Duni — Annual Report 2007

Apr 14, 2008

Duni Årsredovisning 2007

Innehåll

Detta är duni 2
Året i kor thet 3
VD har ord et 4
Verk samhet 6
Kundmarknader 7
Produktmarknader och produktgrupper 9
Strategi 10
Marknadens storlek och tillväxt 14
Marknadstrender 16
Aff ärsområd e Prof essiona l 18
Aff ärsområd e Retail 22
Aff ärsområd e Tissue 24
Finan siella mål 26
Aktien27
Miljö 28
Persona l 29
Bolagsstyrn ingsrappor t30
år sredov isning34
Innehåll årsredovisning 35

Förvaltningsberättelse 36
Resultaträkning koncernen 41
Balansräkning koncernen 42
Förändring av eget kapital i koncernen 44
Kassaflödesanalys från koncernen 45
Resultaträkning moderbolaget 46
Balansräkning moderbolaget 47
Förändring av eget kapital, moderbolaget 49
Kassaflödesanalys från moderbolaget 50
Noter 51
Revisionsberättelse 93
Styrelse 94
Koncernledning 96
Treårsöversikt Resultaträkningar 98
Balansräkningar och nyckeltal i sammandrag 99
Nyckeltalsdefinitioner 100
Ordlista 101
Kalendarium 102
Adresser 103

Detta är Duni Adresser

Duni är Europas ledande aktör inom design, tillverkning och marknadsföring av högkvalitativa dukar, servetter, ljus och andra produkter för bordsdukning. Duni erbjuder även förpackningar och förpackningssystem till den växande marknaden för färdigmat och take-away.

Cirka 75 % av Dunis produkter är pappersbaserade och tillverkningen av dessa sker i allt väsentligt inom koncernen. Tillverkning av mjukpapper för servetter och bordsdukar, så kallad tissue och airlaid, sker i Sverige, medan Dunis produktion av färdiga bordsartiklar sker i Tyskland och Polen.

Duni har huvudkontor i Malmö och totalt cirka 2 000 anställda i 17 länder. De största marknaderna finns i Central- och Nordeuropa, men globalt om fattas mer än 40 marknader i Europa, Mellanöstern, Afrika och Asien.

Verksamheten är uppdelad i tre affärsområden: Professional som innefattar försäljningen till hotell, restauranger och cateringföretag, Retail som huvudsakligen är inriktat på detaljhandeln och Tissue som producerar mjukpapper för bordsdukningsprodukter och hygienartiklar.

Geografiskt delas Dunis försäljning in i fyra geografiska regioner: Centrala Europa (Tyskland, Österrike, Schweiz, Storbritannien, Irland, Belgien, Nederländerna och Luxemburg), Norden (Sverige, Norge, Finland och Danmark), Södra och östra Europa (Frankrike, Italien, Spanien, Portugal, Polen, Tjeckien, Ryssland, Ungern och övriga östra Europa) samt Övriga (Dunis försäljning utanför Europa).

Året i korthet

Nettoomsättningen för det brutna räkenskapsåret1) 1 juli – 31 december ökade med 4,7 % till 2 091 (1 997) MSEK, jämfört med 1 juli – 31 december 2006. Nettoomsättningen för perioden 1 januari – 31 december ökade med 5,9 % till 3 985 (3 762) MSEK.

Rörelseresultatet för det brutna räkenskapsåret ökade till 242 (172) MSEK. Rörelseresultatet för perioden 1 januari – 31 december ökade till 394 (277) MSEK.

Dunis positiva försäljningsutveckling har fortsatt under ovanstående perioder, främst för affärsområde

Professional, men även för Retail. Generellt goda marknadsförhållanden i kombination med vunna marknadsandelar på ett flertal marknader är de främsta drivkrafterna bakom den fortsatta tillväxten.

Föreslagen utdelning är 1,80 (0) SEK per aktie.

Nettoomsättning och rörelseresultat Nyckeltal

MSEK	2007-07-01 2007-12-31	2007-01-01 2007-12-31	2006-07-01 2006-12-31	2006-01-01 2006-12-31	2005-07-01 2005-12-31	2005-01-01 2005-12-31
Nettoomsättning	2 091	3 985	1 997	3 762	1 997	3 656
EBIT	242	394	172	277	165	119
EBITDA	288	484	213	360	206	202
Resultat före skatt	165	196	28	1	36	-134
Årets resultat	96	99	15	-11	-19	-137
Föreslagen utdelning, MSEK	85	0	0	0	0	0
Eget kapital	1 416	1 416	838	838	816	816
Avkastning på eget kapital, %	6,78	6,99	1,79	-1,31	-2,33	-16,79
Antal anställda, periodens slut	2 001	2 001	1 999	1 999	2 112	2 112

1) Årsredovisningen omfattar ett brutet räkenskapsår, för perioden 1 juli– 31 december 2007. Per den 1 januari 2008 kommer bolaget att återgå till kalenderår. För att ge en heltäckande bild av Dunis verksamhet återges i många fall även sammanställda siffor för de senaste 12 månaderna.

Den 14 november börsnoterades Duni på OMX Nordic Exchange i Stockholm. Börsintroduktionen genererade ett starkt intresse hos svenska och internationella investerare trots en volatil finansmarknad.

VD har ordet

Ett renodlat och tillväxtorienterat Duni

Under 2007 slutfördes renodlingen av Duni till den lönsamma kärnverksamheten i Europa. Med utgångspunkt från den effektiva verksamhetsplattform vi samtidigt etablerat står tillväxt nu i fokus för fortsatt värdeskapande.

Ett starkt år

20071) går till historien som en av Dunis bästa årgångar hittills. Vi lyckades flytta fram våra positioner på flera marknader och under framförallt andra halvåret skedde ett flertal nya produktlanseringar. Omsättningen ökade under året med 5,9 % och rörelseresultatet steg med drygt 20 % (exkluderande engångskostnader under 2006) till 394 MSEK. Samtidigt uppgick rörelsemarginalen till 9,9 % och snuddade vid vårt lönsamhetsmål på 10 %. Det är också värt att notera att samtliga affärsområden förbättrade resultaten under året, där kärnområdet Professional stod för merparten.

Marknadsledare på en växande marknad

Duni verkar på en marknad som växer vilket är en följd av att vi intar allt fler måltider utanför hemmet och att linneservetter och linnedukar ersätts med pappersbaserade produkter av premiumkvalitet. Att konvertera restauranger till denna typ av lösningar är något av Dunis paradgren där vi drar full nytta av vårt unika sortiment.

Inom affärsområdet Professional ökade omsättningen med 6,3 % under året. Framförallt vann vi terräng på våra tillväxtmarknader i södra och östra Europa, där säljorganisationerna under året förstärkts. Generellt sett växte vi på samtliga av våra större marknader, med den högsta tillväxttakten i Frankrike, Benelux och Storbritannien.

Vårt arbete med att utveckla vår affär inom det snabbväxande segmentet för färdigmat fortsätter att bära frukt. Denna nisch är sedan flera år framgångsrikt etablerad i Norden. På senare tid har konceptet, Duni FoodSolutions, lanserats på våra huvudmarknader i centrala Europa där vi nu växer i snabb takt.

Även affärsområdena Retail och Tissue ökade omsättningen under året. Efter den strukturella förändringen på marknaden som följde av handelns hårdsatsning på egna varumärken är det speciellt glädjande med trendbrottet inom Retail. Att skapa tillväxt och få upp lönsamheten i Retail bygger på att Duni tillsammans med dagligvaruhandeln tar ett nytt grepp på kategorin för bordsartiklar. Det handlar om att skapa ett erbjudande för olika typer av konsumenter och för olika användningstillfällen. Vi har respekt för att vi har ett hårt och långsiktigt arbete framför oss, men det känns som vi är på rätt väg när ledande kedjor som ICA anammar vårt kategoriupplägg och återigen ger varumärket Duni en framskjuten plats på hyllorna.

Våra framgångsfaktorer

Dunis marknadsledande position har byggts upp tack vare ett målmedvetet arbete över tiden. I förhållande till större konkurrenter har vi fördelen av att bordsartiklar och koncept för bordsdukning är vår kärnverksamhet. Vår organisation och våra investeringar är helt inriktade på att förstärka vår position på denna marknad vilket skiljer oss från dessa konkurrenter där annan verksamhet står i fokus.

Vårt sätt att bearbeta marknaden med branschens största säljkår, som lägger huvuddelen av sin tid på att presentera och sälja in våra helhetslösningar till slutförbrukare, är en av de absolut viktigaste framgångsfaktorerna. I händerna på vår säljkår sätter vi marknadens vassaste sortiment. Duni är trendsättaren i branschen och jag blir stolt och inspirerad varje gång jag har vår årliga sortimentsguide i handen.

Det här innebär att vi alltid måste ligga i framkant när det gäller kollektionsförnyelse och produktutveckling. Stora resurser läggs på detta vitala område. Vi har egna designers och ett starkt gäng produktutvecklare på vår marknadsavdelning som arbetar med att ta fram nyheter. Vi har som mål att stadigt öka nya produkters andel av totalförsäljningen.

Med vår höga förnyelsetakt följer komplexitet när det gäller varuförsörjning och in- och utfasning av kollektioner. Att hantera komplexiteten genom värdekedjan och skapa ett effektivt varuflöde är följaktligen en annan viktig framgångsfaktor för Duni.

I Duni har vi också marknadens starkaste varumärke. Vi måste värna om och investera i denna tillgång, vilken utgör en grundpelare när det gäller att skapa en stark kundlojalitet. Sammantaget står Duni för ett mervärde till våra kunder och konsumenter.

En förutsättning för dessa framgångsfaktorer och livsnerven i företaget är självfallet vår personal och den företagskultur vi gemensamt representerar. Det är av största vikt för vår konkurrenskraft att vi har kompetenta och motiverade medarbetare. Vi lägger därför kraft på att förankra Duniandan och våra värderingar vilka innebär att vi tar ägarskap, har en öppen attityd, en vilja att prestera och där allt vi gör skall skapa ett mervärde.

Framtidsutsikter

Vår affärsmodell fungerar väl och vi skall fortsätta på den inslagna vägen för att växa.

Organiskt kommer vi i relativa termer att växa i framförallt södra och östra Europa. Inom Duni FoodSolutions drivs tillväxten av den ökande andelen måltider för take-away. En fortsatt kraftfull satsning på sortiments- och produktutveckling med fokus på premiumkoncept är en viktig ingrediens för att stötta tillväxten inom såväl bordsartiklar som förpackningslösningar för färdigmat. Vi håller också ögonen öppna för potentiella förvärv i huvudsak på de prioriterade marknader där vi idag inte är i en ledande position.

När det gäller ökad effektivitet handlar det mer om kontinuerliga förbättringar nu när de stora strukturgreppen är tagna. Det gäller för både produktion och inköp. För våra handelsvaror finns potential att skifta mer inköp mot lågkostnadsländer, vilket är ett prioriterat område.

Vi har under omstruktureringsprocessen också samlat alla supportfunktioner under ett tak på vårt nya huvudkontor i Malmö och centraliserat ekonomifunktionen till ett koncerngemensamt servicecenter i Polen. Målet är att skapa ett Duni där vi samordnar och standardiserar allt som ger skalfördelar. Detta inbegriper såväl verksamhetsstöd och system som sortiment och marknadsföring. Vi har kommit en bra bit på väg och även här är det nu en fråga om kontinuerliga förbättringar.

Sammantaget tycker jag att Duni är i ett spännande skede med stor potential att skapa värde för sina aktieägare. Våra framgångar inspirerar oss att göra mer. Aktivitetsnivån är hög och jag ser goda möjligheter till fortsatt lönsam tillväxt under 2008.

Malmö i mars 2008

Fredrik von Oelreich Verkställande direktör och koncernchef

1) Dunis räkenskapsår för 2007 var brutna på grund av en omfinansiering som gjordes av bolaget. Den första perioden var 2007-01-01 – 2007-06-30 och den andra 2007-07-01 – 2007-12-31. I detta VD-ord hänvisas till bägge perioderna sammantaget.

Verksamhet

Kundmarknader

Dunis kunder består främst av restauranger, hotell, cateringföretag och dagligvaruhandeln samt ett antal globala tillverkare av hygienprodukter.

Dunis försäljning är fokuserad på bordskoncept; matchande kollektioner av dukar, servetter och ljus. Duni är även verksamt inom den växande marknaden för färdigmat och take-away med förpackningar samt förpackningssystem. Verksamheten är i huvudsak inriktad på tre kundmarknader efter vilka även Dunis affärsområden organiserats: Professional, Retail och Tissue.

Duni delar in verksamheten i tre affärsområden – Professional, Retail och Tissue, vilka svarade för 66 %, 20 % respektive 14 % av Dunis nettoomsättning 2007.

Professional

Dunis slutkunder utgörs främst av restauranger, hotell och cateringföretag. Inom dessa branscher räknas kunderna i Europa i 100 000-tals och försäljning till dessa sker antingen direkt eller genom grossister och så kallade cash-and-carries, en typ av storköp för företagskunder som kännetecknas av att kunderna själva hämtar varorna.

Restauranger

Restaurangbranschen är mycket fragmenterad, men kedjor förekommer. Dessa är ibland helt eller delvis drivna på franchisebasis och ofta med väl definierade verksamhetskoncept.

Utvecklingen inom restaurangbranschen går mot en tydligare segmentering där strategier som inriktar sig på kvalitet, livsstil och prisnivå ligger till grund för och styr verksamhetens inriktning. Restauranger med högre kvalitet och prisnivå svarar för den helt övervägande delen av inköpen av Dunis premiumprodukter, det vill säga produkter av högre kvalitet, ofta djupfärgade eller försedda med färgtryck.

Hotell

Hotellbranschen är mindre fragmenterad än restaurangbranschen. Hotellverksamhet – vanligtvis med integrerad restaurangverksamhet – bedrivs ofta i kedjor, varav många har centraliserat sina inköp. Hotell med högre kvalitet och prisnivå står för den helt övervägande delen av inköpen av Dunis premiumprodukter.

Catering

De större företagen inom cateringbranschen erbjuder och driver förutom catering även storköksverksamhet inom både den privata och offentliga sektorn. Inom så kallad contract catering respektive concession catering domineras marknaden av ett fåtal stora aktörer med internationell verksamhet. Dessutom finns ett mycket stort antal mindre aktörer med huvudsaklig inriktning på mindre omfattande engagemang.

Retail

Kunderna utgörs främst av dagligvarukedjor och dagligvarubutiker, men även av varuhuskedjor inom heminredning samt olika specialbutiker.

Dagligvaruhandeln

Den europeiska dagligvaruhandeln är konsoliderad till ett mindre antal stora aktörer i varje land såsom Tesco (Storbritannien), Aldi (Tyskland), Carrefour (Frankrike) och ICA (Sverige). De större aktörerna har i allt väsentligt centraliserat sina inköp och vissa har gått samman i internationella inköpsorganisationer. Under 1990-talet och början av 2000-talet ökade dagligvaruhandeln andelen så kallade private labels, det vill säga varor under eget varumärke, på bekostnad av märkesvaror. Under senare år har man dock i viss utsträckning återgått till att sälja märkesvaror inom bordsartiklar för engångsbruk.

Övriga

Övriga kunder inom Retail utgörs av apotek, olika specialbutiker, storköp för trädgårdsartiklar samt varuhuskedjor inom heminredning. Ett exempel på det sistnämnda är IKEA, som sedan flera år diversifierat produktutbudet till att även omfatta bland annat bordsartiklar.

Tissue

Dunis produktion av torrformerat mjukpapper, så kallad airlaid, säljs till största delen externt som insatsvara till tillverkare av hygienprodukter för konsumentmarknaden. Kunderna inom denna kategori är ofta globala aktörer med egna organisationer för produktutveckling, tillverkning och distribution. Dunis produktion av tissue används till största delen internt och tillgodoser Dunis eget behov för tillverkning av bordsartiklar.

Servetter och bordsdukar i olika material, ljus, serveringsprodukter och förpackningslösningar utgör Dunis produktgrupper.

Produktmarknader och produktgrupper

Duni är huvudsakligen verksamt på tre produktmarknader: bordsartiklar för engångsbruk, måltidsförpackningar och mjukpapper. Duni har cirka 4 500 olika artiklar som kontinuerligt byts ut för att passa aktuella trender och säsongsvariationer. Nedan presenteras kortfattat Dunis produktmarknader och produktgrupper.

Produktmarknader

Bordsartiklar för engångsbruk

Bordskoncept består av bordsartiklar för engångsbruk med koordinerad design. Produkterna utgörs av exempelvis servetter, dukar, tabletter, löpare, tallrikar, glas, koppar, bestick och ljus i matchande färger och mönster. Bordsartiklar för engångsbruk kan delas upp i standardprodukter: till exempel vita enlagsservetter, och premiumprodukter; produkter av högre kvalitet och ofta djupfärgade eller försedda med färgtryckt design.

Måltidsförpackningar

Duni marknadsför förpackningslösningar för färdigmat, takeaway och förvaring för varma och kalla måltider liksom för måltider för uppvärmning. Segmentet omfattar även förslutningsmaskiner, formar och förslutningsfilm. Marknaden för måltidsförpackningar befinner sig i stark tillväxt som en följd av ett ökat behov av färdigmat och take-away.

Mjukpapper

Mjukpapper används som råvara för vidareförädling till olika mjukpappersbaserade produkter. Mjukpapper förekommer som våtformerat papper: "tissue", respektive torrformerat mjukpapper: "airlaid". Tissue används för konvertering, det vill säga den process där man beskär, trycker och präglar pappret, till olika bordsprodukter. Den mycket goda absorbtionsförmågan hos airlaid gör det särskilt lämpat som insatsvara för produkter inom intimhygien som dambindor och inkontinensskydd, men används också för konvertering till servetter och bordsdukar av högre kvalitet.

Produktgrupper Servetter

En- och flerlagsservetter

Duni producerar servetter med ett till fyra lager. Airlaid; torrformerat mjukpapper, är ett premiummaterial och servetter av airlaid tillverkas alltid i ett lager. Högkvalitativa servetter av tissue har minst tre lager.

Olika material

Flera olika material används för att tillverka servetter, men huvuddelen tillverkas av tissue. Högkvalitativa servetter baseras både på airlaid (Dunilin®) och tissue (nyheten Elegance). Produktgruppen servetter innefattar även tillbehöret Sacchetto, en produkt där servett och bestick placeras i ett för ändamålet tillverkat fodral. Sacchetton finns i olika färger och i två storlekar. Nytt i produktgruppen är också Duniletto; en Dunilin-servett med vikning för bestick.

Bordsdukar

Olika utföranden

I produktkategorin bordsdukar ingår dukar i många storlekar och variationer samt löpare, tête-à-tête och tabletter.

Olika material

Flera olika material används för att tillverka dukar. Bland annat används Dunicel®, ett robust material baserat på tissue, som efterliknar känslan hos bomulls- och linnedukar samt Dunisilk®, ett laminerat material baserat på tissue, som är framtaget för att skydda bordet och kan torkas av efter användning.

Ljus

För att kunna erbjuda ljus som passar in i Dunis kollektioner utvecklas och designas ljus ofta tillsammans med externa leverantörer. I sortimentet ingår bland annat antikljus, blockljus och värmeljus samt "Mood candles" i olika färger och storlekar.

Serveringsprodukter

För att kunna leverera ett helhetskoncept köps serveringsprodukter i huvudsak in från externa leverantörer. I sortimentet ingår bland annat bestick, koppar och glas i plast samt papperstallrikar.

Förpackningslösningar

Inom förpackningslösningar för färdigmat och take-away utvecklar och designar Duni förpackningar tillsammans med externa leverantörer. Kunderna erbjuds även förpackningar designade i nära samarbete mellan Dunis designavdelning och kunden för att passa kundens profil. Inom ramen för Duni-Form® erbjuds kunderna också förslutningsfilm, olika typer av förslutningsmaskiner och maskinservice. Det totala antalet artiklar inom kategorin uppgår för närvarande till cirka 600.

Strategi

Duni är branschens mest välkända varumärke. Med sin unika försäljningsmodell, med cirka 300 000 kundbesök per år, skapar Duni en stark kundlojalitet.

Marknadsledande position och varumärken

Dunis andel av marknaden i Europa avseende huvudprodukterna servetter och bordsdukar uppgår till cirka 19 %. Koncernens ställning är särskilt stark i Norden och centrala Europa. Det finns få större aktörer på marknaden och Dunis omsättning är mer än dubbelt så stor som den närmaste konkurrentens omsättning inom servetter och dukar för engångsbruk. Till skillnad från större konkurrenter har Duni dessutom en stark ställning inom segmentet premiumprodukter, där priser och marginaler är högre.

Duni är det i särklass mest välkända varumärket på marknaden och varumärket är särskilt starkt hos Dunis viktigaste kunder; restauranger och hotell. Även bredden och variationen i sortimentet skiljer Duni från konkurrenterna.

Försäljningsmodell

Dunis försäljningsmodell innebär att försäljningsarbetet inriktas mot såväl slutkunder som grossister vilket skapar efterfrågan från slutkund gentemot grossisterna. Den väl inarbetade försäljningsmodellen och etablerade kundrelationer i Dunis huvudmarknader skapar en naturlig inträdesbarriär gentemot konkurrenter.

Unik och effektiv försäljningsmodell

Duni har en stor säljkår som årligen gör cirka 300 000 kundbesök, varav cirka 250 000 på de fragmenterade restaurang-, hotell- och cateringmarknaderna.

Modellen möjliggör en kontinuerlig dialog med kunderna kring val och användning av Dunis produkter. Den skapar en stark kundlojalitet och är en viktig förklaring till Dunis höga marknadspenetration.

Den nära relationen till kunderna är även ett av skälen till att Duni snabbt får signaler och kan anpassa sitt erbjudande till nya trender och en förändrad efterfrågan. Den höga marknadsandelen och det breda sortimentet i kombination med det starka varumärket är också en anledning till att Duni kan bibehålla höga försäljningsmarginaler.

Ledande inom produktutveckling, design och material

Dunis utveckling av produktsortiment i termer av färg, design och innehåll utgör en viktig del i affärsmodellen. Dunis marknadsavdelning använder en metod med utgångspunkt från produkternas livscykel, så kallad life cycle management, för att systematiskt utvärdera bolagets sortiment inom produktkategorin bordsartiklar. Detta tillvägagångssätt innebär att Dunis produkter utvärderas baserat på kriterier för omsättningshastighet, omsättning och lönsamhet. Nya och befintliga produkter utvärderas enligt samma kriterier.

Arbetet med förändring och utveckling av sortimentet, såsom det kommer till uttryck i Dunis årliga sortimentsguide, påbörjas cirka 14 månader innan lanseringen av den nya guiden då övergripande mål och strategier läggs fast.

Dunis designavdelning arbetar löpande med trendspaning genom bland annat deltagande i olika mässor och visningar inom mode, design och aktuella trender i Europa och USA samt med hjälp av externa trendscouter. Koncernen genomför även marknadsundersökningar och har fokusgrupper för att få information om trender och återkoppling på produkter. Dunis säljkår deltar i utvecklingsarbetet genom att vidareförmedla kundernas önskemål och åsikter.

Detta ger Duni den bas som behövs för att möta de olika krav som kunderna ställer på produktsortimentet. Den grafiska designen görs till viss del av Dunis egen designavdelning, men design köps också in och anpassas till Dunis behov eller beställs specifikt för Duni. Efter bland annat testproduktion fastställs färgsättning och design cirka åtta månader före produktlanseringen. Ungefär vid denna tidpunkt påbörjas också

Duni har under de senaste åren effektiviserat och omstrukturerat sin verksamhet samt minskat sina kostnader. Som ett led i effektiviseringen har bolaget centraliserat produktionen och minskat antalet produktionscentra från tolv till tre sedan 2001.

marknadsföringsarbetet. Den nya kollektionen, tillsammans med marknadsföringsmaterial, finns framme tre till fyra månader före lanseringen för att kunna presenteras för särskilt viktiga kunder.

Vad gäller inköpta artiklar används i största möjliga utsträckning leverantörer som har möjligheten att i samarbete med Dunis designavdelning bidra med kreativ design och lösningar som passar in i bolagets kollektioner.

Duni eftersträvar att ha marknadens högsta förnyelsegrad av sortimentet. Cirka en tredjedel av försäljningen är hänförlig till nydesignade kollektioner. Målet är att cirka en tiondel av försäljningen ska vara hänförlig till produkter med nya material eller lösningar som lanserats under de tre närmast föregående åren.

Dunis tre senaste mer betydande produktlanseringar är

Elegance, Sacchetto och Tête-à-tête. Koncernen har även under åren utvecklat flera unika tissue- och airlaidmaterial såsom Dunicel®, Dunilin®, och Dunisilk® för bordsartiklar. Materialutveckling inom produktkategorin bordsartiklar sker i nära samarbete mellan marknadsavdelningen, Dunis produktutvecklare inom Tissue och ansvariga för konverteringen.

Kontroll över värdekedja och logistik

Duni är ett integrerat företag vilket innebär att bolaget kontrollerar hela värdekedjan, förutom råvaran, för sina viktigaste produkter; servetter och bordsdukar. Övriga produkter köps in från externa leverantörer. Att kontrollera värdekedjan minskar prisrisk, ökar leveranssäkerheten och ger möjlighet att planera förnyelsen av design och material.

Cirka 75 % av Dunis produkter är pappersbaserade och tillverkningen av dessa sker i allt väsentligt inom koncernen. Tillverkningen av tissue och airlaid sker i Sverige, medan Dunis konvertering till färdiga bordsartiklar sker i Tyskland och Polen.

Dunis pappersbruk är specialiserade på tillverkning och djupfärgning av korta serier högkvalitativ tissue och airlaid vilket gör att bordsartiklar kan erbjudas i många färger och nyanser med färgmatchning mellan olika material. Pappersbruken arbetar kontinuerligt med att utveckla nya högkvalitativa material som gör att Duni hela tiden kan ligga i framkant inom produktutveckling. Specialiseringen på korta serier gör att Duni har möjlighet att snabbt anpassa kollektionerna efter kundens önskemål.

Dunis produktion sker till cirka 70 % mot lager, medan resterande del produceras baserat på kundorder eller enligt kontrakt. Dunis centrallager i Tyskland samt ett antal distributionscentraler hanterar distributionen till kund. De cirka 4 500 artiklar som produceras mot lager kan levereras till huvuddelen av kunderna inom 24 timmar och till samtliga kunder i Europa inom 48 timmar.

Expansion på nya tillväxtmarknader

Duni är etablerat på ett flertal marknader som erbjuder goda möjligheter till organisk tillväxt. I södra och östra Europa, som har cirka 240 miljoner invånare, svarar Dunis lönsammaste segment, premiumprodukter, endast för cirka en tredjedel av den totala marknaden vilket kan jämföras med norra Europa där andelen premiumprodukter står för ungefär två tredjedelar av försäljningen.

Södra Europa är den största marknadsregionen i Europa och marknadstillväxten förväntas överstiga den genomsnittliga årliga BNP-tillväxten med god marginal under perioden fram till 2010, främst drivet av tillväxten inom premiumprodukter. I östra Europa förväntas den genomsnittliga BNP-tillväxten bli högre än i övriga Europa under perioden fram till 2010 och även här förväntas marknadstillväxten överstiga den genomsnittliga årliga BNP-tillväxten med god marginal under perioden.

Dunis försäljning i södra och östra Europa 2007 uppgick till 711 MSEK, en ökning med cirka 9,7 % jämfört med 2006.

Tillväxt genom företagsförvärv

Duni är den enda större europeiska aktören med huvudfokus på marknaden för bordskoncept. Konkurrenterna består dels av relativt små, lokala företag, dels av ett antal större pappersoch massaföretag. Marknaden erbjuder därför vissa möjligheter till konsolidering, vilket skapar förutsättningar för Duni att exempelvis på sikt utöka sin närvaro i södra och östra Europa genom förvärv.

aFFÄRSIDÉ OCH VISION

Affärsidé

Duni ska bidra till ökad stämning och göra livet enklare vid varje måltidstillfälle genom att erbjuda inspirerande och innovativa produkter och koncept.

Vision

Duni ska vara marknadsledande i Europa av designade bordskoncept för engångsbruk och förpackningslösningar för färdigmat.

Strategi

För att uppnå de uppsatta målen (se avsnittet Finansiella mål) har Duni har utarbetat en strategi som består av tre huvudkomponenter och ett antal därmed förenade strategiska initiativ.

Stärka varumärke och kundrelationer

• » Konsekvent fortsätta implementeringen av den unika försäljningsmodellen med fokus på slutkunderna.
• » Dunis organisation skall stärkas på tillväxtmarknaderna.
• » Eftersträva att bli ensamleverantör för bordskoncept främst till ledande grossister.
• » Branschens starkaste varumärke med partneravtal med större kunder, kedjor och distributörer.

Produktutveckling

• » Fortsatt ledarskap i design, koncept och nya material.
• » Accelerera produktutvecklingen baserat på kunskap om kundbehov, konsumentinsikt och systematisk idégenerering för att på så sätt markant öka nya produkters andel av försäljningen.

Integration och varuförsörjning

• » Konsolidera den kostnadseffektiva verksamhetsmodellen.
• » Vertikal integration inom mjukpapper för att säkerställa ledarskap och kostnadseffektivitet.
• » Förstärka den globala inköpskompetensen och bygga upp samarbeten för produktutveckling.

Strategiskt fokus

Dunis strategiska fokus inom respektive affärsområde:

Professional

• » Ledande inom premiumsegmentet.
• » Tillväxt i södra och östra Europa samt Storbritannien.
• » Dra fördel av ökad efterfrågan inom take-away och växa inom förpackningslösningar för färdigmat.

Retail

• » Skapa ökad lönsamhet genom fokus på varumärket och optimera kategorin tillsammans med dagligvaruhandeln utifrån ett kund- och konsumentperspektiv.
• » Handelns egna varumärken enbart som komplement till Dunis egna produkter.

Tissue

• » Satsa på produktutveckling för att vinna nya kunder inom intimhygien.
• » Öka den externa försäljningen av tissue inom premiumsegmentet.

Duni utvecklar ständigt sitt sortiment. Ungefär 25 % av kollektionen byts varje år.

Marknadens storlek och tillväxt

Duni är den största europeiska aktören med fokus på bordsartiklar för engångsbruk. Södra och östra Europa står för den största procentuella tillväxten.

Den europeiska marknaden för bordsartiklar för engångsbruk uppgår till cirka 3 250 MEUR fördelat på servetter; cirka 1 200 MEUR, bordsdukar; cirka 250 MEUR, ljus; cirka 1 350 MEUR och serveringsprodukter såsom plastbestick och plastglas; cirka 450 MEUR. Cirka två tredjedelar av den europeiska marknaden för bordsartiklar för engångsbruk är hänförlig till kundmarknaden Professional.1) Den europeiska marknaden för förpackningslösningar för färdigmat uppgår till cirka 800 MEUR.

Servetter och bordsdukar för engångsbruk kan delas upp i standard- och premiumprodukter där de senare framställs av tissue i minst tre lager eller av airlaid. Av den totala uppskattade omsättningen på den europeiska marknaden svarar standardprodukter för cirka 45 % och premiumprodukter för cirka 55 %. Förhållandet mellan standard- och premiumprodukter varierar dock mellan olika regioner i Europa. I Norden och centrala Europa svarar premiumprodukter för en högre andel än i södra och östra Europa.

Den europeiska marknaden för servetter och dukar i papper2) Tyskland, Österrike och Schweiz

Antal miljoner invånare	98
Marknadsstorlek (MEUR)	475
Tillväxt (CAGR) i % 2000–2005	3,3
Marknadsvolym (tusental ton)	121
Andel premiumprodukter	2/3

Tyskland, Österrike och Schweiz är tillsammans den näst största marknadsregionen för servetter och dukar av papper i Europa (475 MEUR) och premiumprodukter svarar för cirka två tredjedelar av den marknaden. Premiumprodukternas marknadsandel förklaras till stor del av tillverkarnas dedikerade försäljningsarbete samt en historiskt god ekonomisk utveckling. Den genomsnittliga årliga tillväxten inom servetter och dukar av papper i regionen uppgick under perioden 2000–2005 till 3,3 %, vilket kan jämföras med regionens genomsnittliga årliga BNP-tillväxt om 2,1 % under samma period.

Storbritannien, Belgien, Nederländerna och Luxemburg

Antal miljoner invånare	87
Marknadsstorlek (MEUR)	250
Tillväxt (CAGR) i % 2000–2005	2,7
Marknadsvolym (tusental ton)	80
Andel premiumprodukter	2/3

Storbritannien och Beneluxländerna utgör tillsammans den tredje största marknadsregionen för servetter och dukar av papper i Europa (250 MEUR). I likhet med Tyskland, Österrike och Schweiz svarar premiumprodukter för cirka två tredjedelar av den totala marknaden. Den genomsnittliga årliga tillväxten inom servetter och dukar av papper i regionen uppgick under perioden 2000–2005 till 2,7 %, vilket kan jämföras med regionens genomsnittliga årliga tillväxt i BNP om 3,6 % under samma period.

Sverige, Norge, Finland och Danmark

Antal miljoner invånare Marknadsstorlek (MEUR)	24 125
Tillväxt (CAGR) i % 2000–2005	4,8
Marknadsvolym (tusental ton)	31
Andel premiumprodukter	2/3

Marknaden för servetter och dukar i papper i Norden (Sverige, Norge, Finland och Danmark) uppgår till cirka 125 MEUR. Premiumprodukter svarar för cirka två tredjedelar av den nordiska marknaden. Den genomsnittliga årliga tillväxten inom servetter och dukar av papper i regionen uppgick under perioden 2000–2005 till 4,8 %, vilket kan jämföras med regionens genomsnittliga årliga tillväxt i BNP om 4,4 % under samma period.

Italien, Frankrike, Spanien, Portugal och Grekland

Antal miljoner invånare	166
Marknadsstorlek (MEUR)	540
Tillväxt (CAGR) i % 2000–2005	4,0
Marknadsvolym (tusental ton)	236
Andel premiumprodukter	1/3

Italien är den enskilt största marknaden för servetter och dukar av papper i Europa. Vidare är södra Europa (Italien, Frankrike, Spanien, Portugal och Grekland) den största marknadsregionen i Europa (540 MEUR). I södra Europa svarar premiumprodukter för cirka en tredjedel av den totala marknaden.

Marknadens storlek förklaras av volymen inom standardprodukter. Den genomsnittliga årliga tillväxten inom servetter och dukar av papper i regionen uppgick under perioden 2000–2005 till 4,0 %, vilket kan jämföras med regionens genomsnittliga årliga tillväxt i BNP om 4,5 %.

1) Dunis bedömning avseende marknadens storlek samt fördelningen mellan olika produkter och kundmarknader baseras på information från Euromonitor och B Kay-Tissue samt branschkännedom. 2) Enligt Dunis bedömning är den europeiska marknaden för servetter och dukar i papper representativ även för övriga produkter i Dunis sortiment.

Polen, Ungern, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Estland, Lettland och Litauen

Antal miljoner invånare	74
Marknadsstorlek (MEUR)	70
Tillväxt (CAGR) i % 2000–2005	6,7
Marknadsvolym (tusental ton)	33
Andel premiumprodukter	1/3

Marknaden för servetter och dukar av papper i östra Europa (Polen, Ungern, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Estland, Lettland och Litauen) uppgår till cirka 70 MEUR. I östra Europa svarar premiumprodukter för cirka en tredjedel av den totala marknaden. Den genomsnittliga årliga tillväxten inom servetter och dukar av papper i regionen uppgick under perioden 2000 – 2005 till 6,7 %, vilket kan jämföras med regionens genomsnittliga årliga tillväxt i BNP om 8,8 % under samma period.

För marknaden som helhet förväntas den genomsnittliga årliga tillväxten inom pappersservetter överstiga BNPtillväxten med god marginal under kommande år, främst som ett resultat av tillväxten inom premiumprodukter.

Större konkurrenter

Den europeiska marknaden för bordsartiklar för engångsbruk är mycket fragmenterad. Duni är den största europeiska aktören med fokus på bordsartiklar för engångsbruk. Dunis huvudsakliga konkurrenter inom Professional och Retail är större massa- och pappersbolag med bordsartiklar för engångsbruk som en liten del av produktportföljen såsom SCA, Georgia-Pacific, Kartogroup, Kimberly-Clark och Metsä Tissue. Härtill finns ett stort antal mindre regionala och lokala aktörer. I centrala Europa kan nämnas Papstar, Benders, Swan och Mank, i Norden Papstar, Celest och Fiblon samt i södra och östra Europa Garcia de Pou, Paloma, Renova, Okay, CGMP och Fato. Inom Retail möter Duni dessutom konkurrens från dagligvaruhandelns egna varumärken.

Inom Tissue består konkurrensen av större massa- och pappersbolag, av vilka vissa även är aktiva på marknaden för bordsartiklar för engångsbruk såsom SCA, Georgia-Pacific, Kartogroup, Kimberly-Clark och Metsä Tissue. Dessutom finns ett stort antal mindre, specialiserade aktörer såsom Buckeye, Concert, McAirlaid, LPC och Fiberweb.

Den europeiska marknaden för förpackningslösningar för färdigmat är också mycket fragmenterad. Bland de större aktörerna kan nämnas Færch, Comatec, Huhtamäki och Sabert.

Marknadstrender

Efterfrågan på Dunis produkter påverkas av olika trender; som att människor i allt större utsträckning äter sina måltider utanför hemmet och ersätter linne med pappersprodukter.

Ökad andel måltider intas utanför hemmet

Trenden med en ökning av antalet måltider utanför hemmet förväntas fortsätta, bland annat baserat på en förväntad ökning av andelen enmanshushåll, fortsatt urbanisering och en förväntad ökning av andelen förvärvsarbetande. En ökad andel av måltider utanför hemmet innebär stigande efterfrågan på produkter som ökar trivseln och atmosfären vid restaurangbesök, till exempel servetter och dukar.

ersättning av linneservetter och linnedukar

Försäljningen av servetter och dukar av linne minskade under perioden 2003 – 2005 med i genomsnitt 6 % per år. Premiumservetter och premiumdukar i papper är ett av huvudalternativen till linne.

Efterfrågan på bordsartiklar av linne påverkas av att restaurangbranschen i Europa i allt större utsträckning använder koncept för att attrahera kunder och öka omsättningen. Användandet av koncept, som innebär att utbudet av mat och dryck matchas med dukning och dekorationer vid exempelvis jul, påsk, oktoberfestival och vinskörd, förutsätter i praktiken bordsartiklar för engångsbruk, som kan köpas in utan stora investeringar. Den minskade marknaden för linneservetter och linnedukar kan även förklaras av kostnaden och tidsåtgången för tvätt och annan hantering av linne samt att dukar och servetter för engångsbruk är mer hygieniska.

Ökad efterfrågan på take-away

Antalet take-away – måltider "att ta med" – ökar, framkallat av delvis samma faktorer som ligger bakom ökningen av måltider utanför hemmet, det vill säga en ökning av andelen enmanshushåll, fortsatt urbanisering och en ökning av andelen förvärvsarbetande. Take-away svarar för en ökad andel av restaurangernas försäljning.1) Härutöver säljer livsmedelsbutiker i allt större utsträckning färdigmat. Konsumtionen av färdigmat (exklusive fryst, konserverad och frystorkad mat) i Västeuropa ökade med i genomsnitt drygt 6,5 % årligen under perioden 2000 – 2005. Duni bedömer att en ökad efterfrågan på färdigmat och takeaway kommer att medföra motsvarande tillväxt i marknaden för förpackningar för färdigmat, där Duni är verksamt.

Ökning av märkesvaror inom bordsartiklar i dagligvaruhandeln

Under 1990-talet och början av 2000-talet ökade dagligvaruhandeln försäljningen av produkter under egna varumärken – så kallade private labels – på bekostnad av märkesvaror. Inom bordsartiklar för engångsbruk ledde detta till en utveckling mot enklare produkter som tunna, enfärgade servetter. Utvecklingen har medfört att handelns totala försäljning inom kategorin bordsartiklar har minskat. Samtidigt har kategorin non-food – det vill säga andra produkter än livsmedel – kommit att bli allt viktigare för handeln2). För att vända utvecklingen har vissa dagligvarukedjor på senare tid ökat andelen märkesvaror inom bordsartiklar för engångsbruk på bekostnad av sina egna varumärken.

Stabil underliggande tillväxt

Efterfrågan på Dunis produkter påverkas av utvecklingen inom restaurang-, hotell- och cateringbranscherna respektive dagligvaruhandeln. Den europeiska restaurangbranschen har under de senaste fem åren uppvisat en försäljningstillväxt om 2,8 % per år och försäljningstillväxten förväntas fortsätta i samma takt.3) Den är till största delen en följd av den ökade disponibla inkomsten, som i sig är ett resultat av den ekonomiska tillväxten. Under de senaste fem åren har den genomsnittliga europeiska tillväxten i BNP uppgått till 2 – 3 % per år och BNP-tillväxten förväntas fortsätta i samma takt. I Östeuropa förväntas tillväxten i BNP bli väsentligt högre än övriga Europa.

Tyskland, som är Dunis enskilt största marknad, har genomgått flera år av svag ekonomisk utveckling och svag efterfrågan inom restaurang-, hotell- och cateringbranscherna. Sedan 2006 har den tyska ekonomin utvecklats positivt och exempelvis har tillväxten i BNP uppgått till 4 % och restaurangbranschen har gått till positiv tillväxt från negativ. Duni har under perioden av svag ekonomisk utveckling i Tyskland förmått växa mer än Tysklands BNP. I Sverige har restaurang-, hotell- och cateringmarknaderna vuxit med i genomsnitt 2 % per år under de senaste fem åren och tillväxten 2006 översteg 6 %.

Affärsområde Professional

Merparten av försäljningen inom affärsområdet Professional sker via grossister och cash-and-carries till drygt 200 000 slutkunder.

Affärsområde Professional erbjuder restauranger, hotell och cateringföretag ett brett sortiment av bordsartiklar, vanligtvis samlade i hela bordskoncept som består av servetter, dukar och andra produkter i matchande färger och mönster. Dunis högkvalitativa produkter i kombination med den kontinuerliga förnyelse och anpassning av sortimentet som bolagets egen designavdelning svarar för ger säljkåren möjlighet att erbjuda kunderna ett brett spektrum av bordskoncept anpassade till olika typer av aktuella trender, högtider och kampanjer eller kundens egen profil. Cirka 90 % av försäljningen till restauranger, hotell och cateringföretag sker via grossister och professionella stormarknader, så kallade cash-and-carries.

Inom Professional erbjuds även den offentliga sektorn, dagligvaruhandeln och restauranger förpackningar för färdigmat samt förslutningsmaskiner för en del av sortimentet (DuniForm®). Måltidsförpackningarna är designade eller standardiserade och förekommer i olika utföranden och storlekar anpassade för många sorters mat.

Händelser under 2007

Nettoomsättningen steg med 6,6 % till 1 380 (1 295) MSEK för perioden 1 juli – 31 december och med 6,3 % till 2 641 (2 485) MSEK för perioden 1 januari – 31 december. Rörelseresultatet ökade till 202 (146) MSEK för perioden 1 juli – 31 december och till 341 (255) MSEK för perioden 1 januari – 31 december. Rörelsemarginalen var 14,6 % (11,3 %) respektive 12,9 % (10,3 %). Ökningen av rörelseresultatet förklaras huvudsakligen av ökade volymer i kombination med prisökningar.

Marknaderna i södra och östra Europa visade mycket god tillväxt. Försäljningstillväxten var också stark på de viktiga marknaderna Benelux och Storbritannien, medan de mer mogna marknaderna Norden och Tyskland växte i mer modest takt. Det är värt att notera att momsen i Tyskland höjdes till 19 % den 1 januari 2007 och att 2006 års försäljning påverkades positivt av världsmästerskapen i fotboll. I Tyskland fortsatte försäljningen inom segmentet take-away att utvecklas starkt. Bland annat gjordes avtal med den snabbt växande restaurangkedjan Vapiano där ett unikt sortiment för takeaway tagits fram.

I Benelux uppnåddes fortsatta framgångar med premiumprodukter såsom Sachetto och Tête-à-tête. På marknaden i Storbritannien har Duni vunnit marknadsandelar främst inom premiumsegmentet och tack vare fördjupade distributionssamarbeten, såväl regionalt som nationellt, exempelvis med Brakes Ltd.

Tillväxten i östra Europa var en följd av en starkt växande marknad i kombination med framgång för Dunis unika försäljningsmodell och starka produktportfölj. Ett utvidgat samarbete med Metro Cash & Carry till att även innefatta Tjeckien och Ryssland bidrog till den ökade omsättningen under årets sista kvartal. Detta exemplifierar hur Dunis status som prioriterad leverantör till Metro i Tyskland sedan 1996 ger stöd åt tillväxten på nya marknader. I södra Europa var det främst försäljningen i Frankrike och Italien som fortsatte att utvecklas mycket positivt. I det spanska säljbolaget skedde en viss omorganisation under året samt en översyn av den befintliga logistiklösningen för att skapa förutsättningar för förbättrad lönsamhet och varuförsörjning.

Totalt sett för affärsområdet svarade bordsartiklar för cirka 90,2 % av nettoomsättningen och målstidsförpackningar för resterande cirka 9,8 %.

Centrala Europa svarade för 1 538 MSEK (58 %) av nettoomsättningen. Norden svarade för 673 MSEK (25 %) av nettoomsättningen. Södra och östra Europa svarade för 412 MSEK (16 %). Övriga marknader svarade för 18 MSEK (1 %).

Marknadsföring, försäljning och kunder

Dunis försäljningsmodell är uppbyggd kring och förutsätter en relativt stor egen försäljningsorganisation som lägger merparten av sin tid på marknadsföring av ett brett sortiment gentemot slutanvändare. Parallellt med säljbesök hos slutkund inriktas även marknadsföring och försäljning inom Professional mot grossister och cash-and-carries. Detta skiljer koncernen från dess konkurrenter vars försäljningsarbete sker med en mindre säljorganisation och huvudsakligen riktas mot grossister och cash-and-carries.

Försäljningsmodellen utvecklades och infördes ursprungligen i Tyskland på 1980-talet och har därefter vidareutvecklats. Modellen har starkt bidragit till Dunis starka ställning inom centrala Europa. Koncernen arbetar för närvarande med fortsatt införande av denna modell för säljarbetet i såväl Storbritannien som södra och östra Europa.

Säljstyrkan inom Professional motsvarade cirka 257 heltidstjänster per den 31 december 2007 och gör totalt cirka 250 000 kundbesök årligen. Trots att cirka 90 % av Dunis försäljning inom Professional sker till grossister och cash-andcarries görs cirka hälften av kundbesöken hos slutkunderna vilka registreras i Dunis kunddatabas. Detta möjliggör för säljkåren att direkt för slutkunden visa och presentera fördelarna med Dunis bordsartiklar och hur dessa kan skapa värde.

Exempel på fördelar med Dunis produkter är:

• » full flexibilitet möjlighet att anpassa dukningen till aktuella trender, olika högtider, kampanjer eller kundens egen profil utan väsentliga investeringar
• » högkvalitativa och hygieniska lösningar
• » matchande bordskoncept i många olika färger och mönster
• » minskad tidsåtgång för vikning av servetter och omdukningar ger möjlighet att betjäna fler matgäster
• » lägre tvätt- och personalkostnader
• » inga inlåsningar genom fleråriga investeringar eller hyreskontrakt med lång löptid för linneprodukter

Duni följer aktivt upp de ca 100 000 slutkunder som finns registrerade i databasen, men bedömer att koncernen totalt når betydligt fler än 200 000 kunder inom Professional. Bland slutkunder inom Professional återfinns bland annat större hotellkedjor som exempelvis Accor, Kempinski och Hilton.

Grossisterna har blivit allt viktigare för Duni eftersom dessa under senare år svarat för cirka 50 % av försäljningen inom Professional. För att ytterligare förstärka relationen med grossisterna utbildar Duni deras säljkårer kring försäljning av bordskoncept. Genom att ta upp beställningar direkt från slutkunden och föra över dessa till grossisterna skapas ett attraktivt partnerskap mellan Duni och grossisterna till fördel för bägge parter. Cash-and-carries svarade 2007 för cirka 40 % av försäljningen inom Professional. Kunderna i denna kanal bearbetas centralt av speciellt avsatt personal för nyckelkunder, så kallad key account management. Säljarna hjälper även cashand-carries med hyllplanering och hyllsortering.

Marknadsföringen sker även genom deltagande i olika nationella och lokala mässor. Förutom Dunis årliga sortimentsguider förses även kunderna med säsongsbroschyrer som täcker hela sortimentet. I viss utsträckning sker också marknadsföring genom annonsering i grossisternas branschtidningar och reklamblad. Dunis säljkår vidareförmedlar även kundernas önskemål

och synpunkter till Dunis design- och marknadsavdelningar, vilket är en viktig källa till idéer för produktutveckling.

Säljkåren inom Professional marknadsför och säljer även delar av Dunis sortiment inom förpackningslösningar för färdigmat. För DuniForm® har Duni särskilt utbildade säljare som uteslutande fokuserar på DuniForm® vilket beror på att försäljningen av förpackningssystem förutsätter särskilda kunskaper. Säljkåren för DuniForm® erbjuder kunderna bland annat testperioder som ger kunden möjlighet att prova DuniForm®-konceptet under en begränsad tid. Denna säljkår är under uppbyggnad.

I Norden säljs förpackningssystem direkt till slutkund, medan slutkunderna i övriga regioner täcks via grossister. Duni har även initierat relationer med vissa cash-and-carries avseende måltidsförpackningar. Förpackningslösningar inom färdigmat säljs främst till den offentliga sektorn, dagligvaruhandeln och restauranger med take-away.

Varumärkespositionering

Det är koncernens bedömning att Duni är det starkaste varumärket på den europeiska marknaden för servetter och dukar av papper. I Tyskland, Dunis enskilt viktigaste marknad, nämner hela 76 % av kunderna Duni på frågan vilka servetter de använder, jämfört med cirka 25 % för närmaste konkurrent.1) Detta ger Duni en stark position hos grossister och cash-andcarries eftersom många kunder specifikt efterfrågar Dunis produkter. Det skapar även inträdesbarriärer för konkurrenter med svagare varumärken. Varumärket skapar även en stark kundlojalitet vilket är mycket viktigt eftersom Duni har lyckats att positionera bolaget och dess varumärken inom premiumsegmentet. Duni strävar efter att ytterligare stärka sina varumärken genom att ha en tydlig positionering varumärkena emellan. Duni används som ett huvudvarumärke medan bolagets andra varumärken såsom Dunicel®, Dunilin® och Dunisilk® står för en viss kvalitet, stil och prisnivå och särskiljs genom tydlig förpackningsdesign.

Många kunder efterfrågar specifikt Dunis produkter, vilket skapar en mycket stark position hos grossister och cash-and-carries.

Affärsområde Retail

Nettoomsättning och rörelseresultat

Inom affärsområdet Retail satsar Duni på ett nära samarbete med nyckelkunder, med syfte att skapa lönsam kategoritillväxt.

Inom Retail erbjuder Duni ett brett sortiment av bordsartiklar vilket i stort sett är detsamma som inom Professional, men i vissa avseenden är anpassat med hänsyn till kundernas skilda behov och förutsättningar samt till annorlunda förpackningsutföranden. Affärsmodell, produkter, design, produktutveckling och utvärdering av sortimentet är gemensamma för affärsområdena Professional och Retail.

Retailsortimentet innefattar även pappersbaserade tvättlappar och presentpapper. Inom affärsområdet Retail levererar Duni även produkter som säljs vidare under kundens eget varumärke, så kallade private labels.

Händelser under 2007

För halvåret minskade omsättningen med 0,5 % till 441 (443) MSEK för perioden 1 juli – 31 december och för perioden 1 januari – 31 december ökade omsättningen med 4,2 % till 800 (768) MSEK. Rörelseresultatet ökade till 14 (1) MSEK för perioden 1 juli – 31 december och till 4 (-18) MSEK för perioden 1 januari – 31 december. Rörelsemarginalen var 3,2 % (0,2 %). Ökningen av rörelseresultatet förklaras huvudsakligen av god kostnadskontroll och höjd produktivitet, samt för helåret en volymtillväxt.

Generellt sett har andelen sålda premiumprodukter i butik ökat samtidigt som volymerna hos befintliga kunder utvecklats positivt. Bakom framgångarna ligger främst ett systematiskt arbetssätt för att skapa kategoritillväxt med utgångspunkt i identifierade konsumentbehov, kopplat med investeringar i bättre hylloptimering i butik ("category management"). Framförallt var utvecklingen positiv i Tyskland och Norden, där andelen Duni-produkter ökat i relation till private label samtidigt som försäljningen totalt sett ökat. Även i Norge har samarbetet med Coop lett till en ökad försäljning av produkter under varumärket Duni. Däremot utgör Storbritannien en fortsatt utmaning mot bakgrund av hård konkurrens och en hög andel private label. Detta har föranlett en omorganisation av säljorganisationen, att olönsamma kontrakt sagts upp och att en satsning på att öka försäljningen av premiumprodukter under i huvudsak Dunis varumärke nu genomförs.

Den 17 september 2007 offentliggjorde Duni och ICA att bolagen inleder ett samarbete. ICA har godkänt cirka 13 artiklar under Dunis varumärke för central listning hos ICA, med listning av ytterligare cirka 15 artiklar från och med februari 2008. Därutöver har försäljningen till IKEA under året varit

god tack vare leveranser av servetter till fler marknader än tidigare och nya, säsongsbaserade promotionaktiviteter.

Av nettoomsättningen inom Retail svarade centrala Europa för 621 MSEK (78 %), Norden för 168 MSEK (21 %), södra och östra Europa för 11 MSEK (1 %).

Marknadsföring, försäljning och kunder

Marknadsföring och försäljning inom Retail sker baserat på så kallad key account management, som bland annat innebär att särskilt viktiga kunder – främst dagligvarukedjor – har en egen kundansvarig hos Duni, var och en med ansvar för cirka fem till tio kunder. Förutom nyckelkundsansvariga finns en säljstyrka i respektive region som tillbringar en stor del av sin tid ute hos kunderna.

Säljkåren inom Retail gör totalt cirka 43 000 kundbesök årligen. En central del av Dunis försäljningsstrategi består av så kallad merchandising, vilket innebär att Duni hjälper kunderna att bygga, sortera och fylla på hyllorna samt sköta säljkampanjer och erbjudanden. Personal inom merchandising består av både egen och extern säljkår, vilken kontrakteras av Duni på konsultbasis. Förutom dagligvaruhandeln sker försäljning till apotek, varuhuskedjor inom heminredning, samt till olika specialbutiker och trädgårds-outlets. Försäljningen till dagligvarukedjor och stormarknader 2007 svarade för cirka 70 % av försäljningen inom Retail. Ungefär 68 % av nettoomsättningen under året utgjordes av Dunis varumärke och den resterande tredjedelen såldes under handelns egna varumärken.

För att skapa tillväxt inom Retail arbetar Duni tillsammans med handeln för att optimera försäljningen inom produktkategorin. Med utgångspunkt från olika behov och användningstillfällen sammanförs enskilda produkter till koncept samtidigt som kategorin segmenteras baserat på hur konsumenten vill se den för att underlätta köpbeslutet. I denna optimeringsprocess ingår även att ersätta private labels med märkesvaror och att öka andelen premiumprodukter med utgångspunkt från en helhetssyn på sortimentet, prisstrategier samt hyllplanering och hyllplacering.

Nyckelverktyg för Dunis marknadsföring inom Retail utgörs av säsongsbroschyrer och sortimentsguider. Marknadsföringen sker även genom bland annat kampanjer och kommunikation till konsument via webb och PR, deltagande i mässor och annonsering i handelns egna tidningar och produktblad.

Affärsområde Tissue

Nettoomsättning och rörelseresultat

Affärsområdet Tissue producerar högkvalitativ tissue och airlaid för tillverkning av bordsartiklar. 50 % av produktionen säljs till externa kunder.

Kärnan i affärsområde Tissue består av Dunis pappersbruk i Dals Långed och Skåpafors i Dalsland. Pappersbruken är relativt små och specialiserade med inriktning på tillverkning och djupfärgning av högkvalitativ tissue; våtformerat mjukpapper, och airlaid; torrformerat mjukpapper. Cirka 50 % av den totala produktionen av tissue och airlaid vidareförädlas inom Duni medan återstoden säljs till externa kunder.

Händelser under 2007

Den externa försäljningen inom Tissue ökade med 4,2 % till 270 (259) MSEK för perioden 1 juli – 31 december och med 7,1 % till 544 (508) MSEK för perioden 1 januari – 31 december. Rörelseresultatet ökade till 26 (25) MSEK för perioden 1 juli – 31 december och till 49 (40) MSEK för perioden 1 januari – 31 december. Rörelsemarginalen uppgick till 9,6 % (4,9 %) respektive 9 % (7,9 %). Under 2007 hade Tissue fördel av lägre energikostnader under framför allt första halvan av året. Motsatt situation utvecklade sig avseende inköp av massa där priserna stigit avsevärt under 2007.

Vad beträffar extern försäljning har efterfrågan på airlaid varit fortsatt god. Produktutvecklingsarbetet har intensifierats under året för att skapa förutsättningar för ytterligare tillväxt framgent. Vidare har fortsatta kostnadsreduceringar skett genom förbättrade processer och nya investeringar. Dessutom har ytterligare besparingar skett på energisidan och även på inköpssidan har ett framgångsrikt arbete bedrivits. Volymökningar i kombination med kostnadsbesparingar har varit huvudkomponenter för den ökade vinsten inom Tissue.

Produkter och produktutveckling

Dunis produktion av tissue tillgodoser större delen av Dunis eget behov för tillverkning av bordsartiklar. Tissue tillverkas i olika kvaliteter och vidareförädlas till olika material såsom Dunicel® och Dunisilk®. Dunicel® är ett robust material som lämpar sig för tillverkning av bordsdukar och efterliknar känslan hos bomulls- och linnedukar. Dunisilk® är ett material som används för bordsdukar och är framtaget för att skydda bordet och kan torkas av efter användning.

Produktionen av airlaid tillgodoser Dunis eget behov för tillverkning av bordsartiklar. För bordsartiklar framställs Dunilin®, ett material som samtidigt erbjuder en god absorptionsförmåga och mjuk finish. Huvuddelen av produktionen av airlaid säljs dock till externa kunder. Den mycket goda absorptionsförmågan hos airlaid gör det särskilt lämpat som insatsvara för olika typer av produkter inom intimhygien som dambindor och inkontinensskydd. Duni arbetar nära sina kunder vid tillverkning av airlaid för hygienprodukter och materialet tillverkas efter kundernas specifikationer.

Kunder och försäljning

Duni har ett antal externa kunder inom tissue och airlaid för bordsartiklar, men i denna produktkategori används den största delen av produktionen för att tillgodose koncernens eget behov.

Inom produktkategorin airlaid för intimhygien säljs dock hela produktionen externt som insatsvara till ett fåtal tillverkare av dambindor och inkontinensskydd. Försäljningen till externa kunder sker med fokus på nyckelkunder. Kundrelationerna är långsiktiga och bygger på nära samarbete mellan Duni och kunderna, som i de flesta fall även deltar i produktutvecklingsarbetet.

Finansiella mål

Tillväxt

Duni har som mål att den genomsnittliga organiska omsättningstillväxten ska överstiga 5 % per år över en konjunkturcykel. Utöver detta kommer Duni att överväga förvärv för att nå nya tillväxtmarknader eller förstärka sin ställning på existerande marknader.

Lönsamhet

Lönsamheten inom samtliga affärsområden ska lyftas genom försäljningstillväxt, fortsatt fokus på premiumprodukter och fortsatta förbättringar inom inköp och produktion. Målet är att rörelsemarginalen för Duni ska uppgå till 10 % eller mer.

Utdelningspolicy

Långsiktigt har styrelsen för avsikt att utdelningen ska uppgå till minst 40 % av resultatet efter skatt. Ett aktiebolags beslut om utdelning fattas av bolagsstämman och normalt sett (utom i vissa specialfall) på förslag eller efter godkännande av styrelsen. När styrelsen beslutar om huruvida den ska föreslå utdelning och vid fastställande av beloppet ska styrelsen beakta dels de legala begränsningar som följer av aktiebolagslagen, dels eventuella avtalsmässiga begränsningar för vad som får utdelas

till aktieägarna eller från dotterbolag till moderbolag. Styrelsen har att beakta bolagets finansiella ställning, resultat från verksamheten, kapitalbehov och andra faktorer som styrelsen finner relevanta. Inga garantier kan lämnas för att beslut om utdelning kommer att föreslås eller beslutas för visst år.

Rörelsemarginal

Aktien

Kursutveckling och omsättning

Duni noterades på OMX Nordic Exchange i Stockholm den 14 november 2007 och återfinns under Midcap, Consumer Discretionary med kortnamnet "DUNI" och ISIN-kod SE0000616716. Det slutgiltiga aktiepriset sattes till 50 kr per aktie, vilket motsvarade ett totalt börsvärde för Duni på 2,35 miljarder kronor.

Kursen på Duni-aktien har sjunkit med 1 procent fram till den 31 december, innebärande ett börsvärde om 2,33 miljarder kronor vid utgången av 2007. Kursen har under perioden varierat mellan som högst SEK 51 den 14 november och som lägst SEK 45,10 den 23 november. Årets resultat per aktie uppgick till SEK 2,04.

Under perioden 14 november till 31 december omsattes 10 miljoner Duni-aktier till ett värde av 497 MSEK.

Antal aktier och aktiekapital

Antalet aktier i Duni AB (publ) uppgick den 31 december 2007 till 46 999 032.

Samtliga aktier har en röst och representerar lika andel i bolagets tillgångar och resultat. Kvotvärdet är 1,25 och aktiekapitalet uppgår till 58 748 790 SEK.

Utdelningspolitik och utdelning

Långsiktigt har styrelsen för avsikt att utdelningen ska uppgå till minst 40 % av resultatet efter skatt. Vid beslut om förslag till utdelning kommer dock Dunis expansionsmöjligheter, konsolideringsbehov, likviditet samt finansiella ställning i övrigt att beaktas. Styrelsen föreslår årsstämman att en utdelning om SEK 1,80 per aktie lämnas för verksamhetsåret 2007.

Externa analyser publiceras av:

SEB Enskilda, Daniel Schmidt ABG Sundal Collier, Mattias Karlkjell Handelsbanken Capital Markets, Andreas Lundberg

Mer information om Duni-aktien finns på www.duni.com

Aktieägarstruktur 2007-12-31

	Antal aktieägare	Antal aktier	% av antal aktier
1 – 500	2 569	702 307	1,49
501 – 2 000	1 280	1 174 244	2,50
2 001 – 10 000	189	767 193	1,63
10 001 – 50 000	33	703 847	1,50
50 001 – 100 000	18	1 239 460	2,64
100 001 –	36	42 411 981	90,24
Summa	4 125	46 999 032	100

Data per aktie

Belopp, SEK	2007-12-31
Antal aktier vid periodens slut (tusental)	46 999
Genomsnittligt antal aktier före utspädning för kvarvarande verksamheter (tusental)	46 999
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning för kvarvarande verksamheter (tusental)	46 999
Kurs den 31 december	49,50
Resultat per aktie före utspädning	2,36
– varav i kvarvarande verksamhet	2,04
Resultat per aktie efter utspädning	2,36
– varav i kvarvarande verksamhet	2,04
Eget kapital per aktie	30,14
P/E-tal	20,97

Aktieägare 2007-12-31

	Antal aktier	Andel %
Duni Holding AB, EQT	18 258 644	38,85
Mellby Gård Investerings AB	10 404 500	22,14
SEB Investment Management	2 669 755	5,68
Cominvest	1 155 184	2,46
SEB Copenhagen	1 022 089	2,17
SSB CL Omnibus AC	1 003 273	2,13
JP Morgan Chase Bank	895 400	1,91
Bank of New York	723 514	1,54
Livförsäkringsaktiebolaget	656 000	1,40
Clearstream Banking SA	600 400	1,28
Summa de 10 största ägarna
– innehavsmässigt	37 388 759	79,55
Övriga aktieägare	9 610 273	20,45
Summa	46 999 032	100,00

Miljö

Miljön och miljöfrågor är en integrerad del av Dunis affärsverksamhet. Det finns därför ett nära samband mellan Dunis löpande ansträngningar att förbättra verksamhetens miljöprestanda och Dunis affärsutveckling. Duni fokuserar miljöarbetet på en effektiv användning av resurser och energi samt minimering av utsläpp i luft och vatten.

Duni arbetar sedan början av 1990-talet enligt en miljöpolicy. I enlighet med denna har Duni infört kontrollsystem som hjälper företaget att följa miljölagstiftningen samt att se till att förbättringar görs. Dunis största produktionsenheter har certifierade miljöledningssystem i enlighet med ISO 14001. Dessa är pappersbruken i Skåpafors och Dals Långed samt anläggningen i Bramsche, Tyskland. I anläggningen i Poznan, Polen har certifieringen i enlighet med ISO 14001 initierats under 2007. Anläggningen i Skåpafors deltar i Energimyndighetens program för energieffektivisering (PFE) och är i och med detta certifierad enligt Energiledningssystem SS 62 77 50.

Duni arbetar löpande med ständiga förbättringar för att minska energi-, värme-, vatten- och gasförbrukning samt avfallsvattensgenerering på samtliga produktionsenheter.

Dunis produkter för engångsbruk har, enligt vissa, miljömässiga fördelar jämfört med linnealternativ, främst vad gäller vatten- och energiförbrukning. Många kunder väljer Duni som samarbetspartner bland annat tack vare de miljöfördelar som förknippas med Dunis produkter.

I samtliga länder där Duni bedriver verksamhet lyder bolaget under ländernas miljölagstiftning och miljöbestämmelser. Dessa lagar och bestämmelser innebär att bolaget måste uppfylla stränga krav avseende bland annat användning av kemikalier och material som kan vara miljöfarliga. Duni kommer att uppfylla EU:s nya kemikalielagstiftning REACH. Duni anser att bolagets produktionsanläggningar och verksamhet i allt väsentligt uppfyller kraven i miljölagar och miljöbestämmelser som bolaget omfattas av, men Duni kan inte garantera att idag okända skyldigheter, exempelvis avseende sanering eller återställande av egendom som ägs eller tidigare har ägts av bolaget, inte kan komma att uppstå i framtiden.

Duni har för avsikt att kontinuerligt arbeta i enlighet med och följa den miljölagstiftning som Duni omfattas av.

Personal

Per den 31 december 2007 hade Duni 2001 anställda motsvarande 1981 heltidsanställda. Geografisk och funktionell fördelning av Dunis anställda framgår nedan.

Land	Linjearbetare	Tjänstemän	Totalt
Sverige	231	192	423
Tyskland	568	303	871
Polen	326	89	415
Nederländerna	0	49	49
Storbritannien	21	32	53
Övriga	4	166	170
Totalt	1 150	831	1 981

	Medelantal anställda
2005	2 120
2006	2 185
2007	2 104

Linjearbetarna delas in i logistik, tillverkning och underhåll. Merparten, cirka 73 %, av linjearbetarna arbetar inom tillverkning i anläggningarna i Dals Långed, Skåpafors, Bramsche och Poznan. Cirka 28 % av linjearbetarna i Tyskland arbetar inom logistik i den internationella distributionscentralen i Bramsche. Samtliga linjearbetare i Storbritannien är verksamma inom logistik vid distributionscentralen i Speke.

Tjänstemännen delas in i försäljning respektive affärsstöd. Cirka 53 % av tjänstemännen arbetar inom försäljning. Resterande tjänstemän arbetar inom affärsstöd med ekonomi, marknadsföring, planering, inköp och IT, främst i Sverige, Tyskland och Polen.

Dunis anställda tillhör olika arbetstagarorganisationer beroende på funktion och anställningsland. De anställda är organiserade i ett europeiskt arbetstagarråd. Dunis relationer med arbetstagarorganisationer är i allt väsentligt goda och Duni bedömer att personalomsättningen är relativt låg sett till koncernen som helhet.

Kompetens- och ledarutveckling

Kompetens- och ledarutveckling är prioriterade frågor i Duni. Duni strävar efter att varje anställd ska ha en handlingsplan för sin egen utveckling. Dessa handlingsplaner utarbetas av medarbetarna själva i dialog med deras chefer och fastställs vid de årliga individuella planerings- och utvecklingssamtalen.

Rekrytering

Rekrytering är en central fråga för företagets framtid. Duni behöver väl kvalificerad och motiverad personal för att säkerställa att vi når våra mål och lyckas med vår verksamhet. En kvalitativ rekryteringsprocess och struktur medverkar till att den allra bästa personalen kan rekryteras.

Lika möjligheter

Arbetsklimatet inom Duni ska präglas av respekt för människors lika värde, oavsett kön, etnisk bakgrund, nationalitet, religion, handikapp eller andra olikheter som ej är hänförda till bra arbetsutförande.

Lönesättning och belöningssystem

Duni tillämpar individuell lönesättning och i flera dotterbolag finns incitamentsprogram som baseras på en kombination av ekonomiska mål och andra verksamhetsmål.

Bolagsstyrningsrapport för Duni AB (publ)

Duni AB är ett svenskt publikt aktiebolag som sedan den 14 november 2007 är noterat på OMX Nordic Exchange Stockholm. Styrningen av Duni sker via bolagsstämma, styrelsen och verkställande direktören samt koncernledningen i Duni i enlighet med bland annat aktiebolagslagen, bolagsordningen och styrelsens arbetsordning. Med hänsyn till Dunis koncernstruktur är sammansättningen av styrelser i operativa dotterbolag, ofta med representanter från koncernledningen, ytterligare en del i styrningen av Duni.

Duni tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning. Denna bolagsstyrningsrapport utgör inte en del av den formella årsredovisningen och är inte granskad av bolagets revisor.

Bolagsordning

Bolagsordningen fastställs av bolagsstämman och innehåller ett antal obligatoriska uppgifter av mer grundläggande natur för bolaget. Den fullständiga bolagsordningen finns tillgänglig på Dunis hemsida, www.duni.com.

Dunis bolagsordning anger bland annat att styrelsens ledamöter väljs årligen av årsstämman för tiden intill dess nästa årsstämma hållits. Samtliga aktier i Duni har samma röststyrka.

Bolagsstämma

Bolagsstämman är det högsta beslutande organet där aktieägarna utövar sitt inflytande genom att rösta i centrala frågor, såsom fastställande av resultat- och balansräkningar, disposition av bolagets resultat, ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören, val av styrelse och revisorer samt ersättning till styrelse och revisorer.

Kallelse till årssstämma i Duni ska, enligt Aktiebolagslagen, utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman. Kallelse ska ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt i Svenska Dagbladet. För att få delta i stämman ska aktieägare anmäla sig hos bolaget senast den dag som anges i kallelsen.

Årsstämma 2007

Årsstämma för aktieägarna i Duni hölls 1 oktober 2007 i Malmö.

Årsstämma 2008

Nästa årsstämma för aktieägarna i Duni hålls den 7 maj 2008 klockan 15.00 på Palladium (Södergatan 15) i Malmö.

I Dunis valberedning ingår fyra medlemmar: Peter Nilsson, ordförande i Duni AB, tillika valberedningens ordförande, Harry Klagsbrun, EQT Partners, Rune Andersson, Mellby Gård samt Anders Oscarsson, SEB Fonder. Valberedningen är ett aktieägarutskott som har ansvar för att nominera de personer som skall föreslås ingå i Dunis styrelse vid årsstämman. Valberedningen lämnar förslag till styrelseordförande och övriga styrelseledamöter. Den tar också fram förslag avseende styrelsearvode inklusive fördelning mellan ordförande och övriga styrelseledamöter samt ersättning för kommittéarbete. Dessa förslag presenteras vid årsstämman samt i kallelsen och på hemsidan inför årsstämman.

Styrelsen

Styrelsen är efter bolagsstämman bolagets högsta beslutande organ. Styrelsens övergripande uppgift är att besluta om bolagets affärsinriktning, bolagets resurser och kapitalstruktur samt bolagets organisation och förvaltning av bolagets angelägenheter. I styrelsens allmänna åtaganden ligger även att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation samt att godkänna bolagets affärsplan. I det allmänna åtagandet ligger att det är styrelsen som beslutar i övergripande frågor som till exempel bolagets strategi, förvärv, större investeringar, avyttringar, avgivande av årsredovisning och delårsrapport samt tillsättning av verkställande direktören med mera.

Styrelsens ledamöter

Styrelsens ledamöter väljs årligen av årsstämman för tiden intill dess nästa årsstämma hållits. Styrelsen skall bestå av lägst tre och högst tolv ordinarie ledamöter. Härutöver kan tillkomma arbetstagarrepresentanter.

Dunis styrelse består av sju ledamöter valda av årsstämman 1 oktober 2007 och två arbetstagarledamöter med en suppleant. Dunis verkställande direktör ingår inte i styrelsen men deltar liksom finansdirektören som regel vid styrelsemötena som föredragande. Styrelsens ordförande deltar inte i den operativa ledningen av bolaget.

Styrelsens medlemmar presenteras närmare på sid 94 i årsredovisningen.

Styrelsens arbete

Styrelsen följer en skriftlig arbetsordning som årligen fastställs på det konstituerande styrelsemötet. Arbetsordningen anger hur arbetet i förekommande fall skall fördelas mellan styrelsens ledamöter, och hur ofta styrelsen skall sammanträda. Vidare reglerar arbetsordningen styrelsens åligganden, beslutsförhet, ansvarsfördelningen mellan styrelsen och den verkställande direktören med mera.

Styrelsen sammanträder efter en i förväg beslutad årsplan. Utöver dessa möten kan ytterligare möten arrangeras vid händelser av osedvanlig vikt. Styrelsen hade fem protokollförda styrelsemöten under det brutna räkenskapsåret 1 juli – 31 december 2007.

Styrelseordföranden och verkställande direktören har utöver styrelsemötena en löpande dialog kring förvaltningen av bolaget. Arbetsfördelningen mellan styrelsen och den verkställande direktören regleras i styrelsens arbetsordning och i en instruktion för verkställande direktören. Verkställande direktören är ansvarig för genomförande av affärsplanen samt den löpande förvaltningen av bolagets angelägenheter liksom den dagliga verksamheten i bolaget. Detta innebär att verkställande direktören dessutom får vidta åtgärd utan styrelsens bemyndigande som, med hänsyn till omfattningen och arten av bolagets verksamhet, är av osedvanlig beskaffenhet eller av stor betydelse för bolagets verksamhet. Instruktionen till verkställande direktören reglerar även dennes ansvar för rapportering till styrelsen.

Styrelsen erhåller månatligen skriftlig information i form av en månadsrapport innehållande uppföljning av bolagets försäljning, operativt resultat och rörelsekapitalets utveckling. Vidare innehåller materialet verkställande direktörens och finansdirektörens kommentarer, exempelvis kortkommentarer om de olika marknaderna. De månader då styrelsemöte hålls är månadsrapporten mer omfattande och inkluderar även bland annat balansräkning och kassaflöde.

En gång per år utvärderar hela styrelsen ledande befattningshavare enligt ett systematiskt förfarande. I detta sammanhang utgör ledande befattningshavare även vissa underchefer, det vill säga en bredare grupp av anställda än vad som på andra ställen i denna årsredovisning definieras som ledande befattningshavare.

Huvudägare, styrelsemedlemmarna och verkställande direktören genomför årligen en detaljerad utvärdering av styrelsen. Utvärderingen omfattar bland annat styrelsens sammansättning, individuella styrelsemedlemmar samt styrelsens arbete och rutiner.

Verkställande direktör

Verkställande direktör för Duni är Fredrik von Oelreich. Styrelsen har fastställt en instruktion för verkställande direktörens arbete och roll. Verkställande direktören har ansvaret för den löpande förvaltningen av koncernens verksamhet enligt styrelsens riktlinjer. Fler uppgifter om den verkställande direktören finns i Not 13 i årsredovisningen.

Styrelsen

			Närvaro	Närvaro
	Närvaro	Oberoende1)	Revisionsutskottet	Ersättningsutskottet	Ersätttning
Peter Nilsson	5/5	3)		1/1	83 333
Harry Klagsbrun	5/5	2)	1/4	1/1	0
Gerold Linzbach	3/5	x			100 000
Göran Lundqvist	5/5	x			100 000
Gun Nilsson	5/5	3)	4/4		100 000
Pia Rudengren	5/5	x	3/4		87 500
Sanna Suvanto-Harsaae	5/5	x		1/1	100 000
Per-Åke Halvordsson	4/5	3)			3 000
(arbetstagarrepresentant)
Göran Andreasson	4/5	3)			3 000
(arbetstagarrepresentant)
Inge Larsson	3/5	3)			2 250
(arbetstagarrepresentant)

1) Enligt definition i Svensk kod för bolagsstyrning.

2) Ej oberoende (i förhållande till Dunis större aktieägare)

3) Ej oberoende (i förhållande till Duni)

Svensk kod för bolagsstyrning

Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") ska tillämpas av samtliga bolag på OMX Nordic Exchange Stockholm som har ett marknadsvärde överstigande 3 000 MSEK. Duni har gentemot OMX Nordic Exchange Stockholm förpliktigat sig att iaktta Koden. Koden bygger på principen "följ eller förklara", vilket innebär att ett företag som tillämpar Koden kan avvika från dess bestämmelser under förutsättning att varje avvikelse kan förklaras på ett tillfredsställande sätt.

Duni tillämpar Koden med en avvikelse. Avvikelsen består i att styrelsens ordförande Peter Nilsson också är ordförande i Dunis valberedning. Dunis största aktieägare EQT har förklarat att bakgrunden till avvikelsen är att styrelsens ordförande Peter Nilsson är mycket lämpad att på ett effektivt sätt leda valberedningens arbete för att uppnå bästa resultat för Dunis aktieägare.

Till följd av att Duni först började tillämpa Koden vid noteringstidpunkten den 14 november 2007 har Duni vid en senare tidpunkt än vad som anges i Koden offentliggjort valberedningens sammansättning samt vid vilken tidpunkt och var årsstämman 2008 kommer att hållas.

I enlighet med Koden ska bolaget bland annat ha en valberedning, ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott. I Koden anges hur dessa utskott ska vara sammansatta.

Koden innehåller också regler avseende styrelseledamöternas oberoende och uppställer krav på att majoriteten av styrelseledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. En styrelseledamot anses inte vara oberoende i ett antal situationer, bland annat om styrelseledamoten (i) är verkställande direktör eller under de senaste fem åren har varit verkställande direktör i bolaget, (ii) erhåller icke obetydlig ersättning för råd eller tjänster utöver styrelseuppdraget från bolaget eller ett närstående företag eller från någon person i bolagsledningen, (iii) har eller under det senaste året har haft omfattande affärsförbindelser eller andra omfattande ekonomiska mellanhavanden med bolaget eller ett närstående företag eller (iv) har varit styrelseledamot i bolaget i mer än tolv år.

Minst två av de styrelseledamöter som är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen ska även vara oberoende i förhållande till alla aktieägare som kontrollerar tio procent eller mer av aktierna eller rösterna i bolaget. Högst en person från bolagsledningen får vara ledamot av styrelsen.

Styrelsens utskott

Styrelsen beslutade i april 2007 att tillsätta ett ersättningsutskott. Ersättningsutskottet kommer att bereda frågor om ersättning till Dunis ledande befattningshavare utifrån de av årsstämman antagna riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare samt förhandla med verkställande direktören om dennes ersättning. Styrelsen har också utsett ett revisionsutskott. Revisionsutskottet bereder styrelsens arbete med att granska rutiner för koncernes riskhantering, styrning och kontroll, finansiell rapportering och skattesituation. Revisionsutskottet har för detta arbete löpande kontakter med finansdirektören samt revisorerna.

Ersättningsutskott

Duni har ett ersättningsutskott bestående av tre medlemmar: Peter Nilsson (ordförande), Sanna Suvanto-Harsaae och Harry Klagsbrun. Ersättningsutskottet och dess ordförande skall utses årligen vid det konstituerande styrelsemötet och bestå av minst tre av Dunis styrelseledamöter, varav en skall vara Dunis styrelseordförande. Ledamöterna i ersättningsutskottet skall enligt Dunis arbetsordning vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Ersättningsutskottet skall sammanträda

Revisionsutskott

Duni har ett revisionsutskott bestående av tre medlemmar: Gun Nilsson (ordförande), Pia Rudengren och Harry Klagsbrun. Revisionsutskottet och dess ordförande skall utses årligen vid det konstituerande styrelsemötet och bestå av minst tre av Dunis styrelseledamöter. Utskottets sekreterare skall vara Dunis koncernredovisningschef. Majoriteten av ledamöterna i revisionsutskottet skall vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Minst en ledamot av revisionsutskottet skall vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Eventuella styrelseledamöter som också ingår i bolagets ledning får inte ingå i revisionsutskottet. En ledamot av utskottet måste ha kompetens och erfarenhet inom redovisning, revision och/eller riskhantering i sådan utsträckning att ledamoten kan utföra de uppgifter som ålagts utskottet. Dunis styrelse väljer ordföranden i utskottet. Bolagets revisionsutskott sammanträder minst tre gånger per år.

Dunis revisionsutskott är ansvarigt för att kvalitetssäkra Bolagets finansiella och rörelsemässiga rapportering. Revisionsutskottet utvärderar också Dunis processer för intern kontroll och hanteringen av finansiella och rörelsemässiga risker.

Utskottet möter fortlöpande bolagets revisorer i syfte att informera sig om den externa revisionens inriktning och omfattning samt för att utvärdera de externa revisorernas arbete. Utvärderingen innefattar även omfattningen av revisorernas eventuella icke-revisionsrelaterade arbete för Duni. Vid förberedandet av förslag till valet av revisorer och till ersättning för revisionsarbetet biträder revisionsutskottet valberedningen.

Bolagsstyrningen inom Duni

minst tre gånger om året. Dunis verkställande direktör skall delta i ersättningsutskottets möten förutom då frågor om ersättning till verkställande direktören behandlas.

Dunis ersättningsutskott är ansvarigt för att förbereda frågor rörande ersättningar och andra förmåner för bolagsledningen. Beslut fattas därefter av Dunis styrelse. Ersättningsutskottet deltar också i förberedandet av förslag för antagandet av eventuella aktierelaterade incitamentsprogram inom Duni.

Ersättning till styrelse och ledande befattningshavare

Arvode och annan ersättning till styrelsen, inklusive Dunis styrelseordförande, beslutas av årsstämman. Ersättningen till verkställande direktören samt övriga medlemmar i ovanstående ledningsgrupp skall, enligt riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare antagna av årsstämman 1 oktober 2007, vara marknadsmässig och utgöras av fast och rörlig lön, långsiktigt

aktierelaterat incitamentsprogram, övriga förmåner samt pension. Den rörliga lönen ska aldrig kunna överstiga den fasta lönen. För närvarande finns inget långsiktigt incitamentsprogram.

I enlighet med beslut fattat på årsstämman den 1 oktober 2007 bestämdes årsarvodet till den nuvarande styrelsens ordförande till 0,5 MSEK medan det årliga arvodet till övriga ledamöter uppgick till 0,25 MSEK per ledamot förutom ledamöter anställda av EQT Partners. Under 1 juli – 31 december 2007 erhöll styrelseledamöterna således ersättning uppgående till totalt 0,6 MSEK, varav 0,1 MSEK till styrelsens ordförande och 0,5 MSEK till övriga ledamöter, förutom ledamöter anställda av EQT Partners som inte erhåller någon ersättning.

Den totala utbetalda bruttoersättningen till ledningsgruppen, inklusive löner, pensionsbetalningar samt övriga förmåner uppgick till 11,2 MSEK andra halvåret 2007. Av den totala utbetalda bruttoersättningen till ledningsgruppen utgjorde 2,7 MSEK ersättning till Dunis nuvarande verkställande direktör medan 8,5 MSEK var ersättning till övriga medlemmar av ledningsgruppen. Duni betalar varje månad in ett kontant pensionsbidrag i enlighet med varje ledande befattningshavares individuella pensionsplan. Den totala kostnaden för Duni hänförligt till dessa pensionsbetalningar uppgick under andra halvåret 2007 till 2,3 MSEK.

Dunis verkställande direktör Fredrik von Oelreich erhåller en årlig bruttolön om 567 000 CHF samt en bonus motsvarande högst 50 % av hans årliga grundlön baserad på för koncernen i förväg bestämda målsättningar. Han ska dessutom ha rätt till vissa andra anställningsförmåner såsom bil och reseersättning. Både Duni och von Oelreich själv har rätt att säga upp avtalet genom skriftlig uppsägning med sex månaders uppsägningstid. Förutom vid fall av bolagets uppsägning på grund av försumlighet eller uppsägning av von Oelreich själv ska von Oelreich ha rätt till tolv månadslöner. Von Oelreich deltar i ett bidragspensionsprogram till vilket Duni ger årliga bidrag uppgående till ett belopp motsvarande 35 % av hans årliga bruttolön fram till det att avtalet sägs upp. Von Oelreichs pensionsålder är 62 år.

Duni har inte beviljat några lån, eller förlängt eller utfärdat några garantier eller beviljat säkerheter till förmån för

Dunis styrelseledamöter, ledande befattningshavare eller revisorer. Ingen av styrelseledamöterna, de ledande befattningshavarna eller revisorerna har direkt eller indirekt genom ett till honom/henne närstående bolag ingått transaktioner med Duni som inte är eller har ingåtts utifrån marknadsmässiga villkor.

Finansiell rapportering

Bolaget har en informationspolicy enligt vilken bolaget ska offentliggöra kvartalsrapporter, en halvårsrapport, bokslutskommuniké samt årsredovisning. I samband med offentliggörandena av halvårsrapporter och bokslutskommunikéer kan bolaget komma att arrangera analytikerträffar och möten med media för diskussioner angående bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning, Styrelsen bedömer och godkänner innehållet i den finansiella rapporteringen utifrån månadsrapporter, ledningens redovisning och diskussioner i samband med styrelsemöten samt revisorns uttalanden.

Revision

Revisorn ska granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Revisorn ska efter varje räkenskapsår lämna en revisionsberättelse till bolagsstämman.

Årsstämman utser revisorer på fyra år. På den extra bolagsstämman 28 augusti 2007 valdes PricewaterhouseCoopers AB, med revisor Bo Hjalmarsson som huvudansvarig för fyra år framåt. Bolagets revisor granskar årsbokslut och årsredovisning samt bolagets löpande verksamhet och rutiner för att uttala sig om redovisningen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Granskning av årsbokslut och årsredovisning görs under januari–februari.

Vid sidan av Duni har Bo Hjalmarsson inga uppdrag i bolag över vilka Dunis huvudägare (före ägarspridningen vid börsnoteringen), styrelseledamöter eller verkställande direktör har ett väsentligt inflytande. Bo Hjalmarsson är auktoriserad revisor och medlem av FAR SRS. Arvode för övriga uppdrag till PricewaterhouseCoopers AB förutom revisionsuppdraget uppgick under 2007 till sammanlagt 4,3 MSEK.

Ersättning till revisorer

Koncernen				Moderbolaget
20071)	2006	2005	20071)	2006	2005
6,6	4,8	5,7	2,6	1,3	1,3
4,3	2,8	10,7	2,1	0,7	2,2

1) Avser två sexmånaders bokslut.

Årsredovisning

Innehåll

Förvaltningsber	ättelse 36
Resultatr	äkning koncernen 41
Balansr	äkning koncernen 42
För	ändring av eget kapital i koncernen 44
Kassaflödesanalys	från koncernen 45
Resultatr	äkning moderbolaget 46
Balansr	äkning moderbolaget 47
För	ändring av eget kapital , moderbolaget 49
Kassaflödesanalys	från moderbolaget 50
Noter	51
	Not 1 Allmän information 51
	Not 2 Sammanfattning av viktiga
	redovisningsprinciper 51
	Not 3 Finansiella riskfaktorer56
	Not 4 Viktiga uppskattningar och bedömningar
	för redovisningsändamål 60
	Not 5 Segmentsinformation 60
	Not 6 Inköp och försäljning mellan koncernbolag62
	Not 7 Kostnader fördelade per kostnadsslag62
	Not 8 Avskrivningar63
	Not 9 Kostnader för omstrukturering 63
	Not 10 Varulager63
	Not 11 Ersättning till revisorerna64
	Not 12 Personal (Medelantal) 64
	Not 13 Löner och andra ersättningar65
	Not 14 Sjukfrånvaro moderbolaget68
	Not 15 Övriga rörelseintäkter 68
	Not 16 Statliga stöd69
	Not 17 Övriga rörelsekostnader 69
	Not 18 Valutakursdifferenser – netto 69
	Not 19 Resultat från finansiella poster69
	Not 20 Resultat från andelar i koncernföretag 70
	Not 21 Inkomstskatt 70
	Not 22 Resultat per aktie72

	Not 23 Immateriella tillgångar 73
	Not 24 Byggnader, mark och markanläggningar75
	Not 25 Maskiner och andra tekniska anläggningar76
	Not 26 Inventarier, verktyg och installationer76
	Not 27 Pågående nyanläggningar och förskott
	avseende materiella anläggningstillgångar77
	Not 28 Andelar i koncernföretag77
	Not 29 Andra långfristiga fordringar78
	Not 30 Kundfordringar och andra fordringar78
	Not 31 Derivatinstrument 79
	Not 32 Förutbetalda kostnader & upplupna intäkter81
	Not 33 Aktiekapital 81
	Not 34 Upplåning 82
	Not 35 Klassificering av finansiella instrument 84
	Not 36 Avsatt till pensioner88
	Not 37 Avsättning till omstruktureringsreserv 89
	Not 38 Upplupna kostnader & förutbetalda intäkter 89
	Not 39 Ställda säkerheter & eventualförpliktelser89
	Not 40 Justeringar för poster som inte ingår
	i kassaflödet 90
	Not 41 Åtaganden90
	Not 42 Rörelseförvärv 91
	Not 43 Transaktioner med närstående 91
	Not 44 Avvecklade verksamheter91
	Not 45 Händelser efter balansdagen92
Revisionsber	ättelse 93
Styrelse	94
Koncernledning	96
Treårsöversikt	Resultatr äkningar 98
Balansr	äkningar och nyckeltal isammandrag	99
Nyckeltalsdefinitioner	100
Ordlista	101
Kalendarium	102
Adresser	103

Förvaltningsberättelse 2007-07-01 – 2007-12-31

Koncernen

Duni är Europas ledande aktör inom attraktiva kvalitetsprodukter och koncept för bordsdukning samt för förpackningar för "take-away". Koncernen har en ledande position genom kombinationen av hög kvalitet, etablerade kundrelationer och ett välrenommerat varumärke samt stark lokal närvaro i Europa.

I slutet av mars 2007 avyttrades affärsområdet deSter. I och med denna avyttring och den tidigare försäljningen av affärsområdet Duni Americas under 2006 har renodlingen till Dunis europeiska kärnverksamhet genomförts fullt ut. Verksamheten bedrivs numera inom tre affärsområden: Professional, Retail och Tissue.

Affärsområde Professional erbjuder Dunis koncept och produkter i huvudsak till hotell, restauranger och cateringföretag. Erbjudandet omfattar bords- och serveringsprodukter såsom servetter, dukar, tabletter, ljus samt serveringsprodukter som glas, koppar, bestick antingen producerade i plast eller papper. Duni har en marknadsledande position i Benelux, Norden, Tyskland, Schweiz, Frankrike och Storbritannien. Affärsområde Professional erbjuder också kundanpassade förpackningslösningar för matförvaring vid försäljning av måltider för "take-away" och catering. Duni har som nischaktör inom detta område en ledande position i Norden. Affärsområde Professional svarar för omkring 66 % av Dunis omsättning.

Inom affärsområde Retail erbjuder Duni konsumentprodukter till detaljhandeln. Sortimentet omfattar servetter, dukar, ljus, glas, bestick och i ökad utsträckning olika sortimentserbjudanden. Produkterna marknadsförs huvudsakligen under varumärket Duni. Vidare används Finess som ett kompletterande varumärke på vissa marknader. Duni utvecklar och tillverkar även produkter för kunder som marknadsför dessa under eget varumärke. Duni har en ledande position i Benelux, Norden, Tyskland, Schweiz och Storbritannien. Affärsområdet svarar för omkring 21 % av Dunis omsättning.

Affärsområde Tissue producerar mjukpapper som används i produkter inom de övriga marknadsområdena samt är underleverantör till externa kunder inom hygienindustrin. Tissue svarar för cirka 13 % av Dunis omsättning.

Produkt- och konceptutveckling

Inom produktutveckling arbetar Duni med såväl ny design och färgsättning som nya material och lösningar. Duni har fokus på produkt- och konceptutveckling, med en unik styrka inom form, design och funktionalitet. Dunis innovationsprocess kännetecknas av förmåga att snabbt och flexibelt kunna utveckla nya kollektioner, koncept och produkter som skapar ett tydligt mervärde för de olika kundkategorierna på marknaden.

Duni driver främst utvecklingen inom de marknadssegment där koncernen traditionellt har en ledande ställning. Koncernen fortsätter samtidigt att vidareutveckla nya produkter och koncept för nya segment.

Marknadsutveckling

Efterfrågan på Dunis större marknader har visat en god utveckling som en följd av ett generellt sett gynnsamt ekonomiskt klimat.

Hotell- och restaurangnäringen har haft en fortsatt positiv utveckling. Fler restaurangbesök och ökad beläggningsgrad på hotellen är faktorer som volymmässigt är positiva för Dunis tillväxt. Inom "take-away" har den goda tillväxten fortsatt. Nya restaurangkoncept, såsom färdiglagad mat i livsmedelsbutiker, "take away" och snabbservicerestauranger fortsätter att öka i antal och dessa koncept tar en allt större marknadsandel.

Efterfrågan inom Retail har under året ökat något på de flesta marknader. Trenden att dagligvaruhandeln utvecklar och marknadsför egna varumärken inom Dunis segment stagnerar något och varumärkesbaserade produkter återtar utrymme i sortimentet. Inom Tissue har efterfrågan på airlaidmaterial framförallt från hygienindustrin varit stark.

Framtidsutsikter

Efterfrågan drivs framförallt av ökad köpkraft i kombination med ändrade vanor vilka för med sig att en ökande andel måltider äts utanför hemmet. Därutöver påverkas efterfrågan för Dunis produkter gynnsamt av att allt fler restauranger väljer att ersätta linne med engångslösningar av premiumkvalitet. Vidare bedöms tillväxten inom "take-away"-segmentet att förbli fortsatt stark då antalet enmanshushåll ökar och urbaniseringen fortsätter.

Konjunkturen i Europa har under den senaste tiden visat tecken på en försvagning men marknadsläget för Dunis produkter bedöms trots det överlag som gott och Duni ser goda möjligheter att fortsätta växa.

Rapportering

Årsredovisningen omfattar det brutna räkenskapsåret juli – december 2007. Föregående räkenskapsår har omfattat perioden januari – juni 2007. För att kunna jämföra med samma period tidigare år kompletteras därför analysen i vissa fall med utfall för juli – december 2006. Dunis räkenskapsår kommer från och med 2008 att följa kalenderår.

Omsättning

Nettoomsättningen uppgick till 2 091 MSEK (1 894). Nettoomsättningen för perioden juli – december 2006 uppgick till 1 997 MSEK för jämförbara enheter. Periodens försäljning

innebär därmed en ökning med 94 MSEK eller 4,7 %. Valutakursförändringar hade en obetydlig påverkan på nettoomsättningen.

Försäljningsökningen förklaras av både ökade priser som har slagit igenom väl under 2007 samt volymtillväxt.

Dunis stabila position inom affärsområdet Professional understryks av en fortsatt god försäljningstillväxt om 6,6 % jämfört med samma period föregående år, huvudsakligen beroende på ökad volym, vilket innebär en tillväxt i linje med eller bättre än marknaden. Utvecklingen har varit speciellt gynnsam i södra och östra Europa samt i Benelux, Frankrike och England. Försäljningen av förpackningslösningar för färdiglagad mat växer snabbare än affärsområdet som helhet.

Inom affärsområdet Retail har omsättningen utvecklats negativt med en nedgång på 0,5 % jämfört med samma period föregående år. Nedgången förklaras främst av den tuffa konkurrenssituationen i England. Retail har under perioden sagt upp vissa olönsamma kundkontrakt som framgent kommer att påverka försäljningsutvecklingen men dock inte få några större konsekvenser på rörelseresultatet.

Inom marknadsområdet Tissue har omsättningen utvecklats stabilt med en ökning på 4,2 %.

Resultat

Rörelseresultatet uppgick till 242 MSEK (151). I jämförelse med perioden juli – december 2006 steg resultatet med 70 MSEK. Valutakursförändringar har bedömts påverka resultatet marginellt varvid resultatet justerat för valutakursförändringar uppgick till samma resultat som det redovisade det vill säga 242 MSEK. Resultatförbättringen är främst hänförlig till volymtillväxt och prishöjningar men även det faktum att Dunis omstruktureringsprogram som inleddes 2004 nu är genomfört och att kostnader för dess genomförande inte längre belastar resultatet utan ger full positiv effekt. Samtliga affärsområden förbättrade resultatet, där den största absoluta ökningen ligger inom Professional.

Finansnettot uppgick till -77 MSEK (-120) och för jämförbar period 2006 -144 MSEK. I och med den nya finansieringen i november realiserades tidigare transaktionskostnader i samband med låneupptagning, och belastade finansnettot med en icke-kassapåverkande effekt om 21 MSEK. Resultat före skatt uppgick till 165 MSEK (31) och för jämförbar period 2006 till 28 MSEK.

För verksamhetsåret redovisades en skattekostnad om -68 MSEK (-28). I länder där förluster uppstår har värdet av framtida förlustavdrag beräknats och redovisats som uppskjutna skattefordringar. Den höga skattekostnaden är en direkt följd av det förbättrade resultatet men årets skatt har även belastats med en ytterligare avsättning för en pågående skatterevision i Tyskland om 5,5 MSEK samt en nedskrivning om 4,5 MSEK för förlustavdrag som inte kommer att kunna utnyttjas i samband med att Dunis filial i Turkiet är under nedläggning.

Årets resultat för kvarvarande verksamheter uppgick till 96 MSEK (3). Resultatet från avvecklade verksamheter uppgick till 15 MSEK (457). Koncernens samlade resultat

uppgick till 111 MSEK (460). Resultatet i föregående period innehöll en reavinst från försäljningen av deSter om 471 MSEK.

Investeringar

Koncernens bruttoinvesteringar uppgick till 83 MSEK (49) för kvarvarande verksamheter. Motsvarande period 2006 var investeringarna för jämförbara enheter 73 MSEK. Investeringarna är framförallt relaterade till koncernens större produktionsanläggningar i Polen, Tyskland och Sverige. Av- och nedskrivningar för kvarvarande verksamheter uppgick till 46 MSEK (44) och för motsvarande period 2006 till 41 MSEK.

Kassaflöde och finansiell ställning

Koncernens operativa kassaflöde uppgick till 350 MSEK (-86). För perioden juli – december 2006 uppgick det operativa kassaflödet till 242 MSEK. Huvuddelen av Dunis rörelseresultat genereras under andra halvåret vilket leder till att kassaflödet är starkare under denna period. Koncernens balansomslutning uppgick per den 31 december till 3 514 MSEK. I juni 2007 uppgick balansomslutningen till 3 535 MSEK och i december 2006 till 5 313 MSEK. Minskningen i balansomslutningen är främst hänförlig till försäljningen av deSter och den nya koncernstrukturen.

Koncernens räntebärande nettoskuld uppgick till 1 085 MSEK. I juni 2007 uppgick den räntebärande nettoskulden till 1 339 MSEK, en minskning om 254 MSEK. Minskningen är hänförlig till det säsongsmässigt starka kassaflöde som Duni har under andra halvåret.

Operativa och Finansiella risker

Duni är exponerat för ett flertal rörelserisker som det är väsentligt att hantera.

Styrning och hantering av fluktuationer i priser för råmaterial och energi har stor påverkan på Dunis konkurrenskraft. Utvecklingen av attraktiva sortimentskollektioner och i synnerhet julkollektionen är mycket viktig för att Duni skall uppnå en god försäljnings- och resultatutveckling.

Att Duni inte tillämpar säkringsredovisning innebär en ökad redovisningsmässig exponering av valutakursförändringar i tillgångar och skulder i utländsk valuta liksom positioner i valuta och energiderivat.

Dunis finansförvaltning och dess hantering av finansiella risker regleras av en finanspolicy antagen av styrelsen. Detta arbete leds och hanteras av koncernens finansfunktion, vilken ingår som en enhet inom moderbolaget. Koncernen delar in de finansiella riskerna i valutarisker, ränterisker, kreditrisker, finansierings- och likviditetsrisker. Se vidare not 3 beträffande riskhantering.

Rättsliga tvister

I november 2007 träffade Duni och Innoware LLC slutligt avtal om köpeskillingen gällande de amerikanska verksamheterna Duni Corporation och Duni Supply Corporation. Därmed kunde ett skiljeförfarande undvikas. Lösningen innebar att Duni kunde lösa reserveringar i bokslutet till ett värde av 15 MSEK.

Ett fåtal tvister av mindre beloppskaraktär rörande kundoch leverantörsförhållanden samt immateriella rättigheter är vid bokslutstidspunkten pågående. I bokslutet har reservationer gjorts som enligt ledningens bedömning väl täcker eventuellt negativa utfall av dessa tvister.

Miljö

Duni arbetar sedan början av 90-talet enligt en miljöpolicy. Miljön och miljöfrågor är en integrerad del av Dunis affärsverksamhet. Följaktligen finns det ett nära samband mellan koncernens ständigt pågående ansträngningar att förbättra Dunis verksamhets miljöprestanda och affärsutveckling. Duni fokuserar miljöarbetet på en effektiv användning av resurser och energi samt minimering av utsläpp till luft och vatten.

Program med att införa miljöledningssystem pågår vid samtliga produktionsenheter. Dunis största produktionsenheter är certifierade enligt ISO 14001. Dessa är bruken i Skåpafors och Dals Långed samt fabriken i Bramsche, Tyskland. I fabriken i Poznan i Polen har ISO 14001-certifiering initierats under året.

Inom Duni-koncernen har ISO 9000 valts som kvalitetsledningssystem. Fabrikerna i Bramsche, Poznan, Dals Långed och Skåpafors är samtliga certifierade enligt detta system.

Duni bedriver två tillståndspliktiga verksamheter enligt miljöbalken i svensk lagstiftning. Koncernen har tillstånd för tillverkning av 45 000 ton våtformerat mjukpapper per år och 26 000 ton torrformerat mjukpapper per år vid bruket i Skåpafors och 10 000 ton torrformerat mjukpapper i Dals Långed. Pappersbruket i Skåpafors har sedan 1997 haft ett prövotillstånd för utsläpp till vatten. De slutliga villkoren blev fastställda 2004 av Miljödomstolen.

Bruken har beviljats tillstånd för utsläpp av koldioxid, CO2, av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Tilldelningen av utsläppsrätter är 3 057 ton i Dals Långed och 15 657 ton i Skåpafors.

Styrelsens arbete

Styrelsen skall enligt bolagsordningen bestå av minst tre och högst tolv ledamöter. Styrelsen bestod under året av sju ledamöter och två arbetstagarledamöter med en suppleant. Styrelsen hade fem protokollförda styrelsemöten under räkenskapsåret.

Vid en extra bolagsstämma den 10 augusti 2007 valdes Harry Klagsbrun in som styrelseledamot för att ersätta Juha Lindfors. Vidare valdes Pia Rudengren in som ny ordinarie styrelseledamot.

En arbetsordning anger riktlinjerna för styrelsens arbete samt beskriver arbetsfördelningen mellan styrelsen och VD. Riktlinjerna för styrelsens arbete skall säkerställa att styrelsen har en allsidig information och att alla viktiga aspekter av koncernens verksamhet tas upp till behandling. Arbetsordningen revideras och fastställs av styrelsen varje år. Revisorerna rapporterar till styrelsen sina iakttagelser från de granskningar som genomförts och bedömningen av koncernens interna kontroll. Styrelsen tillsatte i april 2007 ett ersättningsutskott. Ersättningsutskottet kommer att behandla frågor om ersättning till ledande befattningshavare samt förhandla med VD om dennes ersättning utifrån riktlinjer som antas på årsstämman. Bolagsstämman den 1 oktober 2007 fastställde de av ersättningsutskottet föreslagna riktlinjer för VD och övriga ledande befattningshavare för det kommande året, (se vidare Not 13).

Styrelsen har också utsett ett revisionsutskott. Revisionsutskottet bereder styrelsens arbete med att granska rutinerna för koncernens riskhantering, styrning och kontroll, finansiell rapportering och skattesituation. Revisionsutskottet har för detta arbete löpande kontakter med finansdirektören samt revisorerna.

Medarbetare

För Dunis fortsatta utveckling, framställning samt marknadsföring av framgångsrika produkter och koncept inom bordsdukning och förpackningar för "take away" är initiativ och insatser av personalen av avgörande betydelse. Duni genomför därför kontinuerligt insatser för att rekrytera och utveckla medarbetare. Utvecklingsinsatser genomförs såväl vad gäller kompetens som ledarskapsutveckling och Duni strävar efter att varje anställd ska ha en handlingsplan för sin egen utveckling.

Antalet anställda var den 31 december 2007, 2 001 stycken (1 967). I december 2006 var antalet anställda 1 999 stycken.

Ersättning till VD och ledande befattningshavare

Det föreslås att bolagsstämman antar följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare:

"Ersättning till VD och ledande befattningshavare skall utgöras av fast lön, rörlig lön, långsiktiga incitamentsprogram och övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen skall vara marknadsmässig och konkurrenskraftig samt stå i relation till ansvar och befogenheter. Den rörliga lönen skall baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål. Den rörliga lönen skall aldrig kunna överstiga den fasta lönen. Vid uppsägning av anställningsavtal från bolagets sida skall uppsägningslön och avgångsvederlag sammantaget inte överstiga 18 månadslöner. Pensionsförmåner skall vara avgiftsbestämda, om inte särskilda skäl motiverar något annat. Pensionsåldern för ledningsgruppen skall i det normala fallet vara 65 år men i inga fall tidigare än 62 år. Styrelsen får frångå dessa riktlinjer endast om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det."

För mer information angående ersättning till VD och ledande befattningshavare, se vidare Not 13.

Utländska bolag och filialer

Koncernen har verksamhet i 17 länder, inklusive moderbolagets filialer i Mexiko och Turkiet. Dessa filialer är dock under avveckling.

Väsentliga händelser efter 31 december 2007

Inga händelser av vikt har inträffat efter den 31 december 2007.

Moderbolaget

Omsättning, resultat och finansiell ställning

Moderbolaget, Duni AB, innehåller koncernledning samt gemensamma koncernfunktioner, såsom finans, inköp, marknad och IT. Delar av koncernens utvecklings- och tillverkningsresurser finns inom moderbolaget. Distribution av bolagets produkter sker i huvudsak till andra enheter inom koncernen, men bolaget svarar också för koncernens försäljning på den nordiska marknaden.

Nettoomsättningen uppgick till 701 MSEK (576). Rörelseresultatet redovisades till -20 MSEK (-127), och finansnettot till -61 MSEK (-22). Moderbolagets nettoresultat var -75 MSEK (-113).

Moderbolagets bruttoinvesteringar i anläggningstillgångar uppgick till 16 MSEK (15).

Soliditeten i moderbolaget uppgick vid årsskiftet till 44,3 % (40,7). Moderbolagets likvida medel samt kortfristiga finansiella fordringar externt uppgick per 31 december 2007 till 116 MSEK (67).

Operativa och Finansiella risker i moderbolaget

Moderbolagets risker sammanfaller i allt väsentligt med koncernens risker.

Duni AB har en ökad redovisningsmässig exponering av valutakursförändringar i tillgångar och skulder i utländsk valuta liksom i positioner i valuta till följd av att säkringsredovisning inte tillämpas.

Dunis finansförvaltning och dess hantering av finansiella risker regleras av en finanspolicy antagen av styrelsen. Detta arbete leds och hanteras av koncernens finansfunktion, vilken ingår som en enhet inom moderbolaget. Koncernen delar in de finansiella riskerna i valutarisker, ränterisker, kreditrisker, finansierings- och likviditetsrisker.

Ägarförhållanden den 31 december 2007

Duni är noterat på OMX Nordic Exchange Stockholm under kortnamnet "DUNI". Ägarstrukturen den 31 december 2007 består i huvudsak av Duni Holding AB (EQT) 39 %, Mellby Gård 22 % och SEB-fonder 6 %.

Dunis aktie

Vid en extra bolagsstämma den 28 augusti 2007 beslutades att genomföra en split om 8:1. Det innebär att aktiekapitalet numera består av 46 999 032 stycken utestående stamaktier med rösträtten 1 aktie per röst. Kvotvärdet på aktierna är 1,25 kronor per aktie.

Antalet aktier skall vara lägst 32 008 000 och högst 128 032 000 stycken.

Det finns inga utestående teckningsoptioner eller konvertibler. Duni Holding AB (EQT) har åtagit sig att inte sälja sitt kvarvarande innehav av aktier i Duni förrän tidigast efter offentliggörandet av delårsrapporten 1 januari – 31 mars 2008, den 29 april 2008.

Ledande befattningshavare äger tillsammans 1 procent av

aktierna i Duni. De har också ett åtagande att inte sälja sitt innehav förrän efter att delårsrapporten 1 januari – 30 september 2008 publiceras den 29 oktober 2008.

Årsstämman den 1 oktober 2007 beslutade om bemyndigande för styrelsen i Duni att vid ett eller flera tillfällen intill tiden för nästa årsstämma, med eller utan avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, fatta beslut om nyemission av aktier.

Styrelsens och verkställande direktörens förslag till vinstdisposition

Vinstdisposition moderbolaget (SEK)

		Fritt eget kapital i moderbolaget
--	--	-----------------------------------	--

Summa	1 221 440 346
samt att återstående belopp balanseras i ny räkning	1 136 842 089
att till aktieägare utdela 1,80 SEK per aktie	84 598 257
Styrelsen och verkställande direktören föreslår:
Summa fritt eget kapital i moderbolaget	1 221 440 346
Årets resultat	-75 474 932
Balanserade vinstmedel	1 296 915 278

Styrelsen föreslår till årsstämman 2008 att besluta om en vinstdisposition innebärande att till aktieägare registrerade på avstämningsdagen den 12 maj 2008 utdelas 1,80 kronor per aktie, vilket motsvarar total SEK 84 598 257, och att återstoden av fritt eget kapital balanseras i ny räkning.

Moderbolagets balanserade vinstmedel uppgår till 1 296 915 TSEK och årets resultat uppgår till -75 475 TSEK. Förutsatt att årsstämman 2008 fattar beslut i enlighet med styrelsens förslag om vinstdisposition kommer 1 136 842 TSEK att balanseras i ny räkning. Full täckning finns för moderbolagets bundna egna kapital efter föreslagen vinstutdelning. Koncernens eget kapital uppgår till 1 416 MSEK.

Till grund för sitt förslag till utdelning har styrelsen enligt 18 kap. 4 § aktiebolagslagen (2005:551) bedömt att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamheten ställer på storleken av moderbolagets och koncernens eget kapital liksom på moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen anser även att utdelningen ger utrymme för koncernen att fullgöra sina förpliktelser och genomföra planerade investeringar. Baserat på resultatet pro-forma för Dunis kvarvarande verksamheter, det vill säga exklusive avyttrad verksamhet i USA samt den avyttrade deSterkoncernen, ligger den föreslagna utdelningen väl i linje med koncernens utdelningspolicy.

Moderbolagets och koncernens soliditet bedöms även efter vinstutdelningen vara god i förhållande till den bransch koncernen är verksam inom. Föreslagen vinstutdelning kommer inte att påverka moderbolagets och koncernens förmåga att infria sina betalningsförpliktelser. Moderbolaget och koncernen har god tillgång till såväl kort- som långfristiga krediter. Krediterna kan tas i anspråk med kort varsel, varför styrelsen bedömer att moderbolaget och koncernen har god beredskap att hantera förändringar med avseende på likviditeten och oväntade händelser. Styrelsen anser att moderbolaget och

koncernen har förutsättningar att ta framtida affärsrisker och även tåla eventuella förluster.

Styrelsens försäkran

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Malmö 2008-03-25

Peter Nilsson, Styrelseordförande

Fredrik von Oelreich, VD och koncernchef

Sanna Suvanto-Harsaae Harry Klagsbrun

Dr. Gerold Linzbach Göran Lundqvist

Gun Nilsson Pia Rudengren

Göran Andréasson, Arbetstagarrepresentant Per-Åke Halvordsson, Arbetstagarrepresentant

Resultaträkning koncernen

MSEK	Not	2007-07-01 –2007-12-31	2007-01-01 –2007-06-30	2006-01-01 –2006-12-31
Kvarvarande verksamheter
Intäkter	5, 6	2 091	1 894	3 762
Kostnad för sålda varor	6–10	-1 525	-1 423	-2 812
Bruttoresultat		566	471	950
Försäljningskostnader	7, 9	-219	-227	-459
Administrationskostnader	7–9,11	-111	-98	-219
Forsknings- och utvecklingskostnader	7, 8	-6	-6	-6
Övriga rörelseintäkter	15, 16	29	26	44
Övriga rörelsekostnader	7, 8,17	-17	-15	-33
Rörelseresultat	5,18	242	151	277
Resultat från finansiella poster	18, 19
Finansiella intäkter		9	19	59
Finansiella kostnader		-86	-139	-335
Finansiella poster netto		-77	-120	-276
Resultat efter finansiella poster		165	31	1
Inkomstskatt	21	-68	-28	-12
Årets resultat kvarvarande verksamheter		96	3	-11
Årets resultat från avvecklade verksamheter	44	15	457	77
Årets resultat		111	460	66
Hänförligt till:
Moderföretagets aktieägare		111	460	66
Minoritetsintresse		-	0	0
Resultat per aktie (uttryckt i kr per aktie), räknat på årets resultat från kvarvarande verksamhet:
Före utspädning	22	2,04	0,06	-0,23
Efter utspädning	22	2,04	0,06	-0,23
Resultat per aktie (uttryckt i kr per aktie), räknat på årets resultat från avvecklade verksamheter hänförligt till moderbolagets aktieägare under året:
Före utspädning	22	0,32	9,72	1,64
Efter utspädning	22	0,32	9,59	1,64
Resultat per aktie (uttryckt i kr per aktie), räknat på årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare under året:
Före utspädning	22	2,36	9,78	1,41
Efter utspädning	22	2,36	9,65	1,41

Balansräkning koncernen

MSEK	Not	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
TILLGÅNGAR	1–5
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	23
Goodwill		1 199	1 199	2 145
Aktiverade utvecklingskostnader		22	16	7
Varumärken och licenser		7	5	8
Summa immateriella anläggningstillgångar		1 228	1 220	2 160
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader, mark och markanläggningar	24	55	58	134
Maskiner och andra tekniska anläggningar	25	288	270	431
Inventarier, verktyg och installationer	26	47	54	56
Pågående nyanläggningar och förskott
avseende materiella anläggningstillgångar	27	43	17	71
Summa materiella anläggningstillgångar		433	399	692
Finansiella anläggningstillgångar
Uppskjuten skattefordran	21	395	432	483
Andra långfristiga fordringar	29	3	2	13
Summa finansiella anläggningstillgångar		398	434	496
Summa Anläggningstillgångar		2 059	2 053	3 348
Omsättningstillgångar
Varulager	10
Råvaror och förnödenheter		100	104	114
Varor under tillverkning		23	17	45
Färdigvarulager och handelsvaror		373	382	476
Förskott till leverantörer		4	0	4
		500	503	639
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	30	546	653	900
Derivatinstrument	31	11	16	17
Skattefordringar		14	36	57
Övriga fordringar	30	156	135	128
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	32	26	27	31
		753	867	1 133
Likvida medel		202	112	193
Summa Omsättningstillgångar		1 455	1 482	1 965
Summa Till gångar		3 514	3 535	5 313

Balansräkning koncernen, fortsättning

MSEK	Not	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER	1–5
Eget kapital
Aktiekapital	33	59	59	59
Övrigt tillskjutet kapital		1 681	1 681	1 681
Reserver		39	34	28
Ansamlad förlust inklusive årets resultat		-363	-474	-934
Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		1 416	1 300	834
Minoritetsintresse		-	-	4
Summa Eget kapital		1 416	1 300	838
Långfristiga skulder	34
Checkräkningskredit	34	-	45	22
Banklån	34	1 092	1 045	435
Efterställda lån	34	-	144	1 879
Konvertibelt förlagslån	34	-	-	13
Uppskjuten skatteskuld	21	19	28	68
Avsättningar till pensioner	36	200	204	237
Summa långfristiga skulder		1 311	1 466	2 654
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder		305	256	472
Skuld till kreditinstitut	34	-	15	700
Skatteskulder		51	55	90
Derivatinstrument	31	9	16	20
Övriga skulder		50	69	73
Avsättning till omstruktureringsreserv	37	4	6	21
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	38	368	352	445
Summa kortfristiga skulder		787	769	1 821
Summa Eget kapital och Skulder		3 514	3 535	5 313
Ställda säkerheter	39	151	2 510	3 863
Eventualförpliktelser	39	11	12	21

Förändring av eget kapital i koncernen

	Hänförligt till Moderföretagets aktieägare					Minoritets- intresse	Summa Eget kapital
MSEK	Aktie- kapital	Övrigt till- skjutet kapital	Reserver	Balanserad vinst/förlust inkl årets resultat	TOTAL
Utgående balans 2005-12-31	59	1 681	74	-1 000	814	2	816
Valutakursdifferenser – Omräkning av dotterbolag	-	-	-12	-	-12	-	-12
Valutakursdifferenser – Överföringar till resultaträkningen vid avveckling av dotterbolag	-	-	-34	-	-34	-	-34
Rörelseförvärv	-	-	-	-	0	2	2
Summa transaktioner redovisade direkt mot eget kapital	0	0	-46	0	-46	2	-44
Årets resultat	-	-	-	66	66	-	66
Summa redovisade intäkter och kostnader	0	0	-46	66	20	2	22
Utgående balans 2006-12-31	59	1 681	28	-934	834	4	838
Valutakursdifferenser – Omräkning av dotterbolag	-	-	24	-	24	-	24
Valutakursdifferenser – Överföringar till resultaträkningen vid avveckling av dotterbolag	-	-	-18	-	-18	-	-18
Avyttrad rörelse	-	-	-	-	0	-4	-4
Summa transaktioner redovisade
direkt mot eget kapital	0	0	6	0	6	-4	2
Årets resultat	-	-	-	460	460	-	460
Summa redovisade intäkter och kostnader	0	0	6	460	466	-4	462
Utgående balans 2007-06-30	59	1 681	34	-474	1 300	0	1 300
Valutakursdifferenser – Omräkning av dotterbolag	-	-	5	-	5	-	5
Summa transaktioner redovisade
direkt mot eget kapital	0	0	5	0	5	0	5
Årets resultat	-	-	-	111	111	-	111
Summa redovisade intäkter och kostnader	0	0	5	111	116	0	116
Utgående balans 2007-12-31	59	1 681	39	-363	1 416	0	1 416

Förändring av koncernens reserver

	Valutadifferens	Övriga reserver	Reserver
Utgående balans 2005-12-31	61	13	74
Valutakursdifferenser	-46	-	-46
Utgående balans 2006-12-31	15	13	28
Valutakursdifferenser	6	-	6
Utgående balans 2007-06-30	21	13	34
Valutakursdifferenser	5	-	5
Utgående balans 2007-12-31	26	13	39

Övriga reserver avser omvärdering av mark enligt tidigare redovisningsprinciper. Det omvärderade beloppet antogs som anskaffningsvärde i enlighet med övergångsreglerna i IFRS 1.

Kassaflödesanalys från koncernen

MSEK	Not	2007-07-01 –2007-12-31	2007-01-01 –2007-06-30	2006-01-01 –2006-12-31
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat från kvarvarande verksamheter		242	151	277
Rörelseresultat från avyttrade verksamheter		15	465	202
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet	40	25	-399	41
Erhållen ränta		9	7	9
Erlagd ränta		-67	-106	-184
Betald inkomstskatt		-24	-33	-66
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapitalet		200	85	279
Förändringar i rörelsekapital
Ökning (-) / minskning (+) av varulager		11	-65	29
Ökning (-) / minskning (+) av kundfordringar		114	-90	-19
Ökning (-) / minskning (+) av fordringar		2	-50	-83
Ökning (+) / minskning (-) av leverantörsskulder		42	29	-81
Ökning (+) / minskning (-) av kortfristiga skulder		-19	4	6
Kassaflöde från den löpande verksamheten		350	-86	131
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	23	-10	-1	-6
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	24–27	-73	-62	-204
Försäljning av materiella anläggningstillgångar		0	1	19
Förvärv av aktier i dotterföretag, efter avdrag
för likvida medel	42	-	-	-
Avyttrade verksamheter	44	-	1 209	441
Förändring av andra långfristiga fordringar		-1	9	-9
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-84	1 156	241
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Nettoförändring checkräkning		-45	23	-106
Amortering av skuld		-1 373	-2 400	-497
Upptagna lån		1 241	1 234	270
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-177	-1 143	-333
Årets kassaflöde		89	-73	39
Likvida medel vid årets ingång		112	184	153
Kursdifferens i likvida medel		1	1	-8
Likvida medel vid årets utgång1)		202	112	184

Kassaflödesanalysen innehåller delar av både kvarvarande och avvecklade verksamheter.

Resultaträkning moderbolaget

		2007-07-01	2007-01-01	2006-01-01
MSEK	Not	–2007-12-31	–2007-06-30	–2006-12-31
Nettoomsättning	5, 6	701	576	1 050
Kostnad för sålda varor	6–10	-637	-534	-925
Bruttoresultat		64	42	125
Försäljningskostnader	8, 9	-58	-60	-122
Administrationskostnader	8, 9, 11	-74	-71	-181
Forsknings- och utvecklingskostnader	8, 9	-1	-1	0
Övriga rörelseintäkter	15, 6	126	63	185
Övriga rörelsekostnader	8, 17	-77	-100	-160
Rörelseresultat	18	-20	-127	-153
Resultat från finansiella poster	18, 19
Intäkter från andelar i koncernföretag	20	-	77	28
Övriga ränteintäkter och liknande intäkter		19	28	74
Räntekostnader och liknande kostnader		-80	-127	-326
Finansiella poster netto		-61	-22	-224
Resultat efter finansiella poster		-81	-149	-377
Bokslutsdispositioner		-	-	30
Skatt på årets resultat	21	6	36	98
Årets resultat		-75	-113	-249

Balansräkning moderbolaget

MSEK	Not	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
TILLGÅNGAR	1–5
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	23
Goodwill		899	949	999
Aktiverade utvecklingskostnader		21	-	-
Varumärken och licenser		7	5	5
Summa immateriella anläggningstillgångar		927	954	1 004
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader, mark och markanläggningar	24	49	51	55
Maskiner och andra tekniska anläggningar	25	11	11	12
Inventarier, verktyg och installationer	26	7	8	9
Pågående nyanläggningar och förskott
avseende materiella anläggningstillgångar Summa materiella anläggningstillgångar	27	4 71	5 75	14 90
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	28, 42	744	744	2 000
Uppskjuten skattefordran	21	354	395	365
Andra långfristiga fordringar	29	2	0	1
Summa finansiella anläggningstillgångar		1 100	1 139	2 366
Summa Anläggningstillgångar		2 098	2 168	3 460
Omsättningstillgångar
Varulager	10
Råvaror och förnödenheter		-	0	0
Varor under tillverkning		9	9	9
Färdigvarulager och handelsvaror		124	124	105
		133	133	114
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	30	129	148	133
Derivatinstrument	31	9	16	17
Fordringar hos koncernföretag	30	113	138	118
Skattefordringar		9	14	9
Övriga fordringar	30	33	59	45
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	32	14	9	13
		307	384	335
Kortfristiga finansiella fordringar externt	30	0	3	2
Kortfristiga finansiella fordringar internt	30	288	349	1 077
Kassa och bank		116	64	54
Summa Omsättningstillgångar		844	933	1 582
Summa Till gångar		2 942	3 101	5 042

Balansräkning moderbolaget, fortsättning

MSEK	Not	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital	33	59	59	59
Reservfond		11	11	1 409
Uppskrivningsfond		13	13	13
Summa bundet eget kapital		83	83	1 481
Fritt eget kapital
Balanserad vinst		1 296	1 291	143
Årets resultat		-75	-113	-249
Summa fritt eget kapital		1 221	1 178	-106
Summa Eget kapital		1 304	1 261	1 375
Avsättningar
Avsättningar till pensioner	36	111	111	109
Omstruktureringsreserv	37	0	0	0
Uppskjuten skatteskuld	21	2	4	11
Summa Avsättningar		113	115	120
Långfristiga skulder	34
Checkräkningskredit	34	-	36	21
Banklån	34	1 092	1 045	435
Skulder till koncernbolag	34	215	168	226
Efterställda lån	34	-	144	1 879
Konvertibelt förlagslån	34	-	0	13
Summa långfristiga skulder		1 307	1 393	2 574
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	34		15	700
Leverantörsskulder		64	42	48
Skulder till koncernbolag		47	128	87
Skatteskulder		1	1	1
Derivatinstrument	31	9	15	14
Övriga skulder		12	13	7
Avsättning till omstruktureringsreserv	37	0	0	3
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	38	85	118	113
Summa kortfristiga skulder		218	332	973
Summa Eget kapital , Avsättnin gar och Skulder		2 942	3 101	5 042
Ställda säkerheter	39	91	2 557	4 049
Ansvarsförbindelser	39	19	42	89

Förändring av eget kapital, moderbolaget

MSEK	Aktie- kapital	Överkurs- fond	Reserv- U fond	ppskriv- ningsfond	Ansamlat resultat	Summa Eget kapital
Utgående balans 2005-12-31	59	0	1 409	13	17	1 498
Erhållet koncernbidrag	-	-	-	-	116	116
Omräkningsdifferens avseende filialkontor	-	-	-	-	10	10
Årets resultat	-	-	-	-	-249	-249
Utgående balans 2006-12-31	59	0	1 409	13	-106	1 375
Omräkningsdifferens avseende filialkontor	-	-	-	-	-1	-1
Nedsättning av reservfond	-	-	-1 398	-	1 398	0
Årets resultat	-	-	-	-	-113	-113
Utgående balans 2007-06-30	59	0	11	13	1 178	1 261
Erhållet koncernbidrag	-	-	-	-	116	116
Omräkningsdifferens avseende filialkontor	-	-	-	-	2	2
Årets resultat	-	-	-	-	-75	-75
Utgående balans 2007-12-31	59	0	11	13	1 221	1 304

Ackumulerade omräkningsdifferenser i moderbolaget som redovisats direkt mot eget kapital var 24 MSEK (2007 06: 22; 2006: 23).

Kassaflödesanalys från moderbolaget

MSEK	Not	2007-07-01 –2007-12-31	2007-01-01 –2007-06-30	2006-01-01 –2006-12-31
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat		-20	-127	-153
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet	40	40	70	44
Erhållen ränta		19	33	74
Erhållna utdelningar		-	77	28
Erlagd ränta		-56	-109	-173
Betald inkomstskatt		-	-5	-
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapitalet		-17	-61	-180
Förändringar i rörelsekapital
Ökning (-) / minskning (+) av varulager		3	-19	-17
Ökning (-) / minskning (+) av kundfordringar		46	-15	-1
Ökning (-) / minskning (+) av fordringar		30	-23	-40
Ökning (+) / minskning (-) av leverantörsskulder		-60	35	-18
Ökning (+) / minskning (-) av kortfristiga skulder		-27	0	-29
Kassaflöde från den löpande verksamheten		-25	-83	-285
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	23	-28	-15	-24
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	24–27	-7	-	-
Försäljning av materiella anläggningstillgångar		3	16	-
Avyttring av dotterbolag	44	-	1 254	441
Förändring i nettoutlåning till koncernbolag		277	-95	135
Förändring av icke räntebärande fordringar		0	0	114
Förändring av räntebärande fordringar		0	0	10
Kassaflöde från investeringsverksamheten		245	1 160	676
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Nettoförändring checkräkning		-36	15	-114
Amortering av skuld		-1 373	-2 316	-524
Upptagna lån		1 241	1 234	282
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-168	-1 067	-356
Årets kassaflöde		52	10	35
Likvida medel vid årets ingång		64	54	19
Likvida medel vid årets utgång		116	64	54

Noter

Not 1 | Allmän information

Duni AB och dess dotterbolag är en internationellt verksam och ledande aktör inom attraktiva kvalitetsprodukter och koncept för bordsdukning samt förpackningar för "take-away". Koncernen utvecklar, tillverkar och säljer funktionella och attraktiva koncept och produkter för servering och förpackning av måltider. Koncernen har en ledande position genom kombinationen av hög kvalitet, etablerade kundrelationer, ett välrenommerat varumärke samt stark lokal närvaro i Europa.

Moderbolaget är ett registrerat aktiebolag med säte i Malmö. Adressen till huvudkontoret är Box 237, 201 22 Malmö och webbadressen är www.duni.com. Duni är noterat på OMX Nordic Exchange Stockholm under kortnamnet "DUNI".

Denna koncernredovisning har den 25 mars 2008 godkänts av styrelsen för offentliggörande. Koncernredovisningen kan ändras av bolagets ägare efter det att styrelsen har godkänt den.

Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i miljoner kronor (MSEK). Uppgifter inom parentes avser de föregående räkenskapsåren 2007-01-01 – 2007-06-30 och 2006-01-01 – 2006-12-31.

Not 2 | Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

2.1 Grunder för rapporternas upprättande

Koncernredovisningen för Dunikoncernen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, RR 30:06 "Kompletterande redovisningsregler för koncerner" och International Financial Reporting Standards (IFRS) sådana de antagits av EU samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC). Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i Not 4.

Moderbolaget tillämpar Årsredovisningslagen och RR 32:06 Redovisning för juridiska personer. I de fall moderbolaget tillämpar andra redovisningsprinciper än koncernen anges detta separat i slutet av denna not.

2.1.1 Införande av nya redovisningsstandarder

Vid upprättandet av koncernredovisningen per 2007-12-31 har några standarder och tolkningar publicerats vilka ännu inte trätt i kraft. Duni kommer inte att förtidstillämpa någon av dessa standarder och tolkningar. Nedan följer en preliminär bedömning av den påverkan som införandet av dessa standarder och uttalanden kan få på Dunis finansiella rapporter:

IAS 1 (Ändring) Utformning av finansiella rapporter 1)

Ändringen, som syftar till att förbättra användarnas förmåga att analysera och jämföra informationen i de finansiella rapporterna, träder i kraft den

1 januari 2009 och gäller för räkenskapsår som påbörjas fr o m detta datum. Duni har ännu inte utvärderat hur ändringen kommer att påverka utformningen av koncernens finansiella rapporter.

IAS 23 (Ändring) Lånekostnader 1)

Den huvudsakliga ändringen är att möjligheten att direkt kostnadsföra vissa låneutgifter har tagits bort. Det gäller låneutgifter relaterade till tillgångar som tar avsevärd tid att färdigställa för användning eller försäljning. Sådana låneutgifter måste aktiveras. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2009. Dunis preliminära bedömning är att tillämpningen av denna ändring inte förväntas ha någon inverkan på koncernens finansiella rapporter.

IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar (Ändring) – vesting conditions and cancellations1)

Ändringen träder i kraft den 1 januari 2009. Ändringen påverkar definitionen av intjänandevillkor samt inför ett nytt begrepp, "non-vesting conditions" (villkor som inte är definierade som intjänandevillkor). Standarden anger att "non-vesting conditions" ska beaktas vid uppskattning av det verkliga värdet på egetkapitalinstrumentet. Varor eller tjänster som erhålls av en motpart som uppfyller alla andra intjäningsvillkor, ska redovisas oavsett om "non-vesting conditions" uppfylls eller inte. Denna ändring förväntas inte ha någon inverkan på Dunis finansiella rapporter.

IAS 27 (Ändring) Koncernredovisning och separata finansiella rapporter1) Ändringen träder i kraft den 1 juli 2009 och gäller för räkenskapsår som påbörjas från och med detta datum. Ändringen innebär bland annat att resultatet hänförligt till minoritetsägare alltid ska redovisas även om det innebär att minoritetsandelen är negativ, att transaktioner med minoritetsaktieägare alltid ska redovisas i eget kapital, samt att de fall ett moderföretag mister bestämmandeinflytande skall den eventuella kvarvarande andelen omvärderas till verkligt värde. Ändringen av standarden kommer att påverka redovisningen av framtida transaktioner.

IFRS 3 (Ändring) Rörelseförvärv 1)

Standarden träder i kraft den 1 juli 2009 och gäller för räkenskapsår som påbörjas fr o m detta datum. Standarden skall tillämpas framåtriktat, vilket innebär att den skall tillämpas på rörelseförvärv som sker efter det att standarden tagits i bruk. Standarden innebär ett flertal förändringar vid redovisning av förvärv. De största förändringarna finns i definition av rörelse, goodwill och värdering av minoritetsintresse, villkorade köpeskillingar, transaktionskostnader samt successiva förvärv. Vid definition av rörelse klarläggs vilka kriterier som skall gälla när förvärvet skall antas avse en rörelse. I det fall ett förvärv innehåller minoritetsintresse införes ett alternativt värderingssätt som innebär att minoritetsintresset får värderas till verkligt värde vilket leder till att minoritetsintresset kommer att inkludera proportionerlig andel av goodwill. Transaktionskostnader får inte längre inräknas i anskaffningsvärdet utan ska kostnadsföras då de uppkommer.

Förändringar i moderföretagets ägarandel skall redovisas som en transaktion inom eget kapital och således inte leda till en vinst eller förlust i resultaträkningen eller till en förändring i redovisat goodwillvärde samt vid successiva förvärv skall tidigare ägda andelar omvärderas per den tidpunkt som bestämmande inflytande uppstår och inte som idag där värdering sker vid respektive förvärvstidpunkt. Duni kommer att tillämpa standarden från och med 1 januari 2010. Ändringen av standarden kommer inte att innebära någon effekt på tidigare gjorda förvärv, men kommer att påverka redovisningen av framtida transaktioner.

IFRS 8 Operativa segment

Standarden träder i kraft den 1 januari 2009 och gäller för räkenskapsår som påbörjas fr o m detta datum. Standarden behandlar indelningen av företagets verksamhet i olika segment. Enligt standarden ska företaget ta utgångspunkt i den interna rapporteringens struktur och bestämma rapporteringsbara segment efter denna struktur. Dunis preliminära bedömning är att denna standard inte kommer att innebära redovisning av några nya segment.

IFRIC 12 Servicekoncessionsarrangemang1)

Tolkningsuttalandet träder i kraft den 1 januari 2008 och gäller för räkenskapsår som påbörjas efter detta datum. Utlåtandet behandlar de arrangemang där ett privat företag ska uppföra en infrastruktur för att tillhandahålla offentlig service för en specifik tidsperiod. Företaget får betalt för denna service under avtalets löptid. IFRIC 12 förväntas inte ha någon inverkan på koncernens finansiella rapporter.

IFRIC 13 Kundlojalitetsprogram 1)

Tolkningsuttalandet träder i kraft den 1 januari 2008 och gäller för räkenskapsår som påbörjas efter detta datum. Tolkningen klargör hur förpliktelser att leverera kostnadsfria eller rabatterade varor eller tjänster till kunder som kvalificerat sig för detta genom poäng etc på sina köp skall redovisas och värderas. IFRIC 13 förväntas inte ha någon inverkan på koncernens finansiella rapporter.

IFRIC 14 Begränsningar i förvaltningstillgångars värde med avseende på framtida krav på minsta bidrag till förmånsbestämda planer 1)

Tolkningsuttalandet träder i kraft den 1 januari 2008 och gäller för räkenskapsår som påbörjas efter detta datum. IFRIC 14 förväntas inte ha någon inverkan på koncernens finansiella rapporter.

2.2 Koncernredovisning

Dotterbolag

Dotterbolag är alla de företag (inklusive företag för särskilt ändamål) där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav som överstiger 50 % av aktiernas eller andelarnas röstvärde eller där koncernen genom avtal ensam utövar ett bestämmande inflytande. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens förvärv av dotterbolag. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen, plus utgifter som är direkt hänförbara till förvärvet. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen, oavsett omfattning på eventuellt minoritetsintresse. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas som goodwill. Om anskaffningsvärdet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernbolag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, men eventuella förluster betraktas som en indikation på att ett nedskrivningsbehov kan föreligga. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

Transaktioner med minoritetsandelar

Koncernen tillämpar principen att redovisa transaktioner med minoritetsak-

tieägare som transaktioner med tredje part. Vid förvärv av minoritetsandelar där erlagd köpeskilling överstiger förvärvad andel av redovisat värde på dotterbolagets nettotillgångar, redovisas skillnadsbeloppet som goodwill. Vid avyttringar till minoritetsaktieägare där erhållen köpeskilling avviker från redovisat värde på den andel av nettotillgångarna som avyttras, uppkommer vinst eller förlust. Denna vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen.

Intresseföretag

Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 % och 50 % av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernen har för närvarande inga intresseföretag.

2.3 Segmentrapportering

En rörelsegren är en grupp tillgångar och verksamheter som tillhandahåller produkter eller tjänster som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från vad som gäller för andra rörelsegrenar. Geografiska områden tillhandahåller produkter eller tjänster inom en ekonomisk miljö som är utsatt för risker och möjligheter som skiljer sig från vad som gäller för andra ekonomiska miljöer. För detaljerad beskrivning, se Not 5.

2.4 Omräkning av utländsk valuta Funktionell valuta och rapportvaluta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta.

Transaktioner och balansposter

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Valutakursdifferenser på utlåning och upplåning redovisas i finansnettot, medan övriga kursdifferenser ingår i rörelseresultatet.

Koncernbolag

Resultat och finansiell ställning för alla koncernbolag (av vilka inget har en höginflationsvaluta som funktionell valuta) som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande:

a) tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagskurs

b) intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs

c) alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas som en separat del av eget kapital

Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter, till eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i eget kapital till resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsvinsten/-förlusten.

Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

2.5 Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Likvida medel i kassaflödesanalysen överensstämmer med definitionen av likvida medel i balansräkningen med undantag av att under

2006 ingår inte spärrade banktillgodohavande då dessa medel förväntas blir reglerade efter 3 månader från balansdagen.

2.6 Intäkter

Intäktsredovisning

Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor i koncernens löpande verksamhet. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt, returer och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning.

Duni redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt och att det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget. Intäktsbeloppet anses inte kunna mätas på ett tillförlitligt sätt förrän alla förpliktelser avseende försäljningen har uppfyllts eller förfallit. Duni grundar sina bedömningar på historiska utfall och beaktar därvid typ av kund, typ av transaktion och speciella omständigheter i varje enskilt fall.

Försäljning av varor intäktsredovisas när ett koncernföretag har levererat produkter till kund och när ansvaret för produkterna övergått till kund. Ansvaret regleras i leveransvillkoren. Kundens accept består av leveransgodkännande, villkoren för godkännande har löpt ut eller att koncernen har objektiva bevis för att alla kriterier för godkännande har uppfyllts. Leverans sker inte förrän produkterna har sänts till angiven plats samt riskerna och möjligheterna med produkterna (inkurans, resultat vid framtida försäljning) överförts till kunden.

Utdelningsintäkter

Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalningen har fastställts.

2.7 Immateriella tillgångar Goodwill

Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten. Detaljerade upplysningar avseende hur Duni har definierat kassagenererande enheter vid fördelning av goodwill framgår av Not 23.

Varumärken och licenser

Förvärvade varumärken och licenser redovisas till anskaffningsvärde. Varumärken och licenser har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för varumärken och licenser över deras bedömda nyttjandeperiod (3-10 år).

Forskning och utveckling

Aktiverade utgifter för utvecklingsarbete avser i huvudsak utgifter för implementering av affärssystemet SAP. Utgifter för forskning kostnadsföres när de uppstår.

Utgifter som uppstått i utvecklingsprojekt (hänförliga till formgivning och test av nya eller förbättrade produkter) redovisas som immateriella tillgångar när följande kriterier är uppfyllda:

(a) det är tekniskt möjligt att färdigställa den immateriella tillgången så att den kan användas eller säljas

(b) ledningen har för avsikt att färdigställa den immateriella tillgången och använda eller sälja den

(c) det finns förutsättningar att använda eller sälja den immateriella tillgången

(d) det kan visas hur den immateriella tillgången kommer att generera troliga framtida ekonomiska fördelar

(e) adekvata tekniska, ekonomiska och andra resurser för att fullfölja utvecklingen och för att använda eller sälja den immateriella tillgången finns tillgängliga, och

(f) de utgifter som är hänförliga till den immateriella tillgången under dess utveckling kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Övriga utvecklingsutgifter som inte uppfyller dessa villkor redovisas som kostnader när de uppstår. Utvecklingsutgifter som tidigare har redovisats som en kostnad, redovisas inte som en tillgång i en efterföljande period. Aktiverade utgifter för utvecklingsarbete redovisas som immateriella tillgångar och avskrivningar görs från den tidpunkt då tillgången är färdig att användas, linjärt över bedömd nyttjandeperiod (3-10 år).

2.8 Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och mark innefattar huvudsakligen fabriker och kontor. Alla materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången.

Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.

Inga avskrivningar sker för mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande:

Typ av tillgång	Nyttjandeperiod
Byggnader	20-40 år
Pappersmaskiner	17 år
Övriga maskiner	10 år
Fordon	5 år
Inventarier, verktyg och installationer	3-8 år

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder prövas varje balansdag och justeras vid behov.

Vinst eller förlust från avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.

2.9 Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar

För goodwill och andra tillgångar med en obestämd nyttjandeperiod görs årligen en prövning av att återvinningsvärdet, dvs det högre av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet, överstiger redovisat värde. För andra ickefinansiella tillgångar görs en liknande prövning så snart det finns en indikation på att det redovisade värdet är för högt. Tillgångens värde skrivs ner till återvinningsvärdet så snart det visats att detta är lägre än redovisat värde.

2.10 Leasing

Anläggningstillgångar som disponeras via leasing klassificeras i enlighet med leasingavtalets ekonomiska innebörd. Leasing av anläggningstillgångar, där koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar förknippade med ägandet, klassificeras som finansiell leasing. Finansiell leasing redovisas vid leasingperiodens början till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna. Övriga leasingavtal klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingtiden (efter avdrag för eventuella incitament från leasinggivaren) kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden.

2.11 Finansiella tillgångar

Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

samt lånefordringar och kundfordringar. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle.

Allmänna principer

Köp och försäljning av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen – det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar och kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingsteknik till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument eller diskonterade kassaflöden. Verkligt värde på valutaterminer beräknas utifrån gällande terminskurs på balansdagen, medan ränteswapar värderas med utgångspunkt från framtida diskonterade kassaflöden.

Koncernen bedömer per varje balansdag om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar, såsom upphörande av en aktiv marknad eller att det ej är troligt att gäldenären kan uppfylla sina åtagande. Nedskrivningsprövning av kundfordringar beskrivs nedan i avsnittet Lånefordringar och kundfordringar.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Duni innehar derivatinstrument i form av terminskontrakt, ränteswappar på upplåning samt finansiella kontrakt i form av energiderivat. Duni tillämpar ej säkringsredovisning enligt IAS 39, varför dessa derivat hänförs till denna kategori med redovisning av värdeförändringen över resultaträkningen. Värdeförändringar på derivat där syftet är att säkra komponenter hänförliga till ut- respektive inlåning redovisas som finansiella poster. Övriga värdeförändringar på derivat redovisas i rörelseresultatet.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat. De har fastställda eller fastställbara betalningar och är inte noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än tolv månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. En nedskrivning av kundfordringar redovisas i resultaträkningen i försäljningsfunktionen och en nedskrivning av lånefordringar redovisas som en finansiell post.

Kundfordringar och lånefordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reserv för värdeminskning.

En reserv läggs upp för värdeminskning av kundfordringar när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar (förfallna sedan mer än 30 dgr) betraktas som indikatorer på att nedskrivningsbehov kan föreligga. Reservens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden.

2.12 Varulager

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in-, först ut-metoden (FIFU). Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av formgivningskostnader, råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader (baserade på normal tillverkningskapacitet). Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.

2.13 Likvida medel

I likvida medel i balansräkningen ingår kassa och banktillgodohavanden samt spärrade bankkontohavanden som förväntas bli reglerade inom tolv månader efter balansdagen. I likvida medel i kassaflödesanalysen ingår endast kassa och banktillgodohavanden, se avsnitt 2.5.

2.14 Finansiella skulder

Koncernen klassificerar sina finansiella skulder i följande kategorier: finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen och finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella skulden förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella skulderna vid det första redovisningstillfället och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Derivatinstrument med negativa verkliga värden som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning värderas till verkligt värde via resultaträkningen. För beskrivning av vilka derivatinstrument Duni innehar samt ytterligare information om redovisning, se avsnitt 2.11 "Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen".

Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

Upplåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Finansiella skulder värderas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Finansiella skulder värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden med tillämpning av effektivräntemetoden. Ränteskillnadsersättningar vid förtidslösen av lån redovisas i resultaträkningen vid lösentidpunkten. Lånekostnader belastar resultatet för den period till vilken de hänför sig. Lämnade utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.

Verkligt värde på skulddelen av mezzaninelånet med vidhängande warrants fastställdes genom användning av marknadsränta för en likvärdig skuld utan warrants. Detta belopp redovisades som skuld till upplupet anskaffningsvärde. Återstående del av erhållet belopp hänfördes till optionsdelen (warrants). Denna redovisades i eget kapital, netto efter skatt. Dunikoncernens mezzaninelån med vidhängande warrants löstes under räkenskapsåret 2007-01-01 – 2007-06-30. För beskrivning av dessa lån, se Not 34 avsnitt "Upplåning före mars 2007".

Upplåning samt övriga finansiella skulder klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone tolv månader efter balansdagen.

2.15 Inkomstskatter

Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt och förändringar i uppskjuten skatt.

Värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas. För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är troligt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag och filialer redovisas inte i koncernredovisningen då moderbolaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom överskådlig framtid.

2.16 Ersättningar till anställda

Pensioner

Duni har olika pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder, där betalningarna fastställs utifrån periodiska aktuariella beräkningar. Duni har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken Duni betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Duni har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.

Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna, med justeringar för ej redovisade aktuariella vinster och förluster samt för oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den sk projected unit credit method. Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida pensionsbetalningar med användning av räntesatsen för förstklassiga företagsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas med löptider jämförbara med den aktuella pensionsskuldens.

Aktuariella vinster och förluster som uppstår från erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden överstigande det högre av 10 % av värdet på förvaltningstillgångarna och 10 % av den förmånsbestämda förpliktelsen, kostnads- eller intäktsförs över de anställdas uppskattade genomsnittliga återstående tjänstgöringstid.

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen, om inte förändringarna i pensionsplanen är villkorade av att de anställda kvarstår i tjänst under en angiven period (intjänandeperioden). I sådana fall fördelas kostnaden avseende tjänstgöring under tidigare perioder linjärt över intjänandeperioden.

För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar Duni avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.

Ersättning vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av Duni före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Duni redovisar avgångsvederlag när koncernen bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång. Förmåner som förfaller mer än 12 månader efter balansdagen diskonteras till nuvärde.

2.17 Avsättningar

Avsättningar för framförallt omstruktureringskostnader men även eventuella rättsliga krav redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet, och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Duni redovisar avsättning för omstruktureringskostnader, se Not 9 och 37. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.

2.18 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning (eller avyttringsgrupper) klassificeras som anläggningstillgångar som innehas för försäljning om deras redovisade värde huvudsakligen kommer att återvinnas genom en försäljningstransaktion, inte genom fortlöpande användning. Anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) klassificerade som anläggningstillgångar som innehas för försäljning, redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Dessa tillgångar kan utgöra en del av ett företag, en avyttringsgrupp eller en enstaka anläggningstillgång. Duni har för redovisade räkenskapsår inga anläggningstillgångar som uppfyller kriterierna för att redovisas som anläggningstillgångar som innehas för försäljning.

En avvecklad verksamhet är en del av ett företag som antingen har avyttrats eller är klassificerad som att den innehas för försäljning och (a) utgör en självständig rörelsegren eller en väsentlig verksamhet som bedrivs inom ett geografiskt område, (b) utgör en del av en enda, samordnad plan för att avyttra en självständig rörelsegren eller ett geografiskt område, eller (c) är ett dotterbolag som förvärvats uteslutande i syfte att säljas vidare. Avyttringarna av underkoncernerna Duni Americas och deSter redovisas som avvecklade verksamheter. I koncernens resultaträkning är resultatet efter skatt (inklusive realisationsresultatet) redovisat på separat rad "årets resultat från avvecklade verksamheter". Omklassificering har skett av jämförelsetalen i resultaträkningen. Upplysningar om omsättning, rörelseresultat och kassaflöden för avvecklade verksamheter lämnas i Not 44. Avyttringarna för respektive år redovisas inte i balansräkningen som avyttringsgrupp som innehas för försäljning eftersom beslut och avyttring har skett inom samma räkenskapsår.

2.19 Statliga stöd

Bidrag från staten redovisas till verkligt värde då det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att Duni kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Statliga bidrag som gäller kostnader periodiseras och redovisas i resultaträkningen över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att täcka. Värdering av erhållna utsläppsrättigheter, se avsnitt 2.20.

2.20 Utsläppsrättigheter

Duni deltar i EU:s system för handel med utsläppsrättigheter. Erhållna utsläppsrättigheter värderas initialt till anskaffningsvärdet, det vill säga 0 kronor. Uppvärderingar görs inte. En avsättning görs om underskott av utsläppsrättigheter identifieras mellan ägda rätter och de rätter som kommer att behöva levereras på grund av gjorda utsläpp. Värdet av eventuellt överskott av utsläppsrättigheter redovisas först när det realiseras vid en extern försäljning.

2.21 Resultat per aktie

Beräkningen av resultat per aktie baseras på periodens resultat (totalt, från kvarvarande respektive från avvecklade verksamheter) i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet

aktier utestående under perioden. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras resultatet och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder utgörs av konvertibla skuldebrev och optioner. Utspädning från optioner uppstår endast när lösenkursen är lägre än aktiernas marknadsvärde och är större ju större skillnaden är mellan lösenkursen och marknadsvärdet. Konvertiblerna respektive optionerna anses inte vara utspädande om de medför att resultat per aktie från kvarvarande verksamhet skulle bli bättre (större vinst eller mindre förlust) efter utspädning än före utspädning.

2.22 Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget upprättar sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendation RR 32:06 Redovisning för juridisk person. RR 32:06 innebär att moderbolagets årsredovisning för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras jämfört med redovisning enligt IFRS.

Principerna för moderbolaget är oförändrade jämfört med föregående år.

Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper

Skillnader mellan koncernen och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.

Dotterbolag

Andelar i dotterbolag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa har intjänats under förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investeringen och reducerar andelens redovisade värden.

Koncernbidrag och aktieägartillskott

Moderbolaget redovisar aktieägartillskott och koncernbidrag i enlighet med uttalandet från Redovisningsrådets akutgrupp. Aktieägartillskott redovisas direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning inte erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Koncernbidrag som lämnats och erhållits i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt. Koncernbidrag som kan jämställas med utdelning redovisas som en minskning av eget kapital hos givare och som finansiell intäkt hos mottagaren. Ett koncernbidrag som kan jämställas med aktieägartillskott redovisas på så sätt som anges ovan.

Immateriella anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivning på Goodwill sker linjärt över en bedömd nyttjandeperiod om 20 år.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Leasade tillgångar

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.

Avsatt till pensioner

Moderbolaget redovisar pensionsskulden baserad på beräkning i enlighet med Tryggandelagen.

Inkomstskatt

I moderbolaget redovisas – på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning – den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver, som en del av de obeskattade reserverna.

Uppställningsform för resultat- och balansräkning

Moderbolaget följer ÅRLs uppställningsform för resultat- och balansräkningen, vilket bland annat innebär en annan uppställningsform för eget kapital och att avsättningar redovisas som en egen huvudrubrik i balansräkningen.

Not 3 | Finansiella Riskfaktorer

3.1 Finansiella riskfaktorer

Duni utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk (omfattande valutarisk, ränterisk i verkligt värde, ränterisk i kassaflödet samt prisrisk avseende dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB:s energiförbrukning och inköp av massa), kreditrisk och likviditetsrisk. Dunis övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat. Koncernen använder derivatinstrument för att reducera viss riskexponering.

Riskhanteringen sköts av en central finansavdelning (Treasury) enligt policies som fastställts av styrelsen. Treasury identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter. Styrelsen upprättar skriftliga policies såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifika områden, såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivata och icke-derivata finansiella instrument samt placering av överlikviditet. De ekonomiska säkringsrelationer som Duni etablerat som ett led i sin riskhantering kvalificerar sig inte för säkringsredovisning enligt reglerna i IAS 39.

(a) Marknadsrisk

i) Valutarisk

Duni verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar. Koncernens exponering för förändring i valuta kan beskrivas som omräkningsexponering respektive transaktionsexponering.

Duni hanterar sin omräkningsexponering samt transaktionsexponering genom att minimera exponeringen i de enskilda koncernbolagen. Valutarisken minimeras bland annat genom att affärstransaktioner huvudsakligen genomförs i den egna funktionella valutan. Koncernbolagens inköp, främst interna, kan dock ske i andra valutor än den egna funktionella valutan varför dessa är exponerade för en valutarisk. Finansiell in- och utlåning i de enskilda koncernbolagen sker främst med moderbolget och görs i det enskilda koncernbolagets funktionella valuta. I enlighet med Dunis policy använder sig moderbolaget av valutaterminskontrakt för att reducera valutarisken i de interna nettoflödena samt i sin in- och utlåning till koncernbolagen.

• Omräkningsexponering

Poster inkluderade i varje enskilt dotterbolags årsredovisning är beräknade efter den valuta där dotterbolaget har sin primära ekonomi och/eller sin juridiska hemvist (funktionell valuta). Moderbolagets årsredovisning är presenterad i svenska kronor (SEK), vilket är koncernens presentationsvaluta. Omräkning från varje bolags funktionella valuta till SEK ger inte upphov till något kassaflöde varför denna exponering inte säkras.

Koncernen är dock exponerad för annan typ av omräkningsexponering. Denna exponering förekommer i de enskilda koncernbolagens balansräkningar till följd av att dessa kan inkludera poster i annan valuta än i sin funktionella valuta. Omvärdering av dessa poster till balansdagens kurs ingår i koncernens resultat. I följande avsnitt diskuteras denna senare typ av omräkningsexponering. Den finansiella in- och utlåningen i de enskilda koncernbolagen är främst intern genom moderbolaget och i respektive koncernbolags funktionella valuta. På detta sätt har valutaexponeringen avseende dessa poster centraliserats till moderbolaget. I moderbolaget säkras, i enlighet med koncernens policy, 100 % av den finansiella inoch utlåningen varför en förändring i valutakurser inte ger någon effekt på resultatet. Av Not 31 framgår värdet och nominella belopp avseende valutaterminer som tecknats för finansiell in- och utlåning i moderbolaget. Från och med omfinansieringen i november 2007 sker all extern upplåning i SEK.

Vad gäller den konsoliderade koncernen bedöms omräkningsexponeringen i de enskilda koncernbolagens rörelsekapital, utöver vad som anges nedan, som liten då dessa poster i allt väsentligt är denominerade i de enskilda koncernbolagens funktionella valuta. Den valutaexponering som finns bedöms till viss del finnas i koncernens kundfordringar men främst i koncernens leverantörsskulder, främst interna men även mindre del externa. De interna fordringarna och skulderna är eliminerade i den konsoliderade koncernen, eventuell omräkning redovisas i likhet med de externa, i resultaträkningen.

Om samtliga valutor skulle varit 5 % högre/lägre skulle koncernens resultat på grund av exponeringen i de enskilda koncernbolagens såväl som koncernens balansposter varit cirka +/-13 MSEK (2007 06: +/-24 MSEK, 2006: +/-21 MSEK). Motsvarande för moderbolaget cirka +/-21 MSEK (2007 06: +/- 18 MSEK, 2006: +/-13 MSEK).

• Transaktionsexponering

Som ovan nämnts ska varje enskilt koncernbolag sträva efter att minimera antalet transaktioner i andra valutor än sin egna funktionella valuta. De interna flödena kan därför, när ett bolag köper av ett annat, ske i andra valutor än sin egna funktionella valuta. Exponeringen internt minimeras genom nettingavtal, interna transaktioner nettas ut för att minska antalet transaktioner. Nettingsystemet hanteras centralt av Treasury. Dunis riskhanteringspolicy är att säkra 75 % av de förväntade interna kassaflödena under perioden 0-6 månader, 50 % under perioden 7-12 månader samt 10 % de kommande 13-18 månaderna, med en möjlig variation på +/- 10 %. Av Not 31 framgår värdet och nominellt belopp avseende de valutaterminer som tecknats för kommande inköp och försäljning.

Dunis exponering i framtida interna kassaflöden fördelade på de största valutaflödena i belopp räknat anges nedan. Valutarisken i respektive valuta hänför sig till den öppna positionen, dvs den del av kassaflödet som inte säkrats genom användning av valutaterminskontrakt. Analysen nedan visar hur en förändring av respektive valutakurs på +/- 5 % skulle påverka resultatet.

		2007-12-31	2007-06-30		2006-12-31
Valuta	Exponerat flöde	5 % +/-	Exponerat flöde	5 % +/-	Exponerat flöde	5 % +/-
CHF	28 %	1	65 %	2	15 %	1
EUR	45 %	1	36 %	3	39 %	2
GBP	67 %	2	13 %	1	31 %	3
PLN	12 %	-2	44 %	-2	52 %	-3

Koncernen har via dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB en indirekt valutarisk i USD. Internationellt är massa prissatt i USD, en USD förstärkning/försvagning ger ökade respektive minskade inköpskostnader för koncernen. Dock neutraliseras denna risk till viss del då massapriset blir lägre respektive högre vid en USD förstärkning/försvagning.

Koncernens externa upplåning motsvaras till ca 5 % av intern nettoutlåning. Koncernen har inte som policy att säkra räntebetalningar, varken interna eller externa. Exponeringen i räntebetalningarna var främst hänförlig till valutorna EUR och USD före mars 2007, efter mars 2007 är exponeringen främst hänförlig till EUR. Efter omfinansieringen november 2007 är all extern upplåning i SEK. Om valutakurserna under 1juli -31 december 2007 skulle varit 5 % högre/lägre skulle resultatet påverkas med -/+0,2 MSEK (2007 06: -/+2 MSEK 2006: -/+1 MSEK). Analysen gäller såväl för koncernen som för moderbolaget.

ii) Prisrisker

• Energiprisrisker

Dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB köpte under år 2007 cirka 127 305 MWh till en kostnad av cirka 52 MSEK, 5 106 ton gasol för cirka 20 MSEK samt olja förbrukades för ca 1 MSEK (2006: 113 600 MWh 52 MSEK, 5 435 ton gasol 27 MSEK samt olja 8 MSEK).

Rexcell Tissue & Airlaid AB är genom sin energiintensiva verksamhet utsatt för risker förknippade med prisförändringar på energi, framförallt gas och el. I de fall energiprisrisken inte är säkrad kommer prisförändringar på energimarknaden att ha en direkt påverkan på företagets resultat. Rexcell Tissue & Airlaid AB reducerar risken för variationer i elpriset genom att använda sig av elderivat för att säkra elpriset. En energiprisförändring på +/- 5 % av den energi Rexcell Tissue & Airlaid AB förbrukar påverkar perioden 2007 resultatet med ca -/+1 MSEK (2007 06: -/+2 MSEK, 2006: -/+ 5 MSEK).

Per 2007-12-31 hade Rexcell Tissue & Airlaid AB 5 274 stycken oförbrukade utsläppsrätter med ett marknadsvärde av 0 MSEK.

Bedömningen för 2008 är att årets tilldelning, inklusive oförbrukade rätter, kommer att täcka årets utsläpp.

• Massaprisrisker

För vissa pappers- och massaprodukter finns det en OTC-handel i finansiella kontrakt, dvs det finns en möjlighet att reducera risken av svängningar i pappers- och massapriset. Inköp av papper och massa görs av dotterbolaget Rexcell Tissue & Airlaid AB. Duni har för närvarande inte tecknat några sådana kontrakt. En prisförändring på massapriset under 1 juli – 31 december 2007 på +/- 1 % per ton påverkar resultat med -/+ 1,5 MSEK (2007 06: -/+ 1,5 MSEK, 2006 -/+ 3 MSEK).

iii) Ränterisk avseende kassaflöden och verkliga värden

Duni är exponerad för ränterisk främst i STIBOR, då all extern upplåning är till rörlig ränta (se Not 34 för mer detaljer) är koncernen endast exponerad för kassaflödesrisk avseende den finansiella upplåningen. Även moderbolagets interna in- och utlåning sker till rörlig ränta med räntejustering varje kvartal.

Duni innehar inte några väsentliga räntebärande tillgångar, varför koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten i allt väsentligt är oberoende av förändringar i marknadsräntor.

Koncernens ränterisk avseende kassaflöde uppstår genom långfristig upplåning i rörlig ränta. År 2006 och 2005 bestod koncernens upplåning till rörlig ränta av SEK, EUR och USD. Efter refinansieringen i mars 2007, i samband med avyttringen av affärsområdet deSter, var lånen upptagna i EUR samt SEK till rörlig ränta. Duni har, efter refinansieringen i mars 2007, valt att via ränteswappar omvandla samtliga räntor till fast ränta. I samband med börsintroduktionen november 2007 skedde en omfinansiering då total upplåning blev gjord i SEK till rörlig ränta. Duni har med ränteswap omvandlat del av rörlig ränta till fast, per 2007-12-31 var fördelningen 46 % fast ränta och kvarvarande 54 % rörlig.

Ränteswapparna innebär att koncernen kommer överens med andra parter om att, med angivna intervaller (vanligen per kvartal), utväxla skillnaden mellan räntebelopp enligt fast kontraktsränta och det rörliga räntebeloppet, beräknade på kontrakterade nominella belopp.

Vad gäller koncernens räntederivat finns även en exponering i förändringar i verkligt värde då koncernen idag inte tillämpar säkringsredovisning och därigenom värderar sina ränteswappar till verkligt värde.

Om räntorna på koncernens upplåning per 2007-12-31 varit 100 punkter högre/lägre med alla andra variabler konstanta och hänsyn tagits till ränteswappar, hade koncernens resultat för perioden 2007 varit 1 MSEK lägre/högre (2007 06: 5 MSEK, 2006: 19 MSEK). Samtliga lån under tiden 2007-07-01 och fram till omfinansieringen i november 2007 var säkrat till fast ränta.

Då Duni inte tillämpar säkringsredovisning är koncernen, utöver en resultatpåverkan hänförlig till högre eller lägre räntekostnader, även exponerad för en förändring i verkligt värde på de ränteswappar koncernen tecknat. Om räntorna per 2007-12-31 varit 100 punkter högre/lägre med alla andra variabler konstanta hade resultatet varit +/-5 MSEK (2007 06: +/-12 MSEK 2006: +/-3 MSEK) pga att förändringen i verkligt värde på koncernens ränteswappar redovisas i resultaträkningen. Analysen gäller såväl för koncernen som för moderbolaget.

(b) Kreditrisk

Kreditrisk hanteras på koncernnivå. Kreditrisk uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot koncernens kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner.

Endast banker och finansinstitut som av oberoende värderare fått lägst kreditrating "A- (minus)" long term rating accepteras. Totalbeloppet som deponeras eller investeras i en bank eller i ett enskilt finansbolag får ej överstiga 150 MSEK.

Samtliga nya kunder kreditbedöms av oberoende värderare. I de fall då ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där kundens finansiella ställning, tidigare erfarenheter och andra faktorer beaktas. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av styrelsen. Användningen av kreditgränser följs upp regelbundet.

Den maximala kreditrisken utgörs av det bokförda värdet på de exponerade tillgångarna inklusive derivat med positiva marknadsvärden.

Andelen förfallna fordringar över 180 dagar utgjorde 1 % av de totala kundfordringarna (2007 06: 1 %, 2006: 1 %). För moderbolaget är motsvarande andel 0 % för alla åren.

(c) Likviditetsrisk

Dunis likviditetsrisk består i att koncernen saknar likvida medel för betalning av sina åtaganden. Risken hanteras i koncernen genom att Treasury tillser att det finns tillräckligt med likvida medel, tillgänglig finansiering genom avtalade kreditfaciliteter (dessa beskrivs närmare i Not 34) och möjligheten att stänga marknadspositioner.

Per 2007-12-31 har Duni en likviditet om 202 MSEK samt en outnyttjad kreditfacilitet om 1 086 MSEK. De kommande periodernas utbetalningar relaterade till finansiella skulder visas i nedanstående tabeller.

Dunis kreditfacilitet är förenad med covenants som består av ett finansiellt nyckeltal samt ett antal icke finansiella villkor. Det finansiella nyckeltalet är finansiell nettoskuld i förhållande till EBITDA. Räntemarginalen beräknas efter samma nyckeltal och justeras efter givna nivåer kvartalsvis.

Tabellen nedan visar koncernens finansiella skulder som kommer att regleras netto, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges är de avtalsenliga odiskonterade beloppen. Med undantag av vissa leverantörsskulder samt energiderivat är alla tabeller avseende likviditetsrisk även relevanta för moderbolaget.

	Bokfört värde	Förfaller inom ett år	Förfaller senare än ett år men inom fem år	Förfaller senare än fem år
2007-12-31
Upplåning kort och långfristig (Not 34)	1 092	-	1 092	-
Derivatinstrument skulder (Not 31)	9	9	-	-
Leverantörsskulder och övriga korta skulder	748	748	-	-
Summa	1 849	757	1 092	0
2007-06-30
Upplåning kort och långfristig (Not 34)	1 249	15	1 234	-
Derivatinstrument skulder (Not 31)	16	16	-	-
Leverantörsskulder och övriga korta skulder	705	705	-	-
Summa	1 970	736	1 234	0
2006-12-31
Upplåning kort och långfristig (Not 34)	3 049	700	2 349	-
Derivatinstrument skulder (Not 31)	20	19	1	-
Leverantörsskulder och övriga korta skulder	1 049	1 049	-	-
Summa	4 118	1 768	2 350	0

Marknadsvärdet på derivatinstrumenten ovan fördelar sig per derivattyp enligt följande:

	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
Ränteswappar	0	1	1
Valutaterminskontrakt	9	14	13
Energiderivat	0	1	6
Summa	9	16	20

Koncernens ränteswappar och energiderivat regleras netto. Skuldfört belopp avser individuella kontrakt med negativa verkliga värden. Valutaterminskontrakten regleras brutto. Nedanstående tabell visar dessa valutaterminer uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges nedan är de avtalsenliga odiskonterade beloppen.

	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
Valutaterminskontrakt
- Inflöde avseende kontrakt för kommande inköp och försäljning	521	644	612
- Utflöde avseende kontrakt för kommande inköp och försäljning	-520	-642	-604
- Inflöde avseende kontrakt för finansiella tillgångar och skulder	235	1 266	1 194
- Utflöde avseende kontrakt för finansiella tillgångar och skulder	-236	-1 275	-1 199

Samtliga flöden förfaller inom ett år. Valutaterminskontrakt i finansiella skulder och tillgångar avser såväl externa som interna kontrakt.

Nedanstående tabell visar koncernens kontrakterade odiskonterade räntebetalningar och amorteringar avseende de finansiella skulderna samt tillgångar och skulder avseende derivat:

	Bokfört		Inom ett år		Senare än ett år men inom fem år		Senare än fem år
	värde	Ränta	Amortering	Ränta	Amortering	Ränta	Amortering
Banklån	-1 092	-59	-	-238	-1 100	-	-
Checkräkningskredit	-	-	-	-	-	-	-
Leverantörsskulder och övriga skulder	-748	0	-748	-	-	-	-
– Valutaterminskontrakt1)	-9	0	-9	0	0	-	-
– Ränteswapar	0	0	-	-	-	-	-
– Energiderivat	0	0	0	0	0	-	-
Derivatinstrument - Skulder	-9	0	-9	0	0	0	0
– Valutaterminskontrakt1)	9	0	9	-	-	-	-
– Ränteswapar	0	0	-	-	-	-	-
– Energiderivat	2	-	2	-	0	-	-
Derivatinstrument - Tillgångar	11	0	11	0	0	0	0
Summa	-1 838	-59	-746	-238	-1 100	0	0

1) Bruttoflöden redovisas i föregående tabell.

Samtliga finansiella skulder samt derivat med negativa värden och positiva värden inkluderas i ovanstående uppställning. Belopp i utländsk valuta samt belopp som betalas baserat på en rörlig ränta har uppskattats genom att använda de på balansdagen gällande valutakurserna och de senaste räntejusteringarna. Summa amortering överensstämmer inte alltid med bokfört värde. Detta beror på att koncernens transaktionskostnader i samband med uppläggning av lånen ligger bokförda mot lånen.

generera avkastning till aktieägarna, nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.

Koncernen bedömer kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som nettoskuld dividerad med totalt kapital. Nettoskulden beräknas som total upplåning med avdrag för likvida medel. Totalt kapital beräknas som eget kapital i koncernens balansräkning plus nettoskulden.

Skuldsättningsgraden är som följer:

3.2 Hantering av kapitalrisk

Dunis mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet. Målet är att den kan fortsätta att

	Koncernen			Moderbolaget
	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
Total upplåning	-1 092	-1 249	-3 049	-1 307	-1 408	-3 274
Derivatinstrument – netto	2	0	-3	0	1	3
Andra långfristiga fordringar	3	2	13	1	0	1
Avsättningar till pensioner	-200	-204	-237	-111	-111	-109
Avgår: likvida medel	202	112	193	116	64	54
Nettoskuld	-1 085	-1 339	-3 083	-1 301	-1 454	-3 325
Totalt eget kapital	1 416	1 300	838	1 304	1 261	1 375
Totalt kapital	2 501	2 639	3 921	2 605	2 715	4 700
Skuldsättningsgrad	43 %	51 %	79 %	50 %	54 %	71 %

Minskningen i skuldsättningsgraden under 2007 beror i huvudsak på försäljning av deSterkoncernen.

3.3 Beräkning av verkligt värde

Verkligt värde på derivat som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. Det noterade marknadspriset som används för koncernens finansiella tillgångar är den aktuella köpkursen.

Verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad (exempelvis OTC-derivat) fastställs med hjälp av värderingstekniker. Koncernen använder ett antal olika metoder och gör antaganden som baseras på de marknadsförhållanden som råder på balansdagen. Noterade marknadspriser eller mäklarnoteringar för likartade instrument används för långfristiga skulder. Andra tekniker, såsom beräkning av diskonterade kassaflöden, används för att fastställa verkligt värde för resterande finansiella instrument. Verkligt värde för ränteswappar beräknas som nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden. Verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs genom användning av noterade kurser för valutaterminer på balansdagen.

Redovisat värde, efter eventuella nedskrivningar, för kundfordringar och leverantörsskulder förutsätts motsvara verkliga värden, eftersom dessa poster är kortfristiga till sin natur. Verkligt värde på finansiella skulder beräknas, för upplysningssyfte, genom att diskontera det framtida kontrakterade kassaflödet till den aktuella marknadsränta som är tillgänglig för koncernen för liknande finansiella instrument.

Not 4 | Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

4.1 Viktiga uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål

Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår anges i huvuddrag nedan.

Nyttjandeperiod immateriella och materiella anläggningstillgångar

Koncernledningen fastställer bedömd nyttjandeperiod och därmed sammanhängande avskrivning för koncernens immateriella och materiella anläggningstillgångar. Dessa uppskattningar baseras på historisk kunskap om motsvarande tillgångars nyttjandeperiod. Nyttjandeperiod samt bedömda restvärden prövas varje balansdag och justeras vid behov.

Redovisade värden för respektive balansdag för immateriella och materiella anläggningstillgångar, se Not 23-27.

Nedskrivningsprövning för goodwill

Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs under avsnitt "Nedskrivning av icke-finansiella tillgångar" (Not 2.9). Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställs genom beräkning av nyttjandevärde. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras (Not 23).

Redovisade värden per balansdagen för goodwill fördelade per kassagenererande enhet, se Not 23.

Även om den uppskattade tillväxttakten som tillämpats för diskonterade kassaflöden efter den prognostiserade 5-års perioden hade varit 0 % i stället för ledningens bedömning på 1 %, skulle inget nedskrivningsbehov av goodwill förekomma.

Även om den uppskattade diskonteringsräntan före skatt som tillämpats för diskonterade kassaflöden hade varit 10 % i stället för ledningens bedömning på 9 %, skulle inget nedskrivningsbehov av goodwill förekomma.

Värdering av underskottsavdrag

Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för uppskjutna skattefordringar avseende skattemässiga underskottsavdrag. Dessutom undersöker koncernen möjligheten att aktivera nya uppskjutna skattefordringar avseende årets skattemässiga underskottsavdrag ifall det är tillämpligt. Uppskjuten skattefordran är endast upptagen i de fall det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka den temporära skillnaden kan utnyttjas.

Redovisade värden för uppskjuten skattefordran för respektive balansdag framgår av not 21 "Inkomstskatter". I Not 21 framgår att ej värderade underskottsavdrag per 2007-12-31 uppgår till 0 MSEK (2007 06: 0 MSEK, 2006: 23 MSEK). Ej värderade underskottsavdrag var främst hänförliga till avvecklade verksamheter.

Pensioner

Kostnaderna liksom värdet på pensionsförpliktelser för förmånsbaserade pensionsplaner baseras på aktuariella beräkningar som utgår ifrån antaganden om diskonteringsränta, förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, framtida löneökningar, inflation och demografiska förhållanden. Antaganden om diskonteringsränta baserar sig på högkvalitativa placeringar med fast ränta och löptid motsvarande koncernens befintliga pensionsförpliktelser.

Redovisade värden för pensionsskuld för respektive balansdag framgår av Not 36 "Avsatt till pensioner".

4.2 Viktiga bedömningar vid tillämpning av företagets redovisningsprinciper

Fördelning av anläggningstillgångar på segment samt goodwill till kassagenererande enheter

De primära segmenten nyttjar gemensamma anläggningstillgångar. Vid redovisning av de gemensamma anläggningstillgångarna per segment har dessa fördelats baserat på respektive segments verksamhetsvolym vilket anses vara en rimlig fördelningsgrund då respektive segments nyttjande av tillgången visas. Motsvarande fördelning har även skett vid fördelning av koncerngemensamma kostnader. Förvärvsgoodwill har fördelats på kassagenererande enheter och segment utifrån en bedömning av vilka enheter som kommer att dra nytta av de synergier etc som rörelseförvärvet skapar. När fördelningen genomförts har ledningen vägt in enheternas uppskattade verksamhetsvolymer samt en bedömning av marknadens utveckling för respektive enhet.

Not 5 | Segmentsinformation

Primära segment - Affärsområden

En rörelsegren är en grupp tillgångar och verksamheter som tillhandahåller produkter eller tjänster som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från vad som gäller för andra rörelsegrenar. Duni betraktar rörelsegrenarna, dvs affärsområdena Professional, Retail och Tissue, som primära segment.

Professional omfattar försäljning inom business-till-business sektorn; framförallt restauranger, hotell, catering och storkök. Retail omfattar försäljning inom business-till-konsument sektorn; dagligvaruhandeln såsom matvarubutiker och storköp. Tissue ansvarar för försäljning av tissue och airlaid-material till Duni såväl som till andra kunder. Internpris mellan koncernens olika segment är beräknade enligt marknadsmässiga villkor.

Gemensamma kostnader har fördelats på estimerat utnyttjande av resurserna vilket normalt överensstämmer med verksamhetsvolymen.

De tillgångar och skulder som ingår i respektive affärsområde innefattar allt operativt kapital som används, huvudsakligen varulager, kundfordringar och leverantörsskulder. Därutöver har vissa tillgångar som är gemensamma, framförallt anläggningstillgångar, fördelats. Finansiella skulder, exklusive leverantörsskulder och derivatinstrument, har vi valt att lägga ofördelat. Se även Not 4.2.

Sekundära segment – Geografiska områden

Geografiska områden tillhandahåller produkter och tjänster inom en ekonomisk miljö som är utsatt för risker och möjligheter som skiljer sig från vad som gäller för andra ekonomiska miljöer. Duni betraktar de geografiska områdena som sekundära segment och redovisar externa intäkter från kunder efter var kunderna är lokaliserade. Tillgångar mäts utifrån var tillgångarna är fysiskt placerade.

Primära segment - Affärsområden

2007-07-01 – 2007-12-31 P	rofessional	Retail	Tissue	Ofördelat	Kvarvarande verksamheter	Avvecklade verksamheter	TOTALT
Segmentens totala intäkter	1 380	441	575	-	2 396	-	2 396
Försäljning mellan segment	0	-	-305	-	-305	-	-305
Intäkter	1 380	441	270	-	2 091	-	2 091
Rörelseresultat	202	14	26	-	242	15	257
Finansiella intäkter					9	-	9
Finansiella kostnader					-86	-	-86
Inkomstskatt					-68	-	-68
Årets resultat					96	15	111
Summa tillgångar	2 569	438	507	-	3 514	-	3 514
Summa skulder	584	186	236	1 092	2 098	-	2 098
Investeringar	57	18	8	-	83	-	83
Avskrivningar	-24	-8	-14	-	-46	-	-46

2007-01-01 – 2007-06-30 P	rofessional	Retail	Tissue	Ofördelat	Kvarvarande verksamheter	Avvecklade verksamheter	TOTALT
Segmentens totala intäkter	1 265	359	541	-	2 165	474	2 639
Försäljning mellan segment	-4	-	-267	-	-271	-40	-311
Intäkter	1 261	359	274	-	1 894	434	2 328
Rörelseresultat	139	-10	22	-	151	465	616
Finansiella intäkter					19	3	22
Finansiella kostnader					-139	0	-139
Inkomstskatt					-28	-11	-39
Årets resultat					3	457	460
Summa tillgångar	2 585	395	555	-	3 535	-	3 535
Summa skulder	604	172	211	1 248	2 235	-	2 235
Investeringar	34	9	6	-	49	14	63
Avskrivningar	-24	-7	-13	-	-44	-17	-61

2006-01-01 – 2006-12-31 P	rofessional	Retail	Tissue	Ofördelat	Kvarvarande verksamheter	Avvecklade verksamheter	TOTALT
Segmentens totala intäkter	2 511	768	1 057	-	4 336	2 656	6 992
Försäljning mellan segment	-26	-	-548	-	-574	-164	-738
Intäkter	2 485	768	509	-	3 762	2 492	6 254
Rörelseresultat	255	-18	40	-	277	202	479
Finansiella intäkter					59	14	73
Finansiella kostnader					-335	-51	-386
Inkomstskatt					-12	-88	-100
Årets resultat					-11	77	66
Summa tillgångar	2 708	468	559	-	3 735	1 578	5 313
Summa skulder	578	179	194	2 318	3 269	1 206	4 475
Investeringar	81	24	25	-	130	80	210
Avskrivningar	-44	-13	-26	-	-83	-84	-167

Sekundära segment - Geografiska områden

	2007-07-01 –2007-12-31	2007-01-01 –2007-06-30	2006-01-01 –2006-12-31
Intäkter
Norden	462	404	817
Centrala Europa	1 230	1 113	2 250
Södra och östra Europa	365	346	648
Övriga världen	34	30	47
Avvecklade verksamheter	-	434	2 492
Summa	2 091	2 328	6 254

	2007-07-01 –2007-12-31	2007-01-01 –2007-06-30	2006-01-01 –2006-12-31
Tillgångar
Norden	2 217	2 273	2 488
Centrala Europa	1 024	944	950
Södra och östra Europa	272	318	298
Övriga världen	1	0	0
Avvecklade verksamheter	-	0	1 578
Summa tillgångar	3 514	3 535	5 313

	2007-07-01 –2007-12-31	2007-01-01 –2007-06-30	2006-01-01 –2006-12-31
Investeringar
Norden	24	21	51
Centrala Europa	51	27	63
Södra och östra Europa	8	1	16
Övriga världen	-	0	0
Avvecklade verksamheter	-	14	80
Summa investeringar	83	63	210

Moderbolagets uppdelning av nettoomsättningen redovisas nedan:

			Primära segment – Affärsområden
	2007-07-01 –2007-12-31	2007-01-01 –2007-06-30	2006-01-01 –2006-12-31
Professional	539	445	815
Retail	159	126	226
Tissue	3	5	9
Ofördelat	-	-	-
Avvecklade verksamheter	-	-	-
Summa	701	576	1 050

		Sekundära segment – Geografiska områden
	2007-07-01 –2007-12-31	2007-01-01 –2007-06-30	2006-01-01 –2006-12-31
Norden	443	390	792
Centrala Europa	184	119	157
Södra och östra Europa	74	67	99
Övriga världen	-	0	2
Avvecklade verksamheter	-	-	-
Summa	701	576	1 050

Not 6 | Inköp och försäljning mellan koncernbolag

Nedanstående transaktioner avser transaktioner mellan kvarvarande verksamheter:

Inköp och försäljning mellan koncernföretag uppgick till 1 323 MSEK (2007 06: 1 117 MSEK, 2006: 2 077 MSEK). Moderbolaget har sålt varor till egna dotterbolag för 271 MSEK (2007 06: 185 MSEK, 2006: 277 MSEK) och köpt varor från dotterbolag till ett värde av 360 MSEK (2007 06: 193 MSEK, 2006: 349 MSEK). Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter.

Not 7 | Kostnader fördelade per kostnadsslag

			Koncernen
	2007-07-01 –2007-12-31	2007-01-01 –2007-06-30	2006-01-01 –2006-12-31
Förändring av lager av färdiga produkter och produkter i arbete	336	291	583
Råmaterial och förbrukningsmaterial	529	504	960
Kostnad för ersättning till anställda	421	422	790
Av- och nedskrivningar	46	44	83
Övriga kostnader	546	508	1 113
Summa rörelsekostnader	1 878	1 769	3 529

Samtliga rörelsekostnader ovan avser kvarvarande verksamheter. Övriga kostnader avser kostnader för fastigheter, hyror, logistik, marknadsföring, resor etc.

Not 8 | Avskrivningar

	Koncernen				Moderbolaget
MSEK	2007-07-01 –2007-12-31	2007-01-01 –2007-06-30	2006-01-01 –2006-12-31	2007-07-01 –2007-12-31	2007-01-01 –2007-06-30	2006-01-01 –2006-12-31
Goodwill	-	-	-	50	50	100
Aktiverade utvecklingskostnader	2	2	2	4	-	-
Varumärken och licenser	2	2	4	1	1	2
Byggnader och markanläggningar	2	4	12	2	4	2
Maskiner och inventarier	40	53	149	5	6	13
Totala avskrivningar	46	61	167	62	61	117
Avskrivning i avvecklade verksamheter	-	17	84
Avskrivning i kvarvarande verksamheter	46	44	83

Avskrivningarna ingår i kostnaden för respektive funktion enligt följande:

		Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2007-07-01 –2007-12-31	2007-01-01 –2007-06-30	2006-01-01 –2006-12-31	2007-07-01 –2007-12-31	2007-01-01 –2007-06-30	2006-01-01 –2006-12-31
Kostnad sålda varor	37	36	68	5	5	10
Försäljningskostnader	-	7	13	-	1	0
Administrationskostnader	9	1	2	7	5	7
Övriga rörelsekostnader	-	-	-	50	50	100
Totala avskrivningar i kvarvarande verksamheter	46	44	83	62	61	117

Avskrivningar som redovisas under rubriken övriga rörelsekostnader för moderbolaget i tabellen ovan avser i sin helhet avskrivningar på goodwill.

Not 9 | Kostnader för omstrukturering

I mitten av 2004 beslutade styrelsen att genomföra ett omstruktureringsprogram som syftade till kraftigt sänkta kostnader och ökad effektivitet genom såväl reduktion av produktionskapacitet som centralisering av indirekta supportfunktioner. Den totala kostnaden för programmet, som startade 2004 och beräknas löpa till 2007 och uppgå till närmare 400 MSEK.

Omstruktureringsprogrammet avser bland annat omstrukturering av logistik, nedläggning av produktion i Halmstad, nedläggning av konvertering i Skåpafors samt nedstängning av ett flertal försäljningskontor i Europa.

Omstruktureringskostnader ingår i respektive funktion enligt följande:

	Koncernen				Moderbolaget
MSEK	2007-07-01 –2007-12-31	2007-01-01 –2007-06-30	2006-01-01 –2006-12-31	2007-07-01 –2007-12-31	2007-01-01 –2007-06-30	2006-01-01 –2006-12-31
Kostnad sålda varor	-	-	21	-	-	3
Försäljningskostnader	-	-	4	-	-	5
Administrationskostnader	-	-	25	-	-	21
Total kostnad i kvarvarande verksamheter	0	0	50	0	0	29

Not 10 | Varulager

Utgiften för förändring av varulager samt under året inköpta och sålda varor ingår i posten kostnader för sålda varor och uppgår för koncernen till 1 393 MSEK (2007 06: 1 259 MSEK, 2006: 2 427 MSEK). Motsvarande post för moderbolaget uppgår till 500 MSEK (2007 06: 390 MSEK, 2006: 676 MSEK).

Koncernens nedskrivningar av varulagret till nettoförsäljningsvärdet uppgår till 9 MSEK (2007 06: 7 MSEK, 2006: 10 MSEK). Moderbolagets redovisade nedskrivningar för varulagret uppgår till 8 MSEK (2007 06: 5 MSEK, 2006: 4 MSEK).

Koncernen återförde 5 MSEK (2007 06: 4 MSEK, 2006: 2 MSEK) av en nedskrivning av varulagret varav merparten gjordes i slutet av 2007. Det återförda beloppet ingår i kostnader för sålda varor i resultaträkningen.

Not 11 | Ersättning till revisorerna

		Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2007-07-01 –2007-12-31	2007-01-01 –2007-06-30	2006-01-01 –2006-12-31	2007-07-01 –2007-12-31	2007-01-01 –2007-06-30	2006-01-01 –2006-12-31
Revisionsarvode
– PricewaterhouseCoopers	3,8	2,8	4,7	1,5	1,1	1,3
– Övriga	0	0	0,1	-	-	-
Summa revisionsarvode	3,8	2,8	4,8	1,5	1,1	1,3
Varav avvecklade verksamheter	-	0	1,5
Kvarvarande verksamheter	3,8	2,8	3,3
Arvode konsulttjänster
– PricewaterhouseCoopers	2,0	2,3	2,8	0,4	1,7	0,7
Summa arvode konsulttjänster	2,0	2,3	2,8	0,4	1,7	0,7
Varav avvecklade verksamheter	-	0	1
Kvarvarande verksamheter	2,0	2,3	1,8

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.

Not 12 | Personal (medelantal)

		2007-07-01 – 2007-12-31
	Män	Kvinnor	Totalt
Moderbolaget
Sverige
Malmö	80	58	138
Totalt moderbolaget	80	58	138
Filialen i Turkiet är under nedläggning fr o m 2006-12-31
Dotterbolag
Belgien	10	3	13
Danmark	13	5	18
Finland	14	6	20
Frankrike	17	29	46
Italien	1	1	2
Nederländerna	28	21	49
Norge	15	5	20
Polen	157	277	434
Ryssland	5	8	13
Schweiz	13	8	21
Spanien	14	3	17
Storbritannien	34	19	53
Sverige	233	69	302
Tjeckien	8	7	15
Tyskland	504	429	933
Österrike	6	2	8
Ungern	2	-	2
Totalt dotterbolag	1 074	892	1 966
Totalt kvarvarande verksamheter	1 154	950	2 104

		2007-01-01 – 2007-06-30			2006-01-01 – 2006-12-31
	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt
Moderbolaget
Sverige
Malmö	90	65	155	98	66	164
Halmstad	11	6	17	13	12	25
Stockholm	-	-	0	7	1	8
Summa moderbolaget Sverige	101	71	172	118	79	197
Utomlands
Turkiet1)	-	-	0	4	9	13
Summa moderbolaget utomlands	0	0	0	4	9	13
Totalt moderbolaget	101	71	172	122	88	210
Dotterbolag
Belgien	9	4	13	8	4	12
Danmark	15	10	25	15	6	21
Finland	10	9	19	10	10	20
Frankrike	18	25	43	16	24	40
Italien	1	1	2	1	1	2
Nederländerna	29	21	50	29	19	48
Norge	16	6	22	13	5	18
Polen	147	243	390	146	244	390
Ryssland	4	8	12	4	8	12
Schweiz	14	7	21	13	7	20
Spanien	16	3	19	4	14	18
Storbritannien	36	20	56	39	20	59
Sverige	241	76	317	245	73	318
Tjeckien	7	7	14	7	11	18
Tyskland	489	442	931	483	488	971
Österrike	6	2	8	6	2	8
Totalt dotterbolag	1 058	884	1 942	1 039	936	1 975
Totalt kvarvarande verksamheter	1 159	955	2 114	1 161	1 024	2 185

1) Filialen i Turkiet är under nedläggning från och med 2006-12-31.

Not 13 | Löner och andra ersättningar

	2007-07-01 – 2007-12-31
MSEK	Löner och ersättningar	Sociala kostnader	Varav pension
Moderbolaget
Sverige	33	19	8
Totalt moderbolaget	33	19	8
Dotterbolag
Belgien	2	1	0
Danmark	12	0	0
Finland	4	1	1
Frankrike	8	3	1
Italien	1	0	-
Nederländerna	10	3	2
Norge	7	1	0
Polen	23	4	0
Ryssland	2	0	0
Schweiz	7	2	1
Spanien	2	1	-
Storbritannien	10	4	3
Sverige	57	32	2
Tjeckien	1	0	-
Tyskland	139	30	0
Österrike	2	0	-
Ungern	0	-	-
Totalt dotterbolag	287	82	10
Totalt kvarvarande verksamheter	320	101	18

	2007-01-01 – 2007-06-30			2006-01-01 – 2006-12-31
MSEK	Löner och ersättningar	Sociala kostnader	Varav pension	Löner och ersättningar	Sociala kostnader	Varav pension
Moderbolaget
Sverige	49	28	8	78	46	20
Turkiet	0	0	0	3	0	0
Totalt moderbolaget	49	28	8	81	46	20
Dotterbolag
Belgien	3	1	0	5	2	0
Danmark	8	0	0	14	1	1
Finland	4	1	1	8	2	1
Frankrike	7	3	1	13	6	1
Italien	0	0	0	2	0	0
Nederländerna	10	2	1	19	4	1
Norge	6	1	0	9	2	0
Polen	19	18	0	30	5	0
Ryssland	0	0	0	2	0	0
Schweiz	6	1	0	11	2	0
Spanien	3	1	0	5	2	0
Storbritannien	10	2	2	21	4	2
Sverige	50	20	4	106	45	3
Tjeckien	1	0	0	2	0	0
Tyskland	139	28	0	277	60	1
Österrike	1	0	0	3	1	0
Totalt dotterbolag	267	78	9	527	136	10
Totalt kvarvarande verksamheter	316	106	17	608	182	30

Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelseledamöter med flera och anställda:

	2007-07-01 – 2007-12-31		2007-01-01 – 2007-06-30		2006-01-01 – 2006-12-31
MSEK	Styrelse, VD, vVD (varav tantiem)	Övriga anställda	Styrelse, VD, vVD (varav tantiem)	Övriga anställda	Styrelse, VD, vVD (varav tantiem)	Övriga anställda
Moderbolaget
Sverige	1 (0)	32	14 (2)	35	5 (1)	73
Turkiet	- (-)	-	- (-)	-	- (-)	3
Totalt moderbolaget	1 (0)	32	14 (2)	35	5 (1)	76
Dotterbolag
Belgien	1 (-)	1	- (-)	3	- (-)	5
Danmark	- (-)	12	- (-)	8	- (-)	14
Finland	- (-)	4	- (-)	4	- (-)	8
Frankrike	- (-)	8	- (-)	7	- (-)	13
Italien	- (-)	1	- (-)	0	- (-)	2
Nederländerna	0 (-)	10	1 (0)	9	1 (0)	18
Norge	- (-)	7	- (-)	6	- (-)	9
Polen	1 (0)	22	1 (0)	18	2 (0)	28
Ryssland	0 (-)	2	- (-)	0	- (-)	2
Schweiz	3 (1)	4	1 (-)	5	1 (0)	10
Spanien	- (-)	2	- (-)	3	- (-)	5
Storbritannien	1 (0)	9	1 (0)	9	1 (1)	20
Sverige	- (-)	57	- (-)	50	1 (0)	105
Tjeckien	- (-)	1	- (-)	1	1 (0)	1
Tyskland	1 (0)	138	1 (0)	138	1 (0)	276
Österrike	0 (0)	2	0 (0)	1	1 (0)	2
Totalt dotterbolag	7 (1)	280	5 (0)	262	9 (0)	518
Totalt kvarvarande verksamheter	8 (1)	312	19 (2)	297	14 (1)	594

Styrelsearvoden och ledande befattningshavares anställnings- och uppsägningsvillkor

Koncernens styrelse består av 7 (2007 06: 7, 2006: 8) personer varav 71 % män (2007 06: 71 %, 2006: 75 %). Övriga ledande befattningshavare utgörs av 10 (2007 06: 10, 2006: 3) personer, inklusive verkställande direktör, varav 100 % män (2007 06: 100 %, 2006: 33 %).

Principer

Arvode och annan ersättning till styrelse, inklusive Dunis styrelseordförande, beslutas av årsstämman. Ersättning till verkställande direktör samt övriga ledande befattningshavare skall, enligt riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare antagna av årsstämman 1 oktober 2007, vara

marknadsmässiga och utgörs av grundlön, övriga förmåner (innehållande bilförmån), övriga ersättningar (innehållande bland annat bonus, bilersättning och semesterlön), långsiktigt incitamentsprogram och pension. För närvarande finns inget långsiktigt aktierelaterat incitamentsprogram. Med övriga ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören utgör företagsledningen. Pensionsförmåner samt övriga ersättningar till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare utgår som del av den totala ersättningen.

I enlighet med beslut fattat på årsstämman 1 oktober 2007 bestämdes årsarvodet till den nuvarande styrelsens ordförande till 0,5 MSEK medan det årliga arvodet till övriga ledamöter uppgick till 0,25 MSEK per ledamot förutom ledamöter anställda av EQT Partners.

Ersättningar och övriga förmåner under året

2007-07-01 – 2007-12-31 TSEK	Grundlön / P styrelsearvode	ensions- kostnad1)	Övriga förmåner	Övrig ersättning	Summa
Styrelsens ordförande – Peter Nilsson	83	-	-	-	83
Styrelseledamot – Göran Lundqvist	100	-	-	-	100
Styrelseledamot – Sanna Suvanto-Harsaae	100	-	-	-	100
Styrelseledamot – Harry Klagsbrun tillträdde 2007-08-10	-	-	-	-	0
Styrelseledamot – Pia Rudengren tillträdde 2007-08-10	88	-	-	-	88
Styrelseledamot – Gerold Linzbach	100	-	-	-	100
Styrelseledamot – Gun Nilsson	100	-	-	-	100
Verkställande direktören – Fredrik von Oelreich	1 602	562	14	533	2 711
Andra ledande befattningshavare	5 402	1 694	175	1 270	8 541
	7 575	2 256	189	1 803	11 823

1) Av koncernens pensionskostnader ovan avser 1,1 MSEK moderbolaget.

G 2007-01-01 – 2007-06-30 TSEK	rundlön / P styrelsearvode	ensions- kostnad1)	Övriga förmåner	Övrig ersättning	Summa
Styrelsens ordförande – Göran Lundberg tom 2007-03-07	83	-	-	-	83
Styrelsens ordförande – Peter Nilsson from 2007-03-07	125	-	-	-	125
Styrelseledamot – Göran Lundqvist	75	-	-	-	75
Styrelseledamot – Sanna Suvanto-Harsaae	75	-	-	-	75
Styrelseledamot – Juha Lindfors avgick 2007-08-10	-	-	-	-	0
Styrelseledamot – Thomas von Koch avgick 2007-03-07	-	-	-	-	0
Styrelseledamot – Patrick De Muynck avgick 2007-03-07	-	-	-	-	0
Styrelseledamot – Gerold Linzbach tillträdde 2007-03-07	50	-	-	-	50
Styrelseledamot – Gun Nilsson tillträdde 2007-03-07	50	-	-	-	50
Verkställande direktören – Peter Nilsson avgick 2007-03-31	825	288	18	9 374	10 505
Verkställande direktören – Fredrik von Oelreich tillträdde 2007-04-01	801	279	9	14	1 103
Andra ledande befattningshavare 2007-01-01 – 2007-03-31	600	324	37	3 486	4 447
Andra ledande befattningshavare 2007-04-01 – 2007-06-30	2 697	568	83	900	4 248
	5 381	1 459	147	13 774	20 761

1) Av koncernens pensionskostnader ovan avser 1,2 MSEK moderbolaget.

G 2006-01-01 – 2006-12-31 TSEK	rundlön / P styrelsearvode	ensions- kostnad1)	Övriga förmåner	Övrig ersättning	Summa
Styrelsens ordförande – Göran Lundberg	500	-	-	-	500
Styrelseledamot – Göran Lundqvist	150	-	-	-	150
Styrelseledamot – Thomas Von Koch	-	-	-	-	0
Styrelseledamot – Sanna Suvanto-Harsaae	150	-	-	-	150
Styrelseledamot – Juha Lindfors	-	-	-	-	0
Styrelseledamot – Patrick De Muynck	-	-	-	-	0
Verkställande direktören – Peter Nilsson	3 300	1 223	-	820	5 343
Andra ledande befattningshavare	2 326	1 768	167	207	4 468
	6 426	2 991	167	1 027	10 611

1) Samtliga pensionskostnader ovan avser moderbolaget.

Bonus

Verkställande direktör och samtliga ledande befattningshavare ingår i ett bonussystem som är baserat på lönsamhets- och kapitalbindningsmål, främst avseende det egna verksamhetsområdet men även koncernmål. Bonussystemet omfattar endast ett år i sänder efter beslut av styrelsen. För verkställande direktör har bonus utgått om 0,5 MSEK under året och ingenting tidigare år då tillträde skedde i april 2007. Till föregående verkställande direktör har ingen bonus utgått under räkensskapsåret (2007 06: 1,5 MSEK, 2006: 0,7 MSEK).

Pensioner

Verkställande direktör

För verkställande direktören föreligger ett särskilt pensionsavtal. Avtalad pensionsålder är 62 år. Duni skall fram till avtalad pensionsålder månatligen avsätta ett belopp motsvarande 35 % av verkställande direktörs månadslön till anvisad tjänstepensionsförsäkring. Pensionskostnaden motsvarar kostnader för avgiftsbestämda pensionsplaner. Avsättningen till tjänstepension skall dock aldrig överstiga vad som är fullt avdragsgillt för Duni. Överskjutande icke avdragsgilla premier skall avtalas som direktpension, tryggad genom företagsägd kapitalförsäkring, pantföreskriven till verkställande direktör. Det finns inga andra utestående pensionsförpliktelser till den verkställande direktören.

Övriga ledande befattningshavare

En av de ledande befattningshavarna har en avtalad pensionsålder om 60 år samt ett avtal om utökad pensionsrätt som komplement till den kollektivt avtalade ITP-planen. Beslut om utökad pensionsrätt fattas av koncernchef eller styrelseordförande. Med pensionsmedförande lön avses fast årslön jämte semesterersättning, ökat med genomsnittet av de tre senast föregående årens tantiem. Därtill kommer löfte om sjukpension samt efterlevandepension.

Pensionen intjänas linjärt under anställningstiden, dvs från anställningsdagen till pensionsålder. Pensionskostnaden motsvarar kostnader för avgiftsbestämda pensionsplaner. För övriga ledande befattningshavare är pensionsåldern 65 år och normal ITP-plan föreligger, se info. angående hantering av Alecta i Not Avsatt till pensioner. Två personer i denna grupp har dock premiebaserat avtal, dvs redovisas som avgiftsbestämd plan. Det finns inga utestående pensionsförpliktelser till de övriga ledande befattningshavarna. Duni betalar varje månad in ett kontant pensionsbidrag i enlighet med var

ledande befattningshavares individuella pensionsplan. De nya riktlinjerna antagna på bolagsstämman den 1 oktober 2007 innebär att pensionsbidraget till bolagets ledande befattningshavare aldrig får överstiga 35 % av lönen.

Avgångsvederlag

Verkställande direktör

Verkställande direktören har ett särskilt avtal om avgångsvederlag. Detta ger ersättning för tolv månader efter en uppsägningstid på sex månader. Endast företaget äger rätt att utlösa avtalet. Verkställande direktören har rätt att säga upp sin anställning med en uppsägningstid om sex månader. Ingen rätt till avgångsvederlag föreligger om verkställande direktören säger upp sig själv.

Övriga ledande befattningshavare

Avgångsvederlag uppgår till mellan 6 och 18 månadslöner efter en uppsägningstid på 3 – 12 månader, där endast företaget äger rätt att utlösa avtalen.

Berednings- och beslutprocess

Styrelsen beslutade i april 2007 att tillsätta ett ersättningsutskott. Tidigare år har inget sådant utskott funnits utan ersättningar till verkställande direktören har beslutats av styrelsen. Ersättningar till ledande befattningshavare har beslutats av verkställande direktören i samråd med styrelsen. Ersättningsutskottet kommer att bereda frågor om ersättning till ledande befattningshavare utifrån de av årsstämman antagna riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt förhandla med verkställande direktören om dennes ersättning.

Ersättningsutkottet och dess ordförande skall utses årligen vid det konstituerande styrelsemötet och bestå av minst tre av Dunis styrelseledamöter, varav en skall vara Dunis styrelseordförande. Ledamöterna i ersättningsutskottet skall enligt Dunis arbetsordning vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Ersättningsutskottet skall sammanträda minst tre gånger om året. Dunis verkställande direktör skall delta i ersättningsutskottets möten förutom då frågor om ersättning till denna behandlas.

Ersättningsutskottet är ansvarigt för att förbereda frågor rörande ersättningar och andra förmåner för bolagsledningen. Beslut fattas därefter av Dunis styrelse. Utskottet deltar även i förberedandet av förslag för antagandet av eventuella aktierelaterade incitamentsprogram inom Duni.

Not 14 | Sjukfrånvaro Moderbolaget

	2007-07-01 –2007-12-31	2007-01-01 –2007-06-30	2006-01-01 –2006-12-31
Sjukfrånvaro	1,2 %	1,2 %	2,3 %
– långtidssjukfrånvaro	1,0 %	1,1 %	2,2 %
– sjukfrånvaro män	1,1 %	1,1 %	2,1 %
– sjukfrånvaro kvinnor	1,3 %	1,4 %	2,6 %
– anställda -29 år	0,7 %	0,6 %	1,3 %
– anställda 30-49 år	1,4 %	1,4 %	2,1 %
– anställda 50- år	0,8 %	1,0 %	3,1 %

Not 15 Övriga rörelseintäkter
	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2007-07-01 –2007-12-31	2007-01-01 –2007-06-30	2006-01-01 –2006-12-31	2007-07-01 –2007-12-31	2007-01-01 –2007-06-30	2006-01-01 –2006-12-31
Statliga stöd	-	-	4	-	-	4
Hyresintäkter	4	4	0	4	4	-
Valutakursvinster	13	15	11	5	5	0
Förändring verkligt värde – energiderivat	2	5	-	-	-	-
Förändring verkligt värde – valutaderivat	7	-	13	7	-	13
Administrativa tjänster	-	0	11	95	53	115
Realisationsvinst Duni Americas	-	-	-	15	-	52
Övriga poster	3	2	5	-	1	1
Summa övriga rörelseintäkter	29	26	44	126	63	185

Den koncernmässiga realisationsvinsten vid avyttringen av Duni Americas redovisas i resultat för avvecklade verksamheter (se separat Not 44).

Not 16 | Statliga stöd

Koncernen har under 2006 erhållit bidrag från Nutek som ingår i resultaträkningen under övriga intäkter med 4 MSEK. Bidraget är ett regionalpolitiskt företagsstöd. Inga statliga stöd har erhållits under 2007. Moderbolaget har inte erhållit några statliga stöd.

Not 17 | Övriga rörelsekostnader

MSEK	Koncernen			Moderbolaget
	2007-07-01 –2007-12-31	2007-01-01 –2007-06-30	2006-01-01 –2006-12-31	2007-07-01 –2007-12-31	2007-01-01 –2007-06-30	2006-01-01 –2006-12-31
Förändring verkligt värde – energiderivat	-	-	-7	-	-	-
Förändring verkligt värde – valutaderivat	-8	-6	-	-8	-6	-
Valutakursförluster	-6	-6	-14	-2	-3	-
Avskrivningar	-	-	-	-50	-50	-100
Administrativa tjänster	-	-	-	-17	-12	-56
Övriga poster	-3	-3	-12	0	-29	-4
Summa övriga rörelsekostnader	-17	-15	-33	-77	-100	-160

Not 18 | Valutakursdifferenser ß netto

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2007-07-01 –2007-12-31	2007-01-01 –2007-06-30	2006-01-01 –2006-12-31	2007-07-01 –2007-12-31	2007-01-01 –2007-06-30	2006-01-01 –2006-12-31
Rörelseresultat
Förändring verkligt värde – valutaderivat	-1	-6	13	-1	-6	13
Övriga valutakursdifferenser i rörelseresultatet	7	9	-3	3	2	0
Summa valutakursdifferenser i rörelseresultatet	6	3	10	2	-4	13
Finansiella poster
Förändring verkligt värde – valutaderivat	9	-4	-11	9	-4	-11
Valutakursdifferenser i finansiella poster	-13	-3	-5	-11	1	2
Summa valutakursdifferenser i finansiella poster:	-4	-7	-16	-2	-3	-9
Totala kursdifferenser i resultaträkningen -netto	2	-4	-6	0	-7	4

Not 19 | Resultat från finansiella poster

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2007-07-01 –2007-12-31	2007-01-01 –2007-06-30	2006-01-01 –2006-12-31	2007-07-01 –2007-12-31	2007-01-01 –2007-06-30	2006-01-01 –2006-12-31
Finansiella intäkter
Ränteintäkter, externa placeringar	9	19	59	7	7	7
Ränteintäkter, koncernföretag	-	-	-	12	21	67
Totala finansiella intäkter	9	19	59	19	28	74
Finansiella kostnader
Räntekostnader, externa lån	-57	-42	-100	-52	-39	-84
Räntekostnader, efterställda lån	-14	-92	-218	-14	-92	-218
Räntekostnader, pension	-4	-4	-10	-2	-3	-5
Räntekostnader, koncernföretag	-	-	-	-3	-4	-6
Förändring verkligt värde ränteswap	-7	8	7	-7	8	7
Förändring verkligt värde valutaterminer	9	-4	-11	9	-4	-11
Övriga finansiella kostnader	-13	-5	-3	-11	8	-9
Totala finansiella kostnader	-86	-139	-335	-80	-126	-326

I samband med noteringen har Duni i november 2007 genomgått en omfinansiering, vilken innebar att det efterställda lånet i form av ett mezzaninelån återbetalades.

Under mars 2007 genomförde Duni en refinansiering i samband med att affärsområdet deSter avyttrades. Denna refinansiering innebar att det efterställda lånet till AB Bonnierföretagen återbetalades samt att det gamla mezzaninelånet som ursprungligen upptogs 2001 återbetalades. I mars 2007 tecknades ett nytt mezzaninelån med samma motpart vilket som ovan nämnts även detta nu är återbetalt.

Räntekostnaderna för det efterställda förlagslånet hos AB Bonnierföretagen har årligen kapitaliserats och uppgick till 0 MSEK (2007 06: 30 MSEK, 2006: 113 MSEK) av de totala räntekostnaderna. Denna ränta, som kapitaliserades årsvis, blev betald i samband med refinansieringen i mars 2007 och påverkade således inte räntenettot mellan den 1 juli och 31 december.

Räntan på mezzanineskulden uppgår till 6 MSEK (2007 06: 56 MSEK, 2006: 87 MSEK), av vilka 2 MSEK kapitaliserades under andra halvan av 2007 (2007 06: 0 MSEK, 2006: 30 MSEK). Räntekostnaden för de efterställda lånen från Svenska Handelsbanken som löstes redan

vid refinansieringen i mars 2007 och utgjorde därmed 0 MSEK (2007 06: 6 MSEK, 2006: 18 MSEK) av de totala räntekostnaderna. Räntedelen i årets pensionskostnad är redovisad bland räntekostnader. Den i moderbolaget använda räntesatsen är av PRI angivna 4,2 % (2007 06: 4,2 %, 2006: 4,2 %) beräknad på genomsnittet av ingående och utgående belopp på posten "Avsatt till pensioner".

Bland övriga finansiella intäkter och kostnader redovisas bankavgifter

samt kurseffekter på finansiella lån och placeringar. Eftersom Duni huvudsakligen är låntagare redovisas effekten i sin helhet bland räntekostnader.

Not 20 | Resultat från andelar i koncernföretag

Moderbolaget har under året erhållit utdelning från dotterbolag uppgående till 0 MSEK (2007 06: 77 MSEK, 2006: 28 MSEK).

Not 21 | Inkomstskatt

MSEK	Koncernen			Moderbolaget
	2007-07-01 –2007-12-31	2007-01-01 –2007-06-30	2006-01-01 –2006-12-31	2007-07-01 –2007-12-31	2007-01-01 –2007-06-30	2006-01-01 –2006-12-31
Aktuell skatt för året	-35	-42	-80	45	0	47
Aktuell skatt hänförlig till tidigare år	-6	1	-9	0	-	-
Uppskjuten skatt	-27	2	-11	-39	36	51
Skatt på årets resultat	-68	-39	-100	6	36	98
varav avvecklade verksamheter	-	-11	-88
Kvarvarande verksamheter	-68	-28	-12

Uppskjuten skatt i kvarvarande verksamheter i resultaträkningen består i följande poster:

MSEK	Koncernen			Moderbolaget
	2007-07-01 –2007-12-31	2007-01-01 –2007-06-30	2006-01-01 –2006-12-31	2007-07-01 –2007-12-31	2007-01-01 –2007-06-30	2006-01-01 –2006-12-31
Uppskjuten skatt, internvinst i lager	-3	0	-2	-	-	-
Uppskjuten skatt, obeskattade reserver	4	1	7	-	-	-
Uppskjuten skatt, värderade förlustavdrag	-27	17	62	-42	32	58
Uppskjuten skatt, övrigt	-1	-13	8	3	4	-7
Uppskjuten skatt kvarvarande verksamheter	-27	5	75	-39	36	51
Uppskjuten skatt avvecklade verksamheter	-	-3	-86

Moderbolaget har erhållit koncernbidrag från Rexcell Tissue & Airlaid AB för hela 2007 i december 2007.

Inkomstskatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det

teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användning av vägd genomsnittlig skattesats för resultaten i de konsoliderade företagen enligt följande:

Skillnad mellan koncernens skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats:

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2007-07-01 –2007-12-31	2007-01-01 –2007-06-30	2006-01-01 –2006-12-31	2007-07-01 –2007-12-31	2007-01-01 –2007-06-30	2006-01-01 –2006-12-31
Redovisat resultat före skatt, kvarvarande verksamheter	165	31	1	-	-	-
Redovisat resultat före skatt, avvecklade verksamheter (se Not 44)	15	468	165	-	-	-
Redovisat resultat före skatt	180	499	166	-81	-149	-347
Skatt enligt gällande skattesats	-50	-140	-46	23	42	98
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader	-8	-32	-10	-17	-22	-29
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	6	158	48	5	22	25
Utnyttjade, tidigare ej redovisade, skatte fordringar avseende underskottsavdrag	-	-	-75	-	-	-
Omvärdering av tidigare ej redovisade underskottsavdrag	-	-	14	-	-	8
Effekt av utländska skattesatser	-5	-21	-22	0	0	-4
Skatteintäkt/kostnad pga ändrad skattesats	1	0	0	-	-	-
Aktuell skatt hänförlig till tidigare år	-12	-5	-9	-5	-6	-
Skatt på årets resultat enligt resultaträkningen	-68	-39	-100	6	36	98
varav avvecklade verksamheter	-	-11	-88
Skatt på årets resultat i kvarvarande verksamheter	-68	-28	-12

Skattesats

Moderbolagets gällande skattesats för inkomstskatt är 28 % (2007 06: 28 %, 2006: 28 %).

Temporära skillnader

Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika. Förändring i uppskjutna skattefordringar och skulder under året, utan hänsyn tagen till kvittningar som gjorts inom samma skatterätt.

Uppskjutna skattefordringar

MSEK, Koncernen	Förlustavdrag	Internvinst	Övrigt1)	Summa
Per 31 december 2006	431	9	43	483
Redovisat i resultaträkningen kvarvarande verksamheter	11	0	-12	-1
Redovisat i resultaträkningen avvecklade verksamheter	-3	-	-	-3
Redovisat direkt i eget kapital	-	-	-	0
Minskning genom avyttring av rörelse	-36	-	-13	-49
Valutakursdifferenser	1	1	0	2
Per 30 juni 2007	404	10	18	432
Redovisat i resultaträkningen kvarvarande verksamheter	-27	-3	-5	-35
Redovisat direkt i eget kapital	-	-	-	0
Minskning genom avyttring av rörelse	-	-	-	0
Valutakursdifferenser	-1	-1	0	-2
Per 31 december 2007	376	6	13	395

Förlustavdragen hänför sig i allt väsentligt till genomförda omstruktureringar. För värdering av förlustavdrag se Not 4.1.

Det är idag ledningens bedömning att utförda omstruktureringsåtgärder framöver kommer att leda till skattemässiga överskott mot vilka de skattemässiga underskotten kommer att kunna utnyttjas.

Det finns förlustavdrag i Duni AB:s filial i Turkiet om ca 4,5 MSEK men det är inte uppbokat någon uppskjuten skatt på dessa då Duni gjort bedömningen att de inte kommer att kunna utnyttjas, eftersom filialen i Turkiet är under nedläggning.

Uppskjutna skatteskulder

MSEK, Koncernen	Obeskattade reserver	Finansiella instrument	Övrigt1)	Summa
Per 31 december 2006	24	10	34	68
Redovisat i resultaträkningen kvarvarande verksamheter	-5	-6	5	-6
Redovisat i resultaträkningen avvecklade verksamheter	-	-	-	0
Redovisat direkt i eget kapital	-	-	-	0
Minskning genom avyttring av rörelse	-1	-	-35	-36
Valutakursdifferens	1	-	1	2
Per 30 juni 2007	19	4	5	28
Redovisat i resultaträkningen kvarvarande verksamheter	-4	-2	-2	-8
Redovisat direkt i eget kapital	-	-	-	0
Minskning genom avyttring av rörelse	-	-	-	0
Valutakursdifferens	-1	-	0	-1
Per 31 december 2007	14	2	3	19

1) Övrigt avser bl a uppskjuten skatt på osäkra kundfordringar och avsättning för omstruktureringskostnader.

Den uppskjutna skatten är värderad enligt respektive lands gällande skattesats.

		Uppskjutna skattefordringar	Uppskjutna skatteskulder
MSEK, Moderbolaget	Förlustavdrag	Finansiella instrument	Summa	Finansiella instrument
Per 31 december 2006	360	5	365	11
Redovisat i resultaträkningen	32	-3	29	-7
Redovisat direkt i eget kapital	-	-	0	-
Valutakursdifferenser	1	-	1	-
Per 30 juni 2007	393	2	395	4
Redovisat i resultaträkningen	-42	1	-41	-2
Redovisat direkt i eget kapital	-	-	0	-
Valutakursdifferenser	-	-	0	-
Per 31 december 2007	351	3	354	2

Uppskjutna skattefordringar och skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. De kvittade beloppen är som följer:

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
Uppskjutna skattefordringar
Utnyttjas efter mer än 12 månader	376	404	431	351	393	360
Utnyttjas inom 12 månader	19	28	52	3	2	5
	395	432	483	354	395	365
Uppskjutna skatteskulder
Utnyttjas efter mer än 12 månader	14	19	24	-	-	-
Utnyttjas inom 12 månader	5	9	44	2	4	11
	19	28	68	2	4	11
Netto uppskjuten skattefordran/ -skuld	376	404	415	352	391	354
Nettoförändringen avseende uppskjutna skatter är enligt följande:
Ingående balans	404	415	433	391	354	303
Valutakursdifferenser	-1	-	-7	0	1	0
Ökning genom rörelseförvärv	-	-	-	-	-	-
Minskning genom avyttring av rörelse	-	-13	-	-	-	-
Redovisat i resultaträkningen kvarvarande verksamheter	-27	5	75	-39	36	51
Redovisat i resultaträkningen avvecklade verksamheter	-	-3	-86	-	-	-
Skatt som redovisats i eget kapital	-	-	-	-	-	-
Utgående balans	376	404	415	352	391	354

Skatt avseende poster som redovisats direkt mot eget kapital.

Uppskjutna skatter redovisade i eget kapital under året framgår nedan:

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
Koncernbidrag	-	-	-	45	-	45
Uppskjutna skatter redovisade i eget kapital	0	0	0	45	0	45

Ej redovisade uppskjutna skattefordringar

		Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
Avdragsgilla skillnader för vilka uppskjuten skattefordran ej redovisas
Underskottsavdrag	-	-	23	-	-	-
Summa	0	0	23	0	0	0

Av de underskottsavdrag där uppskjuten skattefordran ej redovisades förföll 3 MSEK tom år 2011 och resterande därefter. Förändringen 2007 är hänförlig till förlustavdrag i den avvecklade verksamheten deSter. Förändringen 2006 är hänförlig till förlustavdrag i den avvecklade verksamheten Duni Americas.

Not 22 | Resultat per aktie

På en extra bolagsstämma den 28 augusti 2007 beslutades att genomföra en split om 8:1. Antalet aktier gick därmed från 5 874 879 till 46 999 032 stycken aktier. Detta har beaktats för samtliga år vid beräkningar om resultat per aktie nedan.

(a) Före utspädning

Resultat per aktie före utspädning är beräknat med följande resultat och antal aktier.

Kvarvarande verksamheter

	2007-07-01 –2007-12-31	2007-01-01 –2007-06-30	2006-01-01 –2006-12-31
Resultat för kvarvarande verksamheter	96	3	-11
Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier (tusental)	46 999	46 999	46 999
Resultat per aktie före utspädning (kr per aktie)	2,04	0,06	-0,23

Avvecklade verksamheter

	2007-07-01 –2007-12-31	2007-01-01 –2007-06-30	2006-01-01 –2006-12-31
Resultat för avvecklade verksamheter som är hänförligt till moderbolagets aktieägare	15	457	77
Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier (tusental)	46 999	46 999	46 999
Resultat per aktie före utspädning (kr per aktie)	0,32	9,72	1,64

Verksamheterna totalt

	2007-07-01 –2007-12-31	2007-01-01 –2007-06-30	2006-01-01 –2006-12-31
Resultat per aktie före
utspädning (kr per aktie)	2,36	9,78	1,41

b) Efter utspädning

Moderbolaget har haft två slag av potentiella stamaktier, nämligen konvertibla skuldebrev och aktieoptioner (för detaljerad information, se Not 34). Dessa löstes in respektive förföll den 31 mars 2007 utan att ge upphov till någon ökning av antalet aktier. De potentiella aktierna gav inte upphov till någon utspädningseffekt under 2006 eftersom Dunis resultat då var negativt. Första halvåret 2007 uppkom en mindre utspädningseffekt, vilket innebär en justering av genomsnittligt antal aktier och årets resultat enligt följande:

	2007-06-30 –2007-01-01
Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier (tusental)	46 999
Justeringar för: – Konvertibla skuldebrev (tusental) – Aktieoptioner (tusental)	108 560
Vägt genomsnittligt antal stamaktier för beräkning av resultat per aktie
efter utspädning (tusental)	47 667

Eftersom räntekostnaden för konvertiblerna var 0 MSEK påverkas inte täljaren. Vid beräkning av genomsnittligt antal aktier har hänsyn tagits till att de potentiella aktierna bara var utestående under de tre första månaderna 2007.

	2007-07-01 –2007-12-31	2007-01-01 –2007-06-30	2006-01-01 –2006-12-31
Resultat per aktie efter utspädning för kvarvarande verksamheter (kr per aktie)	2,04	0,06	-0,23
Resultat per aktie efter ut spädning för avvecklade verksamheter (kr per aktie)	0,32	9,59	1,64
Resultat per aktie efter ut spädning för verksamheterna
totalt (kr per aktie)	2,36	9,65	1,41

Not 23 | Immateriella tillgångar

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
Goodwill
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	1 199	2 145	2 248	2 053	2 053	2 053
Investeringar	-	0	0	-	-	-
Omräkningsdifferenser	-	14	-17	-	-	-
Försäljningar och utrangeringar	-	-960	-86	-	-	-
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	1 199	1 199	2 145	2 053	2 053	2 053
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	-	-	-	-1 104	-1 054	-954
Årets avskrivningar	-	-	-	-50	-50	-100
Försäljningar och utrangeringar	-	-	-	-	-	-
Omräkningsdifferenser	-	-	-	-	-	-
Utgående ackumulerade avskrivningar	0	0	0	-1 154	-1 104	-1 054
Nedskrivningar
Ingående ackumulerade nedskrivningar	-	-	-	-	-	-
Omräkningsdifferenser	-	-	-	-	-	-
Utgående ackumulerade nedskrivningar	0	0	0	0	0	0
Utgående bokfört värde	1 199	1 199	2 145	899	949	999

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
Varumärken och licenser
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	72	77	74	71	70	69
Investeringar	4	1	1	4	1	-
Försäljningar och utrangeringar	-	-6	0	-	-	-
Omklassificeringar	-	-	2	-	-	-
Omräkningsdifferenser	0	0	0	-	-	1
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	76	72	77	75	71	70
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	-67	-69	-65	-66	-65	-63
Årets avskrivningar	-2	-2	-4	-1	-1	-2
Försäljningar och utrangeringar	-	4	0	-	-	-
Omräkningsdifferenser	0	0	0	-1	-	-
Utgående ackumulerade avskrivningar	-69	-67	-69	-68	-66	-65
Utgående bokfört värde	7	5	8	7	5	5

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
Aktiverade utvecklingskostnader
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	29	55	54	0	-	-
Investeringar	6	-	5	25	-	-
Försäljningar och utrangeringar	-	-45	-4	-	-	-
Omklassificeringar	2	18	3	-	-	-
Omräkningsdifferenser	0	1	-3	-	-	-
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	37	29	55	25	0	0
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	-13	-48	-52	0	-	-
Årets avskrivningar	-2	-2	-2	-4	-	-
Försäljningar och utrangeringar	-	38	3	-	-	-
Omräkningsdifferenser	0	-1	3	-	-	-
Utgående ackumulerade avskrivningar	-15	-13	-48	-4	0	0
Utgående bokfört värde	22	16	7	21	0	0
Immateriella tillgångar totalt	1 228	1 220	2 160	927	954	1 004

Som en metod att begränsa utsläppen av koldioxid införde EU 2005 ett system för utsläppsrättigheter. För perioden 2005 tom 2007-12-31 har Duni tilldelats 56,2 ton samt därutöver inköpt 6 ton. Totalt har 19,7 ton förbrukats 2005, 21,3 ton 2006 och 15,8 ton 2007. Överskjutande rätter har annulerats då de inte kan utnyttjas för framtiden. Erhållna utsläppsrättigheter redovisas som immateriella tillgångar bokförda till anskaffningsvärdet noll.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Enligt tidigare redovisningsregler har goodwill inte fördelats på kassagenererande enheter. Nedskrivningstest av goodwill har utförts vid räkenskapsårens slut 2007-12-31, 2007-06-30 och 2006. Vid införande av IFRS har fördelning av koncernens goodwillposter skett genom användande av fördelningsnycklar, se Not 4.2. Goodwill fördelas på koncernens kassagenererande enheter identifierade per affärsområde enligt nedan;

	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
Professional	1 199	1 199	1 199
Avvecklade verksamheter	-	-	946
Total Goodwill	1 199	1 199	2 145

Prövning av nedskrivningsbehov av goodwill sker årligen samt då indikationer på att nedskrivningsbehov föreligger. Återvinningsbart belopp för kassagenererande enheter fastställs baserat på beräkningar av nyttjandevärden. Goodwill fördelas, vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov, till de olika affärsområdena som har identifierats som separata kassagenererande enheter. Beräkningarna utgår från uppskattade framtida kassaflöden före skatt baserade på finansiella prognoser som godkänts av företagsledningen och som täcker innevarande år samt en femårsperiod. Kassaflöden bortom denna period extrapoleras med hjälp av bedömd tillväxttakt. Tillväxttakten överstiger inte den långfristiga tillväxttakten för branschen som helhet. Under prognosperioden är tillväxttakten för Professional beräknad til 4 % per år i genomsnitt.

Väsentliga antaganden som använts för beräkningar av nyttjandevärden är i huvudsak vinstmarginal, tillväxttakt och nominell diskonterringsränta. Nedan framgår den tillväxttakt och diskonteringsränta som gäller för Professional:

P	rofessional
Tillväxttakt1)	1 %
Diskonteringsränta2)	9 %

1) Vägd genomsnittlig tillväxttakt använd för att extrapolera kassaflöden bortom prognosperioden.

2 ) Diskonteringsränta före skatt använd vid nuvärdeberäkning av uppskattade framtida kassaflöden.

Ledningen har fastställt vinstmarginal och tillväxttakt baserat på tidigare resultat och sina förväntningar på marknadsutvecklingen. De diskonteringsräntor som används anges före skatt och återspeglar specifika risker i ett affärsområde.

Företagsledningen bedömer att rimligt möjliga förändringar i de väsentliga antaganden som använts i beräkningarna inte skulle ha så stora effekter att de var och en för sig skulle reducera återvinningsvärdet till ett värde som är lägre än det redovisade värdet.

Not 24 | Byggnader, mark och markanläggningar

		Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
Byggnader
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	125	321	411	118	118	118
Investeringar	-	1	11	-	-	-
Försäljningar och utrangeringar	0	-204	-89	-	-	-
Omklassificeringar	0	0	2	-	-	-
Omräkningsdifferenser	-1	7	-14	-1	-	-
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	124	125	321	117	118	118
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	-83	-214	-239	-82	-78	-76
Årets avskrivningar	-2	-4	-12	-2	-4	-2
Försäljningar och utrangeringar	-	140	28	-	-	-
Omklassificeringar	-	0	0	-	-	-
Omräkningsdifferenser	0	-5	9	1	-	-
Utgående ackumulerade avskrivningar	-85	-83	-214	-83	-82	-78
Utgående bokfört värde	39	42	107	34	36	40
Taxeringsvärde Sverige	38	38	38	38	38	38
Mark och markanläggningar
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	18	36	41	5	5	5
Investeringar	-	-	-	-	-	-
Försäljningar och utrangeringar	-	-19	-4	-	-	-
Omräkningsdifferenser	0	1	-1	-	-	-
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	18	18	36	5	5	5
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	-2	-9	-9	-2	-2	-2
Årets avskrivningar	0	0	0	0	0	0
Försäljningar och utrangeringar	-	7	0	-	-	-
Omräkningsdifferenser	-	0	0	-	-	-
Utgående ackumulerade avskrivningar	-2	-2	-9	-2	-2	-2
Uppskrivningar
Ingående ackumulerade uppskrivningar	-	-	-	12	12	12
Utgående ackumulerade uppskrivningar	-	-	-	12	12	12
Utgående bokfört värde	16	16	27	15	15	15
Taxeringsvärde Sverige	20	20	20	20	20	20
Byggnader, mark och markanläggningar	55	58	134	49	51	55

Byggnader under finansiell leasing ingår i ovanstående tabell med 0 MSEK (2007 06: 0 MSEK, 2006: 0 MSEK) i anskaffningsvärde och 0 MSEK (2007 06: 0 MSEK, 2006: 0 MSEK) i ackumulerad avskrivning.

Not 25 | Maskiner och andra tekniska anläggningar

		Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	1 010	2 057	2 551	42	41	26
Investeringar	25	21	56	4	5	6
Försäljningar och utrangeringar	-6	-1 155	-526	-3	-5	-8
Omklassificeringar	21	43	66	1	1	17
Omräkningsdifferenser	23	45	-90	-	-	-
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	1 073	1 010	2 057	44	42	41
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	-737	-1 620	-2 016	-31	-29	-18
Årets avskrivningar	-32	-42	-119	-3	-4	-8
Försäljningar och utrangeringar	4	974	443	1	4	6
Omklassificeringar	1	-15	-1	0	-2	-9
Omräkningsdifferenser	-18	-34	73	-	-	-
Utgående ackumulerade avskrivningar	-782	-737	-1 620	-33	-31	-29
Nedskrivningar
Ingående ackumulerade nedskrivningar	-3	-6	-6	-	-	-
Årets nedskrivningar	-	-	-	-	-	-
Försäljningar och utrangeringar	-	3	-	-	-	-
Omräkningsdifferenser	0	0	0	-	-	-
Utgående ackumulerade nedskrivningar	-3	-3	-6	0	0	0
Utgående bokfört värde	288	270	431	11	11	12

Maskiner och andra tekniska anläggningar under finansiell leasing ingår i ovanstående tabell för koncernen med 0 MSEK (2007 06: 0 MSEK, 2006: 0 MSEK) i anskaffningsvärde och 0 MSEK (2007 06: 0 MSEK, 2006: 0 MSEK) i ackumulerad avskrivning.

I moderbolaget redovisas maskiner och andra tekniska anläggningar under finansiell leasing motsvarande 0 MSEK (2007 06: 0 MSEK, 2006: 0 MSEK) i anskaffningsvärde och 0 MSEK (2007 06: 0 MSEK, 2006: 0 MSEK) i ackumulerad avskrivning.

Not 26 | Inventarier, verktyg och installationer

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	284	367	398	58	57	70
Investeringar	12	14	32	2	1	5
Försäljningar och utrangeringar	-4	-113	-46	-	-	-
Omklassificeringar	-23	9	-2	-	-	-18
Omräkningsdifferenser	5	7	-15	-2	-	-
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	274	284	367	58	58	57
Avskrivningar
Ingående ackumulerade avskrivningar	-230	-311	-333	-50	-48	-52
Årets avskrivningar	-8	-11	-30	-2	-2	-5
Försäljningar och utrangeringar	3	99	39	-	0	-
Omklassificeringar	12	-2	1	-	-	9
Omräkningsdifferenser	-4	-5	12	1	-	-
Utgående ackumulerade avskrivningar	-227	-230	-311	-51	-50	-48
Utgående bokfört värde	47	54	56	7	8	9

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
Anskaffningsvärden
Ingående anskaffningsvärden	17	71	51	5	14	0
Investeringar	36	26	105	1	8	14
Försäljningar	-	-44	-12	-	-15	-
Omklassificeringar	-12	-38	-71	-2	-2	-
Omräkningsdifferenser	1	2	-2	-	-	-
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	42	17	71	4	5	14
Utgående bokfört värde	42	17	71	4	5	14

Not 27 | Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

Not 28 | Andelar i koncernföretag

	Organisations- nummer	Säte	Antal aktier & andelar	Kapital- andel, %	Bokfört värde TSEK
Svenska dotterbolag
Rexcell Tissue & Airlaid AB	556193-9769	Skåpafors	12 000	100	81 440
Finess Borrby AB	556262-2604	Halmstad	1 000	100	0
					81 440
Utländska dotterbolag
Duni Holding BV	23068767	Breda, NL	260 731	100	597 856
Duni Verwaltungs GmbH	Osnabrück HRB 19689	Bramsche, DE		(100)	(€ 20 467)
Duni Holding S.A.S	3493099300031	Pontcharra, FR		(100)	(€ 2 871)
Duni Benelux B.V.	23052488	Breda, NL		(100)	(€ 7 250)
Duni Ltd.	897172	Runcorn, GB		(100)	(€ 14 233)
Duni A/S	161.454	Köpenhamn, DK		(100)	(€ 1 981)
Duni Holding Norge A/S	962346057	Oslo, NO		(100)	(€ 370)
Duni Holding OY	-	Helsingfors, FI		(100)	(€ 1 578)
Duni Iberica S.L	-	Tarragona, ES	200 000	100	23 176
Duni Poland s.p.z.o.o	KRS no. 40401	Poznan, PL	15 300	100	22 352
Duni Sales Poland s.p.z.o.o	KRS no. 254481	Poznan, PL	1 000	100	1 190
Duni EFF s.p.z.o.o	KRS no. 249084	Poznan, PL	1 000	100	1 130
Duni (CZ) s.r.o.	65410106	Kladno, CZ	1	100	6 740
Duni AG	-	Rotkreutz, CH	400	100	578
Duni ZAO	7816110025	St Petersburg, RU	1	100	11
Duni Beteiligungsgesellschaft mbH	Osnabrück HR B20099	Bramsche, DE	1	100	3 076
Duni Holding OY	-	Helsingfors, FI			6 443
					662 552
Andelar i koncernbolag					743 992

Denna årsredovisning och koncernredovisning kommer att finnas tillgänglig på Bolagsverket i Sverige och frigör därmed Duni GmbH & Co KG, som dotterbolag till Duni AB, från dess åtaganden att publicera sin årsredovisning enligt de tyska bolagsreglerna Art. 264b Tysk handelskod (HGB).

	Moderbolaget
TSEK	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
Ingående värde andelar i koncernbolag	743 992	2 000 175	2 238 246
Årets investeringar	-	-	2 320
Aktieägartillskott	-	-	708
Årets avyttringar	-	-1 253 833	-241 099
Årets nedskrivningar	-	-2 350	-
Utgående värde andelar
i koncernbolag	743 992	743 992	2 000 175

Not 29 | Andra långfristiga fordringar

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
Spärrade medel vid avyttring av dotterbolag1)	-	-	9	-	-	-
Övriga poster	3	2	4	2	0	1
Summa andra långfristiga fordringar	3	2	13	2	0	1

1) spärrade till 2008-02-28.

Övriga poster avser främst lånefordringar värderade till upplupet anskaffningsvärde.

Spärrade medel och lånefordringar löper i huvudsak med rörlig ränta varför verkligt värde bedöms motsvaras av det bokförda värdet.

Not 30 | Kundfordringar och andra fordringar

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
Kundfordringar	546	653	900	129	148	133
Fordringar hos koncernföretag	-	-	-	113	138	118
Övriga fordringar	156	135	128	33	59	45
Kortfristiga finansiella fordringar, externt	-	-	-	0	3	2
Kortfristiga finansiella fordringar, internt	-	-	-	288	349	1 077
Summa kundfordringar och andra fordringar	702	788	1 028	563	697	1 375

För kreditrisker och exponeringar se Not 3.1.b

Övriga fordringar ovan avser:

MSEK		Koncernen			Moderbolaget
	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
Fordringar på leverantörer	5	5	17	0	0	4
Momsfordran	97	117	82	33	59	33
Factoring	35	-	-	-	-	-
Övriga fordringar	19	13	29	0	0	8
Summa Övriga fordringar	156	135	128	33	59	45

Per den 31 december 2007 har Duni redovisat en förlust avseende nedskrivning av kundfordringar på 1 MSEK (2007 06: 3 MSEK, 2006: 3 MSEK). Reserven för osäkra kundfordringar för kvarvarande verksamheter uppgick till 11 MSEK per den 31 december 2007 (2007 06: 8 MSEK, 2006: 9 MSEK). De individuellt bedömda fordringarna där nedskrivningsbehov föreligger avser i huvudsak grossister som oväntat hamnat i en svår ekonomisk situation. Bedömning har gjorts att en del av fordringarna förväntas kunna återvinnas.

Kreditexponering:

2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
494	580	506	118	141	100
52	73	42	11	7	33
11	8	9	1	0	1
-11	-8	-9	-1	0	-1
546	653	548	129	148	133
-	-	352
		Koncernen			Moderbolaget

Kreditrisken i kundfordringar som varken är förfallna eller nedskrivna bedöms inte som stor. Den geografiska spridningen, historiken Duni har om sina kunder samt sannolikheten att alla kunder skulle få eventuella betalningssvårigheter på samma gång gör att Duni inte ser någon anledning till nedskrivningsbehov i denna kategori. Ingen enskild fordran överstiger cirka 5 % av de totala ej förfallna eller nedskrivna kundfordringarna.

Förfallotid för förfallna men ej nedskrivna kundfordringar

		Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
Mindre än 1 månad	36	39	31	8	4	29
1–3 månader	11	19	10	3	2	2
3–6 månader	5	10	1	2	1	1
Mer än 6 månader	0	5	0	-2	0	1
Summa	52	73	42	11	7	33
Avvecklade verksamheter	-	-	105

Förfallotid för nedskrivna kundfordringar

		Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
Mindre än 3 månader	0	2	5	0	0	1
3–6 månader	1	2	2	0	-	-
Mer än 6 månader	10	4	2	1	-	-
Summa	11	8	9	1	0	1
Avvecklade verksamheter	-	-	43

Specifikation över reserv för osäkra kundfordringar för kvarvarande verksamheter

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
Per 1 januari	8	9	10	0	1	2
Reservering för osäkra fordringar	7	6	4	1	-	-
Fordringar som skrivits bort under året	-1	-3	-3	0	-	-1
Återförda outnyttjade belopp	-3	-4	-2	0	-1	0
Per 31 december	11	8	9	1	0	1

Avsättningar till respektive återföringar av reserver för osäkra kundfordringar ingår i posten försäljningskostnader i resultaträkningen.

I övriga kategorier inom kundfordringar och andra fordringar ingår

inte några tillgångar för vilka nedskrivningsbehov föreligger.

Den maximala exponeringen för kreditrisk per balansdagen är det verkliga värdet för varje kategori fordringar som nämns ovan. Koncernen har ingen pant som säkerhet.

Redovisade belopp per valuta för koncernens kundfordringar, för kvarvarande verksamheter:

		Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
SEK	99	139	80	48	49	43
EUR	270	348	297	12	12	12
GBP	65	45	61	1	0	-
DKK	47	55	47	47	55	47
NOK	20	30	28	20	30	28
PLN	20	15	16	0	-	-
Andra valutor1)	25	21	19	1	2	3
Summa	546	653	548	129	148	133
Avvecklade verksamheter	-	-	352

1) Andra valutor avser bland annat CHF, CZK, RUB med flera.

Not 31 | Derivatinstrument

MSEK		2007-12-31		2007-06-30		2006-12-31
	Tillgång	Skuld	Tillgång	Skuld	Tillgång	Skuld
Ränteswappar	0	-	8	1	1	1
Valutaterminskontrakt	9	9	7	14	16	13
Energiderivat	2	0	1	1	0	6
Summa	11	9	16	16	17	20

Ovanstående tabell med undantag av energiderivat gäller även moderbolaget.

Duni använder ränteswappar, valutaterminskontrakt och energiderivat för att hantera sina kassaflödesrisker i upplåning, produktion, interna inköp och intern försäljning. Valutaterminskontrakt används även för att reducera valutaexponeringen i intern såväl som extern ut- och inlåning. Samtliga derivatinstrument marknadsvärderas och värdeförändringen redovisas i resultaträkningen.

Den maximala exponeringen för kreditrisk på balansdagen är verkligt värde på de derivatinstrument som redovisas som tillgångar i balansräkningen.

(a) Valutaterminskontrakt

Valutaterminskontrakt avtalas med avsikten att skydda koncernen mot förändringar i valutakurser genom att kontrakten fastställer den kurs till vilken en tillgång eller skuld samt inköp och försäljning i utländsk valuta kommer att realiseras. En ökning eller minskning av det belopp som krävs för att reglera tillgången/skulden kompenseras av en motsvarande värdeförändring av terminskontraktet.

Vägd genomsnittlig löptid för koncernens valutaterminer fördelade efter dess syfte visas i nedanstående tabell:

	Genomsnittlig löptid i månader
	2007-07-01 –2007-12-31	2007-01-01 –2007-06-30	2006-01-01 –2006-12-31
Valutaterminskontrakt för kommande inköp och försäljning	6	6	6
Valutaterminskontrakt för finansiella tillgångar och skulder	3	2	2

i) Valutaterminskontrakt för kommande inköp och försäljning

Som närmare beskrivs i Not 3 säkras en viss andel av de interna flödena med valutaterminer. Vid utgången av 2007 uppgick marknadsvärdet på dessa valutaterminer till 0 MSEK (2007 06: 2 MSEK 2006: 8 MSEK). Totalt har motsvarande 460 MSEK i nominella belopp sålts och 58 MSEK köpts.

ii) Valutaterminskontrakt för finansiella tillgångar och skulder

Utöver de terminer som tecknats för säkring av de interna flödena så tecknar även Duni terminer för den interna in och utlåningen i andra valutor än SEK, tidigare tecknades även terminer för säkring av extern upplåning men då upplåningen från november endast görs i SEK avser terminerna vid utgången av 2007 endast interna fordringar och skulder i moderbolaget. Marknadsvärdet vid utgången av perioden för dessa terminer uppgår till 0 MSEK (2007 06: -9 MSEK 2006: -5 MSEK). Totalt har nettofordringar i utländsk valuta uppgående till 77 MSEK säkrats med valutaterminer.

(b) Ränteswappar

Koncernens utestående ränteswapavtal från rörlig till fast ränta fördelar sig enligt nedanstående uppställning. Ränteswappar fanns, fram till omfinansieringen i november, i valutorna SEK och EUR, de belopp som betalas respektive erhålls är dock för varje enskilt kontrakt i samma valuta. Efter omfinansieringen var ränteswapparna uteslutande nominerade i SEK. Den viktigaste rörliga räntan är STIBOR.

		2007-12-31
	Nominellt belopp MSEK1)	Vägd genom- snittlig ränta	Verkligt värde MSEK
0–12 månader SEK	-500	4,67 %	0
1–2 år SEK	-	-	-
Summa	-500		0

		2007-06-30			2006-12-31
	Nominellt belopp MSEK1)	Vägd genom- snittlig ränta	Verkligt värde MSEK	Nominellt belopp MSEK1)	Vägd genom- snittlig ränta	Verkligt värde MSEK
0–12 månader EUR	-	-	-	-154	2,66 %	1
1–2 år EUR	-	-	-	-	-	-
0–12 månader SEK	-1 109	4,29 %	8	-100	4,86 %	-1
1–2 år SEK	-100	4,86 %	0	-	-	-
Summa	- 1 209		8	-254		0

1) Då samtliga swappar är från rörlig till fast ränta speglar det nominella beloppet det fasta benet.

c) Energiderivat

Energiderivaten avtalas med avsikten att skydda koncernen mot förändringar i elpriset. Dessa derivat marknadsvärderas vid respektive bokslut. Utestående energiderivat presenteras i tabellen nedan.

		2007-12-31
	Nominellt värde MWh	Vägt säkrat pris SEK/MWh	Verkligt värde MSEK
0–1 år	37	442,13	2
1–2 år	4	432,56	0
2–3 år	-	-	-
	41		2

		2007-06-30			2006-12-31
	Nominellt värde MWh	Vägt säkrat pris SEK/MWh	Verkligt värde MSEK	Nominellt värde MWh	Vägt säkrat pris SEK/MWh	Verkligt värde MSEK
0–1 år	57	422,50	-1	46	447,25	-5
1–2 år	33	399,87	1	18	385,80	0
2–3 år	4	422,06	-	-	-	-
	94		0	64		-5

Not 32 | Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
Förutbetald hyra	3	2	2	1	1	0
Förutbetalda leasingavgifter	0	0	2	-	-	1
Förutbetald försäkring	1	9	1	0	0	0
Upplupen provisionsintäkt	-	0	1	-	-	-
Förutbetalda pensioner	3	4	4	3	3	3
Förutbetalda katalogkostnader	8	0	8	5	-	-
Övrigt	11	12	13	5	5	9
Totala förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	26	27	31	14	9	13

Not 33 | Aktiekapital

Specifikationen över förändring i eget kapital återfinns i rapporten Koncernens förändring i eget kapital, vilken följer närmast efter balansräkningen. Under slutet av juli skedde en split på 8:1 per aktie och aktiekapitalet består därmed av 46 999 032 stycken stamaktier. Per den 31 december 2007 bestod aktiekapitalet av 46 999 032 (2007 06: 5 874 879, 2006: 5 874 879) stycken aktier. Rösträtt är 1 aktie per röst. Alla per bokslutsdagen registrerade aktier är fullt betalda. Kvotvärdet på aktierna den 31 december 2007 är 1,25 kronor per aktie.

Not 34 | Upplåning

		Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
Långfristig
Banklån	1 092	1 045	435	1 092	1 045	435
Skulder till koncernbolag	-	-	-	215	168	226
Checkräkningskredit	-	45	22	-	36	21
Mezzaninelån1)	-	144	699	-	144	699
AB Bonnierföretagen1)	-	0	1 180	-	0	1 180
Konvertibelt förlagslån1)	-	0	13	-	0	13
	1 092	1 234	2 349	1 307	1 393	2 574
Kortfristig
Efterställt banklån1)	-	0	525	-	0	525
Banklån	-	15	175	-	15	175
	0	15	700	0	15	700
Summa upplåning	1 092	1 249	3 049	1 307	1 408	3 274

1) utgör efterställda lån

Duni har ingått en ränteswap från rörlig till fast ränta.

För åren 2006 och första halvåret 2007 inkluderas mezzaninelånet i intervallet 0–12 månader. Detta lån löper med en fast ränta som kapitaliserades samt en rörlig ränta som betalades kvartalsvis.

Dunis exponering, avseende upplåning, för förändringar i ränta och kontraktsenliga tidpunkter för ränteomförhandling är inklusive swapavtal med löptid över ett år, på balansdagen följande:

	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
0–12 månader	1 092	140	1 869
1–5 år	-	1 109	1 180
Mer än 5 år	-	-	0
	1 092	1 249	3 049

Dunis upplåning värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Skillnaden mellan det i balansräkningarna för 2007-12-31 redovisade värdena och de nominella värdena utgörs av transaktionskostnader. I balansräkningen för 2006-12-31 ingår även särredovisning av warrants i gamla mezzaninelånet som en skillnad mellan bokfört värde och nominellt värde. Dunis upplupna räntor ligger redovisade som upplupna kostnader. Nedan visas nominella värden exklusive upplupna räntor samt redovisade värden för Dunis upplåning.

Verkliga värden

Nuvarande finansiering

Dunis långfristiga banklån och checkräkningskredit, uppgående till 1 092 MSEK (2007 06: 1 090 MSEK, 2006: 457 MSEK) löper med rörlig ränta där räntan fastställs kvartalsvis, diskonteringseffekten för en så relativt kort tidsperiod är inte väsentlig varför det verkliga värdet motsvaras av det nominella värdet plus upplupen ränta.

Det verkliga värdet på kortfristig upplåning om 0 MSEK (2007 06: 15 MSEK, 2006: 700 MSEK) motsvarar dess nominella värde plus upplupen ränta, eftersom diskonteringseffekten inte är västentlig.

Tidigare finansiering

Lånet från AB Bonnier med ett bokfört värde om 0 MSEK (2007 06: 0 MSEK, 2006: 1 180 MSEK), löpte med en fast ränta som kapitaliserades kvartalsvis. Lånevillkoren inkluderade en option som gav Duni AB rätten att inte betala ränteskillnadsersättning till AB Bonnier i händelse av förtidslösen. Verkligt värde på denna option uppgick vid varje givet tillfälle, med motsatt tecken, till samma värde som skillnaden mellan marknadsvärdet och det nominella värdet på lånet. Givet dessa förutsättningar motsvarades därför det verkliga värdet av det nominella värdet (inklusive kapitaliserad ränta) på Bonnierlånet. Vid refinansieringen i mars 2007 löstes detta lån.

Mezzaninelånet löpte, som ovan nämnts, med en fast ränta som kapitaliserades till det nominella beloppet, dessutom betalades en rörlig kupongränta. Det mezzaninelån som fanns till och med mars 2007 var under de första två åren, dvs tom 2003, förenat med ett villkor om en kostnad för förtidslösen. I lånevillkoren för mezzaninelånet gavs därefter, liksom i villkoren för det nya mezzaninelånet, vid varje tillfälle för räntebetalning, en möjlighet till återbetalning av lånet utan betalning av ränteskillnadsersättning. Detta villkor likställer i princip lånet med ett rörligt lån varför det verkliga värdet motsvarades av nominella beloppet (inkl kapitaliserad ränta) plus upplupen kupongränta. Vid omfinansieringen i november 2007 löstes mezzaninlånet.

		2007-12-31		2007-06-30		2006-12-31
	Redovisat värde	Nominellt värde	Redovisat värde	Nominellt värde	Redovisat värde	Nominellt värde
Banklån	1 092	1 100	1 060	1 076	1 135	1 141
Mezzaninelån	-	-	144	148	699	741
AB Bonnierföretagen	-	-	-	-	1 180	1 183
Checkräkningskredit	-	-	45	45	22	22
Konvertibelt förlagslån	-	-	-	-	13	13
	1 092	1 100	1 249	1 269	3 049	3 100

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens upplåning är följande:

	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
SEK	1 092	151	1 832
EUR	-	1 090	1 202
USD	-	-	13
Andra valutor	-	8	1
	1 092	1 249	3 049

Upplåning från november 2007

Duni genomförde i samband med börsnoteringen i november 2007 en omfinansiering innebärande att de gamla lånen löstes och nya togs upp. I samband med omfinansieringen belastades Dunis finansnetto med 21 MSEK hänförligt till ej avskrivna transaktionskostnader.

Banklån

Duni har en multicurrency kreditfacilitet om nominellt 220 MEUR, vilket ger Duni rätt att låna i valfri valuta. Detta lån löper till november 2012. Räntesatsen är rörlig och sätts som EURIBOR, STIBOR eller annan IBOR för perioden fram till nästa rullning plus en marginal.

Checkräkningskredit

Moderbolaget har för koncernen tecknat en checkräkningskredit uppgående till nominellt 110 MSEK. Utnyttjade beloppet per den 2007-12-31 var 0 MSEK.

Upplåning före november 2007

Duni genomförde i mars 2007 en refinansiering i samband med avyttringen av affärsområdet deSter. I samband med detta belastades koncernens finansnetto med 31 MSEK hänförligt till ej avskrivna transaktionskostnader.

Banklån

Vid refinansieringen i mars 2007 tecknades en ny kreditfacilitet om nominellt 136,5 MEUR. 38,5 MEUR av detta lån hade förfall mars 2012 och 65,5 MEUR hade förfall mars 2013. Räntesatsen var rörlig och sattes till EURIBOR eller STIBOR för perioden fram till nästa rullning plus en marginal.

Mezzaninelån

Ett nytt mezzaninelån om nominellt 16 MEUR tecknades i samband med refinansieringen i mars 2007. Lånet löpte till den 15 april 2013. Den 30 juni 2007 var räntan på lånet 12,7 %. Del av räntan kapitaliseras kvartalsvis.

Ej utnyttjade kreditfaciliteter

Moderbolaget hade dessutom för koncernen tecknat en rullande kreditram uppgående till nominellt 32,5 MEUR med förfall mars 2012. Utnyttjat belopp per 2007-06-30 var 168 MSEK (115 MSEK ingick i banklån, 45 MSEK avsåg koncernens checkräkningskredit resterande belopp utgjordes av utställda garantier).

Upplåning före mars 2007 Banklån

Dunis banklån löpte med en rörlig ränta och var denominerade i framförallt EUR och SEK men även en mindre del i USD.

Mezzaninelån förenade med optionsrätter

I samband med refinansieringen av Dunikoncernen under 2001 tecknades ett mezzaninelån om nominellt 68 MEUR med Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) och Intermediate Capital Group PLC, London.

Vid extra bolagsstämma i Duni AB den 27 september 2001 beslöts att emittera två skuldebrev med totalt 140 230 stycken avskiljbara optionsrätter till nyteckning av aktier. Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ.) och Intermediate Capital Group Plc gavs ensamrätt att teckna skuldebreven och inneha optionsrätterna.

Innehavarna av optionsrätterna ägde rätt att från den 1 oktober 2001 till den 31 december 2020 teckna en aktie per optionsrätt under förutsättning att Duni AB avyttrades eller introducerades på en fondbörs samt om mezzanineskulden återbetalades. Teckningskursen sattes till marknadsvärdet vid emissionen.

Lånet löpte ursprungligen till den 31 december 2010. Vid utgången av 2006 var räntan på lånet 10,6 %. Del av räntan var rörlig och del av den var fast, den fasta kapitaliserades kvartalsvis. Det verkliga värdet på skulddelen, inkluderad i långfristiga skulder, beräknades med användning av relevant marknadsränta. Resterande belopp, som representerar värdet på optionsdelen inkluderades i eget kapital i posten reserver, efter avdrag för inkomstskatt.

Vid ingången av lånet beräknades skulddelen till 593 MSEK. Optionsdelen före skatt beräknades till 70 MSEK.

Efterställda banklån

I november 2005 tog koncernen upp ett lån om nominellt 28,5 MEUR för att finansiera deSters förvärv av Supplairkoncernen. Detta lån var efterställt. Lånet förföll till betalning den 2 maj 2007. Räntan på lånet var rörlig och kapitaliserades.

För att stärka Dunis likviditet togs i april 2006 upp ett lån om nominellt 250 MSEK. Detta lån var även det efterställt och förföll till betalning den 2 maj 2007. Räntan på detta lån kapitaliserades.

AB Bonnierföretagen

Duni AB innehade ett efterställt lån hos de tidigare ägarna, AB Bonnierföretagen, om nominellt 700 MSEK, räntan kapitaliserades årsvis i sin helhet. Vid 2006 års utgång uppgick skulden till 1 180 MSEK (2005: 1 037).

Ej utnyttjade kreditfaciliteter

Moderbolaget hade för koncernen tecknat en bekräftad rullande kreditram uppgående till motvärdet av nominellt 500 MSEK. Beviljat belopp på checkräkningskrediter under denna ram uppgick i koncernen till motvärdet av 341 MSEK. För moderbolaget var motsvarande belopp 209 MSEK. Därutöver hade moderbolaget inom kreditramen möjlighet att upplåna motsvarande 159 MSEK. Kreditramen utnyttjades vid årsskiftet 2006 med 141 MSEK i koncernen.

Konvertibelt förlagslån

I november 2001 beslöt en extra bolagsstämma i Duni AB att emittera ett nytt konvertibelt förlagslån, vilket tecknades av ett femtiotal nyckelpersoner i koncernen. Detta lån uppgick vid tecknandet till 13,8 MSEK, vilket motsvarade 26 158 konvertibler, och löpte från den 30 november 2001 till den 1 januari 2011. Lånets kreditram var 18,7 MSEK, vilket motsvarade 35 448 konvertibler till konverteringskurs. Räntesatsen var rörlig, med justering den 30 november varje år. Räntan sattes som 360 dagars STIBOR plus en marginal. Räntekostnaden under 2006 var 460 TSEK.

Konvertibelinnehavarna hade rätt att under löptiden fram till den 30 november 2010 teckna 27 065 aktier till en kurs av 527 kr per styck. Prissättningen har gjorts på marknadsmässiga villkor. Vid samma tidpunkt som teckningen av konvertibla skuldebrev försålde bolagets huvudägare EQT optioner på befintliga aktier i Duni AB.

Räntesatsen ansågs vara marknadsmässig, varför någon uppdelning av kapitalbeloppet på eget kapital och lån inte har gjorts. Av samma anledning anses verkligt värde motsvara bokfört värde.

Not 35 | Klassificering av finansiella instrument

			Koncernen 2007-12-31
Tillgångar	Låne- och kund- fordringar	Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Icke finansiella tillgångar	TOTALT
Materiella och Immateriella anläggningstillgångar	-	-	1 661	1 661
Uppskjuten skattefordran	-	-	395	395
Andra långfristiga fordringar	3	-	-	3
Varulager	-	-	500	500
Kundfordringar	546	-	-	546
Derivatinstrument	-	11	-	11
Skattefordringar	14	-	-	14
Övriga fordringar	156	-	-	156
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	-	-	26	26
Likvida medel	202	-	-	202
Summa	921	11	2 582	3 514

Duni har inga tillgångar vilka klassificeras som "Derivat som används för säkringsändamål" samt "Tillgängliga för försäljning".

			Koncernen 2007-12-31
Skulder	Skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Icke finansiella skulder	TOTALT
Checkräkningskredit	-	-	-	-
Banklån	1 092	-	-	1 092
Efterställda lån	-	-	-	-
Konvertibelt förlagslån	-	-	-	-
Uppskjuten skatteskuld	-	-	19	19
Avsättningar till pensioner	-	-	200	200
Avsättning till omstruktureringsreserv	-	-	4	4
Leverantörsskulder	305	-	-	305
Skuld till kreditinstitut	-	-	-	-
Skatteskulder	51	-	-	51
Derivatinstrument	-	9	-	9
Övriga skulder	50	-	-	50
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	368	-	-	368
Summa	1 866	9	223	2 098

Duni har inga skulder klassifcerade som "Derivat som används för säkringsändamål".

			Koncernen 2007-06-30
Tillgångar	Låne- och kund- fordringar	Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Icke finansiella tillgångar	TOTALT
Materiella och Immateriella anläggningstillgångar	-	-	1 619	1 619
Uppskjuten skattefordran	-	-	432	432
Andra långfristiga fordringar	2	-	-	2
Varulager	-	-	503	503
Kundfordringar	653	-	-	653
Derivatinstrument	-	16	-	16
Skattefordringar	36	-	-	36
Övriga fordringar	135	-	-	135
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	-	-	27	27
Likvida medel	112	-	-	112
Summa	938	16	2 581	3 535

			Koncernen 2007-06-30
Skulder	Skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Icke finansiella skulder	TOTALT
Checkräkningskredit	45	-	-	45
Banklån	1 045	-	-	1 045
Efterställda lån	144	-	-	144
Konvertibelt förlagslån	-	-	-	-
Uppskjuten skatteskuld	-	-	28	28
Avsättningar till pensioner	-	-	204	204
Avsättning till omstruktureringsreserv	-	-	6	6
Leverantörsskulder	256	-	-	256
Skuld till kreditinstitut	15	-	-	15
Skatteskulder	55	-	-	55
Derivatinstrument	-	16	-	16
Övriga skulder	69	-	-	69
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	352	-	-	352
Summa	1 981	16	238	2 235

			Koncernen 2006-12-31
Tillgångar	Låne- och kund- fordringar	Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Icke finansiella tillgångar	TOTALT
Materiella och Immateriella anläggningstillgångar	-	-	2 852	2 852
Uppskjuten skattefordran	-	-	483	483
Andra långfristiga fordringar	13	-	-	13
Varulager	-	-	639	639
Kundfordringar	900	-	-	900
Derivatinstrument	-	17	-	17
Skattefordringar	57	-	-	57
Övriga fordringar	128	-	-	128
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	-	-	31	31
Likvida medel	193	-	-	193
Summa	1 291	17	4 005	5 313

	Koncernen 2006-12-31
Skulder	Skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Icke finansiella skulder	TOTALT
Checkräkningskredit	22	-	-	22
Banklån	435	-	-	435
Efterställda lån	1 879	-	-	1 879
Konvertibelt förlagslån	13	-	-	13
Uppskjuten skatteskuld	-	-	68	68
Avsättningar till pensioner	-	-	237	237
Avsättning till omstruktureringsreserv	-	-	21	21
Leverantörsskulder	472	-	-	472
Skuld till kreditinstitut	700	-	-	700
Skatteskulder	90	-	-	90
Derivatinstrument	-	20	-	20
Övriga skulder	73	-	-	73
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	445	-	-	445
Summa	4 129	20	326	4 475

	Moderbolaget 2007-12-31
Tillgångar	Låne- och kund- fordringar	Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Icke finansiella tillgångar	TOTALT
Materiella och Immateriella anläggningstillgångar	-	-	998	998
Uppskjuten skattefordran	-	-	354	354
Övriga finansiella anläggningstillgångar	2	-	744	746
Varulager	-	-	133	133
Kundfordringar	129	-	-	129
Derivatinstrument	-	9	-	9
Skattefordringar	9	-	-	9
Övriga fordringar	33	-	-	33
Fordringar till koncernbolag	401	-	-	401
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	-	-	14	14
Kassa och bank	116	-	-	116
Summa	690	9	2 243	2 942

	Moderbolaget 2007-12-31
Skulder	Skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Icke finansiella skulder	TOTALT
Checkräkningskredit	-	-	-	-
Banklån	1 092	-	-	1 092
Efterställda lån	-	-	-	-
Konvertibelt förlagslån	-	-	-	-
Uppskjuten skatteskuld	-	-	2	2
Avsättningar till pensioner	-	-	111	111
Avsättning till omstruktureringsreserv	-	-	0	0
Leverantörsskulder	64	-	-	64
Skuld till kreditinstitut	-	-	-	-
Skatteskulder	1	-	-	1
Derivatinstrument	-	9	-	9
Övriga skulder	12	-	-	12
Skulder till koncernbolag	262	-	-	262
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	85	-	-	85
Summa	1 516	9	113	1 638

	Moderbolaget 2007-06-30
Tillgångar	Låne- och kund- fordringar	Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Icke finansiella tillgångar	TOTALT
Materiella och Immateriella anläggningstillgångar	-	-	1 029	1 029
Uppskjuten skattefordran	-	-	395	395
Övriga finansiella anläggningstillgångar	0	-	744	744
Varulager	-	-	133	133
Kundfordringar	148	-	-	148
Derivatinstrument	-	16	-	16
Skattefordringar	14	-	-	14
Övriga fordringar	62	-	-	62
Fordringar till koncernbolag	487	-	-	487
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	-	-	9	9
Kassa och bank	64	-	-	64
Summa	775	16	2 310	3 101

	Moderbolaget 2007-06-30
Skulder	Skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Icke finansiella skulder	TOTALT
Checkräkningskredit	36	-	-	36
Banklån	1 045	-	-	1 045
Efterställda lån	144	-	-	144
Konvertibelt förlagslån	-	-	-	-
Uppskjuten skatteskuld	-	-	4	4
Avsättningar till pensioner	-	-	111	111
Avsättning till omstruktureringsreserv	-	-	0	0
Leverantörsskulder	42	-	-	42
Skuld till kreditinstitut	15	-	-	15
Skatteskulder	1	-	-	1
Derivatinstrument	-	15	-	15
Övriga skulder	13	-	-	13
Skulder till koncernbolag	296	-	-	296
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	118	-	-	118
Summa	1 710	15	115	1 840

	Moderbolaget 2006-12-31
Tillgångar	Låne- och kund- fordringar	Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Icke finansiella tillgångar	TOTALT
Materiella och Immateriella anläggningstillgångar	-	-	1 094	1 094
Uppskjuten skattefordran	-	-	365	365
Övriga finansiella anläggningstillgångar	1	-	2 000	2 001
Varulager	-	-	114	114
Kundfordringar	133	-	-	133
Derivatinstrument	-	17	-	17
Skattefordringar	9	-	-	9
Övriga fordringar	47	-	-	47
Fordringar till koncernbolag	1 195	-	-	1 195
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	-	-	13	13
Kassa och bank	54	-	-	54
Summa	1 439	17	3 586	5 042

	Moderbolaget 2006-12-31
Skulder	Skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Icke finansiella skulder	TOTALT
Checkräkningskredit	21	-	-	21
Banklån	435	-	-	435
Efterställda lån	1 879	-	-	1 879
Konvertibelt förlagslån	13	-	-	13
Uppskjuten skatteskuld	-	-	11	11
Avsättningar till pensioner	-	-	109	109
Avsättning till omstruktureringsreserv	-	-	3	3
Leverantörsskulder	48	-	-	48
Skuld till kreditinstitut	700	-	-	700
Skatteskulder	1	-	-	1
Derivatinstrument	-	14	-	14
Övriga skulder	7	-	-	7
Skulder till koncernbolag	313	-	-	313
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	113	-	-	113
Summa	3 530	14	123	3 667

Not 36 | Avsatt till pensioner

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

		Koncernen
MSEK	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
Förmånsbestämda
pensionsplaner	200	204	237

Förmånsbestämda pensionsplaner

Inom koncernen finns ett flertal förmånsbestämda pensionsplaner, där de anställda har rätt till ersättning efter avslutad anställning baserat på slutlön och tjänstgöringstid. De största planerna finns i Sverige, Tyskland, Belgien, Nederländerna och Storbritannien.

Pensionsförsäkring i Alecta

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i det oberoende försäkringsbolaget Alecta. Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, URA 42, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Duni har inte tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 2,1 MSEK (2007 06: 3,4 MSEK, 2006: 5,8 MSEK). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Per 2007-12-31 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 152 % (2007 06: 165 %, 2006: 143 %). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

	Förmånsbestämda pensionsplaner
MSEK	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
De belopp som redovisas i koncernens balansräkning har beräknats enligt följande:
Nuvärdet av fonderade förpliktelser	131	150	197
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	-83	-103	-123
Nuvärdet av ofonderade förpliktelser	173	169	178
Oredovisade aktuariella nettoförluster	-21	-12	-15
Nettoskuld i balansräkningen	200	204	237
De belopp som redovisas i koncernens resultaträkning är följande:
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år	-4	-3	-11
Räntekostnad	-6	-7	-15
Förväntad avkastning på
förvaltningstillgångar	2	3	6
Aktuariella nettovinster
som redovisas för året	0	0	1
	-8	-7	-19
Varav avvecklade verksamheter	-	-	-5
Kvarvarande verksamheter	-8	-7	-14
Totala pensionskostnader som redovisas i koncernens resultaträkning är följande:
Summa kostnader för
förmånsbestämda planer	-8	-7	-19
Summa kostnader för avgiftsbestämda planer	-10	-10	-21
Summa pensionskostnad	-18	-17	-40
Varav avvecklade verksamheter	-	-	-10
Kvarvarande verksamheter	-18	-17	-30

		Förmånsbestämda pensionsplaner
MSEK	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
Kostnaderna fördelas i koncernens resultaträkning på följande poster:
Rörelseresultatet	-4	-3	-10
Finansiella kostnader	-4	-4	-9
	-8	-7	-19
Varav kvarvarande verksamheter:
Rörelseresultat	-4	-3	-8
Finansiella kostnader	-4	-4	-6
	-8	-7	-14

	Förmånsbestämda pensionsplaner
MSEK	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
Förändringen i den förmånsbestämda förpliktelsen under året är följande:
Vid årets början	319	375	384
Avgår avvecklade verksamheter	-	-65	-
Kostnader för tjänstgöring under innevarande år	4	3	11
Räntekostnad	6	7	15
Aktuariella förluster(+)/vinster(-)	-2	0	-6
Valutakursdifferenser	-6	4	-8
Utbetalda ersättningar	-5	-5	-13
Regleringar	-12	-	-8
Vid årets slut	304	319	375
Förändringen i verkligt värde på förvaltningstillgångar under året är följande:
Vid årets början	-103	-123	-117
Avgår avvecklade verksamheter Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	- -2	26 -2	- -6
Aktuariella förluster(+)/vinster(-)	11	0	-1
Valutakursdifferenser	5	-2	4
Avgifter från arbetsgivaren	-8	-2	-10
Avgifter från anställda	0	0	-2
Utbetalda ersättningar	2	0	5
Regleringar	12	-	4
Vid årets slut	-83	-103	-123

Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångar uppgick till -9 MSEK (2007 06: 2 MSEK, 2006: 7 MSEK).

Förvaltningstillgångarna finns i huvudsak i Belgien, Holland och England. Fondering av förmånsbestämda pensionsplaner i Duni består huvudsakligen av försäkringskontrakt. Försäkringskontrakten ger en garanterad årlig avkastning med möjlighet till en av försäkringsbolaget årligen beslutad bonus. Det går inte att koppla Dunis försäkringar till att utgöra en del av en av försäkringsbolaget redovisad portfölj. Antagen avkastning på förvaltningstillgångar anges till den garanterade avkastningen plus den förväntade bonusen.

Avgifter till planen för ersättning efter avslutad anställning förväntas uppgå till 5,2 MSEK under 2008.

Viktiga aktuariella antaganden på balansdagen	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
Diskonteringsränta	3,8–5,1 %	3,8–5,1 %	3,8–5,2 %
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	4,0–7,5 %	4,0–5,4 %	4,0–5,4 %
Framtida årliga löneökningar	0–3,7 %	0–3,0 %	0–3,0 %
Framtida årliga pensionsökningar	0–2,75 %	0–2,3 %	0–2,3 %
Personalomsättning	0–3,0 %	0–3,0 %	0–3,0 %
Flerårsöversikt 2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31	2005-12-31

221	216	252	267
-83	-103	-123	-117
304	319	375	384

	Moderbolaget
MSEK	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
Avsättningar enligt Tryggandelagen
FPG/PRI-pensioner	111	111	109
Skuld i balansräkningen	111	111	109
De belopp som redovisas i moderbolagets resultaträkning är följande:
Intjänat under året	0	0	0
Räntekostnad	-2	-3	-5
Årets pensionskostnad	-2	-3	-5
Förändringen i den förmånsbestämda förpliktelsen under året är följande:
Vid årets början	111	109	138
Nettokostnad redovisad i resultaträkningen	2	3	5
Utbetalda ersättningar	-2	-1	-4
Regleringar	0	0	-30
Vid årets slut	111	111	109

Skulden i moderbolaget avser pensionsförpliktelse hos PRI.

Not 37 | Avsättning till omstruktureringsreserv

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
Ingående balans omstruktureringsreserv	6	21	50	0	3	23
Utnyttjade reserver	-2	-15	-33	0	-3	-20
Årets avsättningar	-	-	4	-	-	-
Utgående balans omstruktureringsreserv	4	6	21	0	0	3
Varav kort del	4	6	21	0	0	3
Varav lång del	0	0	0	0	0	0

För beskrivning av omstruktureringsreservens karaktär och beräknad tidpunkt för reglering, se Not 9.

Not 38 | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

		Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
Upplupna kostnader till personal	110	98	124	23	25	17
Upplupna räntekostnader	6	22	24	5	12	13
Upplupna kostnadsfakturor	43	42	72	19	17	20
Upplupna skulder till kunder	140	102	155	20	10	19
Övriga poster	69	88	70	18	54	44
Totala upplupna kostnader
och förutbetalda intäkter	368	352	445	85	118	113

Not 39 | Ställda säkerheter och Eventualförpliktelser

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
Ställda säkerheter
Fastighetsinteckningar	11	11	11	11	11	11
Företagsinteckningar	140	752	1 204	80	672	692
Nettotillgångar i dotterbolag	0	1 540	2 093	-	-	-
Aktier i dotterbolag	-	-	-	0	1 667	2 791
Övriga panter	0	207	555	0	207	555
Totala ställda säkerheter	151	2 510	3 863	91	2 557	4 049

MSEK		Koncernen			Moderbolaget
	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
Eventualförpliktelser
Garantier	8	9	18	16	39	86
FPG/PRI	3	3	3	3	3	3
Övrigt	-	-	-	-	-	-
Summa eventualförpliktelser	11	12	21	19	42	89

Av garantierna i moderbolaget är 15 MSEK (2007 06: 32 MSEK, 2006: 77 MSEK) ställda till förmån för koncernföretag. Garantierna i moderbolaget avser i huvudsak lokala tullverk samt hyresgaranti 11 MSEK (2007 06: 11 MSEK, 2006: 8 MSEK).

ovanstående typer av eventualförpliktelser.

Duni AB har även till Pensionsgaranti FPG/AMFK ställt företagsinteckningar som säkerhet om 80 MSEK (2007 06: 80 MSEK, 2006: 140 MSEK) med bästa inomläge.

Inga väsentliga skulder förväntas uppkomma till följd av någon av

Not 40 | Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2007-07-01 –2007-12-31	2007-01-01 –2007-06-30	2006-01-01 –2006-12-31	2007-07-01 –2007-12-31	2007-01-01 –2007-06-30	2006-01-01 –2006-12-31
Avskrivningar	46	61	167	62	59	117
Realisationsresultat avvecklade verksamheter	-15	-453	-98	-15	23	-
Realisationsresultat övrigt	-	-	-12	-	8	-61
Omstruktureringar	-2	-4	-27	-	-	-20
Avsättning till pensioner	0	3	-3	0	-3	-6
Värdeförändring derivat	-3	-2	-7	-1	2	-13
Övrigt	-1	-4	21	-6	-19	27
Summa	25	-399	41	40	70	44

Not 41 | Åtaganden

Operationella leasingavtal

Duni hyr ett antal kontor och lager samt personbilar i huvudsak till försäljningsorganisationen. Därutöver hyrs ett antal maskiner i produktionsverksamheten. Avtalen avser ej uppsägningsbara operationella leasingavtal. Leasingavtalen har olika villkor, indexklausuler och rätt till förlängning. Villkoren är marknadsmässiga vad avser såväl priser som avtalslängd.

Nominella värdet av framtida minimileasingavgifter, avseende icke uppsägningsbara leasingavtal fördelar sig enligt följande:

Samtliga belopp nedan avser kvarvarande verksamheter.

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
Förfaller till betalning inom ett år	74	73	67	21	19	16
Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år	181	202	195	50	49	51
Förfaller till betalning senare än fem år	114	128	141	31	31	42
Summa	369	403	403	102	99	109
Därav leasingkontrakt tecknade under året	19	31	28	2	5	12

Totala kostnader avseende operationella leasingavtal uppgår under året till 51 MSEK (2007 06: 49 MSEK, 2006: 122 MSEK) i koncernen samt 13 MSEK (2007 06: 11 MSEK, 2006: 21 MSEK) i moderbolaget.

Finansiella leasingavtal

Nominella värdet av framtida minimileasingavgifter, avseende icke uppsägningsbara leasingavtal fördelar sig enligt följande:

MSEK	Koncernen		Moderbolaget
	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31	2007-12-31	2007-06-30	2006-12-31
Förfaller till betalning inom ett år	-	-	-	-	-	-
Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år	-	-	0	-	-	-
Summa	0	0	0	0	0	0
Nuvärdet av framtida leasingavgifter	0	0	0	0	0	0

Not 42 | Rörelseförvärv

Under räkenskapsåret 2007-07-01 – 2007-12-31 respektive räkenskapsåret 2007-01-01 – 2007-06-30 samt 2006 har inga rörelseförvärv skett.

Not 43 | Transaktioner med närstående

Inköp och försäljning med närstående företag uppgick till 0 MSEK (2007 06: 40 MSEK, 2006: 158 MSEK). Med närstående företag avses här deSterkoncernen. Fordringar och skulder på deSter ingår i moderbolagets balansräkning som koncernmellanhavanden, för övrig information se Not 44 "Avvecklade verksamheter".

Från och med den 14 november 2007, då Duni AB listades på Stockholmsbörsen, har inte längre deSterkoncernen och Duni några närstående relationer.

Med närstående parter avses Duni Holding AB. Under perioden har transaktioner av finansiell karaktär genomförts. Duni AB har för Duni Holding AB:s räkning netto betalat 11 MSEK vilka vidarefakturerats till Duni Holding AB.

Utöver ovanstående information samt information i Not 13 om Ersättning till ledande befattningshavare och i Not 6 Inköp och försäljning mellan koncernbolag finns inga transaktioner med närstående bolag.

Not 44 | Avvecklade verksamheter

Duni Americas

(a) Beskrivning av omständigheter kring avyttringen

Den 31 augusti 2006 träffades avtal och avyttrades Dunis innehav i Duni Americas som omfattar bolagen Duni Corporation och Duni Supply Corporation. Duni ägde 100 % av aktierna i de båda bolagen. Köpeskillingen utgjorde marknadsvärde och uppgick till 290 MSEK. Med anledning av försäljningen av Duni Americas framställde köparen anspråk på cirka 10,5 MUSD mot Duni med anledning av att köparen upprättat tillträdesbokslut.

Duni begärde i december 2006 en fullständig genomgång av tillträdesbokslutet och underliggande verifikat. Ett skiljeförfarande inleddes därefter i enlighet med regleringen i överlåtelseavtalet. Duni bestred anspråket vad beloppet beträffar och avsatte ett belopp motsvarande vad Dunis ledning bedömer vara rimligt att Duni kan komma att utbetala i anledning av denna tvist.

I november 2007 kom Duni och köparen överens och ett skiljeförfarande kunde undvikas. Den slutliga köpeskillingen reglerades med 31 MSEK, inom ramen för den avsättning som fanns för tvisten. Kassaflödeseffekten var -29 MSEK som betalades ut från ett för avseendet spärrat konto. I samband med uppgörelsen reglerades avsättningen och 15 MSEK löstes upp som ytterligare reavinst på försäljningen av Duni Americas.

Från och med avyttringstidpunkten redovisas Dunis innehav i Duni Americas som avvecklad verksamhet, vilket innebär att Duni Americas nettoresultat presenteras på en rad i koncernens resultaträkning. Duni Americas utgjorde ett eget segment.

Ingen omklassificering har skett av tillgångar och skulder i balansräkningen per 2006-12-31 hänförliga till Duni Americas eftersom beslut och avyttring har skett under en och samma period.

(b) Nettokassaflöden från Duni Americas

	2006-01-01 –2006-12-31
Kassaflöde från löpande verksamheten	27
Kassaflöde från investeringsverksamheten	4
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-67
Summa kassaflöden	-36

Ovan kassaflöde avser den löpande verksamheten av Duni Americas och innehåller interna transaktioner mellan Duni Americas och Dunikoncernen. Finansieringsverksamheten i nettokassaflödet ovan är i sin helhet intern finansiering från Duni AB.

(c) Analys av resultatet från Duni Americas

Nedan följer en sammanställning över Duni Americas resultaträkningar:

	2007-07-01 –2007-12-31	2006-01-01 –2006-12-31
Intäkter	-	466
Rörelsens kostnader	-	-444
Övriga intäkter/kostnader – netto	-	1
Rörelseresultat	-	23
Finansiella poster – netto	-	-24
Resultat före skatt	-	-1
Inkomstskatt	-	-66
Årets resultat	-	-67
Realisationsresultat från avyttring av Duni Americas – rörelseresultat	15	98
Realisationsresultat från avyttring av Duni Americas – finansiellt resultat	-	12
Årets resultat från avvecklade verksamheter	15	43

Realisationsresultat - finansiellt resultat avser omräkningsdifferens hänförligt till avvecklad verksamhet.

deSter

(a) Beskrivning av omständigheter kring avyttringen

Per 2007-03-29 träffades avtal med ett av EQT ägt bolag och Dunis innehav i deSterkoncernen avyttrades. Köpeskillingen utgjorde marknadsvärde och uppgick till 1 254 MSEK. Från och med avyttringstidpunkten redovisas Dunis innehav i deSterkoncernen som avvecklad verksamhet, vilket innebär att deSterkoncernens nettoresultat presenteras på en rad i koncernens resultaträkning. deSterkoncernen utgjorde ett eget segment.

Ingen omklassificering har skett av tillgångar och skulder i balansräkningen per 2007-06-30 hänförliga till deSter eftersom beslut och avyttring har skett under en och samma period.

(b) Nettokassaflöden från deSter

	2007-01-01 –2007-06-30	2006-01-01 –2006-12-31
Kassaflöde från löpande verksamheten	11	22
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-13	-26
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	28	38
Summa kassaflöden	26	34

Ovan kassaflöde avser den löpande verksamheten av deSter och innehåller interna transaktioner mellan deSter och Dunikoncernen. Finansieringsverksamheten i nettokassaflödet ovan är i sin helhet intern finansiering från Duni AB.

(c) Analys av resultatet från deSter

Nedan följer en sammanställning över deSterkoncernens resultaträkningar.

	2007-01-01 –2007-06-30	2006-01-01 –2006-12-31
Intäkter	434	2 026
Rörelsens kostnader	-424	-1 923
Övriga intäkter/kostnader – netto	2	-22
Rörelseresultat	12	81
Finansiella poster – netto	-15	-25
Resultat före skatt	-3	56
Inkomstskatt	-11	-22
Årets resultat	-14	34
Realisationsresultat från avyttring av deSterkoncernen - rörelseresultat	453	-
Realisationsresultat från avyttring av deSterkoncernen - finansiellt resultat	18	-
Årets resultat från avvecklade verksamheter	457	34

Realisationsresultat - finansiellt resultat avser omräkningsdifferens hänförligt till avvecklad verksamhet.

(d) Analys av påverkan av koncernens likvida medel vid avyttringstillfället

Det totala värdet av avyttrade tillgångar, skulder, köpeskillingar och påverkan på koncernens likvida medel är enligt följande:

	2007-12-31 Duni Americas	2007-06-30 deSter koncernen	2006-12-31 Duni Americas
Goodwill	77	962	77
Materiella anläggningstillgångar	135	301	135
Finansiella anläggningstillgångar	1	55	1
Varulager	144	207	144
Övriga omsättningstillgångar	65	450	65
Långfristiga skulder	-156	-713	-156
Kortfristiga skulder	-74	-461	-74
Realisationsresultat	113	453	98
Total köpeskilling	305	1 254	290
Minskning av fordran avseende sålda dotterbolag	151	-	151
Likvida medel i de avyttrade företagen	0	-45	0
Totalt kassaflöde hänförligt till de avvecklade verksamheterna	456	1 209	441

Investeringar

Dunis nettoinvesteringar som helhet har för perioden uppgått till 83 MSEK (2007 06: 63 MSEK, 2006: 210 MSEK). Av nettoinvesteringarna avser 83 MSEK (2007 06: 49 MSEK, 2006: 130 MSEK) kvarvarande verksamheter. Investeringarna för de kvarvarande verksamheterna har främst avsett underhåll av maskinparken samt implementering av affärssystemet SAP.

Förändringar i rörelsekapital

Dunis nettoförändring av det operativa rörelsekapitalet, varulager/kundfordringar/leverantörsskulder, har under året uppgått till 167 MSEK (2007 06: -126 MSEK, 2006: -71 MSEK). Av förändringen avser 11 MSEK (2007 06: 35 MSEK, 2006: -26 MSEK) nettoförändring i varulager, 114 MSEK (2007 06: -76 MSEK, 2006: 8 MSEK) nettoförändring i kundfordringar och 42 MSEK (2007 06: -16 MSEK, 2006: -66 MSEK) nettoförändring i leverantörsskulder för kvarvarande verksamheter.

Not 45 | Händelser efter balansdagen

Inga väsentliga händelser har ägt rum efter balansdagen.

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Duni AB (publ) Org nr 556536-7488

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Duni AB (publ) för år 2007. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 35–93. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättande av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna

bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets och koncernens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Vår revisionsberättelse har avgivits den 25 mars 2008.

PricewaterhouseCoopers AB

Bo Hjalmarsson Auktoriserad revisor

Styrelse

Dunis styrelse består för närvarande av sju av bolagsstämman valda styrelseledamöter, inklusive styrelseordföranden samt två arbetstagarrepresentanter med en suppleant. Nuvarande styrelseledamöters namn, position och år för inval i styrelsen framgår nedan.

Valda av bolagsstämman

Peter Nilsson (1962) 1

Civilekonom

Ordförande sedan 2007, tidigare VD och koncernchef för Duni.

Styrelseordförande i CBR Fashion Holding GmbH. Styrelseledamot i New Wave Group AB, deSter Holding BV, JH Tidbecks AB samt Team Tråd & Galler Holding AB. Invald 2007 Aktier: 0

Harry Klagsbrun (1954) 2

Examen Journalisthögskolan, civilekonom, MBA Senior Partner, EQT Partners AB. Invald 2007 Aktier: 0

Gerold Linzbach (1956) 3

Doktor i kemiteknik VD i Symrise AG. Invald 2007 Aktier i Duni: 0 Oberoende av bolaget, bolagsledningen och Dunis större ägare.

Göran Lundqvist (1941) 4

Ekonomiexamen

Styrelseledamot i New Nordic Health AB, Siljan Wood Products AB, Varuverket AB och styrelseordförande i Vin och Sprithistoriska museet (stiftelse). Invald 2002 Aktier i Duni: 0 Oberoende av bolaget, bolagsledningen och Dunis större ägare.

Gun Nilsson (1955) 5

Civilekonom Verkställande direktör i Gambro Holding AB. Styrelseledamot i Husqvarna Aktiebolag och LFV. Tidigare vice VD och finanschef i Duni. Invald 2007 Aktier: 600

Pia Rudengren (1965) 6

Civilekonom Styrelseordförande i Q-Med AB, styrelseledamot i BioPhausia AB, Varyag Resources AB, Zodiak Television AB och WeMind Digital Psykologi AB. Invald 2007 Aktier: 1 200 Oberoende av bolaget, bolagsledningen och Dunis större ägare.

Sanna Suvanto-Harsaae (1966) 7

Civilekonom General manager för Skandinavien i Reckitt Benckiser Styrelseordförande i Sunset Boulevard AS. Styrelseledamot i Jetpak AB. Styrelseledamot i Symrise AG. Invald 2004 Aktier: 0 Oberoende av bolaget, bolagsledningen och Dunis större ägare.

Utsedda av de anställda

Per-Åke Halvordsson (1959) 8

Arbetstagarrepresentant för Unionen. Anställd som produktionsledare på Rexcell Tissue & Airlaid AB. Suppleant för arbetstagarrepresentanterna i styrelsen i Rexcell Tissue & Airlaid AB. Invald 2005 Aktier: 0

Göran Andréasson (1947) 9

Arbetstagarrepresentant för SPIAF (Svenska Pappersindustriarbetarförbundet). Anställd som maskinmekaniker och arbetsmiljöansvarig i på Rexcell Tissue & Airlaid AB. Arbetstagarrepresentant i styrelsen i Rexcell Tissue & Airlaid AB. Styrelseledamot i Bengtforshus AB och Majberget Utveckling AB. Styrelsesuppleant i Bengtsfors Energi Handel AB, Bengtsfors Energi Nät AB och Bengtsfors Teknik AB. Invald 2001 Aktier: 0

Revisorer

PricewaterhouseCoopers AB

Huvudansvarig: Bo Hjalmarsson, Auktoriserad revisor Aktier: 0

Koncernledning

Ledande befattningshavare

• Fredrik von Oelreich (1961) Verkställande direktör Civilekonom Engagerad sedan 2005 Aktier: 198 482 1
• Johan L. Malmqvist (1975) Finansdirektör Civilekonom Anställd sedan 1998 Aktier: 66 054 2
• Mats Lindroth (1960) Affärsutvecklingsdirektör Civilekonom Anställd sedan 1987 Aktier: 22 018 3
• Øyvind Førland ( 1962) Marknadsdirektör Civilekonom Anställd sedan 1987 Aktier: 22 018 4

• Lars-Erik Ewertz (1954) Varuförsörjnings- och IT-direktör Civilingenjör Anställd sedan 2003 Aktier: 11 009 5

• Leendert Amersfoort (1958) Försäljningsdirektör för Professional Nordic, West och South Examen i marknadsföring och företagsekonomi Anställd sedan 1995 Aktier: 22 018

• Manfred Meuser (1948) Försäljningsdirektör för Professional Central & East Utbildning i industriell ekonomi Anställd sedan 1971 Aktier: 22 018 7
• Ketil Årdal (1970) Försäljningsdirektör för Retail Diplomerad ekonom Anställd sedan 2005 Aktier: 23 818 8

6

• Dr Ulfert Rott (1960) Konverterings- och logistikdirektör Doktor i maskinteknik och civilekonom Anställd sedan 2004 Aktier: 22 018 9
• Patrik Söderstjerna (1964) Verkställande direktör i Rexcell Tissue & Airlaid AB Civilingenjör Anställd sedan 2007 Aktier: 22 018 10

Treårsöversikt Resultaträkningar

MSEK	2007-01-01 –2007-12-31	2006-01-01 –2006-12-31	2005-01-01 –2005-12-31
Intäkter	3 985	3 762	3 656
Kostnad för sålda varor	-2 948	-2 812	-2 829
Bruttoresultat	1 037	950	827
Försäljningskostnader	-446	-459	-510
Administrationskostnader	-208	-219	-185
Forsknings-och utvecklingskostnader	-13	-6	-
Övriga rörelseintäkter	57	44	20
Övriga rörelsekostnader	-33	-33	-33
Rörelseresultat	394	277	119
Finansiella intäkter	37	59	47
Finansiella kostnader	-235	-335	-300
Finansiella poster netto	-198	-276	-253
Resultat efter finansiella poster	196	1	-134
Inkomstskatt	-97	-12	-3
Periodens resultat kvarvarande verksamheter	99	-11	-137
Periodens resultat från avvecklade verksamheter	472	77	70
Periodens resultat	571	66	-67

Balansräkningar i sammandrag

MSEK	2007-12-31	2006-12-311)	2005-12-311)
TILLGÅNGAR
Goodwill	1 199	2 145	2 248
Övriga immateriella anläggningstillgångar	29	15	11
Materiella anläggningstillgångar	433	692	849
Finansiella anläggningstillgångar	398	496	526
Summa anläggningstillgångar	2 059	3 348	3 634
Varulager	500	639	801
Kundfordringar	546	900	995
Övriga fodringar	207	233	187
Likvida medel	202	193	152
Summa omsättningstillgångar	1 455	1 965	2 135
SUMMA TILLGÅNGAR	3 514	5 313	5 769
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	1 416	838	816
Långfristiga finansiella skulder	1 092	2 349	2 922
Övriga långfristiga skulder	219	305	346
Summa långfristiga skulder	1 311	2 654	3 268
Leverantörsskulder	305	472	616
Kortfristiga finansiella skulder	0	700	341
Övriga kortfristiga skulder	482	649	728
Summa kortfristiga skulder	787	1 821	1 685
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	3 514	5 313	5 769

Nyckeltal i sammandrag

MSEK	2007-01-01 –2007-12-31	2006-01-01 –2006-12-31	2005-01-01 –2005-12-31
Nettoomsättning, MSEK	3 985	3 762	3 656
Bruttoresultat, MSEK	1 037	950	827
EBIT, MSEK	394	277	119
EBITDA, MSEK	484	360	202
Antal anställda	2 001	1 999	2 112
Bruttomarginal, %	26 %	25 %	23 %
EBIT marginal, %	9,9 %	7,4 %	3,3 %
EBITDA marginal, %	12,1 %	9,6 %	5,5 %

1) Balansräkningen per december 2006 och 2005 inkluderar den avvecklade verksamheten, deSter, som såldes i mars 2007. Balansräkningen per december 2005 inkluderar den avvecklade verksamheten Duni Americas, som såldes i augusti 2006.

Nyckeltalsdefinitioner

Antal anställda

Antalet anställda vid periodens slut.

Avkastning på eget kapital

Periodens resultat som procentandel av eget kapital.

Avkastning på sysselsatt kapital

Rörelseresultat som andel av sysselsatt kapital.

Bruttomarginal

Bruttoresultat som procentandel av försäljning.

EBIT

Rörelseresultat.

EBIT marginal

EBIT som procentandel av försäljning.

EBITA

Rörelseresultat justerat för avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar samt nedskrivning av goodwill.

EBITA marginal

EBITA som procentandel av försäljning.

EBITDA

Rörelseresultat justerat för totala av- och nedskrivningar.

EBITDA marginal

EBITDA som procentandel av försäljning.

Kostnad för sålda varor

Kostnad för sålda varor, inklusive produktion och logistikkostnader.

P/E tal

Aktuell aktiekurs i förhållande till vinst per aktie.

Skuldsättningsgrad

Nettoskuld i förhållande till totalt kapital där nettoskulden är den totala upplåningen med avdrag för likvida medel och det totala kapitalet är eget kapital samt nettoskulden.

Sysselsatt kapital

Icke ränterbärande anläggningstillgångar och omsättningstillgångar med avdrag för icke ränterbärande skulder.

Valutajusterad

Siffor som justerats för effekter av valutakursdifferenser. 2007 års siffror beräknade med 2006 års valutakurser.

Vinst per aktie

Resultatet för perioden delat med det genomsnittliga antalet aktier.

Ordlista

Airlaid

Ett material, känt för sin vätskefördelning, absorptionsförmåga och mjukhet. Processen bygger på att man använder luft för att fördela fibrerna i materialet istället för vatten som i traditionell tissue-produktion. Airlaid används för dukar, tabletter, servetter samt som insatsvara för olika typer av intimhygienprodukter.

BRC

BRC är ett ledningssystem för hygien och livsmedelssäkerhet. Enheterna i Bramsche och Poznan är BRC-certifierade.

CAGR

Årlig tillväxt.

Cash-and-carries

Storköp där företagskunder själva hämtar sina varor.

Concession catering

Att driva restaurang eller café på uppdrag av annan organisation på ett bestämt försäljningsområde.

Contract catering

Att driva restaurang, café, catering på uppdrag av annan organisation.

Dunicel®

Dunicel är ett unikt material som faller som tyg. Tack vare en speciell patenterad produktionsmetod blir känslan helt annorlunda än vanliga pappersdukar.

DuniForm®

DuniForm är ett system för matdistribution och omfattar allt från förpackningsmaskiner till varmhållningsväskor.

Duniletto

Duniletto är en exklusiv servett med vikning för bestick. Dunilin®

Dunilin känns och bryts som linne och används till de lyxigaste servetterna. Ett unikt material med en vävliknande yta som påminner om linne, men är baserat på pappersfibrer. Dunilin kombinerar styrka med en hög uppsugningsförmåga och är perfekt för servettvikning.

Dunisilk®

Dunisilk är ett avtorkbart material och kan även användas utomhus. Finns som snibbduk och vanlig duk.

Elegance

Duni Elegance är en tygliknande exklusiv servett framtagen med en ny patenterad produktionsprocess. Den väger dubbelt så mycket som en pappersservett av hög kvalitet, har en tilltalande struktur, linneliknande prägling och hög absorptionsförmåga.

Fokusgrupper

En undersökningsmetod där frågor om en produkt eller idé ställs till en grupp personer. Gruppen leds av en moderator och metoden är ett verktyg för att få feedback om t ex nya produkter före lansering.

ISO 14001

ISO 14001 är den enda internationella standarden för miljöledningssystem och har också valts som standard inom Duni. Enheterna i Bramsche, Dals Långed och Skåpafors är ISO 14001-certifierade.

ISO 9001

ISO 9001 är en internationell standard för kvalitetsledning. Enheterna i Bramsche, Poznan, Dals Långed och Skåpafors är ISO 9001-certifierade.

Key account management

Nyckelkundsbearbetning. Säkerställer långsiktig och lönsam relation med de viktigaste kunderna.

Konvertering

Den tillverkningsfas där tissue och airlaid i stora rullar beskärs, trycks, präglas och viks till färdiga servetter och dukar.

Life cycle management

Nya och befintliga produkter utvärderas utifrån kriterier för lagerhållning, omsättning och lönsamhet.

Merchandising

Duni hjälper butiksägaren med att fylla på hyllorna, bygga montrar samt ta hand om säljkampanjer och erbjudanden.

Mood candle

Värmeljushållare som skapar stämning. En LED-lampa gör att ljushållaren skiftar färg.

Private label

Produkter märkta med kundens eget varumärke.

Professional

Ett av Dunis tre affärsområden - försäljning till hotell, restauranger, cateringföretag och grossister.

REACH

REACH är en förkortning av Registration Evaluation Authorization and restriction of Chemicals. Det är en ny kemikalielagstiftning inom hela Europeiska unionen (EESländerna) som trädde i kraft 1 juni 2007.

Retail

Ett av Dunis tre affärsområden - försäljning till främst detaljhandeln.

Sacchetto

Bestickficka av papper med plats för servett.

Take-away

Förpackningar för hämtmat och delikatesser.

Tête-à-tête

Dukrulle, 40 cm bred, med perforering. Kan användas som vepa, tablett eller placeras tvärs över bordet.

Tissue

Ett av Dunis tre affärsområden producerar mjukpapper. Materialet tissue används för dukar, tabletter, servetter. Olika kvaliteter tas fram genom att kombinera ett till fyra lager tissue.

Kalendarium

Årsstämma den 7 maj 2008

Årsstämma hålls på Palladium, Södergatan 15, Malmö, onsdagen den 7 maj 2008 klockan 15.00. Inregistrering från klockan 14.15.

Anmälan

Aktieägare som önskar deltaga ska dels vara införd i den av VPC AB förda aktieboken senast den 30 april 2008, dels anmäla sig senast samma dag till något av följande alternativ: » per telefon +46 40 10 62 00

• » per post till Duni AB, Bolagsstämma, Box 237, 201 22 Malmö
• » per e-post bolagsstamma@duni.com
• » per fax +46 40 396630

Vid anmälan skall aktieägare uppge:

• » namn
• » personnummer/organisationsnummer
• » adress och telefonnummer
• » antal aktier

Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier ska, för att ha rösträtt på årsstämman, av den bank eller fondhandlare som förvaltar aktierna begära tillfällig ägarregistrering ett par bankdagar före den 30 april 2008.

Utdelning

Styrelsen föreslår en utdelning om 1,80 SEK per aktie eller 85 MSEK. Avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås till den 12 maj 2008. Beslutar stämman enligt förslaget beräknas utdelningen utbetalas den 15 maj.

Duni ABs nomineringskommitté

Dunis nomineringskommitté har följande sammansättning: Peter Nilsson, Styrelsens ordförande Harry Klagsbrun, EQT Partners Rune Andersson, Mellby Gård AB Anders Oscarsson, SEB Fonder Nomineringskommittén har till uppgift att till årsstämman lämna förslag till val av styrelse, revisorer och revisorssuppleanter och arvoden till dessa.

Fullständig information avseende årsstämman återfinns på bolagets hemsida www.duni.com

Tidplan för ekonomisk information:

Publiceringstillfällen

Delårsrapport, januari–mars 2008	29 april 2008
Delårsrapport, januari–juni 2008	30 juli 2008
Delårsrapport, januari–september 2008	29 oktober 2008

Boksluts- och delårsrapporter publiceras på svenska och engelska och kan laddas hem från Dunis hemsida www.duni.com Rapporterna kan också beställas från Duni AB; se address på nästa sida.

Årsredovisningen produceras på svenska och engelska. Vid eventuella skillnader i versionerna hänvisas till den svenska texten.

Detta är Duni Adresser

Huvudkontor

Duni AB Box 237 201 22 MALMÖ Besöksadress: Ubåtshallen, Östra Varvsgatan 9A Tel +46 40 106200 Fax +46 40 396630

E-post allmänna frågor: info@duni.com

För adresser till Dunis dotterbolag och distributörer; vänligen se www.duni.com

Kontakt Investor Relations: Johan Malmqvist, Finansdirektör, johan.malmqvist@duni.com

Kontakt press, marknad och kommunikation: Fredrik Wahrolén, Marknads- och kommunikationschef, fredrik.wahrolen@duni.com

Duni AB (publ) Årsredovisning 2007 Org nr 556536-7488 Innehållet i denna årsredovisning får inte helt eller delvis kopieras eller lagras på maskinläsbart medium utan tillstånd från Duni AB (publ).

Produktion, text och layout: Comir AB Tryck: Trosa Tryckeri, 2008

«Duni ska bidra till ökad stämning och göra livet enklare vid varje måltidstillfälle genom att erbjuda inspirerande och innovativa produkter och koncept.»