Duni — Annual Report 2009

Apr 12, 2010

Årsredovisning 2009

Innehåll

Detta är Duni 2
Året i korthet 3
VD har ordet 4
Kundmarknader 6
Produktmarknader 8
Strategi 10
En innovativ branschledare 12
Marknadens storlek och struktur 13
Marknadens trender 15
Affärsområde Professional 16
En modell som säljer 18
Affärsområde Retail 19
Affärsområde Tissue 21
Personal23
Miljö 24
FSC – Ett hållbart skogsbruk25
Finansiella mål 26
Aktien 27
Bolagsstyrningsrapport28
Styrelse 33
Koncernledning 34
Årsredovisning 35–91

Detta är Duni

Duni är en av Europas ledande aktörer inom design, tillverkning och marknadsföring av högkvalitativa dukar, servetter, ljus och andra produkter för bordsdukning. Duni erbjuder även förpackningar och förpackningssystem till den växande marknaden för färdigmat och take-away. Cirka 70% av Dunis produkter är pappersbaserade och tillverkningen av dessa sker i allt väsentligt inom koncernen. Duni bedriver ett intensivt miljöarbete. 90% av de pappersbaserade produkterna är FSC-certifierade (Forest Stewardship Council) och en betydande andel produkter är Svanenmärkta.

Tillverkning av mjukpapper för servetter och bordsdukar, så kallad tissue och airlaid, sker i Sverige, medan Dunis produktion av färdiga bordsartiklar sker i Tyskland och Polen. Duni har huvudkontor i Malmö och knappt 2 000 anställda i 17 länder. De största marknaderna finns i Central- och Nordeuropa, men globalt omfattas mer än 40 marknader i Europa, Mellanöstern, Afrika och Asien. Verksamheten är uppdelad i tre affärsområden: Professional som innefattar försäljningen till hotell, restauranger och cateringföretag, Retail som huvudsakligen är inriktat på dagligvaruhandeln och Tissue som producerar mjukpapper för bordsdukningsprodukter och hygienartiklar.

2

Året i korthet

Nettoomsättningen för räkenskapsåret 2009 1 januari – 31 december ökade med 3,0% till 4 220 (4 099) MSEK, jämfört med 2008. Det underliggande rörelseresultatet* för räkenskapsåret steg med 5,3% till 436 (414) MSEK.

Med oförändrade valutakurser skulle nettoomsättningen ha varit 230 MSEK lägre för perioden vilket innebär en försäljningsminskning om 2,7%. Det underliggande rörelseresultatet skulle ha varit 54 MSEK lägre med fasta växelkurser.

Den underliggande bruttomarginalen förbättrades till 27,6% (26,8%), vilket främst beror på den svaga svenska kronan. Bruttomarginalen har också påverkats positivt av lägre kostnader för insatsvaror parallellt med generella kostnadsbesparingar.

Dunis huvudmarknader har klarat konjunktursvackan förhållandevis väl. Detta gäller inte minst affärsområde

Professional och den tyska marknaden. Även inom Retail har resultatet förbättrats samtidigt som Tissue fick en vändning under andra halvåret.

Under året ledde ett förbättrat varuflöde och en effektiv uppföljning av kundkrediter till betydande positiva effekter på rörelsekapitalet. Detta i kombination med det goda rörelseresultatet resulterade i ett starkt kassaflöde vilket medförde att nettoskulden minskat betydligt med 469 MSEK.

En långsam återhämtning i det generella konjunkturläget kan väntas under 2010. Priserna på viktiga råmaterial har trots detta ökat i snabb takt under senare tid, vilket är en utmaning att hantera när efterfrågan fortfarande är på en låg nivå.

*) Det underliggande rörelseresultatet exkluderar en orealiserad värderingseffekt av derivat om 54 (–48) msek på grund av att säkringsredovisning inte tillämpas, samt omstruktureringskostnader om 2 (41) msek.

Nettoomsättning och rörelseresultat

Nyckeltal

	2009	2008	2007	2006
Nettoomsättning	4 220	4 099	3 985	3 762
EBIT*	436	414	395	328
EBITDA*	539	511	484	411
Resultat före skatt	444	251	196	1
Årets resultat (kvarvarande verksamheter)	336	191	99	–11
Föreslagen utdelning SEK/Aktie	2,50	1,80	1,80	–
Eget kapital	1 789	1 544	1 416	838
Avkastning på eget kapital	18,78%	12,37%	6,99%	–1,31%
Antal anställda	1 906	1 952	2 001	1 999

■ Nettoomsättning ■ Underliggande rörelseresultat

*) EBIT och EBITDA är justerade för jämförelsestörande poster.

Fredrik von Oelreich har varit VD för Duni sedan 2007.

Styrka skapar möjligheter

Lågkonjunkturen höll det gångna året i ett fast grepp och den globala ekonomin krympte med nästan en procent, i västvärlden med hela fyra procent. Företag runt om i världen har fått kämpa för att visa vinst. Även om de flesta länder nu är på väg ut ur lågkonjunkturen räknar många bedömare inte med någon snabb återhämtning.

Med det som bakgrund är det extra glädjande att återigen presentera ett år med både starka finanser och ett bra resultat.

Duni hade ett tufft 2009 med en försäljning som minskade med runt tre procent i fasta växelkurser. Jämfört med många andra branscher handlade det om en relativt modest minskning. Framför allt var marknaden svag under det första halvåret. Under andra halvåret stabiliserades efterfrågan gradvis.

Volymerna minskade något över lag men Dunis huvudmarknader klarade konjunktursvackan förhållandevis väl. Affärsområde Professional och den tyska marknaden var särskilda glädjeämnen. Inom Retail har resultatet stegvis förbättrats samtidigt som Tissue fick en vändning under andra halvåret.

Fördelaktiga valutakurser bidrog till att Duni kan rapportera ökad omsättning såväl som förbättrat resultat. Jag vill samtidigt framhålla att vi förstärkt vår position på många marknader. Det underliggande rörelseresultatet på 436 MSEK och rörelsemarginal på 10,3% demonstrerar också den kraft som ryms i Dunis varumärke, unika koncept och nära relation till sina kunder.

Kraftigt reducerad nettoskuld

Finanskrisen och påföljande lågkonjunktur har på ett för många smärtsamt sätt visat betydelsen av solida och stabila finanser. Tack vare ett bra resultat och ett framgångsrikt arbete med att minska rörelsekapitalet, i första hand genom en kraftfull reduktion av varulager, genererade Duni ett mycket starkt kassaflöde under året på 626 MSEK. Det innebar att nettoskulden minskats från 1 100 MSEK till 631 MSEK vid utgången av 2009. Sammantaget ger detta en finansiell flexibilitet och styrka som skapar strategisk handlingsfrihet.

Stark utveckling i professional

Inom vårt största affärsområde Professional steg omsättningen med 4,1% och visade tydligt vår position som den absolut ledande aktören inom premiumsegmentet.

Den viktiga tyska marknaden visade god motståndskraft i den svaga konjunkturen och mot slutet av året kunde en stabilisering skönjas på de flesta marknader med undantag av östra Europa. Vi ser dock positivt på den långsiktiga potentialen i regionen. I dagsläget förstärker vi vår närvaro på den ryska marknaden genom uppbyggnad av egen försäljningsorganisation i Moskvaområdet. I tider som dessa ser vi goda möjligheter att etablera en plattform för framtida tillväxt.

Med hjälp av en svag svensk krona men också tack vare ett framgångsrikt försvar av våra ledande marknadspositioner och de åtgärdsprogram som tidigt sattes in lyckades Professional lyfta rörelseresultatet till 402 MSEK från 368 MSEK. Lägre priser på insatsvaror spelade också en viktig roll för att hålla marginalerna uppe.

Den privata konsumtionen har varit dämpad i kölvattnet av lågkonjunkturen och inom affärsområdet Retail innebar även 2009 en utmaning. Ändå kan vi visa upp en relativt stabil försäljningsutveckling. Resultatet fortsätter att förbättras, men rörelsemarginalen på 2,2% når ännu inte en tillfredsställande nivå.

På den tuffa brittiska marknaden har Duni stärkt sina positioner under året och arbetet med att fokusera på kundlönsamhet har givit resultat. Norden har också förbättrats och ett nytt samarbete med en extern partner inom försäljning skapar nya förutsättningar för tillväxt på den svenska marknaden med start 2010. Det är också glädjande att cirka 600 ICA-butiker i Norge nu valt att satsa på Dunis sortiment.

Inom Retail ligger tyngdpunkten på åtgärder för lönsam tillväxt på befintliga marknader. En viktig del i det arbetet är en kontinuerlig förbättring i produktmixen och ett idogt arbete med sortimentsoptimering.

För affärsområdet Tissue var 2009 ett turbulent år med ett svagt första halvår som föranledde produktionsstopp i bruken för att undvika lageruppbyggnader. Lagerneddragningar och minskad försäljning hos större externa kunder var huvudorsaker till detta. Andra halvåret bjöd på ökad efterfrågan från i synnerhet hygiensektorn och Tissue avslutade 2009 med i stort sett oförändrad omsättning. Rörelseresultatet tyngdes dock av produktionsstopp och en mindre förmånlig produktmix än tidigare.

Duni har klarat nedgången

Förutsatt att vi nu passerat botten på lågkonjunkturen kan vi konstatera att Duni stått emot nedgången väl. Bakgrunden är att vi agerar på marknader som är relativt sett mindre känsliga för en lågkonjunktur i kombination med Dunis unika affärsmodell och starka försäljningsorganisation.

Utvecklingen mot att ersätta linneservetter och linnedukar med pappersbaserade produkter av premiumkvalitet fortgår också i en sämre konjunktur. Dessutom fortsätter take-away-segmentet att expandera som en följd av förändrade levnadsvanor.

Det åtgärdsprogram som sjösattes på ett tidigt stadium gav full effekt under andra halvåret 2009 och uppnådde de besparingar på helårsbasis om 50 MSEK som tidigare annonserats. Det visar vikten av att i tid och med tillräcklig kraft anpassa kostnadskostymen när förutsättningarna på marknaden snabbt ändras.

Miljö i fokus

Under 2009 skruvade Duni upp ambitionsnivån inom miljöarbetet ytterligare. Basen är den nya miljöpolicy med ambitiösa mål som lades fast i slutet på 2008. Vi höjer nu aktivitetsnivån och ska vara innovativa och branschledare även här. Produkter, produktion och distribution ska ha så liten inverkan på miljön som möjligt. Den nya biobränslepanna som beräknas starta under andra halvåret 2010 kommer att ge Duni en god hjälp att nå sina miljömål. Dessutom har en koncernövergripande miljöchef tillträtt under året för att ytterligare öka effektiviteten i miljöarbetet. Under 2009 fick Duni FSC-certifiering för 90% av sina pappersbaserade produkter. Det innebär att råvaran kommer från miljömässigt hållbara skogsbruk (FSC - Forest Stewardship Council).

Möjligheter och utmaningar

Botten i konjunkturen har sannolikt passerats men utvecklingen den närmaste tiden är osäker och vi räknar med en långsam återhämtning. Trots en svag konjunktur har priserna på viktiga råmaterial fortsatt öka i snabb takt under senare tid, vilket är en utmaning att hantera när efterfrågan fortfarande är på en låg nivå.

Samtidigt finns möjligheter till geografisk expansion och breddning mot nya HoReCa-koncept. Nya innovativa produkter och koncept skapar förutsättningar för fortsatta framgångar. Duni är idag finansiellt starkt och väl positionerat för att både tackla utmaningar och ta tillvara möjligheterna på marknaden.

Malmö i mars 2010 Fredrik von Oelreich Verkställande direktör och koncernchef

Kundmarknader

Dunis kunder består främst av restauranger, hotell, cateringföretag och dagligvaruhandeln, samt ett antal globala tillverkare av hygienprodukter.

Dunis försäljning är inriktad på bordskoncept med matchande kollektioner av dukar, servetter och ljus. Duni är även verksamt inom den växande marknaden för färdigmat och take-away, med förpackningar samt förpackningssystem. Verksamheten riktar sig i huvudsak till tre kundmarknader efter vilka även Dunis affärsområden organiserats: Professional, Retail och Tissue. Dessa svarade för 68%, 19% respektive 13% av Dunis nettoomsättning 2009.

Professional

Dunis slutkunder utgörs främst av restauranger, hotell och cateringföretag. I Europa bedöms antalet slutkunder vara fler än 200 000. Försäljning till dessa sker genom grossister och så kallade cash-and-carries, en typ av storköp för företagskunder med självbetjäning. Direktförsäljning sker i begränsad omfattning.

Restauranger

Restaurangbranschen är mycket fragmenterad, men kedjor förekommer och ofta med väl definierade verksamhetskoncept. Utvecklingen inom restaurangbranschen går mot en tydligare segmentering där strategier avseende kvalitet, livsstil och prisnivå ligger till grund för och styr verksamhetens inriktning. Restauranger med högre kvalitet och prisnivå svarar för den helt övervägande delen av inköpen av Dunis premiumprodukter, det vill säga produkter av högre kvalitet, ofta djupfärgade eller försedda med färgtryck.

Hotell

Hotellbranschen är mindre fragmenterad än restaurangbranschen. Hotellverksamhet har oftast en integrerad restaurangverksamhet och bedrivs ofta i kedjor med centraliserat inköp. Hotell med högre kvalitet och prisnivå står för den helt övervägande delen av inköpen av Dunis premiumprodukter.

Catering

De större företagen inom cateringbranschen erbjuder och driver förutom catering även storköksverksamhet inom både den privata och offentliga sektorn. Inom så kallad contract catering respektive concession catering domineras marknaden av ett fåtal stora aktörer med internationell verksamhet. Dessutom finns ett mycket stort antal mindre aktörer.

Retail

Kunderna utgörs främst av dagligvarukedjor men även av varuhus, kedjor inom heminredning samt olika typer av fackhandel.

Hotell, restauranger och cateringföretag är Dunis dominerande kunder.

Dagligvaruhandeln

Den europeiska dagligvaruhandeln är koncentrerad till ett mindre antal stora aktörer i varje land såsom Tesco (Storbritannien), Aldi (Tyskland), Carrefour (Frankrike) och ICA (Sverige). De större aktörerna har centraliserade inköp och vissa har gått samman i internationella inköpsorganisationer.

Övriga

Övriga kunder inom Retail utgörs av apotek, olika specialbutiker, storköp för trädgårdsartiklar samt varuhuskedjor inom heminredning. Ett exempel på det sistnämnda är IKEA som sedan flera år även har servetter i produktutbudet.

Tissue

Dunis produktion av torrformerat mjukpapper, så kallad airlaid, säljs till största delen externt som insatsvara till tillverkare av hygienprodukter för konsumentmarknaden. Kunderna inom denna kategori är ofta globala aktörer med egna organisationer för produktutveckling, tillverkning och distribution. Dunis produktion av tissue används till största delen internt och tillgodoser Dunis eget behov för tillverkning av bordsartiklar.

Produktmarknader

Duni är huvudsakligen verksamt på tre produktmarknader: bordsartiklar för engångsbruk, måltidsförpackningar och mjukpapper. Antalet artiklar är cirka 4 500 och dessa byts kontinuerligt ut för att passa aktuella trender och säsongsvariationer.

Bordsartiklar för engångsbruk

Bordskoncept består av bordsartiklar för engångsbruk med koordinerad design. Produkterna utgörs av exempelvis servetter, dukar, tabletter, löpare, tallrikar, glas, koppar, bestick och ljus i matchande färger och mönster. Bordsartiklar för engångsbruk kan delas upp i standardprodukter och premiumprodukter. Standardprodukter är till exempel vita enlagsservetter medan premiumprodukter är av högre kvalitet. De sistnämnda är främst tillverkade av så kallad airlaid, och ofta djupfärgade eller försedda med färgtryckt design.

Servetter

En- och flerlagsservetter

Duni producerar servetter med ett till fyra lager. Airlaid, torrformerat mjukpapper, är ett premiummaterial och servetter av airlaid tillverkas alltid i ett lager. Högkvalitativa servetter av tissue har minst tre lager. Servetter är Dunis största produktgrupp.

Olika material

Flera olika material används för att tillverka servetter, men huvuddelen tillverkas av tissue. Högkvalitativa servetter baseras på både airlaid och tissue.

Bordsdukar

Olika utföranden

I kategorin bordsdukar ingår flera storlekar och variationer samt löpare, tête-à-tête och tabletter.

Olika material

Flera olika material används för att tillverka dukar. Bland annat används Dunicel®, ett robust material baserat på tissue som efterliknar känslan hos bomulls- och linnedukar samt Dunisilk®, ett laminerat material baserat på tissue, som är framtaget för att skydda bordet och kan torkas av efter användning.

Ljus

Ljus utvecklas och designas ofta tillsammans med externa leverantörer. I sortimentet ingår bland annat antikljus, blockljus och värmeljus samt specialljus i olika färger och storlekar.

Serveringsprodukter

För att kunna leverera ett helhetskoncept köps serveringsprodukter i huvudsak in från externa leverantörer. I sortimentet ingår bland annat bestick, koppar och glas i plast samt papperstallrikar.

Servetter är Dunis största produktgrupp. Elegance Lily är en uppskattad premiumservett.

Förpackningslösningar

Duni marknadsför och säljer förpackningslösningar för färdigmat, take-away och förvaring av varma och kalla måltider. Marknaden för måltidsförpackningar befinner sig i stark tillväxt som en följd av ett ökat behov av färdigmat och take-away. Det totala antalet artiklar inom kategorin uppgår för närvarande till cirka 600. Kunderna erbjuds även skräddarsydda förpackningar, utformade i nära samarbete mellan Dunis designavdelning och kunden för att passa kundens egen varumärkesprofil. Inom ramen för DuniForm® erbjuds kunderna förslutningsfilm, tråg, olika typer av förslutningsmaskiner och maskinservice.

Mjukpapper

Mjukpapper används som råvara för vidareförädling till olika mjukpappersbaserade produkter. Mjukpapper förekommer i två kvaliteter: "tissue", torrformerat mjukpapper, och "airlaid", våtformerat mjukpapper. Tissue används för konvertering, det vill säga den process där man beskär, trycker och präglar mjukpappret till olika servetter och dukar. Den mycket goda absorptionsförmågan hos airlaid gör det särskilt lämpat som insatsvara för produkter inom intimhygien, som dambindor och inkontinensskydd, men används också för konvertering till servetter och bordsdukar av högre kvalitet.

Duni har branschens i särklass starkaste varumärke.

strategi

Duni är branschens mest välkända varumärke med en unik försäljningsmodell som skapar en stark kundlojalitet.

MarKnadsledare och starKt varuMärKe

dunis marknadsandel i europa för huvudprodukterna servetter och bordsdukar uppgår till cirka 20%. Koncernens ställning har stärkts de senaste åren och är särskilt stark i Norden och centrala Europa. Det fi nns få större aktörer på marknaden och duni omsätter mer än dubbelt så mycket som den närmaste konkurrenten inom servetter och dukar för engångsbruk. Till skillnad från större konkurrenter har duni dessutom en unik ställning inom segmentet premiumprodukter, där priser och marginaler är högre. duni är det i särklass mest kända varumärket på marknaden och varumärket är särskilt starkt hos dunis viktigaste kunder; restauranger och hotell. Även bredden och variationen i sortimentet skiljer duni från konkurrenterna.

unIK försäljnIngsModell

duni har en stor säljkår som årligen gör cirka 300 000 kundbesök, varav cirka 250 000 på de fragmenterade

restaurang, hotell och cateringmarknaderna. Modellen möjliggör en löpande dialog med kunderna kring val och användning av dunis produkter. den skapar en stark kundlojalitet och är en viktig förklaring till dunis höga marknadspenetration. den nära relationen till kunderna gör att duni snabbt fångar upp signaler och kan anpassa sitt erbjudande till nya trender och förändrad efterfrågan. dunis höga marknadsandel och breda sortiment i kombination med det starka varumärket bidrar också till att duni kan bibehålla goda marginaler.

ledande InoM produKtutvecKlIng, desIgn och MaterIal

dunis utveckling av produktsortiment när det gäller färg, design och innehåll utgör en viktig del i affärsmodellen. dunis sortiment utvärderas löpande baserat på kriterier för omsättningshastighet, omsättning och lönsamhet. Såväl nya som befi ntliga produkter utvärderas enligt samma kriterier. duni har det senaste året lagt stor vikt

vid att utveckla idéarbetet inom företaget. En idéutvecklingsprocess har implementerats där medarbetare, kunder och leverantörer samverkar för att både skapa och utvärdera idéer. Därigenom ökar sannolikheten för att de skall bli framgångsrika och att resurser satsas på de produkter som har störst potential på marknaden.

Dunis designavdelning arbetar löpande med trendbevakning genom deltagande i olika mässor och visningar inom mode, design och aktuella trender i Europa och USA samt med hjälp av externa trendspanare. Marknadsundersökningar och fokusgrupper ger också information om trender och återkoppling på produkter. Dunis säljkår deltar i utvecklingsarbetet genom att vidareförmedla kundernas önskemål och åsikter. Den grafiska utformningen görs till stor del av Dunis egen designavdelning.

Hög förnyelsegrad i sortimentet

Duni eftersträvar att ha marknadens högsta förnyelsegrad av sortimentet. Cirka 25% av kollektionen förnyas varje år. Exempel på aktuella produktlanseringar är bordslöparen med 3D-effekt Sensia®, premiumservetten Elegance Lily och ett koncept för aptitretare Amusebouche. Duni har även under åren utvecklat flera unika tissue- och airlaid-material för bordsartiklar. Materialutveckling inom produktkategorin bordsartiklar sker i nära samarbete mellan marknadsavdelningen, produktutvecklare och produktionsansvariga.

Kontroll över värdekedja och logistik

Duni är ett integrerat företag som kontrollerar hela värdekedjan, förutom råvaran, för sina viktigaste produkter; servetter och bordsdukar. Övriga produkter köps in från externa leverantörer. Att kontrollera värdekedjan minskar prisrisken, ökar leveranssäkerheten och ger möjlighet att planera förnyelse av design och material. Cirka 70% av Dunis produkter är pappersbaserade och tillverkningen av dessa sker i allt väsentligt inom koncernen. Tillverkningen av tissue och airlaid ligger i Sverige, medan konvertering till färdiga bordsartiklar sker i Tyskland och Polen. Dunis pappersbruk är specialiserade på tillverkning och djupfärgning av korta serier högkvalitativ tissue och airlaid vilket gör att bordsartiklar kan erbjudas i många färger och nyanser med färgmatchning mellan olika material.

Specialiseringen på korta serier ger möjlighet att snabbt anpassa kollektionerna efter kundens önskemål. Dunis produktion sker till cirka 70% mot lager. Dunis centrallager i Tyskland samt ett antal distributionscentraler hanterar distributionen till kund.

Expansion på tillväxtmarknader

Duni är etablerat på ett flertal marknader som erbjuder goda möjligheter till organisk tillväxt. I södra och östra Europa svarar Dunis lönsammaste segment, premiumprodukter, endast för cirka en tredjedel av den totala marknaden, vilket kan jämföras med norra Europa där andelen premiumprodukter står för ungefär två tredjedelar av försäljningen. Södra Europa är den största marknadsregionen i Europa och marknadstillväxten förväntas överstiga den genomsnittliga årliga BNP-tillväxten, främst drivet av tillväxten inom premiumprodukter. Även i östra Europa förväntas marknadstillväxten överstiga den genomsnittliga årliga BNP-tillväxten.

Förvärvsmöjligheter

Duni är den enda större europeiska aktören med huvudfokus på marknaden för bordskoncept. Konkurrenterna består dels av relativt små, lokala företag, dels av ett antal större pappers- och massaföretag. Dessutom finns det ett flertal aktörer med närliggande koncept och sortiment, inriktade på HoReCa-marknaden. Detta gör att vissa förvärvsmöjligheter kan komma att uppstå.

Affärsidé

Duni ska bidra till ökad stämning och göra livet enklare vid varje måltidstillfälle genom att erbjuda inspirerande och innovativa produkter och koncept.

Vision

Duni ska vara marknadsledande i Europa på bordsdukningskoncept av premiumkvalitet och förpackningslösningar för färdigmat.

Värderingar

Duni har fyra kärnvärden som genomsyrar hela företaget och verksamheten:

• Ägarskap
• Öppenhet
• Värdeskapande
• Vinnarinstinkt

Strategi

Dunis strategiska inriktning inom respektive affärsområde är i korthet:

Professional

• Ledande inom premiumsegmentet.
• Ökade marknadsandelar i södra och östra Europa samt Storbritannien.
• Dra fördel av nya trender på HoReCa-marknaden såsom ökad efterfrågan inom take-away.

Retail

• Skapa ökad lönsamhet genom fokus på varumärket och optimera kategorin tillsammans med dagligvaruhandeln utifrån ett kund- och konsumentperspektiv.
• Erbjuda handelns egna varumärken som lönsamt komplement till Dunis egna produkter.

Tissue

• Fokus på nya premiumkvaliteter, främst för vidareutveckling av bordsartiklar.
• Bättre balans i kundportföljen.

Fokus – En innovativ branschledare

Innovation är en central del av Dunis affärsmodell och framgångskoncept. Dunis starka position på marknaden försvaras och utvecklas genom nya koncept, produkter och material.

Miljöanpassning av produkter är ett stort område inom produkt- och materialutveckling.

Dunis produkter för bordsdukning är utsatta för konkurrens, både från andra engångsprodukter men också från det traditionella linnet. Att hela tiden hålla en hög innovationstakt och utveckla design, form och funktioner har blivit avgörande för att flytta fram den redan starka positionen på marknaden.

Duni förnyar runt en fjärdedel av sortimentet varje år vilket är bland den högsta takten i branschen. Arbetet med nya produkter, design och material sker brett över hela koncernen med tätt samarbete mellan marknad, produktion och designteam.

En grupp på tolv personer hos Rexcell är ansvarig för materialutveckling inom Tissue. Detta arbete samordnas med övriga funktioner hos Duni och utvecklingsarbetet sker i tvärfunktionella projektgrupper där marknads-, produktions- och säljfunktionerna är representerade.

Intern testpanel

Under namnet Dunivation drivs en intern process med att ta fram idéer som sedan testas och utvärderas av en intern testpanel med runt 100 deltagare. På detta sätt satsas resurser på de produkter som har störst potential på marknaden. Det handlar ofta om att fylla gap som identifierats på marknaden, nya koncept eller kanske nya funktioner eller egenskaper hos en produkt. Hela tiden utvecklas nya produkter och koncept baserade på existerande material. En viktig del är också utvecklingen av nya material, något som ofta tar lång tid men som kan ge betydande fördelar på marknaden.

Produkter med hög innovationsgrad som tagits fram de senaste åren är till exempel Duniletto®, en servett med ficka för bestick, Amuse-bouche, ett koncept för aptitretare och premiumservetten Duni Elegance® som bygger på en vidareutveckling av ett material som ger en mycket textillik känsla. Alla nya produkter ska vara bättre än vad som ersätts eller existerande produkter inom samma grupp.

Dunis produkter utvärderas kontinuerligt baserat på omsättningshastighet, omsättning och lönsamhet. Utvärderingen ligger till grund för utvecklingen av sortimentet som till slut tar sig uttryck i varje års sortimentsguide där nya färger, design och produkter presenteras.

Nya miljöanpassade produkter

En av utmaningarna inom nya produkter och material är att hela tiden ligga i framkant med att miljöanpassa sortimentet så långt som möjligt. Här ligger Duni redan långt framme med komposterbara artiklar för bordsdukning och konceptet Duni ecoechoTM inom serveringsprodukter och matförpackningar.

En viktig framgångsfaktor för nya produkter är graden av innovation samt att snabbt vara ute på marknaden. När det gäller artiklar som Duni köper in från underleverantörer sker utvecklingen vanligtvis i nära samarbete samtidigt som Dunis egen designavdelning kan styra utformningen av produkterna.

Måltidsförpackningar står för 21% av marknaden

Marknadens storlek och struktur

Den europeiska marknaden för bordsartiklar för engångsbruk är värd runt fyra miljarder euro. Duni är ledande inom premiumsegmentet som står för ca 55% av marknaden.

Den europeiska marknaden för bordsartiklar för engångsbruk uppskattas till cirka 4 miljarder euro. Den är fördelad på servetter 30%, bordsdukar 6%, ljus 33%, serveringsprodukter såsom plastbestick och plastglas

10% och måltidsförpackningar med 21%. Runt två tredjedelar av den europeiska marknaden för bordsartiklar är hänförlig till kundmarknaden Professional.

Bedömningen av marknadens storlek samt fördelningen

mellan olika produkter och kundmarknader bygger på information från Euromonitor och B Kay-Tissue samt Dunis egen branschkännedom och uppskattningar.

Underliggande tillväxt

Efterfrågan på Dunis produkter påverkas av utvecklingen inom restaurang-, hotell- och cateringbranscherna respektive dagligvaruhandeln. Den europeiska restaurangbranschen har under 2000-talet uppvisat en årlig genomsnittlig försäljningstillväxt om knappt 4% per år enligt marknadsundersökningen FACET, vilket är högre än BNP-tillväxten som legat kring 2–3% årligen. Tillväxten är till största delen en följd av den ökade disponibla inkomsten, som i sig är ett resultat av den ekonomiska tillväxten, men beror också på en ökad frekvens av måltider utanför hemmet.

Lågkonjunkturen har drabbat också HoReCa-marknaden som till exempel i Tyskland tappade 4,1% under 2009 jämfört med föregående år. Duni registrerade dock en viss uppgång i Tyskland under 2009.

Även Quick Service Restaurants (QSR) minskade men mindre än den totala måltidsbranschen i Europa. QSR, som är en bred definition av självbetjänings- och snabbmatsrestauranger, tappade 1,6% i antal besökare det första halvåret 2009 jämfört med närmare 3% för den totala marknaden enligt NPD.

Premiumprodukter störst

Servetter och bordsdukar för engångsbruk kan delas upp i standard- och premiumprodukter, där de senare framställs av tissue i minst tre lager eller av airlaid. Av den totala uppskattade omsättningen på den europeiska marknaden för servetter och dukar svarar standardprodukter för cirka 45% och premiumprodukter för cirka 55%. Förhållandet mellan standard- och premiumprodukter varierar dock mellan olika regioner i Europa.

Italien är den enskilt största marknaden för servetter och dukar av papper i Europa. Vidare är södra Europa (Italien, Frankrike, Spanien, Portugal och Grekland) den största marknadsregionen i Europa. I södra Europa svarar premiumprodukter för cirka en tredjedel av den totala marknaden. Marknadens storlek förklaras av volymen inom standardprodukter. I östra Europa bedöms premiumprodukter svara för cirka en tredjedel av den totala marknaden. Försäljningen av Dunis produkter påverkas starkt av utvecklingen inom måltidsbranschen. Under större delen av 2000-talet har utvecklingen varit positiv, och på många nyckelmarknader har tillväxten varit högre än BNP.

I Norden och centrala Europa svarar premiumprodukter för en högre andel än i södra och östra Europa när det gäller marknaden för servetter och dukar. Tyskland, Österrike och Schweiz är tillsammans den näst

Den europeiska marknaden för bordsartiklar för engångsbruk

största marknadsregionen för servetter och dukar av papper i Europa. Premiumprodukter svarar för cirka två tredjedelar av den marknaden. Premiumprodukternas höga marknadsandel förklaras till stor del av tillverkarnas dedikerade försäljningsarbete samt en historiskt god ekonomisk utveckling. Storbritannien och Beneluxländerna utgör tillsammans den tredje största marknadsregionen för servetter och dukar av papper i Europa. I likhet med Tyskland, Österrike och Schweiz svarar premiumprodukter för cirka två tredjedelar av den totala marknaden och så är fallet även i Norden.

Duni är klar marknadsledare i centrala Europa, norra Europa och Benelux som är marknader där premiumsegmentet dominerar.

Större konkurrenter

Den europeiska marknaden för bordsartiklar för engångsbruk är mycket fragmenterad. Duni är den största europeiska aktören på denna marknad. Dunis huvudsakliga konkurrenter inom Professional och Retail är större massa- och pappersbolag där bordsartiklar för engångsbruk endast representerar en liten del av produktportföljen, såsom SCA, Georgia-Pacific, Kartogroup, Kimberly-Clark och Metsä Tissue. Härtill finns ett stort antal mindre regionala och lokala aktörer. I centrala Europa kan nämnas Papstar, Swan (inklusive Benders) och Mank, i Norden Papstar, Celest och Fiblon samt i södra och östra Europa Garcia de Pou, Paloma, Renova, Okay, CGMP och Fato. Inom Retail möter Duni dessutom konkurrens från dagligvaruhandelns egna varumärken. Inom Tissue består konkurrensen av större massa- och pappersbolag, av vilka vissa även är aktiva på marknaden för bordsartiklar för engångsbruk såsom SCA, Georgia-Pacific, Kartogroup, Kimberly-Clark och Metsä Tissue. Dessutom finns ett antal mindre, specialiserade aktörer såsom Buckeye, Concert, McAirlaid, LPC och Fiberweb. Den europeiska marknaden för förpackningslösningar för färdigmat är också mycket fragmenterad. Bland de större aktörerna kan nämnas Færch, Huhtamäki och Sabert.

Marknadens trender

Efterfrågan på Dunis produkter påverkas av olika trender, som att människor i allt större utsträckning äter sina måltider utanför hemmet och att pappersprodukter ersätter linne.

Ökad andel måltider intas utanför hemmet

Trenden att fler måltider intas utanför hemmet väntas fortsätta, bland annat baserat på en förväntad ökning av andelen enmanshushåll, fortsatt urbanisering och en ökning av andelen förvärvsarbetande. Under 2000-talet har antalet måltider i hemmet minskat med cirka 1%, samtidigt som antalet måltider utanför hemmet har ökat med runt 3%. Det är dock stor skillnad mellan olika länder. I USA spenderas till exempel hela 50% av den totala matbudgeten utanför hemmet, i Tyskland 35% men i Polen och Tjeckien endast 5%.

I takt med att välståndet ökar i dessa länder förväntas andelen stiga. En ökad andel av måltider utanför hemmet innebär stigande efterfrågan på produkter som ökar trivseln och atmosfären vid restaurangbesök, till exempel servetter och dukar.

Ersättning av linneservetter och linnedukar

Försäljningen av servetter och dukar av linne har under 2000-talet minskat kontinuerligt. Pappersservetter och pappersdukar i premiumkvalitet är ett huvudalternativ till linne. Efterfrågan på bordsartiklar av linne påverkas av att restaurangbranschen i Europa i allt större utsträckning använder koncept för att attrahera kunder och öka omsättningen. Genomtänkta koncept innebär att utbudet av mat och dryck kompletteras med lämplig dukning och dekorationer beroende på säsong och tillfälle. Det förutsätter i praktiken bordsartiklar för engångsbruk, som inte kräver lagerinvesteringar och som kan varieras vad gäller design. Den minskade marknaden för linneservetter och linnedukar kan även förklaras av kostnaden och tidsåtgången för tvätt och annan hantering samt att engångslösningar är mer hygieniska. Andelen miljömärkta produkter i Dunis sortiment ökar också hela tiden vilket ger ytterligare konkurrensfördel gentemot linne.

Ökad efterfrågan på take-away

Take-away – måltider "att ta med" – ökar på den europeiska marknaden. Enligt branschtidningen Foodservice Europe & Middle East stod snabbmatsrestauranger

Andel av matbudget som spenderas utanför hemmet , %

Fler måltider utanför hemmet driver på efterfrågan på Dunis produkter.

(Quick Service Restaurants, QSR) som utgör en stor del av take-away-segmentet, för 33,8% av omsättningen hos de 111 största aktörerna inom den europeiska måltidsbranschen 2008. Tillväxten har varit stadig sedan år 2000. Detta är delvis framkallat av samma faktorer som ligger bakom ökningen av måltider utanför hemmet, det vill säga en ökning av andelen enmanshushåll, fortsatt urbanisering och en ökning av andelen förvärvsarbetande. Take-away svarar också för en ökad andel av restaurangernas försäljning och i livsmedelsbutiker säljs i allt större utsträckning färdigmat. Duni bedömer att en ökad efterfrågan på färdigmat och take-away medför motsvarande tillväxt i marknaden för förpackningar för färdigmat.

Ökning av märkesvaror inom bordsartiklar i dagligvaruhandeln

Under 1990-talet och början av 2000-talet ökade dagligvaruhandeln försäljningen av produkter under egna varumärken – så kallade private labels – på bekostnad av märkesvaror. Inom bordsartiklar för engångsbruk ledde detta till en utveckling mot enklare produkter, som tunna, enfärgade servetter. Utvecklingen har medfört att handelns totala försäljning inom kategorin bordsartiklar har stagnerat. Generellt kan man säga att handelns egna varumärken är överrepresenterade i kategorin för bordsartiklar och ligger ofta på över 40%. Riktmärket för dagligvarukedjorna är ofta att private labels ska ligga på mellan 20 och 25%. Detta skapar möjligheter för ett starkt varumärke som Duni och vissa dagligvarukedjor har börjat ökat andelen märkesvaror inom bordsartiklar för engångsbruk på bekostnad av sina egna varumärken. Dessutom har kategorin nonfood – det vill säga andra produkter än livsmedel – blivit allt viktigare för handeln

Affärsområde Professional Stabil försäljning, bra marginaler

Affärsområde Professional erbjuder kunder i huvudsak inom restaurang, hotell och catering ett brett sortiment av bordsartiklar, vanligtvis samlade i hela koncept som består av servetter, dukar och andra produkter i matchande färger och mönster.

Runt 90% av Dunis försäljning till restauranger, hotell och cateringföretag går via grossister och professionella stormarknader, så kallade cash-and-carries. Antalet slutkunder bedöms vara cirka 200 000. Duni erbjuder också förpackningslösningar till restauranger, dagligvaruhandeln, industrikök, den offentliga sektorn och cateringfirmor. Det är främst plastformar i varierande modeller och storlekar för olika sorters färdigmat. Både skräddarsydda och standardiserade måltidsförpackningar förekommer. Duni erbjuder även förpackningsmaskiner för förslutning av matboxar för en del av sortimentet (DuniForm®).

Utvecklingen under 2009

Inom Professional steg nettoomsättningen med 4,1% till 2 885 (2 771) MSEK. Rörelseresultatet förbättrades med 9,2% till 402 (368) MSEK. Det innebar en rörelsemarginal på 13,9% (13,3%). Resultatförbättringen förklaras främst av en svagare svensk krona men också av lägre kostnader för insatsvaror samt kostnadsminskningar inom logistik, försäljning och administration.

Nedgången i ekonomin fortsatte att ha en negativ inverkan, men volymen inom Professional under 2009 sjönk betydligt mindre än fallet i BNP på huvudmarknaderna. Detta visar på motståndskraften i Dunis affärsmodell och att den underliggande försäljningen är relativt stabil i en volatil ekonomi.

Centrala Europa fortsatte att generera ett starkt resultat och den tyska marknaden uppvisade endast en blygsam volymnedgång. På den brittiska marknaden ökade Duni sin marknadsandel och åtnjöt en hygglig tillväxt, trots en minskande marknad.

Marknaderna i östra Europa hade ett tufft år och tyngdes av vissa volymförluster men Dunis tilltro till dessa marknader på längre sikt är intakt. I södra Europa var särskilt den spanska marknaden svagare på grund av lågkonjunkturens inverkan på HoReCa-segmentet.

På den nordiska marknaden sjönk försäljningen i linje med den allmänna nedgången i ekonomin. Försälj-

rörelseresultat

ningsnedgången återfanns främst inom bassortimentet medan Duni lyckades bibehålla försäljningen i premiumsegmentet.

Bordsartiklar svarade totalt för cirka 90% av nettoomsättningen inom affärsområdet och måltidsförpackningar för resterande 10%. Centrala Europa svarade för 1 755 MSEK (1 616) av nettoomsättningen medan Norden stod för 639 MSEK (664). Södra och östra Europa svarade för 467 MSEK (469) och övriga marknader för 24 MSEK (22).

Den ekonomiska nedgången på världsmarknaden har överlag haft en tydligt negativ inverkan på HoReCa-segmentet som en följd av att resande, företagsevenemang och privatkonsumtion minskat i omfattning. Kombinationen av Dunis ledande varumärke, unika sortiment av premiumprodukter och starka säljkår har dock mildrat påverkan på Dunis försäljning. Det är vår bedömning att Duni har tagit ytterligare marknadsandelar inom framför allt premiumsegmentet.

Händelser under 2009

I östra Europa fortsatte ansträngningarna för att stegvis bygga upp en slagkraftig försäljningsstruktur trots de tuffare förutsättningarna på marknaden. Uppbyggnaden av ett försäljnings- och distributionsnät som betjänar Moskvaområdet fortskrider och säkerställer att Duni till fullo kan dra nytta av en återhämtning på den ryska marknaden liksom dess långsiktiga potential.

På den brittiska marknaden skapar ökade försäljningsinsatser resultat och ett banbrytande avtal med Booker, Storbritanniens största cash-and-carry, utgör en bra plattform för vidare tillväxt.

I Tyskland fortsatte Duni att ta marknadsandelar, dels från konkurrenter dels tack vare övergången från bordslinne. Dunis kärnprodukter servetter, bordstabletter och bordsdukar, har nått en sådan kvalitet och känsla att fördelarna med en flexibel design, variation i dukningen och en hög hygienisk standard skapar ett vinnande alternativ.

Premiumprodukter, och då särskilt de nyligen introducerade Sensia®, Duni Elegance® och Duniletto® uppvisade goda försäljningsökningar och Dunis position som den ledande leverantören av premiumkoncept har stärkts.

Duni har också tagit ytterligare steg in på den lovande Mellanöstern-marknaden och är i färd med att bygga upp en försäljningsnärvaro genom lokala distributörer och egna försäljare med en tydlig inriktning på premiumprodukter med hög marginal.

Försäljningen inom segmentet take-away och måltidsservice, Duni FoodSolutions, fortsatte att växa. Duni har ökat sina ansträngningar att erbjuda konceptkedjor kundanpassade lösningar inom måltidsförpackningar. Där har framgångsrika aktiviteter med större kunder under 2007 och 2008 lagt en bra grund för vidare expansion. I Tyskland lyckades Duni 2009 sluta nya avtal inom detta område med kunder som fisk-och skaldjursspecialisten GOSCH och Kaimug, en restaurangkedja med thailändsk mat. Skräddarsydda take-away-koncept uppfattas som varumärkesbärare med möjlighet att stärka företagets identitet och skapa ett försprång gentemot konkurrenterna.

Det finns en klar trend mot mer take-away och det som kallas fast-casual, prisvärda restauranger med moderna koncept. Dunis inriktning är förpackningar för färdigmat, särskilt inom premiumsegmentet, med ett erbjudande som ger ett tydligt mervärde för kunden.

Duni har också introducerat Duni ecoecho™ - ett miljö-sortiment med produkter för serverings- och förpackningslösningar. Det är baserat på de bästa tillgängliga materialen med målsättningen att begränsa användningen av icke-förnybara resurser och minska CO2 -påverkan. Nya materialteknologier som bagass, PLA och rPET används. Produkterna är antingen komposterbara, återvinningsbara eller tillverkade av återvunnet material.

Försäljning och kunder

Dunis försäljningsmodell bygger på en stor egen försäljningsorganisation som lägger merparten av sin tid på besök hos slutanvändare i HoReCa-segmentet. Parallellt med detta bearbetas även grossister och cash-and-carries. Bearbetningen mot slutanvändare särskiljer Duni från konkurrenterna vars försäljning främst är riktad mot grossister och cash-and-carries.

Trots att cirka 90% av Dunis försäljning inom Professional sker till grossister och cash-and-carries görs ungefär hälften av de runt 250 000 årliga kundbesöken hos slutkunder. Då bokas också order som förmedlas till grossisterna. Kunderna registreras även i Dunis databas. Direktrelationerna till slutkunder utgör följaktligen en viktig tillgång för Duni och skapar ett mervärde för grossisten.

Dunis premiumkoncept

Styrkan i Dunis koncept speglas av följande framgångsfaktorer:

• högkvalitativa och hygieniska lösningar
• matchande helhetslösningar i många olika färger och designs
• minskad tidsåtgång för vikning av servetter och omdukningar jämfört med linneprodukter ger möjlighet att betjäna fler matgäster
• lägre tvätt- och personalkostnader

Kundanpassade lösningar för måltidsförpackningar är ett växande område.

• inga investeringar eller leasingkontrakt med lång löptid för linneprodukter

Inom cash-and-carry bearbetas kunderna centralt av speciellt avsatt personal för nyckelkunder, så kallad key account management. I Norden säljs förpackningssystem mestadels direkt till slutkund, medan slutkunderna i övriga regioner i huvudsak täcks via grossister. Duni har även börjat bearbeta vissa cash-and-carries avseende måltidsförpackningar. Förpackningslösningar inom färdigmat säljs främst till den offentliga sektorn, dagligvaruhandeln och restauranger.

Varumärkespositionering

Duni gör bedömningen att man har det starkaste varumärket på den europeiska marknaden för servetter och dukar av papper. I Tyskland nämner hela 86% av kunderna Duni på frågan vilka servetter de använder, enligt en marknadsundersökning från CHD från 2008. Det kan jämföras med 76% i 2006 års undersökning och är mer än tre gånger fler än för närmaste konkurrent. Detta ger Duni en mycket stark position hos grossister och cashand-carries eftersom många kunder specifikt efterfrågar Dunis produkter. Det skapar även inträdesbarriärer för konkurrenter med svagare varumärken. Varumärket skapar dessutom en stark lojalitet hos slutkunden med en position som den klart ledande premiumleverantören. Duni strävar efter att ytterligare stärka sina varumärken genom en tydlig positionering. Duni används som ett huvudvarumärke medan bolagets andra varumärken såsom Dunicel®, Dunilin® och Dunisilk® står för en viss kvalitet, stil och prisnivå och särskiljs genom tydlig utformning av förpackningen.

Dunis försäljningsmodell innebär att försäljningsarbetet inriktas mot såväl slutkunder som grossister vilket skapar efterfrågan från slutkund gentemot grossisterna.

Fokus – En modell som säljer

Dunis unika försäljningsmodell innebär en stor fördel gentemot konkurrenter. Den höga servicenivån och närheten till kunden skapar en stark lojalitet.

Inom affärsområdet Professional har Duni utvecklat en för branschen unik försäljningsmodell som är särskilt anpassad till kundstrukturen och den roll Dunis produkter spelar för kunder inom HoReCa-segmentet.

Grunden är en stor egen försäljningsorganisation som lägger merparten av sin tid på sortimentspresentation gentemot slutanvändare. Säljstyrkan inom Professional gör totalt cirka 250 000 kundbesök årligen, där runt hälften sker ute hos kunder på restauranger, hotell och cateringföretag.

De frekventa besöken bygger upp en stark relation samtidigt som mycket tid läggs på att presentera nya produkter, koncept och kollektioner som skapar värde för såväl kund som slutkund. Genom att hela tiden visa på nya användningsområden och sätt att kombinera produkterna kan de användas på ett optimalt sätt hos varje kund, vilket bidrar till kundens egen lönsamhet.

90% via grossister och cash-and-carry

Kunderna lägger in order hos grossister, antingen direkt hos grossisten eller via Dunis säljpersonal. Detta lägger grunden till ett starkt partnerskap med både grossister och slutkunder. Runt 90% av försäljningen går på detta sätt via grossister och cash-and-carries som är en typ av storköp med självbetjäning riktade till företagskunder.

Denna bearbetning av slutanvändare särskiljer Duni från konkurrenterna vars försäljning främst riktas direkt mot grossister och cash-and-carries.

Parallellt med säljarbetet hos slutkunderna bearbetas även grossister och cash-and-carries. Grossisterna ökar i betydelse och står idag för runt 50% av försäljningen. Duni utbildar säljare hos grossister i försäljning av bordskoncept och hur Dunis produkter bäst kommer till sin rätt. Därigenom blir de kunniga och effektiva ambassadörer för Dunis produkter. Tillsammans med grossister görs även besök hos större slutanvändare.

Inom cash-and-carry bearbetas kunderna centralt av speciellt avsatt personal för nyckelkunder, så kallad key account management.

Push-pull effekt

Försäljningsmodellen innebär att kunderna bearbetas både från Dunis håll och från grossisten eller cashand-carry vilket skapar en push-pull verkan. Modellen infördes i Tyskland på 1980-talet och har spridits till andra marknader, vilket starkt bidragit till Dunis starka ställning.

Slutkunderna registreras också i en databas där säljare kan se olika kunders inköpsmönster och behov. Det hjälper dem att hela tiden komma med förslag på nya lösningar och produkter samt att bedriva säljkampanjer. I databasen finns runt 100 000 slutkunder och Duni uppskattar att man tillsammans med grossister och cash-and-carries når fler än 200 000 kunder på HoReCamarknaden.

Varje säsong bjuder på anpassade kollektioner.

Affärsområde Retail Lönsamhet i fokus

Inom affärsområdet Retail erbjuder Duni produkter till konsumenter via dagligvaruhandeln, specialbutiker och inredningsbutiker.

Sortimentet av bordsartiklar inom Retail är i stort samma som inom Professional, men anpassat till kundernas och slutkonsumenternas behov av olika kvaliteter och förpackningar. Sortimentet kombinerar design och funktionalitet på ett kreativt sätt för att skapa trevliga

miljöer för alla tillfällen där man njuter av mat och dryck. Det omfattar allt från servetter, ljus och dukar till plastprodukter som glas, muggar, bestick och tallrikar. Inom Retail säljer Duni även pappersbaserade tvättlappar och presentpapper. Duni levererar också i begränsad

omfattning produkter som säljs under kundens eget varumärke.

Utvecklingen 2009

Under 2009 ökade omsättningen med 1,9% till 792 (777) MSEK. Rörelseresultatet förbättrades något till 18 (11) MSEK. Rörelsemarginalen steg till 2,2% (1,5%) och fortsätter att stegvis närma sig målet på 5% trots en tuff situation på marknaden.

Det svaga ekonomiska klimatet dämpade den privata konsumtionen i detaljhandeln under 2009 och orsaken till den ökade omsättningen är en svag svensk krona i jämförelse mot euron. En stark fokusering på kundlönsamhet i kombination med god kostnadskontroll och en systematisk sortimentsoptimering har givit resultat.

Den viktiga marknaden i Centraleuropa var inledningsvis förhållandevis stark men försvagades något mot slutet av året. I Storbritannien var konkurrensen fortsatt hård men Dunis arbete med att fokusera på lönsamma kunder har givit resultat och en positiv trend kunde skönjas under 2009. Nylanseringen av premiumservetten Elegance är ett exempel på hur produktmixen bidragit till förbättringen. I Norden var volymutvecklingen som svagast vilket främst beror på strukturella förändringar.

Arbetet med att återinföra Dunis varumärken fortskrider och ger resultat, bland annat på den nordiska marknaden. Andra produkter än livsmedel ökar i betydelse för handlarna och driver lönsamheten för kategorin bordsartiklar, bland annat genom att andelen premiumartiklar ökar.

Utmaningen framgent handlar till stor del om att växa med lönsamma kunder på befintliga marknader för att nå kritisk massa.

Av nettoomsättningen inom Retail svarade centrala Europa för 643 MSEK (610), Norden för 116 MSEK (148), södra och östra Europa för 32 MSEK (19) medan övriga marknader stod för 2 MSEK (0).

Händelser 2009

Under 2009 har Dunis Delta Stores lanserats i utvalda butiker. Det är fristående och mobila hyllösningar specifikt anpassade för Dunis sortiment där tre olika kollektioner kan visas upp varje säsong på ett enhetligt och attraktivt sätt. Konceptet bygger på lärdomar från Dunis så kallade Concept Store men är i mindre skala och passar fler typer av butiker. Delta Stores har främst lanserats i Tyskland, Benelux och Norden.

Arbetet med att driva försäljningen genom optimerad hyllexponering och aktiviteter i butik har fortsatt. Nya, större förpackningstyper har också tagits fram för att möta efterfrågan från slutkonsumenten.

I Norden har Duni slutit ett avtal med Sales Support Sweden AB med start första kvartalet 2010. Sales Support Sweden AB kommer att stärka Dunis marknadstäckning genom direkt butiksbearbetning på den svenska marknaden. Detta förväntas ge Duni en väsentligt bättre marknadstäckning. I Norge kommer runt 600 ICA-butiker att ersätta huvuddelen av sina egna varumärken med Dunis produkter. Detta arbete påbörjades 2009 och ger full effekt 2010. Avgörande för ICAs beslut var Dunis förmåga att ge service till butikerna vad gäller logistik och exponering samt ambitionen att göra kategorin mer attraktiv för slutkunderna.

Miljömärkningar ökar snabbt i betydelse bland butiker och slutkunder och Duni har ambitionen att inta en ledande roll på området. Duni erbjuder ett Svanenmärkt sortiment och under 2009 lanserades Svanenmärkta ljus, vilket gör Duni till en av Europas ledande leverantör av miljömärkta ljus. Bland annat har paraffinet byts ut mot stearin, vilket är förnybart. Dessutom är 90% av Dunis pappersbaserade produkter FSC-märkta från 2009, vilket innebär att råvaran kommer från skogsbruk som drivs på ett hållbart sätt.

I Tyskland erhöll Duni utmärkelsen för bästa varumärke i kategorin servetter från tidskriften Lebensmittelzeitung som varje år utser de 100 bästa varumärkena inom konsumentprodukter. Vidare testas på samma marknad en ny kanal tillsammans med en partner i form av en webbshop, www.serviette.de, som enbart säljer Dunis produkter.

Marknadsföring, försäljning och kunder

Marknadsföring och försäljning inom Retail sker baserat på en så kallad key account management-modell, som innebär att särskilt viktiga kunder – främst dagligvarukedjor – har en egen kundansvarig hos Duni. Förutom ansvariga för nyckelkunder finns en säljstyrka i varje region som tillbringar mycket tid ute på fältet hos kunderna. Säljkåren inom Retail gör totalt cirka 40 000 kundbesök årligen. Dessa kundbesök innebär butiksservice, införsäljning av nytt sortiment samt genomförande av kampanjer och aktiviteter. Butiksservice utförs både av Dunis personal och externa partners. Försäljning sker även till apotek, varuhuskedjor inom heminredning, samt till olika specialbutiker och trädgårdsbutiker.

Försäljningen till dagligvarukedjor och stormarknader 2009 svarade för cirka 70% av försäljningen inom Retail. Ungefär 2/3 av nettoomsättningen utgjordes av Dunis varumärke och resterande 1/3 såldes under handelns egna varumärken.

Tillsammans med handeln arbetar Duni för att optimera försäljningen inom produktkategorin. Produkter grupperas till koncept utifrån konsumenternas olika behov och användningstillfällen. Genom att öka närvaron av Dunis varumärke och andelen premiumprodukter skapas tillväxt och lönsamhet inom kategorin.

Duni har två pappersbruk i Sverige.

Affärsområde Tissue Tuff start men vändning andra halvåret

Affärsområde Tissue producerar mjukpapper som utgör basen för Dunis produktion av bordsartiklar. Hälften av produktionen säljs till externa kunder främst för tillverkning av hygienprodukter.

Dunis affärsområde Tissue består av dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB. Där produceras mjukpapper med många användningsområden, som till exempel pappersservetter, bordsdukar och hygienprodukter. Airlaid är torrformerat mjukpapper medan tissue är våtformerat mjukpapper. Produktionsanläggningar finns i Skåpafors och Dals Långed i Dalsland. Dessa pappersbruk är relativt små och specialiserade på att tillverka och djupfärga högkvalitativt mjukpapper.

Utvecklingen under 2009

Nettoomsättningen inom Tissue minskade marginellt under 2009 med 1,5% till 543 (551) MSEK. Rörelseresultatet minskade till 16 (35) MSEK. Rörelsemarginalen försämrades till 3,0% (6,3%).

Tissue hade ett tufft år främst på grund av ett svagt första halvår med lägre efterfrågan och lagerreduktioner hos kunder inom hygiensektorn. De lägre volymerna ledde till produktionsstopp under första halvåret för att undvika lageruppbyggnad, vilket påverkade resultatet negativt.

En förbättring inom hygiensektorn var dock tydlig vid halvårsskiftet och tredje och fjärde kvartalen bjöd på en upphämtning i efterfrågan. Rörelsemarginalen blev emellertid sämre än under 2008 beroende på det svaga första halvåret och en mindre förmånlig produktmix. Under senare delen på året noterades en kraftigt stigande trend avseende priserna på pappersmassa.

Händelser under 2009

Kostnadsreduceringarna intensifierades under 2009 mot bakgrund av en svag efterfrågan under första halvåret. Under det andra halvåret fick efterfrågan ett uppsving och volymerna stabiliserades. Mot slutet av året gick de båda bruken för i stort sett full kapacitet. Effektivisering av mer strukturell art fortsatte med inriktning på förbättrade processer inom produktionen.

Inom produktutveckling har arbetet för att skapa nya möjligheter för tillväxt lett till att en ny kvalitet inom tissue tagits fram. Den nya kvaliteten fokuserar primärt på servetter som förses med diverse tryckta dekorer. Dessutom är idag 90% av alla Dunis bordsartiklar med tissue som bas FSC-certifierade vilket innebär att endast råvara från hållbart skogsbruk används.

Arbetet med besparingar på energisidan fortsätter och under 2009 beslutades om en investering på omkring 55 MSEK i en en ny biobränslepanna. Den förväntas vara i drift under andra halvåret 2010 och betyder både lägre och mer förutsägbara energikostnader än i dagsläget. Dessutom minskar användandet av fossila bränslen. Pannan kommer att eldas primärt med skogsavfall kompletterat med restprodukter från den egna

tillverkningsprocessen. Det gör att avfall från den egna produktionen kan återanvändas för energiutvinning istället för att deponeras vilket ger en betydande positiv miljöeffekt.

Under året tillkom ett antal nya externa kunder vilket breddar kundbasen både avseende geografi och marknad. Detta kan bidra till att minska eventuella svängningar i efterfrågan.

Bordsartiklar och hygienprodukter

Dunis egen produktion av tissue, våtformerat mjukpapper, tillgodoser den allra största delen av koncernens behov för tillverkning av pappersbaserade bordsartiklar. Tissue tillverkas i olika kvaliteter och vidareförädlas till olika material såsom Dunicel® och Dunisilk®. Dunicel® är ett robust material som lämpar sig för tillverkning av bordsdukar och efterliknar känslan hos bomulls- och linnedukar. Dunisilk® används till bordsdukar och är framtaget för att skydda bordet och kan torkas av efter användning. Produktionen av airlaid, våtformerat mjukpapper, tillgodoser Dunis eget behov för tillverkning av bordsartiklar. Det unika premiummaterialet Dunilin® har en fantastiskt god absorptionsförmåga och samtidigt en mycket mjuk känsla. Dunilin® är varumärket på den ledande premiumservetten.

Kunder och extern försäljning

Affärsområde Tissues kunder utgörs av konverteringsföretag inom bordsartiklar och ledande företag inom bland annat hygienbranschen. Runt hälften av det totala produktionsvärdet av tissue och airlaid går till vidareförädling inom Duni medan resten säljs till externa kunder. Även om Duni under året har ökat antalet externa kunder inom tissue går den absolut övervägande delen i produktkategorin till att tillgodose koncernens egna behov.

Inom produktkategorin airlaid säljs huvuddelen av produktionen externt som insatsvara till ett mindre antal tillverkare av framför allt hygienprodukter. Kundrelationerna är långsiktiga och bygger på nära samarbete som också omfattar produktutvecklingsarbete.

Personal

Per den 31 december 2009 hade Duni 1 906 anställda motsvarande 1 854 heltidsanställda. Geografisk och funktionell fördelning av Dunis anställda framgår nedan.

Kollektivanställda delas in i logistik, tillverkning och underhåll. Merparten, cirka 82%, av kollektivanställda arbetar inom tillverkning i anläggningarna i Dals Långed, Skåpafors, Bramsche och Poznan. Cirka 29% av kollektivanställda i Tyskland arbetar inom logistik i den internationella distributionscentralen i Bramsche. Samtliga kollektivanställda i Storbritannien är verksamma inom logistik vid distributionscentralen i Speke. Cirka 55% av tjänstemännen arbetar inom försäljning. Resterande tjänstemän arbetar inom affärsstöd med ekonomi, marknadsföring, planering, inköp och IT, främst i Sverige, Tyskland och Polen. Dunis anställda tillhör olika arbetstagarorganisationer beroende på funktion och anställningsland. De anställda är organiserade i ett europeiskt arbetstagarråd. Dunis relationer med arbetstagarorganisationer är i allt väsentligt goda och Duni bedömer att personalomsättningen är relativt låg sett till koncernen som helhet.

Kompetens- och ledarutveckling

Kompetens- och ledarutveckling är prioriterade frågor i Duni. Varje anställd ska ha en handlingsplan för sin egen utveckling som utarbetas av medarbetaren själv i dialog med sin chef. Den fastställs vid det årliga individuella planerings- och utvecklingssamtalet.

Under 2009 genomfördes ett program för potentiella framtida chefer inom Duni – "High Potentials Program". Det omfattade tolv deltagare och kommer att upprepas inom några år. Även reguljär fortbildning och ledarskapsutbildning för nya chefer genomfördes under året.

Rekrytering

Rekrytering är en central fråga för företagets framtid. Duni behöver väl kvalificerad och motiverad personal för att säkerställa att vi når våra mål och lyckas med vår verksamhet. En kvalitativ rekryteringsprocess och struktur medverkar till att den allra bästa personalen kan rekryteras.

Duni har omkring 2 000 anställda.

Lika möjligheter

Arbetsklimatet inom Duni ska präglas av respekt för människors lika värde, oavsett kön, etnisk bakgrund, nationalitet, religion, handikapp eller andra olikheter som ej är hänförda till bra arbetsutförande.

Lönesättning och belöningssystem

Duni tillämpar individuell lönesättning och i flera dotterbolag finns prestationsbaserade lönedelar som baseras på en kombination av ekonomiska mål och andra verksamhetsmål.

Land	Kollektivanställda Tjänstemän		Totalt
Sverige	224	184	408
Tyskland	537	294	831
Polen	275	97	372
Nederländerna	0	52	52
Storbritannien	19	28	47
Övriga	0	144	144
Totalt	1 055	799	1 854
Medeltal anställda
2006			2 185

2007 2 104 2008 2 041 2009 1 953

Miljö

Miljöfrågor är en integrerad och naturlig del av Dunis affärsverksamhet och står högt upp på dagordningen. Dunis miljöprogram "Our Green Challenge" omfattar flera viktiga åtgärder som ska göra Duni till ett ledande företag inom branschen på miljöområdet.

Syftet med miljöarbetet är att minska påverkan på miljön från Dunis verksamhet och produkter. Under Dunis sextioåriga historia har koncernens miljöarbete utvecklats från att i första hand följa gällande lagstiftning till de senaste decenniernas systematiska förbättringsarbete. Den miljöstrategi som introducerades 2008 skruvar ytterligare upp intensiteten i miljöarbetet. För att stärka arbetet rekryterades under 2009 en koncernövergripande miljöchef.

Satsningen "Our Green Challenge" omfattar utveckling och information kring produkter, en effektiv och kontrollerad produktion samt kunskap och kommunikation ur ett miljöperspektiv. Duni arbetar löpande med att erbjuda ett starkt miljösortiment samtidigt som produktionen har tydliga mål kring energianvändning, vattenförbrukning, utsläpp av växthusgaser och hantering av avfall.

Inom ramarna för "Our Green Challenge" ska energiförbrukningen minska med ytterligare 15 procent till 2012 jämfört med 2008. Dunis nettoutsläpp av växthusgaser ska reduceras med 25 procent i produktionen av Dunis artiklar och med 15 procent i transportledet. Duni kommer att publicera en årlig miljörapport, en "Green Book", där olika intressenter kan följa Dunis framsteg inom miljöområdet. Den första rapporten publiceras våren 2010.

Förnyelsebart material och miljömärkta produkter

Dunis arbete för att minska miljöpåverkan riktar in sig på att kunna erbjuda fler förnyelse- och återvinningsbara produkter samt miljömärkning genom trovärdiga system för kommunikation till kunderna.

Omkring 70% av Dunis produkter är redan idag tillverkade av förnyelsebart material - främst cellulosa. Med ett ansvarsfullt skogsbruk och modern produktion som bas är papper ett bra val med relativt låg miljöbelastning. Detta enligt resultat från generella jämförelser av olika material ur ett livscykelperspektiv.

Duni gjorde under 2009 ett starkt ställningstagande för ett hållbart skogsbruk genom att bli certifierat enligt FSC:s kriterier (Forest Stewardship Council). Målet är att 95% av alla tissue-produkter ska vara certifierade 2012, men redan idag uppfyller mer än 90% av alla Dunis dukar och servetter kraven för att märkas enligt FSC.

Sortimentet Duni ecoechoTM för serveringsprodukter och matförpackningar är särskilt anpassat utifrån miljökrav. Det består av nya material från till exempel biprodukter i jordbruk och materialåtervinning eller som är komposterbara vilket ger en effektiv resursanvändning.

Under 2009 introducerade Duni också ett sortiment av Svanenmärkta ljus där bland annat paraffinet ersatts med förnybart stearin. Duni är en ledande leverantör av Svanenmärkta ljus till hotell- och restaurangbranschen. Duni har sedan tidigare också Svanenmärkning på ett stort sortiment av servetter.

Dunis sortiment består normalt av material som kan återvinnas. Lokala system för sortering och praktiska förutsättningar vid användningen gör dock att återvinning genom förbränning för att generera el och värme ofta är det naturliga valet. Huvuddelen av Dunis servetter är biologiskt nedbrytbara och kan komposteras i industriella anläggningar.

Den stora andel av Dunis sortiment som är gjort av förnyelsebart material från till exempel hållbart skogsbruk bidrar inte till växthuseffekten vid förbränning.

Biobränslepanna i Skåpafors

En ny biobränslepanna är under produktion vid pappersbruket i Skåpafors och beräknas kunna tas i drift under 2010. Den nya pannan betyder både lägre och mer förutsägbara energikostnader och att användandet av fossila bränslen minskar. Pannan kommer att eldas primärt med skogsavfall och restprodukter från brukets egen produktion, vilket ersätter mycket av dagens el och olja. Detta bidrar även till att nå Dunis målsättning att minska mängden avfall som genereras från produktionen.

Kontroll och uppföljning

Certifierade miljöledningssystem är Dunis verktyg för att säkerställa att miljölagstiftningen följs vid tillverkningsenheterna. Samtliga tillverkningsenheter är miljöcertifierade enligt ISO 14001. Duni uppfyller också stränga krav för produkter för livsmedelskontakt, vilket bland annat styr val av produktionskemikalier, färg med mera. Duni uppfyller dessutom EU:s kemikalielagstiftning REACH och ställer samma krav på sina leverantörer. Anläggningen i Skåpafors deltar dessutom i Energimyndighetens program för energieffektivisering (PFE) och är i och med detta certifierad enligt Energiledningssystem SS 62 77 50.

Dunis ambitioner sträcker sig dock längre än gällande regler och lagstiftning. Bolaget försöker hela tiden flytta fram sina positioner på miljöområdet. Intresserade, engagerade och kunniga medarbetare är i det sammanhanget oerhört viktigt och Duni bedriver ett systematiskt utbildningsarbete bland medarbetarna inom miljöområdet.

FSC – Ett hållbart skogsbruk

Över 90% av Dunis sortiment av dukar och servetter är idag certifierade enligt FSC. Det innebär att den vedråvara som används kommer från hållbara skogsbruk som värnar om djurlivet och återväxt i skogarna.

FSC – Ett hållbart skogsbruk

En FSC-certifiering säkerställer att skogsråvaran som används till Dunis pappersbaserade produkter kommer från ansvarsfullt skötta skogar.

Över 90% av Dunis sortiment av dukar och servetter är idag certifierade enligt FSC. Det innebär att den vedråvara som används kommer från hållbara skogsbruk som värnar om djurlivet och återväxt i skogarna.

Duni blev under 2009 certifierat av Forest Stewardship Council (FSC) och är därmed den största leverantören av FSC-certifierade servetter och dukar på den europeiska marknaden. Mer än 90% av Dunis servetter och dukar uppfyller FSC-certifieringen. Då dessa produktgrupper är Dunis i särklass största så är en mycket stor del av Dunis totala försäljning nu FSC-certifierad.

Andelen FSC-certifierade artiklar kommer att öka i takt med att tillgången på FSC-certifierat råmaterial blir bättre men redan idag finns till exempel de populära premiumprodukterna Dunicel®, Elegance och Dunilin® med FSC-märkning.

Från certifierade skogar

En FSC-märkning ska säkerställa att skogsråvaran som används till Dunis pappersbaserade produkter kommer från ansvarsfullt skötta skogar. Det innebär att de sköts på ett sätt som uppfyller de sociala, ekonomiska och ekologiska behoven hos nuvarande och framtida generationer.

En FSC-märkning minimerar risken för olaglig avverkning, avverkning som strider mot mänskliga rättigheter eller avverkning av skog med höga skyddsvärden som till exempel viss urskog. Produkter gjorda på råvara från FSC-certifierade skogar minimerar också risken att använda trä som avverkats i områden som övergår från skog till annan användning än skog. Dessutom används inget trä från skogar där genmodifierade träd har planterats.

Oberoende organisation

FSC som utfärdar certifieringen är en oberoende, internationell medlemsorganisation som verkar för ett globalt skogsbruk som är miljöanpassat, tar socialt ansvar och är ekonomiskt livskraftigt. De värden och principer som ligger till grund för FSC:s certifiering är bland annat:

• hotade djur och växter
• markens framtida förmåga att bära skog
• säkra och sunda arbetsvillkor för dem som arbetar i skogen
• urbefolkningars rättigheter

Grundprincipen i FSC:s märkningssystem är att märkta produkter endast ska innehålla träråvara från skog som brukats enligt FSC:s regler. Detta säkerställs i alla led, från skog till märkt produkt – oavsett hur många led det är mellan skog och butik. Kontrollen utövas i två led. FSC godkänner och kontrollerar certifieringsföretag som i sin tur godkänner och kontrollerar certifikatsinnehavarna, det vill säga de företag som brukar skogen samt de som tillverkar, distribuerar och säljer produkten.

Finansiella mål

Duni har som målsättning att rörelsemarginalen ska vara minst 10% samt att växa organiskt med mer än 5% per år.

Tillväxt

Duni har som mål att den genomsnittliga organiska omsättningstillväxten ska överstiga 5% per år över en konjunkturcykel. Utöver detta kan Duni komma att överväga förvärv för att nå nya tillväxtmarknader eller förstärka sin ställning på existerande marknader.

Lönsamhet

Lönsamheten inom samtliga affärsområden ska lyftas genom försäljningstillväxt, fortsatt fokus på premiumprodukter och fortsatta förbättringar inom inköp och produktion. Målet är att rörelsemarginalen för Duni ska uppgå till 10% eller mer.

Utdelningspolicy

wLångsiktigt har styrelsen för avsikt att utdelningen ska uppgå till minst 40% av resultatet efter skatt. Ett aktiebolags beslut om utdelning fattas av bolagsstämman och normalt sett på förslag eller efter godkännande av styrelsen. När styrelsen beslutar om huruvida den ska föreslå utdelning och vid fastställande av beloppet

ska styrelsen beakta dels de legala begränsningar som följer av aktiebolagslagen, dels eventuella avtalsmässiga begränsningar för vad som får utdelas till aktieägarna eller från dotterbolag till moderbolag. Styrelsen har att beakta bolagets finansiella ställning, resultat från verksamheten, kapitalbehov och andra faktorer som styrelsen finner relevanta. Inga garantier kan lämnas för att beslut om utdelning kommer att föreslås eller beslutas för visst år.

Rörelsemarginal , %

Aktien

Kursutveckling och omsättning

Duni är sedan den 14 november 2007 noterat på NAS-DAQ OMX Stockholm och återfinns under Midcap, Consumer Discretionary med kortnamnet "DUNI" och ISIN-kod SE0000616716. Det slutgiltiga aktiepriset sattes till 50 kr per aktie, vilket motsvarade ett totalt börsvärde för Duni på 2,35 miljarder kronor. Sedan börsnoteringen har kursen på Duni-aktien stigit med 17% fram till den 31 december 2009, innebärande ett börsvärde om 2,75 miljarder kronor vid utgången av 2009. Stängningskursen har under 2009 varierat mellan som högst SEK 64,25 den 2 december och som lägst SEK 24,90 den 6 mars. Årets resultat per aktie uppgick till SEK 7,15 för kvarvarande verksamheter. Under 2009 omsattes 16,7 miljoner Duni-aktier till ett värde av 741 MSEK.

Antal aktier och aktiekapital

Antalet aktier i Duni AB (publ) uppgick den 31 december 2009 till 46 999 032 stycken. Samtliga aktier har en röst och representerar lika andel i bolagets tillgångar och resultat. Kvotvärdet är 1,25 och aktiekapitalet uppgår till 58 748 790 SEK.

Utdelningspolitik och utdelning

Långsiktigt har styrelsen för avsikt att utdelningen ska uppgå till minst 40% av resultatet efter skatt. Vid beslut om förslag till utdelning kommer dock Dunis expansionsmöjligheter, konsolideringsbehov, likviditet samt finansiella ställning i övrigt att beaktas. Styrelsen föreslår årsstämman att en utdelning om SEK 2,50 per aktie lämnas för verksamhetsåret 2009.

Externa analyser publiceras av:

SEB Enskilda, Daniel Schmidt ABG Sundal Collier, Christian Andersson Handelsbanken Capital Markets, Andreas Lundberg Mer information om Duni-aktien finns på www.duni.se

Aktieägarstruktur 2009-12-31

Summa		3 860 46 999 032	100,00
100 001 –	49	42 315 820	90,04
50 001 – 100 000	19	1 372 598	2,92
10 001 – 50 000	46	1 074 015	2,29
2 001 – 10 000	154	701 142	1,49
501 – 2 000	920	927 216	1,97
1 – 500	2 672	608 241	1,29
	Antal aktieägare Antal aktier		% av antal aktier

Data per aktie

Belopp, SEK	2009-12-31
Antal aktier vid periodens slut (tusental)	46 999
Genomsnittligt antal aktier före och efter
utspädning för kvarvarande verksamheter (tusental)	46 999
Kurs den 30 december	58,50
Resultat per aktie före och efter utspädning	7,15
– varav i kvarvarande verksamhet	7,15
Eget kapital per aktie	38,07
P/E-tal	8,18 per 31/12 2009

Aktieägare 2009-12-31

Summa	46 999 032	100,00%
Övriga aktieägare	10 591 996	22,54%
– innehavsmässigt	36 407 036	77,46%
Summa de 10 största ägarna
Svenskt Näringsliv	1 500 000	3,19%
SSB CL Omnibus AC OM07	1 535 581	3,27%
Verdipapirfond Odin Sverige	1 542 626	3,28%
Swedbank Robur fonder	1 720 800	3,66%
SSB CL Omnibus AC OM05	1 994 400	4,24%
JP Morgan Chase Bank, W9	2 203 506	4,69%
Lannebo Fonder	2 902 000	6,17%
SEB Investment Management	3 182 306	6,77%
Polaris Capital Management, LLC	5 731 317	12,19%
Mellby Gård Investerings AB	14 094 500	29,99%
	Antal aktier	Andel %

Aktiens utveckling 2009, SEK, stängningskurs

Under kalenderåret 2009 mer än dubblerades Dunis aktiekurs.

Bolagsstyrningsrapport för Duni AB (publ)

Duni AB är ett svenskt publikt aktiebolag som sedan den 14 november 2007 är noterat på NASDAQ OMX i Stockholm. Styrningen av Duni sker via bolagsstämma, styrelsen och verkställande direktören samt koncernledningen i Duni i enlighet med bland annat Aktiebolagslagen, bolagsordningen och styrelsens- och verkställande direktörens arbetsordning. Med hänsyn till Dunis koncernstruktur är sammansättningen av styrelser i operativa dotterbolag, ofta med representanter från koncernledningen, ytterligare en del i styrningen av Duni.

Duni tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning. Denna bolagsstyrningsrapport utgör inte en del av den formella årsredovisningen och är inte till någon del granskad av bolagets revisorer.

Svensk kod för bolagsstyrning

Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") ska tillämpas av samtliga svenska aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Duni har gentemot NASDAQ OMX Stockholm förpliktigat sig att iaktta Koden. Koden bygger på principen "följ eller förklara", vilket innebär att ett företag som tillämpar Koden kan avvika från dess bestämmelser under förutsättning att varje avvikelse kan förklaras på ett tillfredsställande sätt.

Duni tillämpar Koden med en avvikelse. Avvikelsen består i att styrelsens ordförande Anders Bülow också är ordförande i Dunis valberedning. Dunis större aktieägare har förklarat att bakgrunden till avvikelsen är att styrelsens ordförande Anders Bülow är mycket lämpad att på ett effektivt sätt leda valberedningens arbete för att uppnå bästa resultat för Dunis aktieägare.

I enlighet med Koden ska bolaget bland annat ha en valberedning, ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott. I Koden anges hur dessa utskott ska vara sammansatta.

Bolagsordning

Bolagsordningen fastställs av bolagsstämman och innehåller ett antal obligatoriska uppgifter av mer grundläggande natur för bolaget. Den fullständiga bolagsordningen finns tillgänglig på Dunis hemsida, www.duni.se .

Dunis bolagsordning anger bland annat att styrelsens ledamöter väljs årligen av årsstämman för tiden intill dess nästa årsstämma hållits. Samtliga aktier i Duni har samma röststyrka.

Bolagsstämma

Bolagsstämman är det högsta beslutande organet där aktieägarna utövar sitt inflytande genom att rösta i centrala frågor, såsom fastställande av resultat- och balansräkningar, disposition av bolagets resultat, ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören, val av styrelse och revisorer samt ersättning till styrelse och revisorer.

Kallelse till årsstämma i Duni ska, enligt Aktiebolagslagen, utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman. Kallelse skall ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt i Svenska Dagbladet. Duni har även valt att publicera annonseringen på bolagets webbsida samt att annonsera i Sydsvenska Dagbladet. För att få delta i stämman ska aktieägare anmäla sig hos bolaget senast den dag som anges i kallelsen.

Årsstämma 2009

Årsstämma för aktieägarna i Duni hölls 6 maj 2009 i Malmö.

Årsstämma 2010

Nästa årsstämma för aktieägarna i Duni hålls den 5 maj 2010 klockan 15.00 på Skånes Dansteater (Östra Varvsgatan 13 A) i Malmö.

Valberedning

Styrelsens ordförande sammankallar en valberedning. Valberedningen är ett aktieägarutskott som har ansvar för att nominera de personer som, vid årsstämman, skall föreslås för inval i Dunis styrelse.

Valberedningen lämnar förslag till styrelseordförande och övriga styrelseledamöter. Den tar också fram förslag avseende styrelsearvode inklusive fördelning mellan ordförande och övriga styrelseledamöter samt ersättning för kommittéarbete. Dessa förslag presenteras vid årsstämman samt i kallelsen och på hemsidan inför årsstämman.

Avsikten är att valberedningen ska vara sammansatt av representanter för minst tre av Dunis största ägare. I Dunis valberedning ingår följande medlemmar:

Totalt		48,35%
Göran Espelund	Lannebo Fonder	6,17%
Bernard R. Horn Jr	Polaris Capital Management, LLC	12,19%
Rune Andersson	Mellby Gård Investerings AB	29,99%
Anders Bülow (ordförande)	Mellby Gård Investerings AB
Namn	Representerar	2009-12-31
		Ägarandel

Styrelsen

Styrelsen är efter bolagsstämman bolagets högsta beslutande organ. Styrelsens övergripande uppgift är att besluta om bolagets affärsinriktning, bolagets resurser och kapitalstruktur samt bolagets organisation och förvaltning av bolagets angelägenheter. I styrelsens allmänna åtaganden ligger även att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation samt att godkänna bolagets affärsplan. I det allmänna åtagandet ligger att det är styrelsen som beslutar i övergripande frågor som till exempel bolagets strategi, förvärv, större investeringar, avyttringar, avgivande av årsredovisning och delårsrapport. Styrelsen utser den verkställande direktören som ansvarar för den löpande förvaltningen i enlighet med styrelsens anvisningar.

Styrelsens ledamöter

Styrelsens ledamöter väljs årligen av årsstämman för tiden intill dess nästa årsstämma hållits. Styrelsen skall, enligt bolagsordningen, bestå av lägst tre och högst tolv ordinarie ledamöter. Härutöver kan tillkomma arbetstagarrepresentanter.

Bolagsstyrning

dunis styrelse består av fem ledamöter valda av årsstämman 6 maj 2009 och två arbetstagarrepresentanter med en suppleant. dunis verkställande direktör ingår inte i styrelsen men deltar liksom fi nansdirektören som regel vid styrelsemötena som föredragande. styrelsens ordförande deltar inte i den operativa ledningen av bolaget.

styrelsens medlemmar presenteras närmare i avsnittet "styrelse" .

styrelsens arBete

dunis styrelse följer en skriftlig instruktion, styrelsens arbetsordning, som årligen fastställs på det konstituerande styrelsemötet. Arbetsordningen anger hur arbetet i förekommande fall skall fördelas mellan styrelsens ledamöter, och hur ofta styrelsen skall sammanträda. vidare reglerar arbetsordningen, i en instruktion till den verkställande direktören, styrelsens åligganden, beslutsförhet, ansvarsfördelningen mellan styrelsen och den verkställande direktören med mera. styrelsen har också inom sig upprättat två utskott, revisionsutskottet och ersättningsutskottet, dessa beskrivs närmare nedan.

styrelsen sammanträder efter en i förväg beslutad årsplan. utöver dessa möten kan ytterligare möten arrangeras vid händelser av osedvanlig vikt. styrelsen hade totalt tio protokollförda styrelsemöten under räkenskapsåret 2009. Möten har hållits i samband med fastställande av koncernens årsredovisning, delårsrapporter, bokslutskommuniké, budget och strategi.

styrelseordföranden och verkställande direktören har utöver styrelsemötena en löpande dialog kring förvaltningen av bolaget. Arbetsfördelningen mellan styrelsen och den verkställande direktören regleras som ovan nämnts i styrelsens arbetsordning och i en instruktion för verkställande direktören. verkställande direktören är ansvarig för genomförande av affärsplanen samt den löpande förvaltningen av bolagets angelägenheter liksom den dagliga verksamheten i bolaget.

detta innebär att verkställande direktören dessutom får vidta åtgärd utan styrelsens bemyndigande som, med hänsyn till omfattningen och arten av bolagets verksamhet, är av osedvanlig beskaffenhet eller av stor betydelse för bolagets verksamhet förutsatt att beslut av styrelsen inte kan avvaktas utan väsentlig olägenhet för bolaget. i sådana fall ska styrelsen snarast möjligt informeras om eventuella åtgärder som vidtagits. instruktionen till verkställande direktören reglerar även dennes ansvar för rapportering till styrelsen.

styrelsen erhåller månatligen skriftlig information i form av en månadsrapport innehållande uppföljning av bolagets försäljning, operativt resultat och rörelsekapitalets utveckling. vidare innehåller materialet verkställande direktörens och fi nansdirektörens kommentarer, exempelvis korta kommentarer om de olika marknaderna. de månader då styrelsemöte hålls är månadsrapporten mer omfattande och inkluderar även bland annat balansräkning och kassafl öde.

en gång per år utvärderar hela styrelsen de ledande befattningshavarna enligt ett systematiskt förfarande. i detta sammanhang utgör ledande befattningshavare även vissa underchefer, det vill säga en bredare grupp av anställda än vad som på andra ställen i denna årsredovisning defi nieras som ledande befattningshavare. Ledningsgruppen presenteras närmare i avsnittet "Ledning".

Huvudägare, styrelsemedlemmar och verkställande direktör genomför årligen en detaljerad utvärdering av styrelsen utifrån den fastställda arbetsordningen. utvärderingen omfattar bland annat styrelsens sammansättning, individuella styrelsemedlemmar samt styrelsens arbete och rutiner.

"Koden" innehåller regler avseende styrelseledamöternas oberoende och uppställer krav på att majoriteten av styrelseledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. en styrelseledamot anses inte vara oberoende i ett antal situationer, bland annat om styrelseledamoten

• (i) är verkställande direktör eller under de senaste fem åren har varit verkställande direktör i bolaget,
• (ii) erhåller icke obetydlig ersättning för råd eller tjänster utöver styrelseuppdraget från bolaget eller ett närstående företag eller från någon person i bolagsledningen,
• (iii) har eller under det senaste året har haft omfattande affärsförbindelser eller andra omfattande ekonomiska mellanhavanden med bolaget eller ett närstående företag eller
• (iv) har varit styrelseledamot i bolaget i mer än tolv år.

Minst två av de styrelseledamöter som är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen ska även vara oberoende i förhållande till alla aktieägare som kontrollerar tio procent eller mer av aktierna eller rösterna i bolaget. Högst en person från bolagsledningen får vara ledamot av styrelsen.

Styrelsens närvaro

	Funktion O	S beroende1	tyrelse- R möte5	evisions- E utskott	rsättnings utskott
Anders
Bülow O	rdförande	2	10 av 10	8 av 8	4 av 4
Peter
Nilsson O	rdförande	3	3 av 3	–	1 av 1
Harry
Klagsbrun	Ledamot	4	2 av 3	4 av 4	1 av 1
Pia
Rudengren	Ledamot	x	10 av 10	8 av 8	–
Sanna
Suvanto
Harsaae	Ledamot	x	10 av 10	4 av 4	1 av 1
Magnus
Yngen	Ledamot	x	8 av 10	–	3 av 4
Tomas
Gustafsson	Ledamot	x	6 av 7	–	2 av 3
Per-Åke	Arbetstagar
	Halvordsson representant	3	10 av 10	–	–
Göran	Arbetstagar
Andreasson	representant	3	9 av 10	–	–
Inge	Arbetstagar
Larsson	representant	3	10 av 10	–	–

1) Enligt definition i Svensk kod för bolagsstyrning.

2) Ej oberoende (i förhållande till Dunis större aktieägare).

3) Ej oberoende (i förhållande till Duni).

4) Var ej oberoende i förhållande till Dunis största aktieägare fram till och med 2008- 08-27, då EQT Partners avyttrade hela sitt aktieinnehav i Duni.

5) Peter Nilsson och Harry Klagsbrun avgick och Tomas Gustafsson tillträdde vid bolagsstämman den 6 maj 2009.

Styrelsens utskott

Ersättningsutskottet bereder frågor om ersättning till Dunis ledande befattningshavare utifrån de av årsstämman antagna riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare samt förhandlar med verkställande direktören om dennes ersättning. Revisionsutskottet bereder styrelsens arbete med att granska rutiner för koncernens riskhantering, styrning och kontroll, finansiell rapportering och skattesituation. Revisionsutskottet har för detta arbete löpande kontakter med finansdirektören samt revisorerna.

Ersättningsutskott

Ersättningsutskottet består av tre medlemmar: Magnus Yngen (ordförande), Anders Bülow och Tomas Gustafsson. Styrelsens ordförande kan vara ordförande i

utskottet. Övriga ledamöter i ersättningsutskottet skall vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Ersättningsutskottet och dess ordförande skall utses årligen vid det konstituerande styrelsemötet och bestå av minst två av Dunis styrelseledamöter, varav en skall vara Dunis styrelseordförande. Ersättningsutskottet skall sammanträda minst tre gånger om året. Dunis verkställande direktör skall delta i ersättningsutskottets möten förutom då frågor om ersättning till verkställande direktören behandlas.

Dunis ersättningsutskott är ansvarigt för att förbereda frågor rörande ersättningar och andra förmåner för bolagsledningen. Beslut fattas därefter av Dunis styrelse. Ersättningsutskottet deltar också i förberedandet av förslag för antagandet av eventuella aktierelaterade incitamentsprogram inom Duni.

Revisionsutskott

Duni har ett revisionsutskott bestående av tre medlemmar: Pia Rudengren (ordförande), Anders Bülow och Sanna Suvanto-Harsaae. Revisionsutskottet och dess ordförande skall utses årligen vid det konstituerande styrelsemötet och bestå av minst tre av Dunis styrelseledamöter. Utskottets sekreterare skall vara Dunis koncernredovisningschef. Majoriteten av ledamöterna i revisionsutskottet skall vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Minst en ledamot av revisionsutskottet skall vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Eventuella styrelseledamöter som också ingår i bolagets ledning får inte ingå i revisionsutskottet. En ledamot av utskottet måste ha kompetens och erfarenhet inom redovisning, revision och/eller riskhantering i sådan utsträckning att ledamoten kan utföra de uppgifter som ålagts utskottet. Dunis styrelse väljer ordföranden i utskottet. Bolagets revisionsutskott sammanträder minst tre gånger per år.

Dunis revisionsutskott är ansvarigt för att kvalitetssäkra bolagets finansiella och rörelsemässiga rapportering. Revisionsutskottet utvärderar också Dunis processer för intern kontroll och hanteringen av finansiella och rörelsemässiga risker.

Utskottet möter fortlöpande bolagets revisorer i syfte att informera sig om den externa revisionens inriktning och omfattning samt för att utvärdera de externa revisorernas arbete. Utvärderingen innefattar även omfattningen av revisorernas eventuella icke-revisionsrelaterade arbete för Duni. Vid förberedandet av förslag till valet av revisorer och till ersättning för revisionsarbetet biträder revisionsutskottet valberedningen.

Verkställande direktör

Verkställande direktör för Duni är Fredrik von Oelreich (1961), civilekonom. Styrelsen har fastställt en instruktion för verkställande direktörens arbete och roll. Verkställande direktören har ansvaret för den löpande förvaltningen av koncernens verksamhet enligt styrelsens riktlinjer. Fredrik von Oelreich har per 2009-12-31, 205 000 stycken aktier i Duni AB. Ingen närstående till verkställande direktören har något väsentligt aktieinnehav i Duni AB. Fredrik von Oelreich har inget delägarskap i företag som Duni har

betydande affärsförbindelser med och inga väsentliga uppdrag utanför Duni. Fler uppgifter om den verkställande direktören finns i Not 13 i årsredovisningen.

Ersättning till styrelse

Arvode och annan ersättning till styrelsen, inklusive Dunis styrelseordförande, beslutas av årsstämman.

I enlighet med beslut fattat på årsstämman den 6 maj 2009 bestämdes årsarvodet till totalt 1,5 MSEK, varav till styrelseordförande 0,5 MSEK. Därutöver beslutades om arvode för utskottsarbete om totalt 0,3 MSEK. Ersättningen fördelar sig mellan styrelsens ledamöter enligt nedan tabell.

	Styrelsens ersättning för perioden maj 2009 – april 2010
SEK	Styrelse Revisions Ersättnings

	möte	utskott	utskott S	umma
Anders Bülow	500 000	50 000		25 000 575 000
Pia Rudengren	250 000	100 000		– 350 000
Sanna Suvanto-Harsaae	250 000	50 000		– 300 000
Magnus Yngen	250 000	–		50 000 300 000
Tomas Gustafsson	250 000	–		25 000 275 000
Per-Åke Halvordsson	–	–	–	–
Göran Andreasson	–	–	–	–
Inge Larsson	–	–	–	–

1 500 000 200 000 100 000 1 800 000

Ersättning till ledande befattningshavare

Ersättningen till verkställande direktören samt övriga medlemmar i ledningsgruppen skall, enligt riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare antagna av årsstämman 6 maj 2009, vara marknadsmässig och utgöras av fast och rörlig lön, långsiktigt aktierelaterat incitamentsprogram, övriga förmåner samt pension. Den rörliga lönen ska aldrig kunna överstiga den fasta lönen. För närvarande finns inget långsiktigt incitamentsprogram.

2009, MSEK G	R	örlig rundlön ersättning förmåner	Övriga	Pensions kostnad S	umma
Verkställande direktören
Fredrik von Oelreich	4,2	2,1	0,1	1,4	7,8
Andra ledande
befattningshavare	10,5	3,7	0,4	2,9	17,4
	14,7	5,8	0,5	4,3	25,3

Ovanstående tabell visar på den totala utbetalda bruttoersättningen till ledningsgruppen, inklusive grundlöner, rörliga ersättningar, pensionsbetalningar samt övriga förmåner.

Dunis verkställande direktör Fredrik von Oelreich erhåller en årlig bruttolön om 598 740 CHF och har möjlighet att uppnå en bonus motsvarande högst 50% av hans årliga grundlön baserad på för koncernen i förväg bestämda målsättningar. Han ska dessutom ha rätt till vissa andra anställningsförmåner såsom bilersättning. Både Duni och von Oelreich själv har rätt att säga upp avtalet genom skriftlig uppsägning med sex månaders uppsägningstid. Vid uppsägning från bolagets sida, förutom på grund av försumlighet, har von Oelreich rätt till tolv månadslöner. Von Oelreich deltar i ett bidragspensionsprogram till vilket Duni ger årliga bidrag uppgående till ett belopp motsvarande 35% av hans

årliga bruttolön fram till det att avtalet sägs upp. Von Oelreichs pensionsålder är 62 år.

Duni har inte beviljat några lån, förlängt eller utfärdat några garantier eller beviljat säkerheter till förmån för Dunis styrelseledamöter, ledande befattningshavare eller revisorer. Ingen av styrelseledamöterna, de ledande befattningshavarna eller revisorerna har direkt eller indirekt genom ett till honom/henne närstående bolag ingått transaktioner med Duni.

Finansiell rapportering

Bolaget har en informationspolicy enligt vilken bolaget ska offentliggöra kvartalsrapporter, en halvårsrapport, bokslutskommuniké samt årsredovisning. I samband med offentliggörandena av resultatrapporter kan bolaget komma att arrangera analytikerträffar och möten med media för diskussioner angående bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning. Styrelsen bedömer och godkänner innehållet i den finansiella rapporteringen utifrån månadsrapporter, ledningens redovisning och diskussioner i samband med styrelsemöten samt revisorns uttalanden.

Revision

Revisorn ska granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Det sker även en översiktlig granskning av Dunis delårsrapport för tredje kvartalet. Revisorn ska efter varje räkenskapsår lämna en revisionsberättelse till bolagsstämman. Årsstämman utser revisorer på fyra år. På en extra bolagsstämma den 28 augusti 2007 valdes PricewaterhouseCoopers AB, med revisor Bo Hjalmarsson som huvudansvarig för fyra år framåt. Bolagets revisor granskar årsbokslut och årsredovisning samt bolagets löpande verksamhet och rutiner för att uttala sig om redovisningen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Granskning av årsbokslut och årsredovisning görs under månaderna januari och februari. Vid sidan av Duni har Bo Hjalmarsson inga uppdrag i bolag över vilka Dunis större ägare, styrelseledamöter eller verkställande direktör har ett väsentligt inflytande. Bo Hjalmarsson är auktoriserad revisor och medlem av FAR SRS. Arvode för övriga uppdrag till PricewaterhouseCoopers AB förutom revisionsuppdraget uppgick under 2009 till sammanlagt 6,0 MSEK.

Ersättning till revisionsbolag

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Ersättning för revisionsuppdrag	4,8	4,7	1,8	1,8
Ersättning för övriga konsultationer	7,1	7,9	2,2	4,3

Styrelsens beskrivning av intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen för räkenskapsåret 2009

Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning för den interna kontrollen. Denna beskrivning har upprättats i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning, avsnitt 10.5 och 10.6, och är därmed avgränsad till intern kontroll avse

ende den finansiella rapporteringen. Denna beskrivning utgör inte del av de formella årsredovisningshandlingarna och har inte granskats av bolagets revisor.

Systemet för intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen utgör en del av de övergripande affärsprocesserna och är utformat för att säkerställa att de finansiella rapporterna upprättas i enlighet med lagar och rekommendationer.

System för intern kontroll beskrivs ofta utifrån ramverket "Internal Control – Integrated Framework" utfärdat av COSO. Duni har utgått ifrån de områden som utgör grunden för intern kontroll enligt detta ramverk: kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning.

Kontrollmiljö

Styrelsens arbetsordning samt de instruktioner styrelsen upprättat för verkställande direktörens och styrelseutskottens arbete definierar tydligt fördelningen av ansvar och befogenheter i syfte att säkerställa effektiv hantering av risker i affärsverksamheten. Ett revisionsutskott har inrättats för att granska de instruktioner och rutiner som används i den finansiella rapporteringsprocessen såväl som redovisningsprinciper och förändringar av dessa. Koncernledningen rapporterar enligt fastlagda rutiner månatligen till styrelsen. Vidare har koncernledningen formulerat sin syn på hur verksamheten skall bedrivas i en affärsetisk policy.

Riskbedömning och kontrollstruktur

För verksamheten väsentliga risker analyseras av styrelsen som en del i den finansiella rapporteringen. Därutöver tillställer koncernledningen revisionsutskottet en övergripande riskanalys av resultat- och balansräkningar samt de faktorer som påverkar dessa. Riskområden dokumenteras och bedöms utifrån sannolikhet och påverkan. Baserat på detta utformas kontrollprocesser för att säkerställa hög kvalitet i den finansiella rapporteringen.

Organisationsstrukturen tillsammans med ansvarsfördelning och attestordning är tydligt beskriven och kommunicerad genom instruktioner och policies. Verksamheten är organiserad i affärsområden med resultatansvar. Revisionsutskottet kommunicerar kontinuerligt med revisorerna för att utvärdera och förbättra den interna kontrollen. Duni har etablerat en europeisk ekonomifunktion som fristående tillhandahåller redovisningstjänster till verksamheten. Denna funktion följer standardiserade processer och rutiner. Den ansvarige chefen för ekonomifunktionen rapporterar till koncernens finansdirektör.

Information och kommunikation

Information, både externt och internt, styrs genom Duni´s kommunikations- och IR-policy. Ett särskilt avsnitt behandlar ansvar, rutiner och regler. Policyn utvärderas kontinuerligt för att säkerställa att information till aktiemarknaden håller hög kvalitet och är i enlighet med börsreglerna. Finansiell information som kvartalsrapporter, årsredovisningar och väsentliga

händelser publiceras genom pressreleaser och på företagets hemsida. Möten med finansanalytiker arrangeras regelbundet i samband med publicering av kvartalsrapporter. Internt i företaget är intranätet den huvudsakliga informationskällan. Redovisningsmanualer och instruktioner för finansiell rapportering finns tillgängliga på intranätet och dessa uppdateras regelbundet med hänsyn till förändringar i IFRS och andra rekommendationer.

Uppföljning

Styrelsen och revisionsutskottet granskar alla finansiella rapporter innan de formellt godkänns av styrelsen. Revisionsutskottet får löpande avrapportering från revisorn om den interna kontrollen och följer upp väsentliga frågor. Styrelsen har genomgång av månatliga finansiella rapporter som en stående punkt på alla sammanträden och koncernledningen analyserar månadsvis den finansiella utvecklingen inom affärsområdena. Generellt på alla nivåer i organisationen sker löpande uppföljning genom jämförelser mot budget och planer samt genom utvärdering av nyckeltal.

Uttalande om internrevision

Duni har inte funnit behov för en formell internrevisionsavdelning. Den främsta anledningen är att den centraliserade europeiska ekonomifunktionen utför redovisningsservice till verksamheten utifrån standardiserade processer och rutiner och är fristående från den operativa verksamheten, rapporterande direkt till finansdirektören. Denna centraliserade och oberoende process för redovisning och finansiell rapportering bedöms utgöra en plattform för god intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen.

Styrelse

Anders Bülow Född 1953.

• Ordförande sedan 2009. • VD för Mellby Gård Industri
• AB.
• Fil kand i företagsekonomi vid Stockholms universitet.
• Invald 2008
• Aktier i Duni 0

Tomas Gustafsson Född 1965.

• Koncernchef för 2Entertain AB (publ).
• Marknadsekonom.
• Invald 2009
• Aktier i Duni 1 400
• Oberoende av bolaget, bolagsledningen och Dunis större ägare
• Aktier i Duni: 1 200 • Oberoende av bolaget, bolagsledningen och Dunis större ägare

• Styrelseledamot i BioPhausia AB, WeMind Digital Psykologi AB, Social Initiative AB, Tikkurila Oyj, Swedbank AB, Metso Oyj och RusForest AB. • Civilekonom Handelshögsko-

Pia Rudengren Född 1965.

lan, Stockholm. • Invald 2007.

Sanna Suvanto-Harsaae Född 1966.

• Styrelseordförande i Babysam AS och Sunset Boulevard AS.
• Styrelseledamot i Jetpak AB, CandyKing AB, Paulig AB, Symrise AG och Sats AB.
• Företagsekonomiexamen Lunds Universitet.
• Invald 2004.
• Aktier i Duni: 0
• Oberoende av bolaget, bolagsledningen och Dunis större ägare

Magnus Yngen Född 1958.

• VD och koncernchef Husqvarna Group.
• Civilingenjör och teknologie licentiat vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
• Invald 2008
• Aktier i Duni 0
• Oberoende av bolaget, bolagsledningen och Dunis större ägare

Göran Andreasson Född 1947.

• Arbetstagarrepresentant för SPIAF (Svenska Pappersindustriarbetarförbundet). • Anställd som arbetsmiljö-
• ansvarig i Rexcell Tissue & Airlaid AB. • Arbetstagarrepresentant i styrelsen i Rexcell Tissue &
• Airlaid AB. • Styrelseordförande i Bengts-
• forshus AB och Majberget Utveckling AB. • Styrelseledamot i Bengtsfors
• Energi Handel AB, Bengtsfors Energi Nät AB och Bengtsfors Teknik AB.
• Invald 2001
• Aktier i Duni: 0

Per-Åke Halvordsson Född 1959.

• Arbetstagarrepresentant för PTK (Unionen).
• Anställd som produktionsledare i Rexcell Tissue & Airlaid AB.
• Suppleant för arbetstagarrepresentanterna i styrelsen i
• Rexcell Tissue & Airlaid AB. • Bolagsstyrelseutbildning
• PTK. • Invald 2005
• Aktier i Duni: 0

Koncernledning

• Fredrik von Oelreich Född 1961.
• Verkställande direktör
• Civilekonom
• Engagerad sedan 2005
• Aktier: 205 000

Mats Lindroth Född 1960. • Finansdirektör • Civilekonom • Anställd sedan 1987

• Aktier: 22 018

Øyvind Førland Född 1962. • Marknadsdirektör • Civilekonom

• Anställd sedan 1987
• Aktier: 22 018

Leendert Amersfoort Född 1958.

• Försäljningsdirektör för Professional Nordic, West & South
• Examen i marknadsföring och företagsekonomi
• Anställd sedan 1995
• Aktier: 22 018

Patrik Söderstjerna Född 1964.

• Verkställande direktör i Rexcell Tissue & Airlaid AB
• Civilingenjör
• Anställd sedan 2007
• Aktier: 16 000
• Manfred Meuser

Född 1948.

• Försäljningsdirektör för Professional Central & East
• Utbildning i industriell eko-
• nomi • Anställd sedan 1971
• Aktier: 22 018

Ketil Årdal Född 1970.

• Försäljningsdirektör för Retail
• Diplomerad ekonom
• Anställd sedan 2005
• Aktier: 1 818

Dr Ulfert Rott Född 1960.

• Konverterings- och logistikdirektör
• Doktor i maskinteknik och
• civilekonom
• Anställd sedan 2004
• Aktier: 22 018

Innehållsförteckning Årsredovisning

	Årsredovisning	35-91	4.1	Viktiga uppskattningar och antaganden för
	Förvaltningsberättelse	36		redovisningsändamål	62
	Femårsöversikt, resultaträkning, koncernen	40	4.2	Viktiga bedömningar vid tillämpning av företa
	Femårsöversikt, balansräkning, koncernen	41		gets redovisningsprinciper	62
	Nyckeltal i sammandrag, koncernen	41	5	Rörelsesegment	62
	Resultaträkning koncernen	42	6	Inköp och försäljning mellan koncernbolag	64
	Rapport över totalresultat för koncernen	43	7	Kostnader fördelade per kostnadsslag	64
	Balansräkning koncernen	44	8	Avskrivningar	65
	Rapport över förändring i eget kapital för		9	Omstruktureringskostnad
	koncernen	46		Avsättning till omstruktureringsreserv	65
	Kassaflödesanalys för koncernen	47	10	Varulager	66
	Resultaträkning moderbolaget	48	11	Ersättning till revisorerna	66
	Balansräkning moderbolaget	49	12	Personal (medelantal)	66
	Förändring av eget kapital i moderbolaget	51	13	Löner och andra ersättningar	67
	Kassaflödesanalys för moderbolaget	52	14	Sjukfrånvaro moderbolaget	69
			15	Övriga rörelseintäkter	69
Noter			16	Övriga rörelsekostnader	70
1	Allmän information	53	17	Valutakursdifferenser - netto	70
2	Sammanfattning av viktiga redovisnings		18	Resultat från finansiella poster	70
	principer:	53	19	Resultat från andelar i koncernföretag	70
2.1	Grunder för rapporternas upprättande	53	20	Inkomstskatt	71
2.2	Koncernredovisning	54	21	Aktiekapital och resultat per aktie	73
2.3	Segmentrapportering	54	22	Immateriella tillgångar	73
2.4	Omräkning av utländsk valuta	54	23	Byggnader, mark och markanläggningar	75
2.5	Kassaflödesanalys	54	24	Maskiner och andra tekniska anläggningar	76
2.6	Intäkter	54	25	Inventarier, verktyg och installationer	76
2.7	Immateriella tillgångar	55	26	Pågående nyanläggningar och förskott
2.8	Materiella anläggningstillgångar	55		avseende materiella anläggningstillgångar	77
2.9	Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar	55	27	Andelar i koncernföretag	77
2.10	Leasing	55	28	Andra långfristiga fordringar	78
2.11	Finansiella tillgångar	55	29	Kundfordringar och andra fordringar	78
2.12	Varulager	56	30	Derivatinstrument	79
2.13	Likvida medel	56	31	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	80
2.14	Finansiella skulder	56	32	Upplåning	81
2.15	Inkomstskatter	56	33	Klassificering av finansiella instrument	82
2.16	Ersättning till anställda	57	34	Avsatt till pensioner	83
2.17	Avsättningar	57	35	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	84
2.18	Anläggningstillgångar som innehas för		36	Ställda säkerheter och eventualförpliktelser	84
	försäljning och avvecklade verksamheter	57	37	Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet	85
2.19	Statligt stöd	57	38	Åtaganden	85
2.20	Utsläppsrättigheter	57	39	Rörelseförvärv	85
2.21	Resultat per aktie	57	40	Transaktioner med närstående	85
2.22	Moderbolagets redovisningsprinciper	58	41	Avvecklade verksamheter	86
3	Finansiell risker	58	42	Händelser efter balansdagen	86
3.1	Finansiella riskfaktorer	58
3.1.1	Marknadsrisk	58		Revisionberättelse	87
3.1.2	Kreditrisk	59		Underskrifter	88
3.1.3	Likviditetsrisk	59		Nyckeltalsdefinitioner	89
3.2	Hantering av kapitalrisk	61		Ordlista	90
3.3	Beräkning av verkligt värde	61		Kalendarium	91
4	Viktiga uppskattningar och bedömningar för			Adresser	91
	redovisningsändamål	62

Förvaltningsberättelse

Koncernen

Duni är en av Europas ledande aktörer inom attraktiva kvalitetsprodukter och koncept för bordsdukning samt för förpackningar för "take-away". Koncernen har en ledande position genom kombinationen av hög kvalitet, etablerade kundrelationer och ett välrenommerat varumärke samt stark lokal närvaro i Europa. Verksamheten bedrivs inom tre affärsområden: Professional, Retail och Tissue.

Affärsområde Professional erbjuder Dunis koncept och produkter i huvudsak till hotell, restauranger och cateringföretag. Erbjudandet omfattar bords- och serveringsprodukter såsom servetter, dukar, tabletter, ljus samt serveringsprodukter som glas, koppar, bestick antingen producerade i plast eller papper. Duni har en marknadsledande position i Benelux, Norden, Tyskland, Schweiz, Frankrike och Storbritannien. Affärsområde Professional erbjuder också kundanpassade förpackningslösningar för matförvaring vid försäljning av måltider för "take-away" och catering. Duni har som nischaktör inom detta område en ledande position i Norden. Affärsområde Professional svarar för omkring 68 procent av Dunis omsättning.

Inom affärsområde Retail erbjuder Duni konsumentprodukter till främst detaljhandeln. Sortimentet omfattar servetter, dukar, ljus, glas, bestick och i ökad utsträckning olika sortimentserbjudanden. Produkterna marknadsförs huvudsakligen under varumärket Duni. Duni utvecklar och tillverkar, i begränsad omfattning, även produkter för kunder som marknadsför dessa under eget varumärke. Duni har en ledande position i Benelux, Norden, Tyskland, Schweiz och Storbritannien. Affärsområdet svarar för omkring 19 procent av Dunis omsättning.

Affärsområde Tissue producerar mjukpapper som används i produkter inom de övriga affärsområdena samt är underleverantör till externa kunder inom framförallt hygienindustrin. Tissue svarar för cirka 13 procent av Dunis omsättning.

PRODUKT- OCH KONCEPTUTVECKLING

Inom produktutveckling arbetar Duni med såväl ny design och färgsättning som nya material och lösningar. Duni har fokus på produkt- och konceptutveckling, med en unik styrka inom form, design och funktionalitet. Dunis innovationsprocess kännetecknas av förmågan att snabbt och flexibelt kunna utveckla nya kollektioner, koncept och produkter som skapar ett tydligt mervärde för de olika kundkategorierna på marknaden.

Duni driver främst utvecklingen inom de marknadssegment där koncernen traditionellt har en ledande ställning. Koncernen fortsätter samtidigt att vidareutveckla nya produkter och koncept för nya segment.

MARKNADSUTVECKLING

Efterfrågan på de flesta av Dunis marknader var under året förhållandevis svag som en konsekvens av konjunkturläget. Efterfrågesituationen var i synnerhet svag under det första halvåret medan läget stabiliserades något under det andra halvåret.

Hotell- och restaurangnäringen påverkades negativt av den svaga konjunkturen. Den långsiktiga trenden pekar dock fortsatt mot flera restaurangbesök och en ökning av antal hotellnätter, i huvudsak drivet av förändrade konsumtionsmönster och ekonomisk tillväxt. Nya restaurangkoncept, såsom färdiglagad mat i livsmedelsbutiker, "take away" och snabbservicerestauranger fortsätter att öka i antal och dessa koncept tar en allt större marknadsandel.

Efterfrågan inom Retail har under året varit relativt stabil på de flesta marknader. Vi har dock inom vissa marknader kunnat observera att flera dagligvarukedjor, till följd av konjunkturläget, ökat sin fokusering på lågprisprodukter. Samtidigt har trenden att dagligvaruhandeln utvecklar och marknadsför egna varumärken inom Dunis segment stagnerat något och på sikt ser vi att varumärkesbaserade produkter kan komma att återta utrymme i sortimentet.

Inom Tissue har efterfrågan på torrformerat mjukpapper (airlaid) till hygienindustrin minskat något. Framförallt det första halvåret var svagt med en återhämtning under det andra halvåret.

FRAMTIDSUTSIKTER

Efterfrågan på lång sikt drivs framförallt av ökad köpkraft i kombination med ändrade vanor vilka för med sig att en ökad andel måltider äts utanför hemmet. Därutöver påverkas efterfrågan för Dunis produkter gynnsamt av att allt fler restauranger väljer att ersätta linne med engångslösningar av premiumkvalitet. Vidare bedöms tillväxten inom "take-away" segmentet att fortsätta då antalet enmanshushåll ökar och urbaniseringen fortsätter.

I det korta perspektivet syns alltjämt en långsam återhämtning från det svaga marknadsläget. Samtidigt har priserna på viktiga råmaterial ökat i snabb takt under det andra halvåret vilket blir en utmaning att hantera när efterfrågan fortfarande är svag.

RAPPORTERING

Årsredovisningen omfattar räkenskapsåret 2009. Föregående år avser räkenskapsåret 2008.

Det redovisade rörelseresultatet inkluderar två jämförelsestörande poster; en omstruktureringskostnad om 2 (41) MSEK, främst hänförlig till rationaliseringsåtgärder inom produktionen, samt en orealiserad värderingseffekt av el- och valutaderivat om 54 (-48) MSEK. Rörelseresultatet kommenteras i texten nedan exklusive dessa jämförelsestörande poster.

Jämförelsestörande poster

MSEK	2009	2008
Underliggande rörelseresultat	436	414
Orealiserade värdeförändringar av derivatinstrument	54	-48
Omstruktureringskostnader	-2	-41
Redovisat rörelseresultat	488	326

OMSÄTTNING

Dunis nettoomsättning uppgick till 4 220 (4 099) MSEK. Årets försäljning innebär en ökning med 3,0 procent, en förbättring som kan härledas till den svaga svenska kronan. Med oförändrade valutakurser från föregående år skulle nettoomsättningen vara 230 MSEK lägre för året det vill säga en försäljningsminskning om 2,7 procent i fasta växelkurser.

Duni har under 2009 haft en ökad försäljning om 4,1 procent inom affärsområdet Professional. I fasta växelkurser motsvarar det dock en omsättningsminskning om 2,8 procent. Då marknadsutvecklingen generellt sett under året var svag innebär detta en försäljningsutveckling som är något bättre än marknaden. Den svaga konjunkturen medförde att försäljningen utvecklades ogynnsamt i södra och östra Europa medan flera marknader i Centraleuropa, i synnerhet Tyskland, uppvisade en stabil försäljning. Förpackningslösningar för färdiglagad mat utvecklas fortfarande gynnsamt.

Inom affärsområdet Retail har omsättningen utvecklats positivt med en uppgång på 1,9 procent jämfört med samma period föregående år. I fasta växelkurser motsvarar det en minskning om 3,0 procent. Norden är på grund av strukturella förändringar den marknad som haft den svagaste utvecklingen.

Inom affärsområdet Tissue har omsättningen, främst beroende på låg leveransvolym under andra kvartalet, minskat med 1,5 procent.

RESULTAT

Det underliggande rörelseresultatet uppgick till 436 (414) MSEK. Med oförändrade valutakurser från föregående år skulle rörelseresultatet vara 54 MSEK lägre för året. Resultatuppgången beror, förutom valutakursutvecklingen, på lägre råmaterialpriser samt genomförda kostnadsbesparingar. Lägre volymer har påverkat resultatet negativt.

Finansnettot uppgick till -43 (-75) MSEK. De externa räntekostnaderna är lägre än föregående år tack vare en minskad skuldsättning och lägre räntor. Resultat före skatt uppgick till 444 (251) MSEK.

För räkenskapsåret redovisades en skattekostnad om 108 (60) MSEK. Under året har den uppskjutna skattefordran relaterad till förlustavdrag reducerats med 22 (45) MSEK.

Årets resultat för kvarvarande verksamheter uppgick till 336 (191) MSEK. Resultatet från avvecklade verksamheter uppgick till 0 (6) MSEK. Koncernens samlade resultat uppgick till 336 (197) MSEK.

INVESTERINGAR

Koncernens nettoinvesteringar uppgick till 121 (139) MSEK. Investeringarna är framförallt relaterade till koncernens större produktionsanläggningar i Polen, Tyskland och Sverige. Av- och nedskrivningar uppgick till 102 (97) MSEK.

Under året har beslut tagits om att investera i en ny biobränslepanna till ett värde av ca 55 MSEK vid pappersbruket i Skåpafors. Den nya pannan kommer att minska koldioxidutsläppen, då användandet av fossila bränslen minskar markant. Den kommer också att minska deponeringen. Biobränslepannan kommer att tas i drift under det andra halvåret 2010.

KASSAFLÖDE OCH FINANSIELL STÄLLNING

Koncernens operativa kassaflöde uppgick till 626 (274) MSEK.

Koncernens balansomslutning uppgick per den 31 december till 3 489 (3 811) MSEK. Minskningen beror främst på att Duni under en tid vidtagit systematiska åtgärder för ett förbättrat varuflöde och en effektiv uppföljning av kundkrediter som har gett betydande effekt på rörelsekapitalet vilket således även återspeglas i det starka kassaflödet.

Koncernens räntebärande nettoskuld uppgick till 631 MSEK. I december 2008 uppgick den räntebärande nettoskulden till 1 100 MSEK. De externa lånen har amorterats netto under året med 391 MSEK.

OPERATIVA OCH FINANSIELLA RISKER

Duni är exponerat för ett flertal rörelserisker som det är väsentligt att hantera.

Utvecklingen av attraktiva sortimentskollektioner och i synnerhet julkollektionen är mycket viktig för att Duni skall uppnå en god försäljnings- och resultatutveckling. Duni arbetar med detta genom att ständigt utveckla sitt sortiment. Ungefär 25 % av kollektionen byts ut varje år för att möta och skapa nya trender.

En försämrad konjunktur under en längre period i Europa skulle kunna leda till färre antal restaurangbesök, minskad konsumtion i konsumentledet och ökad priskonkurrens vilket kan påverka volymer och bruttomarginaler.

Styrning och hantering av fluktuationer i priser för råmaterial och energi har stor påverkan på Dunis konkurrenskraft.

Att Duni inte tillämpar säkringsredovisning innebär en ökad redovisningsmässig exponering då orealiserade omvärderingar av derivatinstrument redovisas mot resultaträkningen. Under det andra kvartalet 2009 fattade styrelsen beslut om att upphöra med valutasäkring av framtida operativa flöden.

Dunis finansförvaltning och dess hantering av finansiella risker regleras av en finanspolicy antagen av styrelsen. Detta arbete leds och hanteras av koncernens finansfunktion, vilken ingår som en enhet inom moderbolaget. Koncernen delar in de finansiella riskerna i marknadsrisk, bestående av valutarisk, prisrisk och ränterisk samt kreditrisk och likviditetsrisk. Dessa risker kontrolleras i en övergripande riskhanteringspolicy som fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat.

Vad beträffar Dunis långfristiga finansiering är den sedan 2007 säkerställd genom ett finansieringsavtal som löper till och med 2012. Se vidare Not 3 beträffande riskhantering.

RÄTTSLIGA TVISTER

Ett fåtal tvister av mindre belopp rörande kund- och leverantörsförhållanden samt immateriella rättigheter är pågående vid bokslutstidpunkten. I årsbokslutet har reserver bokförts som enligt ledningens bedömning täcker eventuellt negativa utfall av dessa tvister.

MILJÖ

Duni antog under slutet av 2008 en ny miljöstrategi med policy och mål omfattande utveckling och information kring produkter, effektiv och kontrollerad produktion samt kunskap och kommunikation ur ett miljöperspektiv.

Miljö- och kvalitetssystem enligt 1SO 14001 och ISO 9001 är införda och certifierade vid koncernens samtliga produktionsenheter. Leverantörer utvärderas enligt koncernens uppförandekod, som omfattar såväl miljösom socialt ansvar.

Duni erhöll under 2009 FSC-certifikat DNV- COC/CW - 0000148 för försäljning, tillverkning och distribution av bland annat servetter, dukar och serveringsartiklar. Certifikatet ska säkerställa att Dunis pappersprodukter kommer från hållbart skogsbruk.

Rexcell Tissue & Airlaid AB bedriver två tillståndspliktiga verksamheter enligt miljöbalken i svensk lagstiftning. Koncernen har tillstånd för tillverkning av 45 000 ton våtformerat mjukpapper per år och 26 000 ton torrformerat mjukpapper per år vid bruket i Skåpafors och 10 000 ton torrformerat mjukpapper i Dals Långed. Bruken har beviljats tillstånd för utsläpp av koldioxid, CO2, av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Tilldelningen av utsläppsrätter är 2 779 ton i Dals Långed och 14 154 ton i Skåpafors.

STYRELSENS ARBETE

Styrelsen skall enligt bolagsordningen bestå av minst tre och högst tolv ledamöter. Styrelsen bestod under året fram till årsstämman av sex ledamöter och därefter av fem ledamöter samt två arbetstagarrepresentanter med en suppleant. Styrelsen hade 10 protokollförda styrelsemöten under räkenskapsåret.

Vid årsstämman den 6 maj 2009 valdes Tomas Gustavsson in som ny styrelseledamot. Till ny styrelseordförande valdes Anders Bülow efter att den tidigare styrelseordföranden Peter Nilsson undanbett sig omval.

En arbetsordning anger riktlinjerna för styrelsens arbete samt beskriver arbetsfördelningen mellan styrelsen och VD. Riktlinjerna för styrelsens arbete skall säkerställa att styrelsen har en allsidig information och att alla viktiga aspekter av koncernens verksamhet tas upp till behandling. Arbetsordningen revideras och fastställs av styrelsen varje år. Revisorerna rapporterar till styrelsen

sina iakttagelser från de granskningar som genomförts och bedömningen av koncernens interna kontroll.

Styrelsen har två utskott, ersättningsutskottet och revisionsutskottet. Ersättningsutskottet behandlar frågor om ersättning till ledande befattningshavare samt förhandlar med VD om dennes ersättning utifrån riktlinjer som antas på årsstämman. På årsstämman den 6 maj 2009 fastställdes de av styrelsens föreslagna riktlinjer för VD och övriga ledande befattningshavare för det kommande året, se vidare Not 13.

Revisionsutskottet bereder styrelsens arbete med att granska rutinerna för koncernens riskhantering, styrning och kontroll, finansiell rapportering och skattesituation. Revisionsutskottet har för detta arbete löpande kontakter med finansdirektören samt bolagets revisorer.

MEDARBETARE

För Dunis fortsatta utveckling, framställning samt marknadsföring av framgångsrika produkter och koncept inom bordsdukning och förpackningar för "take away" är initiativ och insatser av personalen av avgörande betydelse. Duni genomför därför kontinuerligt insatser för att rekrytera och utveckla medarbetare. Utvecklingsinsatser genomförs såväl vad gäller kompetens som ledarskapsutveckling och Duni strävar efter att varje anställd skall ha en handlingsplan för sin egen utveckling.

Antalet anställda var den 31 december 2009, 1 906 stycken. I december 2008 var antalet anställda 1 952 stycken. Minskningen av antalet anställda är till stor del ett resultat av de rationaliseringsåtgärder som initierades vid slutet av 2008.

Duni har under året genomfört ett utvecklings- och utbildningsprogram för ett tiotal yngre chefer och medarbetare.

ERSÄTTNING TILL VD OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Det föreslås att årsstämman antar följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare:

"Ersättning till VD och övriga personer i företagsledningen skall normalt utgöras av fast lön, rörlig lön och övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen skall vara marknadsmässig och konkurrenskraftig samt stå i relation till ansvar och befogenheter. Den rörliga lönen skall baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara resultatmål. Den rörliga lönen skall aldrig kunna överstiga den fasta lönen. Vid uppsägning av anställningsavtal från bolagets sida skall uppsägningslön och avgångsvederlag sammantaget inte överstiga 18 månadslöner. Pensionsförmåner skall vara avgiftsbestämda, om inte särskilda skäl motiverar något annat. Pensionsåldern för företagsledningen skall i det normala fallet vara 65 år men i inga fall vara lägre än 62 år. Styrelsen får frångå dessa riktlinjer endast om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det."

För mer information angående ersättning till VD och ledande befattningshavare se vidare Not 13.

UTLÄNDSKA BOLAG OCH FILIALER

Koncernen har verksamhet i 17 länder, inklusive moderbolagets filial i Turkiet. Denna filial är dock under avveckling.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER 31 DECEMBER 2009

Inga händelser av vikt har inträffat efter den 31 december 2009.

Moderbolaget

OMSÄTTNING, RESULTAT OCH FINANSIELL STÄLLNING

Moderbolaget, Duni AB, innehåller koncernledning samt gemensamma koncernfunktioner, såsom finans, personal, inköp, kommunikation, marknad och IT. Delar av koncernens utvecklingsresurser finns inom moderbolaget. Distribution av bolagets produkter sker i huvudsak till andra enheter inom koncernen, men moderbolaget svarar också för koncernens försäljning på den nordiska marknaden.

Nettoomsättningen uppgick till 1 180 (1 244) MSEK. Rörelseresultatet redovisades till -43 (-143) MSEK, och finansnettot till 543 (324) MSEK. Moderbolagets nettoresultat var 487 (184) MSEK. I finansnettot ingår under året mottagna interna utdelningar om 547 (351) MSEK.

Moderbolagets investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 21 (16) MSEK.

Soliditeten i moderbolaget uppgick vid årsskiftet till 63,4 procent (46,7). Moderbolagets likvida medel uppgick per den 31 december 2009 till 179 (153) MSEK.

OPERATIVA OCH FINANSIELLA RISKER I MODERBOLAGET

Moderbolagets risker sammanfaller i allt väsentligt med koncernens risker.

Duni AB har en ökad redovisningsmässig exponering då orealiserade omvärderingar av derivatinstrument redovisas mot resultaträkningen.

Dunis finansförvaltning och dess hantering av finansiella risker regleras av en finanspolicy antagen av styrelsen. Detta arbete leds och hanteras av koncernens finansfunktion, vilken ingår som en enhet inom moderbolaget. Koncernen delar in de finansiella riskerna i marknadsrisk, bestående av valutarisk, prisrisk och ränterisk samt kreditrisk och likviditetsrisk.

Dunis aktie och ägare

ÄGARFÖRHÅLLANDEN DEN 31 DECEMBER 2008

Duni är noterat på NASDAQ OMX i Stockholm under kortnamnet "DUNI". De största ägarna per den 31 december 2009 var Mellby Gård Investerings AB 29,99 procent, Polaris Capital Management, LLC 12,19 procent och SEB Investment Management 6,77 procent.

DUNIS AKTIE

Dunis aktiekapital består av 46 999 032 stycken utestående stamaktier med rösträtten 1 röst per aktie. Kvotvärdet på aktierna är 1,25 kronor per aktie. Duni innehar inga egna aktier.

Antalet aktier skall vara lägst 32 008 000 och högst 128 032 000 stycken. Det finns inga utestående teckningsoptioner eller konvertibler. Ledande befattningshavare äger tillsammans 0,7 procent av aktierna i Duni.

STYRELSENS och verkställande direktörens förslag till vinstdisposition

Vinstdisposition moderbolaget (SEK)

Fritt eget kapital i moderbolaget

Balanserade vinstmedel	1 381 180 320
Årets resultat	487 199 205
Summa fritt eget kapital i moderbolaget	1868379525
Styrelsen och verkställande direktören föreslår:	117 497 580
att till aktieägare utdela 2,50 SEK per aktie samt att återstående belopp balanseras
i ny räkning	1 750 881 945
Summa	1 868 379 525

Styrelsen föreslår till årsstämman 2010 att besluta om en vinstdisposition innebärande att till aktieägare registrerade på avstämningsdagen den 10 maj 2010 utdela 2,50 kronor per aktie, vilket motsvarar totalt 117 497 580 kronor, och att återstoden av fritt eget kapital balanseras i ny räkning.

Förutsatt att årsstämman 2010 fattar beslut i enlighet med styrelsens förslag om vinstdisposition kommer 1 751 MSEK att balanseras i ny räkning. Full täckning finns för moderbolagets bundna egna kapital efter föreslagen vinstutdelning. Koncernens egna kapital uppgår till 1 789 MSEK.

Till grund för sitt förslag till utdelning har styrelsen enligt 18 kap. 4 § Aktiebolagslagen (2005:551) bedömt att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamheten ställer på storleken av moderbolagets och koncernens eget kapital liksom på moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen anser även att utdelningen ger utrymme för koncernen att fullgöra sina förpliktelser och genomföra planerade investeringar. Baserat på Dunis resultat efter skatt, ligger den föreslagna utdelningen väl i linje med koncernens utdelningspolicy.

Moderbolagets och koncernens soliditet bedöms även efter vinstutdelningen vara god i förhållande till den bransch koncernen är verksam inom. Föreslagen vinstutdelning kommer inte att påverka moderbolagets och koncernens förmåga att infria sina betalningsförpliktelser. Moderbolaget och koncernen har god tillgång till såväl kort- som långfristiga krediter. Krediterna kan tas i anspråk med kort varsel, varför styrelsen bedömer att moderbolaget och koncernen har god beredskap att hantera förändringar med avseende på likviditeten och oväntade händelser. Styrelsen anser att moderbolaget och koncernen har förutsättningar att möta framtida affärsrisker och även tåla eventuella förluster.

STYRELSENS FÖRSÄKRAN

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Femårsöversikt, resultaträkning, koncernen

MSEK	2009	2008	2007	2006	2005
Intäkter	4 220	4 099	3 985	3 762	3 656
Kostnad för sålda varor	-3 054	-3 020	-2 948	-2 812	-2 829
Bruttoresultat	1 166	1 079	1 037	950	827
Försäljningskostnader	-482	-465	-446	-459	-510
Administrationskostnader	-184	-198	-208	-219	-185
Forsknings- och utvecklingskostnader	-29	-23	-13	-6	-
Övriga rörelseintäkter	107	57	57	44	20
Övriga rörelsekostnader	-90	-124	-33	-33	-33
Rörelseresultat	488	326	394	277	119
Finansiella intäkter	2	8	37	59	47
Finansiella kostnader	-45	-83	-235	-335	-300
Finansiella poster netto	-43	-75	-198	-276	-253
Resultat efter finansiella poster	444	251	196	1	-134
Inkomstskatt	-108	-60	-97	-12	-3
Periodens resultat kvarvarande verksamheter	336	191	99	-11	-137
Periodens resultat från avvecklade verksamheter	-	6	472	77	70
Periodens resultat	336	197	571	66	-67

Femårsöversikt, balansräkning, koncernen

MSEK	2009	2008	2007	2006*	2005*
TILLGÅNGAR
Goodwill	1 199	1 199	1 199	2 145	2 248
Övriga immateriella anläggningstillgångar	29	25	29	15	11
Materiella anläggningstillgångar	510	514	433	692	849
Finansiella anläggningstillgångar	336	369	398	496	526
Summa anläggningstillgångar	2 074	2 107	2 059	3 348	3 634
Varulager	382	542	500	639	801
Kundfordringar	640	731	546	900	995
Övriga fordringar	163	182	207	233	187
Likvida medel	230	249	202	193	152
Summa omsättningstillgångar	1 415	1 704	1 455	1 965	2 135
SUMMA TILLGÅNGAR	3 489	3 811	3 514	5 313	5 769
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	1 789	1 544	1 416	838	816
Långfristiga finansiella skulder	682	1 151	1 092	2 349	2 922
Övriga långfristiga skulder	216	229	219	305	346
Summa långfristiga skulder	898	1 380	1 311	2 654	3 268
Leverantörsskulder	344	358	305	472	616
Kortfristiga finansiella skulder	-	-	0	700	341
Övriga kortfristiga skulder	458	529	482	649	728
Summa kortfristiga skulder	802	887	787	1 821	1 685
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	3 489	3 811	3 514	5 313	5 769

* Balansräkningen per december 2006 och 2005 inkluderar den avvecklade verksamheten, deSter som såldes i mars 2007. Balansräkningen per december 2005 inkluderar den avvecklade verksamheten Duni Americas, som såldes i augusti 2006.

Nyckeltal i sammandrag, koncernen

MSEK	2009	2008	2007	2006
Nettoomsättning, MSEK	4 220	4 099	3 985	3 762
Bruttoresultat, MSEK	1 166	1 079	1 037	950
EBIT*, MSEK	436	414	395	328
EBITDA*, MSEK	539	511	485	409
Antal anställda	1 906	1 952	2 001	1 999
Bruttomarginal, %*	27,6 %	26,8 %	26,0 %	25,3 %
EBIT marginal, %*	10,3 %	10,1 %	9,9 %	8,7 %
EBITDA marginal, %*	12,8 %	12,5 %	12,1 %	10,9 %
* Beräknat på underliggande rörelseresultat

Resultaträkning, koncernen

MSEK	Not 1-5, 12-14	2009	2008
Kvarvarande verksamheter
Intäkter	5,6	4 220	4 099
Kostnad för sålda varor	6-10	-3 054	-3 020
Bruttoresultat		1 166	1 079
Försäljningskostnader	7-9	-482	-465
Administrationskostnader	7-9,11	-184	-198
Forsknings- och utvecklingskostnader	7,8	-29	-23
Övriga rörelseintäkter	15	107	57
Övriga rörelsekostnader	7,8,16	-90	-124
Rörelseresultat	5,17	488	326
Resultat från finansiella poster	17,18
Finansiella intäkter		2	8
Finansiella kostnader		-45	-83
Finansiella poster netto		-43	-75
Resultat efter finansiella poster		444	251
Inkomstskatt	20	-108	-60
Årets resultat kvarvarande verksamheter		336	191
Årets resultat från avvecklade verksamheter	41	-	6
Årets resultat		336	197
Resultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		336	197
Resultat per aktie (uttryckt i kr per aktie), räknat på årets resultat från kvarvarande verksamhet:
- Före och efter utspädning	21	7,15	4,06
Resultat per aktie (uttryckt i kr per aktie), räknat på årets resultat från avvecklade verksamheter hänförligt till moderbolagets aktieägare under året:
- Före och efter utspädning	21	-	0,13
Resultat per aktie (uttryckt i kr per aktie), räknat på årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare under året:
- Före och efter utspädning	21	7,15	4,19

Rapport över totalresultat för koncernen

MSEK	2009	2008
Årets resultat	336	197
Övrigt totalresultat1)
Periodens omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter	-6	16
Årets övriga totalresultat	-6	16
Årets summa totalresultat	330	213
Årets summa totalresultat hänförligt till: Moderbolagets aktieägare	330	213

1) Övrigt totalresultat består av omräkningsdifferenser vilket inte har någon skatteeffekt.

Balansräkning koncernen

MSEK	Not	2009	2008
TILLGÅNGAR	1-5
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	22
Goodwill		1 199	1 199
Aktiverade utvecklingskostnader		26	20
Varumärken och licenser		3	5
Summa immateriella anläggningstillgångar		1 228	1 224
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader, mark och markanläggningar	23	48	52
Maskiner och andra tekniska anläggningar	24	339	331
Inventarier, verktyg och installationer	25	62	64
Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar	26	61	67
Summa materiella anläggningstillgångar		510	514
Finansiella anläggningstillgångar
Uppskjuten skattefordran	20	324	367
Andra långfristiga fordringar	28	12	2
Summa finansiella anläggningstillgångar		336	369
Summa anläggningstillgångar		2 074	2 107
Omsättningstillgångar
Varulager	10
Råvaror och förnödenheter		101	103
Varor under tillverkning		15	22
Färdigvarulager och handelsvaror		260	412
Förskott till leverantörer		6	5
Summa varulager		382	542
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	29	640	731
Derivatinstrument	30	10	12
Skattefordringar		36	31
Övriga fordringar	29	68	98
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	31	49	41
Summa kortfristiga fordringar		803	913
Likvida medel		230	249
Summa omsättningstillgångar		1 415	1 704

Balansräkning koncernen, forts

MSEK	Not	2009	2008
EGET KAPITAL OCH SKULDER	1-5
Eget kapital
Aktiekapital	21	59	59
Övrigt tillskjutet kapital		1 681	1 681
Reserver		49	55
Ansamlad förlust inklusive årets resultat		0	-251
Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		1 789	1 544
Långfristiga skulder	32
Checkräkningskredit	32	13	5
Banklån	32	669	1 146
Uppskjuten skatteskuld	20	26	28
Avsättningar till pensioner	34	190	201
Summa långfristiga skulder		898	1 380
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder		344	358
Skatteskulder		7	3
Derivatinstrument	30	2	59
Övriga skulder		62	59
Avsättning till omstruktureringsreserv	9	15	44
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	35	372	364
Summa kortfristiga skulder		802	887
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		3 489	3 811
Ställda säkerheter	36	-	-
Eventualförpliktelser	36	72	42

Rapport över förändring i eget kapital för koncernen

	Hänförligt till Moderbolagets aktieägare
	Aktie-	Övrigt till-	Omrä-	Verkligt	Ansamlad	Summa
	kapital	skjutet	knings	värde	förlust inkl	eget
MSEK		kapital	reserv2)		reserv1) årets resultat	kapital
Ingående balans 2008-01-01	59	1 681	26	13	-363	1 416
Årets totalresultat	-	-	16	-	197	213
Transaktioner med ägare
Utdelning till aktieägare avseende 2007	-	-	-	-	-85	-85
Totala transaktioner med ägare	-	-	-	-	-85	-85
Ingående balans 2009-01-01	59	1 681	42	13	-251	1 544
Årets totalresultat	-	-	-6	-	336	330
Transaktioner med ägare
Utdelning till aktieägare avseende 2008	-	-	-	-	-85	-85
Totala transaktioner med ägare	-	-	-	-	-85	-85
Utgående balans 2009-12-31	59	1 681	36	13	0	1 789

1) Verkligt värde reserv avser omvärdering av mark enligt tidigare redovisningsprinciper. Det omvärderade beloppet antogs som anskaffningsvärde i enlighet med övergångsreglerna i IFRS 1.

2) Omräkningsreserven avser årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter.

Kassaflödesanalys för koncernen

MSEK	Not	2009	2008
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat från kvarvarande verksamheter		488	326
Rörelseresultat från avyttrade verksamheter		-	6
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet	37	-12	159
Erhållen ränta		2	8
Erlagd ränta		-44	-65
Betald inkomstskatt		-72	-85
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital		362	349
Förändringar av rörelsekapital
Ökning(-)/minskning(+) av varulager		146	-3
Ökning(-)/minskning(+) av kundfordringar		58	-114
Ökning(-)/minskning(+) av fordringar		52	22
Ökning(+)/minskning(-) av leverantörsskulder		3	15
Ökning(+)/minskning(-) av kortfristiga skulder		5	5
Kassaflöde från den löpande verksamheten		626	274
Kassaflöde använt i investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	23,24,25,26	-125	-145
Försäljning av materiella anläggningstillgångar		4	6
Förändring av andra långfristiga fordringar		-9	-
Kassaflöde använt i investeringsverksamheten		-130	-139
Kassaflöde använt i finansieringsverksamheten
Utdelning till aktieägare		-85	-85
Nettoförändring checkräkningskredit		-36	-13
Amortering av skuld		-1 756	-300
Upptagna lån		1 365	302
Kassaflöde använt i finansieringsverksamheten		-512	-96
Årets kassaflöde		-16	38
Likvida medel vid årets ingång		249	202
Kursdifferens i likvida medel		-3	9
Likvida medel vid årets utgång		230	249

Resultaträkning moderbolaget

MSEK	Not 1-5, 12-14	2009	2008
Intäkter	6	1 180	1 244
Kostnad för sålda varor	6-10	-1 059	-1 104
Bruttoresultat		121	140
Försäljningskostnader	8, 9	-116	-121
Administrationskostnader	8, 9, 11	-138	-149
Forsknings- och utvecklingskostnader	8	-13	-12
Övriga rörelseintäkter	15	315	224
Övriga rörelsekostnader	8, 16	-212	-225
Rörelseresultat	17	-43	-143
Resultat från finansiella poster	17,18
Intäkter från andelar i koncernföretag	19	547	351
Övriga ränteintäkter och liknande intäkter		30	42
Räntekostnader och liknande kostnader		-35	-69
Finansiella poster netto		543	324
Resultat efter finansiella poster		500	181
Bokslutsdispositioner		-	-
Skatt på årets resultat	20	-13	3
Årets resultat		487	184

Balansräkning moderbolaget

MSEK	Not	2009	2008
TILLGÅNGAR	1-5
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	22
Goodwill		699	799
Aktiverade utvecklingskostnader		26	20
Varumärken och licenser		3	5
Summa immateriella anläggningstillgångar		728	824
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader, mark och markanläggningar	23	42	45
Maskiner och andra tekniska anläggningar	24	7	8
Inventarier, verktyg och installationer	25	6	8
Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar	26	12	8
Summa materiella anläggningstillgångar		67	69
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	27, 39	770	744
Uppskjuten skattefordran	20	289	326
Andra långfristiga fordringar	28	11	1
Summa finansiella anläggningstillgångar		1 070	1 071
Summa anläggningstillgångar		1 865	1 964
Omsättningstillgångar
Varulager	10
Råvaror och förnödenheter		-	-
Varor under tillverkning		7	8
Färdigvarulager och handelsvaror		76	98
Förskott till leverantörer		3	-
Summa varulager		86	106
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	29	104	126
Derivatinstrument	30	6	12
Fordringar hos koncernföretag	29	39	82
Skattefordringar		10	10
Övriga fordringar	29	17	30
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	31	19	17
Summa kortfristiga fordringar		195	277
Kortfristiga finansiella fordringar hos koncernföretag	29	752	672
Kassa och bank		179	153
Summa omsättningstillgångar		1 212	1 208

Balansräkning moderbolaget forts

MSEK	Not	2009	2008
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital	21	59	59
Reservfond Uppskrivningsfond		11 13	11 13
Summa bundet eget kapital		83	83
Fritt eget kapital
Balanserad vinst		1 381	1 214
Årets resultat		487	184
Summa fritt eget kapital		1 868	1 398
Summa eget kapital		1 951	1 481
Avsättningar
Avsättningar till pensioner	34	111	113
Uppskjuten skatteskuld	20	2	2
Summa avsättningar		113	115
Långfristiga skulder	32
Checkräkningskredit	32	0	-
Banklån	32	668	1 145
Skulder till koncernbolag	32	111	131
Summa långfristiga skulder		779	1 276
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder		73	71
Skulder till koncernbolag		53	63
Skatteskulder		-	-
Derivatinstrument	30	1	52
Övriga skulder		10	17
Avsättning till omstruktureringsreserv	9	10	14
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	35	87	83
Summa kortfristiga skulder		234	300
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER		3 077	3 172
Ställda säkerheter	36	-	-
Ansvarsförbindelser	36	52	41

Förändring av eget kapital i moderbolaget

MSEK	Aktiekapital	Reservfond	Uppskrivningsfond	Fritt eget kapital	Summa eget kapital
Ingående balans 2008-01-01	59	11	13	1 221	1 304
Erhållet koncernbidrag	-	-	-	79	79
Utdelning till aktieägare	-	-	-	-85	-85
Omräkningsdifferens avseende filialkontor	-	-	-	-1	-1
Årets resultat	-	-	-	184	184
Utgående balans 2008-12-31	59	11	13	1 398	1 481
Erhållet koncernbidrag	-	-	-	66	66
Utdelning till aktieägare	-	-	-	-85	-85
Omräkningsdifferens avseende filialkontor	-	-	-	2	2
Årets resultat	-	-	-	487	487
Utgående balans 2009-12-31	59	11	13	1 868	1 951

Ackumulerade omräkningsdifferenser i moderbolaget som redovisats direkt mot eget kapital var 25 MSEK (2008: 23).

Kassaflödesanalys för moderbolaget

MSEK	Not	2009	2008
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat		-43	-143
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet	37	39	171
Erhållen ränta		30	42
Erhållna utdelningar		547	351
Erlagd ränta		-45	-62
Betald inkomstskatt		-	-
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital		528	359
Förändringar av rörelsekapital
Ökning(-)/minskning(+) av varulager		25	46
Ökning(-)/minskning(+) av kundfordringar		59	37
Ökning(-)/minskning(+) av fordringar		8	-15
Ökning(+)/minskning(-) av leverantörsskulder		0	21
Ökning(+)/minskning(-) av kortfristiga skulder		-8	7
Kassaflöde från den löpande verksamheten		612	455
Kassaflöde använt i investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	22	-14	-
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	23-26	-8	-22
Försäljning av materiella anläggningstillgångar		0	7
Lämnade aktieägartillskott	27	-26	-
Förändring i nettoutlåning till koncernbolag		-29	-320
Förändring av icke räntebärande fordringar		3	-
Förändring av räntebärande fordringar		-11	6
Kassaflöde använt i investeringsverksamheten		-85	-329
Kassaflöde använt i finansieringsverksamheten
Utdelning till aktieägare		-85	-85
Nettoförändring checkräkningskredit		0	-
Amortering av skuld		-1 758	-304
Upptagna lån		1 342	300
Kassaflöde använt i finansieringsverksamheten		-501	-89
Årets kassaflöde		26	37
Likvida medel vid årets ingång		153	116
Likvida medel vid årets utgång		179	153

Noter

NOT 1 | ALLMÄN INFORMATION

Duni AB och dess dotterbolag är internationellt verksamma och ledande aktörer inom attraktiva kvalitetsprodukter och koncept för bordsdukning samt förpackningar för "take-away". Koncernen utvecklar, tillverkar och säljer funktionella och attraktiva koncept och produkter för servering och förpackning av måltider. Koncernen har en ledande position genom kombinationen av hög kvalitet, etablerade kundrelationer, ett välrenommerat varumärke samt stark lokal närvaro i Europa.

Moderbolaget är ett registrerat aktiebolag med säte i Malmö. Adressen till huvudkontoret är Box 237, 201 22 Malmö, hemsidan är www.duni.se. Duni är noterat på NASDAQ OMX i Stockholm under kortnamnet "DUNI".

Denna årsredovisning har den 24 mars 2010 godkänts av styrelsen för offentliggörande. Årsredovisningen kan ändras av bolagets ägare efter det att styrelsen har godkänt den.

Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i miljoner kronor (MSEK) och avser perioden 1 januari - 31 december för resultaträknings och kassaflödesrelaterade poster respektive 31 december för balansräkningsrelaterade poster. Uppgifter inom parentes avser det föregående räkenskapsåret 2008-01-01 - 2008-12-31.

Alla belopp redovisas för kvarvarande verksamheter om inte särskilt anges.

NOT 2 | SAMMANFATTNING AV VIKTIGA REDOVISNINGSPRINCIPER

I denna Not anges de viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna årsredovisning upprättats. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år med de undantag som anges nedan.

2.1 GRUNDER FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDE

Koncernredovisningen för Dunikoncernen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1.2 Kompletterande redovisningsregler för koncerner och International Financial Reporting Standards (IFRS) sådana de antagits av EU samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC). Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i Not 4.

Moderbolaget tillämpar Årsredovisningslagen och RFR 2.2 Redovisning för juridiska personer. I de fall moderbolaget tillämpar andra redovisningsprinciper än koncernen anges detta separat i avsnittet 2.22 Moderbolagets redovisningsprinciper.

2.1.1 Införande av nya redovisningsstandarder

Från och med den 1 januari 2009 tillämpar Dunikoncernen följande nya och ändrade standarder och tolkningar från IASB och uttalanden från IFRIC:

IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. Standarden delar upp förändringar i eget kapital till följd av transaktioner med ägare och andra förändringar. Därutöver introducerar standarden begreppet "Rapport över totalresultat för koncernen" som även visar intäkter och kostnader som redovisats i eget kapital. Duni har valt att redovisa två separata uppställningar, en resultaträkning och en rapport över totalresultat. Jämförande information för 2008 har omarbetats i enlighet med den nya standarden.

IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar. Standarden kräver nya upplysningar om verkliga värden som redovisas i balansräkningen utifrån tre nivåer i en så kallad värderingshierarki. Duni upplyser om hierarkinivår för verkliga värden i Not 3.

IFRS 8 Rörelsesegment. IFRS 8 har ersatt IAS 14 Segmentrapportering. Den nya standarden kräver att segmentinformation presenteras utifrån ledningens perspektiv vilket innebär att den presenteras på det sätt som den används i den interna rapporteringen. Införandet av IFRS 8 har inte inneburit att några nya rörelsesegment identifierats i Duni jämfört med tidigare. Utgångspunkten för identifiering av rapporterbara segment är den interna rapporteringen såsom den rapporteras till och följs upp av den högste verkställande beslutsfattaren som i detta sammanhang har identifierats som koncernledningen. Verksamheten utvärderas och styrs baserat på verksamhetsgrenar. Duni har identifierat tre rapporterbara rörelsesegment enligt IFRS 8, dessa är: Professional, Retail och Tissue. Segmenten utvärderas internt baserat på rörelseresultat rensat från jämförelsestörande poster. Då rapporterbara segment är oförändrade jämfört med tidigare år innebär den nya standarden ingen omfördelning av goodwill.

Ingen av följande nya eller ändrade standarder och tolkningar har haft någon betydande inverkan på den finansiella rapporteringen i Duni:

IAS 23 Lånekostnader.

IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter. IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering. IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IFRIC 9 Omvärdering av inbäddade derivat. IFRIC 12 Koncessioner för samhällsservice. IFRIC 16 Säkring av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet. IFRIC 17 Utdelning av saktillgångar till ägare. IFRIC 18 Överföring av tillgångar från kunder. IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar. IFRS 3 Rörelseförvärv. IFRS 5 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och

avvecklade verksamheter.

Ingen av följande nya eller ändrade standarder och tolkningar gällande från 1 januari 2010 förväntas få någon betydande inverkan på den finansiella rapporteringen i Duni:

IAS 1 Utformning av finansiella rapporter.

IAS 7 Kassaflödesanalys.

IAS 17 Leasingavtal.

IAS 18 Intäkter.

IAS 36 Nedskrivningar.

IAS 38 Immateriella tillgångar.

IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering.

IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastigheter.

Vid tidpunkten för upprättandet av koncernredovisningen per 2009-12-31 har några standarder och tolkningar publicerats vilka ännu inte trätt ikraft. Duni kommer inte att förtidstillämpa någon av dessa standarder eller tolkningar eftersom de ännu inte är godkända av EU. Ingen av tolkningarna eller tilläggen förväntas dock ha någon betydande inverkan på Dunis finansiella rapportering.

2.2 KONCERNREDOVISNING 2.2.1 Dotterbolag

Dotterbolag är alla de företag (inklusive företag för särskilt ändamål) där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav som överstiger 50 % av aktiernas eller andelarnas röstvärde eller där koncernen genom avtal ensam utövar ett bestämmande inflytande. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden används för redovisning vid förvärv av dotterbolag. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen, plus utgifter som är direkt hänförbara till förvärvet. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen, oavsett omfattning på eventuellt minoritetsintresse. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas som goodwill. Om anskaffningsvärdet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernbolag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, men eventuella förluster betraktas som en indikation på att ett nedskrivningsbehov kan föreligga. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

2.2.2 Transaktioner med minoritetsaktieägare

Koncernen tillämpar principen att redovisa transaktioner med minoritetsaktieägare som transaktioner med tredje part. Vid förvärv av minoritetsandelar där erlagd köpeskilling överstiger förvärvad andel av redovisat värde på dotterbolagets nettotillgångar, redovisas skillnadsbeloppet som goodwill. Vid avyttringar till minoritetsaktieägare där erhållen köpeskilling avviker från redovisat värde på den andel av nettotillgångarna som avyttras, uppkommer vinst eller förlust. Denna vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen.

2.2.3 Intresseföretag

Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 % och 50 % av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernen har för närvarande inga intresseföretag.

2.3 SEGMENTRAPPORTERING

En rörelsegren är en grupp tillgångar och verksamheter som tillhandahåller produkter eller tjänster som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från vad som gäller för andra rörelsegrenar. Geografiska områden tillhandahåller produkter eller tjänster inom en ekonomisk miljö som är utsatt för risker och möjligheter som skiljer sig från vad som gäller för andra ekonomiska miljöer. För detaljerad beskrivning, se Not 5.

2.4 OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA 2.4.1 Funktionell valuta och rapportvaluta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

2.4.2 Transaktioner och balansposter

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Valutakursdifferenser på utlåning och upplåning redovisas i finansnettot, medan övriga kursdifferenser ingår i rörelseresultatet.

2.4.3 Koncernbolag

Resultat och finansiell ställning för alla koncernbolag (av vilka inget har en höginflationsvaluta som funktionell valuta) som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande:

• a) tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagskurs
• b) intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs
• c) alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas i Rapport över totalresultat för koncernen

Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter, till Rapport över totalresultat för koncernen. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i eget kapital till resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsvinsten/-förlusten.

Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

2.5 KASSAFLÖDESANALYS

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Likvida medel i kassaflödesanalysen överensstämmer med definitionen av likvida medel i balansräkningen.

2.6 INTÄKTER

2.6.1 Intäktsredovisning

Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor i koncernens löpande verksamhet. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt, returer och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning.

Duni redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt och att det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget. Intäktsbeloppet anses inte kunna mätas på ett tillförlitligt sätt förrän alla förpliktelser avseende försäljningen har uppfyllts eller förfallit. Duni grundar sina bedömningar på historiska utfall och beaktar därvid typ av kund, typ av transaktion och speciella omständigheter i varje enskilt fall.

Försäljning av varor intäktsredovisas när ett koncernföretag har levererat produkter till kund och när ansvaret för produkterna övergått till kund. Ansvaret regleras i leveransvillkoren. Kundens accept består av leveransgodkännande, villkoren för godkännande har löpt ut eller att koncernen har objektiva bevis för att alla kriterier för godkännande har uppfyllts. Leverans inträffar inte förrän produkterna har sänts till angiven plats samt riskerna och möjligheterna med produkterna (inkurans, resultat vid framtida försäljning) överförts till kunden.

2.6.2 Utdelningsintäkter

Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalningen har fastställts.

2.7 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR 2.7.1 Goodwill

Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.

Detaljerade upplysningar avseende hur Duni har definierat kassagenererande enheter vid fördelning av goodwill framgår av Not 22.

Varumärken och licenser

Förvärvade varumärken och licenser redovisas till anskaffningsvärde. Varumärken och licenser har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för varumärken och licenser över deras bedömda nyttjandeperiod (3-10 år).

Forskning och utveckling

Aktiverade utgifter för utvecklingsarbete avser i huvudsak utgifter för implementering av affärssystemet SAP.

Utgifter för forskning kostnadsföres när de uppstår.

Utgifter som uppstått i utvecklingsprojekt (hänförliga till formgivning och test av nya eller förbättrade produkter) redovisas som immateriella tillgångar när följande kriterier är uppfyllda:

• (a) det är tekniskt möjligt att färdigställa den immateriella tillgången så att den kan användas eller säljas,
• (b) ledningen har för avsikt att färdigställa den immateriella tillgången och använda eller sälja den,
• (c) det finns förutsättningar att använda eller sälja den immateriella tillgången,
• (d) det kan visas hur den immateriella tillgången kommer att generera troliga framtida ekonomiska fördelar,
• (e) adekvata tekniska, ekonomiska och andra resurser för att fullfölja utvecklingen och för att använda eller sälja den immateriella tillgången finns tillgängliga, och
• (f) de utgifter som är hänförliga till den immateriella tillgången under dess utveckling kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Övriga utvecklingsutgifter som inte uppfyller dessa villkor redovisas som kostnader när de uppstår. Utvecklingsutgifter som tidigare har redovisats som en kostnad, redovisas inte som en tillgång i en efterföljande period. Aktiverade utgifter för utvecklingsarbete redovisas som immateriella tillgångar och avskrivningar görs från den tidpunkt då tillgången är färdig att användas, linjärt över bedömd nyttjandeperiod (3-10 år).

2.8 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Byggnader och mark innefattar huvudsakligen fabriker och kontor. Alla materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången.

Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.

Inga avskrivningar sker för mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande:

Typ av tillgång	Nyttjandeperiod
Byggnader	20-40 år
Pappersmaskiner	17 år
Övriga maskiner	10 år
Fordon	5 år
Inventarier, verktyg och installationer	3-8 år

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder prövas varje balansdag och justeras vid behov.

Vinst eller förlust från avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.

2.9 NEDSKRIVNINGAR AV ICKE-FINANSIELLA TILL-GÅNGAR

För goodwill och andra tillgångar med en obestämd nyttjandeperiod görs årligen en prövning av att återvinningsvärdet, dvs det högre av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet, överstiger redovisat värde. För andra icke finansiella tillgångar görs en liknande prövning så snart det finns en indikation på att det redovisade värdet är för högt. Tillgångens värde skrivs ner till återvinningsvärdet så snart det visats att detta är lägre än redovisat värde.

2.10 LEASING

Anläggningstillgångar som disponeras via leasing klassificeras i enlighet med leasingavtalets ekonomiska innebörd. Leasing av anläggningstillgångar, där koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar förknippade med ägandet, klassificeras som finansiell leasing. Finansiell leasing redovisas vid leasingperiodens början till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna. Övriga leasingavtal klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingtiden (efter avdrag för eventuella incitament från leasinggivaren) kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden.

2.11 FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt lånefordringar och kundfordringar. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle.

2.11.1 Allmänna principer

Köp och försäljning av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen – det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar och kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingsteknik till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument eller diskonterade kassaflöden. Verkligt värde på valutaterminer beräknas utifrån gällande terminskurs på balansdagen, medan ränteswappar värderas med utgångspunkt från framtida diskonterade kassaflöden.

Koncernen bedömer per varje balansdag om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar, såsom upphörande av en aktiv marknad eller att det ej är troligt att gäldenären kan uppfylla sina åtaganden. Nedskrivningen beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden, diskonterade till den finansiella tillgångens ursprungliga effektiva ränta. Tillgångens redovisade värde skrivs ned och nedskrivningsbeloppet redovisas i koncernens resultaträkning. Om ett lån eller en investering som innehas till förfall har rörlig ränta, används den aktuella effektiva ränta som fastställts enligt avtalet som diskonteringsränta när nedskrivningsbehov fastställs. Som en praktisk utväg kan koncernen fastställa nedskrivningsbehovet på basis av instrumentets verkliga värde med hjälp av ett observerbart marknadspris. Nedskrivningsprövning av kundfordringar beskrivs nedan i avsnittet om låne- och kundfordringar.

2.11.2 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Duni innehar derivatinstrument i form av terminskontrakt, ränteswappar på upplåning samt finansiella kontrakt i form av energiderivat. Duni tillämpar ej säkringsredovisning enligt IAS 39, varför dessa derivat hänförs till denna kategori med redovisning av värdeförändringen över resultaträkningen. Värdeförändringar på derivat där syftet är att säkra komponenter hänförliga till ut- respektive inlåning redovisas som finansiella poster. Övriga värdeförändringar på derivat redovisas i rörelseresultatet.

2.11.3 Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat. De har fastställda eller fastställbara betalningar och är inte noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. En nedskrivning av kundfordringar redovisas i resultaträkningen i försäljningsfunktionen och en nedskrivning av lånefordringar redovisas som en finansiell post.

Kundfordringar och lånefordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reserv för värdeminskning. En reserv läggs upp för värdeminskning av kundfordringar när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar (förfallna sedan mer än 30 dagar) betraktas som indikatorer på att nedskrivningsbehov kan föreligga. Reservens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden.

2.12 VARULAGER

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in-, först ut-metoden (FIFU). Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av formgivningskostnader, råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader (baserade på normal tillverkningskapacitet). Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.

2.13 LIKVIDA MEDEL

I likvida medel i balansräkningen ingår kassa och bankmedel samt spärrade bankkontohavanden som förväntas bli reglerade inom tolv månader efter balansdagen. I likvida medel i kassaflödesanalysen ingår endast kassa och banktillgodohavanden, se avsnitt 2.5.

2.14 FINANSIELLA SKULDER

Koncernen klassificerar sina finansiella skulder i följande kategorier: finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen och finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella skulden förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella skulderna vid det första redovisningstillfället och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle.

2.14.1 Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Derivatinstrument med negativa verkliga värden som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning värderas till verkligt värde via resultaträkningen. För beskrivning av vilka derivatinstrument Duni innehar samt ytterligare information om redovisning, se avsnitt 2.11 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

2.14.2 Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

Upplåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förefaller inom ett år eller tidigare (eller under normal verksamhetscykel om denna är längre). Om inte, tas de upp som långfristiga skulder.

Finansiella skulder värderas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Finansiella skulder värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden med tillämpning av effektivräntemetoden. Ränteskillnadsersättningar vid förtidslösen av lån redovisas i resultaträkningen vid lösentidpunkten. Lånekostnader belastar resultatet för den period till vilken de hänför sig. Lämnade utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.

Upplåning samt övriga finansiella skulder klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone tolv månader efter balansdagen.

2.15 INKOMSTSKATTER

Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt och förändringar i uppskjuten skatt.

Värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas.

För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital, skatteeffekter på poster som redovisas i totalresultatet, redovisas i totalresultatet.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är troligt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag och filialer redovisas inte i

koncernredovisningen då moderbolaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom överskådlig framtid.

2.16 ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

2.16.1 Pensioner

Duni har olika pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder, där betalningarna fastställs utifrån periodiska aktuariella beräkningar. Duni har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken Duni betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Duni har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.

Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna, med justeringar för ej redovisade aktuariella vinster och förluster samt för oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den sk projected unit credit method. Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida pensionsbetalningar med användning av räntesatsen för förstklassiga företagsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas med löptider jämförbara med den aktuella pensionsskuldens.

Aktuariella vinster och förluster som uppstår från erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden överstigande det högre av 10 % av värdet på förvaltningstillgångarna och 10 % av den förmånsbestämda förpliktelsen, kostnads- eller intäktsförs över de anställdas uppskattade genomsnittliga återstående tjänstgöringstid.

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen, om inte förändringarna i pensionsplanen är villkorade av att de anställda kvarstår i tjänst under en angiven period (intjänandeperioden). I sådana fall fördelas kostnaden avseende tjänstgöring under tidigare perioder linjärt över intjänandeperioden.

För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar Duni avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.

2.16.2 Ersättning vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av Duni före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Duni redovisar avgångsvederlag när koncernen bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång. Förmåner som förfaller mer än tolv månader efter balansdagen diskonteras till nuvärde.

2.17 AVSÄTTNINGAR

Avsättningar för framförallt omstruktureringskostnader men även eventuella rättsliga krav redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet, och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Duni redovisar avsättning för omstruktureringskostnader, se Not 9. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.

2.18 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR SOM INNEHAS FÖR FÖRSÄLJNING OCH AVVECKLADE VERKSAMHETER

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning (eller avyttringsgrupper) klassificeras som anläggningstillgångar som innehas för försäljning om deras redovisade värde huvudsakligen kommer att återvinnas genom en försäljningstransaktion, inte genom fortlöpande användning. Anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) klassificerade som anläggningstillgångar som innehas för försäljning, redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Dessa tillgångar kan utgöra en del av ett företag, en avyttringsgrupp eller en enstaka anläggningstillgång. Duni har för redovisade räkenskapsår inga anläggningstillgångar som uppfyller kriterierna för att redovisas som anläggningstillgångar som innehas för försäljning.

En avvecklad verksamhet är en del av ett företag som antingen har avyttrats eller är klassificerad som att den innehas för försäljning och (a) utgör en självständig rörelsegren eller en väsentlig verksamhet som bedrivs inom ett geografiskt område, (b) utgör en del av en enda, samordnad plan för att avyttra en självständig rörelsegren eller ett geografiskt område, eller (c) är ett dotterbolag som förvärvats uteslutande i syfte att säljas vidare. Avyttringarna av underkoncernerna Duni Americas och deSter redovisas som avvecklade verksamheter. I koncernens resultaträkning är resultatet efter skatt (inklusive realisationsresultatet) redovisat på separat rad "årets resultat från avvecklade verksamheter". Omklassificering har skett av jämförelsetalen i resultaträkningen. Upplysningar om omsättning, rörelseresultat och kassaflöden för avvecklade verksamheter lämnas i Not 41. Avyttringarna för respektive år redovisas inte i balansräkningen som avyttringsgrupp som innehas för försäljning eftersom beslut och avyttring har skett inom samma räkenskapsår.

2.19 STATLIGA STÖD

Bidrag från staten redovisas till verkligt värde då det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att Duni kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Statliga bidrag som gäller kostnader periodiseras och redovisas i resultaträkningen över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att täcka. Inga statliga stöd har erhållits under åren 2008 och 2009. Värdering av erhållna utsläppsrättigheter, se avsnitt 2.20.

2.20 UTSLÄPPSRÄTTIGHETER

Duni deltar i EU:s system för handel med utsläppsrättigheter. Erhållna utsläppsrättigheter värderas initialt till anskaffningsvärdet, dvs 0 kronor. Uppvärderingar görs inte. En avsättning görs om underskott av utsläppsrättigheter identifieras mellan ägda rätter och de rätter som kommer att behöva levereras på grund av gjorda utsläpp. Värdet av eventuellt överskott av utsläppsrättigheter redovisas först när det realiseras vid en extern försäljning.

2.21 RESULTAT PER AKTIE

Beräkningen av resultat per aktie baseras på periodens resultat (totalt, från kvarvarande respektive från avvecklade verksamheter) i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under perioden. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras resultatet och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder utgörs av konvertibla skuldebrev och optioner. Utspädning från optioner uppstår endast när lösenkursen är lägre än aktiernas marknadsvärde och är större ju större skillnaden är mellan lösenkursen och marknadsvärdet. Konvertiblerna respektive optionerna anses inte vara utspädande om de medför att resultat per aktie från kvarvarande verksamhet skulle bli bättre (större vinst eller mindre förlust) efter utspädning än före utspädning.

2.22 MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolaget upprättar sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendation RFR 2.2 Redovisning för juridisk person. RFR 2.2 innebär att moderbolagets årsredovisning för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras jämfört med redovisning enligt IFRS.

Principerna för moderbolaget är oförändrade jämfört med föregående år.

2.22.1 Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper

Skillnader mellan koncernen och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.

Dotterbolag

Andelar i dotterbolag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa har intjänats under förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investeringen och reducerar andelens redovisade värden.

Koncernbidrag och aktieägartillskott

Moderbolaget redovisar aktieägartillskott och koncernbidrag i enlighet med uttalandet från Redovisningsrådets akutgrupp. Aktieägartillskott redovisas direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning inte erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Koncernbidrag som lämnats och erhållits i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt. Koncernbidrag som kan jämställas med utdelning redovisas som en minskning av eget kapital hos givare och som finansiell intäkt hos mottagaren. Ett koncernbidrag som kan jämställas med aktieägartillskott redovisas på så sätt som anges ovan.

Immateriella anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivning på goodwill sker linjärt över en bedömd nyttjandeperiod om 20 år.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Leasade tillgångar

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.

Avsatt till pensioner

Moderbolaget redovisar pensionsskulden baserad på beräkning i enlighet med Tryggandelagen.

Inkomstskatt

I moderbolaget redovisas – på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning – den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver, som en del av de obeskattade reserverna.

Uppställningsform för resultat- och balansräkning Moderbolaget följer ÅRLs uppställningsform för resultat- och balansräkningen, vilket bland annat innebär en annan uppställningsform för eget kapital och att avsättningar redovisas som en egen huvudrubrik i balansräkningen.

NOT 3 | FINANSIELLA RISKER

3.1 FINANSIELLA RISKFAKTORER

Duni utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk (omfattande valutarisk, prisrisk avseende dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB's energiförbrukning och inköp av massa, ränterisk i kassaflödet samt ränterisk i verkligt värde), kreditrisk och likviditetsrisk. Dunis övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna.

Riskhanteringen sköts av en central finansavdelning (Treasury) enligt policies som fastställts av styrelsen. Treasury identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter. Styrelsen upprättar skriftliga policies såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifika områden, såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivataoch icke-derivata finansiella instrument samt placering av överlikviditet. De ekonomiska säkringsrelationer som Duni etablerat som ett led i sin riskhantering kvalificerar sig inte för säkringsredovisning enligt reglerna i IAS 39.

3.1.1 Marknadsrisk

Valutarisk

Duni verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar. Koncernens exponering för förändring i valuta kan beskrivas som omräkningsexponering respektive transaktionsexponering.

Duni hanterar sin omräkningsexponering samt transaktionsexponering genom att koncentrera exponeringen till ett fåtal koncernbolag samt genom en av styrelsen fastställd finanspolicy.

- Omräkningsexponering

Poster inkluderade i varje enskilt dotterbolags årsredovisning är beräknade efter den valuta där dotterbolaget har sin primära ekonomi och/eller sin juridiska hemvist (funktionell valuta). Moderbolagets årsredovisning är presenterad i svenska kronor (SEK), vilket är koncernens presentationsvaluta. Omräkning från varje bolags funktionella valuta till SEK ger inte upphov till något kassaflöde varför denna exponering inte säkras. Med oförändrade valutakurser jämfört med 2008 skulle nettoomsättningen varit 230 MSEK lägre och det underliggande rörelseresultatet 54 MSEK lägre.

Koncernen är dock exponerad för annan typ av omräkningsexponering. Denna exponering förekommer i de enskilda koncernbolagens balansräkningar till följd av att dessa kan inkludera poster i annan valuta än i sin funktionella valuta. Omvärdering av dessa poster till balansdagens kurs ingår i koncernens resultat. I följande avsnitt diskuteras denna typ av omräkningsexponering.

Den finansiella in- och utlåningen i de enskilda koncernbolagen är främst intern genom moderbolaget och i respektive koncernbolags funktionella valuta. På detta sätt har valutaexponeringen avseende dessa poster centraliserats till moderbolaget. I moderbolaget säkras, i enlighet med koncernens policy, 100 % av den finansiella in- och utlåningen varför en förändring i valutakurser inte ger någon effekt på resultatet. Av Not 30 framgår värdet och nominella belopp avseende valutaterminer som tecknats för finansiell in- och utlåning i moderbolaget.

Som beskrivs närmare under avsnittet transaktionsexponering nedan hanterar koncernen sin valutarisk främst genom att koncentrera affärstransaktionerna till att huvudsakligen ske i koncernbolagens funktionella valutor. Vad gäller den konsoliderade koncernen bedöms omräkningsexponeringen i de enskilda koncernbolagens rörelsekapital därför som liten.

Den valutaexponering som finns bedöms till viss del finnas i koncernens kundfordringar, derivatinstrument för framtida kassaflöden men främst i koncernens leverantörsskulder, främst interna skulder men även mindre del externa. De interna fordringarna och skulderna är eliminerade i den konsoliderade koncernen, eventuell omräkning redovisas dock i likhet med de externa, i resultaträkningen. Den valutarisk som kvarstår och som träffar koncernens resultaträkning kvantifieras nedan.

Om samtliga valutor skulle varit 5 % högre/lägre skulle koncernens resultat pga exponeringen i de enskilda koncernbolagens såväl som koncernens balansposter varit cirka +/- 7 MSEK (2008: +/- 17 MSEK). Motsvarande för moderbolaget cirka +/- 21 MSEK (2008: +/- 19 MSEK).

- Transaktionsexponering

Transaktionsexponeringen minimeras främst genom att externa affärstransaktioner huvudsakligen genomförs i koncernbolagens funktionella valuta. Koncernbolagens inköp, främst interna, kan dock ske i andra valutor än den egna funktionella valutan varför dessa är exponerade för en valutarisk. Genom att även styra de interna flödena i så stor utsträckning som möjligt till mottagande koncernbolagets funktionella valuta koncentreras valutarisken till ett fåtal koncernbolag. Koncernens externa utflöden är främst i SEK samt PLN medan externa inflöden är främst i DKK, NOK, CHF samt EUR.

Denna kvarvarande valutarisk har under 2009 hanterats genom att koncernen tecknat valutaterminer i enlighet med finanspolicyn. Under 2009 har finanspolicyn omarbetats och från och med juni 2009 har koncernen inte längre valutasäkrat sina transaktioner i utländsk valuta.

Koncernen har inte som policy att säkra räntebetalningar, varken interna eller externa. Moderbolagets externa upplåning motsvaras dock till ca 100 % av intern nettoutlåning med samma valutafördelning.

Av not 30 framgår värde och nominella belopp avseende de kvarvarande valutaterminerna som tecknats för kommande inköp och försäljning.

Koncernen har via dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB en indirekt valutarisk i USD. Internationellt är massa prissatt i USD, en USD förstärkning/försvagning ger ökade respektive minskade inköpskostnader för koncernen. Dock neutraliseras denna risk till viss del då massapriset blir lägre respektive högre vid en USD förstärkning/försvagning.

Prisrisker

- Energiprisrisker

Dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB köpte under år 2009 cirka 119 841 MWh el till en kostnad av cirka 49 MSEK, 4 806 ton gasol för cirka 23 MSEK samt olja förbrukades för ca 1 MSEK (2008: 117 304 MWh el 58 MSEK, 5 191 ton gasol 32 MSEK samt olja 6 MSEK).

Rexcell Tissue & Airlaid AB är genom sin energiintensiva verksamhet utsatt för risker förknippade med prisförändringar på energi, framförallt gas och el. I de fall energiprisrisken inte är säkrad kommer prisförändringar på energimarknaden att ha en direkt påverkan på företagets resultat. Rexcell Tissue & Airlaid AB reducerar risken för variationer i elpriset genom att använda sig av elderivat för att säkra elpriset. En elprisförändring på +/- 5 % av den energi Rexcell Tissue & Airlaid AB förbrukar påverkar resultatet med ca -/+ 2 MSEK (2008: -/+ 3 MSEK).

Per 2009-12-31 hade Rexcell Tissue & Airlaid AB 2 644 (1 059) stycken oförbrukade utsläppsrätter med ett marknadsvärde av 0 (0) MSEK.

För perioden 2008 till 2012 har Rexcell Tissue and Airlaid AB tilldelats utsläppsrätter, Dals Långed 2 779 ton och Skåpafors 14 154 ton per år. Överblivna utsläppsrätter överförs till nästkommande år om utsläppsrätterna inte räcker till görs stödköp. Om stödköp kommer att ske under 2010 görs bedömningen att det inte kommer att uppgå till några väsentliga belopp.

- Massaprisrisker

För vissa pappers- och massaprodukter finns det en OTC-handel i finansiella kontrakt, dvs det finns en möjlighet att reducera risken av svängningar i pappers- och massapriset. Inköp av papper och massa görs av dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB. Duni har för närvarande inte tecknat några sådana kontrakt. En prisförändring på massapriset under 2009 på +/- 1 % per ton påverkar resultat med -/+ 3 MSEK (2008: -/+ 2 MSEK).

Ränterisk avseende kassaflöden och verkliga värden Duni är exponerad för ränterisk avseende kassaflöden främst i EURIBOR, då all extern upplåning är till rörlig ränta (se Not 32 för

mer detaljer). Även moderbolagets interna in- och utlåning sker till rörlig ränta med räntejustering varje kvartal.

Duni innehar inte några väsentliga räntebärande tillgångar, utöver utlåning till Estancia Fastigheter AB på 10 MSEK med rörlig ränta som räntejusteras varje kvartal. Koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten i allt väsentligt är oberoende av förändringar i marknadsräntor.

Koncernens ränterisk avseende kassaflöde uppstår genom långfristig upplåning i rörlig ränta. Utestående upplåning är till 100 % upptagen i EUR.

Om räntorna på koncernens upplåning per 2009-12-31 varit 100 punkter högre/lägre med alla andra variabler konstanta, hade koncernens resultat för 2009 varit 8 MSEK lägre/högre (2008: 9 MSEK).

De ränteswappar som fanns vid ingången av 2009 har inte förnyats varför koncernen inte längre har någon ränterisk avseende verkliga värden.

3.1.2 Kreditrisk

Kreditrisk hanteras på koncernnivå. Kreditrisken uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot koncernens kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner.

Endast banker och finansinstitut som av oberoende värderare fått lägst kreditrating "A- (minus)" long term rating accepteras. Totalbeloppet som deponeras eller investeras i en bank eller i ett enskilt finansbolag får ej överstiga 150 MSEK.

Samtliga nya kunder kreditbedöms av oberoende värderare. I de fall då ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där kundens finansiella ställning, tidigare erfarenheter och andra faktorer beaktas. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av styrelsen. Användningen av kreditgränser följs upp regelbundet.

Den maximala kreditrisken utgörs av det bokförda värdet på de exponerade tillgångarna inklusive derivat med positiva marknadsvärden.

Andelen förfallna fordringar över 180 dagar utgjorde 1 % av de totala kundfordringarna (2008: 1 %). För moderbolaget är motsvarande andel 0 % (2008: 2 %).

3.1.3 Likviditetsrisk

Dunis likviditetsrisk består i att koncernen kan sakna likvida medel för betalning av sina åtaganden. Risken hanteras i koncernen genom att Treasury tillser att det finns tillräckligt med likvida medel, tillgänglig finansiering genom avtalade kreditfaciliteter (dessa beskrivs närmare i Not 32) och möjligheten att stänga marknadspositioner.

Per 2009-12-31 har Duni en likviditet om 230 (2008: 249) MSEK samt en outnyttjad kreditfacilitet om 1 605 (2008: 1 115) MSEK. De kommande periodernas utbetalningar relaterade till finansiella skulder visas i nedanstående tabeller.

Dunis kreditfacilitet är förenad med covenants som består av ett finansiellt nyckeltal samt ett antal icke finansiella villkor. Det finansiella nyckeltalet är finansiell nettoskuld i förhållande till underliggande EBITDA. Räntemarginalen beräknas efter samma nyckeltal och justeras efter givna nivåer kvartalsvis.

Nuvarande finansiering utgörs av en multicurrency facilitet på 220 MEUR som ej är fullt utnyttjad med slutförfall 2012, utöver denna finansiering finns en checkräkningskredit på totalt 125 MSEK. I tabellen nedan, under amortering banklån, skall noteras att detta avser periodförfall/rullning av dragna lån under vår multicurrency facilitet och ej amortering då faciliteten löper med totalt belopp fram till förfall 2012. Nedanstående tabell visar koncernens kontrakterade utestående odiskonterade räntebetalningar och amorteringar avseende de finansiella skulderna samt tillgångar och skulder avseende derivat:

			Inom ett år		Senare än ett år men inom fem år		Senare än fem år
MSEK	Bokfört värde	Ränta	Amortering	Ränta	Amortering	Ränta	Amortering
Banklån	-669	-6	-673	-	-	-	-
Checkräkningskredit	-13	0	-13	-	-	-	-
Leverantörsskulder och övriga skulder	-406	-	-406	-	-	-	-
- Valutaterminskontrakt1	-1	-	-1	-	-	-	-
- Ränteswappar	-	-	-	-	-	-	-
- Energiderivat	-1	-	-1	-	-	-	-
Derivatinstrument - Skulder	-2	0	-2	0	0	0	0
- Valutaterminskontrakt1	6	-	6	0	0	-	-
- Ränteswappar	-	-	-	-	-	-	-
- Energiderivat	4	-	4	-	-	-	-
Derivatinstrument - Tillgångar	10	0	10	0	0	0	0
Summa	-1 080	-6	-1 084	0	0	0	0

1) Bruttoflödena redovisas i nedanstående tabell.

Marknadsvärdet på derivatinstrumenten avseende skulder ovan fördelar sig per derivattyp enligt följande:

MSEK	2009	2008
Ränteswappar	0	4
Valutaterminskontrakt	1	48
Energiderivat	1	7
Summa	2	59

Koncernens elderivat regleras netto. Skuldfört belopp avser individuella kontrakt med negativa verkliga värden. Valutaterminskontrakten regleras brutto. Nedanstående tabell visar dessa valutaterminer uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges nedan är de avtalsenliga odiskonterade beloppen.

MSEK	2009	2008
Valutaterminskontrakt
- Inflöde avseende kontrakt för
kommande inköp och försäljning	77	579
- Utflöde avseende kontrakt för kommande
inköp och försäljning	-71	-619
- Inflöde avseende kontrakt för finansiella
tillgångar och skulder	50	196
- Utflöde avseende kontrakt för finansiella
tillgångar och skulder	-50	-193

Samtliga flöden förfaller inom ett år. Finansiella valutaterminskontrakt avser såväl interna som externa skulder och fordringar.

Samtliga finansiella skulder samt derivat med negativa värden och positiva värden inkluderas i ovanstående uppställning. Belopp i utländsk valuta samt belopp som betalas baserat på en rörlig ränta har uppskattats genom att använda de på balansdagen gällande valutakurserna och de senaste räntejusteringarna. Summa amortering överensstämmer inte alltid med bokfört värde. Detta beror på att koncernens transaktionskostnader i samband med uppläggning av lånen ligger bokförda mot lånen.

3.2 HANTERING AV KAPITALRISK

Dunis mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet. Koncernen bedömer kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som nettoskuld dividerad med totalt kapital. Nettoskulden beräknas som total upplåning med avdrag för likvida medel. Totalt kapital beräknas som eget kapital i koncernens balansräkning plus nettoskulden.

Skuldsättningsgraden är som följer:

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Total upplåning	682	1 151	668	1 145
Andra långfristiga fordringar	-12	-2	-11	-1
Avsättningar till pensioner	190	201	111	113
Koncern lån / fordringar	-	-	-641	-541
Avgår: likvida medel	-230	-249	-179	-152
Nettoskuld1	631	1 100	-52	563
Totalt eget kapital	1 789	1 544	1 951	1 481
Totalt kapital	2 420	2 644	1 899	2 044
Skuldsättningsgrad	26 %	42 %	-3 %	28 %

1) Beräkning nettoskuld är exklusive derivat.

3.3 BERÄKNING AV VERKLIGT VÄRDE

Verkligt värde på derivat som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. Det noterade marknadspriset som används för koncernens finansiella tillgångar är den aktuella köpkursen.

Verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad (exempelvis OTC-derivat) fastställs med hjälp av värderingstekniker. Koncernen använder ett antal olika metoder och gör antaganden som baseras på de marknadsförhållanden som råder på balansdagen. Noterade marknadspriser eller mäklarnoteringar för likartade instrument används för långfristiga skulder. Andra tekniker, såsom beräkning av diskonterade kassaflöden, används för att fastställa verkligt värde för resterande finansiella

instrument. Verkligt värde för ränteswappar beräknas som nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden. Verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs genom användning av noterade kurser för valutaterminer på balansdagen.

Redovisat värde, efter eventuella nedskrivningar, för kundfordringar och leverantörsskulder förutsätts motsvara verkliga värden, eftersom dessa poster är kortfristiga till sin natur. Verkligt värde på finansiella skulder beräknas, för upplysningssyfte, genom att diskontera det framtida kontrakterade kassaflödet till den aktuella marknadsränta som är tillgänglig för koncernen för liknande finansiella instrument.

Från och med 1 januari 2009 tillämpar Duni ändringen av IFRS 7 för finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Därmed krävs upplysningar som värdering till verkligt värde per nivå i följande verkligt värde-hierarki:

Nivå 1 - Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder.

Nivå 2 - Andra observerbara data för tillgången eller skulden är noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (som pris) eller indirekt (härlett från pris).

Nivå 3 - Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata.

Duni har som framgår av Not 33 endast derivatinstrument värderade till verkligt värde, samtliga derivatinstrument är klassificerade i nivå 2.

NOT 4 | VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖM-NINGAR FÖR REDOVISNINGSÄNDAMÅL

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

4.1 VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH ANTAGANDEN FÖR REDOVISNINGSÄNDAMÅL

Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår anges i huvuddrag nedan.

4.1.1 Nyttjandeperiod immateriella och materiella anläggningstillgångar

Koncernledningen fastställer bedömd nyttjandeperiod och därmed sammanhängande avskrivning för koncernens immateriella och materiella anläggningstillgångar. Dessa uppskattningar baseras på historisk kunskap om motsvarande tillgångars nyttjandeperiod. Nyttjandeperiod samt bedömda restvärden prövas varje balansdag och justeras vid behov.

Redovisade värden för respektive balansdag för immateriella och materiella anläggningstillgångar, se Not 22-26.

4.1.2 Nedskrivningsprövning för goodwill

Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs i Not 2 under avsnitt 2.9 Nedskrivning av icke-finansiella tillgångar. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställs genom beräkning av nyttjandevärde. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras, se Not 22.

Redovisade värden per balansdagen för goodwill fördelade per kassagenererande enhet, se Not 22.

Även om den uppskattade tillväxttakten som tillämpats för diskonterade kassaflöden efter den prognostiserade 5 års perioden hade varit 0 % i stället för ledningens bedömning på 1 %, skulle inget nedskrivningsbehov av goodwill förekomma.

Även om den uppskattade diskonteringsräntan före skatt som tillämpats för diskonterade kassaflöden hade varit 12,4 % i stället för ledningens bedömning på 11,4 %, skulle inget nedskrivningsbehov av goodwill förekomma.

4.1.3 Värdering av underskottsavdrag

Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för uppskjutna skattefordringar avseende skattemässiga underskottsavdrag. Dessutom undersöker koncernen möjligheten att aktivera nya uppskjutna skattefordringar avseende årets skattemässiga underskottsavdrag ifall det är tillämpligt. Uppskjuten skattefordran är endast upptagen i de fall det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka den temporära skillnaden kan utnyttjas.

Redovisade värden för uppskjuten skattefordran för respektive balansdag framgår av Not 20 Inkomstskatter. I Not 20 framgår att ej värderade underskottsavdrag per 2009-12-31 uppgår till 0 MSEK (2008: 0 MSEK).

4.1.4 Pensioner

Kostnaderna liksom värdet på pensionsförpliktelser för förmånsbaserade pensionsplaner baseras på aktuariella beräkningar som utgår ifrån antaganden om diskonteringsränta, förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, framtida löneökningar, inflation och demografiska förhållanden. Antaganden om diskonteringsränta baserar sig på högkvalitativa placeringar med fast ränta och löptid motsvarande koncernens befintliga pensionsförpliktelser.

Redovisade värden för pensionsskuld för respektive balansdag framgår av Not 34 Avsatt till pensioner.

4.2 VIKTIGA BEDÖMNINGAR VID TILLÄMPNING AV FÖRETAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

4.2.1 Fördelning av anläggningstillgångar på rörelsesegment samt goodwill till kassagenererande enheter Rörelsesegmenten nyttjar gemensamma anläggningstillgångar. Vid redovisning av de gemensamma anläggningstillgångarna per rörelsesegment har dessa fördelats baserat på respektive rörelsesegments verksamhetsvolym vilket anses vara en rimlig fördelningsgrund då respektive rörelsesegments nyttjande av tillgången visas. Motsvarande fördelning har även skett vid fördelning av koncerngemensamma kostnader. Förvärvsgoodwill har fördelats på kassagenererande enheter och rörelsesegment utifrån en bedömning av vilka enheter som kommer att dra nytta av de synergier etc som rörelseförvärvet skapar. När fördelningen genomförts har ledningen vägt in enheternas uppskattade verksamhetsvolymer samt en bedömning av marknadens utveckling för respektive enhet.

NOT 5 | RÖRELSESEGMENT

Rörelsesegment

En rörelsegren är en grupp tillgångar och verksamheter som tillhandahåller produkter eller tjänster som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från vad som gäller för andra rörelsegrenar. Duni betraktar rörelsegrenarna Professional, Retail och Tissue som rörelsesegment vilka internt inom Duni benämns som affärsområden.

Professional omfattar försäljning inom business-till-business sektorn; framförallt restauranger, hotell, catering och storkök. Retail omfattar försäljning inom business-till-konsument sektorn; dagligvaruhandeln såsom matvarubutiker och storköp. Tissue ansvarar för försäljning av tissue och airlaid-material till Duni såväl som till andra kunder. Interna priser mellan koncernens olika affärsområden är beräknade enligt marknadsmässiga villkor.

Affärsområdena Professional och Retail har i stor utsträckning ett gemensamt produktsortiment. Design och förpackningslösningar anpassas dock för att passa de olika försäljningskanalerna. Produktion och supportfunktioner delas i stor utsträckning av de båda affärsområdena.

Gemensamma kostnader har fördelats på estimerat utnyttjande av resurserna vilket normalt överensstämmer med verksamhetsvolymerna. Duni har valt att redovisa det underliggande rörelseresultatet för affärsområdena, efter att gemensamma kostnader fördelats ut på respektive affärsområde.

Det högsta verkställande beslutsfattande organet i Duni är koncernledningen som fattar beslut om resursfördelningen inom Duni och som utvärderar verksamhetens resultat. Verksamheten utvärderas och styrs baserat på verksamhetsgrenar. Dunis koncernledning följer verksamheten uppdelad på de tre affärsområdena som utvärderas och styrs på det underliggande rörelseresultatet vilket innebär redovisat rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster.

Rörelsesegment

					Kvarvarande	Avvecklade
2009, MSEK	Professional	Retail	Tissue	Ofördelat	verksamheter	verksamheter	TOTAL
Totala intäkter	2 885	792	1 027	-	4 704	-	4 704
Intäkter från andra segment	0	-	484	-	484	-	484
Intäkter från externa kunder	2 885	792	543	0	4 220	0	4 220
Underliggande rörelseresultat	402	18	16	-	436	-	436
Jämförelsestörande poster	36	9	7	-	52	-	52
Redovisat rörelseresultat	438	27	23	0	488	0	488
Finansiella intäkter					2	-	2
Finansiella kostnader					-45	-	-45
Inkomstskatt					-108	-	-108
Årets resultat					336	0	336
Tillgångar	2 647	397	445	-	3 489	-	3 489
Summa skulder	618	169	231	682	1 700	-	1 700
Investeringar	71	20	30	-	121	-	121
Avskrivningar	-62	-17	-23	-	-102	-	-102

Rörelsesegment

					Kvarvarande	Avvecklade
2008, MSEK	Professional	Retail	Tissue	Ofördelat	verksamheter	verksamheter	TOTAL
Totala intäkter	2 772	777	1 066	-	4 615	-	4 615
Intäkter från andra segment	1	0	515	-	516	-	516
Intäkter från externa kunder	2 771	777	551	0	4 099	0	4 099
Underliggande rörelseresultat	368	11	35	-	414	6	420
Jämförelsestörande poster	-61	-18	-9	-	-88	-	-88
Redovisat rörelseresultat	307	-7	26	0	326	6	332
Finansiella intäkter					8	-	8
Finansiella kostnader					-83	-	-83
Inkomstskatt					-60	-	-60
Årets resultat					191	6	197
Summa tillgångar	2 839	460	512	-	3 811	-	3 811
Summa skulder	689	193	234	1 151	2 267	-	2 267
Investeringar	87	24	28	-	139	-	139
Avskrivningar	-54	-15	-28	-	-97	-	-97

Nedan preciseras vad Duni betraktar som jämförelsestörande poster och skillnaden på det underliggande och redovisade rörelseresultatet.

Redovisat rörelseresultat	488	326
Omtruktureringskostnader	-2	-41
Orealiserade värderingseffekter av derivatinstrument	54	-48
Underliggande rörelseresultat	436	414
Jämförelsestörande poster
MSEK	2009	2008

De tillgångar och skulder som ingår i respektive affärsområde innefattar allt operativt kapital som används, huvudsakligen varulager, kundfordringar och leverantörsskulder. Därutöver har vissa tillgångar som är gemensamma, framförallt anläggningstillgångar, fördelats. Finansiella skulder, exklusive leverantörsskulder och derivatinstrument, har Duni valt att lägga ofördelat. Se även tabell över ofördelade skulder nedan samt Not 4.2.

Summa ofördelade skulder	682	1 151
Banklån	669	1 146
Checkräkningskredit	13	5
Ofördelade skulder
MSEK	2009	2008

Totala intäkter från externa kunder fördelat på produktgrupper:

MSEK	2009	2008
Produktgrupper
Servetter	1 757	1 644
Bordsdukar	1 029	996
Ljus	188	165
Serveringsprodukter	322	363
Förpackningslösningar	286	279
Övrigt	638	652
Intäkter från externa kunder	4 220	4 099

Totala intäkter från externa kunder fördelat på geografiska områden:

Intäkter från externa kunder	4 220	4 099
Övriga världen	53	81
Södra och östra Europa	761	769
Övriga Centrala Europa	1 040	957
Tyskland	1 576	1 452
Övriga Norden	464	493
Sverige	327	347
Intäkter
MSEK	2009	2008

Totala immateriella och materiella anläggningstillgångar fördelat på geografiska områden:

MSEK	2009	2008
Immateriella och materiella anläggningstillgångar
Sverige	1 408	1 400
Övriga Norden	-	-
Tyskland	220	240
Övriga Centrala Europa	6	7
Södra och östra Europa	104	91
Övriga världen	-	-
Summa immateriella och materiella anläggningstillgångar	1 738	1 738

Moderbolagets uppdelning av nettoomsättningen på rörelsesegment samt geografiska områden:

MSEK	2009	2008
Rörelsesegment
Professional	963	1 013
Retail	213	227
Tissue	4	4
Summa nettoomsättning	1 180	1 244
MSEK	2009	2008
Geografiska områden
Norden	753	806
Centrala Europa	305	329
Södra och östra Europa	122	109
Övriga världen	-	0
Summa nettoomsättning	1 180	1 244

NOT 6 | INKÖP OCH FÖRSÄLJNING MELLAN KONCERNBOLAG

Inköp och försäljning mellan koncernföretag uppgick till 2 335 MSEK (2008: 2 386 MSEK). Moderbolaget har sålt varor till dotterbolag för 412 MSEK (2008: 433 MSEK) och köpt varor från dotterbolag till ett värde av 537 MSEK (2008: 672 MSEK). Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter.

NOT 7 | KOSTNADER FÖRDELADE PER KOST-NADSSLAG

I koncernens resultaträkning är kostnaderna grupperade per funktion. Nedan lämnas upplysning om väsentliga kostnadsslag.

		Koncernen
	Not	2009	2008
Förändring av lager av färdiga produkter
och produkter i arbete		676	508
Råmaterial och förbrukningsmaterial		1 031	1 158
Kostnad för ersättning till anställda 13		876	894
Av- och nedskrivningar	8	102	97
Övriga kostnader		1 154	1 173
Summa rörelsekostnader		3 839	3 830

Övriga kostnader avser kostnader för fastigheter, hyror, logistik, marknadsföring, resekostnader etc.

NOT 8 | AVSKRIVNINGAR

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Goodwill	-	-	100	100
Aktiverade utvecklingskostnader	7	7	7	7
Varumärken och licenser	2	2	2	2
Byggnader och markanläggningar	4	4	3	4
Maskiner och inventarier	89	84	9	9
Totala avskrivningar	102	97	121	122

Avskrivningarna ingår i kostnaden för respektive funktion enligt följande:

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Kostnad för sålda varor	84	79	8	9
Försäljningskostnader	-	-	-	-
Administrationskostnader	18	18	13	13
Övriga rörelsekostnader	-	-	100	100
Totala avskrivningar	102	97	121	122

Avskrivningar som redovisas under rubriken övriga rörelsekostnader för moderbolaget i tabellen ovan avser i sin helhet avskrivningar på goodwill.

NOT 9 | OMSTRUKTURERINGSKOSTNAD AVSÄTTNING TILL OMSTRUKTURERINGSRESERV

I det fjärde kvartalet 2008 tog Duni en omstruktureringskostnad om 41 MSEK hänförlig till rationaliseringsåtgärder som berörde ett drygt hundratal anställda varav knappt hälften var tjänstemän. Dessa åtgärder var i första hand hänförliga till produktionsoptimering mellan de tyska och polska konverteringsfabrikerna men även en anpassning för en sämre marknadsutveckling. Duni räknar med att dessa omstruktureringskostnader leder till årliga besparingar om ca 50 MSEK.

Omstruktureringskostnaderna ingår i respektive funktion enligt följande:

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Kostnad för sålda varor	1	21	-	-
Försäljningskostnader	1	6	-	1
Administrationskostnader	-	4	-	3
Övriga rörelsekostnader	-	10	-	10
Total omstruktureringskostnad	2	41	0	14

Avsättning till omstruktureringsreserv:

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Ingående balans omstruktureringsreserv	44	4	14	0
Utnyttjade reserver	-30	-1	-4	0
Återföring av reserv	-1	-	-	-
Årets avsättningar	2	41	0	14
Utgående balans omstruktureringsreserv	15	44	10	14
Varav kort del	15	44	10	14
Varav lång del	-	-	-	-

NOT 10 | VARULAGER

Utgiften för förändring av varulager samt under året inköpta och sålda varor ingår i posten kostnader för sålda varor och uppgår för koncernen till 2 361 MSEK (2008: 2 779 MSEK). Motsvarande post för moderbolaget uppgår till 805 MSEK (2008: 849 MSEK).

Koncernens nedskrivningar av varulagret till nettoförsäljningsvärdet uppgår till 7 MSEK (2008: 10 MSEK). Moderbolagets

redovisade nedskrivningar för varulagret uppgår till 7 MSEK (2008: 10 MSEK).

Koncernen återförde 3 MSEK (2008: 6 MSEK) av en nedskrivning av varulagret varav merparten gjordes i kvartal 4, 2009. Det återförda beloppet in går i kostnader för sålda varor i resultaträkningen.

NOT 11 | ERSÄTTNING TILL REVISORERNA

	Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Revisionsarvode
-PricewaterhouseCoopers	4,5	4,6	1,8	1,8
- Övriga	0,3	0,1	-	-
Summa revisionsarvode	4,8	4,7	1,8	1,8
Arvode konsulttjänster
- PricewaterhouseCoopers	6,0	6,5	2,1	4,1
Summa arvode konsulttjänster	6,0	6,5	2,1	4,1

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att

utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.

NOT 12 | PERSONAL (MEDELTAL)

		2009			2008
	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt
Moderbolaget
Sverige
Malmö	75	58	133	81	60	141
Totalt moderbolaget	75	58	133	81	60	141
Dotterbolag
Belgien	5	6	11	7	7	14
Danmark	11	5	16	13	13	26
Finland	7	13	20	10	13	23
Frankrike	12	27	39	15	28	43
Italien	4	2	6	1	1	2
Nederländerna	28	17	45	30	13	43
Norge	13	9	22	13	7	20
Polen	155	222	377	148	238	386
Ryssland	4	8	12	5	8	13
Schweiz	13	8	21	14	8	22
Spanien	10	3	13	11	3	14
Storbritannien	27	22	49	31	21	52
Sverige	223	60	283	224	63	287
Tjeckien	5	5	10	7	8	15
Tyskland	489	396	885	501	428	929
Ungern	2	-	2	2	-	2
Österrike	6	3	9	6	3	9
Totalt dotterbolag	1 014	806	1 820	1 038	862	1 900
Totalt	1 089	864	1 953	1 119	922	2 041

NOT 13 | LÖNER OCH ANDRA ERSÄTTNINGAR

		2009			2008
	Löner och	Sociala	Varav	Löner och	Sociala	Varav
	ersättningar	kostnader	pension	ersättningar	kostnader	pension
Moderbolaget
Sverige	75	41	16	83	42	15
Totalt moderbolaget	75	41	16	83	42	15
Dotterbolag
Belgien	6	2	1	6	2	1
Danmark	10	1	1	11	1	1
Finland	10	2	2	9	2	1
Frankrike	17	7	1	16	7	1
Italien	2	1	0	2	0	0
Nederländerna	23	8	4	21	5	2
Norge	12	3	1	11	3	1
Polen	45	7	0	51	7	0
Ryssland	2	0	0	2	0	0
Schweiz	21	4	1	22	4	1
Spanien	5	1	0	5	1	0
Storbritannien	17	4	2	17	3	1
Sverige	108	44	7	109	44	7
Tjeckien	2	1	0	2	1	0
Tyskland	324	64	2	312	60	2
Ungern	1	0	0	1	0	0
Österrike	4	2	0	4	1	0
Totalt dotterbolag	609	151	22	601	141	18
Totalt	684	192	38	684	183	33

Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan ledande befattningshavare och övriga anställda:

		2009	2008
MSEK	Styrelse, VD, vVD (varav tantiem)	Övriga anställda	Styrelse, VD, vVD (varav tantiem)	Övriga anställda
Moderbolaget
Sverige	8(2)	67	12(3)	71
Dotterbolag
Belgien	-(-)	6	-(-)	6
Danmark	-(-)	10	-(-)	11
Finland	-(-)	10	-(-)	9
Frankrike	-(-)	17	-(-)	16
Italien	-(-)	1	-(-)	2
Nederländerna	2(0)	21	2(0)	19
Norge	-(-)	12	-(-)	11
Polen	3(1)	42	4(1)	47
Ryssland	0(-)	1	0(0)	2
Schweiz	7(3)	14	4(1)	18
Spanien	1(0)	4	1(0)	4
Storbritannien	1(0)	16	1(0)	16
Sverige	2(0)	107	-(-)	109
Tjeckien	0(0)	1	0(0)	2
Tyskland	2(1)	322	2(0)	310
Ungern	-(-)	1	-(-)	1
Österrike	1(0)	4	1(0)	3
Totalt dotterbolag	19(5)	589	15(2)	586
Totalt	27(7)	656	27(5)	657

Styrelsearvoden och ledande befattningshavares anställnings- och uppsägningsvillkor:

Koncernens styrelse består av 5 (2008: 6) personer varav 60 % män (2008: 67 %).

Övriga ledande befattningshavare utgörs av 8 (2008: 9) personer inklusive verkställande direktör varav 100 % män (2008: 100 %)

Principer

Arvode och annan ersättning till styrelsen, inklusive Dunis styrelseordförande, beslutas av årsstämman. Ersättningen till verkställande direktören samt övriga ledande befattningshavare skall, enligt riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare antagna av årsstämman 6 maj 2009, vara marknadsmässig och utgöras av grundlön, övriga förmåner (innehållande bilförmån), övriga ersättningar (innehållande bland annat bonus, milersättning och semesterlön) långsiktigt aktierelaterat incitamentsprogram och pension. För närvarande finns inget långsiktigt aktierelaterat incitamentsprogram. Med andra ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen. Pensionsförmåner samt övriga ersättningar till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgår som del av den totala ersättningen.

I enlighet med beslut fattat på årsstämman 6 maj 2009 bestämdes årsarvodet till den nuvarande styrelsens ordförande till 500 000 SEK medan det årliga arvodet till övriga ledamöter uppgick till 250 000 SEK per ledamot. Därutöver skall arvode för utskottsarbete utgå med 50 000 SEK till ordföranden i ersättningsutskottet och med 25 000 SEK till övriga ledamöter i ersättningsutskottet samt med 100 000 SEK till ordföranden i revisionsutskottet och med 50 000 SEK till övriga ledamöter i revisionsutskottet.

Nedanstående tabeller specificerar hur stor del av ovanstående beslutade arvoden som belastat verksamhetsåren 2009 och 2008.

Ersättningar och övriga förmåner under året

	Grundlön/	Pensions	Övriga	Rörlig	Summa
2009, TSEK	styrelsearvode	kostnad1	förmåner	ersättning2
Chairman of the Board - Peter Nilsson, resigned May 6, 2009	183	-	-	-	183
Styrelsens ordföranden - Anders Bülow tillträdde 2009-05-06	383	-	-	-	383
Styrelseledamot - Sanna Suvanto-Harsaae	292	-	-	-	292
Styrelseledamot - Harry Klagsbrun avgick 2009-05-06	-	-	-	-	0
Styrelseledamot - Pia Rudengren	350	-	-	-	350
Styrelseledamot - Magnus Yngen	283	-	-	-	283
Styrelseledamot - Tomas Gustavsson tillträdde 2009-05-06	183	-	-	-	183
Verkställande direktören - Fredrik von Oelreich	4 212	1 442	78	2 089	7 821
Andra ledande befattningshavare	10 485	2 880	385	3 679	17 429
	16 371	4 322	463	5 768	26 924

1) Av koncernens pensionskostnader ovan avser 1,1 MSEK moderbolaget.

2) Rörlig ersättning avser för verksamhetsåret 2009 kostnadsförd bonus, vilken utbetalas under 2010.

2008, TSEK	Grundlön/ styrelsearvode	Pensions kostnad¹	Övriga förmåner	Rörlig ersättning2	Summa
Styrelsens ordförande - Peter Nilsson	533	-	-	-	533
Styrelseledamot - Göran Lundqvist avgick 2008-05-07	83	-	-	-	83
Styrelseledamot - Sanna Suvanto-Harsaae	267	-	-	-	267
Styrelseledamot - Harry Klagsbrun	-	-	-	-	0
Styrelseledamot - Pia Rudengren	317	-	-	-	317
Styrelseledamot - Gerold Linzbach avgick 2008-05-07	83	-	-	-	83
Styrelseledamot - Gun Nilsson avgick 2008-05-07	83	-	-	-	83
Styrelseledamot - Anders Bülow tillträdde 2008-05-07	-	-	-	-	0
Styrelseledamot - Magnus Yngen tillträdde 2008-05-07	167	-	-	-	167
Verkställande direktören - Fredrik von Oelreich	3 435	1 218	68	948	5 669
Andra ledande befattningshavare	11 201	2 867	443	2 592	17 103
	16 169	4 085	511	3 540	24 305

1) Av koncernens pensionskostnader ovan avser 1,6 MSEK moderbolaget.

2) Rörlig ersättning avser för verksamhetsåret 2008 kostnadsförd bonus, vilken utbetalas under 2009.

Bonus

Verkställande direktör och samtliga ledande befattningshavare ingår i ett bonussystem som är baserat på lönsamhets- och kapitalbindningsmål, främst avseende det egna verksamhetsområdet men även koncernmål. Bonussystemet omfattar endast ett år i sänder efter beslut av styrelsen. För verkställande direktör har bonus utgått om 2,1 MSEK för verksamhetsåret 2009 (2008: 0,9 MSEK).

Pensioner

Verkställande direktör

För verkställande direktören föreligger ett särskilt pensionsavtal. Avtalad pensionsålder är 62 år. Duni skall fram till avtalad pensionsålder månatligen avsätta ett belopp motsvarande 35 % av verkställande direktörs månadslön till anvisad tjänstepensionsförsäkring. Pensionskostnaden motsvarar kostnader för avgiftsbestämda

pensionsplaner. Avsättningen till tjänstepension skall dock aldrig överstiga vad som är fullt avdragsgillt för Duni. Överskjutande icke avdragsgilla premier skall avtalas som direktpension, tryggad genom företagsägd kapitalförsäkring, pantförskriven till verkställande direktör. Det finns inga andra utestående pensionsförpliktelser till den verkställande direktören.

Övriga ledande befattningshavare

Med pensionsmedförande lön avses fast årslön jämte semesterersättning, ökat med genomsnittet av de tre senast föregående årens tantiem. Därtill kommer löfte om sjukpension samt efterlevandepension.

Pensionen intjänas linjärt under anställningstiden, dvs från anställningsdagen till pensionsålder. Pensionskostnaden motsvarar kostnader för avgiftsbestämda pensionsplaner. De ledande befattningshavarna har pensionsåldern 65 år och normal ITP-plan föreligger, se information angående hantering av Alecta i Not 34 Avsatt till pensioner. Fyra personer i denna grupp har dock premiebaserat avtal dvs redovisas som avgiftsbestämd plan. Det finns inga utestående pensionsförpliktelser till de övriga ledande befattningshavarna. Fram till och med september 2008 hade en person en avtalad pensionsålder om 60 år. Denne hade ett avtal om utökad pensionsrätt som komplement till den kollektivt avtalade ITP-planen. Beslut om utökad pensionsrätt fattas av koncernchef eller koncernens styrelseordförande.

Duni betalar varje månad in ett kontant pensionsbidrag i enlighet med var ledande befattningshavares individuella pensionsplan. Riktlinjerna antagna på årsstämman den 6 maj 2009 innebär att pensionsbidraget till bolagets ledande befattningshavare aldrig får överstiga 35 % av lönen.

Avgångsvederlag

Verkställande direktör

Verkställande direktören har ett särskilt avtal om avgångsvederlag. Avgångsvederlaget ger ersättning för tolv månader efter en uppsägningstid på sex månader. Endast företaget äger rätt att utlösa avtalet.

Verkställande direktören har rätt att säga upp sin anställning med en uppsägningstid om sex månader. Ingen rätt till avgångsvederlag föreligger om verkställande direktören säger upp sig själv.

Övriga ledande befattningshavare

Avgångsvederlag uppgår till mellan sex och tolv månadslöner efter en uppsägningstid på tre till tolv månader, där endast företaget äger rätt att utlösa avtalen.

Berednings- och beslutsprocess

Ersättningsutskottet bereder frågor om ersättning till Dunis ledande befattningshavare utifrån de av årsstämman antagna riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare samt förhandlar med verkställande direktören om dennes ersättning.

Ersättningsutskottet och dess ordförande utses årligen vid det konstituerande styrelsemötet och består av minst tre av Dunis styrelseledamöter, varav en skall vara Dunis styrelseordförande. Övriga ledamöter i ersättningsutskottet skall enligt Dunis arbetsordning vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Ersättningsutskottet skall sammanträda minst tre gånger om året. Dunis verkställande direktör skall delta i ersättningsutskottets möten förutom då frågor om ersättning till verkställande direktören behandlas.

Dunis ersättningsutskott är ansvarigt för att förbereda frågor rörande ersättningar och andra förmåner för bolagsledningen. Beslut fattas därefter av Dunis styrelse. Ersättningsutskottet deltar också i förberedandet av förslag för antagandet av eventuella aktierelaterade incitamentsprogram inom Duni. Under 2009 hade ersättningsutskottet fyra protokollförda möten.

NOT 14 | SJUKFRÅNVARO MODERBOLAGET

Sjukfrånvaro anges i procent av ordinarie arbetstid

	2009	2008
Sjukfrånvaro	1,4 %	1,2 %
- långtidssjukfrånvaro	0,3 %	1,2 %
- sjukfrånvaro män	0,9 %	0,6 %
- sjukfrånvaro kvinnor	2,0 %	2,2 %
- anställda -29 år	1,7 %	0,8 %
- anställda 30-49 år	1,1 %	1,2 %
- anställda 50- år	1,8 %	1,6 %

NOT 15 | ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Statliga stöd	0	0	-	-
Hyresintäkter	8	13	8	12
Valutakursvinster	38	41	35	8
Förändring verkligt värde - energiderivat	9	-	-	-
Förändring verkligt värde - valutaderivat	47	1	47	1
Administrativa tjänster	-	-	222	197
Realisationsvinst Duni Americas	-	-	-	6
Övriga poster	5	2	3	-
Summa övriga rörelseintäkter	107	57	315	224

Den koncernmässiga realisationsvinsten vid avyttringen av Duni Americas redovisas i resultat för avvecklade verksamheter, se separat Not 41.

NOT 16 | ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Förändring verkligt värde - energiderivat	-	9	-	-
Förändring verkligt värde - valutaderivat	3	40	3	40
Valutakursförluster	63	42	21	18
Avskrivningar	-	-	100	100
Administrativa tjänster	-	-	66	38
Hyreskostnader	18	19	18	19
Övriga poster	6	14	4	10
Summa övriga rörelsekostnader	90	124	212	225

NOT 17 | VALUTAKURSDIFFERENSER – NETTO

	Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Rörelseresultat
Förändring verkligt värde - valutaderivat	44	-39	44	-39
Övriga valutakursdifferenser i rörelseresultatet	-25	-2	14	-10
Summa valutakursdifferenser i rörelseresultatet	19	-41	58	-49
Finansiella poster
Förändring verkligt värde - valutaderivat	-2	2	-2	2
Valutakursdifferenser i finansiella poster	1	2	5	15
Summa valutakursdifferenser i finansiella poster	-1	4	3	17
Totala kursdifferenser i resultaträkningen - netto	18	-37	61	-32

NOT 18 | RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Finansiella intäkter
Ränteintäkter, externa placeringar	2	8	1	4
Ränteintäkter, koncernföretag	0	-	29	38
Totala finansiella intäkter	2	8	30	42
Finansiella kostnader
Räntekostnader, externa lån	-34	-71	-32	-64
Räntekostnader, pension	-11	-10	-4	-7
Räntekostnader, koncernföretag	-	-	-2	-8
Förändring verkligt värde ränteswap	4	-4	4	-4
Förändring verkligt värde valutaterminer	-2	2	-2	2
Övriga finansiella kostnader	-2	0	1	12
Totala finansiella kostnader	-45	-83	-35	-69

Räntedelen i årets pensionskostnad är redovisad bland räntekostnader. Den i moderbolaget använda räntesatsen är av PRI angivna 3,9 % (2008: 5,7 %) beräknad på genomsnittet av ingående och utgående belopp på posten "Avsatt till pensioner".

Bland övriga finansiella intäkter och kostnader redovisas bankavgifter samt kurseffekter på finansiella lån och placeringar. Eftersom Duni huvudsakligen är låntagare redovisas effekten i sin helhet bland räntekostnader.

NOT 19 | RESULTAT FRÅN ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

Moderbolaget har under året erhållit utdelning från dotterbolag uppgående till 547 MSEK (2008: 351 MSEK).

NOT 20 | INKOMSTSKATT

			Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Aktuell skatt för året	-68	-41	24	30
Aktuell skatt hänförlig till tidigare år	-1	16	-	0
Uppskjuten skatt	-39	-35	-37	-27
Skatt på årets resultat	-108	-60	-13	3

Uppskjuten skatt i resultaträkningen består av följande poster:

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Uppskjuten skatt, internvinst i lager	-2	-3	-	-
Uppskjuten skatt, obeskattade reserver	2	-3	-	-
Uppskjuten skatt, värderade förlustavdrag	-22	-45	-24	-39
Uppskjuten skatt, finansiella instrument	-15	14	-13	11
Uppskjuten skatt, övrigt	-2	2	-	1
Summa uppskjuten skatt	-39	-35	-37	-27

Inkomstskatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användning av vägd genomsnittlig skattesats för resultaten i de konsoliderade företagen enligt följande:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Redovisat resultat före skatt, kvarvarande verksamheter	444	251	-	-
Redovisat resultat före skatt, avvecklade verksamheter (se Not 41)	-	6	-	-
Redovisat resultat före skatt	444	257	500	181
Skatt enligt gällande skattesats	-117	-72	-131	-51
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader	-4	-5	-27	-22
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	10	9	145	101
Omvärdering av tidigare redovisade underskottsavdrag	4	-4	-	-
Effekt av utländska skattesatser	0	4	0	0
Skatteintäkt/kostnad pga ändrad skattesats	-	-20	-	-21
Aktuell skatt hänförlig till tidigare år	-1	28	0	-4
Skatt på årets resultat enligt resultaträkningen	-108	-60	-13	3

Skattesats

Moderbolagets gällande skattesats för inkomstskatt är 26,3 % (2008: 28 %).

Från och med räkenskapsåret 2009 sänktes skattesatsen i Sverige, moderbolaget, till 26,3 %. Vid årsbokslutet 2008 räknades den uppskjutna skatten i svenska bolag om från från 28 % till 26,3 %.

Temporära skillnader

Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika. Förändring i uppskjutna skattefordringar och skulder under året, utan hänsyn tagen till kvittningar som gjorts inom samma skatterätt.

Uppskjutna skattefordringar

	Förlust-	Intern-	Finansiella
MSEK, Koncernen	avdrag	vinst	instrument	Övrigt¹	Summa
Per 31 december 2007	376	6	2	11	395
Redovisat i resultaträkningen	-24	-3	11	10	-6
I resultaträkningen redovisad effekt av ändrade skattesatser	-21	0	-	1	-20
Valutakursdifferenser	-2	0	-	0	-2
Per 31 december 2008	329	3	13	22	367
Redovisat i resultaträkningen	-22	-2	-13	-4	-41
Valutakursdifferenser	0	0	-	-2	-2
Per 31 december 2009	307	1	0	16	324

¹Övrigt avser bl a uppskjuten skatt på osäkra kundfordringar och avsättning för omstruktureringskostnader.

Redovisad effekt av ändrade skattesatser härrör sig till den svenska verksamheten, se även rubriken "skattesats" ovan. Förlustavdragen hänför sig i allt väsentligt till genomförda omstruktureringar. För värdering av förlustavdrag se Not 4.1. Det är idag ledningens

bedömning att utförda omstruktureringsåtgärder framöver kommer att leda till skattemässiga överskott mot vilka de skattemässiga underskotten kommer att kunna utnyttjas.

Uppskjutna skatteskulder

MSEK, Koncernen	Obeskattade reserver	Finansiella instrument	Övrigt¹	Summa
Per 31 december 2007	14	2	3	19
Redovisat i resultaträkningen	3	0	6	9
Valutakursdifferens	-	-	0	0
Per 31 december 2008	17	2	9	28
Redovisat i resultaträkningen	-2	1	-1	-2
Valutakursdifferens	-	-	-	0
Per 31 december 2009	15	3	8	26

1) Övrigt avser bl a uppskjuten skatt på osäkra kundfordringar och avsättning för omstruktureringskostnader.

Den uppskjutna skatten är värderad enligt respektive lands gällande skattesats.

	Uppskjutna skattefordringar
	Förlust-	Finansiella		Finansiella
MSEK, Moderbolaget	avdrag	instrument	Summa	instrument
Per 31 december 2007	351	3	354	2
Redovisat i resultaträkningen	-39	12	-27	0
Valutakursdifferenser	-1	-	-1	-
Per 31 december 2008	311	15	326	2
Redovisat i resultaträkningen	-22	-15	-37	0
Valutakursdifferenser	0	-	0	-
Per 31 december 2009	289	0	289	2

Minskningen i förlustavdrag under 2008 består av 18,5 MSEK avseende utnyttjande av förlustavdrag i moderbolaget samt 21 MSEK avseende omräkning av uppskjutna skattefordringar pga sänkt skattesats från 28 % till 26,3 % från den 1 januari 2009.

Uppskjutna skattefordringar och skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet.

De kvittade beloppen är som följer:

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Uppskjutna skattefordringar
Utnyttjas efter mer än 12 månader	272	329	254	312
Utnyttjas inom 12 månader	52	38	35	14
Summa	324	367	289	326
Uppskjutna skatteskulder
Utnyttjas efter mer än 12 månader	15	17	-	-
Utnyttjas inom 12 månader	11	11	2	2
Summa	26	28	2	2
Netto uppskjuten skattefordran/skuld	298	339	287	324

Nettoförändringen avseende uppskjutna skatter är enligt följande:

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Ingående balans	339	376	324	352
Valutakursdifferenser	-2	-2	0	-1
Redovisat i resultaträkningen	-39	-35	-37	-27
Utgående balans	298	339	287	324

Skatt avseende poster som redovisats direkt mot eget kapital

Uppskjutna skatter redovisade i eget kapital uppgår till 0 (2008: 0) MSEK

i koncernen och 24 (2008: 31) MSEK avseende koncernbidrag i moderbolaget.

NOT 21 | AKTIEKAPITAL OCH RESULTAT PER AKTIE

Per den 31 december 2009 bestod aktiekapitalet av 46 999 032 (2008: 46 999 032) stycken aktier. Rösträtt är 1 röst per aktie. Alla per bokslutsdagen registrerade aktier är fullt betalda. Kvotvärdet på aktierna den 31 december 2009 är 1,25 kronor per aktie.

Specifikationen över förändring i eget kapital återfinns i rappor-

ten "Rapport över förändring i eget kapital för koncernen", vilken följer närmast efter balansräkningen.

Duni har ingen utspädning av aktier för räkenskapsåren 2008 och 2009 då Duni inte haft några utestående konvertibla skuldebrev eller aktieoptioner.

Resultat per aktie, före och efter utspädning:

Resultat per aktie före och efter utspädning är beräknade med följande resultat och antal aktier:

Kvarvarande verksamheter	2009	2008
Resultat för kvarvarande verksamheter som är hänförligt till moderbolagets aktieägare	336	191
Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier (tusental)	46 999	46 999
Resultat per aktie före och efter utspädning (kr per aktie)	7,15	4,06
Avvecklade verksamheter	2009	2008
Resultat för avvecklade verksamheter som är hänförligt till moderbolagets aktieägare	-	6
Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier (tusental)	46 999	46 999
Resultat per aktie före och efter utspädning (kr per aktie)	-	0,13
Verksamheterna totalt	7,15	4,19
	2009	2008
Resultat per aktie före och efter utspädning för kvarvarande verksamheter (kr per aktie)	7,15	4,06
Resultat per aktie före och efter utspädning för avvecklade verksamheter (kr per aktie)	-	0,13
Resultat per aktie före och efter utspädning för verksamheterna totalt (kr per aktie)	7,15	4,19

NOT 22 | IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Goodwill
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	1 199	1 199	2 053	2 053
Investeringar	-	-	-	-
Försäljningar och utrangeringar	-	-	-	-
Omräkningsdifferenser	-	-	-	-
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	1 199	1 199	2 053	2 053
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	-	-	-1 254	-1 154
Årets avskrivningar	-	-	-100	-100
Försäljningar och utrangeringar	-	-	-	-
Omräkningsdifferenser	-	-	-	-
Utgående ackumulerade avskrivningar	0	0	-1 354	-1 254
Nedskrivningar
Ingående ackumulerade nedskrivningar	-	-	-	-
Omräkningsdifferenser	-	-	-	-
Utgående ackumulerade nedskrivningar	0	0	0	0
Utgående bokfört värde	1 199	1 199	699	799

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Varumärken och licenser
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	66	76	64	75
Investeringar	-	0	-	-
Försäljningar och utrangeringar	-	-3	-	-3
Omklassificeringar	0	-8	0	-8
Omräkningsdifferenser	0	1	-	-
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	66	66	64	64
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	-61	-69	-59	-68
Årets avskrivningar	-2	-2	-2	-2
Försäljningar och utrangeringar	-	3	-	3
Omklassificeringar	-	7	-	8
Omräkningsdifferenser	0	0	-	-
Utgående ackumulerade avskrivningar	-63	-61	-61	-59
Utgående bokfört värde	3	5	3	5

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Aktiverade utvecklingskostnader
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	50	37	39	25
Investeringar	1	0	0	-
Försäljningar och utrangeringar	-	-	-	-
Omklassificeringar	13	13	13	14
Omräkningsdifferenser	0	0	-	-
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	64	50	52	39
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	-30	-15	-19	-4
Årets avskrivningar	-7	-7	-7	-7
Försäljningar och utrangeringar	-	-	-	-
Omklassificeringar	-	-8	-	-8
Omräkningsdifferenser	-1	0	-	-
Utgående ackumulerade avskrivningar	-38	-30	-26	-19
Utgående bokfört värde	26	20	26	20
Immateriella tillgångar totalt	1 228	1 224	728	824

Som en metod att begränsa utsläppen av koldioxid införde EU 2005 ett system för utsläppsrättigheter. För perioden 2008 till och med 2012 har Rexcell Tissue & Airlaid AB tilldelats totalt 84 665 ton, Dals Långed 2 779 ton per år och Skåpafors 14 154 ton per år. Totalt har 15 348 ton förbrukats 2009 och 18 874 ton 2008. Erhållna utsläppsrättigheter redovisas som immateriella tillgångar bokförda till anskaffningsvärdet noll.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Nedskrivningstest av goodwill har utförts vid räkenskapsårens slut 2009-12-31 och 2008-12-31. Vid införande av IFRS har fördelning av koncernens goodwillposter skett genom användande av fördelningsnycklar, se Not 4.2.

Goodwill fördelas på koncernens kassagenererande enheter identifierade per affärsområde enligt nedan;

MSEK	2009	2008
Professional	1 199	1 199

Prövning av nedskrivningsbehov av goodwill sker årligen samt då indikationer på att nedskrivningsbehov föreligger. Återvinningsbart belopp för kassagenererande enheter fastställs baserat på beräkningar av nyttjandevärden. Beräkningarna utgår från uppskattade framtida kassaflöden före skatt baserade på finansiella prognoser som godkänts av företagsledningen och som täcker innevarande år samt en femårsperiod. Kassaflöden bortom denna period extrapoleras med hjälp av bedömd tillväxttakt. Tillväxttakten överstiger inte den långfristiga tillväxttakten för branschen som helhet. Under prognosperioden är tillväxttakten för Professional beräknad till 2,7 % per år i genomsnitt och till 1 % som vägd genomsnittlig tillväxttakt bortom prognosperioden.

Väsentliga antaganden som använts för beräkningar av nyttjandevärden är i huvudsak vinstmarginal, tillväxttakt och nominell diskonteringsränta om 11,4 % (2008: 9,7 %). Diskonteringsräntan före skatt är använd vid nuvärdeberäkning av uppskattade framtida kassaflöden.

Företagsledningen har fastställt vinstmarginal och tillväxttakt baserat på tidigare resultat och sina förväntningar på marknadsutvecklingen. De diskonteringsräntor som används anges före skatt och återspeglar specifika risker i affärsområdet.

Företagsledningen bedömer att rimligt möjliga förändringar i de väsentliga antaganden som använts i beräkningarna inte skulle ha så stora effekter att de var och en för sig skulle reducera återvinningsvärdet till ett värde som är lägre än det redovisade värdet.

NOT 23 | BYGGNADER, MARK OCH MARKANLÄGGNINGAR

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Byggnader
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	128	124	120	117
Investeringar	0	0	-	-
Försäljningar och utrangeringar	0	-	-	-
Omklassificeringar	0	4	-	3
Omräkningsdifferenser	0	0	-	0
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	128	128	120	120
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	-91	-85	-89	-83
Årets avskrivningar	-4	-4	-3	-4
Försäljningar och utrangeringar	0	-	-	-
Omklassificeringar	-	-2	-	-2
Omräkningsdifferenser	0	0	-	-
Utgående ackumulerade avskrivningar	-95	-91	-92	-89
Utgående bokfört värde	33	37	28	31
Taxeringsvärde Sverige	35	35	35	35

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Mark och markanläggningar
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	15	18	2	5
Investeringar	-	-	-	-
Försäljningar och utrangeringar	-	-	-	-
Omklassificeringar	-	-3	-	-3
Omräkningsdifferenser	0	0	-	-
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	15	15	2	2
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	0	-2	0	-2
Årets avskrivningar	-	0	-	0
Försäljningar och utrangeringar	-	-	-	-
Omklassificeringar	-	2	-	2
Omräkningsdifferenser	-	-	-	-
Utgående ackumulerade avskrivningar	0	0	0	0
Uppskrivningar
Ingående ackumulerade uppskrivningar	-	-	12	12
Utgående ackumulerade uppskrivningar	-	-	12	12
Utgående bokfört värde	15	15	14	14
Taxeringsvärde Sverige	20	24	20	24
Byggnader, mark och markanläggningar	48	52	42	45

Duni innehar inga byggnader under finansiell leasing.

NOT 24 | MASKINER OCH ANDRA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	1 212	1 073	34	44
Investeringar	17	25	2	4
Försäljningar och utrangeringar	-9	-15	-	-11
Omklassificeringar	69	57	-	-3
Omräkningsdifferenser	-38	72	-	-
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	1 251	1 212	36	34
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	-878	-782	-26	-33
Årets avskrivningar	-70	-68	-5	-5
Försäljningar och utrangeringar	12	20	2	11
Omklassificeringar	-	3	-	1
Omräkningsdifferenser	27	-51	-	-
Utgående ackumulerade avskrivningar	-909	-878	-29	-26
Nedskrivningar
Ingående ackumulerade nedskrivningar	-3	-3	-	-
Årets nedskrivningar	-	-	-	-
Försäljningar och utrangeringar	-	-	-	-
Omräkningsdifferenser	0	0	-	-
Utgående ackumulerade nedskrivningar	-3	-3	0	0
Utgående bokfört värde	339	331	7	8

Maskiner och andra tekniska anläggningar under finansiell leasing

ingår i ovanstående tabell för koncernen med 5 MSEK (2008: 4 MSEK) i anskaffningsvärde och 3 MSEK (2008: 2 MSEK) i ackumulerad avskrivning.

Moderbolaget har inga maskiner och andra tekniska anläggningar under finansiell leasing.

NOT 25 | INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER

		Koncernen
MSEK	2009	2008	2009	2008
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	281	274	33	58
Investeringar	13	21	0	3
Försäljningar och utrangeringar	-7	-48	-2	-31
Omklassificeringar	11	8	2	3
Omräkningsdifferenser	-11	26	-	-
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	287	281	33	33
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	-217	-227	-25	-51
Årets avskrivningar	-19	-16	-4	-4
Försäljningar och utrangeringar	3	48	2	31
Omklassificeringar	-	-2	-	-1
Omräkningsdifferenser	8	-20	-	-
Utgående ackumulerade avskrivningar	-225	-217	-27	-25
Utgående bokfört värde	62	64	6	8

NOT 26 | PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR OCH FÖRSKOTT AVSEENDE MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILL-GÅNGAR

MSEK		Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	67	42	8	4
Investeringar	90	94	19	10
Försäljningar	-	-	-	-
Omklassificeringar	-93	-71	-15	-6
Omräkningsdifferenser	-3	2	-	-
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	61	67	12	8
Utgående bokfört värde	61	67	12	8

NOT 27 | ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

	Organisations-		Antal aktier	Kapital-	Bokfört
	nummer	Säte	& andelar	andel %	värde TSEK
Svenska dotterbolag
Rexcell Tissue & Airlaid AB	556193-9769	Skåpafors	12 000	100	81 440
Finess Borrby AB	556262-2604	Malmö	1 000	100	0
					81 440
Utländska dotterbolag
Duni Holding BV	23068767	Breda, NL	260 731	100	597 856
Duni Verwaltungs GmbH	Osnabrück HRB 19689	Bramsche, DE		(100)	(€ 20 467)
Duni Holding S.A.S	3493099300031	Pontcharra, FR		(100)	(€ 2 871)
Duni Benelux B.V.	23052488	Breda, NL		(100)	(€ 7 250)
Duni Ltd.	897172	Runcorn, GB		(100)	(€ 8 395)
Duni A/S	10 99 98 98	Köpenhamn, DK		(100)	(€ 1 981)
Duni AS	962346057	Oslo, NO		(100)	(€ 370)
Duni Holding OY	-	Helsingfors, FI		(100)	(€ 1 578)
Duni Iberica S.L	-	Tarragona, ES	200 000	100	23 176
Duni Poland s.p.z.o.o	KRS no. 40401	Poznan, PL	15 300	100	48 133
Duni Sales Poland s.p.z.o.o	KRS no. 254481	Poznan, PL	1 000	100	1 190
Duni EFF s.p.z.o.o	KRS no. 249084	Poznan, PL	1 000	100	1 130
Duni (CZ) s.r.o.	65410106	Kladno, CZ	1	100	6 740
Duni AG	-	Rotkreutz, CH	400	100	578
Duni ZAO	7816110025	St Petersburg, RU	1	100	11
Duni Beteiligungsgesellschaft mbH	Osnabrück HR B20099	Bramsche, DE	1	100	3 076
Duni Holding OY	-	Helsingfors, FI			6 443
					688 333

Andelar i koncernbolag 769 773

	Moderbolaget
TSEK	2009	2008
Ingående värde andelar i koncernbolag	743 992	743 992
Årets investeringar	-	-
Aktieägartillskott	25 781	-
Årets avyttringar	-	-
Årets nedskrivningar	-	-
Utgående värde andelar i koncernbolag	769 773	743 992

NOT 28 | ANDRA LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Lånefordringar	12	2	11	1
Summa andra långfristiga fordringar	12	2	11	1

Lånefordringarna är värderade till upplupet anskaffningsvärde.

Lånefordringar löper i huvudsak med rörlig ränta varför verkligt värde bedöms motsvaras av det bokförda värdet.

NOT 29 | KUNDFORDRINGAR OCH ANDRA FORDRINGAR

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Kundfordringar	640	731	104	126
Fordringar hos koncernföretag	-	-	39	82
Övriga fordringar	68	98	17	30
Kortfristiga finansiella fordringar, internt	-	-	752	672
Summa kundfordringar och andra fordringar	708	829	912	910

För kreditrisker och exponeringar se Not 3.1.b

Övriga fordringar ovan avser:

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Fordringar på leverantörer	5	10	-	-
Momsfordran	43	61	17	30
Factoring	5	5	-	-
Övriga fordringar	15	22	0	0
Summa övriga fordringar	68	98	17	30

Reserven för osäkra kundfordringar uppgick till 10 MSEK per den 31 december 2009 (2008: 15 MSEK). De individuellt bedömda fordringarna där nedskrivningsbehov föreligger avser i huvudsak grossister som oväntat hamnat i en svår ekonomisk situation. Bedömning har gjorts att en del av fordringarna förväntas kunna återvinnas.

Kreditexponering:

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Kundfordringar ej förfallna eller nedskrivna	567	635	99	114
Kundfordringar förfallna men ej nedskrivna	73	95	5	12
Kundfordringar nedskrivna	10	16	2	1
Reserv för osäkra kundfordringar	-10	-15	-2	-1
Totalt kundfordringar	640	731	104	126

Kreditrisken i kundfordringar som varken är förfallna eller nedskrivna bedöms inte vara stor. 43 % av totala kundfordringar ej förfallna eller nedskrivna om 567 MSEK har rating AA eller högre. Den geografiska spridningen, historiken Duni har om sina kunder samt sannolikheten att alla kunder skulle få eventuella betalningssvårigheter på samma gång gör att Duni inte ser någon anledning till nedskrivningsbehov i denna kategori. Ingen enskild fordran överstiger 7,3 % (2008: 7,0 %) av de totala ej förfallna eller nedskrivna kundfordringarna.

Förfallotid för förfallna men ej nedskrivna kundfordringar:

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Mindre än 1 månad	62	84	5	8
1-3 månader	10	6	0	1
3-6 månader	1	1	0	0
Mer än 6 månader	0	4	0	3
Summa	73	95	5	12

Förfallotid för nedskrivna kundfordringar:

MSEK	Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Mindre än 3 månader	1	1	0	0
3-6 månader	1	3	0	0
Mer än 6 månader	8	12	2	1
Summa	10	16	2	1

Specifikation över reserv för osäkra kundfordringar:

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Vid årets ingång	15	11	1	1
Reservering för osäkra fordringar	5	5	2	1
Fordringar som skrivits bort under året	-9	-1	-1	-1
Återförda outnyttjade belopp	-1	1	0	-
Vid årets utgång	10	15	2	1

Avsättningar till respektive återföringar av reserver för osäkra kundfordringar ingår i posten försäljningskostnader i resultaträkningen.

I övriga kategorier inom kundfordringar och andra fordringar ingår inte några tillgångar för vilka nedskrivningsbehov föreligger. Den maximala exponeringen för kreditrisk per balansdagen är det verkliga värdet för varje kategori fordringar som nämns ovan. Koncernen har ingen pant som säkerhet.

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens kundfordringar:

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
SEK	51	82	37	55
EUR	449	493	10	11
GBP	33	44	0	0
DKK	35	42	35	42
NOK	22	18	22	18
PLN	19	21	0	0
Andra valutor¹	31	31	0	0
Summa	640	731	104	126

1) Andra valutor avser bland annat CHF, CZK, RUB, USD mm.

NOT 30 | DERIVATINSTRUMENT

		2009		2008
MSEK	Tillgång	Skuld	Tillgång	Skuld
Ränteswappar	-	-	-	4
Valutaterminskontrakt	6	1	12	48
Energiderivat	3	1	0	7
Summa	10	2	12	59

Ovanstående tabell med undantag av energiderivat gäller även moderbolaget.

Duni använder ränteswappar, valutaterminskontrakt och energiderivat för att hantera sina kassaflödesrisker i upplåning, produktion, inköp och försäljning. Valutaterminskontrakt används även för att reducera valutaexponeringen i intern såväl som extern ut- och inlåning. Samtliga derivatinstrument marknadsvärderas och värdeförändringen redovisas i resultaträkningen.

Den maximala exponeringen för kreditrisk på balansdagen är verkligt värde på de derivatinstrument som redovisas som tillgångar i balansräkningen.

Valutaterminskontrakt

Valutaterminskontrakt avtalas med avsikten att skydda koncernen mot förändringar i valutakurser genom att kontrakten fastställer den kurs till vilken en tillgång eller skuld i utländsk valuta kommer att realiseras. En ökning eller minskning av det belopp som krävs för att reglera tillgången/skulden kompenseras av en motsvarande värdeförändring av terminskontraktet.

Vägd genomsnittlig löptid för koncernens valutaterminer fördelade efter dess syfte visas i nedanstående tabell:

	Genomsnittlig löptid i månader
	2009 2008
Valutaterminskontrakt för kommande
inköp och försäljning	3	6
Valutaterminskontrakt för finansiella
tillgångar och skulder	1	1

Valutaterminskontrakt för kommande inköp och försäljning Som närmare beskrivs i Not 3 säkrades en viss andel av de interna och externa flödena med valutaterminer fram till och med juni månad. Vid utgången av 2009 uppgick marknadsvärdet på dessa valutaterminer till 6 MSEK (2008: -39 MSEK). Dessa kvarvarande kontrakt löper fram till och med juni 2010.

Valutaterminskontrakt för finansiella tillgångar och skulder Utöver de terminer som tecknats för säkring av flödena så tecknar även Duni terminer för in och utlåningen i andra valutor än SEK. Marknadsvärdet vid utgången av perioden för dessa terminer uppgår till -1 MSEK (2008: 2 MSEK).

Energiderivat

Energiderivaten avtalas med avsikten att skydda koncernen mot förändringar i elpriset. Dessa derivat marknadsvärderas vid respektive bokslut. Utestående energiderivat presenteras i tabellen nedan.

		2009			2008
	Nominellt värde MWh	Vägt säkrat pris SEK/MWh	Verkligt värde MSEK	Nominellt värde MWh	Vägt säkrat pris SEK/MWh	Verkligt värde MSEK
0-1 år	46	393,52	1	37	589,64	-6
1-2 år	15	388,76	1	7	622,78	-1
2-3 år	-	-	-	-	-	-
	61		2	44		-7

NOT 31 | FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Förutbetalda hyror	3	4	1	1
Förutbetalda leasingavgifter	1	0	-	-
Förutbetalda försäkringar	6	4	3	0
Upplupna provisionsintäkter	-	-	-	-
Förutbetalda pensioner	6	3	3	3
Förutbetalda katalogkostnader	7	13	6	7
Övrigt	26	17	6	6
Totala förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	49	41	19	17

NOT 32 | UPPLÅNING

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Långfristig
Banklån	669	1 146	668	1 145
Skulder till koncernbolag	-	-	111	131
Checkräkningskredit	13	5	-	-
Summa upplåning	682	1 151	779	1 275

Duni har ingen kortfristig upplåning dock sker periodförfall/rullning av dragna lån löpande under Dunis multicurrency facilitet, vilken löper i sin helhet fram till förfall 2012.

Dunis exponering, avseende upplåning, för förändringar i ränta och kontraktsenliga tidpunkter för ränteomförhandling är inklusive swapavtal med löptid över ett år, på balansdagen följande:

MSEK	2009	2008
0-12 månader	682	1 151
1-5 år	-	-
Mer än 5 år	-	-
Summa	682	1 151

Dunis upplåning värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Skillnaden mellan det i balansräkningarna för 2009-12-31 redovisade värdena och de nominella värdena utgörs av transaktionskostnader.

Dunis upplupna räntor ligger redovisade som upplupna kostnader. Nedan visas nominella värden exklusive upplupna räntor samt redovisade värden för Dunis upplåning.

Verkliga värden

Nuvarande finansiering

Dunis långfristiga banklån och checkräkningskredit, uppgående till 682 MSEK (2008: 1 151 MSEK) löper med rörlig ränta där räntan fastställs vid låneperiod, diskonteringseffekten för en så relativt kort tidsperiod är inte väsentlig varför det verkliga värdet motsvaras av det nominella värdet plus upplupen ränta.

		2009		2008
	Redovisat	Nominellt	Redovisat	Nominellt
MSEK	värde	värde	värde	värde
Banklån	669	673	1 146	1 151
Checkräkningskredit	13	13	5	5
Summa	682	685	1 151	1 155

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens upplåning är följande:

MSEK	2009	2008
SEK	-	545
EUR	669	601
Andra valutor	13	5
Summa	682	1 151

Banklån

Duni har en multicurrency kreditfacilitet om nominellt 220 MEUR, vilket ger Duni rätt att låna i valfri valuta. Detta lån löper till november 2012. Räntesatsen är rörlig och sätts som EURIBOR, STIBOR eller annan IBOR för perioden fram till nästa rullning plus en marginal.

Checkräkningskredit

Moderbolaget har för koncernen tecknat en checkräkningskredit uppgående till nominellt 125 MSEK. Utnyttjade beloppet per den 2009-12- 31 var 13 MSEK.

NOT 33 | KLASSIFICERING AV FINANSIELLA INSTRUMENT

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Tillgångar
Icke finansiella tillgångar
Materiella och immateriella anläggningstillgångar	1 738	1 738	795	893
Uppskjuten skattefordran	324	367	289	326
Övriga finansiella anläggningstillgångar	-	-	770	744
Varulager	382	542	86	106
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	49	41	19	17
Summa icke finansiella tillgångar	2 493	2 688	1 959	2 086
Låne- och kundfordringar
Andra långfristiga fordringar	12	2	11	1
Kundfordringar	640	731	104	126
Skattefordringar	36	31	10	10
Övriga fordringar	68	98	17	30
Fordringar hos koncernföretag	-	-	791	754
Likvida medel / Kassa och bank	230	249	179	153
Summa låne- och kundfordringar	986	1 111	1 112	1 074
Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Derivatinstrument	10	12	6	12
Summa tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	10	12	6	12
Summa tillgångar	3 489	3 811	3 077	3 172

Duni har inga tillgångar vilka klassificeras som "Derivat som används för säkringsändamål" samt "Tillgängliga för försäljning".

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Skulder
Icke finansiella skulder
Uppskjuten skatteskuld	26	28	2	2
Avsättning till pensioner	190	201	111	113
Avsättning till omstruktureringsreserv	15	44	10	14
Summa icke finansiella skulder	231	273	123	129
Skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde
Checkräkningskredit	13	5	0	-
Banklån	669	1 146	668	1 145
Leverantörsskulder	344	358	73	71
Skatteskulder	7	3	-	-
Övriga skulder	62	59	10	17
Skulder till koncernbolag	-	-	164	194
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	372	364	87	83
Summa skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	1 467	1 935	1 002	1 510
Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Derivatinstrument	2	59	1	52
Summa skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen	2	59	1	52
Summa skulder	1 700	2 267	1 126	1 691

Duni har inga skulder klassificerade som "Derivat som används för säkringsändamål".

NOT 34 | AVSATT TILL PENSIONER

Ersättningar för pensioner och andra ersättningar efter anställning erläggs till övervägande del genom avgiftsbestämda planer där fortlöpande betalningar till myndigheter och försäkringsbolag görs. Dessa fristående organ tar därmed över förpliktelserna mot de anställda. Inom koncernen finns även ett antal förmånsbaserade pensionsplaner, vilket innebär att de anställda garanteras en pension motsvarande en procentuell andel av lönen.

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

	Koncernen
MSEK	2009	2008
Förmånsbestämda pensionsplaner	190	201

Förmånsbestämda pensionsplaner

Inom koncernen finns ett flertal förmånsbestämda pensionsplaner, där de anställda har rätt till ersättning efter avslutad anställning baserat på slutlön och tjänstgöringstid. De största planerna finns i Sverige, Tyskland, Belgien, Nederländerna och Storbritannien.

Pensionsförsäkring i Alecta

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i det oberoende försäkringsbolaget Alecta. Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Duni har inte tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 3,0 MSEK (2008: 2,1 MSEK). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Per 2009-12-31 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 141 % (2008: 112 %).

De belopp som redovisas i koncernens balansräkning består av:

	Förmånsbestämda pensionsplaner
MSEK	2009	2008
Nuvärdet av fonderade förpliktelser	160	130
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	-105	-84
Nuvärdet av ofonderade förpliktelser	187	205
Oredovisade aktuariella nettoförluster	-52	-50
Nettoskuld i balansräkningen	190	201

Totala pensionskostnader som redovisas i koncernens resultaträkning är följande:

Kostnader avseende tjänstgöring under
innevarande år	-4	-4
Räntekostnad	-15	-14
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	4	4
Aktuariella nettovinster som redovisas för året	-2	0
Årets pensionskostnad avseende
förmånsbestämda pensionsplaner	-17	-14
Årets pensionskostnad avseende
avgiftsbestämta pensionsplaner	-21	-19

Kostnaderna avseende förmånsbestämda pensionsplaner fördelas i koncernens resultaträkning på följande poster:

	Förmånsbestämda pensionsplaner
MSEK	2009	2008
Rörelseresultat	-6	-5
Finansiella kostnader	-11	-10
Summa kostnader från förmånsbestämda pensionsplaner i resultaträkningen	-17	-15

Förändringen i den förmånsbestämda förpliktelsen under året är följande:

	Förmånsbestämda pensionsplaner
MSEK	2009	2008
Vid årets början	334	304
Kostnader för tjänstgöring under innevarande år	4	4
Räntekostnad	15	14
Aktuariella förluster(+)/vinster(-)	11	20
Valutakursdifferenser	-5	5
Utbetalda ersättningar	-13	-12
Regleringar	1	-1
Vid årets slut	347	334

Förändringen i verkligt värde på förvaltningstillgångar under året är följande:

Faktisk avkastning på förvaltningstillgångar12		-5
Vid årets slut	-105	-85
Regleringar	-	2
Utbetalda ersättningar	2	2
Avgifter från anställda	-1	-1
Avgifter från arbetsgivaren	-12	-12
Valutakursdifferenser	2	2
Aktuariella förluster(+)/vinster(-)	-7	9
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	-4	-4
Vid årets början	-85	-83

Förvaltningstillgångarna finns i huvudsak i Holland och Storbritannien. Fondering av förmånsbestämda pensionsplaner i Duni består av försäkringskontrakt som ger en garanterad årlig avkastning med möjlighet till en av försäkringsbolaget årligen beslutad bonus. Antagen avkastning på förvaltningstillgångar anges till den garante-

rade avkastningen plus den förväntade bonusen.

Avgifter till förmånsbestämda pensionsplaner förväntas uppgå till 6,6 MSEK under 2010.

Viktiga aktuariella antaganden på balansdagen 2009

	2009	2008
Diskonteringsränta	3,8-5,8 %	3,0-6,6 %
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 4,0-7,0 %		4,5-6,5 %
Framtida årliga löneökningar	0-4,5 %	0-4,5 %
Framtida årliga pensionsökningar	0-3,5 %	0-3,5 %
Personalomsättning	0-3,0 %	0-3,0 %

Flerårsöversikt

	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser	347	334	304	319	375
Verkligt värde på förvaltningstillgångar	-105	-85	-83	-103	-123
Underskott	242	249	221	216	252

	Moderbolaget
MSEK	2009	2008
Avsättningar enligt Tryggandelagen
FPG/PRI-pensioner	111	113
Skuld i balansräkningen	111	113

Förändringen i den förmånsbestämda förpliktelsen under året är följande: Vid årets början 113 111 Nettokostnad redovisad i resultaträkningen 4 7

Utbetalda ersättningar -6 -5 Regleringar 0 0 Vid årets slut 111 113

De belopp som redovisas i moderbolagets resultaträkning är följande:
Intjänat under året	0	0
Räntekostnad	-4	-7
Årets pensionskostnad	-4	-7

Skulden i moderbolaget avser pensionsförpliktelse hos PRI.

NOT 35 | UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Upplupna kostnader till personal	113	99	30	25
Upplupna räntekostnader	1	12	1	11
Upplupna kostnadsfakturor	69	61	28	24
Upplupna skulder till kunder	159	160	19	15
Övriga poster	30	32	9	8
Totala upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	372	364	87	83

NOT 36 | STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER

Ställda säkerheter

Koncernen eller moderbolaget har inga ställda säkerheter under 2008 eller 2009.

Eventualförpliktelser

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Garantier	69	39	50	39
FPG/PRI	3	3	2	2
Summa eventualförpliktelser	72	42	52	41

Av garantierna i moderbolaget är 38 MSEK (2008: 29 MSEK) ställda till förmån för koncernföretag. Garantierna i moderbolaget avser i huvudsak lokala tullverk om 12 MSEK (2008: 11 MSEK).

Inga väsentliga skulder förväntas uppkomma till följd av någon av ovanstående typer av eventualförpliktelser.

I samband med avyttringen av affärsområde Duni Americas överläts vissa hyreskontrakt till köparen. Duni garanterar hyresvärden för framtida hyresintäkter fram till i första hand 2012. Mot detta har Duni garantier från köparen som garanterar Dunis garantiåtaganden.

NOT 37 | JUSTERINGAR FÖR POSTER SOM INTE INGÅR I KASSAFLÖDET

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Avskrivningar	102	97	121	122
Realisationsresultat avvecklade verksamheter	-	-6	-	-6
Realisationsresultat övrigt	-	-	1	-
Omstruktureringar	-28	38	-4	14
Avsättning till pensioner	-19	-6	4	7
Värdeförändring derivat	-53	48	-44	43
Övrigt	-14	-12	-39	-9
Summa	-12	159	39	171

NOT 38 | ÅTAGANDEN

Operationella leasingavtal

Duni hyr ett antal kontor och lagerlokaler samt personbilar i huvudsak till försäljningsorganisationen. Därutöver hyrs ett antal maskiner i produktionsverksamheten. Avtalen avser ej uppsägningsbara operationella leasingavtal. Leasingavtalen har olika villkor, indexklausuler och rätt till förlängning. Villkoren är marknadsmässiga vad avser såväl priser som avtalslängd.

Nominella värdet av framtida minimileasingavgifter, avseende icke uppsägningsbara leasingavtal fördelar sig enligt följande:

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Förfaller till betalning inom ett år	90	80	41	22
Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år	118	165	12	45
Förfaller till betalning senare än fem år	44	93	-	20
Summa	252	338	53	87
Därav leasingkontrakt tecknade under året	20	21	4	7

Totala kostnader avseende operationella leasingavtal uppgår under året till 100 MSEK (2008: 97 MSEK) i koncernen samt 22 MSEK (2008: 24 MSEK) i moderbolaget.

Finansiella leasingavtal

Nominella värdet av framtida minimileasingavgifter, avseende icke uppsägningsbara leasingavtal fördelar sig enligt följande:

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Förfaller till betalning inom ett år	0	0	-	-
Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år	1	1	-	-
Summa	1	1	0	0
Nuvärdet av framtida leasingavgifter	0	0	0	0

NOT 39 | RÖRELSEFÖRVÄRV

Under räkenskapsåret 2009-01-01 - 2009-12-31 respektive räkenskapsåret 2008-01-01 - 2008-12-31 har inga rörelseförvärv skett.

NOT 40 | TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

Inga transaktioner med närstående parter har ägt rum under räkenskapsåret 2009.

Den 27 augusti 2008 avyttrade Duni Holding AB, EQT Partners, samtliga aktier i Duni AB. Duni hade dock närstående relation med EQT Partners under hela 2008 då de hade en representant i Dunis styrelse. Inga närstående transaktioner har genomförts utöver en skuld om 5,9 MSEK som Duni betalade tillbaka till Duni Holding AB under 1:a kvartalet 2008.

Utöver ovanstående information samt information i Not 13 om Ersättning till ledande befattningshavare och i Not 6 om Inköp och försäljning mellan koncernbolag finns inga transaktioner med närstående bolag.

NOT 41 | AVVECKLADE VERKSAMHETER

Duni Americas - avyttrades 2006-08-31

Den 31 augusti 2006 träffades avtal och avyttrades Dunis innehav i Duni Americas som omfattar bolagen Duni Corporation och Duni Supply Corporation. Duni ägde 100 % av aktierna i de båda bolagen. Köpeskillingen utgjorde marknadsvärde och uppgick slutligen till 311 MSEK. En tvist uppstod beträffande köpeskillingens storlek. I november 2007 kom så Duni och köparen överens och ett skiljeförfarande kunde undvikas. Tidsfristen för alla åtaganden löpte ut under 2008 och reavinsten kunde fastställas till 119 MSEK.

För mer detaljerad information om avyttringen av Duni Americas, se not 43 i Dunis årsredovisning per 2008-12-31.

Analys av resultatet från Duni Americas

Nedan följer en sammanställning över Duni Americas resultaträkningar:

Resultaträkning	2008	2007	2006
Intäkter	-	-	466
Rörelsens kostnader	-	-	-444
Övriga intäkter/kostnader - netto	-	-	1
Rörelseresultat	-	-	23
Finansiella poster – netto	-	-	-24
Resultat före skatt	-	-	-1
Inkomstskatt	-	-	-66
Årets resultat	-	-	-67
Realisationsresultat från avyttring av Duni Americas - rörelseresultat	6	15	98
Realisationsresultat från avyttring av Duni Americas - finansiellt resultat	-	-	12
Årets resultat från avvecklade verksamheter	6	15	43

Realisationsresultat - finansiellt resultat avser omräkningsdifferens hänförligt till avvecklad verksamhet.

NOT 42 | HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

Inga väsentliga händelser har ägt rum efter balansdagen.

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Duni AB (publ)

Org nr 556536-7488

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Duni AB (publ) för år 2009. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 36-86. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt

att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Vår revisionsberättelse har avgivits den 25 mars 2010.

PricewaterhouseCoopers AB

Bo Hjalmarsson Auktoriserad revisor

Underskrifter

Resultat- och balansräkningarna kommer att föreläggas årsstämman 2010-05-05 för fastställelse.

Malmö 2010-03-24

Anders Bülow Fredrik von Oelreich Styrelserdförande Verkställande direktör

Pia Rudengren Sanna Suvanto-Harsaae

Magnus Yngen Tomas Gustafsson

Göran Andreasson Per-Åke Halvordsson Representant SPIAF Representant PTK

Vår revisionsberättelse har avgivits den 25 mars 2010

PricewaterhouseCoopers AB

Bo Hjalmarsson Auktoriserad revisor

Nyckeltals-definitioner

Antal anställda Antalet anställda vid periodens slut.

Avkastning på eget kapital Periodens resultat som procentandel av eget kapital.

Avkastning på sysselsatt kapital Rörelseresultat som procentandel av sysselsatt kapital.

Bruttomarginal

Bruttoresultat som procentandel av försäljning.

EBIT Rörelseresultat.

EBIT marginal EBIT som procentandel av försäljning.

EBITA

Rörelseresultat justerat för nedskrivning av anläggningstillgångar.

EBITA marginal

EBITA som procentandel av försäljning.

EBITDA

Rörelseresultat justerat för av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar.

EBITDA marginal

EBITDA som procentandel av försäljning.

Kostnad för sålda varor

Kostnad för sålda varor, inklusive produktions- och logistikkostnader.

P/E tal

Aktuell aktiekurs i förhållande till vinst per aktie.

Räntebärande nettoskuld

Räntebärande skulder och pensioner minskat med likvida medel och räntebärande fordringar.

Skuldsättningsgrad

Nettoskuld i förhållande till totalt kapital där nettoskulden är den totala upplåningen med avdrag för likvida medel och det totala kapitalet är eget kapital samt nettoskulden.

Sysselsatt kapital

Icke räntebärande anläggningstillgångar och omsättningstillgångar med avdrag för icke räntebärande skulder.

Valutajusterad

Siffor som justerats för effekter av valutakursdifferenser. 2009 års siffror beräknade med 2008 års valutakurser.

Vinst per aktie

Resultatet för perioden delat med det genomsnittliga antalet aktier.

Ordlista

Airlaid

Ett material, känt för sin vätskefördelning, absorptionsförmåga och mjukhet. Processen bygger på att man använder luft för att fördela fibrerna i materialet istället för vatten som i traditionell tissue-produktion. Airlaid används för dukar, tabletter, servetter samt som insatsvara för olika typer av intimhygienprodukter.

Butiksexponering

Duni hjälper butiksägaren med att fylla på hyllorna, bygga montrar samt ta hand om säljkampanjer och erbjudanden.

Cash-and-carries

Storköp där företagskunder själva hämtar sina varor.

Concession catering

Att driva restaurang eller café på uppdrag av annan organisation på ett bestämt försäljningsområde.

Contract catering

Att driva restaurang, café eller catering på uppdrag av annan organisation.

Dunicel®

Dunicel är ett unikt material som faller som tyg. Tack vare en speciell patenterad produktionsmetod blir känslan helt annorlunda än vanliga pappersdukar.

DuniForm®

DuniForm är ett system för matdistribution och omfattar allt från förpackningsmaskiner till varmhållningsväskor.

Duniletto®

Duniletto är en exklusiv servett med vikning för bestick.

Dunilin®

Dunilin känns och bryts som linne och används till de lyxigaste servetterna. Ett unikt material med en vävliknande yta som påminner om linne, men är baserat på pappersfibrer. Dunilin kombinerar styrka med en hög uppsugningsförmåga och är perfekt för servettvikning.

Dunisilk®

Dunisilk är ett avtorkbart material och kan även användas utomhus. Finns som snibbduk och vanlig duk.

Elegance

Duni Elegance® är en tygliknande exklusiv servett framtagen med en ny patenterad produktionsprocess. Den väger dubbelt så mycket som en pappersservett av hög kvalitet, har en tilltalande struktur, linneliknande prägling och hög absorptionsförmåga.

Fokusgrupper

En undersökningsmetod där frågor om en produkt eller idé ställs till en grupp personer. Gruppen leds av en moderator och metoden är ett verktyg för att få feedback om t ex nya produkter före lansering.

FSC

Förkortning för Forest Stewardship Council, en oberoende, internationell medlemsorganisation som certifierar skogsbruk avseende miljöanpassning, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftighet.

HoReCa

Förkortning för hotell, restaurang och catering.

ISO 14001

ISO 14001 är den enda internationella standarden för miljöledningssystem och har också valts som standard inom Duni. Enheterna i Bramsche, Poznan, Dals Långed och Skåpafors är ISO 14001-certifierade.

ISO 9001

ISO 9001 är en internationell standard för kvalitetsledning. Enheterna i Bramsche, Poznan, Dals Långed och Skåpafors är ISO 9001-certifierade.

Key account management

Nyckelkundsbearbetning. Säkerställer långsiktig och lönsam relation med de viktigaste kunderna.

Konvertering

Den tillverkningsfas där tissue och airlaid i stora rullar beskärs, trycks, präglas och viks till färdiga servetter och dukar.

Private label

Produkter märkta med kundens eget varumärke.

Professional

Ett av Dunis tre affärsområden – försäljning till hotell, restauranger, cateringföretag och grossister.

REACH

REACH är en förkortning av Registration Evaluation Authorization and restriction of Chemicals. Det är en ny kemikalielagstiftning inom hela Europeiska unionen (EESländerna) som trädde i kraft 1 juni 2007.

Retail

Ett av Dunis tre affärsområden – försäljning till främst detaljhandeln.

Take-away

Förpackningar för hämtmat och delikatesser.

Tête-à-tête

Dukrulle, 40 cm bred, med perforering. Kan användas som vepa, tablett eller placeras tvärs över bordet.

Tissue

Ett av Dunis tre affärsområden som producerar mjukpapper. Materialet tissue används för dukar, tabletter, servetter. Olika kvaliteter tas fram genom att kombinera ett till fyra lager tissue.

Kalendarium

Årsstämma den 5 maj 2010

Årsstämma hålls på Skånes Dansteater, Östra Varvsgatan 13A, Malmö onsdagen den 5 maj 2010 kl 15.00. Inregistrering från klockan 14.15.

Anmälan

Aktieägare som önskar deltaga ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB (fd VPC AB) förda aktieboken senast den 28 april 2010, dels anmäla sig senast samma dag till något av följande alternativ:

• per telefon +46 40 10 62 00
• per post till Duni AB, Bolagsstämma, Box 237, 201 22 Malmö
• per e-post bolagsstamma@duni.com
• per fax +46 40 39 66 30

Vid anmälan skall aktieägare uppge:

• namn
• personnummer/organisationsnummer
• adress och telefonnummer
• antal aktier

Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier ska, för att ha rösträtt på årsstämman, av den bank eller fondhandlare som förvaltar aktierna begära tillfällig ägarregistrering ett par bankdagar före den 28 april 2010.

Utdelning

Styrelsen föreslår en utdelning om 2,50 SEK per aktie eller 117 MSEK. Avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås till den 10 maj 2010. Beslutar stämman enligt förslaget beräknas utdelningen utbetalas den 14 maj.

Duni ABs valberedning

Dunis valberedning har följande sammansättning: Anders Bülow, ordförande i Duni AB, tillika valberedningens ordförande Rune Andersson, Mellby Gård Investerings AB Bernard R. Horn, Jr., Polaris Capital Management, LLC Göran Espelund, Lannebo Fonder

Valberedningen har till uppgift att till årsstämman lämna förslag till val av styrelse, revisorer och revisorssuppleanter och arvoden till dessa.

Fullständig information avseende årsstämman återfinns på bolagets hemsida www.duni.se.

Tidplan för ekonomisk information:

Publiceringstillfällen Delårsrapport, januari–mars 2010 29 april, 2010 Delårsrapport, januari–juni 2010 16 juli, 2010 Delårsrapport, januari–september 2010 27 oktober, 2010.

Boksluts- och delårsrapporter publiceras på svenska och engelska och kan laddas hem från Dunis hemsida www.duni.se. Rapporterna kan också beställas från Duni AB.

Årsredovisningen produceras på svenska och engelska. Vid eventuella skillnader i versionerna hänvisas till den svenska texten.

Adresser

Huvudkontor

Duni AB Box 237 201 22 MALMÖ Besöksadress: Ubåtshallen, Östra Varvsgatan 9A Tel +46 40 10 62 00 Fax +46 40 39 66 30

E-post allmänna frågor: info@duni.se

För adresser till Dunis dotterbolag och distributörer; vänligen se www.duni.se.

Kontakt Investor Relations:

Mats Lindroth, Finansdirektör mats.lindroth@duni.com

Kontakt press, marknad och kommunikation:

Fredrik Wahrolén, Marknads- och kommunikationschef, fredrik.wahrolen@duni.com

Duni AB (publ) Årsredovisning 2009 Org nr 556536-7488 Innehållet i denna årsredovisning får inte helt eller delvis kopieras eller lagras på maskinläsbart medium utan tillstånd från Duni AB (publ).

Produktion, text och layout: Comir AB, KAN Malmö AB, Intellecta AB.

För idéer och inspiration, besök www.duni.se