Earnings Release • Feb 9, 2021
Earnings Release
Open in ViewerOpens in native device viewer
Bolagets nettoomsättning i det första kvartalet 2021 bedöms bli mellan 30 och 35 MSEK (77,2).
| 2020 | Förändring | 2019 | 2020 | 2019 | Rullande | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| (MSEK) | okt-dec | mot fg år | okt-dec | jan-dec | jan-dec | 12 mån |
| Nettoomsättning | 34,9 | -58% | 84,0 | 200,8 | 354,9 | 200,8 |
| Rörelseresultat (EBIT) | -0,6 | -102% | 24,2 | 38,4 | 119,6 | 38,4 |
| Periodens resultat | 1,9 | -90% | 19,4 | 31,1 | 92,6 | 31,1 |
| Resultat per aktie (SEK) | 0,15 | -90% | 1,55 | 2,48 | 7,39 | 2,48 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | -1,1 | -103% | 33,9 | -10,8 | 108,6 | -10,8 |
CTT är marknadsledande tillverkare av utrustning som aktivt reglerar luftfuktigheten i flygplan. CTTs produkter för aktiv reglering av luftfuktigheten minimerar kondensproblem i flygplanskroppen och höjer fuktigheten i kabinluften. Bolaget är på sitt område ensam leverantör till Boeing och Airbus och har många av världens största flygbolag som kunder. CTT tillverkar och säljer två produktgrupper; avfuktare och luftfuktare. Eftermarknaden är en betydande intäktspotential för CTT där en stadigt växande installerad bas skapar förutsättningar för goda intäkter från förbrukningsartiklar, reservdelar och reparationer.
CTT är ett Mid Cap-företag noterat hos Nasdaq Stockholm sedan mars 1999 och har sitt säte i Nyköping.
1) När utfallet i denna delårsrapport jämförs med tidigare period, avses motsvarande period föregående år och värdet anges inom parentes, om inget annat anges.
Det har knappast undgått någon hur förödande pandemin har varit för flygbolagen och hur hårt den slagit på flygindustrin. Flygtrafiken har förvisso gradvis ökat sedan slutet på april, men i november bromsades ökningen av nya omfattande nedstängningsåtgärder. Ökningen är störst på inrikesresor medan den för internationell trafik fortfarande är ner nästan 80 % jämfört med 2019. Den osäkra situationen kommer bestå i ytterligare 2 - 3 kvartal, som följd av regionala nedstängningar och reserestriktioner. Om vaccinations-programmen går som planerat bör förutsättningarna finnas för en återstart av internationell trafik under andra halvåret 2021.
CTT har trots tre kvartal i kraftig utförsbacke klarat sig förhållandevis bra. Vi har en stark finansiell ställning, produkter på flygplansmodeller som snabbt återtagits i trafik och VIP-projekt som inte påverkats av pandemin.
Fjärde kvartalet i botten på prognosen – eftermarknaden ökade men understiger underliggande efterfrågan Omsättningen i det fjärde kvartalet minskade till 35 MSEK jämfört med 38 MSEK i föregående kvartal. Det beror på lägre omsättning för OEM och VIP som delvis motverkades av högre eftermarknadsintäkter, drivet av bättre reservdelsförsäljning och fler reparationer. Att omsättningen bara prickade nedre delen av prognosen (35 – 45 MSEK) beror främst på att eftermarknaden fortfarande understiger den underliggande efterfrågan med runt 10 MSEK i kvartalet. Den stora valutarörelsen för USD under kvartalet sänkte EBIT-resultatet med 2,6 MSEK (främst genom omvärdering av kundreskontra). Valutapåverkan på EBIT motverkades delvis av lånen i USD som lyfte periodens resultat över nollan (till 2 MSEK).
Det första kvartalet 2021 blir det hittills sämsta kvartalet i pandemin, både med avseende på resultat och omsättning. Prognosen är ännu ett svagt kvartal med sjunkande omsättning till 30 – 35 MSEK. Detta trots att den positiva trenden för eftermarknaden bedöms fortsätta men det motverkas av svagare OEM och lägre avräkning i VIP-projekten. Nedgången för OEM beror delvis på effekter när Boeing sänker produktionstakten av 787, men det är framförallt negativ påverkan av lagerneddragningar i produktionskedjan till A350 som slår igenom i första och andra kvartalet.
CTT har beslutat att fasa ut det temporära besparingsinitiativet med förkortad arbetstid mot en bestående kostnadsminskning i form av personalneddragningar. Det har medfört att CTT under januari månad sagt upp ytterligare 13 medarbetare i Nyköping. Det innebär ingen signifikant nettobesparing eftersom företaget samtidigt stegvis går upp på full arbetskapacitet, men det skapar förutsättningar för bättre arbetsförhållanden. Att bedriva en verksamhet där alla medarbetare jobbar deltid över en längre tid inte är optimalt, varken för företag eller personal.
Vår eftermarknadsaffär drivs av en normalisering till faktisk efterfrågan och ökad utnyttjandegrad av populationen
Vår underliggande eftermarknad fortsatte att förbättras under det fjärde kvartalet. Den för CTT i särklass viktigaste modellen - Boeing 787 – ökade under det fjärde kvartalet antalet aktiva flygplan med nästan 20 % till 800, vilket innebär att flottan nästan är tillbaka på samma nivå som för ett år sedan. Samma tendens går att notera för A350 där antalet aktiva flygplan idag är 308 mot 318 i början på januari 2020. Totala antalet flygtimmar för Boeing 787 ökade med 25 % mellan kvartalen men är fortfarande bara 57 % jämfört med fjärde kvartalet 2019.
Vår eftermarknadsintäkt kommer att växa genom såväl anpassning till underliggande efterfrågan som genom att antalet flygtimmar ökar, när dels flottan når högre utnyttjandegrad och dels från en växande flygplansflotta. En anpassning till underliggande efterfrågan skulle allt annat lika innebära en förbättringspotential på cirka 10 MSEK per kvartal (givet en utnyttjandegrad på nuvarande nivå om cirka 59 %). När långdistanstrafiken börjar återhämta sig kommer antalet flygtimmar öka. Vid fullt utnyttjande finns en eftermarknadspotential på ytterligare minst lika mycket. Boeing har därtill en ambitiös leveransplan för Boeing 787 med målet att samtliga cirka 80 flygplan som ännu inte levererats på grund av kvalitetsproblem plus de fem man tillverkar per månad ska levereras till flygbolag under året. Om Boeing lyckas med detta innebär det att flottan växer med cirka 130 nya Boeing 787-flygplan i år. Det visar att Boeing i nuläget har stor tilltro till 787-modellen, men i vilken takt dessa tas i drift när de når flygbolagen och i vilken omfattning återstår att se. Men det finns onekligen stor uppsida för CTT när passagerarefterfrågan på längre resor återkommer.
I nuläget bygger Airbus och Boeing fler plan än vad som efterfrågas. Det innebär en eftersläpning när det vänder eftersom produktionstakten först kommer höjas när överskottslagret av flygplan nått normala nivåer. Pandemin har förstärkt behovet av mindre långdistansflygplansmodeller på bekostnad av större, vilket på sikt gynnar modeller som Boeing 787 och Airbus A350. Under 2020 har totalt 1300 flygplan skrotats. Det gäller främst större flygplan som exempelvis Boeing 747 och A380, men även ett stort antal äldre Boeing 777 kommer att pensioneras. I en förlängning är det positivt för CTT eftersom det medför snabbare efterfrågan på nya modeller där vi har katalogprodukter. I slutet på januari meddelade Boeing i sin rapport att man planerar första leverans av Boeing 777X först mot slutet av 2023 (tidigare var målet första halvåret 2022). Boeing vidhåller oförändrad produktionstakt, men det innebär en förskjutning av produktionsökningen med i bästa fall cirka 1 år. OEM bör efter ett svagt första halvår etablera sig på en omsättningsnivå som den nu rapporterade. I nuläget är det min bedömning att det är först under andra halvåret 2022 och under 2023 som det finns förutsättningar att höja OEM-omsättningen.
Under fjärde kvartalet har Airbus börjat marknadsföra nästa generations luftfuktarsystem som man utvecklat tillsammans med CTT och optimerat för hela ACJ320-familjen. Det är en stor framgång att Airbus inkluderar högre luftfuktighet som en del av komfortklimatet på ACJ320. Att Airbus promotar vårt luftfuktarsystem kommer generera fler affärer och öka vår penetrationsgrad. Vår nästa möjlighet är när Airbus väljer leverantör till luftfuktarsystemet för ACJ220, världens största businessjet, där Airbus definierat högre luftfuktighet som en del av komfortklimatet.
I fjärde kvartalet slutförde vi utvecklingen av luftfuktningssystemet till två Bombardier Global 7500 som ska levereras och monteras in i flygplanen under första kvartalet. Jag räknar med att flygplanen kommer att flyga i början på sommaren. Detta ger oss utmärkta möjligheter att marknadsföra och sälja systemet till fler slutkunder. Om CTT lyckas övertyga Bombardier att ställa sig bakom vårt system öppnas möjlighet att sälja till cirka 35 - 40 flygplan per år. Potentialen för large cabin businessjets är cirka 100 flygplan per år eller cirka 200 MSEK årligen.
Jag räknar med att 2021 liknar 2020 fast omvänt. Vi kommer starta med det sämsta kvartalet. Hur mycket omsättningsökningen därefter blir beror i första hand på förbättringar i vår eftermarknadsförsäljning. I slutet av året borde eftermarknadsintäkterna nå samma nivå som i början av 2020, vilket motsvarar en årstakt på cirka 150 MSEK. OEM-intäkterna för året blir däremot väsentligt lägre jämfört med 2020. Det kommer ta flera år innan vi når samma OEM-omsättning som före krisen.
Vi fokuserar på att ställa om mot tillväxtområden inom privatjet och retrofit för att kompensera för en trög OEMmarknad. Det styr således våra investeringar i utvecklingsprojekt och marknadsbearbetning. Det är kanske framförallt i VIP och businessjet-segmentet som den stora potentialen finns på kort sikt. Om Airbus beslut att ha högre luftfuktighet på sina ACJ220 slår igenom så kommer det påverka branschen. Om de andra tillverkarna gör likartad bedömning kan det gå snabbt att nå hög penetration. Det är inte vår kapacitet som sätter gränsen för tillväxttakten. En realistisk bedömning är att det tidigast börjar slå igenom under 2022. Sammantaget blir det därmed svårt att under 2021 nå samma totala omsättning som 2020. Det går inte att förutsäga hur lång tid det tar innan vi är tillbaka på samma årstakt i omsättning som före krisen, men i pandemin har vi tagit steget in i nya marknader och möjligheter, som lägger grunden för en bredare tillväxt.
CTT hade vid årsskiftet 104 MSEK i kassa och outnyttjade kreditlöften. Nettoskulden uppgick till 15 MSEK. Detta medger att CTT kan dela ut enligt policyn med fortsatt konservativ syn på skuldsättning och utan att tappa tempo i våra tillväxtdrivande investeringar. Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning om 1,74 kronor per aktie (4,05). Utdelningsförslaget är i enlighet med policyn och motsvarar 70 % (55) av resultatet per aktie.
Sammanfattningsvis är jag tacksam för det vi gemensamt uppnått detta svåra år, där alla medarbetare arbetat hårt under anpassningar och uppoffringar, såsom överenskommelse om lägre lön i utbyte mot kortare arbetstid. CTT är idag ett mindre företag jämfört med för ett år sedan, men vi har fortfarande kapaciteten, kompetensen och styrkan som krävs för att stärka vår position ytterligare. Vi har klimatsmarta produkter i tiden, som gynnar välbefinnandet och upplevelsen ombord samt minskar flygtrafikens klimatpåverkan, och vi har projekt för framtiden. I krisen har vi bevisat att vi har förmågan att bli ett ännu bättre företag. Det kommer ge ett positivt avtryck hos anställda, kunder, partners och aktieägare.
2020-10-09: CTT Systems AB offentliggör med Camfil, ledande tillverkare av ren-luftlösningar i premiumsegmentet, en avsiktsförklaring (MOU) om att inleda ett partnerskap som siktar mot att anpassa Camfils luftfiltreringsteknologi för flygplan och flygindustrin, primärt i syfta att integrera som del i CTTs luftfuktare. Samarbete inriktas på att undersöka innovativa luftfilterapplikationer som förbättrar luftkvalitén i flygplanskabinen. CTT siktar i första hand på att integrera luftrening i bolagets luftfuktare för att ytterligare förbättra luftkvalitén för piloter, kabinbesättning och passagerare.
2021-02-05: CTT Systems AB offentliggör ett utvecklingsavtal med Munters, en världsledande leverantör av energieffektiva lösningar för luftbehandling, för att ta fram ett pad-material som är optimerat för CTTs luftfuktare. Målsättningen med avtalet är att kombinera båda parters unika kunskap och erfarenhet för att tillsammans förbättra och uppgradera nuvarande pad-material så att det blir skräddarsytt för de specifika förutsättningar och krav som gäller för CTTs luftfuktare i flygplan.
Nettoomsättningen minskade under det fjärde kvartalet med 58 % till 34,9 MSEK (84,0). I jämförbara valutor minskade omsättningen med 54 %.
Minskningen beror främst på att de effekter som pandemin Covid-19 haft på flygindustrin genom minskat resande. OEM- och eftermarknadsförsäljningen har fortsatt drabbats hårdast, där minskat antal flygtimmar haft direkt effekt på efterfrågan av främst förbrukningsmaterial i eftermarknaden. Kvartalets svaga OEM-försäljning jämfört med föregående år beror dels på produktionsneddragningar hos Boeing och Airbus, dels på att avfuktare utgått som standardutrustning på Boeing 787. Avfuktare till Boeing 787, inklusive tillhörande IP, utgjorde under fjärde kvartalet föregående år ca 14 % av nettoomsättningen.
För helåret 2020 minskade nettoomsättningen med 43 % till 201 MSEK (355), vilket i jämförbara valutor är en minskning med 43 %. Minskningen är hänförlig till de Covid-19-effekter som beskrivs i stycket ovan, att avfuktare utgått som standardutrustning på Boeing 787 samt till en mindre del extern försäljning från elektronikverksamheten i Gustavsberg som avyttrades i september 2019.
Diagrammet ovan visar kvartalsvis omsättning och rullande genomsnittskvartal baserat på fyra kvartal.
| NETTOOMSÄTTNING (MSEK) | Q119 | Q219 | Q319 | Q419 | 2019 | Q120 | Q220 | Q320 | Q420 | 2020 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Systemförsäljning | ||||||||||
| OEM | 37,3 | 47,0 | 36,5 | 45,7 | 166,5 | 34,1 | 21,7 | 15,1 | 12,4 | 83,2 |
| Retrofit | 6,4 | 1,4 | 0,0 | 1,8 | 9,6 | 2,7 | 1,3 | 0,6 | 0,0 | 4,7 |
| VIP | 6,9 | 6,0 | 0,8 | 1,0 | 14,6 | 6,9 | 9,0 | 9,8 | 6,2 | 32,0 |
| S:a | 50,5 | 54,3 | 37,4 | 48,4 | 190,7 | 43,7 | 32,0 | 25,5 | 18,6 | 119,9 |
| Eftermarknad | 29,3 | 42,0 | 43,3 | 32,3 | 146,9 | 30,7 | 16,1 | 11,1 | 14,0 | 72,0 |
| Försäljning utöver kärnverksamheten | 5,8 | 5,6 | 2,7 | 3,3 | 17,3 | 2,7 | 2,2 | 1,7 | 2,3 1) | 8,9 |
| TOTALT | 85,6 | 101,9 | 83,4 | 84,0 | 354,9 | 77,2 | 50,4 | 38,3 | 34,9 2) | 200,8 |
| Varav vinstavräkningsprojekt som intäkts- | 7,8 | 7,5 | 0,9 | 1,1 | 17,3 | 7,0 | 9,9 | 9,9 | 6,5 | 33,2 |
redovisas över tid.
(Övriga intäkter redovisas vid viss tidpunkt,
dvs vid leverans.)
1) Fram till och med Q3 2019 ingår extern försäljning från CTTs elektronikverksamhet i Gustavsberg, vilken avyttrades till AFRY (fd ÅF Pöyry) den 2 september 2019.
2) OEM-avfuktare har utgått som standardutrustning på Boeing 787. Under fjärde kvartalet föregående år svarade dessa, med tillhörande IP, för ca 14 % av nettoomsättningen.
TILLVÄXT I ANTAL LEVERERADE ENHETER
Bolagets rörelseresultat (EBIT) för fjärde kvartalet var -0,6 MSEK (24,2), vilket motsvarar en rörelsemarginal på -2 % (29). Resultatet efter skatt blev 1,9 MSEK (19,4).
Resultatnedgången beror främst på den kraftigt försämrade omsättningen till följd av pandemin Covid-19 och dess påverkan på flygindustrin. Valutaeffekter från kund- och leverantörsreskontra påverkade rörelseresultatet negativt med 2,6 MSEK (-1,7). Fjärde kvartalet hade positiva effekter från jämförelsestörande poster som uppgick till 0,5 MSEK (0) under övriga rörelseintäkter samt 2,7 MSEK (0) under råvaror och förnödenheter, vilket utgjordes av engångsjustering av ersättning för sålda varor under tidigare perioder samt avskrivning av åtaganden som förfallit.
För helåret 2020 var bolagets rörelseresultat 38,4 MSEK (119,6), vilket motsvarar en rörelsemarginal på 19 % (34). Resultatet efter skatt blev 31,1 MSEK (92,6). Resultatnedgången beror främst på den kraftigt försämrade omsättningen till följd av pandemin Covid-19 och dess påverkan på flygindustrin.
Nedan visas resultatutvecklingen sedan Q3 2019, där den gröna linjen visar EBIT-marginal rensad för valutaeffekter direkt kopplade till kund- och leverantörsreskontra.
Bolagets nettoomsättning i det första kvartalet 2021 bedöms bli mellan 30 och 35 MSEK (77,2). Minskningen mot föregående år beror i huvudsak på följdeffekter av pandemin Covid-19.
I delårsrapporten för tredje kvartalet 2020 lämnade CTT följande prognos för fjärde kvartalet 2020: "Bolagets nettoomsättning i det fjärde kvartalet 2020 bedöms bli mellan 35 och 45 MSEK (84,0)."
Utfallet blev en nettoomsättning på 34,9 MSEK.
Bolagets orderingång uppgick under fjärde kvartalet till 20,7 MSEK (29,5). Orderboken uppgick per den 31 december 2020 till 31 MSEK (100) beräknad på en USD-kurs på 8,19 (9,32). Den svaga orderingången är helt kopplad till effekterna som pandemin Covid-19 haft på flygindustrin som helhet, vilket bland annat medfört produktionsneddragning hos Boeing och Airbus. Som följd av den svaga orderingången är även orderboken lägre än normalt.
Kassaflödet före förändringar i rörelsekapital minskade under fjärde kvartalet till 1,4 MSEK (22,8). Kassaflödet från den löpande verksamheten minskade till -1,1 MSEK (33,9).
Kassaflödet före förändringar i rörelsekapital minskade under helåret 2020 till 0,5 MSEK (108,3). Kassaflödet från den löpande verksamheten minskade till -10,8 MSEK (108,6).
Det sämre kassaflödet under både fjärde kvartalet och helåret 2020 är främst hänförligt till den lägre omsättningen, det lägre rörelseresultatet samt på baktung fakturering i större VIP-projekt. Fjärde kvartalets kassaflöde lyftes dock av en återbetalning av tidigare under året betald preliminär inkomstskatt. Sett till helåret 2020 har kassaflödet även påverkats negativt av lageruppbyggnad samt av en större skatteinbetalning hänförlig till inkomstskatt för tidigare år, vilken gjordes i början av året. Årets kassaflöde belastades även av utbetald utdelning om 51 MSEK (51).
Immateriella anläggningstillgångar samt varulager har båda ökat under 2020. Ökningen av de immateriella anläggningstillgångarna är främst hänförligt till investeringar i utvecklingsprojekt. Lageruppbyggnaden är en följd av att CTT producerade mot lager i samband med Boeings produktionsstopp under andra kvartalet, beslut om ökat säkerhetslager för att säkerställa leveransförmågan under pandemin Covid-19 samt en trögrörlighet i inleveranser av komponenter vid den kraftiga volymminskning som skett.
Långfristiga räntebärande låneskulder uppgick till 35,7 MSEK (32,5). Ökningen från föregående år är främst hänförlig till upptagande av nytt lån som finansiering av den fiberkombilaser som installerats i produktionsanläggningen i Nybro under tredje kvartalet, något som delvis motverkats av en svagare USD/SEK-kurs vilken minskat det bokförda värdet av bolagets lån i USD.
Sammantaget har CTT en stark finansiell ställning där soliditeten per den 31 december 2020 uppgick till 72 % (66) och kassa inklusive ännu ej nyttjad finansiering uppgick till 104 MSEK (133). Nettoskulden uppgick per den 31 december 2020 till 15 MSEK (-78) och eget kapital till 221 MSEK (240). Under januari 2021 har bolaget upptagit ytterligare lån om 30 MSEK vilket minskat ännu ej nyttjad finansiering med motsvarande belopp.
Det genomsnittliga antalet sysselsatta personer i bolaget var under fjärde kvartalet 88 (110). För helåret 2020 var motsvarande antal 98 (108).
Minskningen under både fjärde kvartalet och helåret 2020 är kopplad till det kostnadsbesparingsprogram som införts för att bemöta den minskade efterfrågan som följt av Covid-19-pandemin. Sett till helåret 2020 jämfört med 2019 har även avyttringen av elektronikverksamheten i Gustavsberg i september 2019 medfört en minskning av antalet sysselsatta personer.
Investeringar har under fjärde kvartalet gjorts med 7,1 MSEK (4,0). För helåret 2020 uppgick investeringarna till 33,8 MSEK (22,7).
Den enskilt största investeringen under fjärde kvartalet är ett pågående utvecklingsprojekt för att ta fram luftfuktnings- och avfuktningssystem till Business Jet-marknaden. Sett till helåret 2020 har även stora investeringar gjorts i andra utvecklingsprojekt samt i en ny fiberkombilaser för skärning och stansning av plåt.
Riskerna i bolagets verksamhet kan generellt delas in i operationella risker relaterade till affärsverksamheten och finansiella risker relaterade till finansverksamheten. Den pågående pandemin Covid-19 som lett till en omfattande stilleståndssituation hos världens flygbolag har lett till negativ finansiell påverkan på CTT under både fjärde kvartalet och 2020 som helhet. Denna påverkan väntas fortsätta under kommande kvartal. Utöver detta har ingen avgörande förändring av väsentliga risker eller osäkerhetsfaktorer skett under perioden. En detaljerad redovisning av CTTs risker, osäkerhetsfaktorer samt hantering av desamma återfinns på sidorna 50 - 54 i bolagets årsredovisning för år 2019.
| CTTs tre största aktieägarna per 2020-12-31 | Antal aktier | Kapital | Röster |
|---|---|---|---|
| Tomas Torlöf | 1 678 336 | 13,4 % | 13,4 % |
| Rockwell Collins / Collins Aerospace | 1 133 154 | 9,0 % | 9,0 % |
| Swedbank Robur Fonder | 1 000 000 | 8,0 % | 8,0 % |
För information om bolagets 20 största aktieägare hänvisas till bolagets hemsida www.ctt.se.
Det har inte skett några väsentliga transaktioner med närstående under kvartalet.
I den mån transaktioner och överenskommelser om tjänster med närstående träffas, sker dessa alltid på marknadsmässiga villkor.
Denna rapport har upprättats i enlighet med IAS 34 Delårsrapportering och årsredovisningslagen med beaktande av de undantag från och tillägg till IFRS som anges i Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR2 Redovisning för juridiska personer. Redovisningsprinciperna som tillämpats överensstämmer, om ej annat anges nedan, med de redovisningsprinciper som användes vid upprättandet av den senaste årsredovisningen.
Nya eller uppdaterade standarder utgivna av IASB samt tolkningsuttalanden från IFRIC har ej haft någon väsentlig effekt på bolagets finansiella ställning, resultat eller upplysningar.
| Publicering av Årsredovisning 2020 (på www.ctt.se) | 2021-03-31 |
|---|---|
| Delårsrapport kvartal 1 2021 | 2021-04-30 kl. 08:30 (CET) |
| Årsstämma | 2021-05-05 kl. 17:00 (CET) |
| Delårsrapport kvartal 2 2021 | 2021-07-22 kl. 08:30 (CET) |
| Delårsrapport kvartal 3 2021 | 2021-10-28 kl. 08:30 (CET) |
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att denna delårsrapport ger en rättvisande översikt av bolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som bolaget står inför. Informationen är sådan som CTT Systems AB (publ.) är skyldig att offentliggöra enligt EU:s marknadsmissbruksförordning och lagen om värdepappersmarknaden och/eller lagen om handel med finansiella instrument. Informationen lämnades för offentliggörande den 9 februari 2021 klockan 8:30 (CET).
Nyköping den 8 februari 2021
Tomas Torlöf Styrelsens ordförande
Steven Buesing Annika Dalsvall Per Fyrenius
Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Anna Höjer Björn Lenander Torbjörn Johansson Styrelseledamot Styrelseledamot Verkställande direktör
Denna rapport har inte varit föremål för granskning av företagets revisorer.
För mer information kontakta:
Torbjörn Johansson, CEO Daniel Ekstrand, CFO CTT Systems AB CTT Systems AB Box 1042 Box 1042 611 29 NYKÖPING 611 29 NYKÖPING Tel: 0155-20 59 01 Tel: 0155-20 59 05 E-post: [email protected] E-post: [email protected]
Organisationsnr: 556430-7741 Hemsida: www.ctt.se
CTT är marknadsledande tillverkare av utrustning som aktivt reglerar luftfuktigheten i flygplan. CTTs produkter för aktiv reglering av luftfuktigheten minimerar kondensproblem i flygplanskroppen och höjer fuktigheten i kabinluften. Bolaget är på sitt område ensam leverantör till Boeing och Airbus och har många av världens största flygbolag som kunder. CTT tillverkar och säljer två produktgrupper; avfuktare och luftfuktare. Eftermarknaden är en betydande intäktspotential för CTT där en stadigt växande installerad bas skapar förutsättningar för goda intäkter från förbrukningsartiklar, reservdelar och reparationer.
CTT är ett Mid Cap-företag noterat hos Nasdaq Stockholm sedan mars 1999 och har sitt säte i Nyköping.
| CTT SYSTEMS AB | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 |
|---|---|---|---|---|
| RESULTATRÄKNING i sammandrag (MSEK) | okt-dec | okt-dec | jan-dec | jan-dec |
| Rörelsens intäkter | ||||
| Nettoomsättning | 34,9 | 84,0 | 200,8 | 354,9 |
| Förändring av lager av produkter i arbete och | ||||
| färdigvarulager | -2,7 | 0,6 | 4,3 | -2,2 |
| Aktiverat arbete för egen räkning | 2,1 | 0,2 | 5,9 | 1,4 |
| Övriga rörelseintäkter | 1,6 | 3,5 | 22,2 | 22,4 |
| S:a rörelsens intäkter | 36,0 | 88,3 | 233,1 | 376,5 |
| Rörelsens kostnader | ||||
| Råvaror och förnödenheter | -7,1 | -25,4 | -61,8 | -105,9 |
| Övriga externa kostnader | -8,1 | -10,5 | -40,5 | -50,4 |
| Personalkostnader | -16,0 | -21,5 | -68,1 | -81,5 |
| Avskrivningar av materiella och immateriella | ||||
| anläggningstillgångar | -1,6 | -1,5 | -6,8 | -6,7 |
| Övriga rörelsekostnader | -3,7 | -5,3 | -17,5 | -12,2 |
| S:a rörelsens kostnader | -36,6 | -64,1 | -194,8 | -256,9 |
| Rörelseresultat (EBIT) | -0,6 | 24,2 | 38,4 | 119,6 |
| Finansnetto | 3,0 | 0,6 | 1,2 | -1,6 |
| Resultat före skatt | 2,4 | 24,8 | 39,6 | 118,0 |
| Skatt | -0,5 | -5,4 | -8,5 | -25,4 |
| Periodens resultat | 1,9 | 19,4 | 31,1 | 92,6 |
| Övrigt totalresultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Periodens totalresultat | 1,9 | 19,4 | 31,1 | 92,6 |
| Resultat per aktie, SEK | 0,15 | 1,55 | 2,48 | 7,39 |
| CTT SYSTEMS AB | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| BALANSRÄKNING i sammandrag (MSEK) | 31 dec | 31 dec |
| Tillgångar | ||
| Immateriella anläggningstillgångar | 73,0 | 54,5 |
| Materiella anläggningstillgångar | 53,6 | 45,2 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 1,9 | 1,9 |
| Övriga omsättningstillgångar | 157,4 | 151,3 |
| Kassa och bank | 21,6 | 110,0 |
| S:a tillgångar | 307,5 | 362,8 |
| Eget kapital och skulder | ||
| Eget kapital | 220,5 | 240,2 |
| Avsättningar, garantiåtaganden | 6,1 | 8,4 |
| Långfristiga skulder, räntebärande | 35,7 | 32,5 |
| Kortfristiga skulder, räntebärande | 1,2 | 0,0 |
| Kortfristiga skulder, ej räntebärande | 44,0 | 81,8 |
| S:a eget kapital och skulder | 307,5 | 362,8 |
| CTT SYSTEMS AB | 2020 | 2019 |
| FÖRÄNDRING EGET KAPITAL i sammandrag (MSEK) | jan-dec | jan-dec |
| Ingående eget kapital | 240,2 | 198,3 |
| Aktieutdelning | -50,7 | -50,7 |
| Periodens resultat | 31,1 | 92,6 |
| Utgående eget kapital | 220,5 | 240,2 |
| CTT SYSTEMS AB | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 |
|---|---|---|---|---|
| KASSAFLÖDESANALYS (MSEK) | okt-dec | okt-dec | jan-dec | jan-dec |
| Den löpande verksamheten | ||||
| Rörelseresultat efter avskrivningar | -0,6 | 24,2 | 38,4 | 119,6 |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | ||||
| Avskrivningar | 1,6 | 1,5 | 6,8 | 6,7 |
| Reavinst vid försäljning av verksamhetsgren1) | 0,0 | 0,0 | 0,0 | -4,5 |
| Övrigt | -3,4 | 0,4 | -9,1 | 1,1 |
| Finansiella inbetalningar | 0,0 | 0,1 | 0,0 | 0,2 |
| Finansiella utbetalningar | -0,2 | -0,4 | -1,1 | -1,4 |
| Betald inkomstskatt | 3,9 | -3,0 | -34,6 | -13,5 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | ||||
| före förändringar av rörelsekapital | 1,4 | 22,8 | 0,5 | 108,3 |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | ||||
| Förändring av varulager | 6,1 | -2,4 | -27,9 | 6,5 |
| Förändring av rörelsefordringar | -0,6 | 19,1 | 23,5 | 6,6 |
| Förändring av rörelseskulder | -8,0 | -5,5 | -6,9 | -12,8 |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | -2,4 | 11,2 | -11,2 | 0,3 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | -1,1 | 33,9 | -10,8 | 108,6 |
| Investeringsverksamheten | ||||
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -5,6 | -3,7 | -20,5 | -13,8 |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -1,6 | -0,3 | -13,2 | -8,9 |
| Försäljning materiella anläggningstillgångar | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,4 |
| Försäljning av verksamhetsgren1) | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 5,0 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -7,0 | -3,9 | -33,6 | -17,3 |
| Finansieringsverksamheten | ||||
| Upptagna lån | 0,0 | 0,0 | 9,8 | 0,0 |
| Amortering av lån | -0,3 | 0,0 | -0,3 | 0,0 |
| Utbetald utdelning | 0,0 | 0,0 | -50,7 | -50,7 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -0,3 | 0,0 | -41,2 | -50,7 |
| Periodens kassaflöde | -8,4 | 30,0 | -85,6 | 40,6 |
| Likvida medel vid periodens början | 30,4 | 80,8 | 110,0 | 68,5 |
| Kursdifferens i likvida medel | -0,4 | -0,8 | -2,7 | 0,9 |
| Likvida medel vid periodens slut | 21,6 | 110,0 | 21,6 | 110,0 |
1) Inkråmsförsäljning av elektronikverksamheten i Gustavsberg till AFRY (fd ÅF Pöyry) den 2 september 2019.
| CTT SYSTEMS AB | 2020 | 2019 | 2018 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| NYCKELTAL - ENSKILDA KVARTAL | Q4 | Q3 | Q2 | Q1 | Q4 | Q3 | Q2 | Q1 | Q4 |
| Omsättning & Resultat | |||||||||
| Nettoomsättning, MSEK | 34,9 | 38,3 | 50,4 | 77,2 | 84,0 | 83,4 | 101,9 | 85,6 | 94,2 |
| Rörelseresultat (EBIT), MSEK | -0,6 | 6,4 | 5,9 | 26,7 | 24,2 | 38,8 | 33,4 | 23,2 | 24,4 |
| Rörelsemarginal, % | -2 | 17 | 12 | 35 | 29 | 47 | 33 | 27 | 26 |
| Vinstmarginal, % | 7 | 17 | 15 | 30 | 30 | 44 | 33 | 27 | 26 |
| Periodens resultat, MSEK | 1,9 | 5,0 | 6,0 | 18,2 | 19,4 | 29,0 | 26,2 | 18,0 | 19,0 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 0 | 3 | 2 | 9 | 9 | 16 | 14 | 10 | 11 |
| Avkastning på eget kapital, % Avkastning på totalt kapital, % |
1 1 |
2 2 |
3 2 |
7 6 |
8 7 |
14 11 |
13 10 |
9 7 |
10 8 |
| Aktiedata | |||||||||
| Resultat per aktie, SEK | 0,15 | 0,40 | 0,48 | 1,45 | 1,55 | 2,31 | 2,10 | 1,44 | 1,52 |
| Eget kapital per aktie, SEK Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie, |
17,60 -0,09 |
17,45 -0,38 |
17,05 -0,78 |
20,62 0,38 |
19,17 2,71 |
17,62 2,81 |
15,31 1,42 |
17,27 1,77 |
15,83 1,54 |
| SEK | |||||||||
| Utdelning per aktie, SEK | 1,74 1) | - | - | - | 4,05 | - | - | - | 4,05 |
| Antal aktier på balansdagen, tusental | 12 529 | 12 529 | 12 529 | 12 529 | 12 529 | 12 529 | 12 529 | 12 529 | 12 529 |
| Genomsnittligt antal aktier i perioden, tusental | 12 529 | 12 529 | 12 529 | 12 529 | 12 529 | 12 529 | 12 529 | 12 529 | 12 529 |
| Börskurs på balansdagen, SEK | 152,20 | 123,20 | 155,80 | 155,80 | 176,80 | 157,20 | 173,40 | 149,80 | 123,20 |
| Kassaflöde & Finansiell ställning | |||||||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten, MSEK | -1,1 | -4,7 | -9,8 | 4,8 | 33,9 | 35,2 | 17,8 | 22,1 | 19,3 |
| Kassalikviditet, % | 218 | 195 | 192 | 276 | 259 | 239 | 191 | 222 | 212 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 12 | 32 | 22 | 64 | 64 | 106 | 93 | 58 | 81 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 0,2 | 0,2 | 0,2 | 0,1 | 0,1 | 0,2 | 0,2 | 0,1 | 0,2 |
| Soliditet, % | 72 | 68 | 66 | 68 | 66 | 63 | 60 | 63 | 62 |
| Personal & Investeringar | |||||||||
| Antal anställda, periodmedeltal 2) | 88 | 95 | 104 | 107 | 110 | 110 | 111 | 110 | 106 |
| Intäkt (uppräknad till helår) per anställd, MSEK | 1,6 | 1,9 | 2,5 | 3,3 | 3,2 | 3,4 | 3,7 | 3,4 | 3,7 |
| Investeringar, MSEK | 7,1 | 13,4 | 8,3 | 4,9 | 4,0 | 8,0 | 3,8 | 7,1 | 5,8 |
| NYCKELTAL - ACKUMULERAT | Q1-Q4 | Q1-Q4 | Q1-Q4 | ||||||
| Omsättning & Resultat | |||||||||
| Nettoomsättning, MSEK | 200,8 | 354,9 | 315,3 | ||||||
| Rörelseresultat (EBIT), MSEK | 38,4 | 119,6 | 90,2 | ||||||
| Rörelsemarginal, % | 19 | 34 | 29 | ||||||
| Vinstmarginal, % | 20 | 33 | 28 | ||||||
| Periodens resultat, MSEK | 31,1 | 92,6 | 69,7 | ||||||
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 14 | 48 | 43 | ||||||
| Avkastning på eget kapital, % | 13 | 42 | 39 | ||||||
| Avkastning på totalt kapital, % | 12 | 35 | 31 | ||||||
| Aktiedata | |||||||||
| Resultat per aktie, SEK Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie, |
2,48 -0,86 |
7,39 8,67 |
5,56 4,88 |
||||||
| SEK | |||||||||
| Kassaflöde & Finansiell ställning | |||||||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten, MSEK | -10,8 | 108,6 | 61,2 | ||||||
| Kassalikviditet, % | 218 | 259 | 212 | ||||||
| Räntetäckningsgrad, ggr | 35 | 79 | 77 | ||||||
| Skuldsättningsgrad, ggr | 0,2 | 0,1 | 0,2 | ||||||
| Soliditet, % | 72 | 66 | 62 | ||||||
| Personal & Investeringar | |||||||||
| Antal anställda, periodmedeltal 2) | 98 | 108 | 105 | ||||||
| Intäkt (uppräknad till helår) per anställd, MSEK | 2,4 | 3,5 | 3,2 | ||||||
| Investeringar, MSEK | 33,8 | 22,7 | 24,6 |
1) Avser föreslagen utdelning.
2) Periodmedeltal, antal anställda, är en approximation där beräkning görs genom att ta genomsnittet av antalet anställda
UB respektive IB i perioden. Exakt beräkning görs endast i bolagets årsredovisning.
| CTT SYSTEMS AB | 2020 | 2019 | 2018 |
|---|---|---|---|
| RELEVANTA AVSTÄMNINGAR AV NYCKELTAL (MSEK) | Q1-Q4 | Q1-Q4 | Q1-Q4 |
| Rörelsemarginal | |||
| Rörelseresultat (EBIT) / Nettoomsättning |
38,4 200,8 |
119,6 354,9 |
90,2 315,3 |
| = Rörelsemarginal | 19% | 34% | 29% |
| Vinstmarginal | |||
| Resultat före skatt | 39,6 | 118,0 | 89,5 |
| / Nettoomsättning | 200,8 | 354,9 | 315,3 |
| = Vinstmarginal | 20% | 33% | 28% |
| Avkastning på sysselsatt kapital | |||
| (Resultat efter avskrivningar | 38,4 | 119,6 | 90,2 |
| + Finansiella intäkter) | 0,0 | 0,2 | 0,1 |
| / Genomsnittligt sysselsatt kapital | |||
| Genomsnittligt totalt kapital (balansomslutning) | 335,2 | 340,9 | 290,4 |
| Totalt kapital vid periodens början | 362,8 | 319,0 | 261,8 |
| Totalt kapital vid periodens slut | 307,5 | 362,8 | 319,0 |
| - Genomsnittliga icke räntebärande skulder inkl uppskjutna skatter Icke räntebärande skulder inkl uppskjutna skatter, periodens början |
-70,1 -90,2 |
-89,8 -89,4 |
-79,6 -69,8 |
| Icke räntebärande skulder inkl uppskjutna skatter, periodens slut | -50,1 | -90,2 | -89,4 |
| S:a genomsnittligt sysselsatt kapital | 935,4 | 932,9 | 791,6 |
| = Avkastning på sysselsatt kapital | 4% | 13% | 11% |
| Avkastning på eget kapital | |||
| Periodens resultat | 31,1 | 92,6 | 69,7 |
| / Genomsnittligt eget kapital | 230,3 | 219,2 | 180,7 |
| Eget kapital vid periodens början | 240,2 | 198,3 | 163,1 |
| Eget kapital vid periodens slut = Avkastning på eget kapital |
220,5 13% |
240,2 42% |
198,3 39% |
| Avkastning på totalt kapital | |||
| (Resultat före skatt | 39,6 | 118,0 | 89,5 |
| - Finansiella kostnader) | -1,2 | -1,5 | -1,2 |
| / Genomsnittligt totalt kapital (för beräkning, se "Avkastning på sysselsatt kapital") | 335,2 | 340,9 | 290,4 |
| = Avkastning på totalt kapital | 12% | 35% | 31% |
| Kassalikviditet | |||
| (Omsättningstillgångar, dvs övriga omsättningstillgångar + kassa & bank | 179,0 | 261,3 | 233,4 |
| - Varulager | 101,2 | 73,4 | 80,6 |
| + Beviljad outnyttjad checkkredit) | 20,7 | 23,5 | 22,6 |
| / Kortfristiga skulder | 45,2 | 81,8 | 82,5 |
| = Kassalikviditet | 218% | 259% | 212% |
| Räntetäckningsgrad | |||
| (Resultat före skatt | 39,6 | 118,0 | 89,5 |
| - Finansiella kostnader) | -1,2 | -1,5 | -1,2 |
| / Finansiella kostnader | -1,2 | -1,5 | -1,2 |
| = Räntetäckningsgrad, ggr | 35 | 79 | 77 |
| Skuldsättningsgrad | |||
| Räntebärande skulder, dvs summa räntebärande poster på BR:s skuldsida / Eget kapital |
36,9 220,5 |
32,5 240,2 |
31,3 198,3 |
| = Skuldsättningsgrad, ggr | 0,2 | 0,1 | 0,2 |
| Intäkt per anställd | |||
| Rörelsens intäkter (uppräknade till helår) | 233,1 | 376,5 | 336,1 |
| / Antal anställda, periodmedeltal 1) | 98 | 108 | 105 |
| = Intäkt per anställd | 2,4 | 3,5 | 3,2 |
1) Periodmedeltal, antal anställda, är en approximation där beräkning görs genom att ta genomsnittet av antalet anställda UB respektive IB i perioden. Exakt beräkning görs endast i bolagets årsredovisning.
Avkastning på eget kapital är ett mått som bolaget betraktar som viktigt för en investerare som vill kunna jämföra sin investering med alternativa investeringar.
Avkastning på totalt kapital är ett mått som bolaget betraktar som viktigt för en investerare som vill se hur effektivt utnyttjandet av totala kapitalet i bolaget är och vilken avkastning det ger.
Resultat efter avskrivningar plus finansiella intäkter i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Det sysselsatta kapitalet definieras som balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder inklusive uppskjutna skatter.
Avkastning på sysselsatt kapital är ett mått som bolaget betraktar som viktigt för investerare som vill förstå resultatgenereringen i förhållande till sysselsatt kapital.
Bolaget anser att nyckeltalet eget kapital per aktie är relevant för investerare eftersom det beskriver storleken av det egna kapitalet som tillhör aktieägarna i bolaget.
Bolaget anser att intäkt per anställd är ett relevant mått för investerare som vill förstå hur effektivt bolaget använder sitt humankapital.
Bolaget anser att kassaflöde per aktie är relevant för investerare eftersom det beskriver storleken på kassaflödet direkt hänförligt till aktieägarna i bolaget.
Omsättningstillgångar exklusive varulager men inklusive beviljad outnyttjad checkkredit dividerat med kortfristiga skulder.
Bolaget anser att kassalikviditeten är viktig för kreditgivare som vill förstå den kortsiktiga betalningsförmågan hos bolaget.
Finansiellt mått (nyckeltal) enligt IFRS Periodens resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Räntetäckningsgraden är ett nyckeltal som visar hur mycket resultatet kan sjunka utan att räntebetalningarna riskeras. Bolaget betraktar nyckeltalet som relevant för investerare som vill bedöma bolagets finansiella motståndskraft.
Bolaget anser att nyckeltalet rörelseresultat (EBIT) är relevant för investerare som vill förstå bolagets resultat utan påverkan från hur verksamheten är finansierad.
Bolaget betraktar rörelsemarginalen som ett relevant nyckeltal för investerare som vill förstå hur stor del av intäkterna som blivit över för att täcka räntor, skatt och resultat.
Skuldsättningsgraden visar relationen mellan lånat och eget kapital och därmed belåningens hävstångseffekt. Bolaget betraktar nyckeltalet som relevant för investerares bedömning av bolagets finansiella styrka.
Soliditet är ett mått som bolaget betraktar som viktigt för kreditgivare som vill kunna förstå företagets långsiktiga betalningsförmåga.
Bolaget betraktar vinstmarginalen som relevant för investerare eftersom den visar hur stor del av intäkterna som blivit över när alla kostnader exklusive skatt är täckta och därmed sätter vinsten i relation till verksamhetens omfattning.
1) En beskrivning av bransch-/ företagsspecifika ord återfinns på sidan 82 i bolagets årsredovisning för år 2019.
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.