Duni — Annual Report 2010

Apr 12, 2011

Årsredovisning 2010

Innehåll

Detta är Duni 2
Året i korthet 3
VD har ordet 4
Kundmarknader 6
Produktmarknader 8
Strategi 10
Marknadens storlek och struktur 13
Marknadens trender 15
Affärsområde Professional 16
Affärsområde Retail 18
Affärsområde Tissue 20
Personal22
Kärnvärden och verksamhetsprinciper 23
Ansvarsfullt företagande25
Finansiella mål 26
Aktien 27
Årsredovisning 28–87
Förvaltningsberättelse 29
Bolagsstyrningsrapport33
Styrelse38
Koncernledning 39
Ordlista88
Kalendarium 89
Adresser90

Detta är Duni

Duni är en av Europas ledande aktörer inom design, tillverkning och marknadsföring av högkvalitativa dukar, servetter, ljus och andra produkter för bordsdukning. Duni erbjuder även förpackningar och förpackningssystem till den växande marknaden för färdigmat och takeaway. Cirka 70 % av Dunis produkter är pappersbaserade och tillverkningen av dessa sker i allt väsentligt inom koncernen. Duni bedriver ett intensivt miljöarbete. 90 % av de pappersbaserade produkterna är FSC-certifierade (Forest Stewardship Council) och en betydande andel produkter är Svanenmärkta.

Tillverkning av mjukpapper för servetter och bordsdukar sker i Sverige, medan Dunis produktion av färdiga bordsartiklar sker i Tyskland och Polen. Duni har huvudkontor i Malmö och runt 2 000 anställda i 17 länder. De största marknaderna finns i Central- och Nordeuropa, men globalt omfattas mer än 40 marknader. Verksamheten är uppdelad i tre affärsområden: Professional som innefattar försäljningen till hotell, restauranger och cateringföretag, Retail som huvudsakligen är inriktat på dagligvaruhandeln och Tissue som producerar mjukpapper för bordsdukningsprodukter och hygienartiklar.

Nettoomsättning per geografisk region, %

Nettoomsättning per

Rörelseresultat per affärsområde, % (underliggande rörelseresultat)

Året i korthet

Nettoomsättningen minskade med 249 MSEK till 3 971 (4 220) MSEK under perioden 1 januari–31 december 2010 jämfört med samma period föregående år. Justerat för valutakursförändringar ökade nettoomsättningen marginellt med 0,3 %.

Under framförallt andra halvåret ökade tillväxttakten i Professional med fortsatt höga marginaler, Retail tappade försäljning men ökade resultatet på en mycket tuff marknad medan Tissue hade ännu ett tungt år.

Rörelseresultatet (EBIT) justerat för jämförelsestörande poster uppgick till 435 (436) MSEK för perioden 1 januari–31 december 2010. Den underliggande rörelsemarginalen för koncernen ökade därmed från 10,3 % till 10,9 %. Justerat för valutakursförändringar ökade rörelseresultatet med 49 MSEK jämfört med föregående år. Bruttomarginalen försämrades från 27,6 % till 26,5 %. Det redovisade resultatet efter finansiella poster uppgick till 418 (444) MSEK samt resultat efter skatt till 306 (336) MSEK.

Duni bedömer att företagets huvudmarknader fortsätter att växa under 2011. Samtidigt förväntas priserna på insatsvaror ligga kvar på en historiskt hög nivå.

Nyckeltal						Nettoomsättning och
	2010	2009	2008	2007	2006	rörelseresultat, MSEK
Nettoomsättning	3 971	4 220	4 099	3 985	3 762
EBIT*	435	436	414	395	328
EBITDA*	537	539	511	484	410
Resultat före skatt	418	444	251	196	1
Årets resultat (kvarvarande verksamheter)	306	336	191	99	–11
Föreslagen utdelning SEK/Aktie	3,50	2,50	1,80	1,80	–
Eget kapital	1 991	1 789	1 544	1 416	838
Avkastning på eget kapital	15,37%	18,78%	12,37%	6,99%	–1,31%
Antal anställda	1 914	1 906	1 952	2 001	1 999

* EBIT och EBITDA är justerade för jämförelsestörande poster.

Fredrik von Oelreich har varit VD för Duni sedan 2007.

Tyngdpunkt på ökad tillväxt

2010 vände marknadsutvecklingen i positiv riktning på de flesta håll i Europa, vilket gynnade Duni. Under framförallt andra halvåret ökade tillväxttakten i Professional med fortsatt höga marginaler. Retail tappade försäljning men ökade resultatet på en mycket tuff marknad medan Tissue hade ännu ett tungt år.

Dunis omsättning uppgick till 3 971 MSEK och rörelseresultatet uppgick till 435 MSEK. Det är framförallt den starka svenska kronan som gör att omsättningen minskade. Därutöver steg råmaterialkostnaderna kraftigt under året, vilket hade en negativ resultatpåverkan. Effekterna parerades dock i stort tack vare god kostnadskontroll, ökat kapacitetsutnyttjande och prishöjningar. Mätt i fasta växelkurser växte Dunis omsättning och resultat med 0,3 % respektive 11,2 %, vilket får anses vara tillfredsställande mot bakgrund av den totala marknadsbilden.

Under 2010 ökade vi fokus på tillväxtfrämjande arbete med högre investeringar i såväl marknad som produktutveckling.

Högre volymer i Professional

Affärsområde Professional gjorde ett starkt år med ökade volymer. Under året tvingades vi genomföra prishöjningar för att kompensera för kraftigt stigande kostnader på insatsvaror. Vi kan konstatera att Duni fortsatte att öka försäljningen och ta marknadsandelar inom premiumsegmentet på flertalet marknader, dels från konkurrenter, dels tack vare övergången från bordslinne. Strategin för samtliga regioner ligger fast och arbetet med att etablera plattformar för framtida tillväxt främst i östra Europa men även i Mellanöstern fortsätter.

Inom affärsområdet Professional är det i synnerhet förpackningar för take-away och färsk färdigmat som växer, vad vi kallar "Food Solutions". Allt fler restaurangkedjor med tydliga koncept växer fram för att möta trenden där konsumenterna idag kräver bra mat till ett rimligt pris som serveras snabbt. Duni satsar på detta framväxande segment genom att i nära samarbete med restaurangkedjorna ta fram skräddarsydda take-awayförpackningar som är en viktig del i den här typen av restaurangers utbud.

Ökade volymer, god kostnadskontroll och prishöjningar under andra halvåret ledde till ett rörelseresultat om 384 MSEK. I fasta växelkurser handlar det om en förbättring om 6,7 %.

Detaljhandelns svaga utveckling inom kategorin specialvaror och dess fortsatta inriktning på egna varumärken har varit utmanande för affärsområde Retail. Försäljningen minskade jämfört med föregående år, men resultatet fortsatte att förbättras tack vare lägre kostnader i kombination med en bättre kund- och produktmix. Rörelsemarginalen steg till 4,6 % och rörelseresultatet uppgick till 32 MSEK, vilket innebär att vi i stort sett nått upp till det initiala målet på 5 %.

För att öka tillgängligheten för konsumenten har Duni tagit de första stegen inom webbförsäljning. Den första satsningen vi gör på området är i Tyskland, där utvecklingen varit positiv så här långt.

För affärsområdet Tissue var 2010 ett turbulent år med en försämrad produktmix och stigande priser på insatsvaror som inte fullt ut hunnit kompenseras på grund av tidsförskjutning av prishöjningar. Lönsamheten inom framförallt hygiensidan utvecklades negativt under året. Åtgärder för att komma till rätta med detta har börjat vidtas.

En brand uppstod i mitten av juni i ett av pappersbruken, vilket ledde till skador i flera kritiska delar av verksamheten och cirka två månaders produktionsbortfall. Den negativa påverkan på resultatet täcktes i stort sett fullt ut av försäkringsersättningar.

Den biobränslepanna i Skåpafors som Duni investerat i togs i drift i augusti 2010, vilket leder till lägre och mer förutsägbara energikostnader samtidigt som användandet av fossila bränslen minskar.

Tissues rörelseresultat förbättrades något och uppgick till 18 MSEK, men är fortfarande inte på en tillfredsställande nivå.

Investeringar i tillväxt

Duni har ett tillväxtmål på 5 %, vilket är ambitiöst på en marknad som växer med 2–3 %. Mot bakgrund av detta mål och med en stark balansräkning ökade Duni investeringarna för att utveckla nya premiumprodukter. Det handlar om en långsiktig satsning som fortsätter under 2011.

Produktutvecklingsarbetet har intensifierats och flera nya projekt för att ta fram ännu bättre kvaliteter samt bredda sortimentet pågår. Som meddelats under året har vi påbörjat stora investeringar i Skåpafors, vårt pappersbruk, för att ta fram nästa generations premiummaterial. Samtidigt investerar vi i utveckling av nya koncept, främst inom området take-away, där vi byggt upp en organisation som erbjuder nyckelkunder innovativa lösningar.

Vi ökar även våra marknadsinvesteringar för att höja expansionstakten på befintliga marknader, i huvudsak i Italien, Spanien och England. Samtidigt genomför vi en stegvis geografisk expansion, intressanta marknader, såsom östra Europa och Mellanöstern. Bland annat etablerade vi under året ett säljkontor i Moskva och vi arbetar intensivt för att bygga upp ett försäljnings- och distributionsnät.

kärnvärden i fokus

Duni genomförde under året ett arbete kring våra kärnvärden, vilket syftar till att stärka Dunis kultur och få vår organisation än mer effektiv. I en intern process identifierade ett 100-tal chefer och medarbetare ett antal verksamhetsprinciper för att ge våra kärnvärden ett konkret Duni-innehåll. Vi identifierade även vissa principer som vi var överens om behövde förstärkas för att nå bättre resultat inom områden som organisatorisk effektivitet, kundnöjdhet och lönsam tillväxt. Arbetet fortgår och jag är övertygad om att det kommer att bidra till att skapa ett än mer framgångsrikt Duni.

Goda förutsättningar att växa

Trots en del orosmoln i vissa europeiska länder räknar vi med en positiv marknadsutveckling. Detta skapar förutsättningar för fortsatt tillväxt. Samtidigt ligger råmaterialpriserna på en historiskt hög nivå, vilket kan skapa utmaningar för Duni.

Vårt fokus framgent ligger på att öka tillväxttakten inom vårt huvudområde Professional. Med de satsningar som nu görs ser vi goda möjligheter att växa såväl geografiskt som inom nya produkter och koncept. Det råder ingen tvekan om att Duni har den finansiella styrka och position som krävs för att leda utvecklingen på marknaden.

Malmö i mars 2011 Fredrik von Oelreich Verkställande direktör och koncernchef

Kundmarknader

Dunis kunder består främst av restauranger, hotell, cateringföretag och dagligvaruhandeln, samt ett antal globala tillverkare av hygienprodukter.

Dunis försäljning är inriktad på bordskoncept med matchande kollektioner av dukar, servetter och ljus. Duni är även verksamt inom den växande marknaden för färdigmat och take-away, med förpackningslösningar. Verksamheten riktar sig i huvudsak till tre kundmarknader efter vilka även Dunis affärsområden organiserats: Professional, Retail och Tissue. Dessa svarade för 70 %, 17 % respektive 13 % av Dunis nettoomsättning 2010.

Professional

Dunis slutkunder utgörs främst av restauranger, hotell och cateringföretag. I Europa bedöms antalet slutkunder vara fler än 200 000. Försäljning till dessa sker genom grossister och så kallade cash-and-carries, en typ av stormarknad för företagskunder med självbetjäning. Direktförsäljning sker i begränsad omfattning.

Restauranger

Restaurangbranschen är mycket fragmenterad, men kedjor förekommer och ofta med väl definierade verksamhetskoncept. Utvecklingen inom restaurangbranschen går mot en tydligare segmentering där strategier avseende kvalitet, livsstil och prisnivå ligger till grund för och styr verksamhetens inriktning. Restauranger med högre kvalitet och prisnivå svarar för den helt övervägande delen av inköpen av Dunis premiumprodukter, det vill säga produkter av högre kvalitet, ofta djupfärgade eller försedda med färgtryck.

Hotell

Hotellbranschen är mindre fragmenterad än restaurangbranschen. Hotellverksamhet har oftast en integrerad restaurangverksamhet och bedrivs ofta i kedjor med centraliserade inköp. Hotell med högre kvalitet och prisnivå står för den helt övervägande delen av inköpen av Dunis premiumprodukter.

Catering

De större företagen inom cateringbranschen erbjuder och driver förutom catering även storköksverksamhet inom både den privata och offentliga sektorn. Inom så kallad kontraktscatering respektive koncessionscatering domineras marknaden av ett fåtal stora aktörer med internationell verksamhet. Dessutom finns ett mycket stort antal mindre aktörer.

Retail

Kunderna utgörs främst av dagligvarukedjor men även av varuhus, kedjor inom heminredning samt olika typer av fackhandel.

Dagligvaruhandeln

Den europeiska dagligvaruhandeln är koncentrerad till ett mindre antal stora aktörer i varje land såsom Tesco (Storbritannien), Aldi (Tyskland), Carrefour (Frankrike) och ICA (Sverige). De större aktörerna har centraliserade inköp och vissa har gått samman i internationella inköpsorganisationer.

Hotell, restauranger och cateringföretag är Dunis dominerande kunder.

Övriga

Övriga kunder inom Retail utgörs av apotek, olika specialbutiker, storköp för trädgårdsartiklar samt varuhuskedjor inom heminredning. Ett exempel på det sistnämnda är IKEA som sedan flera år även har servetter i produktutbudet.

Tissue

Dunis produktion av torrformerat mjukpapper, så kallad airlaid, säljs till största delen externt som insatsvara till tillverkare av hygienprodukter för konsumentmarknaden. Kunderna inom denna kategori är ofta globala aktörer med egna organisationer för produktutveckling, tillverkning och distribution. Dunis produktion av våtformerat mjukpapper, så kallad tissue, används till största delen internt och tillgodoser Dunis eget behov för tillverkning av bordsartiklar.

Produktmarknader

Duni är huvudsakligen verksamt på tre produktmarknader: bordsdukningsartiklar för engångsbruk, måltidsförpackningar och mjukpapper. Förnyelsegraden i sortimentet är hög för att passa aktuella trender och säsongsvariationer.

Bordsartiklar för engångsbruk

Bordskoncept består av bordsartiklar för engångsbruk med koordinerad design och färg, såsom exempelvis servetter, dukar, tabletter, löpare och ljus. Dessa produkter kompletteras med tallrikar, glas, koppar och bestick. Bordsartiklar för engångsbruk kan delas upp i standardprodukter och premiumprodukter. Standardprodukter är till exempel vita enlagsservetter medan premiumprodukter är av högre kvalitet. De sistnämnda är främst tillverkade av så kallad airlaid och är ofta djupfärgade eller försedda med färgtryckt design.

Servetter

En- och flerlagsservetter

Duni producerar servetter med ett till fyra lager. Airlaid, torrformerat mjukpapper, är ett premiummaterial och servetter av airlaid tillverkas alltid i ett lager. Högkvalitativa servetter av tissue har minst tre lager. Servetter är Dunis största produktgrupp.

Olika material

Flera olika material används för att tillverka servetter, men huvuddelen tillverkas av tissue. Högkvalitativa servetter baseras på både airlaid och tissue.

Bordsdukar

Olika utföranden

I kategorin bordsdukar ingår flera storlekar och variationer samt bordslöpare, så kallade tête-à-tête och bordstabletter.

Olika material

Flera olika material används för att tillverka dukar. Bland annat används Dunicel®, ett robust material baserat på tissue som efterliknar känslan hos bomullsoch linnedukar samt Dunisilk®, ett laminerat material baserat på tissue, som är framtaget för att skydda bordet och kan torkas av efter användning.

Ljus

Ljus utvecklas och designas ofta tillsammans med externa leverantörer. I sortimentet ingår bland annat antikljus, blockljus och värmeljus samt specialljus i olika färger och storlekar.

Serveringsprodukter

För att kunna leverera ett helhetskoncept för servering av mat och dryck, köps serveringsprodukter i huvudsak in från externa leverantörer. I sortimentet ingår bland annat bestick, koppar, glas och tallrikar. Produkterna består av plast eller återvinningsbara material från skogs- eller jordbruksindustrin.

Förpackningslösningar

Duni marknadsför och säljer förpackningslösningar för färdigmat, take-away och förvaring av varma och kalla måltider. Marknaden för måltidsförpackningar befinner sig i stark tillväxt som en följd av ett ökat behov av färdigmat och take-away. Kunderna erbjuds även skräddarsydda förpackningar, utformade i nära samarbete mellan Dunis designavdelning och kunden för att passa kundens

Servetter är Dunis största produktgrupp. Elegance Lily är en uppskattad premiumservett.

egen varumärkesprofil. Inom ramen för DuniForm® erbjuds kunderna förslutningsfilm, tråg, olika typer av förslutningsmaskiner och maskinservice.

Mjukpapper

Mjukpapper används som råvara för vidareförädling till olika mjukpappersbaserade produkter. Mjukpapper förekommer i två kvaliteter: tissue (våtformerat mjukpapper) och airlaid (torrformerat mjukpapper). Tissue används för konvertering, det vill säga den process där man beskär, trycker och präglar mjukpappret till olika servetter och dukar. Den mycket goda absorptionsförmågan hos airlaid gör det särskilt lämpat som insatsvara för produkter inom intimhygien, som dambindor och inkontinensskydd, men används också för konvertering till servetter och bordsdukar av högre kvalitet.

Duni har branschens i särklass starkaste varumärke.

Strategi

Duni är branschens mest välkända varumärke och har en unik försäljningsmodell som skapar en stark kundlojalitet.

Marknadsledare och starkt varumärke

Dunis bedömning är att marknadsandelen i Europa för huvudprodukterna servetter och bordsdukar uppgår till drygt 20 %. Koncernens ställning har stärkts de senaste åren och är särskilt stark i Norden och centrala Europa. Det finns få stora aktörer på marknaden och Duni omsätter mer än dubbelt så mycket som den närmaste konkurrenten inom servetter och dukar för engångsbruk. Till skillnad från större konkurrenter har Duni dessutom en unik ställning inom segmentet premiumprodukter, där priser och marginaler är högre. Duni är det i särklass mest kända varumärket på marknaden och varumärket är särskilt starkt hos Dunis viktigaste kunder; restauranger och hotell. Även bredden och variationen i sortimentet skiljer Duni från konkurrenterna.

Unik försäljningsmodell

Duni har den största säljkåren på marknaden. Försäljningsmodellen möjliggör en löpande dialog med kunderna kring val och användning av Dunis produkter. Den skapar en stark kundlojalitet och är en viktig förklaring till Dunis höga marknadspenetration. Den nära relationen till kunderna gör att Duni snabbt fångar upp signaler och kan anpassa sitt erbjudande till nya trender och förändrad efterfrågan. Dunis höga marknadsandel och breda sortiment i kombination med det starka varumärket bidrar också till att Duni kan bibehålla goda marginaler.

Ledande inom produktutveckling, design och material

Dunis utveckling av produktsortiment när det gäller färg, design och innehåll utgör en viktig del i affärsmodellen. Dunis sortiment utvärderas löpande baserat på kriterier för försäljning, lönsamhet och omsättningshastighet. Såväl nya som befintliga produkter utvärderas enligt samma kriterier. Duni har de senaste åren lagt stor vikt vid att utveckla idéarbetet inom företaget. En idéutvecklingsprocess har införts där medarbetare, kunder och leverantörer samverkar för att både skapa och utvärdera idéer. Därigenom ökar sannolikheten för att de skall bli framgångsrika och att resurser satsas på de produkter som har störst potential på marknaden.

Dunis designavdelning arbetar löpande med trendbevakning genom deltagande i olika mässor och visningar inom mode, design och aktuella trender i Europa och USA samt med hjälp av externa trendspanare. Marknadsundersökningar och fokusgrupper ger också information om trender och återkoppling på produkter. Dunis säljkår deltar i utvecklingsarbetet genom att vidareförmedla kundernas önskemål och åsikter. Den grafiska utformningen görs till stor del av Dunis egen designavdelning.

Hög förnyelsegrad i sortimentet

Duni eftersträvar att ha marknadens högsta förnyelsegrad av sortimentet. Cirka 25 % av kollektionen förnyas varje år. Exempel på aktuella produktlanseringar är servetten Elegance Lily, konceptet för aptitretare Amuse-bouche, Dunilin® med glitter och en patentsökt måltidsförpackning i kartong i miljösortimentet Duni ecoecho™. Duni har även under åren utvecklat flera unika mjukpapperskvaliteter för bordsartiklar. Materialutveckling inom produktkategorin bordsartiklar sker i nära samarbete mellan marknadsavdelningen, produktutvecklare och produktionsansvariga.

Kontroll över värdekedja och logistik

Duni är ett integrerat företag som kontrollerar hela värdekedjan, förutom råvaran, för sina viktigaste produkter; servetter och bordsdukar. Övriga produkter köps in från externa leverantörer. Att kontrollera värdekedjan minskar prisrisken, ökar leveranssäkerheten och ger möjlighet att planera förnyelse av design och material. Cirka 70 % av Dunis produkter är pappersbaserade och tillverkningen av dessa sker i allt väsentligt inom koncernen. Tillverkningen av mjukpapper ligger i Sverige, medan konvertering till färdiga bordsartiklar sker i Tyskland och Polen. Dunis pappersbruk är specialiserade på tillverkning och djupfärgning av korta serier högkvalitativ tissue och airlaid vilket gör att bordsartiklar kan erbjudas i många färger och nyanser med färgmatchning mellan olika material.

Specialiseringen på korta serier ger möjlighet att snabbt anpassa kollektionerna efter kundens önskemål. Dunis produktion sker till största delen mot lager. Dunis centrallager i Tyskland samt ett antal distributionscentraler hanterar distributionen till kund.

Expansion på tillväxtmarknader

Duni är etablerat på ett flertal marknader som erbjuder goda möjligheter till organisk tillväxt. I södra och östra Europa svarar Dunis lönsammaste segment, premiumprodukter, endast för cirka en tredjedel av den totala marknaden, vilket kan jämföras med norra Europa där andelen premiumprodukter står för ungefär två tredjedelar. Södra Europa är den största marknadsregionen och premiumprodukter förväntas växa snabbare än övriga marknaden. Även i östra Europa förväntas premiumprodukter växa snabbast. Totalmarknaden bedöms öka i snabbare takt än BNP.

Premiumprodukter utgör en tillväxtmarknad, främst på grund av trenden där bordslinne ersätts av engångslösningar av hög kvalitet. Genom att kontinuerligt investera i produktutveckling och därmed öka kvaliteten i kärnprodukter som servetter, bordstabletter och bordsdukar driver Duni på utvecklingen. Kunderna uppskattar den design, variation och enkla hantering i dukningen som Duni erbjuder vilket gör att många ersätter linne med Dunis produkter.

Den geografiska expansionen äger främst rum i östra Europa och Mellanöstern. Under 2010 öppnade Duni bland annat ett försäljningskontor i Moskva och ett intensivt arbete sker för att bygga upp ett försäljnings- och distributionsnät.

Ett annat tillväxtområde där Duni investerar är utveckling av förpackningar för take-away och färsk färdigmat. Allt fler restaurangkedjor med tydliga koncept växer fram för att möta snabbmatstrenden där konsumenterna kräver högre kvalitet än tidigare. Trenden har gått från "snabbmat" till "bra mat snabbt". Duni satsar för att möta denna efterfrågan genom att i nära samarbete med framväxande restaurangkedjor ta fram

skräddarsydda och kvalitativa take away-förpackningar som stärker kundernas varumärke. Duni erbjuder alltså inte bara en förpackning utan även förstärkning av restaurangernas varumärken där besökarna tar med sig en bit av restaurangen hem. Under året tecknade Duni avtal om skräddarsydda förpackningar med bland annat Stureplansgruppens kedja Le Café i Sverige samt kedjorna Wienerwald och MyIndigo i Tyskland respektive Österrike.

Förvärvsmöjligheter

Duni är den enda större europeiska aktören med huvudfokus på marknaden för bordsdukningskoncept. Konkurrenterna består dels av relativt små, lokala företag, dels av ett antal större pappers- och massaföretag. Dessutom finns det ett flertal aktörer med närliggande koncept och sortiment, inriktade på HoReCa-marknaden. Detta gör att vissa förvärvsmöjligheter kan komma att uppstå.

Affärsidé

Duni ska bidra till ökad stämning och göra livet enklare vid varje måltidstillfälle genom att erbjuda inspirerande och innovativa produkter och koncept.

Vision

Duni ska vara marknadsledande i Europa på bordsdukningskoncept av premiumkvalitet och förpackningslösningar för färdigmat.

Kärnvärden

Duni har fyra kärnvärden som genomsyrar företaget och verksamheten:

• Ägarskap
• Öppenhet
• Mervärde
• Vinnarinstinkt

För mer information, se Våra kärnvärden och verksamhetsprinciper.

Strategi

Duni har ett tillväxtmål på 5 % över en konjunkturcykel. Den strategiska inriktningen för tillväxt inom respektive affärsområde är i korthet:

Professional

• Ledande inom premiumsegmentet.
• Ökade marknadsandelar i södra och östra Europa samt Storbritannien.
• Dra fördel av nya trender på HoReCa-marknaden såsom ökad efterfrågan inom take-away .

Retail

• Skapa ökad lönsamhet genom fokus på varumärket och optimera kategorin tillsammans med dagligvaruhandeln utifrån ett kund- och konsumentperspektiv.
• Erbjuda handelns egna varumärken som lönsamt komplement till Dunis egna produkter.

Tissue

• Fokus på nya premiumkvaliteter, främst för vidareutveckling av bordsartiklar.
• Bättre balans i kundportföljen.

Cirka 25% av kollektionen förnyas varje år.

Tillväxtstrategier inom HoReCa

Duni har under året börjat öka investeringarna för att främja organisk tillväxt med syftet att uppnå tillväxtmålen. Genom ett strukturerat arbete med flera initiativ kopplade till konceptbreddning, marknadspenetration och plattformsexpansion inom kärnområdet HoReCa ska tillväxten öka. Utgångspunkten tas i Dunis starka produkt- och koncepterbjudande i kombination med nya geografiska möjligheter.

Inom området konceptbreddning på nuvarande marknader anpassas Dunis erbjudande till de delar av marknaden som växer snabbast, till exempel snabbmat och konceptrestauranger. Genom att erbjuda nya koncept inom områden som skräddarsydda lösningar för takeaway, måltidsförpackningar och serveringslösningar skapas nya affärsmöjligheter.

Ett annat exempel är ökad penetration på befintliga marknader. Inom detta område är ett ledarskap inom produktutveckling av stor betydelse. Som tidigare har kommunicerats beslutade Duni under året att investera 65 MSEK för att ytterligare stärka positionen som ledande inom området premiumprodukter för bordsdukning. Ökad marknadspenetration kan också ske genom att utveckla befintliga och nya säljkanaler.

Tillväxt kan även skapas genom geografisk expansion på nya marknader. Potentialer inom detta område är i första hand expansion i östra Europa och Mellanöstern. Duni ökar också insatserna för att accelerera den organiska tillväxten i södra Europa och i Storbritannien.

Duni är ledande inom premiumsegmentet som står för ca 55 % av marknaden.

Marknadens storlek och struktur

Den europeiska marknaden för bordsartiklar för engångsbruk är värd runt fyra miljarder euro. Duni är ledande inom premiumsegmentet som står för ca 55 % av marknaden.

Den europeiska marknaden för bordsartiklar för engångsbruk uppskattas till cirka 4 miljarder euro. Den är fördelad på servetter 30 %, bordsdukar 6 %, ljus 33 %, serveringsprodukter såsom plastbestick och plastglas 10 % och måltidsförpackningar med 21 %. Runt två tredjedelar av den europeiska marknaden för bordsartiklar är hänförlig till kundmarknaden Professional.

Bedömningen av marknadens storlek samt fördelningen mellan olika produkter och kundmarknader bygger på information från Euromonitor och B Kay-Tissue samt Dunis egen branschkännedom och uppskattningar.

Underliggande tillväxt

Utvecklingen inom restaurang-, hotell- och cateringbranscherna respektive dagligvaruhandeln är viktig för efterfrågan på Dunis produkter.

Den europeiska restaurangbranschen har under 2000-talet uppvisat en årlig genomsnittlig försäljningstillväxt om knappt 4 % per år enligt marknadsundersökningen FACET, vilket är högre än BNP-tillväxten som

legat kring 2-3 % årligen. Tillväxten är till största delen en följd av den ökade disponibla inkomsten, som i sig är ett resultat av den ekonomiska tillväxten, men beror också på en ökad frekvens av måltider utanför hemmet.

Efter en betydande nedgång på HoReCa-marknaderna under 2009, återhämtade sig flertalet marknader successivt under 2010. Främst är det norra Europa som uppvisar en god tillväxt. Södra Europa uppvisade en svag positiv utveckling, men fortfarande råder osäkerhet om stabiliteten i uppgången. Dunis viktiga försäljningsområde centrala Europa uppvisar stabilitet och har under andra halvåret successivt förbättrats mot föregående år. En generell tendens är att hotellsektorn återhämtar sig snabbare än restaurangnäringen.

Premiumprodukter störst

Servetter och bordsdukar för engångsbruk kan delas upp i standard- och premiumprodukter, där de senare framställs av tissue i minst tre lager eller av airlaid. Av den totala uppskattade omsättningen på den europeiska marknaden för servetter och dukar svarar standardpro-

Måltidsförpackningar står för 21 % av marknaden.

dukter för cirka 45 % och premiumprodukter för cirka 55 %. Förhållandet mellan standard- och premiumprodukter varierar dock mellan olika regioner i Europa.

Italien är den enskilt största marknaden för servetter och dukar av papper i Europa. Vidare är södra Europa (Italien, Frankrike, Spanien, Portugal och Grekland) den största marknadsregionen. Marknadens storlek förklaras av den stora konsumentsektorn och turismen i regionen samtidigt som det också medför att volymerna inom standardprodukter blir stora. I södra Europa svarar premiumprodukter för cirka en tredjedel av den totala marknaden.

Även i östra Europa bedöms premiumprodukter svara för cirka en tredjedel av den totala marknaden. Försäljningen av Dunis produkter påverkas starkt av utvecklingen inom måltidsbranschen. Under större delen av 2000-talet har utvecklingen varit positiv, och på många nyckelmarknader har tillväxten varit högre än BNP.

I Norden och centrala Europa svarar premiumprodukter för en högre andel än i södra och östra Europa när det gäller marknaden för servetter och dukar. Tyskland, Österrike och Schweiz är tillsammans den näst största marknadsregionen för servetter och dukar av engångskaraktär i Europa. Premiumprodukter svarar för cirka två tredjedelar av den marknaden. Premiumprodukternas höga marknadsandel förklaras till stor del av tillverkarnas dedikerade försäljningsarbete samt Den europeiska marknaden för bordsartiklar för engångsbruk,%

en historiskt god ekonomisk utveckling. Storbritannien och Beneluxländerna utgör tillsammans den tredje största marknadsregionen för servetter och dukar av papper i Europa. I likhet med Tyskland, Österrike och Schweiz svarar premiumprodukter för cirka två tredjedelar av den totala marknaden i Benelux och så är fallet även i Norden. I Storbritannien bedöms andelen premiumprodukter vara lägre.

Duni är klar marknadsledare i centrala Europa, norra Europa och Benelux som är marknader där premiumsegmentet dominerar.

Marknad (i storleksordning, värde)	Premiumandel av marknaden	Dunis position
Södra Europa	1/3	3
Centrala Europa	2/3	1
Storbritannien	1/3	2
Norra Europa	2/3	1
Benelux	2/3	1
Östra Europa	1/3	3

Större konkurrenter

Den europeiska marknaden för bordsartiklar för engångsbruk är mycket fragmenterad. Duni är den största europeiska aktören på denna marknad. Dunis huvudsakliga konkurrenter inom Professional och Retail är större massa- och pappersbolag där bordsartiklar för engångsbruk endast representerar en liten del av produktportföljen, såsom SCA, Georgia-Pacific, Kartogroup, Kimberly-Clark och Metsä Tissue. Härtill finns ett stort antal mindre regionala och lokala aktörer. I centrala Europa kan nämnas Papstar, Swan och Mank, i Norden Papstar, Celest och Fiblon samt i södra och östra Europa Garcia de Pou, Paloma, Renova, Okay, CGMP och Fato. Inom Retail möter Duni dessutom konkurrens från dagligvaruhandelns egna varumärken. Inom Tissue består konkurrensen av större massa- och pappersbolag, av vilka vissa även är aktiva på marknaden för bordsartiklar för engångsbruk såsom SCA, Georgia-Pacific, Kartogroup, Kimberly-Clark och Metsä Tissue. Dessutom finns ett antal mindre, specialiserade aktörer såsom Buckeye, Concert, McAirlaid, LPC och Fiberweb. Den europeiska marknaden för förpackningslösningar för färdigmat är också mycket fragmenterad. Bland de större aktörerna kan nämnas Færch, Huhtamäki och Sabert.

Marknadens trender

Efterfrågan på Dunis produkter påverkas av olika trender, som att människor i allt större utsträckning äter sina måltider utanför hemmet och att engångsprodukter ersätter linne.

Ökad andel måltider intas utanför hemmet

Ett ökat ätande utanför hemmet gör att antalet måltider som serveras på restauranger stiger. Utvecklingen gynnar Duni eftersom två tredjedelar av försäljningen utgörs av den professionella marknaden (hotell, restauranger och cateringföretag) och eftersom efterfrågan på produkter som ökar trivseln och atmosfären vid restaurangbesök, till exempel servetter och dukar också ökar.

Trenden att fler måltider intas utanför hemmet och att kedjor av självbetjänings- och snabbmatsrestauranger växer fram väntas fortsätta, bland annat baserat på en förväntad ökning av andelen enmanshushåll, fortsatt urbanisering och en ökning av andelen förvärvsarbetande. Under 2000-talet har antalet måltider i hemmet minskat med cirka 1 %, samtidigt som antalet måltider utanför hemmet har ökat med runt 3 %. Det är dock stor skillnad mellan olika länder. I USA spenderas till exempel hela 50 % av den totala matbudgeten utanför hemmet, i Tyskland 35 % men i Polen och Tjeckien endast 5 %. I takt med att välståndet ökar i dessa länder förväntas andelen stiga.

Ersättning av linneservetter och linnedukar

Försäljningen av servetter och dukar av linne har under 2000-talet stagnerat. Pappersservetter och pappersdukar av premiumkvalitet är ett huvudalternativ till linne. Efterfrågan på bordsartiklar av linne påverkas av att restaurangbranschen i Europa i allt större utsträckning använder koncept för att attrahera kunder och öka omsättningen. Genomtänkta koncept innebär att utbudet av mat och dryck kompletteras med lämplig dukning och dekorationer beroende på säsong och tillfälle. Det förutsätter i praktiken bordsartiklar för engångsbruk, som inte kräver lagerinvesteringar och som kan varieras vad gäller design. Den minskade marknaden för linneservetter och linnedukar kan även förklaras av kostnaden och tidsåtgången för tvätt och hantering samt att engångslösningar är mer hygieniska. Andelen produkter med goda miljöegenskaper i Dunis sortiment ökar också hela tiden vilket ger ytterligare konkurrensfördel gentemot linne.

Andel av matbudget som spenderas utanför hemmet , %

Fler måltider utanför hemmet driver på efterfrågan på Dunis produkter.

Ökad efterfrågan på take-away

En tydlig trend över hela Europa är att efterfrågan på såväl hämtmat i allmänhet som hämtmat av högre kvalitet har ökat under senare år. Allt fler restaurangkedjor med tydliga koncept och starka varumärken växer fram för att möta trenden för "bra mat snabbt". Utvecklingen drivs av underliggande marknadstrender som att vår livsstil har blivit mer mobil och att vi i allt större utsträckning äter i språnget. Utvecklingen påverkas också av delvis samma grundfaktorer som ligger bakom ökningen av måltider utanför hemmet i allmänhet: en ökning av andelen enmanshushåll, fortsatt urbanisering och en ökning av andelen förvärvsarbetande.

Duni möter denna växande efterfrågan genom att i nära samarbete med framväxande restaurangkedjor ta fram kvalitativa take-away-förpackningar som stärker kundernas varumärke.

Duni bedriver sedan en tid samarbeten med restaurangkedjor som Nordsee och Vapiano. Under året tecknades avtal om skräddarsydda förpackningar med bland annat Stureplansgruppens kedja Le Café i Sverige och Gosch-kedjan i Tyskland.

Märkesvaror inom bordsartiklar i dagligvaruhandeln

Under 1990-talet och början av 2000-talet ökade dagligvaruhandeln försäljningen av produkter under egna varumärken – så kallade private labels – på bekostnad av märkesvaror. Inom bordsartiklar för engångsbruk ledde detta till en utveckling mot enklare produkter, som tunna, enfärgade servetter. Utvecklingen har medfört att handelns totala försäljning inom kategorin bordsartiklar har stagnerat. Generellt kan man säga att handelns egna varumärken är överrepresenterade i kategorin för bordsartiklar och ligger ofta på över 40 %. Riktmärket för dagligvarukedjorna är ofta att private labels ska ligga på mellan 20 och 25 %. Detta skapar möjligheter för ett starkt varumärke som Duni. Dessutom har kategorin specialvaror – det vill säga andra produkter än livsmedel – blivit allt viktigare för handeln.

Affärsområde Professional Ökade volymer

Affärsområde Professional erbjuder ett brett sortiment av bordsartiklar som främst används inom restaurang, hotell och catering. Produkterna tas fram som koncept och består av servetter, dukar och andra produkter i matchande färger och mönster.

Runt 90 % av Dunis produkter säljs via grossister och professionella stormarknader, så kallade cash-andcarries. Antalet slutkunder, som utgörs av restauranger, hotell och cateringföretag, bedöms vara cirka 200 000. Duni erbjuder också förpackningslösningar till restauranger, dagligvaruhandeln, industrikök, den offentliga sektorn och cateringfirmor. Både skräddarsydda och standardiserade måltidsförpackningar förekommer i varierande modeller och storlekar för olika sorters färdigmat. Duni erbjuder även förpackningsmaskiner för förslutning av matboxar inom konceptet DuniForm®.

Utvecklingen under 2010

Inom Professional minskade nettoomsättningen med 3,6 % till 2 783 (2 885) MSEK. Rörelseresultatet försämrades med 4,4 % till 384 (402) MSEK. Det innebar en rörelsemarginal på 13,8 % (13,9 %).

Under andra halvåret höjde Duni priserna för att kompensera för kraftigt stigande kostnader på råmaterial. Volymerna ökade med runt 3 % under året, och tillväxten var mest markant under andra halvåret. Dunis samtliga kundgrupper återhämtade sig jämfört med 2009. Tillväxten inom segmentet för snabbmat och take-away var fortsatt högre än för marknaden som helhet.

Marknadsutvecklingen i centrala Europa förbättrades något under 2010. Den tyska HoReCa-marknaden uppvisade dock en mindre nedgång för helåret trots att utvecklingen vände uppåt under andra halvåret. Duni kunde på flertalet av marknaderna i centrala Europa, inklusive Tyskland, uppvisa en svagt stigande försäljning. De största försäljningsframgångarna nådde Duni på den brittiska marknaden tack vare kraftigt ökade marknadsandelar.

På Dunis marknader i östra Europa noterades en återhämtning som accelererade under slutet av året. Parallellt med det förbättrade ekonomiska klimatet, började Duni

åter växa på de flesta marknaderna, framförallt i Ryssland. Trots det fortsatt osäkra ekonomiska läget i södra Europa var marknadsutvecklingen god för Duni. Goda tillväxttal kan noteras inte minst på den italienska marknaden. Utvecklingen på den spanska marknaden var dock fortsatt svag för Duni, vilket tydligt kan kopplas till den svaga ekonomiska utvecklingen i landet.

Utvecklingen på de nordiska marknaderna förbättrades som helhet under året, framförallt i Norge och Sverige. Dunis tillväxt har varit i paritet med marknaden, förutom i Danmark som haft en svagare utveckling. Marknadsandelen inom premiumsegmentet har gradvis ökat under året.

Bordsartiklar svarade totalt för knappt 90 % av nettoomsättningen inom affärsområdet och måltidsförpackningar för resterande dryga 10 %. Centrala Europa svarade för 1 660 (1 755) MSEK av nettoomsättningen medan Norden stod för 645 (639) MSEK. Södra och östra Europa svarade för 451 (467) MSEK och övriga marknader för 27 (24) MSEK.

Händelser under 2010

Duni öppnade under 2010 ett säljkontor i Moskva. Etableringen är ett viktigt steg i det pågående arbetet med att bygga upp ett försäljnings- och distributionsnät för att säkerställa att Duni till fullo kan dra nytta av den ryska marknadens långsiktiga potential. I övriga östra Europa fortsatte arbetet med att bredda säljnätverket.

På den brittiska marknaden ger ökade försäljningsinsatser resultat och 2009 års avtal med Booker, Storbritanniens största kedja för cash-and-carry, förklarar en del av Dunis kraftigt ökade marknadsandel.

Dunis försäljning på den största marknaden Tyskland steg under året. Med ett starkt sortiment och en stor säljkår fortsätter Duni att vinna terräng både mot konkurrerande engångslösningar och mot linne. Främst

var det premiumprodukterna, och då särskilt de under senare år introducerade tête-à-tête, Duni Elegance® och Duniletto®, som uppvisade goda försäljningsökningar. Det här gör att Dunis position som den ledande leverantören av premiumkoncept har stärkts ytterligare.

I Mellanöstern ökade Duni närvaron på prioriterade marknaden genom avtal med lokala distributörer i kombination med rekrytering av egna säljare. Försäljningsinsatserna i regionen är inriktade på premiumprodukter med hög marginal.

Försäljningen inom segmentet förpackningar för take-away och färsk färdigmat, Duni Foodsolutions, fortsatte att växa också under 2010. Detta drivs av marknadens ändrade konsumtionsmönster, vilka fortsätter att gynna lösningar för hämtmat.

Duni lägger vidare stor vikt vid att erbjuda konceptdrivna restaurangkedjor kundanpassade måltidsförpackningar. Dessa skräddarsydda lösningar stärker också restaurangföretagens varumärke. Under året tecknade Duni avtal om skräddarsydda förpackningar med bland annat Stureplansgruppens kedja Le Café i Sverige samt kedjorna Wienerwald och MyIndigo i Tyskland respektive Österrike.

Unik försäljningsmodell

Inom affärsområdet Professional har Duni utvecklat en för branschen unik försäljningsmodell som är särskilt anpassad till kundstrukturen och den roll Dunis produkter spelar för kunder inom HoReCa-segmentet.

Grunden är en stor egen försäljningsorganisation som lägger merparten av sin tid på sortimentspresentation gentemot slutanvändare. Säljstyrkan inom Professional gör ett mycket stort antal kundbesök årligen, där runt hälften sker ute hos kunder på restauranger, hotell och cateringföretag.

De frekventa besöken bygger upp en stark relation samtidigt som mycket tid läggs på att presentera nya produkter, koncept och kollektioner som skapar värde för såväl kund som slutkund. Genom att hela tiden visa nya användningsområden och sätt att kombinera produkterna kan de användas på ett optimalt sätt hos varje kund, vilket bidrar till kundens egen lönsamhet.

Kunderna tecknar sin order hos grossister, antingen direkt hos grossisten eller via Dunis säljpersonal. Detta lägger grunden till ett starkt partnerskap med både grossister och slutkunder. Runt 90 % av försäljningen går på detta sätt via grossister och cash-and-carries som är en typ av storköp med självbetjäning riktade till företagskunder.

Denna bearbetning av slutanvändare särskiljer Duni från konkurrenterna vars försäljning främst riktas direkt mot grossister och cash-and-carries.

Parallellt med säljarbetet hos slutkunderna bearbetas även grossister och cash-and-carries. Grossisterna ökar i betydelse och står idag för runt 50 % av försälj-

Professional är Dunis största affärsområde med ca 70 % av omsättningen.

ningen. Duni utbildar säljare hos grossister i försäljning av bordskoncept och hur Dunis produkter bäst kommer till sin rätt. Därigenom blir de kunniga och effektiva ambassadörer för Dunis produkter. Tillsammans med grossister görs även besök hos större slutanvändare.

Inom cash-and-carry bearbetas kunderna centralt av speciellt avsatt personal för nyckelkunder, så kallad key account management.

Push/pull-effekt

Försäljningsmodellen innebär att kunderna bearbetas både från Dunis håll och från grossisten eller cash-andcarry vilket skapar en push/pull-verkan. Modellen infördes i Tyskland på 1980-talet och har spridits till andra marknader, vilket starkt bidragit till Dunis ställning.

Slutkunderna registreras också i en databas där säljare kan se olika kunders inköpsmönster och behov. Det hjälper dem att hela tiden komma med förslag på nya lösningar och produkter samt att bedriva säljkampanjer.

Varje säsong bjuder på anpassade kollektioner.

Affärsområde Retail Ökad lönsamhet

Inom affärsområdet Retail erbjuder Duni produkter till konsumenter via dagligvaruhandeln, specialbutiker och inredningsbutiker.

Sortimentet av bordsartiklar inom Retail är i stort samma som inom Professional, men anpassat till kundernas och slutkonsumenternas behov av olika kvaliteter och förpackningar. Sortimentet kombinerar design och funktionalitet på ett kreativt sätt för att skapa trevliga

miljöer för alla tillfällen där man njuter av mat och dryck. Det omfattar allt från servetter, ljus och dukar till plastprodukter som glas, muggar, bestick och tallrikar. Inom Retail säljer Duni även pappersbaserade tvättlappar och presentpapper. Duni levererar också i begränsad

omfattning produkter som säljs under kundens eget varumärke.

Utvecklingen under 2010

Under 2010 sjönk omsättningen med 12,9 % till 689 (792) MSEK. Rörelseresultatet förbättrades till 32 (18) MSEK. Rörelsemarginalen steg till 4,6 % (2,2 %). Därmed har målet 5 % rörelsemarginal i stort sett uppnåtts.

Detaljhandelns försäljning inom specialvaror utvecklades negativt under framförallt första delen av året. Nielsen-data från två viktiga marknader, Holland och Tyskland, visar på nedgångar för servettförsäljningen på 10 % respektive 5 %. Fokus inom handeln har legat på volym snarare än kvalitet och upplevelse, vilket gynnat lågprisprodukter och egna märkesvaror.

Trots den svaga marknadsutvecklingen i kombination med stigande råmaterialkostnader förbättrades vinstmarginalen under 2010. Utvecklingen förklaras främst av Dunis starka fokus på kundlönsamhet i kombination med god kostnadskontroll och en systematisk sortimentsoptimering.

Marknaden i centrala Europa hade en svag utveckling under det första halvåret. Det medförde även att försäljningen hos Dunis nyckelkunder sjönk. Under det andra halvåret kunde en förbättrad marknadsutveckling skönjas, vilket också gynnat försäljningen för Retail. Dessutom förbättrades vinstmarginalen i Tyskland tack vare konkreta åtgärder kopplade till ett antal större kundavtal.

I Storbritannien utvecklades marknaden som helhet negativt under året, men Duni kunde trots det uppvisa tillväxt genom ett fördjupat samarbete med befintliga nyckelkunder och avtal med nya kunder. I en svag Benelux-marknad tappade Duni försäljning. På den nordiska marknaden tappade Duni marknadsandelar, i huvudsak på grund av den ökade konkurrensen från detaljhandelns egna märkesvaror. Duni har under året fortsatt gå ur olönsamma kontrakt i specifika produktsegment och samtidigt försökt skapa en bredare distribution mot mer lönsamma kundsegment.

Inom Dunis kategori är säsongsförsäljningen oerhört betydelsefull. Detta gäller inte minst julförsäljningen. Retail hade en framgångsrik julförsäljning, vilket var en viktig anledning till resultatförbättringen. Samtidigt har ett arbete initierats för att skapa lönsamma affärer inom området för handelns egna varumärken. Syftet är att ta ett bredare grepp om kategorin, vilket skapar förutsättningar för en lönsammare totalaffär.

Av nettoomsättningen inom Retail svarade centrala Europa för 543 (643) MSEK, Norden för 94 (116) MSEK och södra och östra Europa för 52 (32) MSEK.

Händelser 2010

I Norge är samarbetet med runt 600 ICA-butiker implementerat, vilket inneburit en positiv utveckling för såväl Duni som ICA. Duni har även fått centrala listningar på sortimentet i Hemköpskedjan i Sverige. Kategorin består av Axfoods egna varumärken och Dunis sortiment.

Under 2010 har arbetet med att lansera Dunis Delta Stores i utvalda butiker fortsatt. Det är fristående och mobila hyllösningar specifikt anpassade för Dunis sortiment där tre olika kollektioner kan visas upp varje säsong på ett enhetligt och attraktivt sätt. Konceptet bygger på lärdomar från Dunis så kallade Concept Store men är i mindre skala och passar fler typer av butiker. Delta Stores har under året främst lanserats i Tyskland och Benelux. I Benelux har Delta Store varit ett viktigt verktyg för att få nya kunder och ny distribution. Under 2010 har Duni placerat över 100 Delta Stores i Benelux.

I Tyskland fick Duni under året utökad distribution i ett antal butiker inom Rewes "gör-det-själv"-kedja. Därutöver har samarbetet med e-handelssajten www.serviette.de varit framgångsrikt, med kraftigt ökad försäljning.

Under året lanserades bland annat en servettbox. Den nya servettboxen har många fördelar, bland annat står den stadigare på bordet, har en mer tilltalande design samt innehåller servetter av högre kvalitet.

Marknadsföring, försäljning och kunder

Försäljningen till dagligvarukedjor och stormarknader står för den klart största delen inom Retail. En klar majoritet utgörs av Dunis egna varumärke. Marknadsföring och försäljning sker baserat på en central nyckelkundsbearbetning, som innebär att särskilt viktiga kunder – främst dagligvarukedjor – har en egen kundansvarig hos Duni. Förutom ansvariga för nyckelkunder finns en säljstyrka i varje region som tillbringar mycket tid ute på fältet hos kunderna. Dessa kundbesök innebär butiksservice, införsäljning av nytt sortiment samt genomförande av kampanjer och aktiviteter. Butiksservice utförs både av Dunis personal och externa partners. Försäljning sker även till apotek, varuhuskedjor inom heminredning, samt till olika specialbutiker och trädgårdsbutiker.

Tillsammans med handeln arbetar Duni för att optimera försäljningen inom produktkategorin. Produkter grupperas till koncept utifrån konsumenternas olika behov och användningstillfällen. Genom att öka närvaron av Dunis unika premiumprodukter skapas tillväxt och lönsamhet inom kategorin.

Duni har två pappersbruk i Sverige.

Affärsområde Tissue Utmanande år

Affärsområde Tissue består av dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB som producerar mjukpapper. Ungefär hälften av produktionen säljs till externa kunder, främst för tillverkning av hygienprodukter och resten används inom Duni.

Mjukpapper utgör basen för Dunis produktion av bordsartiklar, exempelvis servetter, bordsdukar och hygienprodukter. Mjukpappret är torrformerat (airlaid) eller våtformerat (tissue). Produktionsanläggningar finns i Skåpafors och Dals Långed i Dalsland. Dessa pappersbruk är relativt små och specialiserade på att tillverka och djupfärga högkvalitativt mjukpapper.

Utvecklingen under 2010

Nettoomsättningen inom Tissue sjönk under 2010 med

8,2 % till 499 (543) MSEK. Rörelseresultatet ökade till 18 (16) MSEK. Rörelsemarginalen uppgick till 3,7 % (3,0 %).

I början av året påbörjades produktionen av en ny generation hygienprodukter. Produktmixen på hygiensidan har, som en följd av förändringen, blivit mer komplex och uppstarten av de nya produkterna var förenade med stora kostnader.

Under året steg massapriserna kraftigt. De ökade kostnaderna kunde inte kompenseras fullt ut på grund av tidsförskjutningen i prismodellen, vilket påverkade resultatet negativt. Kapacitetsutnyttjandet normaliserades dock jämfört med föregående år, vilket ledde till positiva effekter som mildrade följderna av den höga kostnadsnivån för insatsvaror.

Händelser under 2010

En brand uppstod i mitten av juni i airlaidlinjen i Dals Långed vilket ledde till vatten- och rökskador i flera kritiska delar av verksamheten. Skadorna resulterade i ett produktionsbortfall motsvarande cirka två månader. Branden fick endast en marginell resultatpåverkan då försäkringar ersatte större delen av skadeverkningarna.

Under 2009 och 2010 investerade Duni 58 MSEK i en ny biobränslepanna. Biobränslepannan togs i drift i augusti 2010, vilket leder till lägre och mer förutsägbara energikostnader samtidigt som användandet av fossila bränslen minskar. Pannan eldas primärt med skogsavfall kompletterat med restprodukter från den egna tillverkningsprocessen. Det gör att avfall från den egna produktionen kan återanvändas för energiutvinning istället för att deponeras vilket ger en betydande positiv miljöeffekt.

Bordsartiklar och hygienprodukter

Dunis egen produktion av tissue, våtformerat mjukpapper, tillgodoser den allra största delen av koncernens behov för tillverkning av pappersbaserade bordsartiklar. Tissue tillverkas i olika kvaliteter och vidareförädlas till olika material såsom Dunicel® och Dunisilk®. Dunicel® är ett robust material som lämpar sig för tillverkning av bordsdukar och efterliknar känslan hos bomulls- och

linnedukar. Dunisilk® används till bordsdukar och är framtaget för att skydda bordet och kan torkas av efter användning. Produktionen av airlaid, våtformerat mjukpapper, tillgodoser Dunis eget behov för tillverkning av servetter. Det unika premiummaterialet Dunilin® har en mycket god absorptionsförmåga och samtidigt en mycket mjuk känsla.

Kunder och extern försäljning

Affärsområde Tissues kunder utgörs i huvudsak av konverteringsföretag inom bordsartiklar och ledande företag inom hygienbranschen. Drygt hälften av det totala produktionsvärdet av tissue och airlaid går till vidareförädling inom Duni medan resten säljs till externa kunder.

Inom produktkategorin airlaid säljs huvuddelen av produktionen externt som insatsvara till ett mindre antal tillverkare av framför allt hygienprodukter. Kundrelationerna är långsiktiga och bygger på nära samarbete som också omfattar produktutvecklingsarbete.

En biobränslepanna togs i bruk under 2010 .

Nettoomsättning per geografisk region, % Extern och intern försäljning, %

Personal

Per den 31 december 2010 hade Duni 1 914 anställda motsvarande 1 867 heltidsanställda. Geografisk och funktionell fördelning av Dunis anställda framgår nedan.

Kollektivanställda delas in i logistik, tillverkning och underhåll. Merparten, cirka 80 %, av kollektivanställda arbetar inom tillverkning i anläggningarna i Dals Långed, Skåpafors, Bramsche och Poznan. Cirka 32 % av kollektivanställda i Tyskland arbetar inom logistik i den internationella distributionscentralen i Bramsche. Samtliga kollektivanställda i Storbritannien är verksamma inom logistik vid distributionscentralen i Speke. Cirka 57 % av tjänstemännen arbetar inom försäljning. Resterande tjänstemän arbetar inom affärsstöd med ekonomi, marknadsföring, planering, inköp och IT, främst i Sverige, Tyskland och Polen. Dunis anställda tillhör olika arbetstagarorganisationer beroende på funktion och anställningsland. De anställda är organiserade i ett europeiskt arbetstagarråd. Dunis relationer med arbetstagarorganisationer är i allt väsentligt goda och Duni bedömer att personalomsättningen är relativt låg sett till koncernen som helhet.

Kompetens- och ledarutveckling

Kompetens- och ledarutveckling är prioriterade frågor inom Duni. Varje anställd ska ha en handlingsplan för sin egen utveckling som utarbetas av medarbetaren själv i dialog med sin chef. Den fastställs vid det årliga individuella planerings- och utvecklingssamtalet.

Under 2010 har tolv potentiella framtida chefer inom Duni, som tidigare gått ett "High Potentials Program", deltagit i ett program där utvalda mentorer inom Duni stödjer deltagarnas fortsatta utveckling och karriärutveckling. Även reguljär fortbildning och ledarskapsutbildning för nya chefer genomfördes under året.

Rekrytering

Rekrytering är en central fråga för företagets framgång. Duni behöver väl kvalificerad och motiverad personal för att säkerställa att målen nås. En kvalitativ rekryteringsprocess och struktur medverkar till att den allra bästa personalen kan rekryteras.

Duni har omkring 2 000 anställda.

Lika möjligheter

Arbetsklimatet inom Duni ska präglas av respekt för människors lika värde, oavsett kön, etnisk bakgrund, nationalitet, religion, handikapp eller andra olikheter som ej är hänförda till bra arbetsutförande.

Lönesättning och belöningssystem

Duni tillämpar individuell lönesättning och i flera dotterbolag finns prestationsbaserade lönedelar som baseras på en kombination av ekonomiska och andra mätbara verksamhetsmål.

Kärnvärden och verksamhetsprinciper

Under verksamhetsåret inleddes ett aktivt arbete som syftar till att konkretisera Dunis kärnvärden. Arbetet utgår ifrån kärnvärdena ägarskap, mervärde, öppenhet och vinnarinstinkt. För att ge dem ett konkret Duni-innehåll skapades en process med ett 100-tal chefer och medarbetare där man enades kring ett antal verksamhetsprinciper. De ska ge vägledning i den dagliga verksamheten och tydliggöra hur man gör saker på Dunis sätt. Under hela processen har det funnits ett tydligt verksamhetsmål att skapa lönsam tillväxt, organisatorisk effektivitet och förbättrad kundnöjdhet.

Dunis kärnvärden och verksamhetsprinciper är följande:

Ägarskap: Vi håller våra löften och förbinder oss att leverera resultat. Vi vågar försöka. Vi skapar värden för våra intressenter samtidigt som vi respekterar en hållbar utveckling.

Mervärde: Vi sätter våra kunder i första rummet. Snabbhet är avgörande och vi går över gränser för att komma fram till lösningen. Innovation och kvalitet är en del av vårt förhållningssätt.

Öppenhet:Vi litar på våra kollegor och ger dem ansvar. Vi har modet att förändra. Vi lyssnar, lär och delar med oss.

Vinnarinstinkt: Vi ligger alltid steget före. Vi ser möjligheter och agerar. Vi firar våra framgångar.

Vad är då så speciellt med Duni, och vad innebär kärnvärdena och verksamhetsprinciperna i praktiken? Nedan följer intervjuer med några anställda från olika delar av verksamheten, som alla ger sin syn på Duni:

Under året inleddes ett arbete som syftar till att konkretisera Dunis kärnvärden.

Caroline Mottet – Sales Assistant, Kundservice, Ste Hélène du Lac:

"Tillsammans med spanska, italienska och franska kollegor har vi ett riktigt bra arbetsklimat. Varje dag präglas av samhörighet, bra stämning och dialog! Det är ett nöje att sälja, upptäcka och visa Dunis produkter för våra kunder. Jag anser att den höga kvaliteten är vår viktigaste styrka."

Manfred Meuser – Sales Director Professional, Central- och Östeuropa:

"Jag älskar att arbeta för Duni därför att våra lösningar för marknaden, kombinerat med arbetsteamets insatser för att genomföra dessa koncept, har gett oss en enastående marknadsposition. Jag har deltagit i och bevittnat många händelser i Dunis historia och förvandlingen till ett internationellt företag, där samarbete och utmärkta prestationer ligger i fokus är imponerande. När jag ser medarbetarnas engagemang, de pågående projekten och förmågan att anpassa sig till kommande förändringar på marknaden känner jag att företaget går en ljus framtid till mötes."

Joy French – Sales Support Manager, Professional, Runcorn:

"Duni visar vägen genom att skapa innovativa och spännande produkter – och alltid ett steg före konkurrenterna! Vårt kontor i England är en utomordentligt bra arbetsplats med ett gott arbetsklimat och trevliga arbetskamrater som har ett fint teamarbete. Jag är övertygad om att Dunis produkter är de bästa i branschen och det ska vi vara väldigt stolta över."

Radoslawa Brojanowska – Planning Manager, Poznan:

"Att ständigt förändras och utvecklas – det är saker som är starkt förknippade med Duni. Och med stöd och kunskap från kollegor på olika avdelningar är nästan allting möjligt."

Julie Berger – Assistant Finance, Bramsche:

"Kontakten med kollegor runt om i Europa gör Duni speciellt. Jag hade till exempel förmånen att besöka våra kollegor i Poznan och utbyta erfarenheter med dem. En annan sak som är speciell med Duni är de vackra servetterna och bordsprodukterna som finns i många olika mönster och storlekar. Jag använder dem vid fester, middagar och som dekoration i min lägenhet."

Per-Åke Halvordsson – Produktionschef Airlaid, Skåpafors samt arbetstagarrepresentant i Dunis styrelse:

"Duni är speciellt därför att det finns en vilja att växa, samtidigt som vi har förmågan att hålla en hög kvalitet på våra produkter och tjänster och utnyttja personalens motivation. Vi har också ambitiösa miljömål för en hållbar utveckling. Framtiden tillhör modiga företag och Duni är ett av dem."

Joanna Stachowiak – Trade & Marketing Manager, Poznan:

"Duni har en bra personalpolitik, vilket gör vårt arbete trevligt och effektivt. Vår produktkvalitet är en av de bästa på marknaden och tack vare uppförandekoden kan kunderna vara säkra på att vårt samarbete med leverantörer sker på ett lagenligt och humant sätt. Dessa värderingar gör Duni till ett speciellt företag."

Monique van Ham – Demand Planner & Super User SAP, Breda:

"Duni rör sig framåt i en spännande riktning. Nya produkter, nya marknader och nya integrerade system. Duni står inför stora utmaningar. Det är det som är så speciellt med vårt företag – att vi hela tiden rör oss framåt. Dessutom är vi ett internationellt företag så vi har möjlighet att arbeta med kollegor från många länder."

Ansvarsfullt företagande

I november 2010 antogs en internationell standard, ISO 26000, som definierar ansvarsfullt företagande. Därmed finns det nu en globalt sammanhållen beskrivning av det som på engelska ofta benämns Corporate Social Responsibility (CSR). Duni välkomnar standarden och arbetar systematiskt enligt de principer som definieras.

Inom området ansvarsfullt företagande arbetar Duni bland annat med frågor som rör miljö, personal och socialt ansvar samt produkter och produktion.

Miljö

Duni arbetar löpande med åtgärder för att minska verksamhetens påverkan på miljön inom områdena produktion och inköp samt genom produktutveckling.

"Our Green Challenge" är benämningen på Dunis program för att bli branschledare inom miljöområdet. Inom ramen för "Our Green Challenge" har Duni bland annat blivit certifierade för FSC (Forest Stewardship Council®), lanserat vårt ecoechoTM-sortiment och ökat andelen förnyelsebar energi i produktionen. Leverantörer utbildas av Duni inom miljöområdet och kommunikationen inom miljöområdet förbättras löpande gentemot kunder och anställda.

Duni har bland annat satt mål för minskning av klimatpåverkande utsläpp från vår tillverkning med 25 % från 2008 – 2012. Som tabellen visar är Duni på god väg att nå detta mål. Den positiva förändringen förklaras främst av ökad användning av förnyelsebar energi från egen och extern energiproduktion.

Huvuddelen av Dunis produkter är gjorda av den förnyelsebara råvaran papper, som kommer från ansvarsfullt skötta skogsbruk certifierade enligt FSC. Tillverkningen är certifierad enligt ISO 14001 och Duni kräver att koncernens underleverantörer arbetar systematisk inom miljöområdet.

Dunis ambition att ta fram produkter med låg påverkan på miljön har bland annat resulterat i Dunis ecoechoTM-sortiment. Dessa produkter har en eller flera, ur ett miljöperspektiv, förbättrade egenskaper jämfört med motsvarande standardprodukt. Förnyelsebara (växtbaserade) råvaror, råvaror från restprodukter eller återvunnet material och biologiskt nedbrytbar plast är exempel på sådana egenskaper.

Socialt ansvar i leverantörskedjan med uppförandekod

Duni arbetar sedan 2005 med tydliga krav på leverantörer, vilket inkluderar årliga revisioner av och uppföljningsbesök på leverantörernas produktionsanläggningar. Endast leverantörer med en positiv och ansvarsfull attityd till sociala frågor och arbetsvillkor anlitas. Arbetet med att utvärdera leverantörer utgår ifrån avtal med Dunis fackliga organisationer. Bland annat finns sådana avtal med det svenska fackförbundet Unionen och mellan Duni och Duni European Work Council (DEWC). Duni följer även kraven i ett flertal ILO-konventioner (International Labor Organization) kopplade till området.

Produkter och produktion

Dunis produkter är testade för att uppfylla stränga gränsvärden, som till exempel förhindrar att kemikalier från plast eller färg ska övergå till livsmedlet. Duni och bolagets leverantörer uppfyller REACH (EU:s kemikalielagstiftning) för kontroll och registrering av kemikalier. Duni uppfyller även andra relevanta krav som RAL (kvalitetsmärke för ljus) för ljus och är i ständig dialog med leverantörer om kvalitet och produktsäkerhet.

Dunis produktion är ISO 9001-certifierad (certifiering för kvalitetsledningssystem) och Duni kräver att koncernens leverantörer utför ett systematiskt kvalitetsarbete. Konverteringsenheterna är certifierade enligt BRC-CP (British Retail Consortium – Consumer Products). BRC-CP ställer upp ett antal kriterier för att hjälpa företag med att säkra produktsäkerhet, kvalitet och legala krav.

Ledningssystem, certifieringar och miljötillstånd

	Pappersbruk Sverige	Konvertering Tyskland	Konvertering Polen	Logistik Tyskland
ISO 14001	Ja	Ja	Ja	Ja
FSC®-certifikat	Ja	Ja	Ja	Ja
Energiledningscertifiering	Ja
Miljötillstånd krävs	Ja	Nej	Nej	Nej

målsättning index 75 för 2012.)

Finansiella mål

Duni har som målsättning att rörelsemarginalen ska vara minst 10 % samt att växa organiskt med mer än 5 % per år.

Tillväxt

Duni har som mål att den genomsnittliga organiska omsättningstillväxten ska överstiga 5 % per år över en konjunkturcykel. Utöver detta kan Duni komma att överväga förvärv för att nå nya tillväxtmarknader eller förstärka sin ställning på existerande marknader.

Lönsamhet

Lönsamheten inom samtliga affärsområden ska lyftas genom försäljningstillväxt, fortsatt fokus på premiumprodukter och fortsatta förbättringar inom inköp och produktion. Målet är att rörelsemarginalen för Duni ska uppgå till 10 % eller mer.

Utdelningspolicy

Långsiktigt har styrelsen för avsikt att utdelningen ska uppgå till minst 40 % av resultatet efter skatt. Ett aktiebolags beslut om utdelning fattas av bolagsstämman och normalt sett på förslag eller efter godkännande av styrelsen. När styrelsen beslutar om huruvida den ska föreslå utdelning och vid fastställande av beloppet ska

styrelsen beakta dels de legala begränsningar som följer av aktiebolagslagen, dels eventuella avtalsmässiga begränsningar för vad som får utdelas till aktieägarna eller från dotterbolag till moderbolag. Styrelsen har att beakta bolagets finansiella ställning, resultat från verksamheten, kapitalbehov och andra faktorer som styrelsen finner relevanta. Inga garantier kan lämnas för att beslut om utdelning kommer att föreslås eller beslutas för visst år.

Aktien

Kursutveckling och omsättning

Duni är sedan den 14 november 2007 noterat på NASDAQ OMX Stockholm och återfinns under Midcap, Consumer Discretionary med kortnamnet "DUNI" och ISIN-kod SE0000616716. Det slutgiltiga aktiepriset sattes till 50 kr per aktie, vilket motsvarade ett totalt börsvärde för Duni på 2,35 miljarder kronor. Sedan börsnoteringen har kursen på Duni-aktien stigit med 46 % fram till den 31 december 2010, innebärande ett börsvärde om 3,43 miljarder kronor vid utgången av 2010. Stängningskursen har under 2010 varierat mellan som högst SEK 73,00 den 30 december och som lägst SEK 50,00 den 24 juni samt den 28 juni. Årets resultat per aktie uppgick till SEK 6,52 för kvarvarande verksamheter. Under 2010 omsattes 21,7 miljoner Duni-aktier till ett värde av 1,32 miljarder kronor.

Antal aktier och aktiekapital

Antalet aktier i Duni AB (publ) uppgick den 31 december 2010 till 46 999 032 stycken. Samtliga aktier har en röst och representerar lika andel i bolagets tillgångar och resultat. Kvotvärdet är 1,25 och aktiekapitalet uppgår till 58 748 790 SEK.

Utdelningspolitik och utdelning

Långsiktigt har styrelsen för avsikt att utdelningen ska uppgå till minst 40 % av resultatet efter skatt. Vid beslut om förslag till utdelning kommer dock Dunis expansionsmöjligheter, konsolideringsbehov, likviditet samt finansiella ställning i övrigt att beaktas. Styrelsen föreslår årsstämman att en utdelning om SEK 3,50 per aktie lämnas för verksamhetsåret 2010.

Externa analyser publiceras av:

SEB Enskilda, Daniel Schmidt ABG Sundal Collier, Andreas Lundberg Handelsbanken Capital Markets, Peter Wallin Mer information om Duni-aktien finns på www.duni.se

Aktieägarstruktur 2010-12-31

			% av antal
	Antal aktieägare Antal aktier		aktier
1 – 500	2 680	575 060	1,22
501 – 1 000	645	519 812	1,11
1 001 – 5 000	451	1 032 349	2,20
5 001 – 10 000	48	356 755	0,76
10 001 – 15 000	10	129 098	0,27
15 001 – 20 000	9	163 397	0,35
20 001 –	97	44 222 561	94,09
Summa		3 940 46 999 032	100,00

Data per aktie

Belopp, SEK	2010-12-31
Antal aktier vid periodens slut (tusental)	46 999
Genomsnittligt antal aktier före och efter
utspädning för kvarvarande verksamheter (tusental)	46 999
Kurs den 31 december	73,00
Resultat per aktie före och efter utspädning	6,52
Eget kapital per aktie	42,37
P/E-tal	11,20

Aktieägare 2010-12-31

Summa	46 999 032	100,00%
Övriga aktieägare	11 031 694	23,47 %
– innehavsmässigt	35 967 338	76,53 %
Summa de 10 största ägarna
Nordea Investment Funds	1 011 494	2,15 %
Svenskt Näringsliv	1 500 000	3,19 %
SEB Investment Management	1 515 632	3,22 %
Verdipapirfond Odin Sverige	1 709 976	3,64 %
SSB CL Omnibus AC OM07	1 785 400	3,80 %
SSB CL Omnibus AC OM05	2 188 900	4,66 %
Swedbank Robur fonder	3 325 519	7,08 %
Lannebo fonder	3 795 000	8,07 %
Polaris Capital Management, LLC	5 040 917	10,73 %
Mellby Gård Investerings AB	14 094 500	29,99 %
	Antal aktier	Andel %

Aktiens utveckling 2010, SEK, stängningskurs

Innehållsförteckning Årsredovisning

• Förvaltningsberättelse 29 Bolagsstyrningsrapport för Duni AB (publ) 33 Styrelse 38 Koncernledning 39 Femårsöversikt, resultaträkning, koncernen 40 Femårsöversikt, balansräkning, koncernen 41 Nyckeltal i sammandrag, koncernen 41 Resultaträkning, koncernen 42 Rapport över totalresultat för koncernen 43 Balansräkning koncernen 44 Rapport över förändring i eget kapital för koncernen 46 Kassaflödesanalys för koncernen 47 Resultaträkning moderbolaget 48 Rapport över totalresultat för moderbolag 48 Balansräkning moderbolaget 49 Förändring av eget kapital i moderbolaget 51 Kassaflödesanalys för moderbolaget 52 Noter 1 Allmän information 53 2 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper 53 2.1 Grunder för rapporternas upprättande 53 2.2 Koncernredovisning 54 2.3 Segmentrapportering 54 2.4 Omräkning av utländsk valuta 54 2.5 Kassaflödesanalys 54 2.6 Intäkter 54 2.7 Immateriella tillgångar 55 2.8 Materiella anläggningstillgångar 55 2.9 Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar 55 2.10 Leasing 55 2.11 Finansiella tillgångar 56 2.12 Varulager 56 2.13 Likvida medel 56 2.14 Finansiella skulder 56 2.15 Inkomstskatter 57 2.16 Ersättningar till anställda 57 2.17 Avsättningar 57 2.18 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter 57 2.19 Utsläppsrättigheter 58 2.20 Moderbolagets redovisningsprinciper 58
• 1. Finansiella risker 58 3.1 Finansiella riskfaktorer 58 3.2 Hantering av kapitalrisk 61 3.3 Beräkning av verkligt värde 61 4. Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål 62
• 4.1 Viktiga uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål 62

4.2	Viktiga bedömningar vid tillämpning av företa
	gets redovisningsprinciper	62
5.	Segmentinformation	62
6.	Inköp och försäljning mellan koncernbolag	64
7.	Kostnader fördelade per kostnadsslag	64
8.	Avskrivningar	65
9.	Omstruktureringskostnad – avsättning till
	omstruktureringsreserv	65
10.	Varulager	66
11.	Ersättning till revisorerna	66
12.	Personal (medeltal)	67
13.	Löner och andra ersättningar	67
14.	Sjukfrånvaro moderbolaget	70
15.	Övriga rörelseintäkter	70
16.	Övriga rörelsekostnader	70
17.	Valutakursdifferenser – netto	70
18.	Resultat från finansiella poster	71
19.	Resultat från andelar i koncernföretag	71
20.	Inkomstskatt	71
21.	Aktiekapital samt resultat per aktie	73
22.	Immateriella tillgångar	73
23.	Byggnader, mark och markanläggningar	75
24.	Maskiner och andra tekniska anläggningar	76
25.	Inventarier, verktyg och installationer	76
26.	Pågående nyanläggningar och förskott
	avseende materiella anläggningstillgångar	77
27.	Andelar i koncernföretag	77
28.	Andra långfristiga fordringar	78
29.	Kundfordringar och andra fordringar	78
30.	Derivatinstrument	79
31.	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	80
32.	Upplåning	80
33.	Klassificering av finansiella instrument	82
34.	Pensionsförpliktelser	83
35.	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	84
36.	Ställda säkerheter och eventualförpliktelser	84
37.	Justeringar för poster som inte ingår i
	kassaflödet	85
38.	Åtaganaden	85
39.	Rörelseförvärv	85
40.	Transaktioner med närstående	85
41.	Händelser efter balansdagen	85
	Revisionberättelse	86
	Nyckeltalsdefinitioner	87
	Ordlista	88
	Kalendarium	89
	Adresser	90

Förvaltningsberättelse

Koncernen

Duni är en av Europas ledande aktörer inom attraktiva kvalitetsprodukter och koncept för bordsdukning samt för förpackningar för take-away. Koncernen har en ledande position genom kombinationen av hög kvalitet, etablerade kundrelationer och ett välrenommerat varumärke samt stark lokal närvaro i Europa. Verksamheten bedrivs inom tre affärsområden: Professional, Retail och Tissue.

Affärsområde Professional erbjuder Dunis koncept och produkter i huvudsak till hotell, restauranger och cateringföretag. Erbjudandet omfattar bords- och serveringsprodukter såsom servetter, dukar, tabletter, ljus samt serveringsprodukter som glas, koppar, bestick antingen producerade i plast eller papper. Duni har en marknadsledande position i Benelux, Norden, Tyskland, Schweiz, Frankrike och Storbritannien. Affärsområde Professional erbjuder också kundanpassade förpackningslösningar för matförvaring vid försäljning av måltider för take-away och catering. Duni har som nischaktör inom detta område en ledande position i Norden. Affärsområde Professional svarar för cirka 70 procent av Dunis omsättning.

Inom affärsområde Retail erbjuder Duni konsumentprodukter till främst detaljhandeln. Sortimentet omfattar servetter, dukar, ljus, glas, bestick och i ökad utsträckning olika sortimentserbjudanden. Produkterna marknadsförs huvudsakligen under varumärket Duni. Duni utvecklar och tillverkar, i begränsad omfattning, även produkter för kunder som marknadsför dessa under eget varumärke. Duni har en ledande position i Benelux, Norden, Tyskland, Schweiz och Storbritannien. Affärsområdet svarar för cirka 17 procent av Dunis omsättning.

Affärsområde Tissue producerar mjukpapper som används i produkter inom de övriga affärsområdena samt är underleverantör till externa kunder inom framförallt hygienindustrin. Tissue svarar för cirka 13 procent av Dunis omsättning.

Produkt- och konceptutveckling

Inom produktutveckling arbetar Duni med såväl ny design och färgsättning som nya material och lösningar. Duni har fokus på produkt- och konceptutveckling, med en unik styrka inom form, design och funktionalitet. Dunis innovationsprocess kännetecknas av förmågan att snabbt och flexibelt kunna utveckla nya kollektioner, koncept och produkter som skapar ett tydligt mervärde för de olika kundkategorierna på marknaden.

Duni driver främst utvecklingen inom de marknadssegment där koncernen traditionellt har en ledande

ställning. Koncernen fortsätter samtidigt att vidareutveckla nya produkter och koncept för nya segment.

Marknadsutveckling

Under året skedde en återhämtning i efterfrågan på de flesta av Dunis marknader inom hotell- och restaurangnäringen till följd av det förbättrade konjunkturläget. Den långsiktiga trenden pekar fortsatt mot fler restaurangbesök och en ökning av antal hotellnätter, i huvudsak drivet av förändrade konsumtionsmönster och ekonomisk tillväxt. Nya restaurangkoncept, såsom färdiglagad mat i livsmedelsbutiker, take away och snabbservicerestauranger fortsätter att öka i antal och dessa koncept tar en allt större marknadsandel.

Däremot visar marknadsdata (Nielsen) på en svagare efterfrågan för Retails produkter på några av Dunis huvudmarknader. Det har också konstateras att flera dagligvarukedjor ökat sin fokusering på lågprisprodukter och egna varumärken. Trots en tuff konkurrenssituation ser Duni fortsatta möjligheter för sitt breda sortiment och unika premiumprodukter.

Inom Tissue har efterfrågan på torrformerat mjukpapper (airlaid) till hygienindustrin minskat något. Framförallt var det andra halvåret svagt.

Framtidsutsikter

Efterfrågan på lång sikt drivs framförallt av förbättrad köpkraft i kombination med ändrade vanor vilka för med sig att en ökad andel måltider äts utanför hemmet. Därutöver påverkas efterfrågan för Dunis produkter gynnsamt av att allt fler restauranger väljer att ersätta linne med engångslösningar av premiumkvalitet. Vidare bedöms tillväxten inom take-away segmentet att fortsätta då antalet enmanshushåll ökar och urbaniseringen fortsätter.

I det korta perspektivet bedömer Duni att huvudmarknaderna fortsätter att växa, även om vissa risker kvarstår vad beträffar den ekonomiska stabiliteten i Europa. Samtidigt ligger priserna på viktiga insatsvaror på en historiskt sett hög nivå vilket kan komma att skapa ett inflationstryck i marknaden.

Rapportering

Årsredovisningen omfattar räkenskapsåret 2010. Föregående år avser räkenskapsåret 2009.

Det redovisade rörelseresultatet inkluderar två jämförelsestörande poster; en omstruktureringskostnad om 0 (-2) MSEK samt en orealiserad värderingseffekt av el- och valutaderivat om 1 (54) MSEK. Rörelseresultatet kommenteras i texten nedan exklusive dessa jämförelsestörande poster.

Jämförelsestörande poster

MSEK	2010	2009
Underliggande rörelseresultat	435	436
Orealiserade värdeförändringar av derivatinstrument	1	54
Omstruktureringskostnader	0	–2
Redovisat rörelseresultat	436	488

Omsättning

Dunis nettoomsättning uppgick till 3 971 (4 220) MSEK. Årets försäljning innebär en minskning med 5,9 procent som i huvudsak kan härledas till den starkare svenska kronan. Med oförändrade valutakurser från föregående år skulle nettoomsättningen vara 263 MSEK högre för året motsvarande en knapp försäljningsökning om 0,3 procent. Professional uppvisar en stabil tillväxt medan Retail och Tissue har haft en svagare utveckling.

Affärsområdet Professional har under 2010 haft en minskad omsättning om 3,6 procent. I fasta växelkurser motsvarar det dock en försäljningsökning om 3,7 procent. Affärsområdet visar tillväxt i samtliga regioner. Den är starkast i södra och östra Europa där försäljningssatsningar fått genomslag i kombination med att marknadssituationen förbättrats i dessa länder.

Inom affärsområdet Retail har omsättningen utvecklats negativt med en försäljningsminskning om 12,9 procent. I fasta växelkurser motsvarar det en minskning om 6,2 procent. Efterfrågan har visat sig fortsatt svag på flertalet marknader. Marknadsandelen i Norden har minskat där konkurrensen är fortsatt hård från handelns egna märkesvaror.

Inom affärsområdet Tissue har omsättningen minskat med 8,2 procent. Det andra halvåret var svagare än det första med framför allt minskad efterfrågan på hygiensidan.

Resultat

Det underliggande rörelseresultatet uppgick till 435 (436) MSEK. Med oförändrade valutakurser skulle rörelseresultatet vara 49 MSEK högre för året. Trots fortsatt höga priser på insatsvaror har rörelsemarginalen ökat till 10,9 procent (10,3). Det beror främst på god kostnadskontroll i kombination med lägre logistikkostnader.

I juni månad uppstod en brand i en maskin vid en av Dunis produktionsanläggningar i Skåpafors. Detta resulterade i ett driftstopp och minskad försäljning, främst i kvartal tre. Efter redovisade försäkringsersättningar har branden dock inte haft någon materiell resultatpåverkan på helåret. Försäkringsärendet är fortfarande inte avslutat vid årets utgång men har redovisats efter bästa bedömning under posten övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader.

Finansnettot uppgick till –18 (–43) MSEK, vilket är en förbättring mot föregående år tack vare en minskad skuldsättning och lägre marknadsräntor. Resultat före skatt uppgick till 418 (444) MSEK.

För räkenskapsåret redovisades en skattekostnad om 112 (108) MSEK. Under året har den uppskjutna skattefordran relaterad till förlustavdrag reducerats

med 37 (22) MSEK.

Årets resultat uppgick till 306 (336) MSEK.

Investeringar

Koncernens nettoinvesteringar uppgick till 236 (121) MSEK. Investeringarna är framförallt relaterade till koncernens större produktionsanläggningar i Polen, Tyskland och Sverige. Ökningen gentemot föregående år förklaras främst av investeringen i en biobränslepanna samt förvärv av en tidigare operationellt leasad maskin vid pappersbruket i Skåpafors. Av- och nedskrivningar uppgick till 102 (102) MSEK.

Kassaflöde och finansiell ställning

Koncernens operativa kassaflöde uppgick till 296 (626) MSEK. Förändringen härrör sig främst till rörelsekapitalet som under året har normaliserats efter de kraftfulla åtgärder som vidtogs under 2009.

Koncernens balansomslutning uppgick per den 31 december till 3 487 (3 489) MSEK.

Koncernens räntebärande nettoskuld uppgick till 582 MSEK. Den 31 december 2009 uppgick den räntebärande nettoskulden till 631 MSEK. Överskott i kassan och det positiva kassaflödet efter investeringsverksamheten har använts för att amortera externa lån om 75 MSEK.

Operativa och finansiella risker

Duni är exponerat för ett flertal rörelserisker som det är väsentligt att hantera.

Utvecklingen av attraktiva sortimentskollektioner och i synnerhet julkollektionen är mycket viktig för att Duni skall uppnå en god försäljnings- och resultatutveckling. Duni arbetar med detta genom att ständigt utveckla sitt sortiment. Ungefär 25 % av kollektionen byts ut varje år för att möta och skapa nya trender.

En försämrad konjunktur under en längre period i Europa skulle kunna leda till färre antal restaurangbesök, minskad konsumtion i konsumentledet och ökad priskonkurrens vilket kan påverka volymer och bruttomarginaler.

Styrning och hantering av fluktuationer i priser på råmaterial och energi har stor påverkan på Dunis konkurrenskraft.

Dunis finansförvaltning och dess hantering av finansiella risker regleras av en finanspolicy antagen av styrelsen. Detta arbete leds och hanteras av koncernens finansfunktion, vilken ingår som en enhet inom moderbolaget. Koncernen delar in de finansiella riskerna i marknadsrisk, bestående av valutarisk, prisrisk och ränterisk samt kreditrisk och likviditetsrisk. Dessa risker kontrolleras i en övergripande riskhanteringspolicy som fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat.

Vad beträffar Dunis långfristiga finansiering är den sedan 2007 säkerställd genom ett finansieringsavtal som löper till och med 2012. Se vidare Not 3 beträffande riskhantering.

Rättsliga tvister

Ett fåtal tvister av mindre belopp rörande kund- och leverantörsförhållanden samt immateriella rättigheter är pågående vid bokslutstidpunkten. I årsbokslutet har reserver bokförts som enligt ledningens bedömning täcker eventuellt negativa utfall av dessa tvister.

Miljö

Duni arbetar enligt antagen miljöstrategi efter policy och mål omfattande utveckling och information kring produkter, effektiv och kontrollerad produktion samt kunskap och kommunikation ur ett miljöperspektiv.

Miljö- och kvalitetssystem enligt 1SO 14001 och ISO 9001 är införda och certifierade vid koncernens samtliga produktionsenheter. Leverantörer utvärderas enligt koncernens uppförandekod, som omfattar såväl miljösom socialt ansvar.

Duni är även FSC-certifierade (Forest Stewardship Council) för försäljning, tillverkning och distribution av bland annat servetter, dukar och serveringsartiklar. Detta innebär att Dunis pappersprodukter kommer från hållbart skogsbruk.

Rexcell Tissue & Airlaid AB bedriver två tillståndspliktiga verksamheter enligt miljöbalken i svensk lagstiftning. Koncernen har tillstånd för tillverkning av 45 000 ton våtformerat mjukpapper per år och 26 000 ton torrformerat mjukpapper per år vid bruket i Skåpafors och 10 000 ton torrformerat mjukpapper i Dals Långed. Bruken har beviljats tillstånd för utsläpp av koldioxid, CO2, av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Tilldelningen av utsläppsrätter är 2 779 ton i Dals Långed och 14 154 ton i Skåpafors.

Styrelsens arbete

Styrelsen bestod under året av fem ledamöter. Samtliga ledmöter omvaldes vid årsstämman den 5 maj 2010. Styrelsen har även två arbetstagarrepresentanter med en suppleant. Styrelsen hade åtta protokollförda möten under året. För ytterligare information om styrelsens arbete se Bolagsstyrningsrapporten.

Medarbetare

För Dunis fortsatta utveckling, framställning samt marknadsföring av framgångsrika produkter och koncept inom bordsdukning och förpackningar för take away är initiativ och insatser av personalen av avgörande betydelse. Duni genomför därför kontinuerligt insatser för att rekrytera och utveckla medarbetare. Utvecklingsinsatser genomförs såväl vad gäller kompetens som ledarskapsutveckling och Duni strävar efter att varje anställd skall ha en handlingsplan för sin egen utveckling.

Antalet anställda var den 31 december 2010, 1 914 stycken. Den 31 december 2009 var antalet anställda 1 906 stycken.

Ersättning till vd och ledande befattningshavare

För information om ersättningar till VD och ledande befattningshavare samt riktlinjer för ersättning till dessa se Bolagsstyrningsrapporten samt Not 13 .

Utländska bolag och filialer

Duni bedriver verksamhet i egen regi och har anställda i 17 europeiska länder.

Väsentliga händelser efter 31 december 2010

Inga händelser av vikt har inträffat efter den 31 december 2010.

Moderbolaget

OMSÄTTNING, RESULTAT OCH FINANSIELL STÄLLNING

Moderbolaget, Duni AB, innehåller koncernledning samt gemensamma koncernfunktioner, såsom finans, personal, inköp, kommunikation, marknad och IT. Delar av koncernens utvecklingsresurser finns inom moderbolaget. Distribution av bolagets produkter sker i huvudsak till andra enheter inom koncernen, men moderbolaget svarar också för koncernens försäljning på den nordiska marknaden.

Nettoomsättningen uppgick till 1 180 (1 180) MSEK. Rörelseresultatet redovisades till –70 (–43) MSEK, och finansnettot till 277 (543) MSEK. Moderbolagets nettoresultat var 194 (487) MSEK. I finansnettot ingår under året mottagna interna utdelningar om 257 (547) MSEK.

Moderbolagets investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 24 (21) MSEK.

Soliditeten i moderbolaget uppgick vid årsskiftet till 68,8 procent (63,4). Moderbolagets likvida medel uppgick per den 31 december 2010 till 65 (179) MSEK.

OPERATIVA OCH FINANSIELLA RISKER I MODERBOLAGET

Moderbolagets risker sammanfaller i allt väsentligt med koncernens risker.

Dunis finansförvaltning och dess hantering av finansiella risker regleras av en finanspolicy antagen av styrelsen. Detta arbete leds och hanteras av koncernens finansfunktion, vilken ingår som en enhet inom moderbolaget.

Ägarskap och aktie

Ägarförhållanden den 31 december 2010 Duni är noterat på NASDAQ OMX i Stockholm under kortnamnet "DUNI". De största ägarna per den 31 december 2010 var Mellby Gård Investerings AB 29,99 procent, Polaris Capital Management, LLC 10,73 procent och Lannebo fonder 8,07 procent.

DUNIS AKTIE

Dunis aktiekapital består av 46 999 032 stycken utestående stamaktier med rösträtten 1 röst per aktie. Kvotvärdet på aktierna är 1,25 kronor per aktie. Duni innehar inga egna aktier.

Antalet aktier skall vara lägst 32 008 000 och högst 128 032 000 stycken. Det finns inga utestående teckningsoptioner eller konvertibler. Ledande befattningshavare äger tillsammans 0,6 procent av aktierna i Duni.

Ytterligare information om Dunis aktie och ägare finns i Bolagsstyrningsrapporten.

STYRELSENS och verkställande direktörens förslag till vinstdisposition

Vinstdisposition moderbolaget (SEK)

Fritt eget kapital i moderbolaget

Summa	1 994 707 482
samt att återstående belopp balanseras i ny räkning	1 830 210 870
att till aktieägare utdela 3,50 SEK per aktie	164 496 612
Styrelsen och verkställande direktören föreslår:
Summa fritt eget kapital i moderbolaget	1 994 707 482
Årets resultat	194 070 210
Balanserade vinstmedel	1 800 637 272

Styrelsen föreslår till årsstämman 2011 att besluta om en vinstdisposition innebärande att till aktieägare registrerade på avstämningsdagen den 10 maj 2011 utdela 3,50 kronor per aktie, vilket motsvarar totalt 164 496 612 kronor, och att återstoden av fritt eget kapital balanseras i ny räkning.

Förutsatt att årsstämman 2011 fattar beslut i enlighet med styrelsens förslag om vinstdisposition kommer 1 830 MSEK att balanseras i ny räkning. Full täckning finns för moderbolagets bundna egna kapital efter föreslagen vinstutdelning. Koncernens egna kapital uppgår till 1 991 MSEK.

Till grund för sitt förslag till utdelning har styrelsen enligt 18 kap. 4 § Aktiebolagslagen (2005:551) bedömt att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamheten ställer på storleken av moderbolagets och koncernens eget kapital liksom på moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen anser även att utdelningen ger utrymme för koncernen att fullgöra sina förpliktelser och genomföra planerade investeringar. Baserat på Dunis resultat efter skatt, ligger den föreslagna utdelningen väl i linje med koncernens utdelningspolicy.

Moderbolagets och koncernens soliditet bedöms även efter vinstutdelningen vara god i förhållande till den bransch koncernen är verksam inom. Föreslagen vinstutdelning kommer inte att påverka moderbolagets och koncernens förmåga att infria sina betalningsförpliktelser. Moderbolaget och koncernen har god tillgång till såväl kort- som långfristiga krediter. Krediterna kan tas i anspråk med kort varsel, varför styrelsen bedömer att moderbolaget och koncernen har god beredskap att hantera förändringar med avseende på likviditeten och oväntade händelser. Styrelsen anser att moderbolaget och koncernen har förutsättningar att möta framtida affärsrisker och även tåla eventuella förluster.

STYRELSENS FÖRSÄKRAN

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Resultat- och balansräkningarna kommer att föreläggas årsstämman den 5 maj 2011 för fastställelse.

Malmö 2011-03-23

Anders Bülow Styrelseordförande	Fredrik von Oelreich Verkställande direktör
Tomas Gustafsson	Pia Rudengren
Sanna Suvanto-Harsaae	Magnus Yngen
G öran Andreasson Representant SPIAF	Per-Åke Halvordsson Representant PTK

Vår revisionsberättelse har avgivits den 24 mars 2011

PricewaterhouseCoopers AB

Bo Hjalmarsson Auktoriserad revisor

Bolagsstyrningsrapport för Duni AB (publ)

Duni AB är ett svenskt publikt aktiebolag som sedan den 14 november 2007 är noterat på NASDAQ OMX i Stockholm. Styrningen av Duni sker via bolagsstämman, styrelsen och verkställande direktören samt koncernledningen i Duni i enlighet med bland annat Aktiebolagslagen, bolagsordningen och styrelsens och verkställande direktörens arbetsordning. Representanter från ledningen i Duni-koncernen ingår därutöver i dotterbolagens styrelser.

Duni har gentemot NASDAQ OMX Stockholm förpliktigat sig att tillämpa Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") som ska tillämpas av samtliga svenska aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Duni tillämpar numera Koden på alla punkter. Inför årsstämman 2010 var styrelsens ordförande Anders Bülow även ordförande i valberedningen. I den aktuella valberedningen inför årsstämman 2011 har Rune Andersson, som representerar den största aktieägaren, valts till valberedningens ordförande och därmed tillämpar Duni Koden på alla punkter.

Bolagsordning

Nuvarande bolagsordning fastställdes vid årsstämman den 6 maj 2009. Den anger bland annat att styrelsens säte ska vara i Malmö, att styrelsens ledamöter årligen väljs av årsstämman för tiden intill dess nästa årsstämma hållits samt att en aktie ger en röst. Den fullständiga bolagsordningen finns tillgänglig på Dunis hemsida, www.duni.se.

Bolagsstämma

På bolagsstämman fattar aktieägarna beslut i centrala frågor. Bland annat fastställer stämman resultat- och balansräkningar, disposition av bolagets resultat, ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören, val av styrelse och revisorer samt ersättning till styrelse och revisorer.

Kallelse till årsstämma i Duni ska, enligt Aktiebolagslagen, utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman. Kallelse ska ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt på Dunis hemsida. Att kallelse skett annonseras i Svenska Dagbladet. För att få delta i stämman ska aktieägare anmäla sig hos bolaget senast den dag som anges i kallelsen.

Årsstämma 2010

Dunis Årsstämma 2010 ägde rum onsdagen den 5 maj 2010 i Malmö. Vid stämman var 130 stycken aktieägare närvarande personligen eller genom ombud, dessa representerade cirka 61 procent av rösterna. Till stämmans ordförande valdes styrelsens ordförande Anders Bülow. Samtliga styrelseledamöter var närvarande. Protokollet finns tillgängligt på Dunis hemsida, www.duni.se. Några av de beslut som stämman fattade var:

• att i enlighet med styrelsens förslag dela ut 2,50 kronor per aktie för verksamhetsåret 2009.
• att styrelsen ska bestå av fem stycken ledamöter utan suppleanter.
• att i enlighet med valberedningens förslag omvälja samtliga styrelseledamöter.

• att omvälja Anders Bülow till styrelsens ordförande.

• att arvode till styrelsens ordförande utgår med 500 000 kronor och att arvode till övriga styrelseledamöter utgår med 250 000 kronor var samt därtill tillkommande arvoden för utskottsarbete. Styrelsearvodena inklusive arvoden för utskottsarbete är oförändrade från föregående år.

• att anta styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.
• rutiner för valberedningens tillsättande och arbete.
• att bemyndiga styrelsen att intill nästa årsstämma, vid ett eller flera tillfällen, besluta om ökning av bolagets aktiekapital med högst 5 800 000 kronor genom emission av högst 4 640 000 stycken aktier.

Årsstämma 2011

Nästa årsstämma för aktieägarna i Duni kommer att hållas torsdagen den 5 maj 2011 klockan 15.00 i Carolinahallen på Sankt Gertrud Konferens, Östergatan 9 i Malmö. Mer information om årsstämman, anmälan etc finns på Dunis hemsida.

Valberedning

Anders Bülow, styrelsens ordförande, sammankallade valberedningen i oktober 2010. Valberedningen ska vara sammansatt av representanter för Dunis tre största aktieägare per den 30 september. Arbetet i valberedningen börjar med att de tar del av den oberoende utvärdering av den sittande styrelsen som genomförs varje år. Valberedningen nominerar de personer som, vid årsstämman, föreslås för inval i Dunis styrelse. Den tar också fram förslag avseende revisorsarvoden, styrelsearvode till ordförande och övriga styrelseledamöter samt ersättning för utskottsarbete. Årsstämman 2011 ska välja revisorer och det är valberedningen som föreslår val av revisorer efter utredning och rekommendation från revisionsutskottet. Alla förslagen presenteras vid årsstämman samt i kallelsen och på hemsidan inför årsstämman.

Valberedningens sammansättning presenterades den 4 november 2010 och består av följande medlemmar:

Totalt		47,80%
Björn Franzon	Swedbank Robur fonder	7,08 %
Bernard R. Horn Jr	Polaris Capital Management, LLC	10,73 %
Rune Andersson (ordförande)	Mellby Gård Investerings AB	29,99 %
Anders Bülow	Styrelsens ordförande
Namn	Representerar	2010-12-31
		Ägarandel

Valberedningen har haft tre protokollförda möten under perioden.

Styrelsen

Dunis styrelse beslutar om bolagets affärsinriktning, strategi, affärsplan, resurser och kapitalstruktur, organisation, förvärv, större investeringar, avyttringar, årsredovisning och delårsrapporter och andra övergripande frågor av strategisk natur. Styrelsen utser även den verkställande direktören som ansvarar för den löpande förvaltningen i enlighet med styrelsens anvisningar.

Styrelsens ledamöter

Styrelsens ledamöter väljs årligen av årsstämman fram

Bolagsstyrning

till nästa årsstämma. Styrelsen ska, enligt bolagsordningen, bestå av lägst tre och högst tolv ordinarie ledamöter samt arbetstagarrepresentanter. Sedan årsstämman den 5 maj 2010 består styrelsen av fem ledamöter och två arbetstagarrepresentanter. Dunis verkställande direktör ingår inte i styrelsen men deltar liksom finansdirektören som regel vid styrelsemötena som föredragande.

Styrelsens arbete

Dunis styrelse fastställer vid det första ordinarie styrelsemötet efter bolagsstämman en skriftlig instruktion som beskriver styrelsens arbetsordning. Den fastställda arbetsordningen anger hur arbetet ska fördelas mellan styrelsens ledamöter, och hur ofta styrelsen ska sammanträda. Vidare reglerar arbetsordningen styrelsens åligganden, beslutförhet, en instruktion till den verkställande direktören, ansvarsfördelningen mellan styrelsen och den verkställande direktören med mera. Styrelsen har också inom sig upprättat två utskott; revisionsutskottet och ersättningsutskottet.

Styrelsen sammanträder efter en i förväg beslutad årsplan, även om ytterligare möten arrangeras vid behov. Styrelsen hade åtta stycken protokollförda styrelsemöten under 2010.

Bland annat har följande punkter varit med på agendan under 2010:

• Årsbokslut inklusive rapport från revisorerna, förslag till vinstdisposition och bokslutskommuniké.
• Årsredovisning samt förberedelse inför Årsstämma.
• Delårsrapporter.
• Styrelsens och verkställande direktörens arbetsordning.
• Årlig genomgång av policyhandboken.
• Genomgång av affärsplan, strategier och tillväxtfrågor.

• Besök på dotterbolaget Duni Benelux NV i Breda, Holland, där även marknadsanalys stod på agendan och i samband med det genomfördes studiebesök hos en grossist.

• Investeringar vid dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB i Skåpafors.

• Koncernens logistik- och distributionsstruktur.
• Branden i juni månad vid en produktionsanläggning i Skåpafors hos dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB.
• Budget 2011.

Styrelseordföranden och verkställande direktören har utöver styrelsemötena en löpande dialog kring förvaltningen av bolaget.

Verkställande direktören, Fredrik von Oelreich, är ansvarig för genomförande av affärsplanen samt den löpande förvaltningen av bolagets angelägenheter, liksom den dagliga verksamheten i bolaget. Han kan även fatta beslut och genomföra åtgärder av större betydelse för bolaget, utan att ha erhållit ett styrelsebeslut i de fall där så krävs. När så skett ska styrelsen informeras så snart det är möjligt.

Styrelsen får månatligen skriftlig information i form av en månadsrapport innehållande uppföljning av bolagets försäljning, operativt resultat och rörelsekapitalets utveckling samt kommentarer om hur de olika marknaderna utvecklas. Inför styrelsemöten får styrelsen även ta del av balansräkning och kassaflöde.

Huvudägare, styrelsemedlemmar och verkställande direktör genomför därutöver årligen en detaljerad utvärdering av styrelsen utifrån den fastställda arbetsordningen. Utvärderingen omfattar bland annat styrelsens sammansättning, individuella styrelsemedlemmar samt styrelsens arbete och rutiner.

"Koden" innehåller regler avseende styrelseledamöternas oberoende och uppställer krav på att majoriteten av styrelseledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. En styrelseledamot anses inte vara oberoende i ett antal situationer, bland annat om styrelseledamoten;

(i) är verkställande direktör eller under de senaste fem åren har varit verkställande direktör i bolaget,

• (ii) erhåller icke obetydlig ersättning för råd eller tjänster utöver styrelseuppdraget från bolaget eller ett närstående företag eller från någon person i bolagsledningen,
• (iii) har eller under det senaste året har haft omfattande affärsförbindelser eller andra omfattande ekonomiska mellanhavanden med bolaget eller ett närstående företag eller
• (iv) har varit styrelseledamot i bolaget i mer än tolv år.

Minst två av de styrelseledamöter som är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen ska även vara oberoende i förhållande till alla aktieägare som kontrollerar tio procent eller mer av aktierna eller rösterna i Duni AB. Högst en person från bolagsledningen får vara ledamot av styrelsen.

Styrelsens närvaro

			Styrelse	Revisions	Ersättnings
	Funktion	Oberoende1	möte	utskott	utskott
Anders Bülow	Ordförande	2	8 av 8	5 av 5	3 av 3
Pia Rudengren Ledamot		Ja	8 av 8	5 av 5	–
Sanna Suvanto Harsaae	Ledamot	Ja	7 av 8	4 av 5	–
Magnus Yngen Ledamot		Ja	8 av 8	–	3 av 3
Tomas Gustafsson	Ledamot	Ja	8 av 8	–	3 av 3
Per-Åke Halvordsson	Arbetstagar representant	3	8 av 8	–	–
Göran Andreasson	Arbetstagar representant	3	8 av 8	–	–
Inge Larsson	Arbetstagar representant	3	7 av 8	–	–

1) Enligt definition i Svensk kod för bolagsstyrning.

2) Ej oberoende (i förhållande till Dunis större aktieägare).

3) Ej oberoende (i förhållande till Duni).

Ersättningsutskott

Ersättningsutskottet bereder frågor rörande ersättningar och andra förmåner för bolagsledningen medan beslut om ersättningar och förmåner fattas av Dunis styrelse. En gång per år utvärderar ersättningsutskottet de ledande befattningshavarna och även vissa underchefer enligt ett systematiskt förfarande.

Ersättningsutskottet hade tre möten under 2010 och består av tre medlemmar: Magnus Yngen (ordförande), Anders Bülow och Tomas Gustafsson. Fredrik von Oelreich deltar i ersättningsutskottets möten förutom då frågor om ersättning till verkställande direktören behandlas. Dessutom deltar personalchefen som sekreterare på ersättningsutskottets möten.

Revisionsutskott

Dunis revisionsutskott är ansvarigt för att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering. Utskottet utvärderar också Dunis processer för intern kontroll och hanteringen av finansiella och rörelsemässiga risker. Utskottet möter fortlöpande bolagets revisorer i syfte att informera sig om den externa revisionens inriktning och omfattning samt för att utvärdera de externa revisorernas arbete. Utvärderingen innefattar även omfattningen av revisorernas eventuella icke-revisionsrelaterade arbete för Duni. Vid förberedandet av förslag till valet av revisorer och till ersättning för revisionsarbetet biträder revisionsutskottet valberedningen.

Revisionsutskottet hade fem möten under 2010 och består av tre medlemmar: Pia Rudengren (ordförande), Anders Bülow och Sanna Suvanto-Harsaae. Finansdirektören och koncernredovisningschefen deltar liksom revisorerna på samtliga möten. Revisorerna deltog dock inte på det mötet som behandlade val av revisorer.

Ersättning till styrelse

Arvode och annan ersättning till styrelsen, inklusive Dunis styrelseordförande, beslutas av årsstämman. I enlighet med beslut fattat på årsstämman den 5 maj 2010 bestämdes årsarvodet till totalt 1,5 MSEK, varav till styrelseordförande 0,5 MSEK. Därutöver beslutades om arvode för utskottsarbete om totalt 0,3 MSEK.

Ersättningen fördelar sig mellan styrelsens ledamöter enligt nedanstående tabell.

Styrelsens ersättning för perioden maj 2010 – april 2011

SEK	Styrelse möte	Revisions utskott	Ersättnings utskott	Summa
Anders Bülow	500 000	50 000	25 000	575 000
Pia Rudengren	250 000	100 000	–	350 000
Sanna Suvanto Harsaae	250 000	50 000	–	300 000
Magnus Yngen	250 000	–	50 000	300 000
Tomas Gustafsson	250 000	–	25 000	275 000
	1 500 000	200 000	100 000	1 800 000

Verkställande direktör

Verkställande direktör för Duni är Fredrik von Oelreich (1961), civilekonom. Styrelsen har fastställt en instruktion för verkställande direktörens arbete och roll. Verkställande direktören har ansvaret för den löpande förvaltningen av koncernens verksamhet enligt styrelsens riktlinjer.

Fredrik von Oelreich innehar per 2010-12-31, 210 000 stycken aktier i Duni AB. Ingen närstående till verkställande direktören har något väsentligt aktieinnehav i Duni AB. Fredrik von Oelreich har inget delägarskap i företag som Duni har betydande affärsförbindelser med. Fler uppgifter om den verkställande direktören finns i Not 13 i årsredovisningen.

Koncernledning

Fredrik von Oelreich leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga i ledningen som består av affärsområdeschefer och chefer för stabsfunktioner. Koncernledningen består av åtta personer. Under 2010 hade ledningen sju möten. Varje möte innehåller bland annat:

• Finansiell genomgång.
• Uppdatering från respektive område.
• Viktiga frågeställningar för Duni av operationell, strategisk eller marknadsmässig karaktär.

Därutöver behandlas strategisk plan samt budget för kommande år. Ledningen gör regelbundna besök på dotterbolagen, varav minst ett gemensamt. Under 2010 hölls ett ledningsgruppsmöte på dotterbolaget i Spanien. Det hölls även ett möte i Tyskland i samband med ett studiebesök vid en fackmässa för HoReCabranschen.

Ersättning till ledande befattningshavare

Ersättningen till verkställande direktören samt övriga medlemmar i ledningsgruppen ska, enligt riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare antagna av årsstämman den 5 maj 2010, vara marknadsmässig och utgöras av fast och rörlig lön, övriga förmåner samt pension. Den rörliga lönen ska aldrig kunna överstiga den fasta lönen.

2010, MSEK	Grundlön	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensions kostnad	Summa
Verkställande direktören – Fredrik von Oelreich	4,2	1,2	0,1	2,0	7,5
Andra ledande befattningshavare	9,8	2,2	0,4	2,5	14,9
	14,0	3,4	0,5	4,5	22,4

Ovanstående tabell visar på den totala utbetalda bruttoersättningen till ledningsgruppen, inklusive grundlöner, rörliga ersättningar, pensionsbetalningar samt övriga förmåner. Fredrik von Oelreich erhåller en årlig bruttolön om 610 715 CHF och har möjlighet att uppnå en bonus motsvarande högst 55 % av hans årliga grundlön baserad på för koncernen i förväg bestämda målsättningar. Han ska dessutom ha rätt till vissa andra anställningsförmåner såsom bilersättning. Båda parter har rätt att säga upp avtalet genom skriftlig uppsägning med sex månaders uppsägningstid. Vid uppsägning från bolagets sida, förutom på grund av försumlighet, har han rätt till tolv månadslöner. Fredrik von Oelreich har en avgiftsbestämd pensionsplan till vilken Duni betalar årliga avgifter uppgående till ett belopp motsvarande 35 % på summan av den årliga bruttolönen samt treårssnitt av bonusutbetalningar, fram till det att avtalet sägs upp. Fredrik von Oelreichs pensionsålder är 62 år.

Duni har inte beviljat några lån, förlängt eller utfärdat några garantier eller beviljat säkerheter till förmån för Dunis styrelseledamöter, ledande befattningshavare eller revisorer. Ingen av styrelseledamöterna, de ledande befattningshavarna eller revisorerna har direkt eller indirekt genom ett till honom/henne närstående bolag ingått transaktioner med Duni.

Revision

På en extra bolagsstämma den 28 augusti 2007 valdes PricewaterhouseCoopers AB, med revisor Bo Hjalmarsson som huvudansvarig för fyra år framåt. Revisorerna granskar årsbokslut och årsredovisning samt bolagets löpande verksamhet och rutiner för att uttala sig om redovisningen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Granskning av årsbokslut och årsredovisning görs under januari och februari. Därefter granskas att årsstämmans riktlinjer om ersättning till ledande befattningshavare följs. Det sker även en översiktlig granskning av Dunis delårsrapport för det tredje kvartalet. Vid sidan av Duni har Bo Hjalmarsson inga uppdrag i bolag över vilka Dunis större ägare, styrelseledamöter eller verkställande direktör har ett väsentligt inflytande. Bo Hjalmarsson är auktoriserad revisor och medlem i Far SRS. Arvode för övriga uppdrag till PwC förutom revisionsuppdraget uppgick under 2010 till sammanlagt 5,2 (2009: 6,7) MSEK.

Ersättning till revisionsbolag

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Ersättning för revisionsuppdrag	4,1	4,0	1,7	1,7
Ersättning för revisionsverk samhet utöver revisionsuppdrag	0,6	0,6	0,4	0,4
Ersättning för skattekonsultation	3,0	2,9	0,8	0,9
Ersättning för övriga konsultationer	1,6	3,2	0,4	1,0
Total ersättning revisionsbolag	9,3	10,7	3,3	4,0

Styrelsens beskrivning av intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen för räkenskapsåret 2010 Styrelsens ansvar för intern kontroll regleras i aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Det innebär bland annat att övervaka Dunis finansiella rapportering och effektiviteten i bolagets interna kontroll och riskbedömning.

Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen syftar till att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen i form av årsredovisning och delårsrapporter som Duni publicerar varje år samt att den finansiella rapporteringen upprättas i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och andra krav för noterade bolag.

För att beskriva den interna kontrollen avseende finansiell rapportering utgår Duni från de områden som utgör grunden för den interna kontrollen enligt det ramverk som utfärdats av COSO "Internal Control -Integrated Framework" det vill säga områdena: kontrollmiljö, riskbedömning och kontrollstruktur, information och kommunikation samt uppföljning.

Kontrollmiljö

Styrelsens arbetsordning samt de instruktioner styrelsen upprättat för verkställande direktörens och styrelseutskottens arbete definierar tydligt fördelningen av ansvar och befogenheter i syfte att säkerställa effektiv hantering av risker i affärsverksamheten. Ett revisionsutskott har inrättats för att granska de instruktioner och rutiner som används i den finansiella rapporteringsprocessen såväl som redovisningsprinciper och förändringar av dessa. Koncernledningen rapporterar enligt fastlagda rutiner månatligen till styrelsen. Vidare har koncernledningen formulerat sin syn på hur verksamheten skall bedrivas i en affärsetisk policy. Interna styrinstrument för den finansiella rapporteringen utgörs framför allt av finanspolicy, kommunikationspolicy och koncernens finansmanual som definierar redovisnings- och rapporteringsregler.

Riskbedömning och kontrollstruktur

För verksamheten väsentliga risker analyseras av styrelsen som en del i den finansiella rapporteringen. Därutöver tillställer koncernledningen revisionsutskottet en övergripande riskanalys av resultat- och balansräkningar samt de faktorer som påverkar dessa. Riskområden dokumenteras och bedöms utifrån sannolikhet och påverkan. Baserat på detta utformas kontrollprocesser för att säkerställa hög kvalitet i den finansiella rapporteringen. Riskområdena utvärderas minst en gång per år i revisionsutskottet.

Organisationsstrukturen tillsammans med ansvarsfördelning och attestordning är tydligt beskriven och kommunicerad genom instruktioner och policies. Verksamheten är organiserad i affärsområden med resultatansvar. Revisionsutskottet kommunicerar kontinuerligt med revisorerna för att utvärdera och förbättra den interna kontrollen. Duni har etablerat en europeisk ekonomifunktion som fristående tillhandahåller redovisningstjänster till verksamheten. Denna funktion följer standardiserade processer och rutiner. Dess ansvarige chef rapporterar direkt till koncernens finansdirektör.

Information och kommunikation

Information, både externt och internt, styrs genom Dunis kommunikations- och IR-policy. Ett särskilt avsnitt behandlar ansvar, rutiner och regler. Policyn utvärderas kontinuerligt för att säkerställa att information till aktiemarknaden håller hög kvalitet och är i enlighet med börsreglerna. Finansiell information som kvartalsrapporter, årsredovisningar och väsentliga händelser publiceras genom pressreleaser samt på företagets hemsida. Möten med finansanalytiker arrangeras regelbundet i samband med publicering av kvartalsrapporter. Internt i företaget är intranätet den huvudsakliga informationskällan. Redovisningsmanualer och instruktioner för finansiell rapportering finns tillgängliga på intranätet och dessa uppdateras regelbundet med hänsyn till förändringar i IFRS och andra rekommendationer.

Uppföljning

Styrelsen och revisionsutskottet granskar alla finansiella rapporter innan de formellt godkänns av styrelsen. Revisionsutskottet får löpande avrapportering från revisorerna om den interna kontrollen och följer upp väsentliga frågor. Styrelsen har genomgång av månatliga finansiella rapporter som en stående punkt på alla sammanträden och koncernledningen analyserar månadsvis den finansiella utvecklingen inom affärsområdena. Generellt på alla nivåer i organisationen sker löpande uppföljning genom jämförelser mot föregående år, budget och planer samt genom utvärdering av nyckeltal.

Uttalande om internrevision

Duni har inte funnit behov för en formell internrevisionsavdelning. Den främsta anledningen är att den centraliserade europeiska ekonomifunktionen utför redovisningsservice till verksamheten utifrån standardiserade processer och rutiner och är fristående från den operativa verksamheten, rapporterande direkt till finansdirektören. Denna centraliserade och oberoende process för redovisning och finansiell rapportering bedöms utgöra en plattform för god intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen.

Styrelse

Anders Bülow Född 1953.

• Ordförande sedan 2009
• VD för Mellby Gård
• Industri AB
• Fil kand i företagsekonomi vid Stockholms universitet
• Invald 2008
• Aktier i Duni 0
• Ej oberoende i förhållande till Dunis största aktieägare

Tomas Gustafsson Född 1965.

• Koncernchef för 2E Group AB (publ)
• Styrelseledamot i Smarteyes AB, Alectum AB, Atlas Design Group AB
• Marknadsekonom
• Invald 2009
• Aktier i Duni 1 400
• Oberoende av bolaget, bolagsledningen och Dunis större ägare

Pia Rudengren Född 1965.

• Styrelseledamot i Social Initiative AB, Swedbank AB, WeMind Digital Psykologi AB, Metso Oyj och Tikkurila Oyj
• Civilekonom Handelshögskolan, Stockholm
• Invald 2007
• Aktier i Duni 1 200
• Oberoende av bolaget, bolagsledningen och Dunis större ägare

Sanna Suvanto-Harsaae Född 1966.

• Styrelseordförande i Babysam AS, BTX AS och Sunset Boulevard AS
• Styrelseledamot i CandyKing Holding AB, Jetpak AB, Clas Ohlson AB, Paulig AB, Sats AB, Symrise AG och Upplands Motor AB
• Civilekonom Lunds Universitet
• Invald 2004
• Aktier i Duni 0
• Oberoende av bolaget, bolagsledningen och Dunis större ägare

Magnus Yngen Född 1958.

• VD och koncernchef Husqvarna Group
• Styrelseledamot i Husqvarna AB, Teknikarbetsgivarna samt Teknikföretagen
• Civilingenjör och teknologie licentiat vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm
• Invald 2008
• Aktier i Duni 0
• Oberoende av bolaget, bolagsledningen och Dunis större ägare

Göran Andreasson Född 1947.

• Arbetstagarrepresentant för SPIAF (Svenska Pappersindustriarbetarförbundet)
• Anställd som arbetsmiljöansvarig i Rexcell Tissue & Airlaid AB
• Arbetstagarrepresentant i styrelsen i Rexcell Tissue & Airlaid AB
• Styrelseordförande i Bengtsforshus AB och Majberget Utveckling AB
• Styrelseledamot i Bengtsfors Energi Handel AB, Bengtsfors Energi Nät AB och Bengtsfors Teknik AB
• Invald 2001
• Aktier i Duni 0
• Ej oberoende i förhållande till bolaget

Per-Åke Halvordsson Född 1959.

• Arbetstagarrepresentant för PTK (Unionen)
• Anställd som Produktions-
• chef Airlaid i Rexcell Tissue & Airlaid AB
• Suppleant för arbetstagarrepresentanterna i styrelsen i Rexcell Tissue & Airlaid AB
• Bolagsstyrelseutbildning PTK
• Invald 2005
• Aktier i Duni 0
• Ej oberoende i förhållande till bolaget

Koncernledning

• Fredrik von Oelreich Född 1961.
• Verkställande direktör
• Civilekonom
• Engagerad sedan 2005
• Styrelseledamot i Candy King

• Holding AB • Aktier: 210 000

• Mats Lindroth

• Född 1960.
• Finansdirektör • Civilekonom
• Anställd sedan 1987
• Aktier: 23 000

Øyvind Førland Född 1962.

• Marknadsdirektör
• Civilekonom
• Anställd sedan 1987
• Aktier: 22 018

Leendert Amersfoort Född 1958.

• Försäljningsdirektör för Professional Norden, Västoch Sydeuropa
• Examen i marknadsföring och företagsekonomi
• Anställd sedan 1995
• Aktier: 22 018

Patrik Söderstjerna Född 1964.

• Verkställande direktör i Rexcell Tissue & Airlaid AB
• Civilingenjör
• Anställd sedan 2007 • Aktier: 10 000

Manfred Meuser Född 1948.

• Försäljningsdirektör för Professional Central- och
• Östeuropa
• Diplomerad ekonom
• Anställd sedan 1971
• Aktier: 3 018

Ketil Årdal Född 1970. • Försäljningsdirektör för

• Retail
• Diplomerad ekonom
• Anställd sedan 2005
• Aktier: 1 818

Dr Ulfert Rott Född 1960.

• Produktions- och logistikdirektör
• Doktor i maskinteknik och civilekonom
• Anställd sedan 2004
• Aktier: 22 018

Femårsöversikt, resultaträkning, koncernen

MSEK	2010	2009	2008	2007	2006
Intäkter	3 971	4 220	4 099	3 985	3 762
Kostnad för sålda varor	–2 919	–3 054	–3 020	–2 948	–2 812
Bruttoresultat	1 052	1 166	1 079	1 037	950
Försäljningskostnader	–434	–482	–465	–446	–459
Administrationskostnader	–174	–184	–198	–208	–219
Forsknings- och utvecklingskostnader	–25	–29	–23	–13	–6
Övriga rörelseintäkter	134	107	57	57	44
Övriga rörelsekostnader	–117	–90	–124	–33	–33
Rörelseresultat	436	488	326	394	277
Finansiella intäkter	1	2	8	37	59
Finansiella kostnader	–19	–45	–83	–235	–335
Finansiella poster netto	–18	–43	–75	–198	–276
Resultat efter finansiella poster	418	444	251	196	1
Inkomstskatt	–112	–108	–60	–97	–12
Periodens resultat kvarvarande verksamheter	306	336	191	99	–11
Periodens resultat från avvecklade verksamheter	–	–	6	472	77
Periodens resultat	306	336	197	571	66

Femårsöversikt, balansräkning, koncernen

MSEK	2010	2009	2008	2007	2006
TILLGÅNG AR
Goodwill	1 199	1 199	1 199	1 199	2 145
Övriga immateriella anläggningstillgångar	44	29	25	29	15
Materiella anläggningstillgångar	588	510	514	433	692
Finansiella anläggningstillgångar	289	336	369	398	496
Summa anläggningstillgångar	2 120	2 074	2 107	2 059	3 348
Varulager	437	382	542	500	639
Kundfordringar	634	640	731	546	900
Övriga fordringar	174	163	182	207	233
Likvida medel	122	230	249	202	193
Summa omsättningstillgångar	1 367	1 415	1 704	1 455	1 965
SUMMA TILLGÅ NGAR	3 487	3 489	3 811	3 514	5 313
EGE T KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	1 991	1 789	1 544	1 416	838
Långfristiga finansiella skulder	530	682	1 151	1 092	2 349
Övriga långfristiga skulder	211	216	229	219	305
Summa långfristiga skulder	741	898	1 380	1 311	2 654
Leverantörsskulder	315	344	358	305	472
Kortfristiga finansiella skulder	–	–	–	0	700
Övriga kortfristiga skulder	440	458	529	482	649
Summa kortfristiga skulder	755	802	887	787	1 821
SUMMA EGE T KAPITAL OCH SKULDE R	3 487	3 489	3 811	3 514	5 313

* Balansräkningen per december 2006 inkluderar den avvecklade verksamheten deSter som såldes i mars 2007.

Nyckeltal i sammandrag, koncernen

MSEK	2010	2009	2008	2007	2006
Nettoomsättning, MSEK	3 971	4 220	4 099	3 985	3 762
Bruttoresultat, MSEK	1 052	1 166	1 079	1 037	950
EBIT*, MSEK	435	436	414	395	328
EBITDA*, MSEK	537	539	511	484	410
Antal anställda	1 914	1 906	1 952	2 001	1 999
Bruttomarginal*	26,5 %	27,6 %	26,8 %	26,0 %	25,3 %
EBIT marginal*	10,9 %	10,3 %	10,1 %	9,9 %	8,7 %
EBITDA marginal*	13,5 %	12,8 %	12,5 %	12,1 %	10,9 %

* Beräknat på underliggande rörelseresultat

Resultaträkning, koncernen

MSEK	Not*	2010	2009
Intäkter	5– 6	3 971	4 220
Kostnad för sålda varor	6–10	–2 919	–3 054
Bruttoresultat		1 052	1 166
Försäljningskostnader	7–9	–434	–482
Administrationskostnader	7–9, 11	–174	–184
Forsknings- och utvecklingskostnader	7– 8	–25	–29
Övriga rörelseintäkter	15	134	107
Övriga rörelsekostnader	7–8, 16	–117	–90
Rörelseresultat	5, 17	436	488
Resultat från finansiella poster	17–18
Finansiella intäkter		1	2
Finansiella kostnader		–19	–45
Finansiella poster netto		–18	–43
Resultat efter finansiella poster		418	444
Inkomstskatt	20	–112	–108
Årets resultat		306	336
Resultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		306	336
Resultat per aktie (uttryckt i kr per aktie), räknat på årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare under året:
– Före och efter utspädning	21	6,52	7,15

*Relaterade noter till resultaträkningen

• 1– Allmän information
• 2– Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper 3– Finansiella risker

4– Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

5– Segmentinformation

12– Personal (Medeltal)

13– Löner och andra ersättningar

Rapport över totalresultat för koncernen

MSEK	2010	2009
Årets resultat	306	336
Övrigt totalresultat*
Periodens omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter	13	–6
Årets övriga totalresultat	13	–6
Årets summa totalresultat	319	330
Årets summa totalresultat hänförligt till: Moderbolagets aktieägare	319	330

* Övrigt totalresultat består av omräkningsdifferenser vilket inte har någon skatteeffekt.

Balansräkning koncernen

SUMMA TILLGÅ NGAR		3 487	3 489
Summa omsättningstillgångar		1 367	1 415
Likvida medel		122	230
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar	31	84 808	49 803
Övriga fordringar	29	66	68
Skattefordringar		14	36
Derivatinstrument	30	10	10
Kundfordringar	29	634	640
Kortfristiga fordringar
Summa varulager		437	382
Förskott till leverantörer		5	6
Färdigvarulager och handelsvaror		319	260
Varor under tillverkning		11	15
Råvaror och förnödenheter		102	101
Varulager	10
Omsättningstillgångar
Summa anläggningstillgångar		2 120	2 074
Summa finansiella anläggningstillgångar		289	336
Andra långfristiga fordringar	28	6	12
Uppskjuten skattefordran	20	283	324
Finansiella anläggningstillgångar
Summa materiella anläggningstillgångar		588	510
Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar	26	113	61
Inventarier, verktyg och installationer	25	52	62
Maskiner och andra tekniska anläggningar	24	360	339
Byggnader, mark och markanläggningar	23	63	48
Materiella anläggningstillgångar
Summa immateriella anläggningstillgångar		1 243	1 228
Varumärken och licenser		2	3
Aktiverade utvecklingskostnader		42	26
Goodwill		1 199	1 199
Immateriella anläggningstillgångar	22
Anläggningstillgångar
TILLGÅNG AR	1–5
MSEK	Not	2010	2009

Balansräkning koncernen, forts.

MSEK	Not	2010	2009
EGE T KAPITAL OCH SKULDE R	1–5
Eget kapital
Aktiekapital	21	59	59
Övrigt tillskjutet kapital		1 681	1 681
Reserver		62	49
Ansamlad förlust inklusive årets resultat		189	0
Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		1 991	1 789
Långfristiga skulder	32
Checkräkningskredit	32	19	13
Banklån	32	511	669
Uppskjuten skatteskuld	20	31	26
Avsättningar till pensioner	34	180	190
Summa långfristiga skulder		741	898
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder		315	344
Skatteskulder		14	7
Derivatinstrument	30	–	2
Övriga skulder		53	62
Avsättning till omstruktureringsreserv	9	12	15
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	35	361	372
Summa kortfristiga skulder		755	802
SUMMA EGE T KAPITAL OCH SKULDE R		3 487	3 489
Ställda säkerheter	36	–	–
Eventualförpliktelser	36	74	72

Rapport över förändring i eget kapital för koncernen

	Hänförligt till Moderbolagets aktieägare
MSEK	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Omräknings reserv**	Verkligt värde reserv*	Ansamlad förlust inkl årets resultat	Summa eget kapital
Ingående balans 2009-01-01	59	1 681	42	13	–251	1 544
Totalresultat Årets resultat	–	–	–	–	336	336
Övrigt totalresultat Omräkningsdifferens	–	–	–6	–	–	–6
Summa årets totalresultat	–	–	–6	–	336	330
Transaktioner med ägare Utdelning till aktieägare avseende 2008 Totala transaktioner med ägare	– –	– –	– –	– –	–85 –85	–85 –85
Ingående balans 2010-01-01	59	1 681	36	13	0	1 789
Totalresultat Årets resultat	–	–	–	–	306	306
Övrigt totalresultat
Omräkningsdifferens	–	–	13	–	–	13
Summa årets totalresultat	–	–	13	–	306	319
Transaktioner med ägare
Utdelning till aktieägare avseende 2009	–	–	–	–	–117	–117
Totala transaktioner med ägare	–	–	–	–	–117	–117
Utgående balans 2010-12-31	59	1 681	49	13	189	1 991

* Verkligt värde reserv avser omvärdering av mark enligt tidigare redovisningsprinciper. Det omvärderade beloppet antogs som anskaffningsvärde i enlighet med övergångsreglerna i IFRS 1.

** Omräkningsreserven avser årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter.

Kassaflödesanalys för koncernen

MSEK	Not	2010	2009
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat		436	488
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet	37	84	–12
Erhållen ränta		1	2
Erlagd ränta		–9	–44
Betald inkomstskatt		–41	–72
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital		471	362
Förändringar av rörelsekapital
Ökning(–)/minskning(+) av varulager		–83	146
Ökning(–)/minskning(+) av kundfordringar		–74	58
Ökning(–)/minskning(+) av fordringar		–22	52
Ökning(+)/minskning(–) av leverantörsskulder		7	3
Ökning(+)/minskning(–) av kortfristiga skulder		–3	5
Kassaflöde från den löpande verksamheten		296	626
Kassaflöde använt i investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	23–26	–240	–125
Försäljning av materiella anläggningstillgångar		3	4
Förändring av andra långfristiga fordringar		6	–9
Kassaflöde använt i investeringsverksamheten		–231	–130
Kassaflöde använt i finansieringsverksamheten
Utdelning till aktieägare		–117	–85
Nettoförändring checkräkningskredit		23	–36
Amortering av skuld		–211	–1 756
Upptagna lån		136	1 365
Kassaflöde använt i finansieringsverksamheten		–169	–512
Årets kassaflöde		–104	–16
Likvida medel vid årets ingång		230	249
Kursdifferens i likvida medel		–4	–3
Likvida medel vid årets utgång		122	230

Resultaträkning moderbolaget

MSEK	Not*	2010	2009
Intäkter	5–6	1 180	1 180
Kostnad för sålda varor	6, 8–10	–1 055	–1 059
Bruttoresultat		125	121
Försäljningskostnader	8–9	–110	–116
Administrationskostnader	8–9, 11	–129	–138
Forsknings- och utvecklingskostnader	8	–14	–13
Övriga rörelseintäkter	15	258	315
Övriga rörelsekostnader	8, 16	–200	–212
Rörelseresultat	17	–70	–43
Resultat från finansiella poster	17–18
Intäkter från andelar i koncernföretag	19	257	547
Övriga ränteintäkter och liknande intäkter		22	30
Räntekostnader och liknande kostnader		–2	–35
Finansiella poster netto		277	543
Resultat efter finansiella poster		207	500
Skatt på årets resultat	20	–13	–13
Årets resultat		194	487

*Relaterade noter till resultaträkningen

1– Allmän information 2– Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper

3– Finansiella risker

4– Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

5– Segmentinformation

12– Personal (Medeltal)

13– Löner och andra ersättningar

14– Sjukfrånvaro moderbolaget

Rapport över totalresultat för moderbolaget

MSEK	2010	2009
Årets resultat	194	487
Övrigt totalresultat
Erhållna koncernbidrag, efter skatt	48	66
Periodens omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter*	1	2
Årets övriga totalresultat	49	68
Årets summa totalresultat	243	555
Årets summa totalresultat hänförligt till: Moderbolagets aktieägare	243	555

*Avser en turkisk filial vilken inte har någon skatteeffekt.

Balansräkning moderbolaget

MSEK	Not	2010	2009
TILLGÅNG AR	1–5
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	22
Goodwill		599	699
Aktiverade utvecklingskostnader		36	26
Varumärken och licenser		2	3
Summa immateriella anläggningstillgångar		637	728
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader, mark och markanläggningar	23	39	42
Maskiner och andra tekniska anläggningar	24	7	7
Inventarier, verktyg och installationer	25	4	6
Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar	26	13	12
Summa materiella anläggningstillgångar		63	67
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	27, 39	770	770
Uppskjuten skattefordran	20	256	289
Andra långfristiga fordringar	28	5	11
Summa finansiella anläggningstillgångar		1 031	1 070
Summa anläggningstillgångar		1 731	1 865
Omsättningstillgångar	10
Varulager
Råvaror och förnödenheter		–	–
Varor under tillverkning		6	7
Färdigvarulager och handelsvaror		93	76
Förskott till leverantörer		4	3
Summa varulager		103	86
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	29	96	104
Derivatinstrument	30	1	6
Fordringar hos koncernföretag	29	43	39
Skattefordringar		10	10
Övriga fordringar	29	15	17
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	31	24	19
Summa kortfristiga fordringar		189	195
Kortfristiga finansiella fordringar hos koncernföretag	29	933	752
Kassa och bank		65	179
Summa omsättningstillgångar		1 290	1 212
SUMMA TILLGÅ NGAR		3 021	3 077

Balansräkning moderbolaget forts

MSEK	Not	2010	2009
EGE T KAPITAL, AVSÄTTNING AR OCH SKULDER
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital	21	59	59
Reservfond		11	11
Uppskrivningsfond		13	13
Summa bundet eget kapital		83	83
Fritt eget kapital
Balanserad vinst		1 800	1 381
Årets resultat		194	487
Summa fritt eget kapital		1 994	1 868
Summa eget kapital		2 077	1 951
Avsättningar
Avsättningar till pensioner	34	109	111
Uppskjuten skatteskuld	20	0	2
Summa avsättningar		109	113
Långfristiga skulder	32
Checkräkningskredit	32	0	0
Banklån	32	510	668
Skulder till koncernbolag	32	102	111
Summa långfristiga skulder		612	779
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder		52	73
Skulder till koncernbolag		61	53
Skatteskulder		–	–
Derivatinstrument	30	–	1
Övriga skulder		13	10
Avsättning till omstruktureringsreserv	9	11	10
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	35	86	87
Summa kortfristiga skulder		223	234
SUMMA EGE T KAPITAL, AVSÄ TTNINGAR OCH SKULDE R		3 021	3 077
Ställda säkerheter	36	–	–
Ansvarsförbindelser	36	55	52

Förändring av eget kapital i moderbolaget

MSEK	Aktiekapital	Reservfond	Uppskriv ningsfond	Fritt eget kapital	Summa eget kapital
Ingående balans 2009-01-01	59	11	13	1 398	1 481
Erhållet koncernbidrag	–	–	–	66	66
Utdelning till aktieägare	–	–	–	–85	–85
Omräkningsdifferens avseende filialkontor	–	–	–	2	2
Årets resultat	–	–	–	487	487
Ingående balans 2010-01-01	59	11	13	1 868	1 951
Erhållet koncernbidrag	–	–	–	48	48
Utdelning till aktieägare	–	–	–	–117	–117
Omräkningsdifferens avseende filialkontor	–	–	–	1	1
Årets resultat	–	–	–	194	194
Utgående balans 2010-12-31	59	11	13	1 994	2 077

Ackumulerade omräkningsdifferenser i moderbolaget som redovisats direkt mot eget kapital uppgår till 26 MSEK (2009: 25).

Kassaflödesanalys för moderbolaget

MSEK	Not	2010	2009
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat		–70	–43
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet	37	131	39
Erhållen ränta		20	30
Erhållna utdelningar		257	547
Erlagd ränta		–16	–45
Betald inkomstskatt		–	–
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital		322	528
Förändring av rörelsekapital
Ökning(–)/minskning(+) av varulager		–16	25
Ökning(–)/minskning(+) av kundfordringar		7	59
Ökning(–)/minskning(+) av fordringar		–6	8
Ökning(+)/minskning(–) av leverantörsskulder		–14	0
Ökning(+)/minskning(–) av kortfristiga skulder		0	–8
Kassaflöde från den löpande verksamheten		293	612
Kassaflöde använt i investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	22	–19	–14
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	23–26	–2	–8
Försäljning av materiella anläggningstillgångar		0	0
Lämnade aktieägartillskott	27	0	–26
Förändring i nettoutlåning till koncernbolag		–173	–29
Förändring av icke räntebärande fordringar		–1	3
Förändring av räntebärande fordringar		6	–11
Kassaflöde använt i investeringsverksamheten		–189	–85
Kassaflöde använt i finansieringsverksamheten
Utdelning till aktieägare		–117	–85
Nettoförändring checkräkningskredit		2	0
Amortering av skuld		–211	–1 758
Upptagna lån		108	1 342
Kassaflöde använt i finansieringsverksamheten		–218	–501
Årets kassaflöde		–114	26
Likvida medel vid årets ingång		179	153
Likvida medel vid årets utgång		65	179

Noter

NOT 1 | ALLMÄN INFORMATION

Duni AB och dess dotterbolag är internationellt verksamma och ledande aktörer inom attraktiva kvalitetsprodukter och koncept för bordsdukning samt förpackningar för take-away. Koncernen utvecklar, tillverkar och säljer funktionella och attraktiva koncept och produkter för servering och förpackning av måltider. Koncernen har en ledande position genom kombinationen av hög kvalitet, etablerade kundrelationer, ett välrenommerat varumärke samt stark lokal närvaro i Europa.

Moderbolaget är ett registrerat aktiebolag med säte i Malmö. Adressen till huvudkontoret är Box 237, 201 22 Malmö, hemsidan är www.duni.se. Duni är noterat på NASDAQ OMX i Stockholm under kortnamnet "DUNI".

Denna årsredovisning har den 23 mars 2011 godkänts av styrelsen för offentliggörande. Årsredovisningen kan ändras av bolagets ägare efter det att styrelsen har godkänt den.

Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i miljoner kronor (MSEK) och avser perioden 1 januari – 31 december för resultaträknings- och kassaflödesrelaterade poster respektive 31 december för balansräkningsrelaterade poster. Uppgifter inom parentes avser det föregående räkenskapsåret 2009-01-01 – 2009-12-31.

NOT 2 | SAMMANFATTNING AV VIKTIGA REDOVISNINGSPRINCIPER

I denna Not anges de viktigaste redovisningsprinciperna som tilllämpats när denna årsredovisning upprättats. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år med de undantag som anges nedan.

2.1 GRUNDER FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDE

Koncernredovisningen för Dunikoncernen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt International Financial Reporting Standards (IFRS) och IFRIC-tolkningar sådana de antagits av EU. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i Not 4.

Moderbolaget tillämpar Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. I de fall moderbolaget tillämpar andra redovisningsprinciper än koncernen anges detta separat i avsnittet 2.22 Moderbolagets redovisningsprinciper.

2.1.1 Införande av nya redovisningsstandarder

Duni tillämpar de nya och ändrade standarder och tolkningar från IASB och uttalanden från IFRIC som är obligatoriska från och med den 1 januari 2010. Inga standarder eller tolkningar har tillämpats i förtid.

IFRS 3 (omarbetad) Rörelseförvärv och därav följande ändringar i IAS 27, IAS 28 och IAS 31. Duni kommer att tilllämpa IFRS 3 framåtriktat för alla rörelseförvärv men den omarbetade standarden har inte haft någon inverkan på den finansiella rapporteringen i Duni under 2010 då inga förvärv gjorts under året och inte heller sedan den 1 juli 2009.

Följande nya och ändrade standarder samt tolkningar ska tillämpas för första gången för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2010 är för närvarande inte relevanta för Duni. De kan dock komma att påverka redovisningen av framtida transaktioner och affärshändelser.

IFRIC 9 och IAS 39 (ändring) Inbäddade derivat

IFRIC 16 (ändring) Säkringar av nettoinvesteringar i en utlandsverksamhet

IFRIC 17 Värdeöverföring av icke-kontanta tillgångar genom utdelning till ägare

IFRIC 18 Överföringar av tillgångar från kunder

IAS 1 (ändring) Utformning av finansiella rapporter IAS 27 (omarbetad) Innehavare utan bestämmande inflytande

IAS 36 (ändring) Nedskrivningar

IAS 38 (ändring) Immateriella tillgångar

IFRS 2 (ändring) Group cash-settled and share based payment transactions

IFRS 5 (ändring) Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamhete

Följande nya standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder har ännu inte trätt i kraft och kommer inte att tillämpats i förtid av Duni. Duni har inte utvärderat den fulla inverkan på de standarder och tolkningar som är tilllämpliga från och med 1 januari 2013 men bedömningen är att det kommer att ha marginell effekt på den finansiella rapporteringen.

IFRIC 14 (ändring) Förskottbetalning av ett lägsta fonderingskrav IFRIC 19 Utsläckning av finansiella skulder med egetkapitalinstrument

IAS 24 (omarbetad) Upplysningar om närstående IAS 32 (ändring) Klassificiering av teckningsrätter IFRS 9 Financial instruments

2.2 KONCERNREDOVISNING

2.2.1 Dotterbolag

Dotterbolag är alla de företag (inklusive företag för särskilt ändamål) där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav som överstiger 50 % av aktiernas eller andelarnas röstvärde eller där koncernen genom avtal ensam utövar ett bestämmande inflytande. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelatereade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar.

Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets tillgångar, i händelse av ett sk "bargain purchase", redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultatet.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernbolag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, men eventuella förluster betraktas som en indikation på att ett nedskrivningsbehov kan föreligga. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

2.2.2 Transaktioner med innehavare utan medbestämmande inflytande

Koncernen tillämpar principen att redovisa transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisasde värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital. Duni har inget innehav utan bestämmande inflytande.

2.2.3 Intresseföretag

Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 % och 50 % av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernen har för närvarande inga intresseföretag.

2.3 SEGMENTRAPPORTERING

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överrensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av röreslesegmentens resultat. I Duni har denna funktion identifierats till koncernledningen som fattar strategiska beslut. Dunis segmentrapportering omfattar redovisning av tre affärsområden som styrs utifrån det underliggande rörelseresultatet efter det att gemensamma kostnader fördelats ut på respektive affärsområde. För detaljerad beskrivning, se Not 5.

2.4 OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA 2.4.1 Funktionell valuta och rapportvaluta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

2.4.2 Transaktioner och balansposter

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Valutakursdifferenser på utlåning och upplåning redovisas i finansnettot, medan övriga kursdifferenser ingår i rörelseresultatet.

2.4.3 Koncernbolag

Resultat och finansiell ställning för alla koncernbolag (av vilka inget har en höginflationsvaluta som funktionell valuta) som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande:

• a) tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagskurs
• b) intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs
• c) alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas i övrigt totalresultat.

Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter, till övrigt totalresultat. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i övrigt totalresultat till resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsvinsten/-förlusten.

Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

2.5 KASSAFLÖDESANALYS

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Likvida medel i kassaflödesanalysen överensstämmer med definitionen av likvida medel i balansräkningen, se 2.13.

2.6 INTÄKTER

2.6.1 Intäktsredovisning

Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor i koncernens löpande verksamhet. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt, returer och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning.

Duni redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt och att det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget. Intäktsbeloppet anses inte kunna mätas på ett tillförlitligt sätt förrän alla förpliktelser avseende försäljningen har uppfyllts eller förfallit. Duni grundar sina bedömningar på historiska utfall och beaktar därvid typ av kund, typ av transaktion och speciella omständigheter i varje enskilt fall.

Försäljning av varor intäktsredovisas när ett koncernföretag har levererat produkter till kund och när ansvaret för produkterna övergått till kund. Ansvaret regleras i leveransvillkoren. Kundens accept består av leveransgodkännande, villkoren för godkännande har löpt ut eller att koncernen har objektiva bevis för att alla kriterier för godkännande har uppfyllts. Leverans inträffar inte förrän produkterna har sänts till angiven plats samt riskerna och möjligheterna med produkterna (inkurans, resultat vid framtida försäljning) överförts till kunden.

2.6.2 Utdelningsintäkter

Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalningen har fastställts.

2.7 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR 2.7.1 Goodwill

Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.

Detaljerade upplysningar avseende hur Duni har definierat kassagenererande enheter vid fördelning av goodwill framgår av Not 22.

2.7.2 Varumärken och licenser

Förvärvade varumärken och licenser redovisas till anskaffningsvärde. Varumärken och licenser har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för varumärken och licenser över deras bedömda nyttjandeperiod (3–10 år).

2.7.3 Forskning och utveckling

Aktiverade utgifter för utvecklingsarbete avser i huvudsak utgifter för implementering av affärssystemet SAP.

Utgifter för forskning kostnadsföres när de uppstår.

Utgifter som uppstått i utvecklingsprojekt (hänförliga till formgivning och test av nya eller förbättrade produkter) redovisas som immateriella tillgångar när följande kriterier är uppfyllda:

• (a) det är tekniskt möjligt att färdigställa den immateriella tillgången så att den kan användas eller säljas,
• (b) ledningen har för avsikt att färdigställa den immateriella tillgången och använda eller sälja den,
• (c) det finns förutsättningar att använda eller sälja den immateriella tillgången,
• (d) det kan visas hur den immateriella tillgången kommer att generera troliga framtida ekonomiska fördelar,
• (e) adekvata tekniska, ekonomiska och andra resurser för att fullfölja utvecklingen och för att använda eller sälja den immateriella tillgången finns tillgängliga, och
• (f) de utgifter som är hänförliga till den immateriella tillgången under dess utveckling kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Övriga utvecklingsutgifter som inte uppfyller dessa villkor redovisas som kostnader när de uppstår. Utvecklingsutgifter som tidigare har redovisats som en kostnad, redovisas inte som en tillgång i en efterföljande period. Aktiverade utgifter för utvecklingsarbete redovisas som immateriella tillgångar och avskrivningar görs från den tidpunkt då tillgången är färdig att användas, linjärt över bedömd nyttjandeperiod (3–10 år).

2.8 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Byggnader och mark innefattar huvudsakligen fabriker och kontor. Alla materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången samt räntekostnader vid uppförande av kvalificerande tillgångar.

Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.

Inga avskrivningar sker för mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande

Typ av tillgång	Nyttjandeperiod
Byggnader	20–40 år
Pappersmaskiner	17 år
Övriga maskiner	10 år
Fordon	5 år
Inventarier, verktyg och installationer	3–8 år

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder prövas varje balansdag och justeras vid behov.

Vinst eller förlust från avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.

2.9 NEDSKRIVNINGAR AV ICKE-FINANSIELLA TILLGÅNGAR

För goodwill och andra tillgångar med en obestämd nyttjandeperiod görs årligen en prövning av att återvinningsvärdet, dvs det högre av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet, överstiger redovisat värde. För andra icke finansiella tillgångar görs en liknande prövning så snart det finns en indikation på att det redovisade värdet är för högt. Tillgångens värde skrivs ner till återvinningsvärdet så snart det visats att detta är lägre än redovisat värde.

2.10 LEASING

Anläggningstillgångar som disponeras via leasing klassificeras i enlighet med leasingavtalets ekonomiska innebörd. Leasing av anläggningstillgångar, där koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar förknippade med ägandet, klassificeras som finansiell leasing. Finansiell leasing redovisas vid leasingperiodens början till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna. Övriga leasingavtal klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingtiden (efter avdrag för eventuella incitament från leasinggivaren) kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden.

2.11 FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt lånefordringar och kundfordringar. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle.

2.11.1 Allmänna principer

Köp och försäljning av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen – det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar och kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingsteknik till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument eller diskonterade kassaflöden. Verkligt värde på valutaterminer beräknas utifrån gällande terminskurs på balansdagen, medan ränteswappar värderas med utgångspunkt från framtida diskonterade kassaflöden.

Koncernen bedömer per varje balansdag om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar, såsom upphörande av en aktiv marknad eller att det ej är troligt att gäldenären kan uppfylla sina åtaganden. Nedskrivningen beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden, diskonterade till den finansiella tillgångens ursprungliga effektiva ränta. Tillgångens redovisade värde skrivs ned och nedskrivningsbeloppet redovisas i koncernens resultaträkning. Om ett lån eller en investering som innehas till förfall har rörlig ränta, används den aktuella effektiva ränta som fastställts enligt avtalet som diskonteringsränta när nedskrivningsbehov fastställs. Som en praktisk utväg kan koncernen fastställa nedskrivningsbehovet på basis av instrumentets verkliga värde med hjälp av ett observerbart marknadspris. Nedskrivningsprövning av kundfordringar beskrivs nedan i avsnittet om låne- och kundfordringar.

2.11.2 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Duni innehar derivatinstrument i form av terminskontrakt, ränteswappar på upplåning samt finansiella kontrakt i form av energiderivat. Duni tillämpar ej säkringsredovisning enligt IAS 39, varför dessa derivat hänförs till denna kategori med redovisning av värdeförändringen över resultaträkningen. Värdeförändringar på derivat där syftet är att säkra komponenter hänförliga till ut- respektive inlåning redovisas som finansiella poster. Övriga värdeförändringar på derivat redovisas i rörelseresultatet. Tillgångar i denna kategori klassificieras som omsättningstillgångar om de föväntas bli reglerade inom tolv månader, annars klassificeras de som anläggningstillgångar.

2.11.3 Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat. De har fastställda eller fastställbara betalningar och är inte noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. En nedskrivning av kundfordringar redovisas i resultaträkningen i försäljningsfunktionen och en nedskrivning av lånefordringar redovisas som en finansiell post. Likvida medel i balansräkningen tillhör också denna klassificering.

Kundfordringar och lånefordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tilllämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reserv för värdeminskning. En reserv läggs upp för värdeminskning av kundfordringar när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar (förfallna sedan mer än 30 dagar) betraktas som indikatorer på att nedskrivningsbehov kan föreligga. Reservens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden.

2.12 VARULAGER

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in-, först ut-metoden (FIFU). Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av formgivningskostnader, råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader (baserade på normal tillverkningskapacitet). Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.

2.13 LIKVIDA MEDEL

I likvida medel ingår, i såväl balansräkningen som i rapporten över kassaflöden, kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten.

2.14 FINANSIELLA SKULDER

Koncernen klassificerar sina finansiella skulder i följande kategorier: finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen och finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella skulden förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella skulderna vid det första redovisningstillfället och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle.

2.14.1 Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Derivatinstrument med negativa verkliga värden som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning värderas till verkligt värde via resultaträkningen. För beskrivning av vilka derivatinstrument Duni innehar samt ytterligare information om redovisning, se avsnitt 2.11 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

2.14.2 Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

Upplåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förefaller inom ett år eller tidigare (eller under normal verksamhetscykel om denna är längre). Om inte, tas de upp som långfristiga skulder.

Finansiella skulder värderas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Finansiella skulder värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden med tillämpning av effektivräntemetoden. Ränteskillnadsersättningar vid förtidslösen av lån redovisas i resultaträkningen vid lösentidpunkten. Lånekostnader belastar resultatet för den period till vilken de hänför sig. Lämnade utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.

Upplåning samt övriga finansiella skulder klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone tolv månader efter balansdagen.

2.15 INKOMSTSKATTER

Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt och förändringar i uppskjuten skatt.

Värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas.

För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital, skatteeffekter på poster som redovisas i totalresultatet, redovisas i totalresultatet.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är troligt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag och filialer redovisas inte i koncernredovisningen då moderbolaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom överskådlig framtid.

2.16 ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA 2.16.1 Pensioner

Duni har olika pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder, där betalningarna fastställs utifrån periodiska aktuariella beräkningar. Duni har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken Duni betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Duni har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.

Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna, med justeringar för ej redovisade aktuariella vinster och förluster samt för oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den sk projected unit credit method. Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida pensionsbetalningar med användning av räntesatsen för förstklassiga företagsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas med löptider jämförbara med den aktuella pensionsskuldens. Ungefär halva pensionsförpliktelsen är hänförlig till Sverige där det inte finns någon fungerande marknad för företagsobligationer. Här används istället den marknadsmässiga avkastningen på statsobligationer med jämförbar löptid.

Aktuariella vinster och förluster som uppstår från erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden överstigande det högre av 10 % av värdet på förvaltningstillgångarna och 10 % av den förmånsbestämda förpliktelsen, kostnads- eller intäktsförs över de anställdas uppskattade genomsnittliga återstående tjänstgöringstid.

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen, om inte förändringarna i pensionsplanen är villkorade av att de anställda kvarstår i tjänst under en angiven period (intjänandeperioden). I sådana fall fördelas kostnaden avseende tjänstgöring under tidigare perioder linjärt över intjänandeperioden.

För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar Duni avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.

2.16.2 Ersättning vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av Duni före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Duni redovisar avgångsvederlag när koncernen bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång. Förmåner som förfaller mer än tolv månader efter balansdagen diskonteras till nuvärde.

2.17 AVSÄTTNINGAR

Avsättningar för miljöåterställande åtgärder, omstruktureringskostnader och rättsliga krav redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet, och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Duni redovisar avsättning för omstruktureringskostnader, i Not 9. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.

2.18 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR SOM INNEHAS FÖR FÖRSÄLJNING OCH AVVECKLADE VERKSAMHETER

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning (eller avyttringsgrupper) klassificeras som anläggningstillgångar som innehas för försäljning om deras redovisade värde huvudsakligen kommer att återvinnas genom en försäljningstransaktion, inte genom fortlöpande användning. Anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) klassificerade som anläggningstillgångar som innehas för försäljning, redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde

med avdrag för försäljningskostnader. Dessa tillgångar kan utgöra en del av ett företag, en avyttringsgrupp eller en enstaka anläggningstillgång. Duni har för redovisade räkenskapsår inga anläggningstillgångar som uppfyller kriterierna för att redovisas som anläggningstillgångar som innehas för försäljning.

2.19 UTSLÄPPSRÄTTIGHETER

Duni deltar i EU:s system för handel med utsläppsrättigheter. Erhållna utsläppsrättigheter värderas initialt till anskaffningsvärdet, dvs 0 kronor. Uppvärderingar görs inte. En avsättning görs om underskott av utsläppsrättigheter identifieras mellan ägda rätter och de rätter som kommer att behöva levereras på grund av gjorda utsläpp. Värdet av eventuellt överskott av utsläppsrättigheter redovisas först när det realiseras vid en extern försäljning.

2.20 MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolaget upprättar sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendation RFR 2 Redovisning för juridisk person. RFR 2 innebär att moderbolagets årsredovisning för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras jämfört med redovisning enligt IFRS.

Principerna för moderbolaget är oförändrade jämfört med föregående år.

2.20.1 Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper

Skillnader mellan koncernen och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.

Dotterbolag

Andelar i dotterbolag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Erhållna utdelningar redovisas som intäkter.

Koncernbidrag och aktieägartillskott

Moderbolaget redovisar aktieägartillskott och koncernbidrag i enlighet med uttalandet från Redovisningsrådets akutgrupp. Aktieägartillskott redovisas direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning inte erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Koncernbidrag som lämnats och erhållits i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas i övrigt totalresultat efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt. Koncernbidrag som kan jämställas med utdelning alternativt aktieägartillskott redovisas som en minskning av eget kapital hos givare och som finansiell intäkt hos mottagaren.

Immateriella anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Redovisad goodwill i moderbolaget avser så kallad förvärvsgoodwill, nyttjandeperioden bedöms av bolagsledningden därför till maximala 20 år. Avskrivning på goodwill sker linjärt över nyttjandeperioden om 20 år.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Leasade tillgångar

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.

Avsatt till pensioner

Moderbolaget redovisar pensionsskulden baserad på beräkning i enlighet med Tryggandelagen.

Inkomstskatt

I moderbolaget redovisas – på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning – den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver, som en del av de obeskattade reserverna.

Uppställningsform för resultat- och balansräkning

Moderbolaget följer ÅRLs uppställningsform för resultat- och balansräkningen, vilket bland annat innebär en annan uppställningsform för eget kapital och att avsättningar redovisas som en egen huvudrubrik i balansräkningen.

Not 3 | Finansiella risker

3.1 FINANSIELLA RISKFAKTORER

Duni utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk (omfattande valutarisk, prisrisk i form av dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB's energiförbrukning och inköp av massa, ränterisk i kassaflödet samt ränterisk i verkligt värde), kreditrisk och likviditetsrisk. Dunis övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna.

Riskhanteringen sköts av en central finansavdelning (Treasury) enligt policies som fastställts av styrelsen. Treasury identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter. Styrelsen upprättar skriftliga policies såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifika områden såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivataoch icke-derivata finansiella instrument samt placering av överlikviditet. De ekonomiska säkringsrelationer som Duni etablerat som ett led i sin riskhantering kvalificerar sig inte för säkringsredovisning enligt reglerna i IAS 39.

3.1.1 Marknadsrisk

Valutarisk

Duni verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar. Dunis valutaexponering kan beskrivas som omräkningsexponering respektive transaktionsexponering.

Duni hanterar sin omräkningsexponering samt transaktionsexponering genom att koncentrera exponeringen till ett fåtal koncernbolag samt genom en av styrelsen fastställd finanspolicy.

Omräkningsexponering

Poster inkluderade i varje enskilt dotterbolags årsredovisning är beräknade efter den valuta där dotterbolaget har sin primära ekonomi och/eller sin juridiska hemvist (funktionell valuta). Moderbolagets årsredovisning är presenterad i svenska kronor (SEK), vilket är koncernens presentationsvaluta. Omräkning från varje bolags funktionella valuta till SEK ger inte upphov till något kassaflöde varför denna exponering inte säkras. Omräkningsexponering uppstår när dotterbolagens resultaträkningar räknas om till SEK. Med oförändrade valutakurser jämfört med 2009 skulle nettoomsättningen varit 263 MSEK högre och det underliggande rörelseresultatet 49 MSEK högre.

Duni är även exponerad för annan typ av omräkningsexponering. Denna exponering förekommer i de enskilda koncernbolagens balansräkningar till följd av att dessa kan inkludera poster i annan valuta än i sin funktionella valuta. Omvärdering av dessa poster sker till balansdagens kurs och ingår i koncernens resultat. I följande avsnitt diskuteras denna typ av omräkningsexponering.

Den finansiella in- och utlåningen i de enskilda koncernbolagen är främst intern mot moderbolaget och i respektive koncernbolags funktionella valuta. På detta sätt har valutaexponeringen avseende dessa poster centraliserats till moderbolaget. I moderbolaget säkras, i enlighet med koncernens policy, 100 % av den finansiella in- och utlåningen varför en förändring i valutakurser inte ger någon effekt på resultatet. Moderbolagets externa upplåning motsvaras bara av cirka 70 % av intern nettoutlåning med samma valutafördelning. De resterande 30 % valutasäkras på terminsmarknaden i enlighet med Dunis policy. Av Not 30 framgår värdet och nominella belopp avseende valutaterminer som tecknats för finansiell in- och utlåning i moderbolaget.

Som beskrivs närmare under avsnittet transaktionsexponering nedan hanterar Duni sin valutarisk främst genom att koncentrera affärstransaktionerna till att huvudsakligen ske i dotterbolagens funktionella valutor. Vad gäller den konsoliderade koncernen bedöms omräkningsexponeringen i de enskilda dotterbolagens rörelsekapital därför som liten.

Om samtliga valutor skulle varit 5 % högre/lägre skulle koncernens resultat pga exponeringen i de enskilda dotterbolagens såväl som koncernens balansposter varit cirka +/– 3 MSEK (2009: +/– 7 MSEK). Motsvarande för moderbolaget cirka +/– 2 MSEK (2009: +/– 21 MSEK).

Transaktionsexponering

Transaktionsexponeringen minimeras främst genom att externa affärstransaktioner huvudsakligen genomförs i dotterbolagens funktionella valuta. Dotterbolagens inköp, främst interna, kan ske i andra valutor än den egna funktionella valutan varför dessa är exponerade för en valutarisk. Genom att även styra de interna flödena i så stor utsträckning som möjligt till mottagande dotterbolags funktionella valuta koncentreras valutarisken till ett fåtal dotterbolag. Dunis externa utflöden sker främst i SEK samt PLN medan externa inflöden sker främst i DKK, NOK, CHF samt GBP.

Duni har inte som policy att säkra räntebetalningar, varken interna eller externa.

Duni har via dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB en indirekt valutarisk i USD. Internationellt är massa prissatt i USD, en förstärkning/försvagning av USD ger ökade respektive minskade inköpskostnader för koncernen. Denna risk neutraliseras till viss del då massapriset blir lägre respektive högre vid en USD förstärkning/ försvagning.

Prisrisker

Energiprisrisker

Dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB köpte under 2010 cirka 94 000 MWh el till en kostnad av cirka 53 MSEK, 5 000 ton gasol för cirka 31 MSEK samt olja förbrukades för ca 6 MSEK (2009: 119 841 MWh el för 49 MSEK, 4 806 ton gasol för 23 MSEK samt olja för 1 MSEK).

Rexcell Tissue & Airlaid AB är genom sin energiintensiva verksamhet utsatt för risker förknippade med prisförändringar på energi, framförallt gas och el. I de fall energiprisrisken inte är säkrad kommer prisförändringar på energimarknaden att ha en direkt påverkan på företagets resultat. Rexcell Tissue & Airlaid AB reducerar risken för variationer i elpriset genom att använda sig av elderivat för att säkra elpriset. Från och med 2011 kommer inte prisrisken att säkras i enlighet med beslut taget av styrelsen. En elprisförändring på +/– 5 % av den energi Rexcell Tissue & Airlaid AB förbrukar påverkar resultatet med ca –/+ 3 MSEK (2009: –/+ 2 MSEK).

För perioden 2008 till 2012 har Rexcell Tissue and Airlaid AB tilldelats utsläppsrätter, Dals Långed 2 779 ton och Skåpafors 14 154 ton per år. Överblivna utsläppsrätter överförs till nästkommande år om utsläppsrätterna inte räcker till görs stödköp. Om stödköp kommer att ske under 2011 görs bedömningen att det inte kommer att uppgå till några väsentliga belopp. Per 2010-12-31 hade Rexcell Tissue & Airlaid AB 0 (2 644) stycken oförbrukade utsläppsrätter med ett marknadsvärde av 0 (0) MSEK.

Massaprisrisker

För vissa pappers- och massaprodukter finns det en OTC-handel i finansiella kontrakt, dvs det finns en möjlighet att reducera risken av svängningar i pappers- och massapriset. Inköp av papper och massa görs av dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB. Duni har för närvarande inte tecknat några sådana kontrakt. En prisförändring på massapriset under 2010 på +/– 1 % per ton påverkar resultat med –/+ 3 MSEK (2009: –/+ 3 MSEK).

Ränterisk avseende kassaflöden och verkliga värden

Duni är exponerad för ränterisk avseende kassaflöden främst i EURIBOR, då all extern upplåning är till rörlig ränta (se Not 32 för mer detaljer). Även moderbolagets interna in- och utlåning sker till rörlig ränta.

Duni innehar inte några väsentliga räntebärande tillgångar, utöver en utlåning till extern part på 5 MSEK med rörlig ränta som räntejusteras varje kvartal. Koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten i allt väsentligt är oberoende av förändringar i marknadsräntor.

Koncernens ränterisk avseende kassaflöde uppstår genom långfristig upplåning i rörlig ränta. Utestående upplåning är till 100 % upptagen i EUR.

Om räntorna på koncernens upplåning per 2010-12-31 varit 100 punkter högre/lägre med alla andra variabler konstanta hade Dunis resultat för 2010 varit 5 MSEK lägre/högre (2009: 8 MSEK).

3.1.2 Kreditrisk

Kreditrisk hanteras på koncernnivå. Kreditrisken uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot koncernens kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner.

Endast banker och finansinstitut som av oberoende värderare fått kreditrating "A- (minus)" long term rating eller bättre accepteras. Totalbeloppet som deponeras eller investeras i en bank eller i ett enskilt finansbolag får ej överstiga 150 MSEK.

Samtliga nya kunder kreditbedöms av oberoende värderare. I de fall då ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där kundens finansiella ställning, tidigare erfarenheter och andra faktorer beaktas. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av styrelsen. Användningen av kreditgränser följs upp regelbundet.

Den maximala kreditrisken utgörs av det bokförda värdet på de exponerade tillgångarna inklusive derivat med positiva marknadsvärden.

Andelen förfallna fordringar över 180 dagar utgjorde 0 % av de totala kundfordringarna (2009: 1 %). För moderbolaget är motsvarande andel 0 % (2009: 0 %).

3.1.3 Likviditetsrisk

Dunis likviditetsrisk består i att koncernen kan sakna likvida medel för betalning av sina åtaganden. Risken hanteras inom Duni genom att Treasury ser till att det finns tillräckligt med likvida medel med hjälp av tillgänglig finansiering, avtalade kreditfaciliteter (dessa beskrivs närmare i Not 32) och möjligheten att stänga marknadspositioner.

Per 2010-12-31 har Duni en likviditet om 122 (2009: 230) MSEK samt en outnyttjad kreditfacilitet om 1 423 (2009: 1 605) MSEK. De kommande periodernas utbetalningar relaterade till finansiella skulder visas i nedanstående tabeller.

Dunis kreditfacilitet är förenad med covenants som består av ett finansiellt nyckeltal samt ett antal icke finansiella villkor. Det finansiella nyckeltalet är finansiell nettoskuld i förhållande till underliggande EBITDA. Räntemarginalen beräknas efter samma nyckeltal och justeras efter givna nivåer kvartalsvis.

Nuvarande finansiering utgörs av en multicurrency facilitet på 220 MEUR som inte är fullt utnyttjad och har slutförfall 2012. Utöver denna finansiering finns en checkräkningskredit på totalt 125 MSEK. I tabellen nedan, under amortering banklån, skall noteras att detta avser periodförfall/rullning av dragna lån under Dunis multicurrency facilitet och inte amortering då faciliteten löper med totalt belopp fram till förfall 2012. Tabellen visar koncernens kontrakterade utestående odiskonterade räntebetalningar och amorteringar avseende de finansiella skulderna samt tillgångar och skulder avseende derivat:

		Inom ett år		Senare än ett år men inom fem år		Senare än fem år
MSEK	Bokfört värde	Ränta	Amortering	Ränta	Amortering	Ränta	Amortering
Banklån	–511	–6	–511	–	–	–	–
Checkräkningskredit	–19	–1	–19	–	–	–	–
Leverantörsskulder och övriga skulder	–368	–	–368	–	–	–	–
– Valutaterminskontrakt*	0	–	0	–	–	–	–
– Energiderivat	0	–	0	–	–	–	–
Derivatinstrument – Skulder	0	0	0	0	0	0	0
– Valutaterminskontrakt*	1	–	1	0	0	–	–
– Energiderivat	9	–	9	–	–	–	–
Derivatinstrument – Tillgångar	10	0	10	0	0	0	0
Summa	–888	–7	–888	0	0	0	0

* Bruttoflödena redovisas i tabell på nästa sida.

Marknadsvärdet på derivatinstrumenten avseende skulder ovan fördelar sig per derivattyp enligt följande:

Summa	10	8
Energiderivat	9	2
Valutaterminskontrakt	1	5
MSEK	2010	2009

Koncernens elderivat regleras netto, skuldfört belopp avser individuella kontrakt med negativa verkliga värden, medan valutaterminskontrakten regleras brutto. Nedanstående tabell visar valutaterminer uppdelade efter den tid som återstår på balansdagen fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges är de avtalsenliga odiskonterade beloppen.

MSEK	2010	2009
Valutaterminskontrakt
– Inflöde avseende kontrakt för finansiella tillgångar och skulder	329	50
– Utflöde avseende kontrakt för finansiella tillgångar och skulder	–328	–50

Samtliga flöden förfaller inom ett år. Finansiella valutaterminskontrakt avser såväl interna som externa skulder och fordringar.

Samtliga finansiella skulder samt derivat med negativa värden och positiva värden inkluderas i ovanstående uppställning. Belopp i utländsk valuta samt belopp som betalas baserat på en rörlig ränta har uppskattats genom att använda de på balansdagen gällande valutakurserna och de senaste räntejusteringarna. Summa amortering överensstämmer inte alltid med bokfört värde. Detta beror på att koncernens transaktionskostnader i samband med uppläggning av lånen ligger bokförda mot lånen.

3.2 HANTERING AV KAPITALRISK

Dunis mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet. Duni bedömer kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som nettoskuld dividerad med totalt kapital. Nettoskulden beräknas som total upplåning med avdrag för likvida medel. Totalt kapital beräknas som eget kapital i koncernens balansräkning plus nettoskulden.

Skuldsättningsgraden är som följer:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Total upplåning	530	682	510	668
Andra långfristiga fordringar	–6	–12	–5	–11
Avsättningar till pensioner	180	190	109	111
Koncern lån / fordringar	–	–	–831	–641
Avgår: likvida medel	–122	–230	–65	–179
Nettoskuld*	582	631	–282	–52
Totalt eget kapital	1 991	1 789	2 077	1 951
Totalt kapital	2 573	2 420	1 795	1 899
Skuldsättningsgrad	23 %	26 %	–16 %	–3 %

* Beräkning nettoskuld är exklusive derivat.

3.3 BERÄKNING AV VERKLIGT VÄRDE

Verkligt värde på derivat som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. Det noterade marknadspriset som används för koncernens finansiella tillgångar är den aktuella köpkursen.

Verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad (exempelvis OTC-derivat) fastställs med hjälp av värderingstekniker. Duni använder ett antal olika metoder och gör antaganden som baseras på de marknadsförhållanden som råder på balansdagen. Noterade marknadspriser eller mäklarnoteringar för likartade instrument används för långfristiga skulder. Andra tekniker, såsom beräkning av diskonterade kassaflöden, används för att fastställa verkligt värde för resterande finansiella instrument. Verkligt värde för ränteswappar beräknas som nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden. Verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs genom användning av noterade kurser för valutaterminer på balansdagen.

Redovisat värde, efter eventuella nedskrivningar, för kundfordringar och leverantörsskulder förutsätts motsvara verkliga värden, eftersom dessa poster är kortfristiga till sin natur. Verkligt värde på finansiella skulder beräknas, för upplysningssyfte, genom att diskontera det framtida kontrakterade kassaflödet till den aktuella marknadsränta som är tillgänglig för koncernen för liknande finansiella instrument.

Från och med 1 januari 2009 tillämpar Duni ändringen av IFRS 7 för finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Därmed krävs upplysningar som värdering till verkligt värde per nivå i följande verkligt värde-hierarki:

• Nivå 1 Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder.
• Nivå 2 Andra observerbara data för tillgången eller skulden är noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (som pris) eller indirekt (härlett från pris).
• Nivå 3 Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata.

Duni har som framgår av Not 33 endast derivatinstrument värderade till verkligt värde, samtliga derivatinstrument är klassificerade i nivå 2.

NOT 4 | VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR FÖR REDOVISNINGS-ÄNDAMÅL

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

4.1 VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH ANTAGANDEN FÖR REDOVISNINGSÄNDAMÅL

Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår anges i huvuddrag nedan.

4.1.1 Nyttjandeperiod immateriella och materiella anläggningstillgångar

Koncernledningen fastställer bedömd nyttjandeperiod och därmed sammanhängande avskrivning för koncernens immateriella och materiella anläggningstillgångar. Dessa uppskattningar baseras på historisk kunskap om motsvarande tillgångars nyttjandeperiod. Nyttjandeperiod samt bedömda restvärden prövas varje balansdag och justeras vid behov.

Redovisade värden för respektive balansdag för immateriella och materiella anläggningstillgångar, se Not 22–26.

4.1.2 Nedskrivningsprövning för goodwill

Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs i Not 2 under avsnitt 2.9 Nedskrivning av icke-finansiella tillgångar. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställs genom beräkning av nyttjandevärde. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras, se Not 22.

Redovisade värden per balansdagen för goodwill fördelade per kassagenererande enhet, se Not 22.

Även om den uppskattade tillväxttakten som tillämpats för diskonterade kassaflöden efter den prognostiserade 5 års perioden hade varit 0 % i stället för ledningens bedömning på 1 %, skulle inget nedskrivningsbehov av goodwill förekomma.

Även om den uppskattade diskonteringsräntan före skatt som tillämpats för diskonterade kassaflöden hade varit 12,4 % i stället för ledningens bedömning på 11,4 %, skulle inget nedskrivningsbehov av goodwill förekomma.

4.1.3 Värdering av underskottsavdrag

Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för uppskjutna skattefordringar avseende skattemässiga underskottsavdrag. Dessutom undersöker koncernen möjligheten att aktivera nya uppskjutna skattefordringar avseende årets skattemässiga underskottsavdrag ifall det är tillämpligt. Uppskjuten skattefordran är endast upptagen i de fall det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka den temporära skillnaden kan utnyttjas.

Redovisade värden för uppskjuten skattefordran för respektive balansdag framgår av Not 20 Inkomstskatter. I Not 20 framgår att ej värderade underskottsavdrag per 2010-12-31 uppgår till 0 MSEK (2009: 0 MSEK).

4.1.4 Pensioner

Kostnaderna liksom värdet på pensionsförpliktelser för förmånsbaserade pensionsplaner baseras på aktuariella beräkningar som utgår ifrån antaganden om diskonteringsränta, förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, framtida löneökningar, inflation och demografiska förhållanden. Antaganden om diskonteringsränta

baserar sig på högkvalitativa placeringar med fast ränta och löptid motsvarande koncernens befintliga pensionsförpliktelser.

Den största pensionsplanen (cirka halva pensionsförpliktelsen) finns i Sverige där det inte finns några företagsobligationer därför baseras diskonteringsräntan för den svenska pensionsskulden på statsobligationer med motsvarande löptid som pensionsplanen.

Redovisade värden för pensionsskuld för respektive balansdag framgår av Not 34 Avsatt till pensioner.

4.2 VIKTIGA BEDÖMNINGAR VID TILLÄMPNING AV FÖRETAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

4.2.1 Fördelning av anläggningstillgångar på rörelseseg-

ment samt goodwill till kassagenererande enheter Rörelsesegmenten nyttjar gemensamma anläggningstillgångar. Vid redovisning av de gemensamma anläggningstillgångarna per rörelsesegment har dessa fördelats baserat på respektive rörelsesegments verksamhetsvolym vilket anses vara en rimlig fördelningsgrund då respektive rörelsesegments nyttjande av tillgången visas. Motsvarande fördelning har även skett vid fördelning av koncerngemensamma kostnader. Förvärvsgoodwill har fördelats på kassagenererande enheter och rörelsesegment utifrån en bedömning av vilka enheter som kommer att dra nytta av de synergier etc som rörelseförvärvet skapar. När fördelningen genomförts har ledningen vägt in enheternas uppskattade verksamhetsvolymer samt en bedömning av marknadens utveckling för respektive enhet.

NOT 5 | SEGMENTinformation

Företagsledningen har fastställt rörelsesegmenten baserat på den information som behandlas av den strategiska styrgruppen och som används för att fatta strategiska beslut.

Den strategiska styrgruppen bedömer och utvärderar verksamheten utifrån rörelsegrenar som är indelade för att de är utsatta för gemensamma risker och möjligheter. Duni betraktar rörelsegrenarna Professional, Retail och Tissue som rörelsesegment vilka internt inom Duni benämns som affärsområden.

Professional omfattar försäljning inom business-till-business sektorn; framförallt restauranger, hotell och catering. Retail omfattar försäljning inom business-till-konsument sektorn; dagligvaruhandeln såsom matvarubutiker och storköp. Tissue ansvarar för försäljning av tissue och airlaid-material till Duni såväl som till andra kunder. Interna priser mellan koncernens olika affärsområden är beräknade enligt marknadsmässiga villkor.

Affärsområdena Professional och Retail har i stor utsträckning ett gemensamt produktsortiment. Design och förpackningslösningar anpassas dock för att passa de olika försäljningskanalerna. Produktion och supportfunktioner delas i stor utsträckning av de båda affärsområdena.

Gemensamma kostnader har fördelats på estimerat utnyttjande av resurserna vilket normalt överensstämmer med de faktiska verksamhetsvolymerna.

Den strategiska styrgruppen i Duni motsvarar koncernledningen som fattar beslut om resursfördelningen inom Duni och som utvärderar verksamhetens resultat. Dunis koncernledning följer verksamheten uppdelad på de tre affärsområdena som utvärderas och styrs utifrån det underliggande rörelseresultatet vilket innebär redovisat rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster efter det att gemensamma kostnade fördelats ut på respektive affärsområde. Ränteintäkter och räntekostnader fördelas inte på segmenten, eftersom de påverkas av åtgärder som vidtas av den centrala finansförvaltningen, som handhar koncernens kassalikviditet.

Rörelsesegment
2010, MSEK	Professional	Retail	Tissue	Ofördelat	TOTAL
Totala intäkter	2 783	689	1 078	–	4 550
Intäkter från andra segment	–	–	579	–	579
Intäkter från externa kunder	2 783	689	499	0	3 971
Underliggande rörelseresultat	384	32	18	–	435
Jämförelsestörande poster	1	0	0	–	1
Redovisat rörelseresultat	385	32	19	0	436
Finansiella intäkter					1
Finansiella kostnader					–19
Inkomstskatt					–112
Årets resultat					306
Summa tillgångar	2 578	341	568	–	3 487
Summa skulder	593	147	226	529	1 495
Investeringar	92	22	123	–	237
Avskrivningar	–59	–14	–29	–	–102

Rörelsesegment

2009, MSEK	Professional	Retail	Tissue	Ofördelat	TOTAL
Totala intäkter	2 885	792	1 027	–	4 704
Intäkter från andra segment	0	–	484	–	484
Intäkter från externa kunder	2 885	792	543	0	4 220
Underliggande rörelseresultat	402	18	16	–	436
Jämförelsestörande poster	36	9	7	–	52
Redovisat rörelseresultat	438	27	23	0	488
Finansiella intäkter					2
Finansiella kostnader					–45
Inkomstskatt					–108
Årets resultat					336
Summa tillgångar	2 647	397	445	–	3 489
Summa skulder	618	169	231	682	1 700
Investeringar	71	20	30	–	121
Avskrivningar	–62	–17	–23	–	–102

Nedan preciseras vad Duni betraktar som jämförelsestörande poster och skillnaden på det underliggande och redovisade rörelseresultatet.

Redovisat rörelseresultat	436	488
Omstruktureringskostnader	0	–2
Orealiserade värderingseffekter av derivatin strument	1	54
Underliggande rörelseresultat	435	436
Jämförelsestörande poster
MSEK	2010	2009

De tillgångar och skulder som ingår i respektive affärsområde innefattar allt operativt kapital som används, huvudsakligen varulager, kundfordringar och leverantörsskulder. Därutöver har vissa tillgångar som är gemensamma, framförallt anläggningstillgångar, fördelats. Finansiella skulder, exklusive leverantörsskulder och derivatinstrument, har Duni valt att lägga ofördelat. Se även tabell över ofördelade skulder nedan samt Not 4.2.

Summa ofördelade skulder	530	682
Banklån	511	669
Checkräkningskredit	19	13
Ofördelade skulder
MSEK	2010	2009

Totala intäkter från externa kunder fördelat på produktgrupper:

MSEK	2010	2009
Produktgrupper
Servetter	1 710	1 757
Bordsdukar	936	1 029
Ljus	171	188
Serveringsprodukter	281	322
Förpackningslösningar	287	286
Övrigt	586	638
Intäkter från externa kunder	3 971	4 220

Totala intäkter från externa kunder fördelat på geografiska områden:

MSEK	2010	2009
Intäkter
Sverige	312	327
Övriga Norden	448	464
Tyskland	1 409	1 576
Övriga Centrala Europa	980	1 040
Södra och östra Europa	767	761
Övriga världen	55	53
Intäkter från externa kunder	3 971	4 220

Totala immateriella och materiella anläggningstillgångar fördelat på geografiska områden:

Summa immateriella och materiella anläggningstillgångar	1 831	1 738
Övriga världen	–	–
Södra och östra Europa	104	104
Övriga Centrala Europa	6	6
Tyskland	214	220
Övriga Norden	–	–
Sverige	1 507	1 408
Immateriella och materiella anläggningstillgångar
MSEK	2010	2009

Moderbolagets uppdelning av nettoomsättningen på rörelsesegment samt geografiska områden:

Moderbolag, MSEK	2010	2009
Rörelsesegment
Professional	995	963
Retail	181	213
Tissue	4	4
Summa nettoomsättning	1 180	1 180
Moderbolag, MSEK	2010	2009
Geografiska områden
Norden	733	753
Centrala Europa	326	305
Södra och östra Europa	121	122
Övriga världen	–	–
Summa nettoomsättning	1 180	1 180

Not 6 | Inköp och försäljning mellan koncernbolag

Inköp och försäljning mellan koncernföretag uppgick till 2 507 MSEK (2009: 2 335 MSEK). Moderbolaget har sålt varor till dotterbolag för 432 MSEK (2009: 412 MSEK) och köpt varor från dotterbolag till ett värde av 594 MSEK (2009: 537 MSEK). Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter.

Not 7 | Kostnader fördelade per kostnadsslag

I koncernens resultaträkning är kostnaderna grupperade per funktion. Nedan lämnas upplysning om väsentliga kostnadsslag.

		Koncernen
	Not	2010	2009
Förändring av lager av färdiga produk ter och produkter i arbete		624	676
Råmaterial och förbrukningsmaterial		993	1 031
Kostnad för ersättning till anställda	13	855	876
Av- och nedskrivningar	8	102	102
Övriga kostnader		1 095	1 154
Summa rörelsekostnader		3 669	3 839

Övriga kostnader avser kostnader för fastigheter, hyror, logistik, marknadsföring, resekostnader etc.

Not 8 | Avskrivningar

		Koncernen
MSEK	2010	2009	2010	2009
Goodwill	–	–	100	100
Aktiverade utvecklingskostnader	10	7	10	7
Varumärken och licenser	2	2	1	2
Byggnader och markanläggningar	4	4	3	3
Maskiner och inventarier	86	89	7	9
Totala avskrivningar	102	102	121	121

Avskrivningarna ingår i kostnaden för respektive funktion enligt följande:

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Kostnad för sålda varor	83	84	7	8
Försäljningskostnader	–	–	–	–
Administrationskostnader	19	18	14	13
Övriga rörelsekostnader	–	–	100	100
Totala avskrivningar	102	102	121	121

Avskrivningar som redovisas under rubriken övriga rörelsekostnader för moderbolaget i tabellen ovan avser i sin helhet avskrivningar på goodwill.

Not 9 | Omstruktureringskostnad – Avsättning till omstruktureringsreserv

Omstruktureringsreserven hänförs till ett omstruktureringsprogram som togs i det fjärde kvartalet 2008 på totalt 41 MSEK. Det innebar främst rationaliseringsåtgärder som berörde ett drygt hundratal anställda varav knappt hälften var tjänstemän. Dessa åtgärder var i första hand hänförliga till produktionsoptimering

mellan de tyska och polska konverteringsfabrikerna men även en anpassning för en sämre marknadsutveckling. Duni räknar med att dessa omstruktureringskostnader leder till årliga besparingar om ca 50 MSEK.

Omstruktureringskostnaderna ingår i respektive funktion enligt följande:

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Kostnad för sålda varor	0	1	–	–
Försäljningskostnader	1	1	–	–
Administrationskostnader	–	–	–	–
Övriga rörelsekostnader	–1	–	–1	–
Total omstruktureringskostnad	0	2	–1	0

Avsättning till omstruktureringsreserv:

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Ingående balans omstruktureringsreserv	15	44	10	14
Utnyttjade reserver	–3	–30	–	–4
Återföring av reserv	–1	–1	–	–
Årets avsättningar	1	2	1	0
Utgående balans omstruktureringsreserv	12	15	11	10
Varav kort del	12	15	11	10
Varav lång del	–	–	–	–

Not 10 | Varulager

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Råvaror och förnödenheter	102	101	–	–
Varor under tillverkning	11	15	6	7
Färdigvarulager och handelsvaror	319	260	93	76
Förskott till leverantörer	5	6	4	3
Summa	437	382	103	86

Förändringen av varulager redovisas under posten kostnader för sålda varor och uppgår för koncernen till 2 406 MSEK (2009: 2 361 MSEK). Motsvarande post för moderbolaget uppgår till 794 MSEK (2009: 805 MSEK).

Koncernens nedskrivningar av varulagret till nettoförsäljning värdet uppgår till 11 MSEK (2009: 7 MSEK). Moderbolagets redovisade nedskrivningar för varulagret uppgår till 9 MSEK (2009: 7 MSEK).

Koncernen återförde 0 MSEK (2009: 3 MSEK) av en nedskrivning av varulagret. Det återförda beloppet 2009 ingår i kostnader för sålda varor i resultaträkningen.

Not 11 | Ersättning till revisorerna

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
PwC
– Revisionsuppdraget	4,0	3,9	1,7	1,7
– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	0,6	0,6	0,4	0,4
– Skatterådgivning	3,0	2,8	0,8	0,9
– Övriga tjänster	1,5	3,1	0,4	1,0
Summa	9,1	10,4	3,3	4,0

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Övriga
– Revisionsuppdraget	0,1	0,1	–	–
– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	–	–	–	–
– Skatterådgivning	0	0,1	–	–
– Övriga tjänster	0,1	0,1	–	–
Summa	0,2	0,3	0	0
Total ersättning till revisorerna	9,3	10,7	3,3	4,0

Med revisionsuppdraget avses arvode för den lagstadgade revisionen, dvs sådant arbete som varit nödvändigt för att avge revisionsberättelsen, samt så kallad revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisionsuppdraget.

Not 12 | Personal (medeltal)

Medeltalet anställda har beräknats som antal arbetade timmar dividerat med normal årsarbetstid.

	Koncernen				Moderbolaget
	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt
Moderbolaget
Sverige	72	61	133	75	58	133
Totalt moderbolaget	72	61	133	75	58	133
Dotterbolag
Belgien	7	5	12	5	6	11
Danmark	11	5	16	11	5	16
Finland	8	11	19	7	13	20
Frankrike	12	28	40	12	27	39
Italien	3	2	5	4	2	6
Nederländerna	30	20	50	28	17	45
Norge	12	8	20	13	9	22
Polen	159	218	377	155	222	377
Ryssland	6	12	18	4	8	12
Schweiz	13	8	21	13	8	21
Spanien	9	4	13	10	3	13
Storbritannien	31	20	51	27	22	49
Sverige	217	60	277	223	60	283
Tjeckien	4	5	9	5	5	10
Tyskland	486	388	874	489	396	885
Ungern	2	0	2	2	0	2
Österrike	7	4	11	6	3	9
Totalt dotterbolag	1 017	798	1 815	1 014	806	1 820
Totalt	1 089	859	1 948	1 089	864	1 953

Not 13 | Löner och andra ersättningar

		2010			2009
	Löner och	Sociala	Varav	Löner och	Sociala	Varav
MSEK	ersättningar	kostnader	pension	ersättningar	kostnader	pension
Moderbolaget
Sverige	69	38	15	75	41	16
Totalt moderbolaget	69	38	15	75	41	16
Dotterbolag
Belgien	5	2	0	6	2	1
Danmark	8	1	1	10	1	1
Finland	10	2	2	10	2	2
Frankrike	15	6	1	17	7	1
Italien	2	1	–	2	1	0
Nederländerna	21	5	2	23	8	4
Norge	11	3	1	12	3	1
Polen	50	8	0	45	7	0
Ryssland	3	1	0	2	0	0
Schweiz	19	5	2	21	4	1
Spanien	5	1	–	5	1	0
Storbritannien	16	3	2	17	4	2
Sverige	117	48	9	108	44	7
Tjeckien	2	0	–	2	1	0
Tyskland	307	63	2	324	64	2
Ungern	1	0	–	1	0	0
Österrike	5	2	–	4	2	0
Totalt dotterbolag	597	151	22	609	151	22
Totalt	666	189	37	684	192	38

Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan ledande befattningshavare och övriga anställda:

	2010		2009
	Styrelse, VD,	Övriga	Styrelse, VD,	Övriga
MSEK	vVD (varav tantiem)	anställda	vVD (varav tantiem)	anställda
Moderbolaget
Sverige	5(1)	63	8(2)	67
Totalt moderbolaget	5(1)	63	8(2)	67
Dotterbolag
Belgien	–(–)	5	–(–)	6
Danmark	–(–)	8	–(–)	10
Finland	–(–)	10	–(–)	10
Frankrike	–(–)	15	–(–)	17
Italien	–(–)	2	–(–)	1
Nederländerna	2(1)	19	2(0)	21
Norge	–(–)	11	–(–)	12
Polen	2(1)	48	3(1)	42
Ryssland	0(0)	2	0(–)	1
Schweiz	5(1)	14	7(3)	14
Spanien	1(0)	5	1(0)	4
Storbritannien	1(0)	15	1(0)	16
Sverige	2(0)	116	2(0)	107
Tjeckien	0(0)	1	0(0)	1
Tyskland	2(0)	305	2(1)	322
Ungern	–(–)	1	–(–)	1
Österrike	1(0)	4	1(0)	4
Totalt dotterbolag	16(3)	581	19(5)	589
Totalt	21(4)	644	27(7)	656

Styrelsearvoden och ledande befattningshavares anställnings- och uppsägningsvillkor:

(2009: 60 %).

Koncernens styrelse består av 5 (2009: 5) personer varav 60 % män

Principer

Arvode och annan ersättning till styrelsen, inklusive Dunis styrelseordförande, beslutas av årsstämman. Ersättningen till verkställande direktören samt övriga ledande befattningshavare skall, enligt riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare antagna av årsstämman 5 maj 2010, vara marknadsmässig och utgöras av grundlön, övriga förmåner (innehållande bilförmån), övriga ersättningar (innehållande bland annat bonus, milersättning och semesterlön) och pension. För närvarande finns inget långsiktigt aktierelaterat incitamentsprogram. Med andra ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen. Pensionsförmåner samt övriga ersättningar till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgår som del av den totala ersättningen.

Övriga ledande befattningshavare utgörs av 8 (2009: 8) personer inklusive verkställande direktör varav 100 % män (2009: 100 %).

I enlighet med beslut fattat på årsstämman 5 maj 2010 bestämdes årsarvodet till den nuvarande styrelsens ordförande till 500 000 SEK medan det årliga arvodet till övriga ledamöter uppgick till 250 000 SEK per ledamot. Därutöver skall arvode för utskottsarbete utgå med 50 000 SEK till ordföranden i ersättningsutskottet och med 25 000 SEK till övriga ledamöter i ersättningsutskottet samt med 100 000 SEK till ordföranden i revisionsutskottet och med 50 000 SEK till övriga ledamöter i revisionsutskottet.

Nedanstående tabeller specificerar hur stor del av ovanstående beslutade arvoden som belastat verksamhetsåren 2010 och 2009.

Ersättningar och övriga förmåner under året

	Grundlön /	Pensions	Övriga	Rörlig
2010, TSEK	styrelsearvode	kostnad*	förmåner	ersättning**	Summa
Styrelsens ordföranden – Anders Bülow	575	–	–	–	575
Styrelseledamot – Sanna Suvanto-Harsaae	300	–	–	–	300
Styrelseledamot – Pia Rudengren	350	–	–	–	350
Styrelseledamot – Magnus Yngen	300	–	–	–	300
Styrelseledamot – Tomas Gustavsson	275	–	–	–	275
Verkställande direktören – Fredrik von Oelreich	4 221	2 017	80	1 249	7 567
Andra ledande befattningshavare	9 804	2 501	411	2 175	14 891
	15 825	4 518	491	3 424	24 258

* Av koncernens pensionskostnader ovan avser 1 MSEK moderbolaget.

** Rörlig ersättning avser för verksamhetsåret 2010 kostnadsförd bonus, vilken utbetalas under 2011.

Ersättningar och övriga förmåner under året

2009, TSEK	Grundlön / styrelsearvode	Pensions kostnad*	Övriga förmåner	Rörlig ersättning**	Summa
Styrelsens ordförande – Peter Nilsson avgick 2009-05-06	183	–	–	–	183
Styrelsens ordföranden – Anders Bülow tillträdde 2009-05-06	383	–	–	–	383
Styrelseledamot – Sanna Suvanto-Harsaae	292	–	–	–	292
Styrelseledamot – Harry Klagsbrun avgick 2009-05-06	–	–	–	–	0
Styrelseledamot – Pia Rudengren	350	–	–	–	350
Styrelseledamot – Magnus Yngen	283	–	–	–	283
Styrelseledamot – Tomas Gustavsson tillträdde 2009-05-06	183	–	–	–	183
Verkställande direktören – Fredrik von Oelreich	4 212	1 442	78	2 089	7 821
Andra ledande befattningshavare	10 485	2 880	385	3 679	17 429
	16 371	4 322	463	5 768	26 924

* Av koncernens pensionskostnader ovan avser 1,1 MSEK moderbolaget.

** Rörlig ersättning avser för verksamhetsåret 2009 kostnadsförd bonus, vilken utbetalas under 2010.

Bonus

Verkställande direktör och samtliga ledande befattningshavare ingår i ett bonussystem som är baserat på lönsamhets- och kapitalbindningsmål, främst avseende det egna verksamhetsområdet men även koncernmål. Bonussystemet omfattar endast ett år i sänder efter beslut av styrelsen. För verkställande direktör har bonus utgått om 1,2 MSEK för verksamhetsåret 2010 (2009: 2,1 MSEK).

Pensioner

Verkställande direktör

För verkställande direktören föreligger ett särskilt pensionsavtal. Avtalad pensionsålder är 62 år. Duni skall fram till avtalad pensionsålder årligen avsätta ett belopp motsvarande 35 % av summan av den årliga bruttolönen och ett treårssnitt av utbetald bonus till anvisad tjänstepensionsförsäkring. Pensionskostnaden motsvarar kostnader för avgiftsbestämda pensionsplaner. Avsättningen till tjänstepension är fullt avdragsgill för Duni. Det finns inga andra utestående pensionsförpliktelser till den verkställande direktören.

Övriga ledande befattningshavare

Med pensionsmedförande lön avses fast årslön jämte semesterersättning, ökat med genomsnittet av de tre senast föregående årens bonusutbetalningar. Därtill kommer löfte om sjukpension samt efterlevandepension. Duni betalar varje månad in ett kontant pensionsbidrag i enlighet med var ledande befattningshavares individuella pensionsplan.

Pensionen intjänas linjärt under anställningstiden, dvs från anställningsdagen till pensionsålder. Pensionskostnaden motsvarar kostnader för avgiftsbestämda pensionsplaner. De ledande befattningshavarna har pensionsåldern 65 år och normal ITP-plan föreligger, se information angående hantering av Alecta i Not 34 Avsatt till pensioner. Tre personer i denna grupp har dock premiebaserat avtal dvs redovisas som avgiftsbestämd plan. Det finns inga utestående pensionsförpliktelser till de övriga ledande befattningshavarna.

Avgångsvederlag

Verkställande direktör

Verkställande direktören har ett särskilt avtal om avgångsvederlag. Avgångsvederlaget ger ersättning för tolv månader efter en uppsägningstid på sex månader. Endast företaget äger rätt att utlösa avtalet.

Verkställande direktören har rätt att säga upp sin anställning med en uppsägningstid om sex månader. Ingen rätt till avgångsvederlag föreligger om verkställande direktören säger upp sig själv.

Övriga ledande befattningshavare

Avgångsvederlag uppgår till mellan sex och tolv månadslöner efter en uppsägningstid på tre till tolv månader, där endast företaget äger rätt att utlösa avtalen.

Berednings- och beslutsprocess

Ersättningsutskottet bereder frågor om ersättning till Dunis ledande befattningshavare utifrån de av årsstämman antagna riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare samt förhandlar med verkställande direktören om dennes ersättning.

Ersättningsutskottet och dess ordförande utses årligen vid det konstituerande styrelsemötet och består av minst tre av Dunis styrelseledamöter, varav en skall vara Dunis styrelseordförande. Övriga ledamöter i ersättningsutskottet skall enligt Dunis arbetsordning vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Ersättningsutskottet skall sammanträda minst tre gånger om året. Dunis verkställande direktör skall delta i ersättningsutskottets möten förutom då frågor om ersättning till verkställande direktören behandlas.

Dunis ersättningsutskott är ansvarigt för att förbereda frågor rörande ersättningar och andra förmåner för bolagsledningen. Beslut fattas därefter av Dunis styrelse. Ersättningsutskottet deltar också i förberedandet av förslag för antagandet av eventuella aktierelaterade incitamentsprogram inom Duni. Under 2010 hade ersättningsutskottet tre protokollförda möten.

Not 14 | Sjukfrånvaro moderbolaget

	2010	2009
Sjukfrånvaro	1,1 %	1,4 %
– långtidssjukfrånvaro	0,3 %	0,3 %
– sjukfrånvaro män	0,6 %	0,9 %
– sjukfrånvaro kvinnor	1,7 %	2,0 %
– anställda –29 år	1,5 %	1,7 %
– anställda 30–49 år	1,2 %	1,1 %
– anställda 50– år	0,6 %	1,8 %

Sjukfrånvaro anges i procent av ordinarie arbetstid.

Not 15 | Övriga rörelseintäkter

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Statliga stöd	–	0	–	–
Hyresintäkter	0	8	–	8
Valutakursvinster	52	38	23	35
Förändring verkligt värde – energiderivat	7	9	–	–
Förändring verkligt värde – valutaderivat	1	47	1	47
Reavinst maskiner och inventarier	11	–	–	–
Administrativa tjänster	–	–	225	222
Övriga poster	63	5	9	3
Summa övriga rörelseintäkter	134	107	258	315

Övriga poster innehåller bland annat uppskattad ersättning från försäkringsbolag.

Not 16 | Övriga rörelsekostnader

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Förändring verkligt värde – energiderivat	–	–	–	–
Förändring verkligt värde – valutaderivat	6	3	6	3
Valutakursförluster	52	63	32	21
Avskrivningar	–	–	100	100
Administrativa tjänster	–	–	58	66
Hyreskostnader	2	18	2	18
Övriga poster	57	6	2	4
Summa övriga rörelsekostnader	117	90	200	212

Övriga poster innehåller bland annat kostnader i samband med en brandskada.

Not 17 | Valutakursdifferenser – Netto

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Rörelseresultat
Förändring verkligt värde – valutaderivat	–6	44	–6	44
Övriga valutakursdifferenser i rörelseresultatet	–1	–25	–8	14
Summa valutakursdifferenser i rörelseresultatet	–7	19	–14	58
Finansiella poster
Förändring verkligt värde – valutaderivat	1	–2	1	–2
Valutakursdifferenser i finansiella poster	4	1	13	5
Summa valutakursdifferenser i finansiella poster	5	–1	14	3
Totala kursdifferenser i resultaträkningen – netto	–2	18	0	61

Not 18 | Resultat från finansiella poster

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Finansiella intäkter
Ränteintäkter, externa placeringar	1	2	1	1
Ränteintäkter, koncernföretag	0	0	21	29
Totala finansiella intäkter	1	2	22	30
Finansiella kostnader
Räntekostnader, externa lån	–9	–34	–8	–32
Räntekostnader, pension	–11	–11	–5	–4
Räntekostnader, koncernföretag	–	–	0	–2
Förändring verkligt värde ränteswap	0	4	0	4
Förändring verkligt värde valutaterminer	1	–2	14	–2
Övriga finansiella kostnader	1	–2	–3	1
Totala finansiella kostnader	–19	–45	–2	–35

Räntedelen i årets pensionskostnad är redovisad bland räntekostnader. Den i moderbolaget använda räntesatsen är av PRI angivna 5,0 % (2009: 3,9 %) beräknad på genomsnittet av ingående och utgående belopp på posten "Avsatt till pensioner".

Bland övriga finansiella intäkter och kostnader redovisas bankavgifter samt kurseffekter på finansiella lån och placeringar. Eftersom Duni huvudsakligen är låntagare redovisas effekten i sin helhet bland räntekostnader.

Not 19 | Resultat från andelar i koncernföretag

Moderbolaget har under året erhållit utdelning från dotterbolag uppgående till 257 MSEK (2009: 547 MSEK).

Not 20 | Inkomstskatt

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Aktuell skatt för året	–66	–68	17	24
Aktuell skatt hänförlig till tidigare år	–3	–1	–	–
Uppskjuten skatt	–43	–39	–30	–37
Skatt på årets resultat	–112	–108	–13	–13

Uppskjuten skatt i resultaträkningen består av följande poster:

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Uppskjuten skatt, internvinst i lager	2	–2	–	–
Uppskjuten skatt, obeskattade reserver	–7	2	–	–
Uppskjuten skatt, värderade förlustavdrag	–35	–22	–32	–24
Uppskjuten skatt, finansiella instrument	0	–15	2	–13
Uppskjuten skatt, övrigt	–3	–2	–	–
Summa uppskjuten skatt	–43	–39	–30	–37

Inkomstskatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användning av

vägd genomsnittlig skattesats för resultaten i de konsoliderade företagen enligt följande:

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Redovisat resultat före skatt	418	444	207	500
Skatt enligt gällande skattesats	–110	–117	–54	–131
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader	–4	–4	–28	–27
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	6	10	69	145
Omvärdering av tidigare redovisade underskottsavdrag	–	4	–	–
Effekt av utländska skattesatser	0	0	0	0
Skatteintäkt/kostnad pga ändrad skattesats	–1	–	–	–
Aktuell skatt hänförlig till tidigare år	–3	–1	–	0
Skatt på årets resultat enligt resultaträkningen	–112	–108	–13	–13

Skattesats

Moderbolagets gällande skattesats för inkomstskatt är 26,3 % (2009: 26,3 %).

Temporära skillnader

Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika. Förändring i uppskjutna skattefordringar och skulder under året, utan hänsyn tagen till kvittningar som gjorts inom samma skatterätt.

Uppskjutna skattefordringar

	Förlust	Intern	Finansiella
MSEK, Koncernen	avdrag	vinst	instrument	Övrigt*	Summa
Per 31 december 2008	329	3	13	22	367
Redovisat i resultaträkningen	–22	–2	–13	–4	–41
Valutakursdifferenser	0	0	–	–2	–2
Per 31 december 2009	307	1	0	16	324
Redovisat i resultaträkningen	–35	2	0	–5	–38
Valutakursdifferenser	–2	0	–	0	–2
Per 31 december 2010	270	3	0	11	284

*Övrigt avser bl a uppskjuten skatt på osäkra kundfordringar och avsättning för omstruktureringskostnader.

Förlustavdragen hänför sig i allt väsentligt till genomförda omstruktureringar. För värdering av förlustavdrag se Not 4.1. Det är ledningens bedömning att genomförda omstruktureringsåtgärder kommer

att leda till skattemässiga överskott mot vilka de skattemässiga underskotten kommer att kunna utnyttjas.

Uppskjutna skatteskulder

MSEK, Koncernen	Obeskattade reserver	Finansiella instrument	Övrigt	Summa
Per 31 december 2008	17	2	9	28
Redovisat i resultaträkningen	–2	1	–1	–2
Valutakursdifferens	–	–	–	0
Per 31 december 2009	15	3	8	26
Redovisat i resultaträkningen	7	0	–2	5
Valutakursdifferens	–	–	0	0
Per 31 december 2010	22	3	6	31

Den uppskjutna skatten är värderad enligt respektive lands gällande skattesats.

	Uppskjutna skattefordringar			Uppskjutna skatteskulder
MSEK, Moderbolaget	Förlust- avdrag*	Finansiella instrument	Summa	Finansiella instrument
Per 31 december 2008	311	15	326	2
Redovisat i resultaträkningen	–22	–15	–37	0
Valutakursdifferenser	0	–	0	–
Per 31 december 2009	289	0	289	2
Redovisat i resultaträkningen	–32	0	–32	–2
Valutakursdifferenser	0	–	0	–
Per 31 december 2010	257	0	257	0

*Samtliga förlustavdrag i moderbolaget har evig tid.

Uppskjutna skattefordringar och skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. Någon kvittning har inte ägt rum.

Redovisning av förfallotid:

	Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Uppskjutna skattefordringar
Utnyttjas efter mer än 12 månader	228	272	215	254
Utnyttjas inom 12 månader	56	52	42	35
Summa	284	324	257	289
Uppskjutna skatteskulder
Utnyttjas efter mer än 12 månader	22	15	–	–
Utnyttjas inom 12 månader	9	11	–	2
Summa	31	26	0	2

Nettoförändringen avseende uppskjutna skatter är enligt följande:

MSEK		Koncernen		Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Ingående balans	298	339	287	324
Valutakursdifferenser	–2	–2	0	0
Redovisat i resultaträkningen	–43	–39	–30	–37
Utgående balans	253	298	257	287

Skatt avseende poster som redovisats direkt mot eget kapital Uppskjutna skatter redovisade i eget kapital uppgår till 0 (2009: 0)

MSEK i koncernen och 17 (2009: 24) MSEK avseende koncernbidrag i moderbolaget.

Not 21 | Aktiekapital samt resultat per aktie

Per den 31 december 2010 bestod aktiekapitalet av 46 999 032 (2009: 46 999 032) stycken aktier. Rösträtt är 1 röst per aktie. Alla per bokslutsdagen registrerade aktier är fullt betalda. Kvotvärdet på aktierna den 31 december 2010 är 1,25 kronor per aktie.

Specifikationen över förändring i eget kapital återfinns i rapporten

"Rapport över förändring i eget kapital för koncernen", vilken följer närmast efter balansräkningen.

Duni har ingen utspädning av aktier för räkenskapsåren 2010 och 2009 då Duni inte haft några utestående konvertibla skuldebrev eller aktieoptioner.

Resultat per aktie, före och efter utspädning

Resultat per aktie före och efter utspädning är beräknade med följande resultat och antal aktier:

	2010	2009
Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare (MSEK)	306	336
Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier (tusental)	46 999	46 999
Resultat per aktie före och efter utspädning (kr per aktie)	6,52	7,15

Not 22 | Immateriella tillgångar

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Goodwill
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	1 199	1 199	2 053	2 053
Investeringar	–	–	–	–
Försäljningar och utrangeringar	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	–	–	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	1 199	1 199	2 053	2 053
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	–	–	–1 354	–1 254
Årets avskrivningar	–	–	–100	–100
Försäljningar och utrangeringar	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	–	–	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	0	0	–1 454	–1 354
Nedskrivningar
Ingående ackumulerade nedskrivningar	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	–	–	–	–
Utgående ackumulerade nedskrivningar	0	0	0	0
Utgående bokfört värde	1 199	1 199	599	699

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Varumärken och licenser
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	66	66	64	64
Investeringar	0	–	–	–
Försäljningar och utrangeringar	–	–	–	–
Omklassificeringar	0	0	0	0
Omräkningsdifferenser	0	0	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	66	66	64	64
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	–63	–61	–61	–59
Årets avskrivningar	–1	–2	–1	–2
Försäljningar och utrangeringar	–	–	–	–
Omklassificeringar	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	0	0	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	–64	–63	–62	–61
Utgående bokfört värde	2	3	2	3

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Aktiverade utvecklingskostnader
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	64	50	52	39
Investeringar	7	1	–	0
Försäljningar och utrangeringar	–1	–	–	–
Omklassificeringar	21	13	19	13
Omräkningsdifferenser	–2	0	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	89	64	71	52
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	–38	–30	–26	–19
Årets avskrivningar	–10	–7	–9	–7
Försäljningar och utrangeringar	1	–	–	–
Omklassificeringar	–1	–	–	–
Omräkningsdifferenser	1	–1	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	–47	–38	–35	–26
Utgående bokfört värde	42	26	36	26
Immateriella tillgångar totalt	1 243	1 228	637	728

Som en metod att begränsa utsläppen av koldioxid införde EU 2005 ett system för utsläppsrättigheter. För perioden 2008 till och med 2012 har Rexcell Tissue & Airlaid AB tilldelats totalt 84 665 ton, Dals Långed 2 779 ton per år och Skåpafors 14 154 ton per år. Totalt har 18 497 ton förbrukats 2010 och 15 348 ton 2009. Erhållna utsläppsrättigheter redovisas som immateriella tillgångar bokförda till anskaffningsvärdet noll.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Nedskrivningstest av goodwill har utförts vid räkenskapsårens slut 2010-12-31 och 2009-12-31. Vid införande av IFRS har fördelning av koncernens goodwillposter skett genom användande av fördelningsnycklar, se Not 4.2.

Goodwill fördelas på koncernens kassagenererande enheter identifierade per affärsområde enligt nedan:

MSEK	2010	2009
Professional	1 199	1 199

Prövning av nedskrivningsbehov av goodwill sker årligen samt då indikationer på att nedskrivningsbehov föreligger. Återvinningsbart belopp för kassagenererande enheter fastställs baserat på beräkningar av nyttjandevärden. Beräkningarna utgår från uppskattade framtida kassaflöden före skatt baserade på finansiella prognoser som godkänts av företagsledningen och som täcker innevarande år samt en femårsperiod. Kassaflöden bortom denna period extrapoleras med hjälp av bedömd tillväxttakt. Tillväxttakten överstiger inte den långfristiga tillväxttakten för branschen som helhet. Under prognosperioden är tillväxttakten för Professional beräknad till 4,0 % (2009: 2,7 %) per år i genomsnitt och till 1,0 % (2009: 1,0 %) som vägd genomsnittlig tillväxttakt bortom prognosperioden.

Väsentliga antaganden som använts för beräkningar av nyttjandevärden är i huvudsak vinstmarginal, tillväxttakt och nominell diskonteringsränta om 11,4 % (2009: 11,4 %). Diskonteringsräntan före skatt är använd vid nuvärdeberäkning av uppskattade framtida kassaflöden.

Företagsledningen har fastställt vinstmarginal och tillväxttakt baserat på tidigare resultat och sina förväntningar på marknadsutvecklingen. De diskonteringsräntor som används anges före skatt och återspeglar specifika risker i affärsområdet.

Företagsledningen bedömer att rimligt möjliga förändringar i de väsentliga antaganden som använts i beräkningarna inte skulle ha så stora effekter att de var och en för sig skulle reducera återvinningsvärdet till ett värde som är lägre än det redovisade värdet.

Not 23 | Byggnader, mark och markanläggningar

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Byggnader
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	128	128	120	120
Investeringar	–	0	–	–
Försäljningar och utrangeringar	0	0	–	–
Omklassificeringar	7	0	–	–
Omräkningsdifferenser	–1	0	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	134	128	120	120
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	–95	–91	–92	–89
Årets avskrivningar	–4	–4	–3	–3
Försäljningar och utrangeringar	0	0	–	–
Omklassificeringar	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	0	0	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	–99	–95	–95	–92
Utgående bokfört värde	35	33	25	28
Taxeringsvärde Sverige	35	35	35	35

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Mark och markanläggningar
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	15	15	2	2
Investeringar	–	–	–	–
Försäljningar och utrangeringar	–	–	–	–
Omklassificeringar	13	–	–	–
Omräkningsdifferenser	0	0	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	28	15	2	2
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	0	0	0	0
Årets avskrivningar	–	–	–	–
Försäljningar och utrangeringar	–	–	–	–
Omklassificeringar	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	–	–	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	0	0	0	0
Uppskrivningar
Ingående ackumulerade uppskrivningar	–	–	12	12
Utgående ackumulerade uppskrivningar	–	–	12	12
Utgående bokfört värde	28	15	14	14
Taxeringsvärde Sverige	24	20	24	20
Byggnader, mark och markanläggningar	63	48	39	42

Duni innehar inga byggnader under finansiell leasing.

Not 24 | Maskiner och andra tekniska anläggningar

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	1 251	1 212	36	34
Investeringar	14	17	0	2
Försäljningar och utrangeringar	–25	–9	–	–
Omklassificeringar	97	69	1	–
Omräkningsdifferenser	–93	–38	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	1 244	1 251	37	36
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	–909	–878	–29	–26
Årets avskrivningar	–69	–70	–3	–5
Försäljningar och utrangeringar	27	12	–	2
Omklassificeringar	5	–	2	–
Omräkningsdifferenser	65	27	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	–881	–909	–30	–29
Nedskrivningar
Ingående ackumulerade nedskrivningar	–3	–3	–	–
Årets nedskrivningar	–	–	–	–
Försäljningar och utrangeringar	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	0	0	–	–
Utgående ackumulerade nedskrivningar	–3	–3	0	0
Utgående bokfört värde	360	339	7	7

Maskiner och andra tekniska anläggningar under finansiell leasing ingår i ovanstående tabell för koncernen med 4 MSEK (2009: 5 MSEK) i anskaffningsvärde och 2 MSEK (2009: 3 MSEK) i ackumulerad avskrivning.

Moderbolaget har inga maskiner och andra tekniska anläggningar under finansiell leasing.

Not 25 | Inventarier, verktyg och installationer

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	287	281	33	33
Investeringar	9	13	–	0
Försäljningar och utrangeringar	–25	–7	–1	–2
Omklassificeringar	5	11	2	2
Omräkningsdifferenser	–30	–11	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	246	287	34	33
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	–225	–217	–27	–25
Årets avskrivningar	–18	–19	–4	–4
Försäljningar och utrangeringar	25	3	1	2
Omklassificeringar	1	–	–	–
Omräkningsdifferenser	23	8	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	–194	–225	–30	–27
Utgående bokfört värde	52	62	4	6

Not 26 | Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	61	67	12	8
Investeringar	205	90	24	19
Försäljningar	–	–	–	–
Omklassificeringar	–147	–93	–23	–15
Omräkningsdifferenser	–6	–3	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	113	61	13	12
Utgående bokfört värde	113	61	13	12

Not 27 | Andelar i koncernföretag

	Organisationsnummer	Säte	Antal aktier & andelar	Kapital andel %	Bokfört värde TSEK
Svenska dotterbolag
Rexcell Tissue & Airlaid AB	556193-9769	Bengtsfors	12 000	100	81 440
Finess Borrby AB	556262-2604	Malmö	1 000	100	0
					81 440
Utländska dotterbolag
Duni Holding BV	23068767	Breda, NL	260 731	100	597 856
– Duni Verwaltungs GmbH	Osnabrück HRB 19689	Bramsche, DE		( 100 )	(€ 20 467)
– Duni Holding S.A.S	3493 0993 00031	Pontcharra, FR		( 100 )	(€ 2 871)
– Duni Benelux B.V.	23052488	Breda, NL		( 100 )	(€ 7 250)
– Duni Ltd.	897172	Runcorn, GB		( 100 )	(€ 8 395)
– Duni A/S	10 99 98 98	Köpenhamn, DK		( 100 )	(€ 1 377)
– Duni AS	962346057	Oslo, NO		( 100 )	(€ 370)
– Duni OY	0864585-8	Helsingfors, FI		( 100 )	(€ 1 578)
Duni Iberica S.L.	B60689692	Barcelona, ES	200 000	100	23 176
Duni Poland Sp. z o.o.	KRS no. 40401	Poznan, PL	15 300	100	48 133
Duni Sales Poland Sp. z o.o.	KRS no. 254481	Poznan, PL	1 000	100	1 190
Duni EFF Sp. z o.o.	KRS no. 249084	Poznan, PL	1 000	100	1 130
Duni (CZ) s.r.o.	65410106	Kladno, CZ	1	100	6 740
Duni AG	212544	Rotkreutz, CH	400	100	578
Duni ZAO	7816110025	St Petersburg, RU	1	100	11
Duni Beteiligungsgesellschaft mbH	Osnabrück HR B20099	Bramsche, DE	1	100	3 076
Duni OY	–	Helsingfors, FI			6 443
					688 333
Andelar i koncernbolag					769 773

		Moderbolaget
TSEK	2010	2009
Ingående värde andelar i koncernbolag	769 773	743 992
Årets investeringar	–	–
Aktieägartillskott	–	25 781
Årets avyttringar	–	–
Årets nedskrivningar	–	–
Utgående värde andelar i koncernbolag	769 773	769 773

Not 28 | Andra långfristiga fordringar

MSEK	Koncernen			Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Lånefordringar	6	12	5	11
Summa andra långfristiga fordringar	6	12	5	11

Lånefordringarna är värderade till upplupet anskaffningsvärde. Lånefordringar löper i huvudsak med rörlig ränta varför verkligt värde bedöms motsvaras av det bokförda värdet.

Not 29 | Kundfordringar och andra fordringar

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Kundfordringar	634	640	96	104
Fordringar hos koncernföretag	–	–	43	39
Övriga fordringar	66	68	15	17
Kortfristiga finansiella fordringar, internt	–	–	933	752
Summa kundfordringar och andra fordringar	700	708	1 087	912

För kreditrisker och exponeringar se Not 3.1.2.

Övriga fordringar ovan avser:

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Fordringar på leverantörer	7	5	–	–
Momsfordran	42	43	15	17
Factoring	4	5	–	–
Övriga fordringar	13	15	0	0
Summa övriga fordringar	66	68	15	17

Reserven för osäkra kundfordringar uppgick till 9 MSEK per den 31 december 2010 (2009: 10 MSEK). De individuellt bedömda fordringarna där nedskrivningsbehov föreligger avser i huvudsak grossister

som oväntat hamnat i en svår ekonomisk situation. Bedömning har gjorts att en del av fordringarna förväntas kunna återvinnas.

Kreditexponering:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Kundfordringar ej förfallna eller nedskrivna	559	567	94	99
Kundfordringar förfallna men ej nedskrivna	74	73	2	5
Kundfordringar nedskrivna	9	10	2	2
Reserv för osäkra kundfordringar	–9	–10	–2	–2
Totalt kundfordringar	634	640	96	104

Kreditrisken i kundfordringar som varken är förfallna eller nedskrivna bedöms inte vara stor. 40 % av totala kundfordringar ej förfallna eller nedskrivna om 559 MSEK har rating AA eller högre. Den geografiska spridningen, historiken Duni har om sina kunder samt sannolikheten att alla kunder skulle få eventuella betalningssvårighe-

ter på samma gång gör att Duni inte ser någon anledning till nedskrivningsbehov i denna kategori. Ingen enskild fordran överstiger 7,1 % (2009: 7,3 %) av de totala ej förfallna eller nedskrivna kundfordringarna.

Förfallotid för förfallna men ej nedskrivna kundfordringar:

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Mindre än 1 månad	64	62	2	5
1–3 månader	9	10	0	0
3–6 månader	1	1	0	0
Mer än 6 månader	0	0	0	0
Summa	74	73	2	5

Förfallotid för nedskrivna kundfordringar:

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Mindre än 3 månader	2	1	0	0
3-6 månader	2	1	0	0
Mer än 6 månader	5	8	2	2
Summa	9	10	2	2

Specifikation över reserv för osäkra kundfordringar:

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Vid årets ingång	10	15	2	1
Reservering för osäkra fordringar	3	5	1	2
Fordringar som skrivits bort under året	–4	–9	–1	–1
Återförda outnyttjade belopp	0	–1	0	0
Vid årets utgång	9	10	2	2

Avsättningar till respektive återföringar av reserver för osäkra kundfordringar ingår i posten försäljningskostnader i resultaträkningen. I övriga kategorier inom kundfordringar och andra fordringar ingår inte några tillgångar för vilka nedskrivningsbehov föreligger.

Den maximala exponeringen för kreditrisk per balansdagen är det verkliga värdet för varje kategori fordringar som nämns ovan. Koncernen har ingen pant som säkerhet.

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens kundfordringar:

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
SEK	61	51	35	37
EUR	412	449	12	10
GBP	62	33	0	0
DKK	29	35	29	35
NOK	20	22	20	22
PLN	19	19	0	0
Andra valutor*	31	31	0	0
Summa	634	640	96	104

Andra valutor avser bland annat CHF, CZK, RUB, USD m m.

Not 30 | Derivatinstrument

		2010	2009
MSEK	Tillgång	Skuld	Tillgång	Skuld
Valutaterminskontrakt	1	0	6	1
Energiderivat	9	0	3	1
Summa	10	0	10	2

Ovanstående tabell med undantag av energiderivat gäller även moderbolaget.

Duni använder ränteswappar, valutaterminskontrakt och energiderivat för att hantera sina kassaflödesrisker i upplåning, produktion, inköp och försäljning. Valutaterminskontrakt används även för att reducera valutaexponeringen i intern såväl som extern ut- och inlåning. Samtliga derivatinstrument marknadsvärderas och värdeförändringen redovisas i resultaträkningen.

Den maximala exponeringen för kreditrisk på balansdagen är verkligt värde på de derivatinstrument som redovisas som tillgångar i balansräkningen.

Valutaterminskontrakt

Valutaterminskontrakt avtalas med avsikten att skydda koncernen mot förändringar i valutakurser genom att kontrakten fastställer den kurs till vilken en tillgång eller skuld i utländsk valuta kommer att realiseras. En ökning eller minskning av det belopp som krävs för att reglera tillgången/skulden kompenseras av en motsvarande värdeförändring av terminskontraktet.

Vägd genomsnittlig löptid för koncernens valutaterminer fördelade efter dess syfte visas i nedanstående tabell:

Genomsnittlig löptid i månader

	2010	2009
Valutaterminskontrakt för kommande inköp och försäljning	0	3
Valutaterminskontrakt för finansiella tillgångar och skulder	1	1

Valutaterminskontrakt för kommande inköp och försäljning Efter ett styrelsebeslut från 2009 valutasäkrar inte längre bolaget sin transaktionsexponering.

Marknadsvärdet vid utgången av perioden för dessa terminer uppgår till 0 MSEK (2009: –1 MSEK).

Valutaterminskontrakt för finansiella tillgångar och skulder Utöver de terminer som tecknats för säkring av flödena så tecknar även Duni terminer för in och utlåningen i andra valutor än SEK.

Energiderivat Energiderivaten avtalas med avsikten att skydda koncernen mot förändringar i elpriset. Dessa derivat marknadsvärderas vid respektive

bokslut. Utestående energiderivat presenteras i tabellen nedan.

		2010			2009
	Nominellt värde GWh	Vägt säkrat pris SEK/ MWh	Verkligt värde MSEK	Nominellt värde GWh	Vägt säkrat pris SEK/ MWh	Verkligt värde MSEK
0–1 år	35	382,68	8	46	393,52	1
1–2 år	5	402,03	1	15	388,76	1
	40		9	61		2

Not 31 | Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Förutbetalda hyror	3	3	1	1
Förutbetalda leasingavgifter	0	1	–	–
Förutbetalda försäkringar	6	6	0	3
Upplupna provisionsintäkter	0	–	0	–
Förutbetalda pensioner	5	6	3	3
Förutbetalda katalogkostnader	6	7	6	6
Övrigt	64	26	14	6
Totala förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	84	49	24	19

Övrigt innehåller bland annat ersättningar från försäkringsbolag.

Not 32 | Upplåning

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Långfristig
Banklån	511	669	510	668
Skulder till koncernbolag	–	–	102	111
Checkräkningskredit	19	13	–	–
Summa upplåning	530	682	612	779

Duni har ingen kortfristig upplåning, periodförfall eller så kallad rullning av dragna lån sker dock löpande under Dunis multicurrency facilitet. Banklånen förfaller 2012 och löper med en genomsnittlig ränta på 0,9 % per år (2009: 3,0 % per år).

Dunis exponering, avseende upplåning, för förändringar i ränta och kontraktsenliga tidpunkter för ränteförhandling är vid rapportperiodens slut följande:

530	682
530	682
2010	2009

Dunis upplåning värderas till upplupet anskaffningsvärde med tilllämpning av effektivräntemetoden. Skillnaden mellan det i balansräkningarna för 2010-12-31 redovisade värdena och de nominella värdena utgörs av transaktionskostnader.

Dunis upplupna räntor ligger redovisade som upplupna kostnader. Nedan visas nominella värden exklusive upplupna räntor samt redovisade värden för Dunis upplåning.

Verkliga värden

Nuvarande finansiering

Dunis långfristiga banklån och checkräkningskredit, uppgående till 530 MSEK (2009: 682 MSEK) löper med rörlig ränta där räntan fastställs vid låneperiod, diskonteringseffekten för en så relativt kort tidsperiod är inte väsentlig varför det verkliga värdet motsvaras av det nominella värdet plus upplupen ränta.

		2010		2009
MSEK	Redovisat värde	Nominellt värde	Redovisat värde	Nominellt värde
Banklån	511	513	669	673
Checkräkningskredit	19	19	13	13
Summa	530	532	682	685

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens upplåning är följande:

Summa	530	682
Andra valutor	19	13
EUR	511	669
MSEK	2010	2009

Banklån

Duni har en multicurrency kreditfacilitet om nominellt 220 MEUR, vilket ger Duni rätt att låna i valfri valuta. Detta lån löper till november 2012. Räntesatsen är rörlig och sätts som EURIBOR, STIBOR eller annan IBOR för perioden fram till nästa rullning plus en marginal.

Checkräkningskredit

Moderbolaget har för koncernen tecknat en checkräkningskredit uppgående till nominellt 125 MSEK. Utnyttjade beloppet per den 2010-12-31 var 19 MSEK.

Not 33 | Klassificering av finansiella instrument

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Tillgångar
Icke finansiella tillgångar
Materiella och immateriella anläggningstillgångar	1 831	1 738	700	795
Uppskjuten skattefordran	283	324	256	289
Övriga finansiella anläggningstillgångar	–	–	770	770
Varulager	437	382	103	86
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	84	49	24	19
Summa icke finansiella tillgångar	2 635	2 493	1 853	1 959
Låne- och kundfordringar
Andra långfristiga fordringar	6	12	5	11
Kundfordringar	634	640	96	104
Skattefordringar	14	36	10	10
Övriga fordringar	66	68	15	17
Fordringar hos koncernföretag	–	–	976	791
Likvida medel / Kassa och bank	122	230	65	179
Summa låne- och kundfordringar	842	986	1 167	1 112
Tillgångar värderade till verkligt värde via resultat räkningen
Derivatinstrument	10	10	1	6
Summa tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	10	10	1	6
Summa tillgångar	3 487	3 489	3 021	3 077

Duni har inga tillgångar vilka klassificeras som "Derivat som används för säkringsändamål" samt "Tillgängliga för försäljning".

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Skulder
Icke finansiella skulder
Uppskjuten skatteskuld	31	26	0	2
Avsättning till pensioner	180	190	109	111
Avsättning till omstruktureringsreserv	12	15	11	10
Summa icke finansiella skulder	223	231	120	123
Skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde
Checkräkningskredit	19	13	0	0
Banklån	511	669	510	668
Leverantörsskulder	315	344	52	73
Skatteskulder	14	7	–	–
Övriga skulder	53	62	13	10
Skulder till koncernbolag	–	–	163	164
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	361	372	86	87
Summa skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	1 273	1 467	824	1 002
Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Derivatinstrument	–	2	–	1
Summa skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen	0	2	0	1
Summa skulder	1 496	1 700	944	1 126

Duni har inga skulder klassificerade som "Derivat som används för säkringsändamål".

Not 34 | Pensionsförpliktelser

Ersättningar för pensioner och andra ersättningar efter anställning erläggs till övervägande del genom avgiftsbestämda planer där fortlöpande betalningar till myndigheter och försäkringsbolag görs. Dessa fristående organ tar därmed över förpliktelserna mot de anställda. Inom koncernen finns även ett antal förmånsbaserade pensionsplaner, vilket innebär att de anställda garanteras en pension motsvarande en procentuell andel av lönen.

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

MSEK	2010	2009
Förmånsbestämda pensionsplaner	180	190

Förmånsbestämda pensionsplaner

Inom koncernen finns ett flertal förmånsbestämda pensionsplaner, där de anställda har rätt till ersättning efter avslutad anställning baserat på slutlön och tjänstgöringstid. De största planerna finns i Sverige (motsvarande hälften av den totala pensionsplanen), Tyskland, Belgien, Nederländerna och Storbritannien.

Pensionsförsäkring i Alecta

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i det oberoende försäkringsbolaget Alecta. Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Duni har inte tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 3 MSEK (2009: 3 MSEK). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Per 2010-12-31 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 146 % (2009: 141 %).

De belopp som redovisas i koncernens balansräkning består av:

	Förmånsbestämda pensionsplaner
MSEK	2010	2009
Nuvärdet av fonderade förpliktelser	141	160
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	–101	–105
Nuvärdet av ofonderade förpliktelser	185	187
Oredovisade aktuariella nettoförluster	–45	–52
Nettoskuld i balansräkningen	180	190

Totala pensionskostnader som redovisas i koncernens resultaträkning är följande:

MSEK	2010	2009
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år	–4	–4
Räntekostnad	–15	–15
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	4	4
Aktuariella nettovinster som redovisas för året	–2	–2
Årets pensionskostnad avseende förmånsbestämda pensionsplaner	–17	–17
Årets pensionskostnad avseende avgiftsbestämta pensionsplaner	–20	–21
Årets totala pensionskostnad	–37	–38

Kostnaderna avseende förmånsbestämda pensionsplaner fördelas i koncernens resultaträkning på följande poster:

	Förmånsbestämda pensionsplaner
MSEK	2010	2009
Rörelseresultat	–6	–6
Finansiella kostnader	–11	–11
Summa kostnader från förmånsbestämda pensionsplaner i resultaträkningen	–17	–17

Förändringen i den förmånsbestämda förpliktelsen under året är följande:

	Förmånsbestämda pensionsplaner
MSEK	2010	2009
Vid årets början	347	334
Kostnader för tjänstgöring under innevarande år	4	4
Räntekostnad	15	15
Aktuariella förluster(+)/vinster(–)	3	11
Valutakursdifferenser	–21	–5
Utbetalda ersättningar	–14	–13
Regleringar	-8	1
Vid årets slut	326	347

Förändringen i verkligt värde på förvaltningstillgångar under året är följande:

Faktisk avkastning på förvaltningstillgångar	8	12
Vid årets slut	–101	–105
Regleringar	6	–
Utbetalda ersättningar	2	2
Avgifter från anställda	–1	–1
Avgifter från arbetsgivaren	–6	–12
Valutakursdifferenser	11	2
Aktuariella förluster(+)/vinster(–)	–4	–7
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	–4	–4
Vid årets början	–105	–85
MSEK	2010	2009

Förvaltningstillgångarna finns i huvudsak i Holland och Storbritannien. Fondering av förmånsbestämda pensionsplaner i Duni består av försäkringskontrakt som ger en garanterad årlig avkastning med möjlighet till en av försäkringsbolaget årligen beslutad bonus. Merparten av försäkringskontrakten är placerade i egetkapitalinstrument. Antagen avkastning på förvaltningstillgångar anges till den garanterade avkastningen plus den förväntade bonusen.

Avgifter till förmånsbestämda pensionsplaner förväntas uppgå till 8,4 MSEK under 2011.

Aktuariella, v iktade genomsnittliga antagande på balansdagen	2010	2009
Diskonteringsränta	4,4 %	4,7 %
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	2,8 %	3,1 %
Framtida årliga löneökningar	1,3 %	2,7 %
Framtida årliga pensionsökningar	0,8 %	0,8 %
Personalomsättning	0,0 %	0,0 %

Antaganden beträffande framtida livslängd baseras på offentlig statistik och erfarenheter från dödlighetsundersökningar i varje land,

och sätts i samråd med aktuariell expertis.

Flerårsöversikt	10-12-31	09-12-31	08-12-31	07-12-31	07-06-30
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser	326	347	334	304	319
Verkligt värde på förvaltningstillgångar	–101	–105	–85	–83	–103
Underskott	225	242	249	221	216

	Moderbolaget
MSEK	2010	2009
Avsättningar enligt Tryggandelagen
FPG/PRI-pensioner	109	111
Skuld i balansräkningen	109	111

Förändringen i den förmånsbestämda

förpliktelsen under året är följande:
---------------------------------------

MSEK	2010	2009
Vid årets början	111	113
Nettokostnad redovisad i resultaträkningen	5	4
Utbetalda ersättningar	–6	–6
Regleringar	–1	0
Vid årets slut	109	111

De belopp som redovisas i moderbolagets

resultaträkning är följande:

MSEK	2010	2009
Intjänat under året	0	0
Räntekostnad	–5	–4
Årets pensionskostnad	–5	–4

Skulden i moderbolaget avser pensionsförpliktelse hos PRI.

Not 35 | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Upplupna kostnader till personal	110	113	25	30
Upplupna räntekostnader	1	1	1	1
Upplupna kostnadsfakturor	47	47	21	18
Upplupna kostnader för frakt	22	22	12	10
Upplupna skulder till kunder	157	159	18	19
Övriga poster	24	30	9	9
Totala upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	361	372	86	87

Not 36 | Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

Ställda säkerheter

Koncernen eller moderbolaget har inga ställda säkerheter under 2009 eller 2010.

Eventualförpliktelser

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Garantier	71	69	53	50
FPG/PRI	3	3	2	2
Summa eventualförpliktelser	74	72	55	52

Av garantierna i moderbolaget är 43 MSEK (2009: 38 MSEK) ställda till förmån för koncernföretag. Garantierna i moderbolaget avser i huvudsak lokala tullverk om 10 MSEK (2009: 12 MSEK).

Duni har en miljöpolicy och har implementerat kontrollsystem som hjälper Duni att tillse att miljölagstiftningen efterlevs. Duni anser att den befintliga verksamheten och produktionsanläggningarna i allt väsentligt uppfyller kraven i miljö lagar och -bestämmelser som Duni omfattas av men Duni kan inte garantera att idag okända skyldigheter, exempelvis sanering eller återställande av egendom som ägs eller tidigare har ägts av Duni, inte kan komma att uppstå i framtiden.

Genom ett infusionerat bolag, som inte längre är i koncernens ägo, har Duni AB blivit part i en förundersökning avseende misstänkt markförorening. Duni har bedömt att det per balansdagen saknas möjligheter att beräkna vad en eventuell kostnad kan komma att uppgå till samt om och i så fall när Duni eventuellt skulle bli betalningsskyldig.

Inga väsentliga skulder förväntas uppkomma till följd av någon av ovanstående typer av eventualförpliktelser.

Not 37 | Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Avskrivningar	102	102	122	121
Realisationsresultat övrigt	–	–	0	1
Omstruktureringar	–3	–28	4	–4
Avsättning till pensioner	–15	–19	4	4
Värdeförändring derivat	–1	–53	6	–44
Övrigt	1	–14	–5	–39
Summa	84	–12	131	39

Not 38 | åtaganaden

Operationella leasingavtal

Duni hyr ett antal kontor och lagerlokaler samt personbilar i huvudsak till försäljningsorganisationen. Därutöver hyrs ett antal maskiner i produktionsverksamheten. Avtalen avser ej uppsägningsbara operationella leasingavtal. Leasingavtalen har olika villkor, indexklausuler och rätt till förlängning. Villkoren är marknadsmässiga vad avser såväl priser som avtalslängd.

Nominella värdet av framtida minimileasingavgifter, avseende icke uppsägningsbara leasingavtal fördelar sig enligt följande:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Förfaller till betalning inom ett år	60	90	12	41
Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år	111	118	8	12
Förfaller till betalning senare än fem år	28	44	–	–
Summa	199	252	20	53
Därav leasingkontrakt tecknade under året	31	20	7	4

Totala kostnader avseende operationella leasingavtal uppgår under året till 83 MSEK (2009: 100 MSEK) i koncernen samt 20 MSEK (2009: 22 MSEK) i moderbolaget.

Finansiella leasingavtal

Nominella värdet av framtida minimileasingavgifter, avseende icke uppsägningsbara leasingavtal fördelar sig enligt följande:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Förfaller till betalning inom ett år	0	0	–	–
Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år	1	1	–	–
Summa	1	1	0	0
Nuvärdet av framtida leasingavgifter	0	0	0	0

Not 39 | Rörelseförvärv

Under räkenskapsåret 2010-01-01–2010-12-31 respektive räkenskapsåret 2009-01-01–2009-12-31 har inga rörelseförvärv skett.

Not 40 | Transaktioner med närstående

Inga transaktioner med närstående parter har ägt rum under räkenskapsåret 2010 eller under räkenskapsåret 2009.

Utöver ovanstående information samt information i Not 13 om

Ersättning till ledande befattningshavare och i Not 6 om Inköp och försäljning mellan koncernbolag finns inga transaktioner med närstående bolag.

Not 41 | Händelser efter balansdagen

Inga väsentliga händelser har ägt rum efter balansdagen.

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Duni AB (publ)

Org nr 556536-7488

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Duni AB (publ) för år 2010. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 29–85. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt

att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Malmö den 24 mars 2011

PricewaterhouseCoopers AB

Bo Hjalmarsson Auktoriserad revisor

Nyckeltals-definitioner

Antal anställda Antalet anställda vid periodens slut.

Avkastning på eget kapital Periodens resultat som procentandel av eget kapital.

Avkastning på sysselsatt kapital Rörelseresultat som procentandel av sysselsatt kapital.

Bruttomarginal

Bruttoresultat som procentandel av försäljning.

EBIT Rörelseresultat.

EBIT marginal EBIT som procentandel av försäljning.

EBITA

Rörelseresultat justerat för nedskrivning av anläggningstillgångar.

EBITA marginal

EBITA som procentandel av försäljning.

EBITDA

Rörelseresultat justerat för av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar.

EBITDA marginal

EBITDA som procentandel av försäljning.

Kostnad för sålda varor

Kostnad för sålda varor, inklusive produktions- och logistikkostnader.

P/E tal

Aktuell aktiekurs i förhållande till vinst per aktie.

Räntebärande nettoskuld

Räntebärande skulder och pensioner minskat med likvida medel och räntebärande fordringar.

Skuldsättningsgrad

Nettoskuld i förhållande till totalt kapital där nettoskulden är den totala upplåningen med avdrag för likvida medel och det totala kapitalet är eget kapital samt nettoskulden.

Sysselsatt kapital

Icke räntebärande anläggningstillgångar och omsättningstillgångar med avdrag för icke räntebärande skulder.

Valutajusterad

Siffor som justerats för effekter av valutakursdifferenser. 2010 års siffror beräknade med 2009 års valutakurser.

Vinst per aktie

Resultatet för perioden delat med det genomsnittliga antalet aktier.

Ordlista

Airlaid

Ett material, känt för sin vätskefördelning, absorptionsförmåga och mjukhet. Processen bygger på att man använder luft för att fördela fibrerna i materialet istället för vatten som i traditionell tissue-produktion. Airlaid används för dukar, tabletter, servetter samt som insatsvara för olika typer av intimhygienprodukter.

Amuse-bouche

Amuse-bouche är en serie transparenta miniatyrformar som är perfekt för aptitretare och desserter.

BRC

BRC är ett ledningssystem för hygien och livsmedelssäkerhet. Enheterna i Bramsche och Poznan är BRC-certifierade.

CAGR

Årlig tillväxt.

Cash-and-carries

Storköp där företagskunder själva hämtar sina varor.

Customization

Att skräddarsy produktlösningar för specifika kunder så att de förstärker kundens koncept och varumärke.

Duni ecoecho™

Duni ecoecho™ är ett sortiment för servering och måltidslösningar med goda miljöegenskaper. De bästa tillgängliga materialen med målsättningen att begränsa användningen av ej förnybara resurser för att minska vårt CO2avtryck har använts till detta sortiment. Produkterna har utvecklats med omtanke om miljön och har valts ut eftersom de har en eller flera miljögodkända egenskaper.

Dunicel®

Dunicel är en bordsduk baserad på ett unikt material som faller som tyg. Tack vare en speciell patenterad produktionsmetod blir känslan helt annorlunda än vanliga pappersdukar.

DuniForm®

DuniForm är ett system för matdistribution och omfattar allt från förpackningsmaskiner till varmhållningsväskor.

Duniletto®

Duniletto är en exklusiv servett med vikning för bestick.

Dunilin®

Dunilin känns och bryts som linne och används till de lyxigaste servetterna. Ett unikt material med en vävliknande yta som påminner om linne, men är baserat på pappersfibrer. Dunilin kombinerar styrka med en hög uppsugningsförmåga och är perfekt för servettvikning.

Dunisilk®

Dunisilk är ett avtorkbart material och kan även användas utomhus. Finns som snibbduk och vanlig duk.

Elegance

Duni Elegance® är en linnelik exklusiv servett framtagen med en ny patenterad produktionsprocess. Den väger dubbelt så mycket som en pappersservett av hög kvalitet, har en tilltalande struktur, linneliknande prägling och hög absorptionsförmåga.

Fokusgrupper

En undersökningsmetod där frågor om en produkt eller idé ställs till en grupp personer. Gruppen leds av en moderator och metoden är ett verktyg för att få feedback om t ex nya produkter före lansering.

FSC

Förkortning för Forest Stewardship Council, en oberoende, internationell medlemsorganisation som certifierar skogsbruk avseende miljöanpassning, socialt ansvarstagande och ekonomisk livskraftighet.

HoReCa

Förkortning för hotell, restaurang och catering.

ISO 14001

ISO 14001 är den enda internationella standarden för miljöledningssystem och har också valts som standard inom Duni. Enheterna i Bramsche, Poznan, Dals Långed och Skåpafors är ISO 14001-certifierade.

ISO 9001

ISO 9001 är en internationell standard för kvalitetsledning. Enheterna i Bramsche, Poznan, Dals Långed och Skåpafors är ISO 9001-certifierade.

Key account management

Nyckelkundsbearbetning. Säkerställer långsiktig och lönsam relation med de viktigaste kunderna.

Koncessionscatering (Concession catering)

Att driva restaurang eller café på uppdrag av annan organisation på ett bestämt försäljningsområde.

Kontraktscatering (Contract catering)

Att driva restaurang, café eller catering på uppdrag av annan organisation.

Konvertering

Den tillverkningsfas där tissue och airlaid i stora rullar beskärs, trycks, präglas och viks till färdiga servetter och dukar.

Life cycle management

Nya och befintliga produkter utvärderas utifrån kriterier för lagerhållning, omsättning och lönsamhet.

Merchandising

Duni hjälper butiksägaren med att fylla på hyllorna, bygga montrar samt ta hand om säljkampanjer och erbjudanden.

Private label

Produkter märkta med kundens eget varumärke.

Professional

Ett av Dunis tre affärsområden - försäljning till hotell, restauranger, cateringföretag och grossister.

REACH

REACH är en förkortning av Registration Evaluation Authorization and restriction of Chemicals. Det är en ny kemikalielagstiftning inom hela Europeiska unionen (EESländerna) som trädde i kraft 1 juni 2007.

Retail

Ett av Dunis tre affärsområden - försäljning till främst detaljhandeln.

Sacchetto

Bestickficka av papper med plats för servett.

Sensia

Sensia® bordslöpare faller vackert över bordet, mjukar upp kanterna och skapar en 3D-effekt med sin präglade struktur.

Tête-à-tête

Dukrulle, 40 cm bred, med perforering. Kan användas som vepa, tablett eller placeras tvärs över bordet.

Tissue

Ett av Dunis tre affärsområden som producerar mjukpapper. Materialet tissue används för dukar, tabletter, servetter. Olika kvaliteter tas fram genom att kombinera ett till fyra lager tissue

Kalendarium

Årsstämma den 5 maj 2011

Årsstämma hålls i Malmö den 5 maj 2011 klockan 15.00 på Sankt Gertrud Konferens, Carolinahallen, entré Östergatan 9, Malmö. Inregistrering från klockan 14.15.

Anmälan

Aktieägare som önskar deltaga ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB (fd VPC AB) förda aktieboken senast den 29 april 2011, dels anmäla sig senast samma dag till något av följande alternativ:

• per telefon 040-10 62 00
• per post till Duni AB, Bolagsstämma, Box 237, 201 22 Malmö
• per e-post bolagsstamma@duni.com
• per fax 040-39 66 30

Vid anmälan skall aktieägare uppge:

• namn
• personnummer/organisationsnummer
• adress och telefonnummer
• antal aktier

Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier ska, för att ha rösträtt på årsstämman, av den bank eller fondhandlare som förvaltar aktierna begära tillfällig ägarregistrering ett par bankdagar före den 29 april 2011.

Utdelning

Styrelsen föreslår en utdelning om 3,50 SEK per aktie eller 164 MSEK. Avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås till den 10 maj 2011. Beslutar stämman enligt förslaget beräknas utdelningen utbetalas den 13 maj.

Duni ABs valberedning

Dunis valberedning har följande sammansättning: Anders Bülow, ordförande i Duni AB Rune Andersson, Mellby Gård Investerings AB, valberedningens ordförande Bernard R. Horn, Jr., Polaris Capital Management, LLC

Björn Franzon, Swedbank Robur fonder

Valberedningen har till uppgift att till årsstämman lämna förslag till val av styrelse, revisorer och revisorssuppleanter samt arvoden till dessa.

Fullständig information avseende årsstämman återfinns på Dunis hemsida.

Tidplan för ekonomisk information: Publiceringstillfällen

Delårsrapport, januari–mars 2011 28 april, 2011 Delårsrapport, januari–juni 2011 15 juli, 2011 Delårsrapport, januari–september 2011 26 oktober, 2011.

Boksluts- och delårsrapporter publiceras på svenska och engelska och kan laddas hem från Dunis hemsida. Rapporterna kan också beställas från Duni AB.

Årsredovisningen produceras på svenska och engelska. Vid eventuella skillnader i versionerna hänvisas till den svenska texten.

Adresser

Huvudkontor

Duni AB Box 237 201 22 MALMÖ Besöksadress: Ubåtshallen, Östra Varvsgatan 9A Tel 040-10 62 00 Fax 040-39 66 30

E-post allmänna frågor: info@duni.com

För adresser till Dunis dotterbolag och distributörer; vänligen se www.duni.se.

Kontakt Investor Relations:

Mats Lindroth, Finansdirektör mats.lindroth@duni.com

Duni AB (publ) Årsredovisning 2010 Org nr 556536-7488

Innehållet i denna årsredovisning får inte helt eller delvis kopieras eller lagras på maskinläsbart medium utan tillstånd från Duni AB (publ).

Text och produktion: Comir AB, Intellecta AB.

För idéer och inspiration, besök Duni.se