Duni — Annual Report 2013

Apr 3, 2014

Värdehöjande design ÅRSREDOVISNING 2013

8 " Vårt fokus ligger på produkter som förstärker upplevelsen kring det dukade bordet"

Året i korthet	3
Detta är Duni	6
VD har ordet	8
Finansiella mål	10
Strategi	11
Dunis marknad	14
Varumärket	16
Design	17
Tillväxt	18
Affärsområde Professional	20
Affärsområde Consumer	22
Affärsområde Tissue	24
Produktion och distribution	25
Our Blue Mission	26
Medarbetare	30
Aktien	32
Årsredovisning	36–91
Förvaltningsberättelse	37
Bolagsstyrningsrapport	40
Styrelse	44
Koncernledning	45
Revisionsberättelse	91
Nyckeltalsdefinitioner	92
Ordlista	93
Kalendarium	94
Adresser	94

16 " Vi stärker varumärket med människor, mat och dryck"

20 Ökat fokus på kontinuerlig

produktutveckling och innovation

För att visa att Duni är en innovativ aktör skapades under 2013 Designs för Duni®

22

Innovativ design som skapar atmosfär

Ett väldukat bord med innovativt designade produkter som inte är som andra. Produkter som är designade för att höja värdet på upplevelsen av måltiden, för att höja atmosfären runt matbord i över 40 länder.

Produkternas utseende är en viktig och självklar del av designen. Men för Duni är det lika självklart att designen även omfattar materialval, produktionsmetod och distributionssätt.

En genomarbetad design tar hänsyn till alla tänkbara miljöaspekter och förbättrar produkternas funktion. För att i slutändan höja värdet för aktieägarna.

17 " Design är viktigt för Dunis framgång"

3

Fortsatt förbättrad lönsamhet

Den övergripande tillväxttakten blev 4,7 % i jämförbar valuta. Trots att marknaden för Europa som helhet varit oförändrad och att marknaderna i flera regioner gått ner något, växte Duni inom flera områden.

Affärsområde Professional

Nettoomsättningen ökade till 2 702 (2 682) MSEK och svarade därmed för 71 (73) % av koncernens nettoomsättning. Rörelse resultatet ökade till 356 (337) MSEK, vilket innebär att rörelsemarginalen steg till 13,2 (12,6) %.

Fullservicerestaurangsektorn stagnerade under året med en antydan till viss förbättring under andra halvåret. Catering visade en betydligt positivare utveckling, där Professional vuxit under året. Kundlösningar med en tydlig miljöprofil samt nya kundanpassade koncept har visat sig framgångsrika.

Under året har affärsområdet implementerat en ny marknadsdriven organisation med större fokus på take-awaysegmentet, vilket resulterat i god tillväxt inom segmentet samt högre kostnadseffektivitet som motverkat kostnadsökningar inom andra områden.

Förvärvet av Song Seng i Singapore har bidragit positivt till resultatet och ytterligare synergier förväntas inom såväl inköp som försäljning av Dunis produkter.

Affärsområde Consumer

Nettoomsättningen ökade till 603 (551) MSEK och svarade därmed för 16 (15) % av koncernens nettoomsättning. Rörelse resultatet ökade till 12 (6) MSEK, vilket innebär att rörelsemarginalen steg till 2,1 (1,0) %.

Consumer växte på alla betydande marknader samtidigt som detaljhandeln började en långsam återhämtning med svagt positiva siffror för året. En utmaning är det volatila affärsklimat som kännetecknar detaljhandeln. Ett fortsatt attraktivt sortiment är därför av högsta vikt för att bibehålla och tillfredsställa befintliga kunder likväl som att vinna nya kontrakt.

De tillkommande volymerna och det ökade kapacitetsutnyttjandet har bidragit positivt till Consumers resultatökning.

Affärsområde Tissue

Nettoomsättningen ökade till 499 (436) MSEK och svarade därmed för 13 (12) % av koncernens nettoomsättning. Rörelse resultatet ökade till 17 (-1) MSEK, vilket innebär att rörelsemarginalen steg till 3,4 (-0,2) %. Resultatökningen är en följd av beslutet att avveckla den externa hygienförsäljningen.

Genom avvecklingsbeslutet har driften effektiviserats samtidigt som åtgärder för en framtida nedläggning kan tas stegvis.

Nettoomsättningen ökade till 3 803 (3 669) MSEK

Rörelseresultatet (EBIT) ökade till 385 (342) MSEK

Rörelsemarginalen ökade till 10,1 (9,3) %

Styrelsen föreslår höjd utdelning till 4,00 (3,50) kronor per aktie

NYCKELTAL

2013 2012 2011 2010 2009 Nettoomsättning 3 803 3 669 3 807 3 971 4 220 EBIT* 385 342 404 435 436 EBITDA* 503 454 510 537 539 Resultat före skatt 350 204 358 418 444 Årets resultat 267 126 261 306 336 Föreslagen utdelning SEK/Aktie 4,00 3,50 3,50 3,50 2,50 Eget kapital 2 099 1 985 2 082 1 991 1 789 Avkastning på eget kapital 12,72% 6,35% 12,54% 15,37% 18,78% Antal anställda 1 902 1 875 1 888 1 914 1 906 Nettoomsättning

* EBIT och EBITDA är justerade för jämförelsestörande poster.

Jämförelsetalen för 2012 är omräknade enligt nya redovisningsprinciper

NETTOOMSÄTTNING / UNDERLIGGANDE RÖRELSERESULTAT

Detta är Duni

Duni är en av Europas ledande aktörer inom design, tillverkning och marknadsföring av högkvalitativa dukar, servetter, ljus och andra produkter för bordsdukning. Duni erbjuder även förpackningar och förpackningssystem till den växande marknaden för färdigmat och take-away.

Tre affärsområden

Dunis verksamhet bedrivs i tre affärsområden: Professional, som innefattar försäljningen till hotell, restauranger och cateringföretag, Consumer som huvudsakligen är inriktat på dagligvaruhandeln och Tissue som producerar mjukpapper för bordsdukningsprodukter och hygienartiklar.

Produkter

Duni är huvudsakligen verksamt på tre produktmarknader: bordsdukningsartiklar för engångsbruk, måltidsförpackningar och mjukpapper. Förnyelsegraden är snabb och hög för att kunna möta aktuella trender och erbjuda säsongsvariationer.

Under 2013 producerade Duni:

• 2,5 miljarder m2 råmaterial för produktion av servetter och bordsdukar
• 9,3 miljarder servetter
• 126 miljoner bordsdukar

Här finns Duni

Tillverkning av mjukpapper för servetter och bordsdukar sker i Sverige, medan Dunis konvertering till färdiga bordsartiklar sker i Tyskland och Polen. Duni har huvudkontor i Malmö och runt 1 900 anställda i 18 länder. De största marknaderna finns i Central- och Nordeuropa, men globalt omfattas mer än 40 marknader.

Marknadskontor: Finland, Frankrike, Nederländerna, Polen, Ryssland, Schweiz, Singapore, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike.

Our Blue Mission

Cirka 70 procent av Dunis produkter är pappersbaserade och tillverkningen av dessa sker i allt väsentligt inom koncernen. Duni bedriver ett långsiktigt miljö- och CSR-arbete inom programmet Our Blue Mission. 95 procent av de pappersbaserade produkterna är FSC-certifierade (Forest Stewardship Council) och en betydande andel produkter är Svanenmärkta.

Nedanstående är mål för 2020 och de kommer att ses över kontinuerligt med en planerad större översyn under 2015

• Energin i Dunis produktion ska vara 100 procent fossilfri.
• Energianvändningen ska minska med 20 procent.
• Det ska finnas förnybara eller komposterbara alternativ i 100 procent av Dunis produktgrupper.
• Inga produktklagomål ska gälla potentiella hälsorisker.
• Kontrollerade leverantörer ska stå för 80 procent av värdet på råvaror och slutprodukter. Alla nya leverantörer av slutprodukter ska kontrolleras.
• Alla medarbetare ska vara engagerade i förbättringar, känna till de etiska reglerna och delta i arbetet med värdefrågor.

NETTOOMSÄTTNING PER AFFÄRSOMRÅDE

Duni har fyra kärnvärden som genomsyrar företaget och verksamheten:

Vi håller våra löften och förbinder oss att leverera resultat. Vi vågar försöka. Vi skapar värden för våra intressenter samtidigt som vi respekterar en hållbar utveckling.

Öppenhet

Vi litar på våra kollegor och ger dem ansvar. Vi har modet att förändra. Vi lyssnar, lär och delar med oss.

Mervärde

Vi sätter våra kunder i första rummet. Snabbhet är avgörande och vi går över gränser för att komma fram till lösningen. Innovation och kvalitet är en del av vårt förhållningssätt.

Vinnarinstinkt

Vi ligger alltid steget före. Vi ser möjligheter och agerar. Vi firar våra framgångar.

Resultatförstärkning och starkare initiativ mot ökad tillväxt

Under 2013 togs ytterligare tillväxtinitiativ och både omsättning och lönsamhet förstärktes i förhållande till föregående år. Samtliga affärsområden ökade sin försäljning och totalt för koncernen steg nettoförsäljningen, justerat för valutakursförändringar, med 4,7 % procent till 3 803 (3 669) MSEK. Den underliggande lönsamheten ökade till 385 (342) MSEK, vilket innebär att rörelsemarginalen steg till 10,1 (9,3) procent.

Lyssna på VD Thomas Gustafsson när han berättar mer om utvecklingen 2013 och hur han ser på Dunis framtida möjligheter. reports.duni.com/arsredovisning2013

9

"Den rätta atmosfären kan bara skapas med produkter som har tillverkats med respekt för samhället och miljön. För oss på Duni är det sunt förnuft."

Årets förbättringar är i grunden en effekt av ökade marknadsandelar vilket bland annat medfört bättre kapacitetsutnyttjande i våra produktionsanläggningar. Den totala efterfrågan i Europa inom Dunis produktsegment bedöms i stort oförändrat jämfört med föregående år. I södra Europa fortsatte marknaden att vika men omvänt har vi sett en bättre utveckling i Norden och Central europa. Trenden att mer lättillgängliga erbjudanden för take-away och fast food växer på bekostnad av fullservicerestauranger, håller i sig.

Affärsområde Professional har under 2013 försvarat sina, sedan länge, mycket starka positioner i framför allt Tyskland, Benelux-länderna och Norden. På utvalda marknader har samtidigt offensiva insatser gjorts. Södra Europa är ett exempel där affärsområdet utvecklat produkter och erbjudanden specifikt anpassade för den marknaden. Satsningen har varit framgångsrik och bidragit med god tillväxt.

Affärsområde Consumer har under året breddat och förstärkt sitt kunderbjudande. Premium-konceptet "Designs for Duni®" kommer allt mer i fokus samtidigt som vi ökat affären med handelns egna varumärken. Året innehåller flera framgångsrika produkt lanseringar och försäljningsframgångar hos såväl befintliga som nya kunder. Marknaden för Affärsområde Consumer är stabil med låg eller ingen tillväxt och drivs i allt högre grad av upphandlingar med förutbestämda kontraktsperioder. Under 2013 tecknade affärsområdet flera viktiga kundkontrakt och visade en tydligt förbättrad försäljningstrend.

Under inledningen av 2013 togs initiativ för en etablering i Sydostasien med målsättningen att dra nytta av den starka tillväxten i regionen. Det var därför glädjande att vi redan under andra kvartalet 2013 kunde genomföra förvärvet av Song Seng i Singapore.

Duni Song Seng är en ledande leverantör av engångsförpackningar för mat och dryck i Singapore. Kunder är hotell, restauranger, olika typer av matkedjor samt sjukhus och vårdinrättningar. Duni Song Seng har en stark position i Singapore och en

växande exportverksamhet i Asien och Oceanien. Förvärvet är ett viktigt steg i Dunis strategi att expandera på tillväxtmarknader och öka servicegraden inom det växande segmentet take-away och snabbmatkedjor.

Duni Song Seng fortsatte att växa på ett bra sätt under 2013 och företagets lönsamhet ligger väl i nivå med Dunis finansiella mål om en rörelsemarginal på över tio procent. Nästa steg är att påbörja lansering av Dunis premium-sortiment och vår ambition är att utveckla marknaden på samma sätt som vi gjort i Europa.

Fokus på produkter kring det dukade bordet

Dunis kärnaffär är produkter som skapar atmosfär kring det dukade bordet och det är med dessa som bolaget ska växa. Ett bra exempel är dukmaterialet Evolin® , där vi under senare år gjort betydande investeringar. Införsäljningen av Evolin® har fortsatt under 2013 och är ett viktigt verktyg för att behålla Dunis position som ledande innovatör av produkter för det dukade bordet.

Vårt fokus på produkter som förstärker upplevelsen kring det dukade bordet innebar att vi i början av 2013 tog beslut om att avveckla hygienverksamheten inom Affärsområde Tissue. Verksamheten bedöms inte nå acceptabel lönsamhet under över skådlig framtid och beräknas vara avvecklad i mars 2015.

Duni visar respekt för samhället och miljön

Dunis syn på socialt ansvar är kopplat till kärnverksamheten: att skapa en trivsam måltidsatmosfär. Den rätta atmosfären kan bara skapas med produkter som har till verkats med respekt för samhället och miljön. För oss på Duni är det sunt förnuft.

I "Our Blue Mission" har vi en långsiktig miljöstrategi där målen sträcker sig till 2020. Vi avsätter stora resurser för att agera hållbart och ansvarsfullt samtidigt som det ska resultera i genomtänkta och ansvarsfulla affärsbeslut. Under 2013 har vi arbetat med att certifiera vårt servettoch duk sortiment för komposterbarhet. Vi ser också att efterfrågan på produkter inom vårt Ecoecho™-sortiment ökar. Under året har vi lanserat flera nya pro dukter för att möta den ökade efterfrågan.

Kundrelation och varumärket

Under 2014 intensifierar vi arbetet med att stärka våra kundrelationer och förtydliga vad vårt varumärke står för. Duni är ett välkänt varumärke för våra målgrupper, men vi behöver vitalisera och skapa ytterligare relevans för våra kunder. Därför är det glädjande att vi under hela 2014 kommer att vara huvudsponsor till Bocuse d'Or Europe – de europeiska mästerskapen för kockar. Ett sponsorskap som är en "dröm-matchning" för Dunis varumärke.

Under 2013 har vi förstärkt och om organiserat vår kommersiella organisation. I syfte att öka specialiseringsgraden och förstärka fokus på prioriterade kundsegment har säljorganisationen för Affärsområdet Professional delats upp i två delar – en som fokuserar på marknadssegmentet Table Top och en som bearbetar marknadssegmentet Meal Service. Förändringen är ett naturligt steg efter den omorganisation som inleddes under 2012. Det skapar förutsättningar för effektivare resursutnyttjande och bättre integration mellan marknads- och sälj aktiviteter. Organisationsförändringen implementeras stegvis och beräknas vara fullt genomförd vid utgången av det första kvartalet 2014.

Väl rustade för lönsam tillväxt

Duni är nu bättre organiserat, såväl mot rätt marknader som med fokus på ett effektivt säljarbete. Under 2013 har vi genom förvärv tagit klivet in i en snabbt växande marknad i Sydostasien.

Duni har värdeskapande tillväxtstrategier på plats och står väl rustat för att skapa ökad lönsam tillväxt under 2014.

Malmö i mars 2014

Thomas Gustafsson VD och koncernchef

Finansiella mål

Sedan Duni noterades på Stockholmsbörsen i november 2007 har Duni haft finansiella mål avseende tillväxt och lönsamhet. Dessa har legat fast på samma nivå. Generellt sett har lönsamhetsmålet uppnåtts, medan tillväxten legat under målet. För att höja tillväxten har Duni vidtagit strategiska åtgärder för att öka fokus mot marknader och områden med högre tillväxt.

OMSÄTTNINGSTILLVÄXT, 5 %

5 % Duni har som mål att den genomsnittliga organiska omsättningen ska överstiga 5 % per år över en konjunkturcykel. Utöver detta kommer Duni att överväga förvärv för att nå nya tillväxtmarknader eller förstärka sin ställning på existerande marknader.

RÖRELSEMARGINAL, 10 %

10 %

Målet är att rörelsemarginalen för Duni ska uppgå till 10 % eller mer. Lönsamheten ska lyftas genom försäljningstillväxt, fortsatt fokus på premiumprodukter och fortsatta förbättringar inom inköp och produktion.

UTDELNING, 40 % AV VINSTEN

40 %

Långsiktigt har styrelsen för avsikt att utdelningen ska uppgå till minst 40 % av resultatet efter skatt.

Strategi

Marknadsledande position skapar förutsättningar för tillväxt

Den europeiska marknaden för bordsartiklar för engångsbruk är värd cirka 35 miljarder SEK (fyra miljarder EUR). Duni är ledande inom premiumsegmentet och marknadsledare på många av sina kärn marknader. Det ger möjligheter att aktivt driva utvecklingen i branschen mot ökad användning av engångsprodukter. Marknadspositionen utgör en fördel vid diskussioner både med kunder inom HoReCa-området och inom detaljhandeln där ofta endast ledande varumärken får plats på hyllan. Den starka marknadspositionen, varumärket och det breda sortimentet bidrar också till att upprätthålla goda marginaler. Dunis roll som marknadsledare ska därför försvaras och stärkas ytterligare.

Marknadsandelen i Europa för huvud produkterna servetter och bordsdukar upp går till drygt 20 procent, vilket är mer än dubbelt så mycket som närmaste konkurrent.

Unik försäljningsmodell

Dunis säljkår för en löpande dialog med slutkunderna kring val och användning av företagets produkter medan order läggs hos återförsäljare, så kallade cash-andcarries, distributörer samt grossister. Den nära relationen till kunderna skapar kundlojalitet och gör att Duni snabbt fångar upp signaler och kan anpassa sitt erbjudande till nya trender och förändrad efterfrågan. Den innebär ytterligare en direktkanal till slutkunden med möjlighet till större dialog samtidigt som den ökar flexibiliteten och tillgängligheten för potentiella kunder.

Ledande inom produktutveckling, design och material

Dunis utveckling när det gäller färg, design och material är en viktig del i affärsmodellen. Sortimentet utvärderas löpande baserat på kriterier för försäljning, lönsamhet och omsättningshastighet. Såväl nya som befintliga produkter utvärderas enligt samma kriterier. Duni har de senaste åren lagt stor vikt vid att utveckla innovationsarbetet inom företaget. En process för att

utveckla nya idéer har införts där medarbetare, kunder och leverantörer samverkar för att både skapa och utvärdera idéer. Därigenom ökar sannolikheten för framgång och att resurser satsas på de produkter som har störst potential på marknaden (se Varumärke & Design).

En fjärdedel av kollektionen förnyas årligen

Hög förnyelsegrad skapar möjlighet att snabbt anpassa sortimentet till skiftande trender samtidigt som Duni uppnår en konkurrensfördel i förhållande till konkurrenter. Duni eftersträvar därför att ha marknadens högsta förnyelsegrad av sortimentet. Ungefär en fjärdedel av kollektionen förnyas varje år. Materialutveckling inom produktkategorin bords artiklar sker i nära samarbete mellan marknadsavdelningen, produktutvecklare och produktionsansvariga.

Kontroll över värdekedja och logistik

Att kontrollera värdekedjan minskar prisrisken, ökar leveranssäkerheten och ger möjlighet att planera förnyelse av design och material. Duni är därför ett integrerat företag som kontrollerar hela värdekedjan, förutom råvaran, för sina viktigaste produkter servetter och bordsdukar. Cirka 70 procent av produkterna är pappersbaserade och tillverkningen av dessa sker i allt väsentligt inom koncernen medan övriga produkter köps in från externa leverantörer.

Specialisering på korta serier ger möjlighet att snabbt anpassa kollektionerna efter kundens önskemål. Dunis produktion sker till största delen mot lager. Dunis centrallager i Tyskland samt ett antal distributionscentraler hanterar distributionen till kund (se Produktion och distribution).

Den europeiska marknaden för bordsartiklar för engångsbruk är värd cirka 35 miljarder SEK (fyra miljarder EUR).

Marknadsandelen i Europa för huvud produkterna servetter och bordsdukar uppgår till drygt 20 procent.

Duni eftersträvar därför att ha marknadens högsta förnyelsegrad av sortimentet. Ungefär en fjärdedel av kollektionen förnyas varje år.

Cirka 70 procent av produkterna är pappersbaserade och tillverkningen av dessa sker i allt väsentligt inom koncernen medan övriga produkter köps in från externa leverantörer.

Dunis marknad

Restaurangkedjor och take-away fortsätter växa

Den europeiska marknaden för bordsartiklar för engångsbruk är värd cirka 35 miljarder SEK (4 miljarder EUR. Källa: Duni). Duni är ledande inom premiumsegmentet och marknadsledare på många av sina kärn marknader. Det skapar förut sättningar för att agera trendsättare och att aktivt driva utvecklingen i branschen mot ökad användning av engångsprodukter.

Restaurangmarknaden förändras snabbt, och drivs av trender som att vår livsstil är mer mobil och att vi i större utsträckning "äter i språnget". Utvecklingen påverkas också av de faktorer som ligger bakom ökningen av måltider utanför hemmet: fortsatt urbanisering, fler enmanshushåll och förvärvsarbetande samt en ökning av den disponibla inkomsten.

Allt fler restaurangkedjor med tydliga koncept och starka varumärken växer fram för att möta det ökade behovet av bra snabb mat. Nordamerika är dominerande när det gäller andel restaurangkedjor i det totala restaurangutbudet med en penetra tionsnivå på 50 procent. I Europa är andelen restaurangkedjor strax under 20 procent. Östra Europa och Asien förväntas stå för den större delen av tillväxten i takt med att välståndet i dessa länder ökar.

Restaurangkedjorna ökar

Restaurangkedjornas andel av försäljningen i Europa fortsätter att stiga, medan fristående restauranger minskade marginellt. Trenden är samma i nästan alla länder men andelen och ökningstakten varierar. I Storbritannien ökade kedjorna under fem år från 52 till 58 procent, i Frankrike från 42 till 45 procent och i Tyskland från 23 till 27 procent. I södra Europa är andelen lägre och förändringen något långsammare. I Spanien ökade kedjornas andel från 20 till 23 procent och i Italien från 15 till 17 procent. I Ryssland har restaurangkedjorna cirka 58 procent av den totala försäljningen (Källa: NPD-Group).

Andelen take-away fortsätter att stiga. I de fem största länderna i Europa har take-away på kort tid ökat från 11,4 till 11,9 procent och Duni ser samma trend i övriga länder. Tillväxten inom såväl kedje koncept som take-away förväntas fortsätta.

Utvecklar koncept för take-away

Duni möter den växande efterfrågan inom take-away genom att i nära samarbete med framväxande restaurangkedjor utveckla koncept för förpackningar till take-away som stärker kundernas varumärken. Bland annat samarbetar Duni sedan en tid med restaurangkedjor som Vapiano i Europa, Cojean och Resto In i Frankrike samt Nordsee, Dean & David och Jim Block i Tyskland.

Strategin bygger på att Duni utvecklar produkter och lösningar för kunder med internationella koncept där Duni skapar kundspecifika lösningar som stöttar kundens varumärke. Duni adderar värde genom att erbjuda produktkoncept eller produktfamiljer som är unika i form, design, funktion och material. Den geografiska tillväxten inom området sker ofta genom att Duni följer befintliga internationella kedjor in på nya marknader.

I Europa är Duni den enda större aktören med huvudfokus på marknaden för bordsdukning. Konkurrenterna består dels av relativt små, lokala företag, dels av ett antal större pappers- och massaföretag. En del av dessa företag har koncept och sortiment som liknar Dunis, inriktade mot HoReCa-marknaden.

Genom att öka försäljningen av premiumprodukter skapar Duni möjlighet till ökad vinstmarginal. Av den totala uppskattade omsättningen på den europeiska marknaden för servetter och dukar svarar standardprodukter för cirka 45 procent och premiumprodukter för cirka 55 procent.

Premiumprodukter står för ungefär två tredjedelar av marknaden i norra Europa och cirka en tredjedel av totalmarknaden i södra och östra Europa, där premiumprodukter förväntas växa snabbare än övriga marknaden.

Sydeuropa är den största marknadsregionen i Europa. Det förklaras av den stora konsumentsektorn, en hög andel uteätande och turismen i regionen. Här svarar premiumprodukter för cirka en tredjedel av den totala marknaden. Italien är den enskilt största marknaden för standard servetter och dukar av papper.

Norden, Tyskland, Österrike och Schweiz

är tillsammans den näst största marknadsregionen för servetter och dukar av engångs karaktär i Europa. Premiumprodukter svarar för cirka två tredjedelar av den marknaden. Premiumprodukternas höga marknadsandel förklaras till stor del av tillverkarnas försäljningsarbete samt en historiskt god ekonomisk utveckling.

Storbritannien och Beneluxländerna utgör tillsammans den tredje största marknadsregionen för servetter och dukar av papper i Europa. I likhet med Norden, Tyskland, Österrike och Schweiz svarar premiumprodukter för cirka två tredjedelar av den totala marknaden i Benelux. I Storbritannien bedöms andelen premiumprodukter vara lägre.

Klar marknadsledare i norra Europa

Duni är klar marknadsledare i centrala och norra Europa samt Benelux, det vill säga marknader där premiumsegmentet dominerar. I södra och östra Europa dominerar enklare pappersprodukter. Där ser Duni en stor tillväxtpotential.

Från början av 2000-talet ökade dagligvaruhandeln markant försäljningen av produkter under egna varumärken – så kallade private labels – på bekostnad av märkesvaror. Inom bordsartiklar för engångsbruk ledde detta till ökat fokus på enklare produkter och lågt pris. Utvecklingen har medfört att dagligvaruhandelns totala försäljning inom kategorin bordsartiklar i de flesta europeiska marknader har stagnerat. Handelns egna varumärken är överrepresenterade inom bordsartiklar och ligger ofta på över 50 procent.

Detta skapar möjligheter för ett starkt varumärke som Duni att bidra till ökad värdetillväxt i kategorin genom unika, premiumbaserade produktkoncept riktade mot kvalitetsmedvetna konsumenter.

Duni ser potential i linnemarknaden

Drygt 80 procent av alla dukar för restaurang- och bordsserveringar i norra Europa utgörs fortsatt av textil- och linnedukar. Många söker dock alternativ till linne för att komma runt allt arbete och höga kostnader som hanteringen genererar. Premiumprodukter utgör därför

ett tillväxtområde, främst på grund av trenden att bordslinne ersätts av engångslösningar av hög kvalitet. Genom att kontinuerligt investera i produktutveckling på servetter, bordstabletter och bordsdukar driver Duni på utvecklingen. Kunderna uppskattar den design, variation och enkla hantering i dukningen som Duni erbjuder, vilket gör att många ersätter tygbaserade produkter med Dunis.

Duni har ett flertal produkter som ersätter linne. I slutet av 2011 lanserades ett nytt dukmaterial – Evolin® – som kombinerar textil- och linnedukens upplevelse med engångsproduktens fördelar. Evolin vänder sig till de restauranger och cateringfirmor som idag använder linne. Produkten har utvecklats med hjälp av några av Europas främsta krögare och lanserades under 2012 i Europa med stöd av kända restaurangprofiler som Pontus Frithiof, Christophe Marguin och Gennaro Cocoza. Bearbetningen av Evolin har framgångsrikt fortsatt under 2013. Produkten utgör en av hörnstenarna för framtida tillväxt genom konvertering av linnekunder.

MARKNAD (I STORLEKSORDNING, VÄRDE)	PREMIUMANDEL AV MARKNADEN	DUNIS POSITION
Södra Europa	1/3	2
Centrala Europa	2/3	1
Storbritannien	1/3	2
Norra Europa	2/3	1
Benelux	2/3	1
Östra Europa	1/3	1

INOM RESTAURANGBRANSCHEN DELAR MAN IN RESTAURANGER I OLIKA SEGMENT:

Fine Dining Fina restauranger med hög slutnota.

Casual Dining Familjerestauranger, ofta drivna i kedjor under ett varumärke, med lägre snittnota än Fine Dining, men låg andel take-away.

Fast Casual Salladsbarer etc, med ännu högre andel kedjedrift, högre andel take-away och lägre snittnota än Casual Dining.

Quick Service Restaurants Hamburgerkedjor, smörgåskedjor etc, lägst snittnota, högst andel take-away och högst andel kedjedrift.

Varumärket Duni

" Vi stärker varumärket med människor, mat och dryck"

– Duni är ett starkt och välkänt varumärke som det går bra för. Från en redan stabil plattform ska vi nu bygga vidare och utveckla våra värden och vårt erbjudande till våra kunder.

Det säger Dunis marknads- och kommunikationsdirektör Tina Andersson.

– Ingen kan ha undgått att notera det ökade intresset för mat och matlagning de senaste åren. Kockar åtnjuter rockstjärnestatus. Nya länders kök ger nya vanor. Nya restaurangkoncept avlöser gamla. Gourmetmat säljs på gatan. Kort sagt, det händer mycket, det sker snabbt och intrycken från marknaden är både många och inspirerande. För Dunis del handlar det nu om att ännu tydligare koppla varumärket till inredning, mat, dryck, människor och gemenskapen runt ett dukat bord.

– Aldrig har det varit viktigare att tänka utifrån kundens perspektiv. För en restaurang eller ett hotell är hela inredningen viktig. Det dukade bordet är en inspirerande del i den helhet våra kunder erbjuder sina gäster. Dunis produkter är en del i inredningen. Vi ska därför utveckla vårt sätt att stödja och inspirera krögares och restauratörers strävan att framhäva och understryka sina inredningskoncept.

Huvudsponsor av Bocuse d'Or 2014

För Duni handlar 2014 mycket om att komma närmare mat, dryck, människor och gemenskap. Duni är bland annat en

av huvudsponsorerna till Bocuse d'Or som hålls i Stockholm i maj. Tävlingen ses som ett EM i matlagning, med kockar från 20 länder på plats. Bocuse d'Or arrangeras samma helg som Gastro Nord och leder fram till VM-finalen i Lyon 2015.

– Bocuse d'Or matchar väl våra ambitioner att vitalisera Dunis varumärkesprofil kring mat- och inredning och kan användas av hela Dunis internationella organisation.

Tina Andersson tycker att det specialdesignade sortimentet Designs for Duni® är ett bra exempel på Dunis förmåga att designmässigt skapa något utöver det vanliga. Designs for Duni® är ett tydligt koncept där kända designers skapar produktsortiment som sticker ut. Med konceptet klättrar Duni framgångsrikt uppåt i värdekedjan och laddar samtidigt varumärket med moderna värden.

Under 2013 har Duni också lanserat ett antal spännande, innovativa produkter, berättar Tina. Ett exempel är en rund pizzakartong av bagasse, ett resurseffektivt material med stark miljöprofil, utvecklad i nära samarbete med en av våra kunder.

– Jag tror på ett utökat samarbete med våra kunder, avslutar Tina. Det finns så mycket kunskap, erfarenhet, vilja och spännande nya tankar i restaurang- och hotellbranschen. Att lyssna på och ta till oss den är nyckeln till fortsatt framgångsrik utveckling av varumärket Duni.

95 % av HoReCa-kunderna i norra och centrala Europa väljer Dunis servetter.

Varumärket Duni är trovärdigt och attraktivt och anses vara det ledande varumärket inom engångsdukar och servetter inom den nord- och centraleuropeiska HoReCa-marknaden*.

Majoriteten av Dunis kunder väljer varumärket för dess starka association till kvalitet och det stora utbudet av färger*.

Varumärket Duni är "the preferred brand" inom servetter (95%) och engångsdukar (83%) (Duni hamnar här före varumärken som Kimberly Clark, SCA och Georgia Pacific inom den nord- och centraleuropeiska HoReCa-marknaden)**.

Källor:

^* Duni Image Survey, april 2013 via BTG med 450 HORECA kunder i F, DE, SE. ** Kunde Survey, 2007, 1340 HORECA kunder i

DE, NL, F, NO.

Design

" Design är en viktig grund för Dunis framgång"

– Design är mycket viktigt, det är ju kundens första intryck av vår produkt, säger Karin Nyhuis, Designchef vid Duni. Design adderar värde, gör att produkterna sticker ut och kan därmed åstadkomma mer.

– Bra, modern design bidrar på ett avgörande sätt till Dunis framgång, för oss är det ofta en nyckelfaktor. Eftersom Duni är marknadsledare måste vi ligga i framkant.

Karin Nyhuis och hennes team arbetar med produkternas design 12 – 18 månader i förväg. Att se trenderna och få rätt inspiration är därför nyckelfaktorer.

– Jag skaffar mig inspiration på många olika sätt, säger Karin. Det kan ofta räcka med att titta på hur människor klär sig och hur de inreder sina hem, titta på detaljer i skyltfönster eller se hur restauranger och hotell är inredda.

Många källor till inspiration

– Jag får även inspiration från trendböcker om inredning och färger, butiksbesök, besök vid internationella mässor, till exempel "Heimtextil" i Frankfurt, "Maison & Objects" i Paris och "Formex" i Stockholm. Andra viktiga inspirationskällor är naturligtvis trendmagasin och internet. En gång om året åker jag till New York för att leta efter nya trender.

Alla intryck sätts ihop och anpassas efter de olika målgrupperna. Varje år byter Duni cirka 25 procent av sortimentet för att säkerställa att företaget har ett uttryck som ligger ett steg före. Precis som i modeindustrin är det viktigt med säsongskollektioner; vår, påsk, sommar, höst, vinter och jul är säsonger som styr Dunis sortimentsstrategi. För 2014 har Duni skapat fyra designkategorier: "The raw chic", "Cosy way of living", "Journeys through times" och "Nature's evolution".

– Det ökade intresset kring miljöfrågor från kunderna är en stor källa till inspiration. Miljötänkandet kan vi uttrycka i färger och mönster. Den nya designkategorin "Nature's evolution" är ett bra exempel på detta.

Tillväxt

Fokus på tillväxt i Sydostasien och Ryssland

Under inledningen av 2012 tog Duni det strategiska beslutet att på ett strukturerat sätt satsa på tillväxtmarknader utanför Europa. Organisationen New Markets bildades för att ta tillvara den höga tillväxt som finns för Dunis produkter på nya geografiska marknader. I genomsnitt växer försäljningen på marknader utanför Europa med cirka 20 procent, vilket visserligen än så länge sker från relativt sett låga nivåer.

Under 2013 gjordes en systematisk och strukturerad översyn av de länder utanför Europa där Duni har försäljning. Översynen ska sedan ske kontinuerligt för att definiera vilka länder som ska utvecklas till strategiska marknader.

Förvärv i Singapore

Ett viktigt steg för Duni togs under 2013 när Sydostasien kunde läggas till som en strategisk marknad genom förvärvet av Song Seng i Singapore. Duni Song Seng har 30 anställda och försäljningen fortsatte att växa på ett bra sätt under 2013. Företaget har funnits i Singapore sedan 1984 och har en mycket god kännedom om den lokala marknaden.

Duni Song Seng köper och säljer färdiga produkter huvudsakligen engångsartiklar för take-away och snabbmatskedjor. Företaget säljer till några av världens största, globala snabbmatskedjor på den asiatiska marknaden. Via flera av dessa större kunder skapas möjligheter för Duni att göra inbrytningar i andra länder i Syd ost asien,

men även i länder i övriga Asien.

Fokus för Duni Song Seng är att successivt arbeta in Dunis premiumprodukter i sitt sortiment. För närvarande erbjuds Duni Song Sengs kunder cirka 100 artiklar av Dunis totala 5 000.

Hög tillväxt i Ryssland

I Ryssland har Duni funnits med egen organisation i nästan tio år. Huvudkontoret ligger i Moskva och antalet anställda är cirka 20 personer. Marknaden är stor och växer snabbt. Det finns uppskattningsvis 21 000 hotell och restauranger i landet. Duni har haft en mycket stark tillväxt i Ryssland, men lönsamheten har inte varit på tillfredsställande nivåer.

19

Under året har Duni skapat en plattform för lönsam tillväxt i Ryssland. Fokus har därför legat på lönsamhet, vilket hållit tillbaka till växten något. Trots det ökade Dunis för säljning i Ryssland under 2013 med 16 procent.

Övrig export förstärks

Övrig export drivs av distributörer i ett 30-tal utvalda länder. Det är nu viktigt för Duni att skapa en egen närvaro på de högst prioriterade marknaderna. Närvaron gör att det är lättare att förstå de speciella förut sätt ningarna på respektive marknad; konkurrensläge, kundernas behov eller marknadsdynamiken. Under 2013 har Duni förstärkt verksamheten genom att placera ut egen personal i vissa strategiskt utvalda länder.

I genomsnitt växer försäljningen på marknader utanför Europa med cirka 20 procent.

Affärsområde Professional

Ökad satsning på tillväxtnischer inom stabila marknader

Efter en något trög inledning för Affärsområde Professional tog såväl tillväxt som lönsamhet fart under det andra halvåret 2013. Omsättningen steg till 2 702 (2 682) MSEK och lönsamheten till 356 (337) MSEK, vilket motsvarar en rörelsemarginal på 13,2 (12,6) procent.

Affärsområdet består av två kundkategorier, Table Top och Meal Service. Table Top agerar primärt mot hotell och restauranger medan Meal Service arbetar mot större kedjedrivna restaurang- och cafékoncept med en stor andel take-away, men också mot aktörer inom offentlig sektor och olika former av catering. De båda kategorierna agerar i huvudsak gentemot olika beslutsfattare och tillfredsställer olika behov med olika produkter. För Table Top handlar det om produkter på det dukade bordet för att skapa atmosfär och bekvämlighet. Meal Service fokuserar på funktionella förpacknings- och serveringslösningar.

Specialiserade och effektivare säljorganisationer

En stor del av det interna arbetet under året har fokuserat på att utveckla säljorganisationen. Säljmässigt har det utkristalliserats två specialiserade organisationer, en inom Table Top och en inom Meal Service. De är var och en specialist på ett smalare sortiment, vilket ger ett effektivare försäljningsarbete.

För kunderna innebär förändringen att de

möter två experter som kan sina områden ännu bättre. I de flesta större kundinteraktioner bedöms detta vara en stor konkurrensfördel. Inom grossistsidan agerar Table Top och Meal Service i stort sett mot samma kunder, vilket kräver en intern koordinering av aktiviteterna mellan de båda kundkategoriernas säljorganisation.

Offensiv mot utvalda tillväxtområden

Table Top stod för cirka 80 procent av affärsområdets omsättning under 2013. Table Top agerar till stor del på marknader som är mogna och som övergripande har låg eller ingen tillväxt. Länge har Table Top fokuserat på att försvara de positioner som byggts upp inom premiumsegmentet. Under 2013 definierade Table Top ett antal områden, både geografiska marknader och produktområden, där det finns en högre tillväxt och där det finns möjlighet för Duni att öka närvaron för att agera offensivare.

Att identifiera geografiska områden i Europa med tillväxt har varit en utmaning de senaste åren när de flesta europeiska länder befunnit sig i en svår ekonomisk situation. Det har ytterligare bidragit till den övergripande stagnationen på marknaden, inte minst i de länder som Duni för några år sedan betraktade som tillväxtmarknader; till exempel södra Europa.

Historiskt är Tyskland, de nordiska länderna och Benelux-länderna de starkaste marknaderna för Table Top. Under 2013 har strategin på dessa marknader fortsatt varit att försvara positionerna för att kunna vara offensiv i andra länder, framför allt i Italien och England.

Satsning i södra Europa

Ett fokusområde under 2013 har varit södra Europa där affärsområdet utvecklat produkter och erbjudanden specifikt anpassade för den marknaden. Satsningen har varit framgångsrik och kommer att fortsätta under de närmaste åren.

Återtagit god position i England

Till skillnad från länderna i södra Europa domineras den engelska marknaden av ett fåtal grossister. Under 2013 har Table Top agerat strukturerat och återtagit en position på marknaden.

Ljus och tillbehör – en naturlig del av erbjudandet

Under 2013 har Table Top även haft större fokus på Dunis tredje produktkategori: "Ljus och tillbehör". För Table Top är den typen av produkter strategiskt viktiga för att kunna erbjuda ett attraktivt och heltäckande koncept för det dukade bordet. Table Top har under året breddat sortimentet och framgångsrikt sökt leverantörer i Asien för att öka sin konkurrenskraft.

NETTOOMSÄTTNING PER PRODUKTGRUPP, %

NETTOOMSÄTTNING PER GEOGRAFISK REGION, %

Affärsområdets strategi i korthet:

• Ledande inom premiumsegmentet.
• Tillväxt genom geografisk expansion med fokus på ökade marknadsandelar i södra och östra Europa samt Storbritannien.
• Dra fördel av nya trender och koncept på HoReCa-marknaden såsom ökad efterfrågan inom take-away.

KUNDKATEGORIER

Hotell

Hotellbranschen är mindre fragmenterad än restaurangbranschen. Hotellverksamhet har oftast en integrerad restaurangverksamhet och bedrivs ofta i kedjor med centraliserade inköp. Hotell med högre kvalitet och prisnivå står för den helt övervägande delen av inköpen av Dunis premiumprodukter.

Restauranger

Restaurangbranschen är mycket fragmenterad,

kedjor förekommer och ofta med väl definierade verksamhetskoncept. Utvecklingen inom restaurangbranschen går mot en tydligare segmentering där strategier avseende kvalitet, livsstil och prisnivå ligger till grund för och styr verksamhetens inriktning. Restauranger med högre kvalitet och prisnivå svarar för den helt övervägande delen av inköpen av Dunis premiumprodukter, det vill säga produkter av högre kvalitet, ofta djupfärgade eller försedda med färgtryck. Take-away är ett snabbt växande segment inom

restaurangbranschen där Duni utvecklar produkter i nära samarbete med kunder.

Catering

De större företagen inom cateringbranschen erbjuder och driver förutom catering även storköksverksamhet inom både den privata och offentliga sektorn. Inom så kallad kontraktscatering respektive koncessionscatering domineras marknaden av ett fåtal stora aktörer med internationell verksamhet. Dessutom finns ett mycket stort antal mindre aktörer.

Offentlig sektor Den offentliga sektorn är ett område som ligger utanför den normala HoReCabranschen men där måltidstillfällen och livsmedelshantering är en viktig del som ökar i betydelse och krav.

Affärsområde Consumer

Designs for Duni® stärker varumärket och höjer lönsamheten

Under 2013 var tillväxten inom Affärsområde Consumer god med en volymökning på 11,1 procent i fasta växelkurser. Ökningen förklaras främst av att affärsområdet lyckats sluta ett antal större nya kundavtal.

Omsättningen steg till 603 (551) MSEK och rörelseresultatet till 12 (6) MSEK, vilket motsvarar en rörelsemarginal på 2,1 (1,0) procent.

God utveckling i Tyskland

Geografiskt sker försäljningen i hela Europa med tyngdpunkt på centrala Europa, huvud sakligen i Tyskland. Den europeiska daglig varumarknaden inom Dunis produkt sortiment har under flera år präglats av låg tillväxt och minskande volymer. Försäljningen har differentierats och produkterna finns nu på betydligt fler försäljningsställen. Samtidigt har förpackningarna blivit allt större.

Under slutet av 2012 tecknades avtal med några stora kunder i Tyskland, vilket starkt bidragit till den positiva volymutvecklingen under 2013. Överlag har affärsområdet lyckats få flera nya kunder och stärkt sin marknadsposition på den betydelsefulla tyska marknaden. Ett land som också visat en positiv utveckling under 2013 är Schweiz.

Norden står för cirka 17 procent av försäljningen och även där har volymutvecklingen varit god med en ökning på 39 procent. Nya kontrakt och kunder är även här anledningen till den positiva utvecklingen.

Affärsområdet har identifierat Polen och Frankrike som viktiga tillväxtländer. Här har speciella säljaktiviteter inletts under 2013 för att öka tillväxten. I Polen kan affärsområdet dessutom dra nytta av närvaron till marknaden tack vare Dunis produktion i Poznan.

Designs for Duni® stärker Dunis innovativa roll

En av de viktigaste aktiviteterna under 2013 var starten på en förändring i affärsområdets sortimentsstrategi, som innebär en successiv fokusering på premiumprodukter.

För att stärka varumärket Duni som en innovativ aktör skapades under 2013 "Designs for Duni®", ett unikt koncept där Duni utvecklar utvalda produkter i samarbete med välkända europeiska designers och designhus. Konceptet positionerar Duni som en ledande designpartner hos återförsäljarna. Det ger möjlighet till en större andel avtal med högre marginal och skapar samtidigt

bättre attraktionskraft och högre innovationsgrad i sortimentet.

Först ut i Skandinavien var det finska designhuset Vallila. Deras mönster spänner från det lekfulla till det futuristiska och ska inspirera till eleganta och oväntade dukningar. Under 2013 lanserades också produkter med det holländska designhuset Melli Mello. Till 2014 har produkter tagits fram tillsammans med den välkända svenska designern Hanna Werning. Nya kollektioner av Vallila och Melli Mello lanseras också i januari 2014.

"Designs for Duni®" bidrar till högre lönsamhet och stödjer affärsområdets strävan att genom hög innovationskraft vara en totalleverantör av produkter kring matbordet. Såväl omsättning som lönsamhet under 2013 pekar på att affärsområdet tar rätt steg i denna riktning.

NETTOOMSÄTTNING PER PRODUKTGRUPP, %

NETTOOMSÄTTNING PER GEOGRAFISK REGION, %

Affärsområdets strategi i korthet:

• Duni ska vara den naturliga affärspartnern för Europas dagligvaruhandel.
• Driva kategorin tillsammans med dagligvaruhandeln utifrån ett kund- och konsumentperspektiv.
• Genom hög flexibilitet och serviceerbjudande bli en del av kundens affärsmodell, både inom handelns egna varumärken och Dunis eget.

Kunderna utgörs främst av daglig varukedjor men även av andra kanaler såsom olika typer av fackhandel. Försäljningen inom affärsområde Consumer karaktäriseras av kortsiktigare kampanjer och projekt, till skillnad från Professional där affärerna är mer långsiktiga.

Dagligvaruhandeln Den europeiska dagligvaruhandeln är koncentrerad

till ett mindre antal stora aktörer i varje land såsom Tesco (Storbritannien), Aldi (Tyskland), Carrefour (Frankrike) och ICA (Sverige). De större aktörerna har centraliserade inköp och vissa har gått samman i internationella inköpsorganisationer.

Övriga

Övriga kundkategorier utgörs av apotek, olika specialbutiker, storköp för trädgårdsartiklar samt andra varuhus och kedjor inom heminredning.

KUNDKATEGORIER DESIGNS FOR DUNI

Hanna Werning jobbar över ett brett designs-

pektra med projekt över hela världen och hennes specialitet är mönsterkonstruktion på bland annat textilier, tapeter, glas och porslin.

designstudiorna i Nederländerna.

Melli Mello kommer från designhuset La Terzi, en av de ledande

Branschledande Vallila är ett finskt, familjeägt

hemtextilföretag med ambitionen att vara en kreativ och uppfriskande ledare i inredningsvärlden. Vallilas breda kollektioner inkluderar ett urval av textilier, mattor och möbler.

Affärsområde Tissue

Tissue och airlaid är basen för Duni

Affärsområde Tissue tillverkar och säljer mjukpapper i form av tissue och airlaid för konvertering till bords- och hygienprodukter. Försäljningen till externa kunder ökade med 14 (2) procent under 2013. Drygt 45 procent av produktionen säljs till externa kunder, resten används inom koncernen.

Mjukpapper utgör basen för Dunis produktion av bordsartiklar, exempelvis servetter, bordsdukar och hygienprodukter. Mjukpappret är torrformerat (airlaid) eller våtformerat (tissue). Produktionsanläggningar finns i Skåpafors och Dals Långed i Dalsland. Dessa pappersbruk är specialiserade på att tillverka och djupfärga högkvalitativt mjukpapper.

Utveckling under 2013

Försäljningen inom Tissue under 2013 ökade till 499 (436) MSEK. Rörelseresultatet blev 17 (-1) MSEK och rörelsemarginalen blev 3,4 (-0,2) procent.

KUNDKATEGORIER

Dunis produktion av torrformerat mjukpapper, så kallad airlaid, säljs till största delen externt som insatsvara till tillverkare av hygienprodukter för konsumentmarknaden. Kunderna inom denna kategori är ofta globala aktörer med egna organisationer för produktutveckling, tillverkning och distribution.

Dunis egen produktion av tissue, våtformerat mjukpapper, tillgodoser den

allra största delen av koncernens behov för tillverkning av pappersbaserade bordsartiklar. Tissue tillverkas i olika kvaliteter och vidareförädlas till olika material såsom Dunicel® och Dunisilk®. Dunicel® är ett robust

Intern

47%

material som lämpar sig för tillverkning av bordsdukar och efterliknar känslan hos bomulls- och linnedukar. Dunisilk® används till bordsdukar och är framtaget för att skydda bordet och kan torkas av efter användning. Produktionen av airlaid, torrformerat mjukpapper, tillgodoser Dunis eget behov för

tillverkning av servetter. Det unika premiummaterialet Dunilin® har en mycket god absorptionsförmåga och samtidigt en mycket mjuk känsla. Sedan slutet av 2011 produceras även Evolin®, ett nytt, revolutionerande dukmaterial som är ett direkt alternativ till linne.

NETTOOMSÄTTNING OCH RÖRELSERESULTAT, MSEK

53%

EXTERN OCH INTERN FÖRSÄLJNING, %

I februari 2013 beslöt Duni om nedläggning av den verksamhet inom Affärsområde Tissue som tillverkar och säljer material till hygiensektorn. Verksamheten är inte lönsam och bedömningen är att acceptabel lönsamhet inte kan nås under överskådlig tid. I november 2013 togs beslut att förlänga produktionen ytterligare ett år. Det betyder att produktionen fortsätter med tillfredsställande lönsamhet tills den är stängd.

Produktionsenheten förväntas vara fullt avvecklad i mars 2015. Som en konsekvens av beslutet att avveckla hygienverksamheten har maskinen ett högt kapacitetsutnyttjande som bidrar till den tillfredsställande lönsamhet som Tissue visat under 2013, vilket kommer att fortsätta fram tills maskinen stängs ned i mars 2015.

Singapore

Produktion och distribution

Effektiv logistik med kunderna i fokus

Råmaterial och produktion

Duni producerar mjukpapper i form av tissue och airlaid i Skåpafors och Dals Långed, Sverige. Dessa pappersmaskiner är kapitalintensiva och det är därför viktigt att de har full beläggning.

Konvertering

Duni har två konvertingsanläggningar, en i Bramsche, Tyskland, och en i Poznan, Polen. Konvertering innebär att Duni tillverkar färdiga produkter utifrån det pappersmaterial, tissue, airlaid eller liknande, som i huvudsak tillverkats i Skåpafors eller Dals Långed. Transportkostnader är en stor del av de totala produktkostnaderna och det är därför viktigt att dessa konverteringsanläggningar geografiskt är placerade nära slutmarknaderna. Den tyska anläggningen i Bramsche har en strategiskt bra placering. Tyskland är en huvudmarknad för Duni och andra viktiga marknader som Beneluxländerna, Frankrike, Österrike och Schweiz kan nås med korta transporttider. Under de senaste åren har Duni genomfört kontinuerliga förbättringsåtgärder för att höja anläggningarnas produktivitet och effektivitet.

Distribution

Logistik och lager

Logistikfunktionen hanterar både interna transporter mellan Dunis strategiskt placerade lagerlokaler och externa transporter från Duni till företagets kunder. Duni hade under 2013 sex distributionsanläggningar av varierande storlek. Den största ligger vid anläggningen i Bramsche, Tyskland. Östra Europa täcks av lager- och distributionscentrat vid anläggningen i Poznan, Polen. Sverige, Norge och Danmark sköts från en anläggning i Norrköping, Sverige.

Ledtider är en viktig konkurrensfaktor, och det är viktigt att korta dem så mycket som möjligt. Därför har Duni mindre distributionsanläggningar i Finland, Ryssland (Moskva) och Singapore.

Atmosfär

En bra atmosfär är en förutsättning för livet på jorden och av största vikt för Duni. Vi är beroende av rent vatten, ren luft och rena jordar. Både som människor och som företag. Att värna om klimatet och miljön lägger grunden för vår framtida verksamhet.

"Duni arbetar aktivt för att minska företagets koldioxidavtryck. Duni inser att industrin måste ta ledningen och hitta nya arbetsmetoder, nya material och ny teknik för att minimera produkternas och verksamhetens påverkan på klimatet."

Anda

Det är människor som får saker och ting att hända. Det gör de när de mår bra och känner sig trygga och engagerade. Ambitionen att skapa en anda där alla våra kunder, medarbetare och leverantörer känner sig väl bemötta är djupt rotad inom Duni.

"Dunis arbetsmiljö kännetecknas av respekt för alla människors lika värde, oavsett kön, etnisk bakgrund, nationalitet, religion, funktionsnedsättningar eller andra olikheter som inte påverkar förmågan att göra ett bra jobb."

Ansvar

För att ta vårt ansvar som företag måste vi se till att Dunis produkter – vår kärnverksamhet – håller vad de lovar. Vi tror att det som är bra för människor och miljö även är bra för Dunis lönsamhet.

"Som marknadsledande företag har Duni en förväntan på sig från kunderna att följa högt satta etiska och miljömässiga standarder. Dunis riktlinjer för socialt ansvar följer nationella lagar och regelverk och gäller utan undantag för alla anställda och inom alla affärsområden."

Our Blue Mission

Ren atmosfär. God anda. Fullt ansvar.

"Our Blue Mission" är Dunis strävan mot ett ansvarsfullt företagande. Det innebär att Duni verkar för att skapa en ren atmosfär, en god anda och tar fullt ansvar.

Produkterna är kärnan i Dunis värdekedja

Duni erbjuder ett konkurrenskraftigt produktsortiment ur ett hållbarhetsperspektiv. Med fokus på ansvarsfullt utvunnen råvara och effektiv produktion söker Duni innovativa lösningar för kontinuerligt förbättrad miljöprofil. Huvuddelen av Dunis produkter är gjorda av den förnyelsebara råvaran papper, som kommer från ansvarsfullt skötta skogsbruk certifierade enligt FSC®.

Tillverkningen är certifierad enligt ISO 14001 och Duni kräver att koncernens underleverantörer arbetar systematiskt inom miljöområdet. Utvecklingsarbetet är inriktat på resurseffektiva material som är förnyelsebara (växtbaserade), komposterbara eller från certifierad råvara.

– Det är Dunis ambition att informationen om produkternas miljö- och säkerhetsprofil ska vara baserad på fakta och lätt för konsumenten att förstå, säger Elisabeth Gierow, som är ansvarig för Dunis CSR- och kvalitetsfrågor. Som en del i det arbetet har Duni beställt livscykelstudier av servetter och dukar (se www.duni.se för att läsa rapporterna).

– Dunis produkter är främst avsedda för kontakt med livsmedel. Det medför ett ansvar att garantera säkerheten för definierad användning. Dunis produkter är testade för att säkerställa att Duni inte överskrider de stränga gränsvärden som till exempel finns för att förhindra kemikalier från plast eller färger att passera in i livsmedel. Dunis ljus uppfyller kraven i RAL-kvalitetsstandard och Duni erbjuder även ljus med Svanen miljömärkning.

Dunis egna produktionsanläggningar är certifierade enligt ISO 14001, miljöledningssystem och ISO 9001, kvalitetsledningssystem.

Dunis konverteringsanläggningar är certifierade för BRC-CP (British Retail Consortium-Konsumentprodukter) inom området produktsäkerhet och kvalitet.

Uppförandekod för Duni och företagets leverantörer

Som marknadsledare med inriktning på tillväxt i nya marknadssegment och geografiska områden, är det viktigt att Duni motsvarar kundernas förväntningar på att företaget följer höga etiska krav. Dunis riktlinjer för socialt ansvarstagande utgörs av en uppförandekod (både för Duni och leverantörer) inom mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden, samt rutiner för affärsetik, krishantering och stöd för välgörande ändamål.

Riktlinjerna gäller för alla anställda och inom samtliga affärsområden, utan undantag, i tillägg till att samtliga ska uppfylla nationella lagar och bestämmelser.

DUNI HAR IDENTIFIERAT ETT ANTAL HUVUDOMRÅDEN FÖR SITT CSR-ARBETE:

• Beroendet av råmaterial och energi.
• Klimatpåverkan.
• Hälsa och mänskliga rättigheter för människor som arbetar med att utveckla och producera Dunis produkter.
• Säkerhet för användare av Dunis produkter avsedda för kontakt med mat.
• Effekter av Dunis produkters korta livslängd, sluthantering.
• Påverkan på lokala samhällen och miljö från Dunis tillverkning.
• Antikorruption och upprätthållande av etik i affärsrelationer.

Leverantörskedjan

Duni genomför årliga revisioner av och uppföljningsbesök på leverantörernas produktionsanläggningar för att säkerställa att Dunis krav följs. Duni tillämpar samma krav på alla underleverantörer, oavsett var i världen de verkar, för att åstadkomma en neutral konkurrenssituation.

Endast leverantörer med en positiv och ansvarsfull attityd till sociala frågor och arbetsvillkor anlitas. Arbetet med att utvärdera leverantörer utgår från avtal med Dunis fackliga organisationer. Duni följer även kraven i ett flertal ILO-konventioner (International Labor Organization) kopplade till området. Vid revisionerna utvärderas bland annat arbetsförhållanden, säkerhet i fabriken, att barnarbete inte förekommer, att minimilöner uppfylls och att antalet arbetstimmar följer lagstiftningen som gäller i det land där produktionen sker. En utvärdering av hygienfrågor görs också för att säkerställa att tillverkningen av produkterna följer högt ställda hygienkrav.

Därutöver utvärderas om underleverantören följer gällande lagstiftning och arbetar systematiskt med kvalitet och miljö enligt ISO 9000 och ISO 14001 eller motsvarande.

Duni ger ut en separat CSR-rapport som vi kallar Our Blue Mission. För mer information: www.duni.se/corporate-responsibility

ELISABETH GIEROW, ANSVARIG FÖR CSR- OCH KVALITETSFRÅGOR

"Det är Dunis ambition att informationen om produkternas miljö- och säkerhetsprofil ska vara baserad på fakta och lätt för konsumenten att förstå."

KLIMATPÅVERKANDE UTSLÄPP (CO2EQ.)

Medarbetare

Förstärkt affärsmannaskap

En viktig kompetensutveckling som startade under 2013 var att stärka det Duni kallar affärsmannaskap. Konkret innebär det att skapa bättre verktyg och högre kompetens i Dunis säljorganisation för att kunna marknadsföra och teckna större och internationella kundkontrakt.

För att öka specialiseringsgraden och förstärka fokus på prioriterade kundsegment har säljorganisationen för Affärsområdet Professional delats upp i två delar – en som fokuserar på marknadssegmentet Table Top och en som bearbetar marknadssegmentet Meal Service. Förändringen är ett naturligt steg efter den omorganisation som inleddes under 2012. Det skapar förutsättningar för effektivare resursutnyttjande och bättre integration mellan marknads- och säljaktiviteter.

Kärnvärden och verksamhetsprinciper

Duni verkar utifrån fyra kärnvärden som ger vägledning i den dagliga verksamheten och tydliggör hur man gör saker på Dunis sätt. Kärnvärdena är Ägarskap, Mervärde, Öppenhet och Vinnarinstinkt. De konkretiseras med hjälp av ett antal principer som syftar till att skapa lönsam tillväxt, organisatorisk effektivitet och förbättrad kundnöjdhet.

Dunis kärnvärden och verksamhetsprinciper är:

Ägarskap:

Vi håller våra löften och förbinder oss att leverera resultat. Vi vågar försöka. Vi skapar värden för våra intressenter samtidigt som vi respekterar en hållbar utveckling.

Mervärde:

Vi sätter våra kunder i första rummet. Snabbhet är avgörande och vi går över gränser för att komma fram till lösningen. Innovation och kvalitet är en del av vårt förhållningssätt.

Öppenhet:

Vi litar på våra kollegor och ger dem ansvar. Vi har modet att förändra. Vi lyssnar, lär och delar med oss.

Vinnarinstinkt:

Vi ligger alltid steget före. Vi ser möjligheter och agerar. Vi firar våra framgångar. Arbetsklimatet inom Duni ska präglas av respekt för människors lika värde, oavsett kön, etnisk bakgrund, nationalitet, religion, handikapp eller andra olikheter som inte kan relateras till hur bra arbetet utförs.

Kompetens- och ledarutveckling

Kompetens- och ledarutveckling är prioriterade frågor inom Duni. Varje anställd ska ha en handlingsplan för sin egen utveckling som utarbetas av medarbetaren själv i dialog med sin chef. Den fastställs vid det årliga individuella planerings- och utvecklingssamtalet.

Rekrytering

Rekrytering är en central fråga för företagets framgång. Duni behöver väl kvalificerad och motiverad personal för att säkerställa att målen nås. Ett framgångsrikt företag med ett starkt varumärke skapar förutsättningar för en kvalitativ rekryteringsprocess och struktur som medverkar till att den allra bästa personalen kan rekryteras.

Per den 31 december 2013 hade Duni 1 902 (1 875) anställda motsvarande 1 861 (1 818) heltidsanställda. Geografisk och funktionell fördelning av Dunis anställda framgår i tabellen på sidan bredvid.

Kollektivanställda delas in i logistik, tillverkning och underhåll. Merparten, 75,1 %, av kollektivanställda arbetar inom tillverkning och underhåll i anläggningarna i Dals Långed och Skåpafors i Sverige, Bramsche i Tyskland och Poznan i Polen. 38,6 % av kollektivanställda i Tyskland arbetar

inom logistik i den internationella distributionscentralen i Bramsche. 54,7 % av tjänstemännen arbetar inom försäljning. Resterande tjänstemän arbetar inom affärsstöd med ekonomi, marknadsföring, planering, inköp och IT, främst i Sverige, Tyskland och Polen. Dunis anställda tillhör olika arbetstagarorganisationer beroende på funktion och anställningsland. De anställda är organiserade i ett europeiskt arbetstagarråd. Dunis relationer med arbetstagarorganisationer är goda och Duni bedömer att personalomsättningen är relativt låg sett till koncernen som helhet.

Lönesättning och belöningssystem

Duni tillämpar individuell lönesättning och i flera dotterbolag finns prestationsbaserade lönedelar som baseras på en kombination av ekonomiska och andra mätbara verksamhetsmål.

Affärsetik

Affärsetik är av största vikt. Dunis tillväxt på nya marknader utförs med en tydlig uppsättning etiska riktlinjer. Dunis medarbetare är i daglig kontakt med kunder, leverantörer, ägare, företrädare för samhället och andra intressenter. Grundläggande är att Duni ska drivas med vinst i samklang med god etik. Framförallt handlar det om hur medarbetarna agerar i sina dagliga affärskontakter. Dunis affärsetiska policy definierar och fastställer regler inom områden som beteende, intressekonflikter, sekretess, förbud mot konkurrens, gåvor, korruption, mutor samt rapportering av överträdelser. Under året har den affärsetiska policyn granskats och uppdaterats för att säkerställa att den följer gällande anti-korruptionslagar i Europa. Cirka hundra chefer inom Duni har under en gemensam konferens utbildats i ämnet.

GEOGRAFISK OCH FUNKTIONELL FÖRDELNING

Land	Kollektiv anställda	Tjänstemän	Totalt
Sverige	221	167	388
Tyskland	543	276	819
Polen	270	99	369
Nederländerna	–	54	54
Storbritannien	18	21	39
Övriga	17	175	192
Totalt	1 069	792	1 861

MEDELTAL ANSTÄLLDA

2013	1 902
2012	1 889
2011	1 928
2010	1 948
2009	1 953

Aktien

Kursutveckling och omsättning

Duni är sedan den 14 november 2007 noterat på NASDAQ OMX Stockholm och återfinns under Midcap, Consumer Discretionary med kortnamnet "DUNI" och ISIN-kod SE0000616716. Det slutgiltiga aktiepriset sattes till 50 kr per aktie, vilket motsvarade ett totalt börsvärde för Duni på 2,35 miljarder kronor. Sedan börsnoteringen har kursen på Duni-aktien stigit med 67 % fram till den 31 december 2013, innebärande ett börsvärde om 3,91 miljarder kronor vid utgången av 2013. Stängningskursen har under 2013 varierat mellan som högst SEK 83,25 den 20 december samt den 30 december och som lägst SEK 56,75 den 4 februari. Årets resultat per aktie uppgick till SEK 5,68. Under 2013 omsattes 13,5 miljoner Duni-aktier till ett värde av 869 miljoner kronor.

Antal aktier och aktiekapital

Antalet aktier i Duni AB (publ) uppgick den 31 december 2013 till 46 999 032 stycken. Samtliga aktier har en röst och representerar lika andel i bolagets tillgångar och resultat. Kvotvärdet är 1,25 och aktiekapitalet uppgår till 58 748 790 SEK.

Utdelningspolitik och utdelning

Långsiktigt har styrelsen för avsikt att utdelningen ska uppgå till minst 40 % av resultatet efter skatt. Vid beslut om förslag till utdelning kommer dock Dunis expansionsmöjligheter, konsolideringsbehov, likviditet samt finansiella ställning i övrigt att beaktas. Styrelsen föreslår till årsstämman att en utdelning om SEK 4,00 per aktie lämnas för verksamhetsåret 2013, vilket motsvarar 70 % av resultatet efter skatt.

Externa analyser publiceras av:

• SEB Enskilda Equities, Christopher Lyrhem
• ABG Sundal Collier, Andreas Lundberg
• Handelsbanken Capital Markets, Casper Blom

Mer information om Duni-aktien finns på www.duni.se

AKTIEÄGARSTRUKTUR 2013-12-31

Antal	Antal aktieägare	Antal aktier	% av antal aktier
1 – 500	4 541	779 550	1,66
501 – 1 000	855	712 005	1,51
1 001 – 5 000	582	1 344 205	2,86
5 001 – 10 000	65	504 045	1,07
10 001 – 15 000	22	285 458	0,61
15 001 – 20 000	16	293 737	0,62
20 001 –	95	43 080 032	91,66
Summa	6 176	46 999 032	100,00

DATA PER AKTIE

Belopp, SEK	2013-12-31
Antal aktier vid periodens slut (tusental)	46 999
Genomsnittligt antal aktier före och efter utspädning (tusental)	46 999
Kurs den 31 december	83,25
Resultat per aktie före och efter utspädning	5,68
Eget kapital per aktie	44,67
P/E-tal per 31/12 2013	14,66

AKTIEÄGARE 2013-12-31

	Antal aktier	Andel %
Mellby Gård Investerings AB	14 094 500	29,99 %
Carnegie fonder	4 464 416	9,50 %
Polaris Capital Management, LLC	3 847 477	8,19 %
Lannebo fonder	3 823 082	8,13 %
Swedbank Robur fonder	3 438 359	7,32 %
Odin Fonder	2 268 527	4,83 %
State Street Bank & Trust Com	2 010 334	4,28 %
Mellon US	1 316 030	2,80 %
Fjärde AP fonden	1 278 770	2,72 %
JPM Chase NA	1 089 865	2,32 %
Summa de 10 största ägarna
– innehavsmässigt	37 631 360	80,07 %
Övriga aktieägare	9 367 672	19,93 %
Summa	46 999 032	100,00 %

AKTIENS UTVECKLING 2007–2013, SEK, STÄNGNINGSKURS

Årsredovisning

Innehållsförteckning

	Förvaltningsberättelse	36
	Bolagsstyrningsrapport för Duni AB (publ)	40
	Styrelse	44
	Koncernledning	45
	Femårsöversikt, resultaträkning, koncernen	46
	Femårsöversikt, balansräkning, koncernen	47
	Nyckeltal i sammandrag, koncernen	47
	Resultaträkning, koncernen	48
	Rapport över totalresultat för koncernen	49
	Balansräkning, koncernen	50
	Rapport över förändring i eget kapital för koncernen	52
	Kassaflödesanalys för koncernen	53
	Resultaträkning, moderbolaget	54
	Rapport över totalresultat för moderbolag	54
	Balansräkning, moderbolaget	55
	Förändring av eget kapital i moderbolaget	57
	Kassaflödesanalys för moderbolaget	58
Noter
1	Allmän information	59
2	Sammanfattning av viktiga redovisnings principer	59
2.1	Grunder för rapporternas upprättande	59
2.2	Koncernredovisning	59
2.3	Segmentrapportering	60
2.4	Omräkning av utländsk valuta	60
2.5	Kassaflödesanalys	60
2.6	Intäkter	60
2.7	Immateriella tillgångar	61
2.8	Materiella anläggningstillgångar	61
2.9	Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar	61
2.10	Leasing	61
2.11	Finansiella tillgångar	61
2.12	Varulager	62
2.13	Likvida medel	62
2.14	Finansiella skulder	62
2.15	Inkomstskatter	62
2.16	Ersättningar till anställda	63
2.17	Avsättningar	63
2.18	Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter	63
2.19	Utsläppsrättigheter	63
2.20	Moderbolagets redovisningsprinciper	63
3.	Finansiella risker	64
3.1	Finansiella riskfaktorer	64
3.2	Hantering av kapitalrisk	66
3.3	Beräkning av verkligt värde	66
4.	Viktiga uppskattningar och bedömningar
4.1	för redovisningsändamål Viktiga uppskattningar och antaganden	66
	för redovisningsändamål	66

4.2	Viktiga bedömningar vid tillämpning av
	företagets redovisningsprinciper	67
5.	Segmentinformation	67
6.	Inköp och försäljning mellan koncernbolag	68
7.	Kostnader fördelade per kostnadsslag	68
8.	Avskrivningar och nedskrivningar	69
9.	Omstruktureringskostnad – avsättning till
	omstruktureringsreserv	69
10.	Varulager	70
11.	Ersättning till revisorerna	70
12.	Personal (medeltal)	71
13.	Löner och andra ersättningar	71
14. 15.	Övriga rörelseintäkter	73
16.	Övriga rörelsekostnader	74
17.	Valutakursdifferenser – netto	74
	Resultat från finansiella poster	74
18.	Resultat från andelar i koncernföretag	75
19. 20.	Inkomstskatt	75
21.	Aktiekapital samt resultat per aktie	77
22.	Immateriella tillgångar	77
23.	Byggnader, mark och markanläggningar Maskiner och andra tekniska anläggningar	79
24.	Inventarier, verktyg och installationer	80
25.	Pågående nyanläggningar och förskott	81
	avseende materiella anläggningstillgångar	81
26.	Andelar i koncernföretag	82
27.	Andra långfristiga fordringar	82
28.	Kundfordringar och andra fordringar	82
29.	Derivatinstrument	84
30.	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	84
31.	Upplåning	84
32.	Klassificering av finansiella instrument	85
33.	Pensionsförpliktelser	86
34.	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	89
35.	Ställda säkerheter och eventualförpliktelser	89
36.	Justeringar för poster som inte ingår i
	kassaflödet	89
37.	Åtaganaden	89
38.	Rörelseförvärv	90
39.	Transaktioner med närstående	90
40.	Händelser efter balansdagen	90
	Revisionberättelse	91
	Nyckeltalsdefinitioner	92
	Ordlista	93
	Kalendarium	94
	Adresser	94

Förvaltningsberättelse

Koncernens förvaltningsberättelse

Duni är Europas ledande aktör inom attraktiva kvalitetsprodukter och koncept för bordsdukning samt för förpackningar för take-away. Koncernens starka position har uppnåtts genom en kombination av produkter av hög kvalitet, ett välrenommerat varumärke, etablerade kundrelationer, värdehöjande design och stark lokal närvaro på flertalet europeiska marknader. Verksamheten bedrivs inom tre affärsområden: Professional, Consumer och Tissue.

Affärsområde Professional erbjuder Dunis koncept och produkter i huvudsak till hotell, restauranger och cateringföretag. Professional består av två produktkategorier; Table Top och Meal Service. Table Top marknadsför i huvudsak servetter, dukar och ljus vilka kombineras i matchande koncept för det dukade bordet. Duni har en marknadsledande position inom premiumsegmentet i Europa. Meal Service marknadsför mer funktionella koncept för måltidsförpackningar och serveringsprodukter, för exempelvis to-go, take-away och catering. Duni har som nischaktör inom detta område en ledande position i Norden. Affärsområde Professional svarar för 71 % av Dunis omsättning.

Inom affärsområde Consumer erbjuder Duni konsumentprodukter till främst detaljhandeln. Sortimentet omfattar servetter, dukar, ljus, glas och bestick. Produkterna marknadsförs huvudsakligen under varumärket Duni. Duni utvecklar och tillverkar även produkter till kunder som marknadsför dessa under eget varumärke. Duni har en ledande position i Benelux, Norden, Tyskland, Schweiz och Storbritannien. Affärsområdet svarar för 16 % av Dunis omsättning.

Affärsområde Tissue producerar mjuk papper som används i produkter inom de övriga affärsområdena samt är underleverantör till externa kunder inom framförallt hygienindustrin. Tissue svarar för 13 % av Dunis omsättning.

Produkt- och konceptutveckling

Inom produktutveckling arbetar Duni med såväl ny design och färgsättning som nya material och lösningar. Duni har fokus på produkt- och konceptutveckling, med en unik styrka inom form, design och funktionalitet. Dunis innovationsprocess kännetecknas av förmågan att snabbt och flexibelt kunna utveckla nya kollektioner, koncept och produkter som skapar ett tydligt mervärde för de olika kundkategorierna på marknaden.

Duni driver utvecklingen inom de marknadssegment där koncernen har en ledande ställning, men fortsätter samtidigt att vidareutveckla nya produkter och koncept för nya segment.

Designs for Duni®

För att stärka varumärket Duni som en innovativ aktör skapades under 2013 "Designs for Duni®", ett unikt koncept där Duni utvecklar produkter i samarbete med välkända europeiska designers och designhus. Konceptet positionerar Duni som en ledande designpartner hos återförsäljarna. Det ger möjlighet till avtal med högre marginal och skapar samtidigt starkare attraktionskraft och högre innovationsgrad i sortimentet. Under 2013 genomfördes bland annat en lyckad lansering med designhuset Melli Mello i Tyskland.

Ett annat premiumkoncept är Amuse-bouche, små bägare för mingelmat, som används frekvent vid catering och event. Duniform® är ytterligare ett intressant koncept, en helhetslösning med förseglingsmaskin, tråg och förslutningsfilm. Båda dessa produktkoncept kommer att få ökat fokus framöver.

Kontinuerlig innovation

Produkter i premiumsortimentet Duni ecoecho™ tillverkas i innovativa material med tydligt förbättrad miljöprofil jämfört med standardsortimentet. Fokus ligger på egenskaper som resurseffektivitet, förnybarhet, komposterbarhet och ansvarsfullt skogsbruk.

Några exempel på nya, innovativa produkter är ett större sortiment i materialet bagasse, en spillprodukt från tillverkning av socker från sockerrör. Under 2013 kom en serie salladsskålar i detta material. En annan produkt i samma material är en rund pizzakartong, en "dubbel innovation", såväl material som form.

Duni har ett flertal produkter som ersätter linne. I slutet av 2011 lanserades ett helt nytt dukmaterial – Evolin® – som kombinerar textil- och linnedukens upplevelse med engångsproduktens fördelar. Evolin vänder sig till de restauranger och cateringfirmor som idag använder linne. Produkten utgör en av hörnstenarna för framtida tillväxt genom konvertering av linnekunder. Introduktionen av Evolin har fortsatt under 2013.

Marknadsutveckling

De globala ekonomiska utsikterna är en huvudindikator för utvecklingen inom HoRe-Ca-marknaden. Bred ekonomisk tillväxt är positivt för HoReCa-industrin. Det stimulerar konsumtionen inom HoReCa och även efterfrågan på engångsprodukter. På de flesta europeiska marknaderna var BNPtillväxten svag under 2013. Den långsiktiga trenden pekar fortsatt mot fler restaurangbesök och en ökning av antal hotellnätter, i huvudsak drivet av förändrade konsumtionsmönster. Nya restaurangkoncept, såsom färdiglagad mat i livsmedelsbutiker, take-away och snabbservice-restauranger fortsätter att öka och tar en allt större marknadsandel. Efter flera år av stagnerande ekonomisk tillväxt är konsumenterna på de mogna europeiska marknaderna mer värde sökande och HoReCa-företagen konkurrerar hårdare för att nå en ännu större andel av de totala måltidstillfällena. På kundsidan sker fortsatt strukturella förändringar inom restaurangindustrin, där restaurangkedjor under gemensamma varumärken växer snabbare än marknaden i övrigt. Det är en utveckling som gynnar Dunis försäljning av kundan passade koncept.

Dunis produktkategori i detaljhandeln visar en låg till plan tillväxttakt (AC Nielsen) med stort fokus på lågprisprodukter och egna varumärken. Delar av kategorin har också fått en utökad distribution i nya kanaler så som trädgårdscentra, inredningsbutiker och "gör-det-själv"-butiker. Detta är återförsäljarkategorier som Duni i allt högre grad bearbetar på utvalda marknader.

Framtidsutsikter

HoReCa-industrin påverkas i hög grad av förändringar och trender av människors livsstil. Efterfrågan på lång sikt drivs framförallt av förbättrad köpkraft i kombination med ändrade vanor, bland annat att en ökad andel måltider äts utanför hemmet. Därutöver påverkas efterfrågan för Dunis produkter gynnsamt av att fler restauranger väljer att ersätta linne med engångslösningar av premiumkvalitet. Vidare fortsätter trenden mot ökad tillgänglighet och bekvämlighet kopplat till måltider och därför fortsätter take-away alternativen att växa. Denna trend får även stöd av att antalet enmanshushåll ökar och att urbaniseringen fortsätter. Lanseringen av Evolin® gör också en större del av den traditionella linnemarknaden inom HoReCasektorn potentiellt tillgänglig för Duni.

När det gäller det makroekonomiska perspektivet för 2014 finns det en fortsatt osäkerhet, med förväntan om viss tillväxt.

Rapportering

Årsredovisningen omfattar räkenskapsåret 2013. Föregående år avser räkenskapsåret 2012. Det redovisade rörelseresultatet inkluderar jämförelsestörande poster; omstruktureringskostnader samt orealiserade värderingseffekter av valutaderivat.

Omstruktureringskostnaderna uppgår till -17 (-113) MSEK. Av årets omstruktureringskostnad består 11 MSEK av uppsägningskostnader i samband med att Duni delar upp affärsområdet Professionals sälj- och marknadsavdelningar på Table Top och Meal Service. Därutöver är 6 MSEK hänförliga till effektiviseringar inom logistikverksamheten. 83 MSEK av omstruktureringskostnaden 2012 avser nedskrivningar av anläggningstillgångar och lager relaterade till den planerade avvecklingen av hygienenheten inom Tissue.

För mer information om omstruktureringskostnader, se Not 9.

Den orealiserade värderingseffekten av valutaderivat som redovisas i rörelseresultatet uppgår till 0 (0) MSEK.

Rörelseresultatet kommenteras i texten fortsättningsvis exklusive dessa jämförelsestörande poster.

MSEK	2013	2012
Jämförelsestörande poster
Underliggande rörelseresultat	385	342
Orealiserade värdeförändringar av derivatinstrument	0	0
Omstruktureringskostnader	-17	-113
Redovisat rörelseresultat	369	229

Omsättning

Dunis nettoomsättning uppgick till 3 803 (3 669) MSEK, en försäljningsökning på 3,7 %. Med oförändrade valutakurser från föregående år skulle nettoomsättningen vara 173 MSEK högre för året jämfört med 2012 års utfall, motsvarande en försäljningsökning om 4,7 %. Organisk tillväxt uppgår till 3,3 % i fasta växelkurser.

Affärsområdet Professional har under 2013 ökat omsättningen med 0,7 % motsvarande 1,8 % i fasta växelkurser. Catering, fast food och take-away segmentet har en positiv utveckling. Försäljningsökningen kommer främst från förvärvet av Song Seng i Singapore.

Inom affärsområdet Consumer har omsättningen ökat med 9,4 %. I fasta växel kurser motsvarar det en ökning om 11,1 %. Ett starkt år med god effekt från nya kontrakt som vunnits både 2012 och 2013.

Inom affärsområdet Tissue har omsättningen ökat med 14,2 %. Den högre försäljningen är en temporär effekt av beslutet om att avveckla hygienverksamheten. Enheten var planerad att stängas i april 2014 men under det fjärde kvartalet 2013 meddelade Duni att nedläggningen senareläggs till det första kvartalet 2015.

Resultat

Det underliggande rörelseresultatet uppgick till 385 (342) MSEK. Med oförändrade valuta kurser från föregående år skulle rörelseresultatet vara 6 MSEK högre för året. Rörelsemarginalen ökar från 9,3 % till 10,1 %. Alla affärsområden visar en resultatförbättring jämfört med föregående år. Även om tillväxten inom Professional varit låg har ökad volym inom Consumer bidragit till ett bättre kapacitetsutnyttjande.

Finansnettot uppgick till -19 (-25) MSEK. Resultat före skatt uppgick till 350 (204) MSEK.

För räkenskapsåret redovisades en skattekostnad om 83 (79) MSEK. Den effektiva skattesatsen uppgår till 23,7 % (38,9 %). Skattekostnaden föregående år påverkades negativt av att den uppskjutna skattefordran skrevs ned med 30 MSEK som en konsekvens av att den svenska bolagsskatten sänktes från 26,3 % till 22,0 % den 1 januari 2013.

Under året har den uppskjutna skattefordran relaterad till förlustavdrag reducerats med 40 (12) MSEK.

Årets resultat uppgick till 267 (126) MSEK.

Investeringar

Koncernens nettoinvesteringar uppgick till 82 (113) MSEK. Avskrivningarna uppgick till 117 (112) MSEK. Efter ett antal år med såväl lanseringar av nya material samt investeringar i miljöförbättrande åtgärder har 2013 karaktäriserats av lägre investeringar. Utförda investeringar är främst relaterade till koncernens produktionsanläggningar i Polen, Tyskland och Sverige.

Kassaflöde och finansiell ställning

Koncernens operativa kassaflöde uppgick till 463 (429) MSEK. Dunis starka kassaflöde är en effekt av resultatförbättringen men också en god kontroll av kundfordringar och leverantörsskulder. Under hösten har Duni haft vissa leveransproblem i samband med implementeringen av ett nytt lagerhanteringssystem. Effekterna av dessa leveransstörningar på koncernens rörelsekapital har endast varit marginella.

Koncernens balansomslutning uppgick per den 31 december till 3 695 (3 531) MSEK.

Koncernens räntebärande nettoskuld uppgick till 491 MSEK. Den 31 december 2012 uppgick den räntebärande nettoskulden till 638 MSEK.

Operativa och finansiella risker

Duni är exponerat för ett flertal rörelserisker som det är väsentligt att hantera.

Utvecklingen av attraktiva sortimentskollektioner och i synnerhet julkollektionen är mycket viktig för att Duni skall uppnå en god försäljnings- och resultatutveckling. Duni arbetar med detta genom att ständigt utveckla sitt sortiment. Ungefär 25 % av kollektionen byts ut varje år för att möta och skapa nya trender.

En försämrad konjunktur under en längre period i Europa skulle kunna leda till färre antal restaurangbesök, minskad konsumtion i konsumentledet och ökad priskonkurrens vilket kan påverka volymer och bruttomarginaler.

Dunis finansförvaltning och dess hantering av finansiella risker regleras av en finanspolicy antagen av styrelsen. Detta arbete leds och hanteras av koncernens finansfunktion, vilken ingår som en enhet inom moderbolaget. Koncernen delar in de finansiella riskerna i marknadsrisk, bestående av valutarisk, prisrisk och ränterisk samt kreditrisk och likviditetsrisk. Dessa risker kontrolleras i en

övergripande riskhanteringspolicy som fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat. Se vidare Not 3 beträffande riskhantering.

Rättsliga tvister

Ett fåtal tvister avseende mindre belopp rörande kund- och leverantörsförhållanden är pågående vid bokslutstidpunkten. I årsbokslutet har reserver bokförts som enligt ledningens bedömning täcker eventuellt negativa utfall av dessa tvister. Se vidare Not 35 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser.

Miljö

Duni arbetar enligt antagen miljöstrategi efter policy och mål omfattande utveckling och information kring produkter, effektiv och kontrollerad produktion samt kunskap och kommunikation ur ett miljöperspektiv.

Miljö- och kvalitetssystem enligt ISO 14001 och ISO 9001 är införda och certifierade vid koncernens samtliga produktionsenheter. Leverantörer utvärderas enligt koncernens uppförandekod, som omfattar såväl miljösom socialt ansvar.

Duni är även FSC-certifierade (Forest Stewardship Council) för försäljning, tillverkning och distribution av bland annat servetter, dukar och serveringsartiklar. Detta innebär att Dunis pappersprodukter kommer från hållbart skogsbruk.

Rexcell Tissue & Airlaid AB bedriver två tillståndspliktiga verksamheter enligt miljöbalken i svensk lagstiftning. Koncernen har tillstånd för tillverkning av 65 000 ton mjukpapper per år och 52 000 ton torrformerat papper per år vid bruket i Skåpafors och 10 000 ton torrformerat papper i Dals Långed. Bruken har beviljats tillstånd för utsläpp av koldioxid, CO2 , av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Tilldelningen av utsläppsrätter är 2 318 ton för 2013 i Dals Långed och 19 840 ton för 2013 i Skåpafors. Totalt antal utsläppsrätter minskar varje år fram till år 2020 då Dals Långed kommer att ha utsläppsrätter motsvarande 2 027 ton per år och Skåpafors 17 349 ton per år.

Styrelsens arbete

Styrelsen bestod fram till och med augusti 2013 av fem ledamöter. Alex Myers valdes in som ny styrelseledamot vid årsstämman den 2 maj 2013. Han ersatte Thomas Gustafsson som tillträdde som VD för Duni i december 2012. Den 1 september anställdes Tina Andersson som marknads- och kommunikationsdirektör i Duni. Tina avgick som styrelseledamot i Duni på egen begäran och därefter verkar Dunis styrelse på fyra ledamöter fram till årsstämman 2014. Styrelsen har även två arbetstagarrepresentanter och två suppleanter. Styrelsen hade tio protokollförda möten under året. För ytterligare information om styrelsens arbete, se Bolagsstyrningsrapporten.

Medarbetare

Goda arbetsförhållanden, tydliga mål och ramar i kombination med kontinuerligt stöd till medarbetare, är grundstenar för att skapa tillväxt och lönsamhet. Human Resources (HR) har till uppgift att stödja ledning, chefer och medarbetare för att stimulera medarbetarnas utveckling, öka engagemanget samt driva och samordna förändringsarbete. HR medverkar också i arbetet med att säkerställa en god arbetsmiljö för alla anställda.

Duni verkar utifrån fyra kärnvärden som ger vägledning i den dagliga verksamheten och tydliggör hur man gör saker på Dunis sätt. Kärnvärdena – Ägarskap, Mervärde, Öppenhet och Vinnarinstinkt - konkretiseras med hjälp av ett antal verksamhetsprinciper som sammantaget syftar till att skapa lönsam tillväxt, organisatorisk effektivitet och förbättrad kundnöjdhet.

Antalet anställda var den 31 december 2013, 1 902 stycken. Den 31 december 2012 var antalet anställda 1 875 stycken.

Ersättning till VD och ledande befattningshavare

Föreslagna principer för VD och ledande befattningshavare till årsstämman 2014, gällande för 2014, är i all väsentlighet överensstämmande med de fastslagna principer som antogs på årsstämman 2013. För information om ersättningar till VD och ledande befattningshavare samt riktlinjer för ersättning till dessa se Bolagsstyrningsrapporten samt Not 13 .

Utländska bolag och filialer

Duni bedriver verksamhet i egen regi och har anställda i 17 europeiska länder samt i Singapore.

Väsentliga händelser efter 31 december 2013

Inga händelser av vikt har inträffat efter den 31 december 2013.

Moderbolagets förvaltningsberättelse

Omsättning, resultat och finansiell ställning

Moderbolaget, Duni AB, svarar för koncernens försäljning och kundsupport på den nordiska marknaden. Moderbolaget innehåller också koncernledning samt gemensamma koncernfunktioner, såsom finans, personal, inköp, kommunikation, marknad och IT. Delar av koncernens utvecklingsresurser finns inom moderbolaget.

Nettoomsättningen uppgick till 1 113 (1 056) MSEK. Rörelseresultatet redovisades till -86 (-135) MSEK, och finansnettot till 262 (245) MSEK. I finansnettot ingår erhållna utdelningar från dotterbolag om 109 (153) MSEK samt erhållet koncernbidrag om 146 (84) MSEK. Årets resultat uppgick till 138 (63) MSEK.

Moderbolagets investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 9 (14) MSEK.

Soliditeten i moderbolaget uppgick vid årsskiftet till 65,4 % (64,7 %). Moderbolagets likvida medel uppgick per den 31 december 2013 till 164 (130) MSEK.

Operativa och finansiella risker i moderbolaget

Moderbolagets risker sammanfaller i allt väsentligt med koncernens risker.

Dunis finansförvaltning och dess hantering av finansiella risker regleras av en finanspolicy antagen av styrelsen. Detta arbete leds och hanteras av koncernens finansfunktion, vilken ingår som en enhet inom moderbolaget. Koncernen delar in de finansiella riskerna i marknadsrisk, bestående av valutarisk, prisrisk och ränterisk samt kreditrisk och likviditetsrisk.

Ägarskap och aktie

Ägarförhållanden den 31 december 2013

Duni är noterat på NASDAQ OMX i Stockholm under kortnamnet "DUNI". De största ägarna per den 31 december 2013 var Mellby Gård Investerings AB 29,99 %, Carnegie fonder 9,5 % och Polaris Capital Management, LLC 8,19 %.

Dunis aktie

Dunis aktiekapital består av 46 999 032 stycken utestående stamaktier med rösträtten 1 röst per aktie. Kvotvärdet på aktierna är 1,25 kronor per aktie. Duni innehar inga egna aktier.

Antalet aktier skall vara lägst 32 008 000 och högst 128 032 000 stycken. Det finns inga utestående teckningsoptioner eller konvertibler. Ledande befattningshavare äger tillsammans 0,2 % av aktierna i Duni per 2013-12-31.

Ytterligare information om Dunis aktie och ägare finns i Bolagsstyrningsrapporten.

Styrelsens och verkställande direktörens förslag till vinstdisposition

Styrelsen föreslår till årsstämman 2014 att besluta om en vinstdisposition innebärande att till aktieägare registrerade på avstämningsdagen den 9 maj 2014 utdela 4,00 kronor per aktie, vilket motsvarar totalt 187 996 128 kronor, och att återstoden av fritt eget kapital balanseras i ny räkning.

Förutsatt att årsstämman 2014 fattar beslut i enlighet med styrelsens förslag om vinstdisposition kommer 1 680 MSEK att balanseras i ny räkning. Full täckning finns för moderbolagets bundna egna kapital efter föreslagen vinstutdelning. Koncernens egna kapital uppgår till 2 099 MSEK.

Till grund för sitt förslag till utdelning har styrelsen enligt 18 kap. 4 § Aktiebolagslagen (2005:551) bedömt att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamheten ställer på storleken av moderbolagets och koncernens eget kapital liksom på moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Föreslagen utdelning utgör sammanlagt 6,3 % av moderbolagets eget kapital och 9,0 % av koncernens eget kapital. Koncernen genererar bra kassaflöden och styrelsens bedömning är att Duni har en stark balansräkning. Efter genomförd vinstutdelning uppgår moderbolagets och koncernens soliditet till 65,4 % respektive 56,8 %. Soliditet och likviditet kommer därmed även efter föreslagen utdelning att vara betryggande i relation till den bransch bolaget och koncernen verkar inom, och bolaget och koncernen antas kunna fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt samt genomföra planerade investeringar.

Föreslagen vinstutdelning kommer inte att påverka moderbolagets och koncernens förmåga att infria sina betalningsförpliktelser. Styrelsen bedömer att moderbolaget och koncernen har god beredskap att hantera förändringar med avseende på likviditeten och oväntade händelser. Styrelsen anser att moderbolaget och koncernen har förutsättningar att möta framtida affärsrisker och även tåla eventuella förluster. Baserat på Dunis resultat efter skatt, ligger den föreslagna utdelningen väl i linje med koncernens utdelningspolicy.

Eget kapital hade varit 2,4 MSEK lägre om finansiella instrument som värderats till verkligt värde enligt 4 kap 14 a § årsredovisningslagen istället värderats efter lägsta värdets princip.

Vinstdisposition moderbolaget (SEK)

Fritt eget kapital i moderbolaget
Balanserade vinstmedel	1 729 693 297
Årets resultat	138 344 424
Summa fritt eget kapital i moderbolaget	1 868 037 721
Styrelsen och verkställande direktören föreslår:
att till aktieägare utdela 4,00 SEK per aktie	187 996 128
samt att återstående belopp balanseras i ny räkning	1 680 041 593

Bolagsstyrningsrapport för Duni AB (publ)

Duni AB är ett svenskt publikt aktiebolag som sedan den 14 november 2007 är noterat på NASDAQ OMX i Stockholm. Dunis styrning sker via bolagsstämman, styrelsen och verkställande direktören samt koncernledningen i Duni i enlighet med bland annat Aktiebolagslagen, bolagsordningen och styrelsens- och verk ställande direktörens arbetsordning. Representanter från ledningen i Duni-koncernen ingår därutöver i dotterbolagens styrelser.

Duni har gentemot NASDAQ OMX Stockholm förpliktigat sig att tillämpa Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") som ska tillämpas av samtliga svenska aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Duni tillämpar Koden på alla punkter. Under perioden den 1 december 2012 fram till årsstämman i maj 2013 tillämpade Duni Koden med en avvikelse, ersättningsutskottet bestod av två styrelseledamöter istället för tre.

Bolagsordning

Nuvarande bolagsordning fastställdes vid årsstämman den 6 maj 2009. Den anger bland annat att styrelsens säte ska vara i Malmö, att styrelsens ledamöter årligen väljs av årsstämman för tiden intill dess nästa årsstämma hållits samt att en aktie ger en röst. Den fullständiga bolagsordningen finns tillgänglig på Dunis hemsida, Duni.se.

Bolagsstämma

På bolagsstämman fattar aktieägarna beslut i centrala frågor. Bland annat fastställer stämman resultat- och balansräkningar, disposition av bolagets resultat, ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören, val av styrelse och revisorer samt ersättning till styrelse och revisorer.

Kallelse till årsstämma i Duni ska, enligt Aktiebolagslagen, utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman. Kallelse ska ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt på Dunis hemsida. Att kallelse skett annonseras i Svenska Dagbladet och i Sydsvenska Dagbladet. För att få delta i stämman ska aktieägare anmäla sig hos bolaget senast den dag som anges i kallelsen.

Årsstämma 2013

Dunis Årsstämma 2013 ägde rum torsdagen den 2 maj 2013 i Malmö. Vid stämman var 113 stycken aktieägare närvarande personligen eller genom ombud, dessa representerade 51,6 % av rösterna. Till stämmans ordförande valdes styrelsens ordförande Anders Bülow. Samtliga styrelseledamöter var närvarande samt medlemmar ur koncernledningen och revisor. Protokollet finns tillgängligt på Dunis hemsida, Duni.se. Alla beslut som fattades

var i enlighet med valberedningens förslag. Några av de beslut som stämman fattade var:

• utdelning om 3,50 kronor per aktie för verksamhetsåret 2012
• styrelsen ska bestå av fem stycken ledamöter utan suppleanter
• omval av styrelseledamöterna Anders Bülow, Pia Rudengren, Magnus Yngen och Tina Andersson
• Thomas Gustafsson avböjde omval och Alex Myers valdes till ny styrelseledamot
• omval av Anders Bülow till styrelsens ordförande
• omval av PwC som revisorer
• arvode till styrelsens ordförande utgår med 500 000 kronor samt arvode till övriga styrelseledamöter utgår med 265 000 kronor
• ersättning till ordförande i revisionsutskottet 107 000 kronor samt ordförande i ersättningsutskottet 55 000 kronor
• ersättning till övriga ledamöter i revisionsutskottet 50 000 kronor samt ersättningsutskottet 25 000 kronor
• samtliga styrelsearvoden inklusive ersättningar för utskottsarvode är oförändrade från föregående år
• antagande av styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare
• regler för valberedningens tillsättande och arbete
• bemyndigande till styrelsen att intill nästa årsstämma, vid ett eller flera tillfällen, besluta om ökning av bolagets aktiekapital med högst 5 800 000 kronor genom emission av högst 4 640 000 stycken aktier

Årsstämma 2014

Nästa årsstämma för aktieägarna i Duni kommer att hållas tisdagen den 6 maj 2014 klockan 15.00 på Skånes Dansteater, Östra Varvsgatan 13A i Malmö. Mer information om årsstämman, anmälan etc finns på Dunis hemsida.

Valberedning

Valberedningen nominerar de personer som, vid årsstämman, föreslås för inval i Dunis styrelse. Den tar också fram förslag avseende revisorsarvoden, styrelsearvode till ordförande och övriga styrelseledamöter samt ersättning för utskottsarbete. Alla förslagen presenteras vid årsstämman samt i kallelsen och på hemsidan inför årsstämman. Valberedningen ska vara sammansatt av representanter för Dunis tre största aktieägare per den 30 september. Anders Bülow, styrelsens ordförande, sammankallade valberedningen i oktober 2013 och sammansättningen presenterades den 5 november 2013.

Valberedningen har haft två protokollförda möten inför årsstämman 2014. Arbetet i

valberedningen börjar med att ledamöterna tar del av utvärderingen av den sittande styrelsen som genomförs varje år. Inför kommande årsstämma finns en vakant plats i Dunis styrelse då Tina Andersson avgick på egen begäran den 1 september 2013 i samband med att hon tillträdde som Marknads- och Kommunikations direktör på Duni. Valberedningens arbete har därför fokuserats på att hitta en lämplig ersättare för Tina. Önskemålet från styrelsen men även från valberedningen har varit att hitta en person med internationell erfarenhet av marknadsföring inom HoReCa-branschen eller snabbrörliga konsumentvaror.

Valberedningen består av följande medlemmar:

Namn	Representerar	Ägarandel 2013-12-31
Anders Bülow	Styrelsens ordförande
Rune Andersson (ordförande)	Mellby Gård Investerings AB	29,99 %
Hans Hedlund	Carnegie fonder	9,50 %
Bernard R. Horn Jr	Polaris Capital Management, LLC	8,19 %
Totalt		47,68 %

Styrelsen

Dunis styrelse beslutar om bolagets affärsinriktning, strategi, affärsplan, resurser och kapitalstruktur, organisation, förvärv, större investeringar, avyttringar, årsredovisning och delårsrapporter samt andra övergripande frågor av strategisk natur. Styrelsen utser även den verkställande direktören som ansvarar för den löpande förvaltningen i enlighet med styrelsens anvisningar.

Styrelsens ledamöter

Styrelsens ledamöter väljs årligen av årsstämman fram till nästa årsstämma. Styrelsen ska, enligt bolagsordningen, bestå av lägst tre och högst tolv ordinarie ledamöter samt arbetstagarrepresentanter. Sedan årsstämman den 2 maj 2013 består styrelsen av fem ledamöter och två arbetstagarrepresentanter. Från och med den 1 september 2013 har dock styrelsen haft en vakant plats då styrelseledamoten Tina Andersson avgick på egen begäran. Dunis verkställande direktör ingår inte i styrelsen men deltar liksom finansdirektören som regel vid styrelsemötena som föredragande.

Styrelsens arbete

Dunis styrelse fastställer vid det första ordinarie styrelsemötet efter bolagsstämman en skriftlig instruktion som beskriver styrelsens arbetsordning. Den fastställda arbetsordningen anger hur arbetet ska fördelas mellan styrelsens ledamöter, och hur ofta styrelsen ska sammanträda. Vidare reglerar arbetsordningen styrel-

41

sens åligganden, beslutförhet, en instruktion till den verkställande direktören, ansvarsfördelningen mellan styrelsen och den verkställande direktören med mera. Styrelsen har också inom sig upprättat två utskott; revisionsutskottet och ersättningsutskottet.

Styrelsen sammanträder efter en i förväg beslutad årsplan, ytterligare möten arrangeras vid behov. Styrelsen hade tio stycken protokollförda styrelsemöten under 2013.

Bland annat har följande punkter varit med på agendan under 2013:

• Årsbokslut inklusive rapport från revisorerna, förslag till vinstdisposition och bokslutskommuniké
• Årsredovisning samt förberedelse inför Årsstämma
• Uppföljning med huvudansvarig revisor om årets revision
• Delårsrapporter

Bolagsstyrning

• Styrelsens och verkställande direktörens arbetsordning
• Årlig genomgång av policyhandboken
• Genomgång av affärsplan
• Strategiska frågor och risker
• Organisationsförändring
• Kostnadseffektiviseringsprogram

• Etablering och plattform i Sydostasien

• Förvärv av tillgångar i Song Seng Associates Pte Ltd

• Löpande prognoser för 2014
• Strategier kring hygienaffären
• Tillväxtfrågor och förvärvsfrågor
• Konjunktur och ekonomiska förutsättningar

Styrelseordföranden och verkställande direktören har utöver styrelsemötena en löpande dialog kring förvaltningen av bolaget.

Verkställande direktören, Thomas Gustafsson, är ansvarig för genomförande av affärsplanen samt den löpande förvaltningen av bolagets angelägenheter, liksom den dagliga verksamheten i bolaget.

Styrelsen får månatligen skriftlig information i form av en månadsrapport innehållande uppföljning av bolagets försäljning, operativt resultat och rörelsekapitalets utveckling samt kommentarer om hur de olika marknaderna utvecklas. Inför styrelsemöten får styrelsen även ta del av balansräkning och kassaflöde.

Huvudägare, styrelsemedlemmar och verkställande direktör genomför därutöver årligen en detaljerad utvärdering av styrelsen utifrån den fastställda arbetsordningen. Utvärderingen omfattar bland annat styrelsens sammansättning, individuella styrelsemed-

Styrelsens närvaro 2013

			Styrelse	Revisions	Ersättnings
	Funktion	Oberoende 1)	möte	utskott	utskott
Anders Bülow	Ordförande	2)	10 av 10	4 av 4	3 av 3
Tina Andersson	Ledamot	x	8 av 8	2 av 2	–
Thomas Gustafsson	Ledamot, VD	3) 4)	6 av 6	–	–
Alex Myers	Ledamot	x	3 av 4	1 av 2	0 av 2
Pia Rudengren	Ledamot	x	10 av 10	4 av 4	–
Magnus Yngen	Ledamot	x	10 av 10	–	3 av 3
	Arbetstagar
Per-Åke Halvordsson	representant	3)	10 av 10	–	–
	Arbetstagar
Henry Olsen	representant	3)	10 av 10	–	–
	Arbetstagar
Åsa Lundqvist	representant	3)	6 av 10	–	–
	Arbetstagar
Inge Larsson	representant	3)	10 av 10	–	–

1) Enligt defi nition i Svensk kod för bolagsstyrning.

2) Ej oberoende (i förhållande till Dunis större aktieägare).

3) Ej oberoende (i förhållande till Duni).

4) Thomas Gustafsson var ej oberoende i förhållande till Dunis största aktieägare tom november 2012. Han avgick som styrelseledamot på årsstämman 2013.

lemmar samt styrelsens arbete och rutiner. "Koden" innehåller regler avseende styrelseledamöternas oberoende och uppställer krav på att majoriteten av styrelseledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.

Minst två av de styrelseledamöter som är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen ska även vara oberoende i förhållande till alla aktieägare som kontrollerar tio procent eller mer av aktierna eller rösterna i Duni AB. Högst en person från bolagsledningen får vara ledamot av styrelsen.

Ersättningsutskott

Ersättningsutskottet bereder frågor rörande ersättningar och andra förmåner för bolagsledningen medan beslut om ersättningar och förmåner fattas av Dunis styrelse. Bolagsledningens ersättningar och förmåner utvärderas genom jämförelse med marknadsdata som tillhandahålls av externa källor. Dessa visar att Duni har konkurrenskraftiga ersättningsnivåer och att den totala ersättningen är rimlig och inte för hög. Ersättningsutskottet genomlyser bonusprinciperna inför varje år. En gång per år utvärderar ersättningsutskottet de ledande befattningshavarna och även vissa underchefer enligt ett systematiskt förfarande.

Ersättningsutskottet hade tre möten under 2013. På konstituerande möte efter årsstämman den 2 maj 2013 blev ersättningsutskottet återigen fulltaligt med tre medlemmar: Magnus Yngen (ordförande), Anders Bülow och Alex Myers. Mellan december 2012 och årsstämman i maj 2013 bestod ersättningsutskottet av två ledamöter. När Thomas Gustafsson blev verkställande direktör i Duni den 1 december 2012 avsade han sig sin plats i ersättningsutskottet då han inte längre kan ses som oberoende i förhållande till bolaget. Han deltar dock precis som sin företrädare Fredrik von Oelreich i ersättningsutskottets möten förutom då frågor om ersättning till verkställande direktören behandlas. Personalchefen är sekreterare vid ersättningsutskottets möten.

Revisionsutskott

Dunis revisionsutskott är ansvarigt för att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering. Utskottet utvärderar också Dunis processer för intern kontroll och hanteringen av finansiella och rörelsemässiga risker. Utskottet möter fortlöpande bolagets revisorer i syfte att informera sig om den externa revisionens inriktning och omfattning samt för att utvärdera de externa revisorernas arbete. Utvärderingen innefattar även omfattningen av revisorernas eventuella icke-revisionsrelaterade arbete för Duni. Vid förberedandet av förslag till valet av revisorer och till ersättning för revisionsarbetet biträder revisionsutskottet valberedningen.

Revisionsutskottet hade fyra möten under 2013 och består av tre medlemmar: Pia Rudengren (ordförande), Anders Bülow och Tina Andersson som avgick i september 2013 och därefter ersattes av Alex Myers. Finansdirektören och koncernredovisningschefen deltar liksom revisorerna på samtliga möten.

Ersättning till styrelse

Arvode och annan ersättning till styrelsen, inklusive Dunis styrelseordförande, beslutas av årsstämman. I enlighet med beslut fattat på årsstämman den 2 maj 2013 bestämdes års arvodet till totalt 1,6 MSEK, varav till styrelseordförande 0,5 MSEK. Därutöver beslutades om arvode för utskottsarbete om totalt 0,3 MSEK.

Ersättningen fördelar sig mellan styrelsens ledamöter enligt nedanstående tabell.

Verkställande direktör

Verkställande direktör för Duni är Thomas Gustafsson (1965), marknadsekonom. Styrelsen har fastställt en instruktion för verkställande direktörens arbete och roll. Verkställande direktören har ansvaret för den löpande förvaltningen av koncernens verksamhet enligt styrelsens riktlinjer.

Thomas Gustafsson innehar per 2013-12-31, 26 400 stycken aktier i Duni AB. Ingen närstående till verkställande direktören har något väsentligt aktieinnehav i Duni AB. Thomas Gustafsson har inget delägarskap i företag som Duni har betydande affärsförbindelser med. Fler uppgifter om den verkställande direktören finns i Not 13 i årsredovisningen.

Koncernledning

Thomas Gustafsson leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga i ledningen som består av affärsområdeschefer och chefer för stabsfunktioner.

Som ett led i den marknadsorienterade organisationen som började gälla från april 2012 har under 2013 sälj- och marknadsavdelningarna för affärsområdet Professional delats upp i två delar – en som fokuserar på marknadssegmentet Table Top och en som bearbetar marknadssegmentet Meal Service. Detta leder till ökad specialiseringsgrad och förstärkt fokus på prioriterade kundsegment vilket skapar förutsättningar för effektivare resursutnyttjande.

Koncernledningen består av nio personer. Under 2013 hade ledningen tio möten. Årets möten har karaktäriserats av diskussioner om organisationsstruktur, tillväxt och hur man skapar kundfokus. Varje möte innehåller bland annat finansiell genomgång, uppdateringar från respektive område, viktiga frågeställningar för Duni av operationell, strategisk eller marknadsmässig karaktär samt investeringar och uppföljningar av dessa. Därutöver behandlas även affärsplan, strategifrågor och strategisk plan samt löpande prognoser för det kommande året. Ledningsgruppen behandlar såväl koncernövergripande frågor som frågor som berör enskilda affärs områden. De gör regelbundna besök på dotter bolagen, varav minst ett gemensamt. Under 2013 hölls ett ledningsgruppsmöte i Hamburg i samband med ett gemensamt studiebesök vid en fackmässa för HoReCa-branschen.

Ersättning till ledande befattningshavare Ersättningen till verkställande direktören

Styrelsens ersättning för perioden maj 2013 – april 2014

SEK	Styrelse möte	Revisions utskott	Ersättningsutskott	Summa
Anders Bülow	500 000	50 000	25 000	575 000
Tina Andersson*	88 333	16 667	–	105 000
Alex Myers	265 000	33 333	25 000	323 333
Pia Rudengren	265 000	107 000	–	372 000
Magnus Yngen	265 000	–	55 000	320 000
Totalt	1 383 333	207 000	105 000	1 695 333

* Tina Andersson avgick den 1 september 2013 och hennes plats är vakant fram till årsstämman 2014.

Koncernledning 2013

samt övriga medlemmar i ledningsgruppen enligt riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare är antagna av årsstämman den 2 maj 2013 och gäller fram till nästa årsstämma. Förslag på riktlinjer till årsstämman 2014 är i all väsentlighet överensstämmande med de riktlinjer som gällde 2013. Ersättningen ska vara marknadsmässig och utgöras av fast och rörlig lön, övriga förmåner samt pension. Den rörliga lönen ska aldrig kunna överstiga den fasta lönen.

Nedanstående tabell visar på den totala bruttoersättningen till ledningsgruppen, inklusive grundlöner, rörliga ersättningar, pensionsbetalningar samt övriga förmåner. Thomas Gustafsson erhåller en årlig bruttolön om 3 538 000 SEK och har möjlighet att uppnå en bonus motsvarande högst 55 % av hans årliga grundlön baserad på för koncernen i förväg bestämda målsättningar. Han ska dessutom ha rätt till vissa andra anställningsförmåner såsom tjänstebil. Båda parter har rätt att säga upp avtalet genom skriftlig upp sägning med sex månaders uppsägningstid. Vid uppsägning från bolagets sida, förutom på grund av försumlighet, har han rätt till tolv månadslöner. Thomas Gustafsson har en avgiftsbestämd pensionsplan till vilken Duni betalar årliga avgifter uppgående till ett belopp motsvarande 35 % på summan av den årliga bruttolönen samt ett treårssnitt av bonusutbetalningar, fram till det att avtalet sägs upp. Thomas Gustafssons pensionsålder är 65 år.

Duni har inte beviljat några lån, förlängt eller utfärdat några garantier eller beviljat säkerheter till förmån för Dunis styrelseledamöter, ledande befattningshavare eller revisorer. Ingen av styrelseledamöterna, de ledande befattningshavarna eller revisorerna har direkt eller indirekt genom ett till honom/henne när stående bolag ingått transaktioner med Duni.

Revision

På bolagsstämman den 2 maj 2013 valdes PricewaterhouseCoopers AB, med Eva Carlsvi som huvudansvarig revisor. Revisorerna granskar årsbokslut och årsredovisning samt bolagets löpande verksamhet och rutiner för att uttala sig om redovisningen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Granskning av årsbokslut och årsredovisning görs under januari och februari. Därefter granskas att årsstämmans riktlinjer om ersättning till ledande befattningshavare följs. Revisorerna deltar på alla revisionsutskottsmöten under året. I oktober månad genomförs en interimsgranskning i kombination med en översiktlig granskning av Dunis delårsrapport för det tredje kvartalet. Vid sidan av Duni

Totala utbetalda bruttoersättningen till ledningsgruppen, inklusive grundlöner, rörliga ersättningar, pensionsbetalningar samt övriga förmåner.

2013, MSEK	Grundlön	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensionskostnad	Avgångsvederlag	Summa
Verkställande direktören – Thomas Gustafsson	3,5	1,9	0,0	1,2	–	6,6
Andra ledande befattningshavare	10,7	4,6	0,5	2,5	–	18,3
	14,2	6,5	0,5	3,7	0,0	24,9

har Eva Carlsvi inga uppdrag i bolag över vilka Dunis större ägare, styrelseledamöter eller verkställande direktör har ett väsentligt inflytande. Eva Carlsvi är auktoriserad revisor och medlem av Far SRS. Arvode för övriga uppdrag till PwC förutom revisionsuppdraget uppgick under 2013 till sammanlagt 2,4 (2012: 4,0) MSEK.

Ersättning till revisionsbolag

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Ersättning för revisionsuppdrag	4,1	3,7	1,9	1,7
Ersättning för revisionsverksamhet utöver
revisionsuppdrag	0,2	0,4	0,1	0,3
Ersättning för skattekonsultation	0,9	2,2	0,2	0,3
Ersättning för övriga konsultationer	1,5	1,4	1,0	1,1
Total ersättning revisionsbolag	6,7	7,7	3,2	3,4

Styrelsens beskrivning av intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen för räkenskapsåret 2013

Styrelsens ansvar för intern kontroll regleras i aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Det innebär bland annat att övervaka Dunis finansiella rapportering och effektiviteten i bolagets interna kontroll och riskbedömning.

Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen syftar till att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen i form av årsredovisning och delårsrapporter som Duni publicerar varje år samt att den finansiella rapporteringen upprättas i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och andra krav för noterade bolag.

För att beskriva den interna kontrollen avseende finansiell rapportering utgår Duni från de områden som utgör grunden för den interna kontrollen enligt det ramverk som utfärdats av COSO "Internal Control - Integrated Framework" det vill säga områdena: kontrollmiljö, riskbedömning och kontrollstruktur, information och kommunikation samt uppföljning.

Kontrollmiljö

Styrelsens arbetsordning samt de instruktioner styrelsen upprättat för verkställande direktörens och styrelseutskottens arbete definierar tydligt fördelningen av ansvar och befogenheter i syfte att säkerställa effektiv hantering av risker i affärsverksamheten. Duni har inrättat ett revisionsutskott för att granska de instruktioner och rutiner som används i den finansiella rapporteringsprocessen såväl som redovisningsprinciper och förändringar av dessa. Koncernledningen rapporterar enligt fastlagda rutiner månatligen till styrelsen. Interna styrinstrument för den finansiella rapporteringen utgörs framför allt av finanspolicy, kommunikationspolicy och koncernens finansmanual som definierar redovisnings- och rapporteringsregler.

Vidare har koncernledningen formulerat sin syn på hur verksamheten skall bedrivas i en affärsetisk policy vilken årligen revideras av styrelsen. Under året har den affärsetiska policy'n granskats och uppdaterats för att säkerställa att den följer de nya anti-korruptionslagar som kommit i Europa. Föredrag och

utbildning i ämnet har även hållits inför knappt 100 ledande befattningshavare inom Duni.

Riskbedömning och kontrollstruktur

Väsentliga risker för verksamheten analyseras av styrelsen som en del i den finansiella rapporteringen. Därutöver bereder koncernledningen till revisionsutskottet en övergripande riskanalys av resultat- och balansräkningar samt de faktorer som påverkar dessa. Riskområden dokumenteras och bedöms utifrån sannolikhet och påverkan. Baserat på detta utformas kontrollprocesser för att säkerställa hög kvalitet i den finansiella rapporteringen. Riskområdena utvärderas minst en gång per år i revisionsutskottet.

Organisationsstrukturen tillsammans med ansvarsfördelning och attestordning är tydligt beskriven och kommunicerad genom instruktioner och policies. Verksamheten är organiserad i affärsområden med resultatansvar. Revisionsutskottet kommunicerar kontinuerligt med revisorerna för att utvärdera och förbättra den interna kontrollen. Duni har etablerat en europeisk ekonomifunktion som fristående tillhandahåller redovisningstjänster till verksamheten. Denna funktion följer standardiserade processer och rutiner. Dess ansvarige chef rapporterar direkt till koncernens finansdirektör.

Information och kommunikation

Information, både externt och internt, styrs genom Dunis kommunikations- och IR-policy. Ett särskilt avsnitt behandlar ansvar, rutiner och regler. Policyn utvärderas kontinuerligt för att säkerställa att information till aktiemarknaden håller hög kvalitet och är i enlighet med börsreglerna. Finansiell information som kvartalsrapporter, årsredovisningar och väsentliga händelser publiceras genom pressreleaser samt på Dunis hemsida. Möten med finansanalytiker arrangeras regelbundet i samband med publicering av kvartalsrapporter. Internt inom Duni är intranätet den huvudsakliga informationskällan. Redovisningsmanualer och instruktioner för finansiell rapportering finns tillgängliga på intranätet och dessa uppdateras regelbundet

med hänsyn till förändringar i IFRS och andra rekommendationer.

Uppföljning

Styrelsen och revisionsutskottet granskar alla externa finansiella rapporter innan de formellt godkänns av styrelsen. Revisionsutskottet får löpande avrapportering från revisorerna om den interna kontrollen och följer upp väsentliga frågor. Styrelsen får månatligen en skriftlig finansiell rapport som behandlar försäljning, operativt resultat, marknadsutveckling samt annan väsentlig information om verksamheten och har även genomgång av aktuella finansiella rapporter som en stående punkt på alla sammanträden. Koncernledningen analyserar månadsvis den finansiella utvecklingen inom koncernens affärsområden. Generellt på alla nivåer i organisationen sker löpande uppföljning genom jämförelser mot föregående år, budget och planer samt genom utvärdering av nyckeltal.

Uttalande om internrevision

Duni har inte funnit behov för en formell internrevisionsavdelning. Duni har ett redovisningscenter i Poznan, i Polen, som fungerar som en centraliserad europeisk ekonomifunktion och som utför redovisningsservice till alla dotterbolag i Europa förutom Ryssland. Den ryska ekonomiavdelningen och redovisningscentrat i Polen har integrerats så långt det är möjligt genom att redovisningscentrat stöttar och hjälper det ryska kontoret i redovisningsfrågor. Redovisningscentrat arbetar utifrån standardiserade processer och rutiner och är ett fristående bolag från den operativa verksamheten, rapporterande direkt till finansdirektören. Denna centraliserade och oberoende process för redovisning och finansiell rapportering bedöms utgöra en plattform för god intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Dunis koncernredovisningsavdelning genomför även visst internrevisions arbete i form av bland annat utförda kontroller på redovisningscentret samt uppföljningar på Ryssland och i Singapore. Under året har Duni förvärvat verksamhet i Singapore, stort fokus har varit att förstå och säkerställa att bolaget uppfyller Dunis redovisningsprinciper.

Styrelse

Dunis styrelse består av fem ledamöter valda av årsstämman samt två arbetstagarrepresentanter med två suppleanter. Styrelsen är efter bolagsstämman Bolagets högsta beslutande organ. Styrelsens övergripande uppgift är att besluta om Bolagets affärsinriktning, Bolagets resurser och kapitalstruktur samt Bolagets organisation och förvaltning av Bolagets angelägenheter. Styrelsens ledamöter väljs årligen av årsstämman för tiden intill dess nästa årsstämma hållits. Styrelsen skall bestå av lägst tre och högst tolv ordinarie ledamöter. Härutöver kan tillkomma arbetstagarrepresentanter.

Anders Bülow Född 1953

Ordförande sedan 2009 Styrelseordförande i KappAhl AB, Cale Access AB och Feralco Holding AB. Styrelseledamot i Mellby Gård AB, Roxtec AB, Meet Your Future Group AB och Älvsbyhus AB. Arbetslivserfarenhet

VD Mellby gård Industri AB 2002-2013 VD och koncernchef Boliden Vice VD Trelleborg AB

Fil kand i företagsekonomi vid Stockholms universitet

Invald 2008

Aktier i Duni: 10 000 Ej oberoende i förhållande till Dunis största aktieägare

Magnus Yngen Född 1958 VD och koncernchef i Camfil.

Styrelseordförande i Sveba Dahlen AB Styrelseledamot i Dometic Group och Intrum Justitia.

Arbetslivserfarenhet VD och koncernchef Dometic VD och koncernchef Husqvarna Vice VD Electrolux

Civilingenjör och teknologie licentiat vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm

Invald 2008

Aktier i Duni: 0 Oberoende av bolaget, bolagsledningen och Dunis större ägare

Alex Myers Född 1963

VD och koncernchef för Hilding Anders Group

Arbetslivserfarenhet

VD för ArjoHuntleigh / Executive Vice President Getinge Group Senior Vice President, Western Europe resp Global Sales & Marketing samt medlem av ledningsgruppen Carlsberg Breweries

Vice President Marketing & Innovation och medlem av ledningsgruppen Pripps-Ringnes (Orkla Drinks) Flera mellanchefspositioner inom Unilever i Sverige och Tyskland

Fil kand i Organizational Behavior, Yale University, USA Invald 2013

Aktier i Duni: 0

Oberoende av bolaget, bolagsledningen och Dunis större ägare

Pia Rudengren Född 1965

Styrelseordförande i Social Initiative AB.

Styrelseledamot i KappAhl AB, Swedbank AB, Tikkurila Oyj, Valmet Oyj och WeMind Digital Psykologi AB

Arbetslivserfarenhet

Heltidsarbetande styrelseledamot

Vice VD W Capital Management AB

CFO och medlem i ledningsgruppen i Investor AB

Civilekonom Handelshögskolan, Stockholm

Invald 2007

Aktier i Duni: 1 200

Oberoende av bolaget, bolagsledningen och Dunis större ägare

Per-Åke Halvordsson Född 1959 Arbetstagarrepresentant för PTK Anställd som Produktionschef Airlaid i Rexcell Tissue & Airlaid AB Bolagsstyrelseutbildning PTK Invald 2005 Aktier i Duni: 0 Ej oberoende i förhållande till bolaget

Henry Olsen Född 1953 Arbetstagarrepresentant för LO Arbetstagarrepresentant i styrelsen i Rexcell Tissue & Airlaid AB Anställd som operatör på Airlaid TM 3 vid Rexcell Tissue & Airlaid AB Bolagsstyrelseutbildning Pappers Invald 2012 Aktier i Duni: 0 Ej oberoende i förhållande till bolaget

Koncernledning

Thomas Gustafsson Född 1965

Verkställande direktör och koncernchef i Duni sedan 1 december 2012.

Närmast kommer Thomas Gustafsson från Mellby Gård AB där han varit ägaransvarig för gruppens konsumentföretag och dessförinnan som VD och koncernchef för 2E Group AB (publ). Han har haft ledande befattningar inom Spendrups Bryggeri AB, Brämhults Juice AB och Eckes Granini GmbH.

Thomas Gustafsson är styrelseledamot i Smarteyes AB och var styrelseledamot i Duni mellan 2009 och november 2012. Thomas Gustafsson är Marknadsekonom. Aktier i Duni: 26 400

Linus Lemark Född 1977

Direktör Meal Service, Affärsområde Professional, sedan 14 maj 2012. Linus Lemark har tidigare varit Innovationsdirektör på The Absolut Company AB. Linus Lemark var under åren 2007-2011 Affärsutvecklingschef respektive Marknadschef Duni Food Solutions på Duni.

Linus Lemark har en civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm. Aktier i Duni: 2 000

Leendert Amersfoort Född 1958

Director Commercial Development sedan augusti 2013. Dessförinnan Försäljningsdirektör Professional sedan 2006. Anställd i Duni sedan 1995.

Leendert Amersfoort har en examen i marknadsföring och företagsekonomi från Hoge Economische School Utrecht BA i Holland. Aktier i Duni: 22 018

Patrik Söderstjerna Född 1964

Direktör Affärsutveckling / Nya marknader sedan 1 april 2012.

Tidigare verkställande direktör i Rexcell Tissue & Airlaid AB sedan 2007. Dessförinnan har Patrik Söderstjerna varit VD i Zarlink Semiconductor AB, Advanced Printing Aschersleben GmbH och Finotech Verbundstoffe GmbH. Patrik Söderstjerna har en civilingenjörsexamen i maskinteknik från Lunds Tekniska Högskola. Aktier i Duni: 10 000

Tina Andersson Född 1969

Corporate Marketing & Communications Director i Duni med ansvar för varumärke, PR, Investor Relations, kvalitet och miljö sedan september 2013.

Närmast kommer Tina Andersson från en tjänst som marknads- och innovationsdirektör på Hilding Anders och dessförinnan

marknads- och innvationsdirektör på Findus. Tina Andersson är styrelseledamot i Midsona AB och var styrelseledamot i Duni

mellan 2011 och augusti 2013.

Tina Andersson har en civilekonomexamen från Lunds Universitet. Aktier i Duni: 0

Robert Dackeskog Född 1971

Direktör Affärsområde Consumer sedan 6 augusti 2012.

Robert Dackeskog kommer från Finduskoncernen och närmast från en tjänst som Managing Director Findus Denmark/Foodservice & Export Director för Findus Sverige. Robert Dackeskog har en civilekonomexamen från Göteborgs universitet. Aktier i Duni: 5 000

Ulfert Rott Född 1960

Direktör Production & Supply Chain sedan 1 april 2012 med ansvar även för produktionen inom dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB. Dessförinnan Director Operations i Duni. Anställd sedan 2004.

Ulfert Rott var tidigare verkställande direktör och fabrikschef i Nylstar GmbH. Ulfert Rott är doktor i maskinteknik och civilekonom.

Aktier i Duni: 22 018

Mats Lindroth Född 1960

Finansdirektör i Duni sedan 2009 och har varit anställd i Duni sedan 1987. Mats Lindroth har en civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm. Aktier i Duni: 24 700

Maria Wahlgren Född 1963

Direktör Table Top, Affärsområde Professional sedan 16 oktober 2012. Maria Wahlgren kommer från Amcorkoncernen och närmast från en tjänst som Commercial Director för High Performance Laminates på Amcor Flexibles. Maria Wahlgren är utbildad civilingenjör från Lunds Tekniska Högskola.

Aktier i Duni: 2 000

Femårsöversikt, resultaträkning, koncernen

MSEK	2013	2012	2011	2010	2009
Intäkter	3 803	3 669	3 807	3 971	4 220
Kostnad för sålda varor	-2 798	-2 724	-2 776	-2 919	-3 054
Bruttoresultat	1 005	945	1 031	1 052	1 166
Försäljningskostnader	-437	-438	-441	-434	-482
Administrationskostnader	-173	-176	-172	-174	-184
Forsknings- och utvecklingskostnader	-19	-26	-30	-25	-29
Övriga rörelseintäkter	2	4	15	76	41
Övriga rörelsekostnader	-10	-81	-15	-58	-24
Rörelseresultat	369	229	388	436	488
Finansiella intäkter	7	5	3	1	2
Finansiella kostnader	-26	-30	-33	-19	-45
Finansiella poster netto	-19	-25	-30	-18	-43
Resultat efter finansiella poster	350	204	358	418	444
Inkomstskatt	-83	-79	-98	-112	-108
Periodens resultat kvarvarande verksamheter	267	126	261	306	336
Periodens resultat från avvecklade verksamheter	–	–	–	–	–
Periodens resultat	267	126	261	306	336

Femårsöversikt, balansräkning, koncernen

MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31	2009-12-31
TILLGÅNGAR
Goodwill	1 249	1 199	1 199	1 199	1 199
Övriga immateriella anläggningstillgångar	78	51	57	44	29
Materiella anläggningstillgångar	723	744	830	588	510
Finansiella anläggningstillgångar	180	219	243	289	336
Summa anläggningstillgångar	2 230	2 213	2 329	2 120	2 074
Varulager	434	387	470	437	382
Kundfordringar	658	624	663	634	640
Övriga fordringar	148	126	134	174	163
Likvida medel	225	181	85	122	230
Summa omsättningstillgångar	1 465	1 318	1 352	1 367	1 415
SUMMA TILLGÅNGAR	3 695	3 531	3 681	3 487	3 489
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	2 099	1 985	2 082	1 991	1 789
Långfristiga finansiella skulder	492	576	26	530	682
Övriga långfristiga skulder	263	275	212	211	216
Summa långfristiga skulder	755	851	238	741	898
Leverantörsskulder	348	301	302	315	344
Kortfristiga finansiella skulder	–	–	633	–	–
Övriga kortfristiga skulder	493	394	426	440	458
Summa kortfristiga skulder	841	695	1 361	755	802
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	3 695	3 531	3 681	3 487	3 489

Nyckeltal i sammandrag, koncernen

	2013	2012	2011	2010	2009
Nettoomsättning, MSEK	3 803	3 669	3 807	3 971	4 220
Bruttoresultat, MSEK	1 005	945	1 031	1 052	1 166
EBIT*, MSEK	385	342	404	435	436
EBITDA*, MSEK	503	454	510	537	539
Räntebärande nettoskuld	491	638	745	582	631
Antal anställda	1 902	1 875	1 888	1 914	1 906
Bruttomarginal*	26,4 %	25,8 %	27,1 %	26,5 %	27,6 %
EBIT marginal*	10,1 %	9,3 %	10,6 %	10,9 %	10,3 %
EBITDA marginal*	13,2 %	12,4 %	13,4 %	13,5 %	12,8 %

* Beräknat på underliggande rörelseresultat

Resultaträkning, koncernen

MSEK	Not 1–5, 12–13	2013	2012
Intäkter	5–6	3 803	3 669
Kostnad för sålda varor	6–10	-2 798	-2 724
Bruttoresultat		1 005	945
Försäljningskostnader	7–9	-437	-438
Administrationskostnader	7–9, 11	-173	-176
Forsknings- och utvecklingskostnader	7– 8	-19	-26
Övriga rörelseintäkter	14	2	4
Övriga rörelsekostnader	7–8, 15	-10	-81
Rörelseresultat	5, 16	369	229
Resultat från finansiella poster	16–17
Finansiella intäkter		7	5
Finansiella kostnader		-26	-30
Finansiella poster netto		-19	-25
Resultat efter finansiella poster		350	204
Inkomstskatt	19	-83	-79
Årets resultat		267	126
Resultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		267	126
Resultat per aktie (uttryckt i kr per aktie), räknat på årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare under året:
– Före och efter utspädning	20	5,68	2,67

Rapport över totalresultat för koncernen

MSEK	2013	2012
Årets resultat	267	126
Övrigt totalresultat:
Poster som inte ska återföras i resultaträkningen:
Omvärdering av nettopensionsförpliktelsen	15	-26
Summa	15	-26
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen:
Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter	-5	11
Kassaflödessäkring	1	-2
Summa	-4	9
Årets övriga totalresultat, netto efter skatt:	11	-17
Årets summa totalresultat	278	109
Årets summa totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare	278	109

Balansräkning, koncernen

MSEK Not	2013-12-31	2012-12-31
TILLGÅNGAR 1–5
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar 21
Goodwill	1 249	1 199
Kundrelationer	25	–
Aktiverade utvecklingskostnader	48	48
Varumärken och licenser	6	3
Summa immateriella anläggningstillgångar	1 327	1 250
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader, mark och markanläggningar 22	191	186
Maskiner och andra tekniska anläggningar 23	436	470
Inventarier, verktyg och installationer 24	62	50
Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 25	34	38
Summa materiella anläggningstillgångar	723	744
Finansiella anläggningstillgångar
Uppskjuten skattefordran 19	178	217
Andra långfristiga fordringar 27	1	2
Summa finansiella anläggningstillgångar	179	219
Summa anläggningstillgångar	2 230	2 213
Omsättningstillgångar
Varulager 10
Råvaror och förnödenheter	102	98
Varor under tillverkning	5	6
Färdigvarulager och handelsvaror	323	277
Förskott till leverantörer	4	6
Summa varulager	434	387
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar 28	658	624
Derivatinstrument 29	5	1
Skattefordringar	37	21
Övriga fordringar 28	75	68
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 30	32	37
Summa kortfristiga fordringar	806	750
Likvida medel	225	181
Summa omsättningstillgångar	1 465	1 321
SUMMA TILLGÅNGAR	3 695	3 531

Balansräkning, koncernen, fortsättning

MSEK	Not	2013-12-31	2012-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER	1–5
Eget kapital
Aktiekapital	20	59	59
Övrigt tillskjutet kapital		1 681	1 681
Reserver		61	65
Balanserad vinst		298	180
Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		2 099	1 985
Långfristiga skulder	31
Checkräkningskredit	31	0	17
Banklån	31	490	558
Finansiell leasingskuld		2	–
Uppskjuten skatteskuld	19	40	29
Avsättningar till pensioner	33	223	246
Summa långfristiga skulder		755	851
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder		348	301
Skatteskulder		9	3
Banklån	31	–	–
Derivatinstrument	29	3	3
Övriga skulder		79	50
Avsättning till omstruktureringsreserv	9	21	17
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	34	381	320
Summa kortfristiga skulder		841	695
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		3 695	3 531
Ställda säkerheter	35	–	–
Eventualförpliktelser	35	55	58

Rapport över förändring i eget kapital för koncernen

	Hänförligt till Moderbolagets aktieägare
		Övrigt			Verkligt	Balanserad
	Aktie	tillskjutet	Övriga	Kassaflödes	värde	vinst inkl	Summa eget
MSEK	kapital	kapital	reserver	reserv	reserv*	årets resultat	kapital
Ingående balans 2012-01-01	59	1 681	43	0	13	286	2 082
Byte av redovisningsprincip IAS19	–	–	–	–	–	-40	-40
Justerad ingående balans 1 januari 2012	59	1 681	43	0	13	246	2 042
Totalresultat
Årets resultat	–	–	11	-2	–	100	109
Summa årets totalresultat	0	0	11	-2	0	100	109
Transaktioner med ägare
Utdelning till aktieägare avseende 2011	–	–	–	–	–	-164	-164
Totala transaktioner med ägare	0	0	0	0	0	-164	-164
Ingående balans 2013-01-01	59	1 681	54	-2	13	180	1 985
Totalresultat
Årets resultat	–	–	-5	1	–	282	278
Summa årets totalresultat	0	0	-5	1	0	282	278
Transaktioner med ägare
Utdelning till aktieägare avseende 2012	–	–	–	–	–	-164	-164
Totala transaktioner med ägare	0	0	0	0	0	-164	-164
Utgående balans 2013-12-31	59	1 681	49	-1	13	298	2 099

* Verkligt värde reserv avser omvärdering av mark enligt tidigare redovisningsprinciper. Det omvärderade beloppet antogs som anskaffningsvärde i enlighet med övergångsreglerna i IFRS 1.

Kassaflödesanalys för koncernen

MSEK Not	2013	2012
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat	369	229
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 36	106	188
Erhållen ränta	7	5
Erlagd ränta	-17	-15
Betald inkomstskatt	-52	-54
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital	413	353
Förändringar av rörelsekapital
Ökning(-)/minskning(+) av varulager	-35	66
Ökning(-)/minskning(+) av kundfordringar	-4	20
Ökning(-)/minskning(+) av fordringar	53	-21
Ökning(+)/minskning(-) av leverantörsskulder	30	7
Ökning(+)/minskning(-) av kortfristiga skulder	6	4
Kassaflöde från den löpande verksamheten	463	429
Kassaflöde använt i investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar 22–25	-76	-110
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	-7	-5
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	1	1
Föräljning av immateriella anläggningstillgångar	0	0
Förvärv av dotterbolag	-57	–
Förändring av andra långfristiga fordringar	1	2
Kassaflöde använt i investeringsverksamheten	-138	-112
Kassaflöde använt i finansieringsverksamheten
Utdelning till aktieägare	-164	-164
Nettoförändring checkräkningskredit och övriga finansiella skulder	-28	-10
Amortering av skuld	-254	-180
Upptagna lån	164	134
Kassaflöde använt i finansieringsverksamheten	-283	-220
Årets kassaflöde	42	97
Likvida medel vid årets ingång	181	85
Kursdifferens i likvida medel	1	-1
Likvida medel vid årets utgång	225	181

Resultaträkning, moderbolaget

MSEK	Not 1–5, 12–13	2013	2012
Intäkter	5–6	1 113	1 056
Kostnad för sålda varor	6, 8–10	-980	-936
Bruttoresultat		133	120
Försäljningskostnader	8–9	-118	-123
Administrationskostnader	8–9, 11	-122	-132
Forsknings- och utvecklingskostnader	8	-8	-12
Övriga rörelseintäkter	14	198	190
Övriga rörelsekostnader	8, 15	-168	-178
Rörelseresultat	16	-86	-135
Resultat från finansiella poster	16–17
Intäkter från andelar i koncernföretag	18	255	238
Övriga ränteintäkter och liknande intäkter		31	30
Räntekostnader och liknande kostnader		-24	-22
Finansiella poster netto		262	245
Resultat efter finansiella poster		176	110
Skatt på årets resultat	19	-37	-48
Årets resultat		138	63

Rapport över totalresultat för moderbolaget

MSEK	2013	2012
Årets resultat	138	63
Övrigt totalresultat, netto efter skatt
Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter*	3	0
Kassaflödessäkring	1	-2
Årets övriga totalresultat, netto efter skatt	4	-2
Årets summa totalresultat	143	61
Årets summa totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare	143	61

*Avser en turkisk filial vilken inte har någon skatteeffekt.

55

Balansräkning, moderbolaget

MSEK Not	2013-12-31	2012-12-31
TILLGÅNGAR 1–5
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar 21
Goodwill	300	400
Aktiverade utvecklingskostnader	30	37
Varumärken och licenser	5	2
Summa immateriella anläggningstillgångar	335	439
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader, mark och markanläggningar 22	15	16
Maskiner och andra tekniska anläggningar 23	12	14
Inventarier, verktyg och installationer 24	3	2
Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 25	2	6
Summa materiella anläggningstillgångar	32	39
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag 26, 38	770	770
Uppskjuten skattefordran 19	132	171
Andra långfristiga fordringar, internt 27	1 073	1 035
Summa finansiella anläggningstillgångar	1 975	1 976
Summa anläggningstillgångar	2 342	2 454
Omsättningstillgångar
Varulager 10
Varor under tillverkning	–	–
Färdigvarulager och handelsvaror	88	70
Förskott till leverantörer	3	3
Summa varulager	91	73
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar 28	94	98
Derivatinstrument 29	5	1
28 Fordringar hos koncernföretag	51	57
Skattefordringar	5	4
Övriga fordringar 28	18	17
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 30	11	12
Summa kortfristiga fordringar	184	188
Kortfristiga finansiella fordringar hos koncernföretag 28	201	205
Kassa och bank	164	130
Summa omsättningstillgångar	640	596
SUMMA TILLGÅNGAR	2 982	3 050

Balansräkning, moderbolaget, forts.

MSEK	Not	2013-12-31	2012-12-31
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital	20	59	59
Reservfond		11	11
Uppskrivningsfond		13	13
Summa bundet eget kapital		83	83
Fritt eget kapital
Balanserad vinst		1 729	1 827
Årets resultat		138	63
Summa fritt eget kapital		1 868	1 890
Summa eget kapital		1 951	1 972
Avsättningar
Avsättningar till pensioner	33	109	112
Uppskjuten skatteskuld	19	–	–
Summa avsättningar		109	112
Långfristiga skulder	31
Checkräkningskredit	31	–	1
Banklån	31	490	557
Summa långfristiga skulder		490	559
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder		52	53
Skulder till koncernbolag		272	267
Banklån	31	–	–
Derivatinstrument	29	3	3
Övriga skulder		18	11
Avsättning till omstruktureringsreserv	9	5	6
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	34	83	66
Summa kortfristiga skulder		432	407
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER		2 982	3 050
Ställda säkerheter	35	–	–
Ansvarsförbindelser	35	52	55

57

Förändring av eget kapital i moderbolaget

MSEK Ingående balans 2012-01-01	Aktie kapital 59	Reservfond 11	Omräknings reserv 3	Kassa flödes reserv 0	Uppskriv ningsfond 13	Fritt eget kapital 1 992	Summa eget kapital 2 076
Totalresultat
Årets totalresultat	–	–	0	-2	–	63	61
Summa årets totalresultat	0	0	0	-2	0	63	61
Transaktioner med ägare
Utdelning till aktieägare avseende 2011	–	–	–	–	–	-164	-164
Totala transaktioner med ägare	0	0	0	0	0	-164	-164
Ingående balans 2013-01-01	59	11	3	-2	13	1 891	1 972
Totalresultat
Årets totalresultat	–	–	3	1	–	138	143
Summa årets totalresultat	0	0	3	1	0	138	143
Transaktioner med ägare
Utdelning till aktieägare avseende 2012	–	–	–	–	–	-164	-164
Totala transaktioner med ägare	0	0	0	0	0	-164	-164
Utgående balans 2013-12-31	59	11	6	-1	13	1 865	1 951

Ackumulerade omräkningsdifferenser i moderbolaget som redovisats direkt mot eget kapital uppgår till 32 MSEK (2012: 29).

Kassaflödesanalys för moderbolaget

MSEK Not	2013	2012
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat	-86	-135
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 36	133	152
Erhållen ränta	31	38
Erhållna utdelningar	104	153
Erlagd ränta	-24	-33
Betald inkomstskatt	0	0
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital	158	175
Förändring av rörelsekapital
Ökning(-)/minskning(+) av varulager	-12	11
Ökning(-)/minskning(+) av kundfordringar	11	-21
Ökning(-)/minskning(+) av fordringar	-11	-12
Ökning(+)/minskning(-) av leverantörsskulder	11	-16
Ökning(+)/minskning(-) av kortfristiga skulder	15	12
Kassaflöde från den löpande verksamheten	172	149
Kassaflöde använt i investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 21	-9	-8
Förvärv av materiella anläggningstillgångar 22–25	-1	-10
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	0	25
Förändring i nettoutlåning till koncernbolag	106	182
Förändring av icke räntebärande fordringar	-1	2
Förändring av räntebärande fordringar	1	3
Kassaflöde använt i investeringsverksamheten	96	194
Kassaflöde använt i finansieringsverksamheten
Utdelning till aktieägare	-164	-164
Nettoförändring checkräkningskredit och övriga finansiella skulder	20	-45
Amortering av skuld	-254	-180
Upptagna lån	164	133
Kassaflöde använt i finansieringsverksamheten	-234	-256
Årets kassaflöde	34	87
Likvida medel vid årets ingång	130	43
Likvida medel vid årets utgång	164	130

Noter

NOT 1 – ALLMÄN INFORMATION

Duni AB och dess dotterbolag är internationellt verksamma och ledande aktörer inom attraktiva kvalitetsprodukter och koncept för bordsdukning samt förpackningar för take-away. Koncernen utvecklar, tillverkar och säljer funktionella och attraktiva koncept och produkter för servering och förpackning av måltider. Duni har en ledande position genom kombinationen av hög kvalitet, etablerade kundrelationer, ett välrenommerat varumärke samt stark lokal närvaro i Europa.

Moderbolaget är ett registrerat aktiebolag med säte i Malmö. Adressen till huvudkontoret är Box 237, 201 22 Malmö, hemsidan är www.duni.se. Duni är noterat på NASDAQ OMX i Stockholm under kortnamnet "DUNI".

Denna årsredovisning har den 20 mars 2014 godkänts av styrelsen för offentliggörande. Årsredovisningen kan ändras av bolagets ägare efter det att styrelsen har godkänt den.

Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i miljoner kronor (MSEK) och avser perioden 1 januari - 31 december för resultaträkningsoch kassaflödesrelaterade poster respektive 31 december för balansräkningsrelaterade poster. Uppgifter inom parentes avser det föregående räkenskapsåret 2012-01-01 – 2012-12-31.

NOT 2 – SAMMANFATTNING AV VIKTIGA REDOVISNINGSPRINCIPER

I denna Not anges de viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna årsredovisning upprättats. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år med de undantag som anges nedan.

2.1 Grunder för rapporternas upprättande

Koncernredovisningen för Dunikoncernen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt International Financial Reporting Standards (IFRS) och IFRIC-tolkningar sådana de antagits av EU. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar omvärderingar av byggnader och mark, finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) som är klassificerade som säkringsinstrument.

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i Not 4.

Moderbolaget tillämpar Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. I de fall moderbolaget tillämpar andra redovisningsprinciper än koncernen anges detta separat i avsnittet 2.22 Moderbolagets redovisningsprinciper.

2.1.1 Ändringar i redovisningsprinciper och upplysningar

Duni tillämpar de nya och ändrade standarder och tolkningar från IASB och uttalanden från IFRIC som är antagna av EU och som är obligatoriska från och med den 1 januari 2012. Inga standarder eller tolkningar har tillämpats i förtid. Nedan anges de standarder som Duni tillämpar för första gången för räkenskapsåret som började 1 januari 2013 och som har haft väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter:

I IAS 1 "Utformning av finansiella rapporter" har det införts ändringar avseende totalresultat. Den mest väsentliga förändringen är kravet att de poster som redovisas i "övrigt totalresultat" ska presenteras fördelat på två grupper. Fördelningen baseras på om posterna kan

komma att omklassificeras till resultaträkningen (omklassificeringsjusteringar) eller ej.

Ändringen i IAS 19 "Ersättningar till anställda" innebär att korridormetoden tas bort och att finansiella kostnader ska beräknas baserat på nettoöverskottet eller nettounderskottet i planen. Detta innebär att tidigare oredovisade aktuariella förluster redovisas vid övergångstidpunkten samt att de aktuariella vinster eller förluster som uppstår framgent kommer att redovisas i övrigt total resultat. Ingående eget kapital för 2012 har påverkats negativt med anledning av den ändrade redovisningsprincipen med 39 MSEK. Resultaträkningen har påverkats med +2 MSEK för 2012 och övrigt totalresultat med -25 MSEK. Samtliga belopp beaktar löneskatt och anges netto efter uppskjuten skatt. Alla jämförelsetal för 2012 i denna årsredovisning har justerats i enlighet med ovan nämnda påverkan. Vidare kommer även metodiken att beräkna pensionskostnaden att förändras då standarden kräver att avkastningen på förvaltningstillgångarna som ska redovisas i resultaträkningen ska fastställas baserat på den diskonteringsränta som tillämpas för beräkningen av åtagandet.

Ändring av IFRS 7 "Finansiella instrument: Upplysningar" rörande upplysningar relaterade till nettoredovisning av tillgångar och skulder. Ändringen innehåller krav på nya upplysningar för att underlätta jämförelse mellan företag som upprättar sina finansiella rapporter enligt IFRS i förhållande till de företag som upprättar sina finansiella rapporter i enlighet med US GAAP.

IFRS 13 "Värdering till verkligt värde" syftar till att värderingar till verkligt värde ska bli mer konsekventa och mindre komplex genom att standarden tillhandahåller en exakt definition och en gemensam källa i IFRS till verkligt värdevärderingar och tillhörande upplysningar. Standarden ger vägledning till verkligt värdevärderingar för alla slag av tillgångar och skulder, finansiella som icke-finansiella. Kraven utökar inte tillämpningsområdet för när verkligt värde ska tillämpas men tillhandahåller vägledning kring hur det ska tillämpas där andra IFRS redan kräver eller tillåter värdering till verkligt värde.

Ett antal nya standarder och ändringar av tolkningar och befintliga standarder träder i kraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2013 och har inte tillämpats vid upprättandet av koncernens finansiella rapporter. Inga av dessa förväntas ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter:

• IAS 36, "Nedskrivningar", avseende upplysningar om återvinningsvärdet för icke-finansiella tillgångar
• IFRS 10, "Koncernredovisning"
• IFRS 11, "Samarbetsarrangemang"
• IFRS 12, "Upplysningar om andelar i andra företag"
• IFRS 9, "Financial instruments"
• IFRIC 21, "Levies"

Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på Duni.

2.2 Koncernredovisning

2.2.1 Dotterbolag

Dotterbolag är alla de företag (inklusive företag för särskilt ändamål) där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav som överstiger 50 % av aktiernas eller andelarnas röstvärde eller där koncernen genom avtal ensam utövar ett bestämmande inflytande. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör. Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar.

Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets tillgångar, i händelse av ett så kallat "bargain purchase", redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultatet.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernbolag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, men eventuella förluster betraktas som en indikation på att ett nedskrivningsbehov kan föreligga. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

2.2.2 Transaktioner med innehavare utan medbestämmande inflytande

Koncernen tillämpar principen att redovisa transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital. Duni har inget innehav utan bestämmande inflytande.

2.2.3 Intresseföretag

Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 % och 50 % av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernen har för närvarande inga intresseföretag.

2.3 Segmentrapportering

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överrensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I Duni har denna funktion identifierats till koncernledningen som fattar strategiska beslut. Dunis segmentrapportering omfattar redovisning av tre affärsområden som styrs utifrån det underliggande rörelseresultatet efter det att gemensamma kostnader fördelats ut på respektive affärsområde. För detaljerad beskrivning, se Not 5.

2.4 Omräkning av utländsk valuta 2.4.1 Funktionell valuta och rapportvaluta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

2.4.2 Transaktioner och balansposter

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Valutakursdifferenser på utlåning och upplåning redovisas i finansnettot, medan övriga kursdifferenser ingår i rörelseresultatet. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar, då vinster/ förluster redovisas i övrigt totalresultat. Duni tillämpar säkringsredovisning via ränteswappar där en del av ränterisken säkras till fast ränta.

2.4.3 Koncernbolag

Resultat och finansiell ställning för alla koncernbolag (av vilka inget har en höginflationsvaluta som funktionell valuta) som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande:

• a) tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagskurs
• b) intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs
• c) alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas i övrigt totalresultat

Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter, till övrigt totalresultat. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i övrigt totalresultat till resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsvinsten/-förlusten.

Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

2.5 Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Likvida medel i kassaflödesanalysen överensstämmer med definitionen av likvida medel i balansräkningen, se 2.13.

2.6 Intäkter

2.6.1 Intäktsredovisning

Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor i koncernens löpande verksamhet. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt, returer och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning.

Duni redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt och att det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget. Intäktsbeloppet anses inte kunna mätas på ett tillförlitligt sätt förrän alla förpliktelser avseende försäljningen har uppfyllts eller förfallit. Duni grundar sina bedömningar på historiska utfall och beaktar därvid typ av kund, typ av transaktion och speciella omständigheter i varje enskilt fall.

Försäljning av varor intäktsredovisas när ett koncernföretag har levererat produkter till kund och när ansvaret för produkterna övergått till kund. Ansvaret regleras i leveransvillkoren. Kundens accept består av leveransgodkännande, villkoren för godkännande har löpt ut eller att koncernen har objektiva bevis för att alla kriterier för godkännande har uppfyllts. Leverans inträffar inte förrän produkterna har sänts till angiven plats samt riskerna och möjligheterna med produkterna (inkurans, resultat vid framtida försäljning) överförts till kunden.

I de fall Dunis produkter säljs med kvantitetsrabatt och kunderna har rätt att returnera felaktiga produkter redovisas försäljningsintäkterna på basis av det pris som anges i försäljningsavtalet, netto efter uppskattade kvantitetsrabatter och returer vid tidpunkten för försäljningen. Samlad erfarenhet används för att bedöma och reservera för rabatter och returer. Bedömningen av kvantitetsrabatterna baseras på förväntade årsinköp. Ingen finansieringskomponent bedöms föreligga eftersom försäljningen sker med en kredittid på i genomsnitt 46 dagar, vilket överensstämmer med marknadspraxis.

2.6.2 Utdelningsintäkter

Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalningen har fastställts.

61 60

2.7 Immateriella tillgångar

2.7.1 Goodwill

Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.

Detaljerade upplysningar avseende hur Duni har definierat kassagenererande enheter vid fördelning av goodwill framgår av Not 21.

2.7.2 Kundrelationer, varumärken och licenser

Identifierbara förvärvade kundrelationer redovisas till verkligt värde och är hänförliga till Dunis verksamhet i Singapore. Avskrivning görs linjärt över nyttjandeperioden som bedöms till 10 år.

Förvärvade varumärken och licenser redovisas till anskaffningsvärde. Varumärken och licenser har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för varumärken och licenser över deras bedömda nyttjandeperiod (3-10 år).

2.7.3 Forskning och utveckling

Aktiverade utgifter för utvecklingsarbete avser i huvudsak utgifter för implementering av affärssystemet SAP.

Utgifter för forskning kostnadsförs när de uppstår.

Utgifter som uppstått i utvecklingsprojekt (hänförliga till formgivning och test av nya eller förbättrade produkter) redovisas som immateriella tillgångar när följande kriterier är uppfyllda:

• (a) det är tekniskt möjligt att färdigställa den immateriella tillgången så att den kan användas eller säljas,
• (b) ledningen har för avsikt att färdigställa den immateriella tillgången och använda eller sälja den,
• (c) det finns förutsättningar att använda eller sälja den immateriella tillgången,
• (d) det kan visas hur den immateriella tillgången kommer att generera troliga framtida ekonomiska fördelar,
• (e) adekvata tekniska, ekonomiska och andra resurser för att fullfölja utvecklingen och för att använda eller sälja den immateriella tillgången finns tillgängliga, och
• (f) de utgifter som är hänförliga till den immateriella tillgången under dess utveckling kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Övriga utvecklingsutgifter som inte uppfyller dessa villkor redovisas som kostnader när de uppstår. Utvecklingsutgifter som tidigare har redovisats som en kostnad, redovisas inte som en tillgång i en efterföljande period. Aktiverade utgifter för utvecklingsarbete redovisas som immateriella tillgångar och avskrivningar görs från den tidpunkt då tillgången är färdig att användas, linjärt över bedömd nyttjandeperiod (3-10 år).

2.8 Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och mark innefattar huvudsakligen fabriker och kontor. Alla materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången samt räntekostnader vid uppförande av kvalificerande tillgångar.

Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.

Inga avskrivningar sker för mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande:

Typ av tillgång	Nyttjandeperiod
Byggnader	20–40 år
Pappersmaskiner	17 år
Övriga maskiner	10 år
Fordon	5 år
Inventarier, verktyg och installationer	3–8 år

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder prövas varje balansdag och justeras vid behov.

Vinst eller förlust från avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.

2.9 Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar

För goodwill och andra tillgångar med en obestämd nyttjandeperiod görs årligen en prövning av att återvinningsvärdet, det vill säga det högre av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet, överstiger redovisat värde. För andra icke finansiella tillgångar görs en liknande prövning så snart det finns en indikation på att det redovisade värdet är för högt. Tillgångens värde skrivs ner till återvinningsvärdet så snart det visats att detta är lägre än redovisat värde.

2.10 Leasing

Anläggningstillgångar som disponeras via leasing klassificeras i enlighet med leasingavtalets ekonomiska innebörd. Leasing av anläggningstillgångar, där koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar förknippade med ägandet, klassificeras som finansiell leasing. Finansiell leasing redovisas vid leasingperiodens början till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna. Övriga leasingavtal klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingtiden (efter avdrag för eventuella incitament från leasinggivaren) kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden.

2.11 Finansiella tillgångar

Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt lånefordringar och kundfordringar. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle.

2.11.1 Allmänna principer

Köp och försäljning av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen – det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar och kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingsteknik till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument eller diskonterade kassaflöden. Verkligt värde på valutaterminer beräknas utifrån gällande terminskurs på balansdagen, medan ränteswappar värderas med utgångspunkt från framtida diskonterade kassaflöden.

Koncernen bedömer per varje balansdag om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar, såsom upphörande av en aktiv marknad eller att det ej är troligt att gäldenären kan uppfylla sina åtaganden. Nedskrivningen beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden, diskonterade till den finansiella tillgångens ursprungliga effektiva ränta. Tillgångens redovisade värde skrivs ned och nedskrivningsbeloppet redovisas i koncernens resultaträkning. Om ett lån eller en investering som innehas till förfall har rörlig ränta, används den aktuella effektiva ränta som fastställts enligt avtalet som diskonteringsränta när nedskrivningsbehov fastställs. Som en praktisk utväg kan koncernen fastställa nedskrivningsbehovet på basis av instrumentets verkliga värde med hjälp av ett observerbart marknadspris. Nedskrivningsprövning av kundfordringar beskrivs nedan i avsnittet om låne- och kundfordringar.

2.11.2 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Duni innehar derivatinstrument i form av terminskontrakt, ränteswappar på upplåning samt finansiella kontrakt i form av energiderivat.

Duni tillämpar säkringsredovisning enligt IAS 39 på de ränteswappar som ingåtts för säkring av betalningar av rörlig ränta. Värdeförändringar på derivat som är designerade för säkringsredovisning redovisas över övrigt totalresultat.

Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli reglerade inom tolv månader, annars klassificeras de som anläggningstillgångar.

2.11.3 Säkringsredovisning

Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i posten Andra vinster/förluster - netto. Den vinst eller förlust som hänför sig till den effektiva delen av en ränteswap som säkrar upplåning med rörlig ränta, redovisas i resultaträkningens post Finansiella kostnader.

2.11.4 Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat. De har fastställda eller fastställbara betalningar och är inte noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. En nedskrivning av kundfordringar redovisas i resultaträkningen i försäljningsfunktionen och en nedskrivning av lånefordringar redovisas som en finansiell post. Likvida medel i balansräkningen tillhör också denna klassificering.

Kundfordringar och lånefordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reserv för värdeminskning

En reserv läggs upp för värdeminskning av kundfordringar när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar (förfallna sedan mer än 30 dagar) betraktas som indikatorer på att nedskrivningsbehov kan föreligga. Reservens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden.

2.12 Varulager

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in-, först ut-metoden (FIFU). Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av formgivningskostnader, råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader (baserade på normal tillverkningskapacitet). Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.

2.13 Likvida medel

I likvida medel ingår, i såväl balansräkningen som i rapporten över kassa flöden, kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten.

2.14 Finansiella skulder

Koncernen klassificerar sina finansiella skulder i följande kategorier: finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen och finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella skulden förväntades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella skulderna vid det första redovisningstillfället och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle.

2.14.1 Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Derivatinstrument med negativa verkliga värden som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning värderas till verkligt värde via resultaträkningen. För beskrivning av vilka derivatinstrument Duni innehar samt ytterligare information om redovisning, se avsnitt 2.11 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

Derivat vilka uppfyller reglerna för säkringsredovisning däribland den ränteswappar Duni tecknat redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat. För mer ingående beskrivning av redovisning av derivat designerade för säkring se 2.11.3.

Skulder i denna kategori klassificeras som kortfristiga skulder om de förväntas bli reglerade inom tolv månader, annars klassificeras de som långfristiga skulder.

2.14.2 Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

Upplåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förefaller inom ett år eller tidigare (eller under normal verksamhetscykel om denna är längre). Om inte, tas de upp som långfristiga skulder.

Finansiella skulder värderas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Finansiella skulder värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden med tillämpning av effektivräntemetoden. Ränteskillnadsersättningar vid förtidslösen av lån redovisas i resultaträkningen vid lösentidpunkten. Lånekostnader belastar resultatet för den period till vilken de hänför sig. Lämnade utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.

Upplåning samt övriga finansiella skulder klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone tolv månader efter balansdagen.

2.15 Inkomstskatter

Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt och förändringar i uppskjuten skatt.

Värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas.

För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital,

63 62

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är troligt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag och filialer redovisas inte i koncern redovisningen då moderbolaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom överskådlig framtid.

2.16 Ersättningar till anställda

2.16.1 Pensioner

Duni har olika pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder, där betalningarna fastställs utifrån periodiska aktuariella beräkningar. Duni har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken Duni betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Duni har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.

Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den så kallade "projected unit credit method". Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida pensionsbetalningar med användning av räntesatsen för förstklassiga företagsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas med löptider jämförbara med den aktuella pensionsskuldens. Ungefär halva pensionsförpliktelsen är hänförlig till Sverige. Svenska bostadsobligationer anses utgöra företagsobligationer.

Svenska bostadsobligationer motsvarar förstklassiga företagsobligationer i den mening att marknaden för bostadsobligationer har en hög omsättning och anses som likvid och djup, vidare har dessa obligationer oftast en trippel A rating vilket medför att de har hög kreditvärdighet.

Aktuariella vinster och förluster som uppstår från erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period de uppstår.

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen.

För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar Duni avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.

2.16.2 Ersättning vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av Duni före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Duni redovisar avgångsvederlag när koncernen bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande,

eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång. Förmåner som förfaller mer än tolv månader efter balansdagen diskonteras till nuvärde.

2.17 Avsättningar

Avsättningar för miljöåterställande åtgärder, omstruktureringskostnader och rättsliga krav redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet, och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Duni redovisar avsättning för omstruktureringskostnader, i Not 9. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.

2.18 Anläggningstillgångar som innehas för

försäljning och avvecklade verksamheter Anläggningstillgångar som innehas för försäljning (eller avyttringsgrupper) klassificeras som anläggningstillgångar som innehas för försäljning om deras redovisade värde huvudsakligen kommer att återvinnas genom en försäljningstransaktion, inte genom fortlöpande användning. Anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) klassificerade som anläggningstillgångar som innehas för försäljning, redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Dessa tillgångar kan utgöra en del av ett företag, en avyttringsgrupp eller en enstaka anläggningstillgång. Duni har för redovisade räkenskapsår inga anläggningstillgångar som uppfyller kriterierna för att redovisas som anläggningstillgångar som innehas för försäljning.

2.19 Utsläppsrättigheter

Duni deltar i EU:s system för handel med utsläppsrättigheter. Erhållna utsläppsrättigheter värderas initialt till anskaffningsvärdet, det vill säga noll kronor. Uppvärderingar görs inte. En avsättning görs om underskott av utsläppsrättigheter identifieras mellan ägda rätter och de rätter som kommer att behöva levereras på grund av gjorda utsläpp. Värdet av eventuellt överskott av utsläppsrättigheter redovisas först när det realiseras vid en extern försäljning.

2.20 Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget upprättar sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendation RFR 2 Redovisning för juridisk person. RFR 2 innebär att moderbolagets årsredovisning för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras jämfört med redovisning enligt IFRS.

Principerna för moderbolaget oförändrade jämfört med föregående år.

2.20.1 Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper

Skillnader mellan koncernen och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.

Dotterbolag

Andelar i dotterbolag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Erhållna utdelningar och koncernbidrag redovisas som finansiella intäkter.

Immateriella anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Redovisad goodwill i moderbolaget avser så kallad förvärvsgoodwill, nyttjandeperioden bedöms av bolagsledningen därför till maximala 20 år. Avskrivning på goodwill sker linjärt över nyttjandeperioden om 20 år.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Leasade tillgångar

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.

Avsatt till pensioner

Moderbolaget redovisar pensionsskulden baserad på beräkning i enlighet med Tryggandelagen.

Inkomstskatt

I moderbolaget redovisas – på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning – den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver, som en del av de obeskattade reserverna.

Uppställningsform för resultat- och balansräkning

Moderbolaget följer ÅRLs uppställningsform för resultat- och balansräkningen, vilket bland annat innebär en annan uppställningsform för eget kapital och att avsättningar redovisas som en egen huvudrubrik i balansräkningen.

NOT 3 – FINANSIELLA RISKER

3.1 Finansiella riskfaktorer

Duni utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk (omfattande valutarisk, prisrisk i form av dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB's energiförbrukning och inköp av massa, ränterisk i kassaflödet samt ränterisk i verkligt värde), kreditrisk och likviditetsrisk. Dunis övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna.

Riskhanteringen sköts av en central finansavdelning (Treasury) enligt policies som fastställts av styrelsen. Treasury identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter. Styrelsen upprättar skriftliga policies såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifika områden såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivata- och icke-derivata finansiella instrument samt placering av överlikviditet. De ekonomiska säkringsrelationer som Duni etablerat som ett led i sin riskhantering kvalificerar sig inte för säkringsredovisning enligt reglerna i IAS 39, dock med ett undantag, Duni har tecknat en ränteswapp under 2013 som säkringsinstrument. Ränteswappen redovisas enligt reglerna om kassaflödessäkring.

3.1.1 Marknadsrisk

Valutarisk

Duni är verksamt internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar. Dunis valutaexponering kan beskrivas i omräkningsexponering respektive transaktionsexponering.

Duni hanterar sin omräkningsexponering samt transaktionsexponering genom att koncentrera exponeringen till ett fåtal koncernbolag samt genom en av styrelsen fastställd finanspolicy.

Omräkningsexponering

Poster inkluderade i varje enskilt dotterbolags årsredovisning är beräknade efter den valuta där dotterbolaget har sin primära ekonomi och/eller sin juridiska hemvist (funktionell valuta). Moderbolagets årsredovisning är presenterad i svenska kronor (SEK), vilket är koncernens presentationsvaluta. Omräkning från varje bolags funktionella valuta till SEK ger inte upphov till någon större effekt på kassaflödet varför denna exponering inte säkras. Omräkningsexponering uppstår när dotterbolagens resultaträkningar räknas om till SEK. Med oförändrade valutakurser jämfört med 2012 skulle nettoomsättningen för året varit 39 MSEK högre och det underliggande rörelseresultatet 6 MSEK högre.

Duni är även exponerad för annan typ av omräkningsexponering. Denna exponering förekommer i de enskilda koncernbolagens balansräkningar till följd av att de kan inkludera poster i en annan valuta än i sin funktionella valuta. Omvärdering av dessa poster sker till balansdagens kurs och ingår i koncernens resultat. I följande avsnitt diskuteras denna typ av omräkningsexponering.

Den finansiella in- och utlåningen i de enskilda dotterbolagen är främst intern mot moderbolaget och i respektive dotterbolags funktionella valuta. På detta sätt har valutaexponeringen avseende dessa poster centraliserats till moderbolaget. I moderbolaget säkras, i enlighet med koncernens policy, 100 % av den finansiella in- och utlåningen varför en förändring i valutakurser inte ger någon väsentlig effekt på resultatet. Moderbolagets externa upplåning motsvaras av cirka 32 % av intern nettoutlåning med samma valutafördelning. De resterande 68 % valutasäkras på terminsmarknaden i enlighet med Dunis policy. Av Not 29 framgår värdet och nominella belopp avseende valutaterminer som tecknats för finansiell in- och utlåning i moderbolaget.

Som beskrivs närmare under avsnittet transaktionsexponering nedan hanterar Duni sin valutarisk främst genom att koncentrera affärstransaktionerna till att huvudsakligen ske i dotterbolagens funktionella valutor. Vad gäller den konsoliderade koncernen bedöms omräkningsexponeringen i de enskilda dotterbolagens rörelsekapital därför som liten.

Om samtliga valutor skulle varit 5 % högre/lägre skulle koncernens resultat på grund av exponeringen i de enskilda dotterbolagens såväl som koncernens balansposter varit cirka +/- 0 MSEK (2012: +/- 2 MSEK). Motsvarande för moderbolaget cirka +/- 0 MSEK (2012: +/- 2 MSEK).

Transaktionsexponering

Transaktionsexponeringen minimeras genom att externa affärstransaktioner huvudsakligen genomförs i dotterbolagens funktionella valuta. Dotterbolagens inköp, främst interna, kan ske i andra valutor än den egna funktionella valutan varför dessa är exponerade för en valutarisk. Genom att även styra de interna flödena i så stor utsträckning som möjligt till mottagande dotterbolags funktionella valuta koncentreras valutarisken till ett fåtal dotterbolag. Dunis externa utflöden sker framförallt i SEK samt PLN medan externa inflöden sker främst i DKK, NOK, CHF samt GBP.

Duni har inte som policy att valutasäkra räntebetalningar, varken interna eller externa.

Duni har via dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB en indirekt valutarisk i USD. Internationellt är massa prissatt i USD, en förstärkning/ försvagning av USD ger ökade respektive minskade inköpskostnader för koncernen. Denna risk neutraliseras till viss del då massapriset blir lägre respektive högre vid en USD förstärkning/försvagning.

Prisrisker

Energiprisrisker

Dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB köpte under 2013 cirka 80 600 MWh el till en kostnad av cirka 351 MSEK, 4 700 ton gasol för cirka 30 MSEK samt köptes flis för bränsle till biopanna för cirka 11 MSEK (2012: 81 000 MWh el för 31 MSEK, 4 800 ton gasol för 34 MSEK samt 10 MSEK för flis).

Rexcell Tissue & Airlaid AB är genom sin energiintensiva verksamhet utsatt för risker förknippade med prisförändringar på energi, framförallt gas och el. I de fall energiprisrisken inte är säkrad kommer prisförändringar på energimarknaden att ha en direkt påverkan på företagets resultat. En elprisförändring på +/- 5 % av den energi Rexcell Tissue & Airlaid AB förbrukar påverkar resultatet med ca -/+ 2 MSEK (2012: -/+ 2 MSEK).

För perioden 2013 till 2020 har Rexcell Tissue & Airlaid AB tilldelats utsläppsrätter fördelade på Dals Långed och Skåpafors. År 2013 var tilldelning följande, Dals-Långed 2 318 ton samt för Skåpafors 19 840 ton. Totalt antal utsläppsrätter minskar för varje år fram till 2020.

Överblivna utsläppsrätter överförs till nästkommande år och om utsläppsrätterna inte räcker till genomförs stödköp. Om stödköp kommer att ske under 2014 är bedömningen att det inte kommer att uppgå till några väsentliga belopp. Per 2013-12-31 hade Rexcell Tissue & Airlaid AB 8 054 (2 237) stycken oförbrukade utsläppsrätter med ett marknadsvärde av 0 (0) MSEK.

65 64

För vissa pappers- och massaprodukter finns det en OTC-handel i finansiella kontrakt det vill säga det finns en möjlighet att reducera risken av svängningar i pappers- och massapriset. Inköp av papper och massa sker i dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB. Duni har för närvarande inte tecknat några sådana kontrakt. En prisförändring på massapriset under 2013 på +/- 1 % per ton påverkar resultat med -/+ 3 MSEK (2012: -/+ 3 MSEK).

Ränterisk avseende kassaflöden och verkliga värden Duni är exponerad för ränterisk avseende kassaflöden främst i EURIBOR, då all extern upplåning är till rörlig ränta (se Not 31 för mer detaljer). Även moderbolagets interna in- och utlåning sker till rörlig ränta. Del av ränterisk har säkrats till fast ränta genom 24 månaders ränteswap, med förfall i februari 2014 som under 2013 förlängts med 12 månader, ny förfallodag februari 2015.

Duni innehar inte några väsentliga räntebärande tillgångar. Koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten är i allt väsentligt oberoende av förändringar i marknadsräntor. Koncernens ränterisk avseende kassaflöden uppstår genom extern upplåning till rörlig ränta. Utestående upplåning är till 100 % upptagen i EUR.

Om räntorna på koncernens upplåning per 2013-12-31 varit 100 punkter högre/lägre med alla andra variabler konstanta samt beaktande av ränteswap, hade Dunis finansnetto för 2013 varit 5 MSEK lägre/ högre (2012: 4 MSEK).

3.1.2 Kreditrisk

Kreditrisken hanteras på koncernnivå. Den uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot koncernens kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner.

Endast banker och finansinstitut som av oberoende värderare fått kreditrating "A- (minus)" long term rating eller bättre accepteras. Totalbeloppet som deponeras eller investeras i en bank eller i ett enskilt finansbolag får ej överstiga 150 MSEK.

Samtliga nya kunder kreditbedöms av oberoende värderare. I de fall då ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där kundens finansiella ställning, tidigare erfarenheter och andra faktorer beaktas. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av styrelsen. Användningen av kreditgränser följs upp regelbundet.

Den maximala kreditrisken utgörs av det bokförda värdet på de exponerade tillgångarna inklusive derivat med positiva marknadsvärden.

Andelen förfallna fordringar över 180 dagar utgjorde 1,17 % av de totala kundfordringarna (2012: 0,6 %). För moderbolaget är motsvarande andel 0,0 % (2012: 0,0 %).

3.1.3 Likviditetsrisk

Dunis likviditetsrisk består i att koncernen kan sakna likvida medel för betalning av sina åtaganden. Risken hanteras inom Duni genom att Treasury ser till att det finns tillräckligt med likvida medel med hjälp av tillgänglig finansiering, avtalade kreditfaciliteter (dessa beskrivs närmare i Not 31) och möjligheten att stänga marknadspositioner.

Per 2013-12-31 har Duni en likviditet om 225 (2012: 181) MSEK samt en outnyttjad kreditfacilitet om 733 (2012: 625) MSEK. De kommande periodernas utbetalningar relaterade till finansiella skulder visas i nedanstående tabeller.

Dunis kreditfacilitet är förenad med covenants som består av ett finansiellt nyckeltal samt ett antal icke finansiella villkor. Det finansiella nyckeltalet är finansiell nettoskuld i förhållande till underliggande EBITDA. Räntemarginalen beräknas efter samma nyckeltal och justeras efter givna nivåer kvartalsvis.

Nuvarande finansiering utgörs av en revolving credit facilitet på 130 MEUR som inte är fullt utnyttjad. Utöver denna finansiering finns checkräkningskrediter på totalt 7 MSEK och 10 MPLN. Dunis långsiktiga finansiering är sedan 2012 säkerställd genom ett finansieringsavtal som löper till och med maj 2015. Tabellen visar koncernens kontrakterade utestående odiskonterade räntebetalningar och amorteringar avseende de finansiella skulderna samt tillgångar och skulder avseende derivat:

		1-3 månader		3-12 månader		Senare än 1 år men inom 5 år
MSEK	Bokfört värde	Ränta	Amortering	Ränta	Amortering	Ränta	Amortering
Banklån	-490	-1	-492	–	–	–	–
Checkräkningskredit	0	0	0	–	–	–	–
Leverantörsskulder och övriga skulder	-429	–	-429	–	–	–	–
- Valutaterminskontrakt*	-2	–	-1	–	-1	–	–
- Ränteswap	-1	0	–	0	–	0	–
Derivatinstrument - Skulder	-3	0	-2	0	0	0	0
- Valutaterminskontrakt*	5	–	5	–	–	–	–
- Ränteswap	0	0	–	–	–	–	–
Derivatinstrument - Tillgångar	5	0	5	0	0	0	0
Summa	-917	-1	-918	0	0	0	0

* Bruttoflödena redovisas i nedanstående tabell.

Marknadsvärdet på derivatinstrumenten avseende skulder ovan fördelar sig per derivattyp enligt följande:

MSEK	2013	2012
Valutaterminskontrakt	3	0
Energiderivat	-1	-2
Summa	2	-2

Valutaterminskontrakten regleras brutto. Nedanstående tabell visar valutaterminer uppdelade efter den tid som återstår på balansdagen fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges är de avtalsenliga odiskonterade beloppen.

MSEK	2013	2012
Valutaterminskontrakt
- Inflöde avseende kontrakt för finansiella tillgångar och skulder	529	333
- Utflöde avseende kontrakt för finansiella
tillgångar och skulder	-529	-334

Samtliga flöden förfaller inom ett år. Finansiella valutaterminskontrakt avser såväl interna som externa skulder och fordringar.

Samtliga finansiella skulder samt derivat med negativa värden och positiva värden inkluderas i ovanstående uppställning. Belopp i utländsk valuta samt belopp som betalas baserat på en rörlig ränta har uppskattats genom att använda de på balansdagen gällande valutakurserna och de senaste räntejusteringarna. Summa amortering överensstämmer inte alltid med bokfört värde. Detta beror på att koncernens transaktionskostnader i samband med uppläggning av lånen ligger bokförda mot lånen.

3.2 Hantering av kapitalrisk

Dunis mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet. Duni bedömer kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som nettoskuld dividerad med totalt kapital. Nettoskulden beräknas som total upplåning med avdrag för likvida medel. Totalt kapital beräknas som eget kapital i koncernens balansräkning plus nettoskulden.

Skuldsättningsgraden är som följer:

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Total upplåning	490	576	490	559
Andra långfristiga fordringar	0	-2	0	-2
Avsättningar till pensioner	223	246	109	112
Koncern lån / fordringar	–	–	-1 062	-1 028
Avgår: likvida medel	-225	-181	-164	-130
Nettoskuld*	491	638	-627	-483
Totalt eget kapital	2 099	1 985	1 951	1 972
Totalt kapital	2 590	2 623	1 324	1 489
Skuldsättningsgrad	19 %	24 %	-47 %	-32 %

* Beräkning nettoskuld är exklusive derivat.

3.3 Beräkning av verkligt värde

Verkligt värde på derivat som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. Det noterade marknadspriset som används för koncernens finansiella tillgångar är den aktuella köpkursen.

Verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad (exempelvis OTC-derivat) fastställs med hjälp av värderingstekniker. Duni använder ett antal olika metoder och gör antaganden som baseras på de marknadsförhållanden som råder på balansdagen. Noterade marknadspriser eller mäklarnoteringar för likartade instrument används för långfristiga skulder. Andra tekniker, såsom beräkning av diskonterade kassaflöden, används för att fastställa verkligt värde för resterande finansiella instrument. Verkligt värde för ränteswappar beräknas som nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden. Verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs genom användning av noterade kurser för valutaterminer på balansdagen.

Redovisat värde, efter eventuella nedskrivningar, för kundfordringar och leverantörsskulder förutsätts motsvara verkliga värden, eftersom dessa poster är kortfristiga till sin natur. Verkligt värde på finansiella skulder beräknas, för upplysningssyfte, genom att diskontera det framtida kontrakterade kassaflödet till den aktuella marknadsränta som är tillgänglig för koncernen för liknande finansiella instrument.

Från och med 1 januari 2009 tillämpar Duni ändringen av IFRS 7 för finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Därmed krävs upplysningar som värdering till verkligt värde per nivå i följande verkligt värde-hierarki:

• Nivå 1 Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder.
• Nivå 2 Andra observerbara data för tillgången eller skulden är noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (som pris) eller indirekt (härlett från pris).
• Nivå 3 Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata.

Duni har som framgår av Not 32 derivatinstrument värderade till verkligt värde samt för säkringsändamål, samtliga derivatinstrument är klassificerade i nivå 2.

NOT 4 – VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR FÖR REDOVISNINGSÄNDAMÅL

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

4.1 Viktiga uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål

Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår anges i huvuddrag nedan.

4.1.1 Nyttjandeperiod immateriella och materiella anläggningstillgångar

Koncernledningen fastställer bedömd nyttjandeperiod och därmed sammanhängande avskrivning för koncernens immateriella och materiella anläggningstillgångar. Dessa uppskattningar baseras på historisk kunskap om motsvarande tillgångars nyttjandeperiod. Nyttjandeperiod samt bedömda restvärden prövas varje balansdag och justeras vid behov.

Redovisade värden för respektive balansdag för immateriella och materiella anläggningstillgångar, se Not 21-25.

4.1.2 Nedskrivningsprövning för goodwill

Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs i Not 2 under avsnitt 2.9 Nedskrivning av icke-finansiella tillgångar. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras, se Not 21.

Redovisade värden per balansdagen för goodwill fördelade per kassagenererande enhet, se Not 21.

Även om den uppskattade tillväxttakten som tillämpats för diskonterade kassaflöden efter den prognostiserade 5 års perioden hade varit 0 % i stället för ledningens bedömning på 1 %, skulle inget nedskrivningsbehov av goodwill förekomma.

Även om den uppskattade diskonteringsräntan före skatt som tillämpats för diskonterade kassaflöden hade varit 12,4 % i stället för ledningens bedömning på 11,4 %, skulle inget nedskrivningsbehov av goodwill förekomma.

4.1.3 Värdering av underskottsavdrag

Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för uppskjutna skattefordringar avseende skattemässiga underskottsavdrag. Vid bedömningen beaktas även gällande skattelagstiftning, exempelvis gällande transferprisregler samt kända kommande ändringar i lagstiftningen. Dessutom undersöker koncernen möjligheten att aktivera nya uppskjutna skattefordringar avseende årets skattemässiga underskottsavdrag ifall det är tillämpligt. Uppskjuten skattefordran är endast upptagen i de fall det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka den temporära skillnaden kan utnyttjas.

Redovisade värden för uppskjuten skattefordran för respektive balansdag framgår av Not 19 Inkomstskatter. I Not 19 framgår att ej

NOTER

67 66

4.1.4 Pensioner

Kostnaderna liksom värdet på pensionsförpliktelser för förmånsbaserade pensionsplaner baseras på aktuariella beräkningar som utgår ifrån antaganden om diskonteringsränta, framtida löneökningar, inflation och demografiska förhållanden. Antaganden om diskonteringsränta baserar sig på högkvalitativa placeringar med fast ränta och löptid motsvarande koncernens befintliga pensionsförpliktelser, övriga demografiska förhållanden baseras på vedertagande branchpraxis.

Den största pensionsplanen (cirka halva pensionsförpliktelsen) finns i Sverige där det inte finns tillräckligt likvid marknad för företagsobligationer, därför baseras diskonteringsräntan för den svenska pensionsskulden på bostadsobligationer med motsvarande löptid som pensionsplanen. Dunis bedömning är att det går att likställa svenska bostadsobligationer med förstklassiga företagsobligationer eftersom marknaden för dessa obligationer har en hög omsättning och anses vara likvid och djup, vidare har dessa obligationer oftast en trippel A rating vilket medför att de har hög kreditvärdighet.

Redovisade värden för pensionsskuld för respektive balansdag framgår av Not 33 Pensionsförpliktelser.

4.2 Viktiga bedömningar vid tillämpning av företagets redovisningsprinciper

4.2.1 Fördelning av anläggningstillgångar på rörelsesegment samt goodwill till kassagenererande enheter

Rörelsesegmenten nyttjar gemensamma anläggningstillgångar. Vid redovisning av de gemensamma anläggningstillgångarna per rörelsesegment har dessa fördelats baserat på respektive rörelsesegments verksamhetsvolym vilket anses vara en rimlig fördelningsgrund då respektive rörelsesegments nyttjande av tillgången visas. Motsvarande fördelning har även skett vid fördelning av koncerngemensamma kostnader. Förvärvsgoodwill har fördelats på kassagenererande enheter och rörelsesegment utifrån en bedömning av vilka enheter som kommer att dra nytta av de synergier etc som rörelseförvärvet skapar. När fördelningen genomförts har ledningen vägt in enheternas uppskattade

verksamhetsvolymer samt en bedömning av marknadens utveckling för respektive enhet.

NOT 5 – SEGMENTINFORMATION

Företagsledningen har fastställt rörelsesegmenten baserat på den information som behandlas av den strategiska styrgruppen och som används för att fatta strategiska beslut.

Den strategiska styrgruppen bedömer och utvärderar verksamheten utifrån rörelsegrenar som är indelade för att de är utsatta för gemensamma risker och möjligheter. Duni betraktar rörelsegrenarna Professional, Consumer och Tissue som rörelsesegment vilka internt inom Duni benämns som affärsområden.

Professional omfattar försäljning inom business-till-business sektorn; framförallt restauranger, hotell och catering. Consumer omfattar försäljning inom business-till-konsument sektorn; dagligvaruhandeln såsom matvarubutiker och storköp. Tissue ansvarar för försäljning av tissue och airlaid-material till Duni såväl som till andra kunder. Interna priser mellan koncernens olika affärsområden är beräknade enligt marknadsmässiga villkor.

Affärsområdena Professional och Consumer har i stor utsträckning ett gemensamt produktsortiment. Design och förpackningslösningar anpassas dock för att passa de olika försäljningskanalerna. Produktion och supportfunktioner delas i stor utsträckning av de båda affärsområdena.

Gemensamma kostnader har fördelats på estimerat utnyttjande av resurserna vilket normalt överensstämmer med de faktiska verksamhetsvolymerna.

Den strategiska styrgruppen i Duni motsvarar koncernledningen som fattar beslut om resursfördelningen inom Duni och som utvärderar verksamhetens resultat. Dunis koncernledning följer verksamheten uppdelad på de tre affärsområdena som utvärderas och styrs utifrån det underliggande rörelseresultatet vilket innebär redovisat rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster efter att gemensamma kostnader fördelats ut på respektive affärsområde. Ränteintäkter och räntekostnader fördelas inte på segmenten, eftersom de påverkas av åtgärder som vidtas av den centrala finansförvaltningen, som handhar koncernens kassalikviditet.

Rörelsesegment
2013, MSEK	Professional	Consumer	Tissue	Ofördelat	TOTAL
Totala intäkter	2 702	603	1 055	–	4 360
Intäkter från andra segment	–	–	556	–	556
Intäkter från externa kunder	2 702	603	499	0	3 803
Underliggande rörelseresultat	356	12	17	–	385
Jämförelsestörande poster	-12	-5	0	–	-17
Redovisat rörelseresultat	344	7	17	0	369
Finansiella intäkter					7
Finansiella kostnader					-26
Inkomstskatt					-83
Årets resultat					267
Summa tillgångar	2 839	355	501	–	3 695
Summa skulder	715	160	229	492	1 596
Investeringar	63	14	6	–	83
Avskrivningar	-65	-15	-38	–	-118

Rörelsesegment
2012, MSEK	Professional	Consumer	Tissue	Ofördelat	TOTAL
Totala intäkter	2 682	551	978	–	4 211
Intäkter från andra segment	–	–	542	–	542
Intäkter från externa kunder	2 682	551	436	0	3 669
Underliggande rörelseresultat	337	6	-1	–	342
Jämförelsestörande poster	-19	-8	-85	–	-113
Redovisat rörelseresultat	318	-3	-86	0	229
Finansiella intäkter					5
Finansiella kostnader					-30
Inkomstskatt					-79
Årets resultat					126
Summa tillgångar	2 579	377	559	–	3 514
Summa skulder	535	146	207	576	1 463
Investeringar	56	15	44	–	115
Avskrivningar	-59	-16	-37	–	-112

Nedan preciseras vad Duni betraktar som jämförelsestörande poster och skillnaden på det underliggande och redovisade rörelseresultatet.

MSEK	2013	2012
Jämförelsestörande poster
Underliggande rörelseresultat	385	342
Orealiserade värdeförändringar av derivatin strument	0	0
Omstruktureringskostnader	-17	-113
Redovisat rörelseresultat	369	229

De tillgångar och skulder som ingår i respektive affärsområde innefattar allt operativt kapital som används, huvudsakligen varulager, kundfordringar och leverantörsskulder. Därutöver har vissa tillgångar som är gemensamma, framförallt anläggningstillgångar, fördelats. Finansiella skulder, exklusive leverantörsskulder och derivatinstrument, har Duni valt att lägga ofördelat. Se även tabell över ofördelade skulder nedan samt Not 4.2.

MSEK	2013	2012
Ofördelade skulder
Checkräkningskredit	0	17
Leasing	2	0
Banklån	490	558
Summa ofördelade skulder	492	576

Totala intäkter från externa kunder fördelat på produktgrupper:

MSEK	2013	2012
Produktgrupper
Servetter	1 604	1 562
Bordsdukar	812	848
Ljus	172	172
Serveringsprodukter	345	286
Förpackningslösningar	284	273
Övrigt	588	528
Intäkter från externa kunder	3 803	3 669

Totala intäkter från externa kunder fördelat på
geografiska områden:

MSEK	2013	2012
Intäkter
Sverige	291	285
Övriga Norden	439	419
Tyskland	1 222	1 220
Övriga Centrala Europa	930	963
Södra och östra Europa	743	703
Övriga världen	179	79
Intäkter från externa kunder	3 803	3 669

Totala immateriella och materiella anläggningstillgångar fördelat på geografiska områden:

MSEK	2013	2012
Immateriella och materiella anläggnings
tillgångar
Sverige	1 476	1 518
Tyskland	392	377
Övriga Centrala Europa	2	3
Södra och östra Europa	105	96
Övriga världen	76	–
Summa immateriella och materiella an
läggningstillgångar	2 050	1 994

Moderbolagets uppdelning av nettoomsättningen på rörelsesegment samt geografiska områden:

Moderbolag, MSEK	2013	2012
Rörelsesegment
Professional	965	910
Consumer	145	144
Tissue	3	2
Summa nettoomsättning	1 113	1 056
Moderbolag, MSEK	2013	2012
Geografiska områden
Norden	684	682
Centrala Europa	316	321
Södra och östra Europa	113	54
Summa nettoomsättning	1 113	1 056

NOT 6 – INKÖP OCH FÖRSÄLJNING MELLAN KONCERNBOLAG

Inköp och försäljning mellan koncernföretag uppgick till 2 409 (2012: 2 272) MSEK. Moderbolaget har sålt varor till dotterbolag för 401 (2012: 352) MSEK och köpt varor från dotterbolag till ett värde av 534 (2012: 477) MSEK. Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter.

NOT 7 – KOSTNADER FÖRDELADE PER KOSTNADSSLAG

I koncernens resultaträkning är kostnaderna grupperade per funktion. Nedan lämnas upplysning om väsentliga kostnadsslag.

		Koncernen
MSEK Not		2013	2012
Förändring av lager av färdiga produkter och produkter i arbete		557	563
Råmaterial och förbrukningsmaterial		951	913
13 Kostnad för ersättning till anställda		869	845
Av- och nedskrivningar	8	118	195
Övriga kostnader		979	970
Summa rörelsekostnader		3 474	3 486

Övriga kostnader avser kostnader för fastigheter, hyror, logistik, marknadsföring, resekostnader etc.

69 68

NOT 8 – AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR

Avskrivningar	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Goodwill	–	–	100	100
Aktiverade utvecklingskostnader	13	14	12	14
Varumärken och licenser	1	1	1	1
Byggnader och markanläggningar	6	7	1	2
Maskiner och inventarier	98	90	6	5
Totala avskrivningar	118	112	120	122

Avskrivningarna ingår i kostnaden för respektive funktion enligt följande:

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Kostnad för sålda varor	94	87	5	5
Försäljningskostnader	0	1	–	–
Administrationskostnader	24	24	15	17
Övriga rörelsekostnader	–	–	100	100
Totala avskrivningar	118	112	120	122

Avskrivningar som redovisas under rubriken övriga rörelsekostnader för moderbolaget i tabellen ovan avser i sin helhet avskrivningar på goodwill.

Nedskrivningar	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Aktiverade utvecklingskostnader	–	3	–	–
Byggnader och markanläggningar	–	16	–	–
Maskiner och inventarier	–	45	–	–
Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar	–	21	–	–
Totala nedskrivningar	0	85	0	0

Nedskrivningar ingår i kostnaden för respektive funktion enligt följande:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Försäljningskostnader	–	4	–	4
Övriga rörelsekostnader	–	81	–	16
Totala nedskrivningar	0	85	0	21

NOT 9 – OMSTRUKTURERINGSKOSTNAD – AVSÄTTNING TILL OMSTRUKTURERINGSRESERV

Efter att en ny organisation börjat gälla från och med april 2012 har under 2013 ett omstruktureringsprogram inletts vilket innebär en uppdelning av sälj- och marknadsavdelningarna mellan Table Top och Meal Service inom affärsområde Professional. Programmet startade med Norden under kvartal tre och har under kvartal fyra fortsatt med ytterligare försäljningsorganisationer i Europa. Totalt har omstruktureringskostnader avseende detta tagits om 11 MSEK. Gemensamt förväntas åtgärderna ge årliga besparingar i paritet med strukturkostnaderna och full resultateffekt beräknas uppnå under andra halvåret 2014.

Därutöver är 6 MSEK hänförliga till effektiviseringar inom logistikverksamheten.

Under 2012 togs omstruktureringskostnader om totalt 113 MSEK. Av dessa härrör 83 MSEK till den planerade avvecklingen av hygienenheten inom Tissue. Det avser främst nedskrivningar av anläggningstillgångar och till viss del även lager. Enheten uppskattas vara helt avvecklad i april 2015. Omstruktureringskostnaderna ingår i respektive funktion enligt följande:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Kostnad för sålda varor	6	14	–	–
Försäljningskostnader	11	12	3	12
Administrationskostnader	0	10	–	–
Övriga rörelsekostnader	0	77	–	17
Total omstruktureringskostnad	17	113	3	28

Avsättning till omstruktureringsreserv:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Ingående balans omstruktureringsreserv	17	11	6	5
Utnyttjade reserver	-15	-15	-5	-6
Återföring av reserv	0	-1	0	-1
Årets avsättningar	19	22	3	8
Utgående balans omstruktureringsreserv	21	17	5	6
Varav kort del	21	17	5	6

NOT 10 – VARULAGER

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Råvaror och förnödenheter	102	98	–	–
Varor under tillverkning	5	6	–	–
Färdigvarulager och handelsvaror	323	277	88	70
Förskott till leverantörer	4	6	3	3
Summa	434	387	91	73

Förändringen av varulager redovisas under posten kostnader för sålda varor och uppgår för koncernen till 2 460 (2012: 2 221) MSEK. Motsvarande post för moderbolaget uppgår till 715 (2012: 681) MSEK.

Koncernens nedskrivningar av varulagret till nettoförsäljningsvärdet uppgår till 9 (2012: 20) MSEK. Nedskrivningen 2012 redovisas som en omstruktureringskostnad i samband med den planerade avvecklingen inom affärsområde Tissue. Moderbolagets redovisade nedskrivningar av varulager uppgår till 2 (2012: 8) MSEK. Ingen återföring av nedskrivningar har skett under 2013 eller 2012.

NOT 11 – ERSÄTTNING TILL REVISORER

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
PwC
- Revisionsuppdraget	4,0	3,6	1,9	1,7
- Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	0,2	0,4	0,1	0,3
- Skatterådgivning	0,7	2,1	0,2	0,3
- Övriga tjänster	1,5	1,4	1,0	1,1
Summa	6,4	7,5	3,2	3,4

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Övriga revisorer
- Revisionsuppdraget	0,1	0,1	–	–
- Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	–	–	–	–
- Skatterådgivning	0,2	0,1	–	–
- Övriga tjänster	0,0	0,0	–	–
Summa	0,3	0,2	0,0	0,0
Total ersättning till revisorer	6,7	7,7	3,2	3,4

Med revisionsuppdraget avses arvode för den lagstadgade revisionen, dvs sådant arbete som varit nödvändigt för att avge revisionsberättelsen, samt så kallad revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisionsuppdraget.

NOT 12 – PERSONAL (MEDELTAL)

Medeltalet anställda har beräknats som antal arbetade timmar dividerat med normal årsarbetstid.

	2013			2012
	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt
Moderbolaget
Sverige	62	68	130	66	60	126
Totalt moderbolaget	62	68	130	66	60	126
Dotterbolag
Belgien	6	5	11	7	4	11
Danmark	7	4	11	9	4	13
Finland	9	10	19	9	10	19
Frankrike	12	29	41	12	29	41
Italien	5	4	9	5	4	9
Nederländerna	26	21	47	28	22	50
Norge	13	7	20	14	8	22
Polen	149	230	379	140	219	359
Ryssland	6	12	18	6	11	17
Schweiz	15	9	24	13	7	20
Singapore	26	7	33	–	–	–
Spanien	7	5	12	8	5	13
Storbritannien	26	13	39	29	13	42
Sverige	212	59	271	232	65	297
Tjeckien	3	7	10	4	5	9
Tyskland	491	326	817	492	338	830
Ungern	1	0	1	1	0	1
Österrike	6	4	10	6	4	10
Totalt dotterbolag	1 020	752	1 772	1 015	748	1 763
Totalt	1 082	820	1 902	1 081	808	1 889

NOT 13 – LÖNER OCH ANDRA ERSÄTTNINGAR

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Löner och andra ersättningar	673	653	86	71
Sociala kostnader	154	148	27	22
Pensionskostnader - avgiftsbestämda planer	31	30	14	10
Pensionskostnader - förmånsbestämda planer	11	13	4	5
Totalt	869	845	131	108

Löner och andra ersättningar till ledande befattningshavare och övriga anställda:

	2013		2012
	Löner och andra ersätt		Löner och andra ersätt
	nignar (varav	Pensions	nignar (varav	Pensions
MSEK	tantiem)	kostnader	tantiem)	kostnader
Styrelse, VD, vVD och andra ledande befattningshavare	30 (7)	4	26 (1)	5
Övriga anställda	643	38	627	38
Koncernen totalt	673	42	653	43

Styrelsearvoden och ledande befattningshavares anställnings- och uppsägningsvillkor:

Koncernens styrelse består av 4 (2012: 5) personer varav 75 % män (2012: 60 %).

Övriga ledande befattningshavare utgörs av 9 (2012: 8) personer inklusive verkställande direktör varav 78 % män (2012: 88 %). Den 1 september anställdes styrelseledamoten Tina Andersson som Marknads- och Kommunikations direktör och tog plats i ledningsgruppen. Hon avgick som styrelseledamot på egen begäran och hennes plats är vakant fram till nästa årsstämma, 6 maj 2014.

Principer

Arvode och annan ersättning till styrelsen, inklusive Dunis styrelseordförande, beslutas av årsstämman. Ersättningen till verkställande direktören samt övriga ledande befattningshavare ska, enligt riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare antagna av årsstämman 2 maj 2013, vara marknadsmässig och utgöras av grundlön, övriga förmåner (innehållande bilförmån), övriga ersättningar (innehållande bland annat bonus, milersättning och semesterlön) och pension. För närvarande finns inget långsiktigt aktierelaterat incitamentsprogram. Med andra ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen. Pensionsförmåner samt övriga ersättningar till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgår som del av den totala ersättningen. Föreslagna riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare för beslut på årsstämman 2014 är i all väsentlighet samma som gällde för 2013.

I enlighet med beslut fattat på årsstämman 2 maj 2013 ska arvodet till den nuvarande styrelsens ordförande vara 500 000 SEK medan arvodet till övriga ledamöter ska vara 265 000 SEK per ledamot. Därutöver ska arvode för utskottsarbete utgå med 55 000 SEK till ordföranden i ersättningsutskottet och med 25 000 SEK till övriga ledamöter i ersättningsutskottet samt med 107 000 SEK till ordföranden i revisionsutskottet och med 50 000 SEK till övriga ledamöter i revisionsutskottet.

Styrelsens ordförande har inte erhållit någon ersättning utöver styrelsearvode och arvode för utskottsarbete.

Nedanstående tabeller specificerar hur stor del av ovanstående beslutade arvoden som belastat verksamhetsåren 2013 och 2012.

Ersättningar och övriga förmåner under året

2013, TSEK	Grundlön / styrelsearvode	Pensions kostnad*	Övriga förmåner	Rörlig ersättning**	Avgångs vederlag	Summa
Styrelsens ordföranden - Anders Bülow	575	–	–	–	–	575
Styrelseledamot - Tina Andersson	210	–	–	–	–	210
Styrelseledamot - Alex Myers	210	–	–	–	–	210
Styrelseledamot - Pia Rudengren	372	–	–	–	–	372
Styrelseledamot - Magnus Yngen	320	–	–	–	–	320
Verkställande direktören - Thomas Gustafsson	3 538	1 232	8	1 946	–	6 724
Andra ledande befattningshavare	10 658	2 527	461	4 603	–	18 249
TOTALT	15 883	3 759	469	6 549	–	26 660

* Av koncernens pensionskostnader ovan avser 3 MSEK moderbolaget.

** Rörlig ersättning avser för verksamhetsåret 2013 kostnadsförd bonus, vilken utbetalas under 2014.

2012, TSEK	Grundlön / styrelsearvode	Pensions kostnad*	Övriga förmåner	Rörlig ersättning**	Avgångs vederlag	Summa
Styrelsens ordföranden - Anders Bülow	575	–	–	–	–	575
Styrelseledamot - Tina Andersson	310	–	–	–	–	310
Styrelseledamot - Thomas Gustafsson	285	–	–	–	–	285
Styrelseledamot - Pia Rudengren	365	–	–	–	–	365
Styrelseledamot - Magnus Yngen	313	–	–	–	–	313
Verkställande direktören - Fredrik von Oelreich avgick 2012-12-01	4 270	1 963	–	–	8 120	14 353
Verkställange direktören - Thomas Gustafsson tillträdde 2012-12-01	290	–	–	–	–	290
Andra ledande befattningshavare	8 068	2 060	342	389	640	11 499
TOTALT	14 476	4 023	342	389	8 760	27 990

* Av koncernens pensionskostnader ovan avser 1 MSEK moderbolaget.

** Rörlig ersättning avser för verksamhetsåret 2012 kostnadsförd bonus, vilken utbetalas under 2013.

Bonus

Verkställande direktör och samtliga ledande befattningshavare ingår i ett bonussystem som är baserat på lönsamhets- och kapitalbindningsmål, främst avseende det egna verksamhetsområdet men även koncernmål. För verkställande direktören och finansdirektören är den rörliga ersättningen maximerad till 55 % av grundlönen. För andra ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximerad till 45 % av grundlönen. Bonussystemet omfattar endast ett år i sänder efter beslut av styrelsen. För verkställande direktör har bonus utgått om 1,9 MSEK för verksamhetsåret 2013 (2012: 0 MSEK).

Pensioner

Verkställande direktör

Verkställande direktören har en avtalad pensionsålder på 65 år. Pensionskostnaden motsvarar kostnader för avgiftsbestämda pensionsplaner. Duni ska fram till avtalad pensionsålder årligen avsätta ett belopp motsvarande 35 % av summan av den årliga bruttolönen och ett treårssnitt av utbetald bonus till anvisad tjänstepensionsförsäkring. Avsättningen till tjänstepension är fullt avdragsgill för Duni. Det finns inga andra utestående pensionsförpliktelser till den verkställande direktören.

Övriga ledande befattningshavare

Sex övriga ledande befattningshavare har avgiftsbestämd pensionsplan medan två har förmånsbestämd pensionsplan. Med pensionsmedförande lön avses fast årslön jämte semesterersättning samt ett genomsnitt av de tre senaste årens bonusutbetalningar. Därtill kommer löfte om sjukpension samt efterlevandepension. Duni betalar varje månad in ett kontant pensionsbidrag i enlighet med var ledande befattningshavares individuella pensionsplan. Pensionen intjänas linjärt under anställningstiden, dvs från anställningsdagen till pensionsålder. Det finns inga utestående pensionsförpliktelser till de övriga ledande befattningshavarna.

Avgångsvederlag

Verkställande direktör

Verkställande direktören har ett särskilt avtal om avgångsvederlag. Avgångsvederlaget ger ersättning för tolv månader efter en uppsägningstid på sex månader. Endast företaget äger rätt att utlösa avtalet.

Verkställande direktören har rätt att säga upp sin anställning med en uppsägningstid om sex månader. Ingen rätt till avgångsvederlag föreligger om verkställande direktören säger upp sig själv.

Övriga ledande befattningshavare

Majoriteten av övriga ledande befattningshavare har en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Om den anställde sägs upp av bolaget har denne rätt till ett avgångsvederlag på sex månadslöner vilket också är pensionslönegrundande. Det finns tre undantag till detta där en person har uppsägningstid på egen begäran om tre månader i övrigt samma villkor som ovan. En person har ömsesidig uppsägningstid om 12 månader, inget avgångsvederlag och den tredje har uppsägningstid på egen begäran på sex månader och från bolagets sida 12 månader, inget avgångsvederlag.

Berednings- och beslutsprocess

Ersättningsutskottet bereder frågor om ersättning till Dunis ledande befattningshavare utifrån de av årsstämman antagna riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare samt förhandlar med verkställande direktören om dennes ersättning.

Ersättningsutskottet och dess ordförande utses årligen vid det konstituerande styrelsemötet och består av minst tre av Dunis styrelseledamöter, varav en är Dunis styrelseordförande. Övriga ledamöter i ersättningsutskottet ska enligt Dunis arbetsordning vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Duni rapporterade en avvikelse från koden mellan den 1 december 2012 och fram till årsstämman den 2 maj 2013 i samband med att Thomas Gustafsson (styrelseledamot och medlem i ersättningsutskottet) blev ny verkställande direktör i Duni. Thomas Gustafsson deltar på ersättningsutskottets möten, förutom då frågor om ersättning till verkställande direktören behandlas. Personalchefen är sekreterare vid ersättningsutskottets möten. Ersättningsutskottet ska sammanträda minst tre gånger om året.

Dunis ersättningsutskott är ansvarigt för att förbereda frågor rörande ersättningar och andra förmåner för bolagsledningen. Beslut fattas därefter av Dunis styrelse. Ersättningsutskottet deltar också i förberedandet av förslag för antagandet av eventuella aktierelaterade incitamentsprogram inom Duni. Under 2013 hade ersättningsutskottet tre protokollförda möten.

NOT 14 – ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Hyresintäkter	–	–	198	189
Övriga poster	2	4	0	1
Summa övriga rörelseintäkter	2	4	198	190

73 72

NOT 15 – ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Valutakursförluster	1	0	1	4
Avskrivningar	–	–	100	100
Administrativa tjänster	–	–	62	57
Övriga poster	8	81	5	17
Summa övriga rörelsekostnader	10	81	168	178

NOT 16 – VALUTAKURSDIFFERENSER – NETTO

Valutakursdifferenser har redovisats i resultaträkningen enligt följande:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Rörelseresultat
Förändring verkligt värde - valutaderivat	0	0	0	0
Övriga valutakursdifferenser i rörelseresultatet	-1	0	-1	-4
Summa valutakursdifferenser i rörelseresultatet	-1	0	-1	-4
Finansiella poster
Förändring verkligt värde - valutaderivat	–	–	–	–
Valutakursdifferenser i finansiella poster	-4	-4	-4	-3
Summa valutakursdifferenser i finansiella
poster	-4	-4	-4	-3
Totala kursdifferenser i resultaträkningen - netto	-5	-4	-5	-7

NOT 17 – RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Finansiella intäkter
Ränteintäkter, externa placeringar	7	5	7	4
Ränteintäkter, koncernföretag	–	–	24	26
Totala finansiella intäkter	7	5	31	30
Finansiella kostnader
Räntekostnader, externa lån	-12	-11	-11	-10
Räntekostnader, pension	-7	-9	-4	-5
Räntekostnader, koncernföretag	–	–	0	0
Räntekostnader, ränteswap	-2	-1	-2	-1
Förändring verkligt värde valutaterminer	3	-1	3	-1
Övriga finansiella kostnader	-8	-8	-10	-7
Totala finansiella kostnader	-26	-30	-24	-22

Räntedelen i årets pensionskostnad är redovisad bland räntekostnader. Den i moderbolaget använda räntesatsen är av PRI angivna 4,1 % (2012: 4,2 %) beräknad på genomsnittet av ingående och utgående belopp på posten "Avsatt till pensioner".

Bland övriga finansiella intäkter och kostnader redovisas bankavgifter samt kurseffekter på finansiella lån och placeringar. Eftersom Duni huvudsakligen är låntagare redovisas effekten i sin helhet bland räntekostnader.

75 74

NOT 18 – RESULTAT FRÅN ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

Moderbolaget har under året erhållit utdelning från dotterbolag uppgående till 109 (2012: 153) MSEK.

NOT 19 – INKOMSTSKATT

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Aktuell skatt för året	-43	-48	0	0
Aktuell skatt hänförlig till tidigare år	0	1	–	–
Uppskjuten skatt	-40	-32	-37	-48
Skatt på årets resultat	-83	-79	-37	-48

Uppskjuten skatt i resultaträkningen består av följande poster:

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Uppskjuten skatt, internvinst i lager	-1	-2	–	–
Uppskjuten skatt, obeskattade reserver	-4	15	–	–
Uppskjuten skatt, värderade förlustavdrag	-40	-45	-37	-51
Uppskjuten skatt, övrigt	5	0	0	3
Summa uppskjuten skatt	-40	-32	-37	-48

Inkomstskatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användning av vägd genomsnittlig skattesats för resultaten i de konsoliderade företagen enligt följande:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Redovisat resultat före skatt	350	202	176	110
Skatt enligt gällande skattesats	-81	-53	-39	-29
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader	-2	-4	-23	-27
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	3	7	25	41
Effekt av utländska skattesatser	0	0	0	0
Skatteintäkt/kostnad pga ändrad skattesats	-1	-30	0	-33
Aktuell skatt hänförlig till tidigare år	0	1	–	–
Skatt på årets resultat enligt
resultaträkningen	-83	-79	-37	-48

Skattesats

Moderbolagets gällande skattesats för inkomstskatt är 22 % (2012: 26,3 %). Från och med 1 januari 2013 sänktes skattesatsen i Sverige, moderbolaget, till 22 %.

Temporära skillnader

Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika. Förändring i uppskjutna skattefordringar och skulder under året, utan hänsyn tagen till kvittningar som gjorts inom samma skatterätt.

Uppskjutna skattefordringar

	Förlust	Intern		Struktur
MSEK, Koncernen	avdrag	vinst	Pensioner	kostnader	Övrigt*	Summa
Per 31 december 2011	229	3	-1	1	5	238
Övergångseffekt vid ändrad
redovisningsprincip IAS19R	–	–	14	–	–	14
Per 1 januari 2012	229	3	13	1	5	252
Redovisat i resultaträkningen	-12	-2	–	5	3	-6
I resultaträkningen redovisad effekt av	-33	–		–	-1	-34
ändrade skatttesatser
Redovisat i övrigt totalresultat	–	–	6	–	–	6
Valutakursdifferenser	-1	–	0	–	–	-1
Per 31 december 2012	183	1	19	6	7	217
Redovisat i resultaträkningen	-40	-1	–	4	2	-35
I resultaträkningen redovisad effekt av	–	–	–	–	–	0
ändrade skatttesatser
Redovisat i övrigt totalresultat	–	–	-4	–	–	-4
Valutakursdifferenser	0	–	–	–	0	0
Per 31 december 2013	143	0	15	10	9	178

*Övrigt avser bl a uppskjuten skatt på osäkra kundfordringar och omstruktureringskostnader.

Redovisad effekt av ändrade skattesatser härrör sig till den svenska verksamheten, se även "skattesats" ovan. Förlustavdragen hänför sig i allt väsentligt till genomförda omstruktureringar. För värdering av förlustavdrag se Not 4.1. Det är ledningens bedömning att genomförda omstruktureringsåtgärder kommer att leda till skattemässiga överskott mot vilka de skattemässiga underskotten kommer att kunna utnyttjas.

Uppskjutna skatteskulder

		Finansiella
MSEK, Koncernen	Obeskattade reserver	instrument	Övrigt	Summa
Per 31 december 2011	30	0	8	38
Redovisat i resultaträkningen	-11	0	6	-5
I resultaträkningen redovisad effekt av ändrade skattesatser	-3	–	-1	-4
Valutakursdifferens	–	–	0	0
Per 31 december 2012	16	0	13	29
Redovisat i resultaträkningen	4	0	3	7
I resultaträkningen redovisad effekt av ändrade skattesatser	–	–	–	0
Förvärvad skatteskuld	–	–	4	4
Valutakursdifferens	–	–	0	0
Per 31 december 2013	20	0	20	40

Övrigt avser bland annat uppskjuten skatt på pensioner. Den uppskjutna skatten är värderad enligt respektive lands gällande skattesats.

		Uppskjutna skatteskulder
MSEK, Moderbolaget	Förlust avdrag*	Finansiella instrument	Övrigt	Summa	Finansiella instrument
Per 31 december 2011	218	0	0	218	0
Redovisat i resultaträkningen	-18	3	0	-15	0
I resultaträkningen redovisad effekt av ändrade skattesatser	-33	0	-	-33	–
Redovisat i övrigt totalresultat	–	–	–	0	–
Valutakursdifferenser	0	–	–	0	–
Per 31 december 2012	167	3	0	171	0
Redovisat i resultaträkningen	-37	0	0	-37	–
Redovisat i övrigt totalresultat	–	–	–	0	–
Valutakursdifferenser	-1	–	–	-1	–
Per 31 december 2013	129	4	0	132	0

*Samtliga förlustavdrag i moderbolaget har evig tid.

Uppskjutna skattefordringar och skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. Någon kvittning har inte ägt rum.

77 76

Redovisning av förfallotid:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Uppskjutna skattefordringar
Utnyttjas efter mer än 12 månader	137	171	106	135
Utnyttjas inom 12 månader	41	46	26	35
Summa	178	217	132	171
Uppskjutna skatteskulder
Utnyttjas efter mer än 12 månader	20	16	–	–
Utnyttjas inom 12 månader	20	13	–	–
Summa	40	29	0	0

Nettoförändringen avseende uppskjutna skatter är enligt följande:

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Ingående balans	188	214	171	218
Redovisat i resultaträkningen	-38	-1	-37	-15
I resultaträkningen redovisad effekt av ändrade skattesatser	–	-30	–	-33
Redovisat i övrigt totalresultat	-4	6	–	0
Förvärvad skatteskuld	-4	–	–	–
Valutakursdifferenser	0	-1	-1	0
Utgående balans	142	188	132	171

Skatt avseende poster som redovisats direkt mot eget kapital

Uppskjutna skatter redovisade i eget kapital uppgår till 0 (2012: 0) MSEK i både koncernen och moderbolaget.

NOT 20 – AKTIEKAPITAL SAMT RESULTAT PER AKTIE

Per den 31 december 2013 bestod aktiekapitalet av 46 999 032 (2012: 46 999 032) stycken aktier. Rösträtt är 1 röst per aktie. Alla per bokslutsdagen registrerade aktier är fullt betalda. Kvotvärdet på aktierna den 31 december 2013 är 1,25 kronor per aktie.

Specifikationen över förändring i eget kapital återfinns i rapporten "Rapport över förändring i eget kapital för koncernen", vilken följer närmast efter balansräkningen.

Duni har ingen utspädning av aktier för räkenskapsåren 2013 och 2012 då Duni inte haft några utestående konvertibla skuldebrev eller aktieoptioner.

Resultat per aktie, före och efter utspädning

Resultat per aktie före och efter utspädning är beräknade med följande resultat och antal aktier:

	2013	2012
Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare (MSEK)	267	126
Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier (tusental)	46 999	46 999
Resultat per aktie före och efter utspädning (kr per aktie)	5,68	2,67

NOT 21 – IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

	Koncernen Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Goodwill
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	1 199	1 199	2 053	2 053
Investeringar	–	–	–	–
Ökning genom rörelsesförvärv	50	–	–	–
Försäljningar och utrangeringar	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	–	–	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	1 249	1 199	2 053	2 053
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	–	–	-1 653	-1 553
Årets avskrivningar	–	–	-100	-100
Försäljningar och utrangeringar	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	–	–	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	0	0	-1 753	-1 653
Utgående bokfört värde	1 249	1 199	300	400

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Övriga immateriella anläggningstillgångar, kundrelationer
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	–	–	–	–
Investeringar	–	–	–	–
Ökning genom rörelsesförvärv	25	–	–	–
Försäljningar och utrangeringar	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	–	–	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	25	0	0	0
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar
Årets avskrivningar	–	–	–	–
Försäljningar och utrangeringar	–	–	–	–
Omklassificeringar	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	–	–	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	0	0	0	0
Utgående bokfört värde	25	0	0	0

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Varumärken och licenser
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	45	66	43	64
Investeringar	0	0	0	-
Försäljningar och utrangeringar	–	-23	–	-23
Omklassificeringar	4	2	4	2
Omräkningsdifferenser	0	0	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	49	45	48	43
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	-42	-65	-41	-63
Årets avskrivningar	-1	-1	-1	-1
Försäljningar och utrangeringar	–	23	–	23
Omklassificeringar	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	0	0	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	-44	-42	-42	-41
Utgående bokfört värde	6	3	5	2

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Aktiverade utvecklingskostnader
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	126	116	103	96
Investeringar	7	5	–	1
Försäljningar och utrangeringar	–	–	–	–
Omklassificeringar	5	5	5	5
Omräkningsdifferenser	0	0	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	138	126	108	103
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	-75	-60	-63	-48
Årets avskrivningar	-13	-14	-12	-14
Försäljningar och utrangeringar	–	0	–	–
Omklassificeringar	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	0	0	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	-87	-75	-75	-63
Nedskrivningar
Ingående ackumulerade nedskrivningar	-3	–	-3	–
Årets nedskrivningar	–	-3	–	-3
Omräkningsdifferenser	–	–	–	–
Utgående ackumulerade nedskrivningar	-3	-3	-3	-3
Utgående bokfört värde	48	48	30	37
Immateriella tillgångar totalt	1 327	1 250	335	439

Som en metod att begränsa utsläppen av koldioxid införde EU 2005 ett system för utsläppsrättigheter. För perioden 2008 till och med 2012 har Rexcell Tissue & Airlaid AB tilldelats totalt 84 665 ton, Dals Långed 2 779 ton per år och Skåpafors 14 154 ton per år. 2013 är tilldelningen för Dals Långed 2 318 ton och Skåpafors 19 840 ton. Tilldelningen kommer att successivt minska fram till 2020. År 2020 är tilldelningen för Dals Långed 2 027 ton/år och Skåpafors 17 349 ton/år. Totalt har 14 104 ton förbrukats 2013 och 14 696 ton 2012. Erhållna utsläppsrättigheter redovisas som immateriella tillgångar bokförda till anskaffningsvärdet noll.

79 78

NOTER

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Nedskrivningstest av goodwill har utförts vid räkenskapsårens slut 2013-12-31 och 2012-12-31. Vid införande av IFRS har fördelning av koncernens goodwillposter skett genom användande av fördelningsnycklar, se Not 4.2.

Under 2013 förvärvade Duni tillgångarna i Song Seng Associates Pte Ltd och en förvärvsgoodwill på 50 MSEK uppstår. För mer information, se not 38 Förvärvsanalys.

Goodwill fördelas på koncernens kassagenererande enheter identifierade per affärsområde enligt nedan:

MSEK	2013	2012
Professional	1 249	1 199

Prövning av nedskrivningsbehov av goodwill sker årligen samt då indikationer på att nedskrivningsbehov föreligger. Återvinningsbart belopp för kassagenererande enheter fastställs baserat på beräkningar av nyttjandevärden. Beräkningarna utgår från uppskattade framtida kassaflöden före skatt baserade på finansiella prognoser som godkänts av företagsledningen och som täcker innevarande år samt en femårsperiod. Kassaflöden bortom denna period extrapoleras med hjälp av bedömd tillväxttakt. Tillväxttakten överstiger inte den långfristiga tillväxttakten för branschen som helhet. Under prognosperioden är tillväxttakten för Professional beräknad till 2,0 % (2012: 2,0 %) per år i genomsnitt och till 1,0 % (2012: 1,0 %) som vägd genomsnittlig tillväxttakt bortom prognosperioden.

Väsentliga antaganden som använts för beräkningar av nyttjandevärden är i huvudsak vinstmarginal, tillväxttakt och nominell diskonteringsränta om 11,4 % (2012: 11,4 %). Diskonteringsräntan före skatt är använd vid nuvärdeberäkning av uppskattade framtida kassaflöden.

Företagsledningen har fastställt vinstmarginal och tillväxttakt baserat på tidigare resultat och sina förväntningar på marknadsutvecklingen. De diskonteringsräntor som används anges före skatt och återspeglar specifika risker i affärsområdet.

Företagsledningen bedömer att rimligt möjliga förändringar i de väsentliga antaganden som använts i beräkningarna inte skulle ha så stora effekter att de var och en för sig skulle reducera återvinningsvärdet till ett värde som är lägre än det redovisade värdet.

NOT 22 – BYGGNADER, MARK OCH MARKANLÄGGNINGAR

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Byggnader
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	277	281	120	120
Investeringar	1	1	–	–
Försäljningar och utrangeringar	–	0	–	–
Omklassificeringar	6	1	–	–
Omräkningsdifferenser	6	-5	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	289	277	120	120
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	-109	-102	-101	-98
Årets avskrivningar	-6	-7	-2	-2
Försäljningar och utrangeringar	–	0	–	–
Omklassificeringar	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	0	0	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	-116	-109	-102	-101
Nedskrivningar
Ingående ackumulerade nedskrivningar	-16	–	-16	–
Årets nedskrivningar	–	-16	–	-16
Omräkningsdifferenser	–	–	–	–
Utgående ackumulerade nedskrivningar	-16	-16	-16	-16
Utgående bokfört värde	157	151	1	3

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Mark och markanläggningar
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	35	35	2	2
Investeringar	–	1	–	–
Försäljningar och utrangeringar	–	–	–	–
Omklassificeringar	-1	-1	–	–
Omräkningsdifferenser	0	0	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	35	35	2	2
Uppskrivningar
Ingående ackumulerade uppskrivningar	–	–	12	12
Utgående ackumulerade uppskrivningar	–	–	12	12
Utgående bokfört värde	35	35	14	14
Byggnader, mark och markanläggningar	191	186	15	16

Duni innehar inga byggnader under finansiell leasing.

NOT 23 – MASKINER OCH ANDRA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	1 486	1 308	45	35
Investeringar	14	14	2	1
Försäljningar och utrangeringar	-2	-8	0	0
Omklassificeringar	27	180	1	8
Omräkningsdifferenser	25	-8	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	1 550	1 486	47	45
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	-971	-909	-31	-29
Årets avskrivningar	-83	-76	-4	-2
Försäljningar och utrangeringar	2	8	–	0
Omklassificeringar	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	-18	5	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	-1 069	-971	-35	-31
Nedskrivningar
Ingående ackumulerade nedskrivningar	-45	-3	–	–
Årets nedskrivningar	–	-42	–	–
Omräkningsdifferenser	0	0	–	–
Utgående ackumulerade nedskrivningar	-45	-45	0	0
Utgående bokfört värde	436	470	12	14

Maskiner och andra tekniska anläggningar under finansiell leasing ingår i ovanstående tabell för koncernen med 4 (2012: 4) MSEK i anskaffningsvärde och 3 (2012: 3) MSEK i ackumulerad avskrivning.

Moderbolaget har inga maskiner och andra tekniska anläggningar under finansiell leasing.

81 80

NOT 24 – INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER

		Koncernen Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	251	253	23	30
Investeringar	20	12	0	–
Försäljningar och utrangeringar	-4	-10	-3	-9
Omklassificeringar	5	2	2	2
Omräkningsdifferenser	7	-6	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	279	251	22	23
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	-201	-202	-21	-28
Årets avskrivningar	-15	-14	-1	-2
Försäljningar och utrangeringar	4	10	3	9
Omklassificeringar	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	-5	5	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	-217	-201	-19	-21
Utgående bokfört värde	62	50	3	2

NOT 25 – PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR OCH FÖRSKOTT AVSEENDE MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	59	169	8	25
Investeringar	41	81	7	11
Försäljningar	0	0	0	–
Omklassificeringar	-46	-190	-12	-29
Omräkningsdifferenser	1	0	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	55	59	3	8
Nedskrivningar
Ingående ackumulerade nedskrivningar	-21	–	1	–
Årets nedskrivningar	–	-21	–	-1
Omräkningsdifferenser	–	–	–	–
Utgående ackumulerade nedskrivningar	-21	-21	-1	-1
Utgående bokfört värde	34	38	2	7

NOT 26 – ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

			Antal aktier &	Kapital	Bokfört
	Organisationsnummer	Säte	andelar	andel %	värde TSEK
Svenska dotterbolag
Rexcell Tissue & Airlaid AB	556193-9769	Bengtsfors	12 000	100	81 440
Finess Borrby AB	556262-2604	Malmö	1 000	100	0
					81 440
Utländska dotterbolag
Duni Holding BV	23068767	Breda, NL	260 731	100	597 856
- Duni Verwaltungs GmbH	Osnabrück HRB 19689	Bramsche, DE		( 100 )	(€ 20 467)
- Duni Holding S.A.S	3493 0993 000064	Ste Helene du Lac, FR		( 100 )	(€ 2 871)
- Duni Benelux B.V.	23052488	Breda, NL		( 100 )	(€ 7 250)
- Duni Ltd.	897172	Runcorn, GB		( 100 )	(€ 8 395)
- Duni A/S	10 99 98 98	Köpenhamn, DK		( 100 )	(€ 1 377)
- Duni AS	962346057	Oslo, NO		( 100 )	(€ 370)
- Duni OY	0864585-8	Helsingfors, FI		( 100 )	(€ 1 578)
- Duni Holding Asia &Pacific Pte Ltd.	201316245E	Singapore, SG		( 100 )	(€ 62)
Duni Iberica S.L.	B60689692	Barcelona, ES	200 000	100	23 176
Duni Poland Sp. z o.o.	KRS no. 40401	Poznan, PL	15 300	100	48 133
Duni Sales Poland Sp. z o.o.	KRS no. 254481	Poznan, PL	1 000	100	1 190
Duni EFF Sp. z o.o.	KRS no. 249084	Poznan, PL	1 000	100	1 130
Duni (CZ) s.r.o.	65410106	Kladno, CZ	1	100	6 740
Duni AG	212544	Rotkreutz, CH	400	100	578
Duni ZAO	7816110025	Moskva, RU	1	100	11
Duni Beteiligungsgesellschaft mbH	Osnabrück HR B20099	Bramsche, DE	1	100	3 076
Duni OY	–	Helsingfors, FI			6 443
					688 333
Andelar i koncernbolag					769 773

	Moderbolaget
TSEK	2013	2012
Ingående värde andelar i koncernbolag	769 773	769 773
Årets investeringar	–	–
Aktieägartillskott	–	–
Årets avyttringar	–	–
Årets nedskrivningar	–	–
Utgående värde andelar i koncernbolag	769 773	769 773

NOT 27 – ANDRA LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Lånefordringar	1	2	0	2
Finansiella fordringar hos koncernföretag	–	–	1 073	1 033
Summa andra långfristiga fordringar	1	2	1 073	1 035

Lånefordringarna är värderade till upplupet anskaffningsvärde. Lånefordringar löper i huvudsak med rörlig ränta varför verkligt värde bedöms motsvaras av det bokförda värdet.

NOT 28 – KUNDFORDRINGAR OCH ANDRA FORDRINGAR

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Kundfordringar	658	624	94	98
Fordringar hos koncernföretag	–	–	51	57
Övriga fordringar	75	71	18	17
Kortfristiga finansiella fordringar hos koncernföretag	–	–	201	205
Summa kundfordringar och andra fordringar	733	695	364	377

För kreditrisker och exponeringar se Not 3.1.2.

Övriga fordringar ovan avser:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Fordringar på leverantörer	6	8	–	–
Momsfordran	50	38	18	17
Factoring	5	6	–	–
Övriga fordringar	14	19	–	0
Summa övriga fordringar	75	71	18	17

Kreditexponering:

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Kundfordringar ej förfallna eller nedskrivna	598	560	90	92
Kundfordringar förfallna men ej nedskrivna	56	58	5	6
Kundfordringar nedskrivna	16	14	1	1
Reserv för osäkra kundfordringar	-12	-9	-1	-1
Totalt kundfordringar	658	624	94	98

Kreditrisken i kundfordringar som varken är förfallna eller nedskrivna bedöms inte vara stor. 29 % av totala kundfordringar ej förfallna eller nedskrivna har rating AA eller högre. Den geografiska spridningen, historiken Duni har om sina kunder samt sannolikheten att alla kunder skulle få eventuella betalningssvårigheter på samma gång gör att Duni inte ser någon anledning till nedskrivningsbehov i denna kategori. Ingen enskild kundfordran överstiger 4,4 % (2012: 5,2 %) av de totala ej förfallna eller nedskrivna kundfordringarna.

Förfallotid för förfallna men ej nedskrivna kundfordringar:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Mindre än 1 månad	39	50	4	6
1-3 månader	18	5	2	0
3-6 månader	1	2	0	0
mer än 6 månader	-1	0	-1	0
Summa	56	58	5	6

Reserven för osäkra kundfordringar uppgick till 12 MSEK per den 31 december 2013 (2012: 9 MSEK). De individuellt bedömda fordringarna där nedskrivningsbehov föreligger avser i huvudsak grossister som oväntat hamnat i en svår ekonomisk situation. Bedömningen har gjorts att en del av fordringarna förväntas kunna återvinnas.

Förfallotid för nedskrivna kundfordringar:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Mindre än 3 månader	3	4	–	–
3-6 månader	4	4	–	–
Mer än 6 månader	10	6	1	1
Summa	16	14	1	1

Specifikation över reserv för osäkra kundfordringar:

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Vid årets ingång	9	8	1	2
Reservering för osäkra fordringar	7	5	0	–
Fordringar som skrivits bort under året	-1	-3	0	-1
Återförda outnyttjade belopp	-4	-2	–	0
Vid årets utgång	12	9	1	1

Avsättningar till respektive återföringar av reserver för osäkra kundfordringar ingår i posten försäljningskostnader i resultaträkningen. I övriga kategorier inom kundfordringar och andra fordringar ingår inte några tillgångar för vilka nedskrivningsbehov föreligger.

Den maximala exponeringen för kreditrisk per balansdagen är det verkliga värdet för varje kategori fordringar som nämns ovan. Koncernen har ingen pant som säkerhet.

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens kundfordringar:

	Koncernen				Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
SEK	65	63	33	33
EUR	406	391	13	13
GBP	60	54	0	0
DKK	24	26	24	26
NOK	24	26	23	26
PLN	26	15	0	0
Andra valutor*	54	49	0	0
Summa	658	624	94	98

*Andra valutor avser bland annat CHF, CZK, RUB, USD mm.

83 82

NOT 29 – DERIVATINSTRUMENT

		2013	2012
MSEK	Tillgång	Skuld	Tillgång	Skuld
Ränteswap - kassaflödessäkring	0	1	0	2
Valutaterminskontrakt	5	2	1	1
Summa redovisat i balansräkningen	5	3	1	3
Finansiella instrument som omfattas av ramavtal om	-2		-1
kvittning
Summa efter beaktande av ramavtal av kvittning	3		0

Duni använder ränteswappar samt valutaterminskontrakt för att hantera sin translation risk. Samtliga derivatinstrument marknadsvärderas och värdeförändringen avseende valutaterminskontrakt redovisas i resultaträkningen medan värdeförändringen på ränteswappar redovisas i övrigt totalresultat.

Den maximala exponeringen för kreditrisk på balansdagen är verkligt värde på de derivatinstrument som redovisas som tillgångar i balansräkningen.

Ränteswap

I finanspolicyn skrivs att genomsnittlig ränteperiod skall vara 6 månader för den totala låneportföljen med möjlighet till en variation av +/- 6 månader.

Duni har valt att säkra viss del av utestående lån med ränteswap, rörlig mot fast ränta. Redovisning av ränteswap klassificeras som en kassaflödessäkring och hanteras som säkringsredovisning enligt IAS 39.

Utestående nominellt belopp per 2013-12-31 är 30 MEUR. Vinster och förluster på ränteswappar per 31 december 2013, som redovisats i säkringsreserven i eget kapital "Rapport över förändring i eget kapital för koncernen", kommer kontinuerligt att överföras till finansiella kostnader i resultaträkningen till dess att swappen förfallit.

Valutaterminskontrakt

Valutaterminskontrakt avtalas med avsikten att skydda koncernen mot förändringar i valutakurser genom att kontrakten fastställer den kurs till vilken en tillgång eller skuld i utländsk valuta kommer att realiseras. En ökning eller minskning av det belopp som krävs för att reglera tillgången/skulden kompenseras av en motsvarande värdeförändring av terminskontraktet.

Vägd genomsnittlig löptid för koncernens valutaterminer fördelade efter dess syfte visas i nedanstående tabell:

		Genomsnittlig löptid i månader
	2013	2012
Valutaterminskontrakt för finansiella tillgångar och skulder	1	1

Marknadsvärdet vid utgången av perioden för dessa terminer uppgår till 1 (2012: 0) MSEK.

NOT 30 – FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Förutbetalda hyror	3	3	1	1
Förutbetalda försäkringar	4	4	-	0
Förutbetalda pensioner	4	4	4	4
Förutbetalda katalogkostnader	2	6	2	4
Övriga poster	19	19	4	4
Totala förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter	32	37	11	12

NOT 31 – UPPLÅNING

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Långfristig
Banklån	490	558	490	557
Skulder till koncernbolag	–	–	213	217
Checkräkningskredit	0	17	0	1
Summa långfristig upplåning	490	575	703	775
Summa upplåning	490	575	703	775

Utestående lånefacilitet förfaller i maj 2015, periodförfallet eller så kallad rullning av dragna lån sker dock löpande. Genomsnittlig ränta på banklån var 1,285 % per år (2012: 1,06 % per år).

Dunis exponering, avseende upplåning, för förändringar i ränta och kontraktsenliga tidpunkter för ränteförhandling är vid rapportperiodens slut följande:

MSEK	2013	2012
6 månader eller mindre	0	0
Summa	0	0

Dunis upplåning värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Skillnaden mellan det i balansräkningarna för 2013-12-31 redovisade värdena och de nominella värdena utgörs av transaktionskostnader.

Dunis upplupna räntor ligger redovisade som upplupna kostnader. Nedan visas nominella värden exklusive upplupna räntor samt redovisade värden för Dunis upplåning.

Verkliga värden

Nuvarande finansiering

Dunis banklån och checkräkningskredit, uppgående till 490 (2012: 575) MSEK löper med rörlig ränta där räntan fastställs vid låneperiod och en i allt väsentligt oförändrad kreditmarginal. Diskonteringseffekten för en så relativt kort tidsperiod och en oförändrad kreditmarginal är inte väsentlig varför det verkliga värdet motsvaras av det nominella värdet plus upplupen ränta.

		2013	2012
	Redovisat	Nominellt	Redovisat	Nominellt
MSEK	värde	värde	värde	värde
Banklån	490	492	558	560
Checkräkningskredit	0	0	17	17
Leasing	2	2	0	0
Summa	493	494	575	577

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens upplåning är följande:

MSEK	2013	2012
EUR	490	558
Andra valutor	3	17
Summa	493	575

Banklån

Duni har en revolving kreditfacilitet om nominellt 130 MEUR. Detta lån löper till maj 2015. Räntesatsen är rörlig och sätts som EURIBOR, fram till nästa rullning plus en marginal.

Checkräkningskredit

Moderbolaget har för koncernen tecknat en checkräkningskredit uppgående till nominellt 81 MSEK. Utnyttjade beloppet per den 2013-12-31 var 0 MSEK.

NOT 32 – KLASSIFICERING AV FINANSIELLA INSTRUMENT

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Tillgångar
Icke finansiella tillgångar
Materiella och immateriella anläggningstillgångar	2 050	1 994	367	478
Uppskjuten skattefordran	178	217	132	171
Övriga finansiella anläggningstillgångar	–	–	770	770
Varulager	434	387	91	73
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	32	37	11	12
Summa icke finansiella tillgångar	2 694	2 635	1 371	1 504
Låne- och kundfordringar
Andra långfristiga fordringar	1	2	1	2
Kundfordringar	658	624	94	98
Skattefordringar	37	21	5	4
Övriga fordringar	75	68	18	17
Fordringar hos koncernföretag	–	–	1 324	1 295
Likvida medel / Kassa och bank	225	181	164	130
Summa låne- och kundfordringar	996	896	1 606	1 545
Tillgångar värderade till verkligt värde via
resultaträkningen
Derivatinstrument	5	1	5	1
Summa tillgångar värderade till verkligt värde
via resultaträkningen	5	1	5	1
Summa tillgångar	3 695	3 531	2 982	3 050

Duni har inga tillgångar vilka klassificeras som "Derivat som används för säkringsändamål" samt "Tillgängliga för försäljning".

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Skulder
Icke finansiella skulder
Uppskjuten skatteskuld	40	29	–	–
Avsättning till pensioner	223	246	109	112
Avsättning till omstruktureringsreserv	21	17	5	6
Summa icke finansiella skulder	284	293	114	118
Skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde
Checkräkningskredit	0	17	0	1
Banklån	490	558	490	557
Leverantörsskulder Skatteskulder	348 9	301 3	52 –	53 –
Övriga skulder	82	50	18	11
Skulder till koncernbolag	–	–	272	267
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	381	320	83	66
Summa skulder värderade till upplupet
anskaffningsvärde	1 310	1 250	915	957
Derivat som används för säkringsändamål
Derivatinstrument	2	2	3	2
Summa derivat som används för säkringsändamål	2	2	3	2
Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Derivatinstrument	0	1	0	1
Summa skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen	0	1	0	1
Summa skulder	1 596	1 546	1 032	1 078

NOT 33 – PENSIONSFÖRPLIKTELSER

Ersättningar för pensioner och andra ersättningar efter anställning erläggs till övervägande del genom avgiftsbestämda planer där fortlöpande betalningar till myndigheter och försäkringsbolag görs. Dessa fristående organ tar därmed över förpliktelserna mot de anställda. Inom koncernen finns även ett antal förmånsbaserade pensionsplaner, vilket innebär att de anställda garanteras en pension motsvarande en procentuell andel av lönen.

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

	Koncernen
MSEK	2013	2012
Förmånsbestämda pensionsplaner	223	246

Förmånsbestämda pensionsplaner

Inom koncernen finns ett flertal förmånsbestämda pensionsplaner, där de anställda har rätt till ersättning efter avslutad anställning baserat på slutlön och tjänstgöringstid. De största planerna finns i Sverige (motsvarande cirka 40 % av den totala pensionsplanen), Tyskland, Storbritannien, Nederländerna och Belgien. Planerna i Storbrittanien och Nederländerna är externt fonderade, där förvaltningstillgångarna innehas av stiftelser eller liknande juridiska personer. Stiftelsernas verksamhet regleras av nationella bestämmelser och praxis, vilket gäller förhållandet mellan koncernen och förvaltare (eller motsvarande) av stiftelsens förvaltningstillgångar, samt hur förvaltningstillgångarna är sammansatta av olika typer av tillgångar.

Duni tillämpar från och med den 1 januari 2013 den reviderade IAS 19 Ersättningar till anställda, IAS19R. Detta innebär att tidigare oredovisade aktuariella förluster redovisas vid övergångstidpunkten samt att de aktuariella vinster och förluster som uppstår framgent kommer att redovisas i övrigt totalresultat. Jämförelsetalen för 2012 är omräknade enligt IAS19R.

Pensionsförsäkring i Alecta

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i det oberoende försäkringsbolaget Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3 Klassificering av ITP-planer som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Duni har inte tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP2 som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålders- och familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för ITP2-försäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 3 (2012: 3) MSEK.

Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Per 2013-12-31 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 148 % (2012: 129 %). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

87 86

De belopp som redovisas i koncernens balansräkning består av:

Förmånsbestämda pensionsplaner
2013	2012 (omräknad)
181	166
-156	-135
198	215
223	246
2013	2012
-4	-3
-12	-14
5	4
–	0
-11	-13
-31	-30
-42	-43
17	-34

Kostnaderna avseende förmånsbestämda pensionsplaner fördelas i koncernens resultaträkning på följande poster:

	Förmånsbestämda pensionsplaner
MSEK	2013	2012
Rörelseresultat	-4	-4
Finansiella kostnader	-7	-9
Summa kostnader från förmånsbestämda pensionsplaner i resultaträkningen	-11	-13

Förändringen i den förmånsbestämda förpliktelsen under året är följande:

	Förmånsbestämda pensionsplaner
MSEK	2013	2012 (omräknad)
Vid årets början	381	328
Kostnader för tjänstgöring under innevarande år	4	3
Räntekostnad	12	14
Omvärderingar förluster(+)/vinster(-)	-12	57
Valutakursdifferenser	8	-6
Utbetalda ersättningar	-15	-15
Regleringar	1	0
Vid årets slut	379	381
Erfarenhetsbaserade justeringar av förmånsbestämda förpliktelser	-2	2

Omvärderingar innebär vinst/förlust till följd av förändrade demografiska antaganden, finansiella antaganden samt erfarenhetsbaserade vinster/förluster.

Förändringen i verkligt värde på förvaltningstillgångar under året är följande:

MSEK	2013	2012
Vid årets början	-135	-104
Ränteintäkt	-5	-4
Aktuariella förluster(+)/vinster(-)	-5	-23
Valutakursdifferenser	-5	3
Avgifter från arbetsgivaren	-8	-8
Avgifter från anställda	-1	-1
Utbetalda ersättningar	3	3
Regleringar	0	-1
Vid årets slut	-156	-135
Erfarenhetsbaserade justeringar av förvaltningstillgångar	-5	-23

Förvaltningstillgångarna finns i huvudsak i Storbritannien och Holland. I Holland och Tyskland består fonderingen av försäkringskontrakt som ger en garanterad årlig avkastning med möjlighet till en av försäkringsbolaget årligen beslutad bonus. I Storbrittanien är 65 % av förvaltningstillgångarna placerade i egetkapitalinstrument, 20 % i obligationer samt 14 % i fastigheter. I princip oförändrad fördelning från föregående år. Avgifter till förmånsbestämda pensionsplaner 2014 förväntas uppgå till samma nivå som 2013.

Vägd genomsnittlig löptid för pensionsförpliktelsen uppgår till 16,4 år.

Aktuariella antagande på balansdagen

	Sverige	Tyskland	Storbritannien	Nederländerna	Belgien
Diskonteringsränta	3,6 % (3,1)	2,8 % (2,8)	4,5 % (4,4)	3,6 % (3,5)	2,8 % (2,4)
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	–	2,8 % (2,8)	4,5 % (4,4)	3,6 % (3,5)	2,8 % (2,4)
Framtida årliga löneökningar	0,0 % (0,0)	0,0 % (0,0)	4,1 % (3,7)	2,5 % (2,5)	3,0 % (3,0)
Framtida årliga pensionsökningar	1,4 % (1,5)	2,0 % (2,0)	3,35 % (2,9)	0,0 % (0,0)	0,0 % (0,0)
Personalomsättning	0,0 % (0,0)	0,0 % (0,0)	0,0 % (0,0)	0,0 % (0,0)	0,0 % (0,0)

Antaganden beträffande framtida livslängd baseras på offentlig statistik och erfarenheter från dödlighetsundersökningar i varje land, och sätts i samråd med aktuariell expertis.

Genom sina förmånsbestämda pensionsplaner är Duni exponerad mot ett antal risker, de mest väsentliga riskerna är:

Tillgångars volatilitet: Planens skulder är beräknade genom användning av en diskonteringsränta som utgår från företagsobligationer. Om förvaltningstillgångarna inte uppnår motsvarande avkastning uppstår underskott. På kort sikt kan detta medföra volatilitet men då skulden i pensionsplanen är långsiktig är placeringar i till exempel eget kapital instrument lämpligt för att hantera planen effektivt och få bästa avkastning.

Förändringar i obligationernas avkastning: En minskning i räntan på företagsobligationer kommer att innebära en ökning av skulderna i planerna.

Inflationsrisk: Vissa av planens pensionsförpliktelser är kopplade till inflationen, högre inflation leder till högre skulder. De flesta förvaltningstillgångarna är antingen opåverkade av (fast ränta på obligationer) eller svagt korrelerade med (aktier) inflationen, vilket innebär att en ökning i inflationen också kommer öka underskottet.

Livslängdsantaganden: Merparten av pensionsförpliktelserna innebär att de anställda som omfattas av planen ska erhålla förmånerna livet ut vilket medför att höjda livslängdsantaganden resulterar i högre pensionsskulder. Detta är framförallt väsentligt i de svenska planerna vilka inflationsökningar medför högre känslighet för ändringar i livslängdsantaganden.

Sammansättning per land, 2013

MSEK	Sverige	Tyskland	Storbritannien	Nederländerna	Belgien	Total
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser	144	53	104	73	5	379
Verkligt värde på förvaltningstillgångar	–	0	-90	-62	-4	-156
Summa förmånsbestämd pensionsplan per land	144	53	14	11	1	223

Diskonteringsräntans känslighet i den förmånsbestämda förpliktelsen (DBO):

	Förändring
	i antagande	Ökning i antagande	Minskning i antagande
Diskonteringsränta		+/- 1,0 % Minskning med 13,9 %	Ökning med 16,9 %

Om förväntad livslängd i den svenska pensionsplanen skulle öka med 1 år från antagandet skulle den svenska pensionsplanen öka med 5,3 %. Om pensionsökningarna i den svenska pensionsplanen skulle öka med 1 % från antagandet skulle den svenska pensionsplanen öka med 13,9 %. Om pensionsökningarna i den svenska pensionsplanen skulle minska med 1 % från antagandet skulle den svenska pensionsplanen minska med 11,7 %. Känslighetsanalysen förutsätter alla andra antaganden oförändrade.

Avsättningar enligt Tryggandelagen

	Moderbolaget
MSEK	2013	2012
FPG/PRI-pensioner	112	112
Skuld i balansräkningen	112	112

De belopp som redovisas i moderbolagets resultaträkning är följande:

MSEK	2013	2012
Intjänat under året	0	0
Räntekostnad	-4	-5
Årets pensionskostnad	-4	-5

Förändringen i den förmånsbestämda förpliktelsen under året är följande:

MSEK	2013	2012
Vid årets början	112	114
Nettokostnad redovisad i resultaträkningen	4	5
Utbetalda ersättningar	-7	-7
Regleringar	0	0
Vid årets slut	109	112

Skulden i moderbolaget avser pensionsförpliktelse hos PRI.

NOTER

89 88

NOT 34 – UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Upplupna kostnader till personal	135	105	33	21
Upplupna räntekostnader	1	0	0	0
Upplupna kostnadsfakturor	61	46	20	15
Upplupna kostnader för frakt	9	5	2	2
Upplupna skulder till kunder	156	145	23	24
Övriga poster	20	17	5	5
Totala upplupna kostnader
och förutbetalda intäkter	381	320	83	66

NOT 35 – STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER

Ställda säkerheter

Koncernen eller moderbolaget har inga ställda säkerheter under 2013 eller 2012.

Eventualförpliktelser

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Garantier	52	55	50	53
FPG/PRI	3	3	2	2
Summa eventualförpliktelser	55	58	52	55

Av garantierna i moderbolaget är 50 (2012: 53) MSEK ställda till förmån för koncernföretag. Garantierna i moderbolaget avser i huvudsak lokala tullverk om 12 (2012: 14) MSEK.

Duni har en miljöpolicy och har implementerat kontrollsystem som hjälper Duni att tillse att miljölagstiftningen efterlevs. Duni anser att den befintliga verksamheten och produktionsanläggningarna i allt väsentligt uppfyller kraven i miljö lagar och -bestämmelser som Duni omfattas av men Duni kan inte garantera att idag okända skyldigheter, exempelvis sanering eller återställande av egendom som ägs eller tidigare har ägts av Duni, inte kan komma att uppstå i framtiden. Dialog pågår med ansvariga myndigheter rörande ansvarsfördelning och teknisk undersökning av misstänkt historisk markförorening på två av Duni AB ägda fastigheter.

Genom ett infusionerat bolag, som inte längre är i koncernens ägo, har Duni AB blivit part i en förundersökning avseende misstänkt historisk markförorening. En teknisk undersökning är avslutad och risken ses idag som minimal då inga vidare krav på undersökning eller åtgärder förväntas.

Inga väsentliga skulder förväntas uppkomma till följd av någon av ovanstående typer av eventualförpliktelser.

NOT 36 – JUSTERINGAR FÖR POSTER SOM INTE INGÅR I KASSAFLÖDET

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Avskrivningar	118	112	120	122
Nedskrivningar anläggningstillgångar	–	83	–	16
Nedskrivningar lager	–	10	–	–
Omstruktureringar	3	7	1	-1
Avsättning till pensioner	-12	-19	4	5
Övrigt	-3	-5	8	10
Summa	106	188	133	152

NOT 37 – ÅTAGANDEN

Operationella leasingavtal

Duni hyr ett antal kontor och lagerlokaler samt personbilar i huvudsak till försäljningsorganisationen. Därutöver hyrs ett antal maskiner i produktionsverksamheten. Avtalen avser ej uppsägningsbara operationella leasingavtal. Leasingavtalen har olika villkor, indexklausuler och rätt till förlängning. Villkoren är marknadsmässiga vad avser såväl priser som avtalslängd.

Nominella värdet av framtida minimileasingavgifter, avseende icke uppsägningsbara leasingavtal fördelar sig enligt följande:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Förfaller till betalning inom ett år	53	58	9	8
Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år	72	96	8	12
Förfaller till betalning senare än fem år	26	31	–	–
Summa	151	185	17	20
Därav leasingkontrakt tecknade under året	18	90	4	18

Totala kostnader avseende operationella leasingavtal uppgår under året till 75 (2012: 86) MSEK i koncernen samt 20 (2012: 20) MSEK i moderbolaget.

Finansiella leasingavtal

Nominella värdet av framtida minimileasingavgifter, avseende icke uppsägningsbara leasingavtal fördelar sig enligt följande:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Förfaller till betalning inom ett år	0	0	–	–
Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år	1	1	–	–
Summa	1	1	0	0
Nuvärdet av framtida leasingavgifter	0	0	0	0

NOT 38 – RÖRELSEFÖRVÄRV

Den 1 juli 2013 förvärvade Duni tillgångarna i Song Seng Associates Pte Ltd i Singapore som är en ledande leverantör av engångsförpackningar för mat och dryck i Singapore med en växande exportmarknad i Sydostasien. Som ett resultat av förvärvet förväntas Duni öka sin närvaro på dessa marknader. Duni Song Seng konsolideras inom affärsområde Professional.

Villkorad köpeskilling Summa köpeskilling	19 152 76 302
Likvida medel	57 151
Köpeskilling, TSEK

Redovisade belopp på identifierbara förvärvade nettotillgångar, TSEK

Immateriella anläggningstillgångar, kundrelationer	25 116
Materiella anläggningstillgångar	944
Varulager	4 969
Kundfordringar	10 247
Andra kortfristiga fordringar	77
Uppskjuten skatteskuld	-4 375
Leverantörsskulder	-10 329
Andra kortfristiga skulder	-593
Summa identifierbara nettotillgångar	26 055

Goodwill 50 247 Summa 76 302

Förvärvsrelaterade kostnader om 2,8 MSEK ingår i övriga rörelsekostnader i resultaträkningen för räkenskapsåret 2013.

Den totala köpeskillingen uppgår till 76 MSEK, där 57 MSEK betalats kontant och 19 MSEK utgör tilläggsköpeskilling som är villkorad av resultatutvecklingen i bolaget. Det verkliga värdet på tilläggsköpeskillingen är en bedömning av sannolikheten att resultatutvecklingen under de tre kommande åren kommer att uppnås.

Det verkliga värdet på identifierbara nettotillgångar uppgick till 26 MSEK varav en immateriell tillgång iform av kundrelationer identifierats på totalt 25 MSEK. Därutöver tillkommer goodwill som uppstår genom förvärvet på 50 MSEK. Den hänför sig till förvärvade goda inköpskanaler samt en plattform för Duni i Asien. Ingen del av redovisad goodwill förväntas vara avdragsgill vid inkomstbeskattning.

Den intäkt från Duni Song Seng som ingår i koncernens resultaträkning sedan den 1 juli 2013 uppgår till 51,5 MSEK. Duni Song Seng bidrog också med ett resultat efter skatt på 3,7 MSEK för samma period. Om Duni Song Seng skulle ha konsoliderats från 1 januari 2013 skulle koncernens resultaträkning visa ytterligare intäkter på 46,5 MSEK.

Kundfordringar och andra kortfristiga fordringar motsvarar de avtalsenliga beloppen då alla kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar förväntas kunna drivas in.

Under räkenskapsåret 2012-01-01 - 2012-12-31 har inga rörelseförvärv skett.

NOT 39 – TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

Inga transaktioner med närstående parter har ägt rum under räkenskapsåret 2013 eller under räkenskapsåret 2012.

Utöver ovanstående information samt information i Not 13 om Ersättning till ledande befattningshavare och i Not 6 om Inköp och försäljning mellan koncernbolag finns inga transaktioner med närstående bolag.

NOT 40 – HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

Inga väsentliga händelser har ägt rum efter balansdagen.

Styrelsens försäkran och underskrifter

Styrelsens försäkran

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Malmö 2014-03-20

Anders Bülow Styrelseordförande

Magnus Yngen Styrelseledamot

Alex Myers Styrelseledamot

Per-Åke Halvordsson Representant PTK

Pia Rudengren Styrelseledamot

Henry Olsen Representant LO

Vår revisionsberättelse har avgivits den 2 april 2014

PricewaterhouseCoopers AB

Eva Carlsvi Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Duni AB (publ), org.nr 556536-7488

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Duni AB (publ) för år 2013 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 40–43. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 37–90.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU,

och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 40–43. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Duni AB (publ) för år 2013. Vi har även utfört en lagstadgad genomgång av bolagsstyrningsrapporten.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen samt att bolagsstyrningsrapporten på sidorna 40–43 är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat enligt ovan är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Därutöver har vi läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Malmö den 2 april 2014.

PricewaterhouseCoopers AB

Eva Carlsvi Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Nyckeltalsdefinitioner

Antal anställda

Antalet anställda vid periodens slut.

Avkastning på eget kapital

Periodens resultat som procentandel av eget kapital.

Avkastning på sysselsatt kapital

Rörelseresultat som procentandel av sysselsatt kapital.

Bruttomarginal

Bruttoresultat som procentandel av försäljning.

EBIT

Rörelseresultat.

EBIT underliggande

Rörelseresultat justerat för jämförelsestörande poster.

EBIT marginal

EBIT som procentandel av försäljning.

EBITA

Rörelseresultat justerat för nedskrivning av anläggningstillgångar.

EBITA marginal EBITA som procentandel av försäljning.

EBITDA

Rörelseresultat justerat för av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar.

EBITDA marginal

EBITDA som procentandel av försäljning.

Kostnad för sålda varor

Kostnad för sålda varor, inklusive produktions- och logistikkostnader.

P/E tal

Aktuell aktiekurs i förhållande till vinst per aktie.

Räntebärande nettoskuld

Räntebärande skulder och pensioner minskat med likvida medel och räntebärande fordringar.

Skuldsättningsgrad

Nettoskuld i förhållande till totalt kapital där nettoskulden är den totala upplåningen med avdrag för likvida medel och det totala kapitalet är eget kapital samt nettoskulden.

Sysselsatt kapital

Icke räntebärande anläggningstillgångar och omsättningstillgångar med avdrag för icke räntebärande skulder.

Valutajusterad

Siffor som justerats för effekter av valutakursdifferenser i samband med konsolidering. 2013 års siffror beräknade med 2012 års valutakurser. Effekter av omsättning av balansposter ingår inte.

Vinst per aktie

Resultatet för perioden delat med det genomsnittliga antalet aktier.

93 92

Ordlista

Airlaid

Ett material, känt för sin vätskefördelning, absorptionsförmåga och mjukhet. Processen bygger på att man använder luft för att fördela fibrerna i materialet istället för vatten som i traditionell tissue-produktion. Airlaid används för dukar, tabletter, servetter samt som insats vara för olika typer av intimhygienprodukter.

Amuse-bouche

Duni Amuse-bouche® är en serie transparenta miniatyrformar som är perfekt för aptitretare och desserter.

BRC

BRC är ett ledningssystem för hygien och livsmedelssäkerhet. Enheterna i Bramsche och Poznan är BRC-certifierade.

CAGR

Årlig tillväxt.

Cash-and-carries

Storköp där företagskunder själva hämtar sina varor.

Consumer

Ett av Dunis tre affärsområden – försäljning till främst detaljhandeln.

Customization

Att skräddarsy produktlösningar för specifika kunder så att de förstärker kundens koncept och varumärke.

Duni ecoecho™

Duni ecoecho är ett sortiment för servering och måltidslösningar med goda miljöegenskaper. De bästa tillgängliga materialen med målsättningen att begränsa användningen av ej förnybara resurser för att minska vårt CO2 -avtryck har använts till detta sortiment. Produkterna har utvecklats med omtanke om miljön och har valts ut eftersom de har en eller flera miljögodkända egenskaper.

Dunicel®

Dunicel är en bordsduk baserad på ett unikt material som faller som tyg. Tack vare en speciell patenterad produktionsmetod blir känslan helt annorlunda än vanliga pappersdukar.

Duniform®

Duniform är ett system för matdistribution och omfattar allt från förpackningsmaskiner till varmhållningsväskor.

Duniletto®

Duniletto är en exklusiv servett med vikning för bestick.

Dunilin®

Dunilin känns och bryts som linne och används till de lyxigaste servetterna. Ett unikt material med en vävliknande yta som påminner om linne, men är baserat på pappersfibrer. Dunilin kombinerar styrka med en hög uppsugningsförmåga och är perfekt för servettvikning.

Dunisilk®

Dunisilk är ett avtorkbart material och kan även användas utomhus. Finns som snibbduk och vanlig duk.

Elegance

Duni Elegance® är en linnelik exklusiv servett framtagen med en ny patenterad produktionsprocess. Den väger dubbelt så mycket som en pappersservett av hög kvalitet, har en tilltalande struktur, linneliknande prägling och hög absorptionsförmåga.

Evolin®

Evolin är ett nytt, revolutionerande dukmaterial som kombinerar textil- och linnedukens upplevelse med engångsproduktens fördelar. Det är ett hybridmaterial baserat på träfiber.

Fokusgrupper

En undersökningsmetod där frågor om en produkt eller idé ställs till en grupp personer. Gruppen leds av en moderator och metoden är ett verktyg för att få feedback om t ex nya produkter före lansering.

FSC®

Förkortning för Forest Stewardship Council, en oberoende, internationell medlemsorganisation som certifierar skogsbruk avseende miljöanpassning, socialt ansvarstagande och ekonomisk livskraftighet.

HoReCa

Förkortning för hotell, restaurang och catering.

ISO 14001

ISO 14001 är den enda internationella standarden för miljöledningssystem och har också valts som standard inom Duni. Enheterna i Bramsche, Poznan, Dals Långed och Skåpafors är ISO 14001-certifierade.

ISO 26000

ISO 26000 är en internationell standard som definierar ansvarsfullt företagande.

ISO 9001

ISO 9001 är en internationell standard för kvalitetsledning. Enheterna i Bramsche, Poznan, Dals Långed och Skåpafors är ISO 9001-certifierade.

Key account management

Nyckelkundsbearbetning. Säkerställer långsiktig och lönsam relation med de viktigaste kunderna.

Koncessionscatering (Concession catering)

Att driva restaurang eller café på uppdrag av annan organisation på ett bestämt försäljningsområde.

Kontraktscatering (Contract catering)

Att driva restaurang, café eller catering på uppdrag av annan organisation.

Konvertering

Den tillverkningsfas där tissue och airlaid i stora rullar beskärs, trycks, präglas och viks till färdiga servetter och dukar.

Life cycle management

Nya och befintliga produkter utvärderas utifrån kriterier för lagerhållning, omsättning och lönsamhet.

Merchandising

Duni hjälper butiksägaren med att fylla på hyllorna, bygga montrar samt ta hand om säljkampanjer och erbjudanden.

Private label

Produkter märkta med kundens eget varumärke.

Professional

Ett av Dunis tre affärsområden - försäljning till hotell, restauranger, cateringföretag och grossister.

REACH

REACH är en förkortning av Registration Evaluation Authorization and restriction of Chemicals. Det är en ny kemikalielagstiftning inom hela Europeiska unionen (EES-länderna) som trädde i kraft 1 juni 2007.

Sacchetto

Duni Sacchetto® är en bestickficka av papper med plats för servett.

Sensia®

Sensia bordslöpare faller vackert över bordet, mjukar upp kanterna och skapar en 3D-effekt med sin präglade struktur.

Tête-à-tête

Dukrulle, 40 cm bred, med perforering. Kan användas som vepa, tablett eller placeras tvärs över bordet.

Tissue

Ett av Dunis tre affärsområden som producerar mjukpapper. Materialet tissue används för dukar, tabletter, servetter. Olika kvaliteter tas fram genom att kombinera ett till fyra lager tissue.

Kalendarium

Årsstämma den 6 maj 2014

Årsstämma hålls på Skånes Dansteater, Östra Varvsgatan 13 A, Malmö tisdagen den 6 maj 2014 klockan 15.00. Inregistrering från klockan 14.15.

Anmälan

Aktieägare som önskar deltaga ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast den 29 april 2014, dels anmäla sig senast samma dag till något av följande alternativ:

• per telefon 040-10 62 00
• per post till Duni AB, Bolagsstämma, Box 237, 201 22 Malmö
• per e-post bolagsstamma@duni.com

Vid anmälan skall aktieägare uppge:

• namn
• personnummer/organisationsnummer
• adress och telefonnummer
• antal aktier

Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier ska, för att ha rösträtt på årsstämman, av den bank eller fondhandlare som förvaltar aktierna begära tillfällig ägarregistrering ett par bankdagar före den 29 april 2014.

Utdelning

Styrelsen föreslår en utdelning om 4,00 SEK per aktie eller 188 MSEK. Avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås till den 9 maj 2014. Beslutar stämman enligt förslaget beräknas utdelningen utbetalas den 14 maj.

Duni ABs valberedning

Dunis valberedning har följande sammansättning:

Anders Bülow, styrelseordförande i Duni AB

Rune Andersson, Mellby Gård Investerings AB, valberedningens ordförande

Hans Hedström, Carnegie Fonder

Bernard R. Horn, Jr., Polaris Capital Management, LLC

Valberedningen har till uppgift att till årsstämman lämna förslag till val av styrelse, revisorer och revisorssuppleanter samt arvoden till dessa.

Fullständig information avseende årsstämman återfinns på Dunis hemsida.

Tidplan för ekonomisk information:

Publiceringstillfällen

25 april, 2014 – delårsrapport, januari–mars 2014,

11 juli, 2014 – delårsrapport, januari–juni 2014,

22 oktober, 2014 – delårsrapport, januari–september 2014.

Boksluts- och delårsrapporter publiceras på svenska och engelska och kan laddas hem från Dunis hemsida. Rapporterna kan också beställas från Duni AB.

Årsredovisningen produceras på svenska och engelska. Vid eventuella skillnader i versionerna hänvisas till den svenska texten.

Adresser

Huvudkontor

Duni AB Box 237 201 22 MALMÖ

Besöksadress: Ubåtshallen, Östra Varvsgatan 9A Tel 040 10 62 00 Fax 040 39 66 30

E-post allmänna frågor: info@duni.com

För adresser till Dunis dotterbolag och distributörer; vänligen se www.duni.se

Kontakt Investor Relations:

Mats Lindroth, CFO mats.lindroth@duni.com

Kontakt press, marknad och

kommunikation: Tina Andersson, Marknadsoch kommunikationsdirektör, tina.andersson@duni.com

Duni AB (publ) Årsredovisning 2013 Org nr 556536-7488

Innehållet i denna årsredovisning får inte helt eller delvis kopieras eller lagras på maskinläsbart medium utan tillstånd från Duni AB (publ).

Text: Aspekta AB Grafisk form och produktion: Bysted AB

reports.duni.com/arsredovisning2013

Duni.se För idéer och inspiration.