definieras som externa intäkter i enlighet med tillämpliga redovisningsprinciper motsvarande Nettoomsättning i resultaträkningen sid 82.
Kapitalutgifter (CapEx): Definieras som investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar samt nyttjanderättstillgångar under räkenskapsåret.Se not 5, 6 och 7 i årsredovisningen. • Driftsutgifter (OpEx): Definieras som direkta icke-kapitaliserade kostnader relaterade till underhåll, reparationer, lågvärdeleasing samt korttidsleasing och andra kortfristiga utgifter.

Räkenskapsår 2025	Totalt	Andel av verksamheter som omfattas av taxonomin	Verksamheter som är förenliga med taxonomikrave	Andel av verksamheten som är förenlig med taxonomikraven	Uppdelning efter miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven	Andel av möjliggörande verksamhet	Andel av omställningsverksamhet	Icke-bedömda verksamheter som anses vara icke-väsentliga	Verksamheter som är förenliga med taxonomikraven under föregående räkenskapsår (2024)	Andel av verksamheter som är förenliga med taxonomikraven under föregående räkenskapsår (2024)
Miljömål					(1) Begränsning av klimatförändringar	(2) Anpassning till klimatförändringar	(3) Vatten	(4) Cirkulär ekonomi	(5) Föroreningar	(6) Biologisk mångfald
Enhet	(12) MSEK	(13) %	(14) MSEK	(15) %	%	%	%	%	%	%
Omsättning	955	0,0%	0	0%	0%	0%	0%	0%	0%	0%
Kapitalutgifter	57	59,3%	0	0%	0%	0%	0%	0%	0%	0%
Driftsutgifter	9	0,0%	0	0%	0%	0%	0%	0%	0%	0%

Räkenskapsår 2025	Kod	Centrala resultatindikatorer som omfattas av taxonomikraven (andel(ar) av, kapitalutgifter som omfattas av taxonomin	Centrala resultatindikatorer som är förenliga med taxonomikraven (monetärt värde av kapitalutgifter	Centrala resultatindikatorer som är förenliga med taxonomikraven (andel(ar) av taxonomiförenlig(a) kapitalutgifter	Miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven						Möjliggörande verksamheter	Omställningsverksamhet	Andel som är förenlig med taxonomikraven av den andel som omfattas av taxonomikraven
Miljömål		(1)	(2)	(3)	(4) Begränsning av klimatförändringar	(5) Anpassning till klimatförändringar	(6) Vatten	(7) Cirkulär ekonomi	(8) Föroreningar	(9) Biologisk mångfald	(10)	(11)	(12)
Enhet		%	MSEK	%	%	%	%	%	%	%	(E i tillämpliga fall)	(T i tillämpliga fall)	%
Förvärv och ägande av byggnader	CCM 7.7	59,3%	0	0%	0	-	-	-	-	-	-	-	0%
Summan av förenlighet per mål
Centrala resultatindikatorer totalt kapitalutgifter		59,3%	0	0%	-	-	-	-	-	-			0%

Bolagsstyrningsrapport

STYRNINGEN AV ENIROKONCERNEN

Enirokoncernens styrning regleras av både externa och interna styrdokument. Till de externa styrsystemen hör främst aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter samt andra tillämpliga lagar och regler. Bland de interna styrsystemen finns bland annat den av årsstämman fastställda bolagsordningen, styrelsens arbetsordning samt styrelsens instruktion för den verkställande direktören. Eniro tillämpar Svensk Kod för Bolagsstyrning, även kallad Koden. Koden bygger på principen ”följ eller förklara”, vilket innebär att företag som tillämpar koden kan avvika från enskilda regler, men vid sådant fall måste ange en förklaring till avvikelsen.

ÄGARSTRUKTUR OCH RÖSTRÄTT

Eniros aktieägare är de som ytterst fattar beslut om koncernens bolagsstyrning, genom att på bolagsstämman utse bolagets styrelse som i sin tur löpande under året är ansvarig för att bolagsstyrningen följer lagar samt övriga externa och interna styrinstrument. Eniro har sedan 2022 ett aktieslag. Vid kommande bolagsstämma får varje röstberättigad aktieägare rösta för det fulla antalet ägda och företrädda aktier utan begränsning i rösträtten. Bolagets tre största aktieägare per den 31 december 2025 var:
• Azerion Sverige AB (26,10 procent av rösterna)
• SpectrumOne AB (publ) (12,88 procent av rösterna)
• B.O. Intressenter AB (11,58 procent av rösterna)

ÅRSSTÄMMA

Aktieägarnas inflytande i bolaget utövas vid årsstämman eller i förekommande fall vid extra bolagsstämmor, som är bolagets högsta beslutande organ. Enskilda aktieägare som önskar få ett ärende behandlat på bolagsstämman kan begära detta hos Eniros styrelse under särskild adress som publiceras på koncernens hemsida www.enirogroup.com

[Grafik/Diagram plats]
Årsstämma
VD/Koncernchef och koncernledning
Revisorer 3)
Valberedning
Val 1)
Val
Information
Rapporter och kontroll
Mål, strategier och kontroll
Information
Förslag 1)
1) Valberedningen förbereder förslag till beslut som presenteras på årsstämman. Årsstämman beslutar om principer för tillsättande av valberedning.
2) Det är styrelsen som inrättar eventuella utskott och utser vilka i styrelsen som ska ingå i respektive utskott.
3) Utför revision och rapporterar till styrelsen och aktieägarna.
4) Utvärderingen av styrelsens arbete rapporteras till valberedningen.

Viktiga interna styrinstrument
Affärsidé och mål, bolagsordning, styrelsens arbetsordning, instruktion till VD, strategier och policyer avseende bland annat etik, finans-, information- och insiderfrågor och processer för intern kontroll och styrning.

Viktiga externa styrinstrument
Aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter, andra relevanta lagar och Koden.

ENIROS STYRNINGSSTRUKTUR
Revisionsutskott
Ersättningsutskott
Styrelse 2) 4)

75
76

Årsstämman beslutar om:
• Fastställande av årsredovisning
• Utdelning
• Ansvarsfrihet
• Val av styrelseledamöter och revisorer
• Ersättning till styrelseledamöter och revisorer
• Riktlinjer om ersättning och andra anställningsvillkor till ledande befattningshavare
• Valberedningen
• Övriga viktiga frågor

ÅRSSTÄMMAN 2025

Årsstämman 2025 ägde rum den 28 maj 2025. Protokollet återfinns på www.enirogroup.com. Årsstämman fattade bl. a. följande beslut:
• Ingen utdelning lämnas för räkenskapsåret 2024, årets vinstmedel överförs i ny räkning.
• Styrelsen och verkställande direktören beviljades ansvarsfrihet.
• Arvode till styrelsen med 600 000 SEK till styrelsens ordförande och 250 000 SEK till var och en av de övriga stämmovalda styrelseledamöterna och ingen ersättning för utskottsarbete samt 1 500 SEK per möte till envar arbetstagarrepresentant (som ett inläsningsarvode).
• Omval av Fredric Forsman, Mia Batljan, Fredrik Crafoord, Mats Gabrielsson, Joost Merks, Mia Batljan samt nyval av Trond Dale. Fredric Forsman valdes till styrelsens ordförande.
• Stämman beslutade om omval revisionsbolaget PwC som revisor.
• Årsstämman godkände den av styrelsen upprättade rapporten över ersättning till ledande befattningshavare.
• Det totala antalet företrädda aktier vid stämman var 413 925 830, motsvarande 413 925 830 röster och cirka 56,86 procent av det totala antalet röster i bolaget.

VALBEREDNINGEN

Årsstämman 2018 beslutade om riktlinjer för utseende av valberedningen att gälla tills annat beslut fattas av bolagsstämman, innebärande att de fyra största aktieägarna ska erbjudas möjlighet att utse varsin ledamot att, jämte ordföranden, utgöra valberedningen för tiden tills dess en ny valberedning utsetts. Valberedningens sammansättning offentliggörs genom ett pressmeddelande så snart ledamöterna blivit utsedda, och senast sex månader före årsstämman.

Om en ledamot i valberedningen avgår från uppdraget innan dess arbete är avslutat ska den aktieägare som utsåg den avgående ledamoten utse en efterträdare, förutsatt att aktieägaren fortsatt är en av de fyra röstmässigt starkaste ägarna. Om ägare som har utsett ledamot i valberedningen inte längre är en av de fyra största aktieägarna fram till tre månader före årsstämman ska denne ställa sin plats till förfogande till förmån för ny större aktieägare.

Valberedningen ska, utöver att nominera styrelseledamöter och styrelseordförande, bland annat utvärdera styrelsen och dess arbete, föreslå ordförande vid årsstämman, lämna förslag till arvodering av styrelsens ledamöter och för utskottsarbete samt lämna förslag till val av revisor och ersättning till revisorn.

Vid sitt framtagande av förslag inför årsstämman 2025, och som närmare framgår av valberedningens motiverade yttrande till årsstämman 2025, tillämpade valberedningen 4.1 i Koden som mångfaldspolicy.

VALBEREDNINGEN INFÖR ÅRSSTÄMMAN 2025

Valberedningens sammansättning pressmeddelades den 7 november 2025 och består av Umut Akpinar, valberedningens ordförande (utsedd av Azerion Sverige AB), Cecilia Hjertzell (utsedd av SpectrumOne AB), Mats Gabrielsson (utsedd av B.O. Intressenter AB), Thomas Krishan (eget innehav) samt av styrelsens ordförande Fredric Forsman.

VALBEREDNINGENS UPPDRAG

Valberedningens uppgift är att inför årsstämman den 22 maj 2026 lägga fram förslag avseende:
• Antal styrelseledamöter som ska väljas av stämman
• Styrelsearvoden
• Eventuell ersättning för utskottsarbete
• Styrelsens sammansättning
• Val av styrelseordförande
• Val av ordförande på årsstämman
• Revisorsarvoden
• Val av revisorer
• I förekommande fall, förslag till förändring i gällande riktlinjer för valberedningen

Valberedningen har haft möten inför årsstämman 2026 och därutöver löpande kontakter. Valberedningen har utvärderat styrelsens arbete och tagit del av redogörelse från styrelsens ordförande om läget för bolaget, för styrelsens och utskottens arbete sedan årsstämman 2025, för ledamöternas kompetenser och erfarenheter. Styrelsen har, liksom under föregående räkenskapsår, fungerat som en aktivt arbetande styrelse där styrelsearbetet framför allt fokuserat på utarbetandet av affärsstrategi och sedvanligt styrelsearbete.

Inför årsstämman 2026 har valberedningen övervägt lämpligt antal styrelseledamöter och sett över den erforderliga kompetensen för styrelsen i bolaget utifrån bolagets strategi, situation och utmaningar, samt varit i kontakt med nuvarande styrelseledamöter för att lägga fram förslaget för styrelsens sammansättning. Valberedningens förslag kommer presenteras i pressmeddelande i föreskriven tid före årsstämman. I samband med kallelse till årsstämma kommer valberedningen offentliggöra sin redogörelse och motiverade yttrande gällande styrelse och revisorsval vid årsstämman 2026.# STYRELSEN

Styrelsen ska styra bolagets verksamhet i enlighet med bolagets och alla aktieägares intressen. Enligt aktiebolagslagen ansvarar styrelsen för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen fastställer årligen en skriftlig arbetsordning som jämte 77 aktiebolagslagen, bolagsordningen och Koden klargör styrelsens ansvar och reglerar ansvarsfördelningen inom styrelsen, det vill säga mellan ordförande och övriga ledamöter, liksom mellan styrelsen och dess eventuella utskott. Arbetsordningen innehåller även rutiner för det löpande styrelsearbetet.

Styrelsen ska normalt hålla sju ordinarie möten per år, utöver konstituerande styrelsemöte, varav minst ett med bolagets revisorer närvarande och utan personer från koncernledningen. Extra styrelsemöten kan hållas för att behandla frågor som inte lämpligen kan behandlas på ett ordinarie möte. Sådana möten kan hållas per telefon, videokonferens eller per capsulam. Normalt ska kallelse till ordinarie möten skickas till ledamöterna en vecka före aktuellt möte. Med kallelsen ska bland annat dagordning och relevant dokumentation och beslutsunderlag för de ärenden som ska behandlas på mötet skickas med. Koncernens revisorer deltar normalt vid styrelsemöten som godkänner bokslutskommuniké och halvårs eller niomånadersrapport som granskats av revisorerna samt vid avrapportering av intern kontroll.

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING

Enligt Eniros bolagsordning ska styrelsen bestå av fyra till tio ledamöter, som årligen väljs på årsstämman efter förslag från valberedning för tiden intill slutet av nästa årsstämma. Enligt svensk lag har arbetstagarorganisationerna rätt att utse två ledamöter och en suppleant för varje sådan ledamot. Styrelsen består för närvarande av sex stämmovalda ledamöter samt en ordinarie arbetstagarrepresentant. Styrelsens sammansättning och en bedömning av varje styrelseledamots oberoende återfinns på sida 15.

STYRELSENS OCH ORDFÖRANDENS ANSVAR

Ordföranden är ytterst ansvarig för styrelsens arbete och är den som löpande följer verksamheten i nära dialog med verkställande direktören (VD) för att kunna utöva styrelseuppdraget på ett ansvarsfullt sätt. Ordföranden säkerställer att övriga styrelseledamöter får den information och dokumentation som är nödvändig för att de ska kunna utöva styrelseuppdraget på ett ansvarsfullt sätt. Ordföranden företräder Eniro i ägarfrågor. Ordföranden är även ansvarig för den årliga utvärderingen av styrelsens arbete.

Styrelsens arbetsordning innehåller instruktioner för arbetsfördelning mellan styrelse och VD, samt rutiner för hur VD löpande ska informera styrelsen om utvecklingen av koncernens verksamhet och finansiella ställning. VD deltar i alla styrelsemöten förutom vid styrelsens enskilda diskussioner, exempelvis utvärdering av VD:s arbete. Andra ledande befattningshavare deltar när så behövs för att informera styrelsen eller när styrelsen eller VD särskilt begär det.

Styrelsen har efter årsstämman 2018 valt att inte inrätta utskott utan hela styrelsen fullgör ersättnings och revisionsutskottets uppgifter enligt vad som framgår, av fastställda arbetsordningar för respektive utskott. Styrelsen beslutar även om Eniros bolagsstyrningsdokument, vilket inkluderar styrelsens och utskottens arbetsordningar, VD-instruktion och de koncernövergripande policyer avseende finans, information, insiderfrågor och hållbarhet.

STYRELSENS ARBETE UNDER 2025

Styrelsen har under året hållit 9 styrelsemöten. Varje styrelseledamots närvaro på dessa möten framgår nedan. Vid de ordinarie styrelsemötena har VD redogjort för koncernens resultat och finansiella ställning inklusive prognos för de kommande kvartalen och utvecklingen av bolagets affärsverksamhet. Styrelsen har under 2025 lagt fortsatt stor kraft på framförallt vidareutveckling av bolagets strategi, bolagets finansiella situation samt ett effektiviseringsprogram. Utvecklingen av bolagets affärsmodell och åtgärder för kostnadsminskningar har fortsatt varit i fokus. För att vidareutveckla och effektivisera Bolaget har också ett strategiskt samarbete med Azerion. Övriga viktigare frågor som styrelsen behandlat under året omfattar bland annat:

Bolagets ledning, resultat och finansiella ställning
Bolagets organisation vad gäller affärsområdesindelning och bolagets ledning.
Värderingar av tillgångar inklusive nedskrivningsprövning av goodwill
Uppföljning och kvalitetssäkring av intäktsredovisning
Intern kontroll
Strategifrågor, omstrukturerings- och organisationsfrågor
Fortsatt utveckling av bolagets affärsmodell med förnyelse av produkt och tjänsteutbud

Styrelsen genomför normalt årligen en utvärdering av sitt arbete under ledning av styrelsens ordförande och under räkenskapsåret 2025 genomfördes denna internt. Resultatet av utvärderingen har redovisats för valberedningen. Koncernens revisorer deltog bland annat vid de styrelsemöten som godkände bokslutskommunikén, årsredovisningen och delårsrapporten för tredje kvartalet vilken varit föremål för översiktlig granskning samt vid avrapportering av intern kontroll.

STYRELSENS NÄRVARO UNDER 2025

Funktion	Styrelsemöten
Mia Batljan, Ledamot	9/9
Fredric Crafoord, Ledamot	9/9
Trond Dale, Ledamot	6/6
Fredric Forsman, Ordförande	9/9
Mats Gabrielsson, Ledamot	9/9
Mattias Magnusson, Arbetstagarrepresentant	9/9
Joost Merks, Ledamot	9/9
Wim de Pondert, Ledamot	3/3

UTSKOTT

Styrelsen har valt att inte inrätta utskott, utan hela styrelsen fullgör ersättnings och revisionsutskottets uppgifter enligt vad som framgår av fastställda arbetsordningar för respektive utskott.

ERSÄTTNINGSUTSKOTTET

Ersättningsutskottet har utgjorts av hela styrelsen och arbetet har bedrivits som en integrerad del av styrelsearbetet vid ordinarie styrelsemöten. Hela styrelsen har fullgjort de uppgifter som ersättningsutskottet har enligt Koden och av styrelsen fastställd arbetsordning för ersättningsutskottet bland annat styrelsens förslag till årsstämman avseende riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till VD och andra ledande befattningshavare, följa och utvärdera tillämpningen av riktlinjerna, gällande principer för rörliga ersättningar, ersättningsstrukturer och villkor för ledande befattningshavare i bolaget, inklusive utfall av eventuella rörliga ersättningar för bolagsledningen. Styrelsen beslutar om ersättning till VD. Styrelsens ordförande förbereder, på förslag av VD, styrelsens beslut om ersättningar och övriga villkor för ledande befattningshavare inom ramen för fastställda ersättningsriktlinjer.

REVISIONSUTSKOTTET

Revisionsutskottet har utgjorts av hela styrelsen och arbetet har bedrivits som en integrerad del av styrelsearbetet vid ordinarie styrelsemöten. Hela styrelsen har fullgjort de uppgifter som revisionsutskottet har enligt aktiebolagslagen och av styrelsen fastställt arbetsordning för revisionsutskottet, bland annat att övervaka och säkerställa kvaliteten avseende bolagets finansiella rapportering, samt övervaka, lämna rekommendationer och förslag för att säkerställa rapporteringens tillförlitlighet med avseende bland annat på effektiviteten i bolagets interna kontroll och riskhantering, samt följa och överväga tillämpningen av nuvarande redovisningsprinciper och införandet av nya redovisningsprinciper samt av andra krav på redovisningen som följer av lag, god redovisningssed, eller gällande börsregler. Detta inkluderar att övervaka processerna för revision och effektiviteten i den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen.

Styrelsen sammanträffar löpande med Eniros revisor och håller sig informerad om inriktningen och omfattningen av revisionsarbetet samt utvärderar detta och diskuterar löpande synen på Eniros risker avseende den finansiella rapporteringen med revisorn. Eniros valberedning informeras om utvärderingen av revisionsarbetet. Inför årsstämman rekommenderade styrelsen valberedningen att välja PwC som revisor samt förslag till arvode för revisionsarbetet.

Riktlinjer har fastställts för vilka andra tjänster än revisionstjänster som Eniro får upphandla av sin revisor. Viktiga revisionsutskottsfrågor som styrelsen behandlat under året inbegriper:

Intäktsredovisning
Interna kontrollprocesser och rutiner
Finansiella mål
Revision
Riskanalyser
Övervakning av finansiell rapportering
Försäkringsfrågor
Nedskrivningsprövningar

Eniro har ingen särskild granskningsfunktion (internrevision) varför styrelsen enligt koden årligen ska utvärdera behovet av en sådan funktion. Under 2025 genomfördes ingen sådan utvärdering p.g.a. omorganisation varför bolaget sett över sina rutiner och kommer tillse att detta görs årligen framöver.

ERSÄTTNING TILL STYRELSEN

Stämman beslutar om den ersättning som ska utgå till styrelseledamöterna. Årsstämman 2025 beslutade att arvode till styrelsen ska lämnas oförändrat och därmed utgå med totalt 1 850 000 kronor att fördelas med 600 000 kronor till styrelsens ordförande samt 250 000 kronor till var och en av de övriga stämmovalda styrelseledamöterna som ej är anställda i bolaget. Utöver styrelsearvodet utgår ingen ersättning för utskottsarbete. Arbetstagarledamöterna är berättigade till 1 500 kronor per möte.

REVISORER

Årsstämman väljer bolagets revisor. Revisorn är ansvarig för att utifrån en årligen fastställd revisionsplan granska och utvärdera verksamhetens risker och koncernens finansiella rapportering. Revisorn träffar regelbundet revisionsutskottet och styrelsen för att informera om det löpande revisionsarbetet.

Årsstämman 2025 beslutade om nyval av revisionsbolaget PwC för tiden intill årsstämman 2026. PwC har som huvudansvarig revisor utsett den auktoriserade revisorn Henrik Boman. Ersättning till revisorerna utgår enligt godkänd räkning. Information om revisorns ersättning finns i not 11 på sid 92.

INTERN KONTROLL AVSEENDE FINANSIELL RAPPORTERING

STYRELSENS ANSVAR

Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen.Den följande beskrivningen har upprättats i enlighet med Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) och utgör styrelsens beskrivning av bolagets system för intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen.

ENIROKONCERNENS KONTROLLMILJÖ

Kontrollmiljön innefattar de värderingar och den etik som styrelsen, VD och koncernledningen kommunicerar och verkar 79 utifrån samt koncernens organisationsstruktur, ledarskap, ansvar och befogenheter samt den kompetens som medarbetarna har. Styrelsen arbetar löpande med bedömning och hantering av risker. Eniros styrelse har valt att inte inrätta en internrevisionsfunktion för den interna kontrollen. Bedömningen baseras på koncernens storlek och verksamhet samt befintliga internkontrollprocesser.

Den ekonomiska styrningen, hantering av risker, löpande finansiell rapportering och den externa finansiella rapporteringen hanteras hos den centrala ekonomifunktionen. Ansvar och befogenheter definieras i instruktioner för attesträtt, manualer, policyer, rutiner och uppförandekod. Några exempel är bolagsordningen, arbetsordning för styrelsens arbete, instruktion för arbetsfördelning mellan VD och styrelse, instruktion för ekonomisk rapportering, finanspolicy och redovisningsmanual. Dessa riktlinjer utgör tillsammans med lagar och externa regelverk den så kallade kontrollmiljön. Styrelsen prövar löpande dessa instruktioners relevans och aktualitet. Ansvaret för att kontinuerligt upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och det löpande arbetet med den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är delegerat till den verkställande direktören. Koncernledningen och övriga ledande befattningshavare har ansvaret för intern kontroll inom sina respektive ansvarsområden.

RISKBEDÖMNING

Styrelsen gör löpande en bedömning av koncernens risker. Syftet är att identifiera händelser på marknaden eller i verksamheten som kan föranleda förändrade värderingar av tillgångar och skulder. En annan viktig del i riskbedömningen är att fånga upp förändringar i redovisningsregler och säkerställa att dessa förändringar återspeglas i den finansiella rapporteringen på ett korrekt sätt. En viktig del i riskbedömningen är den månatliga finansiella rapporteringen samt de rapporter som affärsenhetscheferna inkommer med varje månad.

KONTROLLSTRUKTURER

Kontrollstrukturerna har utformats för att hantera de risker som styrelse och ledning bedömer vara väsentliga för verksamheten och den finansiella rapporteringen. De bygger på en organisation där det finns tydliga beslutsvägar, där befogenheter och ansvar fördelats genom riktlinjer samt en företagskultur med gemensamma värderingar samt instruktioner och kontrollaktiviteter som syftar till att upptäcka eller att i tid förebygga risken för fel i rapporteringen. Dessutom påverkas kontrollmiljön av den enskilda medarbetarens medvetenhet om sin roll i upprätthållandet av god intern kontroll. Exempel på kontrollaktiviteter är bland annat:

Tydliga beslutsprocesser och attestordning för väsentliga beslut (till exempel inköp, investeringar och avtal).
Månatliga avvikelseuppföljning mot budget och prognoser.
Kreditupplysningar på nya och befintliga kunder.
Månatlig riskbedömning av förfallna kundfordringar.
Kontroller i ekonomisystemen samt andra analytiska uppföljningar och avstämningar.

UPPFÖLJNING

Uppföljning av kontrollaktiviteter utförs kontinuerligt för att säkerställa att risker har beaktats och behandlats på ett tillfredsställande sätt. Uppföljningen sker både informellt och formellt och inbegriper uppföljning av månatliga finansiella rapporter mot budget, prognoser och andra uppställda mål. Uppföljningen för att säkerställa effektiviteten i den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen sker av styrelsen, VD, koncernledningen samt av verksamhetsansvariga personer. Bolagets revisorer rapporterar till styrelsen i samband med granskning av delårsrapport, bokslut och årsredovisning. Därutöver sker en löpande kontakt mellan styrelsen och bolagets revisorer.

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

Informationen inkluderar policyer, instruktioner och checklistor, beskrivningar av roller och ansvar samt övergripande tidplaner för till exempel budget, prognoser, månadsrapporter, kvartalsbokslut och årsredovisningsarbete. Vidare finns informella kanaler för medarbetare att kommunicera betydelsefull information till relevanta mottagare, ytterst styrelsen vid behov. Enirokoncernen har även en visselblåsarfunktion. För kommunikationen med externa parter finns både en insiderpolicy och en informationspolicy som anger riktlinjer för hur extern kommunikation får ske. Syftet med policyn är att säkerställa att alla informationsskyldigheter efterlevs på ett korrekt och fullständigt sätt.

FINANSIELL RAPPORTERING OCH INFORMATION

Enirokoncernens rutiner och system för informationsgivning syftar till att förse marknaden med löpande och korrekt information om koncernens utveckling och finansiella ställning i enlighet med gällande regleringar och lagar. Via Enirokoncernens gemensamma intranät hålls medarbetarna uppdaterade om koncernövergripande policyer, styrdokument och manualer. Finansiell rapportering och verksamhetsinformation lämnas regelbundet i form av:

Boksluts- och delårsrapporter, vilka publiceras som pressmeddelanden
Årsredovisning
Pressmeddelanden om betydande händelser

Styrelsen övervakar och säkerställer kvaliteten i den finansiella rapporteringen genom instruktion för arbetsfördelning mellan VD och styrelse och instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen. Styrelsen säkerställer vidare kvaliteten i den finansiella rapporteringen genom att ingående behandla delårsrapporter, bokslutskommuniké och årsredovisning på styrelsemöten. Styrelsen behandlar också information om riskbedömningar, tvister och eventuella oegentligheter. Styrelsen har delegerat till verkställande ledning att säkerställa kvaliteten i pressmeddelanden med finansiellt innehåll samt presentationsmaterial i samband med möten med media, ägare och finansiella institutioner.

80 Risker och riskhantering

VERKSAMHETSRISKER

Marknadsrisker	Beskrivning av potentiella risker	Hur Eniro hanterar risken
Konjunktur och omvärld	Omvärldssynen och den ekonomiska konjunkturen kan påverka kundernas investeringsvilja och efterfrågan.	Enirokoncernen möter dessa risker genom att bedriva verksamhet mot företag i flera olika branscher och mot flera olika marknader. En hög andel återkommande intäkter och en balanserad kundstruktur bidrar till en positiv intjäning över tid.
Inflation	Ökad inflation och effekter på bolagets kostnadsmassa.	Eniro möter inflationsrisken genom att bevaka utvecklingen och vid behov justera kostnadsmassan och/eller prissättningen mot våra kunder.
Konkurrens	Ökad konkurrens från globala aktörer inom digital marknadsföring.	Eniro möter konkurrensrisken genom att vara en ledande aktör på utvalda marknader och genom fokus på mikro, små och medelstora företag. Vi har en nära relation till våra kunder och vårt erbjudande utvecklas kontinuerligt tillsammans med dem och med kundernas behov i centrum.
Produkter och teknologi	Nya arbetssätt, beteenden och snabba teknikskiften kan leda till ändrade kundkrav.	Eniro möter dessa risker genom att ha kundnära relationer och utveckling av nya produkter och tjänster för att förstå behov och marknadsförflyttningar.

VERKSAMHETSRISKER

Riskområde	Beskrivning av potentiella risker	Hur Eniro hanterar risken
Partners	Våra partners kan förändra affärsmodeller och villkor som påverkar vår intjäningsförmåga.	Eniro har väletablerade och strategiska samarbeten med flera leverantörer av On-line tjänster, IT-plattformar och programvaror. Eniro är därmed inte beroende av något enskilt partnerskap för sin intjäningsförmåga.
IT och cybersäkerhet	Beroende av att kunna erbjuda kunder tillförlitliga IT-lösningar samt ha en säker intern IT-struktur. Driftsstörningar, cyberattacker och stöld av information skadar vårt förtroende på marknaden och kan orsaka stora finansiella skador.	Eniro jobbar kontinuerligt med att förbygga och motverka negativa effekter av dessa. Bland annat genom en strikt IT-policy och försäkringsskydd.
Kompetensförsörjning	Förmåga att rekrytera och behålla kompetenta medarbetare.	Det råder stark konkurrens om kvalificerad personal inom IT-branschen. Eniros verksamhet med en kombination av ett attraktivt produkterbjudande och tjänster för programvaruutveckling gör dock företaget intressant.
Regelefterlevnad	Förmåga att leva upp till lagstiftning, regleringar samt andra externa krav.	Eniro följer noga utvecklingen av lagstiftning, regelverk och förordningar som är tillämpliga på de marknader där koncernen har verksamhet.
Korruption och bedrägeri	Korruption och mutor förekommer på marknader där Eniro är verksamt. Bedrägeri handlar om felaktigt och kriminellt beteende i syfte att nå finansiell eller personlig vinning, en risk som förekommer inom alla verksamheter.	Eniro har interna kontrollrutiner och policyer för att förebygga och upptäcka avvikelser. Koncernen har ett system där medarbetare anonymt kan rapporter överträdelser, genom den så kallade visselblåsar-policyn.

Eniro har kunder med en bred nordisk närvaro och inom en mängd olika branscher. Denna diversifiering bidrar till att sprida riskerna, vilket är avgörande för att styra och kontrollera verksamheten på ett effektivt sätt. Förmågan att identifiera, förebygga och hantera riskerna är kritisk för en effektiv styrning och kontroll av verksamheten. Eniros ambition är att uppnå en hög medvetenhet om risker och en välutvecklad hantering av dessa, vilket inte bara minimerar potentiella negativa påverkningar utan även identifierar möjligheter som kan leda till positiv affärsmässig tillväxt. Eniros affärsverksamhet påverkas av en rad marknadsrisker, inklusive förändrade kundbehov, ekonomiska svängningar, geopolitiska händelser, pandemier och finanskriser. Dessa faktorer kan indirekt och direkt påverka företagets intäkter och lönsamhet.För att mildra dessa risker förlitar sig Eniro på sin diversifierade kundbas som sträcker sig över många branscher och geografiska områden. Omvärldens osäkerhet fortsätter och påverkas av flera faktorer bland annat internationella konflikter, politisk osäkerhet och en svag konjunktur. Å andra sidan har inflation gått ner och stabiliserats som lett till att räntorna har sjunkit senaste åren, detta är positivt och leder till minskade kostnader och förväntad högre investeringsbenägenhet bland våra kunder. Eniro fortsätter att aktivt hantera risker för att minimera negativ påverkan på verksamheten och utforska möjligheter för tillväxt och utveckling trots dessa utmaningar. Eniro använder en blandning av strategier som inkluderar långsiktiga kundavtal, kreditkontroller, förskottsbetalningar och kontinuerlig utvärdering av kundfordringar. De som bedöms ha störst betydelse beskrivs nedan och har delats in i kategorierna marknadsrelaterade och verksamhetsrelaterade. De finansiella riskerna presenteras i not 25 på sidan 100.

81 Koncernens räkningar
82 Koncernens resultaträkning
82 Koncernens rapport över totalresultat
83 Koncernens balansräkning
84 Koncernens förändringar i eget kapital
85 Koncernens kassaflödesanalys
86-101 Koncerns noter

Moderbolagets räkningar
* 102 Moderbolagets resultaträkning
* 103 Moderbolagets balansräkning
* 104 Moderbolagets förändringar i eget kapital
* 104 Moderbolagets kassaflödesanalys
* 105-107 Moderbolagets noter

Finansiella rapporter

82 Koncernens resultaträkning

MSEK	Not	2025	2024
Nettoomsättning	2, 3	955	951
Övriga rörelseintäkter	4	10	14
Aktiverat arbete för egen räkning	7	9	8
Inköp av varor och tjänster		-118	-108
Övriga externa kostnader	11	-181	-167
Personalkostnader	8, 9, 10	-546	-554
Övriga rörelsekostnader		-6	-2
Avskrivningar och nedskrivningar
- Materiella anläggningstillgångar	5, 6	-27	-33
- Immateriella anläggningstillgångar	7	-41	-38
Rörelseresultat		55	72
Resultat från andelar i intresseföretag	15	-10	-6
Finansiella intäkter	12	10	8
Finansiella kostnader	12	-16	-16
Resultat före skatt		39	57
Redovisad skatt	13	8	10
Årets resultat		46	68
Varav hänförligt till Moderbolagets aktieägare		46	68
Innehav utan bestämmande inflytande		0	0
Resultat per aktie före och efter utspädning (SEK)	20	0,06	0,09

Koncernens rapport över totalresultat

MSEK	Not	2025	2024
Årets resultat		46	68
Övrigt totalresultat
Poster som inte kan omföras till resultaträkningen
Omvärdering pensionsförpliktelser	23	27	-29
Summa		27	-29
Poster som har eller kan omföras till resultaträkningen
Valutakursdifferenser		-14	4
Summa		-14	4
Övrigt totalresultat, netto efter skatt		13	-25
Årets totalresultat		59	43
Varav hänförligt till Moderbolagets aktieägare		57	43
Innehav utan bestämmande inflytande		2	0
Periodens totalresultat		59	43

83 Koncernens balansräkning

MSEK	Not	2025-12-31	2024-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Nyttjanderättstillgångar	5	34	22
Övriga materiella anläggningstillgångar	6	9	9
Immateriella anläggningstillgångar 1)	7	530	519
Uppskjutna skattefordringar	14	20	17
Andelar i intresseföretag	15	12	23
Finansiella anläggningstillgångar	16	31	40
Summa anläggningstillgångar		635	629
Omsättningstillgångar
Avtalstillgångar	3	18	27
Kundfordringar	17	73	70
Förutbetalda kostnader	18	54	45
Aktuella skattefordringar		5	13
Övriga kortfristiga fordringar		7	4
Likvida medel	19	189	163
Summa omsättningstillgångar		346	322
SUMMA TILLGÅNGAR		982	951
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Aktiekapital	20	298	298
Reserver		-293	-277
Tillskjutet kapital/Balanserat resultat		339	261
Eget kapital moderbolagets aktieägare		344	283
Innehav utan bestämmande inflytande		0	1
Summa eget kapital		344	284
Långfristiga skulder
Leasingskuld	22	21	11
Uppskjutna skatteskulder 1)	14	3	5
Pensionsförpliktelser	23	268	296
Summa långfristiga skulder		292	312
Kortfristiga skulder
Leasingskuld	22	14	13
Leverantörsskulder		31	27
Aktuella skatteskulder		0	2
Upplupna kostnader	24	93	99
Avtalsskulder	3	152	168
Övriga kortfristiga skulder		51	43
Avsättningar		3	3
Summa kortfristiga skulder		345	355
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		982	951

1) Se not 28 för detaljer avseende omräkning av jämförelseåret pga. rättelse av fel.

84 Koncernens förändringar i eget kapital

MSEK	Not	Aktie- kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Omräk- nings- reserv	Balan- serat resultat	Summa	Innehav utan bestämm- ande inflytande	Summa eget kapital
Ingående balans 1 januari 2024		298	5 860	-281	-5 609	269	1	270
Årets resultat		-	-	-	68	68	0	68
Omräkning av utländska dotterföretag		-	-	4	-	4	0	4
Förändring pensioner Aktuariella vinster/förluster	23	-	-	-	-29	-29	-	-29
Summa totalresultat		-	-	4	39	43	0	43
Övrigt
Premier för teckningsoptioner		-	-	-	0	0	-	0
Summa övrigt		-	-	-	0	0	-	0
Transaktioner med aktieägare
Utdelning till moderbolagets aktieägare		-	-	-	-29	-29	0	-29
Summa transaktioner med aktieägare		-	-	-	-29	-29	0	-29
Utgående balans 31 december 2024		298	5 860	-277	-5 599	283	1	284
Ingående balans 1 januari 2025		298	5 860	-277	-5 599	283	1	284
Årets resultat		-	-	-	46	46	0	46
Omräkning av utländska dotterföretag		-	-	-16	-	-16	2	-14
Förändring pensioner Aktuariella vinster/förluster	23	-	-	-	27	27	-	27
Summa totalresultat		-	-	-16	74	57	2	59
Övrigt
Premier för teckningsoptioner		-	-	-	0	0	-	0
Övrigt		-	-	-	3	3	-3	0
Summa övrigt		-	-	-	3	3	-3	0
Transaktioner med aktieägare
Utdelning till moderbolagets aktieägare		-	-	-	-	-	0	0
Summa transaktioner med aktieägare		-	-	-	-	-	0	0
Utgående balans 31 december 2025		298	5 860	-293	-5 522	344	0	344

85 Koncernens kassaflödesanalys

MSEK	Not	2025-12-31	2024-12-31
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat		55	72
Justering för ej kassaflödespåverkande poster
Avskrivningar och nedskrivningar	6, 7	68	71
Pensioner och övriga avsättningar		-3	-6
Erhållna räntor		-1	4
Erlagda räntor		0	0
Betald inkomstskatt		-1	-1
Kassaflöde före förändringar i rörelsekapital		117	140
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Minskning/ökning av kortfristiga fordringar		18	-12
Minskning/ökning av kortfristiga skulder		-45	-19
Kassaflöde från den löpande verksamheten		90	109
Investeringsverksamheten
Förvärv av övriga anläggningstillgångar 1)	6, 7	-38	-49
Depositioner	6	0	-
Erhållen utdelning		0	0
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-32	-49
Finansieringsverksamheten
Amortering av pensionsskuld	23	-5	-4
Amortering av leasingskuld	22	-24	-29
Återköp av egna aktier		-	-
Utdelning till moderbolagets aktieägare		-	-29
Utdelning till aktieägare utan bestämmande inflytande		-1	-
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-29	-62
Årets kassaflöde		29	-2
Likvida medel vid årets början		163	164
Årets kassaflöde		29	-2
Kursdifferens i likvida medel		-3	1
Likvida medel vid årets slut	19	189	163

1) Förvärv av övriga anläggningstillgångar inkluderar internt upparbetade tillgångar.

86 Koncernens noter

ALLMÄNT
Koncernen omfattar moderbolaget Eniro Group AB (publ) med organisations- nummer 556588-0936 och dess dotterföretag och intresseföretag. Moderbolaget har sitt säte i Stockholm, Sverige och är noterat på Nasdaq OMX Stockholm.

GRUND FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDE
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) sådana de antagits av EU samt tillämpliga bestämmelser i Årsredovisningslagen och RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

TILLÄMPNING AV NYA STANDARDER
Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS
Det finns inga nya IFRS standarder som godkänts för tillämpning från 2025 och framåt. IAS 1 Utformning av finansiella rapporter har ändrats gällande vilka redovisningsprinciper som ska upplysas om. Denna ändring innebär att man endast ska lämna upplysningar om väsentlig information om redovisningsprinciper varför not 1 samt redovisningsprinciper i respektive not har omarbetats. Övriga ändringar i standarder som är godkända för tillämpning från 2024 har inte bedömts ha någon väsentlig effekt på koncernens finansiella rapporter.

Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas
Nya och ändrade IFRS vilka träder i kraft kommande räkenskapsår har inte förtidstillämpats och bedöms inte komma att ha någon väsentlig effekt på koncernens finansiella rapporter.

IFRS 18 Presentation and Disclosure in Financial Statements (tillämplig för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare)
IFRS 18 kommer att ersätta IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, och införa nya krav som kommer att bidra till att uppnå jämförbarhet i resultatrapporteringen för liknande företag och ge användarna mer relevant information och transparens. Även om IFRS 18 inte kommer att påverka redovisningen eller värderingen av poster i de finansiella rapporterna, förväntas dess effekter på presentation och upplysningar vara genomgripande, särskilt de som är relaterade till resultaträkningen. Koncernen utreder för närvarande effekterna av de kommande förändringarna på de finansiella rapporterna, inklusive nödvändiga anpassningar av finansiella rapporter och notupplysningar.

UPPLYSNINGAR OM VÄSENTLIGA ANTAGANDEN OCH OSÄKERHETSFAKTORER
Bedömningar och antaganden som genomförts har förtydligats under respektive not i avsnittet om koncernens noter. De väsentliga antaganden som bör framhållas är Immateriella tillgångar samt Nedskrivningsprövning (not 7), Uppskjuten skatt (not 13) samt Pensionsförpliktelser (not 23). Beträffande koncernens fortlevnad bedömer styrelsen att fortsatt drift föreligger för moderbolaget, koncernen och dess dotterföretag och att det finns förmåga att finansiera verksamheten under 12 månader.

KONCERNREDOVISNING
Dotterbolag
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och de företag över vilka moderbolaget direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande.Moderbolaget har bestämmande inflytande och kontrollerar ett företag när det exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterföretagets egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas verkliga värden, elimineras i sin helhet. I koncernens egna kapital ingår härigenom endast den del av dotterföretagets egna kapital som tillkommit efter förvärvet. Innehav utan bestämmande inflytande i dotterbolagens resultat och eget kapital redovisas separat i koncernens resultaträkning, rapport över totalresultat, rapport över förändringar i eget kapital och balansräkning.

Intresseföretag

Intresseföretag är företag i vilka koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Vid tillämpning av kapitalandelsmetoden värderas innehav i intresseföretag initialt till anskaffningsvärde. Det redovisade värdet ökas eller minskas därefter för att beakta koncernens andel av resultat och övrigt totaltresultatet efter förvärvstidpunkten samt avskrivningar av förvärvade övervärden. Utdelningar redovisas som en minskning av investeringens redovisade värde.

OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA

Funktionell valuta och rapportvaluta

Posterna i de finansiella rapporterna för respektive koncernföretag är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive koncernföretag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

Transaktioner och balansposter

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen eller den dag då posterna omvärderas. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkningen av monetära tillgångar och skulder till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat. Valutakursvinster och -förluster som härrör sig till lån och likvida medel redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. Övriga valutakursvinster och -förluster redovisas i posten Övriga intäkter/kostnader.

Koncernföretag

Resultat och balansräkningar för koncernföretag som har en annan funktionell valuta än svenska kronor (koncernens rapportvaluta) omräknas enligt följande:

Tillgångar och skulder i var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagens kurs.
Intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs.
De valutakursdifferenser som uppstår redovisas i övrigt totalresultat.

I koncernredovisningen redovisas valutakursdifferenser hänförliga till omräkning av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet, tillsammans med valutakursdifferenser hänförliga till upplåning som klassificerats som säkringsinstrument för sådana investeringar, i övrigt totalresultat. Ackumulerade vinster eller förluster i eget kapital redovisas i resultaträkningen när utlandsverksamheten avyttras helt eller delvis.

Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

FINANSIELLA INSTRUMENT

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen omfattar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar och finansiella placeringar. På skuldsidan återfinns låneskulder och leverantörsskulder. En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när företaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har levererat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits.

Borttagande av finansiella tillgångar och skulder

Koncernen tar bort en finansiell tillgång från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, löper ut eller då koncernen förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgjorts eller på annat sätt löpt ut.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

Nedskrivningar sker i enlighet med IFRS 9 ”förväntad kreditförlustmodellen”. Nedskrivningsmodellen tillämpas på finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde. För att bedöma de förväntade kreditförlusterna använder sig Eniro av historisk data, aktuella förhållanden och framåtblickande information.

NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER (87)

Segmentsrapporteringen överrensstämmer med den interna rapporteringen som lämnas till högste verkställande beslutsfattare. Koncernledningen utgör högste verkställande beslutsfattare och ansvarar för tilldelning av resurser och utvärdering av resultat. Eniro redovisar sitt resultat fördelat på affärsområdena Marketig Partner och Dynava. Inom Marketing Partner finns de landsöverskridande funktionerna Products, Technology, Sales, Marketing, Business Intelligence, Finance samt Human Resources. Affärsområdet Dynava styrs separat och är inte en integrerad del av funktionsorganisationen. Koncernledningens uppföljning av resultatutveckling, EBITDA och finansiell rapportering följer uppdelningen i Marketing Partner och Dynava. Koncernens finansiella poster, såväl som skatter, allokeras inte till rörelsesegmenten. Tillgångar och skulder mäts inte på segmentsbasis.

NOT 2 SEGMENTSINFORMATION

MSEK	Marketing Partner (2025)	Marketing Partner (2024)	Dynava (2025)	Dynava (2024)	Övrigt (2025)	Övrigt (2024)	Summa (2025)	Summa (2024)
Nettoomsättning Sverige	320	306	202	186	-	-	522	492
Nettoomsättning Norge	105	105	-	9	-	-	105	113
Nettoomsättning Danmark	124	141	-	-	-	-	124	141
Nettoomsättning Finland	88	30	116	175	-	-	204	205
Summa	637	581	318	370	-	-	955	951
Rörelseresultat före avskrivningar och finansiella poster	128	143	12	15	-17	-16	123	143
Avskrivningar	-48	-50	-20	-21	1	0	-68	-71
Rörelseresultat	79	93	-8	-6	-17	-16	55	72
Resultat från andelar i intresseföretag	-	-	-	-	-10	-6	-10	-6
Finansiella poster netto	-	-	-	-	-	-	-5	-8
Skatter	-	-	-	-	-	-	8	10
Årets resultat	-	-	-	-	-	-	46	68

Övriga upplysningar

MSEK	2025	2024
Investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar	15	49

Väsentliga kostnadsposter

MSEK	2025	2024
Personalkostnader	-546	-554

Ingen enskild kund står för 10 % eller mer av koncernens totala omsättning. Koncernens anläggningstillgångar exklusive goodwill, finansiella instrument och uppskjuten skatt är fördelat på följande länder:

MSEK	2025	2024
Sverige	54 808	69 674
Danmark	5 236	15 764
Finland	5 314	9 063
Övriga länder	29 434	10 672
Summa	94 792	105 173

REDOVISNINGSPRINCIPER (88)

Intäkter redovisas till ett belopp som avspeglar den ersättning Eniro förväntar sig att erhålla för överlåtande av tjänster till kunder. Intäkter från försäljning av tjänster redovisas vid den tidpunkt när kontrollen har överförts till kunden. Detta kan ske antingen vid en given tidpunkt eller över tid, beroende på tjänstens karaktär.

Vid en given tidpunkt: Exempelvis när en engångstjänst är levererad, som annonspaket eller konsulttjänster. Detta sker när Eniro har en befintlig rätt till betalning för tjänsten, kunden har äganderätt till tjänsten, tjänsten har levererats till kunden och/eller kunden har de betydande risker och fördelar som är förknippade med tjänstens ägande.
Över tid: Exempelvis för abonnemang där kunden successivt erhåller värde under avtalstiden, som vid digitala söktjänster och marknadsföring.

Koncernens avtal med kunder kan innehålla olika prestationsåtaganden. Prestationsåtagandet skiljer sig mellan olika tjänster och produkter varför modellen används per orderrad. Prestationsåtagandena kan vara separata eller integrerade beroende på tjänstens natur. Därför används en modell för intäktsredovisning per orderrad, där varje prestationsåtagande identifieras och bedöms individuellt.

För prestationsåtaganden som avser tjänster med en kontinuerlig leverans, exempelvis digital exponering och marknadsföringstjänster, sker intäktsredovisningen successivt över kontraktets löptid.
För åtaganden som innefattar en engångsleverans, exempelvis en specifik annonskampanj, redovisas intäkten vid den tidpunkt då kunden erhåller kontroll över tjänsten.

Ett avtal kan innehålla flera prestationsåtaganden. Bedömningar görs om dessa är distinkta eller inte och intäktsredovisningen sker när varje distinkt prestationsåtagande är uppfyllt. Transaktionspriset fördelas mellan prestationsåtaganden i avtalet baserat på deras individuella försäljningspriser. En intäkt kan redovisas först när kontrollen över den sålda tjänsten kan anses ha överförts till kunden för respektive typ av intäktsslag/prestationsåtagande.

Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt, returer, rabatter och viten samt efter eliminering av koncernintern försäljning. Rabatter fördelas proportionellt över alla prestationsåtaganden i avtalet, om det inte kan bevisas att rabatten är direkt hänförlig till ett specifikt prestationsåtagande. Inom vissa kontrakt inom Dynava, kan viten förekomma om tjänsten inte levereras enligt avtalsvillkoren. Eftersom dessa viten är direkt kopplade till de intäkter som redovisas för ett specifikt kundkontrakt, behandlas de som en minskning av transaktionspriset snarare än som en kostnad.

Eniro redovisar en avtalsskuld för mottagen ersättning avseende ouppfyllda prestationsåtaganden. Å andra sidan, om Eniro uppfyller ett prestationsåtagande innan ersättningen erhålls, redovisas en avtalstillgång.Hela beloppet som ligger upptaget som avtalsskuld per 2025-12-31 förväntas att redovisas som intäkt 2026. Av den ingående avtalsskulden på 168 MSEK har 167 MSEK intäktsförts under 2025. Eniro erhåller normalt betalning inom 14-30 dagar efter att en faktura har utfärdats. För abonnemangsintäkter faktureras kunden månadsvis, kvartalsvis eller årsvis i förskott, medan övriga tjänster vanligtvis faktureras vid leverans.

Eniros säljprovisioner uppfyller kriterierna för att redovisas som kontraktsutgifter då Eniro inte skulle ha ådragit sig dessa kostnader om kontrakt inte erhållits. Kontraktsutgifter ingår i balansräkningens under Förutbetalda kostnader (se not 18) och periodiseras över den genomsnittliga livslängden för ett kontrakt, vilket är beräknat till mellan 12-30 månader. Kostnaderna redovisas som övriga externa kostnader.

Eniro bedriver sin verksamhet inom två affärsområden tillika rörelsesegment, Marketing Partner och Dynava. Det är samma rapporteringsstruktur som följer den interna rapportstrukturen. Marketing Partner hjälper mikro, små och medelstora företag med online sök och digital marknadsföring. Tjänsteutbudet delas upp i två huvudkategorier:

Abonnemangsintäkter - avser online-söktjänster och digitala marknadsföringsprodukter som erbjuds i abonnemangsform, vilket innebär att kunden erhåller kontinuerlig tillgång till tjänsterna under avtalstiden. Dessa intäkter redovisas linjärt över kontraktsperioden, då kontrollen över tjänsten överförs successivt. Abonnemangens eller avtalens löptider varierar mellan 6-24 månader.

NOT 3 INTÄKTER FRÅN AVTAL MED KUNDER

Övriga rörelseintäkter består av följande:

MSEK	2025	2024
Valutakursvinster	2	2
Vidarefakturering hyror	2	3
Intäktsföring av äldre kreditposter i kundreskontran	4	5
Övriga poster	2	3
Summa	10	14

NOT 4 ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER

Övriga tjänster – innefattar annonspaket, konsulttjänster, mediakostnader från samarbetspartners, där Eniro agerar som huvudman i transaktionen och ansvarar för leveransen av tjänsten gentemot kunden, samt digitala marknadsföringstjänster som inte erbjuds i abonnemangsform. Dessa intäkter redovisas huvudsakligen vid en given tidpunkt, eftersom kontrollen överförs direkt vid leverans av tjänsten.

Dynava omfattar contact center-verksamhet och nummerupplysning via samtal och SMS. Intäkterna från dessa tjänster redovisas vanligen i den period då tjänsterna levereras till slutanvändaren via samtal eller sms.

Intäktsrelaterade avtalstillgångar och avtalsskulder

MSEK	2025	2024
Tredjepartsprodukter Marketing Partner	11	6
Dynava	6	20
Summa avtalstillgångar	18	27
Förskottsfakturering	152	168
Summa avtalsskulder	152	168

Externa intäkter från avtal med kunder per kategori och rörelsesegment:

MSEK	2025	2024
Abonnemangsintäkter	534	470
Övriga digitala marknadsföringsintäkter	103	111
Summa Marketing Partner	637	581
Dynava	318	370
Summa Dynava	318	370
Summa intäkter	955	951

Tidpunkt för intäktsredovisning:

MSEK	2025	2024
Över tid	534	470
Vid en viss tidpunkt	421	481
Summa	955	951

89 REDOVISNINGSPRINCIPER

Koncernen leasar diverse kontor samt bilar. Leasingavtalen skrivs normalt för fasta perioder mellan 1 och 5 år med möjlighet till förlängning. Leasingbetalningar som kommer att göras för att rimligtvis säkra förlängningsoptioner ingår också i värderingen av skulden. Koncernen är exponerad för eventuella framtida ökningar av rörliga leasingbetalningar baserade på ett index eller en ränta, som inte ingår i leasingskulden förrän de träder ikraft.

Nyttjanderätten redovisades initialt till ett värde motsvarande leasingskulden, justerad för eventuella förutbetalda leasingavgifter. Kontrakt med kortare löptid än ett år och kontrakt av mindre värde har undantagits i enlighet med det undantag som standarden tillåter.

Leasingbetalningarna diskonteras med leasingavtalets implicita ränta. Om denna räntesats inte kan fastställas enkelt, vilket normalt är fallet för koncernens leasingavtal, ska leasetagarens marginella låneränta användas, vilken är räntan som den enskilda leasetagaren skulle få betala för att låna de nödvändiga medlen för att köpa en tillgång av liknande värde som nyttjanderätten i en liknande ekonomisk miljö med liknande villkor och säkerheter. Koncernen bestämmer den marginella låneräntan på följande sätt:

Eniro, som inre har tagit upp några utomstående lån från utomstående i närtid använder en metod som utgår från riskfri ränta som justeras för kreditrisk, och
Justeringar görs för de specifika villkoren i avtalet, t.ex leasingperiod, land, valuta och säkerhet.

Tillkommande investeringar under året har främst avsett ersatta utgångna kontrakt samt tillkommande avtal avseende lokaler.

VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR GÄLLANDE LEASINGAVTALENS LÄNGD

Bedömningar som kan ha en väsentlig inverkan på de redovisade värdena är bedömningar för sannolikheten för nyttjandet av förlängnings- och uppsägningsoptioner i leasingavtal. Vid bedömning av om det är rimligt säkert att en option att förlänga eller en option att avsluta ett leasingavtal kommer att nyttjas eller inte, beaktas relevanta faktorer och omständigheter som utgör ekonomiska incitament för att bedöma sannolikheten. Till exempel den leasade tillgångens betydelse för verksamheten, kostnaden för att ersätta tillgången, investerade anpassningar i den leasade tillgången, ekonomiska incitament vad gäller avtalsvillkoren etc.

Under 2025 har omvärdering av leasingavtal uppgått till 17 MSEK (3), som i huvudsak avser bedömning av nyttjandet av förlängningsoptioner för lokaler.

REDOVISADE BELOPP I BALANSRÄKNINGEN

I balansräkningen redovisas följande belopp relaterade till leasingavtal:

Tillgångar med Nyttjanderätt

MSEK	2025	2024
Lokaler	32	20
Bilar	2	2
Summa	34	22

Tillkommande nyttjanderätter under året har främst avsett ersatta utgångna kontrakt samt tillkommande avtal avseende lokaler. Tillkommande utgifter uppgår till 39 MSEK (6).

REDOVISADE BELOPP I RESULTATRÄKNINGEN

I resultaträkningen redovisas följande belopp relaterade till leasingavtal:

MSEK	2025	2024
Avskrivningar på nyttjanderätter
Lokaler	-22	-25
Bilar	-1	-1
Summa	-23	-26
Räntekostnader (ingår i Finansiella kostnader)	-2	-2
Utgifter hänförliga till korttidsleasingavtal (ingår i Övriga externa kostnader)	-1	-2
Utgifter hänförliga till leasingavtal för vilka den underliggande tillgången är av lågt värde som inte är korttidsleasingavtal (ingår i Övriga externa kostnader)	-1	-1
Utgifter hänförliga till variabla leasingbetalningar som inte ingår i leasingskulder (ingår i Övriga externa kostnader)	-1	-2

Det totala kassaflödet gällande leasingavtal under 2025 var -25 MSEK (-29). Intäkter från vidareuthyrning uppgår till 2 MSEK (4).

NOT 5 NYTTJANDERÄTTSTILLGÅNGAR

MSEK	2025	2024
Ackumulerade anskaffningsvärden	14	44
Ackumulerade avskrivningar	-4	-34
Ackumulerade nedskrivningar	-1	-2
Redovisat värde	9	9
Vid årets början	9	11
Årets investeringar	5	4
Årets avskrivningar	-4	-6
Redovisat värde	9	9

REDOVISNINGSPRINCIPER

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Materiella anläggningstillgångar skrivs av linjärt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Koncernens materiella tillgångar består främst av datautrustningar och kontorsinventarier. Bedömd nyttjandeperiod varierar mellan tre och fem år. När det gäller nedskrivningsregler se not 7 immateriella anläggningstillgångar.

NOT 6 ÖVRIGA MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

NOT 7 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

	Varumärken med obestämbar nyttjandeperiod	Varumärken övriga	Kundrelationer	IT investeringar	Summa
MSEK	2025 / 2024	2025 / 2024	2025 / 2024	2025 / 2024	2025 / 2024
Ackumulerade anskaffningsvärden	10 056 / 10 582	302 / 302	718 / 837	1 824 / 1 966	480 / 490
Ackumulerade avskrivningar	- / -	- / -	-622 / -722	-1 467 / -1 590	-345 / -338
Ackumulerade nedskrivningar	-9 578 / -10 138	-302 / -302	-95 / -101	-343 / -365	-97 / -104
Redovisat värde	478 / 444	0 / 0	1 / 15	14 / 11	38 / 49
Vid årets början	444 / 442	0 / 0	14 / 28	11 / 16	49 / 24
Förvärv	44 / -	- / -	- / -	8 / -	- / -
Årets investeringar	- / -	- / -	- / -	- / -	9 / 44
Årets avyttringar och utrangeringar	- / -	- / -	- / -	- / -	0 / 0
Årets avskrivningar	- / -	- / -	-14 / -14	-6 / -5	-21 / -20
Årets nedskrivningar	- / -	- / -	- / -	- / -	- / -
Årets valutakursdifferens	-10 / 3	- / -	-1 / 1	- / 0	- / 0
Redovisat värde	478 / 444	0 / 0	0 / 14	14 / 11	38 / 49

NEDSKRIVNINGSPRÖVNING AV IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Vid nedskrivningsprövningen testas om nedskrivningsbehov föreligger genom att den kassagenererande enheternas redovisade värden, inklusive goodwill och övriga koncernmässiga övervärden, jämförs med återvinningsvärdet. Om det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet skrivs det redovisade värdet ner till återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgörs av nyttjandevärdet (det högsta av nyttjandevärde och bedömt nettoförsäljningsvärde).

En diskonteringsränta har beräknats för respektive kassagenererande enhet. Prövning av värdet på koncernens samtliga immateriella tillgångar görs årligen under inom 12 månader från förra eller när indikationer på väsentliga ändringar i antaganden identifierats. Eniro har under 2025 valt att framgent göra nedskrivningsprövning i samband med årsbokslutet då fastlagda budgetar finns tillgängliga varför Eniro under räkenskapsåret 2025 genomför nedskrivningsprövning både i Q3 och i Q4.

Eniro har successivt gått från landsbaserade organisationer med landschefer till en mer centraliserad organisation, med en chef för respektive affärsområde (Marketing Partner respektive Dynava) samt centraliserade supportfunktioner och system. Enheterna inom respektive segment, oavsett geografisk placering, har därmed många gemensamma beroenden. Uppföljning och rapportering till företagsledningen, liksom utvärdering av affärsområdeschefer, sker på affärsområdesnivå och inte per land.Baserat på detta har Eniro identifierat att den lägsta kassagenererande enheten utgörs av respektive affärsområde, Marketing Partner och Dynava. Eftersom detta innebär en förändring jämfört med tidigare år har Eniro valt att genomföra nedskrivningsprövningen både på affärsområdesnivå och på landsnivå under 2025. Nedan redovisas utfallet från båda nedskrivningsprövningarna. En nedskrivningsprövning baseras på ett antal olika antaganden om verksamheternas framtida utveckling. Sådana antaganden är alltid förenade med olika grader av osäkerhet. I fjärde kvartalet 2025 gjordes nedskrivningsprövningen som inte resulterade i någon nedskrivning av goodwill och immateriella tillgångar.

Diskonteringsräntan som används vid beräkning av återvinningsvärdet uppgick till mellan 14,7-18,1 (14,5-17,6) procent före skatt för de kassagenererande enheterna. Avkastningskravet har fastställts mot bakgrund av koncernens nuvarande kapitalstruktur och återspeglar de risker som gäller för de olika kassagenererande enheterna. Kassaflödesprognoserna för år 2026–2030 bygger på en genomsnittlig omsättningstillväxttakt på 9 (5) procent för Marketing Partner och 5 (5) procent för Dynava. Kassaflöden bortom femårsperioden extrapoleras med hjälp av en bedömd långsiktig tillväxttakt på 2 (2) procent för alla kassagenererande enheter.

Känslighetsanalys har upprättats dels på kassagenererande enheterna Marketing Partner och Dynava men också enligt tidigare CGU nivå, dvs på landsnivå. En ökning av diskonteringsräntan med två procentenheter, en minskning av rörelsemarginalen före avskrivningar och nedskrivningar av immateriella tillgångar (EBITDA-marginalen) med två procentenheter eller en minskning av den antagna långsiktiga tillväxttakten med två procentenheter skulle var för sig påverka nedskrivningsbehovet per 2025-12-31 med:

Ökning av diskonteringsräntan: 0 MSEK
Minskning av EBITDA marginalen: 0 MSEK
Minskning av långsiktig tillväxttakt: 0 MSEK

RESULTAT AV ÅRETS NEDSKRIVNINGSPRÖVNING

Resultatet av nedskrivningsprövningen under 2025 och 2024 av goodwill visade att nyttjandevärdet översteg de redovisade värdena för samtliga kassagenererande enheter.

ÖVRIGA IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Immateriella tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod, d.v.s. varumärken, kundrelationer och andra immateriella tillgångar uppgår till 52 MSEK (74) och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivningar sker linjärt över den beräknade nyttjandeperioden. Nyttjandeperioderna fastsälls vid förvärvstidpunkten. Koncernen prövar med regelbundenhet om dessa fortsatt bedöms relevanta. Koncernen skriver av immateriella tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod linjärt över följande tider:

Patent, varumärken och licenser 3-5 år
IT utveckling och programvaror 3-5 år
Kundkontrakt 1-3 år

REDOVISNINGSPRINCIPER

Koncernens immateriella tillgångar bedöms alla ha bestämd nyttjandeperiod med undantag för Goodwill som har en obestämd nyttjandeperiod. Goodwill skrivs inte av utan prövas avseende eventuellt nedskrivningsbehov årligen eller oftare vid indikation på värdenedgång (I enlighet med IFRS). En nedskrivning görs med det belopp tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärde.

VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR

Bolaget har i anslutning till bokslutsarbetet gjort en noggrann analys av det bokförda värdet på koncernens rörelsetillgångar inklusive goodwill, så kallad impairment test. Ett impairment test baseras på ett antal olika antaganden och verksamhetens framtida utveckling. De viktigaste antagandena framgår nedan.

Medelantalet heltidsanställda

	2025 Totalt	2025 Andel kvinnor, %	2024 Totalt	2024 Andel kvinnor, %
Sverige	286	50	284	46
Norge	59	43	59	54
Finland	202	66	241	75
Danmark	42	52	50	64
Estland	16	98	17	93
Cypern	38	64	17	60
Moldavien	59	89	63	89
Senegal	172	56	157	59
Summa	874	59	887	63

Antalet heltidsanställda vid årets utgång uppgår till 832 (880). Tabellen nedan visar totala löner och ersättningar inklusive ersättningar till styrelse och ledande befattningshavare.

MSEK	2025	2024
Löner och andra ersättningar	406	416
Pensionskostnader avgiftsbestämda planer	51	55
Sociala avgifter	69	66
Summa	526	536

RÖRLIG KONTANTLÖN

Eventuella rörliga kontanta ersättningar ska vara kopplade till förutbestämda och mätbara kriterier baserade på Enirokoncernens operationella resultat (rörelseresultat före avskrivningar, nedskrivningar, goodwillavskrivningar, räntor och skatt) koncernens intäkter och kassaflöde. Syftet med dessa kriterier är att främja långsiktigt värdeskapande.

Rörlig kontant ersättning ska baseras på rörelseresultat och koncernens intäkter. Mätperioden kan antingen vara tolv månader varvid utfall baseras på av årsstämman fastställd resultat- och balansräkning, för tre månader åt gången varvid utfall baseras på offentliggjord delårsrapport, eller en kombination av båda mätperioderna.

Rörlig kontant ersättning till verkställande direktören kan uppgå till maximalt 150 procent av fast lön och för övriga Ledande befattningshavare till 100 procent av fast lön. Avtal om kvartalsvis rörlig kontant ersättning kan ingås för ett kalenderår i taget. Denna rörliga kontantersättning är ej pensionsgrundande eller semestergrundande. Bolaget ska ha rätt att kräva återbetalning av rörlig lön om en utbetalning grundats på information som senare visat sig vara uppenbart felaktig. Utbetalning av del av eventuell rörlig lön ska vara villkorad av att de underliggande målen har uppnåtts på ett långsiktigt hållbart sätt.

PENSION

Ordinarie pensionsålder är 66 år. Eniros pensionspolicy är baserad på endera en individuell tjänstepensionsplan eller en premiebaserad pensionsplan.

ÖVRIGA FÖRMÅNER OCH ERSÄTTNINGAR

Övriga ersättningar och förmåner, t ex tjänstebil och sjukförsäkring, ska vara marknadsmässiga och får högst uppgå till 10 procent av den fasta lönen.

TECKNINGSOPTIONER TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Enligt beslut vid årsstämman den 11 maj 2023 beslutades om emission av högst 37 000 000 teckningsoptioner av serie TO 2023, som ger rätt att teckna aktier i Eniro Group AB till en teckningskurs om 1,09 kr per aktie under perioden 1 juni till 30 juni 2026. Totalt har 10 000 000 teckningsoptioner tecknats av ledande befattningshavare inom koncernen. Teckningsoptionerna har tecknats till marknadspris och värderats av en oberoende part enligt Black & Scholes-modellen. För ytterligare information hänvisas till Not 21 Teckningsoptioner.

UPPSÄGNING AV ANSTÄLLNING

Uppsägningstiden för verkställande direktören och ledande befattningshavare är normalt mellan tre och sex månader. Avgångsvederlag utgår ej.

ERSÄTTNING TILL STYRELSEN

Stämman beslutar om den ersättning som ska utgå till styrelseledamöterna för perioden fram till nästa årsstämma. Årsstämman 2025 beslutade att arvode till styrelsen ska utgå med totalt 1 850 000 kronor (fg år 1 600 000) att fördelas med 600 000 kronor (oförändrat) till styrelsens ordförande och 250 000 kronor (oförändrat) till var och en av de övriga stämmovalda styrelseledamöterna som ej är anställda i bolaget. Utöver styrelsearvodet utgår ingen ersättning för utskottsarbete (oförändrat). Arbetstagarledamöterna är berättigade till 1 500 kronor per möte (som ett inläsningsarvode) (oförändrat). Se även tabell om närvaro och styrelsearvode i avsnitt Bolagsstyrning. Tabellen nedan visar belopp avseende kalenderåret 2025.

Ersättning KSEK	Styrelsearvode	utskottsarbete	Summa
Styrelsens ordförande	600	-	600
Övriga styrelseledamöter	1 271	-	1 271
Summa	1 871	-	1 871

Styrelsen bestod av 7 personer per 31 december 2025, varav 6 män (86%) och 1 kvinna (14%).

ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Bolagsstämman 2025 fattade beslut om att tills vidare, dock längst till årsstämman 2029, anta följande riktlinjer. Riktlinjerna gäller för ersättningar till VD och övriga personer i koncernledningen. Målsättningen med riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare är att Eniro ska erbjuda en marknadsmässig ersättning bestående av fast lön, eventuell rörlig kontant lön samt pensionsavsättningar och övriga ersättningar och förmåner. Härutöver kan bolagsstämman från tid till annan besluta om aktie- och aktiekursrelaterad ersättning.

Styrelsen ska ha rätt att tillfälligt frångå, helt eller delvis, riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare om det i det enskilda fallet finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft. Avvikelse ska redovisas i ersättningsrapporten inför nästkommande årsstämma.

FAST LÖN

Den fasta lönen baseras på den enskilde befattningshavarens ansvarsområde, kompetens och erfarenhet. Mål för eventuella rörliga kontanta ersättningar ska bestämmas av styrelsen med början den 1 januari årligen och ska baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål, såväl gemensamma som individuella mål, och vara maximerad i förhållande till den fasta lönen.

NOT 10 ERSÄTTNING STYRELSE OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE
NOT 8 ANSTÄLLDA
NOT 9 LÖNER OCH ANDRA ERSÄTTNINGAR

Verkställande direktören och andra ledande befattningshavare

KSEK	Grundlön/arvode	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensioner	Övrig ersättning	Summa
VD och koncernchef, Hosni Teque-Omeirat 1)	4 198	1 050	91	1 202	-	6 548
Koncernledning 4 personer 2,3,4)	5 600	323	78	1 024	-	7 026
Summa	9 799	1 373	170	2 226	-	13 574

1) För 2024 uppgick ersättning för VD till grundlön inklusive semesterersättning 3 591 KSEK, rörlig ersättning 1 500 KSEK, övriga förmåner 103 KSEK, pensionskostnad 1030 KSEK och övrig ersättning 0 KSEK.
2) För 2024 uppgick ersättning för koncernledning till grundlön inklusive semesterersättning 7 326 KSEK, rörlig ersättning 540 KSEK övriga förmåner 205 KSEK, pensionskostnad 1 051 KSEK och övriga ersättningar 136 KSEK.3) Under 2025 ingår 1 st (1) personer som fakturerar sitt arvode med 839 KSEK (2 232). 4) Koncernledningen bestod av fyra personer per 31 december 2025, varav 3 män (75%) och 1 kvinna (25%). Samtliga är fast anställda.

NOT 10 ERSÄTTNING STYRELSE OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE (FORTSÄTTNING)

NOT 11 ARVODEN TILL REVISORER

MSEK	2025	2024
PwC
Revisionsuppdrag	3,6	4,4
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag	0,1	-
Övriga tjänster	-	-
Summa	3,7	4,4
Grant Thornton
Revisionsuppdrag	0,5	1,4
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag	-	-
Övriga tjänster	0,1	0,1
Summa	0,6	1,5
Övriga revisionsbyråer
Revisionsuppdrag	0,4	0,1
Summa	0,4	0,1
Totalt	4,7	6,0

NOT 12 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER

MSEK	2025	2024
Finansiella intäkter
Valutakursvinster	6	4
Övriga finansiella intäkter	1	0
Ränteintäkter	3	4
Summa	10	8
Finansiella kostnader
Valutakursförluster	0	-5
Övriga finansiella kostnader	-4	0
Räntekostnad på pensionsskuld	-9	-9
Övriga räntekostnader	-3	-3
Summa	-16	-16
Finansnetto	-5	-8

Samtliga ränteintäkter hänför sig till finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde.
Samtliga räntekostnader hänför sig till finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde.
Räntekostnader avseende den finansiella leasingskulden ingår med -2 MSEK (-3).

93

REDOVISNINGSPRINCIPER

Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt samt förändringar i uppskjuten skatt. Skatt redovisas i resultaträkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt total resultat respektive eget kapital.

Inkomstskatt: MSEK	2025	2024
Aktuell skattekostnad på årets resultat	0	-2
Summa aktuell skatt	0	-2
Uppskjuten skattekostnad
Förändring uppskjutna skattefordringar och skatteskulder	8	12
Summa uppskjuten skatt	8	12
Inkomstskatt	8	10

Avstämning mellan teoretisk skattekostnad och redovisad skatt enligt gällande svensk skattesats: MSEK	2025	2024
Redovisat resultat före skatt	39	57
Skatt enligt svensk skattesats 20,6%	-8	-12
Skatteeffekt av
Ej avdragsgilla kostnader	2	-1
Ej skattepliktiga intäkter	-4	0
Skillnad i utländska skattesatser	0	1
Temporära skillnader (netto)	-6	4
Uttnytjande av underskott	19	17
Förluster för vilka uppskjuten skatt ej bokförts	-1	-4
Tidigare års ej aktiverade förlustavdrag som nu bedöms kunna utnyttjas	9	8
Återförda tidigare års aktiverade förlustavdrag	0	-1
Resultatandel från intressebolag	-2	-1
Övrigt	0	0
Redovisad skatt	8	10

Den redovisade skatten för året uppgick till 8 MSEK (10). Koncernen har stora skatte mässiga underskott i Sverige och Danmark och förväntas därmed att ha fortsatt relativt låga skattebetalningar under kommande år.

Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat uppgår till följande belopp:

	2025			2024
MSEK	Före skatt	Skatt	Efter skatt	Före skatt	Skatt
Valutakursdifferens	-14	-	-14	4	-
Omvärdering pensionsförpliktelser	27	-	27	-29	-
Summa	13	-	13	-25	-

NOT 13 INKOMSTSKATT

NOT 14 UPPSKJUTEN SKATT

REDOVISNINGSPRINCIPER

Värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller aviserade och med stor sannolikhet kommer att fastställas. Uppskjuten skattefordran av- seende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovi- sas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjutna skattefordringar respektive uppskjutna skatteskulder avser temporära skillnader och skattemässiga underskottsavdrag. Temporära skillnader föreligger i de fall där tillgångarnas eller skulders redovi- sade respektive skattemässiga värden är olika.

VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR

Eniro Group AB och dess helägda svenska dotterbolag kan genom möjlighet till koncernbidrag kvitta uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder för dessa enheter i koncernredovisningen. Mot bakgrund av bedömningen att osäkerhet föreligger avseende när underskottsavdragen kommer att kunna utnyttjas mot framtida skattemässiga överskott i Sverige redovisas endast de uppskjutna fordringar som kan kvittas mot uppskjutna skatteskulder. Underskottsavdragen hänför sig främst till Danmark och Sverige. I Danmark har 10 MSEK (10) upptagits som en uppskjuten skattefordran under 2025 med bakgrund av att dessa belopp bedöms kunna utnyttjas mot framtida överskott inom de närmaste åren. I Sverige redovisas ingen uppskjuten skatt avseende underskottsavdrag. Vid årsskiftet har koncernen 411 MSEK (500) i underskottsavdrag motsvarande 85 MSEK (104) i uppskjutna skattefordringar som inte är värderade av vilka 412 MSEK (500) kan nyttjas utan tidsbegränsning.

Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder avser på respektive balansdag temporära skillnader och underskottsavdrag enligt följande:

MSEK	2025	2024
Uppskjutna skattefordringar
Temporära skillnader hänförliga till:
Skattemässiga underskott	13	11
Förmånsbestämda pensionsförpliktelser	0	0
Övrigt	6	6
Summa	20	17
Uppskjutna skatteskulder
Immateriella tillgångar	-3	-5
Summa	-3	-5

94

Eniro har en ägarandel om 35,8 % i Skippo AB, org nr 559386-0942, med säte i Stockholm. Bolaget hanteras som ett intresseföretag i koncernredovisningen och redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Under 2024 genomfördes en nyemission i Skippo, vilket resulterade i att Eniros ägarandel minskade från 39,22% till 35,8%. Samtidigt stärktes Skippos egna kapital genom nyemissionen. Eniros andel av kapitalökningen uppgick till 6 MSEK och har redovisats i resultaträkningen under posten ’Resultat från andelar i intresseföretag. Skippo är klassificerat som ett intresseföretag då Eniro har ett betydande men inte ett bestämmande inflytande över företaget; Eniro har inte röstmajoritet, kan inte utse mer än hälften av styrelseledamöterna och har inte på annat sätt bestämmande inflytande över företaget. Skippo förvärvades under 2022 via en apportemission avseende ”På Sjön”. Förvärvsanalysen identifierade ett övervärde om 16 MSEK där 10 MSEK allokerats som IT plattform och 6 MSEK som kundrelationer. IT plattformen och kundrelatio- nerna skrivs av över fem år.

Siffrorna i tabellen nedan avser förändringen i bokfört värde på andelar i intresseföretag:

MSEK	2025	2024
Bokfört värde vid årets början	23	29
Förvärv	-	-
Nyemission i intresseföretaget	-	6
Årets andel i intresseföretagets resultat	-7	-9
Avskrivning övervärden	-2	-3
Bokfört värde vid årets slut	12	23

NOT 15 ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG

NOT 16 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

MSEK	2025	2024
Andelar i externa företag	1	1
Räntebärande fordringar, spärrade bankmedel	1	6
Övriga fordringar, kapitalförsäkring	28	28
Övriga fordringar	1	6
Summa	31	40

NOT 14 UPPSKJUTEN SKATT (FORTSÄTTNING)

Uppskjutna skattefordringar
Bruttoförändringar, MSEK	Skattemässiga underskott	Pensions-åtaganden	Övrigt	Summa
Per 1 januari 2024	7	1	0	8
Redovisat:
I resultaträkningen	4	0	6	9
I övrigt totalresultat	-	-	-	-
Direkt mot eget kapital	-	-	-	-
Per 31 december 2024	11	0	6	17

Bruttoförändringar, MSEK	Skattemässiga underskott	Pensions-åtaganden	Övrigt	Summa
Per 1 januari 2025	11	0	6	17
Redovisat:
I resultaträkningen	2	0	1	3
I övrigt totalresultat	-	-	-	-
Direkt mot eget kapital	-	-	-	-
Per 31 december 2025	13	0	6	20

Uppskjutna skatteskulder
Bruttoförändringar, MSEK	Skattemässiga underskott	Övrigt	Summa
Per 1 januari 2024	-9	0	-9
Redovisat:
I resultaträkningen	4	0	4
I övrigt totalresultat	0	0	0
Direkt mot eget kapital	0	0	0
Per 31 december 2024	-5	0	-5

Bruttoförändringar, MSEK	Skattemässiga underskott	Övrigt	Summa
Per 1 januari 2025	-5	0	-5
Redovisat:
I resultaträkningen	2	0	2
I övrigt totalresultat	0	0	0
Direkt mot eget kapital	0	0	0
Per 31 december 2025	-3	0	-3

Nedan specificeras total finansiell ställning för intresseföretaget och motsvarande bokförda värden.

I MSEK	2025	2024
Nettoomsättning	83	36
Rörelsereultat	-39	-23
Resultat exklusive övrigt totalresultat	-20	-24
Årets totalresultat	-20	-24
Summa omsättningstillgångar	35	38
Summa anläggningstillgångar	30	39
Summa kortfristiga skulder	45	38
Summa långfristiga skulder	0	0
Eget kapital	19	39
Eget kapitalandel	7	14
T-plattform	3	3
Kundrelationer	3	6
Bokfört värde vid årets slut	12	23

95

Avsättningar osäkra kundfordringar MSEK	2025	2024
Ingående avsättningar	5	6
Nya avsättningar	8	5
Återförda ej utnyttjade avsättningar	-5	-6
Återvunna kundförluster	0	0
Övrigt	0	0
Utgående avsättningar	8	5

Koncernen har gjort avsättningar för osäkra kundfordringar där ett nedskrivningsbe- hov före ligger. Kundförluster redovisas under övriga externa kostnader och uppgår till -7 MSEK (-7).

MSEK	2025	2024
Kundfordringar	81	76
Avsättningar osäkra kundfordringar	-8	-5
Summa	73	70
Åldersanalys för kundfordringar
– ej förfallna	59	54
– förfallna yngre än en månad	14	14
– förfallna en till tre månader	5	3
– förfallna äldre än tre månader	4	5
Summa	81	76

REDOVISNINGSPRINCIPER

Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde, vilket normalt över- ensstämmer med fakturerat belopp. Därefter värderas kundfordringar till anskaffningsvärde utan diskontering, minskat med reservering för förväntade kundförluster. Ingen diskontering sker då den genomsnittliga kredittiden är kort och räntemomentet därmed inte är materiellt. Kreditrisker hanteras genom aktiv kreditbevakning och rutiner för uppföljning och inkassering. Förväntade kreditförluster för kundfordringar och avtalstillgångar utgör en bedömning av individuellt betydande exponeringar samt en historisk kreditförlustnivå i kombination med framåtblickande faktorer. Förväntade kreditförluster på finansiella fordringar utgör en bedömning som återspeglar ett objektivt, sannolikhetsviktat utfall baserat på rimliga och verifierbara prognoser. I uppskattningar och bedömningar i företagsledningens bedömning beaktas snabba förändringar av marknadsvillkor som tex ökade räntor, ökad arbetslöshet, försämrad valuta samt lågkonjunktur. Det genomförs en övergripande bedömning för att säker- ställa en rimlig redovisad förlustreserv.Belopp, som inte beräknas inflyta, reserveras och kostnadsförs i resultaträkningen under övriga externa kostnader.

NOT 17 KUNDFORDRINGAR

NOT 18 FÖRUTBETALDA KOSTNADER

NOT 19 LIKVIDA MEDEL

REDOVISNINGSPRINCIPER
I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden, övriga kortfristiga placeringar med en kortare löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten. Medel på spärrade bankkonton klassificeras som finansiell anläggningstillgång.

MSEK	2025	2024
Kassa och bank	189	163
Summa	189	163

MSEK	2025	2024
Kundanskaffningskostnad	35	24
Hyror	2	5
Licenser	9	2
Försäkringar	0	1
Övriga förutbetalda kostnader	6	13
Summa	54	45

Kundfordringarnas förfallostruktur

2025
| MSEK | Ej förfallet | Mer än 30 dagar | Mer än 60 dagar | Mer än 90 dagar |
| :--- | :--- | :--- | :--- | :--- |
| Förväntad kreditförlust (%) | 3,2% | 4,3% | 30,8% | 97,5% |
| Redovisat värde, brutto | 59 | 14 | 5 | 4 |
| Förväntade kreditförluster för återstående löptid | 1,9 | 0,6 | 1,4 | 3,9 |

2024
| MSEK | Ej förfallet | Mer än 30 dagar | Mer än 60 dagar | Mer än 90 dagar |
| :--- | :--- | :--- | :--- | :--- |
| Förväntad kreditförlust (%) | 0,4% | 3,7% | 26% | 83,6% |
| Redovisat värde, brutto | 54 | 14 | 3 | 5 |
| Förväntade kreditförluster för återstående löptid | 0,2 | 0,5 | 0,8 | 3,9 |

Eniro hade per 31 december 2025 endast ett aktieslag, stamaktie av serie A. Per den sista december 2025 uppgick det totala antalet aktier till 746 182 472 varav 18 175 356 ägs av Eniro Group AB, Det totala antalet röster per sista december 2025 uppgick till 728 007 116. Resultat per aktie före och efter utspädning uppgår till 0,06 SEK (0,09) och beräknas som Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier, vilket år 2025 var 728 007 116 st.

REDOVISNINGSPRINCIPER
Stamaktier klassificeras som eget kapital, Innehav av egna aktier, som förvärvats inom de av årsstämman beslutade ramarna, redovisas i koncernredovisningen som en minskning av övrigt tillskjutet eget kapital. I moderbolaget redovisas minskningen mot balanserad vinst eller i förekommande fall mot fond att användas enligt beslut av bolagsstämman. Transaktionskostnader, utöver köpeskilling, i samband med förvärv av egna aktier belastar balanserad vinst. Innehavet ingår inte i utestående antal aktier vid beräkning av nyckeltal per aktie.

NOT 20 AKTIEKAPITAL

På årsstämman den 11 maj 2023 beslutades det att emittera högst 37 000 000 teckningsoptioner av serie TO 2023 (”Teckningsoptioner 2023”), vilka i sin tur kommer att ge rätt till teckning av nya aktier i Säljaren i enlighet med villkoren för Teckningsoptioner 2023 som antogs av nämnda årsstämma (för mer information om villkoren se fliken ”Bolagsstämmor” – ”Tidigare stämmor” på www.enirogroup.com). Vid årsstämman den 29 maj 2024 beslutades att förlänga tiden för deltagarnas möjlighet att anmäla sig för deltagande, till och med den 30 september 2024. Samtliga Teckningsoptioner 2023 tecknades av Eniro Group AB själv och har erbjudits anställda inom Eniro-koncernen, samtliga 37 000 000 Teckningsoptioner 2023 har därefter tecknats. Teckningsoptionerna 2023 värderades, i enlighet med villkoren, av oberoende part enligt Black & Scholes värderingsmodell.

Teckning av aktier ska enligt villkoren äga rum under tiden från och med den 1 juni 2026 till och med den 30 juni 2026. Varje teckningsoption kommer att ge rätt att teckna en aktie till en kostnad om 1.09 kr. Vid utnyttjande av samtliga 37 000 000 Teckningsoptioner och utan beaktande av eventuell omräkning av Teckningsoptioner 2023, innebär Teckningsoptioner 2023 att aktiekapitalet kan öka med högst 14 800 000 kr och en maximal utspädning motsvarande cirka 5 procent.

NOT 21 TECKNINGSOPTIONER

NOT 22 SPECIFIKATION TILL KASSAFLÖDET

2025
| MSEK | IB | Kassaflöden | Förvärv/ avyttringar | Valutakurseffekter | Övriga ej kassaflödes- påverkande poster | Förändrade redovisnings- principer | UB |
| :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- |
| Leasing | 24 | -24 | - | 1 | 33 | - | 35 |
| Summa upplåning | 24 | -24 | - | 1 | 33 | - | 35 |

2024
| MSEK | IB | Kassaflöden | Förvärv/ avyttringar | Valutakurseffekter | Övriga ej kassaflödes- påverkande poster | Förändrade redovisnings- principer | UB |
| :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- |
| Leasing | 43 | -29 | - | -1 | 10 | - | 24 |
| Summa upplåning | 43 | -29 | - | -1 | 10 | - | 24 |

MSEK	Stamaktier serie A	Preferensaktier serie A	Preferensaktier serie B	Totalt antal registrerade aktier	Registrerat aktiekapital
Vid årets början 2024-01	746 182 472	-	-	746 182 472	298
Vid årets slut 2024-12	746 183 472	-	-	746 182 472	298
Vid årets början 2025-01	746 182 472	-	-	746 182 472	298
Vid årets slut 2025-12	746 182 472	-	-	746 182 472	298

NOT 23 PENSIONSFÖRPLIKTELSER

De belopp som redovisas i balansräkningen har beräknats enligt följande:

MSEK	2025	2024
Nuvärdet av fonderade förpliktelser	7	9
Verkligt värde på förvaltningstillgångar	-6	-7
Underskott (+)/ överskott (-) i fonderade planer	2
Nuvärdet av ofonderade förpliktelser	233	258
Summa underskott i förmånsbestämda pensionsplaner	234	260
Effekt av lägsta fonderingskrav/ tillgångskrav	-	-
Summa förmånsbestämda pensionsplaner	234	260
Övriga pensionsförpliktelser	34	36
Pensionsförpliktelser i balansräkningen	268	296

Koncernen har förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige, Norge och Finland som lyder under likartade regelverk. Samtliga förmånsbestämda pensionsplaner är baserade på slutlig lön, som ger anställda som omfattas av pensionsplanen förmåner i form av en garanterad nivå på pensionsutbetalningarna under livstiden. Nivån på förmånen beror på de anställdas tjänstgöringstid och lön vid pensionerings- tidpunkten. I de svenska planerna är pensionsutbetalningarna normalt uppräknade enligt konsumentprisindex. Med undantag av inflationsrisken i Sverige är planerna utsatta för i stort sett likartade risker. I Finland finns det en plan som tryggas med en stiftelse. Stiftelsens verksamhet regleras av nationella bestämmelser och praxis. För ofonderade planer betalar företaget ut ersättningar vid förfallotidpunkt.

Förändring i nuvärdet av förpliktelse under året

MSEK	2025	2024
Ingående balans	267	240
Poster redovisade i resultaträkningen:
Kostnader för tjänstgöring innevarande år	0	0
Räntekostnader	7	8
Omvärderingar redovisade i övrigt totalresultat:
Vinst/förlust till följd av förändrade demografiska antaganden	-26	0
Vinst/förlust till följd av förändrade finansiella antaganden	-26	28
Erfarenhetsbaserade vinster/förluster	1	1
	-52	29
Amortering	-5	-4
Utbetalda ersättningar	-3	-4
Utgående balans	213	267

REDOVISNINGSPRINCIPER
Inom koncernen förekommer såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd plan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringar och där koncernen inte har några förpliktelser att betala ytterligare avgifter. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förmånsbestämda planer anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, baserat på en eller ett antal faktorer såsom ålder, antal tjänsteår och lön vid pensioneringstidpunkten. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas.

Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsskulder är nettot av nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen och verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den s.k. Projected Unit Credit Method. Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period för förmånsbestämda planer utgörs av ökningen av den förmånsbestämda förpliktelsen, förändringar av ersättningarna, reduceringar och regleringar. Kostnaden redovisas som personalkostnader i resultaträkningen.

Nettoräntan beräknas genom att diskonteringsräntan tillämpas på förmånsbestämda planer och på det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna. Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period de uppstår.

VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR
Pensionsförpliktelsernas nuvärde är beroende av ett antal faktorer som fastställs av oberoende aktuarier med hjälp av ett antal antaganden. Varje förändring i dessa antaganden kommer att påverka pensionsförpliktelsernas redovisade värde. Viktiga antaganden rörande pensionsförpliktelser är diskonteringsränta, förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, framtida löneökningar, inflation samt demografiska förhållanden. Dessa antaganden baseras på rådande marknadsvillkor eller etablerade aktuariella förväntningar. Koncernen fastställer lämplig diskonteringsränta i slutet av varje år, denna ränta används för att fastställa nuvärdet av bedömda framtida utbetalningar för att reglera pensionsförpliktelserna. Vid fastställande av lämplig diskonteringsränta i Sverige beaktar koncernen räntorna för förstklassiga bostadsobligationer som är uttryckta i den valuta i vilken ersättningarna kommer att betalas, och som har löptider som motsvarar bedömningarna för den akturaiella pensionsförpliktelsen.

Förändring i verkligt värde på förvaltningstillgångar under året

MSEK	2025	2024
Ingående balans	-7	-7
Poster redovisade i resultaträkningen:
Ränteintäkter	0	0
Omvärderingar redovisade i övrigt totalresultat:
Avkastning på förvaltningstillgångar exklusive belopp som ingår i ränteintäkter	0	0
Uttag/gottgörelse	1	1
Utgående balans	-6	-7

Under 2026 förväntas koncernens amortering uppgå till omkring 5 MSEK.

KREDITFÖRSÄKRING HOS PRI PENSIONSGARANTI
Eniro har kreditförsäkringar hos PRI Pensionsgaranti (PRI) som löper fram till och med den 31 december 2026. I samband med genomförandet av Eniro Group AB:s företagsrekonstruktion och rekapitalisering 2020 utgavs en ny säkerhet till Kreditförsäkringsbolaget PRI i form av företagsinteckning om 19 MSEK i Eniro Sverige AB. Per den sista december 2025 uppgick totala pantsatta medel till 0 MSEK (0) inklusive avkastning. Från och med 2016 har Eniro övergått till att betala löpande premier för förmånsbestämda pensionsförmåner i Sverige.Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser är hänförligt till:

MSEK	2025	2024
Aktiva anställda	1	2
Anställda som lämnat planen innan pensionering	203	228
Personer som omfattas av planen och som är pensionerade	36	37
Summa	240	267

Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen och förvaltningstillgångarnas sammansättning per land:

MSEK	2025				2024
	Sverige	Norge	Finland	Summa	Sverige	Norge	Finland	Summa
Nuvärdet av förpliktelsen	211	22	7	240	235	23	9	267
Verkligt värde på förvaltningstillgångar	-	-	-	-6	-6	-	-	-7
Summa	211	22	2	234	235	23	2	260

Förvaltningstillgångarna består av följande:

MSEK	2025				2024
	Sverige	Norge	Finland	Summa	Sverige	Norge	Finland	Summa
Räntepapper inklusive upplupen kupongränta	-	-	-	-	-	-	n.a	-
Aktier, noterade	-	-	-	-	-	-	n.a	-
Alternativa placeringar, noterade	-	-	-	-	-	-	n.a	-
Likvida medel	-	-	-	-	-	-	n.a	-
Summa	-	-	-	-	-	-	n.a	-
Verklig avkastning %	-7,4			4,5

I Finland är förvaltningstillgångarna försäkringsbolagets ansvar och utgör en del av försäkringsbolagets investeringstillgångar varför en uppdelning på kategorier inte är möjlig.

NOT 23 PENSIONSFÖRPLIKTELSER (FORTSÄTTNING)

Förändring netto i förmånsbestämda förpliktelser under året:

MSEK	2025	2024
Ingående balans	260	232
Poster redovisade i resultaträkningen:
Kostnader för tjänstgöring innevarande år	0	0
Räntekostnader/-intäkter	7	7
Omvärderingar redovisade i övrigt totalresultat:	7	7
Avkastning på förvaltningstillgångar exklusive belopp som ingår i räntekostnader/-intäkter	-	-
Vinst/förlust till följd av förändrade demografiska antaganden	-	-
Vinst/förlust till följd av förändrade finansiella antaganden	-26	28
Erfarenhetsbaserade vinster/förluster	1	1
	-25	29
Utbetalda ersättningar	-3	-3
Amortering	-5	-4
Utgående balans	234	260

De viktigaste aktuariella antagandena var följande:

MSEK	2025			2024
	Sverige	Norge	Finland	Sverige	Norge	Finland
Diskonteringsränta, %	4,0	3,9	3,4	3,6	3,9	3,4
Inflation, %	1,7	-	1,9	1,8	-	2,0

Diskonteringsräntan för de svenska pensionerna baseras på svenska bostadsobligationer, genom att följa en lång statsobligation med en tillagd spread mellan stats- och bostadsobligation. I Sverige är inflationsantagandet baserat på marknadens förväntan med referens till skillnaden mellan reala och nominella stadsobligationer.

Genomsnittliga återstående levnadsår för en person som går i pension vid 65 års ålder:

MSEK	2025			2024
	Sverige	Norge	Finland	Sverige	Norge	Finland
Pensionering vid rapportperiodens slut
Män	24,3	21,0	25,4	21,9	21,0	21,4
Kvinnor	25,3	24,1	29,8	23,9	24,1	25,4
Pensionering 20 år efter rapportperiodens slut
Män	22,8	23,2	22,9	24,8	23,2	22,0
Kvinnor	24,4	26,5	27,2	25,8	26,5	27,0

Känsligheten i den förmånsbestämda förpliktelsen för ändringar i de vägda väsentliga antagandena:

MSEK	2025		2024
	Ökning 0,5% i antagandet	Minskning 0,5% i antagandet	Ökning 0,5% i antagandet	Minskning 0,5% i antagandet
Diskonteringsränta	-27	29	-30	34
Pensionsökningar (inflation och inkomstbasbelopp)	30	-26	34	-30

Löptidsanalys avseende förväntade odiskonterade betalningar för pensionsförmåner efter avslutad anställning:

MSEK	2025	2024
Inom ett år	3	4
Mellan ett och två år	4	4
Mellan två och fem år	12	11
Mer än fem år	531	560
Summa	549	579

NOT 23 PENSIONSFÖRPLIKTELSER (FORTSÄTTNING)

MSEK	2025	2024
Upplupna personalrelaterade kostnader	6	74
Upplupna produktionskostnader	70	14
Övriga upplupna kostnader	17	12
Summa	93	99

NOT 24 UPPLUPNA KOSTNADER

FINANSIELL RISKHANTERING

Enirokoncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika typer av finansiella risker som kan påverka resultat, kassaflöde och eget kapital. Dessa finansiella risker innefattar:

Valutarisker avseende kommersiella flöden och nettotillgångar i utländska dotterbolag
Kreditrisker hänförliga till finansiella och kommersiella aktiviteter
Finansierings- och likviditetsrisk avseende koncernens kapitalbehov
Ränterisker
Övriga prisrisker t ex inflation

Eniros styrelse har fastställt en finanspolicy för hela koncernen som reglerar hur finansiella risker ska hanteras och kontrolleras samt ansvar och befogenheter. Det har inte skett några väsentliga förändringar vad gäller koncernens mål, principer eller metoder för hanteringen av finansiella risker jämfört med föregående år. Styrelsen gör löpande en bedömning av koncernens mål, principer och metoder för finansiell riskhantering. Riskanalyser genomförs löpande i verksamheten samt att årliga utvärderingar av risk och riskhantering genomförs tillsammans av ledning och styrelse.

VALUTARISK

Eniro är aktivt i Norden, vilket medför att företaget hanterar transaktioner i flera valutor och därmed exponeras för valutakursfluktuationer. Denna exponering delas upp i två huvudtyper: transaktionsexponering och omräkningsexponering. Transaktionsexponering uppstår vid betalningar i utländska valutor och innebär en risk för att valutakursförändringar negativt påverkar företagets lönsamhet genom att påverka de kassaflöden som genereras i utländska valutor. Omräkningsexponering å andra sidan relaterar till när de utländska dotterbolagens finansiella rapporter omräknas till SEK för konsolidering. På grund av verksamheten i olika nordiska länder skapas naturliga in- och utflöden i flera valutor, vilket leder till antingen ett nettoöverskott eller ett nettounderskott i en specifik valuta. Dessa nettopositioners värde kan fluktuera beroende på valutakursförändringar, vilket resulterar i en transaktionsexponering för Eniro.

Transaktionsexponering

Transaktionsexponering uppstår när ett bolag har kassaflöden i utländsk valuta. Valutakursrörelser påverkar kassaflöden i utländska valutor och innebär en risk att koncernens lönsamhet påverkas negativt. Koncernens dotterbolag verkar i huvudsak på sina lokala marknader med intäkter och kostnader i lokal valuta, vilket reducerar transaktionsexponeringen. Beslut om eventuell säkring av transaktionsexponering genom valutaderivat fattas centralt av moderbolaget. Koncernen har under 2024 valutakurseffekter på -1 MSEK (4) som har uppstått av interna lån och hänför sig främst till valutorna DKK, NOK och EUR. I nedan tabell så visas effekten i resultatet vid en rörelse av +/-5 procent utav valutakursen per den 31 december 2024 på interna lån.

MSEK	+/- 5 procent
DKK	+/- 2
NOK	+/- 5
EUR	+/- 0
Summa	+/- 6

Omräkningsexponering

Förändringar i valutakurser har en inverkan på koncernens resultat via omräkning av utländska dotterföretags resultat till svenska kronor. Effekter hänför sig främst till valutorna DKK, NOK och EUR. Nettotillgångar i utländska dotterbolag ger vid konsolidering till koncernens rapporteringsvaluta SEK upphov till en omräkningsdifferens som påverkar koncernens egna kapital. Koncernen kan säkra omräkningsexponeringen i nettotillgångar genom att tillgångarna finansieras med skuld i samma valuta.

KREDITRISK

Kreditrisk avser risken för förluster på grund av att koncernens kunder eller motparter i finansiella kontrakt inte fullgör sina betalningsåtaganden. Kreditrisk delas således upp i finansiell kreditrisk och affärsrelaterad kreditrisk.

NOT 25 FINANSIELLA RISKER OCH RISKHANTERING

Finansiell kreditrisk

Finansiell kreditrisk i form av motpartsrisker uppstår vid placering av likvida medel, banktillgodohavanden och vid handel med derivatinstrument. Placering av överskottslikviditet får endast göras med motpart med hög kreditvärdighet och som uppfyller koncernens minimumkrav på rating. Den maximala kreditrisken motsvaras av de finansiella tillgångarnas redovisade värde i koncernbalansräkningen.

Affärsrelaterad kreditrisk

Eniros affärsrelaterade kreditrisk är främst hänförlig till kundfordringar, vilken hanteras i respektive dotterbolag. Kundfordringarna är fördelade på ett stort antal motparter. Av de totala kundfordringarna 2024-12-31 var 15 (16) procent på belopp lägre än 5000 SEK per kund. Koncernen har fastställda riktlinjer för att säkerställa att försäljning sker till kunder med lämplig kreditbakgrund. Reserv för osäkra fordringar uppgick per balansdagen 2024-12-31 till 5 (6) MSEK, Kundförluster redovisas under övriga externa kostnader och uppgår till -7 MSEK (-7).

FINANSIERINGSRISK

Finansieringsrisk definieras som risken att det vid en given tidpunkt blir svårt och/eller kostsamt att erhålla ny finansiering eller att refinansiera befintlig skuld. Enirokoncernen har per balansdagen 2024-12-31 inga kort- eller långfristiga kreditfaciliteter. Enirokoncernen har en diskonterad pensionsskuld uppgående till 296 MSEK per 2024-12-31, se not 22.

LIKVIDITETSRISK

Likviditetsrisk definieras som risken att koncernen vid ett visst givet tillfälle inte har tillräckligt med likvida medel eller annan betalningsberedskap för att kunna fullgöra sina löpande betalningsåtaganden. Moderbolaget arbetar aktivt för att säkerställa en optimal hantering av koncernens likviditet genom att likviditeten administreras i moderbolaget. Likvida medel därutöver ska hållas som banktillgodohavande eller placeras i räntebärande instrument med hög likviditet.

Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen.

Avtalsenliga löptider för finansiella skulder per 31 december 2024:

MSEK	Pensionsskulder	Leasing-skulder	Övriga finansiella skulder	Leverantörsskulder
Inom ett år	4	13	147	27
Mellan ett och två år	4	-	-	-
Mellan två och fem år	11	3	-	-
Mer än fem år	596	-	-	-
Summa avtalsenliga kassaflöden	615	24	147	27
Redovisat värde	296	24	147	27

RÄNTERISK

Ränterisk definieras som risken att förändringar i marknadsräntor får en negativ påverkan på koncernens resultat och kassaflöde. Eniro har inga utestående lån hos kreditinstitut, vilket innebär att eventuella ränteökningar har en begränsad inverkan på Eniro.

NOT 26 TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

Transaktioner med närstående parter görs på marknadsmässiga villkor. Information om ersättning till styrelse och ledning framgår i not 10. Utöver detta har följande transaktioner skett. Azerion innehar 26,10 % av rösterna i Eniro Group AB och betraktas därmed som närstående.Azerion har fakturerat Eniro 6 MSEK för molnbaserad infrastruktur. Från 1 januari 2025 har Eniro outsourcat försäljningen av våra programmatiska produkter till Azerion och fakturerat 6 MSEK.

NOT 29 HÄNDELSER EFTER RAPPORTPERIODEN

Den 4 februari 2026 förvärvade Eniro 100 procent av aktierna i Mainostoimisto SST Oy, en framstående finsk digital marknadsföringsbyrå, för en preliminär kontant köpeskilling om 22 MSEK. Förvärvet har inte påverkat de finansiella effekterna för 2025. Resultat och tillgångar samt skulder för det förvärvade företaget kommer att konsolideras från och med den 4 februari 2026.

Den 10 februari 2026 lämnade Eniro ett pressmeddelande om att bolaget träffat ett förlikningsavtal med Kapatens. Den 18 februari 2026 meddelade Högsta domstolen att underrätternas domar undanröjts och att målet avskrivits.

Effekter av förvärvet av Mainostoimisto SST Oy

Det förvärvade bolagets nettotillgångar som är intagna i den preliminära förvärvsanalysen är följande:

Koncernen, MSEK	Verkligt värde
Immateriella tillgångar: Kundrelationer	10
Kundfordringar och övriga rörelsefordringar	5
Likvida medel	8
Uppskjuten skatteskuld	-3
Leverantörsskulder och övriga rörelseskulder	-4
Netto identifierbara tillgångar och skulder	16
Goodwill	6
Förvärvade nettotillgångar	22

Koncernen, MSEK	Verkligt värde
Total köpeskilling	22
Kontant erlagd köpeskilling på tillträdesdagen	12

Allokering av övervärde i den preliminära förvärvsanalysen

Det övervärde om 22 MSEK som identifierats vid förvärvet har allokerats med 10 MSEK på kundrelationer och resterande 6 MSEK på goodwill. Goodwill är främst hänförligt till framtida synergieffekter i form av samlad personalstyrka och nya kundkontrakt.

Köpeskilling

Den preliminära köpeskillingen uppgår till 22 MSEK och erläggs i tre delbetalningar. Vid tillträdesdagen betalades 12 MSEK kontant. Resterande belopp ska betalas i två ytterligare delbetalningar inom ett år från förvärvsdatumet. Det finns ingen tilläggsköpeskilling kopplad till förvärvet, utan de senare betalningarna utgör uppskjutna delar av den fasta köpeskillingen.

Förvärvsrelaterade utgifter

Förvärvsrelaterade utgifter uppgår till ca 1,7 MSEK. Förvärvskostnaderna kommer att ingå bland övriga rörelsekostnader i resultaträkningen samt i kassaflödet från den löpande verksamheten för räkenskapsåret 2026.

NOT 28 STÄLLDA SÄKERHETER

MSEK	2025	2024
Ställda säkerheter
Avseende hyresavtal	3	11
Avseende avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	4	4
Företagsinteckningar, PRI skulder	19	19
Summa ställda säkerheter	26	34

Eniro har en kreditförsäkring hos PRI Pensionsgaranti (PRI) som löper fram till och med den 31 december 2026. I samband med genomförandet av Eniro AB:s företagsrekonstruktion och rekapitalisering 2020 utgavs en ny säkerhet till Kreditförsäkringsbolaget PRI i form av företagsinteckning om 19 MSEK i Eniro Sverige AB. Pantsatta medel inklusive avkastning redovisas som Övriga långfristiga räntebärande fordringar.

NOT 27 EVENTUALFÖRPLIKTELSER OCH EVENTUALTILLGÅNGAR

Koncernen har bedömt att det inte föreligger några eventualförpliktelser eller eventualtillgångar under 2026 eller 2025. För moderbolagets förpliktelser avseende dotterbolag, se moderbolagets not 12.

102

Moderbolagets resultaträkning

MSEK	Not	2025	2024
Nettoomsättning	2	15	14
Övriga externa kostnader	3	-30	-17
Personalkostnader	4	-16	-11
Övriga rörelsekostnader		0	0
Avskrivningar och nedskrivningar av
Materiella anläggningstillgångar		0	0
Rörelseresultat		-32	-14
Finansiella intäkter	6	9	142
Finansiella kostnader	6	-2	0
Resultat efter finansiella poster		4	128
Koncernbidrag	29	-	-
Resultat före skatt		4	128
Redovisad skatt	7	-	-
Årets resultat		4	128

Moderbolagets rapport över totalresultat

MSEK	2025	2024
Årets resultat	4	128
Övrigt totalresultat	-	-
Årets totalresultat	4	128

103

Moderbolagets balansräkning

MSEK	Not	2025-12-31	2024-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Övriga materiella anläggningstillgångar		0	0
Aktier i dotterföretag	5	323	323
Övriga räntebärande fordringar	8	22	25
Summa anläggningstillgångar		345	348
Omsättningstillgångar
Fordringar hos koncernföretag		470	161
Övriga kortfristiga fordringar		1	2
Likvida medel	9	153	4
Summa omsättningstillgångar		624	167
SUMMA TILLGÅNGAR		970	515
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital		298	298
Fritt eget kapital
Balanserat resultat		180	52
Årets resultat		4	128
Summa eget kapital		483	479
Långfristiga skulder
Pensionsförpliktelser	10	30	32
Summa långfristiga skulder		30	32
Kortfristiga skulder
Skulder till koncernföretag		450	-
Leverantörsskulder		1	1
Aktuella skatteskulder		0	0
Upplupna kostnader	11	5	3
Övriga kortfristiga skulder		1	0
Summa kortfristiga skulder		457	4
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		970	515

104

Moderbolagets kassaflödesanalys

MSEK	Not	2025-12-31	2024-12-31
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat		-32	-14
Ej kassaflödespåverkande poster		-2	0
Finansiella poster, netto	7	0	-
Betald inkomstskatt		-	-
Kassaflöde före förändringar i rörelsekapital		-27	-14
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Minskning/ökning av kortfristiga fordringar		-420	-2
Minskning/ökning av kortfristiga skulder		453	-2
Kassaflöde från den löpande verksamheten	6	-17
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-	0
Årets lämnade lån till koncernföretag		-308	-17
Årets upptagna lån från koncernföretag		449	53
Kassaflöde från investeringsverksamheten		141	36
Finansieringsverksamheten
Utdelning till aktieägare		-	-29
Återköp av egna aktier		-	-
Premier för teckningsoptioner		-	0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		141	-29
Årets kassaflöde		150	-11
Likvida medel vid årets början		4	14
Årets kassaflöde		150	-11
Likvida medel vid årets slut	9	153	4

Moderbolagets förändringar i eget kapital

MSEK	Aktiekapital	Överkursfond	Balanserat resultat	Summa eget kapital
Ingående balans 1 januari 2024	298	0	81	379
Årets totalresultat	-	-	128	128
Utdelning till moderbolagets aktieägare	-	-	-29	-29
Utgående balans 31 december 2024	298	0	180	479
Ingående balans 1 januari 2025	298	0	180	479
Årets totalresultat	-	-	4	4
Utdelning till moderbolagets aktieägare	-	-	-	-
Utgående balans 31 december 2025	298	0	184	483

1) Ökningen i aktiekapitalet avser nyemission av stamaktier av serie A, registrerat 7 februari 2023.

105

Moderbolagets noter

Årsredovisningen i juridisk person upprättas enligt Årsredovisningslagen (ÅRL) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering har i RFR 2 uttalat att juridiska personer vars värdepapper är börsnoterade ska tillämpa de IFRS/IAS- och IFRIC/SIC-tolkningar som tillämpas i koncernredovisningen så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras jämfört med IFRS.

För moderbolaget Eniro Group AB tillämpas med stöd av RFR 2.2 följande avvikelser från IFRS/IAS:
* IAS 1 tillämpas ej beträffande uppställning av balans- och resultaträkningarna, som istället ställs upp enligt ÅRL.
* IAS 12 tillämpas ej beträffande obeskattade reserver, som redovisas som bruttobelopp i balansräkningen. Förändringar i obeskattade reserver redovisas i resultaträkningen.
* IFRS 16 Leasingavtal tillämpas ej. I moderbolaget redovisas samtliga leasingkontrakt avseende tillgångar eller hyra av fastigheter som operationella leasingavtal. Leasingavgifterna kostnadsförs linjärt över leasingperioden.
* IAS 19 Ersättningar till anställda tillämpas ej beträffande redovisning av pensionsförpliktelser och pensionskostnader. Dessa redovisas istället enligt FAR:s rekommendation 4 ”Redovisning av pensionsskuld och pensionskostnad”. Moderbolaget har utfäst förmånsbestämda pensioner till anställda. Moderbolagets förpliktelser att i framtiden utbetala pension har härvid ett nuvärde, bestämt för varje anställd av bland annat pensionsnivån, åldern och i vilken grad full pension blivit intjänad. Detta nuvärde har beräknats enligt aktuariella grunder, och utgår från de löne- och pensionsnivåer som råder vid balansdagen. Pensionsåtagandena redovisas som en avsättning i balansräkningen. Räntedelen i årets pensionskostnad redovisas bland finansiella kostnader. Övriga pensionskostnader belastar rörelseresultatet.

Moderbolagets nettoomsättning uppgick till 13 MSEK (15) och 13 MSEK (15) avser ersättning för koncerninterna tjänster som värderats till marknadsvärde.

NOT 2 MODERBOLAGETS INTÄKTER

NOT 3 ARVODEN TILL REVISORER

MSEK	2025	2024
Grant Thornton - Revisionsuppdrag	0	0,8
Summa	0	0,8
PwC - Revisionsuppdrag	1,4	2,1
Summa	1,4	2,1
Totalt	1,4	2,9

NOT 1 MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

NOT 4 LÖNER OCH ERSÄTTNINGAR

MSEK	2025	2024
Löner och andra ersättningar	11	7
Pensionskostnader	2	2
Sociala avgifter	3	2
Summa	16	11

106

Aktier och andelar ägda direkt och indirekt av moderbolaget

Namn	Organisationsnummer	Säte	Antal aktier	Kapitalandel %	Redovisat värde 2025-12-31, MSEK	Redovisat värde 2024-12-31, MSEK
Eniro Treasury AB	556688-5637	Stockholm	1 000	100	323	323
Gule Sider AS	963 815 751	Oslo	59 302	457	100	-
Eniro Norge AS	883 878 752	Oslo	100	100	-	-
Eniro Sverige AB	556445-1846	Stockholm	500 000	100	-	-
Eniro Brands AB	556580-8515	Stockholm	1 000	100	-	-
Krak AS	18936984	Köpenhamn	26 000	100	-	-
Dynava Oy	0100130-4	Esboo	220 000	100	-	-
Dynava Customer Service (Cyprus) LTD	454530	Paphops	1000	100	-	-
Dynava AB	556433-7417	Lund	3 000	100	-	-
Samres Eesti AS	11055561	Tartu	1	100	-	-
Samres Senegal SUARL	0043371782A2	Dakar	1	100	-	-
Samres South East SRL	10076000039	Chisinau	1	100	-	-
1001001 Solutions Oy	3321857-5	Tammerfors	1 000	100	-	-
Medialuotsi Oy	2483863-7	Helsingfors	727 717	100	-	-
Qwamplify Nordics Oy	1933220-4	Esbo	15 126	100	-	-
Qwamplify Nordics AB	556905-2094	Stockholm	500	100	-	-
Qwamplify Nordics AS	923 600 949	Oslo	1 000	100	-	-
Summa					323	323

MSEK	2025	2024
FINANSIELLA INTÄKTER
Utdelning från dotterföretag	0	140
Interna ränteintäkter	8	2
Externa ränteintäkter	1	0
Summa	9	142
FINANSIELLA KOSTNADER
Externa ränktekostnader	2	0
Summa	0	0
Finansnetto	7	142

AVVECKLADEKONCERNFÖRETAG UNDER 2025
1880 Nummeropplysning AS har avvecklats under 2025.

FUSIONERADE KONCERNFÖRETAG UNDER 2025
Inga koncernföretag har fusionerats under 2025.

Förändringar under året

MSEK	2025
Aktier i dotterföretag per 2024-12-31	323
Årets förändring	-
Aktier i dotterföretag per 2025-12-31	323

NOT 7 SKATT

Följande komponenter ingår i skattekostnaderna:

MSEK	2025	2024
Aktuell skattekostnad på årets resultat	-	-
Summa inkomstskatt	0	0
Uppskjuten skatt	-	-
Summa uppskjuten skatt	-	-
Redovisad skatt	0	0

Samband mellan årets skattekostnad och skattekostnad enligt gällande svensk skattesats

MSEK	2025	2024
Redovisat resultat före skatt	4	128
Skatt enligt svensk skattesats 20,6%	-1	-26
Skatteeffekt av
Ej avdragsgilla kostnader	0	0
Ej skattepliktiga intäkter	0	29
Förluster för vilka uppskjuten skatt ej bokförs	1	-3
Redovisad skatt	0	0

NOT 5 AKTIER OCH ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

NOT 6 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER

107

MSEK	2025	2024
Banktillgodohavanden	153	4
Summa	153	4

NOT 9 LIKVIDA MEDEL

NOT 8 ÖVRIGA RÄNTEBÄRANDE FORDRINGAR

MSEK	2025	2024
Räntebärande fordringar, spärrade bankmedel	0	0
Räntebärande fordringar, pensionsförpliktelser	22	25
Summa	22	25

Moderbolagets pensionsskuld avser kapitalvärdet av pensionsförpliktelser enligt svenska regler, FARs rekommendation 4. De belopp som redovisas i balansräkningen har beräknats enligt följande:

MSEK	2025	2024
Övriga pensionsförpliktelser	30	32
Skuld i balansräkningen redovisad som pensionsförpliktelser	30	32

Totala pensionskostnader

MSEK	2025	2024
Kostnader för avgiftsbestämda planer	-2	-1
Kostnader för särskild löneskatt och avkastningsskatt	0	-1
Kostnad redovisad i resultaträkningen	-2	-2

KREDITFÖRSÄKRING HOS PRI PENSIONSGARANTI

Eniro har en kreditförsäkring hos PRI Pensionsgaranti (PRI) som löper fram till och med den 31 december 2026. Se motvarande avsnitt i koncernen Not 23.

NOT 10 PENSIONSFÖRPLIKTELSER

NOT 12 EVENTUALFÖRPLIKTELSER

MSEK	2025	2024
Eventualförpliktelser
Borgen och eventualförpliktelser avseende dotterbolag, PRI skulder	210	235
Borgen och eventualförpliktelser avseende dotterbolag, erläggande av köpeskilling för aktierna i Medialuotsi Oy	0	36
Summa eventualförpliktelser	210	271
Eventualtillgångar	-	-
Summa eventualtillgångar	-	-

NOT 11 UPPLUPNA KOSTNADER

MSEK	2025	2024
Upplupna personalrelaterade kostnader	4	1
Övriga upplupna kostnader	1	1
Summa	5	3

NOT 13 STÄLLDA SÄKERHETER

MSEK	2025	2024
Ställda säkerheter
Avseende pensionsförpliktelser, Spärrade bankmedel	0	0
Summa ställda säkerheter	0	0

108

Styrelsens försäkran

Styrelsen och VD försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av företagets ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat och beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför.

Det försäkras vidare att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/202 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.

Årsredovisningen, inklusive hållbarhetsrapporten, godkändes av styrelsen och daterades den 13 april 2026.

Stockholm den 13 april 2026
Eniro Group AB (publ)

Fredric Forsman, Styrelseordförande
Mats Gabrielsson, Styrelseledamot
Fredrik Crafoord, Styrelseledamot
Mia Batljan, Styrelseledamot
Joost Merks, Styrelseledamot
Trond Dale, Styrelseledamot
Mattias Magnusson, Arbetstagarrepresentant
Hosni Teque-Omeirat, Verkställande direktör och koncernchef

Vår revisionsberättelse har avgivits den 14 april 2026
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Henrik Boman, Auktoriserad revisor

109

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Eniro Group AB, org.nr 556588–0936 för år 2025 med undantag för hållbarhetsrapporten och bolagsstyrningsrapporten på sidorna 21–74 respektive 75–79. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 17–108 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt IFRS Redovisningsstandarder, som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte hållbarhetsrapporten och bolagsstyrningsrapporten på sidorna 21–74 respektive 75–79. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets styrelse i enlighet med revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Eniro Group AB (publ.) Org.nr. 556588-0936

VÅR REVISIONSANSATS

Revisionens inriktning och omfattning
Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.

Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till bolagets och koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.

Väsentlighet
Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller misstag. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.

Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.

110

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

Särskilt betydelsefullt område	Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området
Intäktsredovisning	De mest väsentliga granskningsmomenten sammanfattas nedan;
Eniros intäkter är hänförliga till en stor mängd transaktioner och uppgår totalt för koncernen till 955 Mkr. Intäkterna utgörs främst av abonnemangsintäkter samt övriga tjänsteintäkter. Abonnemangstjänster erhåller kunden löpande under avtalstiden och intäkter från dessa tjänster redovisas linjärt över kontraktsperioden i takt med att de levereras till kunden. Övriga tjänsteintäkter intäktsredovisas i den period då tjänsterna levereras och tillhörande prestationsåtaganden i allt väsentligt är uppfyllda. För ytterligare information avseende koncernens redovisningsprinciper hänvisas till not 3 (intäkter från avtal med kunder), koncernens redovisningsprinciper på sid 88 i årsredovisningen.	• Vi har utvärderat företagets redovisningsprinciper för intäktsredovisning och utvärderat bolagets processer och interna kontroll associerade med intäktsredovisningen. Detta inkluderar även generella IT-kontroller av de IT-systemen som används, vilka vi har granskat med hjälp av våra specialister för granskning av IT-system.
* Vi har stickprovsvis kontrollerat om ingående parametrar i bolagets försystem och redovisningssystem överensstämmer med tecknade kundavtal.
* Vi har stickprovsvis testat intäkter och gjort betalningsuppföljning för att bedöma dess existens och om Eniro periodiserar intäkterna i enlighet med villkoren i kontrakten.
* Vi har granskat om intäktsredovisningen är i överensstämmelse med reglerna i IFRS och om lämnade upplysningar i årsredovisningen.

Värdering av immateriella anläggningstillgångar

Vi har bedömt värderingen av immateriella tillgångar i koncernen som ett särskilt betydelsefullt område då balansposterna uppgår till väsentliga belopp och värderingen är beroende av ledningens bedömningar av verksamheternas framtida utveckling. Immateriella anläggningstillgångar utgör 530 miljoner kronor i koncernens balansräkning varav 478 miljoner kronor utgörs av goodwill. I enlighet med IAS 36 prövar koncernen minst årligen om det förekommer ett nedskrivningsbehov av redovisad goodwill. Denna prövning görs genom att verksamhetens återvinningsvärde beräknas och jämförs med det redovisade värdet på verksamheten. För närmare information se redovisningsprinciper på sid 90 samt viktiga uppskattningar och bedömningar i not 7 för koncernen (Immateriella anläggningstillgångar).

De mest väsentliga granskningsmomenten sammanfattas nedan;

Vi har med stöd av PwC:s interna värderingsexperter utvärderat ledningens process för nedskrivningsprövning samt den värderingsmodell som använts samt de väsentliga antaganden som företagsledningen gjort vid nedskrivningsprövningen inklusive diskonteringsräntan.
Vi har utvärderat rimligheten i de budgetar och prognoser och övriga antaganden som företagsledningen tagit fram och som godkänts av styrelsen.
Vi har utvärderat ledningens prognosförmåga genom att jämföra tidigare prognoser mot faktiskt utfall.
Vi har granskat om de tillämpade redovisningsprinciperna är i överensstämmelse med årsredovisningslagen och IFRS samt om upplysningar har lämnats i års- och koncernredovisningen i enlighet med IAS 36.

Värdering av aktier i dotterföretag

Vi har också bedömt värderingen av aktier i dotterföretag i moderbolaget som ett särskilt betydelsefullt område då balansposten uppgår till väsentliga belopp och värderingen är beroende av ledningens bedömningar av dotterföretagens framtida utveckling. Aktier i dotterföretag är upptagna till 323 miljoner i moderbolagets balansräkning. Ledningen prövar även årligen om det förekommer indikationer på nedskrivningsbehov av redovisat värde på aktier i dotterföretag. Denna prövning görs genom att dotterbolagens beräknade återvinningsvärde beräknas och jämförs med moderbolagets redovisade värde på aktier i dotterföretag. För närmare information se redovisningsprinciper på sid 106 samt viktiga uppskattningar och bedömningar i not 5 för moderbolaget (aktier och andelar i koncernföretag).

De mest väsentliga granskningsmomenten sammanfattas nedan;

Vi har med stöd av PwC:s interna värderingsexperter utvärderat ledningens process för nedskrivningsprövning samt den värderingsmodell som använts samt de väsentliga antaganden som företagsledningen gjort vid nedskrivningsprövningen inklusive diskonteringsräntan.
Vi har utvärderat rimligheten i de budgetar och prognoser och övriga antaganden som företagsledningen tagit fram och som godkänts av styrelsen.
Vi har utvärderat ledningens prognosförmåga genom att jämföra tidigare prognoser mot faktiskt utfall.
Vi har granskat om de tillämpade redovisningsprinciperna är i överensstämmelse med årsredovisningslagen och IFRS samt om upplysningar har lämnats i års- och koncernredovisningen i enlighet med IAS 36.

111

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–16, 21–74 och 113–118. Den andra informationen består även av ersättningsrapporten som vi inhämtade före datumet för denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS Redovisningsstandarder som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

REVISORNS GRANSKNING AV FÖRVALTNING OCH FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV BOLAGETS VINST ELLER FÖRLUST

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Eniro Group AB för år 2025 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.### Revisorns ansvar
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
* företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
* på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av 112 förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

REVISORNS GRANSKNING AV ESEF-RAPPORTEN

Uttalande

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för Eniro Group AB för år 2025. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet. Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.

Grund för uttalandet

Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Eniro Group AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten.

Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och koncernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden.

Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen.

REVISORNS GRANSKNING AV BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 75-79 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, Torsgatan 21, 113 97 Stockholm, utsågs till Eniro Group ABs revisor av bolagsstämman den 29 maj 2024 och har varit bolagets revisor sedan 29 maj 2024.

Stockholm den 14 april 2026
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Henrik Boman
Auktoriserad revisor 113

Revisorns granskningsberättelse av Eniro Group AB:s lagstadgade hållbarhetsrapport

Till bolagsstämman i Eniro Group AB (publ.) Org.nr. 556588-0936

Slutsats

Vi har utfört en översiktlig granskning av hållbarhetsrapporten för Eniro Group AB för räkenskapsåret 2025. Hållbarhetsrapporten ingår på sidorna 21–74 i detta dokument. Grundat på vår översiktliga granskning som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsrapporten inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen vilket inbegriper
* om hållbarhetsrapporten uppfyller kraven i ESRS,
* om den process som företaget har genomfört för att identifiera rapporterad hållbarhetsinformation har utförts såsom den beskrivs i hållbarhetsrapporten och
* efterlevnaden av rapporteringskraven i EU:s gröna taxonomiförordning artikel 8.

Grund för slutsats

Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vår slutsats.

Övrig upplysning

Hållbarhetsrapporten för föregående räkenskapsår har inte varit föremål för översiktlig granskning och någon granskning av jämförelsetalen i hållbarhetsrapporten för år 2025 har därmed inte utförts.

Annan information än hållbarhetsrapporten

Detta dokument innehåller även annan information än hållbarhetsrapporten och återfinns på sidorna 1–20 och 75–120. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vår slutsats avseende hållbarhetsrapporten omfattar inte denna information och vi uttalar ingen slutsats med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår översiktliga granskning av hållbarhetsrapporten är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med hållbarhetsrapporten. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under den översiktliga granskningen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta hållbarhetsrapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats med begränsad säkerhet om hållbarhetsrapporten är upprättad enligt 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen på grundval av vår granskning. Granskningen har utförts enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten.Denna rekommendation kräver att vi planerar och utför våra granskningsåtgärder för att uppnå begränsad säkerhet att hållbarhetsrapporten är upprättad i enlighet med dessa krav. De granskningsåtgärder som har utförts för att inhämta bevis är mer begränsade än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet och den säkerhet som har uppnåtts är därför lägre än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet. Det innebär att det inte är möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet utförts.

Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard on Quality Management), som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Eniro Group AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag till hållbarhetsrapporten. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i hållbarhetsrapporten vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören upprättar hållbarhetsrapporten i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att uttala en slutsats om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsrapporten, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. 114

Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen: Våra granskningsåtgärder avseende den process som företaget har genomfört för att identifiera hållbarhetsinformation att rapportera inkluderade, men var inte begränsade till följande:

Erhålla en förståelse för processen genom att:
- Genomföra förfrågningar för att förstå källorna till den information som används av företagsledningen (t.ex. intressentdialoger, affärsplaner och strategidokument), och
- Granska företagets interna dokumentation av sin process; och
Utvärdera om den information som erhållits från våra åtgärder om den process som implementerats av företaget överensstämmer med beskrivningen av processen i hållbarhetsrapporten.

Våra granskningsåtgärder avseende hållbarbetsrapporten inkluderade, men var inte begränsade till följande:

Genom förfrågningar erhålla en allmän förståelse för den interna kontrollmiljön, rapporteringsprocesserna, och informationssystemen som är relevanta för upprättandet av informationen i hållbarhetsrapporten.
Utvärdera om information som identifierats som väsentlig genom den process som bolaget genomfört för att identifiera innehållet i hållbarhetsrapporten också ingår.
Utvärdera om strukturen och presentationen av hållbarhetsrapporten är förenlig med kraven i ESRS;
Genomföra förfrågningar till relevant personal och analytiska granskningsåtgärder avseende utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten;
Utföra substansgranskningsåtgärder baserat på ett stickprov på utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten;
Genom förfrågningar och analytiska granskningsåtgärder inhämta underlag på metoderna för att ta fram väsentliga uppskattningar och framåtblickande information och på hur dessa metoder tillämpades;
Erhålla förståelse för processen för att identifiera ekonomiska verksamheter som är tillämpliga med EU:s gröna taxonomi och de motsvarande upplysningarna i hållbarhetsrapporten.
Granskningen av taxonomiupplysningarna inkluderade men var inte begränsade till följande granskningsåtgärder:
- Genomfört förfrågningar till företagsledningen och annan relevant personal för att erhålla en förståelse för processen och källorna till den information som använts i taxonomiupplysningarna

Begränsningar

Vid rapportering av framåtblickande information i enlighet med ESRS måste styrelsen och verkställande direktören för Eniro Group AB förbereda framåtblickande information utifrån angivna antaganden om händelser som kan inträffa i framtiden och möjliga framtida aktiviteter av Eniro Group AB. Faktiska utfall kommer sannolikt att vara annorlunda eftersom förväntade händelser ofta inte inträffar som förväntat.

Stockholm den 14 april 2025
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Henrik Boman
Auktoriserad revisor 115

MSEK	2025	2024	2023	2022	2021
KONCERNENS RESULTATRÄKNING I SAMMANDRAG
Nettoomsättning	955	951	960	930	828
Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA)	123	143	87	148	133
Rörelseresultat efter avskrivningar (EBIT)	55	72	4	65	-97
Resultat före skatter	39	57	-10	44	-114
Årets resultat (moderbolagets aktieägare)	46	68	-4	48	-107

MSEK	2025	2024	2023	2022	2021
KONCERNENS BALANSRÄKNING I SAMMANDRAG
Tillgångar
Goodwill	478	444	442	442	388
Övriga anläggningstillgångar	157	185	197	245	231
Omsättningstillgångar	346	322	309	367	370
Summa tillgångar	982	951	947	1 053	990
Eget kapital och skulder
Eget kapital (moderbolagets aktieägare)	344	283	269	305	93
Innehav utan bestämmande inflytande	0	1	1	1	1
Långfristiga skulder	292	312	299	333	498
Kortfristiga skulder	345	355	378	415	398
Summa eget kapital och skulder	982	951	947	1 053	990

MSEK	2025	2024	2023	2022	2021
KONCERNENS KASSAFLÖDE I SAMMANDRAG
Kassaflöde från den löpande verksamheten	90	109	52	62	71
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-32	-49	-16	-57	-19
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-29	-62	-91	-31	-27
Årets kassaflöde	29	-2	-55	-26	25

Femårsöversikt 116

	2025	2024	2023	2022	2021
NYCKELTAL
Rörelsemarginal EBITDA, %	13	15	9	16	16
Rörelsemarginal EBIT, %	6	8	0	7	-12
Genomsnittligt eget kapital, MSEK	314	276	287	199	138
Avkastning på eget kapital, %	14,7	24,6	neg	24,3	neg
Räntebärande nettoskuld, MSEK	113	151	142	116	260
Soliditet, %	32	30	28	29	10
NYCKELTAL PER AKTIE FÖRE UTSPÄDNING
Årets resultat, SEK (moderbolagets aktieägare)	0,06	0,09	-0,01	0,73	-1,61
Kassaflöde från den löpande verksamheten	0,12	0,15	0,08	0,93	1,07
Eget kapital, SEK (moderbolagets aktieägare)	0,47	0,39	0,37	0,45	0,12
Genomsnittligt antal stamaktier exklusive eget innehav, tusental	728 007	728 007	629 788	66 556	66 556
Antal stamaktier vid periodens slut exklusive eget innehav, tusental	728 007	728 007	728 007	66 556	66 556
Antal preferensaktier serie A vid periodens slut, tusental	-	-	-	617 503	617 503
Antal preferensaktier serie B vid periodens slut, tusental	-	-	-	259	259
Utdelning per stamaktie, SEK	-	0,04	0,05	-	-
ANDRA NYCKELTAL
Medelantal heltidsanställda	874	887	915	775	616
Antal heltidsanställda vid årets slut	929	875	875	880	608
ARR för affärsområdet Marketing Partner, MSEK	537	489	462	444	444

Nyckeltal 117

Finansiella definitioner

Eniro presenterar vissa finansiella mått i årsredovisningen som inte definieras enligt IFRS. Eniro anser att dessa mått ger värdefull kompletterande information till investerare och ledningen då de möjliggör utvärdering av koncernens resultat och finansiella ställning. Eftersom inte alla företag beräknar finansiella mått på samma sätt, är dessa inte alltid jämförbara med mått som används av andra företag. Dessa finansiella mått ska därför inte ses som en ersättning för de mått som definieras enligt IFRS.

Namn	Definition och Syfte
Avkastning på eget kapital (%)	Avkastning på eget kapital mäter koncernens avkastning på det kapital ägarna investerat i verksamheten och därmed hur lönsam koncernen är för dess aktieägare.
EBITDA	EBITDA är ett mått på rörelseresultat före räntor, skatter, ned- och avskrivningar som används för att följa upp den operativa verksamheten.
EBITDA-marginal (%)	EBITDA i förhållande till nettoomsättning används för att mäta den operativa lönsamheten samt visar på koncernens kostnadseffektivitet.
Eget kapital per aktie	Eget kapital per aktie mäter koncernens nettovärde per aktie.
Jämförelsestörande poster	Jämförelsestörande poster inkluderar realisationsvinster och -förluster från avyttringar och större omstruktureringsinitiativ, nedskrivningar, realisationsvinster och -förluster från avyttringar av finansiella tillgångar samt andra väsentliga poster som har en betydande inverkan på jämförbarheten. Jämförelsestörande poster ökar jämförbarheten av EBITDA över tid.
Justerad EBITDA	Rörelseresultat före jämförelsestörande poster samt av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar. Nyckeltalet används för att mäta den operativa lönsamheten exklusive jämförelsestörande poster. Detta ökar jämförbarheten av EBITDA-marginalen över tid.
Justerad EBITDA-marginal (%)	Justerad EBITDA i förhållande till nettoomsättning.
Rörelsekostnader exklusive av- och nedskrivningar	Summan av Aktiverat arbete för egen räkning, Inköp av varor och tjänster, Övriga externa kostnader, Personalkostnader samt Övriga rörelsekostnader. Nyckeltalet används för att mäta och analysera rörelsens totala operativa kostnader.
Räntebärande nettolåneskuld	Räntebärande nettoskuld visar koncernens skuld mot kreditgivare med avdrag för likvida medel och räntebärande tillgångar.
Räntebärande nettolåneskuld / EBITDA	Nettoskuld i förhållande till EBITDA ger en uppskattning av koncernens förmåga att minska sin skuld. Den representerar det antal år det skulle ta att betala tillbaka skulden om nettoskuld och EBITDA hålls konstant, utan hänsyn tagen till kassaflöde avseende ränta och skatt.
Skuldsättningsgrad	Skuldsättningsgrad mäter i vilken utsträckning koncernen finansieras av lån.
Resultat per aktie före och efter utspädning, nuvarande antal aktier	Periodens resultat dividerat med det antal stamaktier som fanns vid periodens utgång exklusive eget innehav.

FINANSIELLA ICKE-IFRS MÅTT

Definition

Resultat per aktie före och efter utspädning
Periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare minskat med periodens andel av kumulativ utdelning avseende preferensaktier dividerat med genomsnittligt antal stamaktier.

Genomsnittligt antal stamaktier före utspädning
Det genomsnittliga antalet utestående stamaktier, exklusive eget innehav.

FINANSIELLA IFRS MÅTT 118

Namn	Definition
Soliditet (%)	Soliditet anger hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Det egna kapitalets storlek i förhållande till övriga skulder beskriver koncernens långsiktiga betalningsförmåga.
Totala rörelsekostnader	Totala rörelselkostnader exklusive avskrivningar och nedskrivningar.
Genomsnittligt eget kapital	Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare IB+UB dividerat med 2.
ARR för affärsområdet Marketing Partner	Årliga återkommande intäkter (Annual Recurring Revenue), utgörs av månatliga värdet av abonnemangsintäkter inom digitala marknadsföringstjänster vid periodens sista dag omräknat till 12 månader. Måttet innehåller inte ordrar som inkommit i perioden men inte börjat fakturerats, däremot ingår ordrar som sagts upp men som avslutas i en framtida period. ARR är ett mått som används för utvärdering av affärsområdet Marketing Partners återkommande intäkter

FINANSIELLA ICKE-IFRS MÅTT

Namn	Definition	Beräkning
Medelantal heltidsanställda	Beräknas som snittet av antalet heltidsanställda under året.	(Summering av antal heltidsanställda varje månad) / 12

ÖVRIGA MÅTT

AVSTÄMNING FINANSIELLA ICKE-IFRS MÅTT

Avstämning mellan rörelseresultat och EBITDA

MSEK	2025	2024
Rörelseresultat	55	72
+ Avskrivningar	68	71
+ Nedskrivningar	-	-
= Total EBITDA	123	143
EBITDA-marginal %	12,8	15,0

Avstämning av jämförelsestörande poster

MSEK	2025	2024
+ Avyttringen av sjönavigeringsappen På Sjön	-	-
- Omstruktureringskostnader	9	-
- Ledningsgruppsförändringar	-	-
- Övriga jämförelsestörande poster	7	-
= Totala Jämförelsestörande poster	16	-

Avstämning mellan EBITDA och Justerad EBITDA

MSEK	2025	2024
EBITDA	123	143
+ Återläggning av jämförelsestörande poster	16	-
= Justerad EBITDA	139	143

Avkastning på eget kapital

MSEK	2025	2024
Årets resultat (moderbolagets aktieägare)	46	68
/ Genomsnittligt eget kapital	314	276
= Avkastning på eget kapital (%)	14,7	24,6

Avstämning av räntebärande nettoskuld

MSEK	2025	2024
+ Pensionsskuld	268	296
+ Leasingskuld	35	24
- Övriga långfristiga räntebärande fordringar	-1	-6
- Likvida medel	-189	-163
= Räntebärande nettoskuld	112	151

119

Branschspecifika begrepp

Namn	Definition
Churn	Antalet kunder som avslutats under perioden och som var en del av kundbasen i förhållande till det totala antalet kunder i kundbasen.
Digital marknadsföring	Samlingsnamn för våra produkter inom digital marknadsföring, söktjänster samt Kompletterande digitala marknadsföringsprodukter.
Dynava (tidigare Voice)	Nummerupplysningstjänster via samtal och SMS samt viss contact center verksamhet. Verksamheten bedrivs i Sverige (118 118), Finland (0100100) och Norge (1880 samt 1888).
Kompletterande digitala marknadsföringsprodukter	Våra kompletterande digitala marknadsföringsprodukter är exempelvis banner-annonser, Google AdWords och hemsidor.
Kundbas	Det totala antalet befintliga kunder.
Online sök	Samlingsnamn för Eniros produkter inom kärnverksamheten Digital marknadsföring innefattande digital marknadsföring, Kompletterande digitala marknadsföringsprodukter. Här innefattas tjänsterna eniro.se, gulesider.no, krak.dk, dgs.dk samt våra mobila appar, bl a Eniros app för Online sök, Eniro Navigation och Eniro På Sjön.
SEO	Search Engine Optimization, sökmotoroptimering, samlingsnamn för metoder och tekniker som används för att en webbsida ska rankas så högt som möjligt i sökmotorers träfflistor.
Träfflista	När användaren gör en sökning presenteras sökresultaten i det vi kallar träfflistor.
Unika besökare	Vi definierar en unik besökare som en unik browsersession.
Customer Acquisition Value (CAC)	Kundanskaffningskostnaden är genomsnittliga försäljnings- och marknadsföringskostnader för att få en ny kund.
Customer Lifetime Value (CLV)	Totala omsättningsvärdet av en genomsnittskund, Utgörs av den årliga omsättningen av en genomsnittskund multiplicerat med antal år som kunderna i genomsnitt förväntas eller är kunder.

120

Information om årsstämma

Årsstämma 2026

Eniro håller årsstämma den 22 maj 2026 kl. 11 på Gårdsvägen 6 i Solna. Inregistrering till stämman börjar kl. 10.30. För förslag på dagordning, se kallelse och dokument på bolagets webbplats, www.enirogroup.com

Deltagande

Aktieägare som önskar delta i stämman ska:
• vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken per avstämningsdagen den 13 maj 2026, och
• Inkomma med anmälan om sin avsikt att delta i stämman till Bolaget senast den 18 maj 2026.

Anmälan kan göras skriftligen till Eniro, ”Årsstämma”, Eniro Group AB, Box 4085, 169 04 Solna eller via email [email protected]. Vid anmälan ska anges namn, person- eller organisationsnummer, adress, telefonnummer samt antal eventuella biträden.

Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade (i depå hos bank eller annan förvaltare) måste, utöver att anmäla sin avsikt att delta i stämman enligt ovan, begära hos förvaltaren att aktierna tillfälligt registreras i aktieägarens eget namn i aktieboken (s.k. rösträttsregistrering) per avstämningsdagen den 13 maj 2026 för att aktieägaren ska ha rätt att delta i stämman och kontakt bör tas med banken/förvaltaren i god tid innan. Förvaltaren har möjlighet att göra sådan rösträttsregistrering retroaktivt, dock senast den 18 maj 2026 för att den ska beaktas vid framställning av aktieboken.

OMBUD OCH FULLMAKTSFORMULÄR

Aktieägare som deltar genom ombud eller ställföreträdare bör skicka behörighetshandlingar (fullmakt och/eller registreringsbevis) till Bolaget på ovanstående postadress i god tid före stämman. Fullmaktsformulär finns tillgängligt på Eniros hemsida, www.enirogroup.com/bolagsstyrning/ bolagsstammor/.

Finansiellt kalendarium

Delårsrapport Q1 29 april 2026
Årsstämma 22 maj 2026
Delårsrapport Q2 24 juli 2026
Delårsrapport Q3 5 november 2026
Bokslutskommuniké Q4 19 februari 2027

AI assistant

Eniro Group — Annual Report 2025

Eniro Group AB Årsredovisning 2025

Sammanfattning av året

Nyckeltal

Sammanfattning av viktiga händelser under året

Året i siffror

2025: Från transformation till strategisk positionering

Styrka i genomförande och människorna bakom

Marknaden: från press till gradvis stabilisering

AI som strategi: mot ett agentiskt företag

Marketing Partner: tillväxtmotor och konsolideringsplattform

Dynava: omställning och förnyelse

Tydlighet och fokus inför 2026

Marketing Partner

Grunden för nästa kapitel - mot ett agentiskt ekosystem

2025: året då vi byggde grunden

Nästa steg: Local verse - byggt för nästa generations användare

Så hjälper vi lokala företag att synas, växa och bli valda

DÄR KUNDER SÖKER

Dynava

11 En pålitlig partner som alltid är förstahandsvalet

Tillväxt

Teknologi

En kostnadsmedveten organisation med smarta processer

Kvalitet

Dynava Mål & Strategi

12 Aktien

AKTIESTRUKTUR

AKTIEÅTERKÖP

KURSUTVECKLING

ÄGARSTRUKTUR

UTDELNING OCH UTDELNINGSPOLICY

AKTIEKAPITAL

RESULTAT PER AKTIE

INVESTERARRELATIONER

13 ÄGARFÖRTECKNING 2025-12-31

FÖRDELNING AV AKTIEINNEHAV

14 AKTIEKAPITALETS UTVECKLING

Koncernledning

Förvaltningsberättelse

VERKSAMHET

INTÄKTER OCH RESULTAT

18 LIKVIDITET, FINANSIELL STÄLLNING OCH NETTOLÅNESKULD

GOODWILL OCH ÖVRIGA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

INVESTERINGAR OCH UTVECKLING

PENSIONSSKULD

MEDARBETARE

MODERBOLAGET

AKTIER OCH INNEHAV AV EGNA AKTIER

KAPATENS KLANDERTALAN

MILJÖPÅVERKAN

19 HÅLLBARHETSRAPPORT

ERSÄTTNINGAR

VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER 2025

FÖRVÄNTAD FRAMTIDA UTVECKLING

RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER

HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

YTTRANDE

VERKSAMHETENS ART, OMFATTNING OCH RISKER

BOLAGETS KONSOLIDERINGSBEHOV, LIKVIDITET OCH STÄLLNING I ÖVRIGT

Eniro Group Hållbarhetsredovisning 2025

Så här läser du rapporten

ESRS 2 Allmänna upplysningskrav

Inledning

BP 1 Allmän grund för upprättandet av hållbarhetsredovisningen

BP 2 Upplysningar avseende särskilda omständigheter

Översikt över centrala uppskattningar

Förändringar i beredning och jämförbarhet

EU taxonomin

Införlivande genom referenser

Användning av övergångsbestämmelser

GOV 1 Administrativa, lednings- och tillsynsorganens roll

Styrelsens roll och sammansättning

Roller och ansvar för styrning av hållbarhetsfrågor

Mål, uppföljning och kontroll av hållbarhet

Tillgång till hållbarhetskompetens

GOV 2 Information som tillhanda- hålls till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets adminis- trativa, ledande och tillsynsorgan

Styrelsens ansvar och arbetsformer

Eniro Group Annual Report 2025