DORO

Annual Report • Apr 12, 2016

AGE WANTS TO LIVE LIFE

INNEHÅLL

Doro i korthet	3
Året i korthet	5
VD har ordet	6
Strategi	8
Marknad	11
Doro-aktien	12
En hållbar verksamhet	14
Case: Doro Care	16
Förvaltningsberättelse	17
Bolagstyrning	22
Styrelse	25
Ledning	26
Finansiella rapporter	27
Noter och redovisningsprinciper	36

Den formella årsredovisningen omfattar sidorna 17–53.

AFFÄRSIDÉ

Vi utvecklar telekomprodukter och tjänster som hjälper seniorer att leva ett aktivt och innehållsrikt liv, att lättare göra det de vill göra likaväl som sådant de trott att de aldrig skulle göra.

VISION

Vi vill göra åldrandet till ett självständigt, stärkande och innehållsrikt livsskede. Seniorer ska kunna ta för sig av livet och göra det de vill.

årlig tillväxt de senaste fem åren

DORO I KORTHET

Doro är marknadsledande inom telekomlösningar för seniorer. Bolaget erbjuder lättanvända telekomoch trygghetslösningar, särskilt anpassade för den växande gruppen äldre i samhället.

Doro är marknadsledande i Europa inom mobila lösningar för seniorer. Vi strävar efter att förstå och tillmötesgå seniorers behov och önskemål utifrån målsättningen att skapa nöjda och lojala slutanvändare. Doros produkter är mycket uppskattade av användarna och hela 82 procent kan tänka sig att rekommendera våra produkter till vänner och anhöriga.

STOR OCH VÄXANDE MARKNAD

I dagsläget finns det globalt över 550 miljoner människor som är 65 år eller äldre, och demografisk statistik visar att gruppen kommer att fortsätta växa snabbt under kommande år. Gruppen väntas omfatta över 700 miljoner människor år 2020, och de flesta kommer förr eller senare att behöva hjälp med att följa med i den tekniska utvecklingen och utforska nya tjänster som gör livet enklare.

GLOBALT DISTRIBUTIONSNÄTVERK

Doros produkter säljs i mer än 40 länder på fem kontinenter. Försäljningen sker genom ett omfattande nätverk av ledande teleoperatörer, specialister och återförsäljare med starka distributionskanaler gentemot slutanvändarna. Doros distributionsnätverk och förmågan att effektivt upprätta nya distributionskanaler är avgörande konkurrensfördelar.

LÖSNINGAR FÖR ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV

Doro erbjuder mervärdesskapande konsumentlösningar för seniorer i form av lättanvända telefoner med funktioner som förenklar vardagen. Doro erbjuder även tjänster som förbättrar livskvaliteten för äldre och deras närstående. Doros heltäckande erbjudande sträcker sig från telefoner och smarta enheter till mjukvara och supporttjänster med ett tydligt fokus på lättanvända produkter.

1838

Totala intäkter, Mkr 2015

KONTINUERLIG UTVECKLING

Doro har omfattande och gedigen kunskap om målgruppen och bedriver egen produktutveckling i Paris, Lund och Hongkong. Förvärvet av Caretech AB under 2015 har tillfört ytterligare kompetens inom utveckling av digitala trygghetslarm.

Historisk tillväxt

Doro har de senaste fem åren uppnått en årlig tillväxt på 25 procent.

Totala intäkter, Mkr

DORO ÄR MARKNADSLEDANDE I EUROPA INOM MOBILA LÖSNINGAR FÖR SENIORER OCH ERBJUDER LÖSNINGAR FÖR DEN VÄXANDE GRUPPEN ÄLDRE I SAMHÄLLET

ÅRET I KORTHET

Doro utvecklades mycket starkt 2015. Nettoförsäljningen ökade med 44 procent och rörelseresultatet ökade med 19 procent.

Försäljningstillväxten förstärkte Doros redan starka marknadsställning inom lättanvända mobiltelefoner och digitala trygghetslösningar för äldre. Doros marknadsandel inom mobiltelefoner för seniorer i England, Frankrike och Tyskland ökade. Bolaget förstärkte även sin position väsentligt på relativt nya marknader som Italien, Spanien och Baltikum. I oktober lanserade Doro sin första 4G-smartphone i Europa. Produkten mottogs väl av såväl operatörer som användare. Integrationen av Caretech, en av Europas ledande leverantörer av digitala trygghetslösningar och tjänster för äldre, genomfördes enligt plan. Caretech namnändrades till Doro Care i början av 2016.

44 försäljningstillväxt %

Q1

• Totala intäkter och orderingången ökade med 46,0 procent respektive 77,9 procent. Resultatet påverkades av omfattande valutakursförluster.
• Caretech konsoliderades i februari.

Q2

• Totala intäkter och orderingången ökade med 55,3 procent respektive 31,4 procent. Rörelsemarginalen var 6,9 procent.
• Caretech tecknade ett antal nya kontrakt med svenska kommuner.

Q3

• Totala intäkter och orderingången ökade med 34,5 procent respektive 33,7 procent. Rörelsemarginalen var 6,7 procent.

Q4

• Totala intäkter och orderingången ökade med 43,1 procent respektive 43,8 procent. Rörelsemarginalen var 9,4 procent.
• Kommersiell lansering av Doros första 4G-smartphone.

Finansiella mål och måluppfyllelse

	Finansiella mål	Mål uppfyllelse 2015
Årlig tillväxt, %	20	44,0
Långsiktig rörelsemarginal, %	10	5,2
Maximal skuldsättningsgrad (räntebärande skulder/eget kapital)	1,0	0,40
Utdelning, andel av nettovinst, %	33	0

Nyckeltal

	2014	2015
Totala intäkter, Mkr	1 276	1 838
Bruttomarginal, %	41,0	37,2
Rörelseresultat (EBIT), Mkr	79,7	95,2
Rörelsemarginal (EBIT), %	6,2	5,2
Kassaflöde från löpande verksamheten, Mkr	22,5	85,7
Resultat per aktie efter skatt, kr	2,76	2,78
Utdelning per aktie, kr1)	0	0
Antal anställda	172	358

1) Se information om förslag till vinstdisposition sid 20.

VD HAR ORDET

Vi fortsatte under året att stärka tillväxtplattformen och öka lönsamheten både inom produkter och inom tjänster.

Det är mycket glädjande att konstatera att Doros starka tillväxt fortsatte under 2015 med en försäljningstillväxt på 44 procent. Detta inkluderar förvärvet av Caretech som konsoliderades 1 februari 2015, men även borträknat denna affär ökade försäljningen med 30 procent. Detta stärker vår position som den marknadsledande aktören inom lättanvända mobiltelefoner och digitala trygghetslösningar för seniorer.

Förklaringarna till vår starka tillväxt är flera. Vi har gjort stora framsteg inom produktförsäljningen i de flesta regionerna, och tecknade nya avtal med flera stora telekomoperatörer. Tillväxten drevs också av nya smartphones samt lanseringen av Doros första 4G-mobil under fjärde kvartalet. Konkurrensen avtog också inom featurephonesegmentet, eftersom några ledande mobilleverantörer skiftade fokus mot smartphones. Vi på Doro är dock fortsatt övertygade om att efterfrågan på featurephones kommer att vara stark inom seniorsegmentet i många år framöver.

Doro växte starkt på nya geografiska marknader, framförallt i Italien och Spanien. Även den nordiska verksamheten expanderade i Baltikum. Vi förväntar oss ökande försäljning i USA och Kanada efter lanseringen av våra första smartphones på dessa marknader i början av 2016.

Caretech, som namnändrats till Doro Care (se sid 16), utvecklades också planenligt. Digitaliseringen av den svenska marknaden, där vårt erbjudande är mycket väl positionerat, har fortsatt på bred front. Synergieffekterna började synas under året, och kommer att öka allteftersom Doro Care drar nytta av Doros internationella marknadsnärvaro. Caretech, som tidigare fokuserat uteslutande på B2B-lösningar, tog det första steget in på konsumentmarknaden i och med lanseringen av personliga trygghetslarm i England i samarbete med BT och Lloyds Pharmacy.

Rörelseresultatet ökade också, även

om det inte skedde i samma takt som försäljningen. Detta berodde främst på negativa valutakurseffekter under första kvartalet till följd av otillräckliga valutasäkringar. Rörelseresultatet förbättrades tack vare att vi framgångsrikt kunde kompensera oss för den starkare dollarn i prissättningen samt att övriga kostnader sjönk i förhållande till intäkterna och fallande teknologikostnader. Det var mycket glädjande att vi fortsatte att stärka tillväxtplattformen och öka lönsamheten under 2015, både inom produkter genom smartphone-plattformen men även inom tjänster. Vi har ökat investeringarna väsentligt för utvecklingen av nya produkter under de senaste åren. Investeringarna kommer nu att stabiliseras, vilket skapar förutsättningar för ökad lönsamhet.

Vi kommer också att utveckla Doro Care, både genom ett breddat erbjudande och en internationell expansion, vilket underlättas av Doros väletablerade nätverk. Doro förvärvade Trygghetssentralen, det största privata trygghetslarmcentret i Norge, i februari 2016.

Avsikten är att utveckla ett erbjudande riktat mot konsumentmarknaden. Ett utökat tjänsteerbjudande ökar andelen

återkommande intäkter. Jag är övertygad om att Doros tillväxt inom tjänsteerbjudandet kan bli lika stark som för våra produkter, även om det kan ta lite tid att nå dit.

Flera år av stark tillväxt sätter oundvikligen lite press på organisationen, och under 2016 kommer vi att förstärka organisationen inom ett antal områden som förberedelse för vår fortsatta expansion.

Jag vill tacka alla Doros anställda för det värdefulla bidrag de ger till verksamheten. Medarbetarnas kompetens och engagemang är oerhört viktiga för vår fortsatta utveckling. De resultat vi uppnått under 2015 stärker Doros portfölj och marknadsposition ytterligare, och jag är övertygad om att vi nu har en stabil grund för fortsatt tillväxt och ökad lönsamhet under 2016 och i fortsättningen.

Jérôme Arnaud, VD och koncernchef

Doros starka tillväxt fortsatte under 2015 med en försäljningstillväxt på 44 procent. Detta inkluderar förvärvet av Caretech. " "

JÉRÔME ARNAUD, VD OCH KONCERNCHEF

STRATEGI

Förbättrad livskvalitet genom användning av teknologi. Doro använder en tredelad strategi för att nå sitt mål.

ÖVERBRYGGA TEKNOLOGIGAPET

Doro utvecklar säkra och lättanvända produkter och tjänster för seniorer. Allt fler använder mobiltelefoner och internet för att kommunicera, vilket har gett upphov till ett teknologigap mellan många seniorer och resten av befolkningen.

Målsättningen med Doros produkter och tjänster är att minska teknologigapet genom att erbjuda mervärdesskapande, lättanvända och säkra lösningar. Detta underlättar för seniorer att kommunicera med släkt och vänner, så att de kan fortsätta att leva ett aktivt och innehållsrikt liv trots begränsningarna som kan uppstå i samband med åldrandet.

Doro har omfattande branschkunskaper och följer noga utvecklingen för att hålla jämna steg med nya trender och lösningar på marknaden. Doro kan därmed kontinuerligt utveckla innovativa lösningar.

ÖKAT TJÄNSTEUTBUD

Även om Doro historiskt sett har fokuserat på hårdvaran, så ökar nu tjänsteinslaget som en del av ett bredare strategiskt initiativ. Ett större tjänsteutbud skapar återkommande intäkter och stabiliserar kassaflöden. Ett erbjudande som integrerar produkter och tjänster förstärker även Doros konkurrenskraft och tydliggör skillnaderna mellan produkterna, samtidigt som det ökar varumärkeslojaliteten och motverkar prispress.

Förvärvet av Caretech 2015 var ett viktigt steg i Doros strategi. Caretech erbjuder en komplett trygghetstjänst och vänder sig till kundsegment som exempelvis kommuner (se sid 16). Genom att kombinera Caretechs utbud med Doros mobiltelefoner ökar kundnyttan samtidigt som kundvärdet förstärks.

INSIKTER OM SLUTANVÄNDARNA

Doros kompetens grundar sig i djupgående insikter om seniorers kommunikationsmönster och specifika behov. Den här kunskapen gör det möjligt för Doro att utveckla och stärka produktportföljen utifrån användarnas behov och dessutom förbättra användarupplevelsen.

Doro genomför regelbundet omfattande marknadsundersökningar för att öka insikterna om målgruppens beteendemönster. 2014 omfattade undersökningen 1 600 användare som var 60 år eller äldre och som övervägde att köpa en telefon inom de närmaste tolv månaderna.

Ett antal slutanvändare har gett sitt samtycke till att Doro kartlägger deras telefonvanor i undersökningssyfte. Doro följer och analyserar hur mycket tid slutanvändarna lägger på telefonsamtal och surfande, vilka appar som laddas ned, och så vidare. Självklart anonymiseras uppgifterna. Andra informationskällor om kundernas beteenden utgörs av Doros butik i Paris samt webbutiken som lanserades under 2015.

FINANSIELLA MÅL

Utdelning, andel av nettovinst

Maximal skuldsättningsgrad (räntebärande skulder/eget kapital)

årlig tillväxt

långsiktig rörelsemarginal 0%

DOROS KOMPETENS GRUNDAS PÅ DJUPGÅENDE INSIKTER OM SENIORERS KOMMUNIKATIONS-MÖNSTER OCH SPECIFIKA BEHOV

DEMOGRAFISKA TRENDER DRIVER PÅ SIKT DEN VÄXANDE EFTERFRÅGAN PÅ DOROS PRODUKTER OCH TJÄNSTER. ÅLDERSSTRUK-TUREN FÖRÄNDRAS SNABBT, SPECIELLT I OECD-LÄNDERNA, OCH SENIORERNA ÄR IDAG DEN SNABBAST VÄXANDE ÅLDERSGRUPPEN

MARKNAD Doro är marknadsledande inom seniorsegmentet på marknaden för mobiltelefoner. Produktutveckling och marknadsföring baseras på djupgående insikter om seniorers kommunikationsbehov.

MARKNADEN FÖR SENIORTELEFONER

Doro riktar sig till seniorsegmentet på mobiltelefonmarknaden och erbjuder lättanvända och pålitliga telekomprodukter och -tjänster. I takt med att antalet seniorer växer, så ökar även antalet personer som behöver specialanpassade produkter och lösningar, eftersom många känner att marknaden inte tillgodoser deras behov. Doro erbjuder telefoner med stora knappar, tydligt ljud, lättlästa skärmar och flera funktioner som förenklar användarens vardag och ökar tryggheten.

DEMOGRAFISKA TRENDER DRIVER EFTERFRÅGAN

Demografiska trender driver på sikt på den växande efterfrågan på Doros produkter och tjänster. Åldersstrukturen förändras snabbt, speciellt i

OECD-länderna, och seniorerna är idag den snabbast växande åldersgruppen. Seniorer som grupp kommer att fortsätta att växa under de närmaste årtiondena, både som en andel av befolkningen totalt och i absoluta termer. Mellan 2010 och 2050 kommer den äldre befolkningsgruppen inom EU att öka med 58 miljoner, eller 77 procent, enligt en prognos från EU-kommissionen.

FEATUREPHONES FORTSATT VIKTIGA

Precis som på mobilmarknaden överlag, så övergår seniorer nu från featurephones till smartphones. Featurephones utgör dock fortfarande ett mycket viktigt inslag i seniorsegmentet, eftersom många tycker att de är bekvämare att använda. Doro förväntar sig en stabil försäljningsutveckling inom featurephones till seniorer under kommande år och

fortsätter att utveckla produktutbudet inom båda typer av mobiltelefoner. Doro lanserade sin första 4G-smartphone i Europa under det fjärde kvartalet, samt i USA under första kvartalet 2016.

TYDLIG MARKNADSLEDARE

Doro är marknadsledaren inom seniorsegmentet på marknaden för mobiltelefoner, med närvaro i över 40 länder. Doros position är starkast i de nordiska länderna. Under senare år har försäljningen utanför Norden ökat avsevärt, speciellt i Frankrike, Tyskland och England. Under 2015 ökade Doro även marknadsandelen på flera marknader inklusive Spanien, Italien och Baltikum. Utanför Norden förväntas betydande tillväxtpotential på befintliga geografiska marknader.

OMFATTANDE MARKNADSUNDERSÖKNINGAR

Seniorer är inte en homogen grupp. Doro gör kontinuerligt marknadsundersökningar som ger djupgående insikter om konsumentgruppen 65 år eller äldre. Doros segmenteringsmodell genererar detaljerad information om seniorers behov, önskemål och intressen. Modellen bekräftar att den allmänna livsinställningen och synen på teknologi är viktigare än biologisk ålder i fråga om seniorers behov av telekomprodukter och -tjänster. Modellen består av sex tydligt definierade segment, där fyra utgör kärnsegment.

Modellen gör att Doro kan utveckla ett balanserat produkterbjudande och fokusera utvecklingen på de mest relevanta segmenten, samtidigt som hänsyn tas till geografiska variationer.

DORO-AKTIEN Doro-aktien är sedan 1993 noterad på Nasdaq OMX Stockholm, nordiska Small Cap-listan. Doro har en diversifierad ägarstruktur och god likviditet.

KURSUTVECKLING OCH BÖRSVÄRDE

Under året steg värdet på Doro-aktien med 59,8 procent jämfört med OMX Stockholm PI-index, som steg med 6,5 procent.

Den högsta kurs som betalades för aktien under året var 62 kr och den lägsta var 37,50kr. Den 30 december 2015 var stängningskursen för Doro-aktien 62 kr, vilket innebar ett börsvärde på 1440 Mkr (823).

Handeln på Nasdaq OMX Stockholm svarade för över 97 procent av handeln i Doro-aktien under 2015. Totalt omsattes cirka 20,9 miljoner aktier under året med en genomsnittlig dagsomsättning om 83 300 aktier.

AKTIEKAPITAL

Vid bolagsstämman i april 2015 beslutades i enlighet med styrelsens förslag att erhålla bemyndigande om att fram till nästa bolagsstämma fatta beslut om nyemission av aktier upp till sammanlagt antal aktier som vid dagen för bolagsstämman motsvarar 10procent av utestående aktier. Vid samma bolagsstämma beslutades, i enlighet med styrelsens

förslag och efter votering, om bemyndigande om förvärv av egna aktier.

Den 1 januari 2015 uppgick aktiekapitalet till 21 204483 kr (20806 174) och antalet utestående aktier var 21 204483 (20806 174) med ett kvotvärde på 1,00kr. Under 2015 ökade bolagets aktiekapital med 2033 772 kr, motsvarande 2033 772 aktier med ett kvotvärde på 1,00kr. Vid utgången av 2015 uppgick aktiekapitalet till 23 238 255 kr (21 204483) och antalet utestående aktier var 23 238 255 (21 204483) med ett kvotvärde på 1,00 kr.

OPTIONSPROGRAM FÖR ANSTÄLLDA

Vid den extra bolagsstämman 21 augusti 2014 beslutades om riktad emission av teckningsoptioner till ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom Doro-koncernen. Varje teckningsoption ger innehavaren rätt att köpa en aktie till ett förutbestämt pris om 42,00kr under tidsperioden 22 maj 2017 till och med 21 juni 2017. Optionspriset på 1,26 kr beräknades enligt den så kallade Black & Scholes-modellen, beaktat av estimerad utdelning och använd

aktiekurs om 31,10kr, volatilitet 30procent, riskfri ränta 0,31 procent och löptid om 2,78 år (12 sep 2014 till 21 jun 2017). VD tecknade 200000 optioner och övrig koncernledning tecknade 325000 optioner. Övriga ledande befattningshavare tecknade 175000 optioner. Doro Incentive tecknade 141000 optioner som ska användas för tilldelning till framtida medarbetare. Totalt emitterades 841000 teckningsoptioner. Under 2015 har ytterligare 135000 optioner tecknats av ledande befattningshavare och 65000 optioner har återköpts. Utförlig information om optionsprogrammet finns på www.doro.com.

UTDELNING OCH KAPITALRELATERADE MÅL

Doros långsiktiga mål är en utdelning motsvarande cirka en tredjedel av nettovinsten efter skatt. Dessutom har styrelsen fastställt en högsta skuldsättningsgrad på 1,0. Vid utgången av 2015 uppgick Doros räntebärande nettoskuld till 116,6 Mkr (exklusive finansiell leasing av larmenheter). Styrelsen föreslår att ingen utdelning lämnas för 2015. Läs mer om Doro-aktien och den aktuella aktiekursen på www.doro.com.

INVESTERARE PER LAND1)

1) Data hämtad från Euroclear

AKTIEFÖRDELNING I STORLEKSKLASSER2)

Aktieinnehav	Antal aktieägare	% av alla ägare
1–500	5 358	72,4
501–1 000	976	13,2
1 001–5 000	823	11,1
5 001–10 000	105	1,4
10 001–15 000	27	0,4
15 001–20 000	19	0,3
Över 20 001	97	1,3
Totalt	7 405	100,0

2) Data hämtad från Euroclear

DATA PER AKTIE

Transaktion	2015	2014	2013	2012
Antal aktier vid årets slut, tusental	23 238	21 204	20 806	19 349
Börskurs vid årets slut, kr	62,00	38,80	44,00	24,50
Kvotvärde, kr	1,00	1,00	1,00	1,00
Årets resultat, kr	2,78	2,76	3,07	2,73
Kassaflöde per aktie1)	3,69	1,06	5,60	2,08
Synligt eget kapital, kr	20,74	15,79	13,79	10,80
Utdelning, kr			1,50	1,25
P/E-tal2)	22,30	14,05	14,33	8,98
Direktavkastning,%3)			3,4	5,1

1) Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med antalet aktier före utspädning vid årets slut

2) Aktiekurs vid årets slut dividerat med årets vinst per aktie

3) Utdelning per aktie dividerat med aktiekurs vid årets slut

AKTIEKAPITALETS UTVECKLING

År	Transaktion	Förändring av antal aktier	Emissions kurs, kr	Ökning av aktiekapital, Mkr	Inbetalt belopp, Mkr	Totalt antal aktier
2001	Riktad nyemission	11 764 705	8,50	11,8	100
2005	Nyemission	7 141	1,00	0,0	0
2005	Omvänd split, 5:1	–17 180 000	0,00	0,0	0
2006	Nyemission, 3:1	12 885 000	6,00	64,4	71,2
2006	Kvittningsemission	227 631	7,66	1,1	1,5
2009	Riktad nyemission	1 700 000	9,50	1,7	16,2
2011	Riktad nyemission	241 543	25,56	0,2	6,3
2013	Riktad nyemission	1 457 000	27,89	1,5	40,6	20 806 174
2014	Optionsprogram	398 309	35,30	0,4	14,1	21 204 483
2015	Riktad nyemission	2 033 772	41,50	2,0	84,4	23 238 255

KURSUTVECKLING OCH AKTIEOMSÄTTNING

STÖRSTA AKTIEÄGARNA 4) 5)

31 december 2015 Tio största aktieägarna	Antal aktier	Andel av kapital och röster, %
Accendo Capital	1 710 310	7,4
Handelsbanken Fonder	1 384 061	6,0
Nordea Investment Funds	1 167 428	5,0
Swedbank Robur Fonder	1 166 929	5,0
Clearstream Banking S.A., W8IMY	1 152 144	5,0
Försäkringsaktiebolaget, Avanza Pension	1 000 959	4,3
FCP Objectif Investissement, Microcaps	875 000	3,8
Catella Fondförvaltning	654 800	2,8
Originat AB	650 000	2,8
Nordnet Pensionsförsäkring AB	566 009	2,4
Summa	10 407 640	44,8
Totalt antal aktier	23 238 255	100

4) Data hämtad från Euroclear 5) www.attendo.se

EN HÅLLBAR VERKSAMHET

Doros produkter och tjänster handlar om att förenkla vardagen och skapa trygghet för bolagets slutkunder.

Verksamheten bedrivs på ett ansvarsfullt och tillförlitligt sätt för att säkra och trygga en långsiktigt hållbar utveckling. Doro vill förtjäna alla sina intressenters förtroende, såväl aktieägare, kapitalmarknaden, medarbetare, leverantörer, kunder som samhället i stort. Detta utgör inte bara en grundläggande värdering, utan är en viktig del av bolagets framgång. Därför har Doro ett hållbarhetsperspektiv i alla beslut och processer.

ANSVAR I ALLA LED

Doros kärnvärden är förtroende, omsorg och enkelhet

• Förtroende handlar om att alltid leverera det vi lovar.
• Omsorg handlar om medkänsla och att uppmärksamma andras behov.
• Enkelhet handlar om att göra vad vi kan för att förenkla vardagslivet.

Kärnvärdena genomsyrar företagskulturen och är vägledande principer för hur Doro utvecklar produkter och samverkar med medarbetare, kunder och slutanvändare. Doro verkar i en bransch stadd i snabb utveckling, och behöver förstå användarnas olika behov och

hur dessa förändras. Doro måste vara flexibelt för att kunna leverera optimala lättanvända lösningar och samtidigt ta ansvar i alla led i processen.

ANSVAR FRÅN DESIGN TILL ÅTERVINNING

Doro skapar och utvecklar produkter med hög kvalitet. När vi utvecklar en produkt försöker vi alltid göra den lite bättre än vår senaste produkt. Inte bara i fråga om prestanda, utan även genom att minska energiförbrukningen, förbättra ergonomi och användarvänlighet, samt ta hänsyn till återvinning och service. Doro har en helhetssyn på produkternas livscykel.

Kvalitet och respekt för miljö och människor är en av grundstenarna i verksamheten, och vi bygger koncernens framgång och långsiktiga lönsamhet på dessa värderingar.

Våra produkter omfattas av ett flertal olika miljödirektiv, förordningar och lagar som ställer höga krav på användandet och återvinningen av enheterna. Doros kvalitets- och miljöchef svarar för att tillämpliga lagar och regler efterlevs. Dessutom har varje land som Doro verkar i en miljöansvarig person som säkerställer att den lokala miljölagstiftningen efterlevs.

MATERIAL

Doro strävar efter att välja material med så liten miljöpåverkan som möjligt. I takt med att mer miljöanpassade material utvecklas görs en bedömning om dessa kan ersätta befintliga material.

Registrering av kemikalier enligt REACH1) berör den part som tillverkar/ importerar kemiska ämnen. Eftersom Doro importerar färdiga produkter där den slutliga tekniska specifikationen och utförandet har sitt ursprung i en tillverkningsenhet utanför EU och produkterna inte avger några kemiska substanser under normal användning, så finns det inget krav på att Doro registrerar eller rapporterar användandet av kemikalier. Dock ska produkterna uppfylla informationskraven i REACH SVHCsektion2). Kraven är inte begränsande i sig, men kräver att distributionsledet och användarna informeras ifall tröskelvärdet för listade kemikalier överskrids.

Ett flertal EU-direktiv och föreskrifter reglerar Doros verksamhet. Bland de mer omfattande är direktivet om restriktioner av användningen av farliga substanser, RoHS3) från 2006, respektive justeringen av RoHS från 2012, som är det andra steget inom direktivet. Direktivet innebär även ett krav på CE-märkning från och med januari 2013, och inte enbart miljömärkning som tidigare var fallet. POP5)-förordningen, som delvis skärptes 2012, utgör en ny begränsning i fråga om material.

PRODUKTION

Doro bedriver inte någon verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig. Doro äger inte heller några tillverkningsenheter, men har ett omfattande samarbete med ett antal anläggningar som tillverkar Doros produkter.

Granskningen av dessa anläggningar ger upphov till olika miljökrav. Doros största leverantörer är ISO 14001-certifierade och allt fler anläggningar arbetar med olika miljöprogram för att uppnå ISO 14001-certifiering.

TRANSPORT

I den egna verksamheten strävar Doro efter att minimera yttre påverkan på miljön genom ett effektivt utnyttjande av resurserna i alla led. Doro arbetar med att optimera logistiken för produkter och förpackningar genom ett kontinuerligt fokus på planering och utvärdering av förpackningar och instruktioner. Så långt som möjligt använder sig Doro av miljöcertifierade leverantörer och transportföretag. Doro tillämpar även video- och telefonkonferenser i hög utsträckning.

ÅTERVINNING

Ytterligare ett direktiv som berör Doros verksamhet handlar om omhändertagandet av elektriskt och elektroniskt avfall, WEEE4). Därutöver finns direktivet om batterier från 2008, som innebär att importörer av batterier bär kostnaderna för batteriavfallet, samt regler gällande packmaterial.

Som importör måste Doro också säkerställa att alla importerade battericeller är märkta i enlighet med direktivet.

Doro är också delaktigt i förpackningsindustrins återvinningsorganisation.

GSM ASSOCIATION

Doro samarbetar med mobiloperatörer och leverantörer.

Genom GSM Association utvecklar Doro och bolagets samarbetspartner en energieffektiv infrastruktur och säkerställer att kunderna använder energieffektiva telefoner. Ett exempel är minskade utsläpp från mobila enheter genom effektiv design och återvinning.

DOROS ETISKA ANSVAR

Trovärdighet och en verksamhet präglad av integritet och respekt utgör hörnstenarna i Doros verksamhet. Doros etiska uppförandekod innehåller tydliga riktlinjer för anställda och leverantörer. Det åligger varje chef att se till att medarbetarna känner till och följer dessa regler. Doro har även en policy för samhällsansvar, CSR (Corporate Social Responsibility), som i huvudsak bygger på FN:s vedertagna principer. Doro återkopplar direkt till leverantörerna genom utvärderingsverktyget "Supplier Score Card".

Sedan 2008 genomför Doro externa granskningar för att säkra att bolagets policyer efterföljs. Om avvikelser upptäcks har Doro rätt att avbryta samarbetet med leverantören. Samtliga anläggningar granskas också regelbundet.

DOROS ETISKA UPPFÖRANDEKOD

Doros etiska kod ger vägledning till anställda och leverantörer, och säkrar ett ansvarsfullt bemötande av våra intressenter.

I relation till medarbetarna fokuserar vi på:

• Arbetsmiljö
• Arbetsrätt
• Ersättning och utveckling
• Intressekonflikter
• Anställdas delaktighet

I relation till kunderna fokuserar vi på:

• Kundnöjdhet
• Produktkvalitet
• Otillåtna gåvor och förmåner

I relation till leverantörerna fokuserar vi på:

• Otillåtna gåvor och förmåner
• Mänskliga rättigheter
• Miljöfrågor

I relation till samhället i stort fokuserar vi på:

• Att lagar och lokala förordningar efterföljs
• Samhällsengagemang
• Miljöpåverkan
• I relation till aktieägarna fokuserar vi på:
• Kommunikation

Koden i sin helhet finns på www.doro.se.

DOROS MEDARBETARANSVAR

Goda och jämlika utvecklingsmöjligheter för Doros medarbetare samt förmågan att rekrytera, behålla och utveckla personer med rätt kompetens och inställning är avgörande för Doros framgång. Vi lägger därför stor vikt vid att personalen ska trivas på jobbet. Vi strävar efter att ge medarbetarna möjligheter och resurser att utvecklas, både inom den befintliga yrkesrollen och genom att gå vidare inom organisationen.

Doro eftersträvar korta beslutsvägar och har som målsättning att varje medarbetare ska känna sig delaktig och ansvarig för bolagets utveckling. I Doros platta organisation delegeras ansvar och befogenheter, vilket ställer krav på medarbetarna.

En av fördelarna med Doros organisation är att säljare, produktutvecklare och marknadsförare arbetar nära kunder och leverantörer, något som blir allt viktigare

i takt med fler och mer effektiva gemensamma utvecklingsprojekt. Ytterligare en fördel är att Doros medarbetare har olika ursprung, talar en mängd olika språk och förstår olika kulturer.

Verksamheten i över 40 länder gör att Doro har breda kontakter med leverantörer, återförsäljare och kunder. Utbytet av erfarenheter och kompetens inom de olika bolagen är idag relativt utvecklat, och ambitionen är att utarbeta formella internutbildningar, främst inom försäljning och produktutveckling.

• 1) Registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier.
• 2) Ämnen som inger mycket stora betänkligheter.
• 3) Begränsning av användning av vissa farliga ämnen.
• 4) Elektriskt och elektroniskt avfall.
• 5) Långlivade organiska föroreningar.

Doro Cares (före detta Caretech) intäkter fortsatte att öka starkt under 2015, samtidigt som efterfrågan på digitala larmtjänster ökade. Bolagets sociala trygghetstjänster hanterar nu cirka 80 000 användare bara i Skandinavien. Den ökande efterfrågan drivs av demografiska trender som innebär att vi lever längre, speciellt i utvecklade länder.

De flesta seniorer vill helst bo kvar hemma så länge som möjligt, och äldreomsorg i hemmet är även bäst ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Dessutom pågår nu ett teknikskifte där analoga system byts ut mot digitala. Detta har varit en stark trend i Norden under 2014 och 2015, och en liknande utveckling pågår även globalt och förväntas öka under de närmaste åren.

Caretech integrerades med Doro under 2015, och namnändrades till Doro Care i början av 2016. Doro Cares tjänster kompletterar Doros produkter och tvärtom, vilket gör att det finns

betydande potential att utveckla konkurrenskraftiga lösningar som kombinerar bolagens produkter och tjänster. Doros varumärke och infrastruktur förväntas också bidra till Doro Cares internationella tillväxt.

Vi fokuserar nu på att expandera utanför de nordiska länderna samt att utöka vårt tjänsteerbjudande. Strategin för Doros internationella expansion baseras på Doros befintliga nätverk, där ett antal europeiska marknader kommer att bearbetas i ett första skede. Det utökade erbjudandet omfattar lösningar för konsumentmarknaden, tidigare låg fokus på B2B-lösningar. Doros mobila lösningar integrerades med Caretechs erbjudande under 2015, då produkterna förbereddes för larmtjänster och larmknappar. Bland annat lanserades en tjänst för fjärrtillsyn i Sverige som minimerar tillsynsbehovet nattetid, vilket annars ger upphov till stora samhällsekonomiska kostnader och stör vårdtagaren.

DORO CARE Doro Care är en ledande leverantör inom digitala trygghetslösningar. Vi erbjuder trygghetssystem och kommunikationstjänster för äldre som gör det möjligt för dem att bo kvar hemma längre med större trygghet.

VERKSAMHETEN 2015

Doro AB är ett publikt aktiebolag (i fortsättningen även benämnt Doro). Bolagets säte är i Lund. Det är registrerat i Sverige under organisationsnummer 556161-9429. Huvudkontoret har besöksadress Magistratsvägen 10, 226 43 Lund, Sverige. Doro har dotterbolag i Frankrike, Hongkong, Norge, Storbritannien, Tyskland, Italien och USA. Koncernens legala struktur framgår av not 9.

VERKSAMHET

Doro är ett svenskt företag som utvecklar, marknadsför och säljer mobila kommunikationslösningar särskilt anpassade för det växande antalet seniorer i världen. Med mer än 40 års erfarenhet och verksamhet i fler än 40 länder är Doro världens ledande varumärke inom lättanvända mobiltelefoner och kompletterande trygghetstjänster för äldre. Doro skapade kategorin Care Electronics och har vunnit flera internationella designpriser, senast Best Mobile Device for Accessibility & Inclusion på 20th Global Mobile Awards.

OMVÄRLDEN

Doro verkar inom den snabbt föränderliga marknaden för mobila kommunikationslösningar för äldre konsumenter i Europa, Nord- och Sydamerika och Asien/Stillahavsregionen. Doros produktion sker hos kontraktstillverkare framförallt i Kina. Doro skyddar sina produkter genom att äga formverktyg och mönsterskydd samt genom att aktivt delta i design-, utvecklings- och kvalitetssäkringsprocesserna. Doro samordnar sina inköp för att erhålla skalfördelar och ett attraktivt pris.

AKTIEN

Information om Doro-aktien återfinns på sidorna 12–13.

DET GÅNGNA VERKSAMHETSÅRET I KORTHET:

Totala intäkter uppgick till 1 838 Mkr (1 276,2), en ökning med 44,0 procent. Justerat för förvärv var ökningen 30,5 procent.

• Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 95,2 Mkr (79,7).
• Rörelsemarginalen var 5,2 procent (6,2).
• Årets resultat uppgick till 63,8 Mkr (58,2).
• Vinst per aktie efter skatt uppgick till 2,78 kr (2,76).

• Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 85,7 Mkr (22,5). • Doro förvärvade Caretech AB i februari 2015 (se not 18).

Under året har ett flertal nya produkter och tjänster lanserats som till exempel:

• Doro Liberto® 820 prisbelönt smartphone med appen My Doro Manager – Doros molntjänst som möjliggör fjärrstyrning och assistans.
• Doro Liberto® 650 bolagets första fullt uppkopplade traditionella mobiltelefon, modern och stilsäker.
• Doro PhoneEasy® 632/631 elegant design med smart teknologi.
• Doro PhoneEasy® 508 lättanvänd mobiltelefon som säljs världen över.
• Doro Magna 2000 & Doro Magna 4000 fasta telefoner med extra högt ljud.
• Doro Secure® 580 lättanvänd mobiltelefon för förbättrad säkerhet förberedd för anslutning till telecare-service.

VERKSAMHETENS OMSÄTTNING OCH RESULTAT

Doros intäkter uppgick under året till 1 838,0 Mkr (1 276,2), en ökning med 44,0 procent jämfört med 2014. Justerat för förvärv var ökningen 30,5 procent. Tillväxten skedde på alla marknader. Den starkaste tillväxten skedde i Norden där Caretech har en stark ställning. Vi har också sett tillväxt i EMEA, Tyskland, och Storbritannien med positivt kundmottagande av nya produktlanseringar.

EBIT uppgick till 95,2 Mkr (79,7), vilket ger en EBIT-marginal på 5,2 procent (6,2). Den lägre marginalen är en effekt av valutaförluster av engångskaraktär som ett resultat av otillräckliga valutasäkringar på –27,1 Mkr under första kvartalet 2015. Rörelsemarginalen under fjärde kvartalet 2015 var 9,4 procent (8,1).

Årets resultat uppgick till 63,8 Mkr (58,2). Finansnettot blev –10,8 Mkr (–0,4).

KASSAFLÖDE, INVESTERINGAR OCH EKONOMISK STÄLLNING

Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 85,7 Mkr (22,5).

Koncernens nettokassaflöde och förändring av likvida medel som under året uppgick till –34,3 Mkr (–45,7) har belastats av företagsförvärv på –162,0 Mkr (–21,9) samt investeringar –58,7 Mkr (–29,3). Investeringarna som är

aktiverade är primärt hänförliga till produktutveckling. Ingen utdelning lämnades 2015 (–31,7). Vid årets utgång hade Doro en räntebärande skuld på 194,6 Mkr (41,7), och likvida medel på 43,9 Mkr (78,2). Soliditeten ökade till 40,4 procent (39,3) vid utgången av perioden.

FINANSPOLICY

Syftet med policyn är att klarlägga ansvar och beskriva generella regler och riktlinjer relaterade till specifika områden inom Doro i syfte att stödja verksamheten, minska de finansiella riskerna och möjliggöra ett effektivt utnyttjande av kapital och kassaflöde.

Beräknade nettoflöden baserat på normala volymer och aktuella prislistor (som vanligen gäller i cirka 3 månader) säkras till 60–80 procent. Doro applicerar säkringsredovisning enligt IFRS.

STYRELSE

Styrelsen består av styrelseordföranden Bo Kastensson, Charlotta Falvin, Karin Moberg, Jonas Mårtensson, Lena Hofsberger, Henri Österlund samt verkställande direktören Jérôme Arnaud. Bolagets CFO Magnus Eriksson är adjungerad till styrelsen som sekreterare.

ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare avseende 2016 innebär i huvudsak att löner och övriga ersättningsvillkor för ledningen ska vara marknadsmässiga.

Utöver fast grundlön kan ledningen även erhålla rörlig ersättning och bonus, vilka ska ha ett förutbestämt tak och baseras på uppnådda resultat i förhållande till fastställda resultatmål (och i vissa fall andra nyckeltal).

Maximal kostnad inklusive sociala avgifter för rörlig ersättning får ej överstiga den fasta ersättningen till bolagets ledande befattningshavare. För 2015 var beloppet 15 Mkr. Den totala kostnaden för fast och rörlig ersättning ska årligen bestämmas till ett belopp som inkluderar bolagets alla ersättningskostnader. Bolagets ledande befattningshavare har möjlighet att allokera delar av sina fasta och rörliga ersättningar till andra förmåner, till exempel pensionsförmåner. Ledningens pensionsplaner ska i huvudsak vara avgiftsbestämda.

Vid uppsägning från bolagets sida kan ledande befattningshavare ha rätt till avgångsvederlag, vilket i sådant fall ska ha ett förutbestämt tak. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag utgå. Styrelsen har rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för detta. Detta förslag är i enlighet med de riktlinjer som beslutades av årsstämman 2015.

PRODUKTUTVECKLING OCH UTVECKLINGSUTGIFTER

Doro genomför produktutvecklings- och designprojekt tillsammans med olika externa partners. Utöver egna utvecklingskostnader återfinns väsentliga utvecklingskostnader hos den tillverkande partnern. Doro anlitar designföretag från olika länder och kostnaderna är antingen fasta eller rörliga. Doro köper ibland även teknik från olika externa företag.

Vidare investerar Doro i olika formverktyg och mönsterskydd för att skydda produkternas design. Dessa kostnader aktiveras tills produkten är färdig för leverans då avskrivning påbörjas.

För 2015 uppgick koncernens kostnader för utvecklingsarbeten till 60,5 Mkr (65,6)

Doro hade vid utgången av 2015 två beviljade europeiska patent registrerade samt rätt att utnyttja olika patent enligt avtal. Doro har bland annat registrerat varumärkena Doro, Doro Care, Care Electronics, Doro PhoneEasy, Doro Secure, Doro Experience, Doro Connect & Care, Doro Liberto, Ergonomic Sound, Audioline, liksom ett stort antal andra produktnamn och figurvarumärken. Doro har också skyddat sin design genom ett stort antal mönsterregistreringar. Under året ansökte vi i enlighet med bolagets patentrutiner om tre patent samt ett par nya varumärken och mönster.

INVESTERINGAR

Investeringar sker i design, formverktyg, certifieringsprocesser, kontrollutrustning, inventarier, datorer och mjukvarusystem. Investeringarna uppgick till 58,7 Mkr (29,3). Se även Redovisningsprinciper.

RÄTTSLIGA PROCESSER

Doro har under året inte varit inblandat i tvister som har eller kommer påverka bolagets ställning på ett betydande sätt.

Doro har riktat krav mot mobiltelefontillverkaren Beafon Mobile GmbH med anledning av intrång i bolagets registrerade mönsterrättigheter. Parterna nådde under året en förlikning vilket innebär att Beafon betalar 1 euro per såld telefon för utnyttjande av mönsterrättigheter.

Vidare har rättighetsinnehavaren till det franska varumärket EASYPC tillskrivit Doro och hotat med invändning mot Doros varumärkesansökan i EU för "Doro EasyPC". Doro har bestridit förväxlingsrisk och det pågår nu ett invändningsförfarande inför EU:s registreringsmyndighet OHIM.

KVALITET

Regelbunden, kvartalsvis uppföljning av leverantörernas kvalitet sker med hjälp av ett så kallat "Doro score card". Uppföljningen fokuserar på leverantörernas tillverkningsprocesser och anger eskaleringspunkter för rapporterade kvalitetsbrister och åtgärdandet av dessa. Tilltänkta leverantörer utvärderas på plats vad gäller samtliga kvalitetsrelaterade processer. Samtidigt görs en första utvärdering kopplad till Doros "Code of Supplier Conduct" (socialt ansvar). Produktkvalitet på enskilda sändningar kontrolleras även löpande.

REGLERINGAR

Doros kvalitets- och miljöchef följer löpande upp att bolagets produkter lägst motsvarar gällande myndighetskrav på aktuella marknader, tekniska specifikationer samt miljörelaterade krav.

UTDELNING OCH FINANSIELLA MÅL

Bolaget har ett långsiktigt rörelsemarginalmål om 10 procent och ett årligt tillväxtmål på 20 procent för de kommande åren. Bolagets långsiktiga mål är en utdelning på cirka en tredjedel av nettovinsten efter skatt. Slutligen har styrelsen fastställt en högsta skuldsättningsgrad på 1,0 (räntebärande skulder/eget kapital).

Styrelsen har föreslagit till årsstämman 2016 att besluta om att ingen utdelning lämnas för 2015.

FINANSIELL ÖVERSIKT

Redovisning sker i de olika ekonomiska rapporterna med kvartalsvis utveckling:

• Resultaträkning
• Rapport över totalresultatet
• Balansräkning
• Rapport över kassaflöde
• Förändring i eget kapital
• Kvartalen i sammandrag
• Fem år i sammandrag.

MODERBOLAGET

Inom moderföretaget Doro AB finns förutom koncernledningen och finansfunktioner också ett antal stödfunktioner för övriga koncernen. Marknadsföring och produktutveckling samordnas av moderbolaget och produkt- och kvalitetsavdelningen övervakar bland annat design- och verktygsanpassningar samt kvalitetssäkrar leveranser. Även inköp och logistik samordnas av moderbolaget, som ansvarar för materialflödena inom koncernen.

Doro AB hade en omsättning på 1 394,7 Mkr (1 012,4). Resultatet efter finansiella poster uppgick till 26,4 Mkr (31,9). Doro AB ansvarar för dotterföretagens finansiering. Moderbolagets nettoskuld per 2015-12-31 var 168,7 (43,8) Mkr. Det egna kapitalet uppgick till 370,9 Mkr (264,9).

RISKER

Doros risker och osäkerhetsfaktorer är främst relaterade till förmågan att kontinuerligt utveckla konkurrenskraftiga produkter, leveransstörningar, kundrelationer samt valutakursfluktuationer.

Ytterligare uppgifter om Doros hantering av finansiella risker finns i not 23. Övriga risker beskrivs nedan.

PRISRISKER

Doro är huvudsakligen verksamt inom telekommunikation och påverkas av generella prissänkningar och kostnadsutvecklingen inom konsumentelektronikbranschen. Detta innebär att försäljningspriserna kan sjunka fortare än produktionspriserna.

Doro arbetar aktivt med olika prognosverktyg och uppföljningsprogram för produktionsplanering och lagerhantering. Samarbete sker med leverantörer, vilket möjliggör god flexibilitet baserat på prognoser som omvandlas till inköpsorder. Förändrade myndighetskrav eller teknikutveckling kan leda till att produkter i lager får betydligt lägre försäljningsvärde än beräknat.

LÅNEFINANSIERING

I januari 2015 upplånades en förvärvskredit om 180 Mkr i samband med förvärvet av Caretech. Under året har förvärvskrediten amorterats med 30 Mkr. Doro har också en checkräkningskredit hos Handelsbanken på 50 Mkr.

KASSAFLÖDESRISKER

Doros kassaflöde från den löpande verksamheten är normalt svagt negativ under första kvartalet med ett positivt kassaflöde under resten av året. Bolagets kassa och kreditavtal är anpassade för att möta dessa fluktuationer.

KONKURRENSRISK

Doro är verksamt inom konkurrensutsatta marknader. Indelningen i olika marknadssegment är ett sätt att möta konkurrensen. Vidare gör Doro kontinuerliga marknadsundersökningar för att skaffa sig kunskap om slutkundernas behov och krav för att på så sätt kunna utveckla unika produkter. Parallellt pågår aktiviteter för att öka produktiviteten.

Varumärkesutvecklingen inom marknaden för äldre är också en särskiljande tillgång.

RISK FÖR KUNDFÖRLUSTER

Doro har under de senaste åren haft små kreditförluster tack vare att den huvudsakliga kundgruppen är stora affärskoncerner med regelbunden handel. 2015 hade Doro bekräftade kundförluster om 5,0 Mkr (0,3). Befarade kundförluster under 2015 uppgår till 1,7 Mkr (3,5).

För 2015 finns det ingen enskild kund som står för mer än 10 procent av intäkterna.

RISK FÖR REKLAMATIONER

Risken för reklamationer gäller kostnader för att korrigera olika fel som uppstår hos de produkter som Doro har levererat. Normalt gäller garantierna 12–24 månader. Olika avsättningar görs för utestående garantier. Koncernens omfattande kvalitetsarbete har förbättrat kvaliteten de senaste åren.

FÖRSÄKRINGSRISK

Doro har ett samordnat program för försäkringar. Tillsammans med extern expertis har en policy utarbetats för vilka försäkringar som ska finnas, vilka belopp som ska täckas samt fördelningen av risk mellan moderbolag och dotterbolag.

POLITISK RISK

Politisk risk avser risken att myndigheter i olika länder genom politiska beslut försvårar, fördyrar eller omöjliggör fortsatt verksamhet. All tillverkning sker i Asien (vilket även gäller för i princip alla konkurrenter).

MILJÖRISK

Denna risk avser de kostnader koncernen kan drabbas av för att reducera sin miljöpåverkan. Doro har ingen egen tillverkning. Doro arbetar aktivt med att efterleva olika nya direktiv vad gäller miljön och har inte haft några problem med att hantera avgifter för returer av elektroniskt skrot, emballage och förbrukade batterier.

RÄTTSTVISTER

Denna typ av risk avser de kostnader som Doro kan drabbas av för att driva olika rättsprocesser samt kostnader för tredje part. Under 2015 var Doro part i en tvist med Beafon Mobile GmbH med anledning av intrång i bolagets registrerade mönsterrättigheter. Doro samarbetar med externa rådgivare i förebyggande syfte samt skyddar aktivt sina rättigheter.

ÅRSSTÄMMA

Den ordinarie årsstämman kommer att hållas kl. 15.00 den 3 maj 2016 på hotell Scandic Anglais, Humlegårdsgatan 23, 102 44 Stockholm.

FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV BOLAGETS VINST

Styrelsen har beslutat att inte föreslå någon utdelning för 2015. Bakgrunden till detta är att styrelsen anser att bolagets aktieägarvärde för närvarande är bäst hjälpt av en stark kapitalbas för att aktivt utveckla senast genomförda förvärv, stödja den organiska tillväxten som bolaget visar, med behov av ökande rörelsekapital, samt av att driva en fortsatt aktiv förvärvsagenda. Styrelsen prioriterar därigenom sin strategi att befästa och utveckla den starkt växande nischen för telekommunikation för äldre som Doro nu har tagit ledarrollen inom.

Till årsstämmans förfogande står följande fria medel i moderbolaget:

Överkursfond	158 614 455,70
Fond för verkligt värde	–2 273 932,00
Balanserad vinst	115 074 315,18
Årets vinst	20 295 338,80
	291 710 177,68

Styrelsen föreslår att till årsstämmans förfogande stående medel 291 710 177,68 kr överförs i ny räkning och ingen utdelning lämnas för 2015.

HELÅRSUTSIKT FÖR 2016

Koncernens omsättning och resultat för 2016 förväntas öka. I likhet med tidigare år förväntas huvuddelen skapas det andra halvåret.

HÄNDELSER EFTER ÅRET

Ny larmcentral i Kalix

Doro meddelade den 7 januari att man bestämt sig för att etablera en ny larmcentral i Kalix, Sverige. Eftersom antalet kommuner som byter till digitala trygghetslarm fortsätter att öka, är det här en nödvändig investering för att kunna erbjuda hundraprocentig redundans. Doro kommer att vara den enda leverantören av digitala trygghetslarm med två larmcentraler i Norden. De två larmcentralerna, inklusive den tidigare i Malmö, kommer att erbjuda tjänster på samtliga nordiska språk samt ytterligare 15 andra språk. Larmcentralen i Kalix öppnar i mars 2016.

Caretech namnändras till Doro Care

Den 20 januari meddelades att alla erbjudanden relaterade till digitala och mobila trygghetslösningar nu har namnändrats och organiseras under ett namn, Doro Care. Samtidigt som namnändringen presenterades, lanserade Doro Care det bärbara larmet Doro Secure 480. Armbandsklockan är ett resultat av ett samarbetsprojekt inom FoU med deltagare från Doros utvecklingsteam för hårdvara och Doro Cares utvecklingsteam. Klockan är både en larmanordning och mobiltelefon som erbjuder funktioner som GPSspårning och trygghetszon. (Trygghetszon, så kallad geofencing, använder GPS för att sända ett meddelande om en person rör sig utanför sitt normala område, och ökar på så sätt säkerheten för äldre.)

Förvärv av Trygghetssentralen

Den 18 februari meddelades förvärvet, via Doro Care AB, av Trygghetssentralen, det största privatägda centret för sociala trygghetslarm i Norge. Trygghetssentralen levererar sociala trygghetslarm till cirka 34 000 användare i 110 kommuner. Företaget har 68 fast anställda och ungefär 60 projektanställda. Huvudkontoret ligger i Oslo. Övertagandet av Trygghetssentralen beräknas ske i mitten av april och den slutliga köpeskillingen beräknas till strax under 30 miljoner NOK.

ETT TYDLIGT ANSVAR FÖR VERKSAMHETEN SKAPAR FÖRTROENDE

Marknadens, ägarnas och allmänhetens förtroende är centralt för Doros fortsatta framgångar. Det förutsätter ett ansvarsfullt, engagerat och transparent styrelse- och ledningsarbete. Det känns därför tryggt att vi i vårt bolag under året har haft en väl fungerande styrelse som på ett konstruktivt sätt samverkat med bolagets ledning och övriga medarbetare. Styrelsens roll blir än viktigare i en global affärsmiljö med allt snabbare förändringar både avseende makroklimatet och de specifika affärsförutsättningar som Doro verkar inom och den ökade konkurrens som vi nu ser på några av våra marknader. Vi har en god beredskap för marknadens utveckling och kan snabbt anpassa bolaget till nya förutsättningar.

Vi är också inne i en period med signifikanta investeringar i nya produkter och tjänster som underlättar för världens seniorer. Det ställer stora krav på styrelsens förmåga att fatta välgrundade beslut och balansera de risker och möjligheter som alltid är förknippade med en kommersiell verksamhet.

Lika viktig för Doros trovärdighet är vår öppenhet mot marknaden och att vi lämnar kontinuerlig information om våra löpande åtgärder och utfallet i verksamheten. Det är grunden i en värdeskapande relation med alla våra intressenter, där såväl befintliga som nya aktieägare ska kunna känna sig trygga i att erhålla korrekt information i rätt tid.

Doro AB är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på OMX Nasdaq Stockholm (Stockholmsbörsen). Doros bolagsstyrning utgår från svensk lagstiftning, främst aktiebolagslagen, men även Stockholmsbörsens regelverk, Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") samt andra tillämpliga regler. I tillägg till dessa styrs bolaget enligt dess bolagsordning, interna instruktioner och policyer samt rekommendationer utfärdade av relevanta organisationer. Denna bolagsstyrningsrapport har sammanställts av Doro AB:s styrelse i enlighet med årsredovisningslagen och Koden. Rapporten utgör del av den formella årsredovisningen.

AKTIEÄGARE

Enligt Euroclear Sweden AB:s aktieägarregister per den 31 december 2015 hade Doro AB 7 405 aktieägare. Av det totala antalet aktier svarade utländska aktieägare för 48,7 procent. Antalet aktier i Doro AB uppgick per den 31 december 2015 till 23 238 255 och vid samma datum uppgick Doros börsvärde till 1 440 Mkr.

Doros största ägare är AIF Clients som äger 7,7 procent av bolagets aktier.

SVENSK KOD FÖR BOLAGSSTYRNING

Svensk kod för bolagsstyrning ska tillämpas av alla bolag som är noterade på Stockholmsbörsen. Syftet är att förbättra bolagsstyrningen i noterade bolag samt skapa förtroende för dessa bolag, såväl hos allmänheten som hos kapitalmarknadens aktörer. Koden baseras på principen "följa eller förklara", vilket innebär att det är möjligt att avvika från regelverket under förutsättning att bolaget avger redovisning för det valda alternativet samt en tillfredsställande förklaring till avvikelsen. Koden finns tillgänglig på webbplatsen www. bolagsstyrning.se.

ÅRSSTÄMMA

Årsstämman är bolagets högsta beslutsfattande organ. Vid årsstämman väljs Doro AB:s styrelse och styrelseordförande. Vidare utses bolagets revisorer. Årsstämman fastställer resultat- och balansräkningen samt hanteringen av årets resultat. Övriga ärenden följer av den svenska aktiebolagslagen. Årsstämma ska hållas inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Aktieägare som är registrerade i Euroclear Swedens

aktiebok per avstämningsdagen och är anmälda har rätt att delta på bolagsstämman.

VALBEREDNING

Årsmötet utser ledamöterna i bolagets valberedning. Valberedningens uppgift är att nominera styrelseledamöter och, i förekommande fall, även revisorer för val vid nästkommande årsstämma samt till årsstämman föreslå ersättning för arbete i styrelsen och dess utskott. Valberedningen föreslår också mötesordförande för årsstämman.

Valberedningen består av Helmut Schweiger, Bengt Belfrage nominerad av Nordea Fonder AB, Mark Shay nominerad av Accendo Capital och Bo Kastensson (styrelseordförande Doro AB).

STYRELSEN

Doro AB:s styrelse består av bolagets verkställande direktör samt sex andra ledamöter, samtliga valda av årsstämman den 27 april 2015. En närmare presentation av respektive ledamot finns på sidan 25. Bolagets CFO Magnus Eriksson är adjungerad till styrelsen som sekreterare. Andra ledande befattningshavare deltar i styrelsemöten såsom föredragande.

STYRELSENS SAMMANTRÄDEN

Styrelsen sammanträdde elva gånger under 2015, sex möten hölls i Stockholm, två möten hölls i bolagets lokaler i Lund, och ett off-site. Dessutom hölls två möten över telefon. Samtliga ledamöter var närvarande på alla möten. Bolagets CFO tillika styrelsens sekreterare var närvarande vid alla möten.

Styrelsen behandlar löpande ärenden som marknadsläge, budget, periodresultat och kostnadseffektivitet. Alla styrelsemöten följer en i förväg godkänd agenda. Denna skickas en vecka i förväg, tillsammans med relevanta underlag och en lista med bordlagda ärenden från föregående möte, till varje styrelseledamot inför varje möte. Ersättnings- och revisionsutskottens möten avrapporteras till styrelsen och protokoll från dessa sammanträden distribueras till styrelsen.

Varje månad sänds också föregående månads resultat med kommentarer ut.

STYRELSENS ARBETSORDNING

Styrelsens arbetsordning fastlägger arbetsformerna för Doro AB:s styrelse. Styrelsens arbetsordning bygger på bolagsordningen, aktiebolagslagen och Koden. Styrelsen har ett övergripande ansvar för Dorokoncernen.

Styrelsens ansvar omfattar även Doros relationer till aktieägarna, allmänheten, myndigheter och andra organisationer och intressegrupper. Styrelsen ansvarar för att verkställa beslut fattade av årsstämman och för att uppnå de affärsmål som anges i bolagsordningen. Styrelsens bemyndiganden beskrivs i bolagsordningen samt i aktiebolagslagen.

ARBETSFÖRDELNING MELLAN STYRELSE OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Bolagets styrelse utser dess verkställande direktör. Arbetsfördelningen mellan styrelse och verkställande direktören beskrivs i styrelsens arbetsordning och i instruktionen till den verkställande direktören. Dessa dokument fastställer att styrelsen är ansvarig för bolagets styrning, övervakning, organisation, strategier, intern kontroll och policyer. Vidare beslutar styrelsen i frågor om större investeringar, principfrågor gällande styrning av dotterbolag samt val av styrelseledamöter och verkställande direktörer i dotterbolag.

Styrelsen säkerställer kvaliteten i den finansiella rapporteringen. Verkställande direktören ansvarar i sin tur för att bolaget förvaltas i enlighet med styrelsens riktlinjer och instruktioner. Därtill ansvarar verkställande direktören för budgetarbetet och planeringen av bolagets verksamheter för att uppnå specifika mål. Verkställande direktören ska sörja för god kontrollmiljö och att koncernens risktagande alltid följer styrelsens instruktioner. Eventuella avvikelser måste rapporteras till styrelsen. Styrelsen får även regelbundna uppdateringar av verkställande direktören genom månadsrapporter.

ERSÄTTNINGSUTSKOTTET

Styrelsen som helhet ansvarar för ersättningsfrågor och övriga anställningsvillkor för koncernledningen och fem övriga nyckelpersoner. Styrelsens ordförande ska godkänna villkoren för chefer som rapporterar till verkställande direktören. Totalt hanteras anställningsvillkor för 12 personer (11 för 2014).

Styrelsens arvode beslutas årligen av årsstämman. Förslag till arvodering förbereds i bolagets

valberedning. Styrelsen fastställer sedan verkställande direktörens ersättning. Styrelsen har inom sig utsett Jonas Mårtensson och Henri Österlund att ingå i ersättningsutskottet. Utskottet hade sitt första sammanträde den 8 maj 2015, för att bestämma ersättningsprinciperna för 2015. Båda ledamöterna var närvarande vid mötet. Ett andra möte hölls den 9

december 2015 i syfte att diskutera gällande lönenivåer, bonusprogram och ersättningsprinciperna för 2015. Båda ledamöterna var även närvarande vid detta möte. Protokollen från dessa möten föredrogs på nästkommande styrelsemöte.

ERSÄTTNINGAR

De totala arvodena till styrelsens ledamöter uppgick till 1 100 kkr, vilket följer årsstämmans beslut. Av detta belopp uppgick ordförandens arvode till 350 000 kr och till övriga ledamöter 150 000 kr. Bolagets verkställande direktör erhöll inget styrelsearvode.

Bolagets verkställande direktör erhöll en lön på 4 164 kkr för sitt arbete 2015. Rörlig ersättning till verkställande direktören uppgår till 820 kkr för 2015. Löner till koncernledningens övriga sex medlemmar uppgick till 8 004 kkr. Till dessa sex medlemmar uppgick rörlig ersättning till 582 kkr för verksamhetsåret 2015. Samtliga anställda medlemmar i koncernledningen inklusive verkställande direktören får löneförmån i form av tjänstebil. Årsstämman den 27 april 2015 beslutade om riktlinjer för ersättningar till ledande

befattningshavare gällande verksamhetsåret 2015. I enlighet med gällande anställningskontrakt har verkställande direktören och bolaget en ömsesidig uppsägningstid på tolv månader. Under uppsägningstiden har verkställande direktören rätt till full lön och övriga anställningsförmåner. Övriga ledande befattningshavare har en uppsägningstid om tre till nio månader.

STYRNING AV DOTTERBOLAG

De 15 dotterbolagen styrs och övervakas av egna styrelser i respektive land, främst bestående av representanter för Doro AB i Sverige. Doro AB:s verkställande direktör och koncernchef är styrelseordförande i varje dotterbolag förutom Doro SAS i Frankrike, där Bo Kastensson är ordförande. Dotterbolagen rapporterar till Doro AB:s styrelse vid samtliga sammanträden. Rapporterna innehåller uppgifter om respektive bolags utveckling och finansiella position.

STYRGRUPPEN/FINANSKOMMITTÉN

Finanskommittén består av styrelsens ordförande Bo Kastensson och styrelseledamoten Jonas Mårtensson och Henri Österlund tillsammans med bolagets verkställande direktör Jérôme Arnaud samt CFO Magnus Eriksson. Kommitténs uppgift är primärt att förbereda kvartalsrapporter samt beslutsunderlag vid förvärv och koncernens finansiering.

KONTROLL OCH REVISION

Styrelsen har det yttersta ansvaret för att säkerställa att bolaget har en tillfredsställande struktur för intern kontroll och sammanställning av tillförlitliga finansiella rapporter. Det är styrelsens och koncernledningens ansvar att övervaka och identifiera affärsrisker samt styra bolaget så att det kan hantera de viktigaste riskerna.

Revisorerna följer och granskar hur bolaget leds av dess styrelse och verkställande direktör samt kvaliteten på bolagets finansiella rapportering.

Årsstämman 2015 utsåg revisionsbolaget Ernst & Young AB till Doros revisorer för en period om ett år, med Stefan Engdahl som huvudansvarig revisor.

De senaste tre åren har arvoden för revisionsarbete inom Doro-koncernen uppgått till 2,1 MSEK (2015) 1,2MSEK (2014), och 1,3MSEK (2013) för respektive år.

REVISIONSUTSKOTT

Revisionsutskottets ansvar utförs av styrgruppen/ finanskommittén som en integrerad del av styrelsemötena och styrelseprotokollen. Revisorn deltar vid två möten per år enligt plan.

Revisionens inriktning och omfattning presenteras av bolagets revisor. Baserat på kvartalsbokslut per den 30 september genomförs en revision, vars resultat rapporteras vid ett möte med revisionsutskottet.

Samtliga ledamöter deltog i alla möten, tillsammans med revisorn Stefan Engdahl. Revisionsutskottet uppfyller kravet på oberoende i Svensk kod för bolagsstyrning.

Utskottets huvudsakliga uppgift är att stödja styrelsen i dess arbete med revision och intern kontroll, redovisning och finansiell rapportering. Arbetet under 2015 inriktades främst på uppföljning av 2014 års revision samt en mer detaljerad granskning av perioden januari–september 2015, så kallad "hard close".

INTERN KONTROLL

En viktig del i kontrollmiljön är att organisation, beslutsordning samt ansvar och befogenheter är tydligt definierade och kommunicerade i bolagets styrdokument. Mer information om bolagets interna kontroll finns i styrelsens rapport på sidan 24.

Koncernens controller ansvarar för att lyfta vissa frågor till CFO. Med tanke på finansavdelningens begränsade storlek är bedömningen att det inte finns något behov av en särskild internrevisor.

INTERN KONTROLL

STYRELSENS RAPPORT OM INTERN KONTROLL FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2015

Styrelsen ska enligt Svensk kod för bolagsstyrning tillse att bolaget har god intern kontroll och fortlöpande hålla sig informerad om samt utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar. Vidare ska styrelsen avge rapport över hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen organiseras och, om internrevision saknas, utvärdera behovet av sådan funktion samt motivera sitt ställningstagande.

KONTROLLMILJÖ

I syfte att skapa och upprätthålla en fungerande kontrollmiljö har styrelsen fastställt ett antal grundläggande dokument av betydelse för den finansiella rapporteringen, däribland särskilt styrelsens arbetsordning och instruktionerna till verkställande direktören och utskotten. Det är i första hand verkställande direktörens ansvar att i det dagliga arbetet upprätthålla den av styrelsen anvisade kontrollmiljön. Denne rapporterar regelbundet till styrelsen enligt fastställda rutiner. Utöver detta tillkommer rapportering från bolagets revisorer.

Den interna kontrollstrukturen bygger också på ett ledningssystem baserat på bolagets organisation och sätt att bedriva verksamheten, med tydligt definierade roller och ansvarsområden samt delegering av befogenheter. Styrdokument, som policyer och riktlinjer, har också en viktig roll i kontrollstrukturen.

RISKBEDÖMNING

Doro utför löpande en riskbedömning för att identifiera väsentliga risker avseende den finansiella rapporteringen.

Beträffande den finansiella rapporteringen bedöms den främsta risken ligga i väsentliga felaktigheter i

redovisningen, till exempel avseende bokföringen och värderingen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader eller andra avvikelser.

Bedrägeri och förlust genom förskingring är en annan risk. Riskhantering är inbyggd i varje process och olika metoder används för att värdera och begränsa risker och för att säkerställa att de risker som Doro är utsatt för hanteras i enlighet med fastställda regelverk, instruktioner och uppföljningsrutiner. Syftet med detta är att minska eventuella risker och främja korrekt redovisning, rapportering och informationsgivning.

KONTROLLAKTIVITETER

Kontrollaktiviteter är till för att hantera de risker som styrelsen och bolagets ledning bedömer vara väsentliga för verksamheten, den interna kontrollen och den finansiella rapporteringen.

Kontrollstrukturen består bland annat av tydliga roller inom organisationen som möjliggör en effektiv ansvarsfördelning av specifika kontrollaktiviteter som syftar till att i tid upptäcka och förebygga risken för fel i rapporteringen. Exempel på sådana kontrollaktiviteter är en tydlig beslutsordning och tydliga beslutsprocesser för större beslut, såsom förvärv, andra typer av större investeringar, avyttringar, avtal och analys.

En viktig uppgift för Doros staber är att implementera, vidareutveckla och upprätthålla koncernens kontrollrutiner samt att utföra intern kontroll inriktad på affärskritiska frågor. Processansvariga på olika nivåer ansvarar för utförandet av nödvändiga kontroller avseende den finansiella rapporteringen. I boksluts- och rapporteringsprocesserna ingår kontroller vad gäller värdering, redovisningsprinciper och uppskattningar.

Den kontinuerliga analys som görs av den finansiella rapporteringen är tillsammans med den analys som

görs på koncernnivå mycket viktig för att säkerställa att den finansiella rapporteringen inte innehåller några väsentliga felaktigheter.

Koncernens controller spelar en viktig roll i den interna kontrollprocessen genom sitt ansvar för att den finansiella rapporteringen från varje enhet är korrekt, fullständig och levereras i tid.

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

Doro har ett samarbete med kommunikationskonsulten Hallvarsson & Halvarsson AB som syftar till att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen till marknaden. Genom regelbundna uppdateringar och meddelanden informeras berörda medarbetare om ändrade redovisningsprinciper, ändrade rapporteringskrav eller annan information. Organisationen har tillgång till policyer och riktlinjer.

Styrelsen erhåller månatligen finansiella rapporter. Den externa informationen och kommunikationen styrs bland annat av bolagets informationspolicy, som beskriver Doros generella principer för informationsgivning.

UPPFÖLJNING

Doros efterlevnad av antagna policyer och riktlinjer följs upp av styrelsen och bolagsledningen. Vid varje styrelsemöte behandlas bolagets finansiella situation. Styrelsens ersättningsutskott och styrgrupp/finanskommitté spelar en viktig roll när det gäller till exempel ersättningar, finansiell rapportering och intern kontroll.

Inför publiceringen av delårsrapporter och årsredovisning går styrelsen och ledningen igenom den finansiella rapporteringen.

Doros ledning gör en månadsvis resultatuppföljning med analys av avvikelser från budget, prognos och föregående år. Det ingår även i de externa revisorernas

uppgift att årligen granska den interna kontrollen bland koncernens dotterbolag.

Styrelsen sammanträffar med revisorerna två gånger årligen, dels för att gå igenom den interna kontrollen och dels för att i särskilda fall ge revisorerna uppdrag att utföra särskilda granskningar inriktade på något område.

Mot denna samlade bakgrund har styrelsen inte ansett det nödvändigt att inrätta en särskild internrevision.

Lund den 11 april 2016 Styrelsen i Doro AB

BO KASTENSSON

Huvudsaklig sysselsättning: VD Kastensson Holding AB

Utbildning: Filosofie kandidat, Lunds universitet

Invald år: 2006, ordförande sedan 2007

Född: 1951

Nationalitet: Svensk

Övriga uppdrag: Industrial Advisor, EQT, Styrelseordförande: Pricer AB (publ.), Coromatic Group AB, Axema Access Control AB

Beroende:

Bolag: Nej Ägare: Nej

Tidigare uppdrag: Tidigare VD Bewator Group, Incentive Development och olika positioner inom Axel Johnson Group

Egna och närståendes aktieinnehav, 2015: 335 000 aktier (via bolag)

Egna och närståendes aktieinnehav, 2014: 285 000 aktier (via bolag)

Närvaro styrelse: 11/11

Närvaro: – Finanskommitté: 2/2

Ersättning styrelse: 350 000

CHARLOTTA FALVIN

Huvudsaklig sysselsättning: Utbildning: Civilekonom MBA, Lunds universitet

Invald år: 2011 Född: 1966

Beroende: Bolag: Nej Ägare: Nej

Decuma, COO Axis

nehav, 2015: –

nehav, 2014: – Närvaro styrelse: 11/11

Nationalitet: Svensk Övriga uppdrag: Styrelse-

ordförande: Ideon AB, Lund

ledamot: Sydsvenska Industri & Handelskammaren Fasiro AB, Invisio Communications AB, Bure Equity AB, CLX Communications AB

Business Incubator AB, Styrelseof Adam AB, Doro Care AB

Tidigare uppdrag: VD TAT, VD Director Telia e-bolaget,

Egna och närståendes aktiein-Egna och närståendes aktiein-

Närvaro styrelse: 11/11

Ersättning styrelse: 150 000

KARIN MOBERG

Huvudsaklig sysselsättning: Grundare av och VD för Friends of Adam

Utbildning: Civilekonom, Stockholms universitet

Invald år: 2009 Född: 1963

Nationalitet: Svensk

Övriga uppdrag:

Beroende:

Ägare: Nej

Marketing Director and Communications Director Telia Sonera Egna och närståendes aktieinnehav, 2015: 5 000 aktier

Egna och närståendes aktieinnehav, 2014: 5 000 aktier

Ersättning styrelse: 150 000

Närvaro:

– Ersättningsutskott: 2/2

Ersättning styrelse: 150 000

JÉRÔME ARNAUD

Huvudsaklig sysselsättning: VD och koncernchef, Doro AB Utbildning: Civilingenjör, École

Centrale de Paris Invald år: 2007

Född: 1963

Nationalitet: Fransk Övriga uppdrag:

Beroende: Bolag: Ja Ägare: Nej

Tidigare uppdrag: Matra Nortel Communications

Egna och närståendes aktieinnehav, 2015: 163 336 aktier, 200 000 teckningsoptioner

Egna och närståendes aktieinnehav, 2014: 163 336 aktier, 200 000 teckningsoptioner

Närvaro styrelse: 11/11

Egna och närståendes aktieinnehav, 2015: 100 000 aktier

Egna och närståendes aktieinnehav, 2014: 85 000 aktier (via bolag)

JONAS MÅRTENSSON

Nationalitet: Svensk Övriga uppdrag: Styrelseordförande: Ownpower Projects Europe AB, Styrelseledamot: DistIT AB, Alcadon Holding AB, IAR Systems Group AB, JNM

Invest AB Beroende: Bolag: Nej Ägare: Nej

Närvaro styrelse: 11/11

Tidigare uppdrag: 17 års erfarenhet från corporate finance vid SEB Enskilda, Maizels Westberg & Co och Nordea

– Finanskommitté: 2/2

LENA HOFSBERGER

Huvudsaklig sysselsättning: Professionell styrelsemedlem och branschkonsult

Utbildning: MBA, filosofie kandidat, Göteborgs universitet

Invald år: 2015

Född: 1954

Nationalitet: Svensk

Övriga uppdrag: Styrelseordförande: Ambea Sweden, PharmaRelations, Leos Lekland, RestaurangAssistans. Styrelseledamot: Max Hamburgerrestauranger, Anders Löfberg, Sabis, Rent-A-Doctor AB

Beroende: Bolag: Nej Ägare: Nej

Tidigare uppdrag: Styrelseledamot: SSP Group Ltd

Egna och närståendes aktieinnehav, 2015: –

Egna och närståendes aktieinnehav, 2014: –

Närvaro styrelse: 11/11 Ersättning styrelse: 150 000

HENRI ÖSTERLUND

Huvudsaklig sysselsättning: Managing Partner, Accendo Capital

Utbildning: M.Sc. (econ.), Handelshögskolan i Helsingfors

Invald år: 2015

Född: 1971

Nationalitet: Finsk

Övriga uppdrag: Vice styrelseordförande: Okmetic Oyj

Beroende: Bolag: Nej

Ägare: Nej Tidigare uppdrag: Associate, Doughty Hanson & Co; Partner,

Triton; Partner, Conventum Corporate Finance; Styrelseordförande, InterQuest.

Egna och närståendes aktieinnehav, 2015: 50 aktier

Egna och närståendes aktieinnehav, 2014: –

Närvaro styrelse: 11/11

Närvaro:

– Finanskommitté: 2/2 – Ersättningsutskott: 2/2

Ersättning styrelse: 150 000

Huvudsaklig sysselsättning: Partner och styrelseledamot i Alted AB Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm Invald år: 2007 Född: 1963

Styrelseledamot: SBAB, Friends

Bolag: Nej

Tidigare uppdrag: Managing

JÉRÔME ARNAUD

Befattning: VD, Doro AB, Vice VD Sales (interim)

Anställd sedan: 2000

Utbildning: Civilingenjör, École Centrale de Paris

Född: 1963

Nationalitet: Fransk

Tidigare erfarenhet: Business Development at Matra Nortel Communications

Egna och närståendes aktieinnehav, 2015: 163 336 aktier, 200 000 teckningsoptioner

Egna och närståendes aktieinnehav, 2014: 163 336 aktier, 200 000 teckningsoptioner

THOMAS BERGDAHL

Befattning: Vice President Product Development Anställd sedan: 2002

Utbildning: Civilingenjör, Linköpings tekniska högskola Född: 1964

Nationalitet: Svensk

Tidigare erfarenhet: Director of Manufacturing, Anoto

Egna och närståendes aktieinnehav, 2015: 39 082 aktier, 65 000 teckningsoptioner

Egna och närståendes aktieinnehav, 2014: 39 082 aktier. 65 000 teckningsoptioner

ULRIK NILSSON

Befattning: Vice President Operations Anställd sedan: 1991 Utbildning: Teletekniker

Född: 1971

Nationalitet: Svensk Tidigare erfarenhet: Supply

Manager Egna och närståendes aktieinnehav, 2015: 3 897 aktier,

65 000 teckningsoptioner Egna och närståendes aktie-

innehav, 2014: 3 897 aktier, 65 000 teckningsoptioner

CAROLINE NOUBLANCHE

Befattning: Vice VD Marketing & Portfolio

Anställd sedan: 2011 Utbildning: HEC Business School, Paris

Född: 1976

Nationalitet: Fransk

Tidigare erfarenhet: VD och grundare av Prylos

Egna och närståendes aktieinnehav, 2015: 2 449 aktier, 65 000 teckningsoptioner

Egna och närståendes aktieinnehav, 2014: 2 449 aktier, 65 000 teckningsoptioner

ULF LINDSTEN

Befattning: VD Doro Care AB Anställd sedan: 2015

Utbildning: Telecom Engineering Född: 1960

Nationalitet: Svensk

Tidigare erfarenhet: CEO global telecom systems supplier, International Business Development, telecom

Egna och närståendes aktieinnehav, 2015: 29 994 aktier, 42 000 teckningsoptioner

Egna och närståendes aktieinnehav, 2014: –

MAGNUS ERIKSSON

Befattning: Chief Financial Officer

Anställd sedan: 2015 Utbildning: Master of Science in Business Administration, Lunds universitet

Född: 1969

Nationalitet: Svensk

Tidigare erfarenhet: CFO på Lekolar, CEO BRIO Holding AB, Head of Corporate Business Control på Sony Ericsson

Egna och närståendes aktieinnehav, 2015: –

Egna och närståendes aktieinnehav, 2014: –

SUSANNE VON

WOWERN

Befattning: Human Resources Director

Anställd sedan: 2015

Utbildning: Master of Science in Business Administration, Göteborgs universitet

Född: 1971

Nationalitet: Dansk

Tidigare erfarenhet: HR manager Itella, HR manager DT Group

Egna och närståendes aktieinnehav, 2015: –

Egna och närståendes aktieinnehav, 2014: –

FINANSIELL INFORMATION

RESULTATRÄKNING

KONCERNEN

RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT

KONCERNEN

Mkr	Not	2015	2014
	1		omräknat
RÖRELSENS INTÄKTER
Nettoomsättning	2, 3	1 828,9	1 270,3
Övriga rörelseintäkter	2	9,1	5,9
		1 838,0	1 276,2
RÖRELSENS KOSTNADER
Handelsvaror	19	–1 149,1	–749,8
Övriga externa kostnader	4, 16	–341,1	–279,2
Personalkostnader	5	–179,0	–118,7
Avskrivningar och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar	8	–2,6	–4,4
Avskrivningar och nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar	7	–41,4	–38,5
Övriga rörelsekostnader	2	–29,6	–5,9
Rörelseresultat		95,2	79,7
RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER
Ränteintäkter och liknande resultatposter	6	4,1	7,5
Räntekostnader och liknande resultatposter	6	–14,9	–7,9
Resultat efter finansiella poster		84,4	79,3
Skatt på årets resultat	17	–20,6	–21,1
Årets resultat		63,8	58,2
Hänförligt till moderbolagets aktieägare		63,8	58,2
NYCKELTAL
Genomsnittligt antal aktier (tusentals)	11	22 937	21 059
Genomsnittligt antal aktier efter utspädningseffekt (tusentals)		22 995	21 059
Resultat per aktie efter skatt, kr		2,78	2,76
Resultat per aktie efter skatt, efter utspädning, kr		2,77	2,76

Mkr	2015	2014
Årets resultat	63,8	58,2
Poster som senare kan komma att omföras till resultaträkningen
Omräkningsdifferenser	–2,3	8,7
Effekter av kassaflödessäkringar	1,7	–2,8
Uppskjuten skatt	–0,4	0,6
Totalresultat	62,8	64,7
Hänförligt till Moderbolagets aktieägare	62,8	64,7

BALANSRÄKNING

KONCERNEN

Tillgångar, Mkr	Not	2015	2014
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Goodwill	7	348,6	151,9
Kundregister och distributionsavtal	7	16,3	10,3
Varumärken	7	0,2	0,4
Balanserade utgifter för utvecklingsarbete	7	76,3	36,8
Nyttjanderätt, lokal	7	1,8	1,8
Inventarier och verktyg	8	7,7	4,8
Långfristiga fordringar	4	14,5	0,0
Övriga finansiella anläggningstillgångar		0,6	0,7
Uppskjuten skattefordran	17	15,6	15,6
		481,6	222,3
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Varulager	19	188,5	204,6
Förskott till leverantör		0,4	2,9
Kundfordringar	23	375,2	269,5
Övriga fordringar	4, 10	77,2	61,1
Aktuella skattefordringar		1,9	5,8
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	10	30,2	8,3
Likvida medel	12, 23	43,9	78,2
		717,3	630,4
Summa tillgångar		1.198,9	852,7

Eget kapital och skulder, Mkr	Not	2015	2014
	1		omräknat
EGET KAPITAL
Aktiekapital 23 238 255 (21 204 483) aktier, kvotvärde 1,00 kr	11	23,2	21,2
Övrigt tillskjutet kapital		244,7	162,3
Reserver		4,5	5,5
Balanserat resultat		145,8	87,6
Årets resultat		63,8	58,2
Summa eget kapital		482,0	334,8
LÅNGFRISTIGA SKULDER
Räntebärande skulder
Skulder till kreditinstitut	4, 24	136,3	0,0
Summa räntebärande skulder		136,3	0,0
Icke räntebärande skulder
Avsättning för pensioner	21	2,9	2,8
Övriga avsättningar	22	31,1	54,1
Övriga långfristiga skulder	18	0,0	2,7
Summa icke räntebärande skulder		34,0	59,6
KORTFRISTIGA SKULDER
Räntebärande skulder
Skulder till kreditinstitut	4, 12	58,3	41,7
Summa räntebärande skulder		58,3	41,7
Icke räntebärande skulder
Avsättning för garantier	20	54,3	42,9
Leverantörsskulder		286,5	251,8
Övriga skulder	18	26,8	26,6
Aktuella skatteskulder		3,8	8,7
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	13	116,9	86,6
Summa icke räntebärande skulder		488,3	416,6
Summa eget kapital och skulder		1 198,9	852,7
Ställda säkerheter	14	186,6	170,0
Ansvarsförbindelser	15	–	–

RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL

KONCERNEN

Förändringar i egna kapitalet år 2015, Mkr	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Reserver 1)	Balanserade vinstmedel	Summa eget kapital
Eget kapital 31 december, 2013	20,8	147,9	–1,0	119,3	287,0
Årets resultat				58,2	58,2
Övrigt totalresultat			6,5		6,5
Totalresultat	0,0	0,0	6,5	58,2	64,7
Nyemission i samband med optionsprogram	0,4	13,7			14,1
Teckningsoptioner		0,7			0,7
Utdelning				–31,7	–31,7
Summa transaktioner med aktieägare	0,4	14,4	0,0	–31,7	–16,9
Eget kapital 31 december, 2014	21,2	162,3	5,5	145,8	334,8
Årets resultat				63,8	63,8
Övrigt totalresultat			–1,0		–1,0
Totalresultat	0,0	0,0	–1,0	63,8	62,8
Apportemission i samband med förvärv dotterbolag (not 18)	2,0	82,4			84,4
Summa transaktioner med aktieägare	2,0	82,4	0,0	0,0	84,4
Eget kapital 31 december, 2015	23,2	244,7	4,5	209,6	482,0

1) Specifikation av reserver.

	2015	2014
Ackumulerade omräkningsdifferenser, 1 januari	9,0	0,3
Årets omräkningsdifferenser	–2,3	8,7
Ackumulerade omräkningsdifferenser, 31 december	6,7	9,0
Ackumulerade effekter av kassaflödessäkringar, 1 januari	–3,5	–1,3
Effekter av kassaflödessäkringar	1,7	–2,8
Uppskjuten skatt i effekt av kassaflödessäkringar	–0,4	0,6
Ackumulerade effekter av kassaflödessäkringar, 31 december	–2,2	–3,5
Summa reserver, 31 december	4,5	5,5

RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDE

KONCERNEN

Mkr	Not	2015	2014
Resultat efter finansiella poster 1)		84,4	79,3
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
Förändringar av avsättningar	20, 21, 22	–11,5	–11,3
Avskrivningar och nedskrivningar	7, 8	44,0	42,9
Övriga ej kassaflödespåverkande poster:
Orealiserade valutakursdifferenser i valutasäkringar		6,3	–15,1
Bortskrivning tilläggsköpeskilling	18	–0,5	–7,9
Summa ej kassaflödespåverkande poster		38,3	8,6
Under året betalda skatter	17	–17,4	–18,3
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändring av rörelsekapital		105,3	69,6
Förändring av rörelsekapital
Förändring av varulager	19	26,0	–74,1
Förändring av fordringar		–95,8	–60,9
Förändring av icke räntebärande skulder		50,2	87,9
Kassaflöde från den löpande verksamheten		85,7	22,5
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Rörelseförvärv	18	–162,0	–21,9
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	7	–56,9	–27,7
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	8	–1,8	–1,6
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–220,7	–51,2

Mkr	Not	2015	2014
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Utdelning		0,0	–31,7
Nyemission		0,0	14,1
Optionsprogram, inbetalningar		0,6	0,7
Optionsprogram, återköp		–0,6	0,0
Amortering av lån		–52,9	–45,0
Upptagna lån och förändring av utnyttjad checkräkningskredit		154,7	41,5
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		101,8	–20,4
Årets kassaflöde		–33,2	–49,1
Likvida medel vid årets början		78,2	123,9
Kursdifferens i likvida medel		–1,1	3,4
Likvida medel vid årets slut	23	43,9	78,2

1) Betalda och erhållna räntor framgår av not 6.

RESULTATRÄKNING

MODERBOLAGET

RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT MODERBOLAGET

Mkr	Not	2015	2014
	1		omräknat
RÖRELSENS INTÄKTER
Nettoomsättning	2, 3	1 393,4	1 011,6
Övriga rörelseintäkter	2	1,3	0,8
		1 394,7	1 012,4
RÖRELSENS KOSTNADER
Handelsvaror	19	–912,0	–578,7
Övriga externa kostnader	4, 16	–340,0	–319,2
Personalkostnader	5	–51,6	–42,4
Avskrivningar och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar	8	–0,7	–3,4
Avskrivningar och nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar	7	–30,3	–35,4
Övriga rörelsekostnader	2	–28,6	–5,5
Rörelseresultat		31,5	27,8
RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER
Ränteintäkter och liknande resultatposter	6	8,3	11,7
Räntekostnader och liknande resultatposter	6	–13,4	–7,6
Resultat efter finansiella poster		26,4	31,9
Skatt på årets resultat	17	–6,1	–7,3
Årets resultat		20,3	24,6

Mkr	2015	2014
Årets resultat	20,3	24,6
Poster som senare kan komma att omföras till resultaträkningen
Effekter av kassaflödessäkringar	1,7	–2,8
Uppskjuten skatt	–0,4	0,6
Totalresultat	21,6	22,4

BALANSRÄKNING

MODERBOLAGET

Tillgångar, Mkr	Not	2015	2014
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för utvecklingsarbete	7	58,1	36,8
Goodwill	7	0,0	0,0
Kundregister	7	0,8	2,0
Varumärken	7	0,1	0,3
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier och verktyg	8	1,4	2,1
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	9, 25	309,9	73,4
Uppskjuten skattefordran	17	9,4	12,0
Summa anläggningstillgångar		379,7	126,6
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Varulager
Färdiga varor och handelsvaror	19	120,8	156,9
Förskott till leverantörer		0,4	2,9
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	23	271,3	202,1
Fordringar hos koncernföretag		198,5	175,8
Övriga fordringar	10	47,9	52,9
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	10	7,1	10,1
Likvida medel	12, 23	7,1	9,9
Summa omsättningstillgångar		653,1	610,6
Summa tillgångar		1 032,8	737,2
Eget kapital och skulder, Mkr	Not	2015	2014
	1		omräknat
EGET KAPITAL

11	23,2	21,2
	0,5	0,5
	55,5	55,5
	79,2	77,2

Eget kapital och skulder, Mkr	Not	2015	2014
	1		omräknat
Fritt eget kapital
Överkursfond		158,6	76,2
Fond för verkligt värde		–2,2	–3,5
Balanserat resultat		115,0	90,4
Årets resultat		20,3	24,6
Summa fritt eget kapital		291,7	187,7
Summa eget kapital		370,9	264,9
AVSÄTTNINGAR
Avsättning för garantier	20	48,0	36,9
Övriga avsättningar	22	25,0	36,6
Summa avsättningar		73,0	73,5
LÅNGFRISTIGA SKULDER
Räntebärande skulder
Skulder till kreditinstitut		120,0	0,0
Summa räntebärande skulder		120,0	0,0
KORTFRISTIGA SKULDER
Räntebärande skulder
Checkräkningskredit	12	4,1	41,5
Skulder till kreditinstitut		30,0	0,0
Skulder till koncernföretag		21,7	12,2
Summa räntebärande skulder		55,8	53,7
Icke räntebärande skulder
Leverantörsskulder		250,0	232,5
Förskott från kunder		0,0	0,0
Skulder till koncernföretag		73,2	29,8
Övriga skulder		9,9	8,5
Aktuella skatteskulder		0,4	6,3
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	13	79,6	68,1
Summa icke räntebärande skulder		413,1	345,2
Summa eget kapital och skulder		1 032,8	737,3
Ställda säkerheter	14	170,0	170,0
Ansvarsförbindelser	15	3,0	–

RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL

MODERBOLAGET

Förändringar i egna kapitalet år 2015, Mkr	Aktiekapital	Uppskrivningsfond	Reservfond	Överkursfond	Fond för verkligt värde Balanserade vinstmedel		Summa eget kapital
Eget kapital 31 december 2013	20,8	0,5	55,5	61,9	–1,3	122,1	259,5
Årets resultat						24,6	24,6
Övrigt totalresultat					–2,2		–2,2
Totalresultat					–2,2	24,6	22,4
Utdelning						–31,7	–31,7
Nyemission i samband med optionsinlösen	0,4			13,7			14,1
Optionsprogram				0,6			0,6
Summa transaktioner med aktieägare	0,4	0,0	0,0	14,3	0,0	–31,7	–17,0
Eget kapital 31 december 2014	21,2	0,5	55,5	76,2	–3,5	115,0	264,9
Årets resultat						20,3	20,3
Övrigt totalresultat					1,3		1,3
Totalresultat	0,0	0,0	0,0	0,0	1,3	20,3	21,6
Apportemission i samband med förvärv av dotterbolag	2,0			82,4			84,4
Summa transaktioner med aktieägare	2,0	0,0	0,0	82,4	0,0	0,0	84,4
Eget kapital 31 december 2015	23,2	0,5	55,5	158,6	–2,2	135,3	370,9

RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDE

MODERBOLAGET

Mkr	Not	2015	2014
LÖPANDE VERKSAMHETEN
Resultat efter finansiella poster1)		26,4	31,9
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, mm
Förändringar av avsättningar	20, 21, 22	–0,6	–12,5
Avskrivningar och nedskrivningar	7, 8	31,0	38,8
Orealiserade valutakursdifferenser i valutasäkringar		6,3	–15,1
Summa ej kassaflödespåverkande poster		36,7	11,2
Under året betalda skatter		–9,9	–2,1
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändring av rörelsekapital		53,2	41,0
Förändring av rörelsekapital
Förändring av varulager	19	36,1	–69,3
Förändring av fordringar		–87,7	–112,0
Förändring av icke räntebärande skulder		73,1	105,8
Kassaflöde från den löpande verksamheten		74,7	–34,5
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Förvärv av dotterbolag	18	–149,3	–5,1
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	7	–50,3	–27,7
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	8	0,0	–1,2
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–199,6	–34,0
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Utdelning		0,0	–31,7
Nyemission2)		0,0	14,1
Optionsprogram		0,0	0,6
Förändring av icke räntebärande skulder dotterbolag		9,5	3,3
Upptagna lån och förändring av utnyttjad checkräkningskredit		155,1	41,5

Mkr	Not	2015	2014
Amortering av lån		–42,5	–44,3
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		122,1	–16,5
Årets kassaflöde		–2,8	–85,0
Likvida medel vid årets början		9,9	94,9
Likvida medel vid årets slut	23	7,1	9,9

1) Betalda och erhållna räntor framgår av not 6.

2) Utgörs 2014 av nyemission i samband med optionsinlösen.

NOTER OCH REDOVISNINGSPRINCIPER

NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER

Denna årsredovisning och koncernredovisning har den 11 april 2016 godkänts av styrelsen och verkställande direktören för publicering och kommer att föreläggas årsstämman den 3 maj 2016 för fastställande.

Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS/IAS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) såsom antagna av EU.

Koncernredovisningen är vidare upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 (Kompletterande redovisningsregler för koncerner).

Moderbolagets årsredovisning är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och med tillämpning av Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 (Redovisning för juridiska personer). Även av Rådet för finansiell rapporterings utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas.

Nya redovisningsprinciper för 2015

Det finns inga nya redovisningsprinciper eller tolkningar som trädde i kraft per den 1 januari 2015 som väsentligt har påverkat de finansiella rapporterna.

Nya redovisningsprinciper för 2016 och senare

Ett antal redovisningsstandarder och tolkningar har publicerats, men har ännu inte trätt i kraft.

IFRS 9 Finansiella instrument

IFRS 9 är uppdelad i tre delar: Klassificering och värdering, nedskrivning och säkringsredovisning, och kommer att ersätta den nuvarande IAS 39 Finansiella instrument: redovisning och värdering. Doro utvärderar för närvarande effekten av IFRS 9. Tillämpningsdatum är 1 januari 2018. Standarden får tillämpas i förtid.

IFRS 15 Intäkter från kontrakt med kunder

IFRS 15 utgör ett nytt ramverk för att redovisa intäkter med utökat informationskrav. Ramverket fastställer principer om kategorier, volymer, timing och osäkerhetsfaktorer gällande intäkter och kassaflöde i samband med kontrakt med kunder. IFRS 15 kommer att ersätta nuvarande IAS 11 Entrepenadavtal och IAS 18 Intäkter. Doro utvärderar effekterna av IFRS 15 och bevakar uttalanden av IASB och FASB:s Joint Transition Resource Group for Revenue Recognition samt ändringar i standarden. Tillämpningsdatum är 1 januari 2018. Standarden får tillämpas i förtid.

IFRS 16 Leasingavtal

IFRS 16 Leasingavtal publicerades i januari 2016 och ersätter den tidigare IAS 17 Leasingavtal och de relaterade tolkningarna IFRIC 4, SIC-15 och SIC-27. Redovisningen för leasegivare kommer i allt väsentligt vara oförändrad, men däremot kommer den förändras för leasetagare. Det kommer inte längre att göras någon distinktion mellan operationell och finansiell leasing. All leasing kommer att redovisas i balansräkningen, förutom korttidsleasing och leasing av mindre värde. Denna modell återspeglar att leasetagaren, vid början av en leasing, får rätten att använda en tillgång en viss tid och har en skyldighet att betala för den rätten. Denna standard träder i kraft för perioder som börjar från och med 1 januari 2019. Standarden får tillämpas i förtid. Doro kommer att utvärdera effekten av IFRS 16.

IFRS 9, IFRS 15 och IFRS 16 har ännu inte antagits av EU när denna årsrapport publiceras.

Andra nya eller reviderade redovisningsstandarder antas inte ha någon väsentlig påverkan på Doros finansiella rapporter.

Grunder för upprättande av redovisningen

Tillgångar, avsättningar och skulder baseras på historiska anskaffningsvärden om inget annat anges nedan.

Alla belopp anges, om inget annat sägs, i svenska miljoner kronor (Mkr).

KONCERNEN

Koncernredovisning

Principer

I koncernen ingår moderbolaget Doro AB och de företag i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, äger så många aktier att de motsvarar mer än 50 procent av rösterna. Detta innebär att Doro AB har ett bestämmande inflytande över koncernföretaget, vilket innebär en rätt för Doro AB att utforma strategierna för koncernföretaget i syfte att erhålla ekonomiska fördelar.

Vid verksamhetsårets slut uppgick antalet rörelsedrivande företag i koncernen till 14 (10).

Förvärvade företag ingår i koncernredovisningen från och med förvärvsdagen eller när bestämmande inflytande uppnås. Sålda företag ingår till och med försäljningsdagen.

Koncernredovisning upprättas i enlighet med förvärvsmetoden, vilket innebär att anskaffningsvärdet på andelar i koncernföretag fördelas på identifierbara tillgångar och skulder vid förvärvet, till verkliga värden. Outnyttjade skattemässiga underskottsavdrag i det förvärvade företaget omvandlas till uppskjuten skattefordran i koncernredovisningen om den bedömda intjäningsförmågan gör att de beräknas kunna utnyttjas. Vidare beräknas uppskjuten skatt på skillnaden mellan verkliga värden på tillgångar och skulder och skattemässiga värden. I de fall anskaffningsvärdet för andelarna i koncernföretaget överstiger nettot av förvärvade tillgångar och skulder, enligt ovan, redovisas skillnaden som goodwill, vilken testas minst årligen för nedskrivningsbehov.

Vid köp av företag kan köpeskillingen vara resultatberoende. Beräkning görs i så fall av den framtida vinsten och därmed den totala köpeskillingen. Kvartalsvis görs en avstämning och eventuell justering av den förväntade köpeskillingen. Förändringar i den aktuella posten redovisas i resultaträkningen.

Mellanhavanden inom koncernen och orealiserade internvinster elimineras i koncernredovisningen. Vid eliminering av interna transaktioner beaktas dessutom skatteeffekten med utgångspunkt från den nominella skattesatsen i respektive land.

Valutakurser

Omräkning av utlandsverksamheter

De utländska koncernföretagens samtliga tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurs medan samtliga poster i resultaträkningarna omräknas till genomsnittskurs för verksamhetsåret. De omräkningsdifferenser som därvid uppkommer är en effekt dels av skillnaden mellan resultaträkningarnas genomsnittskurser och balansdagens kurser, dels av att nettotillgångarna omräknas till en annan kurs vid årets slut än vid årets början. Omräkningsdifferenserna redovisas i övrigt totalresultat.

Valutakurser

Vid omräkningen av utlandsverksamheter har följande valutakurser använts:

	Genomsnittskurs			Balansdagens kurs
Valuta	2015	2014	2015	2014
EUR	9,33	9,11	9,18	9,40
HKD	1,08	0,89	1,09	1,00
NOK	1,04	1,08	0,95	1,04
GBP	12,83	11,32	12,46	12,07
USD	8,40	6,89	8,42	7,75

Effekter av ändrade valutakurser

Fordringar och skulder i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs, och orealiserade kursvinster och kursförluster hänförliga till rörelsen ingår i övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader. Valutakursdifferenser hänförliga till finansiella poster redovisas i finansnettot.

Intäktsredovisning

Doro har endast ett intäktsslag: produktförsäljning. Intäkter av produktförsäljning redovisas när huvudsakligen alla risker och rättigheter som är förknippade med äganderätten övergått till köparen, vilket normalt inträffar när produkterna levereras.

Ersättningar till anställda

De anställdas ersättningar redovisas med intjänade och utbetalda löner samt intjänad bonus. Redovisning görs för inarbetad semester och sociala avgifter som upplupen kostnad.

Pensioner

Den dominerande andelen av Doros åtaganden mot personalen är olika avgiftsbestämda pensionsplaner.

En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder.

För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.

Utöver detta finns ett fåtal anställda i koncernens dotterbolag i Frankrike som har förmånsbestämd pensionsplan. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.

Samtliga åtaganden för vilka avsättningar görs värderas av aktuarie för att bestämma avsättningens belopp. Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen vid rapportperiodens slut. Då den redovisade skulden avseende förmånsbaserade pensionsplaner utgör ett oväsentligt belopp redovisas inte antaganden som de aktuariella beräkningarna grundas på i årsredovisningen.

Forskning och utveckling

Produktutveckling sker i samarbete med olika tillverkande externa partners och de huvudsakliga utgifterna finns hos dem. Doro verkar i en miljö med

snabb teknisk utveckling. Produktutveckling avser utgifter för produktanpassningar, design, typgodkännanden, m. m.

Utgifter hänförliga till utvecklingsfasen aktiveras som immateriell tillgång om det är sannolikt, med hög grad av tillförlitlighet, att de kommer att resultera i framtida ekonomiska fördelar för koncernen.

Detta innebär att stringenta kriterier måste uppfyllas innan ett utvecklingsprojekt resulterar i att en immateriell tillgång aktiveras. Sådana kriterier inkluderar möjligheten att avsluta projektet, bevis för att projektet är tekniskt gångbart och att en marknad existerar såväl som att intention och möjlighet att använda eller sälja den immateriella tillgången finns. Det måste även vara möjligt att tillförlitligt mäta kostnaderna under utvecklingsfasen.

Formverktyg för tillverkning av produkterna hos externa partners ägs dock av Doro och utgifterna för dem aktiveras och avskrivs enligt plan om produktens livslängd förväntas överstiga ett år.

Doro har inga utgifter för forskning.

Materiella och immateriella anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärden med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan, förutom goodwill och nyttjanderätt för lokal, som inte skrivs av i koncernen.

Finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan kundfordringar, övriga fordringar, valutaterminer, kortfristiga placeringar och bankmedel. Bland eget kapital och skulder återfinns checkräkningskredit, skulder till kreditinstitut, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder. Finansiella instrument, förutom valutaterminer, redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionsutgifter. Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan. Valutaterminer redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Se vidare i avsnittet om säkringsredovisning nedan.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller när bolaget förlorar kontrollen över den. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Finansiella instrument värderas initialt till verkligt värde och klassificeras i följande kategorier:

• Derivat som innehas för handel
• Derivat som säkringsredovisas
• Tillgångar som kan säljas
• Kund- och lånefordringar
• Övriga finansiella skulder

Verkligt värde bestäms utifrån följande tre nivåer:

• Nivå 1: Enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument
• Nivå 2: Utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte ingår i nivå 1
• Nivå 3: Utifrån indata som inte är observerbara på marknaden.

Alla finansiella instrument som värderas till verkligt värde har värderats enligt nivå 2.

Finansiella tillgångar

Derivat – Valutasäkringar Derivat klassificeras som innehav för handel eller innehav till försäljning.

Innehav för handel

• Värdering till verkligt värde sker över resultaträkningen.
• Innehav till försäljning
• Värdering till verkligt värde sker via övrigt totalresultat.

Kund- och lånefordringar

Kund- och lånefordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter rapportperiodens slut, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens kund- och lånefordringar utgörs av kundfordringar och andra fordringar i balansräkningen. Kundfordringar redovisas netto efter avdrag för osäkra kundfordringar. Avdrag för osäkra kundfordringar baseras på en modell där ökad förfallotid ger ökade avdrag. Utöver detta sker individuell bedömning

av kundfordringar som gjorts med hänsyn till förväntade kundförluster. Övriga fordringar redovisas netto efter avdrag för osäkra fordringar som baseras på individuella bedömningar med hänsyn till förväntade förluster på dessa fordringar.

Övriga finansiella skulder

Övriga finansiella skulder består av leverantörsskulder, skulder till banker och upplupna kostnader förutom sociala kostnader och skatter. Övriga finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Säkringsredovisning

Fr.o.m. den 1 januari 2013 tillämpar Doro säkringsredovisning avseende valutaterminer. Säkringsstrategin följs i enlighet med en fastslagen finanspolicy, vad avser syfte, belopp, löptider och valutor.

Säkringsredovisningen innebär att värdeförändringar avseende terminer som klassificeras som kassaflödessäkringar redovisas under övrigt totalresultat. I samband med att underliggande exponering kommer in på balansräkningen (inköp eller försäljning sker) upphör säkringsredovisningen. Ackumulerat resultat i säkringsreserven (som ligger under övrigt totalresultat) kommer då att lösas upp mot kostnad sålda varor för de terminer som avser inköp och mot försäljning, för de terminer som avser försäljning. Värdeförändringar avseende terminer från det att säkringsredovisning upphört kommer att resultatföras direkt mot kostnad sålda varor respektive försäljning.

Terminer kopplade till kommersiella flöden som inte säkringsredovisas, klassificeras som "innehav för handel". Värdeförändringar avseende dessa valutaaffärer har resultatförts direkt mot försäljning för de terminer som avser försäljning och i kostnad sålda varor för de terminer som avser inköp.

Säkringsredovisning sker endast för terminer i EUR, USD, NOK och GBP och som avser exponeringar som ännu inte kommit in på balansräkningen.

Valutaderivat kopplade till likviditetshantering och lån, säkringsredovisas ej. Dessa klassificeras som "innehav för handel". Värdeförändringar avseende dessa valutaaffärer resultatförs i finansnettot.

Nedskrivningar

Vid varje bokslutstillfälle bedöms om det föreligger någon indikation för nedskrivningsbehov av de redovisade värdena för koncernens tillgångar. Om det finns indikationer beräknas en tillgångs återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Vid fastställande av nyttjandevärde nuvärdesberäknas de uppskattade framtida betalningar som tillgången väntas ge upphov till under nyttjandeperioden.

Vid nuvärdesberäkningen används en kalkylränta före skatt som speglar den aktuella marknadsräntan och den risk som är hänförlig till tillgången.

Om återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet görs en nedskrivning av tillgången till återvinningsvärdet. Återföringar av nedskrivningar genomförs om det inte längre finns skäl för dessa nedskrivningar förutom vad gäller goodwill. Nedskrivningar och återföringar av nedskrivningar redovisas i resultaträkningen.

Minst en gång om året utvärderas prognosticerad framtida intjäning och kassaflöde i relation till goodwill och nyttjanderätt lokaler. Om det redovisade värdet överstiger dess nyttjandevärde görs nedskrivning.

Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar

Avskrivningar enligt plan sker linjärt baserat på tillgångsslagens ursprungliga anskaffningsvärde och den beräknade nyttjandeperioden:

Verktyg för tillverkning av produkter ingår i immateriella tillgångar, balanserade utgifter för utvecklingsarbete. Alla verktyg som tidigare klassats som materiella är fullt avskrivna. Inventarier och verktyg 2–5 år

Avskrivning av immateriella anläggningstillgångar

Immateriella tillgångar skrivs av under den uppskattade nyttjandeperioden. För aktiverad produktutveckling påbörjas avskrivning från och med marknadsintroduktion av respektive produkt. Avskrivning enligt plan sker linjärt baserat på tillgångsslagens ursprungliga anskaffningsvärde: Balanserade utgifter för utvecklingsarbete 1–3 år Varumärken 1–5 år Kundregister och distributionsavtal 3–5 år

Leasing

Leasingavtal klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt överförts till leasetagaren. Finansiell leasing avser uthyrning av trygghetslarm till kunder i den offentliga sektorn, som samtidigt inhyrs av ett finansbolag. I annat fall är det fråga om operationell leasing. Leasingavtal avseende tjänstebilar, kopieringsmaskiner, datautrustning och dylikt redovisas som operationell leasing. I operationell leasing ingår lokalhyror.

Varulager

Varulagret är värderat till det lägsta av anskaffningsvärde enligt först in-först ut-principen (FIFU) och nettoförsäljningsvärde (lägsta värdets princip). Anskaffningsvärdet beräknas för varje leverans.

Den tekniska utvecklingen är snabb och priserna faller regelbundet. Nedskrivningar av varulager görs efter en modell där längre tid i lager ger ökade nedskrivningar. Olika produktgrupper har olika snabb nedskrivning. Nettoförsäljningsvärdet definieras som försäljningspris reducerat för

försäljningskostnader. Nedskrivning till nettoförsäljningsvärde inkluderar nedskrivningar på grund av teknisk och kommersiell inkurans som görs i respektive koncernföretag.

Nedskrivningarna ökar stegvis där produkterna är nedskrivna till 50 procent efter 6–12 månader i lager, beroende på produktgrupp, och helt nedskrivna efter 18 månader. Utöver detta kan individuell prövning göras. Värderingstekniken med olika inkuranstrappor medför en bra uppskattning av verkligt värde.

Avsättningar

Med avsättningar avses de skulder som är ovissa med avseende på belopp eller tidpunkt då de kommer att regleras. En avsättning redovisas då det finns ett åtagande som följd av en inträffad händelse, det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. I balansräkningen redovisas följande avsättningar: pensioner, garantiåtaganden, tvister samt tillkommande kostnader.

Garantier och reparationer

Avsättningar görs för beräknade reparationsutgifter och förluster för varor som returneras inom garantitiden (mellan ett och två år från försäljning till slutkund).

Ett statistiskt program har utarbetats som tar hänsyn till utfall beträffande tid från att produkterna säljs till att de returneras, andelen som repareras, skrotas, kompenseras genom utbyte av produkt eller krediteras samt kostnader för kontroll, reparation (inklusive reservdelar) och transporter. Inträffar avvikelser (främst andel som returneras) ändras behoven av garantiavsättning. Hela garantiavsättningen klassificeras som kortfristig skuld då övervägande delen av garantierna infaller inom ett år.

Skatter

Redovisning i resultaträkningen görs av all skatt som beräknas belöpa på redovisat resultat. Dessa skatter har beräknats enligt varje lands skatteregler och redovisats i posten Skatt på årets resultat.

Koncernens totala skatt i resultaträkningen utgörs av aktuell skatt på det skattepliktiga resultatet för perioden och uppskjuten skatt. Den uppskjutna skatten utgörs i huvudsak av förändring av uppskjuten skattefordran avseende skattemässiga underskottsavdrag och andra temporära skillnader.

Koncernen använder balansräkningsmetoden för att beräkna uppskjutna skattefordringar och -skulder. Balansräkningsmetoden innebär att beräkningen görs utifrån skattesatser per balansdagen applicerat på temporära skillnader mellan en tillgångs eller en skulds bokföringsmässiga och skattemässiga värde samt skattemässiga underskottsavdrag. Uppskjutna skattefordringar redovisas i balansräkningen endast till den del av värdet

som sannolikt kan utnyttjas inom en överskådlig framtid. En individuell prövning görs av situationen för bolag i varje land.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalyser upprättas enligt indirekt metod, vilken innebär att resultat efter finansiella poster justeras för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar under perioden samt för eventuella intäkter och kostnader som hänförs till investeringsverksamhetens kassaflöden.

Likvida medel

Likvida medel utgörs av kassa, banktillgodohavanden samt kortfristiga placeringar. 2015 och 2014 hade Doro inga kortfristiga placeringar.

Segmentsredovisning (IFRS 8)

Rörelsesegment redovisas på ett sätt som överensstämmer med den interna rapporteringen som lämnas till högste verkställande beslutsfattare i bolaget. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som är ansvarig för fördelning av resurser och utvärderingen av segmentens resultat. För Doro utförs denna funktion av VD. För övrig information om Doros segmentsredovisning, se not 2.

Klassificering

De balansposter som rubriceras som omsättningstillgångar och kortfristiga skulder förväntas återvinnas eller betalas inom en tolvmånadersperiod. Alla andra balansposter återvinns eller betalas senare.

Kritiska redovisningsfrågor och osäkerhet i uppskattningar

Vid upprättandet av Doros koncernredovisning har styrelsen och verkställande direktören, utöver gjorda uppskattningar, gjort ett antal bedömningar av kritiska redovisningsfrågor som har stor betydelse för redovisade belopp. Detta gäller följande områden:

Värdering av goodwill

Vid bedömning av om det föreligger någon indikation för nedskrivningsbehov av de redovisade värdena för goodwill görs antaganden om den framtida förväntade resultat- och kassaflödesutvecklingen för den lägsta möjliga kassagenererande enheten. För ytterligare information hänvisas till not 7.

Uppskjuten skatt avseende underskottsavdrag

Vid värdering av uppskjutna skattefordringar görs bedömningar om framtida skattemässiga överskott för respektive bolag och därigenom möjligheten att utnyttja underskottsavdragen. I not 17 finns underskottsavdragens storlek beskrivna.

Kreditrisker i kundfordringar

Vid värdering av kreditrisker i kundfordringar görs individuella bedömningar som baserar sig på historisk betalningsförmåga och information i övrigt. Doro har historiskt haft mycket låga realiserade kundförluster, men jobbar aktivt med uppföljning. För övrig information hänvisas till not 23.

Värdering av lager

Värderingen av lager baseras på en modell som grundar sig på lagrets omsättning. Utöver detta görs individuella bedömningar som baserar sig på historisk försäljningsstatistik och försäljningsprognoser jämfört med mängden produkter i lager och i produktion hos underleverantör.

Ändrade redovisningsprinciper för valutakursdifferenser

Doro har ändrat redovisningsprinciperna för valutakursdifferenser för omvärdering av banktillgodohavanden och koncerninterna lån i utländsk valuta. Tidigare har dessa valutakursdifferenser inte särskiljts och redovisats i rörelseresultatet. Från 1 januari 2015 har redovisningsprinciperna ändrats och dessa valutakursdifferenser redovisas nu under finansiellt resultat. Omräkning för tidigare perioder har skett för att uppnå jämförbarhet mellan perioderna.

Ändrade redovisningsprinciper för leverantörsskulder

Doro har ändrat redovisningsprincip så att varufakturor som ännu inte har matchats mot inleverans klassificeras som Leverantörsskulder istället för som Upplupen kostnad.

Justering 2014 Resultaträkning – koncernen	Före justering	Förändring	Efter justering
Övriga rörelseintäkter	6,8	–0,9	5,9
Övriga rörelsekostnader	0	–5,9	–5,9
Rörelseresultat	86,5	–6,8	79,7
Ränteintäkter och liknande	0,7	6,8	7,5
Justering 2014 Resultaträkning – moderbolaget	Före justering	Förändring	Efter justering
Övriga rörelseintäkter	2,1	–1,3	0,8
Övriga rörelsekostnader	0	–5,5	–5,5
Rörelseresultat	34,6	–6,8	27,8

Justering 2014 Balansräkning – koncernen	Före justering	Förändring	Efter justering
Leverantörsskulder	159,9	91,9	251,8
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	178,5	–91,9	86,6
Justering 2014 Balansräkning – moderbolaget	Före justering	Förändring	Efter justering
Leverantörsskulder	140,6	91,9	232,5
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	160,0	–91,9	68,1

MODERBOLAGET

Nedskrivningar av andelar i koncernföretag och återföringar av nedskrivningar

Andelar i koncernföretag värderas till anskaffningsvärde. Om återvinningsvärdet (se avsnitt ovan om nedskrivningar) skulle visa sig lägre sker nedskrivning. Återföring av tidigare nedskrivning av värdet på andelar i koncernföretag sker om det inte längre finns skäl för nedskrivningen.

Finansiella instrument

Moderbolaget tillämpar verkligt värde-redovisning av finansiella instrument i enlighet med ÅRL kap 4:14.

NOT 2

SEGMENTSREDOVISNING, ÖVRIGA INTÄKTER OCH ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER

	Koncernen		Moderbolaget
Intäkter per inkomstslag	2015	2014	2015	2014
Försäljning av produkter	1 828,9	1 270,3	1 393,4	1 011,6
Övriga intäkter	9,1	5,9	1,3	0,8
Summa	1 838,0 1 276,2		1 394,7	1 012,4

	Koncernen		Moderbolaget
Övriga rörelseintäkter	2015	2014	2015	2014
EU bidrag	0,0	–0,4	0,0	–0,4
Balanserade utvecklingskostnader	6,1	4,3	1,3	0,0
Försäkringsersättning	0,0	1,2	0,0	1,2
Återvunna kundfordringar	0,0	0,1	0,0	0,0
Vinst på försäljning av anläggnings tillgångar	0,1	0,5	0,0	0,0
Övrigt	2,9	0,2	0,0	0,0
Summa	9,1	5,9	1,3	0,8
Övriga rörelsekostnader	2015	2014	2015	2014
Valutakursförluster	–29,6	–5,9	–28,6	–5,5
Summa	–29,6	–5,9	–28,6	–5,5

Segmentsredovisning (enligt IFRS 8)

Doro redovisas som en funktionell organisation. Den funktionella indelningen stöder Doros organisatoriska struktur där tjänsterna delas mellan olika produkter, geografiska regioner och distributionskanaler.

Doros verksamhet redovisas som ett segment och finansiell information och resultat analyseras och utvärderas som ett segment av den högste verkställande beslutsfattaren. Detta är en förändring jämfört med föregående år då regionerna utgjorde segment.

Kundernas lokalisering utgör grunden för indelningen av försäljning i geografiska regioner. Ingen enskild kund svarar för mer än 10% av nettoförsäljningen. Alla väsentliga materiella och immateriella tillgångar kontrolleras av det svenska moderbolaget.

Intäkter per region	2015	2014
Norden	492,9	270,8
varav Sverige	417,6	196,6
EMEA (Europa, Mellanöstern och Afrika)	462,9	309,7
DACH (Tyskland, Österrike, Schweiz)	435,8	348,0
Storbritannien och Irland	267,9	206,4
USA och Kanada	149,5	137,3
Övriga världen	12,3	9,4
Central overhead	16,7	–5,4
Summa	1 838,0	1 276,2

NOT 3

INKÖP OCH FÖRSÄLJNING INOM KONCERNEN

Av moderbolagets fakturering hänför sig 134,5 Mkr (78,1) till dotterbolag. Fakturering från dotterbolag till moderbolag uppgick till 96,2 Mkr (89,3). Fakturering mellan dotterbolag uppgick till 0,0 Mkr (4,3).

NOT 4

HYRES- OCH LEASINGAVTAL

Under året har samtliga operationella hyres- och leasingavgifter uppgått till 14,5 Mkr (9,0) för koncernen och 2,9 Mkr (2,9) för moderbolaget. Avtalade framtida hyres- och leasingavtal förfaller till betalning enligt nedan.

		Koncernen		Moderbolaget
Hyres- och leasingavtal	2015	2014	2015	2014
Inom 1 år	11,3	8,1	2,8	2,7
Inom 2 till 5 år	17,5	9,4	5,0	2,1
Senare än 5 år	0,0	0,0	0,0	0,0
Summa	28,8	17,5	7,8	4,8

Förutom de normala hyres- och leasingavtal som redovisas ovan, har Doro finansiell leasing av trygghetslarm till kunder i den offentliga sektorn som samtidigt leasas in från ett finansbolag. Avtalsperioden är normalt 24 månader både för finansbolaget och kunden.

Finansiella leasingfordringar indelas i kortfristiga fordringar (inom 1 år) på 19,7 Mkr och långfristiga fordringar (2 till 5 år) på 14,4 Mkr. Långfristiga finansiella leasingskulder uppgår till 14,4 Mkr och kortfristiga finansiella leasingskulder till 19,7 Mkr.

NOT 5

PERSONAL

MEDELANTAL ANSTÄLLDA

Antal	2015	Varav män	2014	Varav män
Moderbolag	48	29	41	27
Andra företag i Sverige	122	54	0	0
Norge	3	3	3	3
Storbritannien	13	8	10	7
Frankrike	39	24	37	22
Hongkong	9	7	8	6
Tyskland	48	35	56	40
Italien	1	1	0	0
Summa	282	160	155	105

LÖNER OCH ANDRA ERSÄTTNINGAR

Löner, ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader har utgått med följande belopp:

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2015	2014	2015	2014
Löner och ersättningar	140,1	81,6	32,6	25,3
	140,1	81,6	32,6	25,3
Sociala kostnader exklusive
pensionskostnader	37,9	23,2	10,5	9,1
	37,9	23,2	10,5	9,1
Pensionskostnader	12,2	9,5	5,3	5,5
varav avgiftsbestämd plan	10,5	8,7	5,3	5,5
	12,2	9,5	5,3	5,5

KÖNSFÖRDELNING, LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Antal	2015	Kvinnor %	2014	Kvinnor %
Styrelse	7	43	6	33
Koncernledning	7	29	6	17

LÖNER OCH ERSÄTTNINGAR INKLUSIVE STYRELSEARVODE

		2015	2014
Mkr	Styrelse och VD	Övriga anställda	Styrelse och VD	Övriga anställda
Sverige	4,0	76,4	3,8	22,5
Norge	0,0	2,2		2,4
Storbritannien	0,0	7,3		6,7
Frankrike	2,0	21,6	2,1	19,4
Tyskland	0,0	20,8		21,2
Hongkong	0,0	5,0		3,7
Italien	0,0	1,9		0,8
Summa	6,0	135,2	5,9	76,7

ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE (KKR)

	Övriga
Styrelsen 2015	Arvode	Pension	förmåner	Summa
Styrelsens ordförande	350	0	0	350
Övriga styrelseledamöter1)	675	0	0	675
Summa	1 025	0	0	1 025

1) Charlotta Falvin, Jonas Mårtensson och Karin Moberg erhöll 150 kkr vardera. Lena Hofsberger och Henri Österlund, som invaldes i styrelsen på årsstämma 27 april 2015 erhöll ett arvode på 75 kkr. Fredrik Hedlund som lämnade styrelsen på årsstämman 27 april 2015, erhöll ett arvode på 75 kkr.

Ledande befattningshavare 2015	Lön	Bonus och rörliga ersätt	ningar Pension	Övriga förmåner	Summa
Jérôme Arnaud (VD)	4 164	820	358	93	5 435
Övriga ledande befattningshavare	8 004	582	1 877	460	10 923
Summa	12 168	1 402	2 235	553	16 358

I beloppen ovan ingår löner och ersättningar till anställda ledande befattningshavare. Under 2015 har ledningsgruppen bestått av sju personer.

			Övriga
Styrelsen 2014	Arvode	Pension	förmåner	Summa
Styrelsens ordförande	350	0	0	350
Övriga styrelseledamöter1)	600	0	0	600
Summa	950	0	0	950

1) Övriga styrelseledamöter, förutom VD, erhöll 150 tkr vardera.

Ledande befattningshavare 2014	Lön	Bonus och rörliga ersätt	ningar Pension	Övriga förmåner	Summa
Jérôme Arnaud (VD)	4 053	124	537	67	4 781
Övriga ledande befattningshavare	5 776	633	1 799	517	8 725
Summa	9 829	757	2 336	584	13 506

I beloppen ovan ingår löner och ersättningar till anställda ledande befattningshavare. Under 2014 har ledningsgruppen bestått av sex personer.

Principer

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Ersättning till dotterbolagens styrelser sker enligt separat överenskommelse. Ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner (främst tjänstebil) och pensionspremier. Fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning ska stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Medelantal befattningshavare i koncernledningen under 2015 var 7 (6).

Pensioner

För verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare i koncernen gäller 65–67 års ålder för pension och sedvanliga pensionsplaner enligt allmänpension samt full avsättning för hela lönesumman enligt ITP-/ ITPK planerna. Samtliga pensionsförmåner är oantastbara, det vill säga ej villkorade av framtida anställning. Pensionsåldern för verkställande direktören är 65 år. Inga avtal har träffats avseende pensionsutfästelser eller motsvarande utöver vad som omfattas av ovan angivna uppsägningstider, vare sig för styrelseledamöter eller ledande befattningshavare. Pensionsplaner för ledande befattningshavare är i allt väsentligt avgiftsbestämda och premier har erlagts med 2,2 Mkr (2,3).

Uppsägningsvillkor

Uppsägningstiden från bolagets sida och från verkställande direktörens sida är ett år. Verkställande direktören har rätt till uppsägningslön under en period om tolv månader vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från verkställande direktören utgår inget avgångsvederlag. Övriga ledande befattningshavare har avtal om uppsägningslön mellan tre och nio månader.

Berednings- och beslutsprocess

Denna finns beskriven i förvaltningsberättelsen.

Aktierelaterade ersättningar & teckningsoptioner

Vid extra bolagsstämma den 21 augusti 2014 beslutades om riktad emission av teckningsoptioner till ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom Doro-koncernen. Varje teckningsoption ger innehavaren rätt att köpa en aktie till ett förutbestämt pris om 42,00 kr under tidsperioden 22 maj 2017 till och med 21 juni 2017.

Optionspriset på 1,26 kr beräknades enligt den så kallade Black& Scholes-formeln, beaktat beräknad utdelning och använd aktiekurs om 31,10kr, volatilitet 30 procent, riskfri ränta 0,31 procent och löptid om 2,78 år (2014-09-12–2017-06-21).

Verkställande direktören tecknade 200 000 optioner och övrig koncernledning tecknade 325 000 optioner.

Under 2015 tecknades ytterligare 42 000 optioner av koncernledningen och 65 000 optioner återköptes.

NOT 6 RÄNTOR OCH LIKNANDE POSTER

		Koncernen		Moderbolaget
Intäkter	2015	2014	2015	2014
Ränteintäkter, externa	0,0	0,2	0,0	0,3
Ränteintäkter, interna	0,0	0,0	4,6	4,1
Valutakursvinster	3,7	7,3	3,7	7,3
Övrigt	0,4	0,0	0,0	0,0
Summa	4,1	7,5	8,3	11,7
Kostnader
Räntekostnader, externa	–9,1	–2,6	–6,8	–1,8
Räntekostnader, interna	0,0	0,0	–0,7	–0,3
Valutakursförluster	–5,8	–5,3	–5,8	–5,3
Övrigt	0,0	0,0	–0,1	–0,2
Summa	–14,9	–7,9	–13,4	–7,6
Finansnetto	–10,8	–0,4	–5,1	4,1

NOT 7

IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Koncernen/Goodwill, Mkr	2015	2014
Ingående anskaffningsvärde	151,9	142,2
Förvärv	200,0	1,4
Omräkningsdifferens	–3,3	8,3
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde	348,6	151,9

Koncernen/kundregister och
distributionsavtal	2015	2014
Ingående anskaffningsvärde	22,6	21,2
Förvärv	15,2	0,0
Omräkningsdifferens	–0,5	1,4
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde	37,3	22,6
Ingående avskrivningar	–12,3	–5,5
Årets avskrivningar	–9,0	–6,2
Omräkningsdifferens	0,3	–0,6
Utgående avskrivningar	–21,0	–12,3
Utgående restvärde	16,3	10,3
Moderbolaget/goodwill	2015	2014
Ingående anskaffningsvärde	19,1	19,1
Årets nyanskaffningar	0,0	0,0
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde	19,1	19,1
Ingående avskrivningar	–19,1	–19,1
Årets avskrivningar	0,0	0,0
Utgående avskrivningar	–19,1	–19,1
Utgående restvärde	0,0	0,0

Moderbolaget/kundregister	2015	2014
Ingående anskaffningsvärde	14,8	14,8
Årets nyanskaffningar	0,0	0,0
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde	14,8	14,8
Ingående avskrivningar	–12,9	–9,9
Årets avskrivningar	–1,1	–3,0
Utgående avskrivningar	–14,0	–12,9
Utgående restvärde	0,8	2,0

Koncernen gör nedskrivningsprövning på goodwill årligen, samt då indikation om nedskrivningsbehov föreligger. Nedskrivningstest har gjorts på lägsta nivå där separerbara kassaflöden har identifierats. Eftersom gruppens aktiviteter och deras bidrag är beroende av varandra i hög grad har goodwill inte specificerats.

Återvinningsvärdet för enheten har fastställts baserat på det nyttjandevärde som utgörs av nuvärdet av framtida kassaflöden. Beräkningen av framtida kassaflöden grundar sig på en bedömning av förväntad tillväxttakt enligt upprättade prognoser för de kommande fem åren. Prognoserna bygger på tidigare års erfarenheter, men beaktar även framtida förväntad utveckling. Antaganden om framtida tillväxt och lönsamhet baseras på externa och interna bedömningar av marknadens tillväxt, historisk utveckling samt företagsledningens bedömning av marknadsandelar. Diskonteringsfaktorn, WACC, har fastställts genom Capital Asset Pricing Model (CAPM). Som en del i WACC har riskfri ränta motsvarande avkastning på 10-årig statsobligation använts med tillägg för aktiemarknadens riskpremie samt med tillägg för riskpremie för mindre bolag. Avkastningskravet har vägts utifrån optimal kapitalstruktur härledd från kapitalmarknaden. Återvinningsvärdet för bägge enheterna överstiger det redovisade värdet, varför något nedskrivningsbehov ej bedöms föreligga.

KÄNSLIGHETSANALYS

Tillväxttakt efter 5 år: En förändrad tillväxttakt från 2 procent till 1 procent innebär inget nedskrivningsbehov. Diskonteringsränta före skatt ökas med 1 procentenhet: Diskonteringsräntan före skatt förändras från 13,6 procent till 14,6 procent. Förändringen innebär inget nedskrivningsbehov.

Koncernen/varumärken, Mkr	2015	2014
Ingående anskaffningsvärde	1,1	1,0
Förvärv	0,7	0,0
Omräkningsdifferens	0,0	0,1
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde	1,8	1,1
Ingående avskrivningar	–0,7	–0,5
Årets avskrivningar	–0,9	–0,2
Utgående avskrivningar	–1,6	–0,7
Utgående restvärde	0,2	0,4
Moderbolaget/varumärken	2015	2014
Ingående anskaffningsvärde	36,8	36,8
Årets nyanskaffningar	0,0	0,0
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde	36,8	36,8
Ingående avskrivningar	–36,5	–36,3
Årets avskrivningar	–0,2	–0,2
Utgående avskrivningar	–36,7	–36,5
Utgående restvärde	0,1	0,3
Koncernen/nyttjanderätt lokal	2015	2014
Ingående anskaffningsvärde	1,8	0,0
Årets nyanskaffningar/förvärv	0,0	1,8
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde	1,8	1,8

Koncernen/balanserade utgifter för
utvecklingsarbete/IT, Mkr	2015	2014
Ingående anskaffningsvärde	108,8	76,0
Årets anskaffningar	37,8	18,6
Förvärv	13,6	0,0
Omräkningsdifferens	0,0	0,4
Försäljningar/utrangeringar	–9,3	0,0
Omklassificeringar	8,4	13,8
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde	159,3	108,8
Ingående avskrivningar enligt plan	–81,7	–49,4
Årets avskrivningar enligt plan	–31,4	–32,1
Försäljningar/utrangeringar	9,3	0,0
Omklassificeringar	0,0	0,0
Omräkningsdifferens	0,0	–0,2
Utgående avskrivningar	–103,8	–81,7
Utgående restvärde	55,5	27,1

		Pågående balanserade utvecklingskostnader
--	--	-------------------------------------------

för utvecklingsarbete/IT, Mkr	2015	2014
Ingående anskaffningsvärde	9,7	14,6
Omklassificeringar	–8,4	–13,8
Nya utgifter	20,3	9,1
Kostnadsfört	–0,8	–0,2
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde	20,8	9,7
Totalt utgående restvärde	76,3	36,8

Moderbolaget / Balanserade utgifter för
utvecklingsarbete/IT, Mkr	2015	2014
Ingående anskaffningsvärde	108,8	76,4
Årets anskaffningar	31,2	18,6
Försäljningar/Utrangeringar	0,0	0,0
Omklassificeringar	8,4	13,8
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde	148,4	108,8
Ingående avskrivningar enligt plan	–81,7	–49,5
Årets avskrivningar enligt plan	–29,0	–32,2
Försäljningar/Utrangeringar	0,0	0,0
Omklassificeringar	0,0	0,0
Utgående avskrivningar	–110,7	–81,7
Utgående restvärde	37,7	27,1

Pågående balanserade utvecklingskostnader för utvecklingsarbete/IT, Mkr	2015	2014
Ingående anskaffningsvärde	9,7	14,6
Omklassificeringar	–8,4	–13,8
Nya utgifter	20,3	9,1
Kostnadsfört	–1,2	–0,2
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde	20,4	9,7
Totalt utgående restvärde	58,1	36,8

NOT 8 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

	Koncernen		Moderbolaget
Inventarier och verktyg, Mkr	2015	2014	2015	2014
Ingående anskaffningsvärde	31,4	29,1	23,5	22,3
Årets anskaffningar	1,8	1,6	0,0	1,2
Förvärv	4,1	0,4	0,0	0,0
Försäljningar/utrangeringar	–11,3	–0,3	–9,0	0,0
Omklassificeringar	0,0	0,0	0,0	0,0
Omräkningsdifferens	–0,2	0,6	–	–
Utgående anskaffningsvärde	25,8	31,4	14,5	23,5
Ingående avskrivningar enligt plan	–26,6	–22,1	–21,4	–18,0
Årets avskrivningar enligt plan	–2,6	–4,4	–0,7	–3,4
Försäljningar/utrangeringar	11,0	0,2	9,0	0,0
Omklassificeringar	0,0	0,0	0,0	0,0
Omräkningsdifferens	0,1	–0,3	–	–
Utgående avskrivningar enligt plan	–18,1	–26,6	–13,1	–21,4
Utgående planenligt restvärde	7,7	4,8	1,4	2,1

NOT 9 ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

Dotterbolag	Antal aktier	%	Bokfört värde, Mkr, 2015	Bokfört värde, Mkr, 2014
Doro A/S, Norway	200	100	0,60	0,60
Doro UK Ltd	3 013 400	100	4,20	4,20
Doro SAS	66 667	100	11,60	11,60
Doro Hong Kong Ltd	4 500	100	5,10	5,10
Doro Inc	3 000	100	0,04	0,04
Doro Incentive AB	50 000	100	0,06	0,06
Doro Deutschland GmbH	1	100	0,20	0,20
IVS Industrievertretung Schweiger GmbH1)		9 239 33,33	46,50	46,50
Doro S.R.L	1	100	0,10	0,10
Aldebaran SAS	275 000	100	5,20	5,00
Doro Care AB2)	78 376	100	236,30	0,00
– Doro Trygghetsjour AB
– Doro Care Nordic AB
– Doro Care Sales UK Limited
– Doro Care GmbH
Summa			309,9	73,4

	2015	2014
Ingående balans	73,4	68,3
Förvärv	236,5	5,0
Nybildning	0	0,1
Utgående balans	309,9	73,4

Dotterbolag – organisationsnummer	Bolagets säte
Doro A/S – 934210719	Fredrikstad, Norge
Doro UK Ltd – 1180330	Chalfont St Peter, Storbritannien
Doro SAS - 309 662 195	Versailles, Frankrike
Doro Hong Kong Ltd – 08194263-000-12-98-6	Kowloon, Hongkong
Doro Inc. - 4706937 810 0 090679976	New York, USA
Doro Incentive AB - 556843-4962	Lund, Sverige
Doro Deutschland GmbH - HRB75859	Köln, Tyskland
IVS Industrievertretung Schweiger GmbH
– HRB 2040	Amberg, Tyskland
Doro S.R.L - 08721340969	Milano, Italien
Aldebaran SAS - 504 770 116	Paris, Frankrike
Doro Care AB - 556388-9335	Kalix, Sverige
– Doro Trygghetsjour AB - 556569-9740	Malmö, Sverige
– Doro Care Nordic AB - 556773-1301	Kalmar, Sverige
– Doro Care Sales UK Limited - 7776454	London, Storbritannien
– Doro Care GmbH - HRB 6783	Taunus, Tyskland

1) IVS industrievertretung Schweiger GmbH ingår till 100% i koncernen. Doro AB äger 33,3% och Doro Deutschland GmbH äger resterande 66,67%.

2) Doro Care AB:s dotterbolag är helägda.

NOT 10

FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER SAMT ÖVRIGA FORDRINGAR

	Koncernen		Moderbolaget
Övriga fordringar	2015	2014	2015	2014
Moms	38,2	39,2	36,9	34,4
Valutasäkringar	10,8	16,0	10,8	16,0
Fordringar, finansiell leasing	19,7	0,0	0,0	0,0
Övriga fordringar	8,5	5,9	0,2	2,5
Summa	77,2	61,1	47,9	52,9

		Koncernen	Moderbolaget
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	2015	2014	2015	2014
Förutbetalda hyror	3,8	0,6	0,4	0,4
Förvärvskostnader Caretech	0,0	0,0	0,0	3,0
Förutbetalda försäkringspremier	0,6	1,4	0,0	1,2
Förutbetalda mässkostnader	1,4	2,3	1,3	2,3
Förutbetalda IT kostnader	0,5	0,6	0,4	0,6
Förutbetalda licenser	3,1	2,2	2,9	2,2
Förutbetalda installationsutgifter1)	17,3	0,0	0,0	0,0
Övriga förutbetalda kostnader	3,5	1,2	2,1	0,4
Summa	30,2	8,3	7,1	10,1

1) Förutbetalda installationsutgifter hänför sig till under 2015 förvärvade Caretechs verksamhet.

NOT 11

AKTIEKAPITAL OCH UTDELNING

	Antal aktier	Rösträtt	Typ
A-aktier	23 238 255	1 röst per aktie	Normal

Aktiekapital

23 238 255 aktier med ett kvotvärde om 1,00 kr = 23 238 255 kr.

Nyemission

Under året genomförde Doro en apportemission av 2 033 772 aktier som betalning till säljarna av 36,3 procent av aktierna i Caretech AB.

Värdet av apportemissionen uppgick till 84,4 Mkr. Som ett resultat av apportemissionen ökade antalet aktier i Doro från 21 204 483 till 23 238 255, vilket innebär utspädning för existerande aktieägare på cirka 8,7 procent.

Utdelning

Styrelsen föreslår ingen utdelning för 2015.

Optionsprogram

Vid extra bolagsstämma den 21 augusti 2014 beslutades om riktad emission av teckningsoptioner till ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom Doro-koncernen. Varje teckningsoption ger innehavaren rätt att köpa en aktie till ett förutbestämt pris om 42,00 kr under tidsperioden 22 maj 2017 till och med 21 juni 2017.

Optionspriset på 1,26 kr beräknades enligt den så kallade Black & Scholes-modellen, beaktat av estimerad utdelning och använd aktiekurs om 31,10 kr, volatilitet 30 procent, riskfri ränta 0,31 procent och löptid om 2,78 år (2014-09-12 – 2017-06-21).

Verkställande direktören tecknade 200 000 optioner och övrig koncernledning tecknade 325 000 optioner. Doro Incentive tecknade 141 000 optioner som ska användas för tilldelning till framtida medarbetare. Totalt emitterades 841 000 teckningsoptioner.

Under 2015 tecknades ytterligare 135 000 teckningsoptioner och 65 000 teckningsoptioner återköptes.

NOT 12 CHECKRÄKNINGSKREDIT

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2015	2014	2015	2014
Beviljad kredit	50,0	50,0	50,0	50,0
Varav utnyttjad kredit	4,1	41,5	4,1	41,5

NOT 13 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

		Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2015	2014	2015	2014
Semesterlöneskuld	12,0	7,7	4,4	4,2
Lönekostnader	7,7	5,9	2,4	1,9
Övriga personalskulder	5,4	3,6	0,0	0,1
Upplupen royalty	32,6	21,0	31,9	21,0
Upplupen kundbonus	27,3	17,3	19,8	14,5
Övriga upplupna kostnader	31,9	31,1	21,1	26,4
Summa	116,9	86,6	79,6	68,1

NOT 14

STÄLLDA SÄKERHETER TILL KREDITINSTITUT

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2015	2014	2015	2014
Företagsinteckningar	186,6	170,0	170,0	170,0
Summa	186,6	170,0	170,0	170,0

NOT 15

ANSVARSFÖRBINDELSER

	Koncernen		Moderbolaget
	2015	2014	2015	2014
Borgen för dotterbolag	0,0	0,0	3,0	0,0
Summa	0,0	0,0	3,0	0,0

NOT 16

REVISION

På årsstämman 2015 valdes revisionsbolaget Ernst & Young AB till Doros revisorer, med Stefan Engdahl som huvudansvarig revisor. Ernst & Young har revisionsuppdraget i samtliga stora enheter för ett år.

		Koncernen		Moderbolaget
Arvode och kostnadsersättningar, Mkr	2015	2014	2015	2014
Revisionsuppdrag	2,1	1,0	0,9	0,4
Revision utanför uppdraget	1,2	0,2	0,3	0,2
Skatterådgivning	0,6	0,4	0,5	0,4
Övriga tjänster	0,4	2,1	0,4	2,1
Summa	4,3	3,7	2,1	3,1

NOT 17

SKATTER

	Koncernen			Moderbolaget
Skatt på årets resultat, Mkr	2015	2014	2015	2014
Aktuell skatt	–19,1	–15,1	–3,9	–4,0
Uppskjuten skatt	–1,5	–6,0	–2,2	–3,3
Summa skatt på årets resultat	–20,6	–21,1	–6,1	–7,3

Sambandet mellan årets skattekostnad och rapporterat resultat före skatt:

		Koncernen		Moderbolaget
Skatter, Mkr	2015	2014	2015	2014
Redovisat resultat före skatt	84,4	79,3	26,4	31,9
Skatt, nuvarande skattesats 22,0%	–18,6	–17,4	–5,8	–7,0
Ej avdragsgilla kostnader	–4,1	–0,3	–0,3	–0,3
Ej skattepliktiga intäkter	1,5	0,0	0,0	0,0
Utnyttjande av skattemässiga underskottsavdrag	1,1	0,0	0,0	0,0
Förändring värdering underskottsavdrag	6,1	1,0	0,0	0,0
Förändring värdering av temporära skillnader	0,0	0,7	0,0	0,0
Skattekostnad tidigare år	–2,4	–1,9	0,0	0,0
Justering för skattesatser i utländska koncernföretag	–4,2	–3,2	0,0	0,0
Redovisad skatt	–20,6	–21,1	–6,1	–7,3

Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade värden och skattemässiga värden är olika. Temporära skillnader, outnyttjade skattemässiga underskottsavdrag samt andra framtida skatteavdrag har resulterat i uppskjutna skattefordringar och skatteskulder avseende följande poster:

	Koncernen		Moderbolaget
Uppskjutna skattefordringar, Mkr	2015	2014	2015	2014
Outnyttjade underskottsavdrag	8,6	0,0	0,0	0,0
Temporära skillnader, avsättningar	8,8	15,5	8,8	11,0
Temporära skillnader, övrigt	–1,8	0,1	0,6	1,0
Totalt redovisad uppskjuten skattefordran	15,6	15,6	9,4	12,0

Uppskjutna skattefordringar redovisas i balansräkningen för outnyttjade underskottsavdrag och temporära skillnader till den del de med sannolikhet beräknas kunna utnyttjas inom överskådlig framtid. En enskild bedömning görs av varje bolag med hänsyn till historisk resultatutveckling, framtidsplaner och möjlighet att använda underskottsavdragen.

Av koncernens underskottsavdrag kan 95Mkr (88) utnyttjas utan tidsbegränsning. De kvarvarande underskottsavdragen finns i Storbritannien, Frankrike och Sverige.

Underskottsavdragen förfaller enligt följande:

	2015	2014
Utan tidsbegränsning	95	88
Totalt	95	88

Ej redovisad uppskjuten skattefordran i balansräkningen avseende outnyttjade skattemässiga underskottsavdrag uppgår till:

	Koncernen			Moderbolaget
Mkr	2015	2014	2015	2014
	15	26	0	0

NOT 18 FÖRVÄRV

30 januari 2015 förvärvade Doro AB 63,7% av aktierna i Caretech AB i Kalix. 18 februari 2015 förvärvades återstående 36,3% i en nyemission. 3 Mkr av förvärvskostnaden redovisades i resultatet för 2014 och 0,8 Mkr i resultatet för 2015. 148,1 Mkr av köpeskillingen avlades kontant och 84,4 Mkr genom en apportemission. Goodwill uppstår som ett resultat av Caretechs nya försäljningskanaler vilka förstärker Doros position inom Care-området, såväl som ökad kompetens inom Care-området för en äldre befolkning. Antalet anställda var 154 på förvärvsdatumet. Nettoförsäljningen för 2014 uppgick till 130,1 Mkr med EBIT på 7,5 Mkr.

Under 2015 har Caretechs verksamhet integrerats med Doro varför det inte är möjligt att mäta nettoomsättning och EBIT för den förvärvade verksamheten isolerat.

Nedan följer uppgifter om förvärvade nettotillgångar och goodwill

Verkligt värde	Mkr
Immateriella tillgångar	29,7
Materiella tillgångar	4,1
Uppskjutna skattefordringar	5,1
Övriga finansiella tillgångar	0,3
Lager	9,9
Kortfristiga fordringar	20,2
Övriga fordringar, förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	10,7
Kassa och bank	2,0
Räntebärande skulder	–16,0
Leverantörsskulder	–11,9
Uppskjuten skatteskuld	–3,1
Övriga skulder, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	–18,5
Förvärvade nettotillgångar	32,5
Goodwill	200,0
Total köpeskilling	232,5
varav betalt genom riktad apportemission	–84,4
Kassa i förvärvat bolag	–2,0
Förvärvets påverkan på koncernens kassaflöde	146,1

Förvärv efter balansdagen

18 februari 2016 ingick Doro ett avtal med SOS International om förvärv av Trygghetssentralen, Norges största privatägda kontaktcentral för sociala trygghetslarm. Trygghetssentralen levererar trygghetslarmtjänster till cirka 34 000 användare på uppdrag av 110 kommuner. Företaget har 68 fast anställda och cirka 60 projektanställda medarbetare. Trygghetssentralens årsomsättning uppgår till 68 mNOK. Huvudkontoret ligger i Oslo. Affären beräknas slutföras i mitten av april. Den slutliga köpeskillingen beräknas till strax under 30 miljoner NOK.

Villkorade och uppskjutna köpeskillingar för förvärv under 2013 IVS GmbH

Under första kvartalet 2015 betalades den uppskjutna köpeskillingen på 1,6mEUR (14,9 Mkr). Den uppskjutna köpeskillingen har diskonterats till nuvärde på 1,458 mEUR i förvärvsanalysen. Mellanskillnaden på 0,142mEUR har redovisats som en finansiell kostnad i koncernredovisningen. Förvärvet av IVS är nu fullbetalt.

Isidor SAS

Den villkorade köpeskillingen per 31 december 2014 uppskattades till 3,6 Mkr, varav 2,6 Mkr redovisats som långfristiga skulder och 1,0 Mkr som kortfristiga skulder. Den villkorade köpeskillingen för 2014 på 0,9 Mkr betalades under andra kvartalet 2015. Den villkorade köpeskillingen för 2015 reviderades per 31 december 2015 och uppskattas till 2,1 Mkr och redovisas som kortfristiga skulder.

	Koncernen
Rörelseförvärvens påverkan på koncernens kassaflöde	2015	2014
Caretech AB	–146,1	0,0
IVS GmbH	–14,9	–18,2
Isidor SAS	–0,9	–0,3
Aldebaran	0,0	–3,4
	–162,0	–21,9

NOT 19 FÄRDIGA VAROR OCH HANDELSVAROR

Koncernen, Mkr	2015	2014
Ingående bruttolager	214,8	141,2
Förvärv	10,1	0,2
Förändring av bruttolager	–21,8	71,8
Internvinst i lager	–0,1	–1,8
Omräkningsdifferens	–1,2	3,4
Utgående bruttolager	201,8	214,8
Ingående lagernedskrivningar	–10,2	–10,9
Förvärv	–0,2	0,0
Förändring av lagernedskrivningar	–3,1	1,2
Omräkningsdifferens	0,2	–0,5
Utgående lagernedskrivningar1)	–13,3	–10,2
Nettolager i balansräkning	188,5	204,6

1) Anskaffningsvärde på det lager som nedskrivningar om 13,3 Mkr (10,2) avser uppgår till 42,7 Mkr (36,4).

Moderbolaget, Mkr	2015	2014
Ingående bruttolager	163,1	92,9
Förändring av bruttolager	–33,3	70,2
Utgående bruttolager	129,8	163,1
Ingående lagernedskrivningar	–6,2	–5,3
Förändring av lagernedskrivningar	–2,8	–0,9
Utgående lagernedskrivningar1)	–9,0	–6,2
Nettolager i balansräkning	120,8	156,9

1) Anskaffningsvärde på det lager som nedskrivningar om 9,0 Mkr (6,2) avser uppgår till 42,4 Mkr (30,4) i moderbolaget.

NOT 20 GARANTIAVSÄTTNING

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2015	2014	2015	2014
Ingående balans	42,9	41,1	36,9	33,7
Ianspråktagna belopp	–61,2	–45,6	–53,1	–43,9
Nya avsättningar	72,7	47,1	64,2	47,1
Omräkningsdifferens	–0,1	0,3	–	–
Utgående balans	54,3	42,9	48,0	36,9

NOT 21 AVSÄTTNING FÖR PENSIONER

Koncernen, Mkr	2015	2014
Ingående balans	2,8	1,7
Ianspråktagna belopp	0,0	0,0
Nya avsättningar	0,2	0,9
Omräkningsdifferens	–0,1	0,3
Utgående balans	2,9	2,8

NOT 22 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR

		Koncernen	Moderbolaget
Mkr	2015	2014	2015	2014
Ingående balans	54,1	68,2	36,6	52,3
Ianspråktagna belopp	–4,7	–2,1	–1,2	–0,3
Nya avsättningar	8,1	5,2	0,3	2,7
Outnyttjade belopp som återförs	–27,2	–18,5	–11,8	–18,5
Omklassificering	0,9	0,4	1,1	0,4
Omräkningsdifferens	–0,1	0,9	–	–
Utgående balans	31,1	54,1	25,0	36,6

	Koncernen		Moderbolaget
	2015	2014	2015	2014
Tillkommande kostnader	25,7	53,9	25,0	36,6
Övriga avsättningar	5,4	0,2	0,0	0,0
Utgående balans	31,1	54,1	25,0	36,6

Tillkommande kostnader

Tillkommande kostnader utgörs av kostnader som är kända men inte debiterade vid faktureringstillfället, dels kostnader som är okända men förväntade vid faktureringstillfället. Reserven för tillkommande kostnader belastar kostnad sålda varor för att få en korrekt periodisering av bruttomarginalen.

NOT 23

RISKHANTERING OCH FINANSIELLA INSTRUMENT

Finansiell riskhantering

Styrelsen i Doro AB har antagit en finanspolicy som reglerar hur finansiella risker skall identifieras och hanteras. Riskhanteringen syftar till att reducera alternativt eliminera risker. Huvudinriktningen är att eftersträva en låg riskprofil.

Doro AB (moderbolaget) har det övergripande ansvaret för koncernens finansiella riskhantering inklusive valutariskhantering, likviditetshantering och cash management. Genom centralisering och samordning uppnås väsentliga skalfördelar avseende erhållna villkor för finansiella transaktioner och finansiering. De risker som Doro är exponerad mot beskrivs nedan.

Kredit- och motpartsrisk

Koncernen är i första hand exponerad mot kreditrisk i samband med finansiella placeringar och i kundfordringar men också från motpartsrisker i samband med terminssäkringar. Kredit- och motpartsrisker hanteras centralt av moderbolaget i Doro AB och är reglerad i finanspolicyn. Finansiella instrument får endast göras med motparter/emittenter inom kategorierna stat, kommun och bank. Per 2015-12-31 och 2014-12-31 fanns inga kortfristiga placeringar.

Värdet på kundfordringarna uppgick till 375,2 Mkr (269,4). Doro har under de senaste åren haft små kreditförluster (under 0,5 procent av omsättningen) genom att den huvudsakliga kundgruppen är större företag med en regelbunden handel. Den största kunden står för mindre än 10% av koncernens försäljning. I de flesta länder arbetar Doro utan kreditförsäkring.

	Koncernen
Åldersanalys över kundfordringar	2015	2014
Ej förfallna	356,4	236,7
Förfallna < 60 dagar	16,1	33,4
Förfallna > 60 dagar	7,3	7,4
Totala kundfordringar	379,8	277,4
Befarade kundförluster	–4,6	–8,0
Kundfordringar i redovisningen	375,2	269,4

	Koncernen
Osäkra kundfordringar	2015	2014
Ingående balans	–8,0	–5,1
Befarade kundförluster	–1,7	–3,5
Konstaterade kundförluster	5,0	–0,3
Omräkningsdifferens	0,0	–0,1
Återförda belopp	0,1	1,0
Utgående balans	–4,6	–8,0

Övriga fordringar

Övriga fordringar har ej förfallit till betalning.

Likviditetsrisk

I koncernen finns vid utgången av 2015 194,6 Mkr (41,7) i räntebärande skulder, exklusive 34,2 Mkr (0) som avser finansiella leasingskulder för larmförsäljning inom Doro Care. I samband med att Doro förvärvade Caretech i februari 2015 tog bolaget upp ett banklån på 180 Mkr. Detta har amorterats med 30 Mkr under 2015.

Koncernens likviditet i bankmedel uppgick vid utgången av 2015 till 43,9 Mkr (78,2). Därutöver har koncernen en outnyttjad checkräkningskredit på 45,9 Mkr (8,3).

Det övergripande målet är att hantera koncernens kortfristiga finansieringsbehov och samtidigt minimera överskottslikviditeten. Doro har en likviditetsreserv på minst 20,0 Mkr.

Valutarisk

Doro är exponerade för valutarisker som orsakas av ofördelaktiga valutakursförändringar som kan påverka omsättning, resultat och eget kapital. Risker och riskhantering beskrivs nedan uppdelat i transaktionsexponering respektive omräkningsexponering.

Transaktionsexponering

Transaktionsexponering uppstår när försäljning och inköp görs i utländsk valuta. Doro har intäkter och kostnader i olika valutor. Inköp av varor sker huvudsakligen i USD medan försäljning huvudsakligen sker i EUR, GBP och de nordiska valutorna. I enlighet med finanspolicyn, säkras prognostiserade nettoflöden kvartalsvis för perioder där prislista fastställts till mellan 60 och 80 procent. Det innebär att säkringshorisonten kan variera mellan 3 och 6 månader. Valutahanteringen är centraliserad till finansavdelningen hos Doro AB, vilka köper och säljer valutor inom ramen för finanspolicyn. Doro tillämpar sedan 2013 säkringsredovisning enligt IFRS. Se vidare i Not 1 Redovisningsprinciper, för mer information.

Transaktionsvolymer utestående exponering (Mkr) (före och efter kurssäkring)

	2014	kurs säkring 2014
0	4	4
	18	9
	257	64
	70	5
	–244	–103
	säkring 2015 17 303 86 –372	kurs kurs kurs säkring säkring 2015 0 5 72 22 –53

Tabellen visar utestående transaktionsexponering per årsskiftet för den period som säkrats. Period som säkrats per utgången i december avser flöden t o m maj.

Omräkningsexponering

Omräkningsexponering uppstår när utländska tillgångar och skulder samt resultaträkning i utländska dotterbolag omräknas till SEK i samband med konsolidering. Doro kurssäkrar inte omräkningsexponeringen.

Värdet av de utländska nettotillgångarna uppgick vid årets slut till 152Mkr (143). Nedanstående tabell visar fördelningen per valuta.

Värde av utländska tillgångar	2015	2014
USD	7	4
NOK	3	2
EUR	113	113
GBP	23	17
HKD	6	6
Summa	152	143

Ränterisk

Ränterisken utgörs av risken att koncernens finansnetto försämras till följd av höjda marknadsräntor. Doros nuvarande låneportfölj består enbart av lån med rörliga räntor.

FINANSIELLA INSTRUMENT – VERKLIGT VÄRDE

Koncernen 2015	Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet	Derivat som säkringsredovisas	Tillgångar som kan säljas	Kund- och lånefordringar	Övriga finansiella skulder	Redovisat värde	Verkligt värde
Kundfordringar	0,0	0,0	0,0	375,2	0,0	375,2	375,2
Övriga fordringar	0,0	0,0	0,0	9,3	0,0	9,3	9,3
Valutaterminer som säkringsredovisas	0,0	4,5	0,0	0,0	0,0	4,5	4,5
Valutaterminer som innehas för handel	6,3	0,0	0,0	0,0	0,0	6,3	6,3
Kortfristiga placeringar	0	0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
Bankmedel	0,0	0,0	43,9	0,0	0,0	43,9	43,9
Tillgångar	6,3	4,5	43,9	384,5	0,0	439,2	439,2
Valutaterminer som säkringsredovisas	0	7,3	0,0	0,0	0,0	7,3	7,3
Skulder till kreditinstitut	0,0	0,0	0,0	0,0	194,6	194,6	194,6
Leverantörsskulder	0,0	0,0	0,0	0,0	286,5	286,5	286,5
Tilläggsköpeskillingar	2,1	0,0	0,0	0,0	0,0	2,1	2,1
Övriga skulder	0,0	0,0	0,0	0,0	128,5	128,5	128,5
Skulder	2,1	7,3	0,0	0,0	609,6	619,0	619,0
Koncernen 2014
Kundfordringar	0,0	0,0	0,0	269,5	0,0	269,5	269,5
Övriga fordringar	0,0	0,0	0,0	4,3	0,0	4,3	4,3
Valutaterminer som säkringsredovisas	0,0	15,4	0,0	0,0	0,0	15,4	15,4
Valutaterminer som innehas för handel	0,6	0,0	0,0	0,0	0,0	0,6	0,6
Kortfristiga placeringar	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
Bankmedel	0,0	0,0	78,2	0,0	0,0	78,2	78,2
Tillgångar	0,6	15,4	78,2	273,8	0,0	368,0	368,0
Valutaterminer som säkringsredovisas	0,0	7,4	0,0	0,0	0,0	7,4	7,4
Skulder till kreditinstitut	0,0	0,0	0,0	0,0	41,7	41,7	41,7
Leverantörsskulder	0,0	0,0	0,0	0,0	251,8	251,8	251,8
Tilläggsköpeskillingar	17,3	0,0	0,0	0,0	0,0	17,3	17,3
Övriga skulder	0,0	0,0	0,0	0,0	83,8	83,8	83,8
Skulder	17,3	7,4	0,0	0,0	377,3	402,0	402,0

FINANSIELLA INSTRUMENT – VERKLIGT VÄRDE

Moderbolaget 2015	Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet	Derivat som säkringsredovisas	Tillgångar som kan säljas	Kund- och lånefordringar	Övriga finansiella skulder	Redovisat värde	Verkligt värde
Kundfordringar	0,0	0,0	0,0	271,3	0,0	271,3	271,3
Fordringar hos koncernföretag	0,0	0,0	0,0	198,5	0,0	198,5	198,5
Övriga fordringar	0,0	0,0	0,0	0,2	0,0	0,2	0,2
Valutaterminer som säkringsredovisas	0	4,5	0,0	0,0	0,0	4,5	4,5
Valutaterminer som innehas för handel	6,3	0,0	0,0	0,0	0,0	6,3	6,3
Kortfristiga placeringar	0	0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
Bankmedel	0,0	0,0	7,1	0,0	0,0	7,1	7,1
Tillgångar	6,3	4,5	7,1	470,0	0,0	487,9	487,9
Valutaterminer som säkringsredovisas	0	7,3	0,0	0,0	0,0	7,3	7,3
Skulder till kreditinstitut	0,0	0,0	0,0	0,0	154,1	154,1	154,1
Leverantörsskulder	0,0	0,0	0,0	0,0	250,0	250,0	250,0
Skulder hos koncernföretag	0,0	0,0	0,0	0,0	94,9	94,9	94,9
Övriga skulder	0,0	0,0	0,0	0,0	79,1	79,1	79,1
Skulder	0,0	7,3	0,0	0,0	578,1	585,4	585,4
Moderbolaget 2014
Kundfordringar	0,0	0,0	0,0	202,1	0,0	202,1	202,1
Fordringar hos koncernföretag	0,0	0,0	0,0	175,8	0,0	175,8	175,8
Övriga fordringar	0,0	0,0	0,0	0,8	0,0	0,8	0,8
Valutaterminer som säkringsredovisas	0,0	15,4	0,0	0,0	0,0	15,4	15,4
Valutaterminer som innehas för handel	0,6	0,0	0,0	0,0	0,0	0,6	0,6
Kortfristiga placeringar	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
Bankmedel	0,0	0,0	9,9	0,0	0,0	9,9	9,9
Tillgångar	0,6	15,4	9,9	378,7	0,0	404,6	404,6
Valutaterminer som säkringsredovisas	0,0	7,4	0,0	0,0	0,0	7,4	7,4
Skulder till kreditinstitut	0,0	0,0	0,0	0,0	41,5	41,5	41,5
Leverantörsskulder	0,0	0,0	0,0	0,0	232,4	232,4	232,4
Skulder hos koncernföretag	0,0	0,0	0,0	0,0	42,0	42,0	42,0
Övriga skulder	0,0	0,0	0,0	0,0	66,6	66,6	66,6
Skulder	0,0	7,4	0,0	0,0	382,5	389,9	389,9

Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer:

Nivå 1: Enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument

Nivå 2: Utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1

Nivå 3: Utifrån indata som inte är observerbara på marknaden

Derivat och tilläggsköpeskilling som värderas till verkligt värde i tabellen ovan har värderats enligt nivå 2. För övriga finansiella instrument är det redovisade värdet en rimlig uppskattning av det verkliga värdet.

NOT 24 LÅNGFRISTIGA SKULDER

	Koncernen		Moderbolaget
	2015	2014	2015	2014
Banklån	121,9	0,0	120,0	0,0
Skulder, finansiell leasing	14,4	0,0	0,0	0,0
Summa	136,3	0,0	120,0	0,0
				Moderbolaget
	Koncernen
	2015	2014	2015	2014
Förfallet belopp 1–5 år	136,3	0,0	120,0	0,0
Senare än 5 år	0,0	0,0	0,0	0,0

NOT 25

NÄRSTÅENDE TRANSAKTIONER

Helmut Schweiger, ägare till 4,9 % av Doro, har vid årsbokslutet en skuld till Doro uppgående till 6 mkr avseende skattekostnader hänförliga till tid före Doro förvärvade dotterbolaget IVS GmbH från honom. Parterna har kommit överens om att Helmut Schweiger reglerar skulden i samband med att koncernen reglerar den motstående skulden till den tyska skattemyndigheten.

I övrigt har inga närståendetransaktioner skett under året, förutom löner och ersättningar enligt not 5.

STYRELSENS UNDERSKRIFTER

Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat, samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Lund den 11 april 2016

Bo Kastensson

Styrelseordförande

Charlotta Falvin Lena Hofsberger Karin Moberg

Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Jonas Mårtensson Henri Österlund Jérôme Arnaud

Styrelseledamot Styrelseledamot Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den 11 april 2016

Ernst & Young AB

Stefan Engdahl

Auktoriserad revisor

REVISIONSBERÄTTELSE

Till årsstämman i Doro AB (publ), org.nr 556161-9429

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Doro AB (publ) för år 2015, med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 22–26. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 17–53.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskatt-ningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 22–26. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Doro AB (publ) för år 2015. Vi har även utfört en lagstadgad genomgång av bolagsstyrningsrapporten.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen samt att bolagsstyrningsrapporten på sidorna 22–26 är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat enligt ovan är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Därutöver har vi läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Malmö den 11 april 2016 Ernst & Young AB

Stefan Engdahl Auktoriserad revisor

KVARTALSÖVERSIKT

			2015			2014
Mkr					Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4
KVARTALSVIS RESULTATUTVECKLING
Nettoomsättning	340	425	447	626	233	274	332	437
Rörelsens kostnader	–352	–386	–407	–554	–218	–251	–292	–392
Rörelseresultat före avskrivningar	–12	39	40	72	15	23	40	45
Avskrivningar enligt plan och nedskrivningar	–11	–10	–10	–13	–11	–11	–11	–10
Rörelseresultat efter avskrivningar	–23	29	30	59	4	12	29	35
Finansnetto	–5	–2	–1	–2	–1	1	1	–2
Resultat efter finansiella poster	–28	27	29	57	3	13	30	33
Skatt på periodens resultat	6	–6	–7	–14	–1	–4	–6	–11
Nettoresultat	–22	21	22	43	2	9	24	22
KVARTALSVIS BALANSRÄKNING FÖR KONCERNEN
Immateriella anläggningstillgångar	428	433	440	443	197	203	201	201
Materiella anläggningstillgångar	10	7	7	8	6	6	6	5
Finansiella anläggningstillgångar	1	1	14	15	1	1	1	1
Uppskjuten skattefordran	19	19	15	16	20	19	19	16
Varulager	237	185	225	189	116	133	189	205
Kortfristiga fordringar	322	325	387	485	193	199	259	348
Kassa och bank	52	54	43	43	70	89	96	78
Summa tillgångar	1 069	1 024	1 131	1 199	603	649	769	853
Eget kapital	409	421	449	482	292	288	316	335
Långfristiga skulder	225	188	187	170	108	108	66	60
Kortfristiga skulder	435	415	495	547	204	253	387	458
Summa eget kapital och skulder	1 069	1 024	1 131	1 199	603	649	769	853

			2015			2014
Mkr					Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4
KVARTALSVIS KASSAFLÖDE
Rörelseresultat efter finansiella poster	–28	27	29	57	3	13	30	33
Avskrivning enligt plan	11	10	10	13	11	11	11	10
Övriga ej kassaflödespåverkande poster	16	–4	1	–6	–2	3	–14	–11
Skatt	–10	–6	–3	1	–4	–3	–4	–7
Förändring av rörelsekapital	–34	38	–4	–33	–38	23	–9	–35
Kassaflöde från den löpande verksamheten	–45	65	33	32	–30	47	14	–10
Investeringar	–251	–16	–13	–23	–24	–12	–8	–7
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–251	–16	–13	–23	–24	–12	–8	–7
Utdelning/premie för optionsprogram	0	0	0	0	0	–32	0	0
Nyemission och premie för optionsprogram	84	0	0	0	0	14	1	0
Förändring räntebärande skulder	186	–47	–32	–6	0	0	0	–3
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	270	–47	–32	–6	0	–18	1	–3
Omräkningsdifferenser och övrigt	0	0	1	–2	0	2	0	2
Kassaflöde (Förändring av likvida medel)	–26	2	–11	1	–54	19	7	–18

FEMÅRSÖVERSIKT

Kassaflödeskvot 90 26 140 65 169

Mkr	2015	2014	2013	2012	2011	Mkr	2015	2014	2013	2012	2011
RESULTATRÄKNING						MARGINALMÅTT
Intäkter	1 838,0	1 276,2	1 142,5	837,5	745,4	Rörelsemarginal, EBITDA, %	7,6	9,6	10,0	9,9	10,1
Rörelseresultat före avskrivningar och nedskrivningar, EBITDA	139,2	122,6	113,7	83,1	75,6	Rörelsemarginal, EBIT, % Nettomarginal, %	5,2 4,6	6,2 6,2	6,9 6,8	7,3 5,9	8,3 9,8
Rörelseresultat efter avskrivningar och nedskrivningar, EBIT	95,2	79,7	78,9	61,4	62,0
Finansnetto	–10,8	–0,4	–0,7	–11,9	10,9	KAPITALINTENSITET
Resultat efter finansiella poster	84,4	79,3	78,2	49,5	72,9	Kapitalomsättningshastighet (ggr)	1,8	1,6	1,8	1,7	1,9
						FINANSIELLA MÅTT
BALANSRÄKNING						Soliditet, %	40,4	39,3	38,3	40,5	39,5
Anläggningstillgångar	481,6	222,3	227,8	93,2	86,1	Kassaflöde från den löpande
Omsättningstillgångar	673,4	552,2	397,2	282,1	214,3	verksamheten	85,7	22,5	110,5	40,2	104,9
Kassa och bank	43,9	78,2	123,9	141,1	148,4	Antal anställda	358,0	172,0	149,0	81,0	77,0
Eget kapital	482,0	334,8	287,0	209,0	177,3	Likvida medel (inkl, outnyttjade
Långfristiga skulder	170,3	59,6	138,3	73,1	88,7	krediter)	89,8	86,7	123,9	172,6	177,5
Kortfristiga skulder	546,6	458,3	323,6	234,3	182,8	Investeringar (inkl. företagsförvärv
Balansomslutning	1 198,9	852,7	748,9	516,4	448,8	2011, 2013)	220,7	51,2	146,7	27,3	40,8
Nyckeltal (Definitioner sidan 58)
AVKASTNINGSTAL
Avkastning på genomsnittligt sysselsatt kapital, %	17,2	32,8	52,2	94,5	116,1
Avkastning på genomsnittligt eget kapital, %	15,6	18,7	24,4	27,4	38,8
Resultat per aktie, efter betald skatt	2,92	2,90	3,68	2,34	3,62

PRESSMEDDELANDEN 2015

150130	Doros förvärv av Caretech AB
150204	Doro presenterar rapporten för det fjärde kvartalet via audiocast och telefonkonferens
150210	Rättelse: Nytt telefonnummer +33(0)805980143 för deltagare i telefonkonferensen som ringer från Frankrike
150218	Doro AB (publ) slutför förvärv av Caretech AB med apportemission
150227	Nytt antal aktier i Doro
150302	Doro lanserar Doro Liberto® 820 Mini
150319	Doro – information avseende första kvartalet och utdelning. Helårsprognosen oförändrad.
150326	Kallelse till Årsstämma 2015
150402	Årsredovisning 2014
150409	Doro presenterar rapporten för det första kvartalet via audiocast och telefonkonferens
150428	Kommuniké från Doro AB:s Årsstämma 2015
150504	Doro lanserar i Rumänien genom listning hos Vodafone
150618	Operatören O2 erbjuder Doro i Tyskland
150623	Caretech, Doros förvärv inom digitala trygghetslarm, har tecknat flertalet avtal med svenska kommuner
150818	Doro presenterar rapporten för det andra kvartalet via audiocast och telefonkonferens
150821	Delårsrapport januari – juni 2015
150921	Caretech, Doros förvärv inom digitala trygghetslarm, lanserar sitt första större erbjudande inom privat sektor; en pilot för 50 apotek i Storbritannien
151009	Valberedning för Doro inför Årsstämma 2016
151022	Doro presenterar rapporten för det tredje kvartalet via audiocast och telefonkonferens
151104	Fortsatt hög försäljningstillväxt och stärkt orderbok

DEFINITIONER

ANTAL AKTIER VID PERIODENS SLUT

Antal aktier per balansdagen

ANTAL AKTIER VID PERIODENS SLUT EFTER UTSPÄDNINGSEFFEKT

Antal aktier vid periodens slut justerat för teckningsoptioners utspädningseffekt beräknas som skillnaden mellan det förmodade antalet emitterade aktier till lösenkurs och det förmodade antalet emitterade aktier till börskursen vid periodens slut.

ANTAL ANSTÄLLDA

Genomsnittligt antal anställda.

AVKASTNING PÅ GENOMSNITTLIGT SYSSEL-SATT KAPITAL

Rörelseresultat dividerat med det kvartalsvis genomsnittliga sysselsatta kapitalet, exklusive kassa och bank.

AVKASTNING PÅ GENOMSNITTLIGT EGET KAPITAL

Resultatet efter finansiella poster och skatt, dividerat med genomsnittligt eget kapital.

BÖRSKURS PERIODENS SLUT, KR

Slutkursen på balansdagen.

BÖRSVÄRDE, MKR

Börskurs periodens slut gånger antalet aktier vid periodens slut.

EGET KAPITAL PER AKTIE

Eget kapital på balansdagen dividerat med antalet aktier på balansdagen.

EGET KAPITAL PER AKTIE EFTER UTSPÄDNING

Eget kapital på balansdagen dividerat med antalet aktier vid periodens slut efter utspädningseffekt.

GENOMSNITTLIGT ANTAL AKTIER

Antal aktier vid utgången av månadens slut dividerat med antal månader.

GENOMSNITTLIGT ANTAL AKTIER EFTER UTSPÄDNINGSEFFEKT

Genomsnittligt antal aktier justerat för teckningsoptioners utspädningseffekt beräknas som skillnaden mellan det förmodade antalet emitterade aktier till lösenkurs och det förmodade antalet emitterade aktier till genomsnittlig börskurs för perioden.

INVESTERINGAR

Nettoinvesteringar inklusive företagsförvärv.

KASSAFLÖDESKVOT

Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med EBIT.

KAPITALOMSÄTTNINGSHASTIGHET

Årets nettoomsättning dividerad med genomsnittlig balansomslutning.

KASSAFLÖDE

Kassaflöde från den löpande verksamheten.

KASSAFLÖDE PER AKTIE

Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier.

LIKVIDA MEDEL

Kassa plus beviljade outnyttjade krediter hos bank samt kortfristiga placeringar i räntebärande certifikat.

NETTOMARGINAL

Resultat efter finansiella poster i procent av årets omsättning.

NETTOSKULD/NETTOKASSA Kassa och Bank minskat med räntebärande skulder.

NETTOSKULDSÄTTNINGSGRAD

Räntebärande skulder minus kassa i procent av eget kapital.

RESULTAT PER AKTIE EFTER BETALD SKATT

Resultat efter betald skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier för perioden.

RESULTAT PER AKTIE EFTER BETALD SKATT EFTER UTSPÄDNING

Resultat efter betald skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier för perioden, efter utspädningseffekt.

RESULTAT PER AKTIE EFTER SKATT

Resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier för perioden.

RESULTAT PER AKTIE EFTER SKATT EFTER UTSPÄDNING

Resultat efter finansiella poster dividerat med genomsnittligt antal aktier för perioden, efter utspädning.

RESULTAT PER AKTIE FÖRE SKATT

Resultat före skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier för perioden.

RESULTAT PER AKTIE FÖRE SKATT EFTER UTSPÄDNING

Resultat före skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier för perioden, efter utspädningseffekt.

RÄNTETÄCKNINGSGRAD

Resultat efter finansnetto plus räntekostnader dividerat med finansiella kostnader.

RÖRELSEMARGINAL, EBIT

Rörelseresultat (efter avskrivningar) i procent av årets omsättning.

RÖRELSEMARGINAL, EBITDA

Resultat före avskrivningar i procent av årets omsättning.

SOLIDITET

Eget kapital i procent av balansomslutningen.

SYNLIGT EGET KAPITAL PER AKTIE Eget kapital dividerat med antal aktier vid årets slut.

SYSSELSATT KAPITAL

Totala tillgångar reducerat med icke räntebärande skulder.