Annual Report • Feb 28, 2012
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Vi utvecklar produkter som är mycket enkla att förstå och använda – speciellt utformade för människor som vill kommunicera enkelt och bekvämt. Smarta och praktiska lösningar som hjälper dig att göra det du vill.
Doro står för lättanvända telekomprodukter för seniorer, ett område inom vilket vi är ledande världen över. Med basen inom telekom och ständig utveckling av vår kunskap om äldres behov, hjälper vi människor som möter åldrandets utmaningar att leva ett enklare och säkrare vardagsliv med färre begränsningar.
Vi säljer telefoner med rejäla knappar, tydligt ljud, lättlästa displayer och framför allt, en rad funktioner som säkrar och underlättar användarens vardag. Det är telefoner som bygger på vår långa erfarenhet inom telekom och kunskap om målgruppen, som vi underhåller löpande genom studier och samverkan med experter och företrädare för målgruppen.
Vi verkar på en av världens största marknader – telekom, där vi fokuserar på ett specifikt segment som vi faktiskt etablerade och där vi idag är ledande – människor över 65. Detta är en grupp som ökar snabbt. Idag finns det omkring 546 miljoner människor över 65 runtom i världen. 2020 förväntas seniorerna vara omkring 728 miljoner1).
Vår verksamhet är global. För att nå världens seniorer har vi under de senaste åren byggt upp ett internationellt distributionsnätverk på fem kontinenter. Nätverket består av ledande telefonioperatörer och återförsäljare som har en naturlig kontakt med slutanvändarna – seniorerna.
I den andra fasen av vår utveckling drar vi nytta av såväl de resurser som det kunnande vi byggt upp inom mobiltelefoni för seniorer, genom att tillsammans med partners utveckla applikationer som dagens mer teknikvana seniorer efterfrågar. Framför allt har vi fokuserat på Doro 3,0 med Doro Experience som kombinerar ett lättanvänt användargränssnitt, som tillsammans med vår nya enhet Doro PhoneEasy® 740 kan koppla samman användaren med vänner och släktingar. Inkluderat är också en webb-baserad tjänst genom vilken användaren, en släkting eller tjänsteleverantör kan konfigurera innehåll och ett urval av Android och Windows-baserade applikationer och tjänster. Applikationer såsom kalendrar och kontaktregister men också nyheter och spel samt mHealth-tjänster som är mobilbaserade tjänster som hjälper användaren att ta hand om sin hälsa och sköta eventuella kroniska tillstånd.
1) www.census.gov 2) Stockholm PI share index
De som investerade i Doro i samband med den nya strategin 2007 har gjort en god investering. Mellan den 1 januari 2008 och den 1 januari 2012 har kursen ökat med 333 procent. Det ska jämföras med Stockholmsbörsens2) utveckling med -11 procent. Utöver detta fick ägarna en utdelning på 50 öre per aktie för verksamhetsåret 2010. För verksamhetsåret 2011 föreslår styrelsen stämman en utdelning på 1,00 kr.
Doro-aktiens kursutveckling , jan 2008 – jan 2012
DORO AB – ÅRSREDOVISNING 2011 Org. nr. 556161-9429
| Doro i korthet | 2 |
|---|---|
| Fortsatt tillväxt | 3 |
| VD har ordet | 4-5 |
| Vår affär | |
| Affärsmodell | 6-7 |
| Vision och strategier | 8 |
| Stor och växande marknad | 9 |
| Marknadsledare | 10 |
| Produktutveckling | 11-12 |
| Stark distribution | 13-14 |
| Skyddat varumärke | 15-16 |
| Finansiella mål | 17 |
| Verksamheten 2011 | 19-23 |
|---|---|
| Hållbarhet | 24-26 |
| Bolagsstyrningsrapport | 27-30 |
| Intern kontroll | 31 |
| Styrelse och revisorer | 32 |
| Ledande befattningshavare | 33 |
| Doros aktie | 34-35 |
| Finansiell information Koncernen | 37-39 |
|---|---|
| Finansiell information Moderbolaget | 40-43 |
Nettoomsättning och EBIT-marginal
| Noter med redovisningsprinciper | 44-58 |
|---|---|
| Underskrifter | 58 |
| Revisionsberättelse | 59 |
| Information Kvartalsöversikt |
60 |
| Femårsöversikt/Definitioner | 61 |
| Kvartalsöversikt | 60 |
|---|---|
| Femårsöversikt/Definitioner | 61 |
| Service på nätet/Pressmeddelanden | 62 |
| Information till aktieägare | 63 |
Reviderat avsnitt
Doro AB är ett publikt bolag med säte i Lund. Doro-aktien är noterad på Stockholmsbörsen, Nordiska listan, Mindre bolag. This Annual Report is also available in English. Alla värden uttrycks i svenska kronor (Mkr eller kr). Sifferuppgifterna inom parentes avser verksamhetsåret 2010, om inte annat anges. Denna årsredovisning publicerades på bolagets webbplats www.doro.com, den 28 februari 2012. Tryckta exemplar skickas till aktieägare och andra intressenter efter beställning. Doro AB i samarbete med RHR/CC, www.rhr.se © Doro AB 2012.
Utvecklingen under året har ytterligare bekräftat att vi har rätt fokus – mobiltelefonprodukter och -tjänster som bygger på vår unika expertis när det gäller äldres behov. Ännu mer glädjande är att vi har stärkt den finansiella kapaciteten och vår marknadsposition på ett sätt som gör att vi långsiktigt kan behålla vår ställning som världens ledande leverantör av mobiltelefoner och tjänster som är särskilt anpassade efter äldres behov.
Under mitt femte år som VD har vi hållit fast vid strategin att utöka vårt nätverk av återförsäljare, operatörer och distributörer på befintliga och nya marknader. Faktum är att vi träffat nya avtal med flera stora distributörer och operatörer.
Det ledde till att Doro fortsatte att öka sin försäljning, som steg med 18 procent under året vilket är nära vår målsättning. Dessutom var orderingången fortsatt stark i början av 2012. Trots att vi investerat en hel del i vår tillväxt har vi kunnat förbättra vår EBIT-marginal som ökat från 7,4 procent till 8,3 procent, och vi har närmat oss målet på 10 procent.
Ännu mer glädjande är att vi har stärkt vår finansiella kapacitet och vår marknadsposition som gör att vi långsiktigt kan behålla vår ställning.
Under 2011 var alla våra regioner lönsamma och förbättrade sina resultat. Vår affärsmodell, som innebär att anpassa tekniken och outsourca de flesta funktioner, ger utrymme för en snabbare tillväxt tack vare en stor andel rörliga kostnader. Denna affärsmodell skiljer sig avsevärt från andra mobiltelefontillverkares.
Vi har även förnyat och utökat vårt produktutbud med funktioner som efterfrågas av äldre, exempelvis kameror, fotodelning och meddelandefunktioner.
Doros aktier har visat sig vara en långsiktigt bra investering. Priset per aktie sjönk visserligen med 13 procent under året, men utvecklingen står sig bra i jämförelse med Stockholmsbörsen som helhet, som sjönk med 18 procent. Det är också glädjande att vår finansiella styrka gör det möjligt för styrelsen att föreslå en utdelning på 1 kr per aktie.
Doro befinner sig i en avundsvärd position eftersom vi kan bibehålla vårt fokus och följa med i utvecklingen på vår nischade marknad. Vi fortsätter att noggrant följa hur framtidens teknik kan anpassas till seniorer. Vi för också en nära dialog med vår målgrupp för att ta reda på vilka behov de har idag och hur behoven kommer att se ut i framtiden.
Vår plan för framtiden har två inriktningar. För det första ska vi fortsätta att öka vår närvaro inom segmentet funktionstelefoner; ett område som de flesta aktörer nu lämnar. För det andra lanserar vi lösningar för att förenkla användningen av Android-telefoner, samtidigt som vi utvecklar våra egna smarta telefoner och surfplattor.
Denna nya utveckling hänger i huvudsak ihop med två demografiska trender. Dels kommer den äldre delen av befolkningen att växa; allt fler kommer att vara seniorer framöver. Dels kommer de äldre i framtiden att vara mer vana vid teknik eftersom de i större utsträckning kommit i kontakt med tekniken under unga år.
För att svara upp mot den första trenden, utvecklar Doro funktionstelefoner som på avstånd kan konfigureras av anhöriga. Som ett svar på den senare trenden lanserade Doro sin första Android-baserade smarta telefon, Doro PhoneEasy® 740, på Mobile World Congress i Barcelona i februari 2012.
Tack vare förvärvet av Prylos sommaren 2011 har vi, på mindre än sex månader, kunnat utveckla och lansera en Android-baserad lösning som förenklar gränssnittet i Androidmobiler. Lösningen riktar sig till användare av Doros smarta telefoner, teleoperatörer och andra tjänsteleverantörer som kan integrera den i sina Android-mobiler. Lösningen är kopplad till en app-butik för seniorer som vi kallar Doro Selection. Där erbjuds applikationer som är utvecklade av oss eller välkända externa leverantörer som riktar sig till samma målgrupp. Doro Selection kommer att erbjuda ett begränsat men relevant
Doro Selection erbjuder ett begränsat men relevant sortiment av applikationer som anhöriga kan köpa och automatiskt synkronisera med användarens telefon.
sortiment av applikationer som anhöriga kan köpa och automatiskt synkronisera med användarens telefon. Exempel på appar är spel, friskvård, sociala medier, nyhetstjänster och hälsoapplikationer.
Även om de flesta av våra telefoner är anpassade efter aktiva seniorers behov, erbjuder vi även flera telefoner som är mer lämpade för äldre som behöver assistans. Genom förvärvet av Birdy och samarbete med utvecklare av vårdapplikationer utvecklar vi vår Android-plattform för att kunna erbjuda en effektiv lösning för tillsyn av äldre på distans. Lösningen kan vid en nödsituation larma anhöriga eller ett call-center om en fallsensor, rökdetektor, strömbrytare till hushållsapparater, larmknapp eller annan sensor aktiveras. Dessa funktioner betyder inte bara att användaren kan känna sig lugn och trygg, utan att även deras anhöriga slipper oro. Möjligheten finns nu också att använda mobiltelefoner för att övervaka att de äldre tar sina mediciner regelbundet – användaren får en påminnelse om att ta medicinen och ett varningsmeddelande skickas till vårdpersonalen om användaren inte bekräftar. I en annan modell finns en inbyggd enhet som kan övervaka blodsockernivån. Den här typen av tjänster är bara början inom det område som kallas mobil hälsovård eller mHealth.
Sammanfattningsvis har vi under det gångna året fortsatt vår mission att hjälpa människor som möter åldrandets utmaningar att leva ett enklare och säkrare vardagsliv genom att tillhandahålla telekomprodukter som är särskilt utformade för att uppfylla deras behov. I takt med demografiska och tekniska förändringar måste vi också investera och utvecklas för att fortsätta att leva upp till vår mission. Självklart kommer även våra framgångar på det här området att komma Doros aktieägare och andra intressenter till godo.
För närvarande har vi stora möjligheter att stärka vår position genom att utöka vårt utbud. Vi kommer därför att prioritera Europa, Nord- och Sydamerika samt Stilla Havs-området, samtidigt som vi begränsar verksamheten i övriga världen. Mer specifikt etablerar vi nu ett dotterbolag i Tyskland för att kunna ge bättre service till såväl befintliga som nya strategiska kunder.
Slutligen vill jag understryka att vi glädjande nog har de ekonomiska resurser och humanresurser som vi behöver för att fortsätta utvecklas och växa. I slutänden är det våra anställdas skicklighet, kunskaper och engagemang som är vår viktigaste tillgång – de är själva grunden för vår framgång.
Lund, februari 2012
Jérôme Arnaud, VD och koncernchef
Doro erbjuder seniorer lättanvända telefoner designade för att möta deras behov. Produktion och logistik är några av de funktioner som vi lägger ut på underleverantörer för att effektivisera vår kostnads- och kapitalstruktur. Det gör att vi enkelt kan möta ökad efterfrågan och växa med attraktiva marginaler.
DORO AB – ÅRSREDOVISNING 2011
Med gedigen kunskap om målgruppen, som löpande underhålls genom studier och samverkan med experter och företrädare för målgruppen, utvecklar och designar Doro prisvärda telefoner med egna resurser.
För att på ett kostnadseffektivt sätt få tillgång till den senaste tekniken, som vi naturligtvis anpassar för vår målgrupp, samarbetar vi också med ledande teknikföretag.
Vi har dessutom en kompetent marknadsorganisation som löpande utvecklar vårt globala distributionsnät och tillhandahåller tjänster, support och garantier. Nätverket består av välkända operatörer och kundnära återförsäljare som därför på ett effektivt sätt kan penetrera sina respektive marknader och nå slutanvändarna – seniorerna.
För att alltid ligga steget före våra konkurrenter behöver vi tillgång till rätt teknologi, produktionsresurser och logistik. Därför har vi valt att outsourca dessa funktioner tillsammans med viss administration. På så sätt minimerar vi de fasta kostnaderna vilket ger oss flexibilitet att snabbt anpassa våra resurser efter vår utveckling och rådande marknadsläge, och därmed skydda vår marginal.
All produktion utförs enligt Doros specifikationer. På senare år har emellertid Doro lagt ut sin produktion på ett begränsat antal kinesiska tillverkare även om vi börjat använda europeiska tillverkare för vissa produktkategorier. Avgörande för urvalet är tillverkarens förmåga att upprätthålla en produktion i enlighet med Doros krav.
Dessa partnerskap tillsammans med en väl utbyggd beställarkompetens och en god beredskap säkrar Doros leveranser.
Våra tillverkande partners utvärderas kontinuerligt genom löpande inspektioner som täcker framförallt sex huvudområden. Resultatet som dokumenteras i ett Supplier Score Card
syftar framförallt till att hjälpa leverantörerna att förbättra sin egen och därigenom även Doros verksamhet. Bearbetningen av databasen Doro quality web har under året förfinats vilket på ett avgörande sätt kommer att förbättra våra möjligheter att utveckla produktionen. Läs mer på sidan 15.
Vår affärsmodell ställer stora krav på en allt bättre produktionsplanering och komponentförsörjning. Därför har vi ett koncerngemensamt affärssystem som tillsammans med en produktdatabas underlättar inköp och planering.
Genom standardisering av vissa komponenter som exempelvis adaptrar och boxar, har vi också kunnat effektivisera såväl produktionen som logistikfunktionen.
En effektiv logistikfunktion blir allt viktigare. För att minimera kostnader arbetar vi med såväl direktleveranser till större kunder som med centrallager. Produkter med allt kortare livscykler – även om de inte är lika korta som för traditionella mobiltelefoner – måste också snabbt kunna levereras till de marknader där efterfrågan finns samtidigt som man tar hänsyn till krav, önskemål samt lagar och förordningar som kan variera mellan olika länder.
Doros vision är att bli det varumärke som har högst förtroende inom lättanvända telekomprodukter. Vår mission är att hjälpa människor som möter åldrandets utmaningar att leva ett enklare och säkrare vardagsliv med färre begränsningar. Vi har en tydlig och enkel strategi som vi lanserade redan 2007 för att uppnå långsiktig tillväxt med ett stabilt resultat. En strategi som ligger fast eftersom den med sina fem komponenter fortfarande är framgångsrik.
Fokus på en stor och växande marknad Vår affär vilar på ett växande område – telekomprodukter och -tjänster för en stor och ökande målgrupp – seniorer. Vår tydliga målgrupp ger oss stora möjligheter att utveckla specifikt anpassade produkter och lösningar för seniorer. På så sätt kan vi skapa ett unikt erbjudande som skiljer sig från andra leverantörer.
Innovationer börjar med konsumenternas behov En faktor som lett till vår ledande position är att vår utveckling ugår ifrån seniorernas behov istället för tvärtom. Med utgångspunkt från detta och vårt nätverk av partners kan vi utveckla innovativa produkter och tjänster som följer den tekniska utvecklingen och seniorernas behov men alltid är anpassade och lätta att använda.
Telekom Målgrupp 65+
Innovation och förbättrad användarvänlighet Global marknadsnärvaro
Varumärkesidentitet
För att skydda våra innovationer och vårt namn, det vill säga våra immateriella tillgångar, arbetar vi på olika sätt med vårt varumärke. Vi är noga med kvaliteten på de tjänster och produkter vi levererar. Vi arbetar med marknadskommunikation för att detta ska uppmärksammas och bli känt. Dessutom har vi ett starkt skydd av såväl vår design som vårt namn.
I enlighet med vår mission att hjälpa människor som står inför åldrandets utmaningar och leva en enklare och säkrare vardag med färre begränsningar, har vi under de senaste åren erbjudit världens äldre lättanvända telefoner med ett antal användbara funktioner. Baserat på den kunskap vi skaffat oss inom telekommunikation, teknik och seniorer, utökar vi nu vårt erbjudande till seniorerna med nya tjänster.
Framförallt har vi fokuserat på Doro 3.0 med Doro Experience. Ett lättanvänt användargränssnitt, som tillsammans med vår nya enhet Doro PhoneEasy® 740 kan koppla samman användaren med vänner och släktingar. Inkluderad är också en webbaserad tjänst genom vilken användaren, en släkting eller tjänsteleverantör kan konfigurera innehåll och ett urval av Android- och Windows-baserade applikationer och tjänster. Fler applikationer som kan köpas från Doro Selection är bland annat kalendrar, kontaktregister, nyheter och spel men även mHealth-tjänster, dvs. mobil-baserade tjänster som hjälper användarna att ta hand om sin hälsa och sköta eventuella kroniska tillstånd.
Vid sidan av det faktum att världens seniorer blir allt fler talar också behovet av att hålla en tätare kontakt med nära och kära för en fortsatt marknadstillväxt. Det gör även en större teknisk mognad hos morgondagens seniorer.
Morgondagens seniorer som nyligen lämnat yrkeslivet har en större vana av smarta telefoner och applikationer. Det kommer att öka efterfrågan på lättanvända och anpassade produkter och tjänster som gör livet roligare, tryggare och säkrare för målgruppen. I det perspektivet är inte minst mHealth ett viktigt område, som drivs av faktorer som goda medicinska resultat och framsteg i utvecklingen inom såväl telekom som medicinteknik vilket gör mHealth möjligt. Det finns också ett behov av nya och annorlunda lösningar inom hälsovården eftersom kostnaderna inom detta område skjutit i höjden.
Även skiftet från analog till digital teknik kommer att öka efterfrågan på mobiltelefoni anpassad för seniorer.
Genom vårt unika erbjudande har vi kunnat utveckla en ledande position i ett segment som vi själva har etablerat och fortsatt vårdar. Det är viktigt eftersom det är marknadsledaren som ligger överst i återförsäljarnas och konsumenternas medvetande, vilket oftast betyder ökade intäkter och sänkta kostnader.
En annan faktor bakom vår ledande position är våra volymer som ger tillräckligt stor kritisk massa för att kunna driva verksamheten optimalt. I det perspektivet är en global närvaro viktig. Därför vårdar och utvecklar vi vårt nätverk av ledande operatörer och kundnära återförsäljare som i dag täcker 40 länder.
Vår mission är att hjälpa människor som möter åldrandets utmaningar att leva ett enklare och säkrare vardagsliv med färre begränsningar. Den seniora gruppen av människor, det vill säga personer över 65 år, växer snabbt. Det finns idag 546 miljoner människor runt om i världen som är 65 år eller äldre. 2020 förväntas seniorerna vara omkring 728 miljoner1).
Det är också en grupp som håller sig aktiva längre än vad tidigare generationer gjorde. Men trots att dagens seniorer är friskare än tidigare så försämras ändå deras syn, hörsel, rörlighet, handmotorik och minnesförmåga. Doros produkter utvecklas därför i samarbete med experter inom respektive område för att kunna erbjuda det allra bästa – från användarvänlighet och ljudkvalitet till moderna och relevanta tjänster.
Idag har i snitt 60 procent av världens befolkning en mobiltelefon och i de rikare länderna finns det 109 mobiltelefoner per 100 invånare2). Detta är också en återspegling av trenden att allt fler byter från traditionell telefoni till mobiltelefoni3).
Under 2011 uppgick den europeiska marknaden enligt GFK (exkl. Norge och Finland) för funktionstelefoner för seniorer till hela 1,5 miljoner enheter. Samtidigt minskade den globala mobiltelefonimarknaden, inklusive den för smarta telefoner, med 26 procent.
Ett annat sätt att skatta vår marknad är att titta på våra
1) www.census.gov 2) www.prb.com 3) www.itu.int 4) Senior Strategic
mobiltelefoners marknadspenetration bland befolkningen som är över 65. Totalt har vi sålt över 2,1 miljoner enheter. Dividerar man antalet sålda mobiltelefoner med antalet personer över 65 år, blir penetrationen i Norden 15 procent och i Irland 8 procent. I andra länder ligger penetrationen under 3 procent och i USA/Kanada är den fortfarande under 1 procent. Med den nordiska penetrationen som jämförelsetal får vi en bild av hur stor marknaden är.
En annan användardriven trend är smarta telefoner – ofta baserade på Android-plattformen. Dessa står för den största tillväxten och svarar numera enligt Gartner för nästan 25 procent av alla sålda mobiltelefoner. Rätt utformade kommer sådana telefoner även att tilltala seniorer som är mer teknikvana och är därmed ett tydligt alternativ i ett växande segment där vi är ledande. Marknadssegmentet för smarta telefoner är en tillkommande marknad. Vi tror att vi kommer att attrahera förstagångsanvändare som aldrig har provat en smart telefon men som nu är redo att prova eftersom det rör sig om en lättanvänd Doro-telefon.
Doro är verksamt inom en relativt ny nisch som växer tack vare den demografiska utvecklingen och ett ökande intresse för lättanvända mobiltelefoner.
Ledande inom kategorin
Som bilden visar är vi nummer ett i alla större europeiska länder, även om vår marknadsandel skiljer sig åt mellan olika länder och därmed tillför extra marknadspotential.
Doro har under senare år, tack vare sina aktiviteter i enlighet med den övergripande strategin, uppnått en global marknadsledande position inom mobiltelefoni för seniorer. Ett segment som inte fanns då Doro etablerade det 2007. Vi förväntar oss att ha tio procent av segmentet inom två till fem år. Den ledande positionen är viktig eftersom det är marknadsledaren som kunder och slutanvändare kommer att tänka på i samband med köp. Dessutom ger det kostnadsfördelar som stärker såväl konkurrenskraften som marginalerna. Bland konkurrenterna finns Alcatel, Emporia, Samsung och ZTE. Några av dessa är globala aktörer som är större än Doro och täcker flera målgrupper. I synnerhet försöker de möta behoven hos dem som byter modell ofta eftersom detta är ett sätt hålla volymerna uppe. Men de saknar ofta den specialisering vi har, och som gör att vi särskilt kan fokusera på de äldres behov.
Liksom vi fokuserar Emporia på seniorer men är mindre och inte lika väl representerade bland telekomoperatörerna.
Mindre lokala aktörer kan i vissa länder leverera telefoner med stora knappar men saknar våra skalfördelar när det gäller utveckling, produktion och försäljning.
Många människor, inte bara de över 65, behöver en lättanvänd mobiltelefon. Vi erbjuder dem telefoner med rejäla knappar, tydligt ljud, lättlästa displayer och framför allt en rad funktioner som underlättar användarens vardag och gör den säkrare.
Innovation och förbättrad användarvänlighet
I motsats till många större telekombolag som anser seniorsegmentet för litet har Doro slutanvändaren i åtanke redan från början. Doro får insikt och kunskap om hur seniorer använder mobiltelefoner genom olika metoder, som till exempel:
Dessa och många andra förser vår forsknings- och utvecklingsavdelning med information om seniorer och deras behov. Doros forsknings- och utvecklingskapacitet har genom rekrytering av nya specialister och genom förvärven av Prylos och Birdy fördubblats till cirka 25 personer. Dessa personer säkrar att Doro har tillgång till de senaste trenderna, informationen och aktuell data. Därigenom kan vi löpande förbättra kapaciteten och funktionen på våra produkter och utveckla nya tjänster som underlättar och tryggar seniorernas vardag.
Doro har också en god marknadsposition i Norden där telefoner för det fasta nätet säljs till privatpersoner och företag som söker lättanvända kvalitetsprodukter. För dessa har vi utvecklat delar av det tidigare Home-sortimentet där vi ser synergier med vårt huvudområde – Care. Detta sortiment kallar vi nu för Comfort.
För att säkra inte bara en lättanvänd design utan också funktionaliteten för slutanvändaren, driftsäkerheten hos operatörerna och, inte minst, en optimal produktionsprocess följer vi den tekniska utvecklingen bland annat genom:
*) Virtual User Concept for Inclusive Design of Consumer Products and User Interfaces (VICON) är ett projekt inom EU:s sjunde ramprogram, även benämnt FP7.
Våra innovationer och vår produktveckling har under åren uppmärksammats och belönats med flera utmärkelser. I november 2011 tilldelades vi Guldmobilen som årets mobilföretag. Utmärkelsen delas ut av magasinen Mobile Business och Mobil. Så sent som i december vann Doro PhoneEasy® 615 priset Mobile d'Or i en tävling arrangerad av bland annat MedPi och den franska telekompressen. I januari 2012 belönades Doros design med franska Janus de la Santé Award.
Året har präglats av en intensiv produktutveckling. Vi har sammanlagt lanserat sju nya grundmodeller och 60 mjukvaruversioner, bland annat för att kunna anpassa våra telefoner till olika länders och kunders specifika förutsättningar. Dessutom har vi lanserat nio telefoner för det fasta nätet.
Under året har en rad ledande tidningar, magasin och webbplatser i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Tyskland, Storbritannien, Irland, Frankrike, Italien, Österrike, Australien och Hongkong rapporterat om tester av våra produkter där resultaten varit mycket goda. Som tidigare år har våra produkter ockå blivit rekommenderade av konsumentorganisationer. I år av Royal National Institute for Deaf People i Storbritannien och National Consumer Association i Nederländerna.
I början av året lanserade vi Doro PhoneEasy® 615 och Doro PhoneEasy® 610 med en modernare design och förbättrade funktioner för att kunna attrahera nya grupper av seniorer. En ny funktion är kameran som många seniorer efterfrågat.
3G-teknik är en annan funktion som idag är ett obligatoriskt krav från många operatörer. Genom övergången till 3G får vi tillgång till en större marknad och nya länder.
Under det tredje kvartalet lanserade Doro PhoneEasy® 500-serien med tre nya mobiltelefoner i klassiskt format men med olika funktioner. Serien omfattar allt från en ganska enkel och lättanvänd mobil med få funktioner till en mer avancerad, men lättanvänd, modell med MMS, Bluetooth och kamera.
I det vi kallar Doro 3.0 i vår andra fas utvecklar vi i samarbete med partners applikationer som dagens allt mer teknikvana seniorer efterfrågar. I dessa applikationer drar vi nytta av såväl de resurser som det kunnande vi byggt upp inom mobiltelefoni för seniorer. Vi har särskilt fokuserat på mHealth, det vill säga mobilbaserade tjänster som hjälper användaren att sköta sin hälsa och sina kroniska sjukdomar. Detta är helt i linje med vår mission.
Sedan tidigare har alla våra mobiltelefoner en knapp så att användaren, i händelse av en olycka, kan larma vårdpersonal eller anhöriga. Vi har under 2011 vidareutvecklat konceptet till att hantera andra prioriterade situationer. En sådan situation kan vara när användaren glömt att ta sin medicin eller att mäta sin blodsockernivå, eller då resultatet av en mätning visar värden som ligger utanför toleransgränserna. Applikationer som hanterar detta har implementerats i våra lättanvända Doro-telefoner.
I februari 2012 lanserade vi också vår första smarta telefon, som naturligtvis kommer att anpassas efter seniorernas behov.
Våra modeller framgent kommer att erbjuda vad vi kallar Doro Experience. Det är ett gränssnitt som kan koppla ihop seniorerna med sina nära och kära. Bland annat kan kalendrar och fotoalbum göras tillgängliga. Det finns även en rad andra funktioner som kommer att finnas på vår egen applikationssida på nätet kallad Doro Selection. Vi lanserade sidan i februari 2012.
Inom det kompletterande området TeleCare, som skapar större säkerhet för seniorer och deras närstående, har vi i vårt sortiment en fast GSM-port som använder det mobilnätet för att automatiskt koppla olika sensorer – till exempel fallsensorer, larmarmband och rökdetektorer – till ett callcenter när de aktiveras.
I syfte att öka vårt innehåll för mHealth-tjänster och påskynda lanseringen samt för att kunna positionera oss inom detta växande område förvärvade vi under tredje kvartalet två bolag, Prylos SAS och Birdy Technology SAS. Prylos är en pionjär inom mobilapplikationer för Android-telefoner. I och med förvärvet av Birdy har vi breddat vårt utbud som baseras på gemensam teknologi – TeleCare.
genom ledande operatörer och strategiska återförsäljare
Under året har Doro fortsatt att öka sin internationella närvaro genom att bredda sitt nätverk av partners och återförsäljare. Koncernen har nu ett starkt nätverk med ledande operatörer, återförsäljare och större varuhuskedjor med naturlig koppling till seniorer. Nätverket underhålls kontinuerligt av vår marknadsavdelning.
Under 2011 har vi på ett markant sätt utökat och stärkt vår globala distribution med ett antal ledande operatörer och kundnära återförsäljare:
återförsäljare, Tesco Mobile angående Doro PhoneEasy® 409gsm som säljs genom Tesco Mobiles webbutik och i Tesco-butiker runtom i Storbritannien.
• Vi skrev avtal med återförsäljaren Amplifon om att sälja Doro PhoneEasy® 332gsm och Doro PhoneEasy® 409gsm i deras italienska butiker.
• Vi träffade en överenskommelse med Virgin Media i Storbritannien. Doro PhoneEasy® 409gsm kommer att säljas genom Virgin Medias webbutik, 78 butiker och genom fler än 700 Tesco-butiker. Telefonen kommer också att säljas genom andra butiker som är knutna till Virgin Media.
• Vodafone i Tyskland utökade sitt sortiment med en tredje lättanvänd Doro-mobiltelefon, Doro PhoneEasy® 409s gsm, som säljs genom Vodafones fler än 1 000 butiker i Tyskland.
• Doro tog ett kliv in på den afrikanska kontinenten i och med agentavtalet med sydafrikanska Business Beyond Boundaries gällande att med ensamrätt sälja de tre modellerna Doro PhoneEasy® 615, Doro PhoneEasy® 341gsm och Doro PhoneEasy® 410s gsm. Telefonerna har certifierats av den sydafrikanska telekommunikationsmyndigheten ICASA.
Vårt varumärke bygger på en, för både kunder och slutanvändare, komplett värdekedja. Den sträcker sig från en produkt som utvecklats enligt slutanvändarens krav på känsla och enkelhet, via en kompetent säljorganisation till tjänster, support och garantier.
Doros produkter håller hög kvalitet och koncernen lägger stor vikt vid kvalitetsarbetet. Därför genomsyras våra produktionsprocesser av medvetenhet och kontroll. Regelbundna kontroller och ett väl fungerande kvalitetsarbete med tydliga interna och externa processer är en förutsättning för att ta steget in på nya produktområden.
Innan avtal tecknas med en ny tillverkare, oavsett produktområde, utför Doro en företagsutvärdering bestående av en noggrann granskning av såväl företaget som produktionsanläggningen. Varje tillverkningsserie inspekteras därefter med stickprovstest på fabriken av vår egen personal innan transport sker till något av Doros centrallager i Europa. Vid ankomst till lagret genomförs dessutom ytterligare en kvalitetskontroll. Utöver detta utförs kvartalsvis en mer detaljerad genomgång av kvalitetsläget hos samtliga leverantörer. På så sätt får Doro och leverantören en gemensam uppfattning om vilken nivå kvalitetsarbetet håller. Doro hjälper också ofta till med felsökning i själva tillverkningsprocessen. Det ger en mycket god insikt i vilka möjligheter som finns att ta fram nya produkter men även att ytterligare förbättra tillverkningen av de befintliga.
Vi är noga med att skydda vår design. Det starka skyddet inom EU kompletteras med liknande skydd på de större marknaderna.
Bara under 2011 fick vi ett föreläggande och två preliminära förelägganden som förbjuder våra konkurrenter att marknadsföra mobiltelefoner snarlika Doros. Läs mer på sidan 21.
För att visa på vår kapacitet att utveckla innovative och högkvalitativa produkter informerar vi löpande marknaden om våra produkters fördelar genom ett antal olika kanaler. På så sätt kan vi visa nyttan med våra produkter för slutanvändarna och stödja våra distributörers försäljning samtidigt som vi ökar medvetenheten och kunnandet om Doro.
Vi har nyligen mätt igenkänning och uppfattning av Doros varumärke. Den är naturligtvis högst i Sverige där vi verkat längst. Glädjande nog är kopplingen till två av våra kärnvärden – enkelhet och förtroende – mycket tydlig.
Under 2011 har vi ökat våra investeringar i marknadsföring. För att få maximalt utfall av våra marknadssatsningar arbetar vi med integrerade kampanjer som börjar med utbildning av detaljistledet som i god tid informeras om våra nya produkter och kommande marknadsaktiviteter. Detta arbete följs upp med att skyltmaterial erbjuds och distribueras till butikerna så att det finns på plats när konsumentannonseringen börjar. Under 2011 har de primära medierna varit tv, trycksaker och webb. Vi har lanserat en ny tv-reklam som har visats i samtliga fyra nordiska länder, Storbritannien, Irland och Frankrike. Vi har även arbetat med att förbättra vår webbnärvaro genom utökade satsningar på sökordsoptimering. All planering och genomförandet av kampanjen sker i samarbete mellan Doros huvudkontor och de internationella säljkontoren. Marknadsföringsinsatserna har främst fokuserat på våra nya modeller i 600- och 500-serien.
Vi har under 2011 fokuserat speciellt på Storbritannien och ökat insatserna med fler reklaminslag och en utvecklad webbplats. Effekterna av dessa insatser kan spåras i vår försäljning i Storbritannien som ökade med 37,1 procent.
I syfte att öka vår synlighet deltog vi under året i flera mässor, däribland de fyra internationellt viktigaste.
I januari deltog vi i CES i Las Vegas, världens största konsumentelektronikmässa.
I februari deltog vi även i den för mobilindustrin så viktiga Mobile World Congress i Barcelona för att lansera flera nya modeller och innovativa lösningar.
I syfte att utveckla våra nya tjänster inom mHealth deltog vi i oktober i mHealth 2011 Dubai.
I december deltog vi också i mEnabling i Washington som är ett ledande forum för mobila applikationer och lösningar för seniorer och personer med funktionsnedsättningar.
Med anledning av Doros positiva utveckling med fortsatt tillväxt och förbättrade marginaler har styrelsen sett över och uppdaterat de finansiella målen.
Doros ledning och styrelse driver verksamheten efter tre finansiella mål – rörelsemarginal, tillväxt och skuldsättning. Dessutom finns en utdelningspolicy. Målen är tydliga och underlättar kommunikationen med de finansiella marknaderna.
Internt styr ledningen verksamheten med ett antal interna operativa mål inom för verksamheten centrala områden som ledningen löpande följer upp. Huvudsakligen är det bruttomarginal, försäljning och EBIT per region, kapacitetskostnader och rörelsekapital.
| Mål | Utfall | Kommentarer |
|---|---|---|
| Långsiktigt rörelsemarginalmål om 10 procent Rörelsemarginalen styrs av hur vi kan hantera våra kapacitetskostnader och inte minst brutto marginalen. Den senare bestäms av underleve rantörsavtal, prisutvecklingen på komponenter, hur väl inköpen kan matchas mot efterfrågan, produktmix och försäljningens geografiska fördelning. Nivån 10 procent är satt för att det ska finnas tillräckliga medel för en fortsatt utveckling av bolaget samtidigt som ägarna kan få utdelning. |
% 10,0 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5 -5,0 2008 2009 2010 2011 |
EBIT-marginalen som löpande påverkas av investeringar i produkt- och marknadsutveckling närmar sig det långsiktiga målet. Under 2011 har marginalen påverkats positivt av ökade volymer och en bättre bruttomarginal. Förbätt ringen kan bland annat hänföras till effektivare inköpsrutiner och nya unika produkter. |
| Årligt tillväxtmål på 20 procent under de kommande åren Försäljningstillväxten ska primärt ske organiskt även om Doro har kapacitet att förvärva till exempel närliggande produktområden och tekniker. |
% 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 |
Tillväxten som 2011 är lägre än föregående år beror primärt på att stora delar av Home sortimentet fasats ut. Trots det uppnås nästan målet, som tar hänsyn till den kraftiga tillväxten under senare år. |
| Högsta skuldsättningsgrad på 1,0 (räntebärande skulder/eget kapital) Målet som är satt för att balansera ägarnas krav på avkastning och en solid verksamhet för fortsatt utveckling av bolaget är satt till maximalt 1,0. Det vill säga att de räntebärande skulderna normalt inte får vara högre än det egna kapitalet. |
2,0 1,0 0,0 2008 2009 2010 2011 |
Tack vare riktade emissioner 2009 och 2011 och den goda resultatutvecklingen de senaste åren har bolaget trots stora investeringar och förvärv ingen nettoskuld utan en signifikant nettokassa. |
| En utdelning på cirka en tredjedel av nettovinsten efter skatt Det ger ägare en attraktiv avkastning samtidigt som bolaget får tillräckliga resurser för att investera i framtida tillväxt. |
% 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 |
För närvarande har Doro en nettokassa och en stark finansiell bas och beredskap att finansiera tillväxt genom investeringar, antingen organiskt eller via förvärv. Styrelsen kan också föreslå en utdelning, i nivå med policyn, om 1,00 kr per aktie att utbetalas under 2012. |
Doro AB är ett publikt aktiebolag (i fortsättningen även benämnt Doro). Bolagets säte är i Lund. Det är registrerat i Sverige under organisationsnummer 556161-9429. Huvudkontoret har besöksadress Magistratsvägen 10, 226 43 Lund, Sverige. Doro har dotterbolag i Frankrike, Hongkong, Norge, Storbritannien och i USA. Koncernens struktur framgår av not 9.
Doro är ett svenskt företag som utvecklar, marknadsför och säljer telekomprodukter särskilt anpassade för det växande antalet seniorer i världen. Med mer än 35 års erfarenhet av telekommunikation och försäljning i fler än 30 länder är Doro världens ledande varumärke inom lättanvända mobiltelefoner.
Doro skapade kategorin Care Electronics och på senare år har företagets produkter fått flera högt ansedda internationella designpriser.
I syfte att utveckla verksamheten har Doro initierat en utveckling av ett nytt område kallat mHealth som innefattar mobilbaserade lösningar som hjälper användarna att se efter sin hälsa och hantera kroniska besvär. Inom ramen för detta ligger också Doro Experience med applikationer som gör seniorernas vardag lättsammare. Detta ligger helt i linje med Doros mission.
Doro verkar inom den snabbt föränderliga marknaden för telekomprodukter för äldre konsumenter i Europa, Nordoch Sydamerika och Asien/Stillahavsregionen.
Produktionen sker i Kina. Doro skyddar sina produkter genom att äga formverktyg och mönsterskydd samt genom att aktivt delta i design-, utvecklings- och kvalitetssäkringsprocesserna. Företagets stora inköpsvolymer innebär att Doro är en intressant kund för de tillverkande underleverantörerna och ger samtidigt lägre kostnad per enhet.
• Styrelsen föreslår en utdelning om 1,00 kr per aktie.
• Nästan en miljon mobiltelefoner såldes under 2011.
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Rörelsens intäkter, Mkr | 745,4 | 632,8 |
| Rörelseresultat, (EBITDA), Mkr | 75,6 | 63,1 |
| Rörelseresultat, (EBIT), Mkr | 62,0 | 47,0 |
| Resultat efter finansiella poster, Mkr | 72,9 | 46,4 |
| Årets resultat, Mkr | 57,9 | 57,1 |
| Rörelsemarginal (EBIT), % | 8,3 | 7,4 |
| Avkastning på genomsnittligt sysselsatt kapital, % | 116,1 | 80,1 |
| Avkastning på genomsnittligt eget kapital, % | 38,8 | 60,4 |
| Soliditet, % | 39,5 | 36,0 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten, Mkr | 104,9 | 80,4 |
| Likvida medel (inkl. outnyttjade krediter), Mkr | 179,9 | 121,5 |
| Antal anställda, st | 70 | 61 |
| Resultat per aktie efter skatt, kr | 3,02 | 2,99 |
| Synligt eget kapital per aktie, kr | 9,16 | 6,35 |
För finansiella definitioner, se sidan 61.
Doros försäljning uppgick under året till 745,4 Mkr (632,8), en ökning med 17,8 procent jämfört med ett starkt 2010. Tillväxten är primärt driven av USA och Kanada samt Storbritannien, medan Norden och EMEA påverkats negativt av utfasningen av vissa Home-produkter. Under andra halvåret har dessa regioner dock gynnats av en framgångsrik lansering av nya telefoner med kamera och 3G-teknologi.
EBIT uppgick till 62,0 Mkr (47,0), en ökning med 31,9 procent. EBIT-marginalen ökade därigenom till 8,3 procent (7,4), trots fortsatta investeringar i nya marknader, produkter och applikationer. Den förbättrade EBIT-marginalen är huvudsakligen ett resultat av de ökade försäljningsvolymerna och en högre bruttomarginal jämfört med föregående år. Förbättringen av bruttomarginalen, som kan variera med omsättningens geografiska fördelning och produktmixen, är bland annat hänförlig till effektivare inköpsrutiner och, under andra halvåret nya unika produkter.
Årets resultat uppgick under året till 57,9 Mkr (57,1). Finansnettot blev 11,5 Mkr bättre än föregående år. Det beror framförallt på att Doros terminskontrakt, i enlighet med IFRS, värderats under finansiella poster vilket förbättrat finansnettot med 10,1 Mkr (0,2).
Skattekostnaden som ökat med 25,7 Mkr till 15,0 (+10,7) är en följd av att aktiverade underskottsavdrag balanserats mot årets vinst. Därmed har de aktiverade underskottstavdragen reducerats med 12,6 Mkr vilket påverkar resultatet. Dessutom har skattekostnaden ökat i Frankrike till följd av förbättrade resultat.
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 104,9 Mkr (80,4), vilket ger en kassaflödeskvot som uppgår till 169 procent.
Koncernens nettokassaflöde som under året uppgick till 56,5 Mkr (49,1) har belastats av aktieutdelningar på 9,6 Mkr, företagsförvärv 19,6 Mkr samt investeringar 21,2 Mkr. Investeringarna som är aktiverade är primärt hänförliga till produktutveckling eftersom IT-investeringarna minskat.
Vid årets utgång hade Doro en räntebärande skuld på 2,4 Mkr (0,0), och likvida medel på 148,4 Mkr (89,5). Bolaget har dessutom outnyttjade checkfaciliteter på 31,5 Mkr (32,0).
Soliditeten ökade till 39,5 procent (36,0) vid utgången av perioden.
Doros styrelse antog i december 2008 en finanspolicy som uppdaterades i december 2010. Syftet med policyn är att klarlägga ansvar och beskriva generella regler och riktlinjer relaterade till specifika områden inom Doro AB i syfte att stödja verksamheten, minska finansiella risker och effektivt utnyttja kapital och kassaflöde.
Beräknade nettoflöden baserat på normala volymer och aktuella prislistor (som vanligen gäller 3 till 6 månader) säkras till 100 procent. De viktigaste nettovalutaflödena för Doro är för närvarande EUR (inflöde) respektive USD (utflöde), varför en viktig del i Doros arbete med valutasäkring är att säkerställa framtida avtal för att köpa USD med EUR.
Styrelsen består av styrelseordföranden Bo Kastensson, Charlotta Falvin, Karin Moberg, Jonas Mårtensson samt verkställande direktören Jérôme Arnaud. Bolagets Vice President och CFO Annette Borén är adjungerad till styrelsen som sekreterare.
Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare avseende 2012 innebär i huvudsak att löner och övriga ersättningsvillkor för ledningen ska vara marknadsmässiga. Utöver fast grundlön kan ledningen även erhålla rörlig ersättning, som ska ha ett förutbestämt tak och baseras på resultaten i förhållande till resultatmålen (och i vissa fall andra nyckeltal).
Den maximala kostnaden för bonusar till bolagets ledande befattningshavare får ej överstiga 10 Mkr. För 2011 var detta belopp 5 Mkr. Den totala kostnaden för fast och rörlig ersättning ska årligen bestämmas till ett belopp som inkluderar bolagets alla ersättningskostnader, vilket gör det möjligt för ledande befattningshavare att allokera delar av sina fasta och rörliga ersättningar till andra förmåner, till exempel pensionsförmåner. Ledningens pensionsplaner ska i huvudsak vara avgiftsbestämda.
Vid uppsägning från bolagets sida kan ledande befattningshavare ha rätt till avgångsvederlag, vilket i sådant fall ska ha ett förutbestämt tak. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag utgå. Styrelsen ska ha rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för detta. Detta förslag är i enlighet med förra årets riktlinjer som beslutades av årsstämman 2011.
I enlighet med det mandat som Doro fick av årsstämman den 23 mars 2011 har samtliga medarbetare erbjudits optioner till ett marknadsmässigt värde som ger dem rätten att förvärva aktier till det förutbestämda priset 35,30 kr.
39 medarbetare tecknade sig för 752 770 optioner inklusive den verkställande direktören som tecknade sig för de 200 000 optioner som erbjöds honom.
Doro AB tecknade sig för 192 830 optioner vilket gör det möjligt för bolaget att efter teckningsperiodens utgång erbjuda dessa till nyanställda.
Detaljerad information om optionsprogrammet finns på www.doro.com.
Doro genomför produktutvecklings- och designprojekt tillsammans med olika externa partners. Förutom utvecklingskostnader i våra förvärvade företag återfinns större delen av kostnaderna hos den tillverkande partnern. Ofta ingår dessa kostnader i Doros anskaffningsvärde för produkterna. Doro
Från och med 1 januari 2010 rapporterar Doro verksamheten i de geografiska regionerna: Norden, Storbritannien, EMEA (Europa, Mellanöstern, Afrika), USA/Kanada och övriga.
| Norden | EMEA Storbritannien |
USA/Kanada | Övriga regioner | Totalt | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | % | Mkr | % | Mkr | % | Mkr | % | Mkr | % | Mkr | % | |
| Intäkter/tillväxt | 232,6 | +13,8 | 297,2 | -1,3 | 104,3 | +37,1 | 104,0 | +160,0 | 7,3 | -34,2 | 745,4 | +17,8 |
| EBIT/marginal | 34,9 | 15,0 | 22,0 | 7,4 | -0,8 | -0,8 | 7,9 | 7,6 | -2,0 | -27,4 | 62,0 | 8,3 |
| Största kunder | 20:20 Mobile Elkjöp |
Orange France | IVS | Orange UK 20:20 Ireland |
Consumer Cellular | Rogers Wireless | ||||||
| Huvudkonkurrenter | Emporia ZTE |
Emporia ZTE |
Geemarc Emporia |
Jitterburg Sendo |
anlitar designföretag från olika länder och kostnaderna är antingen fasta eller rörliga.
Doro köper ibland även teknik från olika externa företag. Vidare investerar Doro i olika formverktyg och mönsterskydd för att skydda produkternas design. Dessa aktiveras tills första produkten är färdig för leverans då avskrivning påbörjas.
För 2011 uppgick koncernens kostnader för utvecklingsarbeten till 25,9 Mkr (16,4), främst på grund av breddningen av GSM-portföljen.
Doro hade vid utgången av 2011 inga patent registrerade i bolaget men däremot rätt att utnyttja olika patent enligt avtal. Doro har registrerat varumärkena Doro, Care Electronics, PhoneEasy, Ergonomic Sound, Airborne, Audioline och Atlantel. Dessutom är ett stort antal produktnamn, mönster och figurer skyddade. Under året ansökte vi i enlighet med bolagets patentrutiner om tre patent.
Investeringar sker i design, formverktyg, certifieringsprocesser, kontrollutrustning, inventarier, datorer och mjukvarusystem. Investeringarna uppgick till 21,2 Mkr (20,6). Se även Redovisningsprinciper.
Under 2011 förvärvade Doro två franska bolag.
Doro förvärvade Prylos SAS med 12 anställda i Paris. Bolaget erbjuder en Android-baserad plattform för Doros nya produktlanseringar och ett fokuserat utvecklingsteam inom området seniora telekomlösningar. Köpeskillingen för bolaget som uppgick till EUR 1,47 m betalades kontant.
Under förutsättning att väl definierade och signifikanta försäljningsmål nås under en treårsperiod, kommer en tilläggsköpeskilling på ca EUR 0,2 m att betalas.
Doro förvärvade, delvis genom en apportemission, också Birdy Technology SAS. Bolaget som etablerades 2008 hade
två medarbetare. Som sin huvudprodukt utvecklade bolaget en fast GSM-anslutning som via mobilnätet kopplar samman olika sensorer som fallsensorer, handledslarm, rökdetektorer, etcetera med ett callcenter när sensorerna aktiveras. Köpeskillingen för Birdy Technology uppgick till cirka EUR 1,29 m varav cirka 0,61 betalades kontant till de aktieägare som inte är operativt verksamma i bolaget och cirka 0,68 i form av 241 543 nyemitterade aktier i Doro till Xavier Corbin i utbyte mot dennes aktier i Birdy Technology. Nyemissionen som resulterade i en utspädning på 1,3 procent görs med stöd av det bemyndigande som styrelsen gavs på årsstämman 2011. Under förutsättning att väldefinierade och signifikanta försäljningsmål nås under en treårsperiod, kommer en tilläggsköpeskilling på EUR 0,46 m, dock inte högre än EUR 0,6 m, att betalas till Xavier Corbin.
Förvärven stödjer Doros tillväxtstrategi som inkluderar en expansion inom mHealth-lösningar. Förvärven hade under året obetydlig påverkan på Doros resultat eller finansiella position.
Under året var Doro inblandat i fyra tvister. En detaljerad redovisning finns i not 22.
Doro har en kommersiell tvist med en tidigare distributör om ett lager. Värdet på lagret är 2,7 Mkr, vilket är helt nedskrivet. Doro väntar på den slutliga domen från domstolen i Madrid. Inga ytterligare kostnader beräknas uppkomma.
Den tyska domstolen Landgericht beslöt att förbjuda den tyska tillverkaren ITM Einkaufs GmbH att sälja en modell som liknar en av Doros telefoner. Anledningen är att domstolen fann att telefonen utgjorde intrång i ett av Doros registrerade mönster för Doros PhoneEasy® 410gsm.
Den tyska domstolen Landgericht Hamburg förbjöd i ett föreläggande, med ett signifikant vite, Doros konkurrent Emporia Deutschland att inom den Europeiska unionen inneha, sälja, använda, importera eller exportera en vikbar mobiltelefon märkt Telme. Telefonen liknade Doros motsvarande produkter och gjorde därmed intrång på Doros registrerade designrättigheter. En polsk domstol utfärdade ett preliminärt förbud riktat mot det polska bolaget TelForceOne att tillverka, lansera, importera, exportera eller i någon kanal, inklusive internet, annonsera om mobiltelefoner märkta DURO. Förbudet avser mobiltelefoner med en knappsats som har ett speciellt utseende liknande Doros design.
Regelbunden, kvartalsvis uppföljning av leverantörernas kvalitet sker med hjälp av ett så kallat "Doro score card". Uppföljningen fokuserar på leverantörernas tillverkningsprocesser och anger eskaleringspunkter för rapporterade kvalitetsbrister och åtgärdandet av dessa. Tilltänkta leverantörer utvärderas på plats vad gäller samtliga kvalitetsrelaterade processer. Samtidigt görs en första utvärdering kopplad till Doros "Code of Supplier Conduct" (socialt ansvar). Produktkvalitet på enskilda sändningar kontrolleras även löpande.
Doros "Quality and Regulatory Manager" följer löpande upp att bolagets produkter lägst motsvarar gällande myndighetskrav på aktuella marknader, tekniska specifikationer samt miljörelaterade krav.
Styrelsen har beslutat att sätta ett långsiktigt rörelsemarginalmål om 10 procent.
Styrelsen har dessutom satt ett årligt tillväxtmål på 20 procent under de kommande åren.
Styrelsen har föreslagit till årsstämman att en utdelning om 1,00 kr per aktie utbetalas under 2012, den andra utdelningen sedan år 2000.
Bolagets långsiktiga mål är en utdelning på cirka en tredjedel av nettovinsten efter skatt.
Slutligen har styrelsen fastställt en högsta skuldsättningsgrad på 1,0 (räntebärande skulder/eget kapital). För närvarande har Doro en nettokassa, och har därmed en stark finansiell bas och beredskap att finansiera tillväxt genom investeringar, antingen organiskt eller via förvärv.
Redovisning sker i de olika ekonomiska rapporterna med kvartalsvis utveckling:
Styrelsen har beslutat om följande datum för kvartalsrapporter under 2012:
| januari–mars | 11 maj |
|---|---|
| januari–juni | 21 augusti |
| januari–september | 8 november |
| Bokslutskommuniké | 13 februari 2013 |
Kvartalsrapporterna publiceras på Doros webbplats: www.doro.com.
Inom moderföretaget Doro AB finns förutom koncernledningen och finansfunktioner också ett antal stödfunktioner för övriga koncernen.
Marknadsföring och produktutveckling koordineras av moderbolaget och produkt- och kvalitetsavdelningen övervakar bland annat design- och verktygsanpassningar samt kvalitetssäkring av leveranser. Även inköp och logistik koordineras av moderbolaget, som ansvarar för materialflödena inom koncernen. Doro AB hade en omsättning på 733,7 Mkr (627,4). Resultatet efter finansiella poster uppgick till 56,1 Mkr (35,2).
Doro AB ansvarar för större delen av dotterföretagens finansiering. Doro AB var vid årets slut nettoskuldfritt med en nettokassa på 133,8 Mkr (73,1). Det egna kapitalet uppgick till 157,2 Mkr (115,2).
Doros risker och osäkerhetsfaktorer är främst relaterade till leveransstörningar, kundrelationer samt valutakursfluktuationer. Uppgifter om Doros hantering av finansiella risker finns i not 23. Övriga risker beskrivs nedan.
Doro är huvudsakligen verksamt inom telekommunikation och påverkas av generella prissänkningar och kostnadsutvecklingen inom konsumentelektronikbranschen. Detta innebär att försäljningspriserna kan sjunka fortare än produktionspriserna.
Doro arbetar aktivt med olika prognosverktyg och uppföljningsprogram för lagerhantering. Samarbete sker med leverantörer, vilket möjliggör god flexibilitet baserat på prognoser som omvandlas till inköpsorder. Förändrade myndighetskrav eller teknikutveckling kan leda till att produkter i lager får betydligt lägre försäljningsvärde än beräknat.
Doro har för närvarande ingen nettoskuld. I de fall bolaget skulle behöva öka belåningen har bolaget väl upparbetade relationer med utvalda banker.
Doros kassaflöde från den löpande verksamheten är normalt negativt under första halvåret med ett positivt kassaflöde under årets sista kvartal. Kreditavtal är anpassade för att möta dessa fluktuationer.
Doro påverkas av olika faktorer och följande effekter på resultatet före skatt uppstår vid förändringar på 1 procent av olika variabler (Mkr):
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Prisförändring | +/– 4 | +/– 3 |
| Volymförändring | +/– 3 | +/– 3 |
| US-dollarkursen | +/– 3 | +/– 2 |
Analysen är gjord i en statisk miljö. I verkligheten kan till exempel en lägre US-dollarkurs leda till lägre kundpriser eller en högre kurs kompenseras genom högre kundpriser med en viss tidsfördröjning.
På grund av ökad volatilitet på valutamarknaderna under 2008 godkände Doros styrelse i december 2008 en mer aktiv finanspolicy. Syftet med den nya policyn är att minska Doros kortsiktiga riskexponering till följd av att koncernen
har intäkter och kostnader i olika valutor. Nettoflöden säkras genom terminskontrakt. Denna säkringspolicy förväntas delvis balansera den känslighet som beskrivs i tabellen "Känslighetsanalys" till vänster.
Säkringspolicyn har avsevärt minimerat risken i Doros prislista.
Doro är verksamt inom konkurrensutsatta marknader. Indelningen i olika marknadssegment är ett sätt att möta konkurrensen. Vidare har Doro kontinuerliga program för att skaffa sig kunskap om slutkundernas behov och krav för att på så sätt kunna utveckla unika produkter. Parallellt pågår aktiviteter för att öka produktiviteten. Varumärkesutvecklingen inom marknaden för äldre är också en särskiljande tillgång.
Doro har under de senaste åren haft mycket små kreditförluster tack vare att den huvudsakliga kundgruppen är stora affärskoncerner med regelbunden handel. 2011 hade Doro en bekräftad kundförlust på -0,1 Mkr (0,3).
Under 2009 och 2008 hade Doro inte några bekräftade kundförluster. Den största enskilda kunden svarar för 11 procent av koncernens försäljning. I de flesta länder arbetar Doro utan kreditförsäkring.
Risken för reklamationer gäller kostnader för att korrigera olika fel som uppstår hos de produkter som Doro har levererat. Normalt gäller garantierna 12-24 månader. Olika avsättningar görs för utestående garantier. Koncernens omfattande kvalitetsarbete har förbättrat kvaliteten de senaste åren.
Doro har ett samordnat program för försäkringar. Tillsammans med extern expertis har en policy utarbetats för vilka försäkringar som ska finnas, vilka belopp som ska täckas samt fördelningen av risk mellan moderbolag och dotterbolag.
Politisk risk avser risken att myndigheter i olika länder genom olika politiska beslut försvårar, fördyrar eller omöjliggör fortsatt verksamhet. All tillverkning sker i Asien (vilket även gäller för i princip alla konkurrenter). All försäljning sker i stabila länder.
Denna risk avser de kostnader koncernen kan drabbas av för att reducera sin miljöpåverkan. Doro har ingen egen tillverkning. Doro arbetar aktivt med att efterleva olika nya direktiv vad gäller miljön och har inte haft några problem med att hantera avgifter för returer av elektroniskt skrot, emballage och för-brukade batterier.
Denna typ av risk avser de kostnader som Doro kan drabbas av för att driva olika rättsprocesser samt kostnader för tredje part. Under 2011 var Doro part i fyra tvister. I förebyggande syfte har extra juridisk rådgivning införskaffats och inga nya tvister har tillkommit.
Årsstämman 2011 beslöt bemyndiga styrelsen att fatta beslut om nyemission av högst 1 900 000 aktier, innebärande en ökning av aktiekapitalet på högst 1 900 000 kr, vilket motsvarar en utspädning på knappt 10 procent av bolagets aktiekapital och totala röstetal. Bemyndigandet gäller till årsstämman 2012.
I enlighet med mandatet givet på 2011 års årsstämma emitterades 241 543 aktier i samband med förvärvet av Birdy Technology.
Den ordinarie årsstämman kommer att hållas kl 15.00 den 21 mars 2012 på hotell Scandic Anglais, Humlegårdsgatan 23, 102 44 Stockholm.
Styrelsen föreslår att det balanserade resultatet i moderbolaget om 81 871 048,25 kronor disponeras så att till aktieägare utdelas (1,0 kronor per aktie) 19 349 174,00 kronor och i ny räkning överföres 62 521 874,25 kronor.
Doros försäljningstillväxt bedöms fortsätta. Investeringstakten i ny produktutveckling kommer att öka under 2012. Ingen resultatprognos lämnas vid denna tidpunkt.
Efter att ha belönats med Mobile d'Or i december tilldelades Doro i januari även Janus de la Santé Award för den lättanvända mobiltelefonen Doro Phone-Easy® 615.
Den tyska domstolen Landgericht Hamburg fastställde den 17 januari ett tidigare preliminärt beslut från den 7 september 2011. I det förbjuds Doros konkurrent Emporia Deutschland, med ett signifikant vite, att inom den Europeiska unionen inneha, sälja, använda, importera eller exportera en vikbar mobiltelefon med visst utseende sålda under märket Telme.
Våra produkter och lösningar handlar om att göra vardagen enklare och säkrare för våra slutkunder – seniorerna. Men vi bedriver också vår verksamhet på ett ansvarsfullt och ärligt sätt för att säkra och trygga en långsiktigt hållbar utveckling. På så sätt förtjänar vi alla våra intressenters förtroende, från aktieägare och övrig kapitalmarknad via medarbetare och leverantörer till kunder och samhället. Det är viktigt för vår framgång och därför har vi ett hållbarhetsperspektiv i alla våra beslut och processer.
Jérôme Arnaud, VD och koncernchef.
Doros kärnvärden är Förtroende, Omsorg och Enkelhet. De genomsyrar företagskulturen och är vägledande principer för hur Doro utvecklar produkter och interagerar med medarbetare samt kunder och slutanvändare. I en bransch i snabb förändring måste Doro förstå de föränderliga behov de olika slutanvändarna har och vara flexibla för att kunna leverera de bästa lättanvända produkterna.
Förtroende handlar om att alltid leverera det vi lovar.
Omsorg handlar om medkänsla och uppmärksamhet på andras behov.
Enkelhet handlar om att göra vad vi kan för att göra vardagslivet lite enklare.
Att rekrytera, behålla och utveckla de personer som har rätt sorts kompetens och inställning är avgörande. Doro lägger därför stor vikt vid att personalen ska trivas och utvecklas.
Bland annat erbjöds samtliga medarbetare optioner som ger dem rätten att förvärva aktier till det förutbestämda priset 35,30 kr.
Doro eftersträvar korta beslutsvägar och har som målsättning att varje medarbetare ska känna sig delaktig och ansvarig för bolagets utveckling. I Doros platta organisation är ansvar och befogenheter delegerat, vilket ställer krav på medarbetarna att arbeta under stort mått av frihet. En fördel med Doros organisation är att säljare, produktutvecklare och marknadsförare lever nära kunder och leverantörer, något som blir viktigare i
takt med att gemensamma utvecklingsprojekt blir allt fler och genomförs under kortare tid. Ytterligare en fördel är att Doros medarbetare har olika ursprung, talar en mängd olika språk och förstår olika kulturer.
Det är Doros uttalade strävan att ge medarbetarna utrymme och resurser att utvecklas, i såväl sin nuvarande befattning som genom möjligheter att gå vidare till andra befattningar.
Med verksamhet i över 30 länder har Doro ett stort antal kontaktytor med leverantörer, återförsäljare och kunder. Utbyte av erfarenheter och kompetenser inom de olika bolagen är idag relativt utvecklat, och ambitionen är att formalisera utbildning inom främst säljmetoder och produktutveckling.
Doros verksamhet ska bedrivas på ett ansvarsfullt sätt. Doros produktutveckling är inriktad på att skapa produkter med höga prestanda i kombination med förbättringar avseende energiförbrukning, ergonomi, användarvänlighet, återvinning och service.
Doro marknadsför och säljer produkter vars användande och återvinning omfattas av direktiv och lagar även på miljöområdet. Miljöengagemanget hos kunder och myndigheter ökar successivt, vilket löpande förändrar kravbilden på Doros leverantörer.
Doros kvalitets- och miljöchef svarar för att Doro följer tillämpliga lagar och regler. Dessutom har de olika länderna en miljöansvarig person som säkerställer att respektive lands miljölagstiftning följs.
För oss är kvalitet samt respekt för miljö och människor grundstenarna i Doros framgång. På dessa bygger vi koncernens långsiktiga lönsamhet.
Försäljning per medarbetare, Mkr/person
Utvecklingen av mobiltelefoni på konsumentmarknaden har gjort produkterna mindre och mer effektiva. Vikten har minskat, antalet ingående komponenter och material reducerats och batterierna förbättrats.
Doro strävar efter att välja material med så liten miljöpåverkan som möjligt. I takt med att mer miljöanpassade material utvecklas görs en bedömning om dessa kan ersätta befintliga.
Registrering av kemikalier enligt REACH1) berör den part som tillverkar/importerar kemiska ämnen. Då Doro importerar färdiga produkter som har fått sin slutliga tekniska specifikation och utförande från en tillverkningsenhet utanför EU och detta gods inte avger några kemiska substanser under normal användning, krävs inte att Doro registrerar eller rapporterar användande av några kemikalier. Dock ska produkterna uppfylla informationskraven som omfattas inom REACH SVHC-sektion2). Dessa krav är inte i sig begränsande men kräver information till distributionsledet och användare.
Det finns flera EU-direktiv som rör Doros verksamhet. Bland de mer omfattande finns direktivet om restriktioner i användningen av farliga substanser, RoHS3), från 2006.
Doro bedriver ingen verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig. Doro äger inga tillverkningsenheter. Ett omfattande samarbete sker med flera fabriker som tillverkar Doros produkter. Vid genomgångar av fabriker ställs olika miljökrav. Ett ökande antal av fabrikerna arbetar med olika miljöprogram och avser att bli ISO 14000-certifierade.
Ytterligare direktiv med viss påverkan på Doros verksamhet är ErP-direktivet4). För Doro innebär det att säkerställa en ekologisk design, en energisnål produktionsprocess och låg energiförbrukning hos batteriladdare och externa strömförsörjningsenheter. Dessutom omfattas idag även bärbara telefoner av nickeldirektivet som begränsar mängden nickel som får frigöras vid normal kontakt mot huden.
Den första delen av ErP-direktivet trädde i kraft i april 2010 och det andra steget togs i april 2011.
Doros produkter uppfyller kraven.
I den egna verksamheten strävar Doro efter att minimera yttre påverkan på miljön genom ett effektivt utnyttjande av resurserna i alla led. Logistiken av produkter och förpackningar optimeras genom ständigt fokus på planering och genomgång av behov av volymer av förpackningar och instruktioner. Så långt det är affärsmässigt försvarbart använder Doro sig av leverantörer och transportföretag som är miljöcertifierade.
Ännu ett direktiv som berör Doros verksamhet handlar om omhändertagandet av elektriskt och elektroniskt avfall, WEEE5), samt direktivet om batterier från 2008 som innebär att importören av batterier måste bära kostnaderna för batteriavfallet.
Som importör måste Doro också säkerställa att alla importerade battericeller är märkta i enlighet med direktivet. Detta var fullt ut genomfört i vår produktion, i god tid före direktivets införande.
Doro är också del av förpackningsindustrins egen återvinning.
Den gröna Eco Functionality-märkningen, som finns på Doros trådlösa telefoner, är en del av vårt engagemang för att öka miljömedvetandet hos kunderna. Målet med arbetet är att reducera produktens miljöpåverkan, märkningen underlättar för konsumenten att hitta sådana produkter som följer strikta miljökrav.
För att en trådlös telefon ska få märkas med Eco Functionality måste produkten ha en lägre förbrukning både under användning och i viloläge än branschgenomsnittet. Energiförbrukningen måste också vara automatiskt anpassad mellan handenheten och basstationen.
5) Waste of Electric and Electronic Equipment.
1) Registration, Evaluation, Authorization and restrictions of Chemicals.
2) Substances of Very High Concern. 3) Restriction on the Use of Certain Hazardous Substances.
4) Energy-related Products.
Doro driver verksamheten på ett ur alla aspekter ärligt sätt med stor egen integritet och respekt för andras integritet. Det är en viktig hörnsten i bolagets verksamhet.
Tydliga riktlinjer för såväl anställda som leverantörer finns i vår etiska uppförandekod. Den bygger utöver andra källor bland annat på FN:s vedertagna principer. Det är varje chefs ansvar att se till att deras respektive medarbetare känner till och följer dessa regler.
Doro kräver också att leverantörerna i en speciell deklaration i sitt "Supplier Score Card" intygar att företaget tar socialt ansvar. Deklarationen innefattar ett större antal krav som gäller barnarbete, arbetstvång, arbetsmiljö, ersättningar, arbetstid samt rätten att organisera sig fackligt.
Från och med 2008 genomför Doro tredjepartsrevisioner för att säkra att bolagets policies följs. Om avvikelser skulle upptäckas har Doro rätt att avbryta allt samarbete med leverantören. Inspektioner i samma avseende genomförs också regelbundet i alla fabriker.
Doros etiska kod är en vägledning för såväl våra anställda som våra leverantörer för att säkra ett ansvarsfullt uppträdande gentemot samtliga våra intressenter.
I förhållandet till våra medarbetare fokuserar vi på:
I förhållandet till våra kunder fokuserar vi på:
I förhållandet till våra leverantörer fokuserar vi på:
Koden finns i sin helhet på www.doro.se.
Genom GSM World samarbetar Doro med mobiloperatörer och leverantörer för att utveckla energieffektiv infrastruktur och se till att kunderna använder energieffektiva telefoner. Exempel på dessa aktiviteter är:
Marknadens, ägarnas och allmänhetens förtroende är av största vikt för Doros fortsatta framgångar. Ett viktigt sätt att uppnå detta på är genom en tydlig och öppen redovisning av styrning och kontroll av verksamheten, utan att för den skull avslöja affärshemligheter, och att detta sker med alla ägares bästa för ögonen. Det och kontinuerlig information om löpande åtgärder och utfallet i verksamheten är grunden för att såväl befintliga som nya ägare ska känna sig trygga i sin investering. Lika viktigt är att löpande säkerställa att alla beslut och processer samverkar till en fungerande verksamhet med väl balanserade risker och möjligheter som alltid är förknippade med en kommersiell verksamhet. Jag är glad över att vi förmår detta med en fungerande styrelse som på ett utmärkt sätt samverkar med bolagets ledning och övriga medarbetare. Det är grunden för det offensiva styrelsearbete som karaktäriserat det gångna året, för att i tider av global ekonomisk turbulens öka Doros värdeskapande.
Bo Kastensson, Styrelseordförande.
Doro AB är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på OMX Nasdaq Stockholm ("Stockholmsbörsen"). Doros bolagsstyrning utgår från svensk lagstiftning, främst aktiebolagslagen, men även Stockholmsbörsens regelverk, Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") samt andra tillämpliga regler. I tilllägg till dessa styrs bolaget enligt dess bolagsordning, interna instruktioner och policyer samt rekommendationer utfärdade av relevanta organisationer. Denna bolagsstyrningsrapport har sammanställts av Doro AB:s styrelse i enlighet med årsredovisningslagen och koden. Rapporten utgör del av den formella årsredovisningen och har granskats av bolagets revisorer.
Enligt Euroclear Sweden AB:s aktieägarregister per den 31 december 2011 hade Doro 6 114 aktieägare. Av det totala antalet aktier svarade utländska aktieägare för 35,4 procent. Antalet aktier i Doro AB uppgick per den 31 december 2011 till 19 349 174 och vid samma datum uppgick Doros börsvärde till 528,2 Mkr.
Den största ägaren som har mer än 10 procent av antalet aktier är Nordea Investment Funds med 10,4 procent.
Svensk kod för bolagsstyrning ska tillämpas av alla bolag som är noterade på Stockholmsbörsen. Syftet är att förbättra bolagsstyrningen i noterade bolag samt skapa förtroende för dessa bolag, såväl hos allmänheten som hos kapitalmarknadens aktörer. Koden baseras på principen "följa eller förklara", vilket innebär att det är möjligt att avvika från regelverket under förutsättning att bolaget avger redovisning för det valda alternativet samt en tillfredsställande förklaring till avvikelsen. Koden finns tillgänglig på webbplatsen www.bolagsstyrning.se.
Årsstämman är bolagets högsta beslutsfattande organ. Vid årsstämman väljs Doro AB:s styrelse och styrelseordförande. Vidare utses bolagets revisorer.
Årsstämman fastställer resultat- och balansräkningarna samt hanteringen av årets resultat. Övriga ärenden följer av den svenska aktiebolagslagen. Årsstämma ska hållas inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Aktieägare som är registrerade i Euroclear Swedens aktiebok per avstämningsdagen och är anmälda har rätt att delta i bolagsstämman.
Årsmötet utser ledamöterna i bolagets valberedning. Valberedningens uppgift är att nominera styrelseledamöter och, i förekommande fall, även revisorer för val vid nästkommande årsstämma samt föreslå ersättning för arbete i styrelsens utskott. Valberedningen föreslår också mötesordförande för årsstämman.
Valberedningen består av Tedde Jeansson som är valberedningens ordförande, Arne Bernroth och Bo Kastensson (styrelseordförande Doro AB).
Doro AB:s styrelse består av bolagets verkställande direktör samt fyra andra ledamöter valda av årsstämman den 23 mars 2011. En närmare presentation av respektive ledamot finns på sidan 32. Bolagets Vice President och CFO Annette Borén är adjungerad till styrelsen som sekreterare. Andra ledande befattningshavare deltar i styrelsemöten såsom föredragande.
Styrelsen sammanträdde 14 gånger 2011, fyra gånger i
bolagets lokaler i Lund, Sverige, en gång i Doros lokaler i Paris, Frankrike, tre möten hölls i Stockholm, Sverige och två möten hölls på andra platser i Sverige. Dessutom hölls fyra möten över telefon. Närvaron var god.
Annette Borén, Vice President och CFO och styrelsens sekreterare var närvarande vid nästan alla möten.
Styrelsen behandlar löpande ärenden som marknadsläge, budget, periodresultat och kostnadseffektivitet.
Alla styrelsemöten följer en i förväg godkänd agenda. Denna skickas en vecka i förväg, tillsammans med relevanta underlag och en lista med bordlagda ärenden från föregående möte, till varje styrelseledamot inför varje möte. Ersättningsoch revisionsutskottens möten avrapporteras till styrelsen och protokoll från dessa sammanträden distribueras till styrelsen.
Varje månad sänds också föregående månads resultat med kommentarer ut.
Styrelsens arbetsordning fastlägger arbetsformerna för Doro AB:s styrelse. Styrelsens arbetsordning bygger på bolagsordningen, aktiebolagslagen och Koden. Styrelsen har ett övergripande ansvar för Doro-koncernen.
Styrelsens ansvar omfattar även Doros relationer till aktieägarna, allmänheten, myndigheter och andra organisationer och intressegrupper. Styrelsen ansvarar för att verkställa beslut fattade av årsstämman och för att uppnå de affärsmål som anges i bolagsordningen. Styrelsens bemyndiganden beskrivs i bolagsordningen samt i aktiebolagslagen.
Bolagets styrelse utser dess verkställande direktör. Arbetsfördelningen mellan styrelse och verkställande direktör
*) Telefonkonferenser.
beskrivs i styrelsens arbetsordning och instruktionerna till den verkställande direktören. Dessa dokument fastställer att styrelsen är ansvarig för bolagets styrning, övervakning, organisation, strategier, intern kontroll och policyer.
Vidare beslutar styrelsen i frågor om större investeringar, principfrågor gällande styrning av dotterbolag samt val av styrelseledamöter och verkställande direktörer i dotterbolag. Styrelsen säkerställer kvaliteten i den finansiella rapporteringen.
Verkställande direktören ansvarar i sin tur för att bolaget förvaltas i enlighet med styrelsens riktlinjer och instruktioner. Därtill ansvarar VD:n för budgetarbetet och planeringen av bolagets verksamheter för att uppnå specifika mål. VD:n ska sörja för god kontrollmiljö och att koncernens risktagande alltid följer styrelsens instruktioner. Eventuella avvikelser måste rapporteras till styrelsen. Styrelsen får även regelbundna uppdateringar av verkställande direktören genom månadsrapporter.
Styrelsen som helhet ansvarar för ersättningsfrågor och övriga anställningsvillkor för koncernledningen och tre av dotterbolagens chefer. Styrelsens ordförande ska godkänna villkoren för chefer som rapporterar till verkställande direktören. Totalt hanteras anställningsvillkor för åtta personer.
Styrelsens arvode beslutas årligen av årsstämman. Förslag till arvodering förbereds i bolagets valberedning. Styrelsen fastställer sedan VD:ns ersättning. Styrelsen har inom sig utsett Bo Kastensson och Karin Moberg att ingå i ersättningsutskottet.
Utskottet hade sitt första sammanträde den 11 februari 2011, för att bestämma ersättningsprinciperna för 2011.
Båda ledamöterna närvarade vid mötet. Ett andra möte hölls den 8 november 2011 i syfte att diskutera principerna för 2012, båda ledamöter var även närvarande vid detta möte. Protokollen från dessa möten föredrogs på nästkommande styrelsemöte.
Arvoden till styrelsens ledamöter uppgick till 600 000 kr, vilket följer årsstämmans beslut. Av detta belopp uppgick ordförandens arvode till 300 000 kr.
Bolagets verkställande direktör erhöll en lön på 3 337 Tkr
för sitt arbete 2011. Rörlig ersättning uppgår till 1 943 Tkr för verksamhetsåret 2011. Löner till koncernledningens övriga fyra medlemmar uppgick till 3 808 Tkr. Till dessa fyra medlemmar uppgår rörlig ersättning till 1 558 Tkr för verksamhetsåret 2011. Samtliga befattningshavare samt verkställande direktören får löneförmån i form av tjänstebil. Årsstämman den 23 mars 2011 beslutade om riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare gällande verksamhetsåret 2011.
I enlighet med sitt anställningskontrakt har verkställande direktören en ömsesidig uppsägningstid på 12 månader.
Under uppsägningstiden har verkställande direktören rätt till full lön och övriga anställningsförmåner. Ytterligare en av bolagets ledande befattningshavare har liknande avtal om uppsägningstid. Styrelsen avgör ersättningar till VD.
De sex helägda dotterbolagen Doro A/S, Doro SAS, Doro UK Ltd, Doro Hong Kong Ltd, Doro Inc och Doro Incentive AB styrs och övervakas av egna styrelser i respektive land, främst bestående av representanter för Doro AB i Sverige. Doro AB:s VD och koncernchef är styrelseordförande i varje dotterbolag förutom Doro SAS i Frankrike, där Bo Kastensson är ordförande. Dotterbolagen rapporterar till Doro AB:s styrelse vid samtliga sammanträden. Rapporterna innehåller uppgifter om respektive bolags utveckling och finansiella position.
Finanskommittén består av styrelsens ordförande Bo Kastensson och styrelseledamoten Jonas Mårtensson tillsammans med bolagets VD Jérôme Arnaud samt Vice President och CFO Annette Borén. Kommitténs uppgift är primärt att förbereda kvartalsrapporter samt beslutsunderlag vid förvärv och koncernens finansiering.
Styrelsen har det yttersta ansvaret för att säkerställa att bolaget har en tillfredsställande struktur för intern kontroll och sammanställning av tillförlitliga finansiella rapporter.
Det är styrelsens och koncernledningens ansvar att övervaka och identifiera affärsrisker samt styra bolaget så att det kan hantera de viktigaste riskerna. Sammanfattningsvis är styrelsen ansvarig för ledningen av bolaget.
Revisorerna följer och granskar hur bolaget leds av dess
styrelse och verkställande direktör samt kvaliteten på bolagets finansiella rapportering.
Årsstämman 2011 utsåg revisionsbolaget Ernst & Young AB till Doros revisorer för en period om ett år, med Göran Neckmar som huvudansvarig revisor.
De senaste tre åren har arvoden för revisionsarbete inom Doro-koncernen uppgått till 600 Tkr, 1 000 Tkr samt 1 200 Tkr för respektive år.
Revisionens inriktning och omfattning presenteras av bolagets revisor. Baserat på kvartalsbokslut per den 30 september genomförs en revision, vars resultat rapporteras vid ett möte med revisionskommittén.
Revisionsutskottet har under 2011 bestått av styrelseledamöterna Bo Kastensson, Karin Moberg, Jonas Mårtensson och Charlotta Falvin. Utskottet avhöll möten den 11 februari och den 8 november. Protokollen från dessa möten ingår i protokollen för de styrelsemöten som hölls samtidigt.
Samtliga ledamöter deltog i alla möten, tillsammans med revisorn Göran Neckmar.
Revisionsutskottet uppfyller kravet på oberoende i svensk kod för bolagsstyrning.
Utskottets huvudsakliga uppgift är att stödja styrelsen i dess ansvar för revision och intern kontroll, redovisning och finansiell rapportering. Arbetet under 2011 inriktades främst på uppföljning av 2010 års revision samt en mer detaljerad revision av perioden januari-september 2011, så kallad "hard close". Därtill utförde utskottet en fördjupad granskning av tredje kvartalsrapporten (för perioden till och med september 2011) samt vissa riskområden.
En viktig del i kontrollmiljön är att organisation, beslutsordning samt ansvar och befogenheter är tydligt definierade och kommunicerade i styrdokument. Mer information om intern revision finns i styrelsens rapport på sidan 31.
Koncernens controller ansvarar för att lyfta vissa frågor till Vice President och CFO. Med tanke på finansavdelningens begränsade storlek är bedömningen att det inte finns något behov av en särskild intern revisor.
Styrelsen ska enligt svensk lag för bolagsstyrning tillse att bolaget har god intern kontroll och fortlöpande hålla sig informerad om samt utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar. Vidare ska styrelsen avge rapport över hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen organiseras och, om internrevision saknas, utvärdera behovet av sådan funktion samt motivera sitt ställningstagande.
I syfte att skapa och upprätthålla en fungerande kontrollmiljö har styrelsen fastställt ett antal grundläggande dokument av betydelse för den finansiella rapporteringen, däribland särskilt styrelsens arbetsordning och instruktionerna till verkställande direktören och utskotten. Det är i första hand verkställande direktörens ansvar att i det dagliga arbetet upprätthålla den av styrelsen anvisade kontrollmiljön. Denne rapporterar regelbundet till styrelsen enligt fastställda rutiner. Utöver detta tillkommer rapportering från bolagets revisorer.
Den interna kontrollstrukturen bygger också på ett ledningssystem baserat på bolagets organisation och sätt att bedriva verksamheten, med tydligt definierade roller och ansvarsområden samt delegering av befogenheter. Styrande dokument, som policies och riktlinjer, har också en viktig roll i kontrollstrukturen.
Doro utför löpande en riskbedömning för att identifiera väsentliga risker avseende den finansiella rapporteringen.
Beträffande den finansiella rapporteringen bedöms den främsta risken ligga i väsentliga felaktigheter i redovisningen, till exempel avseende bokföringen och värderingen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader eller andra avvikelser.
Bedrägeri och förlust genom förskingring är en annan risk. Riskhantering är inbyggd i varje process och olika metoder används för att värdera och begränsa risker och för att säkerställa att de risker som Doro är utsatt för hanteras i enlighet med fastställda regelverk, instruktioner och uppföljningsrutiner. Syftet med detta är att minska eventuella risker och främja korrekt redovisning, rapportering och informationsgivning.
Kontrollaktiviteter är till för att hantera de risker som styrelsen och bolagets ledning bedömer vara väsentliga för verksamheten, den interna kontrollen och den finansiella rapporteringen.
Kontrollstrukturen består bland annat av tydliga roller inom organisationen som möjliggör en effektiv ansvarsfördelning av specifika kontrollaktiviteter som syftar till att i tid upptäcka och förebygga risken för fel i rapporteringen. Exempel på sådana kontrollaktiviteter är en tydlig beslutsordning och tydliga beslutsprocesser för större beslut, såsom förvärv, andra typer av större investeringar, avyttringar, avtal och analytiska uppföljningar.
En annan viktig uppgift för Doros staber är att implementera, vidareutveckla och upprätthålla koncernens kontrollrutiner samt att utföra intern kontroll inriktad på affärskritiska frågor. Processansvariga på olika nivåer ansvarar för utförandet av nödvändiga kontroller avseende den finansiella rapporteringen. I boksluts- och rapporteringsprocesserna ingår kontroller vad gäller värdering, redovisningsprinciper och uppskattningar.
Den kontinuerliga analys som görs av den finansiella rapporteringen är tillsammans med den analys som görs på koncernnivå mycket viktig för att säkerställa att den finansiella rapporteringen inte innehåller några väsentliga felaktigheter.
Koncernens controller spelar en viktig roll i den interna kontrollprocessen genom sitt ansvar för att den finansiella rapporteringen från varje enhet är korrekt och fullständig och levereras i tid.
Doro har ett samarbete med kommunikationskonsulten RHR/ CC som syftar till att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen till marknaden. Genom regelbundna uppdateringar och meddelanden informeras berörda medarbetare om ändrade redovisningsprinciper, ändrade rapporteringskrav eller annan information. Organisationen har tillgång till policies och riktlinjer.
Styrelsen erhåller månatligen finansiella rapporter. Den externa informationen och kommunikationen styrs bland annat av bolagets informationspolicy, som beskriver Doros generella principer för informationsgivning.
Doros efterlevnad av antagna policies och riktlinjer följs upp av styrelsen och bolagsledningen. Vid varje styrelsemöte behandlas bolagets finansiella situation. Styrelsens ersättningsutskott och revisionsutskott spelar en viktig roll när det gäller till exempel ersättningar, finansiell rapportering och intern kontroll.
Inför publiceringen av delårsrapporter och årsredovisning går styrelsen och ledningen igenom den finansiella rapporteringen.
Doros ledning gör en månadsvis resultatuppföljning med analys av avvikelser från budget, prognos och föregående år. Det ingår även i de externa revisorernas uppgift att årligen granska den interna kontrollen bland koncernens dotterbolag.
Styrelsen sammanträffar med revisorerna två gånger årligen, dels för att gå igenom den interna kontrollen och dels för att i särskilda fall ge revisorerna extra uppdrag att utföra intern kontroll särskilt inriktad på något område.
Mot denna samlade bakgrund har styrelsen inte ansett det nödvändigt att inrätta en särskild internrevision.
På www.doro.com finns även information om bland annat:
| Namn | Bo Kastensson | Charlotta Falvin | Karin Moberg | Jonas Mårtensson | Jérôme Arnaud |
|---|---|---|---|---|---|
| Befattning | VD Kastensson Holding AB. |
Grundare av och VD för FriendsOfAdam. |
Partner i Alted AB. |
Verkställande direktör och koncernchef. |
|
| Utbildning | Filosofie kandidat, Lunds universitet. |
Civilekonom, MBA. | Civilekonom. | Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. |
Civilingenjör, École Centrale de Paris. |
| Invald år | 2006. | 2011. | 2009. | 2007. | 2007. |
| Född | 1951. | 1966. | 1963. | 1963. | 1963. |
| Nationalitet | Svensk. | Svensk. | Svensk. | Svensk. | Fransk. |
| Övriga uppdrag | Styrelseordförande: • Coromatic Group AB. • Ikivo AB. • Axema Access Control AB. Styrelseledamot: • Pricer AB. Industriell rådgivare, EQT. |
Styrelseordförande: • Teknopol AB. Styrelseledamot: • Axis AB. • MultiQ International AB. • Sydsvenska Handelskammaren. • Fasiro AB. |
Styrelseordförande: • Caretech AB. Styrelseledamot: • Sjunde AP-fonden. • IAR Systems Group AB. • SBAB. |
Styrelseordförande: • Ownpower Projects Europe AB. • Transticket AB. Styrelseledamot: • PAN Vision AB. • Deltaco AB. • IAR Systems Group AB. |
|
| Beroende - Bolag - Ägare |
Nej. Nej. |
Nej. Nej. |
Nej. Nej. |
Nej. Nej. |
Ja. Nej. |
| Tidigare erfarenhet |
Tidigare VD Bewator Group, Incentive Development och olika positioner inom Axel Johnson Group. |
VD TAT, VD Decuma, COO Axis. |
Managing Director Telia e-bolaget, Marketing Director and Com munications Director TeliaSonera. |
17 års erfarenhet från corporate finance vid SEB Enskilda, Maizels,Westerberg & Co och Nordea. |
Matra Nortel Communications. |
| Egna och när ståendes aktie innehav 2011 |
506 000 aktier (via bolag). |
– | 20 000 aktier. | 165 000 aktier (via bolag). |
147 004 aktier. 200 000 optioner. |
| Egna och när ståendes aktie innehav 2010 |
956 000 aktier (via bolag). |
– | 20 000 aktier. | 165 000 aktier (via bolag). |
472 004 aktier. |
| Närvaro Styrelse |
14/14 | 11/11 | 14/14 | 14/14 | 14/14 |
| Närvaro Revisionsutskott Ersättningsutskott |
2/2 2/2 |
1/2 | 2/2 2/2 |
2/2 | |
| Ersättning Styrelse |
300 000 | 100 000 | 100 000 | 100 000 | – |
Född 1956. Auktoriserad revisor, Ernst & Young AB, Malmö. Revisor i Doro sedan 2011. Lång erfarenhet av revision av börsnoterade bolag, bland annat revisor i MultiQ International AB. Innehav: 0 aktier, 0 optioner.
Uppgifterna avseende innehav av aktier är inklusive aktier ägda via bolag och/ eller av närstående och är aktuella per den 31 december 2011.
| Namn | Jérôme Arnaud | Annette Borén | Thomas Bergdahl | Ulrik Nilsson | Caroline Noublanche |
|---|---|---|---|---|---|
| Befattning | Verkställande direktör Doro AB och verk ställande direktör Doro SAS, Frankrike. |
Vice President och CFO. |
Vice President Product Development. |
Vice President Operations. |
Business Unit Director Applications och Webstore. |
| Utbildning | Civilingenjör, École Centrale de Paris. |
Civilekonom, Lunds Universitet. |
Civilingenjör, Linköpings Tekniska Högskola. |
Teletekniker. | HEC business school. |
| Född | 1963. | 1969. | 1964. | 1971. | 1976. |
| Nationalitet | Fransk. | Svensk. | Svensk. | Svensk. | Fransk. |
| Tidigare erfarenhet |
Affärsutveckling inom Matra Nortel Communications. |
Bolagscontroller Länsförsäkringar Skåne. |
Director of manufacturing, Anoto. |
Supply manager. | VD och grundare av Prylos. |
| Egna och när ståendes aktie innehav 2011 |
147 004 aktier. 200 000 optioner. |
24 000 aktier. 65 000 optioner. |
50 000 aktier. 50 000 optioner. |
632 aktier. 40 000 optioner. |
30 000 optioner. |
| Egna och när ståendes aktie innehav 2010 |
472 004 aktier. | 30 000 aktier. | 75 000 aktier. | 25 632 aktier. | – |
Uppgifterna avseende innehav av aktier är inklusive aktier ägda via bolag och/ eller av närstående och är aktuella per den 31 december 2011.
Doros aktie är noterad på OMX Nasdaq Stockholm, Nordiska listan, Mindre bolag sedan 1993.
Kursen på Doros aktier har under perioden 1 januari – 31 december 2011 minskat från 31,40 kronor till 27,30, en minskning med 13 procent.
Under samma period minskade OMX Stockholm-index med 18,41) procent. Doro-aktien har under året som högst betalts med 35,00 kr och som lägst med 22,00. Sista betalkurs vid årets slut var 27,30 kr, vilket motsvarade ett börsvärde om 528,2 Mkr (596,2).
Aktiekapitalet i Doro AB uppgick den 1 januari 2011 till 19 107 631 kr, fördelat på 19 107 631 aktier, vilket ger ett kvotvärde om 1,00 kr. Varje aktie berättigar till en röst och alla aktier ger samma rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst.
Som en del av förvärvet av Birdy Technology SAS genomförde Doro en riktad emission av 241 543 nya aktier i Doro vilket ökade aktiekapitalet med 241 543 kronor. Emissionen resulterade i en ändring av antalet aktier och röster i Doro.
Per den 31 december 2011 uppgick aktiekapitalet i Doro till 19 349 174 kronor fördelat på 19 349 174 aktier med ett kvotvärde på en krona. Varje aktie berättigar till en röst och alla aktier ger samma rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst.
Vid utgången av 2011 hade Doro 6 114 aktieägare, att jämföra med 5 900 året innan. Andelen utländska ägare uppgick vid årsskiftet till 35,4 procent (22,4). Av de svenska investerarna utgjordes 40,5 procent av institutionella investerare och 25,1 procent av fysiska personer.
Doros ledande befattningshavare hade vid årsskiftet ett sammanlagt innehav i Doro om 221 636 aktier. Doros styrelseledamöter ägde vid årsskiftet 838 004 aktier. Doro AB ägde vid utgången av 2011 inga egna aktier.
1) Stockholm PI.
1) Nasdaq OMX. *Källa: SIX.
Den största ägaren som har mer än 10 procent av antalet aktier är Nordea Investment Funds med 10,4 procent.
Det finns inte några begränsningar i aktiernas överlåtbarhet enligt någon bestämmelse i lag eller i Doros bolagsordning.
Bolaget har ingen kännedom om något avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktierna.
Doro AB eller dess koncernbolag är inte part i något väsentligt avtal som får verkan, ändras eller upphör att gälla om kontrollen över bolaget eller något koncernbolag förändras till följd av ett offentligt uppköpserbjudande.
I enlighet med det mandat som Doro fick av årsstämman den 23 mars 2011 har samtliga medarbetare erbjudits optioner som ger dem rätten att förvärva aktier till det förutbestämda priset 35,30 kr.
39 medarbetare tecknade sig för 752 770 optioner inklusive den verkställande direktören som tecknade sig för de 200 000 optioner som erbjöds honom.
Doro AB tecknade sig för 192 830 optioner vilket gör det möjligt för bolaget att efter teckningsperiodens utgång erbjuda dessa till nyanställda.
Detaljerad information om optionsprogrammet finns på www.doro.com.
Bolagets långsiktiga mål är en utdelning på cirka en tredjedel av nettovinsten efter skatt. Dessutom har styrelsen fastställt en högsta skuldsättningsgrad på 1,0.
För närvarande har Doro en nettokassa och har därmed en stark finansiell bas och beredskap att finansiera tillväxt genom investeringar, antingen organiskt eller via förvärv.
Styrelsen har föreslagit en utdelning om 1,00 kr per aktie att utbetalas under 2012.
Läs mer om aktien och få aktuell börskurs på www.doro.com.
Moderbolagets aktiekapital har under de senaste åren förändrats enligt nedan:
| Förändring av | Ökning av aktie | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| År | Transaktion | aktiekapital | Emissionskurs, kr1) | kapital, Mkr | Inbetalt belopp, Mkr |
| 1998 | Riktad nyemission | 2 740 260 | 18,48 | 2,7 | 50,6 |
| 1998 | Nyemission, 1:7 | 1 212 894 | 27,00 | 1,2 | 32,7 |
| 2001 | Riktad nyemission | 11 764 705 | 8,50 | 11,8 | 100,0 |
| 2005 | Nyemission | 7 141 | 1,00 | 0,0 | 0,0 |
| 2005 | Omvänd split, 5:1 | –17 180 000 | 0,00 | 0,0 | 0,0 |
| 2006 | Nyemission, 3:1 | 12 885 000 | 6,00 | 64,4 | 71,2 |
| 2006 | Kvittningsemission | 227 631 | 7,66 | 1,1 | 1,5 |
| 2009 | Riktad nyemission | 1 700 000 | 9,50 | 1,7 | 16,2 |
| 2011 | Riktad nyemission | 241 543 | 25,56 | 0,2 | 6,3 |
1) Emissionskurser ej omräknade för nyemissioner och omvänd split.
| 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Antal aktier vid årets slut, tusental1) | 19 349 | 19 108 | 19 108 | 17 408 | 17 408 |
| Börskurs vid årets slut, kr | 27,30 | 31,20 | 11,00 | 5,00 | 5,80 |
| Kvotvärde, kr | 1,00 | 1,00 | 1,00 | 1,00 | 1,00 |
| Årets resultat, kr | 3,02 | 2,99 | 1,30 | –0,66 | 0,43 |
| Kassaflöde per aktie, kr | 5,47 | 4,21 | 3,66 | –1,24 | –1,22 |
| Synligt eget kapital, kr | 9,16 | 6,35 | 3,54 | 1,73 | 2,27 |
| Utdelning, kr | 1,00* | 0,50 | 0,00 | 0,00 | 0,00 |
| P/E-tal2) | 9,04 | 10,4 | 8,5 | N/A | 13,5 |
| Direktavkastning, %3) | 3,7 | 1,6 | N/A | N/A | N/A |
1) Genomsnittligt antal aktier i tusental under 2011: 19 188. Genomsnittligt antal aktier i tusental under 2009: 17 573.
2) P/E tal räknas som börskurs vid slutet av året dividerat med vinst per aktie efter skatt. 3) Direktavkastning räknas som utdelning dividerad med börskurs 31 december.
* Styrelsens förslag till årsstämman.
| De tio största aktieägarna | Antal aktier | Andel av kapital och röster, % |
|---|---|---|
| Nordea Investment Funds | 2 013 708 | 10,4 |
| Försäkringsbolaget Avanza Pension | 1 494 357 | 7,7 |
| Originat AB | 1 100 000 | 5,7 |
| Handelsbanken Fonder | 738 750 | 3,8 |
| Clearstream Banking S.A., W8IMY | 517 794 | 2,7 |
| Kastensson Holding AB | 506 000 | 2,6 |
| ABN AMRO Bank NV, W8IMY | 464 433 | 2,4 |
| Catella Fondförvaltning | 427 000 | 2,2 |
| Lärerstandens Brandforsikring GE | 417 706 | 2,2 |
| Euroclear Bank S.A/N.V. W8IMY | 396 149 | 2,0 |
| Deltotal | 8 075 897 | 41,7 |
Källa: Euroclear Sweden AB och Doro AB.
| per den 31 december 2011 | ||||
|---|---|---|---|---|
| Innehav, antal aktier |
Antal aktieägare |
I procent av alla ägare |
Äger tillsammans antal aktier |
I procent av alla aktier |
| 1 – 500 | 4 013 | 65,6 | 649 630 | 3,3 |
| 501 – 1 000 | 1 021 | 16,7 | 881 756 | 4,6 |
| 1 001 – 5 000 | 833 | 13,7 | 1 988 541 | 10,3 |
| 5 001 – 10 000 | 114 | 1,9 | 857 079 | 4,4 |
| 10 001 – 15 000 | 33 | 0,5 | 432 521 | 2,2 |
| 15 001 – 20 000 | 19 | 0,3 | 346 373 | 1,8 |
| Över 20 001 – | 81 | 1,3 | 14 193 274 | 73,4 |
| Totalt | 6 114 | 100,0 | 19 349 174 | 100,0 |
Antalet aktieägare har ökat från 5 900 till 6 114. Av det totala antalet aktier ägs cirka 33,3 procent (22,4) av utländska aktieägare. Källa: Euroclear Sweden AB.
Investerare per kategori, %, 2011
Källa: Euroclear Sweden AB.
Pareto Öhman AB
Helena Nordman Knutsson,
[email protected] Redeye Christian Lee, [email protected]
Remium Erik Rolander, [email protected]
| Koncernen | |
|---|---|
| Resultaträkning | 37 |
| Balansräkning | 38 |
| Eget kapital | 39 |
| Kassaflödesanalys | 39 |
| Resultaträkning | 40 |
|---|---|
| Balansräkning | 41–42 |
| Eget kapital | 43 |
| Kassaflödesanalys | 43 |
| 1. Redovisningsprinciper | 44–47 |
|---|---|
| 2. Segmentsredovisning och intäktsslag | 47–48 |
| 3. Inköp och försäljning inom koncernen | 48 |
| 4. Hyres- och leasingavtal | 48 |
| 5. Personal | 48–50 |
| 6. Räntor och liknande poster | 50 |
| 7. Immateriella anläggningstillgångar | 50–51 |
| 8. Materiella anläggningstillgångar | 51 |
| 9. Andelar i koncernföretag | 52 |
| 10. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 52 |
| 11. Aktiekapital och utdelning | 52 |
| 12. Checkräkning | 53 |
| 13. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 53 |
| 14. Ställda säkerheter till kreditinsitut | 53 |
| 15. Ansvarsförbindelser | 53 |
| 16. Revision | 53 |
| 17. Skatter | 53–54 |
| 18. Förvärv | 54 |
| 19. Färdiga varor och handelsvaror | 55 |
| 20. Garantiavsättning | 56 |
| 21. Avsättning för pensioner | 56 |
| 22. Övriga avsättningar | 56 |
| 23. Riskhantering och finansiella instrument | 56–58 |
DORO AB – ÅRSREDOVISNING 2011
Org. nr. 556161-9429
| Mkr | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| Rörelsens intäkter | |||
| Nettoomsättning | 2,3 | 737,8 | 626,5 |
| Övriga rörelseintäkter | 2 | 7,6 | 6,3 |
| 745,4 | 632,8 | ||
| Rörelsens kostnader | |||
| Handelsvaror | -433,2 | -380,3 | |
| Övriga externa kostnader | 4,16 | -167,3 | -129,7 |
| Personalkostnader | 5 | -69,3 | -59,7 |
| Avskrivningar och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar | 8 | -2,2 | -5,8 |
| Avskrivningar och nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar | 7 | -11,4 | -10,3 |
| Rörelseresultat | 2 | 62,0 | 47,0 |
| Resultat från finansiella poster | |||
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 6 | 11,0 | 0,1 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 6 | -0,1 | -0,7 |
| Resultat efter finansiella poster | 72,9 | 46,4 | |
| Skatt på årets resultat | 17 | -15,0 | 10,7 |
| ÅRETS RESULTAT | 57,9 | 57,1 | |
| Hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 57,9 | 57,1 | |
| Nyckeltal | |||
| Genomsnittligt antal aktier (tusentals) | 11 | 19 188 | 19 108 |
| Resultat per aktie före skatt* | 3,80 | 2,43 | |
| Resultat per aktie efter skatt* | 3,02 | 2,99 | |
| * Ingen utspädningseffekt | |||
| Rapport över totalresultat – Koncernen | |||
| Mkr | 2011 | 2010 | |
| ÅRETS RESULTAT | 57,9 | 57.1 | |
| Omräkningsdifferens | -0.4 | -3.4 | |
| Totalresultat | 57,5 | 53.7 | |
(Hänförligt till Moderbolagets aktieägare)
| Tillgångar, Mkr | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | |||
| Inventarier och verktyg | 8 | 8,9 | 4,5 |
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbete | 7 | 26,7 | 16,7 |
| Varumärken | 7 | 1,0 | 0,0 |
| Goodwill | 7 | 26,4 | 8,8 |
| Kundregister | 7 | 5,2 | 0,0 |
| Depositioner | 0,5 | 0,3 | |
| Uppskjuten skattefordran | 17 | 17,4 | 30,5 |
| 86,1 | 60,8 | ||
| OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR | |||
| Varulager | 19 | 60,2 | 55,0 |
| Förskott till leverantör | 2,2 | 1,0 | |
| Kundfordringar | 23 | 114,6 | 111,6 |
| Övriga fordringar | 35,6 | 17,4 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 10 | 1,7 | 1,8 |
| Kassa och bank | 12 | 148,4 | 89,5 |
| 362,7 | 276,3 | ||
| SUMMA TILLGÅNGAR | 448,8 | 337,1 |
| Eget kapital och skulder, Mkr | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL | |||
| Aktiekapital 19 349 174 aktier, kvotvärde 1,00 kr | 11 | 19,3 | 19,1 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 108,3 | 100,4 | |
| Reserver | -0,3 | 0,1 | |
| Balanserat resultat | -7,9 | -55,4 | |
| Årets resultat | 57,9 | 57,1 | |
| Summa eget kapital | 177,3 | 121,3 | |
| LÅNGFRISTIGA SKULDER | |||
| Avsättning för garantier | 20 | 23,9 | 24,4 |
| Avsättning för pensioner | 21 | 1,1 | 0,7 |
| Övriga avsättningar | 22 | 57,9 | 20,9 |
| Övriga långfristiga skulder | 18 | 5,8 | 0,0 |
| Summa långfristiga skulder | 88,7 | 46,0 | |
| KORTFRISTIGA SKULDER | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 2,4 | 0,0 | |
| Summa räntebärande skulder | 2,4 | 0,0 | |
| Icke räntebärande skulder | |||
| Leverantörsskulder | 82,2 | 86,0 | |
| Förskott från kunder | 0,0 | 0,1 | |
| Övriga skulder | 2,3 | 5,4 | |
| Aktuella skatteskulder | 1,8 | 0,6 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 13 | 94,1 | 77,7 |
| Summa icke räntebärande skulder | 180,4 | 169,8 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 448,8 | 337,1 | |
| Ställda säkerheter | 14 | 213,6 | 205,6 |
| Eventualförpliktelser | 15 | – | – |
| Övrigt tillskjutet | Balanserande | Summa | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Förändringar i egna kapitalet år 2011, Mkr | Aktiekapital | kapital | Reserver1) | vinstmedel | eget kapital |
| Eget kapital 31 december 2009 | 19,1 | 100,4 | 3,5 | -55,4 | 67,6 |
| Årets resultat | 57,1 | 57,1 | |||
| Övrigt resultat | -3,4 | -3,4 | |||
| Totalresultat | -3,4 | 57,1 | 53,7 | ||
| Eget kapital 31 december 2010 | 19,1 | 100,4 | 0,1 | 1,7 | 121,3 |
| Årets resultat | 57,9 | 57,9 | |||
| Övrigt resultat | -0,4 | -0,4 | |||
| Totalresultat | -0,4 | 57,9 | 57,5 | ||
| Nyemission | 0,2 | 6,1 | 6,3 | ||
| Premier för optionsprogram | 1,8 | 1,8 | |||
| Utdelning | -9,6 | -9,6 | |||
| Summa transaktioner med aktieägare | 0,2 | 7,9 | 0 | -9,6 | -1,5 |
| Eget kapital 31 december 2011 | 19,3 | 108,3 | -0,3 | 50,0 | 177,3 |
| 1) Specifikation av reserver. |
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Ackumulerade omräkningsdifferenser vid årets början | 0,1 | 3,5 |
| Årets omräkningsdifferenser | -0,4 | -3,4 |
| Ackumulerade omräkningsdifferenser vid årets slut | -0,3 | 0,1 |
| Mkr | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| Resultat efter finansiella poster1) | 72,9 | 46,4 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m | |||
| Förändringar av avsättningar | 20,21,22 | 36,9 | 18,5 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 7,8 | 13,6 | 16,1 |
| Övriga ej kassaflödespåverkande poster | -10,1 | 0,2 | |
| Summa ej kassaflödespåverkande poster | 40,4 | 34,8 | |
| Under året betalda skatter | 17 | -3,5 | -7,4 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 109,8 | 73,8 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Förändring av varulager | 19 | -4,7 | -19,4 |
| Förändring av fordringar | -4,9 | -26,7 | |
| Förändring av icke räntebärande skulder | 4,7 | 52,7 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 104,9 | 80,4 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Rörelseförvärv | 18 | -19,6 | 0,0 |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | 7 | -15,2 | -17,6 |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | 8 | -6,0 | -3,0 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -40,8 | -20,6 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Utdelning | -9,6 | 0,0 | |
| Premie för optionsprogram | 1,8 | 0,0 | |
| Förändring av räntebärande skulder | 2,6 | -8,8 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -5,2 | -8,8 | |
| Årets kassaflöde | 58,9 | 51,0 | |
| Likvida medel vid årets början | 89,5 | 40,4 | |
| Kursdifferens i likvida medel | 0,0 | -1,9 | |
| Likvida medel vid årets slut | 23 | 148,4 | 89,5 |
1) Betalda och erhållna räntor framgår av not 6.
| Mkr | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| Rörelsens intäkter | |||
| Nettoomsättning | 2,3 | 731,9 | 622,4 |
| Övriga rörelseintäkter | 2 | 1,8 | 5,0 |
| 733,7 | 627,4 | ||
| Rörelsens kostnader | |||
| Handelsvaror | -432,7 | -379,3 | |
| Övriga externa kostnader | 4,16 | -196,8 | -160,0 |
| Personalkostnader | 5 | -38,4 | -28,9 |
| Avskrivningar och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar | 8 | -1,8 | -5,5 |
| Avskrivningar och nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar | 7 | -18,5 | -17,6 |
| Rörelseresultat | 2 | 45,5 | 36,1 |
| Resultat från finansiella poster | |||
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 6 | 11,0 | 0,1 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 6 | -0,4 | -1,0 |
| Resultat efter finansiella poster | 56,1 | 35,2 | |
| Skatt på årets resultat | 17 | -12,6 | 12,9 |
| ÅRETS RESULTAT | 43,5 | 48,1 | |
| Mkr | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| ÅRETS RESULTAT | 43,5 | 48,1 |
| Totalresultat | 43,5 | 48,1 |
| (Hänförligt till Moderbolagets aktieägare) |
DORO AB – ÅRSREDOVISNING 2011 Org. nr. 556161-9429
| Tillgångar, Mkr | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbete | 7 | 27,1 | 16,7 |
| Goodwill | 7 | 1,9 | 3,8 |
| Kundregister | 7 | 10,8 | 7,1 |
| Varumärken | 7 | 4,6 | 7,2 |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Inventarier och verktyg | 8 | 7,3 | 3,3 |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 9 | 21,6 | 21,5 |
| Uppskjuten skattefordran | 17 | 16,1 | 28,7 |
| Summa anläggningstillgångar | 89,4 | 88,3 | |
| OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR | |||
| Varulager | |||
| Färdiga varor och handelsvaror | 19 | 60,2 | 55,6 |
| Förskott till leverantörer | 2,2 | 1,0 | |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 23 | 113,2 | 111,8 |
| Fordringar hos koncernföretag | 2,8 | 0,6 | |
| Övriga fordringar | 32,4 | 13,2 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 10 | 1,3 | 1,3 |
| Kassa och bank | 12 | 144,7 | 88,1 |
| Summa omsättningstillgångar | 356,8 | 271,6 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 446,2 | 359,9 | |
| Eget kapital och skulder, Mkr | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital 19 349 174 aktier, kvotvärde 1,00 kr | 11 | 19,3 | 19,1 |
| Uppskrivningsfond | 0,5 | 0,5 | |
| Reservfond | 55,5 | 55,5 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 22,1 | 14,2 | |
| Balanserat resultat | 16,3 | -22,2 | |
| Årets resultat | 43,5 | 48,1 | |
| Summa eget kapital | 157,2 | 115,2 | |
| Avsättningar | |||
| Avsättning för garantier | 20 | 23,9 | 24,4 |
| Övriga avsättningar | 22 | 57,3 | 19,5 |
| Summa avsättningar | 81,2 | 43,9 | |
| KORTFRISTIGA SKULDER | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till koncernföretag | 10,9 | 15,0 | |
| Summa räntebärande skulder | 10,9 | 15,0 | |
| Icke räntebärande skulder | |||
| Leverantörsskulder | 79,0 | 83,4 | |
| Förskott från kunder | 0,0 | 0,1 | |
| Skulder till koncernföretag | 31,7 | 35,3 | |
| Övriga skulder | 0,6 | 5,1 | |
| Aktuella skatteskulder | 0,2 | 0,0 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 13 | 85,4 | 61,9 |
| Summa icke räntebärande skulder | 196,9 | 185,8 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 446,2 | 359,9 | |
| Ställda säkerheter | 14 | 191,6 | 191,5 |
| Ansvarsförbindelser | 15 | - | - |
| Uppskrivnings | Balanserande | Summa | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Förändringar i egna kapitalet 2011, Mkr | Aktiekapital | fond | Reservfond | Överkursfond | vinstmedel | eget kapital | |
| Eget kapital 31 december 2009 | 19,1 | 0,5 | 55,5 | 14,2 | -22,2 | 67,1 | |
| Årets resultat | 48,1 | 48,1 | |||||
| Eget kapital 31 december 2010 | 19,1 | 0,5 | 55,5 | 14,2 | 25,9 | 115,2 | |
| Årets resultat | 43,5 | 43,5 | |||||
| Nyemission | 0,2 | 6,1 | 6,3 | ||||
| Utdelning | -9,6 | -9,6 | |||||
| Premier för optionsprogram | 1,8 | 1,8 | |||||
| Summa transaktioner med aktieägare | 0,2 | 0,0 | 0,0 | 7,9 | -9,6 | -1,5 | |
| Eget kapital 31 december 2011 | 19,3 | 0,5 | 55,5 | 22,1 | 59,8 | 157,2 |
| Mkr | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| Resultat efter finansiella poster1) | 56,1 | 35,2 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m | |||
| Förändringar av avsättningar | 20,21,22 | 37,3 | 30,0 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 7,8 | 20,3 | 23,1 |
| Övriga ej kassapåverkande poster | -10,1 | 0,1 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital | 103,6 | 88,4 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Förändring av varulager | 19 | -4,7 | -20,7 |
| Förändring av fordringar | -13,7 | -39,8 | |
| Förändring av icke räntebärande skulder | 11,3 | 95,3 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 96,5 | 123,2 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | 7 | -28,5 | -26,5 |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | 8 | -5,8 | -2,8 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -34,3 | -29,3 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Utdelning | -9,6 | 0,0 | |
| Premier för optionsprogram | 1,8 | 0,0 | |
| Nyemission2) | 6,3 | 0,0 | |
| Förändring av räntebärande skulder | -4,1 | -18,0 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -5,6 | -18,0 | |
| Årets kassaflöde | 56,6 | 75,9 | |
| Likvida medel vid årets början | 88,1 | 12,2 | |
| Likvida medel vid årets slut | 23 | 144,7 | 88,1 |
1) Betalda och erhållna räntor framgår av not 6. 2) Utgörs av riktad apportemission för förvärv av dotterbolag.
Denna årsredovisning och koncernredovisning har den 27 februari 2012 godkänts av styrelsen och verkställande direktören för publicering och kommer att föreläggas årsstämman den 21 mars 2012 för fastställande.
Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS/IAS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) såsom antagna av EU.
Koncernredovisningen är vidare upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 (Kompletterande redovisningsregler för koncerner).
Moderbolagets årsredovisning är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och med tillämpning av Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 (Redovisning för juridiska personer). Även av Redovisningsrådets akutgrupp och Rådet för finansiell rapportering utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas.
Tillämpade redovisningsprinciper överensstämmer med dem som tillämpades föregående år med de undantag som framgår nedan.
Tillämpade redovisningsprinciper är förenliga med föregående år, med undantag för ett antal nya och ändrade IFRS standarder samt nya IFRIC tolkningar gällande från och med 1 januari 2011. Inga av dessa har haft någon påverkan på koncernens finansiella position eller resultat.
Ändringen klargör definitionen av närstående parter för att underlätta identifieringen av sådana relationer och eliminera inkonsekvenser i tillämpningen.
Definitionen av vad som är skuld ändras vilket innebär att t.ex. teckningsoptioner som ett företag ger ut och där teckningsbeloppet är bestämt i en annan valuta än bolagets funktionella valuta kommer att vara ett eget kapitalinstrument om de ges ut pro rata till existerande ägare.
Ändringen ger vägledning vid bedömning av återvinningsvärdet för en "nettopensionstillgång". Ändringen tillåter ett företag att redovisa en förskottsbetalning av ett lägsta fonderingskrav som en tillgång.
Tolkningen redogör för hur ett företag ska redovisa omförhandlade villkor för en finansiell skuld som resulterar i att företaget emitterar egetkapitalinstrument till en långivare och som helt eller delvis utsläcker den finansiella skulden.
Koncernen antog ovanstående ändringar 1 januari 2011. De har inte haft någon påverkan på koncernens finansiella position eller resultat.
Koncernen avser att tillämpa nedanstående nya standarder, ändringar och tolkningar då de träder i kraft. Ingen förtidstillämpning har skett.
Denna standard är en del i en fullständig omarbetning av den nuvarande standarden IAS 39. Standarden innebär en minskning av antalet värderingskategorier för finansiella tillgångar och innebär att huvudkategorierna för redovisning är till anskaffningsvärde (upplupet anskaffningsvärde) respektive verkligt värde via resultaträkningen. För vissa investeringar i eget kapitalinstrument finns möjligheten att redovisa till verkligt värde i balansräkningen med värdeförändringen redovisad direkt i övrigt totalresultat, där ingen överföring sker till periodens resultat vid avyttring. Vidare har nya regler införts för hur förändringar i egen kreditspread skall presenteras när skulder redovisas till verkligt värde.
Standarden kommer att kompletteras med regler om nedskrivningar, säkringsredovisning och borttagande ur balansräkningen. IFRS 9 kommer troligen att tillämpas för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2015 eller senare.
Tillämpningen av den nya standarden kommer att påverka koncernens klassificering och värdering av finansiella instrument. I avvaktan på att alla delar av standarden blir färdiga har koncernen ej utvärderat effekterna av den nya standarden.
IFRS 7 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2011 eller senare. Tillägget kommer innebära att ytterligare kvantitativa och kvalitativa upplysningar lämnas vid borttagande av finansiella instrument ur balansräkningen. Om en överföring av tillgångar inte resulterar i borttagande i sin helhet ska detta upplysas om. På samma sätt, om företaget behåller ett engagemang i den borttagna tillgången ska företaget även upplysa om detta.
Tillämpningen av den nya standarden kommer att påverka koncernens upplysningar avseende finansiella instrument.
IFRS 13 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. IFRS 13 beskriver hur verkligt värde skall beräknas när ett sådant skall eller får användas i enlighet med enskilda IFRS standards. Den nya standarden förtydligar vissa begrepp i definitionen av verkligt värde. Upplysningar skall lämnas för att förtydliga vilka värderingsmodeller som tillämpas samt vilken information (data) som används i dessa modeller samt hur värderingen har givit upphov till effekter i resultaträkningen i form av intäkter och kostnader.
IFRS 13 förväntas i dagsläget inte ha någon väsentlig påverkan på hur koncernen beräknar verkligt värde, men kan komma att påverka koncernens upplysningar avseende finansiella instrument.
Den ändrade IAS 1 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2012 eller senare.
Förändringen innebär att de grupper av transaktioner som redovisas i övrigt totalresultat förändras. Poster som skall återföras resultatet skall redovisas separat. Förslaget ändrar inte på det faktiska innehållet i övrigt totalresultat utan enbart uppställningsformatet.
Ikraftträdandet av ändringen kommer att påverka koncernens uppställningsform för övrigt totalresultat.
IAS 19 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. Förslaget innebär betydande förändringar avseende redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner. Bl.a. försvinner möjligheten att periodisera aktuariella vinster och förluster som en del av "korridoren". Dessa skall istället löpande redovisas i övrigt totalresultat. Känslighetsanalyser skall upprättas med avseende på rimliga förändringar i samtliga antaganden som gjorts vid beräkningen av pensionsskulden, dessutom skall känslighetsanalyser upprättas med avseende på rimliga förändringar i samtliga antaganden som gjorts vid beräkningen av pensionsskulden.
Ändringen kommer att innebära förändring för koncernen då korridormetoden har tillämpats historiskt.
IAS 12 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2012 eller senare. Ändringen av IAS 12 påverkar beräkning av uppskjuten skatt på fastigheter som värderas till sina verkliga värden.
Koncernen har i dagsläget inga fastigheter som värderas till verkligt värde varpå ändringen ej kommer att påverka koncernredovisningen.
IFRS 10 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. IFRS 10 ersätter avsnittet i IAS 27 som behandlar upprättandet av koncernredovisning. Reglerna avseende hur koncernredovisning skall upprättas har inte förändrats. Förändringen avser istället hur ett företag skall gå tillväga för att avgöra om bestämmande inflytande föreligger och såldes huruvida ett företag skall konsolideras.
Standarden bedöms i dagsläget inte ha någon påverkan på koncernens nuvarande bedömning av vilka företag som konsolideras och därmed ej heller på koncernens finansiella rapporter.
IFRS 11 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. IFRS 11 behandlar redovisningen av gemensamma arrangemang, som definieras som ett kontraktuellt arrangemang där två eller fler parter har ett gemensamt bestämmande inflytande.
Koncernen äger inga andelar i verksamheter som faller under definitionen gemensamt arrangemang varpå standarden inte har någon påverkan på koncernens finansiella rapporter.
IFRS 12 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. Standarden behandlar upplysningskrav för företag som äger andelar i dotterföretag med betydande andel icke bestämmande inflytande, intresseföretag, gemensamma arrangemang och strukturerade enheter. Syftet är att en läsare ska kunna göra en egen bedömning angående konsolidering av dessa enheter, samt vilken eventuell risk som är förknippat med ägandet.
Koncernen äger i dagsläget inga andelar sådana enheter som faller under beskrivningen ovan, varpå standarden ej förväntas ha någon påverkan på koncernens finansiella rapporter.
Tillgångar, avsättningar och skulder baseras på historiska anskaffningsvärden om inget annat anges nedan.
Alla belopp anges om inget annat sägs, i svenska miljoner kronor (Mkr).
I koncernen ingår Moderbolaget Doro AB och de företag i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, äger så många aktier att de motsvarar mer än 50 procent av rösterna. Detta innebär att Doro AB har ett bestämmande inflytande över koncernföretaget, vilket innebär en rätt för Doro AB att utforma strategierna för koncernföretaget i syfte att erhålla ekonomiska fördelar.
Vid verksamhetsårets slut uppgick antalet rörelsedrivande företag i koncernen till 5 (5).
Förvärvade företag ingår i koncernredovisningen från och med förvärvsdagen. Sålda företag ingår till och med försäljningsdagen.
Koncernredovisning upprättas i enlighet med förvärvsmetoden, vilket innebär att anskaffningsvärdet på andelar i koncernföretag fördelas på identifierbara tillgångar och skulder vid förvärvet, till verkliga värden. I förvärvsanalysen görs avsättning för uppskjuten skatt på förvärvade obeskattade reserver.
Outnyttjade skattemässiga underskottsavdrag i det förvärvade företaget omvandlas till uppskjuten skattefordran i koncernredovisningen om den bedömda intjäningsförmågan gör att de beräknas kunna utnyttjas. Vidare beräknas uppskjuten skatt på skillnaden mellan verkliga värden på tillgångar och skulder och skattemässiga restvärden. I de fall anskaffningsvärdet för andelarna i koncernföretaget överstiger nettot av förvärvade tillgångar och skulder, enligt ovan, redovisas skillnaden som goodwill, vilken testas minst årligen för nedskrivningsbehov.
Vid köp av företag kan köpeskillingen vara resultatberoende. Beräkning görs i så fall av den framtida vinsten och därmed den totala köpeskillingen. Varje år görs en avstämning och eventuell justering av den förväntade köpeskillingen. För goodwill undersöks huruvida nedskrivningsbehov föreligger.
Mellanhavanden inom koncernen och orealiserade internvinster elimineras i koncernredovisningen. Vid eliminering av interna transaktioner beaktas dessutom skatteeffekten med utgångspunkt från den nominella skattesatsen i respektive land.
Relationen mellan moderbolaget och utländska dotterbolag är avgörande för klassificering av den och därmed för metoden för omräkning. Doro tillämpar dagskursmetoden för omräkning av de utländska koncernföretagens balans- och resultaträkningar, d v s samtliga tillgångar och skulder i koncernföretagen omräknas till balansdagens kurs, medan samtliga poster i resultaträkningarna omräknas till genomsnittskurs för verksamhetsåret.
De omräkningsdifferenser som därvid uppkommer är en effekt dels av skillnaden mellan resultaträkningarnas genomsnittskurser och balansdagens kurser, dels av att nettotillgångarna omräknas till en annan kurs vid årets slut än vid årets början. Omräkningsdifferenserna förs över totalresultatet.
Vid omräkningen av utlandsverksamheter har följande valutakurser använts:
| Genomsnittskurs | Balansdagens kurs | |||
|---|---|---|---|---|
| Valuta | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| EUR | 9,01 | 9,56 | 8,92 | 8,99 |
| HKD | 0,83 | 0,93 | 0,89 | 0,87 |
| NOK | 1,15 | 1,19 | 1,15 | 1,15 |
| GBP | 10,35 | 11,12 | 10,65 | 10,48 |
| USD | 6,47 | 7,20 | 6,89 | 6,77 |
Effekter av ändrade valutakurser
Fordringar och skulder i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs, och orealiserade kursvinster och kursförluster ingår i resultatet.
Flöden för januari till april 2012 säkrades i två omgångar under augusti och november 2011 enligt den gällande finanspolicyn (antogs av styrelsen i december 2008). Dessa terminskontrakt redovisas till marknadsvärde i Doros redovisning för 2011. Se vidare information i not 23.
Doro har endast ett intäktsslag: produktförsäljning. Intäkter av produktförsäljning redovisas när huvudsakligen alla risker och rättigheter som är förknippade med äganderätten övergått till köparen, vilket normalt inträffar när produkterna levereras.
De anställdas ersättningar redovisas med intjänade och utbetalda löner samt intjänad bonus. Full avsättning görs för olika åtaganden som outtagen semester och sociala avgifter.
Den dominerande andelen av Doros åtaganden mot personalen är olika avgiftsbestämda pensionsplaner.
En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder.
För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.
Utöver detta finns ett fåtal anställda i koncernens dotterbolag i Frankrike som har förmånsbestämd pensionsplan. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.
Samtliga åtaganden för vilka avsättningar görs värderas av aktuarie för att bestämma avsättningens belopp. Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen vid rapportperiodens slut. Då den redovisade skulden avseende förmånsbaserade pensionsplaner utgör ett oväsentligt belopp redovisas inte antaganden som de aktuariella beräkningarna grundas på i årsredovisningen.
Produktutvecklingen sker i samarbete med olika tillverkande externa partners och de huvudsakliga utgifterna finns hos dem. Doro verkar i en miljö med snabb teknisk utveckling. Produktutveckling avser utgifter för produktanpassningar, design, typgodkännanden, m m.
Utgifter hänförliga till utvecklingsfasen aktiveras som immateriell tillgång om det är sannolikt, med hög grad av tillförlitlighet, att de kommer att resultera i framtida ekonomiska fördelar för koncernen.
Detta innebär att stringenta kriterier måste uppfyllas innan ett utvecklingsprojekt resulterar i att en immateriell tillgång aktiveras. Sådana kriterier inkluderar möjligheten att avsluta projektet, bevis för att projektet är tekniskt gångbart och att en marknad existerar såväl som att intention och möjlighet att använda eller sälja den immateriella tillgången finns. Det måste även vara möjligt att tillförlitligt mäta kostnaderna under utvecklingsfasen.
När en aktivering skett kommer den immateriella tillgången att skrivas av under dess uppskattade nyttjandeperiod. Avskrivningsplaner om ett till två år påbörjas från och med marknadsintroduktion av respektive produkt.
Formverktyg för tillverkning av produkterna hos externa partners ägs dock av Doro och utgifterna för dem aktiveras och avskrivs enligt plan om produktens livslängd förväntas överstiga ett år.
Doro har inga utgifter för forskning.
Anläggningstillgångar, bestående av goodwill, uppgraderings- och vidareutveckling av IT-plattformar, inventarier och verktyg, redovisas till anskaffningsvärden med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan, förutom goodwill som inte skrivs av i koncernen.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan, kundfordringar, övriga fordringar, valutaterminer och bankmedel. Bland eget kapital och skulder återfinns checkräkningskredit, skulder till kreditinstitut, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder. Sedan fjärde kvartalet 2008 använder koncernen finansiella instrument för att säkra sig mot valutafluktuationer. Dessa instrument är endast valutaterminer. Säkrings-redovisning tillämpas inte.
Finansiella instrument, förutom valutaterminer, redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionsutgifter. Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan. Valutaterminer redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Värdeförändringen redovisas i resultaträkningen.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier:
Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter rapportperiodens slut, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens lånefordringar och kundfordringar utgörs av Kundfordringar och andra fordringar i balansräkningen. Kundfordringar redovisas netto efter avdrag för osäkra kundfordringar. Avdrag för osäkra kundfordringar baseras på en modell där ökad förfallotid ger ökade avdrag. Utöver detta sker individuell bedömning av kundfordringar som gjorts med hänsyn till förväntade kundförluster. Övriga fordringar redovisas netto efter avdrag för osäkra fordringar som baseras på individuella bedömningar med hänsyn till förväntade förluster på dessa fordringar.
Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar som inte är derivat och där tillgångarna identifierats som att de kan säljas eller inte har klassificerats i någon av övriga kategorier.
Övriga finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Vid varje bokslutstillfälle bedöms om det föreligger någon indikation för nedskrivning av de redovisade värdena för koncernens tillgångar. Om det finns indikationer beräknas en tillgångs återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Vid fastställande av nyttjandevärde nuvärdesberäknas de uppskattade framtida betalningar som tillgången väntas ge upphov till under nyttjandeperioden.
Vid nuvärdesberäkningen används en kalkylränta före skatt som speglar den aktuella marknadsräntan och den risk som är hänförlig till tillgången. Om återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet görs en nedskrivning av tillgången till återvinningsvärdet. Återföringar av nedskrivningar genomförs om det inte längre finns skäl för dessa nedskrivningar förutom vad gäller goodwill. Nedskrivningar och återföringar av nedskrivningar redovisas i resultaträkningen.
För goodwill görs minst en årlig avstämning av framtida förväntade resultat- och kassaflödesutveckling. Vid behov görs nedskrivning av goodwill.
Avskrivningar enligt plan sker linjärt baserat på tillgångsslagens ursprungliga anskaffningsvärde och den beräknade nyttjandeperioden:
| Verktyg (för tillverkning av produkter) | |
|---|---|
| (om produktlivslängden > 1 år). | 2–3 år |
| Datorer, bilar, möbler m m | 2–5 år |
Leasingavtal klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. I annat fall är det fråga om operationell leasing. Finansiella leasingavtal avseende tjänstebilar, kopieringsmaskiner, datautrustning och dylikt redovisas som operationell leasing eftersom de inte är väsentliga.
Doro har inga finansiella leasingavtal i övrigt. I operationell leasing ingår lokalhyror. Inga väsentliga leasingavtal har ingåtts under 2011.
Varulagret är värderat till det lägsta av anskaffningsvärde enligt först-in, först-utprincipen (FIFU) och nettoförsäljningsvärde (lägsta värdets princip). Anskaffningsvärdet beräknas för varje leverans.
Den tekniska utvecklingen är snabb och priserna faller regelbundet. Nedskriv-
ningar av varulager görs efter en modell där längre tid i lager ger ökade nedskrivningar. Olika produktgrupper har olika snabb nedskrivning. Nettoförsäljningsvärdet definieras som försäljningspris reducerat för försäljningskostnader. Nedskrivning till nettoförsäljningsvärde inkluderar nedskrivningar på grund av teknisk och kommersiell inkurans som görs i respektive koncernföretag.
Nedskrivningarna ökar i en trappa, och produkterna är nedskrivna till 50 procent efter 6–12 månader i lager, beroende på produktgrupp, och helt nedskrivna efter 18 månader. Utöver detta kan individuell prövning göras.
Avsättningar görs för beräknade reparationsutgifter och förluster av marginaler avseende varor som kan returneras inom garantitiden (mellan ett och två år från försäljningen till slutkund).
Ett statistiskt program har utarbetats som tar hänsyn till utfall beträffande tid från att produkterna säljs till att de returneras, andelen som repareras, skrotas, kompenseras genom utbyte av produkt eller krediteras samt kostnader för kontroll, reparation (inklusive reservdelar) och transporter. Inträffar avvikelser (främst andel som returneras) ändras behoven av garantiavsättning.
Med avsättningar avses de skulder som är ovissa med avseende på belopp eller tidpunkt då de kommer att regleras. En avsättning redovisas då det finns ett åtagande som följd av en inträffad händelse, det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. I balansräkningen redovisas följande avsättningar: pensioner, garantiåtaganden, tvister samt tillkommande kostnader.
Redovisning i resultaträkningen görs av all skatt som beräknas belöpa på redovisat resultat. Dessa skatter har beräknats enligt varje lands skatteregler och redovisats i posten Skatt på årets resultat.
Koncernens totala skatt i resultaträkningen utgörs av aktuell skatt på det skattepliktiga resultatet för perioden och uppskjuten skatt. Den uppskjutna skatten utgörs i huvudsak av förändring av uppskjuten skattefordran avseende skattemässiga underskottsavdrag och andra temporära skilnader.
Skattelagstiftningen i vissa länder medger avsättning till särskilda reserver och fonder. Härigenom kan företagen inom vissa gränser disponera och kvarhålla redovisade vinster i rörelsen utan att de omedelbart beskattas. De obeskattade reserverna blir föremål för beskattning först då de upplöses för annat ändamål än förlusttäckning.
Koncernen använder balansräkningsmetoden för att beräkna uppskjutna skattefordringar och -skulder. Balansräkningsmetoden innebär att beräkningen görs utifrån skattesatser per balansdagen applicerat på temporära skillnader mellan en tillgångs eller en skulds bokföringsmässiga och skattemässiga värde samt skattemässiga underskottsavdrag. Uppskjutna skattefordringar redovisas i balansräkningen endast till den del av värdet som sannolikt kan utnyttjas inom en överskådlig framtid. En individuell prövning görs av situationen för bolag i varje land.
Kassaflödesanalyser upprättas enligt indirekt metod, vilken innebär att resultat efter finansiella poster justeras för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar under perioden samt för eventuella intäkter och kostnader som hänförs till investeringsverksamhetens kassaflöden.
Likvida medel utgörs av kassa, banktillgodohavanden samt kortfristiga placeringar.
Sedan 2011 följer Doro upp verksamheten per marknad; Norden, EMEA (Europa, Mellan Östern och Afrika), Storbritannien, USA & Kanada och övriga världen.
De balansposter som rubriceras som omsättningstillgångar och kortfristiga skulder förväntas återvinnas eller betalas inom en tolvmånadersperiod. Alla andra balansposter återvinns eller betalas senare.
Vid upprättandet av Doros koncernredovisning har styrelsen och verkställande direktören, utöver gjorda uppskattningar, gjort ett antal bedömningar av kritiska redovisningsfrågor som har stor betydelse för redovisade belopp. Detta gäller följande områden:
Vid bedömning av om det föreligger någon indikation för nedskrivning av de redovisade värdena för goodwill görs antaganden om den framtida förväntade resultatoch kassaflödesutvecklingen för den lägsta möjliga kassagenererande enhet. För ytterligare information hänvisas till not 7.
Vid värdering av uppskjutna skattefordringar görs bedömningar om framtida skattemässiga överskott för respektive bolag och därigenom möjligheten att utnyttja underskottsavdragen. I not 17 finns underskottsavdragens storlek beskrivna.
Vid värdering av kreditrisker i kundfordringar görs individuella bedömningar som baserar sig på historisk betalningsförmåga och information i övrigt. Doro har
historiskt haft mycket låga realiserade kundförluster, men jobbar aktivt med uppföljning. För övrig information hänvisas till not 23.
Värderingen av lager baseras på en modell som grundar sig på lagrets omsättning. Utöver detta görs individuella bedömningar som baserar sig på historisk försäljningsstatistik och försäljningsprognoser jämfört med mängden produkter i lager och i produktion hos underleverantör.
Nedskrivningar av andelar i koncernföretag och återföringar av nedskrivningar Andelar i koncernföretag värderas till anskaffningsvärde. Om återvinningsvärdet (se avsnitt ovan om Nedskrivningar) skulle visa sig lägre sker nedskrivning. Återföring av tidigare nedskrivning av värdet på andelar i koncernföretag sker om det inte längre finns skäl för nedskrivningen.
Koncernbidrag som ett moderföretag erhåller från dotterföretag redovisas som finansiell intäkt, och koncernbidrag som ett moderföretag lämnar till dotterföretag redovisas antingen mot andelar i dotterföretag, dvs. i likhet med aktieägartillskott, eller som kostnad p.g.a. sambandet mellan redovisning och beskattning.
| Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | ||
| 737,8 | 626,5 | 731,9 | 622,4 | ||
| 7,6 | 6,3 | 1,8 | 5,0 | ||
| 745,4 632,8 |
733,7 | 627,4 | |||
| Koncernen |
Övriga intäkter 2011 består av EU bidrag för ett projekt där Doro samarbetar med Bremens Universitet för att utveckla en avatar för att ta fram lättanvända konsumentprodukter om 1,8 Mkr (1,3). Under året har utvecklingskostnader aktiverats med 1,1 Mkr. I Doro´s franska verksamhet har man återvunnit kundfordringar med 1,7 Mkr samt löst upp reserver med 2,6 Mkr. I övriga intäkter 2010 ingick valutakursvinster om 1,1 Mkr. Under 2011 har koncernen en valutakursförlust och denna uppgår till 6,8 Mkr och ingår i övriga externa kostnader. 2010 fanns även försäkringsersättning avseende vattenskadade produkter i USA om 3,7 Mkr.
2010 följde Doro internt upp verksamheten utifrån de två affärsområdena Care Electronics och Home Electronics. På grund av att affärsområdet Home Electronics minskat i omfattning följer Doro sedan 2011 upp verksamheten utifrån de regioner Doro verkar i.
| Resultat per region | Norden | Europa, Mellan östern och Afrika |
Storbritannien | USA och Kanada | Övriga världen | Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 232,6 | 297,2 | 104,3 | 104,0 | 7,3 | 745,4 |
| Rörelsens kostnader | -193,5 | -269,7 | -103,3 | -94,2 | -9,1 | -669,8 |
| Rörelseresultat före avskrivningar | 39,1 | 27,5 | 1,0 | 9,8 | -1,8 | 75,6 |
| Avskrivningar | -4,2 | -5,5 | -1,8 | -1,9 | -0,2 | -13,6 |
| Rörelseresultat | 34,9 | 22,0 | -0,8 | 7,9 | -2,0 | 62,0 |
| 2010 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultat per region | Norden | Europa, Mellan östern och Afrika |
Storbritannien | USA och Kanada | Övriga världen | Summa | ||
| Nettoomsättning | 204,4 | 301,2 | 76,1 | 40,0 | 11,1 | 632,8 | ||
| Rörelsens kostnader | -160,7 | -280,8 | -75,3 | -40,8 | -12,1 | -569,7 | ||
| Rörelseresultat före avskrivningar | 43,7 | 20,4 | 0,8 | -0,8 | -1,0 | 63,1 | ||
| Avskrivningar | -2,2 | -3,4 | -0,8 | -9,5 | -0,2 | -16,1 | ||
| Rörelseresultat | 41,5 | 17,0 | 0,0 | -10,3 | -1,2 | 47,0 |
Doro har inte haft några transaktioner mellan regionerna under 2011 eller 2010. Doro kan inte rapportera tillgångar och skulder per segment, då uppföljning endast görs av resultaträkningen. Doro har en enskild kund som står för 11 % (15) av intäkterna. Av denna är 79 procent hänförlig till region Europa, Mellanöstern och Afrika och 21 procent till Storbritannien.
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Frankrike | 166,1 | 188,1 |
| Sverige | 136,1 | 114,2 |
| Storbritannien | 90,2 | 67,5 |
| Tyskland | 66,4 | 72,7 |
| USA | 58,6 | 29,6 |
| Kanada | 45,1 | 9,3 |
| Norge | 43,4 | 40,3 |
| Danmark | 24,3 | 22,2 |
| Övriga länder | 107,6 | 82,6 |
| Summa | 737,8 | 626,5 |
Koncernens väsentliga anläggningstillgångar finns i Sverige.
| 2011 | 2010 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Anskaffningsvärde | Ackumulerade avskrivningar |
Restvärde | Anskaffningsvärde | Ackumulerade avskrivningar |
Restvärde | |
| Sverige | 22,0 | -14,6 | 7,4 | 16,1 | -12,8 | 3,3 |
| Frankrike | 3,5 | -2,1 | 1,4 | 2,4 | -1,3 | 1,1 |
| Hong Kong | 0,4 | -0,4 | 0,0 | 0,7 | -0,6 | 0,1 |
| Övriga länder | 0,4 | -0,3 | 0,1 | 0,4 | -0,4 | 0,0 |
| Summa | 26,3 | -17,4 | 8,9 | 19,6 | -15,1 | 4,5 |
Av moderbolagets fakturering hänför sig 0 Mkr (0) till dotterbolag. Fakturering från dotterbolag till moderbolag uppgick till 45,9 Mkr (52,2). Fakturering mellan dotterbolag uppgick till 0 Mkr (0).
Under året har samtliga hyres- och leasingavgifter uppgått till 3,3 Mkr (3,7) för koncernen och 1,6 Mkr (1,8) för moderbolaget. Avtalade framtida hyres- och leasingavtal förfaller till betalning enligt nedan.
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Hyres- och leasingavtal | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | ||
| Inom 1 år | 5,5 | 3,3 | 2,8 | 1,8 | ||
| Inom 2 till 5 år | 4,7 | 7,2 | 2,7 | 3,4 | ||
| Senare än 5 år | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | ||
| Summa | 10,2 | 10,5 | 5,5 | 5,2 | ||
| Antal | 2011 | varav män | 2010 | varav män |
|---|---|---|---|---|
| Moderbolag | 31 | 18 | 28 | 18 |
| Norge | 3 | 3 | 4 | 4 |
| Storbritannien | 8 | 5 | 6 | 4 |
| Frankrike | 21 | 10 | 17 | 7 |
| Hong Kong | 7 | 6 | 6 | 5 |
| Summa | 70 | 42 | 61 | 38 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |||
| Löner och ersättningar | 45,1 | 41,7 | 25,0 | 18,6 | ||
| 45,1 | 41,7 | 25,0 | 18,6 | |||
| Sociala kostnader | 14,0 | 11,2 | 8,5 | 5,9 | ||
| 14,0 | 11,2 | 8,5 | 5,9 | |||
| Pensionskostnader | 5,9 | 4,3 | 4,0 | 3,1 | ||
| varav avgiftsbestämd plan | 5,3 | 4,3 | 4,0 | 3,1 | ||
| 5,9 | 4,3 | 4,0 | 3,1 |
Pensionskostnad för VD i dotterbolag uppgick till 0,1 Mkr (0,2).
| 2011 | Kvinnor | 2010 | Kvinnor | |
|---|---|---|---|---|
| antal | % | antal | % | |
| Styrelse | 5 | 40 | 5 | 33 |
| Koncernledning | 5 | 40 | 5 | 33 |
| Varav placerade i: | ||||
| Moderbolag | 3 | 33 | 4 | 27 |
| Frankrike | 2 | 50 | 1 | 7 |
| 2011 | 2010 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelse och VD |
Övriga anställda |
Styrelse och VD |
Övriga anställda |
||
| Sverige | 4,2 | 20,8 | 2,6 | 16,0 | |
| Norge | 0,0 | 2,6 | 0,0 | 4,0 | |
| Storbritannien | 0,0 | 3,9 | 0,0 | 4,1 | |
| Frankrike | 1,8 | 9,4 | 1,5 | 10,4 | |
| Hongkong | 0,0 | 2,6 | 0,0 | 3,1 | |
| Summa | 6,0 | 39,3 | 4,1 | 37,6 | |
| Övriga | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsen 2011 | Arvode | Pension | ersättningar | Summa | |
| Styrelsens ordförande | 300 | 0 | 0 | 0 | |
| Övriga styrelseledamöter* | 300 | 0 | 0 | 0 | |
| Summa | 600 | 0 | 0 | 0 |
* Arvode för övriga styrelseledamöter var 100 Tkr ( 100) vardera.
| Övriga | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Ledande befattningshavare 2011 | Lön | Bonus | Pension | ersättningar | Summa |
| Jérôme Arnaud (VD) | 3 337 | 1 943 | 124* | 74 | 5 478 |
| Övrig koncernledning | 3 808 | 1 558 | 1 366 | 523 | 7 255 |
| Summa | 7 145 | 3 501 | 1 490 | 597 | 12 733 |
* Avser Doro SAS.
| Övriga | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsen 2010 | Arvode | Pension | ersättningar | Summa | |
| Styrelsens ordförande | 300 | 0 | 0 | 300 | |
| Övriga styrelseledamöter* | 300 | 0 | 0 | 300 | |
| Summa | 600 | 0 | 0 | 600 |
* Arvode för övriga styrelseledamöter var 100 Tkr ( 100) vardera.
| Övriga | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Ledande befattningshavare 2010 | Lön | Bonus | Pension | ersättningar | Summa |
| Jérôme Arnaud (VD) | 2 308 | 1 186 | 228* | 69 | 3 791 |
| Övrig koncernledning | 4 179 | 1 168 | 1 006 | 162 | 6 515 |
| Summa | 6 487 | 2 354 | 1 234 | 231 | 10 306 |
* Avser Doro SAS.
Pensionsplaner för ledande befattningshavare är alla avgiftsbestämda och premier har erlagts med 1,5 Mkr (1,2).
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Arbete i dotterbolags styrelse ersätts separat. Ersättning till VD och övriga ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner (främst tjänstebil) och pensionspremier. Fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning ska stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Övriga ledande befattningshavare uppgår till 4 (4) personer. Medelantal befattningshavare i koncernledningen under 2011: 5 (5). Uppsägningstiderna är enligt LAS eller maximalt tolv månader.
För övriga ledande befattningshavare i koncernen gäller 65 årsålder för pension och sedvanliga pensionsplaner enligt allmänpension samt full avsättning för hela lönesumman enligt ITP/ITPK planerna. Samtliga pensionsförmåner är oantastbara, det vill säga ej villkorade av framtida anställning. För VD gäller pensionsålder 65 år. Inga avtal har träffats avseende pensionsutfästelser eller motsvarande utöver vad som omfattas av nedan angivna uppsägningstider, vare sig för styrelseledamöter eller ledande befattningshavare.
Med bonus avses intjänad bonus. Bonusen är kopplad till rörelseresultatet, EBIT. Maximal kostnad för bonus till ledande befattningshavare kan ej överstiga 5,0 Mkr (5,0). Bonus utbetalas normalt året efter intjänandet. Under 2012 kommer bonus om 2,8 Mkr (2,4) att betalas ut för 2011.
Uppsägningstiden från bolagets sida och från VD:s sida är ett år. VD har rätt till uppsägningslön under en period om tolv månader vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från VD utgår inget avgångsvederlag. Övriga ledande befattningshavare har avtal om uppsägningslön mellan tre och tolv månader.
Denna finns beskriven i Förvaltningsberättelsen.
Ingen i styrelsen har några aktierelaterade ersättningar (optioner, konvertibler eller motsvarande) som ställts ut av Doro eller huvudägare. I enlighet med manadatet från bolagsstämman den 23 mars 2011 blev alla Doro's anställda erbjudna optioner som ger dem rätt att köpa aktier till det förutbestämda priset 35,30 kr och ett optionspris på 3,40. Options priset beräknades enligt den s.k. Black & Scholes-formeln, beaktat av årsstämman 2011 beslutad utdelning. VD:n tecknade 200 000 optioner och övrig koncernledningen tecknade 155 000 optioner. Doro Incentive tecknade 192 830 optioner som ska användas till framtida medarbetare som kan tänkas anställas.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Intäkter | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Ränteintäkter, externa | 0,9 | 0,1 | 0,9 | 0,0 |
| Ränteintäkter, interna | - | - | 0,0 | 0,1 |
| Valutakursvinster | 10,1 | 0,0 | 10,1 | 0,0 |
| Summa | 11,0 | 0,1 | 11,0 | 0,1 |
| Kostnader | ||||
| Räntekostnader, externa | -0,1 | -0,5 | 0,0 | -0,5 |
| Räntekostnader, interna | - | - | -0,4 | -0,3 |
| Valutakursförluster | 0,0 | -0,2 | 0,0 | -0,2 |
| Summa | -0,1 | -0,7 | -0,4 | -1,0 |
| Finansnetto | 10,9 | -0,6 | 10,6 | -0,9 |
Ränteintäkterna består av ränta som har betalats för bankkonton. Räntekostnaderna består av ränta för banklån och checkräkningskredit. Vid årets slut fanns det två utestående skulder om sammanlagt 2,4 miljoner kronor. Checkräkningskrediten är outnyttjad. Vinster och förluster på växelkurser härrör från en omvärdering av säkringsavtal om 10,1 miljoner kronor.
| Koncernen/ Goodwill | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 8,8 | 8,8 |
| Förvärv | 17,7 | 0,0 |
| Omräkningsdifferens | -0,1 | 0,0 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 26,4 | 8,8 |
| Koncernen / Kundregister | 2011 | 2010 |
| Ingående anskaffningsvärde | 0,0 | 0,0 |
| Förvärv | 5,9 | 0,0 |
| Omräkningsdifferens | -0,3 | 0,0 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 5,6 | 0,0 |
| Ingående avskrivningar | 0,0 | 0,0 |
| Årets avskrivningar | -0,4 | 0,0 |
| Utgående avskrivningar | -0,4 | 0,0 |
| Utgående restvärde | 5,2 | 0,0 |
| Moderbolaget / Goodwill | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 19,1 | 19,1 |
| Årets nyanskaffningar | 0,0 | 0,0 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 19,1 | 19,1 |
| Ingående avskrivningar | -15,3 | -13,4 |
| Årets avskrivningar | -1,9 | -1,9 |
| Utgående avskrivningar | -17,2 | -15,3 |
| Utgående restvärde | 1,9 | 3,8 |
| Moderbolaget / Kundregister | 2011 | 2010 |
| Ingående anskaffningsvärde | 8,9 | 0,0 |
| Årets nyanskaffningar | 5,9 | 8,9 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 14,8 | 8,9 |
| Ingående avskrivningar | -1,8 | 0,0 |
| Årets avskrivningar | -2,2 | -1,8 |
| Utgående avskrivningar | -4,0 | -1,8 |
| Utgående restvärde | 10,8 | 7,1 |
Koncernen gör nedskrivningsprövning på goodwill årligen, samt då indikation om nedskrivningsbehov föreligger. Nedskrivningstest har gjorts på lägsta nivå där separerbara kassaflöden har identifierats.
Återvinningsvärdet för enheten har fastställts baserat på det nyttjandevärde som utgörs av nuvärdet av framtida kassaflöden. Beräkningen av framtida kassaflöden grundar sig på en bedömning av förväntad tillväxttakt enligt upprättade prognoser för de kommande fem åren. Prognoserna bygger på tidigare års erfarenheter, men beaktar även framtida förväntad utveckling. Den genomsnittliga tillväxten för enheten bedöms enligt prognos uppgå till 4 procent (4) per år under de kommande fem åren. Uthållig tillväxttakt bedöms uppgå till 2 procent. Antaganden om framtida tillväxt och lönsamhet baseras på externa och interna bedömningar av marknadens tillväxt, historisk utveckling samt företagsledningens bedömning av marknadsandelar.
De prognostiserade kassaflödena har nuvärdesberäknats med en diskonteringsränta före skatt om 13,9 procent (13,9), vilket motsvarar 12 procent (12) efter skatt. Diskonteringsfaktorn, WACC, har fastställts genom Capital Asset Pricing Model (CAPM). Som en del i WACC har riskfri ränta motsvarande avkastning på 10-årig stadsobligation använts med tillägg för aktiemarknadens riskpremie samt med tillägg för riskpremie för mindre bolag. Avkastningskravet har vägts utifrån optimal kapitalstruktur härledd från kapitalmarknaden. Återvinningsvärdet överstiger det redovisade värdet varför något nedskrivningsbehov ej bedöms föreligga. Känslighetsanalys visar att vid en halverad uthållig tillväxt och en högre WACC med 1 %-enhet, skulle fortfarande inget nedskrivningsbehov påvisas. Koncernen har under året förvärvat goodwill enligt förvärvsanalys för bolagen Prylos. SAS samt Birdy SAS (not 18). Ingenting har hänt som föranleder ny bedömning.
För moderbolaget förvärvades den ursprungliga goodwillen internt från Doro Nordic AB och är hänförlig till interna försäljningar av verksamhet under 2002. Goodwill och kundregister i moderbolaget elimineras på koncernnivå.
Under 2007 förvärvade moderbolaget de interna varumärkena Doro och Audioline från Doro Finans AB. Dessa varumärken skrivs av med 3,6 Mkr årligen och är planenligt nedskrivna 2012. Förvärvet av varumärkena har skett internt och är elimineras därmed på koncernnivå. Under 2011 har bolagen Birdy och Prylos förvärvats och varumärken hänförliga till dessa identifierats.
| 2011 | 2010 |
|---|---|
| 0,0 | 0,0 |
| 1,1 | 0,0 |
| 1,1 | 0,0 |
| 0,0 | 0,0 |
| -0,1 | 0,0 |
| -0,1 | 0,0 |
| 1,0 | 0,0 |
| 2011 | 2010 |
| 35,8 | 35,8 |
| 1,0 | 0,0 |
| 36,8 | 35,8 |
| -28,6 | -25,1 |
| -3,6 | -3,5 |
| -32,2 | -28,6 |
| 4,6 | 7,2 |
| Koncernen / Balanserade utgifter för utvecklingsar | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| bete / IT | 2011 | 2010 | |||
| Ingående anskaffningsvärde | 24,4 | 9,6 | |||
| Årets anskaffningar | 8,1 | 15,0 | |||
| Förvärv | 6,3 | 0,0 | |||
| Omräkningsdifferens | -0,2 | 0,0 | |||
| Försäljningar/Utrangeringar | 0,0 | -0,1 | |||
| Omklassificeringar | 3,7 | -0,1 | |||
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 42,3 | 24,4 | |||
| Ingående avskrivningar enligt plan | -13,5 | -3,2 | |||
| Årets avskrivningar enligt plan | -10,9 | -10,4 | |||
| Försäljningar/Utrangeringar | 0,0 | 0,1 | |||
| Omklassificeringar | 0,0 | 0,0 | |||
| Utgående avskrivningar | -24,4 | -13,5 | |||
| Utgående restvärde | 17,9 | 10,9 |
| Pågående balanserade utvecklingskostnader för | ||
|---|---|---|
| utvecklings-arbete/IT | 2011 | 2010 |
| Ingående anskaffningsvärde | 5,8 | 3,2 |
| Årets aktiveringar | -3,7 | -3,1 |
| Nya utgifter | 7,1 | 5,7 |
| Kostnadsfört | -0,4 | 0,0 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 8,8 | 5,8 |
| Totalt utgående restvärde | 26,7 | 16,7 |
| utvecklingsarbete / IT | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 24,4 | 9,6 |
| Årets anskaffningar | 14,5 | 15,0 |
| Försäljningar/Utrangeringar | 0,0 | -0,1 |
| Omklassificeringar | 3,7 | -0,1 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 42,6 | 24,4 |
| Ingående avskrivningar enligt plan | -13,5 | -3,2 |
| Årets avskrivningar enligt plan | -10,8 | -10,4 |
| Försäljningar/Utrangeringar | 0,0 | 0,1 |
| Utgående avskrivningar | -24,3 | -13,5 |
| Utgående restvärde | 18,3 | 10,9 |
| för utvecklings-arbete/IT | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 5,8 | 3,2 |
| Årets aktiveringar | -3,7 | -3,1 |
| Nya utgifter | 7,1 | 5,7 |
| Kostnadsfört | -0,4 | 0,0 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 8,8 | 5,8 |
| Totalt utgående restvärde | 27,1 | 16,7 |
En avskrivningsplan om två-tre år påbörjas från och med marknadsintroduktion av respektive produkt.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Inventarier och verktyg | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 18,9 | 16,7 | 15,4 | 12,8 | |
| Årets anskaffningar | 2,6 | 2,8 | 2,4 | 2,6 | |
| Förvärv | 0,5 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Försäljningar/Utrangeringar | -0,3 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Omklassificeringar | 0,9 | -0,1 | 0,4 | 0,0 | |
| Omräkningsdifferens | 0,0 | -0,5 | - | - | |
| Utgående anskaffningsvärde | 22,6 | 18,9 | 18,2 | 15,4 | |
| Ingående avskrivningar enligt plan | -15,1 | -9,6 | -12,8 | -7,3 | |
| Årets avskrivningar enligt plan | -2,2 | -5,8 | -1,8 | -5,5 | |
| Försäljningar/Utrangeringar | 0,3 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Omklassificeringar | -0,4 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Omräkningsdifferens | 0,0 | 0,3 | - | - | |
| Utgående avskrivningar enligt plan | -17,4 | -15,1 | -14,6 | -12,8 | |
| Utgående planenligt restvärde | 5,2 | 3,8 | 3,6 | 2,6 | |
| Pågående balanserade utgifter för Inventa | ||||
|---|---|---|---|---|
| rier och verktyg | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Ingående anskaffningsvärde | 0,7 | 0,5 | 0,7 | 0,5 |
| Årets aktiveringar | 3,4 | -0,5 | 3,4 | -0,5 |
| Omklassificeringar | -0,4 | 0,0 | -0,4 | 0,0 |
| Förskott | 0,0 | 0,7 | 0,0 | 0,7 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 3,7 | 0,7 | 3,7 | 0,7 |
| Totala materiella anläggningstillgångar | 8,9 | 4,5 | 7,3 | 3,3 |
| Dotterbolag | Antal aktier |
% | Nominellt värde |
Bokfört värde 2011 |
Eget kapital1) 2011 |
Bokfört värde 2010 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Doro A/S, Norway | 200 | 100 | NOK | 0,1 Mkr | 0,60 | 1,9 | 0,6 |
| Doro UK Ltd | 3 013 400 | 100 | GBP | 32,1 Mkr | 4,20 | 8,6 | 4,2 |
| Doro SAS | 66 667 | 100 | EUR | 8,9 Mkr | 11,60 | 27,6 | 11,6 |
| Doro Hong Kong Ltd | 4 500 | 100 | HKD | 4,0 Mkr | 5,10 | 4,8 | 5,1 |
| Doro Inc | 3 000 | 100 | USD | 0,0 Mkr | 0,04 | 0,7 | 0,0 |
| Doro Incentive AB | 50 000 | 100 | SEK | 0,1 Mkr | 0,06 | 0,1 | 0,0 |
| Summa | 21,6 | 43,6 | 21,5 |
1) Eget kapital (nettotillgångar) avser koncernbokfört värde per dotterbolag, dvs. eget kapital enligt dotterbolagets balansräkning.
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Ingående balans | 21,5 | 21,5 |
| Förvärv | 0,1 | 0,0 |
| Utgående balans | 21,6 | 21,5 |
| Dotterbolag – Organisationsnummer Registered office |
||
|---|---|---|
| Doro A/S – 934210719 | Fredrikstad, Norge | |
| Doro UK Ltd – 1180330 | Chalfont St Peter, Storbritannien | |
| Doro SAS - 309 662 195 | Versailles, Frankrike | |
| Doro Hong Kong Ltd – 08194263-000-12-98-6 | Kowloon, Hongkong | |
| Doro Inc. – 4706937 810 0 090679976 | New York, USA | |
| Doro Incentive AB – 556843-4962 | Lund, Sweden | |
| Gima Ltd var en underkoncern inom koncernen, där Doro UK Ltd var moderbolag. Gima Electronics Ltd |
Gima Ltd var en underkoncern inom koncernen, där Doro UK Ltd var moderbolag. Gima Electronics Ltd har avvecklats under 2011. Doro Incentive AB skapades samtidigt som optionsprogrammet för Doros anställda lanserades. Företaget kommer att förvara de optioner som inte tecknades och användas för framtida nyckelpersoner som kommer att anställas inom Doro koncernen.
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |||
| Förutbetalda hyror | 0,4 | 0,4 | 0,3 | 0,3 | ||
| Övriga förutbetalda kostnader | 1,3 | 1,4 | 1,0 | 1,0 | ||
| Summa | 1,7 | 1,8 | 1,3 | 1,3 |
| Antal aktier | Rösträtt | Typ | |
|---|---|---|---|
| A-aktier | 19 349 174 | 1 röst per aktie | Normal |
19 349 174 aktier med ett kvotvärde om 1,00 kr = 19 349 174 kr.
Riktad nyemission
Aktiekapital
Doro har som en del av köpeskillingen för Birdy Technology nyemitterat 241 543 aktier i Doro till Xavier Corbin i utbyte mot dennes aktier i Birdy Technology. Genom nyemissionen ökade antalet aktier i Doro från 19 107 631 till 19 349 174 aktier.
Styrelsen föreslår utdelning om 1 kr per aktie för verksamhetsåret 2011.
Konvertibler och optioner Inga konvertibler eller optioner är utestående.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | ||
| Beviljad kredit | 31,5 | 32,0 | 30,0 | 30,0 | |
| Varav utnyttjad kredit | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | ||
| Företagsinteckningar | 170,0 | 170,0 | 170,0 | 170,0 | |
| Andelar i koncernföretag1) | 43,6 | 35,6 | 21,6 | 21,5 | |
| Summa | 213,6 | 205,6 | 191,6 | 191,5 |
1) I koncernen anges värdet av koncernföretagens nettotillgångar i koncernbalansräkningen istället för bokfört värde på andelar. Med nettotillgångar (eget kapital) avses koncernbokfört värde per dotterbolag, det vill säga eget kapital enligt dotterbolagets balansräkning, inklusive koncernmässiga restvärden hänförliga till dotterbolaget.
Doro har inga ansvarsförbindelser/eventualförpliktelser.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Semesterlöneskuld | 4,4 | 3,5 | 2,6 | 2,2 |
| Sociala avgifter | 3,7 | 2,5 | 1,3 | 1,1 |
| Upplupna varufakturor | 30,5 | 12,7 | 30,5 | 12,7 |
| Övriga personalskulder | 11,9 | 8,0 | 11,1 | 7,3 |
| Upplupen Royalty | 11,9 | 10,8 | 11,9 | 10,8 |
| Upplupen kundbonus | 16,9 | 19,8 | 16,6 | 16,9 |
| Övriga upplupna kostnader | 14,8 | 20,4 | 11,4 | 10,9 |
| Summa | 94,1 | 77,7 | 85,4 | 61,9 |
På årsstämman 2011 valdes Göran Neckmar (Ernst & Young AB) till revisor i moderbolaget Doro AB. Ernst & Young har revisionsuppdraget i samtliga stora enheter för ett år.
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Arvode och kostnadsersättningar | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | ||
| Revisionsuppdrag | 0,6 | 1,0 | 0,5 | 0,7 | ||
| Revision utanför uppdraget | - | - | - | - | ||
| Skatterådgivning | 1,8 | 1,4 | 1,8 | 1,4 | ||
| Övriga tjänster | 0,7 | - | 0,7 | - | ||
| Summa | 2,4 | 2,4 | 3,0 | 2,1 | ||
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller att biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Skatt på årets resultat | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Aktuell skatt | -3,5 | -4,3 | 0,0 | 0,0 |
| Uppskjuten skatt | -11,5 | 15,0 | -12,6 | 12,9 |
| Summa skatt på årets resultat | -15,0 | 10,7 | -12,6 | 12,9 |
Sambandet mellan årets skattekostnad och rapporterat resultat före skatt:
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Skatter | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Redovisat resultat före skatt | 72,9 | 46,4 | 56,1 | 35,2 | |
| Skatt 26,3 % | -19,2 | -12,2 | -14,7 | -9,3 | |
| Skatteeffekt på ej avdragsgilla kostnader: | |||||
| Övriga ej avdragsgilla kostnader | -0,4 | -0,4 | 0,0 | 0,0 | |
| Skatteeffekt p g a temporära skillnader | -9,0 | -4,3 | -9,0 | -4,3 | |
| Ej skattepliktiga intäkter: | |||||
| Koncernjusteringar där uppskjuten skatt ej beaktas | 1,6 | 1,3 | 0,0 | 0,0 | |
| Utnyttjande av underskottsavdrag | 24,1 | 13,8 | 23,7 | 13,6 | |
| Förändring i värdering av ingående uppskjuten skatt på underskottsavdrag | -12,6 | 12,9 | -12,6 | 12,9 | |
| Förändring i värdering av temporära skillnader | 0,0 | 0,5 | 0,0 | 0,0 | |
| Justering för skattesatser i utländska koncernföretag | 0,5 | -0,9 | 0,0 | 0,0 | |
| Redovisad skatt | -15,0 | 10,7 | -12,6 | 12,9 |
Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulder redovisade värden och skattemässiga värden är olika. Temporära skillnader, outnyttjade skattemässiga underskottsavdrag samt andra framtida skatteavdrag har resulterat i uppskjutna skattefordringar och skatteskulder avseende följande poster:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Uppskjutna skattefordringar | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 16,1 | 28,7 | 16,1 | 28,7 |
| Temporära skillnader pga. av koncerneliminering | 1,3 | 1,8 | 0,0 | 0,0 |
| Totalt redovisad uppskjuten skattefordran | 17,4 | 30,5 | 16,1 | 28,7 |
Uppskjutna skattefordringar redovisas i balansräkningen för outnyttjade underskottsavdrag och temporära skillnader till den del de med sannolikhet beräknas kunna utnyttjas inom överskådlig framtid. En enskild bedömning görs av varje bolag med hänsyn till historisk resultatutveckling, framtidsplaner och möjlighet att använda underskottsavdragen.
Av koncernens underskottsavdrag kan 123 Mkr (226) utnyttjas utan tidsbegränsning. Inga underskottsavdrag är tidsbegränsade. De större kvarvarande underskottsavdragen finns i Storbritannien och Sverige.
| Underskottsavdragen förfaller enligt följande: | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Utan tidsbegränsning | 123 | 226 |
| Totalt | 123 | 226 |
Ej redovisad uppskjuten skattefordran i balansräkningen avseende outnyttjade skattemässiga underskottsavdrag uppgår till:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| 19 | 33 | 0 | 14 |
Goodwill är hänförlig till framtida kunder och produkter, försäljningsmöjligheter för Doro, samt förmåga att förbättra framtida Doroprodukter med avancerade funktioner med hjälp av förvärvat tekniskt kunnande och skickliga utvecklingsteam. Förvärven förväntas generera kostnadsbesparingar som en följd av stordriftsfördelar. Kostnader direkt hänförliga till förvärven, 2,3 Mkr har kostnadsförts som övriga rörelsekostnader.
Den 11 Juli 2011 förvärvade Doro SAS 100 procent av det franska företaget Prylos SAS Förvärvet av Prylos medför att Doro får en Androidbaserad plattform för sina nya produktlanseringar, samt ett fokuserat utvecklingsteam inom seniora telekomlösningar.Förvärvet kommer att stärka Doros strategi att växa inom utveckling av mobila hälsolösningar. Prylos verksamhet omsatte 2011 7,5 Mkr. Försäljning mm sker från den 1:e oktober 2011 från Doro AB. Vid förvärvstillfället var antalet anställda 12. Prylos SAS fusionerades med Doro SAS den 30 December 2011.
| Mkr | |
|---|---|
| Köpeskilling | 17,1 |
| Nettoskuld | -1,9 |
| Total köpeskilling | 15,2 |
| Verkligt värde på förvärvade tillgångar | -6,2 |
| Goodwill | 9,0 |
| Mkr Verkligt värde | |
|---|---|
| Immateriella tillgångar | 5,9 |
| Materiella tillgångar | 0,1 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 0,2 |
| Uppskjuten skattefordran | 0,2 |
| Kundfordringar | 2,0 |
| Övriga fordringar | 2,0 |
| Kassa och Bank | 0,5 |
| Räntebärande skulder | -2,4 |
| Leverantörsskulder | -0,9 |
| Övriga skulder | -1,4 |
| Förvärvade nettotillgångar | 6,2 |
| Goodwill | 9,0 |
|---|---|
| Total köpeskilling | 15,2 |
| Innehållen betalning | -0,9 |
| Tilläggsköpeskilling (redovisas som långfristig skuld) | -1,8 |
| Nettoskuld i förvärvat bolag | 1,9 |
| Förvärvets påverkan på koncernens kassaflöde | 14,4 |
Den 31 Augusti 2011 förvärvade Doro SAS 100 procent av Birdy Technology SAS, för att ytterligare stärka positionen inom teleassistans. Som sin huvudprodukt utvecklar bolaget en fast GSManslutning som via mobilnätet kopplar samman olika sensorer (fallsensorer, handledslarm,rökdetektorer etc.) med ett callcenter när sensorerna aktiveras. På så sätt kan seniorernas vardag göras tryggare och bekvämare samtidigt som deras släktingars oro minskas. Birdy Technologys kunder inkluderar såväl privata som publika teleassistans-företag i Frankrike. Förvärvet av Birdy Technology är en möjlighet för Doro att stärka sitt erbjudande inom teleassistans och är en utmärkt plattform för att öppna för mHealth-tjänster längre fram. Birdys verksamhet omsatte 2011 11,6 Mkr och även för Birdy sker försäljning mm från den 1:e Oktober genom Doro AB. Vid förvärvstillfället var antalet anställda 2. Birdy Technology SAS fusionerades med Doro SAS den 30 December 2011.
| 15,5 |
|---|
| 0,4 |
| 15,9 |
| -7,2 |
| 8,7 |
| 7,4 |
|---|
| 0,4 |
| 0,6 |
| 1,6 |
| 0,2 |
| 0,9 |
| -0,5 |
| -0,9 |
| -0,3 |
| -0,3 |
| -1,9 |
| 7,2 |
| 8,7 |
| 15,9 |
| -6,3 |
| -4,0 |
| -0,4 |
| 5,2 |
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Ingående bruttolager | 60,5 | 42,7 |
| Förändring av bruttolager | 4,7 | 17,8 |
| Utgående bruttolager | 65,2 | 60,5 |
| Ingående lagernedskrivningar | -5,5 | -7,1 |
| Förändring av lagernedskrivningar | 0,5 | 1,6 |
| Utgående lagernedskrivningar * | -5,0 | -5,5 |
| Nettolager i balansräkning | 60,2 | 55,0 |
| Moderbolaget | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Ingående bruttolager | 60,5 | 39,0 |
| Förändring av bruttolager | 4,7 | 21,5 |
| Utgående bruttolager | 65,2 | 60,5 |
| Ingående lagernedskrivningar | -4,9 | -4,1 |
| Förändring av lagernedskrivningar | -0,1 | -0,8 |
| Utgående lagernedskrivningar * | -5,0 | -4,9 |
| Nettolager i balansräkning | 60,2 | 55,6 |
* Anskaffningsvärde på det lager som nedskrivningen om 5,0 Mkr (4,9) avser uppgår till 14,2 Mkr (13,0) i moderbolaget.
I koncernen finns ytterligare en nedskrivning om 0,0 Mkr (0,6) hänförligt till produktsortimentet Business Electronics.
Doros varor genomgår omfattande kvalitetstester. Garantier lämnas till slutkund om minst ett års garanti från inköpstillfället. Kunden kan kompenseras genom olika former av reparationer, utbyte till jämförbar produkt, kreditering eller andra varianter. Doro har, baserat på hur returer kommer över tiden, förväntade returer, sätt att kompensera och kostnader kring olika kompensationer, skapat ett statistikprogram som beräknar behovet av avsättning. Garantierna har ökats genom lagstiftning för garanti upp till två år på vissa marknader.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Ingående balans | 24,4 | 17,7 | 24,4 | 5,9 |
| Ianspråktagna belopp | -31,5 | -21,0 | -31,5 | -20,2 |
| Nya avsättningar | 31,0 | 27,7 | 31,0 | 27,7 |
| Överföring av reserv från dotterföretag |
0,0 | 0,0 | 0,0 | 11,0 |
| Utgående balans | 23,9 | 24,4 | 23,9 | 24,4 |
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Ingående balans | 0,7 | 0,7 |
| Ianspråktagna belopp | 0,0 | 0,0 |
| Nya avsättningar | 0,4 | 0,0 |
| Utgående balans | 1,1 | 0,7 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Ingående balans | 20,9 | 9,7 | 19,5 | 8,0 |
| Ianspråktagna belopp | -1,0 | -4,8 | -0,8 | -4,5 |
| Nya avsättningar | 38,6 | 16,6 | 38,6 | 16,6 |
| Outnyttjade belopp som återförs | -0,6 | -0,6 | 0,0 | -0,6 |
| Utgående balans | 57,9 | 20,9 | 57,3 | 19,5 |
Doro har outsourcat sin produktion och köper in produkterna från externa leverantörer i Asien. Tvister kan uppstå med olika leverantörer då produkterna inte uppfyller den kvalitet, funktionalitet eller leveranstider som överenskommits. Doro har historiskt endast haft ett fåtal sådana tvister.
Doro en kommersiell tvist med en tidigare distributör om ett lager. Värdet på lagret är 2,7 Mkr, vilket är helt nedskrivet. Doro väntar på den slutliga domen från domstolen i Madrid. Inga ytterligare kostnader beräknas uppkomma. Doro har som princip att redovisa avsättning för bedömd risk och olika rättegångskostnader fram till avgörande i nästa instans. Vidare har en domstol i Tyskland vid två tillfällen beslutat att förbjuda en tysk tillverkare att sälja en modell som liknar en av Doros telefoner.
En polsk domstol utfärdade ett preliminärt förbud riktat mot ett polskt bolag att sälja en mobiltelefon märkt DURO.
Tillkommande kostnader uppgår till 50,8 Mkr (19,5) och utgörs av kostnader som är kända men inte debiterade vid faktureringstillfället, dels kostnader som är okända med förväntade vid faktureringstillfället. Reserven för tillkommande kostnader belastar kostnad sålda varor för att få en korrekt periodisering av bruttomarginalen. Beloppet har tidigare redovisats som upplupna kostnader varför jämförelsetalet också har korrigerats.
Styrelsen i Doro har antagit en finanspolicy som reglerar hur finansiella risker skall identifieras och hanteras. Riskhanteringen syftar till att reducera alternativt eliminera risker. Huvudinriktningen är att eftersträva en låg riskprofil.
Doro AB (moderbolaget) har det övergripande ansvaret för koncernens finansiella riskhantering inklusive valutariskhantering, likvididetshantering och cash management. Genom centralisering och samordning uppnås väsentliga skalfördelar avseende erhållna villkor för finansiella transaktioner och finansiering. De risker som Doro är exponerad mot är beskrivna nedan.
Koncernen är i första hand exponerade mot kreditrisk i samband med finansiella placeringar och hantering av kundfordringar men också motpartsrisk i samband med terminssäkringar. Kredit- och motpartsrisker hanteras centralt av moderbolaget i Doro AB och är reglerad i finanspolicyn. Finansiella instrument får endast göras med motparter/emittenter inom kategorierna stat, kommun och bank. Per 2011-12-31 uppgick de kortfristiga placeringar i kommun och stat till 40,0 Mkr (29,9) och i bank till 15,0 Mkr (0,0).
Värdet på kundfordringarna uppgick till 118,4 Mkr (116,0). Doro har under de senaste åren haft mycket små kreditförluster (under 0,5 procent av omsättningen) genom att det huvudsakliga kundgruppen är större företag med en regelbunden handel. Den största kunden står för under 11 procent (15) av koncernens försäljning. I de flesta länder arbetar Doro utan kreditförsäkring.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| Åldersanalys över kundfordringar | 2011 | 2010 | |
| Ej förfallna | 110,4 | 93,6 | |
| Förfallna < 60 dagar | 3,7 | 18,2 | |
| Förfallna > 60 dagar | 4,3 | 4,2 | |
| Totala kundfordringar | 118,4 | 116,0 | |
| Befarade kundförluster | -3,8 | -4,4 | |
| Kundfordringar i redovisningen | 114,6 | 111,6 | |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| Osäkra kundfordringar | 2011 | 2010 | |
| Ingående balans | -4,4 | -4,7 | |
| Befarade kundförluster | -2,0 | -0,7 | |
| Konstaterade kundförluster | -0,1 | 0,3 | |
| Återförda belopp | 2,7 | 0,7 | |
| Utgående balans | -3,8 | -4,4 |
Övriga fordringar har ej förfallit till betalning.
Vid utgången av 2011 hade koncernen räntebärande skulder om 2,4 Mkr (0,0), vilka förfaller till betalning inom tolv månader. I juli 2010 tecknades ett tvåårigt kreditavtal med Handelsbanken.
Kontolimiten på transaktionskontot är 31,5 Mkr (32,0) varav 0,0 Mkr (0,0) var utnyttjat. Koncernens likviditet uppgick vid utgången av 2011 till 148,4 Mkr (89,5) vilket inkluderar finansiella placeringar och bankmedel.
Doro är exponerade för valutarisker på grund av ofrödelaktiga valutakursförändringar som kan påverka omsättning, resultat och eget kapital. Hanteringen delas nedan upp i riskhantering i samband med transaktionsexponering respektive omräkningsexponering.
Transaktionsexponering uppstår när försäljning och inköp görs i utländsk valuta. Doro har intäkter och kostnader i olika valutor. Produkterna är främst kontrakterade och betalas i USD och försäljningen sker huvudsakligen i EUR, GBP och de nordiska valutorna. I enlighet med finanspolicyn, säkras prognostiserade flöden kvartalsvis till mellan 80 och 100 procent. Valutahanteringen är centraliserad till finansavdelningen hos Doro AB, vilka köper och säljer valutor inom ramen för finanspolicyn. Marknadsvärdet av nuvarande terminskontrakt uppgick till 10,4 miljoner vid slutet av 2011.
(brutto och efter valutaterminer)
| Brutto | Brutto | Efter terminer | |
|---|---|---|---|
| 2011 | 2011 | 2010 | 2010 |
| 52 | 11 | 0 | 0 |
| 13 | 4 | 15 | 6 |
| 23 | 1 | 28 | 16 |
| 224 | 20 | 287 | 64 |
| 61 | -23 | 67 | 40 |
| -298 | -83 | -226 | 35 |
| Efter terminer |
Omräkningsexponering uppstår när utländska tillgångar och skulder samt resultaträkning i utländska dotterbolag omräknas till kr i samband med konsolidering. Doro kurssäkrar inte omräkningsexponeringen. Värdet av de utländska nettotillgångarna uppgick vid årets slut till 44,0 Mkr (36,0). Nedanstående tabell visar fördelningen per valuta.
| Värde av utländska tillgångar | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| USD | 1 | 0 |
| NOK | 2 | 2 |
| EUR | 27 | 22 |
| GBP | 9 | 7 |
| HKD | 5 | 5 |
| Summa | 44 | 36 |
| Nettoskuldsättning / valuta per den 31 december | 2011 | 2010 |
| SEK | -71 | -34 |
|---|---|---|
| EUR | -47 | -6 |
| GBP | -9 | -24 |
| DKK | -3 | -2 |
| NOK | -8 | -8 |
| HKD | -1 | -7 |
| USD | -4 | -8 |
| CAD | -5 | - |
| Summa | -148 | -89 |
Känslighetsanalysen återfinns i Förvaltningsberättelsen.
| 2011 | 2010 | |||
|---|---|---|---|---|
| Redovisat | Verkligt | Redovisat | Verkligt Klassificering | |
| 114,6 | 114,6 | 111,6 | 111,6 Kund- och lånefordringar | |
| 25,4 | 25,4 | 17,2 | 17,2 Kund- och lånefordringar | |
| 10,4 | 10,4 | 0,2 | 0,2 Finansiell tillgång till verkligt värde | |
| 55,0 | 55,0 | 29,9 | 29,9 Tillgångar som kan säljas | |
| 93,4 | 93,4 | 59,6 | 59,6 Tillgångar som kan säljas | |
| 298,8 | 298,8 | 218,5 | 218,5 | |
| 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 Övriga finansiella skulder | |
| 2,4 | 2,4 | 0,0 | 0,0 Övriga finansiella skulder | |
| 82,2 | 82,2 | 86,0 | 86,0 Övriga finansiella skulder | |
| 10,3 | 10,3 | 6,0 | 6,0 Övriga finansiella skulder | |
| 94,9 | 94,9 | 92,0 | 92,0 | |
| 2011 | 2010 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | Redovisat | Verkligt | Redovisat | Verkligt Klassificering | ||
| Kundfordringar | 113,2 | 113,2 | 111,8 | 111,8 Kund- och lånefordringar | ||
| Fordringar hos koncernföretag | 2,8 | 2,8 | 0,6 | 0,6 Kund- och lånefordringar | ||
| Övriga fordringar | 22,1 | 22,1 | 13,0 | 13,0 Kund- och lånefordringar | ||
| Valutaterminer | 10,4 | 10,4 | 0,2 | 0,2 Finansiell tillgång till verkligt värde | ||
| Kortfristiga placeringar | 55,0 | 55,0 | 29,9 | 29,9 Tillgångar som kan säljas | ||
| Bankmedel | 89,7 | 89,7 | 58,2 | 58,2 Tillgångar som kan säljas | ||
| Tillgångar | 293,2 | 293,2 | 213,7 | 213,7 | ||
| Checkräkningskredit | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 Övriga finansiella skulder | ||
| Skulder till kreditinstitut | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 Övriga finansiella skulder | ||
| Leverantörsskulder | 79,0 | 79,0 | 83,4 | 83,4 Övriga finansiella skulder | ||
| Skulder hos koncernföretag | 31,7 | 31,7 | 35,3 | 35,3 Övriga finansiella skulder | ||
| Övriga skulder | 0,8 | 0,8 | 5,1 | 5,1 Övriga finansiella skulder | ||
| Skulder | 111,5 | 111,5 | 123,8 | 123,8 |
Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antgits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och företagets ställning och resultat, samt att koncernförvaltningsberättelsen och förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utveckligen av koncernens och företagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står för.
Lund den 27 februari 2012
Charlotta Falvin Styrelseledamot
Bo Kastensson Styrelseordförande
Jonas Mårtensson
Styrelseledamot
Jérôme Arnaud
Karin Moberg
Styrelseledamot
Verkställande direktör
Min revisionsberättelse har lämnats den 27 februari 2012
Göran Neckmar Auktoriserad revisor
Till årsstämman i Doro AB (publ) Org.nr 556161-9429
Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för Doro AB (publ) för år 2011, med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 27-35. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 18-58.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 27-35.
Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Doro AB (publ) för år 2011. Vi har även utfört en lagstadgad genomgång av bolagsstyrningsrapporten.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen samt att bolagsstyrningsrapporten på sidorna 27-35 är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat enligt ovan är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Därutöver har vi läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Malmö den 27 februari 2012 Ernst & Young AB
Göran Neckmar Auktoriserad revisor
| Mkr Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Kvartalsvis resultatutveckling Nettoomsättning 135 165 181 264 104 131 169 229 Rörelsens kostnader -126 -152 -162 -229 -94 -124 -151 -201 Rörelseresultat före avskrivningar 9 13 19 35 10 7 18 28 Avskrivningar enligt plan och nedskrivningar -3 -3 -3 -5 -5 -4 -5 -2 Rörelseresultat efter avskrivningar 6 10 16 30 5 3 13 26 Finansnetto -1 -2 11 3 0 5 -13 7 Resultat efter finansiella poster 5 8 27 33 5 8 0 33 Skatt på periodens resultat 0 0 -1 -14 0 -1 11 1 Nettoresultat 5 8 26 19 5 7 11 34 Kvartalsvis balansräkning för koncernen Immateriella anläggningstillgångar 26 27 58 59 18 21 22 26 Materiella anläggningstillgångar 5 5 6 9 6 5 4 5 Finansiella anläggningstillgångar 31 31 31 18 16 16 30 31 Varulager 48 46 49 60 52 60 85 56 Kortfristiga fordringar 87 130 129 155 90 109 149 132 Kassa och bank 65 66 93 148 30 27 5 90 Summa tillgångar 261 304 365 449 212 238 295 337 Eget kapital 117 126 159 177 72 79 89 121 Räntebärande skulder 0 0 3 2 6 7 11 0 Icke räntebärande skulder 144 178 203 270 134 152 195 216 Summa eget kapital och skulder 261 304 365 449 212 238 295 337 Kvartalsvis kassaflöde Rörelseresultat efter finansiella poster 6 8 26 33 5 8 0 33 Avskrivning enligt plan 3 3 3 5 5 4 5 2 Övriga ej kassaflödespåverkande poster 1 2 -10 -3 -1 -4 12 -7 Skatt -1 -1 -1 -1 0 -1 -5 -1 Förändring av rörelsekapital -21 -9 33 31 -13 -4 -33 76 Kassaflöde från den löpande verksamheten -12 3 51 65 -4 3 -21 103 Investeringar -4 -3 -24 -10 -3 -6 -5 -7 Kassaflöde från investeringsverksamheten -4 -3 -24 -10 -3 -6 -5 -7 Utdelning/ premie för optionsprogram -9 1 0 0 0 0 0 0 Förändring räntebärande skulder 0 0 0 0 -3 1 4 -11 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -9 1 0 0 -3 1 4 -11 Omräkningsdifferenser och övrigt 0 0 0 0 -1 -1 0 0 Kassaflöde (Förändring av likvida medel) -25 1 27 55 -11 -3 -22 85 |
2011 | 2010 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Försäljning per kvartal och rullande 12 månader, Mkr
EBIT per kvartal och rullande 12 månader, Mkr
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning | |||||
| Intäkter | 745,4 | 632,8 | 492,6 | 362,5 | 346,3 |
| Rörelseresultat före avskrivningar | |||||
| och nedskrivningar, EBITDA | 75,6 | 63,1 | 38,1 | –3,6 | 9,9 |
| Rörelseresultat efter avskrivningar | |||||
| och nedskrivningar, EBIT | 62,0 | 47,0 | 26,7 | –8,2 | 9,2 |
| Finansnetto | 10,9 | -0,6 | -1,7 | –1,9 | –1,1 |
| Resultat efter finansiella poster | 72,9 | 46,4 | 25,0 | –10,1 | 8,1 |
| Balansräkning | |||||
| Anläggningstillgångar | 86,1 | 60,8 | 41,9 | 34,1 | 30,0 |
| Omsättningstillgångar | 214,3 | 186,8 | 150,0 | 123,4 | 123,1 |
| Kassa och bank | 148,4 | 89,5 | 40,4 | 12,6 | 8,3 |
| Eget kapital | 177,3 | 121,3 | 67,6 | 30,0 | 39,5 |
| Räntebärande skulder | 2,4 | 0,0 | 8,8 | 43,3 | 8,1 |
| Icke räntebärande skulder och avsättningar | 269,1 | 215,8 | 155,9 | 96,7 | 113,8 |
| Balansomslutning | 448,8 | 337,1 | 232,3 | 170,1 | 161,4 |
| NYCKELTAL (Se nedan för definitioner) | |||||
| Avkastningstal | |||||
| Avkastning på genomsnittligt sysselsatt kapital, % * | 116,1 | 80,1 | 52,0 | neg | 27,1 |
| Avkastning på genomsnittligt eget kapital, % * | 38,8 | 60,4 | 46,7 | neg | 21,1 |
| Resultat per aktie, efter betald skatt * | 3,62 | 2,04 | - | - | - |
| Kassaflödeskvot | 169 | 171 | - | - | - |
| Marginalmått | |||||
| Rörelsemarginal, EBITDA, % | 10,1 | 10,0 | 7,7 | –1,0 | 2,9 |
| Rörelsemarginal, EBIT, % | 8,3 | 7,4 | 5,4 | –2,3 | 2,7 |
| Nettomarginal, % | 9,8 | 7,3 | 5,1 | –2,8 | 2,2 |
| Kapitalintensitet | |||||
| Kapitalomsättningshastighet (ggr) | 1,9 | 2,2 | 2,4 | 2,2 | 2,0 |
| Finansiella mått | |||||
| Nettoskuldsättningsgrad, % | neg | N/A | N/A | 1,0 | N/A |
| Räntetäckningsgrad, ggr | N/A | N/A | 8,9 | N/A | 8,9 |
| Soliditet, % | 39,5 | 36,0 | 29,1 | 17,6 | 24,5 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 104,9 | 80,4 | 64,4 | –21,4 | –30,2 |
| Antal anställda | 70,0 | 61,0 | 60,0 | 59,0 | 61,0 |
| Likvida medel (inkl. outnyttjade krediter) | 177,5 | 121,5 | 51,6 | 28,3 | 60,2 |
| Investeringar (inkl. företagsförvärv) | 40,8 | 20,6 | 17,5 | 10,2 | 5,1 |
* Ingen utspädningseffekt föreligger.
Genomsnittligt antal anställda.
Avkastning på genomsnittligt eget kapital Resultatet efter finansiella poster och skatt, dividerat med genomsnittligt eget kapital.
Nettoinvesteringar inklusive företagsförvärv.
Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med EBIT.
Årets nettoomsättning dividerad med genomsnittlig balansomslutning.
Kassaflöde från den löpande verksamheten.
Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Kassa plus beviljade outnyttjade krediter hos bank samt kortfristiga placeringar i räntebärande certifikat.
Resultat efter finansiella poster i procent av årets omsättning.
Räntebärande skulder minus kassa i procent av eget kapital.
Resultat efter betald skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier för perioden.
Resultat per aktie efter skatt Resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier för perioden.
Resultat efter finansiella poster dividerat med genomsnittligt antal aktier för perioden, efter utspädning.
Resultat före skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier för perioden.
Resultat före skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier för perioden, efter utspädningseffekt.
Resultat efter finansnetto plus räntekostnader dividerat med finansiella kostnader.
Rörelseresultat (efter avskrivningar) i procent av årets omsättning.
Resultat före avskrivningar i procent av årets omsättning.
Eget kapital i procent av balansomslutningen.
Eget kapital dividerat med antal aktier vid årets slut.
Besök oss gärna på vår nya webbplats som vi utvecklar vidare. Konsumentdelen av webbplatsen finns anpassad för tjugo länder, och koncernwebbplatsen med investerar- och pressinformation finns tillgänglig på svenska och engelska.
Precis som våra produkter är vår webbplats lättanvänd och vi publicerar information som underlättar för både befintliga och blivande kunder.
Några exempel på vad du hittar på vår webbplats: Support – med manualer och svar på vanliga frågor.
Nyheter och artiklar – låt dig inspireras av andra användares berättelser eller ta en titt i kunskapsbanken.
Företag och press – se den senaste presentationen av delårsrapporten via webcast eller läs det senaste pressmeddelandet.
| 25 november | Doro fortsätter utveckla samarbetet med 3 genom ett försäljningsavtal i Österrike. |
|---|---|
| 21 november | Doro fortsätter utveckla samarbetet med O2 och skriver ett försäljningsavtal för Storbritannien. |
| 15 november | Doro fortsätter sin internationella expansion genom ett försäljningsavtal med irländska O2. |
| 7 november | Doro ökar sin amerikanska närvaro med 800 butiker i Florida. |
| 31 oktober | Offentliggörande av förändring av det totala antalet aktier och röster i Doro AB (publ). |
| 26 oktober | Doro presenterar via internet och telefonkonferens rapporten för det tredje kvartalet. |
| 19 oktober | Doro tar steget in på den afrikanska marknaden genom ett agentavtal med sydafrikanska BBB-SA. |
| 4 oktober | Doro utökar sitt sortiment av mobiltelefoner i Tyskland. |
| 19 september Doro vinner en tvist om telefondesign mot ytterligare en konkurrent i Tyskland. |
|
| 31 augusti | Doro förvärvar Birdy Technology SAS, delvis genom en apportemission, för att ytterligare stärka positionen inom teleassistans och mHealth. |
| 12 juli | Doro fortsätter att öka sin internationella närvaro genom försäljningsavtal med spanska Orange. |
| 11 juli | Doro förvärvar, i enlighet med sin tillväxtstrategi, teknologi och resurser för Androidutveckling. |
| 5 juli | Svenska 3 väljer Doro PhoneEasy® 615. |
| 29 juni | Doro PhoneEasy® 615 lanseras av Sonera i Finland. |
| 13 juni | Doro nu i 800 Searsbutiker över hela USA. |
| 31 maj | Virgin Media erbjuder brittiska familjer Doros lättanvända mobiltelefon. |
| 26 april | Doro presenterar resultatet för första kvartalet 2011. |
| 20 april | Doro ökar sin närvaro i Italien. |
| 15 april | Doros lättanvända mobiltelefon till kunder i Australien. |
| 14 april | Doros optionsprogram genomfört. |
| 23 mars | Kommuniké från Doro AB:s (publ) årsstämma 2011. |
| 7 mars | Europas största affärskedja säljer Doros lättanvända mobiltelefon till sina kunder i Storbritannien. |
| 1 mars | Doros populära mobiltelefoner finns nu tillgängliga hos Mobistar. |
| 22 februari | Doros VD minskar sitt aktieinnehav. |
| 22 februari | Charlotta Falvin nominerad till Doro AB:s styrelse. |
| 22 februari | Kallelse till årsstämma 2011. |
| 15 februari | Doro bildar globala strategiska partnerskap med MyGlucoHealth och Medixine. |
| 14 februari | Doro släpper femte generationens enkla mobiler på branschmässa i Barcelona. |
| 26 januari | Direkt från GSMA Mobile World Congress i Barcelona den 14 februari: Doro presenterar bokslutskommunikén för 2010. |
| 10 januari | Doro vinner tvist mot tysk konkurrent om telefondesign. |
Ordinarie årsstämma kommer att hållas onsdagen den 21 mars 2012, kl 15.00 på hotell Scandic Anglais, Humlegårdsgatan 23, 102 44 Stockholm. Kallelse har skett genom annonsering i dagspress. Kallelse samt övrig information inför årsstämman finns även på www.doro.com.
För att äga rösträtt måste aktieägare vara införd i aktieboken på avstämningsdagen, senast den 17 mars 2012, och ha föranmält sitt deltagande till Doro AB.
Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn hos Euroclear Sweden AB. Aktieägare som vill göra sådan omregistrering ombedes att underrätta förvaltare om detta i god tid.
Senast den 17 mars 2012 ska anmälan ha lämnats till Doro, via www.doro.se, via e-post [email protected], per telefon 046-280 50 00 eller Doro AB, Magistratsvägen 10, 226 43 Lund.
Vänligen uppge fullständigt namn, personnummer, antal aktier, adress samt telefonnummer dagtid.
Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman att betala utdelning för verksamhetsåret 2011 (1,00 kr).
| Årsstämma | 21 mars |
|---|---|
| Delårsrapport januari–mars | 11 maj |
| Delårsrapport januari–juni | 21 augusti |
| Delårsrapport januari–september | 8 november |
| Bokslutskommuniké | 13 februari 2013 |
Finansiella rapporter och övriga nyheter från Doro publiceras löpande på bolagets webbplats www.doro.com på både svenska och engelska.
Jérôme Arnaud, VD och koncernchef 046-280 50 05 Annette Borén, Vice President och CFO 046-280 50 62
Doro AB Magistratsvägen 10 226 43 Lund Sverige Tel 046 280 50 00 Fax 046 280 50 01
Doro Hong Kong Ltd. Unit 222 No. 1 Science Park W. Avenue Hong Kong Science Park Shatin New Territories Hongkong Tel +852 2730 2777 Fax +852 2730 2433
Doro UK Ltd. First Floor Bridge House Chiltern Hill Chalfont St Peter Bucks SL9 9UE Storbritannien Tel +44 1753 883 080 Fax +44 1753 883 081
Doro SAS 10 Rue de Châteaudun 75009 Paris Frankrike Tel +33 1 47 03 61 80 Fax + 33 1 42 96 24 30
Doro SAS BP 446 78055 Saint Quentin en Yvelines Cdx Frankrike Tel +33 1 30 07 17 00 Fax +33 1 30 07 17 85
Doro A/S Kråkerøyveien 2 NO-1671 Kråkerøy Norge Tel +47 69 35 86 00 Fax +47 69 35 86 69
Doro Inc c/o Duane Morris LLP 1540 Broadway New York NY 10036 USA Tel +1 212 692 1067 Fax +1 212 208 2514
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.