Annual Report • Apr 3, 2014
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
| ● År 2013 i korthet | 1 |
|---|---|
| ● Bolagsprofil och strategi, endomines i korthet | 2 |
| ● Vd har ordet | 4 |
| ● Marknad | 6 |
| ● finland som gruvland | 8 |
| ● Från prospektering till gruvdrift | 10 |
| ● Verksamheterna | 15 |
| ● Mineralreserver och mineraltillgångar | 24 |
| ● Flerårsöversikt och nyckeltal | 26 |
| ● Styrelse och ledande befattningshavare | 28 |
| ● Aktien | 30 |
| ● Innehåll finansiella rappporter | 32 |
| ● Förvaltningsberättelse | 33 |
| ● Koncernens rapport över totalresultat | 41 |
| ● Koncernens balansräkning | 42 |
| ● Koncernens rapport över förändringar i eget kapital | 43 |
| ● Koncernens rapport över kassaflöden | 44 |
| ● Moderbolagets resultaträkning | 45 |
| ● Moderbolagets balansräkning | 46 |
| ● Moderbolagets förändringar i eget kapital | 47 |
| ● Moderbolagets kassaflödesanalys | 47 |
| ● Noter och tilläggsupplysningar | 48 |
| ● Underskrifter | 72 |
| ● Revisionsberättelse | 73 |
| ● Ordlista | 74 |
| ● Adress | Baksidan |
• Endomines godkändes för sekundärnotering på NASDAQ OMX Helsinki i maj
• Miljökonsekvensbeskrivningen över Karelska Guldlinjen klar
Aktieägarna i Endomines AB (publ) kallas till årsstämma torsdagen den 24 april 2014 kl. 16.00 på Blasieholmens Restaurang, Blasieholmsgatan 4c i Stockholm.
För att få delta i bolagsstämman måste aktieägare dels vara registrerade i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken onsdagen den 16 april 2014, dels till bolaget anmäla sitt deltagande vid stämman senast onsdagen den 16 april 2014 kl. 12.00.
Fullständig kallelse och samtliga bolagshandlingar inför årsstämman finns tillgängligt på bolagets hemsida www.endomines.com.
Endomines är ett nordiskt gruv- och prospekteringsbolag som sedan februari 2011 producerar guld i sin första guldgruva i östra Finland. Gruvan ligger i anslutning till den cirka fyra mil långa guldpotentiella Karelska
Guldlinjen utefter vilken Endomines kontrollerar alla hittills kända guldförekomster. Bolaget har flera andra guld- och industrimineralförekomster som nått olika utvecklingsstadier.
Endomines affärsidé är att utveckla guldförekomster till ekonomiskt lönsamma gruvor med primärt fokus på Pampalogruvan och andra guldfyndigheter utmed Karelska Guldlinjen.
Endomines målsättning är att öka aktieägarvärdet genom lönsam guldproduktion och att utveckla mineralförekomsterna som ingår i Bolagets projektportfölj samt att genom fortsatt prospektering lokalisera och förädla nya förekomster i anslutning till Karelska Guldlinjen och i finska Lappland. Bolaget kommer även att överväga olika andra möjligheter, inklusive förvärv av nya förekomster, för sin fortsatta tillväxt.
Endomines prioriterar guldproduktionen i Pampalo. Förutom den producerande Pampalogruvan omfattar Bolagets projektportfölj ett flertal guldförekomster i olika utvecklingsskeden vilka huvudsakligen ligger i anslutning till Karelska Guldlinjen. Dessa utgör en solid bas för framtida expansion av verksamheten. Endomines har även ambitionen att aktivt delta i den framtida transformeringen och konsolideringen av den nordiska gruvbranschen och kommer därför att utvärdera eventuella möjligheter som uppstår.
Bolagets affärs- och gruvverksamhet baserar sig på hållbara principer för att minimera verksamhetens miljöpåverkan.
Ytterligare en hörnsten i Endomines strategi är att utnyttja det gynnsamma investeringsklimatet för prospektering och projektutveckling som råder i Finland. Infrastrukturen är välutvecklad, den politiska omgivningen stabil och det är möjligt att erhålla undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner för stora arealer.
Endomines guld- och industrimineralförekomster i Finland
Endomineskoncernen består i mars 2014 av moderbolaget Endomines AB, de finska dotterbolagen Endomines Oy och Kalvinit Oy samt det svenska dotterbolaget Endomines Förvaltning AB, som inte bedriver någon verksamhet. Moderbolaget rymmer den centrala och strategiska ledningen inklusive ekonomi- och finansfunktion samt svarar för informationsgivning till aktiemarknaden.
Endomines Oy är verksamt inom tre olika geografiska och geologiska miljöer:
Kalvinit Oy kontrollerar genom undersökningstillstånd de fem ilmenitförekomsterna Koivu, Kaire, Perä, Riutta och Lyly, som ligger i Kelviå i Karlebyområdet i centrala Österbotten i Finland.
Endomines operationella struktur är uppdelad i två affärsområden samt ett kostnadscenter för koncerngemensamma funktioner m.m.. De två affärsområdena är:
Affärsområdet Pampalogruvan omfattar Pampalogruvan, Rämepuro dagbrott, anrikningsverket, sanddammarna, den 48 km långa kraftlinjen och övrig infrastruktur i området omkring gruvan.
Affärsområdet Guldprospektering omfattar prospektering efter guld i området utmed Karelska Guldlinjen samt i Porkonen- och Kivimaaområdet.
2013 var ett år av utmaningar, förändringar och uppnådda mål för Endomines och för vårt flaggskepp Pampalo guldgruva.
Vårt kontinuerliga arbete med att förbättra säkerheten har gett goda resultat och olycksfallsfrekvensen är låg. Vi kan vara stolta över att vår säkerhetsstatistik igen är klart bättre än branschgenomsnittet.
Vår nolltolerans mot olyckor och skador visar även resultat i vår miljöstatistik. Vi har nu drivit verksamheten ända från det att Pampalo guldgruva togs i drift utan en enda anmärkning från miljömyndigheterna. Enligt ett forskningsprogram på Östra Finlands Universitet är Endomines och Pampalo guldgruva ett av de få gruvbolag som verkligen har vunnit en bred lokal förankring.
En miljökonsekvensbeskrivning för den planerade verksamheten vid de sju hittills kända, s.k. satellitförekomsterna har slutförts och blivit godkänd av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Karelen. Den godkända miljökonsekvensbeskrivningen möjliggör för oss att gå vidare med ansökningar om miljötillstånd för satellitförekomsterna.
Kapacitetsökningsprojektet slutfördes under andra kvartalet av 2013 genom att ytterligare en kvarn och nya flotationsceller installerades. Kapacitetsökningen togs i bruk efterhand även om uppstarten var långsammare än förväntad. Den ökade kapaciteteten har möjliggjort att malm med lägre halt från Pampalo och satellitgruvan kan brytas och anrikas. Vi avvaktar fortfarande det formella miljötillståndet för Pampalo men den ökade kapaciteteten kan utnyttjas med nuvarande tillstånd.
Provbrytningen i Rämepuro och anrikningstestet i industriell skala slutfördes under 2013. Ungefär 20 000 ton malm från denna vår första satellitgruva bröts och anrikades i anrikningsverket i Pampalo.
Under våren genomförde vi framgångsrikt en riktad aktieemission som tillförde bolaget 45 miljoner kr i syfte att intensifiera vår prospektering längs Karelska Guldlinjen. Intresset för emissionen var stort och tilldelning av 7 944 000 aktier har skett till huvudsakligen svenska och finländska investerare. Bolaget blev också godkänt för sekundärnotering på NASDAQ OMX Helsinki i maj.
Under året intensifierade vi prospekteringsaktiviteten avsevärt och borrade 13 254 meter (125 hål). Hälften av hålen var av rekognoscerande karaktär och borrades i Hosko, Korvilansuo-Muurinsuo-området och i Nenävaara. De resterande hålen borrades i syfte att uppdatera de redan kända resurserna i Hosko, Korvilansuo, Muurinsuo och Rämepuro
De flesta av de rekognoscerande borrhålen i Korvilansuo-Muurinsuo-området har träffat guldmineralisering. Detta bekräftar vår uppfattning att det har förekommit omfattande malmbildande processer i området.
Vår målsättning har varit att avyttra ilmenitförekomsterna i Kelviå till Cove Resources. Till följd av att överlåtelsen inte fullföljdes av Cove Resources har vi inlett sökandet efter en ny partner i syfte att fortsätta att utveckla projektet. Under kontraktsperioden gjorde Cove Resources "feasibility-studier" vilka har tillhandahållits Endomines. Kalvinits titaniumprojekt är en betydande ilmenitförekomst och ett långt framskridet gruvprojekt beläget inom Europeiska Unionen och vi tror att en lösning för vidareutveckling av projektet kan hittas.
Guldprisets utveckling under 2013 var vikande och som en följd av detta tvingades vi i början av 2014 att inleda samarbetsförhandlingar (MBL-förhandlingar) i syfte att genomföra kostnadsbesparingsåtgärder och öka den totala effektiviteten. Resultatet av förhandlingarna blev att arbetsstyrkan reduceras med ett tjugotal personer.
Under året såg vi guldpriset sjunka med omkring 30 %. Den huvudsakliga anledningen till guldprisfallet antas allmänt vara att börshandlade fonder, ETF:er, realiserade sina vinster på guldpriset och började sälja guld.
Emellertid, i skrivande stund har vi sett förändringar i mönstret och guldpriset har återhämtat sig från lägstanivåerna i slutet av 2013 och början av 2014. Vi står fast vid vår övertygelse om att guld inte har förlorat sin status som värdebeständig investering. Vår bedömning är att de nedgångar vi sett i guldpriset snarare kan vara fråga om korrigeringar.
För närvarande är vårt affärsklimat mera utmanande än för ett år sedan. Likväl med vår moderna, välfungerande och hållbara teknik tillsammans med den betydande potentialen i Karelska Guldlinjen har vi en stadig grund från vilken vi kan fortsätta vår långsiktiga strävan att bygga ett starkt gruvbolag.
Slutligen, och än en gång, går mitt varma tack till mina kolleger på Endomines liksom till våra entreprenörer och affärspartners vars hängivenhet och hårda arbete under det gångna året har möjliggjort de prestationer jag nämnt ovan. Jag skulle också vilja ta detta tillfälle att tacka medlemmarna i vår styrelse och aktieägarna för deras fortsatta stöd och engagemang.
Stockholm i april 2014
Markus Ekberg VD
Under året intensifierade vi prospekteringsaktiviteten avsevärt och borrade 13 254 meter (125 hål)
Tillförsel av nytt guld till marknaden sker helt genom gruvproduktion. Det finns idag drygt 900 guldgruvor i drift världen över och dessa producerar varje år ca 3 000 ton guld. Därtill tillförs passivt och befintligt guld genom återvinning, försäljning och guldlån från officiella reserver. Det går allt längre tid från att nya stora guldfyndigheter hittas tills de kommer i produktion. Samtidigt utvinns reserverna i existerande gruvor i allt snabbare takt, som ett resultat av en effektivare teknik. Guldproduktionen i världens gruvor är lägre än den årliga totala efterfrågan, men har under senaste fyra åren visat en måttlig ökning då befintliga gruvor, som ett resultat av det höga guldpriset, strävat efter att maximera produktionen.
| Gulproduktion per land | 2013 |
|---|---|
| Land | ton |
| Kina | 420 |
| Australien | 255 |
| USA | 227 |
| Ryssland | 220 |
| Peru | 150 |
| Syd Afrika | 145 |
| Kanada | 120 |
| Mexico | 100 |
| Uzbekistan | 93 |
| Ghana | 85 |
| Brasilien | 75 |
| Papua Nya Guinea | 62 |
| Indonesien | 60 |
| Chile | 55 |
| Övriga länder | 902 |
| -Finland | 8 |
| -Sverige | 6 |
| Totalt | 2969 |
Underskottet i guldproduktionen har täckts av bl.a. återvinning och tidigare också från utförsäljningar av guldreserver från olika länders centralbanker.
Diagrammet till höger visar det totala guldutbudet under perioden 2001–2013 fördelat på gruvproduktion, försäljning från officiella källor samt återvinning av guldskrot. De senare posterna svarar för en betydande del av rådande utbud.
Det är närmast konsumenterna som driver på efterfrågan på guld. På den globala marknaden köpte konsumenterna 21 % mera guld under 2013 jämför med året innan. Både Kina och Indien noterade ökad efterfrågan på guld under 2013, Kina med 32 % och Indien med 13 %.
Den huvudsakliga förklaringen till nedgången i guldpriset under året är nettoutflödet på 881 ton från ETF:er (Exchange Traded Funds) då investerare fortsatte att omvärdera sina portföljer som reaktion på marknadsförhållandena. Den totala tillgången på guld var 4 340 ton, en nedgång med 2 % jämfört med 2012.
Halten guld varierar kraftigt i de malmer som bryts idag. Generellt gäller att guldmalm som bryts under jord måste hålla cirka tre gram guld per ton för att vara lönsamma medan dagbrottsmalm kan ha lägre halter. En stor del av världens guld produceras i dagbrott som bryts på malm med guldhalter mellan ett och fyra gram per ton. Produktionskostnaderna varierar kraftigt beroende på om brytning sker i underjordsgruvor eller i dagbrott. Andra väsentliga faktorer som påverkar produktionskostnaden är malmens guldhalt och produktionsvolymen.
Flera av de kända stora guldfyndigheterna i världen innehåller allt mindre reserver av guld. Som exempel kan nämnas Sydafrika, som fram till 2007 var det land som producerade mest guld och där man i vissa gruvor bryter guldmalm på över 4 000 meters djup2 , vilket både är svårt och dyrt. Detta i kombination med höga metallpriser gör att mer pengar investeras i prospektering i Norden, där även god infrastruktur och ett stabilt politiskt läge anses attraktivt. Även om de områden som bedöms ha störst potential för nya stora fyndigheter ligger i Afrika och Sibirien, av-
1 www.goldsheetlinks.com
2 Trevor Fletcher, 1992(http://www.imwa.info/bibliographie/11_4_043-052.pdf)
skräcks investerarna ofta av just de skälen att infrastrukturen är dålig och att det politiska läget är instabilt. Idag är Kina det land som producerar mest guld. 2013 stod Kina för drygt 15 procent av den globala guldproduktionen, följt av Australien med 9 procent, Ryssland med 8 procent och USA med 8 procent.2 Australien är det land som har de största kända guldreserverna. På andra plats kommer Sydafrika följt av Ryssland på tredje plats.3
Efterfrågan på guld har under lång tid dominerats av smyckesindustrin. Emellertid har guld under de senaste åren fått en allt större betydelse som investeringsobjekt. Övriga användningsområden för guld utgör ungefär 10 procent av den totala efterfrågan och har minskat under det senaste året.
Den globala guldhandeln sker huvudsakligen direkt mellan olika marknadsaktörer. Handeln sker genom spottransaktioner och olika former av derivat. Huvudsakliga centra för handel är London, New York och Zürich. Främsta aktörer är centralbanker och gruvbolag.
Guld prissätts i USD per troy ounce (oz) med en renhet på lägst 995 fine, motsvarande cirka 23,9 karat.1 Ett oz motsvarar 31,104 gram. Guld omsätts på en global marknad och skiljer sig från andra metaller genom sin status som monetär tillgång. Guld har genom tiderna utgjort basen för olika valutasystem och har därför sällan prissatts som en vanlig råvara. Det var först efter Bretton-Wood-systemets fall 1971 som fri prissättning av guld inleddes.
The London Bullion Market Association
2 Thomson Reuters GFMS Gold Survey 2013 Update 2
3 U.S. Geological Survey, Mineral Commodity Summaries, Februray 2014
Oväntade samhällshändelser återspeglas ofta i guldpriset. Oro för stigande inflation och låga realräntor är två andra faktorer som anses påverka guldpriset positivt. I osäkra tider betraktas guld som en "säker" investering.
I oktober 2012 började guldpriset sjunka efter att ha toppat på USD 1 792/oz och genomsnittspriset under 2013 uppgick till USD 1 411/oz.
Gruvdrift har ägt rum i Norden i över tusen år och i Finland finns en stark tradition av malmbrytning och metallframställning. Intresset för mineralprojekt i Norden är ökande. Detta beror bland annat på att det är internationellt känt att det finns liknande geologiska förutsättningar som i de starka gruvnationerna Australien och Kanada.
Den fennoskandiska skölden är en geologisk formation som sträcker sig genom Norge, Sverige och Finland och anses ha mycket goda förutsättningar för mineralförekomster. Detta tillsammans med andra faktorer, som exempelvis infrastruktur, lagstiftning och tillgänglighet till relevant kompetens, gör Norden till ett intressant område för prospektering. Norden anses dessutom underprospekterat jämfört med motsvarande geologiska områden i exempelvis Australien, Kanada, Brasilien och Sydafrika, trots att prospekteringen under de senaste åren ökat.1 Den jämförelsevis begränsade omfattningen av prospektering i Norden beror bland annat på att det var först under 1990-talet som utländska prospekterings- och gruvföretag fick full möjlighet att prospektera och utvinna mineral i regionen.2
Trenden inom gruvindustrin går mot färre och större gruvor. Antalet gruvor har minskat samtidigt som den totala gruvproduktionen har ökat.3 Effektivisering och teknisk utveckling har möjliggjort denna produktionsökning trots att gruvindustrin sysselsätter allt färre personer.
Gruvindustrin har historiskt spelat en stor roll i den finländska industrin. Ett ökat internationellt intresse för Finland från gruvsektorn har lett till en positiv trend för prospektering och gruvdrift. Under 2013 utvanns cirka 8 ton guld i Finland, vilket motsvarade 30 procent av den totala guldutvinningen i Europa.4 Landets goda infrastruktur, stora glesbefolkade områden och geologiska data med god täckning och hög kvalitet framtagen av geologiska forskningscentralen i Finland gör landet till ett attraktivt gruvland. Vidare anses Finlands stabila politiska och ekonomiska läge samt landets väl fungerande gruv- och miljölagstiftning vara viktiga positiva faktorer. Rapporten 'Survey of Mining Companies 2013' från Fraser Institute5 rankar Sverige och Finland som de bästa länderna i världen för gruvverksamhet.
Finland har, utöver aktiva prospekterings- och gruvföretag, ledande leverantörer inom gruvteknik som exempelvis Metso och Outotec. Dessutom finns det en mängd mindre konsult- och entreprenadsföretag inom prospekterings- och gruvsektorn.
Den finska gruvlagstiftningen regleras i gruvlagen 621/2011 som trädde i kraft den 1 juli 2011, samt gruvförordningen som trädde i kraft den 1 juli 2012. Den centrala målsättningen med lagen är att trygga förutsättningarna för gruvdrift och malmletning på ett samhällsnyttigt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart sätt. Målet är dessutom att trygga kommunernas möjligheter att påverka, att säkerställa rättsskyddet och att beakta kraven på medborgarinflytande.
GTK – Mineral deposits and metallogeny of Fennoscandia(http://arkisto.gtk.fi/sp/sp53/sp53.pdf)
5 http://www.fraserinstitute.org/uploadedFiles/fraser-ca/Content/research-news/research/publications/mining-survey-2012-2013.pdf
Kross och anrikningsverk i Pampalo
Vägen från inledande prospektering fram till utvinning och försäljning av kommersiella produkter är lång. Nedan följer en beskrivning av olika moment i ett projekt från prospektering till gruvdrift. Tiden från det att ett undersökningsområde väljs och prospekteringen inleds till gruvproduktion beräknas vara minst 10 år för ett projekt som utvecklar sig positivt och genomgår samtliga utvecklingssteg enligt texten och figuren nedan.
I rekognosceringsfasen är målsättningen att välja ut områden med gynnsamma geologiska förutsättningar där utsikterna att lokalisera en malmfyndighet bedöms som goda. Detta görs genom att samla in geologiska, geokemiska och geofysiska data från utvalda områden, sammanställa, analysera och tolka informationen och på basen av uppnådda resultat bedöma om området kan anses malmkritiskt, d.v.s. om det inom området bedöms finnas förutsättningar att finna brytvärda malmer. I valet av område för gruvdrift finns det en faktor som under de senaste åren blivit alltmer betydelsefull, nämligen den sociala acceptansen för gruvverksamhet.
I de fall rekognosceringen är framgångsrik avancerar prospekteringsprocessen till nästa skede och arbeten med geologisk kartering, blockletning samt geofysiska mätningar. Ofta genomförs också geokemiska undersökningar som innebär provtagning och analys av t.ex. morän, växter eller berg. Om resultaten från dessa undersökningar är positiva påbörjas det mest kostsamma skedet av prospekteringen. Detaljerad och systematisk kartering och kärnborrning utförs för att bedöma mineraliseringens storlek och dess halter av ekonomiskt intressanta element eller mineral. Samtidigt påbörjas mineralogiska, anrikningstekniska och metallurgiska tester för att bestämma hur, och till vilka kostnader, en säljbar produkt skall kunna framställas.
För att bestämma om en förekomst är lönsam att exploatera studeras de tekniska och ekonomiska parametrarna. Detta arbete startar oftast med en så kallad "in-house scoping"-studie. Om resultatet från denna är positivt genomförs en så kallad "pre feasibility"-studie.
Sista steget innan ett beslut om gruvdrift kan fattas är en slutlig "feasibility"-studie som oftast utförs av en opartisk expertorganisation. Vid positivt resultat kan beslut fattas om att vidta arbete för att finansiera upptagandet av gruvverksamheten.
Produktionsanläggningen utgörs dels av gruvan, i vilken brytningen kan ske under jord eller i dagbrott, dels av anrikningsverket med tillhörande deponeringsområden där malmen förädlas till en säljbar produkt. För att starta underjordsproduktion måste en snedbana drivas eller ett schakt sänkas och orter drivas. Dagbrottsbrytning går snabbare att komma igång med eftersom endast jordavrymning behöver göras för att nå malmkroppen.
För att minimera malmförluster och gråbergsinblandning vid brytningen måste malmkroppen undersökas i detalj i syfte att fastställa malmgränser och halter. Dessa undersökningar innefattar bl.a. geologisk kartering, kärnborrning och kaxborrning. Geologer tolkar erhållen information och sammanställer tillsammans med gruvexperter en brytnings och produktionsplan.
Brytningen av malm kan ske antingen ovan jord i dagbrott eller under jord. Dagbrottsbrytning är vid måttliga djup billigare än brytning under jord. Allteftersom brytningen fortskrider mot djupet måste emellertid allt mer gråberg brytas varför det vid ett visst djup kommer att bli billigare att övergå till brytning under jord.
Vid brytning av malm borras hål i berget och laddas med sprängämnen. Malmen sprängs i mindre block som lastas på truckar för transport till krossverket efter vilket den behandlas vidare i anrikningsverket.
I anrikningsverket mals malmen. Beroende på de värdefulla mineralens egenskaper koncentreras dessa därefter med gravimetriska, magnetiska eller ytkemiska metoder. Slutprodukterna benämns slig eller anrikningskoncentrat och innehåller merparten av de värdefulla mineralen. Koncentraten kan antingen vidareförädlas inom bolaget eller säljas.
I många guldfyndigheter måste den finfördelade malmen eller ett producerat anrikningskoncentrat lakas för att guldet och eventuellt vissa andra metaller skall kunna utvinnas. För att få guldet i lösning används som regel natriumcyanid. Från lösningen fälls guldet ut på aktivt kol som tillsätts i form av grova granuler. Guldet återförs än en gång i lösning genom att kolet lakas vid hög temperatur varefter det fälls ut på t.ex. stålull, som i nästa steg rostas. Det guld som utvinns smälts sedan till guldtackor eller s.k. dorétackor som innehåller cirka 60–90 procent guld. Den slutliga reningen sker vid externa raffinaderier från vilka det levereras som tackor med en renhet av 999,9 tusendelar guld. En betydande fördel med malmen i Endomines Pampalomineralisering är att guldet uppträder på sådant sätt att det kan framställas direkt till guldkoncentrat genom flotation eller med gravimetriska metoder. Dessa koncentrat kan sedan säljas vidare till smältverken.
Endomines är medlem i branschorganisationen FinnMin (Finnish Association of Extractive Resources Industry), den finska motsvarigheten till SveMin som är en arbetsgivar- och branschförening för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige. Med anledning av detta följer Bolaget de gemensamma rekommendationer avseende publiceringsstandard för företag som är engagerade i prospektering och mineralutvinning.
SveMins och FinnMins rekommendationer baseras på de regler som den kanadensiska finansinspektionen CSA (Canadian Securities Administrators) kräver att gruv- och prospekteringsbolag skall följa. Det kanadensiska policydokumentet National Instrument NI 43-101 beskriver utgångspunkterna och reglerna för rapportering. Direktivet NI 43-101 rekommenderar användandet av den kanadensiska CIM-koden (Canadian Institute of Mining, Metallurgy and Petroleum) för att beräkna och redovisa mineraltillgångar och mineralreserver, men tillåter också användandet av någon av följande standarder:
SveMin och FinnMin rekommenderar att all information från ett bolag som är medlem i någon av föreningarna direkt eller genom uppdrag skall följa något av ovanstående policydokument. Syftet med rekommendationerna är att de skall fungera som riktlinjer för hur bolag informerar investerare, media och aktiemarknad. Rekommendationerna gäller för all typ information, såsom pressmeddelanden, bolagets hemsida, broschyrer, årsredovisningar och andra publika dokument.
Endomines rapporterar mineraltillgångar och mineralreserver i enlighet med JORC -koden, vilket är den internationellt accepterade australasiatiska koden för rapportering av mineralreserver och mineraltillgångar. JORC -koden är primärt en kod för att rapportera statusen för en mineraltillgång, medan NI 43-101 är en kod för värdepappersredovisning. NI 43-101 kräver betydligt mer teknisk redovisning till marknaden än JORC -koden.
En mineraltillgång är en koncentration av fast oorganiskt eller fossilt organiskt material i jordskorpan i sådan form och i sådan kvantitet att det har rimliga utsikter att kunna utvinnas ekonomiskt.
Mineraltillgångar klassificeras efter stigande geologisk kännedomsgrad i:
En antagen mineraltillgång är den del av en mineraltillgång för vilken kvantitet och halt uppskattats utifrån geologiska undersökningar, begränsad provtagning samt rimligt bedömda, men inte klarlagda, geologiska samband och haltsamband. Bedömningen grundar sig på begränsad information och provtagning inhämtad
från t.ex. hällar, blottningar, jordavrymningar och borrkärnor. Den osäkerhet som präglar en antagen mineraltillgång gör att det inte kan förutsättas att den, eller delar av den, genom fortsatta undersökningar kan uppgraderas till indikerade eller kända mineraltillgångar. Säkerheten i bedömningen är otillräcklig för att medge en meningsfull ekonomisk värdering.
En indikerad mineraltillgång är den del av en mineraltillgång för vilken kvantitet, halt, densitet, form och fysiska egenskaper kan bedömas med en säkerhet som är tillräcklig för att den skall kunna utgöra underlag för tekniska och ekonomiska beräkningar. Klassificeringen grundar sig på detaljerade undersökningar och tester av information samlad genom lämplig teknik från t.ex. hällar, jordavrymningar och borrkärnor.
En mineralisering kan klassificeras som indikerad mineraltillgång av en kvalificerad person när kvalitet, kvantitet och fördelning av data är sådana att en rimlig tolkning av geologin och mineraliseringens kontinuitet kan göras. En indikerad mineraltillgång kan användas för en preliminär lönsamhetsstudie som kan utgöra underlag för utvecklingsbeslut.
En känd mineraltillgång är den del av en mineraltillgång för vilken bl.a. kvantitet, halt, densitet, form och fysiska egenskaper är så väl kända att de tillsammans med väl underbyggda tekniska och ekonomiska parametrar kan användas som underlag för produktionsplanering och beräkningar av den ekonomiska bärkraften hos mineraliseringen. Bedömningen är grundad på detaljerade undersökningar och tester av information insamlad genom lämplig teknik från t.ex. hällar, jordavrymningar och borrkärnor.
En mineralisering kan klassificeras som en känd mineraltillgång av en kvalificerad person när kvalitet, kvantitet och fördelningen av data är sådana att tonnage och halter kan bedömas med god noggrannhet och att variationer i bedömningen inte väsentligt påverkar den potentiella ekonomiska bärkraften. Denna kategori kräver en hög konfidensnivå och förståelse av geologin samt de parametrar som definierar mineraliseringen.
Gäller i högst 2 år. Gäller högst 4 år från det ursprungliga tillståndsbeslutet, varefter tillståndet kan förlängas med högst 3 år i taget upp till totalt högst 15 år.
Bearbetningskoncession (gruvtillstånd), gruvområdesinlösningstillstånd och gruvsäkerhetstillstånd
Gäller tills vidare eller är tidsbegränsat med upp till 10 år i taget. Tillståndsvillkoren ses över minst vart tionde år.
En mineralreserv är den ekonomiskt utvinningsbara delen av en känd eller indikerad mineraltillgång bekräftad genom en lönsamhetsstudie. Studien måste innehålla adekvat information om gruvbrytning, anrikning samt metallurgiska, ekonomiska och andra relevanta faktorer och dessutom visa att en lönsam utvinning är möjlig vid rapporteringstillfället. En mineralreserv inkluderar gråbergsinblandning och tar hänsyn till malmförluster. Termen mineralreserv behöver inte nödvändigtvis betyda att anläggningar för utvinning finns på plats eller att alla tillstånd har erhållits. Bedömningen skall dock vara att det är rimligt att tillstånd erhålls.
Mineralreserver indelas efter ökande kännedomsgrad i följande klasser:
En sannolik mineralreserv är den ekonomiskt brytbara delen av en indikerad, och i vissa fall känd mineraltillgång, bekräftad genom minst en preliminär lönsamhetsstudie. Denna skall innehålla adekvat information om brytning, processteknik, metallurgi, ekonomi och andra relevanta faktorer och vid rapporteringstillfället visa att utvinning är lönsam.
En bevisad mineralreserv är den ekonomiskt brytbara delen av en känd mineraltillgång, bekräftad genom minst en lönsamhetsstudie. Denna skall innehålla adekvat information om gruvbrytning, processteknik, metallurgi, ekonomi och andra relevanta faktorer som visar att utvinning är lönsam vid rapporteringstillfället. En bevisad mineralreserv har av den kvalificerade personen bedömts ha den högsta konfidensgraden. Denna term skall begränsas till de delar av fyndigheten där produktionsplanering pågår och där förändringar i bedömningen inte får väsentliga konsekvenser för den beräknade ekonomiska bärkraften.
Vattenprovtagning i gruvnära vattentäkt
Jordavrymning vid dagbrott
Bolagets verksamhet bedrivs genom de två finska dotterbolagen Endomines Oy, inriktat mot prospektering och brytning av guld, och Kalvinit Oy med fokus på utveckling och brytning av industrimineral. De båda dotterbolagen kontrollerar ett flertal bearbetningskoncessioner och ett stort antal
undersökningstillstånd inom fyra olika områden i Finland. Guldfyndigheterna ligger utmed Karelska Guldlinjen samt i Porkonenområdet och i Kivimaaområdet i finska Lappland medan industrimineralförekomsterna ligger i Karlebyområdet i finska Österbotten.
I oktober 2009 beslutade Endomines att påbörja driften i Pampalo underjordsgruva. Byggnadsarbeten påbörjades i oktober 2009 och anläggningarna stod klara i december 2010 enligt tidplan och budget.
Brytningen i Pampalo sker både i dagbrott och under jord. Anrikningsverket med tillhörande sanddammar, byggnader och övriga anläggningar har placerats i anslutning till underjordsgruvan i Pampalo. Pampalo ligger centralt i fältet, vilket medför att transporterna från övriga satellitförekomster i anslutning till den Karelska Guldlinjen kan minimeras. Elförsörjningen sker via en 48 km lång kraftledning från det finska stamnätet.
Pampalo har tidigare provbrutits av Outokumpu. Brytningen skedde huvudsakligen i ett dagbrott men i slutskedet bröts malm även under jord Snedbanan underjord går idag ner till över 450 meters djup.
I slutet av december 2013 var 86 personer anställda i Bolaget, varav 72 vid Pampalogruvan medan 10 var engagerade i prospekteringen och 4 inom administrationen i Stockholm och Ilomants. Entreprenadföretagen som är verksamma i Pampalogruvan hade 46 anställda.
Brytningen i Pampalo sker huvudsakligen med pallbrytningsmetod med igenfyllning (se principskiss på sidan 18).
Den brutna malmen anrikas i verket där den först krossas i tre steg (se flödesschemat på sidan 18). Den krossade malmen matas därefter till kvarnen där den mals ner till en kornstorlek som resulterar i ett maximalt utbyte i de efterföljande processtegen.
Första steget i själva anrikningen är klassificering vid vilken de grövre fraktionerna separeras för att vidarebehandlas med
Karta över området omkring Pampalogruvan
gravimetrisk anrikning. I detta processteg utvinnes ett guldkoncentrat med hjälp av spiraler och skakbord. Underflödet från den gravitativa kretsen pumpas tillbaka till kvarnen för ytterligare malning. Processen baseras på att guldets specifika vikt är mycket högre än gråbergets. Finkorniga guld- och mineralpartiklar från klassificerings-cyklonen, pumpas vidare till flotationskretsen där guldkoncentrat utvinns med konventionell flotationsteknik. Denna process baseras på principen att finkornigt guld i en vattensuspension binds till luftbubblor med hjälp av kemikalier och stiger upp till ytan. Dessa bubblor, som bildar ett skum på ytan, skrapas successivt av och blir efter förtjockning och avvattning en säljbar produkt i form av flotationskoncentrat.
Gruvdrift leder ofrånkomligt till miljöpåverkan. Endomines miljöarbete utgår ifrån att så långt som möjligt begränsa denna påverkan. I Pampalogruvan innebär detta konkret att ingen cyanid eller syror används i anrikningsprocessen, att anrikningssanden inte innehåller några miljöfarliga ämnen, att eventuellt syragenererande anrikningssand och gråberg deponeras separat samt att Bolaget strävar efter att recirkulera så mycket som möjligt av det vatten som används i anrikningsprocessen.
Kapacitetsökningsprojektet i Pampalo anrikningsverk slutfördes under det andra kvartalet. Den beräknade kapaciteten är 50 ton/h, vilket motsvarar en årlig kapacitet på 400 000 ton. Bolaget avser att driva anläggningen med ett årligt kapacitetsutnyttjande på upp till 380 000 ton per år i enlighet med nuvarande miljötillstånd.
Produktionen i anrikningsverket visade positiva resultat. P.g.a. kapacitetsökningen i anrikningsverket har mängden anrikad malm under helåret 2013 kunnat ökas med över 30 % jämfört med föregående år. Guldproduktionen nådde ändå inte målsättningen för år 2013, främst p.g.a. lägre än förväntad ingående guldhalt. Årsproduktionen uppgick till 790 kg (25 399 oz) guld.
Bolagets långsiktiga målsättning är att öka guldproduktionen till 900–1 000 kg (28 900 – 32 150 oz) per år baserat på en gruvproduktionen om 380 000 ton malm per år och genom att förbättra produktionsparametrarna i anrikningsverket och i gruvan. Den producerade mängden guld per år är beroende av ingående malmtonnage i anrikningsverket, guldhalten i malmen samt faktorer som utbyte i anrikningsverket. Detta medför att den producerade mängden guld under ett enskilt år kan komma att såväl understiga som överstiga den förväntade genomsnittliga nivån per år.
Produktionen för 2014 beräknas ligga i linje med 2013 års produktion (790 kg) guld. I tabellen nedan redovisas nyckeltal för produktionen under 2012 och 2013.
Baserat på uppskattade mineralreserver per 2013-12-31 och en beräknad produktion på 380 000 ton malm per år, bedöms nu kända mineralreserver vara tillräckliga för produktion under två till tre år. Bolaget har dock en stark tilltro till att mycket av nuvarande mineraltillgångar kan konverteras till mineralreserver och att projektets livslängd därigenom väsentligt kan förlängas.
| 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nyckeltal Pampalogruvan | Q1 | Q2 | Q3 | Q4 | Q1 | Q2 | Q3 | Q4 | Helår | Helår |
| Anrikad malm (ton) | 61 596 | 64 730 | 64 177 | 59 446 | 58 856 | 80 939 | 93 460 | 96 328 | 249 949 | 329 583 |
| Ingående guldhalt (g/t) | 3,2 | 4.4 | 3,2 | 5,4 | 3,5 | 2,3 | 3,0 | 2,6 | 4,0 | 2,8 |
| Guldutbyte (%) | 85,6 | 86,6 | 85,5 | 87,2 | 88,4 | 86,7 | 82,6 | 82,8 | 86,1 | 84,8 |
| Kapacitetsytnyttjandetimmar (%) | 86,5 | 94,2 | 95,0 | 88,1 | 88,8 | 92,7 | 92,7 | 87,5 | 91,0 | 90,4 |
| Guldproduktion(kg) | 168,8 | 244,5 | 175,8 | 277,4 | 180,4 | 168,1 | 228,5 | 213,0 | 866,5 | 790,0 |
| Guldproduktion(oz) | 5 427 | 7 862 | 5 652 | 8 920 | 5 800 | 5 405 | 7 346 | 6 848 | 27 860 | 25 399 |
| Skadefrevens LTIFR | 16 | 11 | 10 | 9 | 9 | 0 | 8 | 8 | 9 | 8 |
| Cash Cost (USD /oz)1 |
878 | 692 | 804 | 686 | 1 081 | 1 441 | 983 | 1 351 | 753 | 1 197 |
Endomines beräknar "Cash Cost" per oz i enlighet med riktlinjerna publicerade av "The Gold Institute Production Cost Standard". "Cash Cost" beräknas per betalbar troy oz guld. Malmbrytning, anrikning, gruvadministration samt externa smält och raffineringskostnader ingår i kostnaderna medan avskrivningar, övriga kapitalkostnader och prospektering exkluderas. Uppgift om "Cash Cost" lämnas som tilläggsinformation och justeras inte enligt IFRS.
Bolaget har genomfört det planerade kärnborrningsprogrammet inom de områden där man har undersökningstillstånd längs Karelska Guldlinjen. Avsikten med borrprogrammet var dels att påträffa nya målområden och dels att utöka de tidigare kända. Totalt har 125 kärnhål borrats vilket motsvarar 13 254 borrmeter. Alla borrkärnor har karterats och 10 756 kärnsektioner har levererats till analyslaboratoriet.
Resultatet av kärnborrningsprogrammet inkluderar uppmuntrande analyser av kärnsektioner från borrhål i den norra delen av Hoskoförekomsten och framför allt från Korvilansuo-Muurinsuoområdet där rekognoscerande borrning genomförts.
Hälften av kärnborrhålen, 66 st, borrades inom områdena Hosko, Korvilansuo-Muurinsuo och Nenävaara. Resterande kärnhål borrades för att uppdatera de kända mineraltillgångarna inom förekomsterna Hosko, Korvilansuo, Muurinsuo och Rämepuro.
Många av de rekognoscerande kärnborrhålen inom Korvilansuo-Muurinsuoområdet har träffat guldmineraliseringar, vilket bekräftar Bolagets uppfattning att omfattande malmbildande processer ägt rum i anslutning till Kuittilatonaliten.
Karelska Guldlinjen går genom Ilomants kommun i norra Karelen. Karelska Guldlinjen utgör en del av Ilomants grönstenbälte i den östligaste delen av Finland och fortsätter in i Ryssland. Bergarterna i detta bälte är bland de äldsta i Norden. Karelska Guldlinjen med mineraliseringar är av arkeisk ålder, d.v.s. de bildades för mer än 2 500 miljoner år sedan. Guldet i mineraliseringen i anslutning till Karelska Guldlinjen uppträder oftast som individuella korn eller tillsammans med sulfider, oxider eller tellurider i kvartsådror, breccior eller skjuvzoner ofta i närheten av något yngre granitoider. Mineraliseringarna har bildats genom att guldet lakats ut från omgivande bergarter och återavsatts vid stora förändringar i tryck och temperatur i lämpliga strukturella eller geologiska fällor.
Endomines undersökningstillstånd i anslutning till Karelska Guldlinjen sträcker sig från ryska gränsen i söder genom Hattuvaara by för att igen försvinna mot Ryssland i norr. Framkomligheten för tunga fordon är god året runt; en asfalterad landsväg följer Guldlinjen från söder till norr med ett antal utlöpande skogsbilvägar som utgör grund för ett väl fungerande kommunikationsnät till Bolagets malmletningsområden.
Endomines har fyra bearbetningskoncessioner; 296 ha i Pampaloområdet, 61 ha i Rämepuro, 66 ha i Hosko och 25 ha i Muurinsuo. Bolaget har även i oktober 2011 ansökt om bearbetningskoncessioner avseende ytterligare områden i anslutning till Pampalo, Hosko, Muurinsuo, Kuivisto och Kuittila.
Utöver dessa bearbetningskoncessioner och ansökta bearbetningskoncession har Endomines 676 ha undersökningstillstånd (totalt 4 484 ha) och ansökta undersökningstillstånd (totalt 4 168 ha), reservationer (totalt 9 267 ha).
Dessa täcker bl.a. de malmer och mineraliseringar som efter fortsatta undersökningar på sikt planeras att kunna brytas och anrikas i Pampaloverket (se beskrivning av några av dessa förekomster nedan).
Tonnage och genomsnittshalter för antagna mineraltillgångar samt bevisade och sannolika mineralreserver redovisas i detalj i tabellen på s 25.
Genom prospekteringsarbeten som genomförts under 2013 inom Pampalogruvans bearbetningskoncession har identifierats två̊ tidigare okända mineraliserade zoner med betydande guldhalter. Den östra mineraliseringen kallas Lietoja-zonen medan den västra kallas D-zone. Upptäckten är resultatet av detaljerad kärnborrning, strukturella undersökningar, geologiska karteringsarbeten i dagen samt framtagandet av en ny strukturell modell för guldmineraliseringarna inom Pampaloområdet i stort.
Den övre delen av Lietoja-zonen ligger inom dagbrottet i Pampalo East. Mineraliseringen fortsätter minst 120 meter och D-zone ner till minst 80 meters djup. Guldmineraliseringen i själva Pampalogruvan uppträder i tre zoner som med detaljerad tät kärnborrning har undersökts ner till cirka 550 meters djup. Prospekteringsborrning mot djupet indikerar att mineraliseringen fortsätter ner till minst 700 meters djup.
Totalt omfattade programmet 1 916 borrmeter. Från borrkärnorna uttogs 994 sektioner vilka sändes till laboratoriet för analys.
Rämepurofyndigheten täcks av en bearbetningskoncession som är giltig tills vidare. Fyndighetens förmodade utsträckning mot norr och söder täcks av ansökta undersökningstillstånd. Ansökan om miljötillstånd lämnades in hösten 2013 och väntas bli beviljad våren 2014.
Rämepuro är ett mineraljaktsfynd från 1970. Förekomsten har undersökts med RC- och kärnborrning under flera olika perioder från 1985 till 2012. Totalt har 11 639 meter borrats, fördelat på 157 hål. Borrningsnätet i det centrala området är 20×20 m. Det har emellertid visat sig att de äldsta kärnorna har för klena dimensioner för att analyserna skall vara representativa för mineraliseringstypen. Resultaten från den tidiga borrningen kan därför inte ingå i en relevant halt- och tonnageberäkning. Vid sidan av kärnborrningen genomfördes på 1980-talet geofysiska mätningar inom området och 1997 avrymdes ett mindre delområde. Ytterligare geofysiska undersökningar (IP-mätningar) har gjorts under 2008. Under hösten 2012 genomfördes en mindre försöksbrytning (370 ton) och materialet från denna användes för anrikningstester i pilotskala vid GTK Mintec's faciliteter i Outokumpu. Hösten 2013 har en fullskalig testbrytning genomförts vid Rämepuro. Den brutna malmen behandlades i Pampalo verket. Anrikningstester kördes både med blandad Pampalo malmen och med ren Rämepuro malmen. Resultaten visade att Rämepuro kan anrikas i Pampalo och vad viktigaste anrikningssanden efter processen är kemiskt stabilt och kan deponeras på det befintliga sandmagasinet.
bearbetningskoncessioner
TU KES har beviljat bearbetningskoncession för Hosko i december 2013. Fyndighetens förlängningar mot norr och söder utanför koncessions område täcks av giltiga och ansökta undersökningstillstånd.
Den borrning som genomförts i Hoskoområdet, totalt 13 717 borrmeter fördelat på 231 borrhål, indikerar att den guldförande zonen löper kontinuerligt. Lokalt förekommer höga guldhalter, de högsta med upp till hundratals gram per ton. Extrema guldhalter, upp till 1,77 kg per ton, har noterats i enstaka meterlånga borrsektioner. Guldet i Hoskofyndigheten förekommer heterogent både vad gäller fördelning och kornstorlek vilket ger upphov till betydande "nugget-effekt". Detta innebär att grova guldkorn som förekommer glest är svårare att "fånga" i en borrkärna än mindre mer homogent fördelade guldkorn. "Nugget-effekten" försvårar prospekteringsarbetet samt orsakar ökade kostnader, eftersom borrningen måste ske med grova hål som borras nära varandra och analyser göras på omfattande provmaterial.
Hosko-materialet är under grundlig granskning för att man skall kunna få begrepp om hur mycket nugget-effekten påverkar uppskattningarna av mineraltillgångar och –reserver. Det är möjligt att delar av borrningsmaterialet kan komma att behöva analyseras igen med större ingångsvikter, då allt tyder allt på att de mest använda ingångsvikterna på 30 och 50 gram genomgående ger lägre resultat än större (<500g) prov. Detta arbete väntas vara klart innan sommaren 2014.
Reservationer, undersökningstillstånd och
bearbetningskoncessioner
Hela prospekteringsområdet täcks av olika slags mineralrättigheter eller ansökningar om sådana.
Endomines, GTK och Outokumpu har fram till 2014 borrat 212 hål (32 515 m) för att undersöka den mineraliserade zonen längs Kuittilatonalitens vänstra kontakt, där alla de ovannämnda mineraliseringarna förekommer. Borrningarna har resulterat i att den geologiska strukturen i stort klargjorts. Den guldförande horisonten följer en skjuvzon som följer Kuittilatonalitens västra kontakt från Korvilansuo genom Kivisuo och Elinsuo ända fram till Muurinsuo. Guld har observerats i olika vulkaniska eller vulkanisk sedimentära lager samt inne i tonalitens gränsområde.
Ett nytt borrprogram planeras för att bättre kunna binda samman mineraliseringarna i Muurinsuomineraliseringen. Möjligheterna till underjordsbrytning kommer att undersökas mer i detalj.
Endomines har en bearbetningskoncession beviljad enligt 1965 års gruvlag för Muurinsuo som omfattar 25 ha. Muurinsuo ligger 15 km söder om Pampalo. Eventuella fortsättningar av mineraliseringen mot nordost och sydväst täcks av befintliga undersökningstillstånd. En utredning av miljökonsekvenserna (MKB) vid en exploatering av förekomsten pågår.
Endomines har under 2006 till 2008 borrat 29 hål (2 502 m) för att undersöka Muurinsuo-mineraliseringen. Utöver detta har GTK utfört borrningar på området och det totala antalet borrhål är 59 (5 340 m) Dessa är huvudsakligen borrade med ett profilavstånd på 20 meter. Borrningarna har resulterat i att den geologiska strukturen klargjorts. Guld finns i huvudsak i lager av mörkgrön mafisk tuff. Den guldförande horisonten är enkel att känna igen vilket gör att den lätt kan identifieras och följas vid en eventuell framtida brytning.
Förutsättningarna för att anrika mineraliseringen har undersökts inom ramen för ett samarbete med GTK och Mintec. Resultaten visar att det är möjligt att nå ett utbyte på cirka 90 % med anrikningsmetoder som är i bruk i Pampalo samt att koncentratet är kommersiellt acceptabelt.
Nenävaara mineraliseringen ligger i den s.k. Tiittalanvaaraformationen cirka två kilometer söder om Pampalogruvan. Geologin påminner mycket om den i Pampaloområdet (Pampaloformationen). Berggrunden utgörs huvudsakligen av polymikta metakonglomerater och gråvackor men även andesitiska tuffer, bandade järnmalmer och ultrabasiska bergarter (talk-kloritskiffrar) ingår. Den magnetiska flyggeofysiska kartan visar att området utgör en strukturell och geologisk spegelbild av området runt Pampalo.
Guldmineraliseringen i Nenävaara uppträder tillsammans med arsenikkis och mer sällan kopparkis i kvarts-turmalingångar och breccior. Guldanomala morän- och torvprov från området bekräftar närvaron av guldmineraliseringar i berggrunden. Den hittills genomförda kärnborrningen har emellertid inte träffat någon ekonomiskt intressant mineralisering.
Kuivisto East-mineraliseringen är belägen 7 km norr om Pampalo nära den nordnordvästligt löpande Hattuskjuvzonen i ett för guldmineraliseringar gynnsamt strukturgeologiskt läge. En utredning av Miljökonsekvenserna (MKB) har genomförts. Endomines har ansökt om bearbetningskoncession för Kuivisto Eastförekomsten och koncessionsförrättandet har påbörjats. Förrättningen beräknas bli färdig 2014.
GT K och Endomines har genom prospekteringsinsatser inom Kuivisto East påvisat en 300–400 m. lång guldförande mineralisering. Guldhalten är något lägre än i Pampaloförekomsten. De hittills rikast mineraliserade kärnsektionerna innehåller 3,6 gram guld per ton (12 meters kärnsektion) respektive 4,3 gram guld per ton (6 meters kärnsektion). Totalt har 3 434 meter kärnborrning och RC-borrning utförts i Kuivisto East.
Den centrala delen av förekomsten kommer att jordavrymmas för att detaljerade strukturstudier skall kunna göras innan någon ytterligare borrning planeras.
Kuittilaförekomsten, som ligger cirka 30 km söder om Pampalo, är en av de sydligast kända guldfyndigheterna utmed Karelska Guldlinjen. Mineraliseringen utgörs av kvartskarbonatgångar med disseminerat guld. Dessa uppträder i anslutning till en skjuvzon längs Kuittilatonalitens kontakt mot Hattuskiffern. Fyra olika gångsystem har kunnat identifieras i området. Den guldförande zonen, som är några hundra meter bred, har kunnat följas en sträcka av en km utmed den i nord-syd gående skjuvzonen.
Endomines har under 2010 ansökt om bearbetningskoncession för Kuittilaförekomsten och koncessionsförrättandet har påbörjats. Förrättningen beräknas bli färdig 2014. En utredning av miljökonsekvenserna har slutförts 2013.
Totalt har 3 847 meter kärnborrning utförts i Kuittilaområdet. Endomines, som påbörjade undersökningarna i Kuittila 2006, har borrat 644 m av dessa. De bästa kärnsektionerna noterades från samma borrhål. Den övre sektionen håller 4,8 gram guld per ton över 5,3 m medan den djupare liggande mineraliseringen representeras av en 6,9 m lång kärnsektion med 2,3 gram guld per ton.
Endomines avser att genom fortsatta prospekteringsaktiviteter ytterligare förädla förekomsten främst genom att uppgradera och klassificera mineraltillgångarna enligt JORC -koden.
Porkonenförekomsten i finska Lappland uppträder i en geologisk miljö som liknar den i några av världens största guldfyndigheter som t.ex. Homestake i USA och Morro Velho i Brasilien. Området domineras av sedimentära, kvartsrandiga järnmalmer i metavulkaniter. Sektioner där senare rörelser i jordskorpan skapat skärande skjuvzoner anses ha god potential för att rymma guldmineraliseringar. Historiska prospekteringsinsatser visar att det inom området finns järn- och manganmineraliseringar, geokemiska anomalier och guldindikationer i form av mineraliserade block. Nya analyser av äldre borrkärnor har dessutom visat att dessa träffat guldmineraliserade zoner, vilket har verifierats av Bolagets undersökningar i området.
Berggrunden i Porkonen tillhör ett proterozoiskt grönstensbälte som sträcker sig från norska kusten över Sverige, Finland och vidare in i Ryssland. Ett fyrtiotal guldmineraliseringar är kända i grönstenen runt Kittilä och Sodankylä. Merparten av dessa är knutna till en betydande tektonisk skjuvzon, den s.k. Sirkkalinjen. Endomines har 19 undersökningstillstånd, med en total area på 1 712 ha, och Bolaget har dessutom ansökt om 10 nya undersökningstillstånd (totalt 965 ha) i Porkonenområdet. Detaljerad kartering och provtagning har genomförts i området. Geologiskt intressanta delområden kommer att undersökas vidare med geofysiska och geokemiska metoder
Bolaget har borrat 2 (628 m) kärnborrhål vid Porkonen. Dessa kan karakteriseras som "geologiska" borrhål vars primära målsättning var att undersöka lagerföljden i berggrunden och ge en bättre helhetsbild av geologin i området och därmed ge underlag för en bättre planering av kommande insatser. Ett liknande borrinsats planeras inom ett annat stratigrafiskt läge i området. Endomines bedömer att Porkonen formationen har betydande malmpotential.
Kivimaaprojektet befinner sig i ett initialt skede, men historiska prospekteringsinsatser visar att det inom området finns guldmineraliseringar i fast berg samt geokemiska guldanomalier och guldförande block. Outokumpus prospektering på 1960-talet resulterade i upptäckten av ett 350 meter långt och 1–6 meter brett guldförande kvartsgångsystem, vars djupgående är okänt.
År 1969 utförde Outokumpu en provbrytning på 18 600 ton som höll cirka 2 gram guld/ton och 1,2 procent koppar.
Kivimaaförekomsten är en orogen koppar-guldmineralisering
som är knuten till kvartsgångar och omgivande omvandlingszoner i en öst-västligt löpande förkastning i dolerit. Guld förekommer som fria korn och som inneslutningar i arsenikkis. Den hittills gjorda kärnborrningen visar att mineraliseringen sträcker sig till minst 60 meters djup.
Endomines har fyra undersökningstillstånd, med en total area på 207 ha, och Bolaget har ansökt om ytterligare nio undersökningstillstånd (totalt 705 ha) i Kivimaaområdet. Sammanställningar av historiska data visar att det kan finnas ytterligare mineraliseringar inom Bolagets undersökningstillstånd. För att lokalisera dessa kommer i första hand geokemisk provtagning att göras. Kivimaamineraliseringens djupare delar kommer att undersökas med ytterligare kärnborrning.
Hösten 2007 borrade Endomines fem nya hål mot Kivimaamineraliseringen. Alla träffade den mineraliserade zonen. Den rikast mineraliserade kärnsektionen från denna borrningskampanj höll 1,75 procent koppar och 0,75 gram guld per ton över 6,6 meter. Förekomstens tonnage har inte klassificerats enligt JORC -koden.
Den planerade avyttringen av samtliga aktier i det helägda dotterbolaget Kalvinit Oy till Cove Resources Ltd. fullföljdes inte. De projektstudier som Cove gjort från juli 2012 till sommaren 2013 har tillhandahållits Endomines i enlighet med villkoren i avtalet. Endomines inledde, som en följd av den uteblivna avyttringen, omedelbart sökandet efter en ny partner för att vidareutveckla projektet. Under tiden kommer Bolaget att fortsätta att utveckla ilmenitprojektet och i samarbete med lokala markägare fortsätta bearbetningskoncessionsförfarandet.
Ortdrivningsjumbo i Pampalo gruva
Endomines äger mineralrättigheterna för alla de kända guldförekomsterna utmed Karelska Guldlinjen. Att ett bolag kontrollerar alla kända förekomster i anslutning till en potentiellt guldförande struktur i ett grönstensbälte är ovanligt. Oftast har flera olika bolag undersökningstillstånd och/eller bearbetningskoncessioner längs en malmpotentiell struktur vilket försvårar ett optimalt utnyttjande av den sammantagna mineralreserven.
Endomines undersökningstillstånd utmed Karelska Guldlinjen ligger mycket väl samlade inom en sträcka av 40 km. Karelska Guldlinjen är en del av ett grönstensbälte som börjar i Ryssland norr om Ladoga och löper in i Finland för att sedan åter böja av österut in i Ryssland mot Kostamus.
Bolagets bevisade och sannolika mineralreserver avseende
guldmalm uppgår till sammanlagt 840 000 ton med en genomsnittlig guldhalt på 2,8 gram per ton (motsvarande ett guldinnehåll på totalt 75 916 oz eller 2 361 kg). Bolagets mineraltillgångar utöver mineralreserverna uppgår till 2 966 000 ton med en genomsnittlig guldhalt på 1,9 gram per ton.
Endomines mineraltillgångar och mineralreserver per den 31 december 2013 i anslutning till Karelska Guldlinjen redovisas i detalj i tabellerna på sidan 25. Framöver avser Endomines att låta genomföra och offentliggöra uppdaterade uppskattningar av mineralreserver och mineraltillgångar när dessa väsentligt ändrats som resultat av nya prospekteringsresultat, förändrat guldpris, ändrade brytningsförhållanden eller andra faktorer.
Guldinnehåll i kupellationsprov
| Förekomst | Ton | Guldhalt g/t | Oz | kg | Klassificering | Konsult |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Pampalo | 6 000 | 2,1 | 405 | 13 | Lager | Endomines |
| 230 000 | 3,0 | 22 184 | 690 | Bevisad | Endomines/Geoconsulting Parkkinen | |
| 108 000 | 2,4 | 8 368 | 260 | Sannolik | Endomines/Geoconsulting Parkkinen | |
| 21 000 | 2,0 | 1 377 | 43 | Pelare | Endomines/Geoconsulting Parkkinen | |
| Delsumma | 365 000 | 2,8 | 32 335 | 1 006 | ||
| Pampalo East | 140 000 | 1,3 | 5 806 | 181 | Sannolik | Endomines uppdatering (JK-Kaivossuunnittelu Oy design 2013) |
| Summa Pampalo | 505 000 | 2,3 | 38 141 | 1 186 | ||
| Hosko | 48 000 | 7,9 | 12 202 | 380 | Bevisad | Endomines/Geoconsulting Parkkinen |
| 49 000 | 5,5 | 8 697 | 271 | Sannolik | Endomines/Geoconsulting Parkkinen | |
| Summa Hosko | 97 000 | 6,7 | 20 899 | 650 | ||
| Rämepuro | 169 000 | 2,1 | 11 519 | 358 | Sannolik | Endomines/Geoconsulting Parkkinen |
| Muurinsuo | 68 000 | 2,5 | 5 356 | 167 | Sannolik | MA PTE K 2009/ Endomines 2014 uppdatering |
| Totalsumma | 839 000 | 2,8 | 75 916 | 2 361 |
Indikerade och antagna mineraltillgångar är i tillägg till mineralreserverna
| Förekomst | Ton | Guldhalt g/t | Oz | kg | Klassificering | Konsult |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Pampalo | 634 000 | 2,0 | 40 156 | 1 249 | Antagen | Geoconsulting Parkkinen 2014 |
| Pampalo East | 195 000 | 1,2 | 7 523 | 234 | Antagen | Outotec (Finland) Oy 2013, ej uppdaterad |
| Hosko | 604 000 | 1,9 | 37 285 | 1 160 | Indikerad | Geoconsulting Parkkinen 2014 |
| Hosko | 153 000 | 1,4 | 7 083 | 220 | Antagen | Geoconsulting Parkkinen 2014 |
| Rämepuro | 136 000 | 2,3 | 9 926 | 309 | Antagen | Geoconsulting Parkkinen 2014 |
| Muurinsuo | 301 000 | 1,9 | 18 774 | 584 | Indikerad | Endomines 2014 |
| Muurinsuo | 230 000 | 1,4 | 10 353 | 322 | Antagen | Endomines 2014 |
| Kuivisto East | 37 000 | 3,2 | 3 807 | 118 | Indikerad | MAPTEK |
| Kuivisto East | 145 000 | 1,0 | 4 662 | 145 | Antagen | MAPTEK |
| Kuittila | 275 000 | 2,6 | 22 988 | 715 | Antagen | GSF , historisk |
| Korvilansuo | 256 000 | 2,0 | 16 461 | 512 | Antagen | Outotec (Finland) Oy |
| Totalsumma | 2 966 000 | 1,9 | 179 017 | 5 568 |
Pampalo 2013 mineralreserver och mineraltillgångar uppskattade av Endomines, kontrollerade av Geoconsulting Parkkinen. Cut off 1 g/t. Top cut-offs för beräkningarna av mineralreserver och mineraltillgångar varierade mellan en guldhalt på 10 och 30 g/t. Gråbergsinblandning 15%. Malmförlust (stoping) 5%, Ortdrivning ej modellerad separat.
Pampalo Easts mineraltillgångar har beräknats av Outotec (Finland Oy) 2012. Mineralreserverna har beräknats av JK-Kaivossuunnittelu 2012. Cut off 1,0 g/t. Top-cut 10 g/t. Malmförlust 10%. Gråbergsinblandning 15%. Uppdaterad av Endomines (bruten malm 2013 minskad från tidigare uppskattning). Ingen ny modellering utförd.
Uppskattningen för Hosko genomförd av Geoconsulting Parkkinen 2013. Cut off 0,5 g/t. Top cut 11 g/t (domän a) eller 200 g/t (domän b)
Rämepuro mineralreserver och mineraltillgångar beräknade av Endomines och kontrollerade av Geoconsulting Parkinen. Cut-off 0.5 g/t, top-cut 40 g/t. Malmförlust 5%. Gråbergsinblandning 15%.
Muurinsuo mineraltillgångar. Uppdaterade av Endomines 2014. Cut off 0,5 g/t. Top cut 40 g/t.
Muurinsuo mineralreserver. Uppskattade av Maptek 2009. Cut off 1,0 g/t. Malmförlust 5%. Gråbergsinblandning 15%. Uppdaterade av Endomines 2014. Cut off 1,0 g/t. Malmförlust 5%. Gråbergsinblandning 15%
Korvilansuo uppskattade av Endomines. Cut off 0,5 g/t. Ingen top cut. Troy ounce = 31,1035 g
| MSEK om ej annat anges |
2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernens resultaträkning | ||||||||
| Summa intäkter | 164,1 | 235,1 | 150,0 | – | – | 0,2 | – | |
| EBITDA | (1) | -24,2 | 88,4 | 22,8 | -28,3 | -16,2 | -11,5 | -7,2 |
| Avskrivningar | -39,0 | -36,3 | -26,8 | -1,4 | -0,8 | -0,7 | -0,5 | |
| Nedskrivningar | -32,5 | – | – | -43,8 | – | – | – | |
| Orealiserat resultat på säkringsinstrument | 19,4 | -24,4 | -2,3 | – | – | – | – | |
| Rörelseresultat | -76,3 | 27,7 | -6,3 | -73,6 | -17,0 | -12,2 | -7,8 | |
| Finansiella poster - netto | 1,2 | -0,2 | -5,3 | -15,7 | -1,4 | 2,7 | 1,2 | |
| Resultat före skatt | -75,1 | 27,5 | -11,6 | -89,3 | -18,4 | -9,5 | -6,6 | |
| Inkomstskatt | 11,8 | -8,6 | 0,7 | 6,0 | 4,6 | – | – | |
| Årets resultat | -63,3 | 18,9 | -10,9 | -83,3 | -13,8 | -9,5 | -6,6 | |
| Koncernens balansräkning | ||||||||
| Immateriella anläggningstillgångar | 47,5 | 56,7 | 44,2 | 143,1 | 200,5 | 212,6 | 158,0 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 237,9 | 248,8 | 265,9 | 161,7 | 32,1 | 5,8 | 2,4 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | 18,4 | 53,2 | 77,0 | 62,5 | 13,3 | – | – | |
| Varulager | 7,3 | 7,5 | 8,4 | 14,2 | – | – | – | |
| Kortfristiga fordringar och övriga tillgångar | 36,2 | 67,9 | 40,4 | 10,2 | 12,2 | 1,5 | 3,2 | |
| Likvida medel | 45,9 | 69,1 | 46,3 | 65,7 | 139,2 | 31,8 | 69,1 | |
| Summa tillgångar | 393,2 | 503,2 | 482,2 | 457,5 | 397,3 | 251,7 | 232,7 | |
| Eget kapital | 267,9 | 135,7 | 89,8 | 143,6 | 368,3 | 228,7 | 210,6 | |
| Upplåning | 65,9 | 77,6 | 89,5 | 87,1 | 12,7 | 13,6 | 14,1 | |
| Derivatinstrument | 19,5 | 233,1 | 257,1 | 195,6 | – | – | – | |
| Övriga skulder | 39,9 | 56,8 | 45,8 | 31,2 | 16,3 | 9,4 | 8,0 | |
| Summa eget kapital och skulder | 393,2 | 503,2 | 482,2 | 457,5 | 397,3 | 251,7 | 232,7 | |
| Kassaflödesanalyser | ||||||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | -11,5 | 66,8 | 12,3 | -34,3 | -14,5 | -7,7 | -4,8 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -39,4 | -31,8 | -22,4 | -143,4 | -36,4 | -30,0 | -24,9 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 26,8 | -10,5 | -9,1 | 105,9 | 158,4 | – | 79,7 | |
| Årets kassaflöde | -24,1 | 24,5 | -19,2 | -71,8 | 107,5 | -37,7 | 50,0 |
| Alla värden i MSEK om ej annat anges |
2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nyckeltal | ||||||||
| Omsättningstillväxt, % | -30 | 57 | n/a | n/a | n/a | n/a | n/a | |
| EBITDA -marginal, % |
(2) | -15 | 38 | 15 | n/a | n/a | n/a | n/a |
| Rörelsemarginal, % | (3) | -47 | 12 | -4 | n/a | n/a | n/a | n/a |
| Soliditet, % | (4) | 68 | 27 | 19 | 31 | 93 | 91 | 91 |
| Räntebärande nettoskuld, MSE K |
20,1 | 8,4 | 43,2 | 21,4 | -126,5 | -18,2 | -55,0 | |
| Nettoskuldsättningsgrad, % | 7,5 | 6,2 | 48,1 | 14,9 | -34,3 | -8,0 | -26,1 | |
| Avkastning på eget kapital, % | (5) | -31 | 17 | -9 | -33 | -5 | -4 | -3 |
| Medelantal anställda, st | 89 | 75 | 58 | 27 | 8 | 10 | 7 | |
| Data per aktie | ||||||||
| Antal aktier vid årets slut i tusental | 87 386 | 79 442 | 79 442 | 79 442 | 73 344 | 33 922 | 33 922 | |
| Antal aktier i genomsnitt i tusental | 85 427 | 79 442 | 79 442 | 73 611 | 36 297 | 33 922 | 28 053 | |
| Resultat per aktie, SEK | (6) | -0,74 | 0,24 | -0,14 | -1,13 | -0,38 | -0,28 | -0,24 |
| Eget kapital per aktie, SEK | (7) | 3,07 | 1,71 | 1,13 | 1,81 | 5,02 | 6,74 | 6,21 |
| Börskurs vid årets slut, SEK | (8) | 4,02 | 5,60 | 7,10 | 9,40 | 4,31 | 1,40 | 3,94 |
| Marknadsvärde vid årets slut, MSE K |
(8) | 351 | 445 | 564 | 747 | 316 | 48 | 134 |
Koncernen bildades den 4 juli 2006 genomapportemission varvid alla aktier i Endomines Oy och Kalvinit Oy tillsköts Endomines AB
| EBITDA | (1) | Resultat före avskrivningar, nedskrivningar och orealiserat resultat på säkringsinstrument |
|---|---|---|
| EBITDA-marginal | (2) | EBITDA i procent av summa intäkter |
| Rörelsemarginal | (3) | Rörelseresultat i procent av summa intäkter |
| Soliditet | (4) | Eget kapital i procent av balansomslutning vid slutet av det aktuella året |
| Avkastning på eget kapital |
(5) | Resultat efter skatt i procent av genomsnittligt eget kapital. Genomsnittligt eget kapital har beräknats som genomsnittet av ingående och utgående eget kapital |
| Resultat per aktie | (6) | Årets resultat delat med genomsnittligt antal aktier för perioden |
| Eget kapital per aktie | (7) | Eget kapital delat med antal utestående aktier vid periodens slut |
| Antal aktier | (8) | Är emissionskorrigerat i förekommande fall |
| Börskurs | (8) | Är emissionskorrigerat i förekommande fall |
Staffan Simberg (f. 1949), styrelseledamot sedan 2011 och styrelseordförande sedan 2013
Ordförande i ersättningskommittén, medlem i revisionskommittén och i valberedningen
Studier vid Helsingfors Tekniska Universitet och MBA, IMD, Genève.
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i NEZ-Invest Ab och Simberg & Partners Ab. Styrelseledamot i Elektrobit Oyj, Elektrobit Technologies Oy, Nordic Vehicle Conversion AB och Silva Group AB. Rådgivare till styrelsen i Valmet Automotive
Aktieinnehav eget och närstående: 500 000 aktier Huvudsaklig arbetslivserfarenhet: 20 års erfarenhet från Nokia Corporation, medlem av Advisory Board i Landis & Gyr AG, industriell rådgivare åt Metso Oyj samt Cargotec Oyj, styrelseordförande i Metso Panelboard Oy och styrelseledamot i Infocare AB
Meg Tivéus (f. 1943), styrelseledamot sedan 2012 Ordförande i revisionskommittén Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Arkitektkopia AB, Folktandvården i Stockholm AB, Björn Axen AB, Readly AB, Close AB. Styrelseledamot i Swedish Match AB, Cloetta AB, Nordea Fonder AB, Styrelseakademin AB Aktieinnehav eget och närstående: 10 000 aktier Huvudsaklig arbetslivserfarenhet: VD i Svenska Spel AB, viceVD för Posten, divisionschef Holmen AB och
Timo Lindborg (f. 1955), styrelseledamot sedan 2005 Ledamot i tekniska kommittén
Teknologie doktor i industriell ekonomi vid Uleåborgs Universitet, Civilingenjör i miljö och vattenteknik, Uleåborgs Universitet, samt fil.kand. i geologi, Uppsala Universitet Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Oulun Energian Siirto ja Jakelu. VD för Sotkamo Silver AB
Aktieinnehav eget och närstående: 2 340 066 aktier Huvudsaklig arbetslivserfarenhet: VD i Endomines AB, Endomines Oy och Kalvinit Oy. Professor i mineral entreprenörskap, Uleåborgs universitet och Luleå tekniska universitet
kumpu Group och Tara Mines Ltd.
Rauno Pitkänen (f. 1950), styrelseledamot sedan 2010 Ordförande i tekniska kommittén, ledamot i ersättningskommittén
M.Sc (Geology, Mining and Metal Processing), Helsinki Technical University, Finland
Aktieinnehav eget och närstående: 7 380 aktier Huvudsaklig arbetslivserfarenhet: Ledande befattningar inom Sandvik Mining and Construction Finland Oy, Outo-
Åhléns AB
Stefan Månsson (f. 1951) styrelseledamot sedan 2013 Ledamot i revisionskommittén och i tekniska kommittén Bergsingenjör vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i smanson konsult AB. Styrelseledamot i Arctic Gold AB och Northland Resources S.A
Aktieinnehav eget och närstående: 0 aktier Huvudsaklig arbetslivserfarenhet: Managing Director i Galmoy Mines Ltd, Styrelseordförande i Irish Mining and Exploration Group, VD Zinkgruvan AB, Styrelseordförande Svenska Gruvföreningen, SGF, Chefsgeolog, Gruvchef och Produktionschef AB Statsgruvor, LKAB
Mati Sallert (f. 1943) styrelseledamot sedan 2013 Ledamot i tekniska kommittén Bergsingenjör vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm
Övriga uppdrag: VD i UMINDEVCO Ltd. Aktieinnehav eget och närstående: 0 aktier Huvudsaklig arbetslivserfarenhet: Senior rådgivare i ÅF Mining, ledande befattningar inom Boliden, ledamot av World Bureau of Metal Statistics, WBMS, rådgivare åt svenska regeringen inom International Lead and Zinc Study Group, ILZSG
Samtliga styrelseledamöter är oberoende från bolaget och bolagsledningen samt oberoende av större ägare utom Timo Lindborg som är beroende från bolaget och bolagsledningen.
Markus Ekberg (f. 1957) VD i Endomines AB, Endomines Oy och Kalvinit Oy
Anställd sedan: 2009 Övriga väsentliga uppdrag: Ägare, VD och styrelseledamot i Karelian Resource Service Oy. Styrelseledamot i Kodal Minerals PLC och FinnMin. Indirekt delägare, VD och styrelseordförande i Tetra Minerals Oy.
Utbildning: Fil.mag. i geologi, Turku University, Finland, Eurogeologist Arbetslivserfarenhet: 30 års erfarenhet från internationell gruvindustri i Finland, Norge, Irland och Australien, vVD i Finn Nickel Oy vid Hitura gruva, VD i Hitura Mining Oy.
Aktieinnehav eget och närstående: 60 000 aktier, 800 000 peronaloptioner
Jaakko Liikanen (f. 1952) Teknisk chef to m 3 april 2014 Anställd sedan: 1996 Utbildning: Fil.kand. i geologi, Uppsala Universitet Arbetslivserfarenhet: Grundare av Endomines Oy och Kalvinit Oy tillsammans med Timo Lindborg. Över 30 års erfarenhet inom gruvindustrin. Av SveMin utsedd s.k. "Kvalificerad Person" Aktieinnehav eget och närstående: 1 000 892 aktier, 550 000 peronalop-
tioner
Börje Lindén (f. 1954) Ekonomichef , vVD i Endomines AB Anställd sedan: 2008 Utbildning: Ekonomie Magister, Svenska Handelshögskolan i Helsingfors, Finland Arbetslivserfarenhet: Lång erfarenhet från ledande befattningar inom ekonomi, revision och finans hos internationella företag, samt i Sverige och Finland. Aktieinnehav eget och närstående: 10 000 aktier, 550 000 personaloptioner
Janne Muttonen (f. 1975) Platschef vid Pampalo gruva Anställd sedan: 2010 Utbildning: Kandidatexamen i teknik, Norra Karelens Yrkeshögskola Arbetslivserfarenhet: Lång erfarenhet från byggindustrin och projektledningsuppdrag. Aktieinnehav eget och närstående: 4 000 aktier, 400 000 personaloptioner
Endomines aktier har emitterats enligt svensk lag och är registrerade hos Euroclear i elektronisk form, med ISIN -kod SE 00 0180 3131. Euroclear för även Bolagets aktiebok. Aktierna handlas även i det finska värdeandelssystemet via processlänken. Enligt Endomines bolagsordning skall Bolagets aktiekapital uppgå till lägst 220 000 000 SE K och högst 880 000 000 SE K och antalet aktier skall uppgå till lägst 73 000 000 och högst 292 000 000. Aktiens kvotvärde är 3,00 SEK. Varje aktie berättigar till en röst vid Endomines bolagsstämma och samtliga aktier har lika rätt till utdelning och överskott vid likvidation.
Endomines har 87 385 625 aktier utestående, motsvarande ett aktiekapital om 262 156 875 SEK. Samtliga aktier är fullt betalda. Förändringar av aktieägarnas rättigheter förutsätter ändring av bolagsordningen i enlighet med gällande lagstiftning. Aktieägare har företrädesrätt till teckning av nya aktier i samband med nyemission i Bolaget i enlighet med aktiebolagslagen (2005:551) såtillvida ej annat föreskrivs i emissionsbeslutet. Bolaget har inget innehav av egna aktier. Dock innehar Endomines dotterbolag Endomines Förvaltning AB totalt 3 442 000 teckningsoptioner för säkerställande av Endomines åtaganden enligt innevarande personaloptionsprogram (se nedan under avsnittet "Utestående teckningsoptioner").
Endominesaktien är inte och har inte varit föremål för ett offentligt uppköpserbjudande eller dylikt erbjudande. Bolaget har endast ett aktieslag.
Nedanstående tabell visar förändringen av aktiekapitalet och antalet aktier i Endomines sedan Bolaget bildades 2005.
Endomines hade 3 495 aktieägare per den 28 februari 2014 enligt Euroclear, varav boende i Sverige 3 229 st, i övriga Norden dvs. främst i Finland 208 st. Tabellen på nästa sida visar Bolagets största ägare per den 28 februari 2014. Ägarandelen fördelades på boende i Sverige 59 procent, i övriga Norden 28 procent och resterande områden 13 procent.
Såvitt styrelsen för Endomines känner till, föreligger inte några aktieägaravtal eller andra överenskommelser mellan några av Endomines aktieägare som syftar till gemensamt inflytande över Bolaget. Såvitt styrelsen för Endomines känner till finns det heller inga överenskommelser eller motsvarande avtal som kan komma att leda till att kontrollen över Bolaget förändras.
I anledning av Bolagets pågående personaloptionsprogram, varav det ena beslutades vid extra bolagsstämma i november 2009 och det andra beslutades vid årsstämman i april 2011, har Bolaget emitterat sammanlagt 3 442 000 teckningsoptioner till det helägda dotterbolaget Endomines Förvaltning AB. Syftet med dessa teckningsoptioner är att säkerställa leverans av aktier under personaloptionsprogrammen samt att likvidmässigt säkra utbetalning av framtida sociala avgifter till följd av personaloptionsprogrammen. Tilldelning under det program som beslutades 2009 skedde i januari 2010 med totalt 1 200 000 personaloptioner och tilldelning under det program som beslutades 2010 skedde i maj 2011 med totalt 1 100 000 personaloptioner. Vid full tilldelning och utnyttjande av samtliga personaloptioner som omfattas av programmen, samt fullt utnyttjande av teckningsoptioner, innebär detta en utspädning på högst 3,8 procent beräknat på antalet utestående aktier i Bolaget.
| Antal aktier | Aktiekapital, SEK | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| År | Händelse | Förändring | Summa | Förändring | Totalt | Kvotvärde, SEK |
| 2005 | Bolagsbildande | 1 000 | 1 000 | 100 000 | 100 000 | 100,00 |
| 2006 | Emissioner | 11 659 871 | 11 660 871 | 58 204 355 | 58 304 355 | 5,00 |
| 2007 | Nyemission | 6 675 000 | 18 335 871 | 33 375 000 | 91 679 355 | 5,00 |
| 2009 | Aktiekapitalminskning | 0 | 18 335 871 | –36 671 742 | 55 007 613 | 3,00 |
| 2009 | Företrädesemission | 55 007 613 | 73 343 484 | 165 022 839 | 220 030 452 | 3,00 |
| 2010 | Lösen av teckningsoptioner | 6 098 141 | 79 441 625 | 18 294 423 | 238 324 875 | 3,00 |
| 2013 | Riktad nyemission | 7 944 000 | 87 385 625 | 23 832 000 | 262 156 875 | 3,00 |
| Namn | Land | Antal | Andel, % |
|---|---|---|---|
| SVENS KAHANDELS BAN KEN MAR KETS |
Sverige | 11 177 090 | 13,47 |
| FÖRSÄ KRINGSA KTIE BOLAGET AVAN ZA PENSION |
, Sverige |
9 729 623 | 9,95 |
| SUOMEN TEOLLISUUSSI JOITUS OY |
Finland | 6 372 227 | 8,02 |
| YGGDRASIL AB |
Sverige | 6 328 833 | 7,93 |
| NORDEA BAN K FINLAND ABP |
Finland | 6 030 362 | 5,49 |
| PENSIONS BOLAGET ILMARINEN |
Finland | 3 400 000 | 3,40 |
| NORDNET PENSIONS FÖRSÄ KRING AB |
Sverige | 2 615 208 | 2,95 |
| LIND BORG , TIMO |
Finland | 2 340 056 | 2,31 **) |
| JPM CHASE NA |
Storbritannien | 1 900 000 | 1,48 |
| SKANDINA VIS KA ENS KILDA BAN KEN S.A., W8IM Y |
Luxemburg | 1 525 000 | 1,45 |
| ÅLANDS BANKEN AB, W8IM Y |
Finland | 1 349 084 | 1,41 |
| LIIKANEN , JAA KKO |
Finland | 1 000 892 | 1,29 **) |
| WIP HAKKAPELIITAT SI JOITUSRAHAS |
Finland | 1 000 000 | 1,14 |
| STRÖMMAN INTERNATIONAL AB |
Sverige | 989 300 | 1,14 |
| SVEA EKONOMI AB |
Sverige | 906 660 | 1,13 |
| CBLDN -POH JOLA BAN K PLC CLIENT A/C |
Storbritannien | 905 406 | 0,81 |
| GUSTAFSSON , NILS -ÅKE |
Sverige | 646 530 | 0,75 |
| SE B LIFE INTERNATIONAL , ASS . COM PAN Y LIMITED |
Irland | 600 000 | 0,67 |
| OY Q & A CONSULTING AB |
Finland | 593 870 | 0,63 |
| KÄLLMO VIKEN AB |
Sverige | 521 000 | 0,63 |
| RO BUR FÖRSÄ KRING |
Sverige | 512 666 | 0,63 |
| STAFFAN SIMBERG |
Finland | 500 000 | 0,61 **) |
| SUMMA STÖRSTA ÄGARE | 60 943 807 | 69,7 | |
| ÖVRIGA ÄGARE |
26 441 818 | 30,3 | |
| TOTALT ANTAL AKTIER | 87 385 625 | 100,0 |
*) Utdrag från Euroclear, justerat för insiderdata
**) Insynspersoner, inklusive indirekt ägande. Fullständing lista över insynspersoner, se www.fi.se
Vid årsstämman den 23 april 2013 bemyndigades styrelsen att intill tiden för nästa årsstämma, med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, fatta beslut om nyemission av aktier. Genom beslut med stöd av bemyndigandet skall det antal nya aktier som kan ges ut sammanlagt uppgå till högst 8 738 562 nya aktier vid full teckning (vilket motsvarar högst 10 procent av befintligt registrerade aktier). Grunden för emissionskursen skall vara aktiens marknadsvärde med eventuell sedvanlig rabatt. Skälen till avvikelse från aktieägarens företrädesrätt är att möjliggöra riktade emissioner huvudsakligen för att bredda det långsiktiga institutionella ägandet i Endomines, och för att utnyttja möjligheten att på fördelaktiga villkor anskaffa kapital för tillkommande investeringar för att utveckla det fortsatta prospekteringsarbetet, och därmed främja Endomines möjligheter att skapa ytterligare värde för samtliga aktieägare. Styrelsen har ännu inte utnyttjat detta bemyndigande.
Endomines har hittills inte lämnat någon utdelning och har inte lagt fast någon utdelningspolicy.
Endomines aktie handlas sedan den 7 november 2012 på NASDA Q OMX Stockholm under kortnamnet ENDO. Från 19 juni 2007 fram till november 2012 handlades aktien på NASDAQ OM X First North. Sedan den 8 maj 2013 handlas aktien även på NASDA Q OMX Helsinki (sekundärnotering).
Diagrammet nedan visar Endomines kursutveckling från den 19 juni 2007 till och med den 21 mars 2014. Sista betalkurs den var 3,05 SEK, motsvarande ett börsvärde på cirka 266 MSEK. Under helåret 2013 omsattes totalt 35,4 miljoner aktier, motsvarande en genomsnittlig omsättning per handelsdag på cirka 141 000 aktier. Det totala omsatta antalet i Helsingforsbörsen sedan maj 2013 uppgick till ca 2,0 miljoner aktier eller i genomsnitt cirka 12 000 aktier.
Pareto Öhman Fondkommission AB är sedan den 7 november 2012 likviditetsgarant för Endominesaktien i syfte att förbättra likviditeten och minska skillnaden mellan köp- och säljkurs för aktien. Enligt villkoren i avtalet åtar sig Pareto Öhman att, i enlighet med de riktlinjer som utfärdats av NASDA Q OM X Stockholm, ställa köp- och säljkurser för ett belopp motsvarande minst 15 000 SE K vardera för Endominesaktien. Likviditetsgarantin säkerställer att skillnaden mellan köp- och säljkurs för Bolagets aktie inte överstiger fyra procent.
Styrelsen och verkställande direktören för
Org nr 556694-2974
får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 januari 2013–31 december 2013
| FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | 33 |
|---|---|
| KONCERNENS RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT | 41 |
| KONCERNENS BALANSRÄKNING | 42 |
| KONCERNENS RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL | 43 |
| KONCERNENS RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN | 44 |
| MODERBOLAGETS RESULTATRÄKNING | 45 |
| MODERBOLAGETS BALANSRÄKNING | 46 |
| MODERBOLAGETS FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL | 47 |
| MODERBOLAGETS KASSAFLÖDESANALYS | 47 |
| NOTER OCH TILLÄGGSUPPLYSNINGAR | 48 |
| STYRELSENS UNDERSKRIFTER | 72 |
| REVISIONSBERÄTTELSE | 73 |
| Ordlista | 74 |
Styrelsen och verkställande direktören för Endomines AB (publ) org.nr. 556694-2974 får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013.
Endomines är ett nordiskt gruv- och prospekteringsbolag. I februari 2011 inledde Bolaget produktionen i sin första guldgruva som ligger i östra Finland. Malmen som bryts ligger i anslutning till den cirka 4 mil långa guldpotentiella Karelska Guldlinjen utefter vilken Endomines kontrollerar alla hittills kända guldförekomster.
Bolaget har ett flertal guld- och industrimineralförekomster som nått olika utvecklingsstadier. Alla Endomines mineralförekomster ligger i Finland, ett politiskt stabilt land med en högt utvecklad infrastruktur, och som anses vara ett av de länder i världen som har den fördelaktigaste lagstiftningen för gruvverksamhet.
Endomines målsättning är att öka aktieägarvärdet genom lönsam guldproduktion samt att utveckla mineralförekomsterna som ingår i Bolagets omfattande projektportfölj samt att genom fortsatt prospektering lokalisera och förädla nya förekomster i anslutning till den Karelska Guldlinjen och i finska Lappland. Bolaget kommer även att överväga olika andra möjligheter, inklusive förvärv av nya förekomster, för sin fortsatta tillväxt.
Bolagets affärsmetoder och gruvverksamhet grundar sig på hållbara värderingar och på att minimera verksamhetens miljöpåverkan.
Under 2013 hade guldpriset sin enskilt största nedgång på över 30 år och detta satte punkt för de tolv föregående årens starka uppgång. Under det nya året fram till den 12 mars 2014 har guldpriset återhämtat sig med ca 14 procent från 1 201 USD/oz till 1 372 USD/oz.
Källa: London Bullion Market
Guldproduktionen i Pampalo uppgick under 2013 till 790 kg (866,5). Som ett resultat av den genomförda kapacitetsökningen i anrikningsverket har mängden anrikad malm under år 2013 kunnat ökas med över 32 % jämfört med föregående år. Guldproduktionen nådde ändå inte målsättningen vilket främst berodde på att guldhalten i den till verket ingående malmen var lägre än förväntad. Guldhalten i den under året till verket ingående malmen uppgick till 2,8 g/ton (4,0). Kapacitetsutnyttjandet var på samma nivå som föregående år, dvs. 90,4 procent (91,0) medan guldutbytet var något lägre, 84,8 procent mot 86,1 procent, huvudsakligen en följd av lägre guldhalt.
Kapacitetsökningsprojektet i Pampalo slutfördes under andra kvartalet i enlighet med kostnads- och tidplan. Testkörningar inleddes i mitten av januari 2013 och övergången till ökad produktionskapacitet skedde successivt från det andra kvartalet. Den beräknade kapaciteten är 50 ton/h, vilket motsvarar en årlig kapacitet på 420 000 ton. Inom ramen för det befintliga miljötillståndet har en ökning av produktionskapaciteten till 380 000 ton per år kunnat genomföras då denna inte kommer att medföra ökade utsläpp till naturen från anrikningsverket. Endomines har ansökt om tillstånd för en ytterligare kapacitetsökning till maximalt 450 000 ton per år men förväntas tillsvidare driva anläggningen med en årlig genomsättning på upp till 380 000 ton i enlighet med nuvarande miljötillstånd.
Provbrytningen i Rämepuro satellitgruva slutfördes under senare delen av året. Mängden malm som bröts, såväl som guldhalten i denna, var i enlighet med plan (20 000 ton med 2,1 g/t). Anrikningen av malmen från Rämepuro, som gjordes i Pampaloverket, genomfördes på ett tillfredsställande sätt. Provbrytningsprojektet omfattade inledningsvis uppbyggnad av infrastruktur som vägar, kraftlinjer och andra förberedelser för gruvdrift såsom jordavrymning. I avsikt att påskynda de förberedande arbetena
| Q1 2013 |
Q2 2013 |
Q3 2013 |
Q4 2013 |
Helår 2013 |
Helår 2012 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Anrikad malm (ton) | 58 856 | 80 939 | 93 460 | 96 328 | 329 583 | 249 949 |
| Ingående guldhalt (g/t) | 3,5 | 2,3 | 3,0 | 2,6 | 2,8 | 4,0 |
| Guldutbyte i verket (%) | 88,4 | 86,7 | 82,6 | 82,8 | 84,8 | 86,1 |
| Kapacitetsutnyttjandetimmar (%) | 88,8 | 92,7 | 92,7 | 87,5 | 90,4 | 91,0 |
| Guldproduktion (kg) | 180,4 | 168,1 | 228,5 | 213,0 | 790,0 | 866,5 |
| Guldproduktion (tr. oz) | 5 800 | 5 405 | 7 346 | 6 848 | 25 399 | 27 860 |
| Skadefrekvens LTIFR2) | 9 | 0 | 8 | 8 | 8 | 9 |
| Kostnader per anrikat malmton (EUR) | 57 | 69 | 57 | 56 | 60 | 59 |
| Kostnader per anrikat malmton (SEK) | 483 | 592 | 498 | 499 | 518 | 513 |
| Cash Cost (USD/oz) rullande 12 månader | 745 | 954 | 998 | 1 197 | 1 197 | 753 |
| Cash Cost (USD/oz) | 1 081 | 1 441 | 983 | 1 351 | 1 197 | 753 |
1) Produktionsuppgifterna är slutliga och baseras på analysutbyte mellan Boliden och Endomines. 2) LTIFR = Antalet rapporterade skador som lett till en frånvarodag räknat per miljon arbetstimmar
beräknat på rullande 12 månader. LTIFR är beräknad för hela Bolaget inklusive prospektering.
inför provbrytningen flyttades under sommaren entreprenören som tidigare var verksam i Pampalo East till Rämepuro. Detta innebar att mindre dagbrottsmalm bröts i Pampalo East under det andra halvåret. Därmed minskade det totala malmtonnaget från dagbrottet och kostnaden per brutet malmton ökade, då motsvarande tonnage i stället producerades under jord.
Kostnaden per anrikat malmton under 2013 uppgick till 518 SEK/ton, vilket var något högre än genomsnittet för 2012 som var 513 SEK/ton. "Cash cost" uppgick till 1 197 USD/oz (753) detta på grund av lägre guldhalt i den brutna malmen i kombination med ökade kostnader för malmbrytning och anrikning. Avsikten med att öka kapaciteten i anrikningsverket var att reducera kostnaden per ton malm och därmed kunna anrika fattigare malmer.
I enlighet med syftet för den i april genomförda aktieemissionen har prospekteringsborrningar genomförts inom olika områden längs den Karelska Guldlinjen. De analysresultat som hittills erhållits under den inledande prospekteringen är uppmuntrande. Alla mineralrättigheter för de områden där kärnborrning genomförts kontrolleras av Bolaget.
Då de flesta gruv- och prospekteringsbolag, som följd av den allmänna konjunkturnedgången i gruvbranschen, reducerat sina aktiviteter var 2013 ett gynnsamt år för att genomföra prospekteringsarbete. Såväl kärnborrningskapacitet som analystjänster har funnits tillgängliga till fördelaktigare priser. Borrprogrammet har genomförts med två riggar från Pöyry Finland Oyj och en rigg från MK-Drilling Oy.
Syftet med kärnborrningen var dels att lokalisera nya förekomster dels att utöka befintliga målområden. Totalt borrades 149 kärnborrhål med en sammanlagd längd av 15 248 m. Alla borrkärnor har loggats och 11 750 kärnsektioner har levererats till laboratoriet för analys. Hittills erhållna analysresultat, som publicerades i februari 2014, är uppmuntrande.
Den miljökonsekvensbeskrivning som lämnats in till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Karelen (ELY-centralen) har godkänts av myndigheten. Miljökonsekvensbeskrivningen omfattar en grundlig utredning av miljöpåverkan vid en framtida brytning av Bolagets sju hittills kända satellitförekomster Hosko, Kuivisto, Pampalo NW, Rämepuro, Muurinsuo, Korvilansuo och Kuittila samt transport av malm från dessa till anrikningsverket i Pampalo. Dessutom ingår utredningar om den framtida verksamhetens inverkan på lokalbefolkningens levnadsförhållanden. Miljökonsekvensbeskrivningen omfattar den idag uppskattade livslängden för gruvprojekten och sträcker sig fram till 2020.
Bolagets kontinuerliga arbete med att förbättra säkerheten har gett goda resultat. Även om olycksfallsfrekvensen är låg, "LTIFR" uppgår till 8, så är vår policy en nolltolerans mot olyckor och skador.
Den egna personalen vid Pampalogruvan var vid utgången av perioden 72 personer (70) medan 46 personer (30) var anställda av entreprenörer. Ökningen av antalet entreprenöranställda beror på att lastning i underjordsgruvan och ökad dagbrottsbrytning outsourcats. Dessutom var 10 personer (4) engagerade i prospekteringen och 4 personer (3) ingick i administrationen i Stockholm och Ilomants.
I mars genomförde Bolaget en riktad nyemission som tillförde Bolaget 45 MSEK netto efter emissionskostnader. Syftet med emissionen var att finansiera en mer expansiv prospektering längs den Karelska Guldlinjen. Intresset för emissionen var mycket stort och tilldelning av 7 944 000 aktier har skett till huvudsakligen svenska och finländska investerare. Efter emissionen uppgår antalet aktier till 87 385 625, varav de nyemitterade aktierna utgör cirka 9,1 procent av aktiekapitalet. Bolagets aktiekapital ökas med 23,8 MSEK till 262,2 MSEK.
Som en följd av Bolagets målsättning att öka spridning av aktieägarkretsen till Finland noteras aktien sedan 14 maj 2013 även på Helsingforsbörsen NASDAQ OMX Helsinki.
Den planerade avyttringen av samtliga aktier i det helägda dotterbolaget Kalvinit Oy fullföljdes inte av Cove Resources Ltd. fullföljdes inte. De projektstudier som Cove gjort från juli 2012 till sommaren 2013 har tillhandahållits Endomines i enlighet med villkoren i avtalet. Endomines inledde, som en följd av den uteblivna avyttringen, omedelbart sökandet efter en ny partner för att vidareutveckla projektet. Under tiden kommer Bolaget att fortsätta att utveckla ilmenitprojektet och i samarbete med lokala markägare fortsätta med bearbetningskoncessionen.
På grund av avtalet redovisades denna verksamhet i föregående års årsredovisning som resultat från avvecklad verksamhet. I denna årsredovisning har 2012 års klassificering återförts till koncernredovisningens kvarvarande verksamhet och därmed redovisas ingen avvecklad verksamhet år 2013.
Endomines har i låneavtalet med Bolagets lånefinansiär kommit överens om vissa villkor för finansieringen av investeringarna i gruva och produktionsanläggningar under 2009. Ett av villkoren var att säkerställa att Bolaget i framtiden har åtminstone en viss minimiintäkt från försäljningen av guldkoncentrat. År 2009 avtalades således om ett förbestämt pris på en del av Bolagets försäljning. Överstigande försäljningsvolym säljs till rådande marknadspriser. Från och med tredje kvartalet 2011 till och med fjärde kvartalet 2015 säljer Bolaget en viss del av guldproduktionen till det förutbestämda priset om 843 EUR per oz. Avtalad årsvolym varierar mellan 544 och 635 kg guld. I genomsnitt för hela perioden har 583 kg av produktionen sålts till det fasta priset på 843 EUR per oz. I april 2012 ändrades avtalet genom att 187 kg guld (6 000 oz) av 2012 års produktion flyttades framåt till år 2016. Priset på 2016 års försäljning bestämdes till 796 EUR per oz guld. Anledningen till denna ändring var att skapa finansiering för den då pågående investeringen i kapacitetsökningen.
Även vid ett framtida högre guldpris kommer den prissäkrade volymen att säljas till det förutbestämda priset. Detta innebär i praktiken att det överstigande priset till den avtalade volymen betalas vidare till banken. Ju högre guldpriset blir desto mera betalas till banken. Ett högre guldpris innebär dock alltid en fördel för Bolaget eftersom resterande ej prissäkrad produktion kan säljas till marknadspris. Om guldpriset sjunker under avtalspriset samtidigt som produktionskostnaderna är lägre än detsamma kan Bolaget ändå redovisa ett positivt kassaflöde från rörelsen.
En risk med de förutbestämda volymerna och priset är att Bolaget inte förmår producera den prissäkrade volymen. Styrelsens bedömning är dock att risken är relativt liten i synnerhet efter den genomförda investeringen i kapacitetsökning.
I Bolagets rapporter redovisas både verkliga transaktioner (betalning till banken) och s.k. värderingsdifferenser. Värderingsdifferenserna har ingen effekt på Bolagets kassaflöden. På grund av det internationella IFRS-regelverket ska även dessa värderingsdifferenser redovisas i resultat- och balansräkning. Den post som redovisas som skuld i balansräkningen är "fiktiv" i den mening att om guldpriset i framtiden är samma som vid aktuell redovisningstidpunkt kommer betalningen från kunden att fullt ut kompensera för utbetalningen till banken.
När betalning till banken sker, redovisas detta som avdrag från intäkterna. Värderingsdifferenserna däremot redovisas enbart som kostnad antingen inom rörelseresultatet eller direkt i eget kapital (via totalresultatet).
En mer detaljerad redovisning av koncernens hela säkringsprogram finns i not 17 till denna årsredovisning.
Produktionskostnaderna i Endomines Oy kan till del variera mellan sommar- och vintertid, bland annat på grund av kostnaden för elkraft. Under vintertid ökar elkonsumtionen främst på grund av uppvärmning av ventilationsluften till underjordsgruvan. Samtidigt tenderar elpriset per kWh att vara högre under vintertid. Malmbrytningen i gruvan och guldutbytet i verket är inte säsongsberoende, men då både malmtyper och guldhalter kan variera relativt mycket kan det uppstå stora skillnader mellan årsresultaten.
De finska dotterbolagens huvudsakliga valuta är EUR både avseende löpande kostnader och investeringar. Försäljningsintäkterna är i huvudsak i USD. Utvecklingen av främst EUR och USD får därmed en väsentlig inverkan på koncernens resultat-, balansräkning och rapporterade kassaflöden.
Faktureringsvaluta för guldkoncentrat är USD. Det genomsnittliga marknadspriset enligt London Bullion Market (a.m. fixing) under år 2013 var 15 procent lägre än 2012 räknat i USD och 18 procent lägre räknat i EUR.
Prisutvecklingen har därmed haft en starkt negativ effekt på intäkterna hos dotterbolaget.
Under året producerades sammanlagt 790,0 kg guld (866,5) en minskning med 9 % jämfört med föregående år. Årsproduktionen för 2013 var något under produktionsmålet om 800-900 kg p.g.a. lägre än förväntad guldhalt i ingående malm till verket.
De totala intäkterna i koncernen uppgick till 164,1 MSEK (235,1), en minskning med 71,0 MSEK eller 30 procent. Rörelseresultatet uppgick till –76,3 MSEK (27,7). Minskningen hänförs sig främst till Pampalo Guldgruvan (–114,8 MSEK) och nedskrivningar
| Intäkter och rörelseresultat per segment | Intäkter | Rörelseresultat | ||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Pampalo Guldgruva | 165,4 | 235,7 | –39,0 | 75,8 |
| Guldprospektering | - | - | –6,4 | –4,3 |
| Koncerngemensamt och övrigt | - | - | –16,4 | –17,7 |
| Summa rörelsesegment | 165,4 | 235,7 | –61,9 | 53,9 |
| Orealiserat resultat på derivatinstrument | - | - | 19,4 | –24,4 |
| Nedskrivningar av anläggningstillgångar | - | - | –32,5 | - |
| Övriga poster | –1,4 | –0,6 | –1,4 | –1,8 |
| Summa koncern | 164,1 | 235,1 | –76,3 | 27,7 |
| Förändring 2013 mot 2012 | –71,0 | - | –104,0 | - |
| MSEK om ej annat anges | 2013 | 2012 | +/– | +/– % |
|---|---|---|---|---|
| Intäkter från försäljning av guldkoncentrat | 198,1 | 284,6 | –86,5 | –30 |
| effekt av guldprissäkring | –32,7 | –48,9 | 16,2 | 33 |
| Summa intäkter, Pampalo | 165,4 | 235,7 | –70,3 | –30 |
| Levererad guldvolym (oz) | 25 481 | 27 890 | –2 409 | –9 |
| Bruttointäkt (SEK/oz) | 7 776 | 10 205 | –2 430 | –24 |
| Guldprissäkring (SEK/oz) | –1 283 | –1 753 | 470 | 27 |
| Nettointäkt, SEK per oz | 6 492 | 8 452 | –1 960 | –23 |
| Prissäkrad guldvolym (oz) | 17 500 | 12 000 | 5 500 | 46 |
| % av levererad guldvolym | 69 | 43 | 26 | 60 |
av anläggningstillgångar (–32,5 MSEK) medan orealiserat resultat på derivatinstrument gav en positiv avvikelse på 43,8 MSEK.
Intäkterna från Pampalogruvan redovisas i enlighet med den interna redovisningen. Då koncernens intäkter nästan enbart består av intäkter från Pampalogruvan är skillnaden mot koncernens intäkter oväsentlig.
Försäljningsintäkterna från guldkoncentrat för hela året 2013 minskade med 86,5 MSEK eller 30 procent jämfört med föregående år och uppgick till 198,1 MSEK (284,6). Levererad volym var nio procent lägre och genomsnittspriserna (EUR/oz) 18 procent lägre än under föregående år. Intäkterna uppgick till 7 776 SEK/oz (10 205), dvs. en minskning med 24 procent jämfört med år 2012.
Realiserade kostnader för guldprissäkringen uppgick till 32,7 MSEK (48,9), trots en högre säkringsvolym under året. Prisfallet på guld har medfört en mindre negativ resultateffekt, trots ökad säkringsvolym. Guldprissäkringarna under helåret uppgick till 17 500 oz jämfört med 12 000 oz under föregående år.
Intäkterna efter prissäkringen uppgick till 165,4 MSEK (235,7) vilket motsvarar 6 492 SEK/oz (8 452), en minskning med 23 procent. Under 2013 uppgick de totala kostnaderna till 188,3 MSEK (146,7), en ökning med 28 procent.
| MSEK om ej annat anges | 2013 | 2012 | +/– | +/– % |
|---|---|---|---|---|
| Lagerförändringar | 0,5 | 0,5 | 0,0 | na |
| Råvaror och förnödenheter | 37,2 | 26,5 | 10,7 | 40 |
| Kostnader för ersättningar till anställda | 52,8 | 48,0 | 4,7 | 10 |
| Övriga kostnader | 97,8 | 71,6 | 26,2 | 37 |
| Summa kostnader | 188,3 | 146,7 | 41,6 | 28 |
| Kostnader per rörelsesegment | ||||
| Pampalo Guldgruva | 170,9 | 128,3 | 42,5 | 33 |
| Guldprospektering | 6,3 | 4,2 | 2,1 | 51 |
| Övriga kostnader | 11,1 | 14,2 | –3,1 | –22 |
| 188,3 | 146,7 | 41,6 | 28 | |
| Anrikad malm (ton) | 329 583 | 249 949 | 79 634 | 32 |
| Pampalokostnader per anrikat malmton (SEK) | 518 | 513 | 5 | 1 |
Kostnaderna för Pampalo ökade med 33 procent eller 42,5 MSEK och förklaras av ökad malmbrytning och genomsättning i anrikningsverket efter idrifttagandet av den utökade anrikningskapaciteten. Jordavrymning och brytning av sidoberg i Pampalo East dagbrottet har även haft en icke oväsentlig inverkan på kostnaderna. Den utökade gruvbrytningen tillsammans med en större ingående volym i anrikningsverket var de främsta orsakerna till en ökad förbrukning av främst järn och sprutbetong i underjordsgruvan samt järnkulor för malning och kemikalier i anrikningsprocessen. Genomsnittskostnader per anrikat malmton ökade med 1 procent och uppgick till 518 SEK (513) per ton.
Kostnaderna för segmentet Guldprospektering ökade med 51 procent, vilket beror på nyanställningar och övriga kostnader på grund av utökad prospektering.
Koncernens övriga kostnader som inkluderar moderbolagets och dotterbolagens administration minskade och uppgick till 11,1 MSEK (14.2). En delorsak till minskningen var de högre noteringskostnaderna under 2012 då Bolaget ansökte om notering på huvudlistan i Stockholm.
Kostnader för ersättningar till anställda
Övriga kostnader uppgick till 97,8 MSEK (71,6). Merparten av dessa består av entreprenörstjänster och kostnader för elkraft och diesel. Kostnaden för ortdrivning och bergförstärkning har ökat kraftigt vilket beror på nödvändigheten att säkerställa det utökade malmbehovet. Dessa kostnader har senare en positiv effekt på själva malmproduktionen då den huvudsakliga malmen produceras med långhålsborrning under månaderna som följer.
Avskrivningarna uppgick till 38,9 MSEK (36,3). De ökade något p.g.a. tillkommande avskrivningar på de kapacitetshöjande investeringarna i anrikningsverket som slutfördes under första halvåret 2013.
Nedskrivningar av värdet på anläggningstillgångar har gjorts med 32,5 MSEK. Dessa hänför sig till nedlagda kostnader i prospekteringstillgångar med 13,8 MSEK och i Pampalogruvan med 18,6 MSEK. Anledningen till nedskrivningarna är i huvudsak det rådande guldpriset. Nedskrivningarna baserar sig på s.k. nedskrivningstester där nuvärdet för uppskattade framtida intäkter och kostnader jämförs med det sammanlagda värdet på nedlagda kostnader och produktionsanläggningar på balansdagen. Nedskrivningarna kommer att återföras om antaganden om framtida guldpris eller produktionskostnader så föranleder.
Orealiserat resultat på derivatinstrument avser främst de guldprissäkringar som realiseras år 2016 och som Endomines inte tillämpar säkringsredovisning för. Resultatet av marknadsvärderingen påverkade årets resultat positivt med 19,4 MSEK (-24,4). Sjunkande guldpris har gett orealiserade vinster under 2013.
Rörelseresultatet uppgick till –76,3 MSEK (27,7). Finansnettot uppgick till 1,2 MSEK (–0,2). Resultatet före skatt uppgick till –75,1 MSEK (27,5). På grund av årets förlust ökade de uppskjutna skattefordringarna med 11,8 MSEK och resultatet efter skatt blev –63,3 MSEK (18,9). Resultat per aktie var -0,74 SEK (0,24).
Övrigt totalresultat, som främst inkluderar merparten av koncernens orealiserade resultat på prissäkringsinstrument, uppgick till 149,7 MSEK (26,0), netto efter skatt.
| investeringar (MSEK ) |
2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Pampalogruvan | 22,3 | 24,9 |
| Guldprospektering | 15,8 | 6,9 |
| Finansiell leasing | 4,3 | 8,3 |
| Summa investeringar i koncernen | 42,5 | 40,1 |
Investeringarna i Pampalogruvan, 22,3 MSEK (24,9), riktades
i huvudsak mot fortsatt utveckling av underjordsgruvan och omfattade bland annat förlängning av snedbana mot djupet och kärnborrning. Dessutom ingår infrastrukturella arbeten och produktionsförberedande jordavrymning i Rämepuro dagbrott som beräknas kunna tas i drift under våren 2014.
Investeringarna i prospektering ökade till 15,8 MSEK (6,9) i enlighet med intentionerna i den under våren 2013 genomförda aktieemissionen.
Bolaget träffade i början av året ett nytt leasingavtal med Ilomants kommun, som uppfört en lager- och servicebyggnad vid Pampalogruvan. Hyrestiden är på 10 år.
Vid slutet av perioden uppgick koncernens likvida medel till 45,9 MSEK (69,2). Årets kassaflöde uppgick till –24,1 MSEK (24,5). Kassaflödet från den löpande verksamheten var –11,5 MSEK (66,8). Investeringarna uppgick till 39,4 MSEK (31,8), varav 1,3 MSEK (0,0) avser spärrade likvida medel för åtaganden för miljöoch guldprissäkringar.
Den riktade emissionen i april inbringade 45,2 MSEK medan banklånen och leasingskulderna amorterats med 18,4 MSEK (10,5) netto, vilket sammanlagt gav en positiv effekt på kassaflödet med 26,8 MSEK (–10,5).
Vid årets slut uppgick Endomines nettoskuld till 20,1 MSEK (8,4) och nettoskuldsättningsgraden var 7,8 procent (6,2).
Koncernens likvida medel uppgick till 45,9 MSEK (69,2). Räntebärande skulder uppgick till 66,0 MSEK (77,6), varav banklån 42,9 MSEK (55,1), leasingskulder 20,8 MSEK (20,2) och övriga skulder 2,3 MSEK (2,3).
Banklånet från Nordea, som upptogs år 2010 för delfinansiering av investeringen i Pampalogruvan, amorterades med 13,8 MSEK under året och uppgick vid årets slut till 42,9 MSEK (55,1 MSEK). Lånet är förenat med ett antal villkor gällande bland annat kassaflödesrelaterade nyckeltal. Inför den riktade nyemissionen, som genomfördes i april 2013, har Bolaget erhållit undantag från investeringsvillkoret genom vilka motsvarande fem miljoner euro kan användas för en aggressivare prospektering under 2013-2015 utan att övriga nyckeltal i rapporteringen till Nordea Bank påverkas. Kassaflödet för helåret 2013 har inte uppnått avtalade nivåer och därmed har Bolaget brustit i två centrala lånekovenanter. Nordea Bank har tillsammans med Finnvera, som garanterat 75 % av banklånet, meddelat att de avstår från sina rättigheter enligt låneavtalet. Därmed löper lånet vidare enligt oförändrade villkor.
| 31 dec 2013 | 31 dec 2012 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK, om ej annat anges | kortfristigt | långfristigt | totalt | kortfristigt | långfristigt | totalt |
| Guldpris | 6,2 | 11,1 | 17,3 | 62,8 | 167,1 | 229,9 |
| Ränterisk | 0,6 | 0,6 | 1,2 | 0,6 | 1,9 | 2,6 |
| Elpris | 0,7 | 0,2 | 0,9 | 0,3 | 0,3 | 0,6 |
| Summa | 7,5 | 11,9 | 19,4 | 63,8 | 169,4 | 233,1 |
| Underliggande säkringsvolymer för guld, oz | 19 500 | 26 400 | 45 900 | 17 500 | 45 900 | 63 400 |
| Underliggande säkringsvolymer för guld, kg | 607 | 821 | 1 428 | 544 | 1 428 | 1 972 |
| Återstående säkringsvolymer (guld) per år: | tr. oz | kg |
|---|---|---|
| Realiseras 2014 | 19 500 | 607 |
| Realiseras 2015 | 20 400 | 635 |
| Realiseras 2016 | 6 000 | 187 |
| 45 900 | 1 428 |
Det sammanlagda marknadsvärdet på finansiella instrument d.v.s. guldpris-, elpris- och ränterisksäkringarna som avser kommande år redovisas som skuld i balansräkningen. Marknadsvärdet av finansiella instrument uppgick till totalt 19,4 MSEK (233,1), varav säkringar avseende guld var 17,3 MSEK (229,9), ränterisk 1,2 MSEK (2,6) och elpris 0,9 MSEK (0,6).
Vid slutet av året uppgick de totala säkringsvolymerna till sammanlagt 45 900 oz guld, varav 39 900 oz guld avseende leveransåren 2014–2015 till säkringspriset 843 EUR/oz och 6 000 oz guld under år 2016 till säkringspriset 796 EUR/oz.
Uppskjutna skattefordringarna vid periodens slut uppgick till 16,2 MSEK (52,3), varav 3,5 MSEK (56,3) avsåg orealiserade förluster på guldprissäkringar.
Koncernens eget kapital ökade från 135,7 MSEK till 267,9 MSEK eller med 132,2 MSEK. Av ökningen avser 147,2 MSEK en effekt av orealiserade vinster efter skatt på orealiserat resultat på koncernens säkringsredovisade derivatinstrument. Den riktade aktieemissionen ökade eget kapital med 45,2 MSEK netto efter emissionskostnader. Eget kapital per aktie uppgick vid årets slut till 3,07 SEK (1,71). Soliditeten uppgick till 68 procent (27). Aktiens marknadsvärde uppgick till 351 MSEK (445) beräknat på 4,02 SEK per aktie.
Moderbolaget Endomines AB bedriver enbart holdingverksamhet och har tre (två) anställda. Moderbolagets intäkter avser debiterade administrativa tjänster till dotterbolagen i Finland.
Moderbolagets resultat efter skatt uppgick under helåret 2013 till –24,5 MSEK (–12,4). Aktierna i dotterbolag skrevs ned med 24,0 MSEK (0,0). Övriga externa kostnader uppgick till 5,8 MSEK (7,7) och minskade främst på grund av börsnoteringsprojektet 2012. Ersättningar till anställda ökade till 5,0 MSEK (4,7). En nyanställning skedde i början av 2013. Finansnettot var 9,4 MSEK (–0,6) tack vare kursvinster på utlåning till dotterbolag.
Totala tillgångarna uppgick vid årets slut till 333,5 MSEK (309,0).
Likvida medel ökade och uppgick till 26,4 MSEK (6,5). Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till –7,2 MSEK (–3,8). Under året har investeringar i dotterbolag gjorts med 17,4 MSEK genom ett aktieägartillskott. Moderbolagets eget kapital uppgick till 323,1 MSEK (302,5). Genom emissionen ökade det egna kapitalet med netto 45,2 MSEK.
Nedan redovisas teoretiska förändringar i Bolagets rörelseresultat för år 2013 utifrån förändringar i vissa isolerade marknadsvillkor på årsbasis. Påverkan är räknad från genomsnittspriser och utfall för 2013. Effekter av guldprissäkringen beaktas inte. Samtliga resultateffekter beräknas utgående från en förändring på 10 procent uppåt eller nedåt.
Genomsnittspriset för guld, utfall 7 776 SEK/oz:
Genomsnittliga valutakursen för USD/EUR utan ändring av kursen SEK/EUR:
Genomsnittliga valutakursen för SEK/EUR:
Samtliga externa intäkter i denna årsredovisning är baserade på
USD medan kostnaden för guldprissäkringen samt dotterbolagens samtliga kostnader är baserade på EUR.
Moderbolagets samtliga resultaträkningsposter är i SEK med undantag av koncerninterna transaktioner som främst baseras i EUR. Moderbolagets koncernfordringar och -skulder är baserade i EUR och påverkar finansiellt netto i koncernen med +/– 16 MSEK om valutakursen mot EUR förändras med +/– 10 procent från balansdagens valutakurs.
Till gruv- och prospekteringsbolags verksamhet hör olika tekniska, affärsmässiga och finansiella risker. Olika omständigheter kan försena eller förhindra exploateringen av en förekomst. Bolagets ledning arbetar kontinuerligt med riskidentifiering och riskbedömning. Finansiell riskhantering beskrivs närmare i not 3 till denna årsredovisning.
Inget av Bolagets nuvarande låneavtal innehåller klausuler om uppsägning vid ägarförändringar avseende moderbolaget.
Bolagsstyrningen i Endomines utgår ifrån svensk lagstiftning, Svensk kod för Bolagsstyrning ("Koden"), NASDAQ OMX Stockholms regelverk för emittenter samt de interna instruktioner och policydokument som Bolaget har upprättat och fastställt.
Endomines tillämpar Koden från och med att Bolagets aktier noterades på NASDAQ OMX Stockholm, vilket skedde i november 2012. Eventuella avvikelser från Koden kommer att redovisas i bolagsstyrningsrapporten. Rapporten i sin helhet finns tillgänglig på Bolagets hemsida.
Endomines AB:s styrelse består av 6 ledamöter. Styrelsen har under år 2013 haft 19 protokollförda styrelsemöten samt därtill löpande kontakt med Bolagets ledning.
Styrelsen har inom sig upprättat tre kommittéer: Ersättningskommitté, Redovisnings- och Revisionskommitté samt Teknik, Miljö och Säkerhetskommitté.
Ersättningskommittén består av Staffan Simberg och Rauno Pitkänen.
Revisionskommittén består av Meg Tivéus, Staffan Simberg och Stefan Månsson, med Meg Tivéus som ordförande
och;
Teknik, Miljö och Säkerhetskommittén består av Rauno Pitkänen, som ordförande, och Stefan Månsson, Mati Sallert samt Timo Lindborg.
Verkställande ledning och andra nyckelpersoner kallas till kommittémöten vid behov.
Markus Ekberg har varit verkställande direktör i samtliga bolag inom Endomineskoncernen sedan 1 augusti 2009.
Verkställande direktören handhar den löpande förvaltningen av Bolagets angelägenheter. Han skall inom ramen för aktiebolagslagen samt av styrelsen fastställd affärsplan, budget och VDinstruktion samt övriga riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar, fatta de beslut som krävs för rörelsens utveckling.
Bolagets CFO Börje Lindén har varit vice verkställande direktör i moderbolaget sedan december 2010 och CTO Jaakko Liikanen verkställande direktörens ställföreträdare i de finska dotterföretagen Endomines Oy och Kalvinit Oy.
(Helt i överensstämmelse med föregående års beslut)
Endomines ska enligt riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare tillämpa marknadsmässiga ersättningsnivåer och anställningsvillkor för att kunna rekrytera och behålla en ledning med hög kompetens och kapacitet att nå uppställda mål, utformade för att främja Bolagets långsiktiga värdeskapande. Ersättningen ska utgöras av fast lön, rörlig ersättning, eventuella aktierelaterade incitamentsprogram, övriga förmåner samt pension. Den rörliga ersättningen ska utgå baserat på utfall i förhållande till tydligt uppställda mål och vara maximerad i förhållande till den fasta lön som fastställts. Den ska aldrig kunna överstiga 40 procent av den fasta lönen för den verkställande direktören och för övriga ledande befattningshavare aldrig överstiga 30 procent av den fasta lönen. För ledande befattningshavare i Endomineskoncernen finns det två personaloptionsprogram. Ytterligare information om den rörliga ersättningen och personaloptionsprogram finns i not 7 och not 23 till denna årsredovisning.
Med närståendetransaktioner avses transaktioner med ledande befattningshavare antingen direkt eller via ett bolag som kontrolleras av ledande befattningshavare (inkl. styrelseledamot). Kostnaden för samtliga tjänster uppgick till 0,0 MSEK (0,3).
Antalet aktier i Endomines AB uppgår till 87 385 625. Alla emitterade aktier har till fullo betalats och ger samma rätt att rösta och ta del av Bolagets tillgångar. Vid bolagsstämman har varje aktieägare rätt att rösta för det antal aktier hon eller han äger eller representerar. Varje aktie ger en röst.
Kvotvärdet på aktien är 3,00 SEK. Aktiekapitalet i bolagsordningen utgör lägst 220 000 000 kronor och högst 880 000 000 kronor medan antalet aktier skall vara lägst 73 000 000 stycken och högst 292 000 000 stycken.
Bolaget har emitterat sammanlagt 3 442 000 teckningsoptioner till det helägda dotterbolaget Endomines Förvaltning AB till följd av två personaloptionsprogram.
Tilldelning under det program som beslutades 2009 skedde i januari 2010 med totalt 1 271 010 personaloptioner (lösenpris 5,80 SEK per aktie) och tilldelning under det program som beslutades 2010 skedde i maj 2011 med totalt 1 162 999 personaloptioner (lösenpris 10,94). Baserat på totalt antal utestående aktier blir utspädningen av tilldelade optioner till följd av personaloptionsprogrammen högst 3,06 procent av aktiekapitalet i Bolaget vid fullt utnyttjande av samtliga teckningsoptioner.
Bolagsordningen innehåller inte några särskilda bestämmelser om tillsättande eller entledigande av styrelseledamöter och inte heller om ändring av bolagsordningen.
Väsentliga händelser efter
Prospekteringen har sedan början av år 2014 koncentrerats till Pampalogruvan och dess omedelbara omgivningar. Borrningarna vid Korvilansuo och utvecklingsarbetena vid Hosko samt all fältprospektering har även tillsvidare skjutits upp. Anledningen till dessa beslut är det låga guldpris som varit rådande under den senaste tiden och som även förväntas fortsätta under den närmaste framtiden. Bolaget har beslutat att sänka sina prospekteringsutgifter för att bibehålla likviditeten och därmed vara bättre förberett på en period av låga guldpriser.
Dotterbolaget Endomines Oy har slutfört samarbetsförhandlingar (MBL-förhandlingar) med personalen och påbörjat permitteringar på obestämd tid av sammanlagt 18 av totalt 80 anställda. Vidare har tre anställda sagts upp och en anställd avgår med pension. Entreprenörerna kommer att anpassa sin arbetsstyrka i förhållande till en reviderad verksamhetsplan. Bolaget bedömer att förhandlingarna är nödvändiga för att hålla alla alternativ öppna. Syftet med åtgärderna är att reducera kostnaderna för att anpassa produktionskostnaden till den aktuella guldprisnivån och säkra fortsatt drift.
Produktionen för 2014 beräknas komma vara i enlighet med 2013 års guldproduktion (790 kg). Beslutade kostnadsbesparande åtgärder förväntas ha en positiv effekt och bland annat resultera i en lägre "Cash Cost".
Endomines verksamhet är kapitalintensiv. För att kunna bedriva prospektering och gruvutbyggnad krävs tillgång till finansiering. Ett antal åtgärder har redan vidtagits att säkerställa en fortsatt tillfredsställande likviditetsutveckling även under en period av rådande låga guldpriser.
Till årsstämmans förfogande står i kronor:
| 60 968 113 |
|---|
| –24 538 306 |
| –87 017 264 |
| 172 523 683 |
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att ingen utdelning lämnas för 2013 samt att vinstmedel disponeras så att i ny räkning överförs 60 968 113 kronor.
Beträffande Bolagets verksamhet i övrigt hänvisas till nedanstående resultat- och balansräkningar, kassaflödesanalyser, noter samt tillhörande kommentarer. Om inget annat anges är samtliga belopp i tusentals svenska kronor.
Årsstämman kommer att hållas torsdagen den 24 april 2014 kl 16.00 på Blasieholmen Restaurang & Konferens, Blasieholmsgatan 4C i Stockholm.
| KSEK | Not | 2013-01-01 –2013-12-31 |
2012-01-01 –2012-12-31 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 6 | 163 309 | 234 520 |
| Övriga intäkter | 743 | 567 | |
| Summa intäkter | 164 052 | 235 087 | |
| Förändring av lager av färdiga varor och produkter i arbete | –514 | –538 | |
| Råvaror och förnödenheter | –37 193 | –26 509 | |
| Kostnader för ersättningar till anställda | 7 | –52 774 | –48 031 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 8 | –71 448 | –36 270 |
| Övriga kostnader | –97 816 | –71 647 | |
| Orealiserat resultat på säkringsinstrument | 17 | 19 391 | –24 357 |
| Rörelseresultat | 6 | –76 302 | 27 735 |
| Finansiella intäkter | 368 | 10 844 | |
| Finansiella kostnader | 847 | –11 052 | |
| Finansiella poster - netto | 10 | 1 215 | –208 |
| Resultat före skatt | –75 087 | 27 527 | |
| Inkomstskatt | 11 | 11 769 | –8 625 |
| Årets resultat | –63 318 | 18 902 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Kassaflödessäkringar | 24 | 195 785 | 36 178 |
| Valutakursdifferenser | 24 | 2 539 | 2 427 |
| Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat | 24 | –48 579 | –12 567 |
| Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt | 149 745 | 26 038 | |
| Summa totalresultat för året | 86 427 | 44 940 | |
| Årets resultat hänförligt till: Moderföretages aktieägare |
–63 318 | 18 902 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | - | - | |
| Summa totalresultat hänförligt till: | |||
| Moderföretages aktieägare | 86 427 | 44 940 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | - | - | |
| Resultat per aktie | 31 | ||
| Räknat på resultat hänförligt till moderföretagets aktieägare (SEK) | |||
| Före utspädning | |||
| Resultat per aktie före utspädning | –0,74 | 0,24 | |
| Totalresultat per aktie före utspädning | 1,01 | 0,57 | |
| Efter utspädning | |||
| Resultat per aktie efter utspädning | –0,74 | 0,23 | |
| Totalresultat per aktie efter utspädning | 1,01 | 0,56 |
| KSEK | Not | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 12 | 47 533 | 56 707 |
| Materiella anläggningstillgångar | 13 | 237 908 | 248 767 |
| Uppskjutna skattefordringar | 11 | 16 231 | 52 310 |
| Andra långfristiga fordringar | 15 | 2 184 | 867 |
| Summa anläggningstillgångar | 303 856 | 358 651 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 18 | 7 273 | 7 503 |
| Kundfordringar | 3 581 | 4 | |
| Övriga fordringar | 19 | 1 718 | 3 616 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 20 | 30 923 | 64 262 |
| Likvida medel | 21 | 45 874 | 69 162 |
| Summa omsättningstillgångar | 89 369 | 144 547 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 393 225 | 503 198 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Kapital och reserver som kan hänföras till moderföretagets ägare | |||
| Aktiekapital | 22 | 262 157 | 238 325 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 22 | 191 606 | 170 275 |
| Reserver | 24 | –13 904 | –163 648 |
| Balanserade vinstmedel | 25 | –171 925 | –109 252 |
| Summa eget kapital | 267 934 | 135 700 | |
| Skulder | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Upplåning | 26 | 39 622 | 59 651 |
| Derivatinstrument | 17 | 11 984 | 169 354 |
| Övriga avsättningar | 27 | 8 645 | 9 944 |
| Summa långfristiga skulder | 60 251 | 238 949 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Upplåning | 26 | 26 331 | 17 911 |
| Derivatinstrument | 17 | 7 475 | 63 755 |
| Leverantörsskulder | 14 175 | 11 868 | |
| Övriga skulder | 1 187 | 2 721 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 28 | 15 872 | 32 294 |
| Summa kortfristiga skulder | 65 040 | 128 549 | |
| Summa skulder | 125 291 | 367 498 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 393 225 | 503 198 | |
| Ställda säkerheter | 29 | 80 195 | 867 |
| Ansvarsförbindelser | 30 | 35 976 | 34 663 |
| Eventualförpliktelser | Inga | Inga |
| Övrigt | Balanserade vinstmedel |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| KSEK | Not | Aktiekapital | tillskjutet kapital |
Reserver | inklusive årets resultat |
Summa eget kapital |
| Ingående balans 1 januari 2012 | 238 325 | 170 275 | –189 686 | –129 164 | 89 750 | |
| Totalresultat | ||||||
| Årets resultat | - | - | - | 18 902 | 18 902 | |
| Övrigt totalresultat | ||||||
| Kassaflödessäkring, netto efter skatt | 24 | - | - | 23 611 | - | 23 611 |
| Valutakursdifferenser | 24 | - | - | 2 427 | - | 2 427 |
| Summa övrigt totalresultat | - | - | 26 038 | - | 26 038 | |
| Summa totalresultat för perioden | - | - | 26 038 | 18 902 | 44 940 | |
| Transaktioner med aktieägare | ||||||
| Personaloptionsprogram | 25 | - | - | - | 1 010 | 1 010 |
| Summa transaktioner med aktieägare | - | - | - | 1 010 | 1 010 | |
| Ingående balans 1 januari 2013 | 238 325 | 170 275 | –163 648 | –109 252 | 135 700 | |
| Totalresultat | ||||||
| Årets resultat | –63 318 | –63 318 | ||||
| Övrigt totalresultat | ||||||
| Kassaflödessäkring, netto efter skatt | 24 | 147 206 | - | 147 206 | ||
| Valutakursdifferenser | 24 | 2 539 | 2 539 | |||
| Summa övrigt totalresultat | - | - | 149 745 | - | 149 745 | |
| Summa totalresultat för perioden | - | - | 149 745 | –63 318 | 86 427 | |
| Transaktioner med aktieägare | ||||||
| Nyemission, kontantemission | 22 | 23 832 | 24 931 | - | - | 48 763 |
| Nyemissionskostnader | 22 | - | –3 601 | - | - | –3 601 |
| Personaloptionsprogram | 25 | - | - | - | 644 | 644 |
| Summa transaktioner med aktieägare | 23 832 | 21 330 | - | 644 | 45 806 | |
| Summa eget kapital 31 december 2013 | 25 | 262 157 | 191 605 | –13 903 | –171 926 | 267 933 |
| KSEK | Not | 2013-01-01 –2013-12-31 |
2012-01-01 –2012-12-31 |
|---|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 34 | –11 479 | 66 800 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | |||
| Köp av immateriella anläggningstillgångar | 12 | –14 130 | –6 895 |
| Köp av materiella anläggningstillgångar | 13 | –24 030 | –24 888 |
| Förvärv av finansiella tillgångar | –1 242 | - | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –39 402 | –31 783 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | |||
| Nyemission, kontant | 22 | 48 763 | - |
| Emissionskostnader | 22 | –3 601 | - |
| Amortering av lån | –18 395 | –10 492 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 26 767 | –10 492 | |
| Minskning/ökning av likvida medel | –24 114 | 24 525 | |
| Likvida medel vid årets början | 21 | 69 162 | 46 261 |
| Kursdifferens i likvida medel | 826 | –1 624 | |
| Likvida medel vid årets slut | 21 | 45 874 | 69 162 |
| KSEK | Not | 2013-01-01 –2013-12-31 |
2012-01-01 –2012-12-31 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 5 | 879 | 643 |
| Summa intäkter | 879 | 643 | |
| Övriga externa kostnader | –5 805 | –7 744 | |
| Personalkostnader | 7 | –5 004 | –4 699 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 8 | –24 000 | - |
| Rörelseresultat | –33 930 | –11 800 | |
| Resultat från finansiella anläggningstillgångar, dotterföretag | - | 590 | |
| Övriga ränteintäkter och liknande intäkter | 3 955 | 5 187 | |
| Räntekostnader och liknande kostnader | 5 437 | –6 401 | |
| Finansiella poster – netto | 10 | 9 392 | –624 |
| Resultat före skatt | –24 538 | –12 424 | |
| Skatt på årets resultat | 11 | - | - |
| Årets resultat | –24 538 | –12 424 |
| KSEK Not |
2013-01-01 –2013-12-31 |
2012-01-01 –2012-12-31 |
|---|---|---|
| Årets resultat | –24 538 | –12 424 |
| Övrigt totalresultat för året | - | - |
| Summa övrigt totalresultat | - | - |
| Summa totalresultat för året | –24 538 | –12 424 |
| KSEK | Not | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 14 | 136 062 | 142 711 |
| Fordringar hos koncernföretag | 165 446 | 155 099 | |
| Summa anläggningstillgångar | 301 508 | 297 810 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Fordringar hos koncernföretag | 4 891 | 4 179 | |
| Övriga fordringar | 19 | 482 | 441 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 20 | 229 | 132 |
| Kassa och bank | 21 | 26 404 | 6 462 |
| Summa omsättningstillgångar | 32 006 | 11 214 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 333 514 | 309 024 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 22 | 262 157 | 238 325 |
| Överkursfond | 172 523 | 151 192 | |
| Balanserad förlust | 25 | –87 017 | –74 593 |
| Årets resultat | 25 | –24 538 | –12 424 |
| Summa eget kapital | 323 125 | 302 500 | |
| Skulder | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Skulder till koncernföretag | 26 | 7 378 | 3 274 |
| Summa långfristiga skulder | 7 378 | 3 274 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Leverantörsskulder | 466 | 82 | |
| Skulder till koncernföretag | - | 4 | |
| Övriga skulder | 75 | 78 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 28 | 2 470 | 3 086 |
| Summa kortfristiga skulder | 3 011 | 3 250 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 333 514 | 309 024 | |
| Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser | |||
| Ställda säkerheter | 29 | 133 262 | 139 911 |
| Ansvarsförbindelser | 30 | Inga | Inga |
| Bundet | Fritt eget kapital | Summa | ||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | Aktiekapital | Överkursfond | Fritt eget kapital | eget kapital |
| Ingående balans 1 januari 2012 | 238 325 | 151 192 | –74 593 | 314 924 |
| Totalresultat | ||||
| Årets resultat | - | - | –12 424 | –12 424 |
| Summa övrigt totalresultat | - | - | - | - |
| Summa totalresultat för perioden | - | - | –12 424 | –12 424 |
| Transaktioner med aktieägare | ||||
| Summa transaktioner med aktieägare | - | - | - | - |
| Ingående balans 1 januari 2013 | 238 325 | 151 192 | –87 017 | 302 500 |
| Totalresultat | ||||
| Årets resultat | - | - | –24 538 | –24 538 |
| Summa övrigt totalresultat | - | - | - | - |
| Summa totalresultat för perioden | - | - | –24 538 | –24 538 |
| Transaktioner med aktieägare | ||||
| Nyemission, kontantemission | 23 832 | 24 931 | - | 48 763 |
| Nyemissionskostnader | - | –3 600 | - | –3 600 |
| Summa transaktioner med aktieägare | 23 832 | 21 331 | –24 538 | 20 625 |
| Summa eget kapital 31 december 2013 | 262 157 | 172 523 | –111 555 | 323 125 |
| KSEK | Not | 2013-01-01 –2013-12-31 |
2012-01-01 –2012-12-31 |
|---|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 34 | –7 234 | –3 837 |
| Investering i dotterföretag | –17 351 | - | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –17 351 | - | |
| Nyemission, kontant | 48 763 | - | |
| Emissionskostnader | –3 601 | - | |
| –/+ Lån koncernföretag | –635 | 715 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 44 527 | 715 | |
| Minskning/ökning av likvida medel | 19 942 | –3 122 | |
| Likvida medel vid årets början | 6 462 | 9 584 | |
| Likvida medel vid årets slut | 26 404 | 6 462 |
Noterna avser om inget annat anges både koncernen och moderföretaget. Om inget annat anges är samtliga belopp i KSEK.
Endomines AB, moderföretaget och dess dotterföretag Endomines Förvaltning AB, Endomines Oy och Kalvinit Oy, sammantaget koncernen, är verksamma inom gruvindustribranschen. Verksamheten består i att kommersiellt utveckla och utvinna mineralfyndigheter i Finland.
Moderföretaget är ett aktiebolag registrerat i och med säte i Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Hovslagargatan 5B, 111 48 Stockholm. Moderföretaget är noterat på huvudlistan hos NASDAQ OMX Stockholm och sekundärnoterat på NASDAQ OMX Helsinki.
Denna koncernredovisning har den 17 mars 2014 godkänts av styrelsen för offentliggörande.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inget annat anges.
Koncernredovisningen för Endomineskoncernen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) och tolkningar från IFRIC sådana de antagits av EU samt i enlighet med Årsredovisningslagen (ÅRL) och RFR 1 och 2. Kompletterande redovisningsregler för koncerner. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden.
Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga redovisningsmässiga uppskattningar. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av företagets redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i avsnittet nedan benämnt "Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål" i not 4.
(a)Nya och ändrade standarder som tillämpas av koncernen Inga av de standarder som koncernen tillämpar för första gången för räkenskapsår som började 1 januari 2013 och som anges nedan har haft eller väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.
IAS 19 "Ersättningar till anställda" ändrades i juni 2011. Kostnader för tjänstgöring under tidigare år kommer att redovisas omgående. Räntekostnader och förväntad avkastning på förvaltningstillgångar kommer att ersättas av en nettoränta som beräknas med hjälp av diskonteringsräntan, baserat på nettoöverskottet eller nettounderskottet i den förmånsbestämda planen.
Ändring av IFRS 7 "Finansiella instrument: Upplysningar" rörande upplysningar relaterade till nettoredovisning av tillgångar och skulder. Ändringen innehåller krav på nya upplysningar för att underlätta jämförelse mellan företag som upprättar sina finansiella rapporter enligt IFRS i förhållande till de företag som upprättar sina finansiella rapporter i enlighet med US GAAP.
(b) Standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder där ändringen ännu inte har trätt i kraft och inte har tillämpats i förtid av koncernen men som kan påverka koncernens framtida finansiella rapporter
IFRS 9 "Financial instruments" hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella skulder och tillgångar. IFRS 9 gavs ut i november 2009 för finansiella tillgångar och i oktober 2010 för finansiella skulder och ersätter de delar i IAS 39 som är relaterat till klassificering och värdering av finansiella instrument. IFRS 9 anger att finansiella tillgångar ska klassificeras i två olika kategorier; värdering till verkligt värde eller värdering till upplupet anskaffningsvärde. Klassificering fastställs vid första redovisningstillfället utifrån företagets affärsmodell samt karaktäristiska egenskaper i de avtalsenliga kassaflödena. För finansiella skulder sker inga stora förändringar jämfört med IAS 39. Den största förändringen avser skulder som är identifierade till verkligt värde. För dessa gäller att den del av verkligt värdeförändringen som är hänförlig till den egna kreditrisken ska redovisas i övrigt totalresultat istället för resultatet såvida detta inte orsakar inkonsekvens i redovisningen (accounting mismatch). Koncernen har för avsikt att tillämpa den nya standarden senast det räkenskapsår som börjar 1 januari 2015 och har ännu inte utvärderat effekterna. Koncernen kommer att utvärdera effekterna av de återstående faserna avseende IFRS 9 när de är slutförda av IASB.
IFRS 10 "Koncernredovisning" bygger på redan existerande principer då den identifierar kontroll som den avgörande faktorn för att fastställa om ett företag ska inkluderas i koncernredovisningen. Standarden ger ytterligare vägledning för att bistå vid fastställandet av kontroll när detta är svårt att bedöma. Koncernen avser att tillämpa IFRS 10 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 och har ännu inte utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna.
Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.
Dotterföretag är alla de företag där Koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier. Vanligen följer detta med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna. Förekomsten och effekten av potentiella rösträtter som för närvarande är möjliga att utnyttja eller konvertera, beaktas vid bedömningen av huruvida Koncernen utövar bestämmande inflytande över ett annat företag. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till Koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att säkerställa en konsekvent tillämpning av Koncernens principer.
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som styrgruppen som fattar strategiska beslut.
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i Koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är Moderföretagets funktionella valuta och rapportvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enlig de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen.
Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella fordringar och skulder redovisas i resultaträkningen under finansiella poster medan övriga valutakursdifferenser redovisas under Andra vinster/förluster i resultaträkningen.
Resultat och finansiell ställning för alla koncernföretag som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande:
Valutakurs som använts i denna rapport för omräkning från EUR till SEK
Valutakurserna ovan är i enlighet med Riksbanken.
Vid konsolideringen redovisas valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter inom övrigt totalresultat. Vid avyttring av en utlandsverksamhet redovisas sådana kursdifferenser i resultaträkningen som en del av realisationsvinsten/-förlusten.
Justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Balanserade utgifter avseende prospekterings- och utvärderingstillgångar
Undersökningstillstånd och aktiverade prospekteringsutgifter redovisas i enlighet med IFRS 6 Prospektering efter samt utvärdering av mineraltillgångar. Undersökningstillstånd och aktiverade prospekteringsutgifter värderas till anskaffningsvärde och avser alla utgifter direkt hänförliga till prospektering och utvärdering av mineraltillgångar. I balanserade prospekterings- och utvärderingstillgångar ingår utgifter för undersökningstillstånd, provborrningar, tunnelbrytning, laboratorieanalyser, anrikningsförsök, geologiska studier samt återställningskostnader. När teknisk möjlighet och kommersiell genomförbarhet att utvinna en mineraltillgång kan påvisas och gruvdrift påbörjas, klassificeras balanserade utvecklingsutgifter inte längre såsom prospekterings- och utvärderingstillgång. Omklassificering sker varpå redovisning sker i enlighet med IAS 16 Materiella anläggningstillgångar respektive IAS 38 Immateriella tillgångar, beroende av hur tillgångarna omklassificerats. Prospekterings- och utvärderingstillgångar prövas för nedskrivning och eventuella nedskrivningar redovisas, innan omklassificering sker. Fram till denna omklassificering görs inga avskrivningar på prospekterings- och utvärderingstillgångar.
Nedskrivningsbehov på prospekterings- och utvärderingstillgångar prövas, utifrån kraven i IFRS 6, när fakta och omständigheter tyder på att det redovisade värdet för en prospekteringsoch utvärderingstillgång kan överstiga dess återvinningsvärde. När fakta och omständigheter tyder på att det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet görs värdering, klassificering och lämnas upplysningar utifrån kraven i IAS 36, Nedskrivningar. Se mer om nedskrivningstest i avsnitt 4.1 nedan.
Materiella anläggningstillgångar tas upp till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången.
Låneutgifter hänförliga till att finansiera utveckling och färdigställande av väsentliga materiella anläggningstillgångar inräknas i anskaffningsvärdet.
Tillredningskostnader utgörs dels av gråbergsbrytning för att komma åt malmkroppen, dels av arbeten avseende vägar, orter, schakt, snedbanor mm. Tillredningskostnader med en ekonomisk livslängd på över 3 år aktiveras.
Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma Koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.
Av- och nedskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde eller omvärderat belopp ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden dock inte under en längre period än gruvans livslängd, görs enligt följande:
Koncernen tillämpar komponentavskrivningar, innebärande att större processanläggningar delas upp i delkomponenter med olika nyttjandeperioder och därmed olika avskrivningstider.
Gruvans livslängd beräknas genom att räkna samman malmtillgångarna i sådana fyndigheter som innehåller mineralreserver och dela denna summa med genomsnittlig estimerad produktionsplan per år. Den andel som innehåller mineralreserver upptas till 100 procent i beräkningsunderlaget medan resten av mineraltillgångarna upptas till ett sannolikt värde baserad på en kvalificerad bedömning och tidigare erfarenhet. Produktionsplaner för gruvornas livslängd upprättas årligen.
En bedömning om det föreligger en indikation på att en tillgång har minskat i värde görs vid varje rapportperiods slut. Om så är fallet beräknas tillgångens återvinningsvärde och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs genast ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde. Se mer om nedskrivningstest i avsnitt 4.1 nedan.
Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i Andra vinster/förluster i resultaträkningen.
Koncernen klassificerar alla nuvarande finansiella tillgångar i kategorierna: Lånefordringar och kundfordringar samt derivat som används för säkringsändamål. Nya kategorier fastställs vid behov. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar, med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter rapportperiodens slut, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens tillgångar i denna kategori utgörs enbart av likvida medel och kundfordringar i balansräkningen.
Lånefordringar och kundfordringar redovisas efter anskaffningstidpunkten till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Finansiella derivat som avser säkring av prognostiserade flöden säkringsredovisas. Det innebär att effektiv del av orealiserade marknadsvärden redovisas i Övrigt totalresultat fram till dess att säkrad post såsom prognostiserad metallförsäljning, dollarintäkter samt räntekostnader realiseras och därmed redovisas i resultaträkningen.
Realiserade resultat hänförliga till metall- och valutaderivat redovisas mot försäljningsintäkter och resultat från räntederivat redovisas i finansnettot. Ineffektiv del av kassaflödessäkringarna redovisas i finansnettot. Se även 2.10 nedan.
Värdeförändring av finansiella derivat som avser säkring av framtida elpriser redovisas i rörelseresultatet. I balansräkningen redovisas verkligt värde av de finansiella derivaten som kortfristiga tillgångar och skulder.
Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen, endast när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar.
En finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar har ett nedskrivningsbehov och skrivs ned endast om det finns objektiva bevis för ett nedskrivningsbehov till följd av att en eller flera händelser inträffat efter det att tillgången redovisats första gången (en "förlusthändelse") och att denna händelse (eller händelser) har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången eller grupp av finansiella tillgångar som kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.
Till de kriterier som koncernen använder för att fastställa om det föreligger objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger hör bland annat betydande finansiella svårigheter hos gäldenären.
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument, och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats. Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna.
Finansiella derivat som avser säkring av prognostiserade flöden säkringsredovisas, vilket innebär att effektiv del av orealiserade värdeförändringar (marknadsvärden) redovisas under övrigt totalresultat fram till dess att underliggande flöden realiseras och då redovisas inom rörelseresultatet. Värdeförändring för utestående derivat som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning redovisas löpande inom rörelseresultatet.
Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i not 17 Derivatinstrument. Förändringar i säkringsreserven framgår av not 24 Reserver i koncernen.
Hela det verkliga värdet på ett derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader.
I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten.
Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.
Avgifter som betalas för lånelöften redovisas som transaktionskostnader för upplåningen i den utsträckning det är sannolikt att delar av eller hela kreditutrymmet kommer att utnyttjas. I sådana fall redovisas avgiften när kreditutrymmet utnyttjas. När det inte föreligger några bevis för att det är sannolikt att delar av eller hela kreditutrymmet kommer att utnyttjas, redovisas avgiften som en förskottsbetalning för finansiella tjänster och fördelas över det aktuella lånelöftets löptid.
De finska dotterbolagen har mellan åren 1998 till 2001 erhållit lån med särskilda villkor från ett statligt och ett kommunalt kreditinstitut. Upplåningen har avsett finansiering av specifika utvecklingsprojekt och återbetalning av kapital och ränta är villkorat att dotterbolagen redovisar fria vinstmedel. Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde. Bolagets policy är att tillämpa IAS 20 vid värdering av skulderna. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte Koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen. Räntekostnader kostnadsförs enbart i koncernredovisningen när de uppkommer. De finska dotterbolagen har i enlighet med lånevillkoren varken amorterat på lånen, betalat och kostnadsfört räntan på dessa lån. I februari 2012 har de statliga lånen efterskänkts och har intäktsförts i årsredovisningen 2012 till upplupet anskaffningsvärde samt den andel av upplupen ränta som redovisats i koncernresultatet under åren 2006–2011.
Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte Koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen. Räntekostnader kostnadsförs enbart i koncernredovisningen när de uppkommer.
Upplåningskostnader och garantiprovisioner avseende projektfinansieringen från Nordea Bank Finland har aktiverats i koncernen i enlighet med IAS 23 "Låneutgifter" Koncernen har under 2009–2010 aktiverat lånekostnader som är direkt hänförliga till Pampaloprojektet.
Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förfaller inom ett år eller tidigare (eller under normal verksamhetscykel om denna är längre). Om inte, tas de upp som långfristiga skulder.
Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Periodens skattekostnad omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Skatt redovisas i resultaträkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat respektive eget kapital.
Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moderföretaget och dess dotterföretag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter, dvs. i Sverige och Finland. Ledningen utvärderar regelbundet de yrkanden som gjorts i självdeklarationer avseende situationer där tillämpliga skatteregler är föremål för tolkning. Den gör, när så bedöms lämpligt, avsättningar för belopp som troligen ska betalas till skattemyndigheten.
Uppskjuten skatt redovisas, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i koncernredovisningen. Den uppskjutna skatten redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och -lagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.
Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas.
Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterföretag och intresseföretag, förutom där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.
Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt, där det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar.
Koncernen har endast avgiftsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken Koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar Koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma Koncernen tillgodo.
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställning i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktigad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång från anställning. Förmåner som förfaller efter mer än 12 månader från balansdagen diskonteras till nuvärde.
I anledning av Bolagets pågående personaloptionsprogram, varav det ena beslutades vid extra bolagsstämma den 12 november 2009 och det andra beslutades vid årsstämman den 28 april 2011 har Bolaget emitterat sammanlagt 3 442 000 teckningsoptioner till det helägda dotterbolaget Endomines Förvaltning AB. Syftet med dessa teckningsoptioner är att säkerställa leverans av aktier under personaloptionsprogrammen samt att likvidmässigt säkra utbetalning av framtida sociala avgifter till följd av personaloptionsprogrammen.
Tilldelning under det program som beslutades 2009 skedde i januari 2010 med totalt 1 200 000 personaloptioner och tilldelning under det program som beslutades 2010 skedde i maj 2011 med totalt 1 100 000 personaloptioner.
I enlighet med IFRS2 beräknas ett verkligt värde för de tilldelade optionerna. Det vägda genomsnittliga verkliga värdet för optioner som tilldelats under perioden, har fastställt med hjälp av Black-Scholes värderingsmodell. Viktiga indata i modellen var Endominesaktiens genomsnittliga volymviktade kurs på NASDAQ OMX First North under en mätperiod om tio dagar efter styrelsens tilldelningsbeslut, lösenpris, volatilitet, förväntad löptid på optionerna, riskfri ränta.
Volatiliteten mätt som standardavvikelsen för förväntad avkastning på aktiepriset baseras på en statistisk analys av aktiekursen. Det verkliga värdet på tilldelningsdagen fördelas jämnt över intjänandeperioden och kostnadsförs som personalkostnader. Motpost är balanserat resultat.
När optionerna utnyttjas, emitterar moderbolaget nya aktier. Mottagna betalningar, efter avdrag för eventuella direkt hänförbara transaktionskostnader, krediteras aktiekapitalet (belopp som motsvarar aktien kvotvärde) och övrigt tillskjutet kapital när optionerna utnyttjas.
Avsättningar för miljöåterställande åtgärder, omstruktureringskostnader och rättsliga krav redovisas när Koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är mer sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet än att så inte sker, och beloppet motsvarar företagsledningens bästa bedömning av utfall. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.
Avsättningar värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Härvid används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar en aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med avsättningen. Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som en räntekostnad.
Som avsättning redovisas bedömda kostnader för återställande av mark för prospekteringen och gruvdriften i Pampalo. Endomines har utarbetat en åtgärdsplan för återställande av mark. En bedömning av reserverat belopp sker vid varje rapporteringstillfälle.
Om det finns ett antal liknande åtaganden, bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utflöde av resurser vid regleringen sammantaget för hela denna grupp av åtaganden. En avsättning redovisas även om sannolikheten för ett utflöde avseende en speciell post i denna grupp av åtaganden är ringa.
Intäkterna innefattar försäljning av guldkoncentrat och biprodukter som redovisas vid leverans till kund i enlighet med försäljningsvillkoren, dvs. intäkter redovisas när väsentliga rättigheter och skyldigheter förenade med äganderätten övergår till köparen. Försäljningen redovisas som det verkliga värdet av sålda varor och tjänster exklusive mervärdesskatt, rabatter och växelkursdifferenser vid försäljning i utländsk valuta. Ingen koncernintern varuförsäljning förekommer.
Koncernens guldkoncentrat intäktsförs preliminärt vid kundens emottagande av leverans. Definitiv fakturering sker när alla ingående parametrar (koncentratkvantitet, metallinnehåll, föroreringsinnehåll, metallpris för den överenskomna prissättningsperioden (normalt genomsnittspriset månaden efter leveransmånaden på LBMA) fastställts. Resultat från finansiella derivatinstrument för säkring av guldpris redovisas som korrigering av koncernens intäkter då resultatet från den säkrade positionen redovisas i resultaträkningen.
Intäkter från aktiviteter utanför ordinarie verksamhet redovisas som övrig rörelseintäkt.
Leasingavtal av anläggningstillgångar där koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet, klassificeras som finansiell leasing. Vid leasingperiodens början redovisas finansiell leasing i balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader för att uppnå en fast räntesats för den redovisade skulden. Motsvarande betalningsförpliktelser, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i balansräkningens poster Långfristig upplåning och Kortfristig upplåning. Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperioden.
Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut-metoden (FIFU). Anskaffningsvärdet för guldkoncentrat består av guldmalm från egen gruva, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader inklusive hänförbara avskrivningar (baserade på normal tillverkningskapacitet). Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset på guldinnehållet i enlighet gällande försäljningsvillkor med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader. Förrådslager värderas till det lägsta av genomsnittligt anskaffningsvärde och återanskaffningsvärde.
Nominellt värde, minskat med eventuella bedömda krediteringar, för kundfordringar och leverantörsskulder förutsätts motsvara deras verkliga värden. Verkligt värde för derivatinstrument som avser OTC-derivat beräknas medhjälp av värderingstekniker. Verkligt värde på finansiella skulder överensstämmer i allt väsentligt med redovisat värde.
Endomines redovisar kassaflöden från den löpande verksamheten enligt den indirekta metoden varvid resultatet justeras för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar, upplupna eller förutbetalda poster som avser tidigare eller kommande perioder samt för eventuella intäkter och kostnader som hänförs till investerings- eller finansieringsverksamhetens kassaflöden. Utbetalda räntor samt erhållna räntor och utdelningar hänförs till den löpande verksamheten eftersom posterna påverkar det redovisade resultatet.
Moderföretaget har upprättat sin årsredovisning i enlighet med Årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporteringsrekommendation RFR 2.3 Redovisning för juridisk person, vilket innebär att moderföretaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS.
Moderföretaget tillämpar följaktligen de principer som redovisas i koncernen med de undantag som anges nedan. Principerna har tilllämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
• Andelar i dotterföretag redovisas enligt till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar.
Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk (inklusive valutarisk, ränterisk, och prisrisk), kredit- och motpartsrisk, likviditetsrisk och kassaflödesrisk. (a) Marknadsrisk
Endomines kunder är i huvudsak smältverk i Europa. Efterfrågan på nyproducerat guld på världsmarknaden påverkar koncernens lönsamhet.
Koncernen exponeras för prisrisk avseende främst guldprisets upp- och nedgång. Guldpriset sätts dagligen på LBMA (London Bullion Market Association). Bolagets exponering mot prisfluktuationer kan till viss del begränsas genom att ingå hedgingavtal avseende guldpriset, vilket Endomines tecknat avseende en del av den planerade guldproduktionen fram till slutet av år 2016.
Koncernen verkar internationellt och utsätts för valutarisker från olika valutaexponeringar, framförallt avseende Euro och USD. Valutarisk uppstår genom framtida affärstransaktioner, redovisade tillgångar och skulder, samt nettoinvesteringar i utlandsverksamheter. För närvarande valutasäkras enbart exponeringen avseende USD genom en guldprissäkring i EUR.
Kredit- och motpartsrisk innebär risken att motparten i en transaktion inte kan fullgöra sitt åtagande och därmed orsakar Endomines en förlust. För Endomines del uppstår motparts- och kreditrisker främst genom likvida medel, derivatinstrument och kreditexponeringar gentemot kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner För att begränsa riskexponeringen accepteras endast motparter med hög kreditvärdighet. Koncernens motpart avseende likvida medel och derivatinstrument regleras av villkoren i projektfinansieringslånet från Nordea Bank. Koncernen har under senaste två år enbart haft två kunder, Boliden Commercials AB och Rasmussen AS. Ledningen förväntar sig inte några kreditförluster till följd av utebliven betalning från dessa motparter.
Försiktighet i hantering av likviditetsrisk innebär att inneha tillräckliga likvida medel och säljbara värdepapper, tillgänglig finansiering genom tillräckliga avtalade kreditmöjligheter och möjligheten att stänga marknadspositioner. Koncernens strävan är att i verksamhetens nuvarande fas säkerställa likviditeten genom ägarfinansiering (nyemissioner) och lånefinansiering.
Upplysningar om finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen finns i noterna enligt följande:
– Derivativa instrument, not 17
– Upplåning inklusive skulder avseende finansiell leasing, not 26. Leverantörsskulderna förfaller samtliga inom 30 dagar efter balansdagen.
(d) Ränterisk avseende kassaflöden och verkliga värden Endomines har träffat finansieringsavtal som löper med rörlig ränta, innebärande att Bolaget är exponerat för fluktuationer i marknadsräntor.
För att minska de potentiella ekonomiska effekterna av förändringar i ränteläget har Endomines tecknat avtal om ränteswappar, vilket medför att hela projektfinansieringslånet från Nordea Bank får en fast ränta fram till slutet av år 2015. Mer information om marknadsvärdet av ränteswapparna ges i not 17 Derivatinstrument.
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
Nedskrivningstest för materiella och immateriella anläggningstillgångar baserar sig på Bolagets interna affärsplan samt antaganden om framtida utveckling av bland annat guldpris och valutakurs. Förändringar i marknadspriset för guld och valutakurser, främst EUR/USD, har stor påverkan på koncernens framtida kassaflöden och därigenom på bedömt nedskrivningsbehov. Antaganden om guldprisutveckling och valutor görs av Bolagets ledning med stöd av externa prognoser. Nedskrivningstester som görs ifall indikation om nedskrivningsbehov uppstår baserar sig på ett antal antaganden. Planeringshorisonten är bedömd livslängd på varje gruva och anrikningsverket. Produktionsplaner utgör bas för prognoserna. I produktionsplaneringen ingår även de satellitfyndigheter som idag klassificeras som prospekteringsobjekt (immateriella anläggningstillgångar) med undantag av sådana som saknar uppskattade mineralreserver. Det diskonterade kassaflödet för satellitgruvorna inkluderar även investeringar i infrastruktur, jordavrymning mm för att möjliggöra en framtida gruvdrift.
Värdet av diskonterade kassaflödena har en betydande känslighet för guldpris och valutor. I nu föreliggande årsredovisning har guldpriset antagits vara 1 250 USD/os konventerat till EUR med kursen 1,35, dvs. 926 EUR/oz. Samtliga beräkningar har gjorts i dotterbolagets rapportvaluta, dvs. i EUR. De nedskrivningar som gjort i denna årsredovisning redovisas i not 12 (balanserade utgifter avseende prospekterings och utvärderingstillgångar, not 13 (materiella anläggningstillgångar). Moderbolagets aktier i dotterbolag har skrivits ned med ett belopp som motsvarar de nedskrivningar som gjorts i dotterbolagets redovisade anläggningstillgångar, se not 14.
I denna årsredovisning upptagen avsättning är enligt ledningens bästa bedömning det nuvärdesberäknade belopp som koncernen i nuläget kommer att behöva betala för att återställa marken avseende inmutningar inom Karelska Guldlinjen. Motsvarande belopp har redovisats som anläggningstillgång och den skrivs i koncernen av över 10 år från och med tidpunkten då brytning påbörjas.
I koncernredovisningen har förvärvet av dotterföretagen Endomines Oy och Kalvinit Oy inte redovisats som förvärv av rörelse utan som förvärv av en tillgång. En rörelse definieras som en integrerad mängd aktiviteter och tillgångar som bedrivs och styrs i syfte att tillhandahålla avkastning till investerare eller lägre kostnader eller andra ekonomiska fördelar direkt eller proportionellt till deltagare. En verksamhet består normalt av resurser, processer som används med dessa resurser och en resulterande produktion som används, eller kommer att användas, för att generera intäkter. Då förvärven av Endomines Oy respektive Kalvinit Oy inte hade någon producerande gruva utan endast prospekterings- och utvärderingstillgångar var det ledningens bedömning att detta utgjorde förvärv av en tillgång och inte förvärv av en rörelse. Innebörden är således att IFRS 6 Prospektering efter samt utvärdering av mineraltillgångar tillämpas på förvärvet istället för IFRS 3 Rörelseförvärv. Verkligt värde på de förvärvade tillgångarna baseras på värdering av de utgivna aktierna i Endomines AB enligt IFRS 2.
Verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad (exempelvis OTC-derivat) fastställs med hjälp av värderingstekniker. Koncernen väljer ut ett flertal metoder och gör antaganden som huvudsakligen baseras på de marknadsvillkor som föreligger vid varje rapportperiods slut.
| KSEK | 2013-01-01 –2013-12-31 |
2012-01-01 –2012-12-31 |
|---|---|---|
| Av årets totala nettoomsättning och övriga externa kostnader i moderföretaget avser följande belopp andra koncernföretag. |
||
| Nettoomsättning | 879 | 643 |
| Övriga externa kostnader | 1 120 | 1 048 |
Försäljning per geografisk marknad
| KSEK | 2013-01-01 –2013-12-31 |
2012-01-01 –2012-12-31 |
|---|---|---|
| Finland | 145 152 | 220 841 |
| Övriga EES-länder | 50 856 | 62 579 |
| Summa försäljning av koncentrat | 196 008 | 283 420 |
| Guldprissäkring | –32 699 | –48 900 |
| Nettoomsättning | 163 309 | 234 520 |
Försäljningen till Finland, som består av flotationskoncentrat, levereras till Bolidens Commercial AB:s smältverk i Harjavalta. Försäljningen till övriga EES-länder, som består av gravimetriskt koncentrat, levererades under året till en norsk kund, K.A. Rasmussen AS i Hamar.
| KSEK | 2013-01-01 –2013-12-31 |
2012-01-01 –2012-12-31 |
|---|---|---|
| Intäkter från externa kunder | ||
| Pampalogruvan | 165 428 | 235 726 |
| Summa intäkter enligt segmentredovisningen | 165 428 | 235 726 |
| Omklassificering av intäkter i koncernen | –1 376 | –639 |
| Summa intäkter i koncernen | 164 052 | 235 087 |
| Kostnader | ||
| Pampalogruvan | –170 887 | –128 341 |
| Guldprospektering | –6 288 | –4 172 |
| Koncerngemensamt och övrigt | –16 375 | –17 582 |
| Summa kostnader enligt segmentredovisningen | –193 550 | –150 095 |
| Resultat före avskrivningar, EBITDA enligt segmentredovisningen | –29 498 | 84 992 |
| Avskrivningar enligt segmentredovisningen | ||
| Pampalogruvan | –33 525 | –31 560 |
| Guldprospektering | –155 | –84 |
| Koncerngemensamt och övrigt | –66 | –103 |
| Summa avskrivningar enligt segmentredovisningen | –33 746 | –31 747 |
| Rörelseresultat enligt segmentredovisningen | ||
| Pampalogruvan | –38 984 | 75 825 |
| Guldprospektering | –6 443 | –4 256 |
| Övrigt | –16 441 | –17 685 |
| –61 868 | 53 885 | |
| Avstämning mot rörelseresultat i koncernen | ||
| Summa rörelseresultat enligt ovan | –61 868 | 53 885 |
| Redovisningsprinciper enligt IFRS1): | ||
| IAS- Personaloptioner | –644 | –1 011 |
| IAS-Leasing | 5 194 | 4 151 |
| IAS-avskrivningar | –5 238 | –4 523 |
| Nedskrivning av anläggningstillgångar | –32 464 | – |
| Orealiserat resultat på säkringsinstrument | 19 391 | –24 357 |
| Övriga inkl omräkning2) | –673 | –410 |
| Summa rörelseresultat i koncernen | –76 302 | 27 735 |
| Investeringar | ||
| Pampalogruvan | 22 324 | 24 888 |
| Guldprospektering | 15 834 | 6 895 |
| Finansiell leasing | 4 325 | 8 292 |
| Summa investeringar i koncernen | 42 483 | 40 075 |
1) Segmentrapporterna är inte justerade i enlighet med IFRS, varmed vissa differenser uppstår mot årsredovisningen.
2) Eftersom huvuddelen av koncernens verksamhet är i Finland sker rapporteringen till styrelsen i EUR. Detta medför vissa omräkningsdifferenser jämfört med årsredovisningen.
| koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2013-01-01 –2013-12-31 |
2012-01-01 –2012-12-31 |
2013-01-01 –2013-12-31 |
2012-01-01 –2012-12-31 |
| Moderföretag | ||||
| Män | 3 | 2 | 3 | 2 |
| Kvinnor | - | - | - | - |
| Dotterföretag, Finland | ||||
| Män | 74 | 62 | - | - |
| Kvinnor | 12 | 11 | - | - |
| Koncernen totalt, Män | 77 | 64 | 3 | 2 |
| Koncernen totalt, Kvinnor | 12 | 11 | - | - |
| Koncernen totalt | 89 | 75 | 3 | 2 |
| Antalet anställda per bokslutsdagen uppgår till | ||||
| Män: Sverige |
3 | 2 | 3 | 2 |
| Finland | 71 | 62 | - | - |
| Kvinnor: Sverige | - | - | - | - |
| Finland | 13 | 13 | - | - |
| 87 | 77 | 3 | 2 | |
| Könsfördelningen i företagsledning (inkl VD) och styrelse | ||||
| Antal vid rapportperiodens slut | ||||
| Styrelseledamöter i moderbolaget | - | - | 6 | 6 |
| varav kvinnor | - | - | 1 | 1 |
| Ledande befattningshavare | 4 | 4 | 1 | 1 |
| varav kvinnor | - | - | - | - |
| koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2013-01-01 –2013-12-31 |
2012-01-01 –2012-12-31 |
2013-01-01 –2013-12-31 |
2012-01-01 –2012-12-31 |
| Arvoden till styrelsemedlemmar | 1 250 | 1 380 | 1 250 | 1 380 |
| Löner och ersättningar till anställda | 38 133 | 33 421 | 2 315 | 1 935 |
| Summa löner och ersättningar | 39 383 | 34 801 | 3 565 | 3 315 |
| Sociala kostnader | 3 629 | 3 074 | 1 149 | 1 146 |
| Pensionskostnader | 7 479 | 7 831 | 264 | 238 |
| Summa sociala kostnader och pensioner | 11 108 | 10 905 | 1 413 | 1 384 |
| Aktieoptioner som tilldelats anställda | 644 | 1 011 | - | - |
| Övriga personalkostnader | 1 639 | 1 314 | 26 | - |
| Summa kostnader för ersättningar till anställda | 52 774 | 48 031 | 5 004 | 4 699 |
Årsstämman 2013 beslutade att fastställa att arvode till styrelsens ordförande ska utgå med 250 000 kronor per år och till övriga styrelseledamöter som inte är anställda i bolaget med 150 000 kronor per styrelseledamot och år. Vidare beslutades att arvode för styrelseledamots arbete i av styrelsen inrättad ersättningskommitté, revisionskommitte och teknisk kommitté ska utgå med 25 000 kronor per styrelseledamot för varje sådan kommitté styrelseledamot arbetar i, och 50 000 i arvode för revisionskommiténs ordförande per år.
| KSEK | Grundlön/ Styrelsearvode |
Rörlig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions kostnad |
Aktierelaterade ersättningar |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelseledamöter: | ||||||
| Karl-Axel Waplan | 275 | - | - | - | - | 275 |
| Staffan Simberg | 175 | - | - | - | - | 175 |
| Meg Tivéus | 200 | - | - | - | - | 200 |
| Rauno Pitkänen | 200 | - | - | - | - | 200 |
| Eva Redhe Ridderstad | 180 | - | - | - | - | 180 |
| Lars-Göran Ohlsson | 200 | - | - | - | - | 200 |
| Timo Lindborg | 150 | - | - | - | - | 150 |
| Summa styrelseledamöter | 1 380 | - | - | - | - | 1 380 |
| Ledande befattningshavare: | ||||||
| Markus Ekberg, VD | 1 244 | 176 | 87 | 450 | 313 | 2 270 |
| Börje Lindén, vice VD | 1 014 | 142 | - | 238 | 205 | 1 599 |
| Andra ledande befattningshavare | 1 579 | 124 | 160 | 461 | 493 | 2 817 |
| Summa ledande befattningshavare | 3 837 | 442 | 247 | 1 149 | 1 011 | 6 686 |
| Summa styrelse och ledning | 5 217 | 442 | 247 | 1 149 | 1 011 | 8 066 |
| KSEK | Grundlön/ Styrelsearvode |
Rörlig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions kostnad |
Aktierelaterade ersättningar |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelseledamöter: | ||||||
| Staffan Simberg | 300 | - | - | - | - | 300 |
| Meg Tivéus | 200 | - | - | - | - | 200 |
| Rauno Pitkänen | 200 | - | - | - | - | 200 |
| Mati Sallert | 175 | - | - | - | - | 175 |
| Stefan Månsson | 200 | - | - | - | - | 200 |
| Timo Lindborg | 175 | - | - | - | - | 175 |
| Summa styrelseledamöter | 1 250 | - | - | - | - | 1 250 |
| Ledande befattningshavare: | ||||||
| Markus Ekberg, VD | 1 631 | 215 | 97 | 507 | 181 | 2 631 |
| Börje Lindén, vice VD | 1 034 | 208 | – | 245 | 120 | 1 607 |
| Andra ledande befattningshavare | 1 705 | 157 | 154 | 483 | 343 | 2 842 |
| Summa ledande befattningshavare | 4 370 | 580 | 251 | 1 235 | 644 | 7 080 |
| Summa styrelse och ledning | 5 620 | 580 | 251 | 1 235 | 644 | 8 330 |
Löner och ersättningar till ledande befattningshavare avser utbetalda löner medan arvoden till styrelsen avser belopp enligt beslut vid årsstämma. Styrelsearvodena för 2013 utbetalas efter årsstämman 2014. Av 2012 års styrelsearvoden fakturerade samtliga ledamöter sina arvoden inklusive sociala avgifter förutom Karl-Axel Waplan och Rauno Pitkänen, vilka erhöll sina arvoden kontant.
VD och andra ledande befattningshavare är anställda i dotterbolaget Endomines Oy. Vice VD är anställd i moderbolaget.
Ersättning till verkställande direktören, vice verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. För verkställande direktörens del är den rörliga ersättningen maximerad till 40 procent av årslönen och för vice VD och andra ledande befattningshavare till 30 procent av grundlön inklusive övriga förmåner. Beloppet som redovisas avser rörlig ersättning för 2012 med utbetalning 2013.
Pensionskostnaden för ledande befattningshavare anställda i dotterbolaget Endomines Oy inkluderar även den andel av den rörliga ersättningen som gått till en frivillig pensionsförsäkring, som efter tre år efter att belopp avsatts kan övertas av den bonusberättigade, under förutsättning att anställningen dessförinnan inte har upphört.
Aktierelaterade ersättningar avser den beräknade kostnaden för tilldelade personaloptioner. Inga personaloptioner har utnyttjats, se mer i not 2 "Ersättningar till anställda" under punkten c, Aktierelaterade ersättningar".
Övriga förmåner avser tjänstebil, tillfällig bostad och telefon.
Företagsledningens pensionsvillkor skiljer sig ej från övriga anställda inom koncernen. Bolaget erlägger premie avseende tjänstepensionsförsäkring för övriga ledande befattningshavare med överenskomna belopp eller enligt lokala överenskommelser i Finland.
Vid uppsägning gäller sex månaders uppsägningstid från verkställande direktörens sida och tolv månader från bolagets sida. Övriga ledande befattningshavare har en egen uppsägningstid på tre till fyra månader. Vid uppsägning från bolagets sida är uppsägningstiden sex till åtta månader.
| KONCERNEN | MODER FÖRETAGET |
|||
|---|---|---|---|---|
| 2013-01-01 –2013-12-31 |
2012-01-01 –2012-12-31 |
2013-01-01 –2013-12-31 |
2012-01-01 –2012-12-31 |
|
| Byggnader | 8 221 | 7 724 | - | - |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 11 939 | 10 513 | - | - |
| Gruvan | 18 824 | 18 033 | - | - |
| Nedskrivningar av gruva/aktier i dotterföretag | 32 464 | - | 24 000 | - |
| Summa | 71 448 | 36 270 | 24 000 | - |
| KONCERNEN | MODER FÖRETAGET |
|||
|---|---|---|---|---|
| 2013-01-01 –2013-12-31 |
2012-01-01 –2012-12-31 |
2013-01-01 –2013-12-31 |
2012-01-01 –2012-12-31 |
|
| PricewaterhouseCoopers | ||||
| Revisionsuppdrag | 739 | 833 | 513 | 549 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag | 269 | 73 | 251 | 68 |
| Skatterådgivning | - | 82 | - | 82 |
| Summa | 1 008 | 988 | 764 | 699 |
Med revisionsuppdrag avses granskningen av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på Bolagets revisorer att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförande av sådana övriga arbetsuppgifter.
Med revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag avses sk. kvalitetssäkringstjänster, som t.ex. ska utmynna i en rapport, intyg eller annan handling som är avsedd även för andra än uppdragsgivaren. Moderföretagets arvoden avser enbart revisionsuppdrag i samband med noteringsprocesserna och prospekt.
| KONCERNEN | MODER FÖRETAGET |
|||
|---|---|---|---|---|
| 2013-01-01 –2013-12-31 |
2012-01-01 –2012-12-31 |
2013-01-01 –2013-12-31 |
2012-01-01 –2012-12-31 |
|
| Ränteintäkter på kortfristiga banktillgodohavanden | 368 | 74 | 246 | - |
| Ränteintäkter, närstående företag | - | - | 3 709 | 5 187 |
| Realisationsvinster | - | 1 897 | - | 590 |
| Efterskänkning av lån och låneskulder | - | 8 873 | - | - |
| Finansiella intäkter | 368 | 10 844 | 3 955 | 5 777 |
| Räntekostnader, banklån | –3 250 | –3 978 | - | - |
| Räntekostnader, närstående företag | - | - | –146 | –80 |
| Räntekostnader avseende finansiell leasing | –640 | –622 | - | - |
| Övriga räntekostnader | - | –131 | - | - |
| Finansiella kursdifferenser | 5 581 | –6 321 | 5 583 | –6 321 |
| Övriga finansiella kostnader | –844 | - | - | - |
| Finansiella kostnader | 847 | –11 052 | 5 437 | –6 401 |
| Finansiella poster – netto | 1 215 | –208 | 9 392 | –624 |
| 2013-01-01 –2013-12-31 |
2012-01-01 –2012-12-31 |
|
|---|---|---|
| Aktuell skatt | ||
| Skatt på årets resultat | - | - |
| Summa aktuell skatt | - | - |
| Uppskjuten skatt | ||
| Uppkomst och återföring av temporära skillnader | 11 769 | –8 625 |
| Summa inkomstskatt | 11 769 | –8 625 |
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
|---|---|---|
| Redovisat resultat före skatt | –75 087 | 27 527 |
| Skatt enligt gällande skattesats | 15 041 | –6 619 |
| Skatteeffekter av: | ||
| Ej avdragsgilla kostnader | –2 021 | –721 |
| Ej skattepliktiga intäkter | - | 405 |
| Ökning av underskott utan motsvarande aktivering av uppskjuten skatt | –875 | –3 785 |
| Utnyttjande av underskottsavdrag som ej tidigare redovisats | –376 | 3 387 |
| Justering avseende tidigare års uppskjuten skatt | - | –1 292 |
| Summa inkomstskatt | 11 769 | –8 625 |
Gällande skattesats i moderföretaget och dess svenska dotterföretag uppgår till 22,0 procent medan den i de två finska dotterföretagen uppgår till 20,0 procent.
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
|---|---|---|
| Skattefordringar ingår bland | 16 231 | 52 310 |
| Finansiella anläggningstillgångar varav: | ||
| Uppskjuten skatt på underskottsavdrag | 9 345 | - |
| Uppskjuten skatt på orealiserade resultat från kassaflödessäkringar | 2 810 | 51 102 |
| Uppskjuten skatt på orealiserade resultat från derivatinstrument | 1 082 | 6 009 |
| Återställningskostnader | 22 | 144 |
| Aktivering av låneränta | –586 | –788 |
| Finansiell leasing | –655 | –458 |
| Nedskrivning av anläggningstillgångar | 4 799 | - |
| Obeskattade reserver | –586 | –3 699 |
| Summa uppskjuten inkomstskatt | 16 231 | 52 310 |
| Ingående balans för året | 52 310 | 76 076 |
| Valutakursdifferens | 731 | –2 574 |
| Redovisning i resultaträkningen | 11 769 | –8 625 |
| Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat | –48 579 | –12 567 |
| Utgående balans för året | 16 231 | 52 310 |
Skatterna ovan har redovisats netto eftersom både underskottsavdragen och effekterna av kassaflödessäkringen redovisas i samma dotterbolag.
Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat avser skatteffekter av orealiserade resultat på kassaflödessäkringar. Ingen skatt redovisas direkt mot eget kapital.
Uppskjutna skattetillgångar redovisas i koncernbalansräkningen för outnyttjade underskottsavdrag i den mån de kan mötas av upplösning av obeskattade reserver eller eljest med största sannolikhet beräknas utnyttjas inom en överskådlig framtid.Ingen uppskjuten skatt redovisas om framtida möjligheter till utnyttjande av underskottsavdrag bedöms vara osäkra.
| KONCERNEN | MODER FÖRETAGET |
|||
|---|---|---|---|---|
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
| Underskottsavdrag utan redovisad uppskjuten skattefordran | 122 506 | 117 689 | 100 461 | 96 868 |
| Underskottsavdrag per förfalloår | ||||
| 2020 | 21 351 | 20 571 | - | - |
| 2021 | 155 | 150 | - | - |
| 2022 | 539 | - | - | - |
| Ingen tidsbegränsning | 100 461 | 117 689 | 100 461 | 96 968 |
| 122 506 | 138 410 | 100 461 | 96 968 |
| KONCERNEN | ||
|---|---|---|
| 2013-01-01 –2013-12-31 |
2012-01-01 –2012-12-31 |
|
| Anskaffningsvärden | 96 299 | 85 288 |
| Ackumulerade nedskrivningar | –39 592 | –41 100 |
| Ingående bokfört värde | 56 707 | 44 188 |
| Aktiveringar | 14 130 | 6 895 |
| Omklassificeringar | –12 787 | 3 833 |
| Aktiverade återställningskostnader | –2 872 | 3 660 |
| Nedskrivningar | –9 373 | - |
| Kursdifferens | 1 728 | –1 869 |
| Utgående bokfört värde | 47 533 | 56 707 |
| Anskaffningsvärden | 98 316 | 96 299 |
| Ackumulerade nedskrivningar | –50 783 | –39 592 |
| Bokfört värde | 47 533 | 56 707 |
De balanserade utgifterna hänför sig till dotterföretagens undersökningstillstånd längs den Karelska Guldlinjen och i finska Lappland.
| KONCERNEN | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Byggnader, mark och markanläggningar |
Maskiner och inventarier |
Gruvan | Pågående investeringar |
Summa materiella anläggningstillgångar |
|
| Per 1 januari 2012 | |||||
| Anskaffningsvärde | 83 139 | 99 844 | 112 971 | - | 295 954 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | –9 155 | –8 821 | –12 089 | - | –30 065 |
| Bokfört värde | 73 984 | 91 023 | 100 882 | - | 265 889 |
| 1 januari –31 december 2012 | |||||
| Ingående balans | 73 984 | 91 023 | 100 882 | - | 265 889 |
| Anskaffningar | 46 | 9 572 | 1 753 | 21 809 | 33 180 |
| Aktiverade återställningskostnader | - | - | –592 | - | –592 |
| Omklassificeringar | - | - | –3 833 | - | –3 833 |
| Kursdifferens | –2 635 | –3 329 | –3 419 | –220 | –9 603 |
| Årets avskrivningar | –7 724 | –10 513 | –18 033 | - | –36 270 |
| Utgående bokfört värde | 63 671 | 86 753 | 76 758 | 21 589 | 248 771 |
| Per 31 december 2012 | |||||
| Anskaffningsvärde | 80 135 | 105 656 | 106 253 | 21 585 | 313 629 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | –16 464 | –18 903 | –29 495 | - | –64 862 |
| Bokfört värde | 63 671 | 86 753 | 76 758 | 21 585 | 248 767 |
| 1 januari –31 december 2013 | |||||
| Ingående balans | 63 671 | 86 753 | 76 758 | 21 585 | 248 767 |
| Anskaffningar | 7 018 | 1 587 | 4 756 | 14 994 | 28 355 |
| Aktiverade återställningskostnader | - | - | 1 237 | - | 1 237 |
| Nedskrivningar | - | - | –23 091 | - | –23 091 |
| Omklassificeringar | 124 | 13 560 | 15 856 | –16 751 | 12 789 |
| Kursdifferens | 2 376 | 3 448 | 2 321 | 692 | 8 837 |
| Årets avskrivningar | –8 221 | –11 939 | –18 824 | - | –38 984 |
| Utgående bokfört värde | 64 968 | 93 409 | 59 013 | 20 520 | 237 910 |
| Per 31 december 2013 | |||||
| Anskaffningsvärde | 90 556 | 125 372 | 130 423 | 20 520 | 366 871 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | –25 588 | –31 963 | –71 410 | - | –128 961 |
| Bokfört värde | 64 968 | 93 409 | 59 013 | 20 520 | 237 910 |
| Leasingobjekt som koncernen innehar enligt | Byggnader | Maskiner och inventarier | ||
|---|---|---|---|---|
| finansiella leasingavtal med följande belopp: | 2013-12-31 | 2012-12-31 | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
| Anskaffningsvärden - aktiverad finansiell leasing | 7 192 | 2 621 | 24 308 | 23 421 |
| Ackumulerade avskrivningar | –1 271 | –568 | –6 182 | –3 365 |
| Bokfört värde | 5 921 | 2 053 | 18 126 | 20 056 |
| Ingående balans för året | 2 053 | 2 404 | 20 056 | 14 509 |
| Anskaffningar | 4 325 | - | - | 8 292 |
| Kursdifferens | 203 | –86 | 671 | –595 |
| Årets avskrivningar | –660 | –265 | –2 601 | –2 150 |
| Utgående balans för året | 5 921 | 2 053 | 18 126 | 20 056 |
Koncernens dotterbolag Endomines Oy leasar två byggnader och fem gruvmaskiner enligt icke uppsägningsbara leasingavtal. Leasingperioderna för gruvmaskinerna varierar mellan fyra till fem år och är för byggnaderna 10 år. Leasingbetalningarna baseras i allmänhet på aktuellt ränteläge + en marginal. Samtliga leasingavtal inkluderar antingen en köpoption eller annat åtagande om slutvärdet vid leasingperiodens slut.
| Anskaffningar av leasingobjekt redovisas inte som investeringar i kassaflödesanalysen |
2013-01-01 –2013-12-31 |
2012-01-01 –2012-12-31 |
|---|---|---|
| Årets anskaffningar av materiella tillgångar enligt ovan | 28 355 | 33 181 |
| avdrag för anskaffning av leasingobjekt | –4 325 | –8 292 |
| Köp av materiella anläggningstillgångar enligt kassaflödesanalysen | 24 030 | 24 888 |
| INNE HAVETS OMFATTN ING OCH VÄRDE |
||||
|---|---|---|---|---|
| Direkta och indirekta innehav | Kapitalandel/ rösträtt, % |
Organisations nummer |
Antal aktier | Bokfört värde |
| Endomines Oy, Ilomantsi, Finland | 100% | 1061211-5 | 1 000 000 | 133 262 |
| Kalvinit Oy, Helsingfors, Finland | 100% | 1005935-6 | 456 460 | 2 700 |
| Endomines Förvaltning AB, Stockholm | 100% | 556777-4434 | 1 000 | 100 |
| Summa | 136 062 |
| Moderföretagets aktier och andelar | 2013-01-01 –2013-12-31 |
2012-01-01 –2012-12-31 |
|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ackumulerade anskaffningsvärden vid årets början | 167 553 | 167 553 |
| Aktieägartillskott | 17 351 | - |
| Summa ackumulerade anskaffningsvärden | 184 904 | 167 553 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –24 842 | –24 842 |
| Årets nedskrivningar | –24 000 | - |
| Summa nedskrivningar | –48 842 | –24 842 |
| KONCERNEN | MODER FÖRETAGET |
|||
|---|---|---|---|---|
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
| Pantsatta medel avseende miljögarantier, 100 000 EUR | 1 012 | 867 | - | - |
| Pantsatta medel avseende guldprissäkring med förfallodatum under 2016 | 1 172 | - | - | - |
| Summa andra långfristiga fordringar | 2 184 | 867 | - | - |
| Låne- och kund fordringar |
Derivat som används för säkringsändamål |
Summa | |
|---|---|---|---|
| Tillgångar i balansräkningen den 31 december 2013 | |||
| Kundfordringar och andra fordringar exklusive interimsfordringar | 7 483 | - | 7 483 |
| Likvida medel | 45 874 | - | 45 874 |
| Summa tillgångar | 53 357 | - | 53 357 |
| Övriga finansiella skulder |
Derivat som används för säkringsändamål |
Summa | |
|---|---|---|---|
| Skulder i balansräkningen den 31 december 2013 | |||
| Upplåning | 65 953 | - | 65 953 |
| Derivatinstrument | - | 19 459 | 19 459 |
| Leverantörsskulder och andra skulder exklusive icke finansiella skulder | 15 362 | - | 15 362 |
| Summa skulder | 81 315 | 19 459 | 100 774 |
| Låne- och kund fordringar |
Derivat som används för säkringsändamål |
Summa | |
|---|---|---|---|
| Tillgångar i balansräkningen den 31 december 2012 | |||
| Kundfordringar och andra fordringar exklusive interimsfordringar | 4 487 | - | 4 487 |
| Likvida medel | 69 162 | - | 69 162 |
| Summa tillgångar | 73 649 | - | 73 649 |
| Övriga finansiella skulder |
Derivat som används för säkringsändamål |
Summa | |
|---|---|---|---|
| Skulder i balansräkningen den 31 december 2012 | |||
| Upplåning | 77 562 | - | 77 562 |
| Derivatinstrument | - | 233 109 | 233 109 |
| Leverantörsskulder och andra skulder exklusive icke finansiella skulder | 14 589 | - | 14 589 |
| Summa skulder | 92 151 | 233 109 | 325 260 |
Det verkliga värdet för finansiella tillgångar och skulder som ej är derivat utgör ett approximativt verkligt värde. Notera att alla verkliga värden som fastställts med hjälp av värderingstekniker återfinns i nivå 2 eftersom de utgörs av OTC-derivat.
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | |||
|---|---|---|---|---|
| Tillgångar | Skulder | Tillgångar | Skulder | |
| Metallswappar avs. guldprissäkring - kassaflödessäkringar | - | 17 295 | - | 229 909 |
| Ränteswappar - kassaflödessäkring | - | 1 242 | - | 2 593 |
| Elprissäkring - verkligt värdesäkring | - | 922 | - | 607 |
| - | 19 459 | - | 233 109 | |
| varav långfristig del | ||||
| Metallswappar avs. guldprissäkring - kassaflödessäkringar | - | 10 686 | - | 167 086 |
| Ränteswappar - kassaflödessäkring | - | 621 | - | 1 945 |
| Elprissäkring - verkligt värdesäkring | - | 677 | - | 323 |
| Summa långfristiga derivatinstrument | - | 11 984 | - | 169 354 |
| Kortfristiga derivatinstrument | - | 7 475 | - | 63 755 |
| Förändringar i verkliga värdet för derivatinstrument | ||||
| Marknadsvärdet vid början av året, - skuldfört belopp | –233 109 | –254 132 | ||
| Orealiserat resultat på derivatinstrument, redovisat mot rörelseresultatet | 19 391 | –24 356 | ||
| Orealiserat resultat på derivatinstrument redovisat inom övrigt totalresultat | 195 786 | 36 178 | ||
| Valuta- och omräkningsdifferenser | –1 527 | 9 201 | ||
| Verkliga värdet vid slutet av året, - skuldfört belopp | –19 459 | –233 109 |
Hela det verkliga värdet på ett derivatinstrument som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld om den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld om den säkrade positionens återstående löptid understiger 12 månader. Förändringar i denna säkringsreserv redovisas inom övrigt totalresultat så länge som den är effektiv.
Förändringar i verkliga värdet på ett derivatinstrument som utgör säkringsinstrument redovisas inom övrigt totalresultat så länge som den är effektiv. Ingen ineffektivitet finns att redovisa avseende kassaflödessäkringarna. Förändringar i verkligt värde på elprissäkringen redovisas som rörelsekostnad.
Avtal om säkring av guldpris upprättades i december 2009. Genom avtalet erhåller Endomines ett fast pris per oz guld över en period som sträcker sig från tredje kvartalet 2011 till och med fjärde kvartalet 2015. Det finansiella instrumentet utgörs av en metallswap som korrigerar leveranskvartalets genomsnittliga pris enligt London Bullion Market (LBMA) till ett fast pris på 843 EUR/oz. Om priset enligt LBMA är lägre än 843 EUR kompenseras Endomines av banken med mellanskillnaden. Om genomsnittspriset på LBMA är högre än 843 EUR betalar Endomines mellanskillnaden till banken.
I april 2012 upprättades nya avtal om säkring av 2016 års guldpris genom vilken 6 000 oz avseende 2012 års säkringar flyttades framåt till år 2016. Det nya säkringspriset blev 796 EUR/oz.
Den 30 september 2011 ingicks ett avtal om fast ränta på 4,49%, dock så att om EURIBOR 1m understiger 1,00% per år utgår en tillläggsränta på skillnaden mellan 1,00% och EURIBOR 1m. Avtalet gäller under hela projektfinansieringslånets resterande löptid och lånebeloppet. Se vidare, not "Upplåning".
Bolaget har säkrat elpriset motsvarande ca 50 procent av beräknad elkonsumtion fram till och med 2016.
| Nominella värden avseende de derivativa instrumenten | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
|---|---|---|
| Metallswappar avs. guldprissäkring | 343 516 | 458 095 |
| Ränteswappar | 1 575 | 3 037 |
| Elprissäkring | 9 906 | 9 961 |
| 354 997 | 471 093 |
| Fördelning av säkrare volymer på guldprissäkringarna: |
Förfaller | Volym (tr oz) |
Säkringspris (EUR /oz) |
Nominellt i KEUR |
Nominellt i KSEK |
|---|---|---|---|---|---|
| år 2014-Q1 | 4 500 | 843 | 3 794 | 33 925 | |
| år 2014-Q2 | 4 500 | 843 | 3 794 | 33 925 | |
| år 2014-Q3 | 5 500 | 843 | 4 637 | 41 464 | |
| år 2014-Q4 | 5 000 | 843 | 4 215 | 37 695 | |
| år 2015 | 20 400 | 843 | 17 197 | 153 795 | |
| år 2016 | 6 000 | 796 | 4 776 | 42 712 | |
| 38 412 | 343 516 |
Upplysningar om derivativa instrument, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen:
| Summa nominella värden vid årets slut | 354 997 | 471 093 | |
|---|---|---|---|
| 2016 | 45 591 | 41 153 | |
| 2015 | 157 690 | 151 935 | |
| 2014 | 151 716 | 146 179 | |
| 2013 | - | 131 826 | |
| KONCERNEN | MODER FÖRETAGET |
|||
|---|---|---|---|---|
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
| Material | 825 | 778 | - | - |
| Produkter i arbete | 1 717 | 3 584 | - | - |
| Guldkoncentrat | 4 731 | 3 141 | - | - |
| Summa | 7 273 | 7 503 | - | - |
| KONCERNEN | MODER FÖRETAGET |
|||
|---|---|---|---|---|
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
| Skattefordringar | 200 | 158 | 200 | 158 |
| Momsfordringar | 1 423 | 283 | 193 | 283 |
| Investeringsbidrag | - | 3 170 | - | - |
| Övrigt | 95 | 5 | 89 | - |
| Summa | 1 718 | 3 616 | 482 | 441 |
| KONCERNEN | MODER FÖRETAGET |
|||
|---|---|---|---|---|
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
| Upplupna försäljningsintäkter | 28 609 | 61 639 | - | - |
| Försäkringar | 861 | 2 105 | 101 | 77 |
| Övrigt | 1 453 | 517 | 128 | 55 |
| Summa | 30 923 | 64 261 | 229 | 132 |
Upplupna försäljningsintäkter baserar sig på interna uppgifter om leveransvolymer och metallhalter samt andra faktorer som påverkar slutpriset. Beloppet avser leveranser av flotationskoncentrat för november och december månad samt gravimetriskt koncentrat för december och är således preliminära uppgifter. Ändringar jämfört med faktiskt fakturerade leveranser avseende pris, kvantitet och avdrag för smältkostnader redovisas i den månad slutfaktura upprättas, normal två månader efter leveransmånaden.
Metallpriserna fastställs på basen av genomsnittspriserna under månaden efter leveransmånad och fakturering sker därpå följande månad. Metallhalter, fukt och andra poster fastställs på basen av analyser gjorda av både köpare och säljare. Då alla prispåverkande faktorer är klara och parterna överens sker slutfakturering. Om alla faktorer som påverkar den slutliga betalningen inte har kunnat be-
stämmas sker en preliminärfakturering varav kunden betalar minst 95 procent av det preliminära leveranssvärdet.
| KONCERNEN | MODER FÖRETAGET |
|||
|---|---|---|---|---|
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
| Kortfristiga räntebärande placeringar | 13 415 | 34 466 | - | - |
| Kassa och bank | 32 459 | 34 696 | 26 404 | 6 462 |
| Summa | 45 874 | 69 162 | 26 404 | 6 462 |
Effektiv ränta för de likvida medlen vid rapportperiodens slut uppgick till 0,5 procent avseende enbart kortfristiga räntebärande placeringar.
| Antal aktier, st. | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital |
Summa | |
|---|---|---|---|---|
| Per 1 januari 2012 | 79 441 625 | 238 325 | 170 275 | 408 600 |
| Per 31 december 2012 | 79 441 625 | 238 325 | 170 275 | 408 600 |
| Nyemission, reg. 2013-04-26 | 7 944 000 | 23 832 | 24 931 | 48 763 |
| Emissionskostnader | - | - | –3 600 | –3 600 |
| Per 31 december 2013 | 87 385 625 | 262 157 | 191 606 | 453 763 |
Aktiens kvotvärde är 3 SEK per aktie. Samtliga aktier är till fullo betalda.
I anledning av Bolagets pågående personaloptionsprogram, varav det ena beslutades vid extra bolagsstämma den 12 november 2009 och det andra beslutades vid årsstämman den 28 april 2011 har Bolaget emitterat sammanlagt 3 442 000 teckningsoptioner till det helägda dotterbolaget Endomines Förvaltning AB. Syftet med dessa teckningsoptioner är att säkerställa leverans av aktier under personaloptionsprogrammen samt att likvidmässigt säkra utbetalning av framtida sociala avgifter till följd av personaloptionsprogrammen.
Varje personaloption berättigar till förvärv av en (1) aktie i bolaget. Personaloptionerna fördelas på olika trancher med olika intjänandeperiod.
Tilldelning under det program som beslutades 2009 skedde i januari 2010 med totalt 1 200 000 personaloptioner och tilldelning under det program som beslutades 2010 skedde i maj 2011 med totalt 1 100 000 personaloptioner. Tilldelningsberättigade personer var koncernens nyckelpersoner.
| Lösenperiod | Lösenpris*) | Antal aktier |
|---|---|---|
| 1 mars 2011–1 september 2014 | 5,80 | 423 670 |
| 1 mars 2012–1 september 2014 | 5,80 | 423 670 |
| 1 mars 2013–1 september 2014 | 5,80 | 423 670 |
| 1 mars 2012–1 september 2016 | 10,94 | 100 000 |
| 1 mars 2013–1 september 2016 | 10,94 | 100 000 |
| 1 mars 2014–1 september 2016 | 10,94 | 481 500 |
| 1 mars 2015–1 september 2016 | 10,94 | 481 500 |
| 2 434 010 | ||
| Ej tilldelade personaloptioner | 5,80 | 607 990 |
| Ej tilldelade personaloptioner | 10,94 | 400 000 |
| Summa utestående teckningsoptioner | 3 442 000 |
*) Det vägda genomsnittliga verkliga värdet för optioner som tilldelats under perioden, har fastställt med hjälp av Black-Scholes värderingsmodell. Viktiga indata i modellen var Endomines-aktiens genomsnittliga volymviktade kurs på NASDAQ OMX First North under en mätperiod om tio dagar efter styrelsens tilldelningsbeslut, lösenpris, volatilitet, förväntad löptid på optionerna, riskfri ränta.
| Not | Omräknings reserv |
Säkrings reserv |
Summa | |
|---|---|---|---|---|
| Per 1 januari 2012 | 7 238 | –196 925 | –189 687 | |
| Valutakursdifferenser | 2 427 | - | 2 427 | |
| Kassaflödessäkringar: | ||||
| Verkligt-värde vinster under året | 17 | - | 36 178 | 36 178 |
| Skatt på verklig-värde vinster | 11 | - | –12 567 | –12 567 |
| Per 31 december 2012 | 9 665 | –173 314 | –163 649 | |
| Per 1 januari 2013 | 9 665 | –173 314 | –163 649 | |
| Valutakursdifferenser | 2 539 | - | 2 539 | |
| Kassaflödessäkringar: | ||||
| Verkligt-värde vinster under året | 17 | - | 195 785 | 195 785 |
| Skatt på verklig-värde vinster | 11 | - | –48 579 | –48 579 |
| Per 31 december 2013 | 12 204 | –26 108 | –13 904 |
| KONCERNEN | MODER FÖRETAGET |
|||
|---|---|---|---|---|
| 2013-01-01 –2013-12-31 |
2012-01-01 –2012-12-31 |
2013-01-01 –2013-12-31 |
2012-01-01 –2012-12-31 |
|
| Ingående balans | –109 251 | –129 164 | –87 017 | –74 593 |
| Årets resultat | –63 318 | 18 902 | –24 538 | –12 424 |
| Personaloptionsprogram | 644 | 1 011 | - | - |
| Utgående balans | –171 925 | –109 251 | –111 555 | –87 017 |
| KONCERNEN | MODER FÖRETAGET |
||||
|---|---|---|---|---|---|
| Lånevaluta | 2013-12-31 | 2012-12-31 | 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
| Långfristig | |||||
| Koncernföretag | EUR | - | 7 378 | 3 274 | |
| Banklån | EUR | 21 463 | 41 360 | - | - |
| Lån med särskilda villkor | EUR | 2 256 | 2 174 | - | - |
| Skulder avseende finansiell leasing | EUR | 15 903 | 16 117 | - | - |
| 39 622 | 59 651 | 7 378 | 3 274 | ||
| Kortfristig | |||||
| Banklån | EUR | 21 463 | 13 787 | - | - |
| Skulder avseende finansiell leasing | EUR | 4 868 | 4 124 | - | - |
| 26 331 | 17 911 | - | - | ||
| SUMMA UPPLÅNING | 65 953 | 77 562 | 7 378 | 3 274 |
Ingen förfallotid har avtalats utan amortering sker i takt med koncernföretagets likviditetsbehov. Ränta utgår med Euribor 6m+2 procent.
Amortering av banklånet sker halvårsvis och ränta utgår enligt EURIBOR 1m + bankens marginal samt en kreditprovision till finska Finnvera på 75% på krediten.
Den fasta räntan på banklånen inklusive garantiprovision utgår med 6,60 procent + ett tillägg om EURIBOR 1m sjunker under 0,65 procent med mellanskillnaden multiplicerat med två.
Effektiv årsränta som belastat 2013 års resultat uppgick till 7,83 procent (7,14).
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
|---|---|---|
| Summa banklån i koncernen | 42 926 | 55 146 |
| Amorteringsplan | ||
| 2013 | - | 13 787 |
| 2014 | 21 463 | 20 680 |
| 2015 | 21 463 | 20 679 |
| 42 926 | 55 146 |
Moderbolaget har inga banklån
| Belopp i KEUR | 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
|---|---|---|---|
| KP-Cobra Invest Oy, Kokkola, Finland | 252 | 2 256 | 2 174 |
| Summa | 252 | 2 256 | 2 174 |
| Förfallotid inom två till fem år | 2 256 | 2 174 |
Lånet redovisas till upplupet anskaffningsvärde. För lånet finns särskilda villkor vad gäller återbetalningsskyldighet.
Låneränta utgår enligt Finlands Banks grundränta utan avdrag och utan någon minimigräns. Lånetiden löper till 31.12.2015.
| I koncernen men inte i dotterföretagen bokförda räntor avseende ovannämnda lån | 2013-01-01 –2013-12-31 |
2012-01-01 –2012-12-31 |
|---|---|---|
| Vid årets ingång | 1 746 | 1 708 |
| Ökning under året som belastat koncernens resultat | 14 | 38 |
| 1 760 | 1 746 |
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
|---|---|---|
| Bruttoskulder avseende finansiell leasing – minimileaseavgifter | ||
| Inom ett år | 5 393 | 4 663 |
| Mellan 1 och 5 år | 14 459 | 16 163 |
| Mellan 6 och 10 år | 2 825 | 839 |
| 22 677 | 21 665 | |
| Framtida finansiella kostnader avseende leasing | -1 897 | -1 424 |
| Nuvärde på skulder avseende finansiell leasing | 20 780 | 20 241 |
| Nuvärde på skulder avseende finansiell leasing är som följer: | ||
| Inom ett år | 4 868 | 4 124 |
| Mellan 1 och 5 år | 14 990 | 15 298 |
| Mellan 6 och 10 år | 913 | 819 |
| 20 771 | 20 241 | |
| varav: | ||
| långfristigt | 15 903 | 16 117 |
| kortfristigt | 4 868 | 4 124 |
| KONCERNEN | Återställnings kostnader |
Övriga avsättningar |
Summa avsättningar |
|---|---|---|---|
| Per 1 januari 2012 | 6 360 | 3 162 | 9 522 |
| Tillkommande poster under året | 3 068 | 38 | 3 106 |
| Avgående poster av efterskänkning av lån samt ränta | –2 328 | –2 328 | |
| Kursförändring | –264 | –92 | –356 |
| Per 31 december 2012 | 9 164 | 780 | 9 944 |
| Per 1 januari 2013 | 9 164 | 780 | 9 944 |
| Tillkommande poster under året | –1 635 | 14 | –1 621 |
| Kursförändring | 292 | 30 | 322 |
| Per 31 december 2013 | 7 821 | 824 | 8 645 |
I moderföretaget finns per bokslutsdagen inga avsättningar.
Avsättningen för återställningskostnader är i sin helhet långfristig och avser nuvärdesberäknade kostnader för återställande av mark. Beräkningen har gjorts under en antagen inflationstakt om 2,75 procent och en diskonteringsfaktor om 5 procent samt under antagandet att utbetalningarna för återställandet beräknas göras om cirka 15 år.
Övriga avsättningar avser räntekostnader i dotterföretagen och som inte bokförts i enlighet med finska redovisningsprinciper. I koncernen tas kostnaden upp i sin helhet. Se även not Upplåning, ovan.
| KONCERNEN | MODER FÖRETAGET |
|||
|---|---|---|---|---|
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
| Upplupna lönerelaterade kostnader | 7 962 | 9 542 | 562 | 846 |
| Upplupen betalning för guldprissäkring | 3 725 | 18 800 | - | - |
| Upplupna revisions- och styrelsearvoden | 1 735 | 1 969 | 1 708 | 1 792 |
| Övrigt | 2 450 | 1 983 | 200 | 448 |
| Summa | 15 872 | 32 294 | 2 470 | 3 086 |
| KONCERNEN | MODER FÖRETAGET |
|||
|---|---|---|---|---|
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
| Nettotillgångar/aktier i dotterföretag | 78 011 | - | 133 262 | 139 911 |
| Pantsatta medel. Se även not 30 nedan | 2 184 | 867 | - | - |
| Summa | 80 195 | 867 | 133 262 | 139 911 |
Alla ovannämnda ställda säkerheter avser projektfinansieringslånet från Nordea Bank Finland. Nettotillångarna i dotterföretag var negativt för jämförelseåret och har ovan upptagits till 0 (noll).
Såsom är sedvanligt i denna typ av lånefinansiering innehåller låneavtalet en katalog med så kallade "events of default", vilka om de inträffar innebär att Nordea Bank Finland har rätt att begära att alla utestående förpliktelser under låneavtalet ska återbetalas. De händelser som omfattas av denna katalog är händelser som, om de inträffade, skulle vara av väsentlig betydelse för Endomines, innefattande till exempel förändring av ägarkontrollen i Endomines Oy och en total förlust av Pampalogruvan. Projektfinansieringsavtalet innefattar också en skyldighet att omedelbart informera Nordea Bank Finland om någon av dessa händelser inträffar, samt att regelbundet tillhandahålla Nordea Bank Finland viss finansiell och annan information. Bland annat är utdelningar från Endomines Oy begränsade till 100 000 EUR per år och räntebetalningar till moderföretaget till 750 000 EUR per rullande tolvmånadersperioder. Vidare ställer avtalet upp strikta begränsningar såvitt avser vissa åtgärder i Endomines och Endomines Oy. Avtalet innehåller också bestämmelser om att Endomines Oy måste uppfylla vissa finansiella nyckeltal. Endomines med dotterbolag har i anslutning till låneavtalet ingått ett efterställningsavtal till förmån för Nordea Bank Finland och Finnvera rörande efterställning av koncerninterna fordringar. De nominella beloppen för fastighetsinteckningar och företagsinteckningar i Endomines Oy uppgår till 27 MEUR vardera eller 241 MSEK. Inteckningarna står som säkerhet för företagets utestående förpliktelser enligt låneavtalet och hedgingarrangemangen.
| KONCERNEN | MODER FÖRETAGET |
|||
|---|---|---|---|---|
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
| Pantsatta medel avseende miljögaranti och guldprissäkringar med förfallodatum under 2016 |
2 184 | 867 | - | - |
| Summa ställda panter | 2 184 | 867 | - | - |
| Royaltyansvar enligt avtal från 1996 avseende Endomines Oy: | Avtalspart | |||
| Framtida royalty betalning avseende Ilomantsi 1) | 22 562 | 21 738 | Finska staten | |
| Framtida royalty betalning avseende Pampalo2) | 13 415 | 12 925 | Polar Mines Oy | |
| 35 976 | 34 663 |
1) Ilomantsi och övriga inmutningar innehåller ansvarsförbindelser vilka träder i kraft om och när gruvverksamhet inleds , maximerat till EUR 2 522 818
2) Betalningsskyldighet för Pampaloförekomsten, som förvärvades 1996 träder i kraft först efter att 203 000 oz guld brutits, maximerat till EUR 1 500 000. Med nuvarande produktionstakt träder denna betalningsskyldigget i kraft tidigast 2015.
Dotterföretaget Kalvinit Oy har inmutningar införda i Arbets- och Näringsministeriets (tidigare Handels- och industriministeriet) gruvregister i kommunerna Kälviä, Halsua och Ullava. Dessa inmutningar är tidsbundna och till dessa inmutningsrättigheter hör betalningsskyldigheter till staten och jordägarna vilka baserar sig på gruvlagen och gruvförordningen, samt betalningsskyldigheter vilka hänför sig till avtal.
| 2013-01-01 –2013-12-31 |
2012-01-01 –2012-12-31 |
|
|---|---|---|
| Före utspädning | ||
| Årets resultat som är hänförligt till Moderföretagets aktieägare | –63 318 | 18 902 |
| Vägt genomsnittligt antal aktier för beräkning av resultat per aktie före utspädning | 85 426 830 | 79 441 625 |
| Resultat per aktie | –0,74 | 0,24 |
| Totalresultat per aktie | ||
| Totalresultat som är hänförligt till Moderföretagets aktieägare | 86 427 | 44 940 |
| Vägt genomsnittligt antal aktier för beräkning av resultat per aktie | 85 426 830 | 79 441 625 |
| Totalresultat per aktie | 1,01 | 0,57 |
| Efter utspädning | ||
| Utspädningseffekt från personaloptioner | ||
| Antal personaloptioner vars teckningskurs understiger årets genomsnittliga aktiekurs samtidigt som resultatet är positivt |
- | 1 271 010 |
| Vägt genomsnittligt antal aktier för beräkning av resultat per aktie efter utspädning | 85 426 830 | 80 712 635 |
| Resultat per aktie efter utspädning | –0,74 | 0,23 |
| Totalresultat per aktie efter utspädning | 1,01 | 0,56 |
| Antalet utestående aktier den 31 december | 87 385 625 | 79 441 625 |
| Antal aktier | Maximal utspädning |
|
|---|---|---|
| Tilldelade personaloptioner emitterade år 2009 | 1 271 010 | 1,45% |
| Tilldelade personaloptioner emitterade år 2011 | 1 163 000 | 1,33% |
| Personaloptioner, som tilldelats | 2 434 010 | 2,79% |
Personaloptionernas huvudsakliga villkor, se not 23.
Alla väsentliga leasingåtaganden avser finansiell leasing, se not Upplåning, ovan. Kostnader för operationell leasing , exklusive lokalhyror, uppgick till SEK 569 000 (405 000) och avsåg främst billeasing.
| KONCERNEN | MODER FÖRETAGET |
|||
|---|---|---|---|---|
| 2013-01-01 –2013-12-31 |
2012-01-01 –2012-12-31 |
2013-01-01 –2013-12-31 |
2012-01-01 –2012-12-31 |
|
| Följande transaktioner har skett med närstående: | ||||
| Inköpta tjänster | - | 367 | - | 367 |
Med närståendetransaktioner avses transaktioner med ledande befattningshavare antingen direkt eller via ett bolag som kontrolleras av ledande befattningshavare (inkl. styrelseledamot). Under 2012 avses enbart ett avtal med styrelseledamoten Carina Hellemaas konsultbolag som avsåg IR-tjänster. Avtalet upphörde under 2012.
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod
| KONCERNEN | MODER FÖRETAGET |
|||
|---|---|---|---|---|
| 2013-01-01 -2013-12-31 |
2012-01-01 -2012-12-31 |
2013-01-01 -2013-12-31 |
2012-01-01 -2012-12-31 |
|
| a) Betalda räntor | ||||
| Erhållen ränta | ||||
| Externa räntor | 368 | 74 | 246 | - |
| Räntor från dotterbolag | - | - | 3 709 | 6 515 |
| 368 | 74 | 3 955 | 6 515 | |
| Erlagd ränta | ||||
| Externa räntor | –3 890 | –4 675 | –1 | - |
| Räntor till dotterbolag | - | - | –146 | –80 |
| –3 890 | –4 675 | –147 | –80 | |
| b) Kassaflöde från den löpande verksamheten | ||||
| Resultat före skatt | –75 087 | 27 527 | –24 538 | –12 424 |
| Övrigt totalresultat före skatt | 198 324 | 38 605 | - | - |
| Summa totalresultat före skatt | 123 237 | 66 132 | –24 538 | –12 424 |
| Avskrivningar och nedskrivningar som belastat resultatet | 71 448 | 36 270 | 24 000 | - |
| Förändring avsättningar | 14 | 39 | - | - |
| Orealiserade kursdifferenser på koncerninterna mellanhavanden | –5 944 | 6 002 | –5 608 | 6 002 |
| Omräkningsdifferenser | –2 539 | –2 427 | - | - |
| Förändringar i värdet av finansiella instrument | –195 785 | –36 178 | - | - |
| Orealiserat resultat på säkringsinstrument | –19 391 | 24 357 | - | - |
| Kostnader avseende aktierelaterade ersättningar | 644 | 1 011 | - | - |
| Efterskänkning av lån och räntor | - | –8 872 | - | - |
| Kassaflöde före förändring i rörelsekapital | –28 316 | 86 334 | –6 146 | –6 422 |
| Kassaflöde från förändring i rörelsekapital | ||||
| Förändring av varulager | 497 | 645 | - | - |
| Förändring av kortfristiga fordringar | 33 082 | –29 176 | –848 | 1 591 |
| Förändring av kortfristiga skulder | –16 742 | 8 997 | –240 | 994 |
| Summa förändring i rörelsekapital | 16 837 | –19 534 | –1 088 | 2 585 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | –11 479 | 66 800 | –7 234 | –3 837 |
Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman 2014-04-24 för fastställelse.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm den 17 mars 2014
Staffan Simberg Styrelseordförande
Meg Tivéus
Timo Lindborg
Stefan Månsson
Markus Ekberg Verkställande direktör
Mati Sallert
Rauno Pitkänen
Vår revisionsberättelse har lämnats den 19 mars 2014
PricewaterhouseCoopers AB
Martin Johansson Auktoriserad revisor
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Endomines AB (publ) för år 2013 med undantag för bolagsstyrningsrapporten som publicerats separat. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 33-72.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten som upprättats separat. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Endomines AB (publ) för år 2013. Vi har även utfört en lagstadgad genomgång av bolagsstyrningsrapporten.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen samt att bolagsstyrningsrapporten som publicerats separat är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat enligt ovan är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Därutöver har vi läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Stockholm den 19 mars 2014 PricewaterhouseCoopers AB
Martin Johansson Auktoriserad revisor
Anomali Kemiska eller fysikaliska mätvärden som avviker från normalvärdet. Kan i vissa fall indikera en mineralisering.
Anrikning Process för att koncentrera värdefulla mineral.
Apatit Kalciumfosfatmineral med den kemiska formeln Ca5(PO4)3(OH,F,Cl).
Avoca-metoden Pallbrytningsmetod med igenfyllning.
Bearbetningskoncession (gruvtillstånd) Rätten att under vissa förutsättningar få ett område fastställt för gruvdrift. Se sid. 25.
Biotit Mörkgrönt, mörkbrunt eller svart flakigt mineral med den kemiska formeln K(Mg,Fe)3AlSi3O10(OH,F)2.
Cut-off Den lägsta halt under vilken ekonomiskt lönsam brytning sannolikt inte kan ske och som mineraliseringar måste ha för att inkluderas i uppskattningar av mineraltillgångar.
Cyanidlakning Utvinningsmetod i vilken natriumcyanid användes för att få guld i lösning.
Dolerit En mörk intrusiv bergart där huvudmineralen är labradorit och augit. Kallas ibland diabas.
Dorétacka Ej raffinerad guldtacka innehållande huvudsakligen guld men också andra metaller som t.ex. silver.
Exploatering I detta prospekt kommersiell brytning och anrikning av malm.
"Feasibility"-studie Omfattande lönsamhetsstudie till grund för ett slutligt investeringsbeslut samt underlag för bankers beslut om krediter.
Flotation Anrikningsprocess vid vilken mineralkorn i en vattensuspension med tillsatts av kemikalier och genomströmmande luft lyfts till ytan och skummas av.
Fältspat En grupp mineral som består av kalcit samt natrium, kalium eller kalcium. Ungefär 60 procent av jordskorpan består av fältspat, som ingår i bland annat bergarterna granit och gnejs.
Gabbro Magmatisk intrusiv mörk bergart med mineralen pyroxen och fältspat som främsta beståndsdelar.
Genomförbarhetsstudie Omfattande studie av en mineralfyndighet i vilken samtliga geologiska, tekniska, juridiska och ekonomiska samt övriga relevanta faktorer beaktas. Syftet med studien är att ge underlag för beslut om exploatering.
Geodesi Läran om jordens form och uppmätning.
Geofysisk mätning Mätning av markens fysikaliska egenskaper.
Gravimetri Delområde inom geofysik. Gravimetri behandlar tyngdkraftens variationer.
Gråbergsinblandning Inblandning av ofyndigt gråberg i samband med brytning.
Grönstensbälte Geografiskt område med metamorfa vulkaniska och sedimentära bergarter.
GTK Geologiska forskningscentralen i Finland (motsvarar Sveriges Geologiska Undersökning (SGU).
Ilmenit Svart mineral bestående av järn, titan och syre, med den kemiska beteckningen FeTiO3. Förekommer i basiska djupbergarter som t.ex. gabbro.
Inmutning Äldre beteckning på undersökningstillstånd.
Intrusiv Bergarter bildade i en existerande berggrund från en stelnande magma.
JORC Australasian Code for Reporting Mineral Resources and Ore Reserves. En standard för hur mineraltillgångar och mineralreserver skall rapporteras till aktiemarknaden och övriga intressenter.
Jordavrymning Borttagande av lösa avlagringar (t.ex. morän och sand) som täcker berggrunden.
Kalksten Bergart huvudsakligen bestående av mineralet kalkspat (CaCO3).
Karelska Guldlinjen Den Karelska Guldlinjen är en tektonisk struktur inom ett grönstensbälte som börjar i Ryssland norr om Ladoga och löper in i Finland för att sedan åter böja av österut in i Ryssland mot Kostomuksja.
Kaxborrning Borrteknik där man får ett krossat prov av berg eller jord.
Kvalificerad person I Sverige en person som av SveMin (i Finland av FinnMin) anses vara kvalificera att bedöma och skriva under tekniska rapporter.
Kvartsgång Gång i berggrunden huvudsakligen bestående av mineralet kvarts (SiO2).
Kärnborrning Roterande borrning som användes för att ta upp en kärna av berggrunden.
Lakning I detta prospekt en kemisk process för utvinning av värdefulla mineraler från malm.
Mafisk bergart Bergart dominerad av järn- och magnesiummineral.
Magnetit Metallglänsande, svart, starkt magnetiskt mineral med den kemiska sammansättningen Fe3O4.
Malm Mineralisering som kan exploateras med ekonomisk vinst.
Malmförlust Malm som brytningstekniskt ej går att tillvarata.
Mineralreserv Den ekonomiskt brytbara delen av kända och indikerade mineraltillgångar beräknad genom minst en inledande genomförbarhetsstudie.
Mineralisering Koncentration av potentiellt ekonomiskt intressanta mineral i berggrunden.
Mineraltillgång Koncentration eller förekomst av mineral eller fossilt organiskt material i eller på jordskorpan i sådan form och kvantitet och med sådan halt och kvalitet att den har rimliga utsikter för ekonomisk utvinning.
Morän Jordart karaktäriserad till övervägande del av dåligt sorterat berg- och jordmaterial som transporterats och avlagrats av glaciär eller inlandsis.
Nugget-effekt Kraftigt varierande analyser beroende på om guldkorn finns med i provet eller ej. Vanligt om guldet är grovkornigt.
Ounce (Oz) Troy Ounce. Cirka 31,104 gram. Viktenhet för guld.
Outfarming Arrendera ut.
Oxid Kemisk förening av syre och ett eller flera andra grundämnen.
"Pre feasibility"-studie Initial lönsamhetsstudie.
Prospektering Sökande efter ekonomiskt brytvärda malmer.
RC-borrning Reverse circulation, borrteknik där man får upp ett krossat prov från jord eller berg uppspolad genom ett inre rör i borrstängen, som ger ett okontaminerat prov.
Reservation (förebehåll) Förtursrätten att ansöka om undersökningstillstånd. Se sid. 25.
Sandmagasin Damm för deponering av finkornigt restmaterial från anrikningen.
Sedimentär bergart En bergart som bildas på jordytan av nerbrytningsprodukter från andra bergarter.
SGU Sveriges Geologiska Undersökning.
Silikat Kemisk förening av kisel, syre och ibland en eller flera metaller. Bland de naturligt förekommande silikaterna ingår kvarts, fältspat, glimmer och hornblände.
Skjuvzon Zon utefter vilken berggrundsblock förskjutits i förhållande till varandra.
Smältlön Den ersättning som ett smältverk tar för att smälta koncentrat till tackor.
Snedbana Tunnel som, ofta i spiralform, följer malmen och som används huvudsakligen för transporter.
Sulfatprocessen Framställning av titandioxid genom behandling av ilmenit med svavelsyra.
Sulfidmineral Mineral bestående av svavel och metall(er).
SveMin Föreningen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige.
Titandioxid Förekommer i naturen i form av rutil, anatas och brookit (TiO2). Kan framställas ur mineralet ilmenit (FeTiO3). Används som vitt pigment.
Tonalit En bergart som bildats djupt nere i jordskorpan och som består av kvarts, fältspater ur plagioklasgruppen, biotit och amfiboler.
Tuff En porös bergart som består av vulkaniska utbrottsprodukter.
Undersökningstillstånd (malmletningstillstånd) Rätten att genomföra de arbeten som behövs för att lokalisera och undersöka mineralförekomster. Se sid. 25.
Utbyte Den procentuella andelen av en metall (ett mineral) som kan utvinnas i anrikningsprocessen.
Vulkanisk bergart Bergart bildad genom vulkaniska processer.
Wollastonit Ett silikatmineral innehållande kalcium, kisel och syre (CaSiO3).
Ädelmetall Metaller som t.ex guld, silver och platina.
Endomines AB Hovslagargatan 5B SE-111 48 Stockholm Telefon +46 8 611 66 45 [email protected] www.endomines.com
Endomines Oy Pampalontie 11 FI-82967 Hattu Telefon +358 13 83 01 72
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.