AI assistant
Duni — Annual Report 2018
Apr 11, 2018
3035_10-k_2018-04-11_53275514-18dc-43e4-a08f-046320acd5cc.pdf
Annual Report
Open in viewerOpens in your device viewer
ÅRSREDOVISNING 2018
Tema 2018
Utforska
Vad kommer Goodfoodmood® att innebära 2023? Vilka trender är det som påverkar oss då? Och vilka kundbehov styr hur Duni formar sitt erbjudande?
Dunis strategi för 2019–2023 ska stärka företaget och vår position på marknaden, både på kort och lång sikt. För att det ska lyckas måste kunderna alltid stå i centrum för det vi gör.
Vi ska bli ännu bättre på att fånga upp och förstå – och tillfredsställa – deras behov under kundresans olika faser. Det kommer att speglas i våra årsberättelsers övergripande teman – Utforska 2018, Upplev 2019 och Utveckla 2020.
Det är vår målsättning att forma vår verksamhet så att vi blir den självklara partnern i en värld där kundanpassning, miljöfrågor och digitalisering blir allt viktigare.
Årets tema Utforska innebär bland annat att vi verkligen kommer att anstränga oss för att förstå hur vi kan inspirera våra kunder och hjälpa dem att göra hållbara val som är bra för miljön.
Det kommer att bli en spännande resa.
DETTA ÄR DUNI
"I en utmanande omvärld har vi fått bekräftat att Duni är på rätt väg, med en stark organisation och ett starkt erbjudande."
De levererar det goda INNOVATION 28
20 22 24 26
TABLE TOP MEAL SERVICE CONSUMER NEW MARKETS
INNEHÅLL
18
| Året i korthet | 5 |
|---|---|
| Detta är Duni | 6 |
| VD har ordet | 8 |
| Finansiella mål | 10 |
| Strategi | 11 |
| Dunis marknad | 12 |
| Kundupplevelse & kommunikation, | |
| Affärsutveckling | 16 |
| Affärsområde Table Top | 20 |
|---|---|
| Affärsområde Meal Service | 22 |
| Affärsområde Consumer | 24 |
| Affärsområde New Markets | 26 |
| Operations | 30 |
| CSR | 32 |
| HR | 34 |
| Aktien | 38 |
| 40–107 |
|---|
| 41 |
| 45 |
| 50 |
| 52 |
| 105 |
| 108 |
| 109 |
| 110 |
| 110 |
ÅRET I KORTHET
En ny strategi och viktiga förvärv
BioPak Pty Ltd. i Australien förvärvas och konsolideras inom New Markets. Företagets miljöanpassade engångsförpackningar blir mycket viktiga för Dunis fortsatta expansion i Asien och Oceanien.
Duni inledde ett samarbete med Mitt Liv, ett socialt företag som arbetar för ett inkluderande samhälle med syfte att stärka Dunis mångfaldsarbete.
Tre stora marginalförbättrande initiativ lanserades för att förbättra resultatet och möta utmaningen med höga massapriser.
En ny strategi lanseras som en plattform för tillväxt med syfte att göra Duni ännu mer kundfokuserat och hållbart.
Duni utökar sitt redan breda spektrum av plastfria och hållbara alternativ under varumärket ecoecho®.
Förvärvet av Biopac UK Ltd. i Storbritannien stärker Meal Service och Dunis erbjudande av hållbara engångsförpackningar i Europa.
Investeringen i ökad kapacitet för produktion av det viktiga materialet airlaid har genomförts. Materialet används bland annat till produktgrupperna Dunilin® och Dunisoft®.
Marielle Noble utses till Customer Experience Director som ett led i den nya strategins ökade kundfokus. Magnus Carlson efterträder Thomas Lööb som Corporate Development Director.
OPERATIV RÖRELSEMARGINAL NETTOOMSÄTTNING OPERATIVT RESULTAT UTDELNING
Den operativa rörelsemarginalen uppgick till 8,7 (11,1) procent
8,7 % 4 927 MSEK 430 MSEK 5,00 SEK
Nettoomsättningen ökade till 4 927 (4 441) MSEK
Operativt resultat uppgick till 430 (491) MSEK
Styrelsen föreslår en utdelning om 5,00 (5,00) kronor per aktie
NYCKELTAL, MSEK 1), 2)
| 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 4 927 | 4 441 | 4 271 | 4 200 | 3 870 |
| Operativt resultat* | 430 | 491 | 502 | 528 | 452 |
| Operativt EBITDA* | 583 | 630 | 632 | 656 | 572 |
| Rörelseresultat, EBIT | 351 | 456 | 463 | 493 | 433 |
| EBITDA | 546 | 629 | 622 | 622 | 556 |
| Resultat före skatt | 328 | 439 | 441 | 459 | 414 |
| Årets resultat | 249 | 334 | 334 | 346 | 302 |
| Föreslagen utdelning SEK/Aktie | 5,00 | 5,00 | 5,00 | 5,00 | 4,50 |
| Eget kapital | 2 616 | 2 594 | 2 486 | 2 345 | 2 193 |
| Avkastning på eget kapital, % | 9,5% | 12,9% | 13,4% | 14,8% | 13,8% |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 10,6% | 14,4% | 15,8% | 18,6% | 15,4% |
| Antal anställda | 2 477 | 2 362 | 2 279 | 2 082 | 2 092 |
* Operativt resultat och operativt EBITDA är alternativa nyckeltal som Duni styr sin verksamhet på. Det avser rörelseresultat, EBIT minus avskrivningar på immaterialla tillgångar identifierade vid förvärv, omstruktureringskostnader och verkligt värde allokeringar.
1) Avser kvarvarande verksamheter för 2015 och bakåt. Den avvecklade hygienverksamheten har räknats om och redovisas enligt IFRS på en rad efter periodens resultat för kvarvarande verksamheter.
2) Nyckeltalen avseende 2016 och framåt inkluderar innehav utan bestämmande inflytande.
NETTOOMSÄTTNING OCH OPERATIVT RESULTAT, MSEK
Operativt resultat
Vi skapar Goodfoodmood®
NETTOOMSÄTTNING PER AFFÄRSOMRÅDE, % NETTOOMSÄTTNING PER GEOGRAFISK REGION, %
PRO DUK TER
Produkterna säljs på över 40 marknader och Duni är marknadsledande i Central- och Nordeuropa.
Duni är huvudsakligen verksamt på tre produktmarknader: bordsdukningsartiklar för engångsbruk, måltidsförpackningar och mjukpapper. Förnyelsegraden är hög för att kunna möta aktuella trender och erbjuda säsongsvariationer.
Under 2018 producerade Duni:
3,1 miljarder m2
råmaterial för produktion av servetter och bordsdukar
13,1 miljarder
servetter
164,8 miljoner
löpmeter bordsdukar
Duni är noterat på NASDAQ Stockholm.
FYRA AFFÄRSOMRÅDEN FÖR ATT MÖTA MARKNADENS BEHOV
TABLE TOP
Riktar sig mot fullservicerestauranger, hotell och catering och marknadsför i huvudsak servetter, dukar, ljus och bordsaccessoarer för det dukade bordet.
MEAL SERVICE Skapar attraktiva måltidsförpackningar och serveringsprodukter avsedda för snabbmat, catering, caféer och take-away.
CONSUMER Erbjuder servetter, dukar, serveringsartiklar, ljus och bordsaccessoarer till detalj- och fackhandeln.
NEW MARKETS Erbjuder duknings- och förpackningskoncept till hotell, restaurang, catering och detaljhandel på marknader utanför Europa.
ÅRSREDOVISNING 2018 // 7
VERTIKAL INTEGRATION
Duni har en vertikalt integrerad affärsmodell för pappersbaserade produkter. Det innebär att hela produktions- och leveranskedjan ägs och kontrolleras av Duni, från materialtillverkning och konceptframställning till konvertering och distribution.
VD HAR ORDET
Ny strategi lanserad efter ett år starkt påverkat av ökade massapriser
Duni har ett starkt erbjudande och en stark organisation. Det hjälpte företaget att hantera utmaningar i omvärlden under 2018, bland annat i form av kraftigt ökade massapriser. Det bygger även en stadig grund för den nya strategi som ska öka företagets tillväxt. Fokus på digitalisering samt ännu starkare kundanpassning och miljöprofilering är huvudpunkter inför 2019.
Alla företag måste förhålla sig till och hantera trender och andra omvärldsfaktorer. I en föränderlig värld gäller det att anpassa sig när spelplanen och spelreglerna förändras.
Under 2018 initierade Duni därför ett program för att stärka marginalen samt lanserade en ny strategi för 2019–2023. Vårt långsiktiga mål är att förbättra tillväxten. Det är en balansgång. Samtidigt som vi genomför kostnadsbesparingar måste vi våga investera inför framtiden.
KRAFTFULLA ÅTGÄRDER FÖR ATT STÄRKA DUNIS VINST
Det första av programmen syftar till att stärka Dunis vinst, som påverkades av flera omvärldsfaktorer under 2018. Den exceptionella ökningen av massapriserna innebar en stor utmaning. När massapriserna steg lika mycket på ett år som under de senaste tio åren tillsammans, samtidigt som energipriserna ökade kraftigt, påverkade det Dunis resultat negativt. Vi hanterade utmaningen genom tre kraftfulla initiativ som kommer att kunna bidra till resultatförbättring under 2019:
- Priserna höjdes i slutet av 2017 och en andra prishöjning aviserades under sommaren 2018. Vi har framgångsrikt genomfört dessa prishöjningar.
- Ett större projekt har initierats för att uppdatera Dunis logistikstruktur, vilket kommer att sänka företagets kostnader. Detta arbete fortsätter under 2019. Ett exempel är att vi tittar på hur Duni
kan skapa fler omlastningspunkter, som förutom att sänka kostnaderna även är bra för miljön och kundservicen.
• Under flera år har Dunis personalstyrka vuxit snabbare än omsättningen. Nu genomförs en personalminskning på tjänstemannasidan som kommer att ge en årlig besparing på drygt 35 miljoner kronor.
"I en utmanande omvärld har vi fått bekräftat att Duni är på rätt väg, med en stark organisation och ett starkt erbjudande."
NY STRATEGI SKA FÖRBÄTTRA TILLVÄXTEN
Det andra programmet ska förbättra Dunis tillväxt på längre sikt. Som konkurrenskraftig leverantör måste man anstränga sig för att bli en kundfokuserad samarbetspartner. Duni arbetar redan så, men tar ett stort steg vidare i denna riktning med sin nya strategi, Plattform för tillväxt 2019–2023.
Strategin har fem bärande delar. De baseras på trender i omvärlden där vi ser stora möjligheter att bygga vidare på Dunis styrkor för att tillgodose marknadens behov och skapa en framgångsrik affär.
- Kundupplevelsen i centrum
- Ännu starkare miljöanpassning
- Kundanpassade lösningar
- Effektivare med digitalisering
- En starkare organisation (Duni Way)
För att säkra framåtdrift i strategins implementering genomförs även flera effektiviseringar. Exempelvis ska omstruktureringar säkerställa att resurser och personal används inom prioriterade projekt och initiativ som bidrar till den långsiktiga tillväxten.
KUNDUPPLEVELSEN I CENTRUM
Kunderna ska uppfatta Duni som det bästa företaget att göra affärer med. Det betyder att Dunis erbjudande måste vara relevant och lätt att ta till sig, men kontakten ska även vara en angenäm upplevelse för kunden. Duni kommer att under 2019 testa om en ökad digitalisering av kundupplevelsen upplevs positivt. Ett annat bra exempel är sortimentsplattformen Go Joy Wow, med vilken affärsområde Table Top underlättar för kunderna att välja rätt kvalitet på dukar och servetter. Den tydlighet som detta medför har lett till en försäljningsökning av dukar i premiummaterialet Evolin®.
ÄNNU STARKARE MILJÖANPASSNING
Den nya strategin kommer att göra koncernen ännu mer miljöprofilerad. Duni har kommit långt inom miljöanpassade lösningar och försäljningen inom ecoecho®-sortimentet växer stadigt. Den går speciellt bra i affärsområde
Meal Service, där sortimentet perfekt matchar marknadens allt större efterfrågan på innovativa miljöprodukter, bland annat som ersättning för plast.
Just plastens negativa påverkan på miljön samt förväntade regleringar inom området är en stor fråga för oss. Vi står dock väl rustade och tillväxten inom ecoecho® visar styrkan i Dunis miljöerbjudande. Med nya alternativ planerar affärsområde Consumer att fasa ut engångsartiklar av plast till 2020.
Två strategiskt viktiga aktiviteter under 2018 var förvärven av brittiska Biopac och australiska BioPak. Båda dessa företag har starka positioner på sina lokala marknader inom miljöanpassade förpackningar för mat och dryck. Förvärvet av BioPak är även strategiskt viktigt för affärsområde New Markets eftersom det stärker Dunis position i Asien och Oceanien, en av våra prioriterade tillväxtmarknader.
KUNDANPASSADE LÖSNINGAR
I takt med att efterfrågan på specialanpassade produkter och tjänster stärks kommer Duni att fördjupa sitt samarbete med kunderna för att ta fram skräddarsydda lösningar som stärker deras varumärken. Duni ligger redan långt framme inom till exempel profiltryck och kommer att fortsätta att utveckla den delen av erbjudandet.
Dunis omfattande kunskaper om kundens kund och hur vi kan skapa
goodfoodmood® är viktiga i dessa samarbeten och kan öka våra kunders konkurrenskraft.
EFFEKTIVARE MED DIGITALISERING
Digitalisering påverkar alla branscher. Genom att digitalisera interna processer blir Duni effektivare, inom såväl administration som tillverkning och konvertering. Genom att digitalisera och automatisera i leveranskedjan kommer vi även att kunna förbättra kundupplevelsen. Det underlättar för kunderna att samarbeta och göra affärer med Duni.
Kundresan är central i strategin och med bättre digitala verktyg kan vi skapa mervärden för kunderna som bygger på väl underbyggda insikter.
EN STARKARE ORGANISATION
Den femte delen av strategin är The Duni Way, som fokuserar på hur vi ska fortsätta bygga en stark organisation och företagskultur baserat på gemensamma, relevanta värderingar. Duni arbetar ständigt för att vara en attraktiv arbetsplats där medarbetarna har goda möjligheter att utvecklas.
Vi ser även vinster med att förbättra Dunis internkommunikation. Till exempel blir det lättare att samarbeta samt utbyta erfarenheter och idéer över organisationsgränser.
NY RIKTNING FÖR DUNI
Jag kan nu se tillbaka på ett drygt år som VD och koncernchef för Duni. Det har
"Med en ny strategi byggd på ökad digitalisering och kundfokusering, och en starkare miljöinriktning har vi goda chanser att skapa en långsiktigt positiv utveckling för Duni. "
varit ett utmanande år där de kraftigt stigande massa- och energipriserna satt press på marginalen. Jag har dock tillförsikt i att vårt kortsiktiga marginalprogram har goda förutsättningar att leverera ett gradvis bättre resultat under 2019. När jag tittar på Dunis styrkor och vad som pågår på marknaden ser jag flera möjligheter. Med en ny strategi byggd på ökad digitalisering och kundfokusering, och en starkare miljöinriktning har vi skapat goda grunder för en långsiktigt positiv utveckling för Duni. Jag har också en stor tilltro till att Dunis kompetenta och engagerade organisation kommer att leverera på den nya strategin på ett utmärkt sätt.
Malmö i mars 2019
Johan Sundelin
VD och koncernchef
FINANSIELLA MÅL
Finansiella mål
OMSÄTTNINGSTILLVÄXT
Duni har som mål att den genomsnittliga organiska omsättningstillväxten ska överstiga 5 % per år över en konjunkturcykel. Utöver detta utvärderar Duni löpande förvärvsmöjligheter för att nå nya tillväxtmarknader eller förstärka sin ställning på existerande marknader.
UPPFYLLELSE 2018
Den valutajusterade organiska tillväxten blev 1,5 %. Marknaden som helhet bedöms växa med i genomsnitt cirka 1 %.
OPERATIV RÖRELSEMARGINAL
Målet är att operativ rörelsemarginal för Duni ska uppgå till minst 10 %. Lönsamheten ska öka genom försäljningstillväxt, fortsatt fokus på premiumprodukter och fortsatta förbättringar inom inköp och produktion.
UPPFYLLELSE 2018
Den operativa rörelsemarginalen uppgick till 8,7 %. Som en följd av de kraftigt ökade priserna på insatsmaterial uppnås därmed inte det finansiella målet om en rörelsemarginal på över 10 %.
UTDELNING
5 % 10 % 40 %
Långsiktigt har styrelsen för avsikt att utdelningen ska uppgå till minst 40 % av resultatet efter skatt.
UPPFYLLELSE 2018
Trots omstruktureringskostnader, investeringar och större förvärv under 2018 har Duni en finansiell position som tillåter utdelning i nivå med föregående år. Styrelsen föreslår utdelning om 5,00 kronor per aktie, vilket innebär att utdelningen för 2018 föreslås uppgå till 96 % av resultatet efter skatt.
TEMA: UTFORSKA
"Goda finanser är en nödvändig plattform för Dunis fortsatta utveckling. Nöjda kunder är en bärande del i den nya strategin, och i grund och botten en förutsättning för vår lönsamhet på lång sikt."
Mats Lindroth, Chief Financial Officer
STRATEGI
En plattform för tillväxt
För att bättre hantera förändringar i omvärlden och på marknaden lanserade Duni i slutet av 2018 en ny strategi för åren 2019–2023. Denna ska försvara och stärka Dunis position som marknadsledare i Europa och stödja företagets tillväxt på andra marknader, som Asien och Oceanien. Två huvudpunkter i strategin är ökad kundfokusering och miljöinriktning.
VARFÖR EN NY STRATEGI?
- Tillväxt i fokus
- Globala trender
- Ändrade kundbehov och kundbeteenden
TILLVÄXT I FOKUS
Det långsiktiga målet med strategin är att förbättra tillväxten. Kortsiktigt ligger fokus på vinsten.
GLOBALA TRENDER
- Digitalisering
- Kundanpassning
- Hållbarhet • Ökning av take-away
ÄNDRADE KUNDBEHOV OCH KUNDBETEENDEN Omvärlden förändras och det är viktigt att Duni håller
jämna steg. Strategin bygger på Dunis styrkor och har som mål att täcka kundernas behov genom hela kundresan. Tanken är att fokusera på och öka det område där Dunis styrkor och kundernas behov överlappar inom digitalisering, kundanpassade lösningar inklusive tjänster och miljöprofilerade produkter.
Dunis strategipyramid
Dunis strategi 2019–2023 har åskådliggjorts i en pyramid med fem prioriterade områden. För varje område finns en rad initiativ.
DEN ATTRAKTIVASTE UPPLEVELSEN FÖR SLUTKUNDEN
- Aktiviteter som t ex: • Pilotprojekt kring kundupplevelsen
- B2B E-handel
DEN BÄSTA PARTNERN FÖR HÅLLBARA LÖSNINGAR
Aktiviteter som t ex:
• Ekoprodukter för varje goodfoodmood®-tillfälle • Lösningar för ett slutet kretslopp
KUNDANPASSADE KONCEPT
- Aktiviteter som t ex:
- Värdebaserad prissättning • Flera tjänster i erbjudandet
DIGITALISERAD OCH EFFEKTIV DISTRIBUTIONSKEDJA Aktiviteter som t ex:
- Investeringar i airlaid
- Minskad komplexitet inom produktionen
THE DUNI WAY Aktiviteter som t ex: • Fokus på internkommunikation • Revidera Dunis kärnvärden
DUNIS MARKNAD
Marknad i utveckling skapar nya möjligheter
Duni är närvarande i främst Europa, Asien och Oceanien. Huvudmarknaden utgörs främst av Väst- och Centraleuropa. Den västeuropeiska marknaden för Dunis produkter inom bordsdukning och matservering för engångsbruk beräknas vara värd cirka 9,6 Mdr EUR. Marknaden är fragmenterad och Duni bedöms ha en total marknadsandel om cirka 4 %.
Duni har en ledande position, framförallt inom produktsegmentet för servetter och dukar, med en marknadsandel som uppgår till cirka 20 %. Trots den ledande positionen finns det en stor potential för att ta ytterligare marknadsandelar. Konkurrenterna består dels av relativt små, lokala företag, dels av ett antal större pappers- och massaföretag. En del av dessa företag har koncept och sortiment som liknar Dunis, inriktade mot HoReCa-marknaden, (hotell, restauranger och cateringföretag).
MARKNADEN FÖR PAPPERSBASERADE PRODUKTER
Den västeuropeiska marknaden för pappersbaserade servetter och dukar beräknas vara värd cirka 1,6 Mdr EUR1 och kan delas in i två huvudkanaler – HoReCa och detalj-handel mot konsument. Egna märkesvaror utgör huvuddelen av detaljhandelns försäljning.
Duni är ett av de största varumärkena på en fragmenterad marknad och har sitt starkaste fotfäste inom HoReCasegmentet. Efter ett antal år med tillväxt har marknaden för pappersartiklar stagnerat något under de senaste åren. Västeuropa anses vara en mogen marknad, medan Östeuropa visar betydligt högre tillväxt, om än från lägre nivåer. Inom detaljhandeln har andelen egna märkesvaror ökat de senaste åren, så pass att dessa är överrepresenterade inom kategorin bordsartiklar. Duni är väl positionerat för att förse marknaden med en effektiv produktionslösning för kundernas egna varumärken. Likväl kan Duni komplettera utbudet genom unika och premiumbaserade produktkoncept under sitt eget varumärke, riktade mot kvalitetsmedvetna konsumenter.
Av den totala uppskattade omsättningen på den europeiska marknaden för servetter och dukar svarar standardprodukter för cirka 45 % och premiumprodukter för cirka 55 %. Andelen premiumprodukter varierar mellan länder. På marknader där premiumsegmentet dominerar, som i norra Europa, Tyskland och Benelux, är Duni klar marknadsledare. I södra och östra Europa där enklare pappersprodukter fortfarande dominerar ser Duni en stor tillväxtpotential.
RESTAURANGMARKNADEN I EUROPA
I Västeuropa omsätter restaurangmarknaden cirka 500 Mdr Euro. De största marknaderna utgörs av Italien, Storbritannien, Spanien, Frankrike och Tyskland. Duni är närvarande på samtliga av dessa marknader.
Restaurangmarknaden delas traditionellt upp i en del som rör konsumenter och en del som utgörs av servering till företag och institutioner som vårdhem, skolor och sjukhus. Fullservicerestauranger och caféer/barer samt snabbmat utgör den största andelen av marknaden. Snabbmatssegmentet står för cirka 16 % och växer stadigt över tid och på bekostnad av både övriga restaurangtyper och måltider i hemmet. Även andelen restaurangkedjor växer, i synnerhet inom snabbmatssegmentet.
Vårdsektorn tar en allt större andel av marknadssegmentet för servering till företag och institutioner. Denna förändring varierar dock beroende på geografisk marknad. Här finns en tydlig potential för Duni att skapa tillväxt.
MEGATRENDER PÅVERKAR
Restaurangmarknaden har genomgått tydliga förändringar de senaste åren och utvecklas fortfarande. Den fortsatta urbaniseringen, en högre disponibel inkomst, det uppkopplade samhället och fler ensamhushåll gör att det ställs högre krav på mobilitet och flexibilitet, även när det gäller mat och restauranger. En generell trend är att allt fler restauranger erbjuder mat för take-away eller för snabbare förtäring på plats samtidigt som maten håller en allt högre kvalitet. Snabbmat behöver alltså inte likställas med ohälsosam mat eller karakteriseras av de enklaste lösningarna. Restaurang-
Källa: Euromonitor, ECA Statistics och Freedonia World Food Disposables.
kedjor med en så kallad fast casual-profil växer allt mer, dock från relativt låga nivåer. Även östra Europa och Asien genomgår liknande förändringar. Duni har ett brett sortiment av produkter som möter denna trend väl.
RESTAURANGER SOM VARUMÄRKEN
Restauranger, oavsett karaktär, agerar allt mer som varumärken. Att kunna marknadsföra en tydlig och sammanhållen
profil blir viktigare. Kommunikationen täcker oftare de produkter som möter slutkonsumenten. Därmed får bordsartiklar som tallrikar, servetter och dukar en viktig roll. Här uppstår en betydande potential för en aktör som Duni, som med sina koncept kan hjälpa kunderna med rätt typ av profilering.
MILJÖANPASSNING ALLT VIKTIGARE Restauranger blir mer miljömedvetna
och ställer högre krav än tidigare på att engångsartiklar ska ha en så hög miljöprofil som möjligt. Duni utmärker sig inom området med ett av branschens bredaste sortiment av miljöprofilerade produkter. Komposterbarhet, produkter gjorda av förnybara material och ett ständigt arbete för minskad energi- och råvaruförbrukning är några av de områden som Duni arbetar metodiskt med.
MARKNADEN I VÄSTEUROPA 1) BORDSARTIKLAR 2)
Totalt 1,6 Mdr EUR
Den västeuropeiska marknaden för bordsartiklar är värd cirka 1,6 Mdr EUR och består av pappersservetter och -dukar. Marknaden kan delas in i två kanaler, "Away from home" (HoReCa och offentlig sektor) och dagligvaruhandeln (konsumentmarknaden). Private label dominerar den mycket fragmenterade dagligvaruhandeln.
1 Dunis relevanta marknad 2014 inkluderat ljus, serveringsartiklar och förpackningar för take-away. Siffra baserat på MSP, Manufacturer Selling Price. Källa: Euromonitor, ECA Statistics och Freedonia World Food Disposables.
Källa: Euromonitor, ECA Statistics och Freedonia World Food Disposables.
BARER
Delas in i tre delar: Barer, loungebarer och vinbarer med fokus på försäljning av alkoholhaltiga drycker. Matutbudet är begränsat till enkla rätter. Ölhallar och pubar, där öl är den viktigaste drycken. Nattklubbar och diskotek.
CAFÉER
Caféer har oftast ett större utbud av mat och dryck med servering vid bordet. Fokus ligger på alkoholfria drycker, mer än hälften av omsättningen kommer från försäljning av drycker.
EVENT OCH CATERING
Catering tillhandahåller mat och dryck för fester, banketter, evenemang och institutioner. Oftast måltider till ett stort antal människor.
Fast food har begränsade menyer, maten ska tillagas snabbt. Kunderna beställer, betalar och tar mat och dryck med sig. De tenderar att specialisera sig på hamburgare, pizza eller kyckling, men även sallader och enklare efterrätter som glass. Matlagningen är generellt sett enkel.
FULLSERVICE-RESTAURANGER
Restauranger där kunderna blir serverade vid bordet och där fokus ligger på maten. Kvaliteten på maten är generellt sett hög. Menyerna erbjuder flera val och kan innehålla såväl frukost, lunch som middag.
FÖRETAG
Anställda som äter på en restaurang som arbetsgivaren erbjuder. Restaurangerna sköts av externa företag som Sodexo eller Compass Group eller av företaget självt. I genomsnitt äter cirka 70 % av de anställda i företagets restaurang. Ju större företag desto vanligare är det med egen restaurang.
HOTELL
Hotellbranschen är mindre fragmenterad än restaurangbranschen. Hotellverksamhet har oftast en integrerad restaurangverksamhet och bedrivs ofta i kedjor med centraliserade inköp.
KONFERENSER OCH MÄSSOR
Mässhallar och konferensanläggningar. Brett utbud av mat och dryck. Antalet personer kan variera från små till mycket stora grupper. Hotell med konferenscenter ingår i hotellsegmentet.
OFFENTLIG SEKTOR
Sjukhussegmentet omfattar alla sjukhus och kliniker, såväl offentliga som privata, som erbjuder lång- och korttidsvård. Äldreboende/vårdhem omfattar vårdtagare och anställda inom alla institutioner kategoriserade som sjukhem.
TAKE-AWAY
Maten hämtas av kunden eller levereras, då oftast till en extra kostnad. Vanligen erbjuds mat som pizza eller kinesisk, indisk, mexikansk, västindisk, eller nordafrikansk mat. Erbjuder inte att mat och dryck intas på stället.
DAGLIGVARUHANDEL
Den europeiska dagligvaruhandeln är koncentrerad till ett mindre antal stora aktörer i varje land såsom Tesco (Storbritannien), Aldi (Tyskland), Carrefour (Frankrike) och ICA (Sverige). De större aktörerna har centraliserade inköp och vissa har gått samman i internationella inköpsorganisationer.
FACKHANDEL
Fackhandeln utgörs av apotek, olika sorters specialbutiker, storköp för trädgårdsartiklar, bensinstationer samt varuhus och kedjor inom heminredning.
KUNDUPPLEVELSE & KOMMUNIKATION, AFFÄRSUTVECKLING
Kundens behov alltid i centrum
Kundanpassning är en av hörnstenarna i Dunis nya strategi. Att företaget kan skapa en positiv kundupplevelse och erbjuda relevanta tjänster och produkter under kundresans olika steg är avgörande för framgång. Inför de kommande åren har Duni flera initiativ på gång som kommer att leda till bättre kundanpassning.
16 // ÅRSREDOVISNING 2018
EN MER KUNDORIENTERAD ORGANISATION
För att Duni i framtiden ska kunna leverera värdeskapande lösningar behöver företaget lära känna kunderna bättre och förstå deras olika behov under kundresan. Arbetet med att bli en mer kundorienterad organisation innefattar en förstärkning av varumärket och ett starkare fokus på affärsutveckling. Kundresan utgör även teman i Dunis årsredovisningar under tre år: Utforska (Explore, 2018), Upplev (Experience, 2019) och Utveckla (Expand, 2020).
DIGITALISERING ÖKAR KUNDVÄRDET
Duni har initierat arbetet för att skapa en bättre och mer integrerad digital plattform som ska öka värdet för kunderna. Under 2019 kommer en första version att testas i ett utvalt land för att få direkt återkoppling som Duni sedan kan bygga vidare på.
TEMA: UTFORSKA
"Det är hur kunden upplever oss som varumärke och företag som skapar värde och ökar försäljningen. Vi skapar nu en karta för framtiden som vi testar under 2019. Genom att fånga upp trender och förstå vart marknaden är på väg kan vi stärka vårt kundfokus."
Marielle Noble, Communications & Customer Experience Director
HÅLLBAR INNOVATION NYCKEL TILL FRAMGÅNG
Efterfrågan på olika tjänster inom dagligvaru- och fackhandeln fortsätter att öka. Därför investerar Duni i att utveckla ett erbjudande som stärker kundernas engagemang och intresse. Under 2018 har Duni anställt en ny chef för innovation och affärsutveckling (se intervju s. 28). Duni bygger nu en plattform för innovation där företaget kan utveckla nya koncept och tjänster inom bland annat miljöområdet. En del av arbetet blir också att titta på hur samarbetet kan utvecklas internt, men även med externa parter, för att stärka Dunis innovationskraft.
GOODFOODMOOD 2.0 – UTVECKLING AV VARUMÄRKET
Varumärket Duni står för mat, människor och design, vilket uttrycks i varumärkesplattformen Goodfoodmood®. Dunis produkter ska bidra till en förhöjd måltidsupplevelse och en trevlig samvaro mellan människor, oavsett var, hur och när måltider serveras. Känslor, möten och relationer är centrala för varumärket. Goodfoodmood är en röd tråd i Dunis verksamhet: från produkt- och konceptutveckling till inköp av miljöanpassade material. Det är utgångspunkten för att Duni ska kunna erbjuda relevanta kunderbjudanden med tydlig affärsnytta. För att ytterligare stärka varumärket har Duni startat arbetet med att se över hur nuvarande plattform också kan spegla det viktiga arbete som görs kring hållbarhet.
NYTT INTRANÄT STÄRKER SAMARBETE
Duni har lanserat ett nytt intranät för att förstärka samarbetet inom organisationen. Det ökar möjligheterna att dela idéer och erfarenheter över enhetsgränser och speglar ett skarpare fokus på internkommunikation och engagemang.
TEMA: UTFORSKA
"Dunis styrka är att vi är lyhörda gentemot marknaden. Att vi på djupet förstår våra kunders behov är helt avgörande för att vi tillsammans ska kunna bygga långsiktiga relationer. Vi inspireras av våra kunders nyfikenhet och det driver oss att ständigt förändras och förbättras."
Magnus Carlsson, Director Corporate Development
VÄRDEBASERAD PRISSÄTTNING FÖRBÄTTRAR LÖNSAMHETEN
Värdebaserad prissättning har identifierats som ett nyckelområde för att Duni ska kunna säkerställa och förbättra sin framtida lönsamhet. Ett nytt initiativ ska förbättra Dunis förmåga att arbeta med värdebaserad prissättning av erbjudandet till kund, men kommer även att bättre positionera och styra Dunis erbjudande baserat på kundernas betalningsvillighet. För den interna organisationen innebär initiativet förbättrade processer och ett tydligare fokus på kundvärde.
FÖRVÄRV SKAPAR TILLVÄXT
Asien och Oceanien är en starkt växande marknad och har varit en prioriterad tillväxtregion för Duni sedan 2013. Strategin har varit att förvärva bolag med erfarenhet och kunskap om marknaden, och med kontakter i de kanaler där Duni behöver etablera ett fördjupat samarbete. Tidigare förvärv i Singapore, Thailand och Nya Zeeland följs nu av det strategiskt viktiga förvärvet av BioPak Pty Ltd i Australien, som med sina miljöanpassade mat- och dryckesförpackningar öppnar dörrar både på den australiska och den nyzeeländska marknaden.
ÖKAD EFFEKTIVITET I VÄRDEKEDJAN
För att stärka Dunis förmåga att hantera de ständigt växande kraven på kundspecifika produkter startar företaget ett nytt initiativ. Det kommer att täcka hela värdekedjan för Dunis artiklar och kommer att underlätta förståelsen för kostnadsdrivande faktorer. Detta i sin tur leder till bättre kontroll av komplexitet och ett mer relevant erbjudande på marknaden.
De levererar det goda
Holy Greens är snabbmatskedjan som satsar på det nyttiga och hållbara, i harmoni med människor och natur. De valdes 2018 till Årets Hälsokrog och planerna är att fortsätta expansionen. Duni levererar miljöprofilerade salladsskålar och lock, men samarbetet går mycket djupare än så.
18 // ÅRSREDOVISNING 2018
HOLY GREENS Grundades: 2013 Huvudkontor: Malmö Verksamhet: säljer sallader, juicer, och hälsoshots Restauranger: Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg Antal medarbetare: mer än 150
Varför blir vissa företag framgångsrika och inte andra? Det handlar naturligtvis mycket om tajming, att ligga rätt i tiden. Att pricka makrotrender och att leverera precis det som marknaden eller ett kundsegment vill ha vid en viss tidpunkt.
Men det räcker inte. Dessutom måste det finnas ett djupt engagemang och en tro på det man gör. Och att man är villig att kavla upp ärmarna och lägga ner all den tid och hårda arbete som krävs för att ett företag ska flyga.
Restaurangkedjan Holy Greens är ett lysande exempel. Företaget grundades 2013 och finns idag i Helsingborg, Malmö, Göteborg och Stockholm. Och expansionen har bara börjat.
ETT PRISBELÖNT KONCEPT
Under 2018 fick Holy Greens ta emot utmärkelsen DI Gasell och blev även utsedda till Årets Hälsokrog på Restauranggalan med motiveringen: "En expansion av högklassiga salladsbarer runt om i landet gör det enkelt för många att snabbt och enkelt välja hälsosamt. Råvaror efter säsong och smakmässigt träffsäkra sallader som passar gäster på språng eller för den som vill sitta ned."
Redan från starten hade grundarna David Egonson och Nebo Pavicevic en tydlig bild av vad de ville göra. Holy Greens skulle erbjuda "en god och snabb lunch som tar lika stor hänsyn till våra kroppar som till naturen och våra leverantörer". Deras koncept täcker in allt från valet av råvaror och leverantörer till hur man ska få kunderna att trivas, men även hur företaget arbetar med exempelvis mångfald.
Holy Greens fokuserar på närproducerade, ekologiska och, så långt det går, hållbara lösningar, och anstränger sig hårt för att hitta rätt leverantörer. Det
gäller inte bara för råvarorna till maten, utan även för förpackningarna som maten serveras i.
Oavsett om kunderna äter på någon av Holy Greens restauranger eller tar med maten serveras den i skålar från Duni. Företagen har samarbetat sedan 2014.
"Med Dunis bagassprodukter kan vi erbjuda en personlig take-awaybox som är både snygg och miljöanpassad. Den perfekta förpackningen för våra värdefulla grönsaker."
David Egonson, Ägare och grundare av Holy Greens
PRODUKTER MED MÅNGA FÖRDELAR
Ett starkt skäl till att Holy Greens valde Duni var att de kan leverera ett produktsortiment som går hand i hand med företagets inriktning på miljövänliga, hållbara lösningar. Holy Greens salladsskålar och lock ingår i Dunis ecoecho® sortiment. Skålarna är tillverkade av komposterbar bagass, där biprodukter från sockerrörsproduktion ersätter träfibrer i pappersmassan. Locken är tillverkade av genomskinlig, återvunnen plast, så kallad rPET.
Även Duni-produkternas design var viktig för Holy Greens. Utöver att de är snygga spelade möjligheterna att använda produkterna i profileringsarbetet för att
stärka varumärket stor roll för Holy Greens. Locken till salladsskålarna har präglats med företagets logotyp för att sticka ut.
SAMARBETE SOM GER RESULTAT
En allt viktigare framgångsfaktor i de flesta branscher är att skapa nära samarbeten i hela värdekedjan. När de startade hade Holy Greens stor nytta av den produktoch materialkunskap som Duni kunde bidra med. Duni hjälpte bland annat Holy Greens att testa olika material för att hitta salladsskålar med rätt egenskaper.
Företagen har fortsatt sitt nära samarbete och arbetar i dagsläget med att utveckla en ny, skräddarsydd salladsskål för Holy Greens.
AFFÄRSOMRÅDE TABLE TOP
Kundanpassade och miljöprofilerade lösningar
Affärsområde Table Top är Dunis största affärsområde med 51 procent av koncernens nettoomsättning. Duni är marknadsledande i Europa när det gäller produkter för det dukade bordet. Affärsområdets försäljning sker via distributörer, grossister och direkt till slutkunderna.
2 486 330 13,3 %
Nettoomsättningen uppgick till 2 486 (2 338) MSEK.
Det operativa resultatet uppgick till 330 (375) MSEK.
Den operativa rörelsemarginalen uppgick till 13,3 % (16,0 %).
TEMA: UTFORSKA
"Vi ska inspirera, vara relevanta och skapa kundnytta varje dag. Duni ska vara en stark partner som skapar värde genom att hjälpa kunderna att utveckla sin affär."
Robert Dackeskog, Director Business Area Table Top
Den 15 januari 2019 meddelade Duni att Robert Dackeskog lämnar sin tjänst. Linus Lemark utsågs samtidigt till ny affärsområdeschef för Table Top.
NETTOOMSÄTTNING PER GEOGRAFISK REGION, %
KUNDSEGMENT TABLE TOP
- Event och catering
- Fullservicerestauranger
- Hotell
- Offentlig sektor
- Företag
FOKUS PÅ KUNDEN
Ett starkt kundfokus baserat på god kunskap om trender och kundbehov är idag avgörande för framgång. Det krävs nära samarbeten, såväl internt inom Duni som i hela värdekedjan. Helt avgörande är att stärka kundrelationen genom förtroendeskapande samarbeten, som ger en tydlig affärsnytta för kunden.
Stärker kundernas varumärken
Allt fler restauranger arbetar aktivt med sina varumärken och vill använda bordsartiklar som tallrikar, servetter och dukar i sitt profileringsarbete. Duni kan erbjuda flera olika koncept som hjälper kunderna att stärka sina varumärken och efterfrågan på dessa tjänster ökar ständigt.
GO JOY WOW MÖTER KUNDERNAS BEHOV
Dunis sortimentplattform GO JOY WOW gör att kunderna lätt hittar servetter och dukar med rätt känsla för specifika tillfällen. GO är det enkla och pålitliga alternativet till lägre kostnad, fortfarande med hög kvalitet. JOY är stilsäkra och moderna lösningar. WOW är sofistikerade och lyxiga produkter för speciella tillfällen.
GO JOY WOW har bland annat lett till att försäljningen av dukar i det linneliknande materialet Evolin® har ökat. Kunderna kan nu lättare identifiera det premiumvärde som Evolin® står för. Ett bra komplement till dukarna i WOW-utbudet är servetterna i Dunilin®, ett miljöprofilerat material i mjuk linnekänsla.
Som levande ljus, utan riskerna
Dunis innovativa sortiment med LED-lampor ger en känsla av levande ljus, men de är även brandsäkra och kostar 80 procent mindre än värmeljus. De laddningsbara lamporna finns för användning både inom- och utomhus. De har lång brinntid och kan styras med fjärrkontroll.
ÖKAT FOKUS PÅ BORDSHYGIEN
Bordsytor på allmänna platser samt på restauranger och caféer kan ofta vara svåra att hålla rena. Duni samarbetar med internationella experter inom hygien och hälsa för att undersöka behovet av dukar och servetter i sammanhang där mat serveras. Målet är att uppfylla de höga krav konsumenten ställer på hygien och allergener. Duni deltar även i ett projekt som spänner över fem europeiska länder där frågan drivs vidare.
Efterfrågan på miljömässigt hållbara lösningar blir allt starkare, liksom lösningar som sluter kretsloppet. Duni arbetar kontinuerligt med att utveckla nya, miljömässigt ansvarsfulla material inom ramen för sitt ecoecho®-sortiment. Redan idag går de flesta Table Top-produkterna att återvinna eller kompostera.
Ökning i södra och östra Europa
Under 2018 ökade turismen i södra och östra Europa, och som en följd av detta, restaurangnäringen. Detta hade en direkt positiv inverkan på affärsområdets försäljning och man kunde öka sin marknadsandel i den delen av Europa.
Ledande inom hållbara förpackningar
Affärsområde Meal Service utvecklar koncept kring servering och förpackningar av måltider som passar en modern on-the-go-livsstil, exempelvis take-away, catering och färsk färdigmat i livsmedelsbutiker, foodtrucks och saluhallar.
Nettoomsättningen uppgick till 846 (704) MSEK.
Det operativa resultatet uppgick till 41 (31) MSEK.
Den operativa rörelsemarginalen uppgick till 4,9 % (4,4 %).
NETTOOMSÄTTNING OCH
TEMA: UTFORSKA
"Våra kunder söker efter inspiration kring hur de kan utveckla sina varumärken och sina koncept med attraktiva förpackningar för mat och dryck. Vi kan guida, utbilda och hjälpa dem att göra smarta och hållbara val som förstärker slutanvändarnas upplevelse."
Linus Lemark, Director Business Area Meal Service
Den 15 januari 2019 meddelade Duni att Linus Lemark utsetts till affärsområdeschef för Table Top. Franck Bancarel har utsetts till ny affärsområdeschef för Meal Service från mars 2019.
OPERATIVT RESULTAT, MSEK Nettoomsättning Operativt resultat 1 000 750 50 2016 2017 2018 500 30 40 250 20 0 10 666 704 846 41 31 41
NETTOOMSÄTTNING PER GEOGRAFISK REGION, %
DRIVER FÖRSÄLJNINGEN AV HÅLLBART
Medias bevakning av hur plast förorenar världshaven har bidragit till att slutanvändarnas efterfrågan på förnyelsebara produkter och alternativ till plast fortsätter att växa. Affärsområde Meal Service har arbetat aktivt med att utveckla hållbara lösningar baserat på en tydlig vision av att vara våra kunders mest attraktiva hållbara leverantör. Detta har lett till att försäljningen inom Dunis hållbara ecoecho®-sortiment ökar kraftigt. Från och med 2018 ingår alla nya produkter och innovationer inom Meal Service i ecoecho®-sortimentet.
KUNDSEGMENT MEAL SERVICE
- Caféer
- Event och catering
- Fast food
- Offentlig sektor
- Take-away
EFFEKTIVA INKÖP
Kostnadsbesparingar i värdekedjan är avgörande för att Meal Service ska kunna erbjuda sina kunder kvalitetsprodukter till ett bra pris. Därför arbetar affärsområdets engagerade inköpare för att få bästa möjliga pris på innovativa material.
PERFEKT LÖSNING FÖR TAKE-AWAY
Take-away-förpackningar kan vara såväl praktiska, snygga och miljöprofilerade som säkra, vilket bevisas av Dunis Duniform®-koncept. Med nya Duniform© DF5 är det lätt att försegla kristallklara ecoecho®-glas av rPET – snabbt, hygieniskt och utan läckage. Det är en kostnadseffektiv lösning för verksamheter där ett snabbt kundflöde är viktigt.
Bagass leder fiberrevolutionen
Restprodukten bagass lämpar sig utmärkt för hållbara kaffekoppar, salladsboxar, och tallrikar inom ecoecho®-sortimentet, där de ersätter plast och träfibrer. Materialet är överlägset träfibrer vid tillverkning av formade skålar. Under 2018 lanserade Duni Octabagasse – en uppdatering av företagets populära Octaview®-boxar som nu tillverkas i bagass.
FÖRVÄRV LYFT FÖR HÅLLBARA FÖRPACKNINGAR
Genom förvärvet av brittiska Biopac UK Ltd. stärker Duni sitt utbud av hållbara engångsförpackningar för mat och dryck i Storbritannien. Företagets förpackningar fungerar mycket bra för att anpassas till kundernas varumärkesprofilering och Biopac växer kraftigt på sin hemmamarknad.
Kundanpassade lösningar populära
Speciellt anpassade produkter efterfrågas av allt fler kunder. Dessa produkter ger dem möjlighet att stärka sina varumärken genom att exempelvis trycka logotypen på kaffekoppar eller prägla den i förpackningslock. Men egentligen sätter bara fantasin gränserna. Duni hjälper kunderna att designa kreativa lösningar.
AFFÄRSOMRÅDE CONSUMER
Ett hållbart erbjudande som passar konsumenterna
Affärsområde Consumer marknadsför servetter, dukar, serveringsartiklar, ljus och andra bordsaccessoarer via dagligvaru- och fackhandeln. Försäljningen sker både under Dunis eget och handelns egna varumärken. Det helägda tyska bolaget Paper+Design ingår i affärsområdet.
Nettoomsättningen uppgick till 1 061 (1 010) MSEK.
Det operativa resultatet uppgick till 42 (57) MSEK.
Den operativa rörelsemarginalen uppgick till 4,0 % (5,6 %).
TEMA: UTFORSKA
"Duni är ett marknadsledande varumärke inom retail-området och måste finnas tillgängligt i samtliga kanaler där kunder söker information. Det ska vara enkelt att hitta information om vårt produkterbjudande och kringliggande service samt om våra värderingar kring miljöfrågor."
Anna Lundqvist, Director Business Area Consumer
PRODUKTER AV PLAST FASAS UT
Plast har traditionellt utgjort en betydande del av affärsområdets sortiment. Beslut har tagits att fram till 2020 fasa ut alla engångsartiklar baserade på fossila råmaterial som levereras till handeln. De kommer att ersättas av miljöanpassade alternativ.
Ökat fokus på hållbart sortiment
I takt med att plast fasas ut kommer hållbara produkter att bli allt viktigare. Ett exempel där miljömedvetenhet kombineras med framstående formgivning är engångsartiklarna i Amazonica-kollektionen. Den har lanserats tillsammans med designduon Bernadotte & Kylberg. Kollektionen innehåller stilrena tallrikar och skålar i bagass och bestick i CPLA, växtbaserade och biologiskt nedbrytbara material. I utbudet finns även servetter som tillverkas i ett FSC-certifierat och komposterbart biomaterial.
KUNDSEGMENT CONSUMER
• Dagligvaruhandel
• Fackhandel
MÄRKNING HJÄLPER KUNDERNA VÄLJA RÄTT
Dunis tydliga märkning hjälper kunderna att välja miljöprofilerade produkter. Dunis logotyp är nu grön på dessa produkter och grafiska symboler visar tydligt vilka av Dunis produkter som är baserade på hållbara material. Andra symboler visar certifiering och om produkten kan hemkomposteras.
Paper+Design stärker sin position
Tyska Paper+Design ingår i affärsområde Consumer. Ett ökat samarbete har resulterat i en förstärkt position på den viktiga tyska marknaden. Nu lanserar Paper+Design en ny varumärkesplattform i linje med Dunis Goodfoodmood® som utvecklar företagets redan starka inriktning på design av servetter.
STÄRKER KUNDERNAS EGNA VARUMÄRKEN
Duni erbjuder en så kallad private label-lösning där företagets produkter marknadsförs under kundernas egna varumärken. Det gör att kunden effektivt kan utveckla sitt varumärke och sin profil med ett kvalitativt sortiment för det dukade bordet och med målgruppsanpassad design. Denna affärsmodell med kundspecifika lösningar gör Duni till en överlägsen samarbetspartner.
NYA PROJEKT INOM DIGITALISERING
I takt med att dagligvaru- och fackhandeln blir alltmer digitaliserad stärker Duni sitt fokus på detta område för att kunna erbjuda kunderna relevanta tjänster. Duni har bland annat startat ett projekt som ska skapa en bättre och mer integrerad digital plattform med syfte att öka värdet för kunderna.
Fortsatt expansion på nya marknader
Affärsområde New Markets säljer Dunis koncept och produkter på marknader utanför Europa.
Nettoomsättningen uppgick till 448 (322) MSEK.
Det operativa resultatet uppgick till 13 (24) MSEK.
Den operativa rörelsemarginalen uppgick till 2,9 % (7,4 %).
TEMA: UTFORSKA
"Vi bygger vår kompetens inom miljöanpassade förpackningar och ska få ut budskapet att vi är marknadsledare inom området. Vi måste använda vår kompetens för att bygga starka partnerrelationer: vi ska förstå kundernas verksamhet bättre än konkurrenterna och vara bättre på att erbjuda kunderna service och tjänster."
Patrik Söderstjerna, Director Business Area New Markets
NETTOOMSÄTTNING PER PRODUKTGRUPP, % NETTOOMSÄTTNING OCH OPERATIVT RESULTAT, MSEK Nettoomsättning Operativt resultat 500 400 300 30 2016 2017 2018 200 24 18 12 100 6 0 0 220 322 448 23 24 13 Förpackningslösningar, 10% Serveringsprodukter, 30% Ljus, 2% Bordsdukar, 4% Servetter, 48% Övrigt, 6%
KUNDSEGMENT NEW MARKETS
• Caféer
- Fast food
- Fullservice-restauranger
- Hotell
- Take-away
EXPANSION PÅ VÄRLDSMARKNADEN
New Markets är en kombination av säljkontor och förvärvade företag utanför Europa. Nu arbetar man för att föra denna familj närmare Duni i Europa. Affärsområdet såg under 2018 en kontinuerlig entreprenörsdriven expansion på världsmarknaden. I Mexiko finns en konceptbutik med Dunis premiumsortiment. I Taiwan samarbetar Duni med en partner för att lansera sortimentet. Turismen och antalet affärsresor ökar, liksom antalet måltider utanför hemmet. Detta har påverkat verksamheten positivt.
NEW MARKETS MARKNADER
Australien, Förenade Arabemiraten, Nya Zeeland, Ryssland, Singapore, Thailand och USA.
Egen personal;
Försäljningen sker via distributör.
Ej New Markets marknadsområde
Fr o m januari 2019 ingår Ryssland och USA i affärsområde Table Top.
Omstrukturering i Singapore
Duni Song Seng i Singapore, förvärvat 2013, omstrukturerades under 2018. Implementering av ett nytt affärssystem, flytt till ett nytt kontor och byte till ett externt lager påverkade temporärt resultatet negativt. Förändringarna kommer att effektivisera företagets verksamhet och förbättra logistiken.
TRENDER PÅ DEN ASIATISKA MARKNADEN
På grund av de låga inträdesbarriärerna för engångsartiklar har antalet aktörer ökat i Asien. Det medför att konkurrensen har blivit hårdare i lågprissegmentet. Marknaden för premiumprodukter är mindre, men trots det stiger Dunis försäljning av premiumservetter. Ett växande miljömedvetande har medfört att efterfrågan på hållbara alternativ också blir allt större.
EFFEKTIVARE PRODUKTION
Under 2018 investerade Sharp Serviettes i Nya Zeeland i en maskin för att effektivisera konverteringen av servetter vid sin produktionsanläggning i Auckland. Företaget säljer främst till HoReCa-segmentet och detaljhandeln, och distribuerar även Duni-produkter.
Exportökning i Thailand
Exporten från Terinex Siams fabrik i Thailand fortsätter att växa. För att förbättra verksamheten har ett nytt lagerhanteringssystem installerats. Dessutom har nya kvaliteter och färger introducerats i konverteringen för att göra premiumsortimentet ännu mer konkurrenskraftigt.
Förvärv stärker hållbart i Asien och Oceanien
Asien och Oceanien är en prioriterad tillväxtregion för Duni, där vi ökar genom förvärv och strukturbyggande. Under 2018 förvärvades BioPak Pty Ltd i Australien, som levererar miljöprofilerade engångsförpackningar för matservering tillverkade av fibrer, kartong och bioplaster. Företaget växer snabbt och är marknadsledande i Australien och stora i Nya Zeeland. Förvärvet öppnar för tillväxt och expansion även på andra marknader.
"Vi levererar hållbara upplevelser"
Möt Johan Mårtensson, Business Development & Innovation Manager på Duni sedan sommaren 2018. Här berättar han om sin roll och om hur Duni måste tänka och arbeta för att möta marknadens behov i framtiden.
VAD ÄR DITT FÖRSTA INTRYCK AV DUNI?
"Det finns en enorm energi och vilja. De flesta inser att Duni måste fortsätta utvecklas och leverera relevanta lösningar under hela kundresan. Andra företag och innovatörer behöver se att Duni är öppna och mottagliga för innovation och veta att vi vill hjälpa till att utveckla produkter och tjänster. Vi behöver vidareutveckla vårt ekosystem kring Duni."
HUR TÄNKER DU KRING FÖRETAGS EKOSYSTEM?
"Det gäller att vara aktiv i olika nätverk, använda vår marknadskunskap och visa på kundbehov som vi ser. Då går utvecklingen så mycket snabbare än om vi skulle göra allt själva. Vi kan få tillbaka mycket och dessutom hjälpa andra.
Innovation handlar om att leverera kundvärden. Vi har bra kunskap om HoReCa-industrin och kan vara en demomiljö för innovationer. Det behöver inte alltid vara stora volymer. Duni har även en intressant struktur eftersom vi både erbjuder inköp och har en vertikalt integrerad produktion. Jag tror inte så många känner till det."
VARFÖR ÄR HÅLLBARA LÖSNINGAR SÅ VIKTIGA?
"Om man som företag inte levererar hållbara lösningar så tror jag inte att man har en framtid. Det kommer att bli enormt viktigt att ta ansvar för sina produkter, både när de används och efteråt.
"Man måste titta på materialen och kretsloppet: kan vi göra detta med miljöanpassade material? Hur kan vi hjälpa våra kunder att välja mer hållbara lösningar?"
När Duni tänker hållbarhet måste det täcka allt från hur mycket energi som använts för att skapa en produkt och hur den levererats till hur den kan återvinnas. Samtidigt är det fler och fler som vill
ha snabba och bekväma lösningar. Där passar våra produkter in. Man måste titta på materialen och kretsloppet: kan vi göra detta med miljöanpassade material? Hur kan vi hjälpa våra kunder att välja mer hållbara lösningar?"
VILKA FRAMGÅNGSFAKTORER SER DU?
"Vi bygger nu en organisation som ska stödja de här förändringarna. Att samarbeta och dela kunskap, både inom Duni och med externa aktörer, är viktigt. Olika typer av forum kommer att etableras för att underlätta detta. Ett av mina mål för nästa år är att utforska nya områden som vi definierat som intressanta. Vi kommer att göra tester både internt och tillsammans med partner i pilotprojekt.
Under hösten hade vi vår första innovationsworkshop där vi tittade på olika framtidsområden för Duni och hur vi kan leverera relevanta tjänster. Externa experter deltog och gav förslag utifrån sina perspektiv. Det var ett första steg i att våga släppa in andra i våra tankar när vi tittar på framtiden och den plats vi vill att Duni ska ha."
JOHAN MÅRTENSSON
Titel: Business Development & Innovation Manager
Ålder: 39
Bakgrund: Marknadsekonom, Niels Brock Business School, Köpenhamn. Datainformationsvetenskap, Malmö universitet. Har arbetat med marknadsföring och innovation hos industriföretag under 7–8 år. Senast VD för ett stort nätverk inom förpackningsindustrin.
Passion: Surfing, naturen, resor och vänner.
OPERATIONS
Flera projekt effektiviserar värdekedjan
Operations ansvarar för Dunis pappersbruk, konverterings-, distributions- och lageranläggningar, men även för IT och annat systemstöd. I Dunis konverteringsanläggningar i Tyskland och Polen produceras de delar av sortimentet som baseras på papper som tillverkats av Rexcell Tissue & Airlaid AB.
TEMA: UTFORSKA
"Vårt fokus på kundresan är viktigt eftersom kunder som är trogna Duni genererar effektivare processer och vi kan ge dem bättre service. Duni måste också engagera sig lokalt i närheten av produktionssajterna för att underlätta anställning av kompetent personal."
Fredrik Malmgren, Director Operations
+25 %
STORA INVESTERINGAR I PAPPERSPRODUKTIONEN
Dunis helägda dotterbolag Rexcell har gjort en stor investering i airlaid-produktionen för att möta behovet av premiummaterial till bland annat de viktiga servettkvaliteterna Dunilin® och Dunisoft®. Kapaciteten för produktion av så kallad airlaid vid pappersbruket i Skåpafors kommer att öka med 25 procent.
adderar kundvärde
I takt med att kunderna efterfrågar mer specialanpassade lösningar ökar komplexiteten i Dunis produktion. Duni har förbättrat graden av kundanpassning genom bland annat stigande försäljning av profiltryck. Samtidigt har man lyckats sänka kostnaderna på flera områden och minskat mängden avfall.
LOGISTIKPROJEKT MED MÅNGA FÖRDELAR
Det är stark press på transportnätverket i Centraleuropa och det krävs nya och förbättrade transportlösningar. Dunis projekt Cosmos syftar till att effektivisera transporter och lagerstruktur, vilket även kommer att medföra sänkta logistikkostnader. Ett nytt distributionsnätverk möjliggör tillväxt, både organiskt och genom att förvärvade bolag lättare kan integreras. Med färre transportkilometer minskar dessutom Dunis klimatpåverkan och stabilare leveranser höjer kundnyttan.
Kontinuerliga förbättringar ger resultat
Dunis produktstrategi för dukar har implementerats vilket lett till en volymökning på 35 procent för det linneliknande dukmaterialet Evolin®. Genom kontinuerliga förbättringar har Rexcell effektiviserat sin verksamhet. Man har exempelvis fått maskinerna att Komplexitet som gå med färre störningar och kortat ner tiden för färgbyten.
OPTIMERAD VÄRDEKEDJA
Med projektet Hansa ska Duni optimera värdekedjan för handelsvaror. Projektet spänner brett, men fokus ligger på processer och organisation inom inköp och materialförsörjning. Målet är att bättre processer samt ökad transparens och tydligare ägandeskap i försörjningskedjan ska leda till växande försäljning. Investeringar i en webbaserad plattform kommer att möjliggöra en ökad digitalisering av enklare arbetsuppgifter och ska underlätta integration och samarbete med leverantörer.
Digitalisering en stark trend
Digitalisering har fått ett stort genomslag i de flesta branscher, och är något som även i hög grad påverkar Duni. De flesta områden inom företaget berörs, även konverteringen där det nu finns planer på digitalisering. För att följa med i den digitala utvecklingen kommer även personalen att vidareutbildas.
CSR
Hållbara lösningar blir allt viktigare
Duni stärker sitt strategiska arbete för ett ansvarsfullt företagande. Inte minst inom miljöområdet som blir allt mer affärskritiskt. Duni tar sitt ansvar för att vara en del av lösningen, inte problemet.
TEMA: UTFORSKA
"Det pågår en kraftsamling i samhället för ökad återvinning och skydd av miljön. Idag vill de flesta bidra till en minskad miljöpåverkan. Dagens utmaningar kräver nya lösningar och samarbeten, och våra kunder vill ha stöd i att välja miljöanpassade lösningar för sin verksamhet."
Elisabeth Gierow, Corporate CSR & Quality Director
Dunis CSR-strategi 2025
Samhället står inför en lång rad utmaningar inom klimatoch miljöområdet. Det finns ett stort behov av att utveckla samarbetet i värdekedjan, bland annat för att motverka nedskräpning, ta fram nya hållbara material och öka återvinningen av engångsartiklar. Duni har kommit långt inom miljöområdet, exempelvis med miljöprofilerade produkter och externa miljömärkningar. Dunis nya CSR-strategi utvecklar detta arbete ytterligare.
DEN BÄSTA PARTNERN FÖR HÅLLBARA LÖSNINGAR
I linje med CSR-målen 2019–2025 arbetar Duni på flera fronter för att erbjuda ett brett, miljöanpassat sortiment.
- Duni ska erbjuda ekoprodukter för varje Goodfoodmood®-tillfälle, vilket innebär en ökning av biobaserade, biologiskt nedbrytbara produkter i sortimentet. Samtidigt inleds en utfasning av fossilbaserad plast.
- Ett slutet kretslopp blir allt viktigare, och Duni söker lösningar för återvinning av produkter. I detta arbete samverkar företaget med andra aktörer, exempelvis för ökad återvinning av take-away-produkter.
- För att komma till rätta med miljöproblem blir det allt viktigare med partnerskap för hållbarhet. Ett exempel är att Duni samarbetar med andra aktörer för att motverka nedskräpning.
- The Duni Way, vårt sätt att göra affärer, sammanfattar hur Duni utvecklar sin strategi för att bidra till engagerade och trygga medarbetare. Här ingår ökat samarbete internt och en företagskultur grundad på starka, gemensamma värderingar.
- Our Blue Mission Dunis CSR program beskriver det integrerade, ständiga arbete som pågår för ett ansvarsfullt och resurseffektivt företagande. Det handlar om att ta sitt samhällsansvar och verka för en hållbar utveckling: ekologiskt, ekonomiskt och socialt.
Läs mer om Dunis hållbarhetsarbete i CSR-rapporten "Our Blue Mission" 2018
FRAMTIDENS TAKE-AWAY
Plast står högt på miljödagordningen. Duni står bakom EU-kommissionens förslag om ett omfattande regelverk för att motverka plastens negativa miljöpåverkan. Marknadens efterfrågan på Dunis miljöprofilerade sortiment har ökat kraftigt under 2018 och Duni fortsätter att utveckla hållbara, plastfria alternativ till bland annat sugrör, bestick, tallrikar och skålar. Duni tar ledningen i den omställning till miljöanpassade, fiberbaserade produkter som är framtiden för take-away.
KOMPOSTERBARA SERVETTER ÖKAR
Efterfrågan på komposterbara alternativ blir allt starkare på marknaden. Komposterbara artiklar i Dunis sortiment är testade och certifierade för industriell kompostering eller hemkompostering. Dunis mjuka pappersservetter (tissue) är godkända för hemkompostering sedan 2018.
Samarbeten driver miljöfrågor
För att lösa dagens miljöutmaningar krävs kontinuerliga samarbeten på alla nivåer och med olika aktörer. Duni ingår i nätverket Håll Havet Rent som arbetar för att minska nedskräpning i våra hav och även med forskningsinstitutet RISE för att öka återvinningen av take-awayförpackningar. Andra pågående samarbeten inkluderar organisationer som Packbridge (hållbara förpackningar) och Paper Province (papperstillverkning). Duni medverkar även i utvecklingen av standarder för återvinningsmärkning.
Ecoecho® Sweet komposterbara kaffekoppar av bagass och papper lanserades under 2018 under temat "Love your city". Dessa miljöanpassade engångskoppar finns i olika storlekar för både varma och kalla drycker och lämpar sig mycket väl för profiltryck. De kan kombineras med lock av komposterbar CPLA.
Hållbara produkter visar vägen
Produkterna i Dunis miljöanpassade ecoecho® sortiment är tillverkade av fiberbaserade, plastfria material som bagass, samt komposterbar bioplast och återvunnen plast. Ecoecho®-sortimentet har vuxit starkt och utgör idag 20 procent av Dunis take-away-sortiment. Dunis miljöprofil stärks ytterligare genom förvärv 2018, där både BioPak i Australien och Biopac i Storbritannien är företag med fokus på miljöanpassade take-away-förpackningar.
Duni och FN:s hållbarhetsmål
FN:s 17 globala hållbarhetsmål – Sustainable Development Goals – syftar till att idag och i framtiden bekämpa fattigdom, skydda vår planet och se till att alla människor kan uppleva fred och välstånd. Duni arbetar med alla 17 målen, men följande är de viktigaste:
Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
-
Bekämpa klimatförändringarna
-
Hav och marina resurser
-
Ekosystem och biologisk mångfald
Läs mer om hållbarhetsmålen på sustainabledevelopment.un.org
Starkare kultur och värderingar för framtiden
Medarbetarna är avgörande för att ett företag ska bli framgångsrikt. Duni satsar framåt med flera initiativ som ska stärka företagskulturen och skapa en värdegrund som tar oss in i framtiden.
TEMA: UTFORSKA
"Engagerade medarbetare är en förutsättning för att Duni ska nå en hög effektivitet och få nöjda kunder. Ur ett kandidatperspektiv innebär det att vi ska fokusera på att vara en attraktiv arbetsgivare, både för våra befintliga medarbetare och för externa kandidater."
Sofie Lindström, HR Director
Verksamt verktyg för talangutveckling
Dunited är Dunis verktyg för att utveckla medarbetarna och organisationen med en tydlig koppling till affärsmål. Dunited-processen gör att HR-arbetet blir tydligare, samtidigt som resultaten går att mäta och följa upp. Talanghanteringen är central i Dunited: hur Duni som en attraktiv arbetsgivare rekryterar, behåller, utvecklar och belönar medarbetare och ger dem det stöd de behöver för att prestera så bra som möjligt. Processen inkluderar även ledarskapsutveckling, mentorskap och successionsplanering. Digitala verktyg utnyttjas alltmer för att effektivisera processen.
Förverkligar utsatta barns drömmar
Sedan flera år tillbaka samarbetar Duni i Sverige med Stiftelsen Min Stora Dag, som arbetar med och hjälper barn med allvarliga sjukdomar och diagnoser. Målet är att årligen skapa aktiviteter som blir till andhål av lättnad och glädje i en svår tillvaro. Duni anordnade 2016 två uppskattade matlagningsläger för cirka 30 barn. Under 2017 ordnades en tävling där deltagarna designade servetter. Ge kraft med Min Stora Dag än till bandy och balett. Genom att ge en Stor Dag flyttar vi fokus från det tuffa och skapar en välbehövligt paus som kan ge extra kraft när det som bäst behövs. Det kan exempelvis vara att få nya kompisar på ett kockläger eller träffa sin stora idol. Var med och gör skillnad! Swisha 50 kronor till 900 51 33 Läs mer på minstoradag.org Wilma, Enlil och Fiona är tre av många barn som fått uppleva en Stor Dag.
Under 2018 ordnades ett kockläger för 15 barn i Stockholm där Nobelmiddagen stod i centrum. De fick även besöka Blå Hallen i Stockholms stadshus, där Nobelmiddagen äger rum, och njöt av en dessert med kocklandslagets Daniel Roos.
En stark tro på mångfald
Det finns en stark vilja inom Duni att aktivt bidra till en positiv förändring i samhället. Inom företaget prioriteras mångfald, både för att förbättra arbetsklimatet och innovationskraften. Den bidrar bland annat till en mer dynamisk organisation, där personer med olika bakgrund, perspektiv och erfarenheter samarbetar och utmanar varandra och organisationen.
SAMARBETE SOM SKAPAR JOBB
I Sverige samarbetar Duni med Mitt Liv, ett socialt företag som verkar för ett inkluderande samhälle och för att mångfald på arbetsmarknaden ska bli en självklarhet. Inom verksamheten märks mentorprogrammet Mitt Livs Chans, men den omfattar även bland annat rekrytering och utbildningar.
- Per den 31 december 2018 hade Duni 2 532 (2 437) anställda motsvarande 2 477 (2 362) heltidsanställda. Av ökningen hänför sig 16 anställda till förvärvet av Biopac UK Ltd i Storbritannien och 53 anställda till förvärvet av BioPak Ltd i Australien och Nya Zeeland.
- Kollektivanställda delas in i logistik, tillverkning och underhåll. Merparten, 77,9 procent, av kollektivanställda arbetar inom tillverkning och underhåll i anläggningarna i Skåpafors i Sverige, Bramsche och Wolkenstein i Tyskland, Poznan i Polen och Bangkok i Thailand. 31,0 procent av kollektivanställda i Tyskland arbetar inom logistik i den internationella distributionscentralen i Bramsche. 51,0 procent av tjänstemännen arbetar inom försäljning. Resterande tjänstemän arbetar inom affärsstöd med ekonomi, marknadsföring, planering, inköp och IT, främst i Sverige, Tyskland och Polen.
- Dunis anställda tillhör olika arbetstagarorganisationer beroende på funktion och anställningsland.
De anställda är organiserade i ett europeiskt arbetstagarråd. Dunis relationer med arbetstagarorganisationer är goda och personalomsättningen varierar mellan de olika enheterna i koncernen. Under 2018 har 14,7 %* av Dunis medarbetare lämnat koncernen. Av koncernens medarbetare är 9,6 % visstidsanställda. I de länder där Duni har anställda finns kollektivavtal i 9 av 19 länder och 52,4 % av Dunis totala antal medarbetare omfattas. I de bolag med över 10 anställda finns en formell skyddskommitté som omfattar 87,9** % av de anställda i dessa bolag. Under 2018 har 39*** stycken olyckor per 1 000 anställda rapporterats på Dunis produktionsenheter.
- * I relation till totalt antal anställda vid periodens slut. Inklusive naturliga avgångar, avslut av temporära kontrakt, omstruktureringsprogram etc.
- ** Samtliga produktionsenheter samt de större kontoren har skyddskommitté.
- *** Innebärande att rapporterad skada lett till minst en dags frånvaro.
FAKTA KÖNSFÖRDELNING
GEOGRAFISK OCH FUNKTIONELL FÖRDELNING
| Land | Kollektivanställda | Tjänstemän | Totalt |
|---|---|---|---|
| Sverige | 151 | 195 | 346 |
| Tyskland | 754 | 359 | 1 113 |
| Polen | 357 | 151 | 508 |
| Thailand | 116 | 33 | 149 |
| Nederländerna | 0 | 54 | 54 |
| Australien | 0 | 52 | 52 |
| Nya Zeeland | 34 | 9 | 42 |
| Frankrike | 0 | 40 | 40 |
| Storbritannien | 4 | 29 | 33 |
| Övriga | 3 | 136 | 140 |
| Totalt | 1 419 | 1 058 | 2 477 |
MEDELTAL ANSTÄLLDA
| 2018 | 2 509 |
|---|---|
| 2017 | 2 412 |
| 2016 | 2 212 |
| 2015 | 2 174 |
| 2014 | 2 184 |
| 2013 | 1 902 |
Framgång handlar om människor
För att göra verklighet av Dunis nya strategi under de kommande åren måste rätt kompetens finnas på rätt ställe i organisationen. Inom Duni drivs många initiativ för att göra företaget till en attraktiv arbetsplats. Det gäller att rekrytera, behålla och utveckla de talanger som är bäst för Duni.
Duni är idag marknadsledande på den europeiska marknaden. För att stärka den positionen i en värld som förändras snabbt, och för att växa i andra regioner behövs en väl formulerad strategi – men även att Duni har rätt kompetenser inom prioriterade områden. Framgång handlar till syvende och sist om människor.
MÅSTE TA SITT ANSVAR SOM FÖRETAG
Konkurrensen om kompetensen ökar i många branscher och alla företag måste vårda, utveckla och kommunicera sitt varumärke som arbetsgivare. Det utgör en viktig framgångsfaktor när förmågan att attrahera, rekrytera samt behålla och utveckla rätt kompetens blir alltmer affärskritisk.
Därför är en bärande del i Dunis varumärke som arbetsgivare att vara ett företag som tar sitt ansvar. Detta arbete definieras i företagets CSR-program Our Blue Mission.
För att vara "det schyssta företaget" är det avgörande att Our Blue Mission efterlevs i den dagliga verksamheten och att miljöansvar, uppförandekod, affärsetik och produktsäkerhet inte åsidosätts. Hur Duni kommer att uppfattas – inte bara av potentiella medarbetare och resten av omvärlden, utan även av de befintliga medarbetarna – hänger på det.
KONTINUERLIG TALANGUTVECKLING
När personalen trivs på jobbet är det bra både för medarbetarna och arbetsgivaren. I en välmående organisation känner medarbetarna sig sedda och har möjlighet att utvecklas. Därför arbetar Duni aktivt och konsekvent med talangutveckling enligt en väl definierad plan – Dunited.
När det gäller att rekrytera och behålla talanger har Duni en fördel i att vara ett globalt företag. Det finns stora möjligheter för medarbetare att flytta mellan olika tjänster i olika funktioner och länder. Företaget arbetar aktivt med att internrekrytera, vilket skapar goda möjligheter för medarbetare att utvecklas. Samtidigt gör dessa utvecklingsmöjligheter Duni till en attraktiv arbetsgivare för externa, speciellt yngre, talanger.
KOPPLAR IHOP ORGANISATIONEN
Vikten av att Duni fortsätter att utvecklas som en attraktiv och väl fungerande
arbetsplats betonas i företagets nya strategi för 2019–2023. Den del av strategin som handlar om företagets interna arbete och kultur kallas The Duni Way och omfattar flera interna initiativ.
Ett fokusområde inom strategin är att underlätta och öka samarbetet inom organisationen. När det är lättare att kommunicera samt utbyta erfarenheter och idéer växer också innovationskraften, och det kan förenkla att ta fram de kundanpassade lösningar samt tjänster som marknaden efterfrågar inom digitalisering eller miljöområdet.
BLIR ÄNNU STARKARE
Även internkommunikationen prioriteras i strategin. Målet är att Dunis medarbetare snabbt ska få reda på vad som händer inom koncernen. Ett nytt intranät lanserades under 2018 och kommer att bidra positivt till både samarbete och kommunikation.
Framgång handlar om människor. Med de initiativ som nu drivs och sjösätts, både inom HR och IT, är målet att engagemanget ska öka ytterligare och skapa en bra grund för att Duni ska kunna växa och hantera sin omvärld.
Aktien
Under 2018 sjönk kursen med 19 procent, stängningskursen den 31 december 2018 var SEK 98,10 (121,25). Sedan börsnoteringen har kursen på Duniaktien stigit med 96 procent fram till den 31 december 2018, innebärande ett börsvärde om 4,6 miljarder kronor. Stängningskursen har under 2018 varierat mellan som högst SEK 128,20 den 28 samt 29 juni och som lägst SEK 96,50 den 10 december. Årets resultat per aktie uppgick till SEK 5,22 (6,99). Under 2018 omsattes 10 (8) miljoner Duniaktier till ett värde av 1 102 (1 003) miljoner kronor.
ANTAL AKTIER OCH AKTIEKAPITAL
Antalet aktier i Duni AB (publ) uppgick den 31 december 2018 till 46 999 032 stycken. Samtliga aktier har en röst och representerar lika andel i bolagets tillgångar och resultat. Kvotvärdet är 1,25 och aktiekapitalet uppgår till 58 748 790 SEK.
UTDELNINGSPOLITIK OCH UTDELNING
Långsiktigt har styrelsen för avsikt att utdelningen ska uppgå till minst 40 procent av resultatet efter skatt. Vid beslut om förslag till utdelning kommer dock Dunis expansionsmöjligheter, konsolideringsbehov, likviditet samt finansiella ställning i övrigt att beaktas. Styrelsen föreslår till årsstämman att en utdelning om SEK 5,00 (5,00) per aktie lämnas för verksamhetsåret 2018, vilket motsvarar 96 (71) procent av resultatet efter skatt.
EXTERNA ANALYSER PUBLICERAS AV:
- ABG Sundal Collier, Andreas Lundberg
- Handelsbanken Capital Markets, Karri Rinta
Duni är sedan den 14 november 2007 noterat på NASDAQ Stockholm och återfinns under Midcap, Consumer Discretionary med kortnamnet "DUNI" och ISIN-kod SE0000616716.
AKTIEÄGARSTRUKTUR 2018-12-31
| Antal | Antal aktieägare | Antal aktier | % av antal aktier |
|---|---|---|---|
| 1 – 500 | 7 672 | 1 027 329 | 2,19 |
| 501 – 1 000 | 1 000 | 833 399 | 1,77 |
| 1 001 – 5 000 | 669 | 1 524 497 | 3,24 |
| 5 001 – 10 000 | 68 | 498 496 | 1,06 |
| 10 001 – 15 000 | 18 | 224 074 | 0,48 |
| 15 001 – 20 000 | 13 | 230 273 | 0,49 |
| 20 001 – | 76 | 42 660 964 | 90,77 |
| Summa | 9 516 | 46 999 032 | 100 |
AKTIEÄGARE 2018-12-31
| Övriga aktieägare | 10 502 881 | 22,35 |
|---|---|---|
| Summa de 10 största ägarna | 36 496 151 | 77,65 |
| Handelsbanken fonder | 1 140 358 | 2,43 |
| Swedbank Robur fonder | 1 753 414 | 3,73 |
| BNY MELLON NA (FORMER MELLON) | 1 781 633 | 3,79 |
| State Street Bank & Trust Com., Boston | 1 954 501 | 4,16 |
| FJÄRDE AP-FONDEN | 2 042 896 | 4,35 |
| VERDIPAPIRFOND ODIN SVERIGE | 2 196 246 | 4,67 |
| Lannebo fonder | 2 926 539 | 6,23 |
| Carnegie fonder | 4 250 000 | 9,04 |
| Polaris Capital Management LLC | 4 356 064 | 9,27 |
| Mellby Gård Investerings AB | 14 094 500 | 29,99 |
| Antal aktier | Andel % |
DATA PER AKTIE
| Belopp, SEK | 2018-12-31 |
|---|---|
| Antal aktier vid periodens slut, (tusental) | 46 999 |
| Genomsnittligt antal aktier före och efter utspädning, (tusental) | 46 999 |
| Kurs den 31 december | 98,1 |
| Resultat per aktie före och efter utspädning | 5,22 |
| Eget kapital per aktie | 55,67 |
| P/E-tal | 18,79 |
AKTIENS UTVECKLING 2007–2018 AKTIENS UTVECKLING 2018
ÅRSREDOVISNING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
| Förvaltningsberättelse | 41 | |
|---|---|---|
| Bolagsstyrningsrapport för Duni AB (publ) | 45 | |
| Styrelse | 50 | |
| Koncernledning | 52 | |
| Femårsöversikt, resultaträkning, koncernen | 54 | |
| Femårsöversikt, balansräkning, koncernen | 55 | |
| Nyckeltal i sammandrag, koncernen | 55 | |
| Resultaträkning, koncernen | 56 | |
| Rapport över totalresultat för koncernen | 57 | |
| Balansräkning, koncernen | 58 | |
| Rapport över förändring i eget kapital för koncernen |
60 | |
| Kassaflödesanalys för koncernen | 61 | |
| Resultaträkning, moderbolaget | 62 | |
| Rapport över totalresultat för moderbolag | 62 | |
| Balansräkning, moderbolaget | 63 | |
| Förändring av eget kapital i moderbolaget | 65 | |
| Kassaflödesanalys för moderbolaget | 66 | |
| Noter | ||
| 1 | Allmän information | 67 |
| 2 | Sammanfattning av viktiga redovisnings | |
| principer | 67 | |
| 2.1 | Grunder för rapporternas upprättande | 67 |
| 2.2 | Koncernredovisning | 68 |
| 2.3 | Segmentrapportering | 68 |
| 2.4 | Omräkning av utländsk valuta | 68 |
| 2.5 | Kassaflödesanalys | 69 |
| 2.6 | Intäkter | 69 |
| 2.7 | Immateriella tillgångar | 69 |
| 2.8 | Materiella anläggningstillgångar | 69 |
| 2.9 | Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar | 70 |
| 2.10 | Leasing | 70 |
| 2.11 | Finansiella tillgångar och finansiella skulder | 70 |
| 2.12 | Varulager | 71 |
| 2.13 | Likvida medel | 71 |
| 2.14 | Inkomstskatter | 71 |
| 2.15 | Ersättningar till anställda | 72 |
| 2.16 | Avsättningar | 72 |
| 2.17 | Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter |
72 |
| 2.18 | Utsläppsrättigheter | 72 |
| 2.19 | Statliga stöd | 72 |
| 2.20 | Moderbolagets redovisningsprinciper | 72 |
| 3. | Finansiella risker | 73 |
| 3.1 | Finansiella riskfaktorer | 73 |
| 3.2 | Hantering av kapitalrisk | 75 |
| 3.3 | Beräkning av verkligt värde | 76 |
| 4. | Viktiga uppskattningar och bedömningar | |
| för redovisningsändamål | 76 |
| 4.1 | Viktiga uppskattningar och antaganden | |
|---|---|---|
| för redovisningsändamål | 76 | |
| 4.2 | Viktiga bedömningar vid tillämpning av företagets redovisningsprinciper |
76 |
| 5. | Segmentinformation | 77 |
| 6. | Inköp och försäljning mellan koncernbolag | 79 |
| 7. | Kostnader fördelade per kostnadsslag | 79 |
| 8. | Avskrivningar | 80 |
| 9. | Omstruktureringskostnad – avsättning till | |
| omstruktureringsreserv | 80 | |
| 10. | Varulager | 81 |
| 11. | Ersättning till revisorer | 81 |
| 12. | Personal (medeltal) | 82 |
| 13. | Löner och andra ersättningar | 82 |
| 14. | Övriga rörelseintäkter | 84 |
| 15. | Övriga rörelsekostnader | 84 |
| 16. | Valutakursdifferenser – netto | 84 |
| 17. | Resultat från finansiella poster | 85 |
| 18. | Resultat från andelar i koncernföretag | 85 |
| 19. | Inkomstskatt | 85 |
| 20. | Aktiekapital samt resultat per aktie | 87 |
| 21. | Immateriella tillgångar | 88 |
| 22. | Byggnader, mark och markanläggningar | 90 |
| 23. | Maskiner och andra tekniska anläggningar | 91 |
| 24. | Inventarier, verktyg och installationer | 91 |
| 25. | Pågående nyanläggningar och förskott | |
| avseende materiella anläggningstillgångar | 92 | |
| 26. | Andelar i koncernföretag | 92 |
| 27. | Andra långfristiga fordringar | 93 |
| 28. | Kundfordringar och andra fordringar | 93 |
| 29. | Derivatinstrument | 94 |
| 30. | Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 95 |
| 31. | Upplåning | 95 |
| 32. | Klassificering av finansiella instrument | 97 |
| 33. | Pensionsförpliktelser | 98 |
| 34. | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 100 |
| 35. | Ställda säkerheter och eventualförpliktelser | 101 |
| 36. | Justeringar för poster som inte ingår i | |
| kassaflödet | 101 | |
| 37. | Åtaganden | 101 |
| 38. | Rörelseförvärv | 102 |
| 39. | Transaktioner med närstående | 104 |
| 40. | Händelser efter balansdagen | 104 |
| Styrelsens och verkställande direktörens försäkran och underskrifter |
104 | |
| Revisionberättelse | 105 | |
| Ordlista | 108 | |
| Nyckeltalsdefinitioner | 109 | |
| Kalendarium | 110 | |
| Adresser | 110 | |
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
KONCERNENS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Duni är Europas ledande leverantör av inspirerande bordsdukningskoncept och hållbara förpackningslösningar för take-away. Koncernens starka position har uppnåtts genom fokusering på mat, människor och design samt ambitionen att alltid hjälpa kunden att skapa en bra mat- och dryckupplevelse. En kombination av produkter av hög kvalitet, ett välrenommerat varumärke, etablerade kundrelationer, värdehöjande design och stark lokal närvaro på flertalet europeiska marknader har medfört en marknadsledande ställning i Europa. Ett ökat fokus på hållbara och miljöprofilerade lösningar har stärkt koncernens position ytterligare. Verksamheten bedrivs inom fyra affärsområden: Table Top, Meal Service, Consumer och New Markets.
Affärsområde Table Top erbjuder Dunis koncept och produkter främst till hotell, restaurang, catering samt företag som är verksamma inom hälso- och omvårdnadssektorn. Table Top marknadsför i huvudsak servetter, dukar och ljus för det dukade bordet. Duni har en marknadsledande position inom premiumsegmentet i Europa. Affärsområdet svarade för cirka 51 % (53 %) av Dunis nettoomsättning under året.
Affärsområde Meal Service erbjuder koncept för måltidsförpackningar och serveringsprodukter för exempelvis take-away, färsk färdigmat och catering av olika slag. Kunder är huvudsakligen take-away-drivna restauranger, matproducenter samt företag som är verksamma inom hälso- och omvårdnadssektorn. Duni har som nischaktör inom detta område en ledande position i Norden och en tydlig tillväxtagenda på identifierade marknader i Europa. Affärsområdet svarade för cirka 17 % (16 %) av Dunis nettoomsättning under året. Biopac UK Ltd i Storbritannien ingår i affärsområdet från och med februari 2018.
Affärsområde Consumer erbjuder konsumentprodukter till främst detaljhandeln i Europa. Kunderna utgörs av dagligvarukedjor men även andra kanaler såsom olika typer av fackhandel exempelvis trädgårdsmarknader, inredningsbutiker och "gör-det-själv"-butiker. Affärsområdet svarade för cirka 22 % (23 %) av Dunis nettoomsättning under året.
Affärsområde New Markets erbjuder Dunis koncept av attraktiva kvalitetsprodukter och koncept för bordsdukning samt förpackningar med inriktning på marknader utanför Europa. Förutom kundsegment såsom hotell, restaurang och catering så riktar affärsområdet även erbjudande till detaljhandeln. Affärsområdet svarade för cirka 9 % (7 %) av Dunis nettoomsättning under året. Duni har sedan 2016 förvärvat flertalet bolag inom New Markets. Sydostasien är och har varit ett prioriterat område för geografisk tillväxt. Det senaste förvärvet i ordningen var BioPak Pty Ltd i Australien och Nya Zeeland. Duni förvärvade 75 % av aktierna i en snabbväxande leverantör av hållbara förpackningar. Bolaget har en tydlig miljöprofil och ingår i affärsområdet sedan oktober 2018.
TRENDER OCH OMVÄRDSFAKTORER
För att bättre kunna hantera faktorer i omvärlden, exempelvis beroende på förändrade råvarupriser eller makrotrender som styr kundernas behov och beteenden, lanserade Duni under senhösten 2018 en ny strategi för åren 2019 till 2023. Strategins långsiktiga mål är att förbättra Dunis tillväxt. Kortsiktigt är målet att stärka vinsten.
De trender som främst påverkar Dunis verksamhet är digitalisering, kundanpassning, hållbarhet och ökning av take-away. Inom ramarna för den nya strategin har Duni identifierat fem områden som koncernen kommer att prioritera. En bärande del i strategin är ett ökat kundfokus. För att skapa den attraktivaste upplevelsen för slutkunden lanseras exempelvis lösningar som ska underlätta för kunderna att göra affärer med Duni. Nya specialanpassade kundkoncept kommer även att tas fram med fokus på bland annat tjänster och innovationer. Målet är även att bli den bästa partnern för hållbara lösningar, vilket inkluderar en ökning av antalet ekoprodukter men även en starkare inriktning mot lösningar för ett slutet kretslopp. En ökad digitalisering inom leveranskedjan ska effektivisera verksamheten, från administration till produktion och logistik. Det femte området gäller framför allt hur Duni arbetar
internt. Här är koncernens kärnvärden centrala, men även exempelvis internkommunikation och strategiska förvärv är viktiga delar.
PRODUKT- OCH KONCEPTUTVECKLING
Inom produktutveckling arbetar Duni med såväl ny design, form och färgsättning som nya material och olika produktlösningar. Duni har fokus på produkt- och konceptutveckling, med en unik styrka inom form, design och funktionalitet. Dunis innovationsprocess kännetecknas av förmågan att snabbt och flexibelt kunna utveckla nya kollektioner, koncept och produkter som skapar ett tydligt mervärde för de olika kundkategorierna på marknaden.
KONTINUERLIG INNOVATION
Produkter i premiumsortimentet Duni ecoecho® tillverkas i innovativa material med tydligt förbättrad miljöprofil jämfört med standardsortimentet. Fokus ligger på egenskaper som resurseffektivitet, förnybarhet, komposterbarhet och ansvarsfullt skogsbruk.
Inom ecoecho® ingår exempelvis produkter av det miljöanpassade materialet bagass, samt hela det komposterbara sortimentet av enfärgade servetter som försetts med miljömärkningen OK Compost®.
Duni har ett flertal produkter som alternativ till linne. Dukmaterialet Evolin® kombinerar textil- och linnedukens upplevelse med engångsproduktens fördelar. Evolin® vänder sig till de restauranger och cateringfirmor som ser en fördel att använda sig av ett linneliknande engångsmaterial.
MARKNADSUTVECKLING
De globala ekonomiska utsikterna är en huvudindikator för utvecklingen inom HoReCa-marknaden. Bred ekonomisk tillväxt är positivt för branschen. Det stimulerar konsumtionen inom HoReCa och även efterfrågan på engångsprodukter. Den långsiktiga trenden pekar fortsatt mot fler restaurangbesök och en ökning av antal hotellnätter, i huvudsak drivet av en ökande urbanisering, förändrade konsumtionsmönster och en livsstilsutveckling som innebär att allt fler måltider äts i farten. Nya restaurangkoncept, såsom färdiglagad mat i livsmedelsbutiker, take-away och snabbservice-restauranger fortsätter att öka och tar en allt större marknadsandel. Efter flera år av stagnerande ekonomisk tillväxt är konsumenterna på de mogna europeiska marknaderna mer värdesökande och HoReCa-företagen konkurrerar hårdare för att nå en större andel av de totala måltidstillfällena. På kundsidan sker fortsatt strukturella förändringar inom restaurangindustrin, där restaurangkedjor under gemensamma varumärken växer snabbare än marknaden i övrigt. Det är en utveckling som gynnar Dunis försäljning av kundanpassade koncept.
Dunis produktkategori i detaljhandeln fokuserar både på produktion av handelns egna varumärken och försäljning av egna varumärken. Delar av kategorin har också fått en utökad distribution i nya kanaler så som trädgårdscentran, inredningsbutiker och "gör-det-själv"-butiker.
Ett ytterligare segment av marknaden utgörs av servering till företag och institutioner. Det är framförallt vårdsektorn som tar en större andel av segmentet och marknaden har haft en stabil tillväxt de senaste åren. Här finns en tydlig potential för Duni att skapa tillväxt.
FRAMTIDSUTSIKTER
HoReCa-industrin påverkas i hög grad av förändringar av människors livsstil. Efterfrågan på lång sikt drivs framförallt av förbättrad köpkraft i kombination med ändrade vanor, bland annat att en ökad andel måltider äts utanför hemmet. Efterfrågan på varumärkesprofilerande och miljöanpassade engångsartiklar ökar också. Vidare fortsätter trenden mot ökad tillgänglighet och bekvämlighet kopplat till måltider och därför fortsätter take-away-alternativen att växa. Denna trend får även stöd av att antalet enmanshushåll ökar och att urbaniseringen fortsätter. Antalet restaurangkedjor som vill profilera sina varumärken genom engångsartiklar ökar också, ett område där Duni är väl positionerat.
RAPPORTERING
Årsredovisningen omfattar räkenskapsåret 2018. Föregående år avser räkenskapsåret 2017. Duni styr sin verksamhet utifrån det som i Duni benämns operativt resultat. Det operativa resultatet avser rörelseresultat före omstruktureringskostnader, orealiserade värderingseffekter av valutaderivat, verkligt värde allokeringar och avskrivningar av immateriella tillgångar som är identifierade i samband med rörelseförvärv. För brygga mellan EBIT och operativt rörelseresultat se tabell nedan.
Omstruktureringskostnaderna uppgår netto till -31 (0) MSEK. Under det fjärde kvartalet lanserades ett effektivitetsprogram med fokus på besparing inom indirekta kostnader. Detta omfattar hela Dunis verksamhet och innebär effektiviseringar och personalneddragningar. Omkring 60 personer är berörda och den totala omstruktureringskostnaden beräknas uppgå till 33 MSEK varav 31 MSEK tagits under 2018. Årsbesparingarna för detta program uppskattas till drygt 35 MSEK, med en gradvis ökad effekt under 2019. Under 2017 togs omstruktureringskostnader för effektiviseringar inom marknad och försäljning. Bolaget fick även en skadeståndsersättning hänförlig till perioden innan Duni blev börsnoterat. Denna intäkt är också hänförlig till moderbolaget. För mer information om omstruktureringskostnader, se Not 9.
BRYGGA MELLAN OPERATIVT RESULTAT OCH RÖRELSERESULTAT
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Operativt resultat | 430 | 491 |
| Omstruktureringskostnader | -31 | 0 |
| Avskrivningar på immateriella tillgångar identifierade i samband med rörelseförvärv |
-43 | -34 |
| Verkligt värde allokeringar i samband med förvärv | -6 | -1 |
| Redovisat rörelseresultat (EBIT) | 351 | 456 |
OMSÄTTNING
Dunis nettoomsättning uppgår till 4 927 (4 441) MSEK, en försäljningsökning om 10,9 %. Med oförändrade valutakurser från föregående år skulle nettoomsättningen varit 268 MSEK högre än 2017 års utfall, motsvarande en försäljningsökning om 6,0 %. Organisk tillväxt rensat för strukturförändringar uppgår till 1,5 % i fasta växelkurser.
I affärsområde Table Top uppgår nettoomsättningen till 2 486 (2 338) MSEK. I fasta växelkurser motsvarar det en försäljningsökning om 1,1 %. Flera nyckelmarknader har ökat sin försäljning under året men i den största marknaden Tyskland samt i Norden har omsättningen minskat. Servetter har haft en stabil tillväxt medan den totala tillväxten är fortsatt motverkad av en lägre efterfrågan på dukar.
Affärsområde Meal Service nettoomsättning uppgår till 846 (704) MSEK. I fasta växelkurser motsvarar det en försäljningsökning om 15,9 %. I februari förvärvades Biopac UK Ltd i Storbritannien som konsolideras inom Meal Service. Organisk tillväxt exklusive förvärvet uppgår till 6,4 % och affärsområdet visar tillväxt inom alla regioner. Det är framförallt Ecoecho®-sortimentet som visar framgång och som nu utgör en väsentlig del av den totala portföljen.
Inom affärsområdet Consumer uppgår nettoomsättningen till 1 061 (1 010) MSEK. I fasta växelkurser motsvarar det en försäljningsminskning om 0,6 %. Affärsområdet lyckas behålla försäljningen av kundspecifika artiklar trots överkapacitet på marknaden för såväl uppdragsproduktion som för servetter riktade mot detaljhandeln. Därutöver har affärsområdet haft en lägre försäljning till en stor internationell kund. Tillväxt på viktiga marknader såsom Tyskland och Nederländerna har varit viktig för att upprätthålla omsättningen.
Affärsområdet New Markets nettoomsättning uppgår till 448 (322) MSEK. I fasta växelkurser motsvarar det en försäljningsökning om 35,9 %. Från oktober ingår det förvärvade bolaget BioPak i Australien i affärsområdet. Exklusive förvärv minskar New Market sin omsättning med 10,0 %. Ett antal marknader nära Europa, som tidigare ingått i affärsområde New Markets, har flyttats till affärsområde Table Top. Ryssland, USA och Thailand visar stabil tillväxt under året. Singapore har lägre försäljning som är påverkat av en flytt av lager och kontor samt implementering av ett nytt affärssystem.
RESULTAT
Det operativa resultatet uppgår till 430 (491) MSEK. Med oförändrade valutakurser från föregående år skulle rörelseresultatet varit 94 MSEK lägre för året. Bruttomarginalen uppgår till 25,9 % (28,5 %) och rörelsemarginalen minskar från 11,1 % till 8,7 % och därmed uppnås inte det finansiella målet om en rörelsemarginal på över 10 %. Det är de kraftigt ökade priserna på massa som dragit ner årets resultat. Utöver massapriser har även kostnaden för energi, kartong, polystyren och frakt, så kallade insatsvaror, ökat signifikant. En prisökning genomfördes tidigt under året men massapriserna fortsatte att stiga så en andra prishöjning aviserades och är vid årsskiftet under implementation. Den kommer att ge gradvis effekt under det första kvartalet 2019.
Affärsområde Table Top och framförallt affärsområde Consumer har påverkats hårdast av årets kraftiga råmaterialprisökningar och minskar därmed sina operativa resultat. Även New Markets resultat minskar, dels till följd av de höga råmaterialskostnaderna men främst till följd av högre kostnader i samband med flytt av lager och kontor samt implementering av ett nytt affärssystem i Dunis bolag i Singapore. Meal Service, med en portfölj som inte är beroende av massapriser ökar sitt operativa resultat.
Finansnettot uppgår till -22 (-17) MSEK. Resultat före skatt uppgår till 328 (439) MSEK.
För räkenskapsåret redovisades en skattekostnad om 79 (106) MSEK. Den effektiva skattesatsen uppgår till 24,0 % (24,0 %). Årets skattekostnad innehåller justeringar och engångseffekter från föregående år på -2,6 (-1,3) MSEK.
Årets resultat uppgår till 249 (334) MSEK varav innehav utan bestämmande inflytande uppgick till 4 (5) MSEK.
INVESTERINGAR
Koncernens nettoinvesteringar exklusive förvärv uppgår till 198 (234) MSEK. Under året har Duni investerat 45 MSEK i en uppgradering av airlaidmaskinen vid dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB. Investeringen innebär en ökad kapacitet av airlaid med cirka 25% per år. Under 2017 gjordes en investering på 55 MSEK i en logistikfastighet i Tyskland. Utöver detta är investeringarna främst relaterade till koncernens produktionsanläggningar i Polen, Tyskland och Sverige. Avskrivningarna uppgår till 201 (174) MSEK.
KASSAFLÖDE OCH FINANSIELL STÄLLNING
Koncernens operativa kassaflöde uppgår till 343 (449) MSEK. Kassaflödet inklusive investeringsverksamheten uppgår till -289 (156) MSEK. Under året har två förvärv genomförts vilket påverkat investeringsverksamheten med -427 MSEK.
Koncernens balansomslutning uppgår per den 31 december till 6 027 (4 833) MSEK.
Koncernens räntebärande nettoskuld uppgår till 1 490 MSEK jämfört med 855 MSEK per den 31 december 2017.
OPERATIVA OCH FINANSIELLA RISKER
Duni är exponerat för ett flertal rörelserisker som det är väsentligt att hantera.
Utvecklingen av attraktiva sortimentskollektioner och i synnerhet julkollektionen är mycket viktig för att Duni ska uppnå en god försäljnings- och resultatutveckling. Duni arbetar med detta genom att ständigt utveckla sitt sortiment. Ungefär 25 % av kollektionen byts ut varje år för att möta och skapa nya trender.
En försämrad konjunktur under en längre period i Europa skulle kunna leda till färre antal restaurangbesök, minskad konsumtion i konsumentledet och ökad priskonkurrens vilket kan påverka volymer och bruttomarginaler bland annat genom ökade rabatter och kundbonusar.
För att minimera risker i from av exempelvis brand, störningar eller annan skada på lager, egendom och anläggningar samt för ansvar finns ett omfattande försäkringsprogram som täcker hela koncernen.
Styrelsens revisionsutskott har årliga genomgångar av bolagets operativa och finansiella risker utifrån den riskanalys som tagits fram. Här ingår även miljörisker samt risker relaterade till inträde på nya marknader liksom anti-korruption, bedrägerier och sociala aspekter som arbetsrättsliga förhållanden och mångfald. Bolagets sätt att hantera
olika risker framgår av policys som styrelsen reviderar och godkänner varje år. Det är viktigt att ledningen och styrelsen har en samsyn om vilka risker bolaget är utsatt för och att det finns en övervakningsstrategi för varje enskild risk. Under året har Brexit identifierats som en operativ risk då utträdet ur EU kan komma att påverka Dunis verksamhet i Storbritannien.
Dunis finansförvaltning och dess hantering av finansiella risker regleras av en finanspolicy antagen av styrelsen. Detta arbete leds och hanteras av koncernens finansfunktion, vilken ingår som en enhet inom moderbolaget. Koncernen delar in de finansiella riskerna i marknadsrisk, bestående av valutarisk, prisrisk och ränterisk samt kreditrisk och likviditetsrisk. Dessa risker kontrolleras i en övergripande riskhanteringspolicy som fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat. Se vidare Not 3 beträffande riskhantering.
RÄTTSLIGA TVISTER
Ett fåtal tvister avseende mindre belopp rörande kund- och leverantörsförhållanden är pågående vid bokslutstidpunkten. I årsbokslutet har reserver bokförts som enligt ledningens bedömning täcker eventuellt negativa utfall av dessa tvister. Se vidare Not 35 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser.
HÅLLBARHETSREDOVISNING
Dunis arbete för ansvarsfullt företagande, innefattande policies och väsentliga risker inom miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption är samlat i det övergripande programmet "Our Blue Mission". Programmet uppdateras och redovisas årligen i en fristående rapport som publiceras samtidigt med årsredovisningen. Dunis hållbarhetsarbete redovisas även här i förvaltningsberättelsen under "Miljö och socialt ansvar" samt "Medarbetare och arbetsmiljö". Se även Not 35 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser.
MILJÖ OCH SOCIALT ANSVAR
Duni arbetar enligt antagen miljöstrategi efter policy och mål omfattande utveckling och information kring produkter, effektiv och kontrollerad produktion samt kunskap och kommunikation ur ett miljöperspektiv.
Miljö- och kvalitetssystem enligt ISO 14001 och ISO 9001 är införda och certifierade vid koncernens samtliga europeiska produktionsenheter.
Leverantörer av handelsvaror och väsentliga insatsmaterial utvärderas enligt koncernens uppförandekod som omfattar såväl miljö- som socialt ansvar. Inför nya kontrakt av inköp av handelsvaror genomförs först en revision gentemot uppförandekoden i leverantörens fabrik. Revisioner genomförs även rullande hos befintliga leverantörer utifrån en riskbedömning som tar hänsyn till leverantörernas lokalisering, tidigare resultat och typ av produktion. Revisionen fokuserar på mänskliga rättigheter som risken för barnarbete och ofrivilligt arbete samt arbetsförhållanden, lönevillkor och arbetstider.
Duni är även FSC®-certifierade, licens-nummer FSC-C014985 (Forest Stewardship Council®) för försäljning, tillverkning och distribution av bland annat servetter, dukar och serveringsartiklar. Detta innebär att Dunis pappersprodukter kommer från ansvarsfullt skogsbruk och andra kontrollerade källor.
Rexcell Tissue & Airlaid AB bedriver två tillståndspliktiga verksamheter enligt miljöbalken i svensk lagstiftning. Koncernen har tillstånd för tillverkning av 65 000 ton mjukpapper per år och 52 000 ton torrformerat papper per år vid bruket i Skåpafors och 10 000 ton torrformerat papper i Dals Långed. Bruken har beviljats tillstånd för utsläpp av koldioxid, CO2 , av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. För 2018 var tilldelningen av utsläppsrätter 0 ton i Dals Långed och 18 078 ton i Skåpafors. Totalt antal utsläppsrätter minskar varje år fram till år 2020 då Dals Långed kommer att ha utsläppsrättigheter motsvarande 0 ton per år och Skåpafors 17 349 ton per år. Produktionsanläggningen i Dals Långed är vilande och när det inte sker någon produktion utnyttjas inga utsläppsrätter. Tilldelningen av utsläppsrätter från Länsstyrelsen ligger vilande från 2017 men kan via ansökan återfås fram till år 2020.
Överblivna utsläppsrätter överförs till nästkommande år och om utsläppsrätterna inte räcker till genomförs stödköp. Om stödköp kommer att ske under 2019 är bedömningen att det inte kommer att uppgå till några väsentliga belopp. År 2018 hade Rexcell Tissue & Airlaid AB 4 672 (5130) stycken oförbrukade utsläppsrätter med ett marknadsvärde av 0 (0) MSEK. Totalt har 13 406 ton förbrukats i Skåpafors under 2018.
MEDARBETARE OCH ARBETSMILJÖ
Duni verkar utifrån fyra kärnvärden som ger vägledning i den dagliga verksamheten och tydliggör hur man gör saker på Dunis sätt. Kärnvärdena – Ägarskap, Mervärde, Öppenhet och Vinnarinstinkt – konkretiseras med hjälp av ett antal verksamhetsprinciper som sammantaget syftar till att skapa lönsam tillväxt, organisatorisk effektivitet och förbättrad kundnöjdhet.
Goda arbetsförhållanden, tydliga mål och ramar i kombination med kontinuerligt stöd till medarbetare, är grundstenar för att skapa tillväxt och lönsamhet. Human Resources (HR) har till uppgift att stödja ledning, chefer och medarbetare för att stimulera medarbetarnas utveckling, öka engagemanget samt driva och samordna förändringsarbete. Duni arbetar aktivt på många olika sätt med mångfald för att synliggöra för organisationen att det är något som är viktigt. Duni ska vara ett bolag som reflekterar samhället runt omkring. HR medverkar också i arbetet med att säkerställa en god arbetsmiljö för alla anställda. Sedan 2014 har utvecklingsplaner succesivt arbetats fram som innebär att alla i organisationen ska ha tydliga individuella mål som följs upp. Dunis uppförandekod för anställda inkluderar även arbetsmiljö. På Dunis fabriker bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete som revideras genom interna revisioner utifrån Dunis uppförandekod. Koncernledningen och styrelsen tar månatligen del av utvecklingen av nyckeltal avseende olyckor och sjukfrånvaro på grund av olyckor i fabrikerna.
Dunis styrelse är tydlig med att alla medarbetare ska vara medvetna och förebygga anti-korruption. Förutom uppförandekoden som ska följas av alla anställda samt leverantörer har Duni också en av styrelsen antagen affärsetisk policy. Denna anger hur Duni som företag och dess medarbetare ska följa god affärssed och agera i enlighet med koncernens etiska normer och förväntningar. Den affärsetiska policyn anger framförallt hur chefer och medarbetare ska agera i kontakter med kunder, leverantörer, ägare, konkurrenter och andra externa parter. Duni ställer krav på att alla tredje parter, leverantörer och externa aktörer med vilka Duni samarbetar ska följa Dunis affärsetiska policy och gällande lagstiftning i respektive land.
Duni har även en visselblåsarpolicy som klargör att varje misstanke om bedrägligt beteende, korruption eller andra liknande situationer som bevittnas utan dröjsmål ska anmälas. Ett externt visselblåsarsystem hanterar anmälningar som kan göras anonymt om man så vill. Mottagare är HR-direktören, CFO samt ordförande i styrelsens revisionsutskott. Under året har inga visselblåsarärenden rapporterats.
Antalet anställda uppgår den 31 december 2018 till 2 477 stycken. Den 31 december 2017 var antalet anställda 2 362 stycken. Av antalet anställda är 1 085 (1 057) personer sysselsatta inom produktionen. Dunis produktionsanläggningar är belägna i Bramsche och Wolkenstein i Tyskland, Poznan i Polen, Bengtsfors i Sverige, Bangkok i Thailand samt Auckland i Nya Zeeland.
STYRELSENS ARBETE
Sedan årsstämman den 8 maj 2018 består styrelsen av fem ledamöter och två arbetstagarrepresentanter. Två suppleanter från arbetstagarrepresentantsidan är också med på styrelsemötena. Styrelsen hade nio protokollförda möten under året. För ytterligare information om styrelsens arbete, se Bolagsstyrningsrapporten.
ERSÄTTNING TILL VD OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE
Föreslagna principer för VD och ledande befattningshavare till årsstämman 2019, gällande för 2019 och till nästa årsstämma, är i all väsentlighet överensstämmande med de fastslagna principer som antogs på årsstämman 2018. För information om ersättningar till VD och ledande befattningshavare samt riktlinjer för ersättning till dessa se Bolagsstyrningsrapporten samt Not 13.
UTLÄNDSKA BOLAG OCH FILIALER
Duni bedriver verksamhet i egen regi och har anställda i 24 länder.
MODERBOLAGETS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
OMSÄTTNING, RESULTAT OCH FINANSIELL STÄLLNING
Moderbolaget, Duni AB, svarar för koncernens försäljning och kundsupport på den nordiska marknaden. Moderbolaget innehåller även koncernledningen samt gemensamma koncernfunktioner, såsom finans, personal, inköp, kommunikation, marknad och IT. Delar av koncernens utvecklingsresurser finns inom moderbolaget.
Nettoomsättningen uppgick till 1 194 (1 160) MSEK. Rörelseresultatet redovisades till 13 (26) MSEK, och finansnettot till 276 (297) MSEK. Förklaringen till det lägre resultatet är densamma i Norden som för koncernen som helhet, kraftigt stigande massapriser under året och priskompensation från kunder är ännu inte fullt ut implementerade.
I finansnettot ingår erhållna utdelningar från dotterbolag om 136 (138) MSEK samt erhållet koncernbidrag om 137 (152) MSEK. Årets resultat uppgick till 256 (284) MSEK.
Moderbolagets investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 29 (21) MSEK. Avskrivningarna uppgick till 17 (16) MSEK.
Soliditeten i moderbolaget uppgick vid årsskiftet till 44,0 % (52,4 %). Moderbolagets likvida medel uppgick per den 31 december 2018 till 171 (157) MSEK.
OPERATIVA OCH FINANSIELLA RISKER I MODERBOLAGET
Moderbolagets risker sammanfaller i allt väsentligt med koncernens risker. Dunis finansförvaltning och dess hantering av finansiella risker regleras av en finanspolicy antagen av styrelsen. Detta arbete leds och hanteras av koncernens finansfunktion, vilken ingår som en enhet inom moderbolaget. Koncernen delar in de finansiella riskerna i marknadsrisk, bestående av valutarisk, prisrisk och ränterisk samt kreditrisk och likviditetsrisk.
ÄGARSKAP OCH AKTIE
ÄGARFÖRHÅLLANDEN DEN 31 DECEMBER 2018
Duni är noterat på NASDAQ Stockholm under kortnamnet "DUNI". De största ägarna per den 31 december 2018 är Mellby Gård Investerings AB 29,99 %, Polaris Capital Management LLC 9,27 % och Carnegie fonder 9,04 %.
DUNIS AKTIE
Dunis aktiekapital består av 46 999 032 stycken utestående stamaktier med rösträtten 1 röst per aktie. Kvotvärdet på aktierna är 1,25 kronor per aktie. Duni innehar inga egna aktier.
Antalet aktier ska vara lägst 32 008 000 och högst 128 032 000 stycken. Det finns inga utestående teckningsoptioner eller konvertibler. Ledande befattningshavare äger tillsammans 0,1 % av aktierna i Duni per 2018-12-31.
Ytterligare information om Dunis aktie och ägare finns i Bolagsstyrningsrapporten.
STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION
| Vinstdisposition moderbolaget (SEK) | 2018 |
|---|---|
| Fritt eget kapital i moderbolaget | |
| Balanserade vinstmedel | 1 476 455 243 |
| Årets resultat | 255 860 452 |
| Summa fritt eget kapital i moderbolaget | 1 732 315 695 |
| Styrelsen och verkställande direktören föreslår: | |
| att till aktieägare utdela 5,00 SEK per aktie | 234 995 160 |
| samt att återstående belopp balanseras i ny räkning | 1 497 320 535 |
| Summa | 1 732 315 695 |
Styrelsen föreslår till årsstämman 2019 att besluta om en vinstdisposition innebärande att till aktieägare totalt utdela 5,00 kronor per aktie, vilket motsvarar totalt 234 995 160 kronor, och att återstoden av fritt eget kapital balanseras i ny räkning.
Styrelsen föreslår även att utdelningen ska utbetalas i två delbetalningar, för en bättre anpassning till Dunis kassaflöden under året. Styrelsen har som avstämningsdag för den första delutbetalningen på 2,50 kronor föreslagit den 9 maj 2019 och till avstämningsdag för den andra delutbetalningen på 2,50 kronor föreslagit den 12 november 2019. Det innebär att de aktieägare som är registrerade på avstämningsdagarna den 9 maj samt den 12 november har rätt till utdelning.
Förutsatt att årsstämman 2019 fattar beslut i enlighet med styrelsens förslag om vinstdisposition kommer 1 497 MSEK att balanseras i ny räkning. Full täckning finns för moderbolagets bundna egna kapital efter föreslagen vinstutdelning. Koncernens egna kapital uppgår till 2 616 MSEK.
Till grund för sitt förslag till utdelning har styrelsen enligt 18 kap. 4 § Aktiebolagslagen (2005:551) bedömt att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamheten ställer på storleken av moderbolagets och koncernens eget kapital liksom på moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen bedömer att Duni med genomförda stora förvärv och investeringar samt ett utmanande år vad gäller råmaterialpriser fortsatt har en finansiell position och en framtida konkurrenskraft som tillåter en utdelning i nivå med föregående år. Styrelsen anser att det även efter föreslagen utdelning fortfarande finns utrymme för förvärv samtidigt som koncernen kan fullgöra sina förpliktelser och genomföra planerade investeringar.
Moderbolagets och koncernens soliditet bedöms även efter vinstutdelningen vara god i förhållande till den bransch koncernen är verksam inom. Föreslagen vinstutdelning kommer inte att påverka moderbolagets och koncernens förmåga att infria sina betalningsförpliktelser. Styrelsen bedömer att moderbolaget och koncernen har god beredskap att hantera förändringar med avseende på likviditeten och oväntade händelser. Med förslaget om att dela upp utdelningen i två delbetalningar kommer bolagets likviditetsplanering att bli effektivare med en bättre balans i nettoskulden över året. Styrelsen anser att moderbolaget och koncernen har förutsättningar att möta framtida affärsrisker och även tåla eventuella förluster.
Eget kapital hade varit 1,7 MSEK lägre om finansiella instrument som värderats till verkligt värde enligt 4 kap 14 a § årsredovisningslagen istället värderats efter lägsta värdets princip.
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT FÖR DUNI AB (PUBL)
Duni AB är ett svenskt publikt aktiebolag som sedan den 14 november 2007 är noterat på NASDAQ Stockholm, Mid Cap listan. Dunis styrning sker via bolagsstämman, styrelsen och verkställande direktören samt koncernledningen i Duni i enlighet med bland annat aktiebolagslagen, bolagsordningen, styrelsens- och verkställande direktörens arbetsordning och interna riktlinjer. Representanter från ledningen i Duni-koncernen ingår därutöver i dotterbolagens styrelser.
Duni har gentemot NASDAQ Stockholm förpliktigat sig att tillämpa Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") som ska tillämpas av samtliga svenska aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Duni tillämpar Koden på alla punkter.
BOLAGSORDNING
Nuvarande bolagsordning fastställdes vid årsstämman den 6 maj 2009. Den anger bland annat att styrelsens säte ska vara i Malmö, att styrelsens ledamöter årligen väljs av årsstämman för tiden intill dess nästa årsstämma hållits samt att en aktie ger en röst. Den fullständiga bolagsordningen finns tillgänglig på Dunis hemsida, Duni.se.
BOLAGSSTÄMMA
På bolagsstämman fattar aktieägarna beslut i centrala frågor. Bland annat fastställer stämman resultat- och balansräkningar, disposition av bolagets resultat, ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören, val av styrelse och revisorer samt ersättning till styrelse och revisorer.
Kallelse till årsstämma i Duni ska, enligt aktiebolagslagen, utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman. Kallelse ska ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt på Dunis hemsida. Att kallelse skett annonseras i Svenska Dagbladet och i Sydsvenska Dagbladet. För att få delta i stämman ska aktieägare anmäla sig hos bolaget senast den dag som anges i kallelsen.
Årsstämma 2018
BOLAGSSTYRNING
Dunis årsstämma 2018 ägde rum tisdagen den 8 maj 2018 i Malmö. Vid stämman var 170 stycken aktieägare närvarande, personligen eller genom ombud, dessa representerade 68 % av rösterna. Till stämmans ordförande valdes styrelsens ordförande Magnus Yngen. Samtliga styrelseledamöter och arbetstagarrepresentanter var närvarande. Det var också medlemmar ur koncernledningen och bolagets revisor.
Protokollet finns tillgängligt på Dunis hemsida, Duni.se. Alla beslut som fattades var i enlighet med valberedningens förslag. Några av de beslut som stämman fattade var:
- Fastställande av balans- och resultaträkning
- Utdelning om 5,00 kronor per aktie för verksamhetsåret 2017
- Ansvarsfrihet åt styrelseledamöter och verkställande direktör
- Styrelsen ska bestå av fem stycken ledamöter utan suppleanter
- Omval av styrelseledamöterna Johan Andersson, Pauline Lindwall, Alex Myers, Pia Rudengren och Magnus Yngen
- Magnus Yngen valdes till styrelsens ordförande
- Omval av revisionsbyrån PwC som revisorer
- Oförändrade arvoden till styrelsen, styrelsens ordförande kommer att erhålla 562 000 (562 000) kronor samt övriga styrelseledamöter kommer att erhåll vardera 300 000 (300 000) kronor
- Oförändrad ersättning till ordförande i revisionsutskottet 121 000 kronor samt oförändrat 57 000 till övriga ledamöter i revisionsutskottet
- Oförändrad ersättning till ordförande i ersättningsutskottet 63 000 samt oförändrat 29 000 till övriga ledamöter i ersättningsutskottet
- Antagande av styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare
- Regler för valberedningens tillsättande och arbete
Årsstämma 2019
Nästa årsstämma för aktieägarna i Duni kommer att hållas tisdagen den 7 maj 2019 klockan 15.00 på AnXet, Dockplatsen 12 i Malmö. Kallelse med styrelsens förslag kungörs i slutet av mars 2019. Mer information om årsstämman, anmälan etc. finns på Dunis hemsida.
Valberedning
Valberedningen nominerar de personer som, vid årsstämman, föreslås för inval i Dunis styrelse. Den tar också fram förslag avseende revisorsarvoden, styrelsearvode till ordförande och övriga styrelseledamöter samt ersättning för utskottsarbete. Alla förslagen presenteras vid årsstämman samt i kallelsen och på hemsidan inför årsstämman.
Inför årsstämman 2018 föreslog valberedningen omval av ledamöterna Magnus Yngen (styrelseordförande), Johan Andersson, Pauline Lindwall, Alex Myers och Pia Rudengren. Av valberedningens motiverade yttrande
KONCERNLEDNING 2018
inför årsstämman 2018 framgår att valberedningen vid framtagande av sitt förslag till styrelse har tillämpat regel 4.1 i Koden som mångfaldspolicy. Målet med policyn är att styrelsen ska ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende kompetens, erfarenhet och bakgrund samt att en jämn könsfördelning ska eftersträvas. Årsstämman beslutade att utse ledamöter i enlighet med valberedningens förslag, vilket innebär att fem ledamöter valdes, varav två kvinnor och tre män (motsvarande 40 respektive 60 procent).
Valberedningen ska vara sammansatt av representanter för Dunis tre största aktieägare per den 30 september. Magnus Yngen, styrelsens ordförande, sammankallade valberedningen i oktober 2018 och sammansättningen presenterades den 31 oktober 2018.
Valberedningen hade sitt första möte den 10 december 2018 och andra möte den 1 februari 2019. Valberedningen har således haft två protokollförda möten inför årsstämman 2019. Arbetet i valberedningen börjar med att ledamöterna tar del av utvärderingen av den sittande styrelsen som genomförs varje år. Valberedningen anser att styrelsens sammansättning fungerar väl, endast fem ledamöter ger en effektiv styrelse och ett bra engagemang från alla ledamöter inklusive fack representanter. Valberedningen konstaterar också att styrelsen utgörs av en bra och relevant mix av kön, utbildning, kompetens, branscherfarenhet och internationell erfarenhet. Johan Andersson har avböjt omval och valberedningen föreslår Thomas Gustafsson till ny styrelseledamot vilket pressmeddelades den 4 februari 2019. Thomas Gustafsson är vice VD för Mellby Gård AB och har tidigare varit VD för Duni under åren 2012–2017. Vidare föreslår valberedningen omval av de övriga styrelseledamöterna; Magnus Yngen, Pauline Lindwall, Alex Myers och Pia Rudengren samt att Magnus Yngen omväljs till styrelsens ordförande. Övriga val presenteras i kallelsen till årsstämman.
Valberedningen består av följande medlemmar:
| Ägarandel | ||
|---|---|---|
| Namn | Representerar | 2018-12-31 |
| Magnus Yngen | Styrelsens ordförande | |
| Rune Andersson (ordförande) | Mellby Gård Investerings AB | 29,99 % |
| Bernard R. Horn, Jr. | Polaris Capital Management, LLC | 9,27 % |
| John Strömgren | Carnegie fonder | 9,04 % |
| Totalt | 48,30 % |
STYRELSEN
Dunis styrelse beslutar om bolagets strategier, resurser, kapitalstruktur, organisation, förvärv, större investeringar, avyttringar, årsredovisning och delårsrapporter samt andra övergripande frågor av strategisk natur. Styrelsen utser även den verkställande direktören som ansvarar för den löpande förvaltningen i enlighet med styrelsens anvisningar.
Styrelsens ledamöter
Styrelsens ledamöter väljs årligen av årsstämman fram till nästa årsstämma. Styrelsen ska, enligt bolagsordningen, bestå av lägst tre och högst tolv ordinarie ledamöter samt arbetstagarrepresentanter. Sedan årsstämman den 8 maj 2018 består styrelsen av fem ledamöter och fyra arbetstagarrepresentanter (två ledamöter och två suppleanter). Dunis verkställande direktör ingår inte i styrelsen men deltar liksom finansdirektören som regel vid styrelsemötena som föredragande.
Styrelsens arbete
Dunis styrelse fastställer vid det första ordinarie styrelsemötet efter bolagsstämman en skriftlig instruktion som beskriver styrelsens arbetsordning. Den fastställda arbetsordningen anger hur arbetet ska fördelas mellan styrelsens ledamöter, och hur ofta styrelsen ska sammanträda. Vidare reglerar arbetsordningen styrelsens åligganden, beslutförhet, en instruktion till den verkställande direktören, ansvarsfördelningen mellan styrelsen och den verkställande direktören med mera. Styrelsen har också inom sig upprättat två utskott; revisionsutskottet och ersättningsutskottet.
Styrelsen sammanträder efter en i förväg beslutad årsplan, ytterligare möten arrangeras vid behov. Styrelsen hade nio stycken protokollförda styrelsemöten under 2018.
Bland annat har följande punkter varit med på agendan under 2018:
- Årsbokslut inklusive rapport från revisorerna, förslag till vinstdisposition och bokslutskommuniké
- Årsredovisning samt godkännande av kallelsen till årsstämman
- Uppföljning med ansvarig revisor om årets revision
- Delårsrapporter
- Styrelsens och verkställande direktörens arbetsordning
- Årlig genomgång av policyhandboken
- Diskussion och genomgång av en ny strategi för åren 2019–2023
- Tillväxtfrågor och förvärvsfrågor
- Löpande utvärdering och analys av respektive affärsområdes prestationer avseende tillväxt och lönsamhet
- Strategiska frågor och risker
- Kartläggning av bolagets finansiella och operationella risker
- Varuförsörjnings- och logistikfrågor
- Löpande prognoser för 2018
- Löpande investeringar samt uppföljning på godkända investeringar
- Konjunktur och ekonomiska förutsättningar
STYRELSENS NÄRVARO 2018
| Funktion | Oberoende 1) | Styrelsemöte | Revisionsutskott | Ersättningsutskott | |
|---|---|---|---|---|---|
| Magnus Yngen | Ordförande | x | 9 av 9 | 4 av 4 | 3 av 3 |
| Johan Andersson | Ledamot | 2) | 9 av 9 | – | 2 av 3 |
| Pauline Lindwall | Ledamot | x | 9 av 9 | – | 3 av 3 |
| Alex Myers | Ledamot | x | 9 av 9 | 4 av 4 | – |
| Pia Rudengren | Ledamot | x | 9 av 9 | 4 av 4 | – |
| Per-Åke Halvordsson | Arbetstagarrepresentant, ledamot | 3) | 9 av 9 | – | – |
| David Green | Arbetstagarrepresentant, ledamot | 3, 4) | 4 av 4 | – | – |
| Tapio Nieminen | Arbetstagarrepresentant, ledamot | 3, 4) | 3 av 5 | – | – |
| David Green | Arbetstagarrepresentant, suppleant | 3, 4) | 5 av 5 | – | – |
| Åsa Lundqvist | Arbetstagarrepresentant, suppleant | 3, 4) | 3 av 5 | – | – |
| Marcus Hall | Arbetstagarrepresentant, suppleant | 3, 4) | 4 av 4 | – | – |
| Peter Lundin | Arbetstagarrepresentant, suppleant | 3, 4) | 2 av 4 | – | – |
1) Enligt definition i Svensk kod för bolagsstyrning. 2) Ej oberoende (i förhållande till Dunis största aktieägare). 3) Ej oberoende (i förhållande till Duni). 4) Tapio Nieminen avgick den 26 juni 2018 och ersattes av David Green som tidigare varit suppleant. Som suppleant utsågs istället Marcus Hall. Åsa Lundqvist avgick den 5 juni 2018 och ersattes av Peter Lundin.
Styrelseordföranden och verkställande direktören har utöver styrelsemötena en löpande dialog kring förvaltningen av bolaget.
Verkställande direktören är ansvarig för genomförande av affärsplanen samt den löpande förvaltningen av bolagets angelägenheter, liksom den dagliga verksamheten i bolaget.
Styrelsen får månatligen skriftlig information i form av en månadsrapport innehållande uppföljning av bolagets försäljning, operativt resultat och rörelsekapitalets utveckling samt kommentarer om hur de olika affärsområdena och marknaderna utvecklas. Inför varje styrelsemöte får styrelsen även ta del av den senaste balansräkningen och kassaflödet.
Huvudägare, styrelsemedlemmar och verkställande direktör genomför därutöver årligen en detaljerad utvärdering av styrelsen utifrån den fastställda arbetsordningen. Utvärderingen omfattar bland annat styrelsens sammansättning, individuella styrelsemedlemmar samt styrelsens arbete och rutiner. Styrelsen samt valberedningen delges resultatet av denna utvärdering.
Koden innehåller regler avseende styrelseledamöternas oberoende och uppställer krav på att majoriteten av styrelseledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.
Minst två av de styrelseledamöter som är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen ska även vara oberoende i förhållande till alla aktieägare som kontrollerar tio procent eller mer av aktierna eller rösterna i Duni AB. Högst en person från bolagsledningen får vara ledamot av styrelsen.
Ersättningsutskott
Ersättningsutskottet bereder frågor rörande ersättningar och andra förmåner för bolagsledningen medan beslut om ersättningar och förmåner fattas av Dunis styrelse. Bolagsledningens ersättningar och förmåner utvärderas genom jämförelse med marknadsdata som tillhandahålls av externa källor. Dessa visar att Duni har konkurrenskraftiga ersättningsnivåer och att den totala ersättningen är rimlig och inte för hög. Ersättningsutskottet genomlyser bonusprinciperna inför varje år. En gång per år utvärderar ersättningsutskottet de ledande befattningshavarna och även vissa underchefer enligt ett systematiskt förfarande.
Ersättningsutskottet hade tre möten under 2018 och består av tre medlemmar: Pauline Lindwall (ordförande), Johan Andersson samt Magnus Yngen. Verkställande direktören i Duni deltar på mötena, förutom i frågor som berör hans egen ersättning, liksom HR-direktören som är utsedd sekreterare vid ersättningsutskottets möten.
Revisionsutskott
Revisionsutskottet arbetar efter en fastställd årsagenda och uppfyller genom sin verksamhet de krav som ställs i aktiebolagslagen och EU:s revisionsförordning. Dunis revisionsutskott är ansvarigt för att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering. Utskottet utvärderar också Dunis processer för intern kontroll och hanteringen av finansiella och
rörelsemässiga risker. En särskild punkt på årsagendan behandlar frågor om bedrägeri och anti-korruption. Under året har även GDPR-policy, förvärvet av BioPak i Australien, omstruktureringen av Duni Song Seng i Singapore samt diskussioner och analyser om den nya redovisningsstandarden för leasingavtal varit uppe på agendan. Utskottet möter fortlöpande bolagets revisorer i syfte att informera sig om den externa revisionens inriktning och omfattning samt för att utvärdera de externa revisorernas arbete. Utvärderingen innefattar även omfattningen av revisorernas eventuella icke-revisionsrelaterade arbete för Duni, samt granskning och övervakning av revisorns opartiskhet och självständighet. Vid upprättande av förslag till bolagsstämmans beslut om valet av revisorer och till ersättning för revisionsarbetet biträder revisionsutskottet valberedningen, varvid utskottet ska övervaka att revisorns mandattid inte överskrider tillämpliga regler, upphandla revision och lämna en rekommendation i enlighet med EU:s revisionsförordning.
Revisionsutskottet hade fyra möten under 2018 och består av tre medlemmar: Pia Rudengren (ordförande), Magnus Yngen och Alex Myers. Finansdirektören och koncernredovisningschefen deltar, liksom revisorerna, på samtliga möten.
ERSÄTTNING TILL STYRELSE
Arvode och annan ersättning till styrelsen, inklusive Dunis styrelseordförande, beslutas av årsstämman. I enlighet med beslut fattat på årsstämman den 8 maj 2018 bestämdes årsarvodet till totalt 1 762 000 SEK, varav till styrelseordförande 562 000 SEK. Därutöver beslutades om arvode för utskottsarbete om totalt 356 000 SEK.
Ersättningen fördelar sig mellan styrelsens ledamöter enligt nedanstående tabell.
VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR
Johan Sundelin är verkställande direktör i Duni. Styrelsen har fastställt en instruktion för verkställande direktörens arbete och roll. Den verkställande direktören har ansvaret för den löpande förvaltningen av koncernens verksamhet enligt styrelsens riktlinjer.
Per den sista december 2018 innehar Johan Sundelin 2 000 aktier i Duni AB. Han har inte något delägarskap i företag som Duni har betydande affärsförbindelser med. Fler uppgifter om den verkställande direktören finns i Not 13 i årsredovisningen.
KONCERNLEDNING
Verkställande direktören leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga i ledningen som består av affärsområdeschefer och chefer för stabsfunktioner.
Koncernledningens sammansättning, inklusive verkställande direktören, består av tio personer. Den 1 september 2018 utökades Dunis ledningsgrupp med en ny roll då Marielle Noble startade som Customer Experience Direktör. Dunis strategiska fokus på kundkvalitet är avgörande
STYRELSENS ERSÄTTNING FÖR PERIODEN MAJ 2018 – APRIL 2019
| SEK | Styrelsearvode | Arvode revisionsutskott | Arvode ersättningsutskott | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Magnus Yngen | 562 000 | 57 000 | 29 000 | 648 000 |
| Johan Andersson | 300 000 | – | 29 000 | 329 000 |
| Pauline Lindwall | 300 000 | – | 63 000 | 363 000 |
| Alex Myers | 300 000 | 57 000 | – | 357 000 |
| Pia Rudengren | 300 000 | 121 000 | – | 421 000 |
| Totalt | 1 762 000 | 235 000 | 121 000 | 2 118 000 |
för bolagets tillväxt och denna roll kommer att stödja Dunis utveckling under de kommande åren. Marielle kommer att ansvara för strategiska åtgärder som syftar till att förbättra kundupplevelsen, varumärkeshanteringen och företagets kommunikation. Den 1 september tillträdde Magnus Carlsson rollen som Corporate Developement Direktör och ersatte därmed Thomas Lööb som avgick från ledningsgruppen den 1 juli.
Under året hade ledningen tvådagarsmöten varannan månad och endagsmöte varannan månad. Årets möten har karaktäriserats av framtagande och genomarbetande av den nya strategin för åren 2019– 2023; en plattform för tillväxt och ett mer kund- och miljöinriktat Duni. Löpande avstämningar vad gäller leveranssäkerhet, logistik och tillväxt tillsammans med övriga strategifrågor och handlingsplaner finns också med på den årliga agendan. Integrationen mellan Duni och de förvärvade bolagen är också en stående punkt på agendan. Koncernledningen behandlar såväl koncernövergripande frågor som frågor som berör enskilda affärsområden. Dunis Group Controller har en punkt på varje möte för att presentera och gå igenom månadens försäljning och resultat för respektive affärsområde, produktion, logistik och centrala funktioner.
ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE
Riktlinjer för ersättning till verkställande direktören samt övriga medlemmar i ledningsgruppen antogs av årsstämman den 8 maj 2018 och gäller fram till nästa årsstämma. Förslag på riktlinjer till årsstämman 2019 är i all väsentlighet överensstämmande med de riktlinjer som gällde 2018. Ersättningen ska vara marknadsmässig och utgöras av fast och rörlig lön, övriga förmåner samt pension. Den rörliga lönen ska aldrig kunna överstiga den fasta lönen.
Nedanstående tabell visar på den totala bruttoersättningen till ledningsgruppen, inklusive grundlöner, rörliga ersättningar, pensionsbetalningar samt övriga förmåner. Johan Sundelin erhöll en årlig bruttolön om 4 066 663 SEK och har möjlighet att uppnå en bonus motsvarande högst 75 % av sin årliga grundlön baserad på för koncernen i förväg bestämda målsättningar. Han har dessutom rätt till vissa andra anställningsförmåner såsom tjänstebil. Båda parter har rätt att säga upp avtalet genom skriftlig uppsägning med sex månaders uppsägningstid. Vid uppsägning från bolagets sida, förutom på grund av försumlighet, har han rätt till tolv månadslöner.
Den verkställande direktören omfattas av Dunis pensionspolicy för tjänstemän med befattning inom ledningsgruppen, med tillägget att på den pensionsgrundande inkomsten utöver 7,5 inkomstbasbelopp betalar Duni 35 % till den alternativa ITP-lösningen. Som pensionsgrundande inkomst räknas även ett treårssnitt av utbetald bonus. Den verkställande direktörens pensionsålder är 65 år. Pensionskostnaden motsvarar kostnader för avgiftsbestämda pensionsplaner. Avsättningen till tjänstepension är fullt avdragsgill för Duni. Det finns inga andra utestående pensionsförpliktelser till den verkställande direktören.
Duni har inte beviljat några lån, förlängt eller utfärdat några garantier eller beviljat säkerheter till förmån för Dunis styrelseledamöter, ledande befattningshavare eller revisorer. Ingen av styrelseledamöterna, de ledande befattningshavarna eller revisorerna har direkt eller indirekt genom ett till honom/henne närstående bolag ingått transaktioner med Duni.
REVISION
På årsstämman den 8 maj 2018 omvaldes PricewaterhouseCoopers AB till bolagets revisorer. Eva Carlsvi roterades ut efter att ha varit påskrivande revisor i sju år och Carl Fogelberg tog över som huvudansvarig revisor. Revisorerna granskar årsbokslut och årsredovisning samt bolagets löpande verksamhet och rutiner för att uttala sig om redovisningen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Granskning av årsbokslut och årsredovisning görs under januari och februari. Därefter granskas att årsstämmans riktlinjer om ersättning till ledande befattningshavare följs. Revisorerna deltar på alla revisionsutskottets möten under året. I oktober månad genomförs en interimsgranskning i kombination med en översiktlig granskning av Dunis delårsrapport för det tredje kvartalet. Vid sidan av Duni är Carl Fogelberg även huvudansvarig revisor i Öresundsbro Konsortiet I/S och Sparbanken Sjuhärad AB (Publ) samt medpåskrivande revisor i bland annat Haldex AB samt Victoria Park AB. Carl Fogelberg är auktoriserad revisor och medlem av FAR SRS. Arvode för övriga uppdrag till PwC förutom revisionsuppdraget uppgick under 2018 till sammanlagt 4,6 (2017: 4,0) MSEK.
ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE
| 2018, MSEK | Grundlön | Rörlig ersättning | Övriga förmåner | Pensionskostnad | Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Verkställande direktören – Johan Sundelin | 4,1 | – | 0,1 | 1,4 | 5,6 |
| Andra ledande befattningshavare | 13,3 | 0,4 | 0,8 | 4,5 | 19,0 |
ERSÄTTNING TILL REVISIONSBOLAG
| Koncernen Moderbolaget |
||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Ersättning för revisionsuppdrag | 4,3 | 3,7 | 1,7 | 1,7 |
| Ersättning för revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag | 0,1 | 0,2 | – | – |
| Ersättning för skattekonsultation | 1,9 | 2,9 | 0,7 | 1,1 |
| Ersättning för övriga konsultationer | 2,6 | 0,9 | 2,6 | 0,8 |
| Total ersättning revisionsbolag | 8,9 | 7,7 | 4,9 | 3,6 |
STYRELSENS BESKRIVNING AV INTERN KONTROLL AVSEENDE DEN FINANSIELLA RAPPORTERINGEN FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2018
Styrelsens ansvar för intern kontroll regleras i aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Det innebär bland annat att övervaka Dunis finansiella rapportering och effektiviteten i bolagets interna kontroll och riskbedömning.
Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen syftar till att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen i form av årsredovisning och delårsrapporter som Duni publicerar varje år samt att den finansiella rapporteringen upprättas i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och andra krav för noterade bolag. Intern kontroll syftar även till att säkerställa hög kvalitet i den finansiella rapporteringen till företagsledning och styrelse så att beslut fattas på rätt grunder och att uppsatta principer och riktlinjer följs.
För att beskriva den interna kontrollen avseende finansiell rapportering utgår Duni från de områden som utgör grunden för den interna kontrollen enligt det ramverk som utfärdats av COSO "Internal Control – Integrated Framework" det vill säga områdena: kontrollmiljö, riskbedömning och kontrollstruktur, information och kommunikation samt uppföljning.
Dunis ledning, med stöd av revisionsutskottet, arbetar med riskmappning i enlighet med COSO 2013 och de 17 grundläggande principerna. Duni väljer dock att beskriva den interna kontrollen i förhållande till COSO-ramverket av 1992 års utgåva.
KONTROLLMILJÖ
Styrelsens arbetsordning samt de instruktioner styrelsen upprättat för verkställande direktörens och styrelseutskottens arbete definierar tydligt fördelningen av ansvar och befogenheter i syfte att säkerställa effektiv hantering av risker i affärsverksamheten. Duni har inrättat ett revisionsutskott för att granska de instruktioner och rutiner som används i den finansiella rapporteringsprocessen såväl som redovisningsprinciper och förändringar av dessa. Koncernledningen rapporterar enligt fastlagda rutiner månatligen till styrelsen. Interna styrinstrument för den finansiella rapporteringen utgörs framför allt av finanspolicy, kommunikationspolicy och koncernens finansmanual som definierar redovisnings- och rapporteringsregler.
Vidare har koncernledningen formulerat sin syn på hur verksamheten ska bedrivas i en affärsetisk policy vilken årligen revideras av styrelsen. Duni har ett oberoende whistleblowersystem dit Dunianställda eller andra externa parter kan skriva om erfarna eller iakttagna oegentligheter hos ledande befattningshavare. Det är frivilligt att vara anonym och mottagare av informationen är revisionsutskottets ordförande samt Dunis CFO och HR-direktör.
RISKBEDÖMNING OCH KONTROLLSTRUKTUR
Väsentliga risker för verksamheten analyseras av styrelsen som en del i den finansiella rapporteringen. Därutöver bereder koncernledningen till revisionsutskottet en övergripande riskanalys av resultat- och balansräkningar samt de faktorer som påverkar dessa. Riskområden dokumenteras och bedöms utifrån sannolikhet och påverkan. Baserat på detta utformas kontrollprocesser för att säkerställa hög kvalitet i den finansiella rapporteringen. Riskområdena utvärderas minst en gång per år i revisionsutskottet.
Organisationsstrukturen tillsammans med ansvarsfördelning och attestordning är tydligt beskriven och kommunicerad genom instruktioner och policies. Verksamheten är organiserad i affärsområden med resultatansvar. Revisionsutskottet kommunicerar kontinuerligt med revisorerna för att utvärdera och förbättra den interna kontrollen. Duni har etablerat ett redovisningscenter för de europeiska länderna inom Duni. Redovisningscentrat tillhandahåller fristående redovisningstjänster till verksamheten. Dess ansvarige chef rapporterar direkt till koncernens finansdirektör.
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
Information, både externt och internt, styrs genom Dunis kommunikations- och IR-policy samt insiderpolicy med riktlinjer. Här behandlas ansvar, rutiner och regler. Dessa utvärderas kontinuerligt för att säkerställa att information till aktiemarknaden håller hög kvalitet och är i enlighet med börsreglerna. Finansiell information som kvartalsrapporter, årsredovisningar och väsentliga händelser publiceras genom pressreleaser samt på Dunis hemsida. Möten med finansanalytiker arrangeras regelbundet i samband med publicering av kvartalsrapporter. Internt inom Duni är intranätet den huvudsakliga informationskällan. Redovisningsmanualer och instruktioner för finansiell rapportering finns tillgängliga på intranätet och dessa uppdateras regelbundet med hänsyn till förändringar i IFRS och andra rekommendationer.
UPPFÖLJNING
Styrelsen och revisionsutskottet granskar alla externa finansiella rapporter innan de formellt godkänns av styrelsen. Revisionsutskottet får löpande avrapportering från revisorerna om den interna kontrollen och följer upp väsentliga frågor. Styrelsen får månatligen en skriftlig rapport som behandlar försäljning, operativt resultat, marknadsutveckling samt annan väsentlig information om verksamheten och har även genomgång av aktuella finansiella rapporter som en stående punkt på alla sammanträden. Koncernledningen analyserar månadsvis den finansiella utvecklingen inom koncernens affärsområden. Generellt på alla nivåer i organisationen sker löpande uppföljning genom jämförelser mot föregående år, budget och planer samt genom utvärdering av nyckeltal.
UTTALANDE OM INTERNREVISION
Duni har inte funnit behov för en formell internrevisionsavdelning. Duni har ett redovisningscenter i Poznan, i Polen, som fungerar som en centraliserad ekonomifunktion och som utför redovisningsservice till alla dotterbolag i Europa förutom Ryssland, Paper+Design och Biopac UK Ltd. Redovisningscentrat tillsammans med finansavdelningen på huvudkontoret fungerar som konsulter till alla länder i koncernen som inte ingår i centrat. Redovisningscentrat arbetar utifrån standardiserade processer och rutiner och är ett fristående bolag från den operativa verksamheten, rapporterande direkt till finansdirektören. De utför även uppdrag till externa kunder, liknande det uppdrag de utför till Duni. Denna centraliserade och oberoende process för redovisning och finansiell rapportering bedöms utgöra en plattform för god intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Dunis finansavdelning genomför även visst internrevisions arbete i form av bland annat utförda kontroller på dotterbolagen.
STYRELSE
Dunis styrelse består av fem ledamöter valda av årsstämman samt två arbetstagarrepresentanter med två suppleanter.
Styrelsen är efter bolagsstämman Bolagets högsta beslutande organ. Styrelsens övergripande uppgift är att besluta om Bolagets affärsinriktning, Bolagets resurser och kapitalstruktur samt Bolagets organisation och förvaltning av Bolagets angelägenheter.
Styrelsens ledamöter väljs årligen av årsstämman för tiden intill dess nästa årsstämma hållits. Styrelsen skall bestå av lägst tre och högst tolv ordinarie ledamöter. Härutöver kan tillkomma arbetstagarrepresentanter.
MAGNUS YNGENFödd 1958
Ordförande sedan 2016.
Styrelseordförande Fractal Design AB och Välinge Group AB.
Vice ordförande Intrum AB.
Styrelseledamot Dometic AB.
ARBETSLIVSERFARENHET: VD och koncernchef i Camfil.
VD och koncernchef Dometic. VD och koncernchef Husqvarna. Vice VD Electrolux UTBILDNING: Civilingenjör och teknologie licentiat, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm.
Invald 2008 AKTIER I DUNI: 6 000
Oberoende av bolaget, bolagsledningen och Dunis större ägare.
PAULINE LINDWALLFödd 1961
Styrelseledamot i McKesson Europe AG och Swedish Match AB.
ARBETSLIVSERFARENHET: Kategoridirektör för Kaffe för Frankrike och södra Europa inom Kraft/Mondelez i Schweiz.
Flera års erfarenhet från olika chefspositioner inom Nestlékoncernen både i Asien och i Europa såsom Country Business Manager Nestlé Nutrition i Tyskland och Indonesien.
UTBILDNING: Civilekonom, Växjö Universitet.
Invald 2014
AKTIER I DUNI: 1 000
Oberoende av bolaget, bolagsledningen och Dunis större ägare.
ALEX MYERS Född 1963
Senior industriell rådgivare, Advent International Styrelseordförande, NoseOption AB.
ARBETSLIVSERFARENHET: VD och koncernchef Getinge AB. VD och koncernchef för Hilding Anders Group. VD för ArjoHuntleigh / Executive Vice President Getinge Group. Senior Vice President, Western Europe resp Global Sales & Marketing samt medlem av ledningsgruppen Carlsberg Breweries. Vice President Marketing & Innovation och medlem av ledningsgruppen Pripps-Ringnes (Orkla Drinks). Flera mellanchefspositioner inom Unilever i Sverige och Tyskland.
UTBILDNING: Fil kand i Organizational Behavior, Yale University, USA.
Invald 2013
AKTIER I DUNI: 2 000
Oberoende av bolaget, bolagsledningen och Dunis större ägare.
PIA RUDENGRENFödd 1965
Styrelseordförande i Social Initiative AB.
Styrelseledamot i KappAhl AB, Boliden AB, AcadeMedia AB och Tikkurila Oyj. ARBETSLIVSERFARENHET: Heltidsarbetande styrelseledamot. Vice VD W Capital Management AB. CFO och medlem i ledningsgruppen i Investor AB. UTBILDNING: Civilekonom, Handelshögskolan, Stockholm.
Invald 2007
AKTIER I DUNI: 1 200
Oberoende av bolaget, bolagsledningen och Dunis större ägare.
JOHAN ANDERSSONFödd 1978
VD och koncernchef samt styrelseledamot för Mellby Gård AB samt ett antal styrelseuppdrag inom Mellby Gård-koncernen.
ARBETSLIVSERFARENHET: Tidigare VD för Smarteyes International AB. Dessförinnan anställd på EQT Partners AB.
UTBILDNING: Civilingenjör, Chalmers tekniska högskola och en MBA-examen från INSEAD.
Invald 2016
AKTIER I DUNI: Innehar via Mellby Gård Investerings AB 14 094 500 aktier. Oberoende av bolaget, bolagsledningen men inte av Dunis större ägare.
DAVID GREENFödd 1978
Arbetstagarrepresentant för LO/Pappers. Anställd som Maskinoperatör på TM3 vid Rexcell Tissue & Airlaid AB. Invald 2018 AKTIER I DUNI: 0
Ej oberoende i förhållande till bolaget
PER-ÅKE HALVORDSSONFödd 1959
Arbetstagarrepresentant för PTK. Anställd som Organisations-/Ledningsresurs vid Rexcell Tissue & Airlaid AB. Bolagsstyrelseutbildning PTK. Invald 2005 AKTIER I DUNI: 0 Ej oberoende i förhållande till bolaget.
KONCERNLEDNING
JOHAN SUNDELIN Född 1969
VD och koncernchef för Duni sedan oktober 2017. Johan Sundelin var VD för Santa Maria inom Pauligkoncernen. Innan det var han VD vid Abba Seafood inom Orkla-koncernen.
Johan Sundelin är styrelseledamot i DLF och DLF Service AB. Johan Sundelin har en civilekonomexamen från Umeå och York universitet.
AKTIER I DUNI (EGNA OCH NÄRSTÅENDES): 2 000 Syntetiska optioner: 75 000
Finansdirektör i Duni sedan 2009 och har varit anställd i Duni sedan 1987.
Mats Lindroth har en civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm.
AKTIER I DUNI (EGNA OCH NÄRSTÅENDES): 25 200 Syntetiska optioner: 12 500
SOFIE LINDSTRÖM Född 1974
HR-direktör i Duni sedan juni 2016.
Sofie Lindström har arbetat på Duni sedan 2007 och kommer närmast från en tjänst som HR-chef i Norden. Dessförinnan arbetade hon som produktutvecklare inom Table Top samt som kategorichef inom Meal Service. Dessförinnan var hon Manager på Accenture.
Sofie Lindström har en ekonomie kandidatexamen i företagsekonomi från Pacific Lutheran University, Seattle, USA.
AKTIER I DUNI (EGNA OCH NÄRSTÅENDES): 400 Syntetiska optioner: 12 500
FREDRIK MALMGREN Född 1974
Director Operations sedan mars 2015.
Fredrik Malmgren har närmast varit grundare och delägare i Montell & Partners AB där han främst inriktar sig på att leda produktions- och supply chain-projekt för multinationella företag.
Fredrik Malmgren är civilingenjör i automationsteknik vid Chalmers Tekniska Högskola.
AKTIER I DUNI (EGNA OCH NÄRSTÅENDES): 5 857 Syntetiska optioner: 50 000
MAGNUS CARLSSON Född 1976
Corporate Development Director sedan september 2018. Magnus har arbetat på Duni sedan 2009 och hans föregående tjänst var som koncerncontroller. Dessförinnan arbetade han i olika controlling-roller inom Lindab AB och närmast som affärsområdescontroller för Lindab Ventilation.
Magnus Carlsson har en magisterexamen inom företagsekonomi samt en kandidatexamen inom statsvetenskap från Lunds universitet.
AKTIEINNEHAV (EGNA OCH NÄRSTÅENDES): 1 500 Syntetiska optioner: 37 500
MARIELLE NOBLE Född 1974
Communications and Customer Experience Director sedan september 2018.
Marielle har arbetat på Duni sedan 2011 och närmast kommer hon från en tjänst som Marketing Director Table Top och dessförinnan som Marketing Director Consumer. Hon har en gedigen bakgrund inom marknadsföring och kommunikation också från tidigare positioner på PartnerTech och AudioDev.
Marielle Noble har en kandidatexamen från Lunds universitet.
AKTIER I DUNI (EGNA OCH NÄRSTÅENDES): 500 Syntetiska optioner: 0
LINUS LEMARK Född 1977
Director Business Area Meal Service sedan maj 2012. Linus Lemark anställdes i Duni 2007 som Affärsutvecklingschef och var sedan Marknadschef Food Solutions. Linus Lemark har erfarenhet som Innovationsdirektör på The Absolut Company AB samt som Vice President på Aquavit i New York.
Linus Lemark har en civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm.
Den 15 januari 2019 meddelade Duni att Linus Lemark utsetts till affärsområdeschef för Table Top. Franck Bancarel har utsetts till ny affärsområdeschef för Meal Service från mars 2019.
AKTIER I DUNI (EGNA OCH NÄRSTÅENDES): 5 000 Syntetiska optioner: 37 500
ANNA LUNDQVIST Född 1973
Director Business Area Consumer sedan augusti 2016. Anna har varit anställd på Duni sedan 2005 och kommer från en tjänst som Marketing Director Consumer. Dessförinnan har hon varit Sales Director för Consumer Nordics samt Business Controller för Table Top Nordics och Consumer. Dessförinnan var Anna managementkonsult på BearingPoint.
Anna Lundqvist har en civilekonomexamen från Lunds universitet.
AKTIER I DUNI (EGNA OCH NÄRSTÅENDES): 0 Syntetiska optioner: 37 500
Director Business Area New Markets sedan januari 2014. Tidigare Direktör Affärsutveckling / Nya marknader och dessförinnan verkställande direktör i Rexcell Tissue & Airlaid AB sedan 2007.
Dessförinnan har Patrik Söderstjerna varit VD i Zarlink Semiconductor AB, Advanced Printing Aschersleben GmbH och Finotech Verbundstoffe GmbH.
Patrik Söderstjerna har en civilingenjörsexamen i maskinteknik från Lunds Tekniska Högskola.
AKTIER I DUNI (EGNA OCH NÄRSTÅENDES): 9 700 Syntetiska optioner: 50 000
ROBERT DACKESKOG Född 1971
Director Business Area Table Top sedan november 2015 och dessförinnan Director Business Area Consumer sedan augusti 2012.
Robert Dackeskog kommer från Findus-koncernen och närmast från en tjänst som Managing Director Findus Denmark/Foodservice & Export Director för Findus Sverige.
Robert Dackeskog har en civilekonomexamen från Göteborgs universitet.
Den 15 januari 2019 meddelade Duni att Robert Dackeskog lämnar sin tjänst. Linus Lemark utsågs samtidigt till ny affärsområdeschef för Table Top.
AKTIER I DUNI (EGNA OCH NÄRSTÅENDES): 5 000
FEMÅRSÖVERSIKT, RESULTATRÄKNING, KONCERNEN
| MSEK | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|---|---|
| Intäkter | 4 927 | 4 441 | 4 271 | 4 200 | 3 870 |
| Kostnad för sålda varor | -3 650 | -3 177 | -3 039 | -2 959 | -2 736 |
| Bruttoresultat | 1 278 | 1 264 | 1 231 | 1 241 | 1 134 |
| Försäljningskostnader | -565 | -505 | -483 | -476 | -456 |
| Administrationskostnader | -282 | -261 | -245 | -240 | -211 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | -9 | -8 | -8 | -10 | -11 |
| Övriga rörelseintäkter | 3 | 12 | 10 | 13 | 4 |
| Övriga rörelsekostnader | -75 | -47 | -43 | -37 | -27 |
| Rörelseresultat | 351 | 456 | 463 | 490 | 433 |
| Finansiella intäkter | 1 | 0 | 1 | 2 | 5 |
| Finansiella kostnader | -23 | -18 | -23 | -33 | -24 |
| Finansiella poster netto | -22 | -17 | -22 | -31 | -19 |
| Resultat efter finansiella poster | 328 | 439 | 441 | 459 | 414 |
| Inkomstskatt | -79 | -106 | -107 | -113 | -113 |
| Årets resultat från kvarvarande verksamheter | 249 | 334 | 334 | 346 | 302 |
| Årets resultat från avvecklade verksamheter | – | – | – | 4 | 18 |
| Årets resultat | 249 | 334 | 334 | 350 | 319 |
| Årets resultat hänförligt till: | |||||
| Moderbolagets aktieägare | 245 | 329 | 332 | 350 | 319 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 4 | 5 | 2 | – | – |
FEMÅRSÖVERSIKT, BALANSRÄKNING, KONCERNEN
| MSEK | 2018-12-31 | 2017-12-31 | 2016-12-31 | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
|---|---|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||||
| Goodwill | 2 114 | 1 617 | 1 577 | 1 455 | 1 463 |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 541 | 294 | 304 | 275 | 311 |
| Materiella anläggningstillgångar | 1 143 | 1 080 | 951 | 857 | 851 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 67 | 51 | 67 | 98 | 140 |
| Summa anläggningstillgångar | 3 866 | 3 042 | 2 899 | 2 684 | 2 765 |
| Varulager | 771 | 627 | 548 | 500 | 503 |
| Kundfordringar | 921 | 798 | 730 | 660 | 743 |
| Övriga fordringar | 210 | 139 | 124 | 131 | 69 |
| Likvida medel | 260 | 227 | 186 | 203 | 205 |
| Summa omsättningstillgångar | 2 162 | 1 791 | 1 588 | 1 494 | 1 563 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 6 027 | 4 833 | 4 487 | 4 178 | 4 328 |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 2 526 | 2 509 | 2 406 | 2 345 | 2 193 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 91 | 85 | 80 | – | – |
| Totalt eget kapital | 2 616 | 2 594 | 2 486 | 2 345 | 2 193 |
| Långfristiga finansiella skulder | 1 402 | 642 | 676 | 552 | 11 |
| Övriga långfristiga skulder | 800 | 399 | 402 | 360 | 394 |
| Summa långfristiga skulder | 2 202 | 1 041 | 1 079 | 912 | 405 |
| Leverantörsskulder | 424 | 428 | 373 | 352 | 341 |
| Kortfristiga finansiella skulder | 103 | 197 | – | – | 818 |
| Övriga kortfristiga skulder | 682 | 573 | 549 | 568 | 572 |
| Summa kortfristiga skulder | 1 209 | 1 197 | 922 | 920 | 1 731 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 6 027 | 4 833 | 4 487 | 4 178 | 4 328 |
NYCKELTAL I SAMMANDRAG, KONCERNEN
| 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 4 927 | 4 441 | 4 271 | 4 200 | 3 870 |
| Bruttoresultat, MSEK | 1 278 | 1 264 | 1 231 | 1 241 | 1 134 |
| Operativt resultat, MSEK | 430 | 491 | 502 | 528 | 452 |
| Operativt EBITDA, MSEK | 583 | 630 | 632 | 656 | 572 |
| Rörelseresultat, EBIT | 351 | 456 | 463 | 493 | 433 |
| EBITDA | 546 | 629 | 622 | 622 | 556 |
| Räntebärande nettoskuld, MSEK | 1 490 | 855 | 757 | 584 | 888 |
| Antal anställda | 2 477 | 2 362 | 2 279 | 2 082 | 2 092 |
| Bruttomarginal | 25,9 % | 28,5 % | 28,8 % | 29,6 % | 29,3 % |
| Operativ rörelsemarginal | 8,7 % | 11,1 % | 11,8 % | 12,6 % | 11,7 % |
| Operativ EBITDA marginal | 11,8 % | 14,2 % | 14,8 % | 15,6 % | 14,8 % |
| EBIT marginal | 7,1 % | 10,3 % | 10,8 % | 11,7 % | 11,2 % |
| EBITDA marginal | 11,1 % | 14,2 % | 14,6 % | 14,8 % | 14,4 % |
| Avkastning på sysselsatt kapital* | 10,6 % | 14,4 % | 15,8 % | 18,6 % | 15,4 % |
| Avkastning på eget kapital | 9,5 % | 12,9 % | 13,4 % | 14,8 % | 13,8 % |
| Räntebärande nettoskuld i förhållande till eget kapital | 57,0 % | 32,9 % | 30,5 % | 24,9 % | 40,5 % |
| Räntebärande nettoskuld i förhållande till operativt EBITDA | 2,6 | 1,4 | 1,2 | 0,9 | 1,6 |
* Beräknat på operativt resultat
RESULTATRÄKNING, KONCERNEN
| MSEK Not* |
2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Intäkter 5, 6 |
4 927 | 4 441 |
| Kostnad för sålda varor 6, 7, 8, 9, 10 |
-3 650 | -3 177 |
| Bruttoresultat | 1 278 | 1 264 |
| Försäljningskostnader 7, 8, 9 |
-565 | -505 |
| Administrationskostnader 7, 8, 9, 11 |
-282 | -261 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader 7, 8 |
-9 | -8 |
| Övriga rörelseintäkter 14 |
3 | 12 |
| Övriga rörelsekostnader 7, 8, 15 |
-75 | -47 |
| Rörelseresultat 5, 16 |
351 | 456 |
| Resultat från finansiella poster 16, 17 |
||
| Finansiella intäkter | 1 | 0 |
| Finansiella kostnader | -23 | -18 |
| Finansiella poster netto | -22 | -17 |
| Resultat efter finansiella poster | 328 | 439 |
| Inkomstskatt 19 |
-79 | -106 |
| Årets resultat | 249 | 334 |
| Resultat hänförligt till: | ||
| Moderbolagets aktieägare | 245 | 329 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 4 | 5 |
| Resultat per aktie (uttryckt i kr per aktie), räknat på årets resultat hänförligt till moderbolagets 20 aktieägare under året: |
||
| Före och efter utspädning | 5,22 | 6,99 |
* RELATERADE NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN
1 – Allmän information
2 – Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper
3 – Finansiella risker
4 – Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål
5 – Segmentinformation
12 – Personal (Medeltal)
13 – Löner och andra ersättningar
RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT FÖR KONCERNEN
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 249 | 334 |
| Övrigt totalresultat: | ||
| Poster som inte ska återföras i resultaträkningen: | ||
| Omvärdering av nettopensionsförpliktelsen | -18 | 4 |
| Summa | -18 | 4 |
| Poster som senare kan återföras i resultaträkningen: | ||
| Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter | 14 | 3 |
| Kassaflödessäkring | 5 | 2 |
| Summa | 19 | 5 |
| Årets övriga totalresultat, netto efter skatt: | 1 | 10 |
| Årets summa totalresultat | 251 | 343 |
| Årets summa totalresultat hänförligt till: | ||
| Moderbolagets aktieägare | 245 | 338 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 6 | 5 |
BALANSRÄKNING, KONCERNEN
| MSEK | Not | 2018-12-31 | 2017-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | 1, 2, 3, 4, 5 | ||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 21 | ||
| Goodwill | 2 114 | 1 617 | |
| Kundrelationer | 469 | 240 | |
| Aktiverade utvecklingskostnader | 32 | 30 | |
| Varumärken, programvaror och licenser | 40 | 25 | |
| Summa immateriella anläggningstillgångar | 2 655 | 1 911 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader, mark och markanläggningar | 22 | 392 | 385 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 23 | 590 | 522 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 24 | 87 | 89 |
| Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar | 25 | 74 | 83 |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 1 143 | 1 080 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Uppskjuten skattefordran | 19 | 57 | 49 |
| Andra långfristiga fordringar | 27 | 10 | 2 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 67 | 51 | |
| Summa anläggningstillgångar | 3 866 | 3 042 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 10 | ||
| Råvaror och förnödenheter | 174 | 165 | |
| Varor under tillverkning | 7 | 8 | |
| Färdigvarulager och handelsvaror | 559 | 435 | |
| Förskott till leverantörer | 31 | 18 | |
| Summa varulager | 771 | 627 | |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 28 | 921 | 798 |
| Derivatinstrument | 29 | 1 | 2 |
| Skattefordringar | 35 | 23 | |
| Övriga fordringar | 28 | 136 | 84 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 30 | 37 | 30 |
| Summa kortfristiga fordringar | 937 | ||
| 1 131 | |||
| Likvida medel | 260 | 227 | |
| Summa omsättningstillgångar | 2 162 | 1 791 | |
| MSEK | Not | 2018-12-31 | 2017-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | 1, 2, 3, 4, 5 | ||
| Eget kapital | |||
| Aktiekapital | 20 | 59 | 59 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 1 681 | 1 681 | |
| Reserver | 89 | 65 | |
| Balanserad vinst inklusive årets resultat | 697 | 704 | |
| Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 2 526 | 2 509 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 91 | 85 | |
| Totalt eget kapital | 2 616 | 2 594 | |
| Långfristiga skulder | 31 | ||
| Checkräkningskredit | 31 | – | 2 |
| Banklån | 31 | 1 399 | 637 |
| Finansiell leasingskuld | 31 | 2 | 4 |
| Derivatinstrument | 29 | 340 | 17 |
| Uppskjuten skatteskuld | 19 | 206 | 138 |
| Avsättningar till pensioner | 33 | 255 | 244 |
| Summa långfristiga skulder | 2 202 | 1 041 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Leverantörsskulder | 424 | 428 | |
| Skatteskulder | 23 | 41 | |
| Banklån kort | 31 | 103 | 197 |
| Derivatinstrument | 29 | 11 | 11 |
| Övriga skulder | 143 | 83 | |
| Avsättning till omstruktureringsreserv | 9 | 29 | 6 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 34 | 477 | 432 |
| Summa kortfristiga skulder | 1 209 | 1 197 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 32, 35 | 6 027 | 4 833 |
RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL FÖR KONCERNEN
| Hänförligt till Moderbolagets aktieägare | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Övrigt | Verkligt | Balanserad | Innehav utan | |||||
| MSEK | Aktie kapital |
tillskjutet kapital |
Övriga reserver |
Kassaflödes reserv |
värde reserv* |
vinst inkl. årets resultat |
bestämmande inflytande |
Summa eget kapital |
| Ingående balans 2017-01-01 | 59 | 1 681 | 53 | -7 | 13 | 606 | 80 | 2 486 |
| Totalresultat | ||||||||
| Årets resultat | – | – | 4 | 2 | – | 333 | 5 | 343 |
| Summa årets totalresultat | 0 | 0 | 4 | 2 | 0 | 333 | 5 | 343 |
| Innehav utan bestämmande inflytande som uppkommit vid förvärv |
||||||||
| av dotterbolag | – | – | – | – | – | – | 0 | 0 |
| Transaktioner med ägare | ||||||||
| Utdelning till aktieägare avseende 2016 | – | – | – | – | – | -235 | – | -235 |
| Totala transaktioner med ägare | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | –235 | 0 | –235 |
| Ingående balans 2018-01-01 | 59 | 1 681 | 57 | -5 | 13 | 704 | 85 | 2 594 |
| Totalresultat | ||||||||
| Årets resultat | – | – | 13 | 5 | – | 228 | 6 | 251 |
| Summa årets totalresultat | 0 | 0 | 13 | 5 | 0 | 228 | 6 | 251 |
| Innehav utan bestämmande inflytande som uppkommit vid förvärv av dotterbolag |
– | – | – | – | – | – | 0 | 0 |
| Transaktioner med ägare Utdelning till aktieägare avseende 2017 |
– | – | – | – | – | -235 | – | -235 |
| Totala transaktioner med ägare | – | – | – | – | – | -235 | – | -235 |
| Transaktioner med minoritetsägare | – | – | 6 | – | – | – | – | 6 |
| Utgående balans 2018-12-31 | 59 | 1 681 | 76 | 0 | 13 | 697 | 91 | 2 616 |
* Verkligt värde reserv avser omvärdering av mark enligt tidigare redovisningsprinciper. Det omvärderade beloppet antogs som anskaffningsvärde i enlighet med övergångsreglerna i IFRS 1.
KASSAFLÖDESANALYS FÖR KONCERNEN
| MSEK Not |
2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten: | ||
| Rörelseresultat | 351 | 456 |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 36 |
215 | 141 |
| Erhållen ränta | 1 | 0 |
| Erlagd ränta | -21 | -12 |
| Betald inkomstskatt | -130 | -88 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital | 415 | 497 |
| Förändringar av rörelsekapital: | ||
| Ökning(-)/minskning(+) av varulager | -66 | -57 |
| Ökning(-)/minskning(+) av kundfordringar | -2 | -49 |
| Ökning(-)/minskning(+) av fordringar | -53 | -3 |
| Ökning(+)/minskning(-) av leverantörsskulder | -34 | 56 |
| Ökning(+)/minskning(-) av kortfristiga skulder | 82 | 5 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 343 | 449 |
| Kassaflöde använt i investeringsverksamheten: 31 |
||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar 22, 23, 24, 25 |
-177 | -222 |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -27 | -15 |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | – | – |
| Försäljning av immateriella anläggningstillgångar | 0 | 3 |
| Förvärv av dotterbolag 38 |
-427 | -59 |
| Kassaflöde använt i investeringsverksamheten | -632 | -293 |
| Kassaflöde använt i finansieringsverksamheten: 31 |
||
| Utdelning till aktieägare | -235 | -235 |
| Nettoförändring checkräkningskredit och övriga finansiella skulder | -68 | -32 |
| Amortering av skuld | -52 | -488 |
| Upptagna lån | 672 | 640 |
| Kassaflöde använt i finansieringsverksamheten | 317 | -115 |
| Årets kassaflöde | 28 | 41 |
| Likvida medel vid årets ingång | 227 | 186 |
| Kursdifferens i likvida medel | 6 | 0 |
| Likvida medel vid årets utgång | 260 | 227 |
RESULTATRÄKNING, MODERBOLAGET
| MSEK Not* |
2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Intäkter 5, 6 |
1 194 | 1 160 |
| Kostnad för sålda varor 6, 8, 9, 10 |
-1 099 | -1 050 |
| Bruttoresultat | 95 | 110 |
| Försäljningskostnader 8, 9 |
-134 | -122 |
| Administrationskostnader 8, 9, 11 |
-170 | -160 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader 8 |
-7 | -5 |
| Övriga rörelseintäkter 14 |
268 | 247 |
| Övriga rörelsekostnader 8, 15 |
-39 | -44 |
| Rörelseresultat 16 |
13 | 26 |
| Resultat från finansiella poster 16, 17 |
||
| Intäkter från andelar i koncernföretag 18 |
273 | 290 |
| Övriga ränteintäkter och liknande intäkter | 25 | 22 |
| Räntekostnader och liknande kostnader | -22 | -16 |
| Finansiella poster netto | 276 | 297 |
| Resultat efter finansiella poster | 289 | 323 |
| Skatt på årets resultat 19 |
-33 | -39 |
| Årets resultat | 256 | 284 |
* RELATERADE NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN
1 – Allmän information
2 – Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper
3 – Finansiella risker
4 – Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål
5 – Segmentinformation
12 – Personal (Medeltal)
13 – Löner och andra ersättningar
RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT FÖR MODERBOLAGET
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 256 | 284 |
| Övrigt totalresultat* | ||
| Poster som senare kan återföras i resultaträkningen: | ||
| Periodens omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter** | – | -2 |
| Kassaflödessäkring | 5 | 2 |
| Årets övriga totalresultat, netto efter skatt | 5 | 1 |
| Årets summa totalresultat | 261 | 285 |
| Årets summa totalresultat hänförligt till: | ||
| Moderbolagets aktieägare | 261 | 285 |
* Moderbolaget har inget totalresultat klassificerat som; poster som inte ska återföras i resultaträkningen.
** Avser en turkisk filial vilken inte har någon skatteeffekt.
BALANSRÄKNING, MODERBOLAGET
| MSEK | Not | 2018-12-31 | 2017-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | 1, 2, 3, 4, 5 | ||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 21 | ||
| Goodwill | 0 | 0 | |
| Aktiverade utvecklingskostnader | 21 | 19 | |
| Varumärken, programvaror och licenser | 32 | 21 | |
| Summa immateriella anläggningstillgångar | 53 | 40 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader, mark och markanläggningar | 22 | 11 | 12 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 23 | 9 | 8 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 24 | 3 | 3 |
| Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar | 25 | 1 | 2 |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 24 | 25 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | 26, 38 | ||
| Andelar i koncernföretag | 19 | 1 371 | 932 |
| Uppskjuten skattefordran Andra långfristiga fordringar, internt |
27 | 18 1 764 |
19 1 624 |
| Andra långfristiga fordringar | 6 | – | |
| Derivatinstrument | 29 | 1 | – |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 3 159 | 2 575 | |
| Summa anläggningstillgångar | 3 236 | 2 640 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 10 | ||
| Varor under tillverkning | – | 0 | |
| Färdigvarulager och handelsvaror | 97 | 88 | |
| Förskott till leverantörer | 8 | 10 | |
| Summa varulager | 105 | 98 | |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 28 | 121 | 112 |
| Derivatinstrument | 29 | 1 | 2 |
| Fordringar hos koncernföretag | 28 | 33 | 32 |
| Skattefordringar | – | 5 | |
| Övriga fordringar | 28 | 12 | 13 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 30 | 13 | 14 |
| Summa kortfristiga fordringar | 179 | 178 | |
| Kortfristiga finansiella fordringar hos koncernföretag | 28 | 140 | 138 |
| Kassa och bank | 171 | 157 | |
| Summa omsättningstillgångar | 595 | 572 |
BALANSRÄKNING, MODERBOLAGET, FORTS.
| MSEK Not |
2018-12-31 | 2017-12-31 |
|---|---|---|
| EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER | ||
| Eget kapital | ||
| Bundet eget kapital | ||
| Aktiekapital 20 |
59 | 59 |
| Reservfond | 11 | 11 |
| Uppskrivningsfond | 13 | 13 |
| Fond för utvecklingskostnader | 3 | 1 |
| Summa bundet eget kapital | 87 | 84 |
| Fritt eget kapital | ||
| Balanserad vinst | 1 477 | 1 425 |
| Årets resultat | 256 | 284 |
| Summa fritt eget kapital | 1 733 | 1 709 |
| Summa eget kapital | 1 819 | 1 794 |
| Avsättningar | ||
| Avsättningar till pensioner 33 |
94 | 97 |
| Uppskjuten skatteskuld 33 |
12 | 12 |
| Summa avsättningar | 106 | 109 |
| Långfristiga skulder | ||
| Banklån 31 |
1 384 | 637 |
| Derivatinstrument 29 |
– | 5 |
| Summa långfristiga skulder | 1 384 | 642 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Leverantörsskulder | 61 | 60 |
| Skulder till koncernbolag | 222 | 270 |
| Banklån 31 |
103 | 197 |
| Derivatinstrument 29 |
3 | 11 |
| Skatteskulder | 22 | 22 |
| Övriga skulder | 25 | 26 |
| Avsättning till omstruktureringsreserv 9 |
6 | 2 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 34 |
82 | 78 |
| Summa kortfristiga skulder | 524 | 667 |
| SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 32 |
3 832 | 3 211 |
FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL I MODERBOLAGET
| Fond för | Kassa | Fritt | Summa | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Aktie kapital |
Reserv fond |
Uppskriv ningsfond |
utvecklings kostnader |
Omräknings reserv |
flödes reserv |
eget kapital |
eget kapital |
| Ingående balans 2017-01-01 | 59 | 11 | 13 | 0 | 7 | -7 | 1 661 | 1 744 |
| Totalresultat | ||||||||
| Årets totalresultat | – | – | – | – | – | 2 | 284 | 286 |
| Summa årets totalresultat | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 2 | 284 | 286 |
| Transaktioner med ägare | ||||||||
| Utdelning till aktieägare avseende 2016 | – | – | – | – | – | – | -235 | -235 |
| Totala transaktioner med ägare | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | -235 | -235 |
| Avsättning till fond för utvecklingskostnader |
– | – | – | 1 | – | – | -1 | 0 |
| Omföring* | – | – | – | – | 26 | – | -26 | 0 |
| Ingående balans 2018-01-01 | 59 | 11 | 13 | 1 | 33 | -5 | 1 683 | 1 794 |
| Ändrad redovisningsprincip: IFRS 9 | -1 | -1 | ||||||
| Justerad ingående balans 2018-01-01 | 59 | 11 | 13 | 1 | 33 | -5 | 1 682 | 1 793 |
| Totalresultat | ||||||||
| Årets totalresultat | – | – | – | – | – | 5 | 256 | 261 |
| Summa årets totalresultat | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 5 | 256 | 261 |
| Transaktioner med ägare | ||||||||
| Utdelning till aktieägare avseende 2017 | – | – | – | – | – | – | -235 | -235 |
| Totala transaktioner med ägare | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | -235 | -235 |
| Avsättning till fond för utvecklingskostnader |
– | – | – | 2 | – | – | -2 | 0 |
| Utgående balans 2018-12-31 | 59 | 11 | 13 | 3 | 33 | 0 | 1 701 | 1 819 |
* Avser omföring av historiska ackumulerade omräkningsdifferenser som tidigare bokats i fritt eget kapital.
KASSAFLÖDESANALYS FÖR MODERBOLAGET
| MSEK Not |
2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten: | ||
| Rörelseresultat | 13 | 26 |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 36 |
46 | -13 |
| Erhållen ränta | 25 | 22 |
| Erhållna utdelningar | 136 | 138 |
| Erlagd ränta | -22 | -14 |
| Betald inkomstskatt | 0 | 0 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital | 198 | 159 |
| Förändring av rörelsekapital: | ||
| Ökning(-)/minskning(+) av varulager | 0 | 3 |
| Ökning(-)/minskning(+) av kundfordringar | -8 | 14 |
| Ökning(-)/minskning(+) av fordringar | -5 | -1 |
| Ökning(+)/minskning(-) av leverantörsskulder | -23 | 1 |
| Ökning(+)/minskning(-) av kortfristiga skulder | -30 | 1 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | -66 | 18 |
| Kassaflöde använt i investeringsverksamheten: | ||
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 21 |
-34 | -13 |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar 22, 23, 24, 25 |
4 | -9 |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 0 | 0 |
| Förändring i nettoutlåning till koncernbolag | -64 | -43 |
| Förvärv av dotterbolag | -470 | -49 |
| Försäljning av dotterbolag | 25 | – |
| Förändring av räntebärande fordringar | 0 | 37 |
| Kassaflöde använt i investeringsverksamheten | -539 | -77 |
| Kassaflöde använt i finansieringsverksamheten: | ||
| Utdelning till aktieägare | -235 | -235 |
| Nettoförändring checkräkningskredit och övriga finansiella skulder | 36 | 21 |
| Amortering av skuld | -52 | -488 |
| Upptagna lån | 672 | 640 |
| Kassaflöde använt i finansieringsverksamheten | 421 | -62 |
| Årets kassaflöde | 14 | 38 |
| Likvida medel vid årets ingång | 157 | 119 |
| Likvida medel vid årets utgång | 171 | 157 |
NOTER
NOT 1 – ALLMÄN INFORMATION
Duni AB och dess dotterbolag är internationellt verksamma och ledande aktörer inom attraktiva kvalitetsprodukter och koncept för bordsdukning samt förpackningar för take-away. Koncernen utvecklar, tillverkar och säljer funktionella och attraktiva koncept och produkter för servering och förpackning av måltider. Duni har en ledande position genom kombinationen av hög kvalitet, etablerade kundrelationer, ett välrenommerat varumärke samt stark lokal närvaro i Europa.
Moderbolaget är ett registrerat aktiebolag med säte i Malmö. Adressen till huvudkontoret är Box 237, 201 22 Malmö, hemsidan är www.duni.se. Duni är noterat på NASDAQ i Stockholm under kortnamnet "DUNI".
Denna årsredovisning har den 20 mars 2019 godkänts av styrelsen för offentliggörande. Årsredovisningen kan ändras av bolagets ägare efter det att styrelsen har godkänt den.
Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i miljoner kronor (MSEK) och avser perioden 1 januari – 31 december för resultaträknings- och kassaflödesrelaterade poster respektive 31 december för balansräkningsrelaterade poster. Uppgifter inom parentes avser det föregående räkenskapsåret 2017-01-01 – 2017-12-31.
NOT 2 – SAMMANFATTNING AV VIKTIGA REDOVISNINGSPRINCIPER
I denna Not anges de viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna årsredovisning upprättats. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år med de undantag som anges nedan. Koncernredovisningen omfattar Duni AB och dess dotterbolag.
2.1 GRUNDER FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDE
Överensstämmelse med IFRS
Koncernredovisningen för Dunikoncernen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1 Kompletterande regler för koncerner samt International Financial Reporting Standards (IFRS) och tolkningar från IFRS Interpretations Committee (IFRS IC) sådana de antagits av EU.
Anskaffningsvärdemetoden
Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom:
- finansiella tillgångar som kan säljas, finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen,
- finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) som är klassificerade som säkringsinstrument samt
- förmånsbestämda pensionsplaner förvaltningstillgångar värderade till verkligt värde.
Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i Not 4.
Moderbolaget tillämpar Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. I de fall moderbolaget tillämpar andra redovisningsprinciper än koncernen anges detta separat i avsnittet 2.20 Moderbolagets redovisningsprinciper.
2.1.1 Ändringar i redovisningsprinciper och upplysningar
Duni tillämpar de nya och ändrade standarder och tolkningar från IASB och uttalanden från IFRIC som är antagna av EU och som är obligatoriska från och med den 1 januari 2018. Nedan anges de standarder som Duni tillämpar för första gången för räkenskapsåret som började 1 januari 2018. De nya reglerna har ingen retroaktiv verkan på Duni och jämförelsetalen för 2017 har därför inte räknats om.
Andra standarder, ändringar och tolkningar som träder ikraft för räkenskapsår som börjar 1 januari 2018 har ingen väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.
IFRS 9 Finansiella instrument (antagen av EU)
Duni har tillämpat standarden från 1 januari 2018 och i enlighet med standarden har inte jämförelsetalen räknats om. IFRS 9 ersätter de delar av IAS 39 som hanterar när ett finansiellt instrument redovisas i och tas bort från balansräkningen, klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder samt nedskrivning av finansiella tillgångar och säkringsredovisning.
Med undantag för moderbolagets redovisning så har Duni inga resultateller balansmässiga övergångseffekter från denna standard. Moderbolagets övergångseffekt avser reserveringar på koncerninterna fordringar som följer av IFRS 9. Detta innebär att en reservering ska göras på koncerninterna fordringar även om det inte anses vara en förväntad förlust för koncernen. Reserveringen uppgår till 0,7 MSEK vilket redovisas mot eget kapital i moderbolaget.
De nya säkringsredovisningsreglerna i IFRS 9 är mer förenliga med företagets riskhantering i praktiken då standarden inför en mer principbaserad ansats för säkringsredovisningen. Dunis tidigare säkringsförhållanden kvalificerade sig för säkringsredovisning enligt IFRS 9 och säkringsdokumentationen har uppdaterats i enlighet med denna.
IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder (antagen av EU)
IFRS 15 är den nya standarden för intäktsredovisning och ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal. Duni har tillämpat den framåtriktade övergångsmetoden vilket innebär att jämförelsetalen inte räknats om. Införandet av den nya standarden har inte haft någon väsentlig
påverkan på Dunis resultat- eller balansräkning.
Redovisningen av returrätter i balansräkningen har förändrats och bruttoredovisas i balansräkningen från och med den 1 januari 2018. Bedömda returrätter redovisas som en avsättning och kostnad sålda varor avseende den redovisade returrätten ökar varulager istället för att som tidigare nettoredovisas i skulden på avsättningen för bedömda returer. Varulagret har vid årsskiftet ökat med 6 MSEK i och med denna förändring.
Andra standarder, ändringar och tolkningar som träder ikraft för räkenskapsår som börjar 1 januari 2018 har ingen väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.
Ett antal nya standarder och tolkningar träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2018 och har inte tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport. Dessa nya standarder och tolkningar väntas påverka Dunis finansiella rapporter på följande sätt:
IFRS 16 Leasingavtal
Väsentliga krav
IFRS 16 publicerades i januari 2016. Implementeringen av standarden innebär att nästan samtliga leasingkontrakt kommer att redovisas i balansräkningen, då ingen åtskillnad längre görs mellan operationella och finansiella leasingavtal. Enligt den nya standarden ska en tillgång (rättigheten att använda en leasad tillgång) och ett finansiellt åtagande att betala leasingavgifter redovisas. Kontrakt med kort löptid och kontrakt av mindre värde undantas.
Påverkan
Standarden kommer främst att påverka redovisningen av Dunis operationella leasingavtal. Duni kommer att redovisa den ackumulerade effekten av att initialt tillämpa IFRS 16 som en justering av ingående balans den första tillämpningsdagen och övergången medför ingen påverkan på eget kapital. Leasingskulden värderas till nuvärdet av återstående leasingavgifter. Nyttjanderättstillgången för samtliga identifierade avtal som berörs av den nya standarden uppgår till det belopp som motsvarar leasingskulden. Kostnaderna för dessa leasingavtal kommer i resultaträkningen att redovisas som avskrivning respektive räntekostnad vilket kommer att påverka resultatmått såsom EBITDA, rörelseresultat och finansnetto. Duni har valt att tillämpa de praktiska lättnadsreglerna avseende korttidsleasar (med en leasingperiod understigande 12 månader) samt leasingavtal av lågt värde (där den underliggande tillgången understiger ett värde av 5 TUSD) och inte redovisa en tillgång samt skuld för dessa utan istället som en löpande kostnad i resultaträkningen. Duni har valt att dela in sina leasingavtal i portföljer och använda samma diskonteringsränta på leasingportföljer med likande egenskaper.
För avstämning mellan åtaganden för operationella leasingavtal per den 31 december 2018 och redovisad leasingskuld vid övergången till IFRS 16, se not 37.
Gäller from 1 januari 2019
IFRS 16 Leasingavtal kommer att tillämpas från och med 1 januari 2019. Duni har valt att vid övergången till IFRS 16 använda sig av den förenklade övergångsmetoden innebärande att jämförelsetalen inte räknas om.
Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på Duni.
2.2 KONCERNREDOVISNING
2.2.1 Dotterbolag
Dotterbolag är alla de företag (inklusive företag för särskilt ändamål) där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav som överstiger 50 % av aktiernas eller andelarnas röstvärde eller där koncernen genom avtal ensam utövar ett bestämmande inflytande. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling och eller skuld till minoriteten. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör Duni om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar.
Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets tillgångar, i händelse av ett så kallat "bargain purchase", redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultatet.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernbolag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, men eventuella förluster betraktas som en indikation på att ett nedskrivningsbehov kan föreligga. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
2.2.2 Transaktioner med innehavare utan medbestämmande inflytande
Koncernen tillämpar principen att redovisa transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som transaktioner med koncernens
aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital. Duni redovisar innehav utan bestämmande inflytande i ett förvärvat bolag antingen till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar. Detta principval görs för varje enskilt rörelseförvärv. Duni har redovisat innehav utan bestämmande inflytande till verkligt värde avseende dotterbolagen Terinex Siam i Thailand, Sharp Serviettes i Nya Zeeland, Biopac UK Ltd i Storbritannien och BioPak Pty Ltd i Australien.
Duni har en förpliktelse att förvärva återstående 20 % av aktierna i Sharp Serviettes. Minoritetsägarna har en säljoption i perioden april – juni under åren 2019, 2020 och 2021. Vid ett utnyttjande av optionen kommer köpeskillingen att baseras på bolagets normaliserade genomsnittliga finansiella resultat för de två stängda räkenskapsår som föregår datumet då optionen utnyttjas.
Duni har en förpliktelse att förvärva återstående 25 % av aktierna i Kindtoo Ltd (Biopac UK Ltd). Minoritetsägarna har en säljoption i perioden aug 2020 till mars 2021, där lösenpris bestäms av de framtida resultaten.
Duni har en förpliktelse att förvärva 20 % av aktierna i BioPak Pty Ltd efter fem år. En av minoritetsägarna i BioPak Pty Ltd har en säljoption i perioden oktober 2023 till april 2024, där lösenpris bestäms av de framtida resultaten. Skulden motsvarar det diskonterade förväntade lösenpriset för optionen, vilken beräknas med en vinstmultipel i paritet med den som användes i den initiala transaktionen. Skulden till minoriteten är vid årsskiftet värderad till 336 MSEK. Värdeutvecklingen är beroende av företagets tillväxt och lönsamhet under de kommande fem åren.
Som en följd av ovan nämnda optioner redovisas dessa bolag som om de vore fullt konsoliderat samt en skuld motsvarande det diskonterade förväntade lösenpriset för optionerna varvid andel utan bestämmande inflytande hänförbar till optionen elimineras. Skillnaden mellan skulden för optionen och den andel utan bestämmande inflytande som optionen avsåg redovisas direkt mot eget kapital och särskiljs från övriga förändringar i eget kapital. Skulden till minoriteterna redovisas som ett derivatinstrument.
2.2.3 Intresseföretag
Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 % och 50 % av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Duni har för närvarande inga intresseföretag.
2.3 SEGMENTRAPPORTERING
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I Duni har denna funktion identifierats till koncernledningen som fattar strategiska beslut. Dunis segmentrapportering omfattar redovisning av fyra affärsområden som styrs utifrån det operativa resultatet efter det att gemensamma kostnader fördelats ut på respektive affärsområde. För detaljerad beskrivning, se Not 5.
2.4 OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA
2.4.1 Funktionell valuta och rapportvaluta
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.
2.4.2 Transaktioner och balansposter
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Valutakursdifferenser på utlåning och upplåning redovisas i finansnettot, medan övriga kursdifferenser ingår i rörelseresultatet. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat. Duni tillämpar säkringsredovisning via ränteswappar där en del av ränterisken säkras till fast ränta.
2.4.3 Koncernbolag
Resultat och finansiell ställning för alla koncernbolag (av vilka inget har en höginflationsvaluta som funktionell valuta) som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande:
- a) tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagskurs
- b) intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs
- c) alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas i övrigt totalresultat
Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter, till övrigt totalresultat. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i övrigt totalresultat till resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsvinsten/-förlusten.
Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
2.5 KASSAFLÖDESANALYS
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Likvida medel i kassaflödesanalysen överensstämmer med definitionen av likvida medel i balansräkningen, se 2.13.
2.6 INTÄKTER
2.6.1 Intäktsredovisning
Från och med den 1 januari 2018 tillämpar Duni IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder och den framåtriktade övergångsmetoden har valts. Den nya standarden har inte haft någon påverkan på Dunis resultateller balansräkning. Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor i koncernens löpande verksamhet. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt, returer och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning. Duni har även tjänsteintäkter i form av försäljning av ekonomi- och administrativa tjänster från koncernens redovisningscenter. Dessa uppgår inte till väsentliga belopp och ingår i ofördelat under intäkter i resultaträkningen.
Duni redovisar en intäkt när kontrollen för varorna överförs, vilket inträffar när varorna levereras till kunden eller grossisten och det inte finns några ouppfyllda åtaganden som kan påverka godkännandet av varorna. Leverans sker när varorna har transporterats till den specifika platsen, risken för föråldrade eller förkomna varor har överförts till kunden eller grossisten och denna har antingen accepterat varorna i enlighet med avtalet, tidsrymden för invändningar mot avtalet har gått ut, eller Duni har objektiva bevis för att alla kriterier för acceptans har uppfyllts.
I de fall Dunis produkter säljs med kvantitetsrabatt och kunderna har rätt att returnera felaktiga produkter redovisas försäljningsintäkterna på basis av det pris som anges i försäljningsavtalet, netto efter uppskattade kvantitetsrabatter och returer vid tidpunkten för försäljningen. Samlad erfarenhet används för att bedöma och reservera för rabatter och returer. Bedömningen av kvantitetsrabatterna baseras på förväntade årsinköp. Intäkten redovisas endast i den utsträckning som det är mycket sannolikt att en väsentlig återföring inte uppstår. En skuld redovisas för förväntade volymrabatter i förhållande till försäljningen till och med balansdagen. Då storleken på returer har varit stabil de senaste åren är det mycket sannolikt att en väsentlig återföring av de redovisade intäkterna inte kommer att ske. Giltigheten på kundavtal och berättigande till rabatter, kundbonusar och returer samt den uppskattade mängden returer eller kundbonusar omvärderas vid varje balansdag. Ingen finansieringskomponent bedöms föreligga eftersom försäljningen sker med en kredittid på i genomsnitt 45 dagar, vilket överensstämmer med marknadspraxis.
2.6.2 Utdelningsintäkter
Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalningen har fastställts.
2.7 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR
2.7.1 Goodwill
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.
Detaljerade upplysningar avseende hur Duni har definierat kassagenererande enheter vid fördelning av goodwill framgår av Not 21.
2.7.2 Kundrelationer, varumärken och licenser
Identifierbara förvärvade kundrelationer redovisas till verkligt värde och är hänförliga till förvärv gjorda från 2013 och senare. Avskrivning görs linjärt över nyttjandeperioden som bedöms till 10 år.
Förvärvade varumärken och licenser redovisas till anskaffningsvärde. Varumärken och licenser har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för varumärken och licenser över deras bedömda nyttjandeperiod (3–10 år).
2.7.3 Forskning och utveckling
Aktiverade utgifter för utvecklingsarbete avser i huvudsak utgifter för implementering av affärssystemet SAP.
Utgifter för forskning kostnadsförs när de uppstår.
Utgifter som uppstått i utvecklingsprojekt (hänförliga till formgivning och test av nya eller förbättrade produkter) redovisas som immateriella tillgångar när följande kriterier är uppfyllda:
- (a) det är tekniskt möjligt att färdigställa den immateriella tillgången så att den kan användas eller säljas,
- (b) ledningen har för avsikt att färdigställa den immateriella tillgången och använda eller sälja den,
- (c) det finns förutsättningar att använda eller sälja den immateriella tillgången,
- (d) det kan visas hur den immateriella tillgången kommer att generera troliga framtida ekonomiska fördelar,
- (e) adekvata tekniska, ekonomiska och andra resurser för att fullfölja utvecklingen och för att använda eller sälja den immateriella tillgången finns tillgängliga, och
- (f) de utgifter som är hänförliga till den immateriella tillgången under dess utveckling kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Övriga utvecklingsutgifter som inte uppfyller dessa villkor redovisas som kostnader när de uppstår. Utvecklingsutgifter som tidigare har redovisats som en kostnad, redovisas inte som en tillgång i en efterföljande period. Aktiverade utgifter för utvecklingsarbete redovisas som immateriella tillgångar och avskrivningar görs från den tidpunkt då tillgången är färdig att användas, linjärt över bedömd nyttjandeperiod (3–10 år).
2.8 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Byggnader och mark innefattar huvudsakligen fabriker och kontor. Alla materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången samt räntekostnader vid uppförande av kvalificerande tillgångar.
Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.
Inga avskrivningar sker för mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande:
| Typ av tillgång | Nyttjandeperiod |
|---|---|
| Byggnader | 20–40 år |
| Pappersmaskiner | 15–17 år |
| Övriga maskiner | 10 år |
| Fordon | 5 år |
| Inventarier, verktyg och installationer | 3–8 år |
Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder prövas varje balansdag och justeras vid behov.
Vinst eller förlust från avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.
2.9 NEDSKRIVNINGAR AV ICKE-FINANSIELLA TILLGÅNGAR
För goodwill och andra tillgångar med en obestämd nyttjandeperiod görs årligen en prövning av att återvinningsvärdet, det vill säga det högre av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet, överstiger redovisat värde. För andra icke finansiella tillgångar görs en liknande prövning så snart det finns en indikation på att det redovisade värdet är för högt. Tillgångens värde skrivs ner till återvinningsvärdet så snart det visats att detta är lägre än redovisat värde.
2.10 LEASING
Anläggningstillgångar som disponeras via leasing klassificeras i enlighet med leasingavtalets ekonomiska innebörd. Leasing av anläggningstillgångar, där koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar förknippade med ägandet, klassificeras som finansiell leasing. Finansiell leasing redovisas vid leasingperiodens början till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna. Övriga leasingavtal klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingtiden (efter avdrag för eventuella incitament från leasinggivaren) kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden.
Från och med den 1 januari 2019 kommer Duni tillämpa den nya redovisningsstandarden för leasing, IFRS 16. Vad standarden innebär finns att läsa i avsnitt 2.1.1 ovan och övergångseffekterna specificeras i Not 37.
Duni leasar bland annat byggnader, bilar och truckar. Leasingavtalens längd varierar och möjligheter till förlängning kan finnas. Villkoren förhandlas separat för varje avtal och innehåller ett stort antal olika avtalsvillkor. Leasingavtalen innehåller inga särskilda villkor eller restriktioner som skulle innebära att avtalen skulle sägas upp om villkoren inte uppfylldes, men de leasade tillgångarna får inte användas som säkerhet för lån. Leasingavtalen redovisas som nyttjanderätter och en motsvarande skuld, den dagen som den leasade tillgången finns tillgänglig för användning av koncernen. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiell kostnad. Den finansiella kostnaden ska fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Nyttjanderätten skrivs av linjärt över det kortare av tillgångens nyttjandeperiod och leasingavtalets längd. Tillgångar och skulder som uppkommer från leasingavtal redovisas initial till nuvärde och leasingskulderna inkluderar nuvärdet av leasingbetalningar. Leasingbetalningarna diskonteras med den implicita räntan om den räntan kan fastställas, annars den marginella låneräntan. Betalningar för korta kontrakt och leasingavtal av mindre värde kostnadsförs linjärt i resultaträkningen. Korta kontrakt är avtal med en leasingtid på 12 månader eller mindre.
2.11 FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH FINANSIELLA SKULDER
Duni tillämpar IFRS 9, utgiven av IASB juli 2014, från 1 januari 2018. Denna tillämpning har resulterat i förändringar i redovisningsprinciper. Duni har inte förtidstillämpat IFRS 9 under tidigare perioder. Koncernen har valt att fortsätta tillämpa säkringsredovisningsreglerna i IAS 39 vid tillämpning av IFRS 9. Som tillåts i övergångsreglerna till IFRS 9 har koncernen valt att inte räkna om jämförelsesiffror.
Klassificering
Dunis nya principer för klassificering och värdering av finansiella tillgångar baseras på en bedömning av både (i) företagets affärsmodell för förvaltningen av finansiella tillgångar, och (ii) egenskaperna hos de avtalsenliga kassaflödena från den finansiella tillgången.
Finansiella tillgångar värderas initialt till verkligt värde plus, i de fall tillgången inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, transaktionskostnader direkt hänförliga till köpet. Transaktionskostnader hänförliga till finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen kostnadsförs direkt i resultaträkningen.
Köp och försäljning av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen – det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången.
Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen, endast när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Den legala rättigheten får inte vara beroende av framtida händelser och den måste vara rättsligt bindande för företaget och motparten både i den normala affärsverksamheten och i fall av betalningsinställelse, insolvens eller konkurs.
Koncernens derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. I det fall säkringsredovisning tillämpas eller om derivaten utgör ett optionspaket avseende förvärvade dotterbolag redovisas värdeförändringarna över övrigt totalresultat. I övriga fall redovisas värdeförändringen över resultaträkningen även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Se mer nedan i avsnittet derivat instrument och säkringsredovisning.
2.11.1 Tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde
Duni klassificerar endast sina finansiella tillgångar som tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde då följande krav är uppfyllda:
- tillgången ingår i en affärsmodell där målet är att inkassera avtalsenliga kassaflöden, och
- avtalsvillkoren ger vid specifika tidpunkter upphov till kassaflöden som enbart består av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet.
Följande finansiella tillgångar redovisas till upplupet anskaffningsvärde; Finansiella anläggningstillgångar, Övriga fordringar, Upplupna intäkter, Kundfordringar samt likvida medel. Dessa tillgångar redovisades till upplupet anskaffningsvärde även enligt tidigare principer.
2.11.2 Tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen
Duni har inte några andra finansiella tillgångar förutom derivatinstrument redovisade till verkligt värde via resultaträkningen.
2.11.3 Tillgångar värderade till verkligt värde över övrigt totalresultat
Duni har inte några andra finansiella tillgångar förutom derivatinstrument redovisade till verkligt värde över övrigt totalresultat.
2.11.4 Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde
Lång- och kortfristiga räntebärande skulder, samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder och upplupna kostnader ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förfaller inom ett år.
Finansiella skulder värderas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Finansiella skulder värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden med tillämpning av effektivräntemetoden. Ränteskillnadsersättningar vid förtidslösen av lån redovisas i resultaträkningen vid lösentidpunkten. Lånekostnader belastar resultatet för den period till vilken de hänför sig. Lämnade utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.
2.11.5 Finansiella skulder värderade till verkligt värde över resultaträkningen
Duni har inte några andra finansiella skulder förutom derivatinstrument redovisade till verkligt värde via resultaträkningen.
2.11.6 Finansiella skulder värderade till verkligt värde över övrigt totalresultat
Duni har inte några andra finansiella skulder förutom derivatinstrument redovisade till verkligt värde över övrigt totalresultat.
2.11.7 Derivatinstrument och säkringsredovisning
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen från och med affärsdagen och värderas till verkligt värde, både vid första redovisningstillfället och vid efterföljande värderingar. Redovisning av efterföljande värdeförändringar beror på om derivatet har identifierats som ett säkringsinstrument och, om så är fallet, den säkrade postens karaktär. Har inte ett säkringsförhållande identifierats, redovisas värdeförändringen på derivatinstrument i resultaträkningen med undantag för eventuella köp och säljoptioner som ingåtts med minoritetsägare vid rörelseförvärv. Dessa redovisas direkt mot eget kapital som en transaktion med minoriteten. Duni identifierar vissa derivat som antingen säkring av prognostiserade kassaflöden eller säkring av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet.
För att uppfylla kraven för säkringsredovisning krävs viss dokumentation rörande säkringsinstrumentet och förhållandet till den säkrade posten. Duni dokumenterar också mål och strategier för riskhantering och säkringsåtgärder, samt en bedömning av säkringsförhållandets effektivitet när det gäller att utjämna förändringar i verkligt värde eller kassaflöde för säkrade poster, både vid säkringens början och sedan löpande.
Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i Not 29. Förändringar i säkringsreserven i eget kapital framgår av rapporten redogörelse förändring eget kapital. Hela det verkliga värdet på ett derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader. Derivatinstrument som innehas för handel klassificeras alltid som omsättningstillgångar eller kortfristiga skulder.
Säkring av kassaflöde
Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i posten Andra vinster/förluster – netto. Den vinst eller förlust som hänför sig till den effektiva delen av en ränteswap som säkrar upplåning med rörlig ränta, redovisas i resultaträkningens post Finansiella kostnader.
Koncernen säkrar sina framtida räntebetalningar med ränteswapar. Koncernen ingår ränteswapar som har samma kritiska villkor som det säkrade föremålet. Kritiska villkor kan vara referensränta, ränteomsättningsdagar, betaldagar, förfallodag och nominellt belopp. Koncernen säkrar inte 100 % av lånen och identifierar därför bara den andel av utestående lån som motsvaras av swapparnas nominella belopp. Ineffektivitet kan exempelvis uppstå på grund av CVA/DVA justering av ränteswappen. Det fanns ingen ineffektivitet hänförlig till ränteswappar vare sig 2018 eller 2017.
Säkring av nettoinvestering
Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter redovisas på liknande sätt som Kassaflödessäkringar. Den andel av vinst eller förlust på ett säkringsinstrument som bedöms som en effektiv säkring redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas direkt i resultaträkningen som övriga intäkter eller övriga kostnader. Ackumulerade vinster och förluster i eget kapital omklassificeras till resultaträkningen när utlandsverksamheten avyttras helt eller delvis.
Under 2018 har moderbolaget ingått valutaterminer samt tagit upp banklån i AUD om 21 MAUD vilka har identifierats att säkra nettoinvesteringen i Biopak Pty Ltd. Det fanns ingen ineffektivitet som ska redovisas från säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet.
2.11.8 Nedskrivning av fordringar
Duni värderar från och med 1 januari 2018 de framtida förväntade kreditförlusterna relaterade till investeringar i skuldinstrument redovisade till upplupet anskaffningsvärde respektive verkligt värde med förändringar via övrigt totalresultat baserat på framåtriktad information. Koncernen väljer reserveringsmetod baserat på om det skett en väsentlig ökning i kreditrisk eller inte. Koncernen tillämpar i enlighet med reglerna i IFRS 9 en förenklad metod för nedskrivningsprövning av kundfordringar. Förenklingen innebär att reserven för förväntade kreditförluster beräknas baserat på förlustrisken för hela fordrans löptid och redovisas när fordran redovisas första gången.
2.11.9 Beräkning av verkligt värde
Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingsteknik till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument eller diskonterade kassaflöden. Verkligt värde på valutaterminer beräknas utifrån gällande terminskurs på balansdagen, medan ränteswappar värderas med utgångspunkt från framtida diskonterade kassaflöden.
2.11.10 Borttagande av finansiella tillgångar och skulder
Finansiella instrument tas bort från balansräkningen när samtliga förmåner och risker överförts till annan part alternativt när förpliktelser fullgjorts.
2.11.11 Redovisningsprinciper tillämpade till och med 31 december 2017
Byte från IAS 39 till IFRS 9 har endast inneburit en ändrad terminologi. Duni hade tidigare sina Kassa och bank, Övriga fordringar, Upplupna intäkter samt Kundfordringar klassificerade som Låne- och kundfordringar, vilket numera är Finansiella tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde. Duni skrev tidigare ner fordringar endast om det fanns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov förelåg för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar, ändringen till ny princip har inte inneburit några väsentliga skillnader.
2.12 VARULAGER
Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in-, först ut-metoden (FIFU). Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av formgivningskostnader, råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader (baserade på normal tillverkningskapacitet). Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.
2.13 LIKVIDA MEDEL
I likvida medel ingår, i såväl balansräkningen som i rapporten över kassaflöden, kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten.
2.14 INKOMSTSKATTER
Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt och förändringar i uppskjuten skatt.
Värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas.
För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital, skatteeffekter på poster som redovisas i totalresultatet, redovisas i totalresultatet.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.
Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är troligt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag och filialer redovisas inte i koncernredovisningen då moderbolaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom överskådlig framtid.
2.15 ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA
2.15.1 Pensioner
Duni har olika pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder, där betalningarna fastställs utifrån periodiska aktuariella beräkningar. Duni har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken Duni betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Duni har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön. Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den så kallade "projected unit credit method". Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida pensionsbetalningar med användning av räntesatsen för förstklassiga företagsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas med löptider jämförbara med den aktuella pensionsskuldens. Ungefär halva pensionsförpliktelsen är hänförlig till Sverige. Svenska bostadsobligationer anses utgöra företagsobligationer.
Svenska bostadsobligationer motsvarar förstklassiga företagsobligationer i den mening att marknaden för bostadsobligationer har en hög omsättning och anses som likvid och djup, vidare har dessa obligationer oftast en trippel A rating vilket medför att de har hög kreditvärdighet.
Aktuariella vinster och förluster som uppstår från erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period de uppstår.
Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen.
För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar Duni avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.
2.15.2 Ersättning vid uppsägning
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av Duni före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Duni redovisar avgångsvederlag när koncernen bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång. Förmåner som förfaller mer än tolv månader efter balansdagen diskonteras till nuvärde.
2.16 AVSÄTTNINGAR
Avsättningar för miljöåterställande åtgärder, omstruktureringskostnader och rättsliga krav redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet, och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Duni redovisar avsättning för omstruktureringskostnader, i Not 9. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.
2.17 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR SOM INNEHAS FÖR FÖRSÄLJNING OCH AVVECKLADE VERKSAMHETER
Anläggningstillgångar som innehas för försäljning (eller avyttringsgrupper) klassificeras som anläggningstillgångar som innehas för försäljning om deras redovisade värde huvudsakligen kommer att återvinnas genom en försäljningstransaktion, inte genom fortlöpande användning. Anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) klassificerade som anläggningstillgångar som innehas för försäljning, redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Dessa tillgångar kan utgöra en del av ett företag, en avyttringsgrupp eller en enstaka anläggningstillgång. Duni har för redovisade räkenskapsår inga anläggningstillgångar som uppfyller kriterierna för att redovisas som anläggningstillgångar som innehas för försäljning.
2.18 UTSLÄPPSRÄTTIGHETER
Duni deltar i EU:s system för handel med utsläppsrättigheter. Erhållna utsläppsrättigheter värderas initialt till anskaffningsvärdet, det vill säga noll kronor. Uppvärderingar görs inte. En avsättning görs om underskott av utsläppsrättigheter identifieras mellan ägda rätter och de rätter som kommer att behöva levereras på grund av gjorda utsläpp. Värdet av eventuellt överskott av utsläppsrättigheter redovisas först när det realiseras vid en extern försäljning.
2.19 STATLIGA STÖD
Bidrag från staten redovisas till verkligt värde då det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att Duni kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Statliga bidrag som gäller kostnader periodiseras och redovisas i resultaträkningen över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att täcka.
2.20 MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER
Moderbolaget upprättar sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendation RFR 2 Redovisning för juridisk person. RFR 2 innebär att moderbolagets årsredovisning för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras jämfört med redovisning enligt IFRS.
Moderbolaget tillämpar liksom koncernen de nya redovisningsprinciperna vad gäller IFRS 9 Finansiella instrument och IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder.
I övrigt är principerna för moderbolaget oförändrade jämfört med föregående år.
2.20.1 Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper
Skillnader mellan koncernen och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.
Dotterbolag
Andelar i dotterbolag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Förvärvskostnader redovisas i moderbolaget som andel i dotterbolag. Erhållna utdelningar och koncernbidrag redovisas som finansiella intäkter.
Skuld avseende minoritetsägares säljoption
Skulden avseende säljoptioner till minoritetsägare redovisas i moderbolaget till lägsta värdets princip. Koncernen redovisar denna skuld som en långfristig derivatskuld.
Immateriella anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Redovisad goodwill i moderbolaget avser så kallad förvärvsgoodwill, nyttjandeperioden bedöms av bolagsledningen därför till maximala 20 år. Avskrivning på goodwill sker linjärt över nyttjandeperioden om 20 år.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar.
Leasade tillgångar
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
Avsatt till pensioner
Moderbolaget redovisar pensionsskulden baserad på beräkning i enlighet med Tryggandelagen.
Inkomstskatt
I moderbolaget redovisas – på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning – den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver, som en del av de obeskattade reserverna.
Uppställningsform för resultat- och balansräkning
Moderbolaget följer ÅRLs uppställningsform för resultat- och balansräkningen, vilket bland annat innebär en annan uppställningsform för eget kapital och att avsättningar redovisas som en egen huvudrubrik i balansräkningen.
NOT 3 – FINANSIELLA RISKER
3.1 FINANSIELLA RISKFAKTORER
Duni utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker; valutarisk, prisrisk i form av energiförbrukning och inköp av massa, ränterisk i kassaflödet samt ränterisk i verkligt värde, kreditrisk och likviditetsrisk. Dunis övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna.
Riskhanteringen sköts av en central finansavdelning (Treasury) enligt policies som fastställts av styrelsen. Treasury identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter. Styrelsen upprättar skriftliga policies såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifika områden såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivata- och icke-derivata finansiella instrument samt placering av överlikviditet. De ekonomiska säkringsrelationer som Duni etablerat som ett led i sin riskhantering kvalificerar sig inte för säkringsredovisning enligt reglerna i IFRS 9, dock med två undantag. Duni har tecknat ränteswappar som säkringsinstrument. Ränteswapparna redovisas enligt reglerna om kassaflödessäkring. Det andra undantaget är att en del av tillgångarna i det nyförvärvade bolaget BioPak Pty Ltd säkras genom valutaterminskontrakt enligt reglerna om säkring av nettoinvestering i utländsk valuta.
3.1.1 Marknadsrisk
Valutarisk
Duni är verksamt internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar. Dunis valutaexponering kan beskrivas i omräkningsexponering respektive transaktionsexponering. Duni hanterar sin omräkningsexponering samt transaktionsexponering genom att koncentrera exponeringen till ett fåtal koncernbolag samt genom en av styrelsen fastställd finanspolicy.
Omräkningsexponering – Konsolidering
Omräkningsexponering uppstår när dotterbolagens resultaträkningar räknas om till SEK. Med omräkningsexponering – konsolidering menas den exponering koncernen är utsatt för i samband med konsolidering och omräkning av dotterbolag med annan funktionell valuta än koncernens funktionella valuta, SEK. Koncernens funktionella valuta är den samma som presentationsvalutan. Omräkning från varje bolags funktionella valuta till SEK har en stor påverkan på koncernens redovisade intäkter och resultat. Med oförändrade valutakurser jämfört med 2017 skulle nettoomsättningen för året varit 218 MSEK lägre och det underliggande rörelseresultatet 33 MSEK lägre.
Omräkningsexponering – Balansräkning
Duni är även exponerad för annan typ av omräkningsexponering. Denna exponering förekommer i de enskilda koncernbolagens balansräkningar till följd av att de kan inkludera poster i en annan valuta än i sin funktionella valuta. Omvärdering av dessa poster sker till balansdagens kurs och ingår i koncernens resultat. I följande avsnitt diskuteras denna typ av omräkningsexponering.
Den finansiella in- och utlåningen i de enskilda dotterbolagen är främst intern mot moderbolaget och i respektive dotterbolags funktionella valuta. På detta sätt har valutaexponeringen avseende dessa poster centraliserats till moderbolaget. I moderbolaget säkras, i enlighet med koncernens policy, 100 % av den finansiella in- och utlåningen varför en förändring i valutakurser inte ger någon väsentlig effekt på resultatet. Moderbolagets externa upplåning motsvarar cirka 85 % av intern nettoutlåning med samma valutafördelning. De resterande 15 % valutasäkras på terminsmarknaden in enlighet med Dunis policy. Av Not 29 framgår värdet och nominella belopp avseende valutaterminer som tecknats för finansiell in- och utlåning i moderbolaget.
Som beskrivs närmare under avsnittet transaktionsexponering nedan hanterar Duni sin valutarisk främst genom att koncentrera affärstransaktionerna till att huvudsakligen ske i dotterbolagens funktionella valutor. Vad gäller den konsoliderade koncernen bedöms omräkningsexponeringen i de enskilda dotterbolagens rörelsekapital därför som liten.
Om samtliga valutor skulle varit 5 % högre/lägre skulle koncernens resultat på grund av exponeringen i de enskilda dotterbolagens såväl som koncernens balansposter varit cirka +/- 5 MSEK (2017: +/- 5 MSEK). Motsvarande för moderbolaget cirka +/- 3 MSEK (2017: +/- 4 MSEK).
Det finns även en exponering i koncernen genom att koncernens nettotillgångar finns i dotterbolag med annan valuta än SEK. Omräkning av dessa nettotillgångar ger upphov till omräkningseffekter vilka redovisas i övrigt totalresultat. Koncernen har en policy som reglerar när och i vilken omfattning denna exponering ska säkras. Koncernen säkrar från och med 2018 en del av nettotillgångarna i det nyförvärvade bolaget BioPak Pty Ltd genom valutaterminskontrakt. Valutaterminskontrakten redovisas enligt reglerna om säkring av nettoinvestering i utländsk valuta. Syftet med säkringen är endast ekonomiskt och inte gjort i spekulativt syfte. Derivatinstrumentet uppfyller kriterierna för säkringsredovisning. Effektiviteten på säkringen utvärderas när säkringsförhållandet ingicks. Den säkrade posten och säkringsinstrumentet utvärderas löpande för att säkerställa att förhållandet uppfyller kraven.
Transaktionsexponering
Transaktionsexponering uppstår när ett bolag säljer och köper i en annan valuta än sin funktionella valuta. Transaktionsexponeringen minimeras genom att externa affärstransaktioner huvudsakligen genomförs i dotterbolagens funktionella valuta. Dotterbolagens inköp, främst interna, kan ske i andra valutor än den egna funktionella valutan varför dessa är exponerade för en valutarisk. Genom att även styra de interna flödena i så stor utsträckning som möjligt till mottagande dotterbolags funktionella valuta koncentreras valutarisken till ett fåtal dotterbolag. Dunis externa utflöden sker framförallt i SEK, USD samt PLN medan externa inflöden är främst i DKK, NOK, CHF samt GBP. Duni har inte som policy satt säkra flöden i utländsk valuta på annat sätt än vad som ovan beskrivits.
Duni har inte heller som policy att valutasäkra räntebetalningar, varken interna eller externa.
Duni har via dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB en indirekt valutarisk i USD. Internationellt är massa prissatt i USD, en förstärkning/ försvagning av USD ger ökade respektive minskade inköpskostnader för koncernen.
Osäkerhet kring Brexit och vad som gäller efter den 29 mars 2019 ses som en risk. Dunis totala nettoexponering i GBP är cirka 300 MSEK. En förändring i GBP om +/- 5 % skulle påverka resultatet med cirka 15 MSEK.
Prisrisker
Energiprisrisker
Produktions- och konverteringsenheter i Europa är genom sin energiintensiva verksamhet utsatt för risker förknippade med prisförändringar på energi, framförallt gas och el. I de fall energiprisrisken inte är säkrad kommer prisförändringar på energimarknaden att ha en direkt påverkan på företagets resultat. En prisförändring på +/- 5 % av den energi
Dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB köpte under år 2018 82 370 MWh el till en kostnad av cirka 45 MSEK, 4 470 ton gasol för cirka 25 MSEK samt köptes flis för bränsle till biopanna för cirka 11 MSEK (2017: 87 393 MWh el för 36 MSEK, 4 493 ton gasol för 19 MSEK, samt 9 MSEK för flis).
För perioden 2013 till 2020 har Rexcell Tissue & Airlaid AB tilldelats utsläppsrätter fördelade på Dals Långed och Skåpafors. År 2018 hade Rexcell Tissue & Airlaid AB 4 672 (5 130) stycken oförbrukade utsläppsrätter med ett marknadsvärde av 0 (0) MSEK. Totalt har 13 406 ton förbrukats i Skåpafors under 2018. För mer information avseende utsläppsrättigheter se Förvaltningsberättelse.
Massaprisrisker
För vissa pappers- och massaprodukter finns det en OTC-handel i finansiella kontrakt, dvs. det finns en möjlighet att reducera risken av svängningar i pappers- och massapriset. Inköp av papper och massa sker i dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB. Duni har för närvarande inte tecknat några sådana kontrakt. En prisförändring på massapriset under 2018 på +/- 1 % per ton påverkar resultat med 5 MSEK (2017: 4 MSEK).
Ränterisk avseende kassaflöden och verkliga värden
Duni är exponerad för ränterisk avseende kassaflöden främst i EURIBOR, då all extern upplåning är till rörlig ränta (se Not 31 för mer detaljer). Även moderbolagets interna in- och utlåning sker till rörlig ränta. Del av ränterisk har säkrats till fast ränta genom 5 års ränteswap, med förfall i augusti 2019. Ränteswapparna är endast till för ekonomisk säkring av risker och inte i spekulativt syfte.
Effektiviteten på säkringen utvärderas när säkringsförhållandet ingicks. Den säkrade posten och säkringsinstrumentet utvärderas löpande för att säkerställa att förhållandet uppfyller kraven. Koncernen säkrar inte 100 % av lånen och identifierar därför bara den andel av utestående lån som motsvaras av ränteswapparnas nominella belopp. Eftersom de kritiska villkoren varit matchade under hela året, har den ekonomiska relationen varit 100 % effektiv.
Duni innehar inte några väsentliga räntebärande tillgångar. Koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten är i allt väsentligt oberoende av förändringar i marknadsräntor. Koncernens ränterisk avseende kassaflöden uppstår genom extern upplåning till rörlig ränta. Utestående upplåning är till 100 % upptagen i EUR.
Om räntorna på koncernens upplåning per 2018-12-31 varit 100 punkter högre/lägre med alla andra variabler konstanta samt beaktande av ränteswap hade Dunis finansnetto för 2018 varit 8 MSEK lägre/högre (2017: 1 MSEK). Andra komponenter i eget kapital skulle ha varit 6 MSEK lägre/högre (2017: 6 MSEK), huvudsakligen som en effekt av en minskning/ökning av verkligt värde för räntederivat vilka används som säkringsinstrument.
Risk avseende skuld till minoritetens säljoption
Den 15 oktober 2018 förvärvade Duni 75 % av aktierna i BioPak Pty Ltd i Australien. Det finns en sälj respektive köpoption som båda parter kan välja att nyttja efter två år på cirka 24 MSEK för ytterligare 5 % av aktierna. Duni har en förpliktelse att förvärva resterande 20 % av aktierna efter fem år. En av minoritetsägarna i BioPak Pty Ltd har därmed en säljoption i perioden oktober 2023 till april 2024, där lösenpris bestäms av de framtida resultaten.
I februari 2018 förvärvade Duni 75% av aktierna i Kindtoo Ltd, som marknadsförs under namnet Biopac UK Ltd. Minoritetsägarna i Kindtoo Ltd har en säljoption i perioden augusti 2020 till mars 2021, där lösenpris bestäms av de framtida resultaten och Duni har därmed en förpliktelse att förvärva de resterande 25 %.
Duni har sedan tidigare år förvärvat 80 % av aktierna i det Nya Zeeländska bolaget United Corporation Limited, som marknadsförs under namnet Sharp Serviettes. Minoritetsägarna har en säljoption som kan nyttjas av säljaren i perioden april-juni under åren 2019-2021. Lösenpris bestäms av de framtida resultaten multiplicerat med en given multipel innebärande att Duni har en förpliktelse att förvärva de återstående 20 % av aktierna.
Duni redovisar en mindre del som kortfristig samt resterande som långfristig derivatskuld avseende dessa säljoptioner, motsvarande det diskonterade förväntade lösenpriset för optionerna. Värdeförändringar på derivatinstrumentet redovisas i eget kapital. Om de framtida resultaten i de förvärvade bolagen förutom BioPak Pty LTD ökar med 10 % genererar det en påverkan på koncernens eget kapital om 1 MSEK. Den stora påverkan ligger i BioPak PTY Ltd. Säljoptionen är vid årsskiftet värderad till 336 MSEK. Värdeutvecklingen av denna option är beroende av företagets tillväxt och lönsamhet under de kommande fem åren. Om den antagna tillväxt och lönsamhetstakten ökar eller minskar med 10 % skulle säljoptionens värde förändras med cirka +/- 18 MSEK.
3.1.2 Kreditrisk
Kreditrisken hanteras på koncernnivå. Den uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot koncernens kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner.
Endast banker och finansinstitut som av oberoende värderare fått lägst kreditrating "A- (minus)" long term rating eller bättre accepteras. Totalbeloppet som deponeras eller investeras i en bank eller i ett enskilt finansbolag får ej överstiga 150 MSEK.
Samtliga nya större kunder kreditbedöms av oberoende värderare. I de fall då ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där kundens finansiella ställning, tidigare erfarenheter och andra faktorer beaktas. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av styrelsen. Användningen av kreditgränser följs upp regelbundet.
Den maximala kreditrisken utgörs av det bokförda värdet på de exponerade tillgångarna inklusive derivat med positiva marknadsvärden.
Andelen förfallna fordringar över 180 dagar utgjorde 0,89 % av de totala kundfordringarna (2017: 0,77 %). För moderbolaget är motsvarande andel 1,30% (2017: 1,22 %).
3.1.3 Likviditetsrisk
Dunis likviditetsrisk består i att koncernen kan sakna likvida medel för betalning av sina åtaganden. Risken hanteras inom Duni genom att Treasury ser till att det finns tillräckligt med likvida medel med hjälp av tillgänglig finansiering, avtalade kreditfaciliteter (dessa beskrivs närmare i Not 31) och möjligheten att stänga marknadspositioner.
Per 2018-12-31 har Duni en likviditet om 260 (2017: 227) MSEK samt en outnyttjad kreditfacilitet om 843 (2017: 1 300) MSEK. De kommande periodernas utbetalningar relaterade till finansiella skulder visas i nedanstående tabeller.
Dunis kreditfacilitet är förenad med covenants som består av ett finansiellt nyckeltal samt ett antal icke finansiella villkor. Det finansiella nyckeltalet är finansiell nettoskuld i förhållande till underliggande EBITDA. Räntemarginalen beräknas efter samma nyckeltal och justeras efter givna nivåer kvartalsvis. Detta nyckeltal används endast för efterlevnad av kreditfaciliteterna och är därmed inget av Duni definierat nyckeltal.
Dunis finansiering signerades den 18 december 2017. Finansieringen är långsiktig och utgörs av två lånefaciliteter som tillåter revolverande upplåning i EUR, dessa två faciliteter är på totalt 200 MEUR. Under året har en förlängningsoption utnyttjats på faciliteten som uppgår till 150 MEUR så att den nu löper till december 2021. Faciliteten på 50 MEUR löper till juni 2020. Inom ramens löptid har Duni möjlighet att fritt nyttja faciliteterna efter bolagets likvida behov. Utöver denna finansiering finns en putcall om 10 MEUR med förfall i maj 2019. Det finns checkräkningskrediter om totalt 17 MEUR varav inget var nyttjat per den 31 december 2018.
Tabellen visar koncernens kontrakterade utestående odiskonterade räntebetalningar och amorteringar avseende de finansiella skulderna samt till skulder avseende derivat:
| Senare än 1 år | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1-3 månader | 3-12 månader | men inom 5 år | |||||
| MSEK | Bokfört värde | Ränta | Amortering | Ränta | Amortering | Ränta | Amortering |
| Banklån | -1 502 | -1 | – | – | -103 | – | -1 399 |
| Checkräkningskredit | – | – | -567 | – | – | – | – |
| Leverantörsskulder och övriga skulder | -567 | – | -567 | – | – | – | – |
| – Valutaterminskontrakt* | 0 | – | – | – | – | – | – |
| – Ränteswap | -3 | -1 | – | – | -3 | – | – |
| – Skuld avseende minoritetsägares säljoption | -348 | – | – | – | -9 | – | -340 |
| Derivatinstrument – Skulder | -351 | -1 | 0 | 0 | -12 | 0 | -340 |
| – Valutaterminskontrakt* | 1 | – | – | – | – | – | – |
| – Ränteswap | – | – | – | – | – | – | – |
| Derivatinstrument – Tillgångar | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Summa | -2 419 | -2 | -567 | 0 | -115 | 0 | -1 739 |
* Bruttoflödena redovisas i nedanstående tabell.
Marknadsvärdet på derivatinstrumenten ovan fördelar sig per derivattyp enligt följande:
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Valutaterminskontrakt | 1 | -9 |
| Ränteswap | -3 | -5 |
| Skuld avseende minoritetsägares säljoption* | -348 | -11 |
| Summa | -350 | -25 |
* För skuld avseende minoritetsägares säljoption se not 29.
Valutaterminskontrakten regleras brutto. Nedanstående tabell visar valutaterminer uppdelade efter den tid som återstår på balansdagen fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges är de avtalsenliga odiskonterade beloppen.
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Valutaterminskontrakt | ||
| – Inflöde avseende kontrakt för finansiella tillgångar och skulder |
394 | 771 |
| – Utflöde avseende kontrakt för finansiella tillgångar och skulder |
-393 | -777 |
Samtliga flöden förfaller inom ett år. Finansiella valutaterminskontrakt avser såväl interna som externa skulder och fordringar.
Samtliga finansiella skulder samt derivat med negativa värden och positiva värden inkluderas i ovanstående uppställning. Belopp i utländsk valuta samt belopp som betalas baserat på en rörlig ränta har uppskattats genom att använda de på balansdagen gällande valutakurserna och de senaste räntejusteringarna. Summa amortering överensstämmer inte alltid med bokfört värde. Detta beror på att koncernens transaktionskostnader i samband med uppläggning av lånen ligger bokförda mot lånen.
Säkringsredovisningens påverkan på koncernens finansiella ställning och resultat
Effekterna av säkringsredovisning av valutariskers påverkan på koncernens finansiella ställning och resultat visas nedan:
Nettoinvestering i utlandsverksamhet
| 2018 | 2017 | |
|---|---|---|
| Redovisat belopp (MAUD) | 63 | – |
| Säkringsinstrumentens nominella belopp (MAUD) | 21 | – |
| Säkringskvot | 34 % | – |
| Vägda genomsnittet för terminskurser under året | ||
| (inklusive terminspunkter) | 6,3807 | – |
Det säkrade föremålet bedöms i allt väsentligt ha samma förändring av verkligt värde som säkringsinstrumentet.
Derivatinstrument –Ränteswappar
| 2018 | 2017 | |
|---|---|---|
| Redovisat belopp (MEUR) | 40 | 40 |
| Förfallodag | 2019-08-07 | 2019-08-07 |
| Säkringsinstrumentens nominella belopp (MEUR) | 40 | 40 |
| Säkringskvot | 28 % | 47 % |
| Vägda genomsnittet för den rörliga räntan under året |
-0,324 % | -0,325 % |
Säkringsreserven
| TSEK | Ränteswappar | Valutaterminer |
|---|---|---|
| Balans 2017-01-01 | -5 965 | 0 |
| Tillkommer: Förändring i verkligt värde på säkringsinstrument redovisade i ÖTR |
2 654 | – |
| Avgår uppskjuten skatt | -584 | – |
| Balans per 2017-12-31 | -3 895 | 0 |
| Tillkommer: Förändring i verkligt värde på säkringsinstrument redovisade i ÖTR |
2 952 | 3 267 |
| Avgår uppskjuten skatt | -662 | -699 |
| Balans per 2018-12-31 | -1 605 | 2 568 |
Säkringskostnaden ingår i ovanstående tabell och uppgår till försumbara belopp.
3.2 HANTERING AV KAPITALRISK
Dunis mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet. Duni bedömer kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som räntebärande nettoskuld dividerad med totalt kapital. Den räntebärande nettoskulden beräknas som total upplåning med avdrag för likvida medel. Totalt kapital beräknas som eget kapital i koncernens balansräkning plus nettoskulden.
Skuldsättningsgraden är som följer:
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 |
| Total upplåning | 1 502 | 834 |
| Checkräkningskredit | 0 | 2 |
| Andra långfristiga fordringar | 2 | 2 |
| Avsättningar till pensioner | 255 | 244 |
| Räntebärande långfristig fordran | -9 | – |
| Avgår: likvida medel | -260 | -227 |
| Räntebärande nettoskuld* | 1 490 | 855 |
| Totalt eget kapital | 2 616 | 2 594 |
| Totalt kapital | 4 106 | 3 449 |
| Skuldsättningsgrad | 36 % | 25 % |
* Beräkning räntebärande nettoskuld är exklusive derivat.
3.3 BERÄKNING AV VERKLIGT VÄRDE
Verkligt värde på derivat som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. Det noterade marknadspriset som används för koncernens finansiella tillgångar är den aktuella köpkursen.
Verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad (exempelvis OTC-derivat) fastställs med hjälp av värderingstekniker. Duni använder ett antal olika metoder och gör antaganden som baseras på de marknadsförhållanden som råder på balansdagen. Noterade marknadspriser eller mäklarnoteringar för likartade instrument används för långfristiga skulder. Andra tekniker, såsom beräkning av diskonterade kassaflöden, används för att fastställa verkligt värde för resterande finansiella instrument. Verkligt värde för swapavtal beräknas som nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden. Verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs genom användning av noterade kurser för valutaterminer på balansdagen.
Redovisat värde, efter eventuella nedskrivningar, för kundfordringar och leverantörsskulder förutsätts motsvara verkliga värden, eftersom dessa poster är kortfristiga till sin natur. Verkligt värde på finansiella skulder beräknas, för upplysningssyfte, genom att diskontera det framtida kontrakterade kassaflödet till den aktuella marknadsränta som är tillgänglig för koncernen för liknande finansiella instrument.
Enligt standarden för finansiella instrument krävs upplysningar om värdering till verkligt värde per nivå i följande verkliga värde-hierarki:
- Nivå 1 Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder.
- Nivå 2 Andra observerbara data för tillgången eller skulden är noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (som pris) eller indirekt (härlett från pris).
- Nivå 3 Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata.
Duni har som framgår av Not 32 derivatinstrument värderade till verkligt värde samt för säkringsändamål. Samtliga derivatinstrument är klassificerade i nivå 2 med undantag för säljoptionen till minoriteten som är klassificerad i nivå 3.
NOT 4 – VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖM-NINGAR FÖR REDOVISNINGSÄNDAMÅL
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
4.1 VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH ANTAGANDEN FÖR REDO-VISNINGSÄNDAMÅL
Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår anges i huvuddrag nedan.
4.1.1 Nyttjandeperiod immateriella och materiella anläggningstillgångar
Koncernledningen fastställer bedömd nyttjandeperiod och därmed sammanhängande avskrivning för koncernens immateriella och materiella anläggningstillgångar. Dessa uppskattningar baseras på historisk kunskap om motsvarande tillgångars nyttjandeperiod. Nyttjandeperiod samt bedömda restvärden prövas varje balansdag och justeras vid behov.
Redovisade värden för respektive balansdag för immateriella och materiella anläggningstillgångar, se Not 21-25.
4.1.2 Nedskrivningsprövning för goodwill
Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs i Not 2 under avsnitt 2.9 Nedskrivning av icke-finansiella tillgångar. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras, se Not 21.
Redovisade värden per balansdagen för goodwill fördelade per kassagenererande enhet, se Not 21.
Även om den uppskattade tillväxttakten som tillämpats för diskonterade kassaflöden efter den prognostiserade 5 års perioden hade varit 1 % enhet lägre än ledningens bedömning skulle inget nedskrivningsbehov av goodwill förekomma.
Den uppskattade diskonteringsräntan före skatt som Duni använder visas i nedan tabell:
| Diskonteringsränta före skatt | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Table Top | 7,6 % | 8,1 % |
| Consumer | 8,8 % | 9,3 % |
| New Markets | 10,6 % | 11,1 % |
Även om den uppskattade diskonteringsräntan före skatt som tillämpats för diskonterade kassaflöden hade varit 1 % högre i stället för ledningens bedömning skulle inget nedskrivningsbehov av goodwill förekomma.
4.1.3 Pensioner
Kostnaderna liksom värdet på pensionsförpliktelser för förmånsbaserade pensionsplaner baseras på aktuariella beräkningar som utgår ifrån antaganden om diskonteringsränta, framtida löneökningar, inflation och demografiska förhållanden. Antaganden om diskonteringsränta baserar sig på högkvalitativa placeringar med fast ränta och löptid motsvarande koncernens befintliga pensionsförpliktelser, övriga demografiska förhållanden baseras på vedertagande branchpraxis.
Den största pensionsplanen (drygt halva pensionsförpliktelsen) finns i Sverige som inte har en tillräckligt likvid marknad för företagsobligationer, därför baseras diskonteringsräntan för den svenska pensionsskulden på bostadsobligationer med motsvarande löptid som pensionsplanen. Dunis bedömning är att det går att likställa svenska bostadsobligationer med förstklassiga företagsobligationer eftersom marknaden för dessa obligationer har en hög omsättning och anses vara likvid och djup, vidare har dessa obligationer oftast en trippel A rating vilket medför att de har hög kreditvärdighet.
Redovisade värden för pensionsskuld för respektive balansdag framgår av Not 33 Pensionsförpliktelser.
4.2 VIKTIGA BEDÖMNINGAR VID TILLÄMPNING AV FÖRETAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER
4.2.1 Fördelning av anläggningstillgångar på rörelsesegment samt goodwill till kassagenererande enheter
Rörelsesegmenten nyttjar gemensamma anläggningstillgångar. Vid redovisning av de gemensamma anläggningstillgångarna per rörelsesegment har dessa fördelats baserat på respektive rörelsesegments verksamhetsvolym vilket anses vara en rimlig fördelningsgrund då respektive rörelsesegments nyttjande av tillgången visas. Motsvarande fördelning har även skett vid fördelning av koncerngemensamma kostnader. Förvärvsgoodwill har fördelats på kassagenererande enheter och rörelsesegment utifrån en bedömning av vilka enheter som kommer att dra nytta av de synergier etc som rörelseförvärvet skapar. När fördelningen genomförts har ledningen vägt in enheternas uppskattade verksamhetsvolymer samt en bedömning av marknadens utveckling för respektive enhet.
NOT 5 – SEGMENTINFORMATION
Företagsledningen har fastställt rörelsesegmenten baserat på den information som behandlas av den strategiska styrgruppen och som används för att fatta strategiska beslut. Sedan den 1 januari 2017 är verksamheten i Duni indelat i fyra rörelsesegment.
Den strategiska styrgruppen bedömer och utvärderar verksamheten utifrån rörelsegrenar som är indelade för att de är utsatta för gemensamma risker och möjligheter. Duni betraktar rörelsegrenarna Table Top, Meal Service, Consumer och New Markets som rörelsesegment vilka internt inom Duni benämns som affärsområden.
Affärsområde Table Top erbjuder Dunis koncept och produkter främst till hotell, restaurang, catering samt företag som är verksamma inom hälso- och omvårdnadssektorn. Table Top marknadsför i huvudsak servetter, dukar och ljus för det dukade bordet.
Affärsområde Meal Service erbjuder koncept för måltidsförpackningar och serveringsprodukter för exempelvis take-away, färsk färdigmat och catering av olika slag. Kunder är huvudsakligen take-away-drivna restauranger, matproducenter samt företag som är verksamma inom hälso- och omvårdnadssektorn.
Affärsområde Consumer erbjuder konsumentprodukter till främst detaljhandeln i Europa. Kunderna utgörs av dagligvarukedjor men även andra kanaler såsom olika typer av fackhandel exempelvis trädgårdsmarknader, inredningsbutiker och "gör-det-själv"-butiker.
Affärsområde New Markets erbjuder Dunis koncept av attraktiva kvalitetsprodukter och koncept för bordsdukning samt förpackningar med inriktning på nya marknader utanför Europa. Förutom kundsegment såsom hotell, restaurang och catering så riktar affärsområdet även erbjudande till detaljhandeln.
Affärsområdena har i stor utsträckning ett gemensamt produktsortiment. Design- och förpackningslösningar anpassas dock för att passa de olika försäljningskanalerna. Produktion och supportfunktioner delas i stor utsträckning av dessa affärsområden. Försäljning mellan segment sker på marknadsmässiga villkor.
Gemensamma kostnader har fördelats på estimerat utnyttjande av resurserna vilket normalt överensstämmer med de faktiska verksamhetsvolymerna.
Den strategiska styrgruppen i Duni motsvarar koncernledningen som fattar beslut om resursfördelningen inom Duni och som utvärderar verksamhetens resultat. Dunis koncernledning följer månatligen verksamheten uppdelad på de fyra affärsområdena som utvärderas och styrs utifrån det operativa rörelseresultatet vilket innebär redovisat rörelseresultat före omstruktureringskostnader, orealiserade värderingseffekter av valutaderivat, verkligt värde allokeringar och avskrivningar av immateriella tillgångar som är identifierade i samband med rörelseförvärv. Ränteintäkter och räntekostnader fördelas inte på segmenten, eftersom de påverkas av åtgärder som vidtas av den centrala finansförvaltningen, som handhar koncernens kassalikviditet.
Rörelsesegment
| New | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2018, MSEK | Table Top | Meal Service | Consumer | Markets | Ofördelat | TOTALT |
| Totala intäkter | 2 486 | 846 | 1 074 | 448 | 86 | 4 940 |
| Intäkter från andra segment | – | – | 12 | – | – | 12 |
| Intäkter från externa kunder | 2 486 | 846 | 1 061 | 448 | 86 | 4 927 |
| Operativt resultat | 330 | 41 | 42 | 13 | 4 | 430 |
| Poster som inte ingår i operativt resultat | -17 | -5 | -36 | -22 | 0 | -80 |
| Redovisat rörelseresultat | 313 | 36 | 6 | -9 | 4 | 351 |
| Finansiella intäkter | 1 | |||||
| Finansiella kostnader | -23 | |||||
| Inkomstskatt | -79 | |||||
| Årets resultat | 249 | |||||
| Summa tillgångar | 2 912 | 311 | 1 336 | 1 424 | 44 | 6 027 |
| Summa skulder | 804 | 137 | 391 | 551 | 1 528 | 3 411 |
| Investeringar | 110 | 13 | 61 | 17 | 4 | 205 |
| Avskrivningar | 82 | 11 | 78 | 29 | 2 | 201 |
Rörelsesegment
| New | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2017, MSEK | Table Top | Meal Service | Consumer | Markets | Ofördelat | TOTALT |
| Totala intäkter | 2 338 | 705 | 1 034 | 322 | 67 | 4 465 |
| Intäkter från andra segment | – | 0 | 24 | – | – | 24 |
| Intäkter från externa kunder | 2 338 | 704 | 1 010 | 322 | 67 | 4 441 |
| Operativt resultat | 375 | 31 | 57 | 24 | 5 | 491 |
| Poster som inte ingår i operativt resultat | 0 | 0 | -26 | -9 | 0 | -35 |
| Redovisat rörelseresultat | 375 | 31 | 31 | 15 | 5 | 456 |
| Finansiella intäkter | 0 | |||||
| Finansiella kostnader | -18 | |||||
| Inkomstskatt | -106 | |||||
| Årets resultat | 334 | |||||
| Summa tillgångar | 2 979 | 225 | 1 235 | 355 | 39 | 4 833 |
| Summa skulder | 827 | 106 | 346 | 99 | 860 | 2 239 |
| Investeringar | 151 | 13 | 62 | 8 | 3 | 237 |
| Avskrivningar | 79 | 7 | 69 | 16 | 2 | 174 |
UPPDELNING INTÄKTER ENLIGT IFRS 15
IFRS 15 medför nya krav för redovisning av intäkter och intäkterna från avtal med kunder delas upp i olika kategorier. Duni har identifierat de olika affärsområdena som fyra olika kategorityper. Inom dessa specificeras försäljningen per region samt per produktgrupp för att avspegla vilken karaktär Dunis försäljning har. Dunis varor och tjänster överförs vid samma tidpunkt, intäkten sker i samma månad som varan levereras till kund eller tjänsten utförs.
| New | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2018, MSEK | Table Top | Meal Service | Consumer | Markets | Ofördelat | TOTALT |
| Primära geografiska regioner | ||||||
| Norden | 367 | 328 | 149 | 1 | 18 | 863 |
| Centraleuropa | 1 641 | 349 | 782 | 1 | 42 | 2 815 |
| Södra & östra Europa | 478 | 168 | 71 | 32 | 22 | 771 |
| Övriga världen | 0 | 0 | 59 | 415 | 4 | 478 |
| Summa | 2 486 | 846 | 1 061 | 448 | 86 | 4 927 |
| Produktgrupper | ||||||
| Servetter | 1 699 | – | 559 | 213 | – | 2 472 |
| Bordsdukar | 588 | – | 195 | 16 | – | 799 |
| Ljus | 157 | – | 20 | 7 | – | 183 |
| Förpackningslösningar | – | 478 | 1 | 47 | – | 526 |
| Serveringsprodukter | – | 341 | 77 | 135 | – | 553 |
| Övrigt | 42 | 26 | 210 | 29 | 86 | 394 |
| Summa | 2 486 | 846 | 1 061 | 448 | 86 | 4 927 |
| Tidpunkt för redovisning av intäkt | ||||||
| Varor/tjänster överförda vid en tidpunkt | 2 486 | 846 | 1 061 | 448 | 86 | 4 927 |
| Varor/tjänster överförda över tid | – | – | – | – | – | 0 |
| Summa | 2 486 | 846 | 1 061 | 448 | 86 | 4 927 |
Duni styr sin verksamhet utifrån det som i Duni benämns operativt resultat. Det operativa resultatet är ett alternativt nyckeltal och avser rörelseresultat före omstruktureringskostnader, orealiserade värderingseffekter av valutaderivat, verkligt värde allokeringar och avskrivningar av immateriella tillgångar som är identifierade i samband med rörelseförvärv. Se brygga nedan mellan operativt rörelseresultat och EBIT.
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Brygga mellan operativt resultat och rörelsere sultat, EBIT |
||
| Operativt resultat | 430 | 491 |
| Omstruktureringskostnader | -31 | 0 |
| Orealiserade värdeförändringar av derivatinstrument | 0 | – |
| Avskrivningar på immateriella tillgångar identifierade i samband med rörelseförvärv |
-43 | -34 |
| Verkligt värde allokeringar i samband med rörel seförvärv |
-6 | -1 |
| Redovisat rörelseresultat, EBIT | 351 | 456 |
De tillgångar och skulder som ingår i respektive affärsområde innefattar allt operativt kapital som används, huvudsakligen varulager, kundfordringar och leverantörsskulder. Därutöver har vissa tillgångar som är gemensamma, framförallt anläggningstillgångar, fördelats. Finansiella skulder, exklusive leverantörsskulder och derivatinstrument, har Duni valt att lägga ofördelat. Se även tabell över ofördelade skulder nedan samt Not 4.2.
| Summa ofördelade skulder | 1 528 | 860 |
|---|---|---|
| följs som ett rörelsesegment | 24 | 21 |
| Skulder tillhörande övrig verksamhet som inte | ||
| Banklån | 1 501 | 834 |
| Leasing | 2 | 4 |
| Checkräkningskredit | – | 2 |
| Ofördelade skulder | ||
| MSEK | 2018 | 2017 |
Totala intäkter från externa kunder fördelat på produktgrupper:
| 455 |
|---|
| 181 |
| 785 |
| 2 270 |
| 2017 |
| 2018 |
* Övrigt avser bland annat kaffefilter, take-away bags, sugrör och påsar etc.
| Totala intäkter från externa kunder fördelat på geografiska områden: | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Intäkter | ||
| Sverige | 337 | 324 |
| Övriga Norden | 526 | 513 |
| Tyskland | 1 482 | 1 371 |
| Övriga centrala Europa | 1 333 | 1 198 |
| Södra och östra Europa | 771 | 697 |
| Övriga världen | 479 | 338 |
| Intäkter från externa kunder | 4 927 | 4 441 |
Duni har ingen enskild kund som står för mer än 10 % av nettoomsättningen.
Totala immateriella och materiella anläggningstillgångar
fördelat på geografiska områden:
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Immateriella och materiella | ||
| anläggningstillgångar | ||
| Sverige | 1 581 | 1 544 |
| Tyskland | 996 | 996 |
| Övriga centrala Europa | 27 | 2 |
| Södra och östra Europa | 160 | 138 |
| Australien | 704 | – |
| Övriga världen | 331 | 311 |
| Summa immateriella och materiella | ||
| anläggningstillgångar | 3 798 | 2 991 |
Moderbolagets uppdelning av nettoomsättningen på rörelsesegment samt geografiska områden:
| Moderbolag, MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Rörelsesegment | ||
| Table Top | 565 | 564 |
| Meal Service | 396 | 373 |
| Consumer | 178 | 175 |
| New Markets | 45 | 39 |
| Övrigt | 9 | 9 |
| Summa nettoomsättning | 1 194 | 1 160 |
| Moderbolag, MSEK | 2018 | 2017 |
| Geografiska områden | ||
| Norden | 781 | 759 |
| Centrala Europa | 301 | 275 |
| Södra och östra Europa | 112 | 126 |
| Övriga världen | 0 | 0 |
NOT 6 – INKÖP OCH FÖRSÄLJNING MELLAN KONCERNBOLAG
Inköp och försäljning mellan koncernföretag uppgick till 3 238 (2017: 2 981) MSEK. Moderbolaget har sålt varor till dotterbolag för 392 (2017: 377) MSEK och köpt varor från dotterbolag till ett värde av 731 (2017: 698) MSEK. Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter.
NOT 7 – KOSTNADER FÖRDELADE PER KOSTNADSSLAG
I koncernens resultaträkning är kostnaderna grupperade per funktion. Nedan lämnas upplysning om väsentliga kostnadsslag.
| Koncernen | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2018 | 2017 | ||
| Förändring av lager av färdiga produkter och produkter i arbete |
1 029 | 785 | |||
| Råmaterial och förbrukningsmaterial | 986 | 933 | |||
| Kostnad för ersättning till anställda | 13 | 1 201 | 1 090 | ||
| Av- och nedskrivningar | 8 | 199 | 174 | ||
| Övriga kostnader | 1 165 | 1 015 | |||
| Summa rörelsekostnader | 4 580 | 3 997 |
Övriga kostnader avser kostnader för fastigheter, hyror, logistik, marknadsföring, resekostnader etc.
NOT 8 – AVSKRIVNINGAR
| Avskrivningar | Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | ||
| Kundrelationer | 40 | 34 | 0 | – | ||
| Aktiverade utvecklingskostnader | 12 | 10 | 8 | 7 | ||
| Varumärken och licenser | 13 | 6 | 3 | 4 | ||
| Byggnader och markanläggningar | 18 | 15 | 1 | 1 | ||
| Maskiner och inventarier | 118 | 108 | 4 | 4 | ||
| Totala avskrivningar | 201 | 174 | 17 | 16 |
Avskrivningarna ingår i kostnaden för respektive funktion enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Kostnad för sålda varor | 116 | 106 | 2 | 2 |
| Försäljningskostnader | 8 | 7 | – | – |
| Administrationskostnader | 29 | 26 | 15 | 14 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Övriga rörelsekostnader | 49 | 34 | 0 | – |
| Totala avskrivningar | 201 | 173 | 17 | 16 |
| Nedskrivningar | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Aktiverade utvecklingskostnader | – | – | – | – |
| Byggnader och markanläggningar | – | – | – | – |
| Maskiner och inventarier | -2 | – | – | – |
| Pågående nyanläggningr och förskott avseende materiella anläggningstillgångar | – | – | – | – |
| Totala nedskrivningar | -2 | 0 | 0 | 0 |
Nedskrivningar ingår i kostnaden för respektive funktion enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Försäljningskostnader | – | – | – | – |
| Övriga rörelsekostnader | -2 | – | – | – |
| Totala nedskrivningar | -2 | 0 | 0 | 0 |
NOT 9 – OMSTRUKTURERINGSKOSTNAD – AVSÄTTNING TILL OMSTRUKTURERINGSRESERV
Omstruktureringskostnaderna uppgår till 31 (0) MSEK. I oktober 2018 lanserades ett effektivitetsprogram med fokus på besparing av indirekta kostnader. Programmet omfattar hela Dunis verksamhet, alla affärsområden, och innebär bland annat personalminskningar. Omkring 60 personer är berörda och den totala omstruktureringskostnaden beräknas uppgå till 33 MSEK varav 31 MSEK tagits under 2018. Årsbesparingarna för detta program uppskattas till drygt 35 MSEK med full effekt från och med det tredje kvartalet 2019. Under 2017 togs omstruktureringskostnader för effektiviseringar inom marknad och försäljning. Bolaget fick även en skadeståndsersättning hänförlig till perioden innan Duni blev börsnoterat. Denna intäkt är också hänförlig till moderbolaget.
Omstruktureringskostnaderna ingår i respektive funktion enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | |
| Kostnad för sålda varor | 11 | 1 | – | – | |
| Försäljningskostnader | 12 | 4 | 0 | – | |
| Administrationskostnader | 8 | 3 | 6 | – | |
| Övriga rörelsekostnader | – | -7 | – | -7 | |
| Total omstruktureringskostnad | 31 | 0 | 6 | -7 |
Avsättning till omstruktureringsreserv:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Ingående balans omstruktureringsreserv | 6 | 12 | 2 | 6 |
| Utnyttjade reserver | -8 | -14 | -2 | -4 |
| Återföring av reserv | – | – | – | – |
| Årets avsättningar | 31 | 8 | 6 | – |
| Utgående balans omstruktureringsreserv | 29 | 6 | 6 | 2 |
| Varav kort del | 23 | 6 | 6 | 2 |
NOT 10 – VARULAGER
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Råvaror och förnödenheter | 174 | 165 | – | – |
| Varor under tillverkning | 7 | 8 | – | – |
| Färdigvarulager och handelsvaror | 559 | 435 | 97 | 88 |
| Förskott till leverantörer | 31 | 18 | 8 | 10 |
| Summa | 771 | 627 | 105 | 98 |
Förändringen av varulager redovisas under posten kostnader för sålda varor och uppgår för koncernen till 3 833 (2017: 3 361) MSEK. Motsvarande post för moderbolaget uppgår till 798 (2017: 772) MSEK.
Koncernens nedskrivningar av varulagret till nettoförsäljningsvärdet uppgår till 6 (2017: 5) MSEK. Moderbolagets redovisade nedskrivningar av varulager uppgår till 3 (2017: 2) MSEK. Återföring av nedskrivningar under 2018 har skett med 1 (2017: 0) MSEK.
NOT 11 – ERSÄTTNING TILL REVISORER
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| PricewaterhouseCoopers | ||||
| – Revisionsuppdraget | 4,3 | 3,7 | 1,7 | 1,7 |
| varav till PricewaterhouseCoopers AB | 1,9 | 1,9 | 1,7 | 1,7 |
| – Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 0,1 | 0,2 | – | – |
| varav till PricewaterhouseCoopers AB | – | – | – | – |
| – Skatterådgivning | 1,9 | 2,9 | 0,7 | 1,1 |
| varav till PricewaterhouseCoopers AB | 0,7 | 1,1 | 0,7 | 1,1 |
| – Övriga tjänster | 2,6 | 0,9 | 2,6 | 0,8 |
| varav till PricewaterhouseCoopers AB | 2,6 | 0,8 | 2,6 | 0,8 |
| Summa | 8,9 | 7,7 | 4,9 | 3,6 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Övriga revisorer | ||||
| – Revisionsuppdraget | 0,1 | 0,1 | – | – |
| – Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 0,0 | 0,0 | – | – |
| – Skatterådgivning | 0,1 | 0,0 | – | – |
| – Övriga tjänster | 0,0 | 0,0 | – | – |
| Summa | 0,2 | 0,1 | 0,0 | 0,0 |
| Total ersättning till revisorer | 9,1 | 7,8 | 4,9 | 3,6 |
Med revisionsuppdraget avses arvode för den lagstadgade revisionen, dvs sådant arbete som varit nödvändigt för att avge revisionsberättelsen, samt så kallad revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisionsuppdraget.
NOT 12 – PERSONAL (MEDELTAL)
Medeltalet anställda har beräknats som antal arbetade timmar dividerat med normal årsarbetstid.
| 2018 | 2017 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Män | Kvinnor | Totalt | Män | Kvinnor | Totalt | |
| Moderbolaget | ||||||
| Sverige | 71 | 87 | 158 | 67 | 84 | 151 |
| Totalt moderbolaget | 71 | 87 | 158 | 67 | 84 | 151 |
| Dotterbolag | ||||||
| Australien* | 2 | 2 | 4 | – | – | – |
| Belgien | 4 | 5 | 9 | 4 | 5 | 9 |
| Danmark | 7 | 4 | 11 | 7 | 3 | 10 |
| Finland | 6 | 11 | 17 | 5 | 12 | 17 |
| Frankrike | 12 | 30 | 42 | 13 | 28 | 41 |
| Italien | 5 | 1 | 6 | 6 | 2 | 8 |
| Nederländerna | 24 | 26 | 50 | 23 | 21 | 44 |
| Norge | 7 | 5 | 12 | 7 | 6 | 13 |
| Nya Zeeland | 12 | 29 | 41 | 13 | 26 | 39 |
| Polen | 215 | 334 | 549 | 199 | 305 | 504 |
| Ryssland | 9 | 9 | 18 | 8 | 7 | 15 |
| Schweiz | 15 | 11 | 26 | 14 | 10 | 24 |
| Singapore | 10 | 10 | 20 | 26 | 11 | 37 |
| Spanien | 5 | 7 | 12 | 5 | 7 | 12 |
| Storbritannien** | 15 | 21 | 36 | 8 | 11 | 19 |
| Sverige | 157 | 40 | 197 | 154 | 42 | 196 |
| Thailand | 52 | 96 | 148 | 45 | 85 | 130 |
| Tjeckien | 3 | 5 | 8 | 3 | 4 | 7 |
| Tyskland | 685 | 448 | 1 133 | 690 | 434 | 1 124 |
| Ungern | 1 | – | 1 | 1 | – | 1 |
| Österrike | 7 | 4 | 11 | 7 | 4 | 11 |
| Totalt dotterbolag | 1 253 | 1 098 | 2 351 | 1 238 | 1 023 | 2 261 |
| Totalt koncernen | 1 324 | 1 185 | 2 509 | 1 305 | 1 107 | 2 412 |
* Räknat från förvärvstidpunkten 15 oktober 2018
** Inkluderar Biopac UK Ltd från och med februari 2018
NOT 13 – LÖNER OCH ANDRA ERSÄTTNINGAR
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Löner och andra ersättningar | 950 | 852 | 105 | 95 |
| Sociala kostnader | 200 | 190 | 31 | 36 |
| Pensionskostnader – avgiftsbestämda planer | 36 | 33 | 25 | 24 |
| Pensionskostnader – förmånsbestämda planer | 15 | 15 | – | – |
| Totalt | 1 201 | 1 090 | 161 | 155 |
| 2018, lönekostnader könsfördelat | Män | Kvinnor | Totalt | |
| Kollektivanställda | 61 % | 39 % | 100 % | |
| Tjänstemän | 59 % | 41 % | 100 % |
Tabellen visar andel genomsnittslön för kollektivanställda respektive tjänstemän baserat på totala lönekostnader inklusive sociala avgifter. Samtliga anställda i koncernen inklusive ledande befattningshavare ingår och ingen viktning är gjort avseende tjänstens natur, tjänsteår eller ålder etc.
Löner och andra ersättningar till ledande befattningshavare och övriga anställda:
| 2018 | 2017 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Löner och andra ersätt nignar (varav tantiem) |
Pensions kostnader |
Löner och andra ersätt nignar (varav tantiem) |
Pensions kostnader |
| Styrelse, VD,vVD och andra ledande befattningshavare | 46 (2) | 7 | 32 (2) | 7 |
| Övriga anställda | 910 | 44 | 820 | 40 |
| Koncernen totalt | 950 | 51 | 852 | 48 |
STYRELSEARVODEN OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES ANSTÄLLNINGS- OCH UPPSÄGNINGSVILLKOR:
Koncernens styrelse består av 5 (2017: 5) personer varav 60 % män (2017: 60 %).
Övriga ledande befattningshavare utgörs av 10 (2017: 9) personer inklusive verkställande direktör varav 70 % män (2017: 78 %).
Den 1 september 2018 utökades Dunis ledningsgrupp med en ny roll då Marielle Noble började som Customer Experience Director. Dunis strategiska fokus på kundkvalitet är avgörande för bolagets tillväxt och denna roll kommer att stödja Dunis utveckling under de kommande åren. Marielle kommer att ansvara för strategiska åtgärder som syftar till att förbättra kundupplevelsen, varumärkeshanteringen och företagets kommunikation. Den 1 september tillträdde Magnus Carlsson rollen som Corporate Developement Director och ersatte därmed Thomas Lööb, som avgick från ledningsgruppen den 1 juli.
Principer
Arvode och annan ersättning till styrelsen, inklusive Dunis styrelseordförande, beslutas av årsstämman. Ersättningen till verkställande direktören samt övriga ledande befattningshavare ska, enligt riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare antagna av årsstämman 8 maj 2018 vara marknadsmässig och utgöras av grundlön, övriga
förmåner (innehållande bilförmån), övriga ersättningar (innehållande bland annat bonus och semesterlön) och pension. För närvarande finns inget långsiktigt aktierelaterat incitamentsprogram. Med andra ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören ingår i koncernledningen. Pensionsförmåner samt övriga ersättningar till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgår som del av den totala ersättningen. Föreslagna riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare för beslut på årsstämman 2019 är i all väsentlighet samma som gällde för 2018.
I enlighet med beslut fattat på årsstämman 8 maj 2018 ska arvodet till den nuvarande styrelsens ordförande vara 562 000 SEK (562 000 SEK) medan arvodet till övriga ledamöter ska vara 300 000 SEK (300 000 SEK) per ledamot. Därutöver ska arvode för utskottsarbete utgå med 63 000 SEK (63 000 SEK) till ordföranden i ersättningsutskottet och med 29 000 SEK (29 000 SEK) till övriga ledamöter i ersättningsutskottet samt med 121 000 SEK (121 000 SEK) till ordföranden i revisionsutskottet och med 57 000 SEK (57 000 SEK) till övriga ledamöter i revisionsutskottet.
Styrelsens ordförande har inte erhållit någon ersättning utöver styrelsearvode och arvode för utskottsarbete.
Nedanstående tabeller specificerar hur stor del av ovanstående beslutade arvoden som belastat verksamhetsåren 2018 och 2017.
Ersättningar och övriga förmåner under året
| 2018, TSEK | Grundlön / styrelsearvode |
Pensions kostnad* |
Övriga förmåner |
Rörlig ersättning** |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordföranden – Magnus Yngen | 648 | – | – | – | 648 |
| Styrelseledamot – Pauline Lindwall | 363 | – | – | – | 363 |
| Styrelseledamot – Pia Rudengren | 421 | – | – | – | 421 |
| Styrelseledamot – Alex Myers | 357 | – | – | – | 357 |
| Styrelseledamot – Johan Andersson | 329 | – | – | – | 329 |
| Verkställande direktören – Johan Sundelin | 4 067 | 1 401 | 130 | – | 5 598 |
| Andra ledande befattningshavare | 13 250 | 4 472 | 830 | 399 | 18 951 |
| Totalt | 19 435 | 5 873 | 960 | 399 | 26 667 |
* Av koncernens pensionskostnader ovan avser hela posten moderbolaget.
** Rörlig ersättning avser för verksamhetsåret 2018 kostnadsförd bonus, vilken utbetalas under 2019.
| Grundlön / | Pensions | Övriga | Rörlig | Engångs- ersättning*** | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2017, TSEK | styrelsearvode | kostnad* | förmåner | ersättning** | Summa | |
| Styrelsens ordföranden – Magnus Yngen | 638 | – | – | – | – | 638 |
| Styrelseledamot – Pauline Lindwall | 357 | – | – | – | – | 357 |
| Styrelseledamot – Pia Rudengren | 414 | – | – | – | – | 414 |
| Styrelseledamot – Alex Myers | 351 | – | – | – | – | 351 |
| Styrelseledamot – Johan Andersson | 324 | – | – | – | – | 324 |
| Verkställande direktören – Thomas Gustafsson | 4 021 | 1 910 | 30 | – | – | 5 961 |
| Verkställande direktören – Johan Sundelin | 833 | 335 | 11 | – | 2 500 | 3 679 |
| Andra ledande befattningshavare | 12 277 | 4 560 | 620 | 677 | – | 18 134 |
| Totalt | 19 214 | 6 805 | 661 | 677 | 2 500 | 29 857 |
* Av koncernens pensionskostnader ovan avser hela posten moderbolaget.
** Rörlig ersättning avser för verksamhetsåret 2017 kostnadsförd bonus, vilken utbetalas under 2018.
*** Engångsersättning avser en ersättning erhållen på tillträdesdagen.
BONUS
Verkställande direktör och samtliga ledande befattningshavare ingår i ett bonussystem som är baserat på lönsamhets- och kapitalbindningsmål, främst avseende det egna verksamhetsområdet men även koncernmål. För den verkställande direktören är den rörliga ersättningen maximerad till 75 % (2017: 75 %) av grundlönen. För andra ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximerad till mellan 75 % – 50 % (2017: 75 % – 45%) av grundlönen. Bonussystemet omfattar endast ett år i sänder efter beslut av styrelsen. För verkställande direktör har bonus utgått om 0 MSEK för verksamhetsåret 2018 (2017: 0 MSEK).
PENSIONER
Verkställande direktör
Verkställande direktören har en avtalad pensionsålder på 65 år och omfattas av Dunis pensionspolicy för tjänstemän med befattning inom ledningsgruppen, med tillägget att på den pensionsgrundande inkomsten utöver 7,5 inkomstbasbelopp betalar Duni 35 % till den alternativa ITP-lösningen. Som pensionsgrundande inkomst räknas även ett treårssnitt av utbetald bonus. Pensionskostnaden motsvarar kostnader för avgiftsbestämda pensionsplaner. Avsättningen till tjänstepension är fullt avdragsgill för Duni. Det finns inga andra utestående pensionsförpliktelser till den verkställande direktören.
Övriga ledande befattningshavare
De övriga ledande befattningshavarna har avgiftsbestämda pensionsplaner. En person har del i en sedan tidigare stängd pensionsplan dit ingen nyintjäning sker. Med pensionsmedförande lön avses fast årslön inklusive semesterersättning samt ett genomsnitt av de tre senaste årens bonusutbetalningar. Därtill kommer löfte om sjukpension samt efterlevandepension. Duni betalar varje månad in ett kontant pensionsbidrag i enlighet med var ledande befattningshavares individuella pensionsplan. Pensionen intjänas linjärt under anställningstiden, dvs från anställningsdagen till pensionsålder. Det finns inga utestående pensionsförpliktelser till de övriga ledande befattningshavarna.
AVGÅNGSVEDERLAG
Verkställande direktör
Verkställande direktören har ett särskilt avtal om avgångsvederlag. Avgångsvederlaget ger ersättning för tolv månader efter en uppsägningstid på sex månader. Endast företaget äger rätt att utlösa avtalet.
Verkställande direktören har rätt att säga upp sin anställning med en uppsägningstid om sex månader. Ingen rätt till avgångsvederlag föreligger om verkställande direktören säger upp sig själv.
Övriga ledande befattningshavare
Majoriteten av övriga ledande befattningshavare har en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. Om den anställde sägs upp av bolaget har denne rätt till ett avgångsvederlag på sex månadslöner som i vissa fall också är pensionslönegrundande.
ENGÅNGSERSÄTTNING Verkställande direktör
Ingen engångsersättning har betalats ut under 2018. Johan Sundelin erhöll en engångsersättning om 2 500 TSEK på tillträdesdagen den 15 oktober 2017. Denna var inte bonus- eller pensionsgrundande.
BEREDNINGS- OCH BESLUTSPROCESS
Ersättningsutskottet bereder frågor om ersättning till Dunis ledande befattningshavare utifrån de av årsstämman antagna riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare samt förhandlar med verkställande direktören om dennes ersättning.
Ersättningsutskottet och dess ordförande utses årligen vid det konstituerande styrelsemötet och består av minst tre av Dunis styrelseledamöter, varav en är Dunis styrelseordförande. Övriga ledamöter i ersättningsutskottet ska enligt Dunis arbetsordning vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Verkställande direktören deltar på ersättningsutskottets möten, förutom då frågor om ersättning till verkställande direktören behandlas. HR-direktören är sekreterare vid ersättningsutskottets möten. Ersättningsutskottet ska sammanträda minst tre gånger om året.
Dunis ersättningsutskott är ansvarigt för att förbereda frågor rörande ersättningar och andra förmåner för bolagsledningen. Beslut fattas därefter av Dunis styrelse. Ersättningsutskottet deltar också i förberedandet av förslag för antagandet av eventuella aktierelaterade incitamentsprogram inom Duni. Under 2018 hade ersättningsutskottet tre protokollförda möten.
NOT 14 – ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Valutakursvinster | – | 1 | 3 | – |
| Administrativa tjänster | – | – | 264 | 240 |
| Realisationsvinst | 0 | 1 | 0 | – |
| Övriga poster | 3 | 10 | 1 | 7 |
| Summa övriga rörelseintäkter | 3 | 12 | 268 | 247 |
NOT 15 – ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Valutakursförluster | 1 | – | – | 0 |
| Avskrivningar | 43 | 34 | 0 | – |
| Administrativa tjänster | – | – | 38 | 43 |
| Realisationsförlust | 2 | 2 | 0 | 1 |
| Övriga poster* | 28 | 11 | 1 | 0 |
| Summa övriga rörelsekostnader | 75 | 47 | 39 | 44 |
* Övriga poster inkluderar förvärvskostnader
NOT 16 – VALUTAKURSDIFFERENSER – NETTO
Valutakursdifferenser har redovisats i resultaträkningen enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Rörelseresultat | ||||
| Förändring verkligt värde – valutaderivat | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Övriga valutakursdifferenser i rörelseresultatet | -1 | 1 | 3 | 0 |
| Summa valutakursdifferenser i rörelseresultatet | -1 | 1 | 3 | 0 |
| Finansiella poster | ||||
| Förändring verkligt värde – valutaderivat | – | – | – | – |
| Valutakursdifferenser i finansiella poster | 2 | 2 | 3 | 2 |
| Summa valutakursdifferenser i finansiella poster | 2 | 2 | 3 | 2 |
| Totala kursdifferenser i resultaträkningen – netto | 2 | 3 | 6 | 2 |
NOT 17 – RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Finansiella intäkter | ||||
| Ränteintäkter, externa placeringar | 1 | 0 | – | 0 |
| Ränteintäkter, koncernföretag | – | – | 24 | 22 |
| Totala finansiella intäkter | 1 | 0 | 24 | 22 |
| Finansiella kostnader | ||||
| Räntekostnader, externa lån | -11 | -6 | -10 | -6 |
| Räntekostnader, pension | -5 | -5 | -5 | -5 |
| Räntekostnader, koncernföretag | – | – | – | 0 |
| Räntekostnader, ränteswap | -4 | -3 | -4 | -3 |
| Förändring verkligt värde valutaterminer | 2 | 2 | 2 | 2 |
| Övriga finansiella kostnader | -6 | -4 | -4 | -3 |
| Totala finansiella kostnader | -23 | -18 | -22 | -16 |
Räntedelen i årets pensionskostnad är redovisad bland räntekostnader. Den i moderbolaget använda räntesatsen är av PRI angivna 4,0 % (2017: 4,0 %) beräknad på genomsnittet av ingående och utgående belopp på posten "Avsatt till pensioner".
Bland övriga finansiella intäkter och kostnader redovisas bankavgifter samt kurseffekter på finansiella lån och placeringar. Eftersom Duni huvudsakligen är låntagare redovisas effekten i sin helhet bland räntekostnader.
NOT 18 – RESULTAT FRÅN ANDELAR I KONCERNFÖRETAG
Moderbolaget har under året erhållit utdelning från dotterbolag uppgående till 136 (2017:138) MSEK. Erhållna koncernbidrag uppgår till 137 (2017: 152) MSEK.
NOT 19 – INKOMSTSKATT
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Aktuell skatt för året | -95 | -93 | -33 | -22 |
| Aktuell skatt hänförlig till tidigare år | -2 | -1 | 1 | 1 |
| Uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år | 0 | – | – | 0 |
| Uppskjuten skatt | 19 | -11 | -1 | -18 |
| Skatt på årets resultat | -79 | -106 | -33 | -39 |
Uppskjuten skatt i resultaträkningen består av följande poster:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Uppskjuten skatt, internvinst i lager | -3 | 3 | – | – |
| Uppskjuten skatt, obeskattade reserver | -1 | -2 | – | – |
| Uppskjuten skatt, värderade förlustavdrag | 0 | -18 | – | -18 |
| Uppskjuten skatt, immateriella tillgångar | 13 | 9 | – | |
| Uppskjuten skatt, övrigt | 9 | -4 | -1 | 0 |
| Summa uppskjuten skatt | 19 | -11 | -1 | -18 |
Den skatt som är hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat uppgår till 1 (2017: 10) MSEK och är till största delen skatt på omvärdering av nettopensionsförpliktelsen.
Inkomstskatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användning av vägd genomsnittlig skattesats för resultaten i de konsoliderade företagen enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Redovisat resultat före skatt | 328 | 439 | 289 | 323 |
| Skatt enligt gällande skattesats | -76 | -104 | -64 | -71 |
| Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader | -9 | -4 | -1 | -1 |
| Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter | 6 | 3 | 31 | 31 |
| Skatteintäkt/kostnad pga ändrad skattesats | 2 | 0 | 0 | – |
| Justering avseende tidigare år | -2 | -1 | 1 | 1 |
| Skatt på årets resultat enligt resultaträkningen | -79 | -106 | -33 | -39 |
SKATTESATS
Vägd genomsnittlig skattesats i koncernen uppgick till 23,0 % (2017: 23,6 %). Moderbolagets gällande skattesats för inkomstskatt är 22 % (2017: 22 %). Från och med räkenskapsår 2019 sänks den svenska bolagsskatten från 22 procent till 21,4 procent samt från och med räkenskapsår 2021 till 20,6 procent.
TEMPORÄRA SKILLNADER
Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika. Förändring i uppskjutna skattefordringar och skulder under året, utan hänsyn tagen till kvittningar som gjorts inom samma skatterätt.
Uppskjutna skattefordringar
| Förlust | Intern | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK, Koncernen | avdrag | vinst | Pensioner | Struktur- kostnader | Övrigt* | Summa |
| Per 31 december 2016 | 19 | 0 | 29 | 5 | 11 | 65 |
| Redovisat i resultaträkningen | -18 | 3 | – | 0 | 9 | -6 |
| I resultaträkningen redovisad effekt av ändrade skattesatser |
– | – | – | – | – | 0 |
| Redovisat i övrigt totalresultat | – | – | -10 | – | – | -10 |
| Förvärvad skattefordran | – | – | – | – | – | 0 |
| Valutakursdifferenser | 0 | – | – | – | 0 | 0 |
| Per 31 december 2017 | 2 | 3 | 19 | 5 | 20 | 49 |
| Redovisat i resultaträkningen | 0 | -3 | 2 | 2 | 4 | 5 |
| I resultaträkningen redovisad effekt av ändrade skattesatser |
– | – | 0 | 0 | 1 | 1 |
| Redovisat i övrigt totalresultat | – | – | -1 | – | – | -1 |
| Förvärvad skattefordran | – | – | – | – | 4 | 4 |
| Valutakursdifferenser | 0 | 0 | 0 | 0 | -1 | -1 |
| Per 31 december 2018 | 2 | 0 | 20 | 7 | 28 | 57 |
Uppskjutna skatteskulder
| MSEK, Koncernen | Obeskattade reserver | Immateriella tillgångar |
Övrigt | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Per 31 december 2016 | 36 | 70 | 20 | 126 |
| Redovisat i resultaträkningen | 2 | -9 | 12 | 5 |
| I resultaträkningen redovisad effekt av ändrade skattesatser | – | – | – | 0 |
| Förvärvad skatteskuld | – | 7 | – | 7 |
| Valutakursdifferens | – | 0 | – | 0 |
| Per 31 december 2017 | 38 | 68 | 32 | 138 |
| Redovisat i resultaträkningen | 0 | -13 | -1 | -14 |
| I resultaträkningen redovisad effekt av ändrade skattesatser | 1 | – | – | 1 |
| Förvärvad skatteskuld | – | 77 | – | 77 |
| Valutakursdifferens | – | 4 | – | 4 |
| Per 31 december 2018 | 39 | 135 | 31 | 206 |
Immateriella tillgångar avser uppskjuten skatt på förvärvade kundrelationer och varumärken. Övrigt avser bland annat uppskjuten skatt på skillnader mellan bokföringsmässiga och planmässiga värden på anläggningstillgångar.
Den uppskjutna skatten är värderad enligt respektive lands gällande skattesats.
| Uppskjutna skatteskulder | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK, Moderbolaget | Förlust avdrag |
Struktur- kostnader | Finansiella instrument |
Övrigt | Summa | Övrigt |
| Per 31 december 2016 | 18 | 4 | 2 | 0 | 24 | 0 |
| Redovisat i resultaträkningen | -18 | – | -1 | – | -19 | 0 |
| Transfer | – | – | – | 13 | 13 | 12 |
| Redovisat i övrigt totalresultat | – | – | – | – | 0 | – |
| Valutakursdifferenser | 0 | – | – | – | 0 | – |
| Per 31 december 2017 | 0 | 4 | 1 | 13 | 19 | 12 |
| Redovisat i resultaträkningen | – | 0 | -1 | 0 | -1 | 0 |
| Redovisat i övrigt totalresultat | – | – | – | – | 0 | – |
| Valutakursdifferenser | – | – | – | – | 0 | – |
| Per 31 december 2018 | 0 | 4 | 1 | 13 | 18 | 12 |
Övrigt avser uppskjuten avdragsrätt och löneskatt på direktpensioner.
Uppskjutna skattefordringar och skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. Någon kvittning har inte ägt rum.
Redovisning av förfallotid:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Uppskjutna skattefordringar | ||||
| Utnyttjas efter mer än 12 månader | 53 | 37 | 18 | 18 |
| Utnyttjas inom 12 månader | 4 | 12 | 1 | 1 |
| Summa | 57 | 49 | 19 | 19 |
| Uppskjutna skatteskulder | ||||
| Utnyttjas efter mer än 12 månader | 187 | 126 | 12 | 12 |
| Utnyttjas inom 12 månader | 19 | 12 | – | – |
| Summa | 206 | 138 | 12 | 12 |
Nettoförändringen avseende uppskjutna skatter är enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Ingående balans | -89 | -61 | 7 | 24 |
| Redovisat i resultaträkningen | 19 | -11 | -1 | -18 |
| Redovisat i övrigt totalresultat | -1 | -10 | – | – |
| Förvärvad skatteskuld | -73 | -7 | – | – |
| Valutakursdifferenser | -5 | 1 | – | 0 |
| Utgående balans | -149 | -89 | 6 | 7 |
NOT 20 – AKTIEKAPITAL, RESULTAT PER AKTIE SAMT VINSTDISPOSITION
Per den 31 december 2018 bestod aktiekapitalet av 46 999 032 (2017: 46 999 032) stycken aktier. Rösträtt är 1 röst per aktie. Alla per bokslutsdagen registrerade aktier är fullt betalda. Kvotvärdet på aktierna den 31 december 2018 är 1,25 kronor per aktie.
Specifikationen över förändring i eget kapital återfinns i rapporten "Rapport över förändring i eget kapital för koncernen", vilken följer närmast efter balansräkningen.
Duni har ingen utspädning av aktier för räkenskapsåren 2018 och 2017 då Duni inte haft några utestående konvertibla skuldebrev eller aktieoptioner.
RESULTAT PER AKTIE, FÖRE OCH EFTER UTSPÄDNING
Resultat per aktie före och efter utspädning är beräknade med följande resultat och antal aktier:
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier (tusental) Resultat per aktie före och efter utspädning (kr per aktie) |
46 999 5,22 |
46 999 6,99 |
|---|---|---|
| Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare (MSEK) | 245 | 329 |
| 2018 | 2017 |
VINSTDISPOSITION
| Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: | |
|---|---|
| Balanserat resultat | 1 476 455 243 |
| Årets resultat | 255 860 452 |
| Kronor | 1 732 315 695 |
| Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att: |
| Kronor | 1 732 315 695 |
|---|---|
| I ny räkning överförs | 1 497 320 535 |
| Till aktieägarna utdelas 5,00 kr per aktie, totalt | 234 995 160 |
NOT 21 – IMMATERIELLA TILLGÅNGAR
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Goodwill | ||||
| Anskaffningsvärden | ||||
| Ingående anskaffningsvärden | 1 617 | 1 577 | 2 053 | 2 053 |
| Investeringar | – | – | – | – |
| Ökning genom rörelseförvärv | 478 | 37 | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | – | – | – | – |
| Omräkningsdifferenser | 19 | 3 | – | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 2 114 | 1 617 | 2 053 | 2 053 |
| Avskrivningar | ||||
| Ingående ackumulerade avskrivningar | – | – | -2 053 | -2 053 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | 0 | 0 | -2 053 | -2 053 |
| Utgående bokfört värde | 2 114 | 1 617 | 0 | 0 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar, kundrelationer | ||||
| Anskaffningvärden | ||||
| Ingående anskaffningsvärden | 348 | 322 | – | – |
| Investeringar | – | – | – | – |
| Ökning genom rörelseförvärv | 115 | 20 | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | – | – | – | – |
| Omräkningsdifferenser | 15 | 6 | – | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 478 | 348 | 0 | 0 |
| Avskrivningar | ||||
| Ingående ackumulerade avskrivningar | -108 | -72 | – | – |
| Årets avskrivningar | -40 | -34 | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | – | – | – | – |
| Omräkningsdifferenser | -5 | -2 | – | – |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -153 | -108 | 0 | 0 |
| Utgående bokfört värde | 325 | 240 | 0 | 0 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Varumärken, programvaror och licenser | ||||
| Anskaffningsvärden | ||||
| Ingående anskaffningsvärden | 70 | 52 | 50 | 34 |
| Investeringar | 9 | 15 | 8 | 14 |
| Ökning genom rörelseförvärv | 153 | 1 | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | 0 | – | – | – |
| Omklassificeringar | 24 | 2 | 6 | 2 |
| Omräkningsdifferenser | 1 | – | – | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 257 | 70 | 64 | 50 |
| Avskrivningar | ||||
| Ingående ackumulerade avskrivningar | -45 | -39 | -29 | -25 |
| Årets avskrivningar | -13 | -6 | -3 | -4 |
| Rörelseförvärv | 0 | – | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | 0 | – | – | – |
| Omklassificeringar | -13 | – | – | – |
| Omräkningsdifferenser | -1 | – | – | – |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -73 | -45 | -32 | -29 |
| Utgående bokfört värde | 184 | 25 | 32 | 21 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Aktiverade utvecklingskostnader | ||||
| Anskaffningsvärden | ||||
| Ingående anskaffningsvärden | 160 | 160 | 129 | 130 |
| Investeringar | 19 | 1 | 17 | 1 |
| Ökning genom rörelseförvärv | – | – | – | – |
| Minskning genom avyttring | – | – | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | – | – | – | – |
| Omklassificeringar | -5 | -2 | -6 | -2 |
| Omräkningsdifferenser | 1 | 1 | – | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 175 | 160 | 140 | 129 |
| Avskrivningar | ||||
| Ingående ackumulerade avskrivningar | -130 | -120 | -110 | -103 |
| Årets avskrivningar | -12 | -10 | -8 | -7 |
| Ökning genom avyttring | – | – | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | – | – | – | – |
| Omklassificeringar | – | – | – | – |
| Omräkningsdifferenser | -1 | -1 | – | – |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -143 | -130 | -119 | -110 |
| Nedskrivningar | ||||
| Ingående ackumulerade nedskrivningar | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Årets nedskrivningar | – | – | – | – |
| Utrangering | – | – | – | – |
| Omräkningsdifferenser | – | – | – | – |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Utgående bokfört värde | 32 | 30 | 21 | 19 |
| Immateriella tillgångar totalt | 2 655 | 1 911 | 53 | 40 |
Som en metod att begränsa utsläppen av koldioxid införde EU 2005 ett system för utsläppsrättigheter. För perioden 2013 till och med 2020 har Rexcell Tissue & Airlaid AB tilldelats totalt 166 246 ton. År 2018 var tilldelningen för Dals Långed 0 ton samt för Skåpafors 18 078 ton. Totalt antal utsläppsrätter minskar varje år fram till år 2020 då Dals Långed kommer att ha utsläppsrättigheter motsvarande 0 ton per år och Skåpafors 17 349 ton per år. Produktionsanläggningen i Dals Långed är vilande och när det inte sker någon produktion utnyttjas inga utsläppsrätter. Tilldelningen av utsläppsrätter från Länsstyrelsen ligger vilande från 2017, men kan via ansökan återfås fram till år 2020. Totalt har 13 406 ton förbrukats i Skåpafors under 2018, 13 308 ton 2017. Erhållna utsläppsrättigheter redovisas som immateriella tillgångar bokförda till anskaffningsvärdet noll.
PRÖVNING AV NEDSKRIVNINGSBEHOV FÖR GOODWILL
Nedskrivningstest av goodwill utförs vid varje räkenskapsårs slut. Vid införande av IFRS har fördelning av koncernens goodwillposter skett genom användande av fördelningsnycklar, se Not 4.2.
Förvärv och förvärvsgoodwill i MSEK
| Affärsområde | År | Förvärv | Land | Förvärvs goodwill, MSEK |
|---|---|---|---|---|
| New Markets | 2018 | BioPak Pty Ltd | Australien | 4682) |
| Meal Service | 2018 | Kindtoo Limited (Biopac UK Ltd) |
Storbritannien | 10 |
| New Markets | 2017 | United Corporation Ltd (Sharp Serviettes) |
Nya Zeeland | 37 |
| New Markets | 2016 | Terinex Siam Co Ltd | Thailand | 104 |
| Consumer | 2014 | Paper+Design Group | Tyskland | 197 |
| New Markets | 2013 | Song Seng Associates Pte Ltd |
Singapore | 501) |
1) Inkråmsförvärv
2) Preliminär förvärvsgoodwill, förvärvsanalysen är inte fastställd
Goodwill fördelas på koncernens kassagenererande enheter identifierade per affärsområde enligt nedan:
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Table Top | 1 199 | 1 199 |
| Meal Service | 10 | – |
| Consumer | 224 | 215 |
| New Markets | 680 | 203 |
| Summa | 2 114 | 1 617 |
Prövning av nedskrivningsbehov av goodwill sker årligen samt då indikationer på att nedskrivningsbehov föreligger. Ingen prövning sker under det år bolaget förvärvas, det vill säga för Meal Service under 2018 då Biopac UK Ltd förvärvades samt för BioPak Pty Ltd i New Markets. Återvinningsbart belopp för kassagenererande enheter fastställs baserat på beräkningar av nyttjandevärden. Beräkningarna utgår från uppskattade framtida kassaflöden före skatt baserade på finansiella prognoser som godkänts av företagsledningen och som täcker innevarande år samt en femårsperiod. Kassaflöden bortom denna period extrapoleras med hjälp av bedömd tillväxttakt. Tillväxttakten överstiger inte den långfristiga tillväxttakten för branschen som helhet.
Tabellen nedan visar vilken tillväxttakt (i genomsnitt) som använts i beräkningen för respektive affärsområde, siffran inom parentes visar vilken tillväxttakt som användes vid förra årets beräkning.
| Tillväxttakt | År 1 | År 2–5 | Bortom prognosperioden |
|---|---|---|---|
| Table Top | 2 % (2 %) | 2 % (2 %) | 2 % (1 %) |
| Consumer | 2 % (2 %) | 3 % (3 %) | 2 % (1 %) |
| New Markets | 2 % (2 %) | 3 % (3 %) | 3 % (1 %) |
| Använd diskonteringsränta före skatt per affärsområde | |
|---|---|
| Table Top | 7,6 % (8,1 %) |
| Consumer | 8,8 % (9,3 %) |
| New Markets | 10,6 % (11,1 %) |
Väsentliga antaganden som använts för beräkningar av nyttjandevärden är i huvudsak vinstmarginal, tillväxttakt och nominell diskonteringsränta. Vilken diskonteringsränta som används per affärsområde kan läsas från tabellen ovan. Diskonteringsräntan före skatt är använd vid nuvärdeberäkning av uppskattade framtida kassaflöden.
Företagsledningen har fastställt vinstmarginal och tillväxttakt baserat på tidigare resultat och sina förväntningar på marknadsutvecklingen. De diskonteringsräntor som används anges före skatt och återspeglar specifika risker i affärsområdet. Företagsledningen bedömer att koncernens verksamhet är stabil och att det därför inte finns några enskilt väsentliga antaganden som kan påverka vinstmarginalen. Den uppskattade tillväxttakten appliceras i allt väsentligt på nettoomsättning och fritt kassaflöde.
Företagsledningen bedömer att rimligt möjliga förändringar i de väsentliga antaganden som använts i beräkningarna inte skulle ha så stora effekter att de var och en för sig skulle reducera återvinningsvärdet till ett värde som är lägre än det redovisade värdet.
NOT 22 – BYGGNADER, MARK OCH MARKANLÄGGNINGAR
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Byggnader | ||||
| Anskaffningsvärden | ||||
| Ingående anskaffningsvärden | 480 | 407 | 120 | 120 |
| Investeringar | 6 | 55 | – | – |
| Ökning genom rörelseförvärv | 1 | – | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | -2 | – | 0 | – |
| Omklassificeringar | 3 | 8 | – | 0 |
| Omräkningsdifferenser | 15 | 10 | – | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 504 | 480 | 119 | 120 |
| Avskrivningar | ||||
| Ingående ackumulerade avskrivningar | -168 | -151 | -104 | -103 |
| Årets avskrivningar | -18 | -15 | -1 | -1 |
| Rörelseförvärv | 0 | – | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | 1 | 0 | 0 | – |
| Omklassificeringar | 0 | 0 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | -3 | -2 | – | – |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -188 | -168 | -105 | -104 |
| Nedskrivningar | ||||
| Ingående ackumulerade nedskrivningar | -8 | -8 | -8 | -8 |
| Årets nedskrivningar | – | – | – | – |
| Återföring av nedskrivning | – | – | – | – |
| Omräkningsdifferenser | – | – | – | – |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | -8 | -8 | -8 | -8 |
| Utgående bokfört värde | 308 | 304 | 6 | 7 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Mark och markanläggningar | ||||
| Anskaffningsvärden | ||||
| Ingående anskaffningsvärden | 91 | 60 | 2 | 2 |
| Investeringar | 0 | 29 | – | – |
| Ökning genom rörelseförvärv | – | – | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | – | – | – | – |
| Omklassificeringar | – | – | – | – |
| Omräkningsdifferenser | 4 | 2 | – | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 95 | 91 | 2 | 2 |
| Uppskrivningar | ||||
| Ingående ackumulerade uppskrivningar | – | – | 12 | 12 |
| Utgående ackumulerade uppskrivningar | 0 | 0 | 12 | 12 |
| Nedskrivningar | ||||
| Ingående ackumulerade nedskrivningar | -9 | -9 | -9 | -9 |
| Årets nedskrivningar | – | – | – | – |
| Återföring av nedskrivning | – | – | – | – |
| Omräkningsdifferenser | – | – | – | – |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | -9 | -9 | -9 | -9 |
| Utgående bokfört värde | 85 | 82 | 5 | 5 |
| Byggnader, mark och markanläggningar | 392 | 385 | 11 | 12 |
Duni innehar inga byggnader under finansiell leasing.
NOT 23 – MASKINER OCH ANDRA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Anskaffningsvärden | ||||
| Ingående anskaffningsvärden | 1 901 | 1 807 | 51 | 49 |
| Investeringar | 32 | 13 | 1 | 1 |
| Ökning genom rörelseförvärv | 1 | 7 | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | -42 | -35 | 0 | -2 |
| Omklassificeringar | 124 | 64 | 2 | 3 |
| Omräkningsdifferenser | 36 | 45 | – | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 2 051 | 1 901 | 55 | 51 |
| Avskrivningar | ||||
| Ingående ackumulerade avskrivningar | -1 365 | -1 279 | -40 | -39 |
| Årets avskrivningar | -92 | -86 | -3 | -3 |
| Rörelseförvärv | -1 | – | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | 37 | 30 | 0 | 1 |
| Omklassificeringar | -1 | 2 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | -28 | -32 | – | – |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -1 449 | -1 365 | -43 | -40 |
| Nedskrivningar | ||||
| Ingående ackumulerade nedskrivningar | -14 | -14 | -3 | -3 |
| Årets nedskrivningar | -2 | – | – | – |
| Återföring av nedskrivning | 4 | – | – | – |
| Omklassificering | – | – | – | – |
| Omräkningsdifferenser | 0 | 0 | – | – |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | -12 | -14 | -3 | -3 |
| Utgående bokfört värde | 590 | 522 | 9 | 8 |
Maskiner och andra tekniska anläggningar under finansiell leasing ingår i ovanstående tabell för koncernen med 5 (2017: 6) MSEK i anskaffningsvärde och 2 (2017: 3) MSEK i ackumulerad avskrivning.
Moderbolaget har inga maskiner och andra tekniska anläggningar under finansiell leasing.
NOT 24 – INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Anskaffningsvärden | ||||
| Ingående anskaffningsvärden | 353 | 320 | 22 | 21 |
| Investeringar | 16 | 24 | 0 | 0 |
| Ökning genom rörelseförvärv | 4 | – | – | – |
| Minskning genom avyttring | – | – | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | -6 | -11 | -1 | -1 |
| Omklassificeringar | -12 | 10 | 2 | 2 |
| Omräkningsdifferenser | 13 | 10 | – | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 368 | 353 | 22 | 22 |
| Avskrivningar | ||||
| Ingående ackumulerade avskrivningar | -264 | -246 | -19 | -18 |
| Årets avskrivningar | -26 | -22 | -1 | -1 |
| Rörelseförvärv | -3 | – | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | 6 | 10 | 1 | 1 |
| Ökning genom avyttring | – | 1 | – | – |
| Omklassificeringar | 15 | – | – | – |
| Omräkningsdifferenser | -10 | -7 | – | – |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -281 | -264 | -19 | -19 |
| Utgående bokfört värde | 87 | 89 | 3 | 3 |
NOT 25 – PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR OCH FÖRSKOTT AVSEENDE MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Anskaffningsvärden | ||||
| Ingående anskaffningsvärden | 103 | 84 | 2 | 1 |
| Investeringar | 123 | 100 | 3 | 5 |
| Ökning genom rörelseförvärv | – | – | – | – |
| Minskning genom avyttring | – | – | – | – |
| Försäljningar | -1 | 0 | 0 | – |
| Omklassificeringar | -134 | -83 | -4 | -5 |
| Omräkningsdifferenser | 2 | 3 | – | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 94 | 103 | 1 | 2 |
| Nedskrivningar | ||||
| Ingående ackumulerade nedskrivningar | -20 | -20 | 0 | 0 |
| Årets nedskrivningar | – | – | – | – |
| Utrangering av nedskrivning | – | – | – | – |
| Omräkningsdifferenser | – | – | – | – |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | -20 | -20 | 0 | 0 |
| Utgående bokfört värde | 74 | 83 | 1 | 2 |
NOT 26 – ANDELAR I KONCERNFÖRETAG
| Organisationsnummer | Säte | Antal aktier & andelar |
Kapital andel % |
Bokfört värde TSEK |
|
|---|---|---|---|---|---|
| Svenska dotterbolag | |||||
| Rexcell Tissue & Airlaid AB | 556193-9769 | Bengtsfors | 12 000 | 100 | 81 440 |
| Finess Borrby AB | 556262-2604 | Malmö | 1 000 | 100 | 0 |
| 81 440 | |||||
| Utländska dotterbolag | |||||
| Duni Holding BV | 23068767 | Breda, NL | 260 731 | 100 | 597 856 |
| – Duni Verwaltungs GmbH | Osnabrück HRB 19689 | Bramsche, DE | (100) | (€ 20 467) | |
| – Duni Holding S.A.S | 3493 0993 000064 | Ste Helene du Lac, FR | (100) | (€ 2 871) | |
| – Duni Benelux B.V. | 23052488 | Breda, NL | (100) | (€ 7 250) | |
| – Duni Ltd. | 897172 | Runcorn, GB | (100) | (€ 8 395) | |
| – Duni A/S | 10 99 98 98 | Köpenhamn, DK | (100) | (€ 1 377) | |
| – Duni AS | 962346057 | Oslo, NO | (100) | (€ 370) | |
| – Duni OY | 0864585-8 | Helsingfors, FI | (100) | (€ 1 578) | |
| – Duni Holding Asia & Pacific Pte Ltd. | 201316245E | Singapore, SG | (100) | (€ 62) | |
| Duni Iberica S.L. | B60689692 | Barcelona, ES | 200 000 | 100 | 23 176 |
| Duni Poland Sp. z o.o. | KRS no. 40401 | Poznan, PL | 15 300 | 100 | 48 133 |
| Duni Sales Poland Sp. z o.o. | KRS no. 254481 | Poznan, PL | 1 000 | 100 | 1 190 |
| Duni EFF Sp. z o.o. | KRS no. 249084 | Poznan, PL | 1 000 | 100 | 1 130 |
| Duni (CZ) s.r.o. | 65410106 | Kladno, CZ | 1 | 100 | 8 827 |
| Duni AG | 212544 | Rotkreutz, CH | 400 | 100 | 578 |
| Duni RUS LLC | 7816110025 | Moskva, RU | 100 | 100 | 11 |
| Duni Beteiligungsgesellschaft GmbH | Osnabrück HRB 20099 | Bramsche, DE | 1 | 100 | 3 076 |
| Paper+Design Beteiligungsgesellschaft GmbH | Chemnitz HRB 26488 | Wolkenstein, DE | 1 | 100 | 226 |
| – Paper+Design GmbH Tabletop | Chemnitz HRB 16943 | Wolkenstein, DE | (100) | (€ 16 787) | |
| – Flexogravur GmbH | Chemnitz HRB 19951 | Wolkenstein, DE | (100) | (€ 1 058) | |
| Duni (Thai) Holding Co., Ltd | 115559011231 | Bangkok, TH | 588 000 | 49 | 98 652 |
| Terinex Siam Co., Ltd | 105531017277 | Bangkok, TH | 983 280 | 60* | 19 150 |
| Duni Inc. | 36-4846862 | Dover, Delaware, US | 100 | 100 | 0 |
| United Corporation Ltd | 1496526 | Auckland, NZ | 1 000 | 80 | 48 373 |
| BioPak Pty Ltd | ACN 119 998 711 | NSW, AU | 300 | 75 | 420 349 |
| – Aktieägartillskott till BioPak Pty Ltd | 18 562 | ||||
| – Kindtoo Ltd, Biopac UK Ltd | 05893315 | England & Wales, GB | 200 | (56) | (AUD 3 900) |
| – BioPak Ltd NZ | 2308658 | Auckland, NZ | 100 | (75) | 0 |
| – BioPak Ltd GB | NI641948 | Northern Ireland, GB | 10 | (75) | 0 |
| 1 289 290 | |||||
| Andelar i koncernbolag | 1 370 730 |
* Terinex Siam ägs till 49 % direkt av Duni AB och till 11 % indirekt genom Duni (Thai) Holding.
| Moderbolaget | ||
|---|---|---|
| TSEK | 2018 | 2017 |
| Ingående värde andelar i koncernbolag | 931 923 | 883 541 |
| Årets investeringar | 420 349 | 48 373 |
| Övrigt | -104 | 9 |
| Aktieägartillskott | 18 562 | – |
| Utgående värde andelar i koncernbolag | 1 370 730 | 931 923 |
NOT 27 – ANDRA LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Lånefordringar | 10 | 2 | 0 | 0 |
| Finansiella fordringar hos koncernföretag | – | – | 1 764 | 1 624 |
| Summa andra långfristiga fordringar | 10 | 2 | 1 764 | 1 624 |
Lånefordringarna är värderade till upplupet anskaffningsvärde. Lånefordringar löper i huvudsak med rörlig ränta varför verkligt värde bedöms motsvaras av det bokförda värdet.
NOT 28 – KUNDFORDRINGAR OCH ANDRA FORDRINGAR
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Kundfordringar | 921 | 798 | 121 | 112 |
| Fordringar hos koncernföretag | – | – | 33 | 32 |
| Övriga fordringar | 136 | 84 | 12 | 13 |
| Kortfristiga finansiella fordringar hos koncernföretag | – | – | 140 | 138 |
| Summa kundfordringar och andra fordringar | 1 057 | 882 | 306 | 295 |
För kreditrisker och exponeringar se Not 3.1.2.
Övriga fordringar ovan avser:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Fordringar på leverantörer | 8 | 10 | – | – |
| Momsfordran | 79 | 32 | 12 | 13 |
| Factoring | 8 | 9 | – | – |
| Övriga fordringar | 41 | 33 | 0 | 0 |
| Summa övriga fordringar | 136 | 84 | 12 | 13 |
Kreditexponering:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Kundfordringar ej förfallna eller nedskrivna | 806 | 706 | 108 | 102 |
| Kundfordringar förfallna men ej nedskrivna | 106 | 91 | 13 | 10 |
| Kundfordringar nedskrivna | 25 | 17 | 2 | 2 |
| Reserv för osäkra kundfordringar | -16 | -15 | -2 | -2 |
| Totalt kundfordringar | 921 | 798 | 121 | 112 |
Kreditrisken i kundfordringar som varken är förfallna eller nedskrivna bedöms inte vara stor. 31 % (2017: 37 %) av totala kundfordringar ej förfallna eller nedskrivna har rating AA eller högre. Den geografiska spridningen, historiken Duni har om sina kunder samt sannolikheten att alla kunder skulle få eventuella betalningssvårigheter på samma gång, gör att Duni inte ser någon anledning till nedskrivningsbehov i denna kategori. Ingen enskild kundfordran överstiger 4,4 % (2017: 3,9 %) av de totala ej förfallna eller nedskrivna kundfordringarna.
Förfallotid för förfallna men ej nedskrivna kundfordringar:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Mindre än 1 månad | 75 | 75 | 12 | 10 |
| 1-3 månader | 25 | 13 | 1 | 0 |
| 3-6 månader | 4 | 3 | – | – |
| Mer än 6 månader | 1 | 1 | – | – |
| Summa | 106 | 91 | 13 | 10 |
Reserven för osäkra kundfordringar uppgick till 16 MSEK per den 31 december 2018 (2017: 15 MSEK). De individuellt bedömda fordringarna där nedskrivningsbehov föreligger avser i huvudsak grossister som oväntat hamnat i en svår ekonomisk situation. Bedömningen har gjorts att en del av fordringarna förväntas kunna återvinnas.
Förfallotid för nedskrivna kundfordringar:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Mindre än 3 månader | 12 | 3 | 0 | 0 |
| 3-6 månader | 4 | 4 | 0 | 0 |
| Mer än 6 månader | 10 | 10 | 2 | 2 |
| Summa | 25 | 17 | 2 | 2 |
Specifikation över reserv för osäkra kundfordringar:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Vid årets ingång | 15 | 23 | 2 | 3 |
| Reservering för osäkra fordringar | 5 | 2 | 1 | – |
| Fordringar som skrivits bort under året | -3 | -2 | -1 | – |
| Återförda outnyttjade belopp | -2 | -9 | – | -1 |
| Valutakursdifferenser | 0 | 0 | – | – |
| Vid årets utgång | 16 | 15 | 2 | 2 |
Avsättningar till respektive återföringar av reserver för osäkra kundfordringar ingår i posten försäljningskostnader i resultaträkningen.
I övriga kategorier inom kundfordringar och andra fordringar ingår inte några tillgångar för vilka nedskrivningsbehov föreligger.
Den maximala exponeringen för kreditrisk per balansdagen är det verkliga värdet för varje kategori fordringar som nämns ovan. Koncernen har ingen pant som säkerhet.
Redovisade belopp, per valuta, för koncernens kundfordringar:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| SEK | 38 | 35 | 38 | 34 |
| EUR | 550 | 524 | 21 | 19 |
| GBP | 94 | 79 | – | – |
| DKK | 37 | 34 | 37 | 34 |
| NOK | 25 | 24 | 25 | 24 |
| PLN | 18 | 21 | – | – |
| CHF | 22 | 25 | – | – |
| AUD | 70 | – | – | – |
| Andra valutor* | 67 | 56 | – | – |
| Summa | 921 | 798 | 121 | 112 |
* Andra valutor avser bland annat CZK, NZD, RUB, SGD, THB, USD mm.
NOT 29 – DERIVATINSTRUMENT
| 2018 | 2017 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Tillgång | Skuld | Tillgång | Skuld |
| Ränteswap – kassaflödessäkring | – | 3 | 0 | 5 |
| Valutaterminskontrakt | 1 | 1 | 2 | 11 |
| Skuld avseende minoritetsägares säljoption | – | 348 | – | 11 |
| Summa redovisat i balansräkningen | 1 | 351 | 2 | 28 |
| Finansiella instrument som omfattas av ramavtal om kvittning | 0 | – | 0 | – |
| Summa efter beaktande av ramavtal av kvittning | 1 | – | 2 | – |
Duni använder ränteswappar samt valutaterminskontrakt för att hantera sin valutaexponering. Samtliga derivatinstrument marknadsvärderas och värdeförändringen avseende valutaterminskontrakt redovisas i resultaträkningen medan värdeförändringen på ränteswappar redovisas i övrigt totalresultat. Värdeförändringen på skulden avseende säljoptionen redovisas i eget kapital. Dotterbolagets siffror överensstämmer med koncernens.
Den maximala exponeringen för kreditrisk på balansdagen är verkligt värde på de derivatinstrument som redovisas som tillgångar i balansräkningen.
RÄNTESWAP
I finanspolicyn skrivs att genomsnittlig ränteperiod skall vara sex månader för den totala låneportföljen med möjlighet till en variation av +/- sex månader.
Duni har valt att säkra viss del av utestående lån med ränteswap, rörlig mot fast ränta. Redovisning av ränteswap klassificeras som en kassaflödessäkring och hanteras som säkringsredovisning enligt IFRS 9. Utestående nominellt belopp per 2018-12-31 är 40 MEUR. Vinster och förluster på ränteswappar per 31 december 2018, som redovisats i säkringsreserven i eget kapital "Rapport över förändring i eget kapital för koncernen", kommer kontinuerligt att överföras till finansiella kostnader i resultaträkningen till dess att swappen förfallit.
NET INVESTMENT HEDGE
En del av tillgångarna i det nyförvärvade bolaget BioPak Pty Ltd säkras genom en valutaswap enligt reglerna för en Net Investment Hedge.
VALUTATERMINSKONTRAKT
Valutaterminskontrakt avtalas med avsikten att skydda koncernen mot förändringar i valutakurser genom att kontrakten fastställer den kurs till vilken en tillgång eller skuld i utländsk valuta kommer att realiseras. En ökning eller minskning av det belopp som krävs för att reglera tillgången/ skulden kompenseras av en motsvarande värdeförändring av terminskontraktet.
Vägd genomsnittlig löptid för koncernens valutaterminer fördelade efter dess syfte visas i nedanstående tabell:
| Genomsnittlig löptid i månader | ||
|---|---|---|
| 2018 | 2017 | |
| Valutaterminskontrakt för finansiella tillgångar och skulder | 3 | 3 |
Marknadsvärdet vid utgången av perioden för dessa terminer uppgår till 1 (2017: -9) MSEK.
SKULD AVSEENDE MINORITETSÄGARES SÄLJOPTION
Den 15 oktober 2018 förvärvade Duni 75 % av aktierna i BioPak Pty Ltd i Australien. Det finns en sälj respektive köpoption som båda parter kan välja att nyttja efter två år på cirka 24 MSEK för ytterligare 5 % av aktierna. Duni har en förpliktelse att förvärva resterande 20 % av aktierna efter fem år. En av minoritetsägarna i BioPak Pty Ltd har därmed en säljoption i perioden oktober 2023 till april 2024, där lösenpris bestäms av de framtida resultaten.
I februari 2018 förvärvade Duni 75% av aktierna i Kindtoo Ltd, som marknadsförs under namnet Biopac UK Ltd. Minoritetsägarna i Kindtoo Ltd har en säljoption i perioden aug 2020 till mars 2021, där lösenpris bestäms av de framtida resultaten och Duni har därmed en förpliktelse att förvärva resterande 25 %.
Duni har sedan tidigare år förvärvat 80 % av aktierna i det Nya Zeeländska bolaget United Corporation Limited, som marknadsförs under namnet Sharp Serviettes. Minoritetsägarna har en säljoption som kan nyttjas av säljaren i perioden april-juni under åren 2019-2021. Lösenpris bestäms av de framtida resultaten multiplicerat med en given multipel innebärande att Duni har en förpliktelse att förvärva de återstående 20 % av aktierna.
Duni redovisar en mindre del som kortfristig samt resterande som långfristig derivatskuld avseende dessa säljoptioner, motsvarande det diskonterade förväntade lösenpriset för optionerna.
NOT 30 – FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Förutbetalda hyror | 3 | 3 | 2 | 2 |
| Förutbetalda leasingavgifter | 1 | 1 | 0 | – |
| Förutbetalda försäkringar | 4 | 2 | 0 | – |
| Förutbetalda pensioner | 5 | 5 | 4 | 4 |
| Förutbetalda katalogkostnader | 6 | 7 | 3 | 3 |
| Övriga poster | 17 | 12 | 4 | 6 |
| Totala förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 37 | 30 | 13 | 14 |
NOT 31 – UPPLÅNING
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Långfristig | ||||
| Banklån | 1 399 | 637 | 1 384 | 637 |
| Checkräkningskredit | – | 2 | – | 0 |
| Summa långfristig upplåning | 1 399 | 639 | 1 384 | 637 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Kortfristig | ||||
| Banklån | 103 | 197 | 103 | 197 |
| Summa kortfristig upplåning | 103 | 197 | 103 | 197 |
| Summa upplåning | 1 502 | 836 | 1 487 | 834 |
Dunis exponering, avseende upplåning, för förändringar i ränta och kontraktsenliga tidpunkter för ränteförhandling är vid rapportperiodens slut följande:
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| 6 månader eller mindre | 103 | 197 |
| 6-12 månader | 0 | 0 |
| Mer än 1 år | 1 399 | 637 |
| Summa | 1 502 | 834 |
Dunis upplåning värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Skillnaden mellan det i balansräkningarna för 2018-12-31 redovisade värdena och de nominella värdena utgörs av transaktionskostnader.
Dunis upplupna räntor ligger redovisade som upplupna kostnader. Nedan visas nominella värden exklusive upplupna räntor samt redovisade värden för Dunis upplåning.
AVSTÄMNING AV RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD
Nedan analyseras den räntebärande nettoskulden och förändringen för respektive period.
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Andra långfristiga fordringar | 10 | 2 |
| Likvida medel | 260 | 227 |
| Checkräkningskredit | 0 | -2 |
| Banklån lång | -1 399 | -637 |
| Finansiell leasingskuld | -2 | -4 |
| Banklån kort | -103 | -197 |
| Avsättningar till pensioner | -256 | -244 |
| Räntebärande nettoskuld | -1 490 | -855 |
| MSEK | 2018 | 2017 |
| Likvida medel och andra långfristiga fordringar | 270 | 229 |
| Avsättning till pensioner | -256 | -244 |
| Finansiell leasingskuld | -2 | -4 |
| Bruttoskuld – bunden ränta | – | – |
| Bruttoskuld – rörlig ränta* | -1 502 | -836 |
| Räntebärande nettoskuld | -1 490 | -855 |
* Se ränteswappar not 29.
Räntebärande nettoskuld exklusive avsättning till pensioner:
| Andra långfristiga |
Check räknings |
Övriga finansiella |
Finansiella leasing avtal som förfaller |
Finansiella leasing avtal som förfaller |
Låneskulder som förfaller |
Låneskulder som förfaller |
|||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Likvida medel | fordringar | kredit | skulder | inom 1 år | efter 1 år | inom 1 år | efter 1 år | Summa |
| Räntebärande nettoskuld per 31 december 2016 |
186 | 2 | -14 | 0 | -1 | -2 | 0 | -659 | -489 |
| Nettokassaflöde | 41 | 0 | 13 | 19 | 0 | -1 | – | -152 | -81 |
| Valutakursdifferenser | 0 | 0 | 0 | -19 | 0 | 0 | -7 | -16 | -42 |
| Övriga ej kassaflödes påverkande poster |
– | – | – | – | – | – | -190 | 190 | 0 |
| Räntebärande nettoskuld per 31 december 2017 |
227 | 2 | -2 | 0 | -1 | -3 | -197 | -637 | -611 |
| Nettokassaflöde | 28 | 8 | 2 | 58 | 0 | 0 | 90 | -726 | -540 |
| Valutakursdifferenser | 5 | 0 | 0 | -58 | 0 | 0 | 4 | -36 | -85 |
| Övriga ej kassaflödes påverkande poster |
– | – | – | 0 | – | – | – | – | 0 |
| Räntebärande nettoskuld per 31 december 2018 |
260 | 10 | 0 | 0 | -1 | -3 | -103 | -1 399 | -1 236 |
Den räntebärande nettoskulden som Duni följer som nyckeltal innehåller även avsättning till pensioner. I ovan tabell har Duni valt att inte ta med avsättning till pensioner för att nettokassaflödet i tabellen ska kunna stämmas av mot årets kassaflöde samt kassaflöde använt i finansieringsverksamheten i koncernens kassaflödesanalys.
VERKLIGA VÄRDEN NUVARANDE FINANSIERING
Dunis banklån och checkräkningskredit, uppgående till 1 502 (2017: 836) MSEK löper med rörlig ränta där räntan fastställs vid varje ny låneperiod. Diskonteringseffekten för en så relativt kort tidsperiod är inte väsentlig varför det verkliga värdet motsvaras av det nominella värdet plus upplupen ränta.
| 2018 | 2017 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Redovisat värde | Nominellt värde | Redovisat värde | Nominellt värde |
| Banklån | 1 502 | 1 502 | 834 | 834 |
| Checkräkningskredit | 0 | 0 | 2 | 2 |
| Leasing | 2 | 2 | 4 | 4 |
| Summa | 1 504 | 1 504 | 840 | 840 |
Redovisade belopp, per valuta, för koncernens upplåning är följande:
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| EUR | 1 504 | 840 |
| Andra valutor | – | – |
| Summa | 1 504 | 840 |
BANKLÅN
Dunis finansiering signerades den 18 december 2017 och är långfristig. Finansieringen består av två revolverande kreditfaciliteter om nominellt 200 MEUR. 150 MEUR löper ut december 2021 och 50 MEUR löper ut juni 2020. Duni har även ett kreditavtal om 10 MEUR som löper till maj 2019. Räntesatsen är rörlig och sätts som EURIBOR, fram till nästa rullning plus en marginal. Genomsnittlig ränta på banklån var 0,40 % (2017: 0,38 %) per år.
CHECKRÄKNINGSKREDIT
Moderbolaget har för koncernen tecknat två checkräkningskrediter uppgående till nominellt 17 MEUR. Utnyttjade beloppet per den 2018-12-31 var 0 MEUR.
NOT 32 – KLASSIFICERING AV FINANSIELLA INSTRUMENT
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Tillgångar | ||||
| Icke finansiella tillgångar | ||||
| Materiella och immateriella anläggningstillgångar | 3 798 | 2 991 | 77 | 65 |
| Uppskjuten skattefordran | 57 | 49 | 18 | 19 |
| Övriga finansiella anläggningstillgångar | – | – | 1 371 | 932 |
| Varulager | 771 | 627 | 105 | 98 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 37 | 30 | 13 | 14 |
| Summa icke finansiella tillgångar | 4 663 | 3 697 | 1 584 | 1 128 |
| Tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde* | ||||
| Andra långfristiga fordringar | 10 | 2 | 6 | 0 |
| Kundfordringar | 921 | 798 | 121 | 112 |
| Skattefordringar | 35 | 23 | 0 | 5 |
| Övriga fordringar | 136 | 84 | 12 | 13 |
| Fordringar hos koncernföretag | – | – | 1 936 | 1 794 |
| Likvida medel / Kassa och bank | 260 | 227 | 172 | 157 |
| Summa tillgångar värderade till upplupet | 1 363 | 1 134 | 2 247 | 2 081 |
| anskaffningsvärde | ||||
| Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen | ||||
| Derivatinstrument | 1 | 2 | 1 | 2 |
| Summa tillgångar värderade till verkligt värde via | ||||
| resultaträkningen | 1 | 2 | 1 | 2 |
| Summa tillgångar | 6 027 | 4 833 | 3 832 | 3 211 |
Duni har inga tillgångar vilka klassificeras som "Derivat som används för säkringsändamål" samt "Tillgängliga för försäljning". * 2017: Låne- och kundfordringar
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | |
| Skulder | |||||
| Icke finansiella skulder | |||||
| Uppskjuten skatteskuld | 206 | 138 | 12 | 12 | |
| Avsättning till pensioner | 255 | 244 | 94 | 97 | |
| Avsättning till omstruktureringsreserv | 29 | 6 | 6 | 2 | |
| Summa icke finansiella skulder | 490 | 388 | 112 | 111 | |
| Skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde | |||||
| Checkräkningskredit | 0 | 2 | 0 | 0 | |
| Banklån | 1 502 | 834 | 1 487 | 834 | |
| Leverantörsskulder | 424 | 428 | 61 | 60 | |
| Skatteskulder | 23 | 41 | 22 | 22 | |
| Övriga skulder | 143 | 87 | 25 | 26 | |
| Skulder till koncernbolag | – | – | 222 | 270 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 477 | 432 | 82 | 78 | |
| Summa skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde | 2 569 | 1 824 | 1 899 | 1 289 | |
| Derivat som används för säkringsändamål | |||||
| Derivatinstrument | 3 | 5 | 3 | 5 | |
| Summa derivat som används för säkringsändamål | 3 | 5 | 3 | 5 | |
| Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen | |||||
| Derivatinstrument | 0 | 11 | 0 | 11 | |
| Summa skulder värderade till verkligt värde via | |||||
| resultaträkningen | 0 | 11 | 0 | 11 | |
| Skulder värderade till verkligt värde via eget kapital | |||||
| Derivatinstrument | 349 | 11 | 0 | – | |
| Summa skulder värderade till verkligt värde via eget kapital |
349 | 11 | 0 | 0 | |
| Summa skulder | 3 410 | 2 239 | 2 014 | 1 416 |
Ersättningar för pensioner och andra ersättningar efter anställning erläggs till övervägande del genom avgiftsbestämda planer där fortlöpande betalningar till myndigheter och försäkringsbolag görs. Dessa fristående organ tar därmed över förpliktelserna mot de anställda. Inom koncernen finns även ett antal förmånsbaserade pensionsplaner, vilket innebär att de anställda garanteras en pension motsvarande en procentuell andel av lönen.
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser:
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | |
| Förmånsbestämda pensionsplaner | 255 | 244 |
FÖRMÅNSBESTÄMDA PENSIONSPLANER
Inom koncernen finns ett flertal förmånsbestämda pensionsplaner, där de anställda har rätt till ersättning efter avslutad anställning baserat på slutlön och tjänstgöringstid. De största planerna finns i Sverige, Tyskland, Storbritannien, Nederländerna och Belgien. Planerna i Storbritannien och Nederländerna är externt fonderade, där förvaltningstillgångarna innehas av stiftelser eller liknande juridiska personer. Stiftelsernas verksamhet regleras av nationella bestämmelser och praxis, vilket gäller förhållandet mellan koncernen och förvaltare (eller motsvarande) av stiftelsens förvaltningstillgångar, samt hur förvaltningstillgångarna är sammansatta av olika typer av tillgångar.
Duni tillämpar från och med den 1 januari 2013 den reviderade IAS 19 Ersättningar till anställda, IAS19R. Detta innebär att tidigare oredovisade aktuariella förluster redovisas vid övergångstidpunkten samt att de aktuariella vinster och förluster som uppstår framgent kommer att redovisas i övrigt totalresultat.
PENSIONSFÖRSÄKRING I ALECTA
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i det oberoende försäkringsbolaget Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3 Klassificering av ITP-planer som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Duni har inte tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP2 som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålders- och familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för ITP2-försäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 4 (2017: 4) MSEK.
Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Per 2018-12-31 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 142 % (2017: 154 %). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
De belopp som redovisas i koncernens balansräkning består av:
| Förmånsbestämda pensionsplaner |
|||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | |
| Nuvärdet av fonderade förpliktelser | 343 | 325 | |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | -260 | -261 | |
| Nuvärdet av ofonderade förpliktelser | 172 | 180 | |
| Pensionsnettoskuld i balansräkningen | 255 | 244 |
Totala pensionskostnader som redovisas i koncernens resultaträkning är följande:
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år | -10 | -9 |
| Räntekostnad | -11 | -11 |
| Ränteintäkt | 6 | 5 |
| Summa pensionskostnad avseende förmånsbestämda pensionsplaner | -15 | -15 |
| Årets pensionskostnad avseende avgiftsbestämda pensionsplaner | -36 | -33 |
| Summa årets totala pensionskostnad, ingår i personalkostnader (not 13) | -51 | -48 |
| Årets omvärdering av pensionsplaner redovisade i övrigt totalresultat | -18 | 4 |
Kostnaderna avseende förmånsbestämda pensionsplaner fördelas i koncernens resultaträkning på följande poster:
| Förmånsbestämda pensionsplaner | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | |
| Rörelseresultat | -10 | -10 | |
| Finansiella kostnader | -5 | -5 | |
| Summa kostnader från förmånsbestämda pensionsplaner i resultaträkningen | -15 | -15 |
Förändringen i den förmånsbestämda förpliktelsen under året är följande:
| Förmånsbestämda pensionsplaner | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | |
| Vid årets början | 505 | 502 | |
| Kostnader för tjänstgöring under innevarande år | 10 | 9 | |
| Räntekostnad | 11 | 11 | |
| Omvärderingar förluster(+)/vinster(-) till följd av erfarenhetsbaserade justeringar av förmånsbestämda förpliktelser | 3 | -2 | |
| Omvärderingar försluster(+)/vinster(-) till följd av förändrade demografiska antaganden | 2 | 0 | |
| Omvärderingar försluster(+)/vinster(-) till följd av förändrade finansiella antaganden | -6 | -1 | |
| Valutakursdifferenser | 12 | 5 | |
| Utbetalda ersättningar | -22 | -20 | |
| Vid årets slut | 516 | 505 |
Omvärderingar innebär vinst/förlust till följd av förändrade demografiska antaganden, finansiella antaganden samt erfarenhetsbaserade vinster/förluster.
Förändringen i verkligt värde på förvaltningstillgångar under året är följande:
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Vid årets början | -261 | -234 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | -6 | -5 |
| Omvärderingar förluster(+)/vinster(-) till följd av erfarenhetsbaserade justeringar av förvaltningstillgångar | 20 | -15 |
| Valutakursdifferenser | -8 | -2 |
| Avgifter från arbetsgivaren | -10 | -9 |
| Avgifter från anställda | -1 | -1 |
| Utbetalda ersättningar | 6 | 5 |
| Regleringar | 0 | 0 |
| Vid årets slut | -260 | -261 |
| Erfarenhetsbaserade justeringar av förvaltningstillgångar | -20 | -15 |
Förvaltningstillgångarna finns i huvudsak i Storbritannien och Nederländerna. I Nederländerna och Tyskland består fonderingen av försäkringskontrakt som ger en garanterad årlig avkastning med möjlighet till en av försäkringsbolaget årligen beslutad bonus. I Storbritannien är 81 % (83 %) av försäkringskontraken placerade i egetkapitalinstrument, 10 % (8 %) i obligationer samt 9 % (9 %) i fastigheter. Antagen avkastning på förvaltningstillgångar anges till den garanterade avkastningen plus den förväntade bonusen.
Avgifter till förmånsbestämda pensionsplaner under 2019 förväntas uppgå till samma nivå som 2018.
Vägd genomsnittlig löptid för pensionsförpliktelsen uppgår till 17,1 år (17,6 år).
Aktuariella antagande på balansdagen:
| Sverige | Tyskland | Storbritannien | Nederländerna | Belgien | |
|---|---|---|---|---|---|
| Diskonteringsränta | 1,95 % (2,05) | 1,65 % (1,5) | 2,85 % (2,75) | 2,0 % (1,8) | 1,6 % (1,5) |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | – | 1,65 % (1,5) | 2,85 % (2,75) | 2,0 % (1,8) | 1,6 % (1,5) |
| Framtida årliga löneökningar | – | – | 4,10 % (4,05) | 2,4 % (2,4) | 2,8 % (2,8) |
| Framtida årliga pensionsökningar | 1,8 % (1,7) | 1,75 % (1,75) | 3,35 % (3,30) | 0,0 % (0,0) | 0,0 % (0,0) |
| Personalomsättning | – | – | 0,0 % (0,0) | 0,0 % (0,0) | 0,0-5,0 % (0,0-5,0)* |
*Olika antaganden baserat på ålder.
Antaganden beträffande framtida livslängd baseras på offentlig statistik och erfarenheter från dödlighetsundersökningar i varje land, och sätts i samråd med aktuariell expertis. Pensionsplanerna i Sverige och Tyskland är stängda och har endast utbetalningar.
Genom sina förmånsbestämda pensionsplaner är Duni exponerad mot ett antal risker, de mest väsentliga riskerna är:
Tillgångars volatilitet: Planens skulder är beräknade genom användning av en diskonteringsränta som utgår från företagsobligationer. I linje med tidigare år fastställs diskonteringsräntan för de svenska planerna genom referens till marknaden för säkerställda bostadsobligationer. Om förvaltningstillgångarna inte uppnår motsvarande avkastning uppstår underskott. På kort sikt kan detta medföra volatilitet men då skulden i pensionsplanen är långsiktig är placeringar i till exempel eget kapital instrument lämpligt för att hantera planen effektivt och få bästa avkastning. Duni har ingen egen kontroll över förvaltningstillgångarnas placeringar. De innehas av stiftelser vars verksamhet regleras av nationella bestämmelser och praxis.
Förändringar i obligationernas avkastning: En minskning i räntan på företagsobligationer kommer att innebära en ökning av skulderna i planerna, även om detta delvis kommer att uppvägas av en ökning i värdet av obligationer.
Inflationsrisk: Vissa av planens pensionsförpliktelser är kopplade till inflationen, högre inflation leder till högre skulder. De flesta förvaltningstillgångarna är antingen opåverkade av (fast ränta på obligationer) eller svagt korrelerade med (aktier) inflationen, vilket innebär att en ökning i inflationen också kommer öka underskottet.
Livslängdsantaganden: Merparten av pensionsförpliktelserna innebär att de anställda som omfattas av planen ska erhålla förmånerna livet ut vilket medför att höjda livslängdsantaganden resulterar i högre pensionsskulder. Detta är framförallt väsentligt i de svenska planerna vilka inflationsökningar medför högre känslighet för ändringar i livslängdsantaganden.
Sammansättning per land, 2018:
| MSEK | Sverige | Tyskland | Storbritannien | Nederländerna | Belgien | Total |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser | 152 | 53 | 165 | 139 | 7 | 516 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar | – | -1 | -140 | -115 | -5 | -260 |
| Summa förmånsbestämd pensionsplan per land | 152 | 52 | 25 | 24 | 2 | 255 |
| Sammansättning per land, 2017: MSEK |
Sverige | Tyskland | Storbritannien | Nederländerna | Belgien | Total |
| Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser | 155 | 53 | 155 | 136 | 6 | 505 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar | – | -1 | -143 | -113 | -4 | -261 |
| Summa förmånsbestämd pensionsplan per land | 155 | 52 | 12 | 23 | 2 | 244 |
Förändring i antagande Ökning i antagande Minskning i antagande Diskonteringsränta +/- 0,5 % Minskning med 7,8 % (9,0) Ökning med 8,4 % (8,0)
Känslighetsanalysen på DBO avser hela koncernen.
Om förväntad livslängd i den svenska pensionsplanen skulle öka med 1 år från antagandet skulle den svenska pensionsplanen öka med 5,8 % (5,6). Om pensionsökningarna i den svenska pensionsplanen skulle öka med 0,5 % från antagandet skulle den svenska pensionsplanen öka med 6,2 % (6,4). Om pensionsökningarna i den svenska pensionsplanen skulle minska med 0,5 % från antagandet skulle den svenska pensionsplanen minska med 5,7 % (5,9). De metoder och antaganden som känslighetsanalyserna bygger på har inte förändrats sedan föregående år.
Avsättningar enligt Tryggandelagen:
| Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | |
| FPG/PRI-pensioner | 94 | 97 | |
| Skuld i balansräkningen | 94 | 97 |
De belopp som redovisas i moderbolagets resultaträkning är följande:
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Intjänat under året | 0 | 0 |
| Räntekostnad | -5 | -5 |
| Årets pensionskostnad | -5 | -5 |
Förändringen i den förmånsbestämda förpliktelsen under året är följande:
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Vid årets början | 97 | 100 |
| Nettokostnad redovisad i resultaträkningen | 5 | 5 |
| Utbetalda ersättningar | -8 | -8 |
| Regleringar | 0 | – |
| Vid årets slut | 94 | 97 |
Skulden i moderbolaget avser pensionsförpliktelse hos PRI.
NOT 34 – UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Upplupna kostnader till personal | 122 | 124 | 31 | 28 |
| Upplupna räntekostnader | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Upplupna kostnadsfakturor | 112 | 77 | 21 | 22 |
| Upplupna skulder till kunder* | 213 | 203 | 27 | 23 |
| Övriga poster | 29 | 27 | 3 | 5 |
| Totala upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 477 | 432 | 82 | 78 |
* Upplupna skulder till kunder avser främst kundbonusar.
NOT 35 – STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER
STÄLLDA SÄKERHETER
Koncernen har genom det nyförvärvade bolaget BioPak Pty Ltd pantsatta fordringar om 15,7 MSEK. Moderbolaget har inga ställda säkerheter under 2018.
Eventualförpliktelser
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Garantier | 44 | 37 | 41 | 35 |
| FPG/PRI | 2 | 2 | 2 | 2 |
| Summa eventualförpliktelser | 46 | 39 | 43 | 37 |
Av garantierna i moderbolaget är 38 (2017: 35) MSEK ställda till förmån för koncernföretag samt 3 (2017: 2,4) MSEK till lokala tullverk.
Duni har en miljöpolicy och har implementerat kontrollsystem som hjälper Duni att tillse att miljölagstiftningen efterlevs. Duni anser att den befintliga verksamheten och produktionsanläggningarna i allt väsentligt uppfyller kraven i miljö lagar och -bestämmelser som Duni omfattas av men Duni kan inte garantera att idag okända skyldigheter, exempelvis sanering eller återställande av egendom som ägs eller tidigare har ägts av Duni, inte kan komma att uppstå i framtiden. Dialog pågår med ansvariga myndigheter rörande ansvarsfördelning och teknisk undersökning av misstänkt historisk markförorening på två av Duni AB ägda fastigheter.
Inga väsentliga skulder förväntas uppkomma till följd av någon av ovanstående typer av eventualförpliktelser.
NOT 36 – JUSTERINGAR FÖR POSTER SOM INTE INGÅR I KASSAFLÖDET
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Avskrivningar | 201 | 174 | 17 | 16 |
| Nedskrivningar lager | – | – | -6 | -4 |
| Omstruktureringar | 22 | -6 | 4 | 5 |
| Avsättning till pensioner | 9 | -26 | 5 | 5 |
| Värdeförändring derivat | -13 | -3 | – | – |
| Övrigt | -4 | 3 | 26 | -35 |
| Summa | 215 | 141 | 46 | -13 |
NOT 37 – ÅTAGANDEN
OPERATIONELLA LEASINGAVTAL
Duni hyr ett antal kontor och lagerlokaler samt personbilar i huvudsak till försäljningsorganisationen. Därutöver hyrs ett antal maskiner i produktionsverksamheten. Avtalen avser ej uppsägningsbara operationella leasingavtal. Leasingavtalen har olika villkor, indexklausuler och rätt till förlängning. Villkoren är marknadsmässiga vad avser såväl priser som avtalslängd.
Nominella värdet av framtida minimileasingavgifter, avseende icke uppsägningsbara leasingavtal fördelar sig enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Förfaller till betalning inom ett år | 62 | 56 | 15 | 13 |
| Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år | 117 | 106 | 17 | 6 |
| Förfaller till betalning senare än fem år | 53 | 47 | – | – |
| Summa | 232 | 210 | 32 | 18 |
| Därav leasingkontrakt tecknade under året | 39 | 33 | 3 | 8 |
Totala kostnader avseende operationella leasingavtal uppgår under året till 97 (2017: 77) MSEK i koncernen samt 25 (2017: 25) MSEK i moderbolaget.
FINANSIELLA LEASINGAVTAL
Nominella värdet av framtida minimileasingavgifter, avseende icke uppsägningsbara leasingavtal fördelar sig enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Förfaller till betalning inom ett år | 2 | 1 | – | – |
| Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år | 0 | 2 | – | – |
| Förfaller till betalning senare än fem år | – | 0 | – | – |
| Summa | 2 | 4 | 0 | 0 |
| Nuvärdet av framtida leasingavgifter | 2 | 4 | 0 | 0 |
IFRS 16 Leasing tillämpas från och med 1 januari 2019 och innebär att samtliga leasingavtal där Duni är leasingtagare ska redovisas i balansräkningen som tillgång respektive skuld. Resultaträkningen kommer att påverkas genom avskrivning på tillgången samt räntekostnad på skulden istället för en operationell leasingkostnad. Duni har identifierat och utvärderat de kontrakt som omfattas av den nya standarden. Duni har valt att vid övergången till IFRS 16 använda den förenklade övergångsmetoden innebärande att jämförelsetalen inte räknas om. Duni kommer att redovisa den ackumulerade effekten av att initialt tillämpa IFRS 16 som en justering av ingående balans den första tillämpningsdagen och övergången medför ingen påverkan på eget kapital. Leasingskulden värderas till nuvärdet av återstående leasingavgifter och nyttjanderättstillgången för samtliga identifierade avtal som berörs av den nya standarden uppgår till det belopp som motsvarar leasingskulden. Kostnaderna för dessa leasingavtal kommer i resultaträkningen att redovisas som avskrivning respektive räntekostnad vilket kommer att påverka resultatmått såsom EBITDA, rörelseresultat och finansnetto. Duni har valt att tillämpa de praktiska lättnadsreglerna avseende korttidsleasar (med en leasingperiod understigande 12 månader) samt leasingavtal av lågt värde (där den underliggande tillgången understiger ett värde av 5 TUSD) och inte redovisa en tillgång samt skuld för dessa utan istället som en löpande kostnad i resultaträkningen. Duni har valt att dela in sina leasingavtal i portföljer och använda samma diskonteringsränta på leasingportföljer med likande egenskaper.
För ytterligare upplysningar se not 2.1.1
Avstämning övergång till IFRS 16
| MSEK | Koncernen |
|---|---|
| Åtaganden för operationella leasingavtal per den 31 december 2018 |
232 |
| Diskontering med koncernens vägda genomsnittli ga marginella låneränta; 2,8 %* |
-8 |
| Tillkommer: skulder för finansiella leasingavtal per den 31 december 2018 |
2 |
| Avgår: Korttidsleasingavtal samt leasingavtal för vilka den underliggande tillgången är av lågt värde vilka kostnadsförs linjärt |
-12 |
| Leasingskuld redovisad per den 1 januari 2019 | 214 |
* vid första tillämpningsdagen (2019-01-01)
Övergångseffekter balansomslutning
| MSEK | Koncernen |
|---|---|
| Utgående balans 2018-12-31 | 6 027 |
| Omräkning | 214 |
| Ingående balans 2019-01-01 | 6 241 |
NOT 38 – RÖRELSEFÖRVÄRV
BioPak Pty Ltd
Den 15 oktober 2018 förvärvade Duni 75 % av aktierna och rösterna i BioPak Pty Ltd i Australien. BioPak är en ledande leverantör av hållbara engångsförpackningar för matservering i Australien och Nya Zeeland. Bolaget etablerades 2006 och har 26 anställda. Omsättningen uppgår till cirka 385 MSEK med en rörelsemarginal väl i linje med Dunis finansiella mål. BioPak har en stark tillväxttakt och en årlig historisk tillväxt på över 20 %. BioPak Pty Ltd har tre dotterbolag och konsolideras från och med mitten av oktober inom affärsområde New Markets.
BioPak har för perioden 15 oktober – 31 december 2018 bidragit med 115 MSEK till koncernens nettoförsäljning samt 1,4 MSEK i resultat efter skatt och avskrivningar på kundrelationer. Om BioPak skulle ha konsoliderats från den 1 januari 2018 skulle Dunis resultaträkning visa ytterligare intäkter på 334 MSEK samt 8,4 MSEK i resultat efter skatt inklusive avskrivningar på kundrelationer.
Köpeskillingen uppgick till 411 MSEK och ryms inom nuvarande låneavtal. Genom köpet belastades Dunis nettoskuld med 430 MSEK. Förvärvskostnader på 9,3 MSEK belastar det fjärde kvartalet i posten
övriga kostnader. Moderbolaget redovisar enligt RFR2 dessa kostnader som finansiella anläggningstillgångar.
Det finns en sälj respektive köpoption som båda parter kan välja att nyttja efter två år på cirka 24 MSEK för ytterligare 5 % av aktierna. Duni har även en förpliktelse att förvärva resterande 20 % av aktierna efter fem år. En av minoritetsägarna i BioPak Pty Ltd har därmed en säljoption i perioden oktober 2023 till april 2024, där lösenpris bestäms av de framtida resultaten. Som en följd av optionen kommer Duni att redovisa förvärvet av andelarna i BioPak Pty Ltd som om bolaget vore fullt konsoliderat, samt en skuld motsvarande det diskonterade förväntade lösenpriset för optionen, vilken beräknas med en vinstmultipel i paritet med den som användes i den initiala transaktionen. Skulden redovisas som ett derivatinstrument och ingår i posten övriga långfristiga skulder. Skulden till minoriteten är vid årsskiftet värderad till 336 MSEK. Värdeutvecklingen av denna option är beroende av företagets tillväxt och lönsamhet under de kommande fem åren.
Skillnaden mellan den kontant erlagda köpeskillingen, värdet på optionerna samt de nettotillgångar som förvärvats kommer i allt väsentligt utgöras av goodwill, varumärken och kundrelationer där ingen del av dessa förvärvsrelaterade poster bedöms vara skattemässigt avdragsgilla. Goodwillen hänför sig främst till att Duni får en stark position inom hållbara engångsförpackningar på den australiensiska och nya zeeländska marknaden. Förvärvsanalysen är fortfarande preliminär och beräkningen av fördelningen mellan immateriella tillgångar och goodwill pågår.
| Förvärvade nettotillgångar | TSEK, verkligt värde |
|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | 247 714 |
| Materiella anläggningstillgångar | 1 708 |
| Varulager | 54 356 |
| Kundfordringar | 86 032 |
| Kassa | 4 922 |
| Långfristiga lån | -18 233 |
| Kortfristiga lån | -5 439 |
| Leverantörsskulder | -16 971 |
| Uppskjuten skatteskuld | -71 322 |
| Skatteskulder | -25 |
| Andra kortfristiga skulder | -3 667 |
| Förvärvade identifierbara nettotillgångar | 279 076 |
| Skuld till minoriteten | -335 972 |
| Goodwill | 468 147 |
| Förvärvade nettotillgångar | 411 251 |
Kindtoo Ltd, Biopac UK Ltd
I samband med förvärvet av BioPak Pty Ltd i Australien, den 15 oktober 2018, sålde Duni AB aktierna i Kindtoo Limited till BioPak Pty Ltd till marknadsvärde. Avsikten är att bolaget rent organisatoriskt ska ingå i BioPak-koncernen men det kommer dock fortsättningsvis att operationellt tillhöra och konsolideras inom affärsområde Meal Service eftersom bolaget är verksamt på den europeiska marknaden.
Den 8 februari 2018 förvärvade Duni 75 % av aktierna och rösterna i Kindtoo Ltd, som marknadsförs under namnet Biopac UK Ltd. Biopac är en ledande leverantör av hållbara engångsförpackningar för mat och dryck i Storbritannien. Bolaget konsolideras från och med februari inom affärsområde Meal Service.
Biopac UK Ltd etablerades 2002 och har 12 anställda. De specialiserar sig på matförpackningar och serviceprodukter tillverkade av hållbart material. Tack vare kapaciteten att skräddarsy mat- och dryckesförpackningar i enlighet med kundens varumärke och med ett tydligt fokus på hållbara, miljöanpassade produkter, har Biopac vunnit marknadsandelar i Storbritannien. Bolaget har en årlig omsättning på ungefär 55 MSEK och en rörelsemarginal väl i linje med Dunis affärsområde Meal Service.
Biopac UK Ltd har för perioden 1 februari–31 december 2018 bidragit med 70 MSEK till koncernens nettoförsäljning samt 3 MSEK i resultat efter skatt och avskrivningar på kundrelationer. Om Biopac UK Ltd skulle ha konsoliderats från den 1 januari 2018 skulle Dunis resultaträkning visa ytterligare intäkter på 3,9 MSEK samt 0,3 MSEK i resultat efter
skatt inklusive avskrivningar på kundrelationer.
Köpeskillingen betalades kontant i samband med övertagandet och uppgick till 23 MSEK. Genom köpet belastades Dunis nettoskuld med 26 MSEK, vilket ryms inom nuvarande låneavtal. Förvärvskostnaderna belastar årets resultat under posten övriga rörelsekostnader och uppgår till 2,1 MSEK. Moderbolaget redovisar enligt RFR2 dessa kostnader som finansiella anläggningstillgångar.
Duni har en förpliktelse att förvärva återstående 25 % av aktierna. Minoritetsägarna i Kindtoo Ltd har en säljoption i perioden aug 2020 till mars 2021, där lösenpris bestäms av de framtida resultaten. Som en följd av optionen redovisar Duni förvärvet av andelarna i Kindtoo Ltd som om bolaget vore fullt konsoliderat, samt en skuld motsvarande det diskonterade förväntade lösenpriset för optionerna. Skillnaden mellan skulden för optionen och den andel utan bestämmande inflytande som optionen avser, kommer att redovisas direkt mot eget kapital.
Det verkliga värdet på 100 % av nettotillgångarna uppgår till 30 MSEK. Immateriella anläggningstillgångar består främst av kundkontrakt. Goodwillen hänför sig till att Duni får tillgång till en befintlig distributionsmodell i storstadsregionen samt att Meal Service får fotfäste på den brittiska marknaden. Duni har inte varit etablerat med dessa typer av produkter på den här marknaden tidigare. Ingen del av redovisad goodwill eller immateriella anläggningstillgångar förväntas vara avdragsgill i inkomstbeskattningen.
| Förvärvade nettotillgångar | TSEK, verkligt värde |
|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | 5 627 |
| Materiella anläggningstillgångar | 705 |
| Varulager | 9 970 |
| Kundfordringar | 8 939 |
| Kassa | 1 774 |
| Förutbetalda intäkter och kostnader | 139 |
| Långfristiga lån | -1 699 |
| Kortfristiga lån | -3 425 |
| Leverantörsskulder | -5 860 |
| Uppskjuten skatteskuld | -1 049 |
| Skatteskulder | -961 |
| Andra kortfristiga skulder | -1 061 |
| Övriga skulder | -200 |
| Förvärvade identifierbara nettotillgångar | 12 899 |
| Skuld till minoriteten | -7 556 |
| Goodwill | 17 326 |
| Förvärvade nettotillgångar | 22 668 |
Sharp Serviettes
Den 3 maj 2017 förvärvade Duni totalt 80 % av aktierna i det Nya Zeeländska bolaget United Corporation Limited, som marknadsförs under namnet Sharp Serviettes. Sharp Serviettes är en ledande tillverkare och leverantör av servetter samt hygien- och serveringsprodukter för mat i Nya Zeeland. Bolaget konsolideras från och med maj 2017 inom affärsområde New Markets.
Sharp Serviettes har 45 anställda och har sin produktionsanläggning i västra Auckland med distribution runt om i Nya Zeeland. Bolaget är en ledande leverantör av bordsdukningsprodukter och är även sedan tidigare distributör av Dunis produkter. Sharp Serviettes är en välkänd partner inom HoReCa-branschen och detaljhandeln i Nya Zeeland. De erbjuder en mängd kvalitetsprodukter som kan anpassas efter kundernas krav. Företaget värdesätter korta ledtider och tillverkar på beställning för att hålla hög leveranssäkerhet.
Köpeskillingen betalades kontant i samband med övertagandet och uppgick till 59 MSEK, varav 47 MSEK avsåg aktierna i bolaget och 12 MSEK lösen av lån. Genom köpet belastades Dunis räntebärande nettoskuld med 59 MSEK, vilket ryms inom nuvarande låneavtal. Förvärvskostnaderna belastar 2017 års resultat under posten övriga rörelsekostnader och uppgår till 1,7 MSEK. Moderbolaget redovisar enligt RFR2 dessa kostnader som finansiella anläggningstillgångar.
Duni har en förpliktelse att förvärva återstående 20 % av aktierna. Minoritetsägarna i United Corporation Limited har en säljoption för
perioden april – juni under åren 2019, 2020 och 2021. Vid ett utnyttjande av optionen kommer köpeskillingen att baseras på bolagets normaliserade genomsnittliga finansiella resultat för de två stängda räkenskapsår som föregår datumet då optionen utnyttjas. Som en följd av optionen redovisar Duni andel utan bestämmande inflytande och tilldelar denna dess del av resultatet. Koncernen redovisar vidare en skuld motsvarande det diskonterade förväntade lösenpriset för optionerna varvid andel utan bestämmande inflytande hänförbar till optionen elimineras. Skillnaden mellan skulden för optionen och den andel utan bestämmande inflytande som optionen avsåg redovisas direkt mot eget kapital och särskiljs från övriga förändringar i eget kapital.
Det verkliga värdet på 100 % av nettotillgångarna uppgår till 59 MSEK. Immateriella anläggningstillgångar består främst av kundkontrakt. Goodwillen motsvaras av synergieffekter inom inköp samt tillgång till ytterligare en produktionsanläggning och därmed stärkt plattform för Duni i Asien och Oceanien. Ingen del av redovisad goodwill eller immateriella anläggningstillgångar förväntas vara avdragsgill i inkomstbeskattningen.
Sharp Serviettes har för perioden 1 maj–31 december 2017 bidragit med 39 MSEK till koncernens nettoförsäljning samt 2 MSEK i resultat efter skatt och avskrivningar på kundrelationer. Om Sharp Serviettes skulle ha konsoliderats från den 1 januari 2017 skulle Dunis resultaträkning visa ytterligare intäkter på 17 MSEK samt 1 MSEK i resultat efter skatt inklusive avskrivningar på kundrelationer.
| Förvärvade nettotillgångar | TSEK, verkligt värde |
|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | 19 872 |
| Materiella anläggningstillgångar | 6 816 |
| Varulager | 11 919 |
| Kundfordringar | 5 665 |
| Kassa | 1 152 |
| Långfristiga lån | -12 878 |
| Leverantörsskulder | -3 040 |
| Uppskjuten skatteskuld | -5 814 |
| Skatteskulder | -1 026 |
| Andra kortfristiga skulder | -406 |
| Övriga skulder | -456 |
| Förvärvade identifierbara nettotillgångar | 21 804 |
| Skuld till minoriteten | -11 702 |
| Goodwill | 36 703 |
| Förvärvade nettotillgångar | 46 806 |
| Kassaflödespåverkan – förvärv av dotterbolag, MSEK |
2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Kontant köpeskilling | -434 | -47 |
| Avgår: likvida medel | 7 | 1 |
| Betald köpeskilling | -427 | -46 |
| Lösen av lån | – | -12 |
| Total kassaflödespåverkan | -427 | -58 |
NOT 39 – TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE
Inga väsentliga transaktioner med närstående parter har ägt rum under räkenskapsåret 2018 eller under räkenskapsåret 2017. Utöver ovanstående information samt information i Not 13 om Ersättning till ledande befattningshavare och i Not 6 om Inköp och försäljning mellan koncernbolag finns inga transaktioner med närstående bolag.
NOT 40 – HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN
Den 15 januari 2019 pressmeddelade Duni om förändringar i ledningsgruppen. Linus Lemark tar över som affärsområdeschef för Table Top efter Robert Dackeskog som lämnar Duni den 31 januari 2019.
Den 4 februari 2019 pressmeddelade Duni om valberedningens förslag till styrelse inför årsstämman 2019. Thomas Gustafsson föreslås som ny styrelseledamot då Johan Andersson avböjt omval. Vidare föreslår valberedningen omval av övriga styrelseledamöter samt omval av Magnus Yngen till styrelsens ordförande.
STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS FÖRSÄKRAN OCH UNDERSKRIFTER
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Malmö 2019-03-20
Magnus Yngen Styrelseordförande
Johan Andersson Styrelseledamot
Pauline Lindwall Styrelseledamot
Alex Myers Styrelseledamot
Pia Rudengren Styrelseledamot
Per-Åke Halvordsson Representant PTK
David Green Representant LO
Johan Sundelin VD och koncernchef
Vår revisionsberättelse har avgivits den 1 april 2019 PricewaterhouseCoopers AB
Carl Fogelberg Auktoriserad revisor
REVISIONSBERÄTTELSE
Till bolagsstämman i Duni AB (publ), org.nr 556536-7488
RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN
UTTALANDEN
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Duni AB (publ) för år 2018 med undantag för bolagsstyrningsrapporten och hållbarhetsrapporten på sidorna 45-49 respektive 43. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 41-104 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2018 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2018 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten och hållbarhetsrapporten på sidorna 45-49 respektive 43. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets och koncernens revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.
GRUND FÖR UTTALANDEN
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
VÅR REVISIONSANSATS REVISIONENS INRIKTNING OCH OMFATTNING
Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.
Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.
VÄSENTLIGHET
Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller fel. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.
Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.
SÄRSKILT BETYDELSEFULLA OMRÅDEN
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.
Särskilt betydelsefulla områden Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området
VÄRDERING AV IMMATERIELLA TILLGÅNGAR
Hänvisning till not 2, not 4 och not 21 i årsredovisningen. Värdet av goodwill med obestämbar nyttjandeperiod uppgår per 31 december 2018 till 2 114 MSEK. I enlighet med IFRS skall ledningen årligen genomföra en nedskrivningsprövning. 1 199 MSEK av goodwillen är hänförligt till affärsområde Table Top och 914 MSEK är hänförligt till affärsområdena Consumer, Meal Service och New Markets.
Vissa av de antaganden och bedömningar ledningen gör avseende framtida kassaflöden och förhållanden är komplexa och får stor påverkan på beräkningen av nyttjandevärdet. Detta gäller i synnerhet följande; tillväxttakt, vinstmarginaler, och diskonteringsränta. Förändringar i dessa antaganden skulle kunna leda till en förändring i det redovisade värdet av immateriella tillgångar och goodwill.
Goodwillen hänförligt till affärsområdena Consumer, Meal Service och New Markets anser vi vara ett särskilt betydelsefullt område då det är nyligen förvärvad goodwill. Historiken kring bedömningar och antaganden för dessa affärsområden är betydligt kortare jämfört med affärsområde Table Top.
Inget nedskrivningsbehov i något av affärsområdena har identifierats av ledningen i de nedskrivningprövningar som årligen utförs.
I vår revision har vi bedömt den beräkningsmodell som använts samt utmanat de väsentliga antaganden som ledningen använt i sina tester.
Vi har bedömt rimligheten i den budget som ledningen lagt fram och som godkänts av styrelsen genom att utvärdera historiska utfall mot fastställda budgets.
Vi har jämfört den landspecifika tillväxten i terminalvärdet med oberoende prognoser rörande ekonomisk tillväxt och noterat att de antagande som använts ligger inom ett rimligt intervall.
Vi har även bedömt diskonteringsräntan (vägd genomsnittliga kapitalkostnad ("WACC")) mot jämförbara verksamheter och noterat att de antaganden som använts ligger inom ett rimligt intervall.
Vi har även utvärderat ledningens bedömning av hur koncernens beräkningsmodeller påverkas av förändringar i antaganden och jämfört detta med den information som presenteras i årsredovisningen relaterat till nedskrivningstester.
Vi har i vår granskning inte noterat några väsentliga avvikelser och vår bedömning är att de upplysningar som lämnas kring väsentliga antaganden och känslighetsanalyser som framgår i Årsredovisningen är riktiga.
RABATTER, KUNDBONUSAR OCH RETURER
Hänvisning till not 2 och not 34 i årsredovisningen.
Koncernen säljer varor med villkor som gör att kunderna enligt avtal har rätt till rabatter, volymbaserade bonusar eller rätt att under vissa omständigheter returnera köpta varor.
Dessa avtalsmässiga villkor resulterar i minskad omsättning samtidigt som ett åtagande redovisas i form av en reserv för de bonusar som ännu inte betalts ut eller där koncernen bedömer att returer inte kan uteslutas. Reserverna redovisas som en upplupen kostnad och uppgår till 213 miljoner kronor.
Då redovisning av dessa reserver innefattar mer eller mindre komplexa beräkningar samt innefattar ledningens bedömningar har reserveringar för dessa åtaganden varit ett fokusområde i vår revison.
ANNAN INFORMATION ÄN ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERN-REDOVISNINGEN
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-40 och 108-110. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
STYRELSENS OCH DEN VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte
Vi har tagit del av ledningens beräkningar avseende den underliggande försäljningen för bedömning av reserveringens storlek. I tillämpliga fall har vi även jämfört ledningens bedömning mot underliggande kundkontakt, historiska försäljningsmönster, rabatt och returnivåer.
Vi har även bedömt ledningens antagande genom att jämföra träffsäkerheten i historiska bedömningar av reserveringens storlek mot historiska utfall för att skapa oss en uppfattning om precisionen i årets bedömning.
Vi har i tillämpliga fall kontrollerat årets reservering mot efterföljande utbetalningar eller returer.
Vi har kontrollerat den matematiska beräkningsmodellen som använts genom kontrollberäkningar.
Baserat på de granskningsåtgärder som vidtas har vi inte identifierat några väsentliga avvikelser.
innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
REVISORNS ANSVAR
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Särskilt betydelsefulla områden Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området
UTTALANDEN
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Duni AB (publ) för år 2018 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
GRUND FÖR UTTALANDEN
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
STYRELSENS OCH DEN VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
REVISORNS ANSVAR
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
- företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget
- på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/ revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
REVISORNS GRANSKNING AV BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 45-49 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
REVISORNS YTTRANDE AVSEENDE DEN LAGSTADGADE HÅLLBAR-HETSRAPPORTEN
Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten på sidan 43 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.
En hållbarhetsrapport har upprättats.
PricewaterhouseCoopers AB, box 4009, 203 11 Malmö, utsågs till Duni AB (publ)s revisor av bolagsstämman den 8 maj 2018. PricewaterhouseCoopers AB har varit bolagets revisor från det att bolaget noterades på Nasdaq Stockholm, 1 november 2007.
Malmö den 1 april 2019
PricewaterhouseCoopers AB Carl Fogelberg
Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
ORDLISTA
Airlaid
Ett material, känt för sin vätskefördelning, absorptionsförmåga och mjukhet. Processen bygger på att man använder luft för att fördela fibrerna i materialet istället för vatten som i traditionell tissue-produktion. Airlaid används för dukar, tabletter och servetter.
Amuse-bouche
Duni Amuse-bouche® är en serie transparenta miniatyrformar som är perfekt för aptitretare och desserter.
Bagass
Bagass är en restprodukt från sockerrör efter att sockret extraherats. Materialet är helt biologiskt nedbrytbart. Bagass används främst i Dunis måltidsförpackningar och serveringsprodukter som tallrikar, skålar och take-away-boxar.
BRC / IFS
BRC och IFS är ledningssystem för hygien och livsmedelssäkerhet. Enheterna i Bramsche och Poznan är BRC-certifierade. Enheten i Wolkenstein är IFS-certifierad.
Cash-and-carries
Storköp där företagskunder själva hämtar sina varor.
Consumer
Ett av Dunis fyra affärsområden – försäljning till främst detaljhandeln.
Customization
Att skräddarsy produktlösningar för specifika kunder så att de förstärker kundens koncept och varumärke.
Designs for Duni®
Ett unikt koncept där Duni utvecklar specialdesignade produkter i samarbete med välkända designers.
Dunicel®
Dunicel är en bordsduk baserad på ett unikt material som faller som tyg. Tack vare en speciell produktionsmetod blir känslan helt annorlunda än hos vanliga pappersdukar.
Duniform®
Duniform är ett system för distribution av mat och dryck och omfattar allt från förpackningsmaskiner till varmhållningsväskor.
Duniletto®
Duniletto är en exklusiv servett med vikning för bestick.
Dunilin®
Dunilin känns och bryts som linne och används till de lyxigaste servetterna. Ett unikt material med en vävliknande yta som påminner om linne, men är baserat på pappersfibrer. Dunilin kombinerar styrka med en hög uppsugningsförmåga och är perfekt för servettvikning.
Dunisilk®
Dunisilk är ett avtorkbart material och kan även användas utomhus. Finns som snibbduk, tête-à-tête och vanlig duk.
Ecoecho®
Ecoecho är ett sortiment för servering och måltidslösningar med goda miljöegenskaper. De bästa tillgängliga materialen med målsättningen att begränsa användningen av ej förnybara resurser för att minska vårt CO2-avtryck har använts till detta sortiment. Produkterna har utvecklats med omtanke om miljön och har valts ut eftersom de har en eller flera miljögodkända egenskaper.
Ecoecho® bioplastic
Ett biobaserat material som funktionsmässigt ger samma fördelar som traditionell polypropen (PP) och samtidigt är återvinningsbart som vanlig plast.
Elegance
Duni Elegance® är en linnelik exklusiv servett. Den väger dubbelt så mycket som en pappersservett av hög kvalitet, har en tilltalande struktur, linneliknande prägling och hög absorptionsförmåga.
Evolin®
Evolin är ett revolutionerande dukmaterial som kombinerar textil- och linnedukens upplevelse med engångsproduktens fördelar. Det är ett hybridmaterial baserat på träfiber som tas fram via en patenterad process.
FSC®
Förkortning för Forest Stewardship Council, en oberoende, internationell medlemsorganisation som certifierar skogsbruk avseende miljöanpassning, socialt ansvarstagande och ekonomisk livskraftighet.
Goodfoodmood®
Dunis varumärkesplattform – att skapa en trivsam atmosfär och positiv stämning vid alla tillfällen när det lagas och bjuds på mat och dryck – en Goodfoodmood.
HoReCa
Förkortning för hotell, restaurang och catering.
ISO 14001
ISO 14001 är den enda internationella standarden för miljöledningssystem och har också valts som standard inom Duni. Enheterna i Bramsche, Wolkenstein, Poznan och Skåpafors är ISO 14001-certifierade.
ISO 26000
ISO 26000 är en internationell standard som definierar ansvarsfullt företagande.
ISO 9001
ISO 9001 är en internationell standard för kvalitetsledning. Enheterna i Bramsche, Wolkenstein, Poznan och Skåpafors är ISO 9001-certifierade.
Key account management
Nyckelkundsbearbetning. Säkerställer långsiktig och lönsam relation med de viktigaste kunderna.
Konvertering
Den tillverkningsfas där tissue och airlaid i stora rullar beskärs, trycks, präglas och viks till färdiga servetter och dukar.
Kvarvarande verksamhet
Hygienverksamheten som avslutades i början av 2015, har räknats bort från jämförelseåren och finns rapporterad som avvecklad verksamhet på en rad efter årets resultat för kvarvarande verksamheter.
Life cycle management
Nya och befintliga produkter utvärderas utifrån kriterier för lagerhållning, omsättning och lönsamhet.
Meal Service
Ett av Dunis fyra affärsområden – försäljning till företag med verksamhet inom restaurang, catering eller matproduktion.
Merchandising
Duni hjälper butiksägaren med att fylla på hyllorna, bygga montrar samt ta hand om säljkampanjer och erbjudanden.
New Markets
Ett av Dunis fyra affärsområden – försäljning till hotell, restaurang, catering och detaljhandel på marknader utanför Europa.
OK Compost
OK Compost®-märkningen innebär att Duni har världens första och största sortiment av komposterbara servetter, både enfärgade och i utvalda designs.
Organisk tillväxt
Tillväxt rensat för valuta- och struktureffekter. Förvärvade bolag räknas in i organisk tillväxt när de varit del av Dunikoncernen i åtta kvartal.
Our Blue Mission
Dunis arbete för hållbart företagande, Corporate Social Responsibility (CSR), styrs av programmet Our Blue Mission. Det beskriver hur Duni arbetar med hållbarhet inom flera områden och täcker förhållningssätt inom miljö, produktsäkerhet, samhällsansvar, sociala rättigheter och affärsetik.
Private label
Produkter märkta med kundens eget varumärke.
REACH
REACH är en förkortning av Registration Evaluation Authorization and restriction of Chemicals. Det är en kemikalie-lagstiftning inom hela Europeiska unionen som trädde i kraft 1 juni 2007.
Sacchetto
Duni Sacchetto® är en bestickficka av papper med plats för servett.
Sensia®
Sensia bordslöpare faller vackert över bordet, mjukar upp kanterna och skapar en 3D-effekt med sin präglade struktur.
Table Top
Ett av Dunis fyra affärsområden – försäljning till hotell, restauranger, cateringföretag och grossister.
Tête-à-tête
Dukrulle, 40 cm bred, med perforering. Kan användas som vepa, tablett eller placeras tvärs över bordet.
NYCKELTALSDEFINITIONER
Duni använder sig av finansiella mått som i vissa fall inte är definierade av IFRS utan är så kallade alternativa nyckeltal. Syftet är att ge ytterligare information som bidrar till en bättre och mer renodlad jämförelse av utvecklingen från år till år. Duni definierar sina nyckeltal enligt nedan.
Antal anställda
EBITDA
Antalet aktiva heltidsanställda vid periodens slut.
Avkastning på eget kapital
Årets resultat som procentandel av eget kapital.
Avkastning på sysselsatt kapital
Operativt rörelseresultat som procentandel av sysselsatt kapital.
Bruttomarginal
Bruttoresultat som procentandel av försäljning.
EBIT
Redovisat rörelseresultat.
EBIT marginal
EBIT som procentandel av försäljning.
EBITA
Rörelseresultat före avskrivningar av immateriella tillgångar.
EBITA marginal
EBITA som procentandel av försäljning.
Rörelseresultat före av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar.
EBITDA marginal
EBITDA som procentandel av försäljning.
Kostnad för sålda varor
Kostnad för sålda varor, inklusive produktionsoch logistikkostnader.
Operativt resultat
EBIT minus omstruktureringskostnader, verkligt värde allokeringar och avskrivningar av immateriella tillgångar som är identifierade i samband med förvärv.
Operativ rörelsemarginal
Operativt resultat som procentandel av försäljning.
P/E tal
Aktuell aktiekurs i förhållande till vinst per aktie.
Räntebärande nettoskuld
Räntebärande skulder och pensioner minskat med likvida medel och räntebärande fordringar.
Skuldsättningsgrad
Räntebärande nettoskuld i förhållande till totalt eget kapital.
Sysselsatt kapital
Icke räntebärande anläggningstillgångar och omsättningstillgångar, exklusive uppskjuten skattefordran, med avdrag för icke räntebärande skulder.
Valutajusterad
Siffor som justerats för effekter av valutakursdifferenser i samband med konsolidering. 2018 års siffror beräknade med 2017 års valutakurser. Effekter av omsättning av balansposter ingår inte.
Vinst per aktie
Resultatet för perioden delat med det genomsnittliga antalet aktier.
AVSTÄMNING MELLAN OPERATIVT RESULTAT OCH RÖRELSERESULTAT
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Operativt resultat | 430 | 491 |
| Omstruktureringskostnader | -31 | 0 |
| Avskrivningar på immateriella tillgångar identifierade i samband med rörelseförvärv | -43 | -34 |
| Verkligt värde allokeringar i samband med förvärv | -6 | -1 |
| Redovisat rörelseresultat (EBIT) | 351 | 456 |
AVSTÄMNING MELLAN OPERATIVT EBITDA, EBITDA OCH RÖRELSERESULTAT
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Operativt EBITDA | 583 | 630 |
| Omstruktureringskostnader | -31 | 0 |
| Verkligt värde allokering i samband med förvärv | -6 | -1 |
| EBITDA | 546 | 629 |
| Avskrivningar på immateriella tillgångar identifierade i samband med rörelseförvärv | -43 | -34 |
| Avskrivningar som ingår i rörelseresultatet | -152 | -139 |
| Redovisat rörelseresultat (EBIT) | 351 | 456 |
KALENDARIUM
ÅRSSTÄMMA DEN 7 MAJ 2019
Årsstämma hålls på AnXet (f d Akvariet), Dockplatsen 12, Malmö tisdagen den 7 maj 2019 klockan 15.00. Inregistrering från klockan 14.15.
ANMÄLAN
Aktieägare som önskar deltaga ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast den 30 april 2019, dels anmäla sig senast samma dag till något av följande alternativ:
- per telefon 040-10 62 00
- per post till Duni AB, Bolagsstämma, Box 237, 201 22 Malmö
- per e-post [email protected]
Vid anmälan skall aktieägare uppge:
- namn
- personnummer/organisationsnummer
- adress och telefonnummer
- antal aktier
Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier ska, för att ha rösträtt på årsstämman, av den bank eller fondhandlare som förvaltar aktierna begära tillfällig ägarregistrering ett par bankdagar före den 30 april 2019.
UTDELNING
Styrelsen föreslår en utdelning om 5,00 SEK per aktie eller 235 MSEK. Styrelsen föreslår även att utdelningen ska utbetalas i två delbetalningar. Styrelsen har som avstämningsdag för den första delutbetalningen om 2,50 kronor föreslagit den 9 maj 2019 och till avstämningsdag för den andra delutbetalningen om 2,50 kronor föreslagit den 12 november 2019.
Beslutar stämman enligt förslaget beräknas utdelningen utbetalas den 14 maj respektive 15 november.
VALBEREDNINGEN I DUNI AB
Dunis valberedning har följande sammansättning:
Magnus Yngen, styrelseordförande i Duni AB Rune Andersson, Mellby Gård Investerings AB, valberedningens ordförande John Strömgren, Carnegie fonder Bernard R. Horn, Jr., Polaris Capital Management, LLC
Valberedningen har till uppgift att till årsstämman lämna förslag till val av styrelse, revisorer och revisorssuppleanter samt arvoden till dessa.
Fullständig information avseende årsstämman återfinns på Dunis hemsida.
TIDPLAN FÖR EKONOMISK INFORMATION:
Publiceringstillfällen
24 april, 2019 – delårsrapport, januari–mars 2019,
12 juli, 2019 – delårsrapport, januari–juni 2019,
18 oktober, 2019 – delårsrapport, januari–september 2019.
Boksluts- och delårsrapporter publiceras på svenska och engelska och kan laddas hem från Dunis hemsida.
Årsredovisningen produceras på svenska och engelska. Vid eventuella skillnader i versionerna hänvisas till den svenska texten.
ADRESSER
HUVUDKONTOR
Duni AB Box 237 201 22 MALMÖ
Besöksadress: Ubåtshallen, Östra Varvsgatan 9A Tel 040 10 62 00
E-post allmänna frågor: [email protected]
För adresser till Dunis dotterbolag och distributörer; vänligen se www.duni.se.
KONTAKT INVESTOR RELATIONS: Mats Lindroth, CFO, [email protected]
KONTAKT PRESS OCH KOMMUNIKATION:
Marielle Noble, Communications & Customer Experience Director, [email protected]
Duni AB (publ) Årsredovisning 2018 Org nr 556536-7488
Innehållet i denna årsredovisning får inte helt eller delvis kopieras eller lagras på maskinläsbart medium utan tillstånd från Duni AB (publ).
DUNI.INPUBLIX.COM/2018
Text, grafisk form och produktion: Bysted AB