Annual Report • Mar 2, 2011
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Doro® skapar värden genom att utveckla de bästa telekomprodukterna för den växande andelen äldre bland världens befolkning. Försäljningen 2010 ökade med 28,5 procent. Rörelseresultatet ökade med 76 procent.
| Fem argument för att investera i |
Doro 2 |
|---|---|
| Året i korthet |
3 |
| Global närvaro |
4–5 |
| VD har ordet |
6–7 |
| Affärskoncept och strategier |
8–10 |
| Doros erbjudande och marknad |
11 |
| Doros partner i Kanada |
12 |
| Doros partner i Nya Zeeland |
13 |
| Urval av lanseringar 2011 |
14 |
| Fokus på medarbetare |
15 |
| Miljö och kvalitet |
16–17 |
| Doros aktie |
18–19 |
| Förvaltningsberättelse | 20–25 |
| Bolagsstyrningsrapport | 26–29 |
| Styrelse och revisorer |
27 |
| Intern kontroll |
30 |
| Ledande befattningshavare |
31 |
| Finansiell information |
32–39 |
| Noter med redovisningsprinciper 40–55 |
|
| Signaturer | 56 |
| Revisionsberättelse | 57 |
| Kvartalsöversikt | 58 |
| Femårsöversikt | 59 |
| Produkter i fokus 2010 |
60 |
| Bäst i test |
61 |
| Pressmeddelanden 2010 |
62 |
| Information till aktieägare |
63 |
| Adresser | 64 |
Doro AB är ett publikt bolag med säte i Lund. This Annual report is also available in English. Alla värden uttrycks i svenska kronor (Mkr eller kr). Sifferuppgifter inom parentes avser verksamhetsåret 2009, om inte annat anges. Denna årsredovisning är publicerad på bolagets
webbplats, www.doro.com den 2 mars 2011. Tryckta exemplar skickas till aktieägare och andra intressenter efter beställning.
Doro AB i samarbete med RHR/CC, www.rhr.se. © Doro AB 2011.
DORO AB – ÅRSREDOVISNING 2010
Org. nr. 556161-9429 63
2007
Jérôme Arnaud utses till VD. Genomförande av ny strategi: att bli ett nischföretag med inriktning på seniorers behov av enkel kommunikation.
Lansering av flera modeller för seniorer. Stark tillväxt i Care Electronics.
Internationell expansion; framgång för Care Electronics i både Europa och USA.
Försäljningen når 632,8 Mkr och den miljonte mobiltelefonen säljs.
Care Electronics nettoomsättning:
51 Mkr 143 Mkr 300 Mkr 500 Mkr
| 2010 | 2009 | 2008 | |
|---|---|---|---|
| Intäkter/nettoomsättning, Mkr | 632,8 | 492,6 | 362,5 |
| Rörelseresultat (EBITDA), Mkr | 63,1 | 38,1 | –3,6 |
| Rörelseresultat (EBIT), Mkr | 47,0 | 26,7 | –8,2 |
| Resultat efter finansiella poster, Mkr | 46,4 | 25,0 | –10,1 |
| Periodens nettoresultat, Mkr | 57,1 | 22,8 | –11,5 |
| Rörelsemarginal (EBIT), % | 7,4 | 5,4 | –2,3 |
| Avkastning på genomsnittligt sysselsatt kapital, % | 80,1 | 52,0 | neg. |
| Avkastning på genomsnittligt eget kapital, % | 60,4 | 46,7 | neg. |
| Soliditet, % | 36,0 | 29,1 | 17,6 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten, Mkr | 80,4 | 64,4 | –21,4 |
| Likvida medel (inklusive outnyttjande krediter), Mkr | 121,5 | 51,6 | 28,3 |
| Antal anställda (genomsnitt), st | 61 | 60 | 59 |
| Resultat per aktie efter skatt, kr | 2,99 | 1,30 | –0,66 |
| Synligt eget kapital per aktie, kr | 6,35 | 3,54 | 1,73 |
| För finansiella definitioner, se sidan 32. |
3
Doro har tecknat avtal med den ledande europeiska distributören av telekomprodukter, 20:20 Mobile Spain. 20:20 Mobile är ett väl etablerat bolag som kommer att sälja Doros populära mobiltelefoner genom cirka 200 butiker i Spanien. (A)
Med start i april kommer Frankrikes tredje största mobiloperatör, Bouygues Telecom, att sälja Doros framgångsrika mobiltelefon Doro PhoneEasy® 410gsm. (B)
Doro lanserar två av sina lättanvända mobiltelefoner, Doro PhoneEasy® 341gsm och Doro PhoneEasy® 410gsm, i samarbete med Latinamerikas ledande mobiloperatör Claro, med 3,3 miljoner kunder i Chile. (C)
Doro har tecknat ett avtal med den ledande brittiska mobiloperatören Orange om försäljning av mobiltelefoner. Doros eleganta mattsvarta Doro PhoneEasy® 410gsm blir den första modellen att säljas genom Oranges butiker och webbplats. (D)
Doro har tecknat ett försäljningsavtal med SFR, Frankrikes näst största mobiloperatör, och Vodafones franska samarbetspartner. SFR har valt Doros bäst säljande modell, Doro PhoneEasy®410gsm, för att ytterligare stärka sitt erbjudande speciellt riktat mot seniorkunder. (E)
Med start i augusti 2010 kommer två av Doros mest populära modeller – Doro PhoneEasy® 338gsm och 345gsm – att säljas genom Vodafones butiker i Tyskland. (F)
Doro har utökat sitt samarbete med 20:20 Mobile, den ledande europeiska distributören av telekomprodukter, genom att teckna ett avtal om internationell distribution. Avtalet innebär att 20:20 Mobile kommer att distribuera Doros prisbelönta sortiment med lättanvända mobiltelefoner på flera nya viktiga marknader. (G)
Doro utökar sitt partnerskap med Orangekoncernen genom ett försäljningsavtal med Orange Schweiz. Mobiloperatören har valt Doros bästsäljare, Doro PhoneEasy©410gsm, för att ytterligare stärka sitt produkterbjudande till kunder som vill ha en lättanvänd mobiltelefon. (H)
Doro och Kanadas ledande operatör Rogers Communications Inc inleder ett samarbete. Som en följd finns nu Doros bäst säljande mobiltelefon, Doro PhoneEasy® 410gsm, exklusivt i Rogers Wireless butiker i hela landet. (I)
Doro och Nya Zeelands näst största operatör TelstraClear inleder ett samarbete. TelstraClear är ett helägt dotterföretag till Australiens ledande telekombolag Telstra Corporation Ltd med 400 000 kunder. (J)
C
Doros vision är att bli varumärket med högst förtroende inom lättanvända telekomprodukter.
G
H
F
G
G
G
G
G G
G D
G
G
G
A B
E
J
Våra produkter och vårt varumärke är redan kända på vissa av de viktigaste europeiska marknaderna. Ytterligare samarbeten med viktiga distributörer och operatörer har utvidgat vår närvaro på dessa marknader. Samtidigt har vi varit mycket framgångsrika i att säkra strategiska partnerskap i nya länder och har därmed kunnat expandera geografiskt och avsevärt utöka vår marknad.
När jag nu går in på mitt fjärde år i ledningen för Doro, känner jag mig mycket nöjd över att kunna rapportera imponerande framsteg vad gäller tillväxt, produktframgångar och finansiellt resultat.
Vårt fokus på affärsenhet Care Electronics, som växte med 40 procent i jämförelse med 2009 och nu står för 79 procent av den totala försäljningen, har öppnat lönsamma nya marknader. Detta möjliggör för företaget att utvecklas till en klar ledare inom sin nisch. Stora framsteg har gjorts under året, mer till följd av genomförd konsolidering av tidigare utveckling snarare än enskilda större händelser. Vi breddade vår internationella bas och stärkte Doros position på etablerade marknader. Samtidigt arbetade vi för att justera fokus för affärsenhet Home Electronics och skapa lönsamhet.
Då Care utgör en så stor del av Doro kommer vi att rapportera vår verksamhet per geografisk region från och med den 1 januari 2011. Doro har idag en effektiv organisation där all fakturering sker från moderbolaget i Sverige medan dotterbolagen agerar som agenter. Detta nya affärsupplägg implementerades under 2010 samtidigt som betydande investeringar gjordes i vårt nya IT-system. Dessa utgifter återkommer inte under 2011, vilket frigör vissa resurser för investeringar i nya produkter.
Under året ökade Doro sin internationella närvaro genom partnerskapsavtal på nya marknader, däribland Kanada, Chile och Nya Zeeland. Samtidigt har vi fått ökad tillgång till befintliga marknader genom avtal med ytterligare operatörer.
I Kanada har vi ingått distributionsavtal med den rikstäckande operatören Rogers Wireless, mycket till följd av de ansträngningar vi gjorde förra året för att få godkännande för den nordamerikanska marknaden. I Nya Zeeland har vi avtal med TelstraClear, som ägs av Australiens största operatör Telstra. I Chile representerar vår närvaro ett första fotfäste på den stora latinamerikanska marknaden, där vi ser en betydande tillväxtpotential.
I Europa undertecknade Doro viktiga avtal med nyckelaktörer: i Tyskland, Irland och Frankrike inledde vi partnersamarbeten med Vodafone och genom vårt starka partnerskap med Orange kunde vi få ett genombrott på den brittiska marknaden.
Våra produkter är kanske inte marknadens billigaste, men de är bäst anpassade till seniorers behov. Tack vare produkter som är utformade för sin målgrupp, är våra produkter framgångsrika på samtliga våra marknader. Till exempel säljer våra vikbara mobiltelefoner mycket bra, inte för att de är moderiktiga, vilket kan vara fallet i andra segment, utan helt enkelt för att seniorerna funnit att våra mobiler erbjuder det bästa sättet att hantera ett samtal på. Detta har visats i konsumenttest i olika tidningar och av konsumentorganisationer i flera länder, och genom försäljningssiffrorna för våra modeller från butiker där de säljs.
Att effektivt skydda vår design mot plagiering är affärskritiskt. Därför är vi mycket nöjda med att domen som nyligen meddelades från tysk domstol bekräftar överträdelsen från en konkurrent. Domen tvingar konkurrenten att dra tillbaka Dorokopian.
Under 2010 utvecklade Doro inte mindre än 44 versioner av mjukvara för våra produkter, samtliga skräddarsydda för olika kundbehov. Flexibiliteten är en av våra tillgångar på mobilmarknaden. Vi har också lanserat Doro PhoneEasy® 332gsm med modern design som tilltalar en bredare målgrupp. Modellen finns numera i ett flertal färger inklusive krom.
2010 ökade vi i betydande utsträckning vår press på marknaden genom vårt varumärke, framförallt genom TV-kampanjer. Under sommaren, såväl som inför julhelgerna, sände vi TVreklam i samtliga nordiska länder, Frankrike, Storbritannien och Tyskland. Varumärket och produkterna har dessutom haft bra täckning i media i de länder där vi verkar.
Med årets utveckling och fullföljandet av organisationens turnaround, uppgick Doros resultat per aktie till 2,99 kronor och en stark rörelsemarginal om 7,4 procent för 2010 som helhet. Det är med stolthet vi kan konstatera att Doro-aktien har varit en mycket attraktiv investering under en period av stor ekonomisk osäkerhet. Under 2010 steg aktiekursen från 11,00 till 31,20 kronor. Samtidigt fortsätter Doro med sin strategi för expansion, vilket kräver betydande kortsiktiga återinvesteringar, men som är utformad för att generera betydligt bättre avkastning senare.
Doro fortsätter att erbjuda en betydande tillväxt. Med en global seniorbefolkning (65 år och uppåt) på 518 miljoner, ser vi en potentiell marknad på 5–6 miljoner enheter plus ersättningsförsäljning. I de länder där vi redan är verksamma, tror vi att vi kan nå 15–20 procent av befolkningen i åldern 65 år och över i ackumulerad försäljning inom tre till fem års tid. Med nuvarande marknadspenetration om nära 10 procent i Norden och 1–2 procent i Storbritannien, Frankrike och Tyskland, finns det stort utrymme för tillväxt även i våra mest etablerade marknader. Dessutom finns det potential i våra tillväxtmarknader och där vi ännu inte finns, som Italien, större delen av Latinamerika, Indien, Ryssland och andra delar av östra Europa.
För att dra nytta av denna möjlighet kommer vi fortsätta att investera i våra produkterbjudanden men även i varumärket och allmän kännedom om användarvänliga produkter. I takt med utvecklingen kommer andra oundvikligen att lockas till segmentet. Vi ser positivt på sådan konkurrens, eftersom det ökar den allmänna medvetenheten om kategorin och hjälper marknaden att växa – dock till priset av en hårdare konkurrens.
Under 2011 kommer vi att lansera 3G-produkter – inte för att seniorer efterfrågar 3G-funktioner utan för att ett ökande antal stora operatörer fasar ut sina GSM-nät eller enbart har 3G-produkter inbyggda. Vi kommer också att lägga till en kamerafunktion, eftersom detta var något som rankades som fyra i listan av önskvärda funktioner i våra studier.
I samband med vår målgrupp har vi identifierat ett segment där vi kan skapa ytterligare mervärde: "mobile Health" (mHealth), tydligare beskrivet som hälsotjänster levererade genom mobiltelefonen. Detta är ett område som utvecklas i rask takt. Flertalet av de applikationer som utvecklas idag körs på komplexa och starka smartphones eller via särskilda kommunicerande "hälso-apparater". Vår tanke är att omsätta vår samlade kunskap om hur man tillverkar produkter anpassade för seniorer för att leverera sådana hälsotjänster. Vi fokuserar framförallt på fjärrövervakning av medicineringsföljsamhet genom vår Easy Med Reminder Service. Denna smarta funktion påminner senioren om att ta sina mediciner samt fjärrövervaka kroniska besvär. Sensorer, som till exempel Glucometer, våg och pulsometer, som samlar biodata kommer att kunna kopplas till en lättanvänd mobiltelefon, som i sin tur vidarebefordrar relevant information till övervakningscentraler.
Vi kommer att fokusera på vår kärnkunskap, det vill säga hur man underlättar för seniorer, medan vi samarbetar med spelare på den medicinska arenan för att kunna skapa en smart lösning som koordineras med en rad medicintekniska lösningar.
Detta innebär att vi kommer att introducera vissa applikationer och tjänster i vårt erbjudande vilka gradvis kommer att bidra till vår tillväxt och marginaler.
Över en treårshorisont är vårt mål att Doro genererar årliga intäkter i storleksordningen 1 miljard kronor, mer jämnt fördelat mellan hårdvara och tjänster. Vi hoppas att våra lösningar kommer att fortsätta hjälpa seniorer leva ett enklare och säkrare vardagsliv med färre begränsningar.
Våra produkter för fast telefoni (tidigare Home Electronics) kommer försiktigt att utvecklas till att fylla "komfort"-gapet mellan Care-segmentet och det som är mainstream. Kopplingen mellan våra segment kommer att bli tydligare för våra konsumenter – allt handlar om användarvänlighet.
Avslutningsvis vill jag tacka alla våra intressenter vars förtroende för Doro har bidragit till våra ansenliga framsteg under det senaste året – en utveckling som gynnar oss alla.
Lund i mars 2011
Jérôme Arnaud
Doros vision är att bli varumärket med högst förtroende inom lättanvända telekomprodukter.
Vår mission är att hjälpa människor som möter åldrandets utmaningar att leva ett enklare och säkrare vardagsliv med färre begränsningar.
Vi har en tydlig och enkel strategi för att uppnå långsiktig tillväxt med en hållbar rörelsemarginal på lägst tio procent.
För att kunna erbjuda våra kunder rätt produkt arbetar vi systematiskt och effektivt för att lära känna och kartlägga slutanvändarens behov.
Doro Care Electronics produkter är resultatet av omfattande forskning och förståelse för våra slutanvändare, såväl som samarbete med experter inom olika områden. Redan från början har Doro haft slutanvändaren i åtanke. Med hjälp av olika metoder för att samla information om hur mobiltelefoner används har Doro fått insikter och kunskap.
Doro erbjuder både kunder och slutanvändare en komplett värdekedja, från en produkt som utvecklats enligt slutanvändarens krav på känsla och enkelhet, via kompetent säljorganisation till tjänster, support och garantier.
Varumärkesidentitet
Telekom Målgrupp 65+ Easy/Plus
Innovation och förbättrad användarvänlighet Ledande inom kategorin Global marknadsnärvaro
Att bredda nätverket av återförsäljare, såväl geografiskt som kategorimässigt. Försäljning i över 30 länder på fem kontinenter.
Inclusive Design
samarbetar Doro sedan många år med specialister inom olika kompetensområden för att utveckla våra lättanvända produkter. Ett exempel är Ergonomidesign. Inclusive Design syftar till att ge alla lika möjligheter att ta del av samhället, oavsett kognitiva, fysiska eller sociokulturella faktorer.
med liknande skydd på de större marknaderna.
hos AT&T, GCF, Orange och Vodafone.
• Doros mobiltelefoner har blivit godkända av laboratorierna
Med kunskap och kännedom om trender och attityder
Projektet med att stärka unionens konkurrenskraft fortsätter. • Doros design har fått ett flertal utmärkelser de senaste åren. Vi är noga med att skydda vår design och har sedan i år en strategi för detta. Det starka skyddet inom EU kompletteras
• Doro fortsatte att öka sin geografiska närvaro genom att utöka nätverket med partner och återförsäljare och har idag en stark kundportfölj med operatörer, återförsäljare och större varuhuskedjor. Under 2010 skrev Doro tio nya avtal med samarbetspartners i världen (se sidorna 4–5).
*) Virtual User Concept for Inclusive Design of Consumer Products and User Interfaces (VICON) är ett projekt inom EU:s sjunde ramprogram, även benämnt FP7.
Sveriges bidrag till 2010 års världsutställning var en hyllning av "Innovationsandan" som förbättrar den svenska stadsmiljön och levnadsstandarden och visar på hur viktig kommunikationen är i dagens teknologiska värld. Paviljongen visade upp femtio exempel på svensk uppfinningsrikedom, däribland den populära Doro PhoneEasy® 410gsm.
Doro skapar förädlingsvärden genom att inta en central roll som produktutvecklande och värdeförädlande organisation mellan tillverkande leverantörer och återförsäljare.
Doro erbjuder både kunder och slutanvändare en komplett värdekedja, från en produkt som utvecklats enligt slutanvändarens krav på känsla och enkelhet, via kompetent säljorganisation till tjänster, support och garantier.
Den kompletta kedjan av erbjudanden ställer höga krav på Doro. Under året har Doro arbetat med att ytterligare effektivisera verksamheten i samtliga led då mobiltelefoni är en marknad med betydligt kortare ledtider än den traditionella telefonmarknaden. Produktionsplanering och komponentförsörjning står i fokus. Under året har ett koncerngemensamt affärssystem implementerats tillsammans med en ny produktdatabas, vilket underlättar inköp och planering.
Genom standardisering av vissa komponenter som exempelvis adaptrar och boxar, har produktion såväl som logistik effektiviserats.
Nya kunder betyder nya önskemål. För lagerhållningen betyder detta att vissa produkter går via centrallager ut i butik, medan andra transporteras direkt ut till de större kunderna. Doro arbetar för att optimera sina lager och snabbt kunna distribuera produkterna.
Krav, önskemål samt lagar och förordningar kan variera mellan olika länder. Dessa utmaningar möts med en dynamisk och flexibel organisation där alla är delaktiga och ansvariga för processen samt ett flertal olika säljorganisationer som kan sina regioner.
Doro arbetar med stabila och kunniga partner genom hela processen, vilket förenklar arbetet i alla led.
0 10
Med anledning av de senaste årens turn-around i Doro och verksamhetens positiva utveckling, har styrelsen sett över och uppdaterat de finansiella målen.
Långsiktigt rörelsemarginalmål om 10 procent.
Årligt tillväxtmål på 20 procent under de kommande åren.
Högsta skuldsättningsgrad på 1,0 (räntebärande skulder/eget kapital).
2008 2009 2010
Det har Doro tagit fasta på och fokuserar därför på en grupp människor som tidigare varit förbisedd; seniorer och människor som möter åldrandets utmaningar, som vill ha lättanvända produkter med en tilltalande design.
Gruppen seniorer, personer över 65 år, är en snabbt växande grupp. Idag finns det omkring 518 miljoner individer över 65 år runt om i världen. 2020 beräknas seniorerna vara runt 725 miljoner personer1).
Det är också en grupp som håller sig aktiva längre än vad tidigare generationers seniorer gjorde. Men trots att dagens seniorer är friskare än tidigare så försämras även deras syn, hörsel, rörlighet, handmotorik och minnesförmåga. Doros produkter utvecklas därför i samarbete med experter inom respektive område, för att allt från användarvänlighet till ljudkvalitet ska bli så bra som möjligt.
Idag har i genomsnitt 60 procent av världens befolkning en mobiltelefon, i de mer välbeställda länderna finns det 109 mobiltelefoner per 100 invånare2). Detta är överensstämmande med att alltfler väljer bort den traditionella telefonin till förmån för IP-telefoni och mobiltelefoni3).
Den globala försäljningen av mobiltelefoner är fortsatt ökande. Under 2010 såldes det 31,8 procent fler mobiltelefoner än under 20094). Gartners prognoser pekar på en tillväxt för den globala marknaden på tio procent i volym 2011. Förutom Nokia finns det ytterligare ett antal globala tillverkare av mobiltelefoner, som Samsung, LG, RIM och Apple.
Den övergripande trenden inom mobiltelefoni är så kallade smarta telefoner från till exempel Apple med avancerade funktioner som i huvudsak vänder sig till en annan målgrupp än vad Doros telefoner gör. Smarta telefoner stod för 19 procent
av försäljningen under 2010, en uppgång med 72,1 procent jämfört med i fjol.
Den andra, användardrivna, trenden går mot mer lättanvända telefoner, där Doro verkar idag. Men även utvecklingen av smarta telefoner påverkar Doros produkter på sikt.
Doros marknad är lättanvända mobiltelefoner med hög kvalitet som gör vardagslivet enklare för seniorer och människor med lättare funktionsnedsättningar. Doro verkar inom en relativt ny marknadsnisch men den demografiska utvecklingen och ett ökande intresse för lättanvända mobiltelefoner visar att det är en marknad som växer. Doro har en stark ställning inom Caresegmentet på de etablerade marknaderna, såsom Norden, och räknar med att ha cirka 10 procent av marknaden inom tre till fem år. I Frankrike, Storbritannien och Tyskland har Doro idag cirka 1 procent av marknaden.
Till konkurrenter kan Alcatel, Emporia och ZTE räknas. Under året har Doro fortsatt att öka sin geografiska närvaro genom att utöka nätverket med partner och återförsäljare och har idag en stark kundportfölj med operatörer, återförsäljare och större varuhuskedjor. För en redovisning av Doros geografiska expansion, se sidorna 4–5.
Försäljningen inom Home Electronics har minskat under de senaste åren, vilket bland annat är en följd av Doros strategi att etablera ett mer fokuserat produktsortiment. I tillägg har försäljning till vissa kunder avslutats. Home Electronics är nu en lönsam verksamhet med positivt kassaflöde och har därmed vänt från förra årets förlust. Affärsenheten verkar på en marknad som kännetecknas av prispress och ett flertal tillverkare med liknande produkter. Doro har en god marknadsposition i de nordiska länderna, där produkter för fast telefoni säljs till privatpersoner såväl som företag som vill ha lättanvända kvalitetsprodukter. Home Electronics utvecklar dessutom ett nytt produktutbud där man tar tillvara den kunskap och de lärdomar man gjort när Care-sortimentet utvecklats. Det nya sortimentet lanseras under namnet Comfort.
Källa: Synovate.
1) www.census.gov 2) www.prb.org 3) www.itu.int 4) www.gartner.com
Doros etablering i Kanada utvecklas smidigt – tack vare bolagets inträde i USA i 2009. Avtalet med Rogers Communications, Kanadas största leverantör av trådlösa telefon- och datatjänster, gör Doros produkter tillgängliga för seniorer i detta vidsträckta land.
När Doro gick in på den amerikanska marknaden 2009 krävdes det försäljningstillstånd för produkterna för hela Nordamerika, inklusive Kanada. Detta fotfäste på kontinenten innebar att en stor del av arbetet redan var gjort när Doro letade ett distributionssamarbete i Kanada. I oktober 2010 undertecknade Doro ett avtal med rikstäckande Rogers Communications, vilket innebär att Doros mobiltelefoner finns tillgängliga genom Rogers nätverk av butiker och bolagets webbshop.
Raj Doshi, ansvarig för mobila produkter på Rogers, gav oss några minuter i sitt annars fullspäckade schema för att berätta hur samarbetet med Doro utvecklas.
"Rogers förstår de specifika behov olika kunder har och Doro erbjuder kombinationen av enkelhet och väl utvalda funktioner som vi letar efter hos produkter som särskilt riktar sig till senior-segmentet. En stor tydlig knappsats med åtskilda knappar, en stor färgdisplay som är lätt att läsa, SMS-larm och en samtalslista kopplad till den särskilda Alert-knappen. Dessutom med extra hög volym och enkel att använda med hörselhjälpmedel samt Bluetooth-funktion för användning tillsammans med trådlösa tillbehör."
"Vi lanserade Doro PhoneEasy® 410gsm nationellt den 18 oktober genom vårt eget återförsäljarnät med cirka 500 återförsäljare, och genom vår partneråterförsäljare Future Shop och Shoppers Drug Mart. Vi har också gjort det möjligt att köpa telefonerna direkt från Rogers genom våra egna kanaler som rogers.com."
"Reaktionen på varumärket Doro och 410gsm har varit mycket positiv, främst som en följd av de stora knapparna och stora tydliga displayen. Enkelhet var det viktiga och vi kunde erbjuda en stark produkt som möter de behov seniorer har."
Raj Doshi, ansvarig för mobila produkter.
Doro PhoneEasy® 410gsm, som vi marknadsför, är för närvarande den enda produkten i sitt slag i Kanada.
"Vi säljer Doros telefoner tillsammans med särskilda abonnemang i ett paket som vi har kallat 'Rogers Essential Connect för seniorer'. Vi är den enda operatören i Kanada med ett erbjudande som fokuserar på de specifika behov som våra kunder över 60 har. Vi utformade paketet så att seniorerna kan känna sig trygga med att allt fungerar. Ett viktigt försäljningsargument i detta avseende är Rogers ansedda varumärke och nätverk. Erbjudandet bygger på prisvärda abonnemang som är anpassade till seniorers användningsmönster. Och, naturligtvis, är paketet sedan toppat med en exklusiv produkt som har utformats just för dem. Kort sagt, vi gör det enkelt och prisvärt för seniorer att hålla kontakten."
"Doro 410gsm, som vi marknadsför, är för närvarande den enda produkten i sitt slag i Kanada."
"Rogers kunder har olika behov vad gäller kommunikation och vår produktlinje har lika stor mångfald som våra kunder. Vår målgrupp för Doros produkter är den mogna kunden som letar efter en telefon som är enkel att använda, och säljs med ett okomplicerat abonnemang."
Doros inträde i Stillhavs-regionen fick en flygande start. Inte bara har telefonerna flugit av hyllorna – Doros samarbetspartner TelstraClear har också hittat nya målgrupper.
I november 2010 undertecknade Doro ett avtal med Nya Zeelands tredje största telekombolag. TelstraClear erbjuder ett komplett utbud av fast- och mobiltelefoni samt datatjänster för företags- och privatkunder. På privatmarknaden erbjuder man hela paket som underlättar för familjen att samla all kommunikation hos en enda operatör.
Vi talade med Susannah Redstone, chef för mobila produkter hos TelstraClear, om avtalet med Doro och om hur lanseringen fallit ut.
"Doro går väldigt väl ihop med vår strategi att fokusera på familjer och deras olika kommunikationsbehov. En av organisationerna som vi arbetar nära med är SeniorNet, en organisation som uppmuntrar seniorer att använda teknologi. För seniorer kan saker som datorer och mobiltelefoner vara lite skrämmande och överväldigande. SeniorNet fokuserar på utbildning för att kunna använda teknologin för att kommunicera med familj och vänner, vilket naturligtvis är väldigt viktigt. Att ha en enkel, lättanvänd mobiltelefon från Doro passar väldigt bra med såväl SeniorNets mål som med våra egna."
"Men även om vårt fokus för Doros mobiltelefoner är seniorer, så har vi också märkt av en efterfråga från andra grupper med olika slags funktionsnedsättningar. De vill ha en telefon som passar deras specifika behov. Det kan vara svårt att använda de små knapparna på nya telefoner även för dem som inte har motoriska problem."
"Vi tycker också att Doro-telefonerna skulle kunna vara en utmärkt 'min första telefon' för barn. Vi märker att så små barn som fem–sexåringar använder mobiltelefon för att kommunicera med sina föräldrar och andra. Med den förprogrammerade larmknappen fungerar Doros telefoner mycket bra i det här sammanhanget. Eftersom marknaden här domineras av kontantkort, så är telefonerna också ett prisvärt alternativ där föräldrar kan köpa en telefon till ett bra pris och hålla kostnaderna nere genom att kombinera med kontantkort."
Susannah Redstone, chef för mobila produkter.
Doro går väldigt väl ihop med vår strategi att fokusera på familjer och deras olika kommunikationsbehov.
"Våra kunder uppskattar att de kan samla hela familjens kommunikation hos en enda operatör, eftersom vi erbjuder såväl traditionell telefoni som mobiltelefoni och bredband. Telstra-Clear är en virtuell mobilnätverksoperatör så vi kan samarbeta med infrastruktursoperatörer för att skräddarsy paketlösningar som svarar mot kundens behov. För ett och ett halvt år sedan etablerade vi till exempel ett samarbete med Vodafone för mobila tjänster."
"Väldigt bra! Redan första dagen vi hade dem i butik såldes det fem Doro-telefoner i Christchurch. Vanligtvis säljer vi 30–40 exemplar av nya modeller den första månaden, men vi sålde över 50 exemplar under de första tio dagarna, så det känns väldigt uppmuntrande. 70 procent av den nya zeeländska marknaden består av kontantkort, och intressant nog föredrar även seniorerna att använda detta istället för abonnemang, fastän de tycker att det är svårt att skrapa och läsa koden på kortet – oftast ber de personalen i butiken om hjälp."
enkel mobil med GPS-positionering
Doros kärnvärden är Förtroende, Omsorg och Enkelhet. De genomsyrar företagskulturen och är vägledande principer för hur Doro utvecklar produkter och interagerar med medarbetare samt kunder och slutanvändare.
I en bransch i snabb förändring måste Doro förstå de föränderliga behov de olika slutanvändarna har och vara flexibla för att kunna leverera de bästa lättanvända produkterna. Att rekrytera, behålla och utveckla de personer som har rätt sorts kompetens och inställning är avgörande. Doro lägger därför stor vikt vid att personalen ska trivas och utvecklas.
Doro eftersträvar korta beslutsvägar och har som målsättning att varje medarbetare ska känna sig delaktig och ansvarig för bolagets utveckling. I Doros platta organisation är ansvar och befogenheter delegerat, vilket ställer krav på medarbetarna att arbeta under stort mått av frihet. En fördel med Doros organisation är att säljare, produktutvecklare och marknadsförare lever nära kunder och leverantörer, något som blir viktigare i takt med att gemensamma utvecklingsprojekt blir allt fler och genomförs under kortare tid. Ytterligare en fördel är att Doros medarbetare har olika ursprung, talar en mängd olika språk och förstår olika kulturer.
Det är Doros uttalade strävan att ge medarbetarna utrymme och resurser att utvecklas, i såväl sin nuvarande befattning som genom möjligheter att gå vidare till andra befattningar.
Med verksamhet i över 30 länder har Doro ett stort antal kontaktytor med leverantörer, återförsäljare och kunder. Utbyte av erfarenheter och kompetenser inom de olika bolagen är idag relativt utvecklat och ambitionen är att formalisera utbildning inom främst säljmetoder och produktutveckling.
Förtroende handlar om att alltid leverera det vi lovar.
Omsorg handlar om medkänsla och uppmärksamhet på andras behov.
Enkelhet handlar om att göra vad vi kan för att göra vardagslivet lite enklare.
Doros verksamhet ska bedrivas på ett ansvarsfullt sätt. Doros produktutveckling är inriktad på att skapa produkter med hög prestanda i kombination med förbättringar avseende energiförbrukning, ergonomi, användarvänlighet, återvinning och enkel service.
Doro marknadsför och säljer produkter vars användande och återvinning omfattas av direktiv och lagar även på miljöområdet. Miljöengagemanget hos kunder och myndigheter ökar successivt, vilket löpande förändrar kravbilden på Doros leverantörer.
Doros kvalitets- och miljöchef svarar för att Doro följer tillämpliga lagar och regler. Dessutom har de olika länderna en miljöansvarig person som säkerställer att respektive lands miljölagstiftning följs.
För oss är kvalitet samt respekt för miljö och människor grundstenarna i Doros framgång. På dessa bygger vi koncernens långsiktiga lönsamhet.
Utvecklingen av mobiltelefoni på konsumentmarknaden har gjort produkterna mindre och mer effektiva. Vikten har minskat, antalet ingående komponenter och material reducerats och batterierna förbättrats.
Doro har en helhetssyn på produkternas livscykel.
Doro strävar efter att välja material med så liten miljöpåverkan som möjligt. I takt med att mer miljöanpassade material utvecklas görs bedömning om dessa kan ersätta befintliga.
Registrering av kemikalier enligt REACH1) berör den part som tillverkar/importerar kemiska ämnen. Då Doro importerar färdiga produkter som har fått sin slutliga tekniska specifikation och utförande från en tillverkningsenhet utanför EU och detta gods inte avger några kemiska substanser under normal användning krävs inte att Doro registrerar eller rapporterar användande av några kemikalier. Dock skall produkterna uppfylla informationskraven som omfattas inom REACH SVHC-sektion, Substances of Very High Concern. Dessa krav är inte i sig begränsande men kräver information till distributionsledet och användare.
Det finns flera EU-direktiv som rör Doros verksamhet: bland de mer omfattande finns direktivet om restriktioner i användandet av farliga substanser, RoHS2), från 2006.
Ytterligare direktiv med viss påverkan på Doros verksamhet är ErP-direktivet3). För Doro innebär det att säkerställa en ekologisk design, en energisnål produktionsprocess och låg energiförbrukning hos batteriladdare och externa strömförsörjningsenheter. Dessutom omfattas idag även bärbara telefoner av Nickeldirektivet som begränsar mängden nickel som får frigöras vid normal kontakt mot huden.
Den första delen av ErP-direktivet trädde i kraft i april 2010 och det andra steget kommer att tas i april 2011. Doros produkter uppfyller kraven.
I den egna verksamheten strävar Doro efter att minimera yttre påverkan på miljön genom ett effektivt utnyttjande av resurserna i alla led. Logistiken av produkter och förpackningar optimeras genom ständigt fokus på planering och genomgång av behov av volymer av förpackningar och instruktioner. Så långt det är affärsmässigt försvarbart använder Doro sig av leverantörer och transportföretag som är miljöcertifierade.
Ännu ett direktiv som berör Doros verksamhet handlar om omhändertagandet av elektriskt och elektroniskt avfall, WEEE4), samt direktivet om batterier från 2008 som innebär att importören av batterier måste bära kostnaderna för batteriavfallet.
Som importör måste Doro också säkerställa att alla importerade battericeller är märkta i enlighet med direktivet. Detta var fullt ut genomfört i vår produktion, i god tid före direktivets införande.
Doro är också del av förpackningsindustrins egen återvinning.
1) Registration, Evaluation, Authorization and restrictions of Chemicals.
2) Restriction on the Use of Certain Hazardous Substances.
3) Energy related Product.
4) Waste of Electric and Electronic Equipment.
Doros produkter håller hög kvalitet och Doro lägger stor vikt vid kvalitetsarbetet. Tillverkningsprocessen genomsyras därför av medvetenhet och kontroll.
Återkommande kontroller och ett väl fungerande kvalitetsarbete med tydliga interna och externa processer är en förutsättning för att kunna ta steget in i nya produktområden.
Att ligga steget före konkurrenterna kräver tillgång till rätt teknik, produktion och logistik. Doro har under de senaste åren koncentrerat sin produktion till ett begränsat antal leverantörer i Kina. Avgörande i val av tillverkare är att de kan upprätthålla en produktion i enlighet med Doros krav.
Innan avtal tecknas med en ny tillverkare, oavsett produktområde, utför Doro en företagsutvärdering bestående av en noggrann granskning av såväl företaget som produktionsanläggning. Varje tillverkningsserie inspekteras därefter med stickprovstest på plats vid fabriken av egen personal innan transport sker till något av Doros centrallager i Europa. Vid ankomst till lagret genomförs dessutom ytterligare en kvalitetskontroll.
Utöver detta utförs kvartalsvis en mer detaljerad genomgång av kvalitetsläget hos samtliga leverantörer.
På så sätt får både Doro och leverantören en gemensam uppfattning om vilken nivå kvalitetsarbetet håller. Doro hjälper också ofta till med felsökning i själva tillverkningsprocessen. Det ger en mycket god insikt i vilka möjligheter som finns att ta fram nya produkter men även att ytterligare förbättra tillverkningen av de befintliga.
Samtliga leverantörer mäts på följande områden:
Doro fordrar att leverantörerna undertecknar en särskild deklaration avseende ett gott socialt ansvarstagande. Denna deklaration omfattar ett stort antal krav vad gäller barn- och tvångsarbete, arbetsmiljö, ersättningsnivåer, arbetstider och fri anslutningsrätt till fackföreningar. Från och med i år arbetar Doro även aktivt mot korruption.
Kontroll av leverantörer sker genom återkommande tredjepartsrevisioner. Vid avtalsbrott har Doro rätt att med omedelbar verkan säga upp samtliga förbindelser med leverantören.
Genom GSM World samarbetar Doro med mobiloperatörer och leverantörer för att utveckla energieffektiv infrastruktur och se till att kunderna använder energieffektiva telefoner. Exempel på dessa aktiviteter är:
Den gröna Eco Functionality-märkningen, som finns på Doros trådlösa telefoner, är en del av vårt engagemang för att öka
miljömedvetandet hos kunderna. Målet med arbetet är att reducera produktens miljöpåverkan, märkningen underlättar för konsumenten att hitta sådana produkter som följer strikta miljökrav.
För att en trådlös telefon ska få märkas med Eco Functionality måste produkten ha en lägre förbrukning både under användning och i viloläge än branschgenomsnittet. Energiförbrukningen måste också vara automatiskt anpassad mellan handenheten och basstationen.
Doros aktie är noterad på OMX Stockholm, Mindre Bolag sedan 1993. Börsvärdet uppgick till 596,2 Mkr (210) den 31 december 2010.
Kursen på Doros aktier har under perioden 1 januari – 31 december 2010 ökat från 11,00 kronor till 31,20, en uppgång med 184 procent.
Under samma period steg OMX Stockholm-index med 23,1 procent. Doro-aktien har under året som högst betalts med 31,20 kr och som lägst med 11,20 kr. Sista betalkurs vid årets slut var 31,20 kr, vilket motsvarade ett börsvärde om 596,2 Mkr (210).
Aktiekapitalet i Doro AB uppgick den 31 december 2010 till 19 107 631 kr, fördelat på 19 107 631 aktier, vilket ger ett kvotvärde om 1,00 kr. Varje aktie berättigar till en röst och alla aktier ger samma rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Doro har inga konvertibler eller pågående optionsprogram.
Vid utgången av 2010 hade Doro 5 900 aktieägare, att jämföra med 3 932 året innan. Andelen utländska ägare uppgick vid årsskiftet till 22,4 procent (17) och institutionellt ägande till cirka 50 procent (19). Doros ledande befattningshavare hade vid årsskiftet ett sammanlagt innehav i Doro om 607 836 aktier. Doros styrelseledamöter ägde vid årsskiftet 1 613 004 aktier. Doro AB ägde vid utgången av 2010 inga egna aktier.
Styrelsen har föreslagit en utdelning om 0,50 SEK per aktie att utbetalas under 2011, den första utdelningen sedan 2000. Bolagets långsiktiga mål är en utdelning på cirka en tredjedel av nettovinsten efter skatt.
Analytiker som följer Doro: Redeye, Christian Lee, 08-545 013 33.
Läs mer om aktien och få aktuell börskurs på www.doro.com samt www.redeye.se/aktieguiden/doro
Moderbolagets aktiekapital har under de senaste åren förändrats enligt nedan:
| Förändring av | Ökning av aktie | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| År | Transaktion | aktiekapital | Emissionskurs, kr 1) | kapital, Mkr | Inbetalt belopp, Mkr |
| 1998 | Riktad nyemission | 2 740 260 | 18,48 | 2,7 | 50,6 |
| 1998 | Nyemission 1:7 | 1 212 894 | 27,00 | 1,2 | 32,7 |
| 2001 | Riktad nyemission | 11 764 705 | 8,50 | 11,8 | 100,0 |
| 2005 | Nyemission | 7 141 | 1,00 | 0,0 | 0,0 |
| 2005 | Omvänd split, 5:1 | –17 180 000 | 0,00 | 0,0 | 0,0 |
| 2006 | Nyemission, 3:1 | 12 885 000 | 6,00 | 64,4 | 71,2 |
| 2006 | Kvittningsemission | 227 631 | 7,66 | 1,1 | 1,5 |
| 2009 | Riktad nyemission | 1 700 000 | 9,50 | 1,7 | 16,2 |
1) Emissionskurser ej omräknade för nyemissioner och omvänd split.
| 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Antal aktier vid årets slut, tusental 1) | 19 108 | 19 108 | 17 408 | 17 408 | 17 408 |
| Börskurs vid årets slut, kr | 31,20 | 11,00 | 5,00 | 5,80 | 5,00 |
| Kvotvärde, kr | 1,00 | 1,00 | 1,00 | 1,00 | 5,00 |
| Resultat per aktie efter skatt, kr | 2,99 | 1,30 | –0,66 | 0,43 | –7,59 |
| Kassaflöde per aktie, kr | 4,21 | 3,66 | –1,24 | –1,22 | –0,57 |
| Synligt eget kapital, kr | 6,35 | 3,54 | 1,73 | 2,27 | 1,81 |
| Utdelning, kr | 0,50* | 0,00 | 0,00 | 0,00 | 0,00 |
| P/E tal 2) | 10,4 | 8,5 | N/A | 13,5 | N/A |
| Direktavkastning, % 3) | 1,6 | N/A | N/A | N/A | N/A |
1) Genomsnittligt antal aktier i tusental under 2006: 10 815. Genomsnittligt antal aktier i tusental under 2009: 17 573.
2) P/E tal räknas som börskurs vid slutet av året dividerat med vinst per aktie efter skatt.
3) Direktavkastning räknas som utdelning dividerad med börskurs 31 december.
* Styrelsens förslag till årsstämman.
| De tio största aktieägarna | Antal aktier | Kapital och röster, % |
|---|---|---|
| Avanza Pension | 1 930 431 | 10,1 |
| Originat AB | 1 930 000 | 10,1 |
| Småbolagsfond, Nordea Investment Funds | 960 289 | 5,0 |
| Kastensson Holding AB | 956 000 | 5,0 |
| Didner & Gerge Fonder Aktiebolag | 744 961 | 3,9 |
| Nordnet Pensionsförsäkring AB | 653 064 | 3,4 |
| Catella Trygghetsfond, Catella Fondförvaltning | 515 000 | 2,7 |
| Jérôme Arnaud | 472 004 | 2,5 |
| Danske Bank International, S.A. | 422 172 | 2,2 |
| ABN Amro Bank NV | 402 137 | 2,1 |
| Deltotal | 8 986 058 | 47,0 |
Källa: Euroclear Sweden AB och Doro AB.
| Innehav, antal aktier | Antal aktieägare | I procent av alla ägare |
Äger tillsammans antal aktier |
I procent av alla aktier |
|---|---|---|---|---|
| Under 501 | 3 780 | 64,1 | 596 022 | 3,1 |
| 501–1 000 | 988 | 16,7 | 861 531 | 4,5 |
| 1 001–5 000 | 870 | 14,8 | 2 158 681 | 11,3 |
| 5 001–10 000 | 126 | 2,1 | 981 401 | 5,1 |
| 10 001–15 000 | 24 | 0,4 | 297 689 | 1,6 |
| 15 001–20 000 | 26 | 0,4 | 488 838 | 2,6 |
| Över 20 000 | 86 | 1,5 | 13 723 469 | 71,8 |
| Totalt | 5 900 | 100,0 | 19 107 631 | 100,0 |
Antalet aktieägare har ökat från 3 932 till 5 900. Av det totala antalet aktier ägs cirka 22,4 procent (17) av utländska aktieägare och cirka 50 (19) procent av institutionella ägare.
Doro AB är ett publikt aktiebolag (i fortsättningen även benämnt Doro). Bolagets säte är i Lund. Det är registrerat i Sverige under organisationsnummer 556161-9429. Huvudkontoret har besöksadress Magistratsvägen 10, 226 43 Lund, Sverige. Doro har dotterbolag i Frankrike, Hongkong, Norge, Storbritannien och i USA. Koncernens struktur framgår av not 9.
Doro är ett svenskt företag som utvecklar, marknadsför och säljer telekomprodukter särskilt anpassade för det växande antalet seniorer i världen. Med mer än 35 års erfarenhet av telekommunikation och försäljning i fler än 30 länder är Doro världens ledande varumärke inom lättanvända mobiltelefoner. Doro skapade kategorin Care Electronics och på senare år har företagets produkter fått flera högt ansedda internationella designpriser.
Doros produkter är uppdelade i två affärsområden: Care Electronics (lättanvända mobiltelefoner och andra specialistprodukter för äldre) och Home Electronics (trådlösa digitaltelefoner, trådade telefoner, telefonsvarare, babymonitorer, headsets.)
Doro verkar huvudsakligen inom den snabbt föränderliga marknaden för telekomprodukter för äldre konsumenter i Europa, USA, Sydamerika och Asien, medan aktiviteterna inom Home Electronics begränsas till vissa länder i Europa.
Produktionen sker till största delen i Kina. Doro skyddar sina produkter genom att äga formverktyg och mönsterskydd samt genom att aktivt delta i design-, utvecklings- och kvalitetssäkringsprocesserna. Företagets stora inköpsvolymer innebär att Doro är en intressant kund för de tillverkande underleverantörerna och ger samtidigt lägre kostnad per enhet.
Doros omsättning för 2010 uppgick till 633 Mkr (493), en ökning med 28 procent jämfört med föregående år. Volymerna ökade med 1 procent.
Försäljningen av Doros huvudprodukter GSM, DECT och trådade telefoner ökade med 9 procent jämfört med föregående år och svarade för 82 procent av den totala volymen (76). Försäljningspriset på DECT-telefoner har fortsatt att sjunka och det finns en generell prispress på marknaden.
Resultatet före skatt och finansiella poster uppgick till 47 Mkr (27).
Koncernens resultat efter skatt för helåret uppgick till 57 Mkr (23). En omvärdering har gjorts av koncernens uppskjutna skattefordringar vilket har resulterat i en skatteintäkt på 13 Mkr (1,6).
Doros styrelse antog i december 2008 en finanspolicy som uppdaterades i december 2010. Syftet med policyn är att klarlägga ansvar och beskriva generella regler och riktlinjer relaterade till specifika områden inom Doro AB i syfte att stödja verksamheten, minska finansiella risker och effektivt utnyttja kapital och kassaflöde.
Beräknade nettoflöden baserat på normala volymer och aktuella prislistor (som vanligen gäller 3 till 6 månader) säkras till 100 procent. De viktigaste nettovalutaflödena för Doro är för närvarande EUR (inflöde) respektive USD (utflöde), varför en viktig del i Doros arbete med valutasäkring är att säkerställa framtida avtal för att köpa USD med EUR.
De övergripande målen för koncernens arbete med personalfrågor är att rekrytera, utveckla och behålla kompetenta och engagerade medarbetare. Årliga utvecklingssamtal utgör en viktig del av detta arbete. Koncernledningen omorganiserades under 2008 och består fortsatt av fem personer. Försäljningsoch marknadschefen Kjell Reidar Mydske lämnade företaget i oktober för nya utmaningar och ersattes av Hans Söderberg.
Det genomsnittliga antalet anställda uppgick till 61 (60).
Doro har under de senaste åren genomfört en effektiviseringsplan för att åstadkomma en lägre kostnadsnivå med förbättrad effektivitet och utökad distributionskapacitet.
Som ett led i denna fokusering avvecklades under 2008 Doro Danmark A/S och Doro Tele OY i Finland samt under 2009 Doro Audioline GmbH i Schweiz och Doro Atlantel Sp. z o.o i Polen.
Fusionerna av Doro Finans och Doro AB samt Doro Nordic och Doro AB genomfördes under våren 2009. Doro AB köpte varulagren i Frankrike och Storbritannien per den 31 december 2009.
Den 1 januari 2010 införde Doro en ny internprissättning och en ny legal struktur. Förändringarna innebär att moderbolaget Doro AB även är koncernens principal. Doro AB har den centrala funktionen med alla huvudfunktioner och alla risker. Som en följd av detta förvärvade Doro AB kundregistren från Doro SAS i Frankrike och Doro Ltd i Storbritannien den 1 januari 2010.
Doros produktutbud delas in i två affärsenheter: Care Electronics (lättanvända mobiltelefoner och andra specialprodukter för målgruppen seniorer), med 79 procent (61) av koncernens försäljning respektive Home Electronics (trådlösa digitala telefoner, trådade telefoner, telefonsvarare, babymonitorer, headsets), som svarar för resterande 21 procent (39).
Affärsenheten ökade sin omsättning med 67 procent under 2010 till 500 Mkr (300), samtidigt som volymerna ökade med 49 procent. Omsättningsökningen var framförallt en effekt av ökade marknadsandelar inom funktionellt utformade GSM-produkter.
Produkter inom Care Electronics marknadsförs i två grupper: Plus – produkter med särskilt anpassad form och funktion för att möta specifika behov hos personer med större krav. Easy – förenklade produkter anpassade för personer med någon form av funktionshinder som vill ha en enkel och lättanvänd telefon eller annan kommunikationsutrustning.
Grupperingen ligger även till grund för vår distributionsstrategi med en uppdelning mellan större konsumentelektronikkedjor och specialiserade distributörer samt återförsäljare som riktar sig till personer med särskilda behov. Produkter inom Care Electronics säljs via konsumentelektronikhandeln, telekomoperatörer och specialister samt rådgivare inom omsorg och hjälpmedel. Bland konkurrenterna kan nämnas Geemarc och Emporia.
Fortsatt prisfall bidrog till att omsättningen minskade med 31 procent till 133 Mkr (193) och volymerna minskade med 30 procent jämfört med föregående år.
Huvuddelen av Home Electronics-sortimentet består av hemtelefoner (med eller utan tråd).
Doros sortiment inom Home Electronics återfinns hos flera säljkanaler, bland annat hos stora butikskedjor som Galec, MediaMarkt, Expert och Dixons samt hos vissa telefonoperatörer som Orange och Telenor.
Bland konkurrenterna finns flera av de stora tillverkarna av hemelektronik, som Philips och Gigaset.
För professionella användare är produkternas ergonomiska egenskaper viktiga och väger tungt i köpbeslutet. Doro har stor erfarenhet av att utveckla telefoniutrustning som används många timmar om dagen och där användaren ställer höga krav på möjligheter att justera exempelvis ljudnivå.
Produkter till denna målgrupp säljs främst via kontorsvaruhus, telekomspecialister och -operatörer.
Det finns flera globala och regionala konkurrenter inom detta produktsegment, till exempel Alcatel och Panasonic.
Från och med den 1 januari 2011 har Doro kategoriserat om sina marknader. Dessa är Norden, EMEA (Europa, Mellanöstern och Afrika), Storbritannien, USCAN (USA och Kanada), CALA (Central- och Latinamerika) och AP (Asien/ Stillahavsregionen). Med övriga regioner nedan avses USCAN, CALA och AP.
| Mkr | Norden | EMEA | Storbritannien | Övriga regioner |
|---|---|---|---|---|
| Intäkter | 204,4 | 301,2 | 76,2 | 51,0 |
| Procent av totala intäkter | 32,3 | 47,6 | 12,0 | 8,1 |
| Två största kunderna | 20:20 Mobile, Elkjöp | Orange France, IVS | Orange UK, 20:20 Ireland | Consumer Cellular, Rogers Wireless |
| Huvudkonkurrenter | Emporia, ZTE | Emporia, ZTE | Geemarc, Emporia | Jitteburg, Sendo |
Den nya strukturen medför en enkel internprissättning med få interntransaktioner.
Dotterbolagen i Frankrike, Hongkong, Norge, Storbritannien och USA fungerar som agenter. Det innebär att de endast sköter Doro AB:s försäljning till externa kunder på de olika marknaderna. Dotterbolagen erhåller provision baserat på försäljningen som sker till externa kunder på respektive marknad.
Styrelsen består av styrelseordföranden Bo Kastensson, styrelseledamöterna Peter Blom, Karin Moberg, Jonas Mårtensson samt verkställande direktören Jérôme Arnaud.
Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare avseende 2011 innebär i huvudsak att löner och övriga ersättningsvillkor för ledningen ska vara marknadsmässiga. Utöver fast grundlön kan ledningen även erhålla
rörlig ersättning, som ska ha ett förutbestämt tak och baseras på resultaten i förhållande till resultatmålen (och i vissa fall andra nyckeltal).
Den maximala kostnaden för bonusar till bolagets ledande befattningshavare får ej överstiga 5 Mkr.
Den totala kostnaden för fast och rörlig ersättning ska årligen bestämmas till ett belopp som inkluderar bolagets alla ersättningskostnader, vilket gör det möjligt för ledande befattningshavare att allokera delar av sina fasta och rörliga ersättningar till andra förmåner, till exempel pensionsförmåner. Ledningens pensionsplaner ska i huvudsak vara avgiftsbestämda.
Vid uppsägning från bolagets sida kan ledande befattningshavare ha rätt till avgångsvederlag, vilket i sådant fall ska ha ett förutbestämt tak. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag utgå. Styrelsen ska ha rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för detta.
Detta förslag är i enlighet med förra årets riktlinjer som beslutades av årsstämman 2010.
Doro genomför produktutvecklings- och designprojekt tillsammans med olika externa partners. I normalfallet återfinns större delen av kostnaderna hos den tillverkande partnern. Ofta ingår dessa kostnader i Doros anskaffningsvärde för produkterna. Doro anlitar designföretag från olika länder och kostnaderna är antingen fasta eller rörliga.
Doro köper ibland även teknik från olika externa företag. Vidare investerar Doro i olika formverktyg och mönsterskydd för att skydda produkternas design. Dessa aktiveras tills första produkten är färdig för leverans. För 2010 uppgick koncernens kostnader för utvecklingsarbeten till 16 Mkr (10), främst på grund av breddandet av GSM-portföljen.
Doro hade vid utgången av 2010 inga patent registrerade i bolaget men däremot rätt att utnyttja olika patent enligt avtal. Doro har registrerat varumärkena Doro, Care Electronics, PhoneEasy, Ergonomic Sound, Airborne, Audioline och Atlantel. Dessutom är ett stort antal produktnamn, mönster och figurer skyddade.
Doro är verksamt inom följande produktområden: GSM-telefoner, trådlösa och trådade telefoner (inklusive telefonsvarare och nummerpresentatörer) samt andra konsumentrelaterade elektronikprodukter.
Störst omsättning har produktområdet GSM-telefoner, som svarar för cirka 68 procent (48) av omsättningen. Därefter följer DECT-telefoner med 13 procent (24) och trådade telefoner med mer än 11 procent (18) av koncernens omsättning.
Investeringar sker i design, formverktyg, certifieringsprocesser, kontrollutrustning, inventarier, datorer och mjukvarusystem. Investeringarna uppgick till 21 Mkr (17). Se även Redovisningsprinciper.
Under 2010 var Doro inblandat i tre tvister. En detaljerad redovisning finns i not 22.
Doro bedriver ingen verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig. Doro äger inga tillverkningsenheter. Ett omfattande samarbete sker med flera fabriker som tillverkar Doros produkter.
Vid genomgångar av fabriker ställs olika miljökrav. Ett ökande antal av fabrikerna arbetar med olika miljöprogram och avser att bli ISO 14000-certifierade.
Regelbunden, kvartalsvis uppföljning av leverantörernas kvalitet sker med hjälp av ett så kallat "Doro score card". Uppföljningen fokuserar på leverantörernas tillverkningsprocesser och anger eskaleringspunkter för rapporterade kvalitetsbrister och åtgärdandet av dessa. Tilltänkta leverantörer utvärderas
på plats vad gäller samtliga kvalitetsrelaterade processer. Samtidigt görs en första utvärdering kopplad till Doros "Code of Supplier Conduct" (Socialt ansvar). Produktkvalitet på enskilda sändningar kontrolleras även löpande.
Doros "Quality and Regulatory Manager" följer löpande upp att bolagets produkter lägst motsvarar gällande myndighetskrav på aktuella marknader, tekniska specifikationer samt miljörelaterade krav.
Doro kräver att varje leverantör undertecknar ett särskilt dokument om corporate social responsibility (företagens samhällsansvar). Dokumentet omfattar ett flertal krav, bland annat gällande barnarbete, tvångsarbete, arbetsmiljö, ersättningsnivåer, arbetstider och rätt till facklig anslutning.
Sedan 2008 använder Doro tredjepartsverifiering för att säkerställa att leverantörerna efterlever Doros krav. Vid kontraktsbrott har Doro rätt att omedelbart avsluta allt samarbete. Regelbundna inspektioner genomförs också vid samtliga fabriker.
Kassaflödet från den löpande verksamheten under året var positivt, 80 Mkr (64). Det positiva resultatet, i kombination med ett starkt fokus på rörelsekapital, är de huvudsakliga förklaringarna till detta. Investeringar under året uppgick till 21 Mkr (17), varav 18 Mkr (11) i immateriella anläggningstillgångar och 3 Mkr (6) i materiella anläggningstillgångar.
I enlighet med IFRS, har gällande terminskontrakt värderats bland finansiella poster, vilket påverkar resultatet negativt med 0,2 Mkr för året.
Vid årsskiftet 2010 var Doro nettoskuldfritt med en nettokassa på 89,5 Mkr, jämfört med en nettokassa på 31,6 Mkr vid slutet av 2009. Företaget har outnyttjade checkkrediter på 32,0 Mkr (36,4).
Soliditeten förbättrades till 36,0 procent (29,1) vid utgången av perioden.
I november 2009 genomförde Doro en riktad nyemission som godkändes av aktieägarna efter den ordinarie bolagsstämman den 26 mars 2009. Den riktade emissionen omfattade totalt 1 700 000 aktier och riktades till en begränsad grupp institutionella och andra stora investerare. Detta inbringade 16 150 000 kr före emissionskostnader. Aktiekapitalet i bolaget ökade till följd av den riktade nyemissionen med 1 700 000 kr till totalt 19 107 631 kr, vilket innebar en utspädningseffekt för befintliga aktieägare med 8,9 procent.
Med anledning av de senaste årens turn-around i Doro och verksamhetens positiva utveckling, har styrelsen sett över de finansiella mål som antogs i samband med nyemissionen 2006.
Styrelsen har beslutat att sätta ett långsiktigt rörelsemarginalmål om 10 procent.
Styrelsen har dessutom satt ett årligt tillväxtmål på 20 procent under de kommande åren.
Styrelsen har föreslagit till årsstämman att en utdelning om 0,50 SEK per aktie att utbetalas under 2011, den första utdelningen sedan 2000. Bolagets långsiktiga mål är en utdelning på cirka en tredjedel av nettovinsten efter skatt.
Slutligen har styrelsen fastställt en högsta skuldsättningsgrad på 1,0 (räntebärande skulder/eget kapital). För närvarande har Doro en nettokassa, och har därmed en stark finansiell bas och beredskap att finansiera tillväxt genom investeringar, antingen organiskt eller via förvärv.
Redovisning sker i de olika ekonomiska rapporterna med kvartalsvis utveckling:
Styrelsen har beslutat om följande datum för kvartalsrapporter under 2011:
| Januari–mars 2011: | 6 maj |
|---|---|
| Januari–juni 2011: | 17 augusti |
| Januari–september 2011: | 9 november |
| Bokslutskommuniké 2011 | Februari 2012 |
Kvartalsrapporterna publiceras på Doros webbplats: www.doro.com.
Inom moderföretaget Doro AB finns förutom koncernledningen och finansfunktioner också ett antal stödfunktioner för övriga koncernen.
Marknadsföring och produktutveckling koordineras av moderbolaget och produkt- och kvalitetsavdelningen övervakar bland annat design- och verktygsanpassningar samt kvalitetssäkring av leveranser. Även inköp och logistik koordineras av moderbolaget, som ansvarar för materialflödena inom koncernen.
Doro AB hade en omsättning på 627 Mkr (247). Resultatet efter finansiella poster uppgick till 35 Mkr (20).
Doro AB ansvarar för större delen av dotterföretagens finansiering. Doro AB var vid årets slut nettoskuldfritt med en nettokassa på 73 Mkr (21). Det egna kapitalet uppgick till 115 Mkr (67).
Från och med den 1 juli 2008 omfattas Doro av Svensk kod för bolagsstyrning.
Ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott utsågs år 2008.
Vid årets början bestod Doro AB:s styrelse av fem ledamöter
valda av årsstämman den 25 mars 2010. Verkställande direktören Jérôme Arnaud ingår som ordinarie ledamot i styrelsen sedan den 24 oktober 2007. Ekonomi- och finansdirektör Annette Borén är adjungerad till styrelsen som dess sekreterare. Andra tjänstemän i bolaget deltar i styrelsens sammanträden såsom föredragande.
Under verksamhetsåret 2010 hade styrelsen 9 (11) sammanträden enligt nedanstående agenda med huvudsakliga ärenden. Tre av mötena var telefonmöten (*). Närvaron var mycket god.
| Februari: | Godkännande av årsbokslut och genomgång med |
|---|---|
| revisorer, | |
| Mars: | Omstruktureringsfrågor och affärsutveckling, |
| Maj: | Kvartalsbokslut och nya kreditavtal, |
| Juni: | Marknadsstrategi och affärsutveckling (*), |
| Augusti: | Kvartalsbokslut och genomgång med revisorer, |
| September: Strategi och affärsutveckling (*), | |
| Oktober: | Affärsutveckling (*), |
| November: Kvartalsbokslut och genomgång med revisorer, | |
| December: Budget för 2011. |
Inför varje möte sänds ett underlag ut, cirka en vecka före mötet. Varje månad utsänds föregående månads resultat tillsammans med kommentarer. Styrelsen behandlar löpande ärenden som affärsläget, budget, periodbokslut och kostnadseffektiviseringar.
Nomineringar till val av ny styrelse samordnas av en valberedning som består av Tedde Jeansson (Originat), Arne Bernroth (Nordea Bank) och Bo Kastensson (ordförande i Doro AB).
Revisionsfrågor som revisionsarbetets inriktning och omfattning planläggs och beslutas av revisionskommittén, som består av Bo Kastensson, Peter Blom, Karin Moberg och Jonas Mårtensson.
Revisionens inriktning och omfattning presenteras av bolagets revisor. Baserat på kvartalsbokslut per den 30 september genomförs en revision, vars resultat rapporteras vid ett möte med revisionskommittén.
Vid styrelsemötena i februari och november redovisar bolagets revisor resultatet av sin granskning av koncernens interna kontroll och årsbokslutet för hela styrelsen.
Ersättningsutskottet består av Bo Kastensson och Peter Blom. Löner och bonussystem till ledande befattningshavare
diskuterades och fastställdes av utskottet.
Styrelsen som helhet ansvarar för ersättningsfrågor och övriga anställningsvillkor för koncernledningen och tre av dotterbolagens chefer. Styrelsens ordförande ska godkänna villkoren för chefer som rapporterar till verkställande direktören. Totalt hanteras anställningsvillkor för åtta personer.
Doros risker och osäkerhetsfaktorer är främst relaterade till leveransstörningar, kundrelationer samt valutakursfluktuationer. Uppgifter om Doros hantering av finansiella risker finns i not 23. Övriga risker beskrivs nedan.
Doro är huvudsakligen verksamt inom telekommunikation och påverkas av generella prissänkningar och kostnadsutvecklingen inom konsumentelektronikbranschen. Detta innebär att försäljningspriserna kan sjunka fortare än produktionspriserna.
Doro arbetar aktivt med olika prognosverktyg och uppföljningsprogram för lagerhantering. Samarbete sker med leverantörer, vilket möjliggör god flexibilitet baserat på prognoser som omvandlas till inköpsorder. Förändrade myndighetskrav eller teknikutveckling kan leda till att produkter i lager får betydligt lägre försäljningsvärde än beräknat.
Löpande tillgång till lånefinansiering från banker har blivit besvärligare till följd av den allmänna bankkrisen som började i slutet av 2008.
Doros kassaflöde från den löpande verksamheten är normalt negativt under första halvåret med ett positivt kassaflöde under årets sista kvartal. Kreditavtal är anpassade för att möta dessa fluktuationer.
Doro påverkas av olika faktorer och följande effekter på resultatet före skatt uppstår vid förändringar på 1 procent av olika variabler (Mkr):
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Prisförändring | +/– 3 | +/– 3 |
| Volymförändring | +/– 3 | +/– 2 |
| US-dollarkursen | +/– 2 | +/– 2 |
| Ränteförändring | +/– 0 | +/– 0 |
Analysen är gjord i en statisk miljö. I verkligheten kan till exempel en lägre US-dollarkurs leda till lägre kundpriser eller en högre kurs kompenseras genom högre kundpriser med en viss tidsfördröjning.
På grund av ökad volatilitet på valutamarknaderna under 2008 godkände Doros styrelse i december 2008 en mer aktiv finanspolicy. Syftet med den nya policyn är att minska Doros kortsiktiga riskexponering till följd av att koncernen har intäkter och kostnader i olika valutor. Nettoflöden säkras genom terminskontrakt. Denna säkringspolicy förväntas delvis balansera den känslighet som beskrivs i tabellen ovan. Säkringspolicyn har avsevärt minimerat risken i Doros prislista.
Doro är verksamt inom konkurrensutsatta marknader. Indelningen i olika marknadssegment är ett sätt att möta konkurrensen. Vidare har Doro kontinuerliga program för att skaffa sig kunskap om slutkundernas behov och krav för att på så
sätt kunna utveckla unika produkter. Parallellt pågår aktiviteter för att öka produktiviteten. Varumärkesutvecklingen inom marknaden för äldre är också en särskiljande tillgång.
Doro har under de senaste åren haft mycket små kreditförluster tack vare att den huvudsakliga kundgruppen är stora affärskoncerner med regelbunden handel. 2010 hade Doro en bekräftad kundförlust på 0,3 Mkr (0,2).
Under 2008 och 2007 hade Doro inte några bekräftade kundförluster. Den största enskilda kunden svarar för 15 procent av koncernens försäljning. I de flesta länder arbetar Doro utan kreditförsäkring.
Risken för reklamationer gäller kostnader för att korrigera olika fel som uppstår hos de produkter som Doro har levererat. Normalt gäller garantierna 12–24 månader. Olika avsättningar görs för utestående garantier. Koncernens omfattande kvalitetsarbete har förbättrat kvaliteten de senaste åren.
Doro har ett samordnat program för försäkringar. Tillsammans med extern expertis har en policy utarbetats för vilka försäkringar som ska finnas, vilka belopp som ska täckas samt fördelningen av risk mellan moderbolag och dotterbolag.
Politisk risk avser risken att myndigheter i olika länder genom olika politiska beslut försvårar, fördyrar eller omöjliggör fortsatt verksamhet. All tillverkning sker i Asien (vilket även gäller för i princip alla konkurrenter). All försäljning sker i stabila länder.
Denna risk avser de kostnader koncernen kan drabbas av för att reducera sin miljöpåverkan. Doro har ingen egen tillverkning. Doro arbetar aktivt med att efterleva olika nya direktiv vad gäller miljön och har inte haft några problem med några avgifter för returer av elektroniskt skrot, emballage och förbrukade batterier.
Denna typ av risk avser de kostnader som Doro kan drabbas av för att driva olika rättsprocesser samt kostnader till tredje part. Under 2010 var Doro part i tre tvister. I förebyggande syfte har extra juridisk rådgivning införskaffats och inga nya tvister har tillkommit. Branschen för fast telefoni har hittills haft få patenttvister. Så länge olika patentanspråk riktas mot alla aktörer är dessa oftast kostnadsneutrala.
Årsstämman 2010 beslöt bemyndiga styrelsen att fatta beslut om nyemission av högst 1 900 000 aktier, innebärande en ökning av aktiekapitalet på högst 1 900 000 kr, vilket motsvarar en utspädning på knappt 10 procent av bolagets aktiekapital och totala röstetal. Bemyndigandet gäller till årsstämman 2011.
Det totala antalet aktier i Doro AB (publ) uppgår till 19 107 631. Den enskilt största ägaren har sedan 2006 varit Originat AB, med 10 procent av kapitalet och rösterna per den 31 decem ber 2010. Ingen annan ägares innehav uppgick till mer än 10 procent vid årets slut.
Det finns inte några begränsningar i aktiernas överlåtbarhet enligt någon bestämmelse i lag eller i Doros bolagsordning.
Bolaget har ingen kännedom om något avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktierna.
Doro AB eller dess koncernbolag är inte part i något vä sentligt avtal som får verkan, ändras eller upphör att gälla om kontrollen över bolaget eller något koncernbolag förändras till följd av ett offentligt uppköpserbjudande.
Den ordinarie årsstämman kommer att hållas kl 15.00 den 23 mars 2011 på hotell Scandic Star, Glimmervägen 5 i Lund.
Vid slutet av 2010 uppgick antalet aktier i Doro AB till 19 107 631 st., med en röst per aktie. Det nominella värdet per aktie är 1 kr.
Styrelsen har föreslagit årsstämman en utdelning om 0,50 SEK per aktie att utbetalas under 2011, den första utdel ningen sedan 2000. Bolagets långsiktiga mål är en utdelning på cirka en tredjedel av nettovinsten efter skatt. Slutligen har styrelsen fastställt en högsta skuldsättningsgrad på 1,0 (ränte bärande skulder/eget kapital).
För närvarande har Doro en nettokassa, och har därmed en stark finansiell bas och beredskap att finansiera tillväxt genom investeringar, antingen organiskt eller via förvärv.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att det balan serade resultatet i moderbolaget om 40 161 382,04 kronor disponeras så att till aktieägare utdelas (0,50 kronor per aktie) 9 553 815,50 kronor och i ny räkning överföres 30 607 566,54 kronor.
Baserat på att Doro nu har etablerat en ledande position inom det expanderande området mobiler för seniorer, förväntas fortsatt tillväxt i försäljning och rörelseresultat (EBIT) under 2011.
Mobile Health (mHealth) förväntas bli ett stort tillväxtsegment under kommande år. Efter balansdagen har Doro undertecknat strategiska samarbeten med två bolag inom hälsa- och sjuk vård för att kunna erbjuda de två första mobila hälsotjänsterna som knyts till Doros produkter.
Doro AB är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på Nasdaq OMX, Stockholm ("Stockholmsbörsen"). Doros bolagsstyrning utgår från svensk lagstiftning, främst aktiebolagslagen, men även Stockholmsbörsens regelverk, Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") samt andra tillämpliga regler. I tillägg till dessa styrs bolaget enligt dess bolagsordning, interna instruktioner och policies samt rekommendationer utfärdade av relevanta organisationer. Denna bolagsstyrningsrapport har sammanställts av Doro AB:s styrelse i enlighet med årsredovisningslagen och koden. Rapporten utgör del av den formella årsredovisningen och har granskats av bolagets revisorer.
Enligt Euroclear Sweden AB:s aktieägarregister per den 31 december 2010 hade Doro 5 900 aktieägare. Av det totala antalet aktier svarade utländska aktieägare för 22 procent. Antalet aktier i Doro AB uppgick per den 31 december 2010 till 19 107 631 och vid samma datum uppgick Doros börsvärde till 596 Mkr.
Den enskilt största ägaren har sedan 2006 varit Originat AB, med 10 procent av kapital och röster den 31 december 2010. Inga andra aktieägare representerar minst 10 procent av rösterna i bolaget.
Svensk kod för bolagsstyrning ska tillämpas av alla bolag som är noterade på Stockholmsbörsen. Syftet är att förbättra bolagsstyrningen i noterade bolag samt skapa förtroende för dessa bolag, såväl hos allmänheten som hos kapitalmarknadens aktörer. Koden baseras på principen "följa eller förklara", vilket innebär att det är möjligt att avvika från regelverket under förutsättning att bolaget avger redovisning för det valda alternativet samt en tillfredsställande förklaring till avvikelsen.
Koden finns tillgänglig på webbplatsen www.bolagsstyrning.se.
Årsstämman är bolagets högsta beslutsfattande organ. Vid årsstämman väljs Doro AB:s styrelse och styrelseordförande. Vidare utses bolagets revisorer.
Årsstämman fastställer resultat- och balansräkningarna samt hanteringen av årets resultat. Övriga ärenden följer av den svenska aktiebolagslagen. Årsstämma ska hållas inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Aktieägare som är registrerade i Euroclear Swedens aktiebok per avstämningsdagen och är anmälda har rätt att delta i bolagsstämman.
Årsmötet utser ledamöterna i bolagets valberedning. Valberedningens uppgift är att nominera styrelseledamöter och, i förekommande fall även revisorer, för val vid nästkommande årsstämma samt föreslå ersättning för arbete i styrelsens utskott. Valberedningen föreslår också mötesordförande för årsstämman.
Vid årsstämman den 25 mars 2010 utsågs Tedde Jeansson, representerande Originat AB, Arne Bernroth, representerande Nordea Bank och styrelsens ordförande Bo Kastensson till ledamöter i Doros valberedning. Tedde Jeansson är valberedningens ordförande.
Doro AB:s styrelse består av bolagets verkställande direktör samt fyra andra ledamöter valda av årsstämman. En närmare presentation av respektive ledamot finns på sid 27.
Styrelsen sammanträdde nio gånger under 2010; två gånger på Doros kontor i Lund, Sverige, en gång i Paris, Frankrike, en gång på GSMAs utställning i Barcelona, Spanien, ett möte i Stockholm, Sverige och ytterligare ett möte i Bara, Sverige samt tre telefonmöten.
Bo Kastensson Född: 1951. Utbildning: filosofie kandidat, Lunds universitet.
Styrelseordförande sedan 2007, invald till styrelsen 2006. Styrelseordförande i Caretech AB, Ikivo AB och Axema Access Control AB. Styrelseledamot i Pricer AB.
Innehav: 956 000 aktier (genom bolag), 0 optioner. Oberoende ledamot.
Peter Blom Född: 1961. Utbildning: IFL Executive Education vid Handelshögskolan i Stockholm.
Styrelseledamot sedan 2008. Grundare av och VD för B&G Sälj- och Marknadsutveckling AB.
Innehav: 0 aktier, 0 optioner. Oberoende ledamot.
Karin Moberg Född: 1963. Utbildning: civilekonom.
Styrelseledamot sedan 2009. Grundare av och VD för Friends-OfAdam. Styrelseledamot i Caretech AB, AP 7, SBAB, Qbrick AB, Intoi AB.
Innehav: 20 000 aktier, 0 optioner. Oberoende ledamot.
Jonas Mårtensson Född: 1963. Utbildning: civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm.
Styrelseledamot sedan 2007. Partner i Alted AB. Styrelseordförande i Ownpower Projects Europe AB och Transticket AB samt styrelseledamot i PAN Vision AB och Intoi AB.
Innehav: 165 000 aktier (genom bolag), 0 optioner. Ej oberoende relativt större ägare.
Jérôme Arnaud Född: 1963. Utbildning: civilingenjör, École Centrale de Paris.
Verkställande direktör och koncernchef, invald till styrelsen 2007. Tidigare erfarenhet från affärsutveckling inom Matra Nortel Communications.
Innehav: 472 004 aktier, 0 optioner. Ej oberoende relativt bolaget.
Auktoriserad revisor, Ernst & Young AB, Malmö. Revisor i Doro sedan 2007. Född: 1949. Lång erfarenhet av revision av börsnoterade bolag, bland annat revisor i Tetra Pak AB, Hexpol AB och Bergendahls-koncernen. Innehav: 0 aktier, 0 optioner.
Uppgifterna avseende innehav av aktier är inklusive aktier ägda via bolag och/eller av närstående och är aktuella per den 31 december 2010.
Huvudanledningen till att ett möte hölls i Paris var att ge styrelsen möjlighet att besöka Doro SAS, som svarar för hälften av koncernens försäljning.
Alla styrelsemöten följer en i förväg godkänd agenda. Denna skickas, tillsammans med relevanta underlag och en lista med bordlagda ärenden från föregående möte, till varje styrelseledamot inför varje möte. Ersättnings- och revisionsutskottens möten avrapporteras till styrelsen och protokoll från dessa sammanträden distribueras till styrelsen. Annette Borén, Vice President, CFO samt styrelsesekreterare, deltog i samtliga möten.
Styrelsens arbetsordning fastlägger arbetsformerna för Doro AB:s styrelse. Styrelsens arbetsordning bygger på bolagsordningen, aktiebolagslagen och Koden. Styrelsen har ett övergripande ansvar för Doro-koncernen.
Styrelsens ansvar omfattar även Doros relationer till aktieägarna, allmänheten, myndigheter och andra organisationer och intressegrupper. Styrelsen ansvarar för att verkställa beslut fattade av årsstämman och för att uppnå de affärsmål som anges i bolagsordningen. Styrelsens bemyndiganden beskrivs i bolagsordningen samt i aktiebolagslagen.
Bolagets styrelse utser dess verkställande direktör. Arbetsfördelningen mellan styrelse och verkställande direktör beskrivs i styrelsens arbetsordning och instruktionerna till den verkställande direktören. Dessa dokument fastställer att styrelsen är ansvarig för bolagets styrning, övervakning, organisation, strategier, intern kontroll och policies.
Vidare beslutar styrelsen i frågor om större investeringar, principfrågor gällande styrning av dotterbolag samt val av styrelseledamöter och verkställande direktörer i dotterbolag. Styrelsen säkerställer kvaliteten i den finansiella rapporteringen.
Verkställande direktören ansvarar i sin tur för att bolaget förvaltas i enlighet med styrelsens riktlinjer och instruktioner. Därtill ansvarar VD:n för budgetarbetet och planeringen av bolagets verksamheter för att uppnå specifika mål. VD:n ska sörja för god kontrollmiljö och att koncernens risktagande alltid följer styrelsens instruktioner. Eventuella avvikelser måste rapporteras till styrelsen. Styrelsen får även regelbundna uppdateringar av verkställande direktören genom månadsrapporter.
Styrelsens arvode beslutas årligen av årsstämman. Förslag till arvodering förbereds i bolagets valberedning. Styrelsen fastställer sedan VD:ns ersättning.
Styrelsen har inom sig utsett Bo Kastensson och Peter Blom att ingå i ersättningsutskottet.
Utskottet hade sitt första sammanträde den 17 februari 2010, för att bestämma ersättningsprinciperna för 2010.
Båda ledamöterna närvarade vid mötet. Ett andra möte hölls den 8 november 2010 i syfte att diskutera principerna för 2011, båda ledamöter var även närvarande vid detta möte. Protokollen från dessa möten föredrogs på nästkommande
styrelsemöte. Ersättningsutskottet uppfyller Kodens krav på ledamöternas oberoende. Styrelsens ordförande föreslår riktlinjer gällande lön och rörlig ersättning till övriga ledande befattningshavare, inklusive dotterbolagens verkställande direktörer.
Arvoden till styrelsens ledamöter uppgick till 600 000 kr under 2010, vilket följer årsstämmans beslut. Av detta belopp uppgick ordförandens arvode till 300 000 kr.
Bolagets verkställande direktör erhöll en lön på 2 308 Tkr för sitt arbete 2010. Rörlig ersättning på 1 186 Tkr utgick för verksamhetsåret 2010. Löner till koncernledningens övriga fyra medlemmar uppgick till 4 179 Tkr. Till dessa fyra medlemmar utgick rörlig ersättning på 1 168 Tkr för verksamhetsåret 2010. Tre av dessa befattningshavare samt verkställande direktören får löneförmån i form av tjänstebil. Årsstämman den 25 mars 2010 beslutade om riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare gällande verksamhetsåret 2010.
I enlighet med sitt anställningskontrakt har verkställande direktören en ömsesidig uppsägningstid på 12 månader.
Under uppsägningstiden har verkställande direktören rätt till full lön och övriga anställningsförmåner. Ytterligare två av bolagets ledande befattningshavare har liknande avtal om uppsägningstid.
Styrelsens ledamöter erhåller inga pensionsförmåner för sitt styrelseuppdrag. Pensionsåldern för VD:n och övriga ledande befattningshavare är 65 år. Bolaget har under 2010 gjort pensionsbetalningar för VD:n som uppgår till 228 Tkr.
De fem helägda dotterbolagen Doro Norway, Doro France, Doro UK, Doro Hong Kong and Doro Inc styrs och övervakas av egna styrelser i de respektive länderna som främst består av representanter för Doro AB i Sverige. Doro AB:s VD och koncernchef är styrelseordförande i varje dotterbolag förutom Doro SAS i Frankrike, där Bo Kastensson är ordförande. Dotterbolagen rapporterar till Doro AB:s styrelse vid samtliga sammanträden. Rapporterna innehåller uppgifter om respektive bolags utveckling och finansiella position.
Styrelsen har det yttersta ansvaret för att säkerställa att bolaget har en tillfredsställande struktur för intern kontroll och sammanställning av tillförlitliga finansiella rapporter.
Det är styrelsens och koncernledningens ansvar att övervaka och identifiera affärsrisker samt styra bolaget så att det kan hantera de viktigaste riskerna. Sammanfattningsvis är styrelsen ansvarig för ledningen av bolaget. Revisorerna följer och granskar hur bolaget leds av dess styrelse och verkställande direktör samt kvaliteten på bolagets finansiella rapportering.
Årsstämman 2007 utsåg revisionsbolaget Ernst & Young AB till Doros revisorer för en period om fyra år, med Ingvar Ganestam som huvudansvarig revisor. De senaste tre åren har arvoden för revisionsarbete inom Doro-koncernen uppgått till 1 000 Tkr, 1 200 Tkr samt 900 Tkr för respektive år.
Revisionsutskottet har under 2010 bestått av styrelseledamöterna Bo Kastensson, Karin Moberg, Jonas Mårtensson och Peter Blom. Utskottet avhöll möten den 17 februari, den 19 augusti samt den 8 november 2010. Protokollen från dessa möten ingår i protokollen för de styrelsemöten som hölls samtidigt.
Samtliga ledamöter deltog i alla möten, tillsammans med
revisorerna Ingvar Ganestam och Göran Neckmar, förutom mötet den 19 augusti, då Peter Blom var frånvarande.
Revisionsutskottet uppfyller svensk kod för bolagsstyrnings krav på oberoende.
Utskottets huvudsakliga uppgift är att stödja styrelsen i dess ansvar för revision och intern kontroll, redovisning och finansiell rapportering. Arbetet under 2010 inriktades främst på uppföljning av 2009-års revision samt en mer detaljerad revision av perioden januari–september 2010, så kallad "hard close". Därtill utförde utskottet en fördjupad granskning av tredje kvartalsrapporten (för perioden till och med september 2009) samt vissa riskområden.
En viktig del i kontrollmiljön är att organisation, beslutsordning samt ansvar och befogenheter är tydligt definierade och kommunicerade i styrdokument. Se mer på sidan 30 i styrelsens rapport om intern revision.
Koncernens Vice President och CFO ska vartannat år genomföra en intern kontroll av varje juridisk enhet.
Koncernens controller ansvarar för att lyfta vissa frågor till ekonomi- och finansdirektören. Med tanke på finansavdelningens begränsade storlek är bedömningen att det inte finns något behov av en särskild intern revisor.
| Styrelseledamot | Närvaro vid styrelsemöten |
Närvaro vid revisions utskottets möten |
Arvode | Ledamot av styrelsen sedan |
Förhållande till bolaget |
Förhållande till större ägare |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Bo Kastensson, ordförande | 8 / 9 | 3 / 3 | 300 000 | 2007 | Oberoende | Oberoende |
| Peter Blom | 9 / 9 | 2 / 3 | 100 000 | 2008 | Oberoende | Oberoende |
| Karin Moberg | 9 / 9 | 3 / 3 | 100 000 | 2009 | Oberoende | Oberoende |
| Jonas Mårtensson | 9 / 9 | 3 / 3 | 100 000 | 2007 | Oberoende | Beroende |
| Jérôme Arnaud | 9 / 9 | – | – | 2007 | Beroende | Oberoende |
Styrelsen ska enligt svensk lag för bolagsstyrning tillse att bolaget har god intern kontroll och fortlöpande hålla sig informerad om samt utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar. Vidare ska styrelsen avge rapport över hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen organiseras och, om internrevision saknas, utvärdera behovet av sådan funktion samt motivera sitt ställningstagande.
I syfte att skapa och upprätthålla en fungerande kontrollmiljö har styrelsen fastställt ett antal grundläggande dokument av betydelse för den finansiella rapporteringen, däribland särskilt styrelsens arbetsordning och instruktionerna till verkställande direktören och utskotten. Det är i första hand verkställande direktörens ansvar att i det dagliga arbetet upprätthålla den av styrelsen anvisade kontrollmiljön. Denne rapporterar regelbundet till styrelsen enligt fastställda rutiner. Utöver detta tillkommer rapportering från bolagets revisorer.
Den interna kontrollstrukturen bygger också på ett ledningssystembaserat på bolagets organisation och sätt att bedriva verksamheten, med tydligt definierade roller och ansvarsområden samt delegering av befogenheter. Styrande dokument, som policies och riktlinjer, har också en viktig roll i kontrollstrukturen.
Doro utför löpande en riskbedömning för att identifiera väsentliga risker avseende den finansiella rapporteringen.
Beträffande den finansiella rapporteringen bedöms den främsta risken ligga i väsentliga felaktigheter i redovisningen, till exempel avseende bokföringen och värderingen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader eller andra avvikelser.
Bedrägeri och förlust genom förskingring är en annan risk. Riskhantering är inbyggt i varje process och olika metoder används för att värdera och begränsa risker och för att säkerställa att de risker som Doro är utsatt för hanteras i enlighet med fastställda regelverk, instruktioner och uppföljningsrutiner. Syftet med detta är att minska eventuella risker och främja korrekt redovisning, rapportering och informationsgivning.
Kontrollaktiviteter är till för att hantera de risker som styrelsen och bolagets ledning bedömer vara väsentliga för verksamheten, den interna kontrollen och den finansiella rapporteringen.
Kontrollstrukturen består bland annat av tydliga roller inom organisationen som möjliggör en effektiv ansvarsfördelning av specifika kontrollaktiviteter som syftar till att i tid upptäcka och förebygga risken för fel i rapporteringen. Exempel på sådana kontrollaktiviteter är en tydlig beslutsordning och tydliga beslutsprocesser för större beslut, såsom förvärv, andra typer av större investeringar, avyttringar, avtal och analytiska uppföljningar.
En annan viktig uppgift för Doros staber är att implementera, vidareutveckla och upprätthålla koncernens kontrollrutiner samt att utföra intern kontroll inriktad på affärskritiska frågor. Processansvariga på olika nivåer ansvarar för utförandet av nödvändiga kontroller avseende den finansiella rapporteringen. I boksluts- och rapporteringsprocesserna ingår kontroller vad gäller värdering, redovisningsprinciper och uppskattningar.
Den kontinuerliga analys som görs av den finansiella rapporteringen är tillsammans med den analys som görs på koncernnivå mycket viktig för att säkerställa att den finansiella rapporteringen inte innehåller några väsentliga felaktigheter.
Koncernens controller spelar en viktig roll i den interna kontrollprocessen genom sitt ansvar för att den finansiella rapporteringen från varje enhet är korrekt och fullständig och levereras i tid.
Doro har ett samarbete med kommunikationskonsulten RHR/ CC som syftar till att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen till marknaden. Genom regelbundna uppdateringar och meddelanden informeras berörda medarbetare om ändrade redovisningsprinciper, ändrade rapporteringskrav eller annan information. Organisationen har tillgång till policies och riktlinjer.
Styrelsen erhåller månatligen finansiella rapporter. Den externa informationen och kommunikationen styrs bland annat av bolagets informationspolicy, som beskriver Doros generella principer för informationsgivning.
Doros efterlevnad av antagna policies och riktlinjer följs upp av styrelsen och bolagsledningen. Vid varje styrelsemöte behandlas bolagets finansiella situation. Styrelsens ersättningsutskott och revisionsutskott spelar en viktig roll när det gäller till exempel ersättningar, finansiell rapportering och intern kontroll.
Inför publiceringen av delårsrapporter och årsredovisning går styrelsen och ledningen igenom den finansiella rapporteringen.
Doros ledning gör en månadsvis resultatuppföljning med analys av avvikelser från budget, prognos och föregående år. Det ingår även i de externa revisorernas uppgift att årligen granska den interna kontrollen bland koncernens dotterbolag.
Styrelsen sammanträffar med revisorerna två gånger årligen, dels för att gå igenom den interna kontrollen och dels för att i särskilda fall ge revisorerna extra uppdrag att utföra intern kontroll särskilt inriktad på något område.
Mot denna samlade bakgrund har styrelsen inte ansett det nödvändigt att inrätta en särskild internrevision.
Lund den 2 mars 2011 Styrelsen i Doro AB
På www.doro.com finns även information om bland annat:
Jérôme Arnaud Född: 1963. Utbildning: civilingenjör, École Centrale de Paris.
Verkställande direktör Doro AB, affärsenhetschef Care Electronics samt verkställande direktör Doro SAS, Frankrike. Tidigare erfarenhet från affärsutveckling inom Matra Nortel Communications. Anställd 2000. I nuvarande befattning sedan 2007. Innehav: 472 004 aktier, 0 optioner.
Thomas Bergdahl Född: 1964. Utbildning: civilingenjör, Linköpings Tekniska Högskola.
Vice President Product Development. Tidigare erfarenhet från Anoto som Director of manufacturing. Anställd 2002. I nuvarande befattning sedan 2007.
Innehav: 75 000 aktier, 0 optioner.
Annette Borén Född: 1969. Utbildning: civilekonom, Lunds Universitet.
Vice President och CFO. Född: 1969. Tidigare bolagscontroller på Länsförsäkringar Skåne. Anställd 2008.
I nuvarande befattning sedan 2008. Innehav: 30 000 aktier, 0 optioner.
Ulrik Nilsson Född: 1971. Utbildning: teletekniker.
Vice President Operations. Född: 1971. Tidigare: Supply manager. Anställd 1991. I nuvarande befattning sedan 2007. Innehav: 25 632 aktier, 0 optioner.
Utbildning: Civilingenjör i Industriell Ekonomi vid Linköpings Tekniska Högskola.
Vice President Sales and Marketing. Tidigare erfarenhet som VD för Q-MATIC Corporation, USA och Q-MATIC Canada Ltd. Anställd: 2010. I nuvarande befattning sedan 2010. Innehav: 5 200 aktier, 0 optioner.
Uppgifterna avseende innehav av aktier är inklusive aktier ägda via bolag och/eller av närstående och är aktuella per den 31 december 2010.
| 1. | Redovisningsprinciper | 40–43 |
|---|---|---|
| 2. | Intäkter | 44 |
| 3. | Inköp och försäljning inom koncernen | 45 |
| 4. | Hyres- och leasingavtal | 45 |
| 5. | Personal | 45–47 |
| 6. | Räntor och liknande poster | 48 |
| 7. | Immateriella anläggningstillgångar | 48 |
| 8. | Materiella anläggningstillgångar | 49 |
| 9. | Andelar i koncernföretag | 49 |
| 10. Förutbetalda kostnader och | ||
| upplupna intäkter | 50 | |
| 11. Aktiekapital och utdelning | 50 | |
| 12. Checkräkning | 50 | |
| 13. Upplupna kostnader och | ||
| förutbetalda intäkter | 50 | |
| 14. Ställda säkerheter till kreditinstitut | 51 | |
| 15. Ansvarsförbindelser / | ||
| eventualförpliktelser | 51 | |
| 16. Revision | 51 | |
| 17. Skatter | 51–52 | |
| 18. Resultat från andelar i | ||
| koncernföretagen | 52 | |
| 19. Färdiga varor och handelsvaror | 52 | |
| 20. Garantiavsättning | 53 | |
| 21. Avsättning för pensioner | 53 | |
| 22. Övriga avsättningar | 53 | |
| 23. Riskhantering och | ||
| finansiella instrument | 53–55 | |
Avkastning på genomsnittligt sysselsatt kapital Rörelseresultat dividerat med det kvartalsvis genomsnittliga sysselsatta kapitalet, exklusive kassa och bank.
Avkastning på genomsnittligt eget kapital Resultatet efter finansiella poster och skatt, dividerat med genomsnittligt eget kapital.
Investeringar Nettoinvesteringar exklusive företagsförvärv.
Kapitalomsättningshastighet Årets nettoomsättning dividerad med genomsnittlig balansomslutning.
Kassaflöde Kassaflöde från den löpande verksamheten.
Kassaflöde per aktie Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Likvida medel Kassa plus beviljade outnyttjade krediter hos bank samt kortfristiga placeringar i räntebärande certifikat.
Nettomarginal Resultat efter finansiella poster i procent av årets omsättning.
Nettoskuldsättningsgrad Räntebärande skulder minus kassa i procent av eget kapital.
Räntetäckningsgrad Resultat efter finansnetto plus räntekostnader dividerat med finansiella kostnader.
Rörelsemarginal, EBIT Rörelseresultat (efter avskrivningar) i procent av årets omsättning.
Rörelsemarginal, EBITDA Resultat före avskrivningar i procent av årets omsättning.
Soliditet Eget kapital i procent av balansomslutningen.
Synligt eget kapital per aktie Eget kapital dividerat med antal aktier vid årets slut.
Sysselsatt kapital Totala tillgångar reducerat med icke-räntebärande skulder.
Vinst per aktie före skatt Resultat efter finansiella poster dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Vinst per aktie efter skatt Resultat efter finansiella poster minus verklig skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier.
| Mkr | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Rörelsens intäkter | |||
| Nettoomsättning | 2,3 | 626,5 | 488,4 |
| Övriga rörelseintäkter | 2 | 6,3 | 4,2 |
| 632,8 | 492,6 | ||
| Rörelsens kostnader | |||
| Handelsvaror | 19 | –380,3 | –315,0 |
| Övriga externa kostnader | 4,16 | –129,7 | –82,6 |
| Personalkostnader | 5 | –59,7 | –56,9 |
| Avskrivningar och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar | 8 | –5,8 | –4,4 |
| Avskrivningar och nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar | 7 | –10,3 | –7,0 |
| Rörelseresultat | 2 | 47,0 | 26,7 |
| Resultat från finansiella poster | |||
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 6 | 0,1 | 1,5 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 6 | –0,7 | –3,2 |
| Resultat efter finansiella poster | 46,4 | 25,0 | |
| Skatt på årets resultat | 17 | 10,7 | –2,2 |
| ÅRETS RESULTAT | 57,1 | 22,8 | |
| Hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 57,1 | 22,8 | |
| Nyckeltal | |||
| Genomsnittligt antal aktier (tusentals) | 11 | 19 108 | 17 573 |
| Resultat per aktie före skatt* | 2,43 | 1,42 | |
| Resultat per aktie efter skatt* | 2,99 | 1,30 | |
| * Ingen utspädningseffekt | |||
| Rapport över totalresultat – koncernen | |||
| Mkr | 2010 | 2009 | |
| ÅRETS RESULTAT | 57,1 | 22,8 | |
| Omräkningsdifferens | –3,4 | –1,1 | |
| Totalresultat | 53,7 | 21,7 | |
(Hänförligt till Moderbolagets aktieägare)
| Balansräkning – koncernen | |||
|---|---|---|---|
| Tillgångar, Mkr | Not | 2010 | 2009 |
| TILLGÅNGAR | |||
| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | |||
| Inventarier och verktyg | 8 | 4,5 | 7,6 |
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbete | 7 | 16,7 | 9,6 |
| Goodwill | 7 | 8,8 | 8,8 |
| Depositioner | 0,3 | 0,1 | |
| Uppskjuten skattefordran | 17 | 30,5 | 15,8 |
| 60,8 | 41,9 | ||
| OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR | |||
| Varulager | 19 | 55,0 | 35,6 |
| Förskott till leverantör | 1,0 | 1,3 | |
| Kundfordringar | 23 | 111,6* | 103,3* |
| Övriga fordringar | 17,4 | 8,4 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 10 | 1,8 | 1,4 |
| Kassa och bank | 89,5 | 40,4 | |
| 276,3 | 190,4 | ||
| SUMMA TILLGÅNGAR | 337,1 | 232,3 | |
| Eget kapital och skulder, Mkr | Not | 2010 | 2009 |
| EGET KAPITAL | |||
| Aktiekapital 19 107 631 aktier, kvotvärde 1.00 kr | 11 | 19,1 | 19,1 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 100,4 | 100,4 | |
| Reserver | 0,1 | 3,5 | |
| Balanserat resultat | –55,4 | –78,2 | |
| Årets resultat | 57,1 | 22,8 | |
| Summa eget kapital | 121,3 | 67,6 | |
| LÅNGFRISTIGA SKULDER | |||
| Uppskjuten skatteskuld | 17 | 0,0 | 0,3 |
| Avsättning för garantier | 20 | 24,4 | 17,7 |
| Avsättning för pensioner | 21 | 0,7 | 0,7 |
| Övriga avsättningar | 22 | 1,4 | 2,7 |
| Summa långfristiga skulder | 26,5 | 21,4 | |
| KORTFRISTIGA SKULDER | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Checkräkningskredit | 12 | 0,0 | 0,4 |
| Skulder till kreditinstitut | 0,0 | 8,4 | |
| Summa räntebärande skulder | 0,0 | 8,8 | |
| Icke räntebärande skulder | |||
| Leverantörsskulder | 86,0 | 70,1 | |
| Förskott från kunder | 0,1 | 2,0 | |
| Övriga skulder | 5,7 | 5,1 | |
| Aktuella skatteskulder | 0,3 | 3,4 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 13 | 97,2* | 53,9* |
| Summa icke räntebärande skulder | 189,3 | 134,5 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 337,1 | 232,3 | |
| Ställda panter | 14 | 205,6 | 232,7 |
| Eventualförpliktelser | 15 | – | – |
*Från och med 2010 har koncernen ändrad princip för klassificering av kundbonusar, innebärande att kundbonusar redovisas som kortfristig skuld och inte som avdrag från kundfordringar. Balansräkningen per 31 december 2009 har ändrats motsvarande. Nyckeltal som påverkar omklassificeringen har också ändrats.
| Förändringar i egna kapitalet år 2010, Mkr | Aktiekapital | Övrigt till skjutet kapital |
Reserver1) | Balanserande vinstmedel |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|
| Eget kapital 31 december 2008 | 17,4 | 86,2 | 4,6 | –78,2 | 30,0 |
| Årets resultat | 22,8 | 22,8 | |||
| Övrigt resultat | –1,1 | –1,1 | |||
| Totalresultat | –1,1 | 22,8 | 21,7 | ||
| Nyemission | 1,7 | 14,5 | 16,2 | ||
| Emissionskostnader | –0,3 | –0,3 | |||
| Summa transaktioner med aktieägare | 1,7 | 14,2 | 0,0 | 0,0 | 15,9 |
| Eget kapital 31 december 2009 | 19,1 | 100,4 | 3,5 | –55,4 | 67,6 |
| Årets resultat | 57,1 | 57,1 | |||
| Övrigt resultat | –3,4 | –3,4 | |||
| Totalresultat | –3,4 | 57,1 | 53,7 | ||
| Eget kapital 31 december 2010 | 19,1 | 100,4 | 0,1 | 1,7 | 121,3 |
1) Specifikation av reserver.
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Ackumulerade valutakursdifferenser vid årets början | 3,5 | 4,6 |
| Årets valutakursdifferenser | –3,4 | –1,1 |
| Ackumulerade valutakursdifferenser vid årets slut | 0,1 | 3,5 |
| Mkr | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Resultat efter finansiella poster | 46,4 | 24,9 |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m | ||
| Förändringar av avsättningar | 6,0 | 5,8 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 16,1 | 11,4 |
| Övriga ej kassaflödespåverkande poster | 0,2 | 0,0 |
| Summa ej kassaflödespåverkande poster | 22,3 | 17,2 |
| Under året betalda skatter | –7,4 | 0,0 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital | 61,3 | 42,1 |
| Förändring av rörelsekapital | ||
| Förändring av varulager | –19,4 | 23,2 |
| Förändring av fordringar | –26,7 | –32,3 |
| Förändring av icke räntebärande skulder | 65,2 | 31,4 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 80,4 | 64,4 |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | ||
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | –17,6 | –11,2 |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | –3,0 | –6,3 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –20,6 | –17,5 |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | ||
| Nyemission | 0,0 | 15,9 |
| Förändring av räntebärande skulder | –8,8 | –34,5 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –8,8 | –18,6 |
| Årets kassaflöde | 51,0 | 28,3 |
| Likvida medel vid årets början 1) | 40,4 | 12,6 |
| Kursdifferens i likvida medel | –1,9 | –0,5 |
| Likvida medel vid årets slut 1) | 89,5 | 40,4 |
1) Likvida medel utgörs av kassa och bank
| Mkr | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Rörelsens intäkter | |||
| Nettoomsättning | 2,3 | 622,4 | 242,7 |
| Övriga rörelseintäkter | 2 | 5,0 | 4,2 |
| 627,4 | 246,9 | ||
| Rörelsens kostnader | |||
| Handelsvaror | 19 | –379,3 | –136,2 |
| Övriga externa kostnader | 4,16 | –160,0 | –59,0 |
| Personalkostnader | 5 | –28,9 | –29,1 |
| Avskrivningar och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar | 8 | –5,5 | –4,2 |
| Avskrivningar och nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar | 7 | –17,6 | –9,4 |
| Rörelseresultat | 2 | 36,1 | 9,0 |
| Resultat från finansiella poster | |||
| Resultat från andelar i koncernföretag | 18 | 0,0 | 12,8 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 6 | 0,1 | 0,4 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 6 | –1,0 | –2,1 |
| Resultat efter finansiella poster | 35,2 | 20,1 | |
| Skatt på årets resultat | 17 | 12,9 | 1,6 |
| ÅRETS RESULTAT | 48,1 | 21,7 |
| Mkr | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| ÅRETS RESULTAT | 48,1 | 21,7 |
| Totalresultat | 48,1 | 21,7 |
| Tillgångar, Mkr | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbete | 7 | 16,7 | 9,6 |
| Goodwill | 7 | 3,8 | 5,7 |
| Kundregister | 7 | 7,1 | 0,0 |
| Varumärken | 7 | 7,2 | 10,7 |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Inventarier och verktyg | 8 | 3,3 | 6,0 |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 9 | 21,5 | 21,5 |
| Uppskjuten skattefordran | 17 | 28,7 | 15,8 |
| Summa anläggningstillgångar | 88,3 | 69,3 | |
| OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR | |||
| Varulager | |||
| Färdiga varor och handelsvaror | 19 | 55,6 | 34,9 |
| Förskott till leverantörer | 1,0 | 1,3 | |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 23 | 111,8* | 47,8* |
| Fordringar hos koncernföretag | 0,6 | 30,8 | |
| Övriga fordringar | 13,2 | 7,2 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 10 | 1,3 | 1,0 |
| Kassa och bank | 88,1 | 12,2 | |
| Summa omsättningstillgångar | 271,6 | 135,2 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 359,9 | 204,5 |
*Från och med 2010 har koncernen ändrad princip för klassificering av kundbonusar, innebärande att kundbonusar redovisas som kortfristig skuld och inte som avdrag från kundfordringar. Balansräkningen per 31 december 2009 har ändrats motsvarande. Nyckeltal som påverkar omklassificeringen har också ändrats.
| Eget kapital och skulder, Mkr | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital 19 107 631 aktier, kvotvärde 1.00 kr | 11 | 19,1 | 19,1 |
| Uppskrivningsfond | 0,5 | 0,5 | |
| Reservfond | 55,5 | 55,5 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 14,2 | 14,2 | |
| Balanserat resultat | –22,2 | –43,9 | |
| Årets resultat | 48,1 | 21,7 | |
| Summa eget kapital | 115,2 | 67,1 | |
| Avsättningar | |||
| Avsättning för garantier | 20 | 24,4 | 5,9 |
| Övriga avsättningar | 22 | 0,0 | 1,0 |
| Summa avsättningar | 24,4 | 6,9 | |
| KORTFRISTIGA SKULDER | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 12 | 0,0 | 8,4 |
| Skulder till koncernföretag | 15,0 | 24,6 | |
| Summa räntebärande skulder | 15,0 | 33,0 | |
| Icke räntebärande skulder | |||
| Leverantörsskulder | 83,4 | 30,3 | |
| Förskott från kunder | 0,1 | 2,0 | |
| Skulder till koncernföretag | 35,3 | 29,3 | |
| Övriga skulder | 5,1 | 1,2 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 13 | 81,4* | 34,7* |
| Summa icke räntebärande skulder | 205,3 | 97,5 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 359,9 | 204,5 | |
| Ställda panter | 14 | 191,5 | 215,8 |
| Ansvarsförbindelser | 15 | – | – |
*Från och med 2010 har koncernen ändrad princip för klassificering av kundbonusar, innebärande att kundbonusar redovisas som kortfristig skuld och inte som
avdrag från kundfordringar. Balansräkningen per 31 december 2009 har ändrats motsvarande. Nyckeltal som påverkar omklassificeringen har också ändrats.
| Förändringar i egna kapitalet år 2010, Mkr | Aktiekapital | Uppskrivnings fond |
Reservfond | Överkursfond | Balanserand vinstmedel |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Eget kapital 31 december 2008 | 17,4 | 4,6 | 55,5 | –48 | 29,5 | |
| Årets resultat | 21,7 | 21,7 | ||||
| Nyemission | 1,7 | 14,5 | 16,2 | |||
| Emissionskostnader | –0,3 | –0,3 | ||||
| Fusionsdifferens | –4,1 | 4,1 | 0,0 | |||
| Summa förändringar i eget kapital som inte redovisas i resultaräkningen |
1,7 | -4,1 | 14,2 | 4,1 | 15,9 | |
| Eget kapital 31 december 2009 | 19,1 | 0,5 | 55,5 | 14,2 | –22,2 | 67,1 |
| Totalresultat | 48,1 | 48,1 | ||||
| Eget kapital 31 december 2010 | 19,1 | 0,5 | 55,5 | 14,2 | 25,9 | 115,2 |
| Mkr | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Resultat efter finansiella poster | 35,2 | 20,2 |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m | ||
| Förändringar av avsättningar | 17,5 | 0,8 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 23,1 | 13,5 |
| Vinst/förlust vid avveckling dotterbolag | 0,0 | –12,8 |
| Övriga ej kassapåverkande poster | 0,1 | –0,4 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital | 75,9 | 21,3 |
| Förändring av rörelsekapital | ||
| Förändring av varulager | –20,7 | –18,8 |
| Förändring av fordringar | –39,8 | –39,9 |
| Förändring av icke räntebärande skulder | 107,8 | 58,2 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 123,2 | 20,8 |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | ||
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | –26,5 | –10,6 |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | –2,8 | –6,3 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –29,3 | –16,9 |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | ||
| Nyemission | 0,0 | 15,9 |
| Förändring av räntebärande skulder | –18,0 | –10,3 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –18,0 | 5,6 |
| Årets kassaflöde | 75,9 | 9,5 |
| Likvida medel vid årets början 1) | 12,2 | 2,7 |
| Likvida medel vid årets slut 1) | 88,1 | 12,2 |
1) Likvida medel utgörs av kassa och bank.
Denna årsredovisning och koncernredovisning har den 2 mars 2011 godkänts av styrelsen och verkställande direktören för publicering och kommer att föreläggas årsstämman den 23 mars 2011 för fastställande.
Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS/IAS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) såsom antagna av EU.
Koncernredovisningen är vidare upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1.3 (Kompletterande redovisningsregler för koncerner).
Moderbolagets årsredovisning är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och med tillämpning av Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.3 (Redovisning för juridiska personer). Även av Redovisningsrådets akutgrupp och Rådet för finansiell rapportering utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas.
Tillämpade redovisningsprinciper överensstämmer med dem som tillämpades föregående år med de undantag som framgår nedan.
Koncernen har under året infört nedanstående nya och ändrade standarder från IASB från och med 1 januari 2010. Enbart nya och ändrade standarder som bedöms vara relevanta för koncernen har kommenterats. De uttalanden från IFRIC som har trätt i kraft under räkenskapsåret bedöms inte vara relevanta för koncernen.
De viktigaste effekterna av dessa förändringar redovisas nedan.
Tillämpningen av dessa standarder och tolkningar har inte haft någon effekt på koncernens finansiella resultat eller ställning.
IFRS 2 har tidigare inte hanterat hur en verksamhet skall redovisa erhållna varor och tjänster där en annan verksamhet inom koncernen reglerar åtagandet för denna leverans. Ändringen reglerar denna fråga samt att standardens tillämpningsområde och vad som utgör en aktierelaterad ersättning har preciserats. Ändringen innebär även att de tidigare tolkningarna IFRIC 8 och IFRIC 11 arbetats in i standarden.
Förändringarna av IFRS 2 har ej haft någon påverkan på Koncernen.
IFRS 3R inför ett antal förändringar i redovisningen av rörelseförvärv som påverkar storleken på redovisad goodwill, rapporterat resultat i den period som förvärvet genomförs samt framtida rapporterade resultat.
IAS 27R kräver att förändringar i ägarandelar i ett dotterbolag, där majoritetsägaren inte förlorar bestämmande inflytande, redovisas som eget kapitaltransaktioner. Detta innebär att dessa transaktioner inte längre ger upphov till goodwill, eller leder till några vinster eller förluster. Vidare förändrar IAS 27R redovisningen för förluster som uppstår i delägt dotterbolag och redovisningen när det bestämmande inflytandet över ett dotterbolag upphör.
Tillämpningen av IFRS 3R och IAS 27R har inte påverkat redovisningen under 2010 eftersom inga förvärv genomförts eller transaktioner med minoritetsägare skett.
Förändringarna i IFRS 3R och IAS 27R kommer att påverka redovisningen av framtida förvärv och avyttringar och transaktioner med ägare utan bestämmande inflytande.
berättigade för säkringsredovisning (Godkänd av EU 15 september 2009) Ändringen avser identifikation av en ensidig risk i en säkrad post och identifikation av inflation som en säkrad risk eller del av säkrad risk i en specifik situation. Det klargörs att ett företag får identifiera en del av verkligt värdeförändringar eller kassaflödesförändringar i ett finansiellt instrument som en säkrad post.
Ändringen har ej haft någon påverkan på Koncernen.
I april 2009 gav IASB ut sin andra samling av tillägg till nuvarande standarder, huvudsakligen i syfte att ta bort inkonsekvenser samt klargöra formuleringar. Det finns separata övergångsregler för varje tillägg, men vanligen ska dessa tillämpas med början 1 januari 2010.
Förbättringarna har ej haft ha någon påverkan på koncernen.
Nedan presenteras de nya standarder och tolkningar som ska tillämpas för kalenderåret 2011 eller senare och som ska kommenteras i årsredovisningen för 2010. Enbart nya och ändrade standarder och tolkningar som bedöms vara relevanta för koncernen har kommenterats. Koncernen förtidstillämpar inte dessa nya standarder eller tolkningar.
Denna standard är en del i en fullständig omarbetning av den nuvarande standarden IAS 39. Standarden innebär en minskning av antalet värderingskategorier för finansiella tillgångar och innebär att huvudkategorierna för redovisning är till anskaffningsvärde (upplupet anskaffningsvärde) respektive verkligt värde via resultaträkningen. För vissa investeringar i eget kapitalinstrument finns möjligheten att redovisa till verkligt värde i balansräkningen med värdeförändringen redovisad direkt i övrigt totalresultat, där ingen överföring sker till periodens resultat vid avyttring. Vidare har nya regler införts för hur förändringar i egen kreditspread skall presenteras när skulder redovisas till vekligt värde.
Standarden kommer att kompletteras med regler om nedskrivningar, säkringsredovisning och borttagande ur balansräkningen. IFRS 9 kommer troligen att tillämpas för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2013 eller senare. I avvaktan på att alla delar av standarden blir färdiga har koncernen ej utvärderat effekterna av den nya standarden.
Den ändrade standarden ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2011 eller senare. Ändringen klargör definitionen av närstående parter för att underlätta identifieringen av sådana relationer och eliminera inkonsekvenser i tillämpningen. Den omarbetade standarden medger också ett visst undantag avseende upplysningar om närstående statliga myndigheter, statliga bolag eller motsvarande lokala, nationella eller internationella offentliga organ. Tidigare tillämpning är tillåten för endera undantaget för närstående statliga myndigheter alternativt hela standarden.
Koncernen påverkas ej av dessa ändringar.
Tillägget gavs ut 7 oktober 2010 av IASB som ett tillägg till IFRS 7 Finansiella Instrument: Upplysningar. Tillägget kommer innebära att ytterligare kvantitativa och kvalitativa upplysningar lämnas vid borttagande av finansiella instrument ur balansräkningen. Om en överföring av tillgångar inte resulterar i borttagande i sin helhet ska detta upplysas om. På samma sätt, om företaget behåller ett engagemang i den borttagna tillgången ska företaget även upplysa om detta.
Ändringen bedöms inte ha någon inverkan på de finansiella rapporterna för koncernen.
I maj 2010 gav IASB ut sin tredje samling av tillägg till nuvarande standarder, huvudsakligen i syfte att ta bort inkonsekvenser samt klargöra formuleringar. Det finns separata övergångsregler för varje tillägg, men vanligen ska dessa tillämpas med början 1 januari 2011.
Förbättringarna förväntas ej ha någon påverkan på koncernen.
Tillgångar, avsättning och skulder baseras på historiska anskaffningsvärden om inget annat anges nedan.
Alla belopp anges, om inget annat sägs, i svenska miljoner kronor (Mkr).
Principer.
I koncernen ingår Moderbolaget Doro AB och de företag i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, äger så många aktier att de motsvarar mer än 50 procent av rösterna. Detta innebär att Doro AB har ett bestämmande inflytande över koncernföretaget, vilket innebär en rätt för Doro AB att utforma strategierna för koncernföretaget i syfte att erhålla ekonomiska fördelar.
Vid verksamhetsårets slut uppgick antalet rörelsedrivande företag i koncernen till 5 (5).
Förvärvade företag ingår i koncernredovisningen från och med förvärvsdagen. Sålda företag ingår till och med försäljningsdagen.
Koncernredovisning upprättas i enlighet med förvärvsmetoden, vilket innebär att anskaffningsvärdet på andelar i koncernföretag fördelas på identifierbara tillgångar och skulder vid förvärvet, till verkliga värden. Om villkoren för en avsättning för omstruktureringsåtgärder är uppfyllda görs en avsättning i förvärvsanalysen. I den görs också avsättning för uppskjuten skatt på förvärvade obeskattade reserver.
Outnyttjade skattemässiga underskottsavdrag i det förvärvade företaget omvandlas till uppskjuten skattefordran i koncernredovisningen om den bedömda intjäningsförmågan gör att de beräknas kunna utnyttjas. Vidare beräknas uppskjuten skatt på skillnaden mellan verkliga värden på tillgångar och skulder och skattemässiga restvärden. I de fall anskaffningsvärdet för andelarna i koncernföretaget överstiger nettot av förvärvade tillgångar och skulder, enligt ovan, redovisas skillnaden som goodwill, vilken testas minst årligen för nedskrivningsbehov.
Vid köp av företag kan köpeskillingen vara resultatberoende. Beräkning görs i så fall av den framtida vinsten och därmed den totala köpeskillingen. Varje år görs en avstämning och eventuell justering av den förväntade köpeskillingen. För goodwill undersöks huruvida nedskrivningsbehov föreligger.
Mellanhavanden inom koncernen och orealiserade internvinster elimineras i koncernredovisningen. Vid eliminering av interna transaktioner beaktas dessutom skatteeffekten med utgångspunkt från den nominella skattesatsen i respektive land.
Omräkning av utlandsverksamheter
Relationen mellan moderbolaget och utländska dotterbolag är avgörande för klassificering av den och därmed för metoden för omräkning. Doro tillämpar dagskursmetoden för omräkning av de utländska koncernföretagens balansoch resultaträkningar, d v s samtliga tillgångar och skulder i koncernföretagen omräknas till balansdagens kurs, medan samtliga poster i resultaträkningarna omräknas till genomsnittskurs för verksamhetsåret.
De valutakursdifferenser som därvid uppkommer är en effekt dels av skillnaden mellan resultaträkningarnas genomsnittskurser och balansdagens kurser, dels av att nettotillgångarna omräknas till en annan kurs vid årets slut än vid årets början. Valutakursdifferenserna förs över totalresultatet.
Vid omräkningen av utlandsverksamheter har följande valutakurser använts:
| Genomsnittskurs | Balansdagens kurs | |||
|---|---|---|---|---|
| Valuta | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| EUR | 9,56 | 10,64 | 8,99 | 10,31 |
| HKD | 0,93 | 0,99 | 0,87 | 0,93 |
| NOK | 1,19 | 1,21 | 1,15 | 1,24 |
| GBP | 11,12 | 11,84 | 10,48 | 11,43 |
| USD | 7,20 | 7,65 | 6,77 | 7,18 |
Effekter av ändrade valutakurser
Fordringar och skulder i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs, och orealiserade kursvinster och kursförluster ingår i resultatet.
Flöden för januari till april 2011 säkrades i två omgångar under augusti och november 2010 enligt den gällande finanspolicyn (antogs av styrelsen i december 2008). Dessa terminskontrakt redovisas till marknadsvärde i Doros redovisning för 2010. Se vidare information i not 23.
Doro har endast ett intäktsslag: produktförsäljning. Intäkter av produktförsäljning redovisas när huvudsakligen alla risker och rättigheter som är förknippade med äganderätten övergått till köparen, vilket normalt inträffar när produkterna levereras.
De anställdas ersättningar redovisas med intjänade och utbetalda löner samt intjänad bonus. Full avsättning görs för olika åtaganden som outtagen semester och sociala avgifter.
Den dominerande andelen av Doros åtaganden mot personalen är olika avgiftsbestämda pensionsplaner.
En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder.
För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.
Utöver detta finns ett fåtal anställda i koncernens dotterbolag i Frankrike som har förmånsbestämd pensionsplan. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.
Samtliga åtaganden för vilka avsättningar görs värderas av aktuarie för att bestämma avsättningens belopp. Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen vid rapportperiodens slut. Då den redovisade skulden avseende förmånsbaserade pensionsplaner utgör ett oväsentligt belopp redovisas inte antaganden som de aktuariella beräkningarna grundas på i årsredovisningen.
Produktutvecklingen sker i samarbete med olika tillverkande externa partners och de huvudsakliga utgifterna finns hos dem. Doro verkar i en miljö med snabb teknisk utveckling. Produktutveckling avser utgifter för produktanpassningar, design, typgodkännanden, m m.
Utgifter hänförliga till utvecklingsfasen aktiveras som immateriell tillgång om det är sannolikt, med hög grad av tillförlitlighet, att de kommer att resultera i framtida ekonomiska fördelar för koncernen.
Detta innebär att stringenta kriterier måste uppfyllas innan ett utvecklingsprojekt resulterar i att en immateriell tillgång aktiveras. Sådana kriterier inkluderar möjligheten att avsluta projektet, bevis för att projektet är tekniskt gångbart och att en marknad existerar såväl som att intention och möjlighet att använda eller sälja den immateriella tillgången finns. Det måste även vara möjligt att tillförlitligt mäta kostnaderna under utvecklingsfasen.
När en aktivering skett kommer den immateriella tillgången att skrivas av under dess uppskattade nyttjandeperiod. Avskrivningsplaner om ett till två år påbörjas från och med marknadsintroduktion av respektive produkt.
Formverktyg för tillverkning av produkterna hos externa partners ägs dock av Doro och utgifterna för dem aktiveras och avskrivs enligt plan om produktens livslängd förväntas överstiga ett år.
Doro har inga utgifter för forskning.
Anläggningstillgångar, bestående av goodwill, uppgraderings- och vidareutveckling av IT-plattformar, inventarier och verktyg, redovisas till anskaffningsvärden med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan, förutom goodwill som inte skrivs av i koncernen.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan, kundfordringar, övriga fordringar, valutaterminer och bankmedel. Bland eget kapital och skulder återfinns checkräkningskredit, skulder till kreditinstitut, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder. Sedan fjärde kvartalet 2008 använder koncernen finansiella instrument för att säkra sig mot valutafluktuationer. Dessa instrument är endast valutaterminer. Säkringsredovisning tillämpas inte.
Finansiella instrument, förutom valutaterminer, redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionsutgifter. Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan. Valutaterminer redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Värdeförändringen redovisas i resultaträkningen.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier:
Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter rapportperiodens slut, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens lånefordringar och kundfordringar utgörs av Kundfordringar och andra fordringar i balansräkningen. Kundfordringar redovisas netto efter avdrag för osäkra kundfordringar. Avdrag för osäkra kundfordringar baseras på en modell där ökad förfallotid ger ökade avdrag. Utöver detta sker individuell bedömning av kundfordringar som gjorts med hänsyn till förväntade kundförluster. Övriga fordringar redovisas netto efter avdrag för osäkra fordringar som baseras på individuella bedömningar med hänsyn till förväntade förluster på dessa fordringar.
Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar som inte är derivat och där tillgångarna identifierats som att de kan säljas eller inte har klassificerats i någon av övriga kategorier.
Övriga finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Vid varje bokslutstillfälle bedöms om det föreligger någon indikation för nedskrivning av de redovisade värdena för koncernens tillgångar. Om det finns indikationer beräknas en tillgångs återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Vid fastställande av nyttjandevärde nuvärdesberäknas de uppskattade framtida betalningar som tillgången väntas ge upphov till under nyttjandeperioden.
Vid nuvärdesberäkningen används en kalkylränta före skatt som speglar den aktuella marknadsräntan och den risk som är hänförlig till tillgången. Om återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet görs en nedskrivning av tillgången till återvinningsvärdet. Återföringar av nedskrivningar genomförs om det inte längre finns skäl för dessa nedskrivningar förutom vad gäller goodwill. Nedskrivningar och återföringar av nedskrivningar redovisas i resultaträkningen.
För goodwill görs minst en årlig avstämning av framtida förväntade resultat- och kassaflödesutveckling. Vid behov görs nedskrivning av goodwill. I nuläget finns enbart goodwill relaterat till Frankrike om 8,8 Mkr. Då denna region har förväntade positiva kassaflöden finns det inga indikationer på nedskrivningsbehov.
Avskrivningarna enligt plan sker linjärt baserad på tillgångsslagens ursprungliga anskaffningsvärde och den beräknade nyttjandeperioden:
| Verktyg (för tillverkning av produkter) | |
|---|---|
| (om produktlivslängden > 1 år). | 2 år |
| Datorer, bilar, möbler m m | 2–5 år |
Leasingavtal klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. I annat fall är det fråga om operationell leasing. Finansiella leasingavtal avseende tjänstebilar, kopieringsmaskiner, datautrustning och dylikt redovisas som operationell leasing eftersom de inte är väsentliga.
Doro har inga finansiella leasingavtal i övrigt. I operationell leasing ingår lokalhyror. Inga väsentliga leasingavtal har ingåtts under 2010.
Varulagret är värderat till det lägsta av anskaffningsvärde enligt först-in, först-ut-principen (FIFU) och nettoförsäljningsvärde (lägsta värdets princip). Anskaffningsvärdet beräknas för varje leverans.
Den tekniska utvecklingen är snabb och priserna faller regelbundet. Nedskrivningar av varulager görs efter en modell där längre tid i lager ger ökade nedskrivningar. Olika produktgrupper har olika snabb nedskrivning. Nettoförsäljningsvärdet definieras som försäljningspris reducerat för försäljningskostnader. Nedskrivning till nettoförsäljningsvärde inkluderar nedskrivningar på grund av teknisk och kommersiell inkurans som görs i respektive koncernföretag.
Nedskrivningarna ökar i en trappa, och produkterna är nedskrivna till 50 procent efter 6–12 månader i lager, beroende på produktgrupp, och helt nedskrivna efter 18 månader. Utöver detta kan individuell prövning göras.
Avsättningar görs för beräknade reparationsutgifter och förluster av marginaler avseende varor som kan returneras inom garantitiden (normalt ett år från försäljningen till slutkund).
Ett statistiskt program har utarbetats som tar hänsyn till utfall beträffande tid från att produkterna säljs till att de returneras, andelen som repareras, skrotas, kompenseras genom utbyte av produkt eller krediteras samt kostnader för kontroll, reparation (inklusive reservdelar) och transporter. Inträffar avvikelser (främst andel som returneras) ändras behoven av garantiavsättning.
Med avsättningar avses de skulder som är ovissa med avseende på belopp eller tidpunkt då de kommer att regleras. En avsättning redovisas då det finns ett åtagande som följd av en inträffad händelse, det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. I balansräkningen redovisas följande avsättningar: pensioner, garantiåtaganden samt tvister.
Redovisning i resultaträkningen görs av all skatt som beräknas belöpa på redovisat resultat. Dessa skatter har beräknats enligt varje lands skatteregler och redovisats i posten Skatt på årets resultat.
Koncernens totala skatt i resultaträkningen utgörs av aktuell skatt på det skattepliktiga resultatet för perioden och uppskjuten skatt. Den uppskjutna
skatten utgörs i huvudsak av förändring av uppskjuten skattefordran avseende skattemässiga underskottsavdrag och andra koncernmässiga skatteavdrag.
Skattelagstiftningen i vissa länder medger avsättning till särskilda reserver och fonder. Härigenom kan företagen inom vissa gränser disponera och kvarhålla redovisade vinster i rörelsen utan att de omedelbart beskattas. De obeskattade reserverna blir föremål för beskattning först då de upplöses för annat ändamål än förlusttäckning.
Koncernen använder balansräkningsmetoden för att beräkna uppskjutna skattefordringar och -skulder. Balansräkningsmetoden innebär att beräkningen görs utifrån skattesatser per balansdagen applicerat på temporära skillnader mellan en tillgångs eller en skulds bokföringsmässiga och skattemässiga värde samt skattemässiga underskottsavdrag. Uppskjutna skattefordringar redovisas i balansräkningen endast till den del av värdet som sannolikt kan utnyttjas inom en överskådlig framtid. En individuell prövning görs av situationen för bolag i varje land.
Kassaflödesanalyser upprättas enligt indirekt metod, vilken innebär att resultat efter finansiella poster justeras för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar under perioden samt för eventuella intäkter och kostnader som hänförs till investeringsverksamhetens kassaflöden.
Likvida medel utgörs av kassa och banktillgodohavanden. Någon annan likviditet (kortfristiga placeringar etc) finns ej.
Doros rapportering är baserad på de två affärsenheter som Doro driver, Care Electronics och Home Electronics. I segmentsredovisningen har Doro följt denna uppdelning. Doro har byggt ut sin rapportering och kommer under 2011 följa upp verksamheten per marknad; Norden, EMEA (Europa, Mellan Östern och Afrika), Storbritannien, USA & Kanada, CALA (Central- och Latinamerika) samt AP (Asien/Stillahavet).
De balansposter som rubriceras som omsättningstillgångar och kortfristiga skulder förväntas återvinnas eller betalas inom en tolvmånadersperiod. Alla andra balansposter återvinns eller betalas senare.
Vid upprättandet av Doros koncernredovisning har styrelsen och verkställande direktören, utöver gjorda uppskattningar, gjort ett antal bedömningar av kritiska redovisningsfrågor som har stor betydelse för redovisade belopp. Detta gäller följande områden:
Vid bedömning av om det föreligger någon indikation för nedskrivning av de redovisade värdena för goodwill görs antaganden om den framtida förväntade resultat- och kassaflödesutvecklingen för den lägsta möjliga kassagenererande enhet. För ytterligare information hänvisas till not 7.
Vid värdering av uppskjutna skattefordringar görs bedömningar om framtida skattemässiga överskott för respektive bolag och därigenom möjligheten att utnyttja underskottsavdragen. I not 17 finns underskottsavdragens storlek beskrivna.
Vid värdering av kreditrisker i kundfordringar görs individuella bedömningar som baserar sig på historisk betalningsförmåga och information i övrigt. Doro har historiskt haft mycket låga realiserade kundförluster, men jobbar aktivt med uppföljning. För övrig information hänvisas till not 23.
Värderingen av lager baseras på en modell som grundar sig på lagrets omsättning. Utöver detta görs individuella bedömningar som baserar sig på historisk försäljningsstatistik och försäljningsprognoser jämfört med mängden produkter i lager och i produktion hos underleverantör.
Från och med 2010 har koncernen ändrat princip för klassificering av kundbonusar, innebärande att kundbonusar redovisas som Kortfristig skuld och inte som avdrag från kundfordringar. Balansräkningarna per 31 december 2009 och 31 december 2010 har ändrats motsvarande. Nyckeltal som påverkas av omklassificeringen har också ändrats.
Doros policy var tidigare att moderbolaget tog upp externa lån i exponerad valuta. Kursdifferenserna på dessa lån, efter avdrag för härtill hänförlig skatteeffekt, fördes i koncernredovisningen direkt till det egna kapitalet i den mån de motsvarades av omräkningsdifferenserna för de utländska koncernföretagen. Från och med 2008 säkras inte nettoinvesteringar i utlandet.
Andelar i koncernföretag värderas till anskaffningsvärde. Om återvinningsvärdet (se avsnitt ovan om Nedskrivningar) skulle visa sig lägre sker nedskrivning. Återföring av tidigare nedskrivning av värdet på andelar i koncernföretag sker om det inte längre finns skäl för nedskrivningen.
Koncernbidrag som lämnas och tas emot redovisas direkt mot eget kapital som en minskning respektive ökning av fritt eget kapital. Skatteeffekten beaktas på koncernbidrag. Lämnade aktieägartillskott redovisas hos givaren som en ökning av posten Andelar i koncernföretag varefter prövning sker om en nedskrivning av andelarnas värde är erforderlig. Erhållna aktieägartillskott redovisas hos mottagaren direkt mot fritt eget kapital.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Intäkter fördelade per intäktsslag | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Produktförsäljning | 626,5 | 488,4 | 622,4 | 242,7 | |
| Övriga intäkter | 6,3 | 4,2 | 5,0 | 4,2 | |
| Summa | 632,8 | 492,6 | 627,4 | 246,9 |
Övriga intäkter 2010 består till huvuddel av en försäkringsersättning avseende vattenskadade produkter i USA om 3,7 Mkr samt EU-bidrag för ett projekt där Doro samarbetar med Bremens Universitet för att utveckla en avatar för att ta fram lättanvända konsumentprodukter om 1,3 Mkr. I koncernen tillkommer valutakursvinster om 1,1 Mkr och hyresintäkter om 0,2 Mkr. Doro har haft en pågående tvist med en leverantör, för vilken nedskrivning av varulager och utvecklingskostnader om totalt 31 Mkr gjorts i 1999 och 2000 års bokslut. Under 2009 löste sig tvisten genom förlikning och Doro erhöll ca 4,2 Mkr under andra kvartalet 2009.
2010 följde Doro internt upp verksamheten utifrån de två affärsområdena Care Electronics och Home Electronics. På grund av att affärsområdet Home Electronics minskat i omfattning följer Doro 2011 upp verksamheten utifrån de regioner Doro verkar i.
| 2010 | 2009 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultat per segment | Home | Care | Summa | Home | Care | Summa |
| Nettoomsättning | 132,7 | 500,1 | 632,8 | 192,7 | 299,9 | 492,6 |
| Rörelsens kostnader | –114,3 | –455,4 | –569,7 | –204,5 | –250,0 | –454,5 |
| Rörelseresultat före avskrivningar | 18,4 | 44,7 | 63,1 | –11,8 | 49,9 | 38,1 |
| Avskrivningar | –2,9 | –13,2 | –16,1 | –4,1 | –7,3 | –11,4 |
| Rörelseresultat | 15,5 | 31,5 | 47,0 | –15,9 | 42,6 | 26,7 |
Doro har inte haft några transaktioner mellan segmenten under 2010 eller 2009. Doro kan inte rapportera tillgångar och skulder per segment, då uppföljning endast görs av resultaträkningen. Doro har en enskild kund som står för 15 procent av intäkterna. Av omsättningen om 92,9 Mkr avser 84,6 Mkr Care Electronics och 8,3 Mkr Home Electronics.
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Frankrike | 188,1 | 171,0 |
| Sverige | 114,2 | 95,6 |
| Tyskland | 72,7 | 39,5 |
| Storbritannien | 67,5 | 46,5 |
| Norge | 40,3 | 38,0 |
| Övriga länder | 143,7 | 97,8 |
| Summa | 626,5 | 488,4 |
Koncernens väsentliga anläggningstillgångar finns i Sverige.
| 2010 | 2009 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ackumulerade | Ackumulerade | ||||||
| Anskaffningsvärde | avskrivningar | Restvärde | Anskaffningsvärde | avskrivningar | Restvärde | ||
| Sverige | 16,1 | –12,8 | 3,3 | 13,3 | –7,3 | 6,0 | |
| Frankrike | 2,4 | –1,3 | 1,1 | 2,7 | –1,2 | 1,5 | |
| Hongkong | 0,7 | –0,6 | 0,1 | 0,8 | –0,7 | 0,1 | |
| Övriga länder | 0,4 | –0,4 | 0,0 | 0,4 | –0,4 | 0,0 | |
| Summa | 19,6 | –15,1 | 4,5 | 17,2 | –9,6 | 7,6 |
Av moderbolagets fakturering hänför sig 0 Mkr (45) till dotterbolag. Fakturering från dotterbolag till moderbolag uppgick till 52,2 Mkr (40). Fakturering mellan dotterbolag uppgick till 0 Mkr (5).
Under året har samtliga hyres- och leasingavgifter uppgått till 3,7 Mkr (3,5) för koncernen och 1,8 Mkr (1,6) för moderbolaget. Avtalade framtida hyres- och leasingavtal förfaller till betalning enligt nedan.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Hyres- och leasingavtal | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Inom 1 år | 3,3 | 2,9 | 1,8 | 1,3 |
| Inom 2 till 5 år | 7,2 | 6,6 | 3,4 | 2,0 |
| Senare än 5 år | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Summa | 10,5 | 9,5 | 5,2 | 3,3 |
| Antal | 2010 | varav män | 2009 | varav män |
|---|---|---|---|---|
| Moderbolag | 28 | 18 | 26 | 19 |
| Norge | 4 | 4 | 4 | 4 |
| Storbritannien | 6 | 4 | 6 | 4 |
| Frankrike | 17 | 7 | 18 | 8 |
| Hongkong | 6 | 5 | 6 | 5 |
| Summa | 61 | 38 | 60 | 40 |
Sjukfrånvaro angiven i procent av ordinarie arbetstid i Sverige.
| 2010 | 2009 | |||
|---|---|---|---|---|
| Ålder | Total frånvaro | Därav över 60 dagar |
Total frånvaro | Därav över 60 dagar |
| Upp till 29 år | 0,7 | 0,0 | 0,4 | 0,0 |
| 30–49 år | 1,3 | 0,0 | 1,7 | 0,0 |
| Över 50 år | 0,0 | 0,0 | 0,3 | 0,0 |
| Män | 0,5 | 0,0 | 0,2 | 0,0 |
| Kvinnor | 1,6 | 0,0 | 3,8 | 0,0 |
| Samtliga anställda | 1,0 | 0,0 | 1,0 | 0,0 |
Under 2010 och 2009 har inga allvarliga arbetsskador inträffat på Doro som resulterat i långtidssjukfrånvaro.
Löner, ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader har utgått med följande belopp:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Löner och ersättningar | 41,7 | 39,3 | 18,6 | 18,5 |
| 41,7 | 39,3 | 18,6 | 18,5 | |
| Sociala kostnader | 11,2 | 11,2 | 5,9 | 6,5 |
| 11,2 | 11,2 | 5,9 | 6,5 | |
| Pensionskostnader | 4,3 | 3,5 | 3,1 | 2,1 |
| varav avgiftsbestämd plan | 4,3 | 3,5 | 3,1 | 2,1 |
| 4,3 | 3,5 | 3,1 | 2,1 |
Pensionskostnad för VD i dotterbolag uppgick till 0,2 Mkr (0,3).
| 2010 | Kvinnor | 2009 | Kvinnor | |
|---|---|---|---|---|
| antal | % | antal | % | |
| Styrelse | 5 | 20 | 5 | 20 |
| Koncernledning | 5 | 20 | 5 | 20 |
| Varav placerade i: | ||||
| Moderbolag | 4 | 25 | 3 | 33 |
| Norge | 0 | 0 | 1 | 0 |
| Frankrike | 1 | 0 | 1 | 0 |
Löner och ersättningar inklusive styrelsearvode samt fördelning mellan styrelse, VD och övriga anställda
| 2010 | 2009 | |||
|---|---|---|---|---|
| Styrelse och VD | Övriga anställda | Styrelse och VD | Övriga anställda | |
| Sverige | 2,6 | 16,0 | 1,8 | 17,4 |
| Norge | 0,0 | 4,0 | 0,0 | 3,8 |
| Storbritannien | 0,0 | 4,1 | 0,0 | 3,2 |
| Frankrike | 1,5 | 10,4 | 1,5 | 9,7 |
| Hongkong | 0,0 | 3,1 | 0,0 | 2,8 |
| Summa | 4,1 | 37,6 | 3,3 | 36,9 |
| Styrelsen 2010 | Arvode | Pension | Övriga ersättningar | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande | 300 | 0 | 0 | 300 |
| Övriga styrelseledamöter* | 300 | 0 | 0 | 300 |
| Summa | 600 | 0 | 0 | 600 |
* Arvode för övriga styrelseledamöter uppgick till 100 Tkr (100) vardera.
| Ledande befattningshavare 2010 | Lön | Bonus | Pension | Övriga ersättningar | Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Jérôme Arnaud (VD) | 2 308 | 1 186 | 228* | 69 | 3 791 |
| Övrig koncernledning | 4 179 | 1 168 | 1 006 | 162 | 6 515 |
| Summa | 6 487 | 2 354 | 1 234 | 231 | 10 306 |
* Avser Doro SAS.
| Styrelsen 2009 | Arvode | Pension | Övriga ersättningar | Summa | |
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande | 300 | 0 | 0 | 300 | |
| Övriga styrelseledamöter* | 300 | 0 | 0 | 300 | |
| Summa | 600 | 0 | 0 | 600 | |
| * Arvode för övriga styrelseledamöter uppgick till 100 Tkr (100) vardera. | |||||
| Ledande befattningshavare 2009 | Lön | Bonus | Pension | Övriga ersättningar | Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Jérôme Arnaud (VD) | 2 132 | 513 | 248* | 76 | 2 969 |
| Övrig koncernledning | 3 921 | 1 133 | 712 | 149 | 5 915 |
| Summa | 6 053 | 1 646 | 960 | 225 | 8 884 |
* Avser Doro SAS.
Pensionsplaner för ledande befattningshavare är alla avgiftsbestämda och premier har erlagts med 1,2 Mkr (1,0).
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Ersättning till VD och övriga ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner (främst tjänstebil) och pensionspremier. Fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning ska stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Övriga ledande befattningshavare uppgår till 4 (4) personer. Medelantal befattningshavare i koncernledningen under 2010: 5 (5)
Årslönen till VD Jérôme Arnaud utgörs av en fast lönedel om 2 308 Tkr (2 132).
Bonus kan maximalt uppgå till 50 procent av den fasta lönen. Med bonus avses intjänad bonus. Bonusen är kopplad till resultat- och försäljningsutveckling. Bonus utbetalas normalt året efter intjänandet. Maximal kostnad för bonus till ledande befattningshavare kan ej överstiga 5,0 Mkr (5,0). Under 2011 kommer bonus om 2,4 Mkr (1,6) att betalas ut för 2010.
För ledande befattningshavare och VD i koncernen gäller 65-års ålder för pension och sedvanliga pensionsplaner enligt allmänpension samt full avsättning för hela lönesumman enligt ITP/ITPK planerna. Samtliga pensionsförmåner är oantastbara, det vill säga ej villkorade av framtida anställning. Uppsägningstiderna är enligt LAS eller maximalt tolv månader. Inga avtal har träffats avseende pensionsutfästelser eller motsvarande utöver vad som omfattas av ovan angivna uppsägningstider, vare sig för styrelseledamöter eller ledande befattningshavare.
Uppsägningstiden från bolagets sida och från VD:s sida är ett år. VD har rätt till uppsägningslön under en period om tolv månader vid uppsägning från bolagens sida. Vid uppsägning från VD utgår inget avgångsvederlag. Övriga ledande befattningshavare har avtal om uppsägningslön mellan tre och nio månader.
Denna finns beskriven i Förvaltningsberättelsen.
Ingen i styrelsen eller koncernledningen har några aktierelaterade ersättningar (optioner, konvertibler eller motsvarande) som ställts ut av Doro eller huvudägare.
Det finns inga optioner till ledande befattningshavare.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Intäkter | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Ränteintäkter, externa | 0,1 | 0,5 | 0,0 | 0,1 |
| Ränteintäkter, interna | – | – | 0,1 | 0,2 |
| Övrigt | 0,0 | 1,0 | 0,0 | 0,1 |
| Summa | 0,1 | 1,5 | 0,1 | 0,4 |
| Kostnader | ||||
| Räntekostnader, externa | –0,5 | –2,1 | –0,5 | –2,0 |
| Räntekostnader, interna | – | – | –0,3 | –0,1 |
| Valutakursförluster | –0,2 | 0,0 | –0,2 | 0,0 |
| Övrigt | 0,0 | –1,1 | 0,0 | 0,0 |
| Summa | –0,7 | –3,2 | –1,0 | –2,1 |
| Finansnetto | –0,6 | –1,7 | –0,9 | –1,7 |
Räntekostnader avser betalda räntor på lån och checkräkningskredit. Vid bokslutstillfället finns inga lån och checkräkningskrediten är outnyttjad. Valutakursvinster och förluster avses skillnaden som uppstår mellan bokningstillfället och betalningstillfället av skulder och fordringar i utländsk valuta.
| Frankrike 8,8 8,8 Summa 8,8 8,8 Moderbolaget/Goodwill 2010 2009 Ingående anskaffningsvärde 19,1 19,1 Årets nyanskaffningar 0,0 0,0 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 19,1 19,1 Ingående avskrivningar –13,4 –11,4 Årets avskrivningar –1,9 –2,0 Utgående avskrivningar –15,3 –13,4 Utgående restvärde 3,8 5,7 Moderbolaget/Kundregister 2010 2009 Ingående anskaffningsvärde 0,0 0,0 Årets nyanskaffningar 8,9 0,0 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 8,9 0,0 Ingående avskrivningar –0,0 0,0 Årets avskrivningar –1,8 0,0 Utgående avskrivningar –1,8 0,0 Utgående restvärde 7,1 0,0 |
Koncernen/Goodwill | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill sker årligen samt då indikation på att nedskrivningsbehov föreligger. Återvinningsbart belopp för kassagenerande enheter fastställs baserat på beräkningar av nyttjandevärden. Vad gäller nedskrivningstest har detta gjorts på lägsta nivå där separerbara kassaflöden identifierats. Kassaflödesprognos för tre år ligger till grund för testet om nedskrivningsbehov finns, med en beräknad tillväxt om 4 procent (4) per år. Dessa kassaflöden har sedan nuvärdesberäknats med en WACC om 12 (8,8) procent före skatt, vilket har resulterat i att inget nedskrivningsbehov finns. En förändring av diskonteringsräntan med 5 procent förändrar inte värdet av prövningarna. Inga förvärv har gjorts under 2010 eller 2009 i koncernen och inga belopp har erlagts i tilläggsköpeskilling. Moderbolaget har under året förvärvat upparbetad kundstock från dotterbolagen Doro UK och Doro SAS. För moderbolaget förvärvades den ursprungliga goodwillen internt från Doro Nordic AB och är hänförlig till interna försäljningar av verksamhet under 2002. Goodwill och kundregister i moderbolaget elimineras på koncernnivå.
Under 2007 förvärvade moderbolaget de interna varumärkena Doro och Audioline från Doro Finans AB. Dessa varumärken skrivs av med 3,6 Mkr årligen och är planenligt nedskrivna 2012. Förvärvet av varumärkena har skett internt och elimineras därmed på koncernnivå.
| Moderbolaget / Varumärken | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 35,8 | 35,8 |
| Årets nyanskaffningar | 0,0 | 0,0 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 35,8 | 35,8 |
| Ingående avskrivningar | –25,1 | –21,5 |
| Årets avskrivningar | –3,5 | –3,6 |
| Utgående avskrivningar | –28,6 | –25,1 |
| Utgående restvärde | 7,2 | 10,7 |
| Koncernen / Balanserade utgifter för | ||
| utvecklingsarbete / IT | 2010 | 2009 |
| Ingående anskaffningsvärde | 9,6 | 0,2 |
| Årets anskaffningar | 15,0 | 9,4 |
| Försäljningar/Utrangeringar | –0,1 | 0,0 |
| Omklassificeringar | –0,1 | 0,0 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 24,4 | 9,6 |
| Ingående avskrivningar enligt plan | –3,2 | 0,0 |
| Årets avskrivningar enligt plan | –10,4 | –3,2 |
| Försäljningar/Utrangeringar | 0,1 | 0,0 |
| Omklassificeringar | 0,0 | 0,0 |
| Utgående avskrivningar | –13,5 | –3,2 |
| Utgående restvärde | 10,9 | 6,4 |
| Pågående balanserade utvecklingskostnader | ||
| för utvecklingsarbete/IT | 2010 | 2009 |
| Ingående anskaffningsvärde | 3,2 | 1,4 |
| Årets aktiveringar | –3,1 | –0,1 |
| Nya utgifter | 5,7 | 1,9 |
| Kostnadsfört | 0,0 | 0,0 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 5,8 | 3,2 |
| Totalt utgående restvärde | 16,7 | 9,6 |
En avskrivningsplan om två år påbörjas från och med marknadsintroduktion av respektive produkt.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Inventarier och verktyg | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Ingående anskaffningsvärde | 16,7 | 8,8 | 12,8 | 4,9 |
| Årets anskaffningar | 2,8 | 8,0 | 2,6 | 8,0 |
| Försäljningar/Utrangeringar | 0,0 | –0,1 | 0,0 | –0,1 |
| Omklassificeringar | –0,1 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Omräkningsdifferens | –0,5 | 0,0 | – | – |
| Utgående anskaffningsvärde | 18,9 | 16,7 | 15,4 | 12,8 |
| Ingående avskrivningar enligt plan | –9,6 | –5,2 | –7,3 | –3,1 |
| Årets avskrivningar enligt plan | –5,8 | –4,4 | –5,5 | –4,2 |
| Försäljningar/Utrangeringar | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Omräkningsdifferens | 0,3 | 0,0 | – | – |
| Utgående avskrivningar enligt plan | –15,1 | –9,6 | –12,8 | –7,3 |
| Utgående planenligt restvärde | 3,8 | 7,1 | 2,6 | 5,5 |
| Pågående balanserade utgifter för inventarier och verktyg | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 0,5 | 2,2 | 0,5 | 2,2 | ||
| Årets aktiveringar | –0,5 | –1,7 | –0,5 | –1,7 | ||
| Förskott | 0,7 | 0,0 | 0,7 | 0,0 | ||
| Utgående ackumulerat anskaff | ||||||
| ningsvärde | 0,7 | 0,5 | 0,7 | 0,5 | ||
| Totala materiella anläggnings | ||||||
| tillgångar | 4,5 | 7,6 | 3,3 | 6,0 | ||
| Dotterbolag | Antal aktier | Andel, % | Nominellt värde | Bokfört värde 2010 |
Eget kapital1) 2010 |
Bokfört värde 2009 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Doro A/S, Norway | 3000 | 100 | NOK | 1,5 Mkr | 0,6 | 1,5 | 0,6 |
| Doro UK Ltd | 3 013 400 | 100 | GBP | 3,0 Mkr | 4,2 | 7,4 | 4,2 |
| Doro SAS | 30 000 | 100 | EUR | 4,5 Mkr | 11,6 | 21,8 | 11,6 |
| Doro Hong Kong Ltd | 4 500 | 100 | HKD | 4,5 Mkr | 5,1 | 4,7 | 5,1 |
| Doro Inc | 1 000 | 100 | USD | 0,0 Mkr | 0,0 | 0,2 | 0,0 |
| Summa | 21,5 | 35,6 | 21,5 |
1) Eget kapital (nettotillgångar) avser koncernbokfört värde per dotterbolag, dvs. eget kapital enligt dotterbolagets balansräkning.
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Ingående balans | 21,5 | 57,3 |
| Korrigering anskaffningsvärde | 0,0 | 0,1 |
| Fusion/avveckling av koncernföretag | 0,0 | –36,4 |
| Årets nedskrivningar | 0,0 | –2,1 |
| Årets återföring av nedskrivningar | 0,0 | 2,6 |
| Utgående balans | 21,5 | 21,5 |
| Dotterbolag – Organisationsnummer | Bolagets säte |
|---|---|
| Doro A/S – 934210719 | Fredrikstad, Norge |
| Doro UK Ltd – 1180330 2) | Chalfont St Peter, Storbritannien |
| Gima Ltd – 1627693 | Chalfont St Peter, Storbritannien |
| Doro SAS – 309 662 195 | Versailles, Frankrike |
| Doro Hong Kong Ltd – 08194263-000-12-98-6 | Kowloon, Hongkong |
| Doro Inc. – 4706937 810 0 090679976 | New York, USA |
2) I koncernen finns en underkoncern där Doro UK Ltd är moderbolag för Gima Electronics Ltd. Gima Ltd är ett vilande bolag som kommer att avvecklas under 2011.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Förutbetalda hyror | 0,4 | 0,6 | 0,3 | 0,3 |
| Övriga förutbetalda kostnader | 1,4 | 0,8 | 1,0 | 0,7 |
| Summa | 1,8 | 1,4 | 1,3 | 1,0 |
| Antal aktier | Rösträtt | Typ | |
|---|---|---|---|
| A-aktier | 19 107 631 | 1 röst per aktie | Normal |
| Aktiekapital |
19 107 631 aktier med ett kvotvärde om 1,00 kr = 19 107 631 kr.
Utdelning
Styrelsen föreslår utdelning om 50 öre per aktie för verksamhetsåret 2010.
Konvertibler och optioner
Inga konvertibler eller optioner är utestående.
| Koncernen Moderbolaget |
||||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Beviljad kredit | 32,0 | 36,8 | 30,0 | 36,2 |
| Varav utnyttjad kredit | 0,0 | 0,4 | 0,0 | 0,0 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Semesterlöneskuld | 3,5 | 3,7 | 2,2 | 1,8 |
| Sociala avgifter | 2,5 | 1,8 | 1,1 | 0,9 |
| Upplupna varufakturor | 12,7 | 6,2 | 12,7 | 6,2 |
| Övriga personalskulder | 8,0 | 7,9 | 7,3 | 7,2 |
| Upplupen Royalty | 30,3 | 8,5 | 30,3 | 8,5 |
| Upplupen kundbonus | 19,8 | 17,7 | 16,9 | 4,1 |
| Övriga upplupna kostnader | 20,4 | 8,1 | 10,9 | 6,0 |
| Summa | 97,2 | 53,9 | 81,4 | 34,7 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Företagsinteckningar | 170,0 | 170,0 | 170,0 | 170,0 | |
| Kundfordringar1) | 0,0 | 24,3 | 0,0 | 24,3 | |
| Andelar i koncernföretag2) | 35,6 | 38,4 | 21,5 | 21,5 | |
| Summa | 205,6 | 232,7 | 191,5 | 215,8 |
1) Då factoringavtalet till Nordea har sagts upp under året fanns inga kundfordringar kvar vid utgången av 2010 under belåning.
2) I koncernen anges värdet av koncernföretagens nettotillgångar i koncernbalansräkningen istället för bokfört värde på andelar. Med nettotillgångar (eget kapital) avses koncernbokfört värde per dotterbolag, det vill säga eget kapital enligt dotterbolagets balansräkning, inklusive koncernmässiga restvärden hänförliga till dotterbolaget.
Doro har inga ansvarsförbindelser/eventualförpliktelser.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Skatt på årets resultat | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Aktuell skatt | –4,3 | –3,5 | 0,0 | 0,0 |
| Uppskjuten skatt | 15,0 | 1,3 | 12,9 | 1,6 |
| Summa skatt på årets resultat | 10,7 | –2,2 | 12,9 | 1,6 |
Sambandet mellan årets skattekostnad och rapporterat resultat före skatt:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Skatter | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Redovisat resultat före skatt | 46,4 | 24,9 | 35,2 | 20,2 |
| Skatt 26,3 % | –12,2 | –6,6 | –9,3 | –5,3 |
| Skatteeffekt på ej avdragsgilla kostnader: | ||||
| Nedskrivning av andelar i koncernföretag | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,1 |
| Övriga ej avdragsgilla kostnader | –0,4 | –0,2 | 0,0 | 0,0 |
| Skatteeffekt p g a temporära skillnader | –4,3 | –2,0 | –4,3 | –1,7 |
| Ej skattepliktiga intäkter: | ||||
| Utdelning från koncernföretag | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 3,2 |
| Koncernjusteringar där uppskjuten skatt ej beaktas | 1,3 | 1,1 | 0,0 | 0,0 |
| Utnyttjande av underskottsavdrag | 13,8 | 4,7 | 13,6 | 3,6 |
| Förändring i värdering av ingående uppskjuten skatt på underskottsavdrag | 12,9 | 1,6 | 12,9 | 1,6 |
| Förändring i värdering av temporära skillnader | 0,5 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Justering för skattesatser i utländska koncernföretag | –0,9 | –0,7 | 0,0 | 0,0 |
| Redovisad skatt | 10,7 | –2,2 | 12,9 | 1,6 |
Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulder redovisade värden och skattemässiga värden är olika. Temporära skillnader, outnyttjade skattemässiga underskottsavdrag samt andra framtida skatteavdrag har resulterat i uppskjutna skattefordringar och skatteskulder avseende följande poster:
På årsstämman 2007 valdes Ingvar Ganestam (Ernst & Young AB) till revisor i moderbolaget Doro AB. Ernst & Young har revisionsuppdraget i samtliga stora enheter för mandatperioden 2007–2010.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Arvode och kostnadsersättningar | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Revisionsuppdrag | 1,0 | 1,2 | 0,7 | 0,9 |
| Revision utanför uppdraget | – | – | – | – |
| Skatterådgivning | 1,4 | 0,8 | 1,4 | 0,8 |
| Övriga tjänster | – | – | – | – |
| Summa | 2,4 | 2,1 | 2,1 | 1,6 |
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller att biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Uppskjutna skattefordringar | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 28,7 | 15,8 | 28,7 | 15,8 |
| Temporära skillnader pga. av koncerneliminering | 1,8 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Totalt redovisad uppskjuten skattefordran | 30,5 | 15,8 | 28,7 | 15,8 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Uppskjutna skatteskulder | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Uppskjuten skatt på temporära skillnader | 0,0 | –0,3 | 0,0 | 0,0 |
| Totalt redovisad uppskjuten skatteskuld | 0,0 | –0,3 | 0,0 | 0,0 |
Uppskjutna skattefordringar redovisas i balansräkningen för outnyttjade underskottsavdrag och temporära skillnader till den del de med sannolikhet beräknas kunna utnyttjas inom överskådlig framtid. En enskild bedömning görs av varje bolag med hänsyn till historisk resultatutveckling, framtidsplaner och möjlighet att använda underskottsavdragen.
Av koncernens underskottsavdrag kan 226 Mkr (284) utnyttjas utan tidsbegränsning. Inga underskottsavdrag är tidbegränsade. De större kvarvarande underskottsavdragen finns i Storbritannien och Sverige.
| Underskottsavdragen förfaller enligt följande: | |
|---|---|
| Utan tidsbegränsning | 226 |
| Totalt | 226 |
Ej redovisad uppskjuten skattefordran i balansräkningen avseende outnyttjade skattemässiga underskottsavdrag uppgår till:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| 33 | 60 | 14 | 39 |
| Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | ||
| Utdelningar | 0,0 | 12,3 | |
| Nedskrivningar av andelar | 0,0 | –2,1 | |
| Återföring av nedskrivna fordringar | 0,0 | 2,6 | |
| Summa | 0,0 | 12,8 |
| Koncernen | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Ingående bruttolager | 42,7 | 71,6 |
| Förändring av bruttolager | 17,8 | –28,9 |
| Utgående bruttolager | 60,5 | 42,7 |
| Ingående lagernedskrivningar | –7,1 | –12,9 |
| Förändring av lagernedskrivningar | 1,6 | 5,8 |
| Utgående lagernedskrivningar* | –5,5 | –7,1 |
| Nettolager i balansräkning | 55,0 | 35,6 |
| Moderbolaget | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Ingående bruttolager | 39,0 | 17,9 |
| Förändring av bruttolager | 21,5 | 21,1 |
| Utgående bruttolager | 60,5 | 39,0 |
| Ingående lagernedskrivningar | –4,1 | –1,8 |
| Förändring av lagernedskrivningar | –0,8 | –2,3 |
| Utgående lagernedskrivningar* | –4,9 | –4,1 |
| Nettolager i balansräkning | 55,6 | 34,9 |
* Anskaffningsvärde på det lager som inkuransavsättningen om 4,9 Mkr avser uppgår till 13 Mkr i moderbolaget.
I koncernen finns ytterligare en avsättning om 0,6 Mkr hänförligt till produktsortimentet Business Electronics.
Doros varor genomgår omfattande kvalitetstester. Garantier lämnas till slutkund om minst ett års garanti från inköpstillfället. Kunden kan kompenseras genom olika former av reparationer, utbyte till jämförbar produkt, kreditering eller andra varianter. Doro har, baserat på hur returer kommer över tiden, förväntade returer, sätt att kompensera och kostnader kring olika kompensationer, skapat ett statistikprogram som beräknar behovet av avsättning. Garantierna har ökats genom lagstiftning för garanti upp till två år på vissa marknader.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Ingående balans | 17,7 | 11,1 | 5,9 | 4,1 |
| Ianspråktagna belopp | –21,0 | –8,6 | –20,2 | 0,0 |
| Nya avsättningar | 27,7 | 15,2 | 27,7 | 1,8 |
| Överföring av reserv från dotterföretag |
0,0 | 0,0 | 11,0 | 0,0 |
| Utgående balans | 24,4 | 17,7 | 24,4 | 5,9 |
| Koncernen | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Ingående balans | 0,7 | 0,2 |
| Ianspråktagna belopp | 0,0 | –0,1 |
| Nya avsättningar | 0,0 | 0,6 |
| Utgående balans | 0,7 | 0,7 |
Övriga avsättningar avser tre pågående tvister i Doro SAS. En med en tidigare anställd och två avseende obetalda kundfordringar.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Övriga avsättningar | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Ingående balans | 2,7 | 3,2 | 1,0 | 1,1 |
| Ianspråktagna belopp | –0,7 | –1,3 | –0,4 | –0,9 |
| Nya avsättningar | 0,0 | 0,8 | 0,0 | 0,8 |
| Outnyttjade belopp som | ||||
| återförs | –0,6 | 0,0 | –0,6 | 0,0 |
| Utgående balans | 1,4 | 2,7 | 0,0 | 1,0 |
Doro har outsourcat sin produktion och köper in produkterna från externa leverantörer i Asien. Tvister kan uppstå med olika leverantörer då produkterna inte uppfyller den kvalitet, funktionalitet eller leveranstider som överenskommits. Doro har historiskt endast haft ett fåtal sådana tvister.
Doro har en kommersiell tvist med en tidigare distributör om ett lager. Värdet på lagret är 2,7 Mkr, vilket är helt nedskrivet. Doro väntar på den slutliga domen från domstolen i Madrid. Inga ytterligare kostnader beräknas uppkomma. Doro har som princip att redovisa avsättning för bedömd risk och olika rättegångskostnader fram till avgörande i nästa instans. Vidare har en domstol i Tyskland beslutade att förbjuda en tysk tillverkare att sälja en modell som liknar en av Doros telefoner. Ytterligare en tvist har pågått under 2010 som avser en kvalitetsfråga där motparten är en fransk leverantör. Denna tvist avslutades under året.
Styrelsen har i Doros finanspolicy fastställt olika ramar och vilka risker som får tas. Riskhanteringen syftar till att identifiera, kvantifiera och reducera, alternativt eliminera risker. Doros finanspolicy anger ramar för hur olika typer av finansiella risker ska hanteras samt definierar den riskexponering med vilken verksamheten ska bedrivas. Huvudinriktningen är att eftersträva en låg riskprofil.
Doro AB (moderbolaget) har det övergripande ansvaret för koncernens finansfrågor. Genom centralisering och samordning uppnås väsentliga skalfördelar avseende erhållna villkor för finansiella transaktioner och finansiering. För närvarande finns valutakonton i Sverige, vilka hanteras av moderbolaget för flera valutor. Vidare äger moderbolaget lokala konton i de länder koncernen har försäljningsenheter som möjliggör en förenklad miljö för Doros kunder.
För koncernen finns enbart kreditrisker i kundfordringar, vilka hanteras centralt i moderbolaget fr om 2010 (tidigare respektive dotterbolag). Värdet på dessa fordringar före skatt och nedskrivning för osäkra fordringar uppgick till 116,0 Mkr (108,0).
Doro har under de senaste åren haft mycket små kreditförluster (under 0,5 procent av omsättningen) genom att det huvudsakliga kundgruppen är större företag med en regelbunden handel. Den största kunden står för under 11,0 procent (8,0) av koncernens försäljning. I de flesta länder arbetar Doro utan kreditförsäkring. För svenska kunder hade Doro ett halvårligt factoringavtal med Nordea för att säkerställa betalningen av kundfordringar. Detta upphörde i samband med bankbyte vid halvårsskiftet 2010.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| Åldersanalys över kundfordringar | 2010 | 2009 | |
| Ej förfallna | 93,6 | 91,5 | |
| Förfallna < 60 dagar | 18,2 | 14,6 | |
| Förfallna > 60 dagar | 4,2 | 1,9 | |
| Totala kundfordringar | 116,0 | 108,0 | |
| Befarade kundförluster | –4,4 | –4,7 | |
| Kundfordringar i redovisningen | 111,6 | 103,3 |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| Osäkra kundfordringar | 2010 | 2009 | |
| Ingående balans | –4,7 | –3,7 | |
| Befarade kundförluster | –0,7 | –1,0 | |
| Konstaterade kundförluster | 0,3 | –0,2 | |
| Återförda belopp | 0,7 | 0,2 | |
| Omräkningsdifferenser | 0,0 | 0,0 | |
| Utgående balans | –4,4 | –4,7 |
Övriga fordringar har ej förfallit till betalning.
I koncernen finns vid utgången av 2010 0 Mkr (8,4) i räntebärande skulder, vilka förfaller till betalning inom tolv månader. Fluktuationen mot föregående år beror på Doro inte längre använder sig av factoring.
Utöver detta hade koncernen ett halvårligt kreditavtal med Nordea. Detta har ersatts av tvåårigt avtal med Handelsbanken med start juli 2010. Utnyttjad checkräkningskredit uppgick till 0 Mkr (0,4).
Limiten på checkräkningskrediten är 32,0 Mkr. Volymerna på checkräkning och remburser är anpassade till Doros säsongsmässiga variationer av produktflöden och behov av finansiering. Doro har en löpande dialog med banken. Covenantvillkoren för försäljning och rörelseresultat beskrivs i kreditavtalet. Försäljning och rörelseresultat får inte avvika mer än en viss procent. Risken för att inte ha tillräckliga krediter anses vara mycket låg. Koncernens likviditet består av bankmedel/räntebärande papper om 89,5 Mkr (40,4).
Överskottslikviditet placeras delvis i finansiella instrument och räntebärande kortfristiga papper.
Doro är främst verksamt inom telefoni och påverkas av flera marknadsrisker. Sådana risker som kan ha en påverkan på Doros verksamhet är kommenterade nedan.
Hanteringen av utländska valutor är koncentrerad till finansavdelningen inom Doro AB. Denna köper och säljer valutor inom ett etablerat ramverk med etablerade risknivåer. Den största valutarisken inom Doro består i att koncernen har intäkter och kostnader i olika valutor. Produkter köps i USD, medan intäkter främst erhålls i EUR, GBP och de nordiska valutorna. Från och med december 2008 har styrelsen godkänt en strukturerad finanspolicy som syftar till att minska Doros kortfristiga exponering som är en följd av att koncernen har intäkter och kostnader i olika valutor. (se vidare i Förvaltningsberättelsen sidorna 20–25). Från och med våren 2009 säkras förväntade flödena kvartalsvis till 100 procent.
Denna uppkommer när inkomster från försäljning och utgifter för inköp är i olika valutor. Doro har en stor exponering då en stor andel av produkterna köps i US-dollar och inkomsterna för merparten av försäljningen är i lokala europeiska valutor. Undantaget är försäljningen till marknader där inget Doro-bolag finns, där både inkomster och utgifter i huvudsak är i US-dollar, samt till vissa större europeiska kunder.
(brutto och efter valutaterminer)
| Brutto | Efter terminer | Brutto | Efter terminer | |
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2010 | 2009 | 2009 | |
| SEK | –73 | –53 | –17 | –17 |
| DKK | 15 | 6 | 17 | 4 |
| NOK | 28 | 16 | 28 | 8 |
| EUR | 287 | 64 | 230 | 44 |
| GBP | 67 | 40 | 37 | 17 |
| USD | –226 | 35 | –222 | 10 |
Värdet av de utländska nettotillgångarna var vid årets slut 36 Mkr (30), varav 0 Mkr (0) säkrades genom upplåning i samma valuta.
| Värde av utländska tillgångar | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| USD | 0 | 0 |
| NOK | 2 | 1 |
| EUR | 22 | 17 |
| GBP | 7 | 6 |
| HKD | 5 | 5 |
| Summa | 36 | 30 |
En omräkning av de utländska dotterbolagens resultaträkningar påverkas av valutakurser. Dessa omräkningsdifferenser är av liten omfattning.
Doro har koncentrerat en stor del av sin upplåning till Doro AB, och en förändring av räntorna ger obetydlig påverkan på resultatet. Doro arbetar enbart med kort och rörlig upplåning. Skälen till detta är stora variationer i upplåningsbehov och att rörlig ränta ger en lägre årlig räntekostnad. Under 2009 samt 2010 har resultat och minskat rörelsekapital tillsammans bidragit till att Doro inte har någon nettoskuld 2010.
| Nettoskuldsättning / valuta per den 31 december | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| SEK | –34 | 3 |
| EUR | –6 | –26 |
| GBP | –24 | –5 |
| DKK | –2 | 0 |
| NOK | –8 | 0 |
| CAD | –7 | 0 |
| USD | –8 | –4 |
| Summa | –89 | –32 |
Känslighetsanalysen återfinns i Förvaltningsberättelsen.
| 2010 | 2009 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Redovisat | Verkligt | Redovisat | Verkligt Klassificering | ||
| Kundfordringar | 111,6 | 111,6 | 103,3 | 103,3 Kund- och lånefordringar | ||
| Övriga fordringar | 17,2 | 17,2 | 8,1 | 8,1 Kund- och lånefordringar | ||
| Valutaterminer | 0,2 | 0,2 | 0,4 | 0,4 Finansiell tillgång till verkligt värde | ||
| Bankmedel | 89,5 | 89,5 | 40,4 | 40,4 Tillgångar som kan säljas | ||
| Tillgångar | 218,5 | 218,5 | 152,2 | 152,2 | ||
| Checkräkningskredit | 0,0 | 0,0 | 0,4 | 0,4 Övriga finansiella skulder | ||
| Skulder till kreditinstitut | 0,0 | 0,0 | 8,4 | 8,4 Övriga finansiella skulder | ||
| Leverantörsskulder | 86,0 | 86,0 | 70,1 | 70,1 Övriga finansiella skulder | ||
| Övriga skulder | 6,0 | 6,0 | 8,5 | 8,5 Övriga finansiella skulder | ||
| Skulder | 92,0 | 92,0 | 87,4 | 87,4 |
| 2010 | 2009 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | Redovisat | Verkligt | Redovisat | Verkligt Klassificering | ||
| Kundfordringar | 111,8 | 111,8 | 47,8 | 47,8 Kund- och lånefordringar | ||
| Fordringar hos koncernföretag | 0,6 | 0,6 | 30,8 | 30,8 Kund- och lånefordringar | ||
| Övriga fordringar | 13,0 | 13,0 | 6,8 | 6,8 Kund- och lånefordringar | ||
| Valutaterminer | 0,2 | 0,2 | 0,4 | 0,4 Finansiell tillgång till verkligt värde | ||
| Bankmedel | 88,1 | 88,1 | 12,2 | 12,2 Tillgångar som kan säljas | ||
| Tillgångar | 213,7 | 213,7 | 98,0 | 98,0 | ||
| Checkräkningskredit | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 Övriga finansiella skulder | ||
| Skulder till kreditinstitut | 0,0 | 0,0 | 8,4 | 8,4 Övriga finansiella skulder | ||
| Leverantörsskulder | 83,4 | 83,4 | 30,3 | 30,3 Övriga finansiella skulder | ||
| Skulder hos koncernföretag | 35,3 | 35,3 | 53,9 | 53,9 Övriga finansiella skulder | ||
| Övriga skulder | 5,1 | 5,1 | 1,2 | 1,2 Övriga finansiella skulder | ||
| Skulder | 123,8 | 123,8 | 93,8 | 93,8 |
Från och med 2010 har koncernen ändrad princip för klassificering av kundbonusar, innebärande att kundbonusar redovisas som kortfristig skuld och inte som avdrag från kundfordringar. Balansräkningen per 31 december 2009 har ändrats motsvarande. Nyckeltal som påverkar omklssificeringen har också ändrats. Klassificering av finansiella instrument omtalas i redovisningsprinciperna på sidan 42.
I och med att Doro enbart har finansiella instrument i form av fordringar, bankmedel och rörelserelaterade skulder, begränsar resultateffekterna av finansiella instrument sig till ränte- och valutaexponeringen. Resultateffekterna är redovisade i not 6.
Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och företagets ställning och resultat, samt att koncernförvaltningsberättelsen och förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och företagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står för.
Lund den 2 mars 2011
Bo Kastensson Styrelseordförande
Peter Blom Styrelseledamot
Jonas Mårtensson Styrelseledamot
Min revisionsberättelse har lämnats den 2 mars 2011
Ingvar Ganestam Auktoriserad revisor
Karin Moberg Styrelseledamot
Jérôme Arnaud Verkställande direktör
Jag har granskat årsredovisningen och koncernredovisningen, med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 26-31, bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Doro AB (publ) för år 2010. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 20–57. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen och koncernredovisningen samt förvaltningen på grundval av min revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att jag planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra mig om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Jag anser att min revision ger mig rimlig grund för mina uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Mina uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 26-31. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Jag tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 26-31 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Som underlag för mitt uttalande om att en bolagsstyrningsrapport har upprättats och är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar, har jag läst bolagsstyrningsrapporten och bedömt dess lagstadgade innehåll baserat på min kunskap om bolaget.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Malmö den 2 mars 2011
Ingvar Ganestam Auktoriserad revisor
| 2010 | 2009 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Kvartal 1 | Kvartal 2 | Kvartal 3 | Kvartal 4 | Kvartal 1 | Kvartal 2 | Kvartal 3 | Kvartal 4 |
| Kvartalsvis resultatutveckling | ||||||||
| Nettoomsättning | 104 | 131 | 169 | 229 | 95 | 99 | 111 | 188 |
| Rörelsens kostnader | –94 | –124 | –151 | –201 | –90 | –100 | –102 | –163 |
| Rörelseresultat före avskrivningar | 10 | 7 | 18 | 28 | 5 | –1 | 9 | 25 |
| Avskrivningar enligt plan och nedskrivningar | –5 | –4 | –5 | –2 | –1 | –2 | –2 | –6 |
| Rörelseresultat efter avskrivningar | 5 | 3 | 13 | 26 | 4 | –3 | 7 | 19 |
| Finansnetto | 0 | 5 | –13 | 7 | –4 | –1 | –1 | 4 |
| Resultat efter finansiella poster | 5 | 8 | 0 | 33 | 0 | –4 | 6 | 23 |
| Skatt på periodens resultat | 0 | –1 | 11 | 1 | 0 | 0 | 0 | –2 |
| Nettoresultat | 5 | 7 | 11 | 34 | 0 | –4 | 6 | 21 |
| Kvartalsvis balansräkning för koncernen | ||||||||
| Immateriella anläggningstillgångar | 18 | 21 | 22 | 25 | 16 | 16 | 19 | 18 |
| Materiella anläggningstillgångar | 6 | 5 | 4 | 4 | 7 | 9 | 9 | 8 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 16 | 16 | 30 | 31 | 14 | 14 | 15 | 16 |
| Varulager | 52 | 60 | 85 | 55 | 61 | 62 | 60 | 36 |
| Kortfristiga fordringar | 90* | 109* | 149* | 132* | 61* | 68* | 77* | 114* |
| Kassa och bank | 30 | 27 | 5 | 90 | 10 | 6 | 9 | 40 |
| Summa tillgångar | 212 | 238 | 295 | 337 | 169 | 175 | 189 | 232 |
| Eget kapital | 72 | 79 | 89 | 121 | 31 | 26 | 30 | 68 |
| Räntebärande skulder | 6 | 7 | 11 | 0 | 33 | 33 | 40 | 9 |
| Icke räntebärande skulder | 134* | 152* | 195* | 216* | 105* | 116* | 119* | 155* |
| Summa eget kapital och skulder | 212 | 238 | 295 | 337 | 169 | 175 | 189 | 232 |
| Kvartalsvis kassaflöde | ||||||||
| Rörelseresultat efter finansiella poster | 5 | 8 | 0 | 33 | 0 | –5 | 7 | 23 |
| Avskrivning enligt plan | 5 | 4 | 5 | 2 | 1 | 2 | 2 | 6 |
| Övriga ej kassaflödespåverkande poster | –1 | –4 | 12 | –7 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Skatt | 0 | –1 | –5 | –1 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Förändring av rörelsekapital | –13 | –4 | –33 | 76 | 6 | 7 | –7 | 22 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | –4 | 3 | –21 | 103 | 7 | 4 | 2 | 51 |
| Investeringar | –3 | –6 | –5 | –7 | –1 | –7 | –5 | –4 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –3 | –6 | –5 | –7 | –1 | –7 | –5 | –4 |
| Nyemission | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 16 |
| Förändring räntebärande skulder | –3 | 1 | 4 | –11 | –10 | 0 | 7 | –31 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –3 | 1 | 4 | –11 | –10 | 0 | 7 | –15 |
| Omräkningsdifferenser och övrigt | –1 | –1 | 0 | 0 | 1 | 0 | –2 | 1 |
| Kassaflöde (Förändring av likvida medel) | –11 | –3 | –22 | 85 | –3 | –3 | 2 | 32 |
*Från och med 2010 har koncernen ändrad princip för klassificering av kundbonusar, innebärande att kundbonusar redovisas som kortfristig skuld och inte som avdrag från kundfordringar. Balansräkningen per 31 december 2009 har ändrats motsvarande. Nyckeltal som påverkar omklassificeringen har också ändrats.
| Mkr | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning | |||||
| Intäkter | 632,8 | 492,6 | 362,5 | 346,3 | 433,2 |
| Rörelseresultat före avskrivningar | |||||
| och nedskrivningar, EBITDA | 63,1 | 38,1 | –3,6 | 9,9 | –57,3 |
| Rörelseresultat efter avskrivningar | |||||
| och nedskrivningar, EBIT | 47,0 | 26,7 | –8,2 | 9,2 | –76,9 |
| Finansnetto | –0,6 | –1,7 | –1,9 | –1,1 | –4,8 |
| Resultat efter finansiella poster | 46,4 | 25,0 | –10,1 | 8,1 | –81,7 |
| Balansräkning | |||||
| Anläggningstillgångar | 60,8 | 41,9 | 34,1 | 30,0 | 27,2 |
| Omsättningstillgångar | 186,8 | 150,0 | 123,4 | 123,1 | 154,5 |
| Kassa och bank | 89,5 | 40,4 | 12,6 | 8,3 | 30,5 |
| Eget kapital | 121,3 | 67,6 | 30,0 | 39,5 | 31,6 |
| Räntebärande skulder | 0,0 | 8,8 | 43,3 | 8,1 | 4,5 |
| Icke räntebärande skulder och avsättningar | 215,8 | 155,9 | 96,7 | 113,8 | 145,6 |
| Balansomslutning | 337,1 | 232,3 | 170,1 | 161,4 | 181,7 |
| NYCKELTAL (Definitioner sidan 32) | |||||
| Avkastningstal | |||||
| Avkastning på genomsnittligt sysselsatt kapital, % | 80,1 | 52,0 | neg | 27,1 | neg |
| Avkastning på genomsnittligt eget kapital, % | 60,4 | 46,7 | neg | 21,1 | neg |
| Marginalmått | |||||
| Rörelsemarginal, EBITDA, % | 10,0 | 7,7 | –1,0 | 2,9 | –13,2 |
| Rörelsemarginal, EBIT, % | 7,4 | 5,4 | –2,3 | 2,7 | –17,8 |
| Nettomarginal, % | 7,3 | 5,1 | –2,8 | 2,2 | –18,9 |
| Kapitalintensitet | |||||
| Kapitalomsättningshastighet (ggr) | 2,2 | 2,4 | 2,2 | 2,0 | 1,9 |
| Finansiella mått | |||||
| Nettoskuldsättningsgrad, % | N/A | N/A | 1,0 | N/A | N/A |
| Räntetäckningsgrad, ggr | N/A | 8,9 | N/A | 8,9 | N/A |
| Soliditet, % | 36,0 | 29,1 | 17,6 | 24,5 | 17,4 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 80,4 | 64,4 | –21,4 | –30,2 | –5,4 |
| Antal anställda | 61,0 | 60,0 | 59,0 | 61,0 | 87,0 |
| Likvida medel (inkl, outnyttjade krediter) | 121,5 | 51,6 | 28,3 | 60,2 | 68,0 |
| Investeringar | 20,6 | 17,5 | 10,2 | 5,1 | 4,0 |
Vår användarvänliga och vikbara mobiltelefon i snyggt utförande med stora knappar och tydlig display gör det enklare än någonsin att ringa och att skicka meddelanden. Funktioner som vibrator, Bluetooth™ och MMS för att ta emot bilder. Högtalaren har inbyggd hörslinga och kan användas tillsammans med hörapparatens telespole (T-läge).
Användarvänlig trådlös telefon med stor belyst display och stora knappar
digital trådlös telefon
med tydliga tecken. Extra förstärkning av ljudet för hög och tydlig återgivning. Basenheten har utformats så att handenheten enkelt ska falla på plats vid laddning.
Mobiltelefon med stor knappsats, intuitiva menyer och tydliga tecken i displayen. Allt för att göra det enkelt att ringa och att skicka meddelande. Högtalaren har extra kraftig förstärkning och det finns särskilda knappar för knapplås, SMS och trygghetslarm. Laddningsställ medföljer.
Doro PhoneEasy® 100w
Telefon med extra stora knappar och en lampa som blinkar vid inkommande samtal. Luren är utrustad med hörselslinga för dig med hörapparat och ringsignalen är tydlig så att inga samtal missas. Enkel volymkontroll, tre snabbvalsknappar och 10 kortnummer.
Doro mottog den 29 november 2010 Prix d'Excellence PME för sina framgångar på den franska marknaden och för sin innovation i design och ergonomi. Priset delas ut av Svenska Handelskammaren i Frankrike.
Besök oss gärna på vår nya webbplats som vi utvecklat under 2010. Konsumentdelen av webbplatsen finns anpassad för tjugo länder, och koncernwebbplatsen med investerar- och pressinformation finns tillgänglig på svenska och engelska.
Precis som våra produkter är vår webbplats lättanvänd och vi publicerar information som underlättar för våra kunder och blivande kunder.
Några exempel på vad du hittar på vår webbplats:
Support – med manualer och vanliga frågor
Nyheter och artiklar – låt dig inspireras av andra användares berättelser eller ta en titt i kunskapsbanken.
Företag och press – se den senaste presentationen av delårsrapporten via webcast eller läs det senaste pressmeddelandet.
| 1 december | Doro lanserar sin första mobil för seniorer i Nya Zeeland. |
|---|---|
| 19 november | SMS-skola för seniorer ska bidra till nya SMS-rekord i jul. |
| 16 november Doros franska momsfordran nu återbetald. | |
| 12 november Doro ser fortsatt god efterfrågan på senior telefoner i Norden. |
|
| 2 november | Rapport för tredje kvartalet 2010. |
| 28 oktober | Doro lanserar sin första mobil för aktiva seniorer i Kanada. |
| 21 september Mobiloperatören Orange stärker sitt erbjudande i Schweiz med Doros lättanvända mobiltelefon. |
|
| 19 augusti | Rapport för andra kvartalet 2010. |
| 10 augusti | SFR, en ledande fransk mobiloperatör, väljer Doros toppsäljande modell för bästa erbjudan det till seniorer. |
| 4 augusti | Vodafone säljer Doros populära och lättanvända mobiltelefoner. |
| 3 augusti | Doro tecknar internationellt distributionsavtal med 20:20 Mobile. |
| 22 juni | Doros lättanvända mobiler säljs genom brittiska Orange. |
| 18 maj | Klarsynt mobiltelefon gör det enkelt att SMS:a. |
| 29 april | Rapport för första kvartalet 2010. |
| 22 april | Doro får hedersomnämnande i "Designernas Nobelpris". |
| 15 april | Doro lanserar sina lättanvända mobiltelefoner i Latinamerika i samarbete med Claro. |
| 25 mars | Kommuniké från Doro AB:s årsstämma 2010. |
| 22 mars | Doros enkla mobiler lanseras i Club Bouygues Telecom-butiker i Frankrike. |
| 16 mars | Valberedningens förslag avseende antal styrel seledamöter, styrelsesammansättning samt styrelseordförande i Doro AB (publ). |
| 16 mars | Doro stärker sin närvaro på den spanska marknaden genom distributionsavtal med 20:20 Mobile. |
| 11 mars | Doro AB:s årsredovisning 2009 publiceras på koncernens webbplats. |
| 19 februari | Doro AB:s (publ) årsstämma 2010. |
| 16 februari | Seniorer använder mobiltelefoner i större utsträckning. |
| 8 februari | Rapport för fjärde kvartalet och helåret 2009. |
| 1 februari | Doro i samarbete med universitet för att ut veckla en avatar för att ta fram lättanvända konsumentprodukter. |
| 5 januari | Doros teknologi för äldre har fortsatta fram gångar på den amerikanska marknaden. |
Ordinarie årsstämma kommer att hållas torsdagen den 23 mars 2011, kl 15.00 på hotell Scandic Star, Glimmervägen 5 i Lund. Kallelse har skett genom annonsering i dagspress. Kallelse samt övrig information inför årsstämman finns även på www.doro.com.
För att äga rösträtt måste aktieägare vara införd i aktieboken på avstämningsdagen, senast den 17 mars 2011, och ha föranmält sitt deltagande till Doro AB.
Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn hos Euroclear Sweden AB. Aktieägare som vill göra sådan omregistrering ombedes att underrätta förvaltare om detta i god tid.
Senast den 17 mars 2011 ska anmälan ha lämnats till Doro, via e-post [email protected], per telefon +46 (0)46 280 50 00 eller Doro AB, Magistratsvägen 10, 226 43 Lund. Vänligen uppge hela namnet, personnummer, antal aktier, adress samt telefonnummer dagtid.
Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman att betala ut-delning för verksamhetsåret 2010 (0,50 kr).
| Årsstämma | 23 mars |
|---|---|
| Delårsrapport januari–mars | 6 maj |
| Delårsrapport januari–juni | 17 augusti |
| Delårsrapport januari–september | 9 november |
| Bokslutskommuniké | Februari 2012 |
Finansiella rapporter och övriga nyheter från Doro publiceras löpande på bolagets webbplats www.doro. com på både svenska och engelska.
| Jérôme Arnaud, vd och koncernchef | +46 (0)46 280 50 05 |
|---|---|
| Annette Borén, finansdirektör | +46 (0)46 280 50 62 |
Doro är ett svensk företag som fokuserar på utveckling, marknadsföring och försäljning av telekomprodukter som riktar sig speciellt till seniorer – en växande grupp människor världen över. Med över 35 års erfarenhet inom telekom och försäljning i över 30 länder på fem kontinenter, är Doro idag det världsledande varumärket inom enkla och användarvänliga mobiltelefoner. Doro skapade kategorin Care Electronics och har under de senaste åren belönats med flera internationellt erkända designpriser. Bolaget omsatte 633 Mkr under 2010. Doro-aktien är noterad på OMX Nasdaq Stockholm, Nordiska listan, Mindre bolag.
Läs mer om Doro på www.doro.com
Magistratsvägen 10 226 43 Lund SVERIGE Tel +46 (0)46 280 50 00 Fax +46 (0)46 280 50 01
DORO Hong Kong Ltd. Unit 222, No. 1 Science Park W. Avenue Hong Kong Science Park Shatin, New Territories HONGKONG Tel +852 2730 2777 Fax +852 2730 2433
First Floor, Bridge House, Chiltern Hill, Chalfont St Peter Bucks SL9 9UE STORBRITANNIEN Tel +44 1753 883 080 Fax +44 1753 883 081
DORO SAS BP 446 78055 Saint Quentin en Yvelines Cdx FRANKRIKE Tel +33 1 30 07 17 00 Fax +33 1 30 07 17 85
Kråkerøyveien 2 NO-1671 Kråkerøy NORGE Tel +47 69 35 86 00 Fax +47 69 35 86 69
DORO Inc c/o Duane Morris LLP 1540 Broadway New York, NY 10036 USA Tel +1 212 692 1067 Fax +1 212 208 2514
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.