Annual Report • Mar 31, 2010
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Eniro är det ledande sökföretaget på den nordiska mediemarknaden. Eniros sökdatabas sammanför säljare med köpare och gör det enkelt att hitta personer genom att använda Eniros distributionskanaler Online, Kataloger, Voice och mobil. Eniro har verksamhet i Sverige, Norge, Finland, Danmark och Polen.
Rörelseintäkterna upgick till
6 581 MSEK
EBIDTA upgick till
1 807 MSEK
Operativt kassaflöde uppgick till
1 153 MSEK
Räntebärande nettoskuld uppgick till
6 645 MSEK
Företrädesemission genomfördes om cirka
efter transaktionskostnader.
Utdelning 2009: Styrelsen föreslår att inte lämna någon utdelning för 2009.
För att framgångsrikt genomföra bolagets strategi samt för att uppnå visionen att vara "allas första val i lokalt sök" har Eniro identifierat ett antal förändringsområden som påbörjades under 2009.
Under 2009 har arbetet med att transformera Eniro från printberoende till onlinemöjligheter fortsatt. Den koncernövergripande förändringsprocessen innebär en omfattande utveckling av vår kärnaffär till att bli mer relevant samtidigt som vi ska förstärka våra kundrelationer och införa en effektivare kostnadsstruktur. Allt i linje med den strategi som vi presenterade i november 2008. Det intensiva arbetet är nödvändigt för Eniros framtid samtidigt som utmaningarna är många.
Marknadsförutsättningarna under 2009 var utmanande, men tack vare alla engagerade medarbetare så klarade vi att nå många av de mål vi satt upp för 2009.
EBITDA landade på 1 807 MSEK för helåret 2009, i linje med den plan som lades ett år tidigare. Som för andra mediebolag var försäljningen den stora utmaningen under året och vår försäljning minskade organiskt med cirka 5 procent. Men vi lyckades kompensera en del av detta i ett accelererat kostnadsbesparingsprogram som förväntas nå full effekt under 2010.
Ett viktigt projekt under inledningen av året var att få ner bolagets skuldsättning. Under våren genomfördes en företrädesemission om cirka två och en halv miljard kronor mitt under den globala finansoron. Vi är både stolta och tacksamma över att vi med aktieägarnas hjälp lyckades med detta. Företrädesemissionen stärkte vår balansräkning avsevärt och gav goda förutsättningar för genomförandet av strategin mot långsiktig tillväxt. Samtidigt stärker kapitaltillskottet Eniros position som det ledande sökföretaget i Norden. Vår ambition är att med ett starkt kassaflöde fortsätta att minska Eniros skuldsättning för att vara så bra positionerade som möjligt när bolagets lån ska refinansieras i augusti 2012. Inom ramen för vår strategi – från printberoende till onlinemöjligheter – har vi under 2009 initierat ett antal viktiga projekt som ska ta Eniro in i framtiden:
Sök – och framförallt sök på Internet – är en bransch i stark tillväxt och nyckelorden är relevans och enkelhet. Vi har under cirka ett och ett halvt år utvecklat våra produkter mot just dessa nyckelord och vi fortsätter denna utveckling in i 2010. För oss står det klart att den tjänst som levererar de mest relevanta sökresultaten är den tjänst som kommer att användas. Vi har bestämt oss för att vara den mest relevanta och attraktiva lokala söktjänsten för personer, platser och företag och dess produkter och tjänster. Vi ska med enkla sökningar erbjuda relevant information bortom bara namn och nummer, sökningar som skapar nytta för våra användare och affärer för våra kunder. Eller som vi uttrycker det i vår nya vision; "Eniro ska vara allas första val i lokalt sök".
Eniro har sedan flera år tillbaka haft dubbla säljkårer, en för online och en för print. I genomförandet av strategin att transformera Eniro från printberoende till onlinemöjligheter kommer vårt erbjudande och produktmix att behöva förändras framöver. Därför bestämde vi oss tidigt under 2009 för att se över vårt säljkoncept och hur vi på bästa sätt kan optimera vårt erbjudande utifrån en förändrad produktmix. En av de första sakerna vi noterade var att två säljkårer förvisso leder till ökad försäljning, men också till ökade kostnader och – vilket kanske var mer avgörande – till en trend med minskad kundnöjdhet. Därför har vi under året fattat beslut om ett antal kundfrämjande åtgärder med start i Sverige. Bland annat har vi tillsatt en kundombudsman, infört längre ångertider och gett ökat mandat till kundtjänst samt infört nya interna regler för våra säljare. Utöver detta har vi också beslutat att gå till en säljkår som säljer; synlighet, sökbarhet och kontakter i fördefinierade paket som omfattar alla distributionskanaler såsom; katalog, online, mobilt, voice och ett antal branschanpassade kanaler.
Fördelarna med nya säljkonceptet är uppenbara;
För att stötta de omfattande förändringsprojekten och utvinna ytterligare kostnadsbesparingar inrättade vi i början av oktober 2009 en ny organisation. Nu drivs Eniro i en mer snabbfotad och effektiv funktionsorganisation baserad på tre skandinaviska landsöverskridande funktioner; Products & Services, Operations och Sales. Fördelarna är att vi eliminerat ett chefsled, delegerar operativa frågor närmare kunderna och användarna och därmed får kortare "time to market" samt blir mer effektiva, främst inom produktutveckling och IT. Den nya organisationen är också en förutsättning för att identifiera ytterligare kostnadsbesparingar de kommande åren.
Under 2009 implementerades ett kostnadsbesparingsprogram för att sänka den totala kostnadsbasen. Effektiviseringsarbetet har gått enligt plan och vi bedömer att koncernens totala rörelsekostnader kommer att bli minst SEK 250 M lägre 2010 jämfört med 2009. Målsättningen är att fortsätta att sänka kostnadsbasen med SEK 100 M årligen över de kommande tre åren.
Eniro är det ledande sökföretaget på den nordiska mediemarknaden och har verksamheter i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Polen. Bolaget är noterat på NASDAQ OMX Stockholm. Med cirka 5 000 anställda, varav drygt 2 000 säljare, har Eniro en av de största säljkårerna i regionen. Säljkåren har omkring 2,5 miljoner kundkontakter per år och möjliggör för cirka 500 000 kunder att komma i kontakt med miljontals slutanvändare.
Eniro är ett av de mest välkända varumärkena i Norden. Trots att varumärket är ett av de mest välkända på den nordiska marknaden har det inte funnits en gemensam varumärkesplattform eller varumärkesstrategi för hela koncernen. Under året initierades ett varumärkesprojekt på koncernnivå som resulterade i en ny övergripande varumärkesplattform. Arbetet har engagerat ett flertal medarbetare och har resulterat i en gemensam vision, mission och värderingsgrund för koncernen. Att skapa EN företagskultur och ta kontroll över varumärket är en av våra viktigaste framgångsfaktorer för att nå tillväxt och ta marknadsandelar. Konkurrensen ökar på marknaden och det är därför av största vikt att vi blir tydligare mot våra främsta intressenter och övriga marknaden i syfte att nå fler kunder och användare. Den nya varumärkesplattformen kommer att genomsyra samtliga affärsprocesser och implementeringen kommer att fortsätta under 2010.
Tack vare vårt erbjudande med produkter som uppfyller grundläggande marknadsföringsbehov för de flesta små- och medelstora företag, men också mycket tack vare att vår verksamhet är sencyklisk, visade vår kärnverksamhet på relativt god motståndskraft mot den negativa konjunkturutvecklingen under året. Detta samtidigt som övriga medieindustrin i Norden tappade upp till 20 procent av sina intäkter under samma period. Organiskt minskade koncernens intäkter med 5 procent under 2009. Vi strävar alltid efter positiva tillväxttal men man ska ha stor respekt för den svaga konjunktur som har präglat marknaden och den fortsatta strukturella nedgången i print. Under året identifierade och genomförde vi omfattande kostnadsbesparingar vilket innebär att de totala rörelsekostnaderna förväntas bli minst 250 MSEK lägre under 2010 jämfört med 2009 vid oförändrade valutakurser. Detta trots ökade investeringar i utveckling av våra onlineprodukter.
NYA FINANSIELLA MÅL
När vi i november 2008 presenterade vår strategi för transformationen av Eniro satte vi upp finansiella mål på lång sikt och medellång sikt, för att illustrera utvecklingen under övergången från en avtagande efterfrågan på print till en stigande användning av online. Vi har nu sett signaler på en snabbare nedgång i print samtidigt som konkurrensen inom online hårdnar. Som en konsekvens ökar vi nu takten i vilken vi transformerar Eniro från printberoende till onlinemöjligheter. Det innebär också att vi har justerat våra finansiella mål på lång sikt samt ersatt de tidigare målen på medellång sikt med en marknadsutblick för 2010.
2009 har präglats av betydande koncernövergripande förändringsprojekt som ska leda till ett mer relevant sök, förbättrat kundförtroende och en effektivare kundstruktur.
Nu går vi från ord till handling genom att exekvera vår strategi till fullo. Tempot inom hela Eniro är högt och samtliga områden berörs av förändring och den nya strategin. Som grund för den framtida verksamheten har vi en spännande och koncerngemensam vision. Men vi har också hög kreativitet och spännande nya produkter på gång. Jag är övertygad om att de förändringar och investeringar vi nu genomför kommer att resultera i ett attraktivare och starkare Eniro. Jag är lika övertygad om att 2010 blir ett intensivt, spännande men också utmanade år som kommer att präglas av hårt arbete och tuffa utmaningar för hela koncernen. Därför känns det tryggt att konstatera att många med mig inom Eniro är väl förberedda för att skapa ett framgångsrikt företag redo för framtiden.
Jag vill också passa på att tacka alla Eniros medarbetare och samarbetspartners för en fantastisk insats under ett turbulent men också spännande 2009.
Jesper Kärrbrink Koncernchef och vd
Eniro har en unik databas som kopplar säljare med köpare och gör det enkelt att söka genom de olika distributionskanalerna; online, katalog, mobil och voice. Utvecklingen av nya och förbättrade produkter och tjänster är kärnan i strategin för att uppnå visionen – "Eniro shall be everyone's first choice in local search".
Eniro är det ledande sökföretaget på den nordiska mediemarknaden och har verksamheter i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Polen. Bolaget är noterat på NASDAQ OMX Stockholm. Med cirka 5 000 anställda, varav drygt 2 000 säljare, har Eniro en av de största säljkårerna i regionen. Säljkåren har omkring 2,5 miljoner kundkontakter per år och möjliggör för cirka 500 000 kunder att komma i kontakt med miljontals slutanvändare. Genom sökdatabasen och dess distributionskanaler, online, katalog, voice och mobilt, genererade Eniro i Norge och Sverige under 2009 ett transaktionsvärde på cirka 340 miljarder kronor för sina kunder enligt TNS Sifo. Under samma år gjordes det cirka 4 miljarder sökningar i Eniros Internetnätverk och över 70 miljoner samtal till Voice-tjänsterna besvarades enligt Eniros uppskattningar.
I november 2008 presenterades en ny strategi för koncernen. Syftet var att använda Eniros konkurrensfördelar för att öka tillväxtmöjligheterna. Eniros mål är att transformera den nuvarande verksamheten från printberoende till utveckling av onlinemöjligheter för att nå en ledande position inom lokala söktjänster, en stark position inom Internetmarknadsföring och en ledande position inom "Business Facilitating Services" för små och medelstora företag. Eniro utvecklar sina databaser och tjänster för att öka relevansen, attraktiviteten och förbättra träffsäkerheten för sina kunder och användare. Eniros mål är att öka lönsamheten genom att löpande utveckla erbjudandet och intäktsmodellen.
Under 2009 fortsatte implementeringen av strategin där transformation är ett nyckelord och där utgångspunkten är Eniros kärnaffär, det vill säga lokalt sök.
Eniro gör det möjligt för många lokala små och medelstora företag att nå en bred lokal användarbas och i många fall är Eniro den huvudsakliga marknadsföringskanalen. Säljkåren och en stark kundbas är några av de viktigaste tillgångarna och Eniro har ett starkt fokus på att tillvarata alla möjligheter till maximal utväxling på dessa tillgångar.
Eniro har sedan flera år tillbaka haft en strategi med dubbla säljkårer, en för online och en för print. I arbetet med att transformera Eniro förändras bolagets erbjudande och produktmix. Under 2009 genomfördes därför en översyn av Eniros säljkoncept och erbjudande vilket ledde till beslutet att upphöra med två säljkårer i Sverige och Norge. Från och med februari 2010 säljer en gemensam säljkår kombinerade paket som omfattar samtliga Eniros distributionskanaler och som fokuserar på att sälja sökbarhet, synlighet och kontakter istället för som tidigare online eller print. Det nya säljkonceptet förväntas leda till förstärkta kundrelationer, mer motiverade säljare, ökad försäljning och lägre säljkostnader.
Eniro investerar betydande resurser i utvecklingen av bolagets databaser med kundinformation, information om privatpersoner, geografisk information (kartor) etc för att göra sökresultaten mer relevanta. Databaserna innehåller information om i stort sett samtliga företag på Eniros marknader vilket ger Eniro en viktig konkurrensfördel. Databaserna uppdateras dagligen av bland annat Eniros säljkår, vilket gör databa-
Eniro ökar takten i transformationen från printberoende till onlinemöjligheter genom att förbättra produkterbjudandet, stärka varumärket, implementera ett nytt säljkoncept i syfte att stärka kundrelationer och genom att sänka kostnadsnivån.
serna unika och mer relevanta. Eniros databaser möjliggör för små- och medelstora företag att nå en bred transaktionsorienterad lokal användarbas och därmed få nya kunder, ökad kännedom och ökade intäkter.
Att fortsätta erbjuda attraktiva produkter och tjänster till både kunder och användare är avgörande för Eniros framtida position. Eniro har genom åren lyckats utveckla innovativa produkter och tjänster vilket bidragit till Eniros starka position för både print och online. Nu är fokus på att i första hand utveckla Eniros onlinetjänster och mobila lösningar för att skapa högre kund- och användarnytta. Produktutveckling för att både stärka erbjudandet och öka relevansen för kunder och slutanvändare är kärnan i Eniros strategi.
Eniro har några av Nordens mest välkända varumärken i sin portfölj. Det utgör en av de främsta styrkorna i Eniros verksamhet. Att kombinera utveckling och förändring med förädling av Eniros historiska kärna är en viktig komponent för fortsatt framgång. Under 2010 kommer Eniro fortsätta arbetet med att stärka varumärket för den övergripande koncernen samtidigt som värdet i varumärkesportföljen ska maximeras. Ambitionen är att bli tydligare mot de viktigaste intressenterna och effektivare i de interna processerna.
För att leverera i enlighet med strategin behöver Eniro en organisationsstruktur som stödjer genomförandet. Det innebär att Eniro har gått från en så kallad "holdingbolagstruktur" till en "koncernstruktur". I oktober 2009 lämnade Eniro en matrisorganisation som ersattes av tre skandinaviska landsöverskridande funktioner;
• Products and Services med koncernansvar för utveckling av produkter, tjänster och koncept
Den förändrade organisationsstrukturen möjliggör koncernövergripande synergier och leder till ökad operationell effektivitet och flexibilitet.
Under 2009 förstärktes den strukturella nedgången i print på Eniros största marknader till följd av den svaga konjunkturen. Vidare förväntas konkurrensen på Internet att öka. För att möta den utvecklingen ökar Eniro takten i transformationen av verksamheten.
I februari 2010 presenterades reviderade finansiella mål för Eniro på lång sikt och de tidigare finansiella målen på medellångsikt ersattes med en marknadsutblick för 2010.
Den totala organiska minskningen av rörelseintäkterna för 2010 förväntas bli 5 till 10 procent.
De totala rörelsekostnaderna förväntas bli minst 250 MSEK lägre under 2010 jämfört med 2009 vid oförändrade valutakurser.
Positiv intäktstillväxt - främst genererad från en årlig tillväxt om 1 till 3 procent i Directories Scandinavia.*
Lägre använding av tryckta kataloger och mer konkurrenskraftiga erbjudanden inom online kommer fortsatt att vara en utmaning för Eniro. Under den tidiga delen av transformationen förväntas en lägre återköpsgrad och minskad genomsnittlig intäkt per kund (ARPA) som ett resultat av ökad konkurrens och ett förändrat kundbeteende. Intäkter från lokala varumärken kommer att minska då dessa kommer att vara svårare att transformera till online. Under den senare delen av transformationen kommer Eniro att kapitalisera på den växande sökmarknaden genom de satsningar som genomförs inom online, det nya säljkonceptet och en utökad kundbas.
Efter 2010 förväntas EBITDA-marginalen kontinuerligt förbättras för att på lång sikt (3 till 5 år) nå 30 procent med ett starkt kassaflöde.
Mellan 2011 till 2013 förväntas kostnadsbasen årligen att sänkas med 100 MSEK.
Nettoskulden i relation till EBITDA ska inte överstiga 3 gånger.
Ökningen i den operativa risken avses motverkas genom sänkt finansiell risk, med målet att nettoskulden i relation till EBITDA inte ska överstiga 3 gånger.
UTDELNING:
Upp till 50 procent av nettoresultatet.
Utdelningspolicyn är oförändrad och innebär att en utdelning motsvarande 50 procent av nettoresultatet kan delas ut till aktieägarna.
*All verksamhet i Skandinavien exclusive Voice
Eniros affärsidé är att "sammankoppla människor med människor och köpare med säljare genom en bred, unik, relevant och kvalitativ databas".
Genom affärsidén, kombinerat med en stark lokal närvaro, nytt säljkoncept, lägre kostnadsnivå och utveckling av nya och förbättrade produkter arbetar Eniro vidare för att framgångsrikt genomföra transformationen från printberoende till onlinemöjligheter.
Under 2010 fortsätter implementeringen av Eniros nya varumärkesplattform. Värderingarna speglar den gemensamma kulturen som hela Enirokoncernen ska stå för.
ENIRO ÅRSREDOVISNING 2009
Efterfrågan på mobila lösningar och nya produkter och tjänster ställer höga krav på produktutvecklingen. Användarna efterfrågar mer avancerade, flexibla och förfinade tjänster samtidigt som kunderna önskar erhålla större affärsvärde med högre precision. Den snabba utvecklingen ställer även högre krav på företag inom sökbranschen som ständigt behöver öka sin attrakttionskraft. Det är enbart genom en kombination av innovation och en stark position på marknaden som framtida framgång kan skapas.
Sökmarknaden växer i snabb takt. Internet, bredband och den kontinuerliga tekniska utvecklingen påverkar dramatiskt hur användarna söker information. Tillgängligheten ökar, och användarbeteendet förändras. Bärbara datorer, mobilt bredband och smarta telefoner gör det enklare att söka information online. Utbudet är inte bara mångfalt större än för några år sedan, det går också snabbare att hitta det man söker. På samma sätt möjliggör bredbandsutvecklingen fler och fler avancerade tjänster som inte bara inkluderar text, utan även ljud och rörliga bilder. I takt med att allt fler är uppkopplade, under längre tid, ökar efterfrågan på fler och bättre sökmöjligheter.
Internets andel av sökmarknaden (som exempelvis omfattar kataloger, mobila tjänster och nummerupplysning) är redan stor och växande. Längst har utvecklingen nått i Norden, som ligger i topp i världen när det gäller såväl Internetanvändning som antal hushåll med bredbandsuppkoppling samt antal mobiltelefonabonnemang.
Internets allt större betydelse för både kunder och användare har lett
till ett skifte av annonspengar från dagstidningar, TV och andra traditionella medier till Internet. Det skapar nya affärsmöjligheter för annonsformat och betalningslösningar. Internet är det snabbast växande annonsmediet i Norden sedan flera år tillbaka. Under 2009 var tillväxten i Norden cirka 4 procent och av den totala annonsvolymen på 69 miljarder SEK svarade Internet för 15 miljarder SEK, eller 22 procent. Snabbast växande är sökordsmarknadsföring, som innebär att man köper annonsutrymme kopplat till ett eller flera sökord. Effekterna av annonsen är mätbar och annonsören betalar bara för antalet "klick" som annonsen genererar.
Enligt det internationella analysföretaget "BIA/Kelsey " kommer Internet 2013 att svara för 65 procent av den samlade marknaden för lokalt sök i Norden, jämfört med 46 procent år 2009.
Tillväxten inom online sker delvis på bekostnad av de tryckta katalogerna. Katalogernas räckvidd är i stort sett oförändrad men användandet av kataloger minskar, särskilt i storstäderna. Minskningen sker främst i de yngre åldersgrupperna, vilket på sikt förväntas påverka annonsingången.
I takt med att mobiltelefonerna blir allt mer avancerade ökar mobilt sök, och flertalet prognoser pekar på en kraftig ökning framöver. Apples Iphone och andra "smarta" telefoner öppnar dörren till helt nya tjänster. En ledande position inom online och mobila tjänster är därför en förutsättning för att stärka konkurrenskraft inom lokalt sök. Det ställer i sin tur höga krav på utveckling av nya produkter, tjänster och affärsmodeller.
Även Voice, så kallade "Directory Assistance-tjänster" (Nummerupplysningstjänster), genomgår stora förändringar. Avregleringen i Europa av 118-nummerserien har öppnat för konkurrens. Samtidigt har det skapats ett antal nya aktörer med verksamhet i flera länder. Nummerupplysningen påverkas också av att allt fler söker information online och mobilt, med följd att antal samtal med frågor om nummer och namn minskar.
11
Nyskapande produktutveckling är en framgångsfaktor även inom Voice. En trend som brett ut sig i både Europa och USA är "Any-Question-Answered", där användarna kan få svar på alla sina frågor. På flera håll testas också reklamfinansierad nummerupplysning. Användarna slipper att betala, men måste i gengäld lyssna på inspelade reklaminslag.
Framtiden för Voicebranschen förväntas finnas inom personlig service. Istället för att enbart tillhandahålla namn, nummer och vägbeskrivning kommer nästa generation Voice-tjänster att fungera som en personlig "concierge", som också kan tipsa om bra restauranger och boka bord.
Att enbart erbjuda basuppgifter som namn, telefonnummer och adress till företag och personer online är inte tillräckligt på lång sikt. Kraven från användare och kunder ökar hela tiden. Söktjänsterna måste bli mer relevanta för både kunder och användare genom att komma närmare transaktionen och erbjuda djupare innehåll, utvecklad funktionalitet och bättre upplevelser. Det kan exempelvis vara information om produkter och priser, bokningstjänster och även möjlighet att boka, få offerter eller till och med genomföra köp. En stark trend på Internet är så kallat användargenererat innehåll, där användarna själva bidrar med information, men också att de tar del av omdömen och recensioner från andra användare.
Onlinemarknaden präglas av hård konkurrens. Även om en allt större del av annonsbudgeten investeras på Internet ökar konkurrensen. Det handlar om såväl stora globala aktörer som mindre lokala företag, nischaktörer, mediekoncerner och traditionella katalogföretag. Exempel är Google, MSN, hotels.com och Schibsted med bland annat Hitta. se, Blocket, alltomstockholm och Finn. Starka varumärken, en djup databas och en effektiv säljkår, är en förutsättning för att framgångsrikt kapitalisera på den växande sökmarknaden.
En framtida väg för sökmarknaden är konsolidering, uppköp och allianser. Efter de senaste årens sammanslagningar bland katalogproducenterna i Europa domineras marknaden av drygt en handfull stora företag. Från att tidigare huvudsakligen ha distribuerat tryckta telefonkataloger erbjuder de även online-, mobil- och voicetjänster. Det sker bland annat genom att utveckla tjänster eller förvärv av exempelvis prisjämförelse-, auktions- och radannonseringssajter.
Strategiska samarbeten blir också allt vanligare, till exempel mellan traditionella katalogföretag och mediekoncerner. Genom att använda varandras distributionskanaler genereras mer trafik till söktjänsterna och därmed ökar annonsintäkterna.
Trots den ökade konkurrensen från online har de tryckta katalogerna en fortsatt stark ställning internationellt. Den minskning av användande och intäkter som pågår kommer från en hög nivå. Det innebär att katalogerna förväntas spela en viktig roll även under överskådlig tid framöver.
Det ändrade användarbeteendet kräver nytänkande och större fokus på produktutveckling hos sökföretagen. Genom att skapa nya produkter, som är skräddarsydda för specifika användargrupper eller vissa branscher, kan ytterligare användning stimuleras.
Sociala medier, som till exempel Facebook, Twitter och bloggar, är också en tillväxtmarknad och en källa till ändrat användar- och annonsörsbeteende. Sannolikt kommer även en del av annonspengarna att flytta till dessa kanaler eftersom användandet ökar kraftigt. Användandet ökar även för företag som använder sociala medier för att nå ut till användarna med sina budskap, till befintliga eller potentiella kunder.
| BRANSCHKOLLEGOR | |||
|---|---|---|---|
| Onoterade bolag | Främsta marknader | Ägare | Intäkter 2008* |
| EDSA | Nederländerna, Finland, Danmark, Österrike, Sverige, Tjeckien, Slovakien, Polen och Gibraltar |
Macquarie Capital Alliance Group, Caisse de Depot et Placement du Quebec och Nikko Principal Investment Ltd |
8,497 miljarder SEK |
| Truvo | Belgien, Irland, Rumänien och Portugal | Apax Partners Worldwide LLP och Cinven Ltd |
3,878 miljarder SEK |
| Noterade bolag | |||
| Eniro | Sverige, Norge, Danmark, Finland och Polen | Noterat på NASDAQ OMX Stockholm | 6,645 miljarder SEK |
| Pages Jaunes | Frankrike, Spanien, Luxemburg och Marocko | Noterat i Paris | 12,671 miljarder SEK |
| SEAT | Italien, Tyskland och Storbritannien | Noterat i Milano | 14,615 miljarder SEK |
| Yell | Storbritannien, USA, Spanien, Argentina, Chile och Peru |
Noterat i London | 28,599 miljarder SEK |
| Verksamma världen över | Noterat i New York | 166,646 miljarder SEK |
* På grund av olika räkenskapsår har inte alla branschkollegor publicerat sina intäkter för 2009 vid tryckning av Eniros årsredovisning.
Anna Hanson är vVD för Niana Friskvård AB och har varit kund hos Eniro sedan 1985. Niana är helhetsleverantör av "friskvård på jobbet" och finns representerade över hela Sverige. Kunderna sträcker sig från stora börsbolag till mindre familjeägda småbolag. Att vara synlig för existerande kunder och medarbetare är viktigt, däremot skulle Anna gärna se till att engagemanget hos Eniro resulterade i ännu flera nya affärer.
Vi inspirerar människor till att leva ett hälsosammare liv. En friskare livsstil tjänar inte bara de enskilda individerna på, utan även företagen. Våra långsiktiga strategiska hälsoprogram resulterar i lägre sjukfrånvaro och ett generellt bättre välmående. I sin tur leder det till en sundare och trivsammare arbetsmiljö, samt ökad effektivitet och bättre lönsamhet.
För oss är det framför allt viktigt att få nya kunder. Vi ser vårt engagemang som en investering. Sen är det självklart att våra befintliga kunder kan nå oss på ett enkelt sätt. Men även att människor som vill jobba hos oss kan nå oss snabbt.
Vi är nöjda, men vi skulle gärna se att vi fick ännu fler nya kunder och att vi arbetade närmare med Eniros medarbetare för att få ett ännu bättre resultat. Vi har inga stora marknadsbudgetar och därför är det ännu viktigare att vi får resultat av de investeringar vi gör.
Det känns jättebra att kunna berätta för Anna att vi fokuserar stora resurser på att skapa fler transaktioner och kontakter för våra kunder. Det ligger helt i linje med vår strategi för 2010. Under året satsar vi på att utveckla och förbättra våra produkter och vårt erbjudande och syftet är att det ska leda till nya affärer för både våra kunder och användare.
Online är grunden för Eniros fortsatta tillväxt och kärnan i företagets strategi. Att fortsätta utveckla onlinetjänsterna är viktigt för att stötta den pågående transformationen från printberoende till onlinemöjligheter.
Ökande användande av Internet och mobila tjänster är en viktig faktor för Eniros fortsatta framgång. Det är inom online som Eniro ser de mest intressanta möjligheterna att utveckla nya produkter utifrån kunders och användares behov. Eniro ska erbjuda den främsta och den mest relevanta lokala sökhjälpen på varje enskild geografisk marknad.
Under året stärkte Eniro ställningen som Nordens ledande lokala söktjänstföretag på Internet. Både trafiken och antal unika besökare ökade. Totalt genomfördes cirka 4 miljarder sökningar i Eniros nätverk av Internettjänster.
Samtidigt som användningen och annonsmarknaden på Internet växer ökar konkurrensen. Ett stort antal företag konkurrerar med olika typer av Internettjänster på Eniros marknader i Norden och Polen. Exempel på globala aktörer är Google och MSN Microsoft. Dessutom finns nationella aktörer med webbplatser för upplysningar om privatpersoner och företag. Konkurrenter är också prisjämförelsetjänster samt en rad lokala och nischade söktjänster.
Eniro har tydliga konkurrensfördelar i en unik databas som innehåller uppgifter om i stort sett alla företag i Norden och annan lokal information. Databasen uppdateras dagligen med ny eller uppdaterad information. Tillväxten i såväl bredd som djup har hög prioritet, då värdet på Eniros söktjänster är direkt kopplad till mängden relevant information.
En annan av Eniros viktigaste tillgångar är säljkåren med 2 000 engagerade säljare. Under 2009 fattades ett beslut i Sverige och Norge om att gå från två säljkårer för online respektive offline till en gemensam säljkår som säljer synlighet, sökbarhet och kontakter i alla Eniros distributionskanaler. Det nya säljkonceptet implementeras under det första kvartalet 2010.
Eniro sammankopplar människor med varandra och köpare med säljare genom företagets unika databas. Eniros tjänster är en viktig kanal för företag som vill nå kunder då de sökningar som genereras genom Eniros Internetnätverk i snitt resulterar i ett större värde till annonsörer jämfört med sökningar i mer allmänna sökmotorer.
Tillgänglighet, relevans och hög användning är viktiga faktorer som avgör söktjänsternas värde för företagen, vilket i sin tur påverkar annonsförsäljningen. Eniro fortsätter att arbeta för att öka relevansen och tillgängligheten inom de olika söktjänsterna för såväl annonsörer som användare och på så sätt komma närmare själva transaktionen.
Under 2009 bidrog sökningar i Eniros norska och svenska Internetdatabaser till affärer motsvarande ett värde på ca 190 miljarder SEK enligt TNS Sifo.
Under 2009 intensifierades satsningarna inom online, vilket innefattar Eniros samtliga Internettjänster, såsom de ledande lokala webbplatserna för söktjänster i samtliga nordiska länder, samt mobiltjänster i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Det innebär bland annat större fokus på att realisera de möjligheter som Eniros onlineposition medger och ett effektivare utnyttjande av Eniros samlade kompetens samt en samordnad och mer kraftfull insats för att utveckla Eniro online.
Onlinesatsningarna sker framförallt inom tre områden;
Utifrån Eniros starka position inom lokalt sök pågår en ständig produktutveckling. På Eniros söktjänster säljs olika typer av informationssidor som innehåller mer detaljerad information än enbart grunduppgift, det vill säga företagets namn, adress och telefonnummer. En grunduppgift är inte tillräcklig utan kunderna och användarna efterfrågar mer relevant och djup information. Informationssidorna säljs per införande och för en viss tidsperiod. Priset beror på hur mycket och vilken typ av information sidan innehåller, exempelvis sökbara rubriker, sökord, mängd text och bild. Större delen av Eniros onlineintäkter kommer från denna typ av annonser. Utöver företagssök är Eniros personsök och karttjänster de mest betydande kärntjänsterna inom lokalt sök.
Under 2009 lanserades flera nya tjänster med syfte att stärka Eniros position inom lokalt sök, både genom att erbjuda kunderna attraktivare produkter och genom att erbjuda användarna en mer relevant sökning. Bland annat presenterades ett samarbete med Navteq, vilket stärker Eniros erbjudande till kunderna genom att ytterligare en distributionskanal tillförs. Navteq är den ledande globala leverantören av digitala kartor, trafik- och områdesinformation. Genom samarbetet blir Eniros lokala innehåll tillgängligt i de navigationssystem som använder NavUnder 2009 noterade flera av Eniros söktjänster nya besöksrekord. Eniros marknadsandel av den totala nordiska marknaden för lokalt sök (online directories) var cirka 65 procent 2009 enligt BIA/Kelsey. Eniro är marknadsledande inom marknadssegmentet lokalt sök i Sverige, Norge, Danmark och Polen samt nummer två på marknaden i Finland.
teqs kartor. Initialt har Navteqs databas kompletterats med Eniros information om 300 000 annonsörer i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Polen. Eniros uppgifter om annonsörerna blir därmed tillgängliga i bilen, telefonen och andra typer av bärbara navigationssystem.
I juni 2009 lanserade Eniro en ny sajt för omdömen i Sverige, Rejta.se. Där kan besökare enkelt skriva in och läsa omdömen om olika företag. Omdömena ökar värdet på Eniros databas genom att innehållet blir mer relevant. Antalet omdömen på Rejta.se uppgår nu till cirka 300 000.
Genom en satsning på personsök på eniro.se i Sverige har personuppgifter blivit tydligare och enklare att hitta. Varje enskild person har möjlighet att själv på ett enkelt sätt uppdatera personuppgifter med ytterligare kontaktuppgifter som mejladress, webblänkar och foton. Ett förbättrat personsök kommer att implementeras på övriga marknader framöver.
Kärnverksamheten lokalt sök utgör grunden för den fortsatta utvecklingen och framgången inom online. Arbetet med att vidareutveckla erbjudandet för att skapa bättre, mer relevanta och transaktionsnära tjänster för kunderna och användarna kommer att fortsätta.
Inom Internetmarknadsföring finns två större marknadssegment; bannerannonsering och sponsrade länkar. Eniro har en begränsad andel av intäkterna men ambitionen är att växa inom dessa områden. Under 2009 startades en nordisk försäljningsorganisation med ansvar för försäljning av produkter inom Internetmarknadsföring.
Bannerannonsering är möjlig på flera av Eniros söktjänster. Kunden köper då ett utrymme under en bestämd tid. Annonsen är oftast kopplad till ett antal sökord och visas för användare som söker på dessa ord, och har därmed hög relevans för användarna. Det förekommer också räckviddsannonser som visas för samtliga användare. Eniro ser möjligheter att utöka sitt produktutbud inom bannerannonsering och därmed bli en mer relevant mediaplats, och samtidigt utöka intäkterna från större annonsörer.
Sponsrade länkar är en annan form av internetmarknadsföring som Eniro erbjuder sedan 2007. De sponsrade länkarna visas i anslutning till sökresultatet och bidrar till mer trafik till företagets webbplats. Den sponsrade länken visas när någon söker på de ord som annonsören valt och därmed får annonsören hög relevans på den trafik som drivs till webbplatsen. Eniro tar betalt per klick på länken eller annonsen och priset sätts efter ett Internetbaserat auktionsförfarande.
Sponsrade länkar är den annonskategori som växer snabbast på Internet. Eniros intäkter från sponsrade länkar uppgick 2009 till 55 MSEK med en kraftig tillväxt under slutet av året. Målsättningen är att intäkterna från sponsrade länkar ska öka kraftigt under kommande år. Eniros mål är att växa snabbare än marknaden på sponsrade annonser.
Syftet med Business Facilitating Services är att underlätta vardagen och skapa mer affärer för små och medelstora företag. Det kan exempelvis vara boknings- och beställningsservice, e-handel samt hjälp att utveckla kundens egen webbplats. Genom att tillföra nya tjänster som skapar fler affärsmöjligheter, ökar värdet av att medverka på Eniros Internettjänster. Från att tidigare ha varit en annonsplats på nätet där "man måste vara med för att synas" blir det istället en marknadsplats "där man vill vara" för att det ger många fördelar. Målgruppen är i första hand de 500 000 små och medelstora företag som redan annonserar på Eniros Internettjänster och i Eniros kataloger.
Som ett led i strategin att bygga en ledande position inom Business Facilitating Services förvärvade Eniro i februari 2009 Oreo AB. Oreo var verksamt inom offentliga upphandlingar och erbjöd marknaden ett ledande system för digitala upphandlingar. Marknaden för offentliga upphandlingar omsätter drygt 500 miljarder SEK per år i Sverige och andelen av upphandlingar som sker genom onlinebaserade verktyg ökar snabbt. Genom förvärvet har Eniro förbättrat plattformen och i slutet av september lanserades en ny tjänst i Sverige; Eniro Upphandling. Det är en plattform för bland annat upphandlingar från privata företag som vill hitta nya affärsmöjligheter, sänka sina inköpskostnader, hitta nya leverantörer etc. Genom Eniro Upphandling kommer transaktionsskapande tjänster att inkluderas i Eniros onlineerbjudande, vilket möjliggör för företag att göra affärer direkt hos Eniro. Målsättningen med den nya marknadsplatsen är att förenkla anbudsförfarandet så att fler små och medelstora företag kan lämna anbud och på så sätt vinna nya affärer. Under de kommande åren är målsättningen att utveckla Eniro Upphandling ytterligare och lansera tjänsten på flera marknader där Eniro är verksamt.
Inom Online ingår även cirka 20 mobila söktjänster i Sverige, Norge, Finland och Danmark som ger tillgång till Eniros tjänster i mobiltelefoner. Det sker antingen som söktjänster direkt i mobilen eller genom sms. Marknaden för mobila tjänster har ökat kraftigt. Utvecklingen väntas fortsätta växa kommande år i takt med att fler får tillgång till avancerade telefoner. Eniro har under 2009 fortsatt att utveckla och lansera söktjänster för mobila Internetsajter. Bland annat uppdaterades Eniros iPhone-applikation i Sverige under våren med gratis sjökort. I december lanserades en ny, förbättrad mobilversion av gulesider.no med unika funktioner anpassade till iPhones. De norska Gule Sidorna-användarna kan genom den nya funktionaliteten få tillgång till all möjlig information om restauranger, butiker, kontor med mera. Programapplikationen tillämpar så kallad "förstärkt verklighet" (Augmented Reality) som innebär
ENIRO ÅRSREDOVISNING 2009
att informationsgrafik läggs ovanpå den filmade bilden av verkligheten. Med hjälp av telefonens kamera, kompass- och GPS-teknik "ser" applikationen vilka butiker, kulturinstitutioner, kontorsbyggnader, restauranger och annat som användaren befinner sig i närheten av.
Under 2009 nådde Eniros största webbplatser eniro.se, gulesider.no, krak.dk, eniro.fi och pf.pl samtliga nya rekord av unika besökare.
Eniros kärnaffär visade på tillväxt i den konjunkturnedgång som drabbade generella medieinvesteringar hårt under 2009. Det kan bland annat förklaras av att Eniros onlinetjänster i många fall uppfyller grundläggande och avgörande marknadsföringsbehov för många små och medelstora företag. Eniros totala onlinetillväxt hämmades dock av en försämrad efterfrågan på mer konjunkturkänsliga produkter såsom tjänsten kvasir.no i Norge och banners.
Ökad trafik och ökad försäljning ledde till att de totala onlineintäkterna ökade under 2009 med 9 procent till 2 654 MSEK. Organiskt var tillväxten 6 procent. Onlinetjänsternas andel av koncernens totala intäkter för Online och Offline uppgick 2009 till 48 procent, jämfört med cirka 43 procent 2008 och 36 procent 2007. I en internationell jämförelse är Eniro ett av de företag som kommit längst i transformeringen från tryckta kataloger till online.
Under 2010 kommer Eniro att arbeta vidare med att utveckla tjänster inom online där nyckelorden är relevans och enkelhet. Satsningar inom personsök, kartor och tjänster inom Business Facilitating Services kommer att fortsätta även under 2010. Ett viktigt fokusområde är att förbättra sökningar av företag; gult sök. Nya och förbättrade funktioner för det gula söket kommer att lanseras under 2010 i syfte att erbjuda Eniros kunder ett ännu större värde och användarna en enklare sökning med högre precision.
21
Trots att konkurrensen ökar från Internet förväntas tryckta medier ha en betydelsefull roll under lång tid framöver. Eniro arbetar löpande med att utveckla produkterna inom offline för att skapa attraktivare och mer relevanta produkter för både kunder och användare.
Eniro är det ledande sökföretaget för tryckta kataloger i Norden. Varje år produceras och distribueras omkring 24 miljoner regionala och lokala kataloger med cirka 740 utgåvor i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Polen. Varje år görs över 400 miljoner sökningar i katalogerna.
Eniros kataloger är en uppskattad produkt av Eniros kunder och användare. Den snabba teknikutvecklingen gör dock att efterfrågan på tryckta medier minskar och det är därför viktigt att på sikt minska intäktsberoendet av tryckta medier och utveckla nya relevanta produkter och tjänster online. Eniro är ett av de sökbolag i världen som kommit längst i utvecklingen mot online.
I Sverige, Norge och Polen är Eniro marknadsledande och i Finland nummer två på marknaden. I Danmark är Eniro störst på lokala kataloger och näst störst nationellt. Katalogerna är uppskattade och nyttjandegraden är hög på samtliga marknader. I Norge är användandet av Gule Sider cirka 38 procent på årsbasis enligt TNS Sifo. Cirka 65 procent av svenskarna använder Gula Sidorna minst en gång per år och cirka 42 procent varje månad visar TNS Sifo (Orvesto 2009:3). Användandet ser annorlunda ut beroende på var man bor. På landsbygden är användandet högre än i storstadsområdena.
Katalogmarknaden har under de senaste åren drabbats av en tillbakagång på grund av ett förändrat användarbeteende. Dock sker nedgången från historiskt höga nivåer. Den viktigaste faktorn är transformationen från tryckta medier till online. Omställningen sker i takt med att bredbandpenetrationen och tillgången till Internet ökar.
Eniro arbetar löpande med att utveckla produkterna inom Offline för att skapa attraktivare och mer relevanta produkter för både kunder och användare. Under 2009 lanserades flera nya produkter. Ett exempel är "Stockholmskartan" som lanserades i Sverige i samarbete med Dagens Nyheter. Ett annat exempel är "Eniro Vägatlas" som lanserades i Sverige under vintern 09/10, en annonsfinansierad vägatlas som kombinerar vägkartor med tips på bland annat restauranger, hotell och fritidsaktiviteter.
I Sverige vann Gula Sidornas omslag 2009 guld i Svenska Designpriset 2009 i kategorin Information Print. Svenska Designpriset har som målsättning att främja och utveckla svensk grafisk design och kommunikation.
För många små och medelstora företag är Eniros kataloger en viktig marknadsföringskanal – ibland den enda. Användarna av katalogen letar ofta efter en speciell produkt eller tjänst, vilket innebär att Eniro blir länken mellan köpare och säljare. Annonserna i den svenska katalogen Gula Sidorna genererade under 2009 affärer till ett värde av cirka 46 miljarder kronor enligt TNS Sifo. Enligt Eniros egna beräkningar ger varje krona som investeras i en annons i Gula Sidorna i genomsnitt 54 kronor i försäljning tillbaka.
Två av Eniros viktigaste tillgångar är säljkåren och den omfattande databasen. Under 2009 fattades ett beslut i Sverige och Norge om att gå från två separata säljkårer för online respektive offline till en gemensam säljkår som säljer synlighet, sökbarhet, och kontakter i alla Eniros distributionskanaler. Det nya säljkonceptet började att implementeras under det första kvartalet 2010.
Kunddatabasen innehåller uppgifter om i stort sett alla aktiva nordiska företag. Säljkåren har kontakt med omkring 2,5 miljoner kunder varje år. Ett viktigt inslag i säljarnas kontakt med kunden är att förklara värdet av annonsering. Eniro erbjuder samtalsmätning för att redovisa det faktiska värdet av annonsen. Det innebär att ett unikt telefonnummer används i kundens katalogannons vilket gör det möjligt att mäta hur många samtal annonsen genererar.
Eniro arbetar aktivt med att minska katalogernas miljöpåverkan. Under senare år har miljöredovisningar av Eniros kataloger i Sverige, Norge och Danmark gjorts av externa företag på uppdrag av Eniro. Som exempel visar resultatet för Sverige att miljöpåverkan per katalog är jämförbar med miljöpåverkan av tre deciliter mellanmjölk. Slutsatsen för samtliga miljöredovisningar är att katalogernas miljöpåverkan är liten i relation till samhällsnyttan. Under 2009 har miljöarbetet med att effektivisera distributionen och produktionen av kataloger fortsatt.
Offline drabbades av den globala konjukturnedgången 2009, samtidigt som den strukturella nedgången för tryckta medier fortsatte. För att motverka nedgången i intäkter har en koncerngemensam översyn av produktionskostnader genomförts. Under 2009 uppgick intäkterna inom Offline till 2 869 MSEK (3 262). Det var en minskning med 12 procent jämfört med föregående år. Organiskt minskade intäkterna med 14 procent.
För att producera Eniros kataloger används mestadels återvinningsmassa. Dock måste det tillföras färsk trämassa. För produktionen av de svenska katalogerna behövs massa från cirka 36 000 träd varje år, vilket motsvarar 0.0176 procent av den totala avverkningen i Sverige*. Detta önskar Eniro kompensera och har därför inlett ett samarbete med stiftelsen Vi-skogen som ska bistå Eniro genom att årligen plantera 36 000 träd i Afrika. Utöver att förbättra miljön, innebär trädplanteringen även att ekonomin och därmed levnadsvillkoren för fler än 1 200 000 människor runt Victoriasjön; Kenya, Tanzania, Rwanda och Uganda förbättras varje år.
* Econ Pöyry, Telefonkatalogen – en värdering av samhällsnytta och miljöpåverkan, 2008
Norge är den marknad där transformationen från print till online kommit längst och där nedgången i offlineintäkter var störst. Efter en förändrad lagstiftning i Norge beträffande distribution av Telefonkatalogen (så kallade vita sidor med uppgifter om privatpersoner) har Eniro beslutat att upphöra med produktion och distribution av Telefonkatalogen i Norge från och med 2010. Beslutet kommer att medföra en marginell negativ EBITDA-effekt från och med 2010, men förändringen berör inte Eniros kärnaffär Gule Sider, Ditt Distrikt eller övriga katalogprodukter.
Att vidareutveckla och förnya Eniros produkterbjudanden inom Offline är fortsatt en prioriterad uppgift under 2010 liksom arbetet med att effektivisera distributionen. Det nya säljkonceptet har börjat att implementeras i Sverige under det första kvartalet 2010.
KUND CASE
Telge Energi AB är uppstickare inom elbranschen och har valt att enbart sälja förnyelsebar energi såsom vind och vatten. Telge Energi är ett rikstäckande oberoende elhandelsbolag med 170 000 kunder. Huvudkontoret ligger i Södertälje och Johan Öhnell har varit VD för Telge Energi sedan avregleringen av elmarknaden.
Förutom att det är viktigt att synas vill vi få nya kunder. Eftersom vi ofta agerar som talespersoner för grön el så är det även viktigt att olika organisationer, journalister och politiker på ett enkelt sätt kan kontakta oss.
Vi tycker ju självklart att det är värdefullt att vara synliga och tillgängliga för de personer som är miljömedvetna i sin vardag och som aktivt söker ett grönt alternativ. Genom ursprungsmärkning kan Telge Energi garantera att all energi är förnyelsebar. Att Eniro dessutom har en nollvision i sitt miljöarbete är ju också ett plus.
Ja, på sätt och vis. Vi är uppstickare i elbranschen som vill göra skillnad för kunden. Om vi får fler kunder genom Eniro så bidrar de till en minskad efterfrågan av smutsig kolkraft. Då får vi fler som enbart köper förnyelsebar energi.
Vårt viktigaste uppdrag är att få alla att välja el från vind och vatten. Att köpa ren el från Telge Energi är lika enkelt som att köpa kravmärkt mjölk. Genom att finnas med hos Eniro så är det också enkelt att få kontakt med oss.
Ett modernt företag med framtidsanda. Dessutom ett företag som följer med i sin samtid och är mottagliga för de snabba förändringar som vi ser i vår omvärld.
Vi satsar nu stort på att utveckla våra tjänster för att göra dem än mer relevanta för våra kunder. Jag är övertygad om att Eniro även i framtiden kommer att kunna bidra till att skapa nya affärer för Telge Energi, och att vi dessutom kommer att kunna erbjuda Telge Energi ännu bättre erbjudanden. Ett miljöengemang känns både naturligt och viktigt även för Eniro, och vi har en nollvision för miljön, där ett av delmålen är att 100% av den energi vi köper ska komma från förnyelsebara källor.
27
Eniro är störst i Norden inom personliga söktjänster med över 70 miljoner förfrågningar per år. I Sverige är Eniro 118 118 den ledande aktören inom nummerupplysningar och under 2009 använde cirka 50 procent av svenskarna någon av Eniros 118-tjänster en eller fler gånger. I Norge är Eniros voicetjänst en driven utmanare med en stark andraplats, vilket även gäller för Eniros voicetjänst i Finland.
Konkurrensen inom personliga söktjänster är hård. Enbart i Sverige finns ett tiotal företag som erbjuder personlig eller sms-baserad nummerupplysing. I Norge kommer konkurrensen främst från Opplysningen 1881 och i Finland är huvudkonkurrenten Fonecta. Av svenskarna kan 93 procent numret till Eniro 118 118 (spontan och hjälpt kännedom) och 95 procent av kunderna ger tjänsten betyget utmärkt eller bra. Kundnöjdheten ger Eniro en stark grund och goda förutsättningar att ytterligare stärka sin position som Nordens ledande företag inom personliga söktjänster. Under 2010 kommer erbjudandet att tydliggöras och stärkas ytterligare. Dessutom kommer stor vikt läggas vid fortsatt intern kompetensutveckling för att bli ännu bättre på att tillgodose kundens unika behov.
De senaste åren har Eniro intensifierat arbetet med att skapa nästa generations personliga söktjänster och mobila tjänster. År 2009 innebar ett fortsatt arbete med att utveckla koncernens voicetjänster samtidigt som en omfattande omorganisation genomfördes. Omorganisationen ledde till en funktionsbaserad nordisk koncernövergripande organisation som ökade effektiviteten och skapade fler gränsöverskridande samarbeten och synergier. Därmed skapades bättre förutsättningar att stödja Eniros övergripande strategi att sammankoppla människor med människor och köpare med säljare genom Eniros unika databas där Voice är en distributionskanal.
Marknaden för personliga söktjänster genomgår omfattande strukturförändringar. Konkurrensen hårdnar samtidigt som antalet samtal från det fasta telefonnätet minskar. Detta eftersom enkla förfrågningar om "nummer och namn" i allt större utsträckning görs via Internet. Utvecklingen gäller inte bara i Norden utan även internationellt. Av totalt antal samtal till Eniros voicetjänster ökar andelen som kommer från mobiltelefoner, många önskar hjälp med vägbeskrivningar, kartor, upplysningar om öppettider eller annan information från olika internetsajter. En stor del av alla förfrågningar gäller fortfarande namn och nummer, vilket visar att Eniro ännu tydligare kan kommunicera till användarna all ytterligare information den personliga söktjänsten kan erbjuda. Eniros unika databas, med information om miljontals företag, personer och annan information, är en viktig konkurrensfördel som ökar i betydelse i takt med att databasen växer och fördjupas.
Eniros strategi innebär bland annat att skapa transaktionsgenererande tjänster. Genom att koppla samman köpare med säljare kan Eniro hjälpa små och medelstora företag att växa och utvecklas. Inom Voice erbjuds kunderna hjälp med till exempel olika typer av bokningar så som restauranger och klipptider.
Mer avancerade mobiltelefoner och ökat mobilanvändande öppnar nya möjligheter för Eniro. Under 2008 lanserades sms-tjänsten "Fråga oss om vad som helst" i Sverige. Tjänsten är tillgänglig hela dygnet och svaret skickas inom ett par minuter. Liksom för övriga tjänster inom Voice ligger fokus under 2010 på att ytterligare tydliggöra värdet för kunderna.
ENIRO ÅRSREDOVISNING 2009
Personliga söktjänster kräver hög operationell effektivitet för att generera lönsamhet. Eniros verksamhet är en av de mest kostnadseffektiva i branschen. Denna kunskap har använts inom andra segment så som call-centerverksamhet. 2008 förvärvade Eniro kundserviceföretaget Sentraali Oy i Finland som erbjuder olika former av kundservicetjänster, främst call-centertjänster. Under 2009 integrerades Sentraali och cirka 250 anställda helt i Eniros finska verksamhet. Det har inneburit synergier, ökad effektivitet och ökade intäkter.
Intäkterna för Voice uppgick 2009 till 1 058 MSEK (953), vilket var en ökning med 11 procent jämfört med föregående år, som ett resultat av förvärvet av Sentraali Oy. Organiskt var intäkterna från Voice oförändrade. Under året fattades beslut om att koncentrera telefonistverksamheten i Sverige från sju till fyra orter, genom att avveckla verksamheterna i Helsingborg, Luleå och Borås och erbjuda de anställda, cirka 135 personer, arbete på andra orter.
År 2009 byggdes en nordisk, funktionsbaserad organisation med ett förnyat ledarskap för att säkerställa en effektivare organisation och en bättre kundleverans. Främsta konkurrensmedlet för att stärka Eniros position inom Voice är att säkerställa att kärnverksamheten generar önskat värde och att tjänsterna anpassas efter ett förändrat kundbeteende.
Att ta socialt ansvar och agera proaktivt i relation till samtliga intressenter är en förutsättning för Eniros framgång och ett ämne som ständigt står högt på agendan. Det innebär ansvartagande såväl etiskt och socialt som miljömässigt och finansiellt.
Kunderna är kärnan i Eniros affär. Att uppfattas som både respekterad och seriös är av största vikt, samtidigt som det är avgörande att kunna påvisa värdet av Eniros tjänster. En annons i Eniros kataloger eller onlinenätverk är en betydande marknadsföringskanal för många små och medelstora företag. För att kunna påvisa det transaktionsvärde som Eniros tjänster genererar genomförs kontinuerligt undersökningar som visar värdet av varje investerad krona i Eniros produkter.
För att förbättra och stärka Eniros kundrelationer har en mängd åtgärder initierats under 2009. På den svenska marknaden har bland annat en kundombudsman tillsatts och kundtjänsten har fått ökat mandat. Ett system för att säkra att säljarnas arbete håller en hög kvalitet planeras även att implementeras. Under året fattades beslut i Sverige och Norge att gå från två säljkårer som säljer online och offline, till en säljkår som säljer paket som omfattar samtliga distributionskanaler. Det nya säljkonceptet införs under det första kvartalet 2010 och förväntas förstärka Eniros kundrelationer.
Användarna är en av Eniros viktigaste intressentgrupper. Kraven på att utveckla nya relevanta produkter och vara i framkant vad gäller innovation och funktion ökar ständigt. Konkurrensen om användarna hårdnar i takt med att nya aktörer och tjänster når marknaden. Som en del av ett ansvarsfullt agerande tillåter Eniro inte annonser som är diskriminerande eller stötande med hänsyn till etnisk tillhörighet, kön, religion eller politisk uppfattning, sexuell läggning, nationalitet eller liknande. Det finns en restriktiv hållning till reklam om alkohol, i enlighet med lagstiftningen, och reklam för tobak eller narkotika är inte tillåten. För Internettjänsterna tillämpar Eniro även ett "familjefilter" som kan aktiveras av användaren.
Aktieägare och övriga investerare ställer allt högre krav på arbetet med miljö och etik. Under 2009 deltog Eniro i "The Carbon Disclosure Project", en årlig undersökning som representerar 475 institutionella investerare. Undersökningen kartlägger börsbolagens utsläpp av växthusgaser och strategier avseende klimatförändringen.
Eniro deltog dessutom i en enkätundersökning i september 2009 som vände sig till styrelseordförande i de 100 bolag med störst börsvärde på NASDAQ OMX Stockholm. Undersökningen behandlade fyra huvudområden: företagets styrande riktlinjer och förpliktelser; implementering och efterlevnad; kommunikation och rapportering; samt styrelsens ansvar. Företagen tillfrågades om riktlinjer som rör mänskliga rättigheter, arbetstagarrättigheter, miljö och klimat, anti-korruption, ansvarsfull affärsetik samt arbetsmiljö, säkerhet och hälsa.
Eniro ingår i Roburs Ethica-fonder, där företag som på ett trovärdigt sätt visar att de kan hantera sina sociala, etiska och miljömässiga risker ingår.
Eniro arbetar med noga utvalda leverantörer för att garantera hög kvalitet. Inköpspolicyn ställer krav på leverantörerna om ett miljömedvetet arbetssätt.
Bland annat ställer Eniro sedan 2008 formella krav på att allt papper som köps in till katalogerna ska komma från FSC-certifierad (Forest Stewardship Council) skog. Under 2009 genomfördes en koncerngemensam upphandling avseende kontorsmaterial där ett av de krav som ställdes var att minst 40 procent av leverantörernas produkter är miljövänliga.
Det är viktigt att vara en attraktiv arbetsgivare för talangfulla medarbetare. Eniro erbjuder en stimulerande arbetsmiljö med möjlighet till individuell utveckling. Eniro ska vara en arbetsplats som medarbetarna kan känna stolthet över, både som en driven utvecklings- och säljorganisation men också som ett ansvarstagande företag som värnar om miljö och sociala frågor.
Eniros tjänster förmedlar viktig samhällsinformation. Katalogerna innehåller information om olika samhällstjänster inom kommun och landsting, och samma information går snabbt att få genom Eniros alla söktjänster. Eniro har under året fört dialog med miljöorganisationer i flera länder om katalogens miljöpåverkan. Ambitionen är att föra en öppen dialog med intresseorganisationer och att vara transparenta med information och dra lärdom av resultatet.
Eniro har en viktig uppgift i samhället. Enligt en rapport som Handelns Undersökningsinstitut genomförde på uppdrag av Eniro så bidrar Eniros tjänster till att ca 80 000 jobb i Sverige hålls rullande. Eniros produkter och tjänster är viktiga marknadsföringskanaler för små- och medelstora företag genom sin lokala spridning. Enligt en undersökning av TNS Sifo genererade sökningar i Eniros norska och svenska distributionskanaler affärer till ett värde av cirka 340 miljarder SEK. Enligt TNS Sifo genererar annonser i katalogen Gula Sidorna i Sverige affärer till ett värde av cirka 46 miljarder kronor varje år. Enligt Eniros beräkningar för Sverige genererar varje annonseringskrona i genomsnitt 54 kronor i försäljning. Eniros tjänster syftar främst till att koppla samman köpare och säljare. Eniros distributionskanaler Online, kataloger, Voice och mobil gör det lättare att hitta exempelvis fakta kring produkter, evenemang, adresser och öppettider vilket förenklar vardagen för användarna. Genom den information som Eniro tillhandahåller kan dessutom onödiga resor undvikas vilket gynnar miljön.
Eniros miljöpolicy styr miljöarbetet och syftar till att ta miljöansvar och samtidigt skapa en sundare verksamhet. Det betyder att både små och stora beslut påverkas av miljömedvetenhet och att miljöarbetet ständigt utvecklas. Eniro fokuserar på processen med att implementera miljöledningssystem enligt standarden ISO 14001:2004. Syftet är att skapa verifierbara system med tydliga målsättningar och peka ut områden för förbättringsarbete.
Utöver det systematiska miljöarbetet görs även separata projekt för att öka kunskapen om Eniros miljöpåverkan. Som ett led i detta arbete har katalogens miljöpåverkan i Sverige och i Norge kartlagts längs hela värdekedjan i syfte att sätta katalogens miljöpåverkan i ett större sammanhang (för full rapport, se www.eniro.com). För att kartlägga Internettjänsternas miljöpåverkan har även en livscykelanalys för Eniros onlinetjänster initierats. Studien beräknas vara slutförd första kvartalet 2010.
Inköps- och miljöarbetet är organiserat på både koncern- och funktionsnivå då flera betydande miljöaspekter är kopplade till material och tjänster som Eniro upphandlar. Större inköp, som katalogpapper, sker på central nivå för att säkerställa att Eniros krav på miljö och en professionell upphandlingsprocess följs. Inköpsfunktionerna ansvarar för att rutiner, uppföljning och efterlevnad sköts i enlighet med lagstiftning, kraven i ISO 14001 standarden och Eniros miljöpolicy. Två gånger varje år utvärderas miljöarbetet utifrån centrala och lokala miljömål, och resultaten rapporteras till ledningen som beslutar om nya mål, inriktning och eventuella korrigerande åtgärder.
Syftet med miljöcertifiering är att upprätta tydliga rutiner för ett systematiskt miljöarbete och att jobba med målsättningar och resultat. Det är genom kontinuerligt förbättringsarbete som Eniro kan uppnå både miljömässig och ekonomisk effektivitet. Som en del av kraven i certifieringen inom ISO 14001 utbildar Eniro medarbetarna inom
ENIRO ÅRSREDOVISNING 2009
miljöfrågor för att öka medvetenheten i relevanta frågor. Sedan tidigare är bolagen, Eniro AB, Eniro Gula Sidorna AB, Eniro Sverige AB och Eniro Gula Sidorna Försäljning AB certifierade enligt ISO 14001. Under 2009 certifierades även Eniros verksamhet i Norge samt Eniro 118 118 i Sverige.
Under 2009 inleddes även certifieringsprocesserna för Eniros verksamheter i Polen, Danmark och Finland. Målet för 2010 är att hela koncernen ska ha certifierade miljöledningssystem enligt ISO 14001.
I linje med WWFs riktlinjer följer Eniro tidigare beslut om endast inköp av FSC-certiferad skog, vilket är en standard som nått hög acceptans internationellt för sitt holistiska synsätt.
Eniro har fattat beslut om att alla nya bilar som köps in ska vara miljöanpassade. Det innebär framför allt biogasbilar och bränslesnåla dieseldrivna bilar samt etanoldrivna bilar. Resultatet har blivit en minskad bränslekonsumtion och sänkta kostnader för företaget. När det gäller resor finns det interna mål om att minska miljöpåverkan. Alla resor köps via en central resebyrå, och Eniro kan därför kartlägga den påverkan resorna ger upphov till. Nya videokonferenssystem infördes som ett alternativ till resa. Flygresorna har för koncernen sjunkit med 52 procent sedan 2008, samtidigt som tågresorna inom Sverige har ökat med 240 procent.
Eniro strävar efter att optimera upplagan av kataloger utifrån efterfrågan. Mätningar har visat att användarna i storstadsregionerna i växande grad nyttjar Eniros andra kanaler framför katalogerna. Som en konkret åtgärd distribueras numera Vita Sidorna (uppgifter om privatpersoner) i Stockholm, Göteborg och Malmö endast vid förfrågningar. Som ett resultat av förändrad lagstiftning i Norge beträffande distribution av Telefonkatalogen, de vita sidorna, har Eniro beslutat att upphöra med produktion och distribution av Telefonkatalogen i Norge från och med 2010.
Eniro har under året beslutat om långsiktiga miljömål som löper till 2018. De övergripande målen är:
Utifrån de övergripande målen gör varje funktion en planering nedbruten på årsnivå för att säkerställa att de övergripande målen uppnås.
Eniro har som mål att 2018 vara ett klimatneutralt företag. För att nå målet måste Eniros miljöengagemang genomsyra hela verksamheten och öppet redovisas för kunderna. För att producera Eniros kataloger används mestadels återvinningsmassa. Dock måste det tillföras färsk trämassa. För produktionen av de svenska katalogerna behövs massa från cirka 36 000 träd varje år, vilket motsvarar 0.0176 procent av den totala avverkningen i Sverige*. Det önskar Eniro kompensera och har därför inlett ett samarbete med stiftelsen Vi-skogen som ska bistå Eniro genom att årligen plantera 36 000 träd i Afrika. Utöver att förbättra miljön, innebär trädplanteringen som Vi-skogen genomför även att ekonomin och därmed levnadsvillkoren för fler än 1 200 000 människor runt Victoriasjön; Kenya, Tanzania, Rwanda och Uganda förbättras varje år.
* Econ Pöyry, Telefonkatalogen - en värdering av samhällsnytta och miljöpåverkan.
WWF:s riktlinjer för ansvarsfulla inköp av pappersprodukter främjar system och certifieringar som stärker spårbarheten av skogsråvaran, samt reducerar och effektiviserar kemikalieanvändning i papperstillverkningen. FSC är den standard WWF anser möter kraven om hållbar skogsråvara. Läs mer på www.wwf.org.
FSC står för Forest Stewardship Council, och är en internationell standard för skogsbruk. Den tar in både miljömässiga, sociala och ekonomiska parametrar, och säkerställer spårbarheten av skogsråvaran. Idag är cirka 10 procent av världens skogstillgångar certifierade enligt FSC. Läs mer på www.fsc.org.
PEFC står för Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes. Dessa certifieringar berör skogscertifiering och spårbarhetscertifiering. I Sverige, där standarden i stort sett är identisk med FSC, är 7,5 miljoner ha skogsmark certifierade enligt PEFC. Läs mer på www.pefc.org.
| År 2003 | Eniro initierar en omfattande miljöinventering |
|---|---|
| År 2005 | Miljöansvarig i Sverige Interaktiv miljöutbildning för Eniro Sveriges medarbetare |
| År 2006 | Re-inventering av Eniros miljöpåverkan |
| År 2007 | Moderbolaget Eniro AB certifieras enligt ISO 14001 Eniro Gula Sidorna AB certifieras enligt ISO 14001 |
| År 2008 | Livscykelanalys av katalogens miljöpåverkan i Norge, Sverige och Danmark Eniro Sverige AB certifieras enligt ISO 14001 Eniro Gula Sidorna Försäljning AB certifieras enligt ISO 14001 Beslut att all pappersråvara ska komma från FSC-certifierad skog Eniro Norge och Eniro 118 118 påbörjar certifieringsprocessen |
| År 2009 | Certifiering enligt ISO 14001 slutförs av Eniro Norge och Eniro 118 118 Certifieringsprocessen för Polen påbörjas En policy för Eniros arbete angående företagets ansvar påbörjas |
| År 2010 | 100 procent av verksamheten certifierad enligt ISO 14001 Livscykelanalys för Eniros onlinetjänster påbörjad |
På Eniros hemsida www.eniro.com finns mer information om Eniros miljöarbete.
För 2009 uppgick onlineintäkterna till 48 procent av de totala online- och offlineintäkterna, vilket gör Eniro till ett av de företag som kommit längst i transformationen från offline till online.
HR-arbetet har stått i fokus under året. Utmaningarna har varit många och komplexa samtidigt som åtgärderna har varit nödvändiga.
En av de största förändringarna var den nya organisationsstrukturen till följd av den nya affärsstrategiska inriktningen. Omställningen innebar att Eniro gick från att vara organiserat enligt en holdingbolagstruktur till en mer ändamålsenlig koncernstruktur som i första fasen omfattade de svenska, norska och danska verksamheterna. Verksamheterna i Finland och Polen planeras att integreras i fas två under det första halvåret 2010.
Vid en ledningskonferens i Stockholm den 6 oktober 2009 presenterades den nya organisationen för företagets 200 nyckelpersoner, chefer och specialister. I huvudsak består den nya organisationen av tre skandinaviska landsöverskridande funktioner vars främsta uppgift är att underlätta och påskynda transformationen från printberoende till onlinemöjligheter genom att centralisera koncernövergripande funktioner och satsa på en gemensam nordisk produktutveckling:
intäkterna och förbättra kundnöjdheten. För att ytterligare stärka försäljningsorganisationen och förbättra kundservicen har också under året inrättats en kundombudsman för att bättre kunna tilvarata kundernas intressen.
I samband med organisationsförändringen koncentreras också koncernens samtliga utbildningsinsatser till Eniro Business School Nordic i Oslo. Eniro Business School erbjuder koncernen högkvalitativa utbildningar inom såväl försäljning som ledarutveckling och projektledning. Den stora utmaningen under året har varit att förbereda för den planerade sammanslagningen av de två säljkårerna Online och Offline med allt vad det innebär i förändrat säljsätt, erbjudande och kundbearbetning.
Ledarskapsutveckling har också stått högt upp på agendan. En avgörande faktor för Eniros framgång är ett väl fungerande ledarskap som aktivt stödjer affärsprocessen. Under året har en hel del förändringar skett på ledningsnivå och Eniro står väl rustat med ledare som kan anta de framtida utmaningarna och bära den nya kulturen framåt. Eniros mål är att inom ramen för successionsplaneringen internrekrytera till majoriteten av chefsbefattningar och att hälften av tillsättningarna ska vara kvinnor.
De största fördelarna med den nya organisationsstrukturen är ett tydligare säljfokus samt att synergierna mellan länderna optimeras då de koncernövergripande funktionerna; som produktutveckling och IT centraliseras. Det medför kostnadsbesparingar, ökad effektivitet och större och snabbare kraft i det pågående förändringsarbetet.
För att attrahera de bästa medarbetarna, både internt och externt, har Eniro ett attraktivt erbjudande med bl a marknadsmässiga löner samt en rörlig lönedel som är direkt kopplad till konkreta prestationer under året enligt ett styrkort som varje medarbetare i koncernen arbetar fram med sin chef varje år. På så sätt säkerställs att alla arbetar mot samma mål och proriterar rätt saker.
Eniro fortsätter det kontinuerliga arbetet med att skapa en jämställd arbetsplats som präglas av mångfald. Under året har en speciell arbetsgrupp med representanter från olika affärsområde/funktioner tillsatts för att utarbeta en ny mer offensiv jämställdhetsplan för företaget. Samtidigt har Eniro deltagit i en nyinrättad tävling bland Sveriges ledande företag "Bästa Arbetsplatser" i samarbete med "Veckans Affärer". Eniro blev i denna första pilotstudie bland de 40 mest jämställda företagen i Sverige (plats 31 av de 40 bästa storbolagen). Ambitionen är en betydligt bättre placering framöver. Några av slutsatserna är att Eniro har en jämn könsfördelning totalt sett, en tillfredsställande nivå av kvinnliga chefer samt en företagskultur som skapar förutsättningar för att kunna kombinera yrkes- och familjeliv för såväl män som kvinnor. Satsningen på olika former av mentorprogram, individuell coachning och nätverk har också gett resultat och kommer att intensifieras under det kommande året.
Som företag har Eniro ett socialt ansvar att bidra till utvecklingen i ett vidare perspektiv. Därför är Eniro Norge sedan några år tillbaka nationell partner för Right To Play Norge, en humanitär organisation som använder sport och lek som en arena för utveckling av barn och ungdomar i världens mest eftersatta områden. Samarbetet med Eniro Norge har fokuserat på Right To Play's projekt i Moçambique. Varje enskild medarbetare i Eniro Norge hjälper också till att stödja Right To Play genom aktivitetesprogrammet GoArena. För varje fysisk aktivitet medarbetarna utför och registrerar, både på arbetstid och på sin fritid, går en viss summa till den humanitära organisationen.
| 2009 | 2008 | |||
|---|---|---|---|---|
| Land | Totalt | Andel kvinnor % | Totalt | Andel kvinnor % |
| Sverige | 1 707 | 61 | 1 574 | 64 |
| Norge | 911 | 47 | 982 | 49 |
| Finland | 816 | 68 | 689 | 55 |
| Danmark | 470 | 52 | 555 | 52 |
| Polen | 1 192 | 61 | 1 061 | 60 |
| Totalt | 5 096 | 59 | 4 861 | 58 |
Vi är en mindre byrå som jobbar med kommunikation och planning, och har vår verksamhet på flera ställen i södra Sverige. Genom Eniro upphandling kommer vi närmare marknaden och får insikt i de upphandlingar som pågår. Dessutom får företag upp ögonen för oss, vilket förhoppningsvis skapar nya affärer.
Nej, vi är relativt nya som kunder hos Eniro så det är nog för tidigt. Men, självklart hoppas vi på det.
Vi är intresserade av att komma i kontakt med olika samarbetspartners, men kanske framför allt företag och reklambyråer som söker en partner med planningkompetens. Planning handlar om att få en insikt i de värderingar, känslor och uppfattningar som ligger bakom kundens köpbeslut. Insikter som man sedan tar vidare till handlingsplaner eller en kreativ brief. Vi har kunder både i Stockholm och i Göteborg, men även på andra håll i Sverige. Det funkar alldeles utmärkt.
Kommunikationen med kunderna, och servicen. Det är ganska rörigt med olika fakturor och man vet inte rikitgt vad det är man betalar för. Dessutom är prissättningen otydlig för de olika tjänsterna.
Att förbättra kommunikationen med kunderna är högsta prioritet för Eniro under 2010. Syftet med att vi nu går från två olika säljkårer till endast en, som säljer synlighet, sökbarhet och kontakter, är att att förenkla erbjudandet till kunden genom att skapa tydligare alternativ och en tydligare prisbild. Jag önskar Ärlig Reklam lycka till och hoppas att de får många nya affärer genom Eniro Upphandling!
Årsstämman i Eniro AB (publ) kommer att hållas den 4 maj 2010 kl 15:00 i Kammarsalen på Berns Salonger, Berzelii Park i Stockholm.
Aktieägare i Eniro AB (publ) som önskar delta i årsstämman ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken den 27 april 2010, dels anmäla sin avsikt att delta i årsstämman senast kl 16.00 den 27 april 2010, till nedan angiven adress.
Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste i god tid före den 27 april 2010 tillfälligt låta registrera sitt innehav under eget namn för att ha rätt att delta i årsstämman.
Tel: 08-553 310 38, vardagar kl 10–15 Fax: 08-585 097 25 E-post: [email protected] Post: Eniro AB (publ), Corporate Legal Affairs, 169 87 Stockholm
Anmälan ska innehålla namn, adress, personnummer eller organisationsnummer och telefonnummer, liksom antalet biträden (högst två) som ska delta. Aktieägare som företräds av ombud ska utfärda fullmakt för ombudet. Fullmakten bör i god tid före stämman insändas i original till Eniro på ovanstående adress. Om fullmakten utfärdats av juridisk person ska bestyrkt kopia av registreringsbevis för den juridiska personen bifogas.
På Eniros webbplats www.eniro.com finns en separat avdelning om bolagsstyrning som uppdateras löpande. Där finns bland annat följande information:
42
Denna rapport har inte reviderats av Eniros externa revisorer och är inte en del av den formella årsredovisningen. Eniro tillämpar sedan 2005 Svensk kod för bolagsstyrning vilken finns tillgänglig på Kollegiet för svensk bolagsstyrnings webbplats www.bolagsstyrning.se. För räkenskapsåret 2009 har Eniro ingen avvikelse att rapportera.
Det yttersta målet med Eniros bolagsstyrning är att främja goda affärer och att upprätthålla transparens för att aktieägarna ska kunna förstå och följa bolagets utveckling. Styrelsen ansvarar, på uppdrag av aktieägarna, för bolagets långsiktiga utveckling.
2009 var ett händelserikt år för Eniro och dess aktieägare. I början av året fokuserade styrelsen sitt arbete främst på att skapa finansiell flexibilitet för att genomföra sin strategi och möjliggöra kostnadsrationaliseringar. Det resulterade i en förstärkning av balansräkningen genom en nyemission med företrädesrätt för aktieägarna som fick enhälligt stöd från årsstämman som hölls i maj.
Under senare delen av året har styrelsen diskuterat flera frågor i anslutning till den pågående implementeringen av strategin. Styrelsen har dessutom behandlat åtgärder för att både stärka och förbättra kontrollen av bolagets verksamhet samt åtgärder för att stärka Eniros varumärke och förbättra kundnöjdheten.
Lars Berg Styrelseordförande Eniro AB
Affärsidé och mål, bolagsordning, styrelsens arbetsordning, instruktion till VD och koncernchef, strategier och policys såsom Eniro Code of Corporate Governance, och processer för intern kontroll och styrning. sens arbetsordning, instruktion till VD och koncernchef, strategier och policys såsom Eniro Code of Corporate Governance, och processer för intern kontroll och styrning. OMX Stockholms regelverk för emittenter, andra relevanta lagar och Svensk kod för bolagstyrning.
Aktiebolagslag, årsredovisningslag, Nasdaq OMX Stockholms regelverk för emittenter, andra relevanta lagar och Svensk kod för bolagsstyrning.
externa och interna styrinstrument. Samtliga aktier har lika rösträtt. Modellen beskriver hur bolagsstyrningen är organiserad inom Eniro. För att underlätta för utländska aktieägare som deltar i en bolagsstämma tillhandahåller Eniro simultantolkning av bolagsstämman till engelska och engelska översättningar av stämmohandlingarna tillhandahålls via Eniros webbplats. Dessa dokument skickas också till de aktieägare som efterfrågar dem.
Efter beslut på årsstämman 2007 har Eniros styrelse möjlighet att på bolagets bekostnad samla in fullmakter i enlighet med det poströstningsliknande förfarande som anges i 7 kap. 4§ aktiebolagslagen.
Valberedningens uppgift är att inför årsstämman lämna förslag till ordförande för stämman, styrelseordförande och styrelseledamöter, arvode till styrelseledamöterna, samt i förekommande fall förslag till val och arvodering av revisorer.
Tillvägagångssätt för tillsättande av kommande års valberedning beslutas på årsstämman och finns att läsa i protokollet från senaste genomförda årsstämma vilket kan laddas ned från www.eniro.com.
Sedan 2005 har årsstämman varje år beslutat att de fyra största aktieägarna samt styrelsens ordförande, ska utgöra valberedningen. Valberedningens sammansättning offentliggörs genom ett pressmeddelande så snart ledamöterna blivit utsedda. Ett sådant offentliggörande sker senast sex månader före årsstämman.
Om en ledamot av valberedningen avgår från uppdraget innan dess arbete är avslutat ska den aktieägare som utsåg den avgående ledamoten, om det anses nödvändigt, utse en eftertädare, eller om denna aktieägare
1. Valberedningen förbereder förslag till beslut som presenteras för årsstämman. Årsstämman beslutar om principer för tillsättande av valberedning för det kommande året.
2. Styrelsen beslutar vilka utskott som ska inrättas och väljer befintliga styrelseledamöter som medlemmar i de olika utskotten.
Eniro är ett svenskt publikt aktiebolag. Eniros aktieägare är de som ytterst fattar beslut om koncernens bolagsstyrning, genom att på bolagsstämman utse bolagets styrelse som i sin tur är det organ som löpande under året är ansvarigt för att bolagsstyrningen följer lagar samt övriga externa och interna styrinstrument. Samtliga aktier har lika rösträtt. Modellen beskriver hur bolagsstyrningen är organiserad inom Eniro.
ej längre är en av de fyra röstmässigt starkaste ägarna, av den nya aktieägaren i denna grupp. Valberedningens förslag presenteras i kallelsen till årsstämman och på Eniros webbplats. I samband med kallelsens utfärdande publicerar valberedningen ett motiverat yttrande till sitt förslag till styrelse på Eniros webbplats, www.eniro.com.
Aktieägarnas inflytande i bolaget utövas på bolagsstämman, vilket är bolagets högsta beslutande organ. Styrelsen ska styra bolagets verksamhet i enlighet med bolagets och alla aktieägares intressen. Enligt aktiebolagslagen ansvarar styrelsen för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Enligt Eniros bolagsordning ska dess styrelse bestå av fyra till tio ledamöter, vilka väljs av årsstämman på förslag från valberedningen.
En viktig del av ramverket för styrelsens arbete regleras i dess arbetsordning, vilken fastställs årligen på styrelsens konstituerande möte som följer direkt efter årsstämman.
I styrelsens arbetsordning anges bl a att styrelsen normalt ska hålla sex möten varje år, inklusive det konstituerande mötet.
Styrelsen har för närvarande inrättat två utskott inom sig, ersättningsutskottet som inrättades första gången 2001 och revisionsutskottet som inrättades första gången 2004.
Årsstämman väljer bolagets revisorer. Enligt lag har revisorerna en mandattid om fyra år. Eniros nuvarande revisorer utsågs av årsstämman 2004 och omvaldes av årsstämman 2008. Valberedningen lämnar förslag till val av revisorer till årsstämma där revisorsval ska äga rum.
Revisorerna är ansvarig för att utifrån en årligen fastställd revisionsplan granska och utvärdera verksamhetens risker och koncernens finansiella rapportering. Revisorerna träffar regelbundet revisionsutskottet för att informera om det löpande revisionsarbetet. Revisionsutskottet fastställer riktlinjer för vilka andra tjänster utöver revision som får upphandlas från Eniros revisorer. Revisorerna närvarar vid årsstämman och redogör där för sin granskning av årsredovisningen och förvaltningen. Utöver årsredovisningen granskar revisorerna även Eniros delårsrapport för januari–september.
För att stödja revisionsutskottets arbete har en intern revisionsfunktion inrättats, vars roll och ansvar bestäms i en särskild arbetsbeskrivning som fastställs av styrelsen. Internrevisionen rapporterar direkt till revisionsutskottet. Internrevisionen tar årligen fram en intern revisionsplan som fastställs av revisionsutskottet.
Antalet aktieägare i Eniro uppgick per 31 december 2009 till 13 732 stycken. Eniro har i jämförelse med många andra svenska börsnoterade bolag en stor andel utländskt ägande, en andel som dock minskat under året, från 55,9 procent per 31 december 2008 till 36,2 procent vid årsskiftet 2009. För ytterligare information om Eniros aktieägare, se sida 65.
Eniros årsstämma 2009 hölls den 26 maj på Clarion Hotel Sign i Stockholm. Alla styrelseledamöter som valdes av årsstämman 2008 var närvarande. Några av årsstämmans viktigaste ärenden redogörs för nedan.
I enlighet med valberedningens förslag, omvaldes samtliga sju ledamöter i styrelsen och Lars Berg omvaldes som styrelseordförande.
Bolagsstämman godkände enhälligt styrelsens förslag att öka aktiekapitalet genom en nyemission med företrädesrätt för aktieägarna. Förfarandet beskrivs kortfattat nedan.
Den slutgiltiga sammanräkningen i Eniro AB:s nyemission visade att 480 632 833 aktier, motsvarande cirka 99,3 procent av de utgivna ak-
300
ANDEL AV RÖSTER OCH KAPITAL, % ANTAL AKTIEÄGARE
tierna, tecknades med stöd av teckningsrätter. De 3 423 155 aktier som inte tecknades med stöd av teckningsrätter tilldelades personer som tecknat aktier utan företrädesrätt, i enlighet med de principer som anges i prospektet. Besked om tilldelning av aktier som tecknats utan företrädesrätt utsändes till dem som tilldelats aktier. Genom nyemissionen tillfördes Eniro cirka 2 517 MSEK före avdrag för emissionskostnader.
Genom nyemissionen ökade Eniros aktiekapital med 242 027 994 kronor till 323 163 678 kronor. Antalet aktier ökade med 484 055 988 till 646 327 356. Efter sammanläggningen av aktier uppgår antal aktier nu till 161 581 839 aktier.
Stämman godkände styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, vilka i allt väsentligt överensstämde med de riktlinjer som godkändes vid årsstämman 2008. Riktlinjerna i sin helhet finns i bilagan till kallelsen till årsstämman 2009, "Styrelsens fullständiga förslag". Se www.eniro.com för att ladda ned en kopia av bilagan.
Årsstämman 2009 beslutade att tillsättning av valberedning inför årsstämman 2010 ska ske enligt samma principer som tillämpats sedan årsstämman 2005. Principerna redogörs för i sin helhet i protokollet från årsstämman som finns på www.eniro.com.
Genom pressmeddelande 23 oktober 2009 offentliggjordes medlemmarna av den valberedning som ska arbeta fram till årsstämman 2010. Fidelity fonder som vid denna tidpunkt var en av de fyra största aktieägarna avstod från sin rätt att utse representant och överlät därmed sin rätt till den röstmässigt femte största aktieägaren, Fjärde AP-fonden.
Valberedningen har fram till den 26 februari 2010 haft sex möten.
Valberedningen hade vid denna tidpunkt ännu ej erhållit några nomineringsförslag från aktieägare som saknar rätt att utse valberedningsledamöter.
| Namn | Utsedd av | Befattning | Ägarandel i Eniro*, % |
|---|---|---|---|
| Jan Andersson | Swedbank Robur fonder | Styrelseledamot Swedbank Robur fonder | 7,5 |
| Hans Ek | SEB fonder | VD | 6,6 |
| Peter Rudman | Nordeas fonder | Ägaransvarig | 5,0 |
| Pia Axelsson | Fjärde AP-fonden | Manager, Bolagsstyrning | 4,3 |
| Lars Berg | – | Styrelseordförande Eniro AB | 0,10 |
| Totalt | 23,50 |
* Vid tidpunkten för valberedningens tillsättande enligt SIS Ägarservice per den 30 september 2009. Jan Andersson är valberedningens ordförande.
En viktig del av valberedningens arbete utgörs av den årliga utvärderingen av styrelsens arbete, liksom den individuella utvärdering som görs av varje styrelseledamot. Sedan 2005 har Eniro genomfört den årliga utvärderingen genom att år med ojämna årtal göra en grundlig utvärdering, och året därefter göra en uppföljning av och utvärdering baserad på den grundliga utvärderingen.
Den grundliga utvärderingen har historiskt skett med hjälp av en oberoende extern konsult, Active Owner Partners, dels genom omfattande frågeformulär, dels genom enskilda intervjuer. Resultatet sammanställs och föredras för både valberedning och styrelse. Under 2009 har Active Owner Partners gjort en grundlig utvärdering av styrelsen. Resultaten och rekommendationerna har därefter föredragits för valberedningen och styrelsen. Detta arbete utgjorde grunden för valberedningens diskussion om en lämplig sammansättning av Eniros styrelse.
Valberedningens ambition är att styrelsen med avseende på Eniros verksamhet ska ha en lämplig sammansättning beträffande kompetens, erfarenhet och bakgrund.
Styrelsen fastställer årligen en skriftlig arbetsordning som jämte aktiebolagslagen, bolagsordningen och Svensk kod för bolagsstyrning klargör styrelsens ansvar och reglerar ansvarsfördelningen inom styrelsen, dvs mellan ordförande och övriga ledamöter, liksom mellan styrelsen och dess utskott.
Arbetsordningen innehåller även rutiner för det löpande styrelsearbetet. Styrelsen ska normalt hålla sex ordinarie möten per år, varav minst ett med bolagets revisorer närvarande. Extra styrelsemöten kan hållas för att behandla frågor som inte lämpligen kan behandlas på ett ordinarie möte. Sådana möten kan hållas per telefon, videokonferens eller per capsulam. Normalt ska kallelse till ordinarie möten tillsändas ledamöterna en vecka innan aktuellt möte. Med kallelsen ska bland annat dagordning och relevant dokumentation och beslutsunderlag för de ärenden som ska behandlas på mötet medfölja.
Styrelsen ska minst en gång per år sammanträffa med bolagets revisorer utan personer från koncernledningen närvarande. Koncernens revisorer deltar vid de styrelsemöten som godkänner bokslutskommunikén och niomånadersrapporten. Revisorernas granskningsrapporter har vid dessa tillfällen i förväg presenterats för revisionskommittén.
Ordföranden är ytterst ansvarig för styrelsens arbete och är den som löpande följer verksamheten i nära dialog med VD och koncernchef. Ordföranden är ansvarig för att övriga styrelseledamöter får den information och dokumentation som är nödvändig för att de ska kunna utöva styrelseuppdraget på ett ansvarsfullt sätt. Ordföranden är även ansvarig för att den årliga utvärderingen av styrelsens arbete genomförs. Ordföranden företräder Eniro i ägarfrågor.
Styrelsens arbetsordning innehåller instruktioner för arbetsfördelningen mellan styrelse och VD och koncernchef, samt rutiner för hur denne löpande ska informera styrelsen om utvecklingen av koncernens verksamhet och finansiella ställning. VD och koncernchef deltar i alla styrelsemöten förutom vid utvärderingen av dennes arbete. Andra ledande befattningshavare deltar när så behövs för att informera styrelsen eller då styrelsen eller VD och koncernchef särskilt begär det.
Styrelsen ska biträdas av en sekreterare som inte är ledamot i styrelsen. Koncernens chefsjurist är sedan år 2000 styrelsens ordinarie sekreterare.
Under första delen av året har tyngdpunkten i styrelsens arbete legat på att skapa en finansiell flexibilitet för att genomföra strategin och möjliggöra kostnadsbesparingar. Det uppnåddes genom en nyemission, vilket stärkte balansräkningen. Under den andra delen av året har fokus legat på flera strategiska frågor som är viktiga för att genomföra den nya strategin, dvs arbetet för att transformera Eniro från "printberoende till onlinemöjligheter". Koncernledningens omorganiserades utifrån funktion, affärsutveckling prioriterades och åtgärder vidtogs för att stärka kontrollen och förbättra övervakningen av verksamheten samt öka fokus på bolagets anseende.
Under den första delen av året utsågs en kommitté inom styrelsen för att förbereda och arbeta med nyemissionen. Lars Berg, Karin Forseke och Luca Majocchi var medlemmar i denna så kallade "Steering Committee". Tillsammans med rådgivare, VD och koncernchef, finansdirektören och chefsjuristen, deltog de i förberedelserna av styrelsens förslag att öka aktiekapitalet genom en nyemission med företrädesrätt för aktieägarna. Som en del av detta, deltog "Steering Committee" i förhandlingarna, övervakade processen och tog fram prospektet. "Steering Committee" hade sammanlagt nio möten under perioden februari 2009 – april 2009.
Vidare har "Eniro Online Advisory Board" bildats i syfte att, på styrelsenivå, uppnå bättre insyn i strategiska frågor som rör onlineutvecklingen. Simon Waldman och Mattias Miksche deltog. Tre möten hölls under 2009 där frågor som onlineinitiativ, strategiska samarbeten, konkurrenssituationen, onlinestrategier och utvecklingen inom området sponsrade länkar diskuterades och utvärderades tillsammans med nyckelpersoner inom onlineorganisationen.
Under 2009 höll Eniros styrelse 14 möten, varav fyra per capsulam och fyra per telefon. De viktigaste frågorna som styrelsemötena behandlade var följande:
Enligt styrelsens arbetsordning ska styrelsen inom sig utse två ledamöter att bilda ersättningsutskottet. Det konstituerande styrelsemötet den 26 maj utsåg Lars Berg (ordförande) och Harald Strømme till ersättningsutskottets ledamöter.
Ersättningsutskottet är ansvarigt för beredandet av styrelsens förslag till årsstämman avseende riktlinjer för ersättning och anställningsvillkor till ledande befattningshavare, samt förberedande av förslag till VD och koncernchefs lön och andra anställningsvillkor. Ersättningsutskottets förslag presenteras för styrelsen som överväger och fattar beslut avseende förslaget. Förslaget ska vara i linje med praxis för börsnoterade bolag.
Styrelsen har till ersättningsutskottet delegerat sin behörighet att besluta om individuella löner, ersättningar och pensionsförmåner för koncernens ledande befattningshavare, exklusive VD och koncernchef.
Utskottet höll fyra möten under 2009. Jämte utskottets arbete med dess av styrelsen definierade uppgifter var följande frågor de viktigaste som utskottet behandlade:
Enligt styrelsens arbetsordning ska styrelsen inom sig utse tre ledamöter att bilda revisionsutskottet. Det konstituerande styrelsemötet den 26 maj utsåg Barbara Donoghue (ordförande), Lars Berg och Karin Forseke till revisionsutskottets ledamöter.
Revisionsutskottet ska biträdas av en sekreterare som ska vara densamma som styrelsens sekreterare, dvs koncernens chefsjurist.
Enligt styrelsens arbetsordning är revisionsutskottet ansvarigt för beredningen av styrelsens arbete med att säkerställa kvaliteten avseende Eniros finansiella rapportering. Det inkluderar att övervaka processerna för revision och effektiviteten i den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen samt att övervaka de frågor som uppkommer i dessa processer.
Revisionsutskottet ska löpande sammanträffa med bolagets revisorer och hålla sig informerat om inriktningen och omfattningen av revisionsarbetet samt utvärdera detta. Utskottet ska även med revisorerna löpande diskutera synen på bolagets risker avseende den finansiella rapporteringen.
Revisionsutskottet ska informera bolagets valberedning om utfallet av sin utvärdering av revisionsarbetet. Revisionsutskottet skall i samband med revisorsval bistå valberedningen i dess arbete avseende framtagande av förslag till revisorer och arvode för revisionsarbetet.
För att stödja revisionsutskottets arbete finns en intern revisionsfunktion som rapporterar direkt till revisionsutskottet och vars ansvar bestäms i en särskild arbetsbeskrivning fastställd av styrelsen.
Revisionsutskottet fastställer riktlinjer för vilka andra tjänster än revisionstjänster som bolaget får upphandla av dess revisorer.
Revisionsutskottet fastställer årligen den interna revisionsplanen med stöd av de externa revisorerna.
Revisionsutskottet har rätt att begära information från och stöd för sitt arbete från samtliga anställda inom koncernen, liksom att begära att enskilda tjänstemän deltar i revisionsutskottets möten.
Revisionsutskottet har rätt att självständigt anlita extern rådgivare för särskilda utredningar som revisionsutskottet anser vara nödvändiga att genomföra.
Arbetet i revisionsutskottet genomfördes under året i enlighet den befogenhet som styrelsen givit utskottet.
Enligt styrelsens arbetsordning ska revisionsutskottet hålla minst tre möten per år, under 2009 höll utskottet sju möten varav ett hölls på Eniros kontor i Danmark.
Vid mötena deltog Eniros interna revisionsfunktion, VD och koncernchef, finansdirektör och vid sex tillfällen även de externa revisorerna. Hela styrelsen träffade de externa revisorerna vid två tillfällen och då var ingen av bolagets ledande befattningshavare närvarande.
Under 2009 övervakade revisionskommittén ändringar av den finansiella rapporteringen som berodde på organisationsförändringar avseende ledningen av Eniro. Detta ledde till en uppdatering av segments rapporteringen. Kommittén genomför enligt en återkommande agenda tillsyn över rapporteringen av sådana frågor som goodwill och avsättningar. Utöver denna återkommande agenda har kommitténs fokus inriktats på harmonisering av rutiner och kontroller inom Eniros alla rapporterande enheter, de immateriella rättigheterna kring Eniros innehåll i databasen och uppföljning av Eniros riskbedömningsprogram.
Styrelseordförande sedan 2003
Huvudsyssla/-uppdrag: European Venture Partner, Constellation Growth Capital, New York.
Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Göteborg.
Övriga större styrelseuppdrag: Ratos AB (publ), Net Insight AB (publ) och KPN OnePhone, Düsseldorf.
Tidigare befattningar: Medlem i Mannesmanns verkställande ledning med särskilt ansvar för telekomdivisionen, VD och koncernchef för Telia AB samt ledande befattningar inom Ericsson-koncernen. Styrelseledamot i Telefonica Moviles, Madrid, PartyGaming, Gibraltar, Carnegie Investment Bank AB (publ) och Schibsted ASA, Olso.
Huvudsyssla/-uppdrag: Direktör Manzanita Capital Ltd.
Utbildning: MBA och Bachelor of Commerce, McGill University.
Övriga större styrelseuppdrag: Panelmedlem i UK Competition Commission och förvaltare hos Refuge.
Tidigare befattningar: VD för Nat West Markets och Hawkpoint Partners, medlem i Independent Television Commission, verksam vid London Business School.
Utbildning: Ekonomi, sociologi och marknadsföring vid UCLA Extension i Los Angeles.
Övriga större styrelseuppdrag: Financial Services Authority (FSA) England, Walleniusrederierna AB och Kungliga Operan AB
Tidigare befattningar: VD för Carnegie Investment Bank AB och COO för LIFFE (London International Financial Futures Exchange).
Huvudsyssla/-uppdrag: Konsult, rådgivare till Italian Federation of Capital Goods Manufactures.
Utbildning: Magister i Engineering management, Polytechnic Institute i Milano. Gästforskare vid National Research Council i Milano.
Övriga större styrelseuppdrag: Ordförande i Thomson Directories Limited, Storbritannien, och Katalog, Turkiet. Styrelseledamot i Telegate AG, Tyskland.
Tidigare befattningar: Koncernchef Seat Pagine Gialle SpA. VD och koncernchef och andra ledande befattningar inom UniCredit Banca SpA, vice COO i UniCredit-koncernen och konsult på McKinsey & Company.
Huvudsyssla/-uppdrag: VD för Stardoll AB.
Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm.
Övriga större styrelseuppdrag: Stardoll AB, Avanza Bank Holding AB (publ) och Dustin Group AB.
Tidigare befattningar: Styrelseledamot och VD Lovefilm Sverige AB och E*TRADE Sverige AB.
Huvudsyssla/-uppdrag: VD och chefsredaktör TV Norge AS, en del av ProSiebenSat1-koncernen.
Utbildning: MBA från Handleshøyskolen BI, Norwegian School of Management samt Bachelor of Science i journalistik från School of Journalism & Mass Communication, University of Colorado at Boulder.
Övriga större styrelseuppdrag: Vega Forlag AS och SBS Broadcast Ltd.
Tidigare befattningar: VD och partner vid TRY reklambyrå. Olika ledande befattningar inom TV 2 AS, Kunnskapsforlaget ANS och Verdens Gang AS (VG). Styrelseordförande Apt AS.
Huvudsyssla/-uppdrag: Direktör för Digital Strategy and Development inom Guardian Media Group.
Utbildning: Litteraturhistoria, University of Bristol.
Övriga större styrelseuppdrag: –
Tidigare befattningar: Ordförande för UK Association of Online Publishers. Olika befattningar inom Guardian Media Group.
Huvudsyssla/-uppdrag: Ordförande Unionenklubben Eniro AB.
Utbildning: Handels- och administrationsprogrammmet, Stagneliusskolan, Kalmar, KY-utbildning Entreprenörskap.
Övriga större styrelseuppdrag: –
Tidigare befattningar: Säljare.
Arbetstagarnas representant Huvudsyssla/-uppdrag: Miljöchef Eniro AB. Utbildning: Ekonomisk gymnasieutbildning. Övriga större styrelseuppdrag: –
Tidigare befattningar: Säljare.
Huvudsyssla/-uppdrag: Handledare och huvudskyddsombud Eniro 118 118 AB, Luleå.
Utbildning: Fil.kand. i pedagogik och rättsvetenskap, Luleå tekniska universitet.
Tidigare befattningar: Internutbildare och kommunikatör på Televerket, Telia AB och Respons AB.
| STYRELSELEDAMÖTER | MÖTESNÄRVARO | ERSÄTTNING | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn | Oberoende | Född | Invald | Nationalitet | Aktier i Eniro* | Styrelsen Ersättningsutskott Revisionsutskott | Styrelsearbete Utskottsarbete | |||
| Lars Berg, ordf. | Ja | 1947 | 2000 | Svensk | 110 000 | 14 av 14 | 4 av 4 | 7 av 7 | 1 000 000 | 150 000 |
| Barbara Donoghue | Ja | 1951 | 2003 | Kanadensisk/Brittisk | 4 596 | 12 av 14 | n/a | 7 av 7 | 420 000 | 150 000 |
| Karin Forseke | Ja | 1955 | 2008 | Svensk/US | 3 000 | 12 av 14 | n/a | 7 av 7 | 420 000 | 75 000 |
| Luca Majocchi | Ja | 1959 | 2006 | Italiensk | 1 100 | 14 av 14 | n/a | n/a | 420 000 | n/a |
| Mattias Miksche | Ja | 1968 | 2008 | Svensk | 4 000 | 12 av 14 | n/a | n/a | 420 000 | n/a |
| Harald Strømme | Ja | 1962 | 2007 | Norsk | 15 200 | 12 av 14 | 4 av 4 | n/a | 420 000 | 75 000 |
| Simon Waldman | Ja | 1966 | 2008 | Brittisk | 3 500 | 14 av 14 | n/a | n/a | 420 000 | n/a |
| Lina Alm | Arbetstagarrep. | 1981 | 2008 | Svensk | 0 | 13 av 14 | n/a | n/a | 15 000 | n/a |
| Bengt Sandin | Arbetstagarrep. | 1952 | 2001 | Svensk | 713 | 14 av 14 | n/a | n/a | 16 500 | n/a |
| Ola Leander | Arbetstagarrep. | 1967 | 2006 | Svensk | 395 | 13 av 14 | n/a | n/a | 15 000 | n/a |
| Totalt | 142 504 | 3 566 500 | 450 000 |
* Eget eller närstående fysisk eller juridisk persons innehav av aktier och andra finansiella instrument i bolaget enligt de för bolaget tillgängliga uppgifter.
** Se ytterligare information om ersättning till styrelsens ledamöter under "Årsstämma" sida 46, samt i not 5 på sida 103.
Eniro genomförde ett antal förändringar i koncernledningen per den 6 oktober 2009. Förändringarna beskrivs nedan.
I enlighet med målet att gå från en holdingstruktur till en mer rationell koncernstruktur, omorganiserade Eniro koncernledningen och presenterade följande tre transnationella funktioner: Products & Services, Operations och Sales. Senior Vice President för Products & Services har ett koncernövergripande ansvar för utveckling av produkter och koncept. Senior Vice President för Operations ansvarar för koncernens lokala produktion och lokala stödfunktioner. Senior Vice President för Sales har ansvaret för koncernens försäljning.
Koncernledningen består således av VD och koncernchef, finansdirektör, Senior Vice President Products & Services, Senior Vice President Operations, Senior Vice President Sales, VD för Eniro Polen, IT-direktör, Kommunikationsdirektör, IR-chef och HR-direktör.
Wenche Holen, tidigare VD för Eniro Norge AS, Martin Carlesund, tidigare VD för Eniro Sverige Online AB, Eniro Gula Sidorna AB och Oy Eniro Finland Ab och Henrik Dyring, tidigare VD för Eniro Danmark A/S beslutade alla att avgå vid olika tillfällen under perioden fram till oktober 2009.
Bolagets riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare antas årligen av årsstämman och består för närvarande av fast lön, rörlig lön baserad på prestationsmål, långsiktiga incitamentsprogram och förmåner såsom pension och försäkring. Riktlinjerna i sin helhet finns bilagda till protokollet från årsstämman 2009 "Styrelsens fullständiga förslag", se www.eniro.com.
När årsstämman fastställde riktlinjerna som beskrivs ovan bemyndigade den även styrelsen att avvika från dessa riktlinjer om särskilda skäl förelåg. Styrelsen frångick riktlinjerna när den beslutade om särskilda utbetalningar till VD och koncernchefen samt finansdirektören som erkännande av och uppskattning för deras särskilda arbeta med Eniros kapitalstruktur (nyemission och bankförhandlingar). Det utförda arbetet och utfallet av arbetet ansågs vara sådana "särskilda omständigheter" som tillät att styrelsen frångick riktlinjerna.
Det gällande aktiekursrelaterade incitamentsprogrammet godkändes av årsstämman 2006 och är avsett för VD och koncernchef, koncernledningen och vissa nyckelpersoner, totalt cirka 20 personer. Ytterligare information om detta och ledningens andra ersättningar och anställningsvillkor finns i årsredovisningens not 5, på sidan 103.
På Eniros webbplats www.eniro.com finns också en redogörelse för bolagets utestående aktie- och aktiekursrelaterade incitamentsprogram.
Jesper Kärrbrink VD och koncernchef Anställd i Eniro sedan: 2008 Född: 1964 Nationalitet: Svensk Utbildning: Ekonomistudier, Örebro universitet. Tidigare befattningar: VD Svenska Spel AB. Styrelseuppdrag: Euroflorist AB. Aktier: 110 000* **
Roger Asplund
VD Eniro Polska Sp. z.o.o. Anställd i Eniro sedan: 2000 Född: 1961 Nationalitet: Svensk Utbildning: Marknadsekonom, IHM Business School.
Tidigare befattningar: Försäljningsdirektör Eniro Sverige Försäljning AB.
Styrelseuppdrag: – Aktier: 3 768*
Mathias Hedlund
Senior Vice President Products & Services Anställd i Eniro sedan: 2008 Född: 1970 Nationalitet: Svensk Utbildning: Civilekonom, Stockholms universitet. Tidigare befattningar: Divisionschef, Svenska Spel AB. Styrelseuppdrag: – Aktier: 0*
Jan Johansson Finansdirektör Anställd i Eniro sedan: 2008 Född: 1962 Nationalitet: Svensk Utbildning: Civilekonom, Uppsala universitet. Tidigare befattningar: CFO Nobia AB (publ). Styrelseuppdrag: – Aktier: 3 000*
Peter Kusendahl Senior Vice President Sales Anställd i Eniro sedan: 2005 Född: 1958 Nationalitet: Svensk
Utbildning: IFL Management training, Advanced Management Program, Handelshögskolan i Stockholm.
Tidigare befattningar: VD Eniro Sverige AB.
Kommunikationsdirektör
Anställd i Eniro sedan: 2010
Född: 1965
Nationalitet: Svensk
Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Göteborg och journalistutbildning, Göteborgs Universitet
Tidigare befattningar: Varumärkesstrateg, Allies AB
Styrelseuppdrag: Telge Energi AB, SOS Barnbyar, Riksantikvarieämbetet, Ampliato Equity Holding, Allies AB.
Aktier: 0*
56
Senior Vice President Operations (COO) Anställd i Eniro sedan: 2001
Född: 1967
Nationalitet: Norsk
Utbildning: B.Sc. Marknadskommunikation, Bedriftsokonomisk Institute (BI), Oslo.
Tidigare befattningar: VD Scandinavia Online AS.
Aktier: 1 492*
Charlotta Wikström
HR-direktör
Anställd i Eniro sedan: 2008
Född: 1958
Nationalitet: Svensk
Utbildning: Civilekonom och DIHR.
Tidigare befattningar: Marknadsdirektör, Stockholms Fondbörs.
57
Styrelseuppdrag: Kungsleden AB. Aktier: 0*
IR-chef Anställd i Eniro sedan: 2007 Född: 1972 Nationalitet: Svensk Utbildning: Civilekonom, Uppsala universitet. Tidigare befattningar: Managementkonsult, Crescore. Styrelseuppdrag: – Aktier: 0*
* Eget eller närstående fysisk eller juridisk persons innehav av aktier och andra finansiella instrument i bolaget enligt de för bolaget senast tillgängliga uppgifterna.
** VD och koncernchef saknar aktieinnehav och delägarskap i bolag som bolaget har betydande affärsförbindelser med.
Anställd i Eniro sedan: 2005 Född: 1973 Nationalitet: Svensk Utbildning: Magister i informatik och systemvetenskap, Lunds universitet.
Tidigare befattningar: Projektledare och kundansvarig, Accenture.
Aktier: 1 905*
Årsstämman 2008 valde PricewaterhouseCoopers AB som revisor för tiden intill årsstämman 2012. PricewaterhouseCoopers AB representeras av Bo Hjalmarsson och Sten Håkansson. Vid årsstämman meddelades att Bo Hjalmarsson utsetts till huvudansvarig revisor.
Född: 1960
Auktoriserad revisor sedan: 1989
Övriga större revisionsuppdrag: Duni, Lundin Petroleum och Vostok Nafta.
Övriga större uppdrag: Ordförande i FAR SRS Revisionskommitté.
58
Auktoriserad revisor sedan: 1988
Övriga större revisionsuppdrag: Lundin Mining, Coor, Net Insight och Vattenfall Eldistribution.
Övriga större uppdrag: –
| ERSÄTTNING TILL REVISORERNA 2007–2009 (MSEK) | |||
|---|---|---|---|
| År | Konsulttjänster | Revision | Totalt 8,1 |
| 2007 | 2,6 | 5,5 | 6,5 |
| 2008 | 1,4 | 5,1 | 10,1 |
| 2009 | 0,9 | 9,2 | |
Under 2009 avsåg huvuddelen av revisionsarvodet granskning av emissionsprospekt och extra granskning i samband med utfärdandet av Q1 rapporten. Huvuddelen av revisorernas konsulttjänster 2008 avsåg frågor avseende koncernens kapitalstruktur, redovisningsfrågor och arbete hänförligt till vissa förvärv. Huvuddelen av revisorernas konsulttjänster 2007 avsåg tjänster relaterade till koncernens kapitalstruktur (refinansiering av lånestrukturen), det frivilliga inlösenprogrammet och arbete hänförligt till vissa förvärv.
Styrelsen ska enligt aktiebolagslagen övervaka bolagets finansiella rapportering och effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskbedömning. Enligt Svensk kod för bolagsstyrning är styrelsen ansvarig för att bolaget har goda interna kontroller och formaliserade rutiner som säkerställer att beslutade principer avseende finansiell rapportering och internkontroll följs. Styrelsen är också ansvarig för att bolagets finansiella rapporter upprättas i enlighet med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och andra krav för noterade bolag. Denna beskrivning har upprättats i enlighet med avsnitt 10.5 och 10.6 i Svensk kod för bolagsstyrning och är därför avgränsad till intern kontroll avseende finansiell rapportering.
Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen syftar till att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen i form av delårsrapporter, pressmeddelanden och årsredovisningar samt att den externa finansiella rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Eniro har implementerat ett modifierat COSO-ramverk för intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen, uppdelat på fem komponenter: kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt övervakning.
Denna beskrivning utgör inte del av de formella årsredovisningshandlingarna och har inte granskats av Bolagets revisorer.
Styrelsen har inrättat ett revisionsutskott och revisionsutskottet är ansvarigt för att förbereda styrelsens arbete med att säkerställa kvaliteten avseende koncernens finansiella redovisning. Detta inkluderar att även att
övervaka revisionsprocessen, säkerställa effektiviteten i den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen samt uppföljning av avvikelserapporter.
Ansvaret för att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen har delegerats till VD och koncernchef. Koncernens internrevision rapporterar till revisionsutskottet. Internrevisionen stödjer bolagets arbete med att utveckla och förbättra koncernens interna processer.
Kontrollmiljön i Eniro utgörs av ett antal bolagsövergripande policys, riktlinjer och ramverk relaterade till den finansiella rapporteringen. Dessa innehåller en ekonomihandbok med instruktioner för redovisning och rapportering, finanspolicy, direktiv och instruktioner avseende beslutsnivåer och bemyndiganden för olika områden, direktiv avseende insiderfrågor samt informations- och etisk policy. Riktlinjerna följs upp och uppdateras regelbundet samt kommuniceras till alla anställda som är involverade i arbetet med den finansiella rapporteringen.
Eniro genomför en årlig riskanalys och baserat på denna analys identifieras och utvärderas de väsenliga riskerna som påverkar den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Riskbedömningen utgör underlag för hur riskerna ska hanteras genom förbättrad kontrollmiljö samt leder fram till prioriterade områden som ska utvärderas av internrevisionen. Riskbedömningen utgör basen för den interna revisionsplanen vilken uppdateras löpande under året.
Kontrollaktiviteter har som främsta syfte att upptäcka och förebygga fel och därigenom säkerställa kvaliteten i den finansiella rapporteringen. Baserat på riskanalysen har kontrollaktiviteter inom identifierade processer implementerats både i viktigare dotterbolag och på koncernnivå. Processerna har dokumenterats med flödesscheman och detaljerade beskrivningar av kontrollaktiviteter som syftar till att säkerställa att grundläggande krav på den externa finansiella rapporteringen uppfylls. Aktiviteterna är av både manuell och automatiserad karaktär och exempel på större kontrollaktiviteter är godkännande och kontroll av olika typer av bokföringstransaktioner, analys av nyckeltal och relationer, granskning av logglistor, avstämning av konton, checklistor samt applikationskontroller av finansiell information i de IT-system som stödjer den finansiella rapporteringen.
Eniros kommunikation ska vara korrekt, öppen och tillgänglig för alla intressegrupper samtidigt. All kommunikation ska ske i enlighet med regelverket för emittenter på Nasdaq OMX Stockholm. Styrelsen har fastställt en informationspolicy som reglerar hur Bolaget ska offentliggöra information. Information till externa parter kommuniceras regelbundet genom pressmeddelanden och på www.eniro.com.
Styrelsen får regelbundet finansiella rapporter. Styrelsen granskar och godkänner delårsrapporter och årsredovisning vid ordinarie sammanträden före publicering. Finansiell information om koncernen får endast kommuniceras av VD och koncernchef, koncernens finansdirektör samt IR- och kommunikationschefen. Bolaget tillämpar tysta perioder, vilka inträffar en månad före publicering av del- eller helårsrapporter.
Principer och riktlinjer för finansiella processer kommuniceras mellan ledning och övrig personal genom regelbundna möten, intranät och epost. Koncernens finansdirektör och chefen för internrevision har som stående punkt på revisionsutskottets agenda att rapportera resultatet av sitt arbete med intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Resultatet av revisionsutskottets arbete i form av observationer, rekommendationer och förslag till beslut och åtgärder rapporteras löpande till styrelsen.
Den interna revisionsfunktionen har ansvar för övervakning och utvärdering av effektiviteten i bolagets riskhantering och interna kontrollsystem. Chefen för internrevisionen planerar arbetet i samarbete med revisionsutskottet som godkänner internrevisionsplanen.
Internrevisionen utför oberoende utvärderingar i syfte att systematiskt granska och föreslå förbättringar av effektiviteten i de interna kontrollerna. Fokusområden under året har varit intäktsredovisning, IT-säkerhet samt koncerndirektiv.
Eniro har ett system för självutvärdering av den interna kontrollen i den finansiella rapporteringen som är uppdelad på en kvartalsvis statusrapportering samt en årlig djupare självutvärdering. Koncernens dotterbolag rapporterar kvartalsvis status på den operativa effektiviteten på alla nyckelkontroller. Statusrapporten visar utvecklingen som sker under året i enheterna samt ger en överblick av kvaliteten på de aktiviteter som har en signifikant påverkan på den finansiella rapporteringen för hela koncernen. Vissa dotterbolag har dessutom genomfört egna djupare utvärderingar inom utvalda processer.
Resultaten av internrevisionens arbete och självutvärderingarna rapporteras löpande till koncernledning och revisionsutskott. Den löpande rapporteringen utgör grunden för styrelsens utvärdering och bedömning av effektiviteten i den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen och ligger till grund för beslut om eventuella förbättringsåtgärder.
Under 2009 har Eniros interna kontrollaktiviteter främst fokuserat på följande aktiviteter:
Andreas Antonsen arbetar som Online Marketing Manager hos Choice Hotels Scandinavia AS i Oslo. Det är ett drifts- och franchiseföretag som etablerades i Norge 1990 och är nu en del av världens 6:e största hotellkedja, Chocie Hotels International, med över 5 300 hotell i 42 länder.
Vi är Nordens största hotellkedja med omkring 9 200 anställda. Koncernen marknadsför över 170 hotell under varumärkena Comfort, Quality, Quality Resort, Clarion Collection, Clarion, Nordic Hotels, Yasuragi Hasseludden, Stenungsbaden Yacht Club, Farris Bad, Aronsborg och Copperhill Mountain Lodge på den nordiska marknaden.
Eniro är ett av Nordens ledande sökföretag och vi uppskattar att ni är offensiva i marknaden, kreativa och nytänkande. Choice Hotels Scandinavia samarbetar med Eniro i Norden just på dessa grunder.
Det vore bra om Eniro kunde förbättra kundgränssnitten till de olika produkterna. Jag som kund önskar på ett enkelt och snabbt sätt få översikt över samtliga mina annonser och införanden. Det vore även bra med möjligheten att administrera mina köp.
Andreas synpunkter ligger helt i linje med vårt förbättringsarbete inom sälj, där vi går från två till en gemensam säljkår. Det ligger också i linje med den teknikutveckling som vi planerar att genomföra i våra kundsystem, där våra kunder i framtiden lättare själva ska kunna administrera sina tjänster hos Eniro.
Eniroaktien (ENRO) noterades på NASDAQ OMX Stockholm år 2000. Under 2009 uppgick den totala omsättningen av Eniroaktier till 860 miljoner aktier (715), motsvarande ett värde av cirka 14 miljarder SEK (23,6). Den genomsnittliga omsättningen per dag motsvarade ett värde av 55,6 MSEK (93,6). Omsättningshastigheten, det vill säga aktiens likviditet, uppgick under året till 3,35 gånger (4,59), vilket kan jämföras med börssnittet (OMXSPI) på 1,2 gånger (1,52).
Eniros börsvärde uppgick vid ingången av 2009 till 1,73 miljarder SEK och vid årets utgång till 5,8 miljarder SEK. Vid ingången av 2009 var aktiekursen 18,65 SEK och vid utgången av året var aktiekursen 35,80 SEK. Indexet OMX Stockholm 30 (OMXS30) steg under året med 43,9 procent och indexet OMX Stockholmsbörsen All-Share (OMX-SPI) steg med 47 procent. Den högsta kursen för Eniroaktien under 2009 var 46,01 SEK och noterades den 17 september 2009. Den lägsta kursen, 7,41 SEK, noterades den 9 mars 2009.
Vid årsskiftet 2009/2010 ingick Eniroaktien med vikten 0,17 procent i indexet OMXSPI. På Nasdaq OMX Stockholm nordiska lista tillhör Eniro segmentet Mid Cap, sektorn Konsument Sällan-köpsvaror.
Antalet aktieägare i Eniro uppgick den 30 december 2009 till 13 732 (12 424)**. Enligt de uppgifter som är kända för bolaget stod de tio största ägarna för ett ägande motsvarande 47,8 procent (50,2) av aktiekapitalet och de utländska ägarna för 36,5 procent (55,9) av aktiekapitalet. Det svenska ägandet fördelades mellan institutioner med 20 procent (37), aktiefonder med 31,3 procent (34,2) och privatpersoner med 12,5 procent (28,8).
Årstämman den 26 maj beslutade att genomföra en fullt garanterad företrädesemission som efter transaktionskostnader tillförde bolaget cirka 2,3 miljarder kronor. Det huvudsakliga syftet med att genomföra företrädesemission var att stärka Eniros balansräkning och därmed möjliggöra det fortsatta genomförandet av bolagets strategi för långsiktig tillväxt, samt att förbereda bolaget inför en fortsatt svag konjunktur. Företrädesemission genomfördes juni.
Efter slutförandet av företrädesemissionen genomfördes i juli månad en sammanläggning av Eniros aktier. Sammanläggningen fick effekten att 4 aktier lades samman till en aktie (4:1) och syftade till att minska det totala antalet aktier utan att förändra bolagets aktiekapital. Aktieägarna fick därmed ett färre antal aktier, men med ett högre värde per aktie, vilket innebar att den totala investeringen var oförändrad.
Som ett led av företrädesemissionen, minskades aktiekapitalet med cirka 104 miljoner kronor. Detta innebar en förändring av aktiens kvotvärde från 1.1395 kronor till 0.50 kronor per aktie. Vid ingången av året uppgick antalet aktier i Eniro till 162 271 368 varav Eniro innehade totalt 935 473 egna aktier. Avsikten med innehavet av egna aktier är att de ska utnyttjas till aktiesparprogrammet som omfattar anställda i Enirokoncernen. Vid utgången av 2009 uppgick antal aktier till 161 581 839 varav Eniro innehade 225 645 egna aktier. Det genomsnittliga innehavet av egna aktier under 2009 var 228 772. Per 2009-12-31 var kvotvärdet per Eniro-aktie 2.00 SEK.
* Justerad för företrädesemission och sammanläggning 4:1, ** Enligt SIS Ägarservice.
Eniros utdelningspolicy innebär att en utdelning motsvarande upp till 50 procent av nettoresultatet kan delas ut till aktieägarna. För räkenskapsåret 2008 delades inga pengar ut efter beslut på Årsstämman i Eniro AB den 26 maj 2009. Styrelsen föreslår att inte lämna någon utdelning för 2009 som en konsekvens av det finansiella målet att minska nettoskuldsättningen.
| SEK om ej annat anges | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 |
|---|---|---|---|---|---|
| Börskurs vid årets slut* | 35,8 | 18,65 | 101,08 | 157,72 | 174,28 |
| Börskurs, årshögsta* | 46 | 102,82 | 166,96 | 180,38 | 174,28 |
| Börskurs, årslägsta* | 7,41 | 17,60 | 99,77 | 124,17 | 117,64 |
| Årets resultat** | 5,99 | -7,80 | 29,08 | 23,28 | 23,36 |
| Cash Earnings** | 16,75 | 33,13 | 38,36 | 35,52 | 27,52 |
| Eget kapital** | 37,86 | 54,47 | 100,48 | 113,08 | 102,36 |
| Utdelning | 0 | 0 | 5,2 | 4,4 | 2,2 |
| Utdelning, % av årets | |||||
| resultat | 0 | 0 | 75 | 76 | 43 |
| Direktavkastning, % | 0 | 0 | 5,1 | 2,79 | 1,3 |
| P/E-tal vid årets slut, ggr** | 6 | n/a | 3,47 | 6,77 | 7,46 |
| Antal aktieägare vid | |||||
| årets slut | 13 732 | 12 424 | 4 080 | 5 257 | 4 961 |
* Justerat för företrädesemission och sammanläggning 4:1.
** Justerat för sammanläggning 4:1.
| Aktieinnehav | Antal aktieägare | % | Antal aktier | % |
|---|---|---|---|---|
| 1 – 1 000 | 9 696 | 70,6 | 3 403 341 | 2,1 |
| 1 001 – 10 000 | 3 390 | 24,7 | 11 276 951 | 7 |
| 10 001 – 50 000 | 419 | 3,1 | 9 121 103 | 5,7 |
| 50 001 – 500 000 | 158 | 1,2 | 25 214 850 15,6 | |
| 500 001 – 1 000 000 | 32 | 0,2 | 22 945 101 14,2 | |
| 1 000 001 – 5 000 000 | 35 | 0,3 | 72 521 658 44,9 | |
| 5 000 001 – 10 000 000 | 1 | <0,1 | 5 109 737 | 3,2 |
| 10 000 001 – 50 000 000 | 1 | <0,1 | 11 989 098 | 7,4 |
| Summa | 13 732 | 100 | 161 581 839 | 100 |
Källa: SIS Ägarservice per den 30 december 2009.
| Företag | Analytiker |
|---|---|
| ABG Sundal Collier | Hallgeir Hallup |
| Carnegie | Martin Arnell |
| Cheuvreux | Niklas Kristoffersson |
| Citigroup Smith Barney | Thomas Singlehurst |
| Deutsche Bank | Stefan Lycke |
| Exane BNP Paribas | Sami Kassab / Andrea Beneventi |
| Erik Penser | Mikael Holm |
| Goldman Sachs | Rakesh Patel |
| Handelsbanken Securities | Rasmus Engberg |
| HQ Bank | Daniel Ek |
| Nordea | Johan Grabe |
| Nomura | Colin Tennant |
| RBS | Paul Gooden |
| SEB Enskilda | Nicklas Fhärm |
| Swedbank | Henrik Fröjd |
| Fidelity fonder | 10,1 |
|---|---|
| Swedbank Robur fonder | 9,3 |
| SEB fonder | 6,4 |
| Nordea fonder | 6,1 |
| SHB fonder | 4,4 |
| HQ fonder | 3,2 |
| Fjärde AP-fonden | 3 |
| Öresund Invest AB | 2 |
| Sjunde AP-fonden | 1,7 |
| Caja Madrid fonder | 1,6 |
| Övriga | 52,2 |
| Total | 100 |
| Källa: SIS Ägarservice per den 30 december 2009. |
| Överföringar av kapital till aktieägare | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 |
| Utdelning Inlösen av aktier Återköp |
n/a n/a n/a |
839 n/a n/a |
797 1 963 n/a |
398 n/a n/a |
345 n/a 193 |
| Totalt | - | 839 | 2 760 | 398 | 538 |
Eniro definierar risk som "en osäkerhet att en händelse inträffar som kan komma att påverka bolagets förmåga att uppnå fastställda affärsmål inom en given tidsperiod". Risker är ett naturligt inslag i all affärsverksamhet, vilka måste hanteras av organisationen på ett effektivt sätt. Riskhantering syftar till att förebygga, begränsa eller förhindra att risker materialiseras och drabbar verksamheten på ett negativt sätt.
Eniro har en årlig återkommande process för att genomföra en riskanalys, Enterprise Risk Management (ERM), som omfattar alla delar av verksamheten, såväl dotterbolag som koncernfunktioner. Eniro eftersträvar en effektiv identifiering, utvärdering och hantering av risker inom dimensionerna bransch- och marknadsrisker, kommersiella risker, operationella risker, finansiella risker, efterlevnadsrisker kopplade till lagar och regelverk samt finansiella rapporteringsrisker. Riskexponeringen är i stora drag lika inom koncernens bolag och i samband med riskanalysen identifieras de olika riskerna på ett strukturerat sätt genom analys av ett antal riskdrivare per riskkategori. För varje värderad risk görs även en bedömning av huruvida risken ska accepteras, bevakas, reduceras eller elimineras. Riskanalysen utgör bland annat underlag till den årliga affärsplanen där riskhanteringsaktiviteter utarbetas som en del av de strategiska eller operationella initiativ som beslutas.
Bolagets riskanalys inklusive riskhanteringsåtgärder rapporteras till bolagets revisionsutskott samt styrelsen för utvärdering och godkännande.
Eniro har definierat följande tre primära syften med koncernens riskhanteringsprocesser:
Att skapa en hög medvetenhet om koncernens risker hos ledning och styrelse samt att säkerställa en effektiv information om koncernens riskexponering.
Identifierade risker inom bransch och marknadsrisker:
Sökmarknaden utvecklas i en snabb takt, med en kontinuerlig teknikutveckling och introduktion av nya marknadsaktörer samt med vidareutvecklade eller i vissa fall helt nya produkter och tjänster. För att uppfylla kundernas och användarnas behov krävs att Eniro har en stor anpassningsförmåga, god kunddialog och en flexibel organisation inom produktutveckling och försäljning. Eniro har löpande utveckling av sina produkter för att ligga i framkant och möta kundernas ändrade beteende. Nya produkter och tjänster utvärderas med hjälp av testpaneler och undersökningar. Eniro fördjupar kontinuerligt kunskapen om användarmönster, användarbehov och användarvänlighet.
Identifierade risker inom kommersiella risker:
Eniros affärsmodell "att erbjuda annonsören värdefull exponering" förutsätter konkurrenskraftiga och tillgängliga sökkanaler med motiverade användare. Förändrade användarbeteenden och skiftande trender för köp av medieutrymme utgör betydande risker och Eniro fokuserar därför på att kontinuerligt öka förståelsen för användarnas köp och påvisa värdet av annonseringen för annonsörerna. Eniro satsar på att hålla en hög kvalitet på innehållet i tjänsterna samt att säkerställa att användningen bibehålls på en hög och ökande nivåer, vilket sker genom vidareutveckling av tjänsterna och dess innehåll, marknadskommunikation och genom förvärvad trafik.
Identifierade risker inom operationella risker:
Eniro erbjuder sökmöjligheter för köpare och säljare som enkelt vill hitta varandra. Det är möjligt via Eniros databas. Innehållet i databasen måste vara relevant för att kunna erbjuda en hög användning av tjänsterna som i sin tur driver nyttan för annonsörerna. Eniro utvecklar kontinuerligt innehållet samt säkerställer hög driftsäkerhet av databasen. En viktig resurs hos Eniro är dess säljkår och det är av vikt att både behålla medarbetare och att rekrytera nya förmågor. Några bolag inom koncernen har utvecklat interna rekryteringssajter på hemsidan för att skapa en dialog med arbetsmarknaden. Därutöver arbetar Eniro kontinuerligt med att erbjuda kompetensutveckling och konkurrenskraftiga ersättningsvillkor för att bli en av marknadens mest attraktiva arbetsgivare.
Identifierade risker inom finansiella risker:
Eniros finanspolicy som fastställts av styrelsen ligger till grund för hante-
ring av finansverksamheten, ansvarsfördelning och finansiella risker. Eniros inriktning är att begränsa eller eliminera finansiella risker med hänsyn tagen till kostnader, likviditet och finansiell ställning. Vid sidan av den årliga riskanalysen utvärderas och övervakas de finansiella riskerna löpande. För en utförlig beskrivning av finansiell riskhantering se avsnitt Finansiell riskhantering under Redovisningsprinciper.
Identifierade risker inom efterlevnadsrisker:
Förändrade lagar, regler och nya myndighetsbeslut kan ge andra förutsättningar för verksamheten och därmed påverka Eniro. Bolaget har ett väletablerat system för interna regler och policys vilka klart reglerar och ger direktiv för hur verksamheten ska skötas i olika avseenden. Bolaget genomför löpande avstämningar av att lagar, regelverk samt interna policys följs genom till exempel internrevisionens arbete som innefattar bland annat övervakning av efterlevnadsrisker.
En korrekt och ändamålsenlig finansiell rapportering och en god intern kontroll är av väsentlig vikt för bolagets trovärdighet gentemot aktieägare och övriga intressenter. Eniro satsar omfattande resurser på att utveckla processer för riskanalys och riskhantering i syfte att upprätthålla en god intern kontroll över den finansiella rapporteringen i enlighet med intentionerna i Svensk kod för bolagsstyrning. Risken för väsentliga fel i bolagets finansiella rapportering analyseras med utgångspunkt från koncernens resultat och balansräkning samt notuppgifter i bolagets årsredovisning. Identifiering av väsentliga konton har skett och en riskanalys har genomförts där såväl kvantitativa som kvalitativa riskparametrar utvärderats. För en utförlig beskrivning av bolagets riskanalys och riskhanteringsaktiviteter avseende den finansiella rapporteringen hänvisas till avsnittet Styrelsens beskrivning av den interna kontrollen i Bolagsstyrningsrapporten.
| 99 | Noter | |
|---|---|---|
| 100 | Not 1 Information per segment | |
| 101 | Not 2 Kostnader fördelade per kostnadsslag | |
| 102 | Not 3 Anställda | |
| 102 | Not 4 Löner och andra ersättningar | |
| 103 | Not 5 Ersättningar och övriga förmåner, styrelse och | |
| VD och ledande befattningshavare | ||
| 105 | Not 6 Arvoden till revisorer | |
| 105 | Not 7 Finansiella intäkter och kostnader | |
| 106 | Not 8 Skatt | |
| 108 | Not 9 Materiella anläggningstillgångar | |
| 108 | Not 10 Leasingavtal | |
| 109 | Not 11 Immateriella anläggningstillgångar | |
| 111 | Not 12 Kundfordringar och andra fordringar | |
| 112 | Not 13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | |
| 112 | Not 14 Likvida medel | |
| 112 | Not 15 Upplåning | |
| 114 | Not 16 Derivatinstrument | |
| 114 | Not 17 Pensionsförpliktelser | |
| 117 | Not 18 Övriga avsättningar | |
| 117 | Not 19 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | |
| 117 | Not 20 Åtaganden och eventualförpliktelser | |
| 118 | Not 21 Aktier och andelar i koncernföretag | |
| 120 | Not 22 Aktier och andelar i intresseföretag | |
| 121 | Not 23 Aktier och andelar i joint ventures | |
| 122 | Not 24 Finansiella instrument per kategori | |
| 123 | Not 25 Förvärvade verksamheter |
Not 26 Eget kapital 124
Styrelsens och verkställande direktörens försäkran 126
Enirokoncernen bildades den 1 juli 2000 genom att ett antal bolag med likartad verksamhet samordnades under ett moderbolag. Den 10 oktober 2000 noterades Eniro AB (publ) på Stockholmsbörsen.
Eniro är det ledande sökföretaget på den nordiska mediemarknaden och har verksamheter i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Polen och är noterat på Nasdaq OMX Stockholm. Med cirka 5 000 anställda, varav 2 000 säljare, har Eniro en av de största säljkårerna i regionen. Säljkåren tar omkring 2,5 miljoner kundkontakter per år och sammanför cirka 500 000 kunder med miljontals slutanvändare. Genom sökdatabasen och dess distributionskanaler, online, katalog, voice och mobilt, genererade Eniro under 2009 ett transaktionsvärde på mer än 340 miljarder kronor för sina kunder.
I november 2008 presenterades en ny strategi för Eniro vars syfte är att använda Eniros konkurrensfördelar för att öka tillväxtmöjligheterna. Eniros mål är att transformera den nuvarande verksamheten från printberoende till utveckling av onlinemöjligheter för att nå en ledande position inom lokala söktjänster, en stark position inom marknadsföring på Internet och en ledande position inom "Business Facilitating Services" för små och medelstora företag. Eniro utvecklar sina databaser och tjänster för att öka relevansen och förbättra träffsäkerheten för sina kunder och användare. Eniros mål är att öka lönsamheten genom att löpande utveckla sitt värdeskapande erbjudande och sin intäktsmodell från tillhandahållande av värdefull information till att generera transaktioner. Under 2009 fortsatte implementeringen av strategin där transformation är ett nyckelord och där utgångspunkten är Eniros kärnaffär, lokalt sök.
I mars 2009 förvärvades 100% av aktierna i Oreo AB i syfte att skapa den ledande marknadsplatsen för företag beträffande elektronisk upphandling. Oreo är verksamt inom offentliga upphandlingar och erbjuder marknadens ledande system för digitala upphandlingar. Förvärvet av Oreo utgör en intressant affärsmöjlighet inom området för Business Facilitating Services. Den initiala köpeskillingen uppgick till ca 7 MSEK. En eventuell tilläggsköpeskilling kan uppkomma beroende på bolagets framgång.
Som ett led i att öka effektiviteten och fokusera på kärnverksamheten togs under det andra kvartalet 2009 ett beslut om att avveckla Eniros del av den förlustbringande icke-kärnverksamheten Spray Passagen samt delar icke-kärnverksamheter inom Din Del.
Intäkterna för 2009 uppgick till 6 581 MSEK (6 645). Organiskt minskade intäkterna med 5 procent.
Onlineintäkterna uppgick till 2 654 MSEK (2 430), en organisk ökning med 6 procent. Onlineintäkterna för 2009 uppgick till 48 procent (43) av de totala online- och offlineintäkterna. Onlinetillväxten har hämmats av en försämrad efterfrågan på mer konjunkturkänsliga produkter så som kvasir.no och banners, men också av en sämre efterfrågan på onlinetjänsterna för lokala varumärken såsom Din Del.
Intäkterna från Offline Media uppgick till 2 869 MSEK (3 262), Organiskt minskade offlineintäkterna med 14 procent som ett resultat av en accelererande nedgång i Norge och Sverige.
Voiceintäkterna uppgick till 1 058 MSEK (953). Verksamheten har under året haft en stabil utveckling med organiskt oförändrade intäkter.
EBITDA för 2009 uppgick till 1 807 MSEK (2 064). Ökade insatser inom produktutveckling och en utbyggd säljkår samt lägre intäkter inom Offline Media har påverkat EBITDA negativt. Omstruktureringskostnader uppgick till 147 MSEK varav 43 MSEK hänförs till Voice. Omstruktureringskostnaderna omfattar bland annat organisationsförändringar inklusive förändringar i koncernledningen och stora personalnedragningar i Danmark, nedläggning av tre call centers samt integrationen av Eniro 118 118 och den pågående integrationen av Din Del i den svenska organisationen. Övriga jämförelsestörande poster i samband med förlikningen med DeTeMedien samt avyttringen av Eniros andel av SprayPassagen har netto påverkat EBITDA positivt med 102 MSEK under 2009.
Rörelseresultatet för 2009 uppgick till 692 MSEK (410). Totala nedskrivningar uppgick till 626 MSEK (1 209) och inkluderar nedskrivning i Offline Media, Norge av kundrelationer med 454 MSEK och varumärket Telefonkatalogen med 67 MSEK.
Finansnettot för 2009 uppgick till –460 MSEK (–686), positivt påverkat av lägre skuldsättning.
Årets resultat uppgick till 608 MSEK (-318).
Intäkterna för helåret uppgick till 2 654 MSEK (2 430), en ökning med 9 procent, motsvarande en organisk ökning med 6 procent. Den organiska tillväxten har i huvudsak drivits av kärnverksamheten i Sverige. EBITDA uppgick till 763 MSEK (942), negativt påverkade av ökade kostnader för produktutveckling, ökade säljkostnader i samband med att säljkåren har förstärkts samt omstruktureringskostnader. Under 2009 belastade omstruktureringskostnader EBITDA med 59 MSEK (14).
Intäkterna från Offline Media uppgick under 2009 till 2 869 MSEK (3 262), en minskning med 12 procent, motsvarande en organisk minskning med 14 procent. Utvecklingen var under året negativ på samtliga marknader undantaget Polen. EBITDA uppgick till 769 MSEK (980) negativt påverkade av lägre försäljning och omstruktureringskostnader. Under 2009 belastade omstruktureringskostnader EBITDA med 43 MSEK (2).
Under 2009 uppgick Voiceintäkterna till 1 058 MSEK (953), en ök-
| MSEK | 2009 jan–dec |
2008 jan–dec |
|---|---|---|
| Online Offline Media Voice Övrigt |
2 654 2 869 1 058 - |
2 430 3 262 953 - |
| SUMMA | 6 581 | 6 645 |
| MSEK | 2009 jan–dec |
2008 jan–dec |
|---|---|---|
| Online | 763 | 942 |
| Offline Media | 769 | 980 |
| Voice | 278 | 231 |
| Övrigt | -3 | -89 |
| SUMMA | 1 807 | 2 064 |
| Varav jämförelsestörande poster | ||
| Omstruktureringskostnader | -147 | -60 |
| Övrigt jämförelsestörande | 102 | 87 |
| SUMMA JUSTERAD EBITDA | 1 852 | 2 037 |
ning med 11 procent främst som ett resultat av förvärvet av Sentraali. Organiskt var intäkterna från Voice oförändrade. EBITDA uppgick till 278 MSEK (231) och besparingsåtgärder hade en positiv effekt på EBITDA under 2009. Under 2009 belastade omstruktureringskostnader EBITDA med 43 MSEK (21).
Arbetet med ett flertal utvecklingsprojekt pågår för att både stärka kunderbjudandet och öka relevansen för slutanvändarna. Fokus ligger främst på utvecklingen av kärnverksamheten lokalt sök och ett flertal lanseringar skedde under året. Med syfte att ytterligare förstärka kärnaffären lanserade Eniro en användargenererad sajt för omdömen på den svenska marknaden – Rejta.se. Under året har kartplattformen bytts ut och ett flertal nya kartfunktioner, bl a "gatuvyer" lanserats. Vidare lanserades bland annat ny och förbättrad funktionalitet för vitt sök på eniro.se (uppgifter om privatpersoner) där personuppgifterna blivit tydligare och enklare att hitta. I slutet av september presenterades Eniro Upphandling i Sverige, en tjänst som utvecklats utifrån förvärvet av Oreo i februari 2009. Totalt har ca 149 MSEK (33) i utvecklingskostnader aktiverats i balansräkningen.
Trots ett lägre rörelseresultat ökade det operativt kassaflödet till 1 153 MSEK (1 098) som en effekt av lägre betalda räntor och lägre skatteutgifter jämfört med 2008.
Koncernens räntebärande nettoskuld uppgick den 31 december 2009 till 6 645 MSEK att jämföra med 9 948 MSEK vid årets ingång. Den räntebärande nettoskulden i förhållande till EBITDA var 3,7 (4,8 vid årets ingång). Under juni månad genomfördes en företrädesemission som tillförde 2 343 MSEK efter transaktionskostnader. Under 2009 har netto 3 426 MSEK amorterats på den räntebärande låneskulden.
Den 31 december 2009 uppgick den utestående skulden under kreditfaciliteten till 4 300 MNOK, 80 MEUR, 400 MDKK och 490 MSEK.
Av faciliteten är 3 500 MNOK och 360 MSEK säkrad till en fast räntesats till förfallodagen (augusti 2012), motsvarande ungefär 62 procent av den utnyttjade delen av faciliteten.
Eniro har en kreditfacilitet på 1 000 MSEK varav 129 MSEK är utnyttjad. Likvida medel och outnyttjade kreditfaciliteter uppgick den 31 december 2009 till cirka 1 221 MSEK.
| 2009 jan–dec |
2008 jan–dec |
|---|---|
| -10 264 | |
| 1 098 | |
| -60 | |
| -839 | |
| -143 | 117 |
| -6 645 | -9 948 4,8 |
| -9 948 1 153 -50 2 343 3,7 |
Koncernens gemensamma finanspolicy som fastställts av styrelsen ligger till grund för hantering av finansverksamheten, ansvarsfördelning och finansiella risker. Inriktningen i Eniros riskhantering är att begränsa eller eliminera finansiella risker med hänsyn tagen till kostnader, likviditet och finansiell ställning. Dotterbolaget Eniro Treasury AB har ett centraliserat ansvar för finansiering och finansiell riskhantering.
Enligt Eniros finanspolicy fattas beslut avseende säkring av omräkningsrisker av styrelsen. Vid nettoinvesteringar i utländsk valuta ska omräkningsrisker övervägas. Eniro har i huvudsak investeringar i norska kronor, euro, polska zloty och danska kronor, varav exponeringen i norska kronor är den största. Som ett led i att reducera exponeringen avseende nettoinvesteringar i utländsk valuta har delar av upplåningen tagits i norska kronor, euro och danska kronor. Av upplåningen i norska kronor har ca 80 % swappats till svenska kronor för att reducera valutarisken i räntebärande nettoskuld. Exponeringen avseende nettoinvestering i norska kronor har ökat i motsvarande omfattning.
Den relativt höga skuldsättningen innebär en exponering för ränterisk då upplåning sker till rörlig ränta. Ränterisken reduceras genom att delar av framtida räntebetalningar säkras genom ingående av ränteswappar där flöden i rörliga räntor swappas mot fast ränta.
För en mer utförlig beskrivning av riskhantering se avsnitt om finansiell riskhantering under redovisningsprinciper med hänvisning till relevanta noter.
Aktiekapitalet uppgick den 31 december 2009 till 323 163 678 SEK fördelat på 161 581 839 aktier. Vid utgången av 2009 var kvotvärdet per Eniro-aktie 2,0 SEK.
Vid årsstämman den 26 maj 2009 godkändes enhälligt styrelsens förslag att öka aktiekapitalet genom en nyemission med företrädesrätt för aktieägarna. Totalt tillfördes 2 384 MSEK till eget kapital, netto efter emissionskostnader justerat för skatt. För att möjliggöra nyemissionen beslutade årsstämman om minskning av aktiekapitalet med 103 773 504 kronor, utan indragning av aktier, för avsättande till en fond att användas enligt bolagsstämmans beslut, samt ändring av aktiekapitalets gränser i bolagsordningen. Genom nyemissionen ökade Eniros aktiekapital med 242 027 994 kronor till 323 163 678 kronor. Antalet aktier ökade med 484 055 988 till 646 327 356. Stämman beslutade om en sammanläggning av aktier. Sammanläggningen genomfördes den 15 juli 2009 och innebar att bolagsordningens gränser för antalet aktier ändrades och fick effekten att fyra (4) aktier lades samman till en (1) aktie. Vid utgången av 2009 innehade Eniro 225 645 egna aktier. Dessa aktier kommer att behållas för att utnyttjas till aktiesparprogrammet.
Det genomsnittliga innehavet av egna aktier under 2009 var 228 772. Koncernens egna kapital uppgick vid utgången av 2009 till 6 112 MSEK (2 214), varav 6 109 MSEK hänförligt till moderbolagets aktieägare.
Den svenska Regeringsrätten har beslutat att Eniro får utnyttja de tyska underskotten i Sverige mot Eniros svenska vinster. Värdet av skatteunderskottet i Sverige påverkade nettoresultatet för 2009 med cirka 383 MSEK. Som ett resultat av beslutet från Regeringsrätten, bedömer Eniro att bolaget kan komma i en position för att börja använda skatteunderskotten under 2010 beroende av tidpunkten för likvidationen av det tyska bolaget. Eniro förväntas inte att betala någon skatt i Sverige under närmast följande åren.
För 2009 redovisar Eniro en positiv skattekostnad om 376 MSEK (-42) till följd av värderingen av de tyska underskotten. Exklusive denna engångseffekt uppgick den underliggande skattesatsen för de senaste 12 månaderna till 16 procent (15).
Resultat per aktie uppgick till 5,99 SEK (-7,81).
I april 2009 träffade Eniro och DeTeMedien en förlikning avseende en tvist mellan Windhager och DeTeMedien. Tvisten uppstod i samband med Eniros förvärv av Windhager och upphörandet av det överenskomna samarbetet mellan Windhager och DeTeMedien. Tvisten har pågått vid tyska domstolar sedan 2001 och blev genom nämnda förlikning slutligen avgjord. Förlikningen har haft en positiv effekt på 2009 års resultat. Dock har bolagen enats om att inte uppge villkoren i förlikningsavtalet.
Antalet heltidsanställda uppgick per den 31 december 2009 till 4 994 personer jämfört med 4 961 vid årets ingång. Omställningsarbetet i Finland har ännu inte gett genomslag i totalt antal anställda. Under året har säljorganisationen i Polen förstärkts, och i Sverige har externa IT-konsulter ersatts med egna medarbetare inom IT-utveckling. Antalet anställda fördelar sig per land enligt nedanstående tabell:
| 2009 dec 31 |
2008 dec 31 |
|
|---|---|---|
| Sverige | 1 625 | 1 591 |
| Norge | 914 | 943 |
| Danmark | 433 | 572 |
| Finland | 783 | 692 |
| Polen | 1 239 | 1 163 |
| Totalt | 4 994 | 4 961 |
Eniro är ett miljömedvetet bolag. Eniros miljöpolicy styr miljöarbetet och syftar till att ta miljöansvar och samtidigt skapa en sundare verk samhet. Det betyder att både små och stora beslut påverkas av miljömedvetenhet och att miljöarbetet ständigt utvecklas. Eniro fokuserar på processen med att implementera miljöledningssystem enligt standarden ISO 14001:2004. Syftet är att skapa verifierbara system med tydliga målsättningar och peka ut områden för kontinuerligt förbättringsarbete.
Katalogens miljöpåverkan i Sverige och i Norge har kartlagts längs hela värdekedjan med syfte att sätta katalogens miljöpåverkan i ett större sammanhang. För att kartlägga Internettjänsternas miljöpåverkan har även en livscykelanalys för Eniros onlinetjänster initierats.
Under 2009 certifierades Eniros verksamhet i Norge samt Eniro 118 118 i Sverige enligt ISO 14001. Under 2009 inleddes även certifieringsprocesserna för Eniros verksamheter i Polen, Danmark och Finland. Sedan tidigare är Eniro Sverige AB, Eniro Gula Sidorna AB, Eniro Gula Sidorna Försäljning AB och Eniro AB certifierade. Målet för 2010 är att hela koncernen ska ha certifierade miljöledningssystem enligt ISO 14001.
Eniro har under 2009 beslutat om långsiktiga miljömål som löper till 2018. De övergripande målen är:
För en utförligare beskrivning av Eniros miljöarbete se särskilt avsnitt i årsredovisningen.
Rörelseintäkter för 2009 uppgick till 19 MSEK (21). Samtliga rörelseintäkter avser koncernintern försäljning. Resultat före skatt uppgick till 1 444 MSEK (-1 775). Investeringar uppgick till 2 MSEK (1). Moderbolagets externa räntebärande nettoskuld uppgick vid periodens utgång till 0 MSEK (8).
Moderbolagets egna kapital uppgick vid utgången av 2009 till 4 631 MSEK (1 494), varav fritt eget kapital uppgick till 4 308 MSEK (1 309).
Moderbolaget Eniro AB (publ) hade vid utgången av 2009 19 heltidsanställda (27).
På årsstämman i Eniro AB (publ) den 26 maj 2009 valdes sju ledamöter. Tre styrelseledamöter är utsedda av de anställda. Förutom det konstituerande styrelsemötet ska normalt fem ordinarie styrelsemöten hållas per år. Under 2009 uppgick antalet styrelsemöten till fjorton varav fyra per capsulam och fyra via telefon.
Under den första delen av året har tyngdpunkten av styrelsens arbete varit att skapa en finansiell flexibilitet, att genomföra strategin och möjliggöra kostnadsminskningar. En ökad finansiell flexiblitet uppnåddes genom en nyemission, vilket stärkte balansräkningen. Under den andra delen av året har fokus legat på flera strategiska frågor som är viktiga för att genomföra den nya strategin, dvs arbetet för att transformera Eniro från print beroende till online möjligheter. Koncernledningen omorganiserades enligt funktion. Frågor kring affärsutveckling var prioriterade och åtgärder för att stärka kontrollen och förbättra övervakningen av verksamheten diskuterades.
Styrelsen har ett ersättningsutskott och ett revisionsutskott. Under 2009 utgjorde Lars Berg (ordförande) och Harald Strømme ersättningsutskottet. Barbara Donoghue (ordförande), Lars Berg och Karin Forseke utgjorde revisionsutskottet. För en utförlig beskrivning av styrelsens arbete, se särskild bolagsstyrningsrapport.
Eniro genomförde ett antal förändringar i koncernledningen från och med den 6 oktober 2009. I enlighet med målet att gå från en marknadsuppdelad organisation till en mer rationell företagsstruktur, omorganiserade Eniro koncernledningen och presenterade följande tre transnationella funktioner: Produkter & tjänster, Operations och Försäljning. Senior Vice President för Produkter & tjänster har det koncernövergripande ansvaret för utveckling av produkter och koncept. Senior Vice President för Operations ansvarar för koncernens lokala produktion och de lokala stödfunktionerna. Senior Vice President för Försäljning har ansvaret för koncernens försäljning. Koncernledningen består av VD/koncernchef, Finansdirektör, Senior Vice President Produkter & tjänster, Senior Vice President Operations, Senior Vice President Försäljning, VD för Eniro Polen, IT direktör, HR direktör samt IR- och Kommunikationschef.
Vid utgången av 2009 uppgick Eniros finansiella nettoskuld till 6 645 MSEK jämfört med 9 948 MSEK vid utgången av 2008. Nettoskulden i relation till EBITDA uppgick till 3,7 (4,8). Minskningen av nettoskuldsättningen under 2009 beror i huvudsak på ett positivt operationellt kassaflöde om 1 153 MSEK samt en genomförd nyemission som tillförde 2 343 MSEK netto efter emissionskostnader. Målet för kapitalstrukturen är att nettoskulden i relation till EBITDA inte ska överstiga 3 gånger.
Eniros utdelningspolicy innebär en utdelning motsvarande upp till 50 procent av nettoresultatet. För verksamhetsåret 2009 föreslår styrelsen ingen utdelning. Motivet till att ingen utdelning föreslås är bolagets mål om en lägre skuldsättning. Föregående år utgick ingen utdelning.
Med ledande befattningshavare avses i det följande verkställande direktören och koncernledningen, för närvarande sammanlagt 10 personer.
Med en avvikelse, vilken beskrivs nedan, har Eniro under 2009 följt de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som beslutades av årsstämman i maj 2009. Styrelsens förslag för 2010 som beskrivs nedan är i linje med de riktlinjer för ersättning som antogs av årsstämman 2009 med vissa tillägg till riktlinjerna för rörlig ersättning och en utveckling av nuvarande program med syntetiska aktier. För beskrivning av rörlig lön för 2009 se not 5.
Målsättningen med riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare är att Eniro ska erbjuda en marknadsmässig ersättning som gör det möjligt för Eniro att såväl rekrytera som behålla dessa personer inom Enirokoncernen. Ersättningen till ledande befattningshavare består av fyra delar; (1) fast lön, (2) rörlig lön, (3) långsiktigt incitamentsprogram, samt (4) pensionsavsättningar och övriga ersättningar och förmåner.
Den fasta lönen baseras på den enskilde befattningshavarens ansvarsområde, kompetens och erfarenhet. För att skapa ett transparent och rättvist ersättningssystem använder sig Eniro av ett s.k. gradingsystem i vilket samtliga roller i bolagsledningen klassificeras enligt internationell standard. Detta möjliggör även lönejämförelser. Lönerna för ledande befattningshavare är låsta 2010, 2011 och 2012 (med undantag för ändring av förändrad position, befordran osv.).
Den övergripande målsättningen med den rörliga lönen är att bidra till att uppnå koncernens affärsmål på kort och lång sikt samt att skapa långsiktigt värde för aktieägarna. Mål ska bestämmas av styrelsen för varje räkenskapsår med början 1 januari 2010. Målen ska omfatta koncernens finansiella resultat (intäkter, kostnader och EBITDA), resultatet för relevant funktion (Eniro-kulturens utveckling, kundnöjdhetsindex osv.) samt personliga mål för de enskilda deltagarna (mål som är fastslagna i den strategiska planen). Den rörliga lönen ska utgå i två lika delar – en del kontant och en del syntetiska aktier, den senare beskrivs närmare nedan.
För ledande befattningshavare kommer den rörliga lönen att uppgå till maximalt 70 eller 80 procent (för verkställande direktören 100 procent) av den fasta lönen beroende på befattningshavarens position. Den rörliga lönen ska bestämmas av styrelsen baserat på en årlig utvärdering av den enskildes resultat i förhållande till målen. Utbetalning av del av den rörliga lönen ska vara villkorad av att de underliggande målen har uppnåtts på ett långsiktigt hållbart sätt. Bolaget ska ha rätt att kräva återbetalning av rörlig lön om en utbetalning senare visar sig vara grundad på information vilken var uppenbart felaktig.
I tabellen nedan redovisas kostnaderna för rörlig lön för 2010 (inklusive kostnad för syntetiska aktier) vid olika utfall baserat på den nuvarande ledningens sammansättning.
| Kostnader, exklusive sociala avgifter |
Vid oförändrad aktiekurs | Vid maximal ökning av aktiekursen |
|||
|---|---|---|---|---|---|
| 50% måluppfyllnad | 9 miljoner kronor | 27 miljoner kronor | |||
| 100% måluppfyllnad | 18 miljoner kronor | 54 miljoner kronor |
Vid ordinarie bolagsstämma den 5 april 2005, och med en justering vid årsstämman i april 2006, beslutades att införa ett aktiesparprogram för medarbetare i Enirokoncernen. Detta program omfattar även ledande befattningshavare i Enirokoncernen och är i sin avslutningsfas. Något nytt långsiktigt incitamentsprogram är inte aktuellt.
Eniros pensionspolicy är baserad på endera en individuell tjänstepensionsplan (ITP plan eller motsvarande nationell plan) eller en premiebaserad pensionsplan. I den premiebaserade pensionsplanen utgör premien maximalt 35 procent av den fasta lönen.
Uppsägningstid och avgångsvederlag för ledande befattningshavare följer marknadspraxis. Då Bolaget initierar uppsägning gäller en uppsägningstid om maximalt 12 månader. Därutöver betalas ett avgångsvederlag ut under ytterligare 12 månader efter anställningens upphörande. Övriga ersättningar och förmåner, t.ex. bilförmån och sjukförsäkring ska vara marknadsmässiga.
Styrelsen får frångå riktlinjerna om det finns särskilda skäl för det.
Sedan 2006 har Eniro haft ett system för rörlig lön med en kombination av kontant ersättning och syntetiska aktier, då Eniros årsstämma beslutade att införa ett aktierelaterat incitamentsprogram med ett maximalt utrymme om 20 procentenheter av deltagarens fasta lön för tilldelning av syntetiska aktier kopplade till Eniros aktiekurs och med kontantavräkning efter två år. Som framgår ovan föreslår styrelsen även i år att den rörliga lönen ska utgå i en kontant del och en del syntetiska aktier, men till skillnad mot tidigare ska delarna vara lika stora, och sammanlagt uppgå till maximalt 70 eller 80 procent (för verkställande direktören 100 procent) av den fasta lönen. De syntetiska aktierna ska vara kopplade till Eniros aktiekurs och kontantavräkning av de syntetiska aktierna ska ske efter tre år (inte som tidigare två år). Maximalt belopp att betala ut för varje syntetisk aktie ska vara begränsat till fem gånger aktiekursen vid tidpunkten för omvandling till syntetiska aktier. Styrelsen har rätt att göra nödvändiga justeringar så det ekonomiska utfallet av de syntetiska aktierna återspeglar bl.a. utdelningar eller förändringar i aktiekapitalet. Omvandling av rörlig lön till syntetiska aktier ska göras 2011 och eventuell utbetalning avseende sådana syntetiska aktier ska göras 2014.
Årsstämman 2009 bemyndigade styrelsen att frångå riktlinjerna, om det fanns särskilda skäl för det. Styrelsen har frångått riktlinjerna och beslutat att göra särskilda utbetalningar om 1 500 000 kronor till verkställande direktören och 750 000 kronor till finansdirektören som erkännande av och uppskattning för deras arbete med Eniros kapitalstruktur (nyemissionen och bankförhandlingar). Det utförda arbetet och utfallet av detta arbete har ansetts vara sådana omständigheter som i enlighet med det bemyndigande som årsstämman 2009 gav styrelsen, utgör särskilda skäl för att frångå riktlinjerna.
Eniro har ett låneavtal med ett konsortium av banker som undertecknades i augusti 2007. Låneavtalet har en initial låneram om 13 000 MSEK. Vid utgången av 2009 uppgick aktuell låneram till 8 090 MSEK, varav utnyttjade lån till 7 219 MSEK. Om en ägare, eller en grupp av ägare, förvärvar mer än 50 procent av rösterna i Bolaget, så skall Bolaget och aktuella banker inom 30 dagar komma överens om en fortsättning av låneavtalet. Om en överenskommelse inte träffas ska låneavtalet upphöra och utestående belopp återbetalas.
Om Bolaget erhåller en huvudägare representerande minst 75 procent av aktierna eller om Bolaget avnoteras från börsen, har verkställande direktören och ytterligare en person i koncernledningen möjlighet att erhålla ersättning i enlighet med villkoren för uppsägning från Bolagets sida.
I januari 2010 meddelades att Eniro samlar annonsförsäljningen för Gula Sidorna och eniro.se i Sverige till en gemensam säljorganisation för att stärka kundrelationerna och öka effektiviteten. I samband med detta uppstod en övertalighet om cirka 60 medarbetare.
En total organisk minskning av rörelseintäkterna på 5–10 procent förväntas för 2010.
Totala rörelsekostnader förväntas bli minst 250 MSEK lägre under 2010 jämfört med 2009 antaget oförändrad valutakurser.
Tillväxt: Positiv intäktstillväxt – främst genererad från en årlig tillväxt om 1–3 procent från Directories Scandinavia.
Marginaler: Efter 2010 förväntas EBITDA-marginalen kontinuerlig förbättras för att på lång sikt (3–5 år) nå 30 procent med ett starkt kassaflöde.
Kapitalstruktur: Nettoskulden i relation till EBITDA ska inte överstiga 3 gånger.
Utdelning: Upp till 50 procent av nettoresultatet.
| Summa | 4 307 487 637 |
|---|---|
| Styrelsen föreslår att: I ny räkning överföres |
4 307 487 637 |
| Summa | 4 307 487 637 |
| Årets vinst Fond att använda enligt beslut av bolagsstämma Överkursfond Balanserade vinstmedel |
1 493 468 594 103 773 504 2 142 403 144 567 842 395 |
| MSEK | Not | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Brutto rörelseintäkter | 6 633 | 6 689 | |
| Reklamskatt | -52 | -44 | |
| Rörelseintäkter | 1 | 6 581 | 6 645 |
| Produktionskostnader | 2,4 | -2 084 | -1 935 |
| Försäljningskostnader | 2,4 | -1 872 | -1 738 |
| Marknadsföringskostnader | 2,4 | -1 222 | -1 842 |
| Administrationskostnader | 2,4, 5,6 | -606 | -607 |
| Produktutvecklingskostnader | 2,4 | -232 | -178 |
| Övriga intäkter | 186 | 87 | |
| Övriga kostnader | -59 | -22 | |
| Rörelseresultat | 692 | 410 | |
| Finansiella intäkter | 7 | 119 | 132 |
| Finansiella kostnader | 7 | -579 | -818 |
| Resultat före skatt | 232 | -276 | |
| Inkomstskatt | 8 | 376 | -42 |
| ÅRETS RESULTAT | 608 | -318 | |
| Hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 616 | -315 | |
| Minoritetsintresse | -8 | -3 | |
| Årets resultat | 608 | -318 | |
| Resultat per aktie, SEK (hänförligt till moderbolagets aktieägare) | |||
| - före utspädning | 5,99 | -7,81 | |
| - efter utspädning | 5,99 | -7,81 | |
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning, tusental | 26 | 102 863 | 40 324 |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, tusental | 26 | 102 880 | 40 341 |
| MSEK | |||
| Årets resultat | 608 | -318 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Valutakursdifferens vid omräkning av utländska dotterbolag | 900 | -307 | |
| Säkring av kassaflöde | 626 | -771 | |
| Säkring av nettoinvestering | -610 | 232 | |
| Aktiesparprogram - värde på anställdas tjänstgöring | -2 | 0 | |
| Förändring av minoritetsintresse | -6 | 7 | |
| Skatt hänförlig till komponenter avseende övrigt totalresultat | -2 | 146 | |
| Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt | 906 | -693 | |
| Årets totalresultat | 1 514 | -1 011 | |
| Hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 1 528 | -1 015 | |
| Minoritetsintressen | -14 | 4 | |
| Årets totalresultat | 1 514 | -1 011 | |
| MSEK | Not | 2009-12-31 | 2008-12-31 | |
|---|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | ||||
| Anläggningstillgångar | ||||
| Materiella anläggningstillgångar | 9 | 124 | 153 | |
| Immateriella anläggningstillgångar | 11 | 14 453 | 14 270 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 8 | 281 | 97 | |
| Derivatinstrument | 16,24 | 327 | - | |
| Innehav i intresseföretag | 22 | 4 | 37 | |
| Andra fordringar | 24 | 46 | 53 | |
| Summa anläggningstillgångar | 15 235 | 14 610 | ||
| Omsättningstillgångar | ||||
| Pågående arbete | 163 | 202 | ||
| Kundfordringar | 12,24 | 1 028 | 1 127 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 13 | 239 | 172 | |
| Aktuella skattefordringar | 82 | 111 | ||
| Övriga icke räntebärande omsättningstillgångar | 12,24 | 73 | 63 | |
| Övriga räntebärande fordringar | 12,24 | 22 | 16 | |
| Likvida medel | 14, 24 | 350 | 319 | |
| Summa omsättningstillgångar | 1 957 | 2 010 | ||
| SUMMA TILLGÅNGAR | 17 192 | 16 620 | ||
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | ||||
| Eget kapital | ||||
| Aktiekapital | 323 | 185 | ||
| Övrigt tillskjutet eget kapital | 4 529 | 2 285 | ||
| Reserver | 307 | -607 | ||
| Balanserad vinst | 950 | 334 | ||
| Eget kapital moderbolagets aktieägare | 6 109 | 2 197 | ||
| Minoritetsintressen | 3 | 17 | ||
| Summa eget kapital | 26 | 6 112 | 2 214 | |
| Långfristiga skulder | ||||
| Upplåning | 15,24 | 7 055 | 9 463 | |
| Derivatinstrument | 16,24 | 390 | 739 | |
| Pensionsförpliktelser | 17 | 200 | 198 | |
| Uppskjutna skatteskulder | 8 | 635 | 968 | |
| Övriga avsättningar | 18 | 6 | 11 | |
| Övriga icke räntebärande skulder | 55 | - | ||
| Summa långfristiga skulder | 8 341 | 11 379 | ||
| Kortfristiga skulder | ||||
| Leverantörsskulder | 24 | 305 | 268 | |
| Aktuella skatteskulder | 199 | 112 | ||
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 19 | 1 728 | 1 699 | |
| Övriga icke räntebärande skulder | 314 | 407 | ||
| Övriga avsättningar | 18 | 93 | 66 | |
| Upplåning | 15,24 | 100 | 475 | |
| Summa kortfristiga skulder | 2 739 | 3 027 | ||
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 17 192 | 16 620 |
| MSEK | Not | Aktie- kapital |
Övrigt till- skjutet kapital |
Reserver | Balanserad vinst |
Summa | Minoritets- intresse |
Summa eget kapital |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari 2008 | 185 | 2 285 | 93 | 1 488 | 4 051 | 13 | 4 064 | ||
| Årets resultat | - | - | - | -315 | -315 | -3 | -318 | ||
| Övrigt totalresultat | - | - | -700 | - | -700 | 7 | -693 | ||
| Summa totalresultat | - | - | -700 | -315 | -1 015 | 4 | -1 011 | ||
| Transaktioner med aktieägare: | |||||||||
| Utdelning | - | - | - | -839 | -839 | - | -839 | ||
| Summa transaktioner med aktieägare | - | - | - | -839 | -839 | - | -839 | ||
| Utgående balans 31 december 2008 | 26 | 185 | 2 285 | -607 | 334 | 2 197 | 17 | 2 214 | |
| Ingående balans 1 januari 2009 | 185 | 2 285 | -607 | 334 | 2 197 | 17 | 2 214 | ||
| Årets resultat | - | - | - | 616 | 616 | -8 | 608 | ||
| Övrigt totalresultat | - | -2 | 914 | - | 912 | -6 | 906 | ||
| Summa totalresultat | - | -2 | 914 | 616 | 1 528 | -14 | 1 514 | ||
| Transaktioner med aktieägare: | |||||||||
| Nyemission | 242 | 2 142 | - | - | 2 384 | - | 2 384 | ||
| Nedsättning av aktiekapital | -104 | 104 | - | - | - | - | - | ||
| Summa transaktioner med aktieägare | 138 | 2 246 | - | - | 2 384 | - | 2 384 | ||
| Utgående balans 31 december 2009 | 26 | 323 | 4 529 | 307 | 950 | 6 109 | 3 | 6 112 |
| MSEK | Not | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat | 692 | 410 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | |||
| Avskrivningar och nedskrivningar av anläggningstillgångar | 2 | 1 115 | 1 654 |
| Avsättningar | 47 | 42 | |
| Vinst vid avyttring anläggningstillgångar | 0 | -87 | |
| Övriga icke likviditetspåverkande poster | 47 | 15 | |
| Utbetalning till pensionsstiftelse | -30 | -80 | |
| Erhållna räntor | 71 | 52 | |
| Erlagda räntor | -452 | -678 | |
| Verkligt värde-förluster på derivatinstrument Betald inkomstskatt |
-65 -56 |
- -95 |
|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital | 1 369 | 1 233 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Minskning / ökning av pågående arbete | 39 | 70 | |
| Minskning/ökning av kortfristiga fordringar | 32 | 24 | |
| Minskning/ökning av kortfristiga skulder | -38 | 4 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 1 402 | 1 331 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av dotterföretag och intresseföretag | 25 | -43 | -152 |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | 11 | -205 | -173 |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | 9 | -45 | -63 |
| Avyttring av dotterföretag och intresseföretag | 21,22 | -7 | 92 |
| Avyttring av materiella anläggningstillgångar | 9 | 1 | 3 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -299 | -293 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Upptagna lån | 130 | 605 | |
| Amortering av lån | -3 556 | -1 095 | |
| Nyemission | 2 343 | - | |
| Utbetald utdelning | - | -839 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -1 083 | -1 329 | |
| Årets kassaflöde | 20 | -291 | |
| Likvida medel vid årets början | 319 | 605 | |
| Kursdifferens i likvida medel | 11 | 5 | |
| Likvida medel vid årets slut | 14 | 350 | 319 |
| MSEK | Not | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Rörelseintäkter | 1 | 19 | 21 |
| Produktionskostnader | 2,4 | - | -5 |
| Försäljningskostnader | 2,4 | -26 | - |
| Marknadsföringskostnader | 2,4 | -6 | -19 |
| Administrationskostnader | 2,4,5,6 | -105 | -105 |
| Produktutvecklingskostnader | 2,4,5,7 | -20 | - |
| Övriga intäkter | 30 | 6 | |
| Övriga kostnader | 0 | 0 | |
| Rörelseresultat | -108 | -102 | |
| Vinst/förlust från försäljning av aktier i koncernföretag | 0 | - | |
| Vinst från försäljning av övriga aktier | 0 | - | |
| Utdelningar från koncernföretag | 2 426 | 88 | |
| Nedskrivning av aktier i koncernföretag | 21 | -802 | -1 119 |
| Finansiella intäkter | 7 | 11 | 86 |
| Finansiella kostnader | 7 | -292 | -824 |
| Resultat efter finansiella poster | 1 235 | -1 871 | |
| Bokslutsdispositioner | 209 | 96 | |
| Resultat före skatt | 1 444 | -1 775 | |
| Inkomstskatt | 8 | 49 | 201 |
| Årets resultat | 1 493 | -1 574 | |
| Föreslagen utdelning per aktie för verksamhetsåret | 0,00 | 0,00 | |
| MSEK | Not | 2009-12-31 | 2008-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 11 | 3 | 1 |
| Materiella anläggningstillgångar | 9 | 0 | 0 |
| Innehav i dotterföretag | 21 | 11 785 | 12 356 |
| Innehav i intresseföretag | 22 | 10 | 10 |
| Uppskjutna skattefordringar | 357 | 3 | |
| Räntebärande fordringar hos koncernföretag | 74 | 208 | |
| Övriga räntebärande fordringar | 11 | 9 | |
| Summa anläggningstillgångar | 12 240 | 12 587 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kundfordringar | - | - | |
| Fordringar hos koncernföretag | 2 579 | 1 052 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 13 | 9 | 0 |
| Aktuella skattefordringar | 56 | 85 | |
| Övriga icke räntebärande omsättningstillgångar | 12 | 1 | 1 |
| Övriga räntebärande fordringar | 12 | 0 | 2 |
| Likvida medel | 14 | 185 | 0 |
| Summa omsättningstillgångar | 2 830 | 1 140 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 15 070 | 13 727 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 26 | 323 | 185 |
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 2 142 | - | |
| Fond att använda enligt beslut bolagstämma | 104 | - | |
| Balanserad vinst | 2 062 | 1 309 | |
| Summa eget kapital | 4 631 | 1 494 | |
| Obeskattade reserver | |||
| Periodiseringsfond | 720 | 929 | |
| Avsättningar | |||
| Pensionsförpliktelser | 17 | 23 | 18 |
| Övriga avsättningar | 18 | - | - |
| Summa avsättningar | 23 | 18 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Skulder till koncernföretag | 7 538 | 10 342 | |
| Övriga icke räntebärande skulder | 53 | - | |
| Summa långfristiga skulder | 7 591 | 10 342 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Leverantörsskulder | 13 | 11 | |
| Skulder till koncernföretag | 362 | 319 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 19 | 17 | 10 |
| Övriga icke räntebärande skulder | 2 | 2 | |
| Övriga avsättningar | 18 | 10 | 15 |
| Upplåning | 15 | - | - |
| Upplåning från koncernföretag | 1 701 | 587 | |
| Summa kortfristiga skulder | 2 105 | 944 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 15 070 | 13 727 |
ENIRO ÅRSREDOVISNING 2009
| MSEK | Not | Aktiekapital | Överkursfond | Fond att använda enligt beslut bolagstämma |
Balanserad vinst |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari 2008 Årets resultat |
185 - |
- - |
- - |
3 199 -1 574 |
3 384 -1 574 |
|
| Summa intäkter och kostnader | - | - | - | -1 574 | -1 574 | |
| Mottagna koncernbidrag, netto efter skatt Aktiesparprogram - värde av anställdas tjänstgöring Utdelning |
- - |
- - |
- - |
522 1 -839 |
522 1 -839 |
|
| Utgående balans 31 december 2008 | 26 | 185 | - | - | 1 309 | 1 494 |
| Ingående balans 1 januari 2009 Årets resultat |
185 - |
- - |
- - |
1 309 1 493 |
1 494 1 493 |
|
| Summa intäkter och kostnader | - | - | - | 1 493 | 1 493 | |
| Erlagda koncernbidrag, netto efter skatt Aktiesparprogram - värde av anställdas tjänstgöring Nyemission Nedsättning aktiekapital |
- - 242 -104 |
- - 2 142 - |
- - - 104 |
-740 0 - - |
-740 0 2 384 - |
|
| Utgående balans 31 december 2009 | 26 | 323 | 2 142 | 104 | 2 062 | 4 631 |
Föreslagen utdelning är 0 (0) kr per aktie.
För att möjliggöra nyemissionen beslutade årsstämman om minskning av aktiekapitalet med 103 773 504 kronor, utan indragning av aktier, för avsättande till en fond att användas enligt bolagsstämmas beslut, samt ändring av aktiekapitalets gränser i bolagsordningen.
| MSEK Not |
2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | ||
| Rörelseresultat | -108 | -102 |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 0 | 14 |
| Erhållna räntor från koncernföretag | 9 | 54 |
| Erlagda räntor till koncernföretag | -279 | -746 |
| Erhållna räntor från övriga | 2 | 0 |
| Erlagda räntor till övriga | 0 | 0 |
| Betald inkomstskatt | 36 | -89 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital | -340 | -869 |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | ||
| Minskning/ökning av kortfristiga fordringar | -17 | 1 |
| Minskning/ökning av kortfristiga skulder | 5 | -8 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | -352 | -876 |
| Investeringsverksamheten | ||
| Förvärv av dotterföretag | -7 | - |
| Avyttring av dotterföretag | 1 | -5 |
| Förvärv av intresseföretag och andra aktieinnehav | - | - |
| Utdelning från intresseföretag | 0 | 3 |
| Avyttring av andra aktieinnehav | 0 | - |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -2 | -1 |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | 0 | 0 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -8 | -3 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Netto av koncerninterna utdelningar och aktieägartillskott | 745 | 586 |
| Nettoförändring av finansiella fordringar och skulder mot koncernföretag | -2 545 | 1 133 |
| Nettoförändring av finansiella fordringar och skulder externt | 2 | -1 |
| Nyemission | 2 343 | - |
| Utbetald utdelning | - | -839 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 545 | 879 |
| Årets kassaflöde | 185 | 0 |
| Likvida medel vid årets början | 0 | 0 |
| Likvida medel vid årets slut 14 |
185 | 0 |
Föreliggande årsredovisning för Eniro AB (publ), organisationsnummer 556588-0936 med säte i Stockholm och adress SE-169 87 Stockholm, har fastställts av styrelsen den 25 mars 2010 och ska fastställas på årsstämman den 4 maj 2010.
Allmänna redovisningsprinciper 2009
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (International Financial Reporting Standards – IFRS) sådana de antagits av EU och IFRIC-tolkningar, samt tillämpliga bestämmelser i Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1.2 Kompletterande redovisningsregler för koncerner.
Tillämpningen av allmänna principer kräver i många fall redovisningsmässiga uppskattningar och ekonomiska bedömningar med stor påverkan på balans- och resultatposter. I Eniros fall gäller detta framför allt för värdering av goodwill och övriga immateriella tillgångar. I andra fall måste en kvalificerad tolkning och bedömning göras av hur principerna ska tillämpas vid redovisning av komplexa affärstransaktioner. Ett sådant område är redovisning av intäkter. En närmare redogörelse för dessa bedömningar och tolkningar med stor betydelse för koncernredovisningen lämnas nedan under rubriken Viktigare uppskattningar och bedömningar.
Moderbolagets redovisning har upprättats i huvudsak enligt samma principer som använts i koncernredovisningen. De undantag som finns beror på bestämmelser i främst Årsredovisningslagen (ÅRL) samt sambandet mellan redovisning och beskattning. En närmare redogörelse för dessa skillnader ges under avsnittet Moderbolagets redovisningsprinciper.
• IAS 1 (Ändring), Utformning av finansiella rapporter (gäller från 1 januari 2009). Ändringen innebär förändringar i uppställningsformerna och benämningarna av de finansiella rapporterna. Förändringar i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare redovisas separat från förändringen i eget kapital i en rapport över totalresultatet. Ändringen av standarden har inneburit förändringar i koncernens utformning av finansiella rapporter. Jämförelseperioder har omräknats.
• IFRS 8, Rörelsesegment. IFRS 8 ersätter IAS 14. Den nya standarden innebär att segmentinformation presenteras i likhet med hur finansiell information presenteras internt. Under 2009 redovisades den finansiella informationen i affärsområdena Online, Offline Media och Voice. Den finansiella informationen presenteras i linje med organisationen och utifrån ledningens uppföljning av den finansiella utvecklingen. Även jämförelseuppgifter för 2008 presenteras.
• IAS 23 (Ändring), Lånekostnader. Ändringen innebär att endast den tidigare alternativregeln blir tillåten d.v.s. låneutgifter ska aktiveras som en del av anskaffningsvärdet relaterat till utvecklingsprojekt. Ändringen av standarden har inte inneburit någon materiell effekt på koncernens finansiella rapporter.
• IFRS 7 (ändring) finansiella instrument – Upplysningar, Ändringen innebär utökade upplysningar om värdering till verkligt värde och likviditetsrisk. Bl a kräver ändringen upplysning om värdering till verkligt värde per nivå i en värderingshierarki. Ändringen innebär endast ytterligare upplysningar.
Följande nya standarder, samt ändringar och tolkningar av befintliga standarder har publicerats och är obligatoriska för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2010 eller senare, men har inte tillämpats i förtid.
• IAS 27 (Ändring), Koncernredovisning och separata finansiella rapporter (gäller från den 1 juli 2009). Ändringen innebär bl a att resultat hänförligt till minoritetsaktieägare alltid ska redovisas även om det innebär att minoritetsandelen är negativ. Ändringen av standarden kommer att påverka transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande från den 1 januari 2010.
• IFRS 3 (Ändring), Rörelseförvärv (gäller från den 1 juli 2009). Ändringen gäller för förvärv efter tidpunkten för ikraftträdandet och innebär förändringar av hur framtida förvärv redovisas. Exempelvis redovisas alla betalningar för förvärv av verksamhet till verkligt värde på förvärvsdagen. Justeringar av anskaffningsvärdet redovisas i resultaträkningen. Alla transaktionskostnader avseende förvärv kostnadsförs. Ändringen av standarden kommer inte att innebära någon effekt på tidigare förvärv men kommer att påverka redovisningen av framtida transaktioner från den 1 januari 2010.
• IAS 38 (Ändring). Immateriella tillgångar. Ändringen är den del av IASBs årliga förbättringsprojekt. Ändringen kommer att tillämpas från samma tidpunkt som IFRS 3 tillämpas. Ändringen ger förtydliganden vid värdering av immateriella tillgångar vid ett rörelseförvärv. Ändringen bedöms inte ha någon väsentlig betydelse på koncernens finansiella rapporter.
Ovanstående nya standarder och ändringar kommer att tillämpas från och med ikraftträdandet.
Följande standarder, samt ändringar och tolkningar har publicerats och är obligatoriska för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2010 eller senare, men bedöms inte vara relevanta för koncernen.
IAS 39 (Ändring), Finansiella instrument: redovisning och värdering
IFRS 2, Aktierelaterade ersättningar (Ändring) – Intjänande villkor och indragningar
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och dotterföretag. Dotterföretag är de företag i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav som uppgår till mer än 50 procent av rösterna. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Eniros koncernredovisning upprättas enligt förvärvsmetoden. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på de tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egenkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen ökat med kostnader direkt hänförbara till förvärvet. Identifierbara tillgångar och skulder i dotterföretag vid förvärvstidpunkten tas upp till verkligt värde i koncernens balansräkning enligt en förvärvsanalys. Överstiger anskaffningsutgiften det verkliga värdet av bolagets nettotillgångar vid förvärvstidpunkten utgörs skillnaden av koncernmässig goodwill. Understiger anskaffningsutgiften verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.
I ej helägda dotterföretag redovisas minoritetsintresset som utomstående aktieägares andel av dotterföretagets eget kapital. Denna post ingår som en del i koncernens eget kapital. I resultaträkningen ingår minoritetens andel. Upplysning om minoritetens andel av resultatet redovisas i anslutning till koncernens resultaträkning.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, såvida inte förlusten motsvaras av ett nedskrivningsbehov.
Obeskattade reserver, som förekommer i redovisningen i bolag i vissa länder, redovisas i koncernen dels som uppskjuten skatteskuld, dels som balanserad vinst. Den uppskjutna skatteskulden är beräknad enligt rådande skattesats i respektive land.
Intresseföretag är de företag där koncernen har en röstandel uppgående till mellan 20 och 50 procent och ett betydande inflytande. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden.
Koncernens andel av resultat som uppkommit i intresseföretaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde.
Orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernen och dess intresseföretag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget.
Ett joint venture definieras som ett kontraktsmässigt arrangemang där två eller fler parter genomför en ekonomisk aktivitet som är föremål för gemensam kontroll. Detta kan anta formen av samägda bolag som styrs gemensamt. Konsolidering av joint ventures sker i enlighet med klyvningsmetoden. Följaktligen läggs koncernens andel av det samägda bolagets resultat- och balansräkning till motsvarande post i koncernens räkenskaper.
Den finansiella rapporteringen sker i den valuta som används där respektive koncernföretag huvudsakligen är verksamt. Denna valuta är enhetens funktionella valuta. I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Vinster och förluster, som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkningen av monetära tillgångar till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller nettoinvesteringar. Sådana vinster eller förluster redovisas i övrigt totalresultat. Resultat- och balansräkningar för dotterföretag med annan funktionell valuta än svenska kronor räknas om enligt följande:
I koncernredovisningen förs valutakursdifferenser hänförbara till nettoinvesteringar i utlandsverksamheter eller till upplåning och andra valutainstrument, som identifierats som säkring av sådana investeringar, till övrigt totalresultat. Vid avyttring av en utlandsverksamhet redovisas sådana kursdifferenser i resultaträkningen som en del av realisationsresultatet.Goodwill och andra justeringar av verkligt värde, som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärdet. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Avskrivning sker linjärt under bedömd nyttjandeperiod. Dessa varierar för inventarier mellan tre och fem år. Inventarier består främst av datautrustningar, kontorsinventarier och bilar. Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov.
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets/intresseföretagets nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill vid förvärv av verksamheter redovisas som en separat post bland immateriella tillgångar. Goodwill vid förvärv av intresseföretag ingår i värdet på intresseföretag. Goodwill förutsätts ha en obestämbar nyttjandeperiod.
Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid förvärv. Dessa kassagenererande enheter utgörs 2009 av affärsområdena: Online, Offline Media och Voice (segment).
Andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod utgörs av varumärken som tillkommit i samband med förvärv. Goodwill och övriga immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod prövas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill och övriga immateriella tillgångar, som avser den avyttrade enheten.
Kundrelationer och övriga immateriella tillgångar skrivs av över nyttjandeperioden. Nyttjandeperioden för kundrelationer baseras på återköpsgrad och uppgår till mellan tre och sju år. Övriga varumärken har en bestämbar nyttjandeperiod som uppgår till mellan fem och tio år.
Övriga immateriella tillgångar utgörs främst av programvaror, databaser och utgivningsrätter av unik karaktär som kontrolleras av Eniro och som har ekonomiska fördelar över en längre tid än ett år och som överstiger utgifterna för deras anskaffning och utveckling.
Övriga immateriella anläggningstillgångar skrivs av linjärt under den bedömda nyttjandeperioden. Denna varierar mellan tre och tio år.
I de aktiverade utgifterna ingår personalkostnader och en skälig del av hänförbara indirekta kostnader.
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov samt närhelst händelser eller förändringar av förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. Även tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst en indikation av ett nedskrivningsbehov föreligger. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter).
Finansiella tillgångar klassificeras i följande kategorier;
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen utgörs främst av tillgångar i syfte att säljas inom kort. Vid utgången av 2009 finns inga tillgångar klassificerade i denna kategori.
Lånefordringar och kundfordringar är icke-derivativa finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Lånefordringar är av obetydlig omfattning. Finansiella tillgångar som kan säljas är icke-derivativa finansiella tillgångar där tillgångarna identifierats som att de kan säljas eller inte har klassificerats i någon av övriga kategorier. Vid utgången av 2009 finns inga tillgångar klassificerade i denna kategori.
Köp och försäljning av finansiella tillgångar redovisas det datum Eniro förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella tillgångar värderas inledningsvis till verkligt värde plus transaktionskostnader. Värdering av finansiella tillgångar till verkligt värde över resultaträkningen sker utan tillägg för transaktionskostnader. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från tillgången har löpt ut eller i stort sett alla risker och fördelar, som är förknippade med tillgången, har överförts till annan part.
Lånefordringar och finansiella tillgångar redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas som ett nettobelopp i balansräkningen endast när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt om nettoreglering.
Pågående arbete värderas till direkta produktionskostnader samt hänförbara indirekta produktionskostnader. Lånekostnader ingår inte. För tryckta kataloger (offline) avser direkta produktionskostnader huvudsakligen inköp av papper, tryckning, bindning av kataloger samt kostnader för framtagning och behandling av uppgifter för publicering i de tryckta katalogerna. En individuell bedömning sker avseende balanserade belopp för varje individuell katalog. För internettjänster (online) avser direkta produktionskostnader i huvudsak kostnader för annonsutformning.
Kundfordringar värderas inledningsvis till verkligt värde, vilket normalt överensstämmer med fakturerat belopp. Därefter värderas kundfordringar till anskaffningsvärde utan diskontering, minskat för eventuell reservering för kundförluster. Ingen diskontering sker, då den genomsnittliga kredittiden är kort och räntemomentet därmed icke är materiellt. Kreditrisker hanteras genom aktiv kreditbevakning och rutiner för uppföljning och inkassering. Vidare görs regelbunden prövning av reserveringens storlek i huvudsak baserad på konstaterade förluster under tidigare år och med beaktande av aktuella betalningsmönster. Belopp, som inte beräknas inflyta, reserveras och redovisas som Försäljningskostnader i resultaträkningen.
Till likvida medel hänförs kassa, banktillgodohavanden samt övriga kortfristiga placeringar med en kortare löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten.
Eget kapital i koncernen indelas i aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital, reserver och balanserad vinst.
Innehav av egna aktier, som förvärvats inom de av årsstämman beslutade ramarna, redovisas i koncernredovisningen som en minskning av övrigt tillskjutet eget kapital. I moderbolaget redovisas minskningen mot balanserad vinst eller i förekommande fall mot fond att användas enligt beslut av bolagsstämman. Kostnader, utöver köpeskilling, i samband med förvärv av egna aktier belastar balanserad vinst. Innehavet ingår inte i utestående antal aktier vid beräkning av nyckeltal per aktie.
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp efter transaktionskostnader och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte Eniro har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalningen av skulden i åtminstone tolv månader efter balansdagen. Även skulder där den ursprungliga löptiden översteg tolv månader redovisas som kortfristiga under denna förutsättning.
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen från kontraktsdagen och värderas till verkligt värde både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Derivatinstrument avser inom Eniro antingen säkring av verkligt värde, kassaflöde eller säkring av nettoinvestering i utländsk valuta. För närvarande förekommer ingen säkring av verkligt värde i koncernen.
Då en säkringstransaktion ingås dokumenteras förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten samt huruvida använda derivatinstrument är effektiva när det gäller att utjämna verkligt värde eller kassaflöde för säkrade poster. Verkligt värde för derivatinstrument framgår av not 16. Förändring i säkringsreserven i eget kapital visas i not 26.
Värdeförändring på derivat, som innehas för säkring av verkligt värde, och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade tillgången eller skulden.
Om en säkring inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning kommer justeringen av det redovisade värdet för en säkrad post att periodiseras i resultaträkningen över den återstående löptiden.
Den effektiva delen av värdeförändring i derivat avsett som säkring av kassaflöde, och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen under posten Finansiella kostnader.
Ackumulerade belopp i övrigt totalresultat återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet. Om den säkrade transaktionen resulterar i redovisning av en icke-finansiell tillgång eller en skuld, överförs vinster och förluster som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, från övrigt totalresultat och inkluderas i värdet för tillgången eller skulden. Även när ett säkringsinstrument löper ut eller säljs, eller när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning, och ackumulerade vinster eller förluster finns i övrigt totalresultat, återförs det ackumulerade beloppet då den säkrade posten påverkar resultatet. Om den säkrade transaktionen inte längre förväntas ske, resultatredovisas det ackumulerade beloppet i övrigt totalresultat omedelbart.
Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter redovisas på liknande sätt som säkring av kassaflöde. Den effektiva delen av säkringen redovisas i övrigt totalresultat medan den ineffektiva delen omedelbart redovisas i resultaträkningen under posten Finansiella kostnader. Ackumulerade vinster och förluster i övrigt totalresultat redovisas som en del av realisationsresultatet när en utlandsverksamhet avyttras.
Med avsättningar förstås skulder som är ovissa med avseende på belopp eller den tidpunkt då de kommer att regleras. Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är mer sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet än att så inte sker, och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Avsättningar avser främst åtaganden för pensioner, uppskjutna skatteskulder, kostnader i samband med personalförändringar och pågående rättsprocesser. Belopp som förväntas regleras under de närmaste tolv månaderna från balansdagen redovisas under rubriken kortfristiga skulder, övriga bland långfristiga skulder. Avsatta belopp utgör den bästa uppskattningen av vad som skulle betalas ut på balansdagen för att reglera åtagandet eller överföra det till tredje part.
Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Intäkter avseende Internettjänster (online) periodiseras över den tid
91
då tjänsten tillhandahålls, vilket likställs med den avtalsperiod som kontraktet avser, dvs i normalfallet 12 månader. Intäkter från katalogverksamheten (offline) redovisas när katalogen publicerats. Produktionskostnader balanseras fram till publiceringstillfället varefter de kostnadsförs. Kataloger publiceras normalt en gång per år.
Intäkter från personliga söktjänster (Voice) redovisas när tjänsterna tillhandahålls.
Intäkterna från försäljningen av sampaketerade produkter (paket) fördelas mellan offline och online enligt värdet på den kommersiella användningen.
Från och med 1 januari 2009 rapporteras segmentinformation enligt IFRS 8, Rörelsesegment. IFRS 8 innebär att segmentinformation ska presenteras i likhet med hur finansiell information presenteras internt till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av segmentens resultat. I Eniro utgörs denna funktion av koncernledningen. Under 2009 redovisas den finansiella informationen i affärsområdena Online, Offline Media och Voice. Den finansiella informationen presenteras i linje med organisationen och utifrån ledningens uppföljning av den finansiella utvecklingen.
Från 2010 kommer segmentinformation att presenteras för segmenten Directories Scandinavia, Voice Scandinavia och Polen/Finland. Den finansiella rapporteringen kommer att avspegla den organisation som presenterades i oktober 2009 med tre skandinaviska landsöverskridande funktioner inom Directories Scandinavia; Products and Services med koncernansvar för utveckling av produkter och koncept, Operations med ansvar för koncernens lokala produktion och lokala stödfunktioner samt Sales med ansvar för koncernens försäljning. Voice-verksamheten respektive verksamheten i Finland/Polen kommer att styras separat och inte vara en integrerad del av funktionsorganisationen inom Directories Scandinavia. Från och med 2010 kommer en gemensam säljkår att börja sälja kombinerade paket som omfattar alla Eniros distributionskanaler. Uppdelningen i två separata säljkårer (online respektive offline) kommer att upphöra. Resultatuppföljningen kommer internt att ske för directories versamheten som en helhet, vilket kommer att medföra att ingen separat resultatinformation för online respektive offline kommer att lämnas.
Verksamheter som under innehavstiden har varit en kassagenererande enhet eller grupp av sådana enheter och antingen har avyttrats eller innehas för försäljning redovisas enligt IFRS 5, Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter. I det fall verksamheten finns kvar i koncernen på balansdagen redovisas samtliga tillgångar som omsättningstillgångar och skulder direkt hänförliga till verksamheten som kortfristiga skulder.
Resultatet efter skatt från verksamheten under innehavstiden samt realisationsresultat vid genomförd försäljning redovisas som resultat från avvecklade verksamheter i resultaträkningen.
Anläggningstillgångar som innehas till försäljning redovisas till det lägre av bokfört värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader, om deras bokförda värde huvudsakligen återvinns genom en försäljningstransaktion och inte genom stadigvarande bruk.
Inom Enirokoncernen förekommer olika pensionsplaner. De svenska enheterna är huvudsakligen anslutna till förmånsbestämda planer, medan de norska och finska enheterna delvis är anslutna till förmånsbestämda planer. Enheter i övriga länder tillämpar i allt väsentligt avgiftsbestämda pensionsplaner.
I avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas.
I förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringstidpunkten och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas. De förmånsbestämda pensionsplanerna är i ett fall fonderade och i övrigt ofonderade. I det fall planen är fonderad har tillgångar avskiljts i pensionsstiftelse.
I balansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som antingen en avsättning eller en långfristig finansiell fordran. I de fall då ett överskott i en plan inte helt går att utnyttja redovisas endast den del av överskottet som företaget kan återvinna genom minskade framtida avgifter eller återbetalningar.
Beträffande förmånsbestämda planer beräknas pensionskostnaden och pensionsförpliktelsen enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Metoden fördelar kostnaden för pensioner i takt med att de anställda utför tjänster för företaget som ökar deras rätt till framtida ersättning. Beräkningen utförs årligen av oberoende aktuarier. Företagets åtaganden värderas till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användning av en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer med en löptid som motsvarar de aktuella åtagandena. De viktigaste aktuariella antagandena anges i not 17. Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet, eller att antagandena ändras. Den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna, vid föregående års utgång, som överstiger 10 procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över de anställdas genomsnittliga återstående tjänstetid.
Räntekostnad med avräkning av förväntad avkastning på förvaltningstillgångar klassificeras som en finansiell kostnad. Övriga kostnadsposter i pensionskostnaden belastar rörelseresultatet.
Om den pensionskostnad och pensionsavsättning som fastställs för svenska planer enligt IAS 19 avviker från motsvarande belopp enligt FAR 4, redovisas även en kostnad för särskild löneskatt på mellanskillnaden, i enlighet med URA 43.
Den beskrivna redovisningsprincipen för förmånsbestämda pensionsplaner ovan tillämpas endast i koncernredovisningen.
Enirokoncernen har ett aktiesparprogram riktat till tillsvidareanställda i Sverige, Norge och Finland samt ledande befattningshavare i Polen och Danmark. De anställda erbjuds genom programmet att genom månadsvis sparande köpa Eniroaktier över Stockholmsbörsen. Inköp av sparaktier sker kvartalsvis med avsatt sparbelopp. Efter intjänandeperioden om tre år efter köpet av sparaktier, tilldelas deltagarna ytterligare aktier, så kallade matchningsaktier, vederlagsfritt. Ledande befattningshavare kan därutöver erhålla prestationsbaserade matchningsaktier för varje sparaktie baserat på befattning och koncernens resultat (cash earnings per share).
Kostnaden för aktiesparprogrammet redovisas enligt reglerna i IFRS 2, Aktierelaterade ersättningar samt uttalande från Redovisningsrådets akutgrupp URA 46 IFRS 2 och sociala avgifter. Detta innebär att det beräknade värdet av matchningsaktierna samt de beräknade kostnaderna för sociala avgifter kostnadsförs under intjänandeperioden. Vid uppskattningen av verkligt värde av matchningsaktierna har börskursen vid inköp av sparaktierna använts efter avdrag för uppskattad aktieutdelning under intjänandeperioden. Vid uppskattning av verkligt värde för sociala avgifter används den senast aktuella börskursen för att beräkna sociala avgifter avseende intjänade matchningsaktier vid varje bokslutstillfälle.
Årsstämman 2006 fattade ett beslut om ett aktiekursrelaterat incitamentsprogram som riktar sig till verkställande direktören, koncernledningen samt vissa nyckelpersoner. Incitamentsprogrammet innebär att ett maximalt utrymme motsvarande 20 % av den fasta lönen avsätts för tilldelning av så kallade syntetiska aktier. Det antal syntetiska aktier som motsvarar det för deltagaren fastställda beloppet framräknas med utgångspunkt i den genomsnittliga betalkursen för Eniroaktien under de närmast följande fem handelsdagarna efter avstämningsdagen. Efter två år, givet att deltagaren är anställd inom Enirokoncernen denna dag, omvandlas innehavet av syntetiska aktier, och utdelningar, till en kontant ersättning. Det är således inte frågan om ersättning i Eniroaktier, utan Eniroaktien kan ses som ett index som reglerar storleken på den kontanta ersättningen. Löpande reserveringar görs i likhet med övriga rörliga ersättningar. Reservering baseras på aktuell kurs på Eniroaktien inklusive sociala avgifter.
I koncernredovisningen redovisas aktuell skatt och uppskjuten skatt. Vid redovisning av inkomstskatter tillämpas i enlighet med IAS 12 Inkomstskatter balansräkningsmetoden. Enligt denna metod redovisas uppskjutna skatteskulder och skattefordringar för alla temporära skillnader mellan redovisade respektive skattemässiga värden för tillgångar och skulder. Uppskjutna skattefordringar redovisas därutöver när det bedöms sannolikt att underskottsavdrag kommer att kunna utnyttjas i framtiden. Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar beräknas utifrån den förväntade skattesatsen vid den bedömda tidpunkten för återföring av underskottsavdraget. Effekter av förändringar i gällande skattesatser resultatförs i den period förändringen beslutats. Inga uppskjutna skatter redovisas på temporära skillnader avseende andelar i dotterföretag.
Leasingavtal redovisas enligt IAS 17 Leasingavtal. Leasing där en väsentlig del av riskerna med och fördelarna av ägandet behålls av leasegivaren klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingtiden kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Inom koncernen förekommer för närvarande endast operationella leasingavtal.
Årsredovisningen i juridisk person ska upprättas enligt Årsredovisningslagen (ÅRL) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.2 Redovisning för juridiska personer. Rådet för finansiell rapportering har i RFR 2.2 uttalat att juridiska personer vars värdepapper är börsnoterade ska tillämpa de IFRS/IAS som tillämpas i koncernredovisningen. Från denna regel görs vissa undantag och tillägg.
För moderbolaget Eniro AB tillämpas med stöd av RFR 2.2 följande avvikelser från IFRS/IAS:
• IAS 1 tillämpas ej beträffande uppställning av balans- och resultaträkningarna, som istället ställs upp enligt ÅRL.
• IAS 12 tillämpas ej beträffande obeskattade reserver, som redovisas som bruttobelopp i balansräkningen. Förändringar i obeskattade reserver redovisas i resultaträkningen.
• IAS 17 tillämpas ej för finansiell leasing. För närvarande förekommer inte finansiell leasing i moderbolaget.
• IAS 19 Ersättningar till anställda tillämpas ej beträffande redovisning av pensionsförpliktelser och pensionskostnader. Dessa redovisas istället enligt FAR's rekommendation 4 "Redovisning av pensionsskuld och pensionskostnad". Moderbolaget har utfäst förmånsbaserade pensioner till anställda. Moderbolagets förpliktelser att i framtiden utbetala pension har härvid ett nuvärde, bestämt för varje anställd av bland annat pensionsnivån, åldern och i vilken grad full pension blivit intjänad. Detta nuvärde har beräknats enligt aktuariella grunder, och utgår från de löne- och pensionsnivåer som råder vid balansdagen. Pensionsåtagandena redovisas som en avsättning i balansräkningen. Räntedelen i årets pensionskostnad redovisas bland finansiella kostnader. Övriga pensionskostnader belastar rörelseresultatet.
• IAS 39 tillämpas ej beträffande finansiella garantiavtal till förmån för dotter- och intresseföretag.
Koncernens gemensamma finanspolicy som fastställts av styrelsen ligger till grund för hantering av finansverksamheten, ansvarsfördelning och finansiella risker. Inriktningen i Eniros riskhantering är att begränsa eller eliminera finansiella risker med hänsyn tagen till kostnader, likviditet och finansiell ställning. Dotterbolaget Eniro Treasury AB har ett centraliserat ansvar för finansiering och riskhantering.
Eniro är exponerat för ett antal finansiella risker, i huvudsak relaterade till marknadsrisker (valutarisk och ränterisk), likviditetsrisk och finansieringsrisk. Eniro är även till viss del exponerat för kreditrisker avseende motparter i derivattransaktioner och placering av överskottslikviditet samt kreditrisker i kundrelationer.
Eniro har, förutom i Sverige, verksamhet i Norge, Danmark, Finland och Polen.
Valutarisk kan delas in i omräkningsrisk respektive transaktionsrisk. Med omräkningsrisk avses risken för att värdet i svenska kronor avseende nettoinvesteringar i utländska valutor fluktuerar på grund av förändringar i valutakurserna. Med transaktionsrisk avses påverkan på nettoresultatet och kassaflöden till följd av att värdet på operativa flöden i utländska valutor ändras vid förändringar i växelkurserna.
Enligt Eniros finanspolicy fattas beslut avseende säkring av omräkningsrisker av styrelsen. Vid nettoinvesteringar i utländsk valuta ska omräkningsrisker övervägas. Eniro har i huvudsak investeringar i norska kronor, euro, polska zloty och danska kronor, varav exponeringen i norska kronor är den största. Som ett led i att reducera exponeringen avseende nettoinvesteringar i utländsk valuta har delar av upplåningen tagits i norska kronor, euro och danska kronor. Totalt uppgår externa lån i utländsk valuta vid utgången av 2009 till 4 300 MNOK, 80 MEUR och 400 MDKK. Av upplåningen i norska kronor har ca 80% swappats till svenska kronor för att reducera valutarisken i räntebärande nettoskuld. Exponeringen avseende nettoinvesteringar i norska kronor har ökat i motsvarande omfattning. Om aktuella valutakurser vid utgången av 2009 hade varit 10 % högre/lägre i förhållande till svenska kronor så skulle eget kapital ha varit 933 MSEK (928) högre/ lägre. För mer detaljer kring upplåning se not 15 och exponering i eget kapital not 26.
Transaktionsrisker i respektive geografiskt område är begränsade då relativt få kontrakt är i annan valuta än respektive lands redovisningsvaluta. Större inköpskontrakt i utländsk valuta säkras från fall till fall. Av 2009 års rörelseresultat, EBITDA kommer 48 % (54 %) från verksamheter med annan valuta än svenska kronor (NOK 38 % (36 %), EUR 2 % (7 %), PLN 5 % (6 %) och DKK 3 % (5 %)). Om aktuella utländska valutakurser i genomsnitt hade varit 10 % högre/lägre i förhållande till svenska kronor så skulle EBITDA för 2009 ha varit 87 MSEK (112) högre/lägre. Resultat efter skatt skulle ha varit 73 MSEK (95) högre/lägre. Koncernens exponering för förändringar av utländska valutor mot svenska kronor analyseras och följs upp löpande.
Med ränterisker avses risken att nettoresultatet påverkas till följd av förändringar i det allmänna ränteläget. Enligt Eniros finanspolicy ska val av räntebindningstid beakta bolagets finansiella situation. Räntedurationen ska aldrig överstiga fyra år.
Den relativt höga skuldsättningen innebär en exponering för ränterisk då upplåning sker till rörlig ränta. Ränterisken reduceras genom att delar av framtida räntebetalningar säkras genom ingående av ränteswappar där flöden i rörliga räntor swappas mot fast ränta. Ränteswapparna innebär att Eniro kommer överens med andra parter (kreditinstitut) att, vanligtvis per kvartal, utväxla skillnaden mellan räntebelopp enligt fasträntekontrakt och det rörliga räntebeloppet. Av den totala räntebärande nettoskulden är 3 500 MNOK och 360 MSEK räntesäkrat, vilket innebär att 62 procent (59) av utestående belopp enligt låneavtalet är räntesäkrat till förfall. Räntedurationen uppgick vid årsskiftet till 1,8 år (2,0).
Koncernen analyserar sin exponering för ränterisk kontinuerligt. Simuleringar av ränteförändringar görs löpande. En förändring av marknadsräntan med 100 punkter (1 procentenhet) skulle med hänsyn tagen till aktuella ränteswappar öka/minska koncernens räntekostnader med 25 MSEK (43) baserat på aktuell skuldsättning vid utgången av 2009. Resultat efter skatt skulle ha påverkats positivt/negativt med 18 MSEK (31). En höjning av marknadsräntan med 100 punkter skulle öka marknadsvärdet på ränteswappar och eget kapital med 105 MSEK (161). En sänkning av marknadsräntan med 100 punkter skulle minska marknadsvärdet på ränteswappar och eget kapital med 108 MSEK (168).
Med kreditrisk avses risken att en motpart inte kan fullgöra sitt åtagande och därigenom orsakar motparten en förlust. Eniros motparter i derivattransaktioner är endast kreditinstitut med hög officiell kreditrating. Placering av överskottslikviditet får endast ske i svenska statspapper, certifikat med rating (AAA/P1) samt hos banker med hög officiell kreditrating. Per årsskiftet är all likviditet placerad hos sådana banker. Eniro är exponerad för risken att inte få betalt från sina kunder. Risken för omfattande kundförluster är dock förhållandevis liten, eftersom Eniros kundbas är mycket stor och väl differentierad.
Med likviditetsrisk avses risken att det uppstår svårigheter att fullgöra ekonomiska åtagande genom att likvida medel inte finns tillgängliga. Med finansieringsrisk avses risken med att extern finansiering inte finns tillgänglig vid behov samt att refinansiering av förfallande lån försvåras eller blir kostsam. Eniro arbetar kontinuerligt med att tillse att likvida medel och outnyttjade lånefaciliteter finns tillgängliga. Eniro har som mål att 60 procent av tillgängliga låneramar ska förfalla senare än ett år. Eniro har även en uttalad policy att ha upparbetade relationer med ett flertal kreditinstitut med hög rating. Styrelsen får kontinuerligt rullande prognoser för koncernens framtida kassaflöden som inkluderar förväntade likvida medel samt outnyttjade lånefaciliteter. Kassaflödesprognoserna upprättas av Eniro Treasury och baseras på information från koncernens rörelsedrivande bolag.
Nedanstående tabell visar Eniros finansiella skulder och nettoreglerande derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppdelade efter tidpunkt till avtalsenlig förfallodag. Beloppen som anges är de odiskonterade kassaflödena. Belopp som förfaller inom 1 år överensstämmer med bokförda belopp, eftersom diskonteringseffekten är oväsentlig.
Eniro har en målsättning att ha en effektiv kapitalstruktur, med hänsyn till operationella och finansiella risker, som möjliggör en långsiktig utveckling av bolaget samtidigt som aktieägarna erhåller en tillfredställande avkastning. För att justera kapitalstrukturen kan bolaget förändra utdelning till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, emittera nya aktier eller förändra upplåningen.
Målet för kapitalstrukturen är att nettoskulden i relation till EBITDA inte ska överstiga 3 gånger.
| Per 31 december 2008 | Förfall inom 1 år | Förfall inom 1 och 5 år | Förfall senare än 5 år | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Banklån | 944 | 10 608 | - | 11 552 |
| Derivatinstrument | 180 | 447 | - | 627 |
| Leverantörsskulder och andra skulder | 268 | - | - | 268 |
| 1 392 | 11 055 | - | 12 447 | |
| Per 31 december 2009 | Förfall inom 1 år | Förfall inom 1 och 5 år | Förfall senare än 5 år | Summa |
| Banklån | 178 | 7 509 | - | 7 687 |
| Derivatinstrument | 159 | 261 | - | 420 |
| Leverantörsskulder och andra skulder | 305 | - | - | 305 |
| 642 | 7 770 | - | 8 412 |
Vid beräkning av belopp i ovanstående tabell har antagits att valutakurser och marknadsräntor vid utgången av respektive år är oförändrade för kommande perioder.
Eniros utdelningspolicy innebär en utdelning motsvarande upp till 50 procent av nettoresultatet. För verksamhetsåret 2009 föreslår styrelsen ingen utdelning. Motivet till att ingen utdelning föreslås är bolagets mål om en lägre skuldsättning.
Det nyckeltal som bolagets ledning och externa intressenter i huvudsak bedömer när det gäller kapitalstruktur är räntebärande nettoskuld i förhållande till rörelseresultat (EBITDA).
Vid utgången av 2009 uppgick räntebärande nettoskuld/EBITDA till 3,7 (4,8).
Från och med 1 januari 2009 tillämpar koncernen ändringen av IFRS 7 för finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Därmed krävs upplysning om värdering till verkligt värde per nivå i följande verkligt värde-hierarki;
Per 2009-12-31 har Eniro endast derivatinstrument som används för säkringsändamål som klassificeras enligt ovanstående verkligt värde hierarki. Verkligt värde för dessa ränteswappar och ränte- och valutaswappar beräknas som nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden baserat på observerbara avkastningskurvor. Dessa instrument återfinns i nivå 2 och verkligt värde per 2009-12-31 uppgick till 327 MSEK (tillgångar) och 390 MSEK (skulder), Se även not 16 Derivatinstrument.
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och grundas på
historisk erfarenhet och framtidsbedömningar, som anses rimliga under rådande förhållanden.
Vid värdering av balansposter används antaganden som kan komma att avvika från det slutliga utfallet. Sådana antaganden som kan innebära betydande risk för omvärdering av väsentliga poster diskuteras nedan.
Redovisat värde på goodwill uppgick vid utgången 2009 till 12 088 MSEK (11 374). För prövning av goodwill måste vissa antaganden göras. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde. Ytterligare information finns i not 11.
Om den diskonteringsränta som tillämpats för diskonterade kassaflöden varit 1 procentenhet högre än ledningens bedömning, skulle en nedskrivning behövts göras avseende kassagenererande enhet Offline Media med 74 MSEK. Nyttjandevärdet för övriga enheter (Online och Voice) skulle fortfarande ha varit högre än redovisat värde.
Om det årliga framtida kassaflödet varit 10 procent lägre än ledningens bedömning, skulle en nedskrivning behövts göras avseende kassagenererande enhet Offline Media med 79 MSEK. Nyttjandevärdet för övriga enheter (Online och Voice) skulle fortfarande ha varit högre än redovisat värde.
Från och med 2010 kommer prövning av goodwill ske för segmenten: Directories Scandinavia, Voice Scandinavia och Polen samt Finland. Inom segmentet Directories Scandinavia kommer prövning att ske på de kassagenererande enheter som ingår (Sverige, Norge och Danmark). Det största goodwill värdet (7 402 MSEK) avser förvärvet av det norska bolaget Findexa under 2005. Utvecklingen av verksamheten i Norge är betydelsefull för framtida prövningar av goodwill.
Prövning av varumärken
Redovisat värde på varumärken med obestämbar nyttjandeperiod uppgick vid utgången av 2009 till 998 MSEK (968) och avser varumärken som tillkommit genom förvärv. De varumärken som avses är Gule Sider, Ditt Distrikt och Krak. Under 2009 har varumärket Telefonkatalogen (Norge) nedskrivits med 67 MSEK till 0. Detta har skett till följd av ändrad lagstiftning beträffande distribution (uppgifter om privatpersoner). Återvinningsvärden för varumärken har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde. Uppgifter som är väsentliga för att bedöma värdet för varumärken är de kassaflöden som de genererar samt uppmätt igenkänning. De varumärken som är aktuella används för både offline och online.
Intäkter från kataloger redovisas när dessa har publicerats. Samtliga europeiska konkurrenter tillämpar denna princip eller näraliggande varianter. Intäkterna från försäljningen av sampaketerade produkter fördelas mellan offline och online enligt en fördelningsnyckel vilken avspeglar marknadsvärdet för respektive produkt.
Försäljningen av sampaketerade produkter i den svenska verksamheten uppgick för 2009 till cirka 400 MSEK. 50 procent (40) av intäkterna från sampaketerade produkter har redovisats som onlineintäkter och 50 procent (60) har redovisats som offlineintäkter. Försäljningen av sampaketerade produkter i Norge uppgick till cirka 140 MNOK. 70 procent (70) av intäkterna från sampaketerade produkter har redovisats som onlineintäkter, medan 30 procent (30) har redovisats som offlineintäkter.
Från och med 2010 kommer en gemensam säljkår att börja sälja kombinerade paket som omfattar alla Eniros distributionskanaler. Detta är en skillnad jämfört med tidigare år då separata säljkårer sålde onlinerespektive katalogprodukter och där endast en mindre del av försäljningen (grunduppgifter) i Sverige och Norge såldes som en sampaketerad produkt. De nya kombinerade paketen börjar säljas i februari 2010 i Sverige och Norge och kommer successivt att utgöra en allt större del av koncernens försäljning.
Eniro-koncernen har två huvudsakliga principer för intäktsredovisning. Intäkter avseende internettjänster (online) periodiseras över den tid då tjänsten tillhandahålls, i normalfallet 12 månader. Intäkter från kataloger (offline) redovisas när katalogen publiceras. Intäkterna i de kombinerade paketen kommer att fördelas på det två intäktsredovisningsprinciperna enligt värdet av den kommersiella användningen. Utfallet av fördelningen mellan de två intäktsredovisningsmetoderna kommer att redovisas kvartalsvis från och med Q1 2010 och är beroende av värdet av de ingående komponenterna i respektive paket.
| MSEK | Online | Offline Media | Voice | Övrigt 1 | Summa | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||
| Rörelseintäkter | |||||||||||
| Sverige | 1 001 | 911 | 1 172 | 1 362 | 583 | 580 | - | - | 2 756 | 2 853 | |
| Norge | 1 037 | 977 | 695 | 839 | 129 | 131 | - | - | 1 861 | 1 947 | |
| Danmark | 354 | 296 | 427 | 420 | - | - | - | - | 781 | 716 | |
| Finland | 156 | 141 | 250 | 271 | 346 | 242 | - | - | 752 | 654 | |
| Polen | 106 | 105 | 325 | 370 | 0 | 0 | - | - | 431 | 475 | |
| Summa externa rörelseintäkter | 2 654 | 2 430 | 2 869 | 3 262 | 1 058 | 953 | - | - | 6 581 | 6 645 | |
| Rörelseintäkter internt | - | - | - | - | - | - | 19 | 21 | - | - | |
| Summa rörelseintäkter | 2 654 | 2 430 | 2 869 | 3 262 | 1 058 | 953 | 19 | 21 | 6 581 | 6 645 | |
| Rörelseresultat före avskrivningar | 763 | 942 | 769 | 980 | 278 | 231 | -3 | -89 | 1 807 | 2 064 | |
| Tillgångar och skulder | |||||||||||
| Goodwill | 7 961 | 7 169 | 2 523 | 2 626 | 1 604 | 1 579 | - | - | 12 088 | 11 374 | |
| Övriga anläggningstillgångar | 1 512 | 1 510 | 863 | 1 422 | 114 | 118 | - | - | 2 489 | 3 050 | |
| Övriga fördelade tillgångar | 587 | 457 | 580 | 610 | 60 | 183 | 358 | 425 | 1 585 | 1 675 | |
| Ofördelade tillgångar | - | - | - | - | - | - | 1 030 | 521 | 1 030 | 521 | |
| Summa tillgångar | 10 060 | 9 136 | 3 966 | 4 658 | 1 778 | 1 880 | 1 388 | 946 | 17 192 16 620 | ||
| Fördelade skulder | 1 811 | 1 609 | 881 | 1 089 | 130 | 157 | 453 | 666 | 3 275 | 3 521 | |
| Ofördelade skulder | - | - | - | - | - | - | 13 917 | 13 099 | 13 917 | 13 099 | |
| Summa skulder | 1 811 | 1 609 | 881 | 1 089 | 130 | 157 | 14 370 | 13 765 | 17 192 16 620 | ||
| Övriga upplysningar | |||||||||||
| Investeringar | 167 | 114 | 64 | 105 | 14 | 30 | 5 | 8 | 250 | 257 | |
| Avskrivningar | 210 | 194 | 242 | 211 | 34 | 24 | 3 | 16 | 489 | 445 | |
| Nedskrivningar | 82 | 12 | 544 | 1 197 | - | - | 0 | - | 626 | 1 209 | |
1 Moderbolagets rörelseintäkter är inkluderade och avser i sin helhet ersättning för koncerninterna tjänster som värderats till marknadsvärde.
I rörelseresultatet ingår Övriga intäkter som under 2008 inkluderar reavinst vid försäljning av verksamheter i Online på 87 MSEK från försäljningen av 50 procent av Suomi24 till Aller.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Ersättning till anställda | ||||
| inkl. sociala kostnader | 2 448 | 2 308 | 70 | 65 |
| Direkta produktionskostnader | 564 | 506 | - | - |
| Agenter, konsulter och | ||||
| annan icke anställd personal | 254 | 311 | 55 | 34 |
| Annonsering | 239 | 159 | 6 | - |
| Avskrivningar och | ||||
| nedskrivningar | 1 115 | 1 654 | 0 | 0 |
| Övrigt | 1 396 | 1 362 | 26 | 30 |
| Summa operationella | ||||
| kostnader | 6 016 | 6 300 | 157 | 129 |
Med operationella kostnader avses: produktionskostnader, försäljningskostnader, marknadsföringskostnader, administrationskostnader och produktutvecklingskostnader.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Avseende materiella | ||||
| anläggningstillgångar | ||||
| Produktionskostnader | 46 | 42 | - | - |
| Försäljningskostnader | 18 | 18 | - | - |
| Marknadsföringskostnader | 1 | 1 | - | - |
| Administrationskostnader | 13 | 16 | 0 | 0 |
| Produktutvecklingskostnader | 2 | 3 | - | - |
| Summa materiella | ||||
| anläggningstillgångar | 80 | 80 | 0 | 0 |
| Avseende immateriella | ||||
| anläggningstillgångar | ||||
| Produktionskostnader | 126 | 51 | - | - |
| Försäljningskostnader | 14 | 15 | - | - |
| Marknadsföringskostnader | 864 | 1 456 | - | - |
| Administrationskostnader | 8 | 39 | - | - |
| Produktutvecklingskostnader | 23 | 13 | - | - |
| Summa immateriella | ||||
| anläggningstillgångar | 1 035 | 1 574 | - | - |
| Summa avskrivningar och | ||||
| nedskrivningar | 1 115 | 1 654 | 0 | 0 |
Nedskrivningar avseende materiella anläggningstillgångar ingår i administrationskostnader med 0 (1) MSEK. Nedskrivningar avseende immateriella anläggningstillgångar ingår i marknadsföringskostnader med 560 (1194) MSEK, administrationskostnader med 0 MSEK (14) samt produktionskostnader med 66 (0) MSEK.
| 2009 Totalt |
Andel kvinnor % |
2008 Totalt |
Andel kvinnor % |
|
|---|---|---|---|---|
| Sverige | 1 707 | 61 | 1 574 | 64 |
| Norge | 911 | 47 | 982 | 49 |
| Finland | 816 | 68 | 689 | 55 |
| Danmark | 470 | 52 | 555 | 52 |
| Polen | 1 192 | 61 | 1 061 | 60 |
| Totalt | 5 096 | 59 | 4 861 | 58 |
| 2008 | |||
|---|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar |
Sociala kostnader |
Löner och andra ersättningar |
Sociala kostnader |
| 46 | 24 | 35 | 30 17 |
| 1 926 | 452 171 |
1 804 | 439 149 |
| 1 972 | 476 181 |
1 839 | 469 166 |
| 2009 10 |
Antalet heltidsanställda vid årets utgång uppgår till 4 994 (4 961). Medelantalet heltidsanställda i moderbolaget har varit 28 (23) varav kvinnor 15 (12). Andelen kvinnor är i styrelsen 30 (30) procent och i koncernledningen 22 (20) procent.
Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelse, VD och övriga anställda
Sjukfrånvaro i procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden*:
| Svenska koncernföretag | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| 4,8% | 5,1% | 1,1% | 4,6% |
| 97% | |||
| 0,1% | |||
| 5,6% | 5,9% | 2,0% | 7,5% |
| 5,4% | 5,2% | -** | -** |
| 4,1% | 4,7% | 0,2% | 4,8% |
| 5,1% | 6,1% | -** | -** |
| 29% 3,5% |
30% 3,4% |
88% 0,1% |
* Med ordinarie arbetstid avses inte tjänstledighet eller föräldraledighet. Deltidssjukskrivna personer är inkluderade i statistiken.
** Uppgift utelämnas eftersom gruppen <10 personer.
| 2009 | 2008 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Styrelse och VD:ar |
Övriga anställda |
Varav rörlig ersättning till VD:ar |
Styrelse och VD:ar |
Övriga anställda |
Varav rörlig ersättning till VD:ar |
| Moderbolaget | 12 | 34 | 3 | 7 | 32 | -2 |
| Sverige exklusive moderbolaget | 4 | 601 | 1 | 9 | 556 | 1 |
| Norge | 7 | 545 | 2 | 8 | 558 | 2 |
| Finland | 3 | 288 | 0 | 8 | 204 | 0 |
| Danmark | 2 | 328 | 0 | 2 | 301 | 0 |
| Polen | 6 | 142 | 2 | 4 | 154 | 1 |
| Koncernen totalt | 34 | 1938 | 8 | 38 | 1805 | 2 |
Till de av bolagsstämman valda styrelseledamöterna utgår ersättning med av bolagsstämman fastställda belopp. Arvode till arbetstagarrepresentanter beslutas av bolagsstämman på förslag av bolaget.
Nedan angivna riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare fastställdes av årsstämman 2009.
Målsättningen med riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare är att Eniro skall erbjuda en marknadsmässig ersättning som möjliggör att dessa personer kan såväl rekryteras som behållas inom Enirokoncernen. Ersättningen till ledande befattningshavare består av flera delar; (1) fast lön, (2) rörlig lön, (3) långsiktigt incitamentsprogram, och (4) pensionsavsättningar och övriga ersättningar och förmåner.
Den fasta lönen baseras på den enskilde befattningshavarens ansvarsområde, kompetens och erfarenhet. För att i möjligaste mån skapa ett transparent och rättvist ersättningssystem använder sig Eniro av ett s.k. gradingsystem i vilket samtliga roller i bolagsledningen klassificeras enligt internationell standard. Detta möjliggör även lönejämförelser. Den fasta lönen revideras under det första kvartalet varje år.
Utfallet av den rörliga lönen är beroende av i vilken utsträckning de mål som Eniros styrkort omfattar uppfyllts under aktuellt år. Målen i styrkorten är fördelade så att de finansiella målen är övervägande och utgör minst 70 procent av styrkortets målsättningar. Marknads- och humankapitalmål samt individuella prioriterade initiativ utgör resterande delar av styrkortets målsättningar. För ledande befattningshavare, inklusive den verkställande direktören, utgör den rörliga lönen maximalt 35–70 procent av den fasta lönen. Av den rörliga lönen utbetalas maximalt 15–50 procentenheter i kontant ersättning. Den resterande rörliga lönen (dvs. maximalt 20 procentenheter) omvandlas till syntetiska aktier med en löptid på två år, enligt det aktiekursrelaterade incitamentsprogram som föreslogs och godkändes av årsstämman i april 2006. Styrelsen har rätt att göra erforderliga justeringar så det ekonomiska utfallet av programmet återspeglar exempelvis utdelningar eller förändringar i aktiekapitalet. Det exakta utfallet av den rörliga lönen fastställs av Bolaget utifrån en årlig individuell mätning av befattningshavarens resultat i förhållande till det styrkort som fastställts för respektive befattningshavare.
Vid ordinarie bolagsstämma den 5 april 2005, och med en justering vid årsstämman den 5 april 2006, beslutades att införa ett aktiesparprogram för medarbetare i Enirokoncernen. Detta program omfattar även ledande befattningshavare i Enirokoncernen. Anställda i Enirokoncernen i Sverige, Norge och Finland samt ledande befattningshavare i Danmark och Polen erbjöds att delta i ett aktiesparprogram som innebär att de under 2005–2008 kan spara upp till 7,5 procent av bruttolönen för att köpa aktier i Eniro över Nasdaq OMX Stockholmsbörsen. Förutsatt att sparaktier innehas under tre år från respektive förvärvstillfälle och att den anställde kvarstår i anställning i Enirokoncernen under sparperioden berättigar därefter varje sparaktie till erhållande av 0,5 aktie i Eniro ("matchningsaktie"). Ledande befattningshavare ska därutöver kunna erhålla 2–8 prestationsbaserade matchningsaktier för varje sparaktie beroende på befattning och utvecklingen av koncernens kassaflöde under 3 års perioden.
Eniros pensionspolicy är baserad på endera en Individuell Tjänste Pensions plan (ITP plan eller motsvarande nationell plan) eller en premiebaserad pensionsplan. I den premiebaserade pensionsplanen utgör premien maximalt 35 procent av den fasta lönen.
Uppsägningstid och avgångsvederlag för ledande befattningshavare följer praxis. VD och koncernchef Jesper Kärrbrink, har en uppsägningstid på 6 månader vid egen uppsägning och vid uppsägning från företagets sida 12 månader. Vid uppsägning från företagets sida utgår ytterligare 12 månaders avgångsvederlag. Mellan bolaget och koncernledningen gäller en ömsesidig uppsägningstid på maximalt 12 månader. För vissa i koncernledningen utgår vid uppsägning från företagets sida ytterligare 6–12 månaders avgångsvederlag. Om bolaget erhåller en huvudägare representerande minst 75 procent av aktierna eller om bolaget avnoteras från börsen, har VD och CFO möjlighet att erhålla ersättning i enlighet med villkoren för uppsägning från företagets sida.
Övriga ersättningar och förmåner utgörs främst av sjukförsäkring och bilförmån. Bilförmånen baseras på Eniros från tid till annan fastställda bilpolicy.
| MSEK Styrelse |
Styrelsearvode | Ersättning utskottsarbete | Totalt |
|---|---|---|---|
| Lars Berg (ordförande) | 1,0 | 0,15 | 1,15 |
| Barbara Donoghue | 0,42 | 0,15 | 0,57 |
| Luca Majocchi | 0,42 | - | 0,42 |
| Harald Strömme | 0,42 | 0,08 | 0,50 |
| Karin Forseke | 0,42 | 0,08 | 0,50 |
| Simon Waldman | 0,42 | - | 0,42 |
| Mattias Miksche | 0,42 | - | 0,42 |
| Bengt Sandin 1 | 0,02 | - | 0,02 |
| Lina Alm 1 | 0,02 | - | 0,02 |
| Ola Leander 1 | 0,02 | - | 0,02 |
| SUMMA | 3,6 | 0,5 | 4,0 |
1 Arbetstagarnas representant.
| MSEK | Grundlön inkl. semester- |
Rörlig ersättning ersättning 2 |
Övriga förmåner 3 |
Pensions kostnad |
Övrig ersättning 4 |
Summa | Innehav sparaktier |
Innehav syntetiska antal aktier antal |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| VD och koncernchef Jesper Kärrbrink 1 | 4,6 | 2,5 | 0,0 | 1,6 | 1,5 | 10,2 | - | 44 222 |
| Koncernledning, 11 personer varav 6 helår, 5 | 20,4 | 5,8 | 0,9 | 4,7 | 15,8 | 47,6 | 1 106 | 104 166 |
| Summa | 25,0 | 8,3 | 0,9 | 6,3 | 17,3 | 57,9 | 1 106 | 148 388 |
1 Verkställande direktören Jesper Kärrbrink hade 2009 en fast grundlön om 4,5 MSEK. Semesterersättning är inkluderat i grundlön ovan. Härutöver erhölls även en gratifikation om 1,5 MSEK relaterad till arbetet med nyemissionen.
2 Avser årets rörliga ersättning samt eventuella justeringar för tidigare års rörliga ersättningar inklusive justeringar avseende syntetiska aktier tilldelade 2007–2008.
3 Avser förmånsvärde tjänstebilar
4 Avser gratifikation i samband med nyemissionen samt avgångsvederlag
5 För 2008 uppgick grundlön inklusive semesterersättning till 27,9 MSEK, rörlig ersättning till 5,4 MSEK, övriga förmåner till 2,2 MSEK, pensionskostnad 6,0 MSEK och övrig ersättning till 23,5 MSEK.
Den rörliga ersättningen till VD och koncernchef Jesper Kärrbrink avseende 2009 uppgick till 2,5 (0,8) MSEK motsvarande 55 procent av grundlönen. I kostnaden för den rörliga ersättningen var 1,7 MSEK kontant ersättning, 0,6 MSEK nya syntetiska aktier och 0,2 MSEK värdeförändring tidigare års syntetiska aktier. Utfallet 2009 motsvarar 75 % av maximal bonus för VD och koncernchef. Detta utfall styrdes av ett högt utfall av det tyngst vägande målet som avser operativt kassaflöde. För övriga ledande befattningshavare uppgår utfall för rörlig ersättning under 2009 till mellan 0 och 100% beroende på de individuella målen.
Det redovisade värdet av syntetiska aktier tilldelade koncernledningen inklusive VD och koncernchef uppgick vid utgången av 2009 till 5 (2) MSEK.
2009-12-31 fanns 13 761 ännu ej matchade sparaktier inom programmet varav 1 106 ägda av personer i koncernledningen.
Årets kostnad för aktiesparprogrammet uppgick till -2 MSEK (-1) varav 0 MSEK (-1) för VD och 0 MSEK (0) för koncernledningen. Ännu ej matchat sparandet i programmet sedan starten 2005 estimeras resultera i 17 000 matchningsaktier varav 0 till VD och 1 366 till koncernledningen. Det redovisade värdet av matchningsaktier uppgick vid utgången av 2009 till 1 (1) MSEK.
Pensionskostnaden för VD och koncernchef Jesper Kärrbrink uppgick till 1,6 MSEK vilket utgjorde 35 procent av grundlönen. Koncernledningens pensionskostnader uppgick till 4,7 (6,0) MSEK, vilket utgjorde 23 procent av grundlönen. VD och koncernchef Jesper Kärrbrink har avgiftsbestämd pension vars avgift uppgår till 35 procent av grundlönen. Koncernledningen har avgiftsbestämda pensioner, vars avgifter maximalt uppgår till 35 procent av grundlönen, alternativt följer den ordinarie ITP-planen. Samtliga pensionsförmåner är oantastbara dvs ej villkorade av framtida anställning. Moderbolaget och de svenska dotterbolagen följer ITPplanen. De svenska pensionsåtagandena beräknas av PRI och kreditförsäkring tecknas i Försäkringsbolaget Pensionsgaranti (FPG). Koncernens anställda i utlandet omfattas normalt av landsspecifika pensionsplaner. Avgifterna till de sistnämnda planerna utgör normalt en del av den anställdes lön.
Ersättning till koncernledning och andra ledande befattningshavare framgår enligt ovan. I övrigt har inga transaktioner skett med närstående under året.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| PricewaterhouseCoopers, | ||||
| revisionsuppdrag | 9 | 5 | 5 | 2 |
| PricewaterhouseCoopers, | ||||
| övriga uppdrag | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Övriga revisorer, | ||||
| revisionsuppdrag | 0 | 0 | - | - |
| Övriga revisorer, | ||||
| övriga uppdrag | - | 0 | - | - |
I revisionsuppdrag ingår granskning i samband med nyemissionen.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Intäkter Valutakursvinster på upplåning Valutakursvinster på |
13 | 8 | 0 | 0 | |
| koncerninterna fordringar och skulder Övriga finansiella intäkter |
37 3 |
69 3 |
- 0 |
32 - |
|
| Externa finansiella ränteintäkter Interna finansiella |
66 | 52 | 2 | 0 | |
| ränteintäkter | - | - | 9 | 54 | |
| Summa | 119 | 132 | 11 | 86 | |
| Kostnader Valutakursförluster på upplåning Valutakursförluster på |
12 | 11 | - | 1 | |
| koncerninterna fordringar och skulder |
69 | 142 | 14 | 80 | |
| Övriga finansiella kostnader Räntekostnad för |
2 | 3 | 0 | 0 | |
| pensionsskuld Externa finansiella |
11 | 11 | - | - | |
| räntekostnader Verkligt värde vinster på ränteswappar: kassaflödessäkringar |
470 | 693 | 0 | 0 | |
| överföring från eget kapital Interna finansiella |
15 | -42 | - | - | |
| räntekostnader | - | - | 278 | 743 | |
| Summa | 579 | 818 | 292 | 824 | |
| Finansnetto totalt | -460 | -686 | -281 | -738 |
I moderbolagets resultat ingår kursdifferenser på lån i utländsk valuta avsedda som säkring av dotterföretagens eget kapital. Sådana kursdifferenser har i koncernredovisningen förts direkt till eget kapital. Beloppet uppgår till netto -22 (28) MSEK.
Externa finansiella räntekostnader har under 2009 ökat av effekter av utestående ränteswappar med 189 MSEK. För 2008 har motsvarande effekt minskat externa finansiella räntekostnader med 58 MSEK.
ENIRO ÅRSREDOVISNING 2009
Följande komponenter ingår i skattekostnaderna:
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Aktuell skattekostnad på årets resultat Tillkommande skatte kostnad motsvarande |
167 | 94 | 260 | -209 | |
| ränta på periodiseringsfond Justering av tidigare års |
5 | 9 | 5 | 9 | |
| aktuella skatt Uppskjuten skattekostnad avseende utnyttjade |
-3 | -10 | -7 | -1 | |
| förlustavdrag Uppskjuten skattekostnad avseende temporära |
199 | 51 | - | - | |
| skillnader Uppskjuten skattekostnad till följd av ej utnyttjade förlust |
- | -1 | - | 0 | |
| avdrag Uppskjuten skatteintäkt |
1 | - | - | - | |
| till följd av ändrad skattesats Uppskjuten skatteintäkt avseende temporära |
- | -17 | - | - | |
| skillnader Uppskjuten skatteintäkt |
-348 | -65 | - | - | |
| till följd av underskottsavdrag Justering av tidigare års |
-383 | -17 | -307 | - | |
| uppskjutna skatt | -14 | -2 | - | - | |
| Redovisad skattekostnad | -376 | 42 | -49 | -201 | |
| Aktuell skatt redovisad direkt mot eget kapital |
- | - | 265 | -203 | |
| Årets totala skatt | -376 | 42 | 216 | -404 |
| 2009 | 2008 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Före skatt Skatteeffekt | Efter skatt | Före skatt | Skatteeffekt | Efter skatt | |||
| Valutakursdifferens | 900 | - | 900 | -307 | - | -307 | |
| Säkring av kassaflöde | 626 | -162 | 464 | -771 | 203 | -568 | |
| Säkring av nettoinvestering | -610 | 160 | -450 | 232 | -57 | 175 | |
| Aktiesparprogram - värde på anställdas tjänstgöring | -2 | 0 | -2 | 0 | 0 | 0 | |
| Förändring av minoritetsintresse | -6 | - | -6 | 7 | - | 7 | |
| Summa övrigt totalresultat för perioden | 908 | -2 | 906 | -839 | 146 | -693 | |
| Aktuell skatt | - | - | |||||
| Uppskjuten skatt | -2 | 146 |
Samband mellan årets skattekostnad och skattekostnad enligt gällande svensk skattesats
| KONCERNEN | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 |
| Redovisat resultat före skatt | 232 | -276 |
| Skatt enligt svensk skattesats 26,3% (28 %) | 61 | -77 |
| Skatteeffekt av | ||
| - rörelsekostnader som inte är skattemässigt avdragsgilla | 18 | 276 |
| - intäkter som inte är skattepliktiga | -83 | -116 |
| Tidigare års förluster för vilka förlustavdrag nu utnyttjats | -161 | |
| Tidigare års ej aktiverade förlustavdrag som nu | ||
| bedöms kunna utnyttjas | -220 | 2 |
| Justering av tidigare års skatt | -17 | -29 |
| Skillnader mellan svensk och utländsk skattesats | 26 | -14 |
| Redovisad skattekostnad | -376 | 42 |
Den svenska Regeringsrätten har beslutat att Eniro får utnyttja de tyska underskotten i Sverige mot Eniros svenska vinster. Som ett resultat av beslutet från Regeringsrätten bedömer Eniro att bolaget kan börja använda skatteunderskotten under 2010 beroende av tidpunkten för likvidationen av det tyska bolaget. Eniro förväntas därmed inte att betala någon skatt i Sverige under närmast följande åren.
I moderbolaget har skatteeffekten av erlagda koncernbidrag redovisats direkt mot eget kapital med 265 MSEK (skatteeffekt av erhållna koncernbidrag 203 MSEK).
Följande komponenter ingår i uppskjutna skattefordringar och skatteskulder
| KONCERNEN | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 | ||
| Uppskjutna skattefordringar | ||||
| Underskottsavdrag | 400 | 176 | ||
| Avdragsgilla temporära skillnader | ||||
| Materiella anläggningstillgångar | 47 | 31 | ||
| Goodwill och övriga immateriella tillgångar | 14 | 16 | ||
| Derivatinstrument | 102 | 194 | ||
| Upplåning | 119 | 7 | ||
| Pågående arbeten | - | 0 | ||
| Avsättningar för pensioner | 20 | 20 | ||
| Övriga avsättningar och upplupna kostnader | 23 | 10 | ||
| Förutbetalda intäkter | 8 | 8 | ||
| Kundfordringar | 12 | 20 | ||
| Avgår kvittningsbara uppskjutna skatteskulder | -464 | -385 | ||
| Summa uppskjutna skattefordringar | 281 | 97 |
| KONCERNEN | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 | |
| Uppskjutna skatteskulder | |||
| Skattepliktiga temporära skillnader | |||
| Materiella anläggningstillgångar | - | 0 | |
| Goodwill och övriga immateriella tillgångar | 654 | 814 | |
| Derivatinstrument | 86 | - | |
| Upplåning | 40 | 110 | |
| Pågående arbeten | 6 | 5 | |
| Avsättningar för pensioner | 5 | 24 | |
| Övrigt | 4 | - | |
| Obeskattade reserver | 304 | 400 | |
| Avgår kvittningsbara uppskjutna skattefordringar | -464 | -385 | |
| Summa uppskjutna skatteskulder | 635 | 968 |
| Förändringar i uppskjuten skatt | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Ingående redovisat värde netto uppskjuten skatteskuld | 871 | 1 101 |
| Förvärvad verksamhet | 2 | 9 |
| Redovisat i resultaträkningen | -545 | -51 |
| Redovisat i övrigt totalresultat | -149 | -56 |
| Omräkningsdifferenser | 175 | -132 |
| Utgående redovisat värde netto uppskjuten skatteskuld | 354 | 871 |
KONCERNEN
Av netto uppskjutna skatteskulder förfaller huvuddelen senare än 12 månader.
Underskottsavdrag och andra framtida skatteavdrag som inte motsvaras av uppskjutna skattefordringar
KONCERNEN
| MSEK | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Förfallotidpunkter | ||
| Under år 2010 | - | - |
| Under år 2011 | - | - |
| Under år 2012 | - | - |
| Under år 2013 | - | - |
| Utan tidsbegränsning | - | 1 769 |
| Summa framtida avdrag | - | 1 769 |
107
Avtalade leasingavgifter avseende icke uppsägningsbara
| MSEK | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| - förfall inom ett år | 155 | 174 |
| - förfall mellan ett och fem år | 315 | 313 |
| - förfall mer än fem år | 55 | 107 |
I årets rörelsekostnad ingår avgifter för operationella leasingavtal med 204 MSEK (172). I hyreskontrakt avseende lokaler förekommer sedvanliga indexklausuler. I februari 2006 tecknades ett avtal mellan Eniro Sverige Online AB och HP Sverige om drift av servrar, nätverk, databaser och IT-applikationer. I avtalet ingår även support och underhåll av kontors-IT inklusive service desk. Avtalsperioden är 2006–2012 med möjlighet för Eniro att förlänga avtalet med ett år. Kostnaden baseras på utnyttjande och uppgick vid utgången av 2009 till 72 MSEK på årsbasis. Avtalet är ett operationellt leasingavtal och betalningar enligt avtalet ingår i specifikationen ovan.
| KONCERNEN Inventarier |
MODERBOLAGET Inventarier |
operationella leasingkontrakt | |||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Ingående anskaffningsvärde Anskaffningar genom förvärv |
613 0 |
612 1 |
1 - |
1 - |
|
| Årets investeringar Försäljningar och |
45 | 63 | 0 | 0 | |
| utrangeringar | -61 | -30 | - | - | |
| Omklassificeringar Årets omräkningsdifferens |
-78 7 |
- -33 |
- - |
- - |
|
| Utgående anskaffningsvärde | 526 | 613 | 1 | 1 | |
| Ingående ackumulerade | |||||
| avskrivningar Årets avskrivningar Försäljningar och |
-421 -74 |
-400 -79 |
-1 0 |
-1 0 |
|
| utrangeringar | 59 | 27 | - | - | |
| Omklassificeringar | 50 | - | - | - | |
| Årets omräkningsdifferens | -3 | 31 | - | - | ovan. |
| Utgående ackumulerade | |||||
| avskrivningar | -389 | -421 | -1 | -1 | |
| Ingående ackumulerade nedskrivningar |
-39 | -40 | - | - | |
| Årets nedskrivningar Försäljningar och |
0 | -1 | - | - | |
| utrangeringar | 0 | - | - | - | |
| Omklassificeringar Årets omräkningsdifferens |
26 0 |
- 2 |
- - |
- - |
|
| Utgående ackumulerade | |||||
| nedskrivningar | -13 | -39 | - | - | |
| Utgående restvärde | 124 | 153 | 0 | 0 | |
| Erhållna ersättningar vid avyttring av materiella anläggningstillgångar |
1 | 3 | - | - |
| MSEK | Goodwill | Varumärken med obestämbar nyttjandeperiod |
Varumärken övriga |
Kundrelationer | Andra immateriella anläggnings tillgångar |
Summa | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Ingående anskaffningsvärde Anskaffningar genom förvärv Årets investeringar Internt upparbetade tillgångar Försäljningar och utrangeringar Omklassificeringar |
12 235 49 - - - - |
12 508 39 - - - - |
1 233 - - - - - |
1 298 - - - - - |
19 - - - - 32 |
18 1 - - - - |
2 218 - - - -20 |
2 328 34 - - - - |
888 8 56 149 -6 73 |
662 3 157 33 -3 - |
57 56 149 -6 85 |
16 593 16 814 77 157 33 -3 0 |
| Årets omräkningsdifferens | 798 | -312 | 132 | -65 | 0 | 0 | 259 | -144 | 48 | 36 | 1 237 | -485 |
| Utgående anskaffningsvärde | 13 082 | 12 235 | 1 365 | 1 233 | 51 | 19 | 2 457 | 2 218 | 1 216 | 888 | 18 171 16 593 | |
| Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Omklassificeringar Årets omräkningsdifferens |
- - - - - |
- - - - - |
- - - - - |
- - - - - |
-8 -5 - -11 5 |
-5 -3 - - 0 |
-677 -267 - 6 -85 |
-482 -238 - - 43 |
-483 -143 -28 -50 -50 |
-344 -125 1 - -15 |
-1 168 -415 -28 -55 -130 |
-831 -366 1 0 28 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar |
- | - | - | - | -19 | -8 | -1 023 | -677 | -754 | -483 | -1 796 | -1 168 |
| Ingående ackumulerade nedskrivningar Årets nedskrivningar Försäljningar och utrangeringar Omklassificeringar Årets omräkningsdifferens |
-861 -25 - - -108 |
- -913 - - 52 |
-265 -67 - - -35 |
- -281 - - 16 |
- -3 - - 0 |
- - - - - |
- -456 - - -10 |
- - - - - |
-29 -75 34 -26 4 |
-15 -14 2 - -2 |
-1 155 -626 34 -26 -149 |
-15 -1 208 2 0 66 |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar |
-994 | -861 | -367 | -265 | -3 | - | -466 | - | -92 | -29 | -1 922 | -1 155 |
| Utgående restvärde | 12 088 | 11 374 | 998 | 968 | 29 | 11 | 968 | 1 541 | 370 | 376 | 14 453 14 270 | |
| Erhållna ersättningar vid avyttring av immateriella anläggningstillgångar |
- | - | - | - | - | - | - | - | 0 | - | 0 | - |
| MODERBOLAGET | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 | |||
| Ingående anskaffningsvärde Årets investeringar |
1 2 |
- 1 |
|||
| Utgående anskaffningsvärde | 3 | 1 | |||
| Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar |
- 0 |
- - |
|||
| Utgående ackumulerade avskrivningar | 0 | - | |||
| Utgående restvärde | 3 | 1 |
Goodwill och andra immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod värderas till nyttjandevärdet. Vissa varumärken bedöms ha obestämbar nyttjandeperiod då de är marknadsledande samt har en mycket hög igenkänning. Dessa varumärken är etablerade sedan lång tid tillbaka och används inom både offline och online. Det finns för närvarande inga kända legala, kontraktuella eller konkurrensmässiga faktorer som begränsar nyttjandeperioden. De varumärken som avses är Gule Sider och Ditt Distrikt som tillkommit genom förvärvet av Findexa 2005 samt KRAK som tillkommit genom förvärvet av KRAK Förlag A/S.
Verksamheten i Din Pris har avvecklats under 2009 vilket har resulterat i en nedskrivning av goodwill om 25 MSEK. Under 2009 har värderingen av immateriella anläggningstillgångar i Norge resulterat i en nedskrivning av goodwill med - (913) MSEK samt varumärket Telefonkatalogen med 67 (281) MSEK genom en förändrad diskonteringsränta och sänkta förväntningar på framtida kassaflöden inom Offline Media. Varumärket Telefonkatalogen är därmed helt nedskrivet.
Övriga varumärken, kundrelationer och övriga immateriella tillgångar skrivs av under nyttjandeperioden. Nyttjandeperioden för övriga varumärken uppgår till 5–10 år. Genomsnittlig återstående avskrivningstid för övriga varumärken är 5 år. Nyttjandeperioden för kundrelationer baseras på återköpsgrad och uppgår till 5–10 år. Avskrivningstiden för kundrelationer relaterade till Offline Media i Norge förkortades från 10 år till 7 år. Genomsnittlig återstående avskrivningstid för kundrelationer är därefter 3 år (7).
Vid värderingen av goodwill har framtida kassaflöden efter skatt prognosticerats avseende de närmaste 4 åren. Prognoser baseras på koncernledningens bedömningar om respektive enhets rörelseresultatutveckling med hänsyn tagen till lokala marknadsförutsättningar. Från år 4 har antagits en inflation om 2%, en tillväxt om -1% för offline Media, +1% för Voice och +3 % för Online. Vid värdering av varumärken med obestämbar nyttjandeperiod har metoden "relief from royalty" använts, dvs nuvärdet av en hypotetisk royaltyersättning om 4–5 procent. Vid värdering av kundrelationer har förutom nedanstående antagande även återköpsgrad använts. Värderingen innehöll följande antaganden och gav följande resultat:
| ENHET | Kalkylränta före skatt | Årlig kassaflödes tillväxt år 0–4 |
Marginal till Marginal vid 1% högre Marginal vid 10% lägre bokfört värde kalkylränta efter skatt |
rörelseresultat | |
|---|---|---|---|---|---|
| Online | 8,6% | 24% | 103% | 64% | 79% |
| Offline Media | 10,9% | -19% | 9% | -2% | -2% |
| Voice | 10,0% | -7% | 44% | 25% | 30% |
Med marginal avses skillnaden mellan nyttjandevärde och bokfört värde. Skillnaderna i diskonteringsfaktorn före skatt beror främst på fördelningen i tid av framtida kassaflöden. Den riskfria räntan som användes för beräkning av diskonteringsfaktorn uppgick till 3,8 % (3,9).
Goodwill och övriga immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod redovisas per följande kassagenererande enheter och per den 31 december består restvärdet av följande poster:
| MSEK | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Goodwill | ||
| Online | 7 961 | 7 144 |
| Offline Media | 2 523 | 2 651 |
| Voice | 1 604 | 1 579 |
| Summa | 12 088 | 11 374 |
| Varumärken | ||
| Online | 738 | 676 |
| Offline Media | 237 | 271 |
| Voice | 23 | 21 |
| Summa | 998 | 968 |
| Summa immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod |
13 086 | 12 342 |
Goodwill som ingår i redovisade restvärden, och vars avskrivningar är skattemässigt avdragsgilla
| MSEK | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Goodwill | ||
| Sverige | 6 | 18 |
| Danmark | 218 | 230 |
| Finland | 998 | 1 149 |
| Summa | 1 222 | 1 397 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Kundfordringar brutto Avsättningar för kundförluster |
1 238 -210 |
1 305 -178 |
- - |
- - |
|
| Kundfordringar netto | 1 028 | 1 127 | - | - |
Kundfordringar där ett nedskrivningsbehov föreligger överensstämmer med avsättning för kundförluster.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| - ej förfallna - förfallna yngre än 1 månad - förfallna 1–3 månader - förfallna äldre än 3 månader |
538 287 84 119 |
776 177 77 97 |
- - - - |
- - - - |
|
| Summa | 1 028 | 1 127 | - | - |
Övriga icke räntebärande omsättningstillgångar
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Ingående avsättningar Nya avsättningar Utnyttjade avsättningar |
178 120 |
154 82 |
- - |
- - |
|
| under året Återförda ej utnyttjade |
-78 | -54 | - | - | |
| avsättningar Omklassificering och |
-20 | -7 | - | - | |
| sålda verksamheter Effekter av förändrade |
10 | - | - | - | |
| valutakurser | 0 | 3 | - | - | |
| Utgående avsättningar | 210 | 178 | - | - |
Kundförluster som redovisats under försäljningskostnader i resultaträkningen uppgår till 109
| MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| 73 0 - 0 |
63 0 - - |
1 - - - |
1 - - - |
|
| 73 | 63 | 1 | 1 | |
| KONCERNEN |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| - ej förfallna | 22 | 16 | 0 | 2 | |
| Summa | 22 | 16 | 0 | 2 |
Den maximala exponeringen för kreditrisk per balansdagen är det verkliga värdet för varje kategori fordringar enligt ovan. Koncernen har ingen pant som säkerhet.
MSEK (82).
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Förutbetalda räntekostnader | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Övriga förutbetalda kostnader | 87 | 94 | 9 | 0 | |
| Upplupna intäkter | 151 | 75 | - | - | |
| Upplupna ränteintäkter | 1 | 3 | - | - | |
| Summa | 239 | 172 | 9 | 0 |
Likvida medel består i huvudsak av banktillgodohavanden samt mindre kortfristiga placeringar i utländska enheter som inte ingår i koncernens centralkontosystem. Kortfristiga placeringar värderas som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Kortfristiga placeringar Kassa och bank |
0 350 |
0 319 |
- 185 |
- 0 |
|
| Summa likvida medel | 350 | 319 | 185 | 0 |
| MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| 7 055 100 |
9 463 475 |
- - |
- - |
|
| 0 | 0 | - | - | |
| 7 155 | 9 938 | - | - | |
| 100 7 055 |
475 9 463 |
- - |
- - |
|
| 7 155 | 9 938 | - | - | |
| 838 | 875 | - | - - |
|
| 557 415 |
587 3 056 |
- - |
- - |
|
| - | - | - | - | |
| 870 - |
2 300 - |
- - |
- - |
|
| 870 | 2 300 | - | - | |
| 7 055 | 9 463 | - | - | |
| 5 345 | KONCERNEN 5 518 |
- |
Redovisade belopp för kortfristig upplåning utgör en god approximation av lånens verkliga värde då lånen löper med rörlig ränta som säkras genom ränteswappar.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| EUR | 1,36% | 4,05% | - | - | |
| NOK | 2,83% | 6,43% | - | - | |
| DKK | 2,22% | 6,05% | - | - | |
| SEK | 1,14% | 4,66% | - | - | |
Koncernens exponering avseende upplåning för förändring i ränta och kontraktsenliga tidpunkter för ränteomförhandling (exklusive effekter av ränteswappar) är enligt nedan.
| Per 2009-12-31 | 6 månader eller mindre |
6–12 månader |
12–36 månader |
36 månader eller längre |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Summa upplåning |
7 155 | - | - | - | 7 155 |
| Per 2008-12-31 | 6 månader eller mindre |
6–12 månader |
12–36 månader |
36 månader eller längre |
Summa |
| Summa upplåning |
9 938 | - | - | - | 9 938 |
Av den totala upplåningen vid utgången av 2009 om 7 155 MSEK är ett belopp motsvarande 4 383 MSEK räntesäkrat till lånens förfall den 21 augusti 2012. Räntesäkring sker genom ränteswappar (se not 16 Derivatinstrument). Den del av upplåningen som inte är räntesäkrad (2 836 MSEK vid utgången av 2009) påverkas av ränteförändringar. En ränteförändring med 1 procentenhet påverkar räntekostnaden med +/- 28 MSEK per år.
Eniro har ett femårigt låneavtal som löper från 21 augusti 2007 till 21 augusti 2012 med ett bankkonsortium (Danske Bank, DNB NOR, Handelsbanken, Nordea, Royal Bank of Scotland, SEB och Swedbank). Den initiala låneramen uppgick till motsvarande 13 000 MSEK. Avtalet ersatte Eniros tidigare låneavtal med syftet att finansiera den löpande verksamheten samt möjliggöra den kapitalutskiftning till aktieägarna som ägde rum i december 2007. Efter extraamorteringar under 2009 finns inte längre någon fastställd amorteringsplan. Lånet kan om Bolaget så önskar, förtidsamorteras. Upplåningskostnader förs till resultaträkningen som räntekostnad från ingången av låneavtalet den 21 augusti 2007 till förfall den 21 augusti 2012. Kvarvarande upplåningskostnader från tidigare låneavtal förs även de till resultaträkningen under samma period, då refinansieringen är att anse som en förlängning av tidigare låneavtal.
Vid utgången av 2009 uppgår balanserade upplåningskostnader till 74 (103) MSEK i summa banklån.
Lånen har en marginal över IBOR och följer en räntetrappa som bygger på bolagets skuldsättningsnivå (definierat som den konsoliderade nettoskulden i förhållande till EBITDA) enligt följande:
| % | |
|---|---|
| Över 5,00 | 1,25% |
| Upp t o m 5,00 men över 4,50 | 1,00% |
| Upp t o m 4,50 men över 4,00 | 0,80% |
| Upp t o m 4,00 men över 3,50 | 0,65% |
| Mindre än 3,50 | 0,50% |
Lånet är villkorat med att Bolaget ska räntesäkra 45 procent av räntebetalningarna till förfall av utestånde lånebelopp. Kravet om räntesäkring upphör samt lättnader i övrigt i låneavtalet, inträder när Bolagets nettoskuld understiger 3,5 i förhållande till EBITDA.
Låneavtalet garanteras av Eniro AB (publ), Eniro Sverige AB, Eniro Gula Sidorna AB, Eniro 118 118 AB, Eniro Treasury AB, Eniro Norway AB, Eniro Holding AB, Oy Eniro Finland Ab, Eniro Polska Sp. Z o.o., Eniro Holding AS, Eniro Danmark A/S, Findexa Luxemburg Sarl och Eniro Norge AS. Koncernföretagen ovan är parter i Låneavtalet i egenskap av s.k. "obligors". Som säkerhet för låneavtalet har Eniro pantsatt aktierna i ett antal dotterföretag, enligt ovan, samt andra säkerheter bl.a. koncerninterna lån. Se även not 20 Åtaganden och eventualförpliktelser.
Låneavtalet innehåller sedvanliga förbehåll och villkor om finansiella covenants som:
samt förbehåll och begränsningar rörande ytterligare skuldsättning, garantiåtaganden och pantsättningar, väsentlig ändring av verksamheten samt förvärv och avyttringar.
Låneavtalet kan sägas upp frivilligt av Bolaget. I övrigt stadgar låneavtalet sedvanliga uppsägningsgrunder (inom "events of default").
Eniro har förmånsbestämda planer i Sverige, Norge och Finland. Vissa planer är fonderade med särskilda tillgångar eller fonder som innehas skild från koncernen för framtida utbetalningar. Andra planer är ofonderade och ersättningar från dessa betalas av koncernen i takt med att de förfaller. Pensionsskulden avser väsentligen anställda i Sverige av vilka i det närmaste samtliga omfattas av förmånsbaserade pensionsplaner. Eniro 118 118 har avsatt till pensionsstiftelse, medan övriga åtaganden är tryggade genom försäkring hos FPG. Pensionsförpliktelserna beräknas årligen per balansdagen enligt försäkringstekniska grunder enligt den så kallade Projected Unit Credit Method.
De belopp som redovisas i balansräkningarna har beräknats enligt följande:
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2009 | 2008 |
| Nuvärdet av fonderade förpliktelser Förvaltningstillgångarnas verkliga värde |
640 -524 |
646 -443 |
555 -386 |
527 -389 |
297 -199 |
||
| Summa | 116 | 203 | 169 | 138 | 98 | ||
| Nuvärdet av ofonderade förpliktelser Särskild löneskatt ingående i redovisad nettoskuld Oredovisade aktuariella förluster |
291 0 -207 |
294 -4 -295 |
252 -2 -162 |
207 1 -118 |
186 1 -35 |
20 3 - |
16 2 - |
| Nettoskuld i balansräkningen redovisad som pensionsförpliktelser |
200 | 198 | 257 | 228 | 250 | 23 | 18 |
Ränteswappar
Ingångna ränteswappavtal innebär byte av rörlig låneränta mot fast. Nominella belopp för ränteswappar var per 2009-12-31 360 MSEK. Vid utgången av 2008 var motsvarande belopp 1 080 MSEK. Per 2009-12-31 är den fasta räntan 4,56 procent (4,57 ) medan den rörliga räntan baseras på tre månaders STIBOR. Det finns ingen ineffektiv del i ränteswappar under 2009 och 2008.
Eniro har valutarisk i nettoinvesteringen i NOK. Fram tom november 2008 säkrades denna med lån uppgående till 5 000 MNOK. Lånet löper med rörlig ränta vilken säkrades med en ränteswapp som konverterade tremånaders NIBOR till fast ränta. I november 2008 valde Eniro, med avsikt att reducera valutakurseffekten i räntebärande nettoskuld, att ingå ett valutaswappavtal SEK/NOK med ett nominellt belopp om 4 250 MNOK. Under 2009 har det nominella beloppet reducerats till 3 500 MNOK. Kombinationen av ränte- och valutaswapp i NOK används för att konvertera den rörliga NOK räntan (tre månaders NIBOR) till fast SEK ränta. Den fasta räntan uppgår till 5,36% medan den rörliga baseras på tre månaders NIBOR. Relationen SEK/NOK är 1,1495. Säkringsredovisning tillämpas för såväl ränterisken som valutarisken.
Valutaswappar används från tid till annan för att hantera kortfristiga lånebehov alternativt överskottslikviditet inom koncernen. Inga utestående valutaswappar fanns per 2009-12-31. Nominella belopp för utestående valutaswappar var per 2008-12-31 20 MDKK och 5 MPLN. Marknadsvärdet för jämförelseperioden uppgick till -1 MSEK.
I avsättning för pensioner ingår avsättning i Eniro 118 118 för förtida pensioner enligt överenskommelse i kollektivavtal om åtaganden för avtalad rätt till pension (ERB plan) vid 55, 60 respektive 63 års ålder för vissa personalkategorier. ERB-planen är en pensionsplan som omfattar vissa anställda i Eniro som varit anställda i Televerket (nuvarande TeliaSonera) före bolagiseringen 1991. Enligt avtal ska ersättningen delvis täckas av tidigare ägaren TeliaSonera. Motsvarande fordran uppgick per 2009-12-31 till 44 MSEK (65). Kreditrisken för fordran kan betraktas som försumbar.
114
| MSEK | 2009 | 2008 2007 |
2006 | |
|---|---|---|---|---|
| Effekt av erfarenhetsbaserade | ||||
| justeringar | ||||
| ITP plan | -23 | -6 | -32 | -15 |
| Förvaltningstillgångar | 10 | -28 | -15 | 3 |
| ERB plan | 7 | -2 | 6 | -1 |
| Summa effekt erfarenhets | ||||
| baserade justeringar | -6 | -36 | -41 | -13 |
| Effekt av förändrade antaganden | ||||
| ITP plan | 93 | -95 | -4 | -62 |
| Förvaltningstillgångar | - | - | - | - |
| ERB plan | 1 | -2 | 1 | -8 |
| Summa effekt av förändrade | ||||
| antaganden | 94 | -97 | -3 | -70 |
| Summa oredovisade | ||||
| aktuariella förluster | 88 | -133 | -44 | -83 |
Förändring i förvaltningstillgångar under året är följande:
| MSEK | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Vid årets början | 443 | 386 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 22 | 22 |
| Aktuariella vinster (+)/förluster (-) | 16 | -37 |
| Tillskjutna medel från arbetsgivare | 30 | 82 |
| Utbetalda ersättningar | -1 | -3 |
| Årets omräkningdifferens | 14 | -7 |
| Vid årets slut | 524 | 443 |
Sverige: Verklig avkastning i den svenska stiftelsen har uppgått till 33 MSEK (-14) motsvarande 10,4 procent (-5,2). Andelen aktier i pensionsstiftelsen kan variera mellan 0 till 40 procent och förväntad avkastning för totala medel är 4,9 procent (4,9). Per 2009-12-31 innehöll portföljen 52 procent svenska räntepapper, 20 procent svenska aktier, 7 procent globala aktier, 19 procent alternativa placeringar (fonder) samt 2 procent likvida medel. För ränteportföljen var genomsnittlig löptid 2,34 år och genomsnittlig kupongränta var 4,50 procent.
Norge: Verklig avkastning på norska placeringstillgångar har varit 5 procent (0). Per 2009-12-31 innehöll portföljen 65 procent norska räntepapper, 12 (5) procent aktier, 16 (27) procent alternativa placeringar (fonder och fastigheter) samt 7 (8) procent likvida medel.
Förändring i förmånsbestämda förpliktelser under året är följande:
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Vid årets början Kostnader för tjänstgöring |
940 | 807 | 16 | 14 |
| innevarande år | 20 | 27 | 1 | 1 |
| Räntekostnader Aktuariella förluster (+) |
33 | 34 | 0 | 0 |
| /vinster (-) | -63 | 96 | - | - |
| Utbetalda ersättningar | -33 | -30 | - | - |
| Reduceringar/regleringar Kostnader för förtida av |
-11 | -15 | - | - |
| gångspensioner | 15 | 21 | - | - |
| Övrigt | 7 | 11 | 3 | 1 |
| Årets omräkningdifferens | 23 | -11 | - | - |
| Vid årets slut | 931 | 940 | 20 | 16 |
Moderbolagets pensionsskuld avser kapitalvärdet av pensionsförpliktelser enligt svenska regler, FARs rekommendation 4.
Specifikation av kostnader för förmånsbestämda pensionsplaner
Kostnaderna redovisas i följande poster i resultaträkningen
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Kostnader avseende | ||||
| tjänstgöring under | ||||
| innevarande år | 20 | 24 | 1 | 1 |
| Räntekostnad | 33 | 34 | 0 | 0 |
| Antagen avkastning på | ||||
| förvaltningstillgångar | -22 | -22 | - | - |
| Aktuariella nettovinster/ | ||||
| förluster redovisade under året | 11 | 4 | - | - |
| Regleringar/reduceringar | -9 | -13 | ||
| Övrigt | 8 | - | ||
| Summa kostnader för | ||||
| pensionsåtaganden | 41 | 27 | 1 | 1 |
| Förvaltningskostnader | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Summa kostnader för förmånsbestämda pensionsplaner |
41 | 27 | 1 | 1 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Produktionskostnader | 58 | 41 | - | - | |
| Försäljningskostnader | 82 | 78 | - | - | |
| Marknadsföringskostnader | 3 | 4 | - | - | |
| Administrationskostnader | 27 | 37 | 10 | 16 | |
| Produktutvecklingskostnader | 11 | 6 | - | - | |
| Finansiella kostnader (not 7) | 11 | 11 | 0 | 0 | |
| Kostnad redovisad i resultaträkningen |
192 | 177 | 10 | 16 |
Väsentliga aktuariella antaganden per balansdagen:
| MSEK | 2009 | 2008 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | Norge | Finland | Sverige | Norge | Finland | |||
| Diskonteringsränta, % | 4,0 | 4,5 | 5,0 | 3,5 | 3,8 | 5,5 | ||
| Löneökning, % | 3,0 | 4,5 | 4,0 | 3,0 | 4,0 | 4,0 | ||
| Inflation, % | 2,0 | 1,4 | 2,0 | 2,0 | 2,0 | 2,0 | ||
| Inkomstbasbelopp, % Förväntad avkastning |
3,0 | 4,3 | 3,0 | 3,8 | ||||
| pensionsstiftelse, %" | 4,9 | 5,7 | 4,5 | 4,9 | 5,8 | 4,5 |
För avgångsintensitet används intern prognos, återstående tjänstgöringstid beräknas på individuell basis av PRI pensionstjänst och dödsfall enligt Finansinspektionen. I Sverige föräntas en 65-årig man leva till 86 år och en 65-årig kvinna till 88 år. I Norge är motsvarande att en 67-årig man förväntas leva till 84 år och en 67-årig kvinna till 86 år.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Kostnader för förmånsbestämda planer |
24 | 22 | 1 | 1 |
| Kostnader för avgifts bestämda planer Kostnader för särskild |
140 | 128 | 7 | 12 |
| löneskatt och avkastningsskatt Finansiella kostnader (not 7) |
17 11 |
16 11 |
2 0 |
3 0 |
| Kostnad redovisad i resultaträkningen |
192 | 177 | 10 | 16 |
Långfristiga avsättningar
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Ingående avsättningar Nya avsättningar Utnyttjade avsättningar |
11 6 |
9 3 |
- - |
- - |
| under året Återförda ej utnyttjade |
-11 | 0 | - | - |
| avsättningar Effekter av förändrade |
- | -1 | - | - |
| valutakurser | 0 | 0 | - | - |
| Utgående avsättningar | 6 | 11 | - | - |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Upplupna personalrelaterade | ||||
| kostnader | 338 | 314 | 9 | 7 |
| Upplupna räntekostnader | 3 | 6 | - | 2 |
| Övriga upplupna kostnader | 197 | 205 | 8 | 1 |
| Förutbetalda intäkter | 1 190 | 1 174 | - | - |
| Summa | 1 728 | 1 699 | 17 | 10 |
Kortfristiga avsättningar
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Ingående avsättningar | 66 | 26 | 15 | - |
| Nya avsättningar Utnyttjade avsättningar |
65 | 48 | 9 | 15 |
| under året Återförda ej utnyttjade |
-21 | -8 | -9 | - |
| avsättningar Effekter av förändrade |
-17 | 0 | -5 | - |
| valutakurser | 0 | 0 | - | - |
| Utgående avsättningar | 93 | 66 | 10 | 15 |
Avsättningar vid utgången av 2009 avser avsättningar för omstrukturering.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Garantiförbindelse Borgens- och ansvars förbindelse avseende |
- | - | - | - |
| dotterföretag | - | - | 50 | 62 |
| Garanti för låneavtal | - | - | 7 219 | 10 036 |
| Pantsatta aktier i dotterföretag | 6 967 | 7 192 | - | - |
| Garantiåtaganden, FPG/PRI | 10 | 10 | 0 | 0 |
| Skattetvist | - | 42 | - | 21 |
| Summa | 6 977 | 7 244 | 7 269 | 10 119 |
För Eniro Treasurys externa lån har interna fordringar och aktier i dotterföretag ställts som säkerhet. Alternativt har även dotterföretag och moderbolaget gått i borgen för Eniro Treasurys förpliktelser. Se även not 15 Upplåning.
Aktier och andelar ägda direkt och indirekt av moderbolaget
| NAMN | Organisationsnummer | Säte | Antal aktier | Kapitalandel % | Bokfört värde 2009-12-31 MSEK |
Bokfört värde 2008-12-31 MSEK |
|---|---|---|---|---|---|---|
| TIM Varumärke AB | 556580-8515 | Stockholm | 1 000 | 100 | 0 | 0 |
| TIMI Nederlands BV | 33.25.87.44 | Amsterdam | 50 | 100 | ||
| Eniro Danmark A/S | 18 93 69 84 | Köpenhamn | 24 000 | 100 | 939 | 939 |
| Kraks Forlag A/S | 10629241 | Köpenhamn | 11 000 | 100 | ||
| Respons Group AB | 556639-2196 | Stockholm | 1 000 | 100 | 752 | 752 |
| Respons Holding AB | 556570-6115 | Stockholm | 1 050 915 | 100 | ||
| Eniro International AB | 556429-6670 | Stockholm | 1 000 | 100 | 23 | 23 |
| Budapest Projekt 92 KFT | 01-09-362834 | Budapest | 100 | |||
| TeleMedia International BV | 33.25.94.60 | Amsterdam | 40 | 100 | ||
| Eniro Sverige AB | 556445-1846 | Stockholm | 500 000 | 100 | 1 494 | 1 494 |
| Eniro Gula Sidorna AB | 556445-6894 | Stockholm | 100 | 100 | ||
| Eniro Gula Sidorna Försäljning AB | 556580-1965 | Stockholm | 1 000 | 100 | ||
| Eniro Initiatives AB | 556763-0966 | Stockholm | 1 000 | 100 | ||
| Starcus AB | 556535-8008 | Stockholm | 1 000 | 100 | ||
| Eniro 118 118 AB | 556476-5294 | Stockholm | 75 000 | 100 | ||
| Eniro Passagen AB | 556750-0896 | Stockholm | 1 000 | 100 | ||
| Spray Passagen Internet KB | 556751-3279 | Stockholm | 1 000 | 50 | ||
| Din Del AB | 556053-2409 | Stockholm | 200 000 | 100 | 46 | 6 |
| Din Del Försäljning AB | 556572-1502 | Stockholm | 1 000 | 100 | 1 | |
| Kataloger i Norr AB | 556670-3707 | Skellefteå | 1 000 | 100 | ||
| Guiden i Västerbotten AB | 556714-3440 | Skellefteå | 100 | 100 | ||
| Din Del Lager AB | 556723-6541 | Stockholm | 100 000 | 100 | ||
| Park One AB | 556611-7494 | Stockholm | 100 | 100 | ||
| Eniro Pro AB | 556764-1534 | Stockholm | 1 000 | 100 | ||
| Leta Information Eniro AB | 556591-3596 | Stockholm | 1 000 | 100 | 48 | 48 |
| Eniro Upphandling Offentlig AB | 556665-6590 | Stockholm | 1 000 | 100 | 69 | - |
| Eniro Treasury AB | 556688-5637 | Stockholm | 1 000 | 100 | 6 887 | 7 258 |
| Eniro Windhager AB | 556751-0028 | Stockholm | 1 000 | 100 | ||
| Eniro Holding AB | 556688-5645 | Stockholm | 1 000 | 100 | ||
| Findexa Luxembourg Sarl | B-100.546 | Luxembourg | 343 848 | 100 | ||
| Eniro Norway AB | 556688-5652 | Stockholm | 1 000 | 100 | ||
| Eniro Holding AS | 986656022 | Oslo | 1 100 000 | 100 | ||
| Eniro Norge AS | 963815751 | Oslo | 55 206 | 100 | ||
| 1880 Nummeropplysning AS | 976491351 | Kristiansand | 1 020 | 100 | ||
| Kartforlaget AS | 984604513 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Findexa Förlag AB | 556750-9673 | Uddevalla | 1 000 | 100 | ||
| Grenseguiden AS | 988437549 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Kvalex AS | 980253341 | Oslo | 100 | 100 | ||
| 1880 Gule Sider AS | 986493492 | Oslo | 100 000 | 100 | ||
| Telefonkatalog AS | 988437565 | Oslo | 100 | 100 | ||
| 1880 Telefonkatalogen AS | 988437506 | Kristiansand | 100 | 100 | ||
| Telefonkatalogen 1880 AS | 988437476 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Rosa Sider AS | 988437581 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Hvite Sider AS | 988437417 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Din Bydel AS | 888437452 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Findexa Forlag AS (fd Økonomisk Lit.) | 987529547 | Oslo | 100 | 100 |
| NAMN | Organisationsnummer | Säte | Antal aktier | Kapitalandel % | Bokfört värde 2009-12-31 MSEK |
Bokfört värde 2008-12-31 MSEK |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Bedriftkatalogen Bizkit AS | 985822883 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Gule Sider AS | 968306782 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Telefonkatalogens Gule Sider AS | 968306405 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Bedriftskatalogen AS | 979763379 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Lokalveiviseren Informasjonsforlaget AS | 979915314 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Gule Sider Internett AS | 980287432 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Proff AS | 989531174 | Oslo | 100 | 100 | ||
| BizKit AS | 982175968 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Ditt Distrikt AS | 883878752 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Scandinavia Online AB | 556551-9989 | Stockholm | 100 000 | 100 | 0 | 0 |
| Oy Eniro Finland Ab | 0100130-4 | Esboo | 60 000 | 100 | 482 | 359 |
| Eniro Sentraali Oy | 1718301-8 | Kajaani | 1 690 | 100 | ||
| Suomi24 Oy | 2154432-2 | Esboo | 2 500 | 50 | ||
| Eniro Windhager GmbH | ||||||
| (tidigare Eniro Deutschland) | HRB 77757 | Hamburg | 1 | 100 | - | 430 |
| Eniro Polska Sp.z.o.o | RH B 31000 | Warszawa | 1 035 209 | 100 | 1 045 | 1 046 |
| Summa | 11 785 | 12 356 |
Följande företag och verksamheter har förvärvats eller bildats under 2009
| Företag/verksamhet | Org.nr | Säte |
|---|---|---|
| Starcus AB Oreo AB namnändrat till |
556535-8008 | Stockholm |
| Eniro Upphandling Offentlig AB | 556665-6590 | Stockholm |
| Förändringar under året | Moderbolaget |
|---|---|
| Aktier i dotterföretag per 2008-12-31 | 12 356 |
| Aktieägartillskott DinDel Försäljning | 0 |
| Aktieägartillskott Din Del AB | 40 |
| Förvärv och kapitaltillskott till Eniro Upphandling Offentlig AB | 69 |
| Försäljning Din Del Försäljning AB | -1 |
| Nedskrivning aktier i Eniro Windhager GmbH | -430 |
| Nedskrivning aktier i Eniro Treasury AB | -372 |
| Kapitaltillskott Eniro Finland | 123 |
| Aktier i dotterföretag per 2009-12-31 | 11 785 |
Följande företag har fusionerats eller likviderats under 2009
| Företag/verksamhet | Org.nr | Säte |
|---|---|---|
| Atlantic Förlag AS | 982186749 | Oslo |
| Filmmagasinet AS | 988654558 | Oslo |
| Netbonus Norge AS | 981211391 | Oslo |
| Din Pris AS | 870987242 | Oslo |
| EDS Media Oy | 1634986-4 | Helsingfors |
Aktier och andelar i intresseföretag per 2009-12-31
| Företag/verksamhet | Org.nr | Säte | Antal aktier | Kapitalandel % | Förvärvsdatum |
|---|---|---|---|---|---|
| Netclips AB | 556688-6080 | Danderyd | 650 | 48,1 | 2007-02-20 |
| Spray Passagen Internet KB | 969733-6957 | Stockholm | 1 000 | 50 | 2008-01-19 |
| Allt om Motor AB | 556750-4740 | Stockholm | 1 000 | 35 | 2008-06-18 |
| Snabbfilm Sverige AB | 556781-2341 | Stockholm | 1 000 | 48,1 | 2009-04-21 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Ingående anskaffningsvärde Ökning genom förvärv Andel av resultat Utdelning intressebolag |
37 0 -33 0 |
10 42 -12 -3 |
10 - - 0 |
10 - - - |
| Utgående anskaffningsvärde | 4 | 37 | 10 | 10 |
120
Under 2009 beslutades att avveckla verksamheten i Spray Passagen Internet KB. Eniro bildade bolaget Snabbfilm Sverige AB under april månad. Under 2008 träffade Eniro och Aller en överenskommelse beträffande portalerna Passagen, Spray och Suomi24. I Sverige har portalerna Passagen och Spray förts över till bolag som ägs till 50 procent av Eniro och till 50 procent av Aller. Aller innehar kontrollen över det nya bolaget genom röstmajoritet och ordförandeskap i styrelsen. I juni påbörjades ett samarbete mellan Eniro och DN i det gemensamt ägda bolaget Allt om motor. På motorsajten Alltommotor.se kommer redaktionellt material att blandas med annonser och bilfakta. Sedan 2007 ingår Netclips AB med videocommunityn bubblare.se som ett intresseföretag i Eniro.
Vid årets slut 2009-12-31 var totala omsättningstillgångar 3 (77) MSEK, kortfristiga skulder 2 (19) MSEK och eget kapital 1 (58) MSEK för samtliga intresseinnehav.
Aktier och andelar i joint ventures per 2009-12-31
| Företag/verksamhet | Org.nr | Säte | Antal aktier | Ägarandel % |
|---|---|---|---|---|
| Scandinavia Online AS | 988 875 740 | Oslo | 1 093 739 | 50,1 |
| Start Networks AS | 981 910 273 | Oslo | 3 094 894 | 25 |
Scandinavian Online AS är ett samägt bolag med Norsk Aller AS där Eniro äger 50,1 procent av bolaget medan Aller äger totalt 49,9 procent. SOL är en Internetportal i Norge, sol.no. Scandinavian Online AS har från 14 maj 2008 ett samägt bolag med DB Medialab AS där Scandinavian Online äger 50% vilket resulterar i att Eniro äger 25% av bolaget. Start Network är en portal som har positionerat sig som en underhållningsarena för främst unga användare. Eniro konsoliderar joint ventures i enlighet med klyvningsmetoden. Följaktligen läggs Eniros andel av det samägda bolagets resultat- och balansräkning till motsvarande post i Eniros räkenskaper.
| Resultat från joint ventues | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Rörelseintäkter Rörelsekostnader |
28 -28 |
33 -31 |
| Resultat | 0 | 2 |
| Tillgångar och skulder från joint ventures | 2009 | 2008 |
| Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar |
30 57 |
28 50 |
| Summa tillgångar | 87 | 78 |
| Långfristiga skulder Kortfristiga skulder |
- 5 |
- 6 |
| Summa skulder | 5 | 6 |
| Nettotillgångar | 82 | 72 |
I koncernens goodwill ingår per 31 december 2009 goodwill med 25 (23) MSEK från joint ventures.
| Koncernen | Låne- och kundfordringar |
Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Derivat som används för säkringsändamål |
Tillgänglig för försäljning |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| 31 december 2009 Tillgångar i balansräkning |
|||||
| Derivatinstrument | - | - | 327 | - | 327 |
| Andra långfristiga fordringar | - | - | - | - | - |
| Kundfordringar och andra fordringar | 1 123 | - | - | - | 1 123 |
| Likvida medel | 350 | - | - | - | 350 |
| Summa | 1 473 | - | 327 | - | 1 800 |
| Skulder | |||||
| värderade till | Derivat som | ||||
| verkligt värde via | används för | Övriga finsiella | |||
| Koncernen | resultaträkningen | säkringsändamål | skulder | Summa | |
| Skulder i balansräkning | |||||
| Upplåning | - | - | 7 155 | 7 155 | |
| Derivatinstrument | - | 390 | - | 390 | |
| Leverantörsskulder | - | - | 305 | 305 | |
| Summa | - | 390 | 7 460 | 7 850 | |
| Koncernen | Låne- och kundfordringar |
Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Derivat som används för säkringsändamål |
Tillgänglig för försäljning |
Summa |
| 31 december 2008 | |||||
| Tillgångar i balansräkning Derivatinstrument |
- | - | - | - | - |
| Andra långfristiga fordringar | - | 39 | - | - | 39 |
| Kundfordringar och andra fordringar | 1 206 | - | - | - | 1 206 |
| Likvida medel | 319 | - | - | - | 319 |
| Summa | 1 525 | 39 | - | - | 1 564 |
| Skulder | |||||
| värderade till | Derivat som | ||||
| verkligt värde via | används för | Övriga finansiella | |||
| Koncernen | resultaträkningen | säkringsändamål | skulder | Summa | |
| Skulder i balansräkning | |||||
| Upplåning | - | - | 9 938 | 9 938 | |
| Derivatinstrument | - | 739 | - | 739 | |
| Leverantörsskulder | - | - | 268 | 268 | |
| Summa | - | 739 | 10 206 | 10 945 |
Verkligt värde för samtliga instrument som har värderats i balansräkningen är hänförliga till nivå 2 i IFRS7, det vill säga att värdet har beräknats baserat på officiella marknadsnoteringar.
Under 2009 gjordes tre mindre förvärv av verksamheter till en sammanslagen köpeskilling av 65 MSEK. Under mars förvärvades Oreo AB (namnändring till Eniro Upphandling Offentlig AB) som verkar inom marknaden för offentlig upphandling. Under juli månad ökade Eniro innehavet i Fastcheck AB (namnändrat till Din Del Lager AB) från 51% till helägt dotterföretag samt förvärv av konsultverksamheten Starcus AB i december. Betalning avseende tidigare års förvärv, 32 MSEK, omfattar utbetalning av förvärv gjorda under 2006 och Krak.
Ovanstående förvärv ingår från förvärvstidpunkt med 4 MSEK i koncernens omsättning och 1 MSEK i koncernens EBITDA. Om samtliga förvärv hade skett den 1 januari 2009 hade Eniro koncernens omsättning ökat med 5 MSEK och EBITDA med 1 MSEK.
I nedanstånde förvärvsanalys visas en värdering av övertagna nettotillgångar och goodwill.
KONCERNEN
| MSEK | Samtliga | Samtliga förvärv 2009 förvärv 2008 |
|---|---|---|
| Köpeskilling - direkta kostnader i samband med förvärv |
63 2 |
123 5 |
| Köpeskilling inklusive förvärvskostnader | 65 | 128 |
| - Avgår ännu ej erlagt belopp - Avgår likvida medel vid förvärvstillfället |
-53 -1 |
- -10 |
| Summa | 11 | 118 |
| Betalning avseende tidigare års förvärv | 32 | 34 |
| Summa nettobetalning vid förvärv | 43 | 152 |
| Identifierbara tillgångar och skulder | Förväntat bokfört Verkligt värde värde förvärv |
förvärv |
|---|---|---|
| Materiella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar |
0 | 0 |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar |
- | 16 8 - |
| Summa anläggningstillgångar | 16 8 |
|
| Icke räntebärande omsättningstillgångar Likvida medel |
2 1 |
2 1 |
| Summa tillgångar i förvärvade verksamheter | 19 11 |
|
| Uppskjutna skatteskulder | 1 | 2 |
| Summa långfristiga skulder | 1 | 2 |
| Kortfristiga skulder | 4 | 4 |
| Summa skulder hänförliga till förvärvade verksamheter | 5 | 6 |
| Förvärvade identifierbara nettotillgångar Minoritetsintressen Goodwill vid förvärvstillfället |
5 11 49 |
|
| Köpeskilling | 65 |
Förvärvad goodwill är främst hänförlig till planerade synergier som uppkommer när verksamhet integreras i Enirokoncernen.
Omräkningsexponeringen avseende investeringar i utländska dotterbolag med hänsyn tagen till valutasäkring uppgår till 9 330 (9 283) MSEK med nedanstående fördelning.
| Miljoner i respektive valuta | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Euro | 11 | 8 |
| Danska kronor | 358 | 402 |
| Norska kronor | 6 202 | 6 826 |
| Polska zloty | 405 | 408 |
Per 2009-01-01 var antalet aktier 162 271 368 varav 935 473 i egen ägo, dvs 161 335 985 efter avdrag för återköp. Under året har nyemission om 484 055 988 aktier genomförts. Därefter skedde en sammanläggning där fyra aktier blev en aktie.
Sammanläggningen gjorde att antalet aktier i egen ägo minskade med 3/4.
Under året har ordinarie matchning samt förtida avslutande av aktiesparprogram för medarbetare vars anställning upphört, resulterat i att det egna innehavet har minskat med 8 223 aktier (omräknat i nya aktier efter sammanläggning) vilka överförts till de anställda från bolagets depå.
Per 2009-12-31 var antalet aktier 161 581 839 varav 225 645 i egen ägo, dvs 161 356 194 efter avdrag för återköp.
Det redovisade värdet av aktier i egen ägo per 31 december 2009 var 69 MSEK (71).
Aktierna i egen ägo är avsedda att användas för aktiesparprogrammet, se vidare not 5.
| Antal aktier med avdrag för eget innehav vid årets början | 161 335 985 |
|---|---|
| Påverkan sammanläggning 4:1 | -121 001 989 |
| Påverkan från nyemission 25 juni (efter sammanläggning 4:1) | 62 524 861 |
| Påverkan matchning aktiesparprogram | 4 112 |
Genomsnittligt antal aktier 2009 efter avdrag för eget innehav 102 862 969
Per 2009-12-31 äger anställda 13 761 sparaktier som ännu inte matchats. Kommande matchning inom programmet beräknas medföra en utspädning om ca 17 000 aktier
Per 2009-12-31 var kvotvärdet per Eniro-aktie 2,00 SEK.
Föreslagen utdelning är 0 (0) kr per aktie, totalt 0 (0) MSEK.
För att möjliggöra nyemissionen beslutade årsstämman om minskning av aktiekapitalet med 103 773 504 kronor, utan indragning av aktier, för avsättande till en fond att användas enligt bolagsstämmas beslut, samt ändring av aktiekapitalets gränser i bolagsordningen.
| Antal aktier (tusental) | MSEK | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Registrerat | Varav i egen ägo |
Registrerat | Varav i egen ägo |
||
| Per 2008-01-01 Aktiesparprogram |
162 271 - |
996 -61 |
185 - |
1 0 |
||
| Per 2008-12-31 | 162 271 | 935 | 185 | 1 | ||
| Per 2009-01-01 Aktiesparprogram Nedsättning aktiekapital |
162 271 - - |
935 -32 - |
185 - -104 |
1 0 - |
||
| Nyemission Sammanläggning av aktier |
484 056 -484 745 |
- -677 |
242 - |
- - |
||
| Per 2009-12-31 | 161 582 | 226 | 323 | 1 |
124
Förändring av övriga reserver består av följande poster.
| Koncernen | Säkringsreserv | Omräkningsreserv | Summa |
|---|---|---|---|
| Ingående balans 2008-01-01 | 85 | 8 | 93 |
| Kassaflödessäkringar: | |||
| Värdering av ränteswappar till verkligt värde | -729 | - | -729 |
| Skatt på verkligt värde vinster | 191 | - | 191 |
| Överföringar till resultaträkningen inkluderat i finansiella | |||
| intäkter och kostnader | -42 | - | -42 |
| Skatt på överföringar till resultaträkningen | 12 | - | 12 |
| Säkring av nettoinvestering: | |||
| Värdering av låneskulder | - | 232 | 232 |
| Skatt på värdering av låneskulder | - | -57 | -57 |
| Omräkning av utländska dotterföretag | - | -307 | -307 |
| Utgående balans per 2008-12-31 | -483 | -124 | -607 |
| Ingående balans 2009-01-01 | -483 | -124 | -607 |
| Kassaflödessäkringar: | |||
| Värdering av ränteswappar till verkligt värde | 611 | - | 611 |
| Skatt på verkligt värde vinster | -161 | - | -161 |
| Överföringar till resultaträkningen inkluderat i finansiella | |||
| intäkter och kostnader | 15 | - | 15 |
| Skatt på överföringar till resultaträkningen | -2 | - | -2 |
| Säkring av nettoinvestering: | |||
| Värdering av låneskulder | - | -610 | -610 |
| Skatt på värdering av låneskulder | - | 161 | 161 |
| Omräkning av utländska dotterföretag | - | 900 | 900 |
| Utgående balans per 2009-12-31 | -20 | 327 | 307 |
Effekten av stängning av ränteswap (se Not 17 Derivatinstrument) kommer att föras över resultaträkningen under löptiden för befintlig upplåning (21 augusti 2012).
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av företagets ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför. Det försäkras vidare att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat samt att koncernförvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm den 26 mars 2010
| Lars Berg | Barbara Donoghue | Karin Forseke |
|---|---|---|
| Styrelseordförande | Styrelseledamot | Styrelseledamot |
| Luca Majocchi | Harald Strømme | Mattias Miksche |
| Styrelseledamot | Styrelseledamot | Styrelseledamot |
| Simon Waldman | Jesper Kärrbrink | Ola Leander |
| Styrelseledamot | Verkställande direktör och Koncernchef | Styrelseledamot |
| Bengt Sandin | Lina Alm | |
| Styrelseledamot | Styrelseledamot |
Vår revisionsberättelse har avgivits den 26 mars 2010
Bo Hjalmarsson Sten Håkansson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Eniro AB för år 2009. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 70 –131. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 26 mars 2010
Bo Hjalmarsson Sten Håkansson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
| 2009 | 2008 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| RÖRELSEINTÄKTER (MSEK) | Helår | Kv. 4 | Kv. 3 | Kv. 2 | Kv. 1 | Helår | Kv. 4 | Kv. 3 | Kv. 2 | Kv. 1 |
| Totalt | 6 581 | 1 966 | 1 500 | 1 673 | 1 442 | 6 645 | 2 111 | 1 480 | 1 678 | 1 376 |
| Online | 2 654 | 723 | 644 | 648 | 639 | 2 430 | 684 | 587 | 592 | 567 |
| Offline Media | 2 869 | 984 | 588 | 746 | 551 | 3 262 | 1 181 | 656 | 838 | 587 |
| Voice | 1 058 | 259 | 268 | 279 | 252 | 953 | 246 | 237 | 248 | 222 |
| Sverige | 2 756 | 922 | 602 | 693 | 539 | 2 853 | 1 015 | 583 | 720 | 535 |
| Online | 1 001 | 303 | 247 | 231 | 220 | 911 | 287 | 215 | 212 | 197 |
| Offline Media | 1172 | 478 | 205 | 307 | 182 | 1362 | 592 | 220 | 353 | 197 |
| Voice | 583 | 141 | 150 | 155 | 137 | 580 | 136 | 148 | 155 | 141 |
| Norge | 1 861 | 425 | 469 | 465 | 502 | 1 947 | 424 | 520 | 475 | 528 |
| Online | 1 037 | 269 | 250 | 260 | 258 | 977 | 250 | 247 | 243 | 237 |
| Offline Media | 695 | 123 | 188 | 172 | 212 | 839 | 143 | 239 | 197 | 260 |
| Voice | 129 | 33 | 31 | 33 | 32 | 131 | 31 | 34 | 35 | 31 |
| Danmark | 781 | 214 | 198 | 191 | 178 | 716 | 222 | 164 | 188 | 142 |
| Online | 354 | 86 | 84 | 91 | 93 | 296 | 80 | 65 | 77 | 74 |
| Offline Media | 427 | 128 | 114 | 100 | 85 | 420 | 142 | 99 | 111 | 68 |
| Finland | 752 | 174 | 141 | 259 | 178 | 654 | 186 | 113 | 223 | 132 |
| Online | 156 | 38 | 36 | 39 | 43 | 141 | 40 | 33 | 33 | 35 |
| Offline Media | 250 | 51 | 18 | 129 | 52 | 271 | 67 | 25 | 132 | 47 |
| Voice | 346 | 85 | 87 | 91 | 83 | 242 | 79 | 55 | 58 | 50 |
| Polen | 431 | 231 | 90 | 65 | 45 | 475 | 264 | 100 | 72 | 39 |
| Online | 106 | 27 | 27 | 27 | 25 | 105 | 27 | 27 | 27 | 24 |
| Offline Media | 325 | 204 | 63 | 38 | 20 | 370 | 237 | 73 | 45 | 15 |
| EBITDA (MSEK) | ||||||||||
| Totalt | 1 807 | 557 | 404 | 561 | 285 | 2 064 | 705 | 478 | 580 | 301 |
| Online | 763 | 183 | 189 | 219 | 172 | 942 | 227 | 223 | 294 | 198 |
| Offline Media | 769 | 366 | 140 | 205 | 58 | 980 | 466 | 195 | 246 | 73 |
| Voice | 278 | 39 | 102 | 64 | 73 | 231 | 45 | 74 | 61 | 51 |
| Övrigt (huvudkontoret och | ||||||||||
| koncerngemensamma projekt) | -3 | -31 | -27 | 73 | -18 | -89 | -33 | -14 | -21 | -21 |
| EBITDA-MARGINAL | ||||||||||
| Totalt | 27 | 28 | 27 | 34 | 20 | 31 | 33 | 32 | 35 | 22 |
| Online | 29 | 25 | 29 | 34 | 27 | 39 | 33 | 38 | 50 | 35 |
| Offline Media | 27 | 37 | 24 | 27 | 11 | 30 | 39 | 30 | 29 | 12 |
| Voice | 26 | 15 | 38 | 23 | 29 | 24 | 18 | 31 | 25 | 23 |
| KONCERNENS RESULTATRÄKNINGAR I SAMMANDRAG (MSEK) | ||||||||||
| Rörelseintäkter | 6 581 | 1 966 | 1 500 | 1 673 | 1 442 | 6 645 | 2 111 | 1 480 | 1 678 | 1 376 |
| Rörelsekostnader | 5 889 | 1 625 | 1 731 | 1 258 | 1 275 | 6 235 | 1 509 | 2 334 | 1 207 | 1 185 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 692 | 341 | -231 | 415 | 167 | 410 | 602 | -854 | 471 | 191 |
| Finansnetto | -460 | -101 | -83 | -112 | -164 | -686 | -197 | -177 | -168 | -144 |
| Resultat före skatter | 232 | 240 | -314 | 303 | 3 | -276 | 405 | -1 031 | 303 | 47 |
ENIRO ÅRSREDOVISNING 2009
| KONCERNENS RESULTATRÄKNINGAR I SAMMANDRAG (MSEK) | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2002 | 2001 | 2000* |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Rörelseintäkter | 6 581 | 6 645 | 6 443 | 6 372 | 4 827 | 4 745 | 4 808 | 4 737 | 4 519 | 3 004 |
| Online | 2 654 | 2 430 | 2 004 | 1 613 | 1 422 | 1 250 | 1 160 | 1 189 | 925 | 442 |
| Voice | 1 058 | 953 | 939 | 907 | 784 | 791 | 587 | 133 | - | - |
| Offline Media | 2 869 | 3 262 | 3 500 | 3 852 | 2 621 | 2 704 | 3 061 | 3 415 | 3 594 | 2 562 |
| Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) | 1 807 | 2 064 | 2 266 | 2 220 | 1 234 | 1 324 | 1 292 | 940 | 1 150 | 891 |
| Rörelseresultat efter avskrivningar (EBIT) | 692 | 410 | 1 855 | 1 813 | 1 073 | 1 232 | 569 | -327 | 775 | 738 |
| Resultat före skatter | 232 | -276 | 1 401 | 1 276 | 1 017 | 1 131 | 483 | -409 | 692 | 711 |
| Årets resultat (hänförligt till moderbolagets aktieägare) | 616 | -315 | 1 305 | 1 054 | 917 | 764 | 198 | -764 | 453 | 489 |
| KONCERNENS BALANSRÄKNINGAR I SAMMANDRAG (MSEK) | ||||||||||
| Tillgångar | ||||||||||
| Goodwill | 12 088 | 11 374 | 12 508 | 12 267 | 12 879 | 4 822 | 4 726 | 4 657 | 6 141 | 2 998 |
| Övriga anläggningstillgångar | 3 147 | 3 236 | 3 759 | 3 882 | 4 241 | 707 | 521 | 508 | 686 | 245 |
| Omsättningstillgångar | 1 957 | 2 010 | 2 200 | 2 064 | 2 422 | 1 827 | 1 908 | 2 155 | 2 425 | 1 597 |
| Summa tillgångar | 17 192 | 16 620 | 18 467 | 18 213 | 19 542 | 7 356 | 7 155 | 7 320 | 9 252 | 4 840 |
| Eget kapital och skulder | ||||||||||
| Eget kapital (moderbolagets aktieägare) | 6 109 | 2 197 | 4 051 | 5 120 | 4 634 | 1 879 | 2 367 | 3 713 | 4 977 | 2 397 |
| Minoritetsintresse | 3 | 17 | 13 | - | - | - | - | - | - | 5 |
| Långfristiga skulder | 8 341 | 11 379 | 11 628 | 10 146 | 11 618 | 2 424 | 2 491 | 2 377 | 2 739 | 1 494 |
| Kortfristiga skulder | 2 739 | 3 027 | 2 775 | 2 947 | 3 290 | 3 053 | 2 297 | 1 230 | 1 536 | 944 |
| Summa eget kapital och skulder | 17 192 | 16 620 | 18 467 | 18 213 | 19 542 | 7 356 | 7 155 | 7 320 | 9 252 | 4 840 |
| KONCERNENS KASSAFLÖDE I SAMMANDRAG (MSEK) | ||||||||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 1 402 | 1 331 | 1 631 | 1 402 | 1 007 | 1 016 | 1 355 | 490 | 738 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -299 | -293 | -540 | -215 | -5 141 | -235 | -983 | -356 | -1 416 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -1 083 | -1 329 | -2 119 | -1 486 | 4 468 | -769 | -366 | -436 | 886 | |
| Kassaflöde från avvecklade verksamheter | - | - | 1 118 | 69 | 78 | 4 | - | - | - | |
| Årets kassaflöde | 20 | -291 | 90 | -230 | 412 | 16 | 6 | -302 | 208 |
* Proforma
| NYCKELTAL | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2002 | 2001 | 2000* |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Rörelsemarginal - EBITDA, % | 27 | 31 | 35 | 35 | 26 | 28 | 27 | 20 | 25 | 30 |
| Rörelsemarginal - EBIT, % | 11 | 6 | 29 | 28 | 22 | 26 | 12 | -7 | 17 | 25 |
| Cash Earnings kvarvarande verksamheter, MSEK | 1 723 | 1 336 | 1 534 | 1 392 | 997 | 855 | 921 | 503 | 828 | 642 |
| Cash Earnings, MSEK | 1 723 | 1 336 | 1 723 | 1 472 | 1 081 | 860 | 921 | 503 | 828 | 642 |
| Genomsnittligt eget kapital | 4 735 | 3 321 | 5 222 | 4 804 | 2 195 | 2 154 | 2 839 | 4 618 | 3 464 | 1 492 |
| Avkastning på eget kapital, % | 13 | -9 | 25 | 22 | 42 | 35 | 7 | -17 | 13 | 33 |
| Räntebärande nettoskuld, MSEK | 6 645 | 9 948 | 10 264 | 9 044 | 10 564 | 2 832 | 2 462 | 1 828 | 1 960 | 969 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 1,09 | 4,49 | 2,53 | 1,73 | 2,28 | 1,51 | 1,04 | 0 | 0,39 | 0,40 |
| Soliditet, % | 36 | 13 | 22 | 28 | 24 | 26 | 33 | 51 | 54 | 50 |
| Räntebärande nettoskuld/EBITDA, ggr | 3,7 | 4,8 | 4,5 | 4,1 | 8,6 | 2,1 | 1,9 | 2 | 1,7 | 1,1 |
| NYCKELTAL PER AKTIE FÖRE UTSPÄDNING | ||||||||||
| Årets Resultat, SEK (moderbolagets aktieägare) | 5,99 | -1,95 | 7,27 | 5,82 | 5,84 | 4,62 | 1,14 | -4 | 2,80 | 3,26 |
| Cash Earnings kvarvarande verksamheter, SEK | 16,75 | 8,28 | 8,54 | 7,69 | 6,35 | 5,17 | 5,30 | 2,86 | 5,12 | 4,28 |
| Cash Earnings, SEK | 16,75 | 8,28 | 9,59 | 8,13 | 6,88 | 5,20 | 5,30 | 3 | 5,12 | 4,28 |
| Eget kapital, SEK (moderbolagets aktieägare) | 37,86 | 13,62 | 25,12 | 28,27 | 25,59 | 12,00 | 14,14 | 21 | 28,25 | 15,98 |
| Genomsnittligt antal aktier efter återköp, tusental | 102 863 | 161 295 | 179 582 181 102 | 157 079 | 165 327 | 173 651 | 176 181 | 161 665 150 000 | ||
| Antal aktier vid periodens slut efter återköp, tusental | 161 356 | 161 336 | 161 275 | 181 103 | 181 102 156 630 167 398 | 176 181 | 176 181 150 000 | |||
| ANDRA NYCKELTAL | ||||||||||
| Medelantal heltidsanställda | 5 096 | 4 861 | 4 697 | 4 801 | 4 754 | 4 752 | 4 595 | 4 168 | 3 606 | 2 142 |
| Antal heltidsanställda vid året slut | 4 994 | 4 961 | 4 650 | 4 821 | 5 429 | 4 953 | 4 695 | 4 117 | 4 151 | 2 381 |
År 2000–2003 enligt tidigare svenska redovisningsprinciper, ej IFRS
* Proforma
• Förvärv av Sentraali Oy, Finland. Konsolidering från oktober 2008.
• Försäljning av WLW i Tyskland (klassificerat som avvecklade verksamheter 2006–2007) • Förvärv av KRAK i Danmark, konsolidering från juni 2007.
• Förvärv av Gula Tidningen. Konsolidering från och med april 2004.
• Förvärv av nummerupplysningen Respons (Namnändrat till Eniro 118 118). Konsolidering från och med maj 2003.
• Förvärv av katalogverksamhet i Tammerfors, Finland. Konsolidering från och med oktober 2002.
• Förvärv av Wer Liefert Was, Tyskland. Konsolidering från och med januari 2001.
100 x Årets resultat Genomsnittligt eget kapital
Årets resultat + återlagda avskrivningar + återlagda nedskrivningar
Cash Earnings Genomsnittligt antal aktier för perioden
100 x Utdelning för verksamhetsåret Börskurs vid verksamhetsårets slut
Rörelseresultat efter avskrivningar
Rörelseresultat före avskrivningar och prövning av goodwill
Rörelseintäkterna
Eget kapital per aktie Antalet aktier vid periodens slut efter inlösen, återköp och nyemission
Beräknas som ett genomsnitt av antal utestående aktier på daglig basis efter inlösen och återköp
Beräknas på genomsnittligt eget kapital per kvartal som beräknats från ingående och utgående balans per kvartal
EBITDA exklusive reavinster och omstruktureringskostnader
Kassaflödet från den löpande verksamheten och kassaflödet från investeringsverksamheten exklusive företagsförvärv och avyttringar
Periodens förändring av rörelseintäkter justerat för valutakurseffekter, ändrade publiceringsdatum, publiceringsersättningar, förändrad sampaketeringsmetod, förvärv och avyttringar
Börskurs vid periodens slut Periodens resultat per aktie
Resultat per aktie
Periodens resultat Genomsnittligt antal aktier för perioden
Räntebärande skulder + räntebärande avsättningar med avdrag för räntebärande tillgångar exklusive marknadsvärdet av ränteswappar
Räntebärande nettoskuld EBITDA
Rörelseintäkter Genomsnittligt antal aktier för perioden
Räntebärande nettoskuld Eget kapital
Balansomslutning
Eniro AB, Eniro Sverige AB och Eniro Gula Sidorna AB SE-169 87 Stockholm Tel: +46 8 553 310 00 Fax: +46 8 585 097 25 [email protected] www.eniro.com www.enirosverige.se
Eniro Danmark A/S Sydmarken 44 A DK-2860 Søborg Tel: +45 88 38 38 00 Fax: +45 88 38 38 10 www.enirodanmark.dk
Eniro Norge AS Olaf Helsets vei 5 P.O. Box 6705 Etterstad N-0694 Oslo Tel: +47 81 54 44 18 Fax: +47 22 77 10 01 [email protected] www.enironorge.no
FINLAND
P.O. Box 290 FI-00380 Helsinki Tel: +358 201 110 510 Fax: +358 201 110 511 [email protected] www.enirofinland.fi
SE-169 87 Stockholm Tel: +46 8 553 310 00 Fax: +46 8 553 317 60 [email protected] www.enirosverige.se www.eniro118118.se
Gustav III:s boulevard 40 Solna, Stockholm
POLEN
Eniro Polska Sp. z o.o. ul. Domaniewska 41 PL-02-672 Warszawa Tel: +48 22 314 2000 Fax: +48 22 314 2001 [email protected] www.eniropolska.pl
Text: Eniro Design: Dolhem Design Tryck: Trosa tryckeri Foto: Mats Högberg sid 15, 18, 24, 27, 30, 41 och 63. Tobias Lundkvist sid 2, 52, 53, 56 och 57.
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.