Annual Report • Apr 21, 2014
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
USA och Kanada 15% Storbritannien 17%
Doro är marknadsledande inom telekomlösningar för seniorer. Företaget förser världens växande befolkning av äldre med lättanvända telekom- och telecare-produkter som är speciellt framtagna för målgruppen.
Doro är den klara marknadsledaren och det största varumärket avseende mobiltelefoner för seniorer i Europa. Bolaget har lagt stor möda på att förstå de behov och önskemål som äldre har – ett engagemang och fokus som belönats med nöjda och lojala slutanvändare. Enligt en undersökning1) av kundnöjdhet är 82 procent av användarna villiga att rekommendera Doro till vänner och familj.
Doros produkter säljs i fler än 40 länder på fem kontinenter genom ett omfattande nätverk av partners. Bolaget har haft en genomsnittlig årlig tillväxt på 24 procent de senaste fem åren, tack vare en strategi med fokus på seniorer som huvudsaklig målgrupp.
Doro säljer telefoner med stora knappar, klart ljud, lättlästa displayer och framför allt ett antal funktioner som underlättar användarens vardag. Doros kompletta erbjudande sträcker sig från mobiltelefoner, över smarta enheter, PCs och mjukvarulösningar – samtliga med målet att tillgodose behoven och önskemålen hos den äldre befolkningen, med ett starkt fokus på användarvänlighet och att överbrygga klyftan mellan digital teknik och användaren.
För att nå världens seniorer har Doro byggt upp ett internationellt distributionsnät, vilket är en av bolagets tydliga konkurrensfördelar. Nätverket består av ledande operatörer, specialister och återförsäljare som har naturliga försäljningskanaler till slutanvändarna. Under året utökades Doros nätverk genom flera nya samarbeten samt genom förvärvet av det tyska företaget IVS, vilket stärkt bolagets position i Centraleuropa och gett en öppning mot Östeuropa.
Doro verkar på en av världens största marknader – telekom. Bolaget fokuserar på seniorsegmentet där man också är den ledande aktören. Det finns för närvarande cirka 550 miljoner människor som är över 65 år runt om i världen. År 2020 förväntas antalet seniorer överstiga 700 miljoner.
Med en fördjupad kunskap om målgruppen använder Doro egna resurser för produktutveckling med utvecklingsteam baserade i Paris, Lund och Hong Kong. Under 2013 förvärvades mjukvarubolaget Isidor, för att förstärka Doros mjukvaruteam och komplettera befintlig kompetens för Android med Windows OS.
Under 2013 har Doro gjort en rad spännande lanseringar, exempelvis av bolagets andra smartphone – Doro Liberto® 810. Man lanserade även Primo™ by Doro – en kompletterande serie av prisvärda och lättanvända mobiltelefoner.
I dagsläget är seniorer i mindre utsträckning anslutna till internet än befolkningen i övrigt. Doro ser det som en del av bolagets uppdrag att hjälpa seniorer att få tillgång till onlinetjänster genom att erbjuda relevanta lösningar som löser viktiga problem på ett enkelt sätt och till en rimlig kostnad - utan att vara stigmatiserande.
Doros vision är att vara den mest betrodda globala varumärket i lättanvända telekomlösningar för seniorer.
| Mål | Utfall 2013 |
|
|---|---|---|
| Årlig tillväxt | 20% | 36,4% |
| Långsiktig rörelsemarginal | 10% | 6,9% |
| Maximal skuldsättningsgrad (räntebärande skulder/eget kapital) |
1,0 | 0,16 |
| Utdelning, andel av nettovinst | 33% | 49% |
Doro levererade en exceptionell tillväxt under 2013, varav mer än hälften var organisk. Försäljningen ökade med 36 procent och företaget nådde en omsättning på drygt 1,1 miljarder kronor. Tillväxten var stark på de flesta av bolagets marknader, framför allt i USA & Kanada och i Storbritannien. Doro förstärkte sin geografiska närvaro genom nya samarbeten och genom förvärvet av det tyska företaget IVS, vilket åter gjort Doro till nummer ett på den tyska marknaden. Bolaget breddade även sitt sortiment och stärkte sitt varumärke under året. Företagets totala marknadsandel på den västeuropeiska marknaden avseende mobiltelefoner för seniorer ökade under 2013 till 41,8 procent.2) Det globala partnernätverket stärktes genom ett antal nya avtal bland annat i Storbritannien, Irland, Schweiz, Ungern, Tjeckien och Tunisien.
SEK110m
i kassaflöde från den löpande verksamheten under 2013
36% omsättningstillväxt under 2013
n 3 juli: Doro stärkte sitt utvecklingsteam genom förvärvet av det franska bolaget Isidor, vilket säkrar bolagets förmåga att snabbt marknadsföra nya och attraktiva smartphones för seniorer.
n 15 maj: Q1-rapport. Försäljningen ökade med 23 procent med stark orderingång – upp 75 procent.
i Tyskland genom förvärvet av sin tidigare distributör IVS, och återtog sin marknadsledarposition.
n 21 augusti: Q2-rapport. Försäljningen ökade med 74 procent och orderingången med 21 procent. Rörelsemarginalen ökade till 6,4 procent.
2) Källa: Volume GfK panelmarket january-december 2013 Germany+France+UK Senior Mobile Phone Report.
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Eget kapital per aktie, SEK | 13,79 | 10,80 | 9,16 |
| Börskurs vid periodens slut, SEK | 44,0 | 24,50 | 27,30 |
| Marknadsvärde, Mkr | 915,5 | 474,1 | 528,2 |
| Personal | 149 | 81 | 77 |
n Nettoomsättningen uppgick till 1142,5 Mkr (837,5), en ökning med 36,4 procent .
n Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 78,9 Mkr (61.4). Rörelsemarginalen var 6,9 procent (7,3).
n 6 september: Doros andra smartphone anpassad för seniorer – Doro Liberto ™ 810 – lanserades.
n 8 november: Q3-rapport. Försäljningen ökade med 33 procent, inklusive förvärv, med stark orderingång – upp 51 procent.
n 6 september: Doro lanserade Primo™ by Doro – en kompletterande serie av lättanvända mobiltelefoner för lågprissegmentet i utvalda länder.
60
40 n 14 februari: Q4-rapport. Försäljningen ökade med 27 procent, inklusive förvärv, och rörelsemarginalen ökade till 8,8 procent med kassaflöde från den löpande verksamheten som uppgick till 71 Mkr.
EBIT PER KVARTAL OCH RULLANDE 12 MÅNADER
2013 var ett år med många framgångar för Doro. Vi inledde året med exceptionell organisk tillväxt och några månader senare genomfördes två framgångsrika förvärv som ytterligare stärkte vår ledande ställning på den europeiska marknaden för mobiltelefoner för seniorer. Vi utökade också både våra interna resurser och vårt partnernätverk under året och levererade stabila marginaler och förbättrat kassaflöde.
För helåret ökade vår försäljning med 36 procent, varav 19,5 procent var organisk tillväxt och vi stärkte därmed våra marknadsandelar ytterligare. Vi hade en positiv försäljningsutveckling på de flesta av våra huvudmarknader, med enastående framsteg i vissa av dem. Det har resulterat i att den nordiska marknaden, som historiskt varit vår största, inte längre är lika dominerande. I Norden är vi inne i en generationsväxling, där vårt sortiment av smarta enheter successivt håller på att ersätta våra traditionella mobiltelefoner, vilket under en övergångsperiod hämmat vår tillväxt i regionen. Å andra sidan har tillväxten i DACH-regionen återhämtat sig kraftigt sedan förvärvet av vår tyska distributör IVS, vilket bidragit starkt till koncernens övergripande helårsresultat. Mot slutet av året hade vi stärkt vår marknadsandel i Tyskland till 37 procent.
Förvärvet av IVS bidrog också påtagligt till vår lansering av Primo by DoroTM – en ny prisvärd produktserie – som öppnar upp möjligheter på utvalda marknader såsom Tyskland, Östeuropa, Baltikum, Spanien och Italien. Mottagandet har hittills varit mycket tillfredsställande och i november tog vi klivet in i två nya länder, Ungern och Tjeckien, med produktlinjen Primo by Doro™ som första lansering.
Vår viktigaste lansering under 2013 var vår andra smartphone – Doro Liberto® 810. Genom denna produkt underlättar vi för seniorer att byta från en traditionell mobiltelefon till en lätthanterlig smartphone med alla dess fördelar. Under det fjärde kvartalet lanserades enheten i Norden. För att följa upp lanseringen av denna produkt kommer vi utöka serien och inom kort också offentliggöra mer detaljer om uppföljaren – Doro Liberto® 820 – som planeras att lanseras i september. Vår satsning på smarta enheter är viktig för oss eftersom dessa erbjuder utökade möjligheter för den växande äldre befolkningen att enkelt komma ut på nätet. Ur ett företagsperspektiv ger våra smarta enheter också ökad konkurrenskraft samt stöd åt vår bruttomarginal.
Under 2013 fortsatte Doros trend av tillväxt med lönsamhet. För helåret nådde vi ett rekordhögt rörelseresultat och vår EBTIDA-marginal var på tidigare rekordnivåer. Det förklaras främst av en bra produktmix och skalfördelar i våra driftskostnader. Trots en stark tillväxt och våra ökade satsningar på produktutveckling har vi även förbättrat vårt kassaflöde, som för den löpande verksamheten uppgick till drygt 110 MSEK för helåret.
När jag nu sammanfattar 2013 är jag stolt över att vi lyckats växa organiskt och samtidigt genomföra och integrera förvärv på ett utmärkt sätt. Det ger oss tillförsikt att ytterligare förstärka Doro på ett sunt sätt framöver – såväl organiskt som via förvärv.
Även om fjolårets starka första kvartal blir svårt att upprepa går vi in i 2014 med en gedigen bas för fortsatt organisk tillväxt såväl som för nya strategiska förvärv. Vi har en effektiv affärsmodell, vilket bekräftas av ett kontinuerligt starkt kassaflöde, och vår finansiella ställning är fortsatt stark trots de förvärv vi har genomfört det senaste året. Särskilt viktigt för tillväxten är försäljningsutvecklingen av smartphones, som förväntas stärkas under det andra halvåret.
För att förstärka vår anpassningsförmåga till de alltjämt pågående förändringarna på marknaden, har vi valt att organisera oss i tre tydliga områden: Smart Devices, Feature Phones och Care Products. Att utveckla kategorin Smart Devices är vår högsta prioritet i dagsläget, vilket innebär ökade FoU-investeringar. Våra satsningar inom kategorin Care fortsätter och innebär långsiktig potential för oss, samtidigt som den kan dra nytta av och dela de investeringarna vi gör i samband med utvecklingen av andra produkter.
Grundförutsättningarna i vår marknadsnisch är fortsatt gynnsamma, med en tydlig demografisk förändring som en viktig drivkraft för den så kallade silverekonomin. Vi ser också en ökad efterfrågan på lättanvända smarta enheter anpassade för seniorer, då teknologin utvecklas i snabbare takt än vad personer över 65 år kan ta den till sig.
Som marknadsledare och pionjär inom nischen för lättanvända kommunikationslösningar och tjänster för seniorer är vår högsta prioritet att vara förstahandsvalet för seniorer och den leverantör som adderar mest mervärde inom detta segment. Vi siktar på fortsatt tillväxt – inte bara genom att ta marknadsandelar utan också genom att driva på utvecklingen på en marknad som redan uppvisar underliggande tillväxt.
Lund, April 2014
Jérôme Arnaud, VD för Doro
Marknaden för kommunikationsprodukter för seniorer växer och kommer att fortsätta göra så under många år framöver. Den demografiska förändringen är den mest uppenbara drivkraften, men också utvecklingen av smarta enheter som måste anpassas till de äldres förutsättningar. För Doro är den nuvarande låga penetrationsgraden på de flesta av bolagets huvudmarknader också att betrakta som en stor möjlighet.
Demografin för världens befolkning är på väg att ändras markant de kommande decennierna, med en allt större andel äldre. Det finns för närvarande cirka 550 miljoner människor över 65 år i världen. År 2020 förväntas antalet personer över 65 år uppgå till fler än 700 miljoner, vilket motsvarar nästan 20 procent av den totala befolkningen varav drygt 6 procent kommer att vara över 80 år gamla. Denna trend är den tydligaste drivkraften för den så kallade silverekonomin.
För att fånga möjligheterna som silverekonomin erbjuder är det viktigt att Doro har ett produkterbjudande som täcker in så stor del av målgruppen som möjligt, liksom olika individers förutsättningar inom målgruppen. Användarnas gensvar på de produkter som företaget lanserat de senaste åren visar att bolaget är på rätt väg. Seniorer är digitala "pilgrimer" som på olika sätt exponeras mot och har olika aptit på den nya tekniken. De yngre och mer aktiva seniorerna efterfrågar oftast produkter som utvecklats för ett liv på språng, med smarta applikationer för att dela sina erfarenheter med vänner och familj – dock anpassade för de funktionsnedsättningar som kommer med åldern. De äldre seniorerna, med behov att leva ett bekvämare och tryggare liv i sin hemmiljö, kräver produkter som kan förenkla och garantera kontakt med familj och sjukvård i nödfall. Inför 2014 har Doro fokuserat sin produktorganisation i tre olika
områden: Smart Devices, Feature Phones och Care Products. Utvecklingen av kategorin Smarta Devices är i dagsläget bolagets främsta prioritet. Marknaden för Care-lösningar utvecklas något långsammare än Doros tidigare förväntningar, men segmentet innebär en intressant framtida potential för bolaget.
Enligt en forskningsrapport från Gartner i november 2013 uppskattades den globala mobilförsäljningen nå 1,8 miljarder enheter under 2013, vilket innebär en mindre ökning jämfört med 2012. Smartphones andel av försäljningen har dock ökat till över 50 procent och nådde mot slutet av året över 55 procent. Trenden med ett generationsskifte mot smarta enheter är därmed tydlig.
Även om detta skifte sker långsammare bland seniorer, så är det på väg. Enligt Doros senaste egna studie har en av fem pensionärer idag en smartphone och så många som hälften av de seniorer som funderar på att skaffa en ny telefon överväger att köpa en smartphone.
Övergången till smarta enheter är en viktig möjlighet för Doro. De smartphones som idag lanseras från de större mobiltelefonleverantörerna är i många avseenden enkla att använda och har en bredare uppsättning funktioner jämfört med den tidigare generationen av så kallade feature phones. Dessa smartphones är dock främst avsedda för unga och medelålders och är inte anpassade specifikt för seniorer där alltför många ikoner, applikationer och alternativ kan upplevas som problematiskt. Dessutom drabbas seniorer av funktionsnedsättningar som hör åldern till, såsom synoch hörselnedsättning samt problem med handfunktion och hantering.
En annan viktig faktor är att i allmänhet minskar seniorers intresse för ny teknik med åldern. Förändringstakten för ny teknologi är alltför snabb och det tar tid och uthållighet för att skapa nya vanor – inte minst avseende användning av konsumentelektronik. Med detta i åtanke har Doro med beslutsamhet och framgång kommit långt med att anpassa funktionalitet och form för sina smarta produkter – och att göra dem relevanta för äldre användare i en snabbt föränderlig teknisk värld. Företaget har därför en mycket viktig roll att spela på smartphone-marknaden de kommande åren. Doro kommer framöver lägga ännu mer kraft på att utveckla användarvänliga produkter med modern funktionalitet och applikationer. Tack vare bolagets utveckling av mjukvara och användargränssnitt kommer produkterna anpassas ytterligare för seniorernas nuvarande användarvanor – snarare än att förändra dem.
Doros investeringar i egen produktutveckling har tilltagit på senare år, men för att få kostnadseffektiv tillgång till den senaste tekniken har Doro även etablerade samarbeten med ledande teknikföretag.
Doro skaffar sig information om användarnas vanor och preferenser på olika sätt, bland annat genom omfattande marknadsundersökningar, fokusgrupper och djupstudier. Denna återkoppling är viktig och säkerställer att Doro har kunskap om de allra senaste trenderna, för att ständigt förbättra funktion och innehåll i sitt erbjudande. Doros budget för produktutveckling ökade ytterligare under 2013 jämfört med 2012. Som ett resultat av satsningen har Doros lanseringar av nya produkter under 2013 varit starkare än någonsin – något som kommer att fortsätta under 2014.
Marknaden avseende konsumentelektronik för seniorer har olika särdrag på olika regionala marknader. Likaså skiljer sig storleken på dessa marknader, beroende på hur stor population av äldre som bor i respektive region. I Norden har Doro sin starkaste position och varumärkeskännedom med en penetrationsgrad, mätt i andelen seniorer som har en Doro-telefon, på 17 procent. Detta är naturligtvis en stark ställning, men det finns ändå utrymme för förbättring. Med tanke på det generationsskifte som Doro genomför på denna marknad är företagets satsningar på smarta enheter viktig. På Doros övriga huvudmarknader är bolagets penetration fortfarande blygsam (se tabellen) och givet dessa marknaders storlek råder det ingen brist på möjligheter.
De produkter som Doro har lanserat de senaste åren, och hur de mottagits av användarna, visar att företaget är på rätt väg. Penetrationsgraden på dessa huvudmarknader visar också att Doro på kort sikt inte nödvändigtvis behöver öka sin geografiska närvaro för att växa. En ökad varumärkeskännedom för att stimulera försäljningen på befintliga marknader är lika viktigt för fortsatt tillväxt. Doros varumärke backas upp av en komplett värdekedja, både ur ett kund- och användarperspektiv. Kedjan sträcker sig från en produkt som utvecklats i enlighet med slutanvändarens krav på tillförlitlighet, känsla och enkelhet – till en kompetent supportorganisation med kundtjänst och garantier. Doro fortsätter att arbeta med marknadsföring och varumärkesaktiviteter i hela försäljningskedjan, med anpassning till företagets specifika marknader, för att optimera utfallet på dessa insatser. För att nå de slutanvändare som ännu inte är utrustade med en produkt från Doro, har bolaget under 2013 arbetat genom olika medier, såsom TV, print och online-annonsering. För marknadsföring gentemot samarbetspartners har företaget en kontinuerlig närvaro på de viktigaste mässorna i branschen.
| miljoner pensionärer | Population 65 +, | Penetrationsgrad Doro, ≈% |
|---|---|---|
| Norden | 4,4 | 17 |
| DACH | 17,1 | 2–3 |
| EMEA & Storbritannien | 63,9 | 2–3 |
| USA och Kanada | 47,1 | 1 |
Doro AB är ett publikt aktiebolag (i fortsättningen även benämnt Doro). Bolagets säte är i Lund. Det är registrerat i Sverige under organisationsnummer 556161-9429. Huvudkontoret har besöksadress Magistratsvägen 10, 226 43 Lund, Sverige. Doro har dotterbolag i Frankrike, Hongkong, Norge, Storbritannien, Tyskland och i USA. Koncernens legala struktur framgår av not 9.
Doro är ett svenskt företag som utvecklar, marknadsför och säljer telekomprodukter särskilt anpassade för det växande antalet seniorer i världen. Med mer än 40 års erfarenhet av telekommunikation och försäljning i fler än 40 länder är Doro världens ledande varumärke inom lättanvända mobiltelefoner. Doro skapade kategorin Care Electronics och på senare år har företagets produkter fått flera högt ansedda internationella designpriser. I syfte att utveckla verksamheten har Doro utvecklat verksamheten inom telecare och hjälpmedel för vård och omsorg, helt i linje med Doros mission.
Under året har ett flertal nya produkter och tjänster lanserats som till exempel:
Doro verkar inom den snabbt föränderliga marknaden för telekomprodukter för äldre konsumenter i Europa, Nord- och Sydamerika och Asien/Stillahavsregionen. Doro har ingen egen produktion utan denna sker hos olika leverantörer framförallt i Kina. Doro skyddar sina produkter genom att äga formverktyg och mönsterskydd samt genom att aktivt delta i design-, utvecklings- och kvalitetssäkringsprocesserna. Doro samordnar sina inköp för att erhålla skalfördelar och ett attraktivt pris.
Doros försäljning uppgick under året till 1142,5 Mkr (837,5), en ökning med 36,4 procent jämfört med 2012. Justerat för förvärv var ökningen 19,5 procent. Tillväxten är primärt driven av EMEA, Tyskland, USA, Kanada och Storbritannien med positivt kundmottagande av nya produktlanseringar.
EBIT uppgick till 78,9 Mkr (61,4), vilket ger en EBIT-marginal på 6,9 procent (7,3). Den något sämre EBIT-marginalen är huvudsakligen ett resultat av fortsatta satsningar på produktutveckling samt lägre marginal inom EMEA till följd av ökad konkurrens inom lågprissegmentet i Tyskland. Årets resultat uppgick till 60,6 Mkr (52,9). Finansnettot blev –0,7 Mkr (–11,9). Redovisad skatt för året uppgår till –17,6 Mkr, vilket är 21,0 Mkr högre än föregående år. Den positiva skatten för år 2012 är en effekt av temporära skillnader hänförliga till avsättningar.
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 110,5 Mkr (40,2). Koncernens nettokassaflöde som under året uppgick till –60,5 Mkr (–6,5) har belastats av aktieutdelningar på 24,2 Mkr, företagsförvärv –110,2 Mkr samt investeringar –36,5 Mkr. Investeringarna som är aktiverade är primärt hänförliga till produktutveckling. Vid årets utgång hade Doro en räntebärande skuld på 45,2 Mkr (1,6), och likvida medel på 123,9 Mkr (141,1). Soliditeten minskade till 38,3 procent (40,5) vid utgången av perioden.
Syftet med policyn är att klarlägga ansvar och beskriva generella regler och riktlinjer relaterade till specifika områden inom Doro i syfte att stödja verksamheten, minska de finansiella riskerna och möjliggöra ett effektivt utnyttjande av kapital och kassaflöde.
Beräknade nettoflöden baserat på normala volymer och aktuella prislistor (som vanligen gäller i cirka 3 månader) säkras till 75–100 procent. Den 1 januari 2013 införde Doro säkringsredovisning enligt IFRS.
Styrelsen består av styrelseordföranden Bo Kastensson, Charlotta Falvin, Karin Moberg, Jonas Mårtensson, Fredrik Hedlund samt verkställande direktören Jérôme Arnaud. Bolagets CFO Christian Lindholm är adjungerad till styrelsen som sekreterare.
Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare avseende 2014 innebär i huvudsak att löner och övriga ersättningsvillkor för ledningen ska vara marknadsmässiga.
Utöver fast grundlön kan ledningen även erhålla rörlig ersättning och bonus, vilka ska ha ett förutbestämt tak och baseras på uppnådda resultat i förhållande till fastställda resultatmål (och i vissa fall andra nyckeltal).
Den maximala kostnaden för rörlig ersättning och bonus till bolagets ledande befattningshavare får ej överstiga 13 Mkr. För 2013 var beloppet 10 Mkr. Den totala kostnaden för fast och rörlig ersättning ska årligen bestämmas till ett belopp som inkluderar bolagets alla ersättningskostnader. Bolagets ledande befattningshavare har möjlighet att allokera delar av sina fasta och rörliga ersättningar till andra förmåner, till exempel pensionsförmåner. Ledningens pensionsplaner ska i huvudsak vara avgiftsbestämda.
Vid uppsägning från bolagets sida kan ledande befattningshavare ha rätt till avgångsvederlag, vilket i sådant fall ska ha ett förutbestämt tak. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag utgå. Styrelsen har rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för detta. Detta förslag är i enlighet med de riktlinjer som beslutades av årsstämman 2013.
Doro genomför produktutvecklings- och designprojekt tillsammans med olika externa partners. Utöver egna utvecklingskostnader återfinns väsentliga utvecklingskostnader hos den tillverkande partnern. Doro anlitar designföretag från olika länder och kostnaderna är antingen fasta eller rörliga. Doro köper ibland även teknik från olika externa företag.
Vidare investerar Doro i olika formverktyg och mönsterskydd för att skydda produkternas design. Dessa kostnader aktiveras tills produkten är färdig för leverans då avskrivning påbörjas.
För 2013 uppgick koncernens kostnader för utvecklingsarbeten till 50,0 Mkr (42,5), främst på grund av breddningen av GSM-portföljen samt utveckling inom vårt område Care. Doro hade vid utgången av 2013 inga patent registrerade i bolaget men däremot ett flertal patentansökningar samt
EBIT
SOLIDITET
rätt att utnyttja olika patent enligt avtal. Doro har bl.a. registrerat varumärkena Doro, Doro PhoneEasy, Care Electronics, Audioline, Doro Liberto, Doro Experience, Doro Secure och Doro TabEasy. Dessutom är ett stort antal mönster och figurer skyddade. Under året ansökte vi i enlighet med bolagets patentrutiner om sju patent samt ett antal nya varumärken och mönster.
Investeringar sker i design, formverktyg, certifieringsprocesser, kontrollutrustning, inventarier, datorer och mjukvarusystem. Investeringarna uppgick till 36,5 Mkr (26,9). Se även Redovisningsprinciper.
Under året var Doro inblandat i tre tvister. Doros konkurrent Emporia har marknadsfört och sålt en telefon som Doro anser gör intrång i bolagets registrerade mönsterrättigheter. Doro har vid tysk och svensk domstol väckt talan mot Emporia gällande mönsterintrång. Förlikningsförhandlingar är inledda mellan Doro och Emporia. Doro har vid svensk domstol väckt talan mot både Smart Senior AB och Emporia Telecom Productions und Vertriebs GMBH med anledning av försäljning av samma typ telefon som är föremål för tvist i Tyskland. Doro och Smart Senior AB har nått förlikning medan förlikkningsförhandlingar pågår med Emporia Telecom Productions und Vertriebs GMBH.
Regelbunden, kvartalsvis uppföljning av leverantörernas kvalitet sker med hjälp av ett så kallat "Doro score card". Uppföljningen fokuserar på leverantörernas tillverkningsprocesser och anger eskaleringspunkter för rapporterade kvalitetsbrister och åtgärdandet av dessa. Tilltänkta leverantörer utvärderas på plats vad gäller samtliga kvalitetsrelaterade processer. Samtidigt görs en första utvärdering kopplad till Doros "Code of Supplier Conduct" (socialt ansvar). Produktkvalitet på enskilda sändningar kontrolleras även löpande.
Doros kvalitets- och miljöchef följer löpande upp att bolagets produkter lägst motsvarar gällande myndighetskrav på aktuella marknader, tekniska specifikationer samt miljörelaterade krav.
Bolaget har ett långsiktigt rörelsemarginalmål om 10 procent och ett årligt tillväxtmål på 20 procent för de kommande åren. Bolagets långsiktiga mål är en utdelning på cirka en tredjedel av nettovinsten efter skatt. Slutligen har styrelsen fastställt en högsta skuldsättningsgrad på 1,0 (räntebärande skulder/eget kapital). Styrelsen har föreslagit till årsstämman 2014 att besluta om en utdelning om 1,50 kr per aktie. För närvarande har Doro en nettokassa, och har därmed en stark finansiell bas och beredskap att finansiera tillväxt genom investeringar, antingen organiskt eller via förvärv.
Redovisning sker i de olika ekonomiska rapporterna med kvartalsvis utveckling:
Inom moderföretaget Doro AB finns förutom koncernledningen och finansfunktioner också ett antal stödfunktioner för övriga koncernen. Marknadsföring och produktutveckling koordineras av moderbolaget och produkt- och kvalitetsavdelningen övervakar bland annat design- och verktygsanpassningar samt kvalitetssäkring av leveranser. Även inköp och logistik koordineras av moderbolaget, som ansvarar för materialflödena inom koncernen. Doro AB hade en omsättning på 993,8 Mkr (831,6). Resultatet efter finansiella poster uppgick till 80,0 Mkr (32,8). Doro AB ansvarar för dotterföretagens finansiering. Moderbolagets nettokassa per 2013-12-31 var 41,7 Mkr. Det egna kapitalet uppgick till 259,5 Mkr (174,9).
Doros risker och osäkerhetsfaktorer är främst relaterade till förmågan att kontinuerligt utveckla konkurrenskraftiga produkter, leveransstörningar, kundrelationer samt valutakursfluktuationer. Ytterligare uppgifter om Doros hantering av finansiella risker finns i not 23. Övriga risker beskrivs nedan.
Doro är huvudsakligen verksamt inom telekommunikation och påverkas av generella prissänkningar och kostnadsutvecklingen inom konsumentelektronikbranschen. Detta innebär att försäljningspriserna kan sjunka fortare än produktionspriserna.
Doro arbetar aktivt med olika prognosverktyg och uppföljningsprogram för produktionsplanering och lagerhantering. Samarbete sker med leverantörer, vilket möjliggör god flexibilitet baserat på prognoser som omvandlas till inköpsorder. Förändrade myndighetskrav eller teknikutveckling kan leda till att produkter i lager får betydligt lägre försäljningsvärde än beräknat.
Doro har under året uppburit ett lån om 44,1 Mkr och har för närvarande ingen nettoskuld. För det fall bolaget skulle behöva ytterligare krediter har bolaget väl upparbetade relationer med utvalda banker.
Doros kassaflöde från den löpande verksamheten är normalt svagt negativ under första kvartalet med ett positivt kassaflöde under resten av året. Bolagets kassa och kreditavtal är anpassade för att möta dessa fluktuationer.
Doro är verksamt inom konkurrensutsatta marknader. Indelningen i olika marknadssegment är ett sätt att möta konkurrensen. Vidare gör Doro kontinuerliga marknadsundersökningar för att skaffa sig kunskap om slutkundernas behov och krav för att på så sätt kunna utveckla unika produkter. Parallellt pågår aktiviteter för att öka produktiviteten. Varumärkesutvecklingen inom marknaden för äldre är också en särskiljande tillgång.
Doro har under de senaste åren haft mycket små kreditförluster tack vare att den huvudsakliga kundgruppen är stora affärskoncerner med regelbunden handel. 2013 hade Doro bekräftade kundförluster om mindre än 0,1 Mkr (0,1). För 2013 finns det en enskild kund som står för 15 procent av intäkterna vilka är hänförliga till den amerikanska marknaden. För 2012 fanns det ingen kund som stod för mer än 10 procent av intäkterna.
Risken för reklamationer gäller kostnader för att korrigera olika fel som uppstår hos de produkter som Doro har levererat. Normalt gäller garantierna 12–24 månader. Olika avsättningar görs för utestående garantier. Koncernens omfattande kvalitetsarbete har förbättrat kvaliteten de senaste åren.
Doro har ett samordnat program för försäkringar. Tillsammans med extern expertis har en policy utarbetats för vilka försäkringar som ska finnas, vilka belopp som ska täckas samt fördelningen av risk mellan moderbolag och dotterbolag.
Politisk risk avser risken att myndigheter i olika länder genom politiska beslut försvårar, fördyrar eller omöjliggör fortsatt verksamhet. All tillverkning sker i Asien (vilket även gäller för i princip alla konkurrenter).
Denna risk avser de kostnader koncernen kan drabbas av för att reducera sin miljöpåverkan. Doro har ingen egen tillverkning. Doro arbetar aktivt med att efterleva olika nya direktiv vad gäller miljön och har inte haft några problem med att hantera avgifter för returer av elektroniskt skrot, emballage och förbrukade batterier.
Denna typ av risk avser de kostnader som Doro kan drabbas av för att driva olika rättsprocesser samt kostnader för tredje part. Under 2013 var Doro part i tre tvister. Doro arbetar med extern expertis i förebyggande syfte samt är aktiv för att skydda sina rättigheter.
Den ordinarie årsstämman kommer att hållas kl 15.00 den 12 maj 2014 på hotell Scandic Anglais, Humlegårdsgatan 23, 102 44 Stockholm.
Till årsstämmans förfogande står följande fria medel i moderbolaget:
| 182 753 280,84 | |
|---|---|
| Årets vinst | 69 509 881,18 |
| Balanserad vinst | 52 648 135,66 |
| Fond för verkligt värde | –1 356 295,00 |
| Överkursfond | 61 951 559,00 |
Styrelsen föreslår att till årsstämmans förfogande stående medel disponeras så att:
till aktieägarna utdelas 1,50 SEK
| 182 753 280,85 | |
|---|---|
| I ny räkning överförs, SEK | 151 544 019,85 |
| per aktie, totalt SEK | 31 209 261,00 |
Avstämningen för rätt att erhålla utdelning föreslås vara den 15 maj 2014. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget beräknas utdelningen kunna utbetalas genom Euroclear Sweden AB den 20 maj 2014.
Doros tillväxt förväntas fortsätta under 2014. Ingen detaljerad prognos ges för 2014.
Doro presenterade ett antal lanseringar vid Mobile World Congress i Barcelona: Doro Liberto® 650 – bolagets första fullt internetanslutna traditionella mobiltelefon, Doro Phone-Easy® 613 – en elegant vikbar kameratelefon samt Doro PhoneEasy® 508.
Doros produkter och tjänster handlar om att göra vardagen enklare och säkrare för bolagets slutkunder. Verksamheten bedrivs på ett ansvarsfullt och ärligt sätt för att säkra och trygga en långsiktigt hållbar utveckling. Doro vill förtjäna alla sina intressenters förtroende, från aktieägare och övrig kapitalmarknad via medarbetare och leverantörer till kunder och samhället. Det är inte bara en viktig värdering utan även viktigt för bolagets framgång. Därför har Doro ett hållbarhetsperspektiv i alla beslut och processer.
Kärnvärdena genomsyrar företagskulturen och är vägledande principer för hur Doro utvecklar produkter och interagerar med medarbetare samt kunder och slutanvändare. I en bransch i snabb utveckling måste Doro förstå de olika behov slutanvändarna har och hur dessa förändras. Doro måste vara flexibla för att kunna leverera de bästa lättanvända produkterna samtidigt som vi tar ansvar i alla led i processen.
Doro skapar och utvecklar produkter med hög kvalitet. När vi utvecklar en produkt försöker vi alltid att göra den lite bättre än vår senaste produkt. Inte bara vad gäller prestanda, utan också med snålare energiförbrukning, ergonomi, användarvänlighet, återvinning och service i åtanke. Doro har en helhetssyn på produkternas livscykel.
För oss är kvalitet och respekt för miljö och människor en av grundstenarna i vår verksamhet, på vilken vi också byggt vår framgång och koncernens långsiktiga lönsamhet.
Användande och återvinning av våra produkter omfattas av ett flertal miljödirektiv och lagar med höga krav. Doros kvalitets- och miljöchef svarar för att Doro följer tillämpliga lagar och regler. Dessutom har varje land som Doro verkar i en miljöansvarig person som säkerställer att respektive lands miljölagstiftning efterlevs.
Ett exempel på EU-direktiv med viss påverkan på Doros verksamhet är ErP-direktivet1). För Doro innebär det att säkerställa en ekologisk design, en energisnål produktionsprocess och låg energiförbrukning hos batteriladdare och externa strömförsörjningsenheter. Den första delen av ErP-direktivet trädde i kraft i april 2010 och det andra steget togs i april 2011. Doros produkter uppfyller samtliga krav. Dessutom omfattas idag även bärbara telefoner av nickeldirektivet som begränsar mängden nickel som får frigöras vid normal kontakt mot huden.
Doro strävar efter att välja material med så liten miljöpåverkan som möjligt. I takt med att mer miljöanpassade material utvecklas görs en bedömning om dessa kan ersätta befintliga.
Registrering av kemikalier enligt REACH2) berör den part som tillverkar/importerar kemiska ämnen. Då Doro importerar färdiga produkter som har fått sin slutliga tekniska specifikation och utförande från en tillverkningsenhet utanför EU och detta gods inte avger några kemiska substanser under normal användning, krävs inte att Doro registrerar eller rapporterar användande av några kemikalier. Dock ska produkterna uppfylla informationskraven som omfattas inom REACH SVHC-sektion3). Dessa krav är inte i sig begränsande men kräver information till distributionsledet och användarna om tröskelvärdet överstigs gällande de listade kemikalierna.
Det finns flera EU-direktiv som rör Doros verksamhet. Bland de mer omfattande är direktivet om restriktioner i användningen av farliga substanser, RoHS4), från 2006, i respektive RoHS Recast från 2012, som är det andra steget i direktivet. Direktivet innebär nu även ett krav för CE-märkningen från och med januari 2013 och inte enbart miljömärkning som tidigare.
Doro bedriver inte någon verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig. Doro äger inte heller några tillverkningsenheter, men har ett omfattande samarbete med flera fabriker som tillverkar Doros produkter. Vid genomgångar av fabriker ställs olika miljökrav. De två största leverantörerna är ISO 14001-certifierade och ett ökande antal av fabrikerna arbetar med olika miljöprogram med avsikten att bli ISO 14001-certifierade.
I den egna verksamheten strävar Doro efter att minimera yttre påverkan på miljön genom ett effektivt utnyttjande av resurserna i alla led. Logistiken av produkter och förpackningar optimeras genom ständigt fokus på planering och genom- gång av behov av volymer av förpackningar och instruktioner. Så långt det är affärsmässigt försvarbart använder Doro sig av leverantörer och transportföretag som är miljöcertifierade. Doro använder sig även av video- och telefonkonferenser i hög utsträckning.
Ytterligare ett direktiv som berör Doros verksamhet handlar om omhändertagandet av elektriskt och elektroniskt avfall, WEEE5). Därutöver finns direktivet om batterier från 2008 som innebär att importören av batterier måste bära kostnaderna för batteriavfallet.
Som importör måste Doro också säkerställa att alla importerade battericeller är märkta i enlighet med direktivet. Doro är också del av förpackningsindustrins egen återvinning.
Genom GSM Association samarbetar Doro med mobiloperatörer och leverantörer för att utveckla en energieffektiv infrastruktur och se till att kunderna använder energieffektiva telefoner. Ett exempel är att minska utsläppen från mobila enheter genom design och återvinning.
Ytterligare viktiga hörnstenar i Doros verksamhet är ärlighet och att verksamheten drivs med stor egen integritet och med respekt för andras integritet. Tydliga riktlinjer för såväl anställda som leverantörer finns i vår etiska uppförandekod. Det åligger varje chef att se till att deras respektive medarbetare känner till och följer dessa regler. Doro har även en policy, Doro Corporate Social Responsibility Policy, som främst bygger på FN:s vedertagna principer.
Doro återkopplar direkt till leverantörerna genom sitt "Supplier Score Card".
Sedan 2008 genomför Doro tredjepartsrevisioner för att säkra att bolagets policies följs. Om avvikelser skulle upptäckas har Doro rätt att avbryta allt samarbete med leverantören. Inspektioner i samma avseende genomförs också regelbundet i samtliga fabriker.
Doros etiska kod är en vägledning för såväl våra anställda som våra leverantörer för att säkra ett ansvarsfullt uppträdande gentemot samtliga våra intressenter.
I förhållandet till våra medarbetare fokuserar vi på:
I förhållandet till våra kunder fokuserar vi på:
I förhållandet till våra leverantörer fokuserar vi på:
I förhållandet till samhället fokuserar vi på:
I förhållandet till våra aktieägare fokuserar vi på:
n Kommunikation
Koden finns i sin helhet på www.doro.se.
Att rekrytera, behålla och utveckla personer med rätt kompetens och inställning är avgörande för ett bolag som Doro. Vi lägger därför stor vikt vid att personalen ska trivas på jobbet. Vi strävar efter att ge medarbetarna utrymme och resurser att utvecklas, i såväl sin nuvarande befattning, som genom möjligheter att gå vidare till andra befattningar inom Doro.
Doro eftersträvar korta beslutsvägar och har som målsättning att varje medarbetare ska känna sig delaktig och ansvarig för bolagets utveckling. I Doros platta organisation är ansvar och befogenheter delegerat, vilket ställer krav på medarbetarna.
En av fördelarna med Doros organisation är att säljare, produktutvecklare och marknadsförare lever nära kunder och leverantörer, något som blir viktigare i takt med att gemensamma utvecklingsprojekt blir allt fler och genomförs under kortare tid. Ytterligare en fördel är att Doros medarbetare har olika ursprung, talar en mängd olika språk och förstår olika kulturer.
Med verksamhet i över 40 länder har Doro ett stort antal kontaktytor med leverantörer, återförsäljare och kunder. Utbyte av erfarenheter och kompetenser inom de olika bolagen är idag relativt utvecklat, och ambitionen är att formalisera utbildning inom främst säljmetoder och produktutveckling.
1) Energy-related Products. 2) Registration, Evaluation, Authorization and restrictions of Chemicals. 3) Substances of Very High Concern.
4) Restriction on the Use of Certain Hazardous Substances 5) Waste of Electric and Electronic Equipment.
Marknadens, ägarnas och allmänhetens förtroende är centralt för Doros fortsatta framgångar. Det förutsätter ett ansvarsfullt, engagerat och transparent styrelse- och ledningsarbete. Det känns därför tryggt att vi i vårt bolag under året har haft en väl fungerande styrelse som på ett konstruktivt sätt samverkat med bolagets ledning och övriga medarbetare. Styrelsens roll blir än viktigare i en global affärsmiljö med allt snabbare förändringar både avseende makroklimatet och de specifika affärsförutsättningar som Doro verkar inom, och den ökade konkurrens som vi nu ser på några av våra marknader. Vi har en god beredskap för marknadens utveckling och kan snabbt anpassa bolaget till nya förutsättningar.
Vi är också inne i en period med signifikanta investeringar i nya produkter och tjänster som underlättar för världens seniorer. Det ställer stora krav på styrelsens förmåga att fatta välgrundade beslut och balansera de risker och möjligheter som alltid är förknippade med en kommersiell verksamhet.
Lika viktig för Doros trovärdighet är vår öppenhet mot marknaden och att vi lämnar kontinuerlig information om våra löpande åtgärder och utfallet i verksamheten. Det är grunden i en värdeskapande relation med alla våra intressenter där såväl befintliga som nya aktieägare ska kunna känna sig trygga i att erhålla korrekt information i rätt tid.
Doro AB är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på OMX Nasdaq Stockholm ("Stockholmsbörsen"). Doros bolagsstyrning utgår från svensk lagstiftning, främst aktiebolagslagen, men även Stockholmsbörsens regelverk, Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") samt andra tillämpliga regler. I tillägg till dessa styrs bolaget enligt dess bolagsordning, interna instruktioner och policies samt rekommendationer utfärdade av relevanta organisationer. Denna bolagsstyrningsrapport har sammanställts av Doro AB:s styrelse i enlighet med årsredovisningslagen och Koden. Rapporten utgör del av den formella årsredovisningen och har granskats av bolagets revisorer.
Enligt Euroclear Sweden AB:s aktieägarregister per den 31 december 2013 hade Doro AB 7 944 aktieägare. Av det totala antalet aktier svarade utländska aktieägare för 37,5 procent. Antalet aktier i Doro AB uppgick per den 31 december 2013 till 20 806 174 och vid samma datum uppgick Doros börsvärde till 915,5 Mkr.
Doros största ägare är Försäkringsaktiebolaget Avanza Pension som äger 8,8 procent av bolagets aktier.
Svensk kod för bolagsstyrning ska tillämpas av alla bolag som är noterade på Stockholmsbörsen. Syftet är att förbättra bolagsstyrningen i noterade bolag samt skapa förtroende för dessa bolag, såväl hos allmänheten som hos kapitalmarknadens aktörer. Koden baseras på principen "följa eller förklara", vilket innebär att det är möjligt att avvika från regelverket under förutsättning att bolaget avger redovisning för det valda alternativet samt en tillfredsställande förklaring till avvikelsen. Koden finns tillgänglig på webbplatsen www. bolagsstyrning.se.
Årsstämman är bolagets högsta beslutsfattande organ. Vid årsstämman väljs Doro AB:s styrelse och styrelseordförande. Vidare utses bolagets revisorer. Årsstämman fastställer resultat- och balansräkningen samt hanteringen av årets resultat. Övriga ärenden följer av den svenska aktiebolagslagen. Årsstämma ska hållas inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Aktieägare som är registrerade i Euroclear Swedens aktiebok per avstämningsdagen och är anmälda har rätt att delta på bolagsstämman.
Årsmötet utser ledamöterna i bolagets valberedning. Valberedningens uppgift är att nominera styrelseledamöter och, i förekommande fall, även revisorer för val vid nästkommande årsstämma samt till årsstämman föreslå ersättning för arbete i styrelsen och dess utskott. Valberedningen föreslår också mötesordförande för årsstämman.
Valberedningen består av Tedde Jeansson som är valberedningens ordförande, Arne Bernroth nominerad av Nordea Fonder AB och Bo Kastensson (styrelseordförande Doro AB).
Doro AB:s styrelse består av bolagets verkställande direktör samt fem andra ledamöter, samtliga valda av årsstämman den 14 maj 2013. En närmare presentation av respektive ledamot finns på sidan 20. Bolagets CFO Christian Lindholm är adjungerad till styrelsen som sekreterare. Andra ledande befattningshavare deltar i styrelsemöten såsom föredragande.
Styrelsen sammanträdde femton gånger under 2013, fyra möten hölls i Stockholm, tre möten hölls i bolagets lokaler i Lund, och ett möte hölls i Paris. Dessutom hölls sju möten över telefon. Samtliga ledamöter var närvarande på alla möten. Bolagets CFO tillika styrelsens sekreterare var närvarande vid nästan alla möten.
Styrelsen behandlar löpande ärenden som marknadsläge, budget, periodresultat och kostnadseffektivitet. Alla styrelsemöten följer en i förväg godkänd agenda. Denna skickas en vecka i förväg, tillsammans med relevanta underlag och en lista med bordlagda ärenden från föregående möte, till varje styrelseledamot inför varje möte. Ersättnings- och revisionsutskottens möten avrapporteras till styrelsen och protokoll från dessa sammanträden distribueras till styrelsen.
Varje månad sänds också föregående månads resultat med kommentarer ut.
Styrelsens arbetsordning fastlägger arbetsformerna för Doro AB:s styrelse. Styrelsens arbetsordning bygger på bolagsordningen, aktiebolagslagen och Koden. Styrelsen har ett övergripande ansvar för Doro-koncernen.
Styrelsens ansvar omfattar även Doros relationer till aktieägarna, allmänheten, myndigheter och andra organisationer och intressegrupper. Styrelsen ansvarar för att verkställa beslut fattade av årsstämman och för att uppnå de affärsmål som anges i bolagsordningen. Styrelsens bemyndiganden beskrivs i bolagsordningen samt i aktiebolagslagen.
Bolagets styrelse utser dess verkställande direktör. Arbetsfördelningen mellan styrelse och verkställande direktören beskrivs i styrelsens arbetsordning och i instruktionen till den verkställande direktören. Dessa dokument fastställer att styrelsen är ansvarig för bolagets styrning, övervakning, organisation, strategier, intern kontroll och policies. Vidare beslutar styrelsen i frågor om större investeringar, principfrågor gällande styrning av dotterbolag samt val av styrelseledamöter och verkställande direktörer i dotterbolag.
Styrelsen säkerställer kvaliteten i den finansiella rapporteringen. Verkställande direktören ansvarar i sin tur för att bolaget förvaltas i enlighet med styrelsens riktlinjer och instruktioner. Därtill ansvarar verkställande direktören för budgetarbetet och planeringen av bolagets verksamheter för att uppnå specifika mål. Verkställande direktörens ska sörja för god kontrollmiljö och att koncernens risktagande alltid följer styrelsens instruktioner. Eventuella avvikelser måste rapporteras till styrelsen. Styrelsen får även regelbundna uppdateringar av verkställande direktören genom månadsrapporter.
Styrelsen som helhet ansvarar för ersättningsfrågor och övriga anställningsvillkor för koncernledningen och tre av dotterbolagens chefer. Styrelsens ordförande ska godkänna villkoren för chefer som rapporterar till verkställande direktören. Totalt hanteras anställningsvillkor för elva personer.
Styrelsens arvode beslutas årligen av årsstämman. Förslag till arvodering förbereds i bolagets valberedning. Styrelsen fastställer sedan verkställande direktörens ersättning. Styrelsen har inom sig utsett Bo Kastensson och Karin Moberg att ingå i ersättningsutskottet. Utskottet hade sitt första sammanträde den 12 februari 2013, för att bestämma ersättningsprinciperna för 2013. Båda ledamöterna var närvarande vid mötet. Ett andra möte hölls den 7 november 2013 i syfte att diskutera gällande lönenivåer, bonusprogram och ersättningsprinciperna för 2014, båda ledamöterna var även närvarande vid detta möte. Protokollen från dessa möten föredrogs på nästkommande styrelsemöte.
De totala arvodena till styrelsens ledamöter uppgick till 950 Tkr, vilket följer årsstämmans beslut. Av detta belopp uppgick ordförandens arvode till 350 Tkr och till övriga ledamöter 150 Tkr. Bolagets verkställande direktör erhöll inget styrelsearvode.
Bolagets verkställande direktör erhöll en lön på 3 722 Tkr för sitt arbete 2013. Rörlig ersättning till Verkställande direktören uppgår till 745 Tkr för 2013. Löner till koncernledningens övriga sex medlemmar uppgick till 4 302 Mkr. Till dessa sex medlemmar uppgick rörlig ersättning till 927 Tkr för verksamhetsåret 2013. Övriga koncernledningen erhöll 188 Tkr i bonus under 2012. I ledningsgruppen återfinns två personer som är engagerade som konsulter; CFO på interimsbasis fram till november 2013 samt ytterligare en person som var verksam hela året. Båda dessa personer fakturerar sina ersättningar till bolaget. För 2013 fakturerades 4,4 Mkr. Samtliga anställda medlemmar i koncernledningen inklusive verkställande direktören får löneförmån i form av tjänstebil. Årsstämman den 14 maj 2013 beslutade om riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare gällande verksamhetsåret 2013.
I enlighet med gällande anställningskontrakt har verkställande direktören och bolaget en ömsesidig uppsägningstid på 12 månader. Under uppsägningstiden har verkställande direktören rätt till full lön och övriga anställningsförmåner. Övriga ledande befattningshavare har en uppsägningstid om tre till nio månader.
De åtta dotterbolagen Doro A/S, Doro GmbH, IVS GmbH, Doro SAS, Doro UK Ltd., Doro Hong Kong Ltd., Doro Inc. och Doro Incentive AB styrs och övervakas av egna styrelser i respektive land, främst bestående av representanter för Doro AB i Sverige. Doro AB:s verkställande direktör och koncernchef är styrelseordförande i varje dotterbolag förutom Doro SAS i Frankrike, där Bo Kastensson är ordförande. Dotterbolagen rapporterar till Doro AB:s styrelse vid samtliga sammanträden. Rapporterna innehåller uppgifter om respektive bolags utveckling och finansiella position.
Finanskommittén består av styrelsens ordförande Bo Kastensson och styrelseledamoten Jonas Mårtensson tillsammans med bolagets verkställande direktör Jérôme Arnaud samt CFO Christian Lindholm. Kommitténs uppgift är primärt att förbereda kvartalsrapporter samt beslutsunderlag vid förvärv och koncernens finansiering.
Styrelsen har det yttersta ansvaret för att säkerställa att bolaget har en tillfredsställande struktur för intern kontroll och sammanställning av tillförlitliga finansiella rapporter. Det är styrelsens och koncernledningens ansvar att övervaka och identifiera affärsrisker samt styra bolaget så att det kan hantera de viktigaste riskerna.
Revisorerna följer och granskar hur bolaget leds av dess styrelse och verkställande direktör samt kvaliteten på bolagets finansiella rapportering.
Årsstämman 2013 utsåg revisionsbolaget Ernst & Young AB till Doros revisorer för en period om ett år, med Göran Neckmar som huvudansvarig revisor.
De senaste tre åren har arvoden för revisionsarbete inom Doro-koncernen uppgått till 1 300 Tkr (2013), 779 Tkr (2012) och 600 Tkr (2011) för respektive år.
Revisionens inriktning och omfattning presenteras av bolagets revisor. Baserat på kvartalsbokslut per den 30 september genomförs en revision, vars resultat rapporteras vid ett möte med revisionskommittén.
Revisionsutskottet har under 2013 bestått av styrelseledamöterna Bo Kastensson, Karin Moberg, Jonas Mårtensson och Charlotta Falvin. Utskottet avhöll möten den 14 februari och den 7 november. Protokollen från dessa möten ingår i protokollen för de styrelsemöten som hölls samtidigt. Samtliga ledamöter deltog i alla möten, tillsammans med revisorn Göran Neckmar. Revisionsutskottet uppfyller kravet på oberoende i svensk kod för bolagsstyrning.
Utskottets huvudsakliga uppgift är att stödja styrelsen i dess arbete med revision och intern kontroll, redovisning och finansiell rapportering. Arbetet under 2013 inriktades främst på uppföljning av 2012 års revision samt en mer detaljerad granskning av perioden januari–september 2013, så kallad "hard close". Därtill utförde utskottet en fördjupad granskning av tredje kvartalsrapporten (för perioden till och med september 2013).
En viktig del i kontrollmiljön är att organisation, beslutsordning samt ansvar och befogenheter är tydligt definierade och kommunicerade i bolagets styrdokument. Mer information om bolagets intern kontroll finns i styrelsens rapport på sidan 19.
Koncernens controller ansvarar för att lyfta vissa frågor till CFO. Med tanke på finansavdelningens begränsade storlek är bedömningen att det inte finns något behov av en särskild internrevisor.
Styrelsen ska enligt svensk kod för bolagsstyrning tillse att bolaget har god intern kontroll och fortlöpande hålla sig informerad om samt utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar. Vidare ska styrelsen avge rapport över hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen organiseras och, om internrevision saknas, utvärdera behovet av sådan funktion samt motivera sitt ställningstagande.
I syfte att skapa och upprätthålla en fungerande kontrollmiljö har styrelsen fastställt ett antal grundläggande dokument av betydelse för den finansiella rapporteringen, däribland särskilt styrelsens arbetsordning och instruktionerna till verkställande direktören och utskotten. Det är i första hand verkställande direktörens ansvar att i det dagliga arbetet upprätthålla den av styrelsen anvisade kontrollmiljön. Denne rapporterar regelbundet till styrelsen enligt fastställda rutiner. Utöver detta tillkommer rapportering från bolagets revisorer.
Den interna kontrollstrukturen bygger också på ett ledningssystem baserat på bolagets organisation och sätt att bedriva verksamheten, med tydligt definierade roller och ansvarsområden samt delegering av befogenheter. Styrande dokument, som policies och riktlinjer, har också en viktig roll i kontrollstrukturen.
Doro utför löpande en riskbedömning för att identifiera väsentliga risker avseende den finansiella rapporteringen.
Beträffande den finansiella rapporteringen bedöms den främsta risken ligga i väsentliga felaktigheter i redovisningen, till exempel avseende bokföringen och värderingen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader eller andra avvikelser.
Bedrägeri och förlust genom förskingring är en annan risk. Riskhantering är inbyggd i varje process och olika metoder används för att värdera och begränsa risker och för att säkerställa att de risker som Doro är utsatt för hanteras i enlighet med fastställda regelverk, instruktioner och uppföljningsrutiner. Syftet med detta är att minska eventuella risker och främja korrekt redovisning, rapportering och informationsgivning.
Kontrollaktiviteter är till för att hantera de risker som styrelsen och bolagets ledning bedömer vara väsentliga för verksamheten, den interna kontrollen och den finansiella rapporteringen.
Kontrollstrukturen består bland annat av tydliga roller inom organisationen som möjliggör en effektiv ansvarsfördelning av specifika kontrollaktiviteter som syftar till att i tid upptäcka och förebygga risken för fel i rapporteringen. Exempel på sådana kontrollaktiviteter är en tydlig beslutsordning och tydliga beslutsprocesser för större beslut, såsom förvärv, andra typer av större investeringar, avyttringar, avtal och analys.
En viktig uppgift för Doros staber är att implementera, vidareutveckla och upprätthålla koncernens kontrollrutiner samt att utföra intern kontroll inriktad på affärskritiska frågor. Processansvariga på olika nivåer ansvarar för utförandet av nödvändiga kontroller avseende den finansiella rapporteringen. I boksluts- och rapporteringsprocesserna ingår kontroller vad gäller värdering, redovisningsprinciper och uppskattningar.
Den kontinuerliga analys som görs av den finansiella rapporteringen är tillsammans med den analys som görs på koncernnivå mycket viktig för att säkerställa att den finansiella rapporteringen inte innehåller några väsentliga felaktigheter.
Koncernens controller spelar en viktig roll i den interna kontrollprocessen genom sitt ansvar för att den finansiella rapporteringen från varje enhet är korrekt och fullständig och levereras i tid.
Doro har ett samarbete med kommunikationskonsulten Vero Kommunikation AB som syftar till att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen till marknaden. Genom regelbundna uppdateringar och meddelanden informeras berörda medarbetare om ändrade redovisningsprinciper, ändrade rapporteringskrav eller annan information. Organisationen har tillgång till policies och riktlinjer.
Styrelsen erhåller månatligen finansiella rapporter. Den externa informationen och kommunikationen styrs bland annat av bolagets informationspolicy, som beskriver Doros generella principer för informationsgivning.
Doros efterlevnad av antagna policies och riktlinjer följs upp av styrelsen och bolagsledningen. Vid varje styrelsemöte behandlas bolagets finansiella situation. Styrelsens ersättningsutskott och revisionsutskott spelar en viktig roll när det gäller till exempel ersättningar, finansiell rapportering och intern kontroll.
Inför publiceringen av delårsrapporter och årsredovisning går styrelsen och ledningen igenom den finansiella rapporteringen.
Doros ledning gör en månadsvis resultatuppföljning med analys av avvikelser från budget, prognos och föregående år. Det ingår även i de externa revisorernas uppgift att årligen granska den interna kontrollen bland koncernens dotterbolag.
Styrelsen sammanträffar med revisorerna två gånger årligen, dels för att gå igenom den interna kontrollen och dels för att i särskilda fall ge revisorerna uppdrag att utföra särskilda granskningar inriktade på något område.
Mot denna samlade bakgrund har styrelsen inte ansett det nödvändigt att inrätta en särskild internrevision.
Lund den 10 april 2014 Styrelsen i Doro AB
| Namn | Bo Kastensson | Charlotta Falvin | Karin Moberg | Jonas Mårtensson | Jérôme Arnaud | Fredrik Hedlund |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Huvudsaklig sysselsättning |
VD Kastensson Holding AB |
Grundare av och VD för Friends of Adam |
Partner i Alted AB | VD och koncernchef, Doro AB |
||
| Utbildning | Filosofie kandidat, Lunds universitet |
Civilekonom, MBA, Lunds universitet |
Civilekonom, Stockholms universitet |
Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm |
Civilingenjör, École Centrale de Paris |
Master of Business Admi., Halmstad Univ. och University of Humberside, UK |
| Invald år | 2006. Ordförande sedan 2007 |
2011 | 2009 | 2007 | 2007 | 2013 |
| Född | 1951 | 1966 | 1963 | 1963 | 1963 | 1974 |
| Nationalitet | Svensk | Svensk | Svensk | Svensk | Fransk | Svensk |
| Övriga uppdrag | Styrelseordförande: • Coromatic Group AB • Axema Access Control AB Styrelseledamot: • Skandinaviska Kraft AB • Reservekraft AS • Industrial Advisor EQT |
Styrelseordförande: • MultiQ International AB • Barista BFT Coffee AB • Ideon AB Styrelseledamot: • Axis AB • Sydsvenska Industri & Han delskammaren • Fasiro AB |
Styrelseordförande: • Caretech AB Styrelseledamot: • IAR Systems Group AB • SBAB |
Styrelseordförande: • Ownpower Pro jects Europe AB • Transticket AB Styrelseledamot: • Deltaco AB • IAR Systems Group AB |
– | |
| Beroende – Bolag – Ägare |
Nej Nej |
Nej Nej |
Nej Nej |
Nej Nej |
Ja Nej |
Nej Nej |
| Tidigare uppdrag |
Tidigare VD Bewator Group, Incentive Development och oliks positioner inom Axel Johnson Group |
VD TAT, VD Decuma, COO Axis |
Managing Director Telia e-bolaget, Marketing Director and Communi cations Director TeliaSonera |
17 års erfarenhet från corporate finance vid SEB Enskilda, Maizels, Westerberg & Co och Nordea |
Matra Nortel Communications |
|
| Egna och närstående aktieinnehav 2013 |
400 000 aktier (via bolag) |
– | 5 000 aktier | 125 000 aktier (via bolag) |
147 004 aktier 200 000 optioner |
– |
| Egna och närstående aktieinnehav 2012 |
513 000 aktier (via bolag) |
– | 20 000 aktier | 125 000 aktier (via bolag) |
147 004 aktier 200 000 optioner |
– |
| Närvaro styrelse | 15/15 | 15/15 | 15/15 | 15/15 | 15/15 | 8/15 |
| Närvaro – revisionsutskott – ersättningsutskott |
2/2 2/2 |
2/2 – |
2/2 2/2 |
2/2 – |
– – |
– – |
| Ersättning styrelse | 350 000 | 150 000 | 150 000 | 150 000 | – | 100 000 |
| Namn | Jérôme Arnaud |
Christian Lindholm |
Thomas Bergdahl |
Ulrik Nilsson |
Caroline Noublanche |
Chris Millington |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Befattning | VD, Doro AB Vice VD Sales (interim) |
CFO | Vice President Product Development |
Vice President Operations |
Vice VD Marketing & Portfolio |
Director Brand & Marketing Strategy och Managing Director UK/IRE |
| Anställd sedan | 2000 | 2013 | 2002 | 1991 | 2011 | 2005 |
| Utbildning | Civilingenjör, École Centrale de Paris |
Ekonom, Växjö Universitet |
Civilingenjör, Linköpings Tekniska Högskola |
Teletekniker | HEC Business School, Paris |
Studier i ekonomi och finans, Leeds City College |
| Född | 1963 | 1964 | 1964 | 1971 | 1976 | 1970 |
| Nationalitet | Fransk | Svensk | Svensk | Svensk | Fransk | Brittisk |
| Tidigare erfarenhet |
Affärsutveckling inom Matra Nortel Communications |
CFO vid TFS International AB, Clinical Data Care AB, Wilnor AB och BU Controller vid Perstorp AB |
Director of manufacturing, Anoto |
Supply manager |
VD och grundare av Prylos |
Sales Management och Business Development Oregon Scientific Sony UK och Kenwood Electronics UK |
| Egna & när stående aktie innehav 2013 |
147 004 aktier 200 000 optioner |
– – |
35 000 aktier 50 000 tecknings optioner |
632 aktier 40 000 optioner |
– 30 000 optioner |
13 800 aktier 52 000 tecknings optioner |
| Egna & när stående aktie innehav 2012 |
147 004 aktier 200 000 optioner |
– – |
50 000 aktier 50 000 optioner |
632 aktier 40 000 optioner |
– 30 000 optioner |
20 000 aktier 52 000 optioner |
Doros aktie är noterad på OMX Nasdaq Stockholm, Nordiska listan, Mindre bolag sedan 1993.
Kursen på Doros aktier har under perioden 1 januari – 31 december 2013 ökat från 24,5 kronor till 44,0 kronor, en ökning med 79,6 procent. Under samma period ökade OMX Stockholm PI med 34,5 procent. Doro-aktien har under året som högst betalats med 57,25 kr och som lägst med 24,6. Sista betalkurs vid årets slut var 44,0 kr, vilket motsvarade ett börsvärde om 915,5 Mkr (474,1).
Aktiekapitalet i Doro uppgick den 1 januari 2013 till 19 349 174 kr fördelat på 19 349 174 aktier, vilket ger ett kvotvärde om 1,00 kr. Aktiekapitalet har under 2013 ökats med 1 457 000 kr och 1 457 000 aktier till ett kvotvärde om 1,00 kr och vid utgången av 2013 var aktiekapitalet 20 806 174 kr och antal aktier 20 806 174 till ett kvotvärde om 1,00 kr.
Vid utgången av 2013 hade Doro 7 944 aktieägare, att jämföra med 7 072 året innan. Andelen utländska ägare uppgick vid årsskiftet till 37,5 procent (31,8). Av de svenska investerarna utgjordes 34,0 procent av institutionella investerare och 28,5 procent av fysiska personer. Doros ledande befattningshavare hade vid årsskiftet ett sammanlagt innehav i Doro om 196 436 aktier. Doros styrelseledamöter ägde vid årsskiftet 677 004 aktier. Doro AB ägde vid utgången av 2013 inga egna aktier.
Den största ägaren med 8,8 procent av antalet aktier är Försäkringsaktiebolaget Avanza Pension. Det finns inte några begränsningar i aktiernas överlåtbarhet enligt någon bestämmelse i lag eller i Doros bolagsordning. Bolaget har ingen kännedom om något avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktierna.
Doro AB eller dess koncernbolag är inte part i något väsentligt avtal som får verkan, ändras eller upphör att gälla om kontrollen över bolaget eller något koncernbolag förändras till följd av ett offentligt uppköpserbjudande.
I enlighet med mandatet från bolagsstämman 23 mars 2011 blev alla Doros anställda erbjudna optioner som ger dem rätt att köpa aktier till det förutbestämda priset 35,30 kr 1 april 2014 – 30 juni 2014 om 3,40 kr. Optionspriset beräknades enligt den s.k. Black & Scholes-formeln, beaktat av årsstämman 2011 beslutad utdelning. VD:n tecknade 200 000 optioner och övrig koncernledning tecknade 172 000 optioner. Doro Incentive tecknade 192 830 optioner som ska användas till framtida medarbetare som kan tänkas anställas. Doro Incentive har köpt tillbaka 124 000 optioner, varav 106 000 under 2013. Doro Incentive har 316 830 teckningsoptioner per den 31/12 2013.Detaljerad information om optionsprogrammet finns på www.doro.com.
Bolagets långsiktiga mål är en utdelning på cirka en tredjedel av nettovinsten efter skatt. Dessutom har styrelsen fastställt en högsta skuldsättningsgrad på 1,0. För närvarande har Doro en nettokassa och har därmed en stark finansiell bas och beredskap att finansiera tillväxt genom investeringar, antingen organiskt eller via förvärv. Styrelsen har föreslagit en utdelning om 1,50 kr per aktie att utbetalas under 2014.
Läs mer om aktien och få aktuell börskurs på hemsidan www.doro.com.
| Förändring av | Ökning av | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| År | Transaktion | aktiekapital | Emissionskurs, Kr* | aktiekapital, Mkr | Inbetalt belopp, Mkr |
| 1998 | Riktad nyemission | 2 740 260 | 18,48 | 2,7 | 50,6 |
| 1998 | Nyemission, 1:7 | 1 212 894 | 27,00 | 1,2 | 32,7 |
| 2001 | Riktad nyemission | 11 764 705 | 8,50 | 11,8 | 100,0 |
| 2005 | Nyemission | 7 141 | 1,00 | 0,0 | 0,0 |
| 2005 | Omvänd split, 5:1 | –17 180 000 | 0,00 | 0,0 | 0,0 |
| 2006 | Nyemission, 3:1 | 12 885 000 | 6,00 | 64,4 | 71,2 |
| 2006 | Kvittningsemission | 227 631 | 7,66 | 1,1 | 1,5 |
| 2009 | Riktad nyemission | 1 700 000 | 9,50 | 1,7 | 16,2 |
| 2011 | Riktad nyemission | 241 543 | 25,56 | 0,2 | 6,3 |
| 2013 | Riktad nyemission | 1 457 000 | 27,89 | 1,5 | 40,6 |
| 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Antal aktier vid årets slut, tusental | 20 806 | 19 349 | 19 349 | 19 108 | 19 108 |
| Börskurs vid årets slut, kr | 44,00 | 24,50 | 27,30 | 31,20 | 11,00 |
| Kvotvärde, kr | 1,00 | 1,00 | 1,00 | 1,00 | 1,00 |
| Årets resultat, kr | 3,07 | 2,73 | 3,02 | 2,99 | 1,30 |
| Kassaflöde per aktie, kr | 5,60 | 2,08 | 5,47 | 4,21 | 3,66 |
| Synligt eget kapital, kr | 13,79 | 10,8 | 9,16 | 6,35 | 3,54 |
| Utdelning, kr | 1,50 3) | 1,25 | 1,00 | 0,50 | 0,00 |
| P/E-tal1) | 14,33 | 8,98 | 9,04 | 10,40 | 8,50 |
| Direktavkastning, %2) | 3,41 | 5,10 | 3,70 | 1,60 | N/A |
1) P/E tal räknas som börskurs vid slutet av året dividerat med vinst per aktie efter skatt.
2) Direktavkastning räknas som utdelning dividerad med börskurs 31 december.
3) Styrelsens förslag till årsstämman.
Per den 31 December 2013
| Innehav, antal aktier |
Antal aktieägare |
% av alla ägare |
|---|---|---|
| 1 – 500 | 5 251 | 66,1 |
| 501 – 1 000 | 1 337 | 16,8 |
| 1 001 – 5 000 | 1 077 | 13,6 |
| 5 001 – 10 000 | 137 | 1,7 |
| 10 001 – 15 000 | 28 | 0,4 |
| 15 001 – 20 000 | 17 | 0,2 |
| Över 20 001 – | 97 | 1,2 |
| 7 944 | 100,0 |
Per den 31 December 2013
| De tio största aktieägarna | Antal aktier | Andel av kapital och röster, % |
|---|---|---|
| Försäkringsaktiebolaget Avanza Pension 1 838 948 | 8,80 | |
| Clearstream Banking S.A., W8IMY | 1 537 109 | 7,40 |
| Nordea Investment Funds | 1 257 428 | 6,00 |
| Originat AB | 760 000 | 3,60 |
| Clients account | 500 000 | 2,40 |
| Catella Fondförvaltning | 487 000 | 2,30 |
| FCP Objectif Investissement, Microcaps | 442 000 | 2,10 |
| Kastensson Holding AB | 400 000 | 1,90 |
| Hajskäret Invest AB | 380 000 | 1,80 |
| Nordnet Pensionsförsäkring AB | 373 235 | 1,80 |
| Total | 7 975 720 | 38,1 |
| Resultaträkning | 25 |
|---|---|
| Balansräkning | 26 |
| Eget kapital | 28 |
| Kassaflödesanalys | 29 |
| Resultaträkning | 30 |
|---|---|
| Balansräkning | 31 |
| Eget kapital | 33 |
| Kassaflödesanalys | 33 |
| 1. Redovisningsprinciper | 34 |
|---|---|
| 2. Segmentsredovisning och intäktsslag | 38 |
| 3. Inköp och försäljning inom koncernen | 39 |
| 4. Hyres- och leasingavtal | 39 |
| 5. Personal | 39 |
| 6. Räntor och liknande poster | 40 |
| 7. Immateriella anläggningstillgångar | 40 |
| 8. Materiella anläggningstillgångar | 41 |
| 9. Andelar i koncernföretag | 42 |
| 10. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 42 |
| 11. Aktiekapital och utdelning | 42 |
| 12. Checkräkning | 43 |
| 13. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 43 |
| 14. Ställda säkerheter till kreditinstitut | 43 |
| 15. Ansvarsförbindelser | 43 |
| 16. Revision | 43 |
| 17. Skatter | 43 |
| 18. Förvärv | 44 |
| 19. Färdiga varor och handelsvaror | 44 |
| 20. Garantiavsättning | 45 |
| 21. Avsättning för pensioner | 45 |
| 22. Övriga avsättningar | 45 |
| 23. Riskhantering och finansiella instrument | 45 |
| Mkr | Not | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| Rörelsens intäkter | |||
| Nettoomsättning | 2, 3 | 1 134,4 | 821,5 |
| Övriga rörelseintäkter | 2 | 8,1 | 16,0 |
| 1 142,5 | 837,5 | ||
| Rörelsens kostnader | |||
| Handelsvaror | 19 | –709,9 | –508,3 |
| Övriga externa kostnader | 4, 16, 25 | –229,1 | –176,2 |
| Personalkostnader | 5 | –89,8 | –69,9 |
| Avskrivningar och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar | 8 | –8,6 | –5,5 |
| Avskrivningar och nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar | 7 | –26,2 | –16,2 |
| Rörelseresultat | 2 | 78,9 | 61,4 |
| Resultat från finansiella poster | |||
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 6 | 0,5 | 1,6 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 6 | –1,2 | –13,5 |
| Resultat efter finansiella poster | 78,2 | 49,5 | |
| Skatt på årets resultat | 17 | –17,6 | 3,4 |
| ÅRETS RESULTAT | 60,6 | 52,9 | |
| Hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 60,6 | 52,9 | |
| Nyckeltal | |||
| Genomsnittligt antal aktier (tusentals) | 11 | 19 740 | 19 349 |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädningseffekt (tusentals) | 19 772 | 19 349 | |
| Resultat per aktie efter skatt | 3,07 | 2,73 | |
| Resultat per aktie efter skatt efter utspädning, kr | 3,06 | 2,73 | |
| Mkr | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| ÅRETS RESULTAT | 60,6 | 52,9 |
| Poster som senare kan komma att omföras till resultaträkningen | ||
| Omräkningsdifferenser | 2,5 | –1,9 |
| Effekter av kassaflödessäkringar | –1,7 | – |
| Uppskjuten skatt | 0,4 | – |
| Totalresultat | 61,8 | 51,0 |
| (Hänförligt till Moderbolagets aktieägare) |
| Mkr | Not | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Inventarier och verktyg | 8 | 7,0 | 12,5 |
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbete | 7 | 41,2 | 28,8 |
| Varumärken | 7 | 0,5 | 0,7 |
| Goodwill | 7 | 142,2 | 25,8 |
| Kundregister och distributionsavtal | 7 | 15,7 | 3,9 |
| Depositioner | 0,5 | 0,5 | |
| Uppskjuten skattefordran | 17 | 20,7 | 21,0 |
| 227,8 | 93,2 | ||
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 19 | 130,3 | 91,3 |
| Förskott till leverantör | 1,3 | 0,6 | |
| Kundfordringar | 23 | 243,5 | 161,0 |
| Övriga fordringar | 17,4 | 21,2 | |
| Aktuella skattefordringar | 1,0 | 4,6 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 10 | 3,7 | 3,4 |
| Likvida medel | 12,23 | 123,9 | 141,1 |
| 521,1 | 423,2 | ||
| SUMMA TILLGÅNGAR | 748,9 | 516,4 |
| Mkr | Not | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Aktiekapital 20 806 174 (19 349 174) aktier, kvotvärde 1,00 kr | 11 | 20,8 | 19,3 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 147,9 | 109,0 | |
| Reserver | –1,0 | –2,2 | |
| Balanserat resultat | 58,7 | 30,0 | |
| Årets resultat | 60,6 | 52,9 | |
| Summa eget kapital | 287,0 | 209,0 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 24 | 44,3 | 0,8 |
| Summa räntebärande skulder | 44,3 | 0,8 | |
| Icke räntebärande skulder | |||
| Avsättning för pensioner | 21 | 1,7 | 1,5 |
| Övriga avsättningar | 22 | 68,2 | 67,9 |
| Övriga långfristiga skulder | 18 | 24,1 | 2,9 |
| Summa icke räntebärande skulder | 94,0 | 72,3 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 0,9 | 0,8 | |
| Summa räntebärande skulder | 0,9 | 0,8 | |
| Icke räntebärande skulder | |||
| Avsättning för garantier | 20 | 41,1 | 27,5 |
| Leverantörsskulder | 165,4 | 122,5 | |
| Övriga skulder | 18 | 24,6 | 3,0 |
| Aktuella skatteskulder | 8,0 | 0,6 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 13 | 83,6 | 79,9 |
| Summa icke räntebärande skulder | 322,7 | 233,5 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 748,9 | 516,4 | |
| Ställda panter | 14 | 170,0 | 170,0 |
| Eventualförpliktelser | 15 | – | – |
| Övrigt | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Aktie- | tillskjutet | Balanserande | Summa | ||
| Mkr Förändringar i egna kapitalet år 2013 |
kapital | kapital | *Reserver | vinstmedel | eget kapital |
| Eget kapital 31 december 2011 | 19,3 | 109,0 | –0,3 | 49,3 | 177,3 |
| Årets resultat | 52,9 | 52,9 | |||
| Övrigt resultat | –1,9 | –1,9 | |||
| Totalresultat | 0,0 | 0,0 | –1,9 | 52,9 | 51,0 |
| Utdelning | –19,3 | –19,3 | |||
| Summa transaktioner med aktieägare | 0,0 | 0,0 | 0,0 | –19,3 | –19,3 |
| Eget kapital 31 december 2012 | 19,3 | 109,0 | –2,2 | 82,9 | 209,0 |
| Årets resultat | 60,6 | 60,6 | |||
| Övrigt totalresultat | 1,2 | 1,2 | |||
| Totalresultat | 1,2 | 60,6 | 61,8 | ||
| Riktad nyemission | 1,5 | 39,1 | 40,6 | ||
| Återköp av optioner | –0,2 | –0,2 | |||
| Utdelning | –24,2 | –24,2 | |||
| Summa transaktioner med aktieägare | 1,5 | 38,9 | 0,0 | –24,2 | 16,2 |
| Eget kapital 31 december 2013 | 20,8 | 147,9 | –1,0 | 119,3 | 287,0 |
| * Specifikation av reserver. | |||||
| 2013 | 2012 | ||||
| Ackumulerade omräkningsdifferenserdifferenser vid årets början | –2,2 | –0,3 | |||
| Årets omräkningsdifferenser | 2,5 | –1,9 | |||
| Ackumulerade omräkningsdifferenser vid årets slut | 0,3 | –2,2 | |||
| Effekter av kassaflödessäkringar | –1,7 | – | |||
| Uppskjuten skatt i effekt av kassflödessäkringar | 0,4 | – | |||
| Ackumulerade effekter av kassflödessäkringar vid årets slut | –1,3 | – | |||
| Summa reserver vid årets slut | –1,0 | –2,2 |
| Mkr | Not | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| Resultat efter finansiella poster* | 78,2 | 49,5 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet | |||
| Förändringar av avsättningar | 20, 21, 22 | –7,0 | 14,1 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 7,8 | 34,8 | 21,7 |
| Övriga ej kassaflödespåverkande poster | 18 | –1,8 | 11,4 |
| Summa ej kassaflödespåverkande poster | 26,0 | 47,2 | |
| Under året betalda skatter | 17 | –5,6 | –4,3 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 98,6 | 92,4 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Förändring av varulager | 19 | 6,0 | –31,1 |
| Förändring av fordringar | –3,6 | –48,5 | |
| Förändring av icke räntebärande skulder | 9,5 | 27,4 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 110,5 | 40,2 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Rörelseförvärv | 18 | –110,2 | –0,4 |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | 7 | –35,2 | –21,4 |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | 8 | –1,3 | –5,5 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –146,7 | –27,3 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Utdelning | –24,2 | –19,3 | |
| Optionsprogram, återköp | –0,2 | 0,0 | |
| Amortering av lån | –0,8 | –0,8 | |
| Upptagna lån | 44,1 | 0,0 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 18,9 | –20,1 | |
| Årets kassaflöde | –17,3 | –7,2 | |
| Likvida medel vid årets början | 141,1 | 148,4 | |
| Kursdifferens i likvida medel | 0,1 | –0,1 | |
| Likvida medel vid årets slut | 23 | 123,9 | 141,1 |
* Betalda och erhållna räntor framgår av not 6.
| Mkr | Not | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| Rörelsens intäkter | |||
| Nettoomsättning | 2, 3 | 990,8 | 821,5 |
| Övriga rörelseintäkter | 2 | 3,0 | 10,1 |
| 993,8 | 831,6 | ||
| Rörelsens kostnader | |||
| Handelsvaror | 19 | –608,8 | –508,3 |
| Övriga externa kostnader | 4, 16 | –256,8 | –218,1 |
| Personalkostnader | 5 | –38,1 | –31,2 |
| Avskrivningar och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar | 8 | –7,7 | –5,1 |
| Avskrivningar och nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar | 7 | –25,3 | –23,7 |
| Rörelseresultat | 2 | 57,1 | 45,2 |
| Resultat från finansiella poster | |||
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 6 | 24,2 | 1,6 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 6 | –1,3 | –14,0 |
| Resultat efter finansiella poster | 80,0 | 32,8 | |
| Skatt på årets resultat | 17 | –10,5 | 4,2 |
| ÅRETS RESULTAT | 69,5 | 37,0 |
| Mkr | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| ÅRETS RESULTAT | 69,5 | 37,0 |
| Poster som senare kan komma att omföras till resultaträkningen | ||
| Effekter av kassaflödessäkringar | –1,7 | – |
| Uppskjuten skatt | 0,4 | – |
| Totalresultat | 68,2 | 37,0 |
(Hänförligt till Moderbolagets aktieägare)
| Mkr | Not | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbete | 7 | 41,5 | 29,2 |
| Goodwill | 7 | 0,0 | 0,0 |
| Kundregister | 7 | 4,9 | 7,8 |
| Varumärken | 7 | 0,5 | 0,8 |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Inventarier och verktyg | 8 | 4,3 | 11,0 |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 9, 25 | 68,2 | 21,8 |
| Uppskjuten skattefordran | 17 | 14,6 | 20,3 |
| Summa anläggningstillgångar | 134,0 | 90,9 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | |||
| Färdiga varor och handelsvaror | 19 | 87,6 | 91,3 |
| Förskott till leverantörer | 0,9 | 0,6 | |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 23 | 189,1 | 160,0 |
| Fordringar hos koncernföretag | 113,2 | 0,1 | |
| Övriga fordringar | 10,3 | 20,2 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 10 | 2,9 | 2,6 |
| Likvida medel | 12, 23 | 94,9 | 138,6 |
| Summa omsättningstillgångar | 498,9 | 413,4 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 632,9 | 504,3 |
| Mkr | Note | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| EGET KAPITAL | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital 20 806 174 (19 349 174) aktier, kvotvärde 1.00 kr | 11 | 20,8 | 19,3 |
| Uppskrivningsfond | 0,5 | 0,5 | |
| Reservfond | 55,5 | 55,5 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 61,9 | 22,8 | |
| Fond för verkligt värde | –1,3 | – | |
| Balanserat resultat | 52,6 | 39,8 | |
| Årets resultat | 69,5 | 37,0 | |
| Summa eget kapital | 259,5 | 174,9 | |
| AVSÄTTNINGAR | |||
| Avsättning för garantier | 20 | 33,7 | 27,5 |
| Övriga avsättningar | 22 | 52,3 | 67,9 |
| Summa avsättningar | 86,0 | 95,4 | |
| LÅNGFRISTIGA SKULDER | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditföretag | 24 | 44,3 | 0,0 |
| Summa räntebärande skulder | 44,3 | 0,0 | |
| KORTFRISTIGA SKULDER | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till koncernföretag | 8,9 | 30,9 | |
| Summa räntebärande skulder | 8,9 | 30,9 | |
| Icke räntebärande skulder | |||
| Leverantörsskulder | 140,6 | 119,5 | |
| Förskott från kunder | 0,0 | 0,1 | |
| Skulder till koncernföretag | 11,2 | 10,4 | |
| Övriga skulder | 5,1 | 1,6 | |
| Aktuella skatteskulder | 4,4 | 0,0 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 13 | 72,9 | 71,5 |
| Summa icke räntebärande skulder | 234,2 | 203,1 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 632,9 | 504,3 | |
| Ställda panter | 14 | 170,0 | 170,0 |
| Ansvarsförbindelser | 15 | – | – |
| Fond för | Balans- | Summa | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Aktie- U kapital |
ppskriv- ningsfond |
Reserv- fond |
Överkurs- fond |
verkligt värde |
erande vinstmedel |
eget kapital |
| Förändringar i egna kapitalet år 2013, Mkr | |||||||
| Eget kapital 31 december 2011 | 19,3 | 0,5 | 55,5 | 22,8 | 59,1 | 157,2 | |
| Årets resultat | 37,0 | 37,0 | |||||
| Totalresultat | 37,0 | 37,0 | |||||
| Utdelning | –19,3 | –19,3 | |||||
| Summa transaktioner med aktieägare | –19,3 | –19,3 | |||||
| Eget kapital 31 december 2012 | 19,3 | 0,5 | 55,5 | 22,8 | 76,8 | 174,9 | |
| Årets resultat | 69,5 | 69,5 | |||||
| Övrigt totalresultat | –1,3 | –1,3 | |||||
| Totalresultat | –1,3 | 69,5 | 68,2 | ||||
| Utdelning | –24,2 | –24,2 | |||||
| Riktad nyemission | 1,5 | 39,1 | 40,6 | ||||
| Summa transaktioner med aktieägare | 1,5 | 0 | 0 | 39,1 | –24,2 | 16,4 | |
| Eget kapital 31 december 2013 | 20,8 | 0,5 | 55,5 | 61,9 | –1,3 | 122,1 | 259,5 |
| Mkr | Not | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| Resultat efter finansiella poster* | 80,0 | 32,8 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m | |||
| Förändringar av avsättningar | 20, 21, 22 | –9,4 | 14,2 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 7, 8 | 33,0 | 28,8 |
| Övriga ej kassapåverkande poster | –0,3 | 13,4 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital | 103,3 | 89,2 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Förändring av varulager | 19 | 3,7 | –31,1 |
| Förändring av fordringar | –132,4 | –42,0 | |
| Förändring av icke räntebärande skulder | 25,6 | 3,6 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 0,2 | 19,7 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Förvärv av dotterbolag | 18 | –46,4 | 0,0 |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | 7 | –35,2 | –21,4 |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | 8 | –1,0 | –5,1 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –82,6 | –26,5 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Utdelning | –24,2 | –19,3 | |
| Nyemission** | 40,6 | 0,0 | |
| Förändring räntebärande skulder dotterbolag | –22,0 | 20,0 | |
| Upptagna lån | 44,3 | 0,0 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 38,7 | 0,7 | |
| Årets kassaflöde | –43,7 | –6,1 | |
| Likvida medel vid årets början | 138,6 | 144,7 | |
| Likvida medel vid årets slut | 23 | 94,9 | 138,6 |
* Betalda och erhållna räntor framgår av not 6.
** Utgörs av riktad apportemission för förvärv av dotterbolag.
Denna årsredovisning och koncernredovisning har den har den 10 april 2014 godkänts av styrelsen och verkställande direktören för publicering och kommer att föreläggas årsstämman den 12 maj 2014 för fastställande. Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med International Financial
Reporting Standards (IFRS/IAS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) såsom antagna av EU.
Koncernredovisningen är vidare upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 (Kompletterande redovisningsregler för koncerner).
Moderbolagets årsredovisning är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och med tillämpning av Rådet för finan-siell rapporterings rekommendation RFR 2 (Redovisning för juridiska personer). Även av Rådet för finansiell rapportering utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas.
Tillämpade redovisningsprinciper överensstämmer med dem som tillämpades föregående år med de undantag som framgår nedan.
Av ovanstående nya eller ändrade standards har Doro behövt anpassa sin rapportering för IAS 1, presentation av övrigt totalresultat samt för IAS 13 där Doro beskriver hur verkligt värde bestämts. Tillämpningen av dessa standarder och tolkningar har inte haft någon effekt på koncernens finansiella resultat eller ställning.
Nedanstående förändringar och uppdateringar har beslutats av IASB och skall börja tillämpas 1 januari 2014 eller därefter om inte annat tillämpningsdatum har antagits av EU. Doro arbetar för närvarande med att utvärdera effekterna av dessa förändringar men i nuläget bedöms inga påverka Doros redovisning eller finansiella rapporter.
Tillgångar, avsättningar och skulder baseras på historiska anskaffningsvärden om inget annat anges nedan.
Alla belopp anges om inget annat sägs, i svenska miljoner kronor (Mkr).
I koncernen ingår Moderbolaget Doro AB och de företag i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, äger så många aktier att de motsvarar mer än 50 procent av rösterna. Detta innebär att Doro AB har ett bestämmande inflytande över koncernföreta-get, vilket innebär en rätt för Doro AB att utforma strategierna för koncernföretaget i syfte att erhålla ekonomiska fördelar.
Vid verksamhetsårets slut uppgick antalet rörelsedrivande företag i koncernen till 6 (5).
Förvärvade företag ingår i koncernredovisningen från och med förvärvsdagen. Sålda företag ingår till och med försäljningsdagen.
Koncernredovisning upprättas i enlighet med förvärvsmetoden, vilket innebär att anskaffningsvärdet på andelar i koncernföretag fördelas på identifierbara tillgångar och skulder vid förvärvet, till verkliga värden. Outnyttjade skattemässiga underskottsavdrag i det förvärvade företaget omvandlas till uppskjuten skattefordran i koncernredovisningen om den bedömda intjäningsförmågan gör att de beräknas kunna utnyttjas. Vidare beräknas uppskjuten skatt på skillnaden mellan verkliga värden på tillgångar och skulder och skattemässiga värden. I de fall anskaffningsvärdet för andelarna i koncernföretaget överstiger nettot av förvärvade tillgångar och skulder, enligt ovan, redovisas skillnaden som goodwill, vilken testas minst årligen för nedskrivningsbehov.
Vid köp av företag kan köpeskillingen vara resultatberoende. Beräkning görs i så fall av den framtida vinsten och därmed den totala köpeskillingen. Kvartalsvis görs en avstämning och eventuell justering av den förväntade köpeskillingen. Förändringar i den aktuella posten redovisas i resultaträkningen.
Mellanhavanden inom koncernen och orealiserade internvinster elimineras i koncernredovisningen. Vid eliminering av interna transaktioner beaktas dessutom skatteeffekten med utgångspunkt från den nominella skattesatsen i respektive land.
De utländska koncernföretagens samtliga tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurs medan samtliga poster i resultaträkningarna omräknas till genomsnittskurs för verksamhetsåret. De omräknings-differenser som därvid uppkommer är en effekt dels av skillnaden mellan resultaträkningarnas genomsnittskurser och balansdagens kurser, dels av att nettotillgångarna omräknas till en annan kurs vid årets slut än vid årets början. Omräkningsdifferenserna redovisas i övrigt totalresultat.
Vid omräkningen av utlandsverksamheter har följande valutakurser använts:
| Genomsnittskurs | Balansdagens kurs | |||
|---|---|---|---|---|
| Valuta | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| EUR | 8,65 | 8,7 | 8,85 | 8,59 |
| HKD | 0,84 | 0,87 | 0,83 | 0,84 |
| NOK | 1,11 | 1,16 | 1,06 | 1,17 |
| GBP | 10,22 | 10,69 | 10,61 | 10,53 |
| USD | 6,51 | 6,73 | 6,42 | 6,51 |
Fordringar och skulder i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs, och orealiserade kursvinster och kursförluster ingår i resultatet.
Doro har endast ett intäktsslag: produktförsäljning. Intäkter av produktförsäljning redovisas när huvudsakligen alla risker och rättigheter som är förknippade med äganderätten övergått till köparen, vilket normalt inträffar när produkterna levereras.
De anställdas ersättningar redovisas med intjänade och utbetalda löner samt intjänad bonus. Redovisning görs för inarbetad semester och sociala avgifter som upplupen kostnad.
Den dominerande andelen av Doros åtaganden mot personalen är olika avgiftsbestämda pensionsplaner.
En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder.
För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.
Utöver detta finns ett fåtal anställda i koncernens dotterbolag i Frankrike som har förmånsbestämd pensionsplan. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.
Samtliga åtaganden för vilka avsättningar görs värderas av aktuarie för att bestämma avsättningens belopp. Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen vid rapportperiodens slut. Då den redovisade skulden avseende förmånsbaserade pensionsplaner utgör ett oväsentligt belopp redovisas inte antaganden som de aktuariella beräkningarna grundas på i årsredovisningen.
Produktutveckling sker i samarbete med olika tillverkande externa partners och de huvudsakliga utgifterna finns hos dem. Doro verkar i en miljö med snabb teknisk utveckling. Produktutveckling avser utgifter för produktanpassningar, design, typgodkännanden, m m.
Utgifter hänförliga till utvecklingsfasen aktiveras som immateriell tillgång om det är sannolikt, med hög grad av tillförlitlighet, att de kommer att resultera i framtida ekonomiska fördelar för koncernen.
Detta innebär att stringenta kriterier måste uppfyllas innan ett utvecklingsprojekt resulterar i att en immateriell tillgång aktiveras. Sådana kriterier inkluderar möjligheten att avsluta projektet, bevis för att projektet är tekniskt gångbart och att en marknad existerar såväl som att intention och möjlighet att använda eller sälja den immateriella tillgången finns. Det måste även vara möjligt att tillförlitligt mäta kostnaderna under utvecklingsfasen.
Formverktyg för tillverkning av produkterna hos externa partners ägs dock av Doro och utgifterna för dem aktiveras och avskrivs enligt plan om produktens livslängd förväntas överstiga ett år.
Doro har inga utgifter för forskning.
Anläggningstillgångar, bestående av goodwill, uppgraderings- och vidareutveckling av IT-plattformar, inventarier och verktyg, redovisas till anskaffningsvärden med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan, förutom goodwill som inte skrivs av i koncernen.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan, kundfordringar, övriga fordringar, valutaterminer, kortfristiga placeringar och bankmedel. Bland eget kapital och skulder återfinns checkräkningskredit, skulder till kreditinstitut, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder. Finansiella instrument, förutom valutaterminer, redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionsutgifter. Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan. Valutaterminer redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Se vidare i avsnittet om säkringsredovisning nedan.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över den. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt
att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Finansiella instrument värderas initialt till verkligt värde och klassificeras
Nivå 1: Enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: Utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1
Nivå 3: Utifrån indata som inte är observerbara på marknaden
Derivat som värderas till verkligt värde har värderats enligt nivå 2.
Derivat klassificeras som Innehav för handel eller Innehav till försäljning. Innehav för handel – Värdering till verkligt värde sker över resultaträkningen. Innehav till försäljning – Värdering till verkligt värde sker via övrigt totalresultat. Se även under avsnittet om Säkringsredovisning nedan.
Kund- och lånefordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter rapportperiodens slut, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens kund- och lånefordringar utgörs av kundfordringar och andra fordringar i balansräkningen. Kundfordringar redovisas netto efter avdrag för osäkra kundfordringar. Avdrag för osäkra kundfordringar baseras på en modell där ökad förfallotid ger ökade avdrag. Utöver detta sker individuell bedömning av kundfordringar som gjorts med hänsyn till förväntade kundförluster. Övriga fordringar redovisas netto efter avdrag för osäkra fordringar som baseras på individuella bedömningar med hänsyn till förväntade förluster på dessa fordringar.
Övriga finansiella skulder består av leverantörsskulder, skulder till banker och upplupna kostnader förutom sociala kostnader och skatter. Övriga finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde.
From 1 januari 2013 implementerade Doro säkringsredovisning avseende valutaterminer.
Doros övergripande säkringsstrategi kvarstår i enlighet med fastslagen finanspolicy, vad avser syfte, belopp, löptider och valutor. Det som ändrades per 1 januari 2013 är endast sättet att redovisa ingångna valutasäkringar.
Tom 31 december 2012 har samtliga omvärderingar av utestående valutaaffärer tagits i finansnettot. I samband med förfall har de ackumulerade resultatförändringarna flyttats från finansnettot upp i rörelseresultatet vilket lett till slag i rörelseresultat och finansnetto.
Från och med 1 januari 2013 har värdeförändringar avseende terminer som klassificeras som kassaflödessäkringar redovisas under övrigt totalresultat . I samband med att underliggande exponering kommer in på balansräkningen (inköp eller försäljning sker) upphör säkringsredovisningen. Ackumulerat resultat i säkringsreserven (som ligger under övrigt totalresultat) kommer då att lösas upp mot kostnad sålda varor för de terminer som avser inköp och mot försäljning, för de terminer som avser försäljning. Värdeförändringar avseende terminer från det att säkringsredovisning upphört kommer att resultatföras direkt mot kostnad sålda varor respektive försäljning.
Terminer kopplade till kommersiella flöden som inte säkringsredovisas, klassificeras som "innehav för handel". Värdeförändringar avseende dessa valutaaffärer har resultatföras direkt mot försäljning för de terminer som avser försäljning och i kostnad sålda varor för de terminer som avser inköp.
Säkringsredovisning sker endast för terminer i EUR, USD, NOK och GBP och som avser exponeringar som ännu inte kommit in på balansräkningen. Valutaderivat kopplade till likviditetshantering och lån, säkringsredovisas ej. Dessa klassificeras som "innehav för handel". Värdeförändringar avseende dessa valutaaffärer resultatförs i finansnettot.
Vid varje bokslutstillfälle bedöms om det föreligger någon indikation för nedskrivningsbehov av de redovisade värdena för koncernens tillgångar. Om det finns indikationer beräknas en tillgångs återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Vid fastställande av nyttjandevärde nuvärdesberäknas de uppskattade framtida betalningar som tillgången väntas ge upphov till under nyttjandeperioden.
Vid nuvärdesberäkningen används en kalkylränta före skatt som speglar den aktuella marknadsräntan och den risk som är hänförlig till tillgången. Om återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet görs en nedskrivning av tillgången till återvinningsvärdet. Återföringar av nedskrivningar genomförs om det inte längre finns skäl för dessa nedskrivningar förutom vad gäller goodwill. Nedskrivningar och återföringar av nedskrivningar redovisas i resultaträkningen.
En årlig prövning av om det föreligger något nedskrivningsbehov av goodwillvärden genomförs genom att beräkna nyttjandevärdet för de kassagenererande enheter på vilka goodwill fördelats. Om det redovisade värdet överstiger dess nyttjandevärde görs nedskrivning.
Avskrivningar enligt plan sker linjärt baserat på tillgångs-slagens ursprungliga anskaffningsvärde och den beräknade nyttjandeperioden:
| Verktyg (för tillverkning av produkter) | |
|---|---|
| (om produktlivslängden > 1 år). | 2–3 år |
| Datorer, bilar, möbler m m | 2–5 år |
Immateriella tillgångar skrivs av under den uppskattade nyttjandeperioden. För aktiverad produktutveckling påbörjas avskrivning från och med marknadsintroduktion av respektive produkt. Avskrivning enligt plan sker linjärt baserat på tillgångsslagens ursprungliga anskaffningsvärde:
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbete | 1–3 år |
|---|---|
| Varumärken | 5 år |
| Kundregister och distributionsavtal | 3–5 år |
Leasingavtal klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. I annat fall är det fråga om operationell leasing. Leasingavtal avseende tjänstebilar, kopieringsmaskiner, datautrustning och dylikt redovisas som operationell leasing. Finansiell leasing förekommer endast i mindre omfattning.
Doro har inga finansiella leasingavtal i övrigt. I operationell leasing ingår lokalhyror. Inga väsentliga leasingavtal har ingåtts under 2013.
Varulagret är värderat till det lägsta av anskaffningsvärde enligt först-in, först-ut-principen (FIFU) och nettoförsäljningsvärde (lägsta värdets princip). Anskaffningsvärdet beräknas för varje leverans.
Den tekniska utvecklingen är snabb och priserna faller regelbundet. Nedskrivningar av varulager görs efter en modell där längre tid i lager ger ökade nedskrivningar. Olika produktgrupper har olika snabb nedskrivning. Nettoförsäljningsvärdet definieras som försäljningspris reducerat för försäljningskostnader. Nedskrivning till nettoförsäljningsvärde inkluderar nedskrivningar på grund av teknisk och kommersiell inkurans som görs i respektive koncernföretag.
Nedskrivningarna ökar stegvis där produkterna är nedskrivna till 50 procent efter 6–12 månader i lager, beroende på produktgrupp, och helt nedskrivna efter 18 månader. Utöver detta kan individuell prövning göras. Värderingstekniken med olika inkuranstrappor medför en bra uppskattning av verkligt värde.
Med avsättningar avses de skulder som är ovissa med avseende på belopp eller tidpunkt då de kommer att regleras. En avsättning redovisas då det finns ett åtagande som följd av en inträffad händelse, det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. I balansräkningen redovisas följande avsättningar: pensioner, garantiåtaganden, tvister samt tillkommande kostnader.
Avsättningar görs för beräknade reparationsutgifter och förluster för varor som
returneras inom garantitiden (mellan ett och två år från försäljning till slutkund). Ett statistiskt program har utarbetats som tar hänsyn till utfall beträffande tid från att produkterna säljs till att de returneras, andelen som repareras, skrotas, kompenseras genom utbyte av produkt eller krediteras samt kostnader för kontroll, reparation (inklusive reservdelar) och transporter. Inträffar avvikelser (främst andel som returneras) ändras behoven av garantiavsättning.
Avsättning för garantier har tidigare klassificerats som långfristig skuld, men beräkningar har påvisat att kostnaderna till övervägande delen infaller inom ett år, varför garantiavsättningarna per 2013-12-31 klassificerats som kortfristig skuld. Därmed är även beloppen för 2012-12-31 omklassificerade som kortfristig skuld.
Redovisning i resultaträkningen görs av all skatt som beräknas belöpa på redovisat resultat. Dessa skatter har beräknats enligt varje lands skatteregler och redovisats i posten Skatt på årets resultat.
Koncernens totala skatt i resultaträkningen utgörs av aktuell skatt på det skattepliktiga resultatet för perioden och uppskjuten skatt. Den uppskjutna skatten utgörs i huvudsak av förändring av uppskjuten skattefordran avseende skattemässiga underskottsavdrag och andra temporära skillnader.
Koncernen använder balansräkningsmetoden för att beräkna uppskjutna skattefordringar och -skulder. Balansräkningsmetoden innebär att beräkningen görs utifrån skattesatser per balansdagen applicerat på temporära skillnader mellan en tillgångs eller en skulds bokföringsmässiga och skattemässiga värde samt skattemässiga underskottsavdrag. Uppskjutna skattefordringar redovisas i balansräkningen endast till den del av värdet som sannolikt kan utnyttjas inom en överskådlig framtid vilket bolaget bedömer vara tre till fyra år. En individuell prövning görs av situationen för bolag i varje land.
Kassaflödesanalyser upprättas enligt indirekt metod, vilken innebär att resultat efter finansiella poster justeras för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar under perioden samt för eventuella intäkter och kostnader som hänförs till investeringsverksamhetens kassaflöden.
Likvida medel utgörs av kassa, banktillgodohavanden samt kortfristiga placeringar. 2013 har Doro inga kortfristiga placeringar, men för 2012 bestod de av placeringar i certifikat i kommun och stat.
Sedan 2011 följer Doro upp verksamheten per marknad; Norden, EMEA (Europa, Mellan Östern och Afrika), Storbritannien, USA & Kanada och övriga världen.
De balansposter som rubriceras som omsättningstillgångar och kortfristiga skulder förväntas återvinnas eller betalas inom en tolvmånadersperiod. Alla andra balansposter återvinns eller betalas senare.
Vid upprättandet av Doros koncernredovisning har styrelsen och verkställande direktören, utöver gjorda uppskattningar, gjort ett antal bedömningar av kritiska redovisningsfrågor som har stor betydelse för redovisade belopp. Detta gäller följande områden:
Vid bedömning av om det föreligger någon indikation för nedskrivningsbehov av de redovisade värdena för goodwill görs antaganden om den framtida förväntade resultat- och kassaflödesutvecklingen för den lägsta möjliga kassagenererande enhet. För ytterligare information hänvisas till not 7.
Vid värdering av uppskjutna skattefordringar görs bedömningar om framtida skattemässiga överskott för respektive bolag och därigenom möjligheten att utnyttja underskottsavdragen. I not 17 finns underskottsavdragens storlek beskrivna.
Vid värdering av kreditrisker i kundfordringar görs individuella bedömningar som baserar sig på historisk betalningsförmåga och information i övrigt. Doro har historiskt haft mycket låga realiserade kundförluster, men jobbar aktivt med uppföljning. För övrig information hänvisas till not 23.
Värderingen av lager baseras på en modell som grundar sig på lagrets omsättning. Utöver detta görs individuella bedömningar som baserar sig på historisk försäljningsstatistik och försäljningsprognoser jämfört med mängden produkter i lager och i produktion hos underleverantör.
Andelar i koncernföretag värderas till anskaffningsvärde. Om återvinningsvärdet (se avsnitt ovan om Nedskrivningar) skulle visa sig lägre sker nedskrivning. Återföring av tidigare nedskrivning av värdet på andelar i koncernföretag sker om det inte längre finns skäl för nedskrivningen.
Skattelagstiftningen kan medge avsättning till periodiseringsfonder och på så vis disponera och kvarhålla redovisade vinster i rörelsen utan att de omedelbart beskattas. Dessa obeskattade reserver blir föremål för beskattning först då de upplöses för annat ändamål än förlusttäckning. I nuläget finns inga obeskattade reserver.
Koncernbidrag som ett moderföretag erhåller från dotterföretag redovisas som finansiell intäkt, och koncernbidrag som ett moderföretag lämnar till dotterföretag redovisas antingen mot andelar i dotterföretag, dvs. i likhet med aktieägartillskott, eller som kostnad p.g.a. sambandet mellan redovisning och beskattning.
Moderbolaget tillämpar verkligt värde redovisning av finansiella instrument i enlighet med ÅRL kap 4:14.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Intäkter fördelade per intäktsslag | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Produktförsäljning | 1 134,4 | 821,5 | 990,8 | 821,5 |
| Övriga Intäkter | 8,1 | 16,0 | 3,0 | 10,1 |
| Summa | 1 142,5 | 837,5 | 993,8 | 831,6 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
| Övriga intäkter | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| EU bidrag | 0,7 | –0,9 | 0,7 | –0,9 |
| Aktiverade utvecklingskostnader | 4,3 | 5,0 | 0,0 | 0,0 |
| Återvunna kundfordringar | 0,5 | 0,4 | 0,0 | 0,0 |
| Upplösta reserver | 0,1 | 0,3 | 0,0 | 0,0 |
| Positiva valutakursdifferenser | 2,1 | 10,8 | 2,2 | 10,8 |
| Vinst vid försäljning av inventarier | 0,2 | 0,2 | 0,0 | 0,2 |
| Hyresintäkter | 0,1 | 0,2 | 0,0 | 0,0 |
| Utveckling av mjukvara till kund | 0,1 | 0,0 | 0,1 | 0,0 |
| 8,1 | 16,0 | 3,0 | 10,1 |
| Land | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Frankrike | 227,6 | 173,2 |
| Sverige | 179,9 | 172,9 |
| Storbritannien | 185,2 | 112,2 |
| USA | 171,8 | 81,7 |
| Tyskland | 187,5 | 55,6 |
| Norge | 50,7 | 51,9 |
| Kanada | 34,8 | 41,0 |
| Belgien | 29,8 | 28,8 |
| Danmark | 12,6 | 14,5 |
| Other countries | 54,5 | 89,7 |
| Total | 1 134,4 | 821,5 |
Sedan 2011 följer Doro upp verksamheten utifrån de regioner som Doro verkar i.
| 2013 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultat per region | Norden | Europa, Mellanöstern och Afrika |
Tyskland, Österrike och Schweiz |
Stor- U britannien |
SA och Kanada |
Övriga världen |
Summa |
| Nettoomsättning | 271,5 | 277,2 | 201,3 | 182,2 | 204,4 | 5,9 | 1 142,5 |
| Rörelsens kostnader | –216,4 | –254,4 | –187,5 | –172,9 | –190,1 | –7,5 | –1 028,8 |
| Rörelseresultat före avskrivningar 55,1 | 22,8 | 13,8 | 9,3 | 14,3 | –1,6 | 113,7 | |
| Avskrivningar | –8,1 | –8,5 | –4,7 | –5,5 | –7,8 | –0,2 | –34,8 |
| Rörelseresultat | 47,0 | 14,3 | 9,1 | 3,8 | 6,5 | –1,8 | 78,9 |
2012
| Resultat per region | Norden | Europa, Mellanöstern och Afrika |
Tyskland, Österrike och Schweiz |
Stor- U britannien |
SA och Kanada |
Övriga världen |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 274,4 | 231,3 | 55,5 | 130,9 | 125,2 | 20,2 | 837,5 |
| Rörelsens kostnader | –219,3 | –221,8 | –59,6 | –122,4 | –109,6 | –21,7 | –754,4 |
| Rörelseresultat före avskrivningar 55,1 | 9,5 | –4,1 | 8,5 | 15,6 | –1,5 | 83,1 | |
| Avskrivningar | –7,0 | –6,2 | –1,4 | –3,3 | –3,2 | –0,6 | –21,7 |
| Rörelseresultat | 48,1 | 3,3 | –5,5 | 5,2 | 12,4 | –2,1 | 61,4 |
Doro har inte haft några transaktioner mellan regionerna under 2013 eller 2012. Doro kan inte rapportera tillgångar och skulder per segment, då uppföljning endast görs av resultaträkningen. För 2013 finns det en enskild kund som står för 14,8 procent av intäkterna. Av dessa var 100 procent hänförliga till region USCAN. För 2012 fanns det ingen enskild kund som stod för mer än 10 procent av intäkterna.
Koncernens väsentliga anläggningstillgångar finns i Sverige.
| 2013 | 2012 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Anskaffnings- värde |
Ackumulerade avskrivningar |
Restvärde | Anskaffnings- värde |
Ackumulerade avskrivningar |
Restvärde | |
| Sverige | 31,7 | –27,4 | 4,3 | 30,7 | –19,7 | 11,0 |
| Frankrike | 4,0 | –2,8 | 1,2 | 3,5 | –2,3 | 1,2 |
| Tyskland | 1,7 | –0,4 | 1,3 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Hong Kong | 0,6 | –0,4 | 0,2 | 0,7 | –0,4 | 0,3 |
| Övriga länder | 0,5 | –0,5 | 0,0 | 0,5 | –0,5 | 0,0 |
| Summa | 38,5 | –31,5 | 7,0 | 35,4 | –22,9 | 12,5 |
Av moderbolagets fakturering hänför sig 42,1 Mkr (0) till dotterbolag. Fakturering från dotterbolag till moderbólag uppgick till 67,2 Mkr (58,0). Fakturering mellan dotterbolag uppgick till 0,8 Mkr (0).
Under året har samtliga hyres- och leasingavgifter uppgått till 7,5 Mkr (5,7) för koncernen och 3,0 Mkr (2,5) för moderbolaget. Avtalade framtida hyresoch leasingavtal förfaller till betalning enligt nedan.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Hyres- och leasingavtal | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Inom 1 år | 7,3 | 5,3 | 2,1 | 2,5 |
| Inom 2 till 5 år | 13,5 | 7,0 | 2,4 | 4,2 |
| Senare än 5 år | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Summa | 20,8 | 12,3 | 4,5 | 6,7 |
| Varav | ||||
|---|---|---|---|---|
| Number | 2013 | Varav män |
2012 | män |
| Moderbolag | 34 | 21 | 32 | 19 |
| Norge | 3 | 3 | 3 | 3 |
| Storbritannien | 9 | 5 | 8 | 4 |
| Frankrike | 28 | 14 | 27 | 14 |
| Hong Kong | 8 | 6 | 7 | 6 |
| Tyskland | 35 | 25 | 0 | 0 |
| Summa | 117 | 74 | 77 | 46 |
Löner, ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader har utgått med följande belopp:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Löner och ersättningar | 61,3 | 45,6 | 24,4 | 18,4 |
| 61,3 | 45,6 | 24,4 | 18,4 | |
| Sociala kostnader | 18,3 | 12,6 | 7,2 | 5,5 |
| 18,3 | 12,6 | 7,2 | 5,5 | |
| Pensionskostnader | 7,3 | 8,1 | 4,9 | 5,7 |
| varav avgiftsbestämd plan | 7,1 | 7,3 | 4,9 | 5,7 |
| 7,3 | 8,1 | 4,9 | 5,7 |
| Kvinnor | Kvinnor | |||
|---|---|---|---|---|
| Number | 2013 | % | 2012 | % |
| Styrelse | 6 | 33 | 5 | 40 |
| Koncernledning | 7 | 14 | 7 | 17 |
| Varav placerade i: | ||||
| Sverige | 3 | 0 | 3 | 0 |
| Storbritannien | 1 | 0 | 1 | 0 |
| Frankrike | 3 | 33 | 3 | 33 |
I koncernledningen har det ingått två personer under 2013 som fakturerat sina arvoden. En har varit placerad i Sverige och en i Frankrike.
Inklusive styrelsearvode samt fördelning mellan ledande befattningshavare och övriga anställda.
| 2013 | 2012 | |||
|---|---|---|---|---|
| Styrelse och VD |
Övriga anställda |
Styrelse och VD |
Övriga anställda |
|
| Sverige | 3,1 | 22,3 | 2,7 | 16,5 |
| Norge | 2,7 | 2,6 | ||
| Storbritannien | 5,1 | 5,1 | ||
| Frankrike | 1,8 | 14,7 | 1,5 | 14,5 |
| Tyskland | 9,5 | 0,3 | ||
| Hong Kong | 3,1 | 3,2 | ||
| Summa | 4,9 | 57,4 | 4,2 | 42,2 |
| (Tkr) Styrelsen, 2013 |
Arvode | Ersättning via bolag |
Summa |
|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande | 350 | 350 | 700 |
| Övriga styrelseledamöter* | 600 | 150 | 750 |
| Summa | 950 | 500 | 1 450 |
* Arvode för styrelsens ordförande är 350 Tkr (350) och till övriga styrelseledamöter 150 Tkr ( 150) enligt beslut på bolagsstämma 14 maj 2013. Styrelsens ordförande och en av ledamöterna har fakturerat konsulttjänster utöver styrelsearvodet. Se vidare not 25.
| (Tkr) | Bonus och rörliga |
||||
|---|---|---|---|---|---|
| Ledande | ersätt- | Övriga | |||
| befattningshavare, 2013 | Lön | ningar | Pension förmåner | Summa | |
| Jérôme Arnaud (VD) | 3 722 | 745 | 367 * | 64 | 4 898 |
| Övriga ledande befattninghavare |
4 302 | 927 | 1 393 | 299 | 6 921 |
| Summa | 8 025 | 1 672 | 1 760 | 363 | 11 819 |
| * Avser Doro SAS. |
I beloppen ovan ingår löner och ersättningar till anställda ledande befattningshavare. Under 2013 har ledningsgruppen bestått sju personer. I ledningsgruppen har det funnits två positioner på konsultbasis; interim CFO t.om. november 2013 samt ytterligare en person som var verksam hela året. Båda dessa har fakturerat sina ersättningar till bolaget. Dessa belopp ingår inte ovan men uppgår till Mkr 4,4.
| (Tkr) | Ersättning | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsen, 2012 | Arvode | via bolag | Summa | |||
| Styrelsens ordförande | 350 | 0 | 350 | |||
| Övriga styrelseledamöter* | 450 | 0 | 450 | |||
| Summa | 800 | 0 | 800 | |||
* Arvode för styrelsens ordförande är 350 Tkr (300) och till övriga styrelseledamöter 150 Tkr (100) enligt beslut på bolagsstämma 21 mars 2012.
| (Tkr) | Bonus och rörliga |
||||
|---|---|---|---|---|---|
| Ledande befattningshavare, 2012 |
Lön | ersätt- ningar |
Övriga Pension förmåner |
Summa | |
| Jérôme Arnaud (CEO) | 3 431 | 0 | 469* | 64 | 3 964 |
| Övriga ledande befattninghavare |
5 102 | 188 | 2 022 | 316 | 7 629 |
| Summa | 8 534 | 188 | 2 491 | 380 | 11 593 |
* Avser Doro SAS.
I beloppen ovan ingår löner till anställda ledande befattningshavare. Under 2012 har ledningsgruppen utökats från 5 till sju personer. En av dessa ingår i ledningsgruppen från och med 10 januari 2012 och den andra från och med 10 oktober 2012. I beloppen ovan ingår lön och ersättning till bolagets tidigare CFO fram till och med oktober då hon lämnade bolaget. Därutöver ingår ett belopp om Mkr 1,1 för den tid då hon inte längre var verksam i bolaget. I ledningsgruppen återfinns två personer som är engagerade som konsulter; CFO på interimsbasis från och med oktober 2012 samt ytterligare en person som var verksam hela året. Båda dessa personer fakturerar sina ersättningar till bolaget. Dessa belopp ingår inte ovan men uppgår till 2,6 Mkr.
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Ersättning till VD och övriga ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner (främst tjänstebil) och pensionspremier. Fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning ska stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Övriga ledande befattningshavare uppgår till 6 (6) personer. Medelantal befattningshavare i koncernledningen under 2013: 7 (6).
För övriga ledande befattningshavare i koncernen gäller 65 årsålder för pension och sedvanliga pensionsplaner enligt allmänpension samt full avsättning för hela lönesumman enligt ITP/ITPK planerna. Samtliga pensionsförmåner är oantastbara, det vill säga ej villkorade av framtida anställning. Uppsägningstiderna är enligt LAS eller maximalt tolv månader. Inga avtal har träffats avseende pensionsutfästelser eller motsvarande utöver vad som omfattas av ovan angivna uppsägningstider, vare sig för styrelseledamöter eller ledande befattningshavare. Pensionsplaner för ledande befattningshavare är i allt väsentligt avgiftsbestämda och premier har erlagts med 1,8 Mkr (2,5).
Med bonus avses intjänad bonus. Bonusen är kopplad till rörelseresulatet, EBIT. Maximal kostnad för bonus till ledande befattningshavare kan ej överstiga 10,0 Mkr (10,0). Bonus utbetalas normalt året efter intjänandet.
Uppsägningstiden från bolagets sida och från VD:s sida är ett år. VD har rätt till uppsägningslön under en period om tolv månader vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från VD utgår inget avgångsvederlag. Övriga ledande befattningshavare har avtal om uppsägningslön mellan tre och nio månader.
Denna finns beskriven i Förvaltningsberättelsen.
Ingen i styrelsen har aktierelaterade ersättningar (optioner, konvertibler eller motsvarande) som ställts ut av Doro eller huvudägare. I enlighet med mandatet från bolagsstämman 23 mars 2011 blev alla Doros anställda erbjudna optioner som ger dem rätt att köpa aktier till det förutbestämda priset 35,30 kr 1 april 2014 – juni 2014 och ett optionspris på 3,40. Optionspriset beräknades enligt den s.k. Black& Scholes-formeln, beaktat av årsstämman 2011 beslutad utdelning och använd aktiekurs om 28,68 kr, volatilitet 29%, riskfri ränta 2,79% och löptid om 3,25 år (2011-03-31-2014-06-30). VD:n tecknade 200 000 optioner och övrig koncernledning tecknade 155 000 optioner. Doro Incentive tecknade 192 830 optioner som ska användas till framtida medarbetare. Doro Incentive har köpt tillbaka 124 000 optioner, varav 106 000 under 2013. Doro Incentive har 316 830 teckningsoptioner per den 31/12 2013.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Intäkter | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Ränteintäkter, externa | 0,5 | 1,6 | 0,5 | 1,6 |
| Ränteintäkter, interna | – | – | 1,5 | 0,0 |
| Valutakursvinster | 0,1 | 0,0 | 0,1 | 0,0 |
| Utdelning från dotterbolag | – | – | 22,2 | 0,0 |
| Summa | 0,6 | 1,6 | 24,3 | 1,6 |
| Kostnader | ||||
| Räntekostnader, externa | –1,3 | –0,1 | –0,9 | 0,0 |
| Räntekostnader, interna | – | – | –0,5 | –0,6 |
| Valutakursförluster | – | –13,4 | –13,4 | |
| Summa | –1,3 | –13,5 | –1,4 | –14,0 |
| Finansnetto | –0,7 | –11,9 | 22,9 | –12,4 |
Ränteintäkterna består av erhållen ränta på saldon från bankkonton och från kortfristiga placeringar. Räntekostnaderna består av ränta för banklån. Vid årets slut fanns tre (två) utestående banklån om sammanlagt 45,2 (1,6) Mkr. Valutakursvinster och förluster om 0,1 Mkr (–13,4) härrör från omvärdering av valutaterminer.
| Immateriella anläggningstillgångar |
||
|---|---|---|
| Koncernen/Goodwill | 2013 | 2012 |
| Ingående anskaffningsvärde | 25,8 | 26,4 |
| Förvärv | 113,1 | 0,0 |
| Omräkningsdifferens | 3,3 | –0,6 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 142,2 | 25,8 |
| Koncernen / Kundregister och distributionsavtal |
2013 | 2012 |
| Ingående anskaffningsvärde | 5,4 | 5,6 |
| Förvärv | 15,3 | 0,0 |
| Omräkningsdifferens | 0,5 | –0,2 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 21,2 | 5,4 |
| Ingående avskrivningar | –1,5 | –0,4 |
| Årets avskrivningar | –4,0 | –1,1 |
| Utgående avskrivningar | –5,5 | –1,5 |
| Utgående restvärde | 15,7 | 3,9 |
| Moderbolaget / Goodwill | 2013 | 2012 |
| Ingående anskaffningsvärde | 19,1 | 19,1 |
| Årets nyanskaffningar | 0,0 | 0,0 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 19,1 | 19,1 |
| Ingående avskrivningar | –19,1 | –17,2 |
| Årets avskrivningar | 0,0 | –1,9 |
| Utgående avskrivningar | –19,1 | –19,1 |
| Utgående restvärde | 0,0 | 0,0 |
| Moderbolaget / Kundregister | 2013 | 2012 |
| Ingående anskaffningsvärde | 14,8 | 14,8 |
| Årets nyanskaffningar | 0,0 | 0,0 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 14,8 | 14,8 |
| Ingående avskrivningar | –7,0 | –4,0 |
| Årets avskrivningar | –2,9 | –3,0 |
| Utgående avskrivningar | –9,9 | –7,0 |
| Utgående restvärde | 4,9 | 7,8 |
Koncernen gör nedskrivningsprövning på goodwill årligen, samt då indikation om nedskrivningsbehov föreligger. Nedskrivningstest har gjorts på lägsta nivå där separerbara kassaflöden har identifierats.
Goodwill har fördelats på Doro exklusive IVSoch IVS separat. För IVS finns separerbara kassaflöden, men övriga koncernbolags verksamheter och dess inbetalningar är i mycket hög grad beroende av varandra och här sker inte någon fördelning av koncernens goodwill.
| 2013 | 2012 | |||
|---|---|---|---|---|
| Doro, övrig verksamhet |
IVS | Doro, övrig verksamhet |
IVS | |
| Goodwill | 60,3 | 81,9 | 25,8 | – |
| Prognosperiod, kommande | 5 år | 5 år | 5 år | – |
| Genomsnittlig tillväxttakt, % | 5 | 4 | 5 | – |
| Uthållig tillväxttakt, % | 2 | 2 | 1 | – |
| Diskonteringsränta (WACC) före skatt, % | 15 | 18 | 14 | – |
| Diskonteringsränta (WACC) efter skatt, % | 12 | 12 | 12 | – |
Återvinningsvärdet för enheterna har fastställts baserat på det nyttjandevärde som utgörs av nuvärdet av framtida kassaflöden. Beräkningen av framtida kassaflöden grundar sig på en bedömning av förväntad tillväxttakt enligt upprättade prognoser för de kommande fem åren. Prognoserna bygger på tidigare års erfarenheter, men beaktar även framtida förväntad utveckling. Antaganden om framtida tillväxt och lönsamhet baseras på externa och interna bedömningar av marknadens tillväxt, historisk utveckling samt företagsledningens bedömning av marknadsandelar. Diskonteringsfaktorn, WACC, har fastställts genom Capital Asset Pricing Model (CAPM). Som en del i WACC har riskfri ränta motsvarande avkastning på 10-årig stadsobligation använts med tillägg för aktiemarknadens riskpremie samt med tillägg för riskpremie för mindre bolag. Avkastningskravet har vägts utifrån optimal kapitalstruktur härledd från kapitalmarknaden. Återvinningsvärdet för bägge enheterna överstiger det redovisade värdet varför något nedskrivningsbehov ej bedöms föreligga.
Tillväxtttakt efter 5 år: En förändrad tillväxttakt från 2 procent till 1 procent innebär inget nedskrivningsbehov. Diskonteringsränta efter skatt ökas med 1 procent enhet: Diskonteringsräntan efter skatt förändras från 12 procent till 13 procent .Förändringen innebär inget nedskrivningsbehov.
Tillväxtttakt efter 5 år: En förändrad tillväxttakt från 2 procent till 1 procent innebär inget nedskrivningsbehov. Diskonteringsränta efter skatt ökas med 1 procent enhet: Diskonteringsräntan efter skatt förändras från 12 procent till 13 procent. Förändringen innebär inget nedskrivningsbehov.
För moderbolaget förvärvades den ursprungliga goodwillen internt från Doro Nordic AB och är hänförlig till interna försäljningar av verksamhet under 2002. Goodwill och kundregister i moderbolaget elimineras på koncernnivå.
Under 2007 förvärvade moderbolaget de interna varumärkena Doro och Audioline från Doro Finans AB. Dessa varumärken är helt avskrivna enligt plan. Förvärvet av varumärkena har skett internt och är elimineras därmed på koncernnivå. Under 2011 förvärvades bolagen Birdy och Prylos och varumärken hänförliga till dessa identifierades.
| Koncernen / Varumärken | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 1,0 | 1,1 |
| Förvärv | 0,0 | 0,0 |
| Omräkningsdifferens | 0,0 | –0,1 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 1,0 | 1,0 |
| Ingående avskrivningar | –0,3 | –0,1 |
| Årets avskrivningar | –0,2 | –0,2 |
| Utgående avskrivningar | –0,5 | –0,3 |
| Utgående restvärde | 0,5 | 0,7 |
| Moderbolaget / Varumärken | 2013 | 2012 |
| Ingående anskaffningsvärde | 36,8 | 36,8 |
| Årets nyanskaffningar | 0,0 | 0,0 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 36,8 | 36,8 |
| Ingående avskrivningar | –36,0 | –32,2 |
| Årets avskrivningar | –0,3 | –3,8 |
| Utgående avskrivningar | –36,3 | –36,0 |
| Utgående restvärde | 0,5 | 0,8 |
| Koncernen / Balanserade utgifter för utvecklingsarbete / IT |
2013 | 2012 |
| Ingående anskaffningsvärde | 58,7 | 42,3 |
| Årets anskaffningar | 21,4 | 12,7 |
| Omräkningsdifferens | 0,0 | –0,1 |
| Försäljningar/Utrangeringar | –11,9 | 0,0 |
| Omklassificeringar | 7,8 | 3,8 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 76,0 | 58,7 |
| Ingående avskrivningar enligt plan | –39,3 | –24,4 |
| Årets avskrivningar enligt plan | –22,0 | –14,9 |
| Försäljningar/Utrangeringar | 11,9 | 0,0 |
| Utgående avskrivningar | –49,4 | –39,3 |
| Utgående restvärde | 26,6 | 19,4 |
| Pågående balanserade utvecklingskostnader för utvecklingsarbeter /IT |
2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 9,4 | 8,8 |
| Årets aktiveringar | –7,8 | –7,5 |
| Nya utgifter | 13,8 | 8,7 |
| Kostnadsfört | –0,8 | –0,6 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 14,6 | 9,4 |
| Totalt utgående restvärde | 41,2 | 28,8 |
| Moderbolaget / Balanserade utgifter för utvecklingsarbete/ IT |
2013 | 2012 |
| Ingående anskaffningsvärde | 59,1 | 42,6 |
| Årets anskaffningar | 21,4 | 12,7 |
| Försäljningar/Utrangeringar | –11,9 | 0,0 |
| Omklassificeringar | 7,8 | 3,8 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 76,4 | 59,1 |
| Ingående avskrivningar enligt plan | –39,3 | –24,3 |
| Årets avskrivningar enligt plan | –22,1 | –15,0 |
| Försäljningar/Utrangeringar | 11,9 | 0,0 |
| Utgående avskrivningar | –49,5 | –39,3 |
| Utgående restvärde | 26,9 | 19,8 |
| Pågående balanserade utvecklingskostnader för utvecklingsarbete/ IT |
2013 | 2012 |
| Ingående anskaffningsvärde | 9,4 | 8,8 |
| Årets aktiveringar | –7,8 | –7,5 |
| Nya utgifter | 13,8 | 8,7 |
| Kostnadsfört | –0,8 | –0,6 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 14,6 | 9,4 |
| Totalt utgående restvärde | 41,5 | 29,2 |
| Pågående balanserade utgifter | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| för inventarier och verktyg | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Ingående anskaffningsvärde | 35,4 | 22,6 | 30,7 | 18,2 |
| Årets anskaffningar | 1,3 | 5,5 | 1,0 | 5,1 |
| Förvärv | 1,8 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Försäljningar/Utrangeringar | –9,4 | 0,0 | –9,4 | 0,0 |
| Omklassificeringar | 0,0 | 7,4 | 0,0 | 7,4 |
| Omräkningsdifferens | 0,0 | –0,1 | – | – |
| Utgående anskaffningsvärde | 29,1 | 35,4 | 22,3 | 30,7 |
| Ingående avskrivningar enligt plan –22,9 | –17,4 | –19,7 | –14,6 | |
| Årets avskrivningar enligt plan | –8,6 | –5,5 | –7,7 | –5,1 |
| Försäljningar/Utrangeringar | 9,4 | 0,0 | 9,4 | 0,0 |
| Utgående avskrivningar enligt plan –22,1 | –22,9 | –18,0 | –19,7 | |
| Utgående planenligt restvärde | 7,0 | 12,5 | 4,3 | 11,0 |
| Pågående balanserade utgifter för inventarier och verktyg |
2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Ingående anskaffningsvärde | 0,0 | 3,7 | 0,0 | 3,7 |
| Årets aktiveringar | 0,0 | –3,7 | 0,0 | –3,7 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde |
0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Totala materiella anläggningstillgångar |
7,0 | 12,5 | 4,3 | 11,0 |
| Dotterbolag | Antal aktier |
Andel, % |
värde, Mkr | Bokfört Nominellt värde, Mkr 2013 |
*Eget 2013 |
Årets kapital, Mkr resultat, Mkr 2013 |
Bokfört värde 2012 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Doro A/S, Norway | 200 | 100 | NOK | 0,1 | 0,60 | 1,7 | 0,4 | 0,60 |
| Doro UK Ltd | 3 013 400 | 100 | GBP | 32,1 | 4,20 | 11,7 | 1,8 | 4,20 |
| Doro SAS | 66 667 | 100 | EUR | 8,9 | 11,60 | 13,1 | 2,7 | 11,60 |
| Doro Hong Kong Ltd | 4 500 | 100 | HKD | 4,0 | 5,10 | 4,6 | 0,0 | 5,10 |
| Doro Inc | 3 000 | 100 | USD | 0,0 | 0,04 | 2,3 | 1,1 | 0,04 |
| Doro Incentive AB | 50 000 | 100 | SEK | 0,1 | 0,06 | 0,1 | 0,0 | 0,06 |
| Doro Deutschland GmbH | 1 | 100 | EUR | 0,2 | 0,20 | –0,3 | –0,6 | 0,20 |
| IVS Industrievertretung Schweiger GmbH | 9 239 | 33,33 ** EUR | 0,1 | 46,50 | 73,2 | 12,2 | 0,00 | |
| 68,3 | 106,4 | 17,6 | 21,8 |
* Eget kapital enligt dotterbolagets balansräkningar.
** IVS industrievertretung Schweiger GmbH ingår till 100% i koncernen då Doro Deutschland GmbH äger resterande 66,67%.
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Ingående balans | 21,8 | 21,6 |
| Förvärv | 46,5 | 0,0 |
| Nybildning | 0,0 | 0,2 |
| Utgående balans | 68,3 | 21,8 |
| Dotterbolag | Organisationsnummer | Bolagets säte, stad | Bolagets säte, land |
|---|---|---|---|
| Doro A/S | 934210719 | Fredrikstad | Norge |
| Doro UK Ltd | 1180330 | Chalfont St Peter | Storbritannien |
| Doro SAS | 309 662 195 | Versailles | Frankrike |
| Doro Hong Kong Ltd | 08194263-000-12-98-6 | Kowloon | Hongkong |
| Doro Inc. | 4706937 810 0 090679976 | New York | USA |
| Doro Incentive AB | 556843-4962 | Lund | Sverige |
| Doro Deutschland GmbH | HRB75859 | Köln | Tyskland |
| IVS Industrievertretung Schweiger GmbH | HRB 2040 | Amberg | Tyskland |
| Service and Sales GmbH | HRB 3892 | Amberg | Tyskland |
| Isidor SAS | 483 742 144 | Montigny le bretonneux | Frankrike |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Förutbetalda hyror | 0,8 | 0,8 | 0,5 | 0,7 |
| Övriga förutbetalda kostnader | 2,9 | 2,6 | 2,4 | 1,9 |
| Summa | 3,7 | 3,4 | 2,9 | 2,6 |
| Antal aktier | Rösträtt | Typ | |
|---|---|---|---|
| A-aktier | 20 806 174 | 1 röst per aktie | Normal |
20 806 174 aktier med ett kvotvärde om 1,00 kr = 20 806 174 kr.
Doro har som en del av köpeskillingen för IVS nyemitterat 1 457 000 aktier i Doro till Helmut Schweiger (95 procent av aktierna) och Hubert Kirsch (5 procent av aktierna) i utbyte mot deras aktier i IVS GmbH. Genom nyemissionen ökade antalet aktier i Doro från 19 349 174 till 20 806 174 aktier.
Styrelsen föreslår utdelning om 1,50 kr per aktie för verksamhetsåret 2013.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Beviljad kredit | 0,0 | 31,5 | 0,0 | 30,0 |
| Varav utnyttjad kredit | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Semesterlöneskuld | 6,2 | 5,3 | 3,3 | 3,3 |
| Sociala avgifter | 5,2 | 4,6 | 1,5 | 2,0 |
| Upplupna varufakturor | 7,6 | 5,7 | 7,6 | 5,7 |
| Övriga personalskulder | 3,7 | 1,5 | 3,1 | 0,5 |
| Upplupen royalty | 19,4 | 20,9 | 18,9 | 20,9 |
| Upplupen kundbonus | 21,8 | 19,7 | 21,8 | 19,5 |
| Övriga upplupna kostnader | 19,7 | 22,2 | 16,7 | 19,6 |
| Summa | 83,6 | 79,9 | 72,9 | 71,5 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Företagsinteckningar | 170,0 | 170,0 | 170,0 | 170,0 |
| Summa | 170,0 | 170,0 | 170,0 | 170,0 |
Doro har inga ansvarsförbindelser/eventualförpliktelser.
På årsstämman 2013 valdes revisionsbolaget Ernst & Young AB till Doros revisorer, med Göran Neckmar som huvudansvarig revisor. Ernst & Young har revisionsuppdraget i samtliga stora enheter för ett år.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Arvode och kostnadsersättningar | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Revisionsuppdrag | 1,3 | 0,8 | 0,8 | 0,6 |
| Revision utanför uppdraget | – | – | – | – |
| Skatterådgivning | 0,6 | 0,7 | 0,6 | 0,7 |
| Övriga tjänster | 2,6 | 0,8 | 0,6 | 0,7 |
| Summa | 4,5 | 2,3 | 2,0 | 2,0 |
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller att biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Skatt på årets resultat | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Aktuell skatt | –13,1 | –0,3 | –4,4 | 0,0 |
| Uppskjuten skatt | –4,5 | 3,7 | –6,1 | 4,3 |
| Summa skatt på årets resultat | –17,6 | 3,4 | –10,5 | 4,3 |
Sambandet mellan årets skattekostnad och rapporterat resultat före skatt:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Skatter | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Redovisat resultat före skatt | 78,2 | 49,5 | 80,0 | 32,8 |
| Skatt 22% (26,3) | –17,2 | –13,0 | –17,6 | –8,6 |
| Ej avdragsgilla kostnader | –0,4 | –0,3 | –0,1 | –0,1 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 0,3 | 1,4 | 0,3 | 1,4 |
| Skatteeffekt av utdelning inom koncernen |
–0,6 | 0,0 | 4,9 | 0,0 |
| Utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottavdrag |
0,0 | 1,4 | 0,0 | 1,4 |
| Temporära skillnader utan motsvarande aktivering av uppskjuten skatt |
0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Förändring värdering underskottsavdrag |
0,7 | 0,4 | 0,0 | 0,0 |
| Förändring värdering av temporära skillnader |
2,0 | 13,0 | 2,0 | 11,0 |
| Justering för ändrad skattesats | 0,0 | –0,6 | 0,0 | –0,8 |
| Justering för skattesatse i utländska koncernföretag |
–2,4 | 1,0 | 0,0 | 0,0 |
| Redovisad skatt | –17,6 | 3,4 | –10,5 | 4,3 |
Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulder redovisade värden och skattemässiga värden är olika. Temporära skillnader, outnyttjade skattemässiga underskottsavdrag samt andra framtida skatteavdrag har resulterat i uppskjutna skattefordringar och skatteskulder avseende följande poster:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Uppskjutna skattefordringar | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 0,0 | 4,0 | 0,0 | 4,0 |
| Temporära skillnader, avsättningar | 20,6 | 14,6 | 11,5 | 14,6 |
| Temporära skillnader, övrigt | 0,1 | 2,4 | 3,1 | 1,7 |
| Totalt redovisad uppskjuten skattefordran |
20,7 | 21,0 | 14,6 | 20,3 |
Uppskjutna skattefordringar redovisas i balansräkningen för outnyttjade underskottsavdrag och temporära skillnader till den del de med sannolikhet beräknas kunna utnyttjas inom överskådlig framtid. En enskild bedömning görs av varje bolag med hänsyn till historisk resultatutveckling, framtidsplaner och möjlighet att använda underskottsavdragen.
Av koncernens underskottsavdrag kan 83 Mkr (78) utnyttjas utan tidsbegränsning. Inga underskottsavdrag är tidsbegränsade. De större kvarvarande underskottsavdragen finns i Storbritannien och Frankrike.
| Underskottsavdragen förfaller enligt följande: | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Utan tidsbegränsning | 83 | 78 |
| Totalt | 83 | 78 |
Ej redovisad uppskjuten skattefordran i balansräkningen avseende outnyttjade skattemässiga underskottsavdrag uppgår till:
| Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| 20 | 18 | 0 | 0 |
Goodwill är hänförlig till framtida kunder och produkter, försäljningsmöjligheter för Doro, samt förmåga att förbättra framtida Doroprodukter med avancerade funktioner med hjälp av tekniskt kunnande och skickliga utvecklingsteam. Förvärven förväntas generera kostnadsbesparingar som en följd av stordriftsfördelar. Under 2013 bokades kostnader direkt hänförliga till förvärven om 7,1 Mkr som övriga rörelsekostnader i koncernen.
Den 13 maj förvärvade Doro 100 procent av det tyska företaget IVS Industrievertretung Schweiger GmbH. Förvärvet av IVS medför en förstärkning av Doros marknadsposition i Tyskland, möjlighet att växa snabbare i övriga tysktalande länder samt expansion mot den växande östeuropeiska marknaden. IVS har för helåret 2013 haft intäkter på 296,4 MSEK med ett resultat efter skatt på –0,4. Sedan förvärvsdagen har IVS genererat intäkter på 189,7 MSEK och ett resultat efter skatt på 12,1 MSEK. Vid förvärvstillfället var antalet anställda 64. Kostnader direkt hänförliga till förvärvet om 6,0 MSEK har belastat årets resultat.
| Verkligt värde | MSEK |
|---|---|
| Immateriella tillgångar | 12,3 |
| Materiella tillgångar | 1,6 |
| Uppskjuten skatt | 4,6 |
| Lager | 45,0 |
| Kundfordringar | 62,2 |
| Övriga fordringar | 10,0 |
| Kassa och bank | 2,5 |
| Avsättningar | –21,2 |
| Räntebärande skulder | –9,2 |
| Leverantörsskulder | –27,1 |
| Övriga skulder | –11,0 |
| Förvärvade nettotillgångar | 69,7 |
| Goodwill | 79,6 |
| Total köpeskilling | 149,3 |
| Förvärvets påverkan på koncernens kassaflöde | 86,0 |
|---|---|
| Nettoskuld i förvärvat bolag | 6,6 |
| Tilläggsköpeskilling | –12,6 |
| Innehållen betalning | –16,7 |
| Riktad nyemission | –40,6 |
Innehållen betalning är redovisad som kortfristig skuld medan tilläggsköpeskillingen är redovisad som en långfristig skuld. Tilläggsköpeskillingen som är fast till sin storlek på 1,6 MEUR, villkoras av att bolaget uppnår ett minimiresultat. Beloppet ska betalas tidigast 10 januari 2015.
Doro förvärvade 3 juli sin franska partner programvaruföretaget Isidor SAS. Förvärvet stärker Doros utvecklingsteam och ger Doro ökade möjligheter att förkorta introduktionstiden av smartphones för seniorer och program för enkel tillgång till internet för surfplattor och datorer. Förvärvspriset uppgår, på kontant och skuldfri basis, till 2,8 MEUR kontant, med en maximal tilläggsköpeskilling på 2,2 MEUR baserat på resultat för 2013 och de kommande 2 åren.
Isidor har för helåret haft intäkter på 6 664 KSEK och ett resultat efter skatt på 34 KSEK. Sedan förvärvstidpunkten har Isidor haft intäkter på 3 261 KSEK och ett resultat efter skatt på 47 KSEK. Förvärvskostnader om 1,1 MSEK har belastat årets resultat.Vid förvärvstillfället var antalet anställda sju.
Nedan följer preliminära uppgifter om förvärvade tillgångar och goodwill.
| Verkligt värde | MSEK |
|---|---|
| Immateriella tillgångar | 3,0 |
| Materiella tillgångar | 0,2 |
| Kundfordringar | 2,9 |
| Övriga fordringar | 0,3 |
| Skattefordran | 0,4 |
| Kassa och bank | 0,8 |
| Räntebärande skulder | –0,3 |
| Leverantörsskulder | –1,0 |
| Övriga skulder | –2,4 |
| Uppskjuten skatt | –1,0 |
| Förvärvade nettotillgångar | 2,9 |
| Goodwill | 33,5 |
| Total köpeskilling | 36,4 |
| Tilläggsköpeskilling | –11,7 |
Nettokassa i förvärvat bolag –0,5 Förvärvets påverkan på koncernens kassaflöde 24,2
Per den 31 december bedöms tilläggsköpeskillingen storlek vara 11,7 MSEK, varav 0,7 MSEK redovisats som kortfristig skuld och 11,0 MSEK som långfristig skuld.
Under 2012 och 2013 har ingen tilläggsköpeskilling betalats ut. Tilläggsköpeskilling är per den 31 december 2013 omvärderad till 0 kr. Omvärderingen om 1,4 Mkr har redovisats i rörelseresultatet bland Övriga externa kostnader. I kassflödesanalysen ingår den bland övriga ej kassaflödespåverkande poster.
Tilläggsköpeskillingen är per den 31 december 2013 omvärderad till 0 kr. Resultateffekten 2,3 Mkr av denna omvärdering redovisas i rörelseresultatet bland Övriga externa kostnader. I kassflödesanalysen ingår den bland övriga ej kassaflödespåverkande poster. Under 2012 och 2013 har ingen tilläggsköpeskilling erlagts.
| Koncernen | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Ingående bruttolager | 96,9 | 65,2 |
| Förvärv | 50,0 | 0,0 |
| Förändring av bruttolager | –4,6 | 31,7 |
| Internvinst i lager | –2,4 | – |
| Omräkningsdifferens | 1,3 | – |
| Utgående bruttolager | 141,2 | 96,9 |
| Ingående lagernedskrivningar | –5,6 | –5,0 |
| Förvärv | –5,0 | 0,0 |
| Förändring av lagernedskrivningar | –0,2 | –0,5 |
| Omräkningsdifferens | –0,1 | – |
| Utgående lagernedskrivningar* | –10,9 | –5,6 |
| Nettolager i balansräkning | 130,3 | 91,3 |
* Anskaffningsvärde på det lager som nedskrivningar om 10,9 Mkr (5,6) avser uppgår till 30,4 Mkr (26,6).
| Moderbolaget | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Ingående bruttolager | 96,9 | 65,2 |
| Förändring av bruttolager | –4,0 | 31,7 |
| Utgående bruttolager | 92,9 | 96,9 |
| Ingående lagernedskrivningar | –5,6 | –5,0 |
| Förändring av lagernedskrivningar | 0,3 | –0,5 |
| Utgående lagernedskrivningar* | –5,3 | –5,6 |
| Nettolager i balansräkning | 87,6 | 91,3 |
* Anskaffningsvärde på det lager som nedskrivning om 5,3 Mkr (5,6) avser uppgår till 20,9 Mkr (26,6) i moderbolaget.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Ingående balans | 27,5 | 23,9 | 27,5 | 23,9 |
| Förvärv | 6,9 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| I anspråk tagna belopp | –39,3 | –31,9 | –39,3 | –31,9 |
| Nya avsättningar | 45,8 | 35,5 | 45,5 | 35,5 |
| Omräkningsdifferens | 0,2 | 0,0 | – | – |
| Utgående balans | 41,1 | 27,5 | 33,7 | 27,5 |
| Koncernen | 2012 | 2012 |
|---|---|---|
| Ingående balans | 1,5 | 1,1 |
| Ianspråktagna belopp | 0,0 | 0,0 |
| Nya avsättningar | 0,2 | 0,4 |
| Utgående balans | 1,7 | 1,5 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Ingående balans | 67,9 | 57,9 | 67,9 | 57,3 |
| Förvärv | 14,3 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Ianspråktagna belopp | 0,0 | –5,0 | 0,0 | –5,0 |
| Nya avsättningar | 4,0 | 21,2 | 2,8 | 21,2 |
| Outnyttjade belopp som återförs | –19,6 | –6,2 | –19,6 | –5,6 |
| Omklassificering | 1,2 | 0,0 | 1,2 | 0,0 |
| Omräkningsdifferens | 0,4 | 0,0 | – | – |
| Utgående balans | 68,2 | 67,9 | 52,3 | 67,9 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Tillkommande kostnader | 68,0 | 66,6 | 52,3 | 66,6 |
| Övriga avsättningar | 0,2 | 1,3 | 0,0 | 1,3 |
| Utgående balans | 68,2 | 67,9 | 52,3 | 67,9 |
Tillkommande kostnader utgörs av kostnader som är kända men inte debiterade vid faktureringstillfället, dels kostnader som är okända men förväntade vid faktureringstillfället. Reserven för tillkommande kostnader belastar kostnad sålda varor för att få en korrekt periodisering av bruttomarginalen.
Styrelsen i Doro AB har antagit en finanspolicy som reglerar hur finansiella risker skall identifieras och hanteras. Riskhanteringen syftar till att reducera alternativt eliminera risker. Huvudinriktningen är att eftersträva en låg riskprofil.
Doro AB (moderbolaget) har det övergripande ansvaret för koncernens finansiella riskhantering inklusive valutariskhantering, likvididetshantering och cash management. Genom centralisering och samordning uppnås väsentliga skalfördelar avseende erhållna villkor för finansiella transaktioner och finansiering. De risker som Doro är exponerad mot är beskrivna nedan.
Koncernen är i första hand exponerad mot kreditrisk i samband med finansiella placeringar och i kundfordringar men också från motpartsrisker i samband med terminssäkringar. Kredit- och motpartsrisker hanteras centralt av moderbolaget i Doro AB och är reglerad i finanspolicyn. Finansiella instrument får endast göras med motparter/emittenter inom kategorierna stat, kommun och bank. Per 2013-12-31 uppgick kortfristiga placeringar i kommun och stat till 0,0 Mkr (70,0).
Värdet på kundfordringarna uppgick till 248,6 Mkr (165,9). Doro har under de senaste åren haft mycket små kreditförluster (under 0,5 procent av omsättningen) genom att den huvudsakliga kundgruppen är större företag med en regelbunden handel. Den största kunden står för 14,8 procent (9,7) av koncernens försäljning. I de flesta länder arbetar Doro utan kreditförsäkring.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| Åldersanalys över kundfordringar | 2013 | 2012 |
| Ej förfallna | 224,0 | 126,7 |
| Förfallna < 60 dagar | 21,4 | 34,9 |
| Förfallna > 60 dagar | 3,2 | 4,3 |
| Totala kundfordringar | 248,6 | 165,9 |
| Befarade kundförluster | –5,1 | –4,9 |
| Kundfordringar i redovisningen | 243,5 | 161,0 |
| Osäkra kundfordringar | 2013 | Koncernen 2012 |
| Ingående balans | –4,9 | –3,8 |
| Befarade kundförluster | –0,9 | –1,5 |
| Konstaterade kundförluster | –0,1 | 0,0 |
| Återförda belopp | 0,8 | 0,4 |
| Utgående balans | –5,1 | –4,9 |
Övriga fordringar har ej förfallit till betalning.
I koncernen finns vid utgången av 2013 45,2 Mkr (1,6) i räntebärande skulder, varav 0,9 (0,8) förfaller till betalning inom tolv månader. I samband med att Doro tog upp ett nytt lån annullerades tidigare checkkrediter.
Koncernens likviditet uppgick vid utgången av 2013 till 123,9 Mkr (141,1) vilket inkluderar finansiella placeringar och bankmedel.
Doro är exponerade för valutarisker som orsakas av ofördelaktiga valutakursförändringar som kan påverka omsättning, resultat och eget kapital. Risker och riskhantering beskrivs nedan uppdelat i transaktionsexponering respektive omräkningsexponering.
Transaktionsexponering uppstår när försäljning och inköp görs i utländsk valuta. Doro har intäkter och kostnader i olika valutor. Inköp av varor sker huvudsakligen i USD medan försäljning huvudsakligen sker i EUR, GBP och de nordiska valutorna. I enlighet med finanspolicyn, säkras prognostiserade nettoflöden kvartalsvis för perioder där prislista fastställts till mellan 75 och 100 procent. Det innebär att säkringshorisonten kan variera mellan 3 och 6 månader. Valutahanteringen är centraliserad till finansavdelningen hos Doro AB, vilka köper och säljer valutor inom ramen för finanspolicyn.
From 1 januari 2013 implementerade Doro säkringsredovisning enligt IFRS. Doros övergripande säkringsstrategi kvarstår i enlighet med fastslagen finanspolicy. Det som ändrades per 1 januari 2013 är endast sättet att redovisa ingångna valutasäkringar. (se vidare redovisningsprinciper för ytterligare information).
(före och efter kurssäkring)
| Före kurs- säkring 2013 |
Efter kurs- säkring 2013 |
Före kurs- säkring 2012 |
Efter kurs säkring 2012 |
|
|---|---|---|---|---|
| CAD | 15 | 8 | 22 | 2 |
| NOK | 16 | 8 | 25 | 4 |
| EUR | 109 | 2 | 105 | 6 |
| GBP | 66 | 11 | 44 | –2 |
| USD | –152 | –2 | –163 | –56 |
Tabellen visar utestående transaktionsexponering per årsskiftet för den period som säkrats. Period som säkrats per utgången i december avser flöden tom Maj.
Omräkningsexponering uppstår när utländska tillgångar och skulder samt resultaträkning i utländska dotterbolag omräknas till SEK i samband med konsolidering. Doro kurssäkrar inte omräkningsexponeringen.
Värdet av de utländska nettotillgångarna uppgick vid årets slut till 110 Mkr (49). Nedanstående tabell visar fördelningen per valuta.
| Värde av utländska tillgångar | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| USD | 2 | 1 |
| NOK | 2 | 3 |
| EUR | 89 | 31 |
| GBP | 12 | 10 |
| HKD | 5 | 5 |
| Summa | 110 | 49 |
Finansiella instrument – verkligt värde
| Koncernen 2013 | Derivat som innehas för handel |
Derivat som säkrings- redovisas |
Tillgångar som kan säljas |
Kund och låne- fordringar |
Övriga finansiella skulder |
Redovisat värde |
Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kundfordringar | 243,5 | 243,5 | 243,5 | ||||
| Övriga fordringar | 4,9 | 4,9 | 4,9 | ||||
| Valutaterminer | 0,1 | 0,3 | 0,4 | 0,4 | |||
| Kortfristiga placeringar | 0,0 | 0,0 | |||||
| Bankmedel | 123,9 | 123,9 | 123,9 | ||||
| Tillgångar | 0,1 | 0,3 | 123,9 | 248,4 | 0,0 | 372,6 | 372,6 |
| Valutaterminer | 4,1 | 4,1 | 4,1 | ||||
| Skulder till kreditinstitut | 45,2 | 45,2 | 45,2 | ||||
| Leverantörsskulder | 165,4 | 165,4 | 165,4 | ||||
| Övriga skulder | 121,2 | 121,2 | 121,2 | ||||
| Skulder | 0,0 | 4,1 | 0,0 | 0,0 | 331,8 | 335,9 | 335,9 |
Kundfordringar 161,0 161,0 161,0 Övriga fordringar 0,4 0,4 0,4 Valutaterminer 0,0 0,0 Kortfristiga placeringar 70,0 70,0 70,0 Bankmedel 71,1 71,1 71,1 Tillgångar 0,0 0,0 141,1 161,4 0,0 302,5 302,5 Valutaterminer 3,0 3,0 3,0 Skulder till kreditinstitut 1,6 1,6 1,6 Leverantörsskulder 122,5 122,5 122,5 Övriga skulder 76,6 76,6 76,6 Skulder 3,0 0,0 0,0 0,0 200,7 203,7 203,7
Koncernen 2012
| Derivat | Derivat som |
Tillgångar | Kund | Övriga | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| som innehas | säkrings- | som kan | och låne- | finansiella | Redovisat | Verkligt | |
| Moderbolag 2013 | för handel | redovisas | säljas | fordringar | skulder | värde | värde |
| Kundfordringar | 189,1 | 189,1 | 189,1 | ||||
| Fordringar hos koncernföretag | 113,2 | 113,2 | 113,2 | ||||
| Övriga fordringar | 1,1 | 1,1 | 1,1 | ||||
| Valutaterminer | 0,1 | 0,3 | 0,4 | 0,4 | |||
| Kortfristiga placeringar | 0,0 | 0,0 | |||||
| Bankmedel | 94,9 | 95,0 | 95,0 | ||||
| Tillgångar | 0,1 | 0,3 | 94,9 | 303,4 | 0,0 | 398,7 | 398,7 |
| Valutaterminer | 4,1 | 4,1 | |||||
| Skulder till kreditinstitut | 4,1 | 44,3 | 44,3 | 44,3 | |||
| Leverantörsskulder | 140,6 | 140,6 | 140,6 | ||||
| Skulder hos koncernföretag | 20,1 | 20,1 | 20,1 | ||||
| Övriga skulder | 71,2 | 71,2 | 71,2 | ||||
| Skulder | 0,0 | 4,1 | 0,0 | 0,0 | 276,2 | 280,3 | 280,3 |
| Moderbolag 2012 | |||||||
| Kundfordringar | 160,0 | 160,0 | 160,0 | ||||
| Fordringar hos koncernföretag | 0,1 | 0,1 | 0,1 | ||||
| Övriga fordringar | 0,3 | 0,3 | 0,3 | ||||
| Valutaterminer | 0,0 | 0,0 | |||||
| Kortfristiga placeringar | 70,0 | 70,0 | 70,0 | ||||
| Bankmedel | 68,6 | 68,6 | 68,6 | ||||
| Tillgångar | 0,0 | 0,0 | 138,6 | 160,4 | 0,0 | 299,0 | 299,0 |
| Valutaterminer | 3,0 | 3,0 | 3,0 | ||||
| Skulder till kreditinstitut | 0,0 | 0,0 | |||||
| Leverantörsskulder | 119,5 | 119,5 | 119,5 | ||||
| Skulder hos koncernföretag | 41,3 | 41,3 | 41,3 | ||||
| Övriga skulder | 69,5 | 69,5 | 69,5 | ||||
| Skulder | 3,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 230,3 | 233,3 | 233,3 |
Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer:
Nivå 1: Enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument
Nivå 2: Utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1
Nivå 3: Utifrån indata som inte är observerbara på marknaden
Samtliga finansiella instrument som värderas till verkligt värde i tabellen ovan har värderats enligt nivå 2.
Under året har Doro AB tagit upp ett nytt lån på 5,0 MEUR. Första amortering sker 2015-03-31 därefter kvartalsvis amortering. Räntesatsen bestäms kvartalsvis och lånets slutförfallodatum är 2016-12-31. Samtliga finansiella covenants är uppfyllda per 2013-12-31.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Förfallet belopp 1–5 år | 44,3 | 0,0 | 44,3 | 0,0 |
| Senare än 5 år | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Summa | 44,3 | 0,0 | 44,3 | 0,0 |
Under 2013 har styrelsens ordförande Bo Kastensson och styrelseledamoten Jonas Mårtensson fakturerat konsulttjänster till Doro AB. Ersättningen har skett på marknadsmässiga villkor och avser rådgivningstjänster för IVS förvärvet. Bo Kastensson har via sitt bolag Kasting Advisor AB fakturerat SEK 350 k + moms. Jonas Mårtensson har via sitt bolag JNM Invest AB fakturerat SEK 150 k + moms.
Ersättningarna ingår bland förvärvskostnaderna för IVS. De har aktiverats i Moderbolaget och bokats bland Övriga externa kostnader i koncernen. För 2012 fanns inga närstående transaktioner.
Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat, samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utveckligen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Lund den 10 april 2014
Bo Kastensson Styrelseordförande
Charlotta Falvin Fredrik Hedlund Karin Moberg Jonas Mårtensson Jérôme Arnaud Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har lämnats den 11 april 2014
Ernst & Young AB
Göran Neckmar Auktoriserad revisor
Till årsstämman i Doro AB (publ), org.nr 556161-9429
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Doro AB (publ) för år 2013, med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 16–21. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 9–48.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 16–21. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Doro AB (publ) för år 2013. Vi har även utfört en lagstadgad genomgång av bolagsstyrningsrapporten.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen samt att bolagsstyrningsrapporten på sidorna 16-21 är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat enligt ovan är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Därutöver har vi läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Malmö den 11 april 2014 Ernst & Young AB
Göran Neckmar Auktoriserad revisor
| Mkr | 2013 | 2012 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KVARTALSVIS RESULTATUTVECKLING | Q1 | Q2 | Q3 | Q4 | Q1 | Q2 | Q3 | Q4 |
| Nettoomsättning | 209 | 273 | 279 | 381 | 170 | 156 | 211 | 300 |
| Rörelsens kostnader | –195 | –248 | –250 | –336 | –153 | –147 | –189 | –265 |
| Rörelseresultat före avskrivningar | 14 | 25 | 29 | 45 | 17 | 9 | 22 | 35 |
| Avskrivningar enligt plan och nedskrivningar | –7 | –8 | –9 | –12 | –5 | –4 | –6 | –7 |
| Rörelseresultat efter avskrivningar | 8 | 17 | 20 | 33 | 12 | 5 | 16 | 28 |
| Finansnetto | 0 | 0 | 0 | 0 | –9 | 2 | –4 | 0 |
| Resultat efter finansiella poster | 8 | 17 | 20 | 33 | 3 | 7 | 12 | 28 |
| Skatt på periodens resultat | –1 | –4 | –5 | –7 | 0 | –1 | 14 | –10 |
| Nettoresultat | 7 | 13 | 15 | 26 | 3 | 6 | 26 | 18 |
| KVARTALSVIS BALANSRÄKNING FÖR KONCERNEN | Q1 | Q2 | Q3 | Q4 | Q1 | Q2 | Q3 | Q4 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 67 | 172 | 208 | 199 | 60 | 64 | 57 | 59 |
| Materiella anläggningstillgångar | 11 | 11 | 9 | 7 | 8 | 8 | 14 | 12 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Uppskjuten skattefordran | 21 | 15 | 13 | 21 | 17 | 17 | 31 | 21 |
| Varulager | 87 | 132 | 133 | 130 | 67 | 67 | 83 | 91 |
| Kortfristiga fordringar | 133 | 233 | 224 | 267 | 118 | 108 | 136 | 191 |
| Kassa och bank | 145 | 111 | 68 | 124 | 89 | 107 | 114 | 141 |
| Summa tillgångar | 465 | 674 | 655 | 749 | 360 | 372 | 436 | 516 |
| Eget kapital | 217 | 203 | 258 | 287 | 160 | 166 | 190 | 209 |
| Långfristiga skulder | 66 | 129 | 136 | 138 | 64 | 63 | 76 | 73 |
| Kortfristiga skulder | 182 | 342 | 261 | 324 | 136 | 143 | 170 | 234 |
| Summa eget kapital och skulder | 465 | 674 | 655 | 749 | 360 | 372 | 436 | 516 |
| KVARTALSVIS KASSAFLÖDE | Q1 | Q2 | Q3 | Q4 | Q1 | Q2 | Q3 | Q4 |
| Rörelseresultat efter finansiella poster | 8 | 17 | 20 | 33 | 3 | 7 | 12 | 28 |
| Avskrivning enligt plan | 7 | 8 | 9 | 11 | 5 | 4 | 6 | 7 |
| Övriga ej kassaflödespåverkande poster | –1 | 2 | 0 | –3 | 10 | –1 | 4 | –2 |
| Skatt | 0 | –3 | –1 | –2 | 0 | –2 | –1 | –1 |
| Förändring av rörelsekapital | 5 | 16 | –47 | 31 | –51 | 18 | –8 | 2 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 18 | 40 | –19 | 71 | –33 | 26 | 13 | 34 |
| Investeringar | –14 | –94 | –23 | –16 | –7 | –8 | –5 | –7 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –14 | –94 | –23 | –16 | –7 | –8 | –5 | –7 |
| Utdelning/premie för optionsprogram | 0 | –24 | 0 | 0 | –19 | 0 | 0 | 0 |
| Förändring räntebärande skulder | 0 | 44 | –1 | 1 | 0 | 0 | –1 | 0 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 0 | 20 | –1 | 1 | –19 | 0 | –1 | 0 |
| Omräkningsdifferenser och övrigt | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Kassaflöde (Förändring av likvida medel) | 4 | –34 | –43 | 56 | –59 | 18 | 7 | 27 |
| Mkr | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning | |||||
| Intäkter | 1 142,5 | 837,5 | 745,4 | 632,8 | 492,6 |
| Rörelseresultat före avskrivningar och nedskrivningar, EBITDA | 113,7 | 83,1 | 75,6 | 63,1 | 38,1 |
| Rörelseresultat efter avskrivningar och nedskrivningar, EBIT | 78,9 | 61,4 | 62,0 | 47,0 | 26,7 |
| Finansnetto | –0,7 | –11,9 | 10,9 | –0,6 | –1,7 |
| Resultat efter finansiella poster | 78,2 | 49,5 | 72,9 | 46,4 | 25,0 |
| Balansräkning | |||||
| Anläggningstillgångar | 227,8 | 93,2 | 86,1 | 60,8 | 41,9 |
| Omsättningstillgångar | 397,2 | 282,1 | 214,3 | 186,8 | 150,0 |
| Kassa och bank | 123,9 | 141,1 | 148,4 | 89,5 | 40,4 |
| Eget kapital | 287,0 | 209,0 | 177,3 | 121,3 | 67,6 |
| Långfristiga skulder | 138,3 | 73,1 | 88,7 | 46,0 | 21,4 |
| Kortfristiga skulder | 323,6 | 234,3 | 182,8 | 169,8 | 143,3 |
| Balansomslutning | 748,9 | 516,4 | 448,8 | 337,1 | 232,3 |
| NYCKELTAL (Se sid 53 för definitioner) | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 |
| Avkastningstal | |||||
| Avkastning på genomsnittligt sysselsatt kapital, % | 52,2 | 94,5 | 116,1 | 80,1 | 52,0 |
| Avkastning på genomsnittligt eget kapital, % | 24,4 | 27,4 | 38,8 | 60,4 | 46,7 |
| Resultat per aktie, efter betald skatt | 3,68 | 2,34 | 3,62 | 2,04 | – |
| Kassaflödeskvot | 140 | 65 | 169 | 171 | – |
| Marginalmått | |||||
| Rörelsemarginal, EBITDA, % | 10,0 | 9,9 | 10,1 | 10,0 | 7,7 |
| Rörelsemarginal, EBIT, % | 6,9 | 7,3 | 8,3 | 7,4 | 5,4 |
| Nettomarginal, % | 6,8 | 5,9 | 9,8 | 7,3 | 5,1 |
| Kapitalintensitet | |||||
| Kapitalomsättningshastighet, ggr | 1,8 | 1,7 | 1,9 | 2,2 | 2,4 |
| Finansiella mått | |||||
| Soliditet, % | 38,3 | 40,5 | 39,5 | 36,0 | 29,1 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 110,5 | 40,2 | 104,9 | 80,4 | 64,4 |
| Antal anställda | 149,0 | 81,0 | 77,0 | 61,0 | 60,0 |
| Likvida medel (inkl. outnyttjade krediter) | 123,9 | 172,6 | 177,5 | 121,5 | 51,6 |
| Investeringar (inkl. företagsförvärv 2011 och 2013) | 146,7 | 27,3 | 40,8 | 20,6 | 17,5 |
Tunisie Telecom lanserar Doro-kampanj.
Doro tar steget in på två östeuropeiska mobilmarknader genom produktsortimentet Primo™ by Doro.
Doro lanserar marknadens enklaste smartphone med insiktsfull julkampanj.
Doro lanserar marknadens enklaste smartphone – Doro Liberto® 810.
Doro presenterar rapporten för det tredje kvartalet via audiocast och telefonkonferens.
Valberedning för Doro AB inför årsstämma 2014.
Antalet aktier och röster i Doro AB efter emissionen.
Kommuniké från Doro AB:s extra bolagsstämma 2013.
Doro i strategiskt och exklusivt samarbete med Tellybean – tjänst för plattformsoberoende videosamtal via TV i Europa.
Doro i samarbete med Withings – stärker lanseringen av bolagets senaste smartphone och Careerbjudande.
Doro introducerar ny produktserie av lättanvända mobiler: Primo™ by Doro.
Doro lanserar sin andra smartphone – Doro Liberto® 810.
Doro sluter återförsäljaravtal med Boots Hearingcare och HearingDirect i Storbritannien.
Doro ökar tillgängligheten för Phone-Easy® 612 hos brittiska operatörer.
19 augusti Kallelse till extra bolagsstämma 2013.
Doro presenterar rapporten för det andra kvartalet via audiocast och telefonkonferens.
1 augusti Meteor lanserar Doro PhoneEasy® 606 på Irland.
30 juli Argos lanserar två nya Doro-telefoner i sina butiker.
16 juli Doro utser Bernt Ingman som ny tillförordnad CFO.
Doro tilldelas prestigefyllt spanskt pris för innovation.
3 juli Doro förvärvar programvarubolaget Isidor.
Doro och Lill-Babs välkomnar en grön, grann, skön och sann sommar.
25 juni Rogers lanserar två nya Dorotelefoner i Kanada.
20 juni Doro når milstolpe med 4 miljoner sålda mobiltelefoner.
17 juni Phones 4u lanserar en andra telefon från Doro.
Kommuniké från Doro AB:s årsstämma 2013.
Doro stärker sin position på den tyska marknaden genom förvärv av sin tyska distributör IVS.
Doro presenterar rapporten för det första kvartalet via audiocast och telefonkonferens.
Doros årsredovisning 2012 publicerad.
Doro utser Håkan Tjärnemo som ny CFO (finansdirektör).
15 april Kallelse till årsstämma 2013.
10 april ALLTRON ny distributionspartner för Doro i Schweiz.
Doro lanserar två nya seniortelefoner på Mobile World Congress i Barcelona och bekräftar sin smartphonestrategi.
25 februari Uppkopplat och enkelt med Doro PhoneEasy® 622.
Doro lanserar ny mobiltelefon inom området för trygghetstelefoni ─ Doro Secure® 681.
Doro presenterar rapporten för det fjärde kvartalet via audiocast och telefonkonferen.
Antal anställda Genomsnittligt antal anställda.
Avkastning på genomsnittligt sysselsatt kapital Rörelseresultat dividerat med det kvartalsvis genomsnittliga sysselsatta kapitalet, exklusive kassa och bank.
Avkastning på genomsnittligt eget kapital Resultatet efter finansiella poster och skatt, dividerat med genomsnittligt eget kapital.
Investeringar Nettoinvesteringar inklusive företagsförvärv.
Kassaflödeskvot Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med EBIT.
Kapitalomsättningshastighet Årets nettoomsättning dividerad med genomsnittlig balansomslutning.
Kassaflöde Kassaflöde från den löpande verksamheten.
Kassaflöde per aktie Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Nettomarginal Resultat efter finansiella poster i procent av årets omsättning.
Nettoskuldsättningsgrad Räntebärande skulder minus kassa i procent av eget kapital.
Resultat per aktie efter betald skatt Resultat efter betald skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier för perioden.
skatt efter utspädning
Resultat efter betald skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier för perioden, efter utspädningseffekt.
Resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier för perioden.
Resultat efter finansiella poster dividerat med genomsnittligt antal aktier för perioden, efter utspädning.
Resultat före skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier för perioden.
Resultat per aktie före skatt efter utspädning Resultat före skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier för perioden, efter utspädningseffekt.
Resultat efter finansnetto plus räntekostnader dividerat med finansiella kostnader.
Rörelsemarginal, EBIT Rörelseresultat (efter avskrivningar) i procent av årets omsättning.
Rörelsemarginal, EBITDA Resultat före avskrivningar i procent av årets omsättning.
Soliditet Eget kapital i procent av balansomslutningen.
Synligt eget kapital per aktie Eget kapital dividerat med antal aktier vid årets slut.
Sysselsatt kapital Totala tillgångar reducerat med icke-räntebärande skulder.
Genomsnittligt antal aktier Antal aktier vid utgången av månadens slut dividerat med antal månader.
Genomsnittligt antal aktier justerat för teckningsoptioners utspädningseffekt beräknas som skillnaden mellan det förmodade antalet emitterade aktier till lösenkurs och det förmodade antalet emitterade aktier till genomsnittlig börskurs för perioden.
Antal aktier vid periodens slut Antal aktier per balansdagen.
Antal aktier vid periodens slut justerat för teckningsoptioners utspädningseffekt beräknas som skillnaden mellan det förmodade antalet emitterade aktier till lösenkurs och det förmodade antalet emitterade aktier till börskursen vid periodens slut.
Eget kapital på balansdagen dividerat med antalet aktier på balansdagen.
Eget kapital på balansdagen dividerat med antalet aktier vid periodens slut efter utspädningseffekt.
Kassa och Bank minskat med räntebärande skulder.
Börsvärde, Mkr
Börskurs periodens slut gånger antal aktier vid periodens slut.
Magistratsvägen 10 226 43 Lund Sverige Tel 046 280 50 00 Fax 046 280 50 01
First Floor Bridge House Chiltern Hill Chalfont St Peter Bucks SL9 9UE Storbritannien Tel +44 1753 883 080 Fax +44 1753 883 081
10 Rue de Châteaudun 75009 Paris Frankrike Tel +33 1 47 03 61 80 Fax + 33 1 42 96 24 30
Unit 222 No. 1 Science Park W. Avenue Hong Kong Science Park Shatin New Territories Hongkong Tel +852 2730 2777 Fax +852 2730 2433
BP 446 78055 Saint Quentin en Yvelines Cdx Frankrike Tel +33 1 30 07 17 00 Fax +33 1 30 07 17 85
Kråkerøyveien 2 NO-1671 Kråkerøy Norge Tel +47 69 35 86 00 Fax +47 69 35 86 69
c/o Duane Morris LLP 1540 Broadway New York NY 10036 USA Tel +1 212 692 1067 Fax +1 212 208 2514
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.