Duni — Annual Report 2008

Apr 14, 2009

Duni Årsredovisning 2008

Innehåll

Detta är Duni 2
Året i korthet 3
VD har ordet 4
Verksamhet6
Kund- och produktmarknader6
Strategi 8
Marknadens storlek och tillväxt 12
Marknadstrender 14
Affärsområde Professional 16
Case: Vapiano 19
Affärsområde Tissue 20
Affärsområde Retail 22
Case: Duni Concept Store 24
Personal 25
Miljö 26
Finansiella mål28
Aktien29
Bolagsstyrningsrapport30
Årsredovisning34
Innehåll årsredovisning 35
Förvaltningsberättelse 36
Resultaträkning koncernen 41
Balansräkning koncernen 42
Förändring av eget kapital i koncernen 44
Kassaflödesanalys för koncernen 45
Resultaträkning moderbolaget 46
Balansräkning moderbolaget 47
Förändring av eget kapital i moderbolaget 49
Kassaflödesanalys för moderbolaget 50
Noter 51
Revisionsberättelse 93
Styrelse 94
Koncernledning 96
Treårsöversikt Resultaträkningar 98
Balansräkningar i sammandrag 99
Nyckeltalsdefinitioner 100
Ordlista 101
Kalendarium 102
Adresser 103

Detta är Duni

Duni är en av Europas ledande aktörer inom design, tillverkning och marknadsföring av högkvalitativa dukar, servetter, ljus och andra produkter för bordsdukning. Duni erbjuder även förpackningar och förpackningssystem till den växande marknaden för färdigmat och take-away.

Cirka 70 % av Dunis produkter är pappersbaserade och tillverkningen av dessa

sker i allt väsentligt inom koncernen. Tillverkning av mjukpapper för servetter och bordsdukar, så kallad tissue och airlaid, sker i Sverige, medan Dunis produktion av färdiga bordsartiklar sker i Tyskland och Polen. retail 19 % tissue 13 % professional 68 %

Duni har huvudkontor i Malmö och totalt cirka 2 000 anställda i 17 länder. De största marknaderna finns i Central- och Nordeuropa, men globalt omfattas mer än 40 marknader i Europa, Mellanöstern, Afrika och Asien. Verksamheten är uppdelad i tre affärsområden: Professional som innefattar försäljningen till hotell, restauranger och cateringföretag, Retail som huvudsakligen är inriktat på detaljhandeln och Tissue som producerar mjukpapper för bordsdukningsprodukter och hygienartiklar. norden 20 % övriga 2 % södra och östra centrala europa 59 % europa 19 %

Geografiskt delas Dunis försäljning in i fyra geografiska regioner: Centrala Europa (Tyskland, Österrike, Schweiz, Storbritannien, Irland, Belgien, Nederländerna och Luxemburg), Norden (Sverige, Norge, Finland och Danmark), Södra och östra Europa (Frankrike, Italien, Spanien, Portugal, Grekland, Ungern, Slovenien, Polen och Baltikum) samt Övriga (Dunis försäljning utanför Europa).

Året i korthet

Nettoomsättningen för räkenskapsåret 2008 1 januari – 31 december ökade med 2,9 % till 4 099 (3 985) MSEK, jämfört med 2007. Det underliggande rörelseresultatet för räkenskapsåret ökade med 4,8 % till 414 (395) MSEK, exklusive omstruktureringskostnader om 41 (0) MSEK och exklusive en orealiserad värderingseffekt av derivat om -48 (-1) MSEK på grund av att säkringsredovisning inte tillämpas. Dunis kärnverksamhet Professional fortsatte att visa en god utveckling. Under första halvåret ökade rörelseresultatet men även under de volatila höstmånaderna upprätthölls rörelseresultatet på en tillfredsställande nivå. Koncernen uppvisar också ett starkt kassaflöde för året. Det generella konjunkturläget ser ut att ytterligare försvagas och Duni förväntar att

2009 blir ett tufft år. Utdelningen föreslås bibehållen på 1,80 (1,80) SEK per aktie.

Årsredovisningen omfattar räkenskapsåret 2008. Sedan 1 januari 2008 har Duni kalenderår som räkenskapsår. Föregående räkenskapsår var brutet och omfattade perioden 1 juli– 31 december 2008. I årsredovisningen för 2008 sker jämförelser på sidorna 1–29 med helåret 2007.

Rörelseresultatet redovisas på sidorna 1–29 exklusive jämförelsestörande poster så som omstruktureringskostnader och orealiserade värderingseffekter av derivat. För tabell över jämförelsestörande poster, se förvaltningsberättelsen, sidan 36.

Nettoomsättning och rörelseresultat Nyckeltal

MSEK	2008	2007	2006
Nettoomsättning	4 099	3 985	3 762
EBIT*	414	395	328
EBITDA*	511	484	411
Resultat före skatt	251	196	1
Årets resultat	191	99	-11
Föreslagen utdelning	1,80	1,80	–
Eget kapital	1 544	1 416	838
Avkastning på eget kapital, %	12,37	6,99	-1,31
Antal anställda, periodens slut	1 952	2 001	1 999

*EBIT och EBITDA är justerade för jämförelsestörande poster.

Ett bra år trots en tuffare marknad

Under Dunis första år som börsnoterat företag förändrades marknadsläget dramatiskt. Finanskrisen tog ett fast grepp om världsekonomin efter sommaren och blommade ut i vad som alltmer liknar en global lågkonjunktur. Styrkan och snabbheten i förloppet överraskade de flesta bedömare och marknadsförutsättningarna ändrades kraftigt för många branscher. I detta perspektiv klarade vi oss bra och redovisar ett förbättrat rörelseresultat för 2008.

4

Stabila finanser ger styrka

Med facit i hand måste tidpunkten för vår notering ändå anses lyckosam med tanke på att Duni därmed fick en kapitalstruktur som gjorde bolaget väl rustat att möta de tider vi nu upplever. Dessutom fick vi ett femårigt finansieringsavtal på plats med en mycket tillfredsställande kreditfacilitet på bra villkor. På en stormig kreditmarknad ger en robust balansräkning och en långsiktig finansiering, tillsammans med en tydlig och engagerad huvudägare, styrka och stabilitet.

Trots kärvare tider blev 2008 ett bra år för Duni med stigande försäljning om än i lägre takt än tidigare. Det underliggande rörelseresultatet på 414 MSEK har vi också anledning att vara stolta över. Omsättningen ökade, i huvudsak tack vare fördelaktiga valutakurser, med knappt tre procent för Duni totalt sett och vi fortsatte att flytta

fram våra positioner på flera viktiga områden. Inom vårt största affärsområde Professional steg omsättningen med 4,9 procent och vi befäste vår position som den absolut ledande aktören inom premiumsegmentet. Den tyska marknaden visade fortsatt styrka och Duni har vunnit framgångar med en rad nya produkter. De största försäljningsökningarna noterades på tillväxtmarknader som Frankrike, Italien och Ryssland. Tack vare den ökade omsättningen som även reflekterar en bättre produktmix fortsatte det underliggande rörelseresultatet att förbättras inom Professional.

Marknaden för dagligvaror har varit tuffare och för affärsområdet Retail blev 2008 en utmaning. Retail visar ändå upp en svag resultatförbättring efter de åtgärder som vidtagits för att förstärka bruttomargi nalen. Dunis eget koncept för produktkategorin med en systematisk hylloptimering har vunnit uppskattning bland flera viktiga dagligvarukedjor. Arbetet med att förbättra sortimentet och samtidigt minska dess komplexitet intensifierades mot slutet av året. I Storbritannien har konkurrenssituationen varit mycket skarp och vi har själva valt bort vissa affärer till förmån för marginalerna. I Norden förbättrades lönsamheten även om försäljningen inte riktigt nådde upp till vad vi hoppades på. I Tyskland flyttades positionerna fram och bland annat utvecklades nya affärer med ledande kedjor såsom Lidl och Real. Även om lönsamheten har en bra bit kvar för att vara tillfredsställande så tycker jag att Retail definitivt är på rätt väg.

För affärsområdet Tissue innebar andra halvåret en svagare utveckling än väntat. En viss avmattning i efterfrågan från våra större kontraktskunder bland annat vad gäller leveranser till Östeuropa kunde noteras.

Konjunkturens inverkan på Duni

Men hur kommer den allt djupare lågkonjunkturen att slå framgent mot Dunis marknad? Historiskt har inverkan på Dunis produkter varit något mindre än nedgången för restaurangbranschen som helhet. Förklaringen är att antalet restaurangbesök står sig bättre i en lågkonjunktur än själva omsättningsutvecklingen. Detta innebär att besöken i högre grad görs på restauranger som inte ligger i de allra översta prisklasserna samt att kunden också har tendens att dra ned på själva notan. Utvecklingen mot att linneservetter och linnedukar ersätts med pappersbaserade produkter av premiumkvalitet fortsätter också när restauranger anpassar sitt erbjudande till en sämre konjunktur. Vidare växer fortfarande take-away-segmentet som en följd av förändrade levnadsvanor och inom Duni Food-Solutions ökade omsättningen med 8 procent under året. Det innebär att Dunis försäljning inte är fullt så konjunkturberoende som man skulle kunna förledas att tro. I det korta perspektivet förblir dock osäkerheten stor beträffande marknadsutvecklingen.

Dunis försäljningsmodell med en stor säljkår som besöker slutanvändare utgör en styrka, som ger oss möjligheter att påverka den egna situationen i kärvare tider och att flytta fram Dunis positioner. Det kan också uppstå möjligheter till strategiska framstötar vilka kan handla om att göra inbrytningar på prioriterade marknader och segment.

Kostnadseffektivitet i fokus

När det gäller kostnadssidan har som tidigare annonserats åtgärder vidtagits för att ytterligare rationalisera vår produktion samt anpassa oss för en sämre marknadsutveckling. Åtgärderna kommer att få full effekt vid halvårsskiftet 2009 och beräknas leda till årliga besparingar på runt 50 MSEK. Vi har hög beredskap för att vidta eventuellt ytterligare åtgärder om det skulle visa sig nödvändigt. Med de strukturgrepp vi tog för ett par år sedan handlar det nu mer om en finjustering av vår effektiva verksamhetsplattform. På något längre sikt ser vi framförallt möjligheter på logistiksidan där vi bedömer att det finns potential att ytterligare optimera lagerhållning och distributionsflöden.

Även lägre inköpspriser som följer av lågkonjunkturen kan hjälpa till att dämpa den tuffare marknads- och konkurrenssituationen som nu uppstår. Under året har vi etablerat ett inköpskontor i Kina med syfte att stärka vår konkurrenskraft när det gäller handelsvaror.

Fortsatta satsningar framåt

Under 2008 lanserade Duni flera spännande produkter och det gör vi också i år. Innovativ produktutveckling är vitalt och en styrka vi fortsätter att bygga på. Den rådgivningsgrupp av erfarna restauratörer som bildades 2008 (Duni Advisory Board) har deltagit i produktutvecklingsarbetet på ett mycket konstruktivt och konkret sätt.

När det gäller vårt miljöarbete tog vi ett stort kliv framåt genom antagandet av en ny miljöpolicy med ambitiösa mål. Vi ska vara branschledande även inom miljöarbetet och se till att såväl produkter, produktion och distribution har så liten inverkan på miljön som möjligt. Läs mer på www.duni.se

Ett välrustat Duni

Till slut vill jag säga att 2009 blir ett utmanande år och osäkerheten på marknaden är fortsatt stor. Jag känner ändå viss tillförsikt då vi står väl rustade för att möta den sämre konjunkturen och samtidigt kan fortsätta att satsa framåt. I detta sammanhang spelar våra motiverade och ambitiösa medarbetare en huvudroll. Dessutom fyller Duni 60 år 2009. Det är något vi skall fira och skapa aktiviteter kring tillsammans med kunder och kollegor.

Malmö i mars 2009

Fredrik von Oelreich Verkställande direktör och koncernchef

Kund- och produktmarknader

Dunis kunder består främst av restauranger, hotell, cateringföretag och dagligvaruhandeln samt ett antal globala tillverkare av hygienprodukter.

Dunis försäljning är fokuserad på bordskoncept; matchande kollektioner av dukar, servetter och ljus. Duni är även verksamt inom den växande marknaden för färdigmat och take-away med förpackningar samt förpackningssystem. Verksamheten är i huvudsak inriktad på tre kundmarknader efter vilka även Dunis affärsområden organiserats: Professional, Retail och Tissue. Dessa svarade för 68 %, 19 % respektive 13 % av Dunis nettoomsättning 2008.

PROFESSIONAL

Dunis slutkunder utgörs främst av restauranger, hotell och cateringföretag. Inom dessa branscher räknas kunderna i Europa i 100 000-tals och försäljning till dessa sker i begränsad omfattning direkt samt genom grossister och så kallade cash-andcarries, en typ av storköp för företagskunder med självbetjäning.

RESTAURANGER

Restaurangbranschen är mycket fragmenterad, men kedjor förekommer. Dessa är ibland helt eller delvis drivna på franchisebasis och ofta med väl definierade verksamhetskoncept. Utvecklingen inom restaurangbranschen går mot en tydligare segmentering där strategier avseende kvalitet, livsstil och prisnivå ligger till grund för och styr verksamhetens inriktning. Restauranger med högre kvalitet och prisnivå svarar för den helt övervägande delen av inköpen av Dunis premiumprodukter, det vill säga produkter av högre kvalitet, ofta djupfärgade eller försedda med färgtryck.

HOTELL

Hotellbranschen är mindre fragmenterad

än restaurangbranschen. Hotellverksamhet – vanligtvis med integrerad restaurangverksamhet – bedrivs ofta i kedjor, varav många har centraliserat sina inköp. Hotell med högre kvalitet och prisnivå står för den helt övervägande delen av inköpen av Dunis premiumprodukter.

Serien Amuse-bouche för aptitretare har tagits fram tillsammans med Dunis Advisory Board.

CATERING

De större företagen inom cateringbranschen erbjuder och driver förutom catering även storköksverksamhet inom både den privata och offentliga sektorn. Inom så kallad contract catering respektive concession catering domineras marknaden av ett fåtal stora aktörer med internationell verksamhet. Dessutom finns ett mycket stort antal mindre aktörer med huvudsaklig inriktning på mindre omfattande engagemang.

RETAIL

Kunderna utgörs främst av dagligvarukedjor men även av varuhuskedjor inom heminredning samt olika typer av fackhandel.

DAGLIGVARUHANDELN

Den europeiska dagligvaruhandeln är konsoliderad till ett mindre antal stora aktörer i varje land såsom Tesco (Storbritannien), Aldi (Tyskland), Carrefour (Frankrike) och ICA (Sverige). De större aktörerna har i allt väsentligt centraliserat sina inköp och vissa har gått samman i internationella inköpsorganisationer. Under 1990-talet och början av 2000-talet ökade dagligvaruhandeln andelen av så kallade private labels, det vill säga varor under eget varumärke, på bekostnad av märkesvaror. Under senare år har man dock i viss utsträckning återgått till att sälja märkesvaror inom bordsartiklar för engångsbruk.

Övriga

Övriga kunder inom Retail utgörs av apotek, olika specialbutiker, storköp för trädgårdsartiklar samt varuhuskedjor inom heminredning. Ett exempel på det sistnämnda är IKEA, som sedan flera år diversifierat produktutbudet till att även omfatta servetter.

TISSUE

Dunis produktion av torrformerat mjukpapper, så kallad airlaid, säljs till största delen externt som insatsvara till tillverkare av hygienprodukter för konsumentmarknaden. Kunderna inom denna kategori är ofta globala aktörer med egna organisationer för produktutveckling, tillverkning och distribution. Dunis produktion av tissue används till största delen internt och tillgodoser Dunis eget behov för tillverkning av bordsartiklar.

PRODUKTMARKNADER OCH PRODUKTGRUPPER

Duni är huvudsakligen verksamt på tre produktmarknader: bordsartiklar för engångsbruk, måltidsförpackningar och mjukpapper. Antalet artiklar är cirka 4500 och dessa byts kontinuerligt ut för att passa aktuella trender och säsongsvariationer. Nedan presenteras kortfattat Dunis produktmarknader och produktgrupper.

PRODUKTMARKNADER

BORDSARTIKLAR FÖR ENGÅNGSBRUK

Bordskoncept består av bordsartiklar för engångsbruk med koordinerad design. Produkterna utgörs av exempelvis servetter, dukar, tabletter, löpare, tallrikar, glas, koppar, bestick och ljus i matchande färger och mönster. Bordsartiklar för engångsbruk kan delas upp i standardprodukter och premiumprodukter. Standardprodukter är till exempel vita enlagsservetter, och premiumprodukter är av högre kvalitet. De sistnämnda är främst tillverkade av så kallad airlaid, och ofta djupfärgade eller försedda med färgtryckt design.

MÅLTIDSFÖRPACKNINGAR

Duni marknadsför förpackningslösningar för färdigmat, take-away och förvaring av varma och kalla måltider samt måltider avsedda för uppvärmning. Segmentet omfattar även förslutningsmaskiner, formar och förslutningsfilm. Marknaden för måltidsförpackningar befinner sig i stark tillväxt som en följd av ett ökat behov av färdigmat och take-away.

MJUKPAPPER

Mjukpapper används som råvara för vidareförädling till olika mjukpappersbaserade produkter. Mjukpapper förekommer i två kvaliteter: "tissue", respektive torrformerat mjukpapper: "airlaid". Tissue används för konvertering, det vill säga den process där man beskär, trycker och präglar mjukpappret, till olika servetter och dukar. Den mycket goda absorptionsförmågan hos airlaid gör det särskilt lämpat som insatsvara för produkter inom intimhygien som dambindor och inkontinensskydd, men används också för konvertering till servetter och bordsdukar av högre kvalitet.

Servetter är Dunis största produktgrupp.

PRODUKTGRUPPER SERVETTER

En- och flerlagsservetter

Duni producerar servetter med ett till fyra lager. Airlaid; torrformerat mjukpapper, är ett premiummaterial och servetter av airlaid tillverkas alltid i ett lager. Högkvalitativa servetter av tissue har minst tre lager. Olika material

Flera olika material används för att tillverka servetter, men huvuddelen tillverkas av tissue. Högkvalitativa servetter baseras både på airlaid och tissue. Produktgruppen servetter innefattar även tillbehöret Sacchetto, en produkt där servett och bestick placeras i ett för ändamålet tillverkat fodral. Sacchetton finns i olika färger och i två storlekar. Nytt i produktgruppen är också Duniletto®; en premiumservett färdigvikt för bestick.

BORDSDUKAR

Olika utföranden

I produktkategorin bordsdukar ingår flera storlekar och variationer samt löpare, têteà-tête och tabletter. Olika material

Flera olika material används för att tillverka dukar. Bland annat används Dunicel®, ett robust material baserat på tissue, som efterliknar känslan hos bomulls- och linnedukar samt Dunisilk®, ett laminerat material baserat på tissue, som är framtaget för att skydda bordet och kan torkas av efter användning.

LJUS

För att kunna erbjuda ljus som passar in i Dunis kollektioner utvecklas och designas ljus ofta tillsammans med externa leverantörer. I sortimentet ingår bland annat antikljus, blockljus och värmeljus samt specialljus i olika färger och storlekar.

SERVERINGSPRODUKTER

För att kunna leverera ett helhetskoncept köps serveringsprodukter i huvudsak in från externa leverantörer. I sortimentet ingår bland annat bestick, koppar och glas i plast samt papperstallrikar.

FÖRPACKNINGSLÖSNINGAR

Inom förpackningslösningar för färdigmat och take-away utvecklar och designar Duni förpackningar tillsammans med externa leverantörer. Kunderna erbjuds även förpackningar designade i nära samarbete mellan Dunis designavdelning och kunden för att passa kundens profil. Duni har till exempel tillsammans med restaurangkedjan Vapiano under 2008 tagit fram ett exklusivt förpackningssortiment för hämtmat (se sidan 19). Inom ramen för DuniForm® erbjuds kunderna också förslutningsfilm, olika typer av förslutningsmaskiner och maskinservice. Det totala antalet artiklar inom kategorin uppgår för närvarande till cirka 600.

Strategi

Duni är branschens mest välkända varumärke. Med sin unika försäljningsmodell, med cirka 300 000 kundbesök per år, skapar Duni en stark kundlojalitet.

MARKNADSLEDANDE POSITION OCH VARUMÄRKEN

Dunis andel av marknaden i Europa avseende huvudprodukterna servetter och bordsdukar uppgår till cirka 20 %. Koncernens ställning är särskilt stark i Norden och centrala Europa.

Det finns få större aktörer på marknaden och Dunis omsättning är mer än dubbelt så stor som den närmaste konkurrentens omsättning inom servetter och dukar för engångsbruk. Till skillnad från större konkurrenter har Duni dessutom en stark ställning inom segmentet premiumprodukter, där priser och marginaler är högre. Duni är det i särklass mest välkända varumärket på marknaden och varumärket är särskilt starkt hos Dunis viktigaste kunder; restauranger och hotell. Även bredden och variationen i sortimentet skiljer Duni från konkurrenterna.

UNIK OCH EFFEKTIV FÖRSÄLJNINGSMODELL

Duni har en stor säljkår som årligen gör cirka 300 000 kundbesök, varav cirka 250 000 på de fragmenterade restaurang-, hotell- och cateringmarknaderna. Modellen möjliggör en kontinuerlig dialog med kunderna kring val och användning av

Duni är ledande inom produktutveckling, design och material.

Dunis produkter. Den skapar en stark kundlojalitet och är en viktig förklaring till Dunis höga marknadspenetration. Den nära relationen till kunderna är även ett av skälen till att Duni snabbt får signaler och kan anpassa sitt erbjudande till nya trender och en förändrad efterfrågan. Den höga marknadsandelen och det breda sortimentet i kombination med det starka varumärket är också en anledning till att Duni kan bibehålla goda försäljningsmarginaler.

LEDANDE INOM PRODUKTUTVECKLING, DESIGN OCH MATERIAL

Dunis utveckling av produktsortiment när det gäller färg, design och innehåll utgör en viktig del i affärsmodellen. Dunis marknadsavdelning använder en metod med utgångspunkt från produkternas livscykel, så kallad life cycle management, för att systematiskt utvärdera bolagets sortiment. Detta tillvägagångssätt innebär att Dunis produkter utvärderas baserat på kriterier för omsättningshastighet, omsättning och lönsamhet.

8

1949 1953 produktion av pappersbägare startar i dalsland, sverige.

duni börjar producera vita pappersservetter, året efter kommer servetter med färg.

Nya och befintliga produkter utvärderas enligt samma kriterier. Arbetet med förändring och utveckling av sortimentet, såsom det kommer till uttryck i Dunis årliga sortimentsguide, påbörjas cirka 14 månader före lanseringen av den nya guiden då övergripande mål och strategier läggs fast. Under året har stor vikt lagts vid att utveckla idéarbetet inom företaget.

Genom att införa en idéutvecklingsprocess där medarbetare, kunder och leverantörer involveras, skapas fler idéer samtidigt som de utvärderas för att bli bättre och därigenom öka sannolikheten för att de skall bli framgångsrika. På detta sätt satsas resurser på de produkter som har störst potential på marknaden. Dunis designavdelning arbetar löpande med trendbevakning genom bland annat deltagande i olika mässor och visningar inom mode, design och aktuella trender i Europa och USA samt med hjälp av externa trendspanare. Koncernen genomför även marknadsundersökningar och har fokusgrupper för att få information om trender och återkoppling på produkter.

Dunis säljkår deltar i utvecklingsarbetet genom att vidareförmedla kundernas önskemål och åsikter. Detta ger Duni den bas som behövs för att möta de olika krav som kunderna ställer på produktsortimentet. Den grafiska utformningen görs till stor del av Dunis egen designavdelning, men design köps också in och anpassas till Dunis behov eller beställs specifikt för Duni. Efter bland annat testproduktion fastställs färgsättning och design cirka åtta månader före produktlanseringen.

HÖG FÖRNYELSEGRAD I SORTIMENTET

Ungefär vid denna tidpunkt påbörjas också

marknadsföringsarbetet. Den nya kollektionen, tillsammans med marknadsföringsmaterial, finns framme tre till fyra månader före lanseringen för att kunna presenteras för särskilt viktiga kunder. Vad gäller inköpta artiklar används i största möjliga utsträckning leverantörer som har möjligheten att i samarbete med Dunis designavdelning bidra med kreativitet och lösningar som passar in i bolagets kollektioner. Duni eftersträvar att ha marknadens högsta förnyelsegrad av sortimentet. Cirka 25 % av kollektionen förnyas varje år. Vidare finns ett mål att en tiondel av försäljningen år 2010 ska vara hänförlig till helt nya produkter som lanserats under de tre närmast föregående åren. Exempel på produktlanseringar under året är Dunisilk+, Duniletto® och Elegance®. Koncernen har även under åren utvecklat flera unika tissueoch airlaidmaterial för bordsartiklar.

dunicel® introduceras på marknaden.

1965 1966 1972 1977 produktionen av plastartiklar startar i halmstad och första produkten, en bägare, är än idag en viktig duni-produkt.

duni startar produktion i tyska bramsche.

duni bilå ab blir del av börsnoterade grafoprint ab.

Materialutveckling inom produktkategorin bordsartiklar sker i nära samarbete mellan marknadsavdelningen, produktutvecklare inom Tissue och produktionsansvariga.

KONTROLL ÖVER VÄRDEKEDJA OCH LOGISTIK

Duni är ett integrerat företag vilket innebär att bolaget kontrollerar hela värdekedjan, förutom råvaran, för sina viktigaste produkter; servetter och bordsdukar. Övriga produkter köps in från externa leverantörer. Att kontrollera värdekedjan minskar prisrisk, ökar leveranssäkerheten och ger möjlighet att planera förnyelsen av design och material. Duni har under de senaste åren effektiviserat och omstrukturerat sin verksamhet samt minskat sina kostnader. Som ett led i effektiviseringen har bolaget centraliserat produktionen och minskat antalet produktionsenheter från tolv till tre sedan 2001.

Cirka 70 % av Dunis produkter är pappersbaserade och tillverkningen av dessa sker i allt väsentligt inom koncernen. Tillverkningen av tissue och airlaid sker i Sverige, medan konvertering till färdiga bordsartiklar sker i Tyskland och Polen. Dunis pappersbruk är specialiserade på tillverkning och djupfärgning av korta serier högkvalitativ tissue och airlaid vilket gör att bordsartiklar kan erbjudas i många färger och nyanser med färgmatchning mellan olika material. Pappersbruken arbetar kontinuerligt med att utveckla nya högkvalitativa material som gör att Duni hela tiden kan ligga i framkant inom produktutveckling. Specialiseringen på korta serier gör att Duni har möjlighet att snabbt anpassa kollektionerna efter kundens önskemål. Dunis produktion sker till cirka 70 % mot lager, medan resterande del är baserat på kundorder eller enligt kontrakt. Dunis

centrallager i Tyskland samt ett antal distri butionscentraler hanterar distributionen till kund. De cirka 4 500 artiklar som produceras mot lager kan levereras till huvuddelen av kunderna inom 24 timmar och till samtliga kunder i Europa inom 48 timmar.

EXPANSION PÅ NYA TILLVÄXTMARKNADER

Duni är etablerat på ett flertal marknader som erbjuder goda möjligheter till organisk tillväxt. I södra och östra Europa svarar Dunis lönsammaste segment, premiumprodukter, endast för cirka en tredjedel av den totala marknaden vilket kan jämföras med norra Europa där andelen premiumprodukter står för ungefär två tredjedelar av försäljningen. Södra Europa är den största marknadsregionen i Europa och marknadstillväxten förväntas överstiga den genomsnittliga årliga BNP-tillväxten, främst drivet

materialet dunilin® introduceras. den svenska konkurrenten jihå plast ab, som gör plastbägare, förvärvas.

1982 1985 1997 finess, sveriges andra största tillverkare av pappersbaserade servetter, förvärvas.

tidnings ab marieberg säljer 50 procent av duni till eqt.

Försäljningsmodell

Dunis försäljningsmodell innebär att försäljningsarbetet inriktas mot såväl slutkunder som grossister vilket skapar efterfrågan från slutkund gentemot grossisterna. Den väl inarbetade försäljningsmodellen och etablerade kundrelationer i Dunis huvudmarknader skapar en naturlig inträdesbarriär gentemot konkurrenter.

av tillväxten inom premiumprodukter. Även i östra Europa förväntas marknadstillväxten överstiga den genomsnittliga årliga BNP-tillväxten.

TILLVÄXT GENOM FÖRETAGSFÖRVÄRV

Duni är den enda större europeiska aktören med huvudfokus på marknaden för bordskoncept. Konkurrenterna består dels av relativt små, lokala företag, dels av ett antal större pappers- och massaföretag. Dessutom finns det ett flertal aktörer med närliggande koncept och sortiment, inriktade på HoReCa-marknaden. Detta gör att förvärvsmöjligheter kan tänkas uppstå.

AFFÄRSIDÉ OCH VISION

AFFÄRSIDÉ

Duni ska bidra till ökad stämning och göra livet enklare vid varje måltidstillfälle genom att erbjuda inspirerande och innovativa produkter och koncept.

VISION

Duni ska vara marknadsledande i Europa av designade bordskoncept för engångsbruk och förpackningslösningar för färdigmat.

STRATEGI

2000

För att uppnå de uppsatta målen (se avsnittet Finansiella mål) har Duni utarbetat en strategi som består av tre huvudkomponenter och ett antal därmed förenade strategiska initiativ.

STÄRKA VARUMÄRKE OCH KUNDRELATIONER

• Konsekvent fortsätta implementeringen av den unika försäljningsmodellen med fokus på slutkunderna.
• Dunis organisation skall stärkas på tillväxtmarknaderna.
• Eftersträva att bli ensamleverantör för bordskoncept främst till ledande grossister. Partneravtal med större kunder, kedjor och distributörer.
• Branschens starkaste varumärke med fokus på premiumkoncept.

PRODUKTUTVECKLING

• Fortsatt ledarskap i design, koncept och nya material.
• Öka takten i produktutvecklingen baserat på kunskap om kundbehov, konsumentinsikt och systematisk idégenerering för att på så sätt markant öka nya produkters andel av försäljningen.
• Integrera miljöaspekter.

INTEGRATION OCH

VARUFÖRSÖRJNING • Konsolidera den kostnadseffektiva verksamhetsmodellen.

• Vertikal integration inom mjukpapper för att säkerställa ledarskap och kostnadseffektivitet.
• Förstärka den globala inköpskompetensen och bygga upp samarbeten för produktutveckling.

STRATEGISKT FOKUS

Dunis strategiska fokus inom respektive affärsområde:

PROFESSIONAL

• Ledande inom premiumsegmentet.
• Tillväxt i södra och östra Europa samt Storbritannien.
• Dra fördel av ökad efterfrågan inom take-away och växa inom förpackningslösningar för färdigmat.

RETAIL

• Skapa ökad lönsamhet genom fokus på varumärket och optimera kategorin tillsammans med dagligvaruhandeln utifrån ett kund- och konsumentperspektiv.
• Handelns egna varumärken enbart som komplement till Dunis egna produkter.

TISSUE

• Fokus på premiumsegmentet och nya premiumkvaliteter
• Bättre balans i kundportföljen med ökat fokus på bordsartiklar.

det nya huvudkontoret i malmö öppnar.

duni americas avyttras.

duni säljer dester och därmed slutförs renodlingen av koncernen.

duni börsnoteras och handlas på nasdaq omx nordic från november.

2005 2006 2007 2009 duni firar 60 år den 15 mars.

Marknadens storlek och tillväxt

Den europeiska marknaden för bordsartiklar för engångsbruk är värd runt 35 miljarder SEK. Duni är ledande inom premiumsegmentet som står för ca 55 % av marknaden.

Den europeiska marknaden för bordsartiklar för engångsbruk uppskattas till cirka 35 miljarder kronor fördelat på servetter cirka 37 %, bordsdukar cirka 8 %, ljus cirka 41 % och serveringsprodukter såsom plastbestick och plastglas med ungefär 14 %. Runt två tredjedelar av den europeiska marknaden för pappersbaserade bordsartiklar är hänförlig till kundmarknaden Professional. Den europeiska marknaden för förpackningslösningar för färdigmat uppgår till närmare 9 miljarder kronor. Bedömningen av marknadens storlek samt fördelningen mellan olika produkter och kundmarknader bygger på information från Euromonitor och B Kay-Tissue samt Dunis egen branschkännedom och uppskattningar.

PREMIUMPRODUKTER STÖRST

Servetter och bordsdukar för engångsbruk kan delas upp i standard- och premiumprodukter där de senare framställs av tissue i minst tre lager eller av airlaid. Av den totala uppskattade omsättningen på den europeiska marknaden för servetter och dukar svarar standardprodukter för cirka 45 % och premiumprodukter för cirka 55 %. Förhållandet mellan standard- och premiumprodukter varierar dock mellan olika regioner i Europa. I Norden och centrala Europa svarar premiumprodukter för en högre andel än i södra och östra Europa när det gäller marknaden för servetter och dukar.

Tyskland, Österrike och Schweiz är tillsammans den näst största marknadsregionen för servetter och dukar av papper i Europa och premiumprodukter svarar för cirka två tredjedelar av den marknaden. Premiumprodukternas marknadsandel förklaras till stor del av tillverkarnas dedikerade försäljningsarbete samt en historiskt god ekonomisk utveckling.

Storbritannien och Beneluxländerna utgör tillsammans den tredje största marknadsregionen för servetter och dukar av papper i Europa. I likhet med Tyskland, Österrike och Schweiz svarar premiumprodukter för cirka två tredjedelar av den totala marknaden.

I Norden svarar premiumprodukter för cirka två tredjedelar av marknaden för servetter och dukar.

Italien är den enskilt största marknaden

Dunis marknad drivs både av ekonomisk tillväxt och förändrade levnadsvanor och konsumtionsmönster. Dunis största marknader är Norden och centrala Europa.

för servetter och dukar av papper i Europa. Vidare är södra Europa (Italien, Frankrike, Spanien, Portugal och Grekland) den största marknadsregionen i Europa. I södra Europa svarar premiumprodukter för cirka en tredjedel av den totala marknaden. Marknadens storlek förklaras av volymen inom standardprodukter.

I östra Europa bedöms premiumprodukter svara för cirka en tredjedel av den totala marknaden.

Försäljningen av Dunis produkter påverkas starkt av utvecklingen inom måltidsbranschen. Under 2000-talet har utvecklingen varit positiv, och på många nyckelmarknader har tillväxten varit högre än BNP.

STÖRRE KONKURRENTER

Den europeiska marknaden för bordsartiklar för engångsbruk är mycket fragmenterad. Duni är den största europeiska aktören på denna marknad. Dunis huvudsakliga konkurrenter inom Professional och Retail är större massa- och pappersbolag där bordsartiklar för engångsbruk endast representerar en liten del av produktportföljen, såsom SCA, Georgia-Pacific, Kartogroup, Kimberly-Clark och Metsä Tissue. Härtill finns ett stort antal mindre regionala och lokala aktörer.

I centrala Europa kan nämnas Papstar, Benders, Swan och Mank, i Norden Papstar, Celest och Fiblon samt i södra och östra Europa Garcia de Pou, Paloma, Renova, Okay, CGMP och Fato. Inom Retail möter Duni dessutom konkurrens från dagligvaruhandelns egna varumärken.

Inom Tissue består konkurrensen av större massa- och pappersbolag, av vilka vissa även är aktiva på marknaden för bordsartiklar för engångsbruk såsom SCA, Georgia-Pacific, Kartogroup, Kimberly-Clark och Metsä Tissue. Dessutom finns ett antal mindre, specialiserade aktörer såsom Buckeye, Concert, McAirlaid, LPC och Fiberweb.

Den europeiska marknaden för förpackningslösningar för färdigmat är också mycket fragmenterad. Bland de större aktörerna kan nämnas Færch, Huhtamäki och Sabert.

STABIL UNDERLIGGANDE TILLVÄXT

Efterfrågan på Dunis produkter påverkas av utvecklingen inom restaurang-, hotelloch cateringbranscherna respektive dagligvaruhandeln. Den europeiska restaurangbranschen har under åren 2000–2007 uppvisat en försäljningstillväxt om 3,86 % per år enligt marknadsundersökningen FACET. Den är till största delen en följd

av den ökade disponibla inkomsten, som i sig är ett resultat av den ekonomiska tillväxten. Under de senaste åren har den genomsnittliga europeiska tillväxten i BNP uppgått till 2–3 % per år. I Sverige har enligt FACET värdet på de privata restaurang-, hotell- och cateringmarknaderna ökat med i genomsnitt knappt 3 % per år, och antalet måltider intagna utanför hemmet har ökat med knappt 2 % per år.

Källa: Foodservice Annual Count and Expenditures Tracking 2008 Hotell, kasinon, restauranger, barer, caféer, snabbmatsställen och gatukök.

13

Marknadstrender

Efterfrågan på Dunis produkter påverkas av olika trender, som att människor i allt större utsträckning äter sina måltider utanför hemmet och att pappersprodukter ersätter linne.

ÖKAD ANDEL MÅLTIDER INTAS UTANFÖR HEMMET

Trenden med att fler måltider intas utanför hemmet förväntas fortsätta, bland annat baserat på en förväntad ökning av andelen enmanshushåll, fortsatt urbanisering och en förväntad ökning av andelen förvärvsarbetande. Mellan 2002 och 2007 har antalet måltider i hemmet minskat med 1 %, samtidigt som antalet måltider utanför hemmet har ökat med 3 %. I en internationell jämförelse är det stor skillnad mellan olika länder. I USA spenderas till exempel hela 50 % av den totala matbudgeten utanför hemmet, i Tyskland 35 % men i Polen och Tjeckien endast 5 % vardera. I takt med att välståndet ökar i dessa länder förväntas andelen stiga.

En ökad andel av måltider utanför hemmet innebär stigande efterfrågan på produkter som ökar trivseln och atmosfären vid restaurangbesök, till exempel servetter och dukar.

ERSÄTTNING AV LINNESERVETTER OCH LINNEDUKAR

Försäljningen av servetter och dukar av linne har under 2000-talet minskat kontinuerligt. Pappersservetter och pappersdukar i premiumkvalitet är ett huvudalternativ till linne. Efterfrågan på bordsartiklar av linne påverkas av att restaurangbranschen i Europa i allt större utsträckning använder

Tillväxten inom take-away är stadig på den europeiska marknaden.

koncept för att attrahera kunder och öka omsättningen.

Genomtänkta koncept innebär att utbudet av mat och dryck kompletteras med lämplig dukning och dekorationer beroende på säsong och tillfälle. Det förutsätter i praktiken bordsartiklar för engångsbruk, som inte kräver lagerinvesteringar. Den minskade marknaden för linneservetter och linnedukar kan även förklaras av kostnaden och tidsåtgången för tvätt och annan hantering av linne samt att engångslösningar är mer hygieniska.

ÖKAD EFTERFRÅGAN PÅ TAKE-AWAY

Take-away – måltider "att ta med" – ökar på den europeiska marknaden. Enligt branschtidningen Foodservice Europe & Middle East stod snabbmatsrestauranger (Quick Service Restaurants, QSR) som utgör en stor del av take-away-segmentet, för 33,9 % av omsättningen i den europeiska måltidsbranschen 2007. Tillväxten har varit stadig sedan år 2000 och ökningen från 2006 till 2007 var hela 9,9 %. Detta är delvis framkallat av samma faktorer som ligger bakom ökningen av måltider utanför hemmet, det vill säga en ökning av andelen enmanshushåll, fortsatt urbanisering och en ökning av andelen förvärvsarbetande. Take-away svarar också för en ökad andel av restaurangernas försäljning och i livsmedelsbutiker säljs i allt

Dunis designchef Karin Nyhuis ser till att Dunis sortiment hela tiden ligger i framkant på marknaden och ständigt förnyas. Att integrera färgsättning och design över hela sortimentet är också viktigt för Duni.

större utsträckning färdigmat. Enligt en tillväxtanalys för de kommande två-tre åren från Foodservice Europe & Middle East är det inom take-away och kaffebarer som den främsta tillväxten kommer att ske inom måltidsbranschen. Duni bedömer att en ökad efterfrågan på färdigmat och takeaway kommer att medföra motsvarande tillväxt i marknaden för förpackningar för färdigmat, där Duni är verksamt.

ÖKNING AV MÄRKESVAROR INOM BORDSARTIKLAR I DAGLIGVARUHANDELN

Under 1990-talet och början av 2000-talet ökade dagligvaruhandeln försäljningen av produkter under egna varumärken – så kallade private labels – på bekostnad av märkesvaror. Inom bordsartiklar för engångsbruk ledde detta till en utveckling mot enklare produkter som tunna, enfärgade servetter. Utvecklingen har medfört att handelns totala försäljning inom kategorin bordsartiklar har stagnerat. Generellt kan man säga att handelns egna varumärken är överrepresenterade i kategorin för bordsartiklar och ligger ofta på över 40 %. Riktmärket för dagligvarukedjorna är ofta att private labels ska ligga på mellan 20

och 25 %. Detta skapar möjligheter för ett starkt varumärke som Duni och på senare tid har vissa dagligvarukedjor ökat andelen märkesvaror inom bordsartiklar för engångsbruk på bekostnad av sina egna varumärken. Dessutom har kategorin nonfood – det vill säga andra produkter än livsmedel – blivit allt viktigare för handeln.

måltidsutveckling 2000-2007 (antal miljoner)

Källa: Foodservice Annual Count and Expenditures Tracking 2008 Hotell, kasinon, restauranger, barer, caféer, snabbmatsställen och gatukök.

affärsområde professional

MSEK MSEK MSEK MSEK Nettoomsättning och rörelseresultat

Professional – förbättrat resultat i en tuffare marknad

Affärsområde Professional erbjuder kunder i huvudsak inom restaurang, hotell och catering ett brett sortiment av bordsartiklar, vanligtvis samlade i hela koncept som består av servetter, dukar och andra produkter i matchande färger och mönster.

Runt nio tiondelar av Dunis försäljning till restauranger, hotell och cateringföretag går via grossister och professionella stormarknader, så kallade cash-and-carries. Antalet slutkunder bedöms vara cirka 200 000.

Duni erbjuder också förpackningslösningar till restauranger, dagligvaruhandeln, industrikök, den offentliga sektorn och cateringfirmor. Det är främst plastformar i varierande modeller och storlekar för olika sorters färdigmat. Både designade och standardiserade måltidsförpackningar förekommer. Duni erbjuder även förpackningsmaskiner för förslutning av matboxar för en del av sortimentet – DuniForm®.

UTVECKLINGEN UNDER 2008

Inom Professional steg nettoomsättningen med 4,9 % till 2 771 (2 641) MSEK. Rörelseresultatet förbättrades med 7,6 % till 368 (342) MSEK. Det innebar en rörelsemarginal på 13,3 % (12,9 %).

Bakom resultatförbättringen ligger framförallt en fortsatt förbättring i produktmixen i kombination med en del prisökningar som kompensation för en ökad kostnad för insatsvaror. Den snabbt försämrade konjunkturen inverkade negativt på utvecklingen under senare delen av året på ett flertal marknader.

Marknaderna i östra Europa visade fortsatt god tillväxt med Ryssland i spetsen där tillväxttakten var tvåsiffrig. Tillväxten i östra Europa bygger på en stark marknad under större delen av året i kombination med Dunis unika försäljningsmodell och starka produktportfölj. Samarbetet med Metro Cash & Carry bidrog också positivt i östra Europa. Försäljningsutvecklingen var även stark på de viktiga marknaderna Tyskland, Benelux och Frankrike. Schweiz och Österrike utvecklades starkt med en två-siffrig tillväxt i Österrike.

Södra Europa hölls till viss del tillbaka av en tydlig avmattning på den spanska marknaden. Även de brittiska och danska marknaderna uppvisade en viss försvagning som en följd av en sämre konjunktur.

Bordsartiklar svarade totalt för cirka

90,1 % av nettoomsättningen inom affärsområdet och måltidsförpackningar för resterande cirka 9,9 %. Centrala Europa svarade för 1 616 MSEK (58,3 %) av nettoomsättningen medan Norden stod för 664 MSEK (24,0 %). Södra och östra Europa svarade för 469 MSEK (16,9 %) och övriga marknader för 22 MSEK (0,8 %).

Den ekonomiska nedgången på världsmarknaden förväntas få negativ inverkan på HoReCa-segmentet som en följd av att resande, företagsevenemang och privatkonsumtion minskar i omfattning. Dunis starka varumärke och sortiment i kombina-

Klubbar som Liverpool använder specialdesignade Duniletto® servetter i sina VIP-restauranger och konferensutrymmen.

tion med en stor säljkår gör dock att förutsättningarna för att hantera förändringar på marknaden är bättre än hos många av konkurrenterna. Dessutom styrs efterfrågan på Dunis produkter av antalet restaurangbesök och inte av omsättningen per gäst.

HÄNDELSER UNDER 2008

Försäljningen inom segmentet take-away och måltidsservice, Duni FoodSolutions, fortsatte att växa snabbare än affärsområdet som helhet. Detta i synnerhet på den tyska marknaden där Duni tagit fram ett specialsortiment bland annat för take-away i samarbete med den snabbt växande restaurangkedjan Vapiano. Trenden mot mer

take-away och det som kallas fast-casual, prisvärda restaurangkedjor med moderna koncept, är tydlig. Duni har en stark position inom området, tack vare produktbredden och möjligheten att ta fram kundspecifika koncept inom förpackningar. I Tyskland bidrog också en satsning på skräddarsydda kategoripartnerskap med utvalda grossister för olika kanaler till att bibehålla och förstärka Dunis position på marknaden.

Premiumprodukter som nya servetterna Elegance och Duniletto® har tagits emot väl på marknaden. De befäster dessutom ytterligare Dunis profil som den ledande leverantören av premiumkoncept. Dunis kärnprodukter servetter, bordstabletter och bordsdukar har nu nått en sådan kvalitet och känsla att fördelarna med flexibel formgivning, variation i dukningen och en hög hygienisk standard banar väg för att vinna ytterligare marknadsandelar.

I östra Europa har Professional fortsatt stärka försäljningsorganisationen och nätverket av distributörer. Bland annat har en egen säljkår börjat byggas upp i Moskvaområdet. Även på den italienska marknaden har säljkåren förstärkts. På den brittiska marknaden har arbetet med att skapa nya affärer med större restaurang- och pubkedjor varit framgångsrikt. Dessutom har Duni lockat in flera välkända prestigekunder som till exempel fotbollsklubbarna Manchester United och Liverpool, vilket ytterligare stärker varumärket. I Norden har en ny organisation införts som skapar en enklare struktur och på ett bättre sätt samlar krafterna i bearbetningen av slutkunder och större grossister.

Inom Duni fortsätter satsningen på förpackningar för färdigmat särskilt i det övre segmentet där Dunis helhetskoncept och möjlighet till skräddarsydda lösningar kommer bäst till sin rätt. Den allmänna trenden mot uteätande och take-away skapar generellt sett goda förutsättningar för fortsatt expansion i det längre perspektivet.

Under 2008 bildades också ett "krogråd", Duni Advisory Board, som är en

Duni Advisory Board tillsammans med Dunis koncernchef Fredrik von Oelreich. Från vänster: Magnus Lindström, Andreas Wadlund, Fredrik von Oelreich, Peter J Skogström och Lena Björck.

grupp erfarna restaurangentreprenörer som bistår Duni vid framtagande av nya produkter, koncept och designs. Därutöver fungerar "krogrådet" som ambassadörer i olika sammanhang och evenemang.

MARKNADSFÖRING, FÖRSÄLJNING OCH KUNDER

Dunis försäljningsmodell bygger på en stor egen försäljningsorganisation som lägger merparten av sin tid på marknadsföring gentemot slutanvändare. Parallellt med detta bearbetas även grossister och cash-andcarries. Bearbetningen mot slutanvändare särskiljer Duni från konkurrenterna vars försäljning främst riktas mot grossister och cash-and-carries.

Modellen infördes i Tyskland på 1980 talet och har starkt bidragit till Dunis starka ställning på marknaderna i centrala Europa. Arbetet med att sprida modellen till Storbritannien, södra och östra Europa fortsätter. Säljstyrkan inom Professional gör totalt cirka 250 000 kundbesök årligen. Trots att cirka 90 % av Dunis försäljning inom Professional sker till grossister och cash-and-carries görs runt hälften av kundbesöken hos slutkunderna där olika dukningsmöjligheter presenteras samt order bokas och förmedlas till grossisterna. Kunderna registreras även i Dunis databas. Direktrelationerna till slutkunder utgör följaktligen ett viktigt kapital för Duni och skapar ett mervärde för grossisterna. Styrkan i Dunis koncept speglas av följande framgångsfaktorer:

• full flexibilitet dukningen anpassas till aktuella trender, högtider eller kundens profil med små investeringar
• högkvalitativa och hygieniska lösningar
• matchande helhetslösningar i många olika färger och designs

• minskad tidsåtgång för vikning av servetter och omdukningar jämfört med linneprodukter ger möjlighet att betjäna fler matgäster

• lägre tvätt- och personalkostnader

• inga inlåsningar genom fleråriga investeringar eller leasingkontrakt med lång löptid för linneprodukter

Duni följer aktivt upp de cirka 100 000 slutkunder som finns registrerade i den egna databasen men når sannolikt betydligt fler än 200 000 kunder inom HoReCamarknaden. Bland slutkunderna finns stora hotellkedjor som Dorint, Kempinski och Accor. Grossisterna blir allt viktigare för Duni och de har under senare år svarat för 50 % av försäljningen. För att ytterligare förstärka relationen och höja effektiviteten utbildar Duni grossisternas säljare kring försäljning av bordskoncept.

Duni tar upp beställningar direkt från slutkunden och för över dessa till grossisterna och på så vis skapas ett fruktsamt partnerskap. Även sambesök till större slutanvändare genomförs. Inom cashand-carry bearbetas kunderna centralt av speciellt avsatt personal för nyckelkunder, så kallad key account management.

I Norden säljs förpackningssystem direkt till slutkund, medan slutkunderna i övriga regioner i huvudsak täcks via grossister. Duni har även börjat bearbeta vissa cash-andcarries avseende måltidsförpackningar. Förpackningslösningar inom färdigmat säljs främst till den offentliga sektorn, dagligvaruhandeln och restauranger med take-away.

VARUMÄRKESPOSITIONERING

Duni gör bedömningen att man har det starkaste varumärket på den europeiska marknaden för servetter och dukar av papper. I Tyskland nämner hela 76 % av kunderna Duni på frågan vilka servetter de använder vilket är tre gånger fler än för närmaste konkurrent, enligt en marknadsundersökning från CHD från 2006. Detta ger Duni en mycket stark position hos grossister och cash-and-carries eftersom många kunder specifikt efterfrågar Dunis produkter. Det skapar även inträdesbarriärer för konkurrenter med svagare varumärken. Varumärket skapar dessutom en stark lojalitet hos slutkunden med en position som den klart ledande premiumleverantören. Duni strävar efter att ytterligare stärka sina varumärken genom en tydlig positionering varumärkena emellan. Duni används som ett huvudvarumärke medan bolagets andra varumärken såsom Dunicel®, Dunilin® och Dunisilk® står för en viss kvalitet, stil och prisnivå och särskiljs bland annat genom tydlig utformning av förpackningen.

Vi äter oftare ute än tidigare och allt fler restauranger utvecklar egna, tydliga koncept där design men också flexibilitet är viktiga. Med Dunis premiumprodukter kan restauranger snabbt och enkelt förändra både dukning och atmosfär.

Vapiano – när design ger mersmak

Vapiano är en av Europas snabbast växande restaurangkedjor. Take-away är en viktig del av verksamheten och där har Duni hjälpt till med ett skräddarsytt förpackningskoncept som ytterligare stärker Vapianos försäljning.

Med ett tydligt koncept för både mat och formgivning av lokaler har Vapiano skördat stora framgångar världen över. Grunden är vällagad italiensk husmanskost med pasta och pizza som bas. Det ska gå snabbt om man så vill men samtidigt vara avslappnat – det som Vapiano kallar "Fresh & fast casual".

Givetvis kan man även ta med sig maten hem och även här ville Vapiano lägga samma omsorg på design som man gjort i sina restauranger. Duni fick uppdraget att ta fram en förpackning för att ta med sig maten som både matchar övrig design men samtidigt givetvis är funktionell.

LIKNAR PORSLINET

I ett mycket nära samarbete med Vapiano togs ett koncept fram. Grunden är en förvaringsbox att ta med maten i som designmässigt bygger på det porslin från Villeroy & Bosch som används i restaurangerna. Boxen är nära besläktad med det reguljära porslinet både till färg och till form. Just formen på porslinet är ett speciellt kännetecken för Vapiano och det röda lock som hör till förpackningen är i samma färg som flitigt används i restaurangen.

Det blir lätt att genast ana innehållet

bara genom förpackningens utformning. En viktig ambition med att lägga stor vikt

Skräddarsytt förpackningskoncept från Duni.

vid förpackningen för take-away var förstås också att öka försäljningen. Framgångsfaktorn i projektet var att såväl Vapiano som Duni var fokuserade på en lösning som inte bara var tilltalande utan också skapade ett mervärde för kunden och i förlängningen också för Vapiano.

FÖRSÄLJNINGEN ÖKADE

Hittills har resultatet varit över förväntan. Efter att Dunis koncept lanserats så har Vapianos försäljning av take-away ökat betydligt mer än den totala försäljningen. Det är den sortens resultat som konfirmerar en ny och spännande marknadsnisch för liknande projekt. Trenden bland restauranger att profilera sig är stark och för de som erbjuder hämtmat vill man förstås göra det även på det området. Att det lönar sig framgår tydligt av Vapianos exempel. Dunis styrka inom både design och produktion samt starka position inom premiumsegmentet för bordsartiklar borgar för fortsatta framgångar på en växande marknadsnisch.

Samarbetet med Vapiano löper på och leveranserna ökar stadigt. Dels när man börjar med den nya förpackningen på allt fler restauranger men också för att kedjan växer snabbt. Redan idag finns man i över tio länder och tillväxten är mycket stark. Runt 100 nya restauranger planeras i bland annat USA och Mellanöstern.

affärsområde tissue

Nettoomsättning och rörelseresultat

Tissue – basen för Dunis marknadsledande produkter

Affärsområdet Tissue producerar mjukpapper och är basen för Dunis produktion av bordsartiklar. Hälften av produktionen går till externa kunder.

Dunis affärsområde Tissue består av dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB. Där produceras mjukpapper med många användningsområden som till exempel pappersservetter, bordsdukar och hygienprodukter. Airlaid är torrformerat mjukpapper medan tissue är våtformerat mjukpapper.

Produktionsanläggningar finns i Skåpafors och Dals Långed i Dalsland. Dessa pappersbruk är relativt små men specialiserade på att tillverka och djupfärga högkvalitativt mjukpapper.

UTVECKLINGEN UNDER 2008

Nettoomsättningen inom Tissue steg något med 1,3 % till 551 (544) MSEK. Rörelseresultatet minskade till 35 (49) MSEK. Rörelsemarginalen uppgick till 6,3 % (9,0 %). Affärsområde Tissue drabbades liksom många andra av stigande energikostnader under 2008 samtidigt som priserna på pappersmassa var fortsatt relativt höga, framför allt i svenska kronor. Mot slutet av året försvagades efterfrågan något vad gäller extern försäljning. En viss avmattning i volymerna från större kontraktskunder, bland annat vad gäller leveranser till Östeuropa, kunde noteras. Den lägre vinsten inom Tissue beror framför allt på högre energipriser.

HÄNDELSER UNDER 2008

Kostnadsreduceringarna har fortsatt inom affärsområdet och sker till stor del genom förbättrade processer inom produktionen och nya investeringar. Implementeringen av effektiviseringsprogrammet Six Sigma accelererades under 2008 och gav ett klart positivt bidrag, bland annat genom högre effektivitet inom produktionen. Produktionsprocessen utvecklades ytterligare genom att graden av automatisering höjdes samtidigt som kvalitetskontrollen integrerades med produktionsprocessen. Detta ledde till sänkta kostnader.

Arbetet med besparingar på energisidan har fortsatt och under 2008 sänktes energiåtgången med 3 % för jämförbar produktion. Ett större steg på energisidan kommer att tas i och med en planerad investering på ca 55 MSEK i en ny biobränslepanna. Arbetet med den nya pannan beräknas komma igång under andra halvan av 2009 och den kan vara i drift i mitten av 2010. Den nya pannan betyder både lägre och

Jakten på bättre papperskvaliteter pågår hela tiden. Materialutveckling är en viktig konkurrensfaktor för Duni.

mer förutsägbara energikostnader och att användandet av fossila bränslen minskar markant. Pannan kommer att eldas primärt med skogsavfall kompletterat med restprodukter från den egna tillverkningen.

Inom inköp och produktutveckling har arbetet intensifierats under året för att både pressa kostnader och skapa nya möjligheter för tillväxt.

BORDSARTIKLAR OCH HYGIENPRODUKTER

Dunis egen produktion av tissue, våtformerat mjukpapper, tillgodoser den allra största delen av koncernens behov för tillverkning av bordsartiklar. Tissue tillverkas i olika kvaliteter och vidareförädlas till olika material såsom Dunicel® och Dunisilk®. Dunicel® är ett robust material som lämpar sig för tillverkning av bordsdukar och

efterliknar känslan hos bomulls- och linnedukar. Dunisilk® är ett material som används för bordsdukar och är framtaget för att skydda bordet och kan torkas av efter användning. Produktionen av airlaid, våtformerat mjukpapper, tillgodoser Dunis eget behov för tillverkning av bordsartiklar. För till exempel servetter används det unika premiummaterialet Dunilin®. Det är ett material som har en fantastiskt god absorptionsförmåga och samtidigt en mycket mjuk finish och känsla. Huvuddelen av produktionen av airlaid säljs dock till ett antal externa kunder. Eftersom airlaid har en mycket god absorptionsförmåga är det särskilt lämpat som insatsvara för olika typer av produkter inom intimhygien som dambindor och inkontinensskydd. Duni arbetar mycket nära sina kunder vid tillverkning av airlaid för hygienprodukter och kundernas specifikationer styr tillverkningen av materialet. Även här pågår ett intensivt arbete för att utveckla de befintliga produkterna och hitta nya kvaliteter.

KUNDER OCH EXTERN FÖRSÄLJNING

Affärsområde Tissues kunder utgörs i huvudsak av konverteringsföretag inom bordsartiklar och ledande företag inom hygienbranschen. Runt hälften av det totala produktionsvärdet av tissue och airlaid går till vidareförädling inom Duni medan resten säljs till externa kunder.

Även om Duni har ett antal externa kunder inom tissue går den absolut övervägande delen i den här produktkategorin till att tillgodose koncernens egna behov. Inom produktkategorin airlaid för intimhygien säljs dock hela produktionen externt som insatsvara till ett fåtal tillverkare av dambindor och inkontinensskydd. Kundrelationerna är långsiktiga och bygger på nära samarbete som också omfattar produktutvecklingsarbete. Även de externa kunderna påverkas av det tuffare ekonomiska klimatet men produktområden som intimhygien tenderar att utsättas för konjunktursvängningar i en mindre utsträckning.

Nettoomsättning och rörelseresultat

Affärsområde Retail – fortsatt fokus på förbättrad lönsamhet

Inom affärsområdet Retail erbjuder Duni produkter till enskilda konsumenter via dagligvaruhandeln, specialbutiker och inredningsbutiker.

Sortimentet av bordsartiklar inom Retail är i stora drag detsamma som inom Professional, men anpassat med hänsyn till kundernas skilda behov och förutsättningar samt till annorlunda förpackningsutföranden. Sortimentet kombinerar design och funktionalitet på ett kreativt sätt för att skapa trevliga miljöer för alla tillfällen där man njuter av mat och dryck. Det omfattar allt från servetter, ljus och dukar till plastprodukter som glas, muggar, bestick och tallrikar. Inom Retail säljer Duni även pappersbaserade tvättlappar och presentpapper. Duni levererar också i begränsad utsträckning produkter som säljs vidare under kundens eget varumärke, så kallade private labels.

UTVECKLINGEN 2008

Under 2008 minskade omsättningen med 2,9 % till 777 (800) MSEK. Rörelseresultatet förbättrades något till 11 (5) MSEK. Rörelsemarginalen steg till 1,5 % (0,6 %). Den minskade omsättningen beror till viss del på det svagare ekonomiska klimatet vilket dämpar den privata konsumtionen. I synnerhet den brittiska marknaden har haft en besvärlig marknadssituation förenat med en svag valuta. Även den nordiska marknaden tappade volym mot slutet av året. Trots detta har resultatet förbättrats något tack vare fokusering på lönsamma kunder och förbättrad produktmix i kombination med nödvändiga prishöjningar.

Vidare har kostnadskontrollen varit fortsatt god vilket också bidragit till resultatförbättringen. Andelen märkesvaror i dagligvaruhandeln har ökat på bekostnad av private labels, vilket har varit gynnsamt för marginalutvecklingen. Vidare har volymerna hos befintliga kunder på många håll utvecklats positivt samtidigt som en del olönsamma kundkontrakt har avslutats.

Duni kan också konstatera att på marknader som Sverige och Norge så har kategorin i allmänhet vuxit i värde som följd av att andelen märkesvaror har ökat och private labels andel minskat. Detta är en utveckling som gynnar Duni som har ett starkt varumärke och hög andel märkesvaror.

HÄNDELSER 2008

Satsningen på ett systematiskt arbetssätt för att öka förskjutningen mot märkesvaror fortsatte tillsammans med investeringar i bättre hylloptimering i butik ("category management"). I Benelux och Norden har affärsområdet Retail haft en positiv utveckling där andelen Duni-produkter ökat i relation till andelen private labels. Samtidigt har försäljningen i Tyskland och Benelux visat styrka trots de sämre tiderna. Bland nya intressanta kunder för Duni har tillkommit den tyska kedjan Metros stormarknadsbutiker Real vilket ytterligare stärker Duni på den tyska marknaden. I Norden har Dunis produkter gjort comeback i mindre skala hos kedjor där man inte funnits under de senaste åren. Hygienprodukter och presentpapper fick också en nystart under 2008 genom en relansering under ett uppfräschat koncept på den tyska marknaden. Utformning, design och mönster för presentpapper matchas nu med produkterna för bordsdukning i högre grad för att skapa ännu fler intressanta kombinationsmöjligheter för kunderna.

I Tyskland startades Duni Concept Store, som är ett förverkligande av Dunis vision för den optimala butikslösningen för kategorin. Vid årsskiftet fanns tre Duni Concept Stores och utfallet var mycket positivt både ifråga om försäljningsökning i de berörda butikerna och intresset från övriga kunder.

Av nettoomsättningen inom Retail svarade centrala Europa för 610 MSEK (78,5 %), Norden för 148 MSEK (19,0 %), Södra och östra Europa för 19 MSEK (2,5 %).

MARKNADSFÖRING, FÖRSÄLJNING OCH KUNDER

Marknadsföring och försäljning inom Retail sker baserat på så kallad key account management, som innebär att särskilt

viktiga kunder – främst dagligvarukedjor – har en egen kundansvarig hos Duni. Förutom ansvariga för nyckelkunder finns en säljstyrka i varje region som tillbringar mycket tid ute på fältet hos kunderna.

Säljkåren inom Retail gör totalt cirka 40 000 kundbesök årligen. Dessa kundbesök handlar ofta om så kallad merchandising, vilket innebär att Duni hjälper sina kunder att bygga, sortera och fylla på hyllorna samt sköta kampanjer och erbjudanden. Merchandising-personalen är såväl egen som extern, vars tjänster köps in efter behov.

Förutom dagligvaruhandeln sker försäljning till apotek, varuhuskedjor inom heminredning, samt till olika specialbutiker och trädgårdsbutiker. Försäljningen till dagligvarukedjor och stormarknader 2008 svarade för cirka 72 % av försäljningen inom

Kunderna köper gärna Dunis produkter utifrån behov som styrs av speciella högtider, säsonger eller aktiviteter som till exempel att äta utomhus.

Retail. Ungefär 2/3 av nettoomsättningen i dagligvaruhandeln utgjordes av Dunis varumärke och ungefär 1/3 såldes under handelns egna varumärken.

Tillsammans med handeln arbetar Duni för att optimera försäljningen inom produktkategorin. Produkter grupperas till koncept utifrån kundernas olika behov och användningstillfällen. I denna process ingår även att ersätta private labels med Duni-varumärket och att öka andelen premiumprodukter. Detta för att skapa tillväxt inom kategorin.

CASE

Duni Concept Store – en vision blir verklighet

Dunis affärsområde Retail introducerade förra året "Duni Concept Store" på den tyska marknaden. I utvalda butiker har en del av ytan avsatts exklusivt för Dunis produkter.

Den reserverade ytan använder Duni som ett skyltfönster med utgångspunkt från slutsatser som dragits efter omfattande konsumentanalyser. På ett kreativt och slagkraftigt sätt kan Dunis produkter kombineras och presenteras för att passa olika teman och tillfällen. Syftet är att öka både konsumenternas antal köp och genomsnittsköpet per kund genom ett kundanpassat utbud.

Duni Concept Store är ett förverkligande av Dunis vision av den optimala butikslösningen för Dunis typ av produkter. Den är utformad utifrån hur kunden agerar i butiken, och utifrån de behov som kunderna har för olika användningstillfällen. Kunderna vill hitta det de söker så snabbt som möjligt men vet samtidigt ofta inte riktigt vad det är de är ute efter när de kliver in i butiken. Däremot vet de ofta i vilket sammanhang produkterna ska användas, till exempel vid en middagsbjudning eller till en picknick.

OLIKA GRUNDKONCEPT

I Duni Concept Store används speciell butikskommunikation med bland annat bildskärmar och dekor. Duni har frångått det gängse systemet med att ordna produkterna

efter färg och istället organiserat dem efter olika användningstillfällen, händelser eller teman. Det hjälper kunderna att snabbt hitta attraktiva helhetslösningar och därmed fatta snabba köpbeslut. De grundkoncept som används i Duni Concept Store är "Fest", "Vardag", "Trendigt", "Säsong", "Barnkalas" och "Utomhus". Inom de olika koncepten finns sedan utrymme för olika teman och variation som kan användas vid aktiviteter som genomförs utanför ordinarie hyllplats. Inom "Barnkalas" finns till exempel en kollektion med Stålmannen som tema medan "Säsong" kan vara jul eller påsk. Nya kombinationer, teman och mönster presenteras fortlöpande och säsongerna utnyttjas för att skapa ytterligare aktivitet och dynamik inom produktkategorin.

Inom varje kategori presenteras ett tydligt urval för bordsdukning som också kan kompletteras beroende på säsong. Dessutom finns utrymme för en hylla i mitten av modulerna där dukningar kan arrangeras. Placering på hyllorna är noga planerad med de vanligaste produkterna i ögon- och midjehöjd medan mer iögonfallande teman och produkter hamnar på de lägre hyllorna. Den mest populära designen ska också

finnas i en rad olika färger. Det ska gå snabbt och enkelt att hitta det som behövs för ett speciellt tillfälle, t ex en födelsedagsfest. Alla presentationslösningar utgår från omfattande kundanalyser.

FLER DUNI CONCEPT STORES PLANERAS

Att ha fullt utvecklade Duni Concept Stores överallt är inte möjligt men lärdomar från de konceptbutiker som är igång är mycket användbara i andra sammanhang. Det har också visat sig att försäljningen i de butiker som anammat Duni Concept Store har stigit kraftigt vilket är ett bevis på att man lyckats både locka till sig fler kunder och öka omsättningen per kund. Duni följer också upp hur kunderna reagerar på olika arrangemang för att hela tiden kunna göra förbättringar. Dessa kunskaper kommer sedan väl till pass i andra butiker. Målsättningen för 2009 är att bygga upp flera konceptbutiker, både i och utanför Tyskland.

Personal

Dunis personalstyrka var i stort sett oförändrad under 2008. Könsfördelningen är jämn och nästan hälften av de 1 952 anställda är kvinnor. Flest anställda finns i Tyskland.

Per den 31 december 2008 hade Duni 1952 anställda motsvarande 1 912 heltidsanställda. Geografisk och funktionell fördelning av Dunis anställda framgår nedan.

land kollektivanställda tjänstemän			totalt
Sverige	232	179	411
Tyskland	541	318	859
Polen	285	93	378
Nederländerna	0	54	54
Storbritannien	18	35	53
Övriga	4	153	157
Totalt	1 080	832	1 912
		medelantal anställda
2006			2 185
2007			2 104

2008 2 041

Kollektivanställda delas in i logistik, tillverkning och underhåll. Merparten, cirka 72 %, av linjearbetarna arbetar inom tillverkning i anläggningarna i Dals Långed, Skåpafors, Bramsche och Poznan. Cirka 28 % av de kollektivanställda i Tyskland arbetar inom logistik i den internationella distributionscentralen i Bramsche. Samtliga kollektivanställda i Storbritannien är verksamma inom logistik vid distributionscentralen i Speke. Tjänstemännen delas in i försäljning respektive affärsstöd. Cirka 53 % av tjänstemännen arbetar inom försäljning. Resterande tjänstemän arbetar inom affärsstöd med ekonomi, marknadsföring, planering, inköp och IT, främst i Sverige, Tyskland och Polen. Dunis anställda tillhör olika arbetstagarorganisationer beroende på funktion och anställningsland. De anställda är organiserade i ett europeiskt arbetstagarråd. Dunis relationer med

Varje medarbetare på Duni har en personlig utvecklingsplan. Personalomsättningen i koncernen är förhållandevis låg.

arbetstagarorganisationer är i allt väsentligt goda och Duni bedömer att personalomsättningen är relativt låg sett till koncernen som helhet.

Kompetens- och ledarutveckling

Kompetens- och ledarutveckling är prioriterade frågor i Duni. Duni strävar efter att varje anställd ska ha en handlingsplan för sin egen utveckling. Dessa handlingsplaner utarbetas av medarbetarna själva i dialog med deras chefer och fastställs vid de

årliga individuella planerings- och utvecklingssamtalen.

Rekrytering

Rekrytering är en central fråga för företagets framtid. Duni behöver väl kvalificerad och motiverad personal för att säkerställa att vi når våra mål och framgångsrikt driver vår verksamhet. En kvalitativ rekryteringsprocess och struktur medverkar till att den allra bästa personalen kan rekryteras.

Lika möjligheter

Arbetsklimatet inom Duni ska präglas av respekt för människors lika värde, oavsett kön, etnisk bakgrund, nationalitet, religion, handikapp eller andra olikheter som ej är hänförda till bra arbetsutförande.

Lönesättning och belöningssystem

Duni tillämpar individuell lönesättning och i flera dotterbolag finns incitamentsprogram som baseras på en kombination av resultatmål och andra verksamhetsmål, i enlighet med koncernens policy.

Könsfördelning 2008

Miljö

Miljöfrågor är en integrerad del av Dunis affärsverksamhet och står högt upp på dagordningen. Det finns ett nära samband mellan Dunis löpande ansträngningar att förbättra verksamhetens miljöprestanda och Dunis produktutveckling. 2008 startades "Our Green Challenge" – en ambitiös målsättning som ska göra Duni till ett ledande företag inom branschen på miljöområdet.

Förra året satte Duni ambitiösa mål för sitt miljöarbete och under mottot "Our Green Challenge" har Duni som övergripande mål att "vara ett ledande företag inom branschen vad gäller att minska påverkan på miljön från verksamhet och produkter".

FÖRNYELSEBART MATERIAL

Ca 70 procent av Dunis produkter är redan idag tillverkade av förnyelsebart material. Många kunder ser vissa miljömässiga fördelar med Dunis produkter för engångsbruk jämfört med linne- eller porslinalternativ, främst vad gäller vatten- och energiförbrukning. En del kunder väljer också Duni som samarbetspartner bland annat tack vare dessa miljöfördelar som förknippas med Dunis produkter. Duni har också ett speciellt Bio-sortiment av cellulosabaserade, och därmed förnyelsebara och biologiskt nedbrytbara, koppar, glas, tallrikar och bestick och fortsätter att utveckla denna

kategori i takt med att efterfrågan ökar.

Förbrukning av vatten och energi har reducerats kontinuerligt de senaste åren. Målet är att ytterligare minska energiförbrukningen med 15 procent till 2012 jämfört med 2007. Dunis nettoutsläpp av växthusgasen koldioxid ska minska med 25 procent i produktionen av Dunis produkter och med 15 procent i transporten av produkterna. Duni arbetar löpande med ständiga förbättringar för att minska

Dunis pappersbruk i Skåpafors i Dalsland installerar en ny panna som främst eldas med biomassa och restprodukter från pappersframställningen. Det minskar radikalt användandet av fossila bränslen och därmed klimatpåverkan.

Duni och miljön

• u Ca 70 % av Dunis produkter görs av förnyelsebart material.
• u Samtliga produktionsenheter är certifierade enligt ISO 14001 .
• u Duni avser att minska CO2-utsläpp från verksamheten med 25 % till 2012.
• u Duni avser att minska CO2-utsläpp från transporter med 15 % till 2012.
• u Duni avser att minska sin energianvändning med 15 % till 2012.
• u Deponi från produktionen ska minska med 80 % till 2012.

Alla målsättningar är jämfört med 2007.

energi-, värme-, vatten- och gasförbrukning samt avfallsvattensgenerering på samtliga produktionsenheter.

BIOBRÄNSLEPANNA I SKÅPAFORS

En ny biobränslepanna planeras vid Skåpafors Bruk. Arbetet med den nya pannan beräknas komma igång under andra halvan av 2009 och den planeras kunna vara i drift i mitten av 2010. Den nya pannan betyder både lägre och mer förutsägbara energikostnader och att användandet av fossila bränslen minskar markant. Pannan kommer att eldas primärt med skogsavfall och restprodukter från brukets egen produktion vilket ersätter mycket av dagens el och olja.

Duni har sedan början av 1990-talet en miljöpolicy för företaget. I enlighet med denna har Duni infört kontrollsystem som hjälper företaget att följa miljölagstiftningen samt att se till att förbättringar görs. Dunis största produktionsenheter, pappersbruken i Skåpafors och Dals Långed samt anläggningen i Bramsche, Tyskland har miljöledningssystem enligt ISO 14001 sedan många år. Anläggningen i Poznan, Polen erhöll certifiering i enlighet med ISO 14001 under 2008 och därmed är alla anläggningar certifierade. Anläggningen i Skåpafors deltar dessutom i Energimyndighetens program för energieffektivisering (PFE) och är i och med detta certifierad enligt Energiledningssystem SS 62 77 50.

I samtliga länder där Duni bedriver verksamhet lyder bolaget under ländernas miljölagstiftning och miljöbestämmelser. Dessa lagar och bestämmelser innebär att bolaget måste uppfylla stränga krav avseende bland annat användning av kemikalier och material som kan vara miljöfarliga. Duni uppfyller EU:s nya kemikalielagstiftning REACH.

Dunis ambitioner sträcker sig längre än gällande regler och lagstiftning och bolaget försöker hela tiden flytta fram sina positioner på miljöområdet. Intresserade, engagerade och kunniga medarbetare är i det sammanhanget oerhört viktigt och Duni bedriver ett systematiskt utbildningsarbete bland medarbetarna inom miljöområdet.

Rörelsemarginal

Finansiella mål

Duni har som målsättning att rörelsemarginalen ska vara minst 10 % samt att växa organiskt med mer än 5 % per år.

Tillvä x t

Duni har som mål att den genomsnittliga organiska omsättningstillväxten ska över stiga 5 % per år över en konjunkturcykel. Utöver detta kommer Duni att överväga förvärv för att nå nya tillväxtmarknader eller förstärka sin ställning på existerande marknader.

Lö n sam het

Lönsamheten inom samtliga affärsområden ska lyftas genom försäljningstillväxt, fortsatt fokus på premiumprodukter och fortsatta förbättringar inom inköp och produktion. Målet är att rörelsemarginalen för Duni ska uppgå till 10 % eller mer.

Utdelningspolicy

Långsiktigt har styrelsen för avsikt att utdelningen ska uppgå till minst 40 % av resultatet efter skatt. Ett aktiebolags beslut om utdelning fattas av bolagsstämman och normalt sett (utom i vissa specialfall) på

förslag eller efter godkännande av styrelsen. När styrelsen beslutar om huruvida den ska föreslå utdelning och vid fastställande av beloppet ska styrelsen beakta dels de legala begränsningar som följer av aktie bolagslagen, dels eventuella avtalsmässiga begränsningar för vad som får utdelas till aktieägarna eller från dotterbolag till moderbolag. Styrelsen har att beakta bolagets finansiella ställning, resultat från verksamheten, kapitalbehov och andra faktorer som styrelsen finner relevanta. Inga garantier kan lämnas för att beslut om utdelning kommer att föreslås eller beslutas för visst år.

Aktieägarstruktur 2008-12-31

antal	antal aktier	antal aktieägare	% av aktier
1 – 500	2 028	535 216	1,14
501 – 2 000	890	835 350	1,78
2 001 – 10 000	141	635 858	1,35
10 001 – 50 000	38	831 042	1,77
50 001 – 100 000	17	1 123 271	2,39
100 001 –	50	43 038 295	91,57
summa	3 164	46 999 032	100,00

Data per aktie 2008-12-31

	belopp, sek
Antal aktier vid periodens slut (tusental)	46 999
Genomsnittligt antal aktier före utspädning för kvarvarande verksamheter (tusental)	46 999
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning för kvarvarande verksamheter (tusental)	46 999
Kurs den 31 december	25,00
Resultat per aktie före utspädning – varav i kvarvarande verksamhet	4,19 4,06
Resultat per aktie efter utspädning – varav i kvarvarande verksamhet	4,19 4,06
Eget kapital per aktie	32,84
P/E-tal	5,97

Aktien

Aktiens utveckling under 2008 låg i linje med marknaden i stort. För 2008 föreslår Duni en oförändrad utdelning på 1,80 kronor per aktie.

Kursutveckling och omsättning Duni noterades på NASDAQ OMX Nordic i Stockholm den 14 november 2007 och återfinns under Midcap, Consumer Discretionary med kortnamnet "DUNI" och ISIN-kod SE0000616716. Duni hade vid utgången av 2008 ett börsvärde om 1,17 miljarder kronor. Kursen har under 2008 varierat mellan som högst 50,00 SEK den 2 januari och som lägst 24,10 SEK den 22 december. Årets resultat per aktie uppgick till 4,06 SEK för kvarvarande verksamheter. Under 2008 omsattes 28 miljoner Duni-aktier till ett värde av 1,183 miljarder kronor.

Antal aktier och aktiekapital

Antalet aktier i Duni AB (publ) uppgick den 31 december 2008 till 46 999 032 stycken. Samtliga aktier har en röst och representerar lika andel i bolagets tillgångar och resultat. Kvotvärdet är 1,25 och aktiekapitalet uppgår till 58 748 790 SEK.

Utdelningspolitik och utdelning

Långsiktigt har styrelsen för avsikt att utdelningen ska uppgå till minst 40 % av resultatet efter skatt. Vid beslut om förslag till utdelning kommer dock Dunis expansionsmöjligheter, konsolideringsbehov, likviditet samt finansiella ställning i övrigt att beaktas. Styrelsen föreslår årsstämman att en utdelning om SEK 1,80 per aktie lämnas för verksamhetsåret 2008.

Externa analyser publiceras av:

SEB Enskilda, Daniel Schmidt ABG Sundal Collier, Christian Andersson Handelsbanken Capital Markets, Andreas Lundberg

Mer information om Duni-aktien finns på www.duni.se

Aktiekursen

Aktieägare 2008-12-31

	antal aktier andel %
Mellby Gård Investerings AB	14 094 500	29,99 %
Polaris Capital Management, LLC 4 521 000		9,62 %
Lannebo Fonder	4 105 000	8,73 %
SEB Investment Management	3 591 287	7,64 %
Cominvest	2 274 779	4,84 %
Livförsäkringsaktiebolaget	2 171 200	4,62 %
Odin Fonder	2 084 200	4,43 %
Svenskt Näringsliv	1 700 000	3,62 %
JP Morgan Chase Bank	1 409 300	3,00 %
SSB CL Omnibus AC	1 399 700	2,98 %
Summa de 10 största ägarna
– innehavsmässigt	37 350 966	79,47 %
Övriga aktieägare	9 648 066	20,53 %
summa	46 999 032

Bolagsstyrningsrapport för Duni AB (publ)

Duni AB är ett svenskt publikt aktiebolag som sedan den 14 november 2007 är noterat på NASDAQ OMX Nordic i Stockholm. Styrningen av Duni sker via bolagsstämma, styrelsen och verkställande direktören samt koncernledningen i Duni i enlighet med bland annat Aktiebolagslagen, bolagsordningen och styrelsens- och verkställande direktörens arbetsordning. Med hänsyn till Dunis koncernstruktur är sammansättningen av styrelser i operativa dotterbolag, ofta med representanter från koncernledningen, ytterligare en del i styrningen av Duni.

Duni tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning. Denna bolagsstyrningsrapport utgör inte en del av den formella årsredovisningen och är inte till någon del granskad av bolagets revisorer.

BOLAGSORDNING

Bolagsordningen fastställs av bolagsstämman och innehåller ett antal obligatoriska uppgifter av mer grundläggande natur för bolaget. Den fullständiga bolagsordningen finns tillgänglig på Dunis hemsida, www.duni.com.

Dunis bolagsordning anger bland annat att styrelsens ledamöter väljs årligen av årsstämman för tiden intill dess nästa årsstämma hållits. Samtliga aktier i Duni har samma röststyrka.

BOLAGSSTÄMMA

Bolagsstämman är det högsta beslutande organet där aktieägarna utövar sitt inflytande genom att rösta i centrala frågor, såsom fastställande av resultat- och balansräkningar, disposition av bolagets resultat, ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören, val av styrelse och revisorer samt ersättning till styrelse och revisorer.

Kallelse till årsstämma i Duni ska, enligt Aktiebolagslagen, utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman. Kallelse ska ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt i Svenska Dagbladet. För att få delta i stämman ska aktieägare anmäla sig hos bolaget senast den dag som anges i kallelsen.

Årsstämma 2008

Årsstämma för aktieägarna i Duni hölls 7 maj 2008 i Malmö.

Årsstämma 2009

Nästa årsstämma för aktieägarna i Duni hålls den 6 maj 2009 klockan 15.00 på Skånes Dansteater (Östra Varvsgatan 13 A) i Malmö.

Styrelsens ordförande sammankallar en valberedning. Avsikten är att valberedningen ska vara sammansatt av representanter för minst tre av Dunis största ägare. I Dunis valberedning ingår fyra medlemmar: Peter Nilsson, ordförande i Duni AB, tillika valberedningens ordförande, Rune Andersson, Mellby Gård Investerings AB, Bernard R. Horn Jr, Polaris Capital Managment, LLC samt Göran Espelund, Lannebo Fonder. Valberedningen är ett aktieägarutskott som har ansvar för att nominera de personer som skall föreslås ingå i Dunis styrelse vid årsstämman. Valberedningen lämnar förslag till styrelseordförande och övriga styrelseledamöter. Den tar också fram förslag avseende styrelsearvode inklusive fördelning mellan ordförande och övriga styrelseledamöter samt ersättning för kommittéarbete. Dessa förslag presenteras vid årsstämman samt i kallelsen och på hemsidan inför årsstämman.

STYRELSEN

Styrelsen är efter bolagsstämman bolagets högsta beslutande organ. Styrelsens övergripande uppgift är att besluta om bolagets affärsinriktning, bolagets resurser och kapitalstruktur samt bolagets organisation och förvaltning av bolagets angelägenheter. I styrelsens allmänna åtaganden ligger även att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation samt att godkänna bolagets affärsplan. I det allmänna åtagandet ligger att det är styrelsen som beslutar i övergripande frågor som till exempel bolagets strategi, förvärv, större investeringar, avyttringar, avgivande av årsredovisning och delårsrapport samt tillsättning av verkställande direktören.

Styrelsens ledamöter

Styrelsens ledamöter väljs årligen av årsstämman för tiden intill dess nästa årsstämma hållits. Styrelsen skall bestå av lägst tre och högst tolv ordinarie ledamöter. Härutöver kan tillkomma arbetstagarrepresentanter.

Dunis styrelse består av sex ledamöter valda av årsstämman 7 maj 2008 och två arbetstagarrepresentanter med en suppleant. Dunis verkställande direktör ingår inte i styrelsen men deltar liksom finansdirektören som regel vid styrelsemötena som föredragande. Styrelsens ordförande deltar inte i den operativa ledningen av bolaget.

Styrelsens medlemmar presenteras närmare på sid 94–95 i årsredovisningen.

Styrelsens arbete

Styrelsen följer en skriftlig arbetsordning som årligen fastställs på det konstituerande styrelsemötet. Arbetsordningen anger hur arbetet i förekommande fall skall fördelas mellan styrelsens ledamöter, och hur ofta styrelsen skall sammanträda. Vidare reglerar arbetsordningen styrelsens åligganden, beslutsförhet, ansvarsfördelningen mellan styrelsen och den verkställande direktören med mera.

Styrelsen sammanträder efter en i förväg beslutad årsplan. Utöver dessa möten kan ytterligare möten arrangeras vid händelser av osedvanlig vikt. Styrelsen hade tio protokollförda styrelsemöten under räkenskapsåret 2008.

Styrelseordföranden och verkställande direktören har utöver styrelsemötena en löpande dialog kring förvaltningen av bolaget. Arbetsfördelningen mellan styrelsen och den verkställande direktören regleras i styrelsens arbetsordning och i en instruktion för verkställande direktören. Verkställande direktören är ansvarig för genomförande av affärsplanen samt den löpande förvaltningen av bolagets angelägenheter liksom den dagliga verksamheten i bolaget. Detta innebär att verkställande direktören dessutom får vidta åtgärd utan styrelsens bemyndigande som, med hänsyn till omfattningen och arten av bolagets verksamhet, är av osedvanlig beskaffenhet eller av stor betydelse för bolagets verksamhet förutsatt att beslut av styrelsen inte kan avvaktas utan väsentlig olägenhet för bolaget. I sådana fall ska styrelsen snarast möjligt informeras om eventuella åtgärder som vidtagits. Instruktionen till verkställande direktören reglerar även dennes ansvar för rapportering till styrelsen.

Styrelsen erhåller månatligen skriftlig information i form av en månadsrapport innehållande uppföljning av bolagets försäljning, operativt resultat och rörelsekapitalets utveckling. Vidare innehåller

materialet verkställande direktörens och finansdirektörens kommentarer, exempelvis kortkommentarer om de olika marknaderna. De månader då styrelsemöte hålls är månadsrapporten mer omfattande och inkluderar även bland annat balansräkning och kassaflöde.

En gång per år utvärderar hela styrelsen ledande befattningshavare enligt ett systematiskt förfarande. I detta sammanhang utgör ledande befattningshavare även vissa underchefer, det vill säga en bredare grupp av anställda än vad som på andra ställen i denna årsredovisning definieras som ledande befattningshavare.

Huvudägare, styrelsemedlemmar och verkställande direktör genomför årligen en detaljerad utvärdering av styrelsen utifrån den fastställda arbetsordningen. Utvärderingen omfattar bland annat styrelsens sammansättning, individuella styrelsemedlemmar samt styrelsens arbete och rutiner.

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Verkställande direktör för Duni är Fredrik von Oelreich (1961), civilekonom. Styrelsen har fastställt en instruktion för verkställande direktörens arbete och roll. Verkställande direktören har ansvaret för den löpande förvaltningen av koncernens verksamhet enligt styrelsens riktlinjer. Fredrik von Oelreich har per 2008-12-31, 201 482 stycken aktier i Duni AB. Ingen närstående till verkställande direktören har något väsentligt aktieinnehav i Duni AB. Fredrik von Oelreich har inget delägarskap i företag som Duni har betydande affärsförbindelser med och inga väsentliga uppdrag utanför

Duni. Fler uppgifter om den verkställande direktören finns i Not 13 i årsredovisningen.

SVENSK KOD FÖR BOLAGSSTYRNING

Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") ska tillämpas av samtliga svenska aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Duni har gentemot NASDAQ OMX Nordic, Stockholm förpliktigat sig att iaktta Koden. Koden bygger på principen "följ eller förklara", vilket innebär att ett företag som tillämpar Koden kan avvika från dess bestämmelser under förutsättning att varje avvikelse kan förklaras på ett tillfredsställande sätt.

Duni tillämpar Koden med en avvikelse. Avvikelsen består i att styrelsens ordförande Peter Nilsson också är ordförande i Dunis valberedning. Dunis större aktieägare har förklarat att bakgrunden till avvikelsen är att styrelsens ordförande Peter Nilsson är mycket lämpad att på ett effektivt sätt leda valberedningens arbete för att uppnå bästa resultat för Dunis aktieägare.

I enlighet med Koden ska bolaget bland annat ha en valberedning, ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott. I Koden anges hur dessa utskott ska vara sammansatta.

Koden innehåller också regler avseende styrelseledamöternas oberoende och uppställer krav på att majoriteten av styrelseledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.

En styrelseledamot anses inte vara oberoende i ett antal situationer, bland annat om styrelseledamoten (i) är verkställande direktör eller under de senaste fem åren har varit verkställande direktör i bolaget,

(ii) erhåller icke obetydlig ersättning för råd eller tjänster utöver styrelseuppdraget från bolaget eller ett närstående företag eller från någon person i bolagsledningen, (iii) har eller under det senaste året har haft omfattande affärsförbindelser eller andra omfattande ekonomiska mellanhavanden med bolaget eller ett närstående företag eller (iv) har varit styrelseledamot i bolaget i mer än tolv år.

Minst två av de styrelseledamöter som är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen ska även vara oberoende i förhållande till alla aktieägare som kontrollerar tio procent eller mer av aktierna eller rösterna i bolaget. Högst en person från bolagsledningen får vara ledamot av styrelsen.

STYRELSENS UTSKOTT

Ersättningsutskottet bereder frågor om ersättning till Dunis ledande befattningshavare utifrån de av årsstämman antagna riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare samt förhandlar med verkställande direktören om dennes ersättning. Revisionsutskottet bereder styrelsens arbete med att granska rutiner för koncernens riskhantering, styrning och kontroll, finansiell rapportering och skattesituation. Revisionsutskottet har för detta arbete löpande kontakter med finansdirektören samt revisorerna.

Ersättningsutskott

Ersättningsutskottet består av fyra medlemmar: Peter Nilsson (ordförande), Anders Bülow, Sanna Suvanto-Harsaae och Harry Klagsbrun. Styrelsens ordförande

Styrelsen

	Närvaro O	beroende1)	Närvaro Revisionsutskottet	Närvaro Ersättningsutskottet	Ersättning (SEK)
Peter Nilsson	10/10	3)		4/4	533 333
Harry Klagsbrun	7/10	4)	5/5	3/4	-
Pia Rudengren	10/10	x	5/5		316 667
Sanna Suvanto-Harsaae	10/10	x		4/4	266 667
Anders Bülow	7/10	2)	3/5	3/4	-
Magnus Yngen	6/10	x			166 667
Gerold Linzbach	1/10	x			83 333
Göran Lundqvist	3/10	x			83 333
Gun Nilsson	3/10	3)	2/5		83 333
Per-Åke Halvordsson (arbetstagarrepresentant)	10/10	3)
Göran Andreasson (arbetstagarrepresentant)	10/10	3)
Inge Larsson (arbetstagarrepresentant)	9/10	3)

1) Enligt definition i Svensk kod för bolagsstyrning

2) Ej oberoende (i förhållande till Dunis större aktieägare) 3) Ej oberoende (i förhållande till Duni)

4) Var ej oberoende i förhållande till Dunis största aktieägare fram till och med 2008-08-27 då EQT Partners avyttrade hela sitt aktieinnehav i Duni

Bolagsstyrningen inom Duni

kan vara ordförande i utskottet. Övriga ledamöter i ersättningsutskottet skall vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Ersättningsutskottet och dess ordförande skall utses årligen vid det konstituerande styrelsemötet och bestå av minst tre av Dunis styrelseledamöter, varav en skall vara Dunis styrelseordförande. Ersättningsutskottet skall sammanträda minst tre gånger om året. Dunis verkställande direktör skall delta i ersättningsutskottets möten förutom då frågor om ersättning till verkställande direktören behandlas.

Dunis ersättningsutskott är ansvarigt för att förbereda frågor rörande ersättningar och andra förmåner för bolagsledningen. Beslut fattas därefter av Dunis styrelse. Ersättningsutskottet deltar också i förberedandet av förslag för antagandet av eventuella aktierelaterade incitamentsprogram inom Duni.

Revisionsutskott

Duni har ett revisionsutskott bestående av tre medlemmar: Pia Rudengren (ordförande), Anders Bülow och Harry Klagsbrun. Revisionsutskottet och dess ordförande skall utses årligen vid det konstituerande styrelsemötet och bestå av minst tre av Dunis styrelseledamöter. Utskottets sekreterare skall vara Dunis koncernredovisningschef. Majoriteten av ledamöterna i revisionsutskottet skall vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Minst en ledamot av revisionsutskottet skall vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Eventuella styrelseledamöter som också ingår i bolagets ledning får inte ingå i revisionsutskottet. En ledamot av utskottet måste ha kompetens och erfarenhet inom redovisning, revision och/eller riskhantering i sådan utsträckning att ledamoten kan utföra de uppgifter som ålagts utskottet. Dunis styrelse väljer ordföranden i utskottet. Bolagets revisionsutskott sammanträder minst tre gånger per år.

Dunis revisionsutskott är ansvarigt för att kvalitetssäkra bolagets finansiella och

rörelsemässiga rapportering. Revisionsutskottet utvärderar också Dunis processer för intern kontroll och hanteringen av finansiella och rörelsemässiga risker.

Utskottet möter fortlöpande bolagets revisorer i syfte att informera sig om den externa revisionens inriktning och om fattning samt för att utvärdera de externa revisorernas arbete. Utvärderingen innefattar även omfattningen av revisorernas eventuella icke-revisionsrelaterade arbete för Duni. Vid förberedandet av förslag till valet av revisorer och till ersättning för revisionsarbetet biträder revisionsutskottet valberedningen.

ERSÄTTNING TILL STYRELSE OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Arvode och annan ersättning till styrelsen, inklusive Dunis styrelseordförande, beslutas av årsstämman. Ersättningen till verkställande direktören samt övriga medlemmar i ledningsgruppen skall, enligt riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare antagna av årsstämman 7 maj 2008, vara marknadsmässig och utgöras av fast och rörlig lön, långsiktigt aktierelaterat incitamentsprogram, övriga förmåner samt pension. Den rörliga lönen ska aldrig kunna överstiga den fasta lönen. För närvarande finns inget långsiktigt incitamentsprogram. I enlighet med beslut fattat på årsstämman den 7 maj 2008 bestämdes årsarvodet till den nuvarande styrelsens ordförande till 0,5 MSEK medan det årliga arvodet till övriga ledamöter, med undantag av Anders Bülow och Harry Klagsbrun som inte har något arvode, uppgick till 0,25 MSEK per ledamot. För 2008 ska styrelseledamöterna således erhålla ersättning inklusive utskottsarbete uppgående till totalt 1,5 MSEK, varav 0,5 MSEK till styrelsens ordförande och 1,0 MSEK till övriga ledamöter.

Den totala utbetalda bruttoersättningen till ledningsgruppen, inklusive löner, pensionsbetalningar samt övriga förmåner uppgick till 24,4 MSEK 2008. Av den totala utbetalda bruttoersättningen till ledningsgruppen utgjorde 5,7 MSEK ersättning till Dunis nuvarande verkställande direktör medan 18,7 MSEK var ersättning till övriga medlemmar av ledningsgruppen. Duni betalar varje månad in ett kontant pensionsbidrag i enlighet med varje ledande befattningshavares individuella pensionsplan. Den totala kostnaden för Duni hänförligt till dessa pensionsbetalningar uppgick under 2008 till 4,1 MSEK.

Dunis verkställande direktör Fredrik von Oelreich erhåller en årlig bruttolön om 587 000 CHF och har möjlighet att uppnå en bonus motsvarande högst 50 % av hans årliga grundlön baserad på för koncernen i förväg bestämda målsättningar. Han ska dessutom ha rätt till vissa andra anställningsförmåner såsom bil. Både Duni och von Oelreich själv har rätt att säga upp avtalet genom skriftlig uppsägning med sex månaders uppsägningstid. Vid uppsägning från bolagets sida, förutom på grund av försumlighet, har von Oelrich rätt till tolv månadslöner. Von Oelreich deltar i ett bidragspensionsprogram till vilket Duni ger årliga bidrag uppgående till ett belopp motsvarande 35 % av hans årliga bruttolön fram till det att avtalet sägs upp. Von Oelreichs pensionsålder är 62 år.

Duni har inte beviljat några lån, förlängt eller utfärdat några garantier eller beviljat säkerheter till förmån för Dunis styrelseledamöter, ledande befattningshavare eller revisorer. Ingen av styrelseledamöterna, de ledande befattningshavarna eller revisorerna har direkt eller indirekt genom ett till honom/henne närstående bolag ingått transaktioner med Duni.

FINANSIELL RAPPORTERING

Bolaget har en informationspolicy enligt vilken bolaget ska offentliggöra kvartalsrapporter, en halvårsrapport, bokslutskommuniké samt årsredovisning. I samband med offentliggörandena av resultatrapporter

kan bolaget komma att arrangera analytikerträffar och möten med media för diskussioner angående bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning. Styrelsen bedömer och godkänner innehållet i den finansiella rapporteringen utifrån månadsrapporter, ledningens redovisning och diskussioner i samband med styrelsemöten samt revisorns uttalanden.

REVISION

Revisorn ska granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Det sker även en översiktlig granskning av Dunis delårsrapport för tredje kvartalet. Revisorn ska efter varje räkenskapsår lämna en revisionsberättelse till bolagsstämman. Årsstämman utser revisorer på fyra år. På den extra bolagsstämman 28 augusti 2007 valdes PricewaterhouseCoopers AB, med revisor Bo Hjalmarsson som huvudansvarig för fyra år framåt. Bolagets revisor granskar årsbokslut och årsredovisning samt bolagets löpande verksamhet och rutiner för att uttala sig om redovisningen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Granskning av årsbokslut och årsredovisning görs under januari–februari. Vid sidan av Duni har Bo Hjalmarsson inga uppdrag i bolag över vilka Dunis större ägare, styrelseledamöter eller verkställande direktör har ett väsentligt inflytande. Bo Hjalmarsson är auktoriserad revisor och medlem av FAR SRS. Arvode för övriga uppdrag till PricewaterhouseCoopers AB förutom revisionsuppdraget uppgick under 2008 till sammanlagt 6,5 MSEK.

STYRELSENS BESKRIVNING AV INTERN KONTROLL AVSEENDE DEN FINANSIELLA RAPPORTERINGEN FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2008

Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning för den interna kontrollen. Denna beskrivning har upprättats i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning, avsnitt 10.5 och 10.6, och är därmed avgränsad till intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Denna beskrivning utgör inte del av de formella årsredovisningshandlingarna och har inte granskats av bolagets revisor.

Systemet för intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen utgör en del av de övergripande affärsprocesserna och är utformat för att säkerställa att de finansiella rapporterna upprättas i enlighet med lagar och rekommendationer. System för intern kontroll beskrivs ofta

utifrån ramverket "Internal Control – Integrated Framework" utfärdat av COSO. Duni har utgått ifrån de områden som utgör grunden för intern kontroll enligt detta ramverk: kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning.

Kontrollmiljö

Styrelsens arbetsordning samt de instruktioner styrelsen upprättat för verkställande direktörens och styrelseutskottens arbete definierar tydligt fördelningen av ansvar och befogenheter i syfte att säkerställa effektiv hantering av risker i affärsverksamheten. Ett revisionsutskott har inrättats för att granska de instruktioner och rutiner som används i den finansiella rapporteringsprocessen såväl som redovisningsprinciper och förändringar av dessa. Koncernledningen rapporterar enligt fastlagda rutiner månatligen till styrelsen. Vidare har koncernledningen formulerat sin syn på hur verksamheten skall bedrivas i en affärsetisk policy.

Riskbedömning och kontrollstruktur

För verksamheten väsentliga risker analyseras av styrelsen som en del i den finansiella rapporteringen. Därutöver tillställer koncernledningen revisionsutskottet en övergripande riskanalys av resultat- och balansräkningar samt de faktorer som påverkar dessa. Riskområden dokumenteras och bedöms utifrån sannolikhet och påverkan. Baserat på detta utformas kontrollprocesser för att säkerställa hög kvalitet i den finansiella rapporteringen.

Organisationsstrukturen tillsammans med ansvarsfördelning och attestordning är tydligt beskriven och kommunicerad genom instruktioner och policies. Verksamheten är organiserad i affärsområden med resultatansvar. Revisionsutskottet kommunicerar kontinuerligt med revisorerna för att utvärdera och förbättra den interna kontrollen. Duni har etablerat en europeisk ekonomifunktion som fristående tillhandahåller redovisningstjänster till verksamheten. Denna funktion följer standardiserade processer och rutiner. Den ansvarige chefen för ekonomifunktionen rapporterar till koncernens finansdirektör.

Information och kommunikation

Information, både externt och internt, styrs genom Duni´s kommunikations- och IRpolicy. Ett särskilt avsnitt behandlar ansvar, rutiner och regler. Policyn utvärderas konti nuerligt för att säkerställa att information till aktiemarknaden håller hög kvalitet och är i enlighet med börsreglerna. Finansiell information som kvartalsrapporter, årsredovisningar och väsentliga händelser publiceras genom pressreleaser och på företagets hemsida. Möten med finansanalytiker arrangeras regelbundet i samband med publicering av kvartalsrapporter. Internt i företaget är intranätet den huvudsakliga informationskällan. Redovisningsmanualer och instruktioner för finansiell rapportering finns tillgängliga på intranätet och dessa uppdateras regelbundet med hänsyn till förändringar i IFRS och andra rekommendationer.

Uppföljning

Styrelsen och revisionsutskottet granskar alla finansiella rapporter innan de formellt godkänns av styrelsen. Revisionsutskottet får löpande avrapportering från revisorn om den interna kontrollen och följer upp väsentliga frågor. Styrelsen har genomgång av månatliga finansiella rapporter som en stående punkt på alla sammanträden och koncernledningen analyserar månadsvis den finansiella utvecklingen inom affärsområdena. Generellt på alla nivåer i organisationen sker löpande uppföljning genom jämförelser mot budget och planer samt genom utvärdering av nyckeltal.

Uttalande om internrevision

Duni har inte funnit behov för en formell internrevisionsavdelning. Den främsta anledningen är att den centraliserade europeiska ekonomifunktionen utför redovisningsservice till verksamheten utifrån standardiserade processer och rutiner och är fristående från den operativa verksamheten, rapporterande direkt till finansdirektören. Denna centraliserade och oberoende process för redovisning och finansiell rapportering bedöms utgöra en plattform för god intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen.

Ersättning till revisionsbolag

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2008	2007 1)	2008	2007 1)
Ersättning för revisionsuppdrag	4,7	6,6	1,8	2,6
Ersättning för övriga konsultationer	7,9	4,3	4,3	2,1

1) Avser två sexmånaders bokslut.

Innehåll

	Förvaltningsberättelse	36
	Resultaträkning koncernen	41
	Balansräkning koncernen	42
	Förändring av eget kapital i koncernen	44
	Kassaflödesanalys för koncernen	45
	Resultaträkning moderbolaget	46
	Balansräkning moderbolaget	47
	Förändring av eget kapital i moderbolaget	49
	Kassaflödesanalys för moderbolaget	50
Noter		51
Not 1	Allmän information	51
Not 2	Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper	51
Not 3	Finansiella riskfaktorer	56
	Not 4 Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål	60
Not 5	Segmentinformation	60
	Not 6 Inköp och försäljning mellan koncernbolag	62
Not 7	Kostnader fördelade per kostnadsslag	62
Not 8	Avskrivningar	63
	Not 9 Omstruktureringskostnad / avsättning till omstruktureringsreserv	63
	Not 10 Varulager	64
	Not 11 Ersättning till revisorerna	64
	Not 12 Personal (medelantal)	64
	Not 13 Löner och andra ersättningar	65
	Not 14 Sjukfrånvaro moderbolaget	68
	Not 15 Övriga rörelseintäkter	68
	Not 16 Statliga stöd	69
	Not 17 Övriga rörelsekostnader	69
	Not 18 Valutakursdifferenser – netto	69
	Not 19 Resultat från finansiella poster	69
	Not 20 Resultat från andelar i koncernföretag	70
	Not 21 Inkomstskatt	70
	Not 22 Resultat per aktie	73
	Not 23 Immateriella tillgångar	73

	Not 24 Byggnader, mark och markanläggningar	75
	Not 25 Maskiner och andra tekniska
	anläggningar	76
	Not 26 Inventarier, verktyg och installationer	76
	Not 27 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar	77
	Not 28 Andelar i koncernföretag	77
	Not 29 Andra långfristiga fordringar	78
	Not 30 Kundfordringar och andra fordringar	78
	Not 31 Derivatinstrument	80
	Not 32 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	81
	Not 33 Aktiekapital	81
	Not 34 Upplåning	82
	Not 35 Klassificering av finansiella instrument	84
	Not 36 Avsatt till pensioner	88
	Not 37 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	89
	Not 38 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser	89
	Not 39 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet	90
	Not 40 Åtaganden	90
	Not 41 Rörelseförvärv	91
	Not 42 Transaktioner med närstående	91
	Not 43 Avvecklade verksamheter	91
	Not 44 Händelser efter balansdagen	92
	Revisionsberättelse	93
Styrelse		94
Koncernledning		96
	Treårsöversikt resultaträkningar	98
	Balansräkningar och nyckeltal i sammandrag	99
	Nyckeltalsdefinitioner	100
Ordlista		101
Kalendarium		102
Adresser		103

Förvaltningsberättelse 2008-01-01 – 2008-12-31

Koncernen

Duni är en av Europas ledande aktörer inom attraktiva kvalitetsprodukter och koncept för bordsdukning samt för förpackningar för "take-away". Koncernen har en ledande position genom kombinationen av hög kvalitet, etablerade kundrelationer och ett välrenommerat varumärke samt stark lokal närvaro i Europa. Verksamheten bedrivs inom tre affärsområden: Professional, Retail och Tissue.

Affärsområde Professional erbjuder Dunis koncept och produkter i huvudsak till hotell, restauranger och cateringföretag. Erbjudandet omfattar bords- och serverings produkter såsom servetter, dukar, tabletter, ljus samt serveringsprodukter som glas, koppar, bestick antingen producerade i plast eller papper. Duni har en marknadsledande position i Benelux, Norden, Tyskland, Schweiz, Frankrike och Stor britannien. Affärsområde Professional erbjuder också kundanpassade förpackningslösningar för matförvaring vid försäljning av måltider för "take-away" och catering. Duni har som nischaktör inom detta område en ledande position i Norden. Affärsområde Professional svarar för omkring 68 procent av Dunis omsättning.

Inom affärsområde Retail erbjuder Duni konsumentprodukter till detaljhandeln. Sortimentet omfattar servetter, dukar, ljus, glas, bestick och i ökad utsträckning olika sortimentserbjudanden. Produkterna marknadsförs huvudsakligen under varumärket Duni. Vidare används Finess som ett kompletterande varumärke på vissa marknader. Duni utvecklar och tillverkar, i begränsad omfattning, även produkter för kunder som marknadsför dessa under eget varumärke. Duni har en ledande position i Benelux, Norden, Tyskland, Schweiz och Storbritannien. Affärsområdet svarar för omkring 19 procent av Dunis omsättning.

Affärsområde Tissue producerar mjukpapper som används i produkter inom de övriga marknadsområdena samt är underleverantör till externa kunder inom hygienindustrin. Tissue svarar för cirka 13 procent av Dunis omsättning.

Produkt- och konceptutveckling

Inom produktutveckling arbetar Duni med såväl ny design och färgsättning som nya material och lösningar. Duni har fokus på produkt- och konceptutveckling med en unik styrka inom form, design och funktionalitet. Dunis innovationsprocess kännetecknas av förmågan att snabbt och flexibelt kunna utveckla nya kollektioner, koncept och produkter som skapar ett tydligt mervärde för de olika kundkategorierna på marknaden.

Duni driver främst utvecklingen inom de marknadssegment där koncernen traditionellt har en ledande ställning. Koncernen fortsätter samtidigt att vidareutveckla nya produkter och koncept för nya segment.

Marknadsutveckling

Efterfrågan på Dunis större marknader har visat en god utveckling som en följd av ett generellt sett gynnsamt ekonomiskt klimat. Dock noterades en avmattning i efterfrågan som en följd av den sämre konjunkturen under senare delen av året.

Hotell- och restaurangnäringen har påverkats av det generella konjunkturläget vilket stegvis försvagats under året. Den långsiktiga trenden pekar dock fortsatt mot flera restaurangbesök och en ökning av antal hotellnätter, i huvudsak drivet av förändrade konsumtionsmönster och ekonomisk tillväxt. Inom "take-away" har den goda tillväxten fortsatt. Nya restaurangkoncept, såsom färdiglagad mat i livsmedelsbutiker, "take away" och snabbservicerestauranger fortsätter att öka i antal och dessa koncept tar en allt större marknadsandel.

Efterfrågan inom Retail har under året varit stabil på de flesta marknader. Trenden att dagligvaruhandeln utvecklar och marknadsför egna varumärken inom Dunis segment har stagnerat något och varumärkesbaserade produkter har återtagit utrymme i sortimentet.

Inom Tissue har efterfrågan på airlaid material framförallt från hygienindustrin ökat något, dock med en avmattning noterad under årets andra hälft.

Framtidsutsikter

Efterfrågan på lång sikt drivs framförallt av ökad köpkraft i kombination med ändrade vanor vilka för med sig att en ökande andel måltider äts utanför hemmet. Därutöver påverkas efterfrågan för Dunis produkter gynnsamt av att allt fler restauranger väljer att ersätta linne med engångslösningar av premiumkvalitet. Vidare bedöms tillväxten inom "take-away" segmentet att fortsätta då antalet enmanshushåll ökar och urbaniseringen fortsätter.

I det korta perspektivet har dock konjunkturen väsentligt försämrats och vi förväntar oss att 2009 blir ett tufft år. Mot denna bakgrund har åtgärder vidtagits på ett tidigt stadium vilket bland annat resulterade i en omstruktureringskostnad som belastat det fjärde kvartalet.

Rapportering

Årsredovisningen omfattar räkenskapsåret 2008. Föregående år bestod av två räkenskapsperioder som omfattade januari – juni 2007 och juli-december 2007. För att kunna jämföra med samma period tidigare år visar siffror inom parentes helåret 2007.

Det redovisade rörelseresultatet inkluderar två jämförelsestörande poster.

En omstruktureringskostnad om 41 (0) MSEK främst hänförlig till rationaliseringsåtgärder inom produktionen. Övriga rörelsekostnader inkluderar en orealiserad värderingseffekt av el- och valutaderivat om 48 (1) MSEK. Rörelseresultatet kommenteras i texten nedan exklusive dessa jämförelsestörande poster.

Jämförelsestörande poster

Underliggande rörelseresultat	414	395
Omstruktureringskostnader	-41	0
Orealiserade värdeför ändringar derivatinstrument	-48	-1
Redovisat rörelseresultat	326	394
Brygga jämförelse störande poster (MSEK)	2008	2007

Omsättning

Nettoomsättningen uppgick till 4 099 (3 985) MSEK. Årets försäljning innebär därmed en ökning med 114 MSEK eller 2,9 procent.

Med oförändrade valutakurser från föregående år skulle nettoomsättningen vara 84 MSEK lägre för året. Omsättningsökningen förklaras i huvudsak av både ökade priser för att kompensera för högre kostnader för insatsvaror och en förbättrad produktmix, trots ett visst volymtapp inom Retail.

Dunis stabila position inom affärsområdet Professional understryks av en försäljningstillväxt om 4,9 procent, vilket innebär en tillväxt i linje med eller bättre än marknaden. Utvecklingen har varit speciellt gynnsam i östra Europa samt i Benelux, Frankrike, Tyskland, Österrike och Schweiz. Försäljningen av förpackningslösningar för färdiglagad mat växer snabbare än affärsområdet som helhet.

Inom affärsområdet Retail har omsättningen utvecklats negativt med en nedgång på 2,9 procent jämfört med samma period föregående år. Nedgången förklaras främst av den tuffa konkurrenssituationen i England. Retail har under perioden avslutat vissa olönsamma kundkontrakt som påverkat försäljningsutvecklingen men som dock inte fått några större konsekvenser på rörelseresultatet.

Inom marknadsområdet Tissue har omsättningen varit stabil med en ökning på 1,3 procent.

Resultat

De underliggande rörelseresultatet uppgick till 414 (395) MSEK. Med oförändrade valutakurser från föregående år skulle rörelseresultatet vara 19 MSEK lägre för året. Förbättrad produktmix och prishöjningar i kombination med god kostnadskontroll har påverkat rörelseresultatet positivt. Förbättringen av rörelseresultatet kommer i stort sett från Professional.

Finansnettot uppgick till -75 (-198) MSEK. De externa räntekostnaderna är lägre än föregående år tack vare en lägre skuldbörda och bättre finansieringsvillkor. Resultat före skatt uppgick till 251 (196) MSEK.

För räkenskapsåret redovisades en skattekostnad om 60 (97) MSEK. Den 1 januari 2008 sänktes bolagsskatten i Tyskland vilket bidragit med en lägre skattesats för Duni. Skillnaden vad gäller skattebelastningen mellan åren härrör även från justeringar avseende tidigare perioder.

Under året har den uppskjutna skattefordran relaterad till förlustavdrag reducerats med 45 MSEK varav 24 MSEK avser faktiskt utnyttjande av förlustavdrag och 21 MSEK avser nedskrivning av uppskjuten skattefordran på grund av sänkt skattesats i Sverige, från 28 % till 26,3 %, från och med 1 januari 2009.

Duni har fått ett slutligt besked avseende den tyska skatterevisionen under årets fjärde kvartal. En resterande betalning till tyska skattemyndigheten om ca 14 MSEK kommer att ske under våren 2009. Duni Tyskland har nu reglerat avsättningen och kunnat lösa upp 11 MSEK till årets redovisade skatt. Kopplat till regleringen av den tyska skatterevisionen har Duni Tyskland även bokat upp en uppskjuten skattefordran på grund av fastställda temporära skillnader om 9 MSEK. Totalt påverkas därmed den redovisade skatten med 20 MSEK positivt för året.

Årets resultat för kvarvarande verksamheter uppgick till 191 (99) MSEK. Resultatet från avvecklade verksamheter uppgick till 6 (472) MSEK. Koncernens samlade resultat uppgick till 197 (571) MSEK. Föregående års resultat innehöll en reavinst från försäljningen av deSter om 471 MSEK.

Investeringar

Koncernens nettoinvesteringar uppgick till 139 (132) MSEK för kvarvarande verksamheter. Investeringarna är framförallt relaterade till koncernens större produktionsanläggningar i Polen, Tyskland och Sverige. Av- och nedskrivningar för kvarvarande verksamheter uppgick till 97 (90) MSEK.

Ett större steg på energisidan kommer att tas i och med en planerad investering på ca 55 MSEK i en ny biobrännslepanna. Arbetet med den nya pannan beräknas komma igång under andra halvan av 2009 och den kan vara i drift i mitten av 2010.

Kassaflöde och finansiell ställning

Koncernens operativa kassaflöde uppgick

till 274 (263) MSEK. Huvuddelen av Dunis rörelseresultat genereras under andra halvåret vilket leder till att kassaflödet är starkare under denna period. Koncernens balansomslutning uppgick per den 31 december till 3 811 MSEK. I december 2007 uppgick balansomslutningen till 3 514 MSEK. Ökningen i balansomslutningen avser främst posten kundfordringar och är hänförlig till avslutade factoringavtal i Tyskland.

Koncernens räntebärande nettoskuld uppgick till 1 100 MSEK. I december 2007 uppgick den räntebärande nettoskulden till 1 085 MSEK, en ökning om 15 MSEK. Tack vare det starka kassaflödet har de avslutade factoringavtalen i Tyskland kunnat inkorporeras i nettoskulden med endast en marginell ökning.

Operativa och Finansiella risker Duni är exponerat för ett flertal rörelserisker som det är väsentligt att hantera.

Utvecklingen av attraktiva sortimentskollektioner och i synnerhet julkollektionen är mycket viktig för att Duni skall uppnå en god försäljnings- och resultatutveckling. Duni arbetar med detta genom att ständigt utveckla sitt sortiment. Ungefär 25 % av kollektionen byts ut varje år för att möta trender.

Styrning och hantering av fluktuationer i priser för råmaterial och energi har stor påverkan på Dunis konkurrenskraft.

Att Duni inte tillämpar säkringsredovisning innebär en ökad redovisningsmässig exponering då orealiserade omvärderingar av derivatinstrument redovisas mot resultaträkningen.

Dunis finansförvaltning och dess hantering av finansiella risker regleras av en finanspolicy antagen av styrelsen. Detta arbete leds och hanteras av koncernens finansfunktion, vilken ingår som en enhet inom moderbolaget. Koncernen delar in de finansiella riskerna i valutarisker, ränterisker, kreditrisker, finansierings- och likviditetsrisker. Dessa risker kontrolleras i en övergripande riskhanteringspolicy som fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar

att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat.

Vad beträffar Dunis långfristiga finansiering är den sedan förra året säkerställd genom ett finansieringsavtal som löper till och med 2012. Se vidare Not 3 beträffande riskhantering.

Rättsliga tvister

Ett fåtal tvister av mindre belopp rörande kund- och leverantörsförhållanden samt immateriella rättigheter är vid bokslutstidspunkten pågående. I bokslutet har reserver bokförts som enligt ledningens bedömning täcker eventuellt negativa utfall av dessa tvister.

Miljö

Duni arbetar sedan början av 90-talet enligt en miljöpolicy. Miljön och miljöfrågor är en integrerad del av Dunis affärsverksamhet. Följaktligen finns det ett nära samband mellan koncernens ständigt pågående ansträngningar att förbättra Dunis verksamhets miljöprestanda och affärsutveckling. Duni fokuserar miljöarbetet på en effektiv användning av resurser och energi samt minimering av utsläpp till luft och vatten. Under fjärde kvartalet antog Duni en ny, mer ambitiös miljöstrategi där tydliga mål fastställts för hur Duni konkret skall minska påverkan på miljön.

Program för miljöledningssystem har genomförts vid samtliga produktionsenheter. Dunis största produktionsenheter är certifierade enligt ISO 14001 sedan flera år tillbaka. Dessa är bruken i Skåpafors och Dals Långed samt fabriken i Bramsche, Tyskland. Fabriken i Poznan i Polen har uppnått ISO 14001 certifiering under 2008.

Inom Dunikoncernen har ISO 9000 valts som kvalitetsledningssystem. Fabrikerna i Bramsche, Poznan, Dals Långed och Skåpafors är samtliga certifierade enligt detta system.

Duni bedriver två tillståndspliktiga verksamheter enligt miljöbalken i svensk lagstiftning. Koncernen har tillstånd för tillverkning av 45 000 ton våtformerat mjukpapper per år och 26 000 ton torrformerat mjukpapper per år vid bruket i Skåpafors

och 10 000 ton torrformerat mjukpapper i Dals Långed. Pappersbruket i Skåpafors har sedan 1997 haft ett prövotillstånd för utsläpp till vatten. De slutliga villkoren blev fastställda 2004 av Miljödomstolen.

Bruken har beviljats tillstånd för utsläpp av koldioxid, CO2, av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Tilldelningen av utsläppsrätter är 2 779 ton i Dals Långed och 14 154 ton i Skåpafors.

Styrelsens arbete

Styrelsen skall enligt bolagsordningen bestå av minst tre och högst tolv ledamöter. Styrelsen bestod under året fram till årsstämman av sju ledamöter och därefter av sex ledamöter och två arbetstagarrepresentanter med en suppleant. Styrelsen hade tio protokollförda styrelsemöten under räkenskapsåret.

Vid årsstämman den 7 maj 2008 valdes Anders Bülow och Magnus Yngen in som nya styrelseledamöter. De tidigare styrelseledamöterna Gun Nilsson, Gerold Linzbach och Göran Lundqvist undanbad sig omval på årsstämman.

En arbetsordning anger riktlinjerna för styrelsens arbete samt beskriver arbetsfördelningen mellan styrelsen och VD. Riktlinjerna för styrelsens arbete skall säkerställa att styrelsen har en allsidig information och att alla viktiga aspekter av koncernens verksamhet tas upp till behandling. Arbetsordningen revideras och fastställs av styrelsen varje år. Revisorerna rapporterar till styrelsen sina iakttagelser från de granskningar som genomförts och bedömningen av koncernens interna kontroll.

Styrelsen har två utskott, ersättningsutskottet och revisionsutskottet. Ersättningsutskottet behandlar frågor om ersättning till ledande befattningshavare samt förhandlar med VD om dennes ersättning utifrån riktlinjer som antas på årsstämman. På årsstämman den 7 maj 2008 fastställdes de av styrelsens föreslagna riktlinjer för VD och övriga ledande befattningshavare för det kommande året, se vidare Not 13.

Revisionsutskottet bereder styrelsens arbete med att granska rutinerna för

koncernens riskhantering, styrning och kontroll, finansiell rapportering och skattesituation. Revisionsutskottet har för detta arbete löpande kontakter med finansdirektören samt revisorerna.

Medarbetare

För Dunis fortsatta utveckling, framställning samt marknadsföring av framgångsrika produkter och koncept inom bordsdukning och förpackningar för "take away" är initiativ och insatser av personalen av avgörande betydelse. Duni genomför därför kontinuerligt insatser för att rekrytera och utveckla medarbetare. Utvecklingsinsatser genomförs såväl vad gäller kompetens som ledarskapsutveckling och Duni strävar efter att varje anställd skall ha en handlingsplan för sin egen utveckling.

Antalet anställda var den 31 december 2008, 1 952 st. I december 2007 var antalet anställda 2 001 st.

Ersättning till VD och ledande befattningshavare

Det föreslås att årsstämman antar följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare:

"Ersättning till VD och övriga personer i företagsledningen skall normalt utgöras av fast lön, rörlig lön, långsiktiga incitamentsprogram och övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen skall vara marknadsmässig och konkurrenskraftig samt stå i relation till ansvar och befogenheter. Den rörliga lönen skall baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara resultatmål. Den rörliga lönen skall aldrig kunna överstiga den fasta lönen. Vid uppsägning av anställningsavtal från bolagets sida skall uppsägningslön och avgångsvederlag sammantaget inte överstiga 18 månadslöner. Pensionsförmåner skall vara avgiftsbestämda, om inte särskilda skäl motiverar något annat. Pensionsåldern för företagsledningen skall i det normala fallet vara 65 år men i inga fall vara lägre än 62 år. Styrelsen får frångå dessa riktlinjer endast om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det."

För mer information angående ersättning till VD och ledande befattningshavare se vidare Not 13.

Utländska bolag och filialer

Koncernen har verksamhet i 16 länder, inklusive moderbolagets filial i Turkiet. Denna filial är dock under avveckling.

Väsentliga händelser efter 31 december 2008

Inga händelser av vikt har inträffat efter den 31 december 2008.

Moderbolaget

Omsättning, resultat och finansiell ställning

Moderbolaget, Duni AB, innehåller koncernledning samt gemensamma koncernfunktioner, såsom finans, information, inköp, marknadsavdelning och IT. Delar av koncernens utvecklingsresurser finns inom moderbolaget. Distribution av bolagets produkter sker i huvudsak till andra enheter inom koncernen, men bolaget svarar också för koncernens försäljning på den nordiska marknaden.

Nettoomsättningen uppgick till 1 244 (1 277) MSEK. Rörelseresultatet redovisades till -143 (-147) MSEK, och finansnettot till 324 (-83) MSEK. Moderbolagets nettoresultat var 184 (-188) MSEK.

Moderbolagets investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 16 (23) MSEK.

Soliditeten i moderbolaget uppgick vid årsskiftet till 46,7 procent (44,3). Moderbolagets likvida medel samt kortfristiga finansiella fordringar externt uppgick per den 31 december 2008 till 153 (116) MSEK.

Operativa och Finansiella risker i moderbolaget

Moderbolagets risker sammanfaller i allt väsentligt med koncernens risker.

Duni AB har en ökad redovisningsmässig exponering då orealiserade omvärderingar av derivatinstrument redovisas mot resultaträkningen.

Dunis finansförvaltning och dess han-

tering av finansiella risker regleras av en finanspolicy antagen av styrelsen. Detta arbete leds och hanteras av koncernens finansfunktion, vilken ingår som en enhet inom moderbolaget. Koncernen delar in de finansiella riskerna i valutarisker, ränterisker, kreditrisker, finansierings- och likviditetsrisker.

Ägarförhållanden den 31 december 2008

Duni är noterat på NASDAQ OMX Nordic i Stockholm under kortnamnet "DUNI". De största ägarna per den 31 december 2008 var av Mellby Gård Investerings AB 29,99 procent, Polaris Capital Management, LLC 9,62 procent och Lannebo Fonder 8,73 procent.

Dunis aktie

Dunis aktiekapital består av 46 999 032 stycken utestående stamaktier med rösträtten 1 röst per aktie. Kvotvärdet på aktierna är 1,25 kronor per aktie. Duni innehar inga egna aktier. Antalet aktier skall vara lägst 32 008 000 och högst 128 032 000 stycken.

Det finns inga utestående teckningsoptioner eller konvertibler. Duni Holding AB (EQT) avyttrade hela sitt innehav i Duni under årets tredje kvartal.

Ledande befattningshavare äger tillsammans 1 procent av aktierna i Duni. De har haft ett åtagande att inte sälja sitt innehav förrän efter att delårsrapporten 1 januari–30 september 2008 publicerats den 29 oktober 2008. Inga försäljningar har gjorts fram till och med den 31 december 2008.

Styrelsens och verkställande direktörens förslag till vinstdisposition

Vinstdisposition moderbolaget (SEK)

Fritt eget kapital i moderbolaget
Balanserade vinstmedel		1 215 126 336
Årets resultat		183 502 926
Summa fritt eget kapital i moderbolaget 1 398 629 262
Styrelsen och verkställande direktören föreslår:
att till aktieägare utdela 1,80 SEK per aktie 84 598 257
samt att återstående belopp
balanseras i ny räkning		1 314 031 005
Summa		1 398 629 262

Styrelsen föreslår till årsstämman 2009 att besluta om en vinstdisposition innebärande att till aktieägare registrerade på avstämningsdagen den 11 maj 2009 utdelas 1,80 kronor per aktie, vilket motsvarar totalt SEK 84 598 257, och att återstoden av fritt eget kapital balanseras i ny räkning.

Moderbolagets balanserade vinstmedel uppgår till 1 215 MSEK och årets resultat uppgår till 184 MSEK. Förutsatt att årsstämman 2009 fattar beslut i enlighet med styrelsens förslag om vinstdisposition kommer 1 314 MSEK att balanseras i ny räkning. Full täckning finns för moderbolagets bundna egna kapital efter föreslagen vinstutdelning. Koncernens eget kapital uppgår till 1 544 MSEK.

Till grund för sitt förslag till utdelning har styrelsen enligt 18 kap. 4 § Aktiebolagslagen (2005:551) bedömt att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamheten ställer på storleken av moderbolagets och koncernens eget kapital liksom på moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen anser även att utdelningen ger utrymme för koncernen att fullgöra sina förpliktelser och genomföra planerade investeringar. Baserat på Dunis resultat efter skatt, ligger den föreslagna utdelningen väl i linje med koncernens utdelningspolicy.

Moderbolagets och koncernens soliditet bedöms även efter vinstutdelningen vara god i förhållande till den bransch koncernen är verksam inom. Föreslagen vinstutdelning kommer inte att påverka moderbolagets och koncernens förmåga att infria sina betalningsförpliktelser. Moderbolaget och koncernen har god tillgång till såväl kort- som långfristiga krediter. Krediterna kan tas i anspråk med kort varsel, varför styrelsen bedömer att moderbolaget och koncernen har god beredskap att hantera förändringar med avseende på likviditeten och oväntade händelser. Styrelsen anser att moderbolaget och koncernen har förutsättningar att möta framtida affärsrisker och även tåla eventuella förluster.

Styrelsens försäkran

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen

och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Malmö 2009-03-25

Peter Nilsson, Styrelseordförande

Fredrik von Oelreich, VD och koncernchef

Sanna Suvanto-Harsaae

Harry Klagsbrun

Anders Bülow

Magnus Yngen Pia Rudengren

Göran Andreasson, Arbetstagarrepresentant Per-Åke Halvordsson, Arbetstagarrepresentant

Resultaträkning koncernen

		2008-01-01	2007-07-01	2007-01-01
MSEK	Not 1-5, 12-14	-2008-12-31	-2007-12-31	-2007-06-30
Kvarvarande verksamheter
Intäkter	5,6	4 099	2 091	1 894
Kostnad för sålda varor	6-10	-3 020	-1 525	-1 423
Bruttoresultat		1 079	566	471
Försäljningskostnader	7-9	-465	-219	-227
Administrationskostnader	7-9,11	-198	-111	-98
Forsknings- och utvecklingskostnader	7,8	-23	-6	-6
Övriga rörelseintäkter	15,16	57	29	26
Övriga rörelsekostnader	7,8,17	-124	-17	-15
Rörelseresultat	5,18	326	242	151
Resultat från finansiella poster	18,19
Finansiella intäkter		8	9	19
Finansiella kostnader		-83	-86	-139
Finansiella poster netto		-75	-77	-120
Resultat efter finansiella poster		251	165	31
Inkomstskatt	21	-60	-68	-28
Årets resultat kvarvarande verksamheter		191	96	3
Årets resultat från avvecklade verksamheter	43	6	15	457
Årets resultat		197	111	460
Hänförligt till:
Moderföretagets aktieägare		197	111	460
Minoritetsintresse		-	-	0
Resultat per aktie (uttryckt i kr per aktie), räknat på årets resultat från kvarvarande verksamhet:
– Före utspädning	22	4,06	2,04	0,06
– Efter utspädning	22	4,06	2,04	0,06
Resultat per aktie (uttryckt i kr per aktie), räknat på årets resultat från avvecklade verksamheter hänförligt till moderbolagets aktieägare under året:
– Före utspädning	22	0,13	0,32	9,72
– Efter utspädning	22	0,13	0,32	9,59
Resultat per aktie (uttryckt i kr per aktie), räknat på årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare under året:
– Före utspädning	22	4,19	2,36	9,78
– Efter utspädning	22	4,19	2,36	9,65

Balansräkning koncernen

MSEK	Not	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30
TILLG ÅNGAR	1-5
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	23
Goodwill		1 199	1 199	1 199
Aktiverade utvecklingskostnader		20	22	16
Varumärken och licenser		5	7	5
Summa immateriella anläggningstillgångar		1 224	1 228	1 220
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader, mark och markanläggningar	24	52	55	58
Maskiner och andra tekniska anläggningar	25	331	288	270
Inventarier, verktyg och installationer	26	64	47	54
Pågående nyanläggningar och förskott
avseende materiella anläggningstillgångar	27	67	43	17
Summa materiella anläggningstillgångar		514	433	399
Finansiella anläggningstillgångar
Uppskjuten skattefordran	21	367	395	432
Andra långfristiga fordringar	29	2	3	2
Summa finansiella anläggningstillgångar		369	398	434
Summa anläggningstillgångar		2 107	2 059	2 053
Omsättningstillgångar
Varulager	10
Råvaror och förnödenheter		103	100	104
Varor under tillverkning		22	23	17
Färdigvarulager och handelsvaror		412	373	382
Förskott till leverantörer		5	4	0
		542	500	503
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	30	731	546	653
Derivatinstrument	31	12	11	16
Skattefordringar		31	14	36
Övriga fordringar	30	98	156	135
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	32	41	26	27
		913	753	867
Likvida medel		249	202	112
Summa omsättningstillgångar		1 704	1 455	1 482
Summa Tillgångar		3 811	3 514	3 535

Balansräkning koncernen, forts

MSEK	Not	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30
EGET KAPITAL OCH SKUL DER	1-5
Eget kapital
Aktiekapital	33	59	59	59
Övrigt tillskjutet kapital		1 681	1 681	1 681
Reserver		55	39	34
Ansamlad förlust inklusive årets resultat		-251	-363	-474
Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		1 544	1 416	1 300
Minoritetsintresse Summa eget kapital		- 1 544	- 1 416	- 1 300
Långfristiga skulder	34
Checkräkningskredit	34	5	-	45
Banklån	34	1 146	1 092	1 045
Efterställda lån	34	-	-	144
Uppskjuten skatteskuld	21	28	19	28
Avsättningar till pensioner	36	201	200	204
Summa långfristiga skulder		1 380	1 311	1 466
Kortfristiga skulder
Skuld till kreditinstitut	34	-	-	15
Leverantörsskulder		358	305	256
Skatteskulder		3	51	55
Derivatinstrument	31	59	9	16
Övriga skulder		59	50	69
Avsättning till omstruktureringsreserv	9	44	4	6
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	37	364	368	352
Summa kortfristiga skulder		887	787	769
Summa Eget kapital och Skulder		3 811	3 514	3 535
Ställda säkerheter	38	-	151	2 510
Eventualförpliktelser	38	42	11	12

Förändring av eget kapital i koncernen

	Hänförligt till Moderföretagets aktieägare
MSEK	Aktie- kapital	Övrigt till- skjutet kapital	Reserver	Ansamlad förlust inkl. årets resultat	TOTAL	Minoritets- intresse	Summa eget kapital
Ingående balans 2007-01-01	59	1 681	28	-934	834	4	838
Valutakursdifferenser - omräkning av dotterbolag	-	-	24	-	24	-	24
Valutakursdifferenser - överföringar till resultaträkningen vid avveckling av dotterbolag	-	-	-18	-	-18	-	-18
Rörelseförvärv	-	-	-	-	0	-4	-4
Summa transaktioner redovisade direkt mot eget kapital	0	0	6	0	6	-4	2
Årets resultat	-	-	-	460	460	-	460
Summa redovisade intäkter och kostnader	0	0	6	460	466	-4	462
Utgående balans 2007-06-30	59	1 681	34	-474	1 300	0	1 300
Valutakursdifferenser - omräkning av dotterbolag	-	-	5	-	5	-	5
Summa transaktioner redovisade direkt mot eget kapital	0	0	5	0	5	0	5
Årets resultat	-	-	-	111	111	-	111
Summa redovisade intäkter och kostnader	0	0	5	111	116	0	116
Utgående balans 2007-12-31	59	1 681	39	-363	1 416	0	1 416
Valutakursdifferenser - omräkning av dotterbolag	-	-	16	-	16	-	16
Summa transaktioner redovisade direkt mot eget kapital	0	0	16	0	16	0	16
Årets resultat	-	-	-	197	197	-	197
Summa redovisade intäkter och kostnader	0	0	16	197	213	0	213
Utdelning till aktieägare	-	-	-	-85	-85	-	-85
Utgående balans 2008-12-31	59	1 681	55	-251	1 544	0	1 544

Förändring av koncernens reserver

	Valutadifferens	Övriga reserver	Reserver
Ingående balans 2007-01-01	15	13	28
Valutakursdifferenser	6	-	6
Utgående balans 2007-06-30	21	13	34
Valutakursdifferenser	5	-	5
Utgående balans 2007-12-31	26	13	39
Valutakursdifferenser	16	-	16
Utgående balans 2008-12-31	42	13	55

Övriga reserver avser omvärdering av mark enligt tidigare redovisningsprinciper.

Det omvärderade beloppet antogs som anskaffningsvärde i enlighet med övergångsreglerna i IFRS 1.

Kassaflödesanalys för koncernen

MSEK	Not	2008-01-01 2008-12-31	2007-07-01 -2007-12-31	2007-01-01 -2007-06-301)
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat från kvarvarande verksamheter		326	242	151
Rörelseresultat från avyttrade verksamheter		6	15	465
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet	39	159	25	-399
Erhållen ränta		8	9	7
Erlagd ränta		-65	-67	-106
Betald inkomstskatt		-85	-24	-33
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital		349	200	85
Förändringar av rörelsekapital
Ökning(-)/minskning(+) av varulager		-3	11	-65
Ökning(-)/minskning(+) av kundfordringar		-114	114	-90
Ökning(-)/minskning(+) av fordringar		22	2	-50
Ökning(+)/minskning(-) av leverantörsskulder		15	42	29
Ökning(+)/minskning(-) av kortfristiga skulder		5	-19	4
Kassaflöde från den löpande verksamheten		274	350	-86
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	23	0	-10	-1
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	24, 25, 26, 27	-145	-73	-62
Försäljning av materiella anläggningstillgångar		6	0	1
Avyttrade verksamheter	43	-	-	1 209
Förändring av andra långfristiga fordringar		-	-1	9
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-139	-84	1 156
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Utdelning till aktieägare		-85	-	-
Nettoförändring checkräkningskredit		-13	-45	23
Amortering av skuld		-300	-1 373	-2 400
Upptagna lån		302	1 241	1 234
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-96	-177	-1 143
Årets kassaflöde		38	89	-73
Likvida medel vid årets ingång		202	112	184
Kursdifferens i likvida medel		9	1	1
Likvida medel vid årets utgång		249	202	112

1) Kassaflödesanalysen innehåller delar av både kvarvarande och avvecklade verksamheter.

Resultaträkning moderbolaget

		2008-01-01	2007-07-01	2007-01-01
MSEK	Not 1-5, 12-14	-2008-12-31	-2007-12-31	-2007-06-30
Intäkter	6	1 244	701	576
Kostnad för sålda varor	6-10	-1 104	-637	-534
Bruttoresultat		140	64	42
Försäljningskostnader	8, 9	-121	-58	-60
Administrationskostnader	8, 9, 11	-149	-74	-71
Forsknings- och utvecklingskostnader	8	-12	-1	-1
Övriga rörelseintäkter	15	224	126	63
Övriga rörelsekostnader	8, 17	-225	-77	-100
Rörelseresultat	18	-143	-20	-127
Resultat från finansiella poster	18, 19
Intäkter från andelar i koncernföretag	20	351	-	77
Övriga ränteintäkter och liknande intäkter		42	19	28
Räntekostnader och liknande kostnader		-69	-80	-127
Finansiella poster netto		324	-61	-22
Resultat efter finansiella poster		181	-81	-149
Bokslutsdispositioner		-	-	-
Skatt på årets resultat	21	3	6	36
Årets resultat		184	-75	-113

Balansräkning moderbolaget

MSEK	Not	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30
TILLG ÅNGAR	1-5
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	23
Goodwill		799	899	949
Aktiverade utvecklningskostnader		20	21	-
Varumärken och licenser		5	7	5
Summa immateriella anläggningstillgångar		824	927	954
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader, mark och markanläggningar	24	45	49	51
Maskiner och andra tekniska anläggningar	25	8	11	11
Inventarier, verktyg och installationer	26	8	7	8
Pågående nyanläggningar och förskott
avseende materiella anläggningstillgångar	27	8	4	5
Summa materiella anläggningstillgångar		69	71	75
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	28, 41	744	744	744
Uppskjuten skattefordran	21	326	354	395
Andra långfristiga fordringar	29	1	2	0
Summa finansiella anläggningstillgångar		1 071	1 100	1 139
Summa anläggningstillgångar		1 964	2 098	2 168
Omsättningstillgångar
Varulager	10
Råvaror och förnödenheter		-	-	0
Varor under tillverkning		8	9	9
Färdigvarulager och handelsvaror		98	124	124
		106	133	133
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	30	126	129	148
Derivatinstrument	31	12	9	16
Fordringar hos koncernföretag	30	82	113	138
Skattefordringar		10	9	14
Övriga fordringar	30	30	33	59
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	32	17	14	9
		277	307	384
Kortfristiga finansiella fordringar externt	30	-	0	3
Kortfristiga finansiella fordringar internt	30	672	288	349
Kassa och bank		153	116	64
Summa omsättningstillgångar		1 208	844	933
Summa Tillgångar		3 172	2 942	3 101

Balansräkning moderbolaget, forts

MSEK	Not	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKUL DER
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital	33	59	59	59
Reservfond		11	11	11
Uppskrivningsfond		13	13	13
Summa bundet eget kapital		83	83	83
Fritt eget kapital
Balanserad vinst		1 214	1 296	1 291
Årets resultat		184	-75	-113
Summa fritt eget kapital		1 398	1 221	1 178
Summa eget kapital		1 481	1 304	1 261
Avsättningar
Avsättningar till pensioner	36	113	111	111
Omstruktureringsreserv	9	-	0	0
Uppskjuten skatteskuld	21	2	2	4
Summa avsättningar		115	113	115
Långfristiga skulder	34
Checkräkningskredit	34	-	-	36
Banklån	34	1 145	1 092	1 045
Skulder till koncernbolag	34	131	215	168
Efterställda lån	34	-	-	144
Konvertibelt förlagslån	34	-	-	0
Summa långfristiga skulder		1 276	1 307	1 393
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	34	-	-	15
Leverantörsskulder		71	64	42
Skulder till koncernbolag		63	47	128
Skatteskulder		-	1	1
Derivatinstrument	31	52	9	15
Övriga skulder		17	12	13
Avsättning till omstruktureringsreserv	9	14	0	0
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	37	83	85	118
Summa kortfristiga skulder		300	218	332
Summa Eget kapital, Avsättnin gar och Skulder		3 172	2 942	3 101
Ställda säkerheter	38	-	91	2 557
Ansvarsförbindelser	38	41	19	42

Förändring av eget kapital i moderbolaget

MSEK	Aktie- kapital	Reserv- fond	Uppskriv- ningsfond	Fritt eget kapital	Summa eget kapital
Ingående balans 2007-01-01	59	1 409	13	-106	1 375
Omräkningsdifferens avseende filialkontor	-	-	-	-1	-1
Nedsättning av reservfond	-	-1 398	-	1 398	0
Årets resultat	-	-	-	-113	-113
Utgående balans 2007-06-30	59	11	13	1 178	1 261
Erhållet koncernbidrag	-	-	-	116	116
Omräkningsdifferens avseende filialkontor	-	-	-	2	2
Årets resultat	-	-	-	-75	-75
Utgående balans 2007-12-31	59	11	13	1 221	1 304
Erhållet koncernbidrag	-	-	-	79	79
Utdelning till aktieägare	-	-	-	-85	-85
Omräkningsdifferens avseende filialkontor	-	-	-	-1	-1
Årets resultat	-	-	-	184	184
Utgående balans 2008-12-31	59	11	13	1 398	1 481

Ackumulerade omräkningsdifferenser i moderbolaget som redovisats direkt mot eget kapital var 23 MSEK (2007 12: 24; 2007 06: 22).

Kassaflödesanalys för moderbolaget

MSEK	Not	2008-01-01 –2008-12-31	2007-07-01 –2007-12-31	2007-01-01 –2007-06-30
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat		-143	-20	-127
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet	40	171	40	70
Erhållen ränta		42	19	33
Erhållna utdelningar		351	-	77
Erlagd ränta		-62	-56	-109
Betald inkomstskatt		-	-	-5
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital		359	-17	-61
Förändringar av rörelsekapital
Ökning (-) / minskning (+) av varulager		46	3	-19
Ökning (-) / minskning (+) av kundfordringar		37	46	-15
Ökning (-) / minskning (+) av fordringar		-15	30	-23
Ökning (+) / minskning (-) av leverantörsskulder		21	-60	35
Ökning (+) / minskning (-) av kortfristiga skulder		7	-27	0
Kassaflöde från den löpande verksamheten		455	-25	-83
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	23	-	-28	-15
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	24–27	-22	-7	-
Försäljning av materiella anläggningstillgångar		7	3	16
Avyttring av dotterbolag	43	-	-	1 254
Förändring i nettoutlåning till koncernbolag		-320	277	-95
Förändring av icke räntebärande fordringar		-	0	0
Förändring av räntebärande fordringar		6	0	0
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-329	245	1 160
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Utdelning till aktieägare		-85	-	-
Nettoförändring checkräkningskredit		-	-36	15
Amortering av skuld		-304	-1 373	-2 316
Upptagna lån		300	1 241	1 234
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-89	-168	-1 067
Årets kassaflöde		37	52	10
Likvida medel vid årets ingång		116	64	54
Likvida medel vid årets utgång		153	116	64

Noter

Not 1 | Allmän information

Duni AB och dess dotterbolag är internationellt verksamma och ledande aktörer inom attraktiva kvalitetsprodukter och koncept för bordsdukning samt förpackningar för "take-away". Koncernen utvecklar, tillverkar och säljer funktionella och attraktiva koncept och produkter för servering och förpackning av måltider. Koncernen har en ledande position genom kombinationen av hög kvalitet, etablerade kundrelationer, ett välrenommerat varumärke samt stark lokal närvaro i Europa.

Moderbolaget är ett registrerat aktiebolag med säte i Malmö. Adressen till huvudkontoret är Box 237, 201 22 Malmö, hemsidan är www.duni.com. Duni är noterat på NASDAQ OMX Nordic i Stockholm under kortnamnet "DUNI".

Denna koncernredovisning har den 25 mars 2009 godkänts av styrelsen för offentliggörande. Koncernredovisningen kan ändras av bolagets ägare efter det att styrelsen har godkänt den.

Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i miljoner kronor (MSEK). Uppgifter inom parentes avser de föregående räkenskapsåren 2007-07-01 - 2007-12-31 och 2007-01-01 - 2007-06-30.

Not 2 | Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år med de undantag som anges nedan.

2.1 Grunder för rapporternas upprättande

Koncernredovisningen för Dunikoncernen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1.1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner och International Financial Reporting Standards (IFRS) sådana de antagits av EU samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC). Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i Not 4.

Moderbolaget tillämpar Årsredovisningslagen och RFR 2.1 Redovisning för juridiska personer. I de fall moderbolaget tillämpar andra redovisningsprinciper än koncernen anges detta separat i slutet av denna Not.

2.1.1 Införande av nya redovisningsstandarder

Koncernen har under året infört följande nya och ändrade standarder från IASB och uttalanden från IFRIC från och med 1 januari 2008:

IFRIC 11 Transaktioner med egna aktier, även koncerninterna (Godkänd av EU 1 juni 2007). Koncernen har infört IFRIC 11 i den mån det är tillämpligt på de finansiella rapporterna. Tolkningen kräver att avtal där en anställd tilldelas en rätt till ett företags egetkapitalinstrument ska redovisas som aktierelaterade ersättningar, även om företaget köper instrument från en utomstående part, eller om aktieägarna tillhandahåller de egetkapitalinstrument som behövs. Koncernen har uppdaterat redovisningsprinciperna i enlighet med detta. Koncernen har inte utfärdat några instrument som påverkas av denna tolkning.

IFRIC 14 Begränsningen av en förmånsbestämd tillgångs lägsta fonderingskrav och samspelet de emellan (Godkänd av EU 16 december 2008). Tolkningen behandlar frågan hur tillgångstak och lägsta fonderingskrav enligt förmånsbestämda pensionsplaner ska beräknas enligt IAS 19 Ersättningar till anställda. Koncernen har uppdaterat redovisningsprinciperna i enlighet med detta. Koncernens förmånsbestämda planer har underskott, vilket innebär att tillämpningen av denna tolkning inte har haft någon påverkan på koncernens finansiella ställning eller resultat.

IAS 39 och IFRS 7 (tillägg) Omklassificering av finansiella instrument (Godkänd av EU 15 oktober 2008). Tilläggen innebär att vissa finansiella instrument får omklassificeras från en kategori till en annan under specifika omständigheter, något som varit tillåtet sedan tidigare enligt US GAAP. De instrument som får omklassificeras är finansiella tillgångar i kategorin verkligt värde via resultaträkningen med undantag för derivat och tillgångar som designerats i kategorin verkligt värde via resultaträkningen av företaget vid första redovisningstillfället. Tillägget tillåter även ett företag att omklassificera en finansiell tillgång från kategorin finansiella tillgångar som kan säljas, till lånefordringar och kundfordringar om tillgången skulle uppfyllt definitionen på lånefordringar och kundfordringar (om inte den finansiella tillgången desginerats som finansiella tillgångar som kan säljas), och om företaget har avsikten och möjligheten att inneha den finansiella tillgången under en överskådlig framtid.

Koncernen har inte innehaft sådana instrument vilket innebär att tillämpningen av detta tillägg inte haft någon påverkan på koncernens finansiella ställning eller resultat.

Vid tidpunkt för upprättandet av koncernredovisningen per 2008-12-31 har några standarder och tolkningar publicerats vilka ännu inte trätt ikraft. Duni kommer inte att förtidstillämpa någon av dessa standarder och tolkningar. Nedan följer en preliminär bedömning av den påverkan som införandet av standarder och uttalanden kan få på de finansiella rapporterna:

Omarbetad IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (Godkänd av EU 17 december 2008). Den omarbetade standarden skall tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Standarden delar upp förändringar i eget kapital till följd av transaktioner med ägare och andra förändringar. Uppställningen över förändringar i eget kapital kommer endast att innehålla detaljer avseende ägartransaktioner. Andra förändringar än ägartransaktioner i eget kapital presenteras på en rad i uppställningen över förändringar i eget kapital. Därutöver introducerar standarden begreppet "rapport över totalresultat för koncernen" som visar alla poster avseende intäkter och kostnader, antingen i en enskild uppställning, eller i två sammanhänhande uppställningar. Duni har ännu inte utvärderat huruvida en eller två uppställningar kommer att användas.

IAS 23 (omarbetad) Lånekostnader (Godkänd av EU 10 december 2008). Den omarbetade versionen skall tillämpas på räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Standarden kräver aktivering av lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av tillgång, som med nödvändighet tar betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning. Dunis preliminära bedömning är att tillämpningen av denna ändring inte förväntas ha någon inverkan på koncernens finansiella rapporter."

IFRS 2 (omarbetad) Aktierelaterade ersättningar (Godkänd av EU 16 december 2008). Ändringen träder i kraft den 1 januari 2009. Ändringen påverkar definitionen av intjänandevillkor samt inför ett nytt begrepp, "non-vesting conditions" (villkor som inte är definierade som intjänandevillkor). Standarden anger att "non-vesting conditions" ska beaktas vid uppskattning av det verkliga värdet på egetkapitalinstrumentet. Varor eller tjänster som erhålls av en motpart som uppfyller alla andra intjäningsvillkor, ska redovisas oavsett om "non-vesting conditions" uppfylls eller inte. Denna ändring förväntas inte ha någon inverkan på Dunis finansiella rapporter.

IFRS 3R Rörelseförvärv och IAS 27R Koncernredovisning och separata finansiella rapporter (Förväntas godkännas av EU under andra kvartalet 2009). Ändringarna skall tillämpas på räkenskapsår som börjar 1 juli 2009 eller senare. IFRS 3 inför ett antal förändringar i redovisningen av rörelseförvärv som görs efter detta datum, vilket kommer att påverka storleken på redovisad goodwill, rapporterat resultat i den period som förvärvet genomförs samt framtida rapporterat resultat. IAS 27R kräver att förändringar i ägarandelar i ett dotterbolag, där majoritetsägaren inte tappar bestämmande inflytande, redovisas som eget kapital-transaktioner. Till följd av detta kommer dessa transaktioner inte längre att ge upphov till goodwill, eller leda till några vinster eller förluster. Vidare förändrar IAS 27R redovisningen för förluster som uppstår i dotterbolag, såväl som förlust av kontroll av ett dotterbolag.

Till följd av dessa tillägg har även följdändringar gjorts i IAS 7 Kassaflödesanalys, IAS 12 Inkomstskatter, IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser, IAS 28 Innehav i intressebolag och IAS 31 Andelar i joint ventures. Förändringarna i IFRS 3R och IAS 27R kommer att påverka redovisningen av framtida förvärv, förlust av kontroll och transaktioner med minoritetsägare.

IFRS 8 Rörelsesegment (Godkänd av EU 21 november 2007). Standarden skall tillämpas på räkenskapsår som börjar 1 januari 2009 eller senare. Denna standard innehåller upplysningskrav avseende koncernens rörelsesegment och ersätter kravet att definiera primära och sekundära segment baserat på rörelsegrenar och geografiska områden enligt IAS 14. Den nya standarden kräver istället att segmentinformation presenteras utifrån ledningens perspektiv, vilket innebär att den presenteras på det sätt som används i den interna rapporteringen. Dunis bedömning är att denna standard inte kommer att innebära redovisning av några nya segment.

IFRIC 12 Service koncessionsarrangemang (Förväntas godkännas av EU under första kvartalet 2009). Tolkningen avser operatörer som har koncessioner för samhällsservice och beskriver redovisningen av förpliktelser och rättigheter som erhållits i koncessionsavtal för samhällsservice. IFRIC 12 kommer inte att få någon inverkan på koncernens finansiella rapporter.

IFRIC 13 Kundlojalitetsprogram (Godkänd av EU 16 december 2008). Tolkningsuttalandet skall tillämpas på räkenskapsår som börjar den 1 juli 2008 eller senare. Tolkningen kräver att belöningar från kundlojalitetsprogram redovisas som en särskild komponent i den försäljningstransaktion där de tilldelas, och att dess andelar av erhållna ersättningar som är beräknade till verkligt värde, redovisas som förutbetald intäkt och intäktsförs över de perioder då åtagandet fullgörs. IFRIC 13 kommer inte att få någon inverkan på koncernens finansiella rapporter.

IAS 32 (tillägg) Finansiella instrument: Klassificering och IAS 1 (tillägg) Utformning av finansiella rapporter - Inlösningsbara finansiella instrument och förpliktelser som uppstår vid avveckling (Godkänd av EU 21 januari 2009). Dessa tillägg skall tillämpas för räkenskapsår som börjar 1 januari 2009 eller senare. Omarbetningen medger ett fåtal undantag att klassificera inlösningsbara finansiella instrument som eget kapital, men de gäller bara om de uppfyller ett antal specifika egenskaper. Tilläggen kommer inte att få någon påverkan på koncernens finansiella rapporter.

IAS 39 (tillägg) Finansiella instrument: Redovisning och värdering - Eligible Hedged Items (Förväntas godkännas av EU under andra kvartalet 2009). Detta tillägg skall tillämpas på räkenskapsår som börjar den 1 juli 2009 eller senare. Tillägget behandlar designation av en ensidig risk i en säkrad post; och designation av inflation som en säkrad risk eller del av säkrad risk i en specifik situation. Det klargörs att ett företag får designera en del av verkligt värde-förändringar eller kassaflödesförändringar i ett finansiellt instrument som en säkrad post. Tillägget kommer inte att få någon inverkan på koncernens finansiella rapporter.

IFRIC 15 Kontrakt om uppförande av fast egendom (Förväntas godkännas av EU under andra kvartalet 2009). Tolkningen skall tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2009 eller senare och skall tillämpas retroaktivt. Tolkningen klargör när och hur intäkter och sammanhängande kostnader skall redovisas i samband med försäljning av fastigheter, om det finns ett köpeavtal mellan byggherre och köpare innan konstruktionen av fastigheten är färdigställd. Vidare ges vägledning huruvida överenskommelsen skall redovisas enligt IAS 11 eller IAS 18.

IFRIC 15 kommer inte att påverka koncernens finansiella rapporter.

IFRIC 16 Säkring av nettoinvestering av utlandsverksamhet (Förväntas godkännas av EU under andra kvartalet 2009). Tolkningen skall tillämpas på räkenskapsår som påbörjas 1 oktober 2008 eller senare. Tolkningen skall tillämpas framåtriktat. IFRIC 16 ger vägledning hur redovisning av en säkring av en nettoinvestering i ett utländskt dotterbolag skall ske när det gäller identifiering av valutarisker som kvalificerar sig för säkringsredovisning av nettoinvesteringar; vilket företag inom en koncern som kan inneha det aktuella säkringsinstrumentet, samt hur företaget skall fastställa värdet av de valutavinster eller förluster i relation till nettoinvesteringen och säkringsinstrumentet som skall återföras vid en försäljning av den utländska verksamheten. IFRIC 16 kommer inte att påverka koncernens finansiella rapporter.

IFRS 1 (tillägg) och IAS 27 (tillägg) Koncernredovisning och separata finansiella rapporter (Godkänd av EU 23 januari 2009). Tilläggen skall tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2009 eller senare. Tillägget till IFRS 1 tillåter ett företag att bestämma anskaffningsvärdet för innehaven i dotterbolag, gemensamt kontrollerade enheter eller intresseföretag i öppningsbalansen i de finansiella rapporter som upprättas i enlighet med IFRS, i överensstämmelse med IAS 27, eller genom att använda antaget anskaffningsvärde. Tillägget till IAS 27 kräver att all utdelning från dotterbolag, gemensamt kontrollerade enheter eller intresseföretag redovisas i resultaträkningen i de separata finansiella rapporterna. De nya kraven påverkar endast moderbolagets separata finansiella rapporter och har ingen inverkan på koncernredovisningen.

Årliga förbättringsprojektet IFRSs (Godkänd av EU 23 januari 2009). Under 2008 gav IASB ut den första samlingen av tillägg till nuvarande standarder med huvudsakligt syfte att ta bort inkonsekvenser samt klargöra formuleringar. Varje tillägg har separata övergångsregler men vanligen skall dessa tillämpas med början 1 januari 2009. Bedömningen görs att dessa tillägg inte kommer att få någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

2.2 Koncernredovisning Dotterbolag

Dotterbolag är alla de företag (inklusive företag för särskilt ändamål) där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav som överstiger 50 % av aktiernas eller andelarnas röstvärde eller där koncernen genom avtal ensam utövar ett bestämmande inflytande. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens förvärv av dotterbolag. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen, plus utgifter som är direkt hänförbara till förvärvet. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen, oavsett omfattning på eventuellt minoritetsintresse. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas som goodwill. Om anskaffningsvärdet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernbolag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, men eventuella förluster betraktas som en indikation på att ett nedskrivningsbehov kan föreligga. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

Transaktioner med minoritetsaktieägare

Koncernen tillämpar principen att redovisa transaktioner med minoritetsaktieägare som transaktioner med tredje part. Vid förvärv av minoritetsandelar där erlagd köpeskilling överstiger förvärvad andel av redovisat värde på dotterbolagets nettotillgångar, redovisas skillnadsbeloppet som

goodwill. Vid avyttringar till minoritetsaktieägare där erhållen köpeskilling avviker från redovisat värde på den andel av nettotillgångarna som avyttras, uppkommer vinst eller förlust. Denna vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen.

Intresseföretag

Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 % och 50 % av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernen har för närvarande inga intresseföretag.

2.3 Segmentrapportering

En rörelsegren är en grupp tillgångar och verksamheter som tillhandahåller produkter eller tjänster som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från vad som gäller för andra rörelsegrenar. Geografiska områden tillhandahåller produkter eller tjänster inom en ekonomisk miljö som är utsatt för risker och möjligheter som skiljer sig från vad som gäller för andra ekonomiska miljöer. För detaljerad beskrivning, se Not 5.

2.4 Omräkning av utländsk valuta

Funktionell valuta och rapportvaluta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

Transaktioner och balansposter

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Valutakursdifferenser på utlåning och upplåning redovisas i finansnettot, medan övriga kursdifferenser ingår i rörelseresultatet.

Koncernbolag

Resultat och finansiell ställning för alla koncernbolag (av vilka inget har en höginflationsvaluta som funktionell valuta) som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande:

• a) tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagskurs
• b) intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs
• c) alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas som en separat del av eget kapital

Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter, till eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i eget kapital till resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsvinsten/-förlusten.

Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

2.5 Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Likvida medel i kassaflödesanalysen överensstämmer med definitionen av likvida medel i balansräkningen.

2.6 Intäkter

Intäktsredovisning

Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor i koncernens löpande verksamhet. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt, returer och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning.

Duni redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt och att det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget. Intäktsbeloppet anses inte kunna mätas på ett tillförlitligt sätt förrän alla förpliktelser avseende försäljningen har uppfyllts eller förfallit. Duni grundar sina bedömningar på historiska utfall och beaktar därvid typ av kund, typ av transaktion och speciella omständigheter i varje enskilt fall.

Försäljning av varor intäktsredovisas när ett koncernföretag har levererat produkter till kund och när ansvaret för produkterna övergått till kund. Ansvaret regleras i leveransvillkoren. Kundens accept består av leveransgodkännande, villkoren för godkännande har löpt ut eller att koncernen har objektiva bevis för att alla kriterier för godkännande har uppfyllts. Leverans inträffar inte förrän produkterna har sänts till angiven plats samt riskerna och möjligheterna med produkterna (inkurans, resultat vid framtida försäljning) överförts till kunden.

Utdelningsintäkter

Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalningen har fastställts.

2.7 Immateriella tillgångar

Goodwill

Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten. Detaljerade upplysningar avseende hur Duni har definierat kassagenererande enheter vid fördelning av goodwill framgår av Not 23.

Varumärken och licenser

Förvärvade varumärken och licenser redovisas till anskaffningsvärde. Varumärken och licenser har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för varumärken och licenser över deras bedömda nyttjandeperiod (3–10 år).

Forskning och utveckling

Aktiverade utgifter för utvecklingsarbete avser i huvudsak utgifter för implementering av affärssystemet SAP.

Utgifter för forskning kostnadsföres när de uppstår.

Utgifter som uppstått i utvecklingsprojekt (hänförliga till formgivning och test av nya eller förbättrade produkter) redovisas som immateriella tillgångar när följande kriterier är uppfyllda:

• (a) det är tekniskt möjligt att färdigställa den immateriella tillgången så att den kan användas eller säljas,
• (b) ledningen har för avsikt att färdigställa den immateriella tillgången och använda eller sälja den,
• (c) det finns förutsättningar att använda eller sälja den immateriella tillgången,
• (d) det kan visas hur den immateriella tillgången kommer att generera troliga framtida ekonomiska fördelar,
• (e) adekvata tekniska, ekonomiska och andra resurser för att fullfölja utvecklingen och för att använda eller sälja den immateriella tillgången finns tillgängliga, och
• (f) de utgifter som är hänförliga till den immateriella tillgången under dess utveckling kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Övriga utvecklingsutgifter som inte uppfyller dessa villkor redovisas som kostnader när de uppstår. Utvecklingsutgifter som tidigare har redovisats som en kostnad, redovisas inte som en tillgång i en efterföljande period. Aktiverade utgifter för utvecklingsarbete redovisas som immateriella tillgångar och avskrivningar görs från den tidpunkt då tillgången är färdig att användas, linjärt över bedömd nyttjandeperiod (3–10 år).

2.8 Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och mark innefattar huvudsakligen fabriker och kontor. Alla materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången.

Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.

Inga avskrivningar sker för mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande:

Typ av tillgång	Nyttjandeperiod
Byggnader	20–40 år
Pappersmaskiner	17 år
Övriga maskiner	10 år
Fordon	5 år
Inventarier, verktyg och installationer	3–8 år

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder prövas varje balansdag och justeras vid behov.

Vinst eller förlust från avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.

2.9 Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar

För goodwill och andra tillgångar med en obestämd nyttjandeperiod görs årligen en prövning av att återvinningsvärdet, dvs det högre av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet, överstiger redovisat värde. För andra icke finansiella tillgångar görs en liknande prövning så snart det finns en indikation på att det redovisade värdet är för högt. Tillgångens värde skrivs ner till återvinningsvärdet så snart det visats att detta är lägre än redovisat värde.

2.10 Leasing

Anläggningstillgångar som disponeras via leasing klassificeras i enlighet med leasingavtalets ekonomiska innebörd. Leasing av anläggningstillgångar, där koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar förknippade med ägandet, klassificeras som finansiell leasing. Finansiell leasing redovisas vid leasingperiodens början till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna. Övriga leasingavtal klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingtiden (efter avdrag för eventuella incitament från leasinggivaren) kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden.

2.11 Finansiella tillgångar

Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt lånefordringar och kundfordringar. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle.

Allmänna principer

Köp och försäljning av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen – det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via

resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar och kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingsteknik till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument eller diskonterade kassaflöden. Verkligt värde på valutaterminer beräknas utifrån gällande terminskurs på balansdagen, medan ränteswappar värderas med utgångspunkt från framtida diskonterade kassaflöden.

Koncernen bedömer per varje balansdag om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar, såsom upphörande av en aktiv marknad eller att det ej är troligt att gäldenären kan uppfylla sina åtaganden. Nedskrivningsprövning av kundfordringar beskrivs nedan i avsnittet om låne- och kundfordringar.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Duni innehar derivatinstrument i form av terminskontrakt, ränteswappar på upplåning samt finansiella kontrakt i form av energiderivat. Duni tillämpar ej säkringsredovisning enligt IAS 39, varför dessa derivat hänförs till denna kategori med redovisning av värdeförändringen över resultaträkningen. Värdeförändringar på derivat där syftet är att säkra komponenter hänförliga till ut- respektive inlåning redovisas som finansiella poster. Övriga värdeförändringar på derivat redovisas i rörelseresultatet.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat. De har fastställda eller fastställbara betalningar och är inte noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. En nedskrivning av kundfordringar redovisas i resultaträkningen i försäljningsfunktionen och en nedskrivning av lånefordringar redovisas som en finansiell post.

Kundfordringar och lånefordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reserv för värdeminskning.

En reserv läggs upp för värdeminskning av kundfordringar när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar (förfallna sedan mer än 30 dagar) betraktas som indikatorer på att nedskrivningsbehov kan föreligga. Reservens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden.

2.12 Varulager

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in-, först ut-metoden (FIFU). Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av formgivningskostnader, råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader (baserade på normal tillverkningskapacitet). Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.

2.13 Likvida medel

I likvida medel i balansräkningen ingår kassa och banktillgodohavanden samt spärrade bankmedel som förväntas bli reglerade inom 12 månader efter balansdagen. I likvida medel i kassaflödesanalysen ingår endast kassa och banktillgodohavanden, se avsnitt 2.5.

2.14 Finansiella skulder

Koncernen klassificerar sina finansiella skulder i följande kategorier: finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen och finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella skulden förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella skulderna vid det första redovisningstillfället och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Derivatinstrument med negativa verkliga värden som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning värderas till verkligt värde via resultaträkningen. För beskrivning av vilka derivatinstrument Duni innehar samt ytterligare information om redovisning, se avsnitt 2.11 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

Upplåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Finansiella skulder värderas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Finansiella skulder värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden med tillämpning av effektivräntemetoden. Ränteskillnadsersättningar vid förtidslösen av lån redovisas i resultaträkningen vid lösentidpunkten. Lånekostnader belastar resultatet för den period till vilken de hänför sig. Lämnade utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen. Upplåning samt övriga finansiella skulder klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.

2.15 Inkomstskatter

Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt och förändringar i uppskjuten skatt.

Värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas.

För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är troligt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag och filialer redovisas inte i koncernredovisningen då moderbolaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom överskådlig framtid.

2.16 Ersättningar till anställda Pensioner

Duni har olika pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder, där betalningarna fastställs utifrån periodiska aktuariella beräkningar. Duni har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken Duni betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Duni har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.

Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna, med justeringar för ej redovisade aktuariella vinster och förluster samt för oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den sk projected unit credit method. Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida pensionsbetalningar med användning av räntesatsen för förstklassiga företagsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas med löptider jämförbara med den aktuella pensionsskuldens.

Aktuariella vinster och förluster som uppstår från erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden överstigande det högre av 10 % av värdet på förvaltningstillgångarna och 10 % av den förmånsbestämda förpliktelsen, kostnads- eller intäktsförs över de anställdas uppskattade genomsnittliga återstående tjänstgöringstid.

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen, om inte förändringarna i pensionsplanen är villkorade av att de anställda kvarstår i tjänst under en angiven period (intjänandeperioden). I sådana fall fördelas kostnaden avseende tjänstgöring under tidigare perioder linjärt över intjänandeperioden.

För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar Duni avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.

Ersättning vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av Duni före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Duni redovisar avgångsvederlag när koncernen bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång. Förmåner som förfaller mer än 12 månader efter balansdagen diskonteras till nuvärde.

2.17 Avsättningar

Avsättningar för framförallt omstruktureringskostnader men även eventuella rättsliga krav redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet, och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Duni redovisar avsättning för omstruktureringskostnader, se Not 9. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.

2.18 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning (eller avyttringsgrupper) klassificeras som anläggningstillgångar som innehas för försäljning om deras redovisade värde huvudsakligen kommer att återvinnas genom en försäljningstransaktion, inte genom fortlöpande användning. Anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) klassificerade som anläggningstillgångar som innehas för försäljning, redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Dessa tillgångar kan utgöra en del av ett företag, en avyttringsgrupp eller en enstaka anläggningstillgång. Duni har för redovisade räkenskapsår inga anläggningstillgångar som uppfyller kriterierna för att redovisas som anläggningstillgångar som innehas för försäljning.

En avvecklad verksamhet är en del av ett företag som antingen har avyttrats eller är klassificerad som att den innehas för försäljning och (a) utgör en självständig rörelsegren eller en väsentlig verksamhet som bedrivs inom ett geografiskt område, (b) utgör en del av en enda, samordnad plan för att avyttra en självständig rörelsegren eller ett geografiskt område, eller (c) är ett dotterbolag som förvärvats uteslutande i syfte att säljas vidare. Avyttringarna av underkoncernerna Duni Americas och deSter redovisas

som avvecklade verksamheter. I koncernens resultaträkning är resultatet efter skatt (inklusive realisationsresultatet) redovisat på separat rad "årets resultat från avvecklade verksamheter". Omklassificering har skett av jämförelsetalen i resultaträkningen. Upplysningar om omsättning, rörelseresultat och kassaflöden för avvecklade verksamheter lämnas i Not 43. Avyttringarna för respektive år redovisas inte i balansräkningen som avyttringsgrupp som innehas för försäljning eftersom beslut och avyttring har skett inom samma räkenskapsår.

2.19 Statliga stöd

Bidrag från staten redovisas till verkligt värde då det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att Duni kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Statliga bidrag som gäller kostnader periodiseras och redovisas i resultaträkningen över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att täcka. Värdering av erhållna utsläppsrättigheter, se avsnitt 2.20.

2.20 Utsläppsrättigheter

Duni deltar i EU:s system för handel med utsläppsrättigheter. Erhållna utsläppsrättigheter värderas initialt till anskaffningsvärdet, dvs 0 kronor. Uppvärderingar görs inte. En avsättning görs om underskott av utsläppsrättigheter identifieras mellan ägda rätter och de rätter som kommer att behöva levereras på grund av gjorda utsläpp. Värdet av eventuellt överskott av utsläppsrättigheter redovisas först när det realiseras vid en extern försäljning.

2.21 Resultat per aktie

Beräkningen av resultat per aktie baseras på periodens resultat (totalt, från kvarvarande respektive från avvecklade verksamheter) i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under perioden. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras resultatet och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder utgörs av konvertibla skuldebrev och optioner. Utspädning från optioner uppstår endast när lösenkursen är lägre än aktiernas marknadsvärde och är större ju större skillnaden är mellan lösenkursen och marknadsvärdet. Konvertiblerna respektive optionerna anses inte vara utspädande om de medför att resultat per aktie från kvarvarande verksamhet skulle bli bättre (större vinst eller mindre förlust) efter utspädning än före utspädning.

2.22 Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget upprättar sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendation RFR 2.1 Redovisning för juridisk person. RFR 2.1 innebär att moderbolagets årsredovisning för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras jämfört med redovisning enligt IFRS.

Principerna för moderbolaget är oförändrade jämfört med föregående år.

Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper

Skillnader mellan koncernen och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.

Dotterbolag

Andelar i dotterbolag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa har intjänats under förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investeringen och reducerar andelens redovisade värden.

Koncernbidrag och aktieägartillskott

Moderbolaget redovisar aktieägartillskott och koncernbidrag i enlighet med uttalandet från Redovisningsrådets akutgrupp. Aktieägartillskott redovisas direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning inte erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Koncernbidrag som lämnats och erhållits i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt. Koncernbidrag som kan jämställas med utdelning redovisas som en minskning av eget kapital hos givare och som finansiell intäkt hos mottagaren. Ett koncernbidrag som kan jämställas med aktieägartillskott redovisas på så sätt som anges ovan.

Immateriella anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivning på goodwill sker linjärt över en bedömd nyttjandeperiod om 20 år.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Leasade tillgångar

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.

Avsatt till pensioner

Moderbolaget redovisar pensionsskulden baserad på beräkning i enlighet med Tryggandelagen.

Inkomstskatt

I moderbolaget redovisas – på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning – den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver, som en del av de obeskattade reserverna.

Uppställningsform för resultat- och balansräkning

Moderbolaget följer ÅRLs uppställningsform för resultat- och balansräkningen, vilket bland annat innebär en annan uppställningsform för eget kapital och att avsättningar redovisas som en egen huvudrubrik i balansräkningen.

Not 3 | Finansiella Riskfaktorer

3.1 Finansiella riskfaktorer

Duni utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk (omfattande valutarisk, ränterisk i verkligt värde, ränterisk i kassaflödet samt prisrisk avseende dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB's energiförbrukning och inköp av massa), kreditrisk och likviditetsrisk. Dunis övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat. Koncernen använder derivatinstrument för att reducera viss riskexponering.

Riskhanteringen sköts av en central finansavdelning (Treasury) enligt policies som fastställts av styrelsen. Treasury identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter. Styrelsen upprättar skriftliga policies såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifika områden, såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivata- och icke-derivata finansiella instrument samt placering av överlikviditet. De ekonomiska säkringsrelationer som Duni etablerat som ett led i sin riskhantering kvalificerar sig inte försäkringsredovisning enligt reglerna i IAS 39.

(a) Marknadsrisk

i) Valutarisk

Duni verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar. Koncernens exponering för förändring i valuta kan beskrivas som omräkningsexponering respektive transaktionsexponering.

Duni hanterar sin omräkningsexponering samt transaktionsexponering genom att minimera exponeringen i de enskilda koncernbolagen. Valutarisken minimeras bland annat genom att affärstransaktioner huvudsakligen genomförs i den egna funktionella valutan. Koncernbolagens inköp, främst interna, kan dock ske i andra valutor än den egna funktionella valutan varför dessa är exponerade för en valutarisk. Finansiell in- och utlåning i de enskilda koncernbolagen sker främst med moderbolaget och görs i det enskilda koncernbolagets funktionella valuta. I enlighet med Dunis policy använder sig moderbolaget av valutaterminskontrakt för att reducera valutarisken i de interna nettoflödena samt i sin in- och utlåning till koncernbolagen.

• Omräkningsexponering

Poster inkluderade i varje enskilt dotterbolags årsredovisning är beräknade efter den valuta där dotterbolaget har sin primära ekonomi och/eller sin juridiska hemvist (funktionell valuta). Moderbolagets årsredovisning är presenterad i svenska kronor (SEK), vilket är koncernens presentationsvaluta. Omräkning från varje bolags funktionella valuta till SEK ger inte upphov till något kassaflöde varför denna exponering inte säkras.

Koncernen är dock exponerad för annan typ av omräkningsexponering. Denna exponering förekommer i de enskilda koncernbolagens balansräkningar till följd av att dessa kan inkludera poster i annan valuta än i sin funktionella valuta. Omvärdering av dessa poster till balansdagens kurs ingår i koncernens resultat. I följande avsnitt diskuteras denna senare typ av omräkningsexponering. Den finansiella in- och utlåningen i de enskilda koncernbolagen är främst intern genom moderbolaget och i respektive koncernbolags funktionella valuta. På detta sätt har valutaexponeringen avseende dessa poster centraliserats till moderbolaget. I moderbolaget säkras, i enlighet med koncernens policy, 100 % av den finansiella in- och utlåningen varför en förändring i valutakurser inte ger någon effekt på resultatet. Av Not 31 framgår värdet och nominella belopp avseende valutaterminer som tecknats för finansiell in- och utlåning i moderbolaget.

Vad gäller den konsoliderade koncernen bedöms omräkningsexponeringen i de enskilda koncernbolagens rörelsekapital, utöver vad som anges nedan, som liten då dessa poster i allt väsentligt är denominerade i de enskilda koncernbolagens funktionella valuta. Den valutaexponering som finns bedöms till viss del finnas i koncernens kundfordringar men främst i koncernens leverantörsskulder, främst interna men även mindre del externa. De interna fordringarna och skulderna är eliminerade i den konsoliderade koncernen, eventuell omräkning redovisas i likhet med de externa, i resultaträkningen.

Om samtliga valutor skulle varit 5 % högre/lägre skulle koncernens resultat pga exponeringen i de enskilda koncernbolagens såväl som koncernens balansposter varit cirka +/- 17 MSEK (2007 12: +/- 13 MSEK, 2007 06: +/- 24 MSEK). Motsvarande för moderbolaget cirka +/- 19 MSEK (2007 12: +/- 21 MSEK, 2007 06 +/- 18 MSEK).

• Transaktionsexponering

Som ovan nämnts ska varje enskilt koncernbolag sträva efter att minimera antalet transaktioner i andra valutor än sin egna funktionella valuta. De interna flödena kan därför, när ett bolag köper av ett annat, ske i andra valutor än sin egna funktionella valuta. Exponeringen internt minimeras genom nettingavtal, interna transaktioner nettas ut för att minska antalet transaktioner. Nettingsystemet hanteras centralt av Treasury. Dunis riskhanteringspolicy är att säkra 75 % av de förväntade interna kassaflödena under perioden 0-6 månader, 50 % under perioden 7-12 månader samt 10 % de kommande 13-18 månaderna, med en möjlig variation på +/- 10 %. Av Not 31 framgår värde och nominellt belopp avseende de valutaterminer som tecknats för kommande inköp och försäljning.

Dunis exponering i framtida kassaflöden fördelade på de största valutaflödena i belopp räknat anges nedan. Valutarisken i respektive valuta hänför sig till den öppna positionen, dvs den del av kassaflödet som inte säkrats genom användning av valutaterminskontrakt. Analysen nedan visar hur en förändring av respektive valutakurs på +/- 5 % skulle påverka resultatet.

MSEK	2008-12-31		2007-12-31		2007-06-30
Valuta	Exponerat flöde	5 % +/-	Exponerat flöde	5 % +/-	Exponerat flöde	5 % +/-
CH F	30 %	2	28 %	1	65 %	2
EUR	20 %	2	45 %	1	36 %	3
GBP	38 %	3	67 %	2	13 %	1
PLN	38 %	-3	12 %	-2	44 %	-2

Koncernen har via dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB en indirekt valutarisk i USD. Internationellt är massa prissatt i USD, en USD förstärkning/försvagning ger ökade respektive minskade inköpskostnader för koncernen. Dock neutraliseras denna risk till viss del då massapriset blir lägre respektive högre vid en USD förstärkning/försvagning.

Koncernens externa upplåning motsvaras till ca 50 % av intern nettoutlåning. Koncernen har inte som policy att säkra räntebetalningar, varken interna eller externa. Efter omfinansieringen november 2007 är all extern upplåning gjord som en multicurrency kreditfacilitet.

ii) Prisrisker

• Energiprisrisker

Dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB köpte under år 2008 cirka 117 304 MWh el till en kostnad av cirka 58 MSEK, 5 191 ton gasol för cirka 32 MSEK samt olja förbrukades för ca 6 MSEK (2007: 127 305 MWh el 52 MSEK, 5 106 ton gasol 20 MSEK samt olja 1 MSEK).

Rexcell Tissue & Airlaid AB är genom sin energiintensiva verksamhet utsatt för risker förknippade med prisförändringar på energi, framförallt gas och el. I de fall energiprisrisken inte är säkrad kommer prisförändringar på energimarknaden att ha en direkt påverkan på företagets resultat. Rexcell Tissue & Airlaid AB reducerar risken för variationer i elpriset genom att använda sig av elderivat för att säkra elpriset. En elprisförändring på +/- 5 % av den energi Rexcell Tissue & Airlaid AB förbrukar påverkar perioden 2008 resultatet med ca -/+ 3 MSEK (2007 12: -/+ 1 MSEK, 2007 06: -/+ 2 MSEK).

Per 2008-12-31 hade Rexcell Tissue & Airlaid AB 1 153 (5 274) stycken oförbrukade utsläppsrätter med ett marknadsvärde av 0 (0) MSEK.

Bedömningen för 2009 är att årets tilldelning, inklusive oförbrukade rätter, kommer att vara otillräcklig. Enligt Dunis bedömning kommer eventuella kompletteringsköp under 2009 inte uppgå till några väsentliga belopp.

• Massaprisrisker

För vissa pappers- och massaprodukter finns det en OTC-handel i finansiella kontrakt, dvs det finns en möjlighet att reducera risken av svängningar i pappers- och massapriset. Inköp av papper och massa görs av dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB. Duni har för närvarande inte tecknat några sådana kontrakt. En prisförändring på massapriset under 2008 på +/- 1 % per ton påverkar resultat med -/+ 2 MSEK (2007 12: -/+ 1,5 MSEK, 2007 06: -/+ 1,5 MSEK).

iii) Ränterisk avseende kassaflöden och verkliga värden

Duni är exponerad för ränterisk främst i STIBOR, då all extern upplåning är till rörlig ränta (se Not 34 för mer detaljer) är koncernen endast exponerad för kassaflödesrisk avseende den finansiella upplåningen. Även moderbolagets interna in- och utlåning sker till rörlig ränta med räntejustering varje kvartal.

Duni innehar inte några väsentliga räntebärande tillgångar, varför koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten i allt väsentligt är oberoende av förändringar i marknadsräntor.

Koncernens ränterisk avseende kassaflöde uppstår genom långfristig upplåning i rörlig ränta. Efter refinansieringen i mars 2007, i samband med avyttringen av affärsområdet deSter, var lånen upptagna i EUR samt SEK till rörlig ränta. I samband med börsintroduktionen i november 2007 gjordens en omfinansiering då total upplåning blev gjord i SEK till rörlig ränta. Duni har med ränteswap omvandlat del av rörlig ränta till fast, per 2008-12-31 var fördelningen 29 % fast ränta och kvarvarande 71 % rörlig.

Ränteswapparna innebär att koncernen kommer överens med andra parter om att, med angivna intervaller (vanligen per kvartal), utväxla skillnaden mellan räntebelopp enligt fast kontraktsränta och det rörliga räntebeloppet, beräknade på kontrakterade nominella belopp.

Vad gäller koncernens räntederivat finns även en exponering i förändringar i verkligt värde då koncernen idag inte tillämpar säkringsredovisning och därigenom värderar sina ränteswappar till verkligt värde.

Om räntorna på koncernens upplåning per 2008-12-31 varit 100 punkter högre/lägre med alla andra variabler konstanta och hänsyn tagits till ränteswappar, hade koncernens resultat för 2008 varit 9 MSEK lägre/ högre (2007 12: 1 MSEK, 2007 06: 5 MSEK).

Då Duni inte tillämpar säkringsredovisning är koncernen, utöver en resultatpåverkan hänförlig till högre eller lägre räntekostnader, även exponerad för en förändring i verkligt värde på de ränteswappar koncernen tecknat. Om räntorna per 2008-12-31 varit 100 punkter högre/lägre med alla andra variabler konstanta hade resultatet varit +/-2,5 MSEK (2007 12: +/-5 MSEK 2007 06: +/-12 MSEK) pga att förändringen i verkligt värde på koncernens ränteswappar redovisas i resultaträkningen. Analysen gäller såväl för koncernen som för moderbolaget.

(b) Kreditrisk

Kreditrisk hanteras på koncernnivå. Kreditrisk uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot koncernens kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner.

Endast banker och finansinstitut som av oberoende värderare fått lägst kreditrating "A- (minus)" long term rating accepteras. Totalbeloppet som deponeras eller investeras i en bank eller i ett enskilt finansbolag får ej överstiga 150 MSEK.

Samtliga nya kunder kreditbedöms av oberoende värderare. I de fall då ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där kundens finansiella ställning, tidigare erfarenheter och andra faktorer beaktas. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av styrelsen. Användningen av kreditgränser följs upp regelbundet.

Den maximala kreditrisken utgörs av det bokförda värdet på de exponerade tillgångarna inklusive derivat med positiva marknadsvärden.

Andelen förfallna fordringar över 180 dagar utgjorde 1 % av de totala kundfordringarna (2007 12: 1 %, 2007 06: 1 %). För moderbolaget är motsvarande andel 2 %.

(c) Likviditetsrisk

Dunis likviditetsrisk består i att koncernen saknar likvida medel för betalning av sina åtaganden. Risken hanteras i koncernen genom att Treasury tillser att det finns tillräckligt med likvida medel, tillgänglig finansiering genom avtalade kreditfaciliteter (dessa beskrivs närmare i Not 34) och möjligheten att stänga marknadspositioner.

Per 2008-12-31 har Duni en likviditet om 249 (202) MSEK samt en outnyttjad kreditfacilitet om 1 115 (1 086) MSEK. De kommande periodernas utbetalningar relaterade till finansiella skulder visas i nedanstående tabeller.

Dunis kreditfacilitet är förenad med covenants som består av ett finansiellt nyckeltal samt ett antal icke finansiella villkor. Det finansiella nyckeltalet är finansiell nettoskuld i förhållande till EBITDA. Räntemarginalen beräknas efter samma nyckeltal och justeras efter givna nivåer kvartalsvis.

Tabellen nedan visar koncernens finansiella skulder som kommer att regleras netto, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges är de avtalsenliga odiskonterade beloppen. Med undantag av vissa leverantörsskulder samt energiderivat är alla tabeller avseende likviditetsrisk även relevanta för moderbolaget.

Den långfristiga upplåningen utgörs av en kreditfacilitet med löptid över 5 år. Inom denna kreditfacilitet kan lån tas upp samt amoteras t ex för att ändra valutafördelning och räntebindning. I nedan tabell redovisas kreditfaciliteten i helhet som långfristig.

MSEK	Bokfört värde	Förfaller inom ett år	Förfaller senare än ett år men inom fem år	Förfaller senare än fem år
2008-12-31
Upplåning kort och
långfristig (Not 34)	1 151	-	1 151	-
Derivatinstrument
skulder (Not 31)	59	59	-	-
Leverantörsskulder
och övriga korta skulder	744	744	-	-
Summa	1 954	803	1 151	0
2007-12-31
Upplåning kort och
långfristig (Not 34)	1 092	-	1 092	-
Derivatinstrument
skulder (Not 31)	9	9	-	-
Leverantörsskulder och övriga korta skulder	748	748	-	-
Summa	1 849	757	1 092	0
2007-06-30
Upplåning kort och
långfristig (Not 34)	1 249	15	1 234	-
Derivatinstrument
skulder (Not 31)	16	16	-	-
Leverantörsskulder
och övriga korta skulder	705	705	-	-
Summa	1 970	736	1 234	0

Marknadsvärdet på derivatinstrumenten ovan fördelar sig per derivattyp enligt följande:

MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30
Ränteswappar	4	0	1
Valutaterminskontrakt	48	9	14
Energiderivat	7	0	1
Summa	59	9	16

Koncernens ränteswappar och elderivat regleras netto. Skuldfört belopp avser individuella kontrakt med negativa verkliga värden. Valutaterminskontrakten regleras brutto. Nedanstående tabell visar dessa valutaterminer uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges nedan är de avtalsenliga odiskonterade beloppen.

MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30
Valutaterminskontrakt
- Inflöde avseende kontrakt för kommande inköp och försäljning	579	521	644
- Utflöde avseende kontrakt för kommande inköp och försäljning	-619	-520	-642
- Inflöde avseende kontrakt för finansiella tillgångar och skulder	196	235	1 266
- Utflöde avseende kontrakt för finansiella tillgångar och skulder	-193	-236	-1 275

Samtliga flöden förfaller inom ett år. Valutaterminskontrakt i finansiella skulder och tillgångar avser såväl externa som interna kontrakt.

Nuvarande finansiering utgörs av en multicurrency facilitet på 220 MEUR som ej är fullt utnyttjad med slutförfall 2012, utöver denna finansiering finns en checkräkningskredit på totalt 125 MSEK. I tabellen nedan, under amortering banklån, skall noteras att detta avser periodförfall/rullning av dragna lån under vår multicurrency facilitet och ej amortering då lånet löper med totalt belopp fram till förfall 2012.

Nedanstående tabell visar koncernens kontrakterade utestående odiskonterade räntebetalningar och amorteringar avseende de finansiella skulderna samt tillgångar och skulder avseende derivat:

	Bokfört	Inom ett år		Senare än ett år men inom fem år		Senare än fem år
MSEK	värde	Ränta	Amortering	Ränta	Amortering	Ränta	Amortering
Banklån	-1 146	-35	-1151	0	-	-	-
Checkräkningskredit	-5	0	-5	-	-	-	-
Leverantörsskulder och övriga skulder	-744	-	-744	-	-	-	-
– Valutaterminskontrakt1)	-48	0	-48	0	0	-	-
– Ränteswappar	-4	-4	-	-	-	-	-
– Energiderivat	-7	-	-7	-	-	-	-
Derivatinstrument - Skulder	-59	-4	-55	0	0	0	0
– Valutaterminskontrakt1)	12	0	12	0	0	-	-
– Ränteswappar	0	0	-	-	-	-	-
– Energiderivat	0	-	-	-	-	-	-
Derivatinstrument - Tillgångar	12	0	12	0	0	0	0
Summa	-1 942	-39	-1943	0	0	0	0

1) Bruttoflöden redovisas i föregående tabell.

Samtliga finansiella skulder samt derivat med negativa värden och positiva värden inkluderas i ovanstående uppställning. Belopp i utländsk valuta samt belopp som betalas baserat på en rörlig ränta har uppskattats genom att använda de på balansdagen gällande valutakurserna och de senaste

räntejusteringarna. Summa amortering överensstämmer inte alltid med bokfört värde. Detta beror på att koncernens transaktionskostnader i samband med uppläggning av lånen ligger bokförda mot lånen.

3.2 Hantering av kapitalrisk

Dunis mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet. Målet är att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna, nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere. Koncernen bedömer kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som nettoskuld dividerad med totalt kapital. Nettoskulden beräknas som total upplåning med avdrag för likvida medel. Totalt kapital beräknas som eget kapital i koncernens balansräkning plus nettoskulden.

Skuldsättningsgraden är som följer:

		Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30
Total upplåning	-1 151	-1 092	-1 249	-1 145	-1 307	-1 408
Andra långfristiga fordringar	2	3	2	1	1	0
Avsättningar till pensioner	-201	-200	-204	-113	-111	-111
Avgår: likvida medel	249	202	112	152	116	64
Nettoskuld*	-1 100	-1 087	-1 339	-1 104	-1 301	-1 453
Totalt eget kapital	1 544	1 416	1 300	1 481	1 304	1 261
Totalt kapital	2 644	2 503	2 639	2 585	2 605	2 714
Skuldsättningsgrad	42 %	43 %	51 %	43 %	50 %	54 %

* Beräkning nettoskuld är exklusive derivat. Justering har gjots avseende jämförelseåren.

3.3 Beräkning av verkligt värde

Verkligt värde på derivat som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. Det noterade marknadspriset som används för koncernens finansiella tillgångar är den aktuella köpkursen.

Verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad (exempelvis OTC-derivat) fastställs med hjälp av värderingstekniker. Koncernen använder ett antal olika metoder och gör antaganden som baseras på de marknadsförhållanden som råder på balansdagen. Noterade marknadspriser eller mäklarnoteringar för likartade instrument används för långfristiga skulder. Andra tekniker, såsom beräkning av diskonterade kassaflöden, används för att fastställa verkligt värde för resterande finansiella instrument. Verkligt värde för ränteswappar beräknas som nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden. Verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs genom användning av noterade kurser för valutaterminer på balansdagen.

Redovisat värde, efter eventuella nedskrivningar, för kundfordringar och leverantörsskulder förutsätts motsvara verkliga värden, eftersom dessa poster är kortfristiga till sin natur. Verkligt värde på finansiella skulder beräknas, för upplysningssyfte, genom att diskontera det framtida kontrakterade kassaflödet till den aktuella marknadsränta som är tillgänglig för koncernen för liknande finansiella instrument.

Not 4 | Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

4.1 Viktiga uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål

Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår anges i huvuddrag nedan.

Nyttjandeperiod immateriella och materiella anläggningstillgångar

Koncernledningen fastställer bedömd nyttjandeperiod och därmed sammanhängande avskrivning för koncernens immateriella och materiella anläggningstillgångar. Dessa uppskattningar baseras på historisk kunskap om motsvarande tillgångars nyttjandeperiod. Nyttjandeperiod samt bedömda restvärden prövas varje balansdag och justeras vid behov. Redovisade värden för respektive balansdag för immateriella och materiella anläggningstillgångar, se Not 23-27.

Nedskrivningsprövning för goodwill

Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs i Not 2 under avsnitt 2.9 Nedskrivning av icke-finansiella tillgångar. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställs genom beräkning av nyttjandevärde. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras, se Not 23.

Redovisade värden per balansdagen för goodwill fördelade per kassagenererande enhet, se Not 23.

Även om den uppskattade tillväxttakten som tillämpats för diskonterade kassaflöden efter den prognostiserade 5 års perioden hade varit 0 % i stället för ledningens bedömning på 1 %, skulle inget nedskrivningsbehov av goodwill förekomma.

Även om den uppskattade diskonteringsräntan före skatt som tillämpats för diskonterade kassaflöden hade varit 11 % i stället för ledningens bedömning på 9,7 %, skulle inget nedskrivningsbehov av goodwill förekomma.

Värdering av underskottsavdrag

Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för uppskjutna skattefordringar avseende skattemässiga underskottsavdrag. Dessutom undersöker koncernen möjligheten att aktivera nya uppskjutna skattefordringar avseende årets skattemässiga underskottsavdrag ifall det är tillämpligt. Uppskjuten skattefordran är endast upptagen i de fall det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka den temporära skillnaden kan utnyttjas. Redovisade värden för uppskjuten skattefordran för respektive balansdag framgår av Not 21 Inkomstskatter. I Not 21 framgår att ej värderade underskottsavdrag per 2008-12-31 uppgår till 0 MSEK (2007 12: 0 MSEK, 2007 06: 0 MSEK).

Pensioner

Kostnaderna liksom värdet på pensionsförpliktelser för förmånsbaserade pensionsplaner baseras på aktuariella beräkningar som utgår ifrån antaganden om diskonteringsränta, förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, framtida löneökningar, inflation och demografiska förhållanden. Antaganden om diskonteringsränta baserar sig på högkvalitativa placeringar med fast ränta och löptid motsvarande koncernens befintliga pensionsförpliktelser.

Redovisade värden för pensionsskuld för respektive balansdag framgår av Not 36 Avsatt till pensioner.

4.2 Viktiga bedömningar vid tillämpning av företagets redovisningsprinciper

Fördelning av anläggningstillgångar på segment samt goodwill till kassagenererande enheter

De primära segmenten nyttjar gemensamma anläggningstillgångar. Vid redovisning av de gemensamma anläggningstillgångarna per segment har dessa fördelats baserat på respektive segments verksamhetsvolym vilket anses vara en rimlig fördelningsgrund då respektive segments nyttjande av tillgången visas. Motsvarande fördelning har även skett vid fördelning av koncerngemensamma kostnader. Förvärvsgoodwill har fördelats på kassagenererande enheter och segment utifrån en bedömning av vilka enheter som kommer att dra nytta av de synergier etc som rörelseförvärvet skapar. När fördelningen genomförts har ledningen vägt in enheternas uppskattade verksamhetsvolymer samt en bedömning av marknadens utveckling för respektive enhet.

Not 5 | Segmentinformation

Primära segment – Affärsområden

En rörelsegren är en grupp tillgångar och verksamheter som tillhandahåller produkter eller tjänster som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från vad som gäller för andra rörelsegrenar. Duni betraktar rörelsegrenarna, dvs affärsområdena Professional, Retail och Tissue, som primära segment.

Professional omfattar försäljning inom business-till-business sektorn; framförallt restauranger, hotell, catering och storkök. Retail omfattar försäljning inom business-till-konsument sektorn; dagligvaruhandeln såsom matvarubutiker och storköp. Tissue ansvarar för försäljning av tissue och airlaid-material till Duni såväl som till andra kunder. Internpris mellan koncernens olika segment är beräknade enligt marknadsmässiga villkor.

Gemensamma kostnader har fördelats på estimerat utnyttjande av resurserna vilket normalt överensstämmer med verksamhetsvolymen.

De tillgångar och skulder som ingår i respektive affärsområde innefattar allt operativt kapital som används, huvudsakligen varulager, kundfordringar och leverantörsskulder. Därutöver har vissa tillgångar som är gemensamma, framförallt anläggningstillgångar, fördelats. Finansiella skulder, exklusive leverantörsskulder och derivatinstrument, har Duni valt att lägga ofördelat. Se även Not 4.2.

Sekundära segment – Geografiska områden

Geografiska områden tillhandahåller produkter och tjänster inom en ekonomisk miljö som är utsatt för risker och möjligheter som skiljer sig från vad som gäller för andra ekonomiska miljöer. Duni betraktar de geografiska områdena som sekundära segment och redovisar externa intäkter från kunder efter var kunderna är lokaliserade. Tillgångar mäts utifrån var tillgångarna är fysiskt placerade.

Primära segment - Affärsområden

MSEK, 2008-01-01 –2008-12-31 P	rofessional	Retail	Tissue O	fördelat	Kvarvarande verksamheter	Avvecklade verksamheter	TOTALT
Segmentens totala intäkter	2 772	777	1 066	-	4 615	-	4 615
Försäljning mellan segment	-1	0	-515	-	-516	-	-516
Intäkter	2 771	777	551	-	4 099	-	4 099
Rörelseresultat	307	-7	26	-	326	6	332
Finansiella intäkter					8	-	8
Finansiella kostnader					-83	-	-83
Inkomstskatt					-60	-	-60
Årets resultat					191	6	197
Summa tillgångar	2 839	460	512	-	3 811	-	3 811
Summa skulder	689	193	234	1 151	2 267	-	2 267
Investeringar	87	24	28	-	139	-	139
Avskrivningar	-54	-15	-28	-	-97	-	-97

MSEK, 2007-07-01–2007-12-31 P	rofessional	Retail	Tissue O	fördelat	Kvarvarande verksamheter	Avvecklade verksamheter	TOTALT
Segmentens totala intäkter	1 380	441	575	-	2 396	-	2 396
Försäljning mellan segment	0	-	-305	-	-305	-	-305
Intäkter	1 380	441	270	-	2 091	-	2 091
Rörelseresultat	202	14	26	-	242	15	257
Finansiella intäkter					9	-	9
Finansiella kostnader					-86	-	-86
Inkomstskatt					-68	-	-68
Årets resultat					96	15	111
Summa tillgångar	2 569	438	507	-	3 514	-	3 514
Summa skulder	584	186	236	1 092	2 098	-	2 098
Investeringar	57	18	8	-	83	-	83
Avskrivningar	-24	-8	-14	-	-46	-	-46

					Kvarvarande	Avvecklade
MSEK, 2007-01-01–2007-06-30 P	rofessional	Retail	Tissue O	fördelat	verksamheter	verksamheter	TOTALT
Segmentens totala intäkter	1 265	359	541	-	2 165	474	2 639
Försäljning mellan segment	-4	-	-267	-	-271	-40	-311
Intäkter	1 261	359	274	-	1 894	434	2 328
Rörelseresultat	139	-10	22	-	151	465	616
Finansiella intäkter					19	3	22
Finansiella kostnader					-139	0	-139
Inkomstskatt					-28	-11	-39
Årets resultat					3	457	460
Summa tillgångar	2 585	395	555	-	3 535	-	3 535
Summa skulder	604	172	211	1 248	2 235	-	2 235
Investeringar	34	9	6	-	49	14	63
Avskrivningar	-24	-7	-13	-	-44	-17	-61

	Sekundära segment - Geografiska områden

Sekundära segment - Geografiska områden
MSEK	2008-01-01 -2008-12-31	2007-07-01 -2007-12-31	2007-01-01 -2007-06-30
Intäkter
Norden	840	462	404
Centrala Europa	2 409	1 230	1 113
Södra och östra Europa	769	365	346
Övriga världen	81	34	30
Avvecklade verksamheter	-	-	434
Summa intäkter	4 099	2 091	2 328
	2008-01-01 -2008-12-31	2007-07-01 -2007-12-31	2007-01-01 -2007-06-30
Tillgångar
Norden	2 250	2 217	2 273
Centrala Europa	1 269	1 024	944
Södra och östra Europa	292	272	318
Övriga världen	-	1	0
Avvecklade verksamheter	-	-	0
Summa tillgångar	3 811	3 514	3 535
	2008-01-01 -2008-12-31	2007-07-01 -2007-12-31	2007-01-01 -2007-06-30
Investeringar
Norden	45	24	21
Centrala Europa	48	51	27
Södra och östra Europa	46	8	1
Övriga världen	-	-	0
Avvecklade verksamheter	-	-	14
Summa investeringar	139	83	63

Moderbolagets uppdelning av nettoomsättningen redovisas nedan

		Primära segment- Affärsområden
MSEK	2008-01-01 -2008-12-31	2007-07-01 -2007-12-31	2007-01-01 -2007-06-30
Professional	1 013	539	445
Retail	227	159	126
Tissue	4	3	5
Ofördelat	-	-	-
Avvecklade verksamheter	-	-	-
Summa nettoomsättning	1 244	701	576

	Sekundära segment- Geografiska områden
MSEK	2008-01-01 -2008-12-31	2007-07-01 -2007-12-31	2007-01-01 -2007-06-30
Norden	806	443	390
Centrala Europa	329	184	119
Södra och östra Europa	109	74	67
Övriga världen	0	-	0
Avvecklade verksamheter	-	-	-
Summa nettoomsättning	1 244	701	576

Not 6 | Inköp och försäljning mellan koncernbolag

Nedanstående transaktioner avser transaktioner mellan kvarvarande verksamheter:

Inköp och försäljning mellan koncernföretag uppgick till 2 386 MSEK (2007 12: 1 323 MSEK, 2007 06: 1 117 MSEK). Moderbolaget har sålt varor till egna dotterbolag för 433 MSEK (2007 12: 271 MSEK, 2007 06: 185 MSEK) och köpt varor från dotterbolag till ett värde av 672 MSEK (2007 12: 360 MSEK, 2007 06: 193 MSEK). Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter.

Not 7 | Kostnader fördelade per kostnadsslag

		Koncernen
	2008-01-01 -2008-12-31	2007-07-01 -2007-12-31	2007-01-01 -2007-06-30
Förändring av lager av färdiga produkter och produkter i arbete	508	336	291
Råmaterial och förbrukningsmaterial	1 158	529	504
Kostnad för ersättning till anställda	894	421	422
Av- och nedskrivningar	97	46	44
Övriga kostnader	1 173	546	508
Summa rörelsekostnader	3 830	1 878	1 769

Samtliga rörelsekostnader ovan avser kvarvarande verksamheter. Övriga kostnader avser kostnader för fastigheter, hyror, logistikkostnader, marknadsföring, resekostnader etc.

Not 8 | Avskrivningar

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2008-01-01 -2008-12-31	2007-07-01 -2007-12-31	2007-01-01 -2007-06-30	2008-01-01 -2008-12-31	2007-07-01 -2007-12-31	2007-01-01 -2007-06-30
Goodwill	-	-	-	100	50	50
Aktiverade utvecklingskostnader	7	2	2	7	4	-
Varumärken och licenser	2	2	2	2	1	1
Byggnader och markanläggningar	4	2	4	4	2	4
Maskiner och inventarier	84	40	53	9	5	6
Totala avskrivningar	97	46	61	122	62	61
Avskrivning i avvecklade verksamheter	-	-	17
Avskrivning i kvarvarande verksamheter	97	46	44

Avskrivningarna ingår i kostnaden för respektive funktion enligt följande:

		Koncernen			Moderbolaget
	2008-01-01	2007-07-01	2007-01-01	2008-01-01	2007-07-01	2007-01-01
MSEK	-2008-12-31	-2007-12-31	-2007-06-30	-2008-12-31	-2007-12-31	-2007-06-30
Kostnad för sålda varor	79	37	36	9	5	5
Försäljningskostnader	-	-	7	-	-	1
Administrationskostnader	18	9	1	13	7	5
Övriga rörelsekostnader	-	-	-	100	50	50
Totala avskrivningar i kvarvarande verksamheter	97	46	44	122	62	61

Avskrivningar som redovisas under rubriken övriga rörelsekostnader för moderbolaget i tabellen ovan avser i sin helhet avskrivningar på goodwill.

Not 9 | Omstruktureringskostnad / avsättning till omstruktureringsreserv

I det fjärde kvartalet 2008 har Duni tagit en omstruktureringskostnad om 41 MSEK hänförlig till rationaliseringsåtgärder som berör ett drygt hundratal anställda varav knappt hälften är tjänstemän. Dessa åtgärder är i första hand hänförliga till produktionsoptimering mellan de tyska och polska

konverteringsfabrikerna. Duni räknar med att dessa omstruktureringskostnader skall leda till årliga besparingar om ca 50 MSEK. Dessa kommer gradvis få effekt under 2009, med full effekt under andra halvåret.

Omstruktureringskostnader ingår i respektive funktion enligt följande:

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2008-01-01 -2008-12-31	2007-07-01 -2007-12-31	2007-01-01 -2007-06-30	2008-01-01 -2008-12-31	2007-07-01 -2007-12-31	2007-01-01 -2007-06-30
Kostnad för sålda varor	21	-	-	-	-	-
Försäljningskostnader	6	-	-	1	-	-
Administrationskostnader	4	-	-	3	-	-
Övriga rörelsekostnader	10	-	-	10	-	-
Total kostnad i kvarvarande verksamheter	41	0	0	14	0	0

Avsättning till omstruktureringsreserv:

	Koncernen				Moderbolaget
MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30
Ingående balans omstruktureringsreserv	4	6	21	0	0	3
Utnyttjade reserver	-1	-2	-15	0	0	-3
Årets avsättningar	41	-	-	14	-	-
Utgående balans omstruktureringsreserv	44	4	6	14	0	0
Varav kort del	44	4	6	14	0	0
Varav lång del	-	0	0	-	0	0

I mitten av 2004 beslutade styrelsen att genomföra ett omstruktureringsprogram som syftade till kraftigt sänkta kostnader och ökad effektivitet genom såväl reduktion av produktionskapacitet som centralisering av indirekta supportfunktioner. Den totala kostnaden för programmet, som startade 2004 och löpte till 2007 uppgick till närmare 400 MSEK.

Omstruktureringsprogrammet avsåg bland annat omstrukturering av logistik, nedläggning av produktion i Halmstad, nedläggning av konvertering i Skåpafors samt nedstängning av ett flertal försäljningskontor i Europa. Vid 2008 års utgång är reserven för detta omstruktureringsprogram endast 3 MSEK.

Not 10 | Varulager

Utgiften för förändring av varulager samt under året inköpta och sålda varor ingår i posten kostnader för sålda varor och uppgår för koncernen till 2 779 MSEK (2007 12: 1 393 MSEK, 2007 06: 1 259 MSEK). Motsvarande post för moderbolaget uppgår till 849 MSEK (2007 12: 500 MSEK, 2007 06: 390 MSEK).

Koncernens nedskrivningar av varulagret till nettoförsäljningsvärdet

uppgår till 10 MSEK (2007 12: 9 MSEK, 2007 06: 7 MSEK). Moder bolagets redovisade nedskrivningar för varulagret uppgår till 10 MSEK (2007 12: 8 MSEK, 2007 06: 5 MSEK).

Koncernen återförde 6 MSEK (2007 12: 5 MSEK, 2007 06: 4 MSEK) av en nedskrivning av varulagret varav merparten gjordes i kvartal 3, 2008. Det återförda beloppet ingår i kostnader för sålda varor i resultaträkningen.

Not 11 | Ersättning till revisorerna

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2008-01-01 -2008-12-31	2007-07-01 -2007-12-31	2007-01-01 -2007-06-30	2008-01-01 -2008-12-31	2007-07-01 -2007-12-31	2007-01-01 -2007-06-30
Revisionsarvode
- PricewaterhouseCoopers	4,6	3,8	2,8	1,8	1,5	1,1
- Övriga	0,1	0	0	-	-	-
Summa revisionsarvode	4,7	3,8	2,8	1,8	1,5	1,1
Varav avvecklade verksamheter	-	-	0
Kvarvarande verksamheter	4,7	3,8	2,8
Arvode konsulttjänster
- PricewaterhouseCoopers	6,5	2,0	2,3	4,1	0,4	1,7
Summa arvode konsulttjänster	6,5	2,0	2,3	4,1	0,4	1,7
Varav avvecklade verksamheter	-	-	0
Kvarvarande verksamheter	6,5	2,0	2,3

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.

Not 12 | Personal (medelantal)

	2008-01-01 - 2008-12-31
	Män	Kvinnor	Totalt
Moderbolaget
Sverige
Malmö	81	60	141
Totalt moderbolaget	81	60	141
Dotterbolag
Belgien	7	7	14
Danmark	13	13	26
Finland	10	13	23
Frankrike	15	28	43
Italien	1	1	2
Nederländerna	30	13	43
Norge	13	7	20
Polen	148	238	386
Ryssland	5	8	13
Schweiz	14	8	22
Spanien	11	3	14
Storbritannien	31	21	52
Sverige	224	63	287
Tjeckien	7	8	15
Tyskland	501	428	929
Ungern	2	0	2
Österrike	6	3	9
Totalt dotterbolag	1 038	862	1 900
Totalt kvarvarande verksamheter	1 119	922	2 041

		2007-07-01 - 2007-12-31		2007-01-01 - 2007-06-30
	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt
Moderbolaget
Sverige
Malmö	80	58	138	90	65	155
Halmstad	-	-	-	11	6	17
Stockholm	-	-	-	-	-	0
Summa moderbolaget Sverige	80	58	138	101	71	172
Utomlands
Turkiet 1)	-	-	-	-	-	0
Summa moderbolaget utomlands	0	0	0	0	0	0
Totalt moderbolaget	80	58	138	101	71	172
Dotterbolag
Belgien	10	3	13	9	4	13
Danmark	13	5	18	15	10	25
Finland	14	6	20	10	9	19
Frankrike	17	29	46	18	25	43
Italien	1	1	2	1	1	2
Nederländerna	28	21	49	29	21	50
Norge	15	5	20	16	6	22
Polen	157	277	434	147	243	390
Ryssland	5	8	13	4	8	12
Schweiz	13	8	21	14	7	21
Spanien	14	3	17	16	3	19
Storbritannien	34	19	53	36	20	56
Sverige	233	69	302	241	76	317
Tjeckien	8	7	15	7	7	14
Tyskland	504	429	933	489	442	931
Ungern	2	-	2	-	-	-
Österrike	6	2	8	6	2	8
Totalt dotterbolag	1 074	892	1 966	1 058	884	1 942
Totalt kvarvarande verksamheter	1 154	950	2 104	1 159	955	2 114

1) Filialen i Turkiet är under nedläggning from 2006-12-31.

Not 13 | Löner och andra ersättningar

	2008-01-01 - 2008-12-31
MSEK	Löner och ersättningar	Sociala kostnader	Varav pension
Moderbolaget
Sverige	83	42	15
Totalt moderbolaget	83	42	15
Dotterbolag
Belgien	6	2	1
Danmark	11	1	1
Finland	9	2	1
Frankrike	16	7	1
Italien	2	0	0
Nederländerna	21	5	2
Norge	11	3	1
Polen	51	7	0
Ryssland	2	0	0
Schweiz	22	4	1
Spanien	5	1	0
Storbritannien	17	3	1
Sverige	109	44	7
Tjeckien	2	1	0
Tyskland	312	60	2
Ungern	1	0	0
Österrike	4	1	0
Totalt dotterbolag	601	141	18
Totalt kvarvarande verksamheter	684	183	33

	2007-07-01 - 2007-12-31			2007-01-01 - 2007-06-30
L MSEK	öner och ersättningar	Sociala kostnader	Varav L pension	öner och ersättningar	Sociala kostnader	Varav pension
Moderbolaget
Sverige	33	19	8	49	28	8
Turkiet	-	-	-	0	0	0
Totalt moderbolaget	33	19	8	49	28	8
Dotterbolag
Belgien	2	1	0	3	1	0
Danmark	12	0	0	8	0	0
Finland	4	1	1	4	1	1
Frankrike	8	3	1	7	3	1
Italien	1	0	-	0	0	0
Nederländerna	10	3	2	10	2	1
Norge	7	1	0	6	1	0
Polen	23	4	0	19	18	0
Ryssland	2	0	0	0	0	0
Schweiz	7	2	1	6	1	0
Spanien	2	1	-	3	1	0
Storbritannien	10	4	3	10	2	2
Sverige	57	32	2	50	20	4
Tjeckien	1	0	-	1	0	0
Tyskland	139	30	0	139	28	0
Ungern	0	-	-	-	-	-
Österrike	2	0	-	1	0	0
Totalt dotterbolag	287	82	10	267	78	9
Totalt kvarvarande verksamheter	320	101	18	316	106	17

Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelseledamöter m fl och anställda:

	2008-01-01 -2008-12-31		2007-07-01 -2007-12-31		2007-01-01 - 2007-06-30
MSEK	Styrelse, VD, vVD (varav tantiem)	Övriga anställda	Styrelse, VD, vVD (varav tantiem)	Övriga anställda	Styrelse, VD, vVD (varav tantiem)	Övriga anställda
Moderbolaget
Sverige	12(3)	71	1 (0)	32	14 (2)	35
Dotterbolag
Belgien	-(-)	6	1 (-)	1	- (-)	3
Danmark	-(-)	11	- (-)	12	- (-)	8
Finland	-(-)	9	- (-)	4	- (-)	4
Frankrike	-(-)	16	- (-)	8	- (-)	7
Italien	-(-)	2	- (-)	1	- (-)	0
Nederländerna	2(0)	19	0 (-)	10	1 (0)	9
Norge	-(-)	11	- (-)	7	- (-)	6
Polen	4(1)	47	1 (0)	22	1 (0)	18
Ryssland	0(0)	2	0 (-)	2	- (-)	0
Schweiz	4(1)	18	3 (1)	4	1 (-)	5
Spanien	1(0)	4	- (-)	2	- (-)	3
Storbritannien	1(0)	16	1 (0)	9	1 (0)	9
Sverige	-(-)	109	- (-)	57	- (-)	50
Tjeckien	0(0)	2	- (-)	1	- (-)	1
Tyskland	2(0)	310	1 (0)	138	1 (0)	138
Ungern	-(-)	1	-(-)	-	-(-)	-
Österrike	1(0)	3	0 (0)	2	0 (0)	1
Totalt dotterbolag	15(2)	586	7 (1)	280	5 (0)	262
Totalt kvarvarande verksamheter	27(5)	657	8 (1)	312	19 (2)	297

Styrelsearvoden och ledande befattningshavares anställnings- och uppsägningsvillkor

Koncernens styrelse består av 6 (2007 12: 7, 2007 06: 7) personer varav 67 % män (2007 12: 71 %, 2007 06: 71 %).

Övriga ledande befattningshavare utgörs av 9 (2007 12: 10, 2007 06: 10) personer inklusive verkställande direktör varav 100 % män (2007 12: 100 %, 2007 06: 100 %).

Principer

Arvode och annan ersättning till styrelsen, inklusive Dunis styrelseordförande, beslutas av årsstämman. Ersättningen till verkställande direktören samt övriga ledande befattningshavare skall, enligt riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare antagna av årsstämman 7 maj 2008, vara marknadsmässig och utgöras av grundlön, övriga förmåner (innehållande bilförmån), övriga ersättningar (innehållande bland annat bonus, mil-

ersättning och semesterlön) långsiktigt aktierelaterat incitamentsprogram och pension. För närvarande finns inget långsiktigt aktierelaterat incitamentsprogram. Med andra ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören utgör företagsledningen. Pensionsförmåner samt övriga ersättningar till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgår som del av den totala ersättningen.

I enlighet med beslut fattat på årsstämman 7 maj 2008 bestämdes årsarvodet till den nuvarande styrelsens ordförande till 0,5 MSEK medan det årliga arvodet till övriga ledamöter uppgick till 0,25 MSEK per ledamot förutom ledamöter anställda av EQT och Mellby Gård. Därutöver skall arvode för utskottsarbete utgå med 50 000 SEK till ordföranden i ersättningsutskottet samt med 100 000 SEK till ordföranden i revisionsutskottet och med 50 000 SEK till övriga ledamöter i revisionsutskottet.

Nedanstående tabell specificerar hur stor del av ovanstående beslutade arvoden som belastat 2008.

Ersättningar och övriga förmåner under året

G	rundlön / P	ensions-	Övriga	Rörlig
2008-01-01 - 2008-12-31 TSEK	styrelsearvode	kostnad1)	förmåner	lönedel	Summa
Styrelsens ordförande - Peter Nilsson	533	-	-	-	533
Styrelseledamot - Göran Lundqvist avgick 2008-05-07	83	-	-	-	83
Styrelseledamot - Sanna Suvanto-Harsaae	267	-	-	-	267
Styrelseledamot - Harry Klagsbrun	-	-	-	-	0
Styrelseledamot - Pia Rudengren	317	-	-	-	317
Styrelseledamot - Gerold Linzbach avgick 2008-05-07	83	-	-	-	83
Styrelseledamot - Gun Nilsson avgick 2008-05-07	83	-	-	-	83
Styrelseledamot - Anders Bülow tillträdde 2008-05-07	-	-	-	-	0
Styrelseledamot - Magnus Yngen tillträdde 2008-05-07	167	-	-	-	167
Verkställande direktören - Fredrik von Oelreich	3 435	1 218	68	948	5 669
Andra ledande befattningshavare	11 201	2 867	443	4 272	18 783
	16 169	4 085	511	5 220	25 985

¹) Av koncernens pensionskostnader ovan avser 1,6 MSEK moderbolaget.

G 2007-07-01 - 2007-12-31 TSEK	rundlön / P styrelsearvode	ensions- kostnad1)	Övriga förmåner	Rörlig lönedel	Summa
Styrelsens ordförande - Peter Nilsson	83	-	-	-	83
Styrelseledamot - Göran Lundqvist	100	-	-	-	100
Styrelseledamot - Sanna Suvanto-Harsaae	100	-	-	-	100
Styrelseledamot - Harry Klagsbrun tillträdde 2007-08-10	-	-	-	-	0
Styrelseledamot - Pia Rudengren tillträdde 2007-08-10	88	-	-	-	88
Styrelseledamot - Gerold Linzbach	100	-	-	-	100
Styrelseledamot - Gun Nilsson	100	-	-	-	100
Verkställande direktören - Fredrik von Oelreich	1 602	562	14	533	2 711
Andra ledande befattningshavare	5 402	1 694	175	1 270	8 541
	7 575	2 256	189	1 803	11 823

¹) Av koncernens pensionskostnader ovan avser 1,1 MSEK moderbolaget.

G	rundlön / P	ensions-	Övriga	Rörlig
2007-01-01 - 2007-06-30 TSEK	styrelsearvode	kostnad1)	förmåner	lönedel	Summa
Styrelsens ordförande - Göran Lundberg avgick 2007-03-07	83	-	-	-	83
Styrelsens ordförande - Peter Nilsson tillträdde 2007-03-07	125	-	-	-	125
Styrelseledamot - Göran Lundqvist	75	-	-	-	75
Styrelseledamot - Sanna Suvanto-Harsaae	75	-	-	-	75
Styrelseledamot - Juha Lindfors avgick 2007-08-10	-	-	-	-	0
Styrelseledamot - Thomas Von Koch avgick 2007-03-07	-	-	-	-	0
Styrelseledamot - Patrick De Muynck avgick 2007-03-07	-	-	-	-	0
Styrelseledamot - Gerold Linzbach tillträdde 2007-03-07	50	-	-	-	50
Styrelseledamot - Gun Nilsson tillträdde 2007-03-07	50	-	-	-	50
Verkställande direktören - Peter Nilsson avgick 2007-03-31	825	288	18	9 374	10 505
Verkställande direktören - Fredrik von Oelreich tillträdde 2007-04-01	801	279	9	14	1 103
Andra ledande befattningshavare 2007-01-01 - 2007-03-31	600	324	37	3 486	4 447
Andra ledande befattningshavare 2007-04-01 - 2007-06-30	2 697	568	83	900	4 248
	5 381	1 459	147	13 774	20 761

1) Av koncernens pensionskostnader ovan avser 1,2 MSEK moderbolaget.

Bonus

Verkställande direktör och samtliga ledande befattningshavare ingår i ett bonussystem som är baserat på lönsamhets- och kapitalbindningsmål, främst avseende det egna verksamhetsområdet men även koncernmål. Bonussystemet omfattar endast ett år i sänder efter beslut av styrelsen. För verkställande direktör har bonus utgått om 0,9 MSEK under året (2007 12: 0,5 MSEK).

Pensioner

Verkställande direktör

För verkställande direktören föreligger ett särskilt pensionsavtal. Avtalad pensionsålder är 62 år. Duni skall fram till avtalad pensionsålder månatligen avsätta ett belopp motsvarande 35 % av verkställande direktörs månadslön till anvisad tjänstepensionsförsäkring. Pensionskostnaden motsvarar kostnader för avgiftsbestämda pensionsplaner. Avsättningen till tjänstepension skall dock aldrig överstiga vad som är fullt avdragsgillt för Duni. Överskjutande icke avdragsgilla premier skall avtalas som direktpension, tryggad genom företagsägd kapitalförsäkring, pantförskriven till verkställande direktör. Det finns inga andra utestående pensionsförpliktelser till den verkställande direktören.

Övriga ledande befattningshavare

Med pensionsmedförande lön avses fast årslön jämte semesterersättning, ökat med genomsnittet av de tre senast föregående årens tantiem. Därtill kommer löfte om sjukpension samt efterlevandepension.

Pensionen intjänas linjärt under anställningstiden, dvs från anställningsdagen till pensionsålder. Pensionskostnaden motsvarar kostnader för avgiftsbestämda pensionsplaner. De ledande befattningshavarna har pensionsåldern 65 år och normal ITP-plan föreligger, se information angående hantering av Alecta i Not 36 Avsatt till pensioner. Två personer i denna grupp har dock premiebaserat avtal dvs redovisas som avgiftsbestämd plan. Det finns inga utestående pensionsförpliktelser till de övriga ledande befattningshavarna. Fram till och med september 2008 hade en person en avtalad pensionsålder om 60 år. Denne har ett avtal om utökad pensionsrätt som komplement till den kollektivt avtalade ITP-planen. Beslut om utökad pensionsrätt fattas av koncernchef eller koncernens styrelseordförande.

Duni betalar varje månad in ett kontant pensionsbidrag i enlighet med var ledande befattningshavares individuella pensionsplan. Riktlinjerna antagna på årsstämman den 7 maj 2008 innebär att pensionsbidraget till bolagets ledande befattningshavare aldrig får överstiga 35 % av lönen

Avgångsvederlag

Verkställande direktör

Verkställande direktören har ett särskilt avtal om avgångsvederlag Avgångsvederlaget ger ersättning för 12 månader efter en uppsägningstid på sex månader. Endast företaget äger rätt att utlösa avtalet.

Verkställande direktören har rätt att säga upp sin anställning med en uppsägningstid om 6 månader. Ingen rätt till avgångsvederlag föreligger om verkställande direktören säger upp sig själv.

Övriga ledande befattningshavare

Avgångsvederlag uppgår till mellan 6 och 12 månadslöner efter en uppsägningstid på 3-12 månader, där endast företaget äger rätt att utlösa avtalen.

Berednings- och beslutsprocess

Ersättningsutskottet bereder frågor om ersättning till Dunis ledande befattningshavare utifrån de av årsstämman antagna riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare samt förhandlar med verkställande direktören om dennes ersättning.

Ersättningsutskottet och dess ordförande utses årligen vid det konstituerande styrelsemötet och består av minst tre av Dunis styrelseledamöter, varav en skall vara Dunis styrelseordförande. Övriga ledamöter i ersättningsutskottet skall enligt Dunis arbetsordning vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Ersättningsutskottet skall sammanträda minst tre gånger om året. Dunis verkställande direktör skall delta i ersättningsutskottets möten förutom då frågor om ersättning till verkställande direktören behandlas.

Dunis ersättningsutskott är ansvarigt för att förbereda frågor rörande ersättningar och andra förmåner för bolagsledningen. Beslut fattas därefter av Dunis styrelse. Ersättningsutskottet deltar också i förberedandet av förslag för antagandet av eventuella aktierelaterade incitamentsprogram inom Duni. Under 2008 hade ersättningsutskottet fyra protokollförda möten.

Not 14 | Sjukfrånvaro Moderbolaget

	2008-01-01 -2008-12-31	2007-07-01 -2007-12-31	2007-01-01 -2007-06-30
Sjukfrånvaro	1,2 %	1,2 %	1,2 %
- långtidssjukfrånvaro	1,2 %	1,0 %	1,1 %
- sjukfrånvaro män	0,6 %	1,1 %	1,1 %
- sjukfrånvaro kvinnor	2,2 %	1,3 %	1,4 %
- anställda -29 år	0,8 %	0,7 %	0,6 %
- anställda 30-49 år	1,2 %	1,4 %	1,4 %
- anställda 50- år	1,6 %	0,8 %	1,0 %

Not 15 | Övriga rörelseintäkter

	Koncernen			Moderbolaget
	2008-01-01 -2008-12-31	2007-07-01 -2007-12-31	2007-01-01 -2007-06-30	2008-01-01 -2008-12-31	2007-07-01 -2007-12-31	2007-01-01 -2007-06-30
Statliga stöd	0	-	-	-	-	-
Hyresintäkter	13	4	4	12	4	4
Valutakursvinster	41	13	15	8	5	5
Förändring verkligt värde - energiderivat	-	2	5	-	-	-
Förändring verkligt värde - valutaderivat	1	7	-	1	7	-
Administrativa tjänster	-	-	0	197	95	53
Realisationsvinst Duni Americas	-	-	-	6	15	-
Övriga poster	2	3	2	-	-	1
Summa övriga rörelseintäkter	57	29	26	224	126	63

Den koncernmässiga realisationsvinsten vid avyttringen av Duni Americas redovisas i resultat för avvecklade verksamheter, se separat Not 43.

Not 16 | Statliga stöd

Inga statliga stöd har erhållits under åren 2007-2008. Detta gäller både koncernen och moderbolaget.

Not 17 | Övriga rörelsekostnader

		Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2008-01-01	2007-07-01	2007-01-01	2008-01-01	2007-07-01 -2007-12-31	2007-01-01
	-2008-12-31	-2007-12-31	-2007-06-30	-2008-12-31		-2007-06-30
Förändring verkligt värde - energiderivat	9	-	-	-	-	-
Förändring verkligt värde - valutaderivat	40	8	6	40	8	6
Valutakursförluster	42	6	6	18	2	3
Avskrivningar	-	-	-	100	50	50
Administrativa tjänster	-	-	-	38	17	12
Hyreskostnader	19	-	-	19	-	-
Övriga poster	14	3	3	10	0	29
Summa övriga rörelsekostnader	124	17	15	225	77	100

Not 18 | Valutakursdifferenser ß netto

	Koncernen			Moderbolaget
	2008-01-01 -2008-12-31	2007-07-01	2007-01-01	2008-01-01	2007-07-01	2007-01-01
MSEK		-2007-12-31	-2007-06-30	-2008-12-31	-2007-12-31	-2007-06-30
Rörelseresultat
Förändring verkligt värde - valutaderivat	-39	-1	-6	-39	-1	-6
Övriga valutakursdifferenser i rörelseresultatet	-2	7	9	-10	3	2
Summa valutakursdifferenser i rörelseresultatet	-41	6	3	-49	2	-4
Finansiella poster
Förändring verkligt värde - valutaderivat	2	9	-4	2	9	-4
Valutakursdifferenser i finansiella poster	2	-13	-3	15	-11	1
Summa valutakursdifferenser i finansiella poster	4	-4	-7	17	-2	-3
Totala kursdifferenser i resultaträkningen -netto	-37	2	-4	-32	0	-7

Not 19 | Resultat från finansiella poster

		Koncernen			Moderbolaget
	2008-01-01	2007-07-01	2007-01-01	2008-01-01	2007-07-01 -2007-12-31	2007-01-01 -2007-06-30
MSEK	-2008-12-31	-2007-12-31	-2007-06-30	-2008-12-31
Finansiella intäkter
Ränteintäkter, externa placeringar	8	9	19	4	7	7
Ränteintäkter, koncernföretag	-	-	-	38	12	21
Totala finansiella intäkter	8	9	19	42	19	28
Finansiella kostnader
Räntekostnader, externa lån	-71	-57	-42	-64	-52	-39
Räntekostnader, efterställda lån	-	-14	-92	-	-14	-92
Räntekostnader, pension	-10	-4	-4	-7	-2	-3
Räntekostnader, koncernföretag	-	-	-	-8	-3	-4
Förändring verkligt värde ränteswap	-4	-7	8	-4	-7	8
Förändring verkligt värde valutaterminer	2	9	-4	2	9	-4
Övriga finansiella kostnader	0	-13	-5	12	-11	8
Totala finansiella kostnader	-83	-86	-139	-69	-80	-126

Räntedelen i årets pensionskostnad är redovisad bland räntekostnader. Den i moderbolaget använda räntesatsen är av PRI angivna 5,7 % (2007 12: 4,2 %, 2007 06: 4,2 %) beräknad på genomsnittet av ingående och utgående belopp på posten "Avsatt till pensioner".

Bland övriga finansiella intäkter och kostnader redovisas bankavgifter samt kurseffekter på finansiella lån och placeringar. Eftersom Duni huvudsakligen är låntagare redovisas effekten i sin helhet bland räntekostnader.

Not 20 | Resultat från andelar i koncernföretag

Moderbolaget har under året erhållit utdelning från dotterbolag uppgående till 351 MSEK (2007 12: 0 MSEK, 2007 06: 77 MSEK).

Not 21 | Inkomstskatt

		Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2008-01-01 -2008-12-31	2007-07-01 -2007-12-31	2007-01-01 -2007-06-30	2008-01-01 -2008-12-31	2007-07-01 -2007-12-31	2007-01-01 -2007-06-30
Aktuell skatt för året	-41	-35	-42	30	45	0
Aktuell skatt hänförlig till tidigare år	16	-6	1	0	0	-
Uppskjuten skatt	-35	-27	2	-27	-39	36
Skatt på årets resultat	-60	-68	-39	3	6	36
varav avvecklade verksamheter	-	-	-11
Kvarvarande verksamheter	-60	-68	-28

Uppskjuten skatt i kvarvarande verksamheter i resultaträkningen består av följande poster:

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2008-01-01 -2008-12-31	2007-07-01 -2007-12-31	2007-01-01 -2007-06-30	2008-01-01 -2008-12-31	2007-07-01 -2007-12-31	2007-01-01 -2007-06-30
Uppskjuten skatt, internvinst i lager	-3	-3	0	-	-	-
Uppskjuten skatt, obeskattade reserver	-3	4	1	-	-	-
Uppskjuten skatt, värderade förlustavdrag	-45	-27	17	-39	-42	32
Uppskjuten skatt, övrigt	16	-1	-13	12	3	4
Uppskjuten skatt kvarvarande verksamheter	-35	-27	5	-27	-39	36
Uppskjuten skatt avvecklade verksamheter	-	-	-3

Moderbolaget har erhållit koncernbidrag från Rexcell Tissue & Airlaid AB för hela 2007 i december 2007.

Inkomstskatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användning av vägd genomsnittlig skattesats för resultaten i de konsoliderade företagen enligt följande:

		Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2008-01-01 -2008-12-31	2007-07-01 -2007-12-31	2007-01-01 -2007-06-30	2008-01-01 -2008-12-31	2007-07-01 -2007-12-31	2007-01-01 -2007-06-30
Redovisat resultat före skatt,
kvarvarande verksamheter	251	165	31	-	-	-
Redovisat resultat före skatt, avvecklade verksamheter (se Not 43)	6	15	468	-	-	-
Redovisat resultat före skatt	257	180	499	181	-81	-149
Skatt enligt gällande skattesats	-72	-50	-140	-51	23	42
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader	-5	-8	-32	-22	-17	-22
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	9	6	158	101	5	22
Omvärdering av tidigare redovisade underskottsavdrag	-4	-	-	-	-	-
Effekt av utländska skattesatser	4	-5	-21	0	0	0
Skatteintäkt/kostnad pga ändrad skattesats	-20	1	0	-21	-	-
Aktuell skatt hänförlig till tidigare år	28	-12	-5	-4	-5	-6
Skatt på årets resultat enligt resultaträkningen	-60	-68	-39	3	6	36
varav avvecklade verksamheter	-	-	-11
Skatt på årets resultat i kvarvarande verksamheter	-60	-68	-28

Skattesats

Moderbolagets gällande skattesats för inkomstskatt är 28 % (2007 12: 28 %, 2007 06: 28 %).

Från och med räkenskapsåret 2009 sänks skattesatsen i Sverige, moderbolaget, till 26,3 %. Denna effekt har tagits hänsyn till i uppskjuten skatteberäkning i de svenska bolagen.

Temporära skillnader

Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika. Förändring i uppskjutna skattefordringar och skulder under året, utan hänsyn tagen till kvittningar som gjorts inom samma skatterätt.

Uppskjutna skattefordringar

			Finansiella
MSEK, Koncernen	Förlustavdrag	Internvinst	instrument	Övrigt *	Summa
Per 1 juli 2007	404	10	2	16	432
Redovisat i resultaträkningen kvarvarande verksamheter	-27	-3	0	-5	-35
Redovisat i resultaträkningen avvecklade verksamheter	-	-	-	-	0
Redovisat direkt i eget kapital	-	-	-	-	0
Minskning genom avyttring av rörelse	-	-	-	-	0
Valutakursdifferenser	-1	-1	-	0	-2
Per 31 december 2007	376	6	2	11	395
Redovisat i resultaträkningen kvarvarande verksamheter	-24	-3	11	10	-6
Redovisat direkt i eget kapital	0	0	-	0	0
I resultaträkningen redovisad effekt av ändrade skattesatser	-21	0	-	1	-20
Valutakursdifferenser	-2	0	-	0	-2
Per 31 december 2008	329	3	13	22	367

*Övrigt avser bl a uppskjuten skatt på osäkra kundfordringar och avsättning för omstruktureringskostnader.

Redovisad effekt av ändrade skattesatser härör sig till den svenska verksamheten, se även rubriken "skattesats" ovan. Förlustavdragen hänför sig i allt väsentligt till genomförda omstruktureringar. För värdering av förlustavdrag se Not 4.1. Det är idag ledningens bedömning att utförda omstruktureringsåtgärder framöver kommer att leda till skattemässiga överskott

mot vilka de skattemässiga underskotten kommer att kunna utnyttjas. Det finns förlustavdrag i Duni AB:s filial i Turkiet om ca 4,8 MSEK men det är inte uppbokat någon uppskjuten skatt på dessa då Duni gjort bedömningen att de inte kommer att kunna utnyttjas eftersom filialen i Turkiet är under nedläggning.

Uppskjutna skatteskulder

	Obeskattade	Finansiella
MSEK, Koncernen	reserver	instrument	Övrigt *	Summa
Per 1 juli 2007	19	4	5	28
Redovisat i resultaträkningen kvarvarande verksamheter	-4	-2	-2	-8
Redovisat i resultaträkningen avvecklade verksamheter	-	-	-	0
Redovisat direkt i eget kapital	-	-	-	0
Minskning genom avyttring av rörelse	-	-	-	0
Valutakursdifferens	-1	-	0	-1
Per 31 december 2007	14	2	3	19
Redovisat i resultaträkningen kvarvarande verksamheter	3	0	6	9
Redovisat direkt i eget kapital	-	-	-	0
Minskning genom avyttring av rörelse	-	-	-	0
Valutakursdifferens	-	-	0	0
Per 31 december 2008	17	2	9	28

*Övrigt avser bl a uppskjuten skatt på osäkra kundfordringar och avsättning för omstruktureringskostnader.

Den uppskjutna skatten är värderad enligt respektive lands gällande skattesats.

		Uppskjutna skattefordringar U
		Finansiella		Finansiella
MSEK, Moderbolaget	Förlustavdrag	instrument	Summa	instrument
Per 1 juli 2007	393	2	395	4
Redovisat i resultaträkningen	-42	1	-41	-2
Redovisat direkt i eget kapital	-	-	0	-
Valutakursdifferenser	-	-	0	-
Per 31 december 2007	351	3	354	2
Redovisat i resultaträkningen	-39	12	-27	0
Redovisat direkt i eget kapital	-	-	0	-
Valutakursdifferenser	-1	-	-1	-
Per 31 december 2008	311	15	326	2

Minskningen i förlustavdrag består av 18,5 MSEK avseende utnyttjande av förlustavdrag i moderbolaget samt 21 MSEK avseende omräkning av uppskjutna skattefordringar pga sänkt skattesats från 28 % till 26,3 % från den 1 januari 2009.

Uppskjutna skattefordringar och skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. De kvittade beloppen är som följer:

		Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30
Uppskjutna skattefordringar
Utnyttjas efter mer än 12 månader	329	376	404	312	351	393
Utnyttjas inom 12 månader	38	19	28	14	3	2
	367	395	432	326	354	395
Uppskjutna skatteskulder
Utnyttjas efter mer än 12 månader	17	14	19	-	-	-
Utnyttjas inom 12 månader	11	5	9	2	2	4
	28	19	28	2	2	4
Netto uppskjuten skattefordran/ -skuld	339	376	404	324	352	391
Nettoförändringen avseende uppskjutna skatter är enligt följande:
Ingående balans	376	404	415	352	391	354
Valutakursdifferenser	-2	-1	-	-1	0	1
Ökning genom rörelseförvärv	-	-	-	-	-	-
Minskning genom avyttring av rörelse	-	-	-13	-	-	-
Redovisat i resultaträkningen kvarvarande verksamheter	-35	-27	5	-27	-39	36
Redovisat i resultaträkningen avvecklade verksamheter	-	-	-3	-	-	-
Skatt som redovisats i eget kapital	-	-	-	-	-	-
Utgående balans	339	376	404	324	352	391

Skatt avseende poster som redovisats direkt mot eget kapital.

Uppskjutna skatter redovisade i eget kapital under året framgår nedan:

		Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30
Koncernbidrag	-	-	-	31	45	-
Uppskjutna skatter redovisade i eget kapital	0	0	0	31	45	0

Not 22 | Resultat per aktie

På en extra bolagsstämma den 28 augusti 2007 beslutades att genomföra en split om 8:1. Antalet aktier gick därmed från 5 874 879 till 46 999 032 stycken aktier. Detta har beaktats för samtliga år vid beräkningar om resultat per aktie nedan.

(a) Före utspädning

Resultat per aktie före utspädning är beräknade med följande resultat och antal aktier:

Kvarvarande verksamheter

	2008-01-01 -2008-12-31	2007-07-01 -2007-12-31	2007-01-01 -2007-06-30
Resultat för kvarvarande verksamheter	191	96	3
Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier (tusental)	46 999	46 999	46 999
Resultat per aktie före utspädning (kr per aktie)	4,06	2,04	0,06

Avvecklade verksamheter

	2008-01-01 -2008-12-31	2007-07-01 -2007-12-31	2007-01-01 -2007-06-30
Resultat för avvecklade verksamheter som är hänförligt till moderbolagets aktieägare	6	15	457
Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier (tusental)	46 999	46 999	46 999
Resultat per aktie före utspädning (kr per aktie)	0,13	0,32	9,72
Verksamheterna totalt	4,19	2,36	9,78

b) Efter utspädning

Moderbolaget har haft två slag av potentiella stamaktier, nämligen konvertibla skuldebrev och aktieoptioner (för detaljerad information, se Not 34). Dessa löstes in respektive förföll den 31 mars 2007 utan att ge upphov till någon ökning av antalet aktier. Första halvåret 2007 uppkom en mindre utspädningseffekt, vilket innebär en justering av genomsnittligt antal aktier och årets resultat enligt följande:

	2007-01-01 -2007-06-30
Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier (tusental)	46 999
Justeringar för: – Konvertibla skuldebrev (tusental)	108
– Aktieoptioner (tusental)	560
Vägt genomsnittligt antal stamaktier för beräkning av resultat per aktie
efter utspädning (tusental)	47 667

Eftersom räntekostnaden för konvertiblerna var 0 MSEK påverkas inte täljaren. Vid beräkning av genomsnittligt antal aktier har hänsyn tagits till att de potentiella aktierna bara var utestående under de tre första månaderna 2007.

	2008-01-01 -2008-12-31	2007-07-01 -2007-12-31	2007-01-01 -2007-06-30
Resultat per aktie efter utspädning för kvarvarande verksamheter (kr per aktie)	4,06	2,04	0,06
Resultat per aktie efter utspädning för avvecklade verksamheter (kr per aktie)	0,13	0,32	9,59
Resultat per aktie efter utspädning för verksamheterna totalt (kr per aktie)	4,19	2,36	9,65

Not 23 | Immateriella tillgångar

		Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30
Goodwill
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	1 199	1 199	2 145	2 053	2 053	2 053
Investeringar	-	-	0	-	-	-
Omräkningsdifferenser	-	-	14	-	-	-
Försäljningar och utrangeringar	-	-	-960	-	-	-
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	1 199	1 199	1 199	2 053	2 053	2 053
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	-	-	-	-1 154	-1 104	-1 054
Årets avskrivningar	-	-	-	-100	-50	-50
Försäljningar och utrangeringar	-	-	-	-	-	-
Omräkningsdifferenser	-	-	-	-	-	-
Utgående ackumulerade avskrivningar	0	0	0	-1 254	-1 154	-1 104
Nedskrivningar
Ingående ackumulerade nedskrivningar	-	-	-	-	-	-
Omräkningsdifferenser	-	-	-	-	-	-
Utgående ackumulerade nedskrivningar	0	0	0	0	0	0
Utgående bokfört värde	1 199	1 199	1 199	799	899	949

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30
Varumärken och licenser
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	76	72	77	75	71	70
Investeringar	0	4	1	-	4	1
Försäljningar och utrangeringar	-3	-	-6	-3	-	-
Omklassificeringar	-8	-	-	-8	-	-
Omräkningsdifferenser	1	0	0	-	-	-
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	66	76	72	64	75	71
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	-69	-67	-69	-68	-66	-65
Årets avskrivningar	-2	-2	-2	-2	-1	-1
Försäljningar och utrangeringar	3	-	4	3	-	-
Omklassificeringar	7	-	-	8	-	-
Omräkningsdifferenser	0	0	0	-	-1	-
Utgående ackumulerade avskrivningar	-61	-69	-67	-59	-68	-66
Utgående bokfört värde	5	7	5	5	7	5

		Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30
Aktiverade utvecklingskostnader
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	37	29	55	25	0	-
Investeringar	0	6	-	-	25	-
Försäljningar och utrangeringar	-	-	-45	-	-	-
Omklassificeringar	13	2	18	14	-	-
Omräkningsdifferenser	0	0	1	-	-	-
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	50	37	29	39	25	0
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	-15	-13	-48	-4	0	-
Årets avskrivningar	-7	-2	-2	-7	-4	-
Försäljningar och utrangeringar	-	-	38	-	-	-
Omklassificeringar	-8	-	-	-8	-	-
Omräkningsdifferenser	0	0	-1	-	-	-
Utgående ackumulerade avskrivningar	-30	-15	-13	-19	-4	0
Utgående bokfört värde	20	22	16	20	21	0
Immateriella tillgångar totalt	1 224	1 228	1 220	824	927	954

Som en metod att begränsa utsläppen av koldioxid införde EU 2005 ett system för utsläppsrättigheter. För perioden 2005 till och med 2007 har Duni tilldelats 56,2 ton samt därutöver inköpt 6 ton. För perioden 2008 till och med 2012 har Duni tilldelats 84,7 ton, under 2008 har det därutöver köpts 3 ton. Totalt har 19,7 ton förbrukats 2005, 21,3 ton 2006, 15,8 ton 2007 och 18,8 ton 2008. Överskjutande rätter har annullerats då de inte kan utnyttjas för framtiden. Erhållna utsläppsrättigheter redovisas som immateriella tillgångar bokförda till anskaffningsvärdet noll.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Enligt tidigare redovisningsregler har goodwill inte fördelats på kassagenererande enheter. Nedskrivningstest av goodwill har utförts vid räkenskapsårens slut 2008-12-31, 2007-12-31 och 2007-06-30. Vid införande av IFRS har fördelning av koncernens goodwillposter skett genom användande av fördelningsnycklar, se Not 4.2. Goodwill fördelas på koncernens kassagenererande enheter identifierade per affärsområde enligt nedan;

	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30
Professional	1 199	1 199	1 199

Prövning av nedskrivningsbehov av goodwill sker årligen samt då indikationer på att nedskrivningsbehov föreligger. Återvinningsbart belopp för kassagenererande enheter fastställs baserat på beräkningar av nyttjandevärden. Beräkningarna utgår från uppskattade framtida kassaflöden före skatt baserade på finansiella prognoser som godkänts av företagsledningen och som täcker innevarande år samt en femårsperiod. Kassaflöden bortom denna period extrapoleras med hjälp av bedömd tillväxttakt. Tillväxttakten överstiger inte den långfristiga tillväxttakten för branschen som helhet. Under prognosperioden är tillväxttakten för Professional beräknad till 2 % per år i genomsnitt och till 1 % som vägd genomsnittlig tillväxttakt bortom prognosperioden.

Väsentliga antaganden som använts för beräkningar av nyttjandevärden är i huvudsak vinstmarginal, tillväxttakt och nominell diskonteringsränta om 9,7 %. Diskonteringsränta före skatt är använd vid nuvärdeberäkning av uppskattade framtida kassaflöden.

Företagsledningen har fastställt vinstmarginal och tillväxttakt baserat på tidigare resultat och sina förväntningar på marknadsutvecklingen. De diskonteringsräntor som används anges före skatt och återspeglar specifika risker i affärsområdet.

Företagsledningen bedömer att rimligt möjliga förändringar i de väsentliga antaganden som använts i beräkningarna inte skulle ha så stora effekter att de var och en för sig skulle reducera återvinningsvärdet till ett värde som är lägre än det redovisade värdet.

Not 24 | Byggnader, mark och markanläggningar

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30
Byggnader
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	124	125	321	117	118	118
Investeringar	0	-	1	-	-	-
Försäljningar och utrangeringar	-	0	-204	-	-	-
Omklassificeringar	4	0	0	3	-	-
Omräkningsdifferenser	0	-1	7	0	-1	-
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	128	124	125	120	117	118
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	-85	-83	-214	-83	-82	-78
Årets avskrivningar	-4	-2	-4	-4	-2	-4
Försäljningar och utrangeringar	-	-	140	-	-	-
Omklassificeringar	-2	-	0	-2	-	-
Omräkningsdifferenser	0	0	-5	-	1	-
Utgående ackumulerade avskrivningar	-91	-85	-83	-89	-83	-82
Utgående bokfört värde	37	39	42	31	34	36
Taxeringsvärde Sverige	35	38	38	35	38	38
Mark och markanläggningar Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	18	18	36	5	5	5
Investeringar	-	-	-	-	-	-
Försäljningar och utrangeringar	-	-	-19	-	-	-
Omklassificeringar	-3	-	-	-3	-	-
Omräkningsdifferenser	0	0	1	-	-	-
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	15	18	18	2	5	5
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	-2	-2	-9	-2	-2	-2
Årets avskrivningar	0	0	0	0	0	0
Försäljningar och utrangeringar	-	-	7	-	-	-
Omklassificeringar	2	-	-	2	-	-
Omräkningsdifferenser	-	-	0	-	-	-
Utgående ackumulerade avskrivningar	0	-2	-2	0	-2	-2
Uppskrivningar
Ingående ackumulerade uppskrivningar	-	-	-	12	12	12
Utgående ackumulerade uppskrivningar	-	-	-	12	12	12
Utgående bokfört värde	15	16	16	14	15	15
Taxeringsvärde Sverige	24	20	20	24	20	20
Byggnader, mark och markanläggningar	52	55	58	45	49	51

Duni innehar inga byggnader under finansiell leasing.

Not 25 | Maskiner och andra tekniska anläggningar

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	1 073	1 010	2 057	44	42	41
Investeringar	25	25	21	4	4	5
Försäljningar och utrangeringar	-15	-6	-1 155	-11	-3	-5
Omklassificeringar	57	21	43	-3	1	1
Omräkningsdifferenser	72	23	45	-	-	-
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	1 212	1 073	1 010	34	44	42
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	-782	-737	-1 620	-33	-31	-29
Årets avskrivningar	-68	-32	-42	-5	-3	-4
Försäljningar och utrangeringar	20	4	974	11	1	4
Omklassificeringar	3	1	-15	1	0	-2
Omräkningsdifferenser	-51	-18	-34	-	-	-
Utgående ackumulerade avskrivningar	-878	-782	-737	-26	-33	-31
Nedskrivningar
Ingående ackumulerade nedskrivningar	-3	-3	-6	-	-	-
Årets nedskrivningar	-	-	-	-	-	-
Försäljningar och utrangeringar	-	-	3	-	-	-
Omräkningsdifferenser	0	0	0	-	-	-
Utgående ackumulerade nedskrivningar	-3	-3	-3	0	0	0
Utgående bokfört värde	331	288	270	8	11	11

Maskiner och andra tekniska anläggningar under finansiell leasing ingår i ovanstående tabell för koncernen med 4 MSEK (2007 12: 0 MSEK, 2007 06: 0 MSEK) i anskaffningsvärde och 2 MSEK (2007 12: 0 MSEK, 2007 06: 0 MSEK) i ackumulerad avskrivning.

Moderbolaget har inga maskiner och andra tekniska anläggningar under finansiell leasing.

Not 26 | Inventarier, verktyg och installationer

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	274	284	367	58	58	57
Investeringar	21	12	14	3	2	1
Försäljningar och utrangeringar	-48	-4	-113	-31	-	-
Omklassificeringar	8	-23	9	3	-	-
Omräkningsdifferenser	26	5	7	-	-2	-
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	281	274	284	33	58	58
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	-227	-230	-311	-51	-50	-48
Årets avskrivningar	-16	-8	-11	-4	-2	-2
Försäljningar och utrangeringar	48	3	99	31	-	0
Omklassificeringar	-2	12	-2	-1	-	-
Omräkningsdifferenser	-20	-4	-5	-	1	-
Utgående ackumulerade avskrivningar	-217	-227	-230	-25	-51	-50
Utgående bokfört värde	64	47	54	8	7	8

76

Not 27 | Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	42	17	71	4	5	14
Investeringar	94	36	26	10	1	8
Försäljningar	-	-	-44	-	-	-15
Omklassificeringar	-71	-12	-38	-6	-2	-2
Omräkningsdifferenser	2	1	2	-	-	-
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	67	42	17	8	4	5
Utgående bokfört värde	67	42	17	8	4	5

Not 28 | Andelar i koncernföretag

O	rganisations- nummer	Säte	Antal aktier & andelar	Kapital- andel, %	Bokfört värde TSEK
Svenska dotterbolag
Rexcell Tissue & Airlaid AB	556193-9769	Skåpafors	12 000	100	81 440
Finess Borrby AB	556262-2604	Malmö	1 000	100	0
					81 440
Utländska dotterbolag
Duni Holding BV	23068767	Breda, NL	260 731	100	597 856
Duni Verwaltungs GmbH	O snabrück HRB 19689	Bramsche, DE		(100)	(€ 20 467)
Duni Holding S.A.S	3493099300031	Pontcharra, FR		(100)	(€ 2 871)
Duni Benelux B.V.	23052488	Breda, NL		(100)	(€ 7 250)
Duni Ltd.	897172	Runcorn, GB		(100)	(€ 8 395)
Duni A/S	161.454	Köpenhamn, DK		(100)	(€ 1 981)
Duni Holding Norge A/S	962346057	Oslo, NO		(100)	(€ 370)
Duni Holding OY	-	Helsingfors, FI		(100)	(€ 1 578)
Duni Iberica S.L	-	Tarragona, ES	200 000	100	23 176
Duni Poland s.p.z.o.o	KRS no. 40401	Poznan, PL	15 300	100	22 352
Duni Sales Poland s.p.z.o.o	KRS no. 254481	Poznan, PL	1 000	100	1 190
Duni EFF s.p.z.o.o	KRS no. 249084	Poznan, PL	1 000	100	1 130
Duni (CZ) s.r.o.	65410106	Kladno, CZ	1	100	6 740
Duni AG	-	Rotkreutz, CH	400	100	578
Duni ZAO	7816110025	St Petersburg, RU	1	100	11
Duni Beteiligungsgesellschaft mbH	Osnabrück HR B20099	Bramsche, DE	1	100	3 076
Duni Holding OY	-	Helsingfors, FI			6 443
					662 552
Andelar i koncernbolag					743 992

Denna årsredovisning och koncernredovisning kommer att finnas tillgänglig på Bolagsverket i Sverige och frigör därmed Duni GmbH & Co KG, som dotterbolag till Duni AB, från dess åtaganden att publicera sin årsredovisning enligt de tyska bolagsreglerna Art. 264b, tysk handels kod (HGB).

	Moderbolaget
TSEK	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30
Ingående värde andelar i koncernbolag	743 992	743 992	2 000 175
Årets investeringar	-	-	-
Aktieägartillskott	-	-	-
Årets avyttringar	-	-	-1 253 833
Årets nedskrivningar	-	-	-2 350
Utgående värde andelar i koncernbolag	743 992	743 992	743 992

Not 29 | Andra långfristiga fordringar

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30
Övriga poster	2	3	2	1	2	0
Summa andra långfristiga fordringar	2	3	2	1	2	0

Övriga poster avser främst lånefordringar värderade till upplupet anskaffningsvärde.

Spärrade medel och lånefordringar löper i huvudsak med rörlig ränta varför verkligt värde bedöms motsvaras av det bokförda värdet.

Not 30 | Kundfordringar och andra fordringar

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30
Kundfordringar	731	546	653	126	129	148
Fordringar hos koncernföretag	-	-	-	82	113	138
Övriga fordringar	98	156	135	30	33	59
Kortfristiga finansiella fordringar, externt	-	-	-	-	0	3
Kortfristiga finansiella fordringar, internt	-	-	-	672	288	349
Summa kundfordringar och andra fordringar	829	702	788	910	563	697

För kreditrisker och exponeringar se Not 3.1.b

Övriga fordringar ovan avser:

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30
Fordringar på leverantörer	10	5	5	-	0	0
Momsfordran	61	97	117	30	33	59
Factoring	5	35	-	-	-	-
Övriga fordringar	22	19	13	0	0	0
Summa övriga fordringar	98	156	135	30	33	59

Per den 31 december 2008 har Duni redovisat en förlust avseende nedskrivning av kundfordringar på 1 MSEK (2007 12: 1 MSEK, 2007 06: 3 MSEK). Reserven för osäkra kundfordringar för kvarvarande verksamheter uppgick till 15 MSEK per den 31 december 2008 (2007 12: 11 MSEK,

2007 06: 8 MSEK). De individuellt bedömda fordringarna där nedskrivningsbehov föreligger avser i huvudsak grossister som oväntat hamnat i en svår ekonomisk situation. Bedömning har gjorts att en del av fordringarna förväntas kunna återvinnas.

Kreditexponering:

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30
Kundfordringar ej förfallna eller nedskrivna	635	494	580	114	118	141
Kundfordringar förfallna men ej nedskrivna	95	52	73	12	11	7
Kundfordringar nedskrivna	16	11	8	1	1	0
Reserv för osäkra kundfordringar	-15	-11	-8	-1	-1	0
Totalt kundfordringar	731	546	653	126	129	148

Kreditrisken i kundfordringar som varken är förfallna eller nedskrivna bedöms inte som stor. Den geografiska spridningen, historiken Duni har om sina kunder samt sannolikheten att alla kunder skulle få eventuella

betalningssvårigheter på samma gång gör att Duni inte ser någon anledning till nedskrivningsbehov i denna kategori. Ingen enskild fordran överstiger cirka 7 % av de totala ej förfallna eller nedskrivna kundfordringarna.

Förfallotid för förfallna men ej nedskrivna kundfordringar:

		Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30
Mindre än 1 månad	84	36	39	8	8	4
1-3 månader	6	11	19	1	3	2
3-6 månader	1	5	10	0	2	1
Mer än 6 månader	4	0	5	3	-2	0
Summa	95	52	73	12	11	7

Förfallotid för nedskrivna kundfordringar:

MSEK		Koncernen		Moderbolaget
	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30
Mindre än 3 månader	1	0	2	0	0	0
3-6 månader	3	1	2	0	0	-
Mer än 6 månader	12	10	4	1	1	-
Summa	16	11	8	1	1	0

Specifikation över reserv för osäkra kundfordringar:

MSEK		Koncernen			Moderbolaget
	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30
Vid årets ingång	11	8	9	1	0	1
Reservering för osäkra fordringar	5	7	6	1	1	-
Fordringar som skrivits bort under året	-1	-1	-3	-1	0	-
Återförda outnyttjade belopp	1	-3	-4	-	0	-1
Vid årets utgång	15	11	8	1	1	0

Avsättningar till respektive återföringar av reserver för osäkra kundfordringar ingår i posten försäljningskostnader i resultaträkningen.

I övriga kategorier inom kundfordringar och andra fordringar ingår inte några tillgångar för vilka nedskrivningsbehov föreligger.

Den maximala exponeringen för kreditrisk per balansdagen är det verkliga värdet för varje kategori fordringar som nämns ovan. Koncernen har ingen pant som säkerhet.

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens kundfordringar:

MSEK		Koncernen		Moderbolaget
	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30
SEK	82	99	139	55	48	49
EUR	493	270	348	11	12	12
GBP	44	65	45	0	1	0
DKK	42	47	55	42	47	55
NOK	18	20	30	18	20	30
PLN	21	20	15	0	0	-
Andra valutor*	31	25	21	0	1	2
Summa	731	546	653	126	129	148

*Andra valutor avser bland annat CHF, CZK, RUB mm.

Not 31 | Derivatinstrument

	2008-12-31			2007-12-31		2007-06-30
MSEK	Tillgång	Skuld	Tillgång	Skuld	Tillgång	Skuld
Ränteswappar	-	4	0	-	8	1
Valutaterminskontrakt	12	48	9	9	7	14
Energiderivat	0	7	2	0	1	1
Summa	12	59	11	9	16	16

Ovanstående tabell med undantag av energiderivat gäller även moderbolaget.

Duni använder ränteswappar, valutaterminskontrakt och energiderivat för att hantera sina kassaflödesrisker i upplåning, produktion, inköp och försäljning. Valutaterminskontrakt används även för att reducera valutaexponeringen i intern såväl som extern ut- och inlåning. Samtliga derivatinstrument marknadsvärderas och värdeförändringen redovisas i resultaträkningen.

Den maximala exponeringen för kreditrisk på balansdagen är verkligt värde på de derivatinstrument som redovisas som tillgångar i balansräkningen.

(a) Valutaterminskontrakt

Valutaterminskontrakt avtalas med avsikten att skydda koncernen mot förändringar i valutakurser genom att kontrakten fastställer den kurs till vilken en tillgång eller skuld samt inköp och försäljning i utländsk valuta kommer att realiseras. En ökning eller minskning av det belopp som krävs för att reglera tillgången/skulden kompenseras av en motsvarande värdeförändring av terminskontraktet.

Vägd genomsnittlig löptid för koncernens valutaterminer fördelade efter dess syfte visas i nedanstående tabell:

	Genomsnittlig löptid i månader
	2008-01-01 -2008-12-31	2007-07-01 -2007-12-31	2007-01-01 -2007-06-30
Valutaterminskontrakt för kommande inköp och försäljning	6	6	6
Valutaterminskontrakt för finansiella tillgångar och skulder	1	3	2

i) Valutaterminskontrakt för kommande inköp och försäljning

Som närmare beskrivs i Not 3 säkras en viss andel av de interna och externa flödena med valutaterminer. Vid utgången av 2008 uppgick marknadsvärdet på dessa valutaterminer till -39 MSEK (2007 12: 0 MSEK 2007 06: 2 MSEK).

ii) Valutaterminskontrakt för finansiella tillgångar och skulder

Utöver de terminer som tecknats för säkring av flödena så tecknar även Duni terminer för in och utlåningen i andra valutor än SEK. Marknadsvärdet vid utgången av perioden för dessa terminer uppgår till 2 MSEK (2007 12: 0 MSEK 2007 06: -9 MSEK).

(b) Ränteswappar

Koncernens utestående ränteswapavtal från rörlig till fast ränta fördelar sig enligt nedanstående uppställning.

Den viktigaste rörliga räntan är STIBOR.

		2008-12-31
	Nominellt belopp MSEK1)	Vägd genom- snittlig ränta	Verkligt värde MSEK
0–12 månader SEK	-300	4,34 %	-4
1–2 år SEK	-	-	-
Summa	-300		-4

	2007-12-31			2007-06-30
	Nominellt belopp MSEK1)	Vägd genom- snittlig ränta	Verkligt värde MSEK	Nominellt belopp MSEK1)	Vägd genom- snittlig ränta	Verkligt värde MSEK
0–12 månader EUR	-500	4,67 %	0	-	-	-
1–2 år EUR	-	-	-	-	-	-
0–12 månader SEK	-	-	-	-1 109	4,29 %	8
1–2 år SEK	-	-	-	-100	4,86 %	0
Summa	-500		0	-1 209		8

1) Då samtliga swappar är från rörlig till fast ränta speglar det nominella beloppet det fasta benet.

(c) Energiderivat

Energiderivaten avtalas med avsikten att skydda koncernen mot förändringar i elpriset. Dessa derivat marknadsvärderas vid respektive bokslut. Utestående energiderivat presenteras i tabellen nedan.

		2008-12-31
	Nominellt värde MWh	Vägt säkrat pris SEK/MWh	Verkligt värde MSEK
0–1 år	37	589,64	-6
1–2 år	7	622,78	-1
2–3 år	-	-	-
	44		-7

		2007-12-31			2007-06-30
	Nominellt värde MWh	Vägt säkrat pris SEK/MWh	Verkligt värde MSEK	Nominellt värde MWh	Vägt säkrat pris SEK/MWh	Verkligt värde MSEK
0–1 år	37	442,13	2	57	422,50	-1
1–2 år	4	432,56	0	33	399,87	1
2–3 år	-	-	-	4	422,06	-
	41		2	94		0

Not 32 | Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

		Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30
Förutbetalda hyror	4	3	2	1	1	1
Förutbetalda leasingavgifter	0	0	0	-	-	-
Förutbetalda försäkringar	4	1	9	0	0	0
Upplupna provisionsintäkter	-	-	0	-	-	-
Förutbetalda pensioner	3	3	4	3	3	3
Förutbetalda katalogkostnader	13	8	0	7	5	-
Övrigt	17	11	12	6	5	5
Totala förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	41	26	27	17	14	9

Not 33 | Aktiekapital

Specifikationen över förändring i eget kapital återfinns i rapporten Förändring av eget kapital, i koncernen, vilken följer närmast efter balansräkningen.

Under slutet av juli 2007 skedde en split på 8:1 per aktie och aktiekapitalet består därmed av 46 999 032 stycken stamaktier. Per den 31 december 2008 bestod aktiekapitalet av 46 999 032 (2007 12: 46 999 032, 2007 06: 5 874 879) stycken aktier. Rösträtt är 1 röst per aktie. Alla per bokslutsdagen registrerade aktier är fullt betalda. Kvotvärdet på aktierna den 31 december 2008 är 1,25 kronor per aktie.

Not 34 | Upplåning

		Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30
Långfristig
Banklån	1 146	1 092	1 045	1 145	1 092	1 045
Skulder till koncernbolag	-	-	-	131	215	168
Checkräkningskredit	5	-	45	-	-	36
Mezzaninelån 1)	-	-	144	-	-	144
AB Bonnierföretagen 1)	-	-	0	-	-	0
Konvertibelt förlagslån 1)	-	-	0	-	-	0
	1 151	1 092	1 234	1 275	1 307	1 393
Kortfristig
Efterställt banklån 1)	-	-	0	-	-	0
Banklån	-	-	15	-	-	15
	0	0	15	0	0	15
Summa upplåning	1 151	1 092	1 249	1 275	1 307	1 408

1) utgör efterställda lån

Duni har ingått en ränteswap från rörlig till fast ränta. Dunis exponering, avseende upplåning, för förändringar i ränta och kontraktsenliga tidpunkter för ränteomförhandling är inklusive swapavtal med löptid över ett år, på balansdagen följande:

	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30
0–12 månader	1 151	1 092	140
1–5 år	-	-	1 109
Mer än 5 år	-	-	-
	1 151	1 092	1 249

Dunis upplåning värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Skillnaden mellan det i balansräkningarna för 2008-12-31 redovisade värdena och de nominella värdena utgörs av transaktionskostnader. Dunis upplupna räntor ligger redovisade som upplupna kostnader. Nedan visas nominella värden exklusive upplupna räntor samt redovisade värden för Dunis upplåning.

Verkliga värden

Nuvarande finansiering

Dunis långfristiga banklån och checkräkningskredit, uppgående till 1 151 MSEK (2007 12: 1 092 MSEK, 2007 06: 1 090 MSEK) löper med rörlig ränta där räntan fastställs kvartalsvis, diskonteringseffekten för en så relativt kort tidsperiod är inte väsentlig varför det verkliga värdet motsvaras av det nominella värdet plus upplupen ränta.

	2008-12-31			2007-12-31	2007-06-30
	Redovisat värde	Nominellt värde	Redovisat värde	Nominellt värde	Redovisat värde	Nominellt värde
Banklån	1 146	1 151	1 092	1 100	1 060	1 076
Mezzaninelån	-	-	-	-	144	148
AB Bonnierföretagen	-	-	-	-	-	-
Checkräkningskredit	5	5	-	-	45	45
Konvertibelt förlagslån	-	-	-	-	-	-
	1 151	1 155	1 092	1 100	1 249	1 269

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens upplåning är följande:

	2008-01-01 -2008-12-31	2007-07-01 -2007-12-31	2007-01-01 -2007-06-30
SEK	545	1 092	151
EUR	601	-	1 090
USD	-	-	-
Andra valutor	5	-	8
	1 151	1 092	1 249

Upplåning från november 2007

Duni genomförde i samband med börsnoteringen i november 2007 en omfinansiering innebärande att de gamla lånen löstes och nya togs upp. I samband med omfinansieringen belastades Dunis finansnetto med 21 MSEK hänförligt till ej avskrivna transaktionskostnader.

Banklån

Duni har en multicurrency kreditfacilitet om nominellt 220 MEUR, vilket ger Duni rätt att låna i valfri valuta. Detta lån löper till november 2012. Räntesatsen är rörlig och sätts som EURIBOR, STIBOR eller annan IBOR för perioden fram till nästa rullning plus en marginal.

Checkräkningskredit

Moderbolaget har för koncernen tecknat en checkräkningskredit uppgående till nominellt 125 MSEK. Utnyttjade beloppet per den 2008-12-31 var 5 MSEK.

Upplåning före november 2007

Duni genomförde i mars 2007 en refinansiering i samband med avyttringen av affärsområdet deSter. I samband med detta belastades koncernens finansnetto med 31 MSEK hänförligt till ej avskrivna transaktionskostnader.

Banklån

Vid refinansieringen i mars 2007 tecknades en ny kreditfacilitet om nominellt 136,5 MEUR. 38,5 MEUR av detta lån hade förfall mars 2012 och 65,5 MEUR hade förfall mars 2013. Räntesatsen var rörlig och sattes till EURIBOR eller STIBOR för perioden fram till nästa rullning plus en marginal.

Mezzaninelån

Ett nytt mezzaninelån om nominellt 16 MEUR tecknades i samband med refinansieringen i mars 2007. Lånet löpte till den 15 april 2013. Den 30 juni 2007 var räntan 12,7 %. Del av räntan kapitaliserades kvartalsvis.

Upplåning före mars 2007

För ingående beskrivning av de lån och lånevillkor som gällde före mars 2007 hänvisas till årsredovisningen för 2007, Not 34. Kort kan nämnas att utöver de lån som fanns till och med november 2007 fanns även ett konvertibelt förlagslån samt efterställda banklån.

Not 35 | Klassificering av finansiella instrument

	Koncernen 2008-12-31
	Låne- och	Tillgångar värderade	Icke
	kundfordringar	till verkligt värde via	finansiella
TILLG ÅNGAR		resultaträkningen	tillgångar	TOTALT
Materiella och immateriella anläggningstillgångar	-	-	1 738	1 738
Uppskjuten skattefordran	-	-	367	367
Andra långfristiga fordringar	2	-	-	2
Varulager	-	-	542	542
Kundfordringar	731	-	-	731
Derivatinstrument	-	12	-	12
Skattefordringar	31	-	-	31
Övriga fordringar	98	-	-	98
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	-	-	41	41
Likvida medel	249	-	-	249
Summa	1 111	12	2 688	3 811

Duni har inga tillgångar vilka klassificeras som "Derivat som används för säkringsändamål" samt "Tillgängliga för försäljning".

	Koncernen 2008-12-31
SKULDER	Skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Icke finansiella skulder	TOTALT
Checkräkningskredit	5	-	-	5
Banklån	1 146	-	-	1 146
Uppskjuten skatteskuld	-	-	28	28
Avsättningar till pensioner	-	-	201	201
Avsättning till omstruktureringsreserv	-	-	44	44
Leverantörsskulder	358	-	-	358
Skatteskulder	3	-	-	3
Derivatinstrument	-	59	-	59
Övriga skulder	59	-	-	59
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	364	-	-	364
Summa	1 935	59	273	2 267

Duni har inga skulder klassificerade som "Derivat som används för säkringsändamål".

	Koncernen 2007-12-31
	Låne- och	Tillgångar värderade	Icke
	kundfordringar	till verkligt värde via	finansiella
TILLG ÅNGAR		resultaträkningen	tillgångar	TOTALT
Materiella och immateriella anläggningstillgångar	-	-	1 661	1 661
Uppskjuten skattefordran	-	-	395	395
Andra långfristiga fordringar	3	-	-	3
Varulager	-	-	500	500
Kundfordringar	546	-	-	546
Derivatinstrument	-	11	-	11
Skattefordringar	14	-	-	14
Övriga fordringar	156	-	-	156
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	-	-	26	26
Likvida medel	202	-	-	202
Summa	921	11	2 582	3 514

	Koncernen 2007-12-31
	Skulder värderade	Skulder värderade	Icke
	till upplupet	till verkligt värde	finansiella
SKULDER	anskaffningsvärde	via resultaträkningen	skulder	TOTALT
Checkräkningskredit	-	-	-	-
Banklån	1 092	-	-	1 092
Uppskjuten skatteskuld	-	-	19	19
Avsättningar till pensioner	-	-	200	200
Avsättning till omstruktureringsreserv	-	-	4	4
Leverantörsskulder	305	-	-	305
Skatteskulder	51	-	-	51
Derivatinstrument	-	9	-	9
Övriga skulder	50	-	-	50
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	368	-	-	368
Summa	1 866	9	223	2 098

	Koncernen 2007-06-30
TILLG ÅNGAR	Låne- och kundfordringar	Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Icke finansiella tillgångar	TOTALT
Materiella och immateriella anläggningstillgångar	-	-	1 619	1 619
Uppskjuten skattefordran	-	-	432	432
Andra långfristiga fordringar	2	-	-	2
Varulager	-	-	503	503
Kundfordringar	653	-	-	653
Derivatinstrument	-	16	-	16
Skattefordringar	36	-	-	36
Övriga fordringar	135	-	-	135
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	-	-	27	27
Likvida medel	112	-	-	112
Summa	938	16	2 581	3 535

	Koncernen 2007-06-30
	Skulder värderade till upplupet	Skulder värderade till verkligt värde	Icke finansiella
SKULDER	anskaffningsvärde	via resultaträkningen	skulder	TOTALT
Checkräkningskredit	45	-	-	45
Banklån	1 045	-	-	1 045
Efterställda lån	144	-	-	144
Uppskjuten skatteskuld	-	-	28	28
Avsättningar till pensioner	-	-	204	204
Avsättning till omstruktureringsreserv	-	-	6	6
Leverantörsskulder	256	-	-	256
Skuld till kreditinstitut	15	-	-	15
Skatteskulder	55	-	-	55
Derivatinstrument	-	16	-	16
Övriga skulder	69	-	-	69
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	352	-	-	352
Summa	1 981	16	238	2 235

	Moderbolaget 2008-12-31
TILLG ÅNGAR	Låne- och kundfordringar	Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Icke finansiella tillgångar	TOTALT
Materiella och immateriella anläggningstillgångar	-	-	893	893
Uppskjuten skattefordran	-	-	326	326
Övriga finansiella anläggningstillgångar	1	-	744	745
Varulager	-	-	106	106
Kundfordringar	126	-	-	126
Derivatinstrument	-	12	-	12
Skattefordringar	10	-	-	10
Övriga fordringar	30	-	-	30
Fordringar till koncernbolag	754	-	-	754
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	-	-	17	17
Kassa och bank	153	-	-	153
Summa	1 074	12	2 086	3 172

		Moderbolaget 2008-12-31
SKULDER	Skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Icke finansiella skulder	TOTALT
Checkräkningskredit	-	-	-	-
Banklån	1 145	-	-	1 145
Uppskjuten skatteskuld	-	-	2	2
Avsättningar till pensioner	-	-	113	113
Avsättning till omstruktureringsreserv	-	-	14	14
Leverantörsskulder	71	-	-	71
Skatteskulder	-	-	-	0
Derivatinstrument	-	52	-	52
Övriga skulder	17	-	-	17
Skulder till koncernbolag	194	-	-	194
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	83	-	-	83
Summa	1 510	52	129	1 691

	Moderbolaget 2007-12-31
	Låne- och	Tillgångar värderade	Icke
	kundfordringar	till verkligt värde via	finansiella
TILLG ÅNGAR		resultaträkningen	tillgångar	TOTALT
Materiella och immateriella anläggningstillgångar	-	-	998	998
Uppskjuten skattefordran	-	-	354	354
Övriga finansiella anläggningstillgångar	2	-	744	746
Varulager	-	-	133	133
Kundfordringar	129	-	-	129
Derivatinstrument	-	9	-	9
Skattefordringar	9	-	-	9
Övriga fordringar	33	-	-	33
Fordringar till koncernbolag	401	-	-	401
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	-	-	14	14
Kassa och bank	116	-	-	116
Summa	690	9	2 243	2 942

	Moderbolaget 2007-12-31
	Skulder värderade	Skulder värderade	Icke
	till upplupet	till verkligt värde	finansiella
SKULDER	anskaffningsvärde	via resultaträkningen	skulder	TOTALT
Checkräkningskredit	-	-	-	-
Banklån	1 092	-	-	1 092
Uppskjuten skatteskuld	-	-	2	2
Avsättningar till pensioner	-	-	111	111
Avsättning till omstruktureringsreserv	-	-	0	0
Leverantörsskulder	64	-	-	64
Skatteskulder	1	-	-	1
Derivatinstrument	-	9	-	9
Övriga skulder	12	-	-	12
Skulder till koncernbolag	262	-	-	262
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	85	-	-	85
Summa	1 516	9	113	1 638

	Moderbolaget 2007-06-30
	Låne- och	Tillgångar värderade	Icke
	kundfordringar	till verkligt värde via	finansiella
TILLG ÅNGAR		resultaträkningen	tillgångar	TOTALT
Materiella och immateriella anläggningstillgångar	-	-	1 029	1 029
Uppskjuten skattefordran	-	-	395	395
Övriga finansiella anläggningstillgångar	0	-	744	744
Varulager	-	-	133	133
Kundfordringar	148	-	-	148
Derivatinstrument	-	16	-	16
Skattefordringar	14	-	-	14
Övriga fordringar	62	-	-	62
Fordringar till koncernbolag	487	-	-	487
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	-	-	9	9
Kassa och bank	64	-	-	64
Summa	775	16	2 310	3 101

	Moderbolaget 2007-06-30
	Skulder värderade	Skulder värderade	Icke
	till upplupet	till verkligt värde	finansiella
SKULDER	anskaffningsvärde	via resultaträkningen	skulder	TOTALT
Checkräkningskredit	36	-	-	36
Banklån	1 045	-	-	1 045
Efterställda lån	144	-	-	144
Uppskjuten skatteskuld	-	-	4	4
Avsättningar till pensioner	-	-	111	111
Avsättning till omstruktureringsreserv	-	-	0	0
Leverantörsskulder	42	-	-	42
Skuld till kreditinstitut	15	-	-	15
Skatteskulder	1	-	-	1
Derivatinstrument	-	15	-	15
Övriga skulder	13	-	-	13
Skulder till koncernbolag	296	-	-	296
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	118	-	-	118
Summa	1 710	15	115	1 840

Not 36 | Avsatt till pensioner

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

	Koncernen
2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30
201 Förmånsbestämda pensionsplaner	200	204

Förmånsbestämda pensionsplaner

Inom koncernen finns ett flertal förmånsbestämda pensionsplaner, där de anställda har rätt till ersättning efter avslutad anställning baserat på slutlön och tjänstgöringstid. De största planerna finns i Sverige, Tyskland, Belgien, Nederländerna och Storbritannien.

Pensionsförsäkring i Alecta

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i det oberoende försäkringsbolaget Alecta. Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Duni har inte tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 2,1 MSEK (2007 12: 2,1 MSEK, 2007 06: 3,4 MSEK). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Per 2008-12-31 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 112 % (2007 12: 152 %, 2007 06: 165 %). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

	Förmånsbestämda pensionsplaner
MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30
De belopp som redovisas i koncernens balansräkning har beräknats enligt följande:
Nuvärdet av fonderade förpliktelser	130	131	150
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	-84	-83	-103
Nuvärdet av ofonderade förpliktelser	205	173	169
Oredovisade aktuariella nettoförluster	-50	-21	-12
Nettoskuld i balansräkningen	201	200	204
De belopp som redovisas i koncernens resultaträkning är följande:
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år	-4	-4	-3
Räntekostnad	-14	-6	-7
Förväntad avkastning på
förvaltningstillgångar	4	2	3
Aktuariella nettovinster
som redovisas för året	0	0	0
	-14	-8	-7
Varav avvecklade verksamheter	-	-	-
Kvarvarande verksamheter	-14	-8	-7
Totala pensionskostnader som redovisas i koncernens resultaträkning är följande:
Summa kostnader för
förmånsbestämda planer	-14	-8	-7
Summa kostnader för avgiftsbestämda planer	-19	-10	-10
Summa pensionskostnad	-33	-18	-17
Varav avvecklade verksamheter	-	-	-
Kvarvarande verksamheter	-33	-18	-17

	Förmånsbestämda pensionsplaner
MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30
Kostnaderna fördelas i koncernens resultaträkning på följande poster:
Rörelseresultat	-5	-4	-3
Finansiella kostnader	-10	-4	-4
	-15	-8	-7
Varav kvarvarande verksamheter:
Rörelseresultat	-5	-4	-3
Finansiella kostnader	-10	-4	-4
	-15	-8	-7

	Förmånsbestämda pensionsplaner
MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30
Förändringen i den förmånsbestämda förpliktelsen under året är följande:
Vid årets början	304	319	375
Avgår avvecklade verksamheter	-	-	-65
Kostnader för tjänstgöring under innevarande år	4	4	3
Räntekostnad	14	6	7
Aktuariella förluster(+)/vinster(-)	20	-2	0
Valutakursdifferenser	5	-6	4
Utbetalda ersättningar	-12	-5	-5
Regleringar	-1	-12	-
Vid årets slut	334	304	319
Förändringen i verkligt värde på förvaltningstillgångar under året är följande:
Vid årets början	-83	-103	-123
Avgår avvecklade verksamheter	-	-	26
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	-4	-2	-2
Aktuariella förluster(+)/vinster(-)	9	11	0

Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångar uppgick till -5 MSEK (2007 12: -9 MSEK, 2007 06: 2 MSEK).

Valutakursdifferenser 2 5 -2 Avgifter från arbetsgivaren -12 -8 -2 Avgifter från anställda -1 0 0 Utbetalda ersättningar 2 2 0 Regleringar 2 12 - Vid årets slut -85 -83 -103

Förvaltningstillgångarna finns i huvudsak i Belgien, Holland och Storbritannien. Fondering av förmånsbestämda pensionsplaner i Duni består huvudsakligen av försäkringskontrakt. Försäkringskontrakten ger en garanterad årlig avkastning med möjlighet till en av försäkringsbolaget årligen beslutad bonus. Antagen avkastning på förvaltningstillgångar anges till den garanterade avkastningen plus den förväntade bonusen. Avgifter till förmånsbestämda pensionsplaner förväntas uppgå till

3,9 MSEK under 2009.

Viktiga aktuariella antaganden på balansdagen	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30
Diskonteringsränta	3,0-6,6 %	3,8-5,1 %	3,8-5,1 %
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	4,5-6,5 %	4,0-7,5 %	4,0-5,4 %
Framtida årliga löneökningar	0-4,5 %	0-3,7 %	0-3,0 %
Framtida årliga pensionsökningar	0-3,5 %	0-2,75 %	0-2,3 %
Personalomsättning	0-3,0 %	0-3,0 %	0-3,0 %

Flerårsöversikt	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31	2005-12-31
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser	334	304	319	375	384
Verkligt värde på förvaltningstillgångar	-85	-83	-103	-123	-117
Underskott / Överskott	249	221	216	252	267

	Moderbolaget
MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30
Avsättningar enligt Tryggandelagen
FPG/PRI-pensioner	113	111	111
Skuld i balansräkningen	113	111	111
De belopp som redovisas i moderbolagets resultaträkning är följande:
Intjänat under året	0	0	0
Räntekostnad	-7	-2	-3
Årets pensionskostnad	-7	-2	-3
Förändringen i den förmånsbestämda förpliktelsen under året är följande:
Vid årets början	111	111	109
Nettokostnad redovisad i resultaträkningen	7	2	3
Utbetalda ersättningar	-5	-2	-1
Regleringar	0	0	0
Vid årets slut	113	111	111

Skulden i moderbolaget avser pensionsförpliktelse hos PRI.

Not 37 | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30
Upplupna kostnader till personal	99	110	98	25	23	25
Upplupna räntekostnader	12	6	22	11	5	12
Upplupna kostnadsfakturor	61	43	42	24	19	17
Upplupna skulder till kunder	160	140	102	15	20	10
Övriga poster	32	69	88	8	18	54
Totala upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	364	368	352	83	85	118

Not 38 | Ställda säkerheter och Eventualförpliktelser

Ställda säkerheter

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30
Fastighetsinteckningar	-	11	11	-	11	11
Företagsinteckningar	-	140	752	-	80	672
Nettotillgångar i dotterbolag	-	0	1 540	-	-	-
Aktier i dotterbolag	-	-	-	-	0	1 667
Övriga panter	-	0	207	-	0	207
Totala ställda säkerheter	0	151	2 510	0	91	2 557

Eventualförpliktelser

		Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30
Garantier	39	8	9	39	16	39
FPG/PRI	3	3	3	2	3	3
Övrigt	-	-	-	-	-	-
Summa eventualförpliktelser	42	11	12	41	19	42

Förändringen av ställda säkerheter i koncernen beror i huvudsak på frigörande av företagsinteckningar på 140 MSEK varav 80 MSEK avser moderbolaget, ställda till förmåner för PRI.

moderbolaget avser i huvudsak lokala tullverk om 11 MSEK (2007 12: 11 MSEK, 2007 06: 11 MSEK).

Av garantierna i moderbolaget är 29 MSEK (2007 12: 15 MSEK, 2007 06: 32 MSEK) ställda till förmån för koncernföretag. Garantierna i

Inga väsentliga skulder förväntas uppkomma till följd av någon av ovanstående typer av eventualförpliktelser.

Not 39 | Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2008-01-01 -2008-12-31	2007-07-01 -2007-12-31	2007-01-01 -2007-06-30	2008-01-01 -2008-12-31	2007-07-01 -2007-12-31	2007-01-01 -2007-06-30
Avskrivningar	97	46	61	122	62	59
Realisationsresultat avvecklade verksamheter	-6	-15	-453	-6	-15	23
Realisationsresultat övrigt	-	-	-	-	-	8
Omstruktureringar	38	-2	-4	14	-	-
Avsättning till pensioner	-6	0	3	7	0	-3
Värdeförändring derivat	48	-3	-2	43	-1	2
Övrigt	-12	-1	-4	-9	-6	-19
Summa	159	25	-399	171	40	70

Not 40 | Åtaganden

Operationella leasingavtal

Duni hyr ett antal kontor och lager samt personbilar i huvudsak till försäljningsorganisationen. Därutöver hyrs ett antal maskiner i produktionsverksamheten. Avtalen avser ej uppsägningsbara operationella leasingavtal. Leasingavtalen har olika villkor, indexklausuler och rätt till förlängning. Villkoren är marknadsmässiga vad avser såväl priser som avtalslängd.

Nominella värdet av framtida minimileasingavgifter, avseende icke uppsägningsbara leasingavtal fördelar sig enligt följande: Samtliga belopp nedan avser kvarvarande verksamheter.

		Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30
Förfaller till betalning inom ett år	80	74	73	22	21	19
Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år	165	181	202	45	50	49
Förfaller till betalning senare än fem år	93	114	128	20	31	31
Summa	338	369	403	87	102	99
Därav leasingkontrakt tecknade under året	21	19	31	7	2	5

Totala kostnader avseende operationella leasingavtal uppgår under året till 97 MSEK (2007 12: 51 MSEK, 2007 06: 49 MSEK) i koncernen samt 24 MSEK (2007 12: 13 MSEK, 2007 06: 11 MSEK) i moderbolaget.

Finansiella leasingavtal

Nominella värdet av framtida minimileasingavgifter, avseende icke uppsägningsbara leasingavtal fördelar sig enligt följande:

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2008-12-31	2007-12-31	2007-06-30
Förfaller till betalning inom ett år	0	-	-	-	-	-
Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år	1	-	-	-	-	-
Summa	1	0	0	0	0	0
Nuvärdet av framtida leasingavgifter	0	0	0	0	0	0

Not 41 | Rörelseförvärv

Under räkenskapsåret 2008-01-01–2008-12-31 respektive räkenskapsåren 2007-07-01–2007-12-31, 2007-01-01–2007-06-30 har inga rörelseförvärv skett.

Not 42 | Transaktioner med närstående

Den 27 augusti 2008 avyttrade Duni Holding AB, EQT Partners, samtliga aktier i Duni AB. Duni har dock haft närstående relationer med EQT under hela året då de har en representant i Dunis styrelse. Inga närstående transaktioner har genomförts utöver en skuld om 5,9 MSEK som Duni betalade tillbaka till Duni Holding AB under 1:a kvartalet 2008.

Från och med den 14 november 2007 då Duni AB listades på Stockholmsbörsen har inte längre deSterkoncernen och Duni några närstående relationer.

Not 43 | Avvecklade verksamheter

Duni Americas - avyttrades 2006-08-31

(a) Beskrivning av omständigheter kring avyttringen

Den 31 augusti 2006 träffades avtal och avyttrades Dunis innehav i Duni Americas som omfattar bolagen Duni Corporation och Duni Supply Corporation. Duni ägde 100 % av aktierna i de båda bolagen. Köpeskillingen utgjorde marknadsvärde och uppgick till 290 MSEK. Med anledning av försäljningen av Duni Americas framställde köparen anspråk på cirka 10,5 MUSD mot Duni i anledning av att köparen upprättade tillträdesbokslut.

Duni begärde i december 2006 en fullständig genomgång av tillträdesbokslutet och underliggande verifikat. Ett skiljeförfarande inleddes därefter i enlighet med regleringen i överlåtelseavtalet. Duni bestred anspråket vad beloppet beträffar och reserverade ett belopp motsvarande vad Dunis ledning bedömde vara rimligt att Duni skulle komma att utbetala i anledning av denna tvist.

I november 2007 kom Duni och köparen överens och ett skiljeförfarande kunde undvikas. Den slutliga köpeskillingen reglerades med 31 MSEK, inom ramen för den avsättning som fanns för tvisten. Kassaflödeseffekten var -29 MSEK som betalades ut från ett för avseendet spärrat konto. I samband med uppgörelsen reglerades avsättningen och 15 MSEK löstes upp som ytterligare reavinst på försäljningen av Duni Americas.

Tidsfristen löpte ut under 2008 och alla åtaganden i Duni Americasaffären har nu upphört. De slutliga advokatarvodena har betalts och därmed har Duni kunnat lösa upp resterande 6 MSEK till reavinsten som slutligen fastställs till 119 MSEK. Det spärrade kontot har avslutats och Duni har fått tillbaka 4 MSEK som flyttats från bundna medel till kassa bank inom likvida medel.

Från och med avyttringstidpunkten redovisas Dunis innehav i Duni Americas som avvecklad verksamhet, vilket innebär att Duni Americas nettoresultat presenteras på en rad i koncernens resultaträkning. Duni Americas utgjorde ett eget segment.

Ingen omklassificering har skett av tillgångar och skulder i balansräkningen per 2006-12-31 hänförliga till Duni Americas eftersom beslut och avyttring har skett under en och samma period.

Inköp och försäljning med deSterkoncernen uppgick till 0 MSEK 2007 12 och 40 MSEK 2007 06. Fordringar och skulder på deSter fram till 2007-03-29 ingick i moderbolagets balansräkning som koncernmellanhavanden, för övrig information se Not 43 Avvecklade verksamheter.

Utöver ovanstående information samt information i Not 13 om Ersättning till ledande befattningshavare och i Not 6 om Inköp och försäljning mellan koncernbolag finns inga transaktioner med närstående bolag.

(b) Nettokassaflöden från Duni Americas

	2006-01-01 -2006-12-31
Kassaflöde från löpande verksamheten	27
Kassaflöde från investeringsverksamheten	4
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-67
Summa kassaflöden	-36

Kassaflödet ovan avser den löpande verksamheten av Duni Americas och innehåller interna transaktioner mellan Duni Americas och Dunikoncernen. Finansieringsverksamheten i nettokassaflödet ovan är i sin helhet intern finansiering från Duni AB.

(c) Analys av resultatet från Duni Americas

Nedan följer en sammanställning över Duni Americas resultaträkningar:

Resultaträkning	2008-01-01 2008-12-31	2007-07-01 -2007-12-31	2006-01-01 -2006-12-31
Intäkter	-	-	466
Rörelsens kostnader	-	-	-444
Övriga intäkter/kostnader - netto	-	-	1
Rörelseresultat	-	-	23
Finansiella poster – netto	-	-	-24
Resultat före skatt	-	-	-1
Inkomstskatt	-	-	-66
Årets resultat	-	-	-67
Realisationsresultat från avyttring av Duni Americas - rörelseresultat	6	15	98
Realisationsresultat från avyttring av Duni Americas - finansiellt resultat	-	-	12
Årets resultat från avvecklade
verksamheter	6	15	43

Realisationsresultat - finansiellt resultat avser omräkningsdifferens hänförligt till avvecklad verksamhet.

deSter - avyttrades 2007-03-29

(a) Beskrivning av omständigheter kring avyttringen Per 2007-03-29 träffades avtal med ett av EQT ägt bolag och Dunis innehav i deSterkoncernen avyttrades. Köpeskillingen utgjorde marknadsvärde och uppgick till 1 254 MSEK. Från och med avyttringstidpunkten redovisas Dunis innehav i deSterkoncernen som avvecklad verksamhet, vilket innebär att deSterkoncernens nettoresultat presenteras på en rad i koncernens resultaträkning. deSterkoncernen utgjorde ett eget segment.

Ingen omklassificering har skett av tillgångar och skulder i balansräkningen per 2007-06-30 hänförliga till deSter eftersom beslut och avyttring har skett under en och samma period.

(b) Nettokassaflöden från deSter

	2007-01-01 -2007-06-30	2006-01-01 -2006-12-31
Kassaflöde från löpande verksamheten	11	22
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-13	-26
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	28	38
Summa kassaflöden	26	34

Kassaflöde ovan avser den löpande verksamheten av deSter och innehåller interna transaktioner mellan deSter och Dunikoncernen. Finansieringsverksamheten i nettokassaflödet ovan är i sin helhet intern finansiering från Duni AB.

(c) Analys av resultatet från deSter

Nedan följer en sammanställning över deSterkoncernens resultaträkningar.

Resultaträkning	2007-01-01 -2007-06-30	2006-01-01 -2006-12-31
Intäkter	434	2 026
Rörelsens kostnader	-424	-1 923
Övriga intäkter/kostnader - netto	2	-22
Rörelseresultat	12	81
Finansiella poster – netto	-15	-25
Resultat före skatt	-3	56
Inkomstskatt	-11	-22
Årets resultat	-14	34
Realisationsresultat från avyttring av deSterkoncernen - rörelseresultat	453	-
Realisationsresultat från avyttring av deSterkoncernen - finansiellt resultat	18	-
Årets resultat från avvecklade verksamheter	457	34

Realisationsresultat - finansiellt resultat avser omräkningsdifferens hänförligt till avvecklad verksamhet.

(d) Analys av påverkan på koncernens likvida medel vid avyttringstillfället

Det totala värdet av avyttrade tillgångar, skulder, köpeskillingar och påverkan på koncernens likvida medel är enligt följande:

	2008-12-31 2007-12-31 2007-06-302006-12-31
	Duni	Duni	deSter	Duni
	Americas	Americas	koncernen	Americas
Goodwill	77	77	962	77
Materiella anläggningstillgångar	135	135	301	135
Finansiella anläggningstillgångar	1	1	55	1
Varulager	144	144	207	144
Övriga omsättningstillgångar	65	65	450	65
Långfristiga skulder	-156	-156	-713	-156
Kortfristiga skulder	-74	-74	-461	-74
Realisationsresultat	119	113	453	98
Total köpeskilling	311	305	1 254	290
Minskning av fordran avseende
sålda dotterbolag	151	151	-	151
Likvida medel i de avyttrade företagen	0	0	-45	0
Totalt kassaflöde hänförligt till de
avvecklade verksamheterna	462	456	1 209	441

Not 44 | Händelser efter balansdagen

Inga väsentliga händelser har ägt rum efter balansdagen.

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Duni AB (publ) Org nr 556536-7488

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Duni AB (publ) för år 2008. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 35–92. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättande av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören

är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets och koncernens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Vår revisionsberättelse har avgivits den 26 mars 2009.

PricewaterhouseCoopers AB

Bo Hjalmarsson Auktoriserad revisor

Styrelse

Dunis styrelse består för närvarande av sex av årsstämman valda styrelseledamöter, inklusive styrelseordföranden samt två arbetstagarrepresentanter med en suppleant. Nuvarande styrelseledamöters namn, position och år för inval i styrelsen framgår nedan.

Peter Nilsson (1962)

Ordförande i Duni sedan 2007, tidigare VD och koncernchef för Duni Senior Industrial Advisor i Poleved Industrial Performance AB Styrelseordförande i Securitas Direct och Sanitec. Styrelseledamot i Granngården Studier vid Handelshögskolan, Stockholm Invald 2007 Aktier i Duni: 1 200

ANDERS BÜLOW (1953) VD för Mellby Gård Industri AB Fil kand i företagsekonomi Invald 2008 Aktier i Duni: 0

Harry Klagsbrun (1954)

Senior partner i EQT Partners AB. Medlem i regeringens finansmarknadsråd Styrelseledamot i Securitas Direct AB och Dako A/S. Journalistexamen, civilekonom, MBA Invald 2007 Aktier i Duni: 0

Pia Rudengren (1965) Styrelseledamot i BioPhausia AB, Varyag Resources AB, WeMind Digital Psykologi AB, Social Initiative AB och Tikkurila Oy Civilekonom Invald 2007 Aktier i Duni: 1 200 Oberoende av bolaget, bolagsledningen och Dunis större ägare

Sanna Suvanto-Harsaae (1966) Styrelseordförande i Babysam AS och Sunset Boulevard AS Styrelseledamot i Jetpak AB, CandyKing AB, Paulig AB och Symrise AG Företagsekonomiexamen Invald 2004 Aktier i Duni: 0 Oberoende av bolaget, bolagsledningen och Dunis större ägare

MAGNUS YNGEN (1958) VD och koncernchef Husqvarna AB Civilingenjör och teknologie licentiat Invald 2008 Aktier i Duni: 0 Oberoende av bolaget, bolagsledningen och Dunis större ägare

GÖRAN ANDREASSON (1947)

Arbetstagarrepresentant för SPIAF (Svenska Pappersindustriarbetarförbundet) Anställd som maskinmekaniker och arbetsmiljöansvarig i Rexcell Tissue & Airlaid AB Arbetstagarrepresentant i styrelsen i Rexcell Tissue & Airlaid AB Styrelseordförande i Bengtsforshus AB och Majberget Utveckling AB Styrelseledamot i Bengtsfors Energi Handel AB, Bengtsfors Energi Nät AB och Bengtsfors Teknik AB Invald 2001

Aktier i Duni: 0

PER-ÅKE HALVORDSSON (1959)

Arbetstagarrepresentant för PTK (Unionen) Anställd som produktionsledare i Rexcell Tissue & Airlaid AB

Suppleant för arbetstagarrepresentanterna i styrelsen i Rexcell Tissue & Airlaid AB Invald 2005 Aktier i Duni: 0

Revisorer PricewaterhouseCoopers AB

Huvudansvarig: Bo Hjalmarsson, Auktoriserad revisor Aktier: 0

Koncernledning

Ledande befattningshavare

Fredrik von Oelreich (1961) Verkställande direktör Civilekonom Engagerad sedan 2005 Aktier: 201 482

Mats Lindroth (1960) Affärsutvecklingsdirektör (Finansdirektör från maj 2009) Civilekonom Anställd sedan 1987 Aktier: 22 018

Leendert Amersfoort (1958) Försäljningsdirektör för Professional Nordic, West & South Examen i marknadsföring och företagsekonomi Anställd sedan 1995 Aktier: 22 018

Johan L. Malmqvist (1975) Finansdirektör (Lämnar Duni maj 2009) Civilekonom Anställd sedan 1998 Aktier: 66 054

Øyvind Førland (1962) Marknadsdirektör Civilekonom Anställd sedan 1987 Aktier: 22 018

Patrik Söderstjerna (1964) Verkställande direktör i Rexcell Tissue & Airlaid AB Civilingenjör Anställd sedan 2007 Aktier: 22 018

Manfred Meuser (1948) Försäljningsdirektör för Professional Central & East Utbildning i industriell ekonomi Anställd sedan 1971 Aktier: 22 018

Ketil Årdal (1970) Försäljningsdirektör för Retail Diplomerad ekonom Anställd sedan 2005 Aktier: 23 818

Dr Ulfert Rott (1960) Konverterings- och logistikdirektör Doktor i maskinteknik och civilekonom Anställd sedan 2004 Aktier: 22 018

Lars-Erik Ewertz (1954) Varuförsörjnings- och IT-direktör (t o m den 31 augusti, 2008)

Fr o m 1 april, 2009, integreras huvuddelen av affärsutveckling och IT under finansavdelningen.

Treårsöversikt Resultaträkningar, koncernen

MSEK	2008-01-01 2008-12-31	2007-01-01 2007-12-31	2006-01-01 2006-12-31
Intäkter	4 099	3 985	3 762
Kostnad för sålda varor	-3 020	-2 948	-2 812
Bruttoresultat	1 079	1 037	950
Försäljningskostnader	-465	-446	-459
Administrationskostnader	-198	-208	-219
Forsknings- och utvecklingskostnader	-23	-13	-6
Övriga rörelseintäkter	57	57	44
Övriga rörelsekostnader	-124	-33	-33
Rörelseresultat	326	394	277
Finansiella intäkter	8	37	59
Finansiella kostnader	-83	-235	-335
Finansiella poster netto	-75	-198	-276
Resultat efter finansiella poster	251	196	1
Inkomstskatt	-60	-97	-12
Periodens resultat kvarvarande verksamheter	191	99	-11
Periodens resultat från avvecklade verksamheter	6	472	77
Periodens resultat	197	571	66

Balansräkningar i sammandrag, koncernen

MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2006-12-311)
TILLG ÅNGAR
Goodwill	1 199	1 199	2 145
Övriga immateriella anläggningstillgångar	25	29	15
Materiella anläggningstillgångar	514	433	692
Finansiella anläggningstillgångar	369	398	496
Summa anläggningstillgångar	2 107	2 059	3 348
Varulager	542	500	639
Kundfordringar	731	546	900
Övriga fordringar	182	207	233
Likvida medel	249	202	193
Summa omsättningstillgångar	1 704	1 455	1 965
SUMMA TILLG ÅNGAR	3 811	3 514	5 313
EGET KAPITAL OCH SKUL DER
Eget kapital	1 544	1 416	838
Långfristiga finansiella skulder	1 151	1 092	2 349
Övriga långfristiga skulder	229	219	305
Summa långfristiga skulder	1 380	1 311	2 654
Leverantörsskulder	358	305	472
Kortfristiga finansiella skulder	-	0	700
Övriga kortfristiga skulder	529	482	649
Summa kortfristiga skulder	887	787	1 821
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	3 811	3 514	5 313

Nyckeltal i sammandrag, koncernen

	2008-01-01	2007-01-01	2006-01-01
	2008-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Nettoomsättning, MSEK	4 099	3 985	3 762
Bruttoresultat, MSEK	1 079	1 037	950
EBIT, MSEK	326	394	277
EBITDA, MSEK	422	484	360
Antal anställda	1 952	2 001	1 999
Bruttomarginal	26 %	26 %	25 %
EBIT marginal	8,0 %	9,9 %	7,4 %
EBITDA marginal	10,3 %	12,1 %	9,6 %

1) Balansräkningen per december 2006 inkluderar den avvecklade verksamheten deSter som såldes i mars 2007.

Nyckeltalsdefinitioner

Antal anställda Antalet anställda vid periodens slut.

Avkastning på eget kapital Periodens resultat som procentandel av eget kapital.

Avkastning på sysselsatt kapital

Rörelseresultat som procentandel av sysselsatt kapital.

Bruttomarginal

Bruttoresultat som procentandel av försäljning.

EBIT Rörelseresultat.

EBIT marginal

EBIT som procentandel av försäljning.

EBITA

Rörelseresultat justerat för nedskrivning av anläggningstillgångar.

EBITA marginal

EBITA som procentandel av försäljning.

EBITDA

Rörelseresultat justerat för av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar.

EBITDA marginal

EBITDA som procentandel av försäljning.

Kostnad för sålda varor

Kostnad för sålda varor, inklusive produktions- och logistikkostnader.

P/E tal

Aktuell aktiekurs i förhållande till vinst per aktie.

Skuldsättningsgrad

Nettoskuld i förhållande till totalt kapital där nettoskulden är den totala upplåningen med avdrag för likvida medel och det totala kapitalet är eget kapital samt nettoskulden.

Sysselsatt kapital

Icke räntebärande anläggningstillgångar och omsättningstillgångar med avdrag för icke räntebärande skulder.

Valutajusterad

Siffor som justerats för effekter av valutakursdifferenser. 2008 års siffror beräknade med 2007 års valutakurser.

Vinst per aktie

Resultatet för perioden delat med det genomsnittliga antalet aktier.

Ordlista

Airlaid

Ett material, känt för sin vätskefördelning, absorptionsförmåga och mjukhet. Processen bygger på att man använder luft för att fördela fibrerna i materialet istället för vatten som i traditionell tissue-produktion. Airlaid används för dukar, tabletter, servetter samt som insatsvara för olika typer av intimhygienprodukter.

BRC

BRC är ett ledningssystem för hygien och livsmedelssäkerhet. Enheterna i Bramsche och Poznan är BRC-certifierade.

CAGR

Årlig tillväxt.

Cash-and-carries

Storköp där företagskunder själva hämtar sina varor.

Concession catering

Att driva restaurang eller café på uppdrag av annan organisation på ett bestämt försäljningsområde.

Contract catering

Att driva restaurang, café eller catering på uppdrag av annan organisation.

Dunicel®

Dunicel är ett unikt material som faller som tyg. Tack vare en speciell patenterad produktionsmetod blir känslan helt annorlunda än vanliga pappersdukar.

DuniForm®

DuniForm är ett system för matdistribution och omfattar allt från förpackningsmaskiner till varmhållningsväskor.

Duniletto®

Duniletto är en exklusiv servett med vikning för bestick.

Dunilin®

Dunilin känns och bryts som linne och används till de lyxigaste servetterna. Ett unikt material med en vävliknande yta som påminner om linne, men är baserat på pappersfibrer. Dunilin kombinerar styrka med en hög uppsugningsförmåga och är perfekt för servettvikning.

Dunisilk®

Dunisilk är ett avtorkbart material och kan även användas utomhus. Finns som snibbduk och vanlig duk.

Elegance

Duni Elegance är en tygliknande exklusiv servett framtagen med en ny patenterad produktionsprocess. Den väger dubbelt så mycket som en pappersservett av hög kvalitet, har en tilltalande struktur, linneliknande prägling och hög absorptionsförmåga.

Fokusgrupper

En undersökningsmetod där frågor om en produkt eller idé ställs till en grupp personer. Gruppen leds av en moderator och metoden är ett verktyg för att få feedback om t ex nya produkter före lansering.

HoReCa

Förkortning för hotell, restaurang och catering.

ISO 14001

ISO 14001 är den enda internationella standarden för miljöledningssystem och har också valts som standard inom Duni. Enheterna i Bramsche, Poznan, Dals Långed och Skåpafors är ISO 14001-certifierade.

ISO 9001

ISO 9001 är en internationell standard för kvalitetsledning. Enheterna i Bramsche, Poznan, Dals Långed och Skåpafors är ISO 9001-certifierade.

Key account management

Nyckelkundsbearbetning. Säkerställer långsiktig och lönsam relation med de viktigaste kunderna.

Konvertering

Den tillverkningsfas där tissue och airlaid i stora rullar beskärs, trycks, präglas och viks till färdiga servetter och dukar.

Life cycle management

Nya och befintliga produkter utvärderas utifrån kriterier för lagerhållning, omsättning och lönsamhet.

Merchandising

Duni hjälper butiksägaren med att fylla på hyllorna, bygga montrar samt ta hand om säljkampanjer och erbjudanden.

Private label

Produkter märkta med kundens eget varumärke.

Professional

Ett av Dunis tre affärsområden - försäljning till hotell, restauranger, cateringföretag och grossister.

REACH

REACH är en förkortning av Registration Evaluation Authorization and restriction of Chemicals. Det är en ny kemikalielagstiftning inom hela Europeiska unionen (EES-länderna) som trädde i kraft 1 juni 2007.

Retail

Ett av Dunis tre affärsområden - försäljning till främst detaljhandeln.

Sacchetto

Bestickficka av papper med plats för servett.

Take-away

Förpackningar för hämtmat och delikatesser.

Tête-à-tête

Dukrulle, 40 cm bred, med perforering. Kan användas som vepa, tablett eller placeras tvärs över bordet.

Tissue

Ett av Dunis tre affärsområden som producerar mjukpapper. Materialet tissue används för dukar, tabletter, servetter. Olika kvaliteter tas fram genom att kombinera ett till fyra lager tissue.

Kalendarium

ÅRSSTÄMMA DEN 6 MAJ 2009

Årsstämma hålls på Skånes Dansteater, Östra Varvsgatan 13 A, Malmö, onsdagen den 6 maj 2009 kl 15.00. Inregistrering från klockan 14.15.

Anmälan

Aktieägare som önskar deltaga ska dels vara införd i den av Euroclear AB förda aktieboken senast den 29 april 2009, dels anmäla sig senast samma dag till något av följande alternativ: – per telefon +46 40 10 62 00

• per post till Duni AB, Bolagsstämma, Box 237, 201 22 Malmö
• per e-post bolagsstamma@duni.com
• per fax +46 40 39 66 30

Vid anmälan skall aktieägare uppge:

• namn
• personnummer/organisationsnummer
• adress och telefonnummer
• antal aktier

Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier ska, för att ha rösträtt på årsstämman, av den bank eller fondhandlare som förvaltar aktierna begära tillfällig ägarregistrering ett par bankdagar före den 29 april 2009.

Utdelning

Styrelsen föreslår en utdelning om 1,80 SEK per aktie eller 85 MSEK. Avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås till den 11 maj 2009. Beslutar stämman enligt förslaget beräknas utdelningen utbetalas den 14 maj.

Duni ABs valberedning

Dunis valberedning har följande sammansättning: Peter Nilsson, ordförande i Duni AB, tillika valberedningens ordförande Rune Andersson, Mellby Gård Investerings AB Bernard R. Horn Jr, Polaris Capital Managment, LLC Göran Espelund, Lannebo Fonder

Valberedningen har till uppgift att till årsstämman lämna förslag till val av styrelse, revisorer och revisorssuppleanter och arvoden till dessa.

Fullständig information avseende årsstämman återfinns på bolagets hemsida www.duni.se.

Tidplan för ekonomisk information:

Publiceringstillfällen

Delårsrapport, januari–mars 2009	24 april, 2009
Delårsrapport, januari–juni 2009	29 juli, 2009
Delårsrapport, januari–september 2009	28 oktober, 2009
Bokslutskommuniké, januari-december 2009	17 februari, 2010

Boksluts- och delårsrapporter publiceras på svenska och engelska och kan laddas hem från Dunis hemsida www.duni.se. Rapporterna kan också beställas från Duni AB; se adress på nästa sida.

Årsredovisningen produceras på svenska och engelska. Vid eventuella skillnader i versionerna hänvisas till den svenska texten.

Adresser

Huvudkontor

Duni AB Box 237 201 22 MALMÖ Besöksadress: Ubåtshallen, Östra Varvsgatan 9A Tel +46 40 10 62 00 Fax +46 40 39 66 30

E-post allmänna frågor: info@duni.se

För adresser till Dunis dotterbolag och distributörer; vänligen se www.duni.se

Kontakt Investor Relations: Mats Lindroth, Finansdirektör, mats.lindroth@duni.com

Kontakt press, marknad och kommunikation: Fredrik Wahrolén, Marknads- och kommunikationschef, fredrik.wahrolen@duni.com

Duni AB (publ) Årsredovisning 2008 Org nr 556536-7488 Innehållet i denna årsredovisning får inte helt eller delvis kopieras eller lagras på maskinläsbart medium utan tillstånd från Duni AB (publ).

Text Comir AB Produktion och layout: Okidok Tryck: NRS, 2009

Gäller 15 april–1 juni 2009