Annual Report • Apr 9, 2009
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
| 2008 i korthet | 1 |
|---|---|
| VD Jesper Kärrbrink | 2 |
| Marknad och trender | 7 |
| Online | 10 |
| Offline Media | 14 |
| Voice | 18 |
| Geografisk närvaro | 22 |
| Eniros ansvar | 31 |
| Bolagsstyrningsrapport 2008 | 39 |
| Aktien | 52 |
| Verksamhetsrisker och riskhantering | 54 |
| Förvaltningsberättelse | 58 |
|---|---|
| Koncernens resultaträkning | 64 |
| Koncernens balansräkning | 65 |
| Förändringar i koncernens eget kapital | 66 |
| Koncernens kassaflödesanalys | 67 |
| Moderbolagets resultaträkning | 68 |
| Moderbolagets balansräkning | 69 |
| Förändringar i eget kapital, moderbolaget | 70 |
| Moderbolagets kassaflödesanalys | 71 |
| Redovisningsprinciper | 72 |
| Noter | 82 |
| Styrelsens och VD:s försäkran | 103 |
| Revisionsberättelse | 104 |
| Kvartalsöversikt | 105 |
| Flerårsöversikt | 106 |
| Definitioner | 108 |
Läsanvisning
Eniro är ett svenskt aktiebolag som lyder under svenska lagar. Alla värden uttrycks i svenska kronor. Miljoner kronor förkortas MSEK. Sifferuppgifter inom parentes avser 2007 om inte annat anges. Data om marknader och konkurrenssituation är Eniros egna bedömningar, om inte en specifik källa anges. Dessa bedömningar baserar sig på bästa och senaste tillgängliga faktaunderlag från publicerade källor inom mediabranschen. Den formella årsredovisningen, som har varit föremål för revision, omfattar sidorna 58–108.
Eniro är det ledande sökföretaget på den nordiska mediemarknaden. Eniros sökdatabas sammanför säljare med köpare och gör det enkelt att hitta personer genom att använda Online, Offline Media och Voice kanaler. Eniro har verksamhet i Sverige, Norge, Finland, Danmark och Polen. Eniro är noterat på Stockholmsbörsen och har nästan 5 000 anställda.
Online är ett affärsområde under stark tillväxt och cirka 43 procent av de totala intäkterna från online och offline media kommer från Online, vilket gör Eniro till en av ledarna inom branschen sett till transformationen från offline till online.
Andel av rörelseresultat Rörelseintäkt per land, MSEK SVERIGE 911 NORGE 977 DANMARK 296 FINLAND 141 POLEN 105 37 %
Ett starkt och ökande användande av Internet och mobila tjänster är basen för Eniros tillväxt och det är inom Onlinesegmentet som Eniro ser de mest intressanta möjligheterna att utveckla nya produkter.
Offline Media är fortsatt ett viktigt affärsområde för Eniro. Papper är fortfarande en stark informationsbärare och trots en generell nedgång i printmedia på grund av förändringar i kundbeteendet, så inleds denna nedgång från redan
höga nivåer. Som exempel kan nämnas Sverige, där cirka 50 procent av befolkningen använder Gula Sidorna varje månad.
Voice är ett affärsområde som har haft en sjunkande utveckling sett till antal samtal eftersom enkla förfrågningar om namn och nummer lätt kan göras via Internet. När det gäller mer komplicerade förfrågningar ser utvecklingen annor-
lunda ut och Voice kommer att vara ett starkt komplement till övriga distributionskanaler. Eniro har redan svarat mot utvecklingen genom att vidareutveckla tjänster inom Voice och svarar numera på alla typer av frågor.
För att förbättra Eniros långsiktiga utvecklingsmöjligheter ska den nuvarande verksamheten transformeras från printberoende till onlinemöjligheter. Detta ska ske genom utveckling av värdegenererande databaser för kunder och användare som skapar transaktioner i alla distributionskanaler. Eniro positioneras därmed som ett ledande nordiskt medieföretag med en marknadsledande position inom lokalt sök, onlinemarknadsföring och digitala företagstjänster.
| Rörelseintäkterna uppgick till 6 645 MSEK (6 443) Operationell EBITDA (exklusive reavinster och omstruktureringskostnader) uppgick till 2 037 MSEK (2 196) |
ƒ (7,27) ƒ 1 098 MSEK (1 485) ƒ |
Resultat per aktie uppgick till –1,95 SEK Operativt kassaflöde uppgick till Styrelsen föreslår att inte lämna någon |
|
|---|---|---|---|
| Periodens resultat uppgick till –318 MSEK (1 304) som en konsekvens av nedskrivning i Norge av goodwill och varumärket Telefonkata logen med 1 200 MSEK |
utdelning för 2008 | ||
| Nyckeltal, MSEK | |||
| 2008 | 2007 | 2006 | |
| Rörelseintäkter | 6 645 | 6 443 | 6 372 |
| Online | 2 430 | 2 004 | 1 938 |
| Offline Media | 3 262 | 3 500 | 3 852 |
| Voice | 953 | 939 | 907 |
| Operationell EBITDA (exkl. reavinster och omstrukturering) | 2 037 | 2 196 | 2 177 |
| Resultat före skatt | –276 | 1 401 | 1 276 |
| Periodens resultat | –318 | 1 304 | 1 054 |
| Resultat per aktie, SEK* | –1,95 | 7,27 | 5,82 |
| Operativt kassaflöde | 1 098 | 1 485 | 1 276 |
| Cash Earnings per aktie, SEK *) Beräknat på resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare |
8,28 | 9,59 | 8,13 |
| RÖRELSEINTÄKTER, MSEK OCH OPERATIONELL EBITDA-MARGINAL% 60 50 40 30 20 10 0 2006 2007 2008 |
Sverige Norge Danmark Finland Polen 0 500 |
RÖRELSEINTÄKTER PER MARKNAD, MSEK 1 000 1 500 2 000 |
2 500 3 000 |
2 Eniro Årsredovisning 2008 Strategi Från spel till kataloger, från printberoende till onlinemöjligheter. Ibland är världen full av överraskningar. Trots att jag alltid varit en frekvent användare av Eniros produkter kunde jag inte ana vilket spännande bolag som låg bakom alla snabba svar på 118 118, katalogens gula och karakteristiska mjuka papper, eller de säkra sökresultaten på eniro.se. Då var jag, som nio av tio andra svenskar, en regelbunden användare av Eniros produkter. Nu är jag en av nästan 5 000 medarbetare och vet betydligt mer om Eniro, bland annat att vi är precis lika starka i Norge, Danmark, Finland och Polen. Vi är marknadsledande inom lokalt sök, vi har över 500 000 kunder, miljoner slutanvändare, vi trycker över 25 000 000 kataloger, genererar mer än 4 000 000 000 onlinesökningar, genererar över 300 000 000 000 kronor i transaktionsvärde för våra kunder, har en säljkår på över 2 000 säljare som tar över 3 000 000 säljkontakter per år och så ger vi ut en tryckt produkt som för övrigt har samma miljöpåverkan som cirka 3 dl mellanmjölk.
Så det var med stor ödmjukhet inför min uppgift och med stolthet jag accepterade jobbet som VD på Eniro den 1 juni 2008.
Som alla bolag har Eniro utmaningar, den tydligaste är transformationen från analog till digital distribution. Vi är i en historisk tidpunkt där vi ser slutet på papperets tusenåriga era som överlägsen distributionsform. Ju mer basal information, desto snabbare transformation till Internet. För oss är det här enkelt – papperet kommer ha en fortsatt stark position även i ett kommande 5–10 års perspektiv, men vi kan inte vara beroende av det; Från printberoende! Samtidigt räcker det inte att bara "lägga ut katalogen på nätet", vi behöver gå längre än så och göra våra sökningar mer relevanta; Till onlinemöjligheter!
Samtidigt är papperet, men även telefonen och Internet, bara distributionskanaler – vår huvudaffär är att förmedla kontakt mellan olika människor och mellan köpare och säljare. Det gör vi via vår databas. Det är databasen som genererar ett transaktionsvärde på
300 000 000 000 kronor per år. Katalogen, Voice, Internet och mobilen är endast distributionskanaler. Dock viktiga sådana – produktutveckling, affärsmodeller och kundrelationen styrs utifrån våra distributionskanaler och kommer göra så i flera år till. Den framtida intäktsfördelningen mellan de olika distributionskanalerna kommer att förändras över tiden, men nyckeln till Eniros framgång ligger i utvecklingen av nya produkter och distributionskanaler vilka kommer att ge utväxling på de viktigaste tillgångarna, databasen och säljkåren.
Med detta som utgångspunkt genomfördes under sommaren och hösten ett omfattande internt och externt arbete med att bestämma den fortsatta vägen för Eniro. Den nya strategin för Eniro presenterades på en kapitalmarknadsdag i Köpenhamn i november och strategin är tämligen enkel; Använd vår starka position för att förbättra Eniros utvecklingsmöjligheter på lång sikt; Transformera Eniro från printberoende till att tillvarata alla onlinemöjligheter.
Transformation [att gå från en fysisk form till en annan] är ett nyckelord i vår nya strategi, men den ska ske utifrån vår kärnverksamhet, lokalt sök. Det vill säga, vår affärsidé är att sammankoppla människor med människor och köpare med säljare genom en bred, unik, relevant och kvalitativ databas. Genom affärsidén, kombinerat med en stark position, stark kostnadskultur och stark lokal närvaro, bygger vi nu vidare. För att verkligen lyckas så har vi bestämt oss för att se vår transformation som ett projekt, en uppgift att lösa, med en klart definierad startpunkt och en lika klart definierad slutpunkt.
Transformationen kommer att ske under en sjuårsperiod och inkluderar en initial investeringsperiod under de kommande 2–3 åren.
Detta kan även uttryckas på ett annat sätt; Inom sju år är vår ambition att med ökad lönsamhet gå från 40 till 80 procent onlineintäkter, från sök av grunduppgifter till transaktionsdrivande sökningar, från uppfattningen "måste vara i katalogen för annars finns man inte" till "jag vill vara i Eniros databas för annars missar jag affärer", från en bra databas till den bästa och mest relevanta databasen i världen när det gäller lokalt sök och från ett traditionellt, ibland upplevt som småtrist katalogbolag, till ett spännande framtidsorienterat medieföretag.
För att kunna leverera enligt den nya strategin behöver Eniro en annorlunda organisationsstruktur vilket inneburit att Eniro har gått från en holdingbolagsstruktur till en koncernstruktur med en tydlig kombination av både ökad centralisering och decentralisering. Sjuårsuppgiften, som är mitt ansvar att lösa, är i sin tur nedbruten i individuella uppgifter för samtliga chefer och anställda inom koncernen. På så sätt når vi två saker; Ökat operativt mandat och ansvar. Vi säkerställer därmed att alla går åt samma håll och ett starkt momentum.
Den nya organisationen har utformats för att tillvarata produktutveckling såväl som geografiska dimensioner i verksamheten. Företaget delas in i tre strategiska affärsområden med resultatansvar: Online, Offline Media
För att förbättra Eniros långsiktiga utvecklingsmöjligheter ska den nuvarande verksamheten transformeras från printberoende till onlinemöjligheter. Detta ska ske genom utveckling av värdegenererande databaser för kunder och användare som skapar transaktioner i alla distributionskanaler. Eniro positioneras därmed som ett ledande nordiskt medieföretag med en marknadsledande position inom lokalt sök, onlinemarknadsföring och digitala företagstjänster.
4 Eniro Årsredovisning 2008 Finansiella mål och Voice, med fortsatt starkt fokus på de nationella marknaderna där den lokala implementeringen kommer att äga rum. En matrisorganisation har därmed skapats för att kunna fokusera både på möjligheter inom varje segment och på de lokala marknaderna. Affärsområdena kommer att ansvara för segmentstrategin i hela koncernen liksom ha ägarskap och utvecklingsansvar för produkter och koncept. Länderna ansvarar för implementering av strategierna, försäljning, marknadsföring, business operations, samarbeten och innehållsaggregering liksom de lokala stödfunktionerna IT, HR och Ekonomi. De svenska dotterbolagen Din Del och 118 118 kommer att ingå i den svenska organisationen.
Som en del i den nya strategin och den nya organisationen har områden för potentiella synergier och ökad effektivitet identifierats. En övergripande genomgång av koncernens kostnadsstruktur påbörjades i slutet av 2008. Den koncernövergripande genomgången ska vara klar i slutet av juni 2009 och förväntas resultera i betydande kostnadsbesparingar över de kommande tre åren.
Eniro är i en period av transformation och den nya strategin fokuserar på att stärka vår position långsiktigt. Nya finansiella mål – långsiktiga och kortsiktiga – har upprättats för att leverera aktieägarvärde och minska den finansiella risken.
Genom att under den kommande treårsperioden investera i utveckling av onlineprodukter förväntas bolagets tillväxt inom Online kompensera för sjunkande printintäkter, vilket resulterar i en stark position inom online och på lång sikt förväntas intäktstillväxten uppgå till 3–5 procent årligen. Målet för rörelsemarginalen före avskrivningar (EBITDA-marginalen) är över 30 procent och verksamheten förväntas generera ett fortsatt starkt kassaflöde.
För att sänka den finansiella risken har målet för nettoskulden i relation till EBITDA reviderats till 3–3,5.
Eniros reviderade utdelningspolicy innebär en utdelning motsvarande upp till 50 procent av nettoresultatet.
Resultatansvar och ägandeansvar för strategi, produkt- och konceptutveckling
På medellång sikt, under investeringsperioden, förväntas onlinetillväxten uppgå till 12–15 procent årligen, och i kombination med en kontrollerad printnedgång förväntas den totala tillväxttakten uppgå till mellan 0 och 2 procent per år. Årliga investeringar om upp till 250 miljoner kronor för att tillvarata möjligheter inom Online medför att rörelsemarginalen (EBITDA-marginalen) förväntas sjunka något till omkring 27 procent på medellång sikt. Under denna period kommer målet att minska nettoskulden att ges prioritet framför utdelning.
Under 2008 gick vi in i en av de värsta finansiella kriserna någonsin. Eniro har historiskt sett varit mindre konjukturkänsligt än många andra företag, men vi är inte immuna. I rådande marknadsläge ser vi ingen anledning till att ändra våra finansiella mål på medellång sikt. Däremot, som ett resultat av att vi nu har bättre visibilitet rörande våra onlineprojekt, har vi minskat våra estimat för onlineinvesteringar för 2009 – från upp till 250 MSEK till omkring 180 MSEK.
Den reviderade utdelningspolicyn innebär att en utdelning motsvarande upp till 50 procent av nettoresultatet kan distribueras till aktieägarna. Styrelsen föreslår att inte lämna någon utdelning för 2008 som en konsekvens av det negativa netttoresultatet för helåret vilket är ett resultat av nedskrivningar samt det finansiella målet att minska nettoskulden.
Eniro är ett starkt företag med fantastiska medarbetare som gjort ett strålande arbete under året. Vi har lanserat en ny strategi för transformation av Eniro från printberoende till onlinemöjligheter, från en holdingbolagstruktur till en koncernstruktur med syfte att finna synergier och spara kostnader – allt för att skapa långsiktig tillväxt. 2008 har varit ett exceptionellt år, som i många avseenden präglats av en av de djupaste finanskriserna någonsin. Mediasektorn har genomgått en kraftig avmattning och annonsinvesteringarna förväntas fortsätta att sjunka under 2009. Hittills har krisen endast marginellt påverkat vår kärnverksamhet men i detta osäkra makroekonomiska klimat måste vi vara beredda på eventuella förändringar som kan påverka vår verksamhet. Vi kommer att genomföra strategin att transformera Eniro med siktet inställt på målet, men med en fot på gaspedalen och den andra beredd att bromsa in då det behövs. Under 2009 kommer vi att fortsätta fokusera på att utveckla och förbättra vår kärnverksamhet, utvinna synergier, uppnå kostnadsbesparingar och fortsätta vår starka migrering från offline till online. Tack alla Eniros medarbetare – jag är mycket stolt över vad vi har lyckats åstadkomma hittills och jag är mycket förväntansfull över att ta nästa steg i transformationen av Eniro.
Stockholm februari 2009
Jesper Kärrbrink VD och koncernchef
sportaffärer_ 230 träffar i Stockholm
Ökad Internetanvändning, nya tekniska lösningar och en växande efterfrågan på bättre och mer avancerade söktjänster ställer stora krav på sökföretagens förmåga att utveckla nya, innovativa produkter och affärsmodeller.
Sökmarknaden växer och förändras snabbt. Internet, bredband och den kontinuerliga tekniska utvecklingen påverkar dramatiskt hur vi söker information. Tillgängligheten blir större, samtidigt som användarbeteendet ändras. Bärbara datorer, mobilt bredband och smarta telefoner gör det enklare att söka information online. Utbudet är inte bara mångfalt större än för bara några år sedan, det går också fortare att hitta vad man söker.
På samma sätt möjliggör bredbandsutvecklingen mer och mer avancerade och bredbandskrävande tjänster som inkluderar text, ljud och även rörliga bilder. I takt med att allt fler är uppkopplade allt längre tid, ökar efterfrågan på fler och bättre sökmöjligheter.
Internets andel av sökmarknaden, som även omfattar kataloger, mobila tjänster och voice, exempelvis nummerupplysning, är redan stor och växande. Längst har utvecklingen nått i Norden, som ligger i topp i världen när det gäller Internetanvändning, antal hushåll med bredbandsuppkoppling samt antalet mobiltelefonabonnemang.
Internets ökade betydelse har lett till en överflyttning av annonspengar från dagstidningar, TV och andra traditionella medier till nätet, som ger möjlighet till nya annonsformat och betalningslösningar. Online är sedan flera år det snabbast växande annonsmediet i Norden. Under 2008 var tillväxten 26 procent och av den totala annonsvolymen på 81,7 miljarder SEK svarade Internet för 14 miljarder SEK, eller 17 procent. Snabbast växande är sökordsmarknadsföring, som innebär att man köper annonsutrymme kopplat till ett eller flera sökord. Effekterna av annonsen är mätbar och annonsören betalar bara för antalet "klick" som annonsen genererar. Tillväxten för sökordsmarknadsannonsering var i Norden 27 procent enligt Jupiter Research.
Denna utveckling kommer att fortsätta. Annons-
marknaden för lokalt Internetsök i Norden, som är Eniros kärnverksamhet, kommer att växa med i genomsnitt cirka 14 procent per år till och med 2012, enligt det internationella analysföretaget The Kelsey Group. Enligt samma prognos kommer Internet att svara för 60 procent av den samlade marknaden för sökannonsering, jämfört med 42 procent år 2008.
Tillväxten inom online sker delvis på bekostnad av de tryckta katalogerna. Katalogernas räckvidd är i stort sett oförändrad men användandet av kataloger minskar, särskilt i storstäderna där Internetpenetrationen är hög, och i de yngre åldersgrupperna, vilket på sikt påverkar annonsingången. Kelsey Group räknar med att annonsintäkterna från kataloger kommer att sjunka med i genomsnitt 5,5 procent i Norden fram till 2012. Eniros prognos är något högre – en årlig minskning på 8–10 procent.
I takt med att mobiltelefonerna blir allt mer avancerade ökar också mobilt sök. Än så länge är omfattningen begränsad, men flertalet prognoser pekar på en kraftig ökning och dubblering de närmaste tre, fyra åren. Apples Iphone och andra smarta telefoner visar vägen.
En ledande position inom online och mobila tjänster är därför en förutsättning för att vidmakthålla en långsiktig konkurrenskraft inom lokalt sök. Det ställer i sin tur höga krav på utveckling av nya produkter, tjänster och affärsmodeller.
Att enbart tillhandahålla basuppgifter som namn, telefonnummer och adress till företag och personer online räcker inte i längden. Kraven från användarna ökar hela tiden.
Söktjänsterna måste bli bättre på att tillfredsställa användarnas informationsbehov genom att erbjuda djupare innehåll, utvecklad funktionalitet och bättre upplevelser. Det kan exempelvis vara information om produkter och priser, bokningstjänster och även möjlighet att genomföra köp. En stark trend på Internet är så kallat användargenererat innehåll, där användarna själva bidrar med information, men också tar del av omdö-
| Starka varumärken avgörande | men och recensioner från andra användare. Utveck lingen kan sammanfattas med begreppet "ökad rele vans". Vinnare på sökmarknaden blir de som tillhandahåller de bästa tjänsterna som snabbast ger användarna svar på den information de söker. Onlinemarknaden utmärks av hård konkurrens. Även om en allt större del av annonsbudgeterna investeras på Internet ökar konkurrensen om pengarna då nya ak törer tillkommer. Det handlar om såväl stora globala som mindre lokala företag, nischaktörer, mediekoncer ner och traditionella katalogföretag. Exempel på sådana |
företag är Google, MSN, hotels.com och Schibsted med bland annat Hitta.se, Blocket, alltomstockholm och Finn. Starka varumärken, en databas med ett omfattande och kvalitativt innehåll och en stor säljkår, är en förut sättning för att framgångsrikt kapitalisera på den väx ande sökmarknaden. För många aktörer – i synnerhet de mindre bolagen – utgör detta en stor utmaning. Partnerskap allt vanligare En utväg är konsolidering, uppköp och allianser. Efter de senaste årens sammanslagningar bland katalogprodu centerna i Europa – som en följd av de ändrade mark nadsbetingelserna – domineras marknaden av drygt en |
|
|---|---|---|---|
| Brans chkollegor |
|||
| Onoterade företag | Främsta marknader | Ägare | Intäkter 2007* |
| EDSA | Danmark, Österrike, Finland, Sverige, Polen, Nederlän derna, Tjeckien, Slovakien, Gibraltar |
Macquarie Capital Alliance Group, Caisse de Depot et Placement du Qubéc och Nikko Principal Investment Ltd |
6,3 miljarder SEK |
| Truvo | Belgien, Irland, Portugal, Rumänien, Sydafrika, Puerto Rico |
Apax Partners Worldwide LLP och Cinven Ltd |
3,7 miljarder SEK |
| Noterade företag | |||
| Eniro | Sverige, Norge, Finland, Danmark och Polen |
Noterat i Stockholm | 6,4 miljarder SEK |
| Pages Jaunes | Frankrike, Spanien, Luxemburg, och Marocko |
Noterat i Paris | 11,1 miljarder SEK |
| SEAT | Italien, Tyskland och Storbritannien | Noterat i Milano | 14 miljarder SEK |
| Yell | Storbritannien, USA, Spanien, Argen tina, Chile, Peru |
Noterat i London | 27 miljarder SEK |
| 110 miljarder SEK | |||
| Verksamma världen över | Noterat på Nasdaq |
handfull stora företag. Från att tidigare huvudsakligen ha distribuerat tryckta telefonkataloger erbjuder de idag även online-, mobil- och voicetjänster, genom att utveckla tjänster eller förvärv av exempelvis prisjämförelse-, auktions- och radannonseringssajter. I Norden är Eniro det ledande sökföretaget med European Directories S.A (EDSA) som främste konkurrent.
Strategiska samarbeten blir också allt vanligare, till exempel mellan traditionella katalogföretag och mediekoncerner. Eniro har ett flertal samarbeten på de olika marknaderna. Genom att utnyttja varandras distributionskanaler är förhoppningen att det ska generera mer trafik till söktjänsterna och därmed öka annonsintäkterna. Partnerskap är också ett sätt att möta Googles expansion. Google, som är världens största sökmotor, har hittills varit inriktat på generellt Internetsök, men trenden mot allt mer lokalt anpassade tjänster är tydlig.
Trots den ökade konkurrensen från online har de tryckta katalogerna en fortsatt stark ställning internationellt med höga intäkter och högt användande. Den minskning som sker är från mycket höga nivåer, varför katalogerna kommer att spela en viktig roll under överskådlig tid.
Det ändrade användarbeteendet kräver dock nytänkande och större fokus på produktutveckling hos sökföretagen. Genom att ta fram nya produkter, som är skräddarsydda för specifika användargrupper eller vissa branscher, kan användningen av kataloger stimuleras. Det finns flera exempel på så kallade vertikala kataloger som riktar sig till husägare eller till par som går i bröllopstankar.
Ett annat uttryck för nytänkande är hybrider där redaktionellt material varvas med listor över företag och leverantörer. En blandform av tidning och katalog som vänder sig till heminredningsintresserade har prövats i Kanada med gott resultat.
Eniro Årsredovisning 2008 9Nytänkande Även Voice, de så kallade Directory Assistance-tjänsterna, genomgår stora förändringar. Avregleringen i Europa av 118-nummerserien har öppnat för konkurrens. Samtidigt har det utkristalliserats ett antal stora aktörer med verksamhet i flera länder. Nummerupplysningen påverkas också av att allt fler söker informationen online och mobilt, med följd att samtalen med frågor om nummer och namn blir färre.
Visste du att: Pappret som krävs för att producera Eniros kataloger i Sverige motsvarar 0,018 procent av svensk skogsavverkning
Produktutveckling är nödvändig genom ett breddat tjänsteutbud. Senaste trenden är "Any-Question-Answered", där användarna kan få svar på alla sina frågor och som rönt framgångar både i Storbritannien och USA. På flera håll testas också reklamfinansierad nummerupplysning. Användarna slipper att betala, men måste i gengäld lyssna på inspelade reklaminslag.
Detta är sannolikt bara början. Framtiden för Voicebranschen spås av flera bedömare finnas inom personlig service. Istället för att enbart tillhandahålla namn, nummer och kanske vägbeskrivning kommer nästa generation Voice-tjänster att fungera som en personlig "concierge", som också kan tipsa om bra restauranger och dessutom boka bord.
Online är grunden för Eniros fortsatta tillväxt och kärnan i strategin vars mål är att transformera Eniro från printberoende till utveckling av onlinemöjligheter. Transformationen från print till online skapar nya affärsmöjligheter och under den kommande treårsperioden finns ett mandat att investera totalt 600–750 MSEK i nya och förbättrade tjänster.
Under 2008 stärkte Eniro sin ställning som Nordens ledande lokala söktjänstföretag på Internet. Både trafiken och antalet unika besökare till företagets webbplatser ökade kraftigt. Totalt genomfördes mer än 4 miljarder sökningar i Eniros nätverk av Internettjänster.
Affärsområdet Online bildades i slutet av 2008 som ett led i Eniros nya strategi att förbättra koncernens långsiktiga utvecklingsmöjligheter och transformera Eniro från printberoende till att tillvarata möjligheterna inom online. Det innebär ökat fokus på att realisera de utvecklingsmöjligheter som Eniros onlineposition medger. Skapandet av affärsområdet Online betyder också ett effektivare utnyttjande av Eniros samlade kompetens och en samordnad och mer kraftfull insats för att utveckla Eniro online.
I affärsområdet Online ingår Eniros samtliga Internettjänster, inklusive de ledande lokala webbplatserna för söktjänster i samtliga nordiska länder, samt mobiltjänsterna i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Online är ett rapporterande affärsområde med resultatansvar.
Ett starkt och ökande användande av Internet och mobila tjänster är basen för Eniros fortsatta tillväxt och det är inom Online som Eniro ser de mest intressanta möjligheterna att utveckla nya produkter. Eniro ska erbjuda den bästa lokala sökhjälpen på varje enskild geografisk marknad och vara förstahandsvalet när användare söker efter företag, personer, produkter, tjänster eller platser. Fram till 2012 finns ett mandat att årligen investera upp till 250 MSEK i nya och förbättrade tjänster, främst inom online och mobil. Tillväxten för affärsområdet under samma period förväntas uppgå till cirka 12–15 procent per år, vilket väntas kompensera de minskade intäkterna från Offline Media under samma period.
Eniro Årsredovisning 2008 11Databasen Samtidigt som användningen och annonsmarknaden på Internet växer ökar konkurrensen. Ett stort antal företag konkurrerar med olika typer av Internettjänster på Eniros marknader i Norden och Polen. Hit hör exempelvis globala aktörer som Google och MSN Microsoft, och nationella aktörer som exempelvis hitta.se i Sverige och degulesider.dk i Danmark, med webbplatser för upplysningar om privatpersoner och företag. Konkurrenter är också prisjämförelsetjänster som Pricerunner och Kelkoo samt mängder av lokala och nischade söktjänster som exempelvis alltomstockholm.se, tjenstetorget.no, folkferie.dk etc. Eniro har i detta sammanhang tydliga konkurrensfördelar i den unika databasen med uppgifter om i stort sett alla företag i Norden och annan lokal information, samt säljkåren med över 2 000 engagerade säljare som varje år tar över tre miljoner kundkontakter. Det är få företag som kan mäta sig med Eniro i dessa hänseenden.
Databasen fylls dagligen på med ny eller uppdaterad information. Tillväxten av databasen i såväl bredd som djup har hög prioritet, då värdet på Eniros söktjänster är direkt kopplad till mängden relevant information.
Eniros affärsidé är att sammankoppla människor med människor och köpare med säljare genom en bred, unik, relevant och kvalitativ databas. Eniros tjänster är en viktig kanal för företag som vill nå ut till köpare. Även om generella sökmotorer som Google har högre trafik så är Eniro störst på kommersiella sökningar i både Sverige och Norge. Enligt en undersökning från 2008 av Sifo Research International generade sökningar i Eniros norska och svenska Internetnätverk affärer till ett värde av 175 miljarder SEK, medan Google genererade 172 miljarder SEK.
Tillgänglighet, relevans och hög användning är viktiga faktorer som avgör söktjänsternas värde för annonsörerna, vilket i sin tur påverkar annonsförsäljningen. Eniro fortsätter att arbeta med att öka relevansen och tillgängligheten inom de olika söktjänsterna för såväl annonsörer som användare och på så sätt komma närmare själva transaktionen mellan köpare och säljare.
Under 2008 noterade flera av Eniros onlinesöktjänster nya besöksrekord samtidigt som annonsförsäljningen nådde en ny toppnivå. Eniros andel av den nordiska marknaden för online directories var cirka 65 procent 2008 enligt The Kelsey Group. Eniro har därmed en mycket stark position att bygga på inom kärnverksamheten lokalt sök och är marknadsledande inom detta marknadssegment online i Sverige, Norge, Danmark och Polen samt nummer två på marknaden i Finland.
12 Eniro Årsredovisning 2008 Lokalt sök Från Eniros starka position inom lokalt sök pågår en ständig produktutveckling med syfte att erbjuda kunder flera möjligheter att nå sina målgrupper med annonser på Internet. På Eniros söktjänster säljs olika typer av informationssidor som innehåller mer detaljerad information än enbart grunduppgift, det vill säga företagets namn, adress och telefonnummer. En grunduppgift är inte tillräcklig utan kunderna och användarna efterfrågar mer relevant och djup information. Informationssidorna säljs per införande och för en viss tidsperiod. Priset beror på hur mycket och vilken typ av information sidan innehåller, exempelvis sökbara rubriker, sökord, mängden text och bild. Större delen av Eniros onlineintäkter kommer från denna typ av annonser. Utöver företagssök är Eniros personsök och karttjänster de mest betydande kärntjänsterna inom lokalt sök.
Lokalt sök utgör grunden för den fortsatta utveck-
lingen och framgången inom affärsområdet Online. Arbetet med att vidareutveckla kärnverksamheten, för att skapa än mer relevanta tjänster för användarna och bättre produkter för kunderna, kommer att fortsätta.
Inom Internetmarknadsföring finns utöver det marknadssegment för prenumerationstjänster där Eniro idag är en av de marknadsledande aktörerna två andra större marknadssegment: bannerannonsering och sponsrade länkar. Eniro har idag en begränsad andel av sina intäkter från dessa marknadssegment men ambitionen är att växa inom dessa områden.
Bannerannonsering är idag möjlig på flera av Eniros söktjänster. Kunden köper då ett bestämt utrymme under en bestämd tid. Annonsen är oftast kopplad till ett antal sökord och visas för användare som söker på dessa ord, och har därmed hög relevans för användarna. Det förekommer också räckviddsannonser som visas för samtliga användare. Eniro ser möjligheter att utöka sitt produktutbud inom bannerannonsering och därmed bli en mer relevant mediaplats, och utöka intäkterna från större annonsörer.
Sponsrade länkar är en annan form av Internetmarknadsföring som Eniro sedan 2007 erbjuder sina kunder, då det introducerades i Sverige, Norge och Finland. De sponsrade länkarna visas i anslutning till sökresultatet och bidrar till mer trafik till företagens webbplatser. Den sponsrade länken visas när någon söker på de ord som annonsören valt och därmed får annonsören hög relevans på den trafik som drivs till webbplatsen. Eniro tar betalt per "klick" på länken eller annonsen och priset sätts efter ett Internetbaserat auktionsförfarande. Sponsrade länkar är den annonskategori som växer snabbast på Internet. Eniros intäkter från sponsrade länkar uppgick 2008 till cirka 65 MSEK och förväntas öka kraftigt under kommande år. Eniros mål är att växa snabbare än marknaden på sponsrade länkar.
Under 2008 träffades flera strategiska samarbetsavtal vilka bland annat är viktiga för att kunna erbjuda Eniros kunder en större räckvidd. I juni utökades samarbetet med Aller till att även innefatta Suomi24 i Finland och Passagen i Sverige och under hösten fördjupades
samarbetet med Hemnet, Sveriges största bostadsmarknad på Internet. I december inleddes ett samarbete med mktmedia som är ett utvecklings- och framtidsbolag för Sveriges största tidningsgruppering, Stampen. Samarbetet omfattar i ett första steg sponsrade länkar, webbsök och kartinformation på mer än 25 sajter i Sverige och innebär att Eniro blir leverantör av lokala söktjänster på deras webbplatser. Samarbetsavtalen kommer bland annat att göra sökningarna mer relevanta och generera ökad trafik inom Eniros Internetnätverk. Ytterligare samarbeten är att vänta under 2009.
Syftet med digitala företagstjänster, så kallade "Business Facilitating Services", är att underlätta vardagen för de små och medelstora företag som är Eniros huvudsakliga kunder. Genom att tillföra nya tjänster som skapar fler affärsmöjligheter för kunderna, ökar värdet av att medverka på Eniros Internettjänster. Från att tidigare ha varit en annonsplats på Internet där "man måste vara med för att synas" blir det istället en marknadsplats "där man vill vara med" för att det ger så många fördelar. Målgruppen för dessa tjänster är i första hand de 500 000 små och medelstora företag som redan annonserar på Eniros Internettjänster och i Eniros kataloger.
I affärsområdet Online ingår även mobila söktjänster i Sverige, Norge, Finland och Danmark som ger tillgång till Eniros tjänster i mobiltelefoner – antingen som söktjänster direkt i mobilen eller genom sms. Användningen av mobila tjänster är under tillväxt och spås öka kraftigt kommande år i takt med att fler får tillgång till avancerade telefoner. Intäkterna från denna distributionskanal förväntas dock dröja något år tills användningen ökat ytterligare.
Kärnverksamheten lokalt sök utvecklades som planerat under året och Eniros största webbplatser eniro.se, gulesider.no, krak.dk, eniro.fi och pf.pl nådde samtliga nya rekord av unika besökare. Ökad trafik och ökad försäljning ledde till att de totala onlineintäkterna ökade under 2008 med 21 procent till 2 430 MSEK. Organiskt var tillväxten 13 procent. Onlinetjänsternas andel av koncernens totala intäkter för Online och Offline Media uppgick 2008 till nästan 43 procent, jämfört med 36 procent 2007 och 30 procent 2006. I en internationell jämförelse är Eniro ett av de företag som kommit längst i transformationen från tryckta kataloger till online.
Lönsamheten för Online varierar mellan de olika marknaderna och olika produkter. I Norge, där transformationen kommit längst är marginalerna inom Onlineverksamheten jämförbara med marginalerna för Offline Media.
.
Eniro Årsredovisning 2008 13Mobila tjänster Eniro kommer att öka utvecklingstakten och göra fler strategiska investeringar inom affärsområdet Online. Under 2009 kommer initiativ att tas för att modernisera och stärka Eniros position. Flera tjänster inom området "Business facilitating services" förväntas lanseras under året. Vidare förväntas antalet samarbeten att utökas kraftigt. Efter att med tiden ha fått bättre visibilitet i projekten har estimaten för onlineinvesteringarna för 2009 minskat – från upp till 250 MSEK till omkring 180 MSEK.
Även med ökad konkurrens från Internet, kommer tryckta medier att vara en viktig informationsbärare under de kommande åren. Med förbättrade erbjudanden, ökad användarvänlighet och relevans kan användningen av kataloger stimuleras.
Eniro är det ledande sökföretaget för tryckta kataloger i Norden. Eniro producerar och distribuerar årligen omkring 25 miljoner regionala och lokala kataloger i cirka 750 utgåvor i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Polen. Varje år görs över 400 miljoner sökningar i katalogerna.
I slutet av 2008 lanserades affärsområdet Offline Media som ett led i strategin att maximera de tryckta produkternas lönsamhet. Offline Media består av koncernens produktion av kataloger och annan tryckt media som till exempel kartböcker i Danmark. Offline Media är ett rapporterande affärsområde med resultatansvar.
Visste du att: Miljöpåverkan per telefonkatalog är jämförbar med miljöpåverkan av tre deciliter mellanmjölk
Även om den nya strategin innebär att Online är det område som Eniro kommer att investera mest inom, kommer tryckta kataloger att vara av fortsatt stor betydelse för Eniro. Papper är en stark informationsbärare som är efterfrågad av användarna och kommer att förbli så under överskådlig tid. Den snabba teknikutvecklingen leder emellertid till att efterfrågan på tryckta medier minskar. Till följd av detta behöver Eniro i ett längre perspektiv minska intäktsberoendet av tryckta kataloger.
Eniro var tidigt ute i transformationen från tryckta kataloger till onlinetjänster och är ett av de sökbolag i världen som kommit längst i utvecklingen mot Online. Eniro har en stark position på katalogmarknaden. I Sverige, Norge och Polen är Eniro marknadsledande och i Finland nummer två på marknaden. I Danmark är Eniro störst på lokala kataloger och näst störst nationellt. Katalogerna är uppskattade och nyttjandet är högt på alla marknader. I Norge är användandet av Gule Sider cirka 55 procent på årsbasis enligt TNS Gallup, Forbruker & Media. 71 procent av svenskarna använder Gula Sidorna minst en gång per år och knappt 50 procent varje månad visar Sifo Research International.
För många små och medelstora företag är Eniros kataloger en mycket viktig marknadsföringskanal – ibland den enda. Användarna av katalogen är ofta nära ett köp och Eniro blir då länken mellan köpare och säljare. Annonserna i den svenska katalogen Gula Sidorna genererar affärer till ett värde av cirka 52 miljarder kronor per år, enligt Sifo Research International. Enligt Eniros egna beräkningar ger varje krona som investeras i en annons i Gula Sidorna i genomsnitt 52 kronor i försäljning tillbaka.
Eniros största tillgångar är databasen och säljkåren. Kunddatabasen innehåller uppgifter om i stort sett alla aktiva nordiska företag och säljkåren på mer än 2 000 personer tar varje år kontakt med omkring tre miljoner kunder. Ett viktigt inslag i säljarnas kontakt med kunden är att förklara värdet av annonsering. Eniro erbjuder bland annat kunderna samtalsmätning för att påvisa det faktiska värdet av annonsen. Detta innebär att ett unikt
telefonnummer används i kundens katalogannons vilket gör det möjligt att mäta hur många samtal annonsen genererar.
16 Eniro Årsredovisning 2008 Nytt format Produkterbjudandena inom Offline Media vidareutvecklas kontinuerligt för att uppnå ökad användbarhet och relevans. Innovativa lösningar och förbättrade erbjudanden till våra annonsörer bidrar till att stimulera efterfrågan på kataloger. För att ständigt ligga i framkant med produktutvecklingen och för att vidareutbilda säljkåren förs en nära dialog med annonsörer och användare. Exempel på produktutvecklingen inom Offline Media som ökar relevansen för användarna är specifika guider som Bröllopsguiden, Restaurangguiden och Kropp & Själguiden. Dessa lanserades som särtryck 2008 i Sverige och distribuerades i ett antal utvalda magasin. Mottagandet var mycket positivt. Guiderna uppmärksammades och sparades i stor utsträckning av mottagarna. I Norge produceras liknande guider, exempelvis Restaurantguiden. Guiderna är mycket uppskattade av både annonsörer och användare.
Som ett led i arbetet med att öka användbarheten har 2009 års utgåvor av Gula Sidorna i Sverige och Gule Sider i Norge fått ett nytt, mindre format, som gör katalogerna smidigare och lättare att hantera. I Sverige är det första gången på 40 år som katalogen ändrar storlek och detta har fått ett positivt mottagande bland både användare och annonsörer. Den nya storleken påverkar inte mängden information i katalogen, men med färre annonser per sida blir exponeringen bättre för kunden.
Det är ingen hemlighet att katalogmarknaden under de senaste åren har drabbats av en tillbakagång på grund av ett förändrat användarbeteende. Dock sker nedgången från tidigare mycket höga nivåer och beror på ett antal faktorer, där den viktigaste är den samhälleliga transformationen från tryckta medier till online. Denna växling sker i takt med att bredbandpenetrationen och tillgången till Internet ökar. Det syns också i användningen av Eniros tryckta produkter. Katalogerna nyttjas betydligt oftare på landsbygden där bredbandspenetrationen är lägre än i storstäderna.
Eniro bedömer att marknaden för tryckta kataloger kommer att fortsätta att minska med 8–10 procent per år fram till 2012. Marknaden för tryckta produkter är dock fortfarande aktiv och katalogerna kommer att fylla ett stort behov hos användare och annonsörer under många år framöver.
Eniro arbetar aktivt med att minska katalogernas miljöpåverkan. Under 2008 utfördes en miljöredovisning på de svenska katalogerna av det internationella konsultoch ingenjörsföretaget Econ Pöyry, på uppdrag av Eniro. Resultatet av miljöredovisningen visar att miljöpåverkan per katalog är jämförbar med miljöpåverkan av tre deciliter mellanmjölk. Slutsatsen är att katalogernas miljöpå-
verkan är liten i relation till samhällsnyttan. I Norge gjordes 2007–2008 en liknande livscykelanalys av katalogerna med motsvarande resultat. Även i Danmark har en analys gjorts för att kartlägga miljöpåverkan.
Eniro i Norge har med stor framgång bedrivit ett arbete för att reducera mängden papper i produktionen av kataloger. Pappersåtgången har minskats med 30 procent mellan 2007 och 2008. För mer detaljerad information om Eniros miljöarbete se avsnittet "Eniros ansvar". Även på Eniros hemsida återfinns information, som ständigt uppdateras, inom detta område.
Eniros marknadsandel av tryckta kataloger i Norden och Polen är mycket hög. Konkurrenterna är av både lokala och internationella företag. Störst är European Directories, SA (EDSA) som är verksamt på alla Eniros marknader utom i Norge, med de egna helägda dotterbolagen Lokaldelen AB i Sverige, Fonecta i Finland, De Gule Sider i Danmark samt PKT och DiTel S.A. i Polen.
Under 2008 uppgick intäkterna i affärsområdet Offline Media till 3 262 MSEK (3 500). Det var en minskning med 7 procent jämfört med föregående år. Organiskt föll intäkterna med 9 procent.
Under 2008 var Norge den marknad där transformationen från print till online kommit längst, och där nedgången i offlineintäkter var störst. Däremot var den organiska utvecklingen för offlineintäkterna oförändrad i Danmark, som ett resultat av ökad marknadsandel.
Arbetet med fler prismodeller, förnyelse av produkterbjudanden samt effektivisering av distributionen är prioriterade uppgifter.
Eniro Årsredovisning 2008 17Höga marginaler Eniro erbjuder annonsörerna olika typer av statistik för annonser i katalog såväl som för annonser på Internet. På Internet kan Eniro ge statistik på antalet klick på annonsörens hemsida, antalet samtal via "Ring oss gratis" samt antalet e-postmeddelanden som annonsen genererat.
Gemensamt för både katalog och Internet är att Eniro erbjuder samtalsmätning genom att ett unikt telefonnummer används i kundens annons som gör det lätt att mäta hur många samtal annonsen genererar.
Voice
Genom att erbjuda fler och bättre tjänster med högre servicenivå ska Eniro befästa och utveckla sin ledande position inom affärsområdet Voice. Under 2008 intensifierades arbetet med att ta fram nästa generations personliga söktjänster.
Med över 70 miljoner förfrågningar per år är Eniro störst i Norden inom personliga söktjänster. I Sverige är Eniro 118 118 den ledande aktören på nummerupplysningar och under 2008 använde cirka 50 procent av svenskarna någon av Eniros 118-tjänster en eller fler gånger. I Norge intar Eniros voicetjänst en stark andraplats vilket även gäller för Eniros voicetjänst i Finland. Eniros voicetjänst i Polen finns tillgänglig för de tre stora teleoperatörerna. Den polska verksamheten startade i slutet av 2006 och är fortfarande i ett uppbyggnadsskede.
Affärsområdet Voice bildades under 2008 som en del av Eniros nya strategi för att snabbare och bättre kunna ta till vara på de affärsmöjligheter som finns inom området personliga söktjänster via telefon och sms.
Visste du att: 9 av 10 svenskar mellan 15 och 79 år använder någon av Eniros produkter minst en gång per år
Genom att bilda ett eget affärsområde för Voice skapas förutsättningar att snabbare utveckla och introducera nya koncept och tjänster. Voice är ett rapporterande affärsområde med resultatansvar.
Marknaden för personliga söktjänster genomgår stora förändringar. Samtidigt som konkurrensen ökar, genom att det tillkommer fler aktörer, minskar den traditionella nummerupplysningen.
Antalet samtal från det fasta telefonnätet minskar eftersom enkla förfrågningar om nummer och namn i allt större utsträckning görs på Internet. Detta gäller inte bara i Norden utan är ett internationellt fenomen.
När det gäller komplicerade förfrågningar, där användarna vill ha hjälp med vägbeskrivningar, kartor, upplysningar om öppettider, och annan information från olika Internetsajter, är utvecklingen annorlunda. Den typen av samtal ökar, framför allt från mobiltelefoner. En annan starkt växande andel är textbaserade smsförfrågningar.
Utvecklingen mot mer avancerade personliga söktjänster är positiv. Det gynnar Eniro, som har en väl dokumenterad erfarenhet av att vidareutveckla tjänster och ta fram nya innovativa erbjudanden som stimulerar till ökad användning. Ett exempel är 118 118:s smstjänst "Fråga oss om vad som helst" som lanserades i Sverige under hösten 2008. Numera kan man fråga Eniro i Sverige vilka frågor som helst, oavsett ämne. Kunden behöver bara skicka frågan i ett sms-meddelande.
Med över 1000 kunniga och engagerade medarbetare och tillgång till gruppens gemensamma sökdatabas har Eniro alla förutsättningar att tillgodose kundernas krav på relevans och tillgänglighet när de vill ha personlig hjälp. Eniros sökdatabas, med miljontals företag, personer och annan information, är en viktig konkurrensfaktor som ökar i betydelse i takt med att databasen växer och fylls på med nya uppgifter.
20 Eniro Årsredovisning 2008 Transaktion I takt med att mobiltelefonerna blir allt mer avancerade, är det möjligt att utveckla nya, smarta mobiltjänster. Ett exempel på detta är tjänsten "Eniro Vem Ringer" som introducerades i Sverige 2008, och som visar namn på den som ringer utan att namnet finns i mobiltelefonens adressbok. Enligt en undersökning låter 56 procent av svenskarna bli att svara om det är ett okänt nummer. Med tjänsten "Eniro Vem ringer" görs en sökning i Eniros databas och namn och adress visas i displayen när någon ringer. Missade och mottagna nummer slås upp i programmet. Som beskrivits tidigare har Eniro även utvidgat sin sms-tjänst, och nu kan kunderna sms:a en fråga om precis vad som helst: Vad heter huvudstaden i Kenya? Varför är vattnet blått? Tjänsten är tillgänglig hela dygnet och svaret skickas inom ett par minuter.
Eniros nya strategi innebär ett ökat fokus på transaktionsgenererande tjänster. Genom att koppla samman köpare med säljare kan Eniro hjälpa små och medelstora företag att växa och utvecklas. Inom affärsområdet Voice undersöker man möjligheter att på sikt kunna erbjuda bokningar, beställningar och andra tjänster som
genererar fler affärer åt företag. Om en kund vill ha hjälp med adress och vägbeskrivning till en restaurang, skulle Eniro i framtiden även kunna boka ett bord och beställa en taxi.
Genom att erbjuda företag och affärsidkare boknings- och beställningstjänster skapas utrymme för ökad kundnöjdhet och nya och ökade intäkter till Eniro.
Personliga söktjänster kräver hög operationell effektivitet för att åstadkomma lönsamhet. Eniros verksamhet är en av de mest kostnadseffektiva i branschen. Denna kunskap kan tillämpas även inom andra segment som call-centerverksamhet och eller drift av större företags och organisationers telefonväxlar. Ett första steg togs 2008 då Eniro förvärvade kundserviceföretaget Sentraali Oy i Finland. Sentraali har 250 anställda och erbjuder olika former av kundservicetjänster, främst call-centertjänster. I Sverige har Eniro 118 118 lanserat tjänsten Svarsservice som är en växeltelefonitjänst.
Eniro bedömer att det finns utrymme för tillväxt på alla marknader genom att erbjuda högkvalitativa tjänster.
Konkurrensen inom personliga söktjänster är stor. Bara i Sverige finns ett tiotal företag som erbjuder personlig eller sms-baserad nummerupplysing. Bland konkurrenterna finns bland annat Telenor och Ahhaaa. I Norge finns framför allt Opplysningen 1881 och i Finland är huvudkonkurrenten Fonecta.
Varumärkeskännedom och kundnöjdhet är de viktigaste faktorerna som styr kundernas val av tjänst. Av svenskarna kan 95 procent numret till Eniro 118 118 (spontan och hjälpt kännedom) och 95 procent av kunderna ger tjänsten betyget utmärkt eller bra. Tack vare detta har Eniro ett starkt utgångsläge och goda förutsättningar att ytterligare stärka sin ställning som Nordens ledande företag inom personliga söktjänster. Fler tjänster och bättre service innebär att kunderna blir nöjdare. Samtidigt blir samtalen längre då frågorna är mer komplicerade.
Voice
Intäkterna för affärsområdet Voice uppgick 2008 till 953 MSEK, vilket var en ökning med 1 procent jämfört med föregående år, som ett resultat av förvärvet av Sentraali Oy. Organiskt minskade intäkterna med 2 procent.
Under året fattades beslut om att koncentrera telefonistverksamheten i Sverige från nio till sju orter, genom att avveckla verksamheterna i Örebro och Gävle och erbjuda de anställda, cirka 140 personer, arbete på andra orter vilket ledde till omstruktureringskostnader om 20 MSEK.
Under 2009 planeras lansering av fler nya värdeskapande tjänster. Eniro kommer att fortsätta att arbeta med personliga, specialanpassade lösningar för kunden och därmed skapa förutsättningar att behålla Eniros ledande position och samtidigt anpassa tjänsterna efter ett förändrat kundbeteende.
I Sverige har Eniro 118 118 utökat produktportföljen och lanserat tjänsten Svarsservice.
Med sin erfarna telefonistkår har Eniro möjlighet att hantera växeln åt stora företag i Sverige. Inom tjänsten Svarsservice finns tre undergrupper: "Växeltjänsten" som innebär att telefonisterna agerar växel åt externa företag, "Overflow" som består av samtal som kundföretagets egen växel inte hinner besvara, samt "Telefonpassning" som kan liknas vid en meddelandefunktion.
Eniro arbetar ständigt med produktutveckling och den nya tjänsten Svarsservice är ett exempel på hur vi kan öka tillväxten och skapa nya intäkter för Eniro.
Kunderna sätter stort värde på att bemötas av en trevlig och kunnig telefonist. Hela 95% av kunderna uppfattar telefonisten som trevlig eller mycket trevlig och 93% uppger att de fick effektiv hjälp med att få svar på frågan.* Eniro sätter stort fokus på att mäta och följa upp kundnöjdhet månadsvis.
*) Kundnöjdhetsmätning Eniro 118 118 AB, Sverige december 2008.
Starka säljinsatser i kombination med ett enkelt erbjudande och en slagkraftig produktportfölj resulterade i en fortsatt ökning av antalet annonsörer på eniro.se och i Gula Sidorna. Samtidigt har flera strategiska samarbeten inletts under året.
22 Eniro Årsredovisning 2008 eniro.se Under 2008 fortsatte Eniro Sverige sitt framgångsrika arbete med att öka antalet kunder. Kundbasen för eniro. se och Gula Sidorna ökade med omkring 14 procent från 152 000 år 2007 till 173 000 år 2008. Ett utökat produktutbud och utökade säljinsatser i kombination med Eniros säljkoncept är de främsta förklaringarna till uppgången.
Antalet potentiella företagskunder i Sverige uppskattas till 450 000 stycken och målsättningen är att nå totalt 200 000 kunder för eniro.se och Gula Sidorna. I Sverige arbetade 227 personer som printsäljare för Gula Sidorna och 166 personer med onlineförsäljning relaterad till eniro.se i slutet av 2008.
Antalet annonsörer på eniro.se ökade under året med cirka 20 procent till cirka 85 000 stycken vilket innebär en fördubbling av kundbasen på 18 månader. Även trafiken till eniro.se, som är en av Sveriges mest använda webbplatser, satte nya rekord under året med som mest 2,8 miljoner unika webbläsare under en vecka i december.
Flera framgångsrika samarbeten har inletts under året. Ett exempel är samarbetet med Hemnet, Sveriges största bostadsmarknad på Internet,, som fördjupades – från och med oktober 2008 levererar Eniro samtliga kartor med flera specialanpassade funktioner på hemnet.se. Samarbetet är långsiktigt och kommer att utökas med ytterligare funktionalitet.
I december träffades ett avtal om ett långsiktigt, strategiskt samarbete med mktmedia. Samarbetet innebär att Eniros sponsrade länkar, webbsök och kartinformation införs på över 25 tidningars webbplatser i Sverige. I överenskommelsen ingår även en avsiktsförklaring om ytterligare samarbeten inom online. Samarbetena stärker Eniros ställning som det ledande företaget inom lokalt sök. I Eniros svenska Internetnätverk ingår också dindel.se, som samlar 295 lokala portaler med företagsinformation samt lokal information, emfas.com som är en business-to-business-tjänst
Under 2008 använde cirka 50 procent av svenskarna någon av Eniros 118-tjänster en eller fler gånger
Mobil.eniro.se anpassades till att bättre utnyttja iPhones möjligheter och gränssnitt och samtidigt lanserades även mobil positionering
för professionella inköpare, och bilweb.se som är en marknadsplats för försäljning av nya och begagnade bilar från framför allt bilhandlare.
Tillsammans med mediekoncernen Aller äger Eniro de båda Internetportalerna Passagen och Spray. Eniros ägarandel av det gemensamma bolaget är 50 procent.
Katalogen Gula Sidorna är en av Eniros största produkter och under 2009 får Gula Sidorna ett nytt, mindre format vilket gör katalogerna smidigare och lättare att hantera. Gula Sidorna delas ut i 28 regioner och i 5,4 miljoner exemplar.
Visste du att: Eniros databas i Sverige och Norge genererar tillsammans ett transaktionsvärde på 300 000 000 000 kr per år
Din Del är en av Sveriges mest använda lokalkataloger med information om lokala företag, och ges ut i 183 olika utgåvor med en sammanlagd upplaga om 4,1 miljoner exemplar.
Företagskatalogen Emfas, med detaljerad information om cirka 100 000 företag och deras produkter, ges ut i 125 000 exemplar.
Eniro 118 118 är Eniros mest anlitade tjänst inom Voice och omkring 50 procent av Sveriges befolkning använde någon av voicetjänsterna under året. Totalt hanterades omkring 49 miljoner förfrågningar under året. Tjänsten "Eniro Vem Ringer" introducerades 2008 liksom möjligheten att fråga Eniro om vad som helst via sms.
Eniro Årsredovisning 2008 23Transaktionsvärde Intäkterna från Online ökade med 21 procent till 911 MSEK (751). Organiskt var tillväxten 21 procent. Onlineintäkterna uppgick till 40 procent (34) av de totala intäkterna för Online och Offline Media. Intäkterna från Offline Media uppgick till 1 362 MSEK (1 476), vilket motsvarar en organisk minskning om 7 procent. Rörelseintäkterna från Voice uppgick till 580 MSEK (607), en organisk minskning om 4 procent. Hög tillväxt inom online resulterade i en operationell EBITDA om 1 063 MSEK (1 187).
restauranger_ 525 träffar i Helsingborg
Den starka tillväxten inom Online fortsatte under 2008, främst tack vare gulesider.no som är Norges största lokala söktjänst. Användningen ökade med cirka 11 procent och under en vecka i december uppnådde gulesider.no 1,5 miljoner unika webbläsare vilket var ett nytt rekord.
Tillsammans har söktjänsterna gulesider.no, kvasir.no och sol.no en marknadsandel på 25 procent av Internetannonsmarknaden. Business-to-business-tjänsten proff.no ökade under 2008 sin trafik med 110 procent jämfört med 2007, och är nu på väg att bli den största affärssajten i Norge.
En rad nya och förbättrade tjänster lanserades under året, exempelvis möjlighet för användarna att skriva omdömen om företag på gulesider.no och kvasir.no. Även en särskild söktjänst för barn, Kvasir Junior, lanserades. Tillsammans med Aller äger Eniro också sol.no, som är en av Norges ledande Internetportaler. Eniros ägarandel är 50,1 procent.
Onlineintäkterna passerade under året för första gången intäkterna inom Offline Media och bidrog med 54 procent av de totala intäkterna för Online och Offline Media.
Eniro är marknadsledande på kataloger i Norge. Gule Sider är den ledande regionala katalogen och ges ut i 14 utgåvor i en upplaga på 2,2 miljoner exemplar. Under 2009 får Gule Sider ett nytt, mindre format vilket gör katalogerna smidigare och lättare att hantera. Ditt Distrikt är en lokalkatalog som ges ut i 74 utgåvor med en sammanlagd upplaga på 1,9 miljoner exemplar. Din Bydel är en lokal katalog för Oslo som ges ut i samarbete med Oslo kommun i 15 utgåvor, en för varje stadsdel, och distribueras i 320 000 exemplar.
Organiskt sjönk intäkterna inom Offline Media med 18 procent till 839 MSEK (1 010). Den ökade trafiken till gulesider.no uppväger det minskade användandet av kataloger. Sammantaget är användningen av varumärket Gule Sider idag betydligt större än tidigare.
Även Voice-intäkterna ökade, organiskt var tillväxten 15 procent, huvudsakligen till följd av en tidigare prishöjning.
Operationell EBITDA uppgick till 761 MSEK (776). Samtidigt som intäktsmixen förändrats visar resultatet för den norska verksamheten att det är möjligt att vidmakthålla en hög marginal och god lönsamhet även när en allt större del av intäkterna kommer från Online.
Gulesider.no lanserade en omdömesfunktion under våren 2008
Intäkterna från Online ökade med 14 procent
Integrationen av Kraks Forlag avslutades under 2008. Efter affären är Eniro det ledande sökföretaget på Internet i Danmark och krak.dk var under 2008 den mest besökta webbplatsen.
26 Eniro Årsredovisning 2008 krak.dk Köpet av Kraks Forlag A/S, med den populära lokala söktjänsten krak.dk, den 1 juli 2007 innebar att Eniro avancerade till första plats bland de största sökföretagen på Internet i Danmark samtliga kategorier. Krak.dk är med i genomsnitt cirka 0,9 miljoner unika besökare i veckan både den populäraste lokala söktjänsten och den mest besökta webbplatsen i Danmark.*
Integrationen av onlineförsäljningen och databaserna i Eniro och Krak gick långsammare än förväntat, vilket påverkade försäljningsresultatet under det första halvåret.
Under året lanserades ett flertal lokala söktjänster online som komplement till de tryckta katalogerna. Ett kombierbjudande att annonsera både på nätet och i kataloger resulterade i över 10 000 nya kunder.
Rörelseintäkterna från Online ökade med 70 procent till 296 MSEK, och organiskt var tillväxten 5 procent. Både den långsamma integrationen av Krak och lägre bannerförsäljning än förväntat påverkade onlineintäkterna negativt. Offline Media stärkte sina positioner 2008. Eniro är ledande på lokala kataloger med en
marknadsandel på över 50 procent och Mostrups Grønne Vejviser, som ges ut i 274 lokalområden med en upplaga på 2,6 miljoner exemplar, är det främsta varumärket inom Offline Media. Övriga varumärken inkluderar Den Røde Lokalbog, som är en lokal katalog som ges ut i 56 utgåvor och Krak Kort som är en kartbok med annonser. Den totala upplagan i Danmark uppgår till 4,9 miljoner exemplar.
Totalt uppgick antalet fakturerade kunder till 80 000 stycken. Rörelseintäkterna från Offline Media ökade med 6 procent till 420 MSEK (396). Organiskt var tillväxten oförändrad som ett resultat av ökade marknadsandelar.
Eniros främste konkurrent är European Directories S.A. med katalogen De Gule Sider och söktjänsten degulesider.dk. År 2003 var De Gule Siders intäkter 3,5 gånger högre än Eniro. Efter de senaste årens kraftiga tillväxt för Eniro har avståndet krympt till 1,3 gånger under 2007.
Målet är att ta marknadsandelar, passera De Gule Sider i storlek och slutligen bli den största aktören på den danska marknaden.
Operationell EBITDA för Eniro Danmark uppgick till 98 MSEK (98) och operationell EBITDA-marginal var 14 procent (17). Kostnadsstrukturen i den danska verksamheten är inte tillfredsställande. En övergripande granskning av hela koncernens kostnadsstruktur initierades i slutet av 2008 med start i Danmark.
*) Google ingår inte, då företaget inte offentliggör sin besöksstatistik.
Eniro Finland utvecklades inte enligt förväntningarna under 2008, bland annat till följd av en svår marknadsposition men även på grund av en låg intern effektivitet. Detta var orsaker till att det under 2008 beslutades om en översyn av verksamheten. En ny vd ska rekryteras och en verksamhetsplan för 2009 ska implementeras.
Eniro är den näst största aktören på den finska sökmarknaden efter Fonecta, som ägs av European Directories S.A. Båda företagen publicerar regionala och lokala kataloger, med samma målgrupp, vilket ger effekt på priser och kundpenetration.
Totalmarknaden har sjunkit i värde under flera år, bland annat till följd av den hårda konkurrensen. För Eniros del minskade intäkterna från Offline Media under året organiskt med 8 procent till 271 MSEK (285). Eniro producerar 32 regionala telefonkataloger, med en total upplaga på cirka 3 miljoner exemplar. Kaupunki-Info är en lokal katalog som ges ut i sex områden. Yritystele är Finlands ledande företagskatalog med information om företag, myndigheter och offentlig service. Eniros marknadsandel för tryckta kataloger uppgick till cirka 30 procent.
Även inom Online skiljer sig marknadsförutsättningarna jämfört med de andra nordiska länderna. Marknaden för Internettjänster är inte lika utvecklad som i övriga Norden, delvis till följd av lägre Internetanvändning. Eniro har dock en stark position och eniro.fi är den mest använda lokala söktjänsten. Under 2008 sattes nytt besöksrekord efter en trafikökning på 40 procent och antalet unika besökare var under en vecka i december nästan 700 000. Även till företagstjänsten Yritystele.fi och portalen Suomi24.fi ökade trafiken och flera nya samarbetsavtal träffades kring bland annat sponsrade länkar. Med syfte att öka trafiken och intäkterna på Internet genomfördes vid halvårsskiftet 2008 en försäljning av 50 procent av Suomi24.fi till mediekoncernen Aller. Samarbetet innebär ett samägande av portalen Suomi24.fi. Den organiska tillväxten för online var 1 procent. Antalet fakturerade kunder uppgick till totalt 68 000 (60 000).
Eniro Årsredovisning 2008 27Förvärv Utmärkande för den finska marknaden är den höga användningen av nummerupplysning och mobila tjänster. Eniro driver två nummerupplysningstjänster, Eniro:0100100, som är en operatörsoberoende tjänst samt 118. Antalet kunder fortsatte under året att öka, men tillväxten dämpades till följd av den allmänna ekonomiska nedgången. I oktober förvärvades call-centerföretaget Sentraali Oy med cirka 250 anställda. Sentraali erbjuder olika former av kundservicetjänster, främst call-centertjänster. Tillväxten för Voice var 10 procent som ett resultat av förvärvet av Sentraali. Organiskt minskade Voice-intäkterna med 2 procent. Operationell EBITDA uppgick till 72 MSEK (105) och den operationella EBITDA-marginalen var 11 procent (16). Resultatet påverkades negativt, delvis av låg intern effektivitet.
Från den 1 januari 2009 är Martin Carlesund, vd för Eniro Sverige, även tillförordnad vd för Eniro Finland.
Lönsamheten förbättrades trots hård konkurrens och prispress. Online fortsatte att utvecklas starkt. Både antalet annonsörer och besökare noterade nytt rekord under 2008.
Eniro är ett av de ledande företagen på lokala söktjänster i Polen med 52 procent av marknaden för kataloger och 43 procent av marknaden för Internetsök, vilket resulterat i en delad förstaplats.*
28 Eniro Årsredovisning 2008 Besöksrekord Panorama Firm är den ledande katalogen för rubrikindelad information. Den ges ut i 38 olika utgåvor i en upplaga på 3,6 miljoner exemplar. Inom affärsområdet för kataloger konkurrerar Eniro huvudsakligen med PKT och Ditel S.A. Under 2008 förvärvades Ditel S.A. av PKT's ägare, European Directories S.A. Inom lokalt webbsök finns fem konkurrenter. Konkurrensen om annonskunderna är omfattande och ledde under 2008 till fortsatt prispress.
Eniro lyckades trots detta bibehålla lönsamheten, genom att investera i fler telefonförsäljare och olika säljaktiviteter. Rörelseintäkterna uppgick till 475 MSEK (417), en ökning om 14 procent. Organiskt var tillväxten 1 procent. Operationell EBITDA blev 115 MSEK (100), och den operationella EBITDA-marginalen 24 procent, vilket var i nivå med föregående år.
Besökstrafiken till webbtjänsten pf.pl ökade under året med 57 procent. Antalet onlinekunder ökade med 22 procent till 37 000, och det totala antalet kunder ökade till 113 000 (108 000). Eniro befäste därigenom sin ställning som ledande på lokalt Internetsök. I början av 2008 lanserades den tryckta B2B-produkten Budownictwo på Internet som en företagstjänst riktad mot byggsektorn, och bidrar till att ytterligare stärka Eniro Polens onlineerbjudande. Rörelseintäkterna från Online ökade organiskt med 12 procent till 105 MSEK (84) och svarade för 22 procent av de totala intäkterna. Eniros andel av den totala Internetannonsmarknaden var 5 procent. Onlinemarknaden är inte lika utvecklad som i Norden, men har stark tillväxtpotential. Cirka 40 procent av hushållen har tillgång till Internet och 30 procent till bredband.
Eniros databas omfattar 1,4 miljoner företag och är därmed den största databasen med information om polska företag. Eniro har årligen kontakt med 800 000 av dessa företag. I slutet av 2006 startade Eniro Polen Voicetjänsten 118 118, initialt i mindre skala med en av mobiloperatörerna. Voicetjänsten 118 118 är under utveckling och ambitionen är att tjänsten ska fortsätta växa så att ännu fler mobilanvändare kan utnyttja tjänsten i framtiden. Idag har Eniro Polen avtal med de tre stora mobiloperatörerna i Polen.
I Polen har Eniro fått utmärkelsen "Employer of the New Era". I motiveringen omnämns särskilt att företaget skapat en modern och trivsam arbetsmiljö samt att alla medarbetare erbjuds möjlighet till kompetensutveckling. Panorama Firm fick utmärkelsen "Premium Brand" som ett varumärke med högt anseende. Panorma Firm har en hög varumärkeskännedom i Polen.
*) Enligt Eniro estimat.
bilverkstäder_ 227 träffar i Norrköping
Eniro strävar efter att genom ett proaktivt förhållningssätt ta ansvar i relation till sina intressenter; användare, kunder, investerare, leverantörer, medarbetare och det övriga samhället. För Eniro innebär ansvar att agera etiskt gentemot våra intressenter och gentemot miljön. Detta är en förutsättning för Eniros framgång.
En av Eniros bredaste intressentgrupper är användarna som möter Eniro genom de olika kanalerna; Online, Offline Media och Voice. Användarna är en mycket viktig intressent och en källa för kunskap för att på bästa sätt utveckla produkter och tjänster, där kraven på användbarhet, innovation och dynamiska funktioner ständigt ökar. Som ett sätt att föra en dialog med kunderna har Eniro Sverige startat Eniros användarpanel bestående av 3 000 personer från hela Sverige.
Eniros kanaler är tillgängliga för en bred grupp användare, vilket ställer krav på innehållet. Som en del av ett ansvarsfullt agerande tillåter Eniro inte annonser som är diskriminerande eller stötande med hänsyn till etnisk tillhörighet, kön, religiös eller politisk uppfattning, sexuell läggning, nationalitet eller liknande. Det finns en restriktiv hållning till reklam om alkohol, i enlighet med lagstiftningen, och reklam för tobak eller narkotika är inte tillåten. För Internettjänsterna tillämpar Eniro även ett "familjefilter" som kan aktiveras av användaren.
Kunderna är kärnan i Eniros verksamhet. Det är därför viktigt att Eniro upplevs som en respekterad och seriös aktör och samtidigt kunna påvisa värdet av Eniros tjänster. En annons i Eniros onlinenätverk eller kataloger är en viktig marknadsföringskanal för små och medelstora företag och sammanför köpare med säljare. För att kunna påvisa det transaktionsvärde som Eniros tjänster genererar görs kontinuerligt undersökningar; bland annat så kallade samtalsmätningar som visar värdet av varje investerad krona i Eniros produkter.
Dialogen med kunderna är av största vikt och Eniro följer kontinuerligt upp med kunderna hur de uppfattar företaget och tjänsterna.
Eniro Årsredovisning 2008 31Intressenter Aktieägare och övriga investerare ställer i ökande grad frågor om arbetet med miljö och etik. Under 2008 deltog Eniro i The Carbon Disclosure Project, en årlig undersökning som representerar 385 institutionella investerare. Undersökningen kartlägger börsbolags utsläpp av växthusgaser och strategier avseende klimatförändringen. Eniro ingår också i Roburs Ethica-fonder, där företag som på ett trovärdigt sätt visar att de kan hantera sina sociala, etiska och miljömässiga risker ingår. I Folksams Index för Ansvarsfullt Företagande 2008, rankas Eniro på tredje plats inom tjänstesektorn i fråga om både mänskliga rättigheter och miljöarbete.
Eniro arbetar med etablerade och noga utvalda leverantörer för att garantera en hög kvalitet. Inköpspolicyn ställer krav på leverantörerna om ett miljömedvetet arbetssätt. Under 2008 har det beslutats om ett formellt krav på att allt papper som köps in till katalogerna ska komma från FSC-certifierad (Forest Stewardship Council) skog. Beslutet innebär ingen förändring av leverantörsbas, då Eniros befintliga leverantörer redan lever upp till dessa krav.
Det är viktigt att attrahera talangfulla medarbetare och att behålla dessa. Eniro erbjuder en stimulerande arbetsmiljö med möjlighet till individuell utveckling, vilket kräver att Eniro ger medarbetarna de rätta verktygen att arbeta med. Eniro ska vara en arbetsplats som medarbetarna kan känna stolthet över, både som en driven säljorganisation men också som ett ansvarstagande företag som värnar om miljö och sociala frågor.
Eniros tjänster förmedlar viktig samhällsinformation, som kommer användarna och medborgarna till nytta. Katalogerna innehåller information om olika samhällstjänster inom kommun och landsting, och samma information går snabbt att få genom Eniros alla söktjänster.
Ett aktivt miljöarbete är viktigt för Eniro. Eniro har under året fört dialog med miljöorganisationer i flera länder om framför allt miljöpåverkan från katalogerna. Ambitionen i möte med intresseorganisationer är att vara öppna för dialog, vara transparenta med information och dra lärdom av resultatet.
Eniro är ett säljföretag med visioner för en hållbar utveckling. Företagets tjänster skapar värden för både kunder och användare, och Eniro tillhandahåller information i flera kanaler för att möta mottagarens behov i alla situationer.
32 Eniro Årsredovisning 2008 Medarbetare Eniros produkter och tjänster är viktiga marknadsföringskanaler för små- och medelstora företag genom sin lokala spridning. Eniros tjänster sammanför köpare med säljare i den lokala miljön. Enligt en undersökning av Sifo Research International genererade sökningar i Eniros norska och svenska Internetnätverk affärer till ett värde av 175 miljarder SEK.* Enligt Sifo genererar annonser i katalogen Gula Sidorna i Sverige affärer till ett värde av cirka 52 miljarder kronor varje år. Enligt Eniros beräkningar för Sverige genererar varje annonseringskrona i genomsnitt 52 kronor i försäljning tillbaka.
En annons hos Eniro kan ersätta alternativa marknadsföringskanaler för mindre företag, såsom direktutskick och flygblad. Istället finns annonsen under ett år i Eniros Internetnätverk eller kataloger. Det är väl investerade annonspengar för Eniros kunder.
Eniros tjänster syftar främst till att koppla samman köpare och säljare. Onlinetjänster, Offline Media-produkter och Voicetjänster gör det lättare att hitta exempelvis fakta kring produkter, evenemang, adresser och öppettider vilket förenklar vardagen för användarna. Genom den information som Eniro tillhandahåller kan dessutom onödiga resor undvikas vilket gynnar miljön.
Eniro är en modern arbetsplats där medarbetarna trivs mycket bra. Då Eniro verkar i en attraktiv framtidsbransch i gränslandet mellan IT och Media innebär det att många välutbildade, erfarna ungdomar söker sig till Eniro. En av de stora utmaningarna är och förblir att behålla duktiga medarbetare och se till att Eniro kan erbjuda intressanta utvecklingsmöjligheter inom koncernen.
Eniros vision för det strategiska HR-arbetet är att bli branschens mest attraktiva arbetsgivare. Konkurrensen om de bästa förmågorna ökar ständigt och de framtida medarbetarna ställer allt högre, och nya, krav på sin arbetsgivare. För att Eniro ska klara av de framtida affärsmässiga utmaningarna och nå målet att bli Nordens ledande mediaföretag är det helt avgörande att ha rätt personer på rätt plats. Vi måste därför ständigt omvärdera och utveckla vårt erbjudande till arbetsmarknaden.
Vår vision är ännu inte nådd men vi är en bra bit på väg. Ett talande exempel är att Eniros humankapitalmätning för femte året i rad visar ökade trivselsiffror.
En av de viktigaste anledningarna till den höga trivseln är lagandan, kamratskapet och att man som medarbetare delar Eniros värderingar. Det ska vara kul att arbeta på Eniro. Möjlighet till kompetens- och personlig utveckling står också högt upp på önskelistan och Eniro erbjuder utbildningar och utvecklingsmöjligheter i alla delar av organisationen och på alla nivåer, både inom sälj- och administrativa funktioner. En av de största drivkrafterna för talanger att stanna kvar i Eniro är möjligheten till personlig utveckling. Eniros utvecklingsprogram High Potential har som syfte att stödja och utveckla parallella karriärvägar. I år finns flera exempel på personer som genomgått programmet och sedan blivit befordrade till seniora nyckelfunktioner i den nya organisationen.
För att komma i kontakt med och skapa dialog med arbetsmarknaden har både Eniro Danmark och Eniro Polen under året lanserat nya moderna rekryteringssajter på sina hemsidor. Ett liknande utvecklingsarbete pågår även i de andra länderna. Eniro Danmark har också tagit sig in på listan för "Great Place to Work" vilket visar att Eniro är en av Danmarks femtio mest attraktiva arbetsplatser. Motiveringen löd bland annat att företaget är mån om hög trivsel och att Eniro satsar på medarbetarnas utveckling. De interna resurserna för kompetensutveckling och utbildning omnämns särskilt. I Polen har Eniro fått utmärkelsen "Employer of the New Era". I motiveringen framhålls att företaget skapat en modern och trivsam arbetsmiljö, samt att alla medarbetare erbjuds möjlighet till kompetensutveckling.
Eniro har under åren utvecklats till en plantskola för *) Sifo Research International, 2008
branschen, speciellt när det gäller duktiga säljare. Många söker sig hit för att få en bra grundutbildning och glädjande nog är det också många som söker sig tillbaka till oss efter några år hos en annan arbetsgivare.
Eniro arbetar intensivt med produkt- och tjänsteutveckling och erbjuder många spännande utmaningar för bland annat personer som vill arbeta med IT. Inom Eniro finns det ett brett spektra av tjänster inom IT, från ledande sökteknologi och Internetutveckling till traditionell systemutveckling i olika stödsystem. Genomgående för arbetet är att Eniro utnyttjar lättrörliga utvecklingsmetoder i så stor utsträckning som möjligt. Vi rekryterar löpande från universitet och högskola.
Konkurrenskraftiga ersättningsvillkor med både en fast och rörlig lönedel för de flesta är också en bidragande faktor till Eniros popularitet. Syftet med Eniros belöningsstrategi är att den ska stödja utvecklingen av kvalitets-, produktivitets- och resultattänkande. Den ska vara ett verktyg för att kunna rekrytera, behålla och utveckla kunniga, kreativa och ansvarstagande medarbetare. Dessutom ska den säkerställa att medarbetarna har en marknadsmässig total belöning och därför görs kontinuerligt lönekartläggningar och branschjämförelser.
Eniro är ett säljföretag och vår framgångsrika säljkår är nyckeln till vår framgång. Säljorganisationen utgör mer än hälften av företagets personalstyrka och alla säljare genomgår ett antal steg i sin utbildning mot professionella säljare. De som inte stannar i säljrollen, som till exempel teamledare eller regionschefer, kan välja att utvecklas någon annanstans i företaget. Flera säljare tar med sin marknadskunskap och fortsätter sin interna karriär inom produktutveckling. Eniros säljskola har ett mycket högt renommé i branschen vilket gör Eniros medarbetare speciellt attraktiva på arbetsmarknaden för säljare.
Säljutbildningen är uppbyggd i flera steg och bygger på ett noga utprövat koncept som Eniro utvecklat ihop med ledande leverantörer. Konceptet, Eniro Sales & Management Concept, är nu implementerat på Eniros samtliga marknader. Konceptet är i ständig utveckling för att möta marknadens nya krav och för att säkerställa att Eniros säljkår behåller sin ledande position. Under
det kommande året kommer fokus att vara på att bredda säljkompetensen så att den matchar Eniros offensiva produkt och affärsutveckling.
Idag finns Eniro Business Academy i Danmark och Eniro Business School i Norge som ett sätt att erbjuda vidareutveckling till säljare och övrig personal. Under 2008 deltog 317 personer i Eniro Business Academy i Danmark och cirka 750 personer deltog i olika kurser i regi av Eniro Business School i Norge. Många medarbetare i samtliga länder har under året deltagit i olika former av skräddarsydd kompetensutveckling inom bland annat effektiv kommunikation, presentationsteknik och Key Account Management.
Det är avgörande för Eniro att ha bra ledare som ser de enskilda medarbetarnas potential och som kontinuerligt jobbar med kompetensutveckling i olika former. Det skapar förutsättning för trivsel och lojalitet, något som är kopplat till högre prestationer och bättre resultat för Eniro.
Även här visar resultaten från Eniros interna mätningar att det är en hög nivå på cheferna inom Eniro över lag. Men vi kan bli bättre inom vissa områden som till exempel att identifiera talanger, ge konstruktiv feedback och bli bättre på att skapa alternativa karriärvägar inom företaget.
Det är Eniros ansvar att stötta företagets ledare genom att skapa förutsättningar för att utöva ett gott ledarskap. Detta sker främst ute på de lokala marknaderna genom support till de enskilda ledarna, där kunskapen om kunden och marknaden är störst. Eniro erbjuder ledarutveckling från det att man blivit ledare för första gången ända upp till koncernledningsnivå.
Eniro Årsredovisning 2008 33Säljkarriär Eniro Sverige lanserade i slutet av 2008 ett nytt utbildningsprogram för förstagångschefer i modulform samt en utbildning för säljchefsaspiranter. Som deltagare i aspirantutbildningen erbjuds säljare möjligheten att se och känna på om en chefskarriär inom försäljning är av intresse och i linje med de personliga förutsättningarna. Dessa insatser utgör några av byggstenarna i Eniros kompetensutveckling och successionsplanering. Genom utbildning stärks också de interna nätverken samt andan i företaget.
| Jä ms täl ldh et |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| planer för samtliga deltagare. | till ett effektivt fungerande team med de bästa förut sättningar för att leda Eniro genom transformationen ningsprogrammet kommer att sträcka sig över hela 2009 och bland annat innehålla moment om grupput |
I slutet av 2008 beslutades också om en satsning på utveckling av Eniros koncernledning i syfte att göra den "Från Printberoende till Onlinemöjligheter". Koncernled veckling, Eniros värdegrund och personliga utvecklings |
||||
| Jämställdhet och mångfald | Eniro ser det som en självklarhet att ha en jämställd ar betsplats som tar tillvara på hela den kompetensresur tet. Koncernen har i snitt en jämn fördelning mellan män och kvinnor, och i dotterbolagens ledningsgrup Folksams Jämställdhetsindex 2008. Koncernledningen består av 10 personer varav 2 är kvinnor. |
sen som finns i samhället, oavsett kön, ålder eller etnici per är 30 procent kvinnor. Eniro rankades som femma i |
||||
| God hälsa hos medarbetarna Eniro månar om medarbetarnas hälsa och allmänna väl befinnande. Vi arbetar för att skapa en hälsosam arbets miljö som främjar friskvård och fysiska aktiviteter i olika former. Ju bättre medarbetarna mår desto lägre blir kostsam sjukfrånvaro och arbetsrelaterade skador. I vissa delar av organisationen ställer arbetet höga fysiska krav och under 2008 har ett aktivt arbete syftat till att få ned sjukfrånvaron i Eniro118 118 i Sverige, som visade en negativ utveckling. En heltidsanställd rehabili teringsansvarig person har stöttat ledare och medarbe |
||||||
| Medelanta | l heltidsanst | ällda | ||||
| Land | Totalt | 2008 andel kvinnor % |
Totalt | 2007 andel kvinnor % |
||
| Sverige | 1 574 | 64 | 1 487 | 67 | ||
| Norge | 982 | 49 | 1 120 | 50 | ||
| Danmark | 555 | 52 | 477 | 52 | ||
| Finland | 689 | 55 | 527 | 73 | ||
| Polen | 1 061 | 60 | 1 086 | 58 | ||
| Totalt | 4 861 | 58 | 4 697 | 60 | ||
| 34 | Eniro Årsredovisning 2008 |
tare för att underlätta att återgå i tjänst vid sjukskrivning. Även nyanställda har involverats i arbetet genom att delta i så kallade "Insiktsträffar" med syfte att motivera och göra medarbetarna medvetna om hur de själva kan ta ansvar för sitt välbefinnande och känna igen varningstecken. Projektet har visat synnerligen goda resul-
Eniro har under året deltagit i ett utvecklingsprogram i Wiminvest's regi. Wiminvest's talangutvecklingsprogram löper under ett år och fokuserar på att rusta unga kvinnor i karriären med verktyg för att de på så sätt ska nå sin fulla potential. Programmet innehåller lite teori och mycket praktik och involverar även deltagarnas chefer och företag. Ett syfte med programmet är att den kunskap som förmedlas, till och från deltagarna, sprids vidare inom företagen; till andra unga talanger, personer på ledande befattning samt ledning och styrelse och därigenom skapar mer effektiva individer, bättre organisationskultur och bättre affärer.
"Målet är att sluta prata jämställdhet, och skillnaden mellan män och kvinnor, vi är alla individer som är lika intellektuellt begåvade och med liknande förutsättningar. Att ha hälften av båda könen på viktiga positioner ska vara lika naturligt som att andas. För att nå dit måste vi öka urvalet av möjliga chefer, ledningspersoner och styrelseledamöter. Det är inget som görs i en handvändning och det är därför Eniro genom Wiminvest väljer att satsa på kvinnor tidigt i karriären" Jesper Kärrbrink, VD Eniro.
Årligen genomförs en koncerngemensam humankapitalundersökning som ett viktigt verktyg för att utvärdera och utveckla Eniros verksamhet, ledarskap och medarbetare. Ett humankapitalindexvärde över 68 är mycket bra för denna typ av verksamhet (Källa: Synovate).
tat och mellan åren 2003 till 2008 har sjukfrånvaron sjunkit med 42 procent.
Eniro är ett miljömedvetet bolag. Eniros miljöpolicy styr miljöarbetet och syftar till att ta miljöansvar och samtidigt skapa en bättre verksamhet. Det betyder att både små och stora beslut påverkas av miljömedvetenhet och att miljöarbetet ständigt utvecklas.
Eniro fokuserar på processen med att implementera miljöledningssystem enligt standarden ISO 14001:2004, syftet med detta är att skapa verifierbara system med tydliga målsättningar och peka ut områden för kontinuerligt förbättringsarbete.
Utöver det systematiska miljöarbetet görs även separata projekt för att öka kunskapen om Eniros miljöpåverkan. Som ett led i detta arbete har katalogens miljöpåverkan i Sverige och i Norge kartlagts längs hela dess värdekedja med syftet att sätta katalogens miljöpåverkan i ett större sammanhang.
Det finns rutiner och riktlinjer för alla nivåer i miljöarbetet. Skogsråvara, pappersproduktion och transporter är områden som är självklara delar i Eniros miljöarbete. Men företagets systematiska miljöarbete handlar också om den interna energiförbrukningen och källsorteringen.
Inköp- och miljöarbetet är organiserat på koncernnivå då flera betydande miljöaspekter är kopplade till material och tjänster som Eniro upphandlar. De större inköpen, som katalogpapper, sker på central nivå för att säkerställa att Eniros krav på miljö och en professionell upphandlingsprocess följs. Inköpsfunktionerna ansvarar för att rutiner, uppföljning och efterlevnad sköts i enlighet med lagstiftning, kraven i ISO 14001 standarden och Eniros miljöpolicy.
Miljöarbetet inom koncernen bedrivs inom det normala affärsplanearbetet vilket innebär att chefer och funktionsansvariga har till uppgift att inom sitt ansvarsområde ta hänsyn tillmiljöaspekter. Inom varje
dotterbolag finns det dessutom en särskild miljögrupp eller miljöansvarig som stöttar organisationen.
Två gånger varje år utvärderas miljöarbetet utifrån centrala och lokala miljömål, och resultaten rapporteras till ledningen som beslutar om nya mål, inriktning och eventuella korrigerande åtgärder.
Eniro Årsredovisning 2008 35Miljö Syftet med certifiering är att upprätta tydliga rutiner för ett systematiskt miljöarbete och att jobba med målsättningar och resultat. Det är genom kontinuerliga förbättringar som Eniro kan uppnå både miljömässig och ekonomisk effektivitet. Som en del av kraven i certifieringen inom ISO 14001 utbildar Eniro medarbetarna inom miljöfrågor för att öka medvetenheten i relevanta frågor.
Under 2008 certifierades Eniro Sverige Online AB och Eniro Gula Sidorna Försäljning AB enligt ISO 14001. Arbetet med certifiering av Eniro Norge och Eniro 118 118 har påbörjats. Det beräknas vara klart i första halvåret 2009. Norge och Sverige är Eniros största marknader och står tillsammans för cirka 72 (75) procent av rörelseintäkterna.
Under 2009 inleds processen i Polen och under 2010 fortsätter arbetet med Danmark och Finland. Målet för 2010 är att hela koncernen ska ha certifierade miljöledningssystem enligt ISO 14001.
Under året har Eniros miljöarbete lett till konkreta resultat så väl som skapat förutsättningar för fortsatta förbättringar.
Eniros miljöpolicy utgår från lagar och regler, men formulerar också riktmärken som ska leda miljöarbetet framåt. Policyn finns i sin helhet på www.eniro.com. De viktigaste punkterna är att Eniro ska:
Eniro har under året beslutat att anpassa rutinerna för inköp av papper till katalogerna till WWFs riktlinjer för inköp av papper. Eniro har även tidigare ställt höga miljökrav på pappersråvaran i form av PEFC-certifierad skog. De nya rutinerna innebär att allt papper Eniro köper till katalogerna kommer från FSC-certifierad skog, vilket är en standard som nått hög acceptans internationellt för sitt holistiska synsätt.
36 Eniro Årsredovisning 2008 Miljökrav Eniro har tagit ett beslut om att alla nya bilar som köps in skall vara miljöanpassade, det innebär i Eniros fall framför allt etanoldrivna bilar och bränslesnåla dieseldrivna bilar. Det har resulterat i en minskad bränslekonsumtion och sänkta kostnader för företaget. När det gäller resor finns det uppsatta mål internt att minska miljöpåverkan från resandet. Alla resor köps via en central resebyrå, och Eniro kan därför kartlägga den påverkan resorna ger upphov till. I växande grad ersätts resor med telefonkonferenser vilket spar medarbetarnas tid såväl som resekostnader. Nya investeringar i videokonferensutrustningar är planerade under 2009.
WWF:s riktlinjer för ansvarsfulla inköp av pappersprodukter främjar system och certifieringar som stärker spårbarheten av skogsråvaran, samt reducerar och effektiviserar kemikalieanvändning i papperstillverkningen. FSC är den standard WWF anser möter kraven om hållbar skogsråvara. Läs mer på www.wwf.org.
FSC står för Forest Stewardship Council, och är en internationell standard för skogsbruk. Den tar in både miljömässiga, sociala och ekonomiska parametrar, och säkerställer spårbarheten av skogsråvaran. Idag är cirka 10 procent av världens skogstillgångar certifierade enligt FSC. Läs mer på www.fsc.org.
PEFC står för Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes. Dessa certifieringar berör skogscertifiering och spårbarhetscertifiering. I Sverige, där standarden i stort sett är identisk med FSC, är 7,5 miljoner ha skogsmark certifierade enligt PEFC. Läs mer på www.pefc.org.
Eniro strävar efter att optimera upplagan av kataloger utifrån efterfrågan. Mätningar har visat att användarna i storstadsregionerna i växande grad nyttjar Eniros andra kanaler framför katalogerna. Som en konkret åtgärd distribueras numera Vita Sidorna i Stockholm, Göteborg och Malmö endast vid förfrågningar, för att möta användarnas behov.
Privatpersoner i Sverige och Norge har möjlighet att välja att inte få Eniros katalog. Detta medför en mer korrekt, och därmed optimerad, upplaga av katalogen.
Tidigare har kunder som köper annonser i Eniros Gula Sidorna i Sverige fått en förhandsupplaga av katalogen. Numera får de upplagan vid den reguljära distributionen av katalogen, vilket gör att dubbelutgåvor undviks.
| 2003–2004 | – Eniro initierar en omfattande |
|---|---|
| miljöinventering | |
| 2005 | – Anställs en miljöansvarig i Sverige |
| Interaktiv miljöutbildning för Eniro Sveriges | |
| medarbetare | |
| 2006 | – Re-inventering av Eniros miljöpåverkan |
| 2007 | – Moderbolaget Eniro AB certifieras enligt |
| ISO 14001 | |
| Eniro Gula Sidorna AB certifieras enligt | |
| ISO 14001 | |
| 2008 | – Livscykelanalys av katalogen miljöpåverkan |
| i Norge, Sverige och Danmark | |
| – Eniro Sverige Online AB certifieras enligt | |
| ISO 14001 | |
| – Eniro Gula Sidorna Försäljning AB certifieras | |
| enligt ISO 14001 | |
| – Beslut att all pappersråvara ska komma från | |
| FSC-certifierad skog | |
| – Eniro Norge och Eniro 118 118 påbörjar | |
| certifieringsprocessen | |
| 2009 | – Certifiering enligt ISO 14001 slutförs av |
| Eniro Norge och Eniro 118 118 | |
| – Certifieringsprocessen för Polen påbörjas | |
| – En policy för Eniros arbete angående | |
| företagets ansvar utarbetas | |
| 2010 | – 100 procent av verksamheten certifierad |
enligt ISO 14001
Sammantaget har dessa åtgärder lett till minskade koldioxidutsläpp, miljöfördelar och besparingar.
De tryckta katalogerna svarar idag för stor del av Eniros miljöpåverkan i form av pappersproduktion, tryck och transporter och för att kartlägga denna påverkan har Eniro valt att genomföra så kallade livscykelanalyser. Livscykelanalyser fokuserar på resursernas kretslopp, och ger en god grund för att utvärdera verksamhetens miljöpåverkan sett ur ett större sammanhang och för att kunna fatta aktiva beslut för att minimera miljöpåverkan i hela processen, från råvara till distribution.
Under slutet av 2007 och början av 2008 lät Eniro Norge göra en livscykelanalys av katalogens miljöpåverkan. Under 2008 har en liknande analys genomförts för Eniro Sverige och Eniro Danmark.
Den svenska katalogupplagan är den största upplagan i hela koncernen. Totalt genererar Eniros kataloger i Sverige 3 210 ton koldioxid, vilket motsvarar ungefär 0,005 procent av de svenska koldioxidutsläppen.
För att sätta detta i ett sammanhang så kan man jämföra en katalogs koldioxidutsläpp med de från tre deciliter svensk mellanmjölk.
Livscykelanalysen visar att miljöpåverkan av en katalog motsvarar miljöpåverkan av tre deciliter mellanmjölk.*)
Miljöpåverkan från den svenska upplagan av katalogerna analyserades utifrån ett livscykelperspektiv. Pappersråvaran består till 30 procent av återvunnet papper, och från och med 2009 kommer all nyfiber från FSC-certifierad skog.
Holmens pappersbruk Braviken producerar idag egen el från vattenkraft, vilket motsvarar 23 procent av den totala energiförbrukningen i papperstillverkningen för katalogen. Eniro använder tryckerier som har ISOcertifierade miljöledningssystem.
Eniro Årsredovisning 2008 37Miljöpåverkan Tryckeriet Kungsbacka Graphic, som trycker ungefär 80 procent av Eniros svenska katalogerna, använder heatsetpressar som återför energi till det kommunala fjärrvärmesystemet. Den energin motsvarar uppvärmning av cirka 200 villor. STC, ett annat tryckeri som trycker cirka 18 procent av Eniros kataloger är Svanenmärkta. Det betyder att de utnyttjar resurser på bästa sätt och ersätter förorenande kemikalier med skonsammare alternativ.
Distributionen till företag och hushåll sköts av Posten som bedriver ett aktivt miljöarbete inom transporter och logistik. Ungefär 80 procent av kataloger går till materialåtervinning och ingår därigenom i kretsloppet upp till sju gånger innan fibern inte längre kan användas i nytt papper. Livscykelanalysen visar att miljöpåverkan av en katalog motsvarar miljöpåverkan av tre deciliter mellanmjölk.*)
Denna rapport har inte reviderats av Eniros externa revisorer och är inte en del av den formella årsredovisningen. Eniro tillämpar sedan 2005 svensk kod för bolagsstyrning. För räkenskapsåret 2008 har Eniro ingen avvikelse att rapportera.
Styrelsen är på uppdrag av bolagets aktieägare ansvarig för den långsiktiga utvecklingen av Eniro. Detta sker i praktiken genom att styrelsen primärt arbetar med frågorna vad, hur och vem:
Årsstämma i Eniro AB (publ) hålls torsdagen den 14 maj 2009 klockan 15:00 i Industrisalen på Näringslivets Hus, Storgatan 19 i Stockholm.
Aktieägare i Eniro AB (publ) som önskar delta i årsstämman ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken den 8 maj 2009, dels anmäla sin avsikt att delta i årsstämman senast klockan 16.00 den 8 maj 2009, till nedan angiven adress.
Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste i god tid före den 8 maj 2009 genom förvaltarens försorg tillfälligt låta registrera sitt innehav under eget namn för att ha rätt att delta i årsstämman.
Tel: 08-553 312 13 vardagar kl. 10–15 Fax: 08-585 097 25 E-post: [email protected] Post: Eniro AB (publ), Corporate Legal Affairs,
169 87 Stockholm Vid anmälan ska namn, adress, personnummer eller organisationsnummer och telefonnummer anges, liksom antalet biträden (högst två) som ska delta. Aktieägare som företräds av ombud skall utfärda fullmakt för ombudet. Fullmakten bör i god tid före stämman insändas i original till Eniro under ovanstående adress. Om fullmakten utfärdats av juridisk person ska bestyrkt kopia av registreringsbevis för den juridiska personen bifogas.
Styrelsen i Eniro har under 2008 lagt ner ett omfattande arbete inom dessa tre områden. Vad – en ny strategi "Från printberoende till onlinemöjligheter" – presenterades på kapitalmarknadsdagen den 6 november. Hur – nya mål för nettoskuldens storlek och bolagets utdelningspolicy definierades i samband med att den nya strategin presenterades. Vem – Jesper Kärrbrink utsågs till ny VD och koncernchef den 30 maj, Jan Johansson utsågs till ny CFO den 1 oktober och en ny onlineledning samt en ny organisation presenterades i samband med att den nya strategin offentliggjordes.
Lars Berg, ordförande Eniro AB
På Eniros webbplats www.eniro.com finns en separat avdelning om bolagsstyrning som uppdateras löpande. Där finns bland annat följande information:
Eniro är ett svenskt publikt aktiebolag. Eniros aktieägare är de som ytterst fattar beslut om koncernens styrning, genom att på bolagsstämman utse moderbolagets styrelse som i sin tur är det organ som löpande under året är ansvarigt för att styrningen följer lagar samt övriga externa och interna styrinstrument. Samtliga aktier har samma rösträtt. Modellen beskriver hur bolagsstyrningen är organiserad inom Eniro.
För att underlätta för utländska aktieägare simultantolkas bolagsstämman till engelska och stämmohandlingarna tillhandahålls på engelska via Eniros webbplats, på stämman samt skickas till de aktieägare som efterfrågar dem.
Efter beslut på årsstämman 2007 har Eniros styrelse möjlighet att på bolagets bekostnad samla in fullmakter i enlighet med det poströstningsliknande förfarande som anges i 7 kap. 4§ aktiebolagslagen.
Valberedningens uppgift är att inför årsstämman lämna förslag på ordförande för stämman, styrelseordförande och styrelseledamöter, arvode till styrelseledamöterna, samt i förekommande fall förslag för val av revisor och arvoden till denna.
Tillvägagångssätt för tillsättande av kommande års valberedning beslutas på årsstämman och finns att läsa i protokollet från senaste genomförda årsstämma på www.eniro.com.
Sedan 2005 har årsstämman beslutat att de fyra
röstmässigt största aktieägarna samt styrelsens ordförande, skall bilda valberedning. Valberedningens sammansättning offentliggörs genom ett separat pressmeddelande så snart ledamöterna blivit utsedda, dock senast sex månader före årsstämman.
Valberedningens förslag presenteras i kallelsen till årsstämman och på Eniros webbplats. I samband med kallelsens utfärdande publicerar valberedningen ett motiverat yttrande till sitt förslag till styrelse på Eniros webbplats, www.eniro.com.
Enligt Eniros bolagsordning skall dess styrelse bestå av fyra till tio ledamöter, vilka väljs av årsstämman på förslag av valberedningen.
Ramarna för styrelsens arbete regleras i dess arbetsordning, vilken fastställs årligen på styrelsens konstituerande möte som följer direkt efter årsstämman.
I styrelsens arbetsordning anges bl.a. att styrelsen normalt skall ha sex möten varje år, inklusive det konstituerande mötet.
Styrelsen har för närvarande utsett två utskott inom
sig, ersättningsutskottet och revisionsutskottet. Ersättningsutskottet tillsattes första gången 2001 och revisionsutskottet tillsattes första gången 2004.
Årsstämman väljer bolagets revisor. Enligt lag är revisorns mandattid fyra år. Eniros nuvarande revisor utsågs av årsstämman 2004 och omvaldes på årsstämman 2008. Valberedningen lämnar förslag till val av revisor till årsstämma där revisorsval skall äga rum.
Revisorn är ansvarig för att utifrån en årligen fastställd revisionsplan granska och kontrollera verksamhetens risker och koncernens finansiella rapportering. Revisorn träffar regelbundet revisionsutskottet för att informera om det löpande revisionsarbetet. Revisionsutskottet fastställer riktlinjer för vilka andra tjänster utöver revision som får upphandlas av Eniros revisor. Revisorerna närvarar vid årsstämman och redogör där för sin granskning av årsredovisningen. Utöver årsredovisningen granskar revisorn även Eniros delårsrapport för januari–september.
För att understödja revisionsutskottets arbete finns en intern revisionsfunktion, vars roll och ansvar bestäms i en särskild arbetsbeskrivning fastställd av styrelsen. Ansvarig för internrevisionen rapporterar direkt till revisionsutskottet. Internrevisionen tar årligen fram en intern revisionsplan som fastställs av revisionsutskottet.
Antalet aktieägare i Eniro uppgick per 31 december 2008 till 12 424 stycken. Eniro har i jämförelse med många andra svenska börsnoterade bolag en stor andel utländskt ägande, en andel som dock minskat under året, från 84,6 procent av bolagets röster och kapital per 31 december 2007 till 55,9 procent vid årsskiftet 2008. För ytterligare information om Eniros aktieägare, se sida 53.
10 största
Eniros årsstämma 2008 hölls den 7 maj på Näringslivets Hus i Stockholm. Av de styrelseledamöter som avböjt omval var Tomas Franzén närvarande och av de styrelseledamöter som nyvaldes var Simon Waldman och Mattias Miksche närvarande. I övrigt var samtliga styrelseledamöter närvarande.
Några av årsstämmans viktigaste ärenden redogörs för nedan.
Från föregående styrelse hade tre personer avböjt omval, dessa var Per Bystedt, Gunilla Fransson och Tomas Franzén. De nya ledamöter som på valberedningens förslag valdes i deras ställe var Karin Forseke, Mattias Miksche och Simon Waldman. Omval skedde av Lars Berg som styrelsens ordförande, samt Barbara Donoghue, Luca Majocchi och Harald Strømme som ledamöter.
Vid stämman presenterade valberedningen ett principuttalande angående styrelseledamöters ägande av aktier i bolaget:
Samtliga styrelseledamöter uppgavs även ha meddelat valberedningen att de accepterat valberedningens förslag i enlighet med dessa principer.
Då föregående revisors mandattid löpte ut vid årsstämman 2008 skedde härvid nyval av revisor för tiden intill slutet av årsstämman 2012. I enlighet med valbered-
aktieägarna 25 största aktieägarna 50 största aktieägarna 500 största aktieägarna 100 största aktieägarna
Källa: SIS Ägarservice 2008-12-31
ningens förslag skedde omval av det registrerade revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB.
PricewaterhouseCoopers AB anmälde som huvudansvarig revisor Bo Hjalmarsson, som därmed ersatte den tidigare huvudansvarige revisorn Peter Bladh.
Årsstämman 2008 beslutade att tillsättningen av valberedning inför årsstämman 2009 skall ske enligt samma principer som tillämpats sedan årsstämman 2005. Principerna redogörs för i sin helhet i protokollet från årsstämman som återfinns på Eniros webbplats www. eniro.com.
Genom pressmeddelande 4 november 2008 offentliggjordes medlemmarna av den valberedning som skall arbeta fram till årsstämman 2009. Fidelity fonder som vid denna tidpunkt var en av de fyra största aktieägarna avstod från sin rätt att utse representant och överlät därmed sin rätt till den röstmässigt femte största aktieägaren, Handelsbanken Asset Management.
Valberedningen har fram till den 31 december 2008
haft två möten. Valberedningen hade vid denna tidpunkt ännu ej erhållit några nomineringsförslag från övriga aktieägare.
Ambitionen är att styrelsen med avseende på Eniros verksamhet skall ha en lämplig sammansättning beträffande kompetens, erfarenheter och bakgrund. Den årliga utvärderingen av styrelsens arbete fokuserar på dessa principer och ligger till grund för valberedningens förslag till årsstämman.
Ett viktigt underlag för valberedningens arbete utgörs av den årliga utvärderingen av styrelsens arbete, liksom den individuella utvärdering som görs av varje styrelseledamot. Sedan 2005 har Eniro genomfört den årliga utvärderingen genom att år med ojämna årtal göra en mycket grundlig utvärdering, och året därefter göra en uppföljning av och utvärdering baserad på den grundliga utvärderingen. Den grundliga utvärderingen sker med hjälp av en oberoende extern konsult, Active Owner Partners, genom dels ett omfattande frågeformulär och dels genom enskilda intervjuer. Resultatet sammanställs och föredras för både valberedning och styrelse. Under 2008 har Active Owner Partners gjort en uppföljning av förra årets grundliga utvärdering och rekommendationer och därefter föredragit detta för valberedningen. Eftersom tre styrelseledamöter var nya fr.o.m. årsstämman 2008 genomfördes även enskilda intervjuer med dessa.
Styrelsen fastställer årligen en skriftlig arbetsordning som klargör styrelsens ansvar och reglerar ansvarsfördelningen inom styrelsen, dvs. mellan ordförande och övriga ledamöter, liksom mellan styrelsen och dess utskott.
Arbetsordningen innehåller rutiner för det löpande styrelsearbetet. Styrelsen skall normalt hålla sex ordinarie möten per år, varav minst ett med bolagets revisor närvarande. Extra styrelsemöten kan hållas för att be-
| Valberednin g 2009 |
|||
|---|---|---|---|
| Ägarandel i Eniro*, | |||
| Namn | Representerande | Befattning | procent |
| Petteri Soininen | Hermes Focus Asset Management | Associate Director | 10,30 |
| Paras Anand | F&C Asset Management | Head of European Equites | 5,30 |
| Frank Larsson | Handelsbanken Asset Management | Förvaltare | 4,60 |
| Arne Lööw | Fjärde AP-fonden | Förvaltare | 4,30 |
| Lars Berg | – | Styrelseordförande Eniro | 0,10 |
| Totalt | 24,60 |
handla frågor som inte lämpligen kan behandlas på ordinarie styrelsemöten. Sådana möten kan hållas per telefon, videokonferens eller per capsulam. Normalt skall kallelse till ordinarie möten tillsändas ledamöterna en vecka innan aktuellt möte. Med kallelsen skall bland annat dagordning och relevant dokumentation och beslutsunderlag för de ärenden som ska behandlas på mötet medfölja.
Då styrelsen sammanträffar med bolagets revisorer är VD eller annan person från koncernledningen inte närvarande. Koncernens revisor deltar vid det styrelsemöte som godkänner bokslutskommunikén. Revisorns granskningsrapporter har vid dessa tillfällen i förväg presenterats för revisionskommittén.
Ordföranden är ytterst ansvarig för styrelsens arbete och är den som löpande följer verksamheten i nära dialog med VD. Ordföranden är ansvarig för att övriga styrelseledamöter får den information och dokumentation som är nödvändig för att de ska kunna utöva styrelseuppdraget på ett ansvarsfullt sätt. Ordföranden är även ansvarig för att den årliga utvärderingen av styrelsens arbete genomförs. Ordföranden företräder Eniro i ägarfrågor.
Styrelsens arbetsordning innehåller instruktioner för arbetsfördelningen mellan styrelse och VD, samt rutiner för hur VD löpande skall informera styrelsen om utvecklingen av koncernens verksamhet och finansiella ställning. VD deltar i alla styrelsemöten förutom vid utvärdering av VD:s arbete. Andra ledande befattningshavare deltar när så behövs för att informera styrelsen eller då styrelsen eller VD särskilt begär det.
Styrelsen skall biträdas av en sekreterare som inte är ledamot i styrelsen. Koncernens chefsjurist är sedan år 2000 styrelsens ordinarie sekreterare.
Under 2008 höll Eniros styrelse 16 möten, varav sex per capsulam och tre per telefon. De viktigaste frågorna som styrelsemötena behandlade var följande:
niomånadersrapporten.
Enligt styrelsens arbetsordning skall styrelsen inom sig utse två ledamöter att bilda ersättningsutskott. Det konstituerande styrelsemötet den 7 maj utsåg Lars Berg (ordförande) och Harald Strømme till ersättningsutskottets ledamöter.
Eniro Årsredovisning 2008 43Styrelse Ersättningsutskottet är ansvarigt för beredandet av styrelsens förslag till årsstämman avseende riktliner för ersättning och anställningsvillkor till ledande befattningshavare, samt förberedande av förslag till VD:s ersättning och andra anställningsvillkor. Ersättningsutskottets förslag presenteras för styrelsen som fattar beslut avseende förslaget. Förslaget skall vara i linje med praxis för börsnoterade bolag.
Styrelsen har till ersättningsutskottet delegerat sin beslutskompetens att besluta om individuella löner, ersättningar och pensionsförmåner för koncernens ledande befattningshavare, exklusive VD.
Forts. sid 48
Luca Majocchi, Ola Leander, Lars Berg, Karin Forseke, Bengt Sandin, Simon Waldman, Barbara Donoghue, Magnus Nying, Mattias Miksche och Harald Strømme.
Lars Berg Styrelseordförande sedan 2003 Huvudsyssla/-uppdrag: European Venture Partner, Constellation Growth Capital, New York.
Utbildning: Civilekonom,
Handelshögskolan i Göteborg.
Övriga större styrelseuppdrag: Viamare Invest AB, Ratos AB (publ) och Net Insight AB (publ).
Tidigare befattningar: Medlem i Mannesmanns verkställande ledning med särskilt ansvar för telekomdivisionen, vd och koncernchef för Telia AB samt ledande befattningar inom Ericssonkoncernen.
tal. Utbildning: MBA och Bachelor of Commerce, McGill University
Övriga större styrelseuppdrag: Panelmedlem i UK Competition Commission. Tidigare befattningar: Vd för Nat West Markets och Hawkpoint Partners, medlem i Independent Televison Commission, verksam vid London Business School och direktör Noventus Partners.
Utbildning: Ekonomi, sociologi och marknadsföring vid UCLA Extension i Los Angeles.
Övriga större styrelseuppdrag: Financial Services Authority (FSA) England, Walleniusrederierna AB och Kungliga Operan AB, samt medlem av Finansmarknadsrådet som är tillsatt av regeringen.
Tidigare befattningar: Vd för Carnegie Investment Bank AB och COO för LIFFE London International.
| Namn | Oberoende | Född | Invald | Nationalitet | Aktier i Eniro* |
|---|---|---|---|---|---|
| Lars Berg, ordförande | Ja | 1947 | 2000 | Svensk | 110 000 |
| Barbara Donoghue | Ja | 1951 | 2003 | Brittisk | 18 384 |
| Karin Forseke | Ja | 1955 | 2008 | Svensk | 3 000 |
| Luca Majocchi | Ja | 1959 | 2006 | Italiensk | 1 100 |
| Mattias Miksche | Ja | 1968 | 2008 | Svensk | 0 |
| Harald Strømme | Ja | 1962 | 2007 | Norsk | 3 800 |
| Simon Waldman | Ja | 1966 | 2008 | Brittisk | 3 500 |
| Ola Leander | Arbetstagarrepresentant | 1967 | 2006 | Svensk | 812 |
| Magnus Nying | Arbetstagarrepresentant | 1959 | 2007 | Svensk | 62 |
| Lina Alm | Arbetstagarrepresentant | 1981 | 2008 | Svensk | 0 |
| Bengt Sandin | Arbetstagarrepresentant | 1952 | 2001 | Svensk | 744 |
| Totalt | 141 402 |
*) Eget eller närstående fysisk eller juridisk persons innehav av aktier och andra finansiella instrument i bolaget enligt de för bolaget senast tillgängliga uppgifterna.
**) Se ytterligare information om ersättning till styrelsens ledamöter under "Årsstämma" sida 41, samt i not 6 på sid 85.
| Arbetstagarnas representant Huvudsyssla/-uppdrag: Miljöchef Eniro AB. Utbildning: Ekonomisk gymnasie utbildning. Övriga större styrelseuppdrag: – Tidigare befattningar: Säljare. Lina Alm Arbetstagarnas representant Huvudsyssla/-uppdrag: Ordförande Unionenklubben Eniro AB. Utbildning: Handels- och admini strationsprogrammmet, Stagneliusskolan, Kalmar, KY-utbildning Entreprenörskap. Övriga större styrelseuppdrag: – Tidigare befattningar: Säljare. Magnus Nying Arbetstagarnas representant Huvudsyssla/-uppdrag: Säljare, Eniro Gula Sidorna Försäljning AB. Utbildning: Gymnasiets samhällsveten skapliga program, Per Brahegymnasiet, Jönköping. Övriga större styrelseuppdrag: – Tidigare befattningar: Säljare. *) Under perioden 1 januari 2008 till 10 de cember 2008 var Magnus Nying suppleant |
Huvudsyssla/-uppdrag: Vd och partner Utbildning: MBA från Handleshøyskolen BI, Norwegian School of Management samt Bachelor of Science i journalistik från School of Journalism & Mass Communica tion, University of Colorado at Boulder. Övriga större styrelseuppdrag: Apt AS Tidigare befattningar: Olika ledande befattningar inom TV 2 AS, Kunnskaps forlaget och Verdens Gang AS (VG). Huvudsyssla/-uppdrag: Direktör för Digi tal Strategy and Development inom Utbildning: Litteraturhistoria, University Ordförande för UK Association of Online Tidigare befattningar: Olika befattningar Huvudsyssla/-uppdrag: Handledare och huvudskyddsombud Eniro 118 118 AB, |
Harald Strømme vid TRY reklambyrå. och Vega Forlag AS. Simon Waldman Guardian Media Group. of Bristol. Övriga större styrelseuppdrag: Publishers. inom Guardian Media Group. Ola Leander Arbetstagarnas representant Luleå. |
förande i Thomson Directories Limited, cernchef och andra ledande befattningar inom UniCredit Banca SpA, vice COO i Övriga större styrelseuppdrag: Avanza Tidigare befattningar: Vd och grundare Boxman i Sverige samt olika befattningar |
Luca Majocchi Huvudsyssla/-uppdrag: Koncernchef Seat Pagine Gialle. Utbildning: Magister i Engineering management, Polytechnic Institute i Milano. Gästforskare vid National Research Council i Milano. Övriga större styrelseuppdrag: Ord Storbritannien, och Katalog, Turkiet. Ledamot i Telegate AG, Tyskland. Tidigare befattningar: Vd och kon UniCredit-koncernen och konsult på McKinsey & Company. Mattias Miksche Huvudsyssla/-uppdrag: Vd för Stardoll AB. Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. Bank AB (publ) och Dustin Group AB. inom E*TRADE Financial Corp. |
|---|---|---|---|---|
| för arbetstagarrepresentant Christina Ohl son under hennes föräldraledighet. 15 december 2008 ersattes Christina Ohlson av Lina Alm, som ny ordinarie arbetstagar representant i styrelsen. |
Utbildning: Fil.kand. i pedagogik och rättsvetenskap, Luleå tekniska universitet. Övriga större styrelseuppdrag: Ledamot i Strukturfondspartnerskapet Övre Nor Tidigare befattningar: Internutbildare och kommunikatör på Televerket, Telia AB |
rland. och Respons AB. |
||
| g** | Ersättnin | Mötesn ärvaro |
||
| Styrelsearbete Utskottsarbete |
Revisionsutskott | Ersättningsutskott | Styrelse | |
| 1 000 000 150 000 |
10 | 5 | 16 | |
| 420 000 150 000 |
10 | n/a | 16 | |
| 420 000 75 000 |
5 | n/a | 9 | |
| 420 000 n/a |
n/a | n/a | 16 | |
| 420 000 n/a |
n/a | n/a | 10 | |
| 420 000 75 000 420 000 n/a |
n/a n/a |
5 n/a |
15 10 |
|
| 11 000 n/a |
n/a | n/a | 16 | |
| 9 000 n/a |
n/a | n/a | 14 | |
| 0 n/a 11 000 n/a |
n/a n/a |
n/a n/a |
0 16 |
I linje med den nya strategiska inriktning som Eniro antog under 2008 har en ny organisation utformats för att tillvarata produktutveckling såväl som geografiska dimensioner i verksamheten. Ledningsgruppen består av VD och koncernchef, finansdirektör, Online-direktör, Voice-direktör, Offline Media-direktör, vd Eniro Norge AS, vd Eniro Sverige Online AB och Eniro Gula Sidorna AB, vd Oy Eniro Finland Ab, vd Eniro Danmark A/S, vd Eniro Polska Sp.z.o.o., chefen för IR och kommunikation, samt IT-direktören.
Med anledning av att Eniro genomförde ett antal förändringar i ledningsgruppen den 1 januari 2009 är nedan sammansättning av ledningsgruppen upprättad per detta datum. De förändringar som skedde 1 januari innebar att Ilkka Wäck ersattes av Martin Carlesund, vd för Eniro Sverige Online AB och Eniro Gula Sidorna AB, som då tillträdde som tillförordnad vd för Oy Eniro Finland Ab, samt att Peter Kusendahl tillträdde som Offline Media-direktör.
Riktlinjerna för ersättning och andra anställningsvillkor till ledande befattningshavare antas årligen av årsstämman och består för närvarande av fast lön, rörlig lön baserad på prestationsmål, långsiktiga incitamentsprogram och förmåner. Riktlinjerna i sin helhet finns bilagda till protokollet till årsstämman 2008, "Styrelsens fullständiga förslag", vilket återfinns på Eniros webbplats www.eniro.com.
Det gällande aktiekursrelaterade incitamentsprogrammet godkändes av årsstämman 2006 och är avsett för VD, koncernledningen och vissa nyckelpersoner, totalt cirka 20 personer. Ytterligare information om detta och ledningens andra ersättningar och anställningsvillkor finns i årsredovisningens not 6, på sidan 85.
På Eniros webbplats www.eniro.com finns också en redogörelse för bolagets utestående aktie- och aktiekursrelaterade incitamentsprogram.
Roger Asplund, Henrik Dyring, Jan Johansson, Peter Kusendahl, Jesper Kärrbrink, Åsa Wallenberg, Mattias Wedar, Martin Carlesund, Wenche Holen och Mathias Hedlund.
Jesper Kärrbrink Vd och koncernchef Anställd i Eniro sedan: 2008 Född: 1964 Nationalitet: Svensk Utbildning: Ekonomistudier, Örebro Universitet. Tidigare befattningar: Vd Svenska Spel AB. Styrelseuppdrag: Iqube Holding AB (publ), Euroflorist AB. Aktier: 110 000* **
Roger Asplund Vd Eniro Polska Sp.z.o.o. Anställd i Eniro sedan: 2000 Född: 1961 Nationalitet: Svensk Utbildning: Marknadsekonom, IHM Business School. Tidigare befattningar: Försäljningsdirektör Eniro Sverige Försäljning AB. Styrelseuppdrag: – Aktier: 6 930*
Martin Carlesund Vd Eniro Sverige Online AB, vd Eniro Gula Sidorna AB och tillförordnad vd Oy Eniro Finland Ab Anställd i Eniro sedan: 2006 Född: 1970 Nationalitet: Svensk Utbildning: Ekonomie Magister, Högskolan i Borås/Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet. Tidigare befattningar: Vd och koncernchef 3L System AB (publ). Styrelseuppdrag: – Aktier: 1 905*
Henrik Dyring Vd Eniro Danmark A/S Anställd i Eniro sedan: 2004 Född: 1956 Nationalitet: Dansk Utbildning: Magister Försäljning och marknadsföring, Copenhagen Business School. Tidigare befattningar: Vd People Group A/S. Styrelseuppdrag: – Aktier: 11 815*
Mathias Hedlund Online direktör Anställd i Eniro sedan: 2008 Född: 1970 Nationalitet: Svensk Utbildning: Civilekonom, Stockholms Universitet. Tidigare befattningar: vVd Svenska Spel AB. Styrelseuppdrag: – Aktier: 0
Wenche Holen Vd Eniro Norge AS och Voice direktör Anställd i Eniro sedan: 2005 Född: 1964 Nationalitet: Norsk Utbildning: Master of management BI Business School, Gjøvik Ingeniørhøgskole och NHH Kursvirksomhet. Tidigare befattningar: Direktör för Norweigan Operation Telenor Media AS och COO Findexa Group AS.
Styrelseuppdrag: Birdstep ASA, Norske Skogindustrier och Skiforeningen. Aktier: 3 500*
Jan Johansson Finansdirektör Anställd i Eniro sedan: 2008 Född: 1962 Nationalitet: Svensk Utbildning: Civilekonom, Uppsala Universitet. Tidigare befattningar: CFO Nobia AB (publ). Styrelseuppdrag: – Aktier: 3 000*
Peter Kusendahl Offline Media-direktör Anställd i Eniro sedan: 2005 Född: 1958 Nationalitet: Svensk Utbildning: IFL Management training, Advanced Management Program, Handelshögskolan i Stockholm. Tidigare befattningar: Vd Eniro Sverige AB.
Styrelseuppdrag: – Aktier: 0
Åsa Wallenberg IR- och Kommunikationschef Anställd i Eniro sedan: 2007 Född: 1972 Nationalitet: Svensk Utbildning: Civilekonom, Uppsala Universitet. Tidigare befattningar: Managementkonsult, Crescore. Styrelseuppdrag: – Aktier: 0
Eniro Årsredovisning 2008 47Utbildning Mattias Wedar IT-direktör Anställd i Eniro sedan: 2005 Född: 1973 Nationalitet: Svensk Utbildning: Magister i informatik och systemvetenskap, Lunds Universitet. Tidigare befattningar: Projektledare och kundansvarig, Accenture. Styrelseuppdrag: – Aktier: 3 670*
Utskottet höll fem möten under 2008. Jämte utskottets arbete med dess av styrelsen definierade uppgifter var följande frågor de viktigaste som utskottet behandlade:
Enligt styrelsens arbetsordning skall styrelsen inom sig utse tre ledamöter att bilda revisionsutskott. Det konstituerande styrelsemötet den 7 maj utsåg Barbara Donoghue (ordförande), Lars Berg och Karin Forseke till revisionsutskottets ledamöter.
Revisionsutskottet skall biträdas av en sekreterare som skall vara densamma som styrelsens sekreterare, dvs. koncernens chefsjurist.
Enligt styrelsens arbetsordning är revisionsutskottet ansvarigt för beredningen av styrelsens arbete med att säkerställa kvaliteten avseende koncernens finansiella rapportering. Detta inkluderar att övervaka processerna för revision, effektiviteten i den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen, samt uppföljning av avvikelserapporter.
Revisionsutskottet skall löpande sammanträffa med bolagets revisor och hålla sig informerat om inriktningen och omfattningen av revisionsarbetet samt utvärdera detta. Utskottet skall även med revisorn löpande diskutera synen på bolagets risker avseende den finansiella rapporteringen.
Revisionsutskottet ska informera bolagets valberedning om utfallet av sin utvärdering av revisionsarbetet. Revisionsutskottet skall i samband med revisorsval bistå valberedningen i dess arbete avseende framtagande av förslag till revisor och arvode för revisionsarbetet.
För att understödja revisionsutskottets arbete finns en intern revisionsfunktion som rapporterar direkt till revisionsutskottet och vars ansvar bestäms i en särskild arbetsbeskrivning fastställd av styrelsen.
Revisionsutskottet fastställer riktlinjer för vilka andra tjänster än revisionstjänster som bolaget får upphandla av dess revisor.
Revisionsutskottet fastställer årligen den interna revisionsplanen med stöd av den externa revisorn.
Revisionsutskottet har rätt att begära information från och stöd för sitt arbete från samtliga anställda inom koncernen, liksom att begära att enskilda tjänstemän deltar i revisionsutskottets möten.
Revisionsutskottet har rätt att självständigt anlita extern rådgivare för särskilda utredningar som revisionsutskottet anser vara nödvändiga att genomföra.
Arbetet i revisionsutskottet genomfördes under året i enlighet med de uppgifter som styrelsen givit utskottet ansvar för.
Enligt styrelsens arbetsordning skall revisionsutskottet hålla minst tre möten per år, under 2008 höll utskottet tio möten varav ett hölls i Norge. Detta var en reaktion på ökningen av antalet möten i styrelsen och förändringar i bolagets externa marknadsförhållanden. Vid mötena deltog ansvarig för Eniros interna revisionsfunktion, VD, finanschefen och vid tre tillfällen även den externa revisorn. Hela styrelsen träffade den externa revisorn vid ett tillfälle och då var ingen av bolagets ledande befattningshavare närvarande. Jämte utskottets arbete med dess av styrelsen definierade uppgifter var följande frågor de viktigaste som utskottet behandlade under året:
Årsstämman 2008 valde PricewaterhouseCoopers AB som revisor för tiden intill årsstämman 2012. PricewaterhouseCoopers AB representeras av Bo Hjalmarsson och Sten Håkansson. Bo Hjalmarsson anmäldes vidare till årsstämman som huvudansvarig revisor.
Född: 1960
Auktoriserad revisor sedan: 1989
Övriga större revisionsuppdrag: Duni, Ericsson, Lundin Petroleum, Sony Ericsson, Vostok Nafta och Vostok Gas
Övriga större uppdrag: Ordförande i FAR SRS Revisionskommitté
Sten Håkansson Född: 1960
Auktoriserad revisor sedan: 1988
Övriga större revisionsuppdrag: Lundin Mining, Coor, Net Insight och Vattenfall Eldistribution. Övriga större uppdrag: –
| År | Konsulttjänster | Revision | Totalt |
|---|---|---|---|
| 2006 | 2,3 | 6 | 8,3 |
| 2007 | 2,6 | 5,5 | 8,1 |
| 2008 | 1,4 | 5,1 | 6,5 |
Huvuddelen av revisorns konsulttjänster 2008 avsåg frågor relaterade till koncernens finansiering och skatt. Huvuddelen av revisorns konsulttjänster 2007 avsåg tjänster relaterade till koncernens kapitalstruktur (refinansiering av lånestrukturen), det frivilliga inlösenprogrammet och arbete hänförligt till vissa förvärv. Under 2006 avsåg huvuddelen av konsulttjänsterna arbete avseende förvärv och IFRS.
Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och svensk kod för bolagsstyrning för den interna kontrollen. Denna beskrivning har upprättats i enlighet med svensk kod för bolagsstyrning, avsnitt 10.5 och 10.6, och är därmed avgränsad till intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen.
Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen syftar till att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitlighet i den externa finansiella rapporteringen i form av delårsrapporter, bokslutskommunikéer och årsredovisningar samt att den externa finansiella rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Eniro har implementerat ett modifierat COSO-ramverk för intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen, uppdelat på fem komponenter: kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt övervakning.
Denna beskrivning utgör inte del av de formella årsredovisningshandlingarna och har inte granskats av Bolagets revisor.
Styrelsen har utsett ett revisionsutskott som bistår styrelsen i att säkerställa kvaliteten avseende koncernens finansiella rapportering. Detta inkluderar att övervaka processerna för revision, effektiviteten i den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen, samt uppföljning av avvikelserapporteringen. Ansvaret för att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen har delegerats till VD. Koncernens internrevision rapporterar till revisionsutskottet och operativt till koncernens finansdirektör och är en stödjande funktion i arbetet med att utveckla och förbättra koncernens interna processer.
Kontrollmiljön i Eniro utgörs av ett antal bolagsövergripande policys, riktlinjer och ramverk relaterade till den finansiella rapporteringen. Dessa inkluderar en ekonomihandbok med instruktioner för redovisning och rapportering, finanspolicy, direktiv och instruktioner avseende beslutsnivåer och bemyndiganden för olika områden, direktiv avseende insiderfrågor samt informations- och etiska policys. Riktlinjerna följs upp och uppdateras regelbundet samt kommuniceras till alla anställda som är involverade i arbetet med den finansiella rapporteringen.
Eniros riskbedömning vad gäller finansiella rapporteringsrisker utvärderas på koncernnivå. Bedömningen innebär en utvärdering av risken av väsentliga fel i olika balans- och resultaträkningsposter med tillhörande noter. Baserat på riskbedömningen identifieras ett antal viktiga konton och processer, i vilka dokumentation och utvärdering görs av bolagets möjligheter att förebygga eller upptäcka väsentliga felaktigheter i den finansiella rapporteringen. Dessa risker är främst relaterade till processerna inom intäktsredovisningen, redovisning av produktions- och försäljningskostnader, värdering av goodwill och andra immateriella tillgångar, värdering av pågående arbete, värdering av kundfordringar, avsättningar samt skatter. Internrevision gör årligen en riskbedömningen avseeende de finansiella rapporteringsriskerna och rapporterar resultatet till revisionsutskottet.
Kontrollaktiviteter har som främsta syfte att förebygga, upptäcka och säkerställa kvaliteten i den finansiella rapporteringen. Baserat på riskanalysen har kontrollaktiviteter inom identifierade processer implementerats. Processerna har dokumenterats med flödesscheman och detaljerade beskrivningar av kontrollaktiviteter som syftar till att säkerställa att grundläggande krav på den externa finansiella rapporteringen uppfylls. Aktiviteterna är av både manuell och automatiserad karaktär och exempel på större kontrollaktiviteter är godkännande och kontroll av olika typer av bokföringstransaktioner, analys av nyckeltal och relationer, granskning av logglistor, avstämning av konton, checklistor samt applikationskontroller av finansiell information i de IT-system som stödjer den finansiella rapporteringen.
Eniros kommunikation ska vara korrekt, öppen och samtidig till alla intressegrupper. All kommunikation ska ske i enlighet med regelverket för emittenter på Nasdaq OMX i Stockholm. Styrelsen har godkänt en informationspolicy som reglerar hur Bolaget skall offentliggöra information. Information till externa parter kommuniceras regelbundet genom pressmeddelanden och på Eniros webbplats www.eniro.com.
Styrelsen får regelbundet finansiella rapporter. Styrelsen granskar och godkänner delårsrapporter och årsredovisning vid ordinarie sammanträden före publicering. Finansiell information om koncernen får endast kommuniceras av VD och koncernchef, koncernens finansdirektör samt IR och Kommunikationschefen. Bolaget tillämpar tysta perioder, vilka inträffar en månad innan publicering av del- eller helårsrapporter.
Principer och riktlinjer för finansiella processer kommuniceras mellan ledning och övrig personal genom regelbundna möten, intranät och e-post. Årlig ekonomikonferens hålls för att uppdatera ansvariga inom koncernen om nyheter inom revisionsområdet, förändringar i koncernpolicys samt information angående interna rutiner och processer. Chefen för internrevision har även under året besökt flera bolag och avdelningar för att öka kunskapen om intern styrning och kontroll inom koncern. Koncernens CFO och chefen för internrevision har som stående punkt på revisionsutskottets agenda att rapportera resultatet av sitt arbete med intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Resultatet av revisionsutskottets arbete i form av observationer, rekommendationer och förslag till beslut och åtgärder rapporteras löpande till styrelsen.
Den interna revisionsfunktionen har ansvar för övervakning och utvärdering av effektiviteten i bolagets riskhantering och interna kontroller. Chefen för internrevisionen planerar arbetet i samarbete med
revisionsutskottet som godkänne internrevisionsplanen.
Internrevisionen utför oberoende utvärderingar i syfte att systematiskt granska och föreslå förbättringar av effektiviteten i den interna kontrollen. Under året har utvärdering skett inom intäktsredovisning, bonus, säljprovisioner, skatt samt bokslutsprocessen för utvalda enheter.
Eniro har utvecklat ett system för självutvärdering av den interna kontrollen i den finansiella rapporteringen som är uppdelad på en kvartalsvis statusrapportering samt en årlig djupare självutvärdering. Koncernens mer betydande dotterbolag rapporterar kvartalsvis status på den operativa effektiviteten på alla nyckelkontroller. Statusrapporten visar utvecklingen som sker under året i enheterna samt ger en överblick av kvaliteten på de aktiviteter som har en signifikant påverkan på den finansiella rapporteringen för hela koncernen. Utvalda dotterbolag har därutöver genomfört egna djupare utvärderingar inom intäktsredovisningen, leverantörshanteringen, betalningar, säljprovisioner samt bokslutsprocessen.
Resultaten av internrevisionens arbete och självutvärderingarna rapporteras löpande till koncernledning och revisionsutskott. Den löpande rapporteringen utgör grunden för styrelsens utvärdering och bedömning av effektiviteten i den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen och ligger till grund för beslut om eventuella förbättringsåtgärder.
Revisionsutskottet bedömer utförande vad gäller de externa revisorernas kvalifikationer och oberoende.
Under 2008 har Eniros arbete avseende intern kontroll främst fokuserat på följande aktiviteter:
låssmeder_ 198 träffar i Oslo
Eniroaktien (ENRO) noterades på Stockholmsbörsen år 2000. Under 2008 uppgick den totala omsättningen av Eniroaktier till 715 miljoner aktier (441), motsvarande ett värde av cirka 23,6 miljarder SEK (36,6). Den genomsnittliga omsättningen per dag motsvarade ett värde av 93,6 MSEK (146,4). Omsättningshastigheten, det vill säga aktiens likviditet, uppgick under året till 4,59 gånger (2,45), vilket kan jämföras med börssnittet (OMXSPI) på 1,52 gånger (1,39). En noteringspost är 200 aktier.
Eniros börsvärde uppgick vid ingången av 2008 till 9 miljarder SEK och vid årets utgång till 1,73 miljarder SEK. Vid ingången av 2008 var aktiekursen 55,50 SEK och vid utgången av året var aktiekursen 10,70 SEK. Indexet OMX Stockholm 30 (OMXS30) sjönk under året med 38,75 procent och indexet OMX Stockholmsbörsen All-Share (OMXSPI) sjönk med 41,96 procent. Den högsta kursen för Eniroaktien under 2008 var 59 SEK och noterades den 3 januari 2008. Den lägsta kursen, 10,10 SEK, noterades den 22 december 2008.
Vid årsskiftet 2008/2009 ingick Eniroaktien med vikten 0,08 procent i indexet OMXSPI. På Nasdaq OMX Stockholm nordiska lista tillhör Eniro segmentet Mid Cap, sektorn Konsument Sällan-köpsvaror.
Antalet aktieägare i Eniro uppgick den 31 december 2008 till 12 424 (4 080). Enligt de uppgifter som är kända för bolaget stod de tio största ägarna för ett ägande motsvarande 50,2 procent (51,1) av aktiekapitalet och de utländska ägarna för 55,9 procent (84,1) av aktiekapitalet. Det svenska ägandet fördelades mellan institutioner med 37 procent (43,1), aktiefonder med 34,2 procent (47,5) och privatpersoner med 28,8 procent (9,4).
Vid ingången av året uppgick antalet aktier i Eniro till 162 271 368, varav Eniro innehade totalt 996 427 egna aktier. Avsikten med innehavet av egna aktier är att de ska utnyttjas till aktiesparprogrammet som omfattar anställda i Enirokoncernen. Under året utnyttjades 60 954 aktier. Vid årets utgång var aktiekapitalet oförändrat, medan antalet egna Eniroaktier uppgick till 935 473. Det genomsnittliga innehavet av egna aktier under året var 976 501.
Eniros utdelningspolicy var fram till november 2008 en utdelning motsvarande 75 procent av årets nettoresultat. Årsstämman i Eniro AB den 7 maj 2008 beslutade om utdelning om 5,20 SEK per aktie (4,40), vilket motsvarade 75 procent av 2007 års resultat från kvarvarande verksamheter. Det totala beloppet som delades ut till aktieägarna uppgick till 839 MSEK. I november 2008 ändrades Eniros utdelningspolicy och den reviderade utdelningspolicyn innebär en utdelning motsvarande upp till 50 procent av nettoresultatet.
Kursutveckling
| Data per aktie |
|||||
|---|---|---|---|---|---|
| SEK om ej annat anges | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 |
| Börskurs vid årets slut | 10,7 | 58 | 90,5 | 100 | 68 |
| Börskurs, årshögsta | 59 | 95,8 | 103,5 | 100 | 76,5 |
| Börskurs, årslägsta | 10,1 | 57,25 | 71,25 | 67,5 | 55 |
| Årets resultat | –1,95 | 7,27 | 5,82 | 5,84 | 4,62 |
| Cash Earnings | 8,28 | 9,59 | 8,13 | 6,88 | 5,2 |
| Eget kapital | 13,62 | 25,12 | 28,27 | 25,59 | 12 |
| Utdelning | – | 5,20 | 4,40 | 2,2 | 2,2 |
| Utdelning, % av årets resultat |
– | 75 | 76 | 43 | 45 |
| Direktavkastning, % | – | 8,97 | 4,86 | 2,2 | 3,24 |
| P/E-tal vid årets slut, ggr | n/a | 8,0 | 15,5 | 17,1 | 14,7 |
| Antal aktieägare vid |
| Aktie ägarstruktur per den 30 december 2008 |
|||||
|---|---|---|---|---|---|
| Aktieinnehav | Antal aktieägare |
% | Antal aktier | % | |
| 1 – 1 000 | 8 477 | 68 | 3 408 816 | 2 | |
| 1 001 – 10 000 | 3 319 | 26,8 | 11 221 619 | 7 | |
| 10 001 – 50 000 | 436 | 3,5 | 9 479 966 | 5,8 | |
| 50 001 – 500 000 | 158 | 1,3 | 24 128 589 | 14,8 | |
| 500 001 – 1 000 000 | 26 | 0,2 | 18 044 288 | 11,1 | |
| 1 000 001 – 5 000 000 | 34 | 0,3 | 57 319 674 | 35,3 | |
| 5 000 001 – 10 000 000 | 2 | <0,1 | 15 009 000 | 9,2 | |
| 10 000 001 – 50 000 000 | 2 | <0,1 | 23 659 687 | 14,6 | |
| Summa | 12 424 | 100 | 162 271 368 | 100 | |
årets slut 12 424 4 080 5 257 4 961 4 954
Källa: SIS Ägarservice per den 30 december 2008
| Öve rföringar av kapita l till aktie ägare |
|||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 |
| Utdelning | 839 | 797 | 398 | 345 | 301 |
| Inlösen av aktier | n/a | 1 963 | n/a | n/a | 795 |
| Återköp | n/a | n/a | n/a | 193 | 100 |
| Totalt | 839 | 2 760 | 398 | 538 | 1 196 |
Styrelsen föreslår att inte lämna någon utdelning för räkenskapsåret 2008.
| Företag | Analytiker |
|---|---|
| ABG Sundal Collier | Hallgeir Hallup |
| Carnegie | Martin Arnell |
| Cheuvreux | Niklas Kristoffersson |
| Citigroup Smith Barney |
Thomas Singlehurst |
| Deutsche Bank | Stefan Lycke |
| Exane BNP Paribas | Sami Kassab |
| Goldman Sachs | Rakesh Patel |
| Handelsbanken | |
| Securities | Rasmus Engberg |
| HQ Bank | Daniel Ek |
| JP Morgan | Julie Duval/ Mark O´Donnell |
| RBS | Paul Gooden |
| SEB Enskilda | Nicklas Fhärm |
| Swedbank | Mikael Holm |
| Öhman | Patrik Egnell |
| lytiker som följer Eniro Analytiker Hallgeir Hallup Martin Arnell Niklas Kristoffersson Thomas Singlehurst Stefan Lycke Sami Kassab Rakesh Patel Rasmus Engberg Daniel Ek Julie Duval/ |
||
|---|---|---|
| Mark O´Donnell | ||
| Paul Gooden | ||
| Nicklas Fhärm | ||
| 30 december 2008 | ||
| Andel av | ||
| 5 383 129 | 3,3 | |
| 5 329 473 | 3,3 | |
| 2 824 780 | 1,7 | |
| 2 737 093 | 1,7 | |
| 2 340 711 | 1,4 | |
| 80 776 553 162 271 368 |
49,8 100 |
|
| Antal aktier 16 791 277 16 349 015 16 234 417 7 886 600 5 618 320 |
Mikael Holm Patrik Egnell aktier % 10,3 10,1 10,0 4,9 3,5 |
Eniro definierar risk som en osäkerhet att en händelse inträffar som kan komma att påverka bolagets förmåga att uppnå fastställda affärsmål inom en given tidsperiod. Risker är ett naturligt inslag i all affärsverksamhet, vilka måste hanteras av organisationen på ett effektivt sätt. Riskhantering syftar till att förebygga, begränsa eller förhindra att risker materialiseras och drabbar verksamheten på ett negativt sätt.
Eniro har en årligt återkommande process för att genomföra en riskanalys, Enterprise Risk Management (ERM), som omfattar alla delar av verksamheten, såväl dotterbolag som koncernfunktioner. Eniro eftersträvar en effektiv identifiering, utvärdering och hantering av risker inom dimensionerna bransch- och marknadsrisker, kommersiella risker, operationella risker, finansiella risker, efterlevnadsrisker kopplade till lagar och regelverk samt finansiella rapporteringsrisker. Riskexponeringen är i stora drag lika inom koncernens bolag och i samband med riskanalysen identifieras de olika riskerna på ett strukturerat sätt genom analys av ett antal riskdrivare per riskkategori. För varje värderad risk görs även en bedömning av huruvida risken ska accepteras, bevakas, reduceras eller elimineras. Riskanalysen utgör bland annat underlag till den årliga affärsplanen där riskhanteringsaktiviteter utarbetas som en del av de strategiska eller operationella initiativ som beslutas.
Bolagets riskanalys inklusive riskhanteringsåtgärder rapporteras till bolagets revisionsutskott samt styrelsen för utvärdering och godkännande.
Eniro har definierat följande tre primära syften med koncernens riskhanteringsprocesser:
Att underlätta för koncernledning och styrelse att på ett strukturerat sätt identifiera samt hantera och kontrollera risker på olika organisatoriska nivåer för att minimera skador i verksamheten.
Identifierade risker inom bransch och marknadsrisker:
Sökmarknaden utvecklas i en snabb takt, med en kontinuerlig teknikutveckling och introduktion av nya marknadsaktörer samt med vidareutvecklade eller i vissa fall helt nya produkter och tjänster. För att uppfylla kundernas och användarnas behov krävs att Eniro har en stor anpassningsförmåga, god kunddialog och en flexibel organisation inom produktutveckling och försäljning. Eniro har löpande utveckling av sina produkter för att ligga i framkant och möta kundernas ändrade beteende. Nya produkter och tjänster utvärderas med hjälp av testpaneler och undersökningar. Eniro fördjupar kontinuerligt kunskapen om användarmönster, användarbehov och användarvänlighet. Under året har en ny strategi utarbetats som syftar till att transformera bolaget från printberoende till online möjligheter som ska stärka Eniros position på marknaden.
Identifierade risker inom kommersiella risker:
Eniros affärsmodell att erbjuda annonsören värdefull exponering förutsätter konkurrenskraftiga och tillgängliga sökkanaler med motiverade användare. Förändrade användarbeteenden och skiftande trender för köp av medieutrymme utgör betydande risker och Eniro fokuserar därför på att kontinuerligt öka förståelsen för användarnas köp och påvisa värdet av annonseringen för annonsörerna. Eniro satsar på att hålla en hög kvalitet
på innehållet i tjänsterna samt att säkerställa att användningen bibehålls på en hög och ökande nivåer, vilket sker genom vidareutveckling av tjänsterna och dess innehåll, marknadskommunikation och genom förvärvad trafik.
Identifierade risker inom operationella risker:
Eniro erbjuder sökmöjligheter för köpare och säljare som enkelt vill hitta varandra. Det är möjligt via Eniros databas. Innehållet i databasen måste vara relevant för att kunna erbjuda en hög användning av tjänsterna som i sin tur driver nyttan för annonsörerna. Eniro utvecklar kontinuerligt innehållet samt säkerställer hög driftsäkerhet av databasen. En viktig resurs hos Eniro är dess säljkår och det är av vikt att både behålla medarbetare och att rekrytera nya förmågor. Några bolag inom koncernen har utvecklat interna rekryteringssajter på hemsidan för att skapa en dialog med arbetsmarknaden. Därutöver arbetar Eniro kontinuerligt med att erbjuda kompetensutveckling och konkurrenskraftiga ersättningsvillkor för att bli en av marknadens mest attraktiva arbetsgivare.
Identifierade risker inom finansiella risker:
Eniros finanspolicy som fastställts av styrelsen ligger till grund för hantering av finansverksamheten, ansvarsfördelning och finansiella risker. Eniros inriktning är att begränsa eller eliminera finansiella risker med hänsyn tagen till kostnader, likviditet och finansiell ställning. Vid sidan av den årliga riskanalysen utvärderas och övervakas de finansiella riskerna löpande. För en utförlig beskrivning av finansiell riskhantering se särskilt avsnitt på sida 78.
Identifierade risker inom efterlevnadsrisker:
Förändrade lagar, regler och nya myndighetsbeslut kan ge andra förutsättningar för verksamheten och därmed påverka Eniro. Bolaget har ett väletablerat system för interna regler och policys vilka klart reglerar och ger direktiv för hur verksamheten ska skötas i olika avseenden. Bolaget genomför löpande avstämningar av att lagar, regelverk samt interna policys följs genom t ex internrevisionens arbete som innefattar bland annat övervakning av efterlevnadsrisker.
Eniro Årsredovisning 2008 55Finansiella risker En korrekt och ändamålsenlig finansiell rapportering och en god intern kontroll är av väsentlig vikt för bolagets trovärdighet gentemot aktieägare och övriga intressenter. Eniro satsar omfattande resurser på att utveckla processer för riskanalys och riskhantering i syfte att upprätthålla en god intern kontroll över den finansiella rapporteringen i enlighet med intentionerna i Svensk kod för bolagsstyrning. Risken för väsentliga fel i bolagets finansiella rapportering analyseras med utgångspunkt från koncernens resultat och balansräkning samt notuppgifter i bolagets årsredovisning. Identifiering av väsentliga konton har skett och en riskanalys har genomförts där såväl kvantitativa som kvalitativa riskparametrar utvärderats. För en utförlig beskrivning av bolagets riskanalys och riskhanteringsaktiviteter avseende den finansiella rapporteringen hänvisas till avsnittet om Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen i Bolagsstyrningsrapporten.
frisörer_ 339 träffar i Tammerfors
| Innehåll | ||||
|---|---|---|---|---|
| Förvaltningsberättelse | 58 | Not 14 Förutbetalda kostnader | ||
| Koncernens resultaträkning | 64 | och upplupna intäkter | 92 | |
| Koncernens balansräkning | 65 | Not 15 Likvida medel | 92 | |
| Förändringar i koncernens eget kapital | 66 | Not 16 Upplåning | 92 | |
| Koncernens kassaflödesanalys | 67 | Not 17 Derivatinstrument | 93 | |
| Moderbolagets resultaträkning | 68 | Not 18 Pensionsförpliktelser | 94 | |
| Moderbolagets balansräkning | 69 | Not 19 Övriga avsättningar | 95 | |
| Förändringar i eget kapital, moderbolaget | 70 | Not 20 Upplupna kostnader | ||
| Moderbolagets kassaflödesanalys | 71 | och förutbetalda intäkter | 95 | |
| Redovisningsprinciper | 72 | Not 21 Åtaganden och eventualförpliktelser |
95 | |
| Noter | 82 | Not 22 Aktier och andelar | ||
| Not 1 Information per segment | 82 | i koncernföretag | 96 | |
| Not 2 Kostnader fördelade | Not 23 Aktier och andelar | |||
| per kostnadsslag | 83 | i intresseföretag | 97 | |
| Not 3 Avvecklade verksamheter | 83 | Not 24 Aktier och andelar | ||
| Not 4 Anställda | 84 | i joint ventures | 98 | |
| Not 5 Löner och andra ersättningar | 84 | Not 25 Finansiella instrument | ||
| Not 6 Ersättningar och övriga | per kategori | 99 | ||
| förmåner, styrelse och VD och ledande befattningshavare |
85 | Not 26 Förvärvade verksamheter | 100 | |
| Not 7 Arvoden till revisorer | 87 | Not 27 Eget kapital | 101 | |
| Not 28 Väsentliga händelser efter årets utgång |
102 | |||
| Not 8 Finansiella intäkter och kostnader | 87 | |||
| Not 9 Skatt | 88 | Styrelsens och verkställande direktörens försäkran |
103 | |
| Not 10 Materiella anläggningstillgångar | 89 | Revisionsberättelse | 104 | |
| Not 11 Leasingavtal | 89 | Kvartalsöversikt | 105 | |
| Not 12 Immateriella anläggningstillgångar |
90 | Flerårsöversikt | 106 | |
| Definitioner | 108 | |||
| Not 13 Kundfordringar och |
Enirokoncernen bildades den 1 juli 2000 genom att ett antal bolag med likartad verksamhet samordnades under ett moderbolag. Den 10 oktober 2000 noterades Eniro AB (publ) på Stockholmsbörsen.
Eniro är det största sökföretaget på den nordiska mediemarknaden och har verksamheter i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Polen. Genom sökdatabasen och dess distributionskanaler, Offline Media, Online och Voice, genererar Eniro ett transaktionsvärde på mer än 300 miljarder kronor för sina kunder.
Den framtida intäktsfördelningen mellan de olika distributionskanalerna kommer att förändras över tiden, men nyckeln till Eniros framgång ligger i utvecklingen av nya produkter och distributionskanaler vilka kommer att ge utväxling på de viktigaste tillgångarna, sökdatabasen och säljkåren.
58 Eniro Årsredovisning 2008 Medieföretag Under året har ett omfattande arbete genomförts för att ta fram en ny strategi. Styrelsen beslutade den 6 november 2008 om att anta en strategi, formulerad som följer: För att förbättra Eniros långsiktiga utvecklingsmöjligheter ska den nuvarande verksamheten transformeras från printberoende till onlinemöjligheter genom utveckling av värdegenererande databaser för kunder och användare som skapar transaktioner i alla distributionskanaler och därmed positionerar Eniro som ett ledande nordiskt medieföretag med en marknadsledande position inom lokalt sök, onlinemarknadsföring och digitala företagstjänster.
I syfte att öka trafiken och intäkterna på Internet träffade Eniro och Aller i maj 2008 en överenskommelse beträffande portalerna Passagen, Spray och Suomi24. I Finland köpte Aller 50 procent av aktierna i Suomi24. Eniro har genom röstmajoritet och ordförandeskap i styrelsen kontrollen över Suomi24. I Sverige har portalerna Passagen och Spray överförts till ett nytt bolag som ägs till 50 procent av Eniro och till 50 procent av Aller. Aller innehar kontrollen över det nya bolaget genom röstmajoritet och ordförandeskap i styrelsen. Totalt innebar affären reavinster för Eniro på sammanlagt 87 MSEK före skatt.
I oktober 2008 förvärvade Eniro Finland 100 procent av aktierna i kundserviceföretaget Sentraali Oy för omkring 30 MSEK (3,1 MEUR). Sentraali Oy erbjuder olika former av kundservicetjänster, främst call-centertjänster.
Rörelseintäkterna för 2008 uppgick till 6 645 MSEK (6 443). Den organiska minskningen var 1 procent (justerat för valutakurseffekter, ändrade publiceringsdatum, publiceringsersättningar, förändrad sampaketeringsmetod, förvärv och avyttringar).
Den starka tillväxten för online fortsatte under året och onlineintäkterna ökade med 21 procent till 2 430 MSEK (2 004). Organiskt ökade onlineintäkterna med 13 procent, och onlineintäkterna uppgick till nästan 43 procent av de totala online- och offlineintäkterna (36).
Voiceintäkterna ökade med 1 procent till 953 MSEK (939). Den organiska minskningen var 2 procent.
Offlineintäkterna uppgick till 3 262 MSEK (3 500), en minskning med 7 procent. Organiskt minskade offlineintäkterna med 9 procent, främst som ett resultat av lägre offlineintäkter i Norge.
EBITDA för 2008 uppgick till 2 064 MSEK (2 266), och inkluderade en reavinst om 87 MSEK (140), redovisad i det andra kvartalet. EBITDA påverkades negativt av omstruktureringskostnader om 60 MSEK (70) från nedläggningen av två call centers i Sverige samt personalneddragningar.
Operationell EBITDA, exkluderat reavinster och omstruktureringskostnader, uppgick till 2 037 MSEK (2 196). Minskningen i operationell EBITDA tillskrivs Sverige, Norge och Finland. Valutaeffekter har bidragit positivt. Den polska verksamheten har förbättrat EBITDA. Koncernens operationella EBITDA-marginal uppgick till 31 procent (34).
EBIT för helåret uppgick till 410 (1 855) och inkluderar nedskrivning i Norge av goodwill och varumärket Telefonkatalogen med 1 200 MSEK.
Finansnettot för 2008 uppgick till –686 MSEK (–454) och nettot av valutakurseffekter var –76 MSEK (42). Det försämrade finansnettot förklaras av högre skuldsättning och en högre räntenivå.
Årets resultat uppgick till –318 MSEK (1 304).
| Rörelseintäkter | Operationell EBITDA | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| MSEK | jan–dec | jan–dec | jan–dec | jan–dec |
| Sverige exkl. Voice | 2 273 | 2 227 | 927 | 1 038 |
| Sverige Voice Norge |
580 1 947 |
607 1 982 |
136 761 |
149 776 |
| Danmark | 716 | 570 | 98 | 98 |
| Finland | 654 | 640 | 72 | 105 |
| Polen | 475 | 417 | 115 | 100 |
| Övrigt | – | 0 | –72 | –70 |
| Summa | 6 645 | 6 443 | 2 037 | 2 196 |
| Reavinster Omstruktureringskostnader |
87 –60 |
140 –70 |
||
| EBITDA | 2 064 | 2 266 | ||
| Strategin att öka kundbasen fortsätter att vara fram gångsrik, kundbasen för eniro.se och Gula Sidorna ökade med omkring 14 procent från 152 000 till 173 000 under 2008 vilket resulterat i stark organisk tillväxt för online och begränsat den organiska nedgången för print. Flera strategiskt viktiga partnerskap initierades under året, inkluderat DN, Hemnet och mktmedia. Rörelseintäkterna för Sverige för helåret 2008 upp gick till 2 273 MSEK (2 227). Organiskt ökade rörelsein täkterna med 2 procent. Stark tillväxt för onlineintäkterna resulterade i en or ganisk ökning med 21 procent och onlineintäkterna uppgick till 40 procent för de totala online- och offline intäkterna för 2008. Offlineintäkterna minskade organiskt med 7 procent. Operationell EBITDA uppgick till 927 MSEK (1 038). Fortsatta investeringar i en förstärkt säljkår och ett dom slut gällande reklamskatt påverkade jämförelsen med motsvarade period 2007 negativt. Från den 30 juni är Eniros ägarandel i portalen Pas sagen 50 procent efter ett partnerskap med Aller. Pas sagen redovisas som intresseföretag enligt kapitalan delsmetoden. Passagen bidrar negativt till EBITDA. |
på EBITDA. Marknadsenhet Norge satt höga marginaler. var 4 procent. fördes i slutet av 2007. procent. (776). |
inkluderade en reavinst om 125 MSEK. | Omstruktureringskostnader om 20 MSEK från ned läggningen av två call-centers hade en negativ inverkan Den tvåsiffriga tillväxten för online fortsatte under 2008, främst som ett resultat av den starka tillväxten för gule sider.no. Onlineintäkterna bidrog med 54 procent för de totala online och offline-intäkterna för helåret med fort Rörelseintäkterna för helåret minskade med 2 pro cent till SEK 1 947 M (1 982). Den organiska nedgången Onlineintäkterna ökade organiskt med 11 procent. Voiceintäkterna ökade organiskt med 15 procent, främst som ett resultat av prisökningar som genom Offlineintäkterna minskade organiskt med 18 Operationell EBITDA för Norge uppgick till 761 MSEK EBITDA påverkades negativt av omstrukturerings kostnader från integrationen av Din Pris om 12 MSEK jämfört med föregående år. Jämförbara EBITDA för 2007 |
|
| Marknadsenhet Sverige Voice | Marknadsenhet Danmark | |||
| Under 2008 använde mer än 50 procent av svenskarna | Under 2008 var krak.dk den mest besökta webbsajten | |||
| en av Eniro 118 118:s tjänster minst en gång. Nya per | alla kategorier i Danmark. | |||
| sonliga söktjänster introducerades och inkluderade | Rörelseintäkterna för Danmark för helåret ökade | |||
| "Vem ringer" och "Fråga oss vad som helst". De nya | med 2 procent organiskt. | |||
| Onlineintäkterna ökade organiskt med 5 procent, | ||||
| tjänsterna togs väl emot av användarna. Två call-centers, i Gävle och Örebro, lades ner. Verk |
negativt påverkat av den långsammare integrationen av | |||
| samheten är nu koncentrerad till sju orter. Rörelseintäkterna minskade med 4 procent till 580 |
Krak och lägre bannerförsäljning. | |||
| MSEK (607). Den organiska minskningen av intäkterna var 4 procent. |
Utvecklingen av Offlineintäkterna var organiskt oför ändrad som ett resultat av ökade marknadsandelar. Operationell EBITDA oförändrat till 98 MSEK (98). In |
IT-plattformar och system visade sig mer tids- och kostnadskrävande än förväntat.
Jämförbar EBITDA för 2007 inkluderade omstruktureringseffekter om 60 MSEK till följd av Krakförvärvet.
För helåret ökade rörelseintäkterna för Finland med 2 procent. Organiskt minskade rörelseintäkterna med 4 procent.
Onlineintäkterna ökade organiskt med 1 procent och eniro.fi utvecklades väl.
Voiceintäkterna ökade med 10 procent som ett resultat av förvärvet av Sentraali Oy. Den organiska minskningen var 2 procent.
Offlineintäkterna minskade organiskt med 8 procent.
Operationell EBITDA uppgick till 72 MSEK (105), delvis som ett resultat av låg intern effektivitet.
EBITDA för helåret inkluderade en reavinst om 87 MSEK (15) från försäljningen av 50 procent av Suomi24 till Aller.
Från 30 september är Eniros ägarandel i Suomi24 50 procent, Suomi24 kommer även fortsättningsvis att konsolideras som dotterbolag då Eniro har fortsatt kontroll över bolaget.
Rörelseintäkterna ökade med 14 procent. Organiskt ökade rörelseintäkterna med 1 procent.
Under 2008 ökade trafiken till pf.pl med 57 procent jämfört med 2007. Antalet onlinekunder ökade med 22 procent till 37 000 och det totala antalet kunder uppgick till omkring 113 000 (108 000). Onlineintäkterna ökade organiskt med 12 procent.
Offlineintäkterna minskade med 1 procent organiskt.
Operationell EBITDA förbättrades till 115 MSEK (100) som ett resultat av ökad försäljning.
I Övrigt ingår kostnader för koncernhuvudkontoret och koncerngemensamma projekt.
Operationell EBITDA för helåret uppgick till –72 MSEK (–70) och EBITDA för helåret uppgick till –95 MSEK (–70) och inkluderar kostnader för personalneddragningar.
60 Eniro Årsredovisning 2008 Nettoskuld Från Eniros starka position inom lokalt sök pågår en ständig produktutveckling med syfte att erbjuda kunder flera möjligheter att nå sina målgrupper. Som exempel på de aktiviteter som genomförts under året kan nämnas att Supersök lanserats i Sverige och att utsiktsbilder introducerats i flera städer. För att öka användbar-
heten har 2009 års utgåvor av Gula Sidorna i Sverige och Gule Sider i Norge fått ett nytt, mindre format. Totalt har ca 33 MSEK (72) i utvecklingskostnader aktiverats i balansräkningen.
Operationellt kassaflöde uppgick till 1 098 MSEK (1 485). Minskningen kan främst förklaras av högre räntebetalningar och lägre EBITDA. Minskat rörelsekapital påverkade det operationella kassaflödet positivt.
Koncernens räntebärande nettoskuld uppgick den 31 december 2008 till 9 948 MSEK (10 264). Soliditeten uppgick till 13 procent (22). Den räntebärande nettoskulden i förhållande till EBITDA var 4,8 (4,5) och justerat för reavinster 5,0 (4,8).
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| jan–dec | jan–dec | |
| Ingående balans | –10 264 | –9 044 |
| Operativt kassaflöde | 1 098 | 1 485 |
| Förvärv och avyttringar | –60 | –394 |
| Kassaflöde från avvecklade verksamheter | – | 1 118 |
| Utdelning | –839 | –797 |
| Inlösen | – | –1 967 |
| Omräkningsdifferens och övrigt | 117 | –665 |
| Utgående balans | –9 948 | –10 264 |
Den 31 december 2008 uppgick den utestående skulden under kreditfaciliteten till 5 000 MNOK, 80 MEUR, 400 MDKK och 3 056 MSEK. Av faciliteten är 4 250 MNOK och 1 080 MSEK säkrad till en fast räntesats till förfallodagen (augusti 2012), motsvarande ungefär 60 procent av den utnyttjade delen av faciliteten. Under det fjärde kvartalet 2008 har omkring 85 procent av faciliteten i NOK (4 250 MNOK), swappats till SEK i syfte att minska valutarisken i den räntebärande nettoskulden. Exponeringen avseende nettoinvestering i norska kronor har ökat i motsvarande omfattning.
Likvida medel och outnyttjade kreditfaciliteter uppgick till cirka 2 619 MSEK den 31 december 2008.
Vid utgången av 2008 fanns det utrymme mot samtliga bank-covenanter. I avtalet för kreditfaciliteten, har Eniro tillstånd att bryta mot en av banktcovenanterna, räntebärande nettoskuld i förhållande till EBITDA, under ett kvartal till och med utgången av 2009, utan att tvingas till en omförhandling av villkoren. Den möjligheten har inte utnyttjats.
Den rådande makroekonomiska osäkerheten har ökat marknadsrisken och den finansiella risken. För att uppnå en ökad finansiell flexibilitet och för att skapa utrymme att genomföra nya initiativ och kostnadsbesparingar har Eniro påbörjat bankförhandlingar.
Koncernens gemensamma finanspolicy som fastställts av styrelsen ligger till grund för hantering av finansverksamheten, ansvarsfördelning och finansiella risker. Inriktningen i Eniros riskhantering är att begränsa eller eliminera finansiella risker med hänsyn tagen till kostnader, likviditet och finansiell ställning. Dotterbolaget Eniro Treasury AB har ett centraliserat ansvar för finansiering och riskhantering.
Enligt Eniros finanspolicy fattas beslut avseende säkring av omräkningsrisker av styrelsen. Vid nettoinvesteringar i utländsk valuta ska omräkningsrisker övervägas. Eniro har i huvudsak investeringar i norska kronor, euro, polska zloty och danska kronor, varav exponeringen i norska kronor är den största. Som ett led i att reducera exponeringen avseende nettoinvesteringar i utländsk valuta har delar av upplåningen tagits i norska kronor, euro och danska kronor. Under det fjärde kvartalet 2008 har ca 85% av upplåningen i norska kronor (4 250 MNOK) swappats till svenska kronor för att reducera valutarisken i räntebärande nettoskuld. Exponeringen avseende nettoinvestering i norska kronor har ökat i motsvarande omfattning.
Den relativt höga skuldsättningen innebär en exponering för ränterisk då upplåning sker till rörlig ränta. Ränterisken reduceras genom att delar av framtida räntebetalningar säkras genom ingående av ränteswappar där flöden i rörliga räntor swappas mot fast ränta.
För en mer utförlig beskrivning av riskhantering se avsnitt om finansiell riskhantering under redovisningsprinciper med hänvisning till relevanta noter.
Aktiekapitalet uppgick den 31 december 2008 till 184 909 188 SEK fördelat på 162 271 368 aktier.
Vid början av året innehade Eniro 996 427 egna aktier. Under året har 60 954 aktier utnyttjats i aktiesparprogrammet. Vid utgången av 2008 innehade Eniro 935 473 egna aktier. Dessa aktier kommer att behållas för att utnyttjas till aktiesparprogrammet. Det genomsnittliga innehavet av egna aktier under 2008 var 976 501.
Årsstämman den 7 maj 2008 bemyndigade styrelsen att för tiden intill nästa årsstämma fatta beslut om förvärv av aktier i bolaget till ett antal som motsvarar högst tio procent av det totala antalet aktier i bolaget. Bolagets sammanlagda innehav av egna aktier får, tillsammans med redan innehavda aktier, inte vid något tillfälle överstiga en tiondel av samtliga aktier i Bolaget. Syftet med bolagets förvärv av egna aktier är att ge styrelsen ökat handlingsutrymme i sitt arbete att genom en förändrad kapitalstruktur skapa värde för bolagets aktieägare.
Koncernens egna kapital uppgick vid utgången av 2008 till 2 214 MSEK (4 064), varav 2 197 MSEK hänförligt till moderbolagets aktieägare.
För 2008 uppgick skattekostnaden till –42 MSEK (–278). Den redovisade skattekostnaden för året påverkades av reducering av uppskjuten skatteskuld om 79 MSEK relaterad till nedskrivningen av immateriella tillgångar i Norge. Den underliggande skattesatsen för året var 15 procent (22).
Cash earnings per aktie uppgick till 8,28 SEK (9,59). Resultat per aktie uppgick till –1,95 SEK (7,27).
I tvisten mellan Eniro Windhager Medien GmbH och DeTeMedien GmbH i Tyskland, beslutade tyska högsta domstolen av processuella skäl att ärendet skulle återremitteras till andra instans, appellationsdomstolen i Frankfurt. I sin dom den 29 juli 2008 fann appellationsdomstolen i Frankfurt, i enlighet med sitt tidigare domslut i december 2004, att Eniro Windhager Medien GmbH har rätt till ersättning. Domen har dock inte vunnit laga kraft då DeTeMedien GmbH på juridiskteknisk grund överklagat ett av domstolens beslut.
Eniro har inte tagit upp någon tillgång i balansräkningen avseende tvisten med DeTeMedien, ej heller har Eniro under 2008 gjort någon förändring av den ekonomiska bedömningen av tvisten.
Antalet heltidsanställda uppgick per den 31 december 2008 till 4 961 personer (4 650). Antalet anställda i Finland har under året ökat till följd av förvärvet av Sentraali.
Eniro Årsredovisning 2008 61Eget kapital Eniros miljöpolicy styr miljöarbetet och syftar till att ta miljöansvar och samtidigt skapa en bättre verksamhet. Eniros miljöarbete fokuseras på processen med att implementera miljöledningssystem enligt standarden ISO 14001:2004, för att skapa verifierbara system med tydliga målsättningar och kontinuerligt förbättringsarbete. Det är genom kontinuerliga förbättringar som Eniro kan uppnå både miljömässig och ekonomisk effektivisering. Som en del av kraven i certifieringen utbildar Eniro medarbetarna inom miljöfrågor för att öka medvetenheten i relevanta frågor. Under 2008 certifierades Eniro Sverige Online AB och Eniro Gula Sidorna Försäljning AB enligt ISO 14001. Sedan 2007 är Eniro AB och Eniro Gula
Sidorna AB certifierade. Arbetet med certifiering av Eniro Norge och fler dotterbolag i Sverige har påbörjats. Det beräknas vara klart i första halvåret 2009. Under 2009 inleds processen i Polen och under 2010 fortsätter arbetet med Danmark och Finland. Målet för 2010 är att hela koncernen ska ha certifierade miljöledningssystem enligt ISO 14001. För en utförligare beskrivning av Eniros miljöarbete se särskilt avsnitt i årsredovisningen.
Rörelseintäkter för 2008 uppgick till 21 MSEK (24). Samtliga rörelseintäkter avser koncernintern försäljning. Resultat före skatt uppgick till –1 775 MSEK (27). Investeringar uppgick till 1 MSEK (618). Moderbolagets externa räntebärande nettoskuld uppgick vid periodens utgång till 8 MSEK (7).
Moderbolagets egna kapital uppgick vid utgången av 2008 till 1 494 MSEK (3 384), varav fritt eget kapital uppgick till 1 309 MSEK (3 199).
Moderbolaget Eniro AB (publ) hade vid utgången av 2008 27 heltidsanställda (20).
62 Eniro Årsredovisning 2008 Kapitalstruktur På årsstämman i Eniro AB (publ) den 7 maj 2008 valdes sju ledamöter. Tre styrelseledamöter är utsedda av de anställda. Förutom det konstituerande styrelsemötet ska normalt fem ordinarie styrelsemöten hållas per år. Under 2008 uppgick antalet styrelsemöten till sexton varav sex per capsulam och tre via telefon. Under 2008 ägnade styrelsen särskild uppmärksamhet åt bolagets nya strategi och organisation, inklusive tillsättandet av ny verkställande direktör och koncernchef. Under året har även tid ägnats åt finansiering, kapitalstruktur, miljöfrågor samt frågor relaterade till operationell uppföljning och internkontroll. Styrelsen har även genomfört en utvärdering av den verkställande direktörens och koncernchefens första sex månader.
Styrelsen har ett ersättningsutskott och ett revisionsutskott. Under 2008 utgjorde Lars Berg (ordförande) och Harald Strømme ersättningsutskottet. Barbara Donoghue (ordförande), Lars Berg och Karin Forseke utgjorde revisionsutskottet. För en utförlig beskrivning av styrelsens arbete, se särskild bolagsstyrningsrapport på sida 41.
I linje med den nya strategiska inriktning som Eniro antog under 2008 har en ny organisation utformats för att tillvarata produktutveckling såväl som geografiska dimensioner i verksamheten. Ledningsgruppen består av VD och koncernchef, finansdirektör, Online-direktör, Voice-direktör, Offline Media-direktör, vd Norge, vd Sverige, vd Finland, vd Danmark, vd Polen, chefen för IR och kommunikation, samt IT-direktören.
I samband med att den nya strategin presenterades den 6 november 2008 reviderades samtidigt målet för kapitalstrukturen. Enligt det reviderade målet ska nettoskulden i relation till EBITDA uppgå till 3–3,5 gånger.
Eniros reviderade utdelningspolicy innebär en utdelning motsvarande upp till 50 procent av nettoresultatet. För verksamhetsåret 2008 föreslår styrelsen ingen utdelning. Motivet till att ingen utdelning föreslås är ett negativt årsresultat som uppstått som en följd av nedskrivningar samt bolagets mål om en lägre skuldsättning. Föregående år uppgick utdelningen till SEK 5,20 per aktie eller totalt 839 MSEK. Dessutom innebar föregående års inlösen av aktier en ytterligare distribution till ägarna om 1 967 MSEK.
Med bolagsledning avses i det följande verkställande direktören samt koncernledningen som består av sammanlagt 10 personer.
Målsättningen med principerna för ersättning till ledande befattningshavare är att Eniro ska erbjuda marknadsmässig ersättning som möjliggör att dessa personer kan såväl rekryteras som behållas inom Enirokoncernen. Ersättningen till bolagsledningen består av flera delar; (1) fast lön, (2) rörlig lön, (3) långsiktigt incitamentsprogram, (4) pensionsavsättningar samt övriga ersättningar och förmåner.
Eniro har under 2008 följt de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som godkändes av årsstämman i maj 2008. Utfallet för den rörliga ersättningsdelen under 2008 uppgick till 3,4 MSEK. För detaljer kring utfall för år 2008 se Not 6 Ersättningar och övriga förmåner till styrelse, vd och ledande befattningshavare. Nedan angivna riktlinjer avseende 2009 följer i allt väsentligt de som fastställdes av stämman 2008.
Styrelsen föreslås bemyndigas att frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.
Den fasta lönen baseras på den enskilde befattningshavarens ansvarsområde, kompetens och erfarenhet. För att i möjligaste mån skapa ett transparent och rättvist ersättningssystem använder sig Eniro av ett sk gradingsystem i vilket samtliga roller i bolagsledningen klassificeras enligt internationell standard. Detta möjliggör även lönejämförelser. Den fasta lönen revideras årligen under första kvartalet.
Utfallet av den rörliga lönen är beroende av i vilken utsträckning de mål som Eniros styrkort omfattar, uppfyllts under aktuellt år. Målen i styrkorten är fördelade så att de finansiella målen är övervägande och utgör minst 70 procent av styrkortets målsättningar. Marknads- och humankapitalmål samt individuella prioriterade initiativ utgör resterande delar av styrkortets målsättningar. För ledande befattningshavare, inklusive den verkställande direktören, utgör den rörliga lönen maximalt 35–70 procent av den fasta lönen. Av den rörliga lönen utbetalas maximalt 15–50 procentenheter i kontant ersättning. Den resterande rörliga lönen (maximalt 20 procentenheter) omvandlas till syntetiska aktier med en löptid på två år, enligt det aktiekursrelaterade incitamentsprogram som föreslogs och godkändes av årsstämman i april 2006. Styrelsen har rätt att göra erforderliga justeringar så det ekonomiska utfallet av incitamentsprogrammet återspeglar exempelvis utdelningar eller förändringar i aktiekapitalet. Det exakta utfallet av den rörliga lönen fastställs av Bolaget utifrån en årlig individuell mätning av befattningshavarens resultat i förhållande till Eniros styrkort, fastställt för respektive befattningshavare.
Vid ordinarie bolagsstämma den 5 april 2005, och med några justeringar vid årsstämman den 5 april 2006, beslutades att införa ett aktiesparprogram för medarbetare i Enirokoncernen. Detta omfattar även ledande befattningshavare i Enirokoncernen. För en närmare beskrivning av det långsiktiga incitamentsprogrammet hänvisas till sidan 86 i årsredovisningen för 2008.
Eniros pensionspolicy är baserad på endera en Individuell Tjänste Pensionsplan (ITP plan eller motsvarande nationell plan) eller en premiebaserad pensionsplan. I den premiebaserade pensionsplanen utgör premien maximalt 35 procent av den fasta lönen.
Uppsägningstid och avgångsvederlag för ledande befattningshavare följer praxis. Då bolaget initierar uppsägning, gäller en uppsägningstid om maximalt tolv månader samt ett avgångsvederlag som betalas ut under ytterligare tolv månader efter anställningens upphörande.
Övriga förmåner utgörs främst av sjukförsäkring och bilförmån. Bilförmånen baseras på Eniros från tid till annan fastställd bilpolicy.
Eniro har ett låneavtal med ett konsortium av banker som undertecknades i augusti 2007. Låneavtalet har en initial låneram om 13 000 MSEK. Om en ägare, eller en grupp av ägare, förvärvar mer än 50 procent av rösterna i Bolaget, så skall Bolaget och aktuella banker inom 30 dagar komma överens om en fortsättning av låneavtalet. Om en överenskommelse inte träffas ska låneavtalet upphöra och utestående belopp återbetalas.
Om Bolaget erhåller en huvudägare representerande minst 75 procent av aktierna eller om Bolaget avnoteras från börsen, har verkställande direktören och ytterligare en person i koncernledningen möjlighet att erhålla ersättning i enlighet med villkoren för uppsägning från Bolagets sida.
I samband med implementeringen av den nya strategin och den nya organisationen, har områden för synergier och ökad effektivitet identifierats. En övergripande genomgång av Koncernens kostnadsstruktur har initierats och har resulterat i personalneddragningar avseende 40 anställda i Danmark. Kostnadsgenomgången av Koncernen beräknas vara klar i slutet av juni 2009.
Eniro Årsredovisning 2008 63Vinstdisposition Den 11 mars 2009 bekräftade Regeringsrätten det positiva beslutet från Skatterättsnämnden avseende användningen av Eniros tyska skatteunderskott i Sverige. Skatteunderskottet som främst är hänförligt till stängningen av Windhager, uppgår till cirka 160 MEUR. Värdet av skatteunderskottet i Sverige uppgår till cirka 475 MSEK med aktuella valutakurser vid tidpunkten för Regeringsrättens dom. Inget värde av skatteunderskottet har vid utgången av 2008 redovisats. Som en konsekvens av beslutet från Regeringsrätten, bedömer Eniro att börja använda skatteunderskotten under 2010 och kommer därmed inte att betala någon skatt i Sverige under de kommande åren.
I rådande marknadsläge ser bolaget ingen anledning till att ändra de finansiella målen på medellång sikt (2009– 2011), vilka innebär en onlinetillväxt på 12–15 procent resulterande i en total tillväxt på 0–2 procent per år och en EBITDA-marginal omkring 27 procent.
Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel i moderbolaget:
| Summa | 1 309 197 604 |
|---|---|
| I ny räkning överföres | 1 309 197 604 |
| Styrelsen föreslår att: | |
| Summa | 1 309 197 604 |
| Balanserade vinstmedel | 2 883 637 569 |
| Årets förlust | –1 574 439 965 |
| Kvarvarande verksamheter Brutto rörelseintäkter Reklamskatt |
||
|---|---|---|
| 6 689 –44 |
||
| Rörelseintäkter | 1 | 6 645 |
| Produktionskostnader Försäljningskostnader |
2, 5 2, 5 |
–1 935 –1 738 |
| Marknadsföringskostnader | 2, 5 | –1 842 |
| Administrationskostnader | 2, 5, 6, 7 | –607 |
| Produktutvecklingskostnader Övriga intäkter |
2, 5 | –178 87 |
| Övriga kostnader | –22 | |
| Rörelseresultat | 410 | |
| Finansiella intäkter | 8 | 132 |
| Finansiella kostnader | 8 | –818 |
| Resultat före skatt | –276 | |
| Inkomstskatt | 9 | –42 |
| Årets resultat från kvarvarande verksamheter | –318 | |
| Resultat från avvecklade verksamheter Årets resultat |
3 | – –318 |
| Hänförligt till: Moderbolagets aktieägare Minoritetsintresse |
–315 –3 |
|
| Periodens resultat | –318 | |
| Resultat per aktie från kvarvarande verksamheter, SEK (hänförligt till moderbolagets aktieägare) – före utspädning |
–1,95 | |
| – efter utspädning | –1,95 | |
| Resultat per aktie från avvecklade verksamheter, SEK | ||
| – före utspädning – efter utspädning |
– – |
|
| Resultat per aktie, SEK (hänförligt till moderbolagets aktieägare) | ||
| – före utspädning | –1,95 | |
| – efter utspädning | –1,95 | |
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning, tusental | 27 | 161 295 |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, tusental | 27 | 161 364 |
| MSEK | Not | 2008-12-31 | 2007-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | 172 | ||
| Materiella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar |
10 12 |
153 14 270 |
15 968 |
| Uppskjutna skattefordringar | 9 | 97 | 95 |
| Derivatinstrument | 17, 25 | – | 6 |
| Innehav i intresseföretag | 23 | 37 | 10 |
| Andra fordringar | 25 | 53 | 16 |
| Summa anläggningstillgångar | 14 610 | 16 267 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Pågående arbete | 202 | 176 | |
| Kundfordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
13, 25 14 |
1 127 172 |
1 066 213 |
| Aktuella skattefordringar | 111 | 21 | |
| Övriga icke räntebärande omsättningstillgångar | 13, 25 | 63 | 112 |
| Övriga räntebärande fordringar | 13, 25 | 16 | 7 |
| Likvida medel | 15, 25 | 319 | 605 |
| Tillgångar i avvecklade verksamheter | 3 | – | – |
| Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR |
2 010 16 620 |
2 200 18 467 |
|
| Eget kapital Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Reserver |
185 2 285 –607 |
185 2 285 93 |
|
| Balanserad vinst | 334 | 1 488 | |
| Eget kapital moderbolagets aktieägare | 2 197 | 4 051 | |
| Minoritetsintresse Summa eget kapital |
27 | 17 2 214 |
13 4 064 |
| Långfristiga skulder | |||
| Upplåning | 16, 25 | 9 463 | 10 143 |
| Derivatinstrument Pensionsförpliktelser |
17, 25 18 |
739 198 |
23 257 |
| Uppskjutna skatteskulder | 9 | 968 | 1 196 |
| Övriga avsättningar | 19 | 11 | 9 |
| Summa långfristiga skulder | 11 379 | 11 628 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Förskott från kunder | 213 | 122 | |
| Leverantörsskulder | 25 | 268 | 329 |
| Aktuella skatteskulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
20 | 112 1 486 |
44 1 291 |
| Övriga icke räntebärande skulder | 407 | 481 | |
| Övriga avsättningar | 19 | 66 | 26 |
| Upplåning | 16, 25 | 475 | 482 |
| Skulder direkt hänförliga till avvecklade verksamheter Summa kortfristiga skulder |
3 | – 3 027 |
– 2 775 |
| MSEK Not Ingående balans 1 januari 2007 Säkring av kassaflöde efter skatt Säkring av nettoinvestering efter skatt Fondemission Valutakursdifferens |
Aktie- kapital 182 – – |
Övrigt till- skjutet kapital Reserver 4 254 |
Balanserad | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Minoritets- | ||||||
| –296 | vinst 980 |
Summa 5 120 |
intresse eget kapital – |
|||
| – | –38 | – | –38 | – | ||
| – | –480 | – | –480 | – | ||
| 23 | –23 | – | – | – | – | |
| – | – | 907 | – | 907 | – | |
| Summa transaktioner redovisade | ||||||
| direkt i eget kapital | 23 | –23 | 389 | – | 389 | – |
| Årets resultat | – | – | – | 1 305 | 1 305 | –1 |
| Summa intäkter och kostnader | – | – | – | 1 305 | 1 305 | –1 |
| Köp av minoritetsägda aktier | – | – | – | – | – | 14 |
| Aktiesparprogram – värde av anställdas tjänstgöring |
– | 1 | – | – | 1 | – |
| Inlösen av aktier | –20 | –1 947 | – | – | –1 967 | – |
| Utdelning | – | – | – | –797 | –797 | – |
| Utgående balans 31 | ||||||
| december 2007 27 |
185 | 2 285 | 93 | 1 488 | 4 051 | 13 |
| Ingående balans 1 januari 2008 | 185 | 2 285 | 93 | 1 488 | 4 051 | 13 |
| Säkring av kassaflöde efter skatt | – | – | –568 | – | –568 | – |
| Säkring av nettoinvestering efter skatt | – | – | 175 | – | 175 | – |
| Valutakursdifferens | – | – | –307 | – | –307 | – |
| Summa transaktioner redovisade direkt i eget kapital |
– | – | –700 | – | –700 | – |
| Årets resultat | – | – | – | –315 | –315 | –3 |
| Summa intäkter och kostnader | – | – | – | –315 | –315 | –3 |
| Köp av minoritetsägda aktier | – | – | – | – | – | 7 |
| Aktiesparprogram – värde av | ||||||
| anställdas tjänstgöring | – | 0 | – | – | 0 | – |
| Utdelning | – | – | – | –839 | –839 | – |
| Utgående balans 31 | ||||||
| december 2008 27 |
185 | 2 285 | –607 | 334 | 2 197 | 17 |
| MSEK Not |
2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | ||
| Rörelseresultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet |
410 | 1 855 |
| Avskrivningar och nedskrivningar av anläggningstillgångar 2 |
1 654 | 411 |
| Avsättningar | 42 | –6 |
| Vinst vid avyttring anläggningstillgångar | –87 | –140 |
| Övriga icke likviditetspåverkande poster | 15 | –1 |
| Betalning till pensionsstiftelse Erhållna räntor |
–80 52 |
– 39 |
| Erlagda räntor | –678 | –541 |
| Verkligt värde-vinster på derivatinstrument | – | 189 |
| Betald inkomstskatt | –95 | –133 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital |
1 233 | 1 673 |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | ||
| Minskning / ökning av pågående arbete Minskning/ökning av kortfristiga fordringar |
70 24 |
–18 –16 |
| Minskning/ökning av kortfristiga skulder | 4 | –8 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 1 331 | 1 631 |
| Investeringsverksamheten | ||
| Förvärv av dotterföretag och intresseföretag 26 |
–152 | –502 |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 12 |
–173 | –103 |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar 10 |
–63 | –47 |
| Avyttring av dotterföretag och intresseföretag 22, 23 Avyttring av materiella anläggningstillgångar 10 |
92 3 |
108 4 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –293 | –540 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Upptagna lån Amortering av lån |
605 –1 095 |
1 502 –857 |
| Inlösen av aktier | – | –1 967 |
| Utbetald utdelning | –839 | –797 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –1 329 | –2 119 |
| Kassaflöde från avvecklade verksamheter 3 |
– | 1 118 |
| Årets kassaflöde | –291 | 90 |
| Likvida medel vid årets början | 605 | 478 |
| Kursdifferens i likvida medel | 5 | 37 |
| Likvida medel vid årets slut 15 |
319 | 605 |
| MSEK | Not | 2008 | |
|---|---|---|---|
| Rörelseintäkter | 1 | 21 | |
| Produktionskostnader Försäljningskostnader |
2, 5 2, 5 |
–5 – |
|
| Marknadsföringskostnader | 2, 5 | –19 | |
| Administrationskostnader | 2, 5, 6, 7 | –105 | |
| Övriga intäkter | 6 | ||
| Övriga kostnader Rörelseresultat |
0 –102 |
||
| Vinst/förlust från försäljning av aktier i koncernföretag | – | ||
| Vinst från försäljning av övriga aktier Utdelningar från koncernföretag |
– 88 |
||
| Nedskrivning av fordringar hos koncernföretag | – | ||
| Nedskrivning av aktier i koncernföretag | 22 | –1 119 | |
| Finansiella intäkter | 8 | 86 | |
| Finansiella kostnader Resultat efter finansiella poster |
8 | –824 –1 871 |
|
| Bokslutsdispositioner | 96 | ||
| Resultat före skatt | –1 775 | ||
| Inkomstskatt Årets resultat |
9 | 201 –1 574 |
|
| MSEK | Not | 2008-12-31 | 2007-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar Övriga immateriella anläggningstillgångar |
12 | 1 | – |
| Materiella anläggningstillgångar | 10 | 0 | 0 |
| Innehav i dotterföretag | 22 | 12 356 | 13 475 |
| Innehav i intresseföretag | 23 | 10 | 10 |
| Uppskjutna skattefordringar | 3 | 3 | |
| Räntebärande fordringar hos koncernföretag | 208 | 180 | |
| Övriga räntebärande fordringar Summa anläggningstillgångar |
9 12 587 |
6 13 674 |
|
| Omsättningstillgångar | |||
| Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag |
– 1 052 |
– 1 934 |
|
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 14 | 0 | 1 |
| Aktuella skattefordringar | 85 | 0 | |
| Övriga icke räntebärande omsättningstillgångar | 13 | 1 | 2 |
| Övriga räntebärande fordringar | 13 | 2 | 1 |
| Likvida medel Summa omsättningstillgångar |
15 | 0 1 140 |
0 1 938 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 13 727 | 15 612 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital |
|||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 27 | 185 | 185 |
| Reservfond | – | 0 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserad vinst | 1 309 | 3 199 | |
| Summa eget kapital | 1 494 | 3 384 | |
| Obeskattade reserver | |||
| Periodiseringsfond | 929 | 1 025 | |
| Avsättningar | |||
| Pensionsförpliktelser | 18 | 18 | 14 |
| Övriga avsättningar | 19 | – | 0 |
| Summa avsättningar | 18 | 14 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Skulder till koncernföretag | 10 342 | 10 451 | |
| Summa långfristiga skulder | 10 342 | 10 451 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Leverantörsskulder | 11 | 14 | |
| 319 | 210 | ||
| Skulder till koncernföretag | 20 | 10 | 28 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 2 | ||
| Övriga icke räntebärande skulder | 2 | ||
| Övriga avsättningar | 19 | 15 | 0 |
| Upplåning Upplåning från koncernföretag |
16 | – 587 |
|
| Summa kortfristiga skulder | 944 | 1 483 738 |
| Den löpande verksamheten Rörelseresultat |
2008 | 2007 |
|---|---|---|
| –102 | –70 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Erhållna räntor från koncernföretag |
14 54 |
2 42 |
| Erlagda räntor till koncernföretag | –746 | –507 |
| Erhållna räntor från övriga | 0 | 3 |
| Erlagda räntor till övriga | 0 | 0 |
| Betald inkomstskatt | –89 | –114 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital |
–869 | –644 |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | ||
| Minskning/ökning av kortfristiga fordringar Minskning/ökning av kortfristiga skulder |
1 –8 |
–3 0 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | –876 | –647 |
| Investeringsverksamheten | ||
| Förvärv av dotterföretag | – | –48 |
| Avyttring av dotterföretag | –5 | 1 341 |
| Förvärv av intresseföretag och andra aktieinnehav | – | –10 |
| Utdelning från intresseföretag | 3 | – |
| Avyttring av andra aktieinnehav Förvärv av immateriella anläggningstillgångar |
– –1 |
1 – |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | 0 | – |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –3 | 1 284 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Netto av koncerninterna utdelningar och aktieägartillskott | 586 | 39 |
| Nettoförändring av finansiella fordringar | ||
| och skulder mot koncernföretag | 1 133 | 2 087 |
| Nettoförändring av finansiella fordringar och skulder externt |
–1 | 1 |
| Inlösen av aktier | – | –1 967 |
| Utbetald utdelning | –839 | –797 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 879 | –637 |
| Årets kassaflöde | 0 | 0 |
| Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 15 |
0 0 |
0 0 |
Föreliggande årsredovisning för Eniro AB (publ), organisationsnummer 556588-0936 med säte i Stockholm och adress SE 169 87 Stockholm, har fastställts av styrelsen den 30 mars 2009 och ska fastställas på årsstämman den 14 maj 2009.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (International Financial Reporting Standards – IFRS) sådana de antagits av EU samt tillämpliga bestämmelser i Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1.1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner.
72 Eniro Årsredovisning 2008 Nya redovisningsprinciper Tillämpningen av allmänna principer kräver i många fall redovisningsmässiga uppskattningar och ekonomiska bedömningar med stor påverkan på balans- och resultatposter. I Eniros fall gäller detta framför allt för värdering av goodwill och övriga immateriella tillgångar. I andra fall måste en kvalificerad tolkning och bedömning göras av hur principerna ska tillämpas vid redovisning av komplexa affärstransaktioner. Ett sådant område är redovisning av intäkter. En närmare redogörelse för dessa bedömningar och tolkningar med stor betydelse för koncernredovisningen lämnas nedan under rubriken Viktigare uppskattningar och bedömningar.
Moderbolagets redovisning har upprättats i huvudsak enligt samma principer som använts i koncernredovisningen. De undantag som finns beror på bestämmelser i främst Årsredovisningslagen (ÅRL) samt sambandet mellan redovisning och beskattning. En närmare redogörelse för dessa skillnader ges under avsnittet Moderbolagets redovisningsprinciper.
IAS 39 (Ändring) och IFRS 7 (Ändring), Omklassificering av finansiella instrument (gäller från den 1 juli 2008). Ändringen innebär bl a att under vissa omständigheter omklassificera finansiella tillgångar som innehas för handel. Ändringen bedöms främst påverka banker och andra liknande företag. Koncernen tillämpar inte ändringen i IAS 39 och IFRS 7.
IFRIC 11, IFRS 2 – Transaktioner med egna aktier, även koncerninterna" behandlar aktierelaterade transaktioner som innefattar egna aktier eller som inbegriper koncernföretag. Denna tolkning har ingen inverkan på koncernens finansiella rapporter.
Det finns dessutom ett antal tolkningar som trätt i kraft under 2008, men som inte är relevanta för koncernen: IFRIC 12, Service concession arrangements och IFRIC 14, IAS 19 – Begränsningen av förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan.
Följande nya standarder, samt ändringar och tolkningar av befintliga standarder har publicerats och är obligatoriska för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare, men har inte tillämpats i förtid.
är negativ. Ändringen av standarden kommer att påverka framtida transaktioner.
IFRS 3 (Ändring), Rörelseförvärv (gäller från den 1 juli 2009). Denna ändring av standarden är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen gäller för förvärv efter tidpunkten för ikraftträdandet och innebär förändringar av hur framtida förvärv redovisas. Exempelvis redovisas alla betalningar för förvärv av verksamhet till verkligt värde på förvärvsdagen. Justeringar av anskaffningsvärdet redovisas i resultaträkningen. Alla transaktionskostnader avseende förvärv kostnadsförs. Ändringen av standarden kommer inte att innebära någon effekt på tidigare förvärv men kommer att påverka redovisningen av framtida transaktioner från den 1 januari 2010.
Ovanstående nya standarder och ändringar kommer att tillämpas från och med ikraftträdandet.
Följande standarder, samt ändringar och tolkningar har publicerats och är obligatoriska för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare, men bedöms inte vara relevanta för koncernen.
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och dotterföretag. Dotterföretag är de företag i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav som uppgår till mer än 50 procent av rösterna. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Eniros koncernredovisning upprättas enligt förvärvs-
Eniro Årsredovisning 2008 73Koncernredovisning metoden. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på de tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egenkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen ökat med kostnader direkt hänförbara till förvärvet. Identifierbara tillgångar och skulder i dotterföretag vid förvärvstidpunkten tas upp till verkligt värde i koncernens balansräkning enligt en förvärvsanalys. Överstiger anskaffningsutgiften det verkliga värdet av bolagets nettotillgångar vid förvärvstidpunkten utgörs skillnaden av koncernmässig goodwill. Understiger anskaffningsutgiften verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.
I ej helägda dotterföretag redovisas minoritetsintresset som utomstående aktieägares andel av dotterföretagets eget kapital. Denna post ingår som en del i koncernens eget kapital. I resultaträkningen ingår minoritetens andel. Upplysning om minoritetens andel av resultatet redovisas i anslutning till koncernens resultaträkning.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, såvida inte förlusten motsvaras av ett nedskrivningsbehov.
Obeskattade reserver, som förekommer i redovisningen i bolag i vissa länder, redovisas i koncernen dels som uppskjuten skatteskuld, dels som balanserad vinst. Den uppskjutna skatteskulden är beräknad enligt rådande skattesats i respektive land.
Intresseföretag är de företag där koncernen har en röstandel uppgående till mellan 20 och 50 procent och ett betydande inflytande. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden.
Koncernens andel av resultat som uppkommit i intresseföretaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde.
Orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernen och dess intresseföretag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget.
Ett joint venture definieras som ett kontraktsmässigt arrangemang där två eller fler parter genomför en ekonomisk aktivitet som är föremål för gemensam kontroll. Detta kan anta formen av samägda bolag som styrs gemensamt. Konsolidering av joint ventures sker i enlighet med klyvningsmetoden. Följaktligen läggs koncernens andel av det samägda bolagets resultat- och balansräkning till motsvarande post i koncernens räkenskaper.
Den finansiella rapporteringen sker i den valuta som används där respektive koncernföretag huvudsakligen är verksamt. Denna valuta är enhetens funktionella valuta. I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.
74 Eniro Årsredovisning 2008 Immateriella tillgångar Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Vinster och förluster, som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkningen av monetära tillgångar till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller nettoinvesteringar. Sådana vinster eller förluster redovisas direkt i eget kapital.
Resultat- och balansräkningar för dotterföretag med annan funktionell valuta än svenska kronor räknas om enligt följande:
I koncernredovisningen förs valutakursdifferenser hänförbara till nettoinvesteringar i utlandsverksamheter eller till upplåning och andra valutainstrument, som identifierats som säkring av sådana investeringar, till eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet redovisas sådana kursdifferenser i resultaträkningen som en del av realisationsresultatet.
Goodwill och andra justeringar av verkligt värde, som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärdet. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Avskrivning sker linjärt under bedömd nyttjandeperiod. Dessa varierar för inventarier mellan tre och fem år. Inventarier består främst av datautrustningar, kontorsinventarier och bilar. Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov.
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvär-
det överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets/intresseföretagets nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill vid förvärv av verksamheter redovisas som en separat post bland immateriella tillgångar. Goodwill vid förvärv av intresseföretag ingår i värdet på intresseföretag. Goodwill förutsätts ha en obestämbar nyttjandeperiod.
Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid förvärv. Dessa kassagenererande enheter utgörs av verksamheten inom ett geografiskt område (segment).
Andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod utgörs av varumärken som tillkommit i samband med förvärv. Goodwill och övriga immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod prövas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill och övriga immateriella tillgångar, som avser den avyttrade enheten.
Kundrelationer och övriga immateriella tillgångar skrivs av över nyttjandeperioden. Nyttjandeperioden för kundrelationer baseras på återköpsgrad och uppgår till mellan tre och tio år. Övriga varumärken har en bestämbar nyttjandeperiod som uppgår till mellan fem och tio år.
Övriga immateriella tillgångar utgörs främst av programvaror, databaser och utgivningsrätter av unik karaktär som kontrolleras av Eniro och som har ekonomiska fördelar över en längre tid än ett år och som överstiger utgifterna för deras anskaffning och utveckling.
Övriga immateriella anläggningstillgångar skrivs av linjärt under den bedömda nyttjandeperioden Denna varierar mellan tre och tio år.
I de aktiverade utgifterna ingår personalkostnader och en skälig del av hänförbara indirekta kostnader.
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov samt närhelst händelser eller förändringar av förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. Även tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst en indikation av ett nedskrivningsbehov föreligger. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter).
Finansiella tillgångar klassificeras i följande kategorier
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen utgörs främst av tillgångar i syfte att säljas inom kort. Sådana tillgångar förekommer i mindre omfattning i utländska enheter, som inte ingår i koncernens centralkontorutin.
Lånefordringar och kundfordringar är icke-derivativa finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Lånefordringar är av obetydlig omfattning.
Finansiella tillgångar som kan säljas är icke-derivativa finansiella tillgångar där tillgångarna identifierats som att de kan säljas eller inte har klassificerats i någon av övriga kategorier. Vid utgången av 2008 finns inga tillgångar klassificerade i denna kategori.
Köp och försäljning av finansiella tillgångar redovisas det datum Eniro förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella tillgångar värderas inledningsvis till verkligt värde plus transaktionskostnader. Värdering av finansiella tillgångar till verkligt värde över resultaträkningen sker utan tillägg för transaktionskostnader. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från tillgången har löpt ut eller i stort sett alla risker och fördelar, som är förknippade med tillgången, har överförts till annan part.
Lånefordringar och finansiella tillgångar redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Pågående arbete värderas till direkta produktionskostnader samt hänförbara indirekta produktionskostnader. Lånekostnader ingår inte. För tryckta kataloger (offline) avser direkta produktionskostnader huvudsakligen inköp av papper, tryckning, bindning av kataloger samt kostnader för framtagning och behandling av uppgifter för publicering i de tryckta katalogerna. En individuell bedömning sker avseende balanserade belopp för varje individuell katalog. För internettjänster (online) avser direkta produktionskostnader i huvudsak kostnader för annonsutformning.
Kundfordringar värderas inledningsvis till verkligt värde, vilket normalt överensstämmer med fakturerat belopp. Därefter värderas kundfordringar till anskaffningsvärde
utan diskontering, minskat för eventuell reservering för värdeminskning. Ingen diskontering sker, då den genomsnittliga kredittiden är kort och räntemomentet därmed icke är materiellt. Kreditrisker hanteras genom aktiv kreditbevakning och rutiner för uppföljning och inkassering. Vidare görs regelbunden prövning av reserveringens storlek i huvudsak baserad på konstaterade förluster under tidigare år och med beaktande av aktuella betalningsmönster. Belopp, som inte beräknas inflyta, reserveras och redovisas som Försäljningskostnader i resultaträkningen.
Till likvida medel hänförs kassa, banktillgodohavanden samt övriga kortfristiga placeringar med en kortare löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten.
Eget kapital i koncernen indelas i aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital, reserver och balanserad vinst.
Innehav av egna aktier, som förvärvats inom de av årsstämman beslutade ramarna, redovisas i koncernredovisningen som en minskning av övrigt tillskjutet eget kapital. I moderbolaget redovisas minskningen mot balanserad vinst eller i förekommande fall mot fond att användas enligt beslut av bolagsstämman. Kostnader, utöver köpeskilling, i samband med förvärv av egna aktier belastar balanserad vinst. Innehavet ingår inte i utestående antal aktier vid beräkning av nyckeltal per aktie.
Eniro Årsredovisning 2008 75Upplåning Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp efter transaktionskostnader och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte Eniro har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalningen av skulden i åtminstone tolv månader efter balansdagen. Även skulder där den ursprungliga löptiden översteg tolv månader redovisas som kortfristiga under denna förutsättning.
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen från kontraktsdagen och värderas till verkligt värde både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Derivatinstrument avser inom Eniro antingen säkring av verkligt värde, kassaflöde eller säkring av nettoinvestering i utländsk valuta. För närvarande förekommer ingen säkring av verkligt värde i koncernen.
Då en säkringstransaktion ingås dokumenteras förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten samt huruvida använda derivatinstrument är effektiva när det gäller att utjämna verkligt värde eller kassaflöde för säkrade poster. Verkligt värde för derivatinstrument framgår av not 17. Förändring i säkringsreserven i eget kapital visas i not 27.
Värdeförändring på derivat, som innehas för säkring av verkligt värde, och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade tillgången eller skulden.
Om en säkring inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning kommer justeringen av det redovisade värdet för en säkrad post att periodiseras i resultaträkningen över den återstående löptiden.
Den effektiva delen av värdeförändring i derivat avsett som säkring av kassaflöde, och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i eget kapital. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen under posten Finansiella kostnader.
76 Eniro Årsredovisning 2008 Intäkter Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet. Om den säkrade transaktionen resulterar i redovisning av en icke-finansiell tillgång eller en skuld, överförs vinster och förluster som tidigare redovisats i eget kapital, från eget kapital och inkluderas i värdet för tillgången eller skulden. Även när ett säkringsinstrument löper ut eller säljs, eller när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning, och ackumulerade vinster eller förluster finns i eget kapital, återförs det ackumulerade beloppet då den säkrade posten påverkar resultatet. Om den säkrade transaktionen inte längre förväntas ske, resultatredovisas det ackumulerade beloppet i eget kapital omedelbart.
Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter redovisas på liknande sätt som säkring av kassaflöde. Den effektiva delen av säkringen redovisas i eget kapital medan den ineffektiva delen omedelbart redovisas i resultaträkningen under posten Finansiella kostnader.
Ackumulerade vinster och förluster i eget kapital redovisas som en del av realisationsresultatet när en utlandsverksamhet avyttras.
Med avsättningar förstås skulder som är ovissa med avseende på belopp eller den tidpunkt då de kommer att regleras. Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är mer sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet än att så inte sker, och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Avsättningar avser främst åtaganden för pensioner, uppskjutna skatteskulder, kostnader i samband med personalförändringar ochpågående rättsprocesser. Belopp som förväntas regleras under de närmaste tolv månaderna från balansdagen redovisas under rubriken kortfristiga skulder, övriga bland långfristiga skulder. Avsatta belopp utgör den bästa uppskattningen av vad som skulle betalas ut på balansdagen för att reglera åtagandet eller överföra det till tredje part.
Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Intäkter avseende Internettjänster (online) periodiseras över den tid då tjänsten tillhandahålls, vilket likställs med den avtalsperiod som kontraktet avser, dvs i normalfallet 12 månader. Intäkter från katalogverksamheten (offline) redovisas när katalogen publicerats. Produktionskostnader balanseras fram till publiceringstillfället varefter de kostnadsförs. Kataloger publiceras normalt en gång per år. Intäkter från personliga söktjänster (Voice) redovisas när tjänsterna tillhandahålls.
Intäkterna från försäljningen av sampaketerade produkter fördelas mellan offline och online enligt en fördelningsnyckel vilken avspeglar marknadsvärdet för respektive produkt. Fördelningsnyckeln justeras årligen och är baserad på värdet för annonsörerna. Värdet för annonsörerna mäts fortlöpande genom kundundersökningar där kunderna bedömer värdet av användningen.
Enligt IAS 14 Segmentrapportering rapporteras resultat och vissa balansposter per primära segment samt intäkter per sekundära segment. Primära segment utgörs av de geografiska områdena Sverige, Norge, Finland, Danmark, Polen samt Övrigt. Tillgångar och kunder är i mycket hög utsträckning lokala och identifierbara per respektive geografiskt område. Sekundära segment är produktområdena (kanalerna) online, voice och offline.
Från och med 1 januari 2009 kommer segmentinfor-
mation rapporteras enligt IFRS 8, Rörelsesegment. IFRS 8 innebär att segmentinformation ska presenteras i likhet med hur finansiell information presenteras internt. Från 2009 redovisas den finansiella informationen i affärsområdena Online, Offline Media och Voice. Den finansiella informationen kommer att presenteras i linje med den nya organisationen och utifrån ledningens uppföljning av den finansiella utvecklingen.
Verksamheter som under innehavstiden har varit en kassagenererande enhet eller grupp av sådana enheter och antingen har avyttrats eller innehas för försäljning redovisas enligt IFRS 5, Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter. I det fall verksamheten finns kvar i koncernen på balansdagen redovisas samtliga tillgångar som omsättningstillgångar och skulder direkt hänförliga till verksamheten som kortfristiga skulder.
Resultatet efter skatt från verksamheten under innehavstiden samt realisationsresultat vid genomförd försäljning redovisas som resultat från avvecklade verksamheter i resultaträkningen.
Anläggningstillgångar som innehas till försäljning redovisas till det lägre av bokfört värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader, om deras bokförda värde huvudsakligen återvinns genom en försäljningstransaktion och inte genom stadigvarande bruk.
Inom Enirokoncernen förekommer olika pensionsplaner. De svenska enheterna är huvudsakligen anslutna till förmånsbestämda planer, medan de norska och finska enheterna delvis är anslutna till förmånsbestämda planer. Enheter i övriga länder tillämpar i allt väsentligt avgiftsbestämda pensionsplaner.
I avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas.
I förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringstidpunkten och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas.
De förmånsbestämda pensionsplanerna är i ett fall fonderade och i övrigt ofonderade. I det fall planen är fonderad har tillgångar avskiljts i pensionsstiftelse.
I balansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som antingen en avsättning eller en långfristig finansiell fordran. I de fall då ett överskott i en plan inte helt går att utnyttja redovisas endast den del av överskottet som företaget kan återvinna genom minskade framtida avgifter eller återbetalningar.
Eniro Årsredovisning 2008 77Ersättningar Beträffande förmånsbestämda planer beräknas pensionskostnaden och pensionsförpliktelsen enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Metoden fördelar kostnaden för pensioner i takt med att de anställda utför tjänster för företaget som ökar deras rätt till framtida ersättning. Beräkningen utförs årligen av oberoende aktuarier. Företagets åtaganden värderas till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användning av en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer med en löptid som motsvarar de aktuella åtagandena. De viktigaste aktuariella antagandena anges i not 18.
Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet, eller att antagandena ändras. Den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna, vid föregående års utgång, som överstiger 10 procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över de anställdas genomsnittliga återstående tjänstetid.
Räntekostnad med avräkning av förväntad avkastning på förvaltningstillgångar klassificeras som en finansiell kostnad. Övriga kostnadsposter i pensionskostnaden belastar rörelseresultatet.
Om den pensionskostnad och pensionsavsättning som fastställs för svenska planer enligt IAS 19 avviker från motsvarande belopp enligt FAR 4, redovisas även en kostnad för särskild löneskatt på mellanskillnaden, i enlighet med URA 43.
Den beskrivna redovisningsprincipen för förmånsbestämda pensionsplaner ovan tillämpas endast i koncernredovisningen.
Enirokoncernen har ett aktiesparprogram riktat till alla tillsvidareanställda i Sverige, Norge och Finland samt ledande befattningshavare i Polen och Danmark. De anställda erbjuds genom programmet att genom månadsvis sparande köpa Eniroaktier över Stockholmsbörsen. Inköp av sparaktier sker kvartalsvis med avsatt sparbelopp. Efter intjänandeperioden om tre år efter köpet av sparaktier, tilldelas deltagarna ytterligare aktier, så kallade matchningsaktier, vederlagsfritt. Ledande befattningshavare kan därutöver erhålla prestationsbaserade matchningsaktier för varje sparaktie baserat på befatt-
ning och koncernens resultat (cash earnings per share).
Kostnaden för aktiesparprogrammet redovisas enligt reglerna i IFRS 2, Aktierelaterade ersättningar samt uttalande från Redovisningsrådets akutgrupp URA 46 IFRS 2 och sociala avgifter.
Detta innebär att det beräknade värdet av matchningsaktierna samt de beräknade kostnaderna för sociala avgifter kostnadsförs under intjänandeperioden. Vid uppskattningen av verkligt värde av matchningsaktierna har börskursen vid inköp av sparaktierna använts efter avdrag för uppskattad aktieutdelning under intjänandeperioden. Vid uppskattning av verkligt värde för sociala avgifter används den senast aktuella börskursen för att beräkna sociala avgifter avseende intjänade matchningsaktier vid varje bokslutstillfälle.
78 Eniro Årsredovisning 2008 Skatter Årsstämman 2006 fattade ett beslut om ett aktiekursrelaterat incitamentsprogram som riktar sig till verkställande direktören, koncernledningen samt vissa nyckelpersoner. Incitamentsprogrammet innebär att ett maximalt utrymme motsvarande 20 % av den fasta lönen avsätts för tilldelning av så kallade syntetiska aktier. Det antal syntetiska aktier som motsvarar det för deltagaren fastställda beloppet framräknas med utgångspunkt i den genomsnittliga betalkursen för Eniroaktien under de närmast följande fem handelsdagarna efter avstämningsdagen. Efter två år, givet att deltagaren är anställd inom Enirokoncernen denna dag, omvandlas innehavet av syntetiska aktier, och utdelningar, till en kontant ersättning. Det är således inte frågan om ersättning i Eniroaktier, utan Eniroaktien kan ses som ett index som reglerar storleken på den kontanta ersättningen. Löpande reserveringar görs i likhet med övriga rörliga ersättningar. Reservering baseras på aktuell kurs på Eniroaktien inklusive sociala avgifter.
I koncernredovisningen redovisas aktuell skatt och uppskjuten skatt.
Vid redovisning av inkomstskatter tillämpas i enlighet med IAS 12 Inkomstskatter balansräkningsmetoden. Enligt denna metod redovisas uppskjutna skatteskulder och skattefordringar för alla temporära skillnader mellan redovisade respektive skattemässiga värden för tillgångar och skulder. Uppskjutna skattefordringar redovisas därutöver när det bedöms sannolikt att underskottsavdrag kommer att kunna utnyttjas i framtiden. Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar beräknas utifrån den förväntade skattesatsen vid den bedömda tidpunkten för återföring av underskottsavdraget. Effekter av förändringar i gällande skattesatser resultatförs i den period förändringen beslutats. Inga uppskjutna skatter redovisas på temporära skillnader avseende andelar i dotterföretag.
Leasingavtal redovisas enligt IAS 17 Leasingavtal. Leasing där en väsentlig del av riskerna med och fördelarna av ägandet behålls av leasegivaren klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingtiden kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Inom koncernen förekommer för närvarande endast operationella leasingavtal.
Årsredovisningen i juridisk person ska upprättas enligt Årsredovisningslagen (ÅRL) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.1 Redovisning för juridiska personer. Rådet för finansiell rapportering har i RFR 2.1 uttalat att juridiska personer vars värdepapper är börsnoterade ska tillämpa de IFRS/IAS som tillämpas i koncernredovisningen. Från denna regel görs vissa undantag och tillägg.
För moderbolaget Eniro AB tillämpas med stöd av RFR 2.1 följande avvikelser från IFRS/IAS:
Koncernens gemensamma finanspolicy som fastställts
av styrelsen ligger till grund för hantering av finansverksamheten, ansvarsfördelning och finansiella risker. Inriktningen i Eniros riskhantering är att begränsa eller eliminera finansiella risker med hänsyn tagen till kostnader, likviditet och finansiell ställning. Dotterbolaget Eniro Treasury AB har ett centraliserat ansvar för finansiering och riskhantering.
Eniro är exponerat för ett antal finansiella risker, i huvudsak relaterade till marknadsrisker (valutarisk och ränterisk), likviditetsrisk och finansieringsrisk. Eniro är även till viss del exponerat för kreditrisker avseende motparter i derivattransaktioner och placering av överskottslikviditet samt kreditrisker i kundrelationer.
Eniro har, förutom i Sverige, verksamhet i Norge, Danmark, Finland och Polen.
Valutarisk kan delas in i omräkningsrisk respektive transaktionsrisk. Med omräkningsrisk avses risken för att värdet i svenska kronor avseende nettoinvesteringar i utländska valutor fluktuerar på grund av förändringar i valutakurserna. Med transaktionsrisk avses påverkan på nettoresultatet och kassaflöden till följd av att värdet på operativa flöden i utländska valutor ändras vid förändringar i växelkurserna.
Enligt Eniros finanspolicy fattas beslut avseende säkring av omräkningsrisker av styrelsen. Vid nettoinvesteringar i utländsk valuta ska omräkningsrisker övervägas. Eniro har i huvudsak investeringar i norska kronor, euro, polska zloty och danska kronor, varav exponeringen i norska kronor är den största. Som ett led i att reducera exponeringen avseende nettoinvesteringar i utländsk valuta har delar av upplåningen tagits i norska kronor, euro och danska kronor. Totalt uppgår externa lån i utländsk valuta vid utgången av 2008 till 5 000 MNOK, 80 MEUR och 400 MDKK. Under det fjärde kvartalet 2008 har omkring 85 procent av faciliteten i NOK (4 250 MNOK) swappats till SEK i syfte att minska valutarisken i den räntebärande nettoskulden. Exponeringen avseende nettoinvesteringar i norska kronor har ökat i motsvarande omfattning. Om aktuella valutakurser vid utgången av 2008 hade varit 10 % högre/lägre i förhållande till svenska kronor så skulle eget kapital ha varit 928 MSEK (656) högre/lägre. För mer detaljer kring upplåning se not 16 och exponering i eget kapital not 27.
Transaktionsrisker i respektive geografiskt område är begränsade då relativt få kontrakt är i annan valuta än respektive lands redovisningsvaluta. Större inköpskontrakt i utländsk valuta säkras från fall till fall. Av 2008 års rörelseresultat, EBITDA kommer 54 % (51 %) från verksamheter med annan valuta än svenska kronor (NOK 36 % (40 %), EUR 7 % (5 %), PLN 6 % (4 %) och DKK 5 % (2
%)). Om aktuella utländska valutakurser i genomsnitt hade varit 10 % högre/lägre i förhållande till svenska kronor så skulle EBITDA för 2008 ha varit 112 MSEK (109) högre/lägre. Resultat efter skatt skulle ha varit 95 MSEK (85) högre/lägre. Koncernens exponering för förändringar av utländska valutor mot svenska kronor analyseras och följs upp löpande.
Med ränterisker avses risken att nettoresultatet påverkas till följd av förändringar i det allmänna ränteläget. Enligt Eniros finanspolicy ska val av räntebindningstid beakta bolagets finansiella situation. Räntedurationen ska aldrig överstiga fyra år.
Den relativt höga skuldsättningen innebär en exponering för ränterisk då upplåning sker till rörlig ränta. Ränterisken reduceras genom att delar av framtida räntebetalningar säkras genom ingående av ränteswappar där flöden i rörliga räntor swappas mot fast ränta. Ränteswapparna innebär att Eniro kommer överens med andra parter (kreditinstitut) att, vanligtvis per kvartal, utväxla skillnaden mellan räntebelopp enligt fasträntekontrakt och det rörliga räntebeloppet. Av den totala räntebärande nettoskulden är 4 250 MNOK och 1 080 MSEK räntesäkrat, vilket innebär att 59 procent (57) av utestående belopp enligt låneavtalet är räntesäkrat till förfall. Räntedurationen uppgick vid årsskiftet till 2,0 år (3,1).
Eniro Årsredovisning 2008 79Valutarisk Koncernen analyserar sin exponering för ränterisk kontinuerligt. Simuleringar av ränteförändringar görs löpande. En förändring av marknadsräntan med 100 punkter (1 procentenhet) skulle med hänsyn tagen till aktuella ränteswappar öka/minska koncernens räntekostnader med 43 MSEK baserat på aktuell skuldsättning vid utgången av 2008. Resultat efter skatt skulle ha påverkats positivt/negativt med 31 MSEK. En höjning av marknadsräntan med 100 punkter skulle öka marknadsvärdet på ränteswappar och eget kapital med 161 MSEK (261). En sänkning av marknadsräntan med 100 punkter skulle minska marknadsvärdet på ränteswappar och eget kapital med 168 MSEK (206).
Med kreditrisk avses risken att en motpart inte kan fullgöra sitt åtagande och därigenom orsakar motparten en förlust. Eniros motparter i derivattransaktioner är endast kreditinstitut med hög officiell kreditrating. Placering av överskottslikviditet får endast ske i svenska statspapper, certifikat med rating (AAA/P1) samt hos banker med hög officiell kreditrating. Per årsskiftet är all likviditet placerad hos sådana banker.
Eniro är exponerad för risken att inte få betalt från sina kunder. Risken för omfattande kundförluster är
80 Eniro Årsredovisning 2008 Kapitalstruktur Med likviditetsrisk avses risken att det uppstår svårigheter att fullgöra ekonomiska åtagande genom att likvida medel inte finns tillgängliga. Med finansieringsrisk avses risken med att extern finansiering inte finns tillgänglig vid behov samt att refinansiering av förfallande lån försvåras eller blir kostsam. Eniro arbetar kontinuerligt med att tillse att likvida medel och outnyttjade lånefaciliteter finns tillgängliga. Eniro har som mål att 60 procent av tillgängliga låneramar ska förfalla senare än ett år. Eniro har även en uttalad policy att ha upparbetade relationer med ett flertal kreditinstitut med hög rating. Eniro har inlett omförhandlingar av bankavtal med syfte att öka den finansiella flexibiliteten. Styrelsen får kontinuerligt rullande prognoser för koncernens framtida kassaflöden som inkluderar förväntade likvida medel samt outnyttjade lånefaciliteter.
Nedanstående tabell visar Eniros finansiella skulder och nettoreglerande derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppdelade efter tidpunkt till avtalsenlig förfallodag. Beloppen som anges är de odiskonterade kassaflödena. Belopp som förfaller inom 1 år överensstämmer med bokförda belopp, eftersom diskonteringseffekten är oväsentlig.
Eniro har en målsättning att ha en effektiv kapitalstruktur som möjliggör en långsiktig utveckling av bolaget samtidigt som aktieägarna erhåller en tillfredställande avkastning. För att justera kapitalstrukturen kan bolaget förändra utdelning till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, emittera nya aktier eller förändra upplåningen.
I samband med att den nya strategin presenterades
den 6 november 2008 reviderades samtidigt målet för kapitalstrukturen. Enligt det reviderade målet ska nettoskulden i relation till EBITDA uppgå till 3–3,5 gånger.
Eniros reviderade utdelningspolicy innebär en utdelning motsvarande upp till 50 procent av nettoresultatet. För verksamhetsåret 2008 föreslår styrelsen ingen utdelning. Motivet till att ingen utdelning föreslås är ett negativt årsresultat som uppstått som en följd av nedskrivningar samt bolagets mål om en lägre skuldsättning.
Det nyckeltal som bolaget ledning och externa intressenter i huvudsak bedömer när det gäller kapitalstruktur är räntebärande nettoskuld i förhållande till rörelseresultat (EBITDA). Se Definitioner sid 108.
Vid utgången av 2008 uppgick räntebärande nettoskuld / EBITDA till 4,8 och 5,0 exklusive realisationsvinster. Vid utgången av 2007 var motsvarande uppgifter 4,5 respektive 4,8.
Verkligt värde för finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser på balansdagen eller, om denna dag inte är bankdag, närmast föregående dag för vilken marknadspriser finns tillgängliga. För tillgångar används aktuell köpkurs, för skulder säljkurs.
Verkligt värde för finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad fastställs baserat på marknadsförhållandena på balansdagen. För värdering av långfristiga skulder används aktuell marknadsränta för motsvarande löptider och risker. Ränte- och valutaswappar värderas som nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden.
| Förfall mellan | Förfall senare | |||
|---|---|---|---|---|
| Per 31 december 2007 | Förfall inom 1 år | 1 och 5 år | än 5 år | Summa |
| Banklån | 1 188 | 12 633 | – | 13 821 |
| Derivatinstrument | –23 | –83 | – | –106 |
| Leverantörsskulder och andra skulder | 329 | – | – | 329 |
| 1 494 | 12 550 | – | 14 044 |
| Förfall mellan | Förfall senare | |||
|---|---|---|---|---|
| Per 31 december 2008 | Förfall inom 1 år | 1 och 5 år | än 5 år | Summa |
| Banklån | 944 | 10 608 | – | 11 552 |
| Derivatinstrument | 180 | 447 | – | 627 |
| Leverantörsskulder och andra skulder | 268 | – | – | 268 |
| 1 392 | 11 055 | – | 12 447 |
Vid beräkning av belopp i ovanstående tabell har antagits att valutakurser och marknadsräntor vid utgången av respektive år är oförändrade för kommande perioder.
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och grundas på historisk erfarenhet och framtidsbedömningar, som anses rimliga under rådande förhållanden.
Vid värdering av balansposter används antaganden som kan komma att avvika från det slutliga utfallet. Sådana antaganden som kan innebära betydande risk för omvärdering av väsentliga poster diskuteras nedan.
Redovisat värde på goodwill uppgick vid utgången 2008 till 11 374 MSEK (12 508). För den ovan beskrivna prövningen av goodwill måste vissa antaganden göras. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde. Ytterligare information finns i not 12.
Om den diskonteringsränta som tillämpats för diskonterade kassaflöden varit 1 procentenhet högre än ledningens bedömning, skulle en nedskrivning behövts göras avseende kassagenererande enhet Norge med med 1 112 MSEK (1 155) och kassagenererande enhet Finland med 39 MSEK (0). Nyttjandevärdet för övriga enheter skulle fortfarande ha varit högre än redovisat värde.
Om det årliga framtida kassaflödet varit 10 procent lägre än ledningens bedömning, skulle en nedskrivning behövts göras avseende kassagenererande enhet Norge med med 501 MSEK (288). Nyttjandevärdet för övriga enheter skulle fortfarande ha varit högre än redovisat värde.
Redovisat värde på varumärken med obestämbar nyttjandeperiod uppgick vid utgången av 2008 till 968 MSEK (1 298) och avser varumärken som tillkommit genom förvärv. De varumärken som avses är Gule Sider, Telefonkatalogen, Ditt Distrikt och Krak. Återvinningsvärden för varumärken har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde. Uppgifter som är väsentliga för att bedöma värdet för varumärken är de kassaflöden som de genererar samt uppmätt igenkänning. De varumärken som är aktuella används för både offline och online.
Intäkter från kataloger redovisas när dessa har publicerats. Ledningen anser att detta överensstämmer med en korrekt tillämpning av IAS 18 Intäkter. Samtliga europeiska konkurrenter tillämpar denna princip eller näraliggande varianter. Intäkterna från försäljningen av sampaketerade produkter fördelas mellan offline och online enligt en fördelningsnyckel vilken avspeglar marknadsvärdet för respektive produkt. Fördelningsnyckeln justeras årligen och är baserad på värdet för annonsörerna. Värdet för annonsörerna mäts fortlöpande genom kundundersökningar där kunderna bedömer värdet av användningen.
Försäljningen av sampaketerade produkter i den svenska verksamheten uppgick för 2008 till cirka 440 MSEK. Försäljningen av sampaketerade produkter i Norge uppgick till cirka 140 MNOK.
Det kommer inte att ske någon förändring i fördelningsmetoden av intäkter från försäljning av sampaketerade produkter mellan offline- och onlineintäkter under 2009.
Försäljningen av sampaketerade produkter i den svenska verksamheten beräknas under 2009 att uppgå till cirka 400 MSEK. 50 procent av intäkterna från sampaketerade produkter kommer att redovisas som onlineintäkter, medan 50 procent kommer att redovisas som offlineintäkter.
Försäljningen av sampaketerade produkter i Norge beräknas under 2009 att uppgå till cirka 140 MNOK. 70 procent av intäkterna från sampaketerande produkter kommer att redovisas som onlineintäkter, medan 30 procent kommer att redovisas som offlineintäkter.
| Sverige | Norge | Finland | Danmark | Polen | Övrigt1) | Summa | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK Rörelseintäkter |
2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 |
| Online | 911 | 751 | 977 | 860 | 141 | 135 | 296 | 174 | 105 | 84 | – | – | 2 430 |
| Voice | 580 | 607 | 131 | 112 | 242 | 220 | – | – | – | – | – | – | 953 |
| Offline | 1 362 | 1 476 | 839 | 1 010 | 271 | 285 | 420 | 396 | 370 | 333 | – | – | 3 262 |
| Summa externa rörelseintäkter |
2 853 | 2 834 | 1 947 | 1 982 | 654 | 640 | 716 | 570 | 475 | 417 | – | – | 6 645 |
| Rörelseintäkter internt |
– | – | – | – | – | – | – | – | – | – | 21 | 24 | |
| Summa | |||||||||||||
| rörelseintäkter Rörelseresultat |
2 853 974 |
2 834 1 120 |
1 947 –734 |
1 982 611 |
654 123 |
640 91 |
716 39 |
570 13 |
475 103 |
417 90 |
21 –95 |
24 –70 |
6 645 410 |
| Tillgångar och skulder |
|||||||||||||
| Goodwill | 1 934 | 1 923 | 6 592 | 7 996 | 1 176 | 1 018 | 756 | 651 | 916 | 920 | – | – | 11 374 |
| Övriga tillgångar | 719 | 895 | 2 898 | 3 780 | 318 | 283 | 709 | 627 | 278 | 327 | 324 | 47 | 5 246 |
| Summa tillgångar |
2 653 | 2 818 | 9 490 | 11 776 | 1 494 | 1 301 | 1 465 | 1 278 | 1 194 | 1 247 | 324 | 47 | 16 620 |
| Fördelade skulder |
1 191 | 1 090 | 1 599 | 1 664 | 479 | 353 | 383 | 369 | 191 | 172 | 0 | 0 | 3 843 |
| Ofördelade | |||||||||||||
| skulder Summa skulder |
– 1 191 |
– 1 090 |
– 1 599 |
– 1 664 |
– 479 |
– 353 |
– 383 |
– 369 |
– 191 |
– 172 |
12 777 12 777 |
14 819 14 819 |
12 777 16 620 |
| Övriga upplysningar |
|||||||||||||
| Investeringar | 88 | 48 | 44 | 38 | 40 | 19 | 67 | 30 | 17 | 15 | 1 | 0 | 257 |
| Avskrivningar Nedskrivningar |
69 – |
51 6 |
289 1 194 |
291 – |
31 – |
29 – |
44 15 |
25 – |
12 – |
9 – |
0 – |
0 – |
445 1 209 |
| Tillgångar och skulder har inte på ett meningsfullt sätt kunnat fördelas på de sekundära segmenten online, offline och voice. I rörelseresultatet ingår Övriga intäkter som inkluderar reavinst vid försäljning av verksamheter. I Finland 2008 ingår en reavinst på 87 MSEK från försäljningen av 50 procent av Suomi24 till Aller. För 2007 ingår i Norge en reavinst på 125 MSEK som avser försäljning av 49,9 procent av SOL och i Finland med 15 MSEK från försäljningen av aktier i Finnet Media. |
| Koncernen | Moder | bolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Ersättning till anställda inkl. sociala kostnader |
2 308 | 2 171 | 65 | 50 |
| Papper, tryck och distribution |
460 | 500 | – | – |
| Agenter, konsulter och annan icke anställd personal |
311 | 389 | 34 | 27 |
| Annonsering | 159 | 151 | – | – |
| Avskrivningar och nedskrivningar |
1 654 | 411 | 0 | 0 |
| Övrigt | 1 408 | 1159 | 30 | 24 |
| Summa operationella kostnader |
6 300 | 4 781 | 129 | 101 |
Med operationella kostnader avses: produktionskostnader, försäljningskostnader, marknadsföringskostnader, administrationskostnader och produktutvecklingskostnader.
| Avskrivningar och nedskrivningar per funktion | ||
|---|---|---|
| Koncernen | Moder | bolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Avseende materiella anläggningstillgångar |
||||
| Produktionskostnader | 42 | 30 | – | – |
| Försäljningskostnader | 18 | 16 | – | – |
| Marknadsföringskost nader |
1 | 5 | – | – |
| Administrationskostnader | 16 | 21 | 0 | 0 |
| Produktutvecklings kostnader |
3 | 5 | – | – |
| Summa materiella anläggningstillgångar |
80 | 77 | 0 | 0 |
| Avseende immateriella anläggningstillgångar |
||||
| Produktionskostnader | 51 | 46 | – | – |
| Försäljningskostnader | 15 | 19 | – | – |
| Marknads föringskostnader |
1 456 | 242 | – | – |
| Administrationskostnader | 39 | 22 | – | – |
| Produktutvecklingsko stnader |
13 | 5 | – | – |
| Summa immateriella anläggningstillgångar |
1 574 | 334 | – | – |
| Summa avskrivningar och nedskrivningar |
1 654 | 411 | 0 | 0 |
Nedskrivningar avseende materiella anläggningstillgångar ingår i administrationskostnader med 1 (0) MSEK. Nedskrivningar avseende immateriella anläggningstillgångar ingår i marknadsföringskostnader med 1 194 (0) MSEK , administrationskostnader med 14 MSEK (0) samt produktionskostnader med 0 (6) MSEK.
| Under 2007 beslutade styrelsen att avyttra dotterbola get Wer Liefert Was (WLW) och försäljningen slutfördes under september månad. Avyttringen omfattar all verk samhet inom affärsområde Tyskland. Rörelseresultat för den avyttrade verksamheten redovisas i avvecklade verksamheter i koncernresultaträkningen och behand las som avyttringsgrupp i räkenskaperna. Avyttrings grupper redovisas till det lägre av bokfört värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Resultaträkning avvecklade verksamheter |
||
|---|---|---|
| Rörelseintäkter | 2008 | 2007 |
| – | 270 | |
| Rörelsekostnader | ||
| Produktionskostnader | – | –33 |
| Försäljningskostnader | – | –118 |
| Marknadsföringskostnader | – | –35 |
| Administrationskostnader Produktutvecklingskostnader |
– | –35 –15 |
| Övriga intäkter och kostnader | – | 7 |
| Rörelseresultat | – | 41 |
| Finansnetto | – | 0 |
| Resultat före skatt | – | 41 |
| Inkomstskatt | – | –2 |
| Resultat från avvecklade verksamheter Vinst vid försäljning av avvecklade verksamheter |
– – |
39 142 |
| Inkomstskatt på vinst vid försäljning | ||
| av avvecklade verksamheter | – | – |
| Årets resultat Tillgångar och skulder i |
– | 181 |
| avvecklade verksamheter | 2008 | 2007 |
| Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar |
– – |
– – |
| Summa tillgångar | – | – |
| Långfristiga skulder | – | – |
| Kortfristiga skulder | – | – |
| Summa skulder | – | – |
| Kassaflöde från avvecklade verksamheter | 2008 | 2007 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | – | 63 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten 1) | – | 1 055 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten Summa kassaflöde från |
– | – |
| 2008 | 2007 | |||
|---|---|---|---|---|
| Totalt | Andel kvinnor, % |
Totalt | Andel kvinnor, % |
|
| Sverige | 1 574 | 64 | 1 487 | 67 |
| Norge | 982 | 49 | 1 120 | 50 |
| Finland | 689 | 55 | 527 | 73 |
| Danmark | 555 | 52 | 477 | 52 |
| Polen | 1 061 | 60 | 1 086 | 58 |
| Totalt | 4 861 | 58 | 4 697 | 60 |
| Svenska koncern företag |
Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Total sjukfrånvaro, % | 5,1 | 5,9 | 4,6 | 7,4 |
| Andel av total sjukfrånvaro längre än 60 dagar, % |
30 | 50 | 97 | 93 |
| Sjukfrånvaro kvinnor, % | 5,9 | 7,0 | 7,5 | 13,7 |
| Sjukfrånvaro män, % | 3,4 | 3,3 | 0,1 | 0,2 |
| 29 år och yngre, (män och kvin nor totalt), % |
5,2 | 5,4 | – 2) | – 2) |
| 30–49 år (män och kvinnor totalt), % |
4,7 | 4,9 | 4,8 | 7,3 |
| 50 år och äldre (män och kvinnor totalt), % |
6,1 | 9,4 | – 2) | – 2) |
| 2008 | 2007 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Löner och andra ersättningar |
Sociala kost nader |
Löner och andra ersättningar |
Sociala kost nader |
| Moderbolaget | 35 | 30 | 31 | 20 |
| varav pensions kostnader |
17 | 9 | ||
| Dotterbolag | 1 804 | 439 | 1 696 | 425 |
| varav pensions kostnader |
149 | 125 | ||
| Koncernen totalt | 1 839 | 469 | 1 727 | 445 |
| varav pensions kostnader |
166 | 134 |
| ordinarie arbetstiden1): | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | Svenska koncern |
|||||||
| Totalt | Andel kvinnor, % |
Totalt kvinnor, % |
Andel | företag | Moderbolaget | ||||
| Sverige | 1 574 | 64 | 1 487 | 67 | 2008 | 2007 | 2008 4,6 |
||
| Norge | 982 | 49 | 1 120 | 50 | Total sjukfrånvaro, % | 5,1 | 5,9 | ||
| Finland | 689 | 55 | 527 | 73 | Andel av total sjukfrånvaro längre än 60 dagar, % |
30 | 50 | ||
| Danmark | 555 | 52 | 477 | 52 | Sjukfrånvaro kvinnor, % | 5,9 | 7,0 | ||
| Polen Totalt |
1 061 4 861 |
60 58 |
1 086 4 697 |
58 60 |
Sjukfrånvaro män, % | 3,4 | 3,3 | ||
| nor totalt), % | 29 år och yngre, (män och kvin | 5,2 | 5,4 | – 2) | |||||
| Antalet heltidsanställda vid årets utgång uppgår till | 30–49 år (män och kvinnor | ||||||||
| 4 961 (4 650). | totalt), % 50 år och äldre (män och |
4,7 | 4,9 | 4,8 | |||||
| varit 23 (21) varav kvinnor 12 (10). | Medelantalet heltidsanställda i moderbolaget har | kvinnor totalt), % | 6,1 | 9,4 | – 2) | ||||
| i koncernledningen 20 (27) procent. | Andelen kvinnor är i styrelsen 30 (30) procent och | 1) Med ordinarie arbetstid avses inte tjänstledighet eller förädra ledighet. Deltidssjukskrivna personer är inkluderade i statistiken. |
|||||||
| NOT 5 Löner och andra ersättningar | |||||||||
| 2008 | 2007 | ||||||||
| Löner och andra |
Sociala kost |
Löner och andra |
Sociala kost |
||||||
| MSEK | ersättningar | nader | ersättningar | nader | |||||
| Moderbolaget varav pensions |
35 | 30 | 31 | 20 | |||||
| kostnader | 17 | 9 | |||||||
| Dotterbolag | 1 804 | 439 | 1 696 | 425 | |||||
| varav pensions kostnader |
149 | 125 | |||||||
| Koncernen totalt | 1 839 | 469 | 1 727 | 445 | |||||
| varav pensions kostnader |
166 | 134 | |||||||
| Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelse, VD och övriga anställda | |||||||||
| 2008 | 2007 | ||||||||
| Styrelse | Varav rörlig | Styrelse | |||||||
| MSEK | och VD:ar |
Övriga anställda |
ersättning till VD:ar |
och VD:ar |
Övriga anställda |
Varav rörlig | |||
| Moderbolaget | 7 | 32 | –2 | 11 | 24 | ||||
| Sverige exklusive | |||||||||
| moderbolaget Norge |
9 8 |
556 558 |
1 2 |
6 6 |
527 568 |
||||
| Finland | 8 | 204 | 0 | 2 | 181 | ||||
| Danmark | 2 | 301 | 0 | 2 | 274 | ||||
| Polen Koncernen totalt |
4 38 |
154 1 805 |
1 2 |
3 30 |
127 1 701 |
Till de av bolagsstämman valda styrelseledamöterna utgår ersättning med av bolagsstämman fastställda belopp. Arvode till arbetstagarrepresentanter beslutas av bolagsstämman på förslag av bolaget. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension.
Utfallet av rörlig ersättning 2008 baserades på preliminära uppskattningar. Slutlig avräkning och eventuell utbetalning sker under 2009. För ledande befattningshavare, inklusive den verkställande direktören, utgör den rörliga lönen maximalt 35–70 procent av den fasta lönen. Av den rörliga lönen utbetalas maximalt 15–50 procentenheter i kontant ersättning. Den resterande rörliga lönen (maximalt 20 procentenheter) omvandlas till syntetiska aktier med en löptid på två år, enligt det aktiekursrelaterade incitamentsprogram som föreslogs och godkändes av årsstämman i april 2006. Styrelsen har rätt att göra erforderliga justeringar så det ekonomiska utfallet av incitamentsprogrammet återspeglar
| Styrelse | Styrelse | Ersättning utskotts |
||
|---|---|---|---|---|
| MSEK Lars Berg (ordförande) |
arvode 1,0 |
arbete 0,2 |
Totalt 1,2 |
|
| Barbara Donoghue | 0,4 | 0,2 | 0,6 | |
| Luca Majocchi | 0,4 | – | 0,4 | |
| Harald Strömme | 0,4 | 0,1 | 0,5 | |
| Karin Forseke Simon Waldman |
0,4 0,4 |
0,1 – |
0,5 0,4 |
|
| Mattias Miksche | 0,4 | – | 0,4 | |
| Bengt Sandin 1) | 0,0 | – | 0,0 | |
| Magnus Nying 1) | 0,0 | – | 0,0 | |
| Ola Leander 1) Summa |
0,0 3,5 |
– 0,5 |
0,0 4,0 |
|
| Pen sions kostnad |
Övrig ersätt ning 7) |
Summa | Innehav sparaktier antal |
Innehav syntetiska aktier antal |
| Övriga | ||||
| MSEK | Grundlön inkl. semes terersättn. |
Rörlig ersätt ning 5) |
Övriga förmåner 6) |
Pen sions kostnad |
Övrig ersätt ning 7) |
Summa | Innehav sparaktier antal |
Innehav syntetiska aktier antal |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| VD och koncernchef Tomas Franzén 1) | 2,5 | –2,8 | 0,0 | 0,8 | 0,0 | 0,5 | – | – |
| VD och koncernchef Joachim Jaginder 2) | 0,1 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,1 | – | – |
| VD och koncernchef Jesper Kärrbrink 3) | 2,4 | 0,8 | 0,0 | 0,8 | 1,2 | 5,2 | – | 32 481 |
| Koncernledning anställda i moderbo laget, 9 stycken 4) |
7,6 | 0,8 | 0,4 | 2,0 | 18,4 | 29,2 | – | 5 715 |
| Summa moderbolaget inklusive VD | 12,6 | –1,2 | 0,4 | 3,6 | 19,6 | 35,0 | – | 38 196 |
| Koncernledning anställda i dotterföretag 9 stycken |
20,3 | 4,6 | 1,8 | 4,0 | 5,1 | 35,8 | 13 416 | 177 710 |
| Delsumma koncernledning, moder och dotterbolag exklusive VD 8) |
27,9 | 5,4 | 2,2 | 6,0 | 23,5 | 65,0 | 13 416 | 183 425 |
1) Verkställande direktören Tomas Franzén slutade sin anställning 15 maj. Han hade 2008 en fast årlig grundlön om 5,1 (5,1) MSEK. Semesterersättning är inkluderat i grundlön ovan.
2) Tidigare CFO, Joachim Jaginder, var mellan 16 och 31 maj utsedd som tillförordnad verkställande direktör. Han hade en fast årlig grundlön om 2,5 MSEK. Semesterersättning är inkluderat i grundlön ovan.
3) Verkställande direktören Jesper Kärrbrink påbörjade sin anställning 1:a juni och hade 2008 en fast årlig grundlön om 4,0 MSEK. Semesterersättning är inkluderat i grundlön ovan.
4) Avser enbart del av 2008 för samtliga 9 personer
5) Avser årets rörliga ersättning samt eventuella justeringar för tidigare års rörliga ersättningar inklusive justeringar avseende syntetiska aktier tilldelade 2005–2007.
6) Avser förmånsvärde tjänstebilar
7) Avser bolagets kostnad för aktiesparprogram, kostnader befattningshavare på konsultbasis, avgångsvederlag samt engångsersättning till Jesper Kärrbrink i samband med hans tillträde 1 juni.
8) För 2007 uppgick grundlön inklusive semesterersättning till 25,0 MSEK, rörlig ersättning till 10,6 MSEK, övriga förmåner till 1,0 MSEK, pensionskostnad 5,4 MSEK och övrig ersättning till 1,4 MSEK.
86 Eniro Årsredovisning 2008 Pension Den rörliga ersättningen till VD och koncernchef Tomas Franzén avseende 2008 uppgick till –2,8 (1,7) MSEK motsvarande –112 (37) procent av grundlönen. Av årets rörliga ersättning var 0,2 MSEK kontant medan resterande del om minus 3,0 MSEK avser justering för kostnad avseende syntetiska aktier tilldelade 2005–2007 och aktiesparprogrammet (eftersom Tomas Franzen slutade på egen begäran bortfaller rätt till ersättning från syntetiska aktier och aktiesparprogram). Den rörliga ersättningen till VD och koncernchef Joachim Jaginder avseende 2008 uppgick till 0 MSEK motsvarande 0 procent av grundlönen. Den rörliga ersättningen till VD och koncernchef Jesper Kärrbrink avseende 2008 uppgick till 0,8 MSEK motsvarande 33 procent av grundlönen. Den rörliga ersättningen för koncernledningen exklusive VD uppgick till 5,4 MSEK (10,6) motsvarande 19 procent av grundlönen. Det redovisade värdet av syntetiska aktier tilldelade koncernledningen inklusive VD och koncernchef uppgick vid utgången av 2008 till 2 (7) MSEK.
Anställda i Enirokoncernen i Sverige, Norge och Finland samt ledande befattningshavare i Danmark och Polen erbjöds 2005 att delta i ett aktiesparprogram som innebär att de under 2005–2008 kan spara upp till 7,5 procent av bruttolönen för att köpa aktier i Eniro över Nasdaq OMX Stockholm. Förutsatt att sparaktier innehas under tre år från respektive förvärvstillfälle och att den anställde kvarstår i anställning i Enirokoncernen under sparperioden berättigar därefter varje sparaktie till erhållande av 0,5 aktie i Eniro ("matchningsaktie"). Ledande befattningshavare ska därutöver kunna erhålla 2–8 prestationsbaserade matchningsaktier för varje sparaktie beroende på befattning och utvecklingen av koncernens kassaflöde under 3 års perioden. 2008-12-31 fanns 101 437 ännu ej matchade sparaktier inom programmet varav 13 416 ägda av personer i koncernledningen.
Årets kostnad för aktiesparprogrammet uppgick till –1 MSEK (1) varav –1 MSEK (0) för VD och 0 MSEK (0) för koncernledningen. Ännu ej matchat sparande i programmet sedan starten 2005 estimeras resultera i 69 072 matchningsaktier varav 0 till VD och 8 050 till koncernledningen. Det redovisade värdet av matchningsaktier uppgick vid utgången av 2008 till 1 (10) MSEK.
Pensionskostnaden för VD och koncernchef Tomas Franzén uppgick till 0,8 MSEK (1,8) vilket utgjorde 32 procent av grundlönen. Pensionskostnaden för VD och koncernchef Joachim Jaginder uppgick till 0 MSEK. Pensionskostnaden för VD och koncernchef Jesper Kärrbrink uppgick till 0,8 MSEK vilket utgjorde 33 procent av grundlönen. Koncernledningens pensionskostnader uppgick till 6,0 (5,4) MSEK, vilket utgjorde 22 procent av grundlönen. VD och koncernchef Jesper Kärrbrink har avgiftsbestämd pension vars avgift uppgår till 35 procent av grundlönen. Koncernledningen har avgiftsbestämda pensioner, vars avgifter maximalt uppgår till 35 procent av grundlönen, alternativt följer den ordinarie ITP-planen. Samtliga pensionsförmåner är oantastbara dvs ej villkorade av framtida anställning. Moderbolaget och de svenska dotterbolagen följer ITP-planen. De svenska pensionsåtagandena beräknas av PRI och kreditförsäkring tecknas i Försäkringsbolaget Pensionsgaranti (FPG). Koncernens anställda i utlandet omfattas normalt av landsspecifika pensionsplaner. Avgifterna till de sistnämnda planerna utgör normalt en del av den anställdes lön.
VD och koncernchef Jesper Kärrbrink, har en uppsägningstid på 6 månader vid egen uppsägning och vid uppsägning från företagets sida 12 månader. Vid uppsägning från företagets sida utgår ytterligare 12 månaders avgångsvederlag.
Mellan bolaget och koncernledningen gäller en ömsesidig uppsägningstid på maximalt 12 månader. För vissa i koncernledningen utgår vid uppsägning från företagets sida ytterligare 6–12 månaders avgångsvederlag. Om bolaget erhåller en huvudägare representerande minst 75 procent av aktierna eller om bolaget avnoteras från börsen, har VD och CFO möjlighet att erhålla ersättning i enlighet med villkoren för uppsägning från företagets sida.
Ersättning till koncernledning och andra ledande befattningshavare framgår enligt ovan. I övrigt har inga transaktioner skett med närstående under året.
| Koncernen | Moder | bolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| PricewaterhouseCoopers, revisionsuppdrag |
5 | 6 | 2 | 2 |
| PricewaterhouseCoopers, övriga uppdrag |
1 | 3 | 1 | 0 |
| Övriga revisorer, revisionsuppdrag |
0 | 0 | – | – |
Huvuddelen av övriga uppdrag avsåg frågor relaterade till koncernens finansiering och skatt.
| MSEK Intäkter Valutakursvinster på upplåning Valutakursvinster på koncerninterna fordringar och skulder Övriga finansiella intäkter Externa finansiella ränteintäkter Verkligt värde vinster på ränteswappar: kassaflödessäkringar Interna finansiella ränteintäkter Summa Kostnader Valutakursförluster på upplåning |
2008 8 69 3 52 – – 132 11 142 3 |
2007 6 94 4 35 46 – 185 6 52 |
2008 0 32 – 0 – 54 86 1 |
2007 – 10 – 3 42 55 – |
|---|---|---|---|---|
| Valutakursförluster på koncerninterna fordringar och skulder Övriga finansiella kostnader Räntekostnad för pensionsskuld Externa finansiella räntekostnader |
||||
| 80 | 14 | |||
| 3 | 0 | 1 | ||
| 11 | 10 | – | – | |
| 693 | 574 | 0 | 0 | |
| Verkligt värde vinster på ränteswappar: kassa flödessäkringar överföring från eget kapital |
–42 | –6 | – | |
| Interna finansiella | ||||
| räntekostnader Summa |
– 818 |
639 | 743 824 |
509 524 |
| Finansnetto totalt | –686 | –454 | –738 | –469 |
| gens eget kapital. Sådana kursdifferenser har i koncern redovisningen förts direkt till eget kapital. Beloppet uppgår till netto 28 (9) MSEK. Externa finansiella räntekostnader har under 2008 minskats av effekter av utestående ränteswappar med 58 MSEK. För 2007 har motsvarande effekt minskat ex terna finansiella räntekostnader med 26 MSEK. |
||||
| NOT 9 Skatt Följande komponenter ingår i skattekostnaderna: MSEK |
Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Moder | bolaget | ||||
| Aktuell skattekostnad | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| på årets resultat | 94 | 239 | –209 | –143 | |
| Tillkommande skatteko | |||||
| stnad motsvarande ränta på periodiseringsfond |
9 | 8 | 9 | ||
| Justering av tidigare års | |||||
| aktuella skatt | –10 | 2 | –1 | ||
| Uppskjuten skattekost nad avseende utnyttjade |
|||||
| förlustavdrag | 51 | 97 | – | ||
| Uppskjuten skattekost nad avseende temporära |
|||||
| skillnader | –1 | 50 | 0 | ||
| Uppskjuten skatteintäkt | |||||
| till följd av ändrad skat tesats |
–17 | – | – | ||
| Uppskjuten skatteintäkt | |||||
| avseende temporära | |||||
| skillnader | –65 | –71 | – | ||
| Uppskjuten skatteintäkt till följd av underskotts |
–49 | – | |||
| avdrag | –17 | ||||
| Justering av tidigare års | |||||
| uppskjutna skatt Redovisad skatte |
–2 | 2 | – | ||
| kostnad | 42 | 278 | –201 | ||
| Aktuell skatt redovisad | |||||
| direkt mot eget kapital Årets totala skatt Då resultatet före skatt är negativt är uppgifter angå ende den effektiva skattesatsen ej tillämplig (20). Under året har främst Norge utnyttjat tidigare gjorda förlustav drag. I moderbolaget har skatteffekten av erhållna kon cernbidrag redovisats direkt mot eget kapital med 203 |
– 42 |
– 278 |
203 2 |
||
| MSEK (341). Samband mellan årets skattekostnad och skattekostnad enligt |
–135 341 206 |
||||
| gällande svensk skattesats | |||||
| MSEK | Koncernen 2008 |
2007 | |||
| Redovisat resultat före skatt | –276 | 1 401 | |||
| Skatt enligt svensk skattesats 28 % | –77 | ||||
| Skatteeffekt av | |||||
| avdragsgilla | – rörelsekostnader som inte är skattemässigt | 276 | |||
| – intäkter som inte är skattepliktiga | –116 | –117 | |||
| Tidigare års förluster för vilka förlustavdrag | |||||
| nu utnyttjats | – | ||||
| Tidigare års ej aktiverade förlustavdrag som nu bedöms kunna utnyttjas |
2 | ||||
| Justering av tidigare års skatt | –29 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 |
| Redovisat resultat före skatt | –276 | 1 401 |
| Skatt enligt svensk skattesats 28 % | –77 | 392 |
| Skatteeffekt av | ||
| – rörelsekostnader som inte är skattemässigt avdragsgilla |
276 | 11 |
| – intäkter som inte är skattepliktiga | –116 | –117 |
| Tidigare års förluster för vilka förlustavdrag nu utnyttjats |
– | –5 |
| Tidigare års ej aktiverade förlustavdrag som nu bedöms kunna utnyttjas |
2 | 1 |
| Justering av tidigare års skatt | –29 | 4 |
| Skillnader mellan svensk och utländsk skattesats | –14 | –9 |
| Redovisad skattekostnad | 42 | 278 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 |
| Uppskjutna skattefordringar | ||
| Underskottsavdrag | 176 | 187 |
| Avdragsgilla temporära skillnader | ||
| Materiella anläggningstillgångar | 31 | 30 |
| Goodwill och övriga immateriella tillgångar | 16 | 26 |
| Derivatinstrument | 194 | 6 |
| Upplåning | 7 | 6 |
| Pågående arbeten | 0 | 0 |
| Avsättningar för pensioner | 20 | 19 |
| Övriga avsättningar och upplupna kostnader | 10 | 22 |
| Förutbetalda intäkter | 8 | 7 |
| Kundfordringar | 20 | 21 |
| Avgår kvittningsbara uppskjutna skatteskulder | –385 | –229 |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 97 | 95 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 |
| Uppskjutna skatteskulder | ||
| Skattepliktiga temporära skillnader | ||
| Materiella anläggningstillgångar | 0 | 0 |
| Goodwill och övriga immateriella tillgångar | 814 | 975 |
| Derivatinstrument | – | 2 |
| Upplåning | 110 | 9 |
| Pågående arbeten | 5 | 7 |
| Avsättningar för pensioner | 24 | 22 |
| Obeskattade reserver | 400 | 410 |
| Avgår kvittningsbara uppskjutna skattefordringar | –385 | –229 |
| Summa uppskjutna skatteskulder | 968 | 1 196 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| Förändringar i uppskjuten skatt | 2008 | 2007 |
| Ingående redovisat värde netto uppskjuten skatteskuld |
1 101 | 1 089 |
| Förvärvad verksamhet | 9 | 49 |
| Förändring över resultaträkningen | –51 | 27 |
| Redovisat mot eget kapital | –56 | –181 |
| Avgår: avvecklade verksamheter | – | –38 |
| Omräkningsdifferenser | –132 | 155 |
| Utgående redovisat värde netto uppskjuten skatteskuld |
871 | 1 101 |
Av netto uppskjutna skatteskulder förfaller huvuddelen senare än 12 månader.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 |
| Förfallotidpunkter | ||
| Under år 2008 | – | – |
| Under år 2009 | – | – |
| Under år 2010 | – | – |
| Under år 2011 | – | – |
| Utan tidsbegränsing | 1 769 | 1 559 |
| Summa framtida avdrag | 1 769 | 1 559 |
Förlustavdrag, som ej bedömts uppfylla kriterierna för att redovisas som fordringar, uppgår till 1 769 MSEK vilket motsvarar en potentiell framtida skatteminskning om 465 MSEK (436) .
| KONCERNEN | MODERBOLAG | ET | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mark Byggnader Inventarier |
Summa Inventarier |
|||||||||
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Ingående anskaffningsvärde | – | 12 | – | 62 | 612 | 600 | 612 | 674 | 1 | 1 |
| Anskaffningar genom förvärv | – | – | – | – | 1 | 20 | 1 | 20 | – | – |
| Årets investeringar | – | – | – | 2 | 63 | 45 | 63 | 47 | 0 | – |
| Avgår: avvecklade verksamheter | – | –12 | – | –54 | – | –33 | – | –99 | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | – | – | – | –4 | –30 | –47 | –30 | –51 | – | – |
| Omklassificeringar Årets omräkningsdifferens |
– – |
– – |
– – |
–8 2 |
– –33 |
–12 39 |
– –33 |
–20 41 |
– – |
– – |
| Utgående anskaffningsvärde | – | – | – | – | 613 | 612 | 613 | 612 | 1 | 1 |
| Ingående ackumulerade | ||||||||||
| avskrivningar | – | – | – | –14 | –400 | –362 | –400 | –376 | –1 | –1 |
| Årets avskrivningar | – | – | – | –2 | –79 | –75 | –79 | –77 | 0 | 0 |
| Avgår: avvecklade verksamheter | – | – | – | 9 | – | 21 | – | 30 | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | – | – | – | 4 | 27 | 43 | 27 | 47 | – | – |
| Omklassificeringar | – | – | – | 4 | – | –1 | – | 3 | – | – |
| Årets omräkningsdifferens | – | – | – | –1 | 31 | –26 | 31 | –27 | – | – |
| Utgående ackumulerade avskrivningar |
– | – | – | – | –421 | –400 | –421 | –400 | –1 | –1 |
| Ingående ackumulerade | ||||||||||
| nedskrivningar | – | – | – | –39 | –40 | –39 | –40 | –39 | – | – |
| Årets nedskrivningar | – | – | – | – | –1 | – | –1 | – | – | – |
| – | – | – | – | – | 0 | – | 0 | – – |
– – |
|
| – | – | – | – | 2 | –1 | 2 | –1 | |||
| – | – | – | – | –39 | –40 | –39 | –40 | – | – | |
| – | – | – | – | 153 | 172 | 153 | 172 | 0 | 0 | |
| – | – | – | – | 3 | 4 | 3 | 4 | – | – | |
| Omklassificeringar Årets omräkningsdifferens Utgående ackumulerade nedskrivn ingar Utgående restvärde Erhållna ersättningar vid avyttring av materiella anläggningstillgångar NOT 11 Leasingavtal Avtalade leasingavgifter avseende icke uppsägningsbara |
||||||||||
| Koncernen | ||||||||||
| 2008 | 2007 | |||||||||
| 174 | 157 | |||||||||
| 313 | 314 | |||||||||
| operationella leasingkontrakt MSEK – förfall inom ett år – förfall mellan ett och fem år – förfall mer än fem år |
107 | 139 | ||||||||
| I årets rörelsekostnad ingår avgifter för operationella | ||||||||||
| leasingavtal med 172 MSEK (170). I hyreskontrakt avse | ||||||||||
| ende lokaler förekommer sedvanliga indexklausuler. I | ||||||||||
| februari 2006 tecknades ett avtal mellan Eniro Sverige Online AB och HP Sverige om drift av servrar, nätverk, databaser och IT-applikationer. I avtalet ingår även sup port och underhåll av kontors-IT inklusive service desk. Avtalsperioden är 2006–2012 med möjlighet för Eniro att förlänga avtalet med ett år. Kostnaden baseras på |
||||||||||
| utnyttjande och uppgick vid utgången av 2008 till 71 | ||||||||||
| MSEK på årsbasis. Avtalet är ett operationellt leasing avtal och betalningar enligt avtalet ingår i specifikatio |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | |
| – förfall inom ett år | 174 | 157 | |
| – förfall mellan ett och fem år | 313 | 314 | |
| – förfall mer än fem år | 107 | 139 |
| KONCERNEN | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| med obestäm bar nyttjande |
Varumärken | Varumärken | anläggnings | Andra immateriella |
|||||||
| MSEK | Goodwill 2008 |
2007 | period 2008 |
2007 | övriga 2008 |
2007 | Kundrelationer 2008 |
2007 | tillgångar 2008 |
2007 | Summa 2008 |
| Ingående anskaffningsvärde | 12 508 | 12 267 | 1 298 | 1 088 | 18 | 15 | 2 328 | 2 106 | 662 | 469 | 16 814 |
| Anskaffningar genom förvärv | 39 | 420 | – | 115 | 1 | 2 | 34 | 44 | 3 | 67 | 77 |
| Årets investeringar | – | – | – | – | – | – | – | – | 157 | 31 | 157 |
| Internt upparbetade tillgångar | – | – | – | – | – | – | – | – | 33 | 72 | 33 |
| Avgår: avvecklade | |||||||||||
| verksamheter Försäljningar och utrangeringar |
– – |
–1 012 – |
– – |
– – |
– – |
– – |
– – |
– – |
– –3 |
–40 –1 |
–3 |
| Omklassificeringar | – | – | – | – | – | – | – | – | – | 43 | |
| Årets omräkningsdifferens | –312 | 833 | –65 | 95 | 0 | 1 | –144 | 178 | 36 | 21 | –485 |
| Utgående anskaffningsvärde | 12 235 | 12 508 | 1 233 | 1 298 | 19 | 18 | 2 218 | 2 328 | 888 | 662 | 16 593 |
| Ingående ackumulerade | |||||||||||
| avskrivningar | – | – | – | – | –5 | –2 | –482 | –228 | –344 | –246 | –831 |
| Årets avskrivningar | – | – | – | – | –3 | –3 | –238 | –228 | –125 | –97 | –366 |
| Avgår: avvecklade verksamheter |
– | – | – | – | – | – | – | – | 35 | ||
| Försäljningar och utrangeringar | – | – | – | – | – | – | – | 1 | 1 | ||
| Omklassificeringar | – | – | – | – | – | – | – | – | – | –26 | |
| Årets omräkningsdifferens | – | – | – | – | 0 | – | 43 | –26 | –15 | –11 | 28 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar |
– | – | – | – | –8 | –5 | –677 | –482 | –483 | –344 | –1 168 |
| Ingående ackumulerade nedskrivningar |
– | – | – | – | – | – | – | – | –15 | –10 | –15 |
| Årets nedskrivningar | –913 | – | –281 | – | – | – | – | – | –14 | –6 | –1 208 |
| Försäljningar och utrangeringar | – | – | – | – | – | – | – | – | 2 | 1 | |
| Omklassificeringar | – | – | – | – | – | – | – | – | – | 0 | |
| Årets omräkningsdifferens | 52 | – | 16 | – | – | – | – | – | –2 | 0 | 66 |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar |
–861 | – | –265 | – | – | – | – | – | –29 | –15 | –1 155 |
| Utgående restvärde | 11 374 | 12 508 | 968 | 1 298 | 11 | 13 | 1 541 | 1 846 | 376 | 303 | |
| Övriga immateriella tillgångar | MODERBOLAG 2008 |
ET 2007 |
Telefonkatalogen och Ditt Distrikt som tillkommit genom förvärvet av Findexa 2005 samt KRAK som tillkommit ge |
||||||||
| Ingående anskaffningsvärde | – | – | nom förvärvet av KRAK Förlag A/S 2007. | ||||||||
| Årets investeringar | 1 | – | Under 2008 har värderingen av immateriella anlägg | ||||||||
| Utgående anskaffningsvärde | 1 | – | ningstillgångar i Norge resulterat i en nedskrivning av | ||||||||
| Ingående ackumulerade avskrivningar | – | – | goodwill med 913 MSEK samt varumärket Telefonkata | ||||||||
| Årets avskrivningar | – | – | logen med 281 MSEK genom en förändrad diskonte | ||||||||
| Utgående ackumulerade avskrivningar | – | – | ringsränta (kalkylränta) och sänkta förväntningar på | ||||||||
| framtida kassaflöden inom offline. | 14 270 | ||||||||||
| Utgående restvärde | 1 | – | Övriga varumärken, kundrelationer och övriga im | ||||||||
| materiella tillgångar skrivs av över nyttjandeperioden. | |||||||||||
| Nyttjandeperioden för övriga varumärken uppgår till | |||||||||||
| 5–10 år. Genomsnittlig återstående avskrivningstid för | |||||||||||
| övriga varumärken är 5 år. Nyttjandeperioden för kund | |||||||||||
| relationer baseras på återköpsgrad och uppgår till 5–10 | |||||||||||
| år. Genomsnittlig återstående avskrivningstid för kund | |||||||||||
| relationer är 7 år (8). | |||||||||||
| Goodwill och andra immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod värderas till nyttjande värdet. Vissa varumärken bedöms ha obestämbar nyttjan deperiod då de är marknadsledande samt har en mycket hög igenkänning. Dessa varumärken är etablerade sedan lång tid tillbaka och används inom både offline och on line. Det finns för närvarande inga kända legala, kontraktu ella eller konkurrensmässiga faktorer som begränsar nytt |
Vid värderingen av goodwill har framtida kassaflö |
| Övriga immateriella tillgångar | MODERBOLAG | ET |
|---|---|---|
| 2008 | 2007 | |
| Ingående anskaffningsvärde | – | – |
| Årets investeringar | 1 | – |
| Utgående anskaffningsvärde | 1 | – |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | – | – |
| Årets avskrivningar | – | – |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | – | – |
| Utgående restvärde | 1 | – |
ningar om respektive enhets rörelseresultatutveckling med hänsyn tagen till lokala marknadsförutsättningar. Från år 4 har antagits tillväxt i takt med bedömd inflation om 2 procent. Vid värdering av varumärken med obestämbar nyttjandeperiod har metoden "relief from royalty" använts, dvs nuvärdet av en hypotetisk royaltyersättning om 4–5 procent samt övriga antagande enligt nedan avseende Norge och Danmark. Vid värdering av kundrelationer har förutom nedanstående antagande även återköpsgrad använts. Värderingen innehöll följande antaganden och gav följande resultat för de väsentligaste enheterna:
| Enhet | Kalkyl ränta före skatt, % |
Årlig kassa flödes tillväxt år 0–3, % |
Mar ginal till bokfört värde, % |
Marginal vid 1% högre kalkyl ränta efter skatt, % |
Marginal vid 10% lägre rörelse resultat, % |
|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | 8,9 (8,7) | 4 | 728 | 591 | 641 |
| Norge | 9,0 (8,7) | 2 | 5 | –13 | –6 |
| Danmark | 8,8 (10,1) | 55 | 331 | 258 | 285 |
| Finland | 8,5 (8,4) | 21 | 16 | –3 | 3 |
| Polen | 8,6 (8,7) | –1 | 39 | 17 | 24 |
Med marginal avses skillnaden mellan nyttjandevärde och bokfört värde. Skillnaderna i diskonteringsfaktorn före skatt beror på skillnader i landspecifika skattesatser samt fördelningen i tid av framtida kassaflöden. Den riskfria räntan som användes för beräkning av diskonteringsfaktorn uppgick till 3,9 %.
Goodwill och övriga immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod redovisas per följande kassagenererande enheter och per den 31 december består restvärdet av följande poster:
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 |
| Goodwill | ||
| Sverige | 1 934 | 1 923 |
| Norge | 6 592 | 7 996 |
| Danmark | 756 | 651 |
| Finland | 1 176 | 1 018 |
| Polen | 916 | 920 |
| Summa | 11 374 | 12 508 |
| Varumärken | ||
| Norge | 832 | 1 180 |
| Danmark | 136 | 118 |
| Summa | 968 | 1 298 |
| Summa immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod |
12 342 | 13 806 |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | |
| Goodwill | |||
| Sverige | 18 | 13 | |
| Danmark | 230 | 196 | |
| Finland | 1 149 | 995 | |
| Summa | 1 379 | 1 191 |
| Koncernen | Moder | bolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Kundfordringar brutto | 1 305 | 1 220 | – | – |
| Avsättningar för kund förluster |
–178 | –154 | – | – |
| Kundfordringar netto | 1 127 | 1 066 | – | – |
| MSEK Kundfordringar brutto Avsättningar för kund förluster Kundfordringar netto Kundfordringar där ett nedskrivningsbehov föreligger överensstämmer med avsättning för kundförluster. Avsättningar för kundförluster |
2008 1 305 –178 1 127 |
2007 1 220 –154 1 066 |
2008 – – – |
2007 – – – |
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moder | bolaget | ||
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Ingående avsättningar | 154 | 144 | – | – |
| Nya avsättningar | 82 | 86 | – | – |
| Utnyttjade avsättningar | ||||
| under året Återförda ej utnyttjade |
–54 | –61 | – | – |
| avsättningar | –7 | –18 | – | – |
| Omklassificering och | ||||
| sålda verksamheter Effekter av förändrade |
– | –8 | – | – |
| valutakurser | 3 | 11 | – | – |
| Utgående avsättningar | 178 | 154 | – | – |
| Kundförluster som redovisats under försäljnings Koncernen 2008 776 |
2007 676 |
Moder 2008 – |
bolaget 2007 – |
|
| 177 | 257 | – | – | |
| 77 | 61 | – | – | |
| 97 | 72 | – | – | |
| 1 127 | 1 066 | – | – | |
| Koncernen | Moder | bolaget | ||
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| 63 | 109 | 1 | 2 | |
| 0 | 0 | – | – | |
| – | 0 | – | – | |
| – | 3 | – | – | |
| 63 | 112 | 1 | 2 | |
| kostnader i resultaträkningen uppgår till 82 MSEK (53). Kundfordringar netto MSEK – ej förfallna – förfallna yngre än 1 månad – förfallna 1–3 månader – förfallna äldre än 3 månader Summa Övriga icke räntebärande omsättningstillgångar MSEK – ej förfallna – förfallna yngre än 1 månad – förfallna 1–3 månader – förfallna äldre än 3 månader Summa Övriga räntebärande fordringar |
Koncernen | Moder | bolaget | |
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| – ej förfallna Summa |
16 16 |
7 7 |
2 2 |
1 1 |
| Koncernen | Moder | bolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| – ej förfallna | 776 | 676 | – | – |
| – förfallna yngre än 1 månad |
177 | 257 | – | – |
| – förfallna 1–3 månader | 77 | 61 | – | – |
| – förfallna äldre än 3 månader |
97 | 72 | – | – |
| Summa | 1 127 | 1 066 | – | – |
| Koncernen | Moder | bolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| – ej förfallna | 63 | 109 | 1 | 2 |
| – förfallna yngre än 1 månad |
0 | 0 | – | – |
| – förfallna 1–3 månader | – | 0 | – | – |
| – förfallna äldre än 3 månader |
– | 3 | – | – |
| Summa | 63 | 112 | 1 | 2 |
| Koncernen | Moder | bolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| – ej förfallna | 16 | 7 | 2 | 1 |
| Summa | 16 | 7 | 2 | 1 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Förutbetalda ränteko stnader |
0 | 1 | 0 | – |
| Övriga förutbetalda kostnader |
94 | 104 | 0 | 1 |
| Upplupna intäkter | 75 | 108 | – | – |
| Upplupna ränteintäkter | 3 | 0 | – | – |
| Summa | 172 | 213 | 0 | 1 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Kortfristiga placeringar | 0 | 0 | – | – |
| Kassa och bank | 319 | 605 | 0 | 0 |
| Summa likvida medel | 319 | 605 | 0 | 0 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Långfristiga banklån | 9 463 | 10 143 | – | – |
| Kortfristiga banklån | 475 | 476 | – | – |
| Övriga kortfristiga räntebärande skulder |
0 | 6 | – | 1 |
| Summa upplåning | 9 938 | 10 625 | – | 1 |
| under kommande året | 475 | 482 | – | 1 |
|---|---|---|---|---|
| efterföljande fem år | 9 463 | 10 143 | – | – |
| Summa | 9 938 | 10 625 | – | 1 |
| EUR | 875 | 758 | – | 0 |
|---|---|---|---|---|
| NOK | 5 518 | 5 938 | – | – |
| DKK | 587 | 508 | – | – |
| SEK | 3 056 | 3 420 | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 |
| Förutbetalda ränteko stnader |
0 | 1 | 0 |
| Övriga förutbetalda | |||
| kostnader Upplupna intäkter |
94 75 |
104 108 |
0 – |
| Upplupna ränteintäkter | 3 | 0 | – |
| Summa | 172 | 213 | 0 |
| NOT 15 Likvida medel Likvida medel består i huvudsak av banktillgodohavan |
|||
| den samt mindre kortfristiga placeringar i utländska en | |||
| heter som inte ingår i koncernens centralkontosystem. | |||
| Koncernen | Moderbolaget | ||
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 |
| Kortfristiga placeringar | 0 | 0 | |
| Kassa och bank Summa likvida medel NOT 16 Upplåning |
319 319 Koncernen |
605 605 |
|
| MSEK | 2008 | 2007 | |
| Långfristiga banklån Kortfristiga banklån |
9 463 475 |
10 143 476 |
|
| Övriga kortfristiga | |||
| räntebärande skulder Summa upplåning |
0 9 938 |
6 10 625 |
|
| Den räntebärande upplåningen har följande förfallostruktur: | |||
| under kommande året | 475 | 482 | |
| efterföljande fem år Summa |
9 463 9 938 |
10 143 10 625 |
– 0 0 Moderbolaget 2008 – – – – – – – |
| Redovisade belopp per valuta för upplåning | |||
| EUR | 875 | 758 | |
| NOK DKK |
5 518 587 |
5 938 508 |
|
| SEK | 3 056 | 3 420 | – – – – |
| Beviljade ej utnyttjade kreditramar | |||
| förfall inom ett år | – | – | |
| förfall mellan ett år och fem år |
2 300 | 2 286 | |
| förfall senare än fem år | – | – | |
| Summa beviljade kreditramar |
2 300 | 2 286 | – – – – |
Redovisade belopp för kortfristig upplåning utgör en god approximation av lånens verkliga värde då lånen löper med rörlig ränta som säkras genom ränteswappar.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| % | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| EUR | 4,05 | 5,54 | – | – |
| NOK | 6,43 | 6,27 | – | – |
| DKK | 6,05 | 5,80 | – | – |
| SEK | 4,66 | 5,67 | – | – |
Koncernens exponering avseende upplåning för förändring i ränta och kontraktsenliga tidpunkter för ränteomförhandling (exklusive effekter av ränteswappar) är enligt nedan
| Per 2008- 12-31 |
6 månader eller mindre |
6–12 månader |
12–36 månader |
36 månader eller längre |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Summa upp låning |
9 938 | – | – | – | 9 938 |
| Per 2007- 12-31 |
6 månader eller mindre |
6–12 månader |
12–36 månader |
36 månader eller längre |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Summa upp |
|||||
| låning | 10 625 | – | – | – | 10 625 |
Av den totala upplåningen vid utgången av 2008 om 9 938 MSEK är ett belopp motsvarande 5 672 MSEK räntesäkrat till lånens förfall den 21 augusti 2012. Räntesäkring sker genom ränteswappar (se not 17 Derivatinstrument). Den del av upplåningen som inte är räntesäkrad (4 266 MSEK vid utgången av 2008) påverkas av ränteförändringar. En ränteförändring med 1 procentenhet påverkar räntekostnaden med +/– 46 MSEK per år.
I samband med försäljningen av den tyska verksamheten WLW undertecknade Eniro ett femårigt låneavtal med befintligt bankkonsortium (Danske Bank, DNB NOR, Handelsbanken, Nordea, Royal Bank of Scotland, SEB och Swedbank). Refinansieringen genomfördes i november 2007 med en initial låneram om motsvarande 13 000 MSEK. Avtalet ersatte Eniros tidigare låneavtal med syftet att finansiera den löpande verksamheten samt möjliggöra den kapitalutskiftning till aktieägarna som ägde rum i december 2007. Lånet kommer att amorteras med cirka 475 MSEK per år, men kan om Bolaget så önskar, förtidsamorteras. Upplåningskostnader förs till resultaträkningen som räntekostnad från ingången av låneavtalet den 21 augusti 2007 till förfall den 21 augusti 2012. Kvarvarande upplåningskostnader från tidigare låneavtal förs även de till resultaträkningen under samma period, då refinansieringen är att anse
som en förlängning av tidigare låneavtal.
Vid utgången av 2008 uppgår balanserade upplåningskostnader till 103 (131) MSEK i summa banklån.
Lånen har en marginal över IBOR och följer en räntetrappa som bygger på bolagets skuldsättningsnivå (definierat som den konsoliderade nettoskulden i förhållande till EBITDA) enligt följande:
| % | |
|---|---|
| Över 5,00 | 1,25 |
| Upp t o m 5,00 men över 4,50 | 1,00 |
| Upp t o m 4,50 men över 4,00 | 0,80 |
| Upp t o m 4,00 men över 3,50 | 0,65 |
| Mindre än 3,50 | 0,50 |
Lånet är villkorat med att Bolaget ska räntesäkra 45 procent av räntebetalningarna till förfall av utestånde lånebelopp. Kravet om räntesäkring upphör samt lättnader i övrigt i låneavtalet, inträder när Bolagets nettoskuld understiger 3,5 i förhållande till EBITDA.
Låneavtalet garanteras av Eniro AB (publ), Eniro Sverige Online AB, Eniro Gula Sidorna AB, Eniro 118 118 AB, Eniro Treasury AB, Eniro Norway AB, Eniro Holding AB, Oy Eniro Finland Ab, Eniro Polska Sp. z o.o., Eniro Holding AS, Eniro Danmark A/S, Findexa Luxemburg Sarl och Eniro Norge AS. Koncernföretagen ovan är parter i Låneavtalet i egenskap av s.k. "obligors". Som säkerhet för låneavtalet har Eniro pantsatt aktierna i ett antal dotterföretag, enligt ovan, samt andra säkerheter bl.a. koncerninterna lån. Se även not 21 Åtaganden och eventualförpliktelser.
Låneavtalet innehåller sedvanliga förbehåll och villkor om finansiella covenants som:
samt förbehåll och begränsningar rörande ytterligare skuldsättning, garantiåtaganden och pantsättningar, väsentlig ändring av verksamheten samt förvärv och avyttringar.
Låneavtalet kan sägas upp frivilligt av Bolaget. I övrigt stadgar låneavtalet sedvanliga uppsägningsgrunder (inom "events of default").
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2008 Till |
2007 Till |
|||
| MSEK | gångar | Skulder | gångar | Skulder |
| Ränteswappar – kassaflödes |
||||
| säkringar | – | 81 | 6 | 23 |
| Ränte- och valutawappar |
||||
| – kassaflödes | ||||
| säkringar Valutaswappar |
– | 657 | – | – |
| – kassaflödes | ||||
| säkringar Summa |
– – |
1 739 |
0 6 |
– 23 |
| Avgår långfristig | ||||
| del Summa lång |
– | 739 | 6 | 23 |
| fristiga derivat | ||||
| instrument Kortfristig del |
– – |
739 – |
6 – |
23 – |
| Ränteswappar | ||||
| Ingångna ränteswapavtal innebär byte av rörlig låneränta | ||||
| mot fast. Nominella belopp för ränteswappar var per | ||||
| 2008-12-31 4 250 MNOK samt 1 080 MSEK. Vid utgången | ||||
| av 2007 var motsvarande belopp 4 250 MNOK samt 1 | ||||
| 080 MSEK. Per 2008-12-31 är den fasta räntan mellan 4,57 | ||||
| till 5,49 procent (4,57 till 5,49) medan de rörliga baseras | ||||
| på tre månaders STIBOR-räntor. Det finns ingen ineffektiv | ||||
| del i ränteswappar under 2007 och 2008. | ||||
| Ränte- och valutaswappar | ||||
| Eniro har valutarisk i nettoinvesteringen i NOK. Fram | ||||
| tom november 2008 säkrades denna med lån uppgå | ||||
| ende till 5 000 MNOK. Lånet löper med rörlig ränta vil | ||||
| ken säkrades med en ränteswapp som konverterade | ||||
| tremånaders NIBOR till fast ränta. I november 2008 valde Eniro, med avsikt att redu |
||||
| cera valutakurseffekten i räntebärande nettoskuld, att | ||||
| ingå ett valutaswapp avtal SEK/NOK med ett nominellt | ||||
| belopp om 4 250 MNOK. Som en följd av detta har net | ||||
| toinvesteringssäkringen reducerats till 750 MNOK. Kom | ||||
| binationen av ränte- och valutaswapp i NOK används | ||||
| för att konvertera den rörliga NOK räntan (tremånaders | ||||
| NIBOR) till fast SEK ränta. Den fasta räntan uppgår till | ||||
| 5,3617% medan den rörliga baseras på tremånaders | ||||
| NIBOR. Relationen SEK/NOK är 1,1495. Säkringsredovis | ||||
| ning tillämpas för såväl ränterisken som valutarisken. | ||||
| Valutaswappar | ||||
| Valutaswappar används från tid till annan för att hantera | ||||
| kortfristiga lånebehov alternativt överskottslikviditet | ||||
| inom koncernen. Nominella belopp för utestående | ||||
| valutaswappar var per 2008-12-31 20 MDKK och 5 MPLN. Marknadsvärdet uppgick till –1 (0) MSEK. |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Nuvärdet av fonderade förpliktelser |
646 | 555 | |||
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde |
–443 | –386 | |||
| Summa | 203 | 169 | |||
| Nuvärdet av ofonderade förpliktelser |
294 | 252 | 16 | 12 | |
| Särskild löneskatt ingående i redovisad nettoskuld |
–4 | –2 | 2 | 2 | |
| Oredovisade aktuariella förluster |
–295 | –162 | – | – | |
| Nettoskuld i balans räkningen redovisad som pensions förpliktelser * |
198 | 257 | 18 | 14 |
| MSEK Nuvärdet av fonderade förpliktelser Förvaltningstillgångarnas verkliga värde Summa Nuvärdet av ofonderade förpliktelser Särskild löneskatt ingående i redovisad nettoskuld Oredovisade aktuariella förluster Nettoskuld i balans |
Koncernen 2008 646 –443 203 294 –4 |
2007 555 –386 |
Moderbolaget 2008 |
|---|---|---|---|
| 169 | |||
| 252 | 16 | ||
| –2 | 2 | ||
| räkningen redovisad | –295 | –162 | – |
| som pensions förpliktelser * |
198 | 257 | 18 |
| Effekt av erfarenhetsbaserade justeringar ITP plan |
–6 | ||
| Förvaltningstillgångar | –28 | ||
| ERB plan Summa effekt erfarenhets |
–2 | ||
| Effekt av förändrade antaganden ITP plan |
–95 | ||
| Förvaltningstillgångar | – | ||
| ERB plan Summa effekt av förändrade antaganden |
–2 –97 |
||
| Summa oredovisade aktuariella förluster Förändringar under året, förmånsbestämda pensionsplaner |
–133 | ||
| Koncernen | 2007 | Moderbolaget 2008 |
|
| MSEK Ingående nettoskuld |
2008 257 |
334 | 14 |
| Nettokostnad redovisad i | |||
| resultaträkning Övertaget åtagande |
27 | 24 | 3 |
| genom företagsförvärv | – | – | |
| Avgår: avvecklade verksamheter |
– | –2 | |
| Utbetalade pensioner | –27 | –25 | |
| Betalning till pensions stiftelse |
–80 | –30 | |
| Reduceringar | 21 | –43 | |
| Årets omräkningdifferens Nettoskuld vid |
0 | –1 | 1 – |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Ingående nettoskuld | 257 | 334 | 14 | 12 | |
| Nettokostnad redovisad i resultaträkning |
27 | 24 | 3 | 2 | |
| Övertaget åtagande genom företagsförvärv |
– | – | – | ||
| Avgår: avvecklade verksamheter |
– | –2 | – | ||
| Utbetalade pensioner | –27 | –25 | – | ||
| Betalning till pensions stiftelse |
–80 | –30 | – | ||
| Reduceringar | 21 | –43 | 1 | – | |
| Årets omräkningdifferens | 0 | –1 | – | – | |
| Nettoskuld vid årets slut * |
198 | 257 | 18 | 14 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Kostnader avseende | ||||
| tjänstgöring under innevarande år |
24 | 32 | 1 | 0 |
| Räntekostnad | 34 | 28 | 0 | 0 |
| Antagen avkastning på förvaltningstillgångar |
–22 | –18 | – | – |
| Aktuariella nettovinster/ förluster redovisade under året |
4 | 3 | – | – |
| Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare år |
–13 | –30 | – | – |
| Summa kostnader för pensionsåtaganden |
27 | 15 | 1 | 0 |
| Förvaltningskostnader | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Summa kostnader för förmånsbestämda pensionsplaner |
27 | 15 | 1 | 0 |
*) I avsättning för pensioner ingår avsättning i Eniro 118 118 för förtida pensioner enligt överenskommelse i kollektivavtal om åtaganden för avtalad rätt till pension (ERB plan) vid 55, 60 respektive 63 års ålder för vissa personalkategorier. ERB-planen är en pensionsplan som omfattar vissa anställda i Eniro som varit anställda i Televerket (nuvarande Telia-Sonera) före bolagiseringen 1991. Enligt avtal ska ersättningen delvis täckas av tidigare ägaren TeliaSonera. Motsvarande fordran uppgick per 2008-12-31 till 65 MSEK (90). Kreditrisken för fordran kan betraktas som försumbar. Pensionsskulden avser väsentligen anställda i Sverige av vilka i det närmaste samtliga omfattas av förmånsbaserade pensionsplaner. Pensionsskulden omfattar även åtaganden i Norge och Finland. Eniro 118 118 har avsatt till pensionsstiftelse, medan övriga åtaganden är tryggade genom försäkring hos FPG. Pensionsförpliktelserna beräknas årligen per balansdagen enligt försäkringstekniska grunder enligt den så kallade Projected Unit Credit Method.
Följande antaganden har därvid använts i Sverige; diskonteringsränta 3,5 procent (4,3), löneökning 3,0 procent (2,8), inflation 2,0 procent (2,0), ökning av inkomstbasbelopp 3,0 procent (2,8), förväntad avkastning pensionsstiftelse 4,9 procent (5,1). För avgångsintensitet används intern prognos, återstående tjänstgöringstid beräknas på individuell basis av PRI pensionstjänst och dödsfall enligt Finansinspektionen. En 65 årig man förväntas leva till 86 år och en 65 årig kvinna till 88 år. Verklig avkastning i den svenska stiftelsen har uppgått till –14 MSEK (5) motsvarande –5,2 procent (2,4).
Andelen aktier i pensionsstiftelsen kan variera mellan 0 till 40 procent och förväntad avkastning för totala medel är 4,9 procent (5,1). Per 2008-12-31 innehöll portföljen 55 procent svenska räntepapper, 11 procent svenska aktier, 4 procent globala aktier , 16 procent alternativa placeringar (fonder) samt 14 procent likvida medel. För ränteportföljen var genomsnittlig löptid 2,41 år och genomsnittlig kupongränta var 4,68 procent.
Följande antaganden har använts i Norge; diskonteringsränta 3,8 procent (4,7), löneökning 4,0 procent (4,5), inflation 2,0 procent (2,25), ökning av inkomstbasbelopp 3,75 procent (4,25), förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 5,8 procent (5,7). För avgångsintensitet används intern prognos. En 67 årig man förväntas
leva till 84 år och en 67 årig kvinna till 86 år. Avkastningen på norska placeringstillgångar har varit 0 procent (2,1). Per 2008-12-31 innehöll portföljen 50 procent norska räntepapper, 10 procent utländska räntepapper, 5 procent aktier, 27 procent alternativa placeringar (fonder och fastigheter) samt 8 procent likvida medel.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Kostnader för förmåns bestämda planer |
33 | 15 | 1 | 0 | |
| Kostnader för avgifts bestämda planer |
128 | 112 | 12 | 7 | |
| Kostnader för särskild löneskatt och avkastningsskatt |
16 | 17 | 3 | 2 | |
| Kostnad redovisad som räntekostnad |
–11 | –10 | 0 | – | |
| Kostnad redovisad i rörelseresultat |
166 | 134 | 16 | 9 |
Pensionskostnaden redovisad i rörelseresultatet fördelar sig per funktion enligt följande: produktion 41 MSEK (32), försäljning 78 MSEK (61) marknadsföring 4 MSEK (5), administration 37 MSEK (30) och övrigt 6 MSEK (6).
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Ingående avsättningar | 9 | 40 | – | – |
| Nya avsättningar | 3 | 1 | – | – |
| Utnyttjade avsättningar under året |
0 | –1 | – | – |
| Återförda ej utnyttjade avsättningar |
–1 | –32 | – | – |
| Effekter av förändrade valutakurser |
0 | 1 | – | – |
| Utgående avsättningar | 11 | 9 | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Ingående avsättningar | 26 | 21 | 0 | 0 |
| Nya avsättningar | 48 | 6 | 15 | – |
| Utnyttjade avsättningar under året |
–8 | 0 | – | – |
| Återförda ej utnyttjade avsättningar |
0 | – | – | – |
| Effekter av förändrade valutakurser |
0 | 1 | – | – |
| Omklassificeringar | – | –2 | – | – |
| Utgående avsättningar | 66 | 26 | 15 | 0 |
Avsättningar vid utgången av 2008 avser avsättningar för omstrukturering, tvistiga stämpelavgifter och avsättningar för pågående rättsprocesser.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Upplupna personal relaterade kostnader |
314 | 281 | 7 | 19 | |
| Upplupna räntekostnader | 6 | 8 | 2 | 4 | |
| Övriga upplupna kostnader |
205 | 153 | 1 | 5 | |
| Förutbetalda intäkter online |
961 | 849 | – | – | |
| Summa | 1 486 | 1 291 | 10 | 28 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK Upplupna personal |
2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| relaterade kostnader | 314 | 281 | 7 | 19 |
| Upplupna räntekostnader Övriga upplupna |
6 | 8 | 2 | 4 |
| kostnader | 205 | 153 | 1 | 5 |
| Förutbetalda intäkter online |
961 | 849 | – | – |
| Summa | 1 486 | 1 291 | 10 | 28 |
| NOT 21 Åtaganden och eventualförpliktelser MSEK |
Koncernen 2008 |
2007 | Moderbolaget 2008 |
2007 |
| Borgens- och ansvars | ||||
| förbindelse avseende | ||||
| dotterföretag Garanti för låneavtal |
– – |
– – |
62 10 036 |
62 10 749 |
| Pantsatta aktier i | ||||
| dotterföretag | 7 192 | 9 076 | – | – |
| Garantiåtaganden, FPG/ PRI |
10 | 9 | 0 | 0 |
| Skattetvist Summa |
42 7 244 |
42 | 21 | 21 |
| 9 127 | 10 119 | 10 832 | ||
| För Eniro Treasurys externa lån har interna fordringar och aktier i dotterföretag ställts som säkerhet. Alterna tivt har även dotterföretag och moderbolaget gått i borgen för Eniro Treasurys förpliktelser. Se även not 16 Upplåning. Skattetvist avser maximalt yrkade belopp från Skattemyndigheten. |
||||
| Namn | Aktier och andelar ägda direkt och indirekt av moderbolaget Organisations nummer |
Säte | Antal aktier |
Kapital andel % |
Bokfört värde 2008-12-31 MSEK |
Bokfört värde 2007-12-31 MSEK |
|---|---|---|---|---|---|---|
| TIM Varumärke AB | 556580-8515 | Stockholm | 1 000 | 100 | 0 | |
| TIMI Nederlands BV | 33.25.87.44 | Amsterdam | 50 | 100 | ||
| Eniro Danmark A/S | 18 93 69 84 | Köpenhamn | 24 000 | 100 | 939 | |
| Kraks Forlag A/S | 10629241 | Köpenhamn | 11 000 | 100 | ||
| Respons Group AB | 556639-2196 | Stockholm | 1 000 | 100 | 752 | |
| Respons Holding AB | 556570-6115 | Stockholm | 1 050 915 | 100 | ||
| Eniro 118 118 AB | 556476-5294 | Stockholm | 75 000 | 100 | ||
| Eniro International AB | 556429-6670 | Stockholm | 1 000 | 100 | 23 | |
| Budapest Projekt 92 KFT | 01-09-362834 | Budapest | 100 | |||
| TeleMedia International BV Eniro Windhager AB |
33.25.94.60 556751-0028 |
Amsterdam Stockholm |
40 1 000 |
100 100 |
||
| Eniro Sverige Online AB | 556445-1846 | Stockholm | 500 000 | 100 | 1 494 | 1 494 |
| Eniro Gula Sidorna AB | 556445-6894 | Stockholm | 100 | 100 | ||
| Eniro Gula Sidorna Försäljning AB | 556580-1965 | Stockholm | 1 000 | 100 | ||
| Eniro Bilweb AB | 556763-0966 | Stockholm | 1 000 | 100 | ||
| Eniro Passagen AB | 556750-0896 | Stockholm | 1 000 | 100 | ||
| Spray Passagen Internet AB | 556751-3279 | Stockholm | 1 000 | 50 | ||
| Din Del AB | 556053-2409 | Stockholm | 200 000 | 100 | 6 | |
| Kataloger i Norr AB | 556570-3707 | Skellefteå | 1 000 | 100 | ||
| Guiden i Västerbotten AB | 556714-3440 | Skellefteå | 100 | 100 | ||
| Fastcheck AB | 556723-6541 | Göteborg | 51 000 | 51 | ||
| Park One AB | 556611-7494 | Stockholm | 100 | 100 | ||
| Emfas Försäljning AB | 556764-1534 | Stockholm | 1 000 | 100 | ||
| Din Del Försäljning AB | 556572-1502 | Stockholm | 1 000 | 100 | 1 | |
| Leta Information Eniro AB | 556591-3596 | Stockholm | 1 000 | 100 | 48 | |
| Eniro Treasury AB | 556688-5637 | Stockholm | 1 000 | 100 | 7 258 | 8 377 |
| Eniro Holding AB | 556688-5645 | Stockholm | 1 000 | 100 | ||
| Findexa Luxembourg Sarl Eniro Norway AB |
B-100.546 556688-5652 |
Luxembourg Stockholm |
343 848 1 000 |
100 100 |
||
| Eniro Holding AS | 986656022 | Oslo | 1 100 000 | 100 | ||
| Din Pris AS | 870987242 | Oslo | 106 | 100 | ||
| Eniro Norge AS | 963815751 | Oslo | 55 206 | 100 | ||
| 1880 Nummeropplysning AS | 976491351 | Kristiansand | 1 020 | 100 | ||
| Kartforlaget AS | 984604513 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Findexa Förlag AB | 556750-9673 | Uddevalla | 1 000 | 100 | ||
| Grenseguiden AS | 988437549 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Kvalex AS | 980253341 | Oslo | 100 | 100 | ||
| 1880 Gule Sider AS | 986493492 | Oslo | 100 000 | 100 | ||
| Telefonkatalog AS | 988437565 | Oslo | 100 | 100 | ||
| 1880 Telefonkatalogen AS | 988437506 | Kristiansand | 100 | 100 | ||
| Telefonkatalogen 1880 AS Rosa Sider AS |
988437476 988437581 |
Oslo Oslo |
100 100 |
100 100 |
||
| Hvite Sider AS | 988437417 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Din Bydel AS | 888437452 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Findexa Forlag AS | ||||||
| (fd Økonomisk Lit.) | 987529547 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Bedriftkatalogen Bizkit AS | 985822883 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Gule Sider AS | 968306782 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Telefonkatalogens Gule Sider AS | 968306405 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Bedriftskatalogen AS | 979763379 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Lokalveiviseren Informasjonsforlaget AS |
979915314 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Gule Sider Internett AS | 980287432 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Proff AS | 989531174 | Oslo | 100 | 100 | ||
| BizKit AS | 982175968 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Ditt Distrikt AS | 883878752 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Atlantic Förlag AS | 982186749 | Oslo | 16 000 000 | 100 | ||
| Filmmagasinet AS | 988654558 | Oslo | 201 018 | 100 |
| Namn | Organisations nummer |
Säte | Antal aktier |
Kapital andel % |
Bokfört värde 2008-12-31 MSEK |
Bokfört värde 2007-12-31 MSEK |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Scandinavia Online AB | 556551-9989 | Stockholm | 100 000 | 100 | 0 | 0 |
| Netbonus Norge AS | 981211391 | Oslo | 100 000 | 100 | ||
| Oy Eniro Finland Ab | 0100130-4 | Esboo | 60 000 | 100 | 359 | 359 |
| EDS Media Oy | 1634986-4 | Helsingfors | 500 000 | 100 | ||
| Eniro Sentraali Oy | 1718301-8 | Kajaani | 1 690 | 100 | ||
| Suomi24 Oy | 2154432-2 | Esboo | 2 500 | 50 | ||
| Eniro Windhager GmbH (tidigare Eniro Deutschland) |
HRB 77757 | Hamburg | 1 | 100 | 430 | 430 |
| Eniro Polska Sp.z.o.o | RH B 31000 | Warszawa | 1 035 209 | 100 | 1 046 | 1 046 |
| Summa | 12 356 | 13 475 | ||||
| Företag / verksamhet | Datum | Kapitalandel % |
|---|---|---|
| Eniro Passagen AB | 21 jan | 100 |
| Eniro Windhager AB | 30 jan | 100 |
| Findexa Förlag AB | 22 maj | 100 |
| Spray Passagen Internet AB | 19 jun | 50 |
| Eniro Bilweb AB | 01 aug | 100 |
| Emfas Försäljning AB | 22 aug | 100 |
| Eniro Sentraali Oy | 06 okt | 100 |
| Förändringar under året | Moderbolaget |
|---|---|
| Aktier i dotterföretag per 2007-12-31 | 13 475 |
| Nedskrivning aktier i Eniro Treasury AB | –1 119 |
| Aktier i dotterföretag per 2008-12-31 | 12 356 |
| Företag / verksamhet | Org.nr | Säte |
|---|---|---|
| Eniro Windhager GmbH | HRB 22085 | Stuttgart |
| Din Del Lunchguider AB | 556735-4245 | Skellefteå |
| Agendas Telefonicas Fxa España Holding S.A |
A-92-101914 | Malaga |
| Magyar Herold Business Data KFT | 01-09-164362 | Budapest |
| Företag/ verksamhet |
Org.nr | Säte | Antal aktier |
Kapital andel % |
förvärvs datum |
|---|---|---|---|---|---|
| Netclips AB | 556688-6080 | Danderyd | 650 | 48,1 | 20 feb 2007 |
| Spray Passagen Internet KB |
969733-6957 | Stock holm |
1 000 | 50 | 19 jan 2008 |
| Allt om Motor AB |
556750-4740 | Stock holm |
1 000 | 35 | 18 juni 2008 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Ingående anskaffningsvärde |
10 | – | 10 | – |
| Ökning genom förvärv | 42 | 10 | – | 10 |
| Andel av resultat | –12 | – | – | – |
| Utdelning intresseföretag | –3 | – | – | |
| Utgående anskaffningsvärde |
37 | 10 | 10 | 10 |
Eniro Årsredovisning 2008 97Intresseföretag I syfte att öka trafiken och intäkterna på Internet träffade Eniro och Aller i maj en överenskommelse beträffande portalerna Passagen, Spray och Suomi24. I Sverige har portalerna Passagen och Spray förts över till bolag som ägs till 50 procent av Eniro och till 50 procent av Aller. Aller innehar kontrollen över det nya bolaget genom röstmajoritet och ordförandeskap i styrelsen. I juni påbörjades ett samarbete mellan Eniro och DN i det gemensamt ägda bolaget Allt om Motor. På motorsajten Alltommotor.se kommer redaktionellt material att blandas med annonser och bilfakta. Sedan 2007 ingår Netclips AB med videocommunityn bubblare.se som ett intresseföretag i Eniro. Vid årets slut 2008-12-31 var totalt omsättningstillgångar 77 MSEK, kortfristiga skulder 19 MSEK och eget kapital 58 MSEK för samtliga intresseinnehav.
| Företag/ verksamhet | Org.nr | Säte | Antal aktier |
Ägar andel % |
|---|---|---|---|---|
| Scandinavia Online AS | 988 875 740 | Oslo | 1 093 739 | 50,1 |
| Start Networks AS | 981 910 273 | Oslo | 3 094 894 | 25 |
98 Eniro Årsredovisning 2008 Joint ventures Scandinavian Online AS har från maj 2008 ett samägt bolag med DB Medialab AS där Scandinavian Online äger 50% vilket resulterar i att Eniro äger 25% av bolaget. Start Network är en portal som har positionerat sig som en underhållningsarena för främst unga användare. Scandinavian Online AS är ett samägt bolag med Norsk Aller AS där Eniro äger 50,1 procent av bolaget medan Aller äger totalt 49,9 procent. SOL är en Internetportal i Norge, sol.no. Eniro konsoliderar joint ventures i enlighet med klyvningsmetoden. Följaktligen läggs Eniros andel av det samägda bolagets resultat- och balansräkning till motsvarande post i Eniros räkenskaper.
| Resultat från joint ventues | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Rörelseintäkter | 33 | 35 |
| Rörelsekostnader | –31 | –31 |
| Resultat | 2 | 4 |
| Tillgångar och skulder från joint ventures | 2008 | 2007 |
| Anläggningstillgångar | 28 | 4 |
| Omsättningstillgångar | 50 | 80 |
| Summa tillgångar | 78 | 84 |
| Långfristiga skulder | – | 0 |
| Kortfristiga skulder | 6 | 8 |
| Summa skulder | 6 | 8 |
| Nettotillgångar | 72 | 76 |
I poster Aktier och andelar i joint ventures så ingår per 31 december 2008 goodwill med 23 (0) MSEK.
| Koncernen | Låne- och kundfordringar |
Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Derivat som används för säkringsändamål |
Tillgängliga för försäljning |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| 31 december 2008 | |||||
| Tillgångar i balansräkning | |||||
| Andra långfristiga fordringar | – | 39 | – | – | 39 |
| Kundfordringar och andra fordringar | 1 206 | – | – | – | 1 206 |
| Likvida medel | 319 | – | – | – | 319 |
| Summa | 1 525 | 39 | – | – | 1 564 |
| Skulder värderade till verkligt värde via resultat räkningen |
Derivat som används för säkringsändamål |
Övriga finansiella skulder |
Summa | |
|---|---|---|---|---|
| Skulder i balansräkning | ||||
| Upplåning | – | – | 9 938 | 9 938 |
| Derivatinstrument | – | 739 | – | 739 |
| Leverantörsskulder | – | – | 268 | 268 |
| Summa | – | 739 | 10 206 | 10 945 |
| Låne- och | Tillgångar värderade till verkligt värde via |
Derivat som används för |
Tillgängliga för | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen 31 december 2008 |
kundfordringar | resultaträkningen | säkringsändamål | försäljning | Summa |
| Tillgångar i balansräkning | |||||
| Andra långfristiga fordringar | – | 39 | – | – | 39 |
| Kundfordringar och andra fordringar | 1 206 | – | – | – | 1 206 |
| Likvida medel | 319 | – | – | – | 319 |
| Summa | 1 525 | 39 | – | – | 1 564 |
| Skulder värderade till verkligt värde via resultat räkningen |
Derivat som används för säkringsändamål |
Övriga finansiella skulder |
Summa | ||
| Skulder i balansräkning | |||||
| Upplåning | – | – | 9 938 | 9 938 | |
| Derivatinstrument | – | 739 | – | 739 | |
| Leverantörsskulder | – | – | 268 | 268 | |
| Summa | – | 739 | 10 206 | 10 945 | |
| Koncernen | Låne- och kundfordringar |
Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Derivat som används för säkringsändamål |
Tillgängliga för försäljning |
Summa |
| 31 december 2007 | |||||
| Tillgångar i balansräkning | |||||
| Derivatinstrument | – | – | 6 | – | 6 |
| Andra långfristiga fordringar | – | 6 | – | – | 6 |
| Kundfordringar och andra fordringar | 1 185 | – | – | – | 1 185 |
| Likvida medel Summa |
605 1 790 |
– 6 |
– 6 |
– – |
605 1 802 |
| Skulder i balansräkning | Skulder värderade till verkligt värde via resultat räkningen |
Derivat som används för säkringsändamål |
Övriga finansiella skulder |
Summa | |
| Upplåning | – | – | 10 625 | 10 625 | |
| Derivatinstrument | – | 23 | – | 23 | |
| Leverantörsskulder Summa |
– – |
– 23 |
329 10 954 |
329 10 977 |
|
| Skulder värderade till verkligt värde via resultat räkningen |
Derivat som används för säkringsändamål |
Övriga finansiella skulder |
Summa | |
|---|---|---|---|---|
| Skulder i balansräkning | ||||
| Upplåning | – | – | 10 625 | 10 625 |
| Derivatinstrument | – | 23 | – | 23 |
| Leverantörsskulder | – | – | 329 | 329 |
| Summa | – | 23 | 10 954 | 10 977 |
100 Eniro Årsredovisning 2008 Förvärv I syfte att öka trafiken och intäkterna på Internet träffade Eniro och Aller i maj en överenskommelse beträffande portalerna Passagen, Spray och Soumi24. I Sverige har portalerna Passagen och Spray förts över till bolag som ägs till 50 procent av Eniro och till 50 procent av Aller. Aller innehar kontrollen över det nya bolaget genom röstmajoritet och ordförandeskap i styrelsen. Köpeskillingen var ca 52 MSEK. Scandinavian Online AS har från maj 2008 ett samägt bolag, Start Network AS, med DB Medialab AS där Scandinavian Online äger 50% vilket resulterar i att Eniro äger 25% av bolaget. Start Network är en portal som har positionerat sig som en underhållningsarena för främst unga användare. Köpeskillingen var ca 24 MSEK. I oktober 2008 förvärvade OY Eniro Finland Ab 100% av aktierna i Sentraali Oy som erbjuder olika former av kundservicetjänster, främst call centertjänster. Köpeskillingen uppgick till ca 26 MSEK och har betalats ut kontant vid förvärvstidpunkten.
Ytterligare tre mindre förvärv av verksamheter har gjorts till en sammanslagen köpeskilling av 16 MSEK. Betalning avseende tidigare års förvärv, 34 MSEK omfattar utbetalning av förvärv gjorda under 2006 och 2007 och förvärven av Din Pris AS, Kataloger i Norr AB samt Krak.
Ovanstående förvärv ingår från förvärvstidpunkt med 21 MSEK i koncernens omsättning och –2 MSEK i koncernens EBITDA. Om samtliga förvärv hade skett den 1 januari 2008 hade Enirokoncernens omsättning ökat med 65 MSEK och EBITDA med 2 MSEK.
I nedanstånde förvärvsanalys visas en värdering av övertagna nettotillgångar och goodwill.
| KONCERNEN | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Samtliga förvärv 2008 |
Samtliga förvärv 2007 |
||
| Köpeskilling | 123 | 541 | ||
| – Direkta kostnader i samband med förvärv |
5 | 8 | ||
| Köpeskilling inklusive förvärvskostnader |
128 | 549 | ||
| – Avgår ännu ej erlagt belopp | – | –58 | ||
| – Avgår likvida medel vid förvärvstillfället |
–10 | –9 | ||
| Summa | 118 | 482 | ||
| Betalning avseende tidigare års förvärv |
34 | 20 | ||
| Summa nettobetalning vid förvärv |
152 | 502 |
| Identifierbara tillgångar och skulder |
Förvärvat bokfört värde förvärv |
Verkligt värde förvärv |
|---|---|---|
| Materiella anläggningstillgångar | 1 | 1 |
| Immateriella anläggnings tillgångar |
||
| Varumärken med obestämbar nyttjandeperiod |
– | – |
| Varumärken övriga | – | 1 |
| Kundrelationer | – | 34 |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar |
3 | 3 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 1 | 1 |
| Summa anläggningstillgångar | 5 | 40 |
| Icke räntebärande omsättning stillgångar |
11 | 11 |
| Likvida medel | 10 | 10 |
| Summa tillgångar i förvärvade verksamheter |
26 | 61 |
| Uppskjutna skatteskulder | – | 9 |
| Summa långfristiga skulder | – | 9 |
| Kortfristiga skulder | 15 | 15 |
| Summa skulder hänförliga till förvärvade verksamheter |
15 | 24 |
| Förvärvade identifierbara net totillgångar |
37 | |
| Minoritetsintresse | 52 | |
| Goodwill vid förvärvstillfället | 39 | |
| Köpeskilling | 128 |
Identifierbara varumärken avser varumärket Sentraali i Finland som är etablerat sedan lång tid tillbaka och har en mycket hög igenkänning. Kundrelationer och övriga immateriella anläggningstillgångar bedöms ha en nyttjandeperiod om 5 år. Goodwill är främst hänförlig till planerade synergier som uppkommer när verksamhet integreras i Enirokoncernen.
| Miljoner i respektive valuta | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Euro (EUR) | 8 | 17 |
| Danska kronor (DKK) | 402 | 368 |
| Norska kronor (NOK) | 6 826 | 4 094 |
| Polska zloty (PLN) | 408 | 409 |
| Antal aktier med avdrag för eget in nehav vid årets början |
161 274 941 |
|---|---|
| påverkan matchning aktiesparprogram | 19 926 |
| Genomsnittligt antal aktier 2008 efter avdrag för eget innehav |
161 294 867 |
| Antal aktier | ||||
|---|---|---|---|---|
| (tusental) | MSEK | |||
| Regi strerat |
varav i egen ägo |
varav i egen ägo |
||
| Per 2007-01-01 | 182 102 | 1 000 | 182 | 1 |
| Aktiesparprogram | – | –3 | – | 0 |
| Inlösen av aktier | –19 831 | – | –20 | – |
| Fondemission | – | – | 23 | – |
| Per 2007-12-31 | 162 271 | 996 | 185 | 1 |
| Per 2008-01-01 | 162 271 | 996 | 185 | 1 |
| Aktiesparprogram | – | –61 | – | 0 |
| Per 2008-12-31 | 162 271 | 935 | 185 | 1 |
| Valutaexponering | Genomsnittligt antal aktier efter avdrag för eget innehav (antal aktier) |
|||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Omräkningsexponeringen avseende investeringar i ut | Antal aktier med avdrag för eget in nehav vid årets början |
|||||||||||
| ländska dotterbolag med hänsyn tagen till valutasäk | påverkan matchning aktiesparprogram | 161 274 941 19 926 |
||||||||||
| ring uppgår till 9 283 (6 561) MSEK med nedanstående | Genomsnittligt antal aktier 2008 efter | |||||||||||
| fördelning | avdrag för eget innehav 161 294 867 Under året har anställda inom ramen för ett aktie |
|||||||||||
| Miljoner i respektive valuta | 2008 2007 |
sparprogram köpt totalt 46 976 aktier. Per 2008-12-31 äger anställda 101 435 sparaktier |
||||||||||
| Euro (EUR) Danska kronor (DKK) |
8 402 |
17 368 |
som ännu inte matchats. | |||||||||
| Norska kronor (NOK) | 6 826 4 094 |
Kommande matchning inom programmet beräknas | ||||||||||
| Polska zloty (PLN) | 408 | 409 | medföra en utspädning om ca 69 000 aktier. | |||||||||
| Genomsnittligt antal aktier | Aktiekapital | |||||||||||
| Per 2008-01-01 var antalet aktier 162 271 368 varav | Moderbolaget | |||||||||||
| 996 427 i egen ägo, dvs 161 274 941 efter avdrag för | Per 2008-12-31 var kvotvärdet per Eniro-aktie 1,14 SEK. | |||||||||||
| återköp. | Föreslagen utdelning är 0 (5,20) kr per aktie, totalt 0 | |||||||||||
| Under året har ordinarie matchning samt förtida av | (839) MSEK | |||||||||||
| slutande av aktiesparprogram för medarbetare vars an | ||||||||||||
| ställning upphört, resulterat i att det egna innehavet har | Antal aktier | |||||||||||
| minskat med 60 954 aktier vilka överförts till de anställ | (tusental) | MSEK | ||||||||||
| da från bolagets depå. | Regi strerat |
varav i egen ägo |
Regi strerat |
varav i egen ägo |
||||||||
| Per 2008-12-31 var antalet aktier 162 271 368 varav | Per 2007-01-01 | 182 102 | 1 000 | 182 | 1 | |||||||
| 935 473 i egen ägo, dvs 161 335 895 efter avdrag för | Aktiesparprogram | – | –3 | – | 0 | |||||||
| återköp. | Inlösen av aktier | – | –20 | – | ||||||||
| Det redovisade värdet av aktier i egen ägo per 31 | Fondemission | – | – | 23 | – | |||||||
| december 2008 var 71 MSEK (76). | Per 2007-12-31 | 162 271 | 996 | 185 | 1 | |||||||
| Aktierna i egen ägo är avsedda att användas för | ||||||||||||
| aktiesparprogrammet, se vidare not 6. | Per 2008-01-01 | 162 271 | 996 | 185 | 1 | |||||||
| Aktiesparprogram | – | –61 | – | 0 | ||||||||
| Per 2008-12-31 | 162 271 | 935 | 185 | 1 | ||||||||
| 2008 | 2007 | |||||||||||
| Säkrings | Omräknings | Säkrings | Omräknings | |||||||||
| KONCERNEN Ingånde balans |
reserv 85 |
reserv 8 |
Summa 93 |
reserv 123 |
reserv –419 |
|||||||
| Kassaflödessäkringar: | ||||||||||||
| Värdering av ränteswappar till verkligt värde | –729 | – | –729 | 0 | – | |||||||
| Skatt på verkligt värde vinster | 191 | – | 191 | 0 | – | |||||||
| Överföringar till resultaträkningen inkluderat i | ||||||||||||
| finansiella intäkter och kostnader | –42 | – | –42 | –52 | – | |||||||
| Skatt på överföringar till resultaträkningen | 12 | – | 12 | 15 | – | |||||||
| Säkring av nettoinvestering: Värdering av låneskulder |
– | 232 | 232 | – | –683 | Summa –296 0 0 –52 15 –683 |
||||||
| Skatt på värdering av låneskulder | – | –57 | –57 | – | 191 | 191 | ||||||
| Överföringar till resultaträkningen inkluderat i | ||||||||||||
| avvecklade verksamheter | – | – | – | – | 16 | |||||||
| Skatt på överföringar till resultaträkningen | – | – | – | – | –4 | |||||||
| Omräkning av utländska dotterföretag | – | –307 | –307 | – | 948 | 16 –4 948 |
||||||
| Reserver Förändring av övriga reserver består av följande poster Avyttring utländska dotterföretag Utgående balans |
– –483 |
– –124 |
– –607 |
– 85 |
–41 8 |
–41 93 |
102 Eniro Årsredovisning 2008 Väsentliga händelser I samband med implementeringen av den nya strategin och den nya organisationen, har områden för synergier och ökad effektivitet identifierats. En övergripande genomgång av Koncernens kostnadsstruktur har initierats och har resulterat i personalneddragningar avseende 40 anställda i Danmark. Kostnadsgenomgången av Koncernen beräknas vara klar i slutet av juni 2009. Den 11 mars 2009 bekräftade Regeringsrätten det positiva beslutet från Skatterättsnämnden avseende användningen av Eniros tyska skatteunderskott i Sverige. Skatteunderskottet som främst är hänförligt till stängningen av Windhager, uppgår till cirka 160 MEUR. Värdet av skatteunderskottet i Sverige uppgår till cirka 475 MSEK med aktuella valutakurser vid tidpunkten för Regeringsrättens dom. Inget värde av skatteunderskottet har vid utgången av 2008 redovisats. Som en konsekvens av beslutet från Regeringsrätten, bedömer Eniro att börja använda skatteunderskotten under 2010 och kommer därmed inte att betala någon skatt i Sverige under de kommande åren.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av företagets ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför. Det försäkras vidare att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovis-
Eniro Årsredovisning 2008 103Försäkran ningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat samt att koncernförvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm den 30 mars 2009
Lars Berg Barbara Donoghue Karin Forseke Styrelseordförande Styrelseledamot Styrelseledamot
Luca Majocchi Harald Strømme Mattias Miksche Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Simon Waldman Jesper Kärrbrink Ola Leander Styrelseledamot Verkställande direktör och Koncernchef Styrelseledamot
Bengt Sandin Lina Alm Styrelseledamot Styrelseledamot
104 Eniro Årsredovisning 2008 Ansvarsfrihet Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Eniro AB för år 2008. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 58–108. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i
årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 31mars 2009
PricewaterhouseCoopers AB
Bo Hjalmarsson Sten Håkansson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
| Kvartalsöversikt | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | |||||||||
| Helår | Kv. 4 | Kv. 3 | Kv. 2 | Kv. 1 | Helår | Kv. 4 | Kv. 3 | Kv. 2 | Kv. 1 | |
| RÖREL SEINTÄKTER (MSEK) Totalt |
6 645 | 2 111 | 1 480 | 1 678 | 1 376 | 6 443 | 2 082 | 1 426 | 1 607 | 1 328 |
| Online | 2 430 | 684 | 587 | 592 | 567 | 2 004 | 616 | 518 | 446 | 424 |
| Voice | 953 | 246 | 237 | 248 | 222 | 939 | 240 | 239 | 242 | 218 |
| Offline | 3 262 | 1 181 | 656 | 838 | 587 | 3 500 | 1 226 | 669 | 919 | 686 |
| Sverige exkl. Voice | 2 273 | 879 | 435 | 565 | 394 | 2 227 | 868 | 418 | 553 | 388 |
| Online | 911 | 287 | 215 | 212 | 197 | 751 | 224 | 181 | 174 | 172 |
| Offline | 1362 | 592 | 220 | 353 | 197 | 1476 | 644 | 237 | 379 | 216 |
| Sverige Voice | 580 | 136 | 148 | 155 | 141 | 607 | 150 | 154 | 159 | 144 |
| Voice | 580 | 136 | 148 | 155 | 141 | 607 | 150 | 154 | 159 | 144 |
| Norge | 1 947 | 424 | 520 | 475 | 528 | 1 982 | 442 | 496 | 505 | 539 |
| Online | 977 | 250 | 247 | 243 | 237 | 860 | 273 | 215 | 195 | 177 |
| Voice | 131 | 31 | 34 | 35 | 31 | 112 | 35 | 27 | 26 | 24 |
| Offline | 839 | 143 | 239 | 197 | 260 | 1 010 | 134 | 254 | 284 | 338 |
| Danmark Online |
716 296 |
222 80 |
164 65 |
188 77 |
142 74 |
570 174 |
223 57 |
155 69 |
94 23 |
98 25 |
| Offline | 420 | 142 | 99 | 111 | 68 | 396 | 166 | 86 | 71 | 73 |
| Finland | 654 | 186 | 113 | 223 | 132 | 640 | 158 | 115 | 239 | 128 |
| Online | 141 | 40 | 33 | 33 | 35 | 135 | 39 | 31 | 34 | 31 |
| Voice | 242 | 79 | 55 | 58 | 50 | 220 | 55 | 58 | 57 | 50 |
| Offline | 271 | 67 | 25 | 132 | 47 | 285 | 64 | 26 | 148 | 47 |
| Polen | 475 | 264 | 100 | 72 | 39 | 417 | 241 | 88 | 57 | 31 |
| Online | 105 | 27 | 27 | 27 | 24 | 84 | 23 | 22 | 20 | 19 |
| Offline | 370 | 237 | 73 | 45 | 15 | 333 | 218 | 66 | 37 | 12 |
| EBITDA (MSEK) |
||||||||||
| Totalt | 2 064 | 705 | 478 | 580 | 301 | 2 266 | 837 | 398 | 537 | 494 |
| Sverige exkl. Voice | 927 | 442 | 185 | 199 | 101 | 1 028 | 489 | 166 | 253 | 120 |
| Sverige Voice Norge |
116 749 |
20 115 |
42 222 |
26 203 |
28 209 |
149 901 |
38 119 |
44 199 |
34 225 |
33 358 |
| Danmark | 98 | 33 | 23 | 32 | 10 | 38 | 62 | –34 | 2 | 8 |
| Finland | 154 | 5 | 0 | 146 | 3 | 120 | 30 | 16 | 58 | 16 |
| Polen | 115 | 128 | 21 | –5 | –29 | 100 | 117 | 21 | –12 | –26 |
| Övrigt (huvudkontoret och | ||||||||||
| koncerngemensamma projekt) | –95 | –38 | –15 | –21 | –21 | –70 | –18 | –14 | –23 | –15 |
| EBITDA -MARG INAL |
||||||||||
| Totalt | 31 | 33 | 32 | 35 | 22 | 35 | 40 | 28 | 33 | 37 |
| Sverige exkl. voice | 41 | 50 | 43 | 35 | 26 | 46 | 56 | 40 | 46 | 31 |
| Sverige voice | 20 | 15 | 28 | 17 | 20 | 25 | 25 | 29 | 21 | 23 |
| Norge Danmark |
38 | 27 | 43 | 43 | 40 | 45 | 27 | 40 | 45 | 66 |
| Finland | 14 24 |
15 3 |
14 0 |
17 65 |
7 2 |
7 19 |
28 19 |
–22 14 |
2 24 |
8 13 |
| Polen | 24 | 48 | 21 | –7 | –74 | 24 | 49 | 24 | –21 | –84 |
| I SAMMANDRAG 6 645 |
2 111 | (MSEK) 1 480 |
1 678 | 1 376 | 6 443 | 2 082 | 1 426 | 1 607 | 1 328 | |
| S RESULTATR ÄKNINGAR |
1 207 | 1 185 | 4 588 | 1 354 | 1 134 | 1 173 | 927 | |||
| KONCERNEN Rörelseintäkter Rörelsekostnader |
6 235 | 1 509 | 2 334 | |||||||
| Rörelseresultat (EBIT) Finansnetto |
410 –686 |
602 –197 |
–854 –177 |
471 –168 |
191 –144 |
1 855 –454 |
728 –111 |
292 –88 |
434 –143 |
401 –112 |
| 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2001 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN S RESULTATR ÄKNINGAR |
|||||||
| I SAMMANDRAG (MSEK) Rörelseintäkter |
6 645 | 6 443 | 6 372 | 4 827 | 4 745 | 4 808 | 4 519 |
| Online | 2 430 | 2 004 | 1 613 | 1 422 | 1 250 | 1 160 | 925 |
| Voice | 953 | 939 | 907 | 784 | 791 | 587 | – |
| Offline | 3 262 | 3 500 | 3 852 | 2 621 | 2 704 | 3 061 | 3 594 |
| Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA ) |
2 064 | 2 266 | 2 220 | 1 234 | 1 324 | 1 292 | 1 150 |
| Rörelseresultat efter avskrivningar (EBIT) | 410 | 1 855 | 1 813 | 1 073 | 1 232 | 569 | 775 |
| Resultat före skatter Årets resultat (hänförligt till |
–276 | 1 401 | 1 276 | 1 017 | 1 131 | 483 | 692 |
| moderbolagets aktieägare) | –315 | 1 305 | 1 054 | 917 | 764 | 198 | 453 |
| KONCERNEN S BALAN SRÄKNINGAR I SAMMANDRAG (MSEK) Tillgångar Goodwill |
11 374 | 12 508 | 12 267 | 12 879 | 4 822 | 4 726 | 6 141 |
| Övriga anläggningstillgångar | 3 236 | 3 759 | 3 882 | 4 241 | 707 | 521 | 686 |
| Omsättningstillgångar | 2 010 | 2 200 | 2 064 | 2 422 | 1 827 | 1 908 | 2 425 |
| Summa tillgångar | 16 620 | 18 467 | 18 213 | 19 542 | 7 356 | 7 155 | 9 252 |
| Eget kapital och skulder | |||||||
| Eget kapital (moderbolagets aktieägare) | 2 197 | 4 051 | 5 120 | 4 634 | 1 879 | 2 367 | 4 977 |
| Minoritetsintresse | 17 | 13 | – | – | – | – | – |
| Långfristiga skulder | 11 379 | 11 628 | 10 146 | 11 618 | 2 424 | 2 491 | 2 739 |
| Kortfristiga skulder | 3 027 | 2 775 | 2 947 | 3 290 | 3 053 | 2 297 | 1 536 |
| KONCERNEN S KASSAFLÖDE I SAMMANDRAG Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten |
(MSEK) 1 331 –293 –1 329 |
1 631 –540 –2 119 |
1 402 –215 –1 486 |
1 007 –5 141 4 468 |
1 016 –235 –769 |
1 355 –983 –366 |
738 –1 416 886 |
| Kassaflöde från avvecklade verksamheter | – | 1 118 | 69 | 78 | 4 | – | – |
| Årets kassaflöde | –291 | 90 | –230 | 412 | 16 | 6 | 208 |
| 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2001 | 2000* | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| NYCKELTAL | ||||||||
| Rörelsemarginal – EBITDA, % Rörelsemarginal – EBIT, % |
31 6 |
35 29 |
35 28 |
26 22 |
28 26 |
27 12 |
25 17 |
30 25 |
| Cash Earnings kvarvarande verksamheter, MSEK | 1 336 | 1 534 | 1 392 | 997 | 855 | 921 | 828 | 642 |
| Cash Earnings, MSEK | 1 336 | 1 723 | 1 472 | 1 081 | 860 | 921 | 828 | 642 |
| Genomsnittligt eget kapital | 3 321 | 5 222 | 4 804 | 2 195 | 2 154 | 2 839 | 3 464 | 1 492 |
| Avkastning på eget kapital, % | –9 | 25 | 22 | 42 | 35 | 7 | 13 | 33 |
| Räntebärande nettoskuld, MSEK | 9 948 | 10 264 | 9 044 | 10 564 | 2 832 | 2 462 | 1 960 | 969 |
| Skuldsättningsgrad, ggr Soliditet, % |
4,49 13 |
2,53 22 |
1,73 28 |
2,28 24 |
1,51 26 |
1,04 33 |
0,39 54 |
0,40 50 |
| Räntebärande nettoskuld/EBITDA, ggr | 4,8 | 4,5 | 4,1 | 8,6 | 2,1 | 1,9 | 1,7 | 1,1 |
| NYCKELTAL PER AKTIE FÖRE UTSPÄDN ING |
||||||||
| Årets Resultat, SEK (moderbolagets aktieägare) | –1,95 | 7,27 | 5,82 | 5,84 | 4,62 | 1,14 | 2,80 | 3,26 |
| Cash Earnings kvarvarande verksamheter, SEK | 8,28 | 8,54 | 7,69 | 6,35 | 5,17 | 5,30 | 5,12 | 4,28 |
| Cash Earnings, SEK | 8,28 | 9,59 | 8,13 | 6,88 | 5,20 | 5,30 | 5,12 | 4,28 |
| Eget kapital, SEK (moderbolagets aktieägare) | 13,62 | 25,12 | 28,27 | 25,59 | 12,00 | 14,14 | 28,25 | 15,98 |
| Genomsnittligt antal aktier efter återköp, tusental Antal aktier vid periodens slut efter återköp, tusental |
161 295 161 336 |
179 582 161 275 |
181 102 181 103 |
157 079 181 102 |
165 327 156 630 |
173 651 167 398 |
161 665 176 181 |
150 000 150 000 |
| *) Proforma År 2004–2007 enligt IFRS. År 2000–2003 enligt tidigare svenska redovisningsprinciper, ej IFRS |
2004 – Förvärv av Gula Tidningen. Konsolidering från och med april 2004. |
|||||||
| Större förändringar i koncernens sammansättning 2007 – Försäljning av WLW i Tyskland (klassificerat som avvecklade verksamheter 2006–2007) – Förvärv av KRAK i Danmark, konsolidering från juni 2007 |
2003 – Förvärv av nummerupplysningen Respons (Namnändrat till Eniro 118 118). Konsolidering från och med maj 2003. 2002 – Förvärv av katalogverksamhet i Tammerfors, Finland. Konsolidering från och med oktober |
|||||||
| 2006 – Förvärv av Din pris AS, Norge, konsolidering från februari 2006 – Förvärv av WebDir, Danmark, konsolidering från februari 2006 |
– Förvärv av Kataloger i Norr AB, konsolidering | 2002. | 2001 – Förvärv av Scandinavia Online. Konsolidering från och med januari 2002. – Förvärv av Direktia, Finland. Konsolidering från och med januari 2002. – Förvärv av Panorama Polska. Konsolidering från |
och med april 2001 |
| Medelantal heltidsanställda | 4 861 | 4 697 | 4 801 | 4 754 | 4 752 | 4 595 | 3 606 | 2 142 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal heltidsanställda vid året slut | 4 961 | 4 650 | 4 821 | 5 429 | 4 953 | 4 695 | 4 151 | 2 381 |
Verksamheterna i Estland, Lettland, Litauen, Ryssland och Vitryssland klassificeras som verksamheter under avveckling från och med det andra kvartalet 2005 och ingår inte i rörelseintäkter, EBITDA och EBIT för år 2004–2006.
2004 Förvärv av Gula Tidningen. Konsolidering från och med april 2004.
100 x Årets resultat Genomsnittligt eget kapital
Årets resultat + återlagda avskrivningar + återlagda nedskrivningar
Cash Earnings Genomsnittligt antal aktier för perioden
100 x Utdelning för verksamhetsåret Börskurs vid verksamhetsårets slut
EBIT
Rörelseresultat efter avskrivningar
Rörelseresultat före avskrivningar och prövning av goodwill
100 x EBITDA Rörelseintäkterna
Eget kapital per aktie Antalet aktier vid periodens slut efter inlösen, återköp och nyemission
108 Eniro Årsredovisning 2008 Operationell EBITDA Beräknas som ett genomsnitt av antal utestående aktier på daglig basis efter inlösen och återköp
Beräknas på genomsnittligt eget kapital per kvartal som beräknats från ingående och utgående balans per kvartal
EBITDA exklusive reavinster och omstruktureringskostnader
Kassaflödet från den löpande verksamheten och kassaflödet från investeringsverksamheten exklusive företagsförvärv och avyttringar
Periodens förändring av rörelseintäkter justerat för valutakurseffekter, ändrade publiceringsdatum, publiceringsersättningar, förändrad sampaketeringsmetod, förvärv och avyttringar
Börskurs vid periodens slut Periodens resultat per aktie
Periodens resultat före skatt Genomsnittligt antal aktier för perioden
Periodens resultat Genomsnittligt antal aktier för perioden
Räntebärande skulder + räntebärande avsättningar med avdrag för räntebärande tillgångar exklusive marknadsvärdet av ränteswappar
Räntebärande nettoskuld EBITDA
Rörelseintäkter Genomsnittligt antal aktier för perioden
Räntebärande nettoskuld Eget kapital
100 x Eget kapital Balansomslutning
Eniro AB, Eniro Sverige Online AB och Eniro Gula Sidorna AB SE-169 87 Stockholm Tel: +46 8 553 310 00 Fax: +46 8 585 097 25 [email protected] www.eniro.com www.enirosverige.se
SE-169 87 Stockholm Tel: +46 8 553 310 00 Fax: +46 8 553 317 60 [email protected] www.enirosverige.se www.eniro118118.se
Gustav III:s boulevard 40 Solna, Stockholm
Solna Strandväg 78 Box 6010 SE-171 06 Solna Tel: +46 8 585 023 00 Fax: +46 8 704 18 30 www.enirosverige.se www.dindel.se
Eniro Norge AS Olaf Helsets vei 5 P.O. Box 6705 Etterstad N-0694 Oslo Tel: +47 81 54 44 18 Fax: +47 22 77 10 01 [email protected] www.enironorge.no
Oy Eniro Finland Ab Säterinkatu 6 P.O. Box 290 FI-02601 Espoo Tel: +358 201 110 510 Fax: +358 201 110 511 [email protected] www.enirofinland.fi
Eniro Danmark A/S Sydmarken 44 A DK-2860 Søborg Tel: +45 88 38 38 00 Fax: +45 88 38 38 10 www.enirodanmark.dk
Eniro Polska Sp. z o.o. ul. Domaniewska 41 PL-02-672 Warszawa Tel: +48 22 314 2000 Fax: +48 22 314 2001 [email protected] www.eniropolska.pl
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.