Duni — Annual Report 2016

Apr 6, 2017

HÅLLBARA UTSIKTER ÅRSREDOVISNING 2016

ETT HÅLLBART SYNSÄTT… 2016

2016 fortsatte Duni att ta viktiga initiativ för att skapa tillväxt, attraktivitet och effektivitet. Förvärvet av 60 % av den thailändska servettillverkaren Terinex Siam ökade koncernens närvaro på växande marknader i Sydostasien. Investeringen i tissuemaskinerna vid dotterbolaget Rexcell medförde ökad kapacitet och bättre resursutnyttjande i produktionen. Arbetet med hållbarhet och socialt ansvarstagande fortsatte, vilket bland annat återspeglas i ett utökat erbjudande av miljöanpassade produkter och uppdaterade långsiktiga hållbarhetsmål. Sammantaget stärkte Duni sin ställning som ledande leverantör av duknings- och måltidsprodukter gentemot en alltmer miljömedveten kundgrupp. Dunis omsättning ökade till 4,3 miljarder kronor med en lönsamhet på 11,8 %. Den organiska tillväxten uppgick till 1,2 %.

… SKAPAR FUNDAMENT FÖR FRAMTIDEN 2017

Insatserna under 2016 bereder väg för ytterligare tillväxt, både i och utanför Europa. De bolag som förvärvats i Asien under de senaste åren skapar en solid bas för att ta nya affärer på fler marknader. Tydligare kundsegmentering och tätare kontakt med slutkunder ger mer träffsäkra erbjudanden. Satsningarna på att skapa attraktiv design fortsätter, vilket ska höja måltidsupplevelsen ytterligare. CSR-arbetet, som bedrivs genom programmet Our Blue Mission, tydliggör hur ledarskapet ska fortsätta inom centrala områden som materialframställning, produktsäkerhet, socialt ansvar och affärsetik. Sammantaget ska aktiviteterna leda till ett ännu starkare varumärke och en tydlig upplevelse av Goodfoodmood®.

HÅLLBARA UTSIKTER

Vi skapar Goodfoodmood®. Det innebär att vi alltid strävar efter att skapa en god matupplevelse, oavsett om det är hemma eller ute på restaurang. I dag är upplevelsen förknippad med mer än smak, färg och form. Den handlar också om att vara konsekvent och tänka långsiktigt genom att välja duknings- och serveringsartiklar som ger ett så litet miljömässigt fotavtryck som möjligt. Vi arbetar här och nu, men med en klar framtidsbild framför oss. Välkommen att ta del av vår resa.

INNEHÅLL

Året i korthet	5
Detta är Duni	6
VD har ordet	8
Finansiella mål	10
Vision och strategier	11
Dunis marknad	12
Varumärket Duni	17
Affärsområde Table Top	18
Affärsområde Meal Service	20

Affärsområde Consumer	22
Affärsområde New Markets	24
Affärsområde Materials & Service	26
Rexcell Tissue & Airlaid AB	27
Operations	29
CSR	31
Medarbetare	34
Aktien	36

Årsredovisning	38–103
Förvaltningsberättelse	39
Bolagsstyrningsrapport	43
Styrelse	48
Koncernledning	50
Revisionsberättelse	101
Ordlista	104
Nyckeltalsdefinitioner	105
Kalendarium	106
Adresser	106

ÅRET I KORTHET

NYTT FÖRVÄRV I ASIEN OCH FLER LANSERINGAR INOM ECOECHO®

• Dunis organiska tillväxt uppgår till 1,2 % i jämförbara valutakurser.
• Uppgraderingen av tissuemaskinerna i Skåpafors genomförs med framgång.
• Förvärvet av 60 % av den thailändska servetttillverkaren Terinex Siam Co. Ltd. ger Duni ännu större möjlighet att nå marknader i Sydostasien och Oceanien.
• Affärsområdena Table Top och Meal Service fortsätter att arbeta med tydligare kundsegmentering.

• Forumet Duni Cooperative Culture införs inom Operations. I detta utbyter medarbetare med likartade positioner erfarenheter och idéer samt diskuterar hur strategier ska implementeras.

• Duni lanserar ett streetfood-koncept där ekologisk mat serveras tillsammans med miljöanpassade produkter ur ecoecho®-sortimentet. Svenska stjärnkocken Titti Qvarnström utses till ambassadör för dessa produkter.

• Ytterligare satsningar görs inom HR, såsom program för talangutveckling och mer systematisk internrekrytering.
• Duni sponsrar Bocuse d'Or och är på plats vid Europa-finalen i Budapest i Ungern där den svenske kocken Alexander Sjögren vinner bronsmedalj. Samtidigt lanseras en servett med ett designmotiv framtaget av Alexander.
• Ett nytt designsamarbete med svenska varumärket Jobs lanseras vid Formex-mässan i Stockholm.

DEN OPERATIVA RÖRELSEMARGINALEN UPPGICK TILL 11,8 (12,6) PROCENT

NETTOOMSÄTTNINGEN ÖKADE TILL 4 271 (4 200) MSEK

STYRELSEN FÖRESLÅR EN UTDELNING

OPERATIVT RESULTAT UPPGICK TILL 502 (528) MSEK

NYCKELTAL, MSEK 1), 2)

	2016	2015	2014	2013	2012
Nettoomsättning	4 271	4 200	3 870	3 349	3 268
Operativt resultat*	502	528	452	369	355
EBITDA*	632	656	572	473	454
Resultat före skatt	441	459	414	334	218
Årets resultat	334	346	302	254	137
Föreslagen utdelning SEK/Aktie	5,00	5,00	4,50	4,00	3,50
Eget kapital	2 486	2 345	2 193	2 099	2 051
Avkastning på eget kapital, %	13,4	14,8	13,8	12,1	6,7
Avkastning på sysselsatt kapital, %	15,8	18,6	15,4	13,3	14,4
Antal anställda	2 279	2 082	2 092	1 902	1 875

* Operativt resultat och EBITDA är justerade för jämförelsestörande poster. Jämförelsetalen för 2012 är omräknade enligt nya redovisningsprinciper.

1) Avser kvarvarande verksamheter för alla perioder. Den avvecklade hygienverksamheten har räknats om och redovisas enligt IFRS på en rad efter periodens resultat för kvarvarande verksamheter. 2) Nyckeltalen avseende 2016 inkluderar innehav utan bestämmande inflytande.

NETTOOMSÄTTNING OCH OPERATIVT RESULTAT, MSEK

LEDANDE INOM DUKNINGS-OCH FÖRPACKNINGSKONCEPT

Duni är en av Europas ledande leverantörer av högkvalitativa servetter, dukar, ljus och andra produkter för bordsdukning. Duni erbjuder även förpackningar och förpackningssystem till den växande marknaden för färdigmat och take-away. Alla koncept ska medverka till att skapa Goodfoodmood® i miljöer där människor samlas för att njuta av mat och dryck.

Produkterna säljs på över 40 marknader och Duni är marknadsledande i Centraloch Nordeuropa. I koncernen arbetar cirka 2 200 anställda i 20 länder. Huvudkontoret ligger i Malmö och produktionsenheterna finns i Sverige, Tyskland, Polen och Thailand. Företaget är noterat på NASDAQ Stockholm.

FEM AFFÄRSOMRÅDEN

För att möta marknadens behov på bästa sätt är Dunis organisation indelad i fem affärsområden.

Table Top riktar sig mot fullservicerestauranger, hotell och catering och marknadsför i huvudsak servetter, dukar och ljus för det dukade bordet.

Meal Service skapar attraktiva måltidsförpackningar och serveringsprodukter avsedda för snabbmat, catering, caféer och take-away.

Consumer erbjuder konsumentprodukter till detaljhandeln men även till olika typer av fackhandel i Europa.

New Markets säljer Dunis duknings- och förpackningskoncept till hotell, restaurang, catering och detaljhandel på marknader utanför Europa.

Materials & Services utgörs av de delar som inte inryms i övriga affärsområden och består mestadels av externförsäljning av tissue och airlaid samt extern försäljning av ekonomi- och redovisningstjänster.

PRODUKTER

Duni är huvudsakligen verksamt på tre produktmarknader: bordsdukningsartiklar för engångsbruk, måltidsförpackningar och mjukpapper. Förnyelsegraden är hög för att kunna möta aktuella trender och erbjuda säsongsvariationer. Under 2016 producerade Duni:

• 2,7 miljarder m2 råmaterial för produktion av servetter och bordsdukar
• 12,5 miljarder servetter
• 187,7 miljoner löpmeter bordsdukar

VERTIKAL INTEGRATION

Duni har en vertikalt integrerad affärsmodell för pappersbaserade produkter. Det innebär att hela produktions- och leveranskedjan ägs och kontrolleras av Duni, från materialtillverkning och konceptframställning till konvertering och distribution.

OUR BLUE MISSION

Det överordnade målet för CSR-programmet Our Blue Mission, är att leva upp till det förtroende kunderna ger Duni genom att säkerställa att alla produkter tillverkas på ett etiskt, säkert och miljömässigt hållbart sätt. Programmet tar upp specifika mål som ska vara uppnådda senast 2020. Här ingår bland annat det ambitiösa målet att göra produktionen 100 % fossilfri och minska energiförbrukningen med 20 % från 2010 till 2020. Utveckling av miljöanpassade produkter och säkerställande av Dunis uppförandekod är andra prioriterade områden.

HÄR FINNS DUNI

Tillverkning av mjukpapper för servetter och bordsdukar sker i Sverige, medan Dunis konvertering till färdiga bordsartiklar sker i Tyskland, Polen och Thailand.

Försäljningskontor finns i Finland, Frankrike, Nederländerna, Polen, Ryssland, Schweiz, Singapore, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike.

7 6

VD HAR ORDET

ETT STARKARE OCH MER HÅLLBART DUNI

2016 tog Duni viktiga initiativ inom de prioriterade områdena tillväxt, attraktivitet och effektivitet. Ett betydelsefullt förvärv i Sydostasien stärker koncernens ställning på växande marknader utanför Europa. Satsningar på ökad kapacitet vid pappersbruket Rexcell, och på metoder som fångar upp kundernas behov ännu bättre, skapar också värde på både kort och lång sikt.

Övergripande befinner vi oss i en mycket spännande tid då megatrender som globalisering, urbanisering och inte minst digitalisering sätter en allt starkare prägel på vår marknad. Konsumentmakten ökar och därmed också kraven på ledtid, kvalitet och tillgänglighet. Medvetenheten kring matkonsumtion och dess påverkan på miljön blir också allt mer påtaglig. Det ger effekter på vår bransch, som måste stå beredd att möta en ny generation med moderna metoder och innovationer.

MARKNADSUTVECKLING 2016

Dunis försäljning fördelar sig mellan HoReCaoch konsumentmarknaden. Vår konkurrenskraft, och därmed också vår marknadsandel, är generellt sett högre i de marknader som ligger nära konverteringsfabrikerna i Tyskland och Polen. På marknader som är mer distanserade från vår produktion har vi en lägre marknadsandel men också en tydligare premiumposition.

Tillväxten i Centraleuropa har varit svag de senaste åren. Generellt har vår marknad följt BNP i respektive land vilket medfört en årlig branschtillväxt på någon procent. Samtidigt har vi sett en betydligt starkare utveckling i Sydeuropa och på våra marknader utanför Europa. Utvecklingen är främst driven av högre investeringstakt och ökade turistvolymer.

För 2016 uppgick Dunis omsättning till 4 271 MSEK, vilket är en ökning med 1,7 % jämfört med föregående år. Den organiska tillväxten, rensat för förvärv och valutaeffekter, blev 1,2 %. Vi når därmed inte upp till målet om 5 % organisk tillväxt men utvecklingen på huvudmarknaderna följer marknaden i stort. På övriga marknader har vi genomgående stärkt våra marknadsandelar. En omständighet som utmärkt sig under året var det försvagade brittiska pundet som haft negativ påverkan på omsättning såväl som resultat.

Affärsområdet Table Top växer med 1,5 % efter att ha inlett året svagt medan Consumer minskar jämfört med föregående år.

Affärsområdet Meal Service, som levererar koncept för take-away och färdigmat, håller en högre tillväxttakt än marknaden som helhet. Även affärsområde New Markets, som står för försäljningen utanför Europa, visar tillväxt. Det är ett bra tecken på att vi har en flexibel affärsmodell som kan parera för marknadsförändringar.

NY UPPSTÄLLNING I TABLE TOP

En av effekterna av den svagare marknadsutvecklingen i Centraleuropa är att Dunis största affärsområde Table Top inte uppnått sina försäljningsmål. Efter en svag inledning på året genomfördes en rad betydelsefulla insatser i syfte att stärka positionen på den centraleuropeiska marknaden. En ny organisation har implementerats och nya metoder har utvecklats för att bättre kartlägga kundstruktur och kundbehov. Avslutningen på året visar att åtgärderna gett önskvärd effekt.

STÖRRE NÄRVARO I SYDOSTASIEN

En annan viktig händelse under 2016 var att Duni blev majoritetsägare i Terinex Siam, en ledande tillverkare av framförallt servetter i Thailand. Det är vårt andra förvärv i Sydostasien, som för oss är en marknad med högt strategiskt värde. Flera av de asiatiska marknaderna är att betrakta som omogna vad gäller Dunis premiumlösningar, men växer samtidigt snabbt med nya hotell- och restaurangetableringar. Genom förvärvet stärker vi både produkterbjudande och geografisk närvaro vilket ger förutsättningar för långsiktig tillväxt i regionen. Vi ökar också effektiviteten i våra säljkanaler på närliggande marknader som till exempel Australien.

ETT UNIKT PAPPERSBRUK

Grunden i Dunis marknadserbjudande är de egenutvecklade och unika material som tillverkas vid pappersbruket Rexcell. Under året har Rexcell avslutat ett omfattande omstruktureringsprogram som pågått sedan 2013. Programmet har bland annat inneburit att vi avslutat produktionen av hygienmaterial och omlokaliserat all kvarvarande produktion till fabriksenheten i Skåpafors. Efter tre år av omställning sätter vi nu fokus på utveckling. Därför togs ett beslut 2015 om att investera 110 MSEK i våra pappersmaskiner. Syftet var dels att öka kapaciteten men också att öppna upp för framtida materialutveckling. Uppgraderingen har genomförts stegvis under 2016 med goda resultat. Idag har Rexcell fullt fokus på kärnverksamhet vilket har bidragit till bättre resurseffektivitet. Vår tydliga ambition är att fortsätta vara ledande på materialutveckling där en mer hållbar pappersframställning självklart står i fokus.

FRAMTIDENS MATERIAL

Vi tittar ständigt på hur vi kan modifiera våra material och skapa högre kundvärde. Under 2016 har vi bland annat fortsatt att utveckla vårt miljöanpassade sortiment ecoecho®. Efterfrågan på denna typ av material ökar för varje år och det är också här vi lägger huvuddelen av våra utvecklingsresurser. Framtida relevans och konkurrenskraft är starkt kopplad till förmågan att utveckla produkter som ligger i tiden.

FÖRBÄTTRAD LOGISTIK OCH KUNDSERVICE

För att vara en attraktiv partner till våra kunder gäller det naturligtvis att hela kedjan fungerar. I slutet av 2016 nådde vi inte helt upp till våra egna och kundernas förväntningar inom leveranssäkerhet. Så fort detta var ett faktum satte vi in åtgärder för att säkerställa våra logistikflöden. Vi har beslutat att investera i ny lagerkapacitet vid centrallagret i Tyskland och vi ökar takten när det kommer till digitalisering och utveckling av vår kundservicefunktion. Åtgärderna innebär att servicegraden kommer att förbättras under 2017.

MEDARBETARNA ÄR VÅR VIKTIGASTE RESURS

Ytterligare en förutsättning för fortsatt utveckling är att vi lyckas attrahera och behålla duktiga medarbetare. Under de senaste åren har tre nya företag förvärvats och vi är nu drygt 2 200 medarbetare fördelade på cirka trettio geografiska marknader. Min ambition är att samtliga ska tycka att Duni är ett fantastiskt företag att jobba i, oavsett land eller position i företaget. För att uppnå detta har vi sedan några år implementerat en mer strukturerad HR-process. Medarbetarsamtalen inkluderar nu samtliga anställda i koncernen. Program för talangutveckling och interna ledarskapsutbildningar är andra viktiga delar som implementerats på bred front.

Vi jobbar även aktivt med att motivera medarbetare till att anta nya utmaningar i företaget.

Sammanfattningsvis var 2016 ett år där omfattande strukturella förbättringar och fortsatt expansion utanför Europa var tongivande. Vi har stärkt vårt fokus genom koncentrerade satsningar på kundförbättrande aktiviteter och utveckling av hållbara och innovativa produktlösningar. Därtill fortsätter vi att fokusera på organisk tillväxt kompletterat med värdehöjande förvärv. Det är så vi långsiktigt skapar ett bättre Duni.

Malmö i mars 2017 Thomas Gustafsson VD och koncernchef

FINANSIELLA MÅL

Under 2016 har Duni genomfört olika aktiviteter som bidragit till tillväxt, både organiskt och genom förvärv.

OMSÄTTNINGSTILLVÄXT, 5 %

MÅL

Duni har som mål att den genomsnittliga organiska omsättningstillväxten ska överstiga 5 % per år över en konjunkturcykel. Utöver detta utvärderar Duni löpande förvärvsmöjligheter för att nå nya tillväxtmarknader eller förstärka sin ställning på existerande marknader.

UPPFYLLELSE 2016

Den valutajusterade organiska tillväxten blev 1,2 %. Duni visar fortsatt tillväxt i nivå med föregående år. Marknaden som helhet behöms växa med i genomsnitt cirka 1 %.

RÖRELSEMARGINAL, 10 %

MÅL

Målet är att rörelsemarginalen för Duni ska uppgå till minst 10 %. Lönsamheten ska öka genom försäljningstillväxt, fortsatt fokus på premiumprodukter och fortsatta förbättringar inom inköp och produktion.

UPPFYLLELSE 2016

Målet för rörelsemarginalen har överträffats och slutade på 11,8 %. Struktureffekter och de senaste årens förvärv har bidragit till en ökad rörelsemarginal.

UTDELNING, 40 % AV RESULTATET EFTER SKATT

MÅL

Långsiktigt har styrelsen för avsikt att utdelningen ska uppgå till minst 40 % av resultatet efter skatt.

UPPFYLLELSE 2016

Tack vare den fortsatt goda resultatgenereringen och starkt kassaflöde föreslår styrelsen en utdelning om 5,00 kronor per aktie, vilket innebär att utdelningen för 2016 föreslås uppgå till 71 % av resultatet före skatt.

VISION OCH STRATEGIER

VISION

På Duni drivs vi av en passion att vara bäst på det vi gör: att växa och bli världens mest eftertraktade leverantör av kreativa take-away-produkter och inspirerande koncept för det dukade bordet. Med fokus på människor, mat och design är det vår ambition att alltid leverera Goodfoodmood® till varje tillfälle där mat och dryck serveras.

FEM AFFÄRSOMRÅDEN

Duni arbetar efter en affärsmodell som är optimerad för att förse marknaden med Goodfoodmood®. Därför tillverkar och levererar Duni ett brett utbud av produkter för det dukade bordet och för take-away, främst i premiumsegmentet. Sortimentet utvecklas både under Dunis eget varumärke och under kundernas egna varumärken. Kunderna och behoven förändras med tiden. För att möta efterfrågan på bästa sätt är organisationen indelad i fem affärsområden som är specialiserade på sitt respektive kundsegment. På så vis kan produkter, processer och erbjudanden svara mot marknadens förväntningar och behov.

VERTIKAL INTEGRATION

Det som främst utmärker Duni gentemot andra aktörer i branschen är att företaget är helt vertikalt integrerat vad gäller den pappersbaserade produktionen. Det betyder att Duni har full kontroll över hela värdekedjan, från materialframställning i pappersbruket, till konvertering i egna fabriker och distribution till grossister eller slutkunder. Den integrerade värdekedjan gör Duni till materialexpert för servetter och dukar, vilket är en betydande konkurrensfördel. Det minskar också prisrisken, ökar leveranssäkerheten och ger möjlighet att planera förnyelse av design och material. Därmed kan Duni driva marknaden för materialframställning och sätta standarden på marknaden. I dag är cirka 70 % av koncernens produkter pappersbaserade.

Övriga material och produkter köps in från externa leverantörer. Det ger utrymme för flexibilitet och hög innovationstakt inom övriga produktsegment.

KUNDNYTTA I SAMTLIGA LED

För att kunna skapa koncept som ger Goodfoodmood®-upplevelser arbetar samtliga affärsområden med en kund- och marknadsdriven strategi. Processer, innovationer och marknadsföring är baserade på analyser av marknadsmönster och kundbehov. Därmed skapas kundnytta i alla led och koncepten optimeras för att matcha trender och önskemål. Följaktligen är samarbetet tätt mellan marknadsavdelningen, produktutvecklare och produktionsansvariga. Försäljning sker via distributörer, grossister eller direkt mot slutkund. Oavsett försäljningskanal förs en nära dialog med slutkunden. På så sätt inhämtas viktig kunskap om de behov som finns samtidigt som sortimentet kan visas upp i sin helhet. Tillvägagångssättet gör att produktlanseringar blir mer träffsäkra samtidigt som kundrelationerna stärks.

MOOD BOOSTERS

Duni skapar Goodfoodmood® genom i huvudsak fyra huvudkomponenter. Dessa är färg, design, material och dukning. Duni är expert inom områdena och driver utvecklingen i branschen. Genom att dessutom agera flexibelt och proaktivt skapas trendriktiga koncept som genererar både kundnytta och lönsamhet. Uppföljning

görs löpande genom mätningar baserade på kriterier för försäljning, lönsamhet och omsättningshastighet.

CSR

För att kunna ha en roll som ledande leverantör av dukningskoncept och produkter för take-away arbetar Duni aktivt med CSR. Det innebär att koncernen ställer höga krav på gott uppförande i alla led. Arbetet sker genom programmet Our Blue Mission. Där tydliggör Duni olika CSR- och miljömål och hur de ska uppnås. Det inbegriper även policyer både för den interna organisationen och för leverantörer. På så sätt ska omvärlden kunna lita på att alla produkter tillverkas på ett etiskt och hållbart sätt.

KUNDUNIKA LÖSNINGAR

Inom produktsegmentet take-away skapar Duni kundspecifika lösningar som profilerar kundens varumärke. Duni adderar värde genom att erbjuda produktkoncept eller produktsortiment som är unika i form, design, funktion och material. Samarbeten sker främst med internationella kedjor som finns på flera geografiska marknader. Att följa med kedjorna in på nya marknader är ett bra sätt att skapa ökad geografisk närvaro och tillväxt.

TILLVÄXT

Affärsmodellen är upplagd för att möjliggöra tillväxt, både organiskt och genom förvärv. Det är så målet att vara Europas ledande leverantör av duknings- och take-away koncept ska uppnås.

MARKNAD I UTVECKLING SKAPAR NYA MÖJLIGHETER

Duni är närvarande i Europa, Asien och Oceanien. Huvudmarknaden utgörs främst av Väst- och Centraleuropa. Den västeuropeiska marknaden för bordsartiklar för engångsbruk beräknas vara värd cirka 9,6 Mdr EUR och växer med cirka 2 % årligen1 . Marknaden är fragmenterad och Duni bedöms ha en total marknadsandel om cirka 4 %.

Duni har en ledande position, framförallt inom produktsegmentet för servetter och dukar, med en marknadsandel som uppgår till cirka 20 %. Trots den ledande positionen finns det en stor potential för att ta ytterligare marknadsandelar. Konkurrenterna består dels av relativt små, lokala företag, dels av ett antal större pappers- och massaföretag. En del av dessa företag har koncept och sortiment som liknar Dunis, inriktade mot HoReCamarknaden (hotell, restauranger och cateringföretag).

MARKNADEN FÖR PAPPERSBASERADE PRODUKTER

Den europeiska marknaden för pappersbaserade bordsartiklar beräknas vara värd cirka 1,6 Mdr EUR2 och kan delas in i två huvudkanaler – HoReCa och detaljhandel mot konsument. Egna märkesvaror utgör huvuddelen av detaljhandelns försäljning.

Duni är ett av de största varumärkena på en fragmenterad marknad och har sitt starkaste fotfäste inom HoReCa-segmentet. Efter ett antal år med tillväxt har marknaden för pappersartiklar stagnerat något under de senaste åren. Västeuropa anses vara en mogen marknad, medan Östeuropa visar betydligt högre tillväxt, om än från lägre nivåer.

Inom detaljhandeln har andelen egna märkesvaror ökat de senaste åren, så pass att dessa är överrepresenterade inom kategorin bordsartiklar. Duni är väl positionerat för att förse marknaden med en effektiv produktionslösning för kundernas egna varumärken. Likväl kan Duni komplettera utbudet genom unika och premiumbaserade produktkoncept under sitt eget varumärke, riktade mot kvalitetsmedvetna konsumenter.

Av den totala uppskattade omsättningen på den europeiska marknaden för servetter och dukar svarar standardprodukter för cirka 45 % och premiumprodukter för

cirka 55 %. Andelen premiumprodukter varierar mellan länder. På marknader där premiumsegmentet dominerar, som i norra Europa, Tyskland och Benelux, är Duni klar marknadsledare. I södra och östra Europa där enklare pappersprodukter fortfarande är mer vanliga ser Duni en stor tillväxtpotential.

RESTAURANGMARKNADEN I EUROPA

I Västeuropa omsätter restaurangmarknaden cirka 500 Mdr Euro3 , en siffra som stått oförändrad det senaste året som ett resultat av recession på ett antal huvudmarknader. Den förväntas dock växa igen under den kommande femårsperioden. De största marknaderna utgörs av Italien, Storbritannien, Spanien, Frankrike och Tyskland. Duni är närvarande på samtliga av dessa marknader.

Restaurangmarknaden delas traditionellt upp i en del som rör konsumenter och en del som utgörs av servering till företag och institutioner som vårdhem, skolor och sjukhus. Fullservicerestauranger och caféer/barer samt snabbmat utgör den största andelen av marknaden. Snabbmatssegmentet står för cirka 16 % och växer stadigt över tid och på bekostnad av både övriga restaurangtyper och måltider i hemmet. Även andelen restaurangkedjor växer, i synnerhet inom snabbmatssegmentet.

Marknaden för servering till företag och institutioner har vuxit med cirka 3 % de senaste fem åren trots recession, och det är framförallt vårdsektorn som tar en större andel av segmentet. Skiftningarna är dock stora beroende på geografisk marknad. Här finns en tydlig potential för Duni att skapa tillväxt.

MEGATRENDER PÅVERKAR

Restaurangmarknaden har genomgått tydliga förändringar de senaste åren och utvecklas fortfarande. Den fortsatta

urbaniseringen, en högre disponibel inkomst, det uppkopplade samhället och fler ensamhushåll gör att det ställs högre krav på mobilitet och flexibilitet, även när det gäller mat och restauranger. En generell trend är att allt fler restauranger erbjuder mat för take-away eller för snabbare förtäring på plats samtidigt som maten håller en allt högre kvalitet. Snabbmat behöver alltså inte likställas med ohälsosam mat eller karakteriseras av de enklaste lösningarna. Restaurangkedjor med en så kallad fast casual-profil växer allt mer, dock från relativt låga nivåer. Även östra Europa och Asien genomgår liknande förändringar. Duni har ett brett sortiment av produkter som möter denna trend väl.

RESTAURANGER SOM VARUMÄRKEN

Restauranger, oavsett karaktär, agerar allt mer som varumärken. Att kunna marknadsföra en tydlig och sammanhållen profil blir viktigare. Kommunikationen täcker oftare de produkter som möter slutkonsumenten. Därmed får bordsartiklar som tallrikar, servetter och dukar en viktig roll. Här uppstår en betydande potential för en aktör som Duni, som med sina koncept kan hjälpa kunderna med rätt typ av profilering.

MILJÖANPASSNING ALLT VIKTIGARE

Restauranger blir mer miljömedvetna och ställer högre krav än tidigare på att engångsartiklar ska ha en så hög miljöprofil som möjligt. Duni utmärker sig inom området med ett av branschens bredaste sortiment av miljöprofilerade produkter. Komposterbarhet, produkter gjorda av förnybara material och strävan att i framtiden endast använda fossilfri energi vid själva framställningen är några av de faktorer som Duni arbetar metodiskt med.

Dunis relevanta marknad 2014 inkluderat ljus, serveringsartiklar och förpackningar för take-away. Siffra baserat på MSP, Manufacturer Selling Price. Källa: Euromonitor, ECA Statistics och Freedonia World Food Disposables.

Källa: Euromonitor, ECA Statistics och Freedonia World Food Disposables.

Försäljning som omfattar Consumer Foodservice och Social Foodservice 2014. Källa: Euromonitor och CDH Expert.

DUNIS MARKNAD

KUNDSEGMENT & RELEVANT MARKNAD

DEN PROFESSIONELLA MARKNADEN

Delas in i tre delar: Barer, loungebarer och vinbarer med fokus på försäljning av alkoholhaltiga drycker. Matutbudet är begränsat till enkla rätter. Ölhallar och pubar, där öl är den viktigaste drycken. Nattklubbar och diskotek.

Caféer har oftast ett större utbud av mat och dryck med servering vid bordet. Fokus ligger på alkoholfria drycker, mer än hälften av omsättningen kommer från försäljning av drycker.

Catering tillhandahåller mat och dryck för fester, banketter, evenemang och institutioner. Oftast måltider till ett stort antal människor.

Fast food har begränsade menyer, maten ska tillagas snabbt. Kunderna beställer, betalar och tar mat och dryck med sig. De tenderar att specialisera sig på hamburgare, pizza eller kyckling, men även sallader och enklare efterrätter som glass. Matlagningen är generellt sett enkel.

Restauranger där kunderna blir serverade vid bordet och där fokus ligger på maten. Kvaliteten på maten är generellt sett hög. Menyerna erbjuder flera val och kan innehålla såväl frukost, lunch som middag.

KONSUMENTMARKNADEN

DAGLIGVARUHANDEL

Den europeiska dagligvaruhandeln är koncentrerad till ett mindre antal stora aktörer i varje land såsom Tesco (Storbritannien), Aldi (Tyskland), Carrefour (Frankrike) och ICA (Sverige). De större aktörerna har centraliserade inköp och vissa har gått samman i internationella inköpsorganisationer.

Anställda som äter på en restaurang som arbetsgivaren erbjuder. Restaurangerna sköts av externa företag som Sodexo eller Kompass eller av företaget självt. I genomsnitt äter cirka 70 % av de anställda

i företagets restaurang. Ju större företag desto vanligare är det med egen restaurang.

Hotellbranschen är mindre fragmenterad än restaurangbranschen. Hotellverksamhet har oftast en integrerad restaurangverksamhet och bedrivs ofta i kedjor med centraliserade inköp. Hotell med högre kvalitet och prisnivå står för den helt övervägande delen av inköpen av Dunis premiumprodukter.

KONFERENSER OCH MÄSSOR

Mässhallar och konferensanläggningar. Brett utbud av mat och dryck. Antalet personer kan variera från små till mycket stora grupper. Hotell med konferenscenter ingår i hotellsegmentet.

OFFENTLIG SEKTOR

Sjukhussegmentet omfattar alla sjukhus och kliniker, såväl offentliga som privata, som erbjuder lång- och korttidsvård. Äldreboende/vårdhem omfattar patienter och anställda inom alla institutioner kategoriserade som sjukhem.

Maten hämtas av kunden eller levereras, då oftast till en extra kostnad. Vanligen erbjuds mat som pizza eller kinesisk, indisk, mexikansk, västindisk, eller nordafrikansk mat. Erbjuder inte att mat och dryck intas på stället.

Fackhandeln utgörs av apotek, olika sorters specialbutiker, storköp för trädgårdsartiklar, bensinstationer samt varuhus och kedjor inom heminredning.

MARKNADEN I VÄSTEUROPA 1) BORDSARTIKLAR 2)

Dunis relevanta marknad är värd ca 9,6 Mdr EUR med Tyskland som största geografiska marknad. De största kategorierna, som också har den största tillväxten, är serveringsprodukter, förpackningar och ljus. Dunis totala marknadsandel är ca 4 % i Västeuropa.

PAPPERSSERVETTER 3)

PAPPERSDUKAR 3)

Dunis relevanta marknad 2014 inkluderat ljus, serveringsartiklar och förpackningar för take-away. Siffra baserat på MSP, Manufacturer Selling Price. Källa: Euromonitor, ECA Statistics och Freedonia World Food Disposables.

Källa: Euromonitor, ECA Statistics och Freedonia World Food Disposables.

Försäljning som omfattar Consumer Foodservice och Social Foodservice 2014. Källa: Euromonitor och CDH Expert.

HÅLLBARA UTSIKTER #1

ANSVARSFULLT SKOGSBRUK

Som pappersbaserat företag är det naturligt för Duni att värna om ansvarsfull skogs- och pappersutvinning. Därför bedrivs en noggrann granskning kring var grundråvaran kommer ifrån, allt för att undvika att virket kommer från skyddsvärd skog.

Större delen av Dunis virke hämtas från nordiska skogar. Dessutom är mer än 90 % av Dunis pappersmaterial FSC® certifierat, vilket garanterar att pappersmassan kommer från ansvarsfullt skötta skogar.

VARUMÄRKET DUNI

MAT, MÄNNISKOR OCH DESIGN

Dunis varumärke framkommer tydligare och i rätt sammanhang med Goodfoodmood®.

Det är viktigt att ha en kommunikativ grund som är genomtänkt och relevant för omvärlden. Av den anledningen såg Duni över sin varumärkesplattform för två år sedan. Arbetet landade i konceptet "Supplier of Goodfoodmood®", som syftar till att komma närmare det som är essensen av Duni. Det nya varumärket blev en hyllning till mat, människor och design.

Det allmänna intresset för mat har aldrig varit större. Resor, tv-program och olika sociala medier fylls av matupplevelser av olika slag. Mat lockar till möten, ger tillfällen till samtal och skapar behov av att dekorera. Att addera Goodfoodmood® där människor möts och äter är därför det som driver Duni framåt i alla led. På så sätt fungerar Dunis varumärkesplattform som en ledstjärna och ger riktlinjer för alla initiativ som tas.

FRÅN BORD TILL JORD

Under året har ett antal projekt genomförts som positionerat Duni ännu tydligare mot mat, människor och design. Nya varumärkesambassadörer har även adderat värde och bidragit till att sprida budskapen till en bredare publik.

Ett av årets mest uppmärksammade projekt var "Streetfood by Duni" – ett koncept som både kunder och allmänhet fick ta del av vid särskilda sponsringsevenemang. En speciellt framtagen vegetarisk meny serverades från en flyttbar foodtruck tillsammans med produkter ur Dunis ecoecho®-sortiment. Maten bestod helt av ekologiska och närodlade ingredienser. Därtill demonstrerades hur produkterna och maten kunde komposteras. Genom att visa upp hela processen, från bord till jord, tydliggjordes det totala kretsloppet och vilken roll komposterbara produkter spelar. Stjärnkocken Titti Qvarnström satte också sin prägel på konceptet. Eftersom hon utsågs till ambassadör för Dunis miljöanpassade varumärke ecoecho® tidigt på året, fick hon uppdraget att utveckla menyn.

MATKONST MÖTER DESIGN

Nästa samarbete gjordes tillsammans med kocken Alexander Sjögren, som tävlade för Sverige i den prestigefyllda kocktävlingen Bocuse d'Or. Duni var en av sponsorerna som stöttade Alexander i hans ambition att vinna den finaste titeln inom gastronomi. Utöver att vara på plats vid de olika tävlingstillfällena tog man vara på Alexanders öga för design. Tillsammans med Duni utformade han ett mönster baserat på sin favoritingrediens, citronen. Resultatet blev en smakfull illustration av den gula frukten som

sedan trycktes på en vit servett. Den slutgiltiga versionen blev en uppskattad designprodukt som delas ut vid speciella tillfällen.

Under 2017 lanseras fler projekt som för Duni i rätt riktning ur ett varumärkesperspektiv. Mat, människor och design är utgångspunkten för alla aktiviteter. Det är så Duni skapar Goodfoodmood®.

STREETFOOD BY DUNI

Under året lanserade Duni ett alldeles eget streetfoodkoncept. En speciellt framtagen vegetarisk och ekologisk meny serverades från en foodtruck tillsammans med produkter ur Dunis ecoecho®-sortiment.

HÅLLBARA UTSIKTER

"Dunis varumärke är kompassen som för oss i rätt riktning. Goodfoodmood® skapar ett engagemang kring matupplevelsen och ger relevans och långsiktighet i det vi gör."

Saloni Deva, IR & Communications Manager

KUNDRELATIONER SOM MÖTER FRAMTIDENS BEHOV

Genom att bygga nära relationer med slutkunder skapas erbjudanden med hög träffsäkerhet.

Affärsområde Table Top erbjuder ett brett sortiment av främst servetter, dukar och ljus. Typiska kunder är restauranger, hotell och cateringföretag. Försäljning sker både genom grossister och direkt till slutkund. Duni är den ledande tillverkaren i Europa med Norden och Tyskland som största marknader.

MARKNAD I UTVECKLING

Trenden med fler fast casual-kedjor håller i sig, det vill säga restauranger som erbjuder take-away-mat av lite högre kvalitet. Samtidigt förändras sättet att duka. Generellt används färre artiklar och dukningen ska helst gå snabbt. Duni möter behoven med flexibla lösningar som ger mervärde för kunden.

Under året har HoReCa-marknaden i södra och östra Europa ökat mest, med Italien, Spanien och Polen som draglok. Sverige, Tyskland och Frankrike är däremot mer mogna marknader med lägre tillväxttakt. Generellt är efterfrågan god inom hotell och catering, medan den traditionella restaurangsektorn inom flertalet länder faller tillbaka något. Försäljningsutvecklingen för affärsområdet inleddes svagt under 2016 för att sedan stabiliseras under andra halvan av året. Året som helhet slutade på en försäljningsökning om 1,5 % i fasta växelkurser.

ETT OMSTÄLLNINGSÅR

Under de senaste åren har konkurrensen tilltagit på huvudmarknaden Tyskland, även om Duni är marknadsledare. För att skapa ökad tillväxt har affärsområdet sett över organisationsstrukturen och implementerat ett mer effektivt sätt att ta sig an kundbasen. Det har bland annat lett till en tätare dialog med slutkunderna, vilket gett ökade möjligheter att förutse förändringar i efterfrågan. På så sätt har erbjudanden och kampanjer kunnat optimeras. Det har varit tydligt att kunderna efterfrågar god service i ännu större utsträckning än tidigare. Ökade krav på en allt högre innovationstakt vad gäller produktnyheter är också påtagliga. Det har medfört ytterligare satsningar inom både marknads- och försäljningsledet under året.

MEDVETNA VAL

Servetter är fortfarande den viktigaste produktgruppen för affärsområdet. För att befästa och stärka positionen som marknadsledare är det viktigt att kontinuerligt arbeta för att lansera nya produkter och material. Duni har länge satsat på att utveckla miljöanpassade material, och blir på så sätt en uppskattad leverantör. Den enfärgade kollektionen av servetter är en av branschens största, att den dessutom är komposterbar är en stor fördel.

Mer än 90 % av sortimentet är certifierat för hållbart skogsbruk genom FSC®. Mjuka pappersservetter och stearinljus är även miljöcertifierade med Svanen®.

FLEXIBLA LÖSNINGAR

En av Dunis styrkor ligger i att ha en bred produktmix som kan möta olika kunder och behov. Under året har flera framgångsrika kollektioner lanserats. Bordstabletter gjorda av trendriktigt och återvunnet läder och ett koncept för "fingerfood", är exempel på nyheter som tagits emot väl och som gör det enkelt för restauranger att kunna vara flexibla i sina egna erbjudanden. Utöver det fortsätter Dunis sortiment av LED-ljus för både inom- och utomhusbruk att växa i popularitet. Mervärdet ligger i att erbjuda både hög design- och funktionsgrad.

Restauranger profilerar sig också genom individuellt anpassade dukningsartiklar. Duni har ett brett erbjudande inom profiltryck, ett segment som vuxit markant de senaste åren och som har potential att bli ännu större.

Under 2017 ska kundbearbetningen utvecklas ytterligare. Genom en mer fokuserad dialog med slutkunder inom valda kundsegment fortsätter Duni att skapa Goodfoodmood® där människor samlas för att njuta av mat och dryck.

NETTOOMSÄTTNING

NETTOOMSÄTTNING PER PRODUKTGRUPP, %

NETTOOMSÄTTNING PER GEOGRAFISK REGION, %

EVENT OCH CATERING FULLSERVICE-RESTAURANGER

HOTELL OFFENTLIG SEKTOR KONFERENSER OCH MÄSSOR

FÖRETAG

"Vi har investerat i ökad förståelse för kundernas behov. Tillsammans med nya metoder för att både kartlägga och möta slutkunden skapas tillväxt i rätt segment."

Robert Dackeskog, Director Business Area Table Top

HÅLLBARA UTSIKTER AFFÄRSOMRÅDETS STRATEGI I KORTHET:

• Vara ledande inom premiumsegmentet

• Skapa tillväxt genom geografisk expansion med fokus på ökade marknadsandelar i södra och östra Europa samt Storbritannien
• Noggrant lyssna av trender på HoReCamarknaden för att forma rätt sorts erbjudanden

AFFÄRSOMRÅDE MEAL SERVICE

NY AFFÄRSMODELL SKAPAR FRAMGÅNG

Större satsningar på utvalda kundsegment ger förutsättningar för tillväxt.

Affärsområde Meal Service skapar koncept för servering och förpackningar på den stadigt växande marknaden för exempelvis take-away, färsk färdigmat och catering. Kunderna finns främst inom restaurang, catering och matproduktion i Europa.

MARKNAD I TILLVÄXT

Marknaden för take-away och färdigmat förändras och växer. Med en fortsatt urbanisering följer nya sätt att leva och äta. Singelhushållen blir fler och den äldre generationen har en bättre ekonomi än tidigare. Digitala lösningar bidrar till nya sätt att konsumera mat och dryck, med fler möjligheter för både beställning och hemkörning. Följaktligen växer behoven av färdigmat som håller god kvalitet.

ANPASSAD ORGANISATION

För att kunna tillgodose en större efterfrågan har Duni anpassat organisationen. Säljstaben har förstärkts och avdelningarna för inköp och produktutveckling har fått ökade resurser. Samtidigt har strategifrågorna fått genomsyra affärsområdet tydligare. Arbetet har lett till en mer kundorienterad affärsmodell.

NY STRATEGI GER RESULTAT

NETTOOMSÄTTNING

Duni har även sett över tillväxtstrategin, som fått en tydligare inriktning mot de kundsegment som växer mest. Det omfattar

kunder inom tre områden; färdigmat av bättre kvalitet (fast casual), färdigmat till skolor, sjukhus och äldrevård (social catering) och färdigmat som tillverkas för att säljas på hylla i dagligvaruhandel eller delibutiker (home meal replacement). Strategin gav utdelning i form av ökad försäljning och förbättrat resultat. Totalt blev tillväxten under året cirka 7,9 % i fasta växelkurser. Det är en snabbare tillväxttakt jämfört med den europeiska marknaden i stort, och Duni vinner marknadsandelar.

HÅLLBARA OCH KUNDUNIKA LÖSNINGAR

Miljömedvetenheten bland konsumenter ökar, och serveringsartiklar och förpackningar med hög miljöprofil växer i popularitet inom samtliga kundsegment. Under 2016 låg därför samtliga av affärsområdets större produktlanseringar inom Dunis varumärke ecoecho®. Sortimentet erbjuder produkter gjorda av miljöanpassade material som uppfyller höga krav på förnyelsebara och återvunna material samt komposterbarhet. Innovationstakten är hög, och fler lösningar och nya material adderas kontinuerligt till produktlinjen. Det ger ett mervärde som kunderna uppskattar.

Ett annat område Duni satsat på under 2016 är kundanpassade produkter. Konceptet bygger på att för kunders räkning ta

fram unika artiklar, som håller hög kvalitet både vad gäller design och funktion. Slutresultaten har blivit uppskattade och ger flera positiva effekter. Med tät kommunikation och lyhördhet stärks kundrelationerna, som därmed blir mer långvariga.

EN BÄTTRE MATUPPLEVELSE

När marknaden förändras uppstår nya möjligheter. Det sker bland annat när den äldre generationen ställer högre krav på mat och service. Här är det tydligt att det finns ett stort behov av nya serveringsprodukter som gör matupplevelsen trevlig. Dunis koncept Duniform® möter detta behov. Under året har sortimentet setts över och arbetet har resulterat i ett antal nya produkter som är klara för lansering.

Inför 2017 är tillväxtmålen höga och potentialen stor. Den nya kundstrategin ska generera fler innovationer och smarta produkter med hög miljöprofil. Det är viktigt för att Duni ska befästa och förstärka sin marknadsposition ytterligare.

CAFÉER EVENT OCH CATERING FAST FOOD OFFENTLIG SEKTOR

TAKE-AWAY

"Vi strävar efter att bli den mest attraktiva leverantören av miljöanpassade förpackningar i Europa. 2016 var ett starkt år med tillväxt i relevanta kundsegment som för oss närmare det målet."

Linus Lemark, Director Business Area Meal Service

HÅLLBARA UTSIKTER AFFÄRSOMRÅDETS STRATEGI I KORTHET:

20

• Utveckla unika lösningar som löser kundernas problem och behov på ett flexibelt sätt
• En fokuserad och aktiv kundbearbetning
• Driva innovation och effektiva inköp med utvalda leverantörer

AFFÄRSOMRÅDE CONSUMER

ÖKAD LYHÖRDHET GER RESULTAT

Individuella lösningar som direkt svarar mot kundernas behov är vägen framåt.

Affärsområde Consumer säljer konsumentprodukter som servetter, dukar, serveringsartiklar och ljus, både under eget varumärke och genom kundernas egna varumärken. De största kanalerna är dagligvaru- och detaljhandeln i Europa med Tyskland som största marknad.

MARKNAD I FÖRÄNDRING

Trenden att skapa en god stämning med designade produkter fortsätter. I etablerade sociala medier delas mängder av dukningstips och Goodfoodmood®-stunder. Samtidigt ökar medvetenheten kring hållbarhet, och efterfrågan på miljöanpassade dukningsartiklar ökar kontinuerligt. Duni är väl positionerat för att tillgodose behoven. Detaljhandeln i Europa fortsätter växa kring 2 % på helårsbasis medan Consumer tappade något mot föregående år. Förlusten av några större kunder under 2015 har inte fullt ut kunnat ersättas av nya under året.

GOD DESIGN DRIVER PÅ

Efterfrågan på god design är tydlig och driver marknadsutvecklingen framåt. Just därför var förvärvet 2014 av tyska Paper+Design viktigt för Duni. Bolaget har en hög kompetens inom design och tryckteknik och har tillfört ett stort värde till koncernen. Förvärvet innebär även att Duni numera når en betydligt bredare kundbas genom

att ha tillgång till fler kanaler inom detaljhandeln i Europa.

KUNDEN SÄTTS FRÄMST

Under året har arbetet fortsatt med att forma de optimala strukturerna för kundbearbetning. Det är tydligt att de stora kedjorna efterfrågar individuellt anpassade lösningar, något som Duni har arbetat metodiskt med i ett antal år. Organisationen har därför anpassats. Allt från kundsegmentering till logistik och service hanteras än mer utefter kundernas behov. Som en naturlig följd blir service, produkter och displayer mer träffsäkra.

MILJÖN I FOKUS

Satsningarna på att utveckla ett miljöanpassat sortiment har också fortsatt. Dunis produkter är miljöcertifierade enligt Svanen®, FSC® och OK Compost®. En produktserie som består av det miljöanpassade materialet bagass är också något som sticker ut. Många av produkterna samlas under ecoecho®, ett varumärke som ställer höga krav på bland annat komposterbarhet och återvinningsbarhet. Trenden pekar mot att en allt större del av den framtida försäljningen kommer att ligga inom det sortimentet.

EXTERNA DESIGNSAMARBETEN

För att förtydliga Dunis strävan att erbjuda

mycket god design skapades konceptet Designs for Duni® 2013. Genom att introducera så kallade 'limited editions' med högprofilerade externa designers, är tanken att nå ut ännu bredare och skapa större synlighet. Konceptet har visat sig vara mycket populärt och spänningen är stor inför varje lansering.

Under 2016 offentliggjordes ett samarbete med svenska varumärket Jobs. Systrarna Lisbet och Gocken Jobs är kända för sina vackra och särpräglade mönster från 1940-talet. Fem av deras motiv lanserades på Dunis servetter under Formex-mässan i Stockholm i början av året, vilket också gav ett fint mediegenomslag. Kunderna har berömt kollektionen, som även påminner om att god design håller över tid.

NETTOOMSÄTTNING

NETTOOMSÄTTNING PER PRODUKTGRUPP, %

NETTOOMSÄTTNING PER GEOGRAFISK REGION, %

DAGLIGVARUHANDEL FACKHANDEL

"Vår styrka är att skapa produkter som ger mervärde genom att möta slutkundens önskemål om både god design och funktion."

Anna Lundqvist, Director Business Area Consumer

HÅLLBARA UTSIKTER AFFÄRSOMRÅDETS STRATEGI I KORTHET:

22

• Vara den naturliga affärspartnern för Europas dagligvaruhandel
• Driva kategorin tillsammans med dagligvaruhandeln utifrån ett kundperspektiv
• Genom hög flexibilitet och serviceerbjudande bli en del av kundens affärsmodell, både genom varumärket Duni och inom handelns egna varumärken

AFFÄRSOMRÅDE NEW MARKETS

MED VÄRLDEN SOM MARKNAD

Med förvärvet av servettillverkaren Terinex Siam i Thailand stärks Dunis ställning utanför Europa ytterligare.

Affärsområde New Markets säljer Dunis koncept och produkter på marknader utanför Europa. Här ingår dotterbolagen Duni Song Seng i Singapore, Terinex Siam i Thailand och Duni i Ryssland samt export till andra marknader som Mellanöstern, Oceanien, övriga Asien samt Nord- och Sydamerika. Verksamheten är i huvudsak inriktad på HoReCa-segmentet och detaljhandelskedjor.

MARKNADSUTVECKLING 2016

Duni verkar på flera olika marknader utanför Europa. I Ryssland har en fortsatt svag valuta medfört effekter på konsumtionen. Duni arbetar proaktivt för att kunna anpassa sig till rådande förutsättningar. En minskad finansiell exponering gentemot Ryssland har prioriterats, liksom ett produktutbud som omfattar fler alternativ i lågprissegmentet.

Övriga länder som innefattas i affärsområdet har utvecklats något svagare än föregående år. Singapore har haft en negativ tillväxt kopplat till det lägre oljepriset och en lägre handel med omvärlden. Även vissa marknader i Mellanöstern har påverkats negativt av det lägre oljepriset.

FÖRVÄRV STÄRKER PLATTFORMEN I SYDOSTASIEN

Att vara etablerad utanför Europa är centralt för att kunna skapa goda affärer på nya

marknader. Förvärvet av Song Seng i Singapore 2013 var därför betydelsefullt. Genom att äga och driva bolag i Asien fick Duni ett fotfäste för att kunna föra ut sina premiumprodukter till fler länder. Tillgång till större nätverk och fler försäljningskanaler blev en naturlig följd.

2016 togs ytterligare tillväxtinitiativ. I mitten av året förvärvade Duni 60 % av aktierna i Terinex Siam i Thailand, en ledande tillverkare och leverantör av framförallt servetter men även engångsprodukter för mat. Förvärvet medförde flera fördelar. Att ha en egen produktionsbas i Asien ger uppenbara tillväxtfördelar. Utöver det har produktutbudet breddats, framförallt i lågprissegmentet, och därmed har tillgången till nya och viktiga kunder ökat.

PARTNERSKAP FÖR FRAMTIDEN

De senaste årens förvärv i Asien har varit viktiga ur fler aspekter. Nya partnerskap ger lärorika erfarenheter, och vikten av att vara öppen i mötet med andra företagskulturer kan inte nog betonas. Att behålla den stora kompetens som redan finns är därför vitalt för att utveckla bolagen vidare.

ÖKAT INTRESSE FÖR AUSTRALIEN

Australien växer allt mer som turistland och är efter förvärvet av Terinex Siam ännu mer aktuellt att bearbeta. Att möta en sådan

marknad med ett komplett erbjudande av produkter i samtliga prisklasser öppnar för nya möjligheter. Totalt har förvärven gett bättre förutsättningar för att skapa goda relationer med stora och globala kedjor inom hotell- och dagligvarubranschen, ett viktigt kundsegment för Dunis exportvaror.

DUNI SOM GARANT

Under året har arbetet med att föra ut Dunis uppförandekod till de nya bolagen fortsatt. Återkommande utbildning sker med leverantörer. Arbetet är uppskattat och följs upp kontinuerligt. Att Duni har ett engagerat förhållningssätt till miljö och ansvarstagande är något som uppmärksammas allt mer av kunder och anställda, vilket bidrar till ett gott rykte som gagnar både försäljning och marknadsposition.

NETTOOMSÄTTNING PER GEOGRAFISK REGION, %

CAFÉER FAST FOOD

FULLSERVICE-RESTAURANGER

HOTELL TAKE-AWAY

"Förvärvet av Terinex Siam gör att Duni kan föra ut ett komplett erbjudande till stora kunder utanför Europa. Det skapar affärer som har god potential att växa på längre sikt."

Patrik Söderstjerna, Director Business Area New Markets

HÅLLBARA UTSIKTER AFFÄRSOMRÅDETS STRATEGI I KORTHET:

24

• Fokus på fyra geografiska områden: Asien, Oceanien, Mellanöstern och Ryssland
• Bygga vidare på förvärven av Song Seng och Terinex Siam och utveckla försäljningen av premiumprodukter
• Ytterligare utveckla distributörsnätet i regioner där efterfrågan på Dunis koncept är stor
• Förvärv och nya strategiska partnerskap kompletterar den organiska tillväxten

AFFÄRSOMRÅDE MATERIALS & SERVICES

MODERN OCH EFFEKTIV OUTSOURCING

Dunis enhet för ekonomi- och redovisningshantering bidrar till smidiga interna processer.

Affärsområde Materials & Services omfattar den externförsäljning som ligger utanför de övriga affärsområdena. Största delen av omsättningen kommer från direktförsäljning av tissue- och airlaidmaterial som tillverkas vid fabriken i Skåpafors. Även service som ligger inom finansfunktion i Poznan ryms inom affärsområdet. Syftet är att helt utnyttja den kapacitet som finns för att stötta och stärka kärnverksamheten.

UNIKA MATERIAL ÄR EN VIKTIG DEL AV KÄRNVERKSAMHETEN

Under 2016 fortsatte Duni att utveckla strategin som går ut på att renodla Dunis verksamhet och främst koncentrera sig

på kärnverksamheten – att med produkter och tjänster koncentrera sig på material för det dukade bordet och för take-away. Den del av produktionen som tillhörde den numera nedlagda hygienverksamheten stod tidigare för cirka 90 % av affärsområdets försäljning.

VALET AV OUTSOURCING

Inom Materials & Services ligger även finansfunktionen European Finance Function (EFF). Det är en verksamhet som har till uppgift att ta hand om stora delar av koncernens redovisnings- och ekonomifunktioner. Kontoret ligger i Poznan, Polen. EFF har på kort tid vuxit från 35 till cirka

50 anställda. Av den anledningen flyttade man under året in i nya och större lokaler. Eftersom kapaciteten och kompetensen är hög har externa kunder också erbjudits att ta del av tjänsterna.

Konsolidering av redovisnings- och ekonomifunktioner ligger i tiden. Det skapar effektiva processer som bidrar till en struktur med minskat tidsspill och bättre översikt. Under de senaste åren har fler externa kunder anslutit sig till EFF, samtidigt som Duni lagt ut en större andel av andra aktiviteter på enheten. I takt med att fler kunder tillkommer växer även EFFs tjänsteutbud. På sikt ska det leda till ytterligare intäkter för koncernen.

"En effektiv ekonomifunktion inom Duni, med utvecklingsmöjligheter för medarbetarna, bidrar till en starkare organisationsstruktur."

Mats Lindroth, CFO

HÅLLBARA UTSIKTER EUROPEAN FINANCE FUNCTION (EFF)

European Finance Function (EFF) har till uppgift att ta hand om stora delar av koncernens redovisnings- och ekonomifunktioner. Kontoret ligger i Poznan, Polen.

REXCELL TISSUE & AIRLAID AB

PAPPERSBRUK MED HÖG KONKURRENSKRAFT

Nya investeringar har stärkt Rexcells position inom materialframställning för det dukade bordet.

I Skåpafors, Dalsland, ligger Dunis helägda dotterbolag Rexcell Tissue & Airlaid AB. Där produceras pappersmaterial som sedan blir till servetter och dukar vid konverteringsanläggningarna i Polen och Tyskland. Bolaget har en lång historia som pappersbruk som går tillbaka ända till 1874. I dag tillverkar fabriken, förutom tissue, även airlaidmaterial för premiummarknaden.

Duni skiljer sig från många aktörer i branschen genom att vara vertikalt integrerat. Det innebär ett fullt ägarskap genom hela kedjan, från materialtillverkning till konvertering och distribution.

EN VÄRLDSUNIK ANLÄGGNING

2015 tog Duni, som första tissuetillverkaren i Europa, ett beslut att investera 110 MSEK i ny teknologi. Själva implementeringen genomfördes 2016, vilket medförde en betydande uppgradering av tissuemaskinerna i Skåpafors. Den nya tekniken ger betydande besparingar i resursutnyttjande och energi- och vattenanvändning. Kapaciteten har också höjts avsevärt. Det innebär att Rexcell nu har en anläggning som är världsunik i sitt slag. Det skapar goda förutsättningar för Duni att fortsätta leda materialutvecklingen på marknaden, hela tiden med strävan att förse kunderna med vad som efterfrågas.

KONSOLIDERING STÄRKER KONKURRENSKRAFTEN

Rexcell har under de gångna åren genomgått en konsolidering och omstrukturering. Förändringarna har bland annat inneburit att två fabriker blivit en. Den airlaid som tidigare tillverkades i fabriken i Dals Långed har nu förlagts till anläggningen i Skåpafors. Flytten, som färdigställdes under året, har lett till önskvärda effekter. Medarbetare från båda fabrikerna har i ett bra lagarbete skapat ett positivt resultat.

ETT KLIV IN I FRAMTIDENS PAPPERSBRUK

Dunis ambition är att driva ett modernt pappersbruk som ligger i framkant. Organisationsstrukturen och arbetsmetoderna har därför setts över.

Under året har särskilda insatser gjorts för att skapa en mer processorienterad organisation. Ett internt ledarskapsprogram, tillsammans med genomförda medarbetarsamtal med all personal, har lagt grunden för den fortsatta utvecklingen. En ny och mer decentraliserad ledningsstruktur har också implementerats. Som en följd har samtliga anställda fått en ökad insikt i hur olika funktioner kan bidra till en bättre slutprodukt vilket också har gett en ökad arbetsglädje.

Sammantaget är åtgärderna viktiga för att Rexcell ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare i Dalsland och avgörande för att Duni fullt ut ska kunna utnyttja sin position som vertikalt integrerat företag.

Airlaid är ett material som är känt för sin vätskefördelning, absorptionsförmåga och mjukhet. Materialet används för dukar, tabletter och servetter.

AIRLAID HÅLLBARA UTSIKTER

"Vi fortsätter att utveckla ett modernt pappersbruk som ska stå sig i framtiden. Genom att investera i både organisationsutveckling och maskiner skapas material med hög kvalitet som efterfrågas av våra kunder."

Thomas Lööb, Director Corporate Development

HÅLLBARA UTSIKTER #2

ECOECHO®- SORTIMENT

Duni utvecklar kontinuerligt nya produkter med miljöprofil. Arbetet har mynnat ut i ett helt sortiment som har fått namnet ecoecho®. Det innehåller produkter gjorda av miljöanpassade material vilket ska begränsa användningen av icke förnybara råvaror och även minska koldioxidavtrycket.

För att en produkt ska ges plats i ecoecho®-sortimentet måste materialet uppfylla kriterier inom resurseffektivitet, förnyelsebarhet, komposterbarhet och ansvarsfullt skogsbruk.

KUNDNYTTA GENOM HELA LEDET

Nytt internt forum för diskussion av strategifrågor ger effekt.

Operations omfattar konverterings- och distributionsanläggningarna i Poznan, Polen, och i Bramsche, Tyskland. Konvertering innebär att Duni tillverkar färdiga produkter utifrån det pappersmaterial som kommer från Rexcell i Skåpafors. Även lagerhållning, transporter samt IT ingår i Operations.

KONKURRENSFÖRDEL

Duni är helt vertikalt integrerat på papperssidan. Det innebär att hela värdekedjan ryms inom koncernen, allt från produktion av grundmaterialet till konvertering, paketering och distribution. Det ger fördelar i form av konkurrenskraft. Det skapar också möjligheter att på egen hand påverka processer och strukturer.

KUNDERNAS BEHOV STYR

Under 2015 inleddes ett stort projekt i Dunis fabriker. Målet var att bli mer effektiv och lyhörd inför marknadens utveckling. Programmet grundar sig på att prioritera kundernas behov i varje beslut och i varje process. Det gäller allt från den dagliga planeringen för avrop av produkter, till kontrollprocesser för tillförlitlighet och optimerad kundservice. Under en treårsperiod pågår därför ett viktigt förändringsarbete. Under 2016 har flera viktiga initiativ genomförts.

ANSVAR VID FABRIKERNA

Att arbeta på ett hållbart och säkert sätt är en grundbult i Dunis strategi, vilket givetvis omfattar fabrikerna i Polen och Tyskland. Säkerhetsfrågor är högprioriterade och är en naturlig del av det dagliga arbetet. De kemikalier som används i produktionen testas och utvärderas löpande mot vad som finns på marknaden. På så vis säkerställs att det är de mest miljöanpassade alternativen som används. Det är en viktig del i att allt fler av Dunis produkter är miljöcertifierade och komposterbara.

DUNI COOPERATIVE CULTURE

För att bli mer kundinriktad har organisationen arbetat mer processorienterat under året.

Olika funktioner och avdelningar har kommunicerat tätare för att säkerställa att kundernas intressen följer med hela vägen. Det har lett till lanseringen av ett viktigt forum – Duni Cooperative Culture. Det går ut på att samla kluster av medarbetare från hela koncernen som har likartade positioner. Vid träffarna utbyter deltagarna erfarenheter och idéer, och diskuterar hur strategier ska implementeras. På så sätt ökar insikten inom organisationen kring vision och mål. Den uttalade strategin får också ett mer kraftfullt genomslag.

Forumet samlas en gång i kvartalet och har hittills genererat synergieffekter över förväntan. De nyförvärvade bolagen har medverkat vilket i sin tur har bidragit till en lyckad integration.

UTÖKAD LAGERKAPACITET

Trenden att äta färdigmat växer för varje år. För Duni har det inneburit en viss omställning för lagerhanteringen. Antalet inköpta produkter inom take-away har ökat så pass mycket att lagerhanteringen inte varit tillräckligt effektiv. I slutet av året löste Duni problemet genom att besluta om att köpa en fastighet i närheten av centrallagret i Tyskland. Fastigheten kommer att lagerhålla samtliga produkter som tillhör affärsområde Meal Service. Som ett resultat får Dunis totala logistik- och leveranskedja en förbättrad kapacitet, vilket i sin tur innebär att servicegraden mot kunderna höjs.

"Vi ställer höga krav på oss själva och inser att vi spelar en viktig roll i vår bransch. Nu bevisar vi att det går att bedriva produktion som är både ansvarstagande och effektiv."

Fredrik Malmgren, Director Operations

HÅLLBARA UTSIKTER DUNI COOPERATIVE CULTURE

Ett forum som samlar medarbetare från hela koncernen som har likartade positioner. Deltagarna utbyter erfarenheter och idéer, och diskuterar hur strategier ska implementeras. På så sätt ökar insikten inom organisationen kring vision och mål.

MINDRE MILJÖPÅVERKAN

Duni arbetar aktivt för att minska sin miljöpåverkan. Genom att kontinuerligt se över interna processer och därtill investera i modern teknologi, effektiviseras den totala produktionskedjan. På så sätt minskas resurs- och energiförbrukningen. Att använda material med tydlig miljöprofil är en viktig del i detta arbete. Dessa produkter samlas under varumärket ecoecho®, ett sortiment som uppfyller krav inom resurseffektivitet, förnyelsebarhet, komposterbarhet och ansvarsfullt skogsbruk bland annat.

DEN EGNA ORGANISATIONEN

En välmående organisation är en förutsättning för att nå både affärs- och miljömål. Medarbetarna är den viktigaste resursen i det avseendet. Duni arbetar aktivt och konsekvent med den interna miljön. Olika program för talangutveckling fångar upp och tar tillvara den kompetens som finns. Hälso- och säkerhetsfrågor är andra viktiga områden som prioriteras.

OUR BLUE MISSION

DUNIS CSR-PROGRAM

Att vara en ledande tillverkare av duknings- och förpackningskoncept innebär ett stort ansvar. Hur Duni ser på sin roll finns väl dokumenterat i CSR-programmet Our Blue Mission. Det syftar till att säkerställa att alla intressenter kan lita på att Dunis produkter tillverkas på ett etiskt och säkert sätt.

ANSVAR I HELA KEDJAN

Ingen är starkare än sin svagaste länk, något Duni tagit höjd för i en omfattande sammanställning som handlar om uppförandekod. Den gäller alla i hela kedjan, såväl egna fabriker som leverantörer. Här ingår tydliga förhållningsregler inom områden såsom arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter samt diskriminering. Duni genomför löpande utbildningar om hur uppförandekoden ska efterlevas.

ETISKA PRINCIPER

Att finnas på många marknader innebär både möjligheter och risker. För att minimera eventuella risker har Duni utarbetat affärsetiska principer som fastställer hur koncernen ska arbeta proaktivt för att förhindra korruption, mutor, bedrägeri och annan otillåten handling. Återkommande utbildningar om etisk hållning, visselblåsarprinciper och övrig uppförandekod sker både internt inom Duni och med leverantörer.

CSR

ETT HELHETSGREPP FÖR FRAMTIDEN

Att arbeta långsiktigt med socialt ansvarstagande är en naturlig del av Dunis strategi. Det inbegriper alla delar av koncernen, på alla marknader.

Dunis ambition är att skapa Goodfoodmood® där människor möts och äter. Det omfattar en större helhet än produkterna i sig, och handlar även om att ta ansvar i hela ledet genom att arbeta på ett sätt som skapar goda förutsättningar för framtiden.

OUR BLUE MISSION

Som ett vertikalt integrerat företag verkar Duni inom många områden. Att ha kontroll över hela kedjan, från materialutveckling till konvertering och distribution, ger goda möjligheter att påverka och driva branschens utveckling.

För att kunna göra det behövs tydliga målsättningar och strukturer. Därför skapades Our Blue Mission, ett heltäckande CSR-program som beskriver koncernens arbete inom flera områden som miljö, produktsäkerhet, samhällsansvar, sociala rättigheter och affärsetik. Programmet mynnar ut i specifika mål som ska vara uppnådda senast 2020. Här ingår bland annat det ambitiösa målet att göra produktionen 100 % fossilfri och minska energiförbrukningen med 20 % från 2010 till 2020.

RÅMATERIALETS URSPRUNG

En väsentlig del av arbetet handlar om att alltid granska var råmaterialen kommer ifrån. Merparten av Dunis produkter är baserade

på pappersmassa. Ansvarsfull skogs- och pappersutvinning är därför ett område som prioriteras högt. Här arbetar man med olika metoder för att spåra råmaterialets ursprung, allt för att undvika illegal avverkning av skog. Förutom att givetvis rätta sig efter den europeiska lagstiftningen EUTR (EU Timber Regulation), är Duni även certifierat enligt Forest Stewardship Council® (FSC®). Det är en oberoende, internationell medlemsorganisation som uppmuntrar till miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. FSC® har satt upp ett omfattande regelverk som rör miljöhänsyn, skogsbruk och ekonomi. Detta måste följas om certifiering ska vara möjlig. I dag är mer än 90 % av Dunis pappersmaterial FSC®-certifierat. Större delen av virket hämtas från nordiska skogar.

MATERIAL MED MILJÖPROFIL

Programmet sträcker sig även till att omfatta övriga material och kemikalier som används vid produktframställningen. Det innebär att biologiskt nedbrytbara alternativ prioriteras vid framställningen, vilket leder till erbjudanden med anpassad miljöprofil. Arbetet har gett resultat. Exempelvis är hela Dunis enfärgade kollektion av servetter numera märkt med OK Compost®. Märkningen ges endast till produkter som är biologiskt nedbrytbara i en industriell komposteringsanläggning. Den garanterar även att de använda kemikalierna inte inverkar skadligt på miljön. Det gör produkterna till goda val även då industriell kompostering inte är tillgänglig.

Förnybara och växtbaserade material är också högintressanta för Duni. Under året har materialet bagass (restprodukt från sockertillverkning) använts i ännu större utsträckning för produkter inom framförallt take-away. Som ett naturligt, formbart och fullt komposterbart alternativ uppfyller det alla kriterier för ett bra miljömaterial. Fler produkter av bagass kommer att utvecklas under 2017, samtidigt som sökandet efter nya klimatsmarta material ständigt pågår.

Flera av de miljöanpassade produkterna samlas under benämningen ecoecho®, ett varumärke som uppfyller vissa krav inom resurseffektivitet, förnyelsebarhet, komposterbarhet och ansvarsfullt skogsbruk bland annat.

ANSVARET OMFATTAR FLER

Duni vill bedriva ett omdömesgillt arbete i alla led. I takt med att koncernen växer är det viktigt att synsättet på korrekt upp-

HÅLLBARA UTSIKTER

"Vi vet att vi måste förtjäna våra kunders och medarbetares förtroende. Att bedriva ett seriöst och genuint arbete inom CSR är avgörande för att nå dit vi vill."

Elisabeth Gierow, ansvarig för CSR- och kvalitetsfrågor

BAGASS-SNACKBOX

Bagassen som används för att tillverka snackboxar är en naturlig biprodukt vid sockerproduktion. När de har komposterats omvandlas de till jord inom några veckor.

förande följer med. Sedan 2005 finns en väl dokumenterad uppförandekod som omfattar alla i näringskedjan, såväl egna fabriker som leverantörer. Den beskriver hur arbetet ska bedrivas på ett etiskt, socialt och miljömässigt riktigt sätt. För att försäkra sig om att uppförandekoden efterlevs görs regelbundna revisioner. Arbetet sker i en nära dialog med leverantörerna, som ofta uppskattar att få hjälp och stöttning i att kunna bedriva sina verksamheter under goda arbetsförhållanden. Under året har utbildningar genomförts med leverantörer i Kina, och med dotterbolagen i Asien. Duni har även gjort revisioner på sina egna tillverkningsenheter.

MILJÖCERTIFIERING OCH SÄKRA METODER

Att kontinuerligt se över koncernens totala miljöbelastning ingår också i CSRstrategin. Samtliga fabriker i Europa är ISO 14001-certifierade, vilket innebär att det finns ett systematiskt arbetssätt för att identifiera, åtgärda, styra och kontrollera miljöpåverkan från tillverkningen.

Ett annat ansvar är att se till att Dunis produkter är säkra för såväl människor som miljö. Dunis produkter och råvaror genomgår omfattande tester på innehåll av kemikalier och lämplig användning för att säkerställa att de är ofarliga att använda.

ATT GE TILLBAKA

Sedan ett par år har koncernen ett samarbete med stiftelsen Min Stora Dag. Stiftelsens syfte är att låta barn som har svåra sjukdomar och diagnoser få uppfylla sina drömmar. Varje år arrangeras någon form av aktivitet som ska medverka till lite lättnad och glädje. 2016 ordnade Duni två uppskattade kockläger för ett trettiotal barn. Tillsammans med bland annat kocken Niklas Ekstedt fick barnen uppleva en helg i Stockholm med matlagning och tävlingar.

En nyinstiftad designtävling var ett annat initiativ som togs under året. Under hösten fick barn i Sverige tävla genom att skapa en servettdesign som skulle tolka ett sommarminne. Vinnarförslaget ska säljas i utvalda butiker och i Dunis och Min Stora Dags webbshoppar under 2017. Alla intäkter går till Min Stora Dag.

HÅLLBARHETSMÅL

Nedanstående hållbarhetsmål för 2020 ses över kontinuerligt.

100 %

Energin i Dunis produktion ska vara 100 procent fossilfri.

100 %

Alla medarbetare ska vara engagerade i förbättringar, känna till de etiska reglerna och delta i arbetet med värdefrågor.

100 %

Det ska finnas förnybara eller komposterbara alternativ i 100 procent av Dunis produktgrupper.

0 %

Inga produktklagomål ska gälla potentiella hälsorisker.

20 %

Mellan 2010 och 2020 ska energianvändningen minska med 20 procent.

80 %

Kontrollerade leverantörer ska stå för 80 procent av värdet på råvaror och slutprodukter. Alla nya leverantörer av slutprodukter ska kontrolleras.

HÅLLBARA UTSIKTER #3

33 32

MILJÖ & MÄNNISKOR

Att ha ett engagerat förhållningssätt till miljö och människor är viktigt för att bygga en stark organisation. Det är medarbetarna som är den viktigaste tillgången. Duni arbetar strukturerat med ett HRprogram som heter Dunited. Det beskriver bland annat arbetssätt för kompetens- och talangutveckling. Visionen är att skapa en attraktiv arbetsplats som engagerar och motiverar. Det är så ännu bättre idéer skapas, och som i slutändan leder till fler nyskapande innovationer.

MEDARBETARE

ETT LAG I UTVECKLING

En HR-organisation som är tydligt involverad i verksamheten leder till ökad affärsnytta.

Att ha ett insiktsfullt förhållningssätt till miljö och människor är kärnan i Dunis varumärke. Om slutresultatet ska generera produkter och tjänster som står sig i framtiden, måste arbetet också omfatta den interna organisationen. En kultur som främjar utveckling, utmaningar och arbetsglädje ger stora möjligheter att nå uppsatta mål.

2014 lades grunden till en detaljerad HR-plan som beskriver hur långsiktigt ledarskap ska prioriteras. Visionen är att skapa en arbetsplats som med transparens och tydlig mätbarhet engagerar och motiverar.

TILLSAMMANS DUNITED

Planen går under namnet Dunited, ett helhetsbegrepp som omfattar allt från kulturarbete till rekrytering och talangutveckling. Som grund ligger synsättet att alla, oavsett funktion, har potential att utvecklas. Utifrån det formas ett företag där var och en ska känna sig sedd och respekterad, för att i sin tur kunna bidra med idéer, engagemang och skapa mervärde.

EN SÄKER ARBETSMILJÖ

Att verka för en sund och säker arbetsmiljö är centralt för att kunna bedriva ett ansvarsfullt arbete. En övergripande arbetsmiljöpolicy täcks in i Dunis uppförandekod medan det praktiska arbetsmiljöarbetet är delegerat till respektive kontor och fabrik. Övergripande frågor kring riskhantering

gällande personal tas också upp i programmet Dunited.

UTVECKLING FÖR ALLA

Duni arbetar aktivt med utveckling på individnivå. Alla i hela koncernen, oavsett roll, har medarbetarsamtal. Att kunna få sin röst hörd och känna att man kan påverka sin arbetssituation är viktigt för att bygga en laganda som vilar på förtroende och högt i tak. En plan med mätbara mål skapas sedan för varje anställd. Planen följs upp kontinuerligt, och på så sätt tar man vara på och förbättrar den kompetens som finns.

NY PROCESS FÖR REKRYTERING

Företagskulturen är den röda tråden som löper genom organisationen. Det är också den man utgår ifrån vid nya rekryteringar. Under 2016 tog Duni i Norden ett nytt tag om just rekryteringsprocessen, vilket innebär att externa leverantörer inte används i samma utsträckning som tidigare. Arbetet har lett till en kostnadseffektiv process som dessutom gett resultat i form av mer träffsäkra rekryteringar. Det är viktigt då alla medarbetare är betydelsefulla kulturbärare och varumärkesambassadörer. En gemensam standard för all framtida rekrytering är under utveckling.

INTERNT STÖD SKAPAR AFFÄRSNYTTA

Duni arbetar även strukturerat med internrekrytering. Det är viktigt att medarbetare känner att det finns möjlighet att växa in i nya områden och roller. Genom att dessutom ha en HR-organisation som har kompetens och förståelse för affärsnära lösningar, skapas flera positiva effekter. Resurserna finns nära till hands och processerna blir effektiva. En friare rörlighet för individer bidrar också till en ökad för-

ståelse mellan olika delar av organisationen. Under 2017 fortsätter Duni att lägga stor vikt vid HR-frågor och utvecklingsarbete.

FAKTA

• Per den 31 december 2016 hade Duni 2 375 (2 166) anställda motsvarande 2 279 (2 082) heltidsanställda. Av ökningen hänför sig 113 anställda till förvärvet av Terinex Siam.
• Kollektivanställda delas in i logistik, tillverkning och underhåll. Merparten, 75,6 procent, av kollektivanställda arbetar inom tillverkning och underhåll i anläggningarna i Dals Långed och Skåpafors i Sverige, Bramsche och Wolkenstein i Tyskland, Poznan i Polen och Bangkok i Thailand. 33,8 procent av kollektivanställda i Tyskland arbetar inom logistik i den internationella distributionscentralen i Bramsche. 52,9 procent av tjänstemännen arbetar inom försäljning. Resterande tjänstemän arbetar inom affärsstöd med ekonomi, marknadsföring, planering, inköp och IT, främst i Sverige, Tyskland och Polen.
• Dunis anställda tillhör olika arbetstagarorganisationer beroende på funktion och anställningsland. De anställda är organiserade i ett europeiskt arbetstagarråd. Dunis relationer med arbetstagarorganisationer är goda och personalomsättningen är relativt låg sett till koncernen som helhet.

GEOGRAFISK OCH FUNKTIONELL FÖRDELNING

Land	Kollektivanställda	Tjänstemän	Totalt
Sverige	154	181	335
Tyskland	727	362	1 089
Polen	359	112	471
Thailand	82	31	113
Nederländerna	0	56	56
Frankrike	0	54	54
Storbritannien	0	20	20
Övriga	20	121	141
Totalt	1 342	937	2 279

MEDELTAL ANSTÄLLDA

2016	2 212
2015	2 174
2014	2 184
2013	1 902
2012	1 889

DUNIS KÄRNVÄRDEN

ÖPPENHET ÄGARSKAP MERVÄRDE VINNARINSTINKT

HÅLLBARA UTSIKTER KÖNSFÖRDELNING

"Vi ser en potential hos alla våra anställda och ger dem goda förutsättningar för utveckling. Det bidrar till att skapa ett attraktivt Duni för både nuvarande och framtida medarbetare."

Sofie Lindström, HR Director

AKTIEN

AKTIEUTVECKLINGEN

Under 2016 sjönk kursen med 12 procent, stängningskursen den 31 december 2016 var SEK 125,00 (141,50). Sedan börsnoteringen har kursen på Duniaktien stigit med 150 procent fram till den 31 december 2016, innebärande ett börsvärde om 5,9 miljarder kronor. Stängningskursen har under 2016 varierat mellan som högst SEK 140,00 den 4 januari och som lägst SEK 99,00 den 27 juni. Årets resultat per aktie för kvarvarande verksamheter uppgick till SEK 7,06 (7,37). Under 2016 omsattes 9 (9) miljoner Duniaktier till ett värde av 1 124 (1 133) miljoner kronor.

ANTAL AKTIER OCH AKTIEKAPITAL

Antalet aktier i Duni AB (publ) uppgick den 31 december 2016 till 46 999 032 stycken. Samtliga aktier har en röst och representerar lika andel i bolagets tillgångar och resultat. Kvotvärdet är 1,25 och aktiekapitalet uppgår till 58 748 790 SEK.

UTDELNINGSPOLITIK OCH UTDELNING

Långsiktigt har styrelsen för avsikt att utdelningen ska uppgå till minst 40 procent av resultatet efter skatt. Vid beslut om förslag till utdelning kommer dock Dunis expansionsmöjligheter, konsolideringsbehov, likviditet samt finansiella

ställning i övrigt att beaktas. Styrelsen föreslår till årsstämman att en utdelning om SEK 5,00 (5,00) per aktie lämnas för verksamhetsåret 2016, vilket motsvarar 71 (67) procent av resultatet efter skatt.

Antal	Antal aktieägare	Antal aktier	% av antal aktier
1 – 500	7 566	969 879	2,06
501 – 1 000	908	752 814	1,60
1 001 – 5 000	636	1 446 639	3,08
5 001 – 10 000	61	466 983	0,99
10 001 – 15 000	27	332 929	0,71
15 001 – 20 000	15	265 927	0,57
20 001 –	95	42 763 861	90,99
Summa	9 308	46 999 032	100,00

AKTIEÄGARE 2016-12-31

	Antal aktier	Andel %
Mellby Gård Investerings AB	14 094 500	29,99
Polaris Capital Management LLC	4 994 799	10,63
Swedbank Robur fonder	4 297 872	9,14
Carnegie fonder	3 570 935	7,60
Lannebo fonder	2 783 381	5,92
Verdipapirfond Odin Sverige	1 642 967	3,50
Fjärde AP-fonden	1 581 376	3,36
State Street Bank & Trust Com., Boston	1 566 735	3,33
JPM Chase NA	1 239 488	2,64
BNYMSANV RE GCLB RE BNY GCM CLIENT	776 164	1,65
Summa de 10 största ägarna
– innehavsmässigt	36 548 217	77,76

Övriga aktieägare 10 450 815 22,24 Summa 46 999 032 100,00

EXTERNA ANALYSER PUBLICERAS AV:

• SEB Enskilda Equities, Stefan Cederberg

• ABG Sundal Collier, Andreas Lundberg
• Handelsbanken Capital Markets, Karri Rinta

Duni är sedan den 14 november 2007 noterat på NASDAQ Stockholm och återfinns under Midcap, Consumer Discretionary med kortnamnet "DUNI" och ISIN-kod SE0000616716.

DATA PER AKTIE

2016-12-31
46 999
46 999
125,00
7,06
52,90
17,71

AKTIENS UTVECKLING 2007–2016 AKTIENS UTVECKLING 2016

ÅRSREDOVISNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

	Förvaltningsberättelse	39
	Bolagsstyrningsrapport för Duni AB (publ)	43
	Styrelse	48
	Koncernledning	50
	Femårsöversikt, resultaträkning, koncernen	52
	Femårsöversikt, balansräkning, koncernen	53
	Nyckeltal i sammandrag, koncernen	53
	Resultaträkning, koncernen	54
	Rapport över totalresultat för koncernen	55
	Balansräkning, koncernen	56
	Rapport över förändring i eget kapital för koncernen	58
	Kassaflödesanalys för koncernen	59
	Resultaträkning, moderbolaget	60
	Rapport över totalresultat för moderbolag	60
	Balansräkning, moderbolaget	61
	Förändring av eget kapital i moderbolaget	63
	Kassaflödesanalys för moderbolaget	64
Noter
1	Allmän information	65
2	Sammanfattning av viktiga redovisnings
	principer	65
2.1	Grunder för rapporternas upprättande	65
2.2	Koncernredovisning	66
2.3	Segmentrapportering	67
2.4	Omräkning av utländsk valuta	67
2.5	Kassaflödesanalys	67
2.6	Intäkter	67
2.7	Immateriella tillgångar	67
2.8	Materiella anläggningstillgångar	68
2.9	Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar	68
2.10	Leasing	68
2.11	Finansiella tillgångar	68
2.12	Varulager	69
2.13	Likvida medel	69
2.14	Finansiella skulder	69
2.15	Inkomstskatter	69
2.16	Ersättningar till anställda	70
2.17	Avsättningar	70
2.18	Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter	70
2.19	Utsläppsrättigheter	70
2.20	Statliga stöd	70
2.21	Moderbolagets redovisningsprinciper	70
3.	Finansiella risker	71
3.1
3.2	Finansiella riskfaktorer	71
	Hantering av kapitalrisk	73
3.3	Beräkning av verkligt värde	73
4.	Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål	74

4.1	Viktiga uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål	74
4.2	Viktiga bedömningar vid tillämpning av
5.	företagets redovisningsprinciper	74
6.	Segmentinformation Inköp och försäljning mellan koncernbolag	74 77
7.	Kostnader fördelade per kostnadsslag	77
8.
9.	Avskrivningar Omstruktureringskostnad – avsättning till	78
	omstruktureringsreserv	78
10.	Varulager	79
11.	Ersättning till revisorer	79
12.	Personal (medeltal)	80
13.	Löner och andra ersättningar	80
14.	Övriga rörelseintäkter	82
15.	Övriga rörelsekostnader	82
16.	Valutakursdifferenser – netto	82
17.	Resultat från finansiella poster	83
18.	Resultat från andelar i koncernföretag	83
19.	Inkomstskatt	83
20.	Aktiekapital samt resultat per aktie	85
21.	Immateriella tillgångar	86
22.	Byggnader, mark och markanläggningar	88
23.	Maskiner och andra tekniska anläggningar	89
24.	Inventarier, verktyg och installationer	89
25.	Pågående nyanläggningar och förskott
	avseende materiella anläggningstillgångar	90
26.	Andelar i koncernföretag	90
27.	Andra långfristiga fordringar	91
28.	Kundfordringar och andra fordringar	91
29.	Derivatinstrument	92
30.	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	93
31.	Upplåning	93
32.	Klassificering av finansiella instrument	94
33.	Pensionsförpliktelser	95
34.	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	98
35.	Ställda säkerheter och eventualförpliktelser	98
36.	Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet	98
37.	Åtaganaden	98
38.	Rörelseförvärv	99
39.	Transaktioner med närstående	100
40.	Händelser efter balansdagen	100
	Styrelsens och verkställande direktörens
	försäkran och underskrifter	100
	Revisionberättelse	101
	Ordlista	104
	Nyckeltalsdefinitioner	105
	Kalendarium	106
	Adresser	106

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

KONCERNENS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Duni är Europas ledande leverantör av inspirerande bordsdukningskoncept och kreativa förpackningslösningar för take-away. Koncernens starka position har uppnåtts genom fokusering på mat, människor och design samt ambitionen att alltid hjälpa kunden att skapa en bra mat- och dryckupplevelse. En kombination av produkter av hög kvalitet, ett välrenommerat varumärke, etablerade kundrelationer, värdehöjande design och stark lokal närvaro på flertalet europeiska marknader har medfört en marknadsledande ställning i Europa. Verksamheten bedrivs inom fem affärsområden: Table Top, Meal Service, Consumer, New Markets och Materials & Services.

Affärsområde Table Top erbjuder Dunis koncept och produkter främst till hotell, restaurang och catering. Table Top marknadsför i huvudsak servetter, dukar och ljus för det dukade bordet. Duni har en marknadsledande position inom premiumsegmentet i Europa. Affärsområdet svarade för cirka 54 % (54 %) av Dunis nettoomsättning under året.

Affärsområde Meal Service erbjuder koncept för måltidsförpackningar och serveringsprodukter till exempelvis take-away, färsk färdigmat och catering av olika slag. Kunder är huvudsakligen företag med verksamhet inom restaurang, catering eller matproduktion. Duni har som nischaktör inom detta område en ledande position i Norden och en tydlig tillväxtagenda på prioriterade marknader i Europa. Affärsområdet svarade för cirka 16 % (15 %) av Dunis nettoomsättning under året.

Affärsområde Consumer erbjuder konsumentprodukter till främst detalj- och fackhandeln i Europa. Kunderna utgörs av dagligvarukedjor men även andra kanaler såsom olika typer av fackhandel exempelvis trädgårdsmarknader, inredningsbutiker och "gör-det-själv"-butiker. Affärsområdet svarade för cirka 24 % (25 %) av Dunis nettoomsättning under året.

Affärsområde New Markets erbjuder Dunis koncept av attraktiva kvalitetsprodukter för bordsdukning samt förpackningar med inriktning på nya marknader utanför Europa. Förutom kundsegment såsom hotell, restaurang och catering så riktar affärsområdet även erbjudande till detaljhandeln. Förvärvet av 60 % av Terinex Siam i Thailand, som genomfördes i augusti 2016, har integrerats under året och är en del av affärsområdet. Affärsområdet svarade för cirka 5 % (5 %) av Dunis nettoomsättning under året.

Affärsområde Materials & Services utgörs av de delar som inte inryms under de övriga affärsområdena. Till största delen innehåller affärsområdet externförsäljning av tissue och airlaid. Tidigare ingick även försäljning av hygienprodukter, vilken helt avslutades under det första kvartalet 2015. Hygienverksamheten redovisades 2015 som avvecklad verksamhet. Koncernens resultaträkningar för 2015 och åren bakåt är omräknade och innehåller endast kvarvarande verksamhet. Affärsområdet svarade för cirka 1 % (1 %) av Dunis nettoomsättning under året.

PRODUKT- OCH KONCEPTUTVECKLING

Inom produktutveckling arbetar Duni med såväl ny design, form och färgsättning som nya material och lösningar. Duni har fokus på produkt- och konceptutveckling, med en unik styrka inom form, design och funktionalitet. Dunis innovationsprocess kännetecknas av förmågan att snabbt och flexibelt kunna utveckla nya kollektioner, koncept och produkter som skapar ett tydligt mervärde för de olika kundkategorierna på marknaden.

DESIGNS FOR DUNI®

För att stärka varumärket Duni som en innovativ aktör inom design skapades under 2013 Designs for Duni®, ett unikt koncept där Duni utvecklar produkter i samarbete med välkända designers och designhus. Konceptet positionerar Duni som en ledande designpartner hos återförsäljarna. Detta ger möjlighet till avtal med högre marginal och skapar samtidigt starkare attraktionskraft och högre innovationsgrad i sortimentet. Under 2016 lanserades en ny kollektion tillsammans med Jobs, ett svenskt varumärke känt för sina 40- och 50-talsmönster framtagna av systrarna Lisbet och Gocken Jobs.

KONTINUERLIG INNOVATION

Produkter i premiumsortimentet Duni ecoecho® tillverkas i innovativa material med tydligt förbättrad miljöprofil jämfört med standardsortimentet. Fokus ligger på egenskaper som resurseffektivitet, förnybarhet, komposterbarhet och ansvarsfullt skogsbruk.

Under 2016 fortsatte Duni att ta fram produkter inom ecoecho®. Där ingår exempelvis produkter av det miljöanpassade materialet bagass, samt hela det komposterbara sortimentet av enfärgade servetter som försetts med miljömärkningen OK Compost®. Under året breddades kollektionen till att även omfatta fler designade produkter.

Duni har ett flertal produkter som alternativ till linne. Dukmaterialet Evolin® kombinerar textil- och linnedukens upplevelse med engångsproduktens fördelar. Evolin® vänder sig till de restauranger och cateringfirmor som ser en fördel att använda sig av ett linneliknande engångsmaterial.

MARKNADSUTVECKLING

De globala ekonomiska utsikterna är en huvudindikator för utvecklingen inom HoReCa-marknaden. Bred ekonomisk tillväxt är positivt för branschen. Det stimulerar konsumtionen inom HoReCa och även efterfrågan på engångsprodukter. Den långsiktiga trenden pekar fortsatt mot fler restaurangbesök och en ökning av antal hotellnätter, i huvudsak drivet av en ökande urbanisering, förändrade konsumtionsmönster och en livsstilsutveckling som innebär att allt fler måltider äts i farten. Nya restaurangkoncept, såsom färdiglagad mat i livsmedelsbutiker, take-away och snabbservice-restauranger fortsätter att öka och tar en allt större marknadsandel. Efter flera år av stagnerande ekonomisk tillväxt är konsumenterna på de mogna europeiska marknaderna mer värdesökande och HoReCa-företagen konkurrerar hårdare för att nå en ännu större andel av de totala måltidstillfällena. På kundsidan sker fortsatt strukturella förändringar inom restaurangindustrin, där restaurangkedjor under gemensamma varumärken växer snabbare än marknaden i övrigt. Det är en utveckling som gynnar Dunis försäljning av kundanpassade koncept.

Dunis produktkategori i detaljhandeln fokuserar främst på lågprisprodukter och egna varumärken. Delar av kategorin har också fått en utökad distribution i nya kanaler så som trädgårdscentra, inredningsbutiker och "gör-det-själv"-butiker.

Ett ytterligare segment av marknaden utgörs av servering till företag och institutioner. Det är framförallt vårdsektorn som tar en större andel av segmentet och marknaden har haft en stabil tillväxt de senaste åren. Här finns en tydlig potential för Duni att skapa tillväxt.

FRAMTIDSUTSIKTER

HoReCa-industrin påverkas i hög grad av förändringar av människors livsstil. Efterfrågan på lång sikt drivs framförallt av förbättrad köpkraft i kombination med ändrade vanor, bland annat att en ökad andel måltider äts utanför hemmet. Efterfrågan på

varumärkesprofilerande och miljöanpassade engångsartiklar ökar också. Vidare fortsätter trenden mot ökad tillgänglighet och bekvämlighet kopplat till måltider och därför fortsätter take-awayalternativen att växa. Denna trend får även stöd av att antalet enmanshushåll ökar och att urbaniseringen fortsätter. Antalet restaurangkedjor som vill profilera sina varumärken genom engångsartiklar ökar också, ett område där Duni är väl positionerat.

RAPPORTERING

Årsredovisningen omfattar räkenskapsåret 2016. Föregående år avser räkenskapsåret 2015. Duni styr sin verksamhet utifrån det som i Duni benämns operativt resultat. Det operativa resultatet avser rörelseresultat före omstruktureringskostnader, orealiserade värderingseffekter av valutaderivat, verkligt värde allokeringar och avskrivningar av immateriella tillgångar som är identifierade i samband med rörelseförvärv. Hygienverksamheten som avslutades i början av 2015 har räknats bort från jämförelseåren och finns rapporterad som avvecklad verksamhet på en rad efter årets resultat.

Omstruktureringskostnaderna uppgick till -10 (-11) MSEK. Dessa avser i huvudsak organisationsförändringar och effektiviseringar inom produktionen i Tyskland samt inom försäljning i Norden. Detta är den sista delen av det program av organisatoriska förändringar och effektiviseringar som startade under 2015, då huvudsakligen inom affärsområde Consumer samt avseende organisationsförändringar i ledningen. För mer information om omstruktureringskostnader, se Not 9.

Den orealiserade värderingseffekten av valutaderivat som redovisas i det operativa resultatet uppgår till 0 (0) MSEK.

Det operativa resultatet kommenteras i texten fortsättningsvis exklusive dessa jämförelsestörande poster.

BRYGGA MELLAN OPERATIVT RESULTAT OCH RÖRELSERESULTAT

MSEK	2016	2015
Operativt resultat	502	528
Orealiserade värdeförändringar av derivatinstrument	–	–
Omstruktureringskostnader	-10	-11
Avskrivningar på immateriella tillgångar identifierade i samband med rörelseförvärv	-27	-27
Verkligt värde allokeringar i samband med förvärv	-1	–
Redovisat rörelseresultat (EBIT)	463	490

OMSÄTTNING

Dunis nettoomsättning för kvarvarande verksamheter uppgick till 4 271 (4 200) MSEK, en försäljningsökning på 1,7 %. Med oförändrade valutakurser från föregående år skulle nettoomsättningen varit 85 MSEK högre än 2015 års utfall, motsvarande en försäljningsökning om 2,0 %. Organisk tillväxt rensat för strukturförändringar uppgår till 1,2 % i fasta växelkurser.

I Affärsområde Table Top uppgick nettoomsättningen till 2 293 (2 266) MSEK. I fasta växelkurser motsvarar det en försäljningsökning med 1,5 %. Affärsområdet hade en försäljningsmässigt svag inledning på året men hämtade upp sig bra. Alla regioner hade en försäljning i nivå eller högre än föregående år. Efterfrågan inom restaurangsektorn har gradvis ökat under året.

Affärsområde Meal Service nettoomsättning uppgick till 666 (616) MSEK. I fasta växelkurser motsvarar det en försäljningsökning med 7,9 %. En positiv utveckling på alla marknader leder till en fortsatt bra tillväxttakt.

Inom affärsområdet Consumer uppgick nettoomsättningen till 1 039 (1 063) MSEK. I fasta växelkurser motsvarar det en försäljningsminskning med 1,4 %. Detaljhandeln i Europa fortsätter att växa runt 2 % på helårsbasis medan Duni tappade något mot föregående år. Förlusten av några större kunder under 2015 har inte kunnat ersättas av nya under året. Fokus har riktats mot att jobba närmare kunderna för att visa styrkan i att vara en totalleverantör för det dukade bordet och inte bara för selektiva delar.

Affärsområdet New Markets nettoomsättning uppgick till 220 (207) MSEK. I fasta växelkurser motsvarar det en försäljningsökning med 6,5 %. Från augusti konsolideras förvärvet Terinex Siam, Thailand, i New Markets. Dunis position i Asien har i och med förvärvet stärkts ytterligare och det är också här en stor del av arbetet kring att utveckla Dunis premiumsortiment koncentreras. Marknaderna i Ryssland och Mellanöstern upplevde en svag inledning av året med en stabilisering under den andra halvan av året.

Affärsområde Materials & Services nettoomsättning uppgick till 52 (48) MSEK. I fasta växelkurser motsvarar det en försäljningsminskning med 9,0 %.

RESULTAT

Det operativa resultatet för kvarvarande verksamheter uppgick till 502 (528) MSEK. Med oförändrade valutakurser från föregående år skulle det operativa resultatet varit 1 MSEK lägre för året. Bruttomarginalen uppgick till 28,8 % (29,6 %) och rörelsemarginalen minskade från 12,6 % till 11,8 %. Marginalerna på den brittiska marknaden har påverkats negativt av det svaga pundet. Table Top påverkades av en svag efterfrågan på den tyska marknaden under det första halvåret. Under året har Duni med stor framgång fortsatt befästa sin särställning inom miljöanpassade material. Detta förklarar en stor del av affärsområde Meal Service ökning. Integrationen av Terinex Siam, Thailand, fortlöper enligt plan och pågående insatser fokuseras på förbättrad produktionseffektivitet samt ökad närvaro i kringliggande marknader såsom Sydostasien och Austrailen.

Finansnettot uppgick till -22 (-31) MSEK. De negativa omräkningseffekterna var 10 MSEK bättre än föregående år. Resultat före skatt för kvarvarande verksamheter uppgick till 441 (459) MSEK.

För räkenskapsåret redovisades en skattekostnad om 107 (113) MSEK. Den effektiva skattesatsen uppgick till 24,3 % (24,6 %). Årets skattekostnad innehåller justeringar och engångseffekter från föregående år på 0,4 (-1,4) MSEK. Under året har den uppskjutna skattefordran relaterad till förlustavdrag reducerats med 35 (29) MSEK och beräknas vara fullt utnyttjad under 2017.

Årets resultat uppgick till 334 (346) MSEK varav innehav utan bestämmande inflytande för 2016 uppgick till 2 MSEK. Årets resultat för avvecklade verksamheter uppgick till 0 (4) MSEK.

INVESTERINGAR

Koncernens nettoinvesteringar för kvarvarande verksamheter exklusive förvärv uppgick till 176 (161) MSEK. Det är en något högre investeringsnivå på grund av en investering i kapacitet och effektivitet vid pappersbruket i Skåpafors, Dalsland. Utöver detta är investeringarna främst relaterade till koncernens produktionsanläggningar i Polen, Tyskland och Sverige. Avskrivningar samt återföring av nedskrivning för kvarvarande verksamheter uppgick till 159 (158) MSEK.

KASSAFLÖDE OCH FINANSIELL STÄLLNING

Koncernens operativa kassaflöde uppgick till 446 (623) MSEK. Förutom ett lägre bidrag från rörelsen påverkades kassaflödet negativt i början av året av en stor utbetalning av inkomstskatt avseende åren 2014 och 2015. Förvärvet av Terinex Siam, Thailand, påverkade kassaflödet med -103 MSEK. Under året har även en tilläggsköpeskilling på 21 MSEK avseende förvärvet av Duni Song Seng i Singapore betalats ut.

Koncernens balansomslutning uppgick per den 31 december till 4 487 (4 178) MSEK.

Koncernens räntebärande nettoskuld uppgick till 757 MSEK jämfört med 584 MSEK per den 31 december 2015.

OPERATIVA OCH FINANSIELLA RISKER

Duni är exponerat för ett flertal rörelserisker som det är väsentligt att hantera.

Utvecklingen av attraktiva sortimentskollektioner och i synnerhet julkollektionen är mycket viktig för att Duni ska uppnå en god försäljnings- och resultatutveckling. Duni arbetar med detta genom att ständigt utveckla sitt sortiment. Ungefär 25 % av kollektionen byts ut varje år för att möta och skapa nya trender.

En försämrad konjunktur under en längre period i Europa skulle kunna leda till färre antal restaurangbesök, minskad konsumtion i konsumentledet och ökad priskonkurrens vilket kan påverka volymer och bruttomarginaler.

Styrelsens revisionsutskott har årliga genomgångar av bolagets operativa och finansiella risker utifrån den riskanalys som ledningen tar fram. Här ingår också miljörisker samt risker relaterade till inträde på nya marknader såsom anti-korruption, bedrägerier och sociala aspekter såsom arbetsrättsliga förhållanden.

Dunis finansförvaltning och dess hantering av finansiella risker regleras av en finanspolicy antagen av styrelsen. Detta arbete leds och hanteras av koncernens finansfunktion, vilken ingår som en enhet inom moderbolaget. Koncernen delar in de finansiella riskerna i marknadsrisk, bestående av valutarisk, prisrisk och ränterisk samt kreditrisk och likviditetsrisk. Dessa risker kontrolleras i en övergripande riskhanteringspolicy som fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat. Se vidare Not 3 beträffande riskhantering.

RÄTTSLIGA TVISTER

Ett fåtal tvister avseende mindre belopp rörande kund- och leverantörsförhållanden är pågående vid bokslutstidpunkten. I årsbokslutet har reserver bokförts som enligt ledningens bedömning täcker eventuellt negativa utfall av dessa tvister. Se vidare Not 35 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser.

MILJÖ

Duni arbetar enligt antagen miljöstrategi efter policy och mål omfattande utveckling och information kring produkter, effektiv och kontrollerad produktion samt kunskap och kommunikation ur ett miljöperspektiv.

Miljö- och kvalitetssystem enligt ISO 14001 och ISO 9001 är införda och certifierade vid koncernens samtliga europeiska produktionsenheter.

Leverantörer av handelsvaror och väsentliga insatsmaterial utvärderas enligt koncernens uppförandekod som omfattar såväl miljö- som socialt ansvar. Inför nya kontrakt av inköp av handelsvaror genomförs först en revision gentemot uppförandekoden i leverantörens fabrik. Revisioner genomförs även rullande hos befintliga leverantörer utifrån en riskbedömning som tar hänsyn till leverantörernas lokalisering, tidigare resultat och typ av produktion. Revisionen fokuserar på mänskliga rättigheter som risken för barnarbete och ofrivilligt arbete samt arbetsförhållanden, lönevillkor och arbetstider.

Duni är även FSC®-certifierade, licens-nummer FSC-C014985 (Forest Stewardship Council®) för försäljning, tillverkning och distribution av bland annat servetter, dukar och serveringsartiklar. Detta innebär att Dunis pappersprodukter kommer från ansvarsfullt skogsbruk.

Rexcell Tissue & Airlaid AB bedriver två tillståndspliktiga verksamheter enligt miljöbalken i svensk lagstiftning. Koncernen har tillstånd för tillverkning av 65 000 ton mjukpapper per år och 52 000 ton torrformerat papper per år vid bruket i Skåpafors och 10 000 ton torrformerat papper i Dals Långed. Bruken har beviljats tillstånd för utsläpp av koldioxid, CO2 , av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Tilldelningen av utsläppsrätter är 2 196 ton för 2016 i Dals Långed och 18 794 ton för 2016 i Skåpafors. Totalt antal utsläppsrätter minskar varje år fram till år 2020 då Dals Långed kommer att ha utsläppsrättigheter motsvarande 2 027 ton per år och Skåpafors 17 349 ton per år. Då anläggningen i Dals Långed inte är i drift är utsläppsrätterna tillhörande Dals Långed vilande från 2017. Totalt har 11 367 ton förbrukats i Skåpafors under 2016.

MEDARBETARE OCH ARBETSMILJÖ

Duni verkar utifrån fyra kärnvärden som ger vägledning i den dagliga verksamheten och tydliggör hur man gör saker på Dunis sätt. Kärnvärdena – Ägarskap, Mervärde, Öppenhet och Vinnarinstinkt – konkretiseras med hjälp av ett antal verksamhetsprinciper som sammantaget syftar till att skapa lönsam tillväxt, organisatorisk effektivitet och förbättrad kundnöjdhet.

Goda arbetsförhållanden, tydliga mål och ramar i kombination med kontinuerligt stöd till medarbetare, är grundstenar för att skapa tillväxt och lönsamhet. Human Resources (HR) har till uppgift att stödja ledning, chefer och medarbetare för att stimulera medarbetarnas utveckling, öka engagemanget samt driva och samordna förändringsarbete. HR medverkar också i arbetet med att säkerställa en god arbetsmiljö för alla anställda. Sedan 2014 har utvecklingsplaner succesivt arbetats fram som innebär att alla i organisationen ska ha tydliga individuella mål som följs upp. Dunis uppförandekod för anställda inkluderar även arbetsmiljö. En medarbetarundersökning för samtliga anställda i koncernen genomförs vartannat år och har genomförts under 2016. Denna inkluderar frågor om medarbetarnas arbetsmiljö. På Dunis fabriker bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete som revideras genom interna revisioner utifrån Dunis uppförandekod. Koncernledningen och styrelsen tar månatligen del av utvecklingen av nyckeltal avseende olyckor och sjukfrånvaro på grund av olyckor i fabrikerna.

Dunis styrelse är tydlig med att alla medarbetare ska vara medvetna om samt arbeta för anti-korruption. Förutom uppförandekoden som ska följas av alla anställda samt leverantörer har Duni också en affärsetisk policy. Denna anger hur Duni som företag och dess medarbetare ska följa god affärssed och agera i enlighet med koncernens etiska normer och förväntningar. Den affärsetiska policyn anger framförallt hur chefer och medarbetare ska agera i kontakter med kunder, leverantörer, ägare, konkurrenter och andra externa parter. Duni förväntar sig även att alla tredje parter, leverantörer och externa aktörer med vilka Duni samarbetar ska följa Dunis affärsetiska policy och gällande lagstiftning i respektive land.

Duni har även en visselblåsarpolicy som klargör att varje misstanke om bedrägligt beteende, korruption eller andra liknande situationer som bevittnas ska utan dröjsmål anmälas. Anmälan kan göras anonymt och mottagare är alltid HR-direktören, CFO samt ordförande i styrelsens revisionsutskott.

Antalet anställda uppgick den 31 december 2016 till 2 279 stycken. Den 31 december 2015 var antalet anställda 2 082 stycken. Av antalet anställda är 966 (901) personer sysselsatta inom produktionen. Dunis produktionsanläggningar är belägna i Bramsche och Wolkenstein i Tyskland, Poznan i Polen, Bengtsfors i Sverige samt i Bangkok i Thailand.

STYRELSENS ARBETE

Sedan årsstämman den 3 maj 2016 består styrelsen av fem ledamöter och två arbetstagarrepresentanter. Två suppleanter från arbetstagarrepresentantsidan är också alltid med på styrelsemötena. Styrelsen hade 9 protokollförda möten under året. För ytterligare information om styrelsens arbete, se Bolagsstyrningsrapporten.

ERSÄTTNING TILL VD OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Föreslagna principer för VD och ledande befattningshavare till årsstämman 2017, gällande för 2017 och till nästa årsstämma, är i all väsentlighet överensstämmande med de fastslagna principer som antogs på årsstämman 2016. För information om ersättningar till VD och ledande befattningshavare samt riktlinjer för ersättning till dessa se Bolagsstyrningsrapporten samt Not 13.

UTLÄNDSKA BOLAG OCH FILIALER

Duni bedriver verksamhet i egen regi och har anställda i 20 länder.

MODERBOLAGETS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

OMSÄTTNING, RESULTAT OCH FINANSIELL STÄLLNING

Moderbolaget, Duni AB, svarar för koncernens försäljning och kundsupport på den nordiska marknaden. Moderbolaget innehåller även koncernledningen samt gemensamma koncernfunktioner, såsom finans, personal, inköp, kommunikation, marknad och IT. Delar av koncernens utvecklingsresurser finns inom moderbolaget.

Nettoomsättningen uppgick till 1 140 (1 191) MSEK. Rörelseresultatet redovisades till -63 (-57) MSEK, och finansnettot till 277 (205) MSEK. I finansnettot ingår erhållna utdelningar från dotterbolag om 159 (127) MSEK samt erhållet koncernbidrag om 115 (72) MSEK. Årets resultat uppgick till 178 (121) MSEK.

Moderbolagets investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 15 (24) MSEK.

Soliditeten i moderbolaget uppgick vid årsskiftet till 58,7 % (62,1 %). Moderbolagets likvida medel uppgick per den 31 december 2016 till 119 (144) MSEK.

OPERATIVA OCH FINANSIELLA RISKER I MODERBOLAGET

Moderbolagets risker sammanfaller i allt väsentligt med koncernens risker.

Dunis finansförvaltning och dess hantering av finansiella risker regleras av en finanspolicy antagen av styrelsen. Detta arbete leds och hanteras av koncernens finansfunktion, vilken ingår som en enhet inom moderbolaget. Koncernen delar in de finansiella riskerna i marknadsrisk, bestående av valutarisk, prisrisk och ränterisk samt kreditrisk och likviditetsrisk.

ÄGARSKAP OCH AKTIE

ÄGARFÖRHÅLLANDEN DEN 31 DECEMBER 2016

Duni är noterat på NASDAQ Stockholm under kortnamnet "DUNI". De största ägarna per den 31 december 2016 är Mellby Gård Investerings AB 29,99 %, Polaris Capital Management, LLC 10,63 % och Swedbank Robur fonder 9,14 %.

DUNIS AKTIE

Dunis aktiekapital består av 46 999 032 stycken utestående stamaktier med rösträtten 1 röst per aktie. Kvotvärdet på aktierna är 1,25 kronor per aktie. Duni innehar inga egna aktier.

Antalet aktier ska vara lägst 32 008 000 och högst 128 032 000 stycken. Det finns inga utestående teckningsoptioner eller konvertibler. Ledande befattningshavare äger tillsammans 0,1 % av aktierna i Duni per 2016-12-31.

Ytterligare information om Dunis aktie och ägare finns i Bolagsstyrningsrapporten.

STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Vinstdisposition moderbolaget (SEK)	2016
Fritt eget kapital i moderbolaget
Balanserade vinstmedel	1 482 977 676
Årets resultat	178 304 100
Summa fritt eget kapital i moderbolaget	1 661 281 776
Styrelsen och verkställande direktören föreslår:
att till aktieägare utdela 5,00 SEK per aktie	234 995 160
samt att återstående belopp balanseras i ny räkning	1 426 286 616
Summa	1 661 281 776

Styrelsen föreslår till årsstämman 2017 att besluta om en vinstdisposition innebärande att till aktieägare registrerade på avstämningsdagen den 5 maj 2017 utdela 5,00 kronor per aktie, vilket motsvarar totalt 234 995 160 kronor, och att återstoden av fritt eget kapital balanseras i ny räkning.

Förutsatt att årsstämman 2017 fattar beslut i enlighet med styrelsens förslag om vinstdisposition kommer 1 426 MSEK att balanseras i ny räkning. Full täckning finns för moderbolagets bundna egna kapital efter föreslagen vinstutdelning. Koncernens egna kapital uppgår till 2 486 MSEK.

Till grund för sitt förslag till utdelning har styrelsen enligt 18 kap. 4 § Aktiebolagslagen (2005:551) bedömt att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamheten ställer på storleken av moderbolagets och koncernens eget kapital liksom på moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Föreslagen utdelning utgör sammanlagt 13,5 % av moderbolagets eget kapital och 9,5 % av koncernens eget kapital. Koncernen genererar bra kassaflöden och styrelsens bedömning är att Duni har en stark balansräkning. Efter genomförd vinstutdelning uppgår moderbolagets och koncernens soliditet till 54,9 % respektive 52,9 %. Soliditet och likviditet kommer därmed även efter föreslagen utdelning att vara betryggande i relation till den bransch bolaget och koncernen verkar inom, och bolaget och koncernen antas kunna fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt samt genomföra planerade investeringar.

Föreslagen vinstutdelning kommer inte att påverka moderbolagets och koncernens förmåga att infria sina betalningsförpliktelser. Styrelsen bedömer att moderbolaget och koncernen har god beredskap att hantera förändringar med avseende på likviditeten och oväntade händelser. Styrelsen anser att moderbolaget och koncernen har förutsättningar att möta framtida affärsrisker och även tåla eventuella förluster. Baserat på Dunis resultat efter skatt, ligger den föreslagna utdelningen väl i linje med koncernens utdelningspolicy.

Eget kapital hade varit 1 MSEK lägre om finansiella instrument som värderats till verkligt värde enligt 4 kap 14 a § årsredovisningslagen istället värderats efter lägsta värdets princip.

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT FÖR DUNI AB (PUBL)

Duni AB är ett svenskt publikt aktiebolag som sedan den 14 november 2007 är noterat på NASDAQ Stockholm, Mid Cap listan. Dunis styrning sker via bolagsstämman, styrelsen och verkställande direktören samt koncernledningen i Duni i enlighet med bland annat Aktiebolagslagen, bolagsordningen, styrelsensoch verkställande direktörens arbetsordning och interna riktlinjer. Representanter från ledningen i Duni-koncernen ingår därutöver i dotterbolagens styrelser.

Duni har gentemot NASDAQ Stockholm förpliktigat sig att tillämpa Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") som ska tillämpas av samtliga svenska aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Duni tillämpar Koden på alla punkter.

BOLAGSORDNING

Nuvarande bolagsordning fastställdes vid årsstämman den 6 maj 2009. Den anger bland annat att styrelsens säte ska vara i Malmö, att styrelsens ledamöter årligen väljs av årsstämman för tiden intill dess nästa årsstämma hållits samt att en aktie ger en röst. Den fullständiga bolagsordningen finns tillgänglig på Dunis hemsida, Duni.se.

BOLAGSSTÄMMA

På bolagsstämman fattar aktieägarna beslut i centrala frågor. Bland annat fastställer stämman resultat- och balansräkningar, disposition av bolagets resultat, ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören, val av styrelse och revisorer samt ersättning till styrelse och revisorer.

Kallelse till årsstämma i Duni ska, enligt Aktiebolagslagen, utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman. Kallelse ska ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt på Dunis hemsida. Att kallelse skett annonseras i Svenska Dagbladet och i Sydsvenska Dagbladet. För att få delta i stämman ska aktieägare anmäla sig hos bolaget senast den dag som anges i kallelsen.

Årsstämma 2016

Dunis Årsstämma 2016 ägde rum tisdagen den 3 maj 2016 i Malmö. Vid stämman var 267 stycken aktieägare närvarande, personligen eller genom ombud, dessa representerade 72,5 % av rösterna. Till stämmans ordförande valdes styrelsens ordförande Anders Bülow. Samtliga styrelseledamöter och arbetstagarrepresentanter var närvarande. Det var också medlemmar ur koncernledningen och bolagets revisor. Protokollet finns tillgängligt på Dunis hemsida, Duni.se. Alla beslut som fattades var i enlighet med valberedningens förslag. Några av de beslut som stämman fattade var:

• Fastställande av balans- och resultaträkning
• Utdelning om 5,00 kronor per aktie för verksamhetsåret 2015
• Ansvarsfrihet åt styrelseledamöter och verkställande direktör
• Styrelsen ska bestå av fem stycken ledamöter utan suppleanter
• Omval av styrelseledamöterna Pauline Lindwall, Alex Myers, Pia Rudengren och Magnus Yngen. Anders Bülow hade avböjt omval
• Johan Andersson valdes till ny styrelseledamot
• Magnus Yngen valdes till styrelsens ordförande
• Omval av revisionsbyrån PwC som revisorer
• Oförändrade arvoden till styrelsen, styrelsens ordförande kommer att erhålla 535 000 kronor samt övriga styrelseledamöter kommer att erhåll vardera 285 000 kronor
• Ersättning till ordförande i revisionsutskottet 115 000 kronor (oförändrat) samt 54 000 (oförändrat) till övriga ledamöter i revisionsutskottet
• Ersättning till ordförande i ersättningsutskottet 60 000 kronor (oförändrat) samt 27 500 (oförändrat) till övriga ledamöter i ersättningsutskottet
• Antagande av styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare
• Regler för valberedningens tillsättande och arbete
• Bemyndigande till styrelsen att intill nästa årsstämma, vid ett eller flera tillfällen, besluta om ökning av bolagets aktiekapital med högst 5 800 000 kronor genom emission av högst 4 640 000 stycken aktier

Årsstämma 2017

Nästa årsstämma för aktieägarna i Duni kommer att hållas onsdagen den 3 maj 2017 klockan 15.00 på Akvariet, Dockplatsen 12 i Malmö. Kallelse med styrelsens förslag kungörs i slutet av mars 2017. Mer information om årsstämman, anmälan etc. finns på Dunis hemsida.

Valberedning

Valberedningen nominerar de personer som, vid årsstämman, föreslås för inval i Dunis styrelse. Den tar också fram förslag avseende revisorsarvoden, styrelsearvode till ordförande och övriga styrelseledamöter samt ersättning för utskottsarbete. Alla förslagen presenteras vid årsstämman samt i kallelsen och på hemsidan inför årsstämman. Valberedningen ska vara sammansatt av representanter för Dunis tre största aktieägare per den 30 september. Magnus Yngen, styrelsens ordförande, sammankallade valberedningen i oktober 2016 och sammansättningen presenterades den 1 november 2016.

Valberedningen hade sitt första möte den 12 januari 2017. Valberedningen har haft två protokollförda möten inför årsstämman 2017. Arbetet i valberedningen börjar med att ledamöterna tar del av utvärderingen av den sittande styrelsen som genomförs varje år. Valberedningen anser att styrelsens sammansättning fungerar väl, endast fem ledamöter ger en effektiv styrelse och ett bra engagemang från alla ledamöter inklusive fackrepresentanter. Valberedningen konstaterar också att styrelsen utgörs av en bra och relevant mix av kön, kompetens och erfarenhet. Samtliga nuvarande styrelsemedlemmar föreslås omval till årsstämman 2017. Övriga val presenteras i kallelsen till årsstämman.

Valberedningen består av följande medlemmar:

Namn	Representerar	Ägarandel 2016-12-31
Magnus Yngen	Styrelsens ordförande
Rune Andersson (ordförande)	Mellby Gård Investerings AB	29,99 %
Bernard R. Horn Jr	Polaris Capital Management, LLC	10,63 %
Bo Lundgren	Swedbank Robur fonder	9,14 %
Totalt		49,76 %

STYRELSEN

Dunis styrelse beslutar om bolagets strategi, resurser, kapitalstruktur, organisation, förvärv, större investeringar, avyttringar, årsredovisning och delårsrapporter samt andra övergripande

frågor av strategisk natur. Styrelsen utser även den verkställande direktören som ansvarar för den löpande förvaltningen i enlighet med styrelsens anvisningar.

Styrelsens ledamöter

Styrelsens ledamöter väljs årligen av årsstämman fram till nästa årsstämma. Styrelsen ska, enligt bolagsordningen, bestå av lägst tre och högst tolv ordinarie ledamöter samt arbetstagarrepresentanter. Sedan årsstämman den 3 maj 2016 består styrelsen av fem ledamöter och fyra arbetstagarrepresentanter (två ledamöter och två suppleanter). Dunis verkställande direktör ingår inte i styrelsen men deltar liksom finansdirektören som regel vid styrelsemötena som föredragande.

Styrelsens arbete

Dunis styrelse fastställer vid det första ordinarie styrelsemötet efter bolagsstämman en skriftlig instruktion som beskriver styrelsens arbetsordning. Den fastställda arbetsordningen anger hur arbetet ska fördelas mellan styrelsens ledamöter, och hur ofta styrelsen ska sammanträda. Vidare reglerar arbetsordningen styrelsens åligganden, beslutförhet, en instruktion till den verkställande direktören, ansvarsfördelningen mellan styrelsen och den verkställande direktören med mera. Styrelsen har också inom sig upprättat två utskott; revisionsutskottet och ersättningsutskottet.

Styrelsen sammanträder efter en i förväg beslutad årsplan, ytterligare möten arrangeras vid behov. Styrelsen hade nio stycken protokollförda styrelsemöten under 2016.

• Bland annat har följande punkter varit med på agendan under 2016:
• Årsbokslut inklusive rapport från revisorerna, förslag till vinstdisposition och bokslutskommuniké
• Årsredovisning samt förberedelse inför Årsstämma
• Uppföljning med ansvarig revisor om årets revision
• Delårsrapporter
• Styrelsens och verkställande direktörens arbetsordning
• Årlig genomgång av policyhandboken
• Genomgång av den uppdaterade affärsplanen för de tre kommande åren
• Tillväxtfrågor och förvärvsfrågor
• Löpande utvärdering och analys av respektive affärsområdes prestationer avseende tillväxt och lönsamhet
• Strategiska frågor och risker

STYRELSENS NÄRVARO 2016

	Funktion	Oberoende 1)	Styrelsemöte	Revisionsutskott	Ersättningsutskott
Anders Bülow	Ordförande 4)	2)	4 av 9	2 av 4	1 av 4
Magnus Yngen	Ordförande, ledamot 4)	x	9 av 9	2 av 4	4 av 4
Pauline Lindwall	Ledamot	x	9 av 9	–	4 av 4
Alex Myers	Ledamot	x	9 av 9	4 av 4	–
Pia Rudengren	Ledamot	x	8 av 9	4 av 4	–
Johan Andersson	Ledamot 4)	2)	5 av 9	–	3 av 4
Per-Åke Halvordsson	Arbetstagarrepresentant, ledamot	3)	9 av 9	–	–
Henry Olsen	Arbetstagarrepresentant, ledamot	3)	7 av 9	–	–
Åsa Lundqvist	Arbetstagarrepresentant, suppleant	3)	9 av 9	–	–
Inge Larsson	Arbetstagarrepresentant, suppleant	3)	9 av 9	–	–

1) Enligt definition i Svensk kod för bolagsstyrning. 2) Ej oberoende (i förhållande till Dunis största aktieägare). 3) Ej oberoende (i förhållande till Duni). 4) Anders Bülow var styrelsens ordförande fram till årsstämman den 3 maj 2016. Magnus Yngen valdes till styrelsens ordförande och Johan Andersson till styrelseledamot på årsstämman den 3 maj 2016.

• Varuförsörjnings- och logistikfrågor
• Löpande prognoser för 2016
• Löpande investeringar samt uppföljning på den pågående kapacitetsinvesteringen i Skåpafors
• Konjunktur och ekonomiska förutsättningar

Styrelseordföranden och verkställande direktören har utöver styrelsemötena en löpande dialog kring förvaltningen av bolaget.

Verkställande direktören, Thomas Gustafsson, är ansvarig för genomförande av affärsplanen samt den löpande förvaltningen av bolagets angelägenheter, liksom den dagliga verksamheten i bolaget.

Styrelsen får månatligen skriftlig information i form av en månadsrapport innehållande uppföljning av bolagets försäljning, operativt resultat och rörelsekapitalets utveckling samt kommentarer om hur de olika affärsområdena och marknaderna utvecklas. Inför varje styrelsemöte får styrelsen även ta del av den senaste balansräkningen och kassaflödet.

Huvudägare, styrelsemedlemmar och verkställande direktör genomför därutöver årligen en detaljerad utvärdering av styrelsen utifrån den fastställda arbetsordningen. Utvärderingen omfattar bland annat styrelsens sammansättning, individuella styrelsemedlemmar samt styrelsens arbete och rutiner. Styrelsen samt valberedningen delges resultatet av denna utvärdering.

"Koden" innehåller regler avseende styrelseledamöternas oberoende och uppställer krav på att majoriteten av styrelseledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.

Minst två av de styrelseledamöter som är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen ska även vara oberoende i förhållande till alla aktieägare som kontrollerar tio procent eller mer av aktierna eller rösterna i Duni AB. Högst en person från bolagsledningen får vara ledamot av styrelsen.

Ersättningsutskott

Ersättningsutskottet bereder frågor rörande ersättningar och andra förmåner för bolagsledningen medan beslut om ersättningar och förmåner fattas av Dunis styrelse. Bolagsledningens ersättningar och förmåner utvärderas genom jämförelse med marknadsdata som tillhandahålls av externa källor. Dessa visar att Duni har konkurrenskraftiga ersättningsnivåer och att den totala ersättningen är rimlig och inte för hög. Ersättningsutskottet genomlyser bonusprinciperna inför varje år. En gång per år utvärderar ersättningsutskottet de ledande befattningshavarna och även vissa underchefer enligt ett systematiskt förfarande.

Ersättningsutskottet hade tre möten under 2016 och består av tre medlemmar: Pauline Lindwall (ordförande), Johan Andersson samt Magnus Yngen. Fram till årsstämman den 3 maj 2016 var Magnus Yngen (ordförande) samt Anders Bülow och Pauline Lindwall medlemmar i ersättningsutskottet. Verkställande Direktören i Duni, Thomas Gustafsson, deltar på mötena liksom HR-direktören som är utsedd sekreterare vid ersättningsutskottets möten.

Revisionsutskott

Revisionsutskottet arbetar efter en fastställd årsagenda. Dunis revisionsutskott är ansvarigt för att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering. Utskottet utvärderar också Dunis processer för intern kontroll och hanteringen av finansiella och rörelsemässiga risker. En särskild punkt på årsagendan behandlar frågor om bedrägeri och anti-korruption. Utskottet möter fortlöpande bolagets revisorer i syfte att informera sig om den externa revisionens inriktning och omfattning samt för att utvärdera de externa revisorernas arbete. Utvärderingen innefattar även omfattningen av revisorernas eventuella icke-revisionsrelaterade arbete för Duni. Vid förberedandet av förslag till valet av revisorer och till ersättning för revisionsarbetet biträder revisionsutskottet valberedningen. Under året har revisionsutskottet tillsammans med ledningen genomfört en upphandlingsprocess av revisionsbyrå samt arvoden för kommande år. Förslag och motivering har överlämnats till Valberedningen för vidare beslut på årsstämman 2017.

Revisionsutskottet hade fyra möten under 2016 och består av tre medlemmar: Pia Rudengren (ordförande), Magnus Yngen och Alex Myers. Fram till årsstämman den 3 maj 2016 var Pia Rudengren (ordförande) samt Anders Bülow och Alex Myers medlemmar i revisionsutskottet. Finansdirektören och koncernredovisningschefen deltar, liksom revisorerna, på samtliga möten.

ERSÄTTNING TILL STYRELSE

Arvode och annan ersättning till styrelsen, inklusive Dunis styrelseordförande, beslutas av årsstämman. I enlighet med beslut fattat på årsstämman den 3 maj 2016 bestämdes årsarvodet till totalt 1 675 000 SEK, varav till styrelseordförande 535 000 SEK. Därutöver beslutades om arvode för utskottsarbete om totalt 338 000 SEK.

Ersättningen fördelar sig mellan styrelsens ledamöter enligt nedanstående tabell.

STYRELSENS ERSÄTTNING FÖR PERIODEN MAJ 2016 – APRIL 2017

SEK	Styrelsemöte	Revisionsutskott	Ersättningsutskott	Summa
Magnus Yngen	535 000	54 000	27 500	616 500
Johan Andersson	285 000	–	27 500	312 500
Pauline Lindwall	285 000	–	60 000	345 000
Alex Myers	285 000	54 000	–	339 000
Pia Rudengren	285 000	115 000	–	400 000
Totalt	1 675 000	223 000	115 000	2 013 000

ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

2016, MSEK	Grundlön	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensionskostnad	Avgångsvederlag	Summa
Verkställande direktören – Thomas Gustafsson	3,9	–	0,0	1,9	–	5,9
Andra ledande befattningshavare	11,8	0,8	0,5	3,8	–	17,0

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Verkställande direktör för Duni är Thomas Gustafsson. Styrelsen har fastställt en instruktion för verkställande direktörens arbete och roll. Verkställande direktören har ansvaret för den löpande förvaltningen av koncernens verksamhet enligt styrelsens riktlinjer.

Thomas Gustafsson innehar per 2016-12-31, 26 400 stycken aktier i Duni AB. Thomas Gustafsson har inget delägarskap i företag som Duni har betydande affärsförbindelser med. Fler uppgifter om den verkställande direktören finns i Not 13 i årsredovisningen.

KONCERNLEDNING

Thomas Gustafsson leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga i ledningen som består av affärsområdeschefer och chefer för stabsfunktioner.

Koncernledningens sammansättning, inklusive verkställande direktören, består av nio personer. Kettil Wedin, HR-direktör, lämnade Duni den 31 maj 2016. Tjänsten tillsattes samtidigt av Sofie Lindström, tidigare HR Manager för de nordiska länderna. Den 1 juni 2016 lämnade Tina Andersson sin befattning som affärsområdeschef för Consumer & Corporate Marketing. Anna Lundqvist, tidigare Marketing Director Consumer, var tillförordnad affärsområdeschef för Consumer fram till augusti 2016 då hon fick tjänsten permanent och därmed också blev medlem i Dunis koncernledning.

Under året hade ledningen fyra stycken tvådagarsmöten. Årets möten har karaktäriserats av löpande avstämningar av den rullande affärsplanen, strategifrågor och handlingsplaner. Under året har det varit särskilt fokus på effektivitet inom logistik och leveranssäkerhet, förvärv och tillväxtsfrågor utanför Europa samt marknadsutvecklingen i Europa. Integrationen mellan Duni och de förvärvade bolagen är också en stående punkt på agendan. Koncernledningen behandlar såväl koncernövergripande frågor som frågor som berör enskilda affärsområden. Därutöver har koncernledningen ett halvdagsmöte varje månad med Dunis Group Controller för att tillsammans gå igenom månadens försäljning och resultat för respektive affärsområde, produktion, logistik och centrala funktioner.

ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Ersättningen till verkställande direktören samt övriga medlemmar i ledningsgruppen, enligt riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, är antagna av årsstämman den 3 maj 2016 och gäller fram till nästa årsstämma. Förslag på riktlinjer till årsstämman 2017 är i all väsentlighet överensstämmande med de riktlinjer som gällde 2016. Ersättningen ska vara marknadsmässig och utgöras av fast och rörlig lön, övriga förmåner samt pension. Den rörliga lönen ska aldrig kunna överstiga den fasta lönen.

Tabell på föregående sida visar på den totala bruttoersättningen till ledningsgruppen, inklusive grundlöner, rörliga ersättningar, pensionsbetalningar samt övriga förmåner. Thomas Gustafsson erhåller en årlig bruttolön om 3 904 000 SEK och har möjlighet att uppnå en bonus motsvarande högst 75 % av hans årliga grundlön baserad på för koncernen i förväg bestämda målsättningar. Han ska dessutom ha rätt till vissa andra anställningsförmåner såsom tjänstebil. Båda parter har rätt att säga upp avtalet genom skriftlig uppsägning med sex månaders uppsägningstid. Vid uppsägning från bolagets sida, förutom på grund av försumlighet, har han rätt till tolv månadslöner.

Thomas Gustafsson omfattas av Dunis pensionspolicy för tjänstemän med befattning inom ledningsgruppen, med tillägget att på den pensionsgrundande inkomsten utöver 7,5 inkomstbasbelopp betalar Duni 35 % till den alternativa ITP-lösningen. Som pensionsgrundande inkomst räknas även ett treårssnitt av utbetald bonus. Thomas Gustafssons pensionsålder är 65 år. Pensionskostnaden motsvarar kostnader för avgiftsbestämda pensionsplaner. Avsättningen till tjänstepension är fullt avdragsgill för Duni. Det finns inga andra utestående pensionsförpliktelser till den verkställande direktören.

Duni har inte beviljat några lån, förlängt eller utfärdat några garantier eller beviljat säkerheter till förmån för Dunis styrelseledamöter, ledande befattningshavare eller revisorer. Ingen av styrelseledamöterna, de ledande befattningshavarna eller revisorerna har direkt eller indirekt genom ett till honom/henne närstående bolag ingått transaktioner med Duni.

REVISION

På bolagsstämman den 3 maj 2016 omvaldes Pricewaterhouse-Coopers AB, med Eva Carlsvi som huvudansvarig revisor. Revisorerna granskar årsbokslut och årsredovisning samt bolagets löpande verksamhet och rutiner för att uttala sig om redovisningen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Granskning av årsbokslut och årsredovisning görs under januari och februari. Därefter granskas att årsstämmans riktlinjer om ersättning till ledande befattningshavare följs. Revisorerna deltar på alla revisionsutskottets möten under året. I oktober månad genomförs en interimsgranskning i kombination med en översiktlig granskning av Dunis delårsrapport för det tredje kvartalet. Vid sidan av Duni är Eva Carlsvi även huvudansvarig revisor i bland annat BE Group AB (publ), Eolus Vind Aktiebolag (publ), E.ON Nordic Aktiebolag och Kappahl AB (publ). Eva Carlsvi är auktoriserad revisor och medlem av FAR SRS. Arvode för övriga uppdrag till PwC förutom revisionsuppdraget uppgick under 2016 till sammanlagt 4,8 (2015: 3,0) MSEK.

ERSÄTTNING TILL REVISIONSBOLAG

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Ersättning för revisionsuppdrag	4,3	4,4	1,8	1,8
Ersättning för revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag	0,6	0,5	0,4	0,5
Ersättning för skattekonsultation	2,3	1,6	0,1	0,1
Ersättning för övriga konsultationer	1,9	0,9	1,8	0,8
Total ersättning revisionsbolag	9,2	7,4	4,1	3,2

STYRELSENS BESKRIVNING AV INTERN KONTROLL AVSEENDE DEN FINANSIELLA RAPPORTERINGEN FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2016

Styrelsens ansvar för intern kontroll regleras i aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Det innebär bland annat att övervaka Dunis finansiella rapportering och effektiviteten i bolagets interna kontroll och riskbedömning.

Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen syftar till att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen i form av årsredovisning och delårsrapporter som Duni publicerar varje år samt att den finansiella rapporteringen upprättas i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och andra krav för noterade bolag. Intern kontroll syftar även till att säkerställa hög kvalitet i den finansiella rapporteringen till företagsledning och styrelse så att beslut fattas på rätt grunder.

För att beskriva den interna kontrollen avseende finansiell rapportering utgår Duni från de områden som utgör grunden för den interna kontrollen enligt det ramverk som utfärdats av COSO "Internal Control – Integrated Framework" det vill säga områdena: kontrollmiljö, riskbedömning och kontrollstruktur, information och kommunikation samt uppföljning.

Dunis ledning, med stöd av revisionsutskottet, arbetar med riskmappning i enlighet med COSO 2013 och de 17 grundläggande principerna. Då arbetet fortgår har Duni valt att beskriva den interna kontrollen i förhållande till COSO-ramverket av 1992 års utgåva.

KONTROLLMILJÖ

Styrelsens arbetsordning samt de instruktioner styrelsen upprättat för verkställande direktörens och styrelseutskottens arbete definierar tydligt fördelningen av ansvar och befogenheter i syfte att säkerställa effektiv hantering av risker i affärsverksamheten. Duni har inrättat ett revisionsutskott för att granska de instruktioner och rutiner som används i den finansiella rapporteringsprocessen såväl som redovisningsprinciper och förändringar av dessa. Koncernledningen rapporterar enligt fastlagda rutiner månatligen till styrelsen. Interna styrinstrument för den finansiella rapporteringen utgörs framför allt av finanspolicy, kommunikationspolicy och koncernens finansmanual som definierar redovisnings- och rapporteringsregler.

Vidare har koncernledningen formulerat sin syn på hur verksamheten skall bedrivas i en affärsetisk policy vilken årligen revideras av styrelsen. Duni har ett oberoende whistleblowersystem dit Dunianställda eller andra externa parter kan skriva om erfarna eller iakttagna oegentligheter hos ledande befattningshavare. Det är frivilligt att vara anonym och mottagare av informationen är revisionsutskottets ordförande samt Dunis CFO och HR-direktör.

RISKBEDÖMNING OCH KONTROLLSTRUKTUR

Väsentliga risker för verksamheten analyseras av styrelsen som en del i den finansiella rapporteringen. Därutöver bereder koncernledningen till revisionsutskottet en övergripande riskanalys av resultat- och balansräkningar samt de faktorer som påverkar dessa. Riskområden dokumenteras och bedöms utifrån sannolikhet och påverkan. Baserat på detta utformas kontrollprocesser för att säkerställa hög kvalitet i den finansiella rapporteringen. Riskområdena utvärderas minst en gång per år i revisionsutskottet.

Organisationsstrukturen tillsammans med ansvarsfördelning och attestordning är tydligt beskriven och kommunicerad genom instruktioner och policies. Verksamheten är organiserad i affärsområden med resultatansvar. Revisionsutskottet kommunicerar kontinuerligt med revisorerna för att utvärdera och förbättra den interna kontrollen. Duni har etablerat ett europeisk redovisningscenter som fristående tillhandahåller redovisningstjänster till verksamheten. Denna funktion följer standardiserade processer och rutiner. Dess ansvarige chef rapporterar direkt till koncernens finansdirektör.

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

Information, både externt och internt, styrs genom Dunis kommunikations- och IR-policy. Ett särskilt avsnitt behandlar ansvar, rutiner och regler. Policyn utvärderas kontinuerligt för att säkerställa att information till aktiemarknaden håller hög kvalitet och är i enlighet med börsreglerna. Finansiell information som kvartalsrapporter, årsredovisningar och väsentliga händelser publiceras genom pressreleaser samt på Dunis hemsida. Möten med finansanalytiker arrangeras regelbundet i samband med publicering av kvartalsrapporter. Internt inom Duni är intranätet den huvudsakliga informationskällan. Redovisningsmanualer och instruktioner för finansiell rapportering finns tillgängliga på intranätet och dessa uppdateras regelbundet med hänsyn till förändringar i IFRS och andra rekommendationer.

UPPFÖLJNING

Styrelsen och revisionsutskottet granskar alla externa finansiella rapporter innan de formellt godkänns av styrelsen. Revisionsutskottet får löpande avrapportering från revisorerna om den interna kontrollen och följer upp väsentliga frågor. Styrelsen får månatligen en skriftlig rapport som behandlar försäljning, operativt resultat, marknadsutveckling samt annan väsentlig information om verksamheten och har även genomgång av aktuella finansiella rapporter som en stående punkt på alla sammanträden. Koncernledningen analyserar månadsvis den finansiella utvecklingen inom koncernens affärsområden. Generellt på alla nivåer i organisationen sker löpande uppföljning genom jämförelser mot föregående år, budget och planer samt genom utvärdering av nyckeltal.

UTTALANDE OM INTERNREVISION

Duni har inte funnit behov för en formell internrevisionsavdelning. Duni har ett redovisningscenter i Poznan, i Polen, som fungerar som en centraliserad europeisk ekonomifunktion och som utför redovisningsservice till alla dotterbolag i Europa förutom Ryssland. Redovisningscentrat fungerar som en konsultbyrå till de länder i koncernen som inte ingår i centrat det vill säga, Ryssland, Singapore och Paper+Design i Tyskland. Redovisningscentrat arbetar utifrån standardiserade processer och rutiner och är ett fristående bolag från den operativa verksamheten, rapporterande direkt till finansdirektören. Denna centraliserade och oberoende process för redovisning och finansiell rapportering bedöms utgöra en plattform för god intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Dunis koncernredovisningsavdelning genomför även visst internrevisions arbete i form av bland annat utförda kontroller på dotterbolagen.

STYRELSE

Dunis styrelse består av fem ledamöter valda av årsstämman samt två arbetstagarrepresentanter med två suppleanter.

Styrelsen är efter bolagsstämman Bolagets högsta beslutande organ. Styrelsens övergripande uppgift är att besluta om Bolagets affärsinriktning, Bolagets resurser och kapitalstruktur samt Bolagets organisation och förvaltning av Bolagets angelägenheter.

Styrelsens ledamöter väljs årligen av årsstämman för tiden intill dess nästa årsstämma hållits. Styrelsen skall bestå av lägst tre och högst tolv ordinarie ledamöter. Härutöver kan tillkomma arbetstagarrepresentanter.

MAGNUS YNGEN Född 1958

Ordförande sedan 2016. VD och koncernchef i Camfil.

Styrelseordförande i Sveba Dahlen AB.

Styrelseledamot i Dometic Group och Intrum Justitia.

ARBETSLIVSERFARENHET: VD och koncernchef Dometic. VD och koncernchef Husqvarna. Vice VD Electrolux.

UTBILDNING: Civilingenjör och teknologie licentiat vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.

Invald 2008 AKTIER I DUNI: 3 000

Oberoende av bolaget, bolagsledningen och Dunis större ägare.

PAULINE LINDWALL Född 1961

Styrelseledamot i Celesio AG och Lantmännen.

ARBETSLIVSERFARENHET: Kategoridirektör för Kaffe för Frankrike och södra Europa inom Kraft/Mondelez i Schweiz. Flera års erfarenhet från olika chefspositioner inom Nestlékoncernen både i Asien och i Europa såsom Country Business Manager Nestlé Nutrition i Tyskland och Indonesien.

UTBILDNING: Civilekonom Växjö Universitet.

Invald 2014

AKTIER I DUNI: 1 000

Oberoende av bolaget, bolagsledningen och Dunis större ägare.

ALEX MYERS Född 1963

ARBETSLIVSERFARENHET: VD och koncernchef Getinge AB. VD och koncernchef för Hilding Anders Group. VD för ArjoHuntleigh / Executive Vice President Getinge Group. Senior Vice President, Western Europe resp Global Sales & Marketing samt medlem av ledningsgruppen Carlsberg Breweries. Vice President Marketing & Innovation och medlem av ledningsgruppen Pripps-Ringnes (Orkla Drinks). Flera mellanchefspositioner inom Unilever i Sverige och Tyskland.

UTBILDNING: Fil kand i Organizational Behavior, Yale University, USA.

Invald 2013 AKTIER I DUNI: 2 000

Oberoende av bolaget, bolagsledningen och Dunis större ägare.

PIA RUDENGREN Född 1965

Styrelseordförande i Social Initiative AB.

Styrelseledamot i KappAhl AB, Swedbank AB och Tikkurila Oyj.

ARBETSLIVSERFARENHET: Heltidsarbetande styrelseledamot. Vice VD W Capital Management AB. CFO och medlem i ledningsgruppen i Investor AB.

UTBILDNING: Civilekonom Handelshögskolan, Stockholm.

Invald 2007

AKTIER I DUNI: 1 200

Oberoende av bolaget, bolagsledningen och Dunis större ägare.

JOHAN ANDERSSON Född 1978

VD och koncernchef samt styrelseledamot för Mellby Gård AB samt ett antal styrelseuppdrag inom Mellby Gård-koncernen.

ARBETSLIVSERFARENHET: Tidigare VD för Smarteyes International AB. Dessförinnan anställd på EQT Partners AB.

UTBILDNING: Civilingenjör, Chalmers tekniska högskola och en MBA-examen från INSEAD, Singapore.

Invald 2016 AKTIER I DUNI: 14 094 500

HENRY OLSEN Född 1953

Arbetstagarrepresentant för LO. Arbetstagarrepresentant i styrelsen i Rexcell Tissue & Airlaid AB. Anställd som operatör på Airlaid TM3 vid Rexcell Tissue & Airlaid AB.

Bolagsstyrelseutbildning Pappers. Invald 2012

AKTIER I DUNI: 0

Ej oberoende i förhållande till bolaget.

PER-ÅKE HALVORDSSON Född 1959

Arbetstagarrepresentant för PTK. Anställd som Organisations-/Ledningsresurs vid Rexcell Tissue & Airlaid AB. Bolagsstyrelseutbildning PTK. Invald 2005

AKTIER I DUNI: 0

Ej oberoende i förhållande till bolaget.

KONCERNLEDNING

THOMAS GUSTAFSSONFödd 1965

Verkställande direktör och koncernchef i Duni sedan december 2012.

Närmast kommer Thomas Gustafsson från Mellby Gård AB där han varit ägaransvarig för gruppens konsumentföretag och dessförinnan som VD och koncernchef för 2E Group AB (publ). Han har haft ledande befattningar inom Spendrups Bryggeri AB, Brämhults Juice AB och Eckes Granini GmbH.

Thomas Gustafsson är styrelseledamot i Smarteyes AB och var styrelseledamot i Duni mellan 2009 och november 2012.

Thomas Gustafsson är Marknadsekonom. AKTIER I DUNI: 26 400

MATS LINDROTH Född 1960

Finansdirektör i Duni sedan 2009 och har varit anställd i Duni sedan 1987.

Mats Lindroth har en civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm. AKTIER I DUNI: 25 200

SOFIE LINDSTRÖM Född 1974

HR-direktör i Duni sedan juni 2016. Sofie Lindström har arbetat på Duni sedan 2007 och kommer närmast från en tjänst som HR-chef i Norden. Dessförinnan arbetade hon som produktutvecklare inom Table Top samt som kategorichef inom Meal Service.

Dessförinnan var hon Manager på Accenture. Sofie Lindström har en ekonomie kandidatexamen från Pacific Lutheran University, Seattle, USA.

AKTIER I DUNI: 400

PATRIK SÖDERSTJERNA Född 1964

Director Business Area New Markets sedan januari 2014. Tidigare Direktör Affärsutveckling / Nya marknader och dessförinnan verkställande direktör i Rexcell Tissue & Airlaid AB sedan 2007.

Dessförinnan har Patrik Söderstjerna varit VD i Zarlink Semiconductor AB, Advanced Printing Aschersleben GmbH och Finotech Verbundstoffe GmbH.

Patrik Söderstjerna har en civilingenjörsexamen i maskinteknik från Lunds Tekniska Högskola.

AKTIER I DUNI: 8 400

ROBERT DACKESKOG Född 1971

Director Business Area Table Top sedan november 2015 och dessförinnan Director Business Area Consumer sedan augusti 2012.

Robert Dackeskog kommer från Findus-koncernen och närmast från en tjänst som Managing Director Findus Denmark/Foodservice & Export Director för Findus Sverige.

Robert Dackeskog har en civilekonomexamen från Göteborgs universitet.

AKTIER I DUNI: 5 000

LINUS LEMARK Född 1977

Director Business Area Meal Service sedan maj 2012. Linus Lemark anställdes i Duni 2007 som Affärsutvecklingschef och var sedan Marknadschef Food Solutions.

Linus Lemark har erfarenhet som Innovationsdirektör på The Absolut Company AB samt som Vice President på Aquavit i New York.

Linus Lemark har en civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm.

AKTIER I DUNI: 5 000

ANNA LUNDQVIST Född 1973

Director Business Area Consumer sedan augusti 2016.

Anna har varit anställd på Duni sedan 2005 och kommer från en tjänst som Marketing Director Consumer. Dessförinnan har hon varit Sales Director för Consumer Nordics samt Business Controller för Table Top Nordics och Consumer. Dessförinnan var Anna managementkonsult på BearingPoint.

Anna Lundqvist har en civilekonomexamen från Lunds universitet.

AKTIER I DUNI: 0

FREDRIK MALMGREN Född 1974

Director Operations sedan mars 2015.

Fredrik Malmgren har närmast varit grundare och delägare i Montell & Partners AB där han främst inriktar sig på att leda produktions- och supply chain-projekt för multinationella företag.

Fredrik Malmgren är civilingenjör i automationsteknik vid Chalmers Tekniska Högskola.

AKTIER I DUNI: 6 100

THOMAS LÖÖB Född 1957

Corporate Development Director sedan 2012. Thomas Lööb har varit anställd i Duni sedan 1996 på flera poster inom Innovation och FoU.

Ordförande i Rexcell Tissue & Airlaid AB sedan 2014. Thomas Lööb är utbildad civilingenjör från Lunds Universitet.

AKTIER I DUNI: 6 000

FEMÅRSÖVERSIKT, RESULTATRÄKNING, KONCERNEN

MSEK	2016	2015	2014	2013	2012
Intäkter	4 271	4 200	3 870	3 349	3 268
Kostnad för sålda varor	-3 039	-2 959	-2 736	-2 366	-2 322
Bruttoresultat	1 231	1 241	1 134	983	946
Försäljningskostnader	-483	-476	-456	-436	-430
Administrationskostnader	-245	-240	-211	-173	-176
Forsknings- och utvecklingskostnader	-8	-10	-11	-15	-20
Övriga rörelseintäkter	10	13	4	0	1
Övriga rörelsekostnader	-43	-37	-27	-7	-79
Rörelseresultat	463	490	433	352	243
Finansiella intäkter	1	2	5	7	5
Finansiella kostnader	-23	-33	-24	-26	-30
Finansiella poster netto	-22	-31	-19	-19	-25
Resultat efter finansiella poster	441	459	414	334	218
Inkomstskatt	-107	-113	-113	-79	-83
Årets resultat från kvarvarande verksamheter	334	346	302	254	137
Årets resultat från avvecklade verksamheter	0	4	18	13	-11
Årets resultat	334	350	319	267	126
Årets resultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare	332	350	319	267	126
Innehav utan bestämmande inflytande	2	–	–	–	–

FEMÅRSÖVERSIKT, BALANSRÄKNING, KONCERNEN

MSEK	2016-12-31	2015-12-31	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
TILLGÅNGAR
Goodwill	1 577	1 455	1 463	1 249	1 199
Övriga immateriella anläggningstillgångar	304	275	311	78	51
Materiella anläggningstillgångar	951	857	851	723	744
Finansiella anläggningstillgångar	67	98	140	180	219
Summa anläggningstillgångar	2 899	2 684	2 765	2 230	2 213
Varulager	548	500	503	434	387
Kundfordringar	730	660	743	658	624
Övriga fordringar	124	131	69	148	126
Likvida medel	186	203	205	225	181
Summa omsättningstillgångar	1 588	1 494	1 563	1 465	1 318
SUMMA TILLGÅNGAR	4 487	4 178	4 328	3 695	3 531
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	2 406	2 345	2 193	2 099	1 985
Innehav utan bestämmande inflytande	80	–	–	–	–
Totalt eget kapital	2 486	2 345	2 193	2 099	1 985
Långfristiga finansiella skulder	676	552	11	492	576
Övriga långfristiga skulder	402	360	394	263	275
Summa långfristiga skulder	1 079	912	405	755	851
Leverantörsskulder	373	352	341	348	301
Kortfristiga finansiella skulder	–	–	818	–	–
Övriga kortfristiga skulder	549	568	572	493	394
Summa kortfristiga skulder	922	920	1 731	841	695
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	4 487	4 178	4 328	3 695	3 531

NYCKELTAL I SAMMANDRAG, KONCERNEN

	2016	2015	2014	2013	2012
Nettoomsättning, MSEK	4 271	4 200	3 870	3 349	3 268
Bruttoresultat, MSEK	1 231	1 241	1 134	983	946
Operativt resultat*, MSEK	502	528	452	369	355
EBITDA*, MSEK	632	656	572	473	454
Räntebärande nettoskuld, MSEK	757	584	888	491	638
Antal anställda	2 279	2 082	2 092	1 902	1 875
Bruttomarginal*	28,8 %	29,6 %	29,3 %	29,4 %	29,0 %
Operativ rörelsemarginal*	11,8 %	12,6 %	11,7 %	11,0 %	10,9 %
EBITDA marginal*	14,8 %	15,6 %	14,8 %	14,1 %	13,9 %
Avkastning på sysselsatt kapital*	15,8 %	18,6 %	15,4 %	13,3 %	14,4 %
Avkastning på eget kapital	13,4 %	14,8 %	13,8 %	12,1 %	6,7 %
Räntebärande nettoskuld i förhållande till eget kapital	30,5 %	24,9 %	40,5 %	23,4 %	31,1 %
Räntebärande nettoskuld i förhållande till EBITDA*	1,2	0,9	1,6	1,0	1,4

* Beräknat på operativt resultat

RESULTATRÄKNING, KONCERNEN

MSEK	Not	2016	2015
Intäkter	5, 6	4 271	4 200
Kostnad för sålda varor	6, 7, 8, 9, 10	-3 039	-2 959
Bruttoresultat		1 231	1 241
Försäljningskostnader	7, 8, 9	-483	-476
Administrationskostnader	7, 8, 9, 11	-245	-240
Forsknings- och utvecklingskostnader	7, 8	-8	-10
Övriga rörelseintäkter	14	10	13
Övriga rörelsekostnader	7, 8, 15	-43	-37
Rörelseresultat	5, 16	463	490
Resultat från finansiella poster	16, 17
Finansiella intäkter		1	2
Finansiella kostnader		-23	-33
Finansiella poster netto		-22	-31
Resultat efter finansiella poster		441	459
Inkomstskatt	19	-107	-113
Årets resultat från kvarvarande verksamheter		334	346
Årets resultat från avvecklade verksamheter		0	4
Årets resultat		334	350
Resultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		332	350
Innehav utan bestämmande inflytande		2	–
Resultat per aktie för kvarvarande och avvecklade verksamheter, hänförligt till moderbolagets aktieägare, SEK (före och efter utspädning):	20
Kvarvarande verksamheter		7,06	7,37
Avvecklade verksamheter		0,00	0,09
Totalt		7,06	7,45

RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT FÖR KONCERNEN

MSEK	2016	2015
Årets resultat	334	350
Övrigt totalresultat:
Poster som inte ska återföras i resultaträkningen:
Omvärdering av nettopensionsförpliktelsen	-30	10
Summa	-30	10
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen:
Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter	-3	4
Kassaflödessäkring	-1	-1
Summa	-4	3
Årets övriga totalresultat, netto efter skatt:	-34	13
Årets summa totalresultat	300	364
Årets summa totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare	295	364
Innehav utan bestämmande inflytande	5	–

BALANSRÄKNING, KONCERNEN

MSEK	Not	2016-12-31	2015-12-31
TILLGÅNGAR 1, 2, 3, 4, 5
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	21
Goodwill		1 577	1 455
Kundrelationer		250	221
Aktiverade utvecklingskostnader		40	38
Varumärken och licenser		14	16
Summa immateriella anläggningstillgångar		1 881	1 730
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader, mark och markanläggningar	22	299	268
Maskiner och andra tekniska anläggningar	23	514	422
Inventarier, verktyg och installationer	24	74	68
Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar	25	64	99
Summa materiella anläggningstillgångar		951	857
Finansiella anläggningstillgångar
Uppskjuten skattefordran	19	65	96
Andra långfristiga fordringar	27	2	2
Summa finansiella anläggningstillgångar		67	98
Summa anläggningstillgångar		2 899	2 684
Omsättningstillgångar
Varulager	10
Råvaror och förnödenheter		146	133
Varor under tillverkning		6	7
Färdigvarulager och handelsvaror		384	354
Förskott till leverantörer		11	6
Summa varulager		548	500
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	28	730	660
Derivatinstrument	29	1	4
Skattefordringar		14	15
Övriga fordringar	28	80	79
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	30	30	33
Summa kortfristiga fordringar		855	790
Likvida medel		186	203
Summa omsättningstillgångar		1 588	1 494

MSEK	Not	2016-12-31	2015-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER	1, 2, 3, 4, 5
Eget kapital
Aktiekapital	20	59	59
Övrigt tillskjutet kapital		1 681	1 681
Reserver		59	66
Balanserad vinst inklusive årets resultat		606	539
Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		2 406	2 345
Innehav utan bestämmande inflytande		80	–
Totalt eget kapital		2 486	2 345
Långfristiga skulder
Checkräkningskredit	31	14	12
Banklån	31	659	537
Finansiell leasingskuld		3	3
Derivatinstrument	29	8	7
Uppskjuten skatteskuld	19	126	117
Avsättningar till pensioner	33	268	236
Summa långfristiga skulder		1 079	912
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder		373	352
Skatteskulder		25	66
Derivatinstrument	29	12	0
Övriga skulder		78	86
Avsättning till omstruktureringsreserv	9	12	10
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	34	423	406
Summa kortfristiga skulder		922	920
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	32, 35	4 487	4 178

RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL FÖR KONCERNEN

	Hänförligt till Moderbolagets aktieägare
		Övrigt			Verkligt	Balanserad	Innehav utan
MSEK	Aktie kapital	tillskjutet kapital	Övriga reserver	Kassaflödes reserv	värde reserv*	vinst inkl. årets resultat	bestämmande inflytande	Summa eget kapital
Ingående balans 2015-01-01	59	1 681	55	-5	13	389	–	2 193
Totalresultat
Årets resultat	–	–	4	-1	–	361	–	364
Summa årets totalresultat	0	0	4	-1	0	361	–	364
Transaktioner med ägare
Utdelning till aktieägare avseende 2014	–	–	–	–	–	-211	–	-211
Totala transaktioner med ägare	0	0	0	0	0	–211	–	–211
Ingående balans 2016-01-01	59	1 681	59	-6	13	539	–	2 345
Totalresultat
Årets resultat	–	–	-6	-1	–	302	5	300
Summa årets totalresultat	0	0	-6	-1	0	302	5	300
Innehav utan bestämmande inflytande som uppkommit vid förvärv av dotterbolag	0	0	0	0	0	0	75	75
Transaktioner med ägare
Utdelning till aktieägare avseende 2015	–	–	–	–	–	-235	–	-235
Totala transaktioner med ägare	0	0	0	0	0	-235	0	-235
Utgående balans 2016-12-31	59	1 681	53	-7	13	606	80	2 486

* Verkligt värde reserv avser omvärdering av mark enligt tidigare redovisningsprinciper. Det omvärderade beloppet antogs som anskaffningsvärde i enlighet med övergångsreglerna i IFRS 1.

KASSAFLÖDESANALYS FÖR KONCERNEN

MSEK Not	2016	2015
Kassaflöde från den löpande verksamheten:
Rörelseresultat från kvarvarande verksamheter	463	490
Rörelseresultat från avvecklade verksamheter	–	5
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 36	141	149
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, avvecklade verksamheter	–	0
Erhållen ränta	1	2
Erlagd ränta	-11	-13
Betald inkomstskatt	-117	-44
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital	478	589
Förändringar av rörelsekapital:
Ökning(-)/minskning(+) av varulager	-18	-23
Ökning(-)/minskning(+) av kundfordringar	-42	18
Ökning(-)/minskning(+) av fordringar	6	-16
Ökning(+)/minskning(-) av leverantörsskulder	9	51
Ökning(+)/minskning(-) av kortfristiga skulder	14	-6
Avvecklade verksamheter förändring rörelsekapital	–	11
Kassaflöde från den löpande verksamheten	446	623
Kassaflöde använt i investeringsverksamheten:
Förvärv av materiella anläggningstillgångar 22, 23, 24, 25	-166	-162
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	-12	-2
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	3	3
Föräljning av immateriella anläggningstillgångar	0	0
Förvärv av dotterbolag 38	-124	–
Förändring av andra långfristiga skulder	0	0
Kassaflöde använt i investeringsverksamheten	-300	-161
Kassaflöde använt i finansieringsverksamheten:
Utdelning till aktieägare	-235	-211
Nettoförändring checkräkningskredit och övriga finansiella skulder	-9	1
Amortering av skuld	-191	-382
Upptagna lån	277	130
Kassaflöde använt i finansieringsverksamheten	-159	-462
Årets kassaflöde	-12	0
Likvida medel vid årets ingång	203	205
Kursdifferens i likvida medel	-6	-2
Likvida medel vid årets utgång	186	203

RESULTATRÄKNING, MODERBOLAGET

MSEK	Not	2016	2015
Intäkter	5, 6	1 140	1 191
Kostnad för sålda varor 6, 8, 9, 10		-1 023	-1 046
Bruttoresultat		117	145
Försäljningskostnader	8, 9	-121	-122
Administrationskostnader 8, 9, 11		-158	-154
Forsknings- och utvecklingskostnader	8	-5	-6
Övriga rörelseintäkter	14	256	244
Övriga rörelsekostnader	8, 15	-151	-164
Rörelseresultat	16	-63	-57
Resultat från finansiella poster	16, 17
Intäkter från andelar i koncernföretag	18	273	198
Övriga ränteintäkter och liknande intäkter		25	32
Räntekostnader och liknande kostnader		-22	-25
Finansiella poster netto		277	205
Resultat efter finansiella poster		214	148
Skatt på årets resultat	19	-35	-27
Årets resultat		178	121

RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT FÖR MODERBOLAGET

MSEK	2016	2015
Årets resultat	178	121
Övrigt totalresultat*
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen:
Periodens omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter**	0	3
Kassaflödessäkring	-1	-1
Årets övriga totalresultat, netto efter skatt	-1	2
Årets summa totalresultat	178	123
Årets summa totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare	178	123

* Moderbolaget har inget totalresultat klassificerat som; poster som inte ska återföras i resultaträkningen.

** Avser en turkisk filial vilken inte har någon skatteeffekt.

BALANSRÄKNING, MODERBOLAGET

MSEK	Not	2016-12-31	2015-12-31
TILLGÅNGAR	1, 2, 3, 4, 5
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	21
Goodwill		0	100
Aktiverade utvecklingskostnader		27	22
Varumärken och licenser		9	10
Summa immateriella anläggningstillgångar		36	132
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader, mark och markanläggningar	22	13	14
Maskiner och andra tekniska anläggningar	23	8	8
Inventarier, verktyg och installationer	24	2	3
Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar	25	1	6
Summa materiella anläggningstillgångar		24	30
Finansiella anläggningstillgångar	26, 38
Andelar i koncernföretag		884	766
Uppskjuten skattefordran	19	24	60
Andra långfristiga fordringar, internt	27	1 484	1 436
Summa finansiella anläggningstillgångar		2 392	2 262
Summa anläggningstillgångar		2 452	2 424
Omsättningstillgångar
Varulager	10
Varor under tillverkning		0	0
Färdigvarulager och handelsvaror		89	78
Förskott till leverantörer		7	4
Summa varulager		96	82
Kortfristiga fordringar	28
Kundfordringar	29	103	91
Derivatinstrument	28	1	4
Fordringar hos koncernföretag		51	52
Skattefordringar	28	5	5
Övriga fordringar		21	19
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	30	14	15
Summa kortfristiga fordringar		196	187
Kortfristiga finansiella fordringar hos koncernföretag	28	121	65
Kassa och bank		119	144
Summa omsättningstillgångar		240	477
SUMMA TILLGÅNGAR	32	2 983	2 901

BALANSRÄKNING, MODERBOLAGET, FORTS.

MSEK Not		2016-12-31	2015-12-31
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital 20		59	59
Reservfond		11	11
Uppskrivningsfond		13	13
Summa bundet eget kapital		83	83
Fritt eget kapital
Balanserad vinst		1 483	1 598
Årets resultat		178	121
Summa fritt eget kapital		1 661	1 719
Summa eget kapital		1 744	1 802
Avsättningar
Avsättningar till pensioner 33		100	104
Summa avsättningar		100	104
Långfristiga skulder
Banklån 31		659	537
Derivatinstrument 29		8	7
Summa långfristiga skulder		667	544
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder Skulder till koncernbolag		64 305	62 292
Derivatinstrument 29		12	0
Övriga skulder Avsättning till omstruktureringsreserv	9	15 6	11 3
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 34		70	82
Summa kortfristiga skulder		472	451
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 32, 35		2 983	2 901

FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL I MODERBOLAGET

	Aktie		Omräknings	Kassaflödes	Uppskriv	Fritt eget	Summa eget
MSEK	kapital	Reservfond	reserv	reserv	ningsfond	kapital	kapital
Ingående balans 2015-01-01	59	11	4	−5	13	1 811	1 891
Totalresultat
Årets totalresultat	–	–	3	−1	–	121	123
Summa årets totalresultat	0	0	3	−1	–	121	123
Transaktioner med ägare
Utdelning till aktieägare avseende 2014	–	–	–	–	–	−211	−211
Totala transaktioner med ägare	0	0	0	0	0	−211	−211
Ingående balans 2016-01-01	59	11	7	-7	13	1 719	1 802
Totalresultat
Årets totalresultat	–	–	–	-1	–	178	178
Summa årets totalresultat	0	0	0	-1	0	178	178
Transaktioner med ägare
Utdelning till aktieägare avseende 2015	–	–	–	–	–	-235	-235
Totala transaktioner med ägare	0	0	0	0	0	-235	-235
Utgående balans 2016-12-31	59	11	7	-7	13	1 661	1 744

Ackumulerade omräkningsdifferenser i moderbolaget som redovisats direkt mot eget kapital uppgår till 32 MSEK (2015: 33).

KASSAFLÖDESANALYS FÖR MODERBOLAGET

MSEK Not	2016	2015
Kassaflöde från den löpande verksamheten:
Rörelseresultat	-63	-57
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 36	118	129
Erhållen ränta	25	32
Erhållna utdelningar	159	127
Erlagd ränta	-7	-25
Betald inkomstskatt	0	0
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital	232	206
Förändring av rörelsekapital:
Ökning(-)/minskning(+) av varulager	-10	10
Ökning(-)/minskning(+) av kundfordringar	-14	-12
Ökning(-)/minskning(+) av fordringar	-7	-11
Ökning(+)/minskning(-) av leverantörsskulder	16	1
Ökning(+)/minskning(-) av kortfristiga skulder	-1	0
Kassaflöde från den löpande verksamheten	-16	-12
Kassaflöde använt i investeringsverksamheten:
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 21	-11	-15
Förvärv av materiella anläggningstillgångar 22, 23, 24, 25	-5	-11
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	0	0
Förändring i nettoutlåning till koncernbolag	15	301
Förändring av icke räntebärande fordringar	0	0
Förvärv av dotterbolag	-117	–
Förändring av räntebärande fordringar	1	0
Kassaflöde använt i investeringsverksamheten	-116	275
Kassaflöde använt i finansieringsverksamheten:
Utdelning till aktieägare	-235	-211
Nettoförändring checkräkningskredit och övriga finansiella skulder	24	-2
Amortering av skuld	-191	-382
Upptagna lån	277	130
Kassaflöde använt i finansieringsverksamheten	-125	-465
Årets kassaflöde	-25	4
Likvida medel vid årets ingång	144	140
Likvida medel vid årets utgång	119	144

NOTER

NOT 1 – ALLMÄN INFORMATION

Duni AB och dess dotterbolag är internationellt verksamma och ledande aktörer inom attraktiva kvalitetsprodukter och koncept för bordsdukning samt förpackningar för take-away. Koncernen utvecklar, tillverkar och säljer funktionella och attraktiva koncept och produkter för servering och förpackning av måltider. Duni har en ledande position genom kombinationen av hög kvalitet, etablerade kundrelationer, ett välrenommerat varumärke samt stark lokal närvaro i Europa.

Moderbolaget är ett registrerat aktiebolag med säte i Malmö. Adressen till huvudkontoret är Box 237, 201 22 Malmö, hemsidan är www.duni.se. Duni är noterat på NASDAQ i Stockholm under kortnamnet "DUNI".

Denna årsredovisning har den 16 mars 2017 godkänts av styrelsen för offentliggörande. Årsredovisningen kan ändras av bolagets ägare efter det att styrelsen har godkänt den.

Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i miljoner kronor (MSEK) och avser perioden 1 januari – 31 december för resultaträknings- och kassaflödesrelaterade poster respektive 31 december för balansräkningsrelaterade poster. Uppgifter inom parentes avser det föregående räkenskapsåret 2015-01-01 – 2015-12-31.

NOT 2 – SAMMANFATTNING AV VIKTIGA REDOVISNINGSPRINCIPER

I denna Not anges de viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna årsredovisning upprättats. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år med de undantag som anges nedan. Koncernredovisningen omfattar Duni AB och dess dotterbolag.

2.1 GRUNDER FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDE

Koncernredovisningen för Dunikoncernen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt International Financial Reporting Standards (IFRS) och tolkningar från IFRS Interpretations Committee (IFRS IC) sådana de antagits av EU. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar omvärderingar av finansiella tillgångar som kan säljas, finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen, finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) som är klassificerade som säkringsinstrument samt förmånsbestämda pensionsplaner – förvaltningstillgångar värderade till verkligt värde.

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i Not 4.

Moderbolaget tillämpar Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. I de fall moderbolaget tillämpar andra redovisningsprinciper än koncernen anges detta separat i avsnittet 2.22 Moderbolagets redovisningsprinciper.

2.1.1 Ändringar i redovisningsprinciper och upplysningar

Duni tillämpar de nya och ändrade standarder och tolkningar från IASB och uttalanden från IFRIC som är antagna av EU och som är obligatoriska från och med den 1 januari 2016. Nedan anges de standarder som Duni tillämpar för första gången för räkenskapsåret som började 1 januari 2016 och som skulle kunna ha haft väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter:

• Clarification of acceptable methods of depreciation and amortization – Amendments to IAS 16 and IAS 38
• Årliga förbättringar av IFRS-standarder, förbättringscykeln 2012-2014
• Disclosure Initiative: Amendments to IAS 1

Duni har även valt att tillämpa följande ändringar i förtid:

• Disclosure Initiative: Amendments to IAS 7

Tillämpningen av ändringarna tydliggör endast existerande krav och har inte haft någon inverkan på Dunis redovisningsprinciper eller upplysningar för det aktuella räkenskapsåret eller föregående räkenskapsår och förväntas inte heller ha någon inverkan på kommande perioder.

Andra standarder, ändringar och tolkningar som träder ikraft för räkenskapsår som börjar 1 januari 2016 har ingen väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

Ett antal nya standarder och ändringar av tolkningar och befintliga standarder träder i kraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2016 och har inte tillämpats vid upprättandet av koncernens finansiella rapporter. Inga av dessa förväntas ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter med undantag av de som följer nedan:

IFRS 9 Finansiella instrument (antagen av EU)

Väsentliga krav

IFRS 9 hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder och inför nya regler för säkringsredovisning. Den fullständiga versionen av IFRS 9 gavs ut i juli 2014. Den ersätter de delar av IAS 39 som hanterar klassificering och värdering av finansiella instrument och introducerar en ny nedskrivningsmodell.

Påverkan

Även om Duni ännu inte gjort en detaljerad utvärdering av de skuldinstrument som för närvarande klassificeras som finansiella tillgångar som kan säljas, tycks de uppfylla villkoren för att värderas till verkligt värde över övrigt totalresultat baserat på företagets affärsmodell för dessa tillgångar. Därför kommer redovisningen av dessa tillgångar inte att förändras. Andra finansiella tillgångar som Duni innehar inkluderar:

• Skuldinstrument som för närvarande klassificeras som tillgångar som hålls till förfall och värderas till upplupet anskaffningsvärde vilka förefaller att uppfylla villkoren för värdering till upplupet anskaffningsvärde enligt IFRS 9.

Duni förväntar sig ingen väsentlig påverkan på klassificeringen, värderingen eller redovisningen av koncernens finansiella tillgångar och skulder. Dunis redovisning av finansiella skulder kommer inte heller att ändras, då de nya kraven endast påverkar redovisningen av finansiella skulder som redovisas till verkligt värde över resultaträkningen och koncernen inte har några skulder av det slaget. Reglerna för

borttagande från balansräkningen har överförts från IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering och har inte ändrats.

De nya säkringsredovisningsreglerna i IFRS 9 är mer förenliga med företagets riskhantering i praktiken. Generellt sett kommer det bli lättare att tillämpa säkringsredovisning eftersom standarden inför en mer principbaserad ansats för säkringsredovisningen. Duni har ännu inte utvärderat effekterna i detalj, men förväntar sig att nuvarande säkringsförhållanden även fortsättningsvis kvalificerar sig för säkringsredovisning och kan redovisas på samma sätt under IFRS 9. Duni förväntar sig därför ingen väsentlig påverkan i koncernens säkringsredovisning.

Den nya modellen för beräkning av kreditförlustreserv utgår från förväntade kreditförluster, i stället för inträffade kreditförluster i enlighet med IAS 39, vilket kan medföra en tidigare redovisning av kreditförluster. Modellen ska appliceras på finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde, skuldinstrument som värderas till verkligt värde över övrigt totalresultat, avtalstillgångar enligt IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder, leasefordringar, lån och vissa finansiella garantier.

Duni har ännu inte utvärderat hur koncernens reserveringar för kreditförluster kommer att påverkas av de nya reglerna. De kan innebära att kreditförluster redovisas tidigare jämfört med nuvarande principer.

Den nya standarden inför även utökade upplysningskrav och förändringar i presentationen.

IFRS 9 gäller från och med 1 januari 2018. Enligt övergångsreglerna i den fullständiga versionen av IFRS 9 var förtida tillämpning i etapper tillåten för räkenskapsår som påbörjats före 1 februari 2015. Efter detta datum måste reglerna tillämpas i sin helhet.

Duni avser inte att förtidstillämpa IFRS 9.

IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder (antagen av EU)

Väsentliga krav

IFRS 15 är den nya standarden för intäktsredovisning. IFRS 15 ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal. IFRS 15 bygger på principen att intäkter redovisas när kunden erhåller kontroll över den försålda varan eller tjänsten – en princip som ersätter den tidigare principen att intäkter redovisas när risker och förmåner övergått till köparen. Ett företag kan välja mellan "full retroaktivitet" eller framåtriktad tillämpning med ytterligare upplysningar.

Påverkan

Ledningen utvärderar för närvarande effekten av den nya standarden och har identifierat följande områden som sannolikt kommer att påverkas:

• Konsignationsförsäljning där intäktsredovisningen är beroende av överföringen av kontroll snarare än överföringen av risker och förmåner.
• Redovisningen av returrätter i balansräkningen förändras då de ska bruttoredovisas enligt IFRS 15 (separat redovisning av rätten att återta varorna från kunden och skyldigheten att göra en återbetalning)

För närvarande kan koncernen inte uppskatta de nya reglernas kvantitativa inverkan på de finansiella rapporterna. Koncernen kommer att göra en detaljerad utvärdering under det kommande året. IFRS 15 gäller från och med 1 januari 2018. För närvarande avser

Duni inte att förtidstillämpa standarden.

IFRS 16 Leases

Väsentliga krav

IFRS 16 publicerades i januari 2016. Implementeringen av standarden kommer att innebära att nästan samtliga leasingkontrakt kommer att redovisas i balansräkningen, då ingen åtskillnad längre görs mellan operationella och finansiella leasingavtal. Enligt den nya standarden ska en tillgång (rättigheten att använda en leasad tillgång) och ett finansiellt åtagande att betala leasingavgifter redovisas. Kontrakt med kort löptid och kontrakt av mindre värden undantas. Redovisningen för leasegivare kommer i allt väsentligt att vara oförändrad.

Påverkan

Standarden kommer främst att påverka redovisningen av Dunis operationella leasingavtal. Vid balansdagen uppgår koncernens icke uppsägningsbara operationella leasingavtal till 251 MSEK, se not 37. Duni har dock ännu inte utvärderat i hur stor utsträckning dessa åtaganden kommer att redovisas som tillgång och skuld och hur detta kommer att påverka koncernens resultat och klassificering av kassaflöden.

Vissa åtaganden kan omfattas av undantaget för korta kontrakt och kontrakt av mindre värden och vissa åtaganden kan avse arrangemang som inte ska redovisas som leasingavtal enligt IFRS 16.

Rörelseresultatet och soliditeten samt skuldsättningsgraden kommer också påverkas av den nya standarden. Det har ännu inte utvärderats hur stor effekt denna förändring kommer att ha på dessa poster.

IFRS 16 gäller från och med 1 januari 2019. För närvarande avser Duni inte att förtidstillämpa standarden.

Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på Duni.

2.2 KONCERNREDOVISNING

2.2.1 Dotterbolag

Dotterbolag är alla de företag (inklusive företag för särskilt ändamål) där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav som överstiger 50 % av aktiernas eller andelarnas röstvärde eller där koncernen genom avtal ensam utövar ett bestämmande inflytande. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör Duni om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar.

Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets tillgångar, i händelse av ett så kallat "bargain purchase", redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultatet.

Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernbolag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, men eventuella förluster betraktas som en indikation på att ett nedskrivningsbehov kan föreligga. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

2.2.2 Transaktioner med innehavare utan medbestämmande inflytande

Koncernen tillämpar principen att redovisa transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital. Duni redovisar innehav utan bestämmande inflytande i ett förvärvat bolag antingen till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar. Duni

har innehav utan bestämmande inflytande redovisat till verkligt värde. Det avser Terinex Siam som förvärvades under 2016.

2.2.3 Intresseföretag

Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 % och 50 % av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Duni har för närvarande inga intresseföretag.

2.3 SEGMENTRAPPORTERING

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överrensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I Duni har denna funktion identifierats till koncernledningen som fattar strategiska beslut. Dunis segmentrapportering omfattar från den 1 januari 2014 redovisning av fem affärsområden som styrs utifrån det operativa resultatet efter det att gemensamma kostnader fördelats ut på respektive affärsområde. För detaljerad beskrivning, se Not 5.

2.4 OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA

2.4.1 Funktionell valuta och rapportvaluta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

2.4.2 Transaktioner och balansposter

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Valutakursdifferenser på utlåning och upplåning redovisas i finansnettot, medan övriga kursdifferenser ingår i rörelseresultatet. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat. Duni tillämpar säkringsredovisning via ränteswappar där en del av ränterisken säkras till fast ränta.

2.4.3 Koncernbolag

Resultat och finansiell ställning för alla koncernbolag (av vilka inget har en höginflationsvaluta som funktionell valuta) som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande:

• a) tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagskurs
• b) intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs
• c) alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas i övrigt totalresultat

Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter, till övrigt totalresultat. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i övrigt totalresultat till resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsvinsten/-förlusten.

Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

2.5 KASSAFLÖDESANALYS

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Likvida medel i kassaflödesanalysen överensstämmer med definitionen av likvida medel i balansräkningen, se 2.13.

2.6 INTÄKTER

2.6.1 Intäktsredovisning

Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor i koncernens löpande verksamhet. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt, returer och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning.

Duni redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt och att det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget. Intäktsbeloppet anses inte kunna mätas på ett tillförlitligt sätt förrän alla förpliktelser avseende försäljningen har uppfyllts eller förfallit. Duni grundar sina bedömningar på historiska utfall och beaktar därvid typ av kund, typ av transaktion och speciella omständigheter i varje enskilt fall.

Försäljning av varor intäktsredovisas när ett koncernföretag har levererat produkter till kund och när ansvaret för produkterna övergått till kund. Ansvaret regleras i leveransvillkoren. Kundens accept består av leveransgodkännande, villkoren för godkännande har löpt ut eller att koncernen har objektiva bevis för att alla kriterier för godkännande har uppfyllts. Leverans inträffar inte förrän produkterna har sänts till angiven plats samt riskerna och möjligheterna med produkterna (inkurans, resultat vid framtida försäljning) överförts till kunden.

I de fall Dunis produkter säljs med kvantitetsrabatt och kunderna har rätt att returnera felaktiga produkter redovisas försäljningsintäkterna på basis av det pris som anges i försäljningsavtalet, netto efter uppskattade kvantitetsrabatter och returer vid tidpunkten för försäljningen. Samlad erfarenhet används för att bedöma och reservera för rabatter och returer. Bedömningen av kvantitetsrabatterna baseras på förväntade årsinköp. Ingen finansieringskomponent bedöms föreligga eftersom försäljningen sker med en kredittid på i genomsnitt 45 dagar, vilket överensstämmer med marknadspraxis.

2.6.2 Utdelningsintäkter

Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalningen har fastställts.

2.7 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

2.7.1 Goodwill

Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.

Detaljerade upplysningar avseende hur Duni har definierat kassagenererande enheter vid fördelning av goodwill framgår av Not 21.

2.7.2 Kundrelationer, varumärken och licenser

Identifierbara förvärvade kundrelationer redovisas till verkligt värde och är hänförliga till förvärv gjorda från 2013 och senare. Avskrivning görs linjärt över nyttjandeperioden som bedöms till 10 år.

Förvärvade varumärken och licenser redovisas till anskaffningsvärde. Varumärken och licenser har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för varumärken och licenser över deras bedömda nyttjandeperiod (3-10 år).

2.7.3 Forskning och utveckling

Aktiverade utgifter för utvecklingsarbete avser i huvudsak utgifter för implementering av affärssystemet SAP.

Utgifter för forskning kostnadsförs när de uppstår.

Utgifter som uppstått i utvecklingsprojekt (hänförliga till formgivning och test av nya eller förbättrade produkter) redovisas som immateriella tillgångar när följande kriterier är uppfyllda:

• (a) det är tekniskt möjligt att färdigställa den immateriella tillgången så att den kan användas eller säljas,
• (b) ledningen har för avsikt att färdigställa den immateriella tillgången och använda eller sälja den,
• (c) det finns förutsättningar att använda eller sälja den immateriella tillgången,
• (d) det kan visas hur den immateriella tillgången kommer att generera troliga framtida ekonomiska fördelar,
• (e) adekvata tekniska, ekonomiska och andra resurser för att fullfölja utvecklingen och för att använda eller sälja den immateriella tillgången finns tillgängliga, och
• (f) de utgifter som är hänförliga till den immateriella tillgången under dess utveckling kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Övriga utvecklingsutgifter som inte uppfyller dessa villkor redovisas som kostnader när de uppstår. Utvecklingsutgifter som tidigare har redovisats som en kostnad, redovisas inte som en tillgång i en efterföljande period. Aktiverade utgifter för utvecklingsarbete redovisas som immateriella tillgångar och avskrivningar görs från den tidpunkt då tillgången är färdig att användas, linjärt över bedömd nyttjandeperiod (3-10 år).

2.8 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Byggnader och mark innefattar huvudsakligen fabriker och kontor. Alla materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången samt räntekostnader vid uppförande av kvalificerande tillgångar.

Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.

Inga avskrivningar sker för mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande:

Typ av tillgång	Nyttjandeperiod
Byggnader	20–40 år
Pappersmaskiner	15–17 år
Övriga maskiner	10 år
Fordon	5 år
Inventarier, verktyg och installationer	3–8 år

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder prövas varje balansdag och justeras vid behov.

Vinst eller förlust från avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.

2.9 NEDSKRIVNINGAR AV ICKE-FINANSIELLA TILLGÅNGAR

För goodwill och andra tillgångar med en obestämd nyttjandeperiod görs årligen en prövning av att återvinningsvärdet, det vill säga det högre av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet, överstiger redovisat

värde. För andra icke finansiella tillgångar görs en liknande prövning så snart det finns en indikation på att det redovisade värdet är för högt. Tillgångens värde skrivs ner till återvinningsvärdet så snart det visats att detta är lägre än redovisat värde.

2.10 LEASING

Anläggningstillgångar som disponeras via leasing klassificeras i enlighet med leasingavtalets ekonomiska innebörd. Leasing av anläggningstillgångar, där koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar förknippade med ägandet, klassificeras som finansiell leasing. Finansiell leasing redovisas vid leasingperiodens början till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna. Övriga leasingavtal klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingtiden (efter avdrag för eventuella incitament från leasinggivaren) kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden.

2.11 FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt lånefordringar och kundfordringar. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle.

2.11.1 Allmänna principer

Köp och försäljning av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen – det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar och kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingsteknik till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument eller diskonterade kassaflöden. Verkligt värde på valutaterminer beräknas utifrån gällande terminskurs på balansdagen, medan ränteswappar värderas med utgångspunkt från framtida diskonterade kassaflöden.

Koncernen bedömer per varje balansdag om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar, såsom upphörande av en aktiv marknad eller att det ej är troligt att gäldenären kan uppfylla sina åtaganden. Nedskrivningen beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden, diskonterade till den finansiella tillgångens ursprungliga effektiva ränta. Tillgångens redovisade värde skrivs ned och nedskrivningsbeloppet redovisas i koncernens resultaträkning. Om ett lån eller en investering som innehas till förfall har rörlig ränta, används den aktuella effektiva ränta som fastställts enligt avtalet som diskonteringsränta när nedskrivningsbehov fastställs. Som en praktisk utväg kan koncernen fastställa nedskrivningsbehovet på basis av instrumentets verkliga värde med hjälp av ett observerbart marknadspris. Nedskrivningsprövning av kundfordringar beskrivs nedan i avsnittet om låne- och kundfordringar.

Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen, endast när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Den legala rättigheten får inte vara beroende av framtida händelser och den måste vara rättsligt bindande för företaget och motparten både i den normala affärsverksamheten och i fall av betalningsinställelse, insolvens eller konkurs.

2.11.2 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Duni innehar derivatinstrument i form av terminskontrakt och ränteswappar på upplåning.

Duni tillämpar säkringsredovisning enligt IAS 39 på de ränteswappar som ingåtts för säkring av betalningar av rörlig ränta. Värdeförändringar på derivat som är designerade för säkringsredovisning redovisas över övrigt totalresultat.

Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli reglerade inom tolv månader, annars klassificeras de som anläggningstillgångar.

2.11.3 Säkringsredovisning

Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i posten Andra vinster/förluster – netto. Den vinst eller förlust som hänför sig till den effektiva delen av en ränteswap som säkrar upplåning med rörlig ränta, redovisas i resultaträkningens post Finansiella kostnader.

Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i not 29. Förändringar i säkringsreserven i eget kapital framgår av rapporten redogörelse förändring eget kapital. Hela det verkliga värdet på ett derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader. Derivatinstrument som innehas för handel klassificeras alltid som omsättningstillgångar eller kortfristiga skulder.

2.11.4 Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat. De har fastställda eller fastställbara betalningar och är inte noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. En nedskrivning av kundfordringar redovisas i resultaträkningen i försäljningsfunktionen och en nedskrivning av lånefordringar redovisas som en finansiell post. Likvida medel i balansräkningen tillhör också denna klassificering.

Kundfordringar och lånefordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reserv för värdeminskning.

En reserv läggs upp för värdeminskning av kundfordringar när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar (förfallna sedan mer än 30 dagar) betraktas som indikatorer på att nedskrivningsbehov kan föreligga. Reservens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden.

2.12 VARULAGER

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in-, först ut-metoden (FIFU). Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av formgivningskostnader, råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader (baserade på normal tillverkningskapacitet). Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.

2.13 LIKVIDA MEDEL

I likvida medel ingår, i såväl balansräkningen som i rapporten över kassaflöden, kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten.

2.14 FINANSIELLA SKULDER

Koncernen klassificerar sina finansiella skulder i följande kategorier: finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen och finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella skulden förväntades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella skulderna vid det första redovisningstillfället och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle.

2.14.1 Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Derivatinstrument med negativa verkliga värden som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning värderas till verkligt värde via resultaträkningen. För beskrivning av vilka derivatinstrument Duni innehar samt ytterligare information om redovisning, se avsnitt 2.11 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

Derivat vilka uppfyller reglerna för säkringsredovisning däribland de ränteswappar Duni tecknat redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat. För mer ingående beskrivning av redovisning av derivat designerade för säkring se 2.11.3.

Skulder i denna kategori klassificeras som kortfristiga skulder om de förväntas bli reglerade inom tolv månader, annars klassificeras de som långfristiga skulder.

2.14.2 Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

Upplåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förefaller inom ett år eller tidigare (eller under normal verksamhetscykel om denna är längre). Om inte, tas de upp som långfristiga skulder.

Finansiella skulder värderas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Finansiella skulder värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden med tillämpning av effektivräntemetoden. Ränteskillnadsersättningar vid förtidslösen av lån redovisas i resultaträkningen vid lösentidpunkten. Lånekostnader belastar resultatet för den period till vilken de hänför sig. Lämnade utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.

Upplåning samt övriga finansiella skulder klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone tolv månader efter balansdagen.

2.15 INKOMSTSKATTER

Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt och förändringar i uppskjuten skatt.

Värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas.

För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital, skatteeffekter på poster som redovisas i totalresultatet, redovisas i totalresultatet.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är troligt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag och filialer redovisas inte i koncernredovisningen då moderbolaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom överskådlig framtid.

2.16 ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

2.16.1 Pensioner

Duni har olika pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder, där betalningarna fastställs utifrån periodiska aktuariella beräkningar. Duni har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken Duni betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Duni har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.

Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den så kallade "projected unit credit method". Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida pensionsbetalningar med användning av räntesatsen för förstklassiga företagsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas med löptider jämförbara med den aktuella pensionsskuldens. Ungefär halva pensionsförpliktelsen är hänförlig till Sverige. Svenska bostadsobligationer anses utgöra företagsobligationer.

Svenska bostadsobligationer motsvarar förstklassiga företagsobligationer i den mening att marknaden för bostadsobligationer har en hög omsättning och anses som likvid och djup, vidare har dessa obligationer oftast en trippel A rating vilket medför att de har hög kreditvärdighet.

Aktuariella vinster och förluster som uppstår från erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period de uppstår.

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen.

För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar Duni avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.

2.16.2 Ersättning vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av Duni före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Duni redovisar avgångsvederlag när koncernen bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång. Förmåner som förfaller mer än tolv månader efter balansdagen diskonteras till nuvärde.

2.17 AVSÄTTNINGAR

Avsättningar för miljöåterställande åtgärder, omstruktureringskostnader och rättsliga krav redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet, och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Duni redovisar avsättning för omstruktureringskostnader, i Not 9. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.

2.18 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR SOM INNEHAS FÖR FÖRSÄLJNING OCH AVVECKLADE VERKSAMHETER

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning (eller avyttringsgrupper) klassificeras som anläggningstillgångar som innehas för försäljning om deras redovisade värde huvudsakligen kommer att återvinnas genom en försäljningstransaktion, inte genom fortlöpande användning. Anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) klassificerade som anläggningstillgångar som innehas för försäljning, redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Dessa tillgångar kan utgöra en del av ett företag, en avyttringsgrupp eller en enstaka anläggningstillgång. Duni har för redovisade räkenskapsår inga anläggningstillgångar som uppfyller kriterierna för att redovisas som anläggningstillgångar som innehas för försäljning.

2.19 UTSLÄPPSRÄTTIGHETER

Duni deltar i EU:s system för handel med utsläppsrättigheter. Erhållna utsläppsrättigheter värderas initialt till anskaffningsvärdet, det vill säga noll kronor. Uppvärderingar görs inte. En avsättning görs om underskott av utsläppsrättigheter identifieras mellan ägda rätter och de rätter som kommer att behöva levereras på grund av gjorda utsläpp. Värdet av eventuellt överskott av utsläppsrättigheter redovisas först när det realiseras vid en extern försäljning.

2.20 STATLIGA STÖD

Bidrag från staten redovisas till verkligt värde då det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att Duni kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Statliga bidrag som gäller kostnader periodiseras och redovisas i resultaträkningen över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att täcka.

2.21 MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolaget upprättar sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendation RFR 2 Redovisning för juridisk person. RFR 2 innebär att moderbolagets årsredovisning för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras jämfört med redovisning enligt IFRS.

Principerna för moderbolaget är oförändrade jämfört med föregående år.

2.21.1 Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper

Skillnader mellan koncernen och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.

Dotterbolag

Andelar i dotterbolag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Förvärvskostnader redovisas i moderbolaget som andel i dotterbolag. Erhållna utdelningar och koncernbidrag redovisas som finansiella intäkter.

Immateriella anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Redovisad goodwill i moderbolaget avser så kallad förvärvsgoodwill, nyttjandeperioden bedöms av bolagsledningen därför till maximala 20 år. Avskrivning på goodwill sker linjärt över nyttjandeperioden om 20 år.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Leasade tillgångar

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.

Avsatt till pensioner

Moderbolaget redovisar pensionsskulden baserad på beräkning i enlighet med Tryggandelagen.

Inkomstskatt

I moderbolaget redovisas – på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning – den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver, som en del av de obeskattade reserverna.

Uppställningsform för resultat- och balansräkning

Moderbolaget följer ÅRLs uppställningsform för resultat- och balansräkningen, vilket bland annat innebär en annan uppställningsform för eget kapital och att avsättningar redovisas som en egen huvudrubrik i balansräkningen.

NOT 3 – FINANSIELLA RISKER

3.1 FINANSIELLA RISKFAKTORER

Duni utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk (omfattande valutarisk, prisrisk i form av dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB's energiförbrukning och inköp av massa, ränterisk i kassaflödet samt ränterisk i verkligt värde), kreditrisk och likviditetsrisk. Dunis övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna.

Riskhanteringen sköts av en central finansavdelning (Treasury) enligt policies som fastställts av styrelsen. Treasury identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter. Styrelsen upprättar skriftliga policies såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifika områden såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivata- och icke-derivata finansiella instrument samt placering av överlikviditet. De ekonomiska säkringsrelationer som Duni etablerat som ett led i sin riskhantering kvalificerar sig inte för säkringsredovisning enligt reglerna i IAS 39, dock med ett undantag, Duni har tecknat ränteswappar som säkringsinstrument. Ränteswapparna redovisas enligt reglerna om kassaflödessäkring.

3.1.1 Marknadsrisk

Valutarisk

Duni är verksamt internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar. Dunis valutaexponering kan beskrivas i omräkningsexponering respektive transaktionsexponering.

Duni hanterar sin omräkningsexponering samt transaktionsexponering genom att koncentrera exponeringen till ett fåtal koncernbolag samt genom en av styrelsen fastställd finanspolicy.

Omräkningsexponering

Poster inkluderade i varje enskilt dotterbolags årsredovisning är beräknade efter den valuta där dotterbolaget har sin primära ekonomi och/eller sin juridiska hemvist (funktionell valuta). Moderbolagets årsredovisning är presenterad i svenska kronor (SEK), vilket är koncernens presentationsvaluta. Omräkning från varje bolags funktionella valuta till SEK ger inte upphov till någon större effekt på kassaflödet varför denna exponering inte säkras. Omräkningsexponering uppstår när dotterbolagens resultaträkningar räknas om till SEK. Med oförändrade valutakurser jämfört med 2015 skulle nettoomsättningen för året varit 85 MSEK högre och det underliggande rörelseresultatet 27 MSEK lägre.

Duni är även exponerad för annan typ av omräkningsexponering. Denna exponering förekommer i de enskilda koncernbolagens balansräkningar till följd av att de kan inkludera poster i en annan valuta än i sin funktionella valuta. Omvärdering av dessa poster sker till balansdagens kurs och ingår i koncernens resultat. I följande avsnitt diskuteras denna typ av omräkningsexponering.

Den finansiella in- och utlåningen i de enskilda dotterbolagen är främst intern mot moderbolaget och i respektive dotterbolags funktionella valuta. På detta sätt har valutaexponeringen avseende dessa poster centraliserats till moderbolaget. I moderbolaget säkras, i enlighet med koncernens policy, 100 % av den finansiella in- och utlåningen varför en förändring i valutakurser inte ger någon väsentlig effekt på resultatet. Moderbolagets externa upplåning motsvaras av cirka 48 % av intern nettoutlåning med samma valutafördelning. De resterande 52 % valutasäkras på terminsmarknaden in enlighet med Dunis policy. Av Not 29 framgår värdet och nominella belopp avseende valutaterminer som tecknats för finansiell in- och utlåning i moderbolaget.

Som beskrivs närmare under avsnittet transaktionsexponering nedan hanterar Duni sin valutarisk främst genom att koncentrera affärstransaktionerna till att huvudsakligen ske i dotterbolagens funktionella valutor. Vad gäller den konsoliderade koncernen bedöms omräkningsexponeringen i de enskilda dotterbolagens rörelsekapital därför som liten.

Om samtliga valutor skulle varit 5 % högre/lägre skulle koncernens resultat på grund av exponeringen i de enskilda dotterbolagens såväl som koncernens balansposter varit cirka +/- 7 MSEK (2015: +/- 1 MSEK). Motsvarande för moderbolaget cirka +/- 4 MSEK (2015: +/- 0 MSEK).

Transaktionsexponering

Transaktionsexponeringen minimeras genom att externa affärstransaktioner huvudsakligen genomförs i dotterbolagens funktionella valuta. Dotterbolagens inköp, främst interna, kan ske i andra valutor än den egna funktionella valutan varför dessa är exponerade för en valutarisk. Genom att även styra de interna flödena i så stor utsträckning som möjligt till mottagande dotterbolags funktionella valuta koncentreras valutarisken till ett fåtal dotterbolag. Dunis externa utflöden sker framförallt i SEK samt PLN medan externa inflöden är främst i DKK, NOK, CHF samt GBP.

Duni har inte som policy att valutasäkra räntebetalningar, varken interna eller externa.

Duni har via dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB en indirekt valutarisk i USD. Internationellt är massa prissatt i USD, en förstärkning/ försvagning av USD ger ökade respektive minskade inköpskostnader för koncernen.

Prisrisker

Energiprisrisker

Dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB köpte under år 2016 cirka 81 207 MWh el till en kostnad av cirka 29 MSEK, 3 792 ton gasol för cirka 15 MSEK samt köptes flis för bränsle till biopanna för cirka 9 MSEK (2015: 78 600 MWh el för 23 MSEK, 3 900 ton gasol för 17 MSEK, samt 8 MSEK för flis).

Rexcell Tissue & Airlaid AB är genom sin energiintensiva verksamhet utsatt för risker förknippade med prisförändringar på energi, framförallt gas och el. I de fall energiprisrisken inte är säkrad kommer prisförändringar på energimarknaden att ha en direkt påverkan på företagets resultat. En elprisförändring på +/- 5 % av den energi Rexcell Tissue & Airlaid AB förbrukar påverkar resultatet med ca -/+ 1 MSEK (2015: -/+ 2 MSEK).

För perioden 2013 till 2020 har Rexcell Tissue & Airlaid AB tilldelats utsläppsrätter fördelade på Dals Långed och Skåpafors. År 2016 var tilldelningen för Dals Långed 2 196 ton samt för Skåpafors 18 794 ton. Totalt antal utsläppsrätter minskar varje år fram till år 2020 då Dals Långed kommer att ha utsläppsrättigheter motsvarande 2 027 ton per år och Skåpafors 17 349 ton per år. Produktionsanläggningen i Dals Långed är ställd i malpåse och när det inte sker någon produktion utnyttjas inga utsläppsrätter. Tilldelningen av utsläppsrätter från Länsstyrelsen ligger vilande från 2017, men kan via ansökan återfås fram till år 2020.

Överblivna utsläppsrätter överförs till nästkommande år och om utsläppsrätterna inte räcker till genomförs stödköp. Om stödköp kommer att ske under 2017 är bedömningen att det inte kommer att uppgå till några väsentliga belopp. År 2016 hade Rexcell Tissue & Airlaid AB 9 623 (9 683) stycken oförbrukade utsläppsrätter med ett marknadsvärde av 0 (0) MSEK. Totalt har 11 367 ton förbrukats i Skåpafors under 2016.

Massaprisrisker

För vissa pappers- och massaprodukter finns det en OTC-handel i finansiella kontrakt, dvs det finns en möjlighet att reducera risken av svängningar i pappers- och massapriset. Inköp av papper och massa sker i dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB. Duni har för närvarande inte tecknat några sådana kontrakt. En prisförändring på massapriset under 2016 på +/- 1 % per ton påverkar resultat med -/+ 3 MSEK (2015: -/+ 3 MSEK).

Ränterisk avseende kassaflöden och verkliga värden

Duni är exponerad för ränterisk avseende kassaflöden främst i EURIBOR, då all extern upplåning är till rörlig ränta (se Not 31 för mer detaljer). Även moderbolagets interna in- och utlåning sker till rörlig ränta. Del av ränterisk har säkrats till fast ränta genom 5 års ränteswap, med förfall i augusti 2019.

Duni innehar inte några väsentliga räntebärande tillgångar. Koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten är i allt väsentligt oberoende av förändringar i marknadsräntor. Koncernens ränterisk avseende kassaflöden uppstår genom extern upplåning till rörlig ränta. Utestående upplåning är till 100 % upptagen i EUR.

Om räntorna på koncernens upplåning per 2016-12-31 varit 100 punkter högre/lägre med alla andra variabler konstanta samt beaktande av ränteswap, hade Dunis finansnetto för 2016 varit 7 MSEK lägre/högre (2015: 3 MSEK). Andra komponenter i eget kapital skulle ha varit 10 MSEK (2015: 13 MSEK) lägre/högre, huvudsakligen som en effekt av en minskning/ökning av verkligt värde för räntederivat vilka används som säkringsinstrument.

3.1.2 Kreditrisk

Kreditrisken hanteras på koncernnivå. Den uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot koncernens kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner.

Endast banker och finansinstitut som av oberoende värderare fått kreditrating "A- (minus)" long term rating eller bättre accepteras. Totalbeloppet som deponeras eller investeras i en bank eller i ett enskilt finansbolag får ej överstiga 150 MSEK.

Samtliga nya kunder kreditbedöms av oberoende värderare. I de fall då ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där kundens finansiella ställning, tidigare erfarenheter och andra faktorer beaktas. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av styrelsen. Användningen av kreditgränser följs upp regelbundet.

Den maximala kreditrisken utgörs av det bokförda värdet på de exponerade tillgångarna inklusive derivat med positiva marknadsvärden.

Andelen förfallna fordringar över 180 dagar utgjorde 1,99 % av de totala kundfordringarna (2015: 1,95 %). För moderbolaget är motsvarande andel 1,63 % (2015: 1,11 %).

3.1.3 Likviditetsrisk

Dunis likviditetsrisk består i att koncernen kan sakna likvida medel för betalning av sina åtaganden. Risken hanteras inom Duni genom att Treasury ser till att det finns tillräckligt med likvida medel med hjälp av tillgänglig finansiering, avtalade kreditfaciliteter (dessa beskrivs närmare i Not 31) och möjligheten att stänga marknadspositioner.

Per 2016-12-31 har Duni en likviditet om 186 (2015: 203) MSEK samt en outnyttjad kreditfacilitet om 850 (2015: 831) MSEK. De kommande periodernas utbetalningar relaterade till finansiella skulder visas i nedanstående tabeller.

Dunis kreditfacilitet är förenad med covenants som består av ett finansiellt nyckeltal samt ett antal icke finansiella villkor. Det finansiella nyckeltalet är finansiell nettoskuld i förhållande till operativ EBITDA. Räntemarginalen beräknas efter samma nyckeltal och justeras efter givna nivåer kvartalsvis.

Nuvarande finansiering utgörs av en revolving credit facility på 130 MEUR som inte är fullt utnyttjad. Utöver denna finansiering finns en putcall facility på 20 MEUR, med förfall i april 2018, samt checkräkningskrediter på totalt 7 MSEK och 10 MPLN. Dunis långsiktiga finansiering är sedan 2015 säkerställd genom ett finansieringsavtal som löper till och med april 2018. Tabellen visar koncernens kontrakterade utestående odiskonterade räntebetalningar och amorteringar avseende de finansiella skulderna samt tillgångar och skulder avseende derivat:

		1-3 månader		3-12 månader			Senare än 1 år men inom 5 år
MSEK	Bokfört värde	Ränta	Amortering	Ränta	Amortering	Ränta	Amortering
Banklån	-659	-1	-420	–	-240	–	–
Checkräkningskredit	-14	0	-14	–	–	–	–
Leverantörsskulder och övriga skulder	-451	–	-451	–	–	–	–
– Valutaterminskontrakt*	-12	–	-12	–	–	–	–
– Ränteswap	-8	-1	0	0	–	0	-8
Derivatinstrument – Skulder	-20	-1	-12	0	0	0	-8
– Valutaterminskontrakt*	1	–	0	–	–	–	–
– Ränteswap	–	–	–	–	–	–	–
Derivatinstrument – Tillgångar	1	0	0	0	0	0	0
Summa	-1 143	-2	-897	0	-240	0	-8

* Bruttoflödena redovisas i nedanstående tabell.

Marknadsvärdet på derivatinstrumenten avseende skulder ovan fördelar sig per derivattyp enligt följande:

MSEK	2016	2015
Valutaterminskontrakt	-11	4
Ränteswap	-8	-7
Summa	-19	-3

Valutaterminskontrakten regleras brutto. Nedanstående tabell visar valutaterminer uppdelade efter den tid som återstår på balansdagen fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges är de avtalsenliga odiskonterade beloppen.

MSEK	2016	2015
Valutaterminskontrakt
– Inflöde avseende kontrakt för finansiella tillgångar och skulder	608	894
– Utflöde avseende kontrakt för finansiella tillgångar och skulder	-620	-892

Samtliga flöden förfaller inom ett år. Finansiella valutaterminskontrakt avser såväl interna som externa skulder och fordringar.

Samtliga finansiella skulder samt derivat med negativa värden och positiva värden inkluderas i ovanstående uppställning. Belopp i utländsk valuta samt belopp som betalas baserat på en rörlig ränta har uppskattats genom att använda de på balansdagen gällande valutakurserna och de senaste räntejusteringarna. Summa amortering överensstämmer inte alltid med bokfört värde. Detta beror på att koncernens transaktionskostnader i samband med uppläggning av lånen ligger bokförda mot lånen.

3.2 HANTERING AV KAPITALRISK

Dunis mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet. Duni bedömer kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som nettoskuld dividerad med totalt kapital. Nettoskulden beräknas som total upplåning med avdrag för likvida medel. Totalt kapital beräknas som eget kapital i koncernens balansräkning plus nettoskulden.

Skuldsättningsgraden är som följer:

	Koncernen
MSEK	2016	2015
Total upplåning	659	537
Checkräkningskredit	14	12
Andra långfristiga fordringar	2	2
Avsättningar till pensioner	268	236
Koncern lån / fordringar	–	–
Avgår: likvida medel	-186	-203
Nettoskuld*	757	585
Totalt eget kapital	2 486	2 345
Totalt kapital	3 243	2 930
Skuldsättningsgrad	23 %	20 %

* Beräkning nettoskuld är exklusive derivat.

3.3 BERÄKNING AV VERKLIGT VÄRDE

Verkligt värde på derivat som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. Det noterade marknadspriset som används för koncernens finansiella tillgångar är den aktuella köpkursen.

Verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad (exempelvis OTC-derivat) fastställs med hjälp av värderingstekniker. Duni använder ett antal olika metoder och gör antaganden som baseras på de marknadsförhållanden som råder på balansdagen. Noterade marknadspriser eller mäklarnoteringar för likartade instrument används för långfristiga skulder. Andra tekniker, såsom beräkning av diskonterade kassaflöden, används för att fastställa verkligt värde för resterande finansiella instrument. Verkligt värde för swapavtal beräknas som nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden. Verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs genom användning av noterade kurser för valutaterminer på balansdagen.

Redovisat värde, efter eventuella nedskrivningar, för kundfordringar och leverantörsskulder förutsätts motsvara verkliga värden, eftersom dessa poster är kortfristiga till sin natur. Verkligt värde på finansiella skulder beräknas, för upplysningssyfte, genom att diskontera det framtida kontrakterade kassaflödet till den aktuella marknadsränta som är tillgänglig för koncernen för liknande finansiella instrument.

Enligt standarden för finansiella instrument krävs upplysningar om värdering till verkligt värde per nivå i följande verkliga värde-hierarki:

• Nivå 1 Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder.
• Nivå 2 Andra observerbara data för tillgången eller skulden är noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (som pris) eller indirekt (härlett från pris).
• Nivå 3 Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata.

Duni har som framgår av Not 32 derivatinstrument värderade till verkligt värde samt för säkringsändamål. Samtliga derivatinstrument är klassificerade i nivå 2.

NOT 4 – VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖM-NINGAR FÖR REDOVISNINGSÄNDAMÅL

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

4.1 VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH ANTAGANDEN FÖR REDOVISNINGSÄNDAMÅL

Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår anges i huvuddrag nedan.

4.1.1 NYTTJANDEPERIOD IMMATERIELLA OCH MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Koncernledningen fastställer bedömd nyttjandeperiod och därmed sammanhängande avskrivning för koncernens immateriella och materiella anläggningstillgångar. Dessa uppskattningar baseras på historisk kunskap om motsvarande tillgångars nyttjandeperiod. Nyttjandeperiod samt bedömda restvärden prövas varje balansdag och justeras vid behov.

Redovisade värden för respektive balansdag för immateriella och materiella anläggningstillgångar, se Not 21-25.

4.1.2 NEDSKRIVNINGSPRÖVNING FÖR GOODWILL

Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs i Not 2 under avsnitt 2.9 Nedskrivning av icke-finansiella tillgångar. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras, se Not 21.

Redovisade värden per balansdagen för goodwill fördelade per kassagenererande enhet, se Not 21.

Även om den uppskattade tillväxttakten som tillämpats för diskonterade kassaflöden efter den prognostiserade 5 års perioden hade varit 0 % i stället för ledningens bedömning på 1 %, skulle inget nedskrivningsbehov av goodwill förekomma.

Den uppskattade diskonteringsräntan före skatt som Duni använder ligger i ett spann på 7,4 % – 10,4 % där den lägre procentsatsen

används vid beräkning av eventuellt nedskrivningsbehov av goodwill i affärsområde Table Top.

Även om den uppskattade diskonteringsräntan före skatt som tillämpats för diskonterade kassaflöden hade varit 1 % högre i stället för ledningens bedömning skulle inget nedskrivningsbehov av goodwill förekomma.

4.1.3 Pensioner

Kostnaderna liksom värdet på pensionsförpliktelser för förmånsbaserade pensionsplaner baseras på aktuariella beräkningar som utgår ifrån antaganden om diskonteringsränta, framtida löneökningar, inflation och demografiska förhållanden. Antaganden om diskonteringsränta baserar sig på högkvalitativa placeringar med fast ränta och löptid motsvarande koncernens befintliga pensionsförpliktelser, övriga demografiska förhållanden baseras på vedertagande branchpraxis.

Den största pensionsplanen (drygt halva pensionsförpliktelsen) finns i Sverige som inte har en tillräckligt likvid marknad för företagsobligationer, därför baseras diskonteringsräntan för den svenska pensionsskulden på bostadsobligationer med motsvarande löptid som pensionsplanen. Dunis bedömning är att det går att likställa svenska bostadsobligationer med förstklassiga företagsobligationer eftersom marknaden för dessa obligationer har en hög omsättning och anses vara likvid och djup, vidare har dessa obligationer oftast en trippel A rating vilket medför att de har hög kreditvärdighet.

Redovisade värden för pensionsskuld för respektive balansdag framgår av Not 33 Pensionsförpliktelser.

4.2 VIKTIGA BEDÖMNINGAR VID TILLÄMPNING AV FÖRETA-GETS REDOVISNINGSPRINCIPER

4.2.1 Fördelning av anläggningstillgångar på rörelsesegment samt goodwill till kassagenererande enheter

Rörelsesegmenten nyttjar gemensamma anläggningstillgångar. Vid redovisning av de gemensamma anläggningstillgångarna per rörelsesegment har dessa fördelats baserat på respektive rörelsesegments verksamhetsvolym vilket anses vara en rimlig fördelningsgrund då respektive rörelsesegments nyttjande av tillgången visas. Motsvarande fördelning har även skett vid fördelning av koncerngemensamma kostnader. Förvärvsgoodwill har fördelats på kassagenererande enheter och rörelsesegment utifrån en bedömning av vilka enheter som kommer att dra nytta av de synergier etc som rörelseförvärvet skapar. När fördelningen genomförts har ledningen vägt in enheternas uppskattade verksamhetsvolymer samt en bedömning av marknadens utveckling för respektive enhet.

NOT 5 – SEGMENTINFORMATION

Företagsledningen har fastställt rörelsesegmenten baserat på den information som behandlas av den strategiska styrgruppen och som används för att fatta strategiska beslut. Sedan den 1 januari 2014 är verksamheten i Duni indelad i fem rörelsesegment.

Den strategiska styrgruppen bedömer och utvärderar verksamheten utifrån rörelsegrenar som är indelade för att de är utsatta för gemensamma risker och möjligheter. Duni betraktar rörelsegrenarna Table Top, Meal Service, Consumer, New Markets och Materials & Services som rörelsesegment vilka internt inom Duni benämns som affärsområden.

Affärsområde Table Top erbjuder Dunis koncept och produkter främst till hotell, restaurang och catering. Table Top marknadsför i huvudsak servetter, dukar och ljus för det dukade bordet.

Affärsområde Meal Service erbjuder koncept för måltidsförpackningar och serveringsprodukter för exempelvis take-away, färsk färdigmat och catering av olika slag. Kunder är huvudsakligen företag med verksamhet inom restaurang, catering eller matproduktion.

Affärsområde Consumer erbjuder konsumentprodukter till främst detaljhandeln i Europa. Kunderna utgörs av dagligvarukedjor men

även andra kanaler såsom olika typer av fackhandel exempelvis trädgårdsmarknader, inredningsbutiker och "gör-det-själv"-butiker.

Affärsområde New Markets erbjuder Dunis koncept av attraktiva kvalitetsprodukter och koncept för bordsdukning samt förpackningar med inriktning på nya marknader utanför Europa. Förutom kundseg ment såsom hotell, restaurang och catering så riktar affärsområdet även erbjudande till detaljhandeln.

Affärsområde Materials & Services utgörs av de delar som inte inryms under de övriga affärsområdena. Till största delen innehåller affärsområdet externförsäljning av tissue. Produktionen av hygienpro dukter upphörde i slutet av mars 2015 och ingår därmed inte längre i affärsområdet. Istället redovisas hygienverksamheten som avvecklad verksamhet. Affärsområdets samt koncernens resultaträkningar har räknats om och innehåller endast kvarvarande verksamheter. Hygienförsäljningen utgjorde tidigare cirka 90 % av Materials & Services.

Affärsområdena med undantag för Materials & Services har i stor utsträckning ett gemensamt produktsortiment. Design- och förpackningslösningar anpassas dock för att passa de olika försälj ningskanalerna. Produktion och supportfunktioner delas i stor utsträckning av de båda affärsområdena. Försäljning mellan segment sker på marknadsmässiga villkor.

Gemensamma kostnader har fördelats på estimerat utnyttjande av resurserna vilket normalt överensstämmer med de faktiska verksam hetsvolymerna. Den goodwill som redovisats i det tidigare affärsom rådet Professional har, mot bakrund av goodwillens ursprung, i allt väsentligt allokerats till Table Top medan den goodwill som var hänförlig till förvärvet av Song Seng och Terinex Siam har allokerats till New Markets.

Den strategiska styrgruppen i Duni motsvarar koncernledningen som fattar beslut om resursfördelningen inom Duni och som utvärderar verksamhetens resultat. Dunis koncernledning följer verksamheten uppdelad på de fem affärsområdena som utvärderas och styrs utifrån det operativa rörelseresultatet vilket innebär redovisat rörelseresultat före omstruktureringskostnader, orealiserade värderingseffekter av valutaderivat, verkligt värde allokeringar och avskrivningar av immateriella tillgångar som är identifierade i samband med rörelseförvärv. Ränteintäkter och räntekostnader fördelas inte på segmenten, eftersom de påverkas av åtgärder som vidtas av den centrala finansförvaltningen, som handhar koncernens kassalikviditet.

Rörelsesegment

				New	Materials &
2016, MSEK	Table Top	Meal Service	Consumer	Markets	Services	Ofördelat	TOTAL*
Totala intäkter	2 293	666	1 067	220	680	–	4 926
Intäkter från andra segment	–	–	28	–	628	–	656
Intäkter från externa kunder	2 293	666	1 039	220	52	0	4 271
Operativt resultat	369	41	65	23	4	–	502
Jämförelsestörande poster	-5	-2	-27	-4	0	–	-38
Redovisat rörelseresultat	364	39	38	19	4	0	463
Finansiella intäkter							1
Finansiella kostnader							-23
Inkomstskatt							-107
Årets resultat							334
Summa tillgångar	2 804	187	1 172	291	33	0	4 487
Summa skulder	794	104	338	72	16	676	2 001
Investeringar	118	6	46	26	4	0	200
Avskrivningar	74	7	68	9	2	0	159

* För 2016 är det ingen skillnad mellan Totalt och kvarvarande verksamheter.

Rörelsesegment

							Kvarvarande	Avvecklade
		Meal		New	Materials &		verksam	verksam
2015, MSEK	Table Top	Service	Consumer	Markets	Services	Ofördelat	heter	heter	TOTAL
Totala intäkter	2 266	616	1 070	207	654	–	4 813	83	4 896
Intäkter från andra segment	–	0	7	–	606	–	613	0	613
Intäkter från externa kunder	2 266	616	1 063	207	48	0	4 200	83	4 283
Operativt resultat	392	33	84	15	4	–	528	5	533
Jämförelsestörande poster	-4	1	-31	-3	0	–	-37	-1	-38
Redovisat rörelseresultat	388	34	53	12	4	0	490	5	495
Finansiella intäkter							2	0	2
Finansiella kostnader							-33	0	-33
Inkomstskatt							-113	-1	-114
Årets resultat							346	4	350
Summa tillgångar	2 657	183	1 128	169	41	–	4 178
Summa skulder	796	70	316	70	28	553	1 833
Investeringar	102	7	42	3	4	–	158
Avskrivningar	73	7	68	5	2	–	155

Duni styr sin verksamhet utifrån det som i Duni benämns operativt resultat. Det operativa resultatet avser rörelseresultat före omstruktureringskostnader, orealiserade värderingseffekter av valutaderivat, verkligt värde allokeringar och avskrivningar av immateriella tillgångar som är identifierade i samband med rörelseförvärv. Se tabell nedan för dessa poster.

Redovisat rörelseresultat	463	490
Verkligt värde allokeringar i samband med rörel seförvärv	-1	–
Avskrivningar på immateriella tillgångar identifierade i samband med rörelseförvärv	-27	-27
Orealiserade värdeförändringar av derivatinstrument	–	–
Omstruktureringskostnader	-10	-11
Operativt resultat	502	528
Jämförelsestörande poster
MSEK	2016	2015

De tillgångar och skulder som ingår i respektive affärsområde innefattar allt operativt kapital som används, huvudsakligen varulager, kundfordringar och leverantörsskulder. Därutöver har vissa tillgångar som är gemensamma, framförallt anläggningstillgångar, fördelats. Finansiella skulder, exklusive leverantörsskulder och derivatinstrument, har Duni valt att lägga ofördelat. Se även tabell över ofördelade skulder nedan samt Not 4.2.

MSEK	2016	2015
Ofördelade skulder
Checkräkningskredit	14	12
Leasing	3	3
Banklån	659	537
Summa ofördelade skulder	676	553

Totala intäkter från externa kunder fördelat på produktgrupper:

MSEK	2016	2015
Produktgrupper
Servetter	2 160	2 113
Bordsdukar	852	870
Ljus	179	187
Serveringsprodukter	421	439
Förpackningslösningar	372	336
Övrigt	286	255
Intäkter från externa kunder, kvarvarande verksamheter	4 271	4 200
Intäkter från avvecklade verksamheter	0	83
Totala intäkter	4 271	4 283

	Totala intäkter från externa kunder fördelat på geografiska områden:

Totala intäkter	4 271	4 283
Intäkter från avvecklade verksamheter	0	83
kvarvarande verksamheter
Intäkter från externa kunder,	4 271	4 200
Övriga världen	249	231
Södra och östra Europa	642	594
Övriga centrala Europa	1 200	1 204
Tyskland	1 368	1 368
Övriga Norden	493	486
Sverige	318	317
Intäkter
MSEK	2016	2015

Totala immateriella och materiella anläggningstillgångar

fördelat på geografiska områden:

MSEK	2016	2015
Immateriella och materiella anläggningstillgångar
Sverige	1 532	1 489
Tyskland	918	901
Övriga centrala Europa	2	1
Södra och östra Europa	118	113
Övriga världen	262	82
Summa immateriella och materiella
anläggningstillgångar	2 832	2 587

Moderbolagets uppdelning av nettoomsättningen på rörelsesegment samt geografiska områden:

Moderbolag, MSEK	2016	2015
Rörelsesegment
Table Top	563	600
Meal Service	364	354
Consumer	178	199
New Markets	28	32
Materials & Services	7	7
Summa nettoomsättning	1 140	1 191
Moderbolag, MSEK	2016	2015
Geografiska områden
Norden	728	723
Centrala Europa	273	327
Södra och östra Europa	139	141
Övriga världen	0	0
Summa nettoomsättning	1 140	1 191

NOT 6 – INKÖP OCH FÖRSÄLJNING MELLAN KONCERNBOLAG

Inköp och försäljning mellan koncernföretag uppgick till 2 884 (2015: 2 871) MSEK. Moderbolaget har sålt varor till dotterbolag för 385 (2015: 439) MSEK och köpt varor från dotterbolag till ett värde av 673 (2015: 687) MSEK. Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter.

NOT 7 – KOSTNADER FÖRDELADE PER KOSTNADSSLAG

I koncernens resultaträkning är kostnaderna grupperade per funktion. Nedan lämnas upplysning om väsentliga kostnadsslag.

		Koncernen
MSEK Not		2016	2015
Förändring av lager av färdiga produkter och produkter i arbete		724	717
Råmaterial och förbrukningsmaterial		932	880
Kostnad för ersättning till anställda	13	1 003	984
Av- och nedskrivningar	8	159	156
Övriga kostnader		999	985
Summa kvarvarande rörelsekostnader		3 817	3 722
Summa avvecklade rörelsekostnader		–	77

Övriga kostnader avser kostnader för fastigheter, hyror, logistik, marknadsföring, resekostnader etc.

NOT 8 – AVSKRIVNINGAR

Avskrivningar	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Goodwill	–	–	100	100
Kundrelationer	29	27	–	–
Aktiverade utvecklingskostnader	12	13	9	10
Varumärken och licenser	7	5	3	2
Byggnader och markanläggningar	11	10	1	0
Maskiner och inventarier	100	101	4	5
Totala avskrivningar kvarvarande verksamheter	159	156	117	119
Totala avskrivningar avvecklade verksamheter	–	0	–	–

Avskrivningarna ingår i kostnaden för respektive funktion enligt följande:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Kostnad för sålda varor	96	95	3	2
Försäljningskostnader	7	7	–	–
Administrationskostnader	27	26	15	15
Forsknings- och utvecklingskostnader	0	1	0	1
Övriga rörelsekostnader	29	27	100	100
Totala avskrivningar	159	156	117	119

Avskrivningar som redovisas under rubriken övriga rörelsekostnader för moderbolaget i tabellen ovan avser i sin helhet avskrivningar på goodwill.

Nedskrivningar	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Aktiverade utvecklingskostnader	–	–	–	–
Byggnader och markanläggningar	–	1	–	1
Maskiner och inventarier	–	2	–	3
Pågående nyanläggningr och förskott avseende materiella anläggningstillgångar	–	–	–	–
Totala nedskrivningar	0	3	0	4

Samtliga nedskrivningar avser kvarvarande verksamheter.

Nedskrivningar ingår i kostnaden för respektive funktion enligt följande:

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Försäljningskostnader	–	–	–	–
Övriga rörelsekostnader	–	3	–	4
Totala nedskrivningar	0	3	0	4

NOT 9 – OMSTRUKTURERINGSKOSTNAD – AVSÄTTNING TILL OMSTRUKTURERINGSRESERV

Omstruktureringskostnaderna uppgår till 10 (11) MSEK. Dessa avser i huvudsak organisationsförändringar och effektiviseringar inom produktionen i Tyskland samt inom försäljning i Norden. Detta är en del av det program som startade under 2015 och som nu har slutförts. Omstruktureringskostnaderna ingår i respektive funktion enligt följande:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Kostnad för sålda varor	3	5	0	0
Försäljningskostnader	1	7	1	1
Administrationskostnader	7	4	5	3
Övriga rörelsekostnader	0	-6	0	-5
Total omstruktureringskostnad	10	11	6	-1

Avsättning till omstruktureringsreserv:

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Ingående balans omstruktureringsreserv	10	4	3	1
Utnyttjade reserver	-9	-10	-3	-1
Återföring av reserv	0	-1	0	-1
Årets avsättningar	10	17	6	4
Utgående balans omstruktureringsreserv	12	10	6	3
Varav kort del	12	10	6	3

NOT 10 – VARULAGER

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Råvaror och förnödenheter	146	133	–	–
Varor under tillverkning	6	7	0	0
Färdigvarulager och handelsvaror	384	354	89	78
Förskott till leverantörer	11	6	7	4
Summa	548	500	96	82

Förändringen av varulager redovisas under posten kostnader för sålda varor och uppgår för koncernen till 3 086 (2015: 2 659) MSEK. Motsvarande post för moderbolaget uppgår till 751 (2015: 793) MSEK.

Koncernens nedskrivningar av varulagret till nettoförsäljningsvärdet uppgår till 7 (2015: 8) MSEK. Moderbolagets redovisade nedskrivningar av varulager uppgår till 3 (2015: 4) MSEK. Återföring av nedskrivningar under 2016 har skett med 0 (2015: 10) MSEK.

NOT 11 – ERSÄTTNING TILL REVISORER

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
PwC
– Revisionsuppdraget	4,2	4,3	1,8	1,8
– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	0,6	0,5	0,4	0,5
– Skatterådgivning	2,3	1,6	0,1	0,1
– Övriga tjänster	1,9	0,9	1,8	0,8
Summa	9,0	7,2	4,1	3,2

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Övriga revisorer
– Revisionsuppdraget	0,1	0,1	–	–
– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	0,0	0,0	–	–
– Skatterådgivning	0,0	0,0	–	–
– Övriga tjänster	0,0	0,0	–	–
Summa	0,1	0,1	0,0	0,0
Total ersättning till revisorer	9,2	7,3	4,1	3,2

Med revisionsuppdraget avses arvode för den lagstadgade revisionen, dvs sådant arbete som varit nödvändigt för att avge revisionsberättelsen, samt så kallad revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisionsuppdraget.

NOT 12 – PERSONAL (MEDELTAL)

Medeltalet anställda har beräknats som antal arbetade timmar dividerat med normal årsarbetstid.

	2016				2015
	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt
Moderbolaget
Sverige	66	82	148	63	78	141
Totalt moderbolaget	66	82	148	63	78	141
Dotterbolag
Belgien	5	5	10	6	5	11
Danmark	7	3	10	7	3	10
Finland	5	12	17	6	11	17
Frankrike	14	26	40	14	26	40
Italien	5	2	7	6	1	7
Nederländerna	26	25	51	31	24	55
Norge	7	7	14	8	6	14
Polen	183	298	481	177	286	463
Ryssland	8	5	13	8	8	16
Schweiz	15	8	23	15	7	22
Singapore	28	10	38	26	8	34
Slovakien	0	1	1	0	0	0
Spanien	6	6	12	5	5	10
Storbritannien	9	10	19	8	11	19
Sverige	162	46	208	183	51	234
Thailand	16	30	46	–	–	–
Tjeckien	2	4	6	2	4	6
Tyskland	648	408	1 056	637	427	1 064
Ungern	1	0	1	1	0	1
Österrike	6	5	11	6	4	10
Totalt dotterbolag	1 153	911	2 064	1 146	887	2 033
Totalt koncernen	1 219	993	2 212	1 209	965	2 174

NOT 13 – LÖNER OCH ANDRA ERSÄTTNINGAR

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Löner och andra ersättningar	784	746	89	84
Sociala kostnader	167	169	34	30
Pensionskostnader – avgiftsbestämda planer	39	31	19	23
Pensionskostnader – förmånsbestämda planer	12	12	–	–
Totalt	1 003	958	142	136

Löner och andra ersättningar till ledande befattningshavare och övriga anställda:

	2016		2015
MSEK	Löner och andra ersätt nignar (varav tantiem)	Pensions kostnader	Löner och andra ersätt nignar (varav tantiem)	Pensions kostnader
Styrelse, VD,vVD och andra ledande befattningshavare	29 (2)	6	29 (9)	6
Övriga anställda	755	45	717	37
Koncernen totalt	784	51	746	43

STYRELSEARVODEN OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES ANSTÄLLNINGS- OCH UPPSÄGNINGSVILLKOR:

Koncernens styrelse består av 5 (2015: 5) personer varav 60 % män (2015: 60 %).

Övriga ledande befattningshavare utgörs av 9 (2015: 9) personer inklusive verkställande direktör varav 78 % män (2015: 89 %).

I maj slutade Kettil Wedin som HR-direktör och ersattes av Sofie Lindström. Under juni månad slutade Tina Andersson som affärsområdeschef för Consumer och Corporate Marketing och i augusti ersattes hon av Anna Lundqvist som fram till dess varit tillförordnad affärsområdeschef för Consumer.

Principer

Arvode och annan ersättning till styrelsen, inklusive Dunis styrelseordförande, beslutas av årsstämman. Ersättningen till verkställande direktören samt övriga ledande befattningshavare ska, enligt riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare antagna av årsstämman 6 maj 2015, vara marknadsmässig och utgöras av grundlön, övriga förmåner (innehållande bilförmån), övriga ersättningar (innehållande bland annat bonus och semesterlön) och pension. För närvarande finns inget långsiktigt aktierelaterat incitamentsprogram. Med andra ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen. Pensionsförmåner samt övriga ersättningar till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgår som del av den totala ersättningen. Föreslagna riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare för beslut på årsstämman 2017 är i all väsentlighet samma som gällde för 2016.

I enlighet med beslut fattat på årsstämman 3 maj 2016 ska arvodet till den nuvarande styrelsens ordförande vara oförändrat 535 000 SEK medan arvodet till övriga ledamöter ska vara oförändrat 285 000 SEK per ledamot. Därutöver ska arvode för utskottsarbete utgå med oförändrade 60 000 SEK till ordföranden i ersättningsutskottet och med oförändrade 27 500 SEK till övriga ledamöter i ersättningsutskottet samt med oförändrade 115 000 SEK till ordföranden i revisionsutskottet och med oförändrade 54 000 SEK till övriga ledamöter i revisionsutskottet.

Styrelsens ordförande har inte erhållit någon ersättning utöver styrelsearvode och arvode för utskottsarbete.

Nedanstående tabeller specificerar hur stor del av ovanstående beslutade arvoden som belastat verksamhetsåren 2016 och 2015.

Ersättningar och övriga förmåner under året

2016, TSEK	Grundlön / styrelsearvode	Pensions kostnad*	Övriga förmåner	Rörlig ersättning**	Avgångs- vederlag	Summa
Styrelsens ordföranden – Anders Bülow t o m 3 maj 2016	206	–	–	–	–	206
Styrelsens ordföranden – Magnus Yngen fr o m 3 maj 2016	411	–	–	–	–	411
Styrelseledamot – Pauline Lindwall	334	–	–	–	–	334
Styrelseledamot – Pia Rudengren	400	–	–	–	–	400
Styrelseledamot – Alex Myers	339	–	–	–	–	339
Styrelseledamot – Magnus Yngen t o m 3 maj 2016	115	–	–	–	–	115
Styrelseledamot – Johan Andersson fr o m 3 maj 2016	208	–	–	–	–	208
Verkställande direktören – Thomas Gustafsson	3 904	1 904	81	–	–	5 889
Andra ledande befattningshavare	11 826	3 842	531	783	–	16 982
Totalt	17 742	5 746	612	783	0	24 884

* Av koncernens pensionskostnader ovan avser hela posten moderbolaget.

** Rörlig ersättning avser för verksamhetsåret 2016 kostnadsförd bonus, vilken utbetalas under 2017.

Ersättningar och övriga förmåner under året

2015, TSEK	Grundlön / styrelsearvode	Pensions kostnad*	Övriga förmåner	Rörlig ersättning**	Avgångs- vederlag	Summa
Styrelsens ordföranden – Anders Bülow	603	–	–	–		603
Styrelseledamot – Pauline Lindwall	305	–	–	–		305
Styrelseledamot – Pia Rudengren	391	–	–	–		391
Styrelseledamot – Alex Myers	331	–	–	–		331
Styrelseledamot – Magnus Yngen	331	–	–	–		331
Verkställande direktören – Thomas Gustafsson	3 782	1 878	66	1 483		7 209
Andra ledande befattningshavare	13 784	3 972	569	4 595	2 667	25 587
Totalt	19 532	5 850	635	6 078	2 667	34 763

* Av koncernens pensionskostnader ovan avser 5 MSEK moderbolaget.

** Rörlig ersättning avser för verksamhetsåret 2015 kostnadsförd bonus, vilken utbetalas under 2016.

BONUS

Verkställande direktör och samtliga ledande befattningshavare ingår i ett bonussystem som är baserat på lönsamhets- och kapitalbindningsmål, främst avseende det egna verksamhetsområdet men även koncernmål. För den verkställande direktören är den rörliga ersättningen maximerad till 75 % (2015: 55 %) av grundlönen. För andra ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximerad till mellan 75 % – 45 % (2015: 55 % – 45 %) av grundlönen. Bonussystemet omfattar endast ett år i sänder efter beslut av styrelsen. För verkställande direktör har bonus utgått om 0 MSEK för verksamhetsåret 2016 (2015: 1,5 MSEK).

PENSIONER

Verkställande direktör

Verkställande direktören har en avtalad pensionsålder på 65 år och omfattas av Dunis pensionspolicy för tjänstemän med befattning inom ledningsgruppen, med tillägget att på den pensionsgrundande inkomsten utöver 7,5 inkomstbasbelopp betalar Duni 35 % till den

alternativa ITP-lösningen. Som pensionsgrundande inkomst räknas även ett treårssnitt av utbetald bonus. Pensionskostnaden motsvarar kostnader för avgiftsbestämda pensionsplaner. Avsättningen till tjänstepension är fullt avdragsgill för Duni. Det finns inga andra utestående pensionsförpliktelser till den verkställande direktören.

Övriga ledande befattningshavare

De övriga ledande befattningshavarna har avgiftsbestämda pensionsplaner. Två stycken har del i en sedan tidigare stängd pensionsplan dit ingen nyintjäning sker. Med pensionsmedförande lön avses fast årslön jämte semesterersättning samt ett genomsnitt av de tre senaste årens bonusutbetalningar. Därtill kommer löfte om sjukpension samt efterlevandepension. Duni betalar varje månad in ett kontant pensionsbidrag i enlighet med var ledande befattningshavares individuella pensionsplan. Pensionen intjänas linjärt under anställningstiden, dvs från anställningsdagen till pensionsålder. Det finns inga utestående pensionsförpliktelser till de övriga ledande befattningshavarna.

AVGÅNGSVEDERLAG

Verkställande direktör

Verkställande direktören har ett särskilt avtal om avgångsvederlag. Avgångsvederlaget ger ersättning för tolv månader efter en uppsägningstid på sex månader. Endast företaget äger rätt att utlösa avtalet.

Verkställande direktören har rätt att säga upp sin anställning med en uppsägningstid om sex månader. Ingen rätt till avgångsvederlag föreligger om verkställande direktören säger upp sig själv.

Övriga ledande befattningshavare

Majoriteten av övriga ledande befattningshavare har en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. Om den anställde sägs upp av bolaget har denne rätt till ett avgångsvederlag på sex månadslöner vilket också är pensionslönegrundande. Det finns en person som har uppsägningstid på egen begäran på sex månader och från bolagets sida tolv månader, inget avgångsvederlag.

Berednings- och beslutsprocess

Ersättningsutskottet bereder frågor om ersättning till Dunis ledande

befattningshavare utifrån de av årsstämman antagna riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare samt förhandlar med verkställande direktören om dennes ersättning.

Ersättningsutskottet och dess ordförande utses årligen vid det konstituerande styrelsemötet och består av minst tre av Dunis styrelseledamöter, varav en är Dunis styrelseordförande. Övriga ledamöter i ersättningsutskottet ska enligt Dunis arbetsordning vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Thomas Gustafsson deltar på ersättningsutskottets möten, förutom då frågor om ersättning till verkställande direktören behandlas. HR-direktören är sekreterare vid ersättningsutskottets möten. Ersättningsutskottet ska sammanträda minst tre gånger om året.

Dunis ersättningsutskott är ansvarigt för att förbereda frågor rörande ersättningar och andra förmåner för bolagsledningen. Beslut fattas därefter av Dunis styrelse. Ersättningsutskottet deltar också i förberedandet av förslag för antagandet av eventuella aktierelaterade incitamentsprogram inom Duni. Under 2016 hade ersättningsutskottet fyra protokollförda möten.

NOT 14 – ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Valutakursvinster	6	2	1	–
Administrativa tjänster	–	–	255	236
Realisationsvinst	1	–	–	–
Övriga poster	3	11	0	9
Summa övriga rörelseintäkter	10	13	256	244

Samtliga rörelseintäkter avser kvarvarande verksamheter.

NOT 15 – ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Valutakursförluster	–	–	–	2
Avskrivningar	29	27	100	100
Administrativa tjänster	–	–	51	58
Övriga poster	13	11	0	5
Summa övriga rörelsekostnader	43	37	151	164

Samtliga rörelsekostnader avser kvarvarande verksamheter.

NOT 16 – VALUTAKURSDIFFERENSER – NETTO

Valutakursdifferenser har redovisats i resultaträkningen enligt följande:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Rörelseresultat
Förändring verkligt värde – valutaderivat	0	0	0	0
Övriga valutakursdifferenser i rörelseresultatet	5	2	1	-2
Summa valutakursdifferenser i rörelseresultatet	5	2	1	-2
Finansiella poster
Förändring verkligt värde – valutaderivat	–	–	–	–
Valutakursdifferenser i finansiella poster	-4	-17	-5	-9
Summa valutakursdifferenser i finansiella poster	-4	-17	-5	-9
Totala kursdifferenser i resultaträkningen – netto	1	-15	-4	-11

Samtliga valutakursdifferenser avser kvarvarande verksamheter.

NOT 17 – RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Finansiella intäkter
Ränteintäkter, externa placeringar	1	2	1	1
Ränteintäkter, koncernföretag	–	–	24	31
Totala finansiella intäkter	1	2	25	32
Finansiella kostnader
Räntekostnader, externa lån	-7	-8	-6	-7
Räntekostnader, pension	-6	-5	-5	-4
Räntekostnader, koncernföretag	–	–	0	0
Räntekostnader, ränteswap	-3	-2	-3	-2
Förändring verkligt värde valutaterminer	-4	-17	-5	-9
Övriga finansiella kostnader	-2	-1	-2	-3
Totala finansiella kostnader	-23	-33	-22	-25

Räntedelen i årets pensionskostnad är redovisad bland räntekostnader. Den i moderbolaget använda räntesatsen är av PRI angivna 4,0 % (2015: 3,7 %) beräknad på genomsnittet av ingående och utgående belopp på posten "Avsatt till pensioner".

Bland övriga finansiella intäkter och kostnader redovisas bankavgifter samt kurseffekter på finansiella lån och placeringar. Eftersom Duni huvudsakligen är låntagare redovisas effekten i sin helhet bland räntekostnader.

NOT 18 – RESULTAT FRÅN ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

Moderbolaget har under året erhållit utdelning från dotterbolag uppgående till 159 (2015:127) MSEK. Erhållna koncernbidrag uppgår till 115 (72) MSEK.

NOT 19 – INKOMSTSKATT

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Aktuell skatt för året	-72	-81	0	0
Aktuell skatt hänförlig till tidigare år	0	2	–	0
Uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år	0	-3	–	0
Uppskjuten skatt	-35	-32	-35	-27
Skatt på årets resultat	-107	-114	-35	-27
Varav avvecklade verksamheter	–	-1	–	–
Kvarvarande verksamheter	-107	-113	-35	-27

Uppskjuten skatt i resultaträkningen består av följande poster:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Uppskjuten skatt, internvinst i lager	0	1	–	–
Uppskjuten skatt, obeskattade reserver	-4	-5	–	–
Uppskjuten skatt, värderade förlustavdrag	-36	-29	-36	-27
Uppskjuten skatt, övrigt	4	-2	1	0
Summa uppskjuten skatt	-35	-35	-35	-27

Den skatt som är hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat uppgår till -8 (2015: -4) MSEK och är till största delen skatt på omvärdering av nettopensionsförpliktelsen.

Inkomstskatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användning av vägd genomsnittlig skattesats för resultaten i de konsoliderade företagen enligt följande:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Redovisat resultat före skatt, kvarvarande verksamheter	441	459	214	148
Skatt enligt gällande skattesats	-108	-113	-47	-33
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader	-3	-1	-23	-23
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	4	1	35	28
Effekt av utländska skattesatser	0	0	0	0
Skatteintäkt/kostnad pga ändrad skattesats	0	0	–	0
Justering avseende tidigare år	0	-1	–	0
Skatt på årets resultat enligt resultaträkningen, kvarva
rande verksamheter	-107	-113	-35	-27

SKATTESATS

Vägd genomsnittlig skattesats i koncernen uppgick till 24,5 % (2015: 24,6 %). Moderbolagets gällande skattesats för inkomstskatt är 22 % (2015: 22 %).

TEMPORÄRA SKILLNADER

Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika. Förändring i uppskjutna skattefordringar och skulder under året, utan hänsyn tagen till kvittningar som gjorts inom samma skatterätt.

		Uppskjutna skattefordringar

	Förlust	Intern
MSEK, Koncernen	avdrag	vinst	Pensioner	Struktur- kostnader	Övrigt*	Summa
Per 31 december 2014	86	0	25	11	16	139
Redovisat i resultaträkningen	−29	1	–	−5	−6	−39
I resultaträkningen redovisad effekt av ändrade skattesatser	–	–	–	–	–	0
Redovisat i övrigt totalresultat	–	–	−4	–	–	−4
Valutakursdifferenser	0	–	–	–	0	0
Per 31 december 2015	57	1	21	6	10	96
Redovisat i resultaträkningen	-36	0	–	-1	-1	-38
I resultaträkningen redovisad effekt av ändrade skattesatser	–	–	–	–	–	0
Redovisat i övrigt totalresultat	–	–	8	–	–	8
Förvärvad skattefordran	–	–	–	–	0	0
Valutakursdifferenser	-2	–	–	–	2	0
Per 31 december 2016	19	0	29	5	11	65

* Övrigt avser bl a uppskjuten skatt på osäkra kundfordringar och omstruktureringskostnader.

För värdering av förlustavdrag se Not 4.1. Ledningens bedömning är att de skattemässiga underskotten kommer att kunna utnyttjas.

Uppskjutna skatteskulder

MSEK, Koncernen	Obeskattade reserver	Immateriella tillgångar	Övrigt	Summa
Per 31 december 2014	27	76	19	122
Redovisat i resultaträkningen	5	−10	2	−3
I resultaträkningen redovisad effekt av ändrade skattesatser	–	–	–	0
Förvärvad skatteskuld	–	–	–	0
Valutakursdifferens	–	0	−1	−1
Per 31 december 2015	32	66	19	117
Redovisat i resultaträkningen	4	-8	1	-3
I resultaträkningen redovisad effekt av ändrade skattesatser	–	–	–	0
Förvärvad skatteskuld	–	9	0	9
Valutakursdifferens	–	3	0	3
Per 31 december 2016	36	70	20	126

Immateriella tillgångar avser uppskjuten skatt på förvärvade kundrelationer. Övrigt avser bland annat uppskjuten skatt på skillnader mellan bokföringsmässiga och planmässiga värden på anläggningstillgångar.

Den uppskjutna skatten är värderad enligt respektive lands gällande skattesats.

		Uppskjutna skattefordringar	Uppskjutna skatteskulder
MSEK, Moderbolaget	Förlust avdrag*	Struktur- kostnader	Finansiella instrument	Summa	Finansiella instrument
Per 31 december 2014	82	6	0	87	0
Redovisat i resultaträkningen	−27	0	0	−27	–
Redovisat i övrigt totalresultat	–	–	–	0	–
Valutakursdifferenser	0	–	–	0	–
Per 31 december 2015	54	6	0	60	0
Redovisat i resultaträkningen	-36	-1	2	-35	0
Redovisat i övrigt totalresultat	–	–	–	0	–
Valutakursdifferenser	0		–	0	–
Per 31 december 2016	18	4	2	24	0

*Samtliga förlustavdrag i moderbolaget har evig tid.

Uppskjutna skattefordringar och skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. Någon kvittning har inte ägt rum.

Redovisning av förfallotid:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Uppskjutna skattefordringar
Utnyttjas efter mer än 12 månader	30	65	0	30
Utnyttjas inom 12 månader	35	31	24	30
Summa	65	96	24	60
Uppskjutna skatteskulder
Utnyttjas efter mer än 12 månader	96	107	–	–
Utnyttjas inom 12 månader	30	10	–	–
Summa	126	117	0	0

Nettoförändringen avseende uppskjutna skatter är enligt följande:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Ingående balans	-21	17	60	87
Redovisat i resultaträkningen	-35	-36	-35	-27
I resultaträkningen redovisad effekt av ändrade skattesatser	–	–	–	–
Redovisat i övrigt totalresultat	8	-4	–	–
Förvärvad skatteskuld	-9	–	–	–
Valutakursdifferenser	-3	1	0	0
Utgående balans	-61	-21	24	60

NOT 20 – AKTIEKAPITAL, RESULTAT PER AKTIE SAMT VINSTDISPOSITION

Per den 31 december 2016 bestod aktiekapitalet av 46 999 032 (2015: 46 999 032) stycken aktier. Rösträtt är 1 röst per aktie. Alla per bokslutsdagen registrerade aktier är fullt betalda. Kvotvärdet på aktierna den 31 december 2016 är 1,25 kronor per aktie.

Specifikationen över förändring i eget kapital återfinns i rapporten "Rapport över förändring i eget kapital för koncernen", vilken följer närmast efter balansräkningen.

Duni har ingen utspädning av aktier för räkenskapsåren 2016 och 2015 då Duni inte haft några utestående konvertibla skuldebrev eller aktieoptioner.

RESULTAT PER AKTIE FÖR KVARVARANDE VERKSAMHETER, FÖRE OCH EFTER UTSPÄDNING

Resultat per aktie för kvarvarande verksamheter före och efter utspädning är beräknade med följande resultat och antal aktier:

	2016	2015
Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare (MSEK)	332	346
Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier (tusental)	46 999	46 999
Resultat per aktie före och efter utspädning (kr per aktie)	7,06	7,37

RESULTAT PER AKTIE FÖR AVVECKLADE VERKSAMHETER, FÖRE OCH EFTER UTSPÄDNING

Resultat per aktie för avvecklade verksamheter före och efter utspädning är beräknade med följande resultat och antal aktier:

2016	2015
0	4
46 999	46 999
0,00	0,09
7,06	7,45

VINSTDISPOSITION

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel:

Kronor	1 661 281 776
Årets resultat	178 304 100
Balanserat resultat	1 482 977 676

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att:

Till aktieägarna utdelas 5,00 kr per aktie, totalt	234 995 160
I ny räkning överförs	1 426 286 616
Kronor	1 661 281 776

NOT 21 – IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Goodwill
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	1 455	1 463	2 053	2 053
Investeringar	–	–	–	–
Ökning genom rörelsesförvärv	104	1	–	–
Försäljningar och utrangeringar	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	18	-8	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	1 577	1 455	2 053	2 053
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	–	–	-1 953	-1 853
Årets avskrivningar	–	–	-100	-100
Försäljningar och utrangeringar	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	–	–	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	0	0	-2 053	-1 953
Utgående bokfört värde	1 577	1 455	0	100

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Övriga immateriella anläggningstillgångar, kundrelationer
Anskaffningvärden
Ingående anskaffningsvärden	261	271	–	–
Investeringar	–	–	–	–
Ökning genom rörelsesförvärv	46	–	–	–
Försäljningar och utrangeringar	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	15	-10	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	322	261	0	0
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	-41	-15	–	–
Årets avskrivningar	-29	-27	–	–
Försäljningar och utrangeringar	–	–	–	–
Omklassificeringar	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	-2	1	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	-72	-41	0	0
Utgående bokfört värde	250	221	0	0

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Varumärken och licenser
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	64	61	53	50
Investeringar	1	1	–	–
Ökning genom rörelseförvärv	1	–	–	–
Försäljningar och utrangeringar	–	-3	–	-3
Omklassificeringar	-14	6	-19	6
Omräkningsdifferenser	1	0	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	52	64	34	53
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	-48	-47	-43	-44
Årets avskrivningar	-7	-5	-3	-2
Rörelseförvärv	0	–	–	–
Försäljningar och utrangeringar	–	3	–	3
Omklassificeringar	17	0	21	–
Omräkningsdifferenser	-1	0	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	-39	-48	-25	-43
Utgående bokfört värde	14	16	9	10

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Aktiverade utvecklingskostnader
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	151	146	118	113
Investeringar	12	1	11	–
Ökning genom rörelseförvärv	–	–	–	–
Minskning genom avyttring	0	0	–	–
Försäljningar och utrangeringar	-23	-4	-23	-4
Omklassificeringar	19	9	24	9
Omräkningsdifferenser	1	-2	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	160	151	130	118
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	-113	-102	-96	-86
Årets avskrivningar	-12	-13	-9	-10
Ökning genom avyttring	0	0	–	–
Försäljningar och utrangeringar	23	1	23	1
Omklassificeringar	-16	–	-21	–
Omräkningsdifferenser	-1	1	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	-120	-113	-103	-96
Nedskrivningar
Ingående ackumulerade nedskrivningar	0	-3	0	-3
Årets nedskrivningar	–	–	–	–
Utrangering	–	3	–	3
Omräkningsdifferenser	–	–	–	–
Utgående ackumulerade nedskrivningar	0	0	0	0
Utgående bokfört värde	40	38	27	22
Immateriella tillgångar totalt	1 881	1 730	36	132

Som en metod att begränsa utsläppen av koldioxid införde EU 2005 ett system för utsläppsrättigheter. För perioden 2013 till och med 2020 har Rexcell Tissue & Airlaid AB tilldelats totalt 166 246 ton. År 2016 var tilldelningen för Dals Långed 2 196 ton samt för Skåpafors 18 794 ton. Totalt antal utsläppsrätter minskar varje år fram till år 2020 då Dals Långed kommer att ha utsläppsrättigheter motsvarande 2 027 ton per år och Skåpafors 17 349 ton per år. Produktionsanläggningen i Dals Långed är vilande och när det inte sker någon produktion utnyttjas inga utsläppsrätter. Tilldelningen av utsläppsrätter från Länsstyrelsen ligger vilande från 2017, men kan via ansökan återfås fram till år 2020. Totalt har 11 367 ton förbrukats i Skåpafors under 2016, 11 700 ton 2015. Erhållna utsläppsrättigheter redovisas som immateriella tillgångar bokförda till anskaffningsvärdet noll.

PRÖVNING AV NEDSKRIVNINGSBEHOV FÖR GOODWILL

Nedskrivningstest av goodwill har utförts vid räkenskapsårens slut 2016-12-31 och 2015-12-31. Vid införande av IFRS har fördelning av koncernens goodwillposter skett genom användande av fördelningsnycklar, se Not 4.2.

År 2016 förvärvades Terinex Siam i Thailand med en förvärvsgoodwill på 104 MSEK. Under 2014 förvärvade Duni Paper+Design Group och det uppstod en förvärvsgoodwill på 197 MSEK. Under 2013 förvärvade Duni tillgångarna i Song Seng Associates Pte Ltd och en förvärvsgoodwill på 50 MSEK uppstod. För mer information, se tidigare årsredovisningar.

Goodwill fördelas på koncernens kassagenererande enheter identifierade per affärsområde enligt nedan:

Summa	1 577	1 455
New Markets	169	58
Consumer	209	199
Table Top	1 199	1 199
MSEK	2016	2015

Prövning av nedskrivningsbehov av goodwill sker årligen samt då indikationer på att nedskrivningsbehov föreligger. Återvinningsbart belopp för kassagenererande enheter fastställs baserat på beräkningar av nyttjandevärden. Beräkningarna utgår från uppskattade framtida kassaflöden före skatt baserade på finansiella prognoser som godkänts av företagsledningen och som täcker innevarande år samt en femårsperiod. Kassaflöden bortom denna period extrapoleras med hjälp av bedömd tillväxttakt. Tillväxttakten överstiger inte den långfristiga tillväxttakten för branschen som helhet.

Tabellen nedan visar vilken tillväxttakt (i genomsnitt) som använts i beräkningen för respektive affärsområde:

Tillväxttakt	År 1	År 2–5	Bortom prognosperioden
Table Top	4 %	2 %	1 %
Consumer	0 %	3 %	1 %
New Markets	2 %	3 %	1 %

Väsentliga antaganden som använts för beräkningar av nyttjandevärden är i huvudsak vinstmarginal, tillväxttakt och nominell diskonteringsränta inom spannet 7,4 % – 10,4 % där den lägre procentsatsen används för affärsområde Table Top (2015: 8,1 % – 10,9 %). Diskonteringsräntan före skatt är använd vid nuvärdeberäkning av uppskattade framtida kassaflöden.

Företagsledningen har fastställt vinstmarginal och tillväxttakt baserat på tidigare resultat och sina förväntningar på marknadsutvecklingen. De diskonteringsräntor som används anges före skatt och återspeglar specifika risker i affärsområdet.

Företagsledningen bedömer att rimligt möjliga förändringar i de väsentliga antaganden som använts i beräkningarna inte skulle ha så stora effekter att de var och en för sig skulle reducera återvinningsvärdet till ett värde som är lägre än det redovisade värdet.

NOT 22 – BYGGNADER, MARK OCH MARKANLÄGGNINGAR

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Byggnader
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	371	368	120	120
Investeringar	9	11	–	–
Ökning genom rörelseförvärv	13	–	–	–
Försäljningar och utrangeringar	0	-2	–	–
Omklassificeringar	3	4	–	–
Omräkningsdifferenser	11	-10	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	407	371	120	120
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	-135	-126	-103	-102
Årets avskrivningar	-11	-10	-1	0
Rörelseförvärv	-4	–	–	–
Försäljningar och utrangeringar	0	0	–	–
Omklassificeringar	0	0	–	–
Omräkningsdifferenser	-1	1	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	-151	-135	-103	-103
Nedskrivningar
Ingående ackumulerade nedskrivningar	-8	-16	-8	-16
Årets nedskrivningar	–	–	–	–
Återföring av nedskrivning	–	8	–	8
Omräkningsdifferenser	–	–	–	–
Utgående ackumulerade nedskrivningar	-8	-8	-8	-8
Utgående bokfört värde	248	228	8	9

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Mark och markanläggningar
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	50	49	2	2
Investeringar	0	2	–	–
Ökning genom rörelseförvärv	10	–	–	–
Försäljningar och utrangeringar	–	–	–	–
Omklassificeringar	-1	–	–	–
Omräkningsdifferenser	2	-1	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	60	50	2	2
Uppskrivningar
Ingående ackumulerade uppskrivningar	0	–	12	12
Utgående ackumulerade uppskrivningar	0	0	12	12
Nedskrivningar
Ingående ackumulerade nedskrivningar	-9	–	-9	–
Årets nedskrivningar	–	-9	–	-9
Återföring av nedskrivning	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	–	–	–	–
Utgående ackumulerade nedskrivningar	-9	-9	-9	-9
Utgående bokfört värde	51	40	5	5
Byggnader, mark och markanläggningar	299	268	13	14

Duni innehar inga byggnader under finansiell leasing.

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	1 638	1 627	53	50
Investeringar	16	23	2	1
Ökning genom rörelseförvärv	13	–	–	–
Försäljningar och utrangeringar	-16	-14	-6	0
Omklassificeringar	126	35	1	2
Omräkningsdifferenser	32	-33	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	1 807	1 638	49	53
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	-1 174	-1 126	-42	-38
Årets avskrivningar	-79	-79	-3	-3
Rörelseförvärv	-11	–	–	–
Försäljningar och utrangeringar	14	8	6	0
Omklassificeringar	-6	–	–	–
Omräkningsdifferenser	-23	23	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	-1 279	-1 174	-39	-42
Nedskrivningar
Ingående ackumulerade nedskrivningar	-42	-45	-3	–
Årets nedskrivningar	–	-2	–	-3
Återföring av nedskrivning	–	5	–	–
Omklassificering	28	–	–	–
Omräkningsdifferenser	0	0	–	–
Utgående ackumulerade nedskrivningar	-14	-42	-3	-3
Utgående bokfört värde	514	422	8	8

Maskiner och andra tekniska anläggningar under finansiell leasing ingår i ovanstående tabell för koncernen med 5 (2015: 5) MSEK i anskaffningsvärde och 2 (2015: 2) MSEK i ackumulerad avskrivning.

Moderbolaget har inga maskiner och andra tekniska anläggningar under finansiell leasing.

NOT 24 – INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	296	291	23	23
Investeringar	19	19	0	0
Ökning genom rörelseförvärv	3	–	–	–
Minskning genom avyttring	–	0	–	–
Försäljningar och utrangeringar	-5	-6	-4	-2
Omklassificeringar	-5	3	1	2
Omräkningsdifferenser	12	-11	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	320	296	21	23
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	-228	-220	-21	-21
Årets avskrivningar	-21	-22	-1	-2
Rörelseförvärv	-2	–	–	–
Försäljningar och utrangeringar	5	5	4	2
Ökning genom avyttring	–	0	–	–
Omklassificeringar	9	0	–	–
Omräkningsdifferenser	-9	9	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	-246	-228	-18	-21
Utgående bokfört värde	74	68	2	3

NOT 25 – PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR OCH FÖRSKOTT AVSEENDE MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	119	69	6	3
Investeringar	122	108	3	22
Ökning genom rörelseförvärv	1	0	–	–
Minskning genom avyttring	0	0	–	–
Försäljningar	0	0	–	-1
Omklassificeringar	-159	-57	-7	-19
Omräkningsdifferenser	1	-1	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	84	119	1	6
Nedskrivningar
Ingående ackumulerade nedskrivningar	-20	-21	0	-1
Årets nedskrivningar	–	–	–	–
Utrangering av nedskrivning	–	1	–	1
Omräkningsdifferenser	–	–	–	–
Utgående ackumulerade nedskrivningar	-20	-20	0	0
Utgående bokfört värde	64	99	1	6

NOT 26 – ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

	Organisationsnummer	Säte	Antal aktier & andelar	Kapital andel %	Bokfört värde TSEK
Svenska dotterbolag
Rexcell Tissue & Airlaid AB	556193-9769	Bengtsfors	12 000	100	81 440
Finess Borrby AB	556262-2604	Malmö	1 000	100	0
					81 440
Utländska dotterbolag
Duni Holding BV	23068767	Breda, NL	260 731	100	597 856
– Duni Verwaltungs GmbH	Osnabrück HRB 19689	Bramsche, DE		(100)	(€ 20 467)
– Duni Holding S.A.S	3493 0993 000064	Ste Helene du Lac, FR		(100)	(€ 2 871)
– Duni Benelux B.V.	23052488	Breda, NL		(100)	(€ 7 250)
– Duni Ltd.	897172	Runcorn, GB		(100)	(€ 8 395)
– Duni A/S	10 99 98 98	Köpenhamn, DK		(100)	(€ 1 377)
– Duni AS	962346057	Oslo, NO		(100)	(€ 370)
– Duni OY	0864585-8	Helsingfors, FI		(100)	(€ 1 578)
– Duni Holding Asia & Pacific Pte Ltd.	201316245E	Singapore, SG		(100)	(€ 62)
Duni Iberica S.L.	B60689692	Barcelona, ES	200 000	100	23 176
Duni Poland Sp. z o.o.	KRS no. 40401	Poznan, PL	15 300	100	48 133
Duni Sales Poland Sp. z o.o.	KRS no. 254481	Poznan, PL	1 000	100	1 190
Duni EFF Sp. z o.o.	KRS no. 249084	Poznan, PL	1 000	100	1 130
Duni (CZ) s.r.o.	65410106	Kladno, CZ	1	100	8 818
Duni AG	212544	Rotkreutz, CH	400	100	578
Duni RUS LLC	7816110025	Moskva, RU	100	100	11
Duni Beteiligungsgesellschaft GmbH	Osnabrück HRB 20099	Bramsche, DE	1	100	3 076
Paper+Design Beteiligungsgesellschaft GmbH	Chemnitz HRB 26488	Wolkenstein, DE	1	100	226
– Paper+Design GmbH Tabletop	Chemnitz HRB 16943	Wolkenstein, DE		(100)	(€ 16 787)
– Flexogravur GmbH	Chemnitz HRB 19951	Wolkenstein, DE		(100)	(€ 1 058)
Duni (Thai) Holding Co., Ltd	115559011231	Bangkok, TH	588 000	49	98 757
Terinex Siam Co., Ltd	105531017277	Bangkok, TH	983 280	60*	19 150
Duni Inc.	36-4846862	Dover, Delaware, US	100	100	0
					802 101
Andelar i koncernbolag					883 541

* Terinex Siam ägs till 49 % direkt av Duni AB och till 11 % indirekt genom Duni (Thai) Holding.

	Moderbolaget
TSEK	2016	2015
Ingående värde andelar i koncernbolag	765 634	772 077
Årets investeringar	117 907	–
Aktieägartillskott	–	–
Återbetalning av aktieägartillskott	–	-6 443
Årets avyttringar	–	–
Årets nedskrivningar	–	–
Utgående värde andelar i koncernbolag	883 541	765 634

NOT 27 – ANDRA LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Lånefordringar	2	2	0	0
Finansiella fordringar hos koncernföretag	–	–	1 484	1 436
Summa andra långfristiga fordringar	2	2	1 484	1 436

Lånefordringarna är värderade till upplupet anskaffningsvärde. Lånefordringar löper i huvudsak med rörlig ränta varför verkligt värde bedöms motsvaras av det bokförda värdet.

NOT 28 – KUNDFORDRINGAR OCH ANDRA FORDRINGAR

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Kundfordringar	730	660	103	91
Fordringar hos koncernföretag	–	–	51	52
Övriga fordringar	80	79	21	19
Kortfristiga finansiella fordringar hos koncernföretag	–	–	121	65
Summa kundfordringar och andra fordringar	810	739	296	227

För kreditrisker och exponeringar se Not 3.1.2.

Övriga fordringar ovan avser:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Fordringar på leverantörer	6	11	–	–
Momsfordran	32	45	21	19
Factoring	8	7	–	–
Övriga fordringar	33	16	0	0
Summa övriga fordringar	80	79	21	19

Kreditexponering:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Kundfordringar ej förfallna eller nedskrivna	673	601	102	89
Kundfordringar förfallna men ej nedskrivna	58	56	2	3
Kundfordringar nedskrivna	23	21	3	1
Reserv för osäkra kundfordringar	-23	-18	-3	-1
Totalt kundfordringar	730	660	103	91

Kreditrisken i kundfordringar som varken är förfallna eller nedskrivna bedöms inte vara stor. 40 % (2015: 41 %) av totala kundfordringar ej förfallna eller nedskrivna har rating AA eller högre. Den geografiska spridningen, historiken Duni har om sina kunder samt sannolikheten att alla kunder skulle få eventuella betalningssvårigheter på samma gång, gör att Duni inte ser någon anledning till nedskrivningsbehov i denna kategori. Ingen enskild kundfordran överstiger 4,3 % (2015: 4,9 %) av de totala ej förfallna eller nedskrivna kundfordringarna.

Förfallotid för förfallna men ej nedskrivna kundfordringar:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Mindre än 1 månad	47	44	0	1
1–3 månader	11	12	1	1
3–6 månader	0	0	0	0
Mer än 6 månader	0	0	0	0
Summa	58	56	2	3

Reserven för osäkra kundfordringar uppgick till 23 MSEK per den 31 december 2016 (2015: 24 MSEK). De individuellt bedömda fordringarna där nedskrivningsbehov föreligger avser i huvudsak grossister som oväntat hamnat i en svår ekonomisk situation. Bedömningen har gjorts att en del av fordringarna förväntas kunna återvinnas.

Förfallotid för nedskrivna kundfordringar:

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Mindre än 3 månader	4	1	1	–
3-6 månader	4	5	1	–
Mer än 6 månader	15	15	1	1
Summa	23	21	3	1

Specifikation över reserv för osäkra kundfordringar:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Vid årets ingång	18	23	1	1
Reservering för osäkra fordringar	10	6	2	0
Fordringar som skrivits bort under året	-1	-1	0	0
Återförda outnyttjade belopp	-5	-9	0	0
Valutakursdifferenser	1	0	–	–
Vid årets utgång	23	18	3	1

Avsättningar till respektive återföringar av reserver för osäkra kundfordringar ingår i posten försäljningskostnader i resultaträkningen.

I övriga kategorier inom kundfordringar och andra fordringar ingår inte några tillgångar för vilka nedskrivningsbehov föreligger.

Den maximala exponeringen för kreditrisk per balansdagen är det verkliga värdet för varje kategori fordringar som nämns ovan. Koncernen har ingen pant som säkerhet.

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens kundfordringar:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
SEK	28	32	28	31
EUR	492	438	19	15
GBP	71	79	–	–
DKK	33	28	33	28
NOK	23	17	23	17
PLN	19	20	0	0
Andra valutor*	63	46	0	0
Summa	730	660	103	91

*Andra valutor avser bland annat CHF, CZK, RUB, SGD, THB, USD mm.

NOT 29 – DERIVATINSTRUMENT

		2016	2015
MSEK	Tillgång	Skuld	Tillgång	Skuld
Ränteswap – kassaflödessäkring	0	8	–	7
Valutaterminskontrakt	1	12	4	0
Summa redovisat i balansräkningen	1	20	4	7
Finansiella instrument som omfattas av ramavtal om kvittning	0		0
Summa efter beaktande av ramavtal av kvittning	1		4

Duni använder ränteswappar samt valutaterminskontrakt för att hantera sin valutaexponering. Samtliga derivatinstrument marknadsvärderas och värdeförändringen avseende valutaterminskontrakt redovisas i resultaträkningen medan värdeförändringen på ränteswappar redovisas i övrigt totalresultat. Dotterbolagets siffror överensstämmer med koncernens.

Den maximala exponeringen för kreditrisk på balansdagen är verkligt värde på de derivatinstrument som redovisas som tillgångar i balansräkningen.

RÄNTESWAP

I finanspolicyn skrivs att genomsnittlig ränteperiod skall vara sex månader för den totala låneportföljen med möjlighet till en variation av +/- sex månader.

Duni har valt att säkra viss del av utestående lån med ränteswap, rörlig mot fast ränta. Redovisning av ränteswap klassificeras som en kassaflödessäkring och hanteras som säkringsredovisning enligt IAS 39.

Utestående nominellt belopp per 2016-12-31 är 40 MEUR. Vinster och förluster på ränteswappar per 31 december 2016, som redovisats i säkringsreserven i eget kapital "Rapport över förändring i eget kapital för koncernen", kommer kontinuerligt att överföras till finansiella kostnader i resultaträkningen till dess att swappen förfallit.

VALUTATERMINSKONTRAKT

Valutaterminskontrakt avtalas med avsikten att skydda koncernen mot förändringar i valutakurser genom att kontrakten fastställer den kurs till vilken en tillgång eller skuld i utländsk valuta kommer att realiseras. En ökning eller minskning av det belopp som krävs för att reglera tillgången/ skulden kompenseras av en motsvarande värdeförändring av terminskontraktet.

Vägd genomsnittlig löptid för koncernens valutaterminer fördelade efter dess syfte visas i nedanstående tabell:

		Genomsnittlig löptid i månader
	2016	2015
Valutaterminskontrakt för finansiella tillgångar och skulder	3	1

Marknadsvärdet vid utgången av perioden för dessa terminer uppgår till -11 (2015: 3) MSEK.

NOT 30 – FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Förutbetalda hyror	3	3	1	1
Förutbetalda leasingavgifter	1	0	–	–
Förutbetalda försäkringar	6	7	0	2
Förutbetalda pensioner	5	5	4	4
Förutbetalda katalogkostnader	8	4	3	2
Övriga poster	8	15	5	5
Totala förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	30	33	13	15

NOT 31 – UPPLÅNING

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Långfristig
Banklån	659	537	659	537
Checkräkningskredit	14	12	0	0
Summa långfristig upplåning	673	549	659	537

Utestående lånefacilitet förfaller i april 2018, periodförfallet eller så kallad rullning av dragna lån sker dock löpande. Genomsnittlig ränta på banklån var 0,46 % per år (2015: 0,84 % per år).

Dunis exponering, avseende upplåning, för förändringar i ränta och kontraktsenliga tidpunkter för ränteförhandling är vid rapportperiodens slut följande:

MSEK	2016	2015
6 månader eller mindre	0	0
6–12 månader	0	0
Mer än 1 år	659	537
Summa	659	537

Dunis upplåning värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Skillnaden mellan det i balansräkningarna för 2016-12-31 redovisade värdena och de nominella värdena utgörs av transaktionskostnader.

Dunis upplupna räntor ligger redovisade som upplupna kostnader. Nedan visas nominella värden exklusive upplupna räntor samt redovisade värden för Dunis upplåning.

VERKLIGA VÄRDEN NUVARANDE FINANSIERING

Dunis banklån och checkräkningskredit, uppgående till 673 (2015: 549 ) MSEK löper med rörlig ränta där räntan fastställs vid varje ny låneperiod. Diskonteringseffekten för en så relativt kort tidsperiod är inte väsentlig varför det verkliga värdet motsvaras av det nominella värdet plus upplupen ränta.

	2016		2015
MSEK	Redovisat värde	Nominellt värde	Redovisat värde	Nominellt värde
Banklån	659	659	537	537
Checkräkningskredit	14	14	12	12
Leasing	3	3	3	3
Summa	676	676	552	552

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens upplåning är följande:

MSEK	2016	2015
EUR	662	540
Andra valutor	14	12
Summa	676	552

BANKLÅN

Duni har en revolving credit facility om nominellt 130 MEUR. Detta lån löper till april 2018. Duni har även en putcall facility om 20 MEUR som löper till maj 2018. Räntesatsen är rörlig och sätts som EURIBOR, fram till nästa rullning plus en marginal.

CHECKRÄKNINGSKREDIT

Moderbolaget har för koncernen tecknat en checkräkningskredit uppgående till nominellt 89 MSEK. Utnyttjade beloppet per den 2016-12-31 var 14 MSEK.

NOT 32 – KLASSIFICERING AV FINANSIELLA INSTRUMENT

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Tillgångar
Icke finansiella tillgångar
Materiella och immateriella anläggningstillgångar	2 832	2 587	60	162
Uppskjuten skattefordran	65	96	24	60
Övriga finansiella anläggningstillgångar	–	–	884	766
Varulager	548	500	96	82
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	30	33	14	15
Summa icke finansiella tillgångar	3 475	3 216	1 078	1 085
Låne- och kundfordringar
Andra långfristiga fordringar	2	2	0	0
Kundfordringar	730	660	103	91
Skattefordringar	14	15	5	5
Övriga fordringar	80	79	21	19
Fordringar hos koncernföretag	–	–	1 656	1 553
Likvida medel / Kassa och bank	186	203	119	144
Summa låne- och kundfordringar	1 012	958	1 904	1 812
Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Derivatinstrument	1	4	1	4
Summa tillgångar värderade till verkligt värde via resul
taträkningen	1	4	1	4
Summa tillgångar	4 487	4 178	2 983	2 901

Duni har inga tillgångar vilka klassificeras som "Derivat som används för säkringsändamål" samt "Tillgängliga för försäljning".

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Skulder
Icke finansiella skulder
Uppskjuten skatteskuld	126	117	–	–
Avsättning till pensioner	268	236	100	104
Avsättning till omstruktureringsreserv	12	10	6	3
Summa icke finansiella skulder	406	363	106	107
Skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde
Checkräkningskredit	14	12	0	0
Banklån	659	537	659	537
Leverantörsskulder	373	352	64	62
Skatteskulder	25	66	–	–
Övriga skulder	81	89	15	11
Skulder till koncernbolag	–	–	305	292
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	423	406	70	82
Summa skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	1 575	1 462	1 113	984
Derivat som används för säkringsändamål
Derivatinstrument	8	7	8	7
Summa derivat som används för säkringsändamål	8	7	8	7
Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Derivatinstrument	12	0	12	0
Summa skulder värderade till verkligt värde via
resultaträkningen	12	0	12	0
Summa skulder	2 001	1 832	1 239	1 099

NOT 33 – PENSIONSFÖRPLIKTELSER

Ersättningar för pensioner och andra ersättningar efter anställning erläggs till övervägande del genom avgiftsbestämda planer där fortlöpande betalningar till myndigheter och försäkringsbolag görs. Dessa fristående organ tar därmed över förpliktelserna mot de anställda. Inom koncernen finns även ett antal förmånsbaserade pensionsplaner, vilket innebär att de anställda garanteras en pension motsvarande en procentuell andel av lönen.

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser:

	Koncernen
MSEK	2016	2015
Förmånsbestämda pensionsplaner	268	236

FÖRMÅNSBESTÄMDA PENSIONSPLANER

Inom koncernen finns ett flertal förmånsbestämda pensionsplaner, där de anställda har rätt till ersättning efter avslutad anställning baserat på slutlön och tjänstgöringstid. De största planerna finns i Sverige, Tyskland, Storbritannien, Nederländerna och Belgien. Planerna i Storbritannien och Nederländerna är externt fonderade, där förvaltningstillgångarna innehas av stiftelser eller liknande juridiska personer. Stiftelsernas verksamhet regleras av nationella bestämmelser och praxis, vilket gäller förhållandet mellan koncernen och förvaltare (eller motsvarande) av stiftelsens förvaltningstillgångar, samt hur förvaltningstillgångarna är sammansatta av olika typer av tillgångar.

Duni tillämpar från och med den 1 januari 2013 den reviderade IAS 19 Ersättningar till anställda, IAS19R. Detta innebär att tidigare oredovisade aktuariella förluster redovisas vid övergångstidpunkten samt att de aktuariella vinster och förluster som uppstår framgent kommer att redovisas i övrigt totalresultat.

PENSIONSFÖRSÄKRING I ALECTA

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i det oberoende försäkringsbolaget Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3 Klassificering av ITP-planer som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Duni har inte tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP2 som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålders- och familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för ITP2-försäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 3 (2015: 3) MSEK.

Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Per 2016-12-31 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 149 % (2015: 153 %). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

De belopp som redovisas i koncernens balansräkning består av:

	Förmånsbestämda pensionsplaner
MSEK	2016	2015
Nuvärdet av fonderade förpliktelser	318	276
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	-234	-211
Nuvärdet av ofonderade förpliktelser	184	171
Nettoskuld i balansräkningen	268	236

Totala pensionskostnader som redovisas i koncernens resultaträkning är följande:

MSEK	2016	2015
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år	-7	-7
Räntekostnad	-12	-12
Ränteintäkt	7	7
Summa pensionskostnad avseende förmånsbestämda pensionsplaner	-12	-12
Årets pensionskostnad avseende avgiftsbestämda pensionsplaner	-39	-31
Summa årets totala pensionskostnad, ingår i personalkostnader (not 13)	-51	-43
Årets omvärdering av pensionsplaner redovisade i övrigt totalresultat	-30	10

Kostnaderna avseende förmånsbestämda pensionsplaner fördelas i koncernens resultaträkning på följande poster:

	Förmånsbestämda pensionsplaner
MSEK	2016	2015
Rörelseresultat	-7	-7
Finansiella kostnader	-5	-5
Summa kostnader från förmånsbestämda pensionsplaner i resultaträkningen	-12	-12

Förändringen i den förmånsbestämda förpliktelsen under året är följande:

	Förmånsbestämda pensionsplaner
MSEK	2016	2015
Vid årets början	447	477
Kostnader för tjänstgöring under innevarande år	7	7
Räntekostnad	12	12
Omvärderingar förluster(+)/vinster(-) till följd av erfarenhetsbaserade justeringar av förmånsbestämda förpliktelser	0	-3
Omvärderingar försluster(+)/vinster(-) till följd av förändrade demografiska antaganden	1	-2
Omvärderingar försluster(+)/vinster(-) till följd av förändrade finansiella antaganden	60	-16
Valutakursdifferenser	-6	-4
Utbetalda ersättningar	-20	-26
Regleringar	–	2
Vid årets slut	502	447

Omvärderingar innebär vinst/förlust till följd av förändrade demografiska antaganden, finansiella antaganden samt erfarenhetsbaserade vinster/förluster.

Förändringen i verkligt värde på förvaltningstillgångar under året är följande:

MSEK	2016	2015
Vid årets början	-211	-211
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	-7	-7
Omvärderingar förluster(+)/vinster(-) till följd av erfarenhetsbaserade justeringar av förvaltningstillgångar	-20	3
Valutakursdifferenser	8	2
Avgifter från arbetsgivaren	-8	-9
Avgifter från anställda	-1	-1
Utbetalda ersättningar	5	12
Regleringar	0	0
Vid årets slut	-234	-211
Erfarenhetsbaserade justeringar av förvaltningstillgångar	-20	3

Förvaltningstillgångarna finns i huvudsak i Storbritannien och Nederländerna. I Nederländerna och Tyskland består fonderingen av försäkringskontrakt som ger en garanterad årlig avkastning med möjlighet till en av försäkringsbolaget årligen beslutad bonus. I Storbritannien är 81 % (78 %) av försäkringskontraken placerade i egetkapitalinstrument, 10 % (7 %) i obligationer samt 9 % (15 %) i fastigheter. Antagen avkastning på förvaltningstillgångar anges till den garanterade avkastningen plus den förväntade bonusen.

Avgifter till förmånsbestämda pensionsplaner förväntas uppgå till samma nivå som 2016.

Vägd genomsnittlig löptid för pensionsförpliktelsen uppgår till 17,1 år.

Aktuariella antagande på balansdagen:

	Sverige	Tyskland	Storbritannien	Nederländerna	Belgien
Diskonteringsränta	2,2 % (2,9)	1,4 % (1,8)	2,7 % (3,9)	1,9 % (2,2)	1,5 % (2,2)
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	–	1,4 % (1,8)	2,7 % (3,9)	1,9 % (2,2)	1,5 % (2,2)
Framtida årliga löneökningar	–	–	4,1 % (4,0)	2,4 % (2,5)	2,8 % (2,8)
Framtida årliga pensionsökningar	1,65 % (1,45)	1,75 % (1,75)	3,35 % (3,25)	0,0 % (0,0)	0,0 % (0,0)
Personalomsättning	–	–	0,0 % (0,0)	0,0 % (0,0)	0,0 % (0,0)

Antaganden beträffande framtida livslängd baseras på offentlig statistik och erfarenheter från dödlighetsundersökningar i varje land, och sätts i samråd med aktuariell expertis. Pensionsplanerna i Sverige och Tyskland är stängda och har endast utbetalningar.

Genom sina förmånsbestämda pensionsplaner är Duni exponerad mot ett antal risker, de mest väsentliga riskerna är:

Tillgångars volatilitet: Planens skulder är beräknade genom användning av en diskonteringsränta som utgår från företagsobligationer. Om förvaltningstillgångarna inte uppnår motsvarande avkastning uppstår underskott. På kort sikt kan detta medföra volatilitet men då skulden i pensionsplanen är långsiktig är placeringar i till exempel eget kapital instrument lämpligt för att hantera planen effektivt och få bästa avkastning. Duni har ingen egen kontroll över förvaltningstillgångarnas placeringar. De innehas av stiftelser vars verksamhet regleras av nationella bestämmelser och praxis.

Förändringar i obligationernas avkastning: En minskning i räntan på företagsobligationer kommer att innebära en ökning av skulderna i planerna.

Inflationsrisk: Vissa av planens pensionsförpliktelser är kopplade till inflationen, högre inflation leder till högre skulder. De flesta förvaltningstillgångarna är antingen opåverkade av (fast ränta på obligationer) eller svagt korrelerade med (aktier) inflationen, vilket innebär att en ökning i inflationen också kommer öka underskottet.

Livslängdsantaganden: Merparten av pensionsförpliktelserna innebär att de anställda som omfattas av planen ska erhålla förmånerna livet ut vilket medför att höjda livslängdsantaganden resulterar i högre pensionsskulder. Detta är framförallt väsentligt i de svenska planerna vilka inflationsökningar medför högre känslighet för ändringar i livslängdsantaganden.

Sammansättning per land, 2016:

MSEK	Sverige	Tyskland	Storbritannien	Nederländerna	Belgien	Total
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser	156	55	156	129	6	502
Verkligt värde på förvaltningstillgångar	–	-1	-127	-102	-4	-234
Summa förmånsbestämd pensionsplan per land	156	54	29	27	2	268

Diskonteringsräntans känslighet i den förmånsbestämda förpliktelsen (DBO):

	Förändring i antagande	Ökning i antagande	Minskning i antagande
Diskonteringsränta	+/- 0,5 %	Minskning med 8,1 %	Ökning med 9,2 %

Känslighetsanalysen på DBO avseer hela koncernen.

Om förväntad livslängd i den svenska pensionsplanen skulle öka med 1 år från antagandet skulle den svenska pensionsplanen öka med 5,6 %. Om pensionsökningarna i den svenska pensionsplanen skulle öka med 0,5 % från antagandet skulle den svenska pensionsplanen öka med 6,5 %. Om pensionsökningarna i den svenska pensionsplanen skulle minska med 0,5 % från antagandet skulle den svenska pensionsplanen minska med 6,0 %. Känslighetsanalysen förutsätter att alla andra antaganden är oförändrade.

Avsättningar enligt Tryggandelagen:

	Moderbolaget
MSEK	2016	2015
FPG/PRI-pensioner	100	104
Skuld i balansräkningen	100	104

De belopp som redovisas i moderbolagets resultaträkning är följande:

MSEK	2016	2015
Intjänat under året	0	0
Räntekostnad	-5	-4
Årets pensionskostnad	-5	-4

Förändringen i den förmånsbestämda förpliktelsen under året är följande:

MSEK	2016	2015
Vid årets början	104	107
Nettokostnad redovisad i resultaträkningen	5	4
Utbetalda ersättningar	-8	-8
Regleringar	0	0
Vid årets slut	100	104

Skulden i moderbolaget avser pensionsförpliktelse hos PRI.

NOT 34 – UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Upplupna kostnader till personal	116	130	27	36
Upplupna räntekostnader	0	0	0	0
Upplupna kostnadsfakturor	81	78	18	23
Upplupna skulder till kunder	201	174	19	20
Övriga poster	24	25	5	3
Totala upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	423	406	70	82

NOT 35 – STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER

STÄLLDA SÄKERHETER

Koncernen eller moderbolaget har inga ställda säkerheter under 2016 eller 2015.

Eventualförpliktelser

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Garantier	74	76	71	74
FPG/PRI	3	3	3	2
Summa eventualförpliktelser	77	79	73	76

Av garantierna i moderbolaget är 59 (2015: 64) MSEK ställda till förmån för koncernföretag. Garantierna i moderbolaget avser i huvudsak lokala tullverk om 14 (2015: 10) MSEK.

Duni har en miljöpolicy och har implementerat kontrollsystem som hjälper Duni att tillse att miljölagstiftningen efterlevs. Duni anser att den befintliga verksamheten och produktionsanläggningarna i allt väsentligt uppfyller kraven i miljö lagar och -bestämmelser som Duni omfattas av men Duni kan inte garantera att idag okända skyldigheter, exempelvis sanering eller återställande av egendom som ägs eller tidigare har ägts av Duni, inte kan komma att uppstå i framtiden.

Dialog pågår med ansvariga myndigheter rörande ansvarsfördelning och teknisk undersökning av misstänkt historisk markförorening på en av Duni AB ägda fastigheter.

Genom ett infusionerat bolag, som inte längre är i koncernens ägo, blev Duni AB part i en förundersökning avseende misstänkt historisk markförorening. En teknisk undersökning är avslutad och beslut har även kommit från myndigheten att Duni inte bär risken.

Inga väsentliga skulder förväntas uppkomma till följd av någon av ovanstående typer av eventualförpliktelser.

NOT 36 – JUSTERINGAR FÖR POSTER SOM INTE INGÅR I KASSAFLÖDET

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Avskrivningar	160	158	117	118
Nedskrivningar lager	–	–	-4	2
Omstruktureringar	-15	6	3	2
Avsättning till pensioner	-1	-18	4	4
Värdeförändring derivat	0	0	–	–
Övrigt	-3	3	-2	3
Avvecklade verksamheter	–	0	–	–
Summa	141	149	118	129

NOT 37 – ÅTAGANDEN

OPERATIONELLA LEASINGAVTAL

Duni hyr ett antal kontor och lagerlokaler samt personbilar i huvudsak till försäljningsorganisationen. Därutöver hyrs ett antal maskiner i produktionsverksamheten. Avtalen avser ej uppsägningsbara operationella leasingavtal. Leasingavtalen har olika villkor, indexklausuler och rätt till förlängning. Villkoren är marknadsmässiga vad avser såväl priser som avtalslängd.

Nominella värdet av framtida minimileasingavgifter, avseende icke uppsägningsbara leasingavtal fördelar sig enligt följande:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Förfaller till betalning inom ett år	60	55	19	9
Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år	130	119	12	9
Förfaller till betalning senare än fem år	61	14	–	–
Summa	251	188	31	18
Därav leasingkontrakt tecknade under året	42	34	10	15

Totala kostnader avseende operationella leasingavtal uppgår under året till 72 (2015: 77) MSEK i koncernen samt 22 (2015: 22) MSEK i moderbolaget.

FINANSIELLA LEASINGAVTAL

Nominella värdet av framtida minimileasingavgifter, avseende icke uppsägningsbara leasingavtal fördelar sig enligt följande:

	Koncernen Moderbolaget
MSEK	2016	2015	2016	2015
Förfaller till betalning inom ett år	1	2	–	–
Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år	6	6	–	–
Förfaller till betalning senare än fem år	6	0	–	–
Summa	13	9	0	0
Nuvärdet av framtida leasingavgifter	13	9	0	0

NOT 38 – RÖRELSEFÖRVÄRV

Den 17 augusti 2016 förvärvade Duni totalt 60 % av aktierna i det thailändska bolaget Terinex Siam Co. Ltd., en marknadsledande tillverkare och leverantör av servetter och engångsprodukter för mat. Terinex Siam riktar sig till HoReCa-marknaden i Sydostasien med nyckelmarknader i främst Thailand, Singapore och Australien. Sortimentet omfattar servetter och engångsförpackningar för mat liksom koppunderlägg och aluminiumfolie. Fastställd förvärvsanalys per 31 december 2016:

Förvärvade nettotillgångar	TSEK, verkligt värde
Immateriella anläggningstillgångar	46 355
Materiella anläggningstillgångar	23 028
Andra långfristiga fordringar	132
Andra finansiella fordringar	496
Latent skattefordran/skuld, netto	-9 067
Aktuell skatt	-1 995
Varulager	12 069
Kundfordringar	10 382
Andra kortfristiga fordringar	1 655
Förutbetalda intäkter och kostnader, netto	-1 801
Likvida medel	10 325
Leverantörsskulder	-1 795
Andra kortfristiga skulder	-5 370
Förvärvade identifierbara nettotillgångar	84 413
Innehav utan bestämmande inflytande	-75 471
Goodwill	104 265
Förvärvade nettotillgångar	113 207

Terinex Siam har drygt 100 anställda inom produktion, logistik och försäljning. Bolaget är baserat i utkanten av Bangkok och omsatte 2015 345 MTHB med en rörelsemarginal på drygt 20 %. Förvärvet konsolideras i affärsområde New Markets.

Duni förvärvade 49 % av aktierna direkt och 11 % av aktierna indirekt via ett samarbetsbolag i Thailand. Köpeskillingen på 462 MTHB betalades kontant i samband med övertagandet och Dunis nettoskuld belastades med 113 MSEK, vilket ryms inom nuvarande låneavtal. Förvärvskostnaderna belastar årets resultat under posten övriga rörelsekostnader och uppgår till 5 MSEK. Moderbolaget redovisar enligt RFR2 dessa kostnader som finansiella anläggningstillgångar.

Duni har valt att redovisa innehav utan bestämmande inflytande till verkligt värde. För mer information om redovisningsprinciper se not 2. Det verkliga värdet på 100 % av nettotillgångarna uppgår till 84 MSEK. Immateriella anläggningstillgångar består främst av kundkontrakt. Goodwillen motsvaras av synergieffekter inom inköp samt att Duni nu

får en produktionsanläggning i Asien. Duni tillsammans med Terinex Siam kommer att kunna dra nytta av existerande/överlappande distributionskanaler och gemensamt utveckla sortiments- och kundportföljen. Ingen del av redovisad goodwill eller immateriella anläggningstillgångar förväntas vara avdragsgill i inkomstbeskattningen.

Kundfordringar och andra kortfristiga fordringar motsvarar de avtalsenliga beloppen då alla kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar förväntas kunna drivas in.

Terinex Siam har för perioden 1 augusti – 31 december 2016 bidragit med 36 MSEK till koncernens nettoförsäljning samt 5 MSEK i resultat efter skatt och avskrivningar på kundrelationer men före minoritet. Minoritetens andel av resultatet uppgår till 2 MSEK. Om Terinex Siam skulle ha konsoliderats från den 1 januari 2016 skulle Dunis resultaträkning visa ytterligare intäkter på 47 MSEK samt 5 MSEK i resultat efter skatt och avskrivningar på kundrelationer men före minoritet.

Kassaflödespåverkan – förvärv av dotterbolag, MSEK	2016
Kontant köpeskilling	-113
Avgår: likvida medel	10
Betald köpeskilling	-103
Tilläggsköpeskilling Duni Song Seng*	-21
Total kassaflödespåverkan	-124

* Under året har tilläggsköpeskilling för Duni Song Seng, som förvärvades år 2013, utbetalats.

Under räkenskapsåret 2015-01-01 – 2015-12-31 har inga rörelseförvärv skett.

NOT 39 – TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

Inga väsentliga transaktioner med närstående parter har ägt rum under räkenskapsåret 2016 eller under räkenskapsåret 2015. Utöver ovanstående information samt information i Not 13 om Ersättning till ledande befattningshavare och i Not 6 om Inköp och försäljning mellan koncernbolag finns inga transaktioner med närstående bolag.

NOT 40 – HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

Inga väsentliga händelser har ägt rum efter balansdagen.

STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS FÖRSÄKRAN OCH UNDERSKRIFTER

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Malmö 2017-03-16

Magnus Yngen Styrelseordförande

Johan Andersson Styrelseledamot

Pauline Lindwall Styrelseledamot

Alex Myers Styrelseledamot

Pia Rudengren Styrelseledamot

Per-Åke Halvordsson Representant PTK

Henry Olsen Representant LO

Thomas Gustafsson VD och koncernchef

Vår revisionsberättelse har avgivits den 16 mars 2017 PricewaterhouseCoopers AB

Eva Carlsvi Auktoriserad revisor

Till bolagsstämman i Duni AB (publ), org.nr 556536-7488

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

UTTALANDEN

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Duni AB (publ) för år 2016 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 43–47. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 39–99 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 43–47. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

GRUND FÖR UTTALANDEN

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

VÅR REVISIONSANSATS

Revisionens inriktning och omfattning

Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där den verkställande direktören och

VÄRDERING AV IMMATERIELLA OCH MATERIELLA TILLGÅNGAR

Värdet av goodwill med obestämbar nyttjandeperiod uppgår per 31 december 2016, till 1 577 MSEK. I enlighet med IFRS skall ledningen årligen genomföra en nedskrivningsprövning.

Inget nedskrivningsbehov har i samband med detta identifierats av ledningen. Vi har i vår revision fokuserat på risken att goodwill är för högt värderad och att ett nedskrivningsbehov kan föreligga.

Vissa av de antaganden och bedömningar ledningen gör avseende framtida kassaflöden och förhållanden är komplexa och får stor påverkan på beräkningen av nyttjandevärdet. Detta gäller i synnerhet följande; tillväxttakt, vinstmarginaler, och diskonteringsränta. Förändringar i dessa antaganden skulle kunna leda till en förändring i det redovisade värdet av immateriella tillgångar och goodwill.

styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och den verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.

Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.

Väsentlighet

Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller fel. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.

Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.

SÄRSKILT BETYDELSEFULLA OMRÅDEN

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

Särskilt betydelsefulla områden Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området

I vår revision har vi bedömt den beräkningsmodell som använts samt utmanat de väsentliga antaganden som ledningen använt i sina tester.

Vi har bedömt rimligheten i den budget som ledningen lagt fram och som godkänts av styrelsen genom att utvärdera historiska utfall mot fastställda budgets.Vi har jämfört den landspecifika tillväxten i terminalvärdet med oberoende prognoser rörande ekonomisk tillväxt och noterat att de antagande som använts ligger inom ett rimligt intervall.

Vi har även bedömt diskonteringsräntan (vägd genomsnittliga kapitalkostnad ("WACC")) mot jämförbara verksamheter och noterat att de antaganden som använts ligger inom ett rimligt intervall.

Vi har även utvärderat ledningens bedömning av hur koncernens beräkningsmodeller påverkas av förändringar i antaganden och jämfört detta med den information som presenteras i årsredovisningen relaterat till nedskrivningstester.

Vi har i vår granskning inte noterat några väsentliga avvikelser och vår bedömning är att de upplysningar som lämnas kring väsentliga antaganden och känslighetsanalyser som framgår i Årsredovisningen är riktiga.

RABATTER, KUNDBONUSAR OCH RETURER

Koncernen säljer varor med villkor som gör att kunderna enligt avtal har rätt till rabatter, volymbaserade bonusar eller rätt att under vissa omständigheter returnera köpta varor.

Dessa avtalsmässiga villkor resulterar i minskad omsättning samtidigt som ett åtagande redovisas i form av en reserv för de bonusar som ännu inte betalts ut eller där koncernen bedömer att returer inte kan uteslutas. Reserverna redovisas som en upplupen kostnad och uppgår till 201 MSEK.

Vi har fokuserat på detta område eftersom reserveringen för dessa åtaganden innefattar mer eller mindre komplexa beräkningar samt innefattar ledningens bedömningar.

Särskilt betydelsefulla områden Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området

Vi har tagit del av ledningens beräkningar avseende den underliggande försäljningen för bedömning av reserveringens storlek. I tillämpliga fall har vi även jämfört ledningens bedömning mot underliggande kundkontakt, historiska försäljningsmönster, rabatt och returnivåer.

Vi har även bedömt ledningens antagande genom att jämföra träffsäkerheten i historiska bedömningar av reserveringens storlek mot historiska utfall för att skapa oss en uppfattning om precisionen i årets bedömning.

Vi har i tillämpliga fall kontrollerat årets reservering mot efterföljande utbetalningar eller returer.

Vi har kontrollerat den matematiska beräkningsmodellen som använts genom kontrollberäkningar.

Baserat på de granskningsåtgärder som vidtas har vi inte identifierat några väsentliga avvikelser.

VARULAGER

Duni tillverkar och säljer produkter som i slutändan används av konsumenter och professionella aktörer såsom hotell och restauranger.

Dunis varulager uppgår till 548 MSEK, och utgörs till relativt stor del av designade produkter, vars värde till sin natur är mer utsatt för skifte i trender och smak. Dunis ledning bedömer löpande hur stor avsättningen för inkuranta varor ska vara. Denna bedömning baseras framförallt på försäljningshistorik men även framåtblickande bedömd möjlighet till försäljning.

Vi har tagit del av de beräkningsmodeller som använts och jämfört dessa med Dunis fastställda policy.

• Vi har kontrollberäknat avsättningen matematiskt. Vi har även stickprovsvis kontrollerat riktigheten i den försäljnings-
• historik som använts vid beräkningen av avsättningen.

Vi har inhämtat underlag till de eventuella avsteg från policyn som gjorts för att exempelvis beakta beslutade kampanjer och inneliggande orders.

Slutligen har vi även jämfört den historiska avsättningen med faktisk kostnad för kasserade artiklar.

Vår granskning har inte identifierat några väsentliga avvikelser.

ANNAN INFORMATION ÄN ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–38 och 104–106. Det är styrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

STYRELSENS OCH DEN VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och den verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och den verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och den verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ än att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

REVISORNS ANSVAR

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsnämndens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/rn/showdocument/ documents/rev_dok/revisors_ansvar.pdf. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

UTTALANDEN

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning för Duni AB (publ) för år 2016 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

GRUND FÖR UTTALANDEN

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

STYRELSENS OCH DEN VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

REVISORNS ANSVAR

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget
• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsnämndens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/rn/showdocument/documents/rev_dok/revisors_ansvar. pdf. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

REVISORNS GRANSKNING AV BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 43–47 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

Malmö den 16 mars 2017

PricewaterhouseCoopers AB Eva Carlsvi

Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

ORDLISTA

Airlaid

Ett material, känt för sin vätskefördelning, absorptionsförmåga och mjukhet. Processen bygger på att man använder luft för att fördela fibrerna i materialet istället för vatten som i traditionell tissue-produktion. Airlaid används för dukar, tabletter och servetter.

Amuse-bouche

Duni Amuse-bouche® är en serie transparenta miniatyrformar som är perfekt för aptitretare och desserter.

Bagass

Bagass är en restprodukt från sockerrör efter att sockret extraherats. Materialet är helt biologiskt nedbrytbart. Bagass används främst i Dunis måltidsförpackningar och serveringsprodukter som tallrikar, skålar och take-away-boxar.

BRC

BRC är ett ledningssystem för hygien och livsmedelssäkerhet. Enheterna i Bramsche och Poznan är BRC-certifierade.

Cash-and-carries

Storköp där företagskunder själva hämtar sina varor.

Consumer

Ett av Dunis fem affärsområden – försäljning till främst detaljhandeln.

Customization

Att skräddarsy produktlösningar för specifika kunder så att de förstärker kundens koncept och varumärke.

Designs for Duni®

Ett unikt koncept där Duni utvecklar specialdesignade produkter i samarbete med välkända designers.

Dunicel®

Dunicel är en bordsduk baserad på ett unikt material som faller som tyg. Tack vare en speciell produktionsmetod blir känslan helt annorlunda än vanliga pappersdukar.

Duniform®

Duniform är ett system för matdistribution och omfattar allt från förpackningsmaskiner till varmhållningsväskor.

Duniletto®

Duniletto är en exklusiv servett med vikning för bestick.

Dunilin®

Dunilin känns och bryts som linne och används till de lyxigaste servetterna. Ett unikt material med en vävliknande yta som påminner om linne, men är baserat på pappersfibrer. Dunilin kombinerar styrka med en hög uppsugningsförmåga och är perfekt för servettvikning.

Dunisilk®

Dunisilk är ett avtorkbart material och kan även användas utomhus. Finns som snibbduk, tête-à-tête och vanlig duk.

Ecoecho® / Duni ecoecho®

Duni ecoecho är ett sortiment för servering och måltidslösningar med goda miljöegenskaper. De bästa tillgängliga materialen med målsättningen att begränsa användningen av ej förnybara resurser för att minska vårt CO2 -avtryck har använts till detta sortiment. Produkterna har utvecklats med omtanke om miljön och har valts ut eftersom de har en eller flera miljögodkända egenskaper.

Ecoecho® bioplastic

Ett biobaserat material som funktionsmässigt ger samma fördelar som traditionell polypropen (PP) och samtidigt är återvinningsbart som vanlig plast.

Elegance

Duni Elegance® är en linnelik exklusiv servett. Den väger dubbelt så mycket som en pappersservett av hög kvalitet, har en tilltalande struktur, linneliknande prägling och hög absorptionsförmåga.

Evolin®

Evolin är ett revolutionerande dukmaterial som kombinerar textil- och linnedukens upplevelse med engångsproduktens fördelar. Det är ett hybridmaterial baserat på träfiber som tas fram via en patenterad process.

FSC®

Förkortning för Forest Stewardship Council, en oberoende, internationell medlemsorganisation som certifierar skogsbruk avseende miljöanpassning, socialt ansvarstagande och ekonomisk livskraftighet.

Goodfoodmood®

Dunis varumärkesplattform – att skapa en trivsam atmosfär och positiv stämning vid alla tillfällen när det lagas och bjuds på mat och dryck – en Goodfoodmood.

HoReCa

Förkortning för hotell, restaurang och catering.

ISO 14001

ISO 14001 är den enda internationella standarden för miljöledningssystem och har också valts som standard inom Duni. Enheterna i Bramsche, Wolkenstein, Poznan och Skåpafors är ISO 14001-certifierade.

ISO 26000

ISO 26000 är en internationell standard som definierar ansvarsfullt företagande.

ISO 9001

ISO 9001 är en internationell standard för kvalitetsledning. Enheterna i Bramsche, Wolkenstein, Poznan och Skåpafors är ISO 9001-certifierade.

Key account management

Nyckelkundsbearbetning. Säkerställer långsiktig och lönsam relation med de viktigaste kunderna.

Konvertering

Den tillverkningsfas där tissue och airlaid i stora rullar beskärs, trycks, präglas och viks till färdiga servetter och dukar.

Kvarvarande verksamhet

Hygienverksamheten inom Materials & Services, som avslutades i början av 2015, har räknats bort från jämförelseåren och finns rapporterad som avvecklad verksamhet på en rad efter årets resultat för kvarvarande verksamheter.

Life cycle management

Nya och befintliga produkter utvärderas utifrån kriterier för lagerhållning, omsättning och lönsamhet.

Materials & Services

Ett av Dunis fem affärsområden – utgörs av de delar som inte ryms under övriga affärsområden, främst externförsäljning av tissue.

Meal Service

Ett av Dunis fem affärsområden – försäljning till företag med verksamhet inom restaurang, catering eller matproduktion.

Merchandising

Duni hjälper butiksägaren med att fylla på hyllorna, bygga montrar samt ta hand om säljkampanjer och erbjudanden.

New Markets

Ett av Dunis fem affärsområden – försäljning till hotell, restaurang, catering och detaljhandel på marknader utanför Europa.

OK Compost

OK Compost®-märkningen innebär att Duni har världens första och största sortiment av komposterbara, enfärgade servetter.

Organisk tillväxt

Tillväxt rensat för valuta- och struktureffekter. Förvärvade bolag räknas in i organisk tillväxt när de varit del av Dunikoncernen i åtta kvartal.

Our Blue Mission

Dunis arbete för hållbart företagande, Corporate Social Responsibility (CSR), styrs av programmet Our Blue Mission. Det beskriver hur Duni arbetar med hållbarhet inom flera områden och täcker förhållningssätt inom miljö, produktsäkerhet, samhällsansvar, sociala rättigheter och affärsetik.

Private label

Produkter märkta med kundens eget varumärke.

REACH

REACH är en förkortning av Registration Evaluation Authorization and restriction of Chemicals. Det är en kemikalie-lagstiftning inom hela Europeiska unionen som trädde i kraft 1 juni 2007.

Sacchetto

Duni Sacchetto® är en bestickficka av papper med plats för servett.

Sensia®

Sensia bordslöpare faller vackert över bordet, mjukar upp kanterna och skapar en 3D-effekt med sin präglade struktur.

Table Top

Ett av Dunis fem affärsområden – försäljning till hotell, restauranger, cateringföretag och grossister.

Tête-à-tête

Dukrulle, 40 cm bred, med perforering. Kan användas som vepa, tablett eller placeras tvärs över bordet.

NYCKELTALSDEFINITIONER

Antal anställda

Antalet anställda vid periodens slut.

Avkastning på eget kapital

Periodens resultat som procentandel av eget kapital.

Avkastning på sysselsatt kapital

Rörelseresultat som procentandel av sysselsatt kapital.

Bruttomarginal

Bruttoresultat som procentandel av försäljning.

EBIT

Redovisat rörelseresultat.

EBIT marginal

EBIT som procentandel av försäljning.

EBITA

Rörelseresultat före avskrivningar av immateriella tillgångar.

EBITA marginal

EBITA som procentandel av försäljning.

EBITDA

Rörelseresultat före av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar.

EBITDA marginal

EBITDA som procentandel av försäljning.

Kostnad för sålda varor

Kostnad för sålda varor, inklusive produktionsoch logistikkostnader.

Operativt resultat

Rörelseresultat justerat för omstruktureringskostnader, orealiserade värderingseffekter av valutaderivat, verkligt värde allokeringar och avskrivningar av immateriella tillgångar som är identifierade i samband med förvärv.

P/E tal

Aktuell aktiekurs i förhållande till vinst per aktie.

Räntebärande nettoskuld

Räntebärande skulder och pensioner minskat med likvida medel och räntebärande fordringar.

Skuldsättningsgrad

Räntebärande nettoskuld i förhållande till totalt eget kapital.

Sysselsatt kapital

Icke räntebärande anläggningstillgångar och omsättningstillgångar, exklusive uppskjuten skattefordran, med avdrag för icke räntebärande skulder.

Valutajusterad

Siffor som justerats för effekter av valutakursdifferenser i samband med konsolidering. 2016 års siffror beräknade med 2015 års valutakurser. Effekter av omsättning av balansposter ingår inte.

Vinst per aktie

Resultatet för perioden delat med det genomsnittliga antalet aktier.

KALENDARIUM

ÅRSSTÄMMA DEN 3 MAJ 2017

Årsstämma hålls på Akvariet, Dockplatsen 12, Malmö onsdagen den 3 maj 2017 klockan 15.00. Inregistrering från klockan 14.15.

ANMÄLAN

Aktieägare som önskar deltaga ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast den 26 april 2017, dels anmäla sig senast samma dag till något av följande alternativ:

• per telefon 040-10 62 00
• per post till Duni AB, Bolagsstämma, Box 237, 201 22 Malmö
• per e-post bolagsstamma@duni.com

Vid anmälan skall aktieägare uppge:

• namn
• personnummer/organisationsnummer
• adress och telefonnummer
• antal aktier

Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier ska, för att ha rösträtt på årsstämman, av den bank eller fondhandlare som förvaltar aktierna begära tillfällig ägarregistrering ett par bankdagar före den 26 april 2017.

UTDELNING

Styrelsen föreslår en utdelning om 5,00 SEK per aktie eller 235 MSEK. Avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås till den 5 maj 2017. Beslutar stämman enligt förslaget beräknas utdelningen utbetalas den 10 maj.

VALBEREDNINGEN I DUNI AB

Dunis valberedning har följande sammansättning:

• Magnus Yngen, styrelseordförande i Duni AB
• Rune Andersson, Mellby Gård Investerings AB, valberedningens ordförande
• Bernard R. Horn, Jr., Polaris Capital Management, LLC
• Bo Lundgren, Swedbank Robur fonder

Valberedningen har till uppgift att till årsstämman lämna förslag till val av styrelse, revisorer och revisorssuppleanter samt arvoden till dessa.

Fullständig information avseende årsstämman återfinns på Dunis hemsida.

TIDPLAN FÖR EKONOMISK INFORMATION:

Publiceringstillfällen

25 april, 2017 – delårsrapport, januari–mars 2017,

14 juli, 2017 – delårsrapport, januari–juni 2017,

20 oktober, 2017

– delårsrapport, januari–september 2017.

Boksluts- och delårsrapporter publiceras på svenska och engelska och kan laddas hem från Dunis hemsida. Rapporterna kan också beställas från Duni AB.

Årsredovisningen produceras på svenska och engelska. Vid eventuella skillnader i versionerna hänvisas till den svenska texten.

ADRESSER

HUVUDKONTOR

Duni AB Box 237 201 22 MALMÖ

Besöksadress:

Ubåtshallen, Östra Varvsgatan 9A Tel 040 10 62 00

E-post allmänna frågor: info@duni.com

För adresser till Dunis dotterbolag och distributörer; vänligen se www.duni.se.

KONTAKT INVESTOR RELATIONS:

Mats Lindroth, CFO, mats.lindroth@duni.com

KONTAKT PRESS OCH KOMMUNIKATION:

Saloni Deva, IR & Communications Manager, saloni.deva@duni.com

Duni AB (publ) Årsredovisning 2016 Org nr 556536-7488

DUNI.INPUBLIX.COM/2016

Innehållet i denna årsredovisning får inte helt eller delvis kopieras eller lagras på maskinläsbart medium utan tillstånd från Duni AB (publ).

Text: Trägårdh Kommunikation AB Grafisk form och produktion: Bysted AB