Duni — Annual Report 2015

Apr 5, 2016

DESIGNAT FÖR TILLVÄXT ÅRSREDOVISNING 2015

2015 – GRUNDEN HAR FINSLIPATS

2015 låg tyngdpunkten på att renodla den strategiska plattformen för att fortsätta växa. Effektivisering och konsolidering vid pappersbruket i Skåpafors, Dalsland, har stärkt Dunis position som ledande tillverkare av pappersbaserade produkter för det dukade bordet. Innovativa och miljömedvetna produktlanseringar har bidragit till ökad tillväxt och stärkt Duni som varumärke. Förvärven som genomfördes under 2013 och 2014 har integrerats och bidrar till gruppens förbättrade lönsamhet. Dunis omsättning ökade till 4,2 miljarder kronor med en lönsamhet på 12,6 procent. Den organiska tillväxten uppgick till 1,3 procent.

2016 – TID ATT VÄXA

Människor möts vid måltider, oavsett kultur. Att rama in mötena med färg och form skapar en god stämning. Intresset för att smycka bordet med väldesignade produkter som är miljöanpassade stiger också kontinuerligt. Med en konsoliderad produktionsbas, en organisation som anammat en gemensam varumärkesgrund och ett ökat fokus på design som ligger i tiden, är Duni väl förberett för att möta efterfrågan. Att fortsätta växa, såväl organiskt som via förvärv, är prioriterat. Målet är att samtliga affärsområden ska förbättra sin lönsamhet under 2016.

MOOD BOOSTERS

Goodfoodmood® är Dunis nya varumärkesplattform. Den fungerar som ett viktigt strategiskt redskap för att uppnå det övergripande målet att bli världens mest eftertraktade leverantör av kreativa take-away-produkter och inspirerande koncept för det dukade bordet.

För att skapa Goodfoodmood lägger Duni till fyra komponenter till mixen av mat och människor. Komponenterna är färg, design, material och kreativ bordsdukning. De kallas mood boosters.

DESIGN: s. 17 FÄRG: s. 28 MATERIAL: s. 30 DUKNING: s. 33

INNEHÅLL

Året i korthet	5
Detta är Duni	6
VD har ordet	8
Finansiella mål	10
Vision och strategier	11
Dunis marknad	12
Varumärket Duni	16
Affärsområde Table Top	18
Affärsområde Meal Service	20
Affärsområde Consumer	22
Affärsområde New Markets	24
Affärsområde Materials & Service	26
Rexcell Tissue & Airlaid AB	27
Operations	29
CSR	31
Medarbetare	34
Aktien	36

Årsredovisning	38–98
Förvaltningsberättelse	39
Bolagsstyrningsrapport	43
Styrelse	48
Koncernledning	50
Revisionsberättelse	99
Ordlista	100
Nyckeltalsdefinitioner	101
Kalendarium	102
Adresser	102

ÅRET I KORTHET

RENODLING AV VERKSAMHETEN OCH FRAMGÅNGSRIK DESIGN

HÄNDELSER UNDER ÅRET

• Dunis organiska tillväxt uppgår till 1,3 % i jämförbar valuta exklusive hygienverksamhet.
• Hygientillverkningen avslutas i mars 2015. All airlaidproduktion koncentreras till Rexcells fabrik i Skåpafors.
• Beslut tas om att investera 110 MSEK i tissueverksamheten vid Rexcell i Skåpafors.
• En ny vision lanseras som beskriver Dunis ambition att alltid leverera Goodfoodmood® till varje tillfälle där mat och dryck serveras.

• Duni tilldelas de prestigefyllda designutmärkelserna Red Dot Award och A' Design Award för en kollektion med tallrikar och skålar.

• ecoecho®-sortimentet blir större och fortsätter att ta marknadsandelar.

• Fler produkter som är gjorda av ett banbrytande och miljömedvetet biomaterial lanseras.
• Det nya designsamarbetet med byGraziela lanseras med stor framgång.
• I januari riktas gastronomivärldens blickar mot Lyon och finalen av Bocuse d'Or. Som sponsorpartner får Duni möjlighet att visa upp sig på plats och stötta den svenske representanten Tommy Myllymäki som till slut tar brons.
• Duni inleder ett samarbete med Titti Qvarnström. 2015 blev hon den första svenska kvinnliga kocken att bli tilldelad en stjärna i Guide Michelin.

DEN OPERATIVA RÖRELSEMARGINALEN ÖKADE TILL 12,6 (11,7) PROCENT

NETTOOMSÄTTNINGEN ÖKADE TILL 4 200 (3 870) MSEK

STYRELSEN FÖRESLÅR EN UTDELNING OM 5,00 (4,50) KRONOR PER AKTIE

OPERATIVT RESULTAT ÖKADE TILL 528 (452) MSEK

NYCKELTAL, MSEK 1)

	2015	2014	2013	2012	2011
Nettoomsättning	4 200	3 870	3 349	3 268	3 399
Operativt resultat*	528	452	369	355	403
EBITDA*	656	572	473	454	496
Resultat före skatt	459	414	334	218	358
Årets resultat	346	302	254	137	261
Föreslagen utdelning SEK/Aktie	5,00	4,50	4,00	3,50	3,50
Eget kapital	2 345	2 193	2 099	2 051	2 082
Avkastning på eget kapital, %	14,75	13,77	12,10	6,68	12,54
Antal anställda	2 082	2 092	1 902	1 875	1 888

* Operativt resultat och EBITDA är justerade för jämförelsestörande poster. Jämförelsetalen för 2012 är omräknade enligt nya redovisningsprinciper.

1) Avser kvarvarande verksamheter för alla perioder. Den avvecklade hygienverksamheten har räknats om och redovisas enligt IFRS på en rad efter periodens resultat för kvarvarande verksamheter.

NETTOOMSÄTTNING OCH OPERATIVT RESULTAT, MSEK

DETTA ÄR DUNI

LEDANDE INOM DUKNINGS-OCH FÖRPACKNINGSKONCEPT

Duni är en av Europas ledande tillverkare av högkvalitativa servetter, dukar, ljus och andra produkter för bordsdukning. Duni erbjuder även förpackningar och förpackningssystem till den växande marknaden för färdigmat och take-away. Alla koncept ska medverka till att skapa Goodfoodmood® i miljöer där människor samlas för att njuta av mat och dryck.

Produkterna säljs på över 40 marknader och Duni är marknadsledande i Centraloch Nordeuropa. I koncernen arbetar cirka 2 100 anställda i 18 länder. Huvudkontoret ligger i Malmö och produktionsenheterna finns i Sverige, Tyskland och Polen. Företaget är noterat på NASDAQ Stockholm.

FEM AFFÄRSOMRÅDEN

För att möta marknadens behov på bästa sätt är Dunis organisation indelad i fem affärsområden.

Table Top riktar sig mot fullservicerestauranger, hotell och catering och marknadsför i huvudsak servetter, dukar och ljus för det dukade bordet.

Meal Service skapar attraktiva måltidsförpackningar och serveringsprodukter avsedda för snabbmat, catering, caféer och take-away.

Consumer erbjuder konsumentprodukter till detaljhandeln men även till olika typer av fackhandel i Europa.

New Markets säljer Dunis duknings- och förpackningskoncept till hotell, restaurang, catering och detaljhandel på marknader utanför Europa.

Materials & Services utgörs av de delar som inte inryms i övriga affärsområden och består mestadels av externförsäljning av tissue och airlaid.

PRODUKTER

Duni är huvudsakligen verksamt på tre produktmarknader: bordsdukningsartiklar för engångsbruk, måltidsförpackningar och mjukpapper. Förnyelsegraden är hög för att kunna möta aktuella trender och erbjuda säsongsvariationer.

Under 2015 producerade Duni:

• 2,6 miljarder m2 råmaterial för produktion av servetter och bordsdukar
• 9,6 miljarder servetter
• 136 miljoner bordsdukar

HÄR FINNS DUNI

Tillverkning av mjukpapper för servetter och bordsdukar sker i Sverige, medan Dunis konvertering till färdiga bordsartiklar sker i Tyskland och Polen. Marknadskontor finns i Finland, Frankrike, Nederländerna, Polen, Ryssland, Schweiz, Singapore, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike.

VERTIKAL INTEGRATION

Duni har en vertikalt integrerad affärsmodell för pappersbaserade produkter. Det innebär att hela produktions- och leveranskedjan ägs och kontrolleras av Duni, från materialtillverkning och konceptframställning till konvertering och distribution.

OUR BLUE MISSION

Cirka 70 procent av Dunis produkter är pappersbaserade och huvuddelen av tillverkningen av dessa sker inom koncernen. Duni bedriver ett långsiktigt miljö- och CSR-arbete inom programmet Our Blue Mission. 95 procent av de pappersbaserade produkterna är FSC®-certifierade (Forest Stewardship Council) och en betydande andel produkter är OK Compost®certifierade och Svanen®-märkta.

NETTOOMSÄTTNING PER AFFÄRSOMRÅDE, %

7 6

HÄR FINNS DUNI

Tillverkning av mjukpapper för servetter och bordsdukar sker i Sverige, medan Dunis konvertering till färdiga bordsartiklar sker i Tyskland och Polen.

Marknadskontor finns i Finland, Frankrike, Nederländerna, Polen, Ryssland, Schweiz, Singapore, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike.

VD HAR ORDET

ETT RENODLAT DUNI GER FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR TILLVÄXT

2015 var året då vi fortsatte att finslipa grunden som Duni vilar på. Med ökade marknadsinsikter, en renodlad produktionsbas och ett bättre designerbjudande är vi nu väl positionerade för vidare expansion.

"Vi ska leverera en helhetsupplevelse och god stämning i allt vi gör, vare sig det gäller produktion, processer, produkter eller design."

Vi befinner oss på en marknad som genomgår förändringar. Det skapar både utmaningar och möjligheter för en aktör som Duni. En övergripande trend är till exempel att hotell och restauranger drivs med allt tydligare koncept. För att fånga gästernas uppmärksamhet behöver man helt enkelt sticka ut mer än tidigare. Detta ökar behovet av innovativa och unika produkter men leder i vissa fall till att man dukar med färre artiklar jämfört med för några år sedan. Utvecklingen ställer krav på Duni som leverantör. Produktinnovation och marknadsinsikt är därför centrala begrepp för att upprätthålla ett relevant produkterbjudande.

En annan trend är att ätandet på språng tilltar markant, faktiskt över hela världen. Take-away-kedjor i olika former, allt från foodtrucks till caféer och hämtmat av bättre kvalitet, ökar i takt med en pågående urbanisering. Med det följer ett större behov av engångsartiklar för både mat, dryck och servering.

TILLVÄXT 2015

Marknadens utveckling avspeglar sig i årets siffror. Dunis totala omsättning uppgick till 4 200 MSEK för helåret 2015. Den organiska tillväxten nådde 1,3 procent, rensat för valutaeffekter. Det är en bit kvar till målet om 5 procent, men ett bra resultat på en föränderlig marknad.

Inom affärsområde Table Top når vi inte helt upp till målen för försäljning i Centraleuropa. Samtidigt blev tillväxten i Syd- och Östeuropa betydligt starkare. Affärsområde Consumer går framåt och har trots strukturförändringar på marknaden skapat tillväxt på 14,6 procent i fasta växelkurser. Affärsområde Meal Service växer med 8,5 procent i fasta växelkurser, vilket är nästan dubbelt så snabbt som marknaden i stort. Inom affärsområde New Markets har försäljningen till marknader som Singapore, Förenade Arabemiraten och USA utvecklats väl.

Det operativa rörelseresultatet för kvarvarande verksamheter ökade till 528 MSEK med en rörelsemarginal på 12,6 procent. Det ger oss en stark finansiell ställning som gör det möjligt att fortsätta arbeta enligt planen att växa både organiskt

och via förvärv, alltid med aktieägarnas intresse i åtanke.

KUNDINSIKTER SÄTTER AGENDAN

Att hela tiden ligga i framkant är en ledstjärna för Duni. Vi har blivit bättre på att läsa av marknaden och att driva alla processer utifrån ett kundperspektiv. Det slår igenom i samtliga led, allt från innovation och produktion till försäljning och marknad. Att ha en nära dialog med slutkunderna är viktigt för att kunna utveckla produkter och tjänster som är attraktiva och stämmer överens med behoven. Det gäller i synnerhet när vi säljer via distributörer och grossister. Insatserna ska framförallt ge effekt på de marknader där vi upplevt stagnation. Fortsatta insatser för att utveckla kundoch marknadsinsikter har hög prioritet.

MEDARBETARNA SKAPAR DUNI I DAG OCH I MORGON

Framgång skapas bäst med ett lag som är motiverat och som har rätt kompetens. Att få medarbetare att nå sin fulla potential är något jag personligen finner mycket stimulerande i rollen som ledare. Sedan 2014 har vi successivt börjat arbeta fram utvecklingsplaner som innebär att alla i organisationen ska ha tydliga individuella mål som följs upp. Arbetssättet ska skapa engagemang, kompetenshöjning och arbetsglädje.

GOODFOODMOOD BETONAR VÅR INRIKTNING

Ytterst handlar det om att göra det vi är bäst på – att skapa Goodfoodmood® vid varje tillfälle där mat och dryck förekommer. Vi ska leverera en helhetsupplevelse och god stämning i allt vi gör, vare sig det gäller produktion, processer, produkter eller design. Det föranledde att vi 2013 tog beslut om att renodla Duni och därmed avsluta hygienverksamheten. Ett drygt år senare bestämdes att all airlaidtillverkning i fabriken i Dals Långed skulle koncentreras till anläggningen i Skåpafors. Nedläggningen av fabriken i Dals Långed fullbordades i slutet av 2015. Utfasningen har gått över förväntan och jag vill rikta ett särskilt tack till samtliga anställda på plats som trots allvaret i situationen visat stor professionalism.

VERTIKAL INTEGRATION FÖR BÄTTRE MARKNADSPOSITION

Avvecklingen av hygientillverkningen gjordes på grund av svag lönsamhet i verksamheten, inte ovilja att göra investeringar. Under 2015 beslutades därför att Duni ska investera ytterligare 110 MSEK i den kvarvarande verksamheten vid dotterbolaget Rexcell i Skåpafors. Investeringen ökar kapaciteten för vår kärnprodukt men skapar också förutsättningar för materialutveckling. Dunis styrka ligger i att vara vertikalt integrerat på pappersbaserade produkter och ha fullt ägarskap genom hela kedjan, från materialutveckling till konvertering och distribution. Med en

förstärkt produktionsbas kan vi nu ta en ännu tydligare marknadsposition, bli mer industriellt fokuserade och satsa ännu mer på produktutveckling.

PAPER+DESIGN GER NYA MÖJLIGHETER

Under 2014 var förvärvet av Paper+Design i Tyskland en betydande händelse. Genom bolaget fick Duni tillgång till fler säljkanaler och ett starkt varumärke på konsumentsidan. Bolaget är nu en framgångsrik del av Dunis affärsområde Consumer. Vi är nöjda med de inköps- och produktionssynergier som har uppnåtts. Vi ser också positivt på de ökade möjligheterna att nå ut med nya attraktiva designerbjudanden på en

viktig marknad, bland annat med nya metoder såsom digitaltryck.

Sammantaget har 2015 präglats av strukturarbeten, men också av fortsatta satsningar på kundservice och marknadsförståelse. Med effektiviserad produktion och ytterligare insatser för ökad konkurrenskraft ser vi att förutsättningarna för fortsatt utveckling 2016 är väldigt goda.

Malmö i mars 2016 Thomas Gustafsson VD och koncernchef

FINANSIELLA MÅL

Under 2015 har Duni genomfört en rad aktiviteter som framförallt har bidragit till den organiska tillväxten.

OMSÄTTNINGSTILLVÄXT, 5 %

MÅL

Duni har som mål att den genomsnittliga organiska omsättningstillväxten ska överstiga 5 % per år över en konjunkturcykel. Utöver detta kommer Duni att överväga förvärv för att nå nya tillväxtmarknader eller förstärka sin ställning på existerande marknader.

UPPFYLLELSE 2015

Den valutajusterade organiska tillväxten i kärnverksamheten blev 1,3 %, exklusive förvärv och hygienverksamhet, vilket är något lägre än föregående år. Tillväxten följer dock marknaden som helhet.

RÖRELSEMARGINAL, 10 %

MÅL Målet är att rörelsemarginalen för Duni ska uppgå till minst 10 %. Lönsamheten ska lyftas genom försäljningstillväxt, fortsatt fokus på premiumprodukter och fortsatta förbättringar inom inköp och produktion. 12% 13% 11% 9% 10% Operativ rörelsemarginal,% 2011 2012 2014 2015 2013 UPPFYLLELSE 2015 Målet för rörelsemarginalen har överträffats och slutade på historiska 12,6 %. Struktureffekter som uppnåddes genom avvecklingen av hygienproduktionen och förvärvet av Paper+Design bidrar till den stärkta marginalen.

UTDELNING, 40 % AV RESULTATET EFTER SKATT

Tack vare den fortsatt goda resultatgenereringen och kassaflödet föreslår styrelsen en utdelning om 5,00 kronor per aktie, vilket innebär att utdelningen för 2015 föreslås uppgå till 67 % av

VISION OCH STRATEGIER

VISION

Duni drivs av en passion som handlar om att växa och bli världens mest eftertraktade leverantör av kreativa take-away-produkter och inspirerande koncept för det dukade bordet. Med fokus på människor, mat och design är det företagets ambition att alltid leverera Goodfoodmood® till varje tillfälle där mat och dryck serveras.

FEM AFFÄRSOMRÅDEN

Duni arbetar efter en affärsmodell som är optimerad för att förse marknaden med Goodfoodmood® vid varje tillfälle där mat och dryck serveras. Därför tillverkar och levererar Duni ett brett utbud av produkter för det dukade bordet och för take-away, främst i premiumsegmentet. Sortimentet utvecklas både under Dunis eget varumärke och under kundernas egna varumärken.

Kunderna och behoven förändras med tiden. För att möta efterfrågan på bästa sätt är organisationen indelad i fem affärsområden som är specialiserade på sitt respektive kundsegment. På så vis kan produkter, processer och erbjudanden svara mot marknadens förväntningar och behov.

VERTIKAL INTEGRATION

Det som främst utmärker Duni gentemot andra aktörer i branschen är att företaget är helt vertikalt integrerat vad gäller den pappersbaserade produktionen. Det betyder att Duni har full kontroll över hela värdekedjan, från materialframställning i pappersbruket, till konvertering i egna fabriker och distribution till grossister eller slutkunder. Den integrerade värdekedjan gör Duni till materialexpert för servetter och dukar, vilket är en betydande konkurrensfördel. Det minskar också prisrisken, ökar leveranssäkerheten och ger möjlighet att planera förnyelse av design och material.

Därmed kan Duni driva marknaden för materialframställning och sätta standarden på marknaden.

I dag är cirka 70 procent av koncernens produkter pappersbaserade. Övriga material och produkter köps in från externa leverantörer. Det ger utrymme för flexibilitet och hög innovationstakt inom övriga produktsegment.

KUNDNYTTA I SAMTLIGA LED

För att kunna skapa koncept som ger Goodfoodmood-upplevelser arbetar samtliga affärsområden med en kundoch marknadsdriven strategi. Processer, innovationer och marknadsföring är baserade på analyser av marknadsmönster och kundbehov. På så sätt skapas kundnytta i alla led och koncepten optimeras för att matcha trender och önskemål. Följaktligen är samarbetet tätt mellan marknadsavdelningen, produktutvecklare och produktionsansvariga.

Försäljning sker via distributörer, grossister eller direkt mot slutkund. Oavsett försäljningskanal förs en nära dialog med slutkunden. På så sätt inhämtas viktig kunskap om de behov som finns samtidigt som sortimentet kan visas upp i sin helhet. Tillvägagångssättet gör att produktlanseringar blir mer träffsäkra samtidigt som kundrelationerna stärks.

MOOD BOOSTERS

Duni skapar Goodfoodmood® genom i huvudsak fyra huvudkomponenter. Dessa är färg, design, material och dukning. Duni är expert inom områdena och driver utvecklingen i branschen. Genom att dessutom agera flexibelt och proaktivt skapas trendriktiga koncept som genererar både kundnytta och lönsamhet. Uppföljning görs löpande genom mätningar baserade på kriterier för försäljning, lönsamhet och omsättningshastighet.

KUNDUNIKA LÖSNINGAR

Inom produktsegmentet take-away skapar Duni kundspecifika lösningar som profilerar kundens varumärke. Duni adderar värde genom att erbjuda produktkoncept eller produktsortiment som är unika i form, design, funktion och material. Samarbeten sker främst med internationella kedjor som finns på flera geografiska marknader. Att följa med kedjorna in på nya marknader är ett bra sätt att skapa ökad geografisk närvaro och tillväxt.

TILLVÄXT

Affärsmodellen är upplagd för att möjliggöra tillväxt, både organiskt och genom förvärv. På så sätt ska målet att vara Europas ledande tillverkare av duknings- och take-away-koncept uppnås.

DUNIS MARKNAD

MARKNAD I UTVECKLING SKAPAR NYA MÖJLIGHETER

Duni är närvarande i Europa och Asien. Huvudmarknaden utgörs främst av Väst- och Centraleuropa. Den västeuropeiska marknaden för bordsartiklar för engångsbruk beräknas vara värd cirka 9,6 Mdr EUR och växer med cirka 2 procent årligen1 . Marknaden är fragmenterad och Duni bedöms ha en total marknadsandel på cirka 4 procent.

Duni har en ledande position, framförallt inom produktsegmentet för servetter och dukar, med en marknadsandel som uppgår till cirka 20 procent. Trots den ledande positionen finns det en stor potential för att ta ytterligare marknadsandelar.

Konkurrenterna består dels av relativt små, lokala företag, dels av ett antal större pappers- och massaföretag. En del av dessa företag har koncept och sortiment som liknar Dunis, inriktade mot HoReCamarknaden (hotell, restauranger och cateringföretag).

MARKNADEN FÖR PAPPERSBASERADE PRODUKTER

Den europeiska marknaden för pappersbaserade bordsartiklar beräknas vara värd cirka 1,6 Mdr EUR2 och kan delas in i två huvudkanaler – HoReCa och detaljhandel mot konsument. Egna märkesvaror utgör huvuddelen av detaljhandelns försäljning.

Duni är ett av de största varumärkena på en fragmenterad marknad och har sitt starkaste fotfäste inom HoReCa-segmentet. Efter ett antal år med tillväxt har marknaden för pappersartiklar stagnerat något under det sista året. Västeuropa anses vara en mogen marknad, medan Östeuropa visar betydligt högre tillväxt, om än från lägre nivåer.

Inom detaljhandeln har andelen egna märkesvaror ökat de senaste åren, så pass att dessa är överrepresenterade inom kategorin bordsartiklar. Duni är väl positionerat för att förse marknaden med en effektiv produktionslösning för kundernas egna varumärken. Likväl kan Duni komplettera utbudet genom unika och premiumbaserade produktkoncept under sitt eget varumärke, riktade mot kvalitetsmedvetna konsumenter.

Av den totala uppskattade omsättningen på den europeiska marknaden för servetter och dukar svarar standardprodukter för cirka 45 procent och premiumprodukter

för cirka 55 procent. Andelen premiumprodukter varierar mellan länder. På marknader där premiumsegmentet dominerar, som i norra Europa, Tyskland och Benelux, är Duni klar marknadsledare. I södra och östra Europa där enklare pappersprodukter fortfarande är mer vanliga ser Duni en stor tillväxtpotential.

RESTAURANGMARKNADEN I EUROPA

I Västeuropa omsätter restaurangmarknaden cirka 500 Mdr Euro3 , en siffra som stått oförändrad det senaste året som ett resultat av recession på ett antal huvudmarknader. Den förväntas dock växa igen under den kommande femårsperioden. De största marknaderna utgörs av Italien, Storbritannien, Spanien, Frankrike och Tyskland. Duni är närvarande på samtliga av dessa marknader.

Restaurangmarknaden delas traditionellt upp i ett segment som rör konsumenter och en del som utgörs av servering till företag och institutioner som vårdhem, skolor och sjukhus. Fullservicerestauranger och caféer/barer samt snabbmat utgör den största andelen av marknaden. Snabbmatssegmentet står för cirka 16 procent och växer stadigt över tid och på bekostnad av både övriga restaurangtyper och måltider i hemmet. Även andelen restaurangkedjor växer, i synnerhet inom snabbmatssegmentet.

Marknaden för servering till företag och institutioner har vuxit med cirka 3 procent de senaste fem åren trots recession, och det är framförallt vårdsektorn som tar en större andel av segmentet. Skiftningarna är dock stora beroende på geografisk marknad. Här finns en tydlig potential för Duni att skapa tillväxt.

MEGATRENDER PÅVERKAR

Restaurangmarknaden har genomgått tydliga förändringar de senaste åren och utvecklas fortfarande. Den fortsatta urbaniseringen, en högre disponibel inkomst, det uppkopplade samhället och fler ensamhushåll gör att det ställs högre krav på mobilitet och flexibilitet, även när det gäller mat och restauranger. En generell trend är att allt fler restauranger erbjuder mat för take-away eller för snabbare förtäring på plats samtidigt som maten håller en allt högre kvalitet. Snabbmat behöver alltså inte likställas med ohälsosam mat eller karakteriseras av de enklaste lösningarna. Restaurangkedjor med en så kallad fast casual-profil växer allt mer, dock från relativt låga nivåer. Även östra Europa och Asien genomgår liknande förändringar. Duni har ett brett sortiment av produkter som väl möter denna trend.

RESTAURANGER SOM VARUMÄRKEN

Restauranger, oavsett karaktär, agerar allt mer som varumärken. Att kunna marknadsföra en tydlig och sammanhållen profil blir viktigare. Kommunikationen täcker oftare de produkter som möter slutkonsumenten. Därmed får bordsartiklar som tallrikar, servetter och dukar en viktig roll. Här uppstår en betydande potential för en aktör som Duni, som med sina koncept kan hjälpa kunderna med rätt typ av profilering.

HÅLLBARHET ALLT VIKTIGARE

Restauranger blir mer miljömedvetna och ställer högre krav än tidigare på att engångsartiklar ska vara hållbara och ha en så hög miljöprofil som möjligt. Duni utmärker sig inom området med ett av branschens bredaste sortiment av miljöprofilerade produkter. Komposterbarhet, produkter gjorda av förnybara material och strävan att i framtiden endast använda fossilfri energi vid själva framställningen är några av de faktorer som Duni arbetar metodiskt med.

¹ Dunis relevanta marknad 2014 inkluderat ljus, serveringsartiklar och förpackningar för take-away. Siffra baserat på MSP, Manufacturer Selling Price.

Källa: Euromonitor, ECA Statistics och Freedonia World Food Disposables.

Källa: Euromonitor, ECA Statistics och Freedonia World Food Disposables 3 Försäljning som omfattar Consumer Foodservice och Social Foodservice 2014. Källa: Euromonitor och CDH Expert.

DUNIS MARKNAD

KUNDSEGMENT & RELEVANT MARKNAD

DEN PROFESSIONELLA MARKNADEN

Delas in i tre delar: Barer, loungebarer och vinbarer med fokus på försäljning av alkoholhaltiga drycker. Matutbudet är begränsat till enkla rätter. Ölhallar och pubar, där öl är den viktigaste drycken. Nattklubbar och diskotek.

Caféer har oftast ett större utbud av mat och dryck med servering vid bordet. Fokus ligger på alkoholfria drycker, mer än hälften av omsättningen kommer från försäljning av drycker.

Catering tillhandahåller mat och dryck för fester, banketter, evenemang och institutioner. Oftast måltider till ett stort antal människor.

Fast food har begränsade menyer, maten ska tillagas snabbt. Kunderna beställer, betalar och tar mat och dryck med sig. De tenderar att specialisera sig på hamburgare, pizza eller kyckling, men även sallader och enklare efterrätter som glass. Matlagningen är generellt sett enkel.

Restauranger där kunderna blir serverade vid bordet och där fokus ligger på maten. Kvaliteten på maten är generellt sett hög. Menyerna erbjuder flera val och kan innehålla såväl frukost, lunch som middag.

KONSUMENTMARKNADEN

DAGLIGVARUHANDEL

Den europeiska dagligvaruhandeln är koncentrerad till ett mindre antal stora aktörer i varje land såsom Tesco (Storbritannien), Aldi (Tyskland), Carrefour (Frankrike) och ICA (Sverige). De större aktörerna har centraliserade inköp och vissa har gått samman i internationella inköpsorganisationer.

Anställda som äter på en restaurang som arbetsgivaren erbjuder. Restaurangerna sköts av externa företag som Sodexo eller Kompass eller av företaget självt. I genomsnitt äter cirka 70 % av de anställda i företagets restaurang. Ju större företag desto vanligare är det med egen restaurang.

HOTELL

Hotellbranschen är mindre fragmenterad än restaurangbranschen. Hotellverksamhet har oftast en integrerad restaurangverksamhet och bedrivs ofta i kedjor med centraliserade inköp. Hotell med högre kvalitet och prisnivå står för den helt övervägande delen av inköpen av Dunis premiumprodukter.

KONFERENSER OCH MÄSSOR

Mässhallar och konferensanläggningar. Brett utbud av mat och dryck. Antalet personer kan variera från små till mycket stora grupper. Hotell med konferenscenter ingår i hotellsegmentet.

OFFENTLIG SEKTOR

Sjukhussegmentet omfattar alla sjukhus och kliniker, såväl offentliga som privata, som erbjuder lång- och korttidsvård. Äldreboende/vårdhem omfattar patienter och anställda inom alla institutioner kategoriserade som sjukhem.

Maten hämtas av kunden eller levereras, då oftast till en extra kostnad. Vanligen erbjuds mat som pizza eller kinesisk, indisk, mexikansk, västindisk, eller nordafrikansk mat. Erbjuder inte att mat och dryck intas på stället.

Fackhandeln utgörs av apotek, olika sorters specialbutiker, storköp för trädgårdsartiklar, bensinstationer samt varuhus och kedjor inom heminredning.

MARKNADEN I VÄSTEUROPA BORDSARTIKLAR

Dunis relevanta marknad är värd ca 9,6 Mdr EUR med Tyskland som största geografiska marknad. De största kategorierna, som också har den största tillväxten, är serveringsprodukter, förpackningar och ljus. Dunis totala marknadsandel är ca 4 % i Västeuropa.

PAPPERSSERVETTER

PAPPERSDUKAR

VARUMÄRKET DUNI

VI SKAPAR GOODFOODMOOD®

Med en ny varumärkesplattform står Duni redo att möta omvärlden med ett vässat erbjudande.

I takt med att Duni växte, breddade sitt utbud och tog sig in på nya marknader behövde företagets varumärke ses över. 2013 inleddes därför ett stort arbete som omfattade marknadsundersökningar, trendanalyser och samtal med kunder och medarbetare om deras syn på saken. Den stora utmaningen var att hitta ett begrepp som kunde inkludera de värden som Duni ville stå för. Det skulle även skapa rätt associationer och vara relevant för samtliga affärsområden, i nutid såväl som framtid.

MAT SOM GRUND

Det stod så småningom klart att det finns en komponent som förenar företaget med dess kunder. En faktor som är relevant för såväl slutkonsumenter som medarbetare. Den gemensamma nämnaren är mat. Det är mat som ger upphov till möten, skapar behovet av utsmyckning och som helt enkelt ger utrymme för en aktör som Duni.

Arbetet mynnade vidare ut i en ny vision och ett nytt varumärkeslöfte – att skapa Goodfoodmood® där människor möts och äter. Det baserar sig på uppfattningen att varje måltid är ett tillfälle att glädjas. Det kan vara hemma, på restaurang eller på ett café. Duni vill vara en del av stunden och göra den ännu bättre.

MOOD BOOSTERS

Duni bidrar i huvudsak med fyra komponenter för att skapa rätt stämning kring mat och dryck. Dessa är färg, design, material och bordsdukning. De kallas "mood boosters" och är områden som Duni har unik kompetens om och kan skapa mervärde med. Kunden ska kunna erbjudas precis rätt färg och en modern design. Det ska också vara möjligt att välja bland produkter som är utvecklade av de mest hållbara materialen. Duni ska dessutom kunna ge de bästa tipsen om innovativ dukning.

VARUMÄRKET SÄTTER AVTRYCK

Den nya varumärkesplattformen fungerar som en ledstjärna och ger riktlinjer för hur Duni ska agera i alla sammanhang. Att skapa Goodfoodmood® innefattar mer än att skapa rätt stämning. Det handlar även om att få människor att må bra genom att ta ansvar, arbeta på ett hållbart sätt och bidra med energi och inspiration.

2015 har ägnats åt att implementera den nya plattformen. Den kommer även att prägla många aktiviteter under 2016. Då blir det ännu mer fokus på att möta de senaste mattrenderna, etablera nära relationer med aktörer inom gastronomi och kommunicera erbjudanden med tydligare koppling till mat.

DUNI VANN TVÅ PRESTIGEFYLLDA DESIGNPRISER

Dunis designer för konsumentprodukter, Simi Gauba, vann det prestigefyllda Red Dot Award och Golden A' Design Award för designen av Pebble Bagasse-serien.

Produktserien, som lanserades i februari 2015, består av engångstallrikar och skålar gjorda av det miljöanpassande materialet bagass.

BOCUSE D'OR

I januari riktades gastronomivärldens blickar mot Lyon och finalen av Bocuse d'Or. Som sponsorpartner fick Duni möjlighet att visa upp sig på plats och stötta den svenske representanten Tommy Myllymäki som till slut tog brons.

DESIGNAT FÖR TILLVÄXT

"Goodfoodmood® är en plattform som representerar det Duni är i dag. Med den kan vi agera enhetligt och tydligt vilket är en god förutsättning för att skapa bättre affärer."

Tina Andersson, Business Area Director Consumer & Corporate Marketing

MOOD BOOSTER #1

DESIGN

Duni skapar Goodfoodmood® genom att vara ledande på att ta fram

Det designade sortimentet tolkar aktuella trender inom färg, livsstil och

marknaden. 2015 lanserades två nya kollektioner tillsammans med

AFFÄRSOMRÅDE TABLE TOP

ÖKAD KUNDNÄRHET SKAPAR BÄTTRE AFFÄRER

En förnyad struktur för kundbearbetning leder till träffsäkra koncept och Goodfoodmood-upplevelser.

Affärsområde Table Top erbjuder ett brett sortiment av främst servetter, dukar och ljus. Typiska kunder är restauranger, hotell och cateringföretag. Försäljning sker både genom grossister och direkt till slutkund. Duni är den ledande tillverkaren i Europa med Norden och Tyskland som största marknader.

MARKNADEN FÖRÄNDRAS

Att äta ute, på nya sätt, blir allt vanligare. Restaurangerna blir fler samtidigt som de ändrar karaktär. Så kallade fast casual-kedjor förekommer allt mer, restauranger som erbjuder take-away-mat som håller högre kvalitet än traditionella snabbmatskedjor. Det får till följd att matgäster inte sitter ned och äter i samma utsträckning som tidigare.

Att ständigt följa marknadens strömningar är ett måste för att Duni ska kunna befästa sin ledande ställning och även skapa tillväxt. En tvåsiffrig tillväxt uppnåddes i Italien och Spanien medan huvudmarknaderna Norden och Tyskland kännetecknades av viss stagnation.

NÄRHET TILL KUNDER AVGÖRANDE

Under 2015 låg fokus på att ta fram nya metoder för kundbemötande och bearbetning. Det har bland annat gjort att dialogen med slutkunden har blivit tätare, även när försäljningen sker via grossister. På så vis blir det lättare att fånga upp nyanser av behov och önskemål. Produkter och erbjudanden kan på så sätt utformas med ännu högre träffsäkerhet. Ett typexempel är ett "finger food"-koncept som lanseras under 2016. Det möter väl den trend som många restauranger anpassat sitt erbjudande till, nämligen att servera mat som går snabbare att både servera och äta, eller som ska kunna förtäras på språng.

MERVÄRDE MED FÄRG OCH FORM

Dunis styrka är att erbjuda ett trendriktigt sortiment av färger, designs och material. Den enfärgade kollektionen är helt komposterbar och består av drygt 20 nyanser som ständigt uppdateras. Det designade sortimentet är också ett av branschens största. Ett brett utbud är viktigt med tanke på att kunderna finns spridda över många olika geografiska marknader där preferenserna skiljer sig åt. 2015 lanserades flera nya mönster. Av dem tillhörde en kollektion som tolkade naturens material som marmor och trä de mest populära.

Duni utvecklar även speciella premiummaterial för engångsbruk. Dunicel® och Evolin® är två exempel på sådana material. Allt fler restauranger upptäcker den ekonomiska och miljömässiga fördelen med att

byta ut servetter och dukar av tyg mot Dunis material. Potentialen på marknaden är fortfarande mycket stor och Duni arbetar aktivt för att förse kunderna med fakta och argument för att gå över till engångsmaterial.

LJUSARE GOODFOODMOOD

Rätt stämning vid matbordet, Goodfoodmood®, uppstår av den helhet som skapas. Utöver servetter och dukar erbjuder Duni ett sortiment med ljus. Innovationstakten är hög och under året lanserades en stor nyhet i form av ett LED-koncept i en designad hållare. Intresset för den här typen av nyheter är stort och Duni fortsätter att driva marknaden framåt även inom detta område.

Under 2016 fortsätter Duni på den inslagna vägen. Kundnärhet och trendriktiga koncept ska prioriteras, liksom fortsatt bearbetning av marknader där tillväxtpotentialen är stor.

NETTOOMSÄTTNING PER PRODUKTGRUPP, %

NETTOOMSÄTTNING PER GEOGRAFISK REGION, %

NETTOOMSÄTTNING OCH OPERATIVT RESULTAT, MSEK

2 000

1 000

FINGER FOOD

Produkter och erbjudanden träffsäkerhet. Ett typexempel är ett "finger food"-koncept som lanseras under 2016, som i högre utsträckning möter konsumenternas ökade efterfrågan på god mat som både kan serveras och förtäras snabbare, på restaurang eller på språng.

KUNDKATEGORIER
	EVENT OCH CATERING
	FULLSERVICE-RESTAURANGER
	HOTELL
	OFFENTLIG SEKTOR
	KONFERENSER OCH MÄSSOR
	FÖRETAG

"En tätare dialog med våra kunder har lett till bättre insikter om deras behov. Det gör oss starkare som leverantör. Med ökat fokus på mat, människor och design utvecklar vi koncept med hög träffsäkerhet."

Robert Dackeskog, Director Business Area Table Top

DESIGNAT FÖR TILLVÄXT AFFÄRSOMRÅDETS STRATEGI I KORTHET:

• Att vara ledande inom premiumsegmentet.
• Skapa tillväxt genom geografisk expansion med fokus på ökade marknadsandelar i södra och östra Europa samt Storbritannien.
• Att noggrant lyssna av trender på HoReCamarknaden för att forma rätt sorts erbjudanden.

FORMSTARKT ERBJUDANDE PÅ EN VÄXANDE MARKNAD

Kundunika och miljöprofilerade produkter skapar tillväxt på både kort och lång sikt.

Affärsområde Meal Service skapar koncept för servering och förpackningar på den stadigt växande marknaden för exempelvis take-away, färsk färdigmat och catering. Produkterna är anpassade för färdigmat och håller ofta en hög miljöprofil. Kunderna finns inom restaurang, catering och matproduktion i Europa.

MARKNAD I TILLVÄXT

Människors ökade rörlighet tillsammans med en pågående urbanisering innebär på många sätt ett nytt sätt att äta. Trenden att äta på språng växer ständigt och kraven på högre kvalitet på det som maten serveras tillsammans med följer samma mönster.

Duni har tagit trenden på allvar. 2012 bildades ett särskilt affärsområde, Meal Service, för produktkategorin. Grundidén är att skapa unika produktlösningar för kunder inom segmentet. Genom att fokusera på modern design med tilltalande form och funktion, i kombination med attraktiva material med miljöprofil, har Duni skapat ett erbjudande som tagits emot väl av marknaden.

LEDANDE POSITION

Duni har skapat en ledande position i Norden och tar löpande marknadsandelar på flera europeiska marknader. 2015 uppnåddes en tillväxt på 8,5 procent i fasta växelkurser. Tillväxtökningen är ungefär dubbelt så hög jämfört med den europeiska marknaden i stort.

KUNDUNIKA LÖSNINGAR

I dag vill kunderna utmärka sig och bygga sina egna varumärken genom en sammanhållen och professionell profil utåt. Här har Duni utvecklat en affärsmodell som effektivt kan skapa kundspecifika lösningar som ligger i linje med kundens marknadskommunikation. Under året har ett antal nya produkter lanserats med stor framgång vilket har bidragit till affärsområdets tillväxt. Med en hög servicegrad och flexibilitet skapas dessutom kundrelationer som har god potential att växa med tiden.

HÅLLBART SORTIMENT

Efterfrågan på förpackningar med mindre miljöpåverkan än traditionella lösningar stiger och 2015 var inget undantag. Dunis produktlinje ecoecho® erbjuder ett sortiment med några av marknadens mest hållbara produkter. Intresset för sortimentet ökar kontinuerligt och det har starkt bidragit till affärsområdets tillväxt. Material som komposterbar bagass (restprodukt från sockertillverkning av sockerrör), återvunnen

plast och fiberbaserad kartong ger ett mervärde som kunderna är villiga att betala för. Uppmärksamheten som sortimentet har fått gör att en allt större del av framtida produktlanseringar kommer att ligga inom just ecoecho®.

KONSOLIDERADE INKÖP

Eftersom merparten av produkterna är inköpta från externa leverantörer har fokus legat på att effektivisera inköpsarbetet samt att anpassa det för nya produktlanseringar. Under året har en viss volatilitet på råmaterialpriserna förekommit men med ett aktivt arbete för att samordna inköpsaktiviteter har bruttomarginalen förbättrats.

FRAMTIDENS KONCEPT

Under 2015 har organisationen vässats för att få en optimal uppställning för framtida tillväxt. En utökad säljkår som har till uppgift att skapa nya kundrelationer har etablerats. Tillsammans med ytterligare fokus på att utveckla kundunika produkter i premiumsegmentet, innovationsdrivna och trendriktiga koncept och ännu större satsningar på det miljöprofilerade sortimentet ecoecho®, är utsikterna goda för ytterligare tillväxt under 2016.

NETTOOMSÄTTNING OCH OPERATIVT RESULTAT, MSEK

NETTOOMSÄTTNING PER PRODUKTGRUPP, %

NETTOOMSÄTTNING PER GEOGRAFISK REGION, %

HÅLLBART SORTIMENT

Efterfrågan på förpackningar med mindre miljöpåverkan än traditionella lösningar stiger och 2015 var inget undantag. Dunis produktlinje med några av marknadens mest hållbara produkter.

KUNDKATEGORIER

"Vi drivs av att utforma hållbara produkter som med form och funktion ger ett mervärde. Det skapar ett Goodfoodmood® för både kunder och slutkonsumenter."

Linus Lemark, Director Business Area Meal Service

DESIGNAT FÖR TILLVÄXT AFFÄRSOMRÅDETS STRATEGI I KORTHET:

• På ett flexibelt sätt utveckla unika lösningar som löser kundernas problem och behov.
• En fokuserad och aktiv kundbearbetning.
• Driva innovation och effektiva inköp med utvalda leverantörer.

AFFÄRSOMRÅDE CONSUMER

TILLVÄXT MED KUNDER I RÄTT KANALER

Med ett integrerat förvärv och ett ännu starkare designerbjudande har grunden lagts för att ta ytterligare marknadsandelar.

Affärsområde Consumer tillverkar och säljer konsumentprodukter som servetter, dukar, serveringsartiklar och ljus, både under eget varumärke och genom kundernas egna varumärken. Största kanalen är detaljhandeln i Europa med Tyskland och Norden som största marknader.

POPULÄRA PRODUKTER

Marknaden för konsumentartiklar för det dukade bordet växer. Trenden att skapa en trevlig stämning med designade produkter fortsätter. Det syns inte minst i sociala medier där många aktivt delar med sig av sina Goodfoodmood-stunder och dukningstips.

KÄNSLA FÖR RÄTT METOD

Det främsta sättet att nå fler konsumenter är att växa genom och med kunderna. Duni har under året arbetat på olika sätt för att förbättra sitt serviceerbjudande mot befintliga kunder. Lyhördheten mot kunderna har prioriterats för att kunna skapa skräddarsydda lösningar och produkter som matchar kundernas behov. Insatser har även gjorts för att höja leveranssäkerheten ytterligare. Säljorganisationen har haft fler och bättre produktdemonstrationer, vilket ofta lett till ett ökat säljresultat.

PRISAD DESIGN

Det som framförallt driver tillväxten på konsumentmarknaden är tilltalande och unik design. Här har Duni gjort flera aktiviteter som har genererat fina resultat. Nya designers har rekryterats vilket har höjt nivån på produkternas utförande ytterligare. Glädjen var stor i början av året när Duni tilldelades de prestigefyllda priserna Red Dot Design Award och A' Design Award för en produktserie med tallrikar och skålar.

För att förtydliga Dunis strävan att erbjuda mycket god design skapades konceptet Designs for Duni® 2013. Det innebär att vissa produktkollektioner görs tillsammans med högprofilerade externa designers, som till exempel svenska Hanna Werning och finska Vallila. Konceptet har vuxit i popularitet för varje år och 2015 lanserades två lyckosamma samarbeten med tyska Glööckler och Graziela Preiser. Samarbetena har gått bra försäljningsmässigt och fått stort utrymme i media. Fler unika samarbeten kommer att presenteras under 2016.

FÖRVÄRV GER NYA MÖJLIGHETER

En betydelsefull händelse under 2014 var förvärvet av Paper+Design i Tyskland.

Företaget har liksom Duni ett starkt erbjudande till konsumentmarknaden, både i Tyskland och på andra marknader i och utanför Europa. Syftet med förvärvet, förutom tillväxt på nya viktiga marknader, var att få tillgång till nya och betydligt fler typer av kundkanaler. Ett integrationsarbete tog genast vid vilket har fortsatt under 2015 med bra resultat.

KUNDERNAS BEHOV STYR

För att skapa lönsam tillväxt gäller det att ligga i framkant i rätt kanaler. Allt fler kunder inom dagligvaruhandeln erbjuder försäljning via e-handel. Det ställer högre krav på att Duni kan leverera produkter på nya och mer digitaliserade sätt. En e-handelsbutik är redan etablerad på Dunis hemsida i Sverige.

NETTOOMSÄTTNING PER PRODUKTGRUPP, %

NETTOOMSÄTTNING PER GEOGRAFISK REGION, %

DESIGNS FOR DUNI®

2015 lanserades två kollektioner tillsammans med Glööckler samt byGraziela med stor framgång. Fler unika samarbeten kommer att presenteras under 2016.

KUNDKATEGORIER

DAGLIGVARUHANDEL FACKHANDEL

"Att skapa Goodfoodmood® vid måltider hemma blir allt mer betydelsefullt. Genom tätare dialog med kunderna och ett mer attraktivt designerbjudande växer vi på rätt sätt."

Tina Andersson, Director Business Area Consumer & Corporate Marketing

DESIGNAT FÖR TILLVÄXT AFFÄRSOMRÅDETS STRATEGI I KORTHET:

• Att vara den naturliga affärspartnern för Europas dagligvaruhandel.
• Att driva kategorin tillsammans med dagligvaruhandeln utifrån ett kundperspektiv.
• Genom hög flexibilitet och serviceerbjudande bli en del av kundens affärsmodell, både genom varumärket Duni och inom handelns egna varumärken.

AFFÄRSOMRÅDE NEW MARKETS

VÄXER PÅ NYA MARKNADER ENLIGT PLAN

Med ett integrerat förvärv i Singapore är basen lagd för fortsatt expansion i Asien.

Affärsområde New Markets säljer Dunis koncept och produkter på marknader utanför Europa. Här ingår dotterbolagen Duni Song Seng i Singapore och Duni i Ryssland samt övrig export till andra marknader som Mellanöstern, Oceanien, övriga Asien samt Nord- och Sydamerika. Verksamheten är i huvudsak fokuserad på HoReCasegmentet och detaljhandelskedjor.

FRAMÅT PÅ HUVUDMARKNADEN SINGAPORE

2013 förvärvades Song Seng, en ledande leverantör av engångsprodukter för mat och dryck i Singapore. Målsättningen var tydlig. Med förvärvet skapades en plattform som kunde ge Duni möjlighet att på allvar ta klivet in på den asiatiska marknaden. Basen gjorde även att Dunis premiumsortiment kunde få ett fäste i Singapore och på andra närliggande marknader.

Integrationsarbetet i Singapore har utvecklats med bra resultat. Affärsområdeschefen för New Markets är numera stationerad i Singapore för att utveckla verksamheten och bearbeta marknaden därifrån. En strategi har skapats för hur arbetet ska bedrivas. Resultat har redan visat sig i form av nya och mer lönsamma affärer, framför allt med internationella hotellkedjor och cateringföretag.

FUNGERANDE MODELL FÖR RYSSLAND

Den ryska marknaden har länge varit intressant för Duni och har bearbetats under flera år. Marknaden har dock varit utsatt för tuffa utmaningar. Organisationen har därför utvecklat metoder som gör den mer tålig i förhållande till negativ extern påverkan. En nyckelfaktor har varit att minska den finansiella exponeringen mot marknaden. Det har uppnåtts genom ett framgångsrikt förändringsarbete vad det gäller optimerad affärsmodell, anpassad organisation, minskat sortiment och förbättringar inom försörjningskedjan.

ÖVRIGA MARKNADER

Andra stora och betydelsefulla marknader är Mellanöstern med Förenade Arabemiraten, USA och Australien där försäljning till hotell står för merparten av omsättningen. Det är framförallt Dunis premiumsortiment som är populärt. Fortfarande finns det mycket kvar att göra när det gäller att informera om fördelarna med Dunis unika material kontra tyg- och linneprodukter. Säljledets förmåga att förstå varje kunds situation och sälja in Dunis premiumsortiment är avgörande för framgången.

GOODFOODMOOD VÄLKOMMET

Dunis nya vision om att leverera ett helhetskoncept i form av Goodfoodmood® har tagits emot väl även vid lansering på nya marknader. Att kunna tillföra mjukare värden som inte endast handlar om produkt och pris ger en positiv effekt. Att vårda och kommunicera Dunis varumärke internt inom affärsområdet är också viktigt. Det skapar engagemang och lojalitet hos medarbetarna vilket är viktigt inte minst när man befinner sig långt från hemmamarknaden.

POSITIVA UTSIKTER

6%

13% 7%

De två åren Duni har varit etablerat i Singapore har varit lärorika och gett betydelsefulla insikter. Fokus framåt ligger på tillväxt i utvalda regioner där potentialen är som störst.

NETTOOMSÄTTNING OCH OPERATIVT RESULTAT, MSEK

NETTOOMSÄTTNING PER GEOGRAFISK REGION, %

NEW MARKETS MARKNADER

"Dunis produkter är både behövda och uppskattade på flertalet marknader utanför Europa. Sedan förvärvet av Song Seng i Singapore har vi stärkt vår position för att ta Dunis koncept vidare ut i Asien."

Patrik Söderstjerna, Director Business Area New Markets

DESIGNAT FÖR TILLVÄXT AFFÄRSOMRÅDETS STRATEGI I KORTHET:

• Fokus på fyra geografiska områden: Sydostasien, Ryssland, Mellanöstern och Nordafrika.
• Bygga vidare på förvärvet av Song Seng och utveckla försäljningen av premiumprodukter.
• Ytterligare utveckla distributörsnätet i regioner där efterfrågan på Dunis koncept är stor.

AFFÄRSOMRÅDE MATERIALS & SERVICES

RENODLING OPTIMERAR AFFÄREN

Kärnverksamheten stärks genom maximalt utnyttjande av material och tjänster.

Affärsområde Materials & Services omfattar den externförsäljning som ligger utanför de övriga affärsområdena. Största delen av omsättningen kommer från direktförsäljning av tissue- och airlaidmaterial som tillverkas vid fabriken i Skåpafors. Även service som ligger inom outsourcing ryms inom affärsområdet. Syftet är att till fullo utnyttja den kapacitet som finns för att stötta och stärka kärnverksamheten.

UNIKA MATERIAL ÄR EN VIKTIG DEL AV KÄRNVERKSAMHETEN

2015 präglades av strategin att renodla Dunis verksamhet och främst koncentrera sig på grundaffären – att med produkter och tjänster skapa Goodfoodmood® vid tillfällen där mat och dryck förekommer. Som en följd lades hygienverksamheten ner. Den stod tidigare för cirka 90 procent av affärsområdets försäljning.

EUROPEAN FINANCE FUNCTION (EFF) DESIGNAT FÖR TILLVÄXT

OUTSOURCING MED HÖG KAPACITET OCH KOMPETENS

Inom Materials & Services ligger även outsourcing-funktionen European Finance Function (EFF). Det är en verksamhet som är förlagd i Poznan, Polen, som har till uppgift att ta hand om stora delar av koncernens redovisnings- och ekonomifunktioner.

Att förlägga ekonomiaktiviteterna till EFF minskade kostnaderna väsentligt för Duni, samtidigt som kvaliteten på utförandet och rapporteringen förbättrades. Eftersom kompetensen är stor har även externa kunder kunnat erbjudas att ta del av tjänsterna. Under 2015 har en handfull företag använt och sett fördelen med att anlita bolaget. I framtiden ska EFF kunna ta på sig fler uppdrag och därmed bidra till ytterligare intäkter.

"Genom att endast tillverka material som hör till kärnverksamheten kan vi koncentrera oss på att utnyttja vår kapacitet fullt ut. Det stärker Duni."

Mats Lindroth, CFO

SATSNING PÅ TISSUE I SKÅPAFORS GER FRAMTIDENS MATERIAL

Duni är ett av få företag i branschen som äger ett pappersbruk som helt fokuserar på optimerade material för det dukade bordet. Det är en betydande konkurrensfördel och under 2015 togs beslut om att investera ytterligare i fabrikens kapacitet.

I Skåpafors, Dalsland, ligger Dunis helägda dotterbolag och pappersbruk, Rexcell Tissue & Airlaid AB. Där produceras pappersmaterial som sedan blir till servetter och dukar i Dunis konverteringsanläggningar i Polen och Tyskland. Fabriken är även specialiserad på infärgning av papper och hanterar ett 50-tal färgnyanser.

Bland de material som skapas i fabriken återfinns förutom tissue även Dunis populära airlaidmaterial Dunilin® som är ett linnelikt servettmaterial. Andra exempel är Dunicel® och Evolin®, som också är speciellt utvecklade material för premiummarknaden.

FRÅN TVÅ FABRIKER TILL EN

2013 fattades beslut om att Rexcell enbart ska stödja kärnverksamheten genom att helt fokusera på material för det dukade bordet. Som en följd har tillverkningen av insatsmaterial till hygienprodukter i Skåpafors successivt fasats ut. Samtidigt flyttades all airlaidproduktion till Skåpafors. Det innebär att Duni blir ännu mer vertikalt integrerat. Att ha fullt ägarskap genom hela kedjan, från materialtillverkning och konceptframställning till konvertering och distribution, ger en konkurrensfördel gentemot andra aktörer i branschen.

INVESTERING FÖR ATT DRIVA UTVECKLINGEN

Under 2015 meddelade Duni att ytterligare satsningar ska göras på tissueproduktionen i Skåpafors. Totalt investeras 110 MSEK i ny teknologi, vilket ökar kapaciteten med cirka 15 procent per år. Den nya tekniken gör det möjligt för Duni att aktivt befästa sin ställning som ledande tillverkare av unika material. Målsättningen är att fortsätta driva utvecklingen på marknaden och skapa en ny kvalitetsstandard för servetter.

FRAMTIDENS MATERIAL

För att skapa rätt sorts koncept är det viktigt att vara lyhörd för slutkundernas önskemål. En tydlig trend är att hållbara och miljöprofilerade material behövs allt mer, ett område Rexcell har arbetat med länge. Komposterbara material har varit en självklar del av produktionen under flera år. Den nya investeringen innebär ytterligare miljömässiga förbättringar. Genom en mer effektiv produktion går det åt mindre energi, vatten och råvaror vid själva framställningen.

DET MODERNA PAPPERSBRUKET

Den utökade satsningen på pappersbruket innebär också att metoder och arbetssätt utvecklas. Den interna kommunikationen prioriteras så att medarbetarna är medvetna om vilken kund som står som mottagare till respektive material. På så vis kommer kundernas behov i centrum och utvecklingen och produktionen anpassas därefter.

REXCELL TISSUE & AIRLAID AB AIRLAID

"Rexcell vill medverka till att driva utvecklingen i pappersindustrin. Vi ska fortsätta att skapa ett flexibelt pappersbruk som har en självklar plats i framtiden. Det är viktigt för att den färdiga produkten slutligen ska bidra med Goodfoodmood®."

Thomas Lööb, Director Corporate Development

Ett material, känt för sin vätskefördelning, absorptionsförmåga och mjukhet. Processen bygger på att man använder luft för att fördela fibrerna i materialet istället för vatten som i traditionell tissue-produktion. Airlaid används för dukar, tabletter samt servetter.

MOOD BOOSTER #2

FÄRG

Att addera rätt färg till en bordsdukning är en stor del av att skapa Goodfoodmood®. Duni utmärker sig genom att ha ett av branschens bredaste enfärgade sortiment. Med över 20 färgnyanser i paletten finns det stora valmöjligheter.

Sedan 1954 har själva infärgningen av papper skett vid pappersbruket Rexcell i Skåpafors. Därmed kan Duni titulera sig färgexpert genom hela ledet, från framställning av rätt färgpigment till färdig produkt.

Den enfärgade kollektionen uppdateras ständigt för att matcha rådande trender. Under 2015 adderades två nya nyanser – Slate och Mint Blue. De är resultatet av att inredning och design allt mer präglas av naturens material och färger.

PRODUKTION OCH DISTRIBUTION SOM SIKTAR PÅ TOPPLACERING

Med en fullt integrerad värdekedja blir rollen som ledande tillverkare ännu tydligare.

Operations omfattar konverterings- och distributionsanläggningarna i Poznan i Polen, och Bramsche i Tyskland. Konvertering innebär att Duni tillverkar färdiga produkter utifrån det pappersmaterial som kommer från Rexcell i Skåpafors. Även lagerhållning, transporter samt IT ingår i området.

EXPERT PÅ MATERIAL

Vertikal integration är en del i Dunis strategi att vara ledande tillverkare av pappersbaserade dukningsprodukter. Att ha full kontroll över hela värdekedjan, från produktion av grundmaterialet till konvertering, paketering och utkörning är centralt för att vara en drivande kraft på marknaden. Det gör också att Duni kan ta på sig rollen som ledande expert och utvecklare av material.

I fabrikerna i Polen och Tyskland sker designtryck, sammansättning och prägling av unika material som Dunisilk® och Dunicel®. De är exempel på funktionella och innovativa koncept som möter marknadens behov. Att kunna utveckla och tillverka sådana material är en klar konkurrensfördel för Duni, som ständigt jobbar med att både se över befintliga material och utveckla nya.

KUNDERS BEHOV I CENTRUM

Under året inleddes ett större projekt för att se över hur fabrikernas processer kan finslipas för att optimeras. Programmet löper över tre år och går främst ut på att se till att alla processer drivs utifrån ett kundperspektiv. Kundernas behov ska helt enkelt prioriteras och löpa som en röd tråd genom arbetet.

I programmet går man successivt igenom allt, från den dagliga planeringen för avrop av produkter, till kontrollprocesser för tillförlitlighet och optimerad kundservice. Här spelar även IT en central roll. Genom att sammanföra aktiviteter till en integrerad IT-plattform ska Duni kunna möta kundernas behov på ett bättre sätt – ständigt med strävan att öka kundnyttan genom hela ledet.

DESIGNAT FÖR TILLVÄXT

"Att vara en ledande tillverkare av servett- och dukmaterial kräver att vi hela tiden är moderna och effektiva. Genom att se över och optimera fabrikernas processer kommer vi att kunna möta kundernas behov ännu bättre."

Fredrik Malmgren, Director Operations

VERTIKAL INTEGRATION

Duni har en vertikalt integrerad affärsmodell för pappersbaserade produkter. Det innebär att hela produktions- och leveranskedjan ägs och kontrolleras av Duni, från materialtillverkning och konceptframställning till konvertering och distribution.

MOOD BOOSTER #3

MATERIAL

Att utveckla material som är funktionella och mer miljöanpassade är en av Dunis huvudsakliga styrkor och en självklar del av att skapa Goodfoodmood®.

I fabriken i Skåpafors tillverkas tissue- och airlaidmaterial som är optimerade för det dukade bordet. Evolin®, Dunilin®, Dunicel® och Dunisoft® är bara några exempel på material som revolutionerat branschen och som suddat ut gränsen mellan tyg och papper. Hotell och restauranger ges därmed möjligheten att använda tilltalande, miljömedvetna och kostnadseffektiva lösningar.

Andra banbrytande material är de nya bioplaster som Duni använder till förpackningar. Materialet kan ersätta vanlig fossil plast och är en nyhet på marknaden. Sortimentet ecoecho® innehåller ett stort utbud av produkter med miljöprofil som är tillverkade av förnybara eller komposterbara material som bagass. Följden är att de flesta produkterna kan

CSR

ETT HÅLLBART FÖRHÅLLNINGSSÄTT FÖR EN BÄTTRE FRAMTID

Att driva verksamheten med omvärldens bästa i åtanke utgör en grundpelare för Duni. Det innebär ett ansvarstagande inom flertalet områden, både i och utanför organisationen.

Med rollen som ledande tillverkare av duknings- och förpackningskoncept följer ett stort ansvar. Dunis vision – att leverera Goodfoodmood® till varje tillfälle där mat och dryck serveras – sätter också tonen för hur koncernen vill driva verksamheten på ett hållbart sätt.

OUR BLUE MISSION

Dunis arbete för hållbart företagande, Corporate Social Responsibility (CSR), styrs av programmet Our Blue Mission. Det beskriver hur Duni arbetar med hållbarhet inom flera områden och täcker förhållningssätt inom miljö, produktsäkerhet, samhällsansvar, sociala rättigheter och affärsetik. För att arbeta konsekvent och i rätt riktning har specifika mål satts. Dessa ska vara uppnådda senast 2020.

DET ANSVARSFULLA SKOGSBRUKET

Ett område som naturligt ligger Duni varmt om hjärtat är ansvarsfull skogs- och pappersutvinning. Här arbetar Duni med olika metoder för att spåra råmaterialets ursprung, allt för att bidra till ett ansvarfullt skogsbruk och undvika illegal avverkning av skog.

Duni är certifierat enligt Forest Stewardship Councils® (FSC®) "chain of custody".

Det är en oberoende, internationell medlemsorganisation som uppmuntrar till miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. FSC® har satt upp ett omfattande regelverk som rör miljöhänsyn, skogsbruk och ekonomi. Detta måste följas om certifiering ska vara möjlig. I dag är mer än 90 procent av Dunis pappersmaterial FSC®-certifierat. Större delen av virket hämtas från nordiska skogar.

ANSVAR GENOM HELA KEDJAN

Hållbart företagande innebär också att ta ansvar för att underleverantörer lever upp till vissa normer. Duni arbetar sedan 2005 med en uppförandekod och återkommande revisioner hos underleverantörer. Under året har policys och arbetssätt setts över och reviderats. Dessa beskriver hur verksamheten ska bedrivas på ett etiskt, socialt och miljömässigt riktigt sätt. Det är viktigt att poängtera att arbetet innebär en aktiv dialog med och närvaro hos underleverantörer, särskilt i länder med mindre tradition av arbetarskydd och mänskliga rättigheter.

CSR ECOECHO®

"CSR-arbetet som bedrivs på Duni har kommit långt och är helt integrerat i verksamheten. Därför har vi också kunnat sätta upp tuffa, långsiktiga mål för framtiden."

Elisabeth Gierow, ansvarig för CSR- och kvalitetsfrågor

Duni satsar kontinuerligt på att arbeta med förnybara och komposterbara material som växtbaserade bioplaster och bagass. Materialen ingår till stor del i sortimentet ecoecho® som tillhandahåller flertalet miljöprofilerade produkter.

Personliga besök och stödet för att förstå och uppfylla förhållningsreglerna gör stor skillnad. Duni fortsätter föra en nära dialog med sina underleverantörer för att upprätthålla en god nivå.

HÅLLBARA MATERIAL

Duni utmärker sig allt mer genom att erbjuda ett stort produktsortiment baserat på marknadens mest hållbara material. Ett exempel är den stora andel pappersprodukter som är komposterbara. Under 2014 annonserades att hela Dunis enfärgade kollektion av servetter och dukar var märkt med OK Compost® vilket var nytt för branschen. Märkningen ges till produkter som är garanterat biologiskt nedbrytbara i en industriell komposteringsanläggning. Under 2015 har allt fler produkter kunnat förses med certifieringen, även servetter och dukar med mönstrat tryck.

Förnybara material som växtbaserade bioplaster och sockerrörsprodukten bagass är också högintressanta för Duni. Materialen ingår till stor del i sortimentet ecoecho® som Duni arbetar med för att tillhandahålla miljöprofilerade produkter till sina kunder. För att låta en produkt ingå i ecoecho® värderas materialen efter uppsatta kriterier bland annat för förnybarhet och komposterbarhet.

ATT GE TILLBAKA

Att ta ansvar utöver de områden som traditionellt ingår i verksamheten är också en central del i att skapa Goodfoodmood®. Sedan ett par år är Duni bland annat engagerat i stiftelsen Min Stora Dag. Stiftelsens syfte är att låta barn som har en svår sjukdom få uppfylla sina drömmar. Duni fick återigen möjligheten att arrangera en sådan aktivitet under hösten. Dagen fylldes med mat och skaparglädje då en kändiskock höll en matlagningsskola med ett tjugotal barn som elever. Det blev en mycket uppskattad dag som givetvis gav perspektiv på livet.

MILJÖMÅL

Nedanstående miljömål för 2020 ses över kontinuerligt.

100 %

Energin i Dunis produktion ska vara 100 procent fossilfri.

100 %

Alla medarbetare ska vara engagerade i förbättringar, känna till de etiska reglerna och delta i arbetet med värdefrågor.

100 %

Det ska finnas förnybara eller komposterbara alternativ i 100 procent av Dunis produktgrupper.

0 %

Inga produktklagomål ska gälla potentiella hälsorisker.

20 %

Mellan 2010 och 2020 ska energianvändningen minska med 20 procent.

80 %

Kontrollerade leverantörer ska stå för 80 procent av värdet på råvaror och slutprodukter. Alla nya leverantörer av slutprodukter ska kontrolleras.

MOOD BOOSTER #4

33 33

DUKNING

Färger, mönster och material är alla delar av en helhet. När de kombineras i en passande inramning skapas Goodfoodmood®.

Att sätta ihop de rätta färgkombinationerna, designmotiven och materialen är en konstart i sig. Ända sedan 1954 har bordsdukning varit Dunis expertområde. Genom att vara först i världen med att sälja färgstämda set med engångsprodukter – servetter, dukar, tallrikar och ljus – har Duni smyckat tusentals bord genom åren.

En dukning kan gestalta oändligt många uttryck. Oavsett om den består av ett fåtal produkter eller många, handlar det om att visa hur man med färg och form kan förhöja matupplevelsen.

DUNIS KÄRNVÄRDEN

ÖPPENHET ÄGARSKAP MERVÄRDE VINNARINSTINKT

GEOGRAFISK OCH FUNKTIONELL FÖRDELNING

Land	Kollektivanställda	Tjänstemän	Totalt
Sverige	159	177	336
Tyskland	704	342	1 046
Polen	330	112	442
Nederländerna	0	56	56
Storbritannien	0	17	17
Övriga	20	165	185
Totalt	1 213	869	2 082

MEDELTAL ANSTÄLLDA

2015	2 174
2014	2 184
2013	1 902
2012	1 889
2011	1 928

MEDARBETARE

INDIVIDENS POTENTIAL VISAR VÄGEN

Framgång nås bäst med en sund organisation. Med ett holistiskt synsätt formas framtidens företag.

Att utforma organisationen på rätt sätt är betydelsefullt för att verksamheten ska nå framgång. Duni har sedan 2014 arbetat med en långsiktig plan för att behålla och utveckla medarbetarnas potential. Målet är att skapa en hållbar organisation som med transparens och tydlig mätbarhet engagerar och motiverar.

METODISKT ARBETE

När funktionen HR-direktör återinfördes 2014 var uppgiften tydlig. HR-arbetet skulle ses över för att organisationen på bästa sätt skulle bidra till affärsnytta. Målbilden var klar, med tillägget att vägen till målet var minst lika betydelsefull. En medarbetarundersökning som kartlade utgångsläget genomfördes. Utifrån den utarbetades en plan som byggde på att arbeta varsamt och metodiskt. Syftet var att forma en arbetsplats med högt i tak och med stort utrymme för olikheter och utveckling.

Filosofin som ligger till grund för HRarbetet är att medarbetare som mår bra och trivs på arbetsplatsen är centrala för all utveckling och framgång. Tron på att alla, oavsett funktion, har potential att utvecklas sätter också tonen. Utifrån det här synsättet har olika processer satts igång som successivt ska föra organisationen i rätt riktning.

INDIVIDEN I CENTRUM

Det är vitalt att kunna mäta de parametrar som sätts upp. Det skapar både tydlighet och objektivitet. Konkreta aktiviteter i form av individuella utvecklingsplaner och strukturer för jobbrotation och succession har också genomförts. Uppföljning sker regelbundet. På så sätt tar man vara på och förbättrar den kompetens som finns.

VÄSSAD FÖRSÄLJNING

Att verka på många olika marknader innebär att säljverktygen kan skilja sig åt. Trots insikten kring det finns det mycket att vinna på att använda en mer enhetlig struktur för kundbearbetning. En särskild säljakademi har därför etablerats, med avsikt att höja nivån inom området för att förbättra resultaten ytterligare. Samtliga säljare inom koncernen kommer att gå utbildningen, som också ger verktyg för att föra kunskapen vidare i organisationen.

Det nya sättet att arbeta med HR är en kontinuerlig utvecklingsprocess som naturligt fortsätter över tid. Fler aktiviteter läggs kontinuerligt till. Exempel på sådana är att marknadsföra Duni utåt och att ha en strukturerad process för rekrytering.

FAKTA

• Per den 31 december 2015 hade Duni 2 166 (2 162) anställda motsvarande 2 082 (2 092) heltidsanställda.

• Kollektivanställda delas in i logistik, tillverkning och underhåll. Merparten, 72,6 procent, av kollektivanställda arbetar inom tillverkning och underhåll i anläggningarna i Dals Långed och Skåpafors i Sverige, Bramsche och Wolkenstein i Tyskland och Poznan i Polen. 31,5 procent av kollektivanställda i Tyskland arbetar inom logistik i den internationella distributionscentralen i Bramsche. 52,3 procent av tjänstemännen arbetar inom försäljning. Resterande tjänstemän arbetar inom affärsstöd med ekonomi, marknadsföring, planering, inköp och IT, främst i Sverige, Tyskland och Polen.
• Dunis anställda tillhör olika arbetstagarorganisationer beroende på funktion och anställningsland. De anställda är organiserade i ett europeiskt arbetstagarråd. Dunis relationer med arbetstagarorganisationer är goda och personalomsättningen är relativt låg sett till koncernen som helhet.

DESIGNAT FÖR TILLVÄXT KÖNSFÖRDELNING

"Vi arbetar för att se och ta vara på den stora kompetens som finns inom Duni. Det skapar värden utöver förbättrat resultat."

Kettil Wedin, HR Director

AKTIEN

AKTIEUTVECKLINGEN

Under 2015 steg kursen med 22 procent, stängningskursen den 31 december 2015 var SEK 141,50 (116,00). Sedan börsnoteringen har kursen på Duniaktien stigit med 183 procent fram till den 31 december 2015, innebärande ett börsvärde om 6,7 miljarder kronor. Stängningskursen har under 2015 varierat mellan som högst SEK 147,50 den 10 december och som lägst SEK 110,25 den 7 januari. Årets resultat per aktie för kvarvarande verksamheter uppgick till SEK 7,37 (6,42). Under 2015 omsattes 9 (15) miljoner Duniaktier till ett värde av 1 133 (1 430) miljoner kronor.

ANTAL AKTIER OCH AKTIEKAPITAL

Antalet aktier i Duni AB (publ) uppgick den 31 december 2015 till 46 999 032 stycken. Samtliga aktier har en röst och representerar lika andel i bolagets tillgångar och resultat. Kvotvärdet är 1,25 och aktiekapitalet uppgår till 58 748 790 SEK.

UTDELNINGSPOLITIK OCH UTDELNING

Långsiktigt har styrelsen för avsikt att utdelningen ska uppgå till minst 40 procent av resultatet efter skatt. Vid beslut om förslag till utdelning kommer dock Dunis expansionsmöjligheter, konsolideringsbehov, likviditet samt finansiella

ställning i övrigt att beaktas. Styrelsen föreslår till årsstämman att en utdelning om SEK 5,00 (4,50) per aktie lämnas för verksamhetsåret 2015, vilket motsvarar 67 (66) procent av resultatet efter skatt.

AKTIEÄGARSTRUKTUR 2015-12-31

Antal	Antal aktieägare	Antal aktier	% av antal aktier
1 – 500	6 451	844 444	1,80
501 – 1 000	827	688 013	1,46
1 001 – 5 000	570	1 310 819	2,79
5 001 – 10 000	58	449 321	0,96
10 001 – 15 000	29	353 971	0,75
15 001 – 20 000	11	200 782	0,43
20 001 –	98	43 151 682	91,81
Summa	8 044	46 999 032	100,00

AKTIEÄGARE 2014-12-31

	Antal aktier	Andel %
Mellby Gård Investerings AB	14 094 500	29,99
Swedbank Robur fonder	4 256 795	9,06
Polaris Capital Management, LLC	4 044 655	8,61
Carnegie fonder	3 210 795	6,83
Lannebo Fonder	2 520 206	5,36
State Street Bank & Trust Com	2 043 118	4,35
Handelsbanken Fonder AB	1 995 366	4,25
JPM Chase NA	1 823 529	3,88
Mellon US	951 888	2,03
State Street Bank & Trust Com	888 083	1,89
Summa de 10 största ägarna
– innehavsmässigt	35 828 935	76,23
Övriga aktieägare	11 170 097	23,77
Summa	46 999 032	100,00

EXTERNA ANALYSER PUBLICERAS AV:

• SEB Enskilda Equities, Stefan Cederberg

• ABG Sundal Collier, Andreas Lundberg

• Handelsbanken Capital Markets, Karri Rinta

DATA PER AKTIE

Belopp, SEK	2015-12-31
Antal aktier vid periodens slut (tusental)	46 999
Genomsnittligt antal aktier före och efter utspädning (tusental)	46 999
Kurs den 31 december	141,5
Resultat per aktie för kvarvarande verksamheter före och efter utspädning	7,37
Eget kapital per aktie	49,89
P/E-tal per 31/12 2015	19,20

Duni är sedan den 14 november 2007 noterat på NASDAQ Stockholm och återfinns under Midcap, Consumer Discretionary med kortnamnet "DUNI" och ISIN-kod SE0000616716.

Mer information om Duni-aktien finns på www.duni.se

AKTIENS UTVECKLING 2007–2015 AKTIENS UTVECKLING 2015

ÅRSREDOVISNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

	Förvaltningsberättelse	39
	Bolagsstyrningsrapport för Duni AB (publ)	43
	Styrelse	48
	Koncernledning	50
	Femårsöversikt, resultaträkning, koncernen	52
	Femårsöversikt, balansräkning, koncernen	53
	Nyckeltal i sammandrag, koncernen	53
	Resultaträkning, koncernen	54
	Rapport över totalresultat för koncernen	55
	Balansräkning, koncernen	56
	Rapport över förändring i eget kapital för koncernen	58
	Kassaflödesanalys för koncernen	59
	Resultaträkning, moderbolaget	60
	Rapport över totalresultat för moderbolag	60
	Balansräkning, moderbolaget	61
	Förändring av eget kapital i moderbolaget	63
	Kassaflödesanalys för moderbolaget	64
Noter
1	Allmän information	65
2	Sammanfattning av viktiga redovisnings principer	65
2.1	Grunder för rapporternas upprättande	65
2.2	Koncernredovisning	66
2.3	Segmentrapportering	66
2.4	Omräkning av utländsk valuta	66
2.5	Kassaflödesanalys	66
2.6	Intäkter	66
2.7	Immateriella tillgångar	67
2.8	Materiella anläggningstillgångar	67
2.9	Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar	67
2.10	Leasing	67
2.11	Finansiella tillgångar	67
2.12	Varulager	68
2.13	Likvida medel	68
2.14	Finansiella skulder	68
2.15	Inkomstskatter	69
2.16	Ersättningar till anställda	69
2.17	Avsättningar	69
2.18	Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter	69
2.19	Utsläppsrättigheter	69
2.20	Statliga stöd	69
2.21	Moderbolagets redovisningsprinciper	69
3.	Finansiella risker	70
3.1	Finansiella riskfaktorer	70
3.2
3.3	Hantering av kapitalrisk	72
4.	Beräkning av verkligt värde	72
	Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål	72

4.1	Viktiga uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål	72
4.2	Viktiga bedömningar vid tillämpning av företagets redovisningsprinciper	73
5.	Segmentinformation	73
6.	Inköp och försäljning mellan koncernbolag	75
7.	Kostnader fördelade per kostnadsslag	75
8.	Avskrivningar	76
9.	Omstruktureringskostnad – avsättning till
	omstruktureringsreserv	76
10.	Varulager	77
11.	Ersättning till revisorer	77
12.	Personal (medeltal)	78
13.	Löner och andra ersättningar	78
14.	Övriga rörelseintäkter	80
15.	Övriga rörelsekostnader	80
16.	Valutakursdifferenser – netto	80
17.	Resultat från finansiella poster	81
18.	Resultat från andelar i koncernföretag	81
19.	Inkomstskatt	81
20.	Aktiekapital samt resultat per aktie	83
21.	Immateriella tillgångar	84
22.	Byggnader, mark och markanläggningar	86
23.	Maskiner och andra tekniska anläggningar	87
24.	Inventarier, verktyg och installationer	87
25.	Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar	88
26.	Andelar i koncernföretag	88
27.	Andra långfristiga fordringar	89
28.	Kundfordringar och andra fordringar	89
29.	Derivatinstrument	90
30.	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	91
31.	Upplåning	91
32.	Klassificering av finansiella instrument	92
33.	Pensionsförpliktelser	93
34.	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	96
35.	Ställda säkerheter och eventualförpliktelser	96
36.	Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet	96
37.	Åtaganaden	97
38.	Rörelseförvärv	97
39.	Transaktioner med närstående	97
40.	Händelser efter balansdagen	97
	Revisionberättelse	99
	Ordlista	100
	Nyckeltalsdefinitioner	101
	Kalendarium	102
	Adresser	102

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

KONCERNENS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Duni är Europas ledande leverantör av inspirerande bordsdukningskoncept och kreativa förpackningslösningar för take-away. Koncernens starka position har uppnåtts genom fokusering på mat, människor och design samt ambitionen att alltid hjälpa kunden att skapa en bra mat- och dryckupplevelse. En kombination av produkter av hög kvalitet, ett välrenommerat varumärke, etablerade kundrelationer, värdehöjande design och stark lokal närvaro på flertalet europeiska marknader har medfört en marknadsledande ställning i Europa. Verksamheten bedrivs inom fem affärsområden: Table Top, Meal Service, Consumer, New Markets och Materials & Services.

Affärsområde Table Top erbjuder Dunis koncept och produkter främst till hotell, restaurang och catering. Table Top marknadsför i huvudsak servetter, dukar och ljus för det dukade bordet. Duni har en marknadsledande position inom premiumsegmentet i Europa. Affärsområdet svarade för cirka 54 % (57 %) av Dunis nettoomsättning under året.

Affärsområde Meal Service erbjuder koncept för måltidsförpackningar och serveringsprodukter till exempelvis take-away, färsk färdigmat och catering av olika slag. Kunder är huvudsakligen företag med verksamhet inom restaurang, catering eller matproduktion. Duni har som nischaktör inom detta område en ledande position i Norden och en tydlig tillväxtagenda på prioriterade marknader i Europa. Affärsområdet svarade för cirka 15 % (14 %) av Dunis nettoomsättning under året.

Affärsområde Consumer erbjuder konsumentprodukter till främst detalj- och fackhandeln i Europa. Kunderna utgörs av dagligvarukedjor men även andra kanaler såsom olika typer av fackhandel exempelvis trädgårdsmarknader, inredningsbutiker och "gör-detsjälv"-butiker. Förvärvet av Paper+Design, som genomfördes 2014, har integrerats under året och är en del av affärsområdet. Affärsområdet svarade för cirka 25 % (23 %) av Dunis nettoomsättning under året.

Affärsområde New Markets erbjuder Dunis koncept av attraktiva kvalitetsprodukter för bordsdukning samt förpackningar med inriktning på nya marknader utanför Europa. Förutom kundsegment såsom hotell, restaurang och catering så riktar affärsområdet även erbjudande till detaljhandeln. Affärsområdet svarade för cirka 5 % (5 %) av Dunis nettoomsättning under året.

Affärsområde Materials & Services utgörs av de delar som inte inryms under de övriga affärsområdena. Till största delen innehåller affärsområdet externförsäljning av tissue och airlaid. Tidigare ingick även försäljning av hygienprodukter, vilken helt avslutades under det första kvartalet 2015. Hygienverksamheten redovisas som avvecklad verksamhet Affärsområdets samt koncernens resultaträkningar har räknats om och innehåller endast kvarvarande verksamheter. Hygienförsäljningen utgjorde tidigare 88 % av Materials & Services under 2014. Affärsområdet svarade för cirka 1 % (1 %) av Dunis nettoomsättning under året.

PRODUKT- OCH KONCEPTUTVECKLING

Inom produktutveckling arbetar Duni med såväl ny design, form och färgsättning som nya material och lösningar. Duni har fokus på produkt- och konceptutveckling, med en unik styrka inom form, design och funktionalitet. Dunis innovationsprocess kännetecknas av förmågan att snabbt och flexibelt kunna utveckla nya kollektioner, koncept och produkter som skapar ett tydligt mervärde för de olika kundkategorierna på marknaden.

DESIGNS FOR DUNI®

För att stärka varumärket Duni som en innovativ aktör inom design skapades under 2013 Designs for Duni®, ett unikt koncept där Duni utvecklar produkter i samarbete med välkända designers och designhus. Konceptet positionerar Duni som en ledande designpartner hos återförsäljarna. Detta ger möjlighet till avtal med högre marginal och skapar samtidigt starkare attraktionskraft och högre innovationsgrad i sortimentet. Under 2015 lanserades två nya kollektioner framgångsrikt tillsammans med byGraziela och Glööckler, båda välkända på den tyska marknaden.

KONTINUERLIG INNOVATION

Produkter i premiumsortimentet Duni ecoecho® tillverkas i innovativa material med tydligt förbättrad miljöprofil jämfört med standardsortimentet. Fokus ligger på egenskaper som resurseffektivitet, förnybarhet, komposterbarhet och ansvarsfullt skogsbruk.

Under 2015 fortsatte Duni att ta fram produkter med hög miljöprofil. Nya lanseringar av matförpackningar gjorda av det banbrytande materialet bioplast genomfördes. Det komposterbara sortimentet av enfärgade servetter och dukar som försetts med den ansedda märkningen OK Compost®, breddades till att även omfatta flertalet designade produkter.

Duni har ett flertal produkter som ersätter linne. I slutet av 2011 lanserades ett helt nytt dukmaterial – Evolin® – som kombinerar textil- och linnedukens upplevelse med engångsproduktens fördelar. Evolin vänder sig till de restauranger och cateringfirmor som idag använder linne. Produkten utgör en av hörnstenarna för framtida tillväxt då allt fler kunder som traditionellt använt linne går över till engångsmaterial.

MARKNADSUTVECKLING

De globala ekonomiska utsikterna är en huvudindikator för utvecklingen inom HoReCa-marknaden. Bred ekonomisk tillväxt är positivt för branschen. Det stimulerar konsumtionen inom HoReCa och även efterfrågan på engångsprodukter. Den långsiktiga trenden pekar fortsatt mot fler restaurangbesök och en ökning av antal hotellnätter, i huvudsak drivet av en ökande urbanisering, förändrade konsumtionsmönster och en livsstilsutveckling som innebär att allt fler måltider äts i farten. Nya restaurangkoncept, såsom färdiglagad mat i livsmedelsbutiker, take-away och snabbservicerestauranger fortsätter att öka och tar en allt större marknadsandel. Efter flera år av stagnerande ekonomisk tillväxt är konsumenterna på de mogna europeiska marknaderna mer värdesökande och HoReCa-företagen konkurrerar hårdare för att nå en ännu större andel av de totala måltidstillfällena. På kundsidan sker fortsatt strukturella förändringar inom restaurangindustrin, där restaurangkedjor under gemensamma varumärken växer snabbare än marknaden i övrigt. Det är en utveckling som gynnar Dunis försäljning av kundanpassade koncept.

Dunis produktkategori i detaljhandeln fokuserar främst på lågprisprodukter och egna varumärken. Delar av kategorin har också fått en utökad distribution i nya kanaler så som trädgårdscentra, inredningsbutiker och "gör-det-själv"-butiker. Detta är återförsäljarkategorier som det förvärvade bolaget Paper+Design framgångsrikt bearbetar.

Ett ytterligare segment av marknaden utgörs av servering till företag och institutioner. Det är framförallt vårdsektorn som tar en större andel av segmentet och marknaden har haft en stabil tillväxt de senaste åren. Här finns en tydlig potential för Duni att skapa tillväxt.

FRAMTIDSUTSIKTER

HoReCa-industrin påverkas i hög grad av förändringar och trender av människors livsstil. Efterfrågan på lång sikt drivs framförallt av förbättrad köpkraft i kombination med ändrade vanor, bland annat att en ökad andel måltider äts utanför hemmet. Därutöver påverkas efterfrågan för Dunis produkter gynnsamt av att fler restauranger väljer att ersätta linne med engångslösningar av premiumkvalitet. Efterfrågan på varumärkesprofilerande engångsartiklar ökar också. Vidare fortsätter trenden mot ökad tillgänglighet och bekvämlighet kopplat till måltider och därför fortsätter take-away alternativen att växa. Denna trend får även stöd av att antalet enmanshushåll ökar och att urbaniseringen fortsätter. Antalet restaurangkedjor som vill profilera sina varumärken genom engångsartiklar ökar också, ett område där Duni är välpositionerat. Vidare fortsätter trenden mot ökad tillgänglighet och bekvämlighet kopplat till måltider och därför fortsätter take-away alternativen att växa.

RAPPORTERING

Årsredovisningen omfattar räkenskapsåret 2015. Föregående år avser räkenskapsåret 2014. Duni styr sin verksamhet utifrån det som i Duni benämns operativt resultat. Det operativa resultatet avser rörelseresultat före omstruktureringskostnader, orealiserade värderingseffekter av valutaderivat, verkligt värde allokeringar och avskrivningar av immateriella tillgångar som är identifierade i samband med rörelseförvärv. Den under året avslutade hygienverksamheten har räknats bort från koncernens resultaträkningar, även för jämförelseåren, och finns rapporterad som avvecklad verksamhet på en rad efter årets resultat.

Omstruktureringskostnaderna uppgår till -11 (0) MSEK. Dessa avser i huvudsak organisationsförändringar inom ledningen samt även organisatoriska förändringar och effektiviseringar inom affärsområde Consumer. Omstruktureringskostnaderna har även påverkats positivt av en ersättning avseende skadestånd hänförlig till tiden innan Duni blev börsnoterat. För mer information om omstruktureringskostnader, se Not 9.

Den orealiserade värderingseffekten av valutaderivat som redovisas i det operativa resultatet uppgår till 0 (0) MSEK.

Det operativa resultatet kommenteras i texten fortsättningsvis exklusive dessa jämförelsestörande poster.

BRYGGA MELLAN OPERATIVT RESULTAT OCH RÖRELSERESULTAT

MSEK	2015	2014
Operativt resultat	528	452
Orealiserade värdeförändringar av derivatinstrument	–	0
Omstruktureringskostnader	-11	0
Avskrivningar på immateriella tillgångar identifierade i samband med rörelseförvärv	-27	-14
Verkligt värde allokeringar i samband med förvärv	–	-4
Redovisat rörelseresultat (EBIT)	490	433

OMSÄTTNING

Dunis nettoomsättning för kvarvarande verksamheter uppgick till 4 200 (3 870) MSEK, en försäljningsökning på 8,5 %. Med oförändrade valutakurser från föregående år skulle nettoomsättningen vara 172 MSEK högre än 2014 års utfall, motsvarande en försäljningsökning om 4,4 %. Organisk tillväxt rensat för strukturförändringar uppgår till 1,3 % i fasta växelkurser.

Affärsområde Table Top uppvisar en nettoomsättning på 2 266 (2 179) MSEK. I fasta växelkurser motsvarar det en försäljningsminskning med 0,3 %. Affärsområdet har haft en jämn utveckling under året där många marknader visar tillväxt men där Tyskland haft en svagt vikande trend.

Affärsområde Meal Service nettoomsättning uppgick till 616 (555) MSEK. I fasta växelkurser motsvarar det en försäljningsökning med 8,5 %. Fortsatt hög marknadsefterfrågan i de prioriterade segmenten och framgång med produktlanseringar förstärker Meal Service position som innovationsaktör. Utvecklingen har varit positiv i alla marknader.

Inom affärsområdet Consumer uppgick nettoomsättningen till 1 063 (889) MSEK. I fasta växelkurser motsvarar det en försäljningsökning med 14,6 %. Affärsområdet har positiva struktureffekter från förvärvet av tyska Paper+Design. 2015 har präglats av en tilltagande osäkerhet i försäljningen där månadsutfallen skiftat kraftigt på de olika marknaderna. Även om den senaste statistiken pekar mot en tillväxt inom detaljhandeln i Euro-området har de enskilda kontrakten en större påverkan på Duni.

Affärsområdet New Markets nettoomsättning uppgick till 207 (195) MSEK. I fasta växelkurser motsvarar det en försäljningsökning med 2,7 %. New Markets har en god utveckling med undantag från Ryssland där efterfrågan fortsätter att minska. Sydostasien växer däremot och det är en fortsatt tilläxt på övriga exportmarknader.

Affärsområde Materials & Services nettoomsättning uppgick till 48 (52) MSEK. I fasta växelkurser motsvarar det en försäljningsminskning med 7,8 %.

RESULTAT

Det operativa resultatet för kvarvarande verksamheter uppgick till 528 (452) MSEK. Med oförändrade valutakurser från föregående år skulle rörelseresultatet vara 35 MSEK lägre för året. Bruttomarginalen uppgick till 29,6 % (29,3 %) och rörelsemarginalen ökar från 11,7 % till 12,6 %. Det operativa resultatet stärks inom samtliga affärsområden jämfört med föregående år. Trots en blygsam organisk försäljningstillväxt på cirka 50 MSEK, ökar resultatet nästan lika mycket. Detta är en följd av ökad intern effektivitet med relativt lägre kostnader samt besparingar inom produktionsstrukturen.

Finansnettot uppgick till -31 (-19) MSEK. Omräkningseffekterna, främst i RUB, CHF, GBP och NOK, är kraftigt negativa för året jämfört med positiva effekter föregående år. Resultat före skatt för kvarvarande verksamheter uppgick till 459 (414) MSEK.

För räkenskapsåret redovisades en skattekostnad om 113 (113) MSEK. Den effektiva skattesatsen uppgår till 24,6 % (27,2 %). Årets skattekostnad innehåller justeringar och engångseffekter från föregående år på -1,0 (-8,2) MSEK. Under året har den uppskjutna skattefordran relaterad till förlustavdrag reducerats med 29 (40) MSEK.

Årets resultat uppgick till 346 (302) MSEK. Årets resultat för avvecklade verksamheter uppgick till 4 (18) MSEK.

INVESTERINGAR

Koncernens nettoinvesteringar för kvarvarande verksamheter exklusive förvärv uppgick till 161 (87) MSEK. Cirka 50 MSEK av investeringen i utökad tissuekapacitet i pappersbruket i Skåpafors, på totalt 110 MSEK, är tagen under 2015. Utöver detta är investeringarna främst relaterade till koncernens produktionsanläggningar i Polen, Tyskland och Sverige. Avskrivningar samt återföring av nedskrivning för kvarvarande verksamheter uppgick till 158 (120) MSEK.

KASSAFLÖDE OCH FINANSIELL STÄLLNING

Koncernens operativa kassaflöde uppgick till 623 (533) MSEK. Det förbättrade resultatet är en starkt bidragande orsak till det förbättrade kassaflödet men ett lägre arbetande kapital har också bidragit.

Koncernens balansomslutning uppgick per den 31 december till 4 178 (4 328) MSEK.

Koncernens räntebärande nettoskuld uppgick till 584 MSEK jämfört med 888 MSEK per den 31 december 2014.

OPERATIVA OCH FINANSIELLA RISKER

Duni är exponerat för ett flertal rörelserisker som det är väsentligt att hantera.

Utvecklingen av attraktiva sortimentskollektioner och i synnerhet julkollektionen är mycket viktig för att Duni ska uppnå en god försäljnings- och resultatutveckling. Duni arbetar med detta genom att ständigt utveckla sitt sortiment. Ungefär 25 % av kollektionen byts ut varje år för att möta och skapa nya trender.

En försämrad konjunktur under en längre period i Europa skulle kunna leda till färre antal restaurangbesök, minskad konsumtion i konsumentledet och ökad priskonkurrens vilket kan påverka volymer och bruttomarginaler.

Dunis finansförvaltning och dess hantering av finansiella risker regleras av en finanspolicy antagen av styrelsen. Detta arbete leds och hanteras av koncernens finansfunktion, vilken ingår som en enhet inom moderbolaget. Koncernen delar in de finansiella riskerna i marknadsrisk, bestående av valutarisk, prisrisk och ränterisk samt kreditrisk och likviditetsrisk. Dessa risker kontrolleras i en övergripande riskhanteringspolicy som fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat. Se vidare Not 3 beträffande riskhantering.

RÄTTSLIGA TVISTER

Ett fåtal tvister avseende mindre belopp rörande kund- och leverantörsförhållanden är pågående vid bokslutstidpunkten. I årsbokslutet har reserver bokförts som enligt ledningens bedömning täcker eventuellt negativa utfall av dessa tvister. Se vidare Not 35 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser.

MILJÖ

Duni arbetar enligt antagen miljöstrategi efter policy och mål omfattande utveckling och information kring produkter, effektiv och kontrollerad produktion samt kunskap och kommunikation ur ett miljöperspektiv.

Miljö- och kvalitetssystem enligt ISO 14001 och ISO 9001 är införda och certifierade vid koncernens samtliga produktionsenheter. Leverantörer utvärderas enligt koncernens uppförandekod, som omfattar såväl miljö- som socialt ansvar.

Duni är även FSC®-certifierade, licens-nummer FSC CO14985 (Forest Stewardship Council®) för försäljning, tillverkning och distribution av bland annat servetter, dukar och serveringsartiklar. Detta innebär att Dunis pappersprodukter kommer från ansvarsfullt skogsbruk.

Rexcell Tissue & Airlaid AB bedriver två tillståndspliktiga verksamheter enligt miljöbalken i svensk lagstiftning. Koncernen har tillstånd för tillverkning av 65 000 ton mjukpapper per år och 52 000 ton torrformerat papper per år vid bruket i Skåpafors och 10 000 ton torrformerat papper i Dals Långed. Bruken har beviljats tillstånd för utsläpp av koldioxid, CO2 , av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Tilldelningen av utsläppsrätter är 2 237 ton för 2015 i Dals Långed och 19 146 ton för 2015 i Skåpafors. Totalt antal utsläppsrätter minskar varje år fram till år 2020 då Dals Långed kommer att ha utsläppsrättigheter motsvarande 2 027 ton per år och Skåpafors 17 349 ton per år. Totalt har 11 700 ton förbrukats under 2015.

STYRELSENS ARBETE

Sedan årsstämman den 5 maj 2015 består styrelsen av fem ledamöter och två arbetstagarrepresentanter. Styrelsen hade 11 protokollförda möten under året. För ytterligare information om styrelsens arbete, se Bolagsstyrningsrapporten.

MEDARBETARE

Goda arbetsförhållanden, tydliga mål och ramar i kombination med kontinuerligt stöd till medarbetare, är grundstenar för att skapa tillväxt och lönsamhet. Human Resources (HR) har till uppgift att stödja ledning, chefer och medarbetare för att stimulera medarbetarnas utveckling, öka engagemanget samt driva och samordna förändringsarbete. HR medverkar också i arbetet med att säkerställa en god arbetsmiljö för alla anställda. Sedan 2014 har utvecklingsplaner succesivt arbetats fram som innebär att alla i organisationen ska ha tydliga individuella mål som följs upp.

Duni verkar utifrån fyra kärnvärden som ger vägledning i den dagliga verksamheten och tydliggör hur man gör saker på Dunis sätt. Kärnvärdena – Ägarskap, Mervärde, Öppenhet och Vinnarinstinkt – konkretiseras med hjälp av ett antal verksamhetsprinciper som sammantaget syftar till att skapa lönsam tillväxt, organisatorisk effektivitet och förbättrad kundnöjdhet.

Antalet anställda uppgick den 31 december 2015 till 2 082 stycken. Den 31 december 2014 var antalet anställda 2 092 stycken.

ERSÄTTNING TILL VD OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Föreslagna principer för VD och ledande befattningshavare till årsstämman 2016, gällande för 2016 och till nästa årsstämma, är i all väsentlighet överensstämmande med de fastslagna principer som antogs på årsstämman 2015. För information om ersättningar till VD och ledande befattningshavare samt riktlinjer för ersättning till dessa se Bolagsstyrningsrapporten samt Not 13.

UTLÄNDSKA BOLAG OCH FILIALER

Duni bedriver verksamhet i egen regi och har anställda i 17 europeiska länder samt i Singapore.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER 31 DECEMBER 2015

Inga väsentliga händelser har ägt rum efter balansdagen.

MODERBOLAGETS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

OMSÄTTNING, RESULTAT OCH FINANSIELL STÄLLNING

Moderbolaget, Duni AB, svarar för koncernens försäljning och kundsupport på den nordiska marknaden. Moderbolaget innehåller även koncernledningen samt gemensamma koncernfunktioner, såsom finans, personal, inköp, kommunikation, marknad och IT. Delar av koncernens utvecklingsresurser finns inom moderbolaget.

Nettoomsättningen uppgick till 1 191 (1 166) MSEK. Rörelseresultatet redovisades till -57 (-56) MSEK, och finansnettot till 205 (237) MSEK. I finansnettot ingår erhållna utdelningar från dotterbolag om 127 (95) MSEK samt erhållet koncernbidrag om 72 (118) MSEK. Årets resultat uppgick till 121 (134) MSEK.

Moderbolagets investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 24 (14) MSEK.

Soliditeten i moderbolaget uppgick vid årsskiftet till 62,1 % (57,5 %). Moderbolagets likvida medel uppgick per den 31 december 2015 till 144 (140) MSEK.

OPERATIVA OCH FINANSIELLA RISKER I MODERBOLAGET

Moderbolagets risker sammanfaller i allt väsentligt med koncernens risker.

Dunis finansförvaltning och dess hantering av finansiella risker regleras av en finanspolicy antagen av styrelsen. Detta arbete leds och hanteras av koncernens finansfunktion, vilken ingår som en enhet inom moderbolaget. Koncernen delar in de finansiella riskerna i marknadsrisk, bestående av valutarisk, prisrisk och ränterisk samt kreditrisk och likviditetsrisk.

ÄGARSKAP OCH AKTIE

ÄGARFÖRHÅLLANDEN DEN 31 DECEMBER 2015

Duni är noterat på NASDAQ Stockholm under kortnamnet "DUNI". De största ägarna per den 31 december 2015 är Mellby Gård Investerings AB 29,99 %, Swedbank Robur fonder 9,06 % och Polaris Capital Management, LLC 8,61 %.

DUNIS AKTIE

Dunis aktiekapital består av 46 999 032 stycken utestående stamaktier med rösträtten 1 röst per aktie. Kvotvärdet på aktierna är 1,25 kronor per aktie. Duni innehar inga egna aktier.

Antalet aktier ska vara lägst 32 008 000 och högst 128 032 000 stycken. Det finns inga utestående teckningsoptioner eller konvertibler. Ledande befattningshavare äger tillsammans 0,2 % av aktierna i Duni per 2015-12-31.

Ytterligare information om Dunis aktie och ägare finns i Bolagsstyrningsrapporten.

STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Vinstdisposition moderbolaget (SEK)	2015
Fritt eget kapital i moderbolaget
Balanserade vinstmedel	1 598 669 072
Årets resultat	120 878 673
Summa fritt eget kapital i moderbolaget	1 719 547 745
Styrelsen och verkställande direktören föreslår:
att till aktieägare utdela 5,00 SEK per aktie	234 995 160
samt att återstående belopp balanseras i ny räkning	1 484 552 585
Summa	1 719 547 745

Styrelsen föreslår till årsstämman 2016 att besluta om en vinstdisposition innebärande att till aktieägare registrerade på avstämningsdagen den 6 maj 2016 utdela 5,00 kronor per aktie, vilket motsvarar totalt 234 995 160 kronor, och att återstoden av fritt eget kapital balanseras i ny räkning.

Förutsatt att årsstämman 2016 fattar beslut i enlighet med styrelsens förslag om vinstdisposition kommer 1 485 MSEK att balanseras i ny räkning. Full täckning finns för moderbolagets bundna egna kapital efter föreslagen vinstutdelning. Koncernens egna kapital uppgår till 2 345 (2 193) MSEK.

Till grund för sitt förslag till utdelning har styrelsen enligt 18 kap. 4 § Aktiebolagslagen (2005:551) bedömt att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamheten ställer på storleken av moderbolagets och koncernens eget kapital liksom på moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Föreslagen utdelning utgör sammanlagt 13,0 % av moderbolagets eget kapital och 10,0 % av koncernens eget kapital. Koncernen genererar bra kassaflöden och styrelsens bedömning är att Duni har en stark balansräkning. Efter genomförd vinstutdelning uppgår moderbolagets och koncernens soliditet till 58,8 % respektive 53,5 %. Soliditet och likviditet kommer därmed även efter föreslagen utdelning att vara betryggande i relation till den bransch bolaget och koncernen verkar inom, och bolaget och koncernen antas kunna fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt samt genomföra planerade investeringar.

Föreslagen vinstutdelning kommer inte att påverka moderbolagets och koncernens förmåga att infria sina betalningsförpliktelser. Styrelsen bedömer att moderbolaget och koncernen har god beredskap att hantera förändringar med avseende på likviditeten och oväntade händelser. Styrelsen anser att moderbolaget och koncernen har förutsättningar att möta framtida affärsrisker och även tåla eventuella förluster. Baserat på Dunis resultat efter skatt, ligger den föreslagna utdelningen väl i linje med koncernens utdelningspolicy.

Eget kapital hade varit 4 MSEK lägre om finansiella instrument som värderats till verkligt värde enligt 4 kap 14 a § årsredovisningslagen istället värderats efter lägsta värdets princip.

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT FÖR DUNI AB (PUBL)

Duni AB är ett svenskt publikt aktiebolag som sedan den 14 november 2007 är noterat på NASDAQ Stockholm. Dunis styrning sker via bolagsstämman, styrelsen och verkställande direktören samt koncernledningen i Duni i enlighet med bland annat Aktiebolagslagen, bolagsordningen och styrelsens- och verkställande direktörens arbetsordning. Representanter från ledningen i Duni-koncernen ingår därutöver i dotterbolagens styrelser.

Duni har gentemot NASDAQ Stockholm förpliktigat sig att tillämpa Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") som ska tillämpas av samtliga svenska aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Duni tillämpar Koden på alla punkter.

BOLAGSORDNING

Nuvarande bolagsordning fastställdes vid årsstämman den 6 maj 2009. Den anger bland annat att styrelsens säte ska vara i Malmö, att styrelsens ledamöter årligen väljs av årsstämman för tiden intill dess nästa årsstämma hållits samt att en aktie ger en röst. Den fullständiga bolagsordningen finns tillgänglig på Dunis hemsida, Duni.se.

BOLAGSSTÄMMA

På bolagsstämman fattar aktieägarna beslut i centrala frågor. Bland annat fastställer stämman resultat- och balansräkningar, disposition av bolagets resultat, ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören, val av styrelse och revisorer samt ersättning till styrelse och revisorer.

Kallelse till årsstämma i Duni ska, enligt Aktiebolagslagen, utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman. Kallelse ska ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt på Dunis hemsida. Att kallelse skett annonseras i Svenska Dagbladet och i Sydsvenska Dagbladet. För att få delta i stämman ska aktieägare anmäla sig hos bolaget senast den dag som anges i kallelsen.

Årsstämma 2015

Dunis Årsstämma 2015 ägde rum tisdagen den 5 maj 2015 i Malmö. Vid stämman var 183 stycken aktieägare närvarande, personligen eller genom ombud, dessa representerade 69,8 % av rösterna. Till stämmans ordförande valdes styrelsens ordförande Anders Bülow. Samtliga styrelseledamöter och arbetstagarrepresentanter var närvarande. Det var också medlemmar ur koncernledningen och bolagets revisor. Protokollet finns tillgängligt på Dunis hemsida, Duni.se. Alla beslut som fattades var i enlighet med valberedningens förslag. Några av de beslut som stämman fattade var:

• utdelning om 4,50 kronor per aktie för verksamhetsåret 2014
• styrelsen ska bestå av fem stycken ledamöter utan suppleanter
• omval av samtliga styrelseledamöter
• omval av Anders Bülow till styrelsens ordförande
• omval av PwC som revisorer
• höjning av styrelsens arvoden, styrelsens ordförande kommer att erhålla 535 000 kronor (tidigare 500 000 kronor) samt övriga styrelseledamöter kommer att erhåll vardera 285 000 kronor (tidigare 265 000 kronor)
• ersättning till ordförande i revisionsutskottet 115 000 kronor (tidigare 107 000 kronor) samt ordförande i ersättningsutskottet 60 000 kronor (tidigare 55 000 kronor)
• ersättning till övriga ledamöter i revisionsutskottet 54 000 kronor (tidigare 50 000 kronor) samt ersättningsutskottet 27 500 kronor (tidigare 25 000 kronor)
• antagande av styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare
• regler för valberedningens tillsättande och arbete
• bemyndigande till styrelsen att intill nästa årsstämma, vid ett eller flera tillfällen, besluta om ökning av bolagets aktiekapital med högst 5 800 000 kronor genom emission av högst 4 640 000 stycken aktier.

BOLAGSSTYRNING

Årsstämma 2016

Nästa årsstämma för aktieägarna i Duni kommer att hållas tisdagen den 3 maj 2016 klockan 15.00 på Skånes Dansteater, Östra Varvsgatan 13A i Malmö. Mer information om årsstämman, anmälan etc finns på Dunis hemsida.

Valberedning

Valberedningen nominerar de personer som, vid årsstämman, föreslås för inval i Dunis styrelse. Den tar också fram förslag avseende revisorsarvoden, styrelsearvode till ordförande och övriga styrelseledamöter samt ersättning för utskottsarbete. Alla förslagen presenteras vid årsstämman samt i kallelsen och på hemsidan inför årsstämman. Valberedningen ska vara sammansatt av representanter för Dunis tre största aktieägare per den 30 september. Anders Bülow, styrelsens ordförande, sammankallade valberedningen i oktober 2015 och sammansättningen presenterades den 28 oktober 2015.

Valberedningen hade sitt första möte den 30 november 2015. En dryg vecka senare blev aktieägarförteckningen per den 30 november tillgänglig. Av denna framgick att det hade skett förändringar i innehaven hos de största aktieägarna. Swedbank Robur fonder hade under perioden ökat sitt innehav och därmed passerat Carnegie Fonder som vid den aktuella tidpunkten var fjärde största ägare. Swedbank Robur fonder kontaktades för att få förklarat situationen. Swedbank valde att avstå sin plats och valberedningen kunde fortsätta i sin ursprungliga sammansättning. När valberedningen genomfört sina möten och kommit fram till förslag kontaktades återigen Swedbank Robur fonder för att ta del av förslagen. De har meddelat att de står bakom valberedningens förslag och därmed har valberedningen stöd hos de fyra största aktieägarna inför årsstämman 2016.

Valberedningen har haft två protokollförda möten inför årsstämman 2016. Arbetet i valberedningen börjar med att ledamöterna tar del av utvärderingen av den sittande styrelsen som genomförs varje år. Anders Bülow meddelade valberedningen att han avböjer omval. Valberedningen anser att styrelsens sammansättning fungerar väl, endast fem ledamöter ger en effektiv styrelse och ett bra engagemang från alla ledamöter inklusive fackrepresentanter. Valberedningen konstaterar också att styrelsen utgörs av en bra och relevant mix av kompetens och erfarenhet. Valberedningen hade diskussioner om vem som skulle föreslås som ny styrelseledamot samt styrelsens ordförande. Valberedningen var slutligen överens om att Mellby Gård Investerings AB, som största ägare i Duni, skulle ha kvar en representant i styrelsen. Johan Andersson, VD Mellby Gård AB, föreslås som ny styrelseledamot och Magnus Yngen föreslås av valberedningen bli styrelsens ordförande. Övriga nuvarande styrelsemedlemmar, förutom Anders Bülow, föreslås omval till årsstämman 2016. Övriga val presenteras i kallelsen till årsstämman.

Valberedningen består av följande medlemmar:

		Ägarandel
Namn	Representerar	2015-12-31
Anders Bülow	Styrelsens ordförande
Rune Andersson
(ordförande)	Mellby Gård Investerings AB	29,99 %
Hans Hedström	Carnegie fonder	6,83 %
Bernard R. Horn Jr	Polaris Capital Management, LLC	8,61 %
Totalt		48,01 %

STYRELSEN

Dunis styrelse beslutar om bolagets affärsinriktning, strategi, affärsplan, resurser och kapitalstruktur, organisation, förvärv, större investeringar, avyttringar, årsredovisning och delårsrapporter samt andra övergripande frågor av strategisk natur. Styrelsen utser även den verkställande direktören som ansvarar för den löpande förvaltningen i enlighet med styrelsens anvisningar.

Styrelsens ledamöter

Styrelsens ledamöter väljs årligen av årsstämman fram till nästa årsstämma. Styrelsen ska, enligt bolagsordningen, bestå av lägst tre och högst tolv ordinarie ledamöter samt arbetstagarrepresentanter. Sedan årsstämman den 5 maj 2015 består styrelsen av fem ledamöter och två arbetstagarrepresentanter. Dunis verkställande direktör ingår inte i styrelsen men deltar liksom finansdirektören som regel vid styrelsemötena som föredragande.

Styrelsens arbete

Dunis styrelse fastställer vid det första ordinarie styrelsemötet efter bolagsstämman en skriftlig instruktion som beskriver styrelsens arbetsordning. Den fastställda arbetsordningen anger hur arbetet ska fördelas mellan styrelsens ledamöter, och hur ofta styrelsen ska sammanträda. Vidare reglerar arbetsordningen styrelsens åligganden, beslutförhet, en instruktion till den verkställande direktören, ansvarsfördelningen mellan styrelsen och den verk-

STYRELSENS NÄRVARO 2015

	Funktion	Oberoende 1)	Styrelsemöte	Revisionsutskott	Ersättningsutskott
Anders Bülow	Ordförande	2)	11 av 11	4 av 4	3 av 3
Pauline Lindwall	Ledamot	x	10 av 11	–	3 av 3
Alex Myers	Ledamot	x	10 av 11	4 av 4	–
Pia Rudengren	Ledamot	x	11 av 11	4 av 4	–
Magnus Yngen	Ledamot	x	11 av 11	–	3 av 3
Per-Åke Halvordsson	Arbetstagarrepresentant	3)	11 av 11	–	–
Henry Olsen	Arbetstagarrepresentant	3)	11 av 11	–	–
Åsa Lundqvist	Arbetstagarrepresentant	3)	9 av 11	–	–
Inge Larsson	Arbetstagarrepresentant	3)	11 av 11	–	–

1) Enligt definition i Svensk kod för bolagsstyrning. 2) Ej oberoende (i förhållande till Dunis större aktieägare). 3) Ej oberoende (i förhållande till Duni).

ställande direktören med mera. Styrelsen har också inom sig upprättat två utskott; revisionsutskottet och ersättningsutskottet.

Styrelsen sammanträder efter en i förväg beslutad årsplan, ytterligare möten arrangeras vid behov. Styrelsen hade elva

stycken protokollförda styrelsemöten under 2015.

Bland annat har följande punkter varit med på agendan under 2015:

• Årsbokslut inklusive rapport från revisorerna, förslag till vinstdisposition och bokslutskommuniké
• Årsredovisning samt förberedelse inför Årsstämma
• Uppföljning med ansvarig revisor om årets revision
• Delårsrapporter
• Styrelsens och verkställande direktörens arbetsordning
• Årlig genomgång av policyhandboken
• Genomgång av affärsplan
• Tillväxtfrågor och förvärvsfrågor
• Löpande utvärdering och analys av respektive affärsområdes prestationer avseende tillväxt och lönsamhet
• Omstruktureringsprogram inklusive nedläggningen av hygienverksamheten och stukturfrågor kring verksamheten i Dalsland
• Strategiska frågor och risker
• Varuförsörjnings- och logistik frågor
• Löpande prognoser för 2015
• Löpande investeringar bland annat en kapacitetsinvestering i Skåpafors
• Konjunktur och ekonomiska förutsättningar

Styrelseordföranden och verkställande direktören har utöver styrelsemötena en löpande dialog kring förvaltningen av bolaget.

Verkställande direktören, Thomas Gustafsson, är ansvarig för genomförande av affärsplanen samt den löpande förvaltningen av bolagets angelägenheter, liksom den dagliga verksamheten i bolaget.

Styrelsen får månatligen skriftlig information i form av en månadsrapport innehållande uppföljning av bolagets försäljning, operativt resultat och rörelsekapitalets utveckling samt kommentarer om hur de olika affärsområdena och marknaderna utvecklas. Inför varje styrelsemöte får styrelsen även ta del av den senaste balansräkningen och kassaflödet.

Huvudägare, styrelsemedlemmar och verkställande direktör genomför därutöver årligen en detaljerad utvärdering av styrelsen utifrån den fastställda arbetsordningen. Utvärderingen omfattar bland annat styrelsens sammansättning, individuella styrelsemedlemmar samt styrelsens arbete och rutiner.

"Koden" innehåller regler avseende styrelseledamöternas oberoende och uppställer krav på att majoriteten av styrelseledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.

Minst två av de styrelseledamöter som är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen ska även vara oberoende i förhållande till alla aktieägare som kontrollerar tio procent eller mer av aktierna eller rösterna i Duni AB. Högst en person från bolagsledningen får vara ledamot av styrelsen.

Ersättningsutskott

Ersättningsutskottet bereder frågor rörande ersättningar och andra förmåner för bolagsledningen medan beslut om ersättningar och förmåner fattas av Dunis styrelse. Bolagsledningens ersättningar och förmåner utvärderas genom jämförelse med marknadsdata som tillhandahålls av externa källor. Dessa visar att Duni har konkurrenskraftiga ersättningsnivåer och att den totala ersättningen är rimlig och inte för hög. Ersättningsutskottet genomlyser bonusprinciperna inför varje år. En gång per år utvärderar ersättningsutskottet de ledande befattningshavarna och även vissa underchefer enligt ett systematiskt förfarande.

Ersättningsutskottet hade tre möten under 2015 och består av tre medlemmar: Magnus Yngen (ordförande), Anders Bülow samt Pauline Lindwall. Verkställande Direktören i Duni, Thomas Gustafsson, deltar på mötena liksom HR Direktören som är utsedd sekreterare vid ersättningsutskottets möten.

Revisionsutskott

Dunis revisionsutskott är ansvarigt för att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering. Utskottet utvärderar också Dunis processer för intern kontroll och hanteringen av finansiella och rörelsemässiga risker. Utskottet möter fortlöpande bolagets revisorer i syfte att informera sig om den externa revisionens inriktning och omfattning samt för att utvärdera de externa revisorernas arbete. Utvärderingen innefattar även omfattningen av revisorernas eventuella icke-revisionsrelaterade arbete för Duni. Vid förberedandet av förslag till valet av revisorer och till ersättning för revisionsarbetet biträder revisionsutskottet valberedningen.

Revisionsutskottet hade fyra möten under 2015 och består av tre medlemmar: Pia Rudengren (ordförande), Anders Bülow och Alex Myers. Finansdirektören och koncernredovisningschefen deltar liksom revisorerna på samtliga möten.

SEK	Styrelsemöte	Revisionsutskott	Ersättningsutskott	Summa
Anders Bülow	535 000	54 000	27 500	616 500
Pauline Lindwall	285 000	–	27 500	312 500
Alex Myers	285 000	54 000	–	339 000
Pia Rudengren	285 000	115 000	–	400 000
Magnus Yngen	285 000	–	60 000	345 000
Totalt	1 675 000	223 000	115 000	2 013 000

STYRELSENS ERSÄTTNING FÖR PERIODEN MAJ 2015 – APRIL 2016

ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

2015, MSEK	Grundlön	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensionskostnad	Avgångsvederlag	Summa
Verkställande direktören – Thomas Gustafsson	3,8	1,5	0,0	1,9	–	7,2
Andra ledande befattningshavare	13,8	4,6	0,6	4,0	2,6	25,6
	17,6	6,1	0,6	5,9	2,6	32,8

ERSÄTTNING TILL STYRELSE

Arvode och annan ersättning till styrelsen, inklusive Dunis styrelseordförande, beslutas av årsstämman. I enlighet med beslut fattat på årsstämman den 5 maj 2015 bestämdes årsarvodet till totalt 1 675 000 SEK, varav till styrelseordförande 535 000 SEK. Därutöver beslutades om arvode för utskottsarbete om totalt 338 000 SEK.

Ersättningen fördelar sig mellan styrelsens ledamöter enligt tabellen på föregående sida.

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Verkställande direktör för Duni är Thomas Gustafsson (1965), marknadsekonom. Styrelsen har fastställt en instruktion för verkställande direktörens arbete och roll. Verkställande direktören har ansvaret för den löpande förvaltningen av koncernens verksamhet enligt styrelsens riktlinjer.

Thomas Gustafsson innehar per 2015-12-31, 26 400 stycken aktier i Duni AB. Ingen närstående till verkställande direktören har något väsentligt aktieinnehav i Duni AB. Thomas Gustafsson har inget delägarskap i företag som Duni har betydande affärsförbindelser med. Fler uppgifter om den verkställande direktören finns i Not 13 i årsredovisningen.

KONCERNLEDNING

Thomas Gustafsson leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga i ledningen som består av affärsområdeschefer och chefer för stabsfunktioner.

Koncernledningens sammansättning har förändrats under året och per den sista december 2015 består koncernledningen, inklusive verkställande direktören, av nio personer. Under större delen av 2015 har tio personer varit medlemmar. Den 1 mars 2015 ersatte Fredrik Malmgren Ulfert Rott på positionen Production & Supply Chain. Denna roll kom senare under året att döpas om till Operations. Den 23 oktober 2015 utökade Duni sin koncernledning med en ny roll. Thomas Lööb tillträdde koncernledningen som Direktör Corporate Development. Det kommuniceras samtidigt att rollen Commercial Development från och med den 1 januari 2016 inte längre kommer att ingå i Dunis koncernledning och att Leen Amersfort som innehar denna position lämnar koncernledningen och samtidigt tillträder en annan tjänst inom affärsområde Table Top vid detta datum. Den 1 december lämnade Maria Wahlgren Duni samt sin befattning som affärsområdeschef Table Top. Hon ersattes av Robert Dackeskog, tidigare affärsområdeschef för Consumer. Tina Andersson tillträdde samtidigt tjänsten som affärsområdeschef för Consumer & Corporate Marketing och hennes tidigare roll Corporate Marketing & Communications utgick från och med den 1 december från Dunis koncernledning.

Strukturen på koncernledningsmötena förändrades inför 2015. Under året hade ledningen fyra stycken tvådagarsmöten. Årets möten har karaktäriserats av löpande avstämningar av den rullande affärsplanen, utvärdering och förändring av affärsområdenas organisation, strategi och handlingsplaner. Under året har det varit särskilt fokus på att ytterligare förstärka servicegraden mot kund samt diskussion och analys kring varumärkesförstärkande insatser. Koncernledningen behandlar såväl koncernövergripande

frågor som frågor som berör enskilda affärsområden. Därutöver har koncernledningen ett halvdagsmöte varje månad tillsammans med Dunis Group Controller för att tillsammans gå igenom månadens försäljning och resultat för respektive affärsområde, produktion, logistik och centrala funktioner.

ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Ersättningen till verkställande direktören samt övriga medlemmar i ledningsgruppen, enligt riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, är antagna av årsstämman den 5 maj 2015 och gäller fram till nästa årsstämma. Förslag på riktlinjer till årsstämman 2016 är i all väsentlighet överensstämmande med de riktlinjer som gällde 2015. Ersättningen ska vara marknadsmässig och utgöras av fast och rörlig lön, övriga förmåner samt pension. Den rörliga lönen ska aldrig kunna överstiga den fasta lönen.

Tabellen på föregående sida visar på den totala bruttoersättningen till ledningsgruppen, inklusive grundlöner, rörliga ersättningar, pensionsbetalningar samt övriga förmåner. Thomas Gustafsson erhåller en årlig bruttolön om 3 782 000 SEK och har möjlighet att uppnå en bonus motsvarande högst 55 % av hans årliga grundlön baserad på för koncernen i förväg bestämda målsättningar. Han ska dessutom ha rätt till vissa andra anställningsförmåner såsom tjänstebil. Båda parter har rätt att säga upp avtalet genom skriftlig uppsägning med sex månaders uppsägningstid. Vid uppsägning från bolagets sida, förutom på grund av försumlighet, har han rätt till tolv månadslöner. Thomas Gustafsson har en avgiftsbestämd pensionsplan till vilken Duni betalar årliga avgifter uppgående till ett belopp motsvarande 35 % på summan av den årliga bruttolönen samt ett treårssnitt av bonusutbetalningar, fram till det att avtalet sägs upp. Thomas Gustafssons pensionsålder är 65 år.

Duni har inte beviljat några lån, förlängt eller utfärdat några garantier eller beviljat säkerheter till förmån för Dunis styrelseledamöter, ledande befattningshavare eller revisorer. Ingen av styrelseledamöterna, de ledande befattningshavarna eller revisorerna har direkt eller indirekt genom ett till honom/henne närstående bolag ingått transaktioner med Duni.

REVISION

På bolagsstämman den 5 maj 2015 omvaldes Pricewaterhouse-Coopers AB, med Eva Carlsvi som huvudansvarig revisor. Revisorerna granskar årsbokslut och årsredovisning samt bolagets löpande verksamhet och rutiner för att uttala sig om redovisningen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Granskning av årsbokslut och årsredovisning görs under januari och februari. Därefter granskas att årsstämmans riktlinjer om ersättning till ledande befattningshavare följs. Revisorerna deltar på alla revisionsutskottets möten under året. I oktober månad genomförs en interimsgranskning i kombination med en översiktlig granskning av Dunis delårsrapport för det tredje kvartalet. Vid sidan av Duni har Eva Carlsvi inga uppdrag i bolag över vilka Dunis större ägare, styrelseledamöter eller verkställande direktör har ett väsentligt inflytande. Eva Carlsvi är auktoriserad revisor och medlem av FAR SRS. Arvode för övriga uppdrag till PwC förutom revisionsuppdraget uppgick under 2015 till sammanlagt 3,0 (2014: 6,0) MSEK.

ERSÄTTNING TILL REVISIONSBOLAG

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Ersättning för revisionsuppdrag	4,4	4,4	1,8	1,9
Ersättning för revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag	0,5	0,4	0,5	0,4
Ersättning för skattekonsultation	1,6	2,6	0,1	0,4
Ersättning för övriga konsultationer	0,9	3,0	0,8	2,7
Total ersättning revisionsbolag	7,4	10,4	3,2	5,4

STYRELSENS BESKRIVNING AV INTERN KONTROLL AVSEENDE DEN FINANSIELLA RAPPORTERINGEN FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2015

Styrelsens ansvar för intern kontroll regleras i aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Det innebär bland annat att övervaka Dunis finansiella rapportering och effektiviteten i bolagets interna kontroll och riskbedömning.

Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen syftar till att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen i form av årsredovisning och delårsrapporter som Duni publicerar varje år samt att den finansiella rapporteringen upprättas i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och andra krav för noterade bolag. Intern kontroll syftar även till att säkerställa hög kvalitet i den finansiella rapporteringen till företagsledning och styrelse så att beslut fattas på rätt grunder.

För att beskriva den interna kontrollen avseende finansiell rapportering utgår Duni från de områden som utgör grunden för den interna kontrollen enligt det ramverk som utfärdats av COSO "Internal Control – Integrated Framework" det vill säga områdena: kontrollmiljö, riskbedömning och kontrollstruktur, information och kommunikation samt uppföljning.

Dunis ledning, med stöd av revisionsutskottet, arbetar med riskmappning i enlighet med COSO 2013 och de 17 grundläggande principerna. Då arbetet fortgår har Duni valt att beskriva den interna kontrollen i förhållande till COSO-ramverket av 1992 års utgåva.

KONTROLLMILJÖ

Styrelsens arbetsordning samt de instruktioner styrelsen upprättat för verkställande direktörens och styrelseutskottens arbete definierar tydligt fördelningen av ansvar och befogenheter i syfte att säkerställa effektiv hantering av risker i affärsverksamheten. Duni har inrättat ett revisionsutskott för att granska de instruktioner och rutiner som används i den finansiella rapporteringsprocessen såväl som redovisningsprinciper och förändringar av dessa. Koncernledningen rapporterar enligt fastlagda rutiner månatligen till styrelsen. Interna styrinstrument för den finansiella rapporteringen utgörs framför allt av finanspolicy, kommunikationspolicy och koncernens finansmanual som definierar redovisningsoch rapporteringsregler.

Vidare har koncernledningen formulerat sin syn på hur verksamheten skall bedrivas i en affärsetisk policy vilken årligen revideras av styrelsen. Duni har ett oberoende whistleblowersystem dit Dunianställda eller andra externa parter kan skriva om erfarna eller iakttagna oegentligheter hos ledande befattningshavare. Det är frivilligt att vara anonym och mottagare av informationen är revisionsutskottets ordförande.

RISKBEDÖMNING OCH KONTROLLSTRUKTUR

Väsentliga risker för verksamheten analyseras av styrelsen som en del i den finansiella rapporteringen. Därutöver bereder koncernledningen till revisionsutskottet en övergripande riskanalys av resultat- och balansräkningar samt de faktorer som påverkar dessa. Riskområden dokumenteras och bedöms utifrån sannolikhet och påverkan. Baserat på detta utformas kontrollprocesser för att säkerställa hög kvalitet i den finansiella rapporteringen. Riskområdena utvärderas minst en gång per år i revisionsutskottet.

Organisationsstrukturen tillsammans med ansvarsfördelning och attestordning är tydligt beskriven och kommunicerad

genom instruktioner och policies. Verksamheten är organiserad i affärsområden med resultatansvar. Revisionsutskottet kommunicerar kontinuerligt med revisorerna för att utvärdera och förbättra den interna kontrollen. Duni har etablerat ett europeisk redovisningscenter som fristående tillhandahåller redovisningstjänster till verksamheten. Denna funktion följer standardiserade processer och rutiner. Dess ansvarige chef rapporterar direkt till koncernens finansdirektör.

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

Information, både externt och internt, styrs genom Dunis kommunikations- och IR-policy. Ett särskilt avsnitt behandlar ansvar, rutiner och regler. Policyn utvärderas kontinuerligt för att säkerställa att information till aktiemarknaden håller hög kvalitet och är i enlighet med börsreglerna. Finansiell information som kvartalsrapporter, årsredovisningar och väsentliga händelser publiceras genom pressreleaser samt på Dunis hemsida. Möten med finansanalytiker arrangeras regelbundet i samband med publicering av kvartalsrapporter. Internt inom Duni är intranätet den huvudsakliga informationskällan. Redovisningsmanualer och instruktioner för finansiell rapportering finns tillgängliga på intranätet och dessa uppdateras regelbundet med hänsyn till förändringar i IFRS och andra rekommendationer.

UPPFÖLJNING

Styrelsen och revisionsutskottet granskar alla externa finansiella rapporter innan de formellt godkänns av styrelsen. Revisionsutskottet får löpande avrapportering från revisorerna om den interna kontrollen och följer upp väsentliga frågor. Styrelsen får månatligen en skriftlig rapport som behandlar försäljning, operativt resultat, marknadsutveckling samt annan väsentlig information om verksamheten och har även genomgång av aktuella finansiella rapporter som en stående punkt på alla sammanträden. Koncernledningen analyserar månadsvis den finansiella utvecklingen inom koncernens affärsområden. Generellt på alla nivåer i organisationen sker löpande uppföljning genom jämförelser mot föregående år, budget och planer samt genom utvärdering av nyckeltal.

UTTALANDE OM INTERNREVISION

Duni har inte funnit behov för en formell internrevisionsavdelning. Duni har ett redovisningscenter i Poznan, i Polen, som fungerar som en centraliserad europeisk ekonomifunktion och som utför redovisningsservice till alla dotterbolag i Europa förutom Ryssland. Redovisningscentrat fungerar som en konsultbyrå till de länder i koncernen som inte ingår i centrat det vill säga, Ryssland, Singapore och Paper+Design. Redovisningscentrat arbetar utifrån standardiserade processer och rutiner och är ett fristående bolag från den operativa verksamheten, rapporterande direkt till finansdirektören. Denna centraliserade och oberoende process för redovisning och finansiell rapportering bedöms utgöra en plattform för god intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Dunis koncernredovisningsavdelning genomför även visst internrevisions arbete i form av bland annat utförda kontroller på dotterbolagen.

STYRELSE

Dunis styrelse består av fem ledamöter valda av årsstämman samt två arbetstagarrepresentanter med två suppleanter.

Styrelsen är efter bolagsstämman Bolagets högsta beslutande organ. Styrelsens övergripande uppgift är att besluta om Bolagets affärsinriktning, Bolagets resurser och kapitalstruktur samt Bolagets organisation och förvaltning av Bolagets angelägenheter.

Styrelsens ledamöter väljs årligen av årsstämman för tiden intill dess nästa årsstämma hållits. Styrelsen skall bestå av lägst tre och högst tolv ordinarie ledamöter. Härutöver kan tillkomma arbetstagarrepresentanter.

ANDERS BÜLOW Född 1953

Ordförande sedan 2009.

Styrelseordförande i KappAhl AB och Feralco Holding AB.

Styrelseledamot i Mellby Gård AB, Roxtec AB, Student Consulting AB och Älvsbyhus AB. ARBETSLIVSERFARENHET: VD Mellby gård Industri AB 2002–2013. VD och koncernchef Boliden. Vice VD Trelleborg AB.

UTBILDNING: Fil kand i företagsekonomi vid Stockholms universitet.

Invald 2008 AKTIER I DUNI: 10 000

Ej oberoende i förhållande till Dunis största aktieägare.

PAULINE LINDWALL Född 1961

Senior Advisor.

Styrelseledamot i Celesio AG.

ARBETSLIVSERFARENHET: Kategoridirektör Kaffe för Frankrike och Södra Europa Kraft/Mondelez samt flera års erfarenhet från olika chefspositioner inom Nestlékoncernen både i Asien och i Europa såsom Country Business Manager Nestlé Nutrition i Tyskland och i Indonesien.

UTBILDNING: Civilekonom Växjö Universitet

Invald 2014

AKTIER I DUNI: 1 000

Oberoende av bolaget, bolagsledningen och Dunis större ägare.

VD och koncernchef för Getinge AB.

ARBETSLIVSERFARENHET: VD och koncernchef för Hilding Anders Group. VD för ArjoHuntleigh / Executive Vice President Getinge Group. Senior Vice President, Western Europe resp Global Sales & Marketing samt medlem av ledningsgruppen Carlsberg Breweries. Vice President Marketing & Innovation och medlem av ledningsgruppen Pripps-Ringnes (Orkla Drinks). Flera mellanchefspositioner inom Unilever i Sverige och Tyskland.

UTBILDNING:

Fil kand i Organizational Behavior, Yale University, USA.

Invald 2013 AKTIER I DUNI: 2 000

Oberoende av bolaget, bolagsledningen och Dunis större ägare.

PIA RUDENGREN Född 1965

Styrelseordförande i Social Initiative AB. Styrelseledamot i KappAhl AB, Swedbank AB och Tikkurila Oyj.

ARBETSLIVSERFARENHET: Heltidsarbetande styrelseledamot. Vice VD W Capital Management AB.

CFO och medlem i ledningsgruppen i Investor AB.

UTBILDNING:

Civilekonom Handelshögskolan, Stockholm Invald 2007

AKTIER I DUNI: 1 200

Oberoende av bolaget, bolagsledningen och Dunis större ägare.

VD och koncernchef i Camfil.

Styrelseordförande i Sveba Dahlen AB.

Styrelseledamot i Dometic Group och Intrum Justitia.

ARBETSLIVSERFARENHET: VD och koncernchef Dometic. VD och koncernchef Husqvarna. Vice VD Electrolux.

UTBILDNING: Civilingenjör och teknologie licentiat vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.

Invald 2008 AKTIER I DUNI: 3 000

HENRY OLSEN Född 1953

Arbetstagarrepresentant för LO.

Arbetstagarrepresentant i styrelsen i Rexcell Tissue & Airlaid AB. Anställd som operatör på Airlaid TM3 vid Rexcell Tissue & Airlaid AB. Bolagsstyrelseutbildning Pappers.

Invald 2012 AKTIER I DUNI: 0

Ej oberoende i förhållande till bolaget.

PER-ÅKE HALVORDSSON Född 1959

Arbetstagarrepresentant för PTK. Anställd som Organisations-/Ledningsresurs vid Rexcell Tissue & Airlaid AB. Bolagsstyrelseutbildning PTK. Invald 2005

AKTIER I DUNI: 0

Ej oberoende i förhållande till bolaget.

KONCERNLEDNING

MATS LINDROTH Född 1960

Finansdirektör i Duni sedan 2009 och har varit anställd i Duni sedan 1987.

Mats Lindroth har en civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm. AKTIER I DUNI: 25 200

Director Operations sedan mars 2015. Fredrik Malmgren har närmast varit grundare och delägare i Montell & Partners AB där han främst inriktar sig på att leda produktions- och supply chain-projekt för multinationella företag.

Styrelseledamot i Montell & Partners AB.

Fredrik Malmgren är civilingenjör i automationsteknik vid Chalmers Tekniska Högskola.

AKTIER I DUNI: 0

PATRIK SÖDERSTJERNA Född 1964

Direktör affärsområde New Markets sedan januari 2014.

Tidigare Direktör Affärsutveckling / Nya marknader och dessförinnan verkställande direktör i Rexcell Tissue & Airlaid AB sedan 2007.

Dessförinnan har Patrik Söderstjerna varit VD i Zarlink Semiconductor AB, Advanced Printing Aschersleben GmbH och Finotech Verbundstoffe GmbH.

AKTIER I DUNI: 4 000 FREDRIK MALMGREN Född 1974 Patrik Söderstjerna har en civilingenjörsexamen i maskinteknik från Lunds Tekniska Högskola. AKTIER I DUNI: 6 000

THOMAS GUSTAFSSONFödd 1965

Verkställande direktör och koncernchef i Duni sedan december 2012.

Närmast kommer Thomas Gustafsson från Mellby Gård AB där han varit ägaransvarig för gruppens konsumentföretag och dessförinnan som VD och koncernchef för 2E Group AB (publ). Han har haft ledande befattningar inom Spendrups Bryggeri AB, Brämhults Juice AB och Eckes Granini GmbH.

Thomas Gustafsson är styrelseledamot i Smarteyes AB och var styrelseledamot i Duni mellan 2009 och november 2012.

Thomas Gustafsson är Marknadsekonom.

AKTIER I DUNI: 26 400

THOMAS LÖÖB Född 1957

Corporate Development Director sedan 2012. I Dunis ledningsgrupp sedan oktober 2015. Thomas Lööb har varit anställd i Duni sedan 1996 på flera poster inom Innovation och FoU.

Ordförande i Rexcell Tissue & Airlaid AB sedan 2014. Thomas Lööb är utbildad civilingenjör från Lunds Universitet.

LEENDERT AMERSFOORT Född 1958

Director Commercial Development sedan augusti 2013. Dessförinnan Försäljningsdirektör Professional sedan 2006. Anställd i Duni sedan 1995.

Leendert Amersfoort har en examen i marknadsföring och företagsekonomi från Hoge Economische School Utrecht BA i Holland.

AKTIER I DUNI: 0

ROBERT DACKESKOG Född 1971

Director Business Area Table Top sedan november 2015 och dessförinnan Director Business Area Consumer sedan augusti 2012.

Robert Dackeskog kommer från Findus-koncernen och närmast från en tjänst som Managing Director Findus Denmark/Foodservice & Export Director för Findus Sverige.

Robert Dackeskog har en civilekonomexamen från Göteborgs universitet.

AKTIER I DUNI: 5 000

TINA ANDERSSON Född 1969

Director Business Area Consumer & Corporate Marketing sedan November 2015. Dessförinnan Corporate Marketing & Communications Director i Duni med ansvar för varumärke, PR, Investor Relations, kvalitet och miljö sedan september 2013.

Närmast kommer Tina Andersson från en tjänst som marknads- och innovationsdirektör på Hilding Anders och dessförinnan marknads- och innvationsdirektör på Findus.

Tina Andersson är styrelseledamot i Midsona AB och Wihlborgs Fastighets AB samt var styrelseledamot i Duni mellan 2011 och augusti 2013.

Tina Andersson har en civilekonomexamen från Lunds Universitet.

AKTIER I DUNI: 0

KETTIL WEDIN Född 1965

Direktör HR i Duni sedan april 2014.

Kettil Wedin har närmast varit delägare i chefsrekryteringsföretaget Headlight International AB. Innan dess var han under flera år koncerncontroller och försäljningschef på Spendrups AB.

Kettil Wedin har en civilekonomexamen från Uppsala Universitet.

AKTIER I DUNI: 2 000

LINUS LEMARK Född 1977

Director Business Area Meal Service sedan maj 2012. Linus Lemark anställdes i Duni 2007 som Affärsutvecklingschef och var sedan Marknadschef Food Solutions.

Linus Lemark har erfarenhet som Innovationsdirektör på The Absolut Company AB samt som Vice President på Aquavit i New York.

Linus Lemark har en civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm.

AKTIER I DUNI: 5 000

FEMÅRSÖVERSIKT, RESULTATRÄKNING, KONCERNEN

MSEK	2015	2014	2013	2012	2011
Intäkter	4 200	3 870	3 349	3 268	3 399
Kostnad för sålda varor	-2 959	-2 736	-2 366	-2 322	-2 374
Bruttoresultat	1 241	1 134	983	946	1 025
Försäljningskostnader	-476	-456	-436	-430	-440
Administrationskostnader	-240	-211	-173	-176	-172
Forsknings- och utvecklingskostnader	-10	-11	-15	-20	-25
Övriga rörelseintäkter	13	4	0	1	12
Övriga rörelsekostnader	-37	-27	-7	-79	-13
Rörelseresultat	490	433	352	243	388
Finansiella intäkter	2	5	7	5	3
Finansiella kostnader	-33	-24	-26	-30	-33
Finansiella poster netto	-31	-19	-19	-25	-30
Resultat efter finansiella poster	459	414	334	218	358
Inkomstskatt	-113	-113	-79	-83	-98
Årets resultat från kvarvarande verksamheter	346	302	254	137	261
Årets resultat från avvecklade verksamheter	4	18	13	-11	0
Årets resultat	350	319	267	126	261

FEMÅRSÖVERSIKT, BALANSRÄKNING, KONCERNEN

MSEK	2015-12-31	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31
TILLGÅNGAR
Goodwill	1 455	1 463	1 249	1 199	1 199
Övriga immateriella anläggningstillgångar	275	311	78	51	57
Materiella anläggningstillgångar	857	851	723	744	830
Finansiella anläggningstillgångar	98	140	180	219	243
Summa anläggningstillgångar	2 684	2 765	2 230	2 213	2 329
Varulager	500	503	434	387	470
Kundfordringar	660	743	658	624	663
Övriga fordringar	131	69	148	126	134
Likvida medel	203	205	225	181	85
Summa omsättningstillgångar	1 494	1 563	1 465	1 318	1 352
SUMMA TILLGÅNGAR	4 178	4 328	3 695	3 531	3 681
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	2 345	2 193	2 099	1 985	2 082
Långfristiga finansiella skulder	559	17	492	576	26
Övriga långfristiga skulder	353	388	263	275	212
Summa långfristiga skulder	912	405	755	851	238
Leverantörsskulder	352	341	348	301	302
Kortfristiga finansiella skulder	–	829	–	–	633
Övriga kortfristiga skulder	568	561	493	394	426
Summa kortfristiga skulder	920	1 731	841	695	1 361
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	4 178	4 328	3 695	3 531	3 681

NYCKELTAL I SAMMANDRAG, KONCERNEN

	2015	2014	2013	2012	2011
Nettoomsättning, MSEK	4 200	3 870	3 349	3 268	3 399
Bruttoresultat, MSEK	1 241	1 134	983	946	1 025
Operativt resultat*, MSEK	528	452	369	355	403
EBITDA*, MSEK	656	572	473	454	496
Räntebärande nettoskuld, MSEK	584	888	491	638	745
Antal anställda	2 082	2 092	1 902	1 875	1 888
Bruttomarginal*	29,6 %	29,3 %	29,4 %	29,0 %	30,2 %
Operativ rörelsemarginal*	12,6 %	11,7 %	11,0 %	10,9 %	11,9 %
EBITDA marginal*	15,6 %	14,8 %	14,1 %	13,9 %	14,6 %

* Beräknat på operativt resultat

RESULTATRÄKNING, KONCERNEN

MSEK	Not	2015	2014
Intäkter	5, 6	4 200	3 870
Kostnad för sålda varor	6, 7, 8, 9, 10	-2 959	-2 736
Bruttoresultat		1 241	1 134
Försäljningskostnader	7, 8, 9	-476	-456
Administrationskostnader	7, 8, 9, 11	-240	-211
Forsknings- och utvecklingskostnader	7, 8	-10	-11
Övriga rörelseintäkter	14	13	4
Övriga rörelsekostnader	7, 8, 15	-37	-27
Rörelseresultat	5, 16	490	433
Resultat från finansiella poster	16, 17
Finansiella intäkter		2	5
Finansiella kostnader		-33	-24
Finansiella poster netto		-31	-19
Resultat efter finansiella poster		459	414
Inkomstskatt	19	-113	-113
Årets resultat från kvarvarande verksamheter		346	302
Årets resultat från avvecklade verksamheter		4	18
Årets resultat		350	319
Resultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		350	319
Resultat per aktie (uttryckt i kr per aktie), räknat på årets resultat från kvarvarande verksamheter hänförligt till moderbolagets aktieägare under året:
– Före och efter utspädning	20	7,37	6,42
Resultat per aktie (uttryckt i kr per aktie), räknat på årets resultat från avvecklade verksamheter hänförligt till moderbolagets aktieägare under året:
– Före och efter utspädning		0,09	0,38
Resultat per aktie (uttryckt i kr per aktie), räknat på årets resultat hänförligt till
moderbolagets aktieägare under året:
– Före och efter utspädning		7,45	6,80

RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT FÖR KONCERNEN

MSEK	2015	2014
Årets resultat	350	319
Övrigt totalresultat:
Poster som inte ska återföras i resultaträkningen:
Omvärdering av nettopensionsförpliktelsen	10	-40
Summa	10	-40
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen:
Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter	4	6
Kassaflödessäkring	-1	-4
Summa	3	2
Årets övriga totalresultat, netto efter skatt:	13	-38
Årets summa totalresultat	364	281
Årets summa totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare	364	281

BALANSRÄKNING, KONCERNEN

MSEK Not	2015-12-31	2014-12-31
TILLGÅNGAR 1, 2, 3, 4, 5
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar 21
Goodwill	1 455	1 463
Kundrelationer	221	256
Aktiverade utvecklingskostnader	38	41
Varumärken och licenser	16	14
Summa immateriella anläggningstillgångar	1 730	1 774
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader, mark och markanläggningar 22	268	275
Maskiner och andra tekniska anläggningar 23	422	456
Inventarier, verktyg och installationer 24	68	72
Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 25	99	48
Summa materiella anläggningstillgångar	857	851
Finansiella anläggningstillgångar
Uppskjuten skattefordran 19	96	139
Andra långfristiga fordringar 27	2	1
Summa finansiella anläggningstillgångar	98	140
Summa anläggningstillgångar	2 684	2 765
Omsättningstillgångar
Varulager 10
Råvaror och förnödenheter	133	127
Varor under tillverkning	7	6
Färdigvarulager och handelsvaror	354	362
Förskott till leverantörer	6	8
Summa varulager	500	503
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar 28	660	743
Derivatinstrument 29	4	1
Skattefordringar	15	11
Övriga fordringar 28	79	69
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 30	33	31
Summa kortfristiga fordringar	790	855
Likvida medel	203	205
Summa omsättningstillgångar	1 494	1 563
SUMMA TILLGÅNGAR	4 178	4 328

MSEK	Not	2015-12-31	2014-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER	1, 2, 3, 4, 5
Eget kapital
Aktiekapital	20	59	59
Övrigt tillskjutet kapital		1 681	1 681
Reserver		66	63
Balanserad vinst inklusive årets resultat		539	389
Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		2 345	2 193
Långfristiga skulder	31
Checkräkningskredit	31	12	8
Banklån	31	537	–
Finansiell leasingskuld		3	3
Derivat	29	7	6
Uppskjuten skatteskuld	19	117	122
Avsättningar till pensioner	33	236	266
Summa långfristiga skulder		912	405
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder		352	341
Skatteskulder		66	29
Banklån	31	–	818
Derivatinstrument	29	0	11
Övriga skulder		86	94
Avsättning till omstruktureringsreserv	9	10	4
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	34	406	434
Summa kortfristiga skulder		920	1731
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		4 178	4 328
Ställda säkerheter	35	–	–
Eventualförpliktelser	35	79	56

RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL FÖR KONCERNEN

	Hänförligt till Moderbolagets aktieägare
		Övrigt				Balanserad
	Aktie	tillskjutet	Övriga	Kassaflödes	Verkligt värde	vinst inkl.	Summa eget
MSEK	kapital	kapital	reserver	reserv	reserv*	årets resultat	kapital
Ingående balans 2014-01-01	59	1 681	49	-1	13	298	2 099
Totalresultat
Årets resultat	–	–	6	-4	–	279	281
Summa årets totalresultat	0	0	6	-4	0	279	281
Transaktioner med ägare
Utdelning till aktieägare avseende 2013	–	–	–	–	–	-188	-188
Totala transaktioner med ägare	0	0	0	0	0	-188	-188
Ingående balans 2015-01-01	59	1 681	55	-5	13	389	2 193
Totalresultat
Årets resultat	–	–	4	-1	–	361	364
Summa årets totalresultat	0	0	4	-1	0	361	364
Transaktioner med ägare
Utdelning till aktieägare avseende 2014	–	–	–	–	–	-211	-211
Totala transaktioner med ägare	0	0	0	0	0	-211	-211
Utgående balans 2015-12-31	59	1 681	59	-6	13	539	2 345

* Verkligt värde reserv avser omvärdering av mark enligt tidigare redovisningsprinciper. Det omvärderade beloppet antogs som anskaffningsvärde i enlighet med övergångsreglerna i IFRS 1.

59 58

KASSAFLÖDESANALYS FÖR KONCERNEN

MSEK Not	2015	2014
Kassaflöde från den löpande verksamheten:
Rörelseresultat från kvarvarande verksamheter	490	433
Rörelseresultat från avvecklade verksamheter	5	23
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 36	149	97
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, avvecklade verksamheter	0	2
Erhållen ränta	2	5
Erlagd ränta	-13	-14
Betald inkomstskatt	-44	-4
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital	589	541
Förändringar av rörelsekapital:
Ökning(-)/minskning(+) av varulager	-23	-16
Ökning(-)/minskning(+) av kundfordringar	18	-13
Ökning(-)/minskning(+) av fordringar	-16	23
Ökning(+)/minskning(-) av leverantörsskulder	51	-16
Ökning(+)/minskning(-) av kortfristiga skulder	-6	10
Avvecklade verksamheter förändring rörelsekapital	11	4
Kassaflöde från den löpande verksamheten	623	533
Kassaflöde använt i investeringsverksamheten:
Förvärv av materiella anläggningstillgångar 22, 23, 24, 25	-162	-88
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	-2	-2
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	3	3
Föräljning av immateriella anläggningstillgångar	0	0
Förvärv av dotterbolag	–	-397
Förändring av andra långfristiga fordringar	0	0
Kassaflöde använt i investeringsverksamheten	-161	-484
Kassaflöde använt i finansieringsverksamheten:
Utdelning till aktieägare	-211	-188
Nettoförändring checkräkningskredit och övriga finansiella skulder	1	-17
Amortering av skuld	-382	-834
Upptagna lån	130	967
Kassaflöde använt i finansieringsverksamheten	-462	-72
Årets kassaflöde	0	-23
Likvida medel vid årets ingång	205	225
Kursdifferens i likvida medel	-2	3
Likvida medel vid årets utgång	203	205

RESULTATRÄKNING, MODERBOLAGET

MSEK	Not	2015	2014
Intäkter	5, 6	1 191	1 166
Kostnad för sålda varor	6, 8, 9, 10	-1 046	-1 020
Bruttoresultat		145	147
Försäljningskostnader	8, 9	-122	-130
Administrationskostnader	8, 9, 11	-154	-137
Forsknings- och utvecklingskostnader	8	-6	-6
Övriga rörelseintäkter	14	244	233
Övriga rörelsekostnader	8, 15	-164	-163
Rörelseresultat	16	-57	-56
Resultat från finansiella poster	16, 17
Intäkter från andelar i koncernföretag	18	198	213
Övriga ränteintäkter och liknande intäkter		32	36
Räntekostnader och liknande kostnader		-25	-13
Finansiella poster netto		205	237
Resultat efter finansiella poster		148	180
Skatt på årets resultat	19	-27	-46
Årets resultat		121	134

RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT FÖR MODERBOLAGET

MSEK	2015	2014
Årets resultat	121	134
Övrigt totalresultat*
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen:
Periodens omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter**	3	-2
Kassaflödessäkring	-1	-4
Årets övriga totalresultat, netto efter skatt	2	-6
Årets summa totalresultat	123	128
Årets summa totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare	123	128

* Moderbolaget har inget totalresultat klassificerat som; poster som inte ska återföras i resultaträkningen.

** Avser en turkisk filial vilken inte har någon skatteeffekt.

BALANSRÄKNING, MODERBOLAGET

MSEK Not	2015-12-31	2014-12-31
TILLGÅNGAR 1, 2, 3, 4, 5
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar 21
Goodwill	100	200
Aktiverade utvecklingskostnader	22	23
Varumärken och licenser	10	6
Summa immateriella anläggningstillgångar	132	229
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader, mark och markanläggningar 22	14	15
Maskiner och andra tekniska anläggningar 23	8	11
Inventarier, verktyg och installationer 24	3	3
Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 25	6	2
Summa materiella anläggningstillgångar	30	31
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag 26, 38	766	772
Uppskjuten skattefordran 19	60	87
Andra långfristiga fordringar, internt 27	1 436	1 654
Summa finansiella anläggningstillgångar	2 262	2 513
Summa anläggningstillgångar	2 424	2 773
Omsättningstillgångar
Varulager 10
Varor under tillverkning	0	–
Färdigvarulager och handelsvaror	78	87
Förskott till leverantörer	4	6
Summa varulager	82	93
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar 28	91	96
Derivatinstrument 29	4	1
Fordringar hos koncernföretag 28	52	42
Skattefordringar	5	5
Övriga fordringar 28	19	17
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 30	15	12
Summa kortfristiga fordringar	187	173
Kortfristiga finansiella fordringar hos koncernföretag 28	65	109
Kassa och bank	144	140
Summa omsättningstillgångar	477	515
SUMMA TILLGÅNGAR	2 901	3 288

BALANSRÄKNING, MODERBOLAGET, FORTS.

MSEK	Not	2015-12-31	2014-12-31
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital	20	59	59
Reservfond		11	11
Uppskrivningsfond		13	13
Summa bundet eget kapital		83	83
Fritt eget kapital
Balanserad vinst		1 598	1 674
Årets resultat		121	134
Summa fritt eget kapital		1 719	1 808
Summa eget kapital		1 802	1 891
Avsättningar
Avsättningar till pensioner	33	104	107
Summa avsättningar		104	107
Långfristiga skulder	31
Banklån	31	537	–
Övriga långfristiga skulder	29	7	6
Summa långfristiga skulder		544	6
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder		62	64
Skulder till koncernbolag		292	293
Banklån	31	–	818
Derivatinstrument	29	0	11
Övriga skulder		11	11
Avsättning till omstruktureringsreserv	9	3	1
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	34	82	87
Summa kortfristiga skulder		451	1 290
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER		2 901	3 288
Ställda säkerheter	35	–	–
Ansvarsförbindelser	35	76	53

FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL I MODERBOLAGET

	Aktie		Omräknings	Kassaflödes	Uppskriv	Fritt eget	Summa eget
MSEK	kapital	Reservfond	reserv	reserv	ningsfond	kapital	kapital
Ingående balans 2014-01-01	59	11	6	-1	13	1 865	1 951
Totalresultat
Årets totalresultat	–	–	-2	-4	–	134	128
Summa årets totalresultat	0	0	-2	-4	0	134	128
Transaktioner med ägare
Utdelning till aktieägare avseende 2013	–	–	–	–	–	-188	-188
Totala transaktioner med ägare	0	0	0	0	0	-188	-188
Ingående balans 2015-01-01	59	11	4	-5	13	1 811	1 891
Totalresultat
Årets totalresultat	–	–	3	-1	–	121	123
Summa årets totalresultat	0	0	3	-1	–	121	123
Transaktioner med ägare
Utdelning till aktieägare avseende 2014	–	–	–	–	–	-211	-211
Totala transaktioner med ägare	0	0	0	0	0	-211	-211
Utgående balans 2015-12-31	59	11	7	-7	13	1 719	1 802

Ackumulerade omräkningsdifferenser i moderbolaget som redovisats direkt mot eget kapital uppgår till 33 MSEK (2014: 30).

KASSAFLÖDESANALYS FÖR MODERBOLAGET

MSEK Not	2015	2014
Kassaflöde från den löpande verksamheten:
Rörelseresultat	-57	-56
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 36	129	136
Erhållen ränta	32	36
Erhållna utdelningar	127	95
Erlagd ränta	-25	5
Betald inkomstskatt	0	0
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital	206	216
Förändring av rörelsekapital:
Ökning(-)/minskning(+) av varulager	10	-5
Ökning(-)/minskning(+) av kundfordringar	-12	4
Ökning(-)/minskning(+) av fordringar	-11	-5
Ökning(+)/minskning(-) av leverantörsskulder	1	12
Ökning(+)/minskning(-) av kortfristiga skulder	0	-14
Kassaflöde från den löpande verksamheten	-12	208
Kassaflöde använt i investeringsverksamheten:
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 21	-15	-7
Förvärv av materiella anläggningstillgångar 22, 23, 24, 25	-11	-7
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	0	0
Förändring i nettoutlåning till koncernbolag	301	-346
Förändring av icke räntebärande fordringar	0	6
Förvärv av dotterbolag	–	-2
Förändring av räntebärande fordringar	0	0
Kassaflöde använt i investeringsverksamheten	275	-354
Kassaflöde använt i finansieringsverksamheten:
Utdelning till aktieägare	-211	-188
Nettoförändring checkräkningskredit och övriga finansiella skulder	-2	177
Amortering av skuld	-382	-834
Upptagna lån	130	967
Kassaflöde använt i finansieringsverksamheten	-465	122
Årets kassaflöde	4	-24
Likvida medel vid årets ingång	140	164
Likvida medel vid årets utgång	144	140

NOTER

NOT 1 – ALLMÄN INFORMATION

Duni AB och dess dotterbolag är internationellt verksamma och ledande aktörer inom attraktiva kvalitetsprodukter och koncept för bordsdukning samt förpackningar för take-away. Koncernen utvecklar, tillverkar och säljer funktionella och attraktiva koncept och produkter för servering och förpackning av måltider. Duni har en ledande position genom kombinationen av hög kvalitet, etablerade kundrelationer, ett välrenommerat varumärke samt stark lokal närvaro i Europa.

Moderbolaget är ett registrerat aktiebolag med säte i Malmö. Adressen till huvudkontoret är Box 237, 201 22 Malmö, hemsidan är www.duni.se. Duni är noterat på NASDAQ i Stockholm under kortnamnet "DUNI".

Denna årsredovisning har den 16 mars 2016 godkänts av styrelsen för offentliggörande. Årsredovisningen kan ändras av bolagets ägare efter det att styrelsen har godkänt den.

Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i miljoner kronor (MSEK) och avser perioden 1 januari – 31 december för resultaträknings- och kassaflödesrelaterade poster respektive 31 december för balansräkningsrelaterade poster. Uppgifter inom parentes avser det föregående räkenskapsåret 2014-01-01 – 2014-12-31.

NOT 2 – SAMMANFATTNING AV VIKTIGA REDOVISNINGSPRINCIPER

I denna Not anges de viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna årsredovisning upprättats. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år med de undantag som anges nedan. Koncernredovisningen omfattar Duni AB och dess dotterbolag.

2.1 GRUNDER FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDE

Koncernredovisningen för Dunikoncernen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt International Financial Reporting Standards (IFRS) och tolkningar från IFRS Interpretations Committee (IFRS IC) sådana de antagits av EU. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar omvärderingar av byggnader och mark, finansiella tillgångar som kan säljas, finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen, finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) som är klassificerade som säkringsinstrument samt förmånsbestämda pensionsplaner – förvaltningstillgångar värderade till verkligt värde.

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i Not 4.

Moderbolaget tillämpar Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. I de fall moderbolaget tillämpar andra redovisningsprinciper än koncernen anges detta separat i avsnittet 2.22 Moderbolagets redovisningsprinciper.

2.1.1 Ändringar i redovisningsprinciper och upplysningar

Duni tillämpar de nya och ändrade standarder och tolkningar från IASB och uttalanden från IFRIC som är antagna av EU och som är obligatoriska från och med den 1 januari 2015. Nedan anges de standarder som Duni tillämpar för första gången för räkenskapsåret som började 1 januari 2015 och som skulle kunna ha haft väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter:

• Årliga förbättringar av IFRS-standarder, förbättringscykeln 2011-2013.
• IFRC 21 Avgifter
• Duni har även valt att tillämpa följande ändringar i förtid:
• Annual Improvements to IFRSs 2010-2012 and 2012-2014 cycle.
• Disclosure Initiative: Amendments to IAS 1.
• Förmånsbestämda planer: Avgifter till anställda Ändringar i IAS 19.

Tillämpningen av ändringarna tydliggör endast existerande krav och har inte haft någon inverkan på Dunis redovisningsprinciper eller upplysningar för det aktuella räkenskapsåret eller föregående räkenskapsår och förväntas inte heller ha någon inverkan på kommande perioder.

Andra standarder, ändringar och tolkningar som träder ikraft för räkenskapsår som börjar 1 januari 2015 har ingen väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

Ett antal nya standarder och ändringar av tolkningar och befintliga standarder träder i kraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2015 och har inte tillämpats vid upprättandet av koncernens finansiella rapporter. Inga av dessa förväntas ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter med undantag av de som följer nedan:

IFRS 9 "Finansiella instrument" hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder och inför nya regler för säkringsredovisning. Den fullständiga versionen av IFRS 9 gavs ut i juli 2014. Den ersätter de delar av IAS 39 som hanterar klassificering och värdering av finansiella instrument och introducerar en ny nedskrivningsmodell. Efter de ändringar som antogs av IASB i juli 2014 förväntar sig koncernen inte längre någon inverkan på klassificeringen, värderingen eller redovisningen av koncernens finansiella tillgångar och skulder. Även om Duni ännu inte gjort en detaljerad utvärdering av de skuldinstrument som för närvarande klassificeras som finansiella tillgångar som kan säljas, tycks de uppfylla villkoren för att värderas till verkligt värde över övrigt totalresultat baserat på företagets affärsmodell för dessa tillgångar. Därför kommer redovisningen av dessa tillgångar inte att förändras. Dunis redovisning av finansiella skulder kommer inte heller att ändras, då de nya kraven endast påverkar redovisningen av finansiella skulder som redovisas till verkligt värde över resultaträkningen och koncernen inte har några skulder av det slaget. De nya säkringsredovisningsreglerna i IFRS 9 är mer förenliga med företagets riskhantering i praktiken. Generellt sett kommer det bli lättare att tillämpa säkringsredovisning eftersom standarden inför en mer principbaserad ansats för säkringsredovisningen. Den nya standarden inför även utökade upplysningskrav och förändringar i presentationen. Den nya modellen för beräkning av kreditförlustreserv utgår från förväntade kreditförluster vilket kan medföra tidigare redovisning av kreditförluster.

Koncernen har ännu inte utvärderat hur koncernens säkringsredovisning och reserveringar för kreditförluster kommer att påverkas av de nya reglerna. Standarden ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2018. Tidigare tillämpning är tillåten. Duni har ännu inte utvärderat effekterna av införandet av standarden.

IFRS 15 "Revenue from contracts with customers" reglerar hur redovisning av intäkter ska ske. IFRS 15 är den nya standarden för intäktsredovisning. IFRS 15 ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal. IFRS 15 bygger på principen att intäkter redovisas när kunden erhåller kontroll över den försålda varan eller tjänsten – en princip som ersätter den tidigare principen att intäkter redovisas när risker och förmåner övergått till köparen. Ett företag kan välja mellan "full retroaktivitet" eller framåtriktad tillämpning med ytterligare upplysningar. Ledningen utvärderar för närvarande effekten av den nya standarden och har identifierat följande områden som sannolikt kommer att påverkas:

• Konsignationsförsäljning där intäktsredovisningen är beroende av överföringen av kontroll snarare än överföringen av risker och förmåner. • Redovisningen av returrätter i balansräkningen förändras då de ska bruttoredovisas i framtiden (separat redovisning av rätten att återta varorna från kunden och skyldigheten att göra en återbetalning).

För närvarande kan Duni inte uppskatta de nya reglernas inverkan på de finansiella rapporterna. Duni kommer att göra en detaljerad utvärdering under det kommande året. IFRS 15 träder ikraft den 1 januari 2018. Förtida tillämpning är tillåten.

Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på Duni.

2.2 KONCERNREDOVISNING

2.2.1 Dotterbolag

Dotterbolag är alla de företag (inklusive företag för särskilt ändamål) där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav som överstiger 50 % av aktiernas eller andelarnas röstvärde eller där koncernen genom avtal ensam utövar ett bestämmande inflytande. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar.

Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets tillgångar, i händelse av ett så kallat "bargain purchase", redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultatet.

Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernbolag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, men eventuella förluster betraktas som en indikation på att ett nedskrivningsbehov kan föreligga. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

2.2.2 Transaktioner med innehavare utan medbestämmande inflytande

Koncernen tillämpar principen att redovisa transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital. Duni har inget innehav utan bestämmande inflytande.

2.2.3 Intresseföretag

Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 % och 50 % av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernen har för närvarande inga intresseföretag.

2.3 SEGMENTRAPPORTERING

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överrensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I Duni har denna funktion identifierats till koncernledningen som fattar strategiska beslut. Dunis segmentrapportering omfattar

från den 1 januari 2014 redovisning av fem affärsområden som styrs utifrån det operativa resultatet efter det att gemensamma kostnader fördelats ut på respektive affärsområde. För detaljerad beskrivning, se Not 5.

2.4 OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA

2.4.1 Funktionell valuta och rapportvaluta Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

2.4.2 Transaktioner och balansposter

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Valutakursdifferenser på utlåning och upplåning redovisas i finansnettot, medan övriga kursdifferenser ingår i rörelseresultatet. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat. Duni tillämpar säkringsredovisning via ränteswappar där en del av ränterisken säkras till fast ränta.

2.4.3 Koncernbolag

Resultat och finansiell ställning för alla koncernbolag (av vilka inget har en höginflationsvaluta som funktionell valuta) som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande:

• a) tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagskurs
• b) intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs
• c) alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas i övrigt totalresultat

Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter, till övrigt totalresultat. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i övrigt totalresultat till resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsvinsten/-förlusten.

Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

2.5 KASSAFLÖDESANALYS

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Likvida medel i kassaflödesanalysen överensstämmer med definitionen av likvida medel i balansräkningen, se 2.13.

2.6 INTÄKTER

2.6.1 Intäktsredovisning

Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor i koncernens löpande verksamhet. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt, returer och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning.

Duni redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt och att det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget. Intäktsbeloppet anses inte kunna mätas på ett tillförlitligt sätt förrän alla förpliktelser avseende försäljningen har uppfyllts eller förfallit. Duni grundar sina bedömningar på historiska utfall och beaktar därvid typ av kund, typ av transaktion och speciella omständigheter i varje enskilt fall.

Försäljning av varor intäktsredovisas när ett koncernföretag har levererat produkter till kund och när ansvaret för produkterna övergått till kund. Ansvaret regleras i leveransvillkoren. Kundens accept består av leveransgodkännande, villkoren för godkännande har löpt ut eller att koncernen har objektiva bevis för att alla kriterier för godkännande har uppfyllts. Leverans inträffar inte förrän produkterna har sänts till

66 67

angiven plats samt riskerna och möjligheterna med produkterna (inkurans, resultat vid framtida försäljning) överförts till kunden.

I de fall Dunis produkter säljs med kvantitetsrabatt och kunderna har rätt att returnera felaktiga produkter redovisas försäljningsintäkterna på basis av det pris som anges i försäljningsavtalet, netto efter uppskattade kvantitetsrabatter och returer vid tidpunkten för försäljningen. Samlad erfarenhet används för att bedöma och reservera för rabatter och returer. Bedömningen av kvantitetsrabatterna baseras på förväntade årsinköp. Ingen finansieringskomponent bedöms föreligga eftersom försäljningen sker med en kredittid på i genomsnitt 46 dagar, vilket överensstämmer med marknadspraxis.

2.6.2 Utdelningsintäkter

Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalningen har fastställts.

2.7 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

2.7.1 Goodwill

Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.

Detaljerade upplysningar avseende hur Duni har definierat kassagenererande enheter vid fördelning av goodwill framgår av Not 21.

2.7.2 Kundrelationer, varumärken och licenser

Identifierbara förvärvade kundrelationer redovisas till verkligt värde och är hänförliga till förvärv gjorda från 2013 och senare. Avskrivning görs linjärt över nyttjandeperioden som bedöms till 10 år.

Förvärvade varumärken och licenser redovisas till anskaffningsvärde. Varumärken och licenser har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för varumärken och licenser över deras bedömda nyttjandeperiod (3–10 år).

2.7.3 Forskning och utveckling

Aktiverade utgifter för utvecklingsarbete avser i huvudsak utgifter för implementering av affärssystemet SAP.

Utgifter för forskning kostnadsförs när de uppstår.

Utgifter som uppstått i utvecklingsprojekt (hänförliga till formgivning och test av nya eller förbättrade produkter) redovisas som immateriella tillgångar när följande kriterier är uppfyllda:

• (a) det är tekniskt möjligt att färdigställa den immateriella tillgången så att den kan användas eller säljas,
• (b) ledningen har för avsikt att färdigställa den immateriella tillgången och använda eller sälja den,
• (c) det finns förutsättningar att använda eller sälja den immateriella tillgången,
• (d) det kan visas hur den immateriella tillgången kommer att generera troliga framtida ekonomiska fördelar,
• (e) adekvata tekniska, ekonomiska och andra resurser för att fullfölja utvecklingen och för att använda eller sälja den immateriella tillgången finns tillgängliga, och
• (f) de utgifter som är hänförliga till den immateriella tillgången under dess utveckling kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Övriga utvecklingsutgifter som inte uppfyller dessa villkor redovisas som kostnader när de uppstår. Utvecklingsutgifter som tidigare har redovisats som en kostnad, redovisas inte som en tillgång i en efterföljande period. Aktiverade utgifter för utvecklingsarbete redovisas som immateriella tillgångar och avskrivningar görs från den tidpunkt då tillgången är färdig att användas, linjärt över bedömd nyttjandeperiod (3–10 år).

2.8 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Byggnader och mark innefattar huvudsakligen fabriker och kontor. Alla

materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången samt räntekostnader vid uppförande av kvalificerande tillgångar.

Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.

Inga avskrivningar sker för mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande:

Typ av tillgång	Nyttjandeperiod
Byggnader	20–40 år
Pappersmaskiner	15–17 år
Övriga maskiner	10 år
Fordon	5 år
Inventarier, verktyg och installationer	3–8 år

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder prövas varje balansdag och justeras vid behov.

Vinst eller förlust från avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.

2.9 NEDSKRIVNINGAR AV ICKE-FINANSIELLA TILLGÅNGAR

För goodwill och andra tillgångar med en obestämd nyttjandeperiod görs årligen en prövning av att återvinningsvärdet, det vill säga det högre av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet, överstiger redovisat värde. För andra icke finansiella tillgångar görs en liknande prövning så snart det finns en indikation på att det redovisade värdet är för högt. Tillgångens värde skrivs ner till återvinningsvärdet så snart det visats att detta är lägre än redovisat värde.

2.10 LEASING

Anläggningstillgångar som disponeras via leasing klassificeras i enlighet med leasingavtalets ekonomiska innebörd. Leasing av anläggningstillgångar, där koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar förknippade med ägandet, klassificeras som finansiell leasing. Finansiell leasing redovisas vid leasingperiodens början till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna. Övriga leasingavtal klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingtiden (efter avdrag för eventuella incitament från leasinggivaren) kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden.

2.11 FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt lånefordringar och kundfordringar. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle.

2.11.1 Allmänna principer

Köp och försäljning av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen – det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar och

kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingsteknik till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument eller diskonterade kassaflöden. Verkligt värde på valutaterminer beräknas utifrån gällande terminskurs på balansdagen, medan ränteswappar värderas med utgångspunkt från framtida diskonterade kassaflöden.

Koncernen bedömer per varje balansdag om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar, såsom upphörande av en aktiv marknad eller att det ej är troligt att gäldenären kan uppfylla sina åtaganden. Nedskrivningen beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden, diskonterade till den finansiella tillgångens ursprungliga effektiva ränta. Tillgångens redovisade värde skrivs ned och nedskrivningsbeloppet redovisas i koncernens resultaträkning. Om ett lån eller en investering som innehas till förfall har rörlig ränta, används den aktuella effektiva ränta som fastställts enligt avtalet som diskonteringsränta när nedskrivningsbehov fastställs. Som en praktisk utväg kan koncernen fastställa nedskrivningsbehovet på basis av instrumentets verkliga värde med hjälp av ett observerbart marknadspris. Nedskrivningsprövning av kundfordringar beskrivs nedan i avsnittet om låne- och kundfordringar.

Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen, endast när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Den legala rättigheten får inte vara beroende av framtida händelser och den måste vara rättsligt bindande för företaget och motparten både i den normala affärsverksamheten och i fall av betalningsinställelse, insolvens eller konkurs.

2.11.2 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Duni innehar derivatinstrument i form av terminskontrakt och ränteswappar på upplåning.

Duni tillämpar säkringsredovisning enligt IAS 39 på de ränteswappar som ingåtts för säkring av betalningar av rörlig ränta. Värdeförändringar på derivat som är designerade för säkringsredovisning redovisas över övrigt totalresultat.

Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli reglerade inom tolv månader, annars klassificeras de som anläggningstillgångar.

2.11.3 Säkringsredovisning

Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i posten Andra vinster/förluster – netto. Den vinst eller förlust som hänför sig till den effektiva delen av en ränteswap som säkrar upplåning med rörlig ränta, redovisas i resultaträkningens post Finansiella kostnader.

Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i not 29. Förändringar i säkringsreserven i eget kapital framgår av rapporten redogörelse förändring eget kapital. Hela det verkliga värdet på ett derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader. Derivatinstrument som innehas för handel klassificeras alltid som omsättningstillgångar eller kortfristiga skulder.

2.11.4 Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat. De har fastställda eller fastställbara betalningar och är inte

noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. En nedskrivning av kundfordringar redovisas i resultaträkningen i försäljningsfunktionen och en nedskrivning av lånefordringar redovisas som en finansiell post. Likvida medel i balansräkningen tillhör också denna klassificering.

Kundfordringar och lånefordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reserv för värdeminskning.

En reserv läggs upp för värdeminskning av kundfordringar när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar (förfallna sedan mer än 30 dagar) betraktas som indikatorer på att nedskrivningsbehov kan föreligga. Reservens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden.

2.12 VARULAGER

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in-, först ut-metoden (FIFU). Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av formgivningskostnader, råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader (baserade på normal tillverkningskapacitet). Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.

2.13 LIKVIDA MEDEL

I likvida medel ingår, i såväl balansräkningen som i rapporten över kassaflöden, kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten.

2.14 FINANSIELLA SKULDER

Koncernen klassificerar sina finansiella skulder i följande kategorier: finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen och finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella skulden förväntades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella skulderna vid det första redovisningstillfället och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle.

2.14.1 Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Derivatinstrument med negativa verkliga värden som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning värderas till verkligt värde via resultaträkningen. För beskrivning av vilka derivatinstrument Duni innehar samt ytterligare information om redovisning, se avsnitt 2.11 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

Derivat vilka uppfyller reglerna för säkringsredovisning däribland de ränteswappar Duni tecknat redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat. För mer ingående beskrivning av redovisning av derivat designerade för säkring se 2.11.3.

Skulder i denna kategori klassificeras som kortfristiga skulder om de förväntas bli reglerade inom tolv månader, annars klassificeras de som långfristiga skulder.

2.14.2 Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

Upplåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förefaller inom ett år eller tidigare (eller under normal verksamhetscykel om denna är längre). Om inte, tas de upp som långfristiga skulder.

Finansiella skulder värderas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Finansiella skulder värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden med tillämpning av effektivräntemetoden. Ränteskillnadsersättningar vid förtidslösen av

lån redovisas i resultaträkningen vid lösentidpunkten. Lånekostnader belastar resultatet för den period till vilken de hänför sig. Lämnade utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.

Upplåning samt övriga finansiella skulder klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone tolv månader efter balansdagen.

2.15 INKOMSTSKATTER

Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt och förändringar i uppskjuten skatt.

Värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas.

För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital, skatteeffekter på poster som redovisas i totalresultatet, redovisas i totalresultatet.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är troligt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag och filialer redovisas inte i koncernredovisningen då moderbolaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom överskådlig framtid.

2.16 ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

2.16.1 Pensioner

Duni har olika pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder, där betalningarna fastställs utifrån periodiska aktuariella beräkningar. Duni har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken Duni betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Duni har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.

Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den så kallade "projected unit credit method". Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida pensionsbetalningar med användning av räntesatsen för förstklassiga företagsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas med löptider jämförbara med den aktuella pensionsskuldens. Ungefär halva pensionsförpliktelsen är hänförlig till Sverige. Svenska bostadsobligationer anses utgöra företagsobligationer.

Svenska bostadsobligationer motsvarar förstklassiga företagsobligationer i den mening att marknaden för bostadsobligationer har en hög omsättning och anses som likvid och djup, vidare har dessa obligationer oftast en trippel A rating vilket medför att de har hög kreditvärdighet.

Aktuariella vinster och förluster som uppstår från erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period de uppstår.

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen.

För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar Duni avgifter till offentligt

eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.

2.16.2 Ersättning vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av Duni före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Duni redovisar avgångsvederlag när koncernen bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång. Förmåner som förfaller mer än tolv månader efter balansdagen diskonteras till nuvärde.

2.17 AVSÄTTNINGAR

Avsättningar för miljöåterställande åtgärder, omstruktureringskostnader och rättsliga krav redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet, och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Duni redovisar avsättning för omstruktureringskostnader, i Not 9. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.

2.18 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR SOM INNEHAS FÖR FÖRSÄLJNING OCH AVVECKLADE VERKSAMHETER

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning (eller avyttringsgrupper) klassificeras som anläggningstillgångar som innehas för försäljning om deras redovisade värde huvudsakligen kommer att återvinnas genom en försäljningstransaktion, inte genom fortlöpande användning. Anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) klassificerade som anläggningstillgångar som innehas för försäljning, redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Dessa tillgångar kan utgöra en del av ett företag, en avyttringsgrupp eller en enstaka anläggningstillgång. Duni har för redovisade räkenskapsår inga anläggningstillgångar som uppfyller kriterierna för att redovisas som anläggningstillgångar som innehas för försäljning.

2.19 UTSLÄPPSRÄTTIGHETER

Duni deltar i EU:s system för handel med utsläppsrättigheter. Erhållna utsläppsrättigheter värderas initialt till anskaffningsvärdet, det vill säga noll kronor. Uppvärderingar görs inte. En avsättning görs om underskott av utsläppsrättigheter identifieras mellan ägda rätter och de rätter som kommer att behöva levereras på grund av gjorda utsläpp. Värdet av eventuellt överskott av utsläppsrättigheter redovisas först när det realiseras vid en extern försäljning.

2.20 STATLIGA STÖD

Bidrag från staten redovisas till verkligt värde då det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att Duni kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Statliga bidrag som gäller kostnader periodiseras och redovisas i resultaträkningen över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att täcka.

2.21 MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolaget upprättar sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendation RFR 2 Redovisning för juridisk person. RFR 2 innebär att moderbolagets årsredovisning för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras jämfört med redovisning enligt IFRS.

Principerna för moderbolaget oförändrade jämfört med föregående år.

2.21.1 Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper

Skillnader mellan koncernen och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.

Dotterbolag

Andelar i dotterbolag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Erhållna utdelningar och koncernbidrag redovisas som finansiella intäkter.

Immateriella anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Redovisad goodwill i moderbolaget avser så kallad förvärvsgoodwill, nyttjandeperioden bedöms av bolagsledningen därför till maximala 20 år. Avskrivning på goodwill sker linjärt över nyttjandeperioden om 20 år.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Leasade tillgångar

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.

Avsatt till pensioner

Moderbolaget redovisar pensionsskulden baserad på beräkning i enlighet med Tryggandelagen.

Inkomstskatt

I moderbolaget redovisas – på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning – den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver, som en del av de obeskattade reserverna.

Uppställningsform för resultat- och balansräkning

Moderbolaget följer ÅRLs uppställningsform för resultat- och balansräkningen, vilket bland annat innebär en annan uppställningsform för eget kapital och att avsättningar redovisas som en egen huvudrubrik i balansräkningen.

NOT 3 – FINANSIELLA RISKER

3.1 FINANSIELLA RISKFAKTORER

Duni utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk (omfattande valutarisk, prisrisk i form av dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB's energiförbrukning och inköp av massa, ränterisk i kassaflödet samt ränterisk i verkligt värde), kreditrisk och likviditetsrisk. Dunis övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna.

Riskhanteringen sköts av en central finansavdelning (Treasury) enligt policies som fastställts av styrelsen. Treasury identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter. Styrelsen upprättar skriftliga policies såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifika områden såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivata- och icke-derivata finansiella instrument samt placering av överlikviditet. De ekonomiska säkringsrelationer som Duni etablerat som ett led i sin riskhantering kvalificerar sig inte för säkringsredovisning enligt reglerna i IAS 39, dock med ett undantag, Duni har tecknat ränteswappar som säkringsinstrument. Ränteswapparna redovisas enligt reglerna om kassaflödessäkring.

3.1.1 Marknadsrisk

Valutarisk

Duni är verksamt internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar. Dunis valutaexponering kan beskrivas i omräkningsexponering respektive transaktionsexponering.

Duni hanterar sin omräkningsexponering samt transaktionsexponering genom att koncentrera exponeringen till ett fåtal koncernbolag samt genom en av styrelsen fastställd finanspolicy.

Omräkningsexponering

Poster inkluderade i varje enskilt dotterbolags årsredovisning är beräknade efter den valuta där dotterbolaget har sin primära ekonomi och/eller sin juridiska hemvist (funktionell valuta). Moderbolagets årsredovisning är presenterad i svenska kronor (SEK), vilket är koncernens presentationsvaluta. Omräkning från varje bolags funktionella valuta till SEK ger inte upphov till någon större effekt på kassaflödet varför denna exponering inte säkras. Omräkningsexponering uppstår när dotterbolagens resultaträkningar räknas om till SEK. Med oförändrade valutakurser jämfört med 2014 skulle nettoomsättningen för året varit 172 MSEK högre och det operativa resultatet 41 MSEK högre.

Duni är även exponerad för annan typ av omräkningsexponering. Denna exponering förekommer i de enskilda koncernbolagens balansräkningar till följd av att de kan inkludera poster i en annan valuta än i sin funktionella valuta. Omvärdering av dessa poster sker till balansdagens kurs och ingår i koncernens resultat. I följande avsnitt diskuteras denna typ av omräkningsexponering.

Den finansiella in- och utlåningen i de enskilda dotterbolagen är främst intern mot moderbolaget och i respektive dotterbolags funktionella valuta. På detta sätt har valutaexponeringen avseende dessa poster centraliserats till moderbolaget. I moderbolaget säkras, i enlighet med koncernens policy, 100 % av den finansiella in- och utlåningen varför en förändring i valutakurser inte ger någon väsentlig effekt på resultatet. Moderbolagets externa upplåning motsvaras av cirka 36 % av intern nettoutlåning med samma valutafördelning. De resterande 64 % valutasäkras på terminsmarknaden in enlighet med Dunis policy. Av Not 29 framgår värdet och nominella belopp avseende valutaterminer som tecknats för finansiell in- och utlåning i moderbolaget.

Som beskrivs närmare under avsnittet transaktionsexponering nedan hanterar Duni sin valutarisk främst genom att koncentrera affärstransaktionerna till att huvudsakligen ske i dotterbolagens funktionella valutor. Vad gäller den konsoliderade koncernen bedöms omräkningsexponeringen i de enskilda dotterbolagens rörelsekapital därför som liten.

Om samtliga valutor skulle varit 5 % högre/lägre skulle koncernens resultat på grund av exponeringen i de enskilda dotterbolagens såväl som koncernens balansposter varit cirka +/- 1 MSEK (2014: +/- 3 MSEK). Motsvarande för moderbolaget cirka +/- 0 MSEK (2014: +/- 1 MSEK).

Transaktionsexponering

Transaktionsexponeringen minimeras genom att externa affärstransaktioner huvudsakligen genomförs i dotterbolagens funktionella valuta. Dotterbolagens inköp, främst interna, kan ske i andra valutor än den egna funktionella valutan varför dessa är exponerade för en valutarisk. Genom att även styra de interna flödena i så stor utsträckning som möjligt till mottagande dotterbolags funktionella valuta koncentreras valutarisken till ett fåtal dotterbolag. Dunis externa utflöden sker framförallt i SEK samt PLN medan externa inflöden är främst i DKK, NOK, CHF samt GBP.

Duni har inte som policy att valutasäkra räntebetalningar, varken interna eller externa.

Duni har via dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB en indirekt valutarisk i USD. Internationellt är massa prissatt i USD, en förstärkning/ försvagning av USD ger ökade respektive minskade inköpskostnader för koncernen. Denna risk neutraliseras till viss del då massapriset blir lägre respektive högre vid en förstärkning/försvagning av USD.

Prisrisker

Energiprisrisker

Dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB köpte under år 2015 cirka 78 600 MWh el till en kostnad av cirka 23 MSEK, 3 900 ton gasol för cirka 17 MSEK samt köptes flis för bränsle till biopanna för cirka 8 MSEK (2014: 71 900 MWh el för 28 MSEK, 4 400 ton gasol för 27 MSEK, samt 12 MSEK för flis).

Rexcell Tissue & Airlaid AB är genom sin energiintensiva verksamhet utsatt för risker förknippade med prisförändringar på energi, framförallt gas och el. I de fall energiprisrisken inte är säkrad kommer prisförändringar på energimarknaden att ha en direkt påverkan på företagets resultat. En elprisförändring på +/- 5 % av den energi Rexcell Tissue & Airlaid AB förbrukar påverkar resultatet med ca -/+ 2 MSEK (2014: -/+ 2 MSEK

För perioden 2013 till 2020 har Rexcell Tissue & Airlaid AB tilldelats utsläppsrätter fördelade på Dals Långed och Skåpafors. År 2015 var

Totalt antal utsläppsrätter minskar för varje år fram till 2020. Överblivna utsläppsrätter överförs till nästkommande år och om utsläppsrätterna inte räcker till genomförs stödköp. Om stödköp kommer att ske under 2016 är bedömningen att det inte kommer att uppgå till några väsentliga belopp. År 2015 hade Rexcell Tissue & Airlaid AB 9 683 (8 716) stycken oförbrukade utsläppsrätter med ett marknadsvärde av 0 (0) MSEK.

Massaprisrisker

För vissa pappers- och massaprodukter finns det en OTC-handel i finansiella kontrakt, dvs det finns en möjlighet att reducera risken av svängningar i pappers- och massapriset. Inköp av papper och massa sker i dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB. Duni har för närvarande inte tecknat några sådana kontrakt. En prisförändring på massapriset under 2015 på +/- 1 % per ton påverkar resultat med -/+ 3 MSEK (2014: -/+ 3 MSEK).

Ränterisk avseende kassaflöden och verkliga värden

Duni är exponerad för ränterisk avseende kassaflöden främst i EURIBOR, då all extern upplåning är till rörlig ränta (se Not 31 för mer detaljer). Även moderbolagets interna in- och utlåning sker till rörlig ränta. Del av ränterisk har säkrats till fast ränta genom 5 års ränteswap, med förfall i augusti 2019.

Duni innehar inte några väsentliga räntebärande tillgångar. Koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten är i allt väsentligt oberoende av förändringar i marknadsräntor. Koncernens ränterisk avseende kassaflöden uppstår genom extern upplåning till rörlig ränta. Utestående upplåning är till 100 % upptagen i EUR.

Om räntorna på koncernens upplåning per 2015-12-31 varit 100 punkter högre/lägre med alla andra variabler konstanta samt beaktande av ränteswap, hade Dunis finansnetto för 2015 varit 3 MSEK lägre/högre (2014: 4 MSEK). Andra komponenter i eget kapital skulle ha varit 13 MSEK (2014: 17 MSEK) lägre/högre, huvudsakligen som en effekt av en minskning/ökning av verkligt värde för räntederivat vilka används som säkringsinstrument.

3.1.2 Kreditrisk

Kreditrisken hanteras på koncernnivå. Den uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot koncernens kunder, inklusive

utestående fordringar och avtalade transaktioner.

Endast banker och finansinstitut som av oberoende värderare fått kreditrating "A- (minus)" long term rating eller bättre accepteras. Totalbeloppet som deponeras eller investeras i en bank eller i ett enskilt finansbolag får ej överstiga 150 MSEK.

Samtliga nya kunder kreditbedöms av oberoende värderare. I de fall då ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där kundens finansiella ställning, tidigare erfarenheter och andra faktorer beaktas. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av styrelsen. Användningen av kreditgränser följs upp regelbundet.

Den maximala kreditrisken utgörs av det bokförda värdet på de exponerade tillgångarna inklusive derivat med positiva marknadsvärden.

Andelen förfallna fordringar över 180 dagar utgjorde 1,95 % av de totala kundfordringarna (2014: 0,02 %). För moderbolaget är motsvarande andel 1,11 % (2014: 0,0 %).

3.1.3 Likviditetsrisk

Dunis likviditetsrisk består i att koncernen kan sakna likvida medel för betalning av sina åtaganden. Risken hanteras inom Duni genom att Treasury ser till att det finns tillräckligt med likvida medel med hjälp av tillgänglig finansiering, avtalade kreditfaciliteter (dessa beskrivs närmare i Not 31) och möjligheten att stänga marknadspositioner.

Per 2015-12-31 har Duni en likviditet om 203 (2014: 205) MSEK samt en outnyttjad kreditfacilitet om 831 (2014: 799) MSEK. De kommande periodernas utbetalningar relaterade till finansiella skulder visas i nedanstående tabeller.

Dunis kreditfacilitet är förenad med covenants som består av ett finansiellt nyckeltal samt ett antal icke finansiella villkor. Det finansiella nyckeltalet är finansiell nettoskuld i förhållande till operativ EBITDA. Räntemarginalen beräknas efter samma nyckeltal och justeras efter givna nivåer kvartalsvis.

Nuvarande finansiering utgörs av en revolving credit facilitet på 130 MEUR som inte är fullt utnyttjad. Utöver denna finansiering finns en putcall facilitet på 20 MEUR, med förfall i maj 2016, samt checkräkningskrediter på totalt 7 MSEK och 10 MPLN. Dunis långsiktiga finansiering är säkerställd genom ett finansieringsavtal som löper till och med april 2018. Tabellen visar koncernens kontrakterade utestående odiskonterade räntebetalningar och amorteringar avseende de finansiella skulderna samt tillgångar och skulder avseende derivat:

		1-3 månader		3-12 månader		Senare än 1 år men inom 5 år
MSEK	Bokfört värde	Ränta	Amortering	Ränta	Amortering	Ränta	Amortering
Banklån	-537	-1	-537	–	–	–	–
Checkräkningskredit	-12	0	-12	–	–	–	–
Leverantörsskulder och övriga skulder	-438	–	-438	–	–	–	–
– Valutaterminskontrakt*	0	–	0	–	0	–	–
– Ränteswap	-7	-1	0	0	–	0	-7
Derivatinstrument – Skulder	-7	-1	0	0	0	0	-7
– Valutaterminskontrakt*	4	–	4	–	–	–	–
– Ränteswap	0	0	–	–	–	–	–
Derivatinstrument – Tillgångar	4	0	4	0	0	0	0
Summa	-990	-2	-983	0	0	0	-7

* Bruttoflödena redovisas i nedanstående tabell.

Marknadsvärdet på derivatinstrumenten avseende skulder ovan fördelar sig per derivattyp enligt följande:

MSEK	2015	2014
Valutaterminskontrakt	4	-10
Ränteswap	-7	-6
Summa	-3	-17

Valutaterminskontrakten regleras brutto. Nedanstående tabell visar valutaterminer uppdelade efter den tid som återstår på balansdagen fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges är de avtalsenliga odiskonterade beloppen.

MSEK	2015	2014
Valutaterminskontrakt
– Inflöde avseende kontrakt för finansiella tillgångar och skulder	894	710
– Utflöde avseende kontrakt för finansiella tillgångar och skulder	-892	-719

Samtliga flöden förfaller inom ett år. Finansiella valutaterminskontrakt avser såväl interna som externa skulder och fordringar.

Samtliga finansiella skulder samt derivat med negativa värden och positiva värden inkluderas i ovanstående uppställning. Belopp i utländsk valuta samt belopp som betalas baserat på en rörlig ränta har uppskattats genom att använda de på balansdagen gällande valutakurserna och de senaste räntejusteringarna. Summa amortering överensstämmer inte alltid med bokfört värde. Detta beror på att koncernens transaktionskostnader i samband med uppläggning av lånen ligger bokförda mot lånen.

3.2 HANTERING AV KAPITALRISK

Dunis mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet. Duni bedömer kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som nettoskuld dividerad med totalt kapital. Nettoskulden beräknas som total upplåning med avdrag för likvida medel. Totalt kapital beräknas som eget kapital i koncernens balansräkning plus nettoskulden.

Skuldsättningsgraden är som följer:

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Total upplåning	537	818	537	818
Checkräkningskredit	12	8	–	–
Andra långfristiga fordringar	2	1	0	0
Avsättningar till pensioner	236	266	104	107
Koncern lån / fordringar	–	–	-1 270	-1 529
Avgår: likvida medel	-203	-205	-144	-140
Nettoskuld*	585	888	771	744
Totalt eget kapital	2 345	2 193	1 802	1 891
Totalt kapital	2 930	3 081	2 573	2 635
Skuldsättningsgrad	20 %	29 %	30 %	28 %

* Beräkning nettoskuld är exklusive derivat.

3.3 BERÄKNING AV VERKLIGT VÄRDE

Verkligt värde på derivat som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. Det noterade marknadspriset som används för koncernens finansiella tillgångar är den aktuella köpkursen.

Verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad (exempelvis OTC-derivat) fastställs med hjälp av värderingstekniker. Duni använder ett antal olika metoder och gör antaganden som baseras på de marknadsförhållanden som råder på balansdagen. Noterade marknadspriser eller mäklarnoteringar för likartade instrument används för långfristiga skulder. Andra tekniker, såsom beräkning av diskonterade kassaflöden, används för att fastställa verkligt värde för resterande finansiella instrument. Verkligt värde för swapavtal beräknas som nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden. Verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs genom användning av noterade kurser för valutaterminer på balansdagen.

Redovisat värde, efter eventuella nedskrivningar, för kundfordringar och leverantörsskulder förutsätts motsvara verkliga värden, eftersom dessa poster är kortfristiga till sin natur. Verkligt värde på finansiella skulder beräknas, för upplysningssyfte, genom att diskontera det framtida kontrakterade kassaflödet till den aktuella marknadsränta som är tillgänglig för koncernen för liknande finansiella instrument.

Från och med 1 januari 2009 tillämpar Duni ändringen av IFRS 7 för finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Därmed krävs upplysningar som värdering till verkligt värde per nivå i följande verkligt värde-hierarki:

• Nivå 1 Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder.
• Nivå 2 Andra observerbara data för tillgången eller skulden är noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (som pris) eller indirekt (härlett från pris).
• Nivå 3 Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata.

Duni har som framgår av Not 32 derivatinstrument värderade till verkligt värde samt för säkringsändamål, samtliga derivatinstrument är klassificerade i nivå 2.

NOT 4 – VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖM-NINGAR FÖR REDOVISNINGSÄNDAMÅL

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

4.1 VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH ANTAGANDEN FÖR REDOVISNINGSÄNDAMÅL

Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår anges i huvuddrag nedan.

4.1.1 Nyttjandeperiod immateriella och materiella anläggningstillgångar

Koncernledningen fastställer bedömd nyttjandeperiod och därmed sammanhängande avskrivning för koncernens immateriella och materiella anläggningstillgångar. Dessa uppskattningar baseras på historisk kunskap om motsvarande tillgångars nyttjandeperiod. Nyttjandeperiod samt bedömda restvärden prövas varje balansdag och justeras vid behov.

Redovisade värden för respektive balansdag för immateriella och materiella anläggningstillgångar, se Not 21–25.

4.1.2 Nedskrivningsprövning för goodwill

Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs i Not 2 under avsnitt 2.9 Nedskrivning av icke-finansiella tillgångar. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras, se Not 21.

Redovisade värden per balansdagen för goodwill fördelade per kassagenererande enhet, se Not 21.

Även om den uppskattade tillväxttakten som tillämpats för diskonterade kassaflöden efter den prognostiserade 5 års perioden hade varit 0 % i stället för ledningens bedömning på 1 %, skulle inget nedskrivningsbehov av goodwill förekomma.

Den uppskattade diskonteringsräntan före skatt som Duni använder ligger i ett spann på 8,1 % – 10,9 % där den lägre procentsatsen används vid beräkning av eventuellt nedskrivningsbehov av goodwill i affärsområde Table Top.

Även om den uppskattade diskonteringsräntan före skatt som tillämpats för diskonterade kassaflöden hade varit 1 % högre i stället för ledningens bedömning skulle inget nedskrivningsbehov av goodwill förekomma.

4.1.3 Värdering av underskottsavdrag

Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för uppskjutna skattefordringar avseende skattemässiga underskottsavdrag. Vid bedömningen beaktas även gällande

skattelagstiftning, exempelvis gällande transferprisregler samt kända kommande ändringar i lagstiftningen. Dessutom undersöker koncernen möjligheten att aktivera nya uppskjutna skattefordringar avseende årets skattemässiga underskottsavdrag ifall det är tillämpligt. Uppskjuten skattefordran är endast upptagen i de fall det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka den temporära skillnaden kan utnyttjas.

Redovisade värden för uppskjuten skattefordran för respektive balansdag framgår av Not 19 Inkomstskatter. I Not 19 framgår att ej värderade underskottsavdrag per 2015-12-31 uppgår till 0 MSEK (2014: 0 MSEK).

4.1.4 Pensioner

Kostnaderna liksom värdet på pensionsförpliktelser för förmånsbaserade pensionsplaner baseras på aktuariella beräkningar som utgår ifrån antaganden om diskonteringsränta, framtida löneökningar, inflation och demografiska förhållanden. Antaganden om diskonteringsränta baserar sig på högkvalitativa placeringar med fast ränta och löptid motsvarande koncernens befintliga pensionsförpliktelser, övriga demografiska förhållanden baseras på vedertagande branchpraxis.

Den största pensionsplanen (drygt halva pensionsförpliktelsen) finns i Sverige som inte har en tillräckligt likvid marknad för företagsobligationer, därför baseras diskonteringsräntan för den svenska pensionsskulden på bostadsobligationer med motsvarande löptid som pensionsplanen. Dunis bedömning är att det går att likställa svenska bostadsobligationer med förstklassiga företagsobligationer eftersom marknaden för dessa obligationer har en hög omsättning och anses vara likvid och djup, vidare har dessa obligationer oftast en trippel A rating vilket medför att de har hög kreditvärdighet.

Redovisade värden för pensionsskuld för respektive balansdag framgår av Not 33 Pensionsförpliktelser.

4.2 VIKTIGA BEDÖMNINGAR VID TILLÄMPNING AV FÖRETAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

4.2.1 Fördelning av anläggningstillgångar på rörelsesegment samt goodwill till kassagenererande enheter

Rörelsesegmenten nyttjar gemensamma anläggningstillgångar. Vid redovisning av de gemensamma anläggningstillgångarna per rörelsesegment har dessa fördelats baserat på respektive rörelsesegments verksamhetsvolym vilket anses vara en rimlig fördelningsgrund då respektive rörelsesegments nyttjande av tillgången visas. Motsvarande fördelning har även skett vid fördelning av koncerngemensamma kostnader. Förvärvsgoodwill har fördelats på kassagenererande enheter och rörelsesegment utifrån en bedömning av vilka enheter som kommer att dra nytta av de synergier etc som rörelseförvärvet skapar. När fördelningen genomförts har ledningen vägt in enheternas uppskattade verksamhetsvolymer samt en bedömning av marknadens utveckling för respektive enhet.

NOT 5 – SEGMENTINFORMATION

Företagsledningen har fastställt rörelsesegmenten baserat på den information som behandlas av den strategiska styrgruppen och som används för att fatta strategiska beslut. Sedan den 1 januari 2014 är verksamheten i Duni indelad i fem rörelsesegment.

Den strategiska styrgruppen bedömer och utvärderar verksamheten utifrån rörelsegrenar som är indelade för att de är utsatta för gemensamma risker och möjligheter. Duni betraktar rörelsegrenarna Table Top, Meal Service, Consumer, New Markets och Materials & Services som rörelsesegment vilka internt inom Duni benämns som affärsområden.

Affärsområde Table Top erbjuder Dunis koncept och produkter främst till hotell, restaurang och catering. Table Top marknadsför i huvudsak servetter, dukar och ljus för det dukade bordet.

Affärsområde Meal Service erbjuder koncept för måltidsförpackningar och serveringsprodukter för exempelvis take-away, färsk färdigmat och catering av olika slag. Kunder är huvudsakligen företag med verksamhet inom restaurang, catering eller matproduktion.

Affärsområde Consumer erbjuder konsumentprodukter till främst detaljhandeln i Europa. Kunderna utgörs av dagligvarukedjor men även andra kanaler såsom olika typer av fackhandel exempelvis trädgårdsmarknader, inredningsbutiker och "gör-det-själv"-butiker.

Affärsområde New Markets erbjuder Dunis koncept av attraktiva kvalitetsprodukter och koncept för bordsdukning samt förpackningar med inriktning på nya marknader utanför Europa. Förutom kundsegment såsom hotell, restaurang och catering så riktar affärsområdet även erbjudande till detaljhandeln.

Affärsområde Materials & Services utgörs av de delar som inte inryms under de övriga affärsområdena. Till största delen innehåller affärsområdet externförsäljning av tissue där Duni sedan tidigare beslutat att avveckla hygienförsäljningen under det första kvartalet 2015. Hygienverksamheten redovisas som avvecklad verksamhet. Affärsområdets samt koncernens resultaträkningar har räknats om och innehåller endast kvarvarande verksamheter. Hygienförsäljningen utgjorde 88 % av Materials & Services under 2014.

Affärsområdena med undantag för Materials & Services har i stor utsträckning ett gemensamt produktsortiment. Design- och förpackningslösningar anpassas dock för att passa de olika försäljningskanalerna. Produktion och supportfunktioner delas i stor utsträckning av de båda affärsområdena. Försäljning mellan segment sker på marknadsmässiga villkor.

Gemensamma kostnader har fördelats på estimerat utnyttjande av resurserna vilket normalt överensstämmer med de faktiska verksamhetsvolymerna. Den goodwill som redovisats i det tidigare affärsområdet Professional har, mot bakrund av goodwillens ursprung, i allt väsentligt allokerats till Table Top medan den goodwill som var hänförlig till förvärvet av Song Seng har allokerats till New Markets.

Den strategiska styrgruppen i Duni motsvarar koncernledningen som fattar beslut om resursfördelningen inom Duni och som utvärderar verksamhetens resultat. Dunis koncernledning följer verksamheten uppdelad på de fem affärsområdena som utvärderas och styrs utifrån det operativa rörelseresultatet vilket innebär redovisat rörelseresultat före omstruktureringskostnader, orealiserade värderingseffekter av valutaderivat, verkligt värde allokeringar och avskrivningar av immateriella tillgångar som är identifierade i samband med rörelseförvärv. Ränteintäkter och räntekostnader fördelas inte på segmenten, eftersom de påverkas av åtgärder som vidtas av den centrala finansförvaltningen, som handhar koncernens kassalikviditet.

Rörelsesegment

		Meal		New	Materials &		Kvarvarande verksam	Avvecklade verksam
2015, MSEK	Table Top	Service	Consumer	Markets	Services	Ofördelat	heter	heter	TOTAL
Totala intäkter	2 266	616	1 070	207	654	–	4 813	83	4 896
Intäkter från andra segment	–	0	7	–	606	–	613	0	613
Intäkter från externa kunder	2 266	616	1 063	207	48	0	4 200	83	4 283
Operativt resultat	392	33	84	15	4	–	528	5	533
Jämförelsestörande poster	-4	1	-31	-3	0	–	-37	-1	-38
Redovisat rörelseresultat	388	34	53	12	4	0	490	5	495
Finansiella intäkter							2	0	2
Finansiella kostnader							-33	0	-33
Inkomstskatt							-113	-1	-114
Årets resultat							346	4	350
Summa tillgångar	2 657	183	1 128	169	41	–	4 178
Summa skulder	796	70	316	70	28	553	1 833
Investeringar	102	7	42	3	4	–	158
Avskrivningar	-73	-7	-68	-5	-2	–	-155

Rörelsesegment

							Kvarvarande	Avvecklade
		Meal		New	Materials &		verksam	verksam
2014, MSEK	Table Top	Service	Consumer	Markets	Services	Ofördelat	heter	heter	TOTAL
Totala intäkter	2 179	555	890	195	610	–	4 429	379	4 808
Intäkter från andra segment	–	–	1	0	558	–	559	0	559
Intäkter från externa kunder	2 179	555	889	195	52	0	3 870	379	4 249
Operativt resultat	373	19	54	1	4	–	452	23	475
Jämförelsestörande poster	0	0	-18	-3	2	–	-19	0	-19
Redovisat rörelseresultat	373	19	36	-1	6	0	433	23	456
Finansiella intäkter							5	0	5
Finansiella kostnader							-24	0	-24
Inkomstskatt							-113	-5	-118
Årets resultat							302	17	319
Summa tillgångar	2 687	183	1 199	163	96	–	4 328
Summa skulder	754	94	329	63	67	828	2 135
Investeringar	46	11	27	2	2	–	88
Avskrivningar	-75	-6	-46	-4	-4	–	-135

Duni styr sin verksamhet utifrån det som i Duni benämns operativt resultat. Det operativa resultatet avser rörelseresultat före omstruktureringskostnader, orealiserade värderingseffekter av valutaderivat, verkligt värde allokeringar och avskrivningar av immateriella tillgångar som är identifierade i samband med rörelseförvärv. Se tabell nedan för dessa poster.

Redovisat rörelseresultat	490	433
Verkligt värde allokeringar i samband med rörelseförvärv	–	-4
Avskrivningar på immateriella tillgångar identifierade i samband med rörelseförvärv	-27	-14
Orealiserade värdeförändringar av derivatinstrument	–	0
Omstruktureringskostnader	-11	0
Operativt resultat	528	452
Jämförelsestörande poster
MSEK	2015	2014

De tillgångar och skulder som ingår i respektive affärsområde innefattar allt operativt kapital som används, huvudsakligen varulager, kundfordringar och leverantörsskulder. Därutöver har vissa tillgångar som är gemensamma, framförallt anläggningstillgångar, fördelats. Finansiella skulder, exklusive leverantörsskulder och derivatinstrument, har Duni valt att lägga ofördelat. Se även tabell över ofördelade skulder nedan samt Not 4.2.

MSEK	2015	2014
Ofördelade skulder
Checkräkningskredit	12	8
Leasing	3	3
Banklån	537	818
Summa ofördelade skulder	553	828

Totala intäkter från externa kunder fördelat på produktgrupper:

2015	2014
2 113	1 901
870	871
187	181
439	405
336	307
255	205
4 200	3 870
83	379
4 283	4 249

Totala intäkter från externa kunder fördelat på geografiska områden:

Totala intäkter	4 283	4 249
Intäkter från avvecklade verksamheter	83	379
Intäkter från externa kunder, kvarvarande verksamheter	4 200	3 870
Övriga världen	231	185
Södra och östra Europa	594	487
Övriga centrala Europa	1 204	1 049
Tyskland	1 368	1 359
Övriga Norden	486	492
Sverige	317	298
Intäkter
MSEK	2015	2014

Totala immateriella och materiella anläggningstillgångar

fördelat på geografiska områden:

MSEK	2015	2014
Immateriella och materiella anläggningstillgångar
Sverige	1 489	1 453
Tyskland	901	977
Övriga centrala Europa	1	2
Södra och östra Europa	113	108
Övriga världen	82	85
Summa immateriella och materiella
anläggningstillgångar	2 587	2 625

Moderbolagets uppdelning av nettoomsättningen på rörelsesegment samt geografiska områden:

Moderbolag, MSEK	2015	2014
Rörelsesegment
Table Top	600	578
Meal Service	354	330
Consumer	199	184
New Markets	32	29
Materials & Services	7	45
Summa nettoomsättning	1 191	1 166
Moderbolag, MSEK	2015	2014
Geografiska områden
Norden	723	719
Centrala Europa	327	314
Södra och östra Europa	141	133
Övriga världen	0	–
Summa nettoomsättning	1 191	1 166

NOT 6 – INKÖP OCH FÖRSÄLJNING MELLAN KONCERNBOLAG

Inköp och försäljning mellan koncernföretag uppgick till 2 871 (2014: 2 655) MSEK. Moderbolaget har sålt varor till dotterbolag för 439 (2014: 419) MSEK och köpt varor från dotterbolag till ett värde av 687 (2014: 598) MSEK. Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter.

NOT 7 – KOSTNADER FÖRDELADE PER KOSTNADSSLAG

I koncernens resultaträkning är kostnaderna grupperade per funktion. Nedan lämnas upplysning om väsentliga kostnadsslag.

		Koncernen
MSEK	Not	2015	2014
Förändring av lager av färdiga produkter och produkter i arbete		717	690
Råmaterial och förbrukningsmaterial		880	702
Kostnad för ersättning till anställda	13	984	935
Av- och nedskrivningar	8	156	135
Övriga kostnader		985	979
Summa kvarvarande rörelsekostnader		3 722	3 441
Summa avvecklade rörelsekostnader		77	360

Övriga kostnader avser kostnader för fastigheter, hyror, logistik, marknadsföring, resekostnader etc.

NOT 8 – AVSKRIVNINGAR

Avskrivningar	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Goodwill	–	–	100	100
Kundrelationer	27	14	–	–
Aktiverade utvecklingskostnader	13	14	10	11
Varumärken och licenser	5	3	2	2
Byggnader och markanläggningar	10	8	0	0
Maskiner och inventarier	101	96	5	6
Totala avskrivningar kvarvarande verksamheter	156	135	119	119
Totala avskrivningar avvecklade verksamheter	0	2	–	–

Avskrivningarna ingår i kostnaden för respektive funktion enligt följande:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Kostnad för sålda varor	95	91	2	4
Försäljningskostnader	7	2	–	–
Administrationskostnader	26	27	15	14
Forsknings- och utvecklingskostnader	1	1	1	1
Övriga rörelsekostnader	27	14	100	100
Totala avskrivningar	156	135	119	119

Avskrivningar som redovisas under rubriken övriga rörelsekostnader för moderbolaget i tabellen ovan avser i sin helhet avskrivningar på goodwill.

Koncernen
2015	2014	2015	2014
–	–	–	–
1	–	1	–
2	–	3	–
–	–	–	–
3	0	4	0
			Moderbolaget

Samtliga nedskrivningar avser kvarvarande verksamheter.

Nedskrivningar ingår i kostnaden för respektive funktion enligt följande:

	Koncernen				Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Försäljningskostnader	–	–	–	–
Övriga rörelsekostnader	3	–	4	–
Totala nedskrivningar	3	0	4	0

NOT 9 – OMSTRUKTURERINGSKOSTNAD – AVSÄTTNING TILL OMSTRUKTURERINGSRESERV

Omstruktureringskostnaderna uppgår till 11 (0) MSEK. Dessa avser i huvudsak organisationsförändringar inom ledningen samt även organisatoriska förändringar och effektiviseringar inom affärsområde Consumer. Omstruktureringskostnaderna har även påverkats positivt av en ersättning avseende skadestånd hänförlig till tiden innan Duni blev börsnoterat.

Omstruktureringskostnaderna ingår i respektive funktion enligt följande:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Kostnad för sålda varor	5	1	0	1
Försäljningskostnader	7	2	1	–
Administrationskostnader	4	–	3	–
Övriga rörelsekostnader	-6	-2	-5	-1
Total omstruktureringskostnad	11	0	-1	0

Avsättning till omstruktureringsreserv:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Ingående balans omstruktureringsreserv	4	21	1	5
Utnyttjade reserver	-10	-19	-1	-4
Återföring av reserv	-1	-1	-1	-1
Årets avsättningar	17	3	4	1
Utgående balans omstruktureringsreserv	10	4	3	1
Varav kort del	10	4	3	1

NOT 10 – VARULAGER

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Råvaror och förnödenheter	133	127	–	–
Varor under tillverkning	7	6	0	–
Färdigvarulager och handelsvaror	354	362	78	87
Förskott till leverantörer	6	8	4	6
Summa	500	503	82	93

Förändringen av varulager redovisas under posten kostnader för sålda varor och uppgår för koncernen till 2 659 (2014: 2 656) MSEK. Motsvarande post för moderbolaget uppgår till 793 (2014: 775) MSEK.

Koncernens nedskrivningar av varulagret till nettoförsäljningsvärdet uppgår till 8 (2014: 11) MSEK. Moderbolagets redovisade nedskrivningar av varulager uppgår till 4 (2014: 4) MSEK. Återföring av nedskrivningar har skett under 2015 med 10 (2014: 3) MSEK.

NOT 11 – ERSÄTTNING TILL REVISORER

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
PwC
– Revisionsuppdraget	4,3	4,3	1,8	1,9
– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	0,5	0,4	0,5	0,4
– Skatterådgivning	1,6	2,6	0,1	0,4
– Övriga tjänster	0,9	3,0	0,8	2,7
Summa	7,2	10,3	3,2	5,4

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Övriga revisorer
– Revisionsuppdraget	0,1	0,1	–	–
– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	0,0	–	–	–
– Skatterådgivning	0,0	0,0	–	–
– Övriga tjänster	0,0	0,0	–	–
Summa	0,1	0,1	0,0	0,0
Total ersättning till revisorer	7,3	10,4	3,2	5,4

Med revisionsuppdraget avses arvode för den lagstadgade revisionen, dvs sådant arbete som varit nödvändigt för att avge revisionsberättelsen, samt så kallad revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisionsuppdraget.

NOT 12 – PERSONAL (MEDELTAL)

Medeltalet anställda har beräknats som antal arbetade timmar dividerat med normal årsarbetstid.

		2015			2014
	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt
Moderbolaget
Sverige	63	78	141	61	70	131
Totalt moderbolaget	63	78	141	61	70	131
Dotterbolag
Belgien	6	5	11	5	5	10
Danmark	7	3	10	7	3	10
Finland	6	11	17	7	10	17
Frankrike	14	26	40	13	27	40
Italien	6	1	7	5	1	6
Nederländerna	31	24	55	26	24	50
Norge	8	6	14	9	6	15
Polen	177	286	463	182	272	454
Ryssland	8	8	16	7	13	20
Schweiz	15	7	22	14	7	21
Singapore	26	8	34	26	7	33
Spanien	5	5	10	5	5	10
Storbritannien	8	11	19	12	11	23
Sverige	183	51	234	207	57	264
Tjeckien	2	4	6	2	3	5
Tyskland	637	427	1 064	644	420	1 064
Ungern	1	0	1	1	0	1
Österrike	6	4	10	6	4	10
Totalt dotterbolag	1 146	887	2 033	1 178	875	2 053
Totalt koncernen	1 209	965	2 174	1 239	945	2 184

NOT 13 – LÖNER OCH ANDRA ERSÄTTNINGAR

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Löner och andra ersättningar	746	727	84	91
Sociala kostnader	169	165	30	29
Pensionskostnader – avgiftsbestämda planer	31	30	23	21
Pensionskostnader – förmånsbestämda planer	12	12	–	–
Totalt	958	934	136	141

Löner och andra ersättningar till ledande befattningshavare och övriga anställda:

	2015		2014
MSEK	Löner och andra ersätt nignar (varav tantiem)	Pensions kostnader	Löner och andra ersätt nignar (varav tantiem)	Pensions kostnader
Styrelse, VD,vVD och andra ledande befattningshavare	29 (9)	6	27 (10)	4
Övriga anställda	717	37	700	38
Koncernen totalt	746	43	727	42

STYRELSEARVODEN OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES ANSTÄLLNINGS- OCH UPPSÄGNINGSVILLKOR:

Koncernens styrelse består av 5 (2014: 5) personer varav 60 % män (2014: 60 %).

Ledningsgruppens sammansättning har förändrats under året och per den sista december 2015 består ledningsgruppen, inklusive verkställande direktören, av 9 personer (2014: 10) varav 89 % är män (2014: 80 %). Under större delen av 2015 har ledningsgruppen bestått av 11 personer varav 82 % män.

Den 1 mars 2015 ersätter Fredrik Malmgren Ulfert Rott på positionen

Production & Supply Chain. Denna roll kommer senare under året att döpas om till Operations.

Den 23 oktober utökar Duni sin koncernledning med en ny roll. Thomas Lööb tillträder som Direktör Corporate Development. Det kommuniceras samtidigt att rollen Commersial Development från och med den 1 januari 2016 inte längre kommer att ingå i Dunis ledningsgrupp och att Leen Amersfort som innehar denna position utgår från koncernledningen och tillträder en annan tjänst inom affärsområde Table Top vid detta datum.

Den 1 december lämnar Maria Wahlgren Duni samt sin befattning

som affärsområdeschef Table Top. Hon ersätts av Robert Dackeskog, tidigare affärsområdeschef för Consumer. Tina Andersson tillträder samtidigt tjänsten som affärsområdeschef för Consumer & Corporate Marketing och hennes tidigare roll Corporate Marketing & Communications utgår från och med den 1 december från Dunis koncernledning.

Principer

Arvode och annan ersättning till styrelsen, inklusive Dunis styrelseordförande, beslutas av årsstämman. Ersättningen till verkställande direktören samt övriga ledande befattningshavare ska, enligt riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare antagna av årsstämman 6 maj 2015, vara marknadsmässig och utgöras av grundlön, övriga förmåner (innehållande bilförmån), övriga ersättningar (innehållande bland annat bonus, milersättning och semesterlön) och pension. För närvarande finns inget långsiktigt aktierelaterat incitamentsprogram. Med andra ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen. Pensionsförmåner samt övriga

ersättningar till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgår som del av den totala ersättningen. Föreslagna riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare för beslut på årsstämman 2016 är i all väsentlighet samma som gällde för 2015.

I enlighet med beslut fattat på årsstämman 6 maj 2015 ska arvodet till den nuvarande styrelsens ordförande vara 535 000 SEK (tidigare 500 000 SEK) medan arvodet till övriga ledamöter ska vara 285 000 SEK (tidigare 265 000 SEK) per ledamot. Därutöver ska arvode för utskottsarbete utgå med 60 000 SEK (tidigare 55 000 SEK) till ordföranden i ersättningsutskottet och med 27 500 SEK (tidigare 25 000 SEK) till övriga ledamöter i ersättningsutskottet samt med 115 000 SEK (tidigare 107 000 SEK) till ordföranden i revisionsutskottet och med 54 000 SEK (tidigare 50 000 SEK) till övriga ledamöter i revisionsutskottet.

Styrelsens ordförande har inte erhållit någon ersättning utöver styrelsearvode och arvode för utskottsarbete.

Nedanstående tabeller specificerar hur stor del av ovanstående beslutade arvoden som belastat verksamhetsåren 2015 och 2014.

Ersättningar och övriga förmåner under året

2015, TSEK	Grundlön / styrelsearvode	Pensions kostnad*	Övriga förmåner	Rörlig ersättning**	Avgångs vederlag	Summa
Styrelsens ordföranden – Anders Bülow	603	–	–	–		603
Styrelseledamot – Pauline Lindwall	305	–	–	–		305
Styrelseledamot – Pia Rudengren	391	–	–	–		391
Styrelseledamot – Alex Myers	331	–	–	–		331
Styrelseledamot – Magnus Yngen	331	–	–	–		331
Verkställande direktören – Thomas Gustafsson	3 782	1 878	66	1 483		7 209
Andra ledande befattningshavare	13 784	3 972	569	4 595	2 667	25 587
Totalt	19 532	5 850	635	6 078	2 667	34 763

* Av koncernens pensionskostnader ovan avser 5 MSEK moderbolaget.

** Rörlig ersättning avser för verksamhetsåret 2015 kostnadsförd bonus, vilken utbetalas under 2016.

	Grundlön /	Pensions	Övriga	Rörlig
2014, TSEK	styrelsearvode	kostnad*	förmåner	ersättning**	Summa
Styrelsens ordföranden – Anders Bülow	575	–	–	–	575
Styrelseledamot – Pauline Lindwall	193	–	–	–	193
Styrelseledamot – Pia Rudengren	372	–	–	–	372
Styrelseledamot – Alex Myers	323	–	–	–	323
Styrelseledamot – Magnus Yngen	320	–	–	–	320
Verkställande direktören – Thomas Gustafsson	3 660	1 102	8	1 932	6 702
Andra ledande befattningshavare	13 061	3 276	567	5 397	22 301
Totalt	18 504	4 378	575	7 329	30 786

* Av koncernens pensionskostnader ovan avser 3 MSEK moderbolaget.

** Rörlig ersättning avser för verksamhetsåret 2014 kostnadsförd bonus, vilken utbetalas under 2015.

BONUS

Verkställande direktör och samtliga ledande befattningshavare ingår i ett bonussystem som är baserat på lönsamhets- och kapitalbindningsmål, främst avseende det egna verksamhetsområdet men även koncernmål. För verkställande direktören och finansdirektören är den rörliga ersättningen maximerad till 55 % av grundlönen. För andra ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximerad till 45 % av grundlönen. Bonussystemet omfattar endast ett år i taget efter beslut av styrelsen. För verkställande direktör har bonus utgått om 1,5 MSEK för verksamhetsåret 2015 (2014: 1,9 MSEK).

PENSIONER

Verkställande direktör

Verkställande direktören har en avtalad pensionsålder på 65 år och omfattas av Dunis pensionspolicy för tjänstemän med befattning inom ledningsgruppen med tillägget att på den pensionsgrundande inkomsten utöver 7,5 inkomstbasbelopp betalar Duni 35 % till den alternativa ITP-lösningen. Som pensionsgrundande inkomst räknas även treårssnitt av utbetald bonus. Pensionskostnaden motsvarar kostnader för avgiftsbestämda pensionsplaner. Avsättningen till tjänstepension är fullt avdragsgill för Duni. Det finns inga andra utestående pensionsförpliktelser till den verkställande direktören.

Övriga ledande befattningshavare

De övriga ledande befattningshavarna har avgiftsbestämda pensionsplaner. Två stycken har del i en sedan tidigare stängd pensionsplan dit ingen nyintjäning sker. Med pensionsmedförande lön avses fast årslön jämte semesterersättning samt ett genomsnitt av de tre senaste årens bonusutbetalningar. Därtill kommer löfte om sjukpension samt efterlevandepension. Duni betalar varje månad in ett kontant pensionsbidrag i enlighet med var ledande befattningshavares individuella pensionsplan. Pensionen intjänas linjärt under anställningstiden, dvs från anställningsdagen till pensionsålder. Det finns inga utestående pensionsförpliktelser till de övriga ledande befattningshavarna.

AVGÅNGSVEDERLAG

Verkställande direktör

Verkställande direktören har ett särskilt avtal om avgångsvederlag. Avgångsvederlaget ger ersättning för tolv månader efter en uppsägningstid på sex månader. Endast företaget äger rätt att utlösa avtalet.

Verkställande direktören har rätt att säga upp sin anställning med en uppsägningstid om sex månader. Ingen rätt till avgångsvederlag föreligger om verkställande direktören säger upp sig själv.

Övriga ledande befattningshavare

Majoriteten av övriga ledande befattningshavare har en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Om den anställde sägs upp av bolaget har denne rätt till ett avgångsvederlag på sex månadslöner vilket också är pensionslönegrundande. Det finns en person som har uppsägningstid på egen begäran på 6 månader och från bolagets sida 12 månader, inget avgångsvederlag.

Berednings- och beslutsprocess

Ersättningsutskottet bereder frågor om ersättning till Dunis ledande

befattningshavare utifrån de av årsstämman antagna riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare samt förhandlar med verkställande direktören om dennes ersättning.

Ersättningsutskottet och dess ordförande utses årligen vid det konstituerande styrelsemötet och består av minst tre av Dunis styrelseledamöter, varav en är Dunis styrelseordförande. Övriga ledamöter i ersättningsutskottet ska enligt Dunis arbetsordning vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Thomas Gustafsson deltar på ersättningsutskottets möten, förutom då frågor om ersättning till verkställande direktören behandlas. HR Direktören är sekreterare vid ersättningsutskottets möten. Ersättningsutskottet ska sammanträda minst tre gånger om året.

Dunis ersättningsutskott är ansvarigt för att förbereda frågor rörande ersättningar och andra förmåner för bolagsledningen. Beslut fattas därefter av Dunis styrelse. Ersättningsutskottet deltar också i förberedandet av förslag för antagandet av eventuella aktierelaterade incitamentsprogram inom Duni. Under 2015 hade ersättningsutskottet fyra protokollförda möten.

NOT 14 – ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Valutakursvinster	2	–	–	–
Administrativa tjänster	–	–	236	225
Realisationsvinst	–	–	–	4
Övriga poster	11	4	9	4
Summa övriga rörelseintäkter	13	4	244	233

Samtliga rörelseintäkter avser kvarvarande verksamheter.

NOT 15 – ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER

	Koncernen Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Valutakursförluster	–	1	2	0
Avskrivningar	27	14	100	100
Administrativa tjänster	–	–	58	57
Övriga poster	11	13	5	6
Summa övriga rörelsekostnader	37	27	164	163

Samtliga rörelsekostnader avser kvarvarande verksamheter.

NOT 16 – VALUTAKURSDIFFERENSER – NETTO

Valutakursdifferenser har redovisats i resultaträkningen enligt följande:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Rörelseresultat
Förändring verkligt värde – valutaderivat	0	0	0	0
Övriga valutakursdifferenser i rörelseresultatet	2	-1	-2	4
Summa valutakursdifferenser i rörelseresultatet	2	-1	-2	4
Finansiella poster
Förändring verkligt värde – valutaderivat	–	–	–	–
Valutakursdifferenser i finansiella poster	-17	-13	-9	-13
Summa valutakursdifferenser i finansiella poster	-17	-13	-9	-13
Totala kursdifferenser i resultaträkningen – netto	-15	-14	-11	-9

Samtliga valutakursdifferenser avser kvarvarande verksamheter.

NOT 17 – RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Finansiella intäkter
Ränteintäkter, externa placeringar	2	5	1	3
Ränteintäkter, koncernföretag	–	–	31	33
Totala finansiella intäkter	2	5	32	36
Finansiella kostnader
Räntekostnader, externa lån	-8	-11	-7	-9
Räntekostnader, pension	-5	-8	-4	-6
Räntekostnader, koncernföretag	–	–	0	0
Räntekostnader, ränteswap	-2	-1	-2	-1
Förändring verkligt värde valutaterminer	-17	-13	-9	-13
Övriga finansiella kostnader	-1	8	-3	16
Totala finansiella kostnader	-33	-24	-25	-13

Räntedelen i årets pensionskostnad är redovisad bland räntekostnader. Den i moderbolaget använda räntesatsen är av PRI angivna 3,7 % (2014: 5,8 %) beräknad på genomsnittet av ingående och utgående belopp på posten "Avsatt till pensioner".

Bland övriga finansiella intäkter och kostnader redovisas bankavgifter samt kurseffekter på finansiella lån och placeringar. Eftersom Duni huvudsakligen är låntagare redovisas effekten i sin helhet bland räntekostnader.

NOT 18 – RESULTAT FRÅN ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

Moderbolaget har under året erhållit utdelning från dotterbolag uppgående till 127 (2014: 95) MSEK.

NOT 19 – INKOMSTSKATT

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Aktuell skatt för året	-81	-60	0	0
Aktuell skatt hänförlig till tidigare år	2	-3	0	0
Uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år	-3	-5	0	-5
Uppskjuten skatt	-32	-50	-27	-41
Skatt på årets resultat	-114	-118	-27	-46
Varav avvecklade verksamheter	-1	-5	–	–
Kvarvarande verksamheter	-113	-113	-27	-46

Uppskjuten skatt i resultaträkningen består av följande poster:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Uppskjuten skatt, internvinst i lager	1	0	–	–
Uppskjuten skatt, obeskattade reserver	-5	7	–	–
Uppskjuten skatt, värderade förlustavdrag	-29	-57	-27	-45
Uppskjuten skatt, övrigt	-2	-5	0	-1
Summa uppskjuten skatt	-35	-55	-27	-46

Den skatt som är hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat uppgår till -4 (2014: 11) MSEK och är till största delen skatt på omvärdering av nettopensionsförpliktelsen.

Inkomstskatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användning av vägd genomsnittlig skattesats för resultaten i de konsoliderade företagen enligt följande:

	Koncernen Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Redovisat resultat före skatt, kvarvarande verksamheter	459	414	148	180
Skatt enligt gällande skattesats	-113	-102	-33	-40
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader	-1	-6	-23	-23
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	1	3	28	22
Effekt av utländska skattesatser	0	0	0	0
Skatteintäkt/kostnad pga ändrad skattesats	0	0	0	0
Justering avseende tidigare år	-1	-8	0	-5
Skatt på årets resultat enligt resultaträkningen,
kvarvarande verksamheter	-113	-113	-27	-46

SKATTESATS

Vägd genomsnittlig skattesats i koncernen uppgick till 24,6 % (2014: 24,4 %). Moderbolagets gällande skattesats för inkomstskatt är 22 % (2014: 22 %). Den 1 januari 2013 sänktes skattesatsen i Sverige, moderbolaget, från 26,3 % till 22 %.

TEMPORÄRA SKILLNADER

Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika. Förändring i uppskjutna skattefordringar och skulder under året, utan hänsyn tagen till kvittningar som gjorts inom samma skatterätt.

Uppskjutna skattefordringar

	Förlust	Intern		Struktur
MSEK, Koncernen	avdrag	vinst	Pensioner	kostnader	Övrigt*	Summa
Per 31 december 2013	143	0	15	10	9	178
Redovisat i resultaträkningen	-57	0	–	1	7	-49
I resultaträkningen redovisad effekt av ändrade skatttesatser	–	–	–	–	–	0
Redovisat i övrigt totalresultat	–	–	10	–	–	10
Valutakursdifferenser	0	–	–	–	0	0
Per 31 december 2014	86	0	25	11	16	139
Redovisat i resultaträkningen	-29	1	–	-5	-6	-39
I resultaträkningen redovisad effekt av ändrade skattesatser	–	–	–	–	–	0
Redovisat i övrigt totalresultat	–	–	-4	–	–	-4
Valutakursdifferenser	0	–	–	–	0	0
Per 31 december 2015	57	1	21	6	10	96

*Övrigt avser bl a uppskjuten skatt på osäkra kundfordringar och omstruktureringskostnader.

För värdering av förlustavdrag se Not 4.1. Ledningens bedömning är att de skattemässiga underskotten kommer att kunna utnyttjas.

Uppskjutna skatteskulder

MSEK, Koncernen	Obeskattade reserver	Immateriella tillgångar	Övrigt	Summa
Per 31 december 2013	20	4	16	40
Redovisat i resultaträkningen	7	-4	4	7
I resultaträkningen redovisad effekt av ändrade skattesatser	–	–	–	0
Förvärvad skatteskuld	–	76	1	77
Valutakursdifferens	–	0	0	0
Per 31 december 2014	27	76	19	122
Redovisat i resultaträkningen	5	-10	2	-3
I resultaträkningen redovisad effekt av ändrade skattesatser	–	–	–	0
Förvärvad skatteskuld	–	–	–	0
Valutakursdifferens	–	0	-1	-1
Per 31 december 2015	32	66	19	117

Immateriella tillgångar avser uppskjuten skatt på förvärvade kundrelationer. Övrigt avser bland annat uppskjuten skatt på pensioner. Den uppskjutna skatten är värderad enligt respektive lands gällande skattesats.

		Uppskjutna skatteskulder
MSEK, Moderbolaget	Förlust- avdrag*	Finansiella instrument	Övrigt	Summa	Finansiella instrument
Per 31 december 2013	129	4	0	132	0
Redovisat i resultaträkningen	-48	2	0	-46	–
Redovisat i övrigt totalresultat	–	–	–	0	–
Valutakursdifferenser	1	–	–	1	–
Per 31 december 2014	82	6	0	87	0
Redovisat i resultaträkningen	-27	0	0	-27	–
Redovisat i övrigt totalresultat	–	–	–	0	–
Valutakursdifferenser	0	–	–	0	–
Per 31 december 2015	54	6	0	60	0

*Samtliga förlustavdrag i moderbolaget har evig tid.

Uppskjutna skattefordringar och skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. Någon kvittning har inte ägt rum.

Redovisning av förfallotid:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Uppskjutna skattefordringar
Utnyttjas efter mer än 12 månader	65	83	30	52
Utnyttjas inom 12 månader	31	56	30	35
Summa	96	139	60	87
Uppskjutna skatteskulder
Utnyttjas efter mer än 12 månader	107	94	–	–
Utnyttjas inom 12 månader	10	28	–	–
Summa	117	122	0	0

Nettoförändringen avseende uppskjutna skatter är enligt följande:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Ingående balans	17	142	87	132
Redovisat i resultaträkningen	-36	-56	-27	-46
I resultaträkningen redovisad effekt av ändrade skattesatser	–	–	–	–
Redovisat i övrigt totalresultat	-4	10	–	–
Förvärvad skatteskuld	–	-77	–	–
Valutakursdifferenser	1	-2	0	1
Utgående balans	-21	17	60	87

SKATT AVSEENDE POSTER SOM REDOVISATS DIREKT MOT EGET KAPITAL

Aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisad i eget kapital uppgår till 0 (2014: 0) MSEK i både koncernen och moderbolaget.

NOT 20 – AKTIEKAPITAL SAMT RESULTAT PER AKTIE

Per den 31 december 2015 bestod aktiekapitalet av 46 999 032 (2014: 46 999 032) stycken aktier. Rösträtt är 1 röst per aktie. Alla per bokslutsdagen registrerade aktier är fullt betalda. Kvotvärdet på aktierna den 31 december 2015 är 1,25 kronor per aktie.

Specifikationen över förändring i eget kapital återfinns i rapporten "Rapport över förändring i eget kapital för koncernen", vilken följer närmast efter balansräkningen.

Duni har ingen utspädning av aktier för räkenskapsåren 2015 och 2014 då Duni inte haft några utestående konvertibla skuldebrev eller aktieoptioner.

RESULTAT PER AKTIE FÖR KVARVARANDE VERKSAMHETER, FÖRE OCH EFTER UTSPÄDNING

Resultat per aktie för kvarvarande verksamheter före och efter utspädning är beräknade med följande resultat och antal aktier:

	2015	2014
Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare (MSEK)	346	302
Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier (tusental)	46 999	46 999
Resultat per aktie före och efter utspädning (kr per aktie)	7,37	6,42

RESULTAT PER AKTIE FÖR AVVECKLADE VERKSAMHETER, FÖRE OCH EFTER UTSPÄDNING

Resultat per aktie för avvecklade verksamheter före och efter utspädning är beräknade med följande resultat och antal aktier:

	2015	2014
Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare (MSEK)	4	18
Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier (tusental)	46 999	46 999
Resultat per aktie före och efter utspädning (kr per aktie)	0,09	0,38
Verksamheterna totalt	7,45	6,80

NOT 21 – IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Goodwill
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	1 463	1 249	2 053	2 053
Investeringar	–	–	–	–
Ökning genom rörelsesförvärv	1	197	–	–
Försäljningar och utrangeringar	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	-8	17	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	1 455	1 463	2 053	2 053
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	–	–	-1 853	-1 753
Årets avskrivningar	–	–	-100	-100
Försäljningar och utrangeringar	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	–	–	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	0	0	-1 953	-1 853
Utgående bokfört värde	1 455	1 463	100	200

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Övriga immateriella anläggningstillgångar, kundrelationer
Anskaffningvärden
Ingående anskaffningsvärden	271	25	–	–
Investeringar	–	0	–	–
Ökning genom rörelsesförvärv	–	232	–	–
Försäljningar och utrangeringar	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	-10	15	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	261	271	0	0
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	-15
Årets avskrivningar	-27	–	–	–
Försäljningar och utrangeringar	–	-14	–	–
Omklassificeringar	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	1	-1	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	-41	-15	0	0
Utgående bokfört värde	221	256	0	0

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Varumärken och licenser
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	61	49	50	48
Investeringar	1	0	–	–
Ökning genom rörelseförvärv	–	8	–	–
Försäljningar och utrangeringar	-3	–	-3	–
Omklassificeringar	6	2	6	2
Omräkningsdifferenser	0	1	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	64	61	53	50
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	-47	-44	-44	-42
Årets avskrivningar	-5	-3	-2	-2
Försäljningar och utrangeringar	3	–	3	–
Omklassificeringar	0	–	–	–
Omräkningsdifferenser	0	0	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	-48	-47	-43	-44
Utgående bokfört värde	16	14	10	6

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Aktiverade utvecklingskostnader
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	146	138	113	108
Investeringar	1	2	–	–
Ökning genom rörelseförvärv	–	0	–	–
Minskning genom avyttring	0	–	–	–
Försäljningar och utrangeringar	-4	–	-4	–
Omklassificeringar	9	5	9	5
Omräkningsdifferenser	-2	2	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	151	146	118	113
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	-102	-87	-86	-75
Årets avskrivningar	-13	-14	-10	-11
Ökning genom avyttring	0	–	–	–
Försäljningar och utrangeringar	1	–	1	–
Omklassificeringar	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	1	-1	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	-113	-102	-96	-86
Nedskrivningar
Ingående ackumulerade nedskrivningar	-3	-3	-3	-3
Årets nedskrivningar	–	–	–	–
Utrangering	3	–	3	–
Omräkningsdifferenser	–	–	–	–
Utgående ackumulerade nedskrivningar	0	-3	0	-3
Utgående bokfört värde	38	41	22	23
Immateriella tillgångar totalt	1 730	1 774	132	229

Som en metod att begränsa utsläppen av koldioxid införde EU 2005 ett system för utsläppsrättigheter. För perioden 2013 till och med 2020 har Rexcell Tissue & Airlaid AB tilldelats totalt 166 246 ton. 2015 är tilldelningen för Dals Långed 2 237 ton och Skåpafors 19 146 ton. Tilldelningen kommer att successivt minska fram till 2020. År 2020 är tilldelningen för Dals Långed 2 027 ton/år och Skåpafors 17 349 ton/år. Totalt har 11 700 ton förbrukats 2015 och 13 057 ton 2014. Erhållna utsläppsrättigheter redovisas som immateriella tillgångar bokförda till anskaffningsvärdet noll.

PRÖVNING AV NEDSKRIVNINGSBEHOV FÖR GOODWILL

Nedskrivningstest av goodwill har utförts vid räkenskapsårens slut 2015-12-31 och 2014-12-31. Vid införande av IFRS har fördelning av koncernens goodwillposter skett genom användande av fördelningsnycklar, se Not 4.2.

Under 2014 förvärvade Duni Paper+Design Group och det uppstod en förvärvsgoodwill på 197 MSEK. Under 2013 förvärvade Duni tillgångarna i Song Seng Associates Pte Ltd och en förvärvsgoodwill på 50 MSEK uppstod. För mer information, se tidigare årsredovisningar.

Goodwill fördelas på koncernens kassagenererande enheter identifierade per affärsområde enligt nedan:

MSEK	2015	2014
Table Top	1 199	1 199
Consumer	199	206
New Markets	58	58
Summa	1 455	1 463

Den 1 januari 2014 rapporterar Duni fem segment istället för tidigare tre. Den goodwill som tidigare hänförts till segmentet Professional tillhör nu Table Top.

Prövning av nedskrivningsbehov av goodwill sker årligen samt då indikationer på att nedskrivningsbehov föreligger. Återvinningsbart belopp för kassagenererande enheter fastställs baserat på beräkningar av nyttjandevärden. Beräkningarna utgår från uppskattade framtida kassaflöden före skatt baserade på finansiella prognoser som godkänts av företagsledningen och som täcker innevarande år samt en femårsperiod. Kassaflöden bortom denna period extrapoleras med hjälp av bedömd tillväxttakt. Tillväxttakten överstiger inte den långfristiga tillväxttakten för branschen som helhet.

Tabellen nedan visar vilken tillväxttakt (i genomsnitt) som använts i beräkningen för respektive affärsområde:

Tillväxttakt	År 1	År 2–5	Bortom prognosperioden
Table Top	2 %	2 %	1 %
Consumer	3 %	2 %	1 %
New Markets	5 %	3 %	1 %

Väsentliga antaganden som använts för beräkningar av nyttjandevärden är i huvudsak vinstmarginal, tillväxttakt och nominell diskonteringsränta inom spannet 8,1 % – 10,9 % där den lägre procentsatsen används för affärsområde Table Top (2014: 11 % – 13 %). Diskonteringsräntan före skatt är använd vid nuvärdeberäkning av uppskattade framtida kassaflöden.

Företagsledningen har fastställt vinstmarginal och tillväxttakt baserat på tidigare resultat och sina förväntningar på marknadsutvecklingen. De diskonteringsräntor som används anges före skatt och återspeglar specifika risker i affärsområdet.

Företagsledningen bedömer att rimligt möjliga förändringar i de väsentliga antaganden som använts i beräkningarna inte skulle ha så stora effekter att de var och en för sig skulle reducera återvinningsvärdet till ett värde som är lägre än det redovisade värdet.

NOT 22 – BYGGNADER, MARK OCH MARKANLÄGGNINGAR

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Byggnader
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	368	289	120	120
Investeringar	11	1	–	–
Ökning genom rörelseförvärv	–	60	–	–
Försäljningar och utrangeringar	-2	0	–	–
Omklassificeringar	4	4	–	–
Omräkningsdifferenser	-10	13	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	371	368	120	120
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	-126	-116	-102	-102
Årets avskrivningar	-10	-8	0	0
Försäljningar och utrangeringar	0	0	–	–
Omklassificeringar	0	-1	–	–
Omräkningsdifferenser	1	-1	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	-135	-126	-103	-102
Nedskrivningar
Ingående ackumulerade nedskrivningar	-16	-16	-16	-16
Årets nedskrivningar	–	–	–	–
Återföring av nedskrivning	8	–	8	–
Omräkningsdifferenser	–	–	–	–
Utgående ackumulerade nedskrivningar	-8	-16	-8	-16
Utgående bokfört värde	228	226	9	1

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Mark och markanläggningar
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	49	35	2	2
Investeringar	2	2	–	–
Ökning genom rörelseförvärv	–	12	–	–
Försäljningar och utrangeringar	–	–	–	–
Omklassificeringar	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	-1	1	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	50	49	2	2
Uppskrivningar
Ingående ackumulerade uppskrivningar	–	–	12	12
Utgående ackumulerade uppskrivningar	0	0	12	12
Nedskrivningar
Ingående ackumulerade nedskrivningar	–	–	–	–
Årets nedskrivningar	-9	–	-9	–
Återföring av nedskrivning	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	–	–	–	–
Utgående ackumulerade nedskrivningar	-9	–	-9	0
Utgående bokfört värde	40	49	5	14
Byggnader, mark och markanläggningar	268	275	14	15

Duni innehar inga byggnader under finansiell leasing.

NOT 23 – MASKINER OCH ANDRA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	1 627	1 550	50	47
Investeringar	23	12	1	3
Ökning genom rörelseförvärv	–	38	–	–
Försäljningar och utrangeringar	-14	-52	0	-3
Omklassificeringar	35	35	2	3
Omräkningsdifferenser	-33	44	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	1 638	1 627	53	50
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	-1 126	-1 069	-38	-35
Årets avskrivningar	-79	-77	-3	-4
Försäljningar och utrangeringar	8	50	0	1
Omklassificeringar	–	1	–	–
Omräkningsdifferenser	23	-31	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	-1 174	-1 126	-42	-38
Nedskrivningar
Ingående ackumulerade nedskrivningar	-45	-45	–	–
Årets nedskrivningar	-2	–	-3	–
Återföring av nedskrivning	5	–	–	–
Omräkningsdifferenser	0	0	–	–
Utgående ackumulerade nedskrivningar	-42	-45	-3	0
Utgående bokfört värde	422	456	8	11

Maskiner och andra tekniska anläggningar under finansiell leasing ingår i ovanstående tabell för koncernen med 5 (2014: 4) MSEK i anskaffningsvärde och 2 (2014: 2) MSEK i ackumulerad avskrivning.

Moderbolaget har inga maskiner och andra tekniska anläggningar under finansiell leasing.

NOT 24 – INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	291	279	23	22
Investeringar	19	14	0	0
Ökning genom rörelseförvärv	–	7	–	–
Minskning genom avyttring	0	–	–	–
Försäljningar och utrangeringar	-6	-28	-2	0
Omklassificeringar	3	5	2	1
Omräkningsdifferenser	-11	15	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	296	291	23	23
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	-220	-217	-21	-19
Årets avskrivningar	-22	-19	-2	-2
Försäljningar och utrangeringar	5	28	2	0
Ökning genom avyttring	0	–	–	–
Omklassificeringar	0	–	–	–
Omräkningsdifferenser	9	-11	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	-228	-220	-21	-21
Utgående bokfört värde	68	72	3	3

NOT 25 – PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR OCH FÖRSKOTT AVSEENDE MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	69	55	3	3
Investeringar	108	59	22	11
Ökning genom rörelseförvärv	0	4	–	–
Minskning genom avyttring	0	–	–	–
Försäljningar	0	-1	-1	–
Omklassificeringar	-57	-50	-19	-11
Omräkningsdifferenser	-1	2	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	119	69	6	3
Nedskrivningar
Ingående ackumulerade nedskrivningar	-21	-21	-1	-1
Årets nedskrivningar	–	–	–	–
Utrangering av nedskrivning	1	–	1	–
Omräkningsdifferenser	–	–	–	–
Utgående ackumulerade nedskrivningar	-20	-21	0	-1
Utgående bokfört värde	99	48	6	2

NOT 26 – ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

			Antal aktier &	Kapital	Bokfört
	Organisationsnummer	Säte	andelar	andel %	värde TSEK
Svenska dotterbolag
Rexcell Tissue & Airlaid AB	556193-9769	Bengtsfors	12 000	100	81 440
Finess Borrby AB	556262-2604	Malmö	1 000	100	0
					81 440
Utländska dotterbolag
Duni Holding BV	23068767	Breda, NL	260 731	100	597 856
– Duni Verwaltungs GmbH	Osnabrück HRB 19689	Bramsche, DE		(100)	(€ 20 467)
– Duni Holding S.A.S	3493 0993 000064	Ste Helene du Lac, FR		(100)	(€ 2 871)
– Duni Benelux B.V.	23052488	Breda, NL		(100)	(€ 7 250)
– Duni Ltd.	897172	Runcorn, GB		(100)	(€ 8 395)
– Duni A/S	10 99 98 98	Köpenhamn, DK		(100)	(€ 1 377)
– Duni AS	962346057	Oslo, NO		(100)	(€ 370)
– Duni OY	0864585-8	Helsingfors, FI		(100)	(€ 1 578)
– Duni Holding Asia & Pacific Pte Ltd.	201316245E	Singapore, SG		(100)	(€ 62)
Duni Iberica S.L.	B60689692	Barcelona, ES	200 000	100	23 176
Duni Poland Sp. z o.o.	KRS no. 40401	Poznan, PL	15 300	100	48 133
Duni Sales Poland Sp. z o.o.	KRS no. 254481	Poznan, PL	1 000	100	1 190
Duni EFF Sp. z o.o.	KRS no. 249084	Poznan, PL	1 000	100	1 130
Duni (CZ) s.r.o.	65410106	Kladno, CZ	1	100	8 818
Duni AG	212544	Rotkreutz, CH	200	100	578
Duni ZAO	7816110025	Moskva, RU	1	100	11
Duni Beteiligungsgesellschaft mbH	Osnabrück HRB 20099	Bramsche, DE	1	100	3 076
Duni Holding GmbH	Chemnitz HRB 29017	Wolkenstein, DE	1	100	226
– Paper+Design Beteiligungsgesellschaft mbH	Chemnitz HRB 26488	Wolkenstein, DE		(100)	(€12 221)
					684 194
Andelar i koncernbolag					765 634

	Moderbolaget
TSEK	2015	2014
Ingående värde andelar i koncernbolag	772 077	769 773
Årets investeringar	–	226
Aktieägartillskott	–	2 078
Återbetalning av aktieägartillskott	-6 443	–
Årets avyttringar	–	–
Årets nedskrivningar	–	–
Utgående värde andelar i koncernbolag	765 634	772 077

NOT 27 – ANDRA LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Lånefordringar	2	1	0	0
Finansiella fordringar hos koncernföretag	–	–	1 436	1 654
Summa andra långfristiga fordringar	2	1	1 436	1 654

Lånefordringarna är värderade till upplupet anskaffningsvärde. Lånefordringar löper i huvudsak med rörlig ränta varför verkligt värde bedöms motsvaras av det bokförda värdet.

NOT 28 – KUNDFORDRINGAR OCH ANDRA FORDRINGAR

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Kundfordringar	660	743	91	96
Fordringar hos koncernföretag	–	–	52	42
Övriga fordringar	79	69	19	17
Kortfristiga finansiella fordringar hos koncernföretag	–	–	65	109
Summa kundfordringar och andra fordringar	739	812	227	264

För kreditrisker och exponeringar se Not 3.1.2.

Övriga fordringar ovan avser:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Fordringar på leverantörer	11	8	–	–
Momsfordran	45	41	19	17
Factoring	7	9	–	–
Övriga fordringar	16	11	0	0
Summa övriga fordringar	79	69	19	17

Kreditexponering:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Kundfordringar ej förfallna eller nedskrivna	601	667	89	91
Kundfordringar förfallna men ej nedskrivna	56	76	3	5
Kundfordringar nedskrivna	21	23	1	1
Reserv för osäkra kundfordringar	-18	-23	-1	-1
Totalt kundfordringar	660	743	91	96

Kreditrisken i kundfordringar som varken är förfallna eller nedskrivna bedöms inte vara stor. 41 % (2014: 33 %) av totala kundfordringar ej förfallna eller nedskrivna har rating AA eller högre. Den geografiska spridningen, historiken Duni har om sina kunder samt sannolikheten att alla kunder skulle få eventuella betalningssvårigheter på samma gång gör att Duni inte ser någon anledning till nedskrivningsbehov i denna kategori. Ingen enskild kundfordran överstiger 4,9 % (2014: 5,0 %) av de totala ej förfallna eller nedskrivna kundfordringarna.

Förfallotid för förfallna men ej nedskrivna kundfordringar:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Mindre än 1 månad	44	56	1	5
1-3 månader	12	19	1	1
3-6 månader	0	0	0	0
mer än 6 månader	0	1	0	0
Summa	56	76	3	5

Reserven för osäkra kundfordringar uppgick till 24 MSEK per den 31 december 2015 (2014: 23 MSEK). De individuellt bedömda fordringarna där nedskrivningsbehov föreligger avser i huvudsak grossister som oväntat hamnat i en svår ekonomisk situation. Bedömningen har gjorts att en del av fordringarna förväntas kunna återvinnas.

Förfallotid för nedskrivna kundfordringar:

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Mindre än 3 månader	1	5	–	–
3-6 månader	5	4	–	–
Mer än 6 månader	15	14	1	1
Summa	21	23	1	1

Specifikation över reserv för osäkra kundfordringar:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Vid årets ingång	23	12	1	1
Reservering för osäkra fordringar	6	16	0	0
Fordringar som skrivits bort under året	-1	-2	0	0
Återförda outnyttjade belopp	-9	-4	0	0
Vid årets utgång	18	23	1	1

Avsättningar till respektive återföringar av reserver för osäkra kundfordringar ingår i posten försäljningskostnader i resultaträkningen.

I övriga kategorier inom kundfordringar och andra fordringar ingår inte några tillgångar för vilka nedskrivningsbehov föreligger.

Den maximala exponeringen för kreditrisk per balansdagen är det verkliga värdet för varje kategori fordringar som nämns ovan. Koncernen har ingen pant som säkerhet.

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens kundfordringar:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
SEK	32	63	31	35
EUR	438	492	15	15
GBP	79	70	–	–
DKK	28	25	28	25
NOK	17	21	17	21
PLN	20	22	0	–
Andra valutor*	46	50	0	–
Summa	660	743	91	96

*Andra valutor avser bland annat CHF, CZK, RUB, SGD, USD mm.

NOT 29 – DERIVATINSTRUMENT

	2015		2014
MSEK	Tillgång	Skuld	Tillgång	Skuld
Ränteswap – kassaflödessäkring	–	7	–	6
Valutaterminskontrakt	4	0	1	11
Summa redovisat i balansräkningen	4	7	1	17
Finansiella instrument som omfattas av ramavtal om kvittning	0		0
Summa efter beaktande av ramavtal av kvittning	4		1

Duni använder ränteswappar samt valutaterminskontrakt för att hantera sin translation risk. Samtliga derivatinstrument marknadsvärderas och värdeförändringen avseende valutaterminskontrakt redovisas i resultaträkningen medan värdeförändringen på ränteswappar redovisas i övrigt totalresultat.

Den maximala exponeringen för kreditrisk på balansdagen är verkligt värde på de derivatinstrument som redovisas som tillgångar i balansräkningen.

RÄNTESWAP

I finanspolicyn skrivs att genomsnittlig ränteperiod skall vara 6 månader för den totala låneportföljen med möjlighet till en variation av +/- 6 månader.

Duni har valt att säkra viss del av utestående lån med ränteswap, rörlig mot fast ränta. Redovisning av ränteswap klassificeras som en kassaflödessäkring och hanteras som säkringsredovisning enligt IAS 39.

Utestående nominellt belopp per 2015-12-31 är 40 MEUR. Vinster och förluster på ränteswappar per 31 december 2015, som redovisats i säkringsreserven i eget kapital "Rapport över förändring i eget kapital för koncernen", kommer kontinuerligt att överföras till finansiella kostnader i resultaträkningen till dess att swappen förfallit.

VALUTATERMINSKONTRAKT

Valutaterminskontrakt avtalas med avsikten att skydda koncernen mot förändringar i valutakurser genom att kontrakten fastställer den kurs till vilken en tillgång eller skuld i utländsk valuta kommer att realiseras. En ökning eller minskning av det belopp som krävs för att reglera tillgången/skulden kompenseras av en motsvarande värdeförändring av terminskontraktet.

Vägd genomsnittlig löptid för koncernens valutaterminer fördelade efter dess syfte visas i nedanstående tabell:

		Genomsnittlig löptid i månader
	2015	2014
Valutaterminskontrakt för finansiella tillgångar och skulder	1	1

Marknadsvärdet vid utgången av perioden för dessa terminer uppgår till 3 (2014: -10) MSEK.

NOT 30 – FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Förutbetalda hyror	3	3	1	1
Förutbetalda försäkringar	7	6	2	–
Förutbetalda pensioner	5	5	4	4
Förutbetalda katalogkostnader	4	3	2	3
Övriga poster	15	14	5	4
Totala förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	33	31	15	12

NOT 31 – UPPLÅNING

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Långfristig
Banklån	537	–	537	–
Skulder till koncernbolag	–	–	231	235
Checkräkningskredit	12	8	0	0
Summa långfristig upplåning	549	8	768	235
Kortfristig
Banklån	–	818	–	818
Summa kortfristig upplåning	0	818	0	818
Summa upplåning	549	826	768	1 053

Utestående lånefacilitet förfaller i april 2018, periodförfallet eller så kallad rullning av dragna lån sker dock löpande. Genomsnittlig ränta på banklån var 0,842 % per år (2014: 1,063 % per år).

Dunis exponering, avseende upplåning, för förändringar i ränta och kontraktsenliga tidpunkter för ränteförhandling är vid rapportperiodens slut följande:

MSEK	2015	2014
6 månader eller mindre	0	381
6–12 månader	0	57
mer än 1 år	537	381
Summa	537	818

Dunis upplåning värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Skillnaden mellan det i balansräkningarna för 2015-12-31 redovisade värdena och de nominella värdena utgörs av transaktionskostnader.

Dunis upplupna räntor ligger redovisade som upplupna kostnader. Nedan visas nominella värden exklusive upplupna räntor samt redovisade värden för Dunis upplåning.

VERKLIGA VÄRDEN NUVARANDE FINANSIERING

Dunis banklån och checkräkningskredit, uppgående till 549 (2014: 826) MSEK löper med rörlig ränta där räntan fastställs vid varje ny låneperiod. Diskonteringseffekten för en så relativt kort tidsperiod är inte väsentlig varför det verkliga värdet motsvaras av det nominella värdet plus upplupen ränta.

	2015		2014
	Redovisat	Nominellt	Redovisat	Nominellt
MSEK	värde	värde	värde	värde
Banklån	537	537	818	818
Checkräkningskredit	12	12	8	8
Leasing	3	3	3	3
Summa	552	552	829	829

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens upplåning är följande:

MSEK	2015	2014
EUR	540	821
Andra valutor	12	8
Summa	552	829

BANKLÅN

Duni har en revolving kreditfacilitet om nominellt 130 MEUR. Detta lån löper till april 2016. Duni har även ett kreditavtal på 20 MEUR som löper till maj 2016. Duni är i slutförhandling avseende en ny finansieringslösning. Räntesatsen är rörlig och sätts som EURIBOR, fram till nästa rullning, plus en marginal.

CHECKRÄKNINGSKREDIT

Moderbolaget har för koncernen tecknat en checkräkningskredit uppgående till nominellt 81 MSEK. Utnyttjade beloppet per den 2015-12-31 var 12 MSEK.

NOT 32 – KLASSIFICERING AV FINANSIELLA INSTRUMENT

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Tillgångar
Icke finansiella tillgångar
Materiella och immateriella anläggningstillgångar	2 587	2 625	162	260
Uppskjuten skattefordran	96	139	60	87
Övriga finansiella anläggningstillgångar	–	–	766	772
Varulager	500	503	82	93
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	33	31	15	12
Summa icke finansiella tillgångar	3 216	3 298	1 085	1 224
Låne- och kundfordringar
Andra långfristiga fordringar	1	1	0	0
Kundfordringar	660	743	91	96
Skattefordringar	15	11	5	5
Övriga fordringar	79	70	19	17
Fordringar hos koncernföretag	–	–	1 553	1 804
Likvida medel / Kassa och bank	203	205	144	140
Summa låne- och kundfordringar	958	1 029	1 812	2 063
Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Derivatinstrument	4	1	4	1
Summa tillgångar värderade till verkligt värde via
resultaträkningen	4	1	4	1
Summa tillgångar	4 178	4 328	2 901	3 288

Duni har inga tillgångar vilka klassificeras som "Derivat som används för säkringsändamål" samt "Tillgängliga för försäljning".

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Skulder
Icke finansiella skulder
Uppskjuten skatteskuld	117	122	–	–
Avsättning till pensioner	236	266	104	107
Avsättning till omstruktureringsreserv	10	4	3	1
Summa icke finansiella skulder	363	392	107	108
Skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde
Checkräkningskredit	12	8	0	0
Banklån	537	818	537	818
Leverantörsskulder	352	341	62	64
Skatteskulder	66	29	–	–
Övriga skulder	89	96	11	11
Skulder till koncernbolag	–	–	292	293
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	406	434	82	87
Summa skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	1 462	1 726	984	1 273
Derivat som används för säkringsändamål
Derivatinstrument	7	6	7	6
Summa derivat som används för säkringsändamål	7	6	7	6
Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Derivatinstrument	0	11	0	11
Summa skulder värderade till verkligt värde via
resultaträkningen	0	11	0	11
Summa skulder	1 832	2 135	1 099	1 398

NOT 33 – PENSIONSFÖRPLIKTELSER

Ersättningar för pensioner och andra ersättningar efter anställning erläggs till övervägande del genom avgiftsbestämda planer där fortlöpande betalningar till myndigheter och försäkringsbolag görs. Dessa fristående organ tar därmed över förpliktelserna mot de anställda. Inom koncernen finns även ett antal förmånsbaserade pensionsplaner, vilket innebär att de anställda garanteras en pension motsvarande en procentuell andel av lönen.

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

	Koncernen
MSEK	2015	2014
Förmånsbestämda pensionsplaner	236	266

FÖRMÅNSBESTÄMDA PENSIONSPLANER

Inom koncernen finns ett flertal förmånsbestämda pensionsplaner, där de anställda har rätt till ersättning efter avslutad anställning baserat på slutlön och tjänstgöringstid. De största planerna finns i Sverige, Tyskland, Storbritannien, Nederländerna och Belgien. Planerna i Storbritannien och Nederländerna är externt fonderade, där förvaltningstillgångarna innehas av stiftelser eller liknande juridiska personer. Stiftelsernas verksamhet regleras av nationella bestämmelser och praxis, vilket gäller förhållandet mellan koncernen och förvaltare (eller motsvarande) av stiftelsens förvaltningstillgångar, samt hur förvaltningstillgångarna är sammansatta av olika typer av tillgångar.

Duni tillämpar från och med den 1 januari 2013 den reviderade IAS 19 Ersättningar till anställda, IAS19R. Detta innebär att tidigare oredovisade aktuariella förluster redovisas vid övergångstidpunkten samt att de aktuariella vinster och förluster som uppstår framgent kommer att redovisas i övrigt totalresultat.

PENSIONSFÖRSÄKRING I ALECTA

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i det oberoende försäkringsbolaget Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3 Klassificering av ITP-planer som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Duni har inte tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP2 som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålders- och familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för ITP2-försäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 3 (2014: 2) MSEK.

Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Per 2015-12-31 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 153 % (2014: 143 %). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

De belopp som redovisas i koncernens balansräkning består av:

	Förmånsbestämda pensionsplaner
MSEK	2015	2014
Nuvärdet av fonderade förpliktelser	276	280
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	-211	-211
Nuvärdet av ofonderade förpliktelser	171	197
Nettoskuld i balansräkningen	236	266

Totala pensionskostnader som redovisas i koncernens resultaträkning är följande:

MSEK	2015	2014
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år	-7	-5
Räntekostnad	-12	-14
Ränteintäkt	7	7
Summa pensionskostnad avseende förmånsbestämda pensionsplaner	-12	-12
Årets pensionskostnad avseende avgiftsbestämda pensionsplaner	-31	-30
Summa årets totala pensionskostnad, ingår i personalkostnader (not 13)	-43	-42
Årets omvärdering av pensionsplaner redovisade i övrigt totalresultat	10	-40

Kostnaderna avseende förmånsbestämda pensionsplaner fördelas i koncernens resultaträkning på följande poster:

	Förmånsbestämda pensionsplaner
MSEK	2015	2014
Rörelseresultat	-7	-4
Finansiella kostnader	-5	-8
Summa kostnader från förmånsbestämda pensionsplaner i resultaträkningen	-12	-12

Förändringen i den förmånsbestämda förpliktelsen under året är följande:

	Förmånsbestämda pensionsplaner
MSEK	2015	2014
Vid årets början	477	379
Kostnader för tjänstgöring under innevarande år	7	5
Räntekostnad	12	14
Omvärderingar förluster(+)/vinster(-)	-21	72
Valutakursdifferenser	-4	24
Utbetalda ersättningar	-26	-18
Regleringar	2	1
Vid årets slut	447	477
Erfarenhetsbaserade justeringar av förmånsbestämda förpliktelser	3	2

Omvärderingar innebär vinst/förlust till följd av förändrade demografiska antaganden, finansiella antaganden samt erfarenhetsbaserade vinster/förluster.

Förändringen i verkligt värde på förvaltningstillgångar under året är följande:

MSEK	2015	2014
Vid årets början	-211	-156
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	-7	-7
Omvärderingar förluster(+)/vinster(-)	3	-26
Valutakursdifferenser	2	-18
Avgifter från arbetsgivaren	-9	-8
Avgifter från anställda	-1	-1
Utbetalda ersättningar	12	4
Regleringar	0	1
Vid årets slut	-211	-211
Erfarenhetsbaserade justeringar av förvaltningstillgångar	3	-26

Förvaltningstillgångarna finns i huvudsak i Storbritannien och Holland. I Holland och Tyskland består fonderingen av försäkringskontrakt som ger en garanterad årlig avkastning med möjlighet till en av försäkringsbolaget årligen beslutad bonus. I Storbritannien är 78 % (67 %) av försäkringskontraken placerade i egetkapitalinstrument, 7 % (19 %) i obligationer samt 15 % (14 %) i fastigheter. Antagen avkastning på förvaltningstillgångar anges till den garanterade avkastningen plus den förväntade bonusen.

Avgifter till förmånsbestämda pensionsplaner förväntas uppgå till samma nivå som 2015.

Vägd genomsnittlig löptid för pensionsförpliktelsen uppgår till 17,6 år.

Aktuariella antagande på balansdagen

	Sverige	Tyskland	Storbritannien	Nederländerna	Belgien
Diskonteringsränta	2,9 % (2,0)	1,8 % (1,6)	3,9 % (3,8)	2,2 % (2,2)	2,2 % (1,6)
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	–	1,8 % (1,6)	3,9 % (3,8)	2,2 % (2,2)	2,2 % (1,6)
Framtida årliga löneökningar	–	–	4,0 % (4,0)	2,5 % (2,5)	2,8 % (3,0)
Framtida årliga pensionsökningar	1,45 % (1,2)	1,75 % (2,0)	3,25 % (3,25)	0,0 % (0,0)	0,0 % (0,0)
Personalomsättning	–	–	0,0 % (0,0)	0,0 % (0,0)	0,0 % (0,0)

Antaganden beträffande framtida livslängd baseras på offentlig statistik och erfarenheter från dödlighetsundersökningar i varje land, och sätts i samråd med aktuariell expertis.

Genom sina förmånsbestämda pensionsplaner är Duni exponerad mot ett antal risker, de mest väsentliga riskerna är:

Tillgångars volatilitet: Planens skulder är beräknade genom användning av en diskonteringsränta som utgår från företagsobligationer. Om förvaltningstillgångarna inte uppnår motsvarande avkastning uppstår underskott. På kort sikt kan detta medföra volatilitet men då skulden i pensionsplanen är långsiktig är placeringar i till exempel eget kapital instrument lämpligt för att hantera planen effektivt och få bästa avkastning. Duni har ingen egen kontroll över förvaltningstillgångarnas placeringar. De innehas av stiftelser vars verksamhet regleras av nationella bestämmelser och praxis.

Förändringar i obligationernas avkastning: En minskning i räntan på företagsobligationer kommer att innebära en ökning av skulderna i planerna.

Inflationsrisk: Vissa av planens pensionsförpliktelser är kopplade till inflationen, högre inflation leder till högre skulder. De flesta förvaltningstillgångarna är antingen opåverkade av (fast ränta på obligationer) eller svagt korrelerade med (aktier) inflationen, vilket innebär att en ökning i inflationen också kommer öka underskottet.

Livslängdsantaganden: Merparten av pensionsförpliktelserna innebär att de anställda som omfattas av planen ska erhålla förmånerna livet ut vilket medför att höjda livslängdsantaganden resulterar i högre pensionsskulder. Detta är framförallt väsentligt i de svenska planerna vilka inflationsökningar medför högre känslighet för ändringar i livslängdsantaganden.

Sammansättning per land, 2015

MSEK	Sverige	Tyskland	Storbritannien	Nederländerna	Belgien	Total
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser	146	54	132	110	5	447
Verkligt värde på förvaltningstillgångar	–	-1	-119	-88	-3	-211
Summa förmånsbestämd pensionsplan per land	146	53	13	22	2	236

Diskonteringsräntans känslighet i den förmånsbestämda förpliktelsen (DBO):

	Förändring i antagande	Ökning i antagande	Minskning i antagande
Diskonteringsränta	+/- 0,5 %	Minskning med 7,8 %	Ökning med 8,9 %

Om förväntad livslängd i den svenska pensionsplanen skulle öka med 1 år från antagandet skulle den svenska pensionsplanen öka med 5,3 %. Om pensionsökningarna i den svenska pensionsplanen skulle öka med 0,5 % från antagandet skulle den svenska pensionsplanen öka med 6,5 %. Om pensionsökningarna i den svenska pensionsplanen skulle minska med 0,5 % från antagandet skulle den svenska pensionsplanen minska med 5,9 %. Känslighetsanalysen förutsätter att alla andra antaganden är oförändrade.

Avsättningar enligt Tryggandelagen

	Moderbolaget
MSEK	2015	2014
FPG/PRI-pensioner	104	107
Skuld i balansräkningen	104	107

De belopp som redovisas i moderbolagets resultaträkning är följande:

MSEK	2015	2014
Intjänat under året	0	0
Räntekostnad	-4	-6
Årets pensionskostnad	-4	-6

Förändringen i den förmånsbestämda förpliktelsen under året är följande:

MSEK	2015	2014
Vid årets början	107	109
Nettokostnad redovisad i resultaträkningen	4	6
Utbetalda ersättningar	-8	-8
Regleringar	0	0
Vid årets slut	104	107

Skulden i moderbolaget avser pensionsförpliktelse hos PRI.

NOT 34 – UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Upplupna kostnader till personal	130	146	36	39
Upplupna räntekostnader	0	1	0	0
Upplupna kostnadsfakturor	78	80	23	19
Upplupna skulder till kunder	174	185	20	24
Övriga poster	25	22	3	5
Totala upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	406	434	82	87

NOT 35 – STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER

STÄLLDA SÄKERHETER

Koncernen eller moderbolaget har inga ställda säkerheter under 2015 eller 2014.

Eventualförpliktelser

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Garantier	76	53	74	51
FPG/PRI	3	3	2	2
Summa eventualförpliktelser	79	56	76	53

Av garantierna i moderbolaget är 64 (2014: 50) MSEK ställda till förmån för koncernföretag. Garantierna i moderbolaget avser i huvudsak lokala tullverk om 10 (2014: 12) MSEK.

Duni har en miljöpolicy och har implementerat kontrollsystem som hjälper Duni att tillse att miljölagstiftningen efterlevs. Duni anser att den befintliga verksamheten och produktionsanläggningarna i allt väsentligt uppfyller kraven i miljö lagar och -bestämmelser som Duni omfattas av men Duni kan inte garantera att idag okända skyldigheter, exempelvis sanering eller återställande av egendom som ägs eller tidigare har ägts av Duni, inte kan komma att uppstå i framtiden.

Dialog pågår med ansvariga myndigheter rörande ansvarsfördelning och teknisk undersökning av misstänkt historisk markförorening på en av Duni AB ägda fastigheter.

Genom ett infusionerat bolag, som inte längre är i koncernens ägo, blev Duni AB part i en förundersökning avseende misstänkt historisk markförorening. En teknisk undersökning är avslutad och beslut har även kommit från myndigheten att Duni inte bär risken.

Inga väsentliga skulder förväntas uppkomma till följd av någon av ovanstående typer av eventualförpliktelser.

NOT 36 – JUSTERINGAR FÖR POSTER SOM INTE INGÅR I KASSAFLÖDET

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Avskrivningar	158	133	118	119
Nedskrivningar lager	–	–	2	1
Omstruktureringar	6	-17	2	6
Avsättning till pensioner	-18	-16	4	5
Värdeförändring derivat	0	0	–	–
Övrigt	3	-4	3	5
Avvecklade versamheter	0	2	–	–
Summa	149	98	129	136

NOT 37 – ÅTAGANDEN

OPERATIONELLA LEASINGAVTAL

Duni hyr ett antal kontor och lagerlokaler samt personbilar i huvudsak till försäljningsorganisationen. Därutöver hyrs ett antal maskiner i produktionsverksamheten. Avtalen avser ej uppsägningsbara operationella leasingavtal. Leasingavtalen har olika villkor, indexklausuler och rätt till förlängning. Villkoren är marknadsmässiga vad avser såväl priser som avtalslängd.

Nominella värdet av framtida minimileasingavgifter, avseende icke uppsägningsbara leasingavtal fördelar sig enligt följande:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Förfaller till betalning inom ett år	55	57	9	10
Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år	119	118	9	6
Förfaller till betalning senare än fem år	14	21	–	–
Summa	188	196	18	16
Därav leasingkontrakt tecknade under året	34	25	15	7

Totala kostnader avseende operationella leasingavtal uppgår under året till 77 (2014: 76) MSEK i koncernen samt 22 (2014: 21) MSEK i moderbolaget.

FINANSIELLA LEASINGAVTAL

Nominella värdet av framtida minimileasingavgifter, avseende icke uppsägningsbara leasingavtal fördelar sig enligt följande:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Förfaller till betalning inom ett år	2	1	–	–
Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år	6	2	–	–
Summa	9	3	0	0
Nuvärdet av framtida leasingavgifter	9	3	0	0

NOT 38 – RÖRELSEFÖRVÄRV

Under räkenskapsåret 2015 har inga rörelseförvärv skett.

Under räkenskapsåret 2014 förvärvade Duni samtliga aktier och röster i Paper+Design Group, en verksamhet med en stark position i premiumsegmentet för designade, tryckta servetter framförallt på konsumentmarknaden. Produkterna är i huvudsak egentillverkade servetter och säljs främst till fackhandelns heminredningsbutiker, trädgårdscenter och blomsterbutiker.

NOT 39 – TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

Inga väsentliga transaktioner med närstående parter har ägt rum under räkenskapsåret 2015 eller under räkenskapsåret 2014. Utöver ovanstående information samt information i Not 13 om Ersättning till ledande befattningshavare och i Not 6 om Inköp och försäljning mellan koncernbolag finns inga transaktioner med närstående bolag.

NOT 40 – HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

Inga väsentliga händelser har ägt rum efter balansdagen.

STYRELSENS FÖRSÄKRAN OCH UNDERSKRIFTER

STYRELSENS FÖRSÄKRAN

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Malmö 2016-03-16

Anders Bülow Styrelseordförande

Alex Myers

Pauline Lindwall Styrelseledamot

Magnus Yngen Styrelseledamot

Styrelseledamot Per-Åke Halvordsson Representant PTK

Pia Rudengren Styrelseledamot

Henry Olsen Representant LO

Vår revisionsberättelse har avgivits den 16 mars 2016

PricewaterhouseCoopers AB Eva Carlsvi Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

REVISIONSBERÄTTELSE

Till årsstämman i Duni AB (publ), org.nr 556536-7488

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Duni AB (publ) för år 2015 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 43–47. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 38–99.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 43–47. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Duni AB (publ) för år 2015. Vi har även utfört en lagstadgad genomgång av bolagsstyrningsrapporten.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen samt att bolagsstyrningsrapporten på sidorna 43–47 är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat enligt ovan är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Därutöver har vi läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Malmö den 16 mars 2016

PricewaterhouseCoopers AB Eva Carlsvi Auktoriserad revisor

ORDLISTA

Airlaid

Ett material, känt för sin vätskefördelning, absorptionsförmåga och mjukhet. Processen bygger på att man använder luft för att fördela fibrerna i materialet istället för vatten som i traditionell tissue-produktion. Airlaid används för dukar, tabletter, servetter samt som insatsvara för olika typer av intimhygienprodukter.

Amuse-bouche

Duni Amuse-bouche® är en serie transparenta miniatyrformar som är perfekt för aptitretare och desserter.

Bagass

Bagass är en restprodukt från sockerrör efter att sockret extraherats. Materialet är helt biologiskt nedbrytbart. Bagass används främst i Dunis måltidsförpackningar och serveringsprodukter som tallrikar, skålar och take-away-boxar.

BRC

BRC är ett ledningssystem för hygien och livsmedelssäkerhet. Enheterna i Bramsche och Poznan är BRC-certifierade.

Cash-and-carries

Storköp där företagskunder själva hämtar sina varor.

Consumer

Ett av Dunis fem affärsområden – försäljning till främst detaljhandeln.

Customization

Att skräddarsy produktlösningar för specifika kunder så att de förstärker kundens koncept och varumärke.

Designs for Duni®

Ett unikt koncept där Duni utvecklar specialdesignade produkter i samarbete med välkända designers

Dunicel®

Dunicel är en bordsduk baserad på ett unikt material som faller som tyg. Tack vare en speciell patenterad produktionsmetod blir känslan helt annorlunda än vanliga pappersdukar.

Duniform®

Duniform är ett system för matdistribution och omfattar allt från förpackningsmaskiner till varmhållningsväskor.

Duniletto®

Duniletto är en exklusiv servett med vikning för bestick.

Dunilin®

Dunilin känns och bryts som linne och används till de lyxigaste servetterna. Ett unikt material med en vävliknande yta som påminner om linne, men är baserat på pappersfibrer. Dunilin kombinerar styrka med en hög uppsugningsförmåga och är perfekt för servettvikning.

Dunisilk®

Dunisilk är ett avtorkbart material och kan även användas utomhus. Finns som snibbduk och vanlig duk.

Ecoecho® / Duni ecoecho®

Duni ecoecho är ett sortiment för servering och måltidslösningar med goda miljöegenskaper. De bästa tillgängliga materialen med målsättningen att begränsa användningen av ej förnybara resurser för att minska vårt CO2 -avtryck har använts till detta sortiment. Produkterna har utvecklats med omtanke om miljön och har valts ut eftersom de har en eller flera miljögodkända egenskaper.

Ecoecho® bioplastic

Ett biobaserat material som funktionsmässigt ger samma fördelar som traditionell polypropen (PP) och samtidigt är återvinningsbart som vanlig plast.

Elegance

Duni Elegance® är en linnelik exklusiv servett framtagen med en ny patenterad produktionsprocess. Den väger dubbelt så mycket som en pappersservett av hög kvalitet, har en tilltalande struktur, linneliknande prägling och hög absorptionsförmåga.

Evolin®

Evolin är ett nytt, revolutionerande dukmaterial som kombinerar textil- och linnedukens upplevelse med engångsproduktens fördelar. Det är ett hybridmaterial baserat på träfiber.

FSC®

Förkortning för Forest Stewardship Council, en oberoende, internationell medlemsorganisation som certifierar skogsbruk avseende miljöanpassning, socialt ansvarstagande och ekonomisk livskraftighet.

Goodfoodmood®

Dunis nya varumärkesplattform – att skapa en trivsam atmosfär och positiv stämning vid alla tillfällen när det lagas och bjuds på mat och dryck – en Goodfoodmood.

HoReCa

Förkortning för hotell, restaurang och catering.

ISO 14001

ISO 14001 är den enda internationella standarden för miljöledningssystem och har också valts som standard inom Duni. Enheterna i Bramsche, Wolkenstein, Poznan, Dals Långed och Skåpafors är ISO 14001-certifierade.

ISO 26000

ISO 26000 är en internationell standard som definierar ansvarsfullt företagande.

ISO 9001

ISO 9001 är en internationell standard för kvalitetsledning. Enheterna i Bramsche, Wolkenstein, Poznan, Dals Långed och Skåpafors är ISO 9001-certifierade.

Key account management

Nyckelkundsbearbetning. Säkerställer långsiktig och lönsam relation med de viktigaste kunderna.

Koncessionscatering (Concession catering)

Att driva restaurang eller café på uppdrag av annan organisation på ett bestämt försäljningsområde.

Kontraktscatering (Contract catering)

Att driva restaurang, café eller catering på uppdrag av annan organisation.

Konvertering

Den tillverkningsfas där tissue och airlaid i stora rullar beskärs, trycks, präglas och viks till färdiga servetter och dukar.

Life cycle management

Nya och befintliga produkter utvärderas utifrån kriterier för lagerhållning, omsättning och lönsamhet.

Materials & Services

Ett av Dunis fem affärsområden – utgörs av de delar som inte ryms under övriga affärsområden, främst externförsäljning av tissue.

Meal Service

Ett av Dunis fem affärsområden – försäljning till företag med verksamhet inom restaurang, catering eller matproduktion.

Merchandising

Duni hjälper butiksägaren med att fylla på hyllorna, bygga montrar samt ta hand om säljkampanjer och erbjudanden.

New Markets

Ett av Dunis fem affärsområden – försäljning till hotell, restaurang, catering och detaljhandel på marknader utanför Europa.

OK Compost

OK Compost®-märkningen innebär att Duni har världens första och största sortiment av komposterbara, enfärgade servetter och dukar.

Organisk tillväxt

Tillväxt rensat för valuta- och struktureffekter.

Our Blue Mission

Dunis arbete för hållbart företagande, Corporate Social Responsibility (CSR), styrs av programmet Our Blue Mission. Det beskriver hur Duni arbetar med hållbarhet inom flera områden och täcker förhållningssätt inom miljö, produktsäkerhet, samhällsansvar, sociala rättigheter och affärsetik.

Private label

Produkter märkta med kundens eget varumärke.

REACH

REACH är en förkortning av Registration Evaluation Authorization and restriction of Chemicals. Det är en ny kemikalie-lagstiftning inom hela Europeiska unionen (EES-länderna) som trädde i kraft 1 juni 2007.

Sacchetto

Duni Sacchetto® är en bestickficka av papper med plats för servett.

Sensia®

Sensia bordslöpare faller vackert över bordet, mjukar upp kanterna och skapar en 3D-effekt med sin präglade struktur.

Table Top

Ett av Dunis fem affärsområden – försäljning till hotell, restauranger, cateringföretag och grossister.

Tête-à-tête

Dukrulle, 40 cm bred, med perforering. Kan användas som vepa, tablett eller placeras tvärs över bordet.

NYCKELTALSDEFINITIONER

Antal anställda

Antalet anställda vid periodens slut.

Avkastning på eget kapital

Periodens resultat som procentandel av eget kapital.

Avkastning på sysselsatt kapital

Rörelseresultat som procentandel av sysselsatt kapital.

Bruttomarginal

Bruttoresultat som procentandel av försäljning.

EBIT

Redovisat rörelseresultat.

EBIT marginal

EBIT som procentandel av försäljning.

EBITA

Rörelseresultat före avskrivningar av immateriella tillgångar.

EBITA marginal

EBITA som procentandel av försäljning.

EBITDA

Rörelseresultat före av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar.

EBITDA marginal

EBITDA som procentandel av försäljning.

Kostnad för sålda varor

Kostnad för sålda varor, inklusive produktionsoch logistikkostnader.

Operativt resultat

Rörelseresultat justerat för omstruktureringskostnader, orealiserade värderingseffekter av valutaderivat, verkligt värde allokeringar och avskrivningar av immateriella tillgångar som är identifierade i samband med förvärv.

P/E tal

Aktuell aktiekurs i förhållande till vinst per aktie.

Räntebärande nettoskuld

Räntebärande skulder och pensioner minskat med likvida medel och räntebärande fordringar.

Skuldsättningsgrad

Nettoskuld i förhållande till totalt kapital där nettoskulden är den totala upplåningen med avdrag för likvida medel och det totala kapitalet är eget kapital samt nettoskulden.

Sysselsatt kapital

Icke räntebärande anläggningstillgångar och omsättningstillgångar med avdrag för icke räntebärande skulder.

Valutajusterad

Siffor som justerats för effekter av valutakursdifferenser i samband med konsolidering. 2015 års siffror beräknade med 2014 års valutakurser. Effekter av omsättning av balansposter ingår inte.

Vinst per aktie

Resultatet för perioden delat med det genomsnittliga antalet aktier.

KALENDARIUM

ÅRSSTÄMMA DEN 3 MAJ 2016

Årsstämma hålls på Skånes Dansteater, Östra Varvsgatan 13 A, Malmö tisdagen den 3 maj 2016 klockan 15.00. Inregistrering från klockan 14.15.

ANMÄLAN

Aktieägare som önskar deltaga ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast den 27 april 2016, dels anmäla sig senast samma dag till något av följande alternativ:

• per telefon 040-10 62 00
• per post till Duni AB, Bolagsstämma, Box 237, 201 22 Malmö
• per e-post bolagsstamma@duni.com
• Vid anmälan skall aktieägare uppge:
• namn
• personnummer/organisationsnummer
• adress och telefonnummer
• antal aktier

Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier ska, för att ha rösträtt på årsstämman, av den bank eller fondhandlare som förvaltar aktierna begära tillfällig ägarregistrering ett par bankdagar före den 27 april 2016.

UTDELNING

Styrelsen föreslår en utdelning om 5,00 SEK per aktie eller 235 MSEK. Avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås till den 6 maj 2016. Beslutar stämman enligt förslaget beräknas utdelningen utbetalas den 11 maj.

DUNI ABS VALBEREDNING

Dunis valberedning har följande sammansättning:

• Anders Bülow, styrelseordförande i Duni AB
• Rune Andersson, Mellby Gård Investerings AB, valberedningens ordförande
• Hans Hedström, Carnegie Fonder
• Bernard R. Horn, Jr., Polaris Capital Management, LLC

Valberedningen har till uppgift att till årsstämman lämna förslag till val av styrelse, revisorer och revisorssuppleanter samt arvoden till dessa.

Fullständig information avseende årsstämman återfinns på Dunis hemsida.

TIDPLAN FÖR EKONOMISK INFORMATION:

Publiceringstillfällen

21 april, 2016 – delårsrapport, januari–mars 2016,

• 13 juli, 2016
• delårsrapport, januari–juni 2016,
• 21 oktober, 2016
• delårsrapport, januari–september 2016.

Boksluts- och delårsrapporter publiceras på svenska och engelska och kan laddas hem från Dunis hemsida. Rapporterna kan också beställas från Duni AB.

Årsredovisningen produceras på svenska och engelska. Vid eventuella skillnader i versionerna hänvisas till den svenska texten.

ADRESSER

HUVUDKONTOR

Duni AB Box 237 201 22 MALMÖ

Besöksadress:

Ubåtshallen, Östra Varvsgatan 9A Tel 040 10 62 00 Fax 040 39 66 30

E-post allmänna frågor: info@duni.com

För adresser till Dunis dotterbolag och distributörer; vänligen se www.duni.se.

KONTAKT INVESTOR RELATIONS:

Mats Lindroth, CFO, mats.lindroth@duni.com

KONTAKT PRESS, MARKNAD OCH KOMMUNIKATION:

Tina Andersson, Director Business Area Consumer & Corporate Marketing, tina.andersson@duni.com

Duni AB (publ) Årsredovisning 2015 Org nr 556536-7488

Innehållet i denna årsredovisning får inte helt eller delvis kopieras eller lagras på maskinläsbart medium utan tillstånd från Duni AB (publ).

Text: Trägårdh Kommunikation AB Grafisk form och produktion: Bysted AB