Duni — Annual Report 2011

Mar 1, 2012

Evolin® – the evolution of linen

Unikt nytt dukmaterial

Duni påbörjade i slutet av 2011 lanseringen av ett nytt, revolutionerande dukmaterial – Evolin® – som kombinerar textil- och linnedukens upplevelse med engångsproduktens fördelar. Evolin vänder sig till de restauranger och cateringfirmor som idag använder linne. Produkten har utvecklats med hjälp av några av Europas främsta krögare och rullas under 2012 ut i Europa med stöd från en rad kända restaurangprofiler, såsom Pontus Fritihof, Christophe Marguin och Gennaro Cocoza.

Drygt 80 % av alla dukar för restaurang- och bordsserveringar i norra Europa utgörs av textil- och linnedukar. Många söker dock alternativ till linne för att komma runt allt arbete som hanteringen genererar i kombination med andra aspekter, såsom höga kostnader, osäkerhet med tvätterier, dålig flexibilitet och ojämn kvalitet.

Med Evolin tar man bort dessa nackdelar och gör dem till fördelar, som mer tid, ökad flexibilitet, mindre bekymmer och det faktum att dukar finns i förrådet när de behövs, rena och klara att använda och med jämn kvalitet. I och med att intrycket och känslan hos Evolin i övrigt är väl så bra som linne blir diskussioner som kostnadseffektivitet, flexibilitet och miljöaspekter fullt ut relevanta även för den mer konservativa delen av restaurangnäringen.

Samtidigt går trenden mot att vita linnedukar inte längre är lika med "fint". Många trendsättare och lyxrestauranger söker därför istället alternativ till traditionellt linne, mer innovativa material, såsom Evolin.

Betydande summor har investerats i utvecklingsarbetet av Evolin och resultatet är en helt unik patentsökt process och produkt som är ett hybridmaterial baserat på träfiber. Den nya tekniken gör att materialet blir både tjockare och mjukare än tidigare produkter och får ett "fall" som liknar linne. Evolin är baserat på ansvarsfullt producerad skogsråvara och uppfyller europeisk standard för kompostering (EN 13432).

Ett miljöanpassat alternativ:

• FSC-certifierade fibrer och ISO14001-certifierad produktion
• Komposterbar i enlighet med europeiska normer (EN 13432)
• Lågt koldioxidutsläpp mindre än 50% fossila bränslen används jämför med det europeiska genomsnittet
• Gjord av återvinningsbart material.

Innehåll

Detta är Duni	4
Året i korthet	5
VD har ordet	6
Kundkategorier	8
Produktkategorier	10
Finansiella mål och strategi	12
Marknadens storlek och struktur	15
Marknadens trender	16
Affärsområde Professional	18
Affärsområde Retail	20
Affärsområde Tissue	22
Medarbetare	24
Ansvarsfullt företagande	26
Aktien	28
Årsredovisning	30–83
Förvaltningsberättelse	31
Bolagsstyrningsrapport	34
Styrelse	38
Koncernledning	39
Ordlista	85
Kalendarium	86
Adresser	86

Detta är Duni

Duni är en av Europas ledande aktörer inom design, tillverkning och marknadsföring av högkvalitativa dukar, servetter, ljus och andra produkter för bordsdukning. Duni erbjuder även förpackningar och förpackningssystem till den växande marknaden för färdigmat och take-away. Cirka 70 % av Dunis produkter är pappersbaserade och tillverkningen av dessa sker i allt väsentligt inom koncernen. Duni bedriver ett intensivt miljöarbete. 90 % av de pappersbaserade produkterna är FSC-certifierade (Forest Stewardship Council) och en betydande andel produkter är Svanenmärkta.

Tillverkning av mjukpapper för servetter och bordsdukar sker i Sverige, medan Dunis produktion av färdiga bordsartiklar sker i Tyskland och Polen. Duni har huvudkontor i Malmö och runt 2 000 anställda i 17 länder. De största marknaderna finns i Central- och

Nordeuropa, men globalt omfattas mer än 40 marknader. Verksamheten är uppdelad i tre affärsområden: Professional som innefattar försäljningen till hotell, restauranger och cateringföretag, Retail som huvudsakligen är inriktat på dagligvaruhandeln och Tissue som producerar mjukpapper för bordsdukningsprodukter och hygienartiklar.

Affärsidé

Duni ska bidra till ökad stämning och göra livet enklare vid varje måltidstillfälle genom att erbjuda inspirerande och innovativa produkter och koncept.

Vision

Duni ska vara marknadsledande på bordsdukningskoncept av premiumkvalitet och förpackningslösningar för färdigmat med Europa som huvudmarknad.

Kärnvärden

Duni har fyra kärnvärden som genomsyrar företaget och verksamheten:

• Ägarskap
• Öppenhet
• Mervärde
• Vinnarinstinkt

För mer information, se Medarbetare sid. 24.

2011 Ett år präglat av framtidssatsningar

Nettoomsättningen minskade med 164 MSEK till 3 807 (3 971) MSEK under perioden 1 januari – 31 december 2011 jämfört med samma period föregående år. Justerat för valutakursförändringar minskade nettoomsättningen med 0,8 %.

Professional har under året ökat sin försäljning med 3,1 %, där tillväxtmarknaderna södra och östra Europa växer mer än genomsnitt. Retail tappade försäljning på en tuff marknad men behåller sina marknadsandelar inom dagligvaruhandeln. Tissue har präglats av lägre efterfrågan och lagerkorrigeringar, men har tack vare ökad produktionseffektivitet ökat rörelsemarginalen.

Bruttomarginalen förbättrades från 26,5 % till 27,1 %. Rörelseresultatet (EBIT) justerat för jämförelsestörande poster uppgick till

404 (435) MSEK för perioden 1 januari – 31 december 2011. Den underliggande rörelsemarginalen för koncernen minskade därmed från 10,9 % till 10,6 %. Justerat för valutakursförändringar minskade rörelseresultatet med 18 MSEK jämfört med föregående år. Det något lägre rörelseresultatet förklaras till största delen med ökade sälj- och marknadskostnader kopplade till de tillväxtsatsningar som genomförts under året. Det redovisade resultatet efter finansiella poster uppgick till 358 (418) MSEK samt resultat efter skatt till 261 (306) MSEK.

Mot bakgrund av det ekonomiska läget i Europa bedömer Duni att marknaden kan komma att avmattas under 2012. I det perspektivet finns förutsättningar för att priset på insatsvaror kan komma att reduceras i

relation till 2011 års priser. Under 2012 genomför Duni ett åtgärdsprogram för att öka produktions- och organisationseffektiviteten. I kombination med större tillväxtinvesteringar förväntas detta leda till förbättrad lönsamhet.

Långsiktigt tillväxtfrämjande åtgärder stod i fokus för Duni under 2011. Duni intensifierade arbetet med att öka försäljningen på ett antal prioriterade tillväxtmarknader i östra och södra Europa. Även satsning på e-handel realiserades med en första e-shop i Sverige under 2011 och kanalen kommer att vidareutvecklas under 2012. Dunis stora investering i att utveckla ett unikt material som matchar linne både när det gäller utseende och känsla fullbordades också under 2011. Produkten lanseras nu i Europa under namnet Evolin®.

NYCKELTAL

	2011	2010	2009	2008	2007
Nettoomsättning	3 807	3 971	4 220	4 099	3 985
EBIT*	404	435	436	414	395
EBITDA*	510	537	539	511	484
Resultat före skatt	358	418	444	251	196
Årets resultat (kvarvarande verksamheter)	261	306	336	191	99	3 985	4 099
Föreslagen utdelning SEK/Aktie	3,50	3,50	2,50	1,80	1,80
Eget kapital	2 082	1 991	1 789	1 544	1 416
Avkastning på eget kapital	12,54%	15,37%	18,78%	12,37%	6,99%
Antal anställda	1 888	1 914	1 906	1 952	2 001		Nettoomsättning

Nettoomsättning (UNDERLIGGANDE RÖRELSERESULTAT)

*EBIT och EBITDA är justerade för jämförelsestörande poster

Ökade satsningar för långsiktig tillväxt

2011 var försäljningsmässigt för Duni något svagare än föregående år som helhet, men vårt huvudområde, Professional, ökade sin omsättning mätt i fasta växelkurser. Samtidigt genomfördes stora insatser för att skapa förutsättningar för framtida lönsam tillväxt.

Omsättningen uppgick till 3 807 MSEK och rörelseresultatet till 404 MSEK. Justerat för valutakursförändringar minskade nettoomsättningen marginellt med 0,8 % och resultatet med 4,1 %. Bakom utvecklingen ligger fortsatt tillväxt inom affärsområde Professional medan affärsområdena Retail och Tissue tappade försäljning under året. Lönsamheten hölls dock på tillfredsställande nivåer inom samtliga affärsområden tack vare ett kontinuerligt effektiviseringsarbete samt prisökningar för att kompensera för högre kostnader på insatsvaror.

Fortsatt framgång inom Professional

Inom affärsområdet Professional har de satsningar som genomförts börjat ge resultat. I Centraleuropa, Dunis största marknad, var utvecklingen stabilt positiv, liksom i norra Europa. I Östeuropa, framförallt Ryssland, liksom i delar av södra Europa, såsom Italien och Spanien, uppvisade Duni stark tillväxt, även om det skedde från relativt låga försäljningsnivåer. Det är också glädjande att arbetet med att öka andelen premiumprodukter i produktmixen varit framgångsrikt, samtidigt som den positiva försäljningsutvecklingen för förpackningar för take-away och färsk färdigmat fortsatte under året på de flesta marknader. Strategin att investera på samtliga dessa tillväxtområden ligger fast.

På kundsidan ser vi strukturella förändringar inom restaurangindustrin, där kedjor under gemensamt varumärke växer snabbare än marknaden i övrigt. Den här utvecklingen gynnar Dunis försäljning av kundanpassade koncept och ledde under året till att samarbeten inleddes med ett flertal nya kunder inom segmentet.

Trots den positiva utvecklingen för Professional minskade rörelseresultatet till 357 (384) MSEK. Minskningen är en konsekvens av satsningar för ökad tillväxt. Rörelsemarginalen nådde 12,9 % (13,8 %).

Försäljningen för Retail påverkades under året negativt av att en stor private label-kund förlorades. I övrigt har försäljningen varit stabil och i Storbritannien samt Benelux har Duni ökat sina marknadsandelar under året. Rörelseresultatet uppgick till 21 (32) MSEK, vilket innebär en rörelsemarginal om 3,4 % (4,6 %).

Det är viktigt att vi gentemot konsumentmarknaden ökar tillgängligheten av våra produkter och marknadsför vårt varumärke i kompletterande distributionskanaler. Satsningen inom försäljning till slutanvändare tog ett steg framåt under 2011 i och med att Duni öppnade en egen webb-shop i Sverige, i tillägg till den som sedan ett drygt år drivs av tredje part i Tyskland. Dessutom inledde Duni i slutet av året ett samarbete med ett bolag som inriktar sig på hemförsäljning på den svenska marknaden.

För affärsområdet Tissue ökade leveranserna internt medan den externa försäljningen sjönk till följd av lägre efterfrågan inom hygiensektorn. Vi har jobbat vidare med att bredda vår externa kundbas och är nu i slutfasen av kvalificeringsprocessen för ett par nya kundkontrakt där leveranser förväntas påbörjas under 2012.

Framgångsrika insatser gjordes under året för att effektivisera och optimera produktionen inom Tissue. Detta ledde till sänkta kostnader under 2011 och beräknas ge fortsatt positiva effekter under 2012.

Tissues rörelseresultat förbättrades som en följd av genomförda effektiviseringar samt en del prisökningar och uppgick till 25 (18) MSEK, vilket innebär en rörelsemarginal om 5,9 % (3,7 %).

Investeringar i lönsam tillväxt

Långsiktigt tillväxtfrämjande åtgärder stod i fokus för Duni under 2011 och kommer även fortsättningsvis att vara ett centralt tema. Duni intensifierade arbetet med att öka försäljningen på ett antal prioriterade tillväxtmarknader i östra och södra Europa. Vi har byggt upp en ny organisation i Ryssland, ökat närvaron i södra Europa, framförallt Italien, och arbetat med att bygga plattformar för försäljningen på nya tillväxtmarknader.

Dunis satsning på nya kanaler – som t ex e-handel – är långsiktg och kommer att vidareutvecklas under 2012.

Den kanske största potentialen i ett kortare perspektiv finns dock på Dunis huvudmarknader. Här är över 80 % av alla dukar som används av restauranger och cateringföretag gjorda av textil. Det är en marknad värd ca 15 000 MSEK och där många söker alternativ. Duni har under de

senaste åren lagt stora resurser på att utveckla ett nytt unikt material som matchar linne både när det gäller utseende och känsla. En betydande andel av våra investeringar har gått till detta projekt, vilket slutfördes under 2011. Resultatet är ett revolutionerande nytt dukmaterial – Evolin® – som kombinerar linnedukens upplevelse med engångslösningens fördelar. Evolin, som är Dunis största lansering på 25 år, kommer att vända sig till en marknad för vilken vi hittills inte haft ett riktigt bra alternativ att erbjuda och som är många gånger större än den vi bearbetar idag.

Parallellt med dessa satsningar arbetar vi vidare med att ytterligare höja effektiviteten i företaget genom att bland annat investera i effektivare produktionsutrustning, logistik och system. Duni har bland annat under 2011 köpt tillbaka en fabriksfastighet i Tyskland vilket skapar flexibilitet för effektiviseringar inom logistik. I slutet av förra året initierade vi ett arbete för att trimma våra kostnader än mer. Det handlar dels om att anpassa och effektivisera produktionen i Polen samt en generellt ökad organisatorisk effektivitet. Totalt förväntas åtgärderna ge en besparing på 25 MSEK med full effekt under Q4, 2012.

Stark position

Duni genomför omfattande insatser för att öka tillväxten och förbättra lönsamheten. Ett steg i detta arbete var när vi nu i vår införde en mer marknadsorienterad organisation för att öka resurserna och främja fokus på tillväxten i bolaget.

Dessa initiativ, i kombination med stabila kassaflöden och en stark balansräkning, rustar bolaget för ett tuffare klimat i omvärlden och för att flytta fram marknadspositionerna. Vår marknadsledande ställning inom premiumprodukter tillsammans med vår stora materialoch marknadskunskap utgör solida grundpelare för Dunis framtid och är viktiga framgångsfaktorer för lanseringen av det banbrytande materialet Evolin. Vi står inför ett spännande 2012 med goda förutsättningar för fortsatta framgångar till gagn för våra kunder, medarbetare och aktieägare.

Malmö i mars 2012

Fredrik von Oelreich Verkställande direktör och koncernchef

Dunis produkter förhöjer atmosfären vid en rad måltider världen runt

Dunis kunder består främst av restauranger, hotell, cateringföretag och dagligvaruhandeln samt ett antal globala tillverkare av hygienprodukter.

Dunis försäljning är inriktad på bordskoncept med matchande kollektioner av dukar, servetter och ljus. Duni är även verksamt inom den växande marknaden för färdigmat och take-away. Verksamheten riktar sig i huvudsak till tre kundmarknader efter vilka även Dunis affärsområden organiserats: Professional, Retail och Tissue. Dessa svarade för 73 %, 16 % respektive 11 % av Dunis nettoomsättning 2011.

Professional

Dunis slutkunder utgörs främst av restauranger, hotell och cateringföretag. I Europa bedöms antalet slutkunder vara fler än 200 000. Försäljning till dessa sker genom grossister och så kallade cash-and-carries, en typ av stormarknad för företagskunder med självbetjäning. Direktförsäljning sker i begränsad omfattning.

Restauranger

Restaurangbranschen är mycket fragmenterad, men kedjor förekommer och ofta med väl definierade verksamhetskoncept. Utvecklingen inom restaurangbranschen går mot en tydligare segmentering där strategier avseende kvalitet, livsstil och prisnivå ligger till grund för och styr verksamhetens inriktning. Restauranger med högre kvalitet och prisnivå svarar för den helt övervägande delen av inköpen av Dunis premiumprodukter, det vill säga produkter av högre kvalitet, ofta djupfärgade eller försedda med

färgtryck. Även take-away är ett snabbt växande segment inom restaurangbranschen där Duni utvecklar produkter i nära samarbete med kunder.

Hotell

Hotellbranschen är mindre fragmenterad än restaurangbranschen. Hotellverksamhet har oftast en integrerad restaurangverksamhet och bedrivs ofta i kedjor med centraliserade inköp. Hotell med högre kvalitet och prisnivå står för den helt övervägande delen av inköpen av Dunis premiumprodukter.

Catering

De större företagen inom cateringbranschen erbjuder och driver förutom catering även storköksverksamhet inom både den privata och offentliga sektorn. Inom så kallad kontraktscatering respektive koncessionscatering domineras marknaden av ett fåtal stora aktörer med internationell verksamhet. Dessutom finns ett mycket stort antal mindre aktörer.

Retail

Kunderna utgörs främst av dagligvarukedjor men även av andra kanaler såsom olika typer av fackhandel.

Dagligvaruhandeln

Den europeiska dagligvaruhandeln är koncentrerad till ett mindre antal stora aktörer i varje land såsom Tesco (Storbritannien), Aldi

(Tyskland), Carrefour (Frankrike) och ICA (Sverige). De större aktörerna har centraliserade inköp och vissa har gått samman i internationella inköpsorganisationer.

Övriga

Övriga kunder inom Retail utgörs av apotek, olika specialbutiker, storköp för trädgårdsartiklar samt andra varuhus och kedjor inom heminredning.

Tissue

Dunis produktion av torrformerat mjukpapper, så kallad airlaid, säljs till största delen externt som insatsvara till tillverkare av hygienprodukter för konsumentmarknaden. Kunderna inom denna kategori är ofta globala aktörer med egna organisationer för produktutveckling, tillverkning och distribution. Dunis produktion av våtformerat mjukpapper, så kallad tissue, används till största delen internt och tillgodoser Dunis eget behov för tillverkning av bordsartiklar.

Fokus Ryssland

Duni expanderar successivt på nya geografiska marknader, såsom Östeuropa och Mellanöstern. En av de mest lovande marknaderna är Ryssland, där Duni nyligen öppnade ett nytt kontor i Moskva och där ett intensivt arbete pågår för att bygga ut försäljnings- och

distributionsnätverket. Duni etablerade ett säljkontor i St. Petersburg redan för 16 år sedan, med egen säljkår och distributionscentral. 2010 etablerade Duni också ett kontor i Rysslands affärscenter Moskva, med sina 18 miljoner invånare, för att bearbeta den växande ryska marknaden. Ny säljpersonal rekryterades i tillägg till den redan framgångsrika säljkåren i St. Petersburg. Distributionscentral och stödfunktioner flyttades till Moskva.

Det finns cirka 21 000 hotell och restauranger i Ryssland (exklusive snabbmatskedjor), 450 miljoner restaurangmåltider serveras varje år och den genomsnittliga notan uppgår till cirka 13 euro per person – att jämföras med mindre än sex euro per person i Polen och upp mot 20 euro per person i norra Europa.

Den relativt sett höga viljan att spendera pengar på restaurangmåltider innebär att potentialen för Dunis koncept med borddukningsprodukter är stor. Det faktum att de finns 120 femstjärniga, 400 fyrstjärniga och 880 trestjärniga hotell, varav många internationella, ökar den ryska marknadens attraktivitet ytterligare. Framgångarna med Dunis expansion är inspirerande.

2011 steg försäljningen 18 % i St. Petersburg, 90 % i Moskva och med totalt 23 % på den ryska marknaden. Planen för 2012 är att växa i minst samma takt som 2011. En nyckelkomponent för att skapa tillväxt är Dunis

försäljningsmodell. En kunnig säljkår bygger relationer med kunderna på HoReCa-marknaderna i Moskva och St. Petersburg samtidigt som produkterna dels säljs via cash-and-carries – totalt 41 butiker runtom i landet – och dels genom återförsäljare på många platser. Duni bygger också varumärket genom att sälja sortimentet till utvalda butiker, inklusive GUM, det mest påkostade och välkända köpcentret i Moskva.

21 000

Det finns cirka 21 000 hotell och restauranger i Ryssland (exklusive snabbmatskedjor).

23 %

2011 steg försäljningen med totalt 23 % på den ryska marknaden.

Fokus Italien

Duni började bygga upp verksamheten i Italien i slutet av 2003. Säljinsatserna inriktades till en början på norra Italien, men har sedan expanderat söderut, med fokus på premiumprodukter, trots att marknaden generellt är priskänslig. 120 distributörer och fyra lokala cash-and-carries arbetar i dagsläget tillsammans med Dunis säljkår med att nå ut till 95 000 restauranger och 34 000 hotell i Italien.

Den italienska marknaden är fragmenterad och består till stor del av små, familjeägda företag. Hälften av restaurangerna erbjuder måltider som håller tillräckligt höga prisnivåer för att det ska vara intressant att erbjuda Dunis konceptbaserade sortiment. Av de 34 000 hotellen utgörs 1,4 % av internationella hotellkedjor, medan 300 hotell är femstjärniga och övriga till största delen fyr- eller trestjärniga.

Italien är en av Europas mest linneorienterade marknader. En klar majoritet av restaurangerna använder linne för dukning. Det betyder att konkurrensen inte i första hand utgörs av andra pappersbaserade produkter, utan att utmaningen istället handlar om att ändra väl invanda vanor. Push/pull-strategin, där kunderna bearbetas både från Dunis håll och från grossister, är nyckeln till framgång. Dunis säljkår spenderar större delen av sin tid tillsammans med restaurang- och hotellägare för att visa hur olika borddukningskoncept ökar atmosfären och därmed försäljningen för restauranger.

Strategin har så här långt varit framgångsrik med en genomsnittlig ökning på drygt 30 % per år sedan 2003. Så som en av Europas mest linneorienterade marknader ser vi att intresset för Dunis premiumprodukter är stadigt växande. Med sin höga andel linneanvändare är Italien också en mycket intressant marknad för Evolin.

129 000

Det finns cirka 129 000 hotell och restauranger i Italien.

30 %

Strategin har så här långt varit framgångsrik med en genomsnittlig ökning på drygt 30 % per år sedan 2003.

Dunis sortiment sätter marknadstrenden

Duni är huvudsakligen verksamt på tre produktmarknader: bordsdukningsartiklar för engångsbruk, måltidsförpackningar och mjukpapper. Förnyelsegraden i sortimentet är hög för att möta aktuella trender och erbjuda säsongsvariationer.

Bordsartiklar för engångsbruk

Bordskoncept består av bordsartiklar för engångsbruk med koordinerad design och färg, såsom exempelvis servetter, dukar, tabletter, löpare och ljus. Dessa produkter kompletteras med tallrikar, glas, koppar och bestick. Bordsartiklar för engångsbruk kan delas upp i standardprodukter och premiumprodukter. Standardprodukter är till exempel vita enlagsservetter medan premiumprodukter är av högre kvalitet. De sistnämnda är främst tillverkade av så kallad airlaid (torrformerat mjukpapper) och är ofta djupfärgade eller försedda med färgtryckt design.

Servetter

En- och flerlagsservetter

Servetter, som är Dunis största produktgrupp, tillverkas med ett till fyra lager papper. Airlaid, torrformerat mjukpapper, är ett premiummaterial. Servetter av airlaid tillverkas alltid i ett lager. Huvuddelen av Dunis servetter tillverkas dock av tissue (våtformerat mjukpapper).

Bordsdukar

Olika utföranden

I kategorin bordsdukar ingår flera storlekar och variationer samt bordslöpare, så kallade tête-à-tête och bordstabletter.

Olika material

Flera olika material används för att tillverka dukar. Duni startade i slutet av 2011 lanseringen av ett nytt, revolutionerande dukmaterial – Evolin® – som kombinerar textil- och linnedukens upplevelse med engångsproduktens fördelar. Därutöver säljer Duni bland annat Dunicel®, ett robust material baserat på tissue som efterliknar känslan hos bomulls- och linnedukar samt Dunisilk®, ett laminerat material baserat på tissue, som är framtaget för att skydda bordet och kan torkas av efter användning.

Ljus

Ljus utvecklas och designas ofta tillsammans med externa leverantörer. I sortimentet ingår bland annat antikljus, blockljus och värmeljus samt specialljus i olika färger och storlekar.

Dunis ljuskollektioner matchas med övrigt sortiment och säljs som en integrerad del till det dukade bordet för att förhöja atmosfären. Vårt ljussortiment ger kunden möjlighet att få en komplett design utan att söka flera leverantörer.

Serveringsprodukter

För att kunna leverera ett helhetskoncept för servering av mat och dryck, köps serveringsprodukter i huvudsak in från externa leverantörer. I sortimentet ingår bland annat bestick, koppar, glas och tallrikar. Produkterna består av plast eller återvinningsbara material från skogs- eller jordbruksindustrin.

Förpackningslösningar

Duni marknadsför och säljer förpackningslösningar för färdigmat, take-away och förvaring av varma och kalla måltider. Marknaden för måltidsförpackningar befinner sig i stadig tillväxt som en följd av ett ökat behov av färdigmat och take-away. Kunderna erbjuds även skräddarsydda förpackningar, utformade i nära samarbete mellan Dunis designavdelning och kunden för att passa kundens egen varumärkesprofil. Inom ramen för DuniForm® erbjuds kunderna förslutningsfilm, tråg, olika typer av förslutningsmaskiner och maskinservice.

Mjukpapper

Mjukpapper används som råvara för vidareförädling till olika mjukpappersbaserade produkter. Mjukpapper förekommer i två kvaliteter: tissue (våtformerat mjukpapper) och airlaid (torrformerat mjukpapper). Tissue används för konvertering, det vill säga den process där man beskär, trycker och präglar mjukpappret till olika servetter och dukar. Den mycket goda absorptionsförmågan hos airlaid gör det särskilt lämpat som insatsvara för produkter inom intimhygien, som dambindor och inkontinensskydd, men används också för konvertering till servetter och bordsdukar av högre kvalitet.

Finansiella mål och strategi

OMSÄTTNINGSTILLVÄXT RÖRELSEMARGINAL UTDELNING

Den genomsnittliga organiska omsättningstillväxten ska överstiga 5 % per år över en konjunkturcykel. Utöver detta kan Duni komma att överväga förvärv för att nå nya tillväxtmarknader eller förstärka sin ställning på existerande marknader.

Rörelsemarginalen för Duni ska uppgå till 10 % eller mer.

Långsiktigt har styrelsen för avsikt att utdelningen ska uppgå till minst 40 % av resultatet efter skatt.

Strategi

Marknadsledare och starkt varumärke

För aktörer med en marknadsledande ställning skapas förutsättningar för att agera trendsättare och att aktivt driva utvecklingen i branschen. Detta är värdefullt i arbetet med att driva på en ökad användning av engångsprodukter och utgör en styrka vid diskussioner med såväl kunder inom HoReCa-området, som inom detaljhandeln där ofta endast ledande varumärken får plats på hyllan. Dunis roll som marknadsledare ska därför försvaras och stärkas ytterligare. Marknadsandelen i Europa för huvudprodukterna servetter och bordsdukar uppgår till drygt 20 %. Företaget omsätter mer än dubbelt så mycket som den närmaste konkurrenten inom servetter och dukar för engångsbruk och har dessutom en unik ställning inom segmentet premiumprodukter, där priser och marginaler är högre. Duni har skapat detta starka och i särklass mest kända varumärket på marknaden genom att erbjuda unika material som genom sin höga kvalitet och design kunnat konkurrera med textil samtidigt som alla engångsproduktens fördelar bibehållits. Varumärket är särskilt starkt hos de viktigaste kunderna; restauranger och hotell. Även bredden och variationen i sortimentet skiljer Duni från konkurrenterna.

Unik försäljningsmodell

En stor del av försäljningen sker via så kallade cash-and-carries samt distributörer och grossister. Dunis säljkår, som är störst på marknaden, lägger en stor del av sin tid på att föra en löpande dialog med slutkunderna kring val och användning av företagets produkter medan order läggs hos återförsäljarna. Den nära relationen till kunderna skapar kundlojalitet och gör att Duni snabbt fångar upp signaler och kan anpassa sitt erbjudande till nya trender och förändrad efterfrågan. Den starka marknadspositionen och det breda sortimentet i kombination med ett starkt varumärke bidrar också till att upprätthålla goda marginaler. För att ytterligare stärka relationen med kunderna och öka tillgängligheten lanserade Duni 2011 en webb-shop. Genom denna öppnas en ny direkt kanal till slutkonsumenten med möjlighet till större dialog samtidigt som den ökar flexibiliteten och tillgängligheten för potentiella kunder.

Ledande inom produktutveckling, design och material

Dunis utveckling av produktsortiment när det gäller färg, design och material utgör en viktig del i affärsmodellen. Sortimentet utvärderas löpande baserat på kriterier för försäljning, lönsamhet och omsättningshastighet. Såväl nya som befintliga produkter utvärderas enligt samma kriterier. Duni har de senaste åren lagt

stor vikt vid att utveckla innovationsarbetet inom företaget. En idéutvecklingsprocess har införts där medarbetare, kunder och leverantörer samverkar för att både skapa och utvärdera idéer. Därigenom ökar sannolikheten för att nå framgång och att resurser satsas på de produkter som har störst potential på marknaden.

Dunis designavdelning arbetar löpande med trendbevakning i Europa och USA genom deltagande i olika mässor och visningar inom mode och design samt med hjälp av externa trendspanare. Marknadsundersökningar och fokusgrupper ger också information om trender och återkoppling på produkter. Dunis säljkår deltar i utvecklingsarbetet genom en väl definierad process där kundernas önskemål och åsikter vidareförmedlas. Den grafiska utformningen görs till stor del av Dunis egen designavdelning.

Hög förnyelsegrad i sortimentet

Hög förnyelsegrad skapar möjlighet att snabbt anpassa sortimentet till skiftande trender samtidigt som Duni uppnår en konkurrensfördel i förhållande till konkurrenter. Duni eftersträvar därför att ha marknadens högsta förnyelsegrad av sortimentet. Cirka 25 % av kollektionen förnyas varje år. Materialutveckling inom produktkategorin bordsartiklar sker i nära samarbete mellan marknadsavdelningen, produktutvecklare och produktionsansvariga.

Kontroll över värdekedja och logistik Att kontrollera värdekedjan minskar prisrisken, ökar leveranssäkerheten och ger möjlighet att planera förnyelse av design och material. Duni är därför ett integrerat företag som kontrollerar hela värdekedjan, förutom råvaran, för sina viktigaste produkter; servetter och bordsdukar. Cirka 70 % av produkterna är pappersbaserade och tillverkningen av dessa sker i allt väsentligt inom koncernen medan övriga produkter köps in från externa leverantörer och ses som viktiga komplement. Tillverkningen av mjukpapper ligger i Sverige, medan konvertering till färdiga bordsartiklar sker i Tyskland och Polen. Dunis pappersbruk är specialiserade på tillverkning och djupfärgning av korta serier högkvalitativ tissue och airlaid vilket gör att bordsartiklar kan erbjudas i många färger och nyanser med färgmatchning mellan olika material.

Specialiseringen på korta serier ger möjlighet att snabbt anpassa kollektionerna efter kundens önskemål. Dunis produktion sker till största delen mot lager. Dunis centrallager i Tyskland samt ett antal distributionscentraler hanterar distributionen till kund.

Tillväxtområden

Duni arbetar strukturerat med flera initiativ kopplade till konceptbreddning, marknadspenetration och plattformsexpansion och därigenom ska tillväxten inom kärnområdet HoReCa öka.

Duni är etablerat på ett flertal marknader som erbjuder goda möjligheter till organisk tillväxt. I södra och östra Europa svarar Dunis lönsammaste segment, premiumprodukter,

endast för cirka en tredjedel av den totala marknaden, vilket kan jämföras med norra Europa där andelen premiumprodukter står för ungefär två tredjedelar. I såväl södra, den största marknadsregionen, som östra Europa förväntas premiumprodukter växa snabbare än övriga marknaden. Totalmarknaden bedöms öka i snabbare takt än BNP.

Den geografiska expansionen äger idag främst rum i östra Europa och Mellanöstern där försäljnings- och distributionsnät etableras. Duni har också ökat insatserna för att accelerera den organiska tillväxten i södra Europa och i Storbritannien.

Premiumprodukter utgör ett tillväxtområde, främst på grund av trenden där bordslinne ersätts av engångslösningar av hög kvalitet. Genom att kontinuerligt investera i produktutveckling och därmed öka kvaliteten i kärnprodukter som servetter, bordstabletter och bordsdukar driver Duni på utvecklingen. Kunderna uppskattar den design, variation och enkla hantering i dukningen som Duni erbjuder vilket gör att många ersätter tygbaserade produkter med Dunis.

Ett viktig steg i detta arbete är lanseringen av Evolin®, som inleddes i början av innevarande år. Evolin har unika egenskaper för att matcha linne, vilket är viktigt i arbetet med att ta marknadsandelar på linnemarknaden som står för över 80 % av den totala dukmarknaden i HoReCa-segmentet. Med Evolin kan Duni följaktligen angripa en betydande marknad vi i princip inte når idag.

Ett annat tillväxtområde där Duni investerar är utveckling av förpackningar för take-away, catering och färsk färdigmat. Allt fler restaurangkedjor med tydliga koncept växer fram för att möta snabbmatstrenden där konsumenterna kräver högre kvalitet än tidigare. Trenden har gått från "snabbmat" till "bra mat snabbt". Duni satsar för att möta denna efterfrågan genom att i nära samarbete med framväxande restaurangkedjor ta fram skräddarsydda och kvalitativa take away- och cateringförpackningar som stärker kundernas varumärke.

Förvärvsmöjligheter

Duni är den enda större europeiska aktören med huvudfokus på marknaden för bordsdukningskoncept. Konkurrenterna består dels av

relativt små, lokala företag, dels av ett antal större pappers- och massaföretag. Dessutom finns det ett flertal aktörer med närliggande koncept och sortiment, inriktade på HoReCamarknaden. Detta gör att förvärvsmöjligheter kan komma att uppstå.

Tillväxtstrategier inom HoReCa

Stor tillväxtpotential på fragmenterad marknad

Den europeiska marknaden för bordsartiklar för engångsbruk är värd runt fyra miljarder euro. Duni är ledande inom premiumsegmentet.

Den europeiska marknaden för bordsartiklar för engångsbruk är fördelad på servetter 30 %, bordsdukar 6 %, ljus 33 %, serveringsprodukter såsom plastbestick och plastglas 10 % och måltidsförpackningar med 21 %. Runt två tredjedelar av den europeiska marknaden för bordsartiklar är hänförlig till kundmarknaden Professional. Drygt 80 % av alla dukar för restaurang- och bordsserveringar i norra Europa utgörs dock fortsatt av textil- och linnedukar. Många söker dock alternativ till linne för att komma runt allt arbete som hanteringen genererar.

Underliggande tillväxt

Under 2011 ökade osäkerheten kring utvecklingen i den globala ekonomin. BNP-prognoserna justerades under andra halvan av året ned både i Europa och globalt. Även tillväxtutsikterna för HoReCa-marknaderna och hushållens konsumtion i Europa justerades ned under andra halvan av året. Trots det höll sig efterfrågan totalt sett stabil på HoReCa-marknaderna i Europa under 2011. Regionalt kommer den högsta tillväxttakten från norra och östra Europa inklusive Ryssland. Dunis viktiga försäljningsområde Centraleuropa uppvisade stabilitet. Södra Europa var det försäljningsområde som tydligast uppvisade tecken på en inbromsning under det andra halvåret.

Premiumprodukter

Servetter och bordsdukar för engångsbruk kan delas upp i standard- och premiumprodukter, där de senare framställs av tissue i minst tre lager eller av airlaid. Av den totala uppskattade omsättningen på den europeiska marknaden för servetter och dukar svarar standardprodukter

för cirka 45 % och premiumprodukter för cirka 55 %. Förhållandet mellan standard- och premiumprodukter varierar dock mellan olika regioner i Europa.

Italien är den enskilt största marknaden för standardservetter och -dukar av papper i Europa. Vidare är södra Europa (Italien, Frankrike, Spanien, Portugal och Grekland) den största marknadsregionen. Marknadens storlek förklaras av den stora konsumentsektorn, en hög andel uteätande och turismen i regionen samtidigt som det också medför att volymerna inom standardprodukter blir stora. I södra Europa svarar premiumprodukter för cirka en tredjedel av den totala marknaden, medan man använder enklare standardprodukter av papper för den höga andelen uteätande till frukost och lunch. För kvällens middag är det därför en utmaning för Duni att via premiumprodukter omvandla linneanvändarna.

Även i östra Europa bedöms premiumprodukter svara för cirka en tredjedel av den totala marknaden.

I Norden och centrala Europa svarar premiumprodukter för en högre andel än i södra och östra Europa när det gäller marknaden för servetter och dukar. Tyskland, Österrike och Schweiz är tillsammans den näst största marknadsregionen för servetter och dukar av engångskaraktär i Europa. Premiumprodukter svarar för cirka två tredjedelar av den marknaden. Premiumprodukternas höga marknadsandel förklaras till stor del av tillverkarnas dedikerade försäljningsarbete samt en historiskt god ekonomisk utveckling.

Storbritannien och Beneluxländerna utgör tillsammans den tredje största marknadsregionen för servetter och dukar av papper i Europa. I likhet med Tyskland, Österrike och Schweiz svarar premiumprodukter för cirka två tredjedelar av den totala marknaden i Benelux och så är fallet även i Norden. I Storbritannien bedöms andelen premiumprodukter vara lägre.

Duni är klar marknadsledare i centrala Europa, norra Europa och Benelux som är marknader där premiumsegmentet dominerar. I länder i södra och östra Europa där enklare pappersprodukter dominerar ser Duni därför en stor tillväxtpotential.

Konkurrenssituation

Den europeiska marknaden för bordsartiklar för engångsbruk är fragmenterad. Duni är den största europeiska aktören på denna marknad. Dunis marknadsandel i Europa för huvudprodukterna servetter och bordsdukar uppgår till drygt 20 % samtidigt som Duni omsätter mer än dubbelt så mycket som den närmaste konkurrenten inom servetter och dukar för engångsbruk. Under 2011 skedde inga större förändringar i Duni's konkurrenssituation och Duni behöll sin starka position i Europa, med tonvikt på premiumsegmentet.

I slutet av året annonserade SCA köpet av Georgia-Pacifics europeiska tissue-verksamhet (varumärket Lotus). Under förutsättning att förvärvet går igenom befäster därmed SCA sin ledande position i Europa på mjukpapper. Inom borddukningsprodukter bedömer Duni att den kombinerade verksamheten kommer att omsätta ca 2 000 MSEK, vilket skulle göra den till nummer två i Europa.

Uppskattad position för Duni på respektive marknad bordsartiklar för engångsbruk, %

Marknad (i storleksordning, värde)	Premiumandel av marknaden	Dunis position
Södra Europa	1/3	2
Centrala Europa	2/3	1
Storbritannien	1/3	2
Norra Europa	2/3	1
Benelux	2/3	1
Östra Europa	1/3	1

Den europeiska marknaden för

Ökad andel måltider intas utanför hemmet

Efterfrågan på Dunis produkter påverkas av olika trender, som att människor i allt större utsträckning äter sina måltider utanför hemmet och att engångsprodukter ersätter linne.

Ett ökat ätande utanför hemmet gör att antalet måltider som serveras på restauranger stiger. Utvecklingen gynnar Duni eftersom mer än två tredjedelar av försäljningen utgörs av den professionella marknaden (hotell, restauranger och cateringföretag) och eftersom efterfrågan på produkter som ökar trivseln och atmosfären vid restaurangbesök, till exempel servetter och dukar, också ökar.

Trenden att fler måltider intas utanför hemmet och att kedjor av självbetjänings- och snabbmatsrestauranger växer fram väntas fortsätta. Detta baseras på en förväntad ökning av andelen enmanshushåll, fortsatt urbanisering och en ökning av andelen förvärvsarbetande samt en ökning av den disponibla inkomsten. Under 2000-talet har antalet måltider i hemmet minskat med cirka 1 %, samtidigt som antalet måltider utanför hemmet har ökat med runt 3 %. Det är dock stor skillnad mellan olika länder. I USA spenderas till exempel hela 50 % av den totala matbudgeten utanför hemmet, i Västeuropa runt en tredjedel och i exempelvis Polen och Tjeckien endast 5 %. I takt med att välståndet ökar i dessa länder förväntas andelen stiga.

Ersättning av linneservetter och linnedukar

Försäljningen av servetter och dukar av linne har under 2000-talet stagnerat. Pappersservetter och pappersdukar av premiumkvalitet är ett huvudalternativ till linne. Efterfrågan på bordsartiklar av linne påverkas av att restaurangbranschen i Europa i allt större utsträckning använder koncept för att attrahera kunder och öka omsättningen. Genomtänkta koncept innebär att utbudet av mat och dryck kompletteras med lämplig dukning och dekorationer beroende på säsong och tillfälle. Det förutsätter i praktiken

bordsartiklar för engångsbruk, som inte kräver lagerinvesteringar och som kan varieras vad gäller design. Den minskade marknaden för linneservetter och linnedukar kan även förklaras av kostnaden och tidsåtgången för tvätt och hantering samt att engångslösningar är mer hygieniska. Andelen produkter med goda miljöegenskaper i Dunis sortiment ökar också hela tiden vilket ger ytterligare konkurrensfördel gentemot linne.

Ökad efterfrågan på take-away

En tydlig trend över hela Europa är att efterfrågan på såväl hämtmat i allmänhet som hämtmat av högre kvalitet har ökat under senare år. Allt fler restaurangkedjor med tydliga koncept och starka varumärken växer fram för att möta trenden för "bra mat snabbt". Nordamerika är dominerande när det gäller andel restaurangkedjor i det totala restaurangutbudet med en penetrationsnivå på 50 %. Väst- och Östeuropa har en lägre andel restaurangkedjor och ligger på en penetrationsnivå strax under 20 %. Framöver förväntas tillväxten på den amerikanska marknaden att mattas av och under perioden 2010 – 2015 förväntas Östeuropa och Asien stå för den största procentuella tillväxten globalt i takt med att välståndet i dessa länder ökar. Även Västeuropa förväntas gå om USA i procentuell tillväxt under samma tidsperiod.

Utvecklingen drivs av underliggande marknadstrender som att vår livsstil har blivit mer mobil och att vi i allt större utsträckning äter "i språnget". Utvecklingen påverkas också delvis av samma grundfaktorer som ligger bakom ökningen av måltider utanför hemmet i allmänhet: en ökning av andelen enmanshushåll, fortsatt urbanisering, en ökning av andelen förvärvsarbetande och en ökning av den disponibla inkomsten.

Duni möter denna växande efterfrågan genom att i nära samarbete med framväxande restaurangkedjor ta fram kvalitativa take-away-förpackningar som stärker kundernas varumärke.

Duni samarbetar sedan en tid med restaurangkedjor som Nordsee och Vapiano. Under året tecknades avtal om skräddarsydda förpackningar med bland annat Cojean i Frankrike, Tesco Bistro i Polen och Sodexo i Holland.

Märkesvaror inom bordsartiklar i dagligvaruhandeln

Från början av 2000-talet ökade dagligvaruhandeln markant försäljningen av produkter under egna varumärken – så kallade private labels – på bekostnad av märkesvaror. Inom bordsartiklar för engångsbruk ledde detta till ökat fokus på enklare produkter och lågt pris. Utvecklingen har medfört att handelns totala försäljning inom kategorin bordsartiklar i de flesta europeiska marknader har stagnerat. Generellt kan man säga att handelns egna varumärken är överrepresenterade i kategorin för bordsartiklar och ligger ofta på över 50 %. Riktmärket för dagligvarukedjorna är ofta att private labels ska ligga på mellan 20 och 25 %. Detta skapar möjligheter för ett starkt varumärke som Duni att bidra till ökad värdetillväxt i kategorin genom unika, premiumbaserade produktkoncept riktade mot kvalitetsmedvetna konsumenter.

Nya innovativa produkter och koncept skapar tillväxt

Affärsområde Professional erbjuder ett brett sortiment av bordsartiklar som främst används inom restaurang, hotell och catering. Produkterna tas fram som koncept och består av servetter, dukar och andra produkter i matchande färger och mönster.

Runt 90 % av Dunis produkter säljs via grossister och professionella stormarknader, så kallade cash-and-carries. Antalet slutkunder, som utgörs av restauranger, hotell och cateringföretag, bedöms vara cirka 200 000. Duni erbjuder också förpackningslösningar till restauranger, dagligvaruhandeln, industrikök, den offentliga sektorn och cateringfirmor. Både skräddarsydda och standardiserade måltidsförpackningar förekommer i varierande modeller och storlekar för olika sorters färdigmat. Duni erbjuder även förpackningsmaskiner för förslutning av matboxar inom konceptet DuniForm®.

Utvecklingen under 2011

Nettoomsättning

Underliggande rörelseresultat

2007 2008 2009 2010 2011

Inom Professional uppgick nettoomsättningen till 2 766 (2 783) MSEK. I fasta växelkurser innebär det en ökning med 3,1 %. Rörelseresultatet uppgick till 357 (384) MSEK. Det innebär en rörelsemarginal på 12,9 % (13,8 %). Minskningen förklaras till stor del av satsningar för framtida tillväxt som skett under året.

Under det tredje kvartalet genomförde Duni prisökningar på samtliga marknader för att kompensera för högre kostnader på insatsvaror. De totala volymerna ökade marginellt under året.

Tillväxten inom segmentet för snabbmat och takeaway var fortsatt positiv på flertalet marknader.

Försäljningen var under året stabil på de flesta större marknader, samtidigt som satsningar på tillväxt i södra och östra Europa gett goda resultat. I Centraleuropa, Dunis största marknad, var utvecklingen framförallt positiv i Tyskland och Österrike. Försäljningen på den schweiziska marknaden låg kvar på föregående års nivå vilket till viss del reflekterar landets starka valuta.

Restaurangindustrins strukturella förändring från enskilt privatägda restauranger till kedjor under ett varumärke fortsatte. Varumärkeskedjorna uppvisar en högre tillväxt än genomsnittet för enskilda restauranger, vilket är en bidragande orsak till den positiva utvecklingen inom förpackningslösningar framförallt på den tyska marknaden. Den pågående och mycket positiva försäljningsutvecklingen av "to-go" respektive "take-away"-sortimentet bidrar också till den positiva utvecklingen i Tyskland.

Duni uppvisade även god försäljningstillväxt i Sverige och Finland där en stark ekonomisk utveckling bidragit framförallt i Sverige. I Östeuropa, inklusive Ryssland, var tillväxten stark, liksom i delar av södra Europa, såsom Italien och Spanien. Även på vissa exportmarknader utanför Europa växte Duni snabbt, även om det skedde från låga försäljningsnivåer. Försäljningstillväxten kommer framför allt från premiumservetter, som en effekt av att kunder ersätter linneservetter med Dunis produkter.

Bordsartiklar svarade totalt för 90 % av nettoomsättningen inom affärsområdet och måltidsförpackningar för resterande 10 %. Centrala Europa svarade för 1 640 MSEK (1 660) av nettoomsättningen medan Norden stod för 635 MSEK (645). Södra och östra Europa svarade för 462 MSEK (451) och övriga marknader för 29 MSEK (27).

Händelser under 2011

I Tyskland fick Duni nya kunder, såsom den mexikanska matkedjan Sausalitos och thaimatkedjan Mosch-Mosch. Andra viktiga nya kunder som valde Duni under året, och till vilka Duni producerar kundanpassade förpackningslösningar, inkluderar Sodexo i Holland och Cojean i Frankrike.

I Ryssland etablerades en säljkår som arbetar från det nyöppnade säljkontoret i Moskva. Lager och stödfunktioner flyttades från St Petersburg till Moskva.

Nettoomsättning per geografisk region, %

I Östeuropa och södra Europa fortsatte arbetet med att bygga upp säljkårer och nätverket av distributörer. Försäljningsinsatserna i regionerna är inriktade på premiumprodukter med hög marginal. Även i Mellanöstern ökade Duni närvaron på prioriterade marknader genom avtal med lokala distributörer i kombination med rekrytering av egna säljare.

Under året lanserades flera nya produkter såsom premiumservetten Elegance 48. Mot slutet av året förbereddes också Dunis viktigaste lansering på många år - den av det unika dukmaterialet Evolin®.

Unik försäljningsmodell

Inom affärsområdet Professional har Duni utvecklat en för branschen unik försäljningsmodell som är särskilt anpassad till kundstrukturen och den roll Dunis produkter spelar för kunder inom HoReCa-segmentet.

Grunden är en stor egen försäljningsorganisation som lägger merparten av sin tid på sortimentspresentation gentemot slutanvändare. Säljstyrkan inom Professional gör ett mycket stort antal kundbesök årligen, där runt hälften sker ute hos kunder på restauranger, hotell och cateringföretag.

De frekventa besöken bygger upp en stark relation samtidigt som mycket tid läggs på att presentera nya produkter, koncept och kollektioner som skapar värde för såväl kund som slutkund. Genom att hela tiden visa nya användningsområden och sätt att kombinera produkterna kan de användas på ett optimalt sätt hos varje kund, vilket bidrar till kundens egen lönsamhet.

Kunderna tecknar sin order hos grossister, antingen direkt hos grossisten eller via Dunis säljpersonal. Detta lägger grunden till ett starkt partnerskap med både grossister och slutkunder. Runt 90 % av försäljningen går på detta sätt via grossister och cash-and-carries som är en typ av storköp med självbetjäning riktade till företagskunder.

Denna bearbetning av slutanvändare särskiljer Duni från konkurrenterna vars försäljning främst riktas direkt mot grossister och cash-and-carries.

Parallellt med säljarbetet hos slutkunderna bearbetas även grossister och cash-and-carries. Grossisterna ökar i betydelse och står idag för runt 50 % av försäljningen. Duni utbildar säljare hos grossister beträffande bordskoncept och hur Dunis produkter bäst kommer till sin rätt. Därigenom blir de kunniga och effektiva säljare av Dunis produkter. Tillsammans med grossister görs även besök hos större slutanvändare.

Inom cash-and-carry bearbetas kunderna centralt av speciellt avsatt personal för nyckelkunder, så kallad key account management.

Push/pull-effekt

Försäljningsmodellen innebär att kunderna bearbetas både från Dunis håll och från en grossist eller cash-and-carry vilket skapar en push/pull-verkan. Modellen infördes i Tyskland på 1980-talet och har spridits till andra marknader, vilket starkt bidragit till Dunis ställning.

Slutkunderna registreras också i en databas där säljare kan se olika kunders inköpsmönster och behov. Det hjälper dem att hela tiden komma med förslag på nya lösningar och produkter samt att bedriva säljkampanjer.

Den strategiska inriktningen för tillväxt inom affärsområde Professional är i korthet:

• Ledande inom premiumsegmentet.
• Tillväxt genom geografisk expansion med fokus på ökade marknadsandelar i södra och östra Europa samt Storbritannien.
• –Dra fördel av nya trender och koncept på HoReCa-marknaden såsom ökad efterfrågan inom take-away.

Nya satsningar ger positiva signaler på den tuffa konsumentmarknaden

Inom affärsområdet Retail* erbjuder Duni produkter till konsumenter via dagligvaruhandeln, specialbutiker och inredningsbutiker.

Sortimentet av bordsartiklar inom Retail är i stort samma som inom Professional, men anpassat till kundernas och slutkonsumenternas behov av olika kvaliteter och förpackningar. Sortimentet kombinerar design och funktionalitet på ett kreativt sätt för att skapa trevliga miljöer för alla tillfällen där man njuter av mat och dryck. Det omfattar allt från servetter, ljus och dukar till plastprodukter som glas, muggar, bestick och tallrikar. Inom Retail säljer Duni även pappersbaserade tvättlappar och presentpapper. Duni levererar också i begränsad omfattning produkter som säljs under kundens eget varumärke.

Utvecklingen under 2011

Totalt sett är dagligvaruhandeln en tuff marknad där försäljningen inom specialvaror fortsatte att utvecklas svagt. Marknadsdata (AC Nielsen) visar på volymnedgångar på 1–3 % för Holland och Tyskland. Marknaden för vår kategori liksom för flera andra har varit generellt sett svag. Till viss del har marknaden även påverkats av färre kampanjer i butik.

Under 2011 sjönk omsättningen med 11,2 % till 612 (689) MSEK. Rörelseresultatet försämrades till 21 (32) MSEK. Rörelsemarginalen sjönk till 3,4 % (4,6 %).

Den huvudsakliga anledningen till nedgången är utfasningen av en stor private label-kund som skett under året. I övrigt har försäljningen varit stabil. Via olika åtgärder såsom optimering av erbjudandet och ökat kundfokus har marknadsandelar bibehållits eller som för Storbritannien och Benelux ökat.

Prisökningar för att kompensera för de höga råmaterialkostnaderna 2011 har i stort sett genomförts, men slår inte igenom med full effekt förrän 2012.

I centrala Europa, en av Retails huvudmarknader, var utvecklingen stabil. Försäljningen låg på samma nivå som föregående år medan vinstnivån förbättrades något. Förklaringen till den högre vinstmarginalen är ett fortsatt fokus på systematisk optimering av erbjudandet och kundlönsamhet.

I Storbritannien uppvisade Duni cirka 20 % tillväxt trots den negativa makroekonomiska utvecklingen. Lågkonjunkturen har till viss del lett till att fler festmåltider äts i hemmet istället för på restaurang, vilket gynnar försäljningen av Dunis koncept för konsument. Bakom framgångarna ligger framförallt ett framgångsrikt och utökat samarbete med större nyckelkunder.

I Benelux hade Duni en positiv försäljningsutveckling trots att kategorin som helhet minskade för andra året i rad. Försäljningsinsatserna har främst varit inriktade på nya kunder, vilket lett till vunna marknadsandelar.

På den nordiska marknaden tappade dock Retail marknadsandelar i förhållande till 2010. De stora aktörerna fortsätter att lägga tonvikt på sina egna märkesvaror i Sverige, vilket påverkar försäljningen negativt. I övriga nordiska länder är utvecklingen mer positiv.

Dunis unika premiumkoncept passar för högtider som jul och påsk. Duni arbetade därför under året fortsatt aktivt med kampanjer utanför hyllan, såsom färdigförpackade lösningar på display och stora resurser lades på att framgångsrikt driva säsongsrelaterad försäljning, framförallt för jul.

Av nettoomsättningen inom Retail svarade centrala Europa för 502 (543) MSEK, Norden för 82 (94) MSEK, södra och östra Europa för 26 (52) MSEK och övriga marknader 2 (0) MSEK.

Händelser 2011

I Norge blev Dunis produkter listade hos NorgesGruppen inom Meny- och Ultra-kedjorna. Duni kompletterar där befintligt sortiment

Nettoomsättning per PRODUKTGRUPP, %

Nettoomsättning per geografisk region, %

Den strategiska inriktningen för tillväxt inom affärsområde Retail är i korthet:

• Skapa ökad lönsamhet genom fokus på varumärket och optimera kategorin tillsammans med dagligvaruhandeln utifrån ett kund- och konsumentperspektiv.
• Erbjuda handelns egna varumärken som lönsamt komplement till Dunis egna produkter.
• Öka tillgängligheten för konsumenten genom att öppna upp nya kanaler, såsom e-handel.

med sitt premiumsortiment på hyllan.

Migros, som är den största detaljisten i Schweiz, listade Dunis premium-koncept samt julsortimentet, på ett urval av de större butikerna.

I Tyskland fortsatte Duni att bredda distributionen till ett antal butiker hos Rewes hypermarkets-kedja Toom.

En stor private label-kund förlorades under året. Däremot har Duni hållit sina marknadsandelar överlag inom dagligvaruhandeln.

Under det fjärde kvartalet öppnades Dunis webb-shop för den svenska marknaden. Shoppen ökar tillgängligheten för konsumenterna. Därmed kan Duni skapa merförsäljning samt öka kunskapen om konsumenterna – kunskap som skapar insikt om vilka produkter som föredras vilket också skapar mervärde i samarbetet med den traditionella handeln. På svenska marknaden inleddes även ett samarbete med ett företag specialiserat på hemförsäljning.

Under 2011 har arbetet med att lansera Dunis Delta Stores i utvalda butiker fortsatt. Det är fristående och mobila hyllösningar specifikt anpassade för Dunis sortiment där tre olika kollektioner kan visas upp varje säsong på ett enhetligt och attraktivt sätt. Delta Stores

har under året lanserats på alla marknader utom i Norden. I dagsläget har Duni mer än 600 Delta Stores utplacerade i butiker.

Marknadsföring, försäljning och kunder

Försäljningen till dagligvarukedjor och stormarknader står för den klart största delen inom Retail. En klar majoritet utgörs av Dunis egna varumärke. Marknadsföring och försäljning sker baserat på en centraliserad nyckelkundsbearbetning, som innebär att särskilt viktiga kunder – främst dagligvarukedjor – har en egen kundansvarig hos Duni. Förutom ansvariga för nyckelkunder finns en säljstyrka i varje region som tillbringar mycket tid ute på fältet hos kunderna. Dessa kundbesök innebär butiksservice, införsäljning av nytt sortiment samt genomförande av kampanjer och aktiviteter. Butiksservice utförs både av Dunis personal och externa partners. Försäljning sker även till apotek, varuhuskedjor inom heminredning, samt till olika specialbutiker och trädgårdsbutiker.

Tillsammans med handeln arbetar Duni för att optimera försäljningen inom produktkategorin. Produkter grupperas till koncept utifrån konsumenternas olika behov och användningstillfällen. Genom att öka närvaron av Dunis unika premiumprodukter skapas tillväxt och lönsamhet inom kategorin.

Den strategiska inriktningen för tillväxt inom affärsområde Tissue är i korthet:

• Fokus på nya premiumkvaliteter, främst för vidareutveckling av bordsartiklar.
• Bättre balans i kundportföljen genom en bredare kundbas inom flera applikationer.

Förbättrad lönsamhet efter effektiviseringsåtgärder i produktion

Affärsområde Tissue består av dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB som producerar mjukpapper. Drygt 40 % av produktionen säljs till externa kunder, främst för tillverkning av hygienprodukter. Resten används inom Duni.

Mjukpapper utgör basen för Dunis produktion av bordsartiklar, exempelvis servetter, bordsdukar och hygienprodukter. Mjukpappret är torrformerat (airlaid) eller våtformerat (tissue). Produktionsanläggningar finns i Skåpafors och Dals Långed i Dalsland. Dessa pappersbruk är relativt små och specialiserade på att tillverka och djupfärga högkvalitativt mjukpapper.

Utvecklingen under 2011

Nettoomsättningen inom Tissue sjönk under 2011 med 14,2 % till 428 (499) MSEK. Rörelseresultatet ökade till 25 (18) MSEK. Rörelsemarginalen uppgick till 5,9 % (3,7 %).

Ett större arbete genomfördes under året för att effektivisera produktionen. Besparingar har uppnåtts genom ett effektivare nyttjande av råvaror samt investeringar i nya anläggningstillgångar. Arbetet beräknas leda till fortsatt sänkta kostnader under 2012.

Under året var kapacitetsutnyttjandet inom produktionen av tissue fortsatt högt, främst som ett resultat av Dunis interna efterfrågan. För airlaid, som till största del vänder sig till externa kunder, ledde en periodvis lägre orderingång till kortare produktionsstopp under året.

I början av året genomfördes vissa prisökningar för att möta den högre kostnadsnivån som etablerades under 2010.

Priserna på den lång- och kortfibriga massan för tissue-produktionen ökade under årets första sex månader, men föll under resterande del av året tillbaka något. Priserna på så kallad fluffmassa (långfibrig massa som förberetts för produktion i torr miljö) för airlaidproduktionen föll successivt under hela året.

Händelser under 2011

Under 2011 investerade Duni 105 MSEK vid pappersbruken. Merparten av denna investering är hänförlig till ny produktionsutrustning för det nya materialet Evolin®. Härutöver installerades en ny rullmaskin för tissue-produktionen som ersättning av en befintlig.

Duni påbörjade under året, tillsammans med en större kund, utvecklingen av en ny generation produkter som kommer att nå marknaden under 2012. Därutöver är Duni i kvalificeringsprocessen med ett par nya kundkontrakt inom hygienområdet, vilket förväntas leda till att ett samarbete kommer igång under 2012.

Bordsartiklar och hygienprodukter

Dunis egen produktion av tissue, våtformerat mjukpapper, tillgodoser den allra största delen av koncernens behov för tillverkning av pappersbaserade bordsartiklar. Tissue tillverkas i olika kvaliteter och vidareförädlas till olika material

såsom Dunicel® och Dunisilk®. Dunicel® är ett robust material som lämpar sig för tillverkning av bordsdukar och efterliknar känslan hos bomulls- och linnedukar. Dunisilk® används till bordsdukar och är framtaget för att skydda bordet och kan torkas av efter användning. Produktionen av airlaid, torrformerat mjukpapper, tillgodoser Dunis eget behov för tillverkning av servetter. Det unika premiummaterialet Dunilin® har en mycket god absorptionsförmåga och samtidigt en mycket mjuk känsla. Sedan slutet av 2011 produceras även Evolin®, ett nytt, revolutionerande dukmaterial som är ett direkt alternativ till linne.

Kunder och extern försäljning

Affärsområde Tissues kunder utgörs i huvudsak av konverteringsföretag inom bordsartiklar och ledande företag inom hygienbranschen. Mer än hälften av det totala produktionsvärdet av tissue och airlaid går till vidareförädling inom Duni, medan resten säljs till externa kunder.

Inom produktkategorin airlaid säljs huvuddelen av produktionen externt som insatsvara till ett mindre antal tillverkare av framför allt hygienprodukter. Kundrelationerna är långsiktiga och bygger på nära samarbete som också omfattar produktutvecklingsarbete.

Extern och intern försäljning, %

Medarbetare

Det är en självklarhet för Duni att goda arbetsförhållanden, tydliga mål och ramar i kombination med kontinuerligt stöd till medarbetare, är grundstenar för att skapa tillväxt och lönsamhet. Human Resources (HR) har till uppgift att stödja ledning, chefer och medarbetare för att stimulera medarbetarnas utveckling, öka engagemanget samt driva och samordna förändringsarbete. HR medverkar också i arbetet med att säkerställa en god arbetsmiljö för alla anställda.

Kärnvärden och verksamhetsprinciper

Duni verkar utifrån fyra kärnvärden som ger vägledning i den dagliga verksamheten och tydliggör hur man gör saker på Dunis sätt. Kärnvärdena – Ägarskap, Mervärde, Öppenhet och Vinnarinstinkt - konkretiseras med hjälp av ett antal verksamhetsprinciper som sammantaget syftar till att skapa lönsam tillväxt, organisatorisk effektivitet och förbättrad kundnöjdhet.

Dunis kärnvärden och verksamhetsprinciper är:

Ägarskap:

Vi håller våra löften och förbinder oss att leverera resultat. Vi vågar försöka. Vi skapar värden för våra intressenter samtidigt som vi respekterar en hållbar utveckling.

Mervärde:

Vi sätter våra kunder i första rummet. Snabbhet är avgörande och vi går över gränser för att komma fram till lösningen. Innovation och kvalitet är en del av vårt förhållningssätt.

Öppenhet:

Vi litar på våra kollegor och ger dem ansvar. Vi har modet att förändra. Vi lyssnar, lär och delar med oss.

Vinnarinstinkt:

Vi ligger alltid steget före. Vi ser möjligheter och agerar. Vi firar våra framgångar.

Arbetsklimatet inom Duni ska präglas av respekt för människors lika värde, oavsett kön, etnisk bakgrund, nationalitet, religion, handikapp eller andra olikheter som inte kan relateras till hur bra arbetet utförs.

Kompetens- och ledarutveckling

Kompetens- och ledarutveckling är prioriterade frågor inom Duni. Varje anställd ska ha en handlingsplan för sin egen utveckling som utarbetas av medarbetaren själv i dialog med sin chef. Den fastställs vid det årliga individuella planerings- och utvecklingssamtalet.

Under 2011 har 10 potentiella framtida chefer inom Duni deltagit i ett program där utvalda mentorer inom Duni stödjer deltagarnas fortsatta utveckling och karriärutveckling. Detta är en förlängning av det tidigare genomförda "High Potentials Program". Även reguljär fortbildning och ledarskapsutbildning för chefer genomfördes under året.

Rekrytering

Rekrytering är en central fråga för företagets framgång. Duni behöver väl kvalificerad och motiverad personal för att säkerställa att målen nås. Ett framgångsrikt företag med ett starkt varumärke skapar förutsättningar för en kvalitativ rekryteringsprocess och struktur som medverkar till att den allra bästa personalen kan rekryteras.

Lönesättning och belöningssystem

Duni tillämpar individuell lönesättning och i flera dotterbolag finns prestationsbaserade

lönedelar som baseras på en kombination av ekonomiska och andra mätbara verksamhetsmål.

Fakta

Per den 31 december 2011 hade Duni 1 888 anställda motsvarande 1 831 heltidsanställda. Geografisk och funktionell fördelning av Dunis anställda framgår nedan.

Kollektivanställda delas in i logistik, tillverkning och underhåll. Merparten, cirka 81 %, av kollektivanställda arbetar inom tillverkning i anläggningarna i Dals Långed, Skåpafors, Bramsche och Poznan. Cirka 32 % av kollektivanställda i Tyskland arbetar inom logistik i den internationella distributionscentralen i Bramsche. Samtliga kollektivanställda i Storbritannien är verksamma inom logistik vid distributionscentralen i Speke. Cirka 56 % av tjänstemännen arbetar inom försäljning. Resterande tjänstemän arbetar inom affärsstöd med ekonomi, marknadsföring, planering, inköp och IT, främst i Sverige, Tyskland och Polen. Dunis anställda tillhör olika arbetstagarorganisationer beroende på funktion och anställningsland. De anställda är organiserade i ett europeiskt arbetstagarråd. Dunis relationer med arbetstagarorganisationer är i allt väsentligt goda och Duni bedömer att personalomsättningen är relativt låg sett till koncernen som helhet.

Geografisk och funktionell fördelning MEDELTAL ANSTÄLLDA Könsfördelning 2011, %

	Kollektiv
Land	anställda	Tjänstemän	Totalt
Sverige	195	172	367
Tyskland	537	272	809
Polen	273	103	376
Nederländerna	0	53	53
Storbritannien	17	34	51
Övriga	1	174	175
Totalt	1 023	808	1 831

2010	1 948
2009	1 953
2008	2 041
2007	2 104

Socialt

Duni arbetar systematiskt enligt de principer som definieras i den internationella standarden, ISO 26000, som definierar ansvarsfullt företagande. Inom området, som på engelska ofta benämns Corporate Social Responsibility (CSR), arbetar Duni bland annat med frågor som rör socialt ansvar och miljö.

Ansvarsfullt företagande

Leverantörskedjan

Duni genomför årliga revisioner av och uppföljningsbesök på leverantörernas produktionsanläggningar för att säkerställa att Dunis krav efterlevs. En princip för Dunis arbete med uppförandekoder är att tillämpa samma krav på alla underleverantörer, oavsett var i världen de verkar, för att åstadkomma en neutral konkurrenssituation.

Endast leverantörer med en positiv och ansvarsfull attityd till sociala frågor och arbetsvillkor anlitas. Arbetet med att utvärdera leverantörer utgår ifrån avtal med Dunis

fackliga organisationer. Bland annat finns sådana avtal med det svenska fackförbundet Unionen och mellan Duni och Duni European Work Council (DEWC). Duni följer även kraven i ett flertal ILO-konventioner (International Labor Organization) kopplade till området.

Vid revisionerna utvärderas bland annat arbetsförhållanden, säkerhet i fabriken, att barnarbete inte förekommer, att minimumlöner uppfylls och att antalet arbetstimmar följer lagstiftningen som gäller i det land där produktionen sker. En utvärdering av hygienfrågor görs också för att säkerställa att

tillverkningen av produkterna följer högt ställda hygienkrav. Därutöver utvärderas om underleverantören arbetar aktivt med kvalitetssystemet ISO 9000 och miljösystemet ISO 14001 eller liknande eller har en plan för att göra det, samt om man arbetar enligt de legala krav som ställs inom miljöområdet.

Produkter och produktion

Dunis produkter är testade för att uppfylla stränga gränsvärden, som till exempel förhindrar att kemikalier från plast eller färg ska övergå till livsmedlet. Duni och bolagets leverantörer uppfyller REACH (EU:s kemikalielagstiftning) för kontroll och registrering av kemikalier. Duni uppfyller även andra relevanta krav som RAL (kvalitetsmärke för ljus) och är i ständig dialog med leverantörer om kvalitet och produktsäkerhet.

Dunis produktion är ISO 9001-certifierad (certifiering för kvalitetsledningssystem) och Duni kräver att koncernens leverantörer utför ett systematiskt kvalitetsarbete. Konverteringsenheterna är certifierade enligt BRC-CP (British Retail Consortium – Consumer Products). BRC-CP ställer upp ett antal kriterier för att hjälpa företag säkerställa att produktsäkerhet, kvalitet och legala krav efterlevs.

Miljö

Duni arbetar aktivt för att minska verksamhetens påverkan på miljön inom områdena produktion och inköp samt genom produktutveckling.

Ansvarsfullt företagande

Duni har antagit ett program, kallat "Our Green Challenge", för att bli branschledare inom miljöområdet. Inom ramen för programmet har Duni bland annat blivit certifierat för FSC® (Forest Stewardship Council) och ökat andelen förnyelsebar energi i produktionen. Leverantörer utbildas av Duni inom miljöområdet och kommunikationen inom miljöområdet förbättras löpande gentemot kunder och anställda.

Duni har en ambitiös målsättning för minskning av klimatpåverkande utsläpp från tillverkningen med 25 % från 2008 till 2012. Som grafen till höger visar är vi genom val av förnyelsebara energikällor och aktiv energieffektivisering på god väg att uppnå detta mål. En milstolpe var uppförandet av en biobränsleanläggning under 2010 vid Dunis pappersbruk.

Huvuddelen av Dunis produkter är gjorda av den förnyelsebara råvaran papper, som kommer från ansvarsfullt skötta skogsbruk certifierade enligt FSC. Tillverkningen är certifierad enligt ISO 14001 och Duni kräver att koncernens underleverantörer arbetar systematisk inom miljöområdet.

Dunis produkter och miljön

Dunis övergripande ambition är att ta fram produkter med låg påverkan på miljön. Dunis sortiment av premium servetter och bordsdukar är baserade på förnyelsebar råvara med lågt koldioxidavtryck. De är också normalt tekniskt återvinningsbara som våtstyrke-/laminerat papper. Dunis produkter av plast och metall är återvinningsbara uppdelade i dessa fraktioner.

Miljöarbetet har bland annat resulterat i Dunis ecoecho™-sortiment. Dessa produkter har en eller flera, ur ett miljöperspektiv, förbättrade egenskaper jämfört med motsvarande standardprodukt. Förnyelsebara (växtbaserade) råvaror, råvaror från restprodukter eller återvunnet material och biologiskt nedbrytbar plast är exempel på sådana egenskaper.

Ett annat exempel på Dunis miljösatsning är den nyligen lanserade produkten Evolin® som är komposterbar i industriella anläggningar enligt EN-standard 13432 för biologisk nedbrytning och är tekniskt återvinningsbar som våtstyrke-/laminerat papper.

Materialet i Evolin är baserat på naturfiber

från skogsråvara och naturligt förekommande mineral, vilket ger ett lågt koldioxidavtryck. Produktionen sker i modern, ISO-certifierad tillverkning med en aktiv agenda för energieffektivisering och val av förnyelsebar energi.

Evolin är dessutom FSC-certifierad för ansvarsfullt skogsbruk.

Klimatpåverkande utsläpp (CO2eq.) (Index 100 för 2008, målsättning index 75 för 2012.)

Ledningssystem, certifieringar och miljötillstånd

	Pappersbruk Sverige	Konvertering Tyskland	Konvertering Polen	Logistik Tyskland
ISO 14001	Ja	Ja	Ja	Ja
FSC®-certifikat	Ja	Ja	Ja	Ja
Energilednings certifiering	Ja
Miljötillstånd
krävs	Ja	Nej	Nej	Nej

Aktien

Kursutveckling och omsättning

Duni är sedan den 14 november 2007 noterat på NASDAQ OMX Stockholm och återfinns under Midcap, Consumer Discretionary med kortnamnet "DUNI" och ISIN-kod SE0000616716. Det slutgiltiga aktiepriset sattes till 50 kr per aktie, vilket motsvarade ett totalt börsvärde för Duni på 2,35 miljarder kronor. Sedan börsnoteringen har kursen på Duni-aktien stigit med 8 % fram till den 31 december 2011, innebärande ett börsvärde om 2,54 miljarder kronor vid utgången av 2011. Stängningskursen har under 2011 varierat mellan som högst SEK 74,25 den 3 januari och som lägst SEK 48,50 den 5 oktober. Årets resultat per aktie uppgick till SEK 5,54 för kvarvarande verksamheter. Under 2011 omsattes 11,3 miljoner Duni-aktier till ett värde av 697 miljoner kronor.

Antal aktier och aktiekapital

Antalet aktier i Duni AB (publ) uppgick den 31 december 2011 till 46 999 032 stycken. Samtliga aktier har en röst och representerar lika andel i bolagets tillgångar och resultat. Kvotvärdet är 1,25 och aktiekapitalet uppgår till 58 748 790 SEK.

Utdelningspolitik och utdelning

Långsiktigt har styrelsen för avsikt att utdelningen ska uppgå till minst 40 % av resultatet efter skatt. Vid beslut om förslag till utdelning kommer dock Dunis expansionsmöjligheter, konsolideringsbehov, likviditet samt finansiella ställning i övrigt att beaktas. Styrelsen föreslår årsstämman att en utdelning om SEK 3,50 per aktie lämnas för verksamhetsåret 2011.

Externa analyser publiceras av:

– SEB Enskilda, Daniel Schmidt

– ABG Sundal Collier, Andreas Lundberg

– Handelsbanken Capital Markets, Peter Wallin

Mer information om Duni-aktien finns på www.duni.se

Aktieägarstruktur 2011-12-31

Antal	Antal aktieägare	Antal aktier	% av antal aktier
1 – 500	2 867	530 227	1,13 %
501 – 1 000	590	474 896	1,01 %
1 001 – 5 000	454	1 070 624	2,28 %
5 001 – 10 000	55	422 282	0,90 %
10 001 – 15 000	12	156 394	0,33 %
15 001 – 20 000	5	84 187	0,18 %
20 001 –	94	44 260 422	94,17 %
Summa	4 077	46 999 032	100,00 %

Data per aktie

Belopp, SEK	2011-12-31
Antal aktier vid periodens slut (tusental)	46 999
Genomsnittligt antal aktier före och efter utspädning (tusental)	46 999
Kurs den 31 december	54,00
Resultat per aktie före och efter utspädning	5,54
Eget kapital per aktie	44,31
P/E-tal	9,75

AktieägarE 2011-12-31

	Antal aktier	Andel %
Mellby Gård Investerings AB	14 094 500	29,99 %
Polaris Capital Management, LLC	4 973 177	10,58 %
Lannebo fonder	4 150 000	8,83 %
Swedbank Robur fonder	3 370 441	7,17 %
Odin Fonder	2 340 256	4,98 %
SSB CL Omnibus AC OM05	2 188 900	4,66 %
SSB CL Omnibus AC OM07	1 652 621	3,52 %
Svenskt Näringsliv	1 500 000	3,19 %
Nordea Investment Funds	1 354 507	2,88 %
Mellon US	1 078 313	2,29 %
Summa de 10 största ägarna
– innehavsmässigt	36 702 715	78,09 %
Övriga aktieägare	10 296 317	21,91 %
Summa	46 999 032	100,00 %

Aktiens utveckling 2011, SEK, stängningskurs

Duni aktiens utveckling, SEK, stängningskurs

Innehållsförteckning Årsredovisning

	Förvaltningsberättelse	31
	Bolagsstyrningsrapport för Duni AB (publ)	34
	Styrelse	38
	Koncernledning	39
	Femårsöversikt, resultaträkning, koncernen	40
	Femårsöversikt, balansräkning, koncernen	41
	Nyckeltal i sammandrag, koncernen	41
	Resultaträkning, koncernen	42
	Rapport över totalresultat för koncernen	43
	Balansräkning, koncernen	44
	Rapport över förändring i eget kapital
	för koncernen	46
	Kassaflödesanalys för koncernen	47
	Resultaträkning, moderbolaget	48
	Rapport över totalresultat för moderbolag	48
	Balansräkning, moderbolaget	49
	Förändring av eget kapital i moderbolaget	51
	Kassaflödesanalys för moderbolaget	52
Noter
1	Allmän information	53
2	Sammanfattning av viktiga redovisnings principer	53
2.1	Grunder för rapporternas upprättande	53
2.2	Koncernredovisning	53
2.3	Segmentrapportering	54
2.4	Omräkning av utländsk valuta	54
2.5	Kassaflödesanalys	54
2.6	Intäkter	54
2.7	Immateriella tillgångar	54
2.8	Materiella anläggningstillgångar	55
2.9	Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar	55
2.10	Leasing	55
2.11	Finansiella tillgångar	55
2.12	Varulager	56
2.13	Likvida medel	56
2.14	Finansiella skulder	56
2.15	Inkomstskatter	56
2.16	Ersättningar till anställda	57
2.17	Avsättningar	57
2.18	Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter	57
2.19	Utsläppsrättigheter	57
2.20	Moderbolagets redovisningsprinciper	57
3.	Finansiella risker	58
3.1	Finansiella riskfaktorer	58
3.2	Hantering av kapitalrisk	60
3.3	Beräkning av verkligt värde	60
4.	Viktiga uppskattningar och bedömningar
	för redovisningsändamål	60
4.1	Viktiga uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål	60

4.2	Viktiga bedömningar vid tillämpning av
5.	företagets redovisningsprinciper	61
6.	Segmentinformation	61
7.	Inköp och försäljning mellan koncernbolag Kostnader fördelade per kostnadsslag	62
8.	Avskrivningar	62
9.	Omstruktureringskostnad – avsättning till	63
	omstruktureringsreserv	63
10.	Varulager	64
11.	Ersättning till revisorerna	64
12.	Personal (medeltal)	65
13.	Löner och andra ersättningar	65
14.	Övriga rörelseintäkter	67
15.	Övriga rörelsekostnader	67
16.	Valutakursdifferenser – netto	68
17.	Resultat från finansiella poster	68
18.	Resultat från andelar i koncernföretag	68
19.	Inkomstskatt	68
20.	Aktiekapital samt resultat per aktie	70
21.	Immateriella tillgångar	70
22.	Byggnader, mark och markanläggningar	72
23.	Maskiner och andra tekniska anläggningar	73
24.	Inventarier, verktyg och installationer	73
25.	Pågående nyanläggningar och förskott
	avseende materiella anläggningstillgångar	74
26.	Andelar i koncernföretag	74
27.	Andra långfristiga fordringar	75
28.	Kundfordringar och andra fordringar	75
29.	Derivatinstrument	76
30.	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	77
31.	Upplåning	77
32.	Klassificering av finansiella instrument	78
33.	Pensionsförpliktelser	79
34.	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	81
35.	Ställda säkerheter och eventualförpliktelser	81
36.	Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet	81
37.	Åtaganaden	82
38.	Rörelseförvärv	82
39.	Transaktioner med närstående	82
40.	Händelser efter balansdagen	82
	Revisionberättelse	83
	Nyckeltalsdefinitioner	84
	Ordlista	85
	Kalendarium	86
	Adresser	86

Förvaltningsberättelse

Koncernens förvaltningsberättelse

Duni är Europas ledande aktör inom attraktiva kvalitetsprodukter och koncept för bordsdukning samt för förpackningar för take-away. Koncernens starka position har uppnåtts genom en kombination av produkter av hög kvalitet, ett välrenommerat varumärke, etablerade kundrelationer och stark lokal närvaro på flertalet europeiska marknader. Verksamheten bedrivs inom tre affärsområden: Professional, Retail och Tissue.

Affärsområde Professional erbjuder Dunis koncept och produkter i huvudsak till hotell, restauranger och cateringföretag. Erbjudandet omfattar bordsprodukter såsom servetter, dukar, tabletter, ljus samt serveringsprodukter som glas, koppar, bestick antingen producerade i plast eller papper. Duni har en marknadsledande position i Benelux, Norden, Tyskland, Schweiz, Frankrike och Storbritannien. Affärsområde Professional erbjuder också kundanpassade förpackningslösningar för matförvaring vid försäljning av måltider för take-away och catering. Duni har som nischaktör inom detta område en ledande position i Norden. Affärsområde Professional svarar för 73 % av Dunis omsättning.

Inom affärsområde Retail erbjuder Duni konsumentprodukter till främst detaljhandeln. Sortimentet omfattar servetter, dukar, ljus, glas, bestick och i ökad utsträckning olika sortimentserbjudanden. Produkterna marknadsförs huvudsakligen under varumärket Duni. Duni utvecklar och tillverkar, i begränsad omfattning, även produkter för kunder som marknadsför dessa under eget varumärke. Duni har en ledande position i Benelux, Norden, Tyskland, Schweiz och Storbritannien. Affärsområdet svarar för 16 % av Dunis omsättning.

Affärsområde Tissue producerar mjukpapper som används i produkter inom de övriga affärsområdena samt är underleverantör till externa kunder inom framförallt hygienindustrin. Tissue svarar för 11 % av Dunis omsättning.

Produkt- och konceptutveckling

Inom produktutveckling arbetar Duni med såväl ny design och färgsättning som nya material och lösningar. Duni har fokus på produkt- och konceptutveckling, med en unik styrka inom form, design och funktionalitet. Dunis innovationsprocess kännetecknas av förmågan att snabbt och flexibelt kunna

utveckla nya kollektioner, koncept och produkter som skapar ett tydligt mervärde för de olika kundkategorierna på marknaden.

Duni driver utvecklingen inom de marknadssegment där koncernen har en ledande ställning, men fortsätter samtidigt att vidareutveckla nya produkter och koncept för nya segment.

I slutet av 2011 färdigställdes ett nytt, revolutionerande dukmaterial – Evolin® – som kombinerar textil- och linnedukens upplevelse med engångsproduktens fördelar. Betydande resurser har investerats i utvecklingsarbetet som resulterat i en helt unik patentsökt produkt tillverkat av ett hybridmaterial baserat på i huvudsak förnyelsebar råvara. Evolin vänder sig till de restauranger och cateringfirmor som idag använder linne.

Fördelen är att Duni på detta vis kommer in på ett marknadssegment som är betydligt större än den adresserbara marknaden Duni har idag. Produkten lanseras stegvis under det första kvartalet 2012, med en accelererad utrullning därefter. Detta är en mycket spännande fas i Dunis utveckling då företagets framgångar till stor del bygger på unika premiummaterial som Dunilin® och Dunicel®.

Marknadsutveckling

Den återhämtning i efterfrågan som syntes under 2010 har under 2011 planat ut något och speciellt i slutet av året syns en viss osäkerhet i marknaden som kan hänföras till Euro – och skuldkrisen i Europa. Den långsiktiga trenden pekar dock fortsatt mot fler restaurangbesök och en ökning av antal hotellnätter, i huvudsak drivet av förändrade konsumtionsmönster och ekonomisk tillväxt. Nya restaurangkoncept, såsom färdiglagad mat i livsmedelsbutiker, take-away och snabbservicerestauranger fortsätter att öka i antal och dessa koncept tar en allt större marknadsandel. På kundsidan ses fortsatt strukturella förändringar inom restaurangindustrin, där restaurangkedjor under gemensamt varumärke växer snabbare än marknaden i övrigt. Den här utvecklingen gynnar Dunis försäljning av kundanpassade koncept och ledde under året till att samarbeten inleddes med ett flertal nya kunder inom segmentet.

Däremot visar marknadsdata (AC Nielsen) på en stagnerande efterfrågan inom Dunis produktkategori i detaljhandeln. En viktig faktor är att flera dagligvarukedjor ökat sin fokusering på lågpris-produkter och egna varumärken. Trots en tuff konkurrenssituation har Duni, frånsett tappet av en större private label-kund, haft en stabil utveckling och framförallt i England och Benelux också ökat sina markandsandelar. Detta beror till stor del på ökat kundfokus med ett optimerat kunderbjudande samt vassare sortiment.

Inom affärsområde Tissue noteras en viss avmattning på hygiensidan som till en del förklaras av lagerneddragningar hos våra kunder.

Framtidsutsikter

Efterfrågan på lång sikt drivs framförallt av förbättrad köpkraft i kombination med ändrade vanor vilka för med sig att en ökad andel måltider äts utanför hemmet. Därutöver påverkas efterfrågan för Dunis produkter gynnsamt av att fler restauranger väljer att ersätta linne med engångslösningar av premiumkvalitet. Vidare bedöms tillväxten inom take-away segmentet att fortsätta då antalet enmanshushåll ökar och urbaniseringen fortsätter. Med lanseringen av Evolin öppnar sig en ny potentiellt mycket stor marknad för Duni.

När det gäller det makroekonomiska perspektivet för 2012 förväntas en viss inbromsning av konjunkturen i Europa mot bakgrund av problematiken med höga statsskulder i en del länder och den därmed förenade Eurokrisen. Detta kan i viss mån komma att påverka volymutvecklingen, men det kan även föra med sig lägre priser på insatsvaror.

Rapportering

Årsredovisningen omfattar räkenskapsåret 2011. Föregående år avser räkenskapsåret 2010.

Det redovisade rörelseresultatet inkluderar två jämförelsestörande poster; en omstruktureringskostnad om 6 (0) MSEK samt en orealiserad värderingseffekt av el- och valutaderivat om -10 (1) MSEK. Rörelseresultatet kommenteras i texten fortsättningsvis exklusive dessa jämförelsestörande poster. För mer information om omstruktureringskostnader, se Not 9.

MSEK	2011	2010
Jämförelsestörande poster
Underliggande rörelseresultat	404	435
Orealiserade värdeförändringar av derivatinstrument	-10	1
Omstruktureringskostnader	-6	0
Redovisat rörelseresultat	388	436

Dunis nettoomsättning uppgick till 3 807 (3 971) MSEK. Årets försäljning innebär en minskning med 4,1 %. Med oförändrade valutakurser från föregående år skulle nettoomsättningen vara 131 MSEK högre för året motsvarande en försäljningsminskning om 0,8 %. Professional uppvisar stabilitet medan Retail och Tissue har haft en svagare utveckling.

Affärsområdet Professional har under 2011 haft en minskad omsättning om 0,6 %. I fasta växelkurser motsvarar det en försäljningsökning om 3,1 %. Tillväxten har varit starkast i södra och östra Europa vilket visar att de marknadssatsningar Duni gjort i dessa regioner ger resultat.

Inom affärsområdet Retail har omsättningen minskat med 11,2 %. I fasta växelkurser motsvarar det en minskning om 7,0 %. Detta är resultatet av en att en stor private label-kund fasats ut under året. Tillväxten har varit mycket begränsad på flertalet marknader men Duni håller sina marknadsandelar inom dagligvaruhandeln.

Inom affärsområdet Tissue har omsättningen minskat med 14,1 %. Efterfrågan inom hygiensektorn har varit lägre under 2011 och kunderna har dragit ned på sina lager.

Resultat

Det underliggande rörelseresultatet uppgick till 404 (435) MSEK. Med oförändrade valutakurser från föregående år skulle rörelseresultatet vara 13 MSEK högre för året. Rörelsemarginalen är något lägre än föregående år 10,6 % (10,9 %). Året har präglats av marknadssatsningar för tillväxt vilket leder till att försäljningskostnaderna blivit något högre och därmed dragit ned rörelsemarginalen något.

Finansnettot uppgick till -30 (-18) MSEK. Räntenivån är något högre än föregående år men finansnettot har också under året påverkats av negativa realiserade valutakursresultat. Resultat före skatt uppgick till 358 (418) MSEK.

För räkenskapsåret redovisades en skattekostnad om 98 (112) MSEK. Under året har den uppskjutna skattefordran relaterad till förlustavdrag reducerats med 41 (37) MSEK.

Årets resultat uppgick till 261 (306) MSEK.

Investeringar

Koncernens nettoinvesteringar uppgick till 377 (236) MSEK.

Den 31 december köpte Duni tillbaka fastigheten i Bramsche, Tyskland, som tidigare varit leasad. Investeringen inkluderade fabrik, lager och kontor till ett värde av cirka 160 MSEK.

Övriga investeringar är framförallt relaterade till koncernens större produktionsanläggningar i Polen, Tyskland och Sverige. Av- och nedskrivningar uppgick till 107 (102) MSEK.

Kassaflöde och finansiell ställning

Koncernens operativa kassaflöde uppgick till 362 (296) MSEK. Under året har försäkringsärendet avseende den brand som uppstod i en maskin vid en av Dunis produktionsanläggningar i Skåpafors reglerats. Duni har fått ersättning med ytterligare 51 MSEK under 2011.

Koncernens balansomslutning uppgick per den 31 december till 3 681 (3 487) MSEK.

Koncernens räntebärande nettoskuld uppgick till 745 MSEK. Den 31 december 2010 uppgick den räntebärande nettoskulden till 582 MSEK. Nettoskulden har påverkats med cirka 160 MSEK på grund av återköpet av fastigheten i Bramsche.

Operativa och finansiella risker

Duni är exponerat för ett flertal rörelserisker som det är väsentligt att hantera.

Utvecklingen av attraktiva sortimentskollektioner och i synnerhet julkollektionen är mycket viktig för att Duni skall uppnå en god försäljningsoch resultatutveckling. Duni arbetar med detta genom att ständigt utveckla sitt sortiment. Ungefär 25 % av kollektionen byts ut varje år för att möta och skapa nya trender.

En försämrad konjunktur under en längre period i Europa skulle kunna leda till färre antal restaurangbesök, minskad konsumtion i konsumentledet och ökad priskonkurrens vilket kan påverka volymer och bruttomarginaler.

Dunis finansförvaltning och dess hantering av finansiella risker regleras av en finanspolicy antagen av styrelsen. Detta arbete leds och hanteras av koncernens finansfunktion, vilken ingår som en enhet inom moderbolaget. Koncernen delar in de finansiella riskerna i marknadsrisk, bestående av valutarisk, prisrisk och ränterisk samt kreditrisk och likviditetsrisk. Dessa risker kontrolleras i en övergripande riskhanteringspolicy som fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat.

Duni har per den 31 december 2011 en kortfristig finansiering med anledning av att den nuvarande finansieringslösningen från november 2007 löper ut i november 2012. Duni har påbörjat en upphandling och avsikten är att kunna avsluta denna i god tid innan den nuvarande löper ut. Se vidare Not 3 beträffande riskhantering.

Rättsliga tvister

Ett fåtal tvister av mindre belopp rörande kundoch leverantörsförhållanden samt immateriella rättigheter är pågående vid bokslutstidpunkten. I årsbokslutet har reserver bokförts som enligt ledningens bedömning täcker eventuellt negativa utfall av dessa tvister.

Miljö

Duni arbetar enligt antagen miljöstrategi efter policy och mål omfattande utveckling och information kring produkter, effektiv och kontrollerad produktion samt kunskap och kommunikation ur ett miljöperspektiv.

Miljö- och kvalitetssystem enligt 1SO 14001 och ISO 9001 är införda och certifierade vid koncernens samtliga produktionsenheter. Leverantörer utvärderas enligt koncernens uppförandekod, som omfattar såväl miljö- som socialt ansvar.

Duni är även FSC-certifierade (Forest Stewardship Council) för försäljning, tillverkning och distribution av bland annat servetter, dukar och serveringsartiklar. Detta innebär att Dunis pappersprodukter kommer från hållbart skogsbruk.

Rexcell Tissue & Airlaid AB bedriver två tillståndspliktiga verksamheter enligt miljöbalken i svensk lagstiftning. Koncernen har tillstånd för tillverkning av 45 000 ton mjukpapper per

år och 26 000 ton torrformerat papper per år vid bruket i Skåpafors och 10 000 ton torrformerat papper i Dals Långed. Bruken har beviljats tillstånd för utsläpp av koldioxid, CO2 , av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Tilldelningen av utsläppsrätter är 2 779 ton per år i Dals Långed och 14 154 ton per år i Skåpafors.

Styrelsens arbete

Styrelsen bestod under året av fem ledamöter. Inför årsstämman den 5 maj 2011 avböjde Sanna Suvanto-Harsaae omval och Tina Andersson invaldes till ny ledamot. Styrelsen har även två arbetstagarrepresentanter med en suppleant. Styrelsen hade nio protokollförda möten under året. För ytterligare information om styrelsens arbete, se Bolagsstyrningsrapporten.

Medarbetare

Goda arbetsförhållanden, tydliga mål och ramar i kombination med kontinuerligt stöd till medarbetare, är grundstenar för att skapa tillväxt och lönsamhet. Human Resources (HR) har till uppgift att stödja ledning, chefer och medarbetare för att stimulera medarbetarnas utveckling, öka engagemanget samt driva och samordna förändringsarbete. HR medverkar också i arbetet med att säkerställa en god arbetsmiljö för alla anställda.

Duni verkar utifrån fyra kärnvärden som ger vägledning i den dagliga verksamheten och tydliggör hur man gör saker på Dunis sätt. Kärnvärdena – Ägarskap, Mervärde, Öppenhet och Vinnarinstinkt – konkretiseras med hjälp av ett antal verksamhetsprinciper som sammantaget syftar till att skapa lönsam tillväxt, organisatorisk effektivitet och förbättrad kundnöjdhet.

Antalet anställda var den 31 december 2011, 1 888 stycken. Den 31 december 2010 var antalet anställda 1 914 stycken.

Ersättning till vd och ledande befattningshavare

För information om ersättningar till VD och ledande befattningshavare samt riktlinjer för ersättning till dessa se Bolagsstyrningsrapporten samt Not 13 .

Utländska bolag och filialer

Duni bedriver verksamhet i egen regi och har anställda i 17 europeiska länder.

Väsentliga händelser efter 31 december 2011

För att skapa en mer marknadsdriven och effektivare organisation med ökat fokus på tillväxt införs per den 1 april 2012 en ny organisation inom Duni. Affärsområde Professional delas upp i två organisationer med eget resultatansvar – en för produkter för det dukade bordet (Produktkategori Table Top) och en för sortimentet av produkter för färdigmat och take-away (Produktkategori Meal Service). De två produktkategorierna kommer att ha en gemensam försäljningsorganisation under ledning av en chef.

För att skapa ytterligare fokus på geografisk expansion kommer därutöver en ny avdelning att upprättas på koncernnivå, med ansvar för

utveckling av nya marknader samt ansvar för den externa försäljningen av mjukpapper som sker i affärsområde Tissue.

I den nya organisationsstrukturen samlas all verksamhet för varuförsörjning (pappersbruk, konvertering, logistik) under ett gemensamt ansvarsområde - Production & Supply Chain.

Nuvarande affärsområde Retail kommer därutöver att byta namn till Consumer för att bättre beskriva affärsområdets uppdrag. Affärsområdet behåller sin nuvarande struktur.

Moderbolagets förvaltningsberättelse

Omsättning, resultat och finansiell ställning

Moderbolaget, Duni AB, svarar för koncernens försäljning och kundsupport på den nordiska marknaden. Moderbolaget innehåller också koncernledning samt gemensamma koncernfunktioner, såsom finans, personal, inköp, kommunikation, marknad och IT. Delar av koncernens utvecklingsresurser finns inom moderbolaget.

Nettoomsättningen uppgick till 1 159 (1 180) MSEK. Rörelseresultatet redovisades till -70 (-70) MSEK, och finansnettot till 268 (342) MSEK. Moderbolagets nettoresultat var 160 (242) MSEK. I finansnettot ingår under året mottagna interna utdelningar om 153 (257) MSEK samt erhållet koncernbidrag om 112 (65) MSEK.

Moderbolagets investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 42 (24) MSEK.

Soliditeten i moderbolaget uppgick vid årsskiftet till 66,2 % (68,8 %). Moderbolagets likvida medel uppgick per den 31 december 2011 till 43 (65) MSEK.

Operativa och finansiella risker i moderbolaget

Moderbolagets risker sammanfaller i allt väsentligt med koncernens risker.

Dunis finansförvaltning och dess hantering av finansiella risker regleras av en finanspolicy antagen av styrelsen. Detta arbete leds och hanteras av koncernens finansfunktion, vilken ingår som en enhet inom moderbolaget. Koncernen delar in de finansiella riskerna i marknadsrisk, bestående av valutarisk, prisrisk och ränterisk samt kreditrisk och likviditetsrisk.

Ägarskap och aktie

Ägarförhållanden den 31 december 2011

Duni är noterat på NASDAQ OMX i Stockholm under kortnamnet "DUNI". De största ägarna per den 31 december 2011 var Mellby Gård Investerings AB 29,99 %, Polaris Capital Management, LLC 10,58 % och Lannebo fonder 8,83 %.

Dunis aktie

Dunis aktiekapital består av 46 999 032 stycken utestående stamaktier med rösträtten 1 röst per aktie. Kvotvärdet på aktierna är 1,25 kronor per aktie. Duni innehar inga egna aktier.

Antalet aktier skall vara lägst 32 008 000 och högst 128 032 000 stycken. Det finns inga utestående teckningsoptioner eller konvertibler. Ledande befattningshavare äger tillsammans 0,7 % av aktierna i Duni.

Ytterligare information om Dunis aktie och ägare finns i Bolagsstyrningsrapporten.

Styrelsens och verkställande direktörens förslag till vinstdisposition

Styrelsen föreslår till årsstämman 2012 att besluta om en vinstdisposition innebärande att till aktieägare registrerade på avstämningsdagen den 8 maj 2012 utdela 3,50 kronor per aktie, vilket motsvarar totalt 164 496 612 kronor, och att återstoden av fritt eget kapital balanseras i ny räkning.

Förutsatt att årsstämman 2012 fattar beslut i enlighet med styrelsens förslag om vinstdisposition kommer 1 829 MSEK att balanseras i ny räkning. Full täckning finns för moderbolagets bundna egna kapital efter föreslagen vinstutdelning. Koncernens egna kapital uppgår till 2 082 MSEK.

Till grund för sitt förslag till utdelning har styrelsen enligt 18 kap. 4 § Aktiebolagslagen (2005:551) bedömt att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamheten ställer på storleken av moderbolagets och koncernens eget kapital liksom på moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt samt Dunis process för tecknande av ny kreditfacilitet. Styrelsen anser även att utdelningen ger utrymme för koncernen att fullgöra sina förpliktelser och genomföra planerade investeringar. Baserat på Dunis resultat efter skatt, ligger den föreslagna utdelningen väl i linje med koncernens utdelningspolicy.

Moderbolagets och koncernens soliditet bedöms även efter vinstutdelningen vara god i förhållande till den bransch koncernen är verksam inom. Föreslagen vinstutdelning kommer inte att påverka moderbolagets och koncernens förmåga att infria sina betalningsförpliktelser. Styrelsen bedömer att moderbolaget och koncernen har god beredskap att hantera förändringar med avseende på likviditeten och oväntade händelser. Styrelsen anser att moderbolaget och koncernen har förutsättningar att möta framtida affärsrisker och även tåla eventuella förluster.

Styrelsens försäkran och underskrifter

Styrelsens försäkran

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Resultat- och balansräkningarna kommer att föreläggas årsstämman den 3 maj 2012 för fastställelse.

Malmö 2012-03-21

Anders Bülow Styrelseordförande

Fredrik von Oelreich Verkställande direktör

Tina Andersson

Tomas Gustafsson

Pia Rudengren

Magnus Yngen

Göran Andreasson Representant SPIAF

Per-Åke Halvordsson Representant PTK

Vår revisionsberättelse har avgivits den 22 mars 2012

PricewaterhouseCoopers AB

Eva Carlsvi Auktoriserad revisor

Vinstdisposition moderbolaget (SEK)

Fritt eget kapital i moderbolaget
Balanserade vinstmedel	1 833 368 572
Årets resultat	159 941 880
Summa fritt eget kapital i moderbolaget	1 993 310 452
Styrelsen och verkställande direktören föreslår:
att till aktieägare utdela 3,50 SEK per aktie	164 496 612
samt att återstående belopp balanseras i ny räkning	1 828 813 840
Summa	1 993 310 452

Bolagsstyrningsrapport för Duni AB (publ)

Duni AB är ett svenskt publikt aktiebolag som sedan den 14 november 2007 är noterat på NASDAQ OMX i Stockholm. Styrningen av Duni sker via bolagsstämman, styrelsen och verkställande direktören samt koncernledningen i Duni i enlighet med bland annat Aktiebolagslagen, bolagsordningen och styrelsens- och verkställande direktörens arbetsordning. Representanter från ledningen i Duni-koncernen ingår därutöver i dotterbolagens styrelser.

Duni har gentemot NASDAQ OMX Stockholm förpliktigat sig att tillämpa Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") som ska tillämpas av samtliga svenska aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Duni tillämpar Koden på alla punkter.

Bolagsordning

Nuvarande bolagsordning fastställdes vid årsstämman den 6 maj 2009. Den anger bland annat att styrelsens säte ska vara i Malmö, att styrelsens ledamöter årligen väljs av årsstämman för tiden intill dess nästa årsstämma hållits samt att en aktie ger en röst. Den fullständiga bolagsordningen finns tillgänglig på Dunis hemsida, www.duni.se.

Bolagsstämma

På bolagsstämman fattar aktieägarna beslut i centrala frågor. Bland annat fastställer stämman resultat- och balansräkningar, disposition av bolagets resultat, ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören, val av styrelse och revisorer samt ersättning till styrelse och revisorer.

Kallelse till årsstämma i Duni ska, enligt Aktiebolagslagen, utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman. Kallelse ska ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt på Dunis hemsida. Att kallelse skett annonseras i Svenska Dagbladet och i Sydsvenska Dagbladet. För att få delta i stämman ska aktieägare anmäla sig hos bolaget senast den dag som anges i kallelsen.

Årsstämma 2011

Dunis Årsstämma 2011 ägde rum torsdagen den 5 maj 2011 i Malmö. Vid stämman var 116 stycken aktieägare närvarande personligen eller genom ombud, dessa representerade cirka 57 % av rösterna. Till stämmans ordförande valdes styrelsens ordförande Anders Bülow. Alla styrelseledamöter var närvarande förutom Pia Rudengren. Protokollet finns tillgängligt på Dunis hemsida, www.duni.se. Några av de beslut som stämman fattade var:

• att i enlighet med styrelsens förslag dela ut
• 3,50 kronor per aktie för verksamhetsåret 2010 – att styrelsen ska bestå av fem stycken ledamöter utan suppleanter

– att Sanna Suvanto-Harsaae avböjde omval och att Tina Andersson valdes till ny styrelseledamot

• att i enlighet med valberedningens förslag omvälja övriga styrelseledamöter
• att omvälja Anders Bülow till styrelsens ordförande
• att arvode till styrelsens ordförande utgår med 500 000 kronor och att arvode till övriga styrelseledamöter utgår med 250 000 kronor var samt därtill tillkommande arvoden för utskottsarbete. Styrelsearvodena inklusive arvoden för utskottsarbete är oförändrade från föregående år
• att anta styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare
• rutiner för valberedningens tillsättande och arbete
• att bemyndiga styrelsen att intill nästa årsstämma, vid ett eller flera tillfällen, besluta om ökning av bolagets aktiekapital med högst 5 800 000 kronor genom emission av högst 4 640 000 stycken aktier

Årsstämma 2012

Nästa årsstämma för aktieägarna i Duni kommer att hållas torsdagen den 3 maj 2012 klockan 15.00 på Skånes Dansteater, Östra Varvsgatan 13A i Malmö. Mer information om årsstämman, anmälan etc finns på Dunis hemsida.

Valberedning

Anders Bülow, styrelsens ordförande, sammankallade valberedningen i oktober 2011. Valberedningen ska vara sammansatt av representanter för Dunis tre största aktieägare per den 30 september. Arbetet i valberedningen börjar med att de tar del av den oberoende utvärdering av den sittande styrelsen som genomförs varje år. Valberedningen nominerar de personer som, vid årsstämman, föreslås för inval i Dunis styrelse. Den tar också fram förslag avseende revisorsarvoden, styrelsearvode till ordförande och övriga styrelseledamöter samt ersättning för utskottsarbete. På årsstämman 2011 omvaldes PwC som revisorer enligt valberedningens förslag efter utredning och rekommendation från revisionsutskottet. Alla förslagen presenteras vid årsstämman samt i kallelsen och på hemsidan inför årsstämman.

Valberedningens sammansättning presenterades den 31 oktober 2011 och består av följande medlemmar:

Namn	Representerar	Ägarandel 2011-12-31
Anders Bülow	Styrelsens ordförande
Rune Andersson (ordförande)	Mellby Gård Investerings AB	29,99 %
Bernard R. Horn Jr Polaris Capital	Management, LLC	10,58 %
Göran Espelund	Lannebo fonder	8,83 %
Totalt		49,40 %

Valberedningen har haft två protokollförda möten under perioden.

Styrelsen

Dunis styrelse beslutar om bolagets affärsinriktning, strategi, affärsplan, resurser och kapitalstruktur, organisation, förvärv, större investeringar, avyttringar, årsredovisning och delårsrapporter samt andra övergripande frågor av strategisk natur. Styrelsen utser även den verkställande direktören som ansvarar för den löpande förvaltningen i enlighet med styrelsens anvisningar.

Styrelsens ledamöter

Styrelsens ledamöter väljs årligen av årsstämman fram till nästa årsstämma. Styrelsen ska, enligt bolagsordningen, bestå av lägst tre och högst tolv ordinarie ledamöter samt arbetstagarrepresentanter. Sedan årsstämman den 5 maj 2011 består styrelsen av fem ledamöter och två arbetstagarrepresentanter. Dunis verkställande direktör ingår inte i styrelsen men deltar liksom finansdirektören som regel vid styrelsemötena som föredragande.

Styrelsens arbete

Dunis styrelse fastställer vid det första ordinarie styrelsemötet efter bolagsstämman en skriftlig instruktion som beskriver styrelsens arbetsordning. Den fastställda arbetsordningen anger hur arbetet ska fördelas mellan styrelsens ledamöter, och hur ofta styrelsen ska sammanträda. Vidare reglerar arbetsordningen styrelsens åligganden, beslutförhet, en instruktion till den verkställande direktören, ansvarsfördelningen mellan styrelsen och den verkställande direktören med mera. Styrelsen har också inom sig upprättat två utskott; revisionsutskottet och ersättningsutskottet.

Styrelsen sammanträder efter en i förväg beslutad årsplan, ytterligare möten arrangeras vid behov. Styrelsen hade nio stycken protokollförda styrelsemöten under 2011.

Bland annat har följande punkter varit med på agendan under 2011:

• Årsbokslut inklusive rapport från revisorerna, förslag till vinstdisposition och bokslutskommuniké
• Årsredovisning samt förberedelse inför Årsstämma
• Delårsrapporter
• Styrelsens och verkställande direktörens arbetsordning
• Årlig genomgång av policyhandboken
• Genomgång av affärsplan och strategier
• Koncernens logistik- och distributionsstruktur
• Diskussion om kostnadseffektiviseringspro-
• gram inom produktion och logistik – Besök på redovisningscentrat i Poznan samt produktionsenheten i Poznan
• Budget 2012
• Produktutveckling
• Tillväxtfrågor

Bolagsstyrning

– Konjunktur och ekonomiska förutsättningar

Styrelseordföranden och verkställande direktören har utöver styrelsemötena en löpande dialog kring förvaltningen av bolaget.

Verkställande direktören, Fredrik von Oelreich, är ansvarig för genomförande av affärsplanen samt den löpande förvaltningen av bolagets angelägenheter, liksom den dagliga verksamheten i bolaget.

Styrelsen får månatligen skriftlig information i form av en månadsrapport innehållande uppföljning av bolagets försäljning, operativt

resultat och rörelsekapitalets utveckling samt kommentarer om hur de olika marknaderna utvecklas. Inför styrelsemöten får styrelsen även ta del av balansräkning och kassaflöde.

Huvudägare, styrelsemedlemmar och verkställande direktör genomför därutöver årligen en detaljerad utvärdering av styrelsen utifrån den fastställda arbetsordningen. Utvärderingen omfattar bland annat styrelsens sammansättning, individuella styrelsemedlemmar samt styrelsens arbete och rutiner.

"Koden" innehåller regler avseende styrelseledamöternas oberoende och uppställer krav på att majoriteten av styrelseledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.

Minst två av de styrelseledamöter som är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen ska även vara oberoende i förhållande till alla aktieägare som kontrollerar tio procent eller mer av aktierna eller rösterna i Duni AB. Högst en person från bolagsledningen får vara ledamot av styrelsen.

Ersättningsutskott

Ersättningsutskottet bereder frågor rörande ersättningar och andra förmåner för bolagsledningen medan beslut om ersättningar och förmåner fattas av Dunis styrelse. Bolagsledningens ersättningar och förmåner utvärderas genom jämförelse med marknadsdata som tillhandahålls

Styrelsens närvaro 2011

			Styrelse	Revisions	Ersättnings
	Funktion	Oberoende 1)	möte	utskott	utskott
Anders Bülow	Ordförande	2)	9 av 9	4 av 4	3 av 3
Tina Andersson
tillträdde 5 maj 2011	Ledamot	Ja	6 av 9	2 av 4	–
Tomas Gustafsson 4)	Ledamot	Ja	9 av 9	–	3 av 3
Pia Rudengren	Ledamot	Ja	8 av 9	4 av 4	–
Sanna Suvanto-Harsaae
avgick 5 maj 2011	Ledamot	Ja	3 av 9	2 av 4	–
Magnus Yngen	Ledamot	Ja	7 av 9	–	3 av 3
	Arbetstagar
Per-Åke Halvordsson	representant	3)	9 av 9	–	–
	Arbetstagar
Göran Andreasson	representant	3)	9 av 9	–	–
	Arbetstagar
Inge Larsson	representant	3)	9 av 9	–	–

1) Enligt definition i Svensk kod för bolagsstyrning.

2) Ej oberoende (i förhållande till Dunis större aktieägare).

3) Ej oberoende (i förhållande till Duni).

4) From den 1 juni 2012 kommer Tomas Gustafsson inte längre vara oberoende i förhållande till Dunis större aktieägare.

av externa källor. Dessa visar att Duni har konkurrenskraftiga ersättningsnivåer och att den totala ersättningen är rimlig och inte för hög. En gång per år utvärderar ersättningsutskottet de ledande befattningshavarna och även vissa underchefer enligt ett systematiskt förfarande.

Ersättningsutskottet hade tre möten under 2011 och består av tre medlemmar: Magnus Yngen (ordförande), Anders Bülow och Tomas Gustafsson. Fredrik von Oelreich deltar i ersättningsutskottets möten förutom då frågor om ersättning till verkställande direktören behandlas. Personalchefen är sekreterare vid ersättningsutskottets möten.

Revisionsutskott

Dunis revisionsutskott är ansvarigt för att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering. Utskottet utvärderar också Dunis processer för intern kontroll och hanteringen av finansiella och rörelsemässiga risker. Utskottet möter fortlöpande bolagets revisorer i syfte att informera sig om den externa revisionens inriktning och omfattning samt för att utvärdera de externa revisorernas arbete. Utvärderingen innefattar även omfattningen av revisorernas eventuella icke-revisionsrelaterade arbete för Duni. Vid förberedandet av förslag till valet av revisorer och till ersättning för revisionsarbetet biträder revisionsutskottet valberedningen.

Revisionsutskottet hade fyra möten under 2011 och består av tre medlemmar: Pia Rudengren (ordförande), Anders Bülow och Tina Andersson. Finansdirektören och koncernredovisningschefen deltar liksom revisorerna på samtliga möten. Årets möten har präglats av den rådande finansiella situationen i Europa och hur Duni klarar den ekonomiska oron. Duni har en stark balansräkning att luta sig mot men behöver vara uppdaterad och rustade för de olika risker som företaget utsätts för. Därutöver har även den långsiktiga upplåningen varit uppe för diskussion flertalet gånger. Duni har per den 31 december 2011 en kortfristig finansiering med anledning av att den nuvarande finansieringslösningen från november 2007 löper ut i november 2012. Duni har påbörjat en upphandlingsprocess och avser att ha en ny facilitet på plats i god tid innan den nuvarande löper ut.

Ersättning till styrelse

Arvode och annan ersättning till styrelsen, inklusive Dunis styrelseordförande, beslutas av årsstämman. I enlighet med beslut fattat på årsstämman den 5 maj 2011 bestämdes årsarvodet till totalt 1,5 MSEK, varav till styrelseordförande 0,5 MSEK. Därutöver beslutades om arvode för utskottsarbete om totalt 0,3 MSEK.

Ersättningen fördelar sig mellan styrelsens ledamöter enligt tabellen på nästa sida.

Verkställande direktör

Verkställande direktör för Duni är Fredrik von Oelreich (1961), civilekonom. Styrelsen har fastställt en instruktion för verkställande direktörens arbete och roll. Verkställande direktören har ansvaret för den löpande förvaltningen av koncernens verksamhet enligt styrelsens riktlinjer.

	Styrelsens ersättning för perioden maj 2011 – april 2012
--	----------------------------------------------------------	--	--	--	--

SEK	Styrelse möte	Revisions utskott	Ersättningsutskott	Summa
Anders Bülow	500 000	50 000	25 000	575 000
Tina Andersson	250 000	50 000	–	300 000
Tomas Gustafsson	250 000	–	25 000	275 000
Pia Rudengren	250 000	100 000	–	350 000
Magnus Yngen	250 000	–	50 000	300 000
Totalt	1 500 000	200 000	100 000	1 800 000

Koncernledning 2011

Koncernledning 1 april 2012

Fredrik von Oelreich innehar per 2011-12-31, 215 000 stycken aktier i Duni AB. Ingen närstående till verkställande direktören har något väsentligt aktieinnehav i Duni AB. Fredrik von Oelreich har inget delägarskap i företag som Duni har betydande affärsförbindelser med. Fler uppgifter om den verkställande direktören finns i Not 13 i årsredovisningen.

Koncernledning

Fredrik von Oelreich leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga i ledningen som består av affärsområdeschefer och chefer för stabsfunktioner. Koncernledningen består normalt av åtta personer. Under 2011 hade ledningen sju möten. Varje möte innehåller bland annat:

• Finansiell genomgång
• Uppdatering från respektive område
• Viktiga frågeställningar för Duni av operationell, strategisk eller marknadsmässig karaktär

Därutöver behandlas bland annat affärsplan, strategifrågor och strategisk plan samt budget för det kommande året. Ledningsgruppen gör regelbundna besök på dotterbolagen, varav minst ett gemensamt. Under 2011 hölls ett ledningsgruppsmöte i Prag. Det hölls även ett möte i Tyskland i samband med ett gemensamt studiebesök vid en fackmässa för HoReCa-branschen.

Den 31 januari 2012 upphörde Ketil Årdals anställning på egen begäran då han gick vidare till annan tjänst utanför Duni. Tjänsten som ansvarig för affärsområdet Retail är vakant och tillsätts så snart lämplig person är rekryterad. Tillsvidare fungerar Fredrik von Oelreich som tillförordnad affärsområdeschef för Retail.

Den 7 mars 2012 meddelade bolaget att en organisationsförändring genomförs för att bli än mer marknadsdrivna och öka fokus på tillväxt. Den nya organisationen träder i kraft 1 april 2012 och innebär att det bildas separata organisationer med lönsamhetsansvar för de

två produktkategorierna (Table Top och Meal Service) som ingår i affärsområde Professional. De två produktkategorierna kommer att ha en gemensam försäljningsorganisation under ledning av en chef. Nuvarande affärsområde Retail byter namn till Consumer för att bättre beskriva affärsområdets uppdrag. Affärsområdet behåller sin nuvarande struktur. För att skapa ytterligare fokus på geografisk expansion skapas en ny avdelning på koncernnivå med ansvar för utveckling av nya marknader. Den externa försäljningen av mjukpapper (affärsområde Tissue) kommer även att hanteras under denna organisation. Vidare samlas all verksamhet för varuförsörjning (pappersbruk, konvertering, logistik) under ett gemensamt ansvarsområde – Production & Supply Chain – i den nya organisationsstrukturen.

Ersättning till ledande befattningshavare

Ersättningen till verkställande direktören samt övriga medlemmar i ledningsgruppen ska, enligt riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare antagna av årsstämman den 5 maj 2011, vara marknadsmässig och utgöras av fast och rörlig lön, övriga förmåner samt pension. Den rörliga lönen ska aldrig kunna överstiga den fasta lönen.

Nedanstående tabell visar på den totala utbetalda bruttoersättningen till ledningsgruppen, inklusive grundlöner, rörliga ersättningar, pensionsbetalningar samt övriga förmåner. Fredrik von Oelreich erhåller en årlig bruttolön om 626 000 CHF och har möjlighet att uppnå en bonus motsvarande högst 55 % av hans årliga grundlön baserad på för koncernen i förväg bestämda målsättningar. Han ska dessutom ha rätt till vissa andra anställningsförmåner såsom tjänstebil. Båda parter har rätt att säga upp avtalet genom skriftlig uppsägning med sex månaders uppsägningstid. Vid uppsägning från bolagets sida, förutom på grund av försumlighet, har han rätt till tolv månadslöner. Fredrik von Oelreich har en avgiftsbestämd pensionsplan till vilken Duni betalar årliga avgifter uppgående till ett belopp motsvarande 35 % på summan av den årliga bruttolönen samt ett treårssnitt av bonusutbetalningar, fram till det att avtalet sägs upp. Fredrik von Oelreichs pensionsålder är 62 år.

Duni har inte beviljat några lån, förlängt eller utfärdat några garantier eller beviljat säkerheter till förmån för Dunis styrelseledamöter, ledande befattningshavare eller revisorer. Ingen av styrelseledamöterna, de ledande befattningshavarna eller revisorerna har direkt eller indirekt genom ett till honom/henne närstående bolag ingått transaktioner med Duni.

Totala utbetalda bruttoersättningen till ledningsgruppen, inklusive grundlöner, rörliga ersättningar, pensionsbetalningar samt övriga förmåner.

2011, MSEK	Grundlön	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensionskostnad	Summa
Verkställande direktören - Fredrik von Oelreich	4,6	0,0	0,1	2,2	6,9
Andra ledande befattningshavare	9,9	0,5	0,5	2,3	13,1
	14,5	0,5	0,5	4,5	20,0

Revision

På bolagsstämman den 5 maj 2011 valdes PricewaterhouseCoopers AB, med Eva Carlsvi som huvudansvarig revisor. Revisorerna granskar årsbokslut och årsredovisning samt bolagets löpande verksamhet och rutiner för att uttala sig om redovisningen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Granskning av årsbokslut och årsredovisning görs under januari och februari. Därefter granskas att årsstämmans riktlinjer om ersättning till ledande befattningshavare följs. Revisorerna deltar på alla revisionsutskottsmöten under året. I oktober månad genomförs en interimsgranskning i kombination med en översiktlig granskning av Dunis delårsrapport

Ersättning till revisionsbolag

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Ersättning för revisionsuppdrag	3,3	4,1	1,4	1,7
Ersättning för revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag	0,5	0,6	0,3	0,4
Ersättning för skattekonsultation	2,6	3,0	0,4	0,8
Ersättning för övriga konsultationer	1,2	1,6	0,1	0,4
Total ersättning revisionsbolag	7,6	9,3	2,1	3,3

för det tredje kvartalet. Vid sidan av Duni har Eva Carlsvi inga uppdrag i bolag över vilka Dunis större ägare, styrelseledamöter eller verkställande direktör har ett väsentligt inflytande. Eva

Carlsvi är auktoriserad revisor och medlem av Far SRS. Arvode för övriga uppdrag till PwC förutom revisionsuppdraget uppgick under 2011 till sammanlagt 4,2 (2010: 5,1) MSEK.

Styrelsens beskrivning av intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen för räkenskapsåret 2011

Styrelsens ansvar för intern kontroll regleras i aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Det innebär bland annat att övervaka Dunis finansiella rapportering och effektiviteten i bolagets interna kontroll och riskbedömning.

Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen syftar till att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen i form av årsredovisning och delårsrapporter som Duni publicerar varje år samt att den finansiella rapporteringen upprättas i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och andra krav för noterade bolag.

För att beskriva den interna kontrollen avseende finansiell rapportering utgår Duni från de områden som utgör grunden för den interna kontrollen enligt det ramverk som utfärdats av COSO "Internal Control - Integrated Framework" det vill säga områdena: kontrollmiljö, riskbedömning och kontrollstruktur, information och kommunikation samt uppföljning.

Kontrollmiljö

Styrelsens arbetsordning samt de instruktioner styrelsen upprättat för verkställande direktörens och styrelseutskottens arbete definierar tydligt fördelningen av ansvar och befogenheter i syfte att säkerställa effektiv hantering av risker i affärsverksamheten. Duni har inrättat ett revisionsutskott för att granska de instruktioner och rutiner som används i den finansiella rapporteringsprocessen såväl som redovisningsprinciper och förändringar av dessa. Koncernledningen rapporterar enligt fastlagda rutiner månatligen till styrelsen. Vidare har koncernledningen formulerat sin syn på hur verksamheten skall bedrivas i en affärsetisk policy vilken årligen revideras av styrelsen. Interna styrinstrument för den finansiella rapporteringen utgörs framför allt av finanspolicy, kommunikationspolicy och koncernens finansmanual som definierar redovisnings- och rapporteringsregler.

Riskbedömning och kontrollstruktur

Väsentliga risker för verksamheten analyseras av styrelsen som en del i den finansiella rapporteringen. Därutöver bereder koncernledningen till revisionsutskottet en övergripande riskanalys av resultat- och balansräkningar samt de faktorer som påverkar dessa. Riskområden dokumenteras och bedöms utifrån sannolikhet och påverkan. Baserat på detta utformas kontrollprocesser för att säkerställa hög kvalitet i den finansiella rapporteringen. Riskområdena utvärderas minst en gång per år i revisionsutskottet.

Organisationsstrukturen tillsammans med ansvarsfördelning och attestordning är tydligt beskriven och kommunicerad genom instruktioner och policies. Verksamheten är organiserad i affärsområden med resultatansvar. Revisionsutskottet kommunicerar kontinuerligt med revisorerna för att utvärdera och förbättra den interna kontrollen. Duni har etablerat en europeisk ekonomifunktion som fristående tillhandahåller redovisningstjänster till verksamheten. Denna funktion följer standardiserade processer och rutiner. Dess ansvarige chef rapporterar direkt till koncernens finansdirektör.

Information och kommunikation

Information, både externt och internt, styrs genom Dunis kommunikations- och IR-policy. Ett särskilt avsnitt behandlar ansvar, rutiner och regler. Policyn utvärderas kontinuerligt för att säkerställa att information till aktiemarknaden håller hög kvalitet och är i enlighet med börsreglerna. Finansiell information som kvartalsrapporter, årsredovisningar och väsentliga händelser publiceras genom pressreleaser samt på Dunis hemsida. Möten med finansanalytiker arrangeras regelbundet i samband med publicering av kvartalsrapporter. Internt inom Duni är intranätet den huvudsakliga informationskällan. Redovisningsmanualer och instruktioner för finansiell

rapportering finns tillgängliga på intranätet och dessa uppdateras regelbundet med hänsyn till förändringar i IFRS och andra rekommendationer.

Uppföljning

Styrelsen och revisionsutskottet granskar alla finansiella rapporter innan de formellt godkänns av styrelsen. Revisionsutskottet får löpande avrapportering från revisorerna om den interna kontrollen och följer upp väsentliga frågor. Styrelsen har genomgång av månatliga finansiella rapporter som en stående punkt på alla sammanträden och koncernledningen analyserar månadsvis den finansiella utvecklingen inom affärsområdena. Generellt på alla nivåer i organisationen sker löpande uppföljning genom jämförelser mot föregående år, budget och planer samt genom utvärdering av nyckeltal.

Uttalande om internrevision

Duni har inte funnit behov för en formell internrevisionsavdelning. Duni har ett redovisningscenter i Poznan i Polen som fungerar som en centraliserad europeisk ekonomifunktion som utför redovisningsservice till alla dotterbolag i Europa förutom Ryssland. Redovisningscentrat arbetar utifrån standardiserade processer och rutiner och är ett fristående bolag från den operativa verksamheten, rapporterande direkt till finansdirektören. Denna centraliserade och oberoende process för redovisning och finansiell rapportering bedöms utgöra en plattform för god intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Dunis koncernredovisningsavdelning genomför även visst internrevisions arbete i form av bland annat utförda kontroller på redovisningscentret. Under året har även en särskild internrevisionsinsats genomförts på dotterbolaget i Ryssland.

Styrelse

Anders Bülow

Född 1953

• Ordförande sedan 2009
• VD för Mellby Gård Industri AB
• Fil kand i företagsekonomi vid Stockholms universitet
• Invald: 2008
• Aktier i Duni: 0
• Ej oberoende i förhållande till Dunis största aktieägare

Tina Andersson

• Född 1969 – Marknadsdirektör för Hilding Anders AB
• Styrelseledamot i Midsona AB
• Civilekonom, Lunds Universitet
• Invald: 2011
• Aktier i Duni: 0
• Oberoende av bolaget, bolagsledningen och Dunis större ägare.

Tomas Gustafsson

• Född 1965
• Koncernchef för 2E Group AB (publ), (till 3 feb 2012)
• Styrelseledamot i Smarteyes AB, Alectum AB och Atlas Design Group AB (till jan 2012)
• Marknadsekonom
• Invald: 2009
• Aktier i Duni: 1 400
• Oberoende av bolaget och bolagsledningen
• Ej oberoende i förhållande till Dunis största
• aktieägare från 1 juni 2012

Pia Rudengren

Född 1965

• Styrelseledamot i Social Initiative AB, Swedbank AB, WeMind Digital Psykologi AB, Metso Oyj och Tikkurila Oyj
• Civilekonom Handelshögskolan, Stockholm
• Invald: 2007
• Aktier i Duni: 1 200
• Oberoende av bolaget, bolagsledningen och Dunis större ägare

Magnus Yngen

• Född 1958 – VD och koncernchef Husqvarna Group (till aug 2011)
• Styrelseledamot i Husqvarna AB (till aug 2011), Teknikarbetsgivarna samt Teknikföretagen
• Civilingenjör och teknologie licentiat vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm
• Invald: 2008
• Oberoende av bolaget, bolagsledningen och Dunis större ägare

Göran Andreasson

Född 1947

• Arbetstagarrepresentant för SPIAF (Svenska Pappersindustriarbetarförbundet)
• Anställd som arbetsmiljöansvarig i Rexcell Tissue & Airlaid AB
• Arbetstagarrepresentant i styrelsen i Rexcell Tissue & Airlaid AB
• Styrelseordförande i Bengtsforshus AB och Majberget Utveckling AB
• Styrelseledamot i Bengtsfors Energi Handel AB,
• Bengtsfors Energi Nät AB och Bengtsfors Teknik AB – Invald: 2001
• Aktier i Duni: 0
• Ej oberoende i förhållande till bolaget

Per-Åke Halvordsson

Född 1959

• Arbetstagarrepresentant för PTK (Unionen)
• Anställd som Produktionschef Airlaid i Rexcell Tissue & Airlaid AB
• Bolagsstyrelseutbildning PTK
• Invald: 2005
• Aktier i Duni: 0

• Ej oberoende i förhållande till bolaget

• • Aktier i Duni: 0

Koncernledning

Fredrik von Oelreich

• Född 1961 – Verkställande direktör
• Civilekonom
• Engagerad sedan 2005
• Styrelseledamot i Candy King Holding AB
• Aktier i Duni: 215 000

Mats Lindroth

• Född 1960 – Finansdirektör
• Civilekonom
• Anställd sedan 1987
• Aktier i Duni: 24 000

Øyvind Førland Född 1962

• Marknadsdirektör
• Civilekonom
• Anställd sedan 1987
• Aktier i Duni: 22 018

Leendert Amersfoort

Född 1958

• Försäljningsdirektör för Professional Norden, Väst- och Sydeuropa
• Examen i marknadsföring och företagsekonomi
• Anställd sedan 1995
• Aktier i Duni: 22 018

Patrik Söderstjerna

• Född 1964
• Verkställande direktör i Rexcell Tissue & Airlaid AB
• Civilingenjör
• Anställd sedan 2007
• Aktier i Duni: 10 000

Manfred Meuser

• Född 1948 – Försäljningsdirektör för Professional Central- och Östeuropa
• Utbildad i industriell ekonomi
• Anställd sedan 1971
• Aktier i Duni: 3 018

Ketil Årdal Född 1970

• Försäljningsdirektör för Retail
• (Lämnade Duni januari 2012)
• Diplomerad ekonom
• Anställd sedan 2005
• Aktier i Duni: 1 818

Dr Ulfert Rott Född 1960 – Produktions- och logistikdirektör

• Doktor i maskinteknik och civilekonom
• Anställd sedan 2004
• Aktier i Duni: 22 018

Den 7 mars 2012 meddelade bolaget att en organisationsförändring genomförs för att bli än mer marknadsdrivna och öka fokus på tillväxt. Den nya organisationen träder i kraft 1 april 2012 och innebär att det bildas separata organisationer med lönsamhetsansvar för de två produktkategorierna (Table Top och Meal Service) som ingår i affärsområde Professional. De två produktkategorierna kommer att ha en gemensam försäljningsorganisation under ledning av en chef. Nuvarande affärsområde Retail byter namn till Consumer för att bättre beskriva affärsområdets uppdrag. Affärsområdet behåller sin nuvarande struktur. För att skapa ytterligare fokus på geografisk expansion skapas en ny avdelning på koncernnivå med ansvar för utveckling av nya marknader. Den externa försäljningen av mjukpapper (affärsområde Tissue) kommer även att hanteras under denna organisation. Vidare samlas all verksamhet för varuförsörjning (pappersbruk, konvertering, logistik) under ett gemensamt ansvarsområde - Production & Supply Chain- i den nya organisationsstrukturen.

Se ny koncernledning på Dunis webbplats, Duni.se, från 2 april 2012.

Femårsöversikt, resultaträkning, koncernen

MSEK	2011	2010	2009	2008	2007
Intäkter	3 807	3 971	4 220	4 099	3 985
Kostnad för sålda varor	-2 776	-2 919	-3 054	-3 020	-2 948
Bruttoresultat	1 031	1 052	1 166	1 079	1 037
Försäljningskostnader	-441	-434	-482	-465	-446
Administrationskostnader	-172	-174	-184	-198	-208
Forsknings- och utvecklingskostnader	-30	-25	-29	-23	-13
Övriga rörelseintäkter	65	134	107	57	57
Övriga rörelsekostnader	-65	-117	-90	-124	-33
Rörelseresultat	388	436	488	326	394
Finansiella intäkter	3	1	2	8	37
Finansiella kostnader	-33	-19	-45	-83	-235
Finansiella poster netto	-30	-18	-43	-75	-198
Resultat efter finansiella poster	358	418	444	251	196
Inkomstskatt	-98	-112	-108	-60	-97
Periodens resultat kvarvarande verksamheter	261	306	336	191	99
Periodens resultat från avvecklade verksamheter	–	–	–	6	472
Periodens resultat	261	306	336	197	571

Femårsöversikt, balansräkning, koncernen

MSEK	2011	2010	2009	2008	2007
TILLGÅNGAR
Goodwill	1 199	1 199	1 199	1 199	1 199
Övriga immateriella anläggningstillgångar	57	44	29	25	29
Materiella anläggningstillgångar	830	588	510	514	433
Finansiella anläggningstillgångar	243	289	336	369	398
Summa anläggningstillgångar	2 329	2 120	2 074	2 107	2 059
Varulager	470	437	382	542	500
Kundfordringar	663	634	640	731	546
Övriga fordringar	134	174	163	182	207
Likvida medel	85	122	230	249	202
Summa omsättningstillgångar	1 352	1 367	1 415	1 704	1 455
SUMMA TILLGÅNGAR	3 681	3 487	3 489	3 811	3 514
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	2 082	1 991	1 789	1 544	1 416
Långfristiga finansiella skulder	26	530	682	1 151	1 092
Övriga långfristiga skulder	212	211	216	229	219
Summa långfristiga skulder	238	741	898	1 380	1 311
Leverantörsskulder	302	315	344	358	305
Kortfristiga finansiella skulder	633	–	–	–	0
Övriga kortfristiga skulder	426	440	458	529	482
Summa kortfristiga skulder	1 361	755	802	887	787
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	3 681	3 487	3 489	3 811	3 514

Nyckeltal i sammandrag, koncernen

	2011	2010	2009	2008	2007
Nettoomsättning, MSEK	3 807	3 971	4 220	4 099	3 985
Bruttoresultat, MSEK	1 031	1 052	1 166	1 079	1 037
EBIT*, MSEK	404	435	436	414	395
EBITDA*, MSEK	510	537	539	511	484
Räntebärande nettoskuld	745	582	631	1 100	1 087
Antal anställda	1 888	1 914	1 906	1 952	2 001
Bruttomarginal*	27,1 %	26,5 %	27,6 %	26,8 %	26,0 %
EBIT marginal*	10,6 %	10,9 %	10,3 %	10,1 %	9,9 %
EBITDA marginal*	13,4 %	13,5 %	12,8 %	12,5 %	12,1 %

* Beräknat på underliggande rörelseresultat

Resultaträkning, koncernen

MSEK	Not 1–5, 12–13	2011	2010
Intäkter	5–6	3 807	3 971
Kostnad för sålda varor	6–10	-2 776	-2 919
Bruttoresultat		1 031	1 052
Försäljningskostnader	7–9	-441	-434
Administrationskostnader	7–9, 11	-172	-174
Forsknings- och utvecklingskostnader	7– 8	-30	-25
Övriga rörelseintäkter	14	65	134
Övriga rörelsekostnader	7–8, 15	-65	-117
Rörelseresultat	5, 16	388	436
Resultat från finansiella poster	16–17
Finansiella intäkter		3	1
Finansiella kostnader		-33	-19
Finansiella poster netto		-30	-18
Resultat efter finansiella poster		358	418
Inkomstskatt	19	-98	-112
Årets resultat		261	306
Resultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		261	306
Resultat per aktie (uttryckt i kr per aktie), räknat på årets resultat
hänförligt till moderbolagets aktieägare under året:
– Före och efter utspädning	20	5,54	6,52

Rapport över totalresultat för koncernen

MSEK	2011	2010
Årets resultat	261	306
Övrigt totalresultat, netto efter skatt
Periodens omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter	-6	13
Kassaflödessäkring	0	–
Årets övriga totalresultat, netto efter skatt	-6	13
Årets summa totalresultat	255	319
Årets summa totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare	255	319

Balansräkning, koncernen

MSEK	Not	2011-12-31	2010-12-31
TILLGÅNGAR	1–5
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	21
Goodwill		1 199	1 199
Aktiverade utvecklingskostnader		56	42
Varumärken och licenser		1	2
Summa immateriella anläggningstillgångar		1 256	1 243
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader, mark och markanläggningar	22	214	63
Maskiner och andra tekniska anläggningar	23	396	360
Inventarier, verktyg och installationer	24	51	52
Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar	25	169	113
Summa materiella anläggningstillgångar		830	588
Finansiella anläggningstillgångar
Uppskjuten skattefordran	19	238	283
Andra långfristiga fordringar	27	4	6
Summa finansiella anläggningstillgångar		243	289
Summa anläggningstillgångar		2 329	2 120
Omsättningstillgångar
Varulager	10
Råvaror och förnödenheter		108	102
Varor under tillverkning		10	11
Färdigvarulager och handelsvaror		347	319
Förskott till leverantörer		5	5
Summa varulager		470	437
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	28	663	634
Derivatinstrument	29	2	10
Skattefordringar		16	14
Övriga fordringar	28	65	66
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	30	51	84
Summa kortfristiga fordringar		797	808
Likvida medel		85	122
Summa omsättningstillgångar		1 352	1 367
SUMMA TILLGÅNGAR		3 681	3 487

Balansräkning, koncernen, forts.

MSEK	Not	2011-12-31	2010-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER	1–5
Eget kapital
Aktiekapital	20	59	59
Övrigt tillskjutet kapital		1 681	1 681
Reserver		56	62
Balanserad vinst		286	189
Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		2 082	1 991
Långfristiga skulder	31
Checkräkningskredit	31	26	19
Banklån	31	–	511
Uppskjuten skatteskuld	19	38	31
Avsättningar till pensioner	33	173	180
Summa långfristiga skulder		238	741
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder		302	315
Skatteskulder		6	14
Banklån	31	635	–
Derivatinstrument	29	5	–
Övriga skulder		47	53
Avsättning till omstruktureringsreserv	9	11	12
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	34	355	361
Summa kortfristiga skulder		1 361	755
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		3 681	3 487
Ställda säkerheter	35	–	–
Eventualförpliktelser	35	79	74

Rapport över förändring i eget kapital för koncernen

	Hänförligt till Moderbolagets aktieägare
		Övrigt			Ansamlad
MSEK	Aktie kapital	tillskjutet kapital	Övriga reserver**	Verkligt värde reserv*	förlust inkl årets resultat	Summa eget kapital
Ingående balans 2010-01-01	59	1 681	36	13	0	1 789
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	–	306	306
Övrigt totalresultat
Omräkningsdifferens	–	–	13	–	–	13
Summa årets totalresultat	–	–	13	–	306	319
Transaktioner med ägare
Utdelning till aktieägare avseende 2009	–	–	–	–	-117	-117
Totala transaktioner med ägare	–	–	–	–	-117	-117
Ingående balans 2011-01-01	59	1 681	49	13	189	1 991
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	–	261	261
Övrigt totalresultat
Omräkningsdifferens	–	–	-6	–	–	-6
Kassaflödessäkring	–	–	0	–	–	0
Summa årets totalresultat	–	–	-6	–	261	255
Transaktioner med ägare
Utdelning till aktieägare avseende 2010	–	–	–	–	-164	-164
Totala transaktioner med ägare	–	–	–	–	-164	-164
Utgående balans 2011-12-31	59	1 681	43	13	286	2 082

* Verkligt värde reserv avser omvärdering av mark enligt tidigare redovisningsprinciper. Det omvärderade beloppet antogs som anskaffningsvärde i enlighet med övergångsreglerna i IFRS 1.

** Övriga reserver består i princip enbart av årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter. Från räkenskapsåret 2011 innehåller denna även kassaflödessäkring av ränteswap motsvarande 0 MSEK.

Kassaflödesanalys för koncernen

MSEK Not	2011	2010
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat	388	436
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 36	100	84
Erhållen ränta	3	1
Erlagd ränta	-14	-9
Betald inkomstskatt	-57	-41
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital	420	471
Förändringar av rörelsekapital
Ökning(–)/minskning(+) av varulager	-37	-83
Ökning(–)/minskning(+) av kundfordringar	-36	-74
Ökning(–)/minskning(+) av fordringar	30	-22
Ökning(+)/minskning(–) av leverantörsskulder	-8	7
Ökning(+)/minskning(–) av kortfristiga skulder	-6	-3
Kassaflöde från den löpande verksamheten	362	296
Kassaflöde använt i investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar 22–25	-380	-240
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	3	3
Förändring av andra långfristiga fordringar	1	6
Kassaflöde använt i investeringsverksamheten	-376	-231
Kassaflöde använt i finansieringsverksamheten
Utdelning till aktieägare	-164	-117
Nettoförändring checkräkningskredit och övriga finansiella skulder	18	23
Amortering av skuld	-37	-211
Upptagna lån	161	136
Kassaflöde använt i finansieringsverksamheten	-22	-169
Årets kassaflöde	-36	-104
Likvida medel vid årets ingång	122	230
Kursdifferens i likvida medel	-1	-4
Likvida medel vid årets utgång	85	122

Resultaträkning, moderbolaget

MSEK	Not 1–5, 12–13	2011	2010
Intäkter	5–6	1 159	1 180
Kostnad för sålda varor	6, 8–10	-1 037	-1 055
Bruttoresultat		122	125
Försäljningskostnader	8–9	-108	-110
Administrationskostnader	8–9, 11	-137	-129
Forsknings- och utvecklingskostnader	8	-15	-14
Övriga rörelseintäkter	14	239	258
Övriga rörelsekostnader	8, 15	-171	-200
Rörelseresultat	16	-70	-70
Resultat från finansiella poster	16–17
Intäkter från andelar i koncernföretag	18	265	322
Övriga ränteintäkter och liknande intäkter		31	22
Räntekostnader och liknande kostnader		-29	-2
Finansiella poster netto		268	342
Resultat efter finansiella poster		198	272
Skatt på årets resultat	19	-38	-30
Årets resultat		160	242

Rapport över totalresultat för moderbolaget

MSEK	2011	2010
Årets resultat	160	242
Övrigt totalresultat, netto efter skatt
Periodens omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter*	3	1
Kassaflödessäkring	0	–
Årets övriga totalresultat, netto efter skatt	3	1
Årets summa totalresultat	163	243
Årets summa totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare	163	243

*Avser en turkisk filial vilken inte har någon skatteeffekt.

Balansräkning, moderbolaget

MSEK	Not	2011-12-31	2010-12-31
TILLGÅNGAR	1–5
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	21
Goodwill		500	599
Aktiverade utvecklingskostnader		48	36
Varumärken och licenser		1	2
Summa immateriella anläggningstillgångar		548	637
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader, mark och markanläggningar	22	35	39
Maskiner och andra tekniska anläggningar	23	6	7
Inventarier, verktyg och installationer	24	3	4
Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar	25	25	13
Summa materiella anläggningstillgångar		69	63
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	26, 38	770	770
Uppskjuten skattefordran	19	218	256
Andra långfristiga fordringar	27	4	5
Summa finansiella anläggningstillgångar		992	1 031
Summa anläggningstillgångar		1 610	1 731
Omsättningstillgångar	10
Varulager
Varor under tillverkning		1	6
Färdigvarulager och handelsvaror		84	93
Förskott till leverantörer		3	4
Summa varulager		88	103
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	28	96	96
Derivatinstrument	29	2	1
Fordringar hos koncernföretag	28	38	43
Skattefordringar		4	10
Övriga fordringar	28	10	15
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	30	20	24
Summa kortfristiga fordringar		170	189
Kortfristiga finansiella fordringar hos koncernföretag	28	1 225	933
Kassa och bank		43	65
Summa omsättningstillgångar		1 526	1 290
SUMMA TILLGÅNGAR		3 135	3 021

Balansräkning, moderbolaget, forts.

MSEK	Not	2011-12-31	2010-12-31
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital	20	59	59
Reservfond		11	11
Uppskrivningsfond		13	13
Summa bundet eget kapital		83	83
Fritt eget kapital
Balanserad vinst		1 832	1752
Årets resultat		160	242
Summa fritt eget kapital		1 992	1 994
Summa eget kapital		2 076	2 077
Avsättningar
Avsättningar till pensioner	33	114	109
Uppskjuten skatteskuld	19	–	0
Summa avsättningar		114	109
Långfristiga skulder	31
Checkräkningskredit	31	9	0
Banklån	31	–	510
Skulder till koncernbolag	31	108	102
Summa långfristiga skulder		116	612
Kortfristiga skulder Leverantörsskulder		56	52
Skulder till koncernbolag		59	61
Banklån	31	635	–
Derivatinstrument	29	5	–
Övriga skulder		4	13
Avsättning till omstruktureringsreserv	9	5	11
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	34	65	86
Summa kortfristiga skulder		829	223
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER		3 135	3 021
Ställda säkerheter	35	–	–
Ansvarsförbindelser	35	59	55

Förändring av eget kapital i moderbolaget

	Aktie		Uppskriv	Fritt eget	Summa eget
MSEK	kapital	Reservfond	ningsfond	kapital	kapital
Ingående balans 2010-01-01	59	11	13	1 868	1 951
Totalresultat
Årets totalresultat	–	–	–	242	242
Övrigt totalresultat
Omräkningsdifferens avseende filialkontor	–	–	–	1	1
Summa årets totalresultat	–	–	–	243	243
Transaktioner med ägare
Utdelning till aktieägare avseende 2009	–	–	–	-117	-117
Totala transaktioner med ägare				-117	-117
Ingående balans 2011-01-01	59	11	13	1 994	2 077
Totalresultat
Årets totalresultat	–	–	–	160	160
Övrigt totalresultat
Omräkningsdifferens avseende filialkontor	–	–	–	3	3
Kassaflödessäkring	–	–	–	0	0
Summa årets totalresultat	–	–	–	163	163
Transaktioner med ägare
Utdelning till aktieägare avseende 2010	–	–	–	-164	-164
Totala transaktioner med ägare	–	–	–	-164	-164
Utgående balans 2011-12-31	59	11	13	1 993	2 076

Ackumulerade omräkningsdifferenser i moderbolaget som redovisats direkt mot eget kapital uppgår till 29 MSEK (2010: 26).

Kassaflödesanalys för moderbolaget

MSEK Not	2011	2010
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat	-70	-70
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 36	94	131
Erhållen ränta	28	20
Erhållna utdelningar	153	257
Erlagd ränta	-15	-16
Betald inkomstskatt	0	0
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital	190	322
Förändring av rörelsekapital
Ökning(–)/minskning(+) av varulager	12	-16
Ökning(–)/minskning(+) av kundfordringar	2	7
Ökning(–)/minskning(+) av fordringar	12	-6
Ökning(+)/minskning(–) av leverantörsskulder	4	-14
Ökning(+)/minskning(–) av kortfristiga skulder	-7	0
Kassaflöde från den löpande verksamheten	213	293
Kassaflöde använt i investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 21	-25	-19
Förvärv av materiella anläggningstillgångar 22–25	-19	-2
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	11	0
Förändring i nettoutlåning till koncernbolag	-172	-173
Förändring av icke räntebärande fordringar	0	-1
Förändring av räntebärande fordringar	1	6
Kassaflöde använt i investeringsverksamheten	-204	-189
Kassaflöde använt i finansieringsverksamheten
Utdelning till aktieägare	-164	-117
Nettoförändring checkräkningskredit och övriga finansiella skulder	9	2
Amortering av skuld	-37	-211
Upptagna lån	161	108
Kassaflöde använt i finansieringsverksamheten	-31	-218
Årets kassaflöde	-22	-114
Likvida medel vid årets ingång	65	179
Likvida medel vid årets utgång	43	65

Noter

Not 1 – Allmän information

Duni AB och dess dotterbolag är internationellt verksamma och ledande aktörer inom attraktiva kvalitetsprodukter och koncept för bordsdukning samt förpackningar för take-away. Koncernen utvecklar, tillverkar och säljer funktionella och attraktiva koncept och produkter för servering och förpackning av måltider. Koncernen har en ledande position genom kombinationen av hög kvalitet, etablerade kundrelationer, ett välrenommerat varumärke samt stark lokal närvaro i Europa.

Moderbolaget är ett registrerat aktiebolag med säte i Malmö. Adressen till huvudkontoret är Box 237, 201 22 Malmö, hemsidan är www.duni.se. Duni är noterat på NASDAQ OMX i Stockholm under kortnamnet "DUNI".

Denna årsredovisning har den 21 mars 2012 godkänts av styrelsen för offentliggörande. Årsredovisningen kan ändras av bolagets ägare efter det att styrelsen har godkänt den.

Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i miljoner kronor (MSEK) och avser perioden 1 januari - 31 december för resultaträknings- och kassaflödesrelaterade poster respektive 31 december för balansräkningsrelaterade poster. Uppgifter inom parentes avser det föregående räkenskapsåret 2010-01-01 - 2010-12-31.

Not 2 – Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper

I denna Not anges de viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna årsredovisning upprättats. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år med de undantag som anges nedan.

2.1 Grunder för rapporternas upprättande

Koncernredovisningen för Dunikoncernen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt International Financial Reporting Standards (IFRS) och IFRIC-tolkningar sådana de antagits av EU. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar omvärdering av byggnader och mark samt finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i Not 4.

Moderbolaget tillämpar Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. I de fall moderbolaget tillämpar andra redovisningsprinciper än koncernen anges detta separat i avsnittet 2.22 Moderbolagets redovisningsprinciper.

2.1.1 Införande av nya redovisningsstandarder

Duni tillämpar de nya och ändrade standarder och tolkningar från IASB och uttalanden från IFRIC som är antagna av EU och som är obligatoriska från och med den 1 januari 2011. Inga standarder eller tolkningar har tillämpats i förtid. Dessa nya och ändrade standarder samt tolkningar, med undantag av IAS 1, är för närvarande inte relevanta för Duni. De kan dock komma att påverka redovisningen av framtida transaktioner och affärshändelser. Ändringen av IAS 1, "Utformning av finansiella rapporter" innebär ett klargörande att ett företag ska presentera en analys för varje post i övrigt totalresultat

för varje komponent i eget kapital, antingen i rapporten över förändringar i eget kapital eller i noterna till årsredovisningen. Nya, ändrade och förbättrade standarder som tillämpas men

som för närvarande inte bedömts relevanta för Duni är;

IAS 24, "Upplysningar om närstående" (omarbetad 2009)

IAS 27, "Koncernredovisning och separata finansiella rapporter"

IAS 32, (ändring), "Finansiella instrument: Klassificering – klassificering avteckningsrätter"

IAS 34, "Delårsrapportering"

IFRS 1, (ändring), "Första gången IFRS tillämpas"

IFRS 3, "Rörelseförvärv"

IFRS 7, "Finansiella instrument"

IFRIC 13, "Kundlojalitetsprogram"

IFRIC 14, (ändring), "IAS 19 – Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan" IFRIC 19, "Utsläckning av finansiella skulder med egetkapitalin-

strument"

Följande nya standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder har ännu inte trätt i kraft och kommer inte att tillämpats i förtid av Duni.

Avseende ändringen i IAS 19 Ersättningar till anställda, så innebär det att korridormetoden tas bort och att finansiella kostnader ska beräknas baserat på nettoöverskottet eller nettounderskottet i planen. Duni har ännu inte utvärderat den fulla effekten men det kommer bland annat att innebära att de oredovisade aktuariella nettoförlusterna kommer att öka pensionsskulden med motsvarande belopp.

Duni har inte utvärderat den fulla inverkan på de standarder och tolkningar som anges nedan och som är tillämpliga på räkenskapsår som börjar från och med 1 juli 2011 eller senare men bedömningen är att det kommer att ha marginell effekt på den finansiella rapporteringen.

IAS 1, "Utformning av finansiella rapporter" (ändring),

IAS 12, "Inkomstskatter" (ändring),

IAS 27, (omarbetad 2011), "Separate financial statements"

IAS 28, (omarbetad 2011), "Associates and joint ventures"

IFRS 7, "Finansiella instrument: Upplysningar"

IFRS 9, "Financial instruments"

IFRS 10, "Consolidated financial statements"

IFRS 12, "Disclosures of interests in other entities"

IFRS 13, "Fair value measurement"

2.2 Koncernredovisning

2.2.1 Dotterbolag

Dotterbolag är alla de företag (inklusive företag för särskilt ändamål) där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav som överstiger 50 % av aktiernas eller andelarnas röstvärde eller där koncernen genom avtal ensam utövar ett bestämmande inflytande. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de

aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelatereade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och ö vertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar.

Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets tillgångar, i händelse av ett så kallat "bargain purchase", redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultatet.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernbolag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, men eventuella förluster betraktas som en indikation på att ett nedskrivningsbehov kan föreligga. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

2.2.2 Transaktioner med innehavare utan medbestämmande inflytande

Koncernen tillämpar principen att redovisa transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisasde värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital. Duni har inget innehav utan bestämmande inflytande.

2.2.3 Intresseföretag

Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 % och 50 % av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernen har för närvarande inga intresseföretag.

2.3 Segmentrapportering

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överrensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av röreslesegmentens resultat. I Duni har denna funktion identifierats till koncernledningen som fattar strategiska beslut. Dunis segmentrapportering omfattar redovisning av tre affärsområden som styrs utifrån det underliggande rörelseresultatet efter det att gemensamma kostnader fördelats ut på respektive affärsområde. För detaljerad beskrivning, se Not 5.

2.4 Omräkning av utländsk valuta

2.4.1 Funktionell valuta och rapportvaluta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

2.4.2 Transaktioner och balansposter

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Valutakursdifferenser på utlåning och upplåning redovisas i finansnettot, medan övriga kursdifferenser ingår i rörelseresultatet.

2.4.3 Koncernbolag

Resultat och finansiell ställning för alla koncernbolag (av vilka inget har en höginflationsvaluta som funktionell valuta) som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande:

• a) tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagskurs
• b) intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs
• c) alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas i övrigt totalresultat.

Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter, till övrigt totalresultat. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i övrigt totalresultat till resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsvinsten/-förlusten.

Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

2.5 Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Likvida medel i kassaflödesanalysen överensstämmer med definitionen av likvida medel i balansräkningen, se 2.13.

2.6 Intäkter

2.6.1 Intäktsredovisning

Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor i koncernens löpande verksamhet. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt, returer och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning.

Duni redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt och att det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget. Intäktsbeloppet anses inte kunna mätas på ett tillförlitligt sätt förrän alla förpliktelser avseende försäljningen har uppfyllts eller förfallit. Duni grundar sina bedömningar på historiska utfall och beaktar därvid typ av kund, typ av transaktion och speciella omständigheter i varje enskilt fall.

Försäljning av varor intäktsredovisas när ett koncernföretag har levererat produkter till kund och när ansvaret för produkterna övergått till kund. Ansvaret regleras i leveransvillkoren. Kundens accept består av leveransgodkännande, villkoren för godkännande har löpt ut eller att koncernen har objektiva bevis för att alla kriterier för godkännande har uppfyllts. Leverans inträffar inte förrän produkterna har sänts till angiven plats samt riskerna och möjligheterna med produkterna (inkurans, resultat vid framtida försäljning) överförts till kunden.

2.6.2 Utdelningsintäkter

Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalningen har fastställts.

2.7 Immateriella tillgångar 2.7.1 Goodwill

Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.

Detaljerade upplysningar avseende hur Duni har definierat kassagenererande enheter vid fördelning av goodwill framgår av Not 21.

2.7.2 Varumärken och licenser

Förvärvade varumärken och licenser redovisas till anskaffningsvärde. Varumärken och licenser har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för varumärken och licenser över deras bedömda nyttjandeperiod (3–10 år).

2.7.3 Forskning och utveckling

Aktiverade utgifter för utvecklingsarbete avser i huvudsak utgifter för implementering av affärssystemet SAP.

Utgifter för forskning kostnadsföres när de uppstår. Utgifter som uppstått i utvecklingsprojekt (hänförliga till formgivning och test av nya eller förbättrade produkter) redovisas som immateriella tillgångar när följande kriterier är uppfyllda:

• (a) det är tekniskt möjligt att färdigställa den immateriella tillgången så att den kan användas eller säljas,
• (b) ledningen har för avsikt att färdigställa den immateriella tillgången och använda eller sälja den,
• (c) det finns förutsättningar att använda eller sälja den immateriella tillgången,
• (d) det kan visas hur den immateriella tillgången kommer att generera troliga framtida ekonomiska fördelar,
• (e) adekvata tekniska, ekonomiska och andra resurser för att fullfölja utvecklingen och för att använda eller sälja den immateriella tillgången finns tillgängliga, och
• (f) de utgifter som är hänförliga till den immateriella tillgången under dess utveckling kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Övriga utvecklingsutgifter som inte uppfyller dessa villkor redovisas som kostnader när de uppstår. Utvecklingsutgifter som tidigare har redovisats som en kostnad, redovisas inte som en tillgång i en efterföljande period. Aktiverade utgifter för utvecklingsarbete redovisas som immateriella tillgångar och avskrivningar görs från den tidpunkt då tillgången är färdig att användas, linjärt över bedömd nyttjandeperiod (3-10 år).

2.8 Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och mark innefattar huvudsakligen fabriker och kontor. Alla materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången samt räntekostnader vid uppförande av kvalificerande tillgångar.

Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.

Inga avskrivningar sker för mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande:

Typ av tillgång	Nyttjandeperiod
Byggnader	20–40 år
Pappersmaskiner	17 år
Övriga maskiner	10 år
Fordon	5 år
Inventarier, verktyg och installationer	3–8 år

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder prövas varje balansdag och justeras vid behov.

Vinst eller förlust från avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.

2.9 Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar

För goodwill och andra tillgångar med en obestämd nyttjandeperiod görs årligen en prövning av att återvinningsvärdet, dvs det högre av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet, överstiger redovisat värde. För andra icke finansiella tillgångar görs en liknande prövning så snart det finns en indikation på att det redovisade värdet är för högt. Tillgångens värde skrivs ner till återvinningsvärdet så snart det visats att detta är lägre än redovisat värde.

2.10 Leasing

Anläggningstillgångar som disponeras via leasing klassificeras i enlighet med leasingavtalets ekonomiska innebörd. Leasing av anläggningstillgångar, där koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar förknippade med ägandet, klassificeras som finansiell leasing. Finansiell leasing redovisas vid leasingperiodens början till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna. Övriga leasingavtal klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingtiden (efter avdrag för eventuella incitament från leasinggivaren) kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden.

2.11 Finansiella tillgångar

Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt lånefordringar och kundfordringar. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle.

2.11.1 Allmänna principer

Köp och försäljning av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen – det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar och kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingsteknik till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument eller diskonterade kassaflöden. Verkligt värde på valutaterminer beräknas utifrån gällande terminskurs på balansdagen, medan ränteswappar värderas med utgångspunkt från framtida diskonterade kassaflöden.

Koncernen bedömer per varje balansdag om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar, såsom upphörande av en aktiv marknad eller att det ej är troligt att gäldenären kan uppfylla sina åtaganden. Nedskrivningen beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden, diskonterade till den finansiella tillgångens ursprungliga effektiva ränta. Tillgångens redovisade värde skrivs ned och nedskrivningsbeloppet redovisas i koncernens resultaträkning. Om ett lån eller en investering som innehas till förfall har rörlig ränta, används den aktuella effektiva ränta som fastställts enligt avtalet som diskonteringsränta när nedskrivningsbehov fastställs. Som en praktisk utväg kan koncernen fastställa nedskrivningsbehovet på basis av instrumentets verkliga värde med hjälp av ett observerbart marknadspris. Nedskrivningsprövning av kundfordringar beskrivs nedan i avsnittet om låne- och kundfordringar.

2.11.2 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Duni innehar derivatinstrument i form av terminskontrakt, ränteswappar på upplåning samt finansiella kontrakt i form av energiderivat.

Duni tillämpar säkringsredovisning enligt IAS 39 på den ränteswap som ingåtts för säkring av betalningar av rörlig ränta. Värdeförändringar på derivat som är designerade för säkringsredovisning redovisas över övrigt totalresultat.

Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de föväntas bli reglerade inom tolv månader, annars klassificeras de som anläggningstillgångar.

2.11.3 Säkringsredovisning

Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i posten Andra vinster/ förluster - netto. Den vinst eller förlust som hänför sig till den effektiva delen av en ränteswap som säkrar upplåning med rörlig ränta, redovisas i resultaträkningens post Finansiella kostnader.

2.11.4 Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat. De har fastställda eller fastställbara betalningar och är inte noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. En nedskrivning av kundfordringar redovisas i resultaträkningen i försäljningsfunktionen och en nedskrivning av lånefordringar redovisas som en finansiell post. Likvida medel i balansräkningen tillhör också denna klassificering.

Kundfordringar och lånefordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reserv för värdeminskning. En reserv läggs upp för värdeminskning av kundfordringar när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar (förfallna sedan mer än 30 dagar) betraktas som indikatorer på att nedskrivningsbehov kan föreligga. Reservens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden.

2.12 Varulager

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in-, först ut-metoden (FIFU). Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av formgivningskostnader, råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader (baserade på normal tillverkningskapacitet). Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.

2.13 Likvida medel

I likvida medel ingår, i såväl balansräkningen som i rapporten över kassaflöden, kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten.

2.14 Finansiella skulder

Koncernen klassificerar sina finansiella skulder i följande kategorier: finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen och finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella

skulden förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella skulderna vid det första redovisningstillfället och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle.

2.14.1 Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Derivatinstrument med negativa verkliga värden som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning värderas till verkligt värde via resultaträkningen. För beskrivning av vilka derivatinstrument Duni innehar samt ytterligare information om redovisning, se avsnitt 2.11 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

Derivat vilka uppfyller reglerna för säkringsredovisning däribland den ränteswap Duni tecknat redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat. För mer ingående beskrivning av redovisning av derivat designerade för säkring se 2.11.3.

Skulder i denna kategori klassificeras som kortfristiga skulder om de förväntas bli reglerade inom tolv månader, annars klassificeras de som långfristiga skulder.

2.14.2 Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

Upplåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förefaller inom ett år eller tidigare (eller under normal verksamhetscykel om denna är längre). Om inte, tas de upp som långfristiga skulder.

Finansiella skulder värderas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Finansiella skulder värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden med tillämpning av effektivräntemetoden. Ränteskillnadsersättningar vid förtidslösen av lån redovisas i resultaträkningen vid lösentidpunkten. Lånekostnader belastar resultatet för den period till vilken de hänför sig. Lämnade utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.

Upplåning samt övriga finansiella skulder klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone tolv månader efter balansdagen.

2.15 Inkomstskatter

Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt och förändringar i uppskjuten skatt.

Värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas.

För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital, skatteeffekter på poster som redovisas i totalresultatet, redovisas i totalresultatet.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är troligt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag och filialer redovisas inte i koncernredovisningen då moderbolaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom överskådlig framtid.

2.16 Ersättningar till anställda

2.16.1 Pensioner

Duni har olika pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder, där betalningarna fastställs utifrån periodiska aktuariella beräkningar. Duni har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken Duni betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Duni har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.

Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna, med justeringar för ej redovisade aktuariella vinster och förluster samt för oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den så kallade "projected unit credit method". Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida pensionsbetalningar med användning av räntesatsen för förstklassiga företagsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas med löptider jämförbara med den aktuella pensionsskuldens. Ungefär halva pensionsförpliktelsen är hänförlig till Sverige där det inte finns någon fungerande marknad för företagsobligationer. Här används istället den marknadsmässiga avkastningen på bostadsobligationer med jämförbar löptid.

Aktuariella vinster och förluster som uppstår från erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden överstigande det högre av 10 % av värdet på förvaltningstillgångarna och 10 % av den förmånsbestämda förpliktelsen, kostnads- eller intäktsförs över de anställdas uppskattade genomsnittliga återstående tjänstgöringstid.

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen, om inte förändringarna i pensionsplanen är villkorade av att de anställda kvarstår i tjänst under en angiven period (intjänandeperioden). I sådana fall fördelas kostnaden avseende tjänstgöring under tidigare perioder linjärt över intjänandeperioden.

För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar Duni avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.

2.16.2 Ersättning vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av Duni före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Duni redovisar avgångsvederlag när koncernen bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång. Förmåner som förfaller mer än tolv månader efter balansdagen diskonteras till nuvärde.

2.17 Avsättningar

Avsättningar för miljöåterställande åtgärder, omstruktureringskostnader och rättsliga krav redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet, och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Duni redovisar avsättning för omstruktureringskostnader, i Not 9. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.

2.18 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning (eller avyttringsgrupper) klassificeras som anläggningstillgångar som innehas för försäljning om deras redovisade värde huvudsakligen kommer att återvinnas genom en försäljningstransaktion, inte genom fortlöpande användning. Anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) klassificerade som anläggningstillgångar som innehas för försäljning, redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Dessa tillgångar kan utgöra en del av ett företag, en avyttringsgrupp eller en enstaka anläggningstillgång. Duni har för redovisade räkenskapsår inga anläggningstillgångar som uppfyller kriterierna för att redovisas som anläggningstillgångar som innehas för försäljning.

2.19 Utsläppsrättigheter

Duni deltar i EU:s system för handel med utsläppsrättigheter. Erhållna utsläppsrättigheter värderas initialt till anskaffningsvärdet, dvs 0 kronor. Uppvärderingar görs inte. En avsättning görs om underskott av utsläppsrättigheter identifieras mellan ägda rätter och de rätter som kommer att behöva levereras på grund av gjorda utsläpp. Värdet av eventuellt överskott av utsläppsrättigheter redovisas först när det realiseras vid en extern försäljning.

2.20 Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget upprättar sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendation RFR 2 Redovisning för juridisk person. RFR 2 innebär att moderbolagets årsredovisning för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras jämfört med redovisning enligt IFRS.

Redovisningsprincipen har ändrats under året avseende redovisning av mottagna koncernbidrag. Resultaträkningen för moderbolaget är omräknad vad gäller erhållna koncernbidrag. I övrigt är principerna för moderbolaget oförändrade jämfört med föregående år.

2.20.1 Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper

Skillnader mellan koncernen och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.

Dotterbolag

Andelar i dotterbolag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Erhållna utdelningar och koncernbidrag redovisas som finansiella intäkter.

Immateriella anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Redovisad goodwill i moderbolaget avser så kallad förvärvsgoodwill, nyttjandeperioden bedöms av bolagsledningden därför till maximala 20 år. Avskrivning på goodwill sker linjärt över nyttjandeperioden om 20 år.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Leasade tillgångar

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.

Avsatt till pensioner

Moderbolaget redovisar pensionsskulden baserad på beräkning i enlighet med Tryggandelagen.

Inkomstskatt

I moderbolaget redovisas – på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning – den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver, som en del av de obeskattade reserverna.

Uppställningsform för resultat- och balansräkning

Moderbolaget följer ÅRLs uppställningsform för resultat- och balansräkningen, vilket bland annat innebär en annan uppställningsform för eget kapital och att avsättningar redovisas som en egen huvudrubrik i balansräkningen.

Not 3 – Finansiella risker

3.1 Finansiella riskfaktorer

Duni utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk (omfattande valutarisk, prisrisk i form av dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB's energiförbrukning och inköp av massa, ränterisk i kassaflödet samt ränterisk i verkligt värde), kreditrisk och likviditetsrisk. Dunis övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna.

Riskhanteringen sköts av en central finansavdelning (Treasury) enligt policies som fastställts av styrelsen. Treasury identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter. Styrelsen upprättar skriftliga policies såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifika områden såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivata- och icke-derivata finansiella instrument samt placering av överlikviditet. De ekonomiska säkringsrelationer som Duni etablerat som ett led i sin riskhantering kvalificerar sig inte för säkringsredovisning enligt reglerna i IAS 39, dock med ett undantag, Duni har under 2011 designerat en ränteswap som säkringsinstrument. Ränteswappen redovisas enligt reglerna om kassaflödessäkring.

3.1.1 Marknadsrisk

Valutarisk

Duni verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar. Dunis valutaexponering kan beskrivas som omräkningsexponering respektive transaktionsexponering.

Duni hanterar sin omräkningsexponering samt transaktionsexponering genom att koncentrera exponeringen till ett fåtal koncernbolag samt genom en av styrelsen fastställd finanspolicy.

Omräkningsexponering

Poster inkluderade i varje enskilt dotterbolags årsredovisning är beräknade efter den valuta där dotterbolaget har sin primära ekonomi och/eller sin juridiska hemvist (funktionell valuta). Moderbolagets årsredovisning är presenterad i svenska kronor (SEK), vilket är koncernens presentationsvaluta. Omräkning från varje bolags funktionella valuta till SEK ger inte upphov till någon större effekt på kassaflödet varför denna exponering inte säkras. Omräkningsexponering uppstår när dotterbolagens resultaträkningar räknas om till SEK. Med oförändrade valutakurser jämfört med 2010 skulle nettoomsättningen varit 131 MSEK högre och det underliggande rörelseresultatet 13 MSEK högre.

Duni är även exponerad för annan typ av omräkningsexponering. Denna exponering förekommer i de enskilda koncernbolagens balansräkningar till följd av att dessa kan inkludera poster i annan valuta än i sin funktionella valuta. Omvärdering av dessa poster sker till balansdagens kurs och ingår i koncernens resultat. I följande avsnitt diskuteras denna typ av omräkningsexponering.

Den finansiella in- och utlåningen i de enskilda dotterbolagen är främst intern mot moderbolaget och i respektive dotterbolags funktionella valuta. På detta sätt har valutaexponeringen avseende dessa poster centraliserats till moderbolaget. I moderbolaget säkras, i enlighet med koncernens policy, 100 % av den finansiella in- och utlåningen varför en förändring i valutakurser inte ger någon effekt på resultatet. Moderbolagets externa upplåning motsvaras av cirka 65 % av intern nettoutlåning med samma valutafördelning. De

resterande 35 % valutasäkras på terminsmarknaden i enlighet med Dunis policy. Av Not 29 framgår värdet och nominella belopp avseende valutaterminer som tecknats för finansiell in- och utlåning i moderbolaget.

Som beskrivs närmare under avsnittet transaktionsexponering nedan hanterar Duni sin valutarisk främst genom att koncentrera affärstransaktionerna till att huvudsakligen ske i dotterbolagens funktionella valutor. Vad gäller den konsoliderade koncernen bedöms omräkningsexponeringen i de enskilda dotterbolagens rörelsekapital därför som liten.

Om samtliga valutor skulle varit 5 % högre/lägre skulle koncernens resultat på grund av exponeringen i de enskilda dotterbolagens såväl som koncernens balansposter varit cirka +/- 1 MSEK (2010: +/- 3 MSEK). Motsvarande för moderbolaget cirka +/- 1 MSEK (2010: +/- 2 MSEK).

Transaktionsexponering

Transaktionsexponeringen minimeras genom att externa affärstransaktioner huvudsakligen genomförs i dotterbolagens funktionella valuta. Dotterbolagens inköp, främst interna, kan ske i andra valutor än den egna funktionella valutan varför dessa är exponerade för en valutarisk. Genom att även styra de interna flödena i så stor utsträckning som möjligt till mottagande dotterbolags funktionella valuta koncentreras valutarisken till ett fåtal dotterbolag. Dunis externa utflöden sker framförallt i SEK samt PLN medan externa inflöden sker främst i DKK, NOK, CHF samt GBP.

Duni har inte som policy att valutasäkra räntebetalningar, varken interna eller externa.

Duni har via dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB en indirekt valutarisk i USD. Internationellt är massa prissatt i USD, en förstärkning/försvagning av USD ger ökade respektive minskade inköpskostnader för koncernen. Denna risk neutraliseras till viss del då massapriset blir lägre respektive högre vid en USD förstärkning/ försvagning.

Prisrisker

Energiprisrisker

Dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB köpte under 2011 cirka 73 000 MWh el till en kostnad av cirka 36 MSEK, 5 000 ton gasol för cirka 35 MSEK samt olja förbrukades för cirka 0 MSEK dessutom köptes flis för bränsle till biopanna för cirka 20 MSEK (2010: 94 000 MWh el för 53 MSEK, 5 000 ton gasol för 31 MSEK, olja för 6 MSEK samt 0 MSEK för flis).

Rexcell Tissue & Airlaid AB är genom sin energiintensiva verksamhet utsatt för risker förknippade med prisförändringar på energi, framförallt gas och el. I de fall energiprisrisken inte är säkrad kommer prisförändringar på energimarknaden att ha en direkt påverkan på företagets resultat. En elprisförändring på +/- 5 % av den energi Rexcell Tissue & Airlaid AB förbrukar påverkar resultatet med ca -/+ 2 MSEK (2010: -/+ 3 MSEK). Efter beslut av Styrelsen har elpriset ej säkrats under 2011, dock har utestående kontrakt vid årets början fått ligga kvar fram till respektive kontrakts förfallodag. Under 2011 har, sedan tidigare tecknade kontrakt om total 35 MWH förfallit, under 2012 kommer de sista kontrakten om totalt 5 MWH att förfalla.

För perioden 2008 till 2012 har Rexcell Tissue and Airlaid AB tilldelats utsläppsrätter, Dals Långed 2 779 ton och Skåpafors 14 154 ton per år. Överblivna utsläppsrätter överförs till nästkommande år och om utsläppsrätterna inte räcker till genomförs stödköp. Om stödköp kommer att ske under 2012 är bedömningen att det inte kommer att uppgå till några väsentliga belopp. Per 2011-12-31 hade Rexcell Tissue & Airlaid AB 2 430 (0) stycken oförbrukade utsläppsrätter med ett marknadsvärde av 0 (0) MSEK.

Massaprisrisker

För vissa pappers- och massaprodukter finns det en OTC-handel i finansiella kontrakt det vill säga det finns en möjlighet att reducera risken av svängningar i pappers- och massapriset. Inköp av papper och massa sker i dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB. Duni har för närvarande inte tecknat några sådana kontrakt. En prisförändring på massapriset under 2011 på +/- 1 % per ton påverkar resultat med -/+ 3 MSEK (2010: -/+ 3 MSEK).

Ränterisk avseende kassaflöden och verkliga värden

Duni är exponerad för ränterisk avseende kassaflöden främst i EURIBOR, då all extern upplåning är till rörlig ränta (se Not 31 för mer detaljer). Även moderbolagets interna in- och utlåning sker till rörlig ränta. Del av ränterisk har säkrats till fast ränta genom 12 månaders ränteswap.

Duni innehar inte några väsentliga räntebärande tillgångar, utöver en utlåning till extern part på 3 MSEK med rörlig ränta som räntejusteras varje kvartal. Koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten är i allt väsentligt oberoende av förändringar i marknadsräntor.

Koncernens ränterisk avseende kassaflöde uppstår genom extern upplåning till rörlig ränta. Utestående upplåning är till 100 % upptagen i EUR.

Om räntorna på koncernens upplåning per 2011-12-31 varit 100 punkter högre/lägre med alla andra variabler konstanta samt beaktande av ränteswap, hade Dunis resultat för 2011 varit 4 MSEK lägre/högre (2010: 5 MSEK).

3.1.2 Kreditrisk

Kreditrisken hanteras på koncernnivå. Den uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot koncernens kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner.

Endast banker och finansinstitut som av oberoende värderare fått kreditrating "A- (minus)" long term rating eller bättre accepteras. Totalbeloppet som deponeras eller investeras i en bank eller i ett enskilt finansbolag får ej överstiga 150 MSEK.

Samtliga nya kunder kreditbedöms av oberoende värderare. I de fall då ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där kundens finansiella ställning, tidigare erfarenheter och andra faktorer beaktas. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av styrelsen. Användningen av kreditgränser följs upp regelbundet.

Den maximala kreditrisken utgörs av det bokförda värdet på de exponerade tillgångarna inklusive derivat med positiva marknadsvärden.

Andelen förfallna fordringar över 180 dagar utgjorde 0,4 % av de totala kundfordringarna (2010: 0 %). För moderbolaget är motsvarande andel 0,4 % (2010: 0 %).

3.1.3 Likviditetsrisk

Dunis likviditetsrisk består i att koncernen kan sakna likvida medel för betalning av sina åtaganden. Risken hanteras inom Duni genom att Treasury ser till att det finns tillräckligt med likvida medel med hjälp av tillgänglig finansiering, avtalade kreditfaciliteter (dessa beskrivs närmare i Not 31) och möjligheten att stänga marknadspositioner.

Per 2011-12-31 har Duni en likviditet om 85 (2010: 122) MSEK samt en outnyttjad kreditfacilitet om 1 432 (2010: 1 423) MSEK. De kommande periodernas utbetalningar relaterade till finansiella skulder visas i nedanstående tabeller.

Dunis kreditfacilitet är förenad med covenants som består av ett finansiellt nyckeltal samt ett antal icke finansiella villkor. Det finansiella nyckeltalet är finansiell nettoskuld i förhållande till underliggande EBITDA. Räntemarginalen beräknas efter samma nyckeltal och justeras efter givna nivåer kvartalsvis.

Nuvarande finansiering utgörs av en multicurrency facilitet på 220 MEUR som inte är fullt utnyttjad. Utöver denna finansiering finns en checkräkningskredit på totalt 125 MSEK. Dunis långsiktiga finansiering är sedan 2007 säkerställd genom ett finansieringsavtal som löper till och med november 2012. Det innebär att Dunis upplåning per 2011-12-31 rapporteras som kortfristig. Duni har påbörjat en upphandlingsprocess och avsikten är att ha en ny långfristig facilitet på plats i god tid före den nuvarande faciliteten löper ut. Tabellen visar koncernens kontrakterade utestående odiskonterade räntebetalningar och amorteringar avseende de finansiella skulderna samt tillgångar och skulder avseende derivat:

		Inom ett år		Senare än ett år men inom fem år		Senare än fem år
MSEK	Bokfört värde	Ränta	Amortering	Ränta	Amortering	Ränta	Amortering
Banklån	-635	-9	-635		–	–	–
Checkräkningskredit	-26	-1	-26	–	–	–	–
Leverantörsskulder och övriga skulder	-349	–	-349	–	–	–	–
– Valutaterminskontrakt*	1	–	0	–	–	–	–
– Ränteswap	4	4	–	–	–	–	–
– Energiderivat	0	–	0		–	–	–
Derivatinstrument – Skulder	5	4	0	0	0	0	0
– Valutaterminskontrakt*	1	–	0	0	0	–	–
– Ränteswap	0	0	–	–	–	–	–
– Energiderivat	0	–	0	–	–	–	–
Derivatinstrument – Tillgångar	2	0	0	0	0	0	0
Summa	-1 003	-6	-1 010	0	0	0	0

* Bruttoflödena redovisas i nedanstående tabell.

Marknadsvärdet på derivatinstrumenten avseende skulder ovan fördelar sig per derivattyp enligt följande:

MSEK 2011	2010
Valutaterminskontrakt	0 1
Ränteswap -3	–
Energiderivat	0 9
Summa -3	10

Koncernens elderivat regleras netto, skuldfört belopp avser individuella kontrakt med negativa verkliga värden, medan valutaterminskontrakten regleras brutto. Nedanstående tabell visar valutaterminer uppdelade efter den tid som återstår på balansdagen fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges är de avtalsenliga odiskonterade beloppen.

MSEK	2011	2010
Valutaterminskontrakt
– Inflöde avseende kontrakt för finansiella tillgångar och skulder	307	329
– Utflöde avseende kontrakt för finansiella tillgångar och skulder	-306	-328

Samtliga flöden förfaller inom ett år. Finansiella valutaterminskontrakt avser såväl interna som externa skulder och fordringar.

Samtliga finansiella skulder samt derivat med negativa värden och positiva värden inkluderas i ovanstående uppställning. Belopp i utländsk valuta samt belopp som betalas baserat på en rörlig ränta har uppskattats genom att använda de på balansdagen gällande valutakurserna och de senaste räntejusteringarna. Summa amortering överensstämmer inte alltid med bokfört värde. Detta beror på att koncernens transaktionskostnader i samband med uppläggning av lånen ligger bokförda mot lånen.

3.2 Hantering av kapitalrisk

Dunis mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet. Duni bedömer kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som nettoskuld dividerad med totalt kapital. Nettoskulden beräknas som total upplåning med avdrag för likvida medel. Totalt kapital beräknas som eget kapital i koncernens balansräkning plus nettoskulden.

Skuldsättningsgraden är som följer:

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Total upplåning	662	530	643	510
Andra långfristiga fordringar	-5	-6	-4	-5
Avsättningar till pensioner	173	180	114	109
Koncern lån / fordringar	–	–	-1 117	-831
Avgår: likvida medel	-85	-122	-43	-65
Nettoskuld*	745	582	-407	-282
Totalt eget kapital	2 082	1 991	2 076	2 077
Totalt kapital	2 827	2 573	1 728	1 795
Skuldsättningsgrad	26 %	23 %	-24 %	-16 %

* Beräkning nettoskuld är exklusive derivat.

Ökningen av skuldsättningsgrad beror på ökad utlåning till dotterbolag, varav Tysklands återköp av fastigheter utgör i stort sett den totala skillnaden.

3.3 Beräkning av verkligt värde

Verkligt värde på derivat som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. Det noterade marknadspriset som används för koncernens finansiella tillgångar är den aktuella köpkursen.

Verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad (exempelvis OTC-derivat) fastställs med hjälp av värderingstekniker. Duni använder ett antal olika metoder och gör antaganden som baseras på de marknadsförhållanden som råder på balansdagen. Noterade marknadspriser eller mäklarnoteringar för likartade instrument används för långfristiga skulder. Andra tekniker, såsom beräkning av diskonterade kassaflöden, används för att fastställa verkligt värde för resterande finansiella instrument. Verkligt värde för ränteswappar beräknas som nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden. Verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs genom användning av noterade kurser för valutaterminer på balansdagen.

Redovisat värde, efter eventuella nedskrivningar, för kundfordringar och leverantörsskulder förutsätts motsvara verkliga värden, eftersom dessa poster är kortfristiga till sin natur. Verkligt värde på finansiella skulder beräknas, för upplysningssyfte, genom att diskontera det framtida kontrakterade kassaflödet till den aktuella marknadsränta som är tillgänglig för koncernen för liknande finansiella instrument. Från och med 1 januari 2009 tillämpar Duni ändringen av IFRS 7 för finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Därmed krävs upplysningar som värdering till verkligt värde per nivå i följande verkligt värde-hierarki:

• Nivå 1 Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder.
• Nivå 2 Andra observerbara data för tillgången eller skulden är noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (som pris) eller indirekt (härlett från pris).
• Nivå 3 Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata.

Duni har som framgår av Not 32 endast derivatinstrument värderade till verkligt värde, samtliga derivatinstrument är klassificerade i nivå 2.

Not 4 – Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

4.1 Viktiga uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål

Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår anges i huvuddrag nedan.

4.1.1 Nyttjandeperiod immateriella och materiella anläggningstillgångar

Koncernledningen fastställer bedömd nyttjandeperiod och därmed sammanhängande avskrivning för koncernens immateriella och materiella anläggningstillgångar. Dessa uppskattningar baseras på historisk kunskap om motsvarande tillgångars nyttjandeperiod. Nyttjandeperiod samt bedömda restvärden prövas varje balansdag och justeras vid behov.

Redovisade värden för respektive balansdag för immateriella och materiella anläggningstillgångar, se Not 21-25.

4.1.2 Nedskrivningsprövning för goodwill

Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs i Not 2 under avsnitt 2.9 Nedskrivning av icke-finansiella tillgångar. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställs genom beräkning av nyttjandevärde. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras, se Not 21.

Redovisade värden per balansdagen för goodwill fördelade per kassagenererande enhet, se Not 21.

Även om den uppskattade tillväxttakten som tillämpats för diskonterade kassaflöden efter den prognostiserade 5 års perioden hade varit 0 % i stället för ledningens bedömning på 1 %, skulle inget nedskrivningsbehov av goodwill förekomma.

Även om den uppskattade diskonteringsräntan före skatt som tillämpats för diskonterade kassaflöden hade varit 12,4 % i stället för ledningens bedömning på 11,4 %, skulle inget nedskrivningsbehov av goodwill förekomma.

4.1.3 Värdering av underskottsavdrag

Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för uppskjutna skattefordringar avseende skattemässiga underskottsavdrag. Dessutom undersöker koncernen möjligheten att aktivera nya uppskjutna skattefordringar avseende årets skattemässiga underskottsavdrag ifall det är tillämpligt. Uppskjuten skattefordran är endast upptagen i de fall det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka den temporära skillnaden kan utnyttjas.

Redovisade värden för uppskjuten skattefordran för respektive balansdag framgår av Not 19 Inkomstskatter. I Not 19 framgår att ej värderade underskottsavdrag per 2011-12-31 uppgår till 0 MSEK (2010: 0 MSEK).

4.1.4 Pensioner

Kostnaderna liksom värdet på pensionsförpliktelser för förmånsbaserade pensionsplaner baseras på aktuariella beräkningar som utgår ifrån antaganden om diskonteringsränta, förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, framtida löneökningar, inflation och demografiska förhållanden. Antaganden om diskonteringsränta baserar sig på högkvalitativa placeringar med fast ränta och löptid motsvarande koncernens befintliga pensionsförpliktelser.

Den största pensionsplanen (cirka halva pensionsförpliktelsen) finns i Sverige där det inte finns några företagsobligationer därför baseras diskonteringsräntan för den svenska pensionsskulden på bostadsobligationer med motsvarande löptid som pensionsplanen.

Redovisade värden för pensionsskuld för respektive balansdag framgår av Not 33 Pensionsförpliktelser.

4.2 Viktiga bedömningar vid tillämpning av företagets redovisningsprinciper

4.2.1 Fördelning av anläggningstillgångar på rörelseseg-

ment samt goodwill till kassagenererande enheter Rörelsesegmenten nyttjar gemensamma anläggningstillgångar. Vid redovisning av de gemensamma anläggningstillgångarna per rörelsesegment har dessa fördelats baserat på respektive rörelsesegments verksamhetsvolym vilket anses vara en rimlig fördelningsgrund då respektive rörelsesegments nyttjande av tillgången visas. Motsvarande fördelning har även skett vid fördelning av koncerngemensamma kostnader. Förvärvsgoodwill har fördelats på kassagenererande enheter och rörelsesegment utifrån en bedömning av vilka enheter som kommer att dra nytta av de synergier etc som rörelseförvärvet skapar. När fördelningen genomförts har ledningen vägt in enheternas uppskattade verksamhetsvolymer samt en bedömning av marknadens utveckling för respektive enhet.

Not 5 – Segmentinformation

Företagsledningen har fastställt rörelsesegmenten baserat på den information som behandlas av den strategiska styrgruppen och som används för att fatta strategiska beslut.

Den strategiska styrgruppen bedömer och utvärderar verksamheten utifrån rörelsegrenar som är indelade för att de är utsatta för gemensamma risker och möjligheter. Duni betraktar rörelsegrenarna Professional, Retail och Tissue som rörelsesegment vilka internt inom Duni benämns som affärsområden.

Professional omfattar försäljning inom business-till-business sektorn; framförallt restauranger, hotell och catering. Retail omfattar försäljning inom business-till-konsument sektorn; dagligvaruhandeln såsom matvarubutiker och storköp. Tissue ansvarar för försäljning av tissue och airlaid-material till Duni såväl som till andra kunder. Interna priser mellan koncernens olika affärsområden är beräknade enligt marknadsmässiga villkor.

Affärsområdena Professional och Retail har i stor utsträckning ett gemensamt produktsortiment. Design och förpackningslösningar anpassas dock för att passa de olika försäljningskanalerna. Produktion och supportfunktioner delas i stor utsträckning av de båda affärsområdena.

Gemensamma kostnader har fördelats på estimerat utnyttjande av resurserna vilket normalt överensstämmer med de faktiska verksamhetsvolymerna.

Den strategiska styrgruppen i Duni motsvarar koncernledningen som fattar beslut om resursfördelningen inom Duni och som utvärderar verksamhetens resultat. Dunis koncernledning följer verksamheten uppdelad på de tre affärsområdena som utvärderas och styrs utifrån det underliggande rörelseresultatet vilket innebär redovisat rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster efter att gemensamma kostnader fördelats ut på respektive affärsområde. Ränteintäkter och räntekostnader fördelas inte på segmenten, eftersom de påverkas av åtgärder som vidtas av den centrala finansförvaltningen, som handhar koncernens kassalikviditet.

Rörelsesegment
2011, MSEK	Professional	Retail	Tissue	Ofördelat	TOTAL
Totala intäkter	2 766	612	1 011	–	4 390
Intäkter från andra segment	–	–	583	–	583
Intäkter från externa kunder	2 766	612	428	0	3 807
Underliggande rörelseresultat	357	21	25	–	404
Jämförelsestörande poster	-12	-3	-1	–	-16
Redovisat rörelseresultat	345	18	24	0	388
Finansiella intäkter					3
Finansiella kostnader					-33
Inkomstskatt					-98
Årets resultat					261
Summa tillgångar	2 700	332	649	–	3 681
Summa skulder	589	130	219	661	1 599
Investeringar	223	49	105	–	377
Avskrivningar	-59	-13	-35	–	-107
Rörelsesegment
2010, MSEK	Professional	Retail	Tissue	Ofördelat	TOTAL
Totala intäkter	2 783	689	1 078	–	4 550
Intäkter från andra segment	–	–	579	–	579
Intäkter från externa kunder	2 783	689	499	0	3 971
Underliggande rörelseresultat	384	32	18	–	435
Jämförelsestörande poster	1	0	0	–	1
Redovisat rörelseresultat	385	32	19	0	436
Finansiella intäkter					1
Finansiella kostnader					-19
Inkomstskatt					-112
Årets resultat					306
Summa tillgångar	2 578	341	568	–	3 487

Summa skulder 593 147 226 529 1 495 Investeringar 92 22 123 – 237 Avskrivningar -59 -14 -29 – -102 Nedan preciseras vad Duni betraktar som jämförelsestörande poster och skillnaden på det underliggande och redovisade rörelseresultatet.

MSEK	2011	2010
Jämförelsestörande poster
Underliggande rörelseresultat	404	435
Orealiserade värdeförändringar av derivatin strument	-10	1
Omstruktureringskostnader	-6	0
Redovisat rörelseresultat	388	436

De tillgångar och skulder som ingår i respektive affärsområde innefattar allt operativt kapital som används, huvudsakligen varulager, kundfordringar och leverantörsskulder. Därutöver har vissa tillgångar som är gemensamma, framförallt anläggningstillgångar, fördelats. Finansiella skulder, exklusive leverantörsskulder och derivatinstrument, har Duni valt att lägga ofördelat. Se även tabell över ofördelade skulder nedan samt Not 4.2.

Summa ofördelade skulder	661	530
Banklån	635	511
Checkräkningskredit	26	19
Ofördelade skulder
MSEK	2011	2010

Totala intäkter från externa kunder fördelat på produktgrupper:

MSEK	2011	2010
Produktgrupper
Servetter	1 657	1 710
Bordsdukar	906	936
Ljus	174	171
Serveringsprodukter	284	281
Förpackningslösningar	276	287
Övrigt	510	586
Intäkter från externa kunder	3 807	3 971

Totala intäkter från externa kunder fördelat på geografiska områden:

MSEK	2011	2010
Intäkter
Sverige	301	312
Övriga Norden	429	448
Tyskland	1 306	1 409
Övriga Centrala Europa	990	980
Södra och östra Europa	718	767
Övriga världen	63	55
Intäkter från externa kunder	3 807	3 971

Totala immateriella och materiella anläggningstillgångar fördelat på geografiska områden:

MSEK	2011	2010
Immateriella och materiella
anläggningstillgångar
Sverige	1 596	1 507
Tyskland	394	214
Övriga Centrala Europa	4	6
Södra och östra Europa	92	104
Summa immateriella och materiella
anläggningstillgångar	2 086	1 831

Moderbolagets uppdelning av nettoomsättningen på rörelsesegment samt geografiska områden:

Moderbolaget, MSEK	2011	2010
Rörelsesegment
Professional	995	995
Retail	161	181
Tissue	4	4
Summa nettoomsättning	1 159	1 180
Moderbolaget, MSEK	2011	2010
Geografiska områden
Norden	717	733
Centrala Europa	364	326
Södra och östra Europa	79	121
Summa nettoomsättning	1 159	1 180

Not 6 – Inköp och försäljning mellan koncernbolag

Inköp och försäljning mellan koncernföretag uppgick till 2 489 (2010: 2 507) MSEK. Moderbolaget har sålt varor till dotterbolag för 423 (2010: 432) MSEK och köpt varor från dotterbolag till ett värde av 537 (2010: 594) MSEK. Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter.

Not 7 – Kostnader fördelade per kostnadsslag

I koncernens resultaträkning är kostnaderna grupperade per funktion. Nedan lämnas upplysning om väsentliga kostnadsslag.

		Koncernen
	Not	2011	2010
Förändring av lager av färdiga produk ter och produkter i arbete		630	624
Råmaterial och förbrukningsmaterial		910	993
Kostnad för ersättning till anställda	13	853	855
Av- och nedskrivningar	8	107	102
Övriga kostnader		984	1 095
Summa rörelsekostnader		3 484	3 669

Övriga kostnader avser kostnader för fastigheter, hyror, logistik, marknadsföring, resekostnader etc.

Not 8 – Avskrivningar

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Goodwill	–	–	100	100
Aktiverade utvecklingskostnader	14	10		13 10
Varumärken och licenser	1	2		1 1
Byggnader och markanläggningar	4	4		3 3
Maskiner och inventarier	88	86		6 7
Totala avskrivningar	107	102	123	121

Avskrivningarna ingår i kostnaden för respektive funktion enligt följande:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Kostnad för sålda varor	86	83	7	7
Försäljningskostnader	1	–	–	–
Administrationskostnader	20	19	17	14
Övriga rörelsekostnader	–	–	100	100
Totala avskrivningar	107	102	123	121

Avskrivningar som redovisas under rubriken övriga rörelsekostnader för moderbolaget i tabellen ovan avser i sin helhet avskrivningar på goodwill.

Not 9 – Omstruktureringskostnad – Avsättning till omstruktureringsreserv

Under det fjärde kvartalet 2011 togs strukturkostnader på 6 MSEK för att anpassa och effektivisera produktionen i Polen. Ytterligare cirka 15 MSEK i omstruktureringskostnader beräknas att tas löpande under 2012 för ökad effektivitet inom organisation och produktion. Detta kommer tillsammans att leda till årliga kostnadsbesparingar om uppskattningsvis 25 MSEK från kvartal fyra 2012.

Omstruktureringskostnaderna ingår i respektive funktion enligt följande:

	Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Kostnad för sålda varor	2	0	–	–
Försäljningskostnader	–	1	–	–
Administrationskostnader	2	–	–	–
Övriga rörelsekostnader	2	-1	-2	-1
Total omstruktureringskostnad	6	0	-2	-1

Avsättning till omstruktureringsreserv:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Ingående balans omstruktureringsreserv	12	15	11	10
Utnyttjade reserver	-5	-3	-4	–
Återföring av reserv	-2	-1	-2	–
Årets avsättningar	6	1	–	1
Utgående balans omstruktureringsreserv	11	12	5	11
Varav kort del	11	12	5	11

Not 10 – Varulager

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010		2011	2010
Råvaror och förnödenheter	108	102		–	–
Varor under tillverkning	10	11		1	6
Färdigvarulager och handelsvaror	347	319		84	93
Förskott till leverantörer	5	5		3	4
Summa	470	437		88	103

Förändringen av varulager redovisas under posten kostnader för sålda varor och uppgår för koncernen till 2 450 (2010: 2 412) MSEK. Motsvarande post för moderbolaget uppgår till 770 (2010: 800) MSEK.

Koncernens nedskrivningar av varulagret till nettoförsäljningsvärdet uppgår till 5 (2010: 5) MSEK. Moderbolagets redovisade nedskrivningar för varulagret uppgår till 4 (2010: 3) MSEK. Ingen återföring har skett av nedskrivningar under 2011 eller 2010.

Not 11 – Ersättning till revisorerna

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
PwC
– Revisionsuppdraget	3,2	4,0	1,4	1,7
– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	0,5	0,6	0,3	0,4
– Skatterådgivning	2,6	3,0	0,4	0,8
– Övriga tjänster	1,1	1,5	0,1	0,4
Summa	7,4	9,1	2,1	3,3

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010		2011	2010
Övriga revisorer
– Revisionsuppdraget	0,1	0,1		–	–
– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	–	–		–	–
– Skatterådgivning	–	0,0		–	–
– Övriga tjänster	0,1	0,1		–	–
Summa	0,2	0,2		0	0
Total ersättning till revisorerna	7,6	9,3		2,1	3,3

Med revisionsuppdraget avses arvode för den lagstadgade revisionen, dvs sådant arbete som varit nödvändigt för att avge revisionsberättelsen, samt så kallad revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisionsuppdraget.

Not 12 – Personal (medeltal)

Medeltalet anställda har beräknats som antal arbetade timmar dividerat med normal årsarbetstid.

		2011			2010
	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt
Moderbolaget
Sverige	63	62	125	72	61	133
Totalt moderbolaget	63	62	125	72	61	133
Dotterbolag
Belgien	7	5	12	7	5	12
Danmark	11	4	15	11	5	16
Finland	8	11	19	8	11	19
Frankrike	13	29	42	12	28	40
Italien	5	5	10	3	2	5
Nederländerna	28	23	51	30	20	50
Norge	12	8	20	12	8	20
Polen	154	223	377	159	218	377
Ryssland	6	13	19	6	12	18
Schweiz	13	7	20	13	8	21
Spanien	9	5	14	9	4	13
Storbritannien	34	19	53	31	20	51
Sverige	222	63	285	217	60	277
Tjeckien	4	6	10	4	5	9
Tyskland	502	344	846	486	388	874
Ungern	1	0	1	2	0	2
Österrike	5	4	9	7	4	11
Totalt dotterbolag	1 034	769	1 803	1 017	798	1 815
Totalt	1 097	831	1 928	1 089	859	1 948

Not 13 – Löner och andra ersättningar

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Löner och andra ersättningar	656	666	70	69
Sociala kostnader	150	152	22	23
Pensionskostnader – avgiftsbestämda planer	33	20	11	10
Pensionskostnader – förmånsbestämda planer	14	17	12	5
Totalt	853	855	115	107

Löner och andra ersättningar till ledande befattningshavare och övriga anställda:

	2011			2010
MSEK	Löner och andra ersätt nignar (varav tantiem)	Pensions kostnader	Löner och andra ersätt nignar (varav tantiem)	Pensions kostnader
Styrelse, VD, vVD och andra ledande befattningshavare	20 (2)	5	21 (4)	5
Övriga anställda	636	42	644	32
Koncernen totalt	656	47	666	37

Styrelsearvoden och ledande befattningshavares anställnings- och uppsägningsvillkor:

Koncernens styrelse består av 5 (2010: 5) personer varav 60 % män (2010: 60 %).

Övriga ledande befattningshavare utgörs av 8 (2010: 8) personer inklusive verkställande direktör varav 100 % män (2010: 100 %). Ledningsgruppen kommer tillfälligt bestå av 7 personer från den 1 februari 2012 då tjänsten som ansvarig för affärsområde Retail blir vakant. Rekrytering har påbörjats och platsen ersätts så fort lämplig person hittats.

Principer

Arvode och annan ersättning till styrelsen, inklusive Dunis styrelseordförande, beslutas av årsstämman. Ersättningen till verkställande direktören samt övriga ledande befattningshavare skall, enligt riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare antagna av årsstämman 5 maj 2011, vara marknadsmässig och utgöras av grundlön, övriga förmåner (innehållande bilförmån), övriga ersättningar (innehållande bland annat bonus, milersättning och semesterlön) och pension. För närvarande finns inget långsiktigt aktierelaterat incitamentsprogram. Med andra ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen. Pensionsförmåner samt övriga ersättningar till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgår som del av den totala ersättningen.

I enlighet med beslut fattat på årsstämman 5 maj 2011 bestämdes årsarvodet till den nuvarande styrelsens ordförande till 500 000 SEK medan det årliga arvodet till övriga ledamöter uppgick till 250 000 SEK per ledamot. Därutöver skall arvode för utskottsarbete utgå med 50 000 SEK till ordföranden i ersättningsutskottet och med 25 000 SEK till övriga ledamöter i ersättningsutskottet samt med 100 000 SEK till ordföranden i revisionsutskottet och med 50 000 SEK till övriga ledamöter i revisionsutskottet.

Styrelsens ordförande har inte erhållit någon ersättning utöver styrelsearvode och arvode för utskottsarbete.

Nedanstående tabeller specificerar hur stor del av ovanstående beslutade arvoden som belastat verksamhetsåren 2011 och 2010.

Ersättningar och övriga förmåner under året

2011, TSEK	Grundlön / styrelsearvode	Pensions kostnad*	Övriga förmåner	Rörlig ersättning**	Summa
Styrelsens ordföranden – Anders Bülow	575	–	–	–	575
Styrelseledamot - Tina Andersson tillträdde 2011-05-05	200	–	–	–	200
Styrelseledamot - Tomas Gustavsson	275	–	–	–	275
Styrelseledamot - Pia Rudengren	350	–	–	–	350
Styrelseledamot - Sanna Suvanto-Harsaae avgick 2011-05-05	100	–	–	–	100
Styrelseledamot - Magnus Yngen	300	–	–	–	300
Verkställande direktören - Fredrik von Oelreich	4 598	2 235	82	–	6 915
Andra ledande befattningshavare	9 869	2 269	467	452	13 057
Totalt	16 267	4 504	549	452	21 772

* Av koncernens pensionskostnader ovan avser 1 MSEK moderbolaget.

** Rörlig ersättning avser för verksamhetsåret 2011 kostnadsförd bonus, vilken utbetalas under 2012.

	Grundlön /	Pensions	Övriga	Rörlig
2010, TSEK	styrelsearvode	kostnad*	förmåner	ersättning**	Summa
Styrelsens ordföranden – Anders Bülow	575	–	–	–	575
Styrelseledamot - Tomas Gustavsson	275	–	–	–	275
Styrelseledamot – Pia Rudengren	350	–	–	–	350
Styrelseledamot - Sanna Suvanto-Harsaae	300	–	–	–	300
Styrelseledamot - Magnus Yngen	300	–	–	–	300
Verkställande direktören – Fredrik von Oelreich	4 221	2 017	80	1 249	7 567
Andra ledande befattningshavare	9 804	2 501	411	2 175	14 891
Totalt	15 825	4 518	491	3 424	24 258

* Av koncernens pensionskostnader ovan avser 1 MSEK moderbolaget.

** Rörlig ersättning avser för verksamhetsåret 2010 kostnadsförd bonus, vilken utbetalas under 2011.

Bonus

Verkställande direktör och samtliga ledande befattningshavare ingår i ett bonussystem som är baserat på lönsamhets- och kapitalbindningsmål, främst avseende det egna verksamhetsområdet men även koncernmål. För verkställande direktören och finansdirektören är den rörliga ersättningen maximerad till 55 % av grundlönen. För andra ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximerad till 45 % av grundlönen. Bonussystemet omfattar endast ett år i sänder efter beslut av styrelsen. För verkställande direktör har bonus utgått om 0 MSEK för verksamhetsåret 2011 (2010: 1,2 MSEK).

Pensioner

Verkställande direktör

Verkställande direktören har en avtalad pensionsålder på 62 år. Pensionskostnaden motsvarar kostnader för avgiftsbestämda pensionsplaner. Duni skall fram till avtalad pensionsålder årligen avsätta ett belopp motsvarande 35 % av summan av den årliga bruttolönen och ett treårssnitt av utbetald bonus till anvisad tjänstepensionsförsäkring. Avsättningen till tjänstepension är fullt avdragsgill för Duni. Det finns inga andra utestående pensionsförpliktelser till den verkställande direktören.

Övriga ledande befattningshavare

Fem övriga ledande befattningshavare har avgiftsbestämd pensionsplan medan två har förmånsbestämd pensionsplan.Med pensionsmedförande lön avses fast årslön jämte semesterersättning samt ett genomsnitt av de tre senaste årens bonusutbetalningar. Därtill kommer löfte

om sjukpension samt efterlevandepension. Duni betalar varje månad in ett kontant pensionsbidrag i enlighet med var ledande befattningshavares individuella pensionsplan. Pensionen intjänas linjärt under anställningstiden, dvs från anställningsdagen till pensionsålder. Det finns inga utestående pensionsförpliktelser till de övriga ledande befattningshavarna.

Avgångsvederlag

Verkställande direktör

Verkställande direktören har ett särskilt avtal om avgångsvederlag. Avgångsvederlaget ger ersättning för tolv månader efter en uppsägningstid på sex månader. Endast företaget äger rätt att utlösa avtalet.

Verkställande direktören har rätt att säga upp sin anställning med en uppsägningstid om sex månader. Ingen rätt till avgångsvederlag föreligger om verkställande direktören säger upp sig själv.

Övriga ledande befattningshavare

Avgångsvederlag uppgår till mellan sex och tolv månadslöner efter en uppsägningstid på tre till tolv månader, där endast företaget äger rätt att utlösa avtalen.

Berednings- och beslutsprocess

Ersättningsutskottet bereder frågor om ersättning till Dunis ledande befattningshavare utifrån de av årsstämman antagna riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare samt förhandlar med verkställande direktören om dennes ersättning.

Ersättningsutskottet och dess ordförande utses årligen vid det konstituerande styrelsemötet och består av minst tre av Dunis styrelseledamöter, varav en skall vara Dunis styrelseordförande. Övriga ledamöter i ersättningsutskottet skall enligt Dunis arbetsordning vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Ersättningsutskottet skall sammanträda minst tre gånger om året. Dunis verkställande direktör skall delta i ersättningsutskottets möten förutom då frågor om ersättning till verkställande direktören behandlas.

Dunis ersättningsutskott är ansvarigt för att förbereda frågor rörande ersättningar och andra förmåner för bolagsledningen. Beslut fattas därefter av Dunis styrelse. Ersättningsutskottet deltar också i förberedandet av förslag för antagandet av eventuella aktierelaterade incitamentsprogram inom Duni. Under 2011 hade ersättningsutskottet tre protokollförda möten.

Not 14 – Övriga rörelseintäkter

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Hyresintäkter	0	0	–	–
Valutakursvinster	49	52	28	23
Förändring verkligt värde – energiderivat	–	7	–	–
Förändring verkligt värde – valutaderivat	–	1	–	1
Reavinst maskiner och inventarier	0	11	–	–
Administrativa tjänster	–	–	211	225
Övriga poster	16	63	0	9
Summa övriga rörelseintäkter	65	134	239	258

Övriga poster föregående år innehåller bland annat uppskattad ersättning från försäkringsbolag.

Not 15 – Övriga rörelsekostnader

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Förändring verkligt värde – energiderivat	10	–	–	–
Förändring verkligt värde – valutaderivat	0	6	0	6
Valutakursförluster	47	52	25	32
Avskrivningar	–	–	100	100
Administrativa tjänster	–	–	51	58
Hyreskostnader	–	2	–	2
Övriga poster	8	57	-5	2
Summa övriga rörelsekostnader	65	117	117	200

Övriga poster föregående år innehåller bland annat kostnader i samband med en brandskada.

Not 16 – Valutakursdifferenser – Netto

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Rörelseresultat
Förändring verkligt värde – valutaderivat	0	-6	0	-6
Övriga valutakursdifferenser i rörelseresultatet	2	-1	3	-8
Summa valutakursdifferenser i rörelseresultatet	2	-7	3	-14
Finansiella poster
Förändring verkligt värde – valutaderivat	–	1	–	1
Valutakursdifferenser i finansiella poster	-6	4	-5	13
Summa valutakursdifferenser i finansiella poster	-6	5	-5	14
Totala kursdifferenser i resultaträkningen – netto	-4	-2	-2	0

Not 17 – Resultat från finansiella poster

	Koncernen Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Finansiella intäkter
Ränteintäkter, externa placeringar	3	1	2	1
Ränteintäkter, koncernföretag	–	0	29	21
Totala finansiella intäkter	3	1	31	22
Finansiella kostnader
Räntekostnader, externa lån	-14	-9	-12	-8
Räntekostnader, pension	-10	-11	-5	-5
Räntekostnader, koncernföretag	–	–	0	0
Räntekostnader, ränteswap	0	0	0	0
Förändring verkligt värde valutaterminer	1	1	1	14
Övriga finansiella kostnader	-9	1	-12	-3
Totala finansiella kostnader	-33	-19	-29	-2

Räntedelen i årets pensionskostnad är redovisad bland räntekostnader. Den i moderbolaget använda räntesatsen är av PRI angivna 4,5 % (2010: 5,0 %) beräknad på genomsnittet av ingående och utgående belopp på posten "Avsatt till pensioner".

Bland övriga finansiella intäkter och kostnader redovisas bankavgifter samt kurseffekter på finansiella lån och placeringar. Eftersom Duni huvudsakligen är låntagare redovisas effekten i sin helhet bland räntekostnader.

Not 18 – Resultat från andelar i koncernföretag

Moderbolaget har under året erhållit utdelning från dotterbolag uppgående till 153 (2010: 257) MSEK.

Not 19 – Inkomstskatt

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Aktuell skatt för året	-42	-66	0	0
Aktuell skatt hänförlig till tidigare år	-5	-3	–	–
Uppskjuten skatt	-51	-43	-38	-30
Skatt på årets resultat	-98	-112	-38	-30

Uppskjuten skatt i resultaträkningen består av följande poster:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Uppskjuten skatt, internvinst i lager	0	2	–	–
Uppskjuten skatt, obeskattade reserver	-8	-7	–	–
Uppskjuten skatt, värderade förlustavdrag	-40	-35	-38	-32
Uppskjuten skatt, finansiella instrument	3	0	0	2
Uppskjuten skatt, övrigt	-6	-3	–	–
Summa uppskjuten skatt	-51	-43	-38	-30

Inkomstskatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användning av vägd genomsnittlig skattesats för resultaten i de konsoliderade företagen enligt följande:

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Redovisat resultat före skatt	358	418	198	272
Skatt enligt gällande skattesats	-94	-110	-52	-71
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader	-1	-4	-27	-28
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	4	6	41	69
Effekt av utländska skattesatser	-1	0	0	0
Skatteintäkt/kostnad pga ändrad skattesats	-1	-1	–	–
Aktuell skatt hänförlig till tidigare år	-5	-3	0	–
Skatt på årets resultat
enligt resultaträkningen	-98	-112	-38	-30

Skattesats

Moderbolagets gällande skattesats för inkomstskatt är 26,3 % (2010: 26,3 %).

Temporära skillnader

Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika. Förändring i uppskjutna skattefordringar och skulder under året, utan hänsyn tagen till kvittningar som gjorts inom samma skatterätt.

Uppskjutna skattefordringar

MSEK, Koncernen	Förlust avdrag	Intern vinst	Finansiella instrument	Övrigt*	Summa
Per 31 december 2009	307	1	0	16	324
Redovisat i resultaträkningen	-35	2	0	-5	-38
Valutakursdifferenser	-2	0	–	0	-2
Per 31 december 2010	270	3	0	11	284
Redovisat i resultaträkningen	-40	0	0	-4	-44
Redovisat i övrigt totalresultat	–	–	0	–	0
Valutakursdifferenser	-1	0	–	-1	–2
Per 31 december 2011	229	3	0	6	238

*Övrigt avser bl a uppskjuten skatt på osäkra kundfordringar och avsättning för omstruktureringskostnader.

Förlustavdragen hänför sig i allt väsentligt till genomförda omstruktureringar. För värdering av förlustavdrag se Not 4.1. Det är ledningens bedömning att genomförda omstruktureringsåtgärder kommer att leda till skattemässiga överskott mot vilka de skattemässiga underskotten kommer att kunna utnyttjas.

Uppskjutna skatteskulder

MSEK, Koncernen	Obeskattade reserver	Finansiella instrument	Övrigt	Summa
Per 31 december 2009	15	3	8	26
Redovisat i resultaträkningen	7	0	-2	5
Valutakursdifferens	–	–	0	0
Per 31 december 2010	22	3	6	31
Redovisat i resultaträkningen	8	-3	2	7
Valutakursdifferens	–	–	0	0
Per 31 december 2011	30	0	8	38

Den uppskjutna skatten är värderad enligt respektive lands gällande skattesats.

		Uppskjutna skattefordringar	Uppskjutna skatteskulder
MSEK, Moderbolaget	Förlust avdrag*	Finansiella instrument	Summa	Finansiella instrument
Per 31 december 2009	289	0	289	2
Redovisat i resultaträkningen	-32	0	-32	-2
Valutakursdifferenser	0	–	0	–
Per 31 december 2010	257	0	257	0
Redovisat i resultaträkningen	-38	0	-38	0
Redovisat i övrigt totalresultat	–	0	0	–
Valutakursdifferenser	-1	0	-1	–
Per 31 december 2011	218	0	218	0

*Samtliga förlustavdrag i moderbolaget har evig tid.

Uppskjutna skattefordringar och skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. Någon kvittning har inte ägt rum.

Redovisning av förfallotid:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Uppskjutna skattefordringar
Utnyttjas efter mer än 12 månader	186	228	177	215
Utnyttjas inom 12 månader	52	56	41	42
Summa	238	284	218	257
Uppskjutna skatteskulder
Utnyttjas efter mer än 12 månader	31	22	–	–
Utnyttjas inom 12 månader	7	9	–	–
Summa	38	31	0	0

Nettoförändringen avseende uppskjutna skatter är enligt följande:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Ingående balans	253	298	257	287
Redovisat i resultaträkningen	-51	-43	-38	-30
Redovisat i övrigt totalresultat	0	–	0	–
Valutakursdifferenser	-2	-2	-1	0
Utgående balans	200	253	218	257

Skatt avseende poster som redovisats direkt mot eget kapital

Uppskjutna skatter redovisade i eget kapital uppgår till 0 (2010: 0) MSEK i både koncernen och moderbolaget.

Not 20 – Aktiekapital samt resultat per aktie

Per den 31 december 2011 bestod aktiekapitalet av 46 999 032 (2010: 46 999 032) stycken aktier. Rösträtt är 1 röst per aktie. Alla per bokslutsdagen registrerade aktier är fullt betalda. Kvotvärdet på aktierna den 31 december 2011 är 1,25 kronor per aktie.

Specifikationen över förändring i eget kapital återfinns i rapporten "Rapport över förändring i eget kapital för koncernen", vilken följer närmast efter balansräkningen.

Duni har ingen utspädning av aktier för räkenskapsåren 2011 och 2010 då Duni inte haft några utestående konvertibla skuldebrev eller aktieoptioner.

Resultat per aktie, före och efter utspädning

Resultat per aktie före och efter utspädning är beräknade med följande resultat och antal aktier:

	2011	2010
Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare (MSEK)	261	306
Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier (tusental)	46 999	46 999
Resultat per aktie före och efter utspädning (kr per aktie)	5,54	6,52

Not 21 – Immateriella tillgångar

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Goodwill
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	1 199	1 199	2 053	2 053
Investeringar	–	–	–	–
Försäljningar och utrangeringar	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	–	–	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	1 199	1 199	2 053	2 053
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	–	–	-1 454	-1 354
Årets avskrivningar	–	–	-100	–100
Försäljningar och utrangeringar	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	–	–	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	0	0	-1 553	–1 454
Nedskrivningar
Ingående ackumulerade nedskrivningar	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	–	–	–	–
Utgående ackumulerade nedskrivningar	0	0	0	0
Utgående bokfört värde	1 199	1 199	500	599

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Varumärken och licenser
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	66	66	64	64
Investeringar	0	0	–	–
Försäljningar och utrangeringar	0	–	0	–
Omklassificeringar	–	0	–	0
Omräkningsdifferenser	0	0	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	66	66	64	64
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	-64	-63	-62	-61
Årets avskrivningar	-1	-1	-1	-1
Försäljningar och utrangeringar	0	–	0	–
Omklassificeringar	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	0	0	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	-65	-64	-63	-62
Utgående bokfört värde	1	2	1	2

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Aktiverade utvecklingskostnader
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	89	64	71	52
Investeringar	2	7	–	–
Försäljningar och utrangeringar	–	-1	–	–
Omklassificeringar	25	21	25	19
Omräkningsdifferenser	0	-2	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	116	89	96	71
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	-47	-38	-35	-26
Årets avskrivningar	-14	-10	-13	-9
Försäljningar och utrangeringar	–	1	–	–
Omklassificeringar	–	-1	–	–
Omräkningsdifferenser	0	-1	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	-60	-47	-48	-35
Utgående bokfört värde	56	42	48	36
Immateriella tillgångar totalt	1 256	1 243	548	637

Som en metod att begränsa utsläppen av koldioxid införde EU 2005 ett system för utsläppsrättigheter. För perioden 2008 till och med 2012 har Rexcell Tissue & Airlaid AB tilldelats totalt 84 665 ton, Dals Långed 2 779 ton per år och Skåpafors 14 154 ton per år. Totalt har 15 563 ton förbrukats 2011 och 18 497 ton 2010. Erhållna utsläppsrättigheter redovisas som immateriella tillgångar bokförda till anskaffningsvärdet noll.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Nedskrivningstest av goodwill har utförts vid räkenskapsårens slut 2011-12-31 och 2010-12-31. Vid införande av IFRS har fördelning av koncernens goodwillposter skett genom användande av fördelningsnycklar, se Not 4.2.

Goodwill fördelas på koncernens kassagenererande enheter identifierade per affärsområde enligt nedan:

MSEK	2011	2010
Professional	1 199	1 199

Prövning av nedskrivningsbehov av goodwill sker årligen samt då indikationer på att nedskrivningsbehov föreligger. Återvinningsbart belopp för kassagenererande enheter fastställs baserat på beräkningar av nyttjandevärden. Beräkningarna utgår från uppskattade framtida kassaflöden före skatt baserade på finansiella prognoser som godkänts av företagsledningen och som täcker innevarande år samt en femårsperiod. Kassaflöden bortom denna period extrapoleras med hjälp av bedömd tillväxttakt. Tillväxttakten överstiger inte den långfristiga tillväxttakten för branschen som helhet. Under prognosperioden är tillväxttakten för Professional beräknad till 2,2 % (2010: 4,0 %) per år i genomsnitt och till 1,0 % (2010: 1,0 %) som vägd genomsnittlig tillväxttakt bortom prognosperioden.

Väsentliga antaganden som använts för beräkningar av nyttjandevärden är i huvudsak vinstmarginal, tillväxttakt och nominell diskonteringsränta om 11,4 % (2010: 11,4 %). Diskonteringsräntan före skatt är använd vid nuvärdeberäkning av uppskattade framtida kassaflöden.

Företagsledningen har fastställt vinstmarginal och tillväxttakt baserat på tidigare resultat och sina förväntningar på marknadsutvecklingen. De diskonteringsräntor som används anges före skatt och återspeglar specifika risker i affärsområdet.

Företagsledningen bedömer att rimligt möjliga förändringar i de väsentliga antaganden som använts i beräkningarna inte skulle ha så stora effekter att de var och en för sig skulle reducera återvinningsvärdet till ett värde som är lägre än det redovisade värdet.

Not 22 – Byggnader, mark och markanläggningar

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Byggnader
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	134	128	120	120
Investeringar	149	–	–	–
Försäljningar och utrangeringar	–	0	–	–
Omklassificeringar	0	7	–	–
Omräkningsdifferenser	-2	-1	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	281	134	120	120
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	-99	-95	-95	-92
Årets avskrivningar	-4	-4	-3	-3
Försäljningar och utrangeringar	–	0	–	–
Omklassificeringar	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	0	0	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	-102	-99	-98	-95
Utgående bokfört värde	179	35	21	25

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Mark och markanläggningar
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	28	15	2	2
Investeringar	8	–	–	–
Försäljningar och utrangeringar	–	–	–	–
Omklassificeringar	-1	13	–	–
Omräkningsdifferenser	0	0	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	35	28	2	2
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	0	0	0	0
Årets avskrivningar	–	–	–	–
Försäljningar och utrangeringar	–	–	–	–
Omklassificeringar	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	–	–	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	0	0	0	0
Uppskrivningar
Ingående ackumulerade uppskrivningar	–	–	12	12
Utgående ackumulerade uppskrivningar	–	–	12	12
Utgående bokfört värde	35	28	14	14
Byggnader, mark och markanläggningar	214	63	35	39

Duni innehar inga byggnader under finansiell leasing.

Not 23 – Maskiner och andra tekniska anläggningar

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	1 244	1 251	37	36
Investeringar	21	14	0	0
Försäljningar och utrangeringar	-23	-25	-3	–
Omklassificeringar	97	97	1	1
Omräkningsdifferenser	-31	-93	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	1 308	1 244	35	37
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	-881	-909	-30	-29
Årets avskrivningar	-71	-69	-3	-3
Försäljningar och utrangeringar	25	27	4	–
Omklassificeringar	-4	5	–	2
Omräkningsdifferenser	22	65	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	-909	-881	-29	-30
Nedskrivningar
Ingående ackumulerade nedskrivningar	-3	-3	–	–
Årets nedskrivningar	–	–	–	–
Försäljningar och utrangeringar	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	0	0	–	–
Utgående ackumulerade nedskrivningar	-3	-3	0	0
Utgående bokfört värde	396	360	6	7

Maskiner och andra tekniska anläggningar under finansiell leasing ingår i ovanstående tabell för koncernen med 4 (2010: 4) MSEK i anskaffningsvärde och 2 (2010: 2) MSEK i ackumulerad avskrivning.

Moderbolaget har inga maskiner och andra tekniska anläggningar under finansiell leasing.

Not 24 – Inventarier, verktyg och installationer

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	246	287	34	33
Investeringar	13	9	–	–
Försäljningar och utrangeringar	-6	-25	-5	-1
Omklassificeringar	4	5	1	2
Omräkningsdifferenser	-4	-30	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	253	246	30	34
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	-194	-225	-30	-27
Årets avskrivningar	-16	-18	-3	-4
Försäljningar och utrangeringar	6	25	5	1
Omklassificeringar	–	1	–	–
Omräkningsdifferenser	2	23	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	-202	-194	-28	-30
Utgående bokfört värde	51	52	3	4

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	113	61	13	12
Investeringar	180	205	41	24
Försäljningar	-1	–	-1	–
Omklassificeringar	-125	-147	-28	-23
Omräkningsdifferenser	2	-6	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	169	113	25	13
Utgående bokfört värde	169	113	25	13

Not 25 – Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

Not 26 – Andelar i koncernföretag

			Antal aktier &	Kapital	Bokfört
	Organisationsnummer	Säte	andelar	andel %	värde TSEK
Svenska dotterbolag
Rexcell Tissue & Airlaid AB	556193-9769	Bengtsfors	12 000	100	81 440
Finess Borrby AB	556262-2604	Malmö	1 000	100	0
					81 440
Utländska dotterbolag
Duni Holding BV	23068767	Breda, NL	260 731	100	597 856
- Duni Verwaltungs GmbH	Osnabrück HRB 19689 Bramsche, DE			( 100 )	(€ 20 467)
- Duni Holding S.A.S	3493 0993 00031	Pontcharra, FR		( 100 )	(€ 2 871)
- Duni Benelux B.V.	23052488	Breda, NL		( 100 )	(€ 7 250)
- Duni Ltd.	897172	Runcorn, GB		( 100 )	(€ 8 395)
- Duni A/S	10 99 98 98	Köpenhamn, DK		( 100 )	(€ 1 377)
- Duni AS	962346057	Oslo, NO		( 100 )	(€ 370)
- Duni OY	0864585-8	Helsingfors, FI		( 100 )	(€ 1 578)
Duni Iberica S.L.	B60689692	Barcelona, ES	200 000	100	23 176
Duni Poland Sp. z o.o.	KRS no. 40401	Poznan, PL	15 300	100	48 133
Duni Sales Poland Sp. z o.o.	KRS no. 254481	Poznan, PL	1 000	100	1 190
Duni EFF Sp. z o.o.	KRS no. 249084	Poznan, PL	1 000	100	1 130
Duni (CZ) s.r.o.	65410106	Kladno, CZ	1	100	6 740
Duni AG	212544	Rotkreutz, CH	400	100	578
Duni ZAO	7816110025	Moskva, RU	1	100	11
Duni Beteiligungsgesellschaft mbH	Osnabrück HR B20099 Bramsche, DE		1	100	3 076
Duni OY	–	Helsingfors, FI			6 443
					688 333
Andelar i koncernbolag					769 773

	Moderbolaget
TSEK	2011	2010
Ingående värde andelar i koncernbolag	769 773	769 773
Årets investeringar	–	–
Aktieägartillskott	–	–
Årets avyttringar	–	–
Årets nedskrivningar	–	–
Utgående värde andelar i koncernbolag	769 773	769 773

Not 27 – Andra långfristiga fordringar

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Lånefordringar	4	6	4	5
Summa andra långfristiga fordringar	4	6	4	5

Lånefordringarna är värderade till upplupet anskaffningsvärde. Lånefordringar löper i huvudsak med rörlig ränta varför verkligt värde bedöms motsvaras av det bokförda värdet.

Not 28 – Kundfordringar och andra fordringar

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Kundfordringar	663	634	96	96
Fordringar hos koncernföretag	–	–	38	43
Övriga fordringar	65	66	10	15
Kortfristiga finansiella fordringar, internt	–	–	1 225	933
Summa kundfordringar och andra fordringar	728	700	1 369	1 087

För kreditrisker och exponeringar se Not 3.1.2.

Övriga fordringar ovan avser:

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Fordringar på leverantörer	6	7	–	–
Momsfordran	42	42	10	15
Factoring	3	4	–	–
Övriga fordringar	14	13	0	0
Summa övriga fordringar	65	66	10	15

Kreditexponering:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Kundfordringar ej förfallna eller nedskrivna	594	559	94	94
Kundfordringar förfallna men ej nedskrivna	68	74	2	2
Kundfordringar nedskrivna	9	9	2	2
Reserv för osäkra kundfordringar	-8	-9	-2	-2
Totalt kundfordringar	663	634	96	96

Kreditrisken i kundfordringar som varken är förfallna eller nedskrivna bedöms inte vara stor. 52 % av totala kundfordringar ej förfallna eller nedskrivna om 594 MSEK har rating AA eller högre. Den geografiska spridningen, historiken Duni har om sina kunder samt sannolikheten att alla kunder skulle få eventuella betalningssvårigheter på samma gång gör att Duni inte ser någon anledning till nedskrivningsbehov i denna kategori. Ingen enskild kundfordran överstiger 5,0 % (2010: 7,1 %) av de totala ej förfallna eller nedskrivna kundfordringarna.

Förfallotid för förfallna men ej nedskrivna kundfordringar:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Mindre än 1 månad	60	64	2	2
1–3 månader	8	9	0	0
3–6 månader	0	1	0	0
Summa	68	74	2	2

Reserven för osäkra kundfordringar uppgick till 8 MSEK per den 31 december 2011 (2010: 9 MSEK). De individuellt bedömda fordringarna där nedskrivningsbehov föreligger avser i huvudsak grossister som oväntat hamnat i en svår ekonomisk situation. Bedömningen har gjorts att en del av fordringarna förväntas kunna återvinnas.

Förfallotid för nedskrivna kundfordringar:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Mindre än 3 månader	1	2	0	0
3-6 månader	1	2	0	0
Mer än 6 månader	7	5	2	2
Summa	9	9	2	2

Specifikation över reserv för osäkra kundfordringar:

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Vid årets ingång	9	10	2	2
Reservering för osäkra fordringar	3	3	–	1
Fordringar som skrivits bort under året	-2	-4	0	-1
Återförda outnyttjade belopp	-2	0	0	0
Vid årets utgång	8	9	2	2

Avsättningar till respektive återföringar av reserver för osäkra kundfordringar ingår i posten försäljningskostnader i resultaträkningen.

I övriga kategorier inom kundfordringar och andra fordringar ingår inte några tillgångar för vilka nedskrivningsbehov föreligger. Den maximala exponeringen för kreditrisk per balansdagen är det verkliga värdet för varje kategori fordringar som nämns ovan.

Koncernen har ingen pant som säkerhet.

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens kundfordringar:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
SEK	64	61	34	35
EUR	431	412	14	12
GBP	70	62	0	0
DKK	30	29	29	29
NOK	19	20	19	20
PLN	10	19	0	0
Andra valutor*	39	31	0	0
Summa	663	634	96	96

*Andra valutor avser bland annat CHF, CZK, RUB, USD mm.

Not 29 – Derivatinstrument

	2011		2010
MSEK	Tillgång	Skuld	Tillgång	Skuld
Ränteswap - kassaflödessäkring	0	4	–	–
Valutaterminskontrakt	1	1	1	0
Energiderivat	–	0	9	0
Summa	2	5	10	0

Ovanstående tabell med undantag av energiderivat gäller även moderbolaget.

Duni använder ränteswappar, valutaterminskontrakt och energiderivat för att hantera sina kassaflödesrisker i upplåning, produktion, inköp och försäljning. Valutaterminskontrakt används även för att reducera valutaexponeringen i intern såväl som extern ut- och inlåning. Samtliga derivatinstrument marknadsvärderas och värdeförändringen avseende valutaterminskontrakt och energiderivat redovisas i resultaträkningen medan värdeförändringen på ränteswappar redovisas i övrigt totalresultat. Efter ett styrelsebeslut upphörde Rexcell Tissue & Airlaid AB att säkra sin elkonsumtion från januari 2011. Utestående kontrakt beslutades ligga kvar fram till respektive kontrakts förfallodag, sista förfall juni 2012.

Den maximala exponeringen för kreditrisk på balansdagen är verkligt värde på de derivatinstrument som redovisas som tillgångar i balansräkningen.

Ränteswap

I finanspolicyn skrivs att genomsnittlig ränteperiod skall vara 6 månader för den totala låneportföljen med möjlighet till en variation av +/- 6 månader.

Duni har valt att säkra viss del av utestående lån med ränteswap, rörlig mot fast ränta. Redovisning av ränteswap klassificeras som en kassaflödessäkring och hanteras som säkringsredovisning enligt IAS 39.

Utestående nominellt belopp per 2011-12-31 är 30 MEUR. Vinster och förluster på ränteswappar per 31 december 2011, som redovisats i säkringsreserven i eget kapital "Rapport över förändring i eget kapital för koncernen", kommer kontinuerligt att överföras till finansiella kostnader i resultaträkningen till dess att swappen förfallit.

Valutaterminskontrakt

Valutaterminskontrakt avtalas med avsikten att skydda koncernen mot förändringar i valutakurser genom att kontrakten fastställer den kurs till vilken en tillgång eller skuld i utländsk valuta kommer att realiseras. En ökning eller minskning av det belopp som krävs för att reglera tillgången/skulden kompenseras av en motsvarande värdeförändring av terminskontraktet.

Vägd genomsnittlig löptid för koncernens valutaterminer fördelade efter dess syfte visas i nedanstående tabell:

	Genomsnittlig löptid i månader
	2011	2010
Valutaterminskontrakt för finansiella tillgångar och skulder	1	1

Marknadsvärdet vid utgången av perioden för dessa terminer uppgår till 0 (2010: 0) MSEK.

Energiderivat

Energiderivaten avtalas med avsikten att skydda koncernen mot förändringar i elpriset. Dessa derivat marknadsvärderas vid respektive bokslut. Utestående energiderivat presenteras i tabellen nedan.

	2011			2010
	Nominellt värde GWh	Vägt säkrat pris SEK/ MWh	Verkligt värde MSEK	Nominellt värde GWh	Vägt säkrat pris SEK/ MWh	Verkligt värde MSEK
0–1 år	5	399,47	0	35	382,68	8
1–2 år	–	–	–	5	402,03	1
	5		0	40		9

Not 30 – Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Förutbetalda hyror	4	3	1	1
Förutbetalda försäkringar	4	6	0	0
Förutbetalda pensioner	6	5	3	3
Förutbetalda katalogkostnader	8	6	5	6
Övriga poster	28	64	11	14
Totala förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter	51	84	20	24

Övriga poster föregående år innehåller bland annat ersättning från försäkringsbolag.

Not 31 – Upplåning

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Långfristig
Banklån	–	511	–	510
Skulder till koncernbolag	–	–	108	102
Checkräkningskredit	26	19	9	–
Summa långfristig upplåning	26	530	117	612

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Kortfristig
Banklån	635	–	635	–
Skulder till koncernbolag	–	–	–	–
Checkräkningskredit	–	–	–	–
Summa kortfristig upplåning	635	0	635	0
Summa upplåning	661	530	751	612

Då utestående lånefacilitet förfaller i november 2012 klassificeras denna som kortfristig, periodförfallet eller så kallad rullning av dragna lån sker dock löpande. Genomsnittlig ränta på banklån var 1,66 % per år (2010: 0,9 % per år). En upphandling av en ny lånefacilitet har påbörjats och avsikten är att ha en ny långfristig facilitet på plats i god tid innan den gamla löper ut.

Dunis exponering, avseende upplåning, för förändringar i ränta och kontraktsenliga tidpunkter för ränteförhandling är vid rapportperiodens slut följande:

MSEK	2011	2010
6 månader eller mindre	661	530
Summa	661	530

Dunis upplåning värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Skillnaden mellan det i balansräkningarna för 2011-12-31 redovisade värdena och de nominella värdena utgörs av transaktionskostnader.

Dunis upplupna räntor ligger redovisade som upplupna kostnader. Nedan visas nominella värden exklusive upplupna räntor samt redovisade värden för Dunis upplåning.

Verkliga värden

Nuvarande finansiering

Dunis banklån och checkräkningskredit, uppgående till 661 (2010: 530) MSEK löper med rörlig ränta där räntan fastställs vid låneperiod, diskonteringseffekten för en så relativt kort tidsperiod är inte väsentlig varför det verkliga värdet motsvaras av det nominella värdet plus upplupen ränta.

		2011	2010
MSEK	Redovisat	Nominellt	Redovisat	Nominellt
	värde	värde	värde	värde
Banklån	635	637	511	513
Checkräkningskredit	26	26	19	19
Summa	661	663	530	532

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens upplåning är följande:

MSEK	2011	2010
EUR	635	511
Andra valutor	26	19
Summa	661	530

Banklån

Duni har en multicurrency kreditfacilitet om nominellt 220 MEUR, vilket ger Duni rätt att låna i valfri valuta. Detta lån löper till november 2012. Räntesatsen är rörlig och sätts som EURIBOR, STIBOR eller annan IBOR för perioden fram till nästa rullning plus en marginal.

Checkräkningskredit

Moderbolaget har för koncernen tecknat en checkräkningskredit uppgående till nominellt 125 MSEK. Utnyttjade beloppet per den 2011-12-31 var 26 MSEK.

Not 32 - Klassificering av finansiella instrument

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Tillgångar
Icke finansiella tillgångar
Materiella och immateriella anläggningstillgångar	2 086	1 831	617	700
Uppskjuten skattefordran	238	283	218	256
Övriga finansiella anläggningstillgångar	–	–	770	770
Varulager	470	437	88	103
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	51	84	20	24
Summa icke finansiella tillgångar	2 845	2 635	1 713	1 853
Låne- och kundfordringar
Andra långfristiga fordringar	4	6	4	5
Kundfordringar	663	634	96	96
Skattefordringar	16	14	4	10
Övriga fordringar	65	66	10	15
Fordringar hos koncernföretag	–	–	1 263	976
Likvida medel / Kassa och bank	85	122	43	65
Summa låne- och kundfordringar	833	842	1 420	1 167
Tillgångar värderade till verkligt värde via
resultaträkningen
Derivatinstrument	2	10	2	1
Summa tillgångar värderade till verkligt
värde via resultaträkningen	2	10	2	1
Summa tillgångar	3 681	3 487	3 135	3 021

Duni har inga tillgångar vilka klassificeras som "Derivat som används för säkringsändamål" samt "Tillgängliga för försäljning".

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Skulder
Icke finansiella skulder
Uppskjuten skatteskuld	38	31	–	0
Avsättning till pensioner	173	180	114	109
Avsättning till omstruktureringsreserv	11	12	5	11
Summa icke finansiella skulder	222	223	119	120
Skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde Checkräkningskredit	26	19	9	0
Banklån	635	511	634	510
Leverantörsskulder	302	315	56	52
Skatteskulder	6	14	–	–
Övriga skulder	47	53	5	13
Skulder till koncernbolag	–	–	167	163
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	355	361	65	86
Summa skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	1 371	1 273	936	824
Derivat som används för säkringsändamål
Derivatinstrument	4	–	4	–
Summa derivat som används för säkringsändamål
Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Derivatinstrument	1	–	1	–
Summa skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen	1	0	1	0
Summa skulder	1 599	1 496	1 060	944

Not 33 – Pensionsförpliktelser

Ersättningar för pensioner och andra ersättningar efter anställning erläggs till övervägande del genom avgiftsbestämda planer där fortlöpande betalningar till myndigheter och försäkringsbolag görs. Dessa fristående organ tar därmed över förpliktelserna mot de anställda. Inom koncernen finns även ett antal förmånsbaserade pensionsplaner, vilket innebär att de anställda garanteras en pension motsvarande en procentuell andel av lönen.

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

	Koncernen
MSEK	2011	2010
Förmånsbestämda pensionsplaner	173	180

Förmånsbestämda pensionsplaner

Inom koncernen finns ett flertal förmånsbestämda pensionsplaner, där de anställda har rätt till ersättning efter avslutad anställning baserat på slutlön och tjänstgöringstid. De största planerna finns i Sverige (motsvarande hälften av den totala pensionsplanen), Tyskland, Belgien, Nederländerna och Storbritannien.

Pensionsförsäkring i Alecta

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i det oberoende försäkringsbolaget Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Duni har inte tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 3 (2010: 3) MSEK. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/ eller de försäkrade. Per 2011-12-31 uppgick Alectas överskott i

form av den kollektiva konsolideringsnivån till 113 % (2010: 146 %). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

De belopp som redovisas i koncernens balansräkning består av:

	Förmånsbestämda pensionsplaner
MSEK	2011	2010
Nuvärdet av fonderade förpliktelser	144	141
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	-104	-101
Nuvärdet av ofonderade förpliktelser	172	185
Oredovisade aktuariella nettoförluster	-39	-45
Nettoskuld i balansräkningen	173	180

Totala pensionskostnader som redovisas i koncernens resultaträkning är följande:

MSEK	2011	2010
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år	-4	-4
Räntekostnad	-14	-15
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	4	4
Aktuariella nettovinster som redovisas för året	0	-2
Årets pensionskostnad avseende förmånsbestämda pensionsplaner	-14	-17
Årets pensionskostnad avseende avgiftsbestämta pensionsplaner	-33	-20
Årets totala pensionskostnad, ingår i personalkostnader (not 13)	-47	-37

Kostnaderna avseende förmånsbestämda pensionsplaner fördelas i koncernens resultaträkning på följande poster:

	Förmånsbestämda pensionsplaner
MSEK	2011	2010
Rörelseresultat	-4	-6
Finansiella kostnader	-10	-11
Summa kostnader från förmånsbestämda pensionsplaner i resultaträkningen	-14	-17

Förändringen i den förmånsbestämda förpliktelsen under året är följande:

	Förmånsbestämda pensionsplaner
MSEK	2011	2010
Vid årets början	326	347
Kostnader för tjänstgöring under innevarande år	4	4
Räntekostnad	14	15
Aktuariella förluster(+)/vinster(-)	-14	3
Valutakursdifferenser	0	-21
Utbetalda ersättningar	-14	-14
Regleringar	0	-8
Vid årets slut	316	326

Förändringen i verkligt värde på förvaltningstillgångar under året är följande:

MSEK	2011	2010
Vid årets början	-101	-105
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	-4	-4
Aktuariella förluster(+)/vinster(-)	9	-4
Valutakursdifferenser	-1	11
Avgifter från arbetsgivaren	-9	-6
Avgifter från anställda	-1	-1
Utbetalda ersättningar	3	2
Regleringar	0	6
Vid årets slut	-104	-101
Faktisk avkastning på
förvaltningstillgångar	5	8

Förvaltningstillgångarna finns i huvudsak i Holland och Storbritannien. Fondering av förmånsbestämda pensionsplaner i Duni består av försäkringskontrakt som ger en garanterad årlig avkastning med möjlighet till en av försäkringsbolaget årligen beslutad bonus. Merparten av försäkringskontrakten är placerade i egetkapitalinstrument. Antagen avkastning på förvaltningstillgångar anges till den garanterade avkastningen plus den förväntade bonusen.

Avgifter till förmånsbestämda pensionsplaner förväntas uppgå till 8,8 MSEK under 2012.

Aktuariella, viktade genomsnittliga antagande på balansdagen

	2011	2010
Diskonteringsränta	4,4 %	4,4 %
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	2,9 %	2,8 %
Framtida årliga löneökningar	1,3 %	1,3 %
Framtida årliga pensionsökningar	0,8 %	0,8 %
Personalomsättning	0,0 %	0,0 %

Antaganden beträffande framtida livslängd baseras på offentlig statistik och erfarenheter från dödlighetsundersökningar i varje land, och sätts i samråd med aktuariell expertis.

Flerårsöversikt

	2011	2010	2009	2008	2007
Nuvärdet av förmåns bestämda förpliktelser	316	326	347	334	304
Verkligt värde på förvaltningstillgångar	-104	-101	-105	-85	-83
Underskott, årets slut	212	225	242	249	221

Avsättningar enligt Tryggandelagen

	Moderbolaget
MSEK	2011	2010
FPG/PRI-pensioner	114	109
Skuld i balansräkningen	114	109

De belopp som redovisas i moderbolagets resultaträkning är följande:

MSEK	2011	2010
Intjänat under året	-7	0
Räntekostnad	-5	-5
Årets pensionskostnad	-12	-5

PRI Pensionstjänst har under året ändrat sina livslängdsantaganden vid beräkning av PRI pensionsskulden. Detta har påverkat moderbolagets pensionsskuld och årets pensionskostnad med 7 MSEK. Detta medför ingen effekt i koncernen då dessa livslängdsantaganden vid aktuarieberäkningar enligt IAS 19 används sedan 2006.

Förändringen i den förmånsbestämda förpliktelsen under året är följande:

MSEK	2011	2010
Vid årets början	109	111
Nettokostnad redovisad i resultaträkningen	12	5
Utbetalda ersättningar	-7	-6
Regleringar	0	-1
Vid årets slut	114	109

Skulden i moderbolaget avser pensionsförpliktelse hos PRI.

Not 34 – Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Upplupna kostnader till personal	104	110	22	25
Upplupna räntekostnader	1	1	1	1
Upplupna kostnadsfakturor	44	47	14	21
Upplupna kostnader för frakt	7	22	2	12
Upplupna skulder till kunder	172	157	21	18
Övriga poster	27	24	6	9
Totala upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	355	361	65	86

Not 35 – Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

Ställda säkerheter

Koncernen eller moderbolaget har inga ställda säkerheter under 2011 eller 2010.

Eventualförpliktelser

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Garantier	76	71	57	53
FPG/PRI	3	3	2	2
Summa eventualförpliktelser	79	74	59	55

Av garantierna i moderbolaget är 44 (2010: 43) MSEK ställda till förmån för koncernföretag. Garantierna i moderbolaget avser i huvudsak lokala tullverk om 12 (2010: 10) MSEK.

Duni har en miljöpolicy och har implementerat kontrollsystem som hjälper Duni att tillse att miljölagstiftningen efterlevs. Duni anser att den befintliga verksamheten och produktionsanläggningarna i allt väsentligt uppfyller kraven i miljö lagar och -bestämmelser som Duni omfattas av men Duni kan inte garantera att idag okända skyldigheter, exempelvis sanering eller återställande av egendom som ägs eller tidigare har ägts av Duni, inte kan komma att uppstå i framtiden.

Genom ett infusionerat bolag, som inte längre är i koncernens ägo, har Duni AB blivit part i en förundersökning avseende misstänkt markförorening. Duni har bedömt att det per balansdagen saknas möjligheter att beräkna vad en eventuell kostnad kan komma att uppgå till samt om och i så fall när Duni eventuellt skulle bli betalningsskyldig.

Inga väsentliga skulder förväntas uppkomma till följd av någon av ovanstående typer av eventualförpliktelser.

Not 36 – Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Avskrivningar	107	102	123	122
Omstruktureringar	-1	-3	-6	4
Avsättning till pensioner	-16	-15	11	4
Värdeförändring derivat	10	-1	0	6
Övrigt	0	1	-34	-5
Summa	100	84	94	131

Not 37 – åtaganden

Operationella leasingavtal

Duni hyr ett antal kontor och lagerlokaler samt personbilar i huvudsak till försäljningsorganisationen. Därutöver hyrs ett antal maskiner i produktionsverksamheten. Avtalen avser ej uppsägningsbara operationella leasingavtal. Leasingavtalen har olika villkor, indexklausuler och rätt till förlängning. Villkoren är marknadsmässiga vad avser såväl priser som avtalslängd.

Nominella värdet av framtida minimileasingavgifter, avseende icke uppsägningsbara leasingavtal fördelar sig enligt följande:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Förfaller till betalning inom ett år	54	60	8	12
Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år	82	111	3	8
Förfaller till betalning senare än fem år	11	28	–	–
Summa	147	199	12	20
Därav leasingkontrakt tecknade under året	25	31	4	7

Totala kostnader avseende operationella leasingavtal uppgår under året till 93 (2010: 83) MSEK i koncernen samt 14 (2010: 20) MSEK i moderbolaget.

Finansiella leasingavtal

Nominella värdet av framtida minimileasingavgifter, avseende icke uppsägningsbara leasingavtal fördelar sig enligt följande:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Förfaller till betalning inom ett år	0	0	–	–
Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år	1	1	–	–
Summa	1	1	0	0
Nuvärdet av framtida leasingavgifter	0	0	0	0

Not 38 – Rörelseförvärv

Under räkenskapsåret 2011-01-01 – 2011-12-31 respektive räkenskapsåret 2010-01-01 – 2010-12-31 har inga rörelseförvärv skett.

Not 39 – Transaktioner med närstående

Inga transaktioner med närstående parter har ägt rum under räkenskapsåret 2011 eller under räkenskapsåret 2010. Utöver ovanstående information samt information i Not 13 om Ersättning till ledande befattningshavare och i Not 6 om Inköp och försäljning mellan koncernbolag finns inga transaktioner med närstående bolag.

Not 40 – Händelser efter balansdagen

För att skapa en mer marknadsdriven och effektivare organisation med ökat fokus på tillväxt infördes per den 1 april 2012 en ny organisation inom Duni. Affärsområde Professional har delats upp i två organisationer med eget resultatansvar – en för produkter för det dukade bordet (Produktkategori Table Top) och en för sortimentet av produkter för färdigmat och take-away (Produktkategori Meal Service). De två produktkategorierna kommer att ha en gemensam försäljningsorganisation under ledning av en chef.

För att skapa ytterligare fokus på geografisk expansion har därutöver en ny avdelning upprättats på koncernnivå, med ansvar för utveckling av nya marknader samt ansvar för den externa försäljningen av mjukpapper som sker i affärsområde Tissue.

I den nya organisationsstrukturen samlas all verksamhet för varuförsörjning (pappersbruk, konvertering, logistik) under ett gemensamt ansvarsområde - Production & Supply Chain.

Nuvarande affärsområde Retail har därutöver bytt namn till Consumer för att bättre beskriva affärsområdets uppdrag. Affärsområdet behåller sin nuvarande struktur.

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Duni AB (publ), org.nr 556536-7488

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för Duni AB (publ) för år 2011. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 31–82.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder IFRS, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Duni AB (publ) för år 2011.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Malmö den 22 mars 2012.

PricewaterhouseCoopers AB

Eva Carlsvi Auktoriserad revisor

Nyckeltalsdefinitioner

Antal anställda

Antalet anställda vid periodens slut.

Avkastning på eget kapital

Periodens resultat som procentandel av eget kapital.

Avkastning på sysselsatt kapital

Rörelseresultat som procentandel av sysselsatt kapital.

Bruttomarginal

Bruttoresultat som procentandel av försäljning.

EBIT

Rörelseresultat.

EBIT marginal

EBIT som procentandel av försäljning.

EBITA

Rörelseresultat justerat för nedskrivning av anläggningstillgångar.

EBITA marginal

EBITA som procentandel av försäljning.

EBITDA

Rörelseresultat justerat för av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar.

EBITDA marginal

EBITDA som procentandel av försäljning.

Kostnad för sålda varor

Kostnad för sålda varor, inklusive produktions- och logistikkostnader.

P/E tal

Aktuell aktiekurs i förhållande till vinst per aktie.

Räntebärande nettoskuld

Räntebärande skulder och pensioner minskat med likvida medel och räntebärande fordringar.

Skuldsättningsgrad

Nettoskuld i förhållande till totalt kapital där nettoskulden är den totala upplåningen med avdrag för likvida medel och det totala kapitalet är eget kapital samt nettoskulden.

Sysselsatt kapital

Icke räntebärande anläggningstillgångar och omsättningstillgångar med avdrag för icke räntebärande skulder.

Valutajusterad

Siffor som justerats för effekter av valutakursdifferenser. 2011 års siffror beräknade med 2010 års valutakurser.

Vinst per aktie

Resultatet för perioden delat med det genomsnittliga antalet aktier.

Ordlista

Airlaid

Ett material, känt för sin vätskefördelning, absorptionsförmåga och mjukhet. Processen bygger på att man använder luft för att fördela fibrerna i materialet istället för vatten som i traditionell tissue-produktion. Airlaid används för dukar, tabletter, servetter samt som insatsvara för olika typer av intimhygienprodukter.

Amuse-bouche

Duni Amuse-bouche® är en serie transparenta miniatyrformar som är perfekt för aptitretare och desserter.

BRC

BRC är ett ledningssystem för hygien och livsmedelssäkerhet. Enheterna i Bramsche och Poznan är BRC-certifierade.

CAGR

Årlig tillväxt.

Cash-and-carries

Storköp där företagskunder själva hämtar sina varor.

Customization

Att skräddarsy produktlösningar för specifika kunder så att de förstärker kundens koncept och varumärke.

Duni ecoecho™

Duni ecoecho är ett sortiment för servering och måltidslösningar med goda miljöegenskaper. De bästa tillgängliga materialen med målsättningen att begränsa användningen av ej förnybara resurser för att minska vårt CO2 -avtryck har använts till detta sortiment. Produkterna har utvecklats med omtanke om miljön och har valts ut eftersom de har en eller flera miljögodkända egenskaper.

Dunicel®

Dunicel är en bordsduk baserad på ett unikt material som faller som tyg. Tack vare en speciell patenterad produktionsmetod blir känslan helt annorlunda än vanliga pappersdukar.

DuniForm®

DuniForm är ett system för matdistribution och omfattar allt från förpackningsmaskiner till varmhållningsväskor.

Duniletto®

Duniletto är en exklusiv servett med vikning för bestick.

Dunilin®

Dunilin känns och bryts som linne och används till de lyxigaste servetterna. Ett unikt material med en vävliknande yta som påminner om linne, men är baserat på pappersfibrer. Dunilin kombinerar styrka med en hög uppsugningsförmåga och är perfekt för servettvikning.

Dunisilk®

Dunisilk är ett avtorkbart material och kan även användas utomhus. Finns som snibbduk och vanlig duk.

Elegance

Duni Elegance® är en linnelik exklusiv servett framtagen med en ny patenterad produktionsprocess. Den väger dubbelt så mycket som en pappersservett av hög kvalitet, har en tilltalande struktur, linneliknande prägling och hög absorptionsförmåga.

Evolin®

Evolin är ett nytt, revolutionerande dukmaterial som kombinerar textil- och linnedukens upplevelse med engångsproduktens fördelar. Det är ett hybridmaterial baserat på träfiber.

Fokusgrupper

En undersökningsmetod där frågor om en produkt eller idé ställs till en grupp personer. Gruppen leds av en moderator och metoden är ett verktyg för att få feedback om t ex nya produkter före lansering.

FSC®

Förkortning för Forest Stewardship Council, en oberoende, internationell medlemsorganisation som certifierar skogsbruk avseende miljöanpassning, socialt ansvarstagande och ekonomisk livskraftighet.

HoReCa

Förkortning för hotell, restaurang och catering.

ISO 14001

ISO 14001 är den enda internationella standarden för miljöledningssystem och har också valts som standard inom Duni. Enheterna i Bramsche, Poznan, Dals Långed och Skåpafors är ISO 14001-certifierade.

ISO 26000

ISO 26000 är en internationell standard som definierar ansvarsfullt företagande.

ISO 9001

ISO 9001 är en internationell standard för kvalitetsledning. Enheterna i Bramsche, Poznan, Dals Långed och Skåpafors är ISO 9001-certifierade.

Key account management

Nyckelkundsbearbetning. Säkerställer långsiktig och lönsam relation med de viktigaste kunderna.

Koncessionscatering (Concession catering)

Att driva restaurang eller café på uppdrag av annan organisation på ett bestämt försäljningsområde.

Kontraktscatering (Contract catering)

Att driva restaurang, café eller catering på uppdrag av annan organisation.

Konvertering

Den tillverkningsfas där tissue och airlaid i stora rullar beskärs, trycks, präglas och viks till färdiga servetter och dukar.

Life cycle management

Nya och befintliga produkter utvärderas utifrån kriterier för lagerhållning, omsättning och lönsamhet.

Merchandising

Duni hjälper butiksägaren med att fylla på hyllorna, bygga montrar samt ta hand om säljkampanjer och erbjudanden.

Private label

Produkter märkta med kundens eget varumärke.

Professional

Ett av Dunis tre affärsområden - försäljning till hotell, restauranger, cateringföretag och grossister.

REACH

REACH är en förkortning av Registration Evaluation Authorization and restriction of Chemicals. Det är en ny kemikalielagstiftning inom hela Europeiska unionen (EES-länderna) som trädde i kraft 1 juni 2007.

Retail

Ett av Dunis tre affärsområden - försäljning till främst detaljhandeln.

Sacchetto

Duni Sacchetto® är en bestickficka av papper med plats för servett.

Sensia®

Sensia bordslöpare faller vackert över bordet, mjukar upp kanterna och skapar en 3D-effekt med sin präglade struktur.

Tête-à-tête

Dukrulle, 40 cm bred, med perforering. Kan användas som vepa, tablett eller placeras tvärs över bordet.

Tissue

Ett av Dunis tre affärsområden som producerar mjukpapper. Materialet tissue används för dukar, tabletter, servetter. Olika kvaliteter tas fram genom att kombinera ett till fyra lager tissue.

Kalendarium

Årsstämma den 3 maj 2012

Årsstämma hålls på Skånes Dansteater, Östra Varvsgatan 13 A, Malmö torsdagen den 3 maj 2012 klockan 15.00. Inregistrering från klockan 14.15.

Anmälan

Aktieägare som önskar deltaga ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB (fd VPC AB) förda aktieboken senast den 26 april 2012, dels anmäla sig senast samma dag till något av följande alternativ:

• per telefon 040 10 62 00
• per post till Duni AB, Bolagsstämma, Box 237, 201 22 Malmö
• per e-post bolagsstamma@duni.com
• per fax 040 39 66 30

Vid anmälan skall aktieägare uppge:

• namn
• personnummer/organisationsnummer
• adress och telefonnummer

– antal aktier

Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier ska, för att ha rösträtt på årsstämman, av den bank eller fondhandlare som förvaltar aktierna begära tillfällig ägarregistrering ett par bankdagar före den 26 april 2012.

Utdelning

Styrelsen föreslår en utdelning om 3,50 SEK per aktie eller 164 MSEK. Avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås till den 8 maj 2012. Beslutar stämman enligt förslaget beräknas utdelningen utbetalas den 11 maj.

Duni ABs valberedning

Dunis valberedning har följande sammansättning:

Anders Bülow, ordförande i Duni AB

Rune Andersson, Mellby Gård Investerings AB, valberedningens ordförande Bernard R. Horn, Jr., Polaris Capital Management, LLC

Göran Espelund, Lannebo Fonder

Valberedningen har till uppgift att till årsstämman lämna förslag till val av styrelse, revisorer och revisorssuppleanter samt arvoden till dessa.

Fullständig information avseende årsstämman återfinns på Dunis hemsida.

Tidplan för ekonomisk information:

Publiceringstillfällen

Delårsrapport, januari–mars 2012 27 april, 2012

Delårsrapport, januari–juni 2012 13 juli, 2012

Delårsrapport, januari–september 2012 24 oktober, 2012.

Boksluts- och delårsrapporter publiceras på svenska och engelska och kan laddas hem från Dunis hemsida. Rapporterna kan också beställas från Duni AB.

Årsredovisningen produceras på svenska och engelska. Vid eventuella skillnader i versionerna hänvisas till den svenska texten.

Huvudkontor

Duni AB Box 237 201 22 MALMÖ

Besöksadress: Ubåtshallen, Östra Varvsgatan 9A Tel 040 10 62 00 Fax 040 39 66 30

E-post allmänna frågor: info@duni.com

För adresser till Dunis dotterbolag och distributörer; vänligen se www.duni.se.

Kontakt Investor Relations:

Mats Lindroth, Finansdirektör mats.lindroth@duni.com

Duni AB (publ) Årsredovisning 2011 Org nr 556536-7488

Innehållet i denna årsredovisning får inte helt eller delvis kopieras eller lagras på maskinläsbart medium utan tillstånd från Duni AB (publ).

För idéer och inspiration, besök Duni.se

88 | DETTA ÄR DUNI